Prop.
1996/97:163
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 15 maj 1997
Göran Persson
Leif Blomberg
(Inrikesdepartementet)
I syfte att stärka de kooperativa företagens ställning och ge dem likvärdi-
ga arbetsvillkor med andra företag föreslås i propositionen vissa ändring-
ar i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, lagen (1995:1570) om
medlemsbanker och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. En viktig
nyhet är att en förening som bedriver hela sin kooperativa verksamhet i
ett helägt dotterföretag skall kunna registreras som en ekonomisk före-
ning. Vidare föreslås att utdelningsbara vinstmedel skall fa föras över till
medlemsinsatser (insatsemission), att medlemmar i en ekonomisk före-
ning eller en medlemsbank skall få tillskjuta förlagsinsatser utan be-
gränsning och att kravet på enhällighet för att kunna fatta beslut om fu-
sion i en ekonomisk förening och en medlemsbank frångås.
I propositionen föreslås också att begränsningen för insatsutdelning
slopas och att insatsutdelning skall kunna lämnas till medlemmar som
har utträtt ur en förening eller medlemsbank.
Vidare föreslås att en medlems rätt att få tillbaka sina insatser i en
medlemsbank eller kreditmarknadsförening görs beroende av att utbetal-
ning kan ske med hänsyn till kapitaltäckningsreglema. Till följd av att
begränsningen för insatsutdelning slopas föreslås att avdragsrätten för
kooperativ utdelning begränsas för konsumentkooperativa föreningar i
skattelagstiftningen.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.
1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 163
Prop. 1996/97:163
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3
2 Lagtext...............................................................................................3
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar.......................................................3
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om
medlemsbanker...................................................................9
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt......................................................................14
3 Ärendet och dess beredning............................................................16
4 Allmänna överväganden..................................................................16
5 Organisatoriska frågor.....................................................................20
5.1 Kooperativ verksamhet genom dotterföretag...................20
5.2 Fusion...............................................................................23
6 Kapitalförsörjning...........................................................................25
6.1 Bakgrund...........................................................................25
6.2 Insatsemission...................................................................26
6.3 Förlagsinsatser..................................................................27
6.4 Insatsutdelning..................................................................29
6.5 Insatsutdelning till avgången medlem..............................30
6.6 Särskilt om medlemsbanker och
kreditmarknadsföreninar...................................................32
7 Öppenhetskravet för ekonomiska föreningar..................................34
8 Beskattning av kooperativ verksamhet...........................................34
9 Ikraftträdande..................................................................................40
10 Ekonomiska konsekvenser..............................................................40
11 F örfattningskommentar...................................................................41
11.1 Lagen om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar..........................................................................41
11.2 Lagen om ändring i lagen (1995:1570) om
medlemsbanker.................................................................48
11.3 Lagen om ändring i lagen (1946:576) om statlig
inkomstskatt......................................................................52
Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet.............................................54
Bilaga 2 Betänkandets författningsförslag............................................59
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna........................................90
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag...................................................91
Bilaga 5 Lagrådets yttrande.................................................................104
106
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 1997
Prop. 1996/97:163
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
2. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska före-
ningar
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 6 §, 4 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 1 §,
9 kap. 7 §, 10 kap. 2 och 4 §§ samt 12 kap. 4 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 10 kap. 2 a §, av föl-
jande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas eko-
nomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna
deltar
1. som konsumenter eller andra förbrukare,
2. som leverantörer,
3. med egen arbetsinsats,
4. genom att begagna föreningens tjänster, eller
5. på annat liknande sätt.
En ekonomisk förenings verk-
samhet får bedrivas i ett av före-
ningen helägt dotterföretag.
För en ekonomisk förening är utmärkande att den uppfyller särskilda
villkor i fråga om rätten till medlemskap, rösträtt och överskottsutdel-
ning. Om detta föreskrivs i 3, 7 och 10 kap.
2§
Föreningens stadgar skall ange
1. föreningens firma,
Senaste lydelse 1987:1247.
2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte.
3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art.
4. den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur in-
satserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i föreningen
med insats utöver vad han är skyldig att delta med,
5. för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering be-
roende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp eller
de högsta belopp till vilka de får bestämmas,
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer
samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av
dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag. hur det i så fall
skall ske,
Prop. 1996/97:163
7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befo-
genhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,
8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt
hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullmäkti-
ges kännedom,
9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,
10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta,
11. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall
förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses,
samt
12. för det fall att förlagsin-
satser som avses i 5 kap. skall
förekomma, vad som skall gälla
därom.
12. för det fall att förlagsinsat-
ser som avses i 5 kap. eller insats-
emission som avses i 10 kap. 2 a §
skall förekomma, vad som skall
gälla för dessa.
Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de
privatanställda.
Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Denna skall innehålla upp-
gift om
1. varje medlems namn och postadress samt det antal medlemsinsatser
med vilket han deltar i föreningen,
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda medlemsinsatser enligt
den senast fastställda balansräk-
ningen, samt
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda eller genom insatsemis-
sion tillgodoförda medlemsinsats-
er enligt den senast fastställda ba-
lansräkningen, samt
3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det rä-
kenskapsår balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall åter-
betalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.
Medlemsförteckningen kan bestå av betryggande lösblads- eller kort-
system. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på
annat liknande sätt.
Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos föreningen för var Prop. 1996/97:163
och en som vill ta del av den.
Varje medlem har rätt att på be-
gäran få skriftlig uppgift av före-
ningen om sitt medlemskap och
om de insatser som han har betalt
Varje medlem har rätt att på be-
gäran få skriftlig uppgift av före-
ningen om sitt medlemskap och
om de insatser som han har betalt
in.
in eller tillgodoförts genom in-
satsemission.
4 kap.
1
När en medlem har avgått har han
rätt att sex månader efter avgång-
en få ut sina inbetalda medlemsin-
satser. Beloppet far dock inte
överstiga vad som belöper på ho-
nom i forhållande till övriga
medlemmar av föreningens egna
kapital enligt den balansräkning
som hänför sig till tiden för av-
gången. Vid beräkningen av före-
ningens egna kapital skall bortses
från reservfonden, uppskrivnings-
fonden och förlagsinsatserna.
§
När en medlem har avgått har han
rätt att sex månader efter avgång-
en fa ut sina inbetalda eller genom
insatsemission tillgodoförda med-
lemsinsatser. Beloppet far dock
inte överstiga vad som belöper på
honom i förhållande till övriga
medlemmar av föreningens egna
kapital enligt den balansräkning
som hänför sig till tiden för av-
gången. Vid beräkningen av före-
ningens egna kapital skall bortses
från reservfonden, uppskrivnings-
fonden och förlagsinsatserna. Ett
insatsbelopp i en kreditmarknads-
förening får betalas ut endast när
det kan ske med hänsyn till
bestämmelserna om kapitaltäck-
ning i lagen (1994:2004) om kapi-
taltäckning och stora exponering-
ar för kreditinstitut och värdepap-
persföretag.
Den avgångne har vidare rätt att i samma ordning som övriga medlem-
mar få ut vad som belöper på honom av beslutad vinstutdelning.
Träder föreningen i likvidation inom sex månader från avgången eller
meddelas inom samma tid beslut om att försätta föreningen i konkurs,
skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt grun-
derna för reglerna om skifte av föreningens tillgångar.
En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgar-
na. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje
stycket eller 12 kap. 4 § andra stycket.
Lydelse enligtprop. 1996/97:114 Föreslagen lydelse
3§
En medlem, som deltar i förening- En medlem, som deltar i före-
en med högre insatsbelopp än han
är skyldig att delta med. har rätt
att efter uppsägning fa ut över-
skjutande belopp utan att avgå ur
föreningen. Beträffande uppsäg-
ningen samt medlemmens rätt att
få ut det uppsagda beloppet och
hans skyldighet att betala tillbaka
vad han har fått ut tilllämpas 1
och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första
stycket. Sexmånadersfristen enligt
1 § skall därvid räknas från ut-
gången av det räkenskapsår som
sedan uppsägningen har gjorts
slutar näst efter en månad eller
den längre tid, högst sex månader,
som har bestämts i stadgarna. En
kreditmarknadsförening får betala
ut ett sådant belopp endast om det
kan ske med hänsyn till bestäm-
melserna om kapitaltäckning i
lagen (1994:2004) om kapital-
täckning och stora exponeringar
för kreditinstitut och värdepap-
persbolag.
ningen med högre insatsbelopp än
han är skyldig att delta med, har
rätt att efter uppsägning få ut
överskjutande belopp med un-
dantag av genom insatsemission
tillgodoförda insatser utan att av-
gå ur föreningen. Beträffande
uppsägningen samt medlemmens
rätt att få ut det uppsagda beloppet
och hans skyldighet att betala till-
baka vad han har fått ut tillämpas
1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första
stycket. Sexmånadersfristen enligt
1 § skall därvid räknas från ut-
gången av det räkenskapsår som
sedan uppsägningen har gjorts
slutar näst efter en månad eller
den längre tid, högst sex månader,
som har bestämts i stadgarna.
Prop. 1996/97:163
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
En ekonomisk förening kan i stadgarna föreskriva att, utöver vad som
följer av 2 kap. 2 § första stycket 4, kapital får tillskjutas genom särskilda
insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas även av
andra än medlemmar.
Förlagsinsatser får tillskjutas
med högst ett så stort belopp att
summan av gjorda förlagsinsatser
efter tillskottet uppgår till högst
det belopp som svarar mot sum-
man av andra då inbetalda insatser
än förlagsinsatser.
Förlagsinsatser från andra än
medlemmar får tillskjutas med
högst ett så stort belopp att sum-
man av sådana insatser efter till-
skottet uppgår till högst summan
av andra då inbetalda samt genom
insatsemission tillgodoförda in-
satser än förlagsinsatser.
Prop. 1996/97:163
7§
I balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild post
bland tillgångarna.
En förenings eget kapital skall En förenings eget kapital skall
delas upp i bundet eget kapital och
fritt eget kapital eller ansamlad
förlust. Under bundet eget kapital
skall tas upp inbetalda insatser,
reservfond och uppskrivnings-
fond. Medlemsinsatser och förlag-
sinsatser skall redovisas var för
sig. Under fritt eget kapital eller
ansamlad förlust skall tas upp fria
fonder, var för sig. balanserad
vinst eller förlust samt nettovinst
eller förlust för räkenskapsåret.
Balanserad förlust och förlust för
delas upp i bundet eget kapital och
fritt eget kapital eller ansamlad
förlust. Under bundet eget kapital
skall tas upp inbetalda eller ge-
nom insatsemission tillgodoförda
insatser, reservfond samt upp-
skrivningsfond. Medlemsinsatser
och förlagsinsatser skall redovisas
var för sig. Under fritt eget kapital
eller ansamlad förlust skall tas
upp fria fonder, var för sig, balan-
serad vinst eller förlust samt net-
tovinst eller förlust för räken-
räkenskapsåret tas därvid upp som
avdragsposter.
skapsåret. Balanserad förlust och
förlust för räkenskapsåret tas där-
vid upp som avdragsposter.
Fordran på insats får inte tas upp som tillgång. Redovisningen av full-
gjorda insatser far göras så att i balansräkningen anges hela insatskapita-
let samt hur mycket därav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden - de
betalda insatserna - utförs som en särskild post under eget kapital.
Om det i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår en
fordran hos eller skuld till ett dotterföretag eller en moderförening, skall
beloppet anges särskilt. Detta far ske inom linjen. Detsamma gäller ifråga
om pant och med pant jämförliga säkerheter eller ansvarsförbindelser till
förmån för ett dotterföretag eller en moderförening.
2§
Vinstutdelning får inte överstiga vad som i den fastställda balansräk-
ningen och, ifråga om moderförening, i den fastställda koncembalans-
räkningen för det senaste räkenskapsåret redovisas som föreningens eller
koncernens fria egna kapital med avdrag för
1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet
eget kapital eller, i fråga om moderförening, det belopp som av det fria
egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom
denna skall föras över till det bundna egna kapitalet, och
2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något annat
ändamål än utdelning till medlemmarna.
Vinstutdelning, som beräknas
på annat sätt än i förhållande till
den omfattning i vilken medlem-
marna deltagit i föreningens verk-
samhet eller i övrigt tagit denna i
anspråk, får fastställas till högst
en ränta för år på inbetalda med-
lemsinsatser som motsvarar det
av riksbanken fastställda diskonto
som gällde vid räkenskapsårets
utgång med tillägg av tre procent-
enheter.
Prop. 1996/97:163
2a§
Sådant belopp som enligt 2 § kan
bli föremål för vinstutdelning får
överföras till medlemsinsatserna
genom insatsemission.
4§
Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till den
omfattning i vilken någon har deltagit i föreningens verksamhet eller i
övrigt tagit denna i anspråk får lämnas även till andra än medlemmar.
Åven vinstutdelning av det slag Vinstutdelning som beräknas på
som avses i 2 § andra stycket får
lämnas till innehavare av för-
lagsandelar. Därvid gäller inte
den begränsning i fråga om utdel-
ningens höjd som anges där.
annat sätt än i förhållande till den
omfattning i vilken någon deltagit
i föreningens verksamhet eller i
övrigt tagit denna i anspråk får
även lämnas till innehavare av
förlagsandelar och till avgången
medlem i förhållande till innestå-
ende insatser.
4§
Ett beslut om godkännande av
fusionsavtal är giltigt endast om
det har biträtts av samtliga röstbe-
rättigade eller har fattats på två på
varandra följande föreningsstäm-
mor och på den senare stämman
har biträtts av minst två tredjede-
lar av de röstande. 1 stadgarna far
föreskrivas villkor som går längre.
Ett beslut om godkännande av
fusionsavtal är giltigt endast om
det har biträtts av nio tiondelar av
de röstberättigade eller har fattats
på två på varandra följande före-
ningsstämmor och på den senare
stämman har biträtts av minst två
tredjedelar av de röstande. I stad-
garna far föreskrivas villkor som
går längre.
En medlem i en överlåtande förening som inte har samtyckt till fusio-
nen, får säga upp sig till utträde ur föreningen inom den tid och på de
villkor som anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
Prop. 1996/97:163
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1570) om medlemsban-
ker
dels att 2 kap. 4 §, 3 kap. 6 §, 4 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 1 §, 8 kap. 2
och 4 §§ samt 10 kap. 3 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 kap. 2 a §, av följan-
de lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4§
Stadgarna skall ange
1. medlemsbankens firma,
2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,
3. de rörelsegrenar som banken avser att driva,
4. villkoren för medlemskap i banken,
5. den insats med vilken varje medlem skall delta i banken och i vilken
utsträckning medlemmarna far delta i banken med insats utöver vad de är
skyldiga att delta med,
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer
samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt tiden för
deras uppdrag,
7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befo-
genhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,
8. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas samt
hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas eller fullmäkti-
ges kännedom,
9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,
10. vad som skall ske med bankens behållna tillgångar när den upplö-
ses, samt
11. för det fall att förlagsin- 11. för det fall att förlagsin-
satser som avses i 5 kap. skall satser som avses i 5 kap. eller in-
förekomma, vad som skall gälla satsemission som avses i 8 kap.
för dessa. 2 a § skall förekomma, vad som
skall gälla för dessa.
6§
Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Förteckningen skall inne-
hålla uppgift om
1. varje medlems namn och postadress,
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda medlemsinsatser enligt
den senast fastställda balansräk-
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda eller genom insatsemis-
sion tillgodoförda medlemsinsats-
ningen, samt
er enligt den senast fastställda
balansräkningen, samt
3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det rä-
kenskapsår balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall åter-
betalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.
Medlemsförteckningen kan bestå av ett betryggande lösblads- eller
kortsystem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på
annat liknande sätt.
Prop. 1996/97:163
Medlemsförteckningen skall hallas tillgänglig hos medlemsbanken för
var och en som vill ta del av den.
Varje medlem har rätt att på be-
gäran fa skriftlig uppgift av ban-
ken om sitt medlemskap och om
sina inbetalda insatser.
Varje medlem har rätt att på be-
gäran få skriftlig uppgift av ban-
ken om sitt medlemskap och om
de medlemsinsatser som han har
betalt in eller tillgodoförts genom
insatsemission.
En medlem som har avgått ur en
medlemsbank har rätt att sex må-
nader efter avgången få ut sina
inbetalda medlemsinsatser. Belop-
pet far dock inte överstiga hans
andel i förhållande till övriga
medlemmar av bankens egna ka-
pital enligt den balansräkning som
hänför sig till tiden för avgången.
Vid beräkningen av bankens egna
kapital skall man bortse från re-
servfonden, fonden för orealisera-
de vinster, uppskrivningsfonden
och förlagsinsatserna.
1 §
En medlem som har avgått ur en
medlemsbank har rätt att sex må-
nader efter avgången fa ut sina
inbetalda eller genom insatsemis-
sion tillgodoförda medlemsinsat-
ser. Beloppet får dock inte över-
stiga hans andel i förhållande till
övriga medlemmar av bankens
egna kapital enligt den balansräk-
ning som hänför sig till tiden för
avgången. Vid beräkningen av
bankens egna kapital skall man
bortse från reservfonden, fonden
för orealiserade vinster, uppskriv-
ningsfonden och förlagsinsatser-
na. Ett insatsbelopp får betalas ut
endast när det kan ske med hän-
syn till bestämmelserna om kapi-
taltäckning i lagen (1994:2004)
om kapitaltäckning och stora ex-
poneringar för kreditinstitut och
värdepappersföretag.
Den avgångne har vidare rätt att på samma sätt som övriga medlemmar
få ut sin andel av beslutad vinstutdelning.
Träder medlemsbanken i likvidation inom sex månader från avgången
eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta banken i konkurs,
skall den avgångnes rätt att fa ut medlemsinsatser bedömas enligt grun-
derna för reglerna om skifte av bankens tillgångar.
10
En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgar- Prop. 1996/97:163
na. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje
stycket eller 10 kap. 3 § andra stycket.
En medlem som deltar i med-
lemsbanken med högre insatsbe-
lopp än han är skyldig att delta
med, har rätt att efter uppsägning
få ut överskjutande belopp utan att
avgå ur banken. Beträffande upp-
sägningen samt medlemmens rätt
att få ut det uppsagda beloppet
och hans skyldighet att betala till-
baka vad han har fått ut tillämpas
1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första
stycket. Sexmånadersfristen enligt
1 § skall därvid räknas från ut-
gången av det räkenskapsår som
efter det att uppsägningen har
gjorts slutar tidigast en månad
eller den längre tid, dock högst
sex månader, som har bestämts i
stadgarna. Dessutom gäller att
sådant insatsbelopp får betalas ut
endast om det kan ske med hänsyn
till bestämmelserna om kapital-
täckning i lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora expone-
ringar för kreditinstitut och vär-
depappersföretag.
3§
En medlem som deltar i med-
lemsbanken med högre insatsbe-
lopp än han är skyldig att delta
med, har rätt att efter uppsägning
få ut överskjutande belopp med
undantag av genom insatsemis-
sion tillgodoförda insatser utan att
avgå ur banken. Beträffande upp-
sägningen samt medlemmens rätt
att få ut det uppsagda beloppet
och hans skyldighet att betala till-
baka vad han har fått ut tillämpas
1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första
stycket. Sexmånadersfristen enligt
1 § skall därvid räknas från ut-
gången av det räkenskapsår som
efter det att uppsägningen har
gjorts slutar tidigast en månad
eller den längre tid, dock högst
sex månader, som har bestämts i
stadgarna.
Lydelse enligt prop. 1996/97:114
Föreslagen lydelse
1 §
En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskjutas, ut-
över vad som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, genom särskilda insat-
ser (förlagsinsatser) och att sådana
än medlemmar.
Förlagsinsatser får tillskjutas
med högst ett så stort belopp att
summan av gjorda förlagsinsatser
efter tillskottet uppgår till högst
det belopp som svarar mot sum-
man av andra då inbetalda insatser
än förlagsinsatser i medlemsban-
ken.
insatser får tillskjutas även av andra
Förlagsinsatser från andra än
medlemmar får tillskjutas med
högst ett så stort belopp att sum-
man av sådana insatser efter till-
skottet uppgår till högst summan
av andra då inbetalda samt genom
insatsemission tillgodoförda in-
satser än förlagsinsatser.
11
En förlagsinsats skall alltid fullgöras i pengar.
Prop. 1996/97:163
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2§
Vinstutdelning far inte överstiga vad som i den fastställda balansräkning-
en och, i fråga om medlemsbank som är moderföretag, i den fastställda
koncembalansräkningen för det senaste räkenskapsåret redovisas som
bankens eller koncernens fria egna kapital med avdrag för
1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet
eget kapital eller, i fråga om bank som är moderföretag, det belopp som
av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för före-
tag inom denna skall föras över till det bundna egna kapitalet, och
2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något annat
ändamål än utdelning till medlemmarna.
Vinstutdelning som beräknas på
annat sätt än i förhållande till den
omfattning i vilken medlemmarna
deltagit i medlemsbankens verk-
samhet eller i övrigt tagit denna i
anspråk, får fastställas till högst
en ränta för år på inbetalda med-
lemsinsatser som motsvarar det
av riksbanken fastställda diskonto
som gällde vid räkenskapsårets
utgång med tillägg av tre procent-
enheter.
2a§
Sådant belopp som enligt 2 § kan
bli föremål för vinstutdelning får
överföras till medlemsinsatserna
genom insatsemission.
4§
Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till den
omfattning i vilken någon har deltagit i medlemsbankens verksamhet
eller i övrigt tagit denna i anspråk far lämnas även till andra än medlem-
mar.
Även vinstutdelning av det slag
som avses i 2 § andra stycket får
lämnas till innehavare av för-
lagsandelar. Därvid gäller inte
den begränsning i fråga om utdel-
ningens höjd som anges där.
Vinstutdelning som beräknas på
annat sätt än i förhållande till den
omfattning i vilken någon deltagit
i medlemsbankens verksamhet
eller i övrigt tagit den i anspråk
får även lämnas till innehavare av
förlagsandelar och till avgången
12
medlem i förhållande till innestå- Prop. 1996/97:163
ende insatser.
3§
Ett beslut om godkännande av
fusionsavtal är giltigt endast om
det på stämman har biträtts av
samtliga röstberättigade eller har
fattats på två på varandra följande
stämmor och på den senare stäm-
man biträtts av minst två tredje-
delar av de röstande. I stadgarna
får föreskrivas villkor som går
längre.
En medlem i en överlåtande medlemsbank, som inte har samtyckt till
fusionen, far säga upp sig till utträde inom den tid och på de villkor som
anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.
Ett beslut om godkännande av
fusionsavtal är giltigt endast om
det på stämman har biträtts av nio
tiondelar av de röstberättigade
eller har fattats på två på varandra
följande stämmor och på den se-
nare stämman biträtts av minst två
tredjedelar av de röstande. I stad-
garna far föreskrivas villkor som
går längre.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
13
Prop. 1996/97:163
Härigenom föreskrivs att 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt skall ha följande lydelse.
8 mom. Har en kooperativ före-
ning av vinsten av sin kooperativa
verksamhet lämnat rabatt eller
pristillägg i förhållande till gjorda
köp eller försäljningar, medges
avdrag för denna utdelning.
8 mom. Har en kooperativ före-
ning av vinsten av den kooperati-
va verksamheten lämnat rabatt
eller pristillägg i förhållande till
gjorda köp eller försäljningar,
medges avdrag för denna utdel-
ning. Om en förening har med-
lemmar som får skattefri utdel-
ning enligt 3 § 7 mom. första
stycket och det inte är fråga om
endast enstaka sådana medlem-
mar. medges föreningen avdrag
med högst ett belopp motsvarande
statslåneräntan vid utgången av
november året före beskatt-
ningsåret minskad med två pro-
centenheter multiplicerad med
summan av medlemmarnas om-
sättning med föreningen.
En kooperativ förening har också rätt till avdrag för utdelning som
lämnas i förhållande till inbetalda insatser enligt lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser med-
ges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet tillfaller nå-
gon som enligt 7 § 8 mom. inte är skattskyldig för utdelningen. Avser
denna del av utdelningen högst 10 procent av utdelningen på annat än
förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet avdragsgill.
Är en ekonomisk förening direkt eller indirekt centralorganisation för
kooperativa föreningar, har centralorganisationen, även om den inte är
kooperativ enligt åttonde-tionde styckena nedan, rätt till avdrag för ut-
delning på förlagsinsatser. Är föreningen ett förvaltningsföretag enligt
7 § 8 mom. andra stycket skall det avdragsgilla beloppet minskas med
den del av utdelningen som föranlett frikallelse från skattskyldighet en-
ligt nämnda stycke.
Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen hän-
för sig till.
Senaste lydelse 1995:1626.
14
Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för av-
drag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett en-
ligt formulär som Riksskatteverket fastställer.
Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankernas säkerhetskassa.
Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till spar-
bankerna.
En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom ko-
operativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika röst-
rätt.
För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den en-
ligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar, utan
också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en, som
är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess angivna
verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och beslut
och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra till
förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den omstän-
digheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att pröva inträ-
desansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte besitter nu nämn-
da kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess egenskap
av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående kan den som
regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta som medlem
någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter genom förening-
en. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederbörande köpare på
grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas medlemskap - i
en stor förening, som säljer till utomstående, är det omöjligt att i varje
fall inskränka försäljningen till personer, som skulle vara önskvärda som
medlemmar - så bör föreningen för att anses såsom öppen ha skyldighet
att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med medlem, det vill säga
ge honom samma återbäring på köpta varor som medlem erhåller.
Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna,
även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av
centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk
soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje område antas
såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en centralor-
ganisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess förs-
tahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas medlems-
antal.
Prop. 1996/97:163
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas på utdelning
som lämnas efter ikraftträdandet.
15
Prop. 1996/97:163
Den 13 april 1994 biföll riksdagen näringsutskottets hemställan om ett
uttalande till regeringen om att de kooperativa företagen skall behandlas
likvärdigt med andra företag (bet. 1993/94:NU15, rskr. 1993/94:222).
Regeringen beslutade i december 1994 att tillkalla en särskild utredare
med uppgift att utreda om de kooperativa företagsformerna är missgyn-
nade i jämförelse med andra företagsformer och, om så är fallet, föreslå
de ändringar i lagar och andra författningar som behövs för att uppnå
likvärdighet mellan olika företagsformer. Uppdraget redovisades i febru-
ari 1996 i betänkandet Attityder och lagstiftning i samverkan (SOU
1996:31). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. De lagför-
slag som läggs fram i betänkandet finns i bilaga 2. Betänkandet har re-
missbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3.
En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i detta lagstift-
ningsärende (dnr ln96/471).
HSB Riksförbund har i en skrivelse till regeringen den 25 januari 1996
framfört att en viss anpassning av lagen (1987:667) om ekonomiska för-
eningar kan behövas, eftersom det är oklart om all kooperativ verksamhet
kan ske genom ett dotterföretag som ägs gemensamt av kooperativa före-
tag. Förbundet har i sitt remissyttrande begärt att en särskild utredare
skall tillkallas för att se över denna fråga. Mot bakgrund härav har en
särskild analys genomförts av de problem som aktualiserats i skrivelsen.
Analysen har redovisats i en promemoria (dnr ln96/2966). Med anled-
ning av de förslag som presenterades i promemorian har Inrikesdeparte-
mentet hållit ett remissmöte den 14 januari 1997. Vad som härvid fram-
kommit redovisas i ett protokoll från mötet. Promemorian och protokol-
let finns tillgängliga i Inrikesdepartementet.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 24 april 1997 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 4.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.
Regeringen har följt Lagrådets förslag. I propositionens lagförslag har
också vissa redaktionella ändringar gjorts.
Bakgrund
Bland de kooperativa företagen har under en följd av år gjorts gällande
att den kooperativa företagsformen är missgynnad i förhållande till fram-
16
för allt aktiebolagen. Frågan har därför behandlats i Kooperativa rådet Prop. 1996/97:163
(I1983:G) vid ett antal tillfällen. De lagstiftningsområden som därvid
särskilt har pekats ut är konkurrenslagstiftningen och skattelagstiftningen
men även kreditmarknadslagstiftningen. Ett förhållande som även har
framhållits är att ekonomiska föreningar och andra kooperativa företag
som samverkar i en federation inte betraktas som en ekonomisk enhet i
konkurrensrättslig mening.
Den samlade kooperationen har även i andra sammanhang framfört att
den allmänt är förbisedd och missgynnad av myndigheter och närings-
livsfrämjande organisationer.
Riksdagen behandlade under våren 1994 de kooperativa företagens
ställning i förhållande till övriga företagsformer vid två tillfällen. Nä-
ringsutskottet uttalade (bet. 1993/94:NU15) att det var helt oacceptabelt
om statsmakterna genom utformning av regelsystem som missgynnar den
kooperativa företagsformen åstadkommer en styrning bort från denna
företagsform. Utskottet föreslog att riksdagen genom ett uttalande till
regeringen skulle klarlägga att de kooperativa företagen skall behandlas
likvärdigt med andra företag. Riksdagen beslutade i enlighet med ut-
skottets förslag.
Företagskooperativa utredningen tillkallades av regeringen för att un-
dersöka om de kooperativa företagsformerna är missgynnade i jämförelse
med andra företagsformer (dir. 1994:149).
Utredningen har i betänkandet Attityder och lagstiftning i samverkan
(SOU 1996:31) gett bilden av att kooperationen i huvudsak har samma
arbetsvillkor som andra företagsformer. En del regler är dock inte anpas-
sade till de särskilda förhållanden som är förknippade med kooperativt
företagande. Utredningen konstaterar vidare att kooperationen diskrimi-
neras indirekt genom negativa attityder. Kunskapen om det kooperativa
företagandet är på många håll i samhället låg. Enligt utredningen har de
kooperativa företagen själva och deras intresseorganisationer ett ansvar
för att sprida kunskaper om sina idéer till allmänheten och myndigheter.
Utredningen har även analyserat kooperationens förhållande till kon-
kurrenslagen. Den har därutöver uppmärksammat vissa problem vad
gäller de kooperativa företagens organisation, kapitalförsörjning och be-
skattning.
Den kooperativa verksamheten
Kooperationen utgör en värdefull sektor i svenskt näringsliv. Dess om-
sättning i relation till BNP beräknas vara åtta procent. Den kooperativa
omsättningen i relation till den privata konsumtionen beräknas vara 14
procent.
De verksamhetsgrenar av den svenska kooperationen som är mest om-
fattande är konsumentkooperationen inom dagligvaruhandeln, lantbruks-
kooperationen och bostadskooperationen. Det finns även kooperativ
verksamhet med annan inriktning, t.ex. organisationer för sparande och
krediter liksom olika producentkooperativa verksamheter inom bl.a. åke-
rinäringen. Arbetskooperativ är en typ av företag som under senare år,
liksom under tidigare perioder av hög arbetslöshet, har rönt ökat intresse. ,
2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 163
Under det senaste decenniet har nya kooperativa företag bildats fram- Prop. 1996/97:163
for allt inom områden som traditionellt räknas till den offentliga sektorn.
Exempel på detta är kooperativ inom barnomsorg, äldreomsorg, tand-
vård, hälso- och sjukvård samt grundskola. Inom den privata sektorn
växer det fram nya branscher, som t.ex. tjänsteföretag, service, turism,
energi och miljö, där den kooperativa företagsformen blir allt mer vanlig.
Det är obestridligt att intresset för nykooperativa lösningar nu växer
inom områden där det tidigare inte har funnits några kooperativa traditio-
ner. De nya kooperativa företagen bidrar i många fall till kvalitativ för-
nyelse inom såväl offentlig som privat sektor. Den kooperativa företags-
formen betraktas av allt fler som en modem funktionell lösning.
Den nya kooperationen ger i dag goda möjligheter till sysselsättning
och nya arbetstillfällen. 1 många fall etableras dessa företag med stöd
från lokala kooperativa utvecklingscentrum (LKU) som finns i flertalet
län. Etableringen av LKU har haft en stor betydelse för framväxten av
kooperativa företag. Regeringen har nyligen beslutat om extra stöd till
LKU om sammanlagt tre miljoner kronor, vilket innebär en resursför-
stärkning med nära 50 procent under år 1997.
I prop. 1995/96:222 Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år
2000, m.m. föreslog regeringen bl.a. inrättande av ett särskilt treårigt
program för småföretagarutveckling, förnyelse och tillväxt. Regeringen
aviserade också en bred samverkan i länen för att åstadkomma en effek-
tiv tillväxtorienterad näringspolitik. I ett uppdrag som regeringen har
lämnat till landshövdingarna om åtgärder för att förbättra sysselsättning-
en ingår det kooperativa företagandet som ett viktigt område.
Regeringen anser att kooperativa företag kan vara en lämplig form för
grupper som är ovana vid företagande. Även grupper som annars kan ha
svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden kan ofta finna företags-
formen lämplig. Ett särskilt projekt drivs med stöd från Allmänna arvs-
fonden med inriktning på att uppmuntra ungdomar i gymnasieskolor att
starta kooperativa småföretag inom ramen för sin utbildning.
I ett delbetänkande från Ungdomspolitiska kommittén Ungdomar och
arbete (SOU 1997:40) som lämnades den 7 mars 1997 föreslås en sats-
ning på att öka kunskapen om den kooperativa företagsformen. Inrikt-
ningen bör enligt kommitténs förslag vara att dels öka kunskapen om den
kooperativa företagsformen inom de myndigheter och andra offentliga
organ som har till uppgift att stödja nyföretagande, dels utöka utbudet
avseende konkret rådgivning till nykooperativt företagande. Regeringen
instämmer i att insatser bör göras för att förbättra myndigheters och all-
mänhetens kännedom om kooperativt företagande. Regeringen har därför
i vårpropositionen föreslagit en extra satsning med tio miljoner kronor på
information om den kooperativa företagsformen. Statskontoret har uti-
från detta fått i uppdrag att utreda stödet till kooperativ utveckling, samt
att föreslå åtgärder för att öka kunskapen om den kooperativa företags-
formen bland de myndigheter och andra organ som har till uppgift att
stödja nyföretagande.
Regeringen har dessutom den 17 april 1997 beslutat att tillsätta en ar-
betsgrupp för att utreda vissa frågor på konkurrenslagens område. Ar-
betsgruppen skall bl.a. utreda frågan om konkurrenslagens utformning
18
vad gäller samverkan mellan små företag. 1 uppdraget pekas särskilt på
behovet av att belysa frågan om konkurrensneutralitet mellan olika före-
tagsformer.
Den kooperativa särarten
Regeringen utgår vid bedömningen av vad som utgör den kooperativa
företagsformen från de kooperativa principerna som stadfästes av den
Internationella Kooperativa Alliansen (IKA) första gången 1937. Princi-
perna, som har en normerande funktion och som förnyades av IKA:s
kongress i Manchester 1995 är:
1) frivilligt och öppet medlemskap,
2) demokratisk medlemskontroll,
3) medlemmarnas ekonomiska deltagande,
4) självständighet och oberoende,
5) utbildning, praktik och information,
6) samarbete mellan kooperativa föreningar,
7) samhällshänsyn.
De kooperativa principerna ger uttryck för kooperationens suveränitet,
lokala förankring och ansvar. Kooperationen har nyligen blivit belyst i en
studie som utförts av Kooperativa institutet (KOOPI) på uppdrag av De-
mokratiutvecklingskommittén. Studien är publicerad i bilagan till utred-
ningens slutbetänkande På medborgarnas villkor (SOU 1996:162). Den
belyser även utvecklingen inom den s.k. nykooperationen. Det är en ve-
dertagen princip att det i första hand är en organisations egna medlemmar
som avgör om. och i vilken utsträckning de kooperativa principerna skall
tillämpas på verksamheten. Statens intresse i denna del inskränker sig till
de delar som har legal betydelse i t.ex. skatte- eller konkurrenshänseen-
den.
Det kan i detta sammanhang nämnas att regeringen avser att utveckla
Kooperativa rådet i riktning mot en tydligare uppgift att bidra till utveck-
ling av kooperativ företagsamhet. En viktig uppgift för rådet bör vara att
bidra till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten genom att
underlätta kooperativt ny företagande. Härutöver bör även frågor om
forskning om kooperation samt en bevakning av företagsformens ställ-
ning i relation till andra företagsformer kontinuerligt uppmärksammas.
De kooperativa företagens ställning bör stärkas
I dag behövs nya företag, såväl för utveckling av ny produktion som för-
ädling av redan existerande verksamheter. Genomgripande strukturella
förändringar har under senare år ändrat villkoren för företagandet. Den
tekniska utvecklingen, särskilt informationsteknikens genombrott, har
lett till en omfattande förnyelse av produkter och tjänster.
Den höga arbetslösheten är inte endast konjunkturberoende utan även
ett resultat av näringslivets strukturella omvandling. Många fysiskt krä-
vande arbeten har fallit bort. I stället ökar efterfrågan på specialister och
andra högt kvalificerade personer.
Prop. 1996/97:163
19
Kooperationen bör ha goda möjligheter att i den strukturomvandling
som pågår finna nya former för sin verksamhet och även bidra till att det
skapas ny sysselsättning. Det finns skäl att tro att kooperativt företagande
kan bli en ny närings- och sysselsättningspolitisk kraft. Det finns också
skäl att tro att den kooperativa företagsformen är särskilt lämpad för att
väcka intresse hos människor för att starta foretag.
Den kooperativa företagsformen ger en möjlighet att bedriva närings-
verksamhet på en demokratisk grund. En verksamhet där alla delägare
har lika möjlighet att påverka företagets utveckling bör ha en betydande
utvecklingspotential. Det kooperativa alternativet kan av detta skäl vara
mycket tilltalande för den som anser att traditionellt företagande är för-
knippat med alltför stora personliga risker.
Mot bakgrund av detta anser regeringen att det är av vikt att insatser
görs för att förbättra allmänhetens kännedom om kooperativt företagan-
de. Ett sätt att åstadkomma detta är att i regleringsbrev tydliggöra för
myndigheter att alla företagsformer skall få en en likvärdig behandlig,
vilket är särskilt viktigt för myndigheter vars verksamhet riktar sig till
företag eller till personer som önskar starta företag. Regeringen vill sam-
tidigt betona att de kooperativa företagen och deras intresseorganisatio-
ner själva har ett stort ansvar för att sprida kunskap och information om
kooperativt företagande.
Regeringen anser att det är viktigt att den kooperativa företagsformen
har samma förutsättningar och möjligheter att verka som andra företags-
former. Den skillnad som finns mellan kooperativa företag och andra
företagsformer medför att en total likställdhet aldrig kan uppnås. I så fall
skulle den kooperativa särarten inte kunna bibehållas. Det är emellertid
av stor vikt att de kooperativa företagen ges likvärdiga arbetsvillkor med
andra företag. Regeringen lägger därför fram förslag som avser att stärka
de kooperativa företagens ställning. Förslagen avser organisatoriska frå-
gor och kapitalförsörjning. Med den utformning som regeringens förslag
ges rubbas inte de förutsättningar som annan lagstiftning bygger på, bl.a.
konkurrenslagen.
Prop. 1996/97:163
Regeringens förslag: En ekonomisk förening skall kunna bedriva
hela sin verksamhet i ett av föreningen helägt dotterföretag.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Utredningen har dessutom föreslagit att en ekonomisk förening
skall få ha till ändamål att främja medlemmarnas kooperativa deltagande
20
i en eller flera andra ekonomiska föreningar, om föreningens tillgångar Prop. 1996/97:163
uteslutande eller så gott som uteslutande består av andelar i de andra
ekonomiska föreningarna. Vidare har utredningen föreslagit att det i
kommunalskattelagen (1928:370) skall tas in en bestämmelse om att ut-
tagsbeskattning inte skall ske under vissa förutsättningar i det fall en
ekonomisk förening som insatskapital i en annan ekonomisk förening
tillskjuter tillgångar.
Remissinstansernas synpunkter: Nästan samtliga remissinstanser
som har yttrat sig har tillstyrkt förslaget. HSB Riksförbund anser att för-
slaget missgynnar dess organisatoriska uppbyggnad och föreslår att ko-
operativ verksamhet även skall fa bedrivas i bolag som ägs av flera eko-
nomiska föreningar. HSB begär att en särskild utredare tillkallas utan
fordröjning för ytterligare utredning. Konkurrensverket anser att en ana-
lys av effekterna för konkurrenslagens tillämplighet av förslaget saknas
och att frågorna måste utredas och analyseras närmare innan eventuella
lagändringar sker. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Skogsägarnas
Riksförbund föreslår att dotterbolag skall få ägas av flera föreningar till-
sammans.
Skälen för regeringens förslag: Ett kooperativt företag är en företags-
form där de som nyttjar organisationen också äger och finansierar denna
samt tillgodogör sig resultatet av organisationens verksamhet i förhållan-
de till vars och ens deltagande. Ett sådant företag kan arbeta som en eko-
nomisk förening, ett aktiebolag eller ett handelsbolag. Det är associa-
tionsformen som ger den juridiska ramen inom vilken olika företag ar-
betar. Associationsformen ekonomisk förening har konstruerats för att
vara lämplig för kooperativa företag. Det förekommer dock att koopera-
tiva företag är organiserade som aktiebolag och handelsbolag.
Förutom lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (föreningslagen)
reglerar även lagen (1995:1570) om medlemsbanker verksamhet som
bedrivs i en ekonomisk förening. Sistnämnda lag som ersatte förenings-
bankslagen (1987:620) ger en ekonomisk förening möjlighet att bedriva
bankverksamhet. Den nya lagen bygger i stora delar på förenings-
bankslagen som i sin tur var uppbyggd med föreningslagen som förebild.
De skillnader som föreligger mellan föreningslagen och lagen om med-
lemsbanker har sin grund i de särskilda skyddsintressen som måste be-
aktas beträffande bankverksamhet.
Regeringen har under våren lämnat en proposition till riksdagen (prop.
1996/97:114) i vilken föreslås att tillståndspliktig finansieringsverksam-
het som inte innefattar bankrörelse även skall fa bedrivas av ekonomiska
föreningar, s.k. kreditmarknadsföreningar. Förslagen föreslås träda i kraft
den 1 juli 1997.
Enligt föreningslagen skall en ekonomisk förening ha kooperativ ka-
raktär, dvs. den skall ha till ändamål att främja medlemmarnas ekono-
miska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna
deltar som konsumenter eller andra förbrukare, som leverantörer eller
med egen arbetsinsats eller genom att begagna föreningens tjänster eller
på annat liknande sätt (samhandel). En förening som har till ändamål att
främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verk-
samhet som inte är kooperativ kan inte registreras som juridisk person,
21
om inte annat följer av särskild lag. En ekonomisk förening kan även Prop. 1996/97:163
bedriva kooperativ verksamhet i dotterföretag och är under sådana för-
hållanden moderföretag i en koncern. Bildandet av en koncern har ofta
affärsmässiga och finansiella skäl och medför inte att företagsgruppen
som sådan förlorar sin kooperativa karaktär. Det avgörande är att med-
lemmarna äger föreningen, och därmed indirekt dess dotterföretag, och
att ägandet utövas på det sätt som anges i 1 kap. 1 § föreningslagen.
I samband med lagstiftning om en ny organisation för landshypoteks-
föreningama (prop. 1993/94:216) aktualiserades frågan om det var möj-
ligt för en ekonomisk förening att med bibehållande av sin kooperativa
karaktär låta verksamheten till huvudsaklig del utövas genom ett helägt
dotterbolag. I förevarande fall konstaterades att oavsett om en del av
verksamheten skulle bedrivas i ett aktiebolag fick 1 andshypoteksföre-
ningens kooperativa karaktär anses vara av sådan art att den skulle kunna
registreras som ekonomisk förening. I förarbetena till föreningslagen har
denna fråga inte närmare berörts. Det är även i dag oklart om en moder-
förening kan bedriva hela sin kooperativa verksamhet i ett dotterföretag
och samtidigt behålla sin rättsliga status som ekonomisk förening.
Ett grundläggande krav för registrering som ekonomisk förening är att
föreningen bedriver kooperativ verksamhet enligt de principer som anges
i 1 kap. 1 § föreningslagen. Med kooperativ verksamhet avses den verk-
samhet som påverkar de samhandelsbetingelser som det kooperativa fö-
retaget kan erbjuda sina medlemmar. Verksamheten kan utgöras av t.ex.
medlemmarnas leveranser av produkter till föreningen och dess förädling
och vidareförsäljning i anslutning härtill samt av föreningens tillhanda-
hållande av förnödenheter och tjänster för medlemmarnas produktion
(s.k. basverksamhet). Inköp från andra än medlemmarna av produkter
som är nödvändiga för föreningens verksamhet eller som ingår i föräd-
ling och vidareförsäljning kan vara att anse som kooperativ verksamhet.
Medlemmarnas produkter bör dock utgöra en väsentlig del av de pro-
dukter som säljs. Därutöver kan verksamhet som syftar till utveckling av
nya produkter och samordning av olika verksamheter med basverksam-
heten anses utgöra kooperativ verksamhet. Oavsett vilken typ av verk-
samhet som bedrivs måste basverksamheten utgöra den huvudsakliga
verksamheten.
På senare år har det vuxit fram ett behov av att organisera kooperativ
verksamhet i nya strukturer där bl.a. ägandet och verksamheten skiljs åt i
olika juridiska personer. Omstrukturering har skett eller pågår i flera av
de kooperativa branscherna. Orsaken till detta är bl.a. olika statliga av-
regleringar, ett ökat konkurrenstryck, behov av en mer effektiv verksam-
het och Sveriges medlemskap i EU. Denna utveckling samt det förhållan-
det att det är oklart om en förening kan bedriva hela sin kooperativa
verksamhet i ett dotterföretag utan att förlora sin rättsliga status som
ekonomisk förening medför att en viss anpassning av föreningslagen bör
övervägas. Enligt regeringens mening bör det vara möjligt för en ekono-
misk förening att ha en organisation där ägandet och den kooperativa
verksamheten kan läggas i olika juridiska personer utan att föreningen
förlorar sin rättsliga status som ekonomisk förening. Regeringen föreslår
därför att en förening som bedriver hela sin kooperativa verksamhet i ett
22
dotterföretag skall kunna registreras som ekonomisk förening. Villkoret Prop. 1996/97:163
för detta bör vara att verksamheten bedrivs i ett dotterföretag som ägs i
sin helhet av moderföreningen. Härigenom garanteras såväl moderföre-
ningens som dess medlemmars inflytande över verksamheten och att en-
dast moderföreningen tillförs de vinster som uppkommer i dotterföreta-
get. Avsikten är att medlemmarna i moderföreningen även fortsättnings-
vis skall utöva sitt ägande enligt de kooperativa principer som anges i 1
kap. 1 § föreningslagen. Utformningen av förslaget medför att de förut-
sättningar som annan lagstiftning bygger på inte rubbas, t.ex. konkur-
renslagen.
Medlemsfrämjande föreningar m.m.
Utredningen har föreslagit att s.k. medlemsfrämjande föreningar skall få
registreras som ekonomiska föreningar. I anslutning till detta förslag har
utredningen föreslagit att en bestämmelse om att uttagsbeskattning av
ekonomiska föreningar inte skall ske under vissa förutsättningar, skall tas
in i kommunalskattelagen. Bakgrunden till förslagen är att utredningen
anser att lagstiftningen inte bör uppställa hinder för en utveckling där
medlemmarnas ägande och den medlemsfrämjande verksamheten organi-
seras i en ekonomisk förening och den kooperativa verksamheten utövas
genom en eller flera andra ekonomiska föreningar. Därutöver har HSB
Riksförbund, som tidigare redogjorts för, gjort gällande att en viss an-
passning av föreningslagen kan behövas, eftersom det är oklart om all
kooperativ verksamhet kan ske genom ett dotterföretag som ägs gemen-
samt av flera kooperativa företag. En särskild analys har gjorts med an-
ledning av förbundets skrivelse. Regeringen anser att det i dag inte finns
skäl för att utvidga förutsättningarna för registrering som ekonomisk fö-
rening mer än vad som vi redogjort för tidigare. Frågan kommer eventu-
ellt att tas upp till vidare diskussion i Kooperativa rådet.
Regeringens förslag: Beslut om fusion mellan ekonomiska föreningar
skall kunna fattas om mer än nio tiondelar av medlemmarna biträder
beslutet.
Utredningens förslag: Överstämmer i huvudsak med regeringens för-
slag. Utredningen har dessutom föreslagit att ett beslut om fusion skall få
fattas med enkel majoritet på två på varandra följande föreningsstämmor.
Remissinstansernas synpunkter: Så gott som samtliga remissinstan-
ser som har yttrat sig över förslaget är positiva. Handelshögskolan i
Stockholm anser att ett bibehållande av nuvarande fusionsregler innebär
en diskriminering av medlemsmajoriteten och är därför positiv till försla-
get. Uppsala universitet avstyrker förslaget och anför bl.a. att ett fusions-
beslut kan vara ett allvarligt ingrepp i medlemmarnas rättsställning. Det
finns därför ingen anledning till att fusioner skall kunna genomföras lät-
23
tare enligt föreningslagen än enligt aktiebolagslagen. Skogsägarnas Prop. 1996/97:163
Riksförbund anför att förslaget om enkel majoritet vid beslut på två på
varandra följande stämmor eventuellt bör skärpas.
Skälen for regeringens förslag: Enligt gällande bestämmelser är ett
beslut om fusion giltigt endast om det har biträtts av samtliga röstberätti-
gade eller om det har fattats på två på varandra följande föreningsstäm-
mor och på den senare stämman har biträtts av minst två tredjedelar av de
röstande. I stadgarna för en ekonomisk förening får föreskrivas villkor
som går längre. Föreningslagens bestämmelser om fusion har utformats
för att skydda såväl borgenärerna i den överlåtande föreningen som den
eventuella minoritet av medlemmar i denna som motsätter sig en fusion.
Skyddet för medlemmarna har sin grund i att en förenings upplösning
genom fusion är av sådan betydelse för dem att frågan grundligt bör
övervägas och diskuteras (prop. 1986/87:7).
Principen en medlem - en röst tillämpas i mycket stor utsträckning in-
om den svenska kooperationen. Detta medför att kravet på enhällighet
vid första stämman för att ett beslut om fusion redan då skall kunna fat-
tas, innebär att det är tillräckligt att en enda av de röstberättigade inte
röstar för förslaget för att en andra stämma skall behöva hållas. De eko-
nomiska intressen som en majoritet anser att fusionen främjar kan under
sådana förhållanden inte förverkligas. Mot bakgrund av det behov av
omstrukturering som föreligger i vissa kooperativa branscher anser rege-
ringen att det är rimligt att något sänka majoritetskravet på första stäm-
man. Eftersom en fusion är en ingripande händelse för medlemmarna och
det är viktigt att deras rättsställning inte rubbas bör kravet endast sänkas
till en nivå där det framstår som så gott som uteslutet att en andra stäm-
ma skulle fatta ett annat beslut. En rimlig avvägning är att sätta gränsen
vid den nivå där det i andra sammanhang i föreningslagen har ansetts att
behovet av minoritetsskydd är så starkt att det bör beaktas. Ett exempel
på detta är bestämmelsen i 7 kap. 5 § föreningslagen enligt vilken en mi-
noritet av minst en tiondel av samtliga röstberättigade kan tvinga fram en
extra föreningsstämma. Regeringen föreslår därför att beslut om fusion
mellan ekonomiska föreningar skall kunna fattas om mer än nio tiondelar
av medlemmarna biträder beslutet. Den föreslagna ändringen föreslås
även genomföras i lagen (1995:1570) om medlemsbanker.
Utredningen har föreslagit att en fusion även skall kunna genomföras
om beslutet fattas med enkel majoritet vid två på varandra följande
stämmor dvs. att det nuvarande kravet på två tredjedelsmajoritet på andra
stämman slopas. Som vi har anfört tidigare är en fusion en ingripande
åtgärd. Det bör därför uppställas sådana majoritetsregler vid beslut om
fusion att de enskilda medlemmarnas rättsställning inte rubbas. Att en
medlem som inte har samtyckt till fusion har rätt till s.k. särskilt utträde
och att därvid återfå sina inbetalda medlemsinsatser medför inte att be-
hovet av kvalificerad majoritet minskar. Regeringen anser därför att kra-
vet på att beslutet vid en andra stämma skall biträdas av minst två tredje-
delar av de röstande inte skall sänkas.
24
Prop. 1996/97:163
Föreningslagen bygger på principen att det är medlemmarna själva som
skall finansiera den kooperativa verksamheten. En ekonomisk förening
skall således i huvudsak vara självförsörjande. Kapitalbildningen i en
förening kan ske genom kapitaltillskott i form av medlemsinsatser och
förlagsinsatser samt genom att vinstmedel hålls kvar i föreningen och där
bildar fritt eller bundet eget kapital. Härutöver kan även medlemslån fö-
rekomma. I den mån föreningen tar ut medlemsavgifter kan dessa ibland
komma att fonderas och på så sätt bidra till kapitalbildningen. Medlems-
avgifter är dock tänkta att förbrukas i verksamheten.
Medlemsinsatser, som kan vara obligatoriska och frivilliga, hör till fö-
reningens bundna egna kapital. Insatserna skall i första hand ge förening-
en möjlighet att genomföra nödvändiga investeringar och att uppfylla
stadgeenlig verksamhet. Med förlagsinsatser avses särskilda kapitalinsat-
ser som får tillskjutas av såväl medlemmar som andra. Förlagsinsatserna
är förenade med vissa rättigheter. Insatserna far tidigast lösas ut fem år
efter tillskottet och tillhör föreningens bundna kapital. Syftet med för-
lagsinsatser är främst att möjliggöra för en ekonomisk förening att få
tillgång till riskbärande kapital.
Till skillnad från vad som normalt gäller för övriga företagsformer har
en ekonomisk förening inte något eget vinstsyfte. I stället syftar verk-
samheten till att, genom medlemmarnas deltagande, skapa en fördel i
medlemmarnas egna verksamheter. Ur medlemmarnas synvinkel är det
således av intresse att inte mer kapital än nödvändigt stannar kvar i före-
ningen. Mot detta står föreningens intresse av att konsolidera och eventu-
ellt utvidga verksamheten samt borgenärernas intresse av att få sina ford-
ringar täckta. För att inte äventyra föreningens förmåga att fullgöra sina
förpliktelser har det i föreningslagen ställts upp tvingande regler vad
gäller möjligheten att dela ut överskottet av föreningens verksamhet, t.ex.
avsättning till reservfond och begränsning av insatsutdelning.
De ekoncniska föreningarna har tidigare getts en möjlighet att ge ut
förlagsinsatser och att minska kapitalkostnaderna genom en avdragsrätt
för insatsutdelning (prop. 1983/84:84). Enligt utredningen har dessa åt-
gärder inte varit tillräckliga för att ge de ekonomiska föreningarna den
kapitalanskaffningsförmåga som på lång sikt är nödvändig för att ut-
veckla verksamheten.
Mot bakgrund av vad som anförts tidigare (avsnitt 4) anser regeringen
att det är viktigt att främja kooperationens tillväxt. För att möjliggöra en
sådan tillväxt föreligger i dag, som utredningen konstaterat, ett behov av
att förbättra den ekonomiska föreningens försörjning av kapital. Gällande
regler kan försvåra för en förening att balansera behovet av att kvarhålla
25
vinstmedel för nödvändiga investeringar mot medlemmarnas krav på Prop. 1996/97:163
direkt avkastning på deras eget engagemang. För att behålla det koopera-
tiva företagets självständighet bör ökade möjligheter till kapitalanskaff-
ning i första hand riktas mot medlemmarna. Det föreligger således ett
behov av att förbättra den ekonomiska föreningens möjligheter till själv-
finansiering. Regeringen lägger av dessa skäl i det följande fram förslag
till sådana ändringar i föreningslagen som kan underlätta den ekonomis-
ka föreningens kapitalförsörjning. Lagen (1995:1570) om medlemsban-
ker är i stora delar uppbyggd som föreningslagen. Det är därför lämpligt
att införa motsvarande bestämmelser i denna lag. Vad som fortsättnings-
vis sägs gäller således i motsvarande mån för medlemsbanker. Regering-
en föreslår även att vissa skyddsregler för kapitaltäckning införs för
medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar.
Regeringens förslag: Belopp som kan bli föremål för vinstutdelning
får föras över till medlemsinsatser, s.k. insatsemission.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Utredningen har dessutom föreslagit att beteckningen grundinsats införs
på den insats medlemmen enligt stadgarna är skyldig att delta med, be-
teckningen överinsats för frivilliga insatser och beteckningen emissions-
insats för kapital som tillförs medlem genom insatsemission.
Remissinstansernas synpunkter: De remissinstanser som yttrat sig
över förslaget har antingen tillstyrkt förslaget eller inte haft någon erin-
ran. Uppsala universitet anför dock att systemet med insatsemissioner
kan komma att urholka de ekonomiska föreningarnas kapitalbas i större
utsträckning än i dag. Handelshögskolan i Stockholm anför att förslaget
kan bidra till att underlätta de kooperativa företagens kapitalförsörjning.
Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser har
en medlem vid avgång ur en ekonomisk förening endast rätt att få ut in-
betalda insatser och andel i beslutad överskottsutdelning. Någon rätt till
andel i föreningens fria egna kapital finns inte. Det ligger således i den
enskilde medlemmens intresse att överskottet av verksamheten inte kvar-
står i föreningen. Som vi anfört tidigare föreligger ett behov av att för-
bättra den ekonomiska föreningens möjligheter till självfinansiering. En
åtgärd för att uppnå detta är att göra det mer attraktivt för medlemmarna
att låta föreningens överskott kvarstå i föreningen. Regeringen föreslår
därför att det i föreningslagen införs en möjlighet att genom s.k. insats-
emission omvandla föreningens fria egna kapital till individuellt insats-
kapital. En insatsemission innebär att ett belopp tillgodoförs medlem-
mens insatskapital. Beloppet bör enligt regeringens mening behandlas
som den insats medlemmen enligt stadgarna varit skyldig att delta med i
föreningen. Det fria egna kapitalet tillförs således genom beslut om in-
satsemission medlemmen men binds samtidigt i föreningen till den tid-
punkt då medlemmen har rätt att få ut sin insats. Eftersom en genom in-
26
satsemission tillgodoförd insats skall behandlas som de obligatoriska
insatserna medför en insatsemission att en sådan insats betalas ut till
medlemmen när han lämnar föreningen. Av det skälet bör enligt rege-
ringens mening möjligheten till insatsemission begränsas till sådant eget
kapital som enligt gällande regler kan bli föremål för vinstutdelning dvs.
utdelningsbara medel. Av en förenings stadgar bör det. liksom vad som
gäller för förlagsinsatser, framgå om insatsemissioner får förekomma och
vad som skall gälla för dessa.
Det är inte meningen att det skall vara svårare för föreningen att gen-
temot medlemmarna motivera och fatta beslut om kapitaluppbyggnad
genom en insatsemission än vad som i dag gäller i fråga om vinstutdel-
ning. Beslut om att insatsemission skall ske bör därför kunna fattas i
samma ordning som gäller för överskottsutdelning eller uppbyggnad av
fritt eget kapital, dvs. med absolut majoritet. Medlemmen beskattas enligt
generella bestämmelser först när beloppet i fråga betalas ut.
Förslaget om insatsemission medför att kapitalet i en förening fram-
deles kan tillskjutas genom medlemsinsatser (obligatoriska och frivilliga)
och förlagsinsatser samt tillföras genom insatsemission. 1 syfte att göra
en större åtskillnad mellan de olika slagen av insatser har utredningen
föreslagit att beteckningen grundinsats skall användas för sådana insatser
som medlemmarna enligt stadgarna är skyldig att delta med, beteckning-
en överinsats för frivilliga insatser och beteckningen emissionsinsats på
det belopp som har tillförts medlemmen genom insatsemission. 1 före-
ningslagen finns i dag beteckningen medlemsinsats och förlagsinsats.
Regeringen anser inte att det finns något skäl att införa två nya beteck-
ningar för medlemsinsatser. Vad gäller kapital som har tillförts medlem-
mens insatskapital genom insatsemission så skall detta behandlas, som
tidigare har anförts, som obligatoriska medlemsinsatser. Någon särskild
beteckning behöver därför inte införas.
Regeringens förslag: Begränsningen av storleken av medlemmarnas
förlagsinsatser slopas. Förlagsinsatser från andra än medlemmarna far
vid tillskottet uppgå till högst summan av andra medlemsinsatser än
förlagsinsatser samt genom insatsemission tillgodoförda insatser.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Utredning-
en har dessutom föreslagit att en förening far besluta att förlagsinsatser
förfaller till betalning vid viss tidpunkt utan uppsägning och att en eko-
nomisk förening skall fa registrera förlagsinsatser hos Värdepapperscent-
ralen.
Remissinstansernas synpunkter: De remissinstanser som yttrat sig är
positiva till förslaget. Handelshögskolan i Stockholm anser att förslaget
innebär en förbättring inom kapitalförsörjningsområdet. Värdepappers-
centralen VPC Aktiebolag (VPC) konstaterar att förlagsinsatser väl kan
lämpa sig för registrering samt betonar vikten av att perioden mellan be-
Prop. 1996/97:163
27
slut och ikraftträdande inte är alltför begränsad eftersom VPC i dag inte Prop. 1996/97:163
omedelbart kan registrera förlagsinsatser.
Skälen för regeringens förslag: Kapitaltillskott till en ekonomisk fö-
rening kan, som vi har redogjort för tidigare, utöver de obligatoriska
medlemsinsatsema i dag göras i form av frivilliga medlemsinsatser och
förlagsinsatser. Förlagsinsatser infördes som finansieringsform bl.a. för
att öppna en möjlighet att tillföra föreningen riskkapital från andra än
medlemmarna. Insatserna intar en mellanställning mellan medlemskapi-
talet och det lånade kapitalet. För att förhindra att alltför stor del av före-
ningens eget kapital utgörs av kapital från andra än medlemmar infördes
en begränsning av storleken av insatsernas sammanlagda belopp. För-
lagsinsatser far således tillskjutas med högst ett så stort belopp att sum-
man av dessa insatser inte överstiger summan av andra då inbetalade in-
satser än förlagsinsatser. Begränsningen motiverades med att medlemsin-
flytandet skulle komma att minska om det externa kapitalet tilläts bli allt-
för stort i förhållande till medlemmarnas kapitalinsatser (prop.
1983/84:84 s. 46f). Med förlagsinsatser är förenade vissa rättigheter,
förlagsandelar. En innehavare av en förlagsandel har inte rösträtt på före-
ningsstämman och inte heller rätt till styrelserepresentation. Emellertid
föreligger rätt att klandra föreningsstämmobeslut.
Som tidigare konstaterats har införandet av förlagsinsatser och av-
dragsrätt för insatsränta inte varit tillräckligt för att ge de ekonomiska
föreningarna erforderligt kapital för att utveckla verksamheten. De eko-
nomiska föreningarnas möjligheter till självfinansiering bör därför för-
bättras. Som tidigare anförts bör sådana åtgärder främst riktas mot före-
ningens medlemmar. Regeringen anser härvid att förlagsinsatser är ett
bra finansieringsinstrument när en ekonomisk förening vänder sig till
sina medlemmar för att erhålla nytt kapital.
Genom att erbjuda förlagsandelar med marknadsmässig avkastning
förbättras förutsättningarna för föreningen att fa tillgång till kapital för
såväl investeringar som innebär ett högt risktagande som stora investe-
ringar. Begränsningen av storleken av förlagsinsatsernas sammanlagda
belopp hindrar dock att insatserna kan användas på ett effektivt sätt. Mo-
tivet för begränsningen var att det externa kapitalet inte skulle bli för
stort i förhållande till medlemskapitalet. De ekonomiska föreningarnas
möjligheter till kapitalanskaffning bör dock som tidigare anförts förbätt-
ras. Ett sätt är att begränsningen av storleken av tillskjutna förlagsinsatser
för medlemmar tas bort. Eftersom förlagsandelar kan överlåtas kan detta
emellertid medföra att betydande förlagsinsatser efter överlåtelse från
medlemmar innehas av icke-medlemmar. En förening har dock möjlighet
att i stadgarna inskränka rätten för andra än medlemmarna att förvärva
förlagsandelar helt eller delvis. Enligt regeringens mening bör detta i
rimlig mån tillgodose medlemmarnas krav på inflytande. Regeringen
föreslår därför att bestämmelserna i föreningslagen ändras så att begräns-
ningen av de sammanlagda förlagsinsatserna som får tillskjutas skall
gälla endast för förlagsinsatser som tillskjuts av andra än medlemmar,
och att man vid jämförelsen mellan tillskjutna förlagsinsatser och högsta
tillåtna förlagsinsatser bortser från förlagsinsatser som tillskjutits av
28
medlemmarna. Förslaget innebär enligt regeringens mening en forbätt- Prop. 1996/97:163
ring inom kapitalförsörjningsområdet för ekonomiska föreningar.
För att göra innehav av förlagsandelar mer attraktivt har utredningen
föreslagit att det införs en möjlighet för en ekonomisk förening att regist-
rera förlagsandelar hos VPC enligt bestämmelserna i aktiekontolagen
(1989:827). Under beredningen har framkommit att ytterligare övervä-
ganden måste göras innan regeringen kan ta ställning till förslaget.
Regeringens förslag: Begränsningen av storleken av insatsutdelning
slopas.
Utredningens förslag: Överenstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Utredningen har också föreslagit att begreppet vinstutdelning
delas upp i kooperativ vinstutdelning och insatsutdelning samt att det i
föreningslagen anges vad de olika utdelningarna kännetecknas av och
huvudprincipen för utdelningsgrundema för de olika formerna av över-
skottsutdelning. Dessutom har utredningen föreslagit att föreningsstäm-
man inte far besluta om överskottsutdelning med större belopp än vad
styrelsen föreslagit eller godkänt, om inte stämman är skyldig att fatta ett
sådant beslut enligt föreskrifter i stadgarna.
Remissinstansernas synpunkter: De remissinstanser som har yttrat
sig är positiva till förslagen.
Skälen för regeringens förslag: Den egentliga avkastningen på före-
ningens kapital består enligt gällande bestämmelser av överskottsutdel-
ning som kan utgå i form av gottgörelse eller vinstutdelning. Den del av
överskottsutdelningen som utgår i form av efterlikvider, återbäringar el-
ler liknande brukar kallas kooperativ utdelning oavsett om den utgår i
form av gottgörelse eller utdelning. Vinstutdelning som utgår i förhållan-
de till insatskapitalets storlek brukar kallas insatsränta eller insatsutdel-
ning.
Överskottet kan i huvudsak delas ut till medlemmarna dels efter den
omfattning i vilken medlemmarna deltagit i föreningens verksamhet eller
i övrigt tagit denna i anspråk, dels i förhållande till varje medlems inbe-
talda medlemsinsatser. Även icke-medlem och innehavare av förlagsan-
delar kan i vissa fall komma i åtnjutande av överskottsutdelning.
Bestämmelserna om avsättning till reservfond samt begränsningen för
insatsutdelning sätter vissa gränser för överskottsutdelning. Den sist-
nämnda, som innebär att sådan utdelning far fastställas till högst en ränta
som motsvarar diskontot med tillägg av tre procentenheter, har motive-
rats med att den kooperativa grundtanken bygger på att överskottet i en
förening i princip skall fördelas i förhållande till medlemmarnas utnytt-
jande av föreningen. Vidare finns en allmän försiktighetsregel. Enligt
denna far överskottsutdelningen inte ske med ett så stort belopp att utdel-
ningen med hänsyn till föreningens eller koncernens konsolideringsbe-
hov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid med god affärssed.
29
Eftersom grundtanken med kooperativ företagsamhet inte är att verk-
samheten skall ge vinst är den traditionella kooperativa uppfattningen att
medlemmarna skall fä så låg ränta som möjligt eller ingen ränta alls på
sitt ägarkapital. Medlemmarna skall i stället få ersättning för sin samhan-
del i form av förmånliga priser, högre service etc. Detta kan medföra att
medlemmarna vill investera så lite som möjligt och att medlemskapets
ägarroll undervärderas. Vidare innebär begränsningen för insatsutdelning
att vinster styrs över till återbäring och efterlikvider.
Enligt regeringens mening skulle inte kännetecknet på kooperativt fö-
retagande gå förlorat om marknadsmässig avkastning kunde betalas på
medlemsinsatsen. Företaget kunde då på ett bättre sätt än nu ersätta
medlemmarna i förhållande till både deras samhandel och kapitalinsats.
Detta är av betydelse eftersom näringsverksamhet ofta är kapitalberoende
och medlemmarnas egna kapitalinsatser är avgörande för att garantera
föreningens självständighet och dess verksamhetsmål. Som anförts tidi-
gare utgör kapitalförsörjningen ett problem för de ekonomiska förening-
arna. För att underlätta kapitalanskaffningen föreslår därför regeringen
att den nuvarande begränsningen av storleken på insatsutdelningen slo-
pas. Detta medför att en mer marknadsmässig avkastning kan utgå på det
kapital en medlem satsar i föreningen vilket bör kunna fa till följd att det
blir mer attraktivt för medlemmar att tillskjuta kapital i föreningen ge-
nom frivilliga insatser eller beslut om insatsemission. Detta bör enligt
regeringens mening gynna de kooperativa företagens tillväxt.
Utredningen har föreslagit att begreppet vinstutdelning ersätts av ut-
trycken kooperativ vinstutdelning och insatsutdelning, att det i förening-
slagen anges vad de olika utdelningarna kännetecknas av samt att huvud-
principerna för utdelningsgrundema anges i lagen. Förslaget har inte mo-
tiverats närmare. Enligt gällande rätt har föreningsstämman fri disposi-
tionsrätt över vinsten, med iakttagande av bestämmelserna om avsättning
till reservfond och den allmänna försiktighetsregeln. Regeringen anser
inte att det finns något skäl att i föreningslagen närmare ange vad de oli-
ka slagen av utdelning kännetecknas av eller att ange några huvudprinci-
per för utdelningsgrunder. Inte heller föreligger skäl att ersätta begreppet
vinstutdelning med nya uttryck.
Utredningen har vidare föreslagit att det i föreningslagen bör införas en
regel om att föreningsstämman inte far fatta beslut om överskottsutdel-
ning med större belopp än vad styrelsen föreslagit eller godkänt. Bak-
grunden till detta förslag är att motsvarande bestämmelse finns i aktie-
bolagslagen (1975:1385). Aktiebolagslagens vinstutdelningsregler är för
närvarande föremål för översyn. Med hänsyn härtill bör den föreslagna
ändringen inte genomföras.
Prop. 1996/97:163
Regeringens förslag: Insatsutdelning på insatser som inte utbetalats
skall även fa lämnas till avgången medlem.
30
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstansernas synpunkter: De remissinstanser som yttrat sig är
positiva till förslaget.
Skälen för regeringens förslag: En avgången medlem kan. utöver in-
betalda insatser, erhålla överskottsutdelning i form av gottgörelse och
sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till den omfattning i vil-
ken denne har deltagit i föreningens verksamhet eller i övrigt tagit denna
i anspråk. Detta slag av utdelning får enligt bestämmelser i föreningsla-
gen lämnas även till andra än medlemmar. Denna möjlighet föreligger
emellertid inte för insatsutdelning. Sådan utdelning kan således inte läm-
nas till avgången medlem även om hans insatser skall betalas ut över en
tidsperiod som sträcker sig bortom tidpunkten för hans avgång. Enligt 4
kap. 1 § föreningslagen har en medlem rätt att få ut sina inbetalda insat-
ser sex månader efter avgången. Bestämmelsen är dispositiv. Inom vissa
typer av kooperativ är det vanligt med föreskrifter i stadgarna om längre
återbetalningstider. Detta är ett problem eftersom långa återbetalningsti-
der har ansetts konkurrensbegränsande.
Om kvarstående insatskapitalet skuldförs vid avgången bör det inte fö-
religga något hinder för att betala marknadsmässig ränta på beloppet, om
annat inte föreskrivs i föreningens stadgar. En skuldföring innebär dels
att den synliga soliditeten försämras, dels att det skuldförda beloppet får
bättre rätt än kvarvarande medlemmars insatskapital. Detta kan inte anses
skäligt framförallt mot bakgrund av att de avgångna medlemmarna delta-
git i beslut för vilket insatserna som riskkapital varit en förutsättning.
Det är lämpligare att inte utbetalt belopp liksom i dag står kvar i före-
ningen som insatskapital och att det i föreningslagen införs en möjlighet
för föreningen att lämna insatsutdelning på avgången medlems kvarstå-
ende insatskapital. Om insatsutdelning lämnas till avgången medlemmen
kan denne lättare finansiera ett lån till en kapitalinsats i ett konkurrerande
företag vilket i ett sådant fall förbättrar dennes ställning i konkurrenshän-
seende.
Enligt 1 kap. 1 § föreningslagen skall en ekonomisk förening främja
medlemmarnas ekonomiska intressen. Mot bakgrund härav uppkommer
frågan om en utbetalning av insatsutdelning till en person som inte är
medlem är förenlig med denna bestämmelse. Redan i dag kan dock över-
skottsutdelning i viss utsträckning lämnas till även andra än medlemmar,
se 10 kap. 4 § föreningslagen. Vidare erhåller innehavare av förlagsinsat-
ser, vilka inte behöver vara medlemmar i föreningen, avkastning på det
kapital de satsat i föreningen. Insatsutdelning till avgångna medlemmar
kan mot bakgrund härav inte anses strida mot grundläggande förenings-
rättsliga principer. Regeringen föreslår därför att det i föreningslagen
införs en bestämmelse om att insatsutdelning kan lämnas även till av-
gången medlem.
Prop. 1996/97:163
31
Regeringens förslag: Rätten att fa ut medlemsinsatser i kreditmark-
nadsföreningar och medlemsbanker görs beroende av att återbetalning
kan ske med hänsyn till bestämmelserna om kapitaltäckning.
Utredningens förslag: Utredningen har inte lagt fram något förslag i
denna del, men har redovisat sin uppfattning som stämmer överens med
regeringens förslag såvitt avser medlemsbankerna. Utredningen har an-
sett att denna fråga, som har koppling till reglerna om reservfonder i
medlemsbanker, bör behandlas av Banklagskommittén som har i uppgift
att göra en bredare översyn av reglerna om kreditinstitutens primärkapi-
tal.
Remissinstanserna: Endast Konkurrensverket och LRF har berört
denna fråga varvid de påtalat vikten av att olikheterna i bestämmelserna
om medlemsbankers respektive bankaktiebolags reservfonder tas bort.
Skälen för regeringens förslag: Genom lagen (1995:1570) om med-
lemsbanker som gäller från den 1 januari 1996 är det möjligt att bedriva
bankrörelse i en ekonomisk förening. Med bankrörelse menas verksam-
het i vilken ingår inlåning på konto om behållningen är nominellt be-
stämd och tillgänglig med kort varsel. Tillståndspliktig finansierings-
verksamhet som inte innefattar bankrörelse kan i dag bedrivas i aktiebo-
lagsform, s.k. kreditmarknadsbolag. Regeringen har i en proposition den
27 februari 1997 (prop. 1996/97:114) föreslagit att det från den 1 juli
1997 skall finnas möjlighet att bedriva sådan verksamhet även för eko-
nomiska föreningar (kreditmarknadsföreningar).
Bankerna och kreditmarknadsföretagen bedriver en typ av verksamhet
som av lagstiftaren bedömts särskilt skyddsvärd. Ett fallisemang i ett
sådant kreditinstitut riskerar nämligen att bl.a. skada förtroendet för det
finansiella systemet. Lagstiftningen har därför ställt upp särskilda rörel-
seregler för dessa företag, bl.a. med krav på viss minsta tillåtna kapital-
täckning. Enligt lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora expone-
ringar i kreditinstitut och värdepappersbolag (kapitaltäckningslagen)
åläggs sålunda dessa företag att upprätthålla en kapitaltäckning som be-
räknas på visst sätt enligt denna lag och Finansinspektionens föreskrifter.
Dessa kapitaltäckningsbestämmelser har tillkommit på grundval av
EG-direktiv. Kapitaltäckningen uttrycks som en relation mellan bankens
kapitalbas och värdet på de samlade tillgångarna. I en medlemsbanks
kapitalbas far inräknas bl.a. medlemsinsatsema.
För medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar. alltså två slag av
ekonomiska föreningar, kommer likalydande bestämmelser att gälla be-
träffande medlemmens rätt att fa tillbaka sina insatser. En medlem som
avgått ur en medlemsbank eller en kreditmarknadsförening har rätt att
sex månader efter avgången få ut sina inbetalda insatser, dock inte mer
än vad som motsvarar medlemmens andel av föreningens eget kapital
med bortseende från reservfonden och vissa andra fonder. Insatser som
en medlem deltar med utöver vad han är skyldig kan återbetalas till en
medlem efter uppsägning utan att han behöver avgå. En sådan insats far
32
dock betalas ut till kvarvarande medlem endast om det kan ske med hän- Prop. 1996/97:163
syn till bestämmelserna om kapitaltäckning. Medlemmarnas rätt att få ut
sina insatser efter avgången är alltså inte beroende av att den lagstadgade
kapitaltäckningen kan upprätthållas. En sådan ordning får antas försvåra
bankernas och kreditmarknadsföreningamas kapitalanskaffning eftersom
borgenärerna riskerar att den minsta tillåtna kapitaltäckningen kommer
att underskridas enbart på grund av att antalet medlemmar minskar. Det
kan dessutom befaras att större medlemsavhopp sker när föreningen visar
dåliga resultat, dvs. då ett foretag har som störst behov av det egna kapi-
talet för att möta ekonomiska påfrestningar.
Som nämnts ovan ingår inte en medlems andel av reservfonden i det
belopp som kan återbetalas till medlemmen. För att i någon mån hindra
att bankens eget kapital dräneras i samband med större medlemsavgångar
har därför beträffande medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar
uppställts strängare krav på reservfondsavsättning än vad som gäller för
bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag. I likhet med vad Konkur-
rensverket och LRF uttalat anser också regeringen att olikheterna i be-
stämmelserna om reservfonder medför en oönskad snedvridning av kon-
kurrensen mellan de båda associationsformerna aktiebolag och ekono-
misk förening.
En medlemsbank eller en kreditmarknadsförening som balanserar på
den lägsta tillåtna kapitaltäckningsgraden måste kompensera bortfallet av
medlemsinsatser med åtgärder som är ägnade att förstärka kapitaltäck-
ningssituationen, t.ex. genom att infordra kompletterande insatskapital
från kvarvarande medlemmar eller genom att minska skuldsättningen.
Sådana åtgärder kan vara svåra att genomföra om föreningens finansiella
ställning redan är försvagad. Resultatet av att insatserna återbetalas till
medlemmarna med stöd av bestämmelserna i lagen om medlemsbanker
kan därmed bli att den lägsta tillåtna kapitaltäckningen underskrids, nå-
got som strider mot bestämmelserna i kapitaltäckningslagen.
Problemet med att använda insatskapital som riskkapital i medlems-
banker och den därtill hörande reservfondsproblematiken uppmärksam-
mades av regeringen i samband med tillkomsten av lagen om medlems-
banker. Regeringen uttalade då att problemet borde bli föremål för en
allmän analys av samtliga bankformer beträffande det primära kapitalets
funktion som riskkapital i samband med att kapitalsituationen är an-
strängd (prop. 1995/96:74 s. 116). En sådan analys ligger inom ramen för
Banklagskommitténs arbete (dir. 1995:86) som skall vara slutfört före
utgången av år 1997.
I syfte att underlätta medlemsbankernas och kreditmarknadsförening-
amas kapitalanskaffning från andra än medlemmar, men också med hän-
syn till de särskilda skyddsintressen som måste beaktas i lagstiftningen
på det finansiella området, samt till de krav som uppställs i kapitaltäck-
ningslagen, bör lagen om medlemsbanker och föreningslagen redan nu
ändras så att medlemmarnas rätt att fa ut sina insatser från en medlems-
bank eller en kreditmarknadsförening alltid görs beroende av om återbe-
talningen kan ske med hänsyn till reglerna om kapitaltäckning. Denna
lösning är inte avsedd att binda upp Banklagskommitténs framtida över-
3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 163
väganden om skyddet för det primära kapitalet samt reserv fondsbestäm- Prop. 1996/97:163
melsema.
Regeringens bedömning: En ekonomisk förening skall även i fort-
sättningen vara öppen.
Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att den ekonomiska
föreningen själv skall kunna bestämma om den skall vara öppen eller
sluten. Utredningen hänvisar bl.a. till att detta skulle förbättra kapitalför-
sörjningen inom nykooperationen.
Remissinstansernas synpunkter: Flertalet av de remissinstanser som
har yttrat sig över förslaget har tillstyrkt förslaget eller har inget att erinra
mot det. Konkurrensverket anför bl.a. att verket förutsätter att eventuella
lagändringar inte kommer att medföra något hinder för en prövning enligt
konkurrenslagen i de fall ett vägrat medlemskap kan strida mot lagen.
Skälen för regeringens bedömning: En ekonomisk förening far enligt
gällande bestämmelser inte vägra någon inträde som medlem, om det inte
finns särskilda skäl för vägran med hänsyn till arten eller omfattningen
av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak.
Kravet på öppenhet i en ekonomisk förening är väl etablerat i lagstift-
ningen och i samhället. En ändring av denna princip skulle kunna leda till
konsekvenser vad gäller t.ex. konkurrensvillkor.
Utredningen har inte närmare analyserat vilka konsekvenser den före-
slagna ändringen skulle kunna fa. Utredningen har inte heller anfört att
det skulle finnas brister i de möjligheter som redan i dag finns att begrän-
sa medlemskapet i en ekonomisk förening. Regeringen anser därför att
det inte är möjligt att göra ett sakligt grundat ställningstagande till utred-
ningens förslag i denna del. Regeringen vill samtidigt framhålla att vi är
av den uppfattningen att ett led i den kooperativa särarten är just öppen-
heten och att det skulle föra alldeles för långt att göra ingrepp i denna
princip.
Regeringens förslag: Avdragsrätten för kooperativ utdelning begrän-
sas för konsumentkooperativa föreningar. Avdrag medges för koope-
rativ utdelning i en konsumentkooperativ förening med ett belopp som
motsvarar statslåneräntan vid utgången av november året före beskatt-
ningsåret minskad med två procentenheter multiplicerad med med-
lemmarnas omsättning med föreningen.
34
Utredningens förslag: Kraven på öppenhet och lika rösträtt föreslås
slopad. En ekonomisk förening föreslås som huvudregel medges avdrag
för lämnad utdelning, oavsett om det är fråga om gottgörelse. kooperativ
vinstutdelning, instatsutdelning eller utdelning på förlagsinsatser. En fö-
rening som har fler än enstaka medlemmar som åtnjuter skattefrihet för
utdelning därför att den utgör en inbesparing i levnadskostnaderna för
medlemmen medges dock avdrag för överskottsutdelningen endast om
föreningen tillämpar lika rösträtt och är öppen för medlemskap för var
och en som söker inträde. Som sådan återbäring som innebär inbesparing
av levnadskostnader anses som mest ett belopp motsvarande statslåne-
räntan vid utgången av november året före beskattningsåret minskad med
två procentenheter multiplicerad med medlemmens omsättning med fö-
reningen.
Remissinstanserna: Flera remissinstanser har tillstyrkt förslagen.
Riksrevisionsverket och Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet har
avstyrkt förslagen. Riksrevisionsverket anför bl.a. att utredningens för-
slag innebär att avkastningen på det egna kapitalet för ekonomiska före-
ningar kommer i en förmånlig särställning eftersom avkastning på risk-
kapital i bolagssektom är föremål för dubbelbeskattning. Verket anser att
det bör prövas om den obegränsade rätten till avdrag för utdelning bör
kompletteras med kvalitativa villkor på föreningens verksamhet som så
långt möjligt garanterar att föreningen verkligen har den kooperativa
verksamheten som huvudsaklig verksamhet. Juridiska fakulteten vid
Uppsala universitet framhåller att neutralitet bör eftersträvas i beskatt-
ningen av olika företagsformer. De föreslagna ändringarna innebär
emellertid att avkastningen från en ekonomisk förening i många fall be-
handlas fördelaktigare än om verksamheten hade bedrivits i aktiebolag.
Riksskatteverket avstyrker förslaget att ta bort kopplingen mellan av-
dragsrätt och kooperativ verksamhet och härigenom göra enkelbeskatt-
ningen till huvudregel för ekonomiska föreningar.
Bakgrunden till regeringens förslag: Ekonomiska föreningar är i
princip liksom aktiebolag föremål för dubbelbeskattning. Överskottet i
aktiebolaget beskattas först hos bolaget och sedan i den mån utdelning
sker hos delägaren. Sedan länge skiljer sig beskattningen av kooperativa
företag i vissa hänseenden från beskattningen av t.ex. aktiebolag. Särbe-
handlingen har sin grund i den kooperativa företagsformens speciella
villkor såvitt avser dess finansiella uppbyggnad och sätt att fördela över-
skottet. Lättnaderna i beskattningen är så långtgående att man i realiteten
kan säga att kooperativa ekonomiska föreningar är enkelbeskattade. En
förening anses i skattelagstiftningen som kooperativ om den är öppen och
i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt. Enkelbeskattning åstadkoms
genom att föreningen har dels avdragsrätt för s.k. kooperativ utdelning,
dvs. återbäring eller efterlikvider på medlemmarnas köp eller försälj-
ningar, dels avdragsrätt för insatsutdelning och för utdelning på förlags-
insatser.
Avdragsrätten för kooperativ utdelning utvecklades i praxis när koope-
rationen var en ung företeelse. Beskattningen av kooperativa föreningar
reglerades första gången år 1910. Genom regleringen inskränktes av-
Prop. 1996/97:163
35
dragsrätten till sådana föreningar som inte sträckt sin verksamhet utanför Prop. 1996/97:163
kretsen av medlemmar. De nu gällande reglerna tillkom redan år 1920 då
avdragsrätten utvidgades till att också omfatta föreningar som handlade
med även andra än medlemmar och då kraven på öppenhet och lika röst-
rätt infördes.
Avdragsrätt för insatsutdelning och utdelning på förlagsinsatser inför-
des år 1985 (prop. 1983/84:84. bet. 1983/84:NU24. rskr. 1983/84:241.
SFS 1984:190). Lagreglerna tillkom mot bakgrund av då genomförda
lättnader i dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster, bl.a. Annellav-
draget, i syfte att tillgose kooperationens behov av kapitalförsörjning. I
samband med att enkelbeskattning infördes generellt år 1993 slopades
rätten till avdrag för insatsutdelning och utdelning på förlagsinsatser.
Utdelningen blev i stället skattefri hos mottagaren (prop. 1993/94:50 s.
190).
När skattefriheten för utdelning slopades och dubbelbeskattningen åter
blev huvudregel år 1994 återinfördes inte Annellavdraget eller de sär-
skilda reglerna om avdrag för insatsutdelning och utdelning på förlagsin-
satser (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU 1, rskr. 1994/95:145. SFS
1994:1859). Avdragsrätten för insatsutdelning återinfördes dock senare
genom lagstiftning hösten 1995 samtidigt som det temporära riskkapi-
talavdraget infördes (prop. 1995/96:109. bet. 1995/96:SkU20, rskr.
1995/96:135, SFS 1995:1623). Det ansågs inte lämpligt att riskkapitalav-
draget omfattade ekonomiska föreningar. 1 avvaktan på mera långsiktiga
lättnader i dubbelbeskattningen ansågs det i stället motiverat att koopera-
tiva ekonomiska föreningar fick tillbaka avdragsrätten för insatsutdelning
och utdelning på förlagsinsatser. Möjligheten att lämna insatsutdelning
har begränsats enligt 10 kap. 2 § andra stycket föreningslagen till dis-
kontot plus tre procentenheter. Regeringen föreslår i avsnitt 6.4 att denna
begränsning i föreningslagen slopas.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tidigare föreslagit att
kravet på öppenhet skall kvarstå i den föreningsrättsliga lagstiftningen.
Även de skattemässiga kraven på dessa för den kooperativa företagsfor-
men karaktäristiska egenskaperna, öppenhet och lika rösträtt, i 2 § 8
mom. åttonde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) bör
enligt regeringens mening bibehållas.
För ekonomiska föreningar som enligt nämnda lagrum i beskattnings-
hänseende anses som kooperativa finns såsom nämnts redan enligt gäl-
lande regler så långtgående lättnader att man i realiteten kan hävda att de
enkelbeskattas. Lättnaderna i beskattningen finns på företagsnivån.
Frågan om lättnader i ägarbeskattningen av små och medelstora företag
har nyligen varit föremål för riksdagens behandling (prop. 1996/97:45,
bet. 1996/97:SkU13, rskr. 1996/97:133, SFS 1996:1611). Riksdagen har
beslutat att införa lättnader i beskattningen för dessa företag på ägamivå.
Lättnad medges för utdelning och reavinst på aktier i svenska och utländ-
ska onoterade företag. Det enkelbeskattade utrymmet har utformats med
utgångspunkt i de regler som gäller för beskattning av aktiva ägare i få-
mansföretag. Det enkelbeskattade beloppet är begränsat till 65 procent av
statslåneräntan multiplicerad med summan av anskaffningskostnaderna
för aktierna och ett på visst sätt bestämt löneunderlag. Av neutralitetsskäl
36
ansågs även ekonomiska föreningar som inte är kooperativa böra omfat- Prop. 1996/97:163
tas av reglerna om lättnad på ägamivån.
Med anledning av den påbörjade beredningen av Företagskooperativa
utredningens betänkande valde regeringen att inte lägga fram något för-
slag om ändringar i beskattningen av kooperativa ekonomiska föreningar.
De skäl som redovisades i prop. 1996/97:45 mot en lättnad av beskatt-
ningen på företagsnivån för aktiebolag gäller enligt regeringens mening
inte i fråga om ekonomiska föreningar. Det finns tvärtom skäl som talar
för att en lättnad i beskattningen av ekonomiska föreningar bör ske på
företagsnivån. En lättnad på ägamivån skulle nämligen för konsument-
kooperationen innebära ett alltför komplicerat inslag i beskattningen.
Regeringen delar i detta avseende utredningens uppfattning att nuvarande
ordning med avdragsrätt för föreningen bör bibehållas.
En ekonomisk förening kan enligt föreningslagen bedriva såväl koope-
rativ som icke kooperativ verksamhet. För registrering som ekonomisk
förening uppställs dock i praxis villkoret att föreningen i huvudsak skall
bedriva kooperativ verksamhet. Den kooperativa verksamheten skall en-
ligt regeringens förslag i avsnitt 5.1 även kunna bedrivas i helägda dotter-
företag.
Vid tillämpningen av föreningslagens regler om överskottsutdelning
saknar det betydelse vilken verksamhet i föreningen som har finansierat
utdelningen. Överskottsutdelning kan utgå i förhållande till dels den om-
fattning medlemmarna deltagit i verksamheten, dels varje medlems in-
betalda medlemsinsatser. Vidare kan innehavare av förlagsandel få del av
överskottet genom utdelning på sin andel. Överskottsutdelning kan enligt
10 kap.l § andra stycket utgöras av gottgörelse och vinstutdelning. Ko-
operativ utdelning kan vid tillämpning av föreningslagens terminologi
utgå såväl i form av gottgörelse som vinstutdelning. Enligt 2 § 8 mom.
SIL medges en kooperativ förening avdrag vid beskattningen för koope-
rativ utdelning. Med kooperativ utdelning avses rabatt eller pristillägg
som föreningen lämnat av vinsten av sin kooperativa verksamhet i för-
hållande till gjorda inköp och försäljningar. Begreppen rabatt och
pristillägg motsvaras av föreningslagens begrepp för återbäring och efter-
likvid. Avdraget enligt 2 § 8 mom. SIL är beroende av i vilken utsträck-
ning medlemmen deltagit i verksamheten. Avdragsrätt föreligger för fö-
reningen om utdelningen uppfyller förutsättningarna för kooperativ ut-
delning oavsett om den enligt föreningslagen utgått som gottgörelse eller
som kooperativ vinstutdelning enligt fastställd balansräkning.
Utredningen föreslår att en ekonomisk förening skall medges avdrag
för all överskottsutdelning. Begreppet överskottsutdelning har utredning-
en hämtat från föreningslagen. Utredningen anför som skäl för sitt för-
slag dels att en vägrad avdragsrätt leder till en kedjebeskattning, dels att
gränsdragningen mellan överskott från den kooperativa respektive den
icke-kooperativa verksamheten i många fall kan vara svår att dra.
Regeringen anser att utredningens farhågor är överdrivna när det gäller
gränsdragningen mellan överskott från den kooperativa och den
icke-kooperativa verksamheten. Enligt 9 kap. 8 § 6 föreningslagen skall
föreningen om den driver rörelsegrenar som är väsentligen oberoende av
varandra redovisa bruttoresultatet av varje sådan rörelsegren särskilt.
37
Ekonomiska föreningar kan från och med räkenskapsåret 1997 lägga den
nya årsredovisningslagens (1995:1554) regelverk till grund för sin redo-
visning (prop. 1996/97:32. bet. 1996/97:LU3, rskr. 1996/97:56, SFS
1996:1142). 1 5 kap. 6 § årsredovisningslagen föreskrivs på liknande sätt
att om bolagets rörelsegrenar avviker betydligt från varandra skall upp-
gift lämnas om nettoomsättningens fördelning på rörelsegrenama. En
ekonomisk förening är således redan på grund av den civilrättsliga lag-
stiftningen skyldig att skilja mellan olika verksamheter. Det bör mot
bakgrund härav inte medföra några större svårigheter for föreningen att
särbehandla olika verksamheter vid beskattningen samt att avgöra om det
är fråga om kooperativ utdelning eller annan utdelning.
Utredningen har uttalat att den skatterättsliga tolkningen av begreppet
vinsten av sin kooperativa verksamhet är mer begränsad än vad som föl-
jer från allmänna kooperativa och föreningsrättsliga utgångspunkter. Som
exempel anger utredningen att balanserade vinstmedel och reavinst vid
försäljning av anläggningstillgångar inför förestående likvidation inte
enligt praxis kunnat delas ut med avdragsrätt (RÅ 1977 1:16).
Vid reglernas tillkomst avsågs med kooperativ verksamhet i princip fö-
reningens basverksamhet, dvs. den kärnverksamhet som grundade sig på
samhandeln med medlemmarna. En restriktiv tolkning har förordats i
tidigare forarbetsuttalanden. I Betänkande angående beskattning av in-
ländska juridiska personers inkomst och förmögenhet (SOU 1926:18 s.
24 ff). anges t.ex. att vinst som härrör från inkomst av kapital, reavinst
eller vinst på handel med utomstående inte är att betrakta som vinst å den
kooperativa verksamheten. Begreppet kooperativ verksamhet har ur-
sprungligen fatt sin innebörd i skattelagstiftningen mot bakgrund av de
förhållanden som rådde under början av detta sekel. De materiella skatte-
reglerna har genomgått flera reformer och skatteplikten har utvidgats i
förhållande till vad som gällde på 1920-talet. Villkoren for och kraven på
företagen har också förändrats. Begreppet kooperativ verksamhet i skat-
telagstiftningen bör därför ges en innebörd som överensstämmer med
intentionerna i nu gällande skatteregler samt som svarar mot den moder-
na kooperativa företagsformens strukturella och organisatoriska krav. En
anpassning till nya materiella regler och organisationsformer har enligt
vad regeringen inhämtat redan skett. Sålunda torde inget hindra att av-
drag medges om utdelning finansieras med balanserade vinstmedel. Även
vinst vid försäljning av reavinsttillgångar som ingått i den kooperativa
verksamheten bör numera kunna delas ut med avdragsrätt.
Regeringen har tidigare (avsnitt 5.1) redogjort för hur begreppet ko-
operativ verksamhet enligt vår mening bör avgränsas i den förenings-
rättsliga lagstiftningen. Regeringen anser att den föreslagna avgränsning-
en i den föreningsrättsliga lagstiftningen överensstämmer i huvudsak
med de krav som ställs på en verksamhet för att den skall anses vara ko-
operativ vid tillämpningen 2 § 8 mom. SIL. Rent redaktionellt bör be-
greppet "vinsten av sin kooperativa verksamhet" omformuleras till
"vinsten av den kooperativa verksamheten". Såsom utredningen fram-
håller bör begrepp som har betydelse för såväl den föreningsrättsliga som
den skatterättliga lagstiftningen så långt som möjligt ges samma inne-
börd.
Prop. 1996/97:163
38
Regeringen föreslår som framgår av det föregående att den nuvarande Prop. 1996/97:163
begränsningen i föreningslagen av möjligheten att lämna insatsutdelning
slopas. Någon särskild begränsning föreslås inte införas i skattelagstift-
ningen. Förslaget innebär att föreningen i större omfattning kan undgå
beskattning på vinster som delas ut i förhållande till inbetalda insatser.
Inkomsten blir ändå föremål för tillräcklig beskattning eftersom den be-
skattas i inkomstslaget näringsverksamhet hos medlemmen. Medlem-
marna i en producentkooperativ förening beskattas enligt punkt 2 av an-
visningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370, KL) för koopera-
tiv utdelning, insatsutdelning och utdelning på förlagsinsatser i inkomst-
slaget näringsverksamhet.
När det gäller konsumentkooperativa föreningar måste andra övervä-
ganden göras. Konsumentkooperationens avdragsrätt för utdelning måste
bedömas mot bakgrund av den gällande skattefriheten för mottagaren.
Kooperativ utdelning är enligt 3 § 7 mom. SIL skattefri för mottagaren
om den utgår i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed
jämförlig grund och om den endast innebär en minskning i levnadskost-
naderna. Vinsten är till den del som den utgör inbesparing av levnads-
kostnaderna helt skattefri.
Utredningen föreslår att all överskottsutdelning skall vara avdragsgill.
Utredningen menar att det många gånger är en grannlaga uppgift att av-
göra vad som är kooperativ verksamhet eller inte. Regeringen har tidiga-
re förklarat att den inte delar utredningens farhågor när det gäller svårig-
heterna för föreningarna att särredovisa resultaten av olika verksamheter.
Någon skillnad mellan producent- och konsumentkooperativa föreningar
föreligger inte i det avseendet enligt vår bedömning.
Utredningen framhåller dock att det av statsfinansiella skäl är viktigt
att den del av överskottet som hänförs till inbesparade levnadskostnader
inte utvidgas. I syfte att säkerställa att så inte sker föreslår utredningen att
en begränsningsregel införs. Utredningens uppfattning är att den enklaste
och rakaste begränsningsregeln är att bestämma hur stor del av över-
skottet som tillåts vara hänförligt till inbesparade levnadskostnader. Nå-
gon allmängiltig handelsmarginal eller annat lätt konstaterbart faktum att
ta fasta på vid utformningen av en sådan regel finns inte. Utredningen har
utgått från de procentsatser som varit tillämpliga i Kooperativa Förbun-
det (KF) verksamhetsåret 1994. Enligt KF är redovisade procentsatser
representativa för en lång följd av år tillbaka när återbäringen har fast-
ställts. Utredningen har mot bakgrund av dessa uppgifter föreslagit att till
inbesparade levnadskostnader bör få hänföras högst ett belopp motsva-
rande statslåneräntan vid utgången av november året före beskatt-
ningsåret minskad med två procentenheter multiplicerad med medlem-
mens omsättning med föreningen.
Såsom utredningen framhållit är det bl.a. av statsfinansiella skäl viktigt
att det skattfria området för kooperativa föreningar inte utvidgas genom
att reglerna om skattefrihet missbrukas. Regeringen delar därför utred-
ningens bedömning att en begränsningsregel måste införas. Regeringen
anser emellertid att en begränsningsregel på medlemsnivå skulle bli ett
alltför komplicerat inslag i beskattningen för medlemmarna. En begräns-
ningsregel på medlemsnivå skulle vidare medföra betydande merarbete
39
och administrativa kostnader för skatteförvaltningen. Regeringen föreslår
därför att begränsningen införs på föreningsnivå. Avdragsrätten för ko-
operativ utdelning begränsas till ett belopp motsvarande statslåneräntan
vid utgången av november året före beskattningsåret minskad med två
procentenheter multiplicerad med medlemmarnas omsättning med före-
ningen. Föreningens omsättning med icke medlemmar får inte räknas in i
underlaget för avdragsrätt. Den kooperativa utdelningen är skattefri för
mottagaren om den utgör en inbesparing av levnadskostnaderna för den-
ne. Kooperativ utdelning som överstiger nämnda belopp är skattefri hos
mottagaren men beskattas hos föreningen. I dessa fall blir utdelningen
endast föremål för enkelbeskattning.
Regeringens förslag föranleder ändring av 2 § 8 mom. första stycket
SIL.
Utredningen har slutligen föreslagit att bestämmelsen i 2 § 8 mom. åt-
tonde stycket SIL om centralorganisationer upphävs. Utredningen har
som skäl för sitt förslag anfört att centralorganisationer alltid är juridiska
personer och skattskyldiga för utdelningen som är avdragsgill i cent-
ralorganisationerna. Invändningar kan framföras mot förslaget. Rege-
ringen anser därför att det inte finns skäl att nu upphäva regeln om cent-
ralorganisationer.
Prop. 1996/97:163
Den nya lagstiftningen föreslås träda ikraft den 1 januari 1998.
Förslaget att slopa begränsningen av beloppet för insatsutdelning innebär
att avdrag för sådan utdelning kan göras med ett högre belopp vid taxe-
ringen av en ekonomisk förening. Förslaget bedöms inte medföra några
nämnvärda ekonomiska konsekvenser.
Inte heller i övrigt bedöms förslagen leda till ökade kostnader eller
minskade inkomster för staten.
40
Prop. 1996/97:163
1 § En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas
ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken med-
lemmarna deltar
1. som konsumenter eller andra förbrukare,
2. som leverantörer,
3. med egen arbetsinsats,
4. genom att begagna föreningens tjänster, eller
5. på annat liknande sätt.
En ekonomisk förenings verksamhet får bedrivas i ett av föreningen
helägt dotterföretag.
För en ekonomisk förening är utmärkande att den uppfyller särskil-
da villkor i fråga om rätten till medlemskap, rösträtt och överskottsut-
delning. Om detta föreskrivs i 3, 7 och 10 kap.
I paragrafens nya andra stycke slås fast att en ekonomisk förenings
verksamhet i sin helhet kan bedrivas i ett av föreningen helägt dotterfö-
retag. Villkoret är att föreningen innehar samtliga andelar i dotterföreta-
get. Det finns inte något hinder mot att bedriva verksamheten i sin helhet
genom flera helägda dotterföretag. Huruvida föreningens verksamhet i
huvudsak är kooperativ, vilket är ett villkor för registrering, avgörs med
utgångspunkt i föreningens och dotterföretagets samlade verksamhet. Om
föreningen själv inte bedriver någon verksamhet måste således dotterfö-
retagets verksamhet i huvudsak vara kooperativ. Ändringen medför att i
den ekonomiska föreningens stadgar bör anges att föreningen har till än-
damål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att det i
föreningen eller i ett helägt dotterföretag bedrivs ifrågavarande koopera-
tiva verksamhet. Förslaget har närmare kommenterats i avsnitt 5.1.
2 § Föreningens stadgar skall ange
1. föreningens firma,
2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,
3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,
41
4. den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur
insatserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i före-
ningen med insats utöver vad han är skyldig att delta med.
5. för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering
beroende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp
eller de högsta belopp till vilka de far bestämmas,
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revi-
sorer samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om
någon av dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur
det i så fall skall ske,
7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras
befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,
8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas
samt hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller
fullmäktiges kännedom,
9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,
10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta,
11. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man
skall förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upp-
löses, samt
12. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. eller insatse-
mission som avses i 10 kap. 2 a § skall förekomma, vad som skall
gälla för dessa.
Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresen-
tanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresenta-
tion för de privatanställda.
Prop. 1996/97:163
Som framgår av den nya 10 kap. 2 a § införs möjlighet för en ekono-
misk förening att genom s.k. insatsemission överföra utdelningsbara
vinstmedel till medlemsinsatser. Ändringen i 2 kap. 2 § innebär att det i
stadgarna skall anges att insatsemission kan förekomma och vad som i så
fall skall gälla i fråga om fördelningsgrunder m.m. för insatser som till-
godoförts medlemmarna genom insatsemission. Detta far till följd att det
krävs en stadgeändring i de fall en i dag registrerad ekonomisk förening i
framtiden vill ha möjlighet att besluta om insatsemission. Vid sådant be-
slut krävs kvalificerad majoritet.
6 § Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Denna skall innehålla
uppgift om
1. varje medlems namn och postadress samt det antal medlemsinsat-
ser med vilket han deltar i föreningen,
2. det sammanlagda beloppet inbetalda eller genom insatsemission
tillgodoförda medlemsinsatser enligt den senast fastställda balansräk-
ningen, samt
42
3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det rä-
kenskapsår balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall
återbetalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.
Medlemsförteckningen kan bestå av betryggande lösblads- eller
kortsystem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller
på annat liknande sätt.
Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos föreningen för
var och en som vill ta del av den.
Varje medlem har rätt att på begäran få skriftlig uppgift av före-
ningen om sitt medlemskap och om de insatser som han har betalt in
eller tillgodoförts genom insatsemission.
Prop. 1996/97:163
Ändringarna i paragrafens första och fjärde stycke är en följd av att in-
satsemission införs enligt 10 kap. 2 a §.
1 § När en medlem har avgått har han rätt att sex månader efter av-
gången få ut sina inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda
medlemsinsatser. Beloppet får dock inte överstiga vad som belöper på
honom i förhållande till övriga medlemmar av föreningens egna kapi-
tal enligt den balansräkning som hänför sig till tiden för avgången.
Vid beräkningen av föreningens egna kapital skall bortses från reserv-
fonden, uppskrivningsfonden och förlagsinsatserna. Ett insatsbelopp i
en kreditmarknadsförening far betalas ut endast när det kan ske med
hänsyn till bestämmelserna om kapitaltäckning i lagen (1994:2004)
om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och vär-
depappersföretag.
Den avgångne har vidare rätt att i samma ordning som övriga med-
lemmar fa ut vad som belöper på honom av beslutad vinstutdelning.
Träder föreningen i likvidation inom sex månader från avgången
eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta föreningen i
konkurs, skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas
enligt grunderna för reglerna om skifte av föreningens tillgångar.
En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stad-
garna. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 §
tredje stycket eller 12 kap. 4 § andra stycket.
De nya reglerna om insatsemission påverkar också bestämmelserna om
återbetalning av medlemsinsatser. Avsikten är att det insatsemitterade
kapitalet skall vara bundet på samma sätt som grundinsatsen. Ändringen i
paragrafens första stycke första meningen jämfört med 3 § innebär alltså
att obligatoriska insatser och genom insatsemission tillgodoförda insat-
ser, till skillnad från frivilliga insatser, kan betalas ut först i samband
med en medlems avgång ur föreningen. Däremot skall det alltjämt vara
möjligt att genom s.k. partiellt utträde säga upp frivilliga insatser.
43
Tilläget i första stycket fjärde meningen innebär att en återbetalning av
en medlemsinsats. eller del därav, i en kreditmarknadsförening alltid görs
beroende av om utbetalningen kan ske med hänsyn till reglerna om kapi-
taltäckning som gäller för sådana föreningar. En förening som på grund
av kapitaltäckningsreglema inte kan betala ut det annars återbetalnings-
pliktiga beloppet är dock skyldig att verkställa utbetalningen så fort ka-
pitaltäckningssituationen tillåter.
Prop. 1996/97:163
3 § En medlem, som deltar i föreningen med högre insatsbelopp än
han är skyldig att delta med. har rätt att efter uppsägning få ut över-
skjutande belopp med undantag av genom insatsemission tillgodoför-
da insatser utan att avgå ur föreningen. Beträffande uppsägningen
samt medlemmens rätt att få ut det uppsagda beloppet och hans skyl-
dighet att betala tillbaka vad han har fått ut tillämpas 1 och 2 §§ samt
3 kap. 4 § första stycket. Sexmånadersfristen enligt 1 § skall därvid
räknas från utgången av det räkenskapsår som sedan uppsägningen har
gjorts slutar näst efter en månad eller den längre tid. högst sex måna-
der, som har bestämts i stadgarna.
I paragrafen regleras medlemmens rätt att få ut frivilliga insatser efter
uppsägning. Ändring innebär att insatser som tillgodoförts genom beslut
om insatsemission undantas från denna rätt. Därutöver har bestämmelsen
om begränsningen för kreditmarknadsföreningar att betala ut frivilliga
insatser till följd av reglerna om kapitaltäckning (se prop. 1996/97:114)
tagits bort eftersom återbetalningsbegränsningen gjorts generellt tillämp-
lig på alla medlemsinsatser, se avsnitt 6.6.
1 § En ekonomisk förening kan i stadgarna föreskriva att, utöver vad
som följer av 2 kap. 2 § första stycket 4, kapital får tillskjutas genom
särskilda insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser far tillskju-
tas även av andra än medlemmar.
Förlagsinsatser från andra än medlemmar får tillskjutas med högst
ett så stort belopp att summan av sådana insatser efter tillskottet upp-
går till högst summan av andra då inbetalda eller genom insatsemis-
sion tillgodoförda insatser än förlagsinsatser.
Enligt nuvarande 5 kap. 1 § andra stycket får förlagsinsatser tillskjutas
med högst ett så stort belopp att summan av gjorda förlagsinsatser efter
tillskottet uppgår till högst det belopp som svarar mot summan av andra
då inbetalda insatser än förlagsinsatser. Ändringen innebär att begräns-
ningen för förlagsinsatser endast gäller för sådana insatser som tillskjuts
av andra än medlemmar. Vid jämförelsen skall således bortses från för-
lagsinsatskapital som tillskjuts av medlemmar.
44
Prop. 1996/97:163
7 § I balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild
post bland tillgångarna.
En förenings eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och
fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall
tas upp inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda insatser, re-
servfond samt uppskrivningsfond. Medlemsinsatser och förlagsinsat-
ser skall redovisas var för sig. Under fritt eget kapital eller ansamlad
förlust skall tas upp fria fonder, var för sig. balanserad vinst eller för-
lust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust
och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.
Fordran på insats får inte tas upp som tillgång. Redovisningen av
fullgjorda insatser får göras så att i balansräkningen anges hela insats-
kapitalet samt hur mycket därav som inte har fullgjorts, varefter skill-
naden - de betalda insatserna - utförs som en särskild post under eget
kapital.
Om det i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår
en fordran hos eller skuld till ett dotterbolag eller en moderförening,
skall beloppet anges särskilt. Detta far ske inom linjen. Detsamma
gäller ifråga om pant och med pant jämförliga säkerheter eller an-
svarsförbindelser till förmån för ett dotterbolag eller en moderföre-
ning.
Ändringen är en konsekvens av att det nya systemet med insatsemis-
sion införs.
2 § Vinstutdelning far inte överstiga vad som i den fastställda balans-
räkningen och, ifråga om moderförening, i den fastställda koncemba-
lansräkningen för det senaste räkenskapsåret redovisas som förening-
ens eller koncernens fria egna kapital med avdrag för
1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet
eget kapital eller, i fråga om moderförening, det belopp som av det
fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag
inom denna skall föras över till det bundna egna kapitalet, och
2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något an-
nat ändamål än utdelning till medlemmarna.
Ändringen innebär att andra stycket upphävs. Härigenom kommer den
tidigare begränsningen av storleken på insatsutdelningen att slopas.
2 a § Sådant belopp som enligt 2 § kan bli föremål för vinstutdelning
får överföras till medlemsinsatsema genom insatsemission.
45
Paragrafen, som är ny. innehåller en bestämmelse om insatsemission.
Skälen för införandet av möjligheten till insatsemission har redovisats i
avsnitt 6.2. Som framgår av bestämmelsen får insatsemission endast avse
utdelningsbara medel, dvs. fria fonder, övriga balanserade vinstmedel
samt den del av årsvinsten som inte sätts av till reservfond. En insatse-
mission far inte ske genom att reservfond eller uppskrivningsfond tas i
anspråk.
En förening som vill tillämpa de nya bestämmelserna om insatsemis-
sion skall i sina stadgar ange de närmare villkoren; se 2 kap. 2 § första
stycket 12. Det gäller i första hand de fördelningsgrunder som skall gälla.
Eftersom insatsemission är ett alternativ till att dela ut fria vinstmedel
som överskottsutdelning bör fördelningsgrunden vara densamma som för
sådan utdelning. En annan fråga som bör regleras i stadgarna är tidpunk-
ten för återbetalning till avgången medlem.
Belopp som genom insatsemission överförs till medlemsinsatser skall
därefter redovisas och behandlas på samma sätt som andra medlemsin-
satser.
Prop. 1996/97:163
4 § Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande
till den omfattning i vilken någon har deltagit i föreningens verksam-
het eller i övrigt tagit denna i anspråk far lämnas även till andra än
medlemmar.
Vinstutdelning som beräknas på annat sätt än i förhållande till den
omfattning i vilken någon deltagit i föreningens verksamhet eller i öv-
rigt tagit denna i anspråk far även lämnas till innehavare av förlagsan-
delar och till avgången medlem i förhållande till innestående insatser.
Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att insatsutdelning även
får lämnas till avgången medlem. Ändringen har närmare motiverats i
avsnitt 6.5. Paragrafen innehöll tidigare en hänvisning till 2 § andra
stycket. Etersom detta stycke har upphävts så har redaktionella och
språkliga ändringar gjorts.
4 § Ett beslut om godkännande av fusionsavtal är giltigt endast om det
har biträtts av nio tiondelar av de röstberättigade eller har fattats på två
på varandra följande föreningsstämmor och på den senare stämman
har biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. 1 stadgarna far fö-
reskrivas villkor som går längre.
En medlem i en överlåtande förening som inte har samtyckt till fu-
sionen, får säga upp sig till utträde ur föreningen inom den tid och på
de villkor som anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.
46
Ändringen i paragrafens första stycke innebär att beslutsreglema for
godkännande av fusionsavtal ändras på så sätt att beslut skall kunna fat-
tas vid en enda föreningsstämma om nio tiondelar av de röstberättigade
biträder förslaget istället för som enligt paragrafens nuvarande lydelse,
samtliga röstberättigade. Skälet för ändringen har närmare redovisats i
avsnitt 5.2.
Prop. 1996/97:163
47
Prop. 1996/97:163
4 § Stadgarna skall ange
1. medlemsbankens firma,
2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,
3. de rörelsegrenar som banken avser att driva,
4. villkoren för medlemskap i banken,
5. den insats med vilken varje medlem skall delta i banken och i vil-
ken utsträckning medlemmarna far delta i banken med insats utöver
vad de är skyldiga att delta med,
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revi-
sorer samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt
tiden for deras uppdrag,
7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras
befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,
8. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas
samt hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas eller
fullmäktiges kännedom,
9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,
10. vad som skall ske med bankens behållna tillgångar när den
upplöses, samt
11. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. eller insatse-
mission som avses i 8 kap. 2 a § skall förekomma, vad som skall gälla
för dessa.
Ändringen innebär att det i medlemsbankens stadgar skall anges om
insatsemissioner kan förekomma och vad som i så fall skall gälla dessa.
Jfr kommentar till 2 kap. 2 § föreningslagen.
6 § Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Förteckningen skall
innehålla uppgift om
1. varje medlems namn och postadress,
2. det sammanlagda beloppet inbetalda eller genom insatsemission
tillgodoförda medlemsinsatser enligt den senast fastställda balansräk-
ningen, samt
3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det rä-
kenskapsår balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall
återbetalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.
48
Medlemsförteckningen kan bestå av betryggande lösblads- eller
kortsystem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller
på annat liknande sätt.
Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos medlemsbanken
för var och en som vill ta del av den.
Varje medlem har rätt att på begäran få skriftlig uppgift av banken
om sitt medlemskap och om de medlemsinsatser som han har betalt in
eller tillgodoförts genom insatsemission.
Prop. 1996/97:163
Ändringarna i paragrafens första och Jjärde stycke är en följd av att in-
satsemission införs enligt 8 kap. 2 a §.
1 § En medlem som har avgått ur en medlemsbank har rätt att sex må-
nader efter avgången få ut sina inbetalda eller genom insatsemission
tillgodoförda medlemsinsatser. Beloppet får dock inte överstiga hans
andel i förhållande till övriga medlemmar av bankens egna kapital en-
ligt den balansräkning som hänför sig till tiden för avgången. Vid be-
räkningen av bankens egna kapital skall man bortse från reservfonden,
fonden för orealiserade vinster, uppskrivningsfonden och förlagsinsat-
serna. Ett insatsbelopp far betalas ut endast när det kan ske med hän-
syn till bestämmelserna om kapitaltäckning i lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värde-
pappers företag.
Den avgångne har vidare rätt att på samma sätt som övriga med-
lemmar få ut sin andel av beslutad vinstutdelning.
Träder medlemsbanken i likvidation inom sex månader från av-
gången eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta banken i
konkurs, skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas
enligt grunderna för reglerna om skifte av bankens tillgångar.
En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stad-
garna. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 §
tredje stycket eller 10 kap. 3 § andra stycket.
Ändringarna i paragrafens första stycke är föranledda av dels att insats-
emission införs, dels att utbetalningar av medlemskapitalet görs beroende
av reglerna om kapitaltäckning. Jfr kommentar till 4 kap. 1 § förenings-
lagen.
3 § En medlem som deltar i medlemsbanken med högre insatsbelopp
än han är skyldig att delta med, har rätt att efter uppsägning få ut över-
skjutande belopp med undantag av genom insatsemission tillgodoför-
da insatser utan att avgå ur banken. Beträffande uppsägningen samt
medlemmens rätt att få ut det uppsagda beloppet och hans skyldighet
att betala tillbaka vad han har fått ut tillämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap.
49
4 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 163
4 § första stycket. Sexmånadersfristen enligt 1 § skall därvid räknas
från utgången av det räkenskapsår som efter det att uppsägningen har
gjorts slutar tidigast en månad eller den längre tid, dock högst sex må-
nader, som har bestämts i stadgarna.
Prop. 1996/97:163
Enligt gällande rätt är det endast återbetalning av överinsatser utan
samband med medlems avgång som kan villkoras av bestämmelserna i
kapitaltäckningslagen. Genom ändringen i 4 kap. 1 § skall alla medlems-
insatser omfattas av den begränsning i återbetalningsrätten som bestäm-
melserna i kapitaltäckningslagen kan föranleda. Sista meningen i 3 § be-
hövs inte längre eftersom medlemmens rätt att återfå överinsatser redan
enligt gällande lydelse av 3 § andra meningen är beroende av att utbetal-
ning kan ske enligt vad som föreskrivs i bl.a. 1 §.
1 § En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskju-
tas, utöver vad som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, genom sär-
skilda insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas
även av andra än medlemmar.
Förlagsinsatser från andra än medlemmar får tillskjutas med högst
ett så stort belopp att summan av sådana insatser efter tillskottet upp-
går till högst summan av andra då inbetalda samt genom insatsemis-
sion tillgodoförda insatser än förlagsinsatser.
En förlagsinsats skall alltid fullgöras i pengar.
Ändringen i paragrafens andra stycke är föranledd av att begränsning-
en för förlagsinsatser som tillskjuts av medlemmar slopas. Jfr kommentar
till 5 kap. 1 § föreningslagen.
2 § Vinstutdelning får inte överstiga vad som i den fastställda balans-
räkningen och, i fråga om medlemsbank som är moderföretag, i den
fastställda koncembalansräkningen för det senaste räkenskapsåret re-
dovisas som bankens eller koncernens fria egna kapital med avdrag
för
1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet
eget kapital eller, i fråga om bank som är moderföretag, det belopp
som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna
för företag inom denna skall föras över till det bundna egna kapitalet,
och
2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något an-
nat ändamål än utdelning till medlemmarna.
50
Ändringen innebär att andra stycket upphävs. Härigenom slopas den Prop. 1996/97:163
tidigare begränsningen av storleken på insatsutdelning.
2 a § Sådant belopp som enligt 2 § kan bli föremål för vinstutdelning
far överföras till medlemsinsatsema genom insatsemission.
Den nya paragrafen innehåller bestämmelsen om insatsemission. Jfr
kommentar till 10 kap. 2 a § föreningslagen.
4 § Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande
till den omfattning i vilken någon har deltagit i medlemsbankens verk-
samhet eller i övrigt tagit denna i anspråk får lämnas även till andra än
medlemmar.
Vinstutdelning som beräknas på annat sätt än i förhållande till den
omfattning i vilken någon deltagit i medlemsbankens verksamhet eller
i övrigt tagit den i anspråk får även lämnas till innehavare av för-
lagsandelar och till avgången medlem i förhållande till innestående in-
satser.
Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att insatsutdelning får
lämnas till avgången medlem på inte utbetalda insatser. Jfr kommentar
till 10 kap. 4 § föreningslagen.
3 § Ett beslut om godkännande av fusionsavtal är giltigt endast om det
på stämman har biträtts av nio tiondelar av de röstberättigade eller har
fattats på två på varandra följande stämmor och på den senare stäm-
man biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. I stadgarna får fö-
reskrivas villkor som går längre.
En medlem i en överlåtande medlemsbank, som inte har samtyckt
till fusionen, får säga upp sig till utträde inom den tid och på de villkor
som anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.
Ändringen i paragrafens första stycke innebär att beslutsreglema för
godkännande av fusionsavtal ändras. Jfr kommentar till 12 kap. 4 § före-
ningslagen.
51
Prop. 1996/97:163
2 § 8 mom. Har en kooperativ förening av vinsten av den kooperativa
verksamheten lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda
köp eller försäljningar, medges avdrag för denna utdelning. Om en fö-
rening har medlemmar som får skattefri utdelning enligt 3 § 7 mom.
första stycket och det inte är fråga om endast enstaka sådana med-
lemmar, medges föreningen avdrag med högst ett belopp motsvarande
statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret
minskad med två procentenheter multiplicerad med summan av med-
lemmarnas omsättning med föreningen.
En kooperativ förening har också rätt till avdrag för utdelning som
lämnas i förhållande till inbetalda insatser enligt lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser
medges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet till-
faller någon som enligt 7 § 8 mom. inte är skattskyldig för utdelning-
en. Avser denna del av utdelningen högst 10 procent av utdelningen på
annat än förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet avdragsgill.
Är en ekonomisk förening direkt eller indirekt centralorganisation
för kooperativa föreningar, har centralorganisationen, även om den
inte är kooperativ enligt åttonde-tionde styckena nedan, rätt till avdrag
för utdelning på förlagsinsatser. Är föreningen ett förvaltningsföretag
enligt 7 § 8 mom. andra stycket skall det avdragsgilla beloppet mins-
kas med den del av utdelningen som föranlett frikallelse från skatt-
skyldighet enligt nämnda stycke.
Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen
hänför sig till.
Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för
avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett
enligt formulär som Riksskatteverket fastställer.
Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankernas säkerhets-
kassa.
Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till
sparbankerna.
En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom
kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika
rösträtt.
För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den
enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar,
utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och
en, som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör
dess angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens
stadgar och beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att
som medlem bidra till förverkligandet av föreningens i stadgarna an-
givna syfte. Den omständigheten, att styrelsen eller annat föreningsor-
52
gan äger rätt att pröva inträdesansökningarna och avvisa sådana sö-
kande, som inte besitter nu nämnda kvalifikationer för medlemskap,
betar inte föreningen dess egenskap av öppen. 1 det fall att en förening
säljer till utomstående kan den som regel inte utan att förlora sin öpp-
na karaktär vägra att motta som medlem någon som kan visa, att han
brukar köpa förnödenheter genom föreningen. Anser föreningens sty-
relse emellertid, att vederbörande köpare på grund av rent personliga
förhållanden inte kan beviljas medlemskap - i en stor förening, som
säljer till utomstående, är det omöjligt att i varje fall inskränka försälj-
ningen till personer, som skulle vara önskvärda som medlemmar - så
bör föreningen för att anses såsom öppen ha skyldighet att i ekono-
miskt hänseende jämställa honom med medlem, det vill säga ge ho-
nom samma återbäring på köpta varor som medlem erhåller.
Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom
öppna, även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som
fyller av centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och
ekonomisk soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje
område antas såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så be-
rövas en centralorganisation inte dess kooperativa karaktär, om röst-
rätten bland dess förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter
föreningarnas medlemsantal.
Prop. 1996/97:163
Skälen för förslagen har kommenterats i avsnitt 8. Lagtexten har ut-
formats i enlighet med vad Lagrådet förordat. Ändringen innebär att av-
dragsrätten för kooperativ utdelning är begränsad för konsumentkoope-
rativa föreningar till statslåneräntan vid utgången av november månad
året före beskattningsåret minskad med två procentenheter multiplicerad
med medlemmarnas omsättning. Överstiger utdelningen detta tak be-
skattas denna i föreningen. Lagrådet har i sitt yttrande anfört att det är
önskvärt att det i motiven anges vad som avses med begreppet ”enstaka
medlemmar”. Enligt regeringens mening kan begreppet inte ges en ab-
solut betydelse. Begreppet bör i stället sättas i relation till sådana om-
ständigheter som anger konsumenternas ägande och inflytande i före-
ningen. Vid bedömningen av om det är fråga om ”enstaka medlemmar”
måste hänsyn tas till omständigheterna i det enskilda fallet. Omständig-
heter som kan vara av betydelse är det totala antalet medlemmar i före-
ningen, storleken av medlemmarnas omsättning med denna. Om t.ex. en
förening har hundratals medlemmar som alla omsätter i stort sett lika
mycket med föreningen varav fem medlemmar får skattefri utdelning kan
det givetvis vara fråga om ”enstaka medlemmar”. Har en förening endast
tre medlemmar varav en medlem far skattefri utdelning torde man däre-
mot inte kunna anse det vara fråga om ”enstaka medlem”.
53
Prop. 1996/97:163
Bilaga 1
Utredningen konstaterar inledningsvis att alla associationsformer skall
erbjudas likvärdiga villkor. Först om villkoren är likvärdiga är det möj-
ligt för företagarna att jämföra de olika associationsformernas förtjänster
och nackdelar på objektiva grunder. Om det är så att antingen effekterna
av lagstiftningen för att bedriva en viss form av företag är sämre eller
kunskaper och information om någon av de förekommande företags-
formerna är bristfällig är villkoren inte likvärdiga. Det nu förda resone-
manget har enligt utredningens mening samma innebörd som riksdagen
har uttryckt i samband med sitt uttalande om att denna utredning borde
komma till stånd, nämligen att det är helt oacceptabelt om statsmakterna
genom utformning av regelsystem som missgynnar den kooperativa före-
tagsformen åstadkommer en styrning bort från denna företagsform. För
att kooperativa företag skall kunna hävda sig framgångsrikt i en dyna-
misk värld behöver både lagstiftning och andra regelverk vara avpassade
för att ge utrymme för utveckling av nya sorters företag och för att kunna
möta nya situationer.
Kooperationens roll i samhället
Av en på utredningens initiativ utförda undersökningar framskymtar som
en uppfattning bland flera av de intervjuade, att kooperationen har den
ställning på marknaden som den förtjänar, dvs. kooperationen är inte
värd större uppmärksamhet än vad den har. De redovisade resultaten från
en annan undersökning, som bygger på ett bredare och mer kontinuerligt
intervjuunderlag tyder dock på ett mer positivt omdöme bland allmän-
heten. Den omfattning som en viss associationsform har på marknaden
kan dock enligt utredningens uppfattning inte utan vidare anses vara rätt-
visande för dess potentiella användbarhet. Utredningens allmänna be-
dömning är att kooperativt företagande med fördel skulle kunna använ-
das i större utsträckning än vad som nu sker. Många människor som inte
tidigare har föreställt sig en roll som företagare har uppenbarligen kunnat
tänka om när möjligheten erbjudits att ingå i ett kooperativt företag. Sist-
nämnda ståndpunkt bygger utredningen bl.a. på de framgångsrika exem-
pel på kooperativt nyföretagande som finns i Sverige och på exempel
från övriga Europa. Det förefaller t.ex. som om kooperativa företag
skulle kunna utgöra ett verksamt verktyg för att öka antalet småföretag
och minska arbetslösheten. Som exempel från Sverige kan nämnas "sam-
hällskooperativ" i Jämtland och turistföretag i Blekinge. Jämtland och
Värmland. I många ekonomiskt utvecklade länder utom Sverige är det
mycket vanligt att banker och andra kreditinstitut drivs som kooperativa
företag. I vissa länder, som Italien och Spanien, är kooperativa företag
inom de mest skilda branscher vanliga. De anses av staten bl.a. vara
mycket effektiva i att skapa nya arbetstillfällen.
Kooperativa rådgivare runt om i landet har rapporterat att de flesta som
tar initiativ till och startar kooperativa företag är kvinnor samt att man når
54
grupper som är icke-tradilionella företagare. Detta har också RRV kunnat
notera i en egen utvärdering om statligt stöd till kooperativ utveckling.
Där konstateras att kunderna i mycket stor utsträckning är kvinnor. 1 vis-
sa fall upp till 90 procent. Av det totala antalet kvinnor på den svenska
arbetsmarknaden finns den övervägande delen inom offentlig sektor.
Kvinnor som är arbetslösa söker sig därför i första hand till välfärdstjäns-
tesektor och omsorg dvs. branscher som i dag inte väntas expandera i
offentlig regi. Behovet av välfärd och sociala tjänster minskar dock inte,
snarare tvärtom.
I en del europeiska länder är kooperationen positivt särbehandlad därför
att den anses uppfylla vissa samhälleliga mål. I gengäld anses koope-
rationen då också ha särskilda skyldigheter gentemot samhället och
medlemmarna. Utredningens utgångspunkt är att de kooperativa före-
tagen inte skall gynnas framför andra företag. De skall självklart inte
heller missgynnas. För att ge de kooperativa företagen (ekonomiska före-
ningar, bostadsrättsföreningar, ömsesidiga försäkringsbolag och med-
lemsbanker) likvärdiga villkor med aktiebolagen har utredningen före-
slagit en rad lagändringar i lagen om ekonomiska föreningar och i skat-
telagstiftningen.
Attityder till kooperativt företagande
I fråga om attityder till kooperativt företagande - som behandlas i kapitel
3. "Behandlas kooperativa företag annorlunda än andra företag?" - kon-
staterar utredningen på basis av de gjorda undersökningarna att företräda-
re för myndigheter och näringsliv i övrigt oftast saknar djupare kunska-
per om kooperation vilket naturligt färgar deras sätt att se på företags-
formen. Samarbete mellan myndigheter och andra organisationer som
kan förbättra möjligheterna till bättre kunskaper om de kooperativa före-
tagen bör uppmuntras. Utredningen föreslår också att regeringen i regle-
ringsbrev erinrar berörda myndigheter om att de skall iakttaga opartisk-
het vid utformningen av informationsmaterial, blanketter och annars i
alla sammanhang då olika associationsformer behandlas i myndigheter-
nas verksamhet. Utredningen kan också med stöd av olika kartläggningar
konstatera att läroböcker i gymnasieskolan oftast behandlar de kooperati-
va företagen mer summariskt än andra typer av företag. Även om koope-
rationen inte direkt motarbetas får den likgiltiga eller kallsinniga attity-
den ändå till följd att kooperativt företagande förbises i olika samman-
hang. På det sättet kan man tala om att kooperationen utsätts för en indi-
rekt diskriminering. Utredningen framhåller dock att de kooperativa fö-
retagen och dess intresseorganisationer har ett eget ansvar för att sprida
kunskaper och information om sina idéer till allmänheten och myndig-
heter samt att skapa kontakter med skolorna.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 1
55
Kapitalförsörjning
Prop. 1996/97:163
Bilaga 1
I kapitel 4. "Kapitalförsörjning" behandlas inslag i de civilrättsliga och
skatterättsliga lagstiftningarna som direkt eller indirekt påverkar de eko-
nomiska föreningarnas möjligheter att anskaffa erforderligt kapital för
verksamheten. Utredningen föreslår ändringar i lagen om ekonomiska
föreningar och lagen om statlig inkomstskatt. Utredningens förslag inne-
bär i huvudsak följande.
Ett behov har vuxit fram att organisera den kooperativa företagsamheten
i nya strukturer där bl. a. ägandet och den kooperativa affärsverksam-
heten skiljs åt i olika juridiska personer. För att möta detta behov - utan
att verksamhetens kooperativa karaktär går förlorad - föreslår utredning-
en att en ekonomisk förening får bedriva den kooperativa samhandeln
med medlemmarna inte bara direkt i föreningen utan även indirekt i ett
eller flera av föreningen helägda dotterbolag.
Av samma skäl föreslår utredningen att en ekonomisk förening inte själv
skall behöva bedriva den kooperativa samhandeln med medlemmarna
utan far ha till ändamål att främja medlemmarnas kooperativa deltagande
i en eller flera andra ekonomiska föreningar, om dess tillgångar uteslu-
tande eller så gott som uteslutande består av andelar i den eller de andra
ekonomiska föreningarna.
I syfte att underlätta strukturrationalisering inom vissa branscher föreslås
också vissa ändringar i fusionsreglema. Vidare görs reglerna om rätten
till medlemskap dispositiva, d.v.s. det överlämnas till föreningen att i
stadgarna bestämma om rätten till inträde i föreningen.
I syfte att stimulera medlemmarna att bidra till föreningarnas kapital-
försörjning föreslås att en ekonomisk förening far besluta om insats-
emission genom att utdelningsbara vinstmedel förs över till medlemsin-
satser. Medlem skall tillföras emissionsinsatser i förhållande till den om-
fattning i vilken medlemmen deltagit i föreningens verksamhet eller i
övrigt tagit denna i anspråk under det senaste avslutade räkenskapsåret
eller tidigare räkenskapsår eller i förhållande till vid det senaste räken-
skapsårets utgång inbetalda grund- och överinsatser samt tillgodoförda
emissionsinsatser. Emissionsinsats betalas ut först vid medlemmens av-
gång ur föreningen.
Beträffande reglerna om överskottsutdelning föreslår utredningen att ta-
ket för insatsutdelning slopas samtidigt som det klargörs att fördelningen
av gottgörelser och kooperativ utdelning far vara medlemmens samhan-
del med föreningen inte bara under ett utan flera räkenskapsår. Insatsut-
delning far lämnas även till avgången medlem på inte utbetalda insatser
vilket torde minska medlemmens bindning till föreningen till förmån för
förbättrade konkurrensbetingelser.
56
Den nuvarande begränsningen i fråga om forlagsinsatskapitalets storlek i
förhållande till annat insatskapital slopas vad gäller förlagsinsatser som
tecknas av medlemmar. Vidare öppnas en möjlighet att VPC-registrera
förlagsandelar.
Skattereglerna anpassas till föreningslagens regler om överskottsut-
delning. Det innebär att en ekonomisk förening som huvudregel skall
medges avdrag för överskottsutdelning oavsett om det är fråga om ko-
operativ vinstutdelning, insatsutdelning eller utdelning på förlagsinsatser.
En förening som har mer än enstaka medlemmar som åtnjuter skattefrihet
för utdelning därför att utdelningen anses utgöra en inbesparing i lev-
nadskostnaderna. medges dock avdrag för annan överskottsutdelning än
utdelning på förlagsinsatser endast om föreningen tillämpar lika rösträtt
och är öppen för medlemskap för var och en som söker inträde. Medlem
beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för överskottsutdelning på
sin andel om innehavet betingas av näringsverksamhet. Detta gäller såle-
des oavsett om medlemmen är enskild näringsidkare eller juridisk per-
son. I övriga fall beskattas utdelningen i inkomstslaget kapital, om det
inte är fråga om återbäring som innebär en inbesparing i medlemmens
levnadskostnader i vilket fall utdelningen är skattefri. Som inbesparing
av levnadskostnader anses dock som mest ett belopp motsvarande stats-
låneräntan minskad med två procentenheter multiplicerad med med-
lemmens omsättning med föreningen.
Emissionsinsatser som tillgodoförs en medlem finansieras med före-
ningens beskattade fria egna kapital. Medlemmen har ingen anskaff-
ningskostnad för emissionsinsatsen varför han beskattas för hela beloppet
när det utbetalas till honom i samband med att han lämnar föreningen.
Beskattningen sker i inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital bero-
ende på om andelen utgör en tillgång i näringsverksamhet eller inte.
Konkurrensfrågor
I kapitel 5. "Konkurrenslagstiftningen" behandlas frågan om det finns
särskilda problem som kan uppkomma vid tillämpningen av konkur-
renslagstiftningen på kooperativ samverkan. Utredningen har dock be-
gränsat sig till kooperativ samverkan i ekonomiska föreningar. Det som
redovisats i detta kapitel torde dock kunna tjäna till ledning för den kon-
kurrensrättsliga bedömningen av kooperativ samverkan i andra associa-
tionsformer.
Utredningen redovisar en genomgång av de svenska förarbetena till KL
på det aktuella området samt en genomgång av konkurrentverkets praxis
beträffande ekonomiska föreningar. Vidare har utredningen låtit Koope-
rativa Institutet undersöka förhållandet mellan kooperativa företag och
EU:s konkurrenspolitik. Ett rättsutlåtande har hämtats in från docent Nils
Wahl rörande kooperativs rättsliga ställning inom EU:s konkurrensrätt.
Utredningen redovisar också en företagsekonomisk analys av vilka effek-
Prop. 1996/97:163
Bilaga 1
57
ter som kan uppstå genom affärsverksamhet i kooperativa företag. Såväl
effekter för företagen som för marknadens funktion belyses.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 1
Utredningen framhåller bl. a. att med likvärdiga marknadsförutsättningar
finns inte några bärande skäl för att behandla de svenska kooperativa
företagen strängare än vad EG:s rättstillämpning ger uttryck för. Utred-
ningen tvingas dock konstatera att rättsläget alltjämt är oklart och fram-
håller det angelägna i att en praxis på området nu skyndsamt växer fram,
eftersom osäkerheten om rättsläget med stor sannolikhet leder till eko-
nomiska förluster i form av uteblivna affärsmöjligheter. Utredningen
uttalar också som sin mening att skulle rättsutvecklingen hos de rättsvår-
dande myndigheterna i Sverige visa sig slå in på en annan väg än den
som EG-domstolen nu stakat ut, finns starka skäl att se över den svenska
konkurrenslagen.
Ömsesidiga försäkringsbolag
I kapitel 6. "Annat missgynnande av ekonomiska föreningar" behandlar
utredningen två fall där ömsesidiga försäkringsbolag uppenbarligen
missgynnats i förhållande till försäkringsaktiebolag. Det ena gäller om-
vandling av obeskattade reserver till beskattat eget kapital i skade-
försäkringsbolag. Det andra avser mervärdeskatt på interna tjänster. Ut-
redningen anser att så snart det statsfinansiella läget tillåter bör det på
nytt prövas om dessa former av missgynnanden kan undanröjas genom
lagstiftning.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Utredningens betänkande överlämnas till regeringen i mitten av mars
1996. Efter sedvanlig remissbehandling kan arbetet på en lagrådsremiss
påbörjas i regeringskansliet vid månadsskiftet juni/juli 1996. Därmed
torde det - även om förslagen inte är av enklare karaktär - vara möjligt
för regeringen att lämna en proposition till riksdagen i sådan tid att riks-
dagen kan fatta beslut i ärendet hösten 1996. Vid angivna förhållanden
och att ett genomförande av förslagen är mycket angeläget för de koope-
rativa företagen förslår utredningen att ikraftträdandetidpunkten blir re-
dan den första januari 1997. 1 fråga om ändringar i skattelagstiftningen
innebär det att de nya reglerna kan tillämpas första gången vid 1998 års
inkomsttaxering.
58
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska före-
ningar
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 1 och 6 §§. 4 kap. 1 och 3 §§.
5 kap. 1, 4, 6 och 7 §§, 7 kap. 4 och 15 §§, 9 kap. 7 §, 10 kap. 1. 2 och
4 § samt 12 kap. 4 § skall ha följande lydelse,
dels att i lagen skall införas ny bestämmelse, 10 kap. 1 a §.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas eko-
nomiska intresse genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna
deltar
1. som konsumenter eller andra förbrukare.
2. som leverantörer,
3. med egen arbetsinsats,
4. genom att begagna föreningens
5. på annat liknande sätt.
För en ekonomisk förening är
utmärkande att den uppfyller
särskilda villkor i fråga om rät-
ten till medlemskap, rösträtt och
överskottsutdelning. Om detta
föreskrivs i 3, 7 och 10 kap.
ister, eller
En ekonomisk förening kan även
ha till ändamål att främja med-
lemmarnas ekonomiska intressen
genom deras deltagande på sätt
som anges i första stycket i en
eller flera andra ekonomiska
föreningar, om dess tillgångar
uteslutande eller så gott som
uteslutande består av andelar i
den eller de andra ekonomiska
föreningarna.
En ekonomisk förenings verk-
samhet kan bedrivas i förening-
en eller i ett av föreningen he-
lägt dotterföretag.
59
2 §'
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
Föreningens stadgar skall ange
1. föreningens firma,
2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,
3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,
4. den insats med vilken varje
medlem skall delta i föreningen,
hur insatserna skall fullgöras
samt i vad mån en medlem far
delta i föreningen med insats
utöver vad han är skyldig att
delta med,
4. den insats med vilken varje
medlem skall delta i föreningen,
(grundinsats) och hur denna
skall fullgöras samt i vad mån en
medlem far delta i föreningen
med insats utöver vad han är
skyldig att delta med (överin-
sats).
5. för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering be-
roende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp eller
de högsta belopp till vilka de far bestämmas,
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer
samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av
dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det i så fall
skall ske,
7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befo-
genhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,
8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt
hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullmäkti-
ges kännedom.
9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,
10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta,
11. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall
förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses,
samt
12. för det fall att förlagsin-
satser som avses i 5 kap. skall
förekomma, vad som skall gälla
därom.
12. för det fall att förlagsin-
satser som avses i 5 kap. eller
emissionsinsatser som avses i 10
kap. 1 a § skall förekomma, vad
som skall gälla för dessa.
Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de
privatanställda.
1 §
En ekonomisk förening får inte
vägra någon inträde som med-
En ekonomisk förening är öppen
för medlemskap, om inte annat
Senaste lydelse 1987:1247.
60
lem, om det inte finns särskilda
skäl för vägran med hänsyn till
arten eller omfattningen av före-
ningens verksamhet eller före-
ningens syfte eller annan orsak.
anges i stadgarna.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
Styrelsen skall pröva en ansökan om inträde, om inte annat följer av
stadgarna. I stadgarna far föreskrivas att inträdesansökan skall göras
skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med sökan-
dens bevittnade namnunderskrift.
6§
Styrelsen skall föra en medlems-
förteckning. Denna skall inne-
hålla uppgift om
1. varje medlems namn och
postadress samt det antal med-
lemsinsatser med vilket han del-
tar i föreningen,
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda medlemsinsatser enligt
den senast fastställda balansräk-
ningen, samt
3. summorna av medlemsin-
satsbelopp som efter utgången
av det räkenskapsår balansräk-
ningen avser har återbetalats
eller högst skall återbetalas en-
ligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om
tiden för återbetalningarna.
Styrelsen skall föra en medlems-
förteckning. Denna skall inne-
hålla uppgift om
1. varje medlems namn och
postadress samt det antal med-
lemsinsatser med vilket han del-
tar i föreningen,
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda grund- och överinsat-
ser samt tillgodoförda emission-
sinsatser enligt den senast fast-
ställda balansräkningen, samt
3. summorna av medlemsin-
satsbelopp som efter utgången
av det räkenskapsår balansräk-
ningen avser har återbetalats
eller högst skall återbetalas en-
ligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om
tiden för återbetalningarna.
Medlemsförteckningen kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsys-
tem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på annat
liknande sätt.
Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos föreningen för var och
en som vill ta del av den.
Varje medlem har rätt att på be-
gäran fa skriftlig uppgift av före-
ningen om sitt medlemskap och
om de insatser som han har be-
talt in.
Varje medlem har rätt att på be-
gäran fa skriftlig uppgift av före-
ningen om sitt medlemskap och
om de medlemsinsatser som han
har betalt in eller tillgodoförts
genom insatsemission.
61
1 §
När en medlem har avgått har
han rätt att sex månader efter
avgången fa ut sina inbetalda
medlemsinsatser. Beloppet far
dock inte överstiga vad som be-
löper på honom i förhållande till
övriga medlemmar av förening-
ens egna kapital enligt den ba-
lansräkning som hänför sig till
tiden för avgången. Vid beräk-
ningen av föreningens egna ka-
pital skall bortses från reservfon-
den, uppskrivningsfonden och
förlagsinsatserna.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
När en medlem har avgått har
han rätt att sex månader efter
avgången få ut sina inbetalda
grund- och överinsatser samt
tillgodoförda emissionsinsatser.
Beloppet far dock inte överstiga
vad som belöper på honom i för-
hållande till övriga medlemmar
av föreningens egna kapital en-
ligt den balansräkning som hän-
för sig till tiden för avgången.
Vid beräkningen av föreningens
egna kapital skall bortses från
reservfonden, uppskrivningsfon-
den och förlagsinsatserna.
Den avgångne har vidare rätt att i samma ordning som övriga medlem
mar få ut vad som belöper på honom av beslutad vinstutdelning.
Träder föreningen i likvidation inom sex månader från avgången eller
meddelas inom samma tid beslut om att försätta föreningen i konkurs,
skall den avgångnes rätt att fa ut medlemsinsatser bedömas enligt grun-
derna för reglerna om skifte av föreningens tillgångar.
En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgarna.
Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket
eller 12 kap. 4 § andra stycket.
3§
En medlem, som deltar i för-
eningen med högre insatsbelopp
än han är skyldig att delta med,
har rätt att efter uppsägning få ut
överskjutande belopp utan att
avgå ur föreningen. Beträffande
uppsägningen samt medlemmens
rätt att få ut det uppsagda belop-
pet och hans skyldighet att betala
tillbaka vad han har fått ut till-
ämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap.
4 § första stycket. Sexmånaders-
fristen enligt 1 § skall därvid
räknas från utgången av det rä-
kenskapsår som sedan uppsäg-
ningen har gjorts slutar näst efter
en månad eller den längre tid,
En medlem har rätt att efter upp-
sägning få ut överinsats utan att
avgå ur föreningen. Beträffande
uppsägningen samt medlemmens
rätt att få ut det uppsagda belop-
pet och hans skyldighet att betala
tillbaka vad han har fått ut till-
ämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap.
4 § första stycket. Sexmånaders-
fristen enligt 1 § skall därvid
räknas från utgången av det rä-
kenskapsår som sedan uppsäg-
ningen har gjorts slutar näst efter
en månad eller den längre tid,
högst sex månader, som har be-
stämts i stadgarna.
62
högst sex månader, som har be-
stämts i stadgarna.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
1 §
En ekonomisk förening kan i stadgarna föreskriva att. utöver vad som
följer av 2 kap. 2 § första stycket 4, kapital får tillskjutas genom särskilda
insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas även av
andra än medlemmar.
Förlagsinsatser får tillskjutas
med högst ett så stort belopp att
summan av gjorda förlagsinsat-
ser efter tillskottet uppgår till
högst det belopp som svarar mot
summan av andra då inbetalda
insatser än förlagsinsatser.
Förlagsinsatser från andra än
medlemmar får tillskjutas med
högst ett så stort belopp att sum-
man av sådana förlagsinsatser
efter tillskottet uppgår till högst
det belopp som svarar mot sum-
man av andra då inbetalda insat-
ser än förlagsinsatser samt till-
godoförda emissionsinsatser.
För varje förlagsinsats skall för-
eningen utfärda ett förlagsan-
delsbevis. Beviset skall ställas
till viss man, till innehavaren
eller till viss man eller order och
innehålla uppgift om
1. föreningens firma,
2. nummer eller annan beteck-
ning för beviset,
3. insatsens storlek,
4. den rätt till utdelning som
insatsen medför,
5. det sätt på vilket utdelning
skall utbetalas och inlösen ske,
6. föreskrifter som avses i 2 §
första stycket, samt
7. erinran enligt 2 § andra
stycket.
Förlagsandelsbeviset skall un-
dertecknas av föreningen. Styrel-
seledamöters eller firmateckna-
När föreningen beslutar om att
förlagsinsatser skall tillskjutas
skall samtidigt villkoren för in-
satserna fastställas. Villkoren
skall innehålla uppgift om
1. insatsernas storlek,
2. den rätt till utdelning som
en insats medför,
3. det sätt på vilket utdelning
skall utbetalas och inlösen skall
ske,
4. föreskrifter som avses i 2 §
första stycket,
5. erinran enligt 2 § andra
stycket, samt
6. huruvida förlagsandelsbevis
skall utfärdas eller om insat-
serna istället skall registreras
hos Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag enligt bestämmelser-
na i aktiekontolagen (1989:827).
Förlagsandelsbevis skall ställas
till viss person, till innehavaren
eller till viss person eller order
63
res namnteckning får återges och innehålla uppgift om
genom tryckning eller på liknan- 1. föreningens firma,
de sätt. 2. nummer eller annan beteck-
ning för beviset, samt
3. de uppgifter som framgår av
första stycket 1-5.
6§
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
Styrelsen skall fora en förteck-
ning över samtliga förlagsinsat-
ser. Denna kan bestå av betryg-
gande lösblads- eller kortsystem
eller föras med automatisk data-
behandling eller på annat liknan-
de sätt. Förteckningen skall in-
nehålla uppgift om storleken på
varje förlagsinsats, om tidpunk-
ten för varje insats och om den
rätt till utdelning som insatsen
medför. Förteckningen skall hål-
las tillgänglig för var och en som
vill ta del av den.
Styrelsen skall föra en förteck-
ning över samtliga förlagsinsat-
ser för vilka förlagsandelsbevis
har utfärdats. Denna kan bestå
av betryggande lösblads- eller
kortsystem eller föras med auto-
matisk databehandling eller på
annat liknande sätt. En sådan
förteckning skall innehålla upp-
gift om storleken på varje för-
lagsinsats, om tidpunkten för
varje insats och om den rätt till
utdelning som insatsen medför.
Förteckningen skall hållas till-
gänglig för var och en som vill ta
del av den.
För förlagsinsatser som regist-
rerats hos Värdepapperscentra-
len VPC Aktiebolag förs istället
förteckningen av detta bolag.
Bestämmelserna i första stycket
gäller även för en sådan för-
teckning med undantag för att
den rätt till utdelning som in-
satsen medför inte behöver an-
ges i förteckningen.
7§
Den som innehar en förlagsandel har rätt att få förlagsinsatsen inlöst tidi-
gast efter fem år från tillskottet, om han skriftligen säger upp beloppet
minst två år i förväg.
Föreningen far inlösa en förlagsinsats tidigast efter fem år från tillskottet,
om föreningen skriftligen säger upp beloppet minst sex månader i förväg.
Föreningen kan också föreskriva
att förlagsinsatserna förfaller till
betalning vid viss tidpunkt utan
uppsägning.
64
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
Inlösen enligt denna paragraf
sker till det belopp som utgör
insatsens storlek enligt förlag-
sandelsbeviset. Beloppet far
dock inte överstiga vad som av
föreningens egna kapital enligt
den senast fastställda balansräk-
ningen, utan anlitande av reserv-
fonden eller uppskrivningsfon-
den, belöper på andelen i för-
hållande till övriga förlagsinsat-
ser. Om föreningen försätts i
konkurs på en ansökan som görs
inom ett år efter inlösen, skall
vad som föreskrivits i 4 kap. 2 §
beträffande återbetalning tilläm-
pas i fråga om förlagsinsatsen.
Inlösen enligt denna paragraf
sker till det belopp som utgör
insatsens storlek enligt förlags-
andelsbeviset eller, för förlags-
insatser som registrerats hos
Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag, insatsens storlek en-
ligt registreringen. Beloppet får
dock inte överstiga vad som av
föreningens egna kapital enligt
den senast fastställda balansräk-
ningen, utan anlitande av reserv-
fonden eller uppskrivningsfon-
den, belöper på andelen i förhål-
lande till övriga förlagsinsatser.
Om föreningen försätts i konkurs
på en ansökan som görs inom ett
år efter inlösen, skall vad som
föreskrivits i 4 kap. 2 § beträf-
fande återbetalning tillämpas i
fråga om förlagsinsatsen.
7 kap.
4§
Ordinarie föreningsstämma skall hållas inom sex månader efter utgången
av varje räkenskapsår. Vid sådan stämma skall styrelsen lägga fram års-
redovisningen och revisionsberättelsen samt, i moderförening, koncern-
redovisningen och koncemrevisionsberättelsen.
Vid stämman skall beslut fattas
1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i
moderförening, koncemresultaträkningen och koncembalansräkningen,
2. om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda
balansräkningen,
3. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktö-
ren, samt
4. i andra ärenden som ankommer på stämman enligt denna lag eller
stadgarna.
Beslut i en fråga som avses i
andra stycket 1-3 skall dock
skjutas upp till en fortsatt stäm-
ma, om majoriteten eller en mi-
noritet som består av minst en
tiondel av samtliga röstberättiga-
de begär det. Sådan stämma
skall hållas minst en och högst
Beslut i en fråga som avses i
andra stycket 1-3 skall dock
skjutas upp till en fortsatt stäm-
ma, om majoriteten eller en mi-
noritet som består av minst en
tiondel av samtliga röstberättiga-
de begär det. Sådan stämma
skall hållas minst en och högst
65
5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 163
två månader därefter. Något yt- två månader därefter. Något yt-
terligare uppskov är inte tillåtet. terligare uppskov är inte tillåtet.
Stämman får dock inte fatta be-
slut som avses i andra stycket 2,
om det avser överskottsutdelning
med större belopp än vad styrel-
sen föreslagit eller godkänt, om
inte stämman är skyldig att fatta
ett sådant beslut enligt föreskrift
i stadgarna.
15 §
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
Ett beslut om sådan ändring av
stadgarna som innebär att en
medlems förpliktelse att erlägga
insatser eller avgifter till före-
ningen ökas eller att hans rätt
till årsvinst inskränks är giltigt,
om beslutet på den senare stäm-
man enligt 14 § har biträtts av
minst tre fjärdedelar av de rös-
tande.
Ett beslut om sådan ändring av
stadgarna som innebär att en
medlems förpliktelse att erlägga
grundinsatser eller avgifter till
föreningen ökas eller att hans
rätt till årsvinst inskränks är gil-
tigt. om beslutet på den senare
stämman enligt 14 § har biträtts
av minst tre fjärdedelar av de
röstande.
Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en medlems rätt
till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks är gil-
tigt, om beslutet på den senare stämman enligt 14 § har biträtts av samtli-
ga röstande. Detsamma gäller, om ändringen innebär inskränkning i en
medlems rätt att återfå insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § eller innebär att en
medlems utträde ur föreningen försvåras och ändringen skall gälla även
dem som var medlemmar i föreningen när frågan avgjordes.
Ett beslut om ändring av stadgarna i de hänseenden som avses i första
och andra styckena far inte tillämpas mot en medlem som inte har sam-
tyckt till ändringen och som säger upp sig till utträde ur föreningen inom
en månad från det att slutligt beslut fattades eller, om beslutet fattades av
fullmäktige, från det att medlemmen underrättades om beslutet. 1 ett så-
dant fall far medlemmen, oavsett vad stadgarna föreskriver, utträda ur
föreningen vid den utgång av ett räkenskapsår som infaller näst efter en
månad efter uppsägningen. Vid utträdet har medlemmen den rätt som
enligt 4 kap. 1 § första och andra styckena tillkommer en avgående med-
lem.
7§
I balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild post
bland tillgångarna.
66
En förenings eget kapital skall
delas upp i bundet eget kapital
och fritt eget kapital eller an-
samlad förlust. Under bundet
eget kapital skal) tas upp inbe-
talda insatser, reservfond och
uppskrivningsfond. Medlemsin-
satser och förlagsinsatser skall
redovisas var för sig. Under fritt
eget kapital eller ansamlad för-
lust skall tas upp fria fonder, var
för sig, balanserad vinst eller
förlust eller samt nettovinst eller
förlust för räkenskapsåret. Ba-
lanserad förlust och förlust för
räkenskapsåret tas därvid upp
som avdragsposter.
En förenings eget kapital skall
delas upp i bundet eget kapital
och fritt eget kapital eller an-
samlad förlust. Under bundet
eget kapital skall tas upp inbe-
talda grund- och överinsatser,
emissionsinsatser, reservfond
samt uppskrivningsfond. Med-
lemsinsatser och förlagsinsatser
skall redovisas var för sig. Under
fritt eget kapital eller ansamlad
förlust skall tas upp fria fonder,
var för sig, balanserad vinst eller
förlust samt nettovinst eller för-
lust för räkenskapsåret. Balanse-
rad förlust och förlust för räken-
skapsåret tas därvid upp som
avdragsposter.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
Fordran på insats far inte tas upp som tillgång. Redovisningen av full-
gjorda insatser får göras så att i balansräkningen anges hela insatskapi-
talet samt hur mycket därav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden -
de betalda insatserna - utförs som en särskild post under eget kapital.
Om det i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår en
fordran hos eller skuld till ett dotterbolag eller en moderförening, skall
beloppet anges särskilt. Detta far ske inom linjen. Detsamma gäller ifråga
om pant och med pant jämförliga säkerheter eller ansvars-förbindelser till
förmån för ett dotterbolag eller en moderförening.
1 §
Föreningens medel far betalas ut till medlemmarna endast i form av
överskottsutdelning, återbetalning av medlemsinsatser enligt 4 kap., ut-
betalning vid nedsättning av medlemsinsatsemas belopp och utskiftning
vid föreningens likvidation.
Med överskottsutdelning avses i
denna lag
1. gottgörelse i form av efter-
likvider, återbäringar eller lik-
nande som grundas på rörelsens
resultat utan att ha räknats in i
redovisade årsresultat och
2. utdelningar från redovisade
årsresultat i form av medlems-
återbäring eller på annat sätt
Med överskottsutdelning avses i
denna lag
1. gottgörelse i form av efter-
likvider, återbäringar eller lik-
nande som grundas på rörelsens
resultat utan att ha räknats in i
redovisade årsresultat,
2. utdelning i form av efter-
likvid, återbäring eller liknande
som utgår i förhållande till den
67
(vinstutdelning).
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
omfattning medlem deltagit i
föreningens verksamhet (koope-
rativ vinstutdelning), från såda-
na utdelningsbara vinstmedel
som avses i 2 §.
3. insatsutdelning från sådana
utdelningsbara vinstmedel som
avses i 2 § samt
4. utdelning på förlagsinsatser
från sådana utdelningsbara
vinstmedel som avses i 2 §.
Gottgörelse och kooperativ vin-
stutdelning enligt andra stycket
2 skall utgå i förhållande till den
omfattning medlem deltagit i
föreningens verksamhet eller i
övrigt tagit denna i anspråk un-
der ett eller flera räkenskapsår.
Insatsutdelning skall utgå i för-
hållande till medlems vid det
senaste räkenskapsårets utgång
inbetalda grund- och överinsat-
ser samt tillgodoförda emis-
sionsinsatser. Om utdelning på
förlagsinsatser finns bestäm-
melser i 5 kap.
Att stadgarna skall innehålla bestämmelser om användningen av vinst
och av behållna tillgångar vid föreningens likvidation följer av 2 kap. 2 §.
1 a§
Insatsemission kan ske genom
att sådana utdelningsbara vinst-
medel som avses i 2 § överförs
till medlemsinsatserna. Medlem
skall tillföras emissionsinsats i
förhållande till den omfattning i
vilken medlemmen har deltagit i
föreningens verksamhet eller i
övrigt tagit denna i anspråk un-
der det senaste avslutade räken-
skapsåret eller tidigare räken-
skapsår eller i förhållande till
medlemmens vid det senaste rä-
kenskapsårets utgång inbetalda
grund- och överinsatser samt
tillgodoförda emissionsinsatser.
68
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
Vinstutdelning får inte överstiga
vad som i den fastställda balans-
räkningen och, ifråga om moder-
förening, i den fastställda kon-
cembalansräkningen för det se-
naste räkenskapsåret redovisas
som föreningens eller koncer-
nens fria egna kapital med av-
drag för
1. det belopp som enligt lag
eller stadgarna skall avsättas till
bundet eget kapital eller, i fråga
om moderförening, det belopp
som av det fria egna kapitalet i
koncernen enligt årsredovisning-
arna för företag inom denna skall
föras över till det bundna egna
kapitalet, och
2. belopp som annars enligt
stadgarna skall användas för nå-
got annat ändamål än utdelning
till medlemmarna.
Kooperativ vinstutdelning och
insatsutdelning får inte överstiga
vad som i den fastställda balans-
räkningen och, ifråga om moder-
förening, i den fastställda kon-
cembalansräkningen för det se-
naste räkenskapsåret redovisas
som föreningens eller koncer-
nens fria egna kapital med av-
drag för
1. det belopp som enligt lag
eller stadgarna skall avsättas till
bundet eget kapital eller, i fråga
om moderförening, det belopp
som av det fria egna kapitalet i
koncernen enligt årsredovisning-
arna för företag inom denna skall
föras över till det bundna egna
kapitalet,
2. belopp som annars enligt
stadgarna skall användas för nå-
got annat ändamål än utdelning
till medlemmarna,
3. belopp som enligt bestäm-
melserna i utfärdade förlagsan-
delsbevis skall användas till ut-
delning på förlagsinsats, samt
4. belopp som föreningsstäm-
man beslutat använda för insats-
emission som avses i la §.
Vinstutdelning som beräknas på
annat sätt än i förhållande till
den omfattning i vilken medlem-
marna deltagit i föreningens
verksamhet eller i övrigt tagit
denna i anspråk, får fastställas
till högst en ränta för år på inbe-
talda medlemsinsatser som mot-
svarar det av riksbanken fast-
ställda diskonto som gällde vid
räkenskapsårets utgång med
tillägg av tre procentenheter.
69
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
Gottgörelser och sådan vinstut-
delning som beräknas i förhål-
lande till den omfattning i vilken
någon har deltagit i föreningens
verksamhet eller i övrigt tagit
denna i anspråk far lämnas även
till andra än medlemmar.
Även vinstutdelning av det slag
som avses i 2 § andra stycket får
lämnas till innehavare av för-
lagsandelar. Därvid gäller inte
den begränsning i fråga om ut-
delningens höjd som anges där.
Gottgörelse och kooperativ vin-
stutdelning får lämnas även till
andra än medlemmar. Insatsut-
delning får lämnas även till av-
gången medlem på inte utbetal-
da insatser.
4§
Ett beslut om godkännande av
fusionsavtal är giltigt endast om
det har biträtts av samtliga röst-
berättigade eller har fattats på
två på varandra följande före-
ningsstämmor och på den senare
stämman har biträtts av minst
två tredjedelar av de röstande. I
stadgarna far föreskrivas villkor
som går längre.
Ett beslut om godkännande av
fusionsavtal är giltigt endast om
det har biträtts av nio tiondelar
av de röstberättigade eller har
fattats på två på varandra följan-
de föreningsstämmor. I stadgar-
na far föreskrivas villkor som
går längre.
En medlem i en överlåtande förening som inte har samtyckt till fusionen,
far säga upp sig till utträde ur föreningen inom den tid och på de villkor
som anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
2. Vid registrering och verkställande av föreningsstämmobeslut som har
fattats före lagens ikraftträdande samt talan mot sådant beslut gäller äldre
bestämmelser. Detsamma gäller beslut som styrelsen har fattat före
nämnda tidpunkt.
70
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1570) om medlemsbanker
dels att 2 kap. 4 §. 3 kap. 1 och 6 4 kap. 1 och 3 §§. 5 kap. 1. 4. 6
och 7 §§, 7 kap. 15 §, 8 kap. 1. 2 och 4 §§ samt 10 kap. 3 § skall ha föl-
jande lydelse,
dels att i lagen skall införas ny bestämmelse, 8 kap. 1 a §.
Nuvarande lydelse
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
Föreslagen lydelse
4§
Stadgarna skall ange
1. medlemsbankens firma,
2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,
3. de rörelsegrenar som banken avser att driva,
4. villkoren för medlemskap i banken,
5. den insats med vilken varje
medlem skall delta i banken och
i vilken utsträckning medlemmar
far delta i banken med insats
utöver vad de är skyldiga att
delta med,
5. den insats med vilken varje
medlem skall delta i banken
(grundinsats) och i vilken ut-
sträckning medlemmar får delta i
banken med insats utöver vad de
är skyldiga att delta med (överin-
sats),
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer
samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt tiden för
deras uppdrag,
7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befo-
genhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,
8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt
hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas eller fullmäkti-
ges kännedom,
9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,
10. vad som skall ske med bankens behållna tillgångar när den upplö-
ses, samt
11. för det fall att förlagsin-
satser som avses i 5 kap. skall
förekomma, vad som skall gälla
för dessa.
11. för det fall att förlagsin-
satser som avses i 5 kap. eller
emissionsinsatser som avses i 8
kap. 1 a § skall förekomma, vad
som skall gälla för dessa.
71
1 §
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
En medlemsbank får inte vägra
någon inträde som medlem, om
det inte finns särskilda skäl för
det med hänsyn till arten eller
omfattningen av bankens verk-
samhet eller bankens syfte eller
annan omständighet.
En medlemsbank är öppen för
medlemskap, om inte annat an-
ges i stadgarna.
En juridisk person som en medlemsbank har ett dominerande inflytande i
far inte vara medlem i banken.
Styrelsen skall pröva en ansökan om inträde, om inte annat följer av
stadgarna. I stadgarna far det föreskrivas att inträdesansökan skall göras
skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med sökan-
dens bevittnade namnunderskrift.
Styrelsen skall föra en medlems-
förteckning. Förteckningen skall
innehålla uppgift om
1. varje medlems namn och
postadress,
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda medlemsinsatser enligt
den senast fastställda balansräk-
ningen, samt
3. summorna av medlemsin-
satsbelopp som efter utgången
av det räkenskapsår balans-
räkningen avser har återbetalats
eller högst skall återbetalas en-
ligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om
tiden för återbetalningarna.
Styrelsen skall föra en medlems-
förteckning. Förteckningen skall
innehålla uppgift om
1. varje medlems namn och
postadress,
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda grund- och överin-
satser samt tillgodoförda emis-
sionsinsatser enligt den senast
fastställda balansräkningen, samt
3. summorna av medlemsin-
satsbelopp som efter utgången
av det räkenskapsår balans-
räkningen avser har återbetalats
eller högst skall återbetalas en-
ligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om
tiden för återbetalningarna.
Medlemsförteckningen kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsys-
tem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på annat
liknande sätt.
Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos medlemsbanken för
var och en som vill ta del av den.
Varje medlem har rätt att på be-
gäran fa skriftlig uppgift av ban-
ken om sitt medlemskap och om
Varje medlem har rätt att på be-
gäran fa skriftlig uppgift av ban-
ken om sitt medlemskap och om
72
sina betalda insatser.
de medlemsinsatser som han har
betalt in eller tillgodoförts ge-
nom insatsemission.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
1 §
En medlem som har avgått ur en
medlemsbank har rätt att sex
månader efter avgången få ut
sina inbetalda medlemsinsatser.
Beloppet far dock inte överstiga
hans andel i förhållande till övri-
ga medlemmar av bankens egna
kapital enligt den balansräkning
som hänför sig till tiden för av-
gången. Vid beräkningen av ban-
kens egna kapital skall man bort-
se från reservfonden, fonden för
orealiserade vinster, uppskriv-
ningsfonden och förlagsinsatser-
na.
En medlem som har avgått ur en
medlemsbank har rätt att sex
månader efter avgången fa ut
sina inbetalda grund- och över-
insatser samt tillgodoförda emis-
sionsinsatser. Beloppet far dock
inte överstiga hans andel i för-
hållande till övriga medlemmar
av bankens egna kapital enligt
den balansräkning som hänför
sig till tiden för avgången. Vid
beräkningen av bankens egna
kapital skall man bortse från
reservfonden, fonden för oreali-
serade vinster, uppskrivnings-
fonden och förlagsinsatserna.
Den avgångne har vidare rätt att på samma sätt som övriga medlemmar
fa ut sin andel av beslutad vinstutdelning.
Träder medlemsbanken i likvidation inom sex månader från avgången
eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta banken i konkurs,
skall den avgångnes rätt att fa ut medlemsinsatser bedömas enligt grun-
derna för reglerna om skifte av bankens tillgångar.
En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgarna.
Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket
eller 10 kap. 3 § andra stycket.
3§
En medlem som deltar i med-
lemsbanken med högre in-
satsbelopp än han är skyldig att
delta med, har rätt att efter upp-
sägning fa ut överskjutande be-
lopp utan att avgå ur banken.
Beträffande uppsägningen samt
medlemmens rätt att fa ut det
uppsagda beloppet och hans
skyldighet att betala tillbaka vad
han har fatt ut tillämpas 1 och
En medlem har rätt att efter upp-
sägning få ut överinsats utan att
avgå ur föreningen. Beträffande
uppsägningen samt medlemmens
rätt att få ut det uppsagda belop-
pet och hans skyldighet att betala
tillbaka vad han har fatt ut till-
ämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap.
4 § första stycket. Sexmånaders-
fristen enligt 1 § skall därvid
räknas från utgången av det rä-
73
2 §§ samt 3 kap. 4 § första styc-
ket. Sexmånadersfristen enligt 1
§ skall därvid räknas från ut-
gången av det räkenskapsår som
efter det att uppsägningen har
gjorts slutar tidigast en månad
eller den längre tid. dock högst
sex månader, som har bestämts i
stadgarna. Dessutom gäller att
sådant insatsbelopp far betalas ut
endast om det kan ske med hän-
syn till bestämmelserna om kapi-
taltäckning i lagen (1994:2004)
om kapitaltäckning och stora
exponeringar för kreditinstitut
och värdepappersföretag.
kenskapsår som efter det att upp-
sägningen har gjorts slutar tidi-
gast en månad eller den längre
tid. dock högst sex månader,
som har bestämts i stadgarna.
Dessutom gäller att sådant in-
satsbelopp får betalas ut endast
om det kan ske med hänsyn till
bestämmelserna om kapitaltäck-
ning i lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora expo-
neringar för kreditinstitut och
värdepappersföretag.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
1 §
En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskjutas, ut-
över vad som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, genom särskilda insat-
ser (förlagsinsatser) och att sådana insatser far tillskjutas även av andra
än medlemmar.
Förlagsinsatser far tillskjutas
med högst ett så stort belopp att
summan av gjorda förlags-
insatser efter tillskottet uppgår
till högst det belopp som svarar
mot summan av andra då inbe-
talda insatser än förlagsinsatser i
medlemsbanken.
Förlagsinsatser från andra än
medlemmar far tillskjutas med
högst ett så stort belopp att sum-
man av sådana förlagsinsatser
efter tillskottet uppgår till högst
det belopp som svarar mot sum-
man av andra då inbetalda insat-
ser än förlagsinsatser samt till-
godoförda emissionsinsatser.
För varje förlagsinsats skall
medlemsbanken utfärda ett för-
lagsandelsbevis. Beviset skall
ställas till viss person, till inne-
havaren eller till viss person
eller order och innehålla uppgift
om
1. bankens firma,
2. nummer eller annan beteck-
ning för beviset.
När banken beslutar om att för-
lagsinsatser skall tillskjutas skall
samtidigt villkoren för insatser-
na fastställas. Villkoren skall
innehålla uppgift om
1. insatsernas storlek,
2. den rätt till utdelning som
en insats medför,
3. det sätt på vilket utdelning
skall utbetalas och inlösen skall
74
3. insatsens storlek,
4. den rätt till utdelning som
insatsen medför,
5. det sätt på vilket utdelning
skall betalas ut och inlösen ske.
6. föreskrifter som avses i 2 §
första stycket, samt
7. upplysning om vad 2 § and-
ra stycket innehåller.
Förlagsandelsbeviset skall un-
dertecknas av banken. Styrelse-
ledamöters eller firmatecknares
namnteckning får återges genom
tryckning eller på liknande sätt.
ske,
4. föreskrifter som avses i 2 §
första stycket.
5. erinran enligt 2 § andra
stycket, samt
6. huruvida förlagsandelsbevis
skall utfärdas eller om insatser-
na istället skall registreras hos
Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag enligt bestämmelser-
na i aktiekontolagen (1989:827).
Förlagsandelsbevis skall ställas
till viss person, till innehavaren
eller till viss person eller order
och innehålla uppgift om
1. bankens firma,
2. nummer eller annan beteck-
ning för beviset, samt
3. de uppgifter som framgår av
första stycket 1-5.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
Styrelsen skall föra en förteck-
ning över samtliga förlagsinsat-
ser. Denna kan bestå av betryg-
gande lösblads- eller kortsystem
eller föras med automatisk data-
behandling eller på annat liknan-
de sätt. Förteckningen skall in-
nehålla uppgift om storleken på
varje förlagsinsats, om tidpunk-
ten för varje insats och om den
rätt till utdelning som insatsen
medför. Förteckningen skall hål-
las tillgänglig för var och en som
vill ta del av den.
Styrelsen skall föra en förteck-
ning över samtliga förlagsinsat-
ser för vilka förlagsandelsbevis
har utfärdats. Denna kan bestå
av betryggande lösblads- eller
kortsystem eller föras med auto-
matisk databehandling eller på
annat liknande sätt. En sådan
förteckning skall innehålla upp-
gift om storleken på varje för-
lagsinsats, om tidpunkten för
varje insats och om den rätt till
utdelning som insatsen medför.
Förteckningen skall hållas till-
gänglig för var och en som vill ta
del av den.
För förlagsinsatser som regist-
rerats hos Värdepapperscentra-
len VPC Aktiebolag förs istället
förteckningen av detta bolag.
Bestämmelserna i första stycket
gäller även för en sådan för-
teckning med undantag för att
75
den rätt till utdelning som in-
satsen medför inte behöver an-
ges i förteckningen.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
7§
Den som innehar en forlagsandel har rätt att fa förlagsinsatsen inlöst tidi-
gast fem år efter tillskottet under förutsättning att han skriftligen säger
upp beloppet minst två år i förväg.
Medlemsbanken far lösa in en förlagsinsats tidigast fem år efter tillskot-
tet under förutsättning att banken skriftligen säger upp beloppet minst
sex månader i förväg.
Inlösen enligt denna paragraf
sker till det belopp som utgör
insatsens storlek enligt förlag-
sandelsbeviset. Beloppet får
dock inte överstiga innehavarens
andel i förhållande till övriga
förlagsinsatser av medlemsban-
kens egna kapital enligt den se-
nast fastställda balansräkningen,
utan anlitande av reservfond el-
ler uppskrivningsfond. Om ban-
ken försätts i konkurs på en an-
sökan som görs inom ett år efter
inlösen, skall vad som föreskri-
vits i 4 kap. 2 § om återbetalning
tillämpas i fråga om förlagsinsat-
sen.
Banken kan också föreskriva att
förlagsinsatserna förfaller till
betalning vid viss tidpunkt utan
uppsägning.
Inlösen enligt denna paragraf
sker till det belopp som utgör
insatsens storlek enligt förlags-
andelsbeviset eller, för förlags-
insatser som registrerats hos
Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag, insatsens storlek
enligt registreringen. Beloppet
får dock inte överstiga inneha-
varens andel i förhållande till
övriga förlagsinsatser av med-
lemsbankens egna kapital enligt
den senast fastställda balansräk-
ningen, utan anlitande av reserv-
fond eller uppskrivningsfond.
Om banken försätts i konkurs på
en ansökan som görs inom ett år
efter inlösen, skall vad som före-
skrivits i 4 kap. 2 § om återbetal-
ning tillämpas i fråga om för-
lagsinsatsen.
15 §
Ett beslut om sådan ändring av
stadgarna som innebär att en
medlems förpliktelse att erlägga
insatser till medlemsbanken
Ett beslut om sådan ändring av
stadgarna som innebär att en
medlems förpliktelse att erlägga
grundinsatser till medlemsban-
76
ökas eller att hans rätt till år-
svinst inskränks är giltigt, om
beslutet på den senare stämman
enligt 14 § biträtts av minst tre
fjärdedelar av de röstande.
ken ökas eller att hans rätt till
årsvinst inskränks är giltigt, om
beslutet på den senare stämman
enligt 14 § biträtts av minst tre
fjärdedelar av de röstande.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en medlems rätt
till medlemsbankens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks är
giltigt, om beslutet på den senare stämman enligt 14 § biträtts av samtliga
röstande. Detsamma gäller, om ändringen innebär en inskränkning i en
medlems rätt att återfå insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § eller innebär att en
medlems utträde ur banken försvåras och ändringen skall gälla även dem
som var medlemmar i banken när frågan avgjordes.
Ett beslut om ändring av stadgarna i de hänseenden som avses i första
och andra styckena far inte tillämpas mot en medlem som inte har sam-
tyckt till ändringen och som säger upp sig till utträde ur medlemsbanken
inom en månad från det att slutligt beslut fattades eller, om beslutet fatta-
des av fullmäktige, från det medlemmen underrättades om beslutet. 1 ett
sådant fall får medlemmen, oavsett vad stadgarna föreskriver, utträda ur
banken vid utgången av det räkenskapsår som slutar tidigast en månad
efter uppsägningen. Vid utträdet har medlemmen den rätt som en avgå-
ende medlem har enligt 4 kap. 1 § första och andra styckena.
1 §
Medlemsbankens medel far betalas ut till medlemmarna endast i form av
överskottsutdelning, återbetalning av medlemsinsatser enligt 4 kap., ut-
betalning vid nedsättning av medlemsinsatsemas belopp och utskiftning
vid bankens likvidation.
Med överskottsutdelning avses i
denna lag
1. gottgörelse i form av åter-
bäringar eller liknande som
grundas på rörelsens resultat
utan att ha räknats in i redovisa-
de årsresultat, och
Med överskottsutdelning avses i
denna lag
1. gottgörelse i form av åter-
bäringar eller liknande som
grundas på rörelsens resultat
utan att ha räknats in i redovi-
sande årsresultat.
2. utdelningar från redovisade
årsresultat i form av medlems-
återbäring eller på annat sätt
(vinstutdelning).
2. utdelning i form av åter-
bäring eller liknande som utgår
i förhållande till den omfattning
medlem deltagit i bankens verk-
samhet (kooperativ vinstut-
delning), från sådana utdel-
ningsbara vinstmedel som avses
i2§.
3. insatsutdelning från sådana
77
utdelningsbara vinstmedel som
avses i 2 § samt
4. utdelning på förlagsinsatser
från sådana utdelningsbara
vinstmedel som avses i 2 §.
Gottgörelse och kooperativ vin-
stutdelning enligt andra stycket
2 skall utgå i förhållande till den
omfattning medlem deltagit z
bankens verksamhet eller i öv-
rigt tagit denna i anspråk under
ett eller flera räkenskapsår. In-
satsutdelning skall utgå i för-
hållande till medlems vid det
senaste räkenskapsårets utgång
inbetalda grund- och överinsat-
ser samt tillgodoförda emis-
sionsinsatser. Om utdelning på
förlagsinsatser finns bestäm-
melser i 5 kap.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
Att stadgarna skall innehålla bestämmelser om användningen av behållna
tillgångar vid medlemsbankens likvidation följer av 2 kap. 4 §.
1 a§
Insatsemission kan ske genom
att sådana utdelningsbara vinst-
medel som avses i 2 § överförs
till medlemsinsatserna. Medlem
skall tillföras emissionsinsats i
förhållande till den omfattning i
vilken medlemmen har deltagit i
föreningens verksamhet eller i
övrigt tagit denna i anspråk un-
der det senaste avslutade räken-
skapsåret eller tidigare räken-
skapsår eller i förhållande till
medlemmens vid det senaste rä-
kenskapsårets utgång inbetalda
grund- och överinsatser samt
tillgodoförda emissionsinsatser.
Vinstutdelning far inte överstiga
Kooperativ vinstutdelning och
78
vad som i den fastställda balans-
räkningen och. i fråga om med-
lemsbank som är moderföretag, i
den fastställda koncern-
balansräkningen för det senaste
räkenskapsåret redovisas som
bankens eller koncernens fria
egna kapital med avdrag för
1. det belopp som enligt lag
eller stadgarna skall avsättas till
bundet eget kapital eller, i fråga
om bank som är moderföretag,
det belopp som av det fria egna
kapitalet i koncernen enligt års-
redovisningarna för företag inom
denna skall föras över till det
bundna egna kapitalet, och
2. belopp som annars enligt
stadgarna skall användas för
något annat ändamål än utdel-
ning till medlemmarna.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
insatsutdelning får inte överstiga
vad som i den fastställda balans-
räkningen och. i fråga om med-
lemsbank som är moderföretag, i
den fastställda koncembalans-
räkningen för det senaste räken-
skapsåret redovisas som bankens
eller koncernens fria egna kapi-
tal med avdrag för
1. det belopp som enligt lag
eller stadgarna skall avsättas till
bundet eget kapital eller, i fråga
om bank som är moderföretag,
det belopp som av det fria egna
kapitalet i koncernen enligt års-
redovisningarna för företag inom
denna skall föras över till det
bundna egna kapitalet,
2. belopp som annars enligt
stadgarna skall användas för
något annat ändamål än utdel-
ning till medlemmarna,
3. belopp som enligt bestäm-
melserna i utfärdade förlagsan-
delsbevis skall användas till ut-
delning på förlagsinsats, samt
4. belopp som förenings-
stämman beslutat använda för
insatsemission som avses i la §.
Vinstutdelning som beräknas på
annat sätt än i förhållande till
den omfattning i vilken medlem-
marna deltagit i medlems-
bankens verksamhet eller i öv-
rigt tagit denna i anspråk, får
fastställas till högst en ränta för
år på inbetalda medlemsinsatser
som motsvarar det av riksbanken
fastställda diskonto som gällde
vid räkenskapsårets utgång med
tillägg av tre procentenheter.
Gottgörelser och sådan vinstut-
delning som beräknas i förhål-
lande till den omfattning i vilken
Gottgörelse och kooperativ vin-
stutdelning får lämnas även till
andra än medlemmar. Insatsut-
någon har deltagit i medlems-
bankens verksamhet eller i öv-
rigt tagit denna i anspråk får
lämnas även till andra än med-
lemmar.
delning får lämnas även till av-
gången medlem på inte utbetal-
da insatser.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
Även vinstutdelning av det slag
som avses i 2 § andra stycket får
lämnas till innehavare av för-
lagsandelar. Därvid gäller inte
den begränsning i fråga om ut-
delningens höjd som anges där.
3§
Ett beslut om godkännande av
fusionsavtal är giltigt endast om
det på stämman har biträtts av
samtliga röstberättigade eller har
fattats på två på varandra följan-
de stämmor och på den senare
stämman biträtts av minst två
tredjedelar av de röstande. I
stadgarna far föreskrivas villkor
som går längre.
Ett beslut om godkännande av
fusionsavtal är giltigt endast om
det på stämman har biträtts av
nio tiondelar av de röst-
berättigade eller har fattats på
två på varandra följande stäm-
mor. 1 stadgarna får föreskrivas
villkor som går längre.
En medlem i en överlåtande medlemsbank, som inte har samtyckt till
fusionen, far säga upp sig till utträde inom den tid och på de villkor som
anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
2. Vid registrering och verkställande av föreningsstämmobeslut som har
fattats före lagens ikraftträdande samt talan mot sådant beslut gäller äldre
bestämmelser. Detsamma gäller beslut som styrelsen har fattat före
nämnda tidpunkt.
80
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag
att 5 kap. 4 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4§
Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om skulder
och eget kapital:
1. För varje efterställd skuld som uppgår till mer än tio procent av
samtliga efterställda skulder, skall uppgift lämnas om lånebelopp, låne-
valuta, räntesats, förfallodag, omständigheter som kan medföra förtida
återbetalning, efterställningsvillkoren samt förutsättningar och villkor för
betalning på förfallodagen eller för konvertering. Vidare skall samman-
fattande upplysningar lämnas om vilka regler som gäller för övriga efter-
ställda skulder.
2. Större belopp i posten Övriga skulder (post 4) skall specificeras till
sin storlek och art.
3. I bankaktiebolag och andra aktiebolag som omfattas av denna lag
skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital el-
ler ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp Aktiekapital,
Överkursfond, Uppskrivningsfond, Reservfond och Fond för orealiserade
vinster. Under fritt eget kapital skall tas upp fria fonder, var för sig, ba-
lanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret.
Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som av-
dragsposter.
4.1 sparbank skall eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust
för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskrivningsfond,
Reservfond, Fond för orealiserade vinster samt Garantifond. Benämning-
en fond far inte användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust för
räkenskapsåret tas upp som avdragspost.
5. I medlemsbank skall eget
kapital delas upp i bundet eget
kapital och fritt eget kapital eller
ansamlad förlust. Under bundet
5. I medlemsbank skall eget
kapital delas upp i bundet eget
kapital och fritt eget kapital eller
ansamlad förlust. Under bundet
eget kapital skall tas upp Insats-
kapital, Uppskrivningsfond, Re-
servfond och Fond för orealise-
rade vinster. Medlemsinsatser
och förlagsinsatser skall redovi-
sas var för sig. Under fritt eget
kapital skall tas upp fria fonder,
eget kapital skall tas upp Grund-
och Överinsats, Emissionsinsat-
ser, Uppskrivningsfond, Re-
servfond och Fond för orealise-
rade vinster. Medlemsinsatser
och förlagsinsatser skall redovi-
sas var för sig. Under fritt eget
81
6 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 163
var för sig, balanserad vinst eller
förlust samt vinst eller förlust för
räkenskapsåret. Balanserad för-
lust och förlust för räkenskaps-
året tas därvid upp som avdrags-
poster.
kapital skall tas upp fria fonder,
var för sig, balanserad vinst eller
förlust samt vinst eller förlust för
räkenskapsåret. Balanserad för-
lust och förlust för räkenskaps-
året tas därvid upp som avdrags-
poster.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
82
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
att punkt 1 av anvisningarna till 22 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
22 §
1. Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar
eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten
skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och
ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för va-
ror, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda gäller
även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter befintliga
varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista
affärshändelsen i verksamheten.
Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid av-
yttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier
eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av värde-
minskningsavdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 § andra och
tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs av en
fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om den
skattskyldige begär det.
Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkes-
mässig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening
som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida
innehavet av andelen betingats av sådan verksamhet. I fråga om handels-
bolag hänförs till intäkt av näringsverksamhet också realisationsvinst vid
avyttring av andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom., av tillgångar som
avses i 28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § samt av förpliktelser
som avses i 3 § 1 mom. nämnda lag.
Har en tillgång tagits ut ur en
förvärvskälla sker beskattning
som om tillgången i stället hade
avyttrats för ett vederlag motsva-
rande marknadsvärdet (uttagsbe-
skattning). Vad nu sagts gäller
dock endast om vederlag eller
vinst vid en avyttring skulle ha
tagits upp som intäkt av närings-
verksamhet och särskilda skäl
mot uttagsbeskattning inte före-
Har en tillgång tagits ut ur en
förvärvskälla sker beskattning
som om tillgången i stället hade
avyttrats för ett vederlag motsva-
rande marknadsvärdet (uttagsbe-
skattning). Vad nu sagts gäller
dock endast om vederlag eller
vinst vid en avyttring skulle ha
tagits upp som intäkt av närings-
verksamhet och särskilda skäl
mot uttagsbeskattning inte före-
83
ligger. Uttag av bränsle från fas-
tighet som är taxerad som lant-
bruksenhet för uppvärmning av
den skattskyldiges privatbostad
på denna beskattas ej. Uttag av
andra aktier än sådana som utgör
omsättningstillgångar enligt
punkt 4 av anvisningarna till
21 § beskattas inte heller om
aktierna delats eller skiftats ut
enligt 3 § 7 mom. fjärde stycket
eller 3 § 8 mom. tredje stycket
lagen om statlig inkomstskatt.
ligger. Uttag av bränsle från fas-
tighet som är taxerad som lant-
bruksenhet för uppvärmning av
den skattskyldiges privatbostad
på denna beskattas ej. Uttag av
andra aktier än sådana som utgör
omsättningstillgångar enligt
punkt 4 av anvisningarna till
21 § beskattas inte om aktierna
delats eller skiftats ut enligt 3 §
7 mom. fjärde stycket eller 3 § 8
mom. tredje stycket lagen om
statlig inkomstskatt. Uttagsbe-
skattning skall inte heller ske,
om en ekonomisk förening som
insatskapital i en annan ekono-
misk förening tillskjuter tillgång-
ar och efter tillskottet uteslutan-
de eller så gott som uteslutande
enbart innehar egendom i form
av andelar i den andra ekono-
miska föreningen.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av
tjänst. Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkterna 2
och 4 av anvisningarna till 42 §.
Uttagsbeskattning skall även ske - under förutsättning att särskilda skäl
mot det inte föreligger -
1. om verksamheten i en förvärvskälla har upphört,
2. om en näringsidkare upphört att vara skattskyldig för inkomst av en
förvärvskälla,
3. om inkomst av en förvärvskälla skall undantas från beskattning på
grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning eller
4. i fråga om tillgång som har förts över från en del av en förvärvskälla
till en annan del, om inkomst av den senare delen men inte av den förra
är undantagen från beskattning i Sverige på grund av avtal om undvikan-
de av dubbelbeskattning.
I fall som avses i sjätte stycket 2 och 3 skall uttagsbeskattning dock inte
ske till den del tillgångarna i förvärvskällan knutits till ett fast driftställe i
Sverige. Undantas endast en del av inkomsten från en förvärvskälla från
beskattning på grund av avtal om undvikande av dubbelbeskattning, gäl-
ler sjätte stycket 3 tillgångar som är hänförliga till motsvarande del av
förvärvskällan.
84
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången
vid 1998 års taxering.
85
7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 163
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt
att 2 § 8 mom och 3 § 7 mom skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
Föreslagen lydelse
8 mom
Har en kooperativ förening av
vinsten av sin kooperativa verk-
samhet lämnat rabatt eller pris-
tillägg i förhållande till gjorda
köp eller försäljningar, medges
avdrag för denna utdelning.
En kooperativ förening har ock-
så rätt till avdrag för utdelning
som lämnas i förhållande till
inbetalda insatser enligt lagen
(1987:667) om ekonomiska före-
ningar. I fråga om andra insat-
ser än förlagsinsatser medges
emellertid inte avdrag till den
del det utdelade beloppet tillfal-
ler någon som enligt 7 § 8 mom.
inte är skattskyldig för utdel-
ningen. Avser denna del av ut-
delningen högst 10 procent av
utdelningen på annat än förlags-
insatser är dock utdelningen i
sin helhet avdragsgill.
Är en ekonomisk förening direkt
eller indirekt centralorganisa-
tion för kooperativa föreningar,
har centralorganisationen, även
om den inte är kooperativ enligt
åttonde-tionde styckena nedan,
rätt till avdrag för utdelning på
förlagsinsatser. Är föreningen
ett förvaltningsföretag enligt 7 §
8 mom. andra stycket skall det
avdragsgilla beloppet minskas
med den del av utdelningen som
En ekonomisk förening medges
avdrag för överskottsutdelning.
En förening som har mer än en-
staka medlemmar som åtnjuter
skattefrihet för utdelning enligt
3 § 7 mom. medges dock avdrag
för överskottsutdelning endast
om föreningen tillämpar lika
rösträtt och är öppen på det sätt
som anges i sjätte stycket.
86
föranlett frikallelse från skatt-
skyldighet enligt nämnda stycke.
Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen hän-
för sig till.
Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för av-
drag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett en-
ligt formulär som Riksskatteverket fastställer.
Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankernas säkerhetskassa.
Sparbankernas säkerhetskassa far göra avdrag för utdelning till spar-
bankerna.
En ekonomisk förening är i
beskattningshänseende att anse
såsom kooperativ, om den är
öppen och i sina angelägenheter
tillämpar lika rösträtt.
För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den en-
ligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar, utan
också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en, som
är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess angivna
verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och beslut
och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra till
förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den omstän-
digheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att pröva inträ-
desansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte besitter nu nämn-
da kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess egenskap
av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående kan den som
regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta som medlem
någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter genom förening-
en. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederbörande köpare på
grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas medlemskap - i en
stor förening, som säljer till utomstående, är det omöjligt att i varje fall
inskränka försäljningen till personer, som skulle vara önskvärda som
medlemmar - så bör föreningen för att anses såsom öppen ha skyldighet
att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med medlem, det vill säga
ge honom samma återbäring på köpta varor som medlem erhåller.
Kooperativa föreningars cent-
ralorganisationer är att anse
såsom öppna, även om inträde
beviljas blott sådana lokala fö-
reningar, som fyller av cent-
ralorganisationen uppställda
krav på stadgar, skötsel och
ekonomisk soliditet, och även om
endast ett enda företag inom
varje område antas såsom med-
lem. Vad angår kravet på lika
rösträtt så berövas en centralor-
ganisation inte dess kooperativa
karaktär, om rösträtten bland
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
87
dess förstahandsmedlemmar,
föreningarna, utövas efter före-
ningarnas medlemsantal.
3§
7 mom
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
Utdelning från aktiebolag eller
ekonomisk förening, som utgår i
förhållande till inköp eller för-
säljningar eller efter därmed
jämförlig grund, är skattefri, när
utdelningen endast innebär en
minskning i levnadskostnader.
Utdelning från aktiebolag eller
ekonomisk förening, som utgår i
förhållande till inköp eller för-
säljningar eller efter därmed
jämförlig grund, är skattefri, när
utdelningen endast innebär en
minskning i levnadskostnader.
Utdelning från ekonomisk före-
ning anses motsvara en minsk-
ning av levnadskostnaderna med
högst ett belopp motsvarande det
av riksbanken fastställda diskon-
tot som gäller vid ingången av
det räkenskapsår utdelningen
avser med tillägg av en procen-
tenhet multiplicerat med med-
lemmens omsättning med före-
ningen.
Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag
eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till teck-
ning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 § 9
mom. skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom fö-
reträdesrätten kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av
kapital.
Till intäkt av kapital räknas utdelning från bostadsföretag som avses i 2 §
7 mom. även om utdelningen inte utgått i förhållande till innehavda an-
delar eller aktier. Vad nu sagts gäller endast om utdelningen består av
annat än bostadsförmån eller annan förmån av fastighet. Endast den del
av utdelningen som överstiger avgifter och andra inbetalningar till före-
taget än kapitaltillskott enligt 3 mom. femte stycket är skattepliktig.
Utdelning från svenskt aktiebolag är skattefri om den har uppburits i för-
hållande till innehavda aktier och utgår i form av aktier i ett annat
svenskt aktiebolag. Som förutsättningar gäller följande. Det utdelande
bolaget skall ha aktier inregistrerade vid en svensk börs. När utdelning
lämnas skall bolaget - direkt eller indirekt - ha innehaft samtliga aktier i
det andra bolaget sedan ingången av närmast föregående beskattningsår
eller sedan det andra bolaget började bedriva verksamhet av något slag.
Samtliga aktier i det andra bolaget skall delas ut. Den verksamhet som
88
därefter bedrivs eller skall bedrivas i vartdera bolaget skall vara av bety-
dande omfattning i förhållande till den verksamhet som bedrevs i det
utdelande bolaget. Utgör de utdelade aktierna lager hos mottagaren av
utdelningen skall denne som intäkt ta upp värdet av aktierna. Värdet skall
bestämmas enligt punkt 2 första och sjunde styckena av anvisningarna till
24 § kommunalskattelagen (1928:370).
Utdelning enligt fjärde stycket är skattefri även för mottagare som inte
äger aktierna i det utdelande bolaget.
Som utdelning anses utbetalning till aktieägare från ett svenskt aktiebo-
lag vid nedsättning av aktiekapitalet genom minskning av aktiernas no-
minella belopp eller vid nedsättning av reservfonden. Även utbetalning
från en utländsk juridisk person genom ett motsvarande förfarande anses
som utdelning.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången
vid 1998 års taxering.
89
Prop. 1996/97:163
Bilaga 3
Hovrätten över Skåne och Blekinge. Kammarrätten i Stockholm. Stats-
kontoret, Statistiska centralbyrån. Finansinspektionen. Riksrevisions-
verket, Riksskatteverket. Statens skolverk. Universitetet i Uppsala (Juri-
diska fakulteten). Högskolan i Växjö, Mitthögskolan i Östersund (Insti-
tutet för Social ekonomi). Handelshögskolan i Stockholm. Sveriges Lant-
bruksuniversitet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Glesbygdsverket, Närings-
och teknikutvecklingsverket, Konkurrensverket, Patent- och registre-
ringsverket, Konsumentverket, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Länssty-
relsen i Norrbottens län, Högsby kommun, Örebro kommun, Lycksele
kommun, Stockholms läns landsting. Älvsborgs läns landsting, ALM1
företagspartner AB, Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva, Folksam,
Föreningen Auktoriserade Revisorer, FAR, Föreningen för kooperativ
utveckling i Sverige, Föreningen för kooperativa studier, Företagarnas
Riksorganisation, Handikappförbundens Samarbetsorgan, HSB Riksför-
bund, Hushållningssällskapens förbund. Industriförbundet, Kooperativa
institutet, Kooperativa Förbundet. Landsorganisationen i Sverige, Land-
stingsförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund, Länsförsäkringar, Skogsä-
garnas Riksförbund, Svenska Kommunförbundet, Sveriges Redovis-
ningskonsulters förbund, Sveriges Advokatsamfund. Sveriges Akademi-
kers centralorganisation, Tjänstemännens centralorganisation, Svenska
Arbetsgivareföreningen, SAF, och Värdepappercentralen AB. VPC.
90
Prop. 1996/97:163
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 6 §, 4 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 1 §,
9 kap. 7 §, 10 kap. 2 och 4 §§ samt 12 kap. 4 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 kap. 4 a § och 10
kap. 1 a § av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas eko-
nomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna
deltar
1. som konsumenter eller andra förbrukare,
2. som leverantörer,
3. med egen arbetsinsats,
4. genom att begagna föreningens tjänster, eller
5. på annat liknande sätt.
En ekonomisk förenings verk-
samhet far bedrivas i ett av före-
ningen helägt dotterföretag.
För en ekonomisk förening är utmärkande att den uppfyller särskilda
villkor i fråga om rätten till medlemskap, rösträtt och överskottsutdel-
ning. Om detta föreskrivs i 3, 7 och 10 kap.
2§
Föreningens stadgar skall ange
1. föreningens firma,
2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,
3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,
4. den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur in-
satserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem far delta i föreningen
med insats utöver vad han är skyldig att delta med,
5. för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering be-
roende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp eller
de högsta belopp till vilka de far bestämmas,
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer
samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av
Senaste lydelse 1987:1247.
91
dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det i så fal)
skall ske,
7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befo-
genhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,
8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt
hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullmäkti-
ges kännedom,
9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,
10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta,
11. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall
förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses,
samt
Prop. 1996/97:163
Bilaga 4
12. för det fall att förlagsin-
satser som avses i 5 kap. skall
förekomma, vad som skall gälla
därom.
Bestämmelserna i första stycket
som har utsetts enligt lagen (1987:
12. för det fall att förlagsin-
satser som avses i 5 kap. eller in-
satsemission som avses i 10 kap. 1
a § skall förekomma, vad som
skall gälla för dessa.
gäller inte arbetstagarrepresentanter
45) om styrelserepresentation för de
privatanställda.
6§
Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Denna skall innehålla upp-
gift om
1. varje medlems namn och postadress samt det antal medlemsinsatser
med vilket han deltar i föreningen,
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda medlemsinsatser enligt
den senast fastställda balansräk-
ningen, samt
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda eller genom insatsemis-
sion tillgodoförda medlemsinsats-
er enligt den senast fastställda
balansräkningen, samt
3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det rä-
kenskapsår balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall åter-
betalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.
Medlemsförteckningen kan bestå av betryggande lösblads- eller kort-
system. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på
annat liknande sätt.
Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos föreningen för var
och en som vill ta del av den.
Varje medlem har rätt att på be-
gäran fa skriftlig uppgift av före-
ningen om sitt medlemskap och
om de insatser som han har betalt
in.
Varje medlem har rätt att på be-
gäran fa skriftlig uppgift av före-
ningen om sitt medlemskap och
om de insatser som han har betalt
in eller tillgodoförts genom in-
satsemission.
92
4 kap.
1
När en medlem har avgått har han
rätt att sex månader efter avgång-
en få ut sina inbetalda medlemsin-
satser. Beloppet far dock inte
överstiga vad som belöper på ho-
nom i förhållande till övriga
medlemmar av föreningens egna
kapital enligt den balansräkning
som hänför sig till tiden för av-
gången. Vid beräkningen av före-
ningens egna kapital skall bortses
från reservfonden, uppskrivnings-
fonden och förlagsinsatserna.
§
När en medlem har avgått har han
rätt att sex månader efter avgång-
en få ut sina inbetalda eller genom
insatsemission tillgodoförda med-
lemsinsatser. Beloppet får dock
inte överstiga vad som belöper på
honom i förhållande till övriga
medlemmar av föreningens egna
kapital enligt den balansräkning
som hänför sig till tiden för av-
gången. Vid beräkningen av före-
ningens egna kapital skall bortses
från reservfonden, uppskrivnings-
fonden och förlagsinsatserna. Ett
insatsbelopp i en kreditmarknads-
förening far betalas ut endast om
det kan ske med hänsyn till
bestämmelserna om kapitaltäck-
ning i lagen (1994:2004) om kapi-
taltäckning och stora exponering-
ar för kreditinstitut och värdepap-
persföretag.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 4
Den avgångne har vidare rätt att i samma ordning som övriga medlem-
mar få ut vad som belöper på honom av beslutad vinstutdelning.
Träder föreningen i likvidation inom sex månader från avgången eller
meddelas inom samma tid beslut om att försätta föreningen i konkurs,
skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt grun-
derna för reglerna om skifte av föreningens tillgångar.
En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgar-
na. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje
stycket eller 12 kap. 4 § andra stycket.
Lydelse enligt prop. 1996/97:114
En medlem, som deltar i förening-
en med högre insatsbelopp än han
är skyldig att delta med, har rätt
att efter uppsägning få ut över-
skjutande belopp utan att avgå ur
föreningen. Beträffande uppsäg-
ningen samt medlemmens rätt att
få ut det uppsagda beloppet och
hans skyldighet att betala tillbaka
Föreslagen lydelse
§
En medlem, som deltar i före-
ningen med högre insatsbelopp än
han är skyldig att delta med, har
rätt att efter uppsägning få ut
överskjutande belopp med undan-
tag av genom insatsemission till-
godoförda insatser utan att avgå
ur föreningen. Beträffande upp-
sägningen samt medlemmens rätt
93
8 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 163
vad han har fatt ut tilllämpas 1
och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första
stycket. Sexmånadersfristen enligt
1 § skall därvid räknas från ut-
gången av det räkenskapsår som
sedan uppsägningen har gjorts
slutar näst efter en månad eller
den längre tid, högst sex månader,
som har bestämts i stadgarna. En
kreditmarknadsförening får betala
ut ett sådant belopp endast om det
kan ske med hänsyn till bestäm-
melserna om kapitaltäckning i
lagen (1994:2004) om kapital-
täckning och stora exponeringar
för kreditinstitut och värdepap-
persbolag.
att få ut det uppsagda beloppet
och hans skyldighet att betala till-
baka vad han har fatt ut tillämpas
1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första
stycket. Sexmånadersfristen enligt
1 § skall därvid räknas från ut-
gången av det räkenskapsår som
sedan uppsägningen har gjorts
slutar näst efter en månad eller
den längre tid, högst sex månader,
som har bestämts i stadgarna.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 4
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §
En ekonomisk förening kan i stadgarna föreskriva att, utöver vad som
följer av 2 kap. 2 § första stycket 4, kapital far tillskjutas genom särskilda
insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser far tillskjutas även av
andra än medlemmar.
Förlagsinsatser far tillskjutas
med högst ett så stort belopp att
summan av gjorda förlagsinsatser
efter tillskottet uppgår till högst
det belopp som svarar mot sum-
man av andra då inbetalda insatser
än förlagsinsatser.
Förlagsinsatser från andra än
medlemmar får tillskjutas med ett
så stort belopp att summan av så-
dana insatser efter tillskottet upp-
går till högst summan av andra då
inbetalda samt genom insats-
emission tillgodoförda insatser än
förlagsinsatser.
7§
I balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild post
bland tillgångarna.
En förenings eget kapital skall
delas upp i bundet eget kapital och
fritt eget kapital eller ansamlad
förlust. Under bundet eget kapital
skall tas upp inbetalda insatser,
reservfond och uppskrivnings-
fond. Medlemsinsatser och förlag-
sinsatser skall redovisas var för
sig. Under fritt eget kapital eller
En förenings eget kapital skall
delas upp i bundet eget kapital och
fritt eget kapital eller ansamlad
förlust. Under bundet eget kapital
skall tas upp inbetalda eller ge-
nom insatsemission tillgodoförda
insatser, reservfond samt upp-
skrivningsfond. Medlemsinsatser
och förlagsinsatser skall redovisas
94
ansamlad förlust skall tas upp fria
fonder, var för sig, balanserad
vinst eller förlust samt nettovinst
eller förlust för räkenskapsåret.
Balanserad förlust och förlust för
var för sig. Under fritt eget kapital
eller ansamlad förlust skal) tas
upp fria fonder, var för sig. balan-
serad vinst eller förlust samt net-
tovinst eller förlust för räken-
Prop. 1996/97:163
Bilaga 4
räkenskapsåret tas därvid upp som
avdragsposter.
skapsåret. Balanserad förlust och
förlust för räkenskapsåret tas där-
vid upp som avdragsposter.
Fordran på insats far inte tas upp som tillgång. Redovisningen av full-
gjorda insatser far göras så att i balansräkningen anges hela insatskapita-
let samt hur mycket därav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden - de
betalda insatserna - utförs som en särskild post under eget kapital.
Om det i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår en
fordran hos eller skuld till ett dotterföretag eller en moderförening, skall
beloppet anges särskilt. Detta far ske inom linjen. Detsamma gäller ifråga
om pant och med pant jämförliga säkerheter eller ansvarsförbindelser till
förmån för ett dotterföretag eller en moderförening.
1 a§
Insatsemission får ske genom att
ett sådant belopp som enligt 2 §
kan bli föremål för vinstutdelning
överförs till medlemsinsatserna.
2§
Vinstutdelning far inte överstiga vad som i den fastställda balansräk-
ningen och, ifråga om moderförening, i den fastställda koncembalans-
räkningen för det senaste räkenskapsåret redovisas som föreningens eller
koncernens fria egna kapital med avdrag för
1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet
eget kapital eller, i fråga om moderförening, det belopp som av det fria
egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom
denna skall föras över till det bundna egna kapitalet, och
2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något annat
ändamål än utdelning till medlemmarna.
Vinstutdelning, som beräknas
på annat sätt än i förhållande till
den omfattning i vilken medlem-
marna deltagit i föreningens verk-
samhet eller i övrigt tagit denna i
anspråk, får fastställas till högst
en ränta för år på inbetalda med-
lemsinsatser som motsvarar det
av riksbanken fastställda diskonto
som gällde vid räkenskapsårets
utgång med tillägg av tre procent-
enheter.
95
4§
Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till
den omfattning i vilken någon har deltagit i föreningens verksamhet eller
i övrigt tagit denna i anspråk får lämnas även till andra än medlemmar.
Åven vinstutdelning av det slag Vinstutdelning som beräknas på
Prop. 1996/97:163
Bilaga 4
som avses i 2 § andra stycket får
lämnas till innehavare av för-
lagsandelar. Därvid gäller inte
den begränsning i fråga om utdel-
ningens höjd som anges där.
annat sätt än i förhållande till den
omfattning i vilken någon deltagit
i föreningens verksamhet eller i
övrigt tagit denna i anspråk får
även lämnas till innehavare av
förlagsandelar och till avgången
medlem på insatser som inte be-
talats ut.
Ett beslut om godkännande av
fusionsavtal är giltigt endast om
det har biträtts av samtliga röstbe-
rättigade eller har fattats på två på
varandra följande föreningsstäm-
mor och på den senare stämman
har biträtts av minst två tredjede-
lar av de röstande. I stadgarna far
föreskrivas villkor som går längre.
4§
Ett beslut om godkännande av
fusionsavtal är giltigt endast om
det har biträtts av nio tiondelar av
de röstberättigade eller har fattats
på två på varandra följande före-
ningsstämmor och på den senare
stämman har biträtts av minst två
tredjedelar av de röstande. I stad-
garna far föreskrivas villkor som
går längre.
En medlem i en överlåtande förening som inte har samtyckt till fusio-
nen, far säga upp sig till utträde ur föreningen inom den tid och på de
villkor som anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2. Vid registrering och verkställande av föreningsstämmobeslut som
har fattats före lagens ikraftträdande samt talan mot sådant beslut gäller
äldre bestämmelser. Detsamma gäller för beslut som styrelsen har fattat
före nämnda tidpunkt.
96
Prop. 1996/97:163
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1570) om medlemsban-
ker
dels att 2 kap. 4 §. 3 kap. 6 §. 4 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 1 §, 8 kap. 2
och 4 §§ samt 10 kap. 3 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 kap. 4 a § och 8
kap. 1 a § av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4§
Stadgarna skall ange
1. medlemsbankens firma,
2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,
3. de rörelsegrenar som banken avser att driva,
4. villkoren för medlemskap i banken,
5. den insats med vilken varje medlem skall delta i banken och i vilken
utsträckning medlemmarna får delta i banken med insats utöver vad de är
skyldiga att delta med,
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer
samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt tiden för
deras uppdrag,
7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befo-
genhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,
8. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas samt
hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas eller fullmäkti-
ges kännedom,
9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,
10. vad som skall ske med bankens behållna tillgångar när den upplö-
ses, samt
11. för det fall att förlagsin- 11. för det fall att förlagsin-
satser som avses i 5 kap. skall satser som avses i 5 kap. eller in-
förekomma, vad som skall gälla satsemission som avses i 8 kap.
för dessa. 1 a § skall förekomma, vad som
skall gälla för dessa.
6§
Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Förteckningen skall inne-
hålla uppgift om
1. varje medlems namn och postadress,
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda medlemsinsatser enligt
den senast fastställda balansräk-
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda eller genom insatsemis-
sion tillgodoförda medlemsinsats-
97
ningen, samt er enligt den senast fastställda
balansräkningen, samt
3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det rä-
kenskapsår balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall åter-
betalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.
Medlemsförteckningen kan bestå av ett betryggande lösblads- eller
kortsystem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på
annat liknande sätt.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 4
Medlemsförteckningen skall hallas tillgänglig hos medlemsbanken för
var och en som vill ta del av den.
Varje medlem har rätt att på be-
gäran fa skriftlig uppgift av ban-
ken om sitt medlemskap och om
sina inbetalda insatser.
Varje medlem har rätt att på be-
gäran få skriftlig uppgift av ban-
ken om sitt medlemskap och om
de medlemsinsatser som han har
betalt in eller tillgodoförts genom
insatsemission.
4 kap.
1
En medlem som har avgått ur en
medlemsbank har rätt att sex må-
nader efter avgången få ut sina
inbetalda medlemsinsatser. Belop-
pet far dock inte överstiga hans
andel i förhållande till övriga
medlemmar av bankens egna ka-
pital enligt den balansräkning som
hänför sig till tiden för avgången.
Vid beräkningen av bankens egna
kapital skall man bortse från re-
servfonden, fonden för orealisera-
de vinster, uppskrivningsfonden
och förlagsinsatserna.
§
En medlem som har avgått ur en
medlemsbank har rätt att sex må-
nader efter avgången få ut sina
inbetalda eller genom insatsemis-
sion tillgodoförda medlemsinsat-
ser. Beloppet far dock inte över-
stiga hans andel i förhållande till
övriga medlemmar av bankens
egna kapital enligt den balansräk-
ning som hänför sig till tiden för
avgången. Vid beräkningen av
bankens egna kapital skall man
bortse från reservfonden, fonden
för orealiserade vinster, uppskriv-
ningsfonden och förlagsinsatser-
na. Ett insatsbelopp får betalas ut
endast om det kan ske med hänsyn
till bestämmelserna om kapital-
täckning i lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora expone-
ringar för kreditinstitut och vär-
depappersföretag.
Den avgångne har vidare rätt att på samma sätt som övriga medlemmar
fa ut sin andel av beslutad vinstutdelning.
Träder medlemsbanken i likvidation inom sex månader från avgången
eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta banken i konkurs,
skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt grun-
derna för reglerna om skifte av bankens tillgångar.
98
Prop. 1996/97:163
Bilaga 4
En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgar-
na. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje
stycket eller 10 kap. 3 § andra stycket.
3§
En medlem som deltar i med-
lemsbanken med högre insatsbe-
lopp än han är skyldig att delta
med, har rätt att efter uppsägning
få ut överskjutande belopp med
undantag av genom insatsemis-
sion tillgodoförda insatser utan att
avgå ur banken. Beträffande upp-
sägningen samt medlemmens rätt
att få ut det uppsagda beloppet
och hans skyldighet att betala till-
baka vad han har fått ut tillämpas
1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första
stycket. Sexmånadersfristen enligt
1 § skall därvid räknas från ut-
gången av det räkenskapsår som
efter det att uppsägningen har
gjorts slutar tidigast en månad
eller den längre tid, dock högst
sex månader, som har bestämts i
stadgarna.
En medlem som deltar i med-
lemsbanken med högre insatsbe-
lopp än han är skyldig att delta
med, har rätt att efter uppsägning
få ut överskjutande belopp utan att
avgå ur banken. Beträffande upp-
sägningen samt medlemmens rätt
att få ut det uppsagda beloppet
och hans skyldighet att betala till-
baka vad han har fått ut tillämpas
1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första
stycket. Sexmånadersfristen enligt
1 § skall därvid räknas från ut-
gången av det räkenskapsår som
efter det att uppsägningen har
gjorts slutar tidigast en månad
eller den längre tid, dock högst
sex månader, som har bestämts i
stadgarna. Dessutom gäller att
sådant insatsbelopp får betalas ut
endast om det kan ske med hänsyn
till bestämmelserna om kapital-
täckning i lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora expone-
ringar för kreditinstitut och vär-
depappersföretag.
Lydelse enligt prop. 1996/97:114
Föreslagen lydelse
1 §
En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskjutas,
över vad som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, genom särskilda in:
ser (förlagsinsatser) och att sådana
än medlemmar.
Förlagsinsatser får tillskjutas
med högst ett så stort belopp att
summan av gjorda förlagsinsatser
efter tillskottet uppgår till högst
det belopp som svarar mot sum-
man av andra då inbetalda insatser
än förlagsinsatser i medlemsban-
ken.
insatser får tillskjutas även av andra
Förlagsinsatser från andra än
medlemmar får tillskjutas med ett
så stort belopp att summan av så-
dana insatser efter tillskottet upp-
går till högst summan av andra då
inbetalda samt genom insatsemis-
sion tillgodoförda insatser än för-
lagsinsatser.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 4
En förlagsinsats skall alltid fullgöras i pengar.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 a§
Insatsemission får ske genom att
ett sådant belopp som enligt 2 §
kan bli föremål för vinstutdelning
överförs till medlemsinsatserna.
2§
Vinstutdelning far inte överstiga vad som i den fastställda balansräkning-
en och, i fråga om medlemsbank som är moderföretag, i den fastställda
koncembalansräkningen för det senaste räkenskapsåret redovisas som
bankens eller koncernens fria egna kapital med avdrag för
1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet
eget kapital eller, i fråga om bank som är moderföretag, det belopp som
av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för före-
tag inom denna skall föras över till det bundna egna kapitalet, och
2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något annat
ändamål än utdelning till medlemmarna.
Vinstutdelning som beräknas på
annat sätt än i förhållande till den
omfattning i vilken medlemmarna
deltagit i medlemsbankens verk-
samhet eller i övrigt tagit denna i
anspråk, får fastställas till högst
en ränta för år på inbetalda med-
lemsinsatser som motsvarar det
av riksbanken fastställda diskonto
som gällde vid räkenskapsårets
utgång med tillägg av tre procent-
enheter.
4§
Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till den
omfattning i vilken någon har deltagit i medlemsbankens verksamhet
eller i övrigt tagit denna i anspråk far lämnas även till andra än medlem-
mar.
Åven vinstutdelning av det slag
som avses i 2 § andra stycket får
lämnas till innehavare av för-
lagsandelar. Därvid gäller inte
den begränsning i fråga om utdel-
ningens höjd som anges där.
Vinstutdelning som beräknas på
annat sätt än i förhållande till den
omfattning i vilken någon deltagit
i medlemsbankens verksamhet
eller i övrigt tagit den i anspråk
får även lämnas till innehavare av
förlagsandelar och till avgången
100
medlem på insatser som inte be-
talats ut.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 4
3 §
av
om
av
har
av
om
Ett beslut om godkännande
fusionsavtal är giltigt endast
det på stämman har biträtts av nio
tiondelar av de röstberättigade
eller har fattats på två på varandra
följande stämmor och på den se-
nare stämman biträtts av minst två
tredjedelar av de röstande. I stad-
garna far föreskrivas villkor som
går längre.
Ett beslut om godkännande
fusionsavtal är giltigt endast
det på stämman har biträtts
samtliga röstberättigade eller
fattats på två på varandra följande
stämmor och på den senare stäm-
man biträtts av minst två tredje-
delar av de röstande. I stadgarna
får föreskrivas villkor som går
längre.
En medlem i en överlåtande medlemsbank, som inte har samtyckt till
fusionen, far säga upp sig till utträde inom den tid och på de villkor som
anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2. Vid registrering och verkställande av föreningsstämmobeslut som
har fattats före lagens ikraftträdande samt talan mot sådant beslut gäller
äldre bestämmelser. Detsamma gäller for beslut som styrelsen har fattat
före nämnda tidpunkt.
101
Prop. 1996/97:163
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs att 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 mom. Har en kooperativ före-
ning av vinsten av sin kooperativa
verksamhet lämnat rabatt eller
pristillägg i förhållande till gjorda
köp eller försäljningar, medges
avdrag för denna utdelning.
8 mom. Har en kooperativ före-
ning av vinsten av den kooperati-
va verksamheten lämnat rabatt
eller pristillägg i förhållande till
gjorda köp eller försäljningar,
medges avdrag för denna utdel-
ning. En förening som har mer än
enstaka medlemmar som får skat-
tefri utdelning enligt 3 § 7 mom.
första stycket medges avdrag med
högst ett belopp motsvarande
statslåneräntan vid utgången av
november året före beskatt-
ningsåret minskad med två pro-
centenheter multiplicerad med
summan av medlemmarnas om-
sättning.
En kooperativ förening har också rätt till avdrag för utdelning som
lämnas i förhållande till inbetalda insatser enligt lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser med-
ges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet tillfaller nå-
gon som enligt 7 § 8 mom. inte är skattskyldig för utdelningen. Avser
denna del av utdelningen högst 10 procent av utdelningen på annat än
förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet avdragsgill.
Är en ekonomisk förening direkt eller indirekt centralorganisation för
kooperativa föreningar, har centralorganisationen, även om den inte är
kooperativ enligt åttonde-tionde styckena nedan, rätt till avdrag för ut-
delning på förlagsinsatser. Är föreningen ett förvaltningsföretag enligt
7 § 8 mom. andra stycket skall det avdragsgilla beloppet minskas med
den del av utdelningen som föranlett frikallelse från skattskyldighet en-
ligt nämnda stycke.
Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen hän-
för sig till.
Senaste lydelse 1995:1626.
102
Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för av-
drag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett en-
ligt formulär som Riksskatteverket fastställer.
Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankernas säkerhetskassa.
Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till spar-
bankerna.
En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom ko-
operativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika röst-
rätt.
För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den
enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar,
utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en,
som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess
angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och
beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bi-
dra till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den
omständigheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att prö-
va inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte besitter
nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess
egenskap av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående kan
den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta som
medlem någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter genom
föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederbörande kö-
pare på grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas medlem-
skap - i en stor förening, som säljer till utomstående, är det omöjligt att i
vaije fall inskränka försäljningen till personer, som skulle vara önskvärda
som medlemmar - så bör föreningen för att anses såsom öppen ha skyl-
dighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med medlem, det vill
säga ge honom samma återbäring på köpta varor som medlem erhåller.
Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna,
även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av
centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk
soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje område antas
såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en centralor-
ganisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess förs-
tahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas medlems-
antal.
Prop. 1996/97:163
Bilaga 4
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas på utdelning
som lämnas efter ikraftträdandet.
103
LAGRÅDET
Prop. 1996/97:163
Bilaga 5
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-04-30
Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-
ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.
Enligt en lagrådsremiss den 24 april 1997 (Inrikesdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
2. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Ann-
Jeanette Eriksson.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
I 4 kap. 1 § finns bestämmelser om återbetalning av medlemsinsatser. I
lagrådsremissen föreslås bl.a. ett tillägg i första stycket fjärde meningen
som innebär att en återbetalning av medlemsinsats i en kreditmarknads-
förening görs beroende av om utbetalningen kan ske med hänsyn till be-
stämmelserna om kapitaltäckning i lagen (1994:2004) om kapitaltäck-
ning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersföretag.
Av författningskommentaren framgår att en förening som på grund av
kapitaltäckningsreglema inte kan betala ut det annars återbetalningsplik-
tiga beloppet skall vara skyldig att göra detta så fort kapitaltäckningssitu-
ationen tillåter det. Denna avsikt bör enligt Lagrådets mening komma till
uttryck i lagtexten. Lagrådet föreslår att ordet ”om” byts ut mot ”när”.
I 10 kap. 1 a § har tagits in en bestämmelse om insatsemission. I be-
stämmelsen sägs att insatsemission far ske genom att ett sådant belopp
som enligt 10 kap. 2 § kan bli föremål för vinstutdelning överförs till
medlemsinsatsema.
Med hänsyn bl.a. till att det i bestämmelsen hänvisas till 10 kap. 2 § an-
ser Lagrådet att bestämmelsen bör placeras närmast efter den paragrafen
och betecknas 10 kap. 2 a §. Lagrådet anser vidare att bestämmelsen bör
formuleras om, så att den far följande lydelse:
”Sådant belopp som enligt 2 § kan bli föremål för vinstutdelning far
överföras till medlemsinsatsema genom insatsemission.”
Om Lagrådets förslag till ändrad paragrafbeteckning följs, far en följ-
dändring göras i 2 kap. 2 § första stycket 12.
104
Prop. 1996/97:163
Bilaga 5
Punkten 2 i övergångsbestämmelserna framstår enligt Lagrådets mening
som onödig och bör kunna utgå.
När det gäller 2 kap. 4 § 11. 4 kap. 1 § första stycket. 8 kap. 1 a § och
övergångsbestämmelserna bör justeringar göras motsvarande dem som
Lagrådet har föreslagit beträffande förslaget till lag om ändring i lagen
om ekonomiska föreningar.
I 2 § 8 mom, första stycket föreslås vissa ändringar som innebär begräns-
ningar i kooperativa föreningars avdragsrätt för kooperativ utdelning.
Enligt Lagrådets mening bör bestämmelserna förtydligas och utformas på
följande sätt:
”Har en kooperativ förening av vinsten av den kooperativa verksam-
heten lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller för-
säljningar, medges avdrag för denna utdelning. Om en förening har
medlemmar som får skattefri utdelning enligt 3 § 7 mom. första stycket
och det inte är fråga om endast enstaka sådana medlemmar, medges före-
ningen avdrag med högst ett belopp motsvarande statslåneräntan vid ut-
gången av november året före beskattningsåret minskad med två procent-
enheter multiplicerad med summan av medlemmarnas omsättning med
föreningen.”
Vad som avses med ”enstaka medlemmar” har inte berörts i motiven.
Lagrådet anser det önskvärt med ett uttalande på denna punkt. Fråga upp-
står bl.a. om ordet ”enstaka” skall ges en absolut betydelse eller om
”enstaka” skall sättas i relation till det sammanlagda antalet medlemmar i
föreningen.
105
Prop. 1996/97:163
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 1997
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,
Freivalds, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog,
Sundström, Johansson, von Sydow, Klingvall, Ahnberg, Östros
Föredragande: statsrådet Blomberg
Regeringen beslutar proposition 1996/97:163 Den kooperativa företags-
formen.
106
gotab 53344, Stockholm 1997