Regeringens proposition
1996/97:132

Delgivning med aktiebolag

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 6 februari 1997

Göran Persson

Leif Pagrotsky
(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att delgivning med ett aktiebolag under vissa
förutsättningar skall kunna ske genom att en handling skickas i lösbrev utan
krav på kvittens. Handlingen skall skickas till den postadress som bolaget låtit
registrera i aktiebolagsregistret hos Patent- och registreringsverket. På samma
sätt som vid förenklad delgivning skall ett kontrollmeddelande om delgivningen
skickas till adressen. Delgivningssättet skall bara få användas om det inte är
olämpligt med hänsyn till omständigheterna. Delgivning med aktiebolaget skall
normalt anses ha skett två veckor efter att kontrollmeddelandet avsänts. Det
föreslagna delgivningsförfarandet kallas särskild delgivning med aktiebolag.
Enligt förslaget skall särskild delgivning med aktiebolag föregås av
åtminstone ett delgivningsförsök med någon behörig ställföreträdare. Om det
bedöms som utsiktslöst behöver något sådant försök inte göras.
Särskild delgivning med aktiebolag föreslås kunna användas för delgivning av
alla slags handlingar. Det skall endast kunna användas av myndigheter.
Om den i aktiebolagsregistret angivna adressen inte existerar, om uppgiften är
inaktuell eller på annat sätt felaktig eller om adressuppgift helt saknas skall
delgivning med aktiebolaget få ske genom kungörelse.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 4

2 Lagtext.................................................... 5
2.1 Förslag till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428) 5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om
förvaltning av samfälligheter....................... 11
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:533) om
fiskevårdsområden................................... 12

3 Ärendet och dess beredning................................. 14

4 Gällande rätt.............................................. 14

5 Bakgrund ................................................. 15

6 Delgivning med aktiebolag genom lösbrev som skickas till bolagets
registrerade adress........................................ 16

7 Förutsättningar för att använda särskild delgivning med aktiebolag
20

8 Kontrollmeddelande ........................................ 21

9 Tidpunkten då aktiebolaget skall anses delgivet............ 23

10 Närmare om tillämpningsområdet för särskild delgivning med
aktiebolag ................................................ 24

11 Kungörelsedelgivning....................................... 25

12 Ekonomiska konsekvenser.................................... 26

13 Ikraftträdande............................................. 27

14 Författningskommentar...................................... 27
14.1 Förslaget till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)
27
14.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om
förvaltning av samfälligheter....................... 29
14.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:533) om
fiskevårdsområden................................... 29

Bilaga 1 Promemorians lagförslag............................. 30
Bilaga 2 Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över
promemorian......................................... 35
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag.........................
36
Bilaga 4 Lagrådets yttrande.................................. 44

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 februari 1997. 46

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),
2. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning avsamfällig-heter,
3. lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden.

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)

Härigenom föreskrivs att 3, 9, 16, 17 och 19 §§ delgivningslagen (1970:428)
skall ha följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §1
--------------------------------------------------------------------
Myndighet ombesörjer delgiv- Myndighet ombesörjer delgiv-
ning genom att sända handlingen ning genom att sända handlingen
med post eller överlämna den med med post eller överlämna den med
bud eller på annat sätt till den bud eller på annat sätt till den
sökte, varvid som bevis att sökte, varvid som bevis att
denne har mottagit försändelsen denne har mottagit försändelsen
begäres delgivningskvitto eller begärs delgivningskvitto eller
mottagningsbevis (ordinär del- mottagningsbevis (ordinär del-
givning). Ordinär delgivning givning). Ordinär delgivning kan
kan också ske genom förenklad också ske genom förenklad del-
delgivning enligt 3 a §. givning enligt 3 a § eller genom
särskild delgivning med
aktiebolag enligt 9 § tredje
stycket.
Om det finns anledning antaga att delgivningskvitto eller mottagningsbevis ej
kommer att lämnas eller ej kommer att erhållas i tid, får myndighet som
regeringen bestämmer ombesörja att handlingen överlämnas till den sökte i
särskild ordning genom postbefordringsföretag som regeringen bestämmer (särskild
postdelgivning).
När det är lämpligt, får en myndighet delge kallelser, meddelanden och andra
handlingar, som inte är omfattande eller annars av svårtillgängligt innehåll,
genom att innehållet läses upp vid telefonsamtal med den sökte och handlingen
därefter sänds till denne med post (telefondelgivning). Sådan delgivning får
inte avse stämningsansökningar eller andra handlingar genom vilka förfarandet
vid myndigheten inleds.
Kan delgivning inte ske enligt första - tredje styckena, får delgivning ske
genom stämningsman eller annan, vars intyg enligt 24 § första stycket utgör
fullt bevis om delgivning (stämningsmannadelgivning).
I fall som avses i 15 och 16 §§ får delgivning ske genom kungörelse
(kungörelsedelgivning).

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse 1995:1311.

9 §2
Skall delgivning ske med annan juridisk person än staten, överbringas
handlingen till någon som har rätt att företräda den juridiska personen eller,
om flera är gemensamt behöriga, till någon av dem. Saknas behörig ställföreträ-
dare men finns någon som har rätt att sammankalla dem som skall besluta i den
juridiska personens angelägenheter, överbringas handlingen till denne.
Har ett försök till delgivning enligt första stycket misslyckats eller bedöms
delgivningsförsök som utsiktslösa, får delgivning ske genom att handlingen över-
bringas till en suppleant för en behörig ställföreträdare. Suppleanten skall
utan dröjsmål lämna handlingen till någon som har rätt att företräda den
juridiska personen.
--------------------------------------------------------------------
Om ett försök till delgivning
med ett aktiebolag enligt första
stycket har misslyckats eller
delgivningsförsök bedöms som
utsiktslösa och det inte är olämp-
ligt med hänsyn till
omständigheterna, får delgiv-ning
ske genom att myndigheten sänder
handlingen med post till
aktiebolaget och minst en dag
senare skickar ett meddelande
om att handlingen har sänts
(särskild delgivning med aktie-
bolag). Handlingen och med-
delandet skall skickas till den
postadress som är registrerad för
bolaget i aktiebolagsregistret
som förs av Patent- och regist-
reringsverket.
Delgivning med dödsbo genom att handlingen överbringas till någon av
dödsbodelägarna får ske endast om denne sitter i boet eller om delgivningen
föranleds av att dödsboet innehar fast egendom som är taxerad som
lantbruksenhet. Dödsbodelägare som mottagit handlingen skall utan dröjsmål
underrätta övriga delägare om delgivningen.
Dödsbodelägare som sitter i boet har rätt att taga emot handlingen, även om
boet ej förvaltas av delägarna. Han svarar i sådant fall för att handlingen utan
dröjsmål lämnas till någon som har rätt att företräda boet.

**FOOTNOTES**

2 Senaste lydelse 1990:1410.

16 §3
--------------------------------------------------------------------
Delgivning med en obestämd Delgivning med en obestämd
krets personer sker genom krets personer sker genom kungö-
kungörelse. Kungörelsedelgivning relse.
får också användas, om ett stort Kungörelsedelgivning får också
antal personer skall delges användas
och det skulle innebära större 1. om ett stort antal
kostnad och besvär än som är personer skall delges och det
försvarligt med hänsyn till skulle innebära större kostnad
ändamålet med delgivningen att och besvär än som är försvarligt
överbringa handlingen eller med hänsyn till ändamålet med del-
meddelande enligt 6 § andra givningen att överbringa hand-
stycket till envar av dem. lingen eller meddelande enligt
6 § andra stycket till var och
en av dem,
Företrädes delägare eller med- 2. om delägare eller medlemmar
lemmar som avses i 10 § ej av som avses i 10 § inte företräds av
känd styrelse eller förvaltare känd styrelse eller förvaltare
och finns ej heller någon sam- och det inte heller finns någon
mankallande, får kungörelse- sammankallande och delägarna
delgivning användas, om del- eller medlemmarna är fler än tio,
ägarna eller medlemmarna är fler
än tio. 3. om en juridisk person i
Kungörelsedelgivning får också strid med gällande bestämmelser
användas om en juridisk person saknar registrerad behörig
i strid med gällande företrädare och någon i Sverige
bestämmelser saknar registrerad bosatt person inte har utsetts
behörig företrädare och någon i att på den juridiska personens
Sverige bosatt person inte har vägnar ta emot delgivning samt
utsetts att på den juridiska försök till delgivning enligt 9
personens vägnar ta emot del- och 11-13 §§ har misslyckats
givning samt försök till delgiv- eller bedömts som utsiktslösa,
ning enligt 9 och 11-13 §§ har eller
misslyckats eller bedömts som
utsiktslösa. 4. om ett aktiebolag saknar
en registrerad postadress som
kan användas för delgivning
enligt 9 § tredje stycket.

17 §4
--------------------------------------------------------------------
Kungörelsedelgivning sker Kungörelsedelgivning sker
genom att handlingen hålls genom att handlingen hålls till-
tillgänglig viss tid hos gänglig viss tid hos myndigheten
myndigheten eller på plats, som eller på plats, som myndigheten
myndigheten bestämmer, och bestämmer, och genom att
genom att meddelande härom och meddelande härom och om
om handlingens huvudsakliga handlingens huvudsakliga inne-
innehåll införs i Post- och håll införs i Post- och Inrikes
Inrikes Tidningar och ortstid- Tidningar och ortstidning eller
ning eller endera av dessa endera av dessa inom tio dagar
inom tio dagar från beslutet om från beslutet om kungö-
kungörelsedelgivning. Om det relsedelgivning. Om det finns
finns särskild anledning att särskild anledning att anta att
anta att införande i tidning är införande i tidning är menings-
meningslöst, får meddelandet i löst, får meddelandet i stället
stället anslås i myndighetens anslås i myndighetens lokal inom
lokal inom samma tid. Detta samma tid. Detta förfarande får
förfarande får också användas, om också användas, om kungörelse-
kungörelsedelgivning enligt 15 § delgivning enligt 15 § ägt rum
ägt rum och därefter ny del- och därefter ny delgivning skall
givning skall ske i samma mål ske i samma mål eller ärende. Vid
eller ärende. Vid delgivning i delgivning i fall som avses i
fall som avses i 16 § första 16 § andra stycket 1 med de
stycket andra meningen med de personer som hyr eller annars
personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastig-
innehar lägenhet i samma het skall dessutom meddelandet
fastighet skall dessutom med- anslås inom fastigheten på lämp-
delandet anslås inom ligt sätt inom tio dagar från be-
fastigheten på lämpligt sätt inom slutet om kungörelsedelgivning.
tio dagar från beslutet om kun-
görelsedelgivning. I fall som avses i 16 § första
I fall som avses i 16 § första stycket och andra stycket 1 och
och andra stycket sänds 2 sänds dessutom meddelande med
dessutom meddelande med post post till någon eller några av de
till någon eller några av de personer som söks för delgivning
personer som söks för delgivning under deras vanliga adresser för
under deras vanliga adresser att vara tillgängligt för alla
för att vara tillgängligt för dem som avses med delgivningen.
alla dem som avses med Ingår statlig myndighet eller
delgivningen. Ingår statlig kommun bland dem som avses med
myndighet eller kommun bland delgivningen, skall sådant med-
dem som avses med delande alltid sändas till
delgivningen, skall sådant myndigheten eller kommunen.
meddelande alltid sändas till Gäller delgivningen i fall som
myndigheten eller kommunen. avses i 16 § andra stycket 1 de
Gäller delgivningen i fall som personer som hyr eller annars
avses i 16 § första stycket innehar lägenhet i samma fastig-
andra meningen de personer som het, skall i stället handlingen
hyr eller annars innehar eller meddelandet enligt 6 §
lägenhet i samma fastighet, andra stycket sändas med post
skall i stället handlingen till var och en av dem, om
eller meddelande enligt 6 § inte också detta förfarande
andra stycket sändas med post skulle medföra större kostnad och
till var och en av dem, om besvär än som är försvarligt med
inte också detta förfarande hänsyn till ändamålet med delgiv-
skulle medföra större kostnad ningen.
och besvär än som är försvarligt
med hänsyn till ändamålet med Har i fall som avses i 16 §
delgivningen. andra stycket 3 den juridiska
Har i fall som avses i 16 § personen en registrerad post-
tredje stycket den juridiska adress, sänds dessutom medde-
personen en registrerad post- lande med post till den
adress, sänds dessutom med- juridiska personen under denna
delande med post till den adress.
juridiska personen under denna
adress.

19 §5
Delgivning har skett genom att den som söks för delgivning själv har mottagit
handlingen, oavsett på vilket sätt den kommit honom till handa. Har den sökte
kvitterat postförsändelse som hämtats av bud, skall den anses ha kommit honom
till handa samma dag som den avhämtats av budet.
Förekommer vid särskild postdelgivning eller stämningsmannadelgivning att den
som sökes för delgivning vägrar att taga emot handlingen, anses delgivning ändå
ha skett.
Delgivning skall anses ha skett
enligt 6 § andra stycket genom att handlingen är tillgänglig och meddelandet
delgivits,
enligt 3 a § när två veckor förflutit från det att meddelandet skickades med
post och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att
handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit fram till den söktes senast
kända adress,
enligt 3 § tredje stycket, 12 eller 13 § genom att det blivit fullgjort som
föreskrivs där,
--------------------------------------------------------------------
enligt 9 § tredje stycket när
två veckor förflutit från det att
meddelandet skickades med post
och det inte med hänsyn till
omständigheterna framstår som
osannolikt att handlingen före
tvåveckorsfristens utgång kom-mit
fram till den registrerade
postadressen,
enligt 15 § andra stycket sista punkten genom att handlingen lämnats i den
söktes hemvist eller fästs på dörren till hans bostad,
enligt 17 § på tionde dagen efter beslutet om kungörelsedelgivning under
förutsättning att det blivit fullgjort som föreskrivs i paragrafens första
stycke.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

**FOOTNOTES**

3 Senaste lydelse 1992:1250.

4 Senaste lydelse 1993:1688.

5 Senaste lydelse 1993:1688.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter skall ha följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §
--------------------------------------------------------------------
Till sammanträdet skall Till sammanträdet skall
samtliga kända delägare kallas. samtliga kända delägare kallas. Är
Är det ovisst vilken av flera det ovisst vilken av flera som
som är delägare, kallas är delägare, kallas samtliga. Om
samtliga. Om det kan antagas det kan antas att okända delägare
att okända delägare finns, finns, utfärdas kallelse även på
utfärdas kallelse även på dessa. dessa.
--------------------------------------------------------------------
Kallelse skall i god tid före Kallelse skall i god tid före
sammanträdet delges delägarna. sammanträdet delges delägarna. För
10 § första stycket och 16 § sådan delgivning gäller inte
andra stycket delgivningslagen bestämmelserna i 10 § första
(1970:428) äger icke tillämpning stycket och 16 § andra stycket 2
på sådan delgivning. delgivningslagen (1970:428).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1981:533) om fiskevårdsområden skall ha
följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §1
--------------------------------------------------------------------
Förrättningsmannen skall kalla Förrättningsmannen skall kalla
ägarna av fisket till samman- ägarna av fisket till samman-
trädet. Kallelsen skall trädet. Kallelsen skall innehålla
innehålla en kort beskrivning en kort beskrivning av den
av den avsedda avsedda områdesbildningen samt
områdesbildningen samt uppgift uppgift om tid och plats där
om tid och plats där ansökningshandlingarna och
ansökningshandlingarna och fiskerättsförteckningen finns
fiskerättsförteckningen finns till-gängliga. I kallelsen skall
till-gängliga. I kallelsen anges att ägare av fiske bör
skall anges att ägare av fiske senast vid sammanträdet
bör senast vid sammanträdet muntligen eller skriftligen
muntligen eller skriftligen framföra sina syn-punkter på
framföra sina syn-punkter på områdesbildningen och
områdesbildningen och fiskerättsförteckningen samt lägga
fiskerättsförteckningen samt fram skriftlig utredning som
lägga fram skriftlig utredning han önskar åberopa till stöd för
som han önskar åberopa till stöd erinringar mot fiskerätts-
för erinringar mot fiskerätts- förteckningen. Om det inte kan
förteckningen. Om det inte kan antas, att fiskerättsförteck-
antagas, att fiskerättsförteck- ningen är fullständig, utfärdas
ningen är fullständig, utfärdas kallelse även på okända ägare av
kallelse även på okända ägare av fiske. Kallelsen skall i god
fiske. Kallelsen skall i god tid före sammanträdet delges
tid före sammanträdet delges ägarna av fisket. För sådan
ägarna av fisket. För sådan delgivning gäller inte bestäm-
delgivning gäller inte bestäm- melserna i 10 § första stycket
melserna i 10 § första stycket och 16 § andra stycket 2 delgiv-
och 16 § andra stycket delgiv- ningslagen (1970:428).
ningslagen (1970:428).
Förrättningsmannen skall alltid underrätta kommunen om innehållet i kallelsen.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även då
ett nytt sammanträde utsätts. Om vid ett sammanträde har tillkännagetts tid och
plats för nästa sammanträde, behöver inte kallelse delges den som kallats i
föreskriven ordning till det sammanträde då tillkännagivandet skett.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse 1991:380.

3 Ärendet och dess beredning

Ett antal myndighetschefer i Stockholms län som samverkar i ett projekt kallat
SAMEB har i ett brev till Justitiedepartementet i november 1994 föreslagit vissa
förändringar i bestämmelserna om delgivning med juridiska personer.
En promemoria har därefter upprättats inom Justitiedepartementet -
Promemoria om delgivning av aktiebolag. Promemorians lagförslag finns i bilaga
1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns
i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitie-
departementet (dnr Ju94/4263).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 16 januari 1997 att inhämta Lagrådets yttrande över de
lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådet har godtagit förslagen men lämnat
vissa synpunkter som behandlas i avsnitt 6 och 14.1. Lagrådets yttrande finns i
bilaga 4.

4 Gällande rätt

En juridisk person delges normalt genom att handlingen överlämnas till någon som
har rätt att företräda den juridiska personen, varvid det samtidigt begärs någon
form av mottagningsbevis. Bestämmelser om delgivning finns i delgivningslagen
(1970:428).
Enligt 9 § första stycket delgivningslagen sker delgivning med annan juridisk
person än staten genom att handlingen överbringas till någon som, ensam eller
tillsammans med annan, har behörighet att företräda den juridiska personen.
Enligt andra stycket får handlingen under vissa omständigheter överbringas till
en suppleant för en behörig företrädare. I 11-13 §§ delgivningslagen behandlas
delgivning genom ombud, surrogatdelgivning och kontorsdelgivning. I samtliga
dessa fall krävs en kvittens eller något annat intyg om mottagandet.
Enligt 16 § tredje stycket får delgivning ske genom kungörelse om en juridisk
person i strid med gällande bestämmelser saknar registrerad behörig
ställföreträdare och någon i Sverige bosatt person inte har utsetts att på den
juridiska personens vägnar ta emot delgivning samt försök till delgivning enligt
9 och 11-13 §§ har misslyckats eller bedöms som utsiktslösa.
Juridiska personer har som regel en skyldighet att låta registrera bl.a.
postadress. För aktiebolag finns bestämmelser om denna skyldighet i bl.a.
aktiebolagslagen (1975:1385).
Enligt 2 kap. 9 § aktiebolagslagen skall ett aktiebolag anmälas för
registrering inom viss tid efter stiftelseurkundens undertecknande. Enligt 18
kap. 1 § aktiebolagslagen är Patent- och registreringsverket (PRV)
registermyndighet för aktiebolag. En anmälan skall innehålla bl.a. bolagets
postadress, jfr 2 § aktiebolagsförordningen (1975:1387). Om bolagets postadress
ändras skall bolaget enligt 8 kap. 15 § aktiebolagslagen genast anmäla detta
för registrering.

5 Bakgrund

Det är väl känt inom rättsväsendet och förvaltningen att delgivning med
juridiska personer ofta skapar problem som tar både tid och resurser i anspråk.
En del av arbetet består i adress- och behörighetskontroller. Förnyade
adresskontroller på grund av att delgivningsförsändelser kommer i retur ingår i
detta arbete. En annan del av arbetet är att försöka påträffa någon behörig
ställföreträdare att överlämna handlingen till och att skaffa sig bevis om
delgivning. Särskilda svårigheter uppstår vid förändringar i företrädarkretsen.
Det är inte ovanligt att personer som driver verksamhet i bolagsform försöker
hålla sig undan delgivning, särskilt när de befinner sig på svarandesidan i en
process.
Förutom att själva delgivningsarbetet således kräver stora resurser medför det
självfallet stora samhällsekonomiska kostnader om vissa personer kan förhala
olika förfaranden genom att hålla sig undan. Som exempel kan nämnas att det
såväl för staten som för enskilda borgenärer kan innebära ränteförluster och
värdefall om ett förfarande drar ut på tiden. Det finns därför enligt
regeringens mening ett stort behov av effektivare delgivningsmetoder för
delgivning med juridiska personer.
I den remitterade promemorian föreslås att delgivning med ett aktiebolag under
vissa förutsättningar skall kunna ske genom att en handling sänds med post till
bolaget utan krav på kvittens. Handlingen skall enligt förslaget skickas till
den postadress som bolaget låtit registrera i aktiebolagsregistret som förs av
PRV. Något kontrollmeddelande som vid förenklad delgivning enligt 3 a §
delgivningslagen föreslås inte. Delgivning skall anses ha skett två veckor efter
att handlingen skickades, om det inte med hänsyn till omständigheterna framstår
som osannolikt att handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit fram till
adressen. Det nya delgivningssättet skall kallas särskild delgivning med
aktiebolag.
Särskild delgivning med aktiebolag skall enligt promemorian, på samma sätt som
vid delgivning med en suppleant, föregås av minst ett delgivningsförsök med en
behörig ställföreträdare eller med någon som har rätt att sammankalla dem som
skall besluta i aktiebolagets angelägenheter. Om det bedöms som utsiktslöst
skall något sådant försök inte behöva göras. Delgivningssättet skall även kunna
användas när aktiebolaget inte har någon registrerad styrelse.
Särskild delgivning med aktiebolag föreslås kunna användas för delgivning av
alla slags handlingar. Delgivningssättet skall kunna användas endast av
myndigheter. Om ett aktiebolag inte har anmält någon postadress till PRV eller
den registrerade adressen är felaktig skall kungörelsedelgivning kunna ske.

6 Delgivning med aktiebolag genom lösbrev som skickas till bolagets
registrerade adress

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Delgivning med ett aktiebolag skall kunna |
| ske genom att en handling skickas med post till bolaget utan |
| krav på kvittens. Handlingen skall skickas till den postadress |
| som bolaget låtit registrera i aktiebolagsregistret som förs av |
| PRV. Det föreslagna delgivningssättet skall kallas särskild |
| delgivning med aktiebolag och är en variant av ordinär |
| delgivning. |
--------------------------------------------------------------------

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget eller
lämnar det utan erinran. Sveriges Industriförbund menar att ytterligare
överväganden bör göras innan förslaget kan genomföras. Riksdagens ombudsmän
avstyrker förslaget med hänvisning till att aktiebolag som sköts på ett lojalt
sätt riskerar att drabbas av rättsförluster om förslaget genomförs. Riksdagens
ombudsmän menar att delgivningssättet i vart fall inte bör få användas vid
delgivning med ett bolag som saknar registrerad behörig ställföreträdare. Flera
av remissinstanserna har synpunkter på olika detaljer i förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Såsom redovisats i avsnitt 5 föreslås i
promemorian ett nytt delgivningssätt. Delgivning med aktiebolag föreslås kunna
ske genom att en handling sänds med post till bolaget utan krav på kvittens.
Handlingen skall skickas till den postadress som bolaget låtit registrera i
aktiebolagsregistret som förs av PRV. Delgivningssättet skall kallas särskild
delgivning med aktiebolag.
De allra flesta av remissinstanserna ställer sig positiva till en sådan
ordning. Några av remissinstanserna har dock synpunkter på den närmare
utformningen av förslaget. Vi återkommer till dessa synpunkter i det följande.
Riksdagens ombudsmän avstyrker däremot förslaget och menar att aktiebolag som
sköts på ett lojalt sätt skulle riskera att drabbas av rättsförluster om
förslaget genomförs.
Som vi konstaterat i det föregående finns det ett stort behov av effektivare
metoder för delgivning med juridiska personer. Ett system med delgivning genom
lösbrev utan krav på kvittens skulle kunna medföra väsentliga förbättringar
gentemot nuvarande förhållanden. Som Riksdagens ombudsmän påpekar är
promemorians förslag för svensk del ett nytt sätt att se på frågan om delgivning
med aktiebolag. En jämförelse kan däremot göras med engelsk rätt. Den engelska
motsvarigheten till våra aktiebolag skall alltid ha ett registrerat kontor och
bolaget kan med laglig verkan delges genom försändelser med post till denna
adress. På samma sätt bör det även i Sverige kunna ställas krav på den som har
förmånen att få driva en verksamhet utan personligt ekonomiskt ansvar. Samtidigt
är det naturligtvis av stor vikt att ett aktiebolag som sköts på ett seriöst
sätt inte riskerar att drabbas på det sätt som Riksdagens ombudsmän befarar.
När man överväger om en ordning som den nu föreslagna är godtagbar från
rättssäkerhetssynpunkt är det naturligtvis i första hand en sak som skulle kunna
inge betänkligheter, nämligen att försändelsen överhuvudtaget aldrig når
aktiebolagets adress. Detta kan i huvudsak bero på två faktorer. Fel adress kan
vara angiven på försändelsen och även om rätt adress är angiven kan försändelsen
komma på avvägar under postbehandlingen.
Avsikten är alltså att den handling som skall delges ett aktiebolag skall
sändas till den postadress som är registrerad hos PRV i aktiebolagsregistret.
Det kan naturligtvis förekomma att fel adress anges på delgivningsförsändelsen.
Detta kan antingen bero på att den korrekta adressen inte finns i registret
eller att den myndighet som skall delge handlingen av misstag anger en felaktig
adress.
Konkursförvaltarkollegiernas förening anför i sitt remissvar att förslaget bör
utformas så att postförsändelsen skall sändas rekommenderad för att delgivning
skall anses ha skett. Skillnaden gentemot i dag, då det krävs att någon behörig
företrädare har kvitterat försändelsen, torde i sådant fall endast bli att
myndigheten inte behöver efterforska vem som löst ut försändelsen. Ett problem
vid delgivning med juridiska personer är ofta just att det är omöjligt att
utläsa vem som hämtat en viss handling. Detta problem skulle kunna lösas om
bestämmelserna får den utformning som Konkursförvaltarkollegiernas förening
föreslår. Emellertid skulle det inte lösa problemet att handlingen
överhuvudtaget inte hämtas ut. Den effektivitetsvinst som uppstår genom att
handlingen inte behöver kvitteras är enligt regeringens mening ett av de
väsentligaste momenten i promemorians förslag. Konkursförvaltarkollegiernas
förenings förslag medför inte att denna effektivitetsvinst skulle uppnås.
Regeringen anser därför att man bör söka andra möjligheter för att förvissa sig
om att handlingen kommit fram till rätt adress.
Ett aktiebolag är skyldigt att från starten anmäla korrekt postadress till PRV
och att genast anmäla eventuella ändringar av adressen. Bestämmelser om dessa
skyldigheter finns i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen. Enligt 2 kap.
9 § aktiebolagslagen skall ett aktiebolag anmälas för registrering inom viss tid
efter stiftelseurkundens undertecknande och anmälan skall enligt 2 §
aktiebolagsförordningen innehålla bl.a. bolagets postadress. Om bolagets
postadress ändras skall bolaget enligt 8 kap. 15 § aktiebolagslagen genast
anmäla detta för registrering. Den som valt att driva sin verksamhet i
aktiebolagsform måste anses ha godtagit att följa de regelsystem som gäller för
aktiebolag. Det är mot bakgrund av dessa regler därför rimligt att ett
aktiebolag självt får stå risken om det försummat att anmäla rätt adress. Ett
seriöst skött aktiebolag kommer däremot att ha rätt adress registrerad. En god
garanti för att även en från början feladresserad försändelse senare kan nå
aktiebolaget får man också genom postbefordringsföretagens rutin att till
avsändaren återställa försändelser där adressen inte är riktigt angiven, t.ex.
med påteckningen Adressaten är okänd på angiven adress . Om myndigheten får ett
sådant bevis på att försändelsen inte kommit fram, skall adressaten självfallet
inte anses delgiven. Härigenom undviker man rättsförluster för aktiebolaget, om
myndigheten av någon anledning skulle ha angivit felaktig adress på
försändelsen. Vi återkommer till denna fråga i avsnitt 9.
Mot den nu redovisade bakgrunden ser regeringen inget principiellt hinder mot
att genomföra den föreslagna ordningen under förutsättning att det finns
tillräckliga garantier för att handlingen kommer fram till adressaten i rätt
tid. Med den utformning som förslaget fått i promemorian skulle det kunna tänkas
finnas en viss risk för sådana icke önskvärda konsekvenser som Riksdagens
ombudsmän befarar. Enligt regeringens mening är det dock möjligt att utforma
bestämmelserna så att delgivning med aktiebolag kan hanteras på ett effektivt
sätt samtidigt som de aktiebolag som sköts på ett seriöst sätt inte skall
riskera att drabbas av några oväntade och oskäliga konsekvenser. Hur bestäm-
melserna närmare skall utformas behandlas i det följande.
Enligt promemorian skall det nya delgivningssättet bara kunna användas vid
delgivning med aktiebolag och inte med andra juridiska personer. De flesta av
remissinstanserna instämmer i denna bedömning men några menar att möjligheten
att använda det nya delgivningssättet även bör gälla beträffande vissa andra
juridiska personer.
En viss registreringsskyldighet finns även för andra juridiska personer än
aktiebolag. T.ex. har handelsbolag, ekonomiska föreningar och vissa ideella
föreningar skyldighet att registrera uppgifter enligt handelsregisterlagen
(1974:157). Enligt denna lag registeras emellertid också enskilda näringsidkare
samt bolagsmän i enkla bolag som utövar näringsverksamhet. Dessa former av
näringsverksamhet ligger typiskt sett nära handelsbolagen. I jämförelse med
aktiebolagen kan de sägas ofta präglas av verksamhet som är av mindre omfattning
eller mindre kontinuerligt slag. Det kan nog många gånger vara en slump om ett
bolag faktiskt bildas eller inte. Enligt gällande regler sker delgivning genom
att handlingen överbringas till någon av de bolagsmän som får företräda bolaget.
Bara den omständigheten att de enskilda personerna har bildat ett bolag bör
enligt regeringens mening inte medföra att de behandlas strängare i
delgivningshänseende. I ideella och ekonomiska föreningar kan inte heller
generellt sett ställas så höga krav på den inre organisationen som i ett
aktiebolag. Stiftelser är i vissa fall registrerade, se stiftelselagen
(1994:1220). Man kan dock inte heller beträffande dessa juridiska personer
generellt sett ställa så höga krav på den inre organisationen som i ett
aktiebolag.
Regeringen delar därför den slutsats som redovisas i promemorian, nämligen att
en reform, åtminstone i ett första steg, bör begränsas till aktiebolag. Till den
kategori som skall kunna delges genom det nya förfarandet räknas inte
bankaktiebolag eller försäkringsaktiebolag eftersom dessa inte utgör aktiebolag
och inte heller registreras i aktiebolagsregistret. Om en senare utvärdering
visar att det finns förutsättningar att utvidga möjligheterna till delgivning
genom lösbrev till att gälla även andra juridiska personer än aktiebolag kommer
regeringen att återkomma i denna fråga.
En lämplig term för det nya delgivningssättet är, som föreslås i promemorian,
särskild delgivning med aktiebolag . Så som konstaterats i promemorian kommer
delgivningssättet att bli en variant av ordinär delgivning.
Det nya delgivningssättet är enligt promemorian avsett att tillämpas även när
behörig registrerad ställföreträdare saknas. Riksdagens ombudsmän har i sitt
remissvar pekat på att ett aktiebolag som saknar registrerad behörig företrädare
är likvidationspliktigt enligt 13 kap. 4 a § aktiebolagslagen. Enligt Riksdagens
ombudsmän kommer då ett delgivningsförfarande enligt förslaget att i vissa fall
ske med en juridisk person som saknar processbehörighet och delgivningen därmed
bli en ren proformaåtgärd, eftersom bolaget inte kan föra någon talan.
Riksdagens ombudsmän har tillagt att den kritik som riktas mot förslaget i denna
del också träffar den nuvarande regeln i 16 § tredje stycket delgivningslagen.
Regeringen är medveten om att det inte råder full överensstämmelse mellan den
civilrättsliga lagstiftningen i aktiebolagslagen, som reglerar vem som har rätt
att ingå rättshandlingar för ett bolag, och den processrättsliga lagstiftningen,
som bl.a. reglerar genom vilka personer delgivning med ett aktiebolag kan ske.
Den senare kretsen är vidare än den förra. Som Riksdagens ombudsmän påpekar är
ett aktiebolag som saknar registrerad behörig företrädare likvidationspliktigt
(13 kap. 4 a § aktiebolagslagen). Att ett aktiebolag saknar registrerad behörig
företrädare behöver dock inte innebära att aktiebolaget faktiskt saknar behörig
ställföreträdare. Även om någon ställföreträdare ännu inte registrerats kan
t.ex. en bolagsstämma nyligen ha hållits där ställföreträdare har utsetts.
Därigenom kan likvidationsgrunden och den eventuella processobehörigheten vara
undanröjda. Saknar ett bolag registrerad behörig företrädare finns dessutom
redan i dag möjligheten att delge handlingen med bolagets samtliga aktieägare
(se NJA II 1971 s. 27) eller, som Riksdagens ombudsmän påpekar, genom kun-
görelsedelgivning enligt 16 § tredje stycket delgivningslagen.
Enligt regeringens mening medför inte det faktum att en talan i vissa fall
skulle kunna avvisas på grund av ett aktiebolags bristande processbehörighet att
de föreslagna delgivningsbestämmelserna inte skulle kunna ha en funktion att
fylla i andra fall. Nuvarande praxis vad gäller aktiebolags processbehörighet i
dessa fall, är dessutom, som Lagrådet påpekar, motsägelsefull. Om exempelvis en
tredskodom kan meddelas eller inte mot ett bolag som saknar behörig registrerad
ställföreträdare blir således, som Lagrådet anför, en fråga för
rättstillämpningen.
Riksdagens ombudsmäns synpunkter i detta avseende bör således inte hindra att
de nya bestämmelserna införs och att de nuvarande möjligheterna till
kungörelsedelgivning och om delgivning med aktieägare behålls.

7 Förutsättningar för att använda särskild delgivning med aktiebolag

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Särskild delgivning med aktiebolag skall |
| föregås av åtminstone ett delgivningsförsök med en behörig |
| ställföreträdare eller med någon som har rätt att sammankalla dem|
| som skall besluta i aktiebolagets angelägenheter. Om det bedöms |
| som utsiktslöst behövs dock inte något sådant inledande försök. Det|
| nya delgivningssättet skall bara få användas om det inte är |
| olämpligt med hänsyn till omständigheterna. |
--------------------------------------------------------------------

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Något uttryckligt krav på
att delgivningssättet bara får användas när det inte är olämpligt har dock inte
angetts.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget.
Företagarnas riksorganisation anser dock inte att det skall vara tillräckligt
med ett delgivningsförsök utan anser att ordinarie ställföreträdare måste
eftersökas även på annat sätt, medan Handens tingsrätt anser att något inledande
delgivningsförsök inte alls skall behövas innan delgivning sker genom lösbrev.
Handens tingsrätt har i stället förordat att ett kontrollmeddelande sänds efter
det att delgivningsförsändelsen skickats (se avsnitt 8). Domstolsverket menar
att det skulle innebära klara fördelar om det inledande delgivningsförsöket
kunde slopas och att denna fråga bör utredas ytterligare. Kammarrätten i
Jönköping anser att särskild delgivning med aktiebolag inte skall få användas om
det är olämpligt med hänsyn till omständigheterna.
Skälen för regeringens förslag: Huvudregeln i nuvarande ordning är att
delgivning med annan juridisk person än staten sker genom att handlingen
överbringas till någon som har rätt att, ensam eller tillsammans med annan,
företräda den juridiska personen. Enligt promemorian bör det för det fall något
avsteg skall göras från detta krävas något moment som innebär att en sådan
företrädare inte omedelbart har anträffats. Enligt promemorian bör därför
något delgivningsförsök på vanligt sätt föregå en lösbrevsdelgivning. Så gott
som samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget i denna del. Sveriges
advokatsamfund anför att delgivningsförsöken inte blott bör ske pliktskyldigast
utan att det bör krävas att myndigheten gör seriösa försök att delge behöriga
företrädare för bolaget antingen på vederbörandes adresser, såsom de framgår av
bolagets registreringsbevis, eller på sådana adresser som det eljest går att få
fram genom folkbokföring, telefonkatalog eller på annat sätt. Även
Företagarnas riksorganisation anser att ordinarie ställföreträdare måste
eftersökas även på annat sätt än genom en försändelse med mottagningsbevis.
Regeringen instämmer i vad som förs fram i promemorian, nämligen att det av
rättssäkerhetsskäl bör göras något inledande delgivningsförsök men att kraven på
detta delgivningsförsök bör sättas lågt för att reformen inte skall förlora för
mycket i effektivitet. Kravet bör lämpligen vara i nivå med vad som enligt andra
stycket i 9 § delgivningslagen krävs för att få delge genom suppleant i stället
för genom ordinarie ställföreträdare. Det skall alltså vara tillräckligt med ett
försök såvitt avser varje delgivningsärende. Detta försök kan ske t.ex. genom
att myndigheten skickar delgivningsförsändelsen med mottagningsbevis till
bolaget eller att någon ordinarie företrädare söks på annat sätt. Försändelsen
skall således kunna skickas till bolagets adress. Om myndigheten har kännedom om
att någon företrädare inte brukar nås på denna adress men väl på någon annan
adress bör naturligtvis försändelsen kunna skickas till den senare adressen.
Huvudsaken är att delgivningsförsöket görs på ett ändamålsenligt sätt. Däremot
skall några särskilda åtgärder för att efterforska alternativa adresser enligt
regeringens mening inte behöva göras.
Vid förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen finns en begränsning
som innebär att det delgivningssättet inte skall användas när det är olämpligt
med hänsyn till omständigheterna. Som exempel brukar nämnas att det inte bör
användas i semestertider. Kammarrätten i Jönköping anser att detta bör gälla
även vid särskild delgivning med aktiebolag.
Enligt regeringens mening kan en ordning där särskild delgivning med
aktiebolag bara skall användas när det inte är olämpligt ge ytterligare
garantier för att bolagets företrädare verkligen får del av försändelsen.
Dessutom är det lämpligt från hanteringssynpunkt att de två olika möjligheterna
att delge genom lösbrev får en likartad utformning. På samma sätt som vid
förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen bör därför särskild
delgivning med aktiebolag inte användas när det är olämpligt med hänsyn till
omständigheterna.

8 Kontrollmeddelande

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: När särskild delgivning med aktiebolag |
| används skall, på samma sätt som vid förenklad delgivning enligt 3|
| a § delgivningslagen, ett kontrollmeddelande skickas till samma |
| adress som själva delgivningshandlingen. |
--------------------------------------------------------------------

Promemorians förslag: Delgivningsförsändelsen skall skickas utan efterföljande
kontrollmeddelande.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker promemorians
förslag. Handens tingsrätt förordar däremot att även ett kontrollmeddelande
skickas.
Skälen för regeringens förslag: Det finns självfallet alltid en viss risk för
att en försändelse felbehandlas och inte når rätt adress. Om så sker är det
förstås inte meningen att aktiebolaget skall anses delgivet, jfr avsnitt 9.
Risken för sådan felbehandling är mycket liten i vårt land. Självfallet kan det
dock inträffa att enstaka försändelser kommer på avvägar.
Vid förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen skall alltid dubbla
försändelser skickas ut. Först skall en delgivningsförsändelse skickas ut och
minst en dag därefter ett kontrollmeddelande om att delgivningsförsändelsen har
skickats ut. Enligt promemorian skall det vid särskild delgivning med aktiebolag
vara tillräckligt att själva delgivningsförsändelsen skickas ut och något
kontrollmeddelande skall inte behövas. Som skäl anförs bl.a. att särskild
delgivning med aktiebolag nästan alltid skulle föregås av minst ett
delgivningsförsök på vanligt sätt med en ställföreträdare. De flesta har
godtagit promemorians förslag. Några har dock varit tveksamma till om det
systemet blir tillräckligt rättssäkert. Handens tingsrätt har förordat att något
inledande delgivningsförsök inte skall behövas men att ett kontrollmeddelande
alltid skall skickas ut.
Som vi framhållit i det föregående måste man ta hänsyn till
rättssäkerhetsaspekten när man bedömer hur förslaget bör utformas och därmed om
dubbla försändelser bör krävas eller inte. I det föregående har det visserligen
slagits fast att särskild delgivning med aktiebolag som huvudregel skall föregås
av ett delgivningsförsök med någon ordinarie ställföreträdare. Självfallet finns
inget hinder mot att flera delgivningsförsök görs, t.ex. om myndigheten får
kännedom om en alternativ adress. Men när försök bedöms som utsiktslösa skall
myndigheten inte vara tvungen att ändå utföra något försök. Det kan därför
förekomma att särskild delgivning med aktiebolag tillgrips utan något inledande
delgivningsförsök. Om själva delgivningsförsändelsen skulle vara den enda
försändelsen som skickades kan det inte uteslutas att denna faktiskt aldrig når
aktiebolagets adress. Syftet med ett kontrollmeddelande är ju bl.a. att
aktiebolaget skall få tillfälle att reagera om det inte fått den
delgivningsförsändelse som omtalas i meddelandet. Därmed minskas risken för att
en felaktigt angiven adress leder till hinder i postgången. Man får dubbla
chanser att försändelser med inaktuell adress återställs till den myndighet som
skickat ut försändelserna. Även om adressen är rätt angiven finns som tidigare
konstaterats en viss risk för fel i posthanteringen. Denna risk torde bli i det
närmaste obefintlig om man har dubbla försändelser. Frånsett allt detta kan
meddelandet dessutom fungera som en påminnelse och som kompletterande
information. Som nämnts tidigare gäller sådana regler vid förenklad delgivning.
Systemet med dubbla försändelser innebär visserligen ett visst merarbete för
myndigheterna. De rutiner som utarbetats vid förenklad delgivning har dock i
huvudsak fungerat väl och skulle kunna användas även vid den nu behandlade
formen av delgivning. Ett förfarande med dubbla försändelser är också förenat
med kostnader, framförallt portokostnader. Även dagens system med upprepade
utskick utan att något svar erhålls medför dock stora kostnader som kan undvikas
om man inför den föreslagna ordningen för delgivning med aktiebolag.
Sammanfattningsvis anser regeringen att de krav på rättssäkerhet som kan
ställas i detta sammanhang uppfylls om myndigheten förutom själva
delgivningsförsändelsen också skall skicka ett kontrollmeddelande med upplysning
om att delgivningsförsändelsen någon dag tidigare har skickats och att bolaget
kommer att anses delgivet vid en viss tidpunkt.

9 Tidpunkten då aktiebolaget skall anses delgivet

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Delgivning med aktiebolaget skall anses ha |
| skett två veckor efter det att kontrollmeddelandet skickades ut |
| om det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som |
| osannolikt att handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit |
| fram till den registrerade postadressen. |
--------------------------------------------------------------------

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inga erinringar mot
förslaget i promemorian. Sveriges advokatsamfund, Företagarnas riksorganisation
och Sveriges Industriförbund anser dock att delgivning inte skall anses ha skett
förrän efter fyra veckor från det delgivningsförsändelsen skickats ut.
Skälen för regeringens förslag: Det finns en viss risk för att en försändelse
visserligen kommer fram till rätt adress men att adressaten ändå inte får del av
den genast, t.ex. därför att en företrädare för aktiebolaget har semester eller
är frånvarande under en längre tid av någon annan legitim anledning och därmed
inte får del av försändelsen.
Promemorians lösning på detta är att aktiebolaget skall anses vara delgivet
först efter en viss tid, nämligen två veckor efter det att delgivnings-
försändelsen skickades. Flera remissinstanser, däribland Sveriges
advokatsamfund, Företagarnas riksorganisation och Sveriges Industriförbund menar
i sina remissvar att tiden måste sättas längre än två veckor för att seriösa
aktiebolag inte skall utsättas för risk för rättsförlust.
Enligt regeringens uppfattning kan man kräva att ett seriöst skött aktiebolag
utför någon form av kontroll av den post som anländer till bolaget åtminstone en
gång var fjortonde dag. Dessutom har bolaget som regel redan tidigare, genom det
delgivningsförsök som normalt skall föregå det nu föreslagna delgivningssättet,
fått kännedom om att bolaget är eftersökt. Ofta skickas en
delgivningsförsändelse ut tillsammans med ett mottagningsbevis, ett s.k. vitt
kort, som den sökte skall returnera till myndigheten. Som regel har den sökte
ganska gott om tid på sig att returnera det vita kortet innan någon ytterligare
åtgärd vidtas. Härtill kommer att det alltid ges en viss frist inom vilken den
som delgetts har att reagera på. I t.ex. en stämning anges som regel att
svaranden skall inkomma med yttrande inom ett visst antal veckor. Således har
bolaget tid att reagera även om en företrädare skulle vara frånvarande under
relativt lång tid. Den sammanlagda tiden som ett bolag skulle ha till sitt
förfogande motsvarar därmed gott och väl den tid som remissinstanserna menar att
seriösa aktiebolag behöver även om delgivning enligt det nya delgivningssättet
skall anses ha skett efter två veckor efter det att kontrollmeddelandet avsänts.
Det skall dessutom påpekas att, genom att ett kontrollmeddelande alltid skall
skickas ut (se föregående avsnitt), blir tiden ytterligare någon eller några
dagar längre än vad som följer av promemorians förslag.
Det finns visserligen fall då det inledande delgivningsförsöket skall kunna
underlåtas. Enligt vad som sagts i det föregående får sådant delgivningsförsök
underlåtas om det bedöms som utsiktslöst. I ett sådant fall är det dock knappast
fråga om ett seriöst skött bolag.
Mot bakgrund av det som nu anförts anser regeringen att det är tillräckligt
att tidsrymden från utskick av kontrollmeddelandet till tidpunkt för delgivning
bestäms till två veckor. En upplysning om när bolaget skall anses delgivet bör
alltid lämnas i kontrollmeddelandet på samma sätt som i dag sker vid förenklad
delgivning enligt 3 a § delgivningslagen. Ytterligare en garanti för att
bolagets företrädare verkligen får del av försändelsen får man genom att
delgivningssättet inte skall användas när det är olämpligt med hänsyn till
omständigheterna, se avsnitt 7.
På samma sätt som vid förenklad delgivning bör delgivning inte anses ha skett,
om det med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, framstår som
osannolikt att handlingen kommit fram till bolagets registrerade adress före
tvåveckorsperiodens utgång. Det mest typiska exemplet på detta är förstås att
delgivningshandlingen kommer i retur med påskrift av postbefordringsföretaget
att adressaten är okänd på angiven adress.

10 Närmare om tillämpningsområdet för särskild delgivning med aktiebolag

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Särskild delgivning med aktiebolag skall få|
| användas för delgivning av alla slags handlingar. Endast myndig-|
| heter skall få använda det nya delgivningssättet. |
--------------------------------------------------------------------

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget.
Kammarrätten i Jönköping menar dock att det föreslagna delgivningssättet inte
bör användas vid delgivning av stämningsansök-ningar eller andra handlingar
genom vilka förfarandet inleds vid en myndighet. Svenska Bankföreningen anser
att även företag skall kunna använda sig av det nya delgivningssättet.
Skälen för regeringens förslag: Enligt promemorian skall särskild delgivning
med aktiebolag kunna användas för delgivning av alla slags handlingar, även
sådana som inleder ett förfarande vid en myndighet. Kammarrätten i Jönköping
anser att det nya delgivningssättet bör vara begränsat till handlingar i redan
pågående ärenden. Riksdagens ombudsmän har motiverat sitt avstyrkande av
förslaget bl.a. med hänvisning till att stämningsansökningar och andra
handlingar genom vilka ett förfarande inleds vid domstol skulle kunna delges
genom det nya delgivningssättet.
När det gäller delgivning av andra handlingar än sådana som inleder ett mål
eller ärende finns redan vissa möjligheter att delge genom lösbrev, nämligen
förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen. Detta delgivningssätt kan i
vissa fall användas även vid delgivning med ett aktiebolag. Behovet av en
effektivare delgivning är däremot som störst vid delgivning av just sådana
handlingar som inleder ett förfarande eftersom det ofta är i det skedet som mest
arbete måste läggas ned på delgivning och då de flesta rättsförlusterna riskerar
att uppstå om delgivning inte kan ske. Som vi framhållit i det föregående har
förslaget om särskild delgivning med aktiebolag utformats så att aktiebolag som
sköts på ett seriöst sätt skall få del av de handlingar som delges bolaget och
ha tid nog att reagera på eventuella förelägganden. Regeringen delar därför den
uppfattning som förs fram i promemorian, nämligen att särskild delgivning med
aktiebolag skall kunna användas för delgivning av alla slags handlingar.
I promemorian föreslås att det nya delgivningssättet bara skall få användas av
myndigheter. Svenska Bankföreningen anser att även företag skall kunna använda
sig av det nya delgivningssättet.
Det finns flera former av delgivning som är förbehållna myndigheter, t.ex.
telefondelgivning enligt 3 § tredje stycket delgivningslagen och förenklad
delgivning enligt 3 a § samma lag. Orsaken till att delgivningsformerna bara får
användas av myndigheter är bl.a. behovet av kontroll, dokumentation och
säkerhet. Regeringen ansluter sig därför till promemorians förslag att särskild
delgivning med aktiebolag bara skall få användas av myndigheter.

11 Kungörelsedelgivning

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Om ett aktiebolag saknar registrerad |
| adress som kan användas för delgivning skall kungörelsedelgivning|
| få användas. |
--------------------------------------------------------------------

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna har i allmänhet inte några invändningar mot förslaget.
Riksdagens ombudsmän, som avstyrker promemorians förslag i dess helhet, anför
att kungörelsedelgivning i vart fall inte bör få användas vid delgivning med ett
bolag som saknar registrerad behörig ställföreträdare.
Skälen för regeringens förslag: Kungörelsedelgivning får enligt 16 § tredje
stycket delgivningslagen användas om en juridisk person i strid med gällande
bestämmelser saknar behörig registrerad företrädare och någon i Sverige bosatt
person inte har utsetts att på den juridiska personens vägnar ta emot delgivning
samt försök till delgivning enligt 9 och 11-13 §§ har misslyckats eller bedömts
som utsiktslösa.
Om det visar sig att den registrerade postadressen inte existerar eller att
den inte kan identifieras kan särskild delgivning med aktiebolag inte tillämpas.
Samma sak gäller om adressen är inaktuell eller på något annat sätt felaktig
eller om det någon gång skulle inträffa att ingen postadress alls finns
registrerad. I sådana fall har bolaget felat genom att inte låta registrera en
aktuell och användbar adress. I dessa fall bör därför alltid ett alternativt
delgivningssätt kunna tillgripas. Något annat alternativ än kungörelsedelgivning
är svårt att peka ut. Det skulle i och för sig kunna tänkas att man i dessa fall
nöjde sig med att kungöra genom anslag i myndighetens lokal och inte lät
huvudregeln om tidningsannonsering gälla. I promemorian föreslås dock att
kungörelsedelgivning skall ske på samma sätt som enligt nuvarande 16 § tredje
stycket delgivningslagen, dvs. normalt genom tidningsannonsering. Remiss-
instanserna har överlag tillstyrkt förslaget i denna del eller lämnat det utan
erinran.
Riksdagens ombudsmän framför på denna punkt samma kritik som mot särskild
delgivning med aktiebolag som saknar behörig registrerad företrädare samt
påpekar att kritiken även riktar sig mot den nuvarande bestämmelsen i 16 §
tredje stycket delgivningslagen. Kritiken riktar sig alltså mot att delgivning
överhuvudtaget skall vara möjlig med ett aktiebolag som saknar registrerad
behörig ställföreträdare. Frågeställningen har behandlats i avsnitt 6. Som vi
redovisar där finns det enligt regeringens mening inte några hinder mot att
införa de nya bestämmelserna om särskild delgivning med aktiebolag eller att de
nuvarande bestämmelserna behålls.
Enligt regeringens mening är det alltså lämpligt att komplettera bestämmelsen
om särskild delgivning med aktiebolag med en bestämmelse om att
kungörelsedelgivning skall kunna ske med ett aktiebolag som saknar registrerad
adress. Som Riksskatteverket påpekar skall det vara fråga om ett bolag som
saknar registrerad adress som faktiskt kan användas för delgivning enligt 9 §
tredje stycket.

12 Ekonomiska konsekvenser

Den nya bestämmelsen om delgivning genom försändelser i lösbrev till aktiebo-
lagens registrerade postadress kommer att minska behovet av att tillgripa dyrare
och omständligare delgivningsmetoder som stämningsmannadelgivningar och
kungörelseförfaranden. Det finns inte någon formell statistik om i vilken
utsträckning delgivningsförsök med aktiebolag misslyckas eller hur ofta som
kungörelsedelgivning eller stämningsmannadelgivning måste användas. Det är
därför svårt att ange hur stora besparingar som förslaget medför. PRV uppger i
sitt remissvar att verket vid delgivning i likvidationsärenden troligen skulle
spara nästan en halv miljon kronor om året om förslaget genomförs. Kronofogde-
myndigheternas kostnader för enbart stämningsmannadelgivningar uppgår till ca 70
miljoner kronor per år. Kronofogdemyndigheten i Stockholms län, som hanterar
omkring en fjärdedel av kronofogdemyndigheternas samtliga ärenden, beräknar att
de besparingar som förslaget skulle medföra för enbart den egna myndigheten
skulle kunna uppgå till minst en miljon kronor per år. Domstolarnas kostnader
för delgivning genom kungörelse och stämningsman uppgår till omkring 45 miljoner
kronor per år. Även om en stor del av dessa kostnader avser delgivning med
fysiska personer torde också kostnaderna för delgivning med aktiebolag uppgå
till stora belopp. Redan dessa uppgifter visar att förslaget kommer att medföra
betydande besparingar. Förslaget kommer också att medföra besparingar för andra
myndigheter som t.ex. länsstyrelser, vissa förvaltningar i kommunerna och
skattemyndigheterna. En uppskattning av den totala besparingen som förslaget kan
medföra är svår att göra. I vart fall torde besparingarna klart överstiga fem
miljoner kronor per år. Besparingseffekten uppstår i och med att lagändringarna
träder i kraft, dvs. den 1 juli 1997.
Härutöver görs effektivitetsvinster genom att arbetsresurser frigörs på
myndigheterna och stora samhällsekonomiska vinster genom att den som har ett
rättmätigt krav mot ett aktiebolag kan få ett snabbare avgörande av sin sak.

13 Ikraftträdande

Lagändringarna bör lämpligen träda i kraft den 1 juli 1997. Några
övergångsbestämmelser är inte påkallade. Det innebär att delgivningar som görs
efter ikraftträdandet kan ske enligt de nya bestämmelserna även om det mål eller
ärende i vilket delgivningen skall ske har inletts innan lagändringarna har
trätt i kraft.

14 Författningskommentar

14.1 Förslaget till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)

3 §
I första stycket har till uppräkningen av de olika varianterna av ordinär
delgivning lagts till särskild delgivning med aktiebolag enligt 9 § tredje
stycket.

9 §
Ett nytt tredje stycke har införts. Stycket behandlar det nya delgivningssättet
särskild delgivning med aktiebolag.
Förutsättningarna för att det nya delgivningssättet skall få användas är
delvis desamma som vid delgivning med suppleant enligt andra stycket, dvs. ett
misslyckat delgivningsförsök skall ha gjorts med någon behörig företrädare för
bolaget såvida sådana försök inte bedöms som utsiktslösa.
Delgivning enligt tredje stycket sker således genom att delgiv-
ningsförsändelsen skickas till den adress som bolaget låtit registrera i
aktiebolagsregistret hos PRV och, på samma sätt som vid förenklad delgivning
enligt 3 a §, ett kontrollmeddelande skickas till samma adress minst en dag
efter att själva delgivningsförsändelsen avsänts.
På samma sätt som gäller vid förenklad delgivning får delgivningssättet inte
användas om det är olämpligt med hänsyn till omständigheterna. Förfarandet bör
t.ex. inte användas vid delgivning med ett fåmansbolag under tid för vanlig
sommarsemester. Lagrådet har också pekat på en
annan situation då det kan vara olämpligt att använda detta förfarande. Det kan
förekomma att ett aktiebolag visserligen har en registrerad postadress men att
denna inte överensstämmer med bolagets faktiska adress. Om den delgivande
myndigheten känner till att den registrerade adressen inte är användbar för
delgivning, måste det enligt Lagrådets mening anses olämpligt att skicka
delgivningshandlingen och kontrollmeddelandet till den registrerade adressen.
Regeringen instämmer i vad Lagrådet anfört. Eftersom institutet särskild
delgivning med aktiebolag då inte kan tillämpas får, som Lagrådet påpekar,
kungörelsedelgivning enligt föreslagna 16 § andra stycket 4 i stället användas.

16 §
Paragrafen har delats upp i två stycken, där andra stycket har fyra punkter.
Punkterna 1-3 motsvarar det tidigare innehållet. Vissa språkliga ändringar har
dock gjorts.
I punkt 4 har en ny bestämmelse införts som behandlar förutsätt-ningarna för
kungörelsedelgivning med aktiebolag. Bestämmelsen är avsedd att kunna tillämpas
i alla fall då aktiebolaget saknar en registrerad adress som kan användas för
delgivning enligt 9 § tredje stycket. Kungörelsedelgivning får således ske om
det inte finns någon registrerad adress för bolaget likaväl som när den
registrerade adressen inte existerar eller är felaktig.

17 §
Paragrafen reglerar kungörelsedelgivning. Ändringarna är redaktionella.

19 §
Paragrafen behandlar när delgivning skall anses ha skett.
I en ny fjärde punkt i paragrafens tredje stycke anges när delgivning enligt 9
§ tredje stycket skall anses ha skett, nämligen två veckor efter det att
kontrollmeddelandet med upplysning om den ursprungliga delgivningshandlingen
skickades med post.
Härifrån gäller dock, på samma sätt som vid förenklad delgivning, det
undantaget att delgivning inte skall anses ha skett, om det med hänsyn till
omständigheterna i det enskilda fallet framstår som osannolikt att handlingen
kommit fram till bolagets registrerade adress före tvåveckorsperiodens utgång.
Det mest typiska exemplet på detta är förstås att delgivningshandlingen kommer i
retur med påskrift av postbefordringsföretaget att adressaten är okänd på
angiven adress. Det kan också vara så att endast meddelandet om
delgivningsförsändelsen kommer i retur. Även i detta fall lär risken för att
inte heller delgivningsförsändelsen kommit fram vara så stor att aktiebolaget
normalt inte bör anses delgivet. Ett annat fall är att någon som företräder
bolaget hör av sig med anledning av meddelandet och anmäler att bolaget inte
fått själva delgivningsförsändelsen. En sådan anmälan skall naturligtvis också
medföra att delgivning inte skall anses ha skett, under förutsättning att det
inte finns tillräcklig anledning att anta att anmälaren lämnar oriktiga
uppgifter i syfte att hålla bolaget undan delgivning.

14.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter

9 §
Paragrafen handlar om delgivning med delägare i en samfällighet. Paragrafen har
justerats med anledning av ändringarna i 16 § andra stycket delgivningslagen.
Den nya 16 § andra stycket punkt 4 delgivningslagen, liksom punkt 1 och 3,
omfattas inte av undantagen i förevarande paragraf och skall således kunna
användas vid delgivning i de nu aktuella fallen.

14.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden

Paragrafen handlar om delgivning med ägare av fiske. Paragrafen har justerats
med anledning av ändringarna i 16 § andra stycket delgivningslagen. Den nya 16 §
andra stycket punkt 4 delgivningslagen, liksom punkt 1 och 3, omfattas inte av
undantagen i förevarande paragraf och skall således kunna användas vid
delgivning i de nu aktuella fallen.

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i delgivningslagen ( l970:428)

Härigenom föreskrivs att 3, 9, 16, 17 och 19 §§ delgivningslagen (1970:428)
skall ha följande lydelse.

--------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse
--------------------------------------------------------------
Föreslagen lydelse

3 §1
--------------------------------------------------------------
Myndighet ombesörjer delgivning genom att sända handlingen med
post eller överlämna den med bud eller på annat sätt till den
sökte, varvid som bevis att denne har mottagit försändelsen
begäres delgivningskvitto eller mottagningsbevis (ordinär del-
givning). Ordinär delgivning kan också ske genom förenklad
delgivning enligt 3 a §.
--------------------------------------------------------------
Myndighet ombesörjer delgivning genom att sända handlingen med
post eller överlämna den med bud eller på annat sätt till den
sökte, varvid som bevis att denne har mottagit försändelsen
begäres delgivningskvitto eller mottagningsbevis (ordinär del-
givning). Ordinär delgivning kan också ske genom förenklad
delgivning enligt 3 a § eller genom särskild delgivning med
aktiebolag enligt 9 § tredje stycket.
Om det finns anledning antaga att delgivningskvitto eller mottagningsbevis ej
kommer att lämnas eller ej kommer att erhållas i tid, får myndighet som
regeringen bestämmer ombesörja att handlingen överlämnas till den sökte i
särskild ordning genom postbefordringsföretag som regeringen bestämmer (särskild
postdelgivning).
När det är lämpligt, får en myndighet delge kallelser, meddelanden och andra
handlingar, som inte är omfattande eller annars av svårtillgängligt innehåll,
genom att innehållet läses upp vid telefonsamtal med den sökte och handlingen
därefter sänds till denne med post (telefondelgivning). Sådan delgivning får
inte avse stämningsansökningar eller andra handlingar genom vilka förfarandet
vid myndigheterna inleds.
Kan delgivning inte ske enligt första - tredje styckena, får delgivning ske
genom stämningsman eller annan, vars intyg enligt 24 § första stycket utgör
fullt bevis om delgivning (stämningsmannadelgivning).
I fall som avses i 15 och 16 §§ får delgivning ske genom kungörelse (kungörel-
sedelgivning).

9 §2
Skall delgivning ske med annan juridisk person än staten, överbringas
handlingen till någon som har rätt att företräda den juridiska personen eller,
om flera är gemensamt behöriga, till någon av dem. Saknas behörig ställföret-
rädare men finns någon som har rätt att sammankalla dem som skall besluta i den
juridiska personens angelägenheter, överbringas handlingen till denne.
Har ett försök till delgivning enligt första stycket misslyckats eller bedöms
delgivningsförsök som utsiktslösa, får delgivning ske genom att handlingen över-
bringas till en suppleant för en behörig ställföreträdare. Suppleanten skall
utan dröjsmål lämna handlingen till någon som har rätt att företräda den
juridiska personen.
--------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------
Har ett försök till delgivning med ett aktiebolag enligt första
stycket misslyckats eller bedöms delgivningsförsök som utsikts-
lösa, får delgivning ske genom att myndigheten sänder handlingen
med post till aktiebolaget under dess registrerade postadress
(särskild delgivning med aktiebolag).
Delgivning med dödsbo genom att handlingen överbringas till någon av
dödsbodelägarna får ske endast om denne sitter i boet eller om delgivningen
föranleds av att dödsboet innehar fast egendom som är taxerad som lantbruksen-
het. Dödsbodelägare som mottagit handlingen skall utan dröjsmål underrätta
övriga delägare om delgivningen.
Dödsbodelägare som sitter i boet har rätt att taga emot handlingen, även om
boet ej förvaltas av delägarna. Han svarar i sådant fall för att handlingen utan
dröjsmål lämnas till någon som har rätt att företräda boet.

16 §3
--------------------------------------------------------------
Delgivning med en obestämd krets personer sker genom kungö-
relse. Kungörelsedelgivning får också användas, om ett stort antal
personer skall delges och det skulle innebära större kostnad och
besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med delgiv-
ningen att överbringa handlingen eller meddelande enligt 6 §
andra stycket till envar av dem.

Företrädes delägare eller medlemmar som avses i 10 § ej av känd
styrelse eller förvaltare och finns ej heller någon samman-
kallande, får kungörelsedelgivning användas, om delägarna eller
medlemmarna är fler än tio.
Kungörelsedelgivning får också användas om en juridisk person i
strid med gällande bestämmelser saknar registrerad behörig företrä-
dare och någon i Sverige bosatt person inte har utsetts att på
den juridiska personens vägnar ta emot delgivning samt försök
till delgivning enligt 9 och 11-13 §§ har misslyckats eller
bedömts som utsiktslösa.
--------------------------------------------------------------
Delgivning med en obestämd krets personer sker genom kungö-
relse.
Kungörelsedelgivning får också användas
1. om ett stort antal personer skall delges och det skulle
innebära större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn
till ändamålet med delgivningen att överbringa handlingen eller
meddelande enligt 6 § andra stycket till var och en av dem,
2. om delägare eller medlemmar som avses i 10 § inte företräds
av känd styrelse eller förvaltare och det inte heller finns någon
sammankallande och delägarna eller medlemmarna är fler än tio,

3. om en juridisk person i strid med gällande bestämmelser
saknar registrerad behörig företrädare och någon i Sverige bosatt
person inte har utsetts att på den juridiska personens vägnar ta
emot delgivning samt försök till delgivning enligt 9 och 11-13 §§
har misslyckats eller bedömts som utsiktslösa, eller

4. om ett aktiebolag saknar en registrerad postadress där del-
givning kan ske enligt 9 § tredje stycket.

17 §4
--------------------------------------------------------------
Kungörelsedelgivning sker genom att handlingen hålls
tillgänglig viss tid hos myndigheten eller på plats, som
myndigheten bestämmer, och genom att meddelande härom och om
handlingens huvudsakliga innehåll införs i Post- och Inrikes
Tidningar och ortstidning eller endera av dessa inom tio dagar
från beslutet om kungörelsedelgivning. Om det finns särskild
anledning att anta att införande i tidning är meningslöst, får
meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal inom samma
tid. Detta förfarande får också användas, om kungörelsedelgivning
enligt 15 § ägt rum och därefter ny delgivning skall ske i samma
mål eller ärende. Vid delgivning i fall som avses i 16 § första
stycket andra meningen med de personer som hyr eller annars
innehar lägenhet i samma fastighet skall dessutom meddelandet
anslås inom fastigheten på lämpligt sätt inom tio dagar från
beslutet om kungörelsedelgivning.
I fall som avses i 16 § första och andra stycket sänds dessutom
meddelande med post till någon eller några av de personer som
söks för delgivning under deras vanliga adresser för att vara
tillgängligt för alla dem som avses med delgivningen. Ingår
statlig myndighet eller kommun bland dem som avses med delgiv-
ningen, skall sådant meddelande alltid sändas till myndigheten
eller kommunen. Gäller delgivningen i fall som avses i 16 §
första stycket andra meningen de personer som hyr eller annars
innehar lägenhet i samma fastighet, skall i stället handlingen
eller meddelandet enligt 6 § andra stycket sändas med post till
var och en av dem, om inte också detta förfarande skulle medföra
större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ända-
målet med delgivningen.
Har i fall som avses i 16 § tredje stycket den juridiska
personen en registrerad postadress, sänds dessutom meddelande
med post till den juridiska personen under denna adress.
--------------------------------------------------------------
Kungörelsedelgivning sker genom att handlingen hålls
tillgänglig viss tid hos myndigheten eller på plats, som
myndigheten bestämmer, och genom att meddelande härom och om
handlingens huvudsakliga innehåll införs i Post- och Inrikes
Tidningar och ortstidning eller endera av dessa inom tio dagar
från beslutet om kungörelsedelgivning. Om det finns särskild
anledning att anta att införande i tidning är meningslöst, får
meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal inom samma
tid. Detta förfarande får också användas, om kungörelsedelgivning
enligt 15 § ägt rum och därefter ny delgivning skall ske i samma
mål eller ärende. Vid delgivning i fall som avses i 16 § andra
stycket 1 med de personer som flyr eller annars innehar lägen-
het i samma fastighet skall dessutom meddelandet anslås inom
fastigheten på lämpligt sätt inom tio dagar från beslutet om
kungörelsedelgivning.

I fall som avses i 16 § första stycket och andra stycket 1 och
2 sänds dessutom meddelande med post till någon eller några av de
personer som söks för delgivning under deras vanliga adresser för
att vara tillgängligt för alla dem som avses med delgivningen.
Ingår statlig myndighet eller kommun bland dem som avses med
delgivningen, skall sådant meddelande alltid sändas till
myndigheten eller kommunen. Gäller delgivningen i fall som
avses i 16 § andra stycket 1 de personer som hyr eller annars
innehar lägenhet i samma fastighet, skall i stället handlingen
eller meddelandet enligt 6 § andra stycket sändas med post till
var och en av dem, om inte också detta förfarande skulle medföra
större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till
ändamålet med delgivningen.

Har i fall som avses i 16 andra stycket 3 den juridiska
personen en registrerad postadress, sänds dessutom meddelande
med post till den juridiska personen under denna adress.
19 §5
Delgivning har skett genom att den som söks för delgivning själv har mottagit
handlingen, oavsett på vilket sätt den kommit honom till handa. Har den sökte
kvitterat postförsändelse som hämtats av bud, skall den anses ha kommit honom
till handa samma dag som den avhämtats av budet.
Förekommer vid särskild postdelgivning eller stämningsmannadelgivning att den
som sökes för delgivning vägrar att taga emot handlingen, anses delgivning ändå
ha skett.
Delgivning skall anses ha skett
enligt 6 § andra stycket genom att handlingen är tillgänglig och meddelandet
delgivits,
enligt 3 a § när två veckor förflutit från det att meddelandet skickades med
post och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att
handlingen före tvåveckorstidens utgång kommit fram till den söktes senast kända
adress,
enligt 3 § tredje stycket, 12 eller 13 § genom att det blivit fullgjort som
föreskrivs där,
--------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------
enligt 9 § tredje stycket när två veckor förflutit från det att
handlingen skickades med post till den registrerade post-
adressen och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår
som osannolikt att handlingen kommit fram dit inom tvåveckors-
tiden,
enligt 15 § andra stycket sista punkten genom att handlingen lämnats i den
söktes hemvist eller fästs på dörren till hans bostad,
enligt 17 § på tionde dagen efter beslutet om kungörelsedelgivning under
förutsättning att det blivit fullgjort som föreskrives i paragrafens första
stycke.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse 1995:1311.

2 Senaste lydelse 1990:1410.

3 Senaste lydelse 1992:1250.

4 Senaste lydelse 1993:1688.

5 Senaste lydelse 1993:1688.

Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över promemorian

Efter remiss har yttrande avgetts av Riksdagens ombudsmän, Hovrätten för Övre
Norrland, Handens tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Kammarrätten i Jönköping,
Justitiekanslern, Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen,
Riksskatteverket, Riksrevisionsverket, Patent- och registreringsverket,
Länsstyrelsen i Stockholms län, Kronofogdemyndigheten i Stockholms län,
Skattemyndigheten i Stockholms län, Sveriges advokatsamfund, Svenska
Revisorsamfundet, Konkursförvaltarkollegiernas förening, Sveriges
Ackordscentral, Sveriges Industriförbund, Svenska Bankföreningen och
Företagarnas Riksorganisation.

Lagrådsremissens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)

Härigenom föreskrivs att 3, 9, 16, 17 och 19 §§ delgivningslagen (1970:428)
skall ha följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §1
--------------------------------------------------------------------
Myndighet ombesörjer delgiv- Myndighet ombesörjer delgiv-
ning genom att sända handlingen ning genom att sända handlingen
med post eller överlämna den med med post eller överlämna den med
bud eller på annat sätt till den bud eller på annat sätt till den
sökte, varvid som bevis att sökte, varvid som bevis att
denne har mottagit försändelsen denne har mottagit försändelsen
begärs delgivningskvitto eller begärs delgivningskvitto eller
mottagningsbevis (ordinär del- mottagningsbevis (ordinär del-
givning). Ordinär delgivning givning). Ordinär delgivning kan
kan också ske genom förenklad också ske genom förenklad del-
delgivning enligt 3 a §. givning enligt 3 a § eller genom
särskild delgivning med
aktiebolag enligt 9 § tredje
stycket.
Om det finns anledning antaga att delgivningskvitto eller mottagningsbevis ej
kommer att lämnas eller ej kommer att erhållas i tid, får myndighet som
regeringen bestämmer ombesörja att handlingen överlämnas till den sökte i
särskild ordning genom postbefordringsföretag som regeringen bestämmer (särskild
postdelgivning).
När det är lämpligt, får en myndighet delge kallelser, meddelanden och andra
handlingar, som inte är omfattande eller annars av svårtillgängligt innehåll,
genom att innehållet läses upp vid telefonsamtal med den sökte och handlingen
därefter sänds till denne med post (telefondelgivning). Sådan delgivning får
inte avse stämningsansökningar eller andra handlingar genom vilka förfarandet
vid myndigheten inleds.
Kan delgivning inte ske enligt första - tredje styckena, får delgivning ske
genom stämningsman eller annan, vars intyg enligt 24 § första stycket utgör
fullt bevis om delgivning (stämningsmannadelgivning).
I fall som avses i 15 och 16 §§ får delgivning ske genom kungörelse
(kungörelsedelgivning).

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse 1995:1311.

9 §2
Skall delgivning ske med annan juridisk person än staten, överbringas
handlingen till någon som har rätt att företräda den juridiska personen eller,
om flera är gemensamt behöriga, till någon av dem. Saknas behörig ställföreträ-
dare men finns någon som har rätt att sammankalla dem som skall besluta i den
juridiska personens angelägenheter, överbringas handlingen till denne.
Har ett försök till delgivning enligt första stycket misslyckats eller bedöms
delgivningsförsök som utsiktslösa, får delgivning ske genom att handlingen över-
bringas till en suppleant för en behörig ställföreträdare. Suppleanten skall
utan dröjsmål lämna handlingen till någon som har rätt att företräda den
juridiska personen.
--------------------------------------------------------------------
Om ett försök till delgivning
med ett aktiebolag enligt första
stycket har misslyckats eller
delgivningsförsök bedöms som
utsiktslösa och det inte är
olämpligt med hänsyn till
omständigheterna, får delgiv-ning
ske genom att myndigheten sänder
handlingen med post till
aktiebolaget och minst en dag
senare skickar ett meddelande
om att handlingen har sänts
(särskild delgivning med aktie-
bolag). Handlingen och med-
delandet skall skickas till den
postadress som är registrerad för
bolaget i aktiebolagsregistret
som förs av Patent- och regist-
reringsverket.
Delgivning med dödsbo genom att handlingen överbringas till någon av
dödsbodelägarna får ske endast om denne sitter i boet eller om delgivningen
föranleds av att dödsboet innehar fast egendom som är taxerad som
lantbruksenhet. Dödsbodelägare som mottagit handlingen skall utan dröjsmål
underrätta övriga delägare om delgivningen.
Dödsbodelägare som sitter i boet har rätt att taga emot handlingen, även om
boet ej förvaltas av delägarna. Han svarar i sådant fall för att handlingen utan
dröjsmål lämnas till någon som har rätt att företräda boet.

16 §3
--------------------------------------------------------------------
Delgivning med en obestämd Delgivning med en obestämd
krets personer sker genom krets personer sker genom kungö-
kungörelse. Kungörelsedelgivning relse.
får också användas, om ett stort Kungörelsedelgivning får också
antal personer skall delges användas
och det skulle innebära större 1. om ett stort antal
kostnad och besvär än som är personer skall delges och det
försvarligt med hänsyn till skulle innebära större kostnad
ändamålet med delgivningen att och besvär än som är försvarligt
överbringa handlingen eller med hänsyn till ändamålet med del-
meddelande enligt 6 § andra givningen att överbringa hand-
stycket till envar av dem. lingen eller meddelande enligt
6 § andra stycket till var och
en av dem,
Företrädes delägare eller med- 2. om delägare eller medlemmar
lemmar som avses i 10 § ej av som avses i 10 § inte företräds av
känd styrelse eller förvaltare känd styrelse eller förvaltare
och finns ej heller någon sam- och det inte heller finns någon
mankallande, får kungörelse- sammankallande och delägarna
delgivning användas, om del- eller medlemmarna är fler än tio,
ägarna eller medlemmarna är fler
än tio. 3. om en juridisk person i
Kungörelsedelgivning får också strid med gällande bestämmelser
användas om en juridisk person saknar registrerad behörig
i strid med gällande företrädare och någon i Sverige
bestämmelser saknar registrerad bosatt person inte har utsetts
behörig företrädare och någon i att på den juridiska personens
Sverige bosatt person inte har vägnar ta emot delgivning samt
utsetts att på den juridiska försök till delgivning enligt 9
personens vägnar ta emot del- och 11-13 §§ har misslyckats
givning samt försök till delgiv- eller bedömts som utsiktslösa,
ning enligt 9 och 11-13 §§ har eller
misslyckats eller bedömts som
utsiktslösa. 4. om ett aktiebolag saknar
en registrerad postadress som
kan användas för delgivning
enligt 9 § tredje stycket.

17 §4
--------------------------------------------------------------------
Kungörelsedelgivning sker Kungörelsedelgivning sker
genom att handlingen hålls genom att handlingen hålls till-
tillgänglig viss tid hos gänglig viss tid hos myndigheten
myndigheten eller på plats, som eller på plats, som myndigheten
myndigheten bestämmer, och bestämmer, och genom att
genom att meddelande härom och meddelande härom och om
om handlingens huvudsakliga handlingens huvudsakliga inne-
innehåll införs i Post- och håll införs i Post- och Inrikes
Inrikes Tidningar och ortstid- Tidningar och ortstidning eller
ning eller endera av dessa endera av dessa inom tio dagar
inom tio dagar från beslutet om från beslutet om kungö-
kungörelsedelgivning. Om det relsedelgivning. Om det finns
finns särskild anledning att särskild anledning att anta att
anta att införande i tidning är införande i tidning är menings-
meningslöst, får meddelandet i löst, får meddelandet i stället
stället anslås i myndighetens anslås i myndighetens lokal inom
lokal inom samma tid. Detta samma tid. Detta förfarande får
förfarande får också användas, om också användas, om kungörelse-
kungörelsedelgivning enligt 15 § delgivning enligt 15 § ägt rum
ägt rum och därefter ny och därefter ny delgivning skall
delgivning skall ske i samma ske i samma mål eller ärende. Vid
mål eller ärende. Vid delgivning delgivning i fall som avses i
i fall som avses i 16 § första 16 § andra stycket 1 med de
stycket andra meningen med de personer som hyr eller annars
personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastig-
innehar lägenhet i samma het skall dessutom meddelandet
fastighet skall dessutom med- anslås inom fastigheten på lämp-
delandet anslås inom ligt sätt inom tio dagar från be-
fastigheten på lämpligt sätt inom slutet om kungörelsedelgivning.
tio dagar från beslutet om kun-
görelsedelgivning. I fall som avses i 16 § första
I fall som avses i 16 § första stycket och andra stycket 1 och
och andra stycket sänds 2 sänds dessutom meddelande med
dessutom meddelande med post post till någon eller några av de
till någon eller några av de personer som söks för delgivning
personer som söks för delgivning under deras vanliga adresser för
under deras vanliga adresser att vara tillgängligt för alla
för att vara tillgängligt för dem som avses med delgivningen.
alla dem som avses med Ingår statlig myndighet eller
delgivningen. Ingår statlig kommun bland dem som avses med
myndighet eller kommun bland delgivningen, skall sådant med-
dem som avses med delande alltid sändas till
delgivningen, skall sådant myndigheten eller kommunen.
meddelande alltid sändas till Gäller delgivningen i fall som
myndigheten eller kommunen. avses i 16 § andra stycket 1 de
Gäller delgivningen i fall som personer som hyr eller annars
avses i 16 § första stycket innehar lägenhet i samma fastig-
andra meningen de personer som het, skall i stället handlingen
hyr eller annars innehar eller meddelandet enligt 6 §
lägenhet i samma fastighet, andra stycket sändas med post
skall i stället handlingen till var och en av dem, om
eller meddelande enligt 6 § inte också detta förfarande
andra stycket sändas med post skulle medföra större kostnad och
till var och en av dem, om besvär än som är försvarligt med
inte också detta förfarande hänsyn till ändamålet med delgiv-
skulle medföra större kostnad ningen.
och besvär än som är försvarligt
med hänsyn till ändamålet med Har i fall som avses i 16 §
delgivningen. andra stycket 3 den juridiska
Har i fall som avses i 16 § personen en registrerad post-
tredje stycket den juridiska adress, sänds dessutom medde-
personen en registrerad post- lande med post till den
adress, sänds dessutom med- juridiska personen under denna
delande med post till den adress.
juridiska personen under denna
adress.

19 §5
Delgivning har skett genom att den som söks för delgivning själv har mottagit
handlingen, oavsett på vilket sätt den kommit honom till handa. Har den sökte
kvitterat postförsändelse som hämtats av bud, skall den anses ha kommit honom
till handa samma dag som den avhämtats av budet.
Förekommer vid särskild postdelgivning eller stämningsmannadelgivning att den
som sökes för delgivning vägrar att taga emot handlingen, anses delgivning ändå
ha skett.
Delgivning skall anses ha skett
enligt 6 § andra stycket genom att handlingen är tillgänglig och meddelandet
delgivits,
enligt 3 a § när två veckor förflutit från det att meddelandet skickades med
post och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att
handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit fram till den söktes senast
kända adress,
enligt 3 § tredje stycket, 12 eller 13 § genom att det blivit fullgjort som
föreskrivs där,
--------------------------------------------------------------------
enligt 9 § tredje stycket när
två veckor förflutit från det att
meddelandet skickades med post
och det inte med hänsyn till
omständigheterna framstår som
osannolikt att handlingen före
tvåveckorsfristens utgång kom-mit
fram till den registrerade
postadressen,
enligt 15 § andra stycket sista punkten genom att handlingen lämnats i den
söktes hemvist eller fästs på dörren till hans bostad,
enligt 17 § på tionde dagen efter beslutet om kungörelsedelgivning under
förutsättning att det blivit fullgjort som föreskrivs i paragrafens första
stycke.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

**FOOTNOTES**

2 Senaste lydelse 1990:1410.

3 Senaste lydelse 1992:1250.

4 Senaste lydelse 1993:1688.

5 Senaste lydelse 1993:1688.

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter skall ha följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §
--------------------------------------------------------------------
Till sammanträdet skall Till sammanträdet skall
samtliga kända delägare kallas. samtliga kända delägare kallas. Är
Är det ovisst vilken av flera det ovisst vilken av flera som
som är delägare, kallas är delägare, kallas samtliga. Om
samtliga. Om det kan antagas det kan antas att okända delägare
att okända delägare finns, finns, utfärdas kallelse även på
utfärdas kallelse även på dessa. dessa.
--------------------------------------------------------------------
Kallelse skall i god tid före Kallelse skall i god tid före
sammanträdet delges delägarna. sammanträdet delges delägarna. För
10 § första stycket och 16 § sådan delgivning gäller inte
andra stycket delgivningslagen bestämmelserna i 10 § första
(1970:428) äger icke tillämpning stycket och 16 § andra stycket 2
på sådan delgivning. delgivningslagen (1970:428).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1981:533) om fiskevårdsområden skall ha
följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §1
--------------------------------------------------------------------
Förrättningsmannen skall kalla Förrättningsmannen skall kalla
ägarna av fisket till samman- ägarna av fisket till samman-
trädet. Kallelsen skall trädet. Kallelsen skall innehålla
innehålla en kort beskrivning en kort beskrivning av den
av den avsedda avsedda områdesbildningen samt
områdesbildningen samt uppgift uppgift om tid och plats där
om tid och plats där ansökningshandlingarna och
ansökningshandlingarna och fiskerättsförteckningen finns
fiskerättsförteckningen finns till-gängliga. I kallelsen skall
till-gängliga. I kallelsen anges att ägare av fiske bör
skall anges att ägare av fiske senast vid sammanträdet
bör senast vid sammanträdet muntligen eller skriftligen
muntligen eller skriftligen framföra sina syn-punkter på
framföra sina syn-punkter på områdesbildningen och
områdesbildningen och fiskerättsförteckningen samt lägga
fiskerättsförteckningen samt fram skriftlig utredning som
lägga fram skriftlig utredning han önskar åberopa till stöd för
som han önskar åberopa till stöd erinringar mot fiskerätts-
för erinringar mot fiskerätts- förteckningen. Om det inte kan
förteckningen. Om det inte kan antas, att fiskerättsförteck-
antagas, att fiskerättsförteck- ningen är fullständig, utfärdas
ningen är fullständig, utfärdas kallelse även på okända ägare av
kallelse även på okända ägare av fiske. Kallelsen skall i god
fiske. Kallelsen skall i god tid före sammanträdet delges
tid före sammanträdet delges ägarna av fisket. För sådan
ägarna av fisket. För sådan delgivning gäller inte
delgivning gäller inte bestämmelserna i 10 § första
bestämmelserna i 10 § första stycket och 16 § andra stycket 2
stycket och 16 § andra stycket delgivningslagen (1970:428).
delgivningslagen (1970:428).
Förrättningsmannen skall alltid underrätta kommunen om innehållet i kallelsen.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även då
ett nytt sammanträde utsätts. Om vid ett sammanträde har tillkännagetts tid och
plats för nästa sammanträde, behöver inte kallelse delges den som kallats i
föreskriven ordning till det sammanträde då tillkännagivandet skett.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse 1991:380.

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträdet 1997-01-20

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertill Voss, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.

Enligt en lagrådsremiss den 16 januari 1997 (Justitiedepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),
2. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,
3. lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ebba Sverne.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)

9 §
Av motiven framgår att det nya sättet för delgivning med aktiebolag är avsett
att tillämpas även i fall då behörig registrerad ställföreträdare för bolaget
saknas. Detta förhållande föranleder inte i och för sig någon erinran. I fall av
detta slag uppkommer emellertid ofta frågan om bolaget över huvud taget har
processbehörighet, en fråga i vilken nuvarande praxis har betecknats som
motsägelsefull (se Justitieombudsmännens ämbetsberättelse 1994-95 s. 24 ff). Det
remitterade förslaget undanröjer inte den osäkerhet som för närvarande har
ansetts föreligga i denna fråga. Spörsmålet i vad mån exempelvis tredskodom kan
meddelas mot ett bolag som saknar behörig registrerad ställföreträdare men som
delgetts enligt de nya reglerna blir således en fråga för rättstillämpningen.
Särskild delgivning med aktiebolag får enligt förslaget till nytt tredje
stycke ske bl.a. under den förutsättningen att det inte är olämpligt med hänsyn
till omständigheterna. Delgivningen skall ske genom att handlingen och
kontrollmeddelandet skickas till den postadress som är registrerad i
aktiebolagsregistret.
Det kan förekomma att ett aktiebolag visserligen har en registrerad postadress
men att denna inte överensstämmer med bolagets faktiska adress. Om den
delgivande myndigheten känner till att den registrerade adressen inte är
användbar för delgivning, måste det enligt Lagrådets mening anses olämpligt att
skicka delgivningshandlingen och kontrollmeddelandet till den registrerade
adressen. Eftersom institutet särskild delgivning med aktiebolag då inte kan
tillämpas får kungörelsedelgivning enligt 16 § andra stycket 4 i stället
användas.

Övriga lagförslag

Förslagen lämnas utan erinran.

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 februari 1997

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén,
Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann,
Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky,
Östros, Messing

Föredragande: statsrådet Pagrotsky

Regeringen beslutar proposition 1996/97:132 Delgivning med aktiebolag.