Prop.
1996/97:132
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 6 februari 1997
Göran Persson
Leif Pagrotsky
(Justitiedepartementet)
I propositionen föreslås att delgivning med ett aktiebolag under vissa
förutsättningar skall kunna ske genom att en handling skickas i lösbrev
utan krav på kvittens. Handlingen skall skickas till den postadress som
bolaget låtit registrera i aktiebolagsregistret hos Patent- och registrerings-
verket. På samma sätt som vid förenklad delgivning skall ett kontroll-
meddelande om delgivningen skickas till adressen. Delgivningssättet
skall bara få användas om det inte är olämpligt med hänsyn till omstän-
digheterna. Delgivning med aktiebolaget skall normalt anses ha skett två
veckor efter att kontrollmeddelandet avsänts. Det föreslagna delgivnings-
förfarandet kallas särskild delgivning med aktiebolag.
Enligt förslaget skall särskild delgivning med aktiebolag föregås av
åtminstone ett delgivningsförsök med någon behörig ställföreträdare. Om
det bedöms som utsiktslöst behöver något sådant försök inte göras.
Särskild delgivning med aktiebolag föreslås kunna användas för
delgivning av alla slags handlingar. Det skall endast kunna användas av
myndigheter.
Om den i aktiebolagsregistret angivna adressen inte existerar, om
uppgiften är inaktuell eller på annat sätt felaktig eller om adressuppgift
helt saknas skall delgivning med aktiebolaget få ske genom kungörelse.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.
1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 132
Innehållsförteckning
Prop. 1996/97:132
1 Förslag till riksdagsbeslut ........................ 4
2 Lagtext..................................... 5
2.1 Förslag till lag om ändring i delgivningslagen
(1970:428).............................. 5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om
förvaltning av samfälligheter.................. 11
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:533) om
fiskevårdsområden......................... 12
3 Ärendet och dess beredning....................... 14
4 Gällande rätt ................................. 14
5 Bakgrund .................................. 15
6 Delgivning med aktiebolag genom lösbrev som skickas till
bolagets registrerade adress ....................... 16
7 Förutsättningar för att använda särskild delgivning med
aktiebolag ................................... 20
8 Kontrollmeddelande ............................ 21
9 Tidpunkten då aktiebolaget skall anses delgivet ......... 23
10 Närmare om tillämpningsområdet för särskild delgivning
med aktiebolag ............................... 24
11 Kungörelsedelgivning........................... 25
12 Ekonomiska konsekvenser........................ 26
13 Ikraftträdande................................. 27
14 Författningskommentar.......................... 27
14.1 Förslaget till lag om ändring i delgivningslagen
(1970:428).............................. 27
14.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om
förvaltning av samfälligheter.................. 29
14.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:533) om
fiskevårdsområden......................... 29
Bilaga 1 Promemorians lagförslag .................... 30
Bilaga 2 Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över 2
promemorian ............................ 35
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag.................. 36 Prop. 1996/97:132
Bilaga 4 Lagrådets yttrande......................... 44
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 februari
1997 ....................................... 46
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),
2. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfällig-
heter,
3. lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden.
Prop. 1996/97:132
2.1 Förslag till lag om ändring i delgivningslagen
(1970:428)
Härigenom föreskrivs att 3, 9, 16, 17 och 19 §§ delgivningslagen
(1970:428) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:132
Myndighet ombesörjer delgiv-
ning genom att sända handlingen
med post eller överlämna den
med bud eller på annat sätt till
den sökte, varvid som bevis att
denne har mottagit försändelsen
begäres delgivningskvitto eller
mottagningsbevis (ordinär del-
givning). Ordinär delgivning kan
också ske genom förenklad del-
givning enligt 3 a §.
Myndighet ombesörjer delgiv-
ning genom att sända handlingen
med post eller överlämna den
med bud eller på annat sätt till
den sökte, varvid som bevis att
denne har mottagit försändelsen
begärs delgivningskvitto eller
mottagningsbevis (ordinär del-
givning). Ordinär delgivning kan
också ske genom förenklad del-
givning enligt 3 a § eller genom
särskild delgivning med
aktiebolag enligt 9 § tredje
stycket.
Om det finns anledning antaga att delgivningskvitto eller mottagnings-
bevis ej kommer att lämnas eller ej kommer att erhållas i tid, får
myndighet som regeringen bestämmer ombesörja att handlingen över-
lämnas till den sökte i särskild ordning genom postbefordringsföretag
som regeringen bestämmer (särskild postdelgivning).
När det är lämpligt, får en myndighet delge kallelser, meddelanden
och andra handlingar, som inte är omfattande eller annars av svår-
tillgängligt innehåll, genom att innehållet läses upp vid telefonsamtal
med den sökte och handlingen därefter sänds till denne med post (tele-
fondelgivning). Sådan delgivning får inte avse stämningsansökningar
eller andra handlingar genom vilka förfarandet vid myndigheten inleds.
Kan delgivning inte ske enligt första - tredje styckena, får delgivning
ske genom stämningsman eller annan, vars intyg enligt 24 § första
stycket utgör fullt bevis om delgivning (stämningsmannadelgivning).
I fall som avses i 15 och 16 §§ får delgivning ske genom kungörelse
(kungörelsedelgivning).
Senaste lydelse 1995:1311.
9 §2
Skall delgivning ske med annan juridisk person än staten, överbringas
handlingen till någon som har rätt att företräda den juridiska personen
eller, om flera är gemensamt behöriga, till någon av dem. Saknas
behörig ställföreträdare men finns någon som har rätt att sammankalla
dem som skall besluta i den juridiska personens angelägenheter,
överbringas handlingen till denne.
Har ett försök till delgivning enligt första stycket misslyckats eller
bedöms delgivningsförsök som utsiktslösa, får delgivning ske genom att
handlingen överbringas till en suppleant för en behörig ställföreträdare.
Suppleanten skall utan dröjsmål lämna handlingen till någon som har rätt
att företräda den juridiska personen.
Om ett försök till delgivning
med ett aktiebolag enligt första
stycket har misslyckats eller
delgivningsförsök bedöms som
utsiktslösa och det inte är
olämpligt med hänsyn till
omständigheterna, för delgiv-
ning ske genom att myndigheten
sänder handlingen med post till
aktiebolaget och minst en dag
senare skickar ett meddelande
om att handlingen har sänts
(särskild delgivning med aktie-
bolag). Handlingen och med-
delandet skall skickas till den
postadress som är registrerad
för bolaget i aktiebolagsregistret
som förs av Patent- och regist-
reringsverket.
Delgivning med dödsbo genom att handlingen överbringas till någon
av dödsbodelägarna får ske endast om denne sitter i boet eller om
delgivningen föranleds av att dödsboet innehar fast egendom som är
taxerad som lantbruksenhet. Dödsbodelägare som mottagit handlingen
skall utan dröjsmål underrätta övriga delägare om delgivningen.
Dödsbodelägare som sitter i boet har rätt att taga emot handlingen,
även om boet ej förvaltas av delägarna. Han svarar i sådant fall för att
handlingen utan dröjsmål lämnas till någon som har rätt att företräda
boet.
Prop. 1996/97:132
2 Senaste lydelse 1990:1410.
16 §3
Delgivning med en obestämd
krets personer sker genom
kungörelse. Kungörelsedelgiv-
ning får också användas, om ett
stort antal personer skall delges
och det skulle innebära större
kostnad och besvär än som är
försvarligt med hänsyn till
ändamålet med delgivningen att
överbringa handlingen eller
meddelande enligt 6 § andra
stycket till envar av dem.
Företrädes delägare eller med-
lemmar som avses i 10 § ej av
känd styrelse eller förvaltare och
finns ej heller någon samman-
kallande, far kungörelsedelgiv-
ning användas, om delägarna
eller medlemmarna är fler än tio.
Kungörelsedelgivning får
också användas om en juridisk
person i strid med gällande
bestämmelser saknar registrerad
behörig företrädare och någon i
Sverige bosatt person inte har
utsetts att på den juridiska
personens vägnar ta emot del-
givning samt försök till delgiv-
ning enligt 9 och 11-13 §§ har
misslyckats eller bedömts som
utsiktslösa.
17 §4
Kungörelsedelgivning sker
genom att handlingen hålls till-
gänglig viss tid hos myndigheten
eller på plats, som myndigheten
Delgivning med en obestämd
krets personer sker genom
kungörelse.
Kungörelsedelgivning får
också användas
1. om ett stort antal personer
skall delges och det skulle in-
nebära större kostnad och besvär
än som är försvarligt med hän-
syn till ändamålet med del-
givningen att överbringa hand-
lingen eller meddelande enligt
6 § andra stycket till var och en
av dem,
2. om delägare eller medlem-
mar som avses i 10 § inte före-
träds av känd styrelse eller
förvaltare och det inte heller
finns någon sammankallande och
delägarna eller medlemmarna är
fler än tio,
3. om en juridisk person i strid
med gällande bestämmelser sak-
nar registrerad behörig företräda-
re och någon i Sverige bosatt
person inte har utsetts att på den
juridiska personens vägnar ta
emot delgivning samt försök till
delgivning enligt 9 och 11-13 §§
har misslyckats eller bedömts
som utsiktslösa, eller
4. om ett aktiebolag saknar en
registrerad postadress som kan
användas for delgivning enligt
9 § tredje stycket.
Kungörelsedelgivning sker
genom att handlingen hålls till-
gänglig viss tid hos myndigheten
eller på plats, som myndigheten
Prop. 1996/97:132
3 Senaste lydelse 1992:1250.
4 Senaste lydelse 1993:1688.
bestämmer, och genom att med-
delande härom och om hand-
lingens huvudsakliga innehåll
införs i Post- och Inrikes
Tidningar och ortstidning eller
endera av dessa inom tio dagar
från beslutet om kungö-
relsedelgivning. Om det finns
särskild anledning att anta att
införande i tidning är menings-
löst, får meddelandet i stället
anslås i myndighetens lokal
inom samma tid. Detta för-
farande får också användas, om
kungörelsedelgivning enligt 15 §
ägt rum och därefter ny del-
givning skall ske i samma mål
eller ärende. Vid delgivning i
fall som avses i 16 § första
stycket andra meningen med de
personer som hyr eller annars
innehar lägenhet i samma
fastighet skall dessutom medde-
landet anslås inom fastigheten
på lämpligt sätt inom tio dagar
från beslutet om kungörelse-
delgivning.
I fall som avses i 16 § första
och andra stycket sänds
dessutom meddelande med post
till någon eller några av de
personer som söks för delgiv-
ning under deras vanliga
adresser för att vara tillgängligt
för alla dem som avses med
delgivningen. Ingår statlig myn-
dighet eller kommun bland dem
som avses med delgivningen,
skall sådant meddelande alltid
sändas till myndigheten eller
kommunen. Gäller delgivningen
i fall som avses i 16 § första
stycket andra meningen de
personer som hyr eller annars
innehar lägenhet i samma fastig-
het, skall i stället handlingen
eller meddelande enligt 6 §
andra stycket sändas med post
till var och en av dem, om inte
bestämmer, och genom att Prop. 1996/97:132
meddelande härom och om
handlingens huvudsakliga inne-
håll införs i Post- och Inrikes
Tidningar och ortstidning eller
endera av dessa inom tio dagar
från beslutet om kungö-
relsedelgivning. Om det finns
särskild anledning att anta att
införande i tidning är menings-
löst, får meddelandet i stället
anslås i myndighetens lokal
inom samma tid. Detta för-
farande får också användas, om
kungörelsedelgivning enligt 15 §
ägt rum och därefter ny del-
givning skall ske i samma mål
eller ärende. Vid delgivning i
fall som avses i 16 § andra
stycket 1 med de personer som
hyr eller annars innehar lägenhet
1 samma fastighet skall dessutom
meddelandet anslås inom
fastigheten på lämpligt sätt inom
tio dagar från beslutet om
kungörelsedelgivning.
I fall som avses i 16 § första
stycket och andra stycket 1 och
2 sänds dessutom meddelande
med post till någon eller några
av de personer som söks för
delgivning under deras vanliga
adresser för att vara tillgängligt
för alla dem som avses med
delgivningen. Ingår statlig myn-
dighet eller kommun bland dem
som avses med delgivningen,
skall sådant meddelande alltid
sändas till myndigheten eller
kommunen. Gäller delgivningen
i fall som avses i 16 § andra
stycket 1 de personer som hyr
eller annars innehar lägenhet i
samma fastighet, skall i stället
handlingen eller meddelandet
enligt 6 § andra stycket sändas
med post till var och en av
dem, om inte också detta
|
också detta förfarande skulle Har i fall som avses i 16 § |
förfarande skulle medföra större Prop. 1996/97:132 försvarligt med hänsyn till Har i fall som avses i 16 § |
19 §5
Delgivning har skett genom att den som söks for delgivning själv har
mottagit handlingen, oavsett på vilket sätt den kommit honom till handa.
Har den sökte kvitterat postförsändelse som hämtats av bud, skall den
anses ha kommit honom till handa samma dag som den avhämtats av
budet.
Förekommer vid särskild postdelgivning eller stämningsmannadelgiv-
ning att den som sökes för delgivning vägrar att taga emot handlingen,
anses delgivning ändå ha skett.
Delgivning skall anses ha skett
enligt 6 § andra stycket genom att handlingen är tillgänglig och
meddelandet delgivits,
enligt 3 a § när två veckor förflutit från det att meddelandet skickades
med post och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som
osannolikt att handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit fram till
den söktes senast kända adress,
enligt 3 § tredje stycket, 12 eller 13 § genom att det blivit fullgjort
|
som föreskrivs där, |
enligt 9 § tredje stycket när |
enligt 15 § andra stycket sista punkten genom att handlingen lämnats
i den söktes hemvist eller fasts på dörren till hans bostad,
enligt 17 § på tionde dagen efter beslutet om kungörelsedelgivning
under förutsättning att det blivit fullgjort som föreskrivs i paragrafens
första stycke.
5 Senaste lydelse 1993:1688.
1 * Riksdagen 1996/97. 1 sand. Nr 132
Prop. 1996/97:132
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
10
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om prop. 1996/97:132
förvaltning av samfälligheter
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Till sammanträdet skall
samtliga kända delägare kallas.
Är det ovisst vilken av flera som
är delägare, kallas samtliga. Om
det kan antagas att okända
delägare finns, utfärdas kallelse
även på dessa.
Kallelse skall i god tid före
sammanträdet delges delägarna.
10 § första stycket och 16 §
andra stycket delgivningslagen
(1970:428) äger icke tillämpning
på sådan delgivning.
Till sammanträdet skall
samtliga kända delägare kallas.
Är det ovisst vilken av flera som
är delägare, kallas samtliga. Om
det kan antas att okända
delägare finns, utfärdas kallelse
även på dessa.
Kallelse skall i god tid före
sammanträdet delges delägarna.
För sådan delgivning gäller inte
bestämmelserna i 10 § första
stycket och 16 § andra stycket 2
delgivningslagen (1970:428).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
11
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:533) om
fiskevårdsområden
Prop. 1996/97:132
Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1981:533) om fiskevårdsområden
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
14 §
Förrättningsmannen skall kalla
ägarna av fisket till samman-
trädet. Kallelsen skall innehålla
en kort beskrivning av den
avsedda områdesbildningen samt
uppgift om tid och plats där
ansökningshandlingarna och
fiskerättsförteckningen finns till-
gängliga. I kallelsen skall anges
att ägare av fiske bör senast vid
sammanträdet muntligen eller
skriftligen framföra sina syn-
punkter på områdesbildningen
och fiskerättsförteckningen samt
lägga fram skriftlig utredning
som han önskar åberopa till stöd
för erinringar mot fiskerätts-
förteckningen. Om det inte kan
antagas, att fiskerättsförteck-
ningen är fullständig, utfärdas
kallelse även på okända ägare av
fiske. Kallelsen skall i god tid
före sammanträdet delges ägarna
av fisket. För sådan delgivning
gäller inte bestämmelserna i 10
§ första stycket och 16 § andra
stycket delgivningslagen
(1970:428).
Förrättningsmannen skall kalla
ägarna av fisket till samman-
trädet. Kallelsen skall innehålla
en kort beskrivning av den
avsedda områdesbildningen samt
uppgift om tid och plats där
ansökningshandlingarna och
fiskerättsförteckningen finns till-
gängliga. I kallelsen skall anges
att ägare av fiske bör senast vid
sammanträdet muntligen eller
skriftligen framföra sina syn-
punkter på områdesbildningen
och fiskerättsförteckningen samt
lägga fram skriftlig utredning
som han önskar åberopa till stöd
för erinringar mot fiskerätts-
förteckningen. Om det inte kan
antas, att fiskerättsförteck-
ningen är fullständig, utfärdas
kallelse även på okända ägare av
fiske. Kallelsen skall i god tid
före sammanträdet delges ägarna
av fisket. För sådan delgivning
gäller inte bestämmelserna i 10
§ första stycket och 16 § andra
stycket 2 delgivningslagen
(1970:428).
Förrättningsmannen skall alltid underrätta kommunen om innehållet i
kallelsen.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar
även då ett nytt sammanträde utsätts. Om vid ett sammanträde har
tillkännagetts tid och plats för nästa sammanträde, behöver inte kallelse
delges den som kallats i föreskriven ordning till det sammanträde då
tillkännagivandet skett.
Senaste lydelse 1991:380.
12
Prop. 1996/97:132
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
13
Ett antal myndighetschefer i Stockholms län som samverkar i ett
projekt kallat SAMEB har i ett brev till Justitiedepartementet i
november 1994 föreslagit vissa förändringar i bestämmelserna om
delgivning med juridiska personer.
En promemoria har därefter upprättats inom Justitiedepartementet -
Promemoria om delgivning av aktiebolag. Promemorians lagförslag
finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning
över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av
remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr
Ju94/4263).
Prop. 1996/97:132
Lagrådet
Regeringen beslutade den 16 januari 1997 att inhämta Lagrådets
yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådet har godtagit
förslagen men lämnat vissa synpunkter som behandlas i avsnitt 6 och
14.1. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.
En juridisk person delges normalt genom att handlingen överlämnas till
någon som har rätt att företräda den juridiska personen, varvid det
samtidigt begärs någon form av mottagningsbevis. Bestämmelser om
delgivning finns i delgivningslagen (1970:428).
Enligt 9 § första stycket delgivningslagen sker delgivning med annan
juridisk person än staten genom att handlingen överbringas till någon
som, ensam eller tillsammans med annan, har behörighet att företräda
den juridiska personen. Enligt andra stycket får handlingen under vissa
omständigheter överbringas till en suppleant för en behörig företrädare.
I 11-13 §§ delgivningslagen behandlas delgivning genom ombud,
surrogatdelgivning och kontorsdelgivning. I samtliga dessa fall krävs en
kvittens eller något annat intyg om mottagandet.
Enligt 16 § tredje stycket får delgivning ske genom kungörelse om en
juridisk person i strid med gällande bestämmelser saknar registrerad
behörig ställföreträdare och någon i Sverige bosatt person inte har
utsetts att på den juridiska personens vägnar ta emot delgivning samt
försök till delgivning enligt 9 och 11-13 §§ har misslyckats eller bedöms
som utsiktslösa.
Juridiska personer har som regel en skyldighet att låta registrera bl.a.
postadress. För aktiebolag finns bestämmelser om denna skyldighet i
bl.a. aktiebolagslagen (1975:1385).
Enligt 2 kap. 9 § aktiebolagslagen skall ett aktiebolag anmälas för
registrering inom viss tid efter stiftelseurkundens undertecknande. Enligt
18 kap. 1 § aktiebolagslagen är Patent- och registreringsverket (PRV)
14
registermyndighet för aktiebolag. En anmälan skall innehålla bl.a. Prop. 1996/97:132
bolagets postadress, jfr 2 § aktiebolagsförordningen (1975:1387). Om
bolagets postadress ändras skall bolaget enligt 8 kap. 15 §
aktiebolagslagen genast anmäla detta för registrering.
Det är väl känt inom rättsväsendet och förvaltningen att delgivning med
juridiska personer ofta skapar problem som tar både tid och resurser i
anspråk. En del av arbetet består i adress- och behörighetskontroller.
Förnyade adresskontroller på grund av att delgivningsförsändelser
kommer i retur ingår i detta arbete. En annan del av arbetet är att
försöka påträffa någon behörig ställföreträdare att överlämna handlingen
till och att skaffa sig bevis om delgivning. Särskilda svårigheter uppstår
vid förändringar i företrädarkretsen. Det är inte ovanligt att personer
som driver verksamhet i bolagsform försöker hålla sig undan delgiv-
ning, särskilt när de befinner sig på svarandesidan i en process.
Förutom att själva delgivningsarbetet således kräver stora resurser
medför det självfallet stora samhällsekonomiska kostnader om vissa
personer kan förhala olika förfaranden genom att hålla sig undan. Som
exempel kan nämnas att det såväl för staten som för enskilda borgenärer
kan innebära ränteförluster och värdefall om ett förfarande drar ut på
tiden. Det finns därför enligt regeringens mening ett stort behov av
effektivare delgivningsmetoder för delgivning med juridiska personer.
I den remitterade promemorian föreslås att delgivning med ett
aktiebolag under vissa förutsättningar skall kunna ske genom att en
handling sänds med post till bolaget utan krav på kvittens. Handlingen
skall enligt förslaget skickas till den postadress som bolaget låtit
registrera i aktiebolagsregistret som förs av PRV. Något kontroll-
meddelande som vid förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen
föreslås inte. Delgivning skall anses ha skett två veckor efter att
handlingen skickades, om det inte med hänsyn till omständigheterna
framstår som osannolikt att handlingen före tvåveckorsfristens utgång
kommit fram till adressen. Det nya delgivningssättet skall kallas särskild
delgivning med aktiebolag.
Särskild delgivning med aktiebolag skall enligt promemorian, på
samma sätt som vid delgivning med en suppleant, föregås av minst ett
delgivningsförsök med en behörig ställföreträdare eller med någon som
har rätt att sammankalla dem som skall besluta i aktiebolagets
angelägenheter. Om det bedöms som utsiktslöst skall något sådant
försök inte behöva göras. Delgivningssättet skall även kunna användas
när aktiebolaget inte har någon registrerad styrelse.
Särskild delgivning med aktiebolag föreslås kunna användas för
delgivning av alla slags handlingar. Delgivningssättet skall kunna
användas endast av myndigheter. Om ett aktiebolag inte har anmält
någon postadress till PRV eller den registrerade adressen är felaktig
skall kungörelsedelgivning kunna ske.
Prop. 1996/97:132
Regeringens förslag: Delgivning med ett aktiebolag skall kunna
ske genom att en handling skickas med post till bolaget utan krav
på kvittens. Handlingen skall skickas till den postadress som
bolaget låtit registrera i aktiebolagsregistret som förs av PRV. Det
föreslagna delgivningssättet skall kallas särskild delgivning med
aktiebolag och är en variant av ordinär delgivning.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget
eller lämnar det utan erinran. Sveriges Industriförbund menar att
ytterligare överväganden bör göras innan förslaget kan genomföras.
Riksdagens ombudsmän avstyrker förslaget med hänvisning till att
aktiebolag som sköts på ett lojalt sätt riskerar att drabbas av
rättsförluster om förslaget genomförs. Riksdagens ombudsmän menar att
delgivningssättet i vart fall inte bör få användas vid delgivning med ett
bolag som saknar registrerad behörig ställföreträdare. Flera av
remissinstanserna har synpunkter på olika detaljer i förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Såsom redovisats i avsnitt 5 föreslås
i promemorian ett nytt delgivningssätt. Delgivning med aktiebolag
föreslås kunna ske genom att en handling sänds med post till bolaget
utan krav på kvittens. Handlingen skall skickas till den postadress som
bolaget låtit registrera i aktiebolagsregistret som förs av PRV.
Delgivningssättet skall kallas särskild delgivning med aktiebolag.
De allra flesta av remissinstanserna ställer sig positiva till en sådan
ordning. Några av remissinstanserna har dock synpunkter på den
närmare utformningen av förslaget. Vi återkommer till dessa synpunkter
i det följande.
Riksdagens ombudsmän avstyrker däremot förslaget och menar att
aktiebolag som sköts på ett lojalt sätt skulle riskera att drabbas av
rättsförluster om förslaget genomförs.
Som vi konstaterat i det föregående finns det ett stort behov av
effektivare metoder för delgivning med juridiska personer. Ett system
med delgivning genom lösbrev utan krav på kvittens skulle kunna
medföra väsentliga förbättringar gentemot nuvarande förhållanden. Som
Riksdagens ombudsmän påpekar är promemorians förslag för svensk del
ett nytt sätt att se på frågan om delgivning med aktiebolag. En jäm-
förelse kan däremot göras med engelsk rätt. Den engelska motsvarig-
heten till våra aktiebolag skall alltid ha ett ”registrerat kontor” och
bolaget kan med laglig verkan delges genom försändelser med post till
denna adress. På samma sätt bör det även i Sverige kunna ställas krav
på den som har förmånen att få driva en verksamhet utan personligt
ekonomiskt ansvar. Samtidigt är det naturligtvis av stor vikt att ett
16
aktiebolag som sköts på ett seriöst sätt inte riskerar att drabbas på det Prop. 1996/97:132
sätt som Riksdagens ombudsmän befarar.
När man överväger om en ordning som den nu föreslagna är
godtagbar från rättssäkerhetssynpunkt är det naturligtvis i första hand en
sak som skulle kunna inge betänkligheter, nämligen att försändelsen
överhuvudtaget aldrig når aktiebolagets adress. Detta kan i huvudsak
bero på två faktorer. Fel adress kan vara angiven på försändelsen och
även om rätt adress är angiven kan försändelsen komma på avvägar
under postbehandlingen.
Avsikten är alltså att den handling som skall delges ett aktiebolag skall
sändas till den postadress som är registrerad hos PRV i
aktiebolagsregistret. Det kan naturligtvis förekomma att fel adress anges
på delgivningsförsändelsen. Detta kan antingen bero på att den korrekta
adressen inte finns i registret eller att den myndighet som skall delge
handlingen av misstag anger en felaktig adress.
Konkursförvaltarkollegiernas förening anför i sitt remissvar att
förslaget bör utformas så att postförsändelsen skall sändas rekom-
menderad för att delgivning skall anses ha skett. Skillnaden gentemot i
dag, då det krävs att någon behörig företrädare har kvitterat för-
sändelsen, torde i sådant fall endast bli att myndigheten inte behöver
efterforska vem som löst ut försändelsen. Ett problem vid delgivning
med juridiska personer är ofta just att det är omöjligt att utläsa vem som
hämtat en viss handling. Detta problem skulle kunna lösas om
bestämmelserna får den utformning som Konkursförvaltarkollegiemas
förening föreslår. Emellertid skulle det inte lösa problemet att
handlingen överhuvudtaget inte hämtas ut. Den effektivitetsvinst som
uppstår genom att handlingen inte behöver kvitteras är enligt rege-
ringens mening ett av de väsentligaste momenten i promemorians
förslag. Konkursförvaltarkollegiemas förenings förslag medför inte att
denna effektivitetsvinst skulle uppnås. Regeringen anser därför att man
bör söka andra möjligheter för att förvissa sig om att handlingen
kommit fram till rätt adress.
Ett aktiebolag är skyldigt att från starten anmäla korrekt postadress till
PRV och att genast anmäla eventuella ändringar av adressen. Bestäm-
melser om dessa skyldigheter finns i aktiebolagslagen och aktiebolags-
förordningen. Enligt 2 kap. 9 § aktiebolagslagen skall ett aktiebolag
anmälas för registrering inom viss tid efter stiftelseurkundens
undertecknande och anmälan skall enligt 2 § aktiebolagsförordningen
innehålla bl.a. bolagets postadress. Om bolagets postadress ändras skall
bolaget enligt 8 kap. 15 § aktiebolagslagen genast anmäla detta för
registrering. Den som valt att driva sin verksamhet i aktiebolagsform
måste anses ha godtagit att följa de regelsystem som gäller för
aktiebolag. Det är mot bakgrund av dessa regler därför rimligt att ett
aktiebolag självt får stå risken om det försummat att anmäla rätt adress.
Ett seriöst skött aktiebolag kommer däremot att ha rätt adress
registrerad. En god garanti för att även en från början feladresserad
försändelse senare kan nå aktiebolaget får man också genom
postbefordringsföretagens rutin att till avsändaren återställa försändelser 17
där adressen inte är riktigt angiven, t.ex. med påteckningen ”Adressaten
1** Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 132
är okänd på angiven adress”. Om myndigheten får ett sådant bevis på Prop. 1996/97:132
att försändelsen inte kommit fram, skall adressaten självfallet inte anses
delgiven. Härigenom undviker man rättsförluster för aktiebolaget, om
myndigheten av någon anledning skulle ha angivit felaktig adress på
försändelsen. Vi återkommer till denna fråga i avsnitt 9.
Mot den nu redovisade bakgrunden ser regeringen inget principiellt
hinder mot att genomföra den föreslagna ordningen under förutsättning
att det finns tillräckliga garantier för att handlingen kommer fram till
adressaten i rätt tid. Med den utformning som förslaget fått i pro-
memorian skulle det kunna tänkas finnas en viss risk för sådana icke
önskvärda konsekvenser som Riksdagens ombudsmän befarar. Enligt
regeringens mening är det dock möjligt att utforma bestämmelserna så
att delgivning med aktiebolag kan hanteras på ett effektivt sätt samtidigt
som de aktiebolag som sköts på ett seriöst sätt inte skall riskera att
drabbas av några oväntade och oskäliga konsekvenser. Hur bestäm-
melserna närmare skall utformas behandlas i det följande.
Enligt promemorian skall det nya delgivningssättet bara kunna
användas vid delgivning med aktiebolag och inte med andra juridiska
personer. De flesta av remissinstanserna instämmer i denna bedömning
men några menar att möjligheten att använda det nya delgivningssättet
även bör gälla beträffande vissa andra juridiska personer.
En viss registreringsskyldighet finns även för andra juridiska personer
än aktiebolag. T.ex. har handelsbolag, ekonomiska föreningar och vissa
ideella föreningar skyldighet att registrera uppgifter enligt handels-
registerlagen (1974:157). Enligt denna lag registeras emellertid också
enskilda näringsidkare samt bolagsmän i enkla bolag som utövar
näringsverksamhet. Dessa former av näringsverksamhet ligger typiskt
sett nära handelsbolagen. I jämförelse med aktiebolagen kan de sägas
ofta präglas av verksamhet som är av mindre omfattning eller mindre
kontinuerligt slag. Det kan nog många gånger vara en slump om ett
bolag faktiskt bildas eller inte. Enligt gällande regler sker delgivning
genom att handlingen överbringas till någon av de bolagsmän som får
företräda bolaget. Bara den omständigheten att de enskilda personerna
har bildat ett bolag bör enligt regeringens mening inte medföra att de
behandlas strängare i delgivningshänseende. I ideella och ekonomiska
föreningar kan inte heller generellt sett ställas så höga krav på den inre
organisationen som i ett aktiebolag. Stiftelser är i vissa fall registre-
rade, se stiftelselagen (1994:1220). Man kan dock inte heller beträffan-
de dessa juridiska personer generellt sett ställa så höga krav på den inre
organisationen som i ett aktiebolag.
Regeringen delar därför den slutsats som redovisas i promemorian,
nämligen att en reform, åtminstone i ett första steg, bör begränsas till
aktiebolag. Till den kategori som skall kunna delges genom det nya
förfarandet räknas inte bankaktiebolag eller försäkringsaktiebolag
eftersom dessa inte utgör aktiebolag och inte heller registreras i
aktiebolagsregistret. Om en senare utvärdering visar att det finns förut-
sättningar att utvidga möjligheterna till delgivning genom lösbrev till att
gälla även andra juridiska personer än aktiebolag kommer regeringen att 1 g
återkomma i denna fråga.
En lämplig term för det nya delgivningssättet är, som föreslås i Prop. 1996/97:132
promemorian, ”särskild delgivning med aktiebolag”. Så som
konstaterats i promemorian kommer delgivningssättet att bli en variant
av ordinär delgivning.
Det nya delgivningssättet är enligt promemorian avsett att tillämpas
även när behörig registrerad ställföreträdare saknas. Riksdagens
ombudsmän har i sitt remissvar pekat på att ett aktiebolag som saknar
registrerad behörig företrädare är likvidationspliktigt enligt 13 kap.
4 a § aktiebolagslagen. Enligt Riksdagens ombudsmän kommer då ett
delgivningsförfarande enligt förslaget att i vissa fall ske med en juridisk
person som saknar processbehörighet och delgivningen därmed bli en
ren proformaåtgärd, eftersom bolaget inte kan föra någon talan.
Riksdagens ombudsmän har tillagt att den kritik som riktas mot
förslaget i denna del också träffar den nuvarande regeln i 16 § tredje
stycket delgivningslagen.
Regeringen är medveten om att det inte råder full överensstämmelse
mellan den civilrättsliga lagstiftningen i aktiebolagslagen, som reglerar
vem som har rätt att ingå rättshandlingar för ett bolag, och den
processrättsliga lagstiftningen, som bl.a. reglerar genom vilka personer
delgivning med ett aktiebolag kan ske. Den senare kretsen är vidare än
den förra. Som Riksdagens ombudsmän påpekar är ett aktiebolag som
saknar registrerad behörig företrädare likvidationspliktigt (13 kap. 4 a §
aktiebolagslagen). Att ett aktiebolag saknar registrerad behörig
företrädare behöver dock inte innebära att aktiebolaget faktiskt saknar
behörig ställföreträdare. Även om någon ställföreträdare ännu inte
registrerats kan t.ex. en bolagsstämma nyligen ha hållits där
ställföreträdare har utsetts. Därigenom kan likvidationsgrunden och den
eventuella processobehörigheten vara undanröjda. Saknar ett bolag
registrerad behörig företrädare finns dessutom redan i dag möjligheten
att delge handlingen med bolagets samtliga aktieägare (se NJA II 1971
s. 27) eller, som Riksdagens ombudsmän påpekar, genom kungörelse-
delgivning enligt 16 § tredje stycket delgivningslagen.
Enligt regeringens mening medför inte det faktum att en talan i vissa
fall skulle kunna avvisas på grund av ett aktiebolags bristande process-
behörighet att de föreslagna delgivningsbestämmelsema inte skulle
kunna ha en funktion att fylla i andra fall. Nuvarande praxis vad gäller
aktiebolags processbehörighet i dessa fall, är dessutom, som Lagrådet
påpekar, motsägelsefull. Om exempelvis en tredskodom kan meddelas
eller inte mot ett bolag som saknar behörig registrerad ställföreträdare
blir således, som Lagrådet anför, en fråga för rättstillämpningen.
Riksdagens ombudsmäns synpunkter i detta avseende bör således inte
hindra att de nya bestämmelserna införs och att de nuvarande möjlig-
heterna till kungörelsedelgivning och om delgivning med aktieägare
behålls.
19
Regeringens förslag: Särskild delgivning med aktiebolag skall
föregås av åtminstone ett delgivningsförsök med en behörig
ställföreträdare eller med någon som har rätt att sammankalla dem
som skall besluta i aktiebolagets angelägenheter. Om det bedöms
som utsiktslöst behövs dock inte något sådant inledande försök.
Det nya delgivningssättet skall bara få användas om det inte är
olämpligt med hänsyn till omständigheterna.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Något
uttryckligt krav på att delgivningssättet bara får användas när det inte är
olämpligt har dock inte angetts.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker
förslaget. Företagarnas riksorganisation anser dock inte att det skall vara
tillräckligt med ett delgivningsförsök utan anser att ordinarie
ställföreträdare måste eftersökas även på annat sätt, medan Handens
tingsrätt anser att något inledande delgivningsförsök inte alls skall
behövas innan delgivning sker genom lösbrev. Handens tingsrätt har i
stället förordat att ett kontrollmeddelande sänds efter det att delgiv-
ningsförsändelsen skickats (se avsnitt 8). Domstolsverket menar att det
skulle innebära klara fördelar om det inledande delgivningsförsöket
kunde slopas och att denna fråga bör utredas ytterligare. Kammarrätten
i Jönköping anser att särskild delgivning med aktiebolag inte skall få
användas om det är olämpligt med hänsyn till omständigheterna.
Skälen för regeringens förslag: Huvudregeln i nuvarande ordning är
att delgivning med annan juridisk person än staten sker genom att
handlingen överbringas till någon som har rätt att, ensam eller tillsam-
mans med annan, företräda den juridiska personen. Enligt promemorian
bör det för det fall något avsteg skall göras från detta krävas något
moment som innebär att en sådan företrädare inte ”omedelbart” har
anträffats. Enligt promemorian bör därför något delgivningsförsök på
vanligt sätt föregå en lösbrevsdelgivning. Så gott som samtliga remiss-
instanser tillstyrker förslaget i denna del. Sveriges advokatsamfund anför
att delgivningsförsöken inte blott bör ske pliktskyldigast utan att det bör
krävas att myndigheten gör seriösa försök att delge behöriga företrädare
för bolaget antingen på vederbörandes adresser, såsom de framgår av
bolagets registreringsbevis, eller på sådana adresser som det eljest går
att få fram genom folkbokföring, telefonkatalog eller på annat sätt.
Även Företagarnas riksorganisation anser att ordinarie ställföreträdare
måste eftersökas även på annat sätt än genom en försändelse med
mottagningsbevis. Regeringen instämmer i vad som förs fram i
promemorian, nämligen att det av rättssäkerhetsskäl bör göras något
inledande delgivningsförsök men att kraven på detta delgivningsförsök
bör sättas lågt för att reformen inte skall förlora för mycket i
effektivitet. Kravet bör lämpligen vara i nivå med vad som enligt andra
Prop. 1996/97:132
20
stycket i 9 § delgivningslagen krävs för att få delge genom suppleant i Prop. 1996/97:132
stället för genom ordinarie ställföreträdare. Det skall alltså vara
tillräckligt med ett försök såvitt avser varje delgivningsärende. Detta
försök kan ske t.ex. genom att myndigheten skickar delgivnings-
försändelsen med mottagningsbevis till bolaget eller att någon ordinarie
företrädare söks på annat sätt. Försändelsen skall således kunna skickas
till bolagets adress. Om myndigheten har kännedom om att någon
företrädare inte brukar nås på denna adress men väl på någon annan
adress bör naturligtvis försändelsen kunna skickas till den senare
adressen. Huvudsaken är att delgivningsförsöket görs på ett ändamåls-
enligt sätt. Däremot skall några särskilda åtgärder för att efterforska
alternativa adresser enligt regeringens mening inte behöva göras.
Vid förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen finns en
begränsning som innebär att det delgivningssättet inte skall användas när
det är olämpligt med hänsyn till omständigheterna. Som exempel brukar
nämnas att det inte bör användas i semestertider. Kammarrätten i
Jönköping anser att detta bör gälla även vid särskild delgivning med
aktiebolag.
Enligt regeringens mening kan en ordning där särskild delgivning med
aktiebolag bara skall användas när det inte är olämpligt ge ytterligare
garantier för att bolagets företrädare verkligen får del av försändelsen.
Dessutom är det lämpligt från hanteringssynpunkt att de två olika
möjligheterna att delge genom lösbrev får en likartad utformning. På
samma sätt som vid förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen
bör därför särskild delgivning med aktiebolag inte användas när det är
olämpligt med hänsyn till omständigheterna.
Regeringens förslag: När särskild delgivning med aktiebolag
används skall, på samma sätt som vid förenklad delgivning enligt
3 a § delgivningslagen, ett kontrollmeddelande skickas till samma
adress som själva delgivningshandlingen.
Promemorians förslag: Delgivningsförsändelsen skall skickas utan
efterföljande kontrollmeddelande.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker
promemorians förslag. Handens tingsrätt förordar däremot att även ett
kontrollmeddelande skickas.
Skälen för regeringens förslag: Det finns självfallet alltid en viss risk
för att en försändelse felbehandlas och inte når rätt adress. Om så sker
är det förstås inte meningen att aktiebolaget skall anses delgivet, jfr
avsnitt 9. Risken för sådan felbehandling är mycket liten i vårt land.
Självfallet kan det dock inträffa att enstaka försändelser kommer på
avvägar.
21
Vid förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen skall alltid Prop. 1996/97:132
dubbla försändelser skickas ut. Först skall en delgivningsförsändelse
skickas ut och minst en dag därefter ett kontrollmeddelande om att
delgivningsförsändelsen har skickats ut. Enligt promemorian skall det
vid särskild delgivning med aktiebolag vara tillräckligt att själva
delgivningsförsändelsen skickas ut och något kontrollmeddelande skall
inte behövas. Som skäl anförs bl.a. att särskild delgivning med
aktiebolag nästan alltid skulle föregås av minst ett delgivningsförsök ”på
vanligt sätt” med en ställföreträdare. De flesta har godtagit pro-
memorians förslag. Några har dock varit tveksamma till om det
systemet blir tillräckligt rättssäkert. Handens tingsrätt har förordat att
något inledande delgivningsförsök inte skall behövas men att ett
kontrollmeddelande alltid skall skickas ut.
Som vi framhållit i det föregående måste man ta hänsyn till
rättssäkerhetsaspekten när man bedömer hur förslaget bör utformas och
därmed om dubbla försändelser bör krävas eller inte. I det föregående
har det visserligen slagits fast att särskild delgivning med aktiebolag
som huvudregel skall föregås av ett delgivningsförsök med någon
ordinarie ställföreträdare. Självfallet finns inget hinder mot att flera
delgivningsförsök görs, t.ex. om myndigheten får kännedom om en
alternativ adress. Men när försök bedöms som utsiktslösa skall
myndigheten inte vara tvungen att ändå utföra något försök. Det kan
därför förekomma att särskild delgivning med aktiebolag tillgrips utan
något inledande delgivningsförsök. Om själva delgivningsförsändelsen
skulle vara den enda försändelsen som skickades kan det inte uteslutas
att denna faktiskt aldrig når aktiebolagets adress. Syftet med ett
kontrollmeddelande är ju bl.a. att aktiebolaget skall få tillfälle att
reagera om det inte fått den delgivningsförsändelse som omtalas i
meddelandet. Därmed minskas risken för att en felaktigt angiven adress
leder till hinder i postgången. Man får dubbla chanser att försändelser
med inaktuell adress återställs till den myndighet som skickat ut
försändelserna. Även om adressen är rätt angiven finns som tidigare
konstaterats en viss risk för fel i posthanteringen. Denna risk torde bli i
det närmaste obefintlig om man har dubbla försändelser. Frånsett allt
detta kan meddelandet dessutom fungera som en påminnelse och som
kompletterande information. Som nämnts tidigare gäller sådana regler
vid förenklad delgivning.
Systemet med dubbla försändelser innebär visserligen ett visst
merarbete för myndigheterna. De rutiner som utarbetats vid förenklad
delgivning har dock i huvudsak fungerat väl och skulle kunna användas
även vid den nu behandlade formen av delgivning. Ett förfarande med
dubbla försändelser är också förenat med kostnader, framförallt
portokostnader. Även dagens system med upprepade utskick utan att
något svar erhålls medför dock stora kostnader som kan undvikas om
man inför den föreslagna ordningen för delgivning med aktiebolag.
Sammanfattningsvis anser regeringen att de krav på rättssäkerhet som
kan ställas i detta sammanhang uppfylls om myndigheten förutom själva
delgivningsförsändelsen också skall skicka ett kontrollmeddelande med
22
upplysning om att delgivningsförsändelsen någon dag tidigare har Prop. 1996/97:132
skickats och att bolaget kommer att anses delgivet vid en viss tidpunkt.
Regeringens förslag: Delgivning med aktiebolaget skall anses ha
skett två veckor efter det att kontrollmeddelandet skickades ut om
det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt
att handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit fram till den
registrerade postadressen.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inga
erinringar mot förslaget i promemorian. Sveriges advokatsamfund,
Företagarnas riksorganisation och Sveriges Industriförbund anser dock
att delgivning inte skall anses ha skett förrän efter fyra veckor från det
delgivningsförsändelsen skickats ut.
Skälen för regeringens förslag: Det finns en viss risk för att en
försändelse visserligen kommer fram till rätt adress men att adressaten
ändå inte får del av den genast, t.ex. därför att en företrädare för
aktiebolaget har semester eller är frånvarande under en längre tid av
någon annan legitim anledning och därmed inte får del av försändelsen.
Promemorians lösning på detta är att aktiebolaget skall anses vara
delgivet först efter en viss tid, nämligen två veckor efter det att delgiv-
ningsförsändelsen skickades. Flera remissinstanser, däribland Sveriges
advokatsamfund, Företagarnas riksorganisation och Sveriges Industri-
förbund menar i sina remissvar att tiden måste sättas längre än två
veckor för att seriösa aktiebolag inte skall utsättas för risk för
rättsförlust.
Enligt regeringens uppfattning kan man kräva att ett seriöst skött
aktiebolag utför någon form av kontroll av den post som anländer till
bolaget åtminstone en gång var ljortonde dag. Dessutom har bolaget
som regel redan tidigare, genom det delgivningsförsök som normalt
skall föregå det nu föreslagna delgivningssättet, fått kännedom om att
bolaget är eftersökt. Ofta skickas en delgivningsförsändelse ut
tillsammans med ett mottagningsbevis, ett s.k. vitt kort, som den sökte
skall retumera till myndigheten. Som regel har den sökte ganska gott
om tid på sig att retumera det vita kortet innan någon ytterligare åtgärd
vidtas. Härtill kommer att det alltid ges en viss frist inom vilken den
som delgetts har att reagera på. I t.ex. en stämning anges som regel att
svaranden skall inkomma med yttrande inom ett visst antal veckor.
Således har bolaget tid att reagera även om en företrädare skulle vara
frånvarande under relativt lång tid. Den sammanlagda tiden som ett
bolag skulle ha till sitt förfogande motsvarar därmed gott och väl den
tid som remissinstanserna menar att seriösa aktiebolag behöver även om
23
delgivning enligt det nya delgivningssättet skall anses ha skett efter två
veckor efter det att kontrollmeddelandet avsänts. Det skall dessutom
påpekas att, genom att ett kontrollmeddelande alltid skall skickas ut (se
föregående avsnitt), blir tiden ytterligare någon eller några dagar längre
än vad som följer av promemorians förslag.
Det finns visserligen fall då det inledande delgivningsförsöket skall
kunna underlåtas. Enligt vad som sagts i det föregående får sådant
delgivningsförsök underlåtas om det bedöms som utsiktslöst. I ett sådant
fall är det dock knappast fråga om ett seriöst skött bolag.
Mot bakgrund av det som nu anförts anser regeringen att det är
tillräckligt att tidsrymden från utskick av kontrollmeddelandet till
tidpunkt för delgivning bestäms till två veckor. En upplysning om när
bolaget skall anses delgivet bör alltid lämnas i kontrollmeddelandet på
samma sätt som i dag sker vid förenklad delgivning enligt 3 a §
delgivningslagen. Ytterligare en garanti för att bolagets företrädare
verkligen får del av försändelsen får man genom att delgivningssättet
inte skall användas när det är olämpligt med hänsyn till omständig-
heterna, se avsnitt 7.
På samma sätt som vid förenklad delgivning bör delgivning inte anses
ha skett, om det med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet,
framstår som osannolikt att handlingen kommit fram till bolagets
registrerade adress före tvåveckorsperiodens utgång. Det mest typiska
exemplet på detta är förstås att delgivningshandlingen kommer i retur
med påskrift av postbefordringsföretaget att adressaten är okänd på
angiven adress.
Regeringens förslag: Särskild delgivning med aktiebolag skall få
användas för delgivning av alla slags handlingar. Endast myndig-
heter skall få använda det nya delgivningssättet.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker
förslaget. Kammarrätten i Jönköping menar dock att det föreslagna
delgivningssättet inte bör användas vid delgivning av stämningsansök-
ningar eller andra handlingar genom vilka förfarandet inleds vid en
myndighet. Svenska Bankföreningen anser att även företag skall kunna
använda sig av det nya delgivningssättet.
Skälen för regeringens förslag: Enligt promemorian skall särskild
delgivning med aktiebolag kunna användas för delgivning av alla slags
handlingar, även sådana som inleder ett förfarande vid en myndighet.
Kammarrätten i Jönköping anser att det nya delgivningssättet bör vara
begränsat till handlingar i redan pågående ärenden. Riksdagens
Prop. 1996/97:132
24
ombudsmän har motiverat sitt avstyrkande av förslaget bl.a. med Prop. 1996/97:132
hänvisning till att stämningsansökningar och andra handlingar genom
vilka ett förfarande inleds vid domstol skulle kunna delges genom det
nya delgivningssättet.
När det gäller delgivning av andra handlingar än sådana som inleder
ett mål eller ärende finns redan vissa möjligheter att delge genom
lösbrev, nämligen förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen.
Detta delgivningssätt kan i vissa fall användas även vid delgivning med
ett aktiebolag. Behovet av en effektivare delgivning är däremot som
störst vid delgivning av just sådana handlingar som inleder ett
förfarande eftersom det ofta är i det skedet som mest arbete måste
läggas ned på delgivning och då de flesta rättsförlusterna riskerar att
uppstå om delgivning inte kan ske. Som vi framhållit i det föregående
har förslaget om särskild delgivning med aktiebolag utformats så att
aktiebolag som sköts på ett seriöst sätt skall få del av de handlingar som
delges bolaget och ha tid nog att reagera på eventuella förelägganden.
Regeringen delar därför den uppfattning som förs fram i promemorian,
nämligen att särskild delgivning med aktiebolag skall kunna användas
för delgivning av alla slags handlingar.
I promemorian föreslås att det nya delgivningssättet bara skall få
användas av myndigheter. Svenska Bankföreningen anser att även
företag skall kunna använda sig av det nya delgivningssättet.
Det finns flera former av delgivning som är förbehållna myndigheter,
t.ex. telefondelgivning enligt 3 § tredje stycket delgivningslagen och
förenklad delgivning enligt 3 a § samma lag. Orsaken till att delgiv-
ningsformema bara får användas av myndigheter är bl.a. behovet av
kontroll, dokumentation och säkerhet. Regeringen ansluter sig därför till
promemorians förslag att särskild delgivning med aktiebolag bara skall
få användas av myndigheter.
Regeringens förslag: Om ett aktiebolag saknar registrerad adress
som kan användas för delgivning skall kungörelsedelgivning få
användas.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna har i allmänhet inte några invändningar mot
förslaget. Riksdagens ombudsmän, som avstyrker promemorians förslag
i dess helhet, anför att kungörelsedelgivning i vart fall inte bör få
användas vid delgivning med ett bolag som saknar registrerad behörig
ställföreträdare.
Skälen för regeringens förslag: Kungörelsedelgivning får enligt 16 §
tredje stycket delgivningslagen användas om en juridisk person i strid
med gällande bestämmelser saknar behörig registrerad företrädare och
25
någon i Sverige bosatt person inte har utsetts att på den juridiska Prop. 1996/97:132
personens vägnar ta emot delgivning samt försök till delgivning enligt 9
och 11-13 §§ har misslyckats eller bedömts som utsiktslösa.
Om det visar sig att den registrerade postadressen inte existerar eller
att den inte kan identifieras kan särskild delgivning med aktiebolag inte
tillämpas. Samma sak gäller om adressen är inaktuell eller på något
annat sätt felaktig eller om det någon gång skulle inträffa att ingen
postadress alls finns registrerad. I sådana fall har bolaget felat genom att
inte låta registrera en aktuell och användbar adress. I dessa fall bör
därför alltid ett alternativt delgivningssätt kunna tillgripas. Något annat
alternativ än kungörelsedelgivning är svårt att peka ut. Det skulle i och
för sig kunna tänkas att man i dessa fall nöjde sig med att kungöra
genom anslag i myndighetens lokal och inte lät huvudregeln om
tidningsannonsering gälla. I promemorian föreslås dock att kungörelse-
delgivning skall ske på samma sätt som enligt nuvarande 16 § tredje
stycket delgivningslagen, dvs. normalt genom tidningsannonsering.
Remissinstanserna har överlag tillstyrkt förslaget i denna del eller
lämnat det utan erinran.
Riksdagens ombudsmän framför på denna punkt samma kritik som
mot särskild delgivning med aktiebolag som saknar behörig registrerad
företrädare samt påpekar att kritiken även riktar sig mot den nuvarande
bestämmelsen i 16 § tredje stycket delgivningslagen. Kritiken riktar sig
alltså mot att delgivning överhuvudtaget skall vara möjlig med ett
aktiebolag som saknar registrerad behörig ställföreträdare. Fråge-
ställningen har behandlats i avsnitt 6. Som vi redovisar där finns det
enligt regeringens mening inte några hinder mot att införa de nya
bestämmelserna om särskild delgivning med aktiebolag eller att de
nuvarande bestämmelserna behålls.
Enligt regeringens mening är det alltså lämpligt att komplettera
bestämmelsen om särskild delgivning med aktiebolag med en bestäm-
melse om att kungörelsedelgivning skall kunna ske med ett aktiebolag
som saknar registrerad adress. Som Riksskatteverket påpekar skall det
vara fråga om ett bolag som saknar registrerad adress som faktiskt kan
användas för delgivning enligt 9 § tredje stycket.
Den nya bestämmelsen om delgivning genom försändelser i lösbrev till
aktiebolagens registrerade postadress kommer att minska behovet av att
tillgripa dyrare och omständligare delgivningsmetoder som stämnings-
mannadelgivningar och kungörelseförfaranden. Det finns inte någon
formell statistik om i vilken utsträckning delgivningsförsök med aktie-
bolag misslyckas eller hur ofta som kungörelsedelgivning eller stäm-
ningsmannadelgivning måste användas. Det är därför svårt att ange hur
stora besparingar som förslaget medför. PRV uppger i sitt remissvar att
verket vid delgivning i likvidationsärenden troligen skulle spara nästan
en halv miljon kronor om året om förslaget genomförs. Kronofogde-
myndigheternas kostnader för enbart stämningsmannadelgivningar Prop. 1996/97:132
uppgår till ca 70 miljoner kronor per år. Kronofogdemyndigheten i
Stockholms län, som hanterar omkring en fjärdedel av kronofogde-
myndigheternas samtliga ärenden, beräknar att de besparingar som
förslaget skulle medföra för enbart den egna myndigheten skulle kunna
uppgå till minst en miljon kronor per år. Domstolarnas kostnader för
delgivning genom kungörelse och stämningsman uppgår till omkring 45
miljoner kronor per år. Även om en stor del av dessa kostnader avser
delgivning med fysiska personer torde också kostnaderna för delgivning
med aktiebolag uppgå till stora belopp. Redan dessa uppgifter visar att
förslaget kommer att medföra betydande besparingar. Förslaget kommer
också att medföra besparingar för andra myndigheter som t.ex.
länsstyrelser, vissa förvaltningar i kommunerna och skattemyndig-
heterna. En uppskattning av den totala besparingen som förslaget kan
medföra är svår att göra. I vart fall torde besparingarna klart överstiga
fem miljoner kronor per år. Besparingseffekten uppstår i och med att
lagändringarna träder i kraft, dvs. den 1 juli 1997.
Härutöver görs effektivitetsvinster genom att arbetsresurser frigörs på
myndigheterna och stora samhällsekonomiska vinster genom att den som
har ett rättmätigt krav mot ett aktiebolag kan få ett snabbare avgörande
av sin sak.
Lagändringarna bör lämpligen träda i kraft den 1 juli 1997. Några
övergångsbestämmelser är inte påkallade. Det innebär att delgivningar
som görs efter ikraftträdandet kan ske enligt de nya bestämmelserna
även om det mål eller ärende i vilket delgivningen skall ske har inletts
innan lagändringarna har trätt i kraft.
14.1 Förslaget till lag om ändring i delgivningslagen
(1970:428)
3 §
I första stycket har till uppräkningen av de olika varianterna av ordinär
delgivning lagts till särskild delgivning med aktiebolag enligt 9 § tredje
stycket.
9§
Ett nytt tredje stycke har införts. Stycket behandlar det nya
delgivningssättet särskild delgivning med aktiebolag.
27
Förutsättningarna för att det nya delgivningssättet skall få användas är Prop. 1996/97:132
delvis desamma som vid delgivning med suppleant enligt andra stycket,
dvs. ett misslyckat delgivningsförsök skall ha gjorts med någon behörig
företrädare för bolaget såvida sådana försök inte bedöms som
utsiktslösa.
Delgivning enligt tredje stycket sker således genom att delgiv-
ningsförsändelsen skickas till den adress som bolaget låtit registrera i
aktiebolagsregistret hos PRV och, på samma sätt som vid förenklad
delgivning enligt 3 a §, ett kontrollmeddelande skickas till samma adress
minst en dag efter att själva delgivningsförsändelsen avsänts.
På samma sätt som gäller vid förenklad delgivning får delgivnings-
sättet inte användas om det är olämpligt med hänsyn till omständig-
heterna. Förfarandet bör t.ex. inte användas vid delgivning med ett
fåmansbolag under tid för vanlig sommarsemester. Lagrådet har också
pekat på en annan situation då det kan vara olämpligt att använda detta
förfarande. Det kan förekomma att ett aktiebolag visserligen har en
registrerad postadress men att denna inte överensstämmer med bolagets
faktiska adress. Om den delgivande myndigheten känner till att den
registrerade adressen inte är användbar för delgivning, måste det enligt
Lagrådets mening anses olämpligt att skicka delgivningshandlingen och
kontrollmeddelandet till den registrerade adressen.
Regeringen instämmer i vad Lagrådet anfört. Eftersom institutet
särskild delgivning med aktiebolag då inte kan tillämpas får, som
Lagrådet påpekar, kungörelsedelgivning enligt föreslagna 16 § andra
stycket 4 i stället användas.
16 §
Paragrafen har delats upp i två stycken, där andra stycket har fyra
punkter. Punkterna 1-3 motsvarar det tidigare innehållet. Vissa språkliga
ändringar har dock gjorts.
I punkt 4 har en ny bestämmelse införts som behandlar förutsätt-
ningarna för kungörelsedelgivning med aktiebolag. Bestämmelsen är
avsedd att kunna tillämpas i alla fall då aktiebolaget saknar en
registrerad adress som kan användas för delgivning enligt 9 § tredje
stycket. Kungörelsedelgivning får således ske om det inte finns någon
registrerad adress för bolaget likaväl som när den registrerade adressen
inte existerar eller är felaktig.
17 §
Paragrafen reglerar kungörelsedelgivning. Ändringarna är redaktionella.
19 §
Paragrafen behandlar när delgivning skall anses ha skett.
I en ny fjärde punkt i paragrafens tredje stycke anges när delgivning
enligt 9 § tredje stycket skall anses ha skett, nämligen två veckor efter
det att kontrollmeddelandet med upplysning om den ursprungliga
delgivningshandlingen skickades med post.
Härifrån gäller dock, på samma sätt som vid förenklad delgivning, det
undantaget att delgivning inte skall anses ha skett, om det med hänsyn
28
till omständigheterna i det enskilda fallet framstår som osannolikt att
handlingen kommit fram till bolagets registrerade adress före två-
veckorsperiodens utgång. Det mest typiska exemplet på detta är förstås
att delgivningshandlingen kommer i retur med påskrift av post-
befordringsföretaget att adressaten är okänd på angiven adress. Det kan
också vara så att endast meddelandet om delgivningsförsändelsen
kommer i retur. Även i detta fall lär risken för att inte heller delgiv-
ningsförsändelsen kommit fram vara så stor att aktiebolaget normalt inte
bör anses delgivet. Ett annat fall är att någon som företräder bolaget hör
av sig med anledning av meddelandet och anmäler att bolaget inte fått
själva delgivningsförsändelsen. En sådan anmälan skall naturligtvis
också medföra att delgivning inte skall anses ha skett, under
förutsättning att det inte finns tillräcklig anledning att anta att anmälaren
lämnar oriktiga uppgifter i syfte att hålla bolaget undan delgivning.
Prop. 1996/97:132
14.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om
förvaltning av samfälligheter
9§
Paragrafen handlar om delgivning med delägare i en samfällighet.
Paragrafen har justerats med anledning av ändringarna i 16 § andra
stycket delgivningslagen. Den nya 16 § andra stycket punkt 4 delgiv-
ningslagen, liksom punkt 1 och 3, omfattas inte av undantagen i
förevarande paragraf och skall således kunna användas vid delgivning i
de nu aktuella fallen.
14.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:533) om
fiskevårdsområden
Paragrafen handlar om delgivning med ägare av fiske. Paragrafen har
justerats med anledning av ändringarna i 16 § andra stycket delgiv-
ningslagen. Den nya 16 § andra stycket punkt 4 delgivningslagen,
liksom punkt 1 och 3, omfattas inte av undantagen i förevarande
paragraf och skall således kunna användas vid delgivning i de nu
aktuella fallen.
29
Förslag till lag om ändring i delgivningslagen ( 1970:428)
Härigenom föreskrivs att 3, 9, 16, 17 och 19 §§ delgivningslagen
(1970:428) skall ha följande lydelse.
Prop. 1996/97:132
Bilaga 1
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 §*
Myndighet ombesörjer delgiv-
ning genom att sända handlingen
med post eller överlämna den
med bud eller på annat sätt till
den sökte, varvid som bevis att
denne har mottagit försändelsen
begäres delgivningskvitto eller
mottagningsbevis (ordinär del-
givning). Ordinär delgivning
kan också ske genom förenklad
delgivning enligt 3 a §.
Myndighet ombesörjer delgiv-
ning genom att sända handlingen
med post eller överlämna den
med bud eller på annat sätt till
den sökte, varvid som bevis att
denne har mottagit försändelsen
begäres delgivningskvitto eller
mottagningsbevis (ordinär del-
givning). Ordinär delgivning
kan också ske genom förenklad
delgivning enligt 3 a § eller
genom särskild delgivning med
aktiebolag enligt 9 § tredje
stycket.
Om det finns anledning antaga att delgivningskvitto eller mottagnings-
bevis ej kommer att lämnas eller ej kommer att erhållas i tid, får myn-
dighet som regeringen bestämmer ombesörja att handlingen överlämnas
till den sökte i särskild ordning genom postbefordringsföretag som rege-
ringen bestämmer (särskild postdelgivning).
När det är lämpligt, får en myndighet delge kallelser, meddelanden
och andra handlingar, som inte är omfattande eller annars av svår-
tillgängligt innehåll, genom att innehållet läses upp vid telefonsamtal
med den sökte och handlingen därefter sänds till denne med post
(telefondelgivning). Sådan delgivning får inte avse stämningsansök-
ningar eller andra handlingar genom vilka förfarandet vid
myndigheterna inleds.
Kan delgivning inte ske enligt första - tredje styckena, får delgivning
ske genom stämningsman eller annan, vars intyg enligt 24 § första
stycket utgör fullt bevis om delgivning (stämningsmannadelgivning).
I fall som avses i 15 och 16 §§ får delgivning ske genom kungörelse
(kungörelsedelgivning).
Senaste lydelse 1995:1311.
30
9 §2
Skall delgivning ske med annan juridisk person än staten, överbringas
handlingen till någon som har rätt att företräda den juridiska personen
eller, om flera är gemensamt behöriga, till någon av dem. Saknas
behörig ställföreträdare men finns någon som har rätt att sammankalla
dem som skall besluta i den juridiska personens angelägenheter, över-
bringas handlingen till denne.
Har ett försök till delgivning enligt första stycket misslyckats eller
bedöms delgivningsförsök som utsiktslösa, får delgivning ske genom att
handlingen överbringas till en suppleant för en behörig ställföreträdare.
Suppleanten skall utan dröjsmål lämna handlingen till någon som har
rätt att företräda den juridiska personen.
Har ett försök till delgivning
med ett aktiebolag enligt första
stycket misslyckats eller bedöms
delgivningsförsök som utsikts-
lösa, får delgivning ske genom
att myndigheten sänder hand-
lingen med post till aktiebolaget
under dess registrerade post-
adress (särskild delgivning med
aktiebolag).
Delgivning med dödsbo genom att handlingen överbringas till någon
av dödsbodelägarna får ske endast om denne sitter i boet eller om
delgivningen föranleds av att dödsboet innehar fast egendom som är
taxerad som lantbruksenhet. Dödsbodelägare som mottagit handlingen
skall utan dröjsmål underrätta övriga delägare om delgivningen.
Dödsbodelägare som sitter i boet har rätt att taga emot handlingen,
även om boet ej förvaltas av delägarna. Han svarar i sådant fall för att
handlingen utan dröjsmål lämnas till någon som har rätt att företräda
boet.
Prop. 1996/97:132
Bilaga 1
Delgivning med en obestämd
krets personer sker genom
kungörelse. Kungörelsedelgiv-
ning får också användas, om ett
stort antal personer skall delges
och det skulle innebära större
kostnad och besvär än som är
försvarligt med hänsyn till ända-
målet med delgivningen att
överbringa handlingen eller
§3
Delgivning med en obestämd
krets personer sker genom
kungörelse.
Kungörelsedelgivning får ock-
så användas
1. om ett stort antal personer
skall delges och det skulle in-
nebära större kostnad och besvär
än som är försvarligt med
hänsyn till ändamålet med
delgivningen att överbringa
2 Senaste lydelse 1990:1410.
3 Senaste lydelse 1992:1250.
31
|
meddelande enligt 6 § andra |
handlingen eller meddelande Prop. 1996/97:132 2. om delägare eller medlem- mar som avses i 10 § inte före- |
|
Företrädes delägare eller Kungörelsedelgivning får |
träds av känd styrelse eller 3. om en juridisk person i 4. om ett aktiebolag saknar en |
17 §4
|
Kungörelsedelgivning sker |
Kungörelsedelgivning sker |
4 Senaste lydelse 1993:1688.
32
lokal inom samma tid. Detta
förfarande får också användas,
om kungörelsedelgivning enligt
15 § ägt rum och därefter ny
delgivning skall ske i samma
mål eller ärende. Vid delgivning
i fall som avses i 16 § första
stycket andra meningen med de
personer som hyr eller annars
innehar lägenhet i samma fastig-
het skall dessutom meddelandet
anslås inom fastigheten på
lämpligt sätt inom tio dagar från
beslutet om kungörelsedelgiv-
ning.
I fall som avses i 16 § första
och andra stycket sänds
dessutom meddelande med post
till någon eller några av de
personer som söks för delgiv-
ning under deras vanliga
adresser för att vara tillgängligt
för alla dem som avses med
delgivningen. Ingår statlig
myndighet eller kommun bland
dem som avses med delgiv-
ningen, skall sådant meddelande
alltid sändas till myndigheten
eller kommunen. Gäller delgiv-
ningen i fall som avses i 16 §
första stycket andra meningen
de personer som hyr eller
annars innehar lägenhet i samma
fastighet, skall i stället hand-
lingen eller meddelandet enligt 6
§ andra stycket sändas med post
till var och en av dem, om inte
också detta förfarande skulle
medföra större kostnad och
besvär än som är försvarligt
med hänsyn till ändamålet med
delgivningen.
Har i fall som avses i 16 §
tredje stycket den juridiska
personen en registrerad post-
adress, sänds dessutom med-
delande med post till den juri-
diska personen under denna
adress.
lokal inom samma tid. Detta
förfarande får också användas,
om kungörelsedelgivning enligt
15 § ägt rum och därefter ny
delgivning skall ske i samma
mål eller ärende. Vid delgivning
1 fall som avses i 16 § andra
stycket 1 med de personer som
flyr eller annars innehar lägen-
het i samma fastighet skall dess-
utom meddelandet anslås inom
fastigheten på lämpligt sätt inom
tio dagar från beslutet om
kungörelsedelgivning.
I fall som avses i 16 § första
stycket och andra stycket 1 och
2 sänds dessutom meddelande
med post till någon eller några
av de personer som söks för
delgivning under deras vanliga
adresser för att vara tillgängligt
för alla dem som avses med
delgivningen. Ingår statlig myn-
dighet eller kommun bland dem
som avses med delgivningen,
skall sådant meddelande alltid
sändas till myndigheten eller
kommunen. Gäller delgivningen
i fall som avses i 16 § andra
stycket 1 de personer som hyr
eller annars innehar lägenhet i
samma fastighet, skall i stället
handlingen eller meddelandet
enligt 6 § andra stycket sändas
med post till var och en av dem,
om inte också detta förfarande
skulle medföra större kostnad
och besvär än som är försvarligt
med hänsyn till ändamålet med
delgivningen.
Har i fall som avses i 16
andra stycket 3 den juridiska
personen en registrerad post-
adress, sänds dessutom med-
delande med post till den juri-
diska personen under denna
adress.
Prop. 1996/97:132
Bilaga 1
19 §5 Prop. 1996/97:132
Delgivning har skett genom att den som söks för delgivning själv har Bilaga 1
mottagit handlingen, oavsett på vilket sätt den kommit honom till handa.
Har den sökte kvitterat postförsändelse som hämtats av bud, skall den
anses ha kommit honom till handa samma dag som den avhämtats av
budet.
Förekommer vid särskild postdelgivning eller stämningsmannadelgiv-
ning att den som sökes för delgivning vägrar att taga emot handlingen,
anses delgivning ändå ha skett.
Delgivning skall anses ha skett
enligt 6 § andra stycket genom att handlingen är tillgänglig och med-
delandet delgivits,
enligt 3 a § när två veckor förflutit från det att meddelandet skickades
med post och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som
osannolikt att handlingen före tvåveckorstidens utgång kommit fram till
den söktes senast kända adress,
enligt 3 § tredje stycket, 12 eller 13 § genom att det blivit fullgjort
|
som föreskrivs där, |
enligt 9 § tredje stycket när |
enligt 15 § andra stycket sista punkten genom att handlingen lämnats
i den söktes hemvist eller fästs på dörren till hans bostad,
enligt 17 § på tionde dagen efter beslutet om kungörelsedelgivning
under förutsättning att det blivit fullgjort som föreskrives i paragrafens
första stycke.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
5 Senaste lydelse 1993:1688.
34
Efter remiss har yttrande avgetts av Riksdagens ombudsmän, Hovrätten
för Övre Norrland, Handens tingsrätt, Göteborgs tingsrätt,
Kammarrätten i Jönköping, Justitiekanslem, Domstolsverket, Riks-
åklagaren, Rikspolisstyrelsen, Riksskatteverket, Riksrevisionsverket,
Patent- och registreringsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län,
Kronofogdemyndigheten i Stockholms län, Skattemyndigheten i
Stockholms län, Sveriges advokatsamfund, Svenska Revisorsamfundet,
Konkursförvaltarkollegiemas förening, Sveriges Ackordscentral,
Sveriges Industriförbund, Svenska Bankföreningen och Företagarnas
Riksorganisation.
Prop. 1996/97:132
Bilaga 2
35
1 Förslag till lag om ändring i delgivningslagen
(1970:428)
Härigenom föreskrivs att 3, 9, 16, 17 och 19 §§ delgivningslagen
(1970:428) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:132
Bilaga 3
3 §‘
Myndighet ombesörjer delgiv-
ning genom att sända handlingen
med post eller överlämna den
med bud eller på annat sätt till
den sökte, varvid som bevis att
denne har mottagit försändelsen
begärs delgivningskvitto eller
mottagningsbevis (ordinär del-
givning). Ordinär delgivning
kan också ske genom förenklad
delgivning enligt 3 a §.
Myndighet ombesörjer delgiv-
ning genom att sända handlingen
med post eller överlämna den
med bud eller på annat sätt till
den sökte, varvid som bevis att
denne har mottagit försändelsen
begärs delgivningskvitto eller
mottagningsbevis (ordinär del-
givning). Ordinär delgivning
kan också ske genom förenklad
delgivning enligt 3 a § eller
genom särskild delgivning med
aktiebolag enligt 9 § tredje
stycket.
Om det finns anledning antaga att delgivningskvitto eller mottagnings-
bevis ej kommer att lämnas eller ej kommer att erhållas i tid, får
myndighet som regeringen bestämmer ombesörja att handlingen över-
lämnas till den sökte i särskild ordning genom postbefordringsföretag
som regeringen bestämmer (särskild postdelgivning).
När det är lämpligt, får en myndighet delge kallelser, meddelanden
och andra handlingar, som inte är omfattande eller annars av svår-
tillgängligt innehåll, genom att innehållet läses upp vid telefonsamtal
med den sökte och handlingen därefter sänds till denne med post (tele-
fondelgivning). Sådan delgivning får inte avse stämningsansökningar
eller andra handlingar genom vilka förfarandet vid myndigheten inleds.
Kan delgivning inte ske enligt första - tredje styckena, får delgivning
ske genom stämningsman eller annan, vars intyg enligt 24 § första
stycket utgör fullt bevis om delgivning (stämningsmannadelgivning).
I fall som avses i 15 och 16 §§ får delgivning ske genom kungörelse
(kungörelsedelgivning).
Senaste lydelse 1995:1311.
36
9 §2
Skall delgivning ske med annan juridisk person än staten, överbringas
handlingen till någon som har rätt att företräda den juridiska personen
eller, om flera är gemensamt behöriga, till någon av dem. Saknas
behörig ställföreträdare men finns någon som har rätt att sammankalla
dem som skall besluta i den juridiska personens angelägenheter,
överbringas handlingen till denne.
Har ett försök till delgivning enligt första stycket misslyckats eller
bedöms delgivningsförsök som utsiktslösa, får delgivning ske genom att
handlingen överbringas till en suppleant för en behörig ställföreträdare.
Suppleanten skall utan dröjsmål lämna handlingen till någon som har
rätt att företräda den juridiska personen.
Om ett försök till delgivning
med ett aktiebolag enligt första
stycket har misslyckats eller
delgivningsförsök bedöms som
utsiktslösa och det inte är
olämpligt med hänsyn till
omständigheterna, får delgiv-
ning ske genom att myndigheten
sänder handlingen med post till
aktiebolaget och minst en dag
senare skickar ett meddelande
om att handlingen har sänts
(särskild delgivning med aktie-
bolag). Handlingen och med-
delandet skall skickas till den
postadress som är registrerad
för bolaget i aktiebolagsregistret
som förs av Patent- och regist-
reringsverket.
Delgivning med dödsbo genom att handlingen överbringas till någon
av dödsbodelägarna får ske endast om denne sitter i boet eller om
delgivningen föranleds av att dödsboet innehar fast egendom som är
taxerad som lantbruksenhet. Dödsbodelägare som mottagit handlingen
skall utan dröjsmål underrätta övriga delägare om delgivningen.
Dödsbodelägare som sitter i boet har rätt att taga emot handlingen,
även om boet ej förvaltas av delägarna. Han svarar i sådant fall för att
handlingen utan dröjsmål lämnas till någon som har rätt att företräda
boet.
16 §3
Delgivning med en obestämd Delgivning med en obestämd
krets personer sker genom
Prop. 1996/97:132
Bilaga 3
2 Senaste lydelse 1990:1410.
3 Senaste lydelse 1992:1250.
37
kungörelse. Kungörelsedelgiv-
ning får också användas, om ett
stort antal personer skall delges
och det skulle innebära större
kostnad och besvär än som är
försvarligt med hänsyn till
ändamålet med delgivningen att
överbringa handlingen eller
meddelande enligt 6 § andra
stycket till envar av dem.
Företrädes delägare eller med-
lemmar som avses i 10 § ej av
känd styrelse eller förvaltare och
finns ej heller någon samman-
kallande, får kungörelsedelgiv-
ning användas, om delägarna
eller medlemmarna är fler än
tio.
Kungörelsedelgivning får
också användas om en juridisk
person i strid med gällande
bestämmelser saknar registrerad
behörig företrädare och någon i
Sverige bosatt person inte har
utsetts att på den juridiska
personens vägnar ta emot del-
givning samt försök till delgiv-
ning enligt 9 och 11-13 §§ har
misslyckats eller bedömts som
utsiktslösa.
krets personer sker genom
kungörelse.
Kungörelsedelgivning får
också användas
1. om ett stort antal personer
skall delges och det skulle in-
nebära större kostnad och besvär
än som är försvarligt med hän-
syn till ändamålet med del-
givningen att överbringa hand-
lingen eller meddelande enligt
6 § andra stycket till var och en
av dem,
2. om delägare eller medlem-
mar som avses i 10 § inte före-
träds av känd styrelse eller
förvaltare och det inte heller
finns någon sammankallande och
delägarna eller medlemmarna är
fler än tio,
3. om en juridisk person i
strid med gällande bestämmelser
saknar registrerad behörig
företrädare och någon i Sverige
bosatt person inte har utsetts att
på den juridiska personens
vägnar ta emot delgivning samt
försök till delgivning enligt 9
och 11-13 §§ har misslyckats
eller bedömts som utsiktslösa,
eller
Prop. 1996/97:132
Bilaga 3
4. om ett aktiebolag saknar en
registrerad postadress som kan
användas för delgivning enligt
9 § tredje stycket.
17 §4
Kungörelsedelgivning sker
genom att handlingen hålls till-
gänglig viss tid hos myndigheten
eller på plats, som myndigheten
bestämmer, och genom att med-
delande härom och om hand-
lingens huvudsakliga innehåll
Senaste lydelse 1993:1688.
Kungörelsedelgivning sker
genom att handlingen hålls till-
gänglig viss tid hos myndigheten
eller på plats, som myndigheten
bestämmer, och genom att
meddelande härom och om
handlingens huvudsakliga inne-
38
införs i Post- och Inrikes
Tidningar och ortstidning eller
endera av dessa inom tio dagar
från beslutet om kungö-
relsedelgivning. Om det finns
särskild anledning att anta att
införande i tidning är menings-
löst, får meddelandet i stället
anslås i myndighetens lokal
inom samma tid. Detta för-
farande får också användas, om
kungörelsedelgivning enligt 15 §
ägt rum och därefter ny
delgivning skall ske i samma
mål eller ärende. Vid delgivning
i fall som avses i 16 § första
stycket andra meningen med de
personer som hyr eller annars
innehar lägenhet i samma
fastighet skall dessutom medde-
landet anslås inom fastigheten
på lämpligt sätt inom tio dagar
från beslutet om kungörelse-
delgivning.
I fall som avses i 16 § första
och andra stycket sänds
dessutom meddelande med post
till någon eller några av de
personer som söks för delgiv-
ning under deras vanliga
adresser för att vara tillgängligt
för alla dem som avses med
delgivningen. Ingår statlig myn-
dighet eller kommun bland dem
som avses med delgivningen,
skall sådant meddelande alltid
sändas till myndigheten eller
kommunen. Gäller delgivningen
i fall som avses i 16 § första
stycket andra meningen de
personer som hyr eller annars
innehar lägenhet i samma fastig-
het, skall i stället handlingen
eller meddelande enligt 6 §
andra stycket sändas med post
till var och en av dem, om inte
också detta förfarande skulle
medföra större kostnad och
besvär än som är försvarligt
håll införs i Post- och Inrikes Prop. 1996/97:132
Tidningar och ortstidning eller Bilaga 3
endera av dessa inom tio dagar
från beslutet om kungö-
relsedelgivning. Om det finns
särskild anledning att anta att
införande i tidning är menings-
löst, får meddelandet i stället
anslås i myndighetens lokal
inom samma tid. Detta för-
farande får också användas, om
kungörelsedelgivning enligt 15 §
ägt rum och därefter ny
delgivning skall ske i samma
mål eller ärende. Vid delgivning
i fall som avses i 16 § andra
stycket 1 med de personer som
hyr eller annars innehar lägenhet
1 samma fastighet skall dessutom
meddelandet anslås inom
fastigheten på lämpligt sätt inom
tio dagar från beslutet om
kungörelsedelgivning.
I fall som avses i 16 § första
stycket och andra stycket 1 och
2 sänds dessutom meddelande
med post till någon eller några
av de personer som söks för
delgivning under deras vanliga
adresser för att vara tillgängligt
för alla dem som avses med
delgivningen. Ingår statlig myn-
dighet eller kommun bland dem
som avses med delgivningen,
skall sådant meddelande alltid
sändas till myndigheten eller
kommunen. Gäller delgivningen
i fall som avses i 16 § andra
stycket 1 de personer som hyr
eller annars innehar lägenhet i
samma fastighet, skall i stället
handlingen eller meddelandet
enligt 6 § andra stycket sändas
med post till var och en av
dem, om inte också detta
förfarande skulle medföra större
kostnad och besvär än som är 7 o
med hänsyn till ändamålet med
delgivningen.
Har i fall som avses i 16 §
tredje stycket den juridiska
personen en registrerad post-
adress, sänds dessutom med-
delande med post till den juri-
diska personen under denna
adress.
försvarligt med hänsyn till
ändamålet med delgivningen.
Har i fall som avses i 16 §
andra stycket 3 den juridiska
personen en registrerad post-
adress, sänds dessutom medde-
lande med post till den juridiska
personen under denna adress.
Prop. 1996/97:132
Bilaga 3
19 §5
Delgivning har skett genom att den som söks för delgivning själv har
mottagit handlingen, oavsett på vilket sätt den kommit honom till handa.
Har den sökte kvitterat postförsändelse som hämtats av bud, skall den
anses ha kommit honom till handa samma dag som den avhämtats av
budet.
Förekommer vid särskild postdelgivning eller stämningsmannadelgiv-
ning att den som sökes för delgivning vägrar att taga emot handlingen,
anses delgivning ändå ha skett.
Delgivning skall anses ha skett
enligt 6 § andra stycket genom att handlingen är tillgänglig och
meddelandet delgivits,
enligt 3 a § när två veckor förflutit från det att meddelandet skickades
med post och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som
osannolikt att handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit fram
till den söktes senast kända adress,
enligt 3 § tredje stycket, 12 eller 13 § genom att det blivit fullgjort
som föreskrivs där,
enligt 9 § tredje stycket när
två veckor förflutit från det att
meddelandet skickades med post
och det inte med hänsyn till
omständigheterna framstår som
osannolikt att handlingen före
tvåveckorsfristens utgång kom-
mit fram till den registrerade
postadressen,
enligt 15 § andra stycket sista punkten genom att handlingen lämnats
i den söktes hemvist eller fästs på dörren till hans bostad,
enligt 17 § på tionde dagen efter beslutet om kungörelsedelgivning
under förutsättning att det blivit fullgjort som föreskrivs i paragrafens
första stycke.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
Senaste lydelse 1993:1688.
40
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om
förvaltning av samfälligheter
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter skall ha följande lydelse.
Prop. 1996/97:132
Bilaga 3
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Till sammanträdet skall
samtliga kända delägare kallas.
Är det ovisst vilken av flera
som är delägare, kallas
samtliga. Om det kan antagas
att okända delägare finns,
utfärdas kallelse även på dessa.
Kallelse skall i god tid före
sammanträdet delges delägarna.
10 § första stycket och 16 §
andra stycket delgivningslagen
(1970:428) äger icke tillämpning
på sådan delgivning.
Till sammanträdet skall
samtliga kända delägare kallas.
Är det ovisst vilken av flera
som är delägare, kallas
samtliga. Om det kan antas att
okända delägare finns, utfärdas
kallelse även på dessa.
Kallelse skall i god tid före
sammanträdet delges delägarna.
För sådan delgivning gäller inte
bestämmelserna i 10 § första
stycket och 16 § andra stycket 2
delgivningslagen (1970:428).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
41
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:533) om
fiskevårdsområden
Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1981:533) om
fiskevårdsområden skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
14 §
Förrättningsmannen skall kalla
ägarna av fisket till samman-
trädet. Kallelsen skall innehålla
en kort beskrivning av den
avsedda områdesbildningen samt
uppgift om tid och plats där
ansökningshandlingarna och
fiskerättsförteckningen finns till-
gängliga. I kallelsen skall anges
att ägare av fiske bör senast vid
sammanträdet muntligen eller
skriftligen framföra sina syn-
punkter på områdesbildningen
och fiskerättsförteckningen samt
lägga fram skriftlig utredning
som han önskar åberopa till stöd
för erinringar mot fiskerätts-
förteckningen. Om det inte kan
antagas, att fiskerättsförteck-
ningen är fullständig, utfärdas
kallelse även på okända ägare av
fiske. Kallelsen skall i god tid
före sammanträdet delges ägarna
av fisket. För sådan delgivning
gäller inte bestämmelserna i 10
§ första stycket och 16 § andra
stycket delgivningslagen
(1970:428).
Förrättningsmannen skall kalla
ägarna av fisket till samman-
trädet. Kallelsen skall innehålla
en kort beskrivning av den
avsedda områdesbildningen samt
uppgift om tid och plats där
ansökningshandlingarna och
fiskerättsförteckningen finns till-
gängliga. I kallelsen skall anges
att ägare av fiske bör senast vid
sammanträdet muntligen eller
skriftligen framföra sina syn-
punkter på områdesbildningen
och fiskerättsförteckningen samt
lägga fram skriftlig utredning
som han önskar åberopa till stöd
för erinringar mot fiskerätts-
förteckningen. Om det inte kan
antas, att fiskerättsförteck-
ningen är fullständig, utfärdas
kallelse även på okända ägare av
fiske. Kallelsen skall i god tid
före sammanträdet delges ägarna
av fisket. För sådan delgivning
gäller inte bestämmelserna i 10
§ första stycket och 16 § andra
stycket 2 delgivningslagen
(1970:428).
Förrättningsmannen skall alltid underrätta kommunen om innehållet i
kallelsen.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar
även då ett nytt sammanträde utsätts. Om vid ett sammanträde har
tillkännagetts tid och plats för nästa sammanträde, behöver inte kallelse
delges den som kallats i föreskriven ordning till det sammanträde då
tillkännagivandet skett.
Prop. 1996/97:132
Bilaga 3
1 Senaste lydelse 1991:380.
42
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
Prop. 1996/97:132
Bilaga 3
43
Utdrag ur protokoll vid sammanträdet 1997-01-20
Prop. 1996/97:132
Bilaga 4
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertill Voss, justitierådet Johan
Munck, regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.
Enligt en lagrådsremiss den 16 januari 1997 (Justitiedepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),
2. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter,
3. lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ebba
Sveme.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)
9 §
Av motiven framgår att det nya sättet för delgivning med aktiebolag är
avsett att tillämpas även i fall då behörig registrerad ställföreträdare för
bolaget saknas. Detta förhållande föranleder inte i och för sig någon
erinran. I fall av detta slag uppkommer emellertid ofta frågan om
bolaget över huvud taget har processbehörighet, en fråga i vilken
nuvarande praxis har betecknats som motsägelsefull (se Justitie-
ombudsmännens ämbetsberättelse 1994-95 s. 24 ff). Det remitterade
förslaget undanröjer inte den osäkerhet som för närvarande har ansetts
föreligga i denna fråga. Spörsmålet i vad mån exempelvis tredskodom
kan meddelas mot ett bolag som saknar behörig registrerad ställ-
företrädare men som delgetts enligt de nya reglerna blir således en fråga
för rättstillämpningen.
Särskild delgivning med aktiebolag får enligt förslaget till nytt tredje
stycke ske bl.a. under den förutsättningen att det inte är olämpligt med
hänsyn till omständigheterna. Delgivningen skall ske genom att
handlingen och kontrollmeddelandet skickas till den postadress som är
registrerad i aktiebolagsregistret.
Det kan förekomma att ett aktiebolag visserligen har en registrerad
postadress men att denna inte överensstämmer med bolagets faktiska
adress. Om den delgivande myndigheten känner till att den registrerade
adressen inte är användbar för delgivning, måste det enligt Lagrådets
mening anses olämpligt att skicka delgivningshandlingen och kontroll-
meddelandet till den registrerade adressen. Eftersom institutet särskild
delgivning med aktiebolag då inte kan tillämpas får kungörelsedelgiv-
ning enligt 16 § andra stycket 4 i stället användas.
44
Övriga lagförslag
Förslagen lämnas utan erinran.
Prop. 1996/97:132
Bilaga 4
45
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 februari 1997
Prop. 1996/97:132
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Hjelm-Wallén, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg,
Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh,
Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Pagrotsky
Regeringen beslutar proposition 1996/97:132 Delgivning med
aktiebolag.
46
gotab 52870, Stockholm 1997