Regeringens proposition

1996/97:121

Systembrister och missbruk inom
socialförsäkringssystemen

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 6 mars 1997

Lena Hjelm-Wallén

Maj-Inger Klingvall
(Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ett antal lagändringar som är avsedda att förbättra de
allmänna försäkringskassornas utrednings- och kontrollmöjligheter i försäkrings-
och bidragsärenden. Det föreslås att den utredningsåtgärd som består i att
försäkringskassan besöker den försäkrade, och som i dag har lagstöd bara för
sjukpenning-, rehabiliterings- och förtidspensionsärenden, lagregleras generellt
för hela socialförsäkrings- och bidragsområdet. Vidare föreslås en lagändring
för att försäkringskassorna åter skall få möjlighet att få del av
adressuppgifter så som var fallet före bolagiseringen av Postverket. Slutligen
föreslås att det införs en generell regel om att uppgifter som den försäkrade
lämnar för försäkringskassans bedömning av rätten till olika förmåner skall, när
det gäller uppgifter om faktiska förhållanden, lämnas på heder och samvete om
inte särskilda skäl talar mot det. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1
oktober 1997.

1

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut........................4
2 Lagtext............................................4
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring.............................4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag...........................8
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om
förlängt barnbidrag...........................9
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1463) om
bidrag vid adoption av utländska barn........10
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1645) om
ersättning och ledighet för närståendevård...11
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:225) om
ersättning till smittbärare..................12
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om
sjuklön......................................13
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1488) om
handläggning av vissa ersättningar till den som tjänst-
gör inom totalförsvaret......................14
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:389) om
assistansersättning..........................15
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag................................16
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer..............17
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om
underhållsstöd...............................18
2.13 Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)19
3 Ärendet och dess beredning........................20
4 Principiella utgångspunkter.......................21
5 Vidtagna, pågående och planerade åtgärder.........23
6 Besök i utrednings- och kontrollsyfte.............27
6.1 Nuvarande regler.............................27
6.2 Förslag till nya regler......................29
7 Tillgång till uppgifter om adresser...............33
8 Uppgifter lämnas på heder och samvete.............36
9 Ekonomiska konsekvenser...........................38
10 Författningskommentar.............................38
10.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring............................38

10.2 Förslagen till lagar om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag, lagen (1986:378) om förlängt
barnbidrag, lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption
av utländska barn, lagen (1988:1645) om ersättning
och ledighet för närståendevård, lagen (1989:225) om
ersättning till smittbärare, lagen (1991:1047) om sjuk-
lön, lagen (1991:1488) om handläggning av vissa er-
sättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret,
lagen (1993:389) om assistansersättning, lagen
(1993:737) om bostadsbidrag, lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer, lagen (1996:1030) om
underhållsstöd...............................40
10.3 Förslaget till lag om ändring i postlagen (1993:1684)41

Bilaga 1Förteckning över remissinstanser.............42
Bilaga 2Lagrådsremissens lagförslag..................43
Bilaga 3Lagrådets yttrande...........................59
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 199762

2

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,
3. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,
4. lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska
barn,
5. lag om ändring i lagen (1988:1645) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
6. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare,
7. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,
8. lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar
till den som tjänstgör inom totalförsvaret,
9. lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning,
10. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
11. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,
12. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,
13. lag om ändring i postlagen (1993:1684).

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1
dels att 3 kap. 17 §, 4 kap. 18 §, 20 kap. 3 och 8 §§ samt 22 kap. 16 § skall
ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 20 kap. 8 a §, av följande

lydelse.

-------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
17 §2 Sjukpenning får, om omständigheterna motiverar det, dras in eller sättas
ned om en försäkrad

-------------------------------------------------------
a) vägrar att ta emot a) underlåter att meddela
besök av en person, som fått försäkringskassan sin
i uppdrag av vistelseadress när han
försäkringskassan att utreda under sjukdomsfall vistas
rätten till sjukpenning annat än tillfälligt på annan
eller behovet av adress än den som angetts
rehabiliteringsåtgärd, till kassan,

1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse
1987:223. b) underlåter att enligt
b) underlåter att meddela 6 § första stycket anmäla
försäkringskassan sin sådan ändring som är av
vistelseadress när han betydelse för rätten till
under sjukdomsfall vistas sjukpenning eller för
annat än tillfälligt på annansjukpenningens storlek.
adress än den som angetts
till kassan,
c) underlåter att enligt
6 § första stycket anmäla
sådan ändring, som är av
betydelse för rätten till
sjukpenning eller för
sjukpenningens storlek.
Angående nedsättning eller indragning i andra fall av ersättning som här avses
stadgas i 20 kap. 3 §.

4 kap.
18 §3
-------------------------------------------------------
Bestämmelserna i 3 kap. 6 Bestämmelserna i 3 kap. 6
§, 13 § första stycket, 16 § §, 13 § första stycket, 16 §
första-femte styckena och första-femte styckena och
17 § första stycket a och c 17 § första stycket b samt
samt andra stycket andra stycket tillämpas även
tillämpas även i fråga om i fråga om föräldrapenningför-
föräldrapenningförmåner. måner. Bestämmelserna i 3
Bestämmelserna i 3 kap. 15 § kap. 15 § och 17 § första
och 17 § första stycket b stycket a tillämpas även i
tillämpas även i fråga om fråga om tillfällig
tillfällig föräldrapenning. föräldrapenning.
Vid beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenningförmån anses en
dag med tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels föräldrapenning som motsvarande
andel av en dag.
Om en föräldrapenningförmån tillkommer en förälder som inte har fyllt 18 år,
får försäkringskassan på framställning av socialnämnden besluta att
föräldrapenningen helt eller delvis skall utbetalas till annan person eller till
nämnden att användas till förälderns och familjens nytta.
Är en kvinna vid tiden för förlossningen intagen i kriminalvårdsanstalt eller
ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av
unga, får försäkringskassan på framställning av föreståndaren för inrättningen
besluta, att den föräldrapenning som tillkommer kvinnan skall utbetalas till
föreståndaren för att användas till kvinnans och barnets nytta.

20 kap.
3 §4 Ersättning enligt denna lag får dras in eller sättas ned, om den som är
berättigad till ersättningen
a) ådragit sig sjukdomen eller skadan vid uppsåtligt brott som han har dömts
för genom dom som har vunnit laga kraft;
b) vägrar att genomgå undersökning av läkare eller att följa läkares
föreskrifter;
c) underlåter att ge in sådant läkarintyg, läkarutlåtande, försäkran eller
särskild försäkran som skall ges in till försäkringskassan enligt 3 kap. 8 §;

3 Senaste lydelse 1996:1544.
4 Senaste lydelse 1995:508.
d) medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande
uppgift angående förhållande, som är av betydelse för rätten till ersättning.
Vägrar en försäkrad utan giltig anledning att genomgå sådan behandling,
utredning eller rehabilitering som avses i 3 kap. 7 b och 8 a §§, 7 kap. 3 b §
eller 22 kap. 4, 5 och 7 §§ får sjukpenning eller förtidspension helt eller
delvis tills vidare förvägras honom, under förutsättning att han erinrats om
denna påföljd. Motsvarande skall gälla i fråga om särskild efterlevandepension,
om den efterlevande utan giltig anledning vägrar att följa ett villkor som
uppställts med stöd av 16 kap. 3 §.

-------------------------------------------------------
Om någon som är berättigad
till ersättning enligt
denna lag i annat fall
underlåter att lämna upp-
gifter i enlighet med vad
som anges i 8 § eller vägrar
att ta emot besök som anges
där, får ersättningen dras in
eller sättas ned om om-
ständigheterna motiverar

det.
8 §5
-------------------------------------------------------
Den som är försäkrad eller Den som är försäkrad eller
eljest äger rätt till på annan grund har rätt till
ersättning enligt denna lag ersättning enligt denna lag
åligger att, i enlighet med är skyldig att lämna de
de föreskrifter som med- uppgifter som är av be-
delas av regeringen eller, tydelse för tillämpningen av
efter regeringens lagen. Beträffande den som
bestämmande, av Riksför- är omyndig eller har god
säkringsverket, lämna de man eller förvaltare enligt
uppgifter, som är av föräldrabalken har förmyn-
betydelse för tillämpningen daren eller, om det kan
av lagen. Beträffande den anses följa av uppdraget,
som är omyndig eller har gode mannen eller
god man eller förvaltare förvaltaren skyldighet att
enligt föräldrabalken har lämna uppgifterna.
förmyndaren eller, om det
kan anses följa av upp-
draget, gode mannen eller
förvaltaren skyldighet att
lämna uppgifterna.
-------------------------------------------------------
Uppgifter om faktiska
förhållanden skall lämnas på
heder och samvete, om inte
särskilda skäl talar mot
det.
Närmare föreskrifter om
skyldighet att lämna upp-
gifter enligt första och
andra styckena meddelas av
regeringen eller efter
regeringens bemyndigande
Riksförsäkringsverket.
-------------------------------------------------------
Den som driver en Även i andra fall än när
sjukvårdsinrättning som är det är särskilt föreskrivet
att anse som sjukhus får den allmänna
enligt denna lag är skyldig försäkringskassan för bedöm-
att meddela den allmänna ningen av rätten till
för- ersättning

5 Senaste lydelse som försäkringskassan be-
1992:1737. talar ut enligt denna lag
säkringskassan när en 1. göra förfrågan hos den
patient, som är försäkrade eller någon annan
avgiftsskyldig enligt 2 som kan antas kunna lämna
kap. 12 §, tas in för vård pånödvändiga uppgifter, och
sjukhuset och när 2. besöka den försäkrade.
sjukhusvården upphör. Sådan
uppgift skall utan dröjsmål
lämnas till den
försäkringskassa där
patienten är inskriven.
-------------------------------------------------------
8 a § Den som driver en
sjukvårdsinrättning som är
att anse som sjukhus
enligt denna lag är skyldig
att meddela den allmänna
försäkringskassan när en
patient som är
avgiftsskyldig enligt 2
kap. 12 § tas in för vård på
sjukhuset och när
sjukhusvården upphör. Sådan
uppgift skall utan dröjsmål
lämnas till den försäk-
ringskassa där patienten är
inskriven.
22 kap.
16 §6
-------------------------------------------------------
Rehabiliteringsersättning Rehabiliteringsersättning
enligt detta kapitel får, enligt detta kapitel får,
om omständigheterna om omständigheterna
motiverar det, dras in motiverar det, dras in
eller sättas ned om den eller sättas ned om den
försäkrade försäkrade underlåter att
1. vägrar att ta emot till försäkringskassan anmäla
besök av en person som fått sådan ändring av förhållande,
i uppdrag av som är av betydelse för
försäkringskassan att utreda rätten till
rätten till rehabiliteringsersättning
rehabiliteringsersättning eller för rehabilite-
eller behovet av ringsersättningens storlek.
rehabiliteringsåtgärd,
2. vägrar att lämna
upplysningar som behövs för
att klarlägga behovet av
rehabiliteringsåtgärd,
3. underlåter att till
försäkringskassan anmäla sådan
ändring av förhållande, som är
av betydelse för rätten till
rehabiliteringsersättning
eller för rehabiliterings-
ersättningens storlek.
Om nedsättning eller indragning i andra fall av ersättning som här avses
föreskrivs i 20 kap. 3 §.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

6 Senaste lydelse 1991:1040.

3

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag1 skall
ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 §2
Vad som är föreskrivet om Riksförsäkringsverkets tillsyn över de allmänna
försäkringskassorna äger motsvarande tillämpning i fråga om kassornas
befattning med allmänna barnbidrag.
De närmare föreskrifter, som behövs för tillämpningen av denna lag, meddelas
av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av Riksförsäkringsverket.

-------------------------------------------------------
Bestämmelserna i 20 kap. Följande bestämmelser i
9 § lagen (1962:381) om lagen (1962:381) om allmän
allmän försäkring om försäkring skall tillämpas i
uppgiftsskyldighet för ärenden enligt denna lag:
statliga och kommunala 20 kap. 3 § tredje
myndigheter, arbetsgivare stycket om indragning
och försäkringsinrättningar eller nedsättning av
skall gälla i ärenden enligt ersättning,
denna lag. 20 kap. 8 § första-tredje
styckena och 9 § om
skyldighet att lämna
uppgifter,
20 kap. 8 § fjärde stycket
om utredningsåtgärder.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

1 Lagen omtryckt 1973:449.
2 Senaste lydelse 1982:533.

4

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om
förlängt barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag skall ha
följande lydelse.

-------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §1 I fråga om förlängt barnbidrag tillämpas även följande bestämmelser i
lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag
4 § om rätt att uppbära barnbidraget, m.m.,
5 § om utbetalning av barnbidrag till annan på framställning av socialnämnd,
7 § om rätt för kommunalt organ att uppbära allmänt barnbidrag,
11 § om tid och sätt för utbetalning av barnbidrag, m.m.,
12 § om återbetalningsskyldighet m.m.,
13 § om överlåtelse och utmätning av rätt till allmänt barnbidrag,

-------------------------------------------------------
14 § om tillsyn, 14 § om tillsyn,
verkställighetsföreskrifter verkställighetsföreskrifter,
och uppgiftsskyldighet, indragning eller ned-
sättning av ersättning,
skyldighet att lämna
uppgifter och utred-

ningsåtgärder,
15 § om ändring av beslut samt om överklagande,
18 § om verkställighet av försäkringskassas och domstols beslut, och
19 § om överenskommelser med främmande makt.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

1 Senaste lydelse 1991:223.

5

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1463) om
bidrag vid adoption av utländska barn

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av
utländska barn skall ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 § I fråga om bidrag enligt denna lag tillämpas även följande bestämmelser i
lagen (1962:381) om allmän försäkring
18 kap. 2 § om tillsyn,

-------------------------------------------------------
20 kap. 3 § tredje stycket
om indragning eller
nedsättning av ersättning,
20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet,
20 kap. 5 § om preskription,

-------------------------------------------------------
20 kap. 9 § om 20 kap. 8 § första-tredje
uppgiftsskyldighet, styckena och 9 § om
skyldighet att lämna
uppgifter,
20 kap 8 § fjärde stycket
om utredningsåtgärder,
20 kap. 10-13 §§ om omprövning och ändring av beslut samt om överklagande.
Omprövning av ett sådant beslut av en allmän försäkringskassa som har fattats
av en tjänsteman i ärende om skyldighet att återbetala bidrag skall göras av
socialförsäkringsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

6

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1465) om
ersättning och ledighet för närståendevård

Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård skall ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 § I fråga om ersättning enligt denna lag tillämpas även följande föreskrif-
ter i lagen (1962:381) om allmän försäkring, nämligen
17 kap. 1 § första stycket om sammanträffande av förmåner,
18 kap. 2 § om Riksförsäkringsverkets tillsyn,
20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

-------------------------------------------------------
20 kap. 3 § tredje
stycket om indragning
eller nedsättning av

ersättning,
20 kap. 5 § om preskription,
20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,

-------------------------------------------------------
20 kap. 8 § om 20 kap. 8 § första-tredje
uppgiftsskyldighet, styckena om skyldighet att
lämna uppgifter,
20 kap. 8 § fjärde stycket
om utredningsåtgärder,
20 kap. 16 § om verkställighetsföreskrifter.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

7

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:225) om
ersättning till smittbärare

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare
skall ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 § I fråga om ersättning enligt denna lag tillämpas även följande föreskrif-
ter i lagen (1962:381) om allmän försäkring, nämligen
18 kap. 2 § om Riksförsäkringsverkets tillsyn,
20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,
20 kap. 3 § om indragning eller nedsättning av ersättning,
20 kap. 5 § om preskription,
20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,
20 kap. 7 § om skadestånd,

-------------------------------------------------------
20 kap. 8 och 9 §§ om 20 kap. 8 § första-tredje
uppgiftsskyldighet, styckena och 9 § om
skyldighet att lämna
uppgifter,
20 kap. 8 § fjärde stycket
om utredningsåtgärder,
20 kap. 9 a § om undantag från sekretess,
20 kap. 16 § om verkställighetsföreskrifter.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

8

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om
sjuklön

Härigenom föreskrivs att 26 § lagen (1991:1047) om sjuklön skall ha följande

lydelse.

-------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
26 § I fråga om försäkringskassans handläggning av ärenden enligt 10, 11, 13,
14, 16, 17 och 20 §§ samt 24 § andra stycket och 27 § andra stycket tillämpas
följande föreskrifter i lagen (1962:381) om allmän försäkring:
18 kap. 2 § om Riksförsäkringsverkets tillsyn,
20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

-------------------------------------------------------
20 kap. 3 § tredje stycket
om indragning eller
nedsättning av ersättning,
20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet,
20 kap. 5 § om preskription,
20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,

-------------------------------------------------------
20 kap. 8 och 9 §§ om 20 kap. 8 § första-tredje
uppgiftsskyldighet, styckena och 9 § om
skyldighet att lämna
uppgifter,
20 kap. 8 § fjärde stycket
om utredningsåtgärder,
20 kap. 9 a § om undantag från sekretess.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

9

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1488) om
handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör
inom totalförsvaret

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1991:1488) om handläggning av vissa
ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret skall ha följande

lydelse.

-------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 § I fråga om familjebidrag och dagpenning tillämpas 18 kap. 2 § om tillsyn
och 20 kap. 10-13 §§ om omprövning och ändring av beslut samt om överklagande i
lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Beträffande familjebidrag tillämpas dessutom följande bestämmelser i lagen om
allmän försäkring
- 20 kap. 2 a § om förordnande till dess slutligt beslut kan fattas,

-------------------------------------------------------
- 20 kap. 3 § tredje
stycket om indragning
eller nedsättning av
ersättning,
- 20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet,
- 20 kap. 5 § om preskription,

-------------------------------------------------------
- 20 kap. 9 § om - 20 kap. 8 §
uppgiftsskyldighet. första-tredje styckena och
9 § om skyldighet att lämna
uppgifter,
- 20 kap. 8 § fjärde
stycket om
utredningsåtgärder.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

10

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:389) om
assistansersättning

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1993:389) om assistansersättning skall ha
följande lydelse.

-------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18 § I fråga om ersättning enligt denna lag tillämpas följande föreskrifter i
lagen (1962:381) om allmän försäkring, nämligen
18 kap. 2 § om Riksförsäkringsverkets tillsyn,

-------------------------------------------------------
20 kap. 3 § tredje
stycket om indragning
eller nedsättning av

ersättning,
20 kap. 5 § om preskription,
20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,

-------------------------------------------------------
20 kap. 8 och 9 §§ om 20 kap. 8 § första-tredje
uppgiftsskyldighet. styckena och 9 § om
skyldighet att lämna
uppgifter,
20 kap. 8 § fjärde stycket
om utredningsåtgärder.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

11

2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs att 30 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall ha
följande lydelse.

-------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
30 § Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall
tillämpas på bidrag enligt denna lag:
17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,
18 kap. 2 § om tillsyn,
20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

-------------------------------------------------------
20 kap. 3 § tredje
stycket om indragning
eller nedsättning av

ersättning,
20 kap. 5 § om preskription av bidrag,
20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse av bidrag,

-------------------------------------------------------
20 kap. 8 § fjärde stycket
om utredningsåtgärder,
20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myndigheter,
arbetsgivare m.fl.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

12

2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer skall ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 §1 Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall
tillämpas på bostadstillägg enligt denna lag:
16 kap. 12 § om utbetalning till annan,
17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,
18 kap. 2 § om tillsyn,
20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

-------------------------------------------------------
20 kap. 3 § tredje
stycket om indragning
eller nedsättning av

ersättning,
20 kap. 5 § om preskription av bidrag,
20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse av ersättning,

-------------------------------------------------------
20 kap. 8 § fjärde stycket
om utredningsåtgärder,
20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myndigheter,
arbetsgivare m.fl.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

1 Senaste lydelse 1995:1486.

13

2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om
underhållstöd

Härigenom föreskrivs att 42 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd skall ha
följande lydelse.

-------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
42 § Vad som i lagen (1962:381) om allmän försäkring är föreskrivet om
Riksförsäkringsverkets tillsyn över de allmänna försäkringskassorna tillämpas
också i fråga om försäkringskassornas handläggning av underhållsstöd enligt
denna lag.

-------------------------------------------------------
Bestämmelserna i 17 kap. Följande bestämmelser i
1 § och 20 kap. 9 § lagen om lagen om allmän försäkring
allmän försäkring om tillämpas också i ärenden
sammanträffande av förmåner, enligt denna lag:
bistånd enligt social- 17 kap. 1 § om
tjänstlagen samt uppgifts- sammanträffande av förmåner
skyldighet för statliga och och bistånd enligt
kommunala myndigheter och socialtjänstlagen,
för arbetsgivare och 20 kap. 3 § tredje
försäkringsinrättningar stycket om indragning
tillämpas också i ärenden eller nedsättning av
enligt denna lag. ersättning,
20 kap. 8 § första-tredje
styckena och 9 § om
skyldighet att lämna
uppgifter,
20 kap 8 § fjärde stycket
om utredningsåtgärder.
Bestämmelserna i 20 kap.
8 § första-tredje styckena
om skyldighet att lämna
uppgifter och i 20 kap. 8 §
fjärde stycket om utred-
ningsåtgärder tillämpas också
i fråga om den
bidragsskyldige.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

14

2.13 Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)

Härigenom föreskrivs att 20 § postlagen (1993:1684) skall ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
20 §1 Den som bedriver postverksamhet och därvid har fått del av eller tillgång
till uppgift som avses i 19 § första stycket skall på begäran lämna
1. uppgift om enskilds adress, telefonnummer eller arbetsplats till en
myndighet som i ett särskilt fall behöver en sådan uppgift för delgivning enligt
delgivningslagen (1970:428), om myndigheten finner att det kan antas att den som
söks för delgivning håller sig undan eller att det annars finns synnerliga skäl,
2. uppgift som rör misstanke om brott till åklagarmyndighet, polismyndighet
eller någon annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om det för brottet
inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,
3. uppgift om enskilds adress till en kronofogdemyndighet som behöver
uppgiften i exekutiv verksamhet, om myndigheten finner att uppgiften är av
väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende,

-------------------------------------------------------
4. uppgift om enskilds 4. uppgift om enskilds
adress till en adress till en
skattemyndighet som behöver skattemyndighet som behöver
uppgiften i verksamhet som uppgiften i verksamhet som
avser kontroll av skatt avser kontroll av skatt
eller avgift eller i eller avgift eller i
utredning om rätt folkbok- utredning om rätt folkbok-
föringsort enligt folkbok- föringsort enligt folkbok-
föringslagen (1991:481), om föringslagen (1991:481), om
myndigheten finner att myndigheten finner att
uppgiften är av väsentlig uppgiften är av väsentlig
betydelse för handläggningen betydelse för handläggningen
av ett ärende. av ett ärende,
5. uppgift om enskilds
adress till en allmän
försäkringskassa som behöver
uppgiften för kontroll av
rätten till ersättning, om
försäkringskassan finner att
uppgiften är av väsentlig
betydelse för handläggningen
av ett ärende.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

1 Senaste lydelse 1995:1369.

15

3 Ärendet och dess beredning

Frågan om missbruk och fusk inom socialförsäkringarna har uppmärksammats vid
olika tillfällen under senare år. Det har oftast rört sig om enskilda ärenden
som uppmärksammats av massmedia.
Socialförsäkringsutskottet behandlade i sitt betänkande 1993/94:SfU2
Bidragsfusk m.m. sex motioner om åtgärder för att motverka bidragsfusk.
Utskottet föreslog därvid ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt borde
låta göra en kartläggning av i vilken omfattning det förekom fusk med förmåner
och bidrag av social karaktär. Kartläggningen borde avse såväl svenska som
utländska medborgare. Utskottet anförde vidare att regeringen borde redovisa
resultatet av kartläggningen för riksdagen och, beroende på vad kartläggningen
utvisade, föreslå åtgärder för att komma till rätta med bidragsfusk. Riksdagen
biföll utskottets hemställan den 10 november 1993 (rskr. 1993/94:11).
Regeringen gav den 14 april 1994 Riksrevisionsverket (RRV) i uppdrag att
kartlägga förekomsten av fusk med förmåner och bidrag av social karaktär.
Uppdraget utvidgades den 15 december samma år till att även omfatta
arbetslöshetsersättning och kontant arbetsmarknadsstöd. Kartläggningen
resulterade i tre rapporter, dels huvudrapporten FUSK - systembrister och fusk i
välfärdssystemen (RRV 1995:32), dels rapporterna Förtidspension - fusk och
systembrister (RRV 1995:33) och Bidragsförskott - effektivitetsrevision av ett
statligt stöd till barnfamiljer (RRV 1995:34). Rapporterna överlämnades till
regeringen den 26 juni 1995.
De bidragsområden som i första hand varit föremål för kartläggning är
förtidspensioner, arbetslöshetsersättning, kontant arbetsmarknadsstöd,
bidragsförskott, bostadsbidrag, sjukpenning och tillfällig föräldrapenning.
Vidare har RRV studerat förekomsten av dubbla ersättningar från olika
bidragssystem, fusk bland läkare och invandrare samt ändamålsenligheten i
kontroller och kontrollsystem.
I huvudrapporten bedöms effekterna av fusk, överutnyttjande och systembrister
totalt uppgå till ett belopp om mellan fem och sju miljarder kronor årligen. RRV
har lämnat en rad förslag till åtgärder för att komma till rätta med de problem
som kunnat konstateras. Förslagen tar sikte på såväl systembrister som
överutnyttjande och fusk.
RRV:s rapporter har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna
finns i bilaga 1. En remissammanställning finns tillgänglig hos
Socialdepartementet (S95/3394/F).
RRV har vidare i en effektivitetsrevision granskat det social- och bo-
stadspolitiska instrumentet bostadsbidrag. Resultatet av granskningen
redovisades den 19 januari 1996 i rapporten Bostadsbidrag - effektivi-
tetsrevision av ett socialpolitiskt instrument (RRV 1996:3).
Utöver RRV har också Riksdagens revisorer och Statskontoret i olika rapporter
under år 1994 lämnat synpunkter när det gäller de allmänna försäkringskassornas
organisation och kompetens samt socialförsäkringsadministrationens sätt att
utveckla dels den nya rollen som samordnare av samhällets
rehabiliteringsinsatser, dels kontroller i systemen. Detta ledde till att
Riksförsäkringsverket (RFV) under hösten 1994 genomförde en analys av alla de
komplicerade och delvis sammansatta problem som aktualiserats vid dessa
granskningar.
Analysen, som redovisades i rapporten Socialförsäkringen och dess
administration. Strategiska förutsättningar och prioriterade insatsområden (RFV
ANSER 1994:8), överlämnades till regeringen den 20 december 1994. I rapporten
redovisade RFV omfattande program på kort och lång sikt för att komma till rätta
med de brister som uppmärksammats. Bland de frågor om socialförsäkringen som
behandlas i rapporten togs frågan om bidragsfusk upp särskilt. Bl.a. framhölls
behovet av åtgärder för att öka kunskaperna om förekomsten av fusk i
socialförsäkringen och en analys av de rättsliga förutsättningarna för att
beivra fusk.
En arbetsgrupp bildades inom RFV under våren 1995 för att behandla nämnda
frågor. I arbetsgruppens uppdrag ingick också att ta fram en rapporteringsmodell
för att det i enlighet med regleringsbrevet för budgetåret 1995/96 skulle kunna
gå att löpande bedöma omfattningen av missbruk och fusk med försäkring och
bidrag. I arbetet beaktades RRV:s ovan nämnda rapporter. Arbetsgruppens
utrednings- och analysarbete redovisades i rapporten Missbruk och fusk med
försäkring och bidrag (RFV ANSER 1996:2) som överlämnades till regeringen den 25
april 1996.
I rapporten redovisar RFV, förutom nämnda rapporteringsmodell, ett antal
förslag till åtgärder i form av bl.a. författningsändringar, ökad satsning på
samverkan mellan myndigheter, utvecklat teknikstöd och satsning på kvalitet i
handläggnings- och informationsarbetet, allt i syfte att komma till rätta med
systembrister, missbruk och fusk med försäkring och bidrag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 13 februari 1997 att inhämta Lagrådets yttrande över de
lagförslag som finns i bilaga 2. Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.
Lagrådet har föreslagit att den nya generella bestämmelsen om försäk-
ringskassans möjlighet att besöka den försäkrade utformas så att ett sådant
besök måste vara motiverat i det särskilda fallet. Innebörden härav är att det
inte skulle bli tillåtet med stickprovsmässiga eller på annat sätt generellt
beslutade kontrollaktioner innefattande besök. Regeringen har inte följt
Lagrådets förslag i denna fråga. Frågan behandlas i avsnitt 6.2.

4 Principiella utgångspunkter

Inom socialförsäkringen pågår för närvarande ett omfattande förändringsarbete.
Det ansträngda statsfinansiella läget innebär krav på effektivisering och
besparingar hos Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna försäkringskassorna.
I ett läge med betydande besparingar i socialförsäkringssystemen ifrågasätts
ofta om det sparas på rätt områden och fokuseringen på dem som missbrukar
systemen blir genast större.
Regeringen ser mycket allvarligt på fusk och missbruk av välfärdssystemen. I
regeringsförklaringen den 17 september 1996 slås fast att välfärdens uthållighet
inte får undergrävas av fusk, överutnyttjande och ekonomisk brottslighet.
För socialförsäkringssystemens legitimitet är det mycket angeläget att
medborgarna kan vara förvissade om att systemen fungerar effektivt och att
pengar fördelas till dem de är avsedda för. Både för att spara pengar och för
att försvara systemen avser därför regeringen att vidta åtgärder för att
minimera fusk och överutnyttjande i systemen. För att komma till rätta med
problemen har regeringen tillsatt flera utredningar vilka haft regeringens
uppdrag att behandla dessa frågor och lämna konkreta förslag till åtgärder. I
nästa avsnitt redovisar regeringen vidtagna, pågående och planerade åtgärder
inom främst socialförsäkringsområdet.
Socialförsäkringssystemen bör vara så utformade att möjligheterna till
kontroll förbättras samtidigt som drivkrafter till felaktigt eller icke avsett
utnyttjande minimeras. Det är regeringens uppfattning att de största ekonomiska
vinsterna finns att hämta i förbättringar av systemen. Vidare bör ett felaktigt
utnyttjande i stor omfattning kunna undvikas om rätt beslut fattas från början.
Rätt beslut från början minskar kostnaderna och är effektivare än en relativt
sett dyrbar kontrollapparat som sätts in i efterhand.
För att få en så hög beslutskvalitet som möjligt är det av stor vikt att
försäkringskassorna i sin ärendehandläggning har god kvalitet i sina utredningar
och beslutsunderlag samt har god dokumentation i akterna, dvs. iakttar
förvaltningslagens (1986:223) bestämmelser på detta område. En sådan
beslutskvalitet bör kunna uppnås med utvecklat teknikstöd och satsning på
kvalitet i handläggnings- och informationsarbetet.
Vidare är det angeläget att den försäkrade får information både om sin rätt
till en förmån och om sin skyldighet att lämna riktiga uppgifter när han eller
hon ansöker om en förmån. Den försäkrade bör också informeras om sin skyldighet
att anmäla ändrade förhållanden till försäkringskassan samt om de påföljder som
han eller hon kan drabbas av om inte riktiga uppgifter lämnas eller
anmälningsskyldigheten inte iakttas. Informationen till allmänheten bör vara
klar, tydlig och lättbegriplig.
Förutsättningarna för att rätt beslut fattas från början ökar om författ-
ningarna på socialförsäkrings- och bidragsområdet är tydliga och skrivna på ett
klart och lättbegripligt sätt. Det bör vidare krävas att reglerna är så
enhetliga som möjligt. Ett exempel på bristande överensstämmelse är att det för
rätt till vissa förmåner krävs att ansökan undertecknas på heder och samvete
medan något sådant krav inte ställs för andra likartade förmåner. Ett annat
exempel är att försäkringskassorna har en lagstadgad rätt att besöka den
försäkrade i t.ex. ärenden som rör sjukpenning medan uttryckligt stöd för sådana
kontroller saknas beträffande andra förmåner. Denna typ av olikartade
bestämmelser kan medföra svårigheter för de försäkrade att förstå reglernas
innebörd och vilka villkor som gäller för t.ex. rätt till en förmån. Regeringen
kommer i det följande att lämna förslag i avsikt att bl.a. öka enhetligheten i
systemen.
Det är regeringens övertygelse att dessa satsningar på rätt beslut från början
och förbättrade system kommer att medföra att otydligheter kan undvikas och att
drivkrafter till felaktigt utnyttjande minimeras.
Kontrollen av statliga medel utgör ett prioriterat område för regeringens
arbete under de kommande åren. I syfte att stärka denna kontroll har 100
miljoner kronor anvisats för detta ändamål för år 1997 (prop. 1996/97:1 utg.omr.
2, bet. 1996/97:FiU2, rskr. 1996/97:135). Avsikten är att det för åren 1998 och
1999 skall anvisas ytterligare 120 respektive 125 miljoner kronor (prop.
1995/96:150, bet. 1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304). Inom denna ram bör resurser
avsättas även för regeringens tidigare aviserade program för bekämpning av

ekobrotten.

5 Vidtagna, pågående och planerade åtgärder

Inledning

För att komma till rätta med missbruk och överutnyttjande av socialför-
säkringssystemen har regeringen tillsatt flera utredningar, vilka haft i uppdrag
att lämna konkreta förslag till åtgärder.
Genomförda utredningar och rapporter har pekat på bl.a. följande områden där
det finns anledning att stärka kontrollfunktionerna såvitt avser
socialförsäkringssystemen:
- förtidspension
- sjukpenning och tillfällig föräldrapenning
- underhållsstöd och bostadsbidrag
- ADB-stödda redovisnings- och kontrollsystem
- ledning och organisation
- rapportering till regeringen
- resurser
I det följande redogörs för vidtagna, pågående och planerade åtgärder inom
dessa områden. Åtgärderna syftar till dels förbättringar av systemen, dels

besparingar.

Förtidspension

Sedan den 1 januari 1997 gäller nya kriterier för rätt till ersättning i form av
sjukpenning och förtidspension (prop. 1996/97:28, bet. 1996/97:SfU6, rskr.
1996/97:125). I fråga om begreppet arbetsförmåga och nedsättning av
arbetsförmågan gäller att den försäkrades arbetsförmåga i sista hand skall
bedömas mot alla på arbetsmarknaden normalt förekommande arbeten och att den som
har förmåga att klara något sådant arbete på heltid skall anses ha full
arbetsförmåga. Förändringar i arbetsinkomsten har i princip inte längre
betydelse för bedömningen av om arbetsförmågan är nedsatt. Vidare skall vid
arbetsförmågebedömning bortses från arbete utöver ett heltidsarbete.
Förändringarna syftar till att avhjälpa systembrister inom de aktuella
områdena. En utgångspunkt är att samhällets trygghetssystem bör renodlas efter
de olika orsakerna till behovet av insats. Sjukpenning och förtidspension skall
mer uttalat än tidigare grundas på nedsättning av arbetsförmågan av medicinska
skäl. Utrymmet för att vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning beakta
andra faktorer än rent medicinska har därför minskats.
De ändrade kriterierna för rätt till sjukpenning respektive förtidspension är
en fortsättning på den inriktning mot förtydligande och renodling av
regelsystemen inom socialförsäkringen som lades fast genom riksdagens
godkännande av regeringens proposition Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.
(prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU1, rskr. 1994/95:145).
Regeringen har den 16 januari 1997 beslutat om kommittédirektiv (dir. 1997:9)
som innebär att en särskild utredare skall utforma förslag till system för
ekonomisk ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Detta system skall
ersätta dagens system med förtidspension och sjukbidrag. Utredaren skall bl.a.
lämna förslag till principer för förmånsberäkning med utgångspunkt i att
ersättning skall baseras på den försäkrades tidigare inkomster. Vidare skall
utredaren lämna förslag till grundnivå för dem som inte kvalificerat sig till en
inkomstbaserad ersättning. Utredaren skall slutligen ta ställning till hur
ersättningen vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga skall ansluta till reglerna i
det reformerade ålderspensionssystemet. Utredarens förslag skall redovisas den
31 oktober 1997.

Sjukpenning och tillfällig föräldrapenning m.m.

Regeringen har beslutat (dir. 1996:52) att en särskild utredare skall göra en
samlad översyn av inkomstbegreppen inom bidrags- och socialförsäkringsområdet.
Utredaren skall analysera nuvarande regler och redovisa förslag till så långt
möjligt gemensamma regler för hur inkomst skall beräknas. En målsättning bör
vara ett system där anställda, egna företagare, ägare till fåmansbolag och de
som i olika former kombinerar anställning med att vara egna företagare på ett
likvärdigt sätt kan åtnjuta de bidrags- och socialförsäkringsformer som finns.
Det nya systemet skall vidare vara enkelt att administrera. Enligt
tilläggsdirektiven (dir. 1996:100) skall utredningen föreslå regelförändringar
som från och med år 1998 innebär en bruttobesparing på 1 230 miljoner kronor per
år. Av beloppet skall en besparing om 980 miljoner kronor föreslås genom
förändringar av reglerna för sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Administrativa
konsekvenser samt kostnadseffekter av de föreslagna regeländringarna skall
belysas. Bakgrunden till tilläggsuppdraget är bl.a. att flera utredningar pekat
på det förhållandet att kvalifikationsvillkoren för att erhålla SGI är lågt
ställda. Detta har enligt utredningarna bidragit till att utöka sjukpenningens
räckvidd utöver en ren inkomstbortfallsersättning. Utredarens förslag skall
redovisas senast den 15 maj 1997.

En särskild utredningsman har vidare i maj 1996 lämnat betänkandet EGON
JÖNSSON - en kartläggning av lokala samverkansprojekt inom
rehabiliteringsområdet (SOU 1996:85). Utöver kartläggningen redovisar
utredningen även vissa förslag. Dessa förutsätter varken någon ny organisation
eller en finansiell sammanläggning utan bygger snarast på slutsatserna av
kartläggningen att mycket går att göra inom de ramar som redan finns, samt att
samverkansprojekten bör ges större legitimitet så att nya arbetssätt kan växa
fram. Betänkandet har remissbehandlats och regeringen avser att lämna en
proposition rörande bl.a. finansiell samverkan till riksdagen under våren 1997.

Bostadsbidrag och underhållsstöd

Sedan den 1 januari 1997 gäller nya regler för bostadsbidrag (prop. 1995/96:186,
bet. 1995/96:BoU11, rskr. 1995/96:229). Regelförändringarna i lagen (1993:737)
om bostadsbidrag syftar till att uppnå bättre fungerande bidragssystem jämte
kostnadsminskningar. Bland annat har införts ett nytt inkomstprövningssystem.
Preliminärt bostadsbidrag prövas mot en aktuell inkomst som den bidragssökande
själv uppskattar. Slutligt bidrag bestäms i efterhand på grundval av den inkomst
som skattemyndigheten fastställer vid taxeringen. På belopp som skall betalas ut
eller betalas tillbaka skall avgift och ränta betalas.
I lagen om bostadsbidrag har vidare en ändring vidtagits som innebär att
motsvarande möjlighet ges som i lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer att kontrollera uppgifter om förmögenhet hos banker m.fl.
Ett nytt stöd - underhållsstöd - infördes den 1 februari 1997 (prop.
1995/96:208, bet. 1996/97:SfU3, rskr. 1996/97:21). De nya reglerna, som ersätter
bidragsförskott och förlängt bidragsförskott, har utformats så att det tydligt
framgår att det i första hand är föräldrarna som har det ekonomiska ansvaret för
sina barn. Samtidigt garanterar samhället en viss ekonomisk standard till barn
med särlevande föräldrar. Enligt de nya bestämmelserna gäller i vissa
situationer att den som begär en förmån har bevisbördan för att vissa
förhållanden föreligger. Detta innebär bl.a. att föräldrar som är gifta med
varandra anses bo tillsammans även om de inte är folkbokförda på samma adress,
om inte den som begär underhållsstöd eller som stöd betalas ut till visar annat.

ADB-stödda redovisnings- och kontrollsystem

En översyn har gjorts inom Socialdepartementet av författningsregleringen av
personregister inom socialförsäkringsområdet i syfte bl.a. att bättre ta till
vara ADB-tekniken för kontroll- och uppföljningsändamål. I en
departementspromemoria (Ds 1996:70) föreslås att de båda nuvarande
registerlagarna för socialförsäkringsområdet slås samman till en ny
socialförsäkringsregisterlag. Promemorian har remissbehandlats och regeringen
avser att lämna en proposition till riksdagen under våren 1997.

Ledning och organisation

Regeringen beslöt den 13 juli 1995 att utse en särskild utredare med uppgift att
göra en översyn av socialförsäkringsadministrationens organisationsstruktur
(dir. 1995:110). Enligt direktiven bestod uppdraget av två delar, dels den
formella roll- och ansvarsfördelningen inom socialförsäkringsadministrationen,
dels formerna för hur de olika delarna inom socialförsäkringsadministrationen
skall samverka med varandra. Därvid skulle utredningen kartlägga
Riksförsäkringsverkets (RFV:s) och de allmänna försäkringskassornas
hittillsvarande roll- och ansvarsfördelning. Försäkringskassastyrelsernas roll
och ansvar skulle belysas. Utredningen skulle vidare innehålla en analys av på
vilket sätt den nuvarande organisationsstrukturen inom
socialförsäkringsadministrationen inklusive försäkringskassornas särskilda
ställning innebär begränsningar av och skapar möjligheter för verksamheten.
Försäkringskassornas samverkan inom ramen för Försäkringskasseförbundet och de
olika uppgifter som förbundet utför för försäkringskassornas räkning som
intresse-, service och arbetsgivarorganisationen skulle belysas. Utredaren
överlämnade den 30 april 1996 betänkandet Försäkringskassan Sverige (SOU
1996:64). I betänkandet föreslås att försäkringskassorna blir statliga
myndigheter men med stark lokal förankring. Betänkandet har remissbehandlats och
regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen under våren 1997.

Rapportering till regeringen

RFV har tagit fram en rapporteringsmodell för att det i enlighet med
regleringsbrevet för budgetåret 1995/96 skall kunna gå att löpande bedöma
omfattningen av missbruk och fusk. För att möjliggöra en sådan bedömning har
försäkringskassorna ålagts att till RFV kvartalsvis och med början avseende
tredje kvartalet 1995 rapportera in underlag för statistik över upptäckt
missbruk eller fusk samt vilka åtgärder som vidtagits och vad dessa resulterat
i. Rapporteringsmodellen och slutsatserna av densamma redovisas i rapporten
Missbruk och fusk med försäkring och bidrag (RFV ANSER 1996:2). RFV förordar att
den kvartalsvisa inrapporteringen av upptäckt missbruk och fusk kompletteras med
statistik från försäkringskassornas internkontroll och att ADB-stöd utvecklas
för den kvartalsvisa inrapporteringen.
Regeringen har i regleringsbrevet avseende budgetåret 1997 för social-
försäkringsadministrationens verksamhet och medelsdisposition m.m. beslutat om
verksamhetsmål som innebär att insatser skall prioriteras för att motverka att
ersättningar och bidrag utges felaktigt samt för att beivra fusk och missbruk. I
anslutning till verksamhetsmålet har beslutats om återrapporteringskrav, som
innebär att redovisning skall ske av de insatser som genomförts i syfte att
uppnå målet samt kostnaderna för dessa insatser. Redovisningen skall därutöver
innehålla en bedömning av i vilken utsträckning insatserna har motverkat fusk
och missbruk.

Övrigt

Sjuk- och arbetsskadekommittén har i juni 1996 överlämnat sitt slutbetänkande En
allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering (SOU 1996:113). I
betänkandet presenteras förslag till uppläggning av en allmän och aktiv
försäkring vid sjukdom och rehabilitering. Kommitténs ambition har bl.a. varit
att skapa en försäkring som ger människor ekonomisk trygghet och som innehåller
tidiga och aktiva rehabiliteringsåtgärder samt stödjer det förebyggande arbetet.
Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen avser att lämna en proposition till
riksdagen under våren 1997.
Regeringen har beslutat (dir. 1995:106 och dir. 1996:27) att en särskild
utredare bl.a. skall göra en samlad översyn av begreppet försäkrad i de olika
författningar som reglerar olika förmåner inom socialförsäkringen samt redovisa
förslag med inriktningen att enhetliga försäkringsvillkor skall gälla för
likartade förmåner. Ett delbetänkande om försäkringsbegreppet väntas under våren

1997.

6 Besök i utrednings- och kontrollsyfte

6.1 Nuvarande regler

Enligt 3 kap. 8 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) gäller bl.a. att
försäkringskassan under en sjukperiod skall infordra utlåtande av viss läkare
eller annan sakkunnig, göra förfrågan hos den försäkrade, den försäkrades
arbetsgivare, läkare eller annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter
samt besöka den försäkrade, när det kan anses nödvändigt för bedömningen av rätt
till sjukpenning eller av behovet av behandling eller rehabiliteringsåtgärd.
Dessa regler infördes i AFL den 1 oktober 1995 (prop. 1994/95:147, bet.
1994/95:SfU10, rskr. 1994/95:343) i syfte att bl.a. förbättra underlaget för
beslut om sjukpenning. Motsvarande regler fanns tidigare i
Riksförsäkringsverkets (RFV:s) föreskrifter (RFFS 1988:2) om kontroll i
sjukpenningärenden m.m.
I 3 kap. 17 § första stycket a) AFL stadgas att sjukpenning, om om-
ständigheterna motiverar det, får dras in eller sättas ned om en försäkrad
vägrar att ta emot besök av en person som fått i uppdrag av försäkringskassan
att utreda rätten till sjukpenning eller behovet av rehabiliteringsåtgärd. Denna
sanktionsbestämmelse har funnits i AFL alltsedan lagens tillkomst. Motivet för
den har på senare tid uttryckts på följande sätt. En väl fungerande sjukkontroll
utgör ett viktigt inslag i sjukfallshanteringen och i vissa fall är det nödvän-
digt att sjukkontrollen görs genom hembesök. Med sjukkontroll avses då mer än
kontroll för att förebygga och beivra missbruk av den allmänna försäkringen.
Syftet med sjukkontroll är också att se till att den försäkrades rätt
tillgodoses. Sanktionen indragning eller nedsättning på grund av att den
försäkrade vägrar att ta emot hembesök bör kunna användas bara om det är på-
kallat vid en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.
Indragning eller nedsättning bör anses motiverad när det kan antas att den
försäkrade medvetet undandragit sig kontroll genom att t.ex. vägra att ta emot
besök från försäkringskassan (prop. 1985/86:38 s. 9-11).
För rehabiliteringspenning finns i 22 kap. 16 § AFL en reglering motsvarande
den i 3 kap. 17 § samma lag.
Också i fråga om förtidspension finns lagregler om besök hos den försäkrade
och om sanktionsmöjligheter gentemot den som undandrar sig denna
utredningsåtgärd. Av 7 kap. 3 b § AFL framgår bl.a. att försäkringskassan skall
infordra utlåtande av viss läkare eller annan sakkunnig, göra förfrågan hos den
försäkrade, den försäkrades arbetsgivare, läkare eller någon annan som kan antas
kunna lämna nödvändiga uppgifter och besöka den försäkrade när det kan anses
nödvändigt för bedömningen av om rätt till förtidspension föreligger. I motiven
för bestämmelsen (prop. 1994/95:147 s. 42) anförde regeringen att det var
motiverat att förändra regelverket för förtidspensioneringen så att be-
slutsunderlaget rörande rätten till förtidspension förbättrades. I en utredning
om rätt till förtidspension borde därför även kunna ingå besök hos den
försäkrade.
Indragning av förtidspension tills vidare, helt eller delvis, kan beslutas med
stöd av 20 kap. 3 § andra stycket AFL. Detta får göras bl.a. om den försäkrade
utan giltig anledning vägrar att genomgå sådan utredning som avses i den nyss
nämnda bestämmelsen i 7 kap. 3 b §. Den försäkrade skall först ha erinrats om
åtgärden. Vid bestämmelsens tillkomst uttalade regeringen att det är viktigt att
det finns sanktionsregler som fungerar när någon inte vill medverka till
utredning eller rehabiliterande åtgärder. Möjligheten att dra in eller minska
ersättningen borde dock användas med försiktighet, i första hand som ett
påtryckningsmedel för att förmå den försäkrade att medverka (prop. 1994/95:147
s. 43 och 52). Enligt 5 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1988:3)
om föräldrapenningförmåner skall försäkringskassan införskaffa nödvändig
utredning genom att bl.a. besöka föräldern. I 4 kap. 18 § AFL stadgas bl.a. att
bestämmelserna i 3 kap. 17 § första stycket a) AFL även tillämpas i fråga om
föräldrapenningförmåner. Försäkringskassan får således, om omständigheterna
motiverar det, dra in eller sätta ned föräldrapenningförmån, om den försäkrade
vägrar att ta emot besök från försäkringskassan.
Enligt 6 kap. 7 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) har
bestämmelserna i 3 kap. 17 § första stycket a) AFL motsvarande tillämpning i
fråga om ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Försäkringskassan får alltså
på motsvarande sätt som angivits ovan dra in eller sätta ned ersättning enligt
LAF om den försäkrade vägrar att ta emot besök från försäkringskassan.
Inom övriga sakområden finns ingen lagreglering av vilka externa
kontrollåtgärder som försäkringskassan kan eller skall vidta när t.ex. misstanke
uppkommer om att en person uppbär ett bidrag eller förmån som han eller hon inte
är berättigad till. Vägledning kan dock hämtas från två ärenden som
Justitieombudsmannen (JO) har prövat (dnr 3529-1981, 894-1982). Ärendena avsåg
frågan om en myndighets befogenhet att i ett ärende om bostadsbidrag besiktiga
ett hus för att kontrollera om bidragstagaren hade sin bostad där. JO uttalade
bl.a. att det var fråga om en åtgärd som allmänt sett ger anledning till starka
betänkligheter med hänsyn till den enskildes integritet. I sammanhanget erinrade
JO om grundlagsreglerna i 2 kap. 6 och 12 §§ regeringsformen. Enligt 6 § är
varje medborgare skyddad mot bl.a. husrannsakan och liknande intrång och enligt
12 § får det skyddet i princip begränsas endast genom lag. Visserligen torde,
enligt JO, dessa regler inte vara tilllämpliga i det aktuella sammanhanget, men
de överväganden som ligger bakom dem var uppenbarligen av intresse. Mot den
bakgrunden ansåg JO att myndigheterna inte borde använda besiktning som utred-
ningsmetod i bostadsbidragsärenden. Enligt JO:s mening borde en sådan åtgärd få
vidtas endast om uttryckligt stöd föreligger i författning.
De i dag gällande lagbestämmelserna om besök föreskriver inte att besöken
skall vara föranmälda. Något uttalande om att så bör vara fallet har inte heller
gjorts i förarbetena. Försäkringskassornas utredningsverksamhet med hembesök
har, när det har ansetts befogat av utredningsskäl, även omfattat oanmälda

besök.

6.2 Förslag till nya regler

-------------------------------------------------------
|Regeringens förslag: För att bedöma om någon har rätt till|
|de ersättningar som betalas ut av en allmän |
|försäkringskassa enligt lagen (1962:381) om allmän |
|försäkring får försäkringskassan dels göra förfrågan hos den|
|försäkrade eller någon annan som kan antas kunna lämna|
|nödvändiga uppgifter, dels besöka den försäkrade. |
| Om den försäkrade vägrar att ta emot besök får |
|försäkringskassan dra in eller sätta ned ersättningen, om|
|omständigheterna motiverar det. |
| Motsvarande regler införs i princip inom hela |
|försäkrings- och bidragsområdet. |
-------------------------------------------------------

RRV:s och RFV:s förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanser: Kammarrätten i Stockholm ifrågasätter förslaget. Enbart ett
förvägrat hembesök bör enligt kammarrätten inte föranleda att en försäkrad
vägras bidrag. Försäkringskasseförbundet avstyrker och anför att det viktigaste
är att ordentliga utredningar görs vid folkbokföringen. Stockholms läns allmänna
försäkringskassa avstyrker. Enligt försäkringskassan medför förslaget allvarliga
ingrepp i den personliga sfären. Sådana åtgärder bör vara förbehållna de
rättsvårdande myndigheterna. Landsorganisationen anser att kassorna bör försöka
hitta kontrollåtgärder, t.ex. hembesök, som kan genomföras på ett sådant sätt
att den enskildes integritet inte kränks.
Skälen för regeringens förslag: De allmänna försäkringskassorna har bl.a. till
uppgift att se till att den enskildes rätt tillvaratas, att korrekt ersättning
betalas ut och att missbruk av den allmänna försäkringen förhindras.
För att försäkringskassan skall kunna fullgöra sina uppgifter och fatta
korrekta beslut är det nödvändigt att handläggaren har ett fullgott be-
slutsunderlag. I många ärenden är kontakter med den försäkrade nödvändiga för
att få ett sådant underlag. En metod är att be den försäkrade att komma till
lokalkontoret för ett samtal eller att ringa till den försäkrade. Handläggaren
kan också, när det anses nödvändigt, göra förfrågan hos den försäkrades
arbetsgivare eller annan som kan antas kunna lämna uppgifter i ärenden. I vissa
fall kan handläggaren även besöka den försäkrade.
Regeringen anser att besök kan vara ett värdefullt led i utredningen i ett
försäkringsärende. Det gäller bl.a. i ärenden där kompletterande underlag behövs
för att försäkringskassan skall kunna ta ställning till en sökt förmån eller
till den fortsatta rätten av en beviljad förmån. Sådana besök kan också vara en
serviceåtgärd gentemot den försäkrade och sker normalt efter överenskommelse med
vederbörande. Särskilt beträffande förmåner till funktionshindrade kan det vara
värdefullt ur servicesynpunkt med ett besök hos den försäkrade. RFV
rekommenderar t.ex. att hembesök görs i ärenden om vårdbidrag och
assistansersättning (RFV:s allmänna råd 1993:2 och 1993:11). Besök som företas
uteslutande som en service och enligt den försäkrades önskemål kräver dock
naturligtvis inget särskilt lagstöd.
Hembesök kan också vara ett effektivt sätt att kontrollera om missbruk och
fusk med försäkringen förekommer. Sådana besök, liksom besök på exempelvis
arbetsplatser, bör normalt vara aviserade i förväg men bör också, om det är
motiverat ur utredningssynpunkt, kunna ske oanmälda.
Regeringen anser att vetskapen om att försäkringskassorna gör besök eller på
annat sätt genomför kontroller bör ha en allmänpreventiv effekt. Enbart den
omständigheten att allmänheten känner till att sådan kontroll förekommer är
sannolikt en viktig faktor för att förebygga missbruk av förmåner och bidrag.
Värdet av besök bör enligt regeringens mening vara störst i ärenden om
underhållsstöd och bostadsbidrag. Om det t.ex. finns anledning att misstänka
s.k. skenseparation eller andra oriktiga uppgifter om boendeförhållanden kan det
vara värdefullt att besöka den försäkrade i hemmet. Det kan då t.ex. framkomma
att en försäkrad inte bor på den adress som har angivits i en ansökan. Det är
dock att märka att den bestämmelse som föreslås uteslutande gäller åtgärden att
besöka den försäkrade, och att den alltså i och för sig inte ger
försäkringskassan någon befogenhet att undersöka en bostad. En annan fråga är
vilket värde som skall tillmätas de iakttagelser som kan göras vid ett besök.
Det faktum att en person påträffas i bostaden kan givetvis inte tas till intäkt
för att han eller hon även är bosatt där.
När det gäller uppgifter som tillförs ärendet av andra än den försäkrade vill
regeringen poängtera att inställningen givetvis inte får vara den att uppgifter
som lämnas av andra än den försäkrade alltid tillmäts större värde än de
uppgifter den försäkrade själv lämnar. Självklart kan även andra personer på
grund av exempelvis okunnighet, misstag eller slarv lämna felaktiga uppgifter.
Försäkringskassans uppgift är att självständigt och sakligt bedöma det material
som föreligger i ärendet för att så långt som möjligt korrekt bedöma om den
försäkrade är berättigad till sökt förmån eller bidrag och i så fall med vilket
belopp förmånen eller bidraget skall lämnas.
I sammanhanget kan nämnas att anonyma anmälningar utgör en stor del av de
utredningsimpulser som försäkringskassorna får utifrån. En anonym anmälan kan
utgöra grund för att utreda ett ärende men har normalt inget eller ringa
bevisvärde.
Några av remissinstanserna har tagit upp frågan om den enskildes integritet.
Regeringen anser självfallet att det är viktigt att den försäkrades personliga
integritet respekteras vid besök liksom vid andra utredningsåtgärder. Det
innebär bl.a. att den besökande inte får uppträda på ett sätt som skulle kunna
skapa intrycket att besöket är en tvångsåtgärd. Det är alltid den försäkrade som
avgör om han eller hon vill låta besökaren komma in i bostaden. Om den
försäkrade inte vill släppa in tjänstemannen har denne ingen rätt att komma in.
Den besökande skall uppvisa tjänstelegitimation och redovisa vilket syfte
besöket har. Vid utredning genom förfrågningar hos personer som kan lämna
uppgifter, t.ex. den försäkrades arbetsgivare, måste tillses att inte
sekretesskyddad information lämnas ut. Att någon enstaka sådan uppgift röjs kan
dock vara nödvändigt för att en förfrågan över huvud taget skall kunna göras.
Detta är då tillåtet enligt 1 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).
Stockholms läns allmänna försäkringskassa har anfört att förslaget medför
allvarliga ingrepp i den personliga sfären och att sådana åtgärder bör vara
förbehållna de rättsvårdande myndigheterna. Regeringen vill med anledning härav
betona att andra typer av kontroll- och utredningsåtgärder, där det görs
observationer utan att den försäkrade är medveten om detta eller som i övrigt
har karaktär av spaningsverksamhet, inte skall företas av försäkringskassan. I
de fall spaning skall utföras på grund av misstanke om fusk som kan utgöra brott
ankommer detta på polisen. Över huvud taget anser regeringen att förslagets
praktiska innebörd inte bör överdrivas. Besök som inte är avtalade bör givetvis
reserveras för de fall där ett sådant besök - vid en bedömning i det enskilda
ärendet eller vid en bedömning för en grupp av ärenden - framstår som befogat
och andra, mindre ingripande utredningsmetoder inte är möjliga eller tillräck-
liga. Försäkringskassan avgör själv om den skall använda besök som en
utredningsmetod i det enskilda fallet. Möjligheterna för försäkringskassorna att
besöka den försäkrade, i hemmet eller på arbetet, varierar beroende bl.a. på
försäkringskassans arbetsbelastning och den geografiska strukturen inom
försäkringskassans område.
Sammantaget anser regeringen att fördelarna med att utöka tillämpningsområdet
för utredningsåtgärderna besök och förfrågningar väger betydligt tyngre än de
invändningar som har gjorts. Regeringen delar RFV:s uppfattning att sådana
regler bör införas beträffande förmåner som betalas ut enligt AFL,
bostadstillägg till pensionärer, bostadsbidrag, underhållsstöd och vissa
ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret. Med hänsyn till värdet
av att i största möjliga utsträckning ha enhetliga regler bör emellertid samma
regler införas även beträffande barnbidrag, förlängt barnbidrag, bidrag vid
adoption av utländska barn, närståendepenning, smittbärarpenning, sjuklön och
assistansersättning.
RRV har föreslagit att försäkringskassan skall kunna vägra en försäkrad ett
bidrag eller en förmån om den försäkrade vägrar att ta emot besök från
försäkringskassan. RFV har i sitt förslag inte angett huruvida det bör finnas en
sådan sanktionsbestämmelse. I enlighet med vad som har angetts i det föregående
om sanktionsbestämmelserna i ärenden gällande sjukpenning m.m. anser regeringen
också att det är viktigt att det införs sanktionsregler i form av en möjlighet
att dra in eller minska ersättningen som täcker alla de nya fallen. Möjligheten
bör givetvis användas med försiktighet, närmast som en undantagsåtgärd. I första
hand bör den användas som ett påtryckningsmedel för att förmå den försäkrade att
medverka. Den försäkrade befinner sig ofta i en utsatt situation och det är en
uppgift för försäkringskassan att verka för att den försäkrade förstår behovet
av kompletterande utredning och vill medverka. Indragning eller minskning av
ersättning skall därför tillgripas bara om omständigheterna vid en helhetsbe-
dömning motiverar det. Vägran att ta emot besök av försäkringskassan kan aldrig
ensamt vara ett tillräckligt skäl för en sådan åtgärd.
Om försäkringskassan finner att omständigheterna är sådana att aktuell förmån
eller bidrag skall dras in eller sättas ned måste naturligtvis för-
farandebestämmelserna i förvaltningslagen (1986:223) följas. Av 17 §
förvaltningslagen följer att innan försäkringskassan fattar beslut om indragning
eller nedsättning av en förmån eller ett bidrag måste den försäkrade få del av
utredningen och tillfälle att yttra sig.
Lagrådet har föreslagit att bestämmelsen om besök utformas så att besök blir
tillåtet bara om det kan antas vara av väsentlig betydelse för utredningen.
Lagrådets förslag innebär dels att varje besök i princip skulle beslutas efter
en prövning av omständigheterna i det enskilda fallet, dels tillägget av ett
kvalificerande rekvisit - "av väsentlig betydelse". Lagrådets förslag har
motiverats med att Lagrådet anser att regeringsformens bestämmelser om skydd mot
husrannsakan måste vara åtminstone analogt tillämpliga på dessa besök, och att
det måste anses tvivelaktigt om det är väl förenligt med 2 kap. 12 §
regeringsformen att ge besöksbestämmelsen en avfattning som legitimerar en
generellt eller stickprovsmässigt inriktad kontroll, utan åtminstone någon
individualiserad prövning i det särskilda ärendet.
Regeringen gör här följande bedömning. Om en försäkringskassa besöker en
försäkrad som en utrednings- eller kontrollåtgärd i ett ersättningsärende skall
det finnas sakliga skäl för denna åtgärd. Detta är något som följer av
regeringsformens bestämmelser om hur det allmännas verksamhet skall bedrivas.
Skälen kan vara individuella och föreligga i det enskilda ärendet. När det
gäller besök som kontrollåtgärd kan det emellertid också finnas skäl som
generellt talar för att besök genomförs i en viss typ av ärenden inom ramen för
en samlad insats. Även sådana generella skäl bör enligt regeringens mening kunna
läggas till grund för beslut om besök, vilka därmed torde bli vad Lagrådet
kallar generellt eller stickprovsmässigt inriktade. Det finns då inte något
underlag för ett antagande i varje enskilt ärende att besöket kommer att bli av
väsentlig betydelse för utredningen. Däremot kan sådana besök, och än mer vet-
skapen hos allmänheten om att de kan förekomma, vara av väsentlig betydelse när
det gäller att inskärpa vikten av att lämna korrekta uppgifter i försäkrings-
och bidragsärenden.
Regeringen är medveten om att det här handlar om en åtgärd som kan upplevas
som integritetskränkande, och att det då är naturligt att diskutera om inte
befogenheten att använda åtgärden bör kringgärdas med särskilda restriktioner,
t.ex. sådana som Lagrådet har föreslagit. Följande bör emellertid framhållas i
detta sammanhang. För det första är här inte fråga om någon tvångsåtgärd, även
om det kan sägas ligga ett visst indirekt tvång i att en vägran att ta emot
besöket kan leda till indragning av en ersättning, om omständigheterna i övrigt
motiverar det. Det får också observeras hur jämförelsevis begränsad
bestämmelsernas räckvidd är. Vad som föreskrivs är endast att försäkringskassan
får besöka den försäkrade, vilket kan ske i hemmet. Den lagreglerade åtgärden
gäller dock bara själva sammanträffandet med den försäkrade, inte tillträde till
bostaden eller rätt att undersöka denna. Under dessa omständigheter anser
regeringen att intresset av att kunna använda generellt beslutade insatser i
form av besök för att motverka överutnyttjande av försäkring och bidrag är
tillräckligt starkt för att motivera den olägenhet en sådan ordning innebär för
de försäkrade.
Den nya generella bestämmelsen om besök bör i enlighet med det som nu har
sagts inte förses med något särskilt begränsande rekvisit utöver att besöket
skall avse bedömning av rätten till ersättning.
Det kan tilläggas att ett klart uttalat tillåtande av generella eller slump-
mässiga kontroller i form av besök också bör vara ägnat att i viss mån
avdramatisera åtgärden, i och med att ett besök då inte behöver uppfattas som
ett utpekande på samma sätt som om besök bara får göras på indikation i det
särskilda fallet.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att det införs bestämmelser med den
innebörd som nu redovisats. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober

1997.

7 Tillgång till uppgifter om adresser

-------------------------------------------------------
|Regeringens förslag: Den som bedriver postverksamhet |
|och därvid har fått del av eller tillgång till uppgift|
|om enskilds adress skall på begäran lämna sådan uppgift|
|till en allmän försäkringskassa som behöver uppgiften för|
|kontroll av rätten till ersättning. |
| Den allmänna försäkringskassan får begära att uppgift om|
|enskilds adress skall lämnas ut endast om uppgiften är|
|av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende|
|hos försäkringskassan. RRV:s och RFV:s förslag |
|överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. |
| Remissinstanser: Kammarrätten i Stockholm, |
|Försäkringskasseförbundet (FKF) och Stockholms läns |
|allmänna försäkringskassa tillstyrker förslaget. FKF |
|påpekar att försäkringskassorna även har problem med |
|uppgiftslämnande från banker, Värdepapperscentralen, |
|fastighetsägare samt kommunernas energiverk. Posten AB|
|avstyrker och anser att nuvarande regler bör behållas.|
| Skälen för regeringens förslag: Postverket |
|bolagiserades under år 1994 och ombildades till Posten|
|AB (prop. 1993/94:38, bet. 1993/94:TU9, rskr. |
|1993/94:119). Före bolagiseringen reglerades sekre- |
|tessen hos Postverket i 9 kap. 8 § sekretesslagen |
|(1980:100). Av bestämmelsens tredje stycke framgick |
|bl.a. att sekretessen gällde hos Postverket för uppgift|
|om enskilds adress endast om det kunde antas att |
|röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon|
|utsattes för övergrepp eller annat allvarligt men. |
|Adressuppgifter som var sekretessbelagda kunde lämnas|
|ut till andra myndigheter med stöd av den s.k. ge- |
|neralklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen. Enligt |
|denna bestämmelse får sekretessbelagd uppgift lämnas ut|
|till myndighet om det är uppenbart att intresset av |
|att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse|
|som sekretessen skall skydda. |
| I motiven till postlagen (1993:1684) uttalade |
|regeringen (prop. 1993/94:38 s. 86 f) att å ena sidan|
|utgångspunkten var att uppgifter som finns hos |
|enskilda företag som bedriver postverksamhet i princip|
|inte var offentliga, men att å andra sidan sådana |
|uppgifter också kunde lämnas ut om inte annat föreskrevs|
|i lag. En ny reglering måste därför bygga på bestämmelser|
|om tystnadsplikt i stället för på bestämmelser om in-|
|skränkningar i offentlighetsprincipen. Regeringen |
|anförde vidare att liksom enligt 9 kap. 8 § |
|sekretesslagen borde tystnadsplikt gälla i fråga om |
|uppgifter beträffande enskildas adresser om det kunde|
|antas att röjande av uppgifterna skulle medföra fara för|
|att någon utsattes för övergrepp eller allvarligt men.|
|Vid utarbetande av postlagen togs inte upp frågan om |
|utlämnande av uppgifter till de allmänna försäkrings-|
|kassorna. Kronofogdemyndigheten och skattemyndigheten|
|har från och med den 1 januari 1996 fått möjlighet att|
|ta del av adresser i likhet med vad som gällde före |
|bolagiseringen av Televerket och Postverket (prop. |
|1995/96:56, bet. 1995/96:SkU:14, rskr. 1995/96:73). |
| Före bolagiseringen använde sig försäkringskassorna i|
|stor utsträckning av möjligheten att få ta del av |
|Postverkets uppgifter. Från Postverket lämnades |
|uppgifter om bl.a. tillfällig eftersändning, inneboende|
|och adresser till innehavare av postbox. Efter |
|bolagiseringen av Postverket har Posten AB, som ovan |
|anförts, inte längre skyldighet att lämna ut adress- |
|uppgifter till försäkringskassorna. Detta har medfört|
|att försäkringskassorna inte i lika hög grad som |
|tidigare får ut uppgifter om den försäkrades |
|bostadsadress och faktiska boendeförhållanden från brev-|
|bärare och brevbärarexpeditioner. |
| Det finns ett stort behov i försäkringskassornas |
|verksamhet av att få del av adresser från Posten AB i|
|likhet med vad som gällde före bolagiseringen. |
|Speciellt gäller detta när den försäkrades boendestatus är|
|avgörande för ersättningsbeloppets storlek. Vid kontroll|
|av den försäkrades bostadsadress och faktiska |
|boendeförhållanden är det därför av största vikt för |
|försäkringskassan att ha tillgång till adressuppgifter|
|och därmed sammanhängande uppgifter, t.ex. om post |
|utdelas till en viss person på en viss adress eller |
|vilken fastighet en viss adress avser. |
| Uppgifter om adresser är som framgår av vad som nu |
|anförts av stor betydelse för att försäkringskassorna på|
|ett effektivt sätt skall kunna bedriva sin verksamhet.|
|Svårigheterna att få ut behövliga uppgifter från |
|postoperatörer innebär ett merarbete för |
|försäkringskassorna, som inte kan anses godtagbart från|
|effektivitetssynpunkt. De remissinstanser som har |
|yttrat sig över förslaget är också - bortsett från Posten|
|AB - positiva till att en liknande ordning införs som|
|den som gällde före bolagiseringen. |
| När det gäller vilka uppgifter som skall lämnas ut är|
|följande att anmärka. Adress är ett begrepp av skiftande|
|innebörd, även i rättsliga och administrativa |
|sammanhang. T.ex. förekommer adressort, bostadsadress,|
|folkbokföringsadress, postadress, särskild postadress|
|och utdelningsadress. Efter postmonopolets upphörande|
|avgör varje postoperatör själv hur en adress skall anges|
|för att hanteras av företaget. I samband med att |
|skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter fick |
|motsvarande möjlighet att få del av adresser uttalade|
|regeringen att begreppet adress bör tolkas i vid |
|bemärkelse (prop. 1995/96:56 s. 32 f). Regeringen |
|anser inte att det finns skäl att nu göra en annan |
|tolkning. Detta innebär att det även bör kunna ske |
|utlämnande av uppgift om vem som är innehavare av |
|postbox och adressen till denna person samt nummer på|
|postboxen. Utlämnande bör vidare kunna ske av med |
|adressuppgift sammanhängande uppgifter, såsom huruvida|
|post delas ut till en viss person på viss adress samt|
|uppgifter avseende hopkoppling av viss adress med |
|viss fastighet. |
| Enligt bestämmelserna i sekretesslagen är det den |
|utlämnande myndigheten som i varje särskilt fall har |
|att pröva om förutsättningar föreligger för ett utlämnande|
|av uppgifter. Utlämnandet sker härvid under myndig- |
|hetsansvar och kan bli föremål för kontroll av det |
|allmänna. I det nu aktuella fallet skulle en |
|motsvarande bestämmelse innebära att bedömningen görs av|
|postoperatören. På motsvarande sätt som anfördes vid |
|tillkomsten av postlagen är det emellertid inte |
|lämpligt att genom lag överlämna denna myndighetsutövande|
|uppgift, som berör intresset för enskildas personliga|
|integritet i förhållande till det allmännas intresse att|
|utreda ärenden inom socialförsäkrings- och |
|bidragsområdet, till enskilda organ (prop. 1993/94:38|
|s. 87). Regeringen anser mot denna bakgrund att |
|prövningen av om uppgifter skall utlämnas bör göras av|
|den allmänna försäkringskassa som begär sådana uppgifter.|
| Regeringen anser dock inte att ett utlämnande skall|
|kunna ske oavsett för vilket ändamål försäkringskassorna|
|anser sig ha behov av den begärda uppgiften. Ett sådant|
|utlämnande går utöver vad som var möjligt med tillämpning|
|av generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen och är|
|inte behövligt. För att undvika att uppgifter hämtas in|
|slentrianmässigt bör rätten att få ut en uppgift begränsas|
|till de fall där uppgiften är av väsentlig betydelse för|
|att försäkringskassan skall kunna handlägga ärendet. |
| Regeringen föreslår att det i postlagen (1993:1684)|
|införs en bestämmelse med den innebörd som nu |
|redovisats. Bestämmelsen bör träda i kraft den 1 oktober|
| |
| |
| |
|1997. |
| |
| |
| |
|8 Uppgifter lämnas på heder och samvete |
| |
| |
|
?

RFV:s förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
RRV föreslår att försäkringskassorna i ökad utsträckning bör utnyttja s.k.
sanningsförsäkran.
Remissinstanserna: Statskontoret tillstyrker att förslaget om sannings-
försäkran används i större utsträckning. Stockholms läns allmänna för-
säkringskassa förordar att myndigheterna i stället för sanningsförsäkran
infordrar skriftlig uppgift på heder och samvete.
Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler gäller krav på
lämnande av uppgifter på heder och samvete enligt följande. Den försäkrade skall
enligt 3 kap. 8 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) till
försäkringskassan ge in en skriftlig försäkran för sjukpenning. Uppgifterna i
försäkran skall lämnas på heder och samvete. Enligt 12 § lagen (1996:1030) om
underhållsstöd skall ansökan om underhållsstöd innehålla en försäkran på heder
och samvete att de lämnande uppgifterna är riktiga. Av 19 § lagen (1993:737) om
bostadsbidrag framgår att i ansökan om bostadsbidrag skall uppgifter om faktiska
förhållanden lämnas på heder och samvete. Vidare framgår av 15 § lagen (1979:84)
om delpensionsförsäkring att skriftlig uppgift i ansökan om delpension skall
lämnas på heder och samvete. Ansökan om bostadstillägg till pensionärer skall
enligt 11 § lagen (1994:309) om bostadstillägg till pensionärer innehålla en av
den sökande och, om sökanden är gift, dennes make underskriven förklaring på
heder och samvete att de lämnande uppgifterna stämmer överens med sanningen.
Ytterligare ett område där kravet ställs är bilstöd till handikappade. Enligt 12
§ förordningen (1988:890) om bilstöd till handikappade skall uppgifter som rör
faktiska förhållanden lämnas på heder och samvete.
Regeringen är som tidigare framgått av den uppfattningen att de största
vinsterna när det gäller förebyggandet av missbruk inom socialförsäk-
ringssystemen kan uppnås genom att rätt beslut fattas från början. Förut-
sättningarna för detta är att beslutsunderlaget är så korrekt som möjligt och
att den försäkrade får information både om sin rätt till en förmån och om sin
skyldighet att lämna rätt uppgifter när han eller hon ansöker om en förmån. Den
försäkrade bör också informeras om sin skyldighet att anmäla ändrade
förhållanden till försäkringskassan samt om de följder som han eller hon kan
drabbas av om inte riktiga uppgifter lämnas eller om anmälningsskyldigheten inte
iakttas. En annan viktig förutsättning är också att reglerna är så enhetliga som
möjligt. Den nuvarande regleringen av kravet på heder och samvete är ett exempel
på bristande överensstämmelse i detta avseende. För rätt till vissa förmåner
krävs att ansökan undertecknas på heder och samvete medan något sådant krav inte
ställs för andra likartade förmåner. Denna typ av olikartade bestämmelser kan
medföra svårigheter för de försäkrade att förstå reglernas innebörd och vilka
villkor som gäller för t.ex. rätt till en förmån.
Kravet på heder och samvete inom sjukpenningområdet infördes i AFL den
1 oktober 1995 (prop. 1994/95:147). Ett motiv för införandet var att detta krav
tillsammans med andra åtgärder (jfr avsnitt 7.1) skulle bidra till att förbättra
beslutsunderlaget. Ett annat motiv var att kravet kunde bidra till att
förtydliga regelsystemet för aktörerna inom socialförsäkringssystemet.
Regeringen anser att dessa motiv är allmängiltiga även för områdena utanför
sjukförsäkringen.
Att uppgifter lämnas på heder och samvete inskärper för uppgiftslämnaren
vikten av att uppgifterna är fullständiga och sanningsenliga. Detta bör enligt
regeringens mening i sig verka avhållande på den försäkrade från att medvetet
eller på grund av slarv lämna felaktiga uppgifter. Dessutom innebär det
förhållandet att uppgifter lämnas på heder och samvete att straffansvar för
osann försäkran enligt 15 kap. 10 § brottsbalken kan komma i fråga.
Regeringen delar mot denna bakgrund RFV:s uppfattning om att det bör införas
krav på att uppgifter om faktiska förhållanden lämnas på heder och samvete i
princip inom hela försäkrings- och bidragsområdet. I likhet med vad som tidigare
anförts (avsnitt 6.2) bör sådana regler nu införas beträffande förmåner som
betalas ut enligt AFL och enligt lagarna om barnbidrag, förlängt barnbidrag,
bidrag vid adoption av utländska barn, närståendepenning, smittbärarpenning,
sjuklön, assistansersättning, bostadstillägg till pensionärer, bostadsbidrag,
underhållsstöd och vissa ersättningar till den som tjänstgör inom
totalförsvaret.
I några fall finns regleringen rörande skyldigheten att lämna uppgifter inte i
lag utan i förordning. Regeringen har för avsikt att, om riksdagen antar denna
proposition, införa motsvarande bestämmelser i dessa förordningar.
RFV har i sin rapport föreslagit att krav på lämnande av uppgifter på heder
och samvete skall införas även i ärenden om återkrav. Regeringen anser
emellertid att den försäkrade inte bör åläggas en uppgiftsskyldighet förenad med
straffansvar i sådana ärenden. Skälet härför är att de omständigheter som
föranleder återkravet typiskt sett ofta är sådana att de samtidigt kan
konstituera en misstanke om brott. Den som misstänks för brott har rätt att
tiga, och har heller ingen sanningsplikt om han eller hon lämnar upplysningar.
Det framstår med hänsyn härtill som olämpligt att låta reglerna om
uppgiftslämnande på heder och samvete omfatta dessa ärenden.
Regeringen vill poängtera betydelsen av att försäkringskassan fullgör sin
informationsskyldighet gentemot den enskilde om de förändringarna som nu
föreslås. Det är viktigt att de enskilda får klart för sig innebörden och
följdverkningar av de nya bestämmelserna, dvs. att straffansvar kan inträda om
de inte fullgör sin uppgiftsskyldighet.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att det införs bestämmelser med den
innebörd som nu redovisats. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober

1997.

9 Ekonomiska konsekvenser

De föreslagna åtgärderna för att komma till rätta med systembrister och missbruk
inom socialförsäkringssystemen är ett led i regeringens arbete med att förbättra
systemens funktionssätt genom enhetliga regler och bättre kontroller. Att
beräkna de ekonomiska effekterna av de föreslagna åtgärderna är svårt och blir
med nödvändighet av bedömningskaraktär.
Olika punktinsatser som gjorts visar att metoden hembesök är kostnadseffektiv
och även effektiv ur utrednings- och kontrollsynpunkt. Metoden är dock tids- och
resurskrävande för försäkringskassorna.
Förslaget om utökad skyldighet för postoperatörer att lämna ut uppgifter om
adresser till de allmänna försäkringskassorna medför inga kostnader för det
allmänna, däremot kommer försäkringskassornas verksamhet att effektiviseras.
Förslaget om utökat krav att uppgifter lämnas på heder och samvete beräknas ha
stor betydelse med hänsyn främst till allmänpreventionen. Enligt regeringens
mening bör förslaget därför inte medföra ökade kostnader av någon betydelse för
de rättsvårdande myndigheterna.
Regeringen har för avsikt att i sin ekonomiska vårproposition återkomma med
närmare uppgifter om de ekonomiska konsekvenserna av förslagen och effekterna
för socialförsäkringsadministrationen.

10 Författningskommentar

10.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

3 kap.
17 §
Första stycket ändras genom att fallet under a utgår. Detta fall täcks av
bestämmelsen i 20 kap. 3 § andra stycket. De två kvarvarande fallen betecknas a
och b.

4 kap.
18 §
Första styckets hänvisningar ändras på det sätt som ändringen i 3 kap. 17 §

föranleder.

20 kap.
3 §
Genom det nya tredje stycket införs en generell sanktion svarande mot de
generella reglerna om uppgiftsskyldighet och utredningsåtgärder i 8 § i dess
föreslagna nya lydelse. Olikheten i formuleringarna mellan andra och tredje
stycket - "utan giltig anledning" och "under förutsättning att han erinrats om
denna påföljd" i andra stycket respektive "om omständigheterna motiverar det" i
tredje stycket - är inte avsedd att uttrycka att det skall vara någon skillnad i
hur en fråga om indragning eller nedsättning av ersättning handläggs. I samtliga
fall krävs en utredning av omständigheterna, tillräcklig för att ge underlag för
en helhetsbedömning, och kommunicering med den enskilde.

20 kap.
8 §
Den generella bestämmelsen i första stycket om skyldighet att lämna uppgifter
kvarstår med endast rent språkliga ändringar, men det inskjutna ledet om närmare
föreskrifter flyttas till ett nytt tredje stycke. Bestämmelsen om
uppgiftsskyldighet kompletteras med ett nytt andra stycke innehållande att
uppgifter om faktiska förhållanden normalt skall lämnas på heder och samvete.
Detta krav skall ställas om inte särskilda skäl talar mot det. Ett sådant
undantagsfall är ärenden om återbetalning av ersättningar, vilket har
kommenterats i avsnitt 8. Den uppgiftsskyldighet för sjukhus som finns i det
nuvarande andra stycket flyttas till en ny paragraf, 8 a §.
Sedan tidigare sägs i första stycket särskilt att uppgiftsskyldigheten skall
regleras närmare i föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter
delegation, Riksförsäkringsverket. Detsamma skall gälla den nya frågan om krav
på att uppgifterna lämnas på heder och samvete. Bestämmelsen om
detaljregleringen av uppgiftsskyldigheten flyttas från första stycket till ett
nytt tredje stycke.
Det nya fjärde stycket upptar en ny generell regel om två utredningsåtgärder
som sedan tidigare är lagreglerade för sjukpenning-, rehabiliterings- och
förtidspensionsärenden, nämligen förfrågningar och hembesök. Lydelsen har efter
förslag av Lagrådet justerats med hänsyn till förekomsten av särreglering på
andra ställen i lagen. Bestämmelsen innebär inte, såsom de särskilda
bestämmelserna för sjukpenning- och pensionsärenden i 3 kap. 8 a § respektive 7
kap. 3 b §, något direktiv till försäkringskassorna att utnyttja dessa
utredningsåtgärder. Dess funktion är i stället att slå fast att detta är
åtgärder som står till försäkringskassans förfogande att utnyttja i den mån det
i olika fall finns skäl till det i och för bedömningen av ersättningsrätten.
Skäl för åtgärderna kan finnas antingen individuellt i det enskilda ärendet
eller generellt i en grupp av ärenden.

20 kap.
8 a §
Uppgiftsskyldigheten för sjukhus i det nuvarande andra stycket i 8 § flyttas
till denna nya paragraf samtididigt med att 8 § utökas med bestämmelser vilka
gäller uppgiftsskyldighet och utredningsåtgärder som mer direkt tar sikte på den
försäkrades person.

22 kap.
16 §
Ändringen motsvarar för rehabiliteringspenningens del ändringen i 3 kap. 17 §.

10.2 Förslagen till lagar om ändring i
- lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,
- lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,
- lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska
barn,
- lagen (1988:1645) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
- lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare,
- lagen (1991:1047) om sjuklön,
- lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar
till den som tjänstgör inom totalförsvaret,
- lagen (1993:389) om assistansersättning,
- lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
- lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,
- lagen (1996:1030) om underhållsstöd

Bestämmelserna i dessa lagar om vilka föreskrifter i lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL) som skall tillämpas i ärendehandläggningen kompletteras med
hänvisningar till det föreslagna nya tredje stycket i 20 kap. 3 § om indragning
eller nedsättning av ersättning och till de föreslagna nya bestämmelserna om
uppgiftsskyldighet och utredningsåtgärder i 20 kap. 8 §. I några lagar är
behovet av komplettering mindre på grund av att lagarna innehåller egna,
självständiga bestämmelser i stället för hänvisningar till AFL. Någon ändring
med anledning av att uppgiftsskyldigheten för sjukhus föreslås flyttas från sin
nuvarande plats i 20 kap. 8 § till den nya 20 kap. 8 a § är inte erforderlig.
I lagen om underhållsstöd föreslås en särskild föreskrift om att bestäm-
melserna om uppgiftsskyldighet och utredningsåtgärder skall tillämpas också i
förhållande till den bidragsskyldige, som ju inte har den ställning av
ersättningsberättigad som dessa regler annars förutsätter. Den bidragsskyldige
skall normalt inte lämna några uppgifter för handläggningen av ett ärende om
underhållsstöd, men har möjlighet att ansöka om anstånd eller eftergift avseende
sin betalningsskyldighet. Uppgifter som lämnas i ett sådant sammanhang bör
lämnas på heder och samvete.

10.3 Förslaget till lag om ändring i postlagen (1993:1684)

20 §
Den nya femte punkten är utformad efter förebild av punkterna 3 och 4. Det skall
således finnas ett behov av uppgiften, i detta fall för kontroll av rätten till
någon sådan ersättning som försäkringskassan administrerar, och
försäkringskassan skall själv pröva om uppgiften är av väsentlig betydelse för
handläggningen av ett ärende. Uppgiften skall avse enskilds adress. Med detta
kan avses såväl en permanent som en tillfällig adress - det senare t.ex. från en
begäran om tillfällig eftersändning - men även en uppgift om huruvida en adress
som har uppgivits för en viss person - t.ex. personens folkbokföringsadress - är
vederbörandes adress i den meningen att postföretaget delar ut post på adressen.

20

Förteckning över remissinstanser som avgivit yttrande över
Riksrevisionsverkets rapporter FUSK - systembrister och
fusk i välfärdssystemen (RRV 1995:32), Förtidspension -
fusk och systembrister (RRV 1995:33) och Bidragsförskott
- effektivitetsrevision av ett statligt stöd till barnfamiljer
(RRV 1995:34)

Följande remissinstanser har inkommit med yttrande: Riksförsäkringsverket,
Arbetsmarknadsstyrelsen, Socialstyrelsen, Centrala studiestödsnämnden,
Rikspolisstyrelsen, Riksskatteverket, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i
Uppsala län, Justitiekanslern, Justitieombudsmannen, Datainspektionen,
Statskontoret, Statens invandrarverk, Umeå universitet, Svenska
arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens
centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation, Svenska
kommunförbundet, Landstingsförbundet, Försäkringskasseförbundet,
Arbetslöshetskassornas samarbetsorganisation, Brottsförebyggande rådet, Posten
AB och Stockholms läns allmänna försäkringskassa.

21

Lagrådsremissens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1
dels att 3 kap. 17 §, 4 kap. 18 §, 20 kap. 3 och 8 §§ samt 22 kap. 16 § skall
ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 20 kap. 8 a §, av följande

lydelse.

---------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
3 kap.
17 §2 Sjukpenning får, om omständigheterna motiverar det, dras in eller sättas
ned om en försäkrad

---------------------------------------------------------
| a) vägrar att ta emot | a) underlåter att meddela|
|besök av en person, som fått |försäkringskassan sin |
|i uppdrag av |vistelseadress när han |
|försäkringskassan att utreda |under sjukdomsfall vistas|
|rätten till sjukpenning |annat än tillfälligt på annan|
|eller behovet av |adress än den som angetts|
|rehabiliteringsåtgärd, |till kassan, |
| | b) underlåter att enligt|
| b) underlåter att meddela |6 § första stycket anmäla|
|försäkringskassan sin |sådan ändring som är av |
|vistelseadress när han |betydelse för rätten till|
|under sjukdomsfall vistas |sjukpenning eller för |
|annat än tillfälligt på annan|sjukpenningens storlek. |
|adress än den som angetts | |
|till kassan, | |
| c) underlåter att enligt | |
|6 § första stycket anmäla | |
|sådan ändring, som är av | |
|betydelse för rätten till | |
|sjukpenning eller för | |
|sjukpenningens storlek. | |
Angående nedsättning eller indragning i andra fall av ersättning som här avses
stadgas i 20 kap. 3 §.

4 kap.
18 §3
---------------------------------------------------------
| Bestämmelserna i 3 kap. 6 | Bestämmelserna i 3 kap. 6|
|§, 13 § första stycket, 16 § |§, 13 § första stycket, 16 §|
|första-femte styckena och |första-femte styckena och|
|17 § första stycket a och c |17 § första stycket b samt|
|samt andra stycket till- |andra stycket tillämpas även|
|ämpas även i fråga om föräldra-|i fråga om föräldrapenningför-|
|penningförmåner. Bestäm- |måner. Bestämmelserna i 3|
|melserna i 3 kap. 15 § och |kap. 15 § och 17 § första|
|17 § första stycket b |stycket a tillämpas även i|
|tillämpas även i fråga om |fråga om tillfällig |
|tillfällig föräldrapenning. |föräldrapenning. |
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1987:223.
3 Senaste lydelse 1996:1544.
Vid beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenningförmån anses två
dagar med halv eller fyra dagar med fjärdedels föräldrapenning som en dag.
Om en föräldrapenningförmån tillkommer en förälder som inte har fyllt 18 år,
får försäkringskassan på framställning av socialnämnden besluta att
föräldrapenningen helt eller delvis skall utbetalas till annan person eller till
nämnden att användas till förälderns och familjens nytta.
Är en kvinna vid tiden för förlossningen intagen i kriminalvårdsanstalt eller
ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av
unga, får försäkringskassan på framställning av föreståndaren för inrättningen
besluta, att den föräldrapenning som tillkommer kvinnan skall utbetalas till
föreståndaren för att användas till kvinnans och barnets nytta.

20 kap.
3 §4 Ersättning enligt denna lag får dras in eller sättas ned, om den som är
berättigad till ersättningen
a) ådragit sig sjukdomen eller skadan vid uppsåtligt brott som han har dömts
för genom dom som har vunnit laga kraft;
b) vägrar att genomgå undersökning av läkare eller att följa läkares
föreskrifter;
c) underlåter att ge in sådant läkarintyg, läkarutlåtande, försäkran eller
särskild försäkran som skall ges in till försäkringskassan enligt 3 kap. 8 §;
d) medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande
uppgift angående förhållande, som är av betydelse för rätten till ersättning.
Vägrar en försäkrad utan giltig anledning att genomgå sådan behandling,
utredning eller rehabilitering som avses i 3 kap. 7 b och 8 a §§, 7 kap. 3 b §
eller 22 kap. 4, 5 och 7 §§ får sjukpenning eller förtidspension helt eller
delvis tills vidare förvägras honom, under förutsättning att han erinrats om
denna påföljd. Motsvarande skall gälla i fråga om särskild efterlevandepension,
om den efterlevande utan giltig anledning vägrar att följa ett villkor som
uppställts med stöd av 16 kap. 3 §.

---------------------------------------------------------
| | Om någon som är berättigad|
| |till ersättning enligt |
| |denna lag i annat fall |
| |underlåter att lämna |
| |uppgifter i enlighet med |
| |vad som anges i 8 § eller|
| |vägrar att ta emot besök som|
| |anges där, får ersättningen|
| |dras in eller sättas ned om|
| |omständigheterna motiverar|
| | |
| |det. |
8 §5
---------------------------------------------------------
| Den som är försäkrad eller | Den som är försäkrad eller|
|eljest äger rätt till |på annan grund har rätt till|
|ersättning enligt denna lag |ersättning enligt denna lag|
|åligger att, i enlighet med |är skyldig att lämna de |
|de föreskrifter som med- |uppgifter som är av be- |
|delas av regeringen eller, |tydelse för tillämpningen av|
|efter regeringens |lagen. |
| | |
|4 Senaste lydelse | |
|1995:508. |Beträffande den som är |
|5 Senaste lydelse |omyndig eller har god man|
|1992:1737. |eller förvaltare enligt |
|bestämmande, av Riksförsäk- |föräldrabalken har förmyn-|
|ringsverket, lämna de |daren eller, om det kan |
|uppgifter, som är av |anses följa av uppdraget,|
|betydelse för tillämpningen |gode mannen eller |
|av lagen. Beträffande den |förvaltaren skyldighet att|
|som är omyndig eller har |lämna uppgifterna. |
|god man eller förvaltare | |
|enligt föräldrabalken har | |
|förmyndaren eller, om det | |
|kan anses följa av uppdra- | |
|get, gode mannen eller | |
|förvaltaren skyldighet att | |
|lämna uppgifterna. | |
---------------------------------------------------------
| | Uppgifter om faktiska |
| |förhållanden skall lämnas på|
| |heder och samvete om inte|
| |särskilda skäl talar mot |
| |det. |
| | Närmare föreskrifter om|
| |skyldighet att lämna |
| |uppgifter enligt första och|
| |andra styckena meddelas av|
| |regeringen eller efter |
| |regeringens bemyndigande |
| |Riksförsäkringsverket. |
---------------------------------------------------------
| Den som driver en | Den allmänna |
|sjukvårdsinrättning som är |försäkringskassan får för|
|att anse som sjukhus |bedömningen av rätten till|
|enligt denna lag är skyldig |ersättningar som försäkrings-|
|att meddela den allmänna |kassan betalar ut enligt |
|försäkringskassan när en |denna lag |
|patient, som är | 1. göra förfrågan hos den|
|avgiftsskyldig enligt 2 |försäkrade eller någon annan|
|kap. 12 §, tas in för vård på|som kan antas kunna lämna|
|sjukhuset och när |nödvändiga uppgifter, och|
|sjukhusvården upphör. Sådan | 2. besöka den försäkrade.|
|uppgift skall utan dröjsmål | |
|lämnas till den försäk- | |
|ringskassa där patienten är | |
|inskriven. | |
8 a §
---------------------------------------------------------
| | Den som driver en |
| |sjukvårdsinrättning som är|
| |att anse som sjukhus |
| |enligt denna lag är skyldig|
| |att meddela den allmänna |
| |försäkringskassan när en |
| |patient som är |
| |avgiftsskyldig enligt 2 |
| |kap. 12 § tas in för vård på|
| |sjukhuset och när |
| |sjukhusvården upphör. Sådan|
| |uppgift skall utan dröjsmål|
| |lämnas till den försäk- |
| |ringskassa där patienten är|
| |inskriven. |
22 kap.
16 §6
---------------------------------------------------------
| Rehabiliteringsersättning | Rehabiliteringsersättning|
|enligt detta kapitel får, |enligt detta kapitel får,|
|om omständigheterna |om omständigheterna |
|motiverar det, dras in |motiverar det, dras in |
|eller sättas ned om den |eller sättas ned om den |
|försäkrade |försäkrade un- |
| | |
|6 Senaste lydelse |derlåter att till |
|1991:1040. |försäkringskassan anmäla sådan|
| 1) vägrar att ta emot |ändring av förhållande, som är|
|besök av en person, som fått |av betydelse för rätten till|
|i uppdrag av |rehabiliteringsersättning|
|försäkringskassan att utreda |eller för rehabiliterings-|
|rätten till |ersättningens storlek. |
|rehabiliteringsersättning | |
|eller behovet av | |
|rehabiliteringsåtgärd, | |
| 2) vägrar att lämna | |
|upplysningar som behövs för | |
|att klarlägga behovet av | |
|rehabiliteringsåtgärd, | |
| 3) underlåter att till | |
|försäkringskassan anmäla sådan| |
|ändring av förhållande, som är| |
|av betydelse för rätten till | |
|rehabiliteringsersättning | |
|eller för rehabili- | |
|teringsersättningens | |
|storlek. | |
Om nedsättning eller indragning i andra fall av ersättning som här avses
föreskrivs i 20 kap. 3 §.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

22

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag1 skall
ha följande lydelse.

---------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
14 §2
Vad som är föreskrivet om Riksförsäkringsverkets tillsyn över de allmänna
försäkringskassorna äger motsvarande tillämpning i fråga om kassornas
befattning med allmänna barnbidrag.
De närmare föreskrifter, som behövs för tillämpningen av denna lag, meddelas
av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av Riksförsäkringsverket.

---------------------------------------------------------
| Bestämmelserna i 20 kap. | Följande bestämmelser i|
|9 § lagen (1962:381) om |lagen (1962:381) om allmän|
|allmän försäkring om |försäkring skall tillämpas i|
|uppgiftsskyldighet för |ärenden enligt denna lag:|
|statliga och kommunala | 20 kap. 3 § tredje |
|myndigheter, arbetsgivare |stycket om indragning |
|och försäkringsinrättningar |eller nedsättning av |
|skall gälla i ärenden enligt |ersättning, |
|denna lag. | 20 kap. 8 § första-tredje|
| |styckena och 9 § om |
| |skyldighet att lämna |
| |uppgifter, |
| | 20 kap. 8 § fjärde stycket|
| |om utredningsåtgärder. |

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

1 Lagen omtryckt 1973:449.
2 Senaste lydelse 1982:533.

23

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt
barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag skall ha
följande lydelse.

---------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
8 §1 I fråga om förlängt barnbidrag tillämpas även följande bestämmelser i
lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag
4 § om rätt att uppbära barnbidraget, m.m.,
5 § om utbetalning av barnbidrag till annan på framställning av socialnämnd,
7 § om rätt för kommunalt organ att uppbära allmänt barnbidrag,
11 § om tid och sätt för utbetalning av barnbidrag, m.m.,
12 § om återbetalningsskyldighet m.m.,
13 § om överlåtelse och utmätning av rätt till allmänt barnbidrag,

---------------------------------------------------------
| 14 § om tillsyn, | 14 § om tillsyn, |
|verkställighetsföreskrifter |verkställighetsföreskrifter,|
|och uppgiftsskyldighet, |indragning eller ned- |
| |sättning av ersättning, |
| |skyldighet att lämna |
| |uppgifter och utred- |
| | |
| |ningsåtgärder, |
15 § om ändring av beslut samt om överklagande,
18 § om verkställighet av försäkringskassas och domstols beslut, och
19 § om överenskommelser med främmande makt.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

1 Senaste lydelse 1991:223.

24

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag
vid adoption av utländska barn

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av
utländska barn skall ha följande lydelse.

---------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
9 § I fråga om bidrag enligt denna lag tillämpas även följande bestämmelser i
lagen (1962:381) om allmän försäkring
18 kap. 2 § om tillsyn,

---------------------------------------------------------
| | 20 kap. 3 § tredje |
| |stycket om indragning |
| |eller nedsättning av er- |
| | |
| |sättning, |
20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet,
20 kap. 5 § om preskription,

---------------------------------------------------------
| 20 kap. 9 § om | 20 kap. 8 § första-tredje|
|uppgiftsskyldighet, |styckena och 9 § om |
| |skyldighet att lämna |
| |uppgifter, |
| | 20 kap 8 § fjärde stycket|
| |om utredningsåtgärder, |
20 kap. 10-13 §§ om omprövning och ändring av beslut samt om överklagande.
Omprövning av ett sådant beslut av en allmän försäkringskassa som har fattats
av en tjänsteman i ärende om skyldighet att återbetala bidrag skall göras av
socialförsäkringsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

25

5 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1645) om
ersättning och ledighet för närståendevård

Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1988:1645) om ersättning och ledighet för
närståendevård skall ha följande lydelse.

---------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
19 § I fråga om ersättning enligt denna lag tillämpas även följande föreskrif-
ter i lagen (1962:381) om allmän försäkring, nämligen
17 kap. 1 § första stycket om sammanträffande av förmåner,
18 kap. 2 § om Riksförsäkringsverkets tillsyn,
20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

---------------------------------------------------------
| | 20 kap. 3 § tredje |
| |stycket om indragning |
| |eller nedsättning av |
| | |
| |ersättning, |
20 kap. 5 § om preskription,
20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,

---------------------------------------------------------
| 20 kap. 8 § om uppgifts- | 20 kap. 8 § första-tredje|
|skyldighet, |styckena om skyldighet att|
| |lämna uppgifter, |
| | 20 kap. 8 § fjärde stycket|
| |om utredningsåtgärder, |
20 kap. 16 § om verkställighetsföreskrifter.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

26

6 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:225) om
ersättning till smittbärare

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare
skall ha följande lydelse.

---------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
15 § I fråga om ersättning enligt denna lag tillämpas även följande föreskrif-
ter i lagen (1962:381) om allmän försäkring, nämligen
18 kap. 2 § om Riksförsäkringsverkets tillsyn,
20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,
20 kap. 3 § om indragning eller nedsättning av ersättning,
20 kap. 5 § om preskription,
20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,
20 kap. 7 § om skadestånd,

---------------------------------------------------------
| 20 kap. 8 och 9 §§ om | 20 kap. 8 § första-tredje|
|uppgiftsskyldighet, |styckena och 9 § om |
| |skyldighet att lämna |
| |uppgifter, |
| | 20 kap. 8 § fjärde stycket|
| |om utredningsåtgärder, |
20 kap. 9 a § om undantag från sekretess,
20 kap. 16 § om verkställighetsföreskrifter.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

27

7 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om
sjuklön

Härigenom föreskrivs att 26 § lagen (1991:1047) om sjuklön skall ha följande

lydelse.

---------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
26 § I fråga om försäkringskassans handläggning av ärenden enligt 10, 11, 13,
14, 16, 17 och 20 §§ samt 24 § andra stycket och 27 § andra stycket tillämpas
följande föreskrifter i lagen (1962:381) om allmän försäkring:
18 kap. 2 § om Riksförsäkringsverkets tillsyn,
20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

---------------------------------------------------------
| | 20 kap. 3 § tredje |
| |stycket om indragning |
| |eller nedsättning av er- |
| | |
| |sättning, |
20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet,
20 kap. 5 § om preskription,
20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,

---------------------------------------------------------
| 20 kap. 8 och 9 §§ om | 20 kap. 8 § första-tredje|
|uppgiftsskyldighet, |styckena och 9 §§ om |
| |skyldighet att lämna |
| |uppgifter, |
| | 20 kap. 8 § fjärde stycket|
| |om utredningsåtgärder, |
20 kap. 9 a § om undantag från sekretess.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

28

8 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1488) om
handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör
inom totalförsvaret

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1991:1488) om handläggning av vissa
ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret skall ha följande

lydelse.

---------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
4 § I fråga om familjebidrag och dagpenning tillämpas 18 kap. 2 § om tillsyn
och 20 kap. 10-13 §§ om omprövning och ändring av beslut samt om överklagande i
lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Beträffande familjebidrag tillämpas dessutom följande bestämmelser i lagen om
allmän försäkring
- 20 kap. 2 a § om förordnande till dess slutligt beslut kan fattas,

---------------------------------------------------------
| | - 20 kap. 3 § tredje |
| |stycket om indragning |
| |eller nedsättning av |
| |ersättning, |
- 20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet,
- 20 kap. 5 § om preskription,

---------------------------------------------------------
| - 20 kap. 9 § om | - 20 kap. 8 § |
|uppgiftsskyldighet. |första-tredje styckena och|
| |9 § om skyldighet att lämna|
| |uppgifter, |
| | - 20 kap. 8 § fjärde |
| |stycket om |
| |utredningsåtgärder. |

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

29

9 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:389) om
assistansersättning

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1993:389) om assistansersättning skall ha
följande lydelse.

---------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
18 § I fråga om ersättning enligt denna lag tillämpas följande föreskrifter i
lagen (1962:381) om allmän försäkring, nämligen
18 kap. 2 § om Riksförsäkringsverkets tillsyn,

---------------------------------------------------------
| | 20 kap. 3 § tredje |
| |stycket om indragning |
| |eller nedsättning av |
| | |
| |ersättning, |
20 kap. 5 § om preskription,
20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,

---------------------------------------------------------
| 20 kap. 8 och 9 §§ om | 20 kap. 8 § första-tredje|
|uppgiftsskyldighet. |styckena och 9 §§ om |
| |skyldighet att lämna |
| |uppgifter, |
| | 20 kap. 8 § fjärde stycket|
| |om utredningsåtgärder. |

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

30

10 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs att 30 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall ha
följande lydelse.

---------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
30 § Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall
tillämpas på bidrag enligt denna lag:
17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,
18 kap. 2 § om tillsyn,

---------------------------------------------------------
| | 20 kap. 3 § tredje |
| |stycket om indragning |
| |eller nedsättning av |
| | |
| |ersättning, |
20 kap. 5 § om preskription av bidrag,
20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse av bidrag,

---------------------------------------------------------
| | 20 kap. 8 § fjärde stycket|
| |om utredningsåtgärder, |
20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myndigheter,
arbetsgivare m.fl.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

31

11 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer skall ha följande lydelse.

---------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
15 §1 Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall
tillämpas på bostadstillägg enligt denna lag:
16 kap. 12 § om utbetalning till annan,
17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,
18 kap. 2 § om tillsyn,
20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

---------------------------------------------------------
| | 20 kap. 3 § tredje |
| |stycket om indragning |
| |eller nedsättning av |
| | |
| |ersättning, |
20 kap. 5 § om preskription av bidrag,
20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse av ersättning,

---------------------------------------------------------
| |20 kap. 8 § fjärde stycket|
| |om utredningsåtgärder, |
20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myndigheter,
arbetsgivare m.fl.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

1 Senaste lydelse 1995:1486.

32

12 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om
underhållstöd

Härigenom föreskrivs att 42 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd skall ha
följande lydelse.

---------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
42 § Vad som i lagen (1962:381) om allmän försäkring är föreskrivet om
Riksförsäkringsverkets tillsyn över de allmänna försäkringskassorna tillämpas
också i fråga om försäkringskassornas handläggning av underhållsstöd enligt
denna lag.

---------------------------------------------------------
| Bestämmelserna i 17 kap. | Följande bestämmelser i|
|1 § och 20 kap. 9 § lagen om |lagen om allmän försäkring|
|allmän försäkring om |tillämpas också i ärenden|
|sammanträffande av förmåner, |enligt denna lag: |
|bistånd enligt social- | 17 kap. 1 § om |
|tjänstlagen samt uppgifts- |sammanträffande av förmåner|
|skyldighet för statliga och |och bistånd enligt |
|kommunala myndigheter och |socialtjänstlagen, |
|för arbetsgivare och | 20 kap. 3 § tredje |
|försäkringsinrättningar |stycket om indragning |
|tillämpas också i ärenden |eller nedsättning av |
|enligt denna lag. |ersättning, |
| | 20 kap. 8 § första-tredje|
| |styckena och 9 § om |
| |skyldighet att lämna |
| |uppgifter, |
| | 20 kap 8 § fjärde stycket|
| |om utredningsåtgärder. |
| | Bestämmelserna i 20 kap.|
| |8 § första-tredje styckena|
| |om uppgiftsskyldighet och|
| |i 20 kap. 8 § fjärde stycket|
| |om utredningsåtgärder |
| |tillämpas också i fråga om|
| |den bidragsskyldige. |

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

33

13 Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)

Härigenom föreskrivs att 20 § postlagen (1993:1684) skall ha följande lydelse.

---------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
20 §1 Den som bedriver postverksamhet och därvid har fått del av eller tillgång
till uppgift som avses i 19 § första stycket skall på begäran lämna
1. uppgift om enskilds adress, telefonnummer eller arbetsplats till en
myndighet som i ett särskilt fall behöver en sådan uppgift för delgivning enligt
delgivningslagen (1970:428), om myndigheten finner att det kan antas att den som
söks för delgivning håller sig undan eller att det annars finns synnerliga skäl,
2. uppgift som rör misstanke om brott till åklagarmyndighet, polismyndighet
eller någon annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om det för brottet
inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,
3. uppgift om enskilds adress till en kronofogdemyndighet som behöver
uppgiften i exekutiv verksamhet, om myndigheten finner att uppgiften är av
väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende,

---------------------------------------------------------
| 4. uppgift om enskilds | 4. uppgift om enskilds |
|adress till en |adress till en |
|skattemyndighet som behöver |skattemyndighet som behöver|
|uppgiften i verksamhet som |uppgiften i verksamhet som|
|avser kontroll av skatt |avser kontroll av skatt |
|eller avgift eller i |eller avgift eller i |
|utredning om rätt folkbok- |utredning om rätt folkbok-|
|föringsort enligt folkbok- |föringsort enligt folkbok-|
|föringslagen (1991:481), om |föringslagen (1991:481), om|
|myndigheten finner att |myndigheten finner att |
|uppgiften är av väsentlig |uppgiften är av väsentlig|
|betydelse för handläggningen |betydelse för handläggningen|
|av ett ärende. |av ett ärende, |
| | 5. uppgift om enskilds |
| |adress till en allmän |
| |försäkringskassa som behöver|
| |uppgiften för kontroll av|
| |rätten till ersättning, om|
| |försäkringskassan finner att|
| |uppgiften är av väsentlig|
| |betydelse för handläggningen|
| |av ett ärende. |

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

1 Senaste lydelse 1995:1369.

34

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-02-26

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.

Enligt en lagrådsremiss den 13 februari 1997 (Socialdepartementet) har rege-
ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring, m.fl.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Bo Nordelius.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring

20 kap.
8 §
I det nya fjärde stycket föreskrivs enligt förslaget att den allmänna försäk-
ringskassan, för bedömning av rätten till ersättningar som försäkringskassan
betalar ut enligt lagen, får göra förfrågan hos den försäkrade eller någon annan
som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter samt besöka den försäkrade.
Föreskriften skall ses i sammanhang med det föreslagna tredje stycket i 20 kap.
3 §, där det anges att, om någon som är berättigad till ersättning enligt lagen
underlåter att lämna uppgifter i enlighet med vad som anges i 8 § eller vägrar
att ta emot besök som anges där, ersättningen får dras in eller sättas ned, om
omständigheterna motiverar det.
Uttryckliga bestämmelser om försäkringskassornas möjlighet att göra hembesök
finns för närvarande endast för sjukpennings-, rehabiliterings- och pen-
sionsärenden. I 3 kap. 8 a § fjärde stycket föreskrivs sålunda bl.a. att för-
säkringskassan skall besöka den försäkrade när det kan anses nödvändigt för
bedömningen av rätt till sjukpenning eller åtgärder enligt 3 kap. 7 b § eller 22
kap., och enligt 7 kap. 3 b § skall försäkringskassan besöka den försäkrade när
det kan anses nödvändigt för bedömningen av rätt till förtidspension. Någon änd-
ring i dessa föreskrifter föreslås inte i remissen.
De nu förslagna föreskrifterna i 20 kap. 3 och 8 §§ om hembesök kommer att bli
generellt tillämpliga i ärenden om ersättning enligt lagen om allmän försäkring.
Till följd av att hänvisningar till dessa lagrum föreslås intagna i ett antal
andra författningar avses de vidare kunna tillämpas inom hela socialförsäkrings-
och bidragsområdet.
Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen är varje medborgare skyddad mot husrannsakan
och liknande intrång. Någon närmare definition av begreppet husrannsakan ges
inte i regeringsformen, men enligt motiven (prop. 1973:90 s. 246) används
uttrycket för att beteckna varje av myndighet företagen undersökning av hus, rum
eller slutet förvaringsställe oavsett syftet med undersökningen. Skyddet mot
husrannsakan kan begränsas genom lag, men för sådan lagstiftning gäller de
särskilda reglerna i 2 kap. 12 §, vilket bl.a. innebär att begränsningen får
göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt
samhälle och aldrig får gå utöver det ändamål som har föranlett den.
Försäkringskassorna har varken enligt gällande rätt eller enligt förslaget
någon rätt att få tillträde till bostad mot den enskildes önskan; det är denne
som avgör om han vill låta kassans företrädare komma in i bostaden. Detta
utesluter inte i sig att åtgärden får karaktär av husrannsakan, om den företas i
undersökningssyfte (jfr 28 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken), särskilt
mot bakgrund av den föreslagna föreskriften i 20 kap. 3 § tredje stycket om att
ersättningen får dras in eller sättas ned vid vägran att ta emot besök, om om-
ständigheterna motiverar det. Enligt Lagrådets mening måste regeringsformens
bestämmelser om skydd mot husrannsakan vara åtminstone analogt tillämpliga på
sådana undersökningsåtgärder som här avses.
Intresset av att motverka missbruk av socialförsäkrings- och bidragssystemen
är utan tvekan ett sådant ändamål som är godtagbart från de synpunkter som anges
i 2 kap. 12 § regeringsformen. Det måste emellertid anses tvivelaktigt om det är
väl förenligt med nämnda lagrum att, som skett i förslaget, ge föreskrifterna en
avfattning som legitimerar en generellt eller stickprovsmässigt inriktad
kontroll utan åtminstone någon individualiserad prövning i det särskilda
ärendet. De gällande bestämmelserna i 3 kap. 8 a § fjärde stycket och 7 kap. 3 b
§ om rätt för försäkringskassan att besöka den försäkrade har begränsats till
fall då kontrollen kan anses nödvändig för bedömningen av rätt till sjukpenning
resp. förtidspension eller behov av rehabiliteringsåtgärd och måste i enlighet
härmed anses förutsätta ett visst mått av individualiserad prövning, låt vara
att det i praktiken kan tänkas förekomma likartade skäl för kontrollen i flera
samtidigt föreliggande fall.
Lagrådet anser med hänsyn till det anförda att paragrafen bör kompletteras på
ett sådant sätt att det kommer att stå klart att en prövning i det särskilda
fallet förutsätts. Med hänsyn till effektivitetsintresset kan det tänkas vara
att gå för långt att, på samma sätt som i de nyssnämnda föreskrifter som gäller
i dag, föreskriva att kontrollen skall vara "nödvändig". Lämpligen kan
emellertid här användas samma uttryckssätt som i det samtidigt remitterade
förslaget till lag om ändring i postlagen (1993:1684) har valts för att
försäkringskassan skall få erhålla adressuppgifter från den som bedriver
postverksamhet, dvs. att kontrollen skall bedömas vara av "väsentlig betydelse".
Härmed markeras att det i det särskilda fallet måste finnas åtminstone någon
indikation på att en särskild kontroll är behövlig.
Lagrådet vill anmärka att det nu anförda har tillämpning endast på sådana
hembesök som sker i undersökningssyfte och som exempelvis syftar till att
kontrollera den enskildes hälsotillstånd eller hans eller hennes bostads- eller
samboendeförhållanden. Som anmärks i remissen kan hembesök ofta vara påkallade
av rena serviceskäl. För hembesök i sådant syfte behövs inte något lagstöd, och
den föreslagna föreskriften kan inte antas ta sikte på dessa fall, eftersom den
endast avser åtgärder för bedömning av rätten till ersättning.
Enligt Lagrådets mening skulle det ha varit mest följdriktigt om de gällande
bestämmelserna i 3 kap. 8 a § fjärde stycket och 7 kap. 3 b § hade fått utgå i
den mån de tar sikte på samma slags utredningsåtgärder som den nu föreslagna
föreskriften i 20 kap. 8 § fjärde stycket, trots att de gällande föreskrifterna
är avfattade så att de ger försäkringskassorna inte bara en befogenhet utan
också en skyldighet att företa åtgärder av aktuellt slag. Anses de gällande fö-
reskrifterna böra behållas, bör i vart fall den nya bestämmelsen formuleras så
att det står klart att den tar sikte på andra fall än som avses i dessa.
Med hänvisning till det anförda förordar Lagrådet att fjärde stycket erhåller
följande lydelse:

"Även i andra fall än när det är särskilt föreskrivet får den allmänna
försäkringskassan för bedömningen av rätten till ersättning som försäkrings-
kassan betalar ut enligt denna lag
1. göra förfrågan hos den försäkrade eller någon annan som kan antas kunna
lämna nödvändiga uppgifter, och
2. om det kan antas vara av väsentlig betydelse för utredningen, besöka den

försäkrade."

Övriga lagförslag

Förslagen lämnas utan erinran.

35

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997

Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Peterson,
Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Winberg, Uusmann,
Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros,

Messing

Föredragande: statsrådet Klingvall

Regeringen beslutar proposition 1996/97:121 Systembrister och missbruk inom
socialförsäkringssystemen.

36