Prop.
1996/97:116
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 13 mars 1997
Göran Persson
Thomas Östros
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås ändringar i skatteregisterlagen (1980:343) som
innebär att uppgifter från andra myndigheter skall få hämtas in och regi-
streras i det centrala skatteregistret. Uppgifterna skall användas för att
genom bl.a. maskinella urvalskontroller ta fram kontrollvärda förhållan-
den. Flertalet av uppgifterna föreslås gallras efter två år.
Vidare föreslås att skattemyndigheten inför och vid revisioner skall
kunna få terminalåtkomst även till uppgifter om delägare som beskattas
i annat län än det där det reviderade företaget beskattas.
I propositionen föreslås vidare vissa justeringar i kommunalskatte-
lagen (1928:370) avseende beskattning av sjömän.
Dessutom lämnas förslag till vissa förändringar av bestämmelserna
om ställande av säkerhet i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen
(1994:1564) om alkoholskatt och lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Slutligen föreslås vissa tekniska justeringar i lagen (1994:1565) om
beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från
land som är medlem i Europeiska unionen.
De nya bestämmelserna föreslås i allt väsentligt träda i kraft den 1
juli 1997.
1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 116
Prop. 1996/97:116
1 Förslag till riksdagsbeslut ...........................5
2 Lagtext........................................6
2.1 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)..................................6
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1344) om
ändring i skatteregisterlagen (1980:343)............. 12
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om
arbetsförmedlingsregister ....................... 17
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1331) om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370)........... 18
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt.................................20
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt....................... 23
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi ..............................26
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om
beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och
tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska
unionen...................................30
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1845:50 s.l) om
handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård
kvarbliva..................................31
2.10 Förslag till lag om ändring i växellagen (1932:130)..... 32
2.11 Förslag till lag om ändring i checklagen (1932:131)..... 33
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:215) om
arbetsgivares kvittningsrätt......................34
2.13 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) 35
2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse
på okända borgenärer..........................36
2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar.........................37
2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:314) om
ömsesidig handräckning i skatteärenden.............38
2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:746) om
betalningsföreläggande och handräckning............39
2.18 Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) . 40
2.19 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen
(1994:334)................................. 41
3 Ärendet och dess beredning.........................42
4 Ändringar i skatteregisterlagen .......................43
4.1 Allmänna utgångspunkter.......................43
4.2 Inhämtande och registrering av uppgifter ............46
4.2.1 Uppgifter om företagsledare i fåmansföretag .....46 Prop. 1996/97:116
4.2.2 Uppgifter om tillstånd m.m. från Vägverket .....47
4.2.3 Uppgifter från Patent- och registreringsverket.....49
4.2.4 Uppgifter om tillstånd m.m. från Alkohol-
inspektionen ...........................51
4.2.5 Uppgifter från länsarbetsnämnderna . ..........52
4.2.6 Uppgifter från Generaltullstyrelsen och tull-
myndigheterna ..........................54
4.2.7 Uppgifter från Riksförsäkringsverket...........55
4.2.8 Bevakningsmarkering.....................57
4.2.9 Uppgifter från Rikspolisstyrelsen m.m..........58
4.3 Terminalåtkomst.............................59
4.3.1 Åtkomst till de nya uppgifterna..............59
4.3.2 Åtkomst till uppgifter som behövs för revision .... 60
4.4 Gallring...................................61
5 Vissa justeringar i bestämmelserna om beskattning av sjömän . . 62
6 Ställande av säkerhet för harmoniserade punktskatter........64
7 Omorganisationen av exekutionsväsendet................67
8 Ekonomiska konsekvenser..........................67
9 Författningskommentar ............................68
9.1 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)................................. 68
9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1344) om
ändring i skatteregisterlagen (1980:343)............. 69
9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:459) om
arbetsförmedlingsregister .......................69
9.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1331) om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370)........... 70
9.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt.................................70
9.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt................................72
9.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi ..............................73
9.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1565) om
beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och
tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska
unionen...................................73
9.9 Förslagen till lagändringar under avsnitt 2.9-2.19 ......73
Bilaga 1 Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över
Riksskatteverkets promemoria..................74
Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag ...................75 Prop. 1996/97:116
Bilaga 3 Lagrådets yttrande..........................99
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 13 mars 1997 ................................. 101
Prop. 1996/97:116
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
2. lag om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregister-
lagen (1980:343),
3. lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister,
4. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunal-
skattelagen (1928:370),
5. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
6. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
7. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
8. lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av privat-
införsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är
medlem i Europeiska unionen,
9. lag om ändring i lagen (1845:50 s.l) om handel med lösören,
som köparen låter i säljarens vård kvarbliva,
10. lag om ändring i växellagen (1932:130),
11. lag om ändring i checklagen (1932:131),
12. lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares
kvittningsrätt,
13. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
14. lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända
borgenärer,
15. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
16. lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning
i skatteärenden,
17. lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande
och handräckning,
18. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
19. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334).
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1996/97:116
Härigenom föreskrivs att 7, 10 och 19 §§ skatteregisterlagen
(1980:343)' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §2
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skatteregistret
1. Sådana uppgifter om
ägarförhållandena i fåmansföretag,
företag som enligt 3 § 12 a mom.
tredje stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall behandlas
som fåmansföretag, fåmansägt
handelsbolag och dotterföretag
som avses i 2 kap. 16 § lagen
(1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter.
innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om
ägarförhållandena i fåmansföretag,
företag som enligt 3 § 12 a mom.
tredje stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall behandlas
som fåmansföretag, fåmansägt
handelsbolag och dotterföretag
som avses i 2 kap. 16 § lagen
(1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter samt uppgift
om företagsledare i dessa företag.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap.
4 § mervärdesskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen
(1953:272), 27 a § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare eller 19 b § lagen (1958:295) om sjömansskatt. För vaije
sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets
beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med
anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har
fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om
innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om åter-
kallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för
beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt
uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och
lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad
inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av
sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:116
5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift
om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala
skatt, dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om
att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarations-
skyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter
som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kon-
trolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och
uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde-
myndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts
betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en
juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation
eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändel-
se samt namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdekla-
ration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från så-
dan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxerings-
värde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för
fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om
fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning
av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad
på fastighet.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för
planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxerings-
lagen, 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a mom. uppbördslagen,
27 a § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 19 b §
lagen om sjömansskatt.
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är nä-
ringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot
skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots num-
mer och typ.
16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldi-
ge uppburit inkomst som beskattas enligt lagen om sjömansskatt.
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:116
18. Uppgifter angående resultat av brutto vinstberäkning, annan beräk-
ning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som
under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.
19. Uppgift från centrala bilregi-
stret om innehav av fordon samt
om fordonets registreringsnummer,
märke, typ och årsmodell.
19. Uppgift från centrala bilregi-
stret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer,
märke, typ och årsmodell samt till-
stånd enligt yrkes trafik- lagen
(1988:263) och lagen (1979:561)
om biluthyrning.
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter
enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapital-
investeringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen
(1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar
samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för
bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om
skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års
taxeringar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-
land.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i
2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,
totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-
ning för koncemmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 §
lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad,
uppskovsavdragets storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall
reducera omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av
bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller
bolagets organisationsnummer och namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 § mervärdes-
skattelagen.
25. Uppgifter från aktiebolags-
registret om styrelseledamöter,
verkställande direktör, firma-
tecknare och revisor, om att
styrelsen inte är fulltalig eller att
årsredovisning inte har lämnats i
tid, om företagsrekonstruktion och
fusion samt uppgifter från handels-
och föreningsregistret om firma-
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:116
tecknare, revisor och
företagsrekonstruktion.
26. Uppgifter från
Alkoholinspektionen om tillstånd
enligt alkohollagen (1994:1738)
och om omsättning enligt
restaurangrapport.
27. Uppgifter från länsarbets-
nämnder om beslut om
arbetsmarknadspolitiska åtgärder
samt utbetalda belopp och datum
för utbetalningen.
28. Uppgifter från Generaltull-
styrelsen om debiterad mervärdes-
skatt vid import, exportvärden,
antal import- och exporttillfällen
samt de tidsperioder som
uppgifterna avser.
10 §3
Terminalåtkomst till uppgifter i det centrala skaderegistret får finnas
endast för de ändamål som anges i
som anges i andra - femte styckena.
Skattemyndigheten i länet får
ha terminalåtkomst till uppgifter
som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-6,
7, dock endast i fråga om
uppgifter som skall lämnas enligt
2 kap. 19 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrollupp-
gifter, 8, 9, 13-15, 17 och 22 samt
de uppgifter därutöver som behövs
för utfärdande av skattsedel och
dubblettskattsedel. Skattemyndig-
heten får ha terminalåtkomst också
till övriga uppgifter som avses i
7 § om de, för pågående eller an-
nat beskattningsår, hänför sig till
länet eller avser skattskyldig som
beskattas i länet.
1 § och i den utsträckning i övrigt
Skattemyndigheten i länet får
ha terminalåtkomst till uppgifter
som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-6,
7, dock endast i fråga om uppgif-
ter som skall lämnas enligt 2 kap.
19 § lagen (1990:325) om självde-
klaration och kontrolluppgifter, 8,
9, 13-15, 17, 22 och 25 samt de
uppgifter därutöver som behövs
för utfärdande av skattsedel och
dubblettskattsedel. Skattemyndig-
heten får ha terminalåtkomst också
till övriga uppgifter som avses i
7 § om de, för pågående eller an-
nat beskattningsår, hänför sig till
länet eller avser skattskyldig som
beskattas i länet. Vidare får skatte-
myndigheten ha terminalåtkomsi
till uppgifter som behövs inför och
vid revision i den utsträckning re-
geringen föreskriver.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:116
Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 -
7 §§-
Kronofogdemyndighet får ha
terminalåtkomst till uppgifter en-
ligt 5 och 6 §§ samt 7 § 1, 3 och
4. Kronofogdemyndighet i det län
där ett mål är registrerat för exe-
kutiva åtgärder får vidare ha sådan
terminalåtkomst i fråga om uppgif-
ter enligt 7 § 7, 8, 12 och 13.
Terminalåtkomsten får avse den
som är registrerad som gäldenär
hos kronofogdemyndighet eller
make till gäldenären eller annan
som sambeskattas med gäldenären.
I fråga om uppgifter enligt 7 § 1
får terminalåtkomsten avse också
den som är delägare i fåmansföre-
tag där någon som avses i tredje
meningen är delägare.
Kronofogdemyndighet får ha
terminalåtkomst till uppgifter en-
ligt 5 och 6 §§ samt 7 § 1, 3 och
4. Kronofogdemyndighet i den
region där ett mål är registrerat för
exekutiva åtgärder får vidare ha
sådan terminalåtkomst i fråga om
uppgifter enligt 7 § 7, 8, 12 och
13. Terminalåtkomsten får avse
den som är registrerad som gälde-
när hos kronofogdemyndighet eller
make till gäldenären eller annan
som sambeskattas med gäldenären.
I fråga om uppgifter enligt 7 § 1
får terminalåtkomsten avse också
den som är delägare i fåmansföre-
tag där någon som avses i tredje
meningen är delägare.
Av rådets förordning (EEG) nr 218/92 framgår att behörig myndighet
i ett annat EU-land får ha terminalåtkomst till uppgifter rörande mervär-
desskatt.
19 §4
Om inte annat sägs i andra eller
tredje stycket skall sådana uppgif-
ter i det centrala skatteregistret
som hänför sig till viss beskatt-
ningsperiod gallras när sju år gått
från utgången av det kalenderår
under vilket perioden gick ut.
Om inte annat sägs i andra -
fjärde styckena skall sådana upp-
gifter i det centrala skatteregistret
som hänför sig till viss beskatt-
ningsperiod gallras sju år efter ut-
gången av det kalenderår under
vilket perioden gick ut.
Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §,
7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av skattse-
del på preliminär F-skatt och 7 § 23, med undantag av uppgift om upp-
skovsavdrag enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av
bostad, får bevaras även efter utgången av den tid som anges i första
stycket. Detsamma gäller uppgifter om
1. personnummer för make och, om samtaxering sker med annan
person, personnummer för denne,
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart
på kontrolluppgift om inkomst av kapital,
10
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:116
4. antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit
inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt,
5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsav-
drag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt.
Uppgift om tillstånd enligt yr-
kestrafiklagen (1988:263) och
lagen (1979:561) om biluthyrning
samt uppgifter som avses i 7 §
26-28 skall gallras två år efter
utgången av det är dä uppgifterna
registrerades.
Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av
det år under vilket revisionen avslutades.
Regeringen får meddela före-
skrifter om förlängd bevaringstid
för uppgifter som avses i första
eller tredje stycket.
Regeringen får meddela före-
skrifter om förlängd bevaringstid
för uppgifter som avses i första
eller fiärde stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
' Lagen omtryckt 1983:143.
2 Senaste lydelse 1996:1235.
3Senaste lydelse 1995:1367.
4 Senaste lydelse 1994:1905.
11
Härigenom föreskrivs att 7 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343)'
i paragrafernas lydelse enligt lagen (1996:1344) om ändring i nämnda
lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7§
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägar-
förhållandena i fåmansföretag, fö-
retag som enligt 3 § 12 a mom.
tredje stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall behandlas
som fåmansföretag, fåmansägt
handelsbolag och dotterföretag
som avses i 2 kap. 16 § lagen
(1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägar-
förhållandena i fåmansföretag,
företag som enligt 3 § 12 a mom.
tredje stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall behandlas
som fåmansföretag, fåmansägt
handelsbolag och dotterföretag
som avses i 2 kap. 16 § lagen
(1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter samt uppgift
om företagsledare i dessa företag.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap.
4 § mervärdesskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen
(1953:272) eller 27 a § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare. För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskatt-
ningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar
av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift
huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om
innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om åter-
kallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för
beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt
uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och
lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad
inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av
sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift
om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala
skatt, dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om
12
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:116
att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter
som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kon-
trolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och
uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde-
myndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts
betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en
juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation
eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsför-
sändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om själv-
deklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från
sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde,
taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och
tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen,
andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som
behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för
värdering av bostad på fastighet.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för
planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxerings-
lagen, 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a mom. uppbördslagen
eller 27 a § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är
näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta
emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots
nummer och typ.
16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit
sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen
(1928:370).
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av brutto vinstberäkning, annan be-
räkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp
som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.
13
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:116
19. Uppgift från centrala
bilregistret om innehav av fordon
samt om fordonets registrerings-
nummer, märke, typ och årsmodell.
19. Uppgift från centrala bilregi-
stret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer,
märke, typ och årsmodell samt till-
stånd enligt yrkestrafiklagen
(1988:263) och lagen (1979:561)
om biluthyrning.
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter
enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapital-
investeringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen
(1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt
uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande av
skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för
fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift om
beslut om sådan skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-
land.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i
2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,
totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-
ning för koncemmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets
storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbe-
loppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 §
andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnum-
mer och namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 § mervärdes-
skattelagen.
25. Uppgifter från aktiebolags-
registret om styrelseledamöter,
verkställande direktör, firma-
tecknare och revisor, om att
styrelsen inte är fulltalig eller att
årsredovisning inte har lämnats i
tid, om företagsrekonstruktion och
fusion samt uppgifter från handels-
och föreningsregistret om firma-
tecknare, revisor och företags-
rekonstruktion.
26. Uppgifter från Alkohol-
inspektionen om tillstånd enligt
14
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:116
alkohollagen (1994:1738) och om
omsättning enligt restaurangrap-
port.
27. Uppgifter från länsarbets-
nämnder om beslut om arbets-
marknadspolitiska åtgärder samt
utbetalt belopp och datum för utbe-
talningen.
28. Uppgifter från Generaltull-
styrelsen om debiterad mervärdes-
skatt vid import, exportvärden, an-
tal import- och exporttillfällen samt
de tidsperioder som uppgifterna
avser.
29. Uppgifter från Riksförsäk-
ringsverket om försäkring mot kost-
nader för sjuklön såvitt avser
arbetsgivarens organisations- eller
personnummer, beräknad löne-
summa, datum då försäkringen
börjat gälla och datum för föränd-
ring av lönesumma samt om
sjukpenninggrundande inkomst av
annat förvärvsarbete såvitt avser
den försäkrades personnummer och
datum för inkomstanmälan.
19
Om inte annat sägs i andra eller
tredje stycket skall sådana uppgif-
ter i det centrala skatteregistret
som hänför sig till viss beskatt-
ningsperiod gallras när sju år gått
från utgången av det kalenderår
under vilket perioden gick ut.
Om inte annat sägs i andra -
fjärde styckena skall sådana upp-
gifter i det centrala skatteregistret
som hänför sig till viss beskatt-
ningsperiod gallras sju år efter ut-
gången av det kalenderår under
vilket perioden gick ut.
Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §,
7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av skattse-
del på preliminär F-skatt och 7 § 23, med undantag av uppgift om upp-
skovsavdrag enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av
bostad, får bevaras även efter utgången av den tid som anges i första
stycket. Detsamma gäller uppgifter om
1. personnummer för make och, om samtaxering sker med annan
person, personnummer för denne,
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,
15
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:116
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart
på kontrolluppgift om inkomst av kapital,
4. antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt
punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370).
5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsav-
drag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt.
Uppgift om tillstånd enligt yr-
kestrafiklagen (1988:263) och
lagen (1979:561) om biluthyrning
samt uppgifter som avses i 7 §
26-29 skall gallras två år efter
utgången av det år då uppgifterna
registrerades.
Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av
det år under vilket revisionen avslutades.
Regeringen får meddela före-
skrifter om förlängd bevaringstid
för uppgifter som avses i första
eller tredje stycket.
Regeringen får meddela före-
skrifter om förlängd bevaringstid
för uppgifter som avses i första
eller fjärde stycket.
1 Lagen omtryckt 1983:143.
16
Prop. 1996/97:116
Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1994:459) om arbetsförmed-
lingsregister skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
17 §
Uppgifter i ett arbetsförmedlingsregister får lämnas ut på medium för
automatisk databehandling till en annan offentlig arbetsförmedling eller
ett annat arbetsmarknadsinstitut, om den registrerade anmäls som arbets-
sökanden vid den förmedlingen eller skrivs in vid det institutet. Uppgif-
ter får även i andra fall lämnas ut till en annan förmedling eller ett annat
institut med den registrerades samtycke.
Uppgifter som avses i 5 och 9-11 §§ får dessutom, för de ändamål
som anges i 2 § 3 och 4, lämnas ut till det centrala kansliet vid den
länsarbetsnämnd inom vars ansvarsområde registret förs. Sådana uppgif-
ter får även lämnas till Arbetsmarknadsstyrelsen för det ändamål som
anges i 3 §.
I den utsträckning regeringen
föreskriver får uppgifter som avses
i 5 och 11 §§ lämnas ut på me-
dium för automatisk databehand-
ling även till Riksförsäkringsver-
ket, de allmänna försäkringskassor-
na och Centrala studiestödsnämn-
den.
I den utsträckning regeringen
föreskriver får uppgifter som avses
i 5 och 11 §§ lämnas ut på me-
dium för automatisk databehand-
ling även till Riksförsäkringsver-
ket, de allmänna försäkringskassor-
na och Centrala studiestödsnämn-
den. Regeringen får också före-
skriva att uppgifter som avses i
5 § 14 och 15 och 9 §får lämnas
ut till Riksskatteverket eller skatte-
myndigheterna på medium för
automatisk databehandling.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
17
2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 116
Härigenom föreskrivs att punkt 1 och 4 av anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen (1928:370) i deras lydelse enligt lagen
(1996:1331) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningarna
till 49 §
1. Som sjöinkomst räknas in-
komst av lön, naturaförmåner eller
annan ersättning till sådan arbets-
tagare som enligt sjömanslagen
(1973:282) anses som sjöman, om
denne är anställd i redarens tjänst
ombord på svenskt handelsfartyg.
Med anställning hos redare lik-
ställs anställning hos annan arbets-
givare som redaren antagit som
entreprenör. Till sjöinkomst räknas
inte bara vad sjömannen uppbär
från redaren utan även dricks-
pengar och dylikt. Vidare räknas
till sjöinkomst inkomster som en-
ligt det föregående uppbärs av
1. Som sjöinkomst räknas in-
komst av lön, naturaförmåner eller
annan ersättning till sådan arbets-
tagare som enligt sjömanslagen
(1973:282) anses som sjöman, om
denne är anställd i redarens tjänst
ombord på svenskt handelsfartyg
med en bruttodräktighet av minst
100, vilket huvudsakligen används
i nätfart eller fjänfart. Med an-
ställning hos redare likställs an-
ställning hos annan arbetsgivare
som redaren antagit som entrepre-
nör. Till sjöinkomst räknas inte
bara vad sjömannen uppbär från
redaren utan även drickspengar
och dylikt. Vidare räknas till sjö-
inkomst inkomster som enligt det
föregående uppbärs av
a) den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant under
fartygs byggande eller biträder vid fartygs utrustning för att senare
tillträda befattning på fartyget, och
b) den som före leveransen av ett fartyg, som är under byggnad, och
innan tjänstgöring ombord påbörjats inställer sig på fartyget för att lära
känna det och dess tekniska utrustning m.m.
Har sjöman anställts för att tillträda befattning på ett visst fartyg,
skall lön eller annan ersättning som utgår under en kortare väntetid anses
utgöra inkomst ombord på fartyget. Har sjöman mönstrat av från tjänst
ombord på ett visst fartyg för att tillträda tjänst ombord på ett annat
fartyg som tillhör samma redare, skall ersättning som utgår under en
kortare väntetid anses som utbetald i tjänsten ombord på det förra farty-
get.
4. Riksskatteverket skall årligen
lämna besked beträffande de fartyg
ombord på vilka de anställda skall
4. Riksskatteverket skall årligen
lämna besked beträffande de fartyg
ombord på vilka de anställda skall
18
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:116
få sjöinkomstavdrag enligt 49 §
och skattereduktion enligt 2 § 4
mom. andra - fjärde styckena
uppbördslagen (1953:272) samt
beträffande vilket fartområde som
fartyget går i. Riksskatteverkets
beslut får inte överklagas.
En redare skall före den 1 okto-
ber varje år till Riksskatteverket
lämna uppgift för nästkommande
år om svenska handelsfartyg med
en bruttodräkiighet om minst 100
rörande
få sjöinkomstavdrag enligt 49 §
och skattereduktion enligt 2 § 4
mom. andra - fjärde styckena
uppbördslagen (1953:272) samt
beträffande vilket fartområde som
fartyget går i (klassificering).
Därvid skall ett fartyg anses gå i
fjärrfart, om det huvudsakligen
går i sådan fart. Riksskatteverkets
beslut får inte överklagas.
En redare skall före den 1 okto-
ber vaije år till Riksskatteverket
lämna uppgift för nästkommande
år om sådana svenska handelsfar-
tyg som avses i punkt 1 anvisning-
arna rörande
1) storleken av fartyg som redaren skall använda i sin näringsverk-
samhet,
2) den fart som fartygen är avsedda att användas i, och
3) entreprenör som redaren anlitar för sin verksamhet ombord samt
4) övriga förhållanden som kan vara av betydelse för Riksskatteverket
vid handläggning av ärenden om klassificering.
Inträffar ändring i förhållande om vilken uppgift lämnats, är redaren
skyldig att snarast anmäla detta till Riksskatteverket.
19
Prop. 1996/97:116
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1563) om tobaksskatt
dels att 11, 13, 15 och 35 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas en ny paragraf, 15 a §, samt närmast före
15 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
11
Upplagshavare i Sverige som
säljer obeskattade varor till annan
svensk upplagshavare eller till nä-
ringsidkare i ett annat EG-land
skall hos beskattningsmyndigheten
ställa säkerhet för betalning av den
skatt som kan påföras honom i
Sverige eller annat EG-land, innan
leveransen av de skattepliktiga
varorna påbörjas.
Beskattningsmyndigheten får
bestämma att upplagshavaren skall
ställa säkerhet för betalning av
skatten i samband med
tillverkning, bearbetning eller lag-
ring av skattepliktiga varor.
Föreslagen lydelse
§'
Upplagshavare i Sverige som
säljer obeskattade varor till annan
svensk upplagshavare eller till nä-
ringsidkare i ett annat EG-land
skall hos beskattningsmyndigheten
ställa säkerhet för betalning av den
skatt som kan påföras honom i
Sverige eller annat EG-land, innan
leverans av skattepliktiga varor
påbörjas. Säkerheten skall uppgå
till ett belopp som motsvarar den
skatt som i medeltal belöper på de
obeskattade varor som upplags-
havaren transporterar under ett
dygn. Vid beräkningen av medelta-
let skall hänsyn endast tas till de
dygn under ett år då transport av
obeskattade varor sker.
Upplagshavare skall även ställa
säkerhet för betalning av skatten i
samband med tillverkning, bear-
betning eller lagring av skatteplik-
tiga varor. Säkerheten skall uppgå
till ett belopp som motsvarar tio
procent av skatten på de varor
som upplagshavaren i medeltal
förvarar i skatteupplaget under ett
år.
13 §
Den som yrkesmässigt tar emot skattepliktiga varor från en godkänd
upplagshavare i ett annat EG-land eller som yrkesmässigt från tredje
land importerar skattepliktiga varor och som inte själv är godkänd som
upplagshavare, kan hos beskattningsmyndigheten ansöka om registrering
som varumottagare.
20
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:116
Registrerad varumottagare skall
ställa säkerhet för betalning av
skatten i enlighet med vad beskatt-
ningsmyndigheten bestämmer.
Registrerad varumottagare skall
ställa säkerhet för betalning av
skatten på de varor som han tar
emot. Säkerheten skall uppgå till
ett belopp som motsvarar tio
procent av den beräknade årliga
skatten på varorna.
Bestämmelserna i 12 § om återkallelse tillämpas även på registrerad
varumottagare.
15 §
Upplagshavare som är registrerad i ett annat EG-land och som levere-
rar skattepliktiga varor till sådan varumottagare i Sverige som avses i 13
och 14 §§, får utse en skatterepresentant här i landet. Skatterepresentan-
ten skall godkännas av beskattningsmyndigheten. Skatterepresentanten
är, i stället för varumottagaren, skattskyldig för de varor som den ut-
ländske upplagshavaren levererar till varumottagare i Sverige.
Skatterepresentanten skall ställa
säkerhet för skattens betalning i
enlighet med vad beskattnings-
myndigheten bestämmer.
Bestämmelserna i 12 § om
skatterepresentant.
Skatterepresentanten skall ställa
säkerhet för betalning av skatten
på de varor för vilka han år skyl-
dig att betala skatt. Säkerheten
skall uppgå till ett belopp som
motsvarar tio procent av den
beräknade årliga skatten på
varorna.
återkallelse tillämpas även på
Jämkning av säkerhetsbelopp
15 a §
I fall som avses i 11 § andra
stycket, 13 och 15 §§ får
beskattningsmyndigheten medge att
säkerhet inte behöver ställas eller
att den får uppgå till ett lägre
belopp än vad som följer av
nämnda bestämmelser, om det
finns skal till detta med hänsyn till
den skattskyldiges ekonomiska
förhållanden eller andra särskilda
omständigheter.
21
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:116
35 §
Följande beslut av beskattningsmyndigheten får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol av den skattskyldige, sökanden och Riksskatteverket:
1. beslut om godkännande enligt 10, 13, 15 och 16 §§,
2. beslut om återkallelse enligt
3. beslut om ställande av
säkerhet enligt denna lag och
4. beslut om återbetalning enligt
29-37 §§.
, 13, 15 och 16 §§,
3. beslut om säkerhet enligt
denna lag och
4. beslut om återbetalning enligt
29-37 a §§.
Om en skattskyldig eller sökande överklagar beslut enligt första
stycket, förs det allmännas talan av Riksskatteverket.
Beslut enligt 5 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av
säljaren och av Riksskatteverket.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 1995:612.
22
Prop. 1996/97:116
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1564) om alkoholskatt
dels att 10, 12, 14 och 35 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas en ny paragraf, 14 a §, samt närmast före
14 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §
Upplagshavare i Sverige som
säljer obeskattade varor till annan
svensk upplagshavare eller till nä-
ringsidkare i ett annat EG-land
skall hos beskattningsmyndigheten
ställa säkerhet för betalning av den
skatt som kan påföras honom i
Sverige eller annat EG-land, innan
leveransen av de skattepliktiga
varorna påbörjas.
Beskattningsmyndigheten får
bestämma att upplagshavaren skall
ställa säkerhet för betalning av
skatten i samband med tillver-
kning, bearbetning eller lagring av
skattepliktiga varor.
Upplagshavare i Sverige som
säljer obeskattade varor till annan
svensk upplagshavare eller till nä-
ringsidkare i ett annat EG-land
skall hos beskattningsmyndigheten
ställa säkerhet för betalning av den
skatt som kan påföras honom i
Sverige eller annat EG-land, innan
leverans av skattepliktiga varor
påbörjas. Säkerheten skall uppgå
till ett belopp som motsvarar den
skatt som i medeltal belöper på de
obeskattade varor som upplagsha-
varen transporterar under ett
dygn. Vid beräkningen av medelta-
let skall hänsyn endast tas till de
dygn under ett år då transport av
obeskattade varor sker.
Upplagshavare skall även ställa
säkerhet för betalning av skatten i
samband med tillverkning, bear-
betning eller lagring av skatteplik-
tiga varor. Säkerheten skall uppgå
till ett belopp som motsvarar tio
procent av skatten på de varor
som upplagshavaren i medeltal
förvarar i skatteupplaget under ett
år.
12 §
Den som yrkesmässigt tar emot skattepliktiga varor från en godkänd
upplagshavare i ett annat EG-land eller som yrkesmässigt från tredje
land importerar skattepliktiga varor och som inte själv är godkänd som
upplagshavare, kan hos beskattningsmyndigheten ansöka om registrering
som varumottagare.
23
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:116
Registrerad varumottagare skall
ställa säkerhet för betalning av
skatten i enlighet med vad beskatt-
ningsmyndigheten bestämmer.
Registrerad varumottagare skall
ställa säkerhet för betalning av
skatten på de varor som han tar
emot. Säkerheten skall uppgå till
ett belopp som motsvarar tio
procent av den beräknade ärliga
skatten på varorna.
Bestämmelserna i 11 § om återkallelse tillämpas även på registrerad
varumottagare.
14 §
Upplagshavare som är registrerad i ett annat EG-land och som
levererar skattepliktiga varor till sådan varumottagare i Sverige som
avses i 12 och 13 §§, får utse en skatterepresentant här i landet.
Skatterepresentanten skall godkännas av beskattningsmyndigheten.
Skatterepresentanten är, i stället för varumottagaren, skattskyldig för de
varor som den utländske upplagshavaren levererar till varumottagare i
Sverige.
Skatterepresentanten skall ställa
säkerhet för skattens betalning i
enlighet med vad beskattnings-
myndigheten bestämmer.
Bestämmelserna i 11 § om
skatterepresentant.
Skatterepresentanten skall ställa
säkerhet för betalning av skatten
på de varor för vilka han är
skyldig att betala skatt. Säkerheten
skall uppgå till ett belopp som
motsvarar tio procent av den
beräknade årliga skatten på
varorna.
återkallelse tillämpas även på
Jämkning av säkerhetsbelopp
14 a §
1 fall som avses i 10 § andra
stycket, 12 och 14 §§ får
beskattningsmyndigheten medge att
säkerhet inte behöver ställas eller
att den får uppgå till ett lägre
belopp än vad som följer av
nämnda bestämmelser, om det
finns skäl till detta med hänsyn till
den skattskyldiges ekonomiska
förhållanden eller andra särskilda
omständigheter.
24
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:116
35 §
Följande beslut av beskattningsmyndigheten får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol av den skattskyldige, sökanden och Riksskatteverket:
1. beslut om godkännande enligt 9, 12, 14 och 15 §§,
2. beslut om återkallelse enligt 11, 12, 14 och 15 §§,
3. beslut om ställande av säker- 3. beslut om säkerhet enligt
het enligt denna lag och denna lag och
4. beslut om återbetalning enligt 4. beslut om återbetalning enligt
28-5/ §§. 28-51 a §§.
Om en skattskyldig eller sökande överklagar beslut enligt första
stycket, förs det allmännas talan av Riksskatteverket.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft-
trädandet.
1 Senaste lydelse 1995:613.
25
Prop. 1996/97:116
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på
energi
dels att 4 kap. 4, 6, och 8 §§ samt 12 kap. 1 § skall ha följande
lydelse,
dels att det skall införas en ny paragraf, 4 kap. 8 a §, samt närmast
före 4 kap. 8 a § en ny rubrik av följande lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
4§*
Om en upplagshavare i Sverige
säljer bränsle, för vilket skattskyl-
dighet inte inträtt, till annan
svensk upplagshavare eller till
upplagshavare eller varumottagare
i ett annat EG-land, skall han
innan leveransen av bränslet
påbörjas hos beskatt-
ningsmyndigheten ställa säkerhet
för betalning av den skatt som kan
påföras honom i Sverige eller
annat EG-land.
Beskattningsmyndigheten får
bestämma att upplagshavaren skall
ställa säkerhet för betalning av
skatten i samband med tillver-
kning, bearbetning och lagring av
bränslen samt återförsäljning eller
förbrukning av metan.
Om leverans av bränsle enligt
första stycket sker med fartyg eller
via rörledning kan beskattnings-
myndigheten medge att upplagsha-
Om en upplagshavare i Sverige
säljer bränsle, för vilket skattskyl-
dighet inte inträtt, till annan
svensk upplagshavare eller till up-
plagshavare eller varumottagare i
ett annat EG-land, skall han innan
leverans av bränsle påbörjas hos
beskattningsmyndigheten ställa
säkerhet för betalning av den skatt
som kan påföras honom i Sverige
eller annat EG-land. Säkerheten
skall uppgå till ett belopp som
motsvarar den skatt som i medeltal
belöper på de obeskattade bräns-
len som upplagshavaren transpor-
terar under ett dygn. Vid beräk-
ningen av medeltalet skall hänsyn
endast tas till de dygn under ett år
då transport av obeskattat bränsle
sker
Upplagshavare skall även ställa
säkerhet för betalning av skatten i
samband med tillverkning, bear-
betning eller lagring av bränslen.
Säkerheten skall uppgå till ett be-
lopp som motsvarar tio procent av
skatten på de bränslen som
upplagshavaren i medeltal förva-
rar i skatteupplaget under ett år.
26
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:116
varen inte behöver ställa säkerhet
för betalning av skatten.
Vid beräkning av säkerhetsbe-
lopp enligt andra stycket får bort-
ses från bränslen som beredskaps-
lagras enligt lagen (1984:1049)
om beredskapslagring av olja och
kol.
6§
Annan än upplagshavare kan ansöka om registrering som varumottag-
re hos beskattningsmyndigheten, om han i en yrkesmässig verksamhet
som bedrivs i Sverige tar emot bränslen från en upplagshavare i ett an-
nat EG-land.
Registrerad varumottagare skall
ställa säkerhet för betalning av
skatten, i enlighet med vad be-
skattningsmyndigheten bestämmer.
Registrerad varumottagare skall
ställa säkerhet för betalning av
skatten på de bränslen som han
tar emot. Säkerheten skall uppgå
till ett belopp som motsvarar tio
procent av den beräknade årliga
skatten på bränslena.
Bestämmelserna i 5 § om återkallelse tillämpas även på registrerad
varumottagare.
8 §
Upplagshavare som är registrerad i ett annat EG-land och som levere-
rar bränsle till en varumottagare som avses i 6 eller 7 §, får utse en
skatterepresentant i Sverige. Skatterepresentanten skall godkännas av
beskattningsmyndigheten.
Skatterepresentanten är, i stället för varumottagaren, skattskyldig för
bränsle som den utländske upplagshavaren levererar till varumottagare i
Sverige.
Skatterepresentanten skall ställa
säkerhet för betalning av skatten i
enlighet med vad beskattnings-
myndigheten bestämmer.
Skatterepresentanten skall ställa
säkerhet för betalning av skatten
på de bränslen för vilka han är
skyldig att betala skatt. Säkerheten
skall uppgå till ett belopp som
motsvarar tio procent av den be-
räknade ärliga skatten på bränsle-
na.
Bestämmelserna i 5 § om återkallelse tillämpas även på skatterepre-
sentant.
27
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:116
Jämkning av säkerhetsbelopp
8a§
Om leverans av bränsle enligt
4 § första stycket sker med fartyg
eller via rörledning kan beskatt-
ningsmyndigheten medge att up-
plagshavaren inte behöver ställa
säkerhet för betalning av skatten.
I fall som avses i 4 § andra
stycket, 6 och 8 §§ får beskatt-
ningsmyndigheten medge att säker-
het inte behöver ställas eller att
den får uppgå till ett lägre belopp
än vad som följer av nämnda be-
stämmelser, om det finns skäl till
detta med hänsyn till den
skattskyldiges ekonomiska förhål-
landen eller andra särskilda om-
ständigheter.
Lydelse enligt Föreslagen lydelse
prop. 1996/97:29
12 kap.
1 §
Följande beslut av beskattningsmyndigheten får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol av den skattskyldige, sökanden och Riksskatteverket,
nämligen
1. beslut om medgivande enligt 2 kap. 9 §,
2. beslut om godkännande enligt 4 kap. 3 och 6 samt 8 och 10 §§,
3. beslut om återkallelse enligt 4 kap. 5 och 6 samt 8 och 10 §§,
4. beslut om registrering enligt 6 kap. 10 § andra stycket,
5. beslut om ställande av säker- 5. beslut om säkerhet enligt
het enligt denna lag, denna lag,
6. beslut om återbetalning av, nedsättning av eller kompensation för
skatt enligt 9 kap. 1-12 §§, och
7. beslut om särskild avgift och nedsättning av eller befrielse från
sådan avgift enligt 10 kap. 8 §.
Om en skattskyldig eller en sökande överklagar ett beslut enligt första
stycket förs det allmännas talan av Riksskatteverket.
28
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller Prop. 1996/97:116
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft-
trädandet.
Senaste lydelse 1995:611.
29
Härigenom föreskrivs att 8 och 10 §§ lagen (1995:1565) om beskatt-
ning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som
är medlem i Europeiska unionen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
8
Beskattningsmyndigheten skall
påföra särskild avgift enligt 7 §. I
fall där den oriktiga uppgiften
lämnats i anmälan direkt till Tull-
verket eller det vid kontroll som
Tullverket företagit framkommit
att anmälan inte lämnats skall
Tullverket påföra särskild avgift.
10
Beslut enligt denna lag av
beskattningsmyndigheten eller tull-
myndighet får överklagas hos all-
män förvaltningsdomstol. Pröv-
ningstillstånd krävs vid överkla-
gande till kammarrätten.
Föreslagen lydelse
Beskattningsmyndigheten skall
påföra särskild avgift enligt 7 §. I
fall där den oriktiga uppgiften
lämnats i anmälan direkt till Tull-
verket eller det vid kontroll som
Tullverket företagit framkommit
att anmälan inte lämnats skall
Tullverket för beskattningsmyndig-
hetens räkning påföra särskild av-
gift.
§2
Beslut enligt denna lag får
överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Prövnings-
tillstånd krävs vid överklagande
till kammarrätten.
Överklagas beslut enligt denna
lag förs det allmännas talan av
beskattningsmyndigheten.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
1 Senaste lydelse 1996:704.
2 Senaste lydelse 1996:704.
30
Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1845:50 s. 1) om handel med
lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva1 orden “det län”
skall bytas ut mot “den region”.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
'Senaste lydelse av 1 § 1996:249.
31
Härigenom föreskrivs att i 88 § växellagen (1932:130)' ordet “länet”
skall bytas ut mot “regionen”.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
'Senaste lydelse av 88 § 1988:387.
32
Härigenom föreskrivs att i 66 § checklagen (1932:131)' ordet “länet”
skall bytas ut mot “regionen”.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
'Senaste lydelse av 66 § 1988:388.
33
3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 116
Härigenom föreskrivs att i 7 § lagen (1970:215) om arbetsgivares
kvittningsrätt1 orden “det län” skall bytas ut mot “den region”.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
'Senaste lydelse av 7 § 1988:391.
34
Prop. 1996/97:116
Härigenom föreskrivs att i 6 kap. 6 § och 14 kap. 16 § aktiebolagsla-
gen (1975:1385)' ordet “län” i olika böjningsformer skall bytas ut mot
“region” i motsvarande form.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
■Senaste lydelse av
6 kap. 6 § 1994:802
14 kap. 16 § 1994:802.
35
Härigenom föreskrivs att i 4 § lagen (1981:131) om kallelse på okän-
da borgenärer' orden “det län” skall bytas ut mot “den region”.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
'Senaste lydelse av 4 § 1996:259.
36
Härigenom föreskrivs att i 12 kap. 6 § lagen (1987:667) om ekono-
miska föreningar1 ordet “länet” skall bytas ut mot “regionen”.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
‘Senaste lydelse av 12 kap. 6 § 1988:398.
37
Härigenom föreskrivs att i 3 och 22 §§ lagen (1990:314) om ömsesi-
dig handräckning i skatteärenden1 orden “Stockholms län” skali bytas ut
mot “Stockholm”.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
'Senaste lydelse av
3 § 1993:495
22 § 1994:1654.
38
Härigenom föreskrivs att i 6 § lagen (1990:746) om betalningsföre-
läggande och handräckning1 orden “det län” skall bytas ut mot “den
region”.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
'Senaste lydelse av 6 § 1994:2088.
39
Prop. 1996/97:116
Härigenom föreskrivs att i 8 kap. 3 § bostadsrättslagen (1991:614)'
orden “det län” skall bytas ut mot “den region”.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
'Senaste lydelse av 8 kap. 3 § 1995:1464.
40
Prop. 1996/97:116
Härigenom föreskrivs att i 9 § skuldsaneringslagen (1994:334) orden
“det län” skall bytas ut mot “den region” och orden “ Stockholms län”
bytas ut mot “Stockholm”.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
41
Riksskatteverket har i en promemoria den 25 oktober 1996 lagt fram för-
slag till ändringar i bl.a. skatteregisterlagen (1980:343) för att möjliggöra
inhämtande och registrering i det centrala skatteregistret av uppgifter från
andra myndigheter i syfte att utveckla ett maskinellt urvalssystem. Prome-
morian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns
i bilaga 1. En sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i
Finansdepartementet (dnr Fi96/4477).
Vidare föreslås vissa justeringar i kommunalskattelagen (1928:343)
avseende beskattning av sjömän.
I rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna reg-
ler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervak-
ning av sådana varor (EGT nr L 076, 23.3.1992 s 1, Celex 392L0012)
finns vissa allmänna regler om ställande av säkerhet för harmoniserade
punktskatter. Direktivet överlåter den närmare regleringen av dessa
säkerheter till medlemsstaterna. Direktivet har genomförts i svensk lag-
stiftning genom bestämmelserna om säkerhet i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt och lagen (1994:1776) om
skatt på energi. Det har framkommit att det finns behov av att i den svens-
ka lagstiftningen ytterligare precisera reglerna rörande ställande av säker-
het. Mot denna bakgrund har en promemoria om ställande av säkerhet för
harmoniserade punktskatter utarbetats inom Finansdepartementet. I pro-
memorian lämnas förslag till vissa förändringar av bestämmelserna om
ställande av säkerhet i lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt och
lagen om skatt på energi.
Följande företag, myndigheter och organisationer har beretts tillfälle att
yttra sig över promemorian: Alkoholinspektionen, Föreningen Sveriges
Fria Bryggerier, Kemetyl AB, Lagena Distribution AB, Riksskatteverket,
Svenska Bryggareföreningen, Svenska Fjärrvärmeföreningen, Svenska
Förbundet för Sprit- och Vinintressenter, Svenska Kraftverksföreningen,
Svenska Petroleum Institutet, Svenska Tobaks AB, Sveriges Industriför-
bund, Sveriges Vin- & Spritimportörers Förening, Treab Plus AB och Vin
& Sprit AB. Några av dessa instanser har haft synpunkter på förslagen.
Övriga har i princip godtagit förslagen. De synpunkter som kommit in
redovisas i det följande.
Slutligen föreslås vissa tekniska justeringar i lagen (1994:1565) om
beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land
som är medlem i Europeiska unionen. Synpunkter har inhämtats från
Riksskatteverket och Generaltullstyrelsen. Förslagen behandlas i författ-
ningskommentaren.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 27 februari 1997 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 2. De förslag som inte remitterats är
av sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.
Prop. 1996/97:116
42
Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. I förhållande till
lagrådsremissen har också gjorts vissa ändringar i lagtexten av redaktio-
nell karaktär.
Prop. 1996/97:116
Skattemyndighetens kontrollverksamhet
En viktig del av skattemyndigheternas kontrollarbete riktar sig mot företag
och avser skyldigheten att redovisa och betala mervärdesskatt, källskatt,
arbetsgivaravgifter samt debiterad preliminär skatt. Kontrollerna kan inde-
las i period- och registreringskontroll. Periodkontrollen syftar till att kon-
trollera att de registrerade företagen redovisar och betalar skatter och av-
gifter i rätt tid och med rätt belopp. Registreringskontrollen tar bl.a. sikte
på företag som driver näringsverksamhet men som inte lämnat uppgift om
detta till skattemyndigheten. Vad gäller t.ex. mervärdesskatt skall den
som skall redovisa mervärdesskatten i särskild deklaration göra anmälan
för registrering i samband med att verksamhet som medför skattskyldighet
för eller återbetalningsrätt av mervärdesskatt påbörjas. Det är inte ovanligt
att näringsidkare väntar med registrering till dess att t.ex. självdeklaration
eller kontrolluppgifter lämnas, vilket kan innebära att skattemyndighetens
krav på mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter, personalens källskatt och
företagens egen skatt kommer långt efteråt. Det finns då också en påfal-
lande risk för att de ackumulerade skulderna inte kan betalas och därför
överlämnas till kronofogdemyndigheterna för indrivning, ibland med
konkursansökan som resultat.
Ett effektivt kontrollarbete förutsätter att det bedrivs i nära anslutning
till att en skattepliktig omsättning har skett, en avgiftsgrundande ersättning
har betalats ut eller ett skatteavdrag har gjorts.
De företag som fångas upp i kontrollarbetet i dag är huvudsakligen de
som redan är registrerade. Det finns behov av att fånga upp även de före-
tag som bedriver verksamhet men som aldrig lämnar uppgift om detta till
skattemyndigheten, s.k. non-filers. I dag har skattemyndigheten begränsa-
de möjligheter att hitta dessa företag. Ett sätt är t.ex. att studera telefonka-
taloger och reklam. Denna form av urval är dock resurskrävande och ger
ett slumpmässigt resultat. Myndigheter utanför skatteförvaltningen skulle
i stället kunna bidra med information som de redan har i syfte att effektivi-
sera skattemyndigheternas urvalsmetoder.
Riksskatteverkets förslag
Riksskatteverket har påbörjat utvecklingen av ett maskinellt urvalssystem
med vars hjälp skattemyndigheten kan ta fram de företag som bör gran-
43
skas närmare. Med hjälp av det nya urvalssystemet skall aktuell informa- Prop. 1996/97:116
tion från andra myndigheter kunna jämföras med den information som
redan finns i det centrala skatteregistret om fysiska och juridiska personer.
Syftet med uppgiftsinhämtandet är att förbättra skattemyndighetens möj-
ligheter att i ett tidigt skede fånga upp företag som inte redovisar och
betalar skatter och avgifter i rätt tid och med rätt belopp.
Riksskatteverkets förslag omfattar inhämtande av uppgifter från bl.a.
Vägverket, Alkoholinspektionen, Generaltullstyrelsen och länsarbets-
nämnderna. Det rör sig bl.a. om uppgifter om olika tillstånd och bidrag
m.m. som ett företag beviljats eller uppgifter som den enskilde själv läm-
nat för att få en förmån. Vidare föreslås att uppgifter om foretagarförsäk-
ring och sjukpenninggrundande inkomst skall få hämtas in från Riksför-
säkringsverket och att uppgifter rörande mervärdesskatt vid import skall få
hämtas in från Generaltullstyrelsen. I promemorian föreslår Riksskattever-
ket också att uppgifter om näringsförbud, domar i brottmål och misstanke
om brott skall få registreras. Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller
inte haft något att erinra mot huvuddelarna av förslaget. Vad gäller försla-
get om att få registrera uppgifter som har anknytning till brott har emeller-
tid flertalet remissinstanser varit negativa. Justitiekanslern menar att det
för den enskilde får framstå som uppenbart att uppgifter hos exempelvis
Patent- och registreringsverket eller Vägverket också används av andra
myndigheter för kontroll i olika sammanhang. Annorlunda förhåller sig
saken när det gäller polisregistret. Datainspektionen avstyrker att prome-
morian läggs till grund för lagstiftning. Företagens uppgiftslämnardelega-
tion (FUD), Industriförbundet, Företagarnas riksförbund och Svenska
Arbetsgivareföreningen (SAF) avstyrker samtliga förslag och anför bl.a.
att förslagen behöver övervägas ytterligare. Det är framför allt frågor om
integritet och säkerhet som måste utredas. Detta särskilt mot bakgrund av
den utvidgning av registret som förslaget innebär. Statskontoret anser att
Riksskatteverket bör utveckla funktioner att ersätta uppgiftsinhämtning
och lagring i det centrala skatteregistret med tekniska lösningar som gör
det möjligt att vid skattemyndighetens handläggning av ett ärende, elek-
troniskt fråga den aktuella myndigheten om uppgift som har betydelse för
ärendet. Statskontoret anser att det bör övervägas om uppgifterna inte kan
hämtas in vid behov i stället för att registreras i skatteregistret.
Allmänna överväganden
Regeringen har i en skrivelse till riksdagen Samlade åtgärder mot den
ekonomiska brottsligheten (Skr. 1994/95:217) uttalat att skattekontrollen
skall stärkas för att förebygga ekonomisk brottslighet och öka upptäckts-
risken vid överträdelser. En viktig del av skattemyndighetens kontrollar-
bete är den som riktar sig mot företag och avser skyldigheten att redovisa
och betala mervärdesskatt, källskatt, arbetsgivaravgifter samt debiterad
preliminär skatt. För en effektiv kontroll är en nära samverkan mellan
myndigheter viktig.
44
Avsikten med ett flertal reformer under senare år har varit att göra kon-
trollverksamheten mer effektiv och styra den mot skattskyldiga som från
olika aspekter är kontrollvärda. Förfinade metoder för urval av kontrollo-
bjekt är ett viktigt instrument för en effektivare skattekontroll. Ett effekti-
vare urval innebär att skattemyndigheten kan frigöra resurser som kan
satsas på fördjupad kontroll.
Frågan om att hämta in uppgifter från andra myndigheter för bearbet-
ning med uppgifter i skatteregistret rymmer emellertid även andra aspekter
än effektivitet. Det föreslagna inhämtandet av uppgifter från andra myn-
digheters register innebär en form av sambearbetning mellan olika person-
register. Samma synpunkter som kan anföras mot att register får samköras
uppkommer även när uppgifter överförs från ett register till ett annat.
Samkömingen kan emellertid också bidra till förbättrade beslutsunderlag
i enskilda ärenden och därmed också höja kvaliteten på besluten. En av-
vägning måste göras mellan verksamhetsmässiga skäl för ett utvidgat
innehåll i det centrala skatteregistret och de risker från integritetssynpunkt
som registreringen kan medföra.
Som Statskontoret framhållit är det från integritetsskyddssynpunkt
bättre om uppgifter som finns registrerade hos en annan myndighet inte
behöver lagras i skatteregistret utan kan hämtas in vid behov. För att en
maskinell urvalskontroll skall kunna göras fordras emellertid att uppgifter-
na som skall användas finns i det centrala skatteregistret. Terminalförffåg-
ning mot andra myndigheters registeruppgifter kan endast bli aktuella i
ärenden som redan valts ut för kontroll. Det bör i detta sammanhang
framhållas att de maskinella urvalen enbart utgör ett komplement till de
manuella kontrollerna. Manuella kontroller kommer alltid att utgöra en
viktig del av skattemyndigheternas arbete.
Merparten av de uppgifter som föreslås få registeras i det centrala skat-
teregistret får redan i dag hämtas in av skattemyndigheten. Uppgifterna
avser företag eller enskilda personer i deras egenskap av näringsidkare.
Flertalet uppgifter har lämnats av företaget eller den enskilde själv för att
t.ex. beviljas ett bidrag eller tillstånd. Visserligen kan mängden uppgifter
som föreslås få registreras synas omfattande. I likhet med vad Justitie-
kanslern anfört i sitt remissyttrande anser regeringen dock att det för den
enskilde torde framstå som uppenbart att uppgifter hos t.ex. Patent- och
registreringsverket eller Vägverket också används av andra myndigheter
för kontroll i olika sammanhang. För den enskilde torde det också sakna
betydelse om en kontroll sker manuellt eller automatiskt via datamedium.
Flertalet av de aktuella uppgifterna omfattas inte heller av någon sekretess.
Beträffande sekretesskyddade uppgifter som tas in i skatteregistret innebär
sekretessen i 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) att uppgifterna kommer
att omfattas av den stränga sekretess som finns på skatteområdet.
Det är väsentligt att myndigheterna har goda kontrollmöjligheter och att
kontrollen sker i så nära anslutning som möjligt till den händelse som skall
registreras. Det kan därigenom undvikas att skatte- och avgiftsskulder
ackumuleras och till slut resulterar i att staten går miste om betydande
intäkter. Även från brottsförebyggande synpunkt är det angeläget att skat-
temyndigheten ges förbättrade möjligheter att snabbt kunna skaffa sig
Prop. 1996/97:116
45
information om näringsidkare som inte fullgör sina skyldigheter för att
härefter kunna vidta lämpliga åtgärder. Genom att man snabbt upptäcker
misstänkta brottsliga förfaranden kan även bekämpningen av den ekono-
miska brottsligheten såväl intensifieras som göras effektivare. De
föreslagna ändringarna i skatteregisterlagen utgör enligt regeringens me-
ning ett led i att tillgodose dessa syften.
Genom ett utökat uppgifitslämnande och registrering av uppgifterna
finns förutsättningar att ta fram kontrollvärda förhållanden med hjälp av
skatteregistret. När det gäller merparten av uppgifterna anser regeringen
att någon egentlig integritetskränkning inte kan anses föreligga enbart på
den grunden att uppgifterna kontrolleras mot andra uppgifter i det centrala
skatteregistret. Resultatet av en urvalskontroll kommer inte i sig att föran-
leda att skattemyndigheten fattar ett beslut i beskattningsärendet. Resulta-
tet skall användas som underlag för att bedöma om en särskild utredning
eller kontroll skall vidtas eller inte. Innan beslut fattas kommer således
skattemyndigheten att utreda förhållandena i det enskilda fallet. Regering-
en vill även framhålla att det är viktigt att eventuella urvalsträffar utreds
noga innan några ytterligare åtgärder vidtas mot enskilda personer. Rege-
ringen anser mot bakgrund härav att det behov som finns av att förbättra
möjligheterna till en effektiv kontroll väger tyngre än de risker från integ-
ritetssynpunkt som registreringen av uppgifterna kan medföra. Vi åter-
kommer närmare till vilka uppgifter som skall få registreras i avsnitt
4.2.1-4.2.9. Redan nu kan dock sägas att regeringen inte ställer sig bakom
Riksskatteverkets förslag om att i skatteregistret registrera uppgifter om
brott och brottsmisstanke.
Datainspektionen har under hand förklarat att inspektionen godtar de
förslag som regeringen nu lägger fram.
Prop. 1996/97:116
4.2.1 Uppgift om företagsledare i fåmansföretag
Regeringens förslag: Uppgift om företagsledare i fåmansföretag
skall få registreras i det centrala skatteregistret.
Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna fråga
tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Skattsedel på preliminär F-skatt (F-
skattesedel) skall efter ansökan utfärdas för en skattskyldig som bedriver
eller som kan antas komma att bedriva näringsverksamhet. Den som är
skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200) skall, med vissa un-
dantag, registreras och är skyldig att anmäla sig för registrering hos skatte-
myndigheten. Några bestämmelser om registrering av arbetsgivare finns
inte. Av uppbördslagens bestämmelser framgår dock att sådan registrering
skall ske. Regeringen har nyligen i en lagrådsremiss om ett nytt system för
46
skattebetalning föreslagit att det i den nya skattebetalningslagen tas in
bestämmelser om att arbetsgivare och den som är skattskyldig enligt mer-
värdesskattelagen skall anmäla sig för registrering.
En anmälan görs på blankett enligt formulär som fastställs av Riksskat-
teverket. Riksskatteverket avser att utforma blanketten på så sätt att upp-
gift om vem eller vilka som är företagsledare i fåmansföretag skall läm-
nas. Uppgifterna avses uppdateras med bl.a. den eller de personer som i
självdeklarationen uppger sig vara företagsledare.
I dag får uppgift om delägare i fåmansföretag registreras i det centrala
skatteregistret. Enligt regeringens mening är det naturligt att även uppgift
om företagsledare i fåmansföretag får registreras. Företagsledare i fåmans-
företag är ett centralt begrepp inom skattelagstiftningen och omfattas av
ett flertal skatteregler. Företagets egen uppgift om vem som är företagsle-
dare skulle vara till hjälp vid skattemyndighetens bedömning i frågan.
Uppgiften är nödvändig för beskattningsverksamheten och bör därför
finnas i det centrala skatteregistret så att informationen kan vara lätt till-
gänglig för skattemyndigheten via terminal. Uppgiften kan också använ-
das vid maskinella urval för kontroll av om de specifika reglerna efterlevs.
Exempelvis kan en företagsledares skatteskulder utgöra skäl för att avslå
fåmansföretagets ansökan om F-skattesedel eller att återkalla fåmansföre-
tagets F-skattesedel. Genom maskinella urval skulle det snabbt gå att hitta
dessa fall.
Regeringen föreslår mot bakgrund av det angivna att uppgift om före-
tagsledare i fåmansföretag skall få registreras i det centrala skatteregistret.
Bestämmelser om detta bör tas in i 7 § 1 skatteregisterlagen (1980:343).
4.2.2 Uppgifter om tillstånd m.m. från Vägverket
Prop. 1996/97:116
Regeringens förslag: Uppgift om trafiktillstånd enligt yrkestrafikla-
gen (1988:263) och biluthymingstillstånd enligt lagen (1979:561) om
biluthyrning skall få registreras i det centrala skatteregistret.
Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig särskilt i denna
fråga tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget. Kammarrätten
i Göteborg anser dock att promemorian är otillräcklig som underlag för att
ta ställning till hur leasade bilar skall behandlas.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om yrkesmässig trafik
finns i yrkestrafiklagen (1988:263). För att bedriva yrkesmässig trafik
fordras särskilt tillstånd (trafiktillstånd). Med yrkesmässig trafik avses när
fordon med förare mot betalning ställs till allmänhetens förfogande för
transport av personer eller gods. Trafiktillstånd meddelas av länsstyrelsen.
Tillstånd medges endast den som med hänsyn till bl.a. yrkeskunnande,
ekonomiska förhållanden och vilja och förmåga att fullgöra sina skyldig-
heter mot det allmänna bedöms vara lämplig att bedriva verksamheten.
Den som avser att bedriva biluthymingsverksamhet måste ha särskilt till-
47
stånd enligt lagen (1979:561) om biluthyrning. Uppgifter om trafiktills-
tånd och biluthymingstillstånd finns registrerade i det centrala bilregistret
hos Vägverket. Registret förs med stöd av bilregisterkungörelsen
(1972:599).
Innehav av trafiktillstånd och biluthymingstillstånd är ett tecken på att
verksamhet bedrivs, vilket i sin tur ger indikationer på att företaget bör
vara registrerat för mervärdesskatt, att anställda kan förekomma och att
arbetsgivaravgifter och preliminär skatt därmed skall betalas. Åkeribrans-
chen är arbetskraftsintensiv och arbetsgivarregistrering torde därför ofta
vara aktuell. Innan länsstyrelsen beviljar tillstånd görs en kontroll av att
den som beviljas tillstånd betalar sina skatter och avgifter. Denna kontroll
kan dock av naturliga skäl inte bli heltäckande. När verksamheten har
bedrivits en tid kan förhållandena vara förändrade, t.ex. kan företaget ha
avregistrerat sig som näringsidkare. Det kan även vara så att deklarationer
avseende mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och inkomstskatt inte läm-
nats. Skattemyndigheten bör därför ha möjlighet att kontinuerligt kontrol-
lera att de som har trafik- eller biluthymingstillstånd även är registrerade
hos myndigheten.
Enligt regeringens mening finns det för beskattningsverksamheten
behov av att registrera uppgift om trafiktillstånd och biluthymingstillstånd
i det centrala skatteregistret. Genom att uppgift om tillstånden finns regi-
strerad möjliggörs en förbättrad kontroll av att den som fått tillstånd full-
gör sina skyldigheter gentemot det allmänna. Uppgifterna kan inte anses
vara av integritetskänslig natur och de avser företag eller enskilda
personer i deras egenskap av näringsidkare. Uppgifterna omfattas heller
inte av sekretess. Regeringen föreslår mot bakgrund av det angivna att
uppgifter om tillstånden får registreras i det centrala skatteregistret. Be-
stämmelser om detta tas lämpligen in i 7 § 19 skatteregisterlagen som
reglerar vilka uppgifter som i dag får hämtas in från bilregistret.
Riksskatteverket avser vidare att i det centrala skatteregistret registrera
uppgift om att ett företag leasar bilar. Uppgift om brukare av leasingfor-
don finns i bilregistret. Det förhållandet att ett företag leasar bilar kan tyda
på att företaget har anställda som brakar bilama. Det kan således finnas
anledning att undersöka om företaget är registrerat som arbetsgivare. Vi-
dare skall företaget om det leasar bilama för att tillhandahålla anställda i
företaget fri bil redovisa förmånsvärdet i sin redovisning till skattemyndig-
heten av t.ex. avdragen preliminär skatt och i kontrolluppgifter för de
anställda.
Enligt 7 § 19 skatteregisterlagen får uppgifter från det centrala bilregi-
stret om innehav av fordon samt fordonets registreringsnummer, märke,
typ och årsmodell registreras i det centrala skatteregistret. Enligt Riksskat-
teverket innefattar detta även företag som leasar fordon. Malmö tingsrätt
delar verkets uppfattning. Kammarrätten i Göteborg anser emellertid att
det är tveksamt om uttrycket “innehav av fordon” omfattar även leasingbi-
lar. Regeringen anser i likhet med Riksskatteverket och Malmö tingsrätt
att begreppet “innehav av fordon” även innefattar brukare av leasingbilar.
Någon komplettering av 7 § 19 behövs därför inte i detta avseende.
Prop. 1996/97:116
48
4.2.3 Uppgifter från Patent- och registreringsverket
Prop. 1996/97:116
Regeringens förslag: Uppgifter i Patent- och registreringsverkets
aktiebolagsregister om styrelseledamöter, verkställande direktör, fir-
matecknare och revisor skall få registreras i det centrala skatteregi-
stret. Detsamma skall gälla uppgifter om att årsredovisning inte läm-
nats i tid, om att styrelsen inte är fulltalig och om företagsrekonstruk-
tion och fusion. Vidare skall uppgifter i handels- och föreningsregi-
stret om firmatecknare, revisorer och företagsrekonstruktion få regi-
streras.
Riksskatteverkets förslag överensstämmer delvis med regeringens
förslag. Riksskatteverket har dock föreslagit att även uppgift om närings-
förbud skall få hämtas in och registreras.
Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i denna fråga
tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget. Patent- och registre-
ringsverket har anfört att den uppräkning av företrädare som finns i försla-
get bör kompletteras med de företrädare som är registrerade i handels- och
föreningsregistret.
Skälen för regeringens förslag: Patent- och registreringsverket (PRV)
för aktiebolagsregistret med stöd av aktiebolagsförordningen (1975:1387)
och handels- och föreningsregister med stöd av förordningen (1992:1454)
om förande av handels- och föreningsregister hos Patent- och registre-
ringsverket. Aktiebolagsregistret innehåller bl.a. uppgifter om personnum-
mer på styrelseledamöter, verkställande direktör, firmatecknare och revi-
sor samt uppgifter om ändringar vad gäller dessa uppdrag. Vidare
innehåller registret markeringar om att styrelsen inte är fulltalig eller att
årsredovisning inte lämnats i tid samt datum för företagsrekonstruktion
och fusion. I handels- och föreningsregistret registreras bl.a. bolagsmän i
handelsbolag och enkla bolag, komplementärer och kommanditdelägare i
kommanditbolag samt innehavare av enskild firma.
Skattemyndigheterna har i dag tillgång till nämnda uppgifter genom
terminalåtkomst till PRV:s register samt genom veckovisa aviseringar från
PRV. Uppgifterna används vid handläggning av ansökningar om F-skatte-
sedel och ansökningar om registrering till mervärdesskatt. Uppgifterna
används också vid andra kontrollåtgärder. När en ansökan kommer in görs
i dag manuella kontroller av att personerna kring det ansökande företaget
t.ex. inte är försatta i konkurs eller har stora skatteskulder. Även informa-
tion om uppdrag i andra företag är av intresse, t.ex. att en person är regi-
strerad som revisor i ett stort antal bolag.
Om dessa kontroller i stället kan göras maskinellt innebär det att arbetet
kan effektiviseras väsentligt. Endast sådana ansökningar där någon av
personerna kring företaget uppfyller vissa villkor tas ut för vidare bedöm-
ning. Handläggningstiden för varje enskilt ärende skulle på detta sätt kun-
na förkortas, vilket också är till fördel för företaget.
När det gäller vilka företrädare som skall få registreras omfattar Riks-
skatteverkets förslag uppgifter om styrelseledamöter, verkställande direk-
49
4 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 116
tör, firmatecknare och revisorer. Som PRV påpekat benämns företrädare i
handelsbolag och enskild näringsverksamhet inte styrelseledamöter utan
bolagsmän (i kommanditbolag komplementärer och kommanditdelägare)
respektive innehavare. Företrädare för handelsbolag samt enskild närings-
idkare får dock redan i dag registreras i det centrala skatteregistret i den
utsträckning som är nödvändig för beskattningen. Däremot bör även i
fråga om handelsbolag uppgift om firmatecknare, revisor och i förekom-
mande fall uppgift om företagsrekonstruktion få registreras.
Uppgifter om när en förändring inträffat i personkretsen kring företaget
är av stor betydelse eftersom de kan vara avgörande för om en utredning
skall inledas. Som exempel kan nämnas följande. Ett välkänt företag ex-
porterar varor och redovisar därför regelmässigt mervärdesskatt att återfå
i sina särskilda deklarationer. Företagets uppgifter har kontrollerats vid
flera tillfällen och godtagits av skattemyndigheten. Företaget byter ägare
och styrelse. De nytillträdda personerna fortsätter att redovisa mervär-
desskatt att återfå med ungefär samma belopp som tidigare utan att någon
verksamhet bedrivs. I ett sådant fall är ofta den enda urvalssignalen att
ägarbyte och ändring av styrelse ägt rum. För att skattemyndigheten skall
kunna arbeta mot den ekonomiska brottsligheten och i ett tidigt skede få
möjlighet att bevaka sina intressen som borgenär är det därför av vikt att
skattemyndigheten får kännedom om förändringarna.
Information om att styrelsen inte är fulltalig, att revisor saknas, att ett
aktiebolag inte har lämnat årsredovisning till PRV i tid och att företagsre-
konstruktion inletts utgör ofta en indikation på att något inte står rätt till i
företaget. Informationen kan vara av vikt vid skattemyndighetens bedöm-
ning av företaget och kan i kombination med andra uppgifter vara avgö-
rande för att skattemyndigheten skall inleda en utredning, t.ex. om företa-
get begär att belopp skall återbetalas eller då företaget underlåtit att lämna
redovisningar till skattemyndigheten.
Ifrågavarande uppgifter är som tidigare nämnts redan i dag tillgängliga
för skattemyndigheten genom terminalåtkomst eller genom avisering från
PRV. Uppgifterna omfattas inte heller av någon sekretess. Det förhållan-
det att uppgifterna även registreras i det centrala skatteregistret kan enligt
regeringens bedömning inte anses leda till otillbörligt intrång i den enskil-
des personliga integritet. Inte heller det förhållandet att urvalskontrollema
kommer att omfatta även ett företags styrelseledamöter, verkställande
direktör och revisorer kan anses utgöra något hinder mot att uppgifterna
registreras. Regeringen anser därför att uppgifterna bör få registreras i det
centrala skatteregistret. Bestämmelser om detta skall tas in i en ny punkt
25 i 7 § skatteregisterlagen.
Riksskatteverket har föreslagit att även uppgift om näringsförbud skall
få registreras. Sådana förbud grundas emellertid i så gott som samtliga fall
på brott. En registrering av förbudet skulle således indirekt innebära att
uppgift om brott registrerades i skatteregistret. Som regeringen återkom-
mer till i avsnitt 4.2.9 går det inte att ta ställning till Riksskatteverkets
förslag i de delar som rör registrering av brott i skatteregistret. Uppgift om
näringsförbud bör därför inte nu tas in i det centrala skatteregistret.
Prop. 1996/97:116
50
4.2.4 Uppgifter om tillstånd m.m. från Alkoholinspektionen
Prop. 1996/97:116
Regeringens förslag: Uppgift om tillstånd enligt alkohollagen
(1994:1738) samt uppgift om redovisad omsättning i s.k. restaurang-
rapporter skall få registreras i det centrala skatteregistret.
Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna fråga
tillstyrker eller har inte något att erinra mot forslaget. Alkoholinspektionen
har påpekat att syftet med restaurangrapportema är att ligga till grund för
uppföljning, kontroll och statistik avseende utvecklingen på alkoholområ-
det. Om uppgifter från restaurangrapportema regelbundet skall överföras
från inspektionen till ett register hos skattemyndigheten kan kvalitén på de
lämnade uppgifterna komma att påverkas om de systematiskt kommer att
användas i ett annat syfte. Trots dessa invändningar motsätter sig inte
Alholinspektionen förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Alkoholinspektionen utfärdar tillverk-
ningstillstånd, partihandelstillstånd och inköpstillstånd enligt alkohollagen
(1994:1738). Kommunerna utfärdar tillstånd till servering av spritdrycker,
vin och starköl. Innan tillstånd utfärdas kontrolleras att företaget har t.ex.
F-skattesedel. Alkoholinspektionen, som är central tillsynsmyndighet, for
ett register med uppgifter om de tillstånd som utfärdats enligt alkoholla-
gen. Även uppgifter om rörelsen får registreras. Genom de s.k. restaurang-
rapportema kommer registret att innehålla uppgifter om bl.a. omsättningen
på restauranger. Uppgifter i registret får enligt 12 kap. 8 § alkohollagen
lämnas ut på medium for automatisk databehandling till skattemyndighe-
ten for beskattning.
Uppgift om innehav av tillstånd enligt alkohollagen kännetecknar i
likhet med bl.a. trafiktillstånd att verksamhet bedrivs, vilket ger indikatio-
ner på att företaget bör vara registrerat for mervärdesskatt, att anställda
kan förekomma och att arbetsgivaravgifter och källskatt därmed skall
redovisas. Restaurangbranschen är i likhet med åkeribranschen ar-
betskraftsintensiv och arbetsgivarregistrering torde därför ofta vara aktuell
när verksamhet drivs. Motsvarande skäl som anförts beträffande behovet
av att registrera vilka personer som har trafik- och biluthymingstillstånd
gör sig gällande även beträffande dem som fått tillstånd enligt alkoholla-
gen (se avsnitt 4.2.2). Uppgifter om vilka som fått tillstånd bör därför få
registreras i det centrala skatteregistret.
Även de uppgifter om omsättningen som innehavare av tillstånd skall
lämna till Alkoholinspektionen i de s.k. restaurangrapportema är av bety-
delse för beskattningsverksamheten. I deklarationer avseende mervärdes-
skatt skall uppgift om omsättningen lämnas. Syftet med restaurangrappor-
tema är att ligga till grund for uppföljning, kontroll och statistik avseende
utvecklingen på alkoholområdet. Datainspektionen har påpekat att det inte
är säkert att ett begrepp har samma betydelse i olika sammanhang. Detta
skulle kunna gälla t.ex. uppgift om omsättning. En uppgift om en verk-
samhets omsättning torde dock enligt regeringens bedömning ha samma
51
innebörd oavsett till vilken myndighet den lämnas. Med hjälp av uppgif-
terna om omsättning i restaurangrapportema skulle enklare avstämningar
kunna göras mot mervärdesskatteredovisningen. Det bör dock framhållas
att skillnader i de olika redovisningarna inte omedelbart kommer att ligga
till grund for ett beslut om beskattning. Uppgiften kommer endast att utgö-
ra ett underlag för bedömningen av om en kontroll av företaget behöver
vidtas. De fall som skulle vara av intresse är de näringsidkare som redovi-
sar omsättning till Alkoholinspektionen men som t.ex. inte har lämnat
någon mervärdesskattedeklaration till skattemyndigheten eller som redovi-
sar högre omsättning till inspektionen än till skattemyndigheten. Något
hinder från integritetsskyddssynpunkt att registrera uppgift om den om-
sättning som redovisats i restaurangrapporten kan enligt regeringens me-
ning inte anses föreligga.
Regeringen föreslår att uppgifter om vilka som fått alkoholtillstånd
samt redovisad omsättning skall få registreras i det centrala skatteregistret.
Bestämmelser om detta bör tas in i en ny punkt 26 i 7 § skatteregisterla-
gen. Uppgiften om omsättning i restaurangrapporten omfattas av sekretess
enligt 9 kap. 24 § sekretesslagen (1980:100). I bl.a. 3 kap. 16 § taxerings-
lagen (1990:324) och 78 § 2 mom. uppbördslagen 1953:272) finns be-
stämmelser om att uppgifter som myndigheter förfogar över och som be-
hövs för beskattning på skattemyndighetens begäran skall tillhandahållas
denna. Skattemyndigheterna kan därigenom få tillgång till sekretessbelag-
da uppgifter hos andra myndigheter. Någon ändring i alkohollagen behövs
därför inte för att uppgifterna skall få lämnas ut.
4.2..5 Uppgifter från länsarbetsnämnderna
Prop. 1996/97:116
Regeringens förslag: Uppgifter om beslut om arbetsmarknadspolitis-
ka åtgärder i form av rekryterings-, vikariats- och utbildningsstöd,
lönebidrag och starta-eget-bidrag, utbetalt belopp och datum för utbe-
talningen skall få registreras i det centrala skatteregistret. Länsarbets-
nämnderna skall få lämna ut uppgifterna på medium för automatisk
databehandling.
Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna fråga
tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)
verkar genom länsarbetsnämnderna som administrerar olika arbetsmar-
knadspolitiska åtgärder. Bland dessa kan nämnas rekryteringsstöd, vikari-
atsstöd, utbildningsstöd, lönebidrag och starta-eget-bidrag.
Bestämmelser om rekryterings-, vikariats- och utbildningsstöd finns i
förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd. Rekryteringsstöd innebär
att arbetsgivare som anställer en arbetslös kan få ett ekonomiskt bidrag.
Vikariatsstöd och utbildningsstöd lämnas till arbetsgivare som anställer en
utbildningsvikarie för den ordinarie anställde som med lön deltar i av
52
arbetsgivaren anordnad fortbildning eller är ledig för att starta egen verk-
samhet. Bestämmelserna om vikariats- och utbildningsstöd har ff.o.m. den
1 januari 1997 ersatt tidigare regler om utbildningsvikariat, som innebar
att arbetsgivaren i stället för ett bidrag fick avdrag från de redovisade
arbetsgivaravgifterna i företagets uppbördsdeklarationer. Lönebidrag ges
till arbetsgivare som anställer handikappade personer. Dessa stöd utgår
med viss del av lönesumman för personer som stödet avser. Summan av
dessa bidrag uppgick enligt AMS till cirka två miljarder kronor under år
1995. Starta-eget-bidrag kan, efter beslut av länsarbetsnämnden, utgå till
personer som har för avsikt att starta någon form av näringsverksamhet.
I skattemyndigheternas kontrollarbete har uppmärksammats att vissa
arbetsgivare som erhållit stöd inte redovisar och betalar de arbetsgivarav-
gifter och den innehållna A-skatt som belöper på de lönebelopp för vilka
bidrag utbetalats. Samtidigt har uppmärksammats att arbetsgivare inte har
lämnat kontrolluppgifter, vilket resulterar i att de anställda över huvud
taget inte beskattas för inkomsten. Ett skattekontor i Stockholms län har
efter manuellt urval kontrollerat ett tiotal arbetsgivare. Denna kontroll
resulterade dels i krav på arbetsgivaravgifter och innehållen A-skatt om
cirka en miljon kronor och dels i höjd inkomsttaxering avseende de an-
ställda om cirka 700 000 kr.
Länsarbetsnämnderna lämnar i dag kontrolluppgifter till skattemyndig-
heten om utbetalda bidragsbelopp. För att kontinuerligt kunna följa upp att
arbetsgivare som erhållit olika former av stöd faktiskt fullgör sina skyldig-
heter vad gäller registrering samt redovisning och betalning behöver skat-
temyndigheten löpande få hämta in uppgifter om stöd som beviljats. Syftet
är att se till att mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och preliminär skatt
betalas i rätt tid och ordning. Skatteförvaltningen får också möjlighet att
erbjuda företagen information och service i fråga om de regler som gäller.
Det är enligt regeringens mening angeläget att den som uppbär bidrag
från det allmänna fullgör sina skyldigheter gentemot skatteförvaltningen.
Genom de kontroller som kan göras om uppgifterna registreras i det cen-
trala skatteregistret möjliggörs en förbättrad kontroll av stöd och bidrag
till framför allt företag och arbetsgivare men också gentemot enskilda
personer. Den förbättrade kontrollen kan även säkerställa att syfte och
villkor som gäller för bidrag vilka betalas ut av länsarbetsnämnderna upp-
fylls i ökad utsträckning. Regeringen anser mot bakgrund av det angivna
att uppgifter om stöd som utgått till företag och uppgifter om starta-eget-
bidrag skall få registreras i det centrala skatteregistret.
När det gäller frågan om vilka uppgifter som behövs för beskattnings-
verksamheten är till att börja med uppgiften om vilka företag som erhållit
stöd nödvändiga. Denna uppgift kan användas vid framför allt registre-
ringskontroll eftersom den är ett tecken på att verksamhet drivs. Även
vilken typ av bidrag som beviljats, utbetalda belopp och när bidrag utbeta-
lats behövs. Rekryterings-, vikariats- och utbildningsstöd samt lönebidrag
är stöd som utgår för anställda i företaget, vilket innebär att företaget skall
vara registrerat som arbetsgivare. Uppgift om utbetalda bidrag kan använ-
das för avstämning mot arbetsgivaravgifter som redovisats till skattemyn-
digheten. Datum för utbetalning av bidrag är av betydelse när det gäller att
Prop. 1996/97:116
53
avgöra när redovisning av arbetsgivaravgifter skall göras. Datum för be-
slut och utbetalning av starta-eget-bidrag har betydelse när det gäller frå-
gan om vid vilken tidpunkt verksamhet kan ha startat. Ifrågavarande upp-
gifter omfattas inte av någon sekretess och kan inte heller anses integri-
tetskänsliga. Bestämmelser om att dessa uppgifter skall få registreras i det
centrala skatteregistret föreslås tas in i en ny punkt 27 i 7 § skatteregister-
lagen.
Länsarbetsnämnden för med stöd av lagen (1994:459) om arbetsför-
medlingsregister register över utbetalda bidrag m.m. I 17 § denna lag
regleras utlämnandet av uppgifter från registren. Bestämmelser om att
länsarbetsnämnderna får lämna ut uppgifterna till Riksskatteverket och
skattemyndigheterna skall därför tas in i nämnda paragraf.
4.2.6 Uppgifter från Generaltullstyrelsen och tullmyndigheterna
Prop. 1996/97:116
Regeringens förslag: Uppgifter om debiterad mervärdesskatt vid
import, exportvärden och antal export- och importtillfällen samt den
period som uppgifterna avser skall, i fråga om företag som handlar
med tredje land, få registreras i det centrala skatteregistret.
Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna fråga
tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Sveriges medlemskap i EU har med-
fört att beskattningen av varor som fors in från andra EU-länder har flyt-
tats från tullmyndigheterna till skattemyndigheterna. Vid import från län-
der utanför EU (tredje land) hanterar dock fortfarande tullmyndigheterna
tulldeklarationer och fastställer tull m.m. Tullmyndigheterna debiterar
även mervärdesskatt avseende importen i dessa fall. Uppgifterna registre-
ras i tulldatasystemet, vars innehåll m.m. regleras i tullregisterlagen
(1990:137).
I deklarationen med redovisningen av mervärdesskatt som lämnas till
skattemyndigheten medges, enligt de allmänna reglerna för avdragsrätt,
avdrag for den mervärdesskatt som påförts vid importen. I deklarationen
redovisas också hur stor exportomsättningen varit under perioden. Vid
handel med andra länder inom EU skall värdet av varuleverenser till EU
och varuforvärv från EU redovisas i deklarationen. De uppgifter avseende
affärstransaktioner med EU-länder som finns i de deklarationer som kom-
mer in till skattemyndigheten utgör underlag för kontroll. De uppgifter
som finns i tulldatasystemet har dock skattemyndigheten inte direkt åt-
komst till, varför de inte utan särskild begäran kan användas som underlag
vid kontroll. Riksskatteverket anser att skattemyndigheternas kontroll av
företag som handlar med tredje land skall vara likvärdig med den kontroll
som görs av företag som handlar inom EU.
Uppgifter om debiterad mervärdesskatt avseende import kan utgöra
underlag for kontroll av att företaget fullgör sin registrerings- och redovis-
54
ningsskyldighet till skattemyndigheten. Som exempel kan nämnas ett Prop. 1996/97:116
företag som av Tullverket debiterats mervärdesskatt avseende import med
100 000 kr och som i mervärdesskatteredovisningen avseende samma
period endast yrkat avdrag för ingående mervärdesskatt med 50 000 kr.
Differensen kan tyda på att företaget har “krympt” verksamheten eller att
det har felperiodiseringar i sin bokföring. Om den ingående mervärdes-
skatten avseende föregående eller efterföljande period inte överstiger
100 000 kr tyder detta i ännu högre grad på att redovisningen har
“krympts”. I ett annat fall kan en inlämnad redovisning utvisande ett ovan-
ligt stort belopp att återfå direkt få sin förklaring genom att skattemyndig-
heten av de uppgifter som finns tillgängliga ser att en import skett under
perioden.
Vidare kan uppgifter om att någon importerar eller exporterar i viss
omfattning utgöra indikationer på att näringsverksamhet bedrivs. För att
kunna se vilken omfattning verksamheten har är information om antalet
export- och importtillfällen betydelsefulla. Vid import gäller vidare
särskilda regler för avdragsrättens inträde för den mervärdesskatt som
debiterats i tullräkning. Skatten är avdragsgill tidigast under den period
som företaget mottagit tullräkningen. Uppgifter om import kan då utgöra
underlag för att kontrollera att dessa regler efterlevs.
Med hänsyn till det behov för beskattningsverksamheten som finns av
uppgifterna anser regeringen att dessa bör få registreras i det centrala skat-
teregistret. Bestämmelser om detta bör tas in i en ny punkt 28 i 7 § skatte-
registerlagen.
Ifrågavarande uppgifter omfattas av sekretess enligt 9 kap. 1 § sekre-
tesslagen. Någon särskild reglering av att uppgifterna får lämnas ut till
Riksskatteverket och skattemyndigheterna behövs emellertid inte. Enligt
118 § tullagen (1994:1550) skall tullmyndigheterna på begäran tillhanda-
hålla bl.a. Riksskatteverket och skattemyndigheterna uppgifter som före-
kommer hos tullmyndigheterna och som rör import eller export av varor.
4.2.7 Uppgifter från Riksförsäkringsverket
Regeringens förslag: Uppgifter om försäkring mot kostnader för
sjuklön samt uppgift om datum för anmäld sjukpenninggrundande
inkomst av annat förvärvsarbete skall få hämtas in från Riksförsäk-
ringsverket på medium för automatisk databehandling och registreras
i det centrala skatteregistret.
Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna fråga
tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget. Riksförsäkringsver-
ket, som i övrigt ställer sig positivt till förslaget, har anfört att det skulle
vara en fördel att låta de nya utlämnandereglema träda i kraft när den nya
registerlagstiftningen på socialförsäkringsområdet träder i kraft.
55
Skälen för regeringens förslag: I dag är arbetsgivare skyldiga att beta-
la sjuklön under en anställds första 28 sjukdagar. Arbetsgivare kan enligt
lagen (1991:1047) om sjuklön hos försäkringskassan försäkra sig mot
kostnader för sjuklön till anställda. Försäkringen omfattar företag med en
lönesumma om högst 130 basbelopp. Försäkringen omfattar i dag cirka
8 000 arbetsgivare.
Riksskatteverket har föreslagit att arbetsgivarens organisations- eller
personnummer, beräknad lönesumma för kommande år, datum från vilken
tidpunkt försäkringen gäller och datum for ändrad lönesumma skall få
registreras i det centrala skatteregistret.
Uppgift om att ett företag har tecknat foretagarforsäkring kan användas
vid urval för registreringskontroll. Har företaget en företagarförsäkring
tyder det på att det har anställda och bör vara registrerat som arbetsgivare.
Genom urvalskontroller kan skattemyndigheten hitta företag som har en
företagarförsäkring men som inte är registrerade som arbetsgivare. Om
företaget är registrerat som arbetsgivare kan uppgift om beräknad löne-
summa for försäkringen jämföras med den beräknade lönesumma som
angetts i deklarationen eller på kontrolluppgifter. En större differens som
innebär att företaget lämnat högre löneuppgifter till försäkringskassan än
till skattemyndigheten kan vara ett skäl att inleda en utredning.
Sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete
Den som är försäkrad och inskriven hos allmän försäkringskassa har enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring rätt till sjukpenning om hans eller
hennes sjukpenninggrundande inkomst uppgår till minst 6 000 kr. Sjuk-
penninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som en
försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete, antingen som
arbetstagare (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av
annat förvärvsarbete). Med inkomst av annat förvärvsarbete avses bl.a.
inkomst av näringsverksamhet. En egenföretagare anmäler således in-
komst av annat förvärvsarbete till försäkringskassan för att få sjukpenning
om han blir sjuk.
Har en person anmält till försäkringskassan att han har sjukpenning-
grundande inkomst av annat förvärvsarbete indikerar det att personen
bedriver näringsverksamhet. Uppgift om datum för registrering av sådan
inkomst kan användas vid jämförelse med förekomsten av debiterad skatt,
anmälan om registrering för mervärdesskatt och eventuell arbetsgivarregi-
strering. I det fall uppgifter om registrering saknas går ärendet vidare för
utredning.
För denna kontroll behöver skattemyndigheten uppgifter om egenföre-
tagarens personnummer och datum för anmäld sjukpenninggrundande
inkomst av annat förvärvsarbete. Uppgifterna är i dag tillgängliga för
skattemyndigheten i taxeringsarbetet, dvs. efter inkomstårets slut. Riksför-
säkringsverket lämnar uppgifterna på medium för automatisk databehand-
ling och de används vid skattemyndighetens arbete med skönstaxeringar.
Om uppgifterna i stället togs in under inkomståret skulle det vara möjligt
Prop. 1996/97:116
56
att i ett tidigt skede fånga upp företagare som inte anmält sig för registre-
ring och eventuellt åsätta dem en debitering av preliminär skatt. Enligt
regeringens bedömning kan det förhållandet att uppgifterna även hämtas
in under beskattningsåret inte anses utgöra ett sådant intrång i den person-
liga integriteten att hinder mot inhämtandet föreligger. Regeringen föreslår
därför att uppgifterna får registreras i det centrala skatteregistret. Bestäm-
melser om detta tas in i en ny punkt 29 i 7 § skatteregisterlagen.
Utlämnande av uppgifterna
Riksförsäkringsverket för i dag register med ifrågavarande uppgifter med
stöd av olika tillstånd från Datainspektionen. Tillstånden är tidsbegränsade
till den 31 december 1997 och avses ersättas med författningsreglering.
Riksförsäkringsverket har påpekat att det är lämpligt att avvakta med reg-
leringen av utlämnandet tills dess att författningsregleringen av registren
är beslutad. Regeringen delar denna bedömning.
4.2.8 Bevakningsmarkering
Prop. 1996/97:116
Regeringens förslag: En bevakningsmarkering skall få tas in i det
centrala skatteregistret.
Riksskatteverkets förslag överensstämmer delvis med regeringens.
Riksskatteverket har föreslagit att det även bör vara möjligt att skriva och
spara en kortfattad beskrivning av syftet med markeringen.
Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i
denna fråga tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget. Företa-
gens uppgiftslämnardelegation (FUD), Industriförbundet, Företagarnas
riksförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen avstryrker dock försla-
get. FUD är särskilt kritisk till att bevakningsmarkeringar med fri text får
föras in i registret eftersom det innebär en alldeles oreglerad utvidgning av
innehållet i registret.
Skälen för regeringens förslag: I samband med bl.a. urval av kontrol-
lobjekt avses en bevakningsmarkering i vissa fall registreras på de företag
som valts ut (uppfyller urvalskriterierna). Bevakningsmarkering skall vara
knuten till ett visst företag och innebär att företaget automatiskt genereras
som en urvalsträff inom den tid som anges när markeringen registreras.
Markeringen kommer inte att sättas dit automatiskt utan först sedan en
handläggare gjort en bedömning av förhållandena i ärendet. En markering
kan föras in i skatteregistret t.ex. om ett företag fått sin F-skattesedel åter-
kallad och skattemyndigheten vill kontrollera att företaget inte fortsätter
att åberopa den trots att den är återkallad. Bevakningsmarkeringen kan
t.ex. innebära att företaget några månader senare genererar en urvalsträff.
Ett system med bevakningsmarkeringar kan enligt regeringens mening på
ett enkelt sätt effektivisera skattemyndigheternas kontrollarbete. Enligt
57
regeringens bedömning kan en sådan markering inte anses leda till otill- Prop. 1996/97:116
börligt intrång i de registrerades personliga integritet.
Enligt 7 § 6 skatteregisterlagen får de administativa och tekniska upp-
gifter som behövs för beskattningen registreras. Med administrativa upp-
gifter förstås bl.a. sådana uppgifter som i första hand hänför sig till myn-
dighetens verksamhet och inte till den skattskyldige. Hit hör bl.a. uppgifter
om planerad och verkställd behandling av ett ärende men också uppgifter
om sådan klassificering av de skattskyldiga som sker för verksamheten
(prop. 1997/80:146 s. 45). Bevakningsmarkeringama i sig kommer inte att
innehålla några subjektiva bedömningar utan innebär endast att en gran-
skning av den skattskyldige planeras. Enligt vår mening innebär marke-
ringen inte att registret tillförs någon ny typ av uppgift. Markeringen utgör
enligt regeringens bedömning en sådan administrativ uppgift som avses i
7 § 6 skatteregisterlagen. Någon ändring i skatteregisterlagen behövs där-
för inte.
Riksskatteverket har föreslagit att bevakningsmarkeringama skall kun-
na kompletteras med en beskrivning av syftet med markeringen. Regering-
en har förståelse för att en sådan text skulle innebära att arbetet underlättas
väsentligt. Fri text i det centrala skatteregistret skulle emellertid, som ock-
så påtalats av FUD, innebära att vilka uppgifter som helst skulle kunna
foras in i registret. Genom ändringar i skatteregisterlagen som trädde i
kraft den 1 januari 1995 (prop. 1994/95:93, bet. 1994/95:SkU15, rskr.
1994/95:158) har införts en möjlighet att ha s.k. elektroniska akter i de
regionala skatteregistren. I dessa akter får finnas både handlingar som
upprättats i elektronisk form och handlingar som scannats in. Detta inne-
bär att fri text kan tas in i akterna. För att tillgodose skyddet för den en-
skildes personliga integritet är åtkomsten till uppgifterna starkt begränsad
och det är inte heller möjligt att söka på uppgifter i handlingarna i regi-
stret. Dessa begränsningar finns inte såvitt gäller det centrala skatteregi-
stret. Enligt regeringens mening bör därför en möjlighet att införa fri text
i det centrala skatteregistret inte införas. Skattemyndigheterna får i stället
på annat sätt tillgodose de behov som finns av att enkelt kunna ta fram vad
markeringen avser.
4.2.9 Uppgifter från Rikspolisstyrelsen m.m.
Regeringens bedömning: Uppgifter om misstanke om brott, domar
i brottmål och uppgifter från skattemyndigheternas diarier rörande
anmälningar om misstänkta brott, foreträdaransvar och anmälan avse-
ende auktoriserade eller godkända revisorer skall inte få registreras i
det centrala skatteregistret.
Riksskatteverket har föreslagit att uppgifter om misstanke om brott,
domar i brottmål och uppgifter från skattemyndigheternas diarier rörande
anmälningar om misstänkta brott, foreträdaransvar och anmälan avseende
58
auktoriserade eller godkända revisorer skall få hämtas in och registreras i
det centrala skatteregistret.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har avstyrkt förslaget.
Skälen for regeringens bedömning: Riksskatteverkets föreslag om att
även uppgifter om misstanke om brott, domar i brottmål och uppgifter
från skattemyndigheternas diarier rörande anmälningar om misstänkta
brott m.m. skall få hämtas in och registreras i det centrala skatteregistret
har kritiserats av flertalet remissinstanser. Remissinstanserna har fram-
hållit bl.a. att det är fråga om mycket integritetskänsliga uppgifter som i
dag inte är tillgängliga för vare sig åklagare eller domstolar, trots att de
har ett omedelbart behov av uppgifterna i sitt arbete. Några överväganden
rörande det principiellt lämpliga i att registrera uppgifter om brott och
brottsmisstanke i det centrala skatteregistret har inte redovisats.
Enligt regeringens mening måste de risker från integitetssynpunkt som
registreringen av de aktuella uppgifterna kan medföra noga övervägas
innan ställning kan tas till om uppgifterna skall få registreras i det centrala
skatteregistret. Några sådana överväganden har inte redovisats i promemo-
rian. Regeringen delar därför remissinstansernas bedömning att det inte
går att ta ställning till Riksskatteverkets förslag i dessa delar. Något för-
slag i denna del läggs därför inte fram.
4.3.1 Åtkomst till de nya uppgifterna
Prop. 1996/97:116
Regeringens förslag: Samtliga skattemyndigheter skall få ha termi-
nalåtkomst till de uppgifter som skall hämtas in från Patent- och regi-
streringsverket. I fråga om övriga uppgifter skall en skattemyndighet
endast ha terminalåtkomst till uppgifterna i den mån de avser en skatt-
skyldig som beskattas i länet.
Riksskatteverkets förslag överensstämmer delvis med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inte
något att erinra mot förslaget. Företagens uppgiftslämnardelegation, Indu-
striförbundet, Företagarnas riksförbund och Svenska Arbetsgivareföre-
ningen avstyrker förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Frågan om terminal åtkom st till upp-
gifter i det centrala skatteregistret regleras i 10 § skatteregisterlagen.
Samtliga skattemyndigheter får ha terminalåtkomst till vissa basuppgifter
i det centrala skatteregistret, s.k. riksåtkomst. Till det stora flertalet uppgif-
ter i registret får terminalåtkomst emellertid finnas endast i den mån upp-
gifterna hänför sig till länet eller rör skattskyldig som beskattas i länet.
När det gäller de uppgifter som föreslås få hämtas in från Patent- och
registreringsverket har samtliga skattemyndigheter behov av att få tillgång
till uppgifterna. Uppgifterna kan inte anses integritetskänsliga och skatte-
59
myndigheterna har redan i dag tillgång till samtliga dessa uppgifter. Enligt
regeringens mening bör därför uppgifterna omfattas av riksåtkomst. Åt-
komsten till övriga uppgifter som föreslås få registreras i skatteregistret
bör däremot i likhet med flertalet av de uppgifter som nu finns i skattere-
gistret vara begränsad till skattemyndigheten i det län som har att handläg-
ga ärendet.
4.3.2 Åtkomst till uppgifter som behövs för revision
Prop. 1996/97:116
Regeringens förslag: Skattemyndigheten skall få möjlighet att vid
och infor revision ha terminalåtkomst till uppgifter om ett företags
delägare som är bosatt i annat län än det där det reviderade företaget
beskattas. Regeringen skall få föreskriva om vilka uppgifter som skall
omfattas av terminalåtkomsten.
Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inte
något att erinra mot förslaget. Företagens uppgiftslämnardelegation, Indu-
striförbundet, Företagarnas riksförbund och Svenska Arbetsgivareföre-
ningen avstyrker förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Skattemyndigheterna får, som nämnts
i avsnitt 4.3.1, ha terminalåtkomst till flertalet av de uppgifter som finns i
registret endast i den mån de rör skattskyldiga som beskattas i länet.
Inför revision av ett företag har revisorn behov av att kunna granska
även bolagets delägare, i syfte att undersöka eventuella transaktioner mel-
lan bolaget och dess delägare. Om delägarna är bosatta i ett annat län än
det där bolaget har sitt säte har revisorn inte terminalåtkomst till samtliga
uppgifter om bolagets delägare. Revisorn måste då kontakta skattemyndig-
heten i det andra länet och be personal ta fram uppgifterna om delägaren
och skicka över dessa på papper.
Det är av vikt att skattemyndigheterna har ett informationsstöd som
medger en effektiv kontroll och som gör det möjligt att upptäcka brister i
uppgifislämnandet med en rimlig arbetsinsats. Genom att utöka termina-
låtkomsten vid revisioner till att omfatta även delägare som är bosatt i
annat län än det där bolaget beskattas kan arbetet med revisioner underlät-
tas. Begränsningen i åtkomsten kan utnyttjas av näringsidkare som har för
avsikt att missbruka systemet.
Skatteförvaltningens ADB-system har ett behörighetssystem som ut-
nyttjas på så sätt att man begränsar åtkomsten till uppgifterna i registret till
endast de tjänstemän som har behov av uppgifterna. Regeringen anser att
något hinder från integritetssynpunkt inte kan anses föreligga mot att tillå-
ta revisorer att få terminalåtkomst även till uppgifter om ett bolags deläga-
re som är bosatt i annat län. Med hänsyn härtill och det behov av uppgif-
terna som revisorerna har anser regeringen att terminalåtkomsten kan
utökas när det behövs for revisioner. Vilka uppgifter som skall omfattas
60
bör överlämnas till regeringen att bestämma. Förslaget föranleder ändring- Prop. 1996/97:116
ar i 10 § skatteregisterlagen.
Regeringens förslag: Uppgifter om företagsledare i fåmansföretag
samt de uppgifter som avses hämtas från Patent- och registrerings-
verket skall gallras enligt vanliga regler. Övriga uppgifter skall gallras
när två år gått efter utgången av det år då de registrerades.
Riksskatteverkets förslag överensstämmer delvis med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inte
något att erinra mot förslaget. Datainspektionen, Företagens uppgiftsläm-
nardelegation, Industriförbundet, Företagarnas riksförbund och Svenska
Arbetsgivareföreningen avstyrker förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 19 § skatteregisterlagen skall
flertalet av uppgifterna i det centrala skatteregistret som hänför sig till
viss beskattningsperiod gallras när sju år gått från utgången av det kalen-
derår under vilket perioden gått ut. Uppgifter om styrelseledamöter, verk-
ställande direktör, m.m. som skall hämtas in från Patent- och registrerings-
verket samt uppgifter om företagsledare i fåmansföretag bör enligt rege-
ringens mening gallras efter samma tid som gäller for övriga uppgifter i
registret, t.ex. uppgift om delägare i fåmansföretag. Uppgifterna kan enligt
regeringens mening inte anses vara av sådan art att det finns skäl att ha
kortare gallringstid.
När det gäller övriga uppgifter som föreslås få registreras i det centrala
skatteregistret finns det enligt regeringens mening skäl att ha en kortare
gallringstid. Riksskatteverket har föreslagit att uppgifter om trafiktillstånd
och biluthymingstillstånd skall gallras efter sju år. Regeringen anser emel-
lertid att dessa tillstånd bör behandlas på samma sätt som tillstånd enligt
alkohollagen. Riksskatteverket har i sin framställning anfört att skattemyn-
digheterna har behov av att ha tillgång till de uppgifter som gäller aktuellt
år samt de två föregående åren. Uppgifter for tid som inte avser aktuellt år
kan behövas om förhållandena ändras, t.ex. kan nya avstämningar behöva
göras om en arbetsgivare kommer in med en ändrad kontrolluppgift. I
likhet med Riksskatteverket anser regeringen att det inte kan finnas behov
av att ha uppgifterna i registret mer än två år utöver innevarande år. Be-
stämmelser om detta bör tas in i 19 § skatteregisterlagen.
61
Prop. 1996/97:116
Regeringens förslag: Bestämmelserna om sjöinkomst förtydligas så
att det klart framgår att med sjöinkomst avses inkomst från anställ-
ning ombord på svenskt handelsfartyg med en bruttodräktighet av
minst 100 som huvudsakligen används i närfart eller fjärrfart samt att
skattelättnaderna beräknas med utgångspunkt i det fartområde där
fartyget huvudsakligen används.
Skälen för regeringens förslag: Enligt riksdagens beslut (prop.
1995/96:227, bet. 1996/97:SkU3, rskr. 1996/97:66) upphör lagen
(1958:295) om sjömansskatt att gälla vid utgången av 1997. Sjömännen
kommer därefter att beskattas enligt bestämmelser i kommunalskattelagen
(1928:370), KL, och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL.
Enligt nuvarande bestämmelser i sjömansskattelagen erläggs sjömans-
skatt av sjöman for inkomst ombord på svenskt handelsfartyg med en
bruttodräktighet av minst 100, som huvudsakligast nyttjas i närfart eller
fjärrfart. Sjömansskatt skall däremot inte erläggas av sjöman ombord på
svenskt handelsfartyg som går i s.k. inre fart, dvs. fart inom landet huvud-
sakligen i hamnar eller på floder, kanaler eller insjöar eller inomskärs vid
kusterna eller i Kalmarsund.
Sjömansskatt betalas enligt olika tabeller beroende på om inkomsten
kommer från anställning ombord på fartyg som går i närfart eller i fjärr-
fart. Det åligger Sjömansskattenämnden att lämna besked om på vilka
fartyg de anställda skall betala sjömansskatt och enligt vilken tabell skat-
ten skall beräknas, dvs. om sjömansskatten för fartygets ombordanställda
skall beräknas for närfart eller for fjärrfart. Dessa s.k. klassificeringsbeslut
skall för varje år tas in i Riksskatteverkets författningssamling. Till led-
ning för klassificeringen skall redare före den 1 oktober varje år lämna
uppgift - redaruppgift - om bl.a. den fart som fartygen är avsedda att
användas i.
Ett och samma fartyg kan under ett år gå i både fjärrfart, närfart och
inre fart. För att t.ex. inte olika skattetabeller skall vara tillämpliga på ett
och samma fartyg beroende på i vilken fart det vid viss tidpunkt går i,
används vid klassificeringen av fartyg ett huvudsaklighetskriterium. För
att sjömansskatt över huvud taget skall erläggas för inkomst av anställning
ombord på fartyget skall fartyget huvudsakligast nyttjas i närfart eller
fjärrfart. Ett fartyg skall vidare anses gå i fjärrfart, om det huvudsakligast
används i sådan fart. Används fartyget for inre fart är, som sagts tidigare,
sjömansskattelagens bestämmelser normalt inte tillämpliga.
Enligt de bestämmelser i KL som börjar gälla från och med år 1998
skall skattskyldig som uppburit sjöinkomst medges sjöinkomstavdrag med
34 000 kr vid anställning på ett svenskt handelsfartyg som går i närfart
och med 35 000 kr, om fartyget går i fjärrfart (49 § KL). Den som uppbu-
rit sjöinkomst skall vidare medges skattereduktion med 8 000 kr om farty-
62
get går i närfart och med 13 000 kr om fartyget går i fjärrfart (2 § 4 mom.
uppbördslagen [1953:272]). Om sjöinkomst uppburits under del av ett år
skall sjöinkomstavdraget och skattereduktionen proportioneras och beräk-
nas utifrån det antal dagar av hela året som sjöinkomst uppburits (en tre-
hundrasextiofemtedel av resp, belopp för varje dag).
Vad som avses med sjöinkomst anges i punkt 1 av anvisningarna till
49 § KL. Där sägs bl.a. att som sjöinkomst räknas inkomst av lön m.m. till
den som anses som sjöman enligt sjömanslagen (1973:282), om denne är
anställd i redarens tjänst ombord på svenskt handelsfartyg. I anvisningarna
till 49 § KL anges vidare vad som avses med anställning på svenskt han-
delsfartyg och vad som skall likställas med sådan anställning (punkt 2)
samt vad som menas med inre fart, närfart och fjärrfart (punkt 3). Bestäm-
melser om klassificering och om skyldighet att lämna redaruppgifter finns
i punkt 4 av anvisningarna till 49 § KL. Där sägs också att Riksskattever-
ket skall lämna besked om bl.a. vilket fartområde fartyget går i.
I KL och flera andra författningar finns bestämmelser som är tillämpli-
ga på skattskyldig som uppbär sådan sjöinkomst som avses i punkt 1 av
anvisningarna till 49 § KL eller är sådan arbetstagare som avses i anvis-
ningspunkten, dvs. ombordanställda på svenskt handelsfartyg. T.ex. gäller
bestämmelsen om att förmån av fri resa till och från fartyg inte skall tas
upp till beskattning sådan arbetstagaren som avses i punkt 1 av anvisning-
arna till 49 § (punkt 7 av anvisningarna till 32 § KL). Definitionen av
sjöinkomst och av arbetstagare som uppbär sjöinkomst har således bety-
delse för tillämpningen av dessa bestämmelser.
Upphävandet av sjömansskattelagen har inneburit att en stor del av
bestämmelserna i den lagen har förts över till KL med sakligt oförändrat
innehåll. En grundtanke har därvid varit att reglerna om klassificering av
fartyg och om fartområden skall ha samma betydelse för tillämpningen av
bestämmelserna om bl.a. sjöinkomst som de har för sjömansskatten enligt
sjömansskattelagens bestämmelser. T.ex. bör som sjöinkomst endast räk-
nas inkomst av anställning ombord på svenskt handelsfartyg med viss
storlek som huvudsakligen används i närfart eller fjärrfart.
Utformningen av bestämmelserna i KL som träder i kraft vid årskiftet
har uppfattats som otydliga på dessa punkter. Vi föreslår därför ett förtyd-
ligande av punkt 1 av anvisningarna till 49 § KL. Det bör vidare i punkt 4
av anvisningarna göras ett förtydligande om att ett fartyg som används i
både närfart och fjärrfart skall anses gå i fjärrfart, om det huvudsakligen
går i sådan fart. En justering behöver också göras beträffande skyldigheten
att lämna redaruppgifter.
Prop. 1996/97:116
63
Prop. 1996/97:116
Regeringens förslag: Upplagshavare skall ställa säkerhet för betal-
ning av skatt i samband med tillverkning, bearbetning och lagring.
Storleken av säkerheten skall framgå av lag. Detsamma skall gälla de
säkerheter som upplagshavare, registrerade varumottagare och skatte-
representanter enligt nuvarande bestämmelser är skyldiga att ställa.
Skälen för regeringens förslag: Enligt bestämmelser i lagen om skatt
på energi (1994:1776), lagen om alkoholskatt (1994:1564) och lagen
(1994:1563) om tobaksskatt skall upplagshavare ställa säkerhet för betal-
ning av skatt i samband med transport av obeskattade varor. Beskattnings-
myndigheten får bestämma att upplagshavare även skall ställa säkerhet för
betalning av skatt i samband med tillverkning, bearbetning eller lagring
samt, vad gäller lagen om skatt på energi, även återförsäljning eller för-
brukning av metan. Dessa bestämmelser grundar sig på artiklarna 13 och
15 i rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna reg-
ler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervak-
ning av sådana varor (EGT nr L 076, 23.3.1992 s. 1, Celex 392L0012).
Av bestämmelser i lagarna om skatt på energi, alkohol och tobak följer att
registrerade varumottagare och skatterepresentant skall ställa säkerhet för
betalning av skatt i enlighet med vad beskattningsmyndigheten bestäm-
mer. Bestämmelserna grundar sig på artiklarna 16 och 17 i rådets direktiv
92/12/EEG.
Enligt nuvarande bestämmelser är det alltså beskattningsmyndigheten
som bestämmer om upplagshavare skall ställa säkerhet för betalning av
skatt i samband med tillverkning, bearbetning eller lagring. Det finns inga
i lag angivna omständigheter till ledning för beskattningsmyndighetens
bedömning. Enligt uppgift från Riksskatteverket kräver beskattningsmyn-
digheten att upplagshavare ställer säkerhet i enlighet med vissa schablon-
belopp. Beloppen anses täcka både transport och lagring av obeskattade
varor. Beskattningsmyndigheten kräver alltså regelmässigt att upplagsha-
vare skall ställa säkerhet även för lagring av obeskattade varor.
Enligt regeringens mening är det en brist att kraven på säkerhet i sam-
band med tillverkning m.m. inte utryckligen regleras i lag. För att öka
förutsebarheten bör det därför införas en generell skyldighet för upplags-
havare att ställa säkerhet även i dessa fall. Även hur stort belopp säkerhe-
ten skall uppgå till bör regleras i lag. Av praktiska skäl bör säkerhetens
storlek beräknas enligt en schablonregel. För att undvika att upplagshavare
avkrävs en mer omfattande säkerhet än vad som kan anses nödvändigt i
det enskilda fallet bör beskattningmyndigheten ges möjlighet att sätta ned
säkerhetsbelopp som beräknats enligt schablon.
Några av de instanser som har beretts tillfälle att yttra sig över lagför-
slagen efterlyser en bestämmelse i energiskattelagen som anger att det
vid beräkning av säkerhetsbelopp avseende tillverkning m.m. får bortses
64
från bränslen som beredskapslagras enligt lagen (1984:1049) om
beredsskapslagring av olja och kol. En bestämmelse av sådan innebörd har
tagits in i 4 kap. 4 § tredje stycket lagen om skatt på energi. Svenska
Petroleum Institutet anser att man även bör bortse från flygbränslen och
bränslen som är avsedda för export eftersom skatt inte skall tas ut i dessa
fall.
Syftet med att kräva säkerhet i samband med tillverkning m.m. är att
säkerställa att skatt betalas när bränsle försvunnit från skatteupplag genom
t.ex. stöld och dylikt. Regeringen anser därför inte att det finns skäl att
bortse från flygbränslen eller bränslen avsedda för export vid beräkning av
säkerhetsbelopp avseende tillverkning m.m.
Svenska Fjärrvärmeföreningen anser mot bakgrund av sina medlem-
mars varierande behov av att lagra bränslen att det vid sidan om möjlighe-
ten att få jämkning bör införas ett maximibelopp för den säkerhet som
skall ställas i samband med tillverkning m.m. Regeringen anser att en
sådan bestämmelse skulle kunna leda till för låga säkerheter i vissa fall
och att syftet med kravet på säkerhet därför inte skulle uppnås.
Både Vin & Sprit AB och Svenska Bryggareföreningen ifrågasätter om
det behövs krav på säkerhet i samband med tillverkning m.m. De anser
nämligen att den omfattande tillsyn som Alkoholinspektionen och andra
myndigheter utövar över alla med partihandelstillstånd gör att risken for
stölder och annat okontrollerat svinn är förhållandevis liten. Vin & Sprit
AB anser vidare att det föreslagna säkerhetsbeloppet är för högt. Rege-
ringen anser att även om den kontroll som främst Alkoholinspektionen
utövar över alla med partihandeltillstånd minskar risken för stölder m.m.
så säkerställer inte kontrollen att skatt betalas for varor som försvunnit
från skatteupplag genom stöld eller dylikt. När det gäller frågan om säker-
hetens storlek utgör möjligheten till jämkning en garanti för att upplagsha-
vare inte avkrävs en mer omfattande säkerhet för tillverkning m.m. än vad
som kan anses nödvändigt i det enskilda fallet.
Svenska Bryggareföreningen har också synpunkter på att registrerade
varumottagare och skatterepresentanter föreslås kunna få sina säkerhets-
belopp jämkade. Föreningen anser att nämnda aktörers situation kan
jämföras med en upplagshavare som transporterar obeskattade varor. Den
säkerhet som upplagshavare skall ställa för transporter av obeskattade
varor omfattas inte av bestämmelsen om jämkning, vilket enligt förening-
en innebär en snedvridning av konkurrensen.
Registrerade varumottagares och skatterepresentanters hantering av
skattepliktiga varor är i princip begränsad till varor för vilka skattskyldig-
het redan inträtt. Regeringen anser därför att risken för skattebortfall i
samband med att nämnda aktörer hanterar skattepliktiga varor är betyd-
ligt lägre än motsvarande risk i samband med transporter av obeskattade
varor. Det bör dessutom nämnas att cirkulationsdirkektivet ger de enskil-
da medlemsstaterna större utrymme att själva utforma kraven på säkerhet
när det gäller registrerade varumottagare och skatterepresentanter än vad
som är fallet i fråga om transporter av obeskattade varor. Mot bakgrund av
nu angivna förhållanden anser regeringen att det inte är lämpligt att låta
Prop. 1996/97:116
5 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 116
65
bestämmelsen om jämkning även omfatta den säkerhet som upplagshava-
re skall ställa i samband med transporter av obeskattade varor.
Risken for skattebortfall i samband med att upplagshavare förbrukar
eller återförsäljer metan får bedömas som förhållandevis liten. Någon
generell skyldighet att ställa säkerhet i dessa fall bör därför inte införas.
Av samma skäl kan den möjlighet som i dag finns för beskattningsmyn-
digheten att kräva att säkerhet ställs i samband med återförsäljning eller
förbrukning av metan slopas.
Som framgått av redogörelsen ovan är upplagshavare skyldiga att ställa
säkerhet i samband med transport av obeskattade varor. Säkerheten skall i
princip omfatta all skatt på samtliga transporter. Det är dock inte möjligt
av praktiska skäl att kräva säkerhet för varje transport av obeskattade va-
ror. Beskattningsmyndigheten har inte heller krävt att säkerhet skall stäl-
las för varje enskild transport utan i stället beräknat säkerheten utifrån
vissa schablonbelopp. För att undanröja eventuella oklarheter bör det
anges i lag hur stor säkerhet som upplagshavama skall ställa för transpor-
terna och hur denna skall beräknas. I enlighet med vad som tidigare sagts
bör storleken av säkerheten beräknas enligt en schablonregel.
Vin & Sprit AB anser att säkerhetsbeloppet är för högt. Regeringen vill
med anledning därav påpeka att enligt cirkulationsdirektivet skall säkerhe-
ten för transporter av obeskattade varor täcka de risker som är förknippade
med sådana transporter. Mot den bakgrunden kan den föreslagna nivån på
säkerheten inte anses för hög.
För närvarande gäller att registrerade varumottagare och skatterepre-
sentanter skall ställa säkerhet i enlighet med vad beskattningsmyndigheten
bestämmer. Även i dessa fall bör det framgå av lagen hur stor säkerhet
som skall ställas. En bestämmelse av sådan innebörd bör därför införas. I
likhet med de fall som behandlats tidigare är det av praktiska skäl lämpligt
att beräkna storleken av säkerheten enligt en schablonregel. Grunderna för
denna beräkning skall anges i lag. Beskattningsmyndigheten bör ges möj-
lighet att sätta ned säkerhetsbelopp som beräknats för registrerade varu-
mottagare och skatterepresentanter.
Regler om i vilken form säkerhet skall ställas bör framgå av tillämp-
ningsföreskrifter. I förordningarna till lagarna om skatt på alkohol, tobak
och energi har Riksskatteverket bemyndigats att meddela sådana föreskrif-
ter om ställande av säkerhet.
Förslagen föranleder ändringar i 11, 13, 15 och 35 §§ lagen
(1994:1563) om tobaksskatt, 10, 12, 14 och 35 §§ lagen (1994:1564) om
alkoholskatt och 4 kap. 4, 6, och 8 §§ samt 12 kap 1 § lagen (1994:1776)
om skatt på energi. Vidare införs en ny bestämmelse i respektive lag.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.
Prop. 1996/97:116
66
Prop. 1996/97:116
Den 1 januari 1997 ändrades myndighetsindelningen inom exekutionsvä-
sendet på det sättet att det i stället för de dittillsvarande 24 kronofogde-
myndigheterna, en i varje län, bildades tio nya myndigheter. För de nya
myndigheternas geografiska verksamhetsområden valdes beteckningen
region.
Efter förslag av regeringen i 1997 års budgetproposition (prop.
1996/97:1, utg. omr. 4) har ordet “län” i olika böjningsformer bytts ut mot
“region” i motsvarande böjningsform i de lagar där det även krävts andra
ändringar med anledning av omorganisationen. I budgetpropositionen
påpekade regeringen att sådant utbyte av ord behövde göras i ytterligare
ett antal lagar, men gjorde bedömningen att detta kunde anstå något. Re-
geringen lägger nu fram förslag till återstående ändringar av detta slag.
Förslagen gäller lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köpa-
ren låter i säljarens vård kvarbliva, växellagen (1932:130), checklagen
(1932:131), lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt, aktiebolags-
lagen (1975:1385), lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,
skatteregisterlagen (1980:343), lagen (1987:667) om ekonomiska före-
ningar, lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden,
lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning, bostads-
rättslagen (1991:614) och skuldsaneringslagen (1994:334).
Enligt regeringens mening torde förslagen om ändringar i skatteregisterla-
gen komma att innebära att befintliga resurser för skattekontroll kan ut-
nyttjas effektivare. Förslagen medför däremot inte några beaktansvärda
kostnader. De kostnader som eventuellt kan uppkomma för registrering
och inhämtande av uppgifter får bestridas inom befintliga anslag.
Föreslagna ändringar i lagarna om skatt på alkohol, tobak och energi
samt i lagen om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och to-
baksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen förväntas leda
till endast en marginell ökning av arbetsbelastningen för de allmänna för-
valtningsdomstolarna.
Övriga förslag innebär inte några ökade kostnader.
67
Prop. 1996/97:116
7§
I punkt 1 har inforts bestämmelser om att uppgifter om företagsledare i
fåmansföretag skall få tas in i skatteregistret. Det är i första hand den upp-
gift som den enskilde själv lämnar i deklarationer eller i en anmälan om
registrering för t.ex. mervärdesskatt som registreras. Även uppgift om
företagsledare som inte är bosatta i landet får registreras om uppgift om
denne har lämnats.
1 punkt 19 har tagits in en bestämmelse om att trafiktillstånd och bilut-
hymingstillstånd skall få registreras i skatteregistret (se avsnitt 4.2.2).
I fyra nya punkter, 25-28, har tagits in bestämmelser om vilka uppgif-
ter från Patent- och registrerigsverket (PRV), Alkohol-inspektionen, läns-
arbetsnämnderna och Generaltullstyrelsen som skall få tas in i registret.
Uppgifterna i punkt 25 skall hämtas från PRV. I fråga om styrelseleda-
möter, verkställande direktör, revisor och firmatecknare får de identifika-
tionsuppgifter registreras som behövs. Även tidpunkten för när en ändring
av uppdraget ägt rum får registreras. En person som inte är bosatt här i
landet kan vara t.ex. styrelseledamot i ett bolag. Även dessa personer skall
få registeras med stöd av denna bestämmelse. Saknar personen i fråga
personnummer får i stället ett särskilt registreringsnummer registreras.
Motiven till bestämmelsen finns i avsnitt 4.2.3.
Enligt alkohollagen (1994:1738) kan Alkoholinspektionen utfärda til-
lverkningstillstånd, partihandelstillstånd och inköpstillstånd. Kommunerna
utfärdar tillstånd till servering av spritdrycker, vin och starköl. Alkoholin-
spektionen registrerar dessa tillstånd. I punkt 26 har tagits in en bestäm-
melse som innebär att dessa tillstånd skall få registreras i skatteregistret.
Även uppgift om omsättning som restauranger lämnar i de s.k. restaurang-
rapportema skall få registreras (se avsnitt 4.2.4).
Punkt 27 omfattar uppgifter som hämtas från länsarbetsnämnderna (se
avsnitt 4.2.5). De uppgifter som avses är olika stöd och bidrag som utbeta-
las till arbetsgivare som anställer arbetslösa, t.ex. rekryteringsstöd, vikari-
atstöd och lönebidrag. Även uppgifter om starta-eget-bidrag som en en-
skild fått skall få registreras. Stöd som utgår till arbetsgivare kan variera.
Om nya stödformer införs kan det finnas skäl for att även dessa uppgifter
skall få registreras. I paragrafen regleras därför inte vilka stöd och bidrag
som skall få registreras. Innehållet begränsas i stället genom att länsarbets-
nämnderna endast får lämna ut vissa uppgifter.
I punkt 28 har tagits in bestämmelser om vilka uppgifter från tulldekla-
rationer som skall få registreras. Vid import från länder utanför EU fast-
ställer tullmyndigheterna tull m.m. samt debiterar mervärdesskatt.
68
10 §
Ändringen i andra stycket innebär att samtliga skattemyndigheter får ha
terminalåtkomst till de uppgifter från PRV som enligt 7 § punkt 25 skall
tas in i registret. Vidare skall revisorer inför och vid revision kunna få
terminalåtkomst till uppgifter om skattskyldiga i andra län. Detta för att
revisorer vid revision av ett företag även skall kunna få tillgång via termi-
nal till uppgifter om delägare som beskattas i annat län än företaget. Be-
gränsningen i terminalåtkomsten försvårar i annat fall utredningen. Det
bör ankomma på regeringen att närmare föreskriva om vilka uppgifter
som en revisor skall få tillgång till.
Ändringen i fjärde stycket är föranledda av införandet av en ny myndig-
hetsindelning inom exekutionsväsendet (se avsnitt 7).
19 §
I ett nytt tredje stycke har tagits in bestämmelser om när de uppgifter som
hämtats in från Vägverket, Alkoholinspektionen, länsarbetsnämnderna och
Generaltullstyrelsen skall gallras. Uppgifter från PRV gallras enligt nuva-
rande regler. Något skäl för att ha kortare gallringstid för dessa uppgifter
finns inte (se avsnitt 4.4).
7§
I fråga om ändringarna i punkt 1 och 19 samt punkterna 25-28 se kom-
mentaren under avsnitt 9.1.
Enligt lagen (1991:1047) om sjuklön kan en arbetsgivare hos försäk-
ringskassan försäkra sig mot kostnader för sjuklön till anställda, s.k. före-
tagarförsäkring. Bestämmelser om att uppgifter avseende företagarförsäk-
ring skall få registreras i skatteregistret har tagits in i en ny punkt 29. I
denna punkt har även tagits in en bestämmelse om att uppgift om sjukpen-
ninggrundande inkomst får registreras (se avsnitt 4.2.7). Bestämmelsen
har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Se kommentaren till 19 § under avsnitt 9.1.
17§
I paragrafen har tagits in en bestämmelse om att regeringen får föreskriva
att uppgifter om arbetsmarknadspolitiska åtgärder får lämnas ut till Riks-
skatteverket och skattemyndigheterna på medium för automatisk databe-
handling. Uppgifterna får användas för beskattningsändamål. De uppgifter
Prop. 1996/97:116
69
som avses är beslut om rekryterings-, vikariat- och utbildningsstöd samt
lönebidrag. Vidare avses uppgift om starta-eget-bidrag få lämnas ut. Även
utbetalade belopp och datum då beloppet utbetaldes skall iå lämnas ut.
Såväl ändamålet för utlämnandet som vilka uppgifter som skall lämnas ut
skall regleras i förordning.
Anvisningar
till 49 §
punkt 1
Den föreslagna ändringen innebär ett förtydligande av vad som skall anses
som sjöinkomst. Ändringen har kommenterats i avsnitt 5.
punkt 4
Den föreslagna ändringen innebär ett förtydligande av att skyldigheten att
lämna redaruppgifter gäller för fartyg på vilka sjöinkomst uppbärs.
77
Ändringen i första stycket innebär att det anges i lag hur stor säkerhet
som upplagshavama skall ställa för transporter och hur säkerheten skall
beräknas. I andra stycket införs dessutom en generell skyldighet för up-
plagshavare att ställa säkerhet för betalning av skatten i samband med
tillverkning, bearbetning eller lagring.
Frågor om godkännande av upplagshavare prövas av beskattningsmyn-
digheten på särskild ansökan. För att bli godkänd som upplagshavare
krävs att sökanden med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och
omständigheterna i övrigt är lämplig som upplagshavare. I 12 § lagen om
tobaksskatt föreskrivs att ett godkännande av upplagshavare får återkallas
om förutsättningarna för godkännande inte längre finns. Ett godkännande
får också återkallas om ställd säkerhet inte längre är godtagbar.
1 lagrådsremissen uttalade regeringen att frågan om en säkerhet är god-
tagbar bör prövas i samband med att beskattningsmyndigheten prövar en
ansökan om godkännande av upplagshavare. Beskattningsmyndigheten
skall alltså inte behöva fatta något särskilt beslut om säkerhet. Eftersom
en säkerhet som inte är godtagbar utgör grund för återkallelse av godkän-
nande som upplagshavare skall självfallet inte ansökningar som är bristfäl-
liga härvidlag bifallas. Det innebär att om beskattningsmyndigheten vid
prövningen av en ansökan om godkännande av upplagshavare bedömer att
Prop. 1996/97:116
70
säkerheten inte är godtagbar bör myndigheten avslå ansökan eller i vart Prop. 1996/97:116
fall inte bifalla ansökan förrän en godtagbar säkerhet ställts.
Lagrådet har yttrat att den ovan beskrivna ordningen i och för sig före-
faller praktisk i många fall men har samtidigt påpekat att det varken av
förevarande paragraf eller av 9 §, som behandlar förutsättningarna för
godkännande av upplagshavare, kan utläsas någon skyldighet för den som
ansöker om godkännande som upplagshavare att redan i det ärendet ställa
säkerhet. Med hänsyn till detta anser Lagrådet att det inte synes finnas
någon grund för beskattningsmyndigheten att i alla lägen göra det till en
förutsättning för beslut om godkännande att säkerhet dessförinnan har
ställts.
Regeringen instämmer i vad Lagrådet yttrat. Det föreligger således inte
något generellt krav på ställande av säkerhet vid godkännande av upplags-
havare. I vilka lägen beskattningsmyndigheten bör kräva att säkerhet
ställts får bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.
När det gäller redan godkända upplagshavare kommer det däremot att
bli nödvändigt för beskattningsmyndigheten att fatta särskilda beslut om
säkerhet. Om dessa upplagshavare inte kan prestera en godtagbar säkerhet
bör beskattningsmyndigheten väcka frågan om återkallelse av godkännan-
de som upplagshavare.
7 3
Ändringen innebär att det införs en skyldighet för registrerade varumotta-
gare att ställa säkerhet för betalning av skatten på varor som de tar emot.
Denna skyldighet preciseras i paragrafen genom att det anges hur stor
säkerhet som skall ställas och hur denna skall beräknas.
Beskattningsmyndigheten prövar ansökningar om registrering som
varumottagare. De bestämmelser som gäller vid återkallelse av godkän-
nanden som upplagshavare skall även tillämpas på registrerade varumotta-
gare.
Vad som sägs i kommentaren till 11 § om hur frågor om säkerhet bör
hanteras av beskattningsmyndigheten är även relevant när det gäller regi-
strerade varumottagare.
15 §
Ändringen innebär att det införs en skyldighet för skatterepresentanter att
ställa säkerhet för betalning av skatten på varor för vilka de är skattskyldi-
ga. Denna skyldighet preciseras i paragrafen genom att det anges hur stor
säkerhet som skall ställas och hur denna skall beräknas.
En skatterepresentant skall godkännas av beskattningsmyndigheten. De
bestämmelser som gäller vid återkallelse av godkännanden som upplags-
havare skall även tillämpas på skatterepresentanter.
Vad som sägs i kommentaren till 11 § om hur frågor om säkerhet bör
hanteras av beskattningsmyndigheten är även relevant när det gäller skat-
terepresentanter.
71
15a§
I paragrafen regleras möjligheten att jämka säkerhetsbelopp. Med andra
särskilda omständigheter forstås vad gäller upplagshavare bl.a. förhållan-
dena vid skatteupplaget. Om t.ex. risken för stöld eller svinn bedöms som
liten kan det utgöra skäl för att jämka säkerhetsbeloppet. Jämkning bör
även kunna komma i fråga för upplagshavare som nästan enbart säljer
varor som skall användas för skattefria ändamål.
Syftet med att kräva säkerhet för betalning av skatt i samband med
tillverkning m.m. är att säkerställa att skatt kan betalas för varor som
försvunnit från skatteupplaget genom stöld eller dylikt. Upplagshavare
med goda ekonomiska förhållanden bör därför kunna få säkerhetsbeloppet
jämkat. Bedömningen av en upplagshavares ekonomiska förhållanden bör
koncentreras på om upplagshavarens ekonomiska situation är sådan att det
regelmässigt finns utrymme för att betala skatt till följd av stölder m.m.
Därvid bör man utgå ifrån vad som är normalt för respektive bransch vad
gäller stölder och dylikt.
35 §
Eftersom det införs en bestämmelse om jämkning av säkerhetsbelopp
ändras punkt 3 så att lydelsen även täcker sådana beslut. Dessutom ändras
punkt 4 på så sätt att även beslut om återbetalning enligt 31 a § skall över-
klagas hos allmän förvaltningsdomstol.
10§
Se kommentaren till 11 § tobaksskattelagen.
Se kommentaren till 13 § tobaksskattelagen.
Se kommentaren till 15 § tobaksskattelagen
Se kommentaren till 15 a § tobaksskattelagen.
35 §
Se kommentaren till 35 § tobaksskattelagen.
Prop. 1996/97:116
72
4 kap. 4 §
För att samla samtliga bestämmelser om jämkning av säkerhetsbelopp i en
paragraf flyttas sista stycket till den nya paragrafen 4 kap. 8 a §. I övrigt se
kommentaren till 11 § tobaksskattelagen.
4 kap. 6 §
Se kommentaren till 13 § tobakskattelagen.
4 kap. 8 §
Se kommentaren till 15 § tobaksskattelagen.
4 kap 8 a §
Se kommentaren till 4 kap 4 § och 15 a § tobaksskattelagen.
12 kap 1 §
Eftersom det införs en bestämmelse om jämkning av säkerhetsbelopp
ändras punkt 5 så att lydelsen även täcker sådana beslut. Paragrafen fö-
reslås även ändrad i prop. 1996/97:29.
8§
I paragrafen görs en teknisk justering av innebörd att även Tullverkets
beslut om särskild avgift skall fattas för beskattningsmyndighetens räk-
ning.
10§
Ett nytt andra stycke införs för att klargöra att beskattningsmyndigheten
skall vara enskildas motpart i allmän förvaltningsdomstol.
Ändringarna är föranledda av införandet av en ny myndighetsindelning
inom exekutionsväsendet (se avsnitt 7).
Prop. 1996/97:116
73
Efter remiss har yttranden över Riksskatteverkets förslag avgivits av
Riksdagens ombudsmän (JO), Justitiekanslem, Kammarrätten i Göteborg,
Malmö tingsrätt, Länsrätten i Stockholms län, Datainspektionen, Riks-
åklagaren, Rikspolisstyrelsen, Generaltullstyrelsen, Patent- och registre-
ringsverket, Vägverket, Riksförsäkringsverket, Statskontoret, Alkoholin-
spektionen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Företagens uppgiftslämnardelega-
tion (FUD), Industriförbundet, Revisorsnämnden, Företagarna och
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF).
Riksåklagaren har bifogat yttranden som han hämtat in från
Åklagarmyndigheterna i Malmö och Sundsvall samt Statsåklagaren för
speciella mål.
Föreningen Auktoriserade revisorer har avstått från att yttra sig.
Prop. 1996/97:116
Bilaga 1
74
Härigenom föreskrivs att 7, 10 och 19 §§ skatteregisterlagen
(1980:343)’ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:116
Bilaga 2
7§2
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägarför-
hållandena i fåmansföretag, företag
som enligt 3 § 12 a mom. tredje
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall behandlas som
fåmansföretag, fåmansägt handels-
bolag och dotterföretag som avses i
2 kap. 16 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrollupp-
gifter.
1. Sådana uppgifter om ägarför-
hållandena i fåmansföretag, företag
som enligt 3 § 12 a mom. tredje
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall behandlas som
fåmansföretag, fåmansägt handels-
bolag och dotterföretag som avses i
2 kap. 16 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrollupp-
gifter samt uppgift om företagsle-
dare i dessa företag.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap. 4 §
mervärdesskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen
(1953:272), 27 a § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare eller 19 b § lagen (1958:295) om sjömansskatt. För varje
sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets
beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med
anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har
fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om
innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om åter-
kallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för
beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt
uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och
lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad
inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av
sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
75
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift
om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt,
dock ej skälen for ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga
förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter
som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kon-
trolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och
uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde-
myndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts
betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en
juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation
eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsän-
delse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdekla-
ration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från
sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxerings-
värde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för
fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek
om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräk-
ning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av
bostad på fastighet.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för
planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxerings-
lagen, 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a mom. uppbördslagen,
27 a § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 19 b §
lagen om sjömansskatt.
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är nä-
ringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot
skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots num-
mer och typ.
16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyl-
dige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen om sjömansskatt.
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
Prop. 1996/97:116
Bilaga 2
76
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
18. Uppgifter angående resultat av brutto vinstberäkning, annan beräk-
ning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som
under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.
Prop. 1996/97:116
Bilaga 2
19. Uppgift från centrala bilregi-
stret om innehav av fordon samt
19. Uppgift från centrala bilregi-
stret om innehav av fordon samt
om fordonets registreringsnummer,
märke, typ och årsmodell.
om fordonets registreringsnummer,
märke, typ och årsmodell samt till-
stånd enligt yrkestrafiklagen
(1988:263) och lagen (1979:561)
om biluthyrning.
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skatte-
reduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt
7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapital-investeringar,
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestäm-
mande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om
sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande av skattereduktion en-
ligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall
vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan skattere-
duktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-
land.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i
2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,
totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncernbalansomslut-
ning för koncemmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets
storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbe-
loppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 §
andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnum-
mer och namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 § mervärdes-
skattelagen.
25. Uppgifter från aktiebolags-
registret om personnummer för sty-
relseledamöter, verkställande di-
rektör, firmatecknare och revisor
samt uppgift om när uppdraget
ändrats, uppgift om att styrelsen
inte är fulltalig eller att årsredovis-
ning inte har lämnats i tid, uppgift
om företagsrekonstruktion och
fusion samt uppgifter från handels-
77
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
och föreningsregistret om firma-
tecknare, revisor och
företagsrekonstruktion.
26. Uppgifter från Alkohol in-
spektionen om tillstånd enligt alko-
hollagen (1994:1738) och om om-
sättning enligt restaurangrapport.
27. Uppgifter från länsarbets-
nämnder om beslut om arbets-
marknadspolitiska åtgärder samt
utbetalda belopp och datum för
utbetalningen.
28. Uppgifter från Generaltull-
styrelsen om debiterad mervärdes-
skatt vid import, exportvärden, an-
tal import- och exporttillfällen samt
de tidsperioder som uppgifterna
avser.
Prop. 1996/97:116
Bilaga 2
10 §3
Terminalåtkomst till uppgifter i det centrala skatteregistret får finnas
endast for de ändamål som anges i 1
anges i andra - femte styckena.
Skattemyndigheten i länet får ha
terminalåtkomst till uppgifter som
avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-6, 7, dock
endast i fråga om uppgifter som
skall lämnas enligt 2 kap. 19 §
lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter, 8, 9,
13-15, 17 och 22 samt de uppgifter
därutöver som behövs for utfärdan-
de av skattsedel och dubblettskatt-
sedel. Skattemyndigheten får ha
termi-nalåtkomst också till övriga
uppgifter som avses i 7 § om de,
för pågående eller annat beskatt-
ningsår, hänför sig till länet eller
avser skattskyldig som beskattas i
länet.
och i den utsträckning i övrigt som
Skattemyndigheten i länet får ha
terminalåtkomst till uppgifter som
avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-6, 7, dock
endast i fråga om uppgifter som
skall lämnas enligt 2 kap. 19 §
lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter, 8, 9,
13-15, 17, 22 och 25 samt de upp-
gifter därutöver som behövs for
utfärdande av skattsedel och
dubblettskattsedel. Skattemyndig-
heten får ha termi-nalåtkomst också
till övriga uppgifter som avses i 7 §
om de, for pågående eller annat
beskattningsår, hänför sig till länet
eller avser skattskyldig som beskat-
tas i länet. Vidare får skattemyndig-
heten ha terminalåtkomst till upp-
gifter som behövs inför och vid
revision i den utsträckning rege-
ringen föreskriver.
78
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 -
7§§.
Kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till uppgifter enligt 5 och
6 §§ samt 7 § 1, 3 och 4. Kronofogdemyndighet i det län där ett mål är
registrerat för exekutiva åtgärder får vidare ha sådan terminalåtkomst i
fråga om uppgifter enligt 7 § 7, 8, 12 och 13. Terminalåtkomsten får avse
den som är registrerad som gäldenär hos kronofogdemyndighet eller make
till gäldenären eller annan som sambeskattas med gäldenären. I fråga om
uppgifter enligt 7 § 1 får terminalåtkomsten avse också den som är deläga-
re i fåmansföretag där någon som avses i tredje meningen är delägare.
Av rådets förordning (EEG) nr 218/92 framgår att behörig myndighet i
ett annat EU-land får ha terminalåtkomst till uppgifter rörande mervär-
desskatt.
Prop. 1996/97:116
Bilaga 2
19 §4
Om inte annat sägs i andra eller
tredje stycket skall sådana uppgifter
i det centrala skatteregistret som
hänför sig till viss beskattningspe-
riod gallras när sju år gått från ut-
gången av det kalenderår under
vilket perioden gick ut.
Om inte annat sägs i andra -
fjärde styckena skall sådana upp-
gifter i det centrala skatteregistret
som hänför sig till viss beskatt-
ningsperiod gallras sju år efter ut-
gången av det kalenderår under vil-
ket perioden gick ut.
Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §, 7
§ 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på
preliminär F-skatt och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsav-
drag enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får
bevaras även efter utgången av den tid som anges i första stycket. Detsam-
ma gäller uppgifter om
1. personnummer for make och, om samtaxering sker med annan per-
son, personnummer for denne,
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart
på kontrolluppgift om inkomst av kapital,
4. antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit
inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt,
5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsav-
drag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt.
Uppgift om tillstånd enligt yr-
kestrafiklagen (1988:263) och
lagen (1979:561) om biluthyrning
samt uppgifter som avses i 7 £
26-28 skall gallras två år efter ut-
gången av det år då uppgifterna
registrerades.
79
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det
år under vilket revisionen avslutades.
Prop. 1996/97:116
Bilaga 2
Regeringen får meddela före-
skrifter om förlängd bevaringstid
för uppgifter som avses i första el-
ler tredje stycket.
Regeringen får meddela före-
skrifter om förlängd bevaringstid
för uppgifter som avses i första el-
ler fjärde stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
1 Lagen omtryckt 1983:143.
2Senaste lydelse 1996:1235.
’Senaste lydelse 1995:1367.
4 Senaste lydelse 1994:1905.
80
Prop. 1996/97:116
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 7 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343)' i
paragrafernas lydelse enligt lagen (1996:1344) om ändring i nämnda lag
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7§
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägarför-
hållandena i fåmansföretag, företag
som enligt 3 § 12 a mom. tredje
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall behandlas som
fåmansföretag, fåmansägt handels-
bolag och dotterföretag som avses i
2 kap. 16 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrollupp-
gifter.
1. Sådana uppgifter om ägarför-
hållandena i fåmansföretag, företag
som enligt 3 § 12 a mom. tredje
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall behandlas som
fåmansföretag, fåmansägt handels-
bolag och dotterföretag som avses i
2 kap. 16 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrollupp-
gifter samt uppgift om företagsle-
dare i dessa företag.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap. 4 §
mervärdesskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen
(1953:272) eller 27 a § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare. För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningspe-
riod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt
eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida
bokföringsskyldighet har fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om
innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om åter-
kallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för
beslutet, uppgifter som behövs for att bestämma skatt eller avgift enligt
uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt for utomlands bosatta, lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och
lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad
inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av
sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift
om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt,
81
6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 116
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga
förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter
som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kon-
trolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och
uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde-
myndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts
betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en
juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation
eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsän-
delse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdekla-
ration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från
sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxerings-
värde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för
fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek
om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräk-
ning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av
bostad på fastighet.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för
planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxerings-
lagen, 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a mom. uppbördslagen
eller 27 a § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är nä-
ringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot
skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots num-
mer och typ.
16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit
sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen
(1928:370).
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräk-
ning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som
under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.
Prop. 1996/97:116
Bilaga 2
82
Nuvarande lydelse
19. Uppgift från centrala bilregi-
stret om innehav av fordon samt
om fordonets registrerings-num-
mer, märke, typ och årsmodell.
Föreslagen lydelse
19. Uppgift från centrala bilregi-
stret om innehav av fordon samt
om fordonets registreringsnummer,
märke, typ och årsmodell samt till-
stånd enligt yrkestrafiklagen
(1988:263) och lagen (1979:561)
om biluthyrning.
Prop. 1996/97:116
Bilaga 2
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skatte-
reduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt
7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapital-investeringar,
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestäm-
mande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om
sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande av skattereduktion en-
ligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall
vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan skattere-
duktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-
land.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i
2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,
totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-
ning för koncemmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets
storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbe-
loppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 §
andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnum-
mer och namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 § mervärdes-
skattelagen.
25. Uppgifter från aktiebolags-
registret om personnummer för sty-
relseledamöter, verkställande di-
rektör, firmatecknare och revisor
samt uppgift om när uppdraget
ändrats, uppgift om att styrelsen
inte är fulltalig eller att årsredovis-
ning inte har lämnats i tid, uppgift
om företag-rekonstruktion och fu-
sion samt uppgifter från handels-
och föreningsregistret om firma-
tecknare, revisor och företagsre-
konstruktion.
83
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
26. Uppgifter från Alkoholin-
spektionen om tillstånd enligt alko-
hollagen (1994:1738) och om om-
sättning enligt restaurangrapport.
27. Uppgifter från länsarbets-
nämnder om beslut om arbets-
marknadspolitiska åtgärder samt
utbetalt belopp och datum för utbe-
talningen.
28. Uppgifter från Generaltull-
styrelsen om debiterad mervärdes-
skatt vid import, exportvärden, an-
tal import- och exporttillfällen samt
de tidsperioder som uppgifterna
avser.
29. Uppgifter från Riksförsäk-
ringsverket om företagarförsäkring,
beräknad lönesumma, datum då
försäkringen börjat gälla, datum
för förändring av lönesumma, sjuk-
penninggrundande inkomst av an-
nat förvärvsarbete och datum för
anmälan av inkomsten.
Prop. 1996/97:116
Bilaga 2
Om inte annat sägs i andra eller
tredje stycket skall sådana uppgifter
i det centrala skatteregistret som
hänför sig till viss beskattningspe-
riod gallras när sju år gått från ut-
gången av det kalenderår under
vilket perioden gick ut.
19 §
Om inte annat sägs i andra - fjär-
de styckena skall sådana uppgifter i
det centrala skatteregistret som
hänför sig till viss beskattningspe-
riod gallras sju år efter utgången av
det kalenderår under vilket perio-
den gick ut.
Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §,
7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel
på preliminär F-skatt och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskov-
savdrag enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad,
får bevaras även efter utgången av den tid som anges i första stycket. Det-
samma gäller uppgifter om
1. personnummer för make och, om samtaxering sker med annan per-
son, personnummer för denne,
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart
på kontrolluppgift om inkomst av kapital,
84
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4. antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt
punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370).
5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsav-
drag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt.
Uppgift om tillstånd enligt yr-
kestrafiklagen (1988:263) och
lagen (1979:561) om biluthyrning
samt uppgifter som avses i 7 £
26-29 skall gallras två år efter ut-
gången av det år då uppgifterna
registrerades.
Prop. 1996/97:116
Bilaga 2
Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det
år under vilket revisionen avslutades.
Regeringen får meddela före-
skrifter om förlängd bevaringstid
för uppgifter som avses i första el-
ler tredje stycket.
Regeringen får meddela före-
skrifter om förlängd bevaringstid
för uppgifter som avses i första el-
ler fjärde stycket.
1 Lagen omtryckt 1983:143.
85
Prop. 1996/97:116
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1994:459) om arbetsförmedlings-
register skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
17 §
Uppgifter i ett arbetsförmedlingsregister får lämnas ut på medium för
automatisk databehandling till en annan offentlig arbetsförmedling eller
ett annat arbetsmarknadsinstitut, om den registrerade anmäls som arbets-
sökanden vid den förmedlingen eller skrivs in vid det institutet. Uppgifter
får även i andra fall lämnas ut till en annan förmedling eller ett annat insti-
tut med den registrerades samtycke.
Uppgifter som avses i 5 och 9-11 §§ får dessutom, för de ändamål
som anges i 2 § 3 och 4, lämnas ut till det centrala kansliet vid den länsar-
betsnämnd inom vars ansvarsområde registret förs. Sådana uppgifter får
även lämnas till Arbetsmarknadsstyrelsen för det ändamål som anges i 3 §.
I den utsträckning regeringen
föreskriver får uppgifter som avses
i 5 och 11 §§ lämnas ut på medium
för automatisk databehandling även
till Riksförsäkringsverket, de
allmänna försäkringskassorna och
Centrala studiestödsnämnden.
I den utsträckning regeringen
föreskriver får uppgifter som avses
i 5 och 11 §§ lämnas ut på medium
för automatisk databehandling även
till Riksförsäkringsverket,
allmänna försäkringskassorna och
Centrala studiestödsnämnden.
de
Re-
geringen får också föreskriva att
uppgifter som avses i 5 § 14 och 15
och 9 § får lämnas ut till Riksskat-
teverket eller skattemyndigheterna
på medium för automatisk databe-
handling.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
86
Härigenom föreskrivs att punkt 1 och 4 av anvisningarna till 49 § kom-
munalskattelagen (1928:370) i deras lydelse enligt lagen (1996:1331) om
ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningarna
tiZZ49§
1. Som sjöinkomst räknas in- 1. Som sjöinkomst räknas in-
Prop. 1996/97:116
Bilaga 2
komst av lön, naturaförmåner eller
annan ersättning till sådan arbets-
tagare som enligt sjömanslagen
(1973:282) anses som sjöman, om
denne är anställd i redarens tjänst
ombord på svenskt handelsfartyg.
Med anställning hos redare likställs
anställning hos annan arbetsgivare
som redaren antagit som entrepre-
nör. Till sjöinkomst räknas inte ba-
ra vad sjömannen uppbär från reda-
ren utan även drickspengar och dy-
likt. Vidare räknas till sjöinkomst
inkomster som enligt det föregåen-
de uppbärs av
a) den som för redarens räkning
tjänstgör som kontrollant under
fartygs byggande eller biträder vid
fartygs utrustning för att senare til-
lträda befattning på fartyget, och
b) den som före leveransen av
ett fartyg, som är under byggnad,
och innan tjänstgöring ombord
påbörjats inställer sig på fartyget
för att lära känna det och dess tek-
niska utrustning m.m.
komst av lön, naturaförmåner eller
annan ersättning till sådan arbets-
tagare som enligt sjömanslagen
(1973:282) anses som sjöman, om
denne är anställd i redarens tjänst
ombord på svenskt handelsfartyg
med en bruttodräktighet av minst
100, vilket huvudsakligen används i
närfart eller fjärrfart. Med anställ-
ning hos redare likställs anställning
hos annan arbetsgivare som redaren
antagit som entreprenör. Till sjöin-
komst räknas inte bara vad sjöman-
nen uppbär från redaren utan även
drickspengar och dylikt. Vidare
räknas till sjöinkomst inkomster
som enligt det föregående uppbärs
av
a) den som för redarens räkning
tjänstgör som kontrollant under
fartygs byggande eller biträder vid
fartygs utrustning för att senare til-
lträda befattning på fartyget, och
b) den som före leveransen av ett
fartyg, som är under byggnad, och
innan tjänstgöring ombord påbör-
jats inställer sig på fartyget för att
lära känna det och dess tekniska
utrustning m.m.
Har sjöman anställts för att tillträda befattning på ett visst fartyg, skall
lön eller annan ersättning som utgår under en kortare väntetid anses utgöra
inkomst ombord på fartyget. Har sjöman mönstrat av från tjänst ombord
87
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
på ett visst fartyg för att tillträda tjänst ombord på ett annat fartyg som
tillhör samma redare, skall ersättning som utgår under en kortare väntetid
anses som utbetald i tjänsten ombord på det förra fartyget.
Prop. 1996/97:116
Bilaga 2
4. Riksskatteverket skall årligen
lämna besked beträffande de fartyg
ombord på vilka de anställda skall
få sjöinkomstavdrag enligt 49 § och
skattereduktion enligt 2 § 4 mom.
andra - ijärde styckena uppbördsla-
gen (1953:272) samt beträffande
vilket fartområde som fartyget går
i. Riksskatteverkets beslut får inte
överklagas.
En redare skall före den 1 okto-
ber varje år till Riksskatteverket
lämna uppgift för nästkommande år
om svenska handelsfartyg med en
bruttodräktighet om minst 100 rö-
rande
4. Riksskatteverket skall årligen
lämna besked beträffande de fartyg
ombord på vilka de anställda skall
få sjöinkomstavdrag enligt 49 § och
skattereduktion enligt 2 § 4 mom.
andra - fjärde styckena uppbördsla-
gen (1953:272) samt beträffande
vilket fartområde som fartyget går i
(klassificering). Därvid skall ett
fartyg anses gå i fjärrfart, om det
huvudsakligen går i sådan fart.
Riksskatteverkets beslut får inte
överklagas.
En redare skall före den 1 oktober
varje år till Riksskatteverket lämna
uppgift för nästkommande år om
sådana svenska handelsfartyg som
avses i punkt 1 anvisningarna
rörande
1) storleken av fartyg som redaren skall använda i sin näringsverksam-
het,
2) den fart som fartygen är avsedda att användas i, och
3) entreprenör som redaren anlitar för sin verksamhet ombord samt
4) övriga förhållanden som kan vara av betydelse för Riksskatteverket
vid handläggning av ärenden om klassificering.
Inträffar ändring i förhållande om vilken uppgift lämnats, är redaren
skyldig att snarast anmäla detta till Riksskatteverket.
88
Prop. 1996/97:116
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1563) om tobaksskatt
dels att 11, 13, 15 och 35 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas en ny paragraf, 15 a §, samt närmast före 15 a §
en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
H§
Upplagshavare i Sverige som
säljer obeskattade varor till annan
svensk upplagshavare eller till nä-
ringsidkare i ett annat EG-land
skall hos beskattningsmyndigheten
ställa säkerhet för betalning av den
skatt som kan påföras honom i Sve-
rige eller annat EG-land, innan le-
veransen av de skattepliktiga varor-
na påbörjas.
Beskattningsmyndigheten får
bestämma att upplagshavaren skall
ställa säkerhet för betalning av
skatten i samband med tillverkning,
bearbetning eller lagring av skatte-
pliktiga varor.
Upplagshavare i Sverige som
säljer obeskattade varor till annan
svensk upplagshavare eller till nä-
ringsidkare i ett annat EG-land
skall hos beskattningsmyndigheten
ställa säkerhet för betalning av den
skatt som kan påföras honom i Sve-
rige eller annat EG-land, innan le-
veransen av de skattepliktiga varor-
na påbörjas. Säkerheten skall
uppgå till ett belopp som motsvarar
den skatt som i medeltal belöper på
de obeskattade varor som upplags-
havaren transporterar under ett
dygn.
Upplagshavare skall även ställa
säkerhet för betalning av skatten i
samband med tillverkning, bearbet-
ning eller lagring av skattepliktiga
varor. Säkerheten skall uppgå till
ett belopp som motsvarar tio pro-
cent av skatten på de varor som
upplagshavaren i medeltal förvarar
i skatteupplaget under ett beskatt-
ningsår.
13 §
Den som yrkesmässigt tar emot skattepliktiga varor från en godkänd
upplagshavare i ett annat EG-land eller som yrkesmässigt från tredje land
importerar skattepliktiga varor och som inte själv är godkänd som up-
plagshavare, kan hos beskattningsmyndigheten ansöka om registrering
som varumottagare.
Registrerad varumottagare skall Registrerad varumottagare skall
ställa säkerhet för betalning av ställa säkerhet för betalning av
skatten på de varor som han tar
89
7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 116
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
skatten i enlighet med vad beskatt- emot. Säkerheten skall uppgå till ett
ningsmyndigheten bestämmer. belopp som motsvarar tio procent
av den beräknade årliga skatten på
varorna.
Prop. 1996/97:116
Bilaga 2
Bestämmelserna i 12 § om återkallelse tillämpas även på registrerad
varumottagare.
15 §
Upplagshavare som är registrerad i ett annat EG-land och som levererar
skattepliktiga varor till sådan varumottagare i Sverige som avses i 13 och
14 §§, får utse en skatterepresentant här i landet. Skatterepresentanten
skall godkännas av beskattningsmyndigheten. Skatterepresentanten är, i
stället för varumottagaren, skattskyldig för de varor som den utländske
upplagshavaren levererar till varumottagare i Sverige.
Skatterepresentanten skall ställa
säkerhet för skattens betalning i
enlighet med vad beskattningsmyn-
digheten bestämmer.
Skatterepresentanten skall ställa
säkerhet för betalning av skatten
på de varor för vilka han är skyldig
att betala skatt. Säkerheten skall
uppgå till ett belopp som motsvarar
tio procent av den beräknade årli-
ga skatten på varorna.
Bestämmelserna i 12 § om återkallelse tillämpas även på skatterepre-
sentant.
Jämkning av säkerhetsbelopp
15a§
I fall som avses i 11 § andra
stycket, 13 och 15 §§ får beskatt-
ningsmyndigheten medge att säker-
het inte behöver ställas eller att den
får uppgå till ett lägre belopp än
vad som följer av nämnda bestäm-
melser, om detta kan anses tillräck-
ligt med hänsyn till den skattskyldi-
ges ekonomiska förhållanden eller
andra särskilda omständigheter.
35 §
Följande beslut av beskattningsmyndigheten får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol av den skattskyldige, sökanden och Riksskatteverket:
1. beslut om godkännande enligt 10, 13, 15 och 16 §§,
2. beslut om återkallelse enligt 12, 13, 15 och 16 §§,
90
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3. beslut om ställande av säker-
het enligt denna lag och
4. beslut om återbetalning enligt
29-37 §§.
3. beslut om säkerhet enligt
denna lag och
4. beslut om återbetalning enligt
29-37 a §§
Prop. 1996/97:116
Bilaga 2
Om en skattskyldig eller sökande överklagar beslut enligt första
stycket, förs det allmännas talan av Riksskatteverket.
Beslut enligt 5 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av
säljaren och av Riksskatteverket.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller fortfa-
rande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 1995:612.
91
Prop. 1996/97:116
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1564) om alkoholskatt
dels att 10, 12, 14 och 35 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas en ny paragraf, 14 a §, samt närmast före 14 a
§ en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §'
Upplagshavare i Sverige som
säljer obeskattade varor till annan
svensk upplagshavare eller till nä-
ringsidkare i ett annat EG-land
skall hos beskattningsmyndigheten
ställa säkerhet för betalning av den
skatt som kan påföras honom i Sve-
rige eller annat EG-land, innan le-
veransen av de skattepliktiga varor-
na påbörjas.
Beskattningsmyndigheten får
bestämma att upplagshavaren skall
ställa säkerhet för betalning av
skatten i samband med tillverkning,
bearbetning eller lagring av skatte-
pliktiga varor.
Upplagshavare i Sverige som
säljer obeskattade varor till annan
svensk upplagshavare eller till nä-
ringsidkare i ett annat EG-land
skall hos beskattningsmyndigheten
ställa säkerhet för betalning av den
skatt som kan påföras honom i Sve-
rige eller annat EG-land, innan le-
veransen av de skattepliktiga varor-
na påbörjas. Säkerheten skall
uppgå till ett belopp som motsvarar
den skatt som i medeltal belöper på
de obeskattade varor som upplags-
havaren transporterar under ett
dygn.
Upplagshavare skall även ställa
säkerhet för betalning av skatten i
samband med tillverkning, bearbet-
ning eller lagring av skattepliktiga
varor. Säkerheten skall uppgå till
ett belopp som motsvarar tio pro-
cent av skatten på de varor som
upplagshavaren i medeltal förvarar
i skatteupplaget under ett beskatt-
ningsår.
12 §
Den som yrkesmässigt tar emot skattepliktiga varor från en godkänd
upplagshavare i ett annat EG-land eller som yrkesmässigt från tredje land
importerar skattepliktiga varor och som inte själv är godkänd som up-
plagshavare, kan hos beskattningsmyndigheten ansöka om registrering
som varumottagare.
Registrerad varumottagare skall Registrerad varumottagare skall
ställa säkerhet för betalning av ställa säkerhet för betalning av
skatten på de varor som han tar
92
Nuvarande lydelse
skatten i enlighet med vad beskatt-
ningsmyndigheten bestämmer.
Föreslagen lydelse
emot. Säkerheten skall uppgå till ett
belopp som motsvarar tio procent
av den beräknade årliga skatten på
Prop. 1996/97:116
Bilaga 2
varorna.
Bestämmelserna i 11 § om återkallelse tillämpas även på registrerad
varumottagare.
14 §
Upplagshavare som är registrerad i ett annat EG-land och som levererar
skattepliktiga varor till sådan varumottagare i Sverige som avses i 12 och
13 §§, får utse en skatterepresentant här i landet. Skatterepresentanten
skall godkännas av beskattningsmyndigheten. Skatterepresentanten är, i
stället för varumottagaren, skattskyldig för de varor som den utländske
upplagshavaren levererar till varumottagare i Sverige.
Skatterepresentanten skall ställa
säkerhet för skattens betalning z
enlighet med vad beskattnings-myn-
digheten bestämmer.
Skatterepresentanten skall ställa
säkerhet för betalning av skatten
på de varor för vilka han är skyldig
att betala skatt. Säkerheten skall
uppgå till ett belopp som motsvarar
tio procent av den beräknade årli-
ga skatten på varorna.
Bestämmelserna i 11 § om återkallelse tillämpas även på skatterepre-
sentant.
Jämkning av säkerhetsbelopp
14 a §
I fall som avses i 10 § andra
stycket, 12 och 14 §§ får beskatt-
ningsmyndigheten medge att säker-
het inte behöver ställas eller att den
får uppgå till ett lägre belopp än
vad som följer av nämnda bestäm-
melser, om detta kan anses tillräck-
ligt med hänsyn till den skattskyldi-
ges ekonomiska förhållanden eller
andra särskilda omständigheter.
35 §
Följande beslut av beskattningsmyndigheten får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol av den skattskyldige, sökanden och Riksskatteverket:
1. beslut om godkännande enligt 9, 12, 14 och 15 §§,
2. beslut om återkallelse enligt 11, 12, 14 och 15 §§,
93
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3. beslut om ställande av säker-
het enligt denna lag och
3. beslut om säkerhet enligt
denna lag och
Prop. 1996/97:116
Bilaga 2
4. beslut om återbetalning enligt 4. beslut om återbetalning enligt
28-37 §§.
28-37 a §§.
Om en skattskyldig eller sökande överklagar beslut enligt första
stycket, förs det allmännas talan av Riksskatteverket.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller fortfa-
rande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 1995:613.
94
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi
dels att 4 kap. 4,6, och 8 §§ samt 12 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas en ny paragraf, 4 kap. 8 a §, samt närmast före
4 kap. 8 a § en ny rubrik av följande lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
Prop. 1996/97:116
Bilaga 2
4
Om en upplagshavare i Sverige
säljer bränsle, för vilket skattskyl-
dighet inte inträtt, till annan svensk
upplagshavare eller till upplagsha-
vare eller varumottagare i ett annat
EG-land, skall han innan leveran-
sen av bränslet påbörjas hos
beskattningsmyndigheten ställa sä-
kerhet för betalning av den skatt
som kan påföras honom i Sverige
eller annat EG-land.
Beskattningsmyndigheten får
bestämma att upplagshavaren skall
ställa säkerhet för betalning av
skatten i samband med tillverkning,
bearbetning och lagring av bränslen
samt återförsäljning eller förbruk-
ning av metan.
Om leverans av bränsle enligt
första stycket sker med fartyg eller
via rörledning kan beskattnings-
myndigheten medge att upplags-
havaren inte behöver ställa säker-
het för betalning av skatten.
§
Om en upplagshavare i Sverige
säljer bränsle, för vilket skattskyl-
dighet inte inträtt, till annan svensk
upplagshavare eller till upplagsha-
vare eller varumottagare i ett annat
EG-land, skall han innan leveran-
sen av bränslet påbörjas hos
beskattningsmyndigheten ställa sä-
kerhet för betalning av den skatt
som kan påföras honom i Sverige
eller annat EG-land. Säkerheten
skall uppgå till ett belopp som
motsvarar den skatt som i medeltal
belöper på de obeskattade bränslen
som upplagshavaren transporterar
under ett dygn.
Upplagshavare skall även ställa
säkerhet för betalning av skatten i
samband med tillverkning, bearbet-
ning eller lagring av bränslen. Sä-
kerheten skall uppgå till ett belopp
som motsvarar tio procent av skat-
ten på de bränslen som
upplagshavaren i medeltal förvarar
i skatteupplaget under ett beskatt-
ningsår.
Vid beräkning av säkerhetsbe-
lopp enligt andra stycket får bort-
95
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
ses från bränslen som bered-
skapslagras enligt lagen
(1984:1049) om beredskapslagring
av olja och kol.
Prop. 1996/97:116
Bilaga 2
6§
Annan än upplagshavare kan ansöka om registrering som varumottagre
hos beskattningsmyndigheten, om han i en yrkesmässig verksamhet som
bedrivs i Sverige tar emot bränslen från en upplagshavare i ett annat EG-
land.
Registrerad varumottagare skall
ställa säkerhet for betalning av
skatten, i enligt med vad beskatt-
ningsmyndigheten bestämmer.
Registrerad varumottagare skall
ställa säkerhet för betalning av
skatten på de bränslen som han tar
emot. Säkerheten skall uppgå till ett
belopp som motsvarar tio procent
av den beräknade årliga skatten på
bränslena.
Bestämmelserna i 5 § om återkallelse tillämpas även på registrerad
varumottagare.
8§
Upplagshavare som är registrerad i ett annat EG-land och som levererar
bränsle till en varumottagare som avses i 6 eller 7 §, får utse en skatterep-
resentant i Sverige. Skatterepresentanten skall godkännas av beskattnings-
myndigheten.
Skatterepresentanten är, i stället för varumottagaren, skattskyldig för
bränsle som den utländske upplagshavaren levererar till varumottagare i
Sverige.
Skatterepresentanten skall ställa
säkerhet för betalning av skatten i
enlighet med vad beskattnings-myn-
digheten bestämmer.
Skatterepresentanten skall ställa
säkerhet för betalning av skatten på
de bränslen för vilka han är skyl-
dig att betala skatt. Säkerheten
skall uppgå till ett belopp som
motsvarar tio procent av den be-
räknade årliga skatten på bränsle-
na.
Bestämmelserna i 5 § om återkallelse tillämpas även på skatterepresen-
tant.
96
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Jämkning av säkerhetsbelopp
Prop. 1996/97:116
Bilaga 2
Lydelse enligt
prop. 1996/97:29
8a§
Om leverans av bränsle enligt
4 § första stycket sker med fartyg
eller via rörledning kan beskatt-
ningsmyndigheten medge att up-
plagshavaren inte behöver ställa
säkerhet för betalning av skatten.
1 fall som avses i 4 § andra
stycket, 6 och 8 §§ får beskatt-
ningsmyndigheten medge att säker-
het inte behöver ställas eller att den
får uppgå till ett lägre belopp än
vad som följer av nämnda bestäm-
melser, om detta kan anses tillräck-
ligt med hänsyn till den
skattskyldiges ekonomiska förhål-
landen eller andra särskilda om-
ständigheter.
Föreslagen lydelse
12 kap.
1 §
Följande beslut av beskattningsmyndigheten får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol av den skattskyldige, sökanden och Riksskatteverket,
nämligen
1. beslut om medgivande enligt 2 kap. 9 §,
2. beslut om godkännande enligt 4 kap. 3 och 6 samt 8 och 10 §§,
3. beslut om återkallelse enligt 4 kap. 5 och 6 samt 8 och 10 §§,
4. beslut om registrering enligt 6 kap. 10 § andra stycket,
5. beslut om ställande av säker- 5. beslut om säkerhet enligt den-
het enligt denna lag, na lag,
6. beslut om återbetalning av, nedsättning av eller kompensation för
skatt enligt 9 kap. 1 - 12 §§, och
7. beslut om särskild avgift och nedsättning av eller befrielse från sådan
avgift enligt 10 kap. 8 §.
Om en skattskyldig eller en sökande överklagar ett beslut enligt första
stycket fors det allmännas talan av Riksskatteverket.
97
|
Prop. 1996/97:116 | |
|
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller fortfa- |
Bilaga 2 |
Senaste lydelse 1995:611.
98
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-03-06
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.
Enligt en lagrådsremiss den 27 februari 1997 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
2. lag om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregister-
lagen (1980:343),
3. lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister,
4. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunal
skattelagen (1928:370),
5. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
6. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
7. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorerna
Birgitta Pettersson och Petter Classon.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i
skatteregisterlagen (1980:343).
7§
I den föreslagna nya punkt 29 har tagits in bestämmelser som ger möjlig-
het att i skatteregistret registrera uppgifter från Riksförsäkringsverket i
vissa hänseenden om vad som benämns företagarförsäkring och om an-
mäld sjukpenninggrundande inkomst. Av motiveringen framgår att det
med företagarförsäkring åsyftas den typ av försäkring som en arbetsgivare
kan ta för att försäkra sig mot kostnader för sjuklön enligt lagen
(1991:1047) om sjuklön.
Uttrycket företagarförsäkring används inte i lagen om sjuklön och är
enligt Lagrådets meningen inte heller så precist att det bör oförmedlat
användas i lagtexten. Bl.a. kan erinras om att det enligt lagen (1993:16)
om försäkring mot vissa semesterlönekostnader finns en försäkring under
Riksförsäkringsverkets tillsyn som är konstruerad på ett liknande sätt som
den enligt lagen om sjuklön.
Med utgångspunkt i att avsikten med remissförslaget är att täcka in
endast försäkringen enligt lagen om sjuklön bör enligt Lagrådet i stället
för företagarförsäkring användas uttrycket försäkring mot kostnader för
sjuklön. Lagrådet anser vidare att den föreslagna formuleringen av ifråga-
varande punkt bör förtydligas också i övrigt med ledning av vad som sägs
i avsnitt 4.2.7. Lagrådet förordar att punkten ges följande lydelse:
Prop. 1996/97:116
Bilaga 3
"29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot kostnader
för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller personnummer,
99
beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla och datum för
förändring av lönesumma samt om sjukpenninggrundande inkomst av
annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och da-
tum för inkomstanmälan."
Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt
11 §
Denna paragraf behandlar skyldigheten för upplagshavare att ställa säker-
het i vissa fall. De ändringar som föreslås innebär att ställande av säkerhet
blir obligatorisk i sådana fall som avses i andra stycket samt att grunderna
för säkerhetsbeloppets beräkning anges både för dessa fall och för de fall
som avses i första stycket. I anslutning till att ändringsförslagen behandlas
i författningskommentaren uttalas att frågan om en säkerhet är odtagbar
bör behandlas i samband med att beskattningsmyndigheten prövar en
ansökan om godkännande av upplagshavare och att beskattningsmyndig-
heten alltså inte skall behöva fatta något särskilt beslut om säkerhet. Den-
na ordning förefaller i och för sig vara praktisk i många fall. Varken av
förevarande paragraf eller av 9 §, som behandlar förutsättningarna för
godkännande av upplagshavare, kan emellertid utläsas någon skyldighet
för den som ansöker om godkännande som upplagshavare att redan i detta
ärende ställa säkerhet. Sökanden kan tänkas vilja vänta med att ikläda sig
kostnaderna härför till dess att han har erhållit ett godkännande, eftersom
kostnaderna bli onyttiga för det fall att hans ansökan skulle avslås. Vidare
kan det tänkas att verksamheten inte påbörjas omedelbart efter ett godkän-
nande och att sökanden önskar avvakta med ställandet av säkerhet till dess
verksamheten kommer igång, särskilt som det dessförinnan kan föreligga
svårigheter att göra sådana antaganden rörande verksamhetens omfattning
som behövs för att föreskrifterna i förevarande paragraf om säkerhetsbe-
loppets beräkning skall kunna tillämpas. Med hänsyn till det anförda synes
beskattningsmyndigheten, så som reglerna har formulerats, inte ha någon
grund för att i alla lägen göra det till en förutsättning för beslut om god-
kännande att säkerhet dessförinnan har avlämnats.
Övriga lagförslag
Förslagen lämnas utan erinran.
Prop. 1996/97:116
Bilaga 3
100
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1997
Prop. 1996/97:116
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Hjelm-
Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,
Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh,
Johansson, Klingvall, östros, Messing
Föredragande: statsrådet statsrådet östros
Regeringen beslutar proposition 1996/97:116 Ändringar i skatteregister-
lagen, m.m.
101