Regeringens proposition

1996/97:116

Ändringar i skatteregisterlagen, m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 13 mars 1997

Göran Persson

Thomas Östros
(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i skatteregisterlagen (1980:343) som innebär
att uppgifter från andra myndigheter skall få hämtas in och registreras i det
centrala skatteregistret. Uppgifterna skall användas för att genom bl.a.
maskinella urvalskontroller ta fram kontrollvärda förhållanden. Flertalet av
uppgifterna föreslås gallras efter två år.
Vidare föreslås att skattemyndigheten inför och vid revisioner skall kunna få
terminalåtkomst även till uppgifter om delägare som beskattas i annat län än det
där det reviderade företaget beskattas.
I propositionen föreslås vidare vissa justeringar i kommunalskatte-lagen
(1928:370) avseende beskattning av sjömän.
Dessutom lämnas förslag till vissa förändringar av bestämmelserna om
ställande av säkerhet i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om
alkoholskatt och lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Slutligen föreslås vissa tekniska justeringar i lagen (1994:1565) om
beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är
medlem i Europeiska unionen.
De nya bestämmelserna föreslås i allt väsentligt träda i kraft den 1 juli
1997.

1

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut.........................5

2 Lagtext.............................................6
2.1 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)......................................6
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1344) om
ändring i skatteregisterlagen (1980:343).......122.3Förslag till lag om
ändring i lagen (1994:459) om
arbetsförmedlingsregister......................17
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1331) om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370).......18
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt....................................20
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt...................................23
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi................................26
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om
beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och
tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska
unionen........................................30
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1845:50 s.1) om
handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård
kvarbliva......................................31
2.10Förslag till lag om ändring i växellagen (1932:130)32
2.11Förslag till lag om ändring i checklagen (1932:131)33
2.12Förslag till lag om ändring i lagen (1970:215) om
arbetsgivares kvittningsrätt...................34
2.13Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)35
2.14Förslag till lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse
på okända borgenärer...........................36
2.15Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar..........................37
2.16Förslag till lag om ändring i lagen (1990:314) om
ömsesidig handräckning i skatteärenden.........38
2.17Förslag till lag om ändring i lagen (1990:746) om
betalningsföreläggande och handräckning........39
2.18Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)40
2.19Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen
(1994:334).....................................41

3 Ärendet och dess beredning.........................42

4 Ändringar i skatteregisterlagen....................43
4.1 Allmänna utgångspunkter........................43
4.2 Inhämtande och registrering av uppgifter.......46
4.2.1 Uppgifter om företagsledare i fåmansföretag46
4.2.2 Uppgifter om tillstånd m.m. från Vägverket 47
4.2.3 Uppgifter från Patent- och registreringsverket49
4.2.4 Uppgifter om tillstånd m.m. från Alkohol-
inspektionen...........................51
4.2.5 Uppgifter från länsarbetsnämnderna......52
4.2.6 Uppgifter från Generaltullstyrelsen och tull-
myndigheterna..........................54
4.2.7 Uppgifter från Riksförsäkringsverket....55
4.2.8 Bevakningsmarkering.....................57
4.2.9 Uppgifter från Rikspolisstyrelsen m.m...58
4.3 Terminalåtkomst................................59
4.3.1 Åtkomst till de nya uppgifterna.........59
4.3.2 Åtkomst till uppgifter som behövs för revision60
4.4 Gallring.......................................61

5 Vissa justeringar i bestämmelserna om beskattning av sjömän62

6 Ställande av säkerhet för harmoniserade punktskatter64

7 Omorganisationen av exekutionsväsendet.............67

8 Ekonomiska konsekvenser............................67

9 Författningskommentar..............................68
9.1 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343).....................................68
9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1344) om
ändring i skatteregisterlagen (1980:343).......699.3Förslaget till lag om
ändring i lagen (1994:459) om
arbetsförmedlingsregister......................69
9.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1331) om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370).......70
9.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt....................................70
9.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt...................................72
9.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi................................73
9.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1565) om
beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och
tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska
unionen........................................73
9.9 Förslagen till lagändringar under avsnitt 2.9-2.1973

Bilaga 1 Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över
Riksskatteverkets promemoria................74
Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag...............75
Bilaga 3 Lagrådets yttrande........................99

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 13 mars 1997....................................101

2

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
2. lag om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregister-lagen
(1980:343),
3. lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister,
4. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunal-skattelagen
(1928:370),
5. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
6. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
7. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
8. lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av privat-
införsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är
medlem i Europeiska unionen,
9. lag om ändring i lagen (1845:50 s.1) om handel med lösören,som köparen
låter i säljarens vård kvarbliva,
10. lag om ändring i växellagen (1932:130),
11. lag om ändring i checklagen (1932:131),
12. lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares
kvittningsrätt,
13. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
14. lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända
borgenärer,
15. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
16. lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckningi
skatteärenden,
17. lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggandeoch
handräckning,
18. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
19. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334).

3

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)

Härigenom föreskrivs att 7, 10 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343)1 skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §2
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6
§§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
-------------------------------------------------------
1. Sådana uppgifter om 1. Sådana uppgifter om
ägarförhållandena i ägarförhållandena i
fåmansföretag, företag som fåmansföretag, företag som
enligt 3 § 12 a mom. tredje enligt 3 § 12 a mom. tredje
stycket lagen (1947:576) om stycket lagen (1947:576)
statlig inkomstskatt skall om statlig inkomstskatt
behandlas som fåmansföretag, skall behandlas som
fåmansägt handelsbolag och fåmansföretag, fåmansägt
dotterföretag som avses i 2 handelsbolag och
kap. 16 § lagen (1990:325) dotterföretag som avses i 2
om självdeklaration och kap. 16 § lagen (1990:325)
kontrolluppgifter. om självdeklaration och
kontrolluppgifter samt
uppgift om företagsledare i
dessa företag.

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap. 4 § mervär-
desskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen (1953:272), 27 a § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 19 b § lagen
(1958:295) om sjömansskatt. För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskatt-
ningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt
eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida
bokföringsskyldighet har fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav
av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om åter-kallelse av
skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för beslutet, uppgifter
som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt uppbördslagen, lagen om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter,
mervärdesskattelagen och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och
återbetalning av sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.

5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift om beslut
om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, dock ej skälen
för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger
för underlåtenhet att fullgöra deklarations-skyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.7.
Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall
lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kon-trolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och uppgift
om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde-myndighet,
uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts
betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk
person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs
samt uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse samt
namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration
och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild
uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxeringsvärde,
omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för
fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har
flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastig-
hetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för
planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxerings-lagen, 17
kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a mom. uppbördslagen, 27 a § lagen om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 19 b § lagen om sjömansskatt.
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare
samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot
skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och
typ.
16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige
uppburit inkomst som beskattas enligt lagen om sjömansskatt.
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av
relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under
beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.
-------------------------------------------------------
19. Uppgift från centrala 19. Uppgift från centrala
bilregistret om innehav av bilregistret om innehav av
fordon samt om fordonets fordon samt om fordonets
registreringsnummer, märke, registreringsnummer, märke,
typ och årsmodell. typ och årsmodell samt
tillstånd enligt
yrkestrafiklagen
(1988:263) och lagen
(1979:561) om
biluthyrning.

20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt
7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapital-investeringar,
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av
skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om sådan
skattereduktion, uppgifter för bestämmande av skattereduktion enligt lagen
(1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001
års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16
§ sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt
respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för
koncernmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets storlek,
belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbeloppet samt, om
ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag,
föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 § mervärdes-
skattelagen.
-------------------------------------------------------
25. Uppgifter från
aktiebolags-registret om
styrelseledamöter,
verkställande direktör,
firma-tecknare och
revisor, om att styrelsen
inte är fulltalig eller att
årsredovisning inte har
lämnats i tid, om
företagsrekonstruktion och
fusion samt uppgifter från
handels- och
föreningsregistret om
firma- tecknare, revisor
och företagsrekonstruktion.
26. Uppgifter från
Alkoholinspektionen om
tillstånd enligt al-
kohollagen (1994:1738) och
om omsättning enligt
restaurangrapport.
27. Uppgifter från
länsarbets-nämnder om
beslut om arbets-
marknadspolitiska åtgärder
samt utbetalda belopp och
datum för utbetalningen.
28. Uppgifter från
Generaltull-styrelsen om
debiterad mervärdes-skatt
vid import, exportvärden,
antal import- och
exporttillfällen samt de
tidsperioder som uppgif-
terna avser.

10 §3
Terminalåtkomst till uppgifter i det centrala skatteregistret får finnas en-
dast för de ändamål som anges i 1 § och i den utsträckning i övrigt som anges i
andra - femte styckena.
-------------------------------------------------------
Skattemyndigheten i länet Skattemyndigheten i länet
får ha terminalåtkomst till får ha terminalåtkomst till
uppgifter som avses i 5 och uppgifter som avses i 5
6 §§, 7 § 1-6, 7, dock endastoch 6 §§, 7 § 1-6, 7, dock
i fråga om uppgifter som endast i fråga om uppgifter
skall lämnas enligt 2 kap. som skall lämnas enligt 2
19 § lagen (1990:325) om kap. 19 § lagen (1990:325)
självdeklaration och om självdeklaration och
kontrolluppgifter, 8, 9, kontrolluppgifter, 8, 9,
13-15, 17 och 22 samt de 13-15, 17, 22 och 25 samt
uppgifter därutöver som behövsde uppgifter därutöver som
för utfärdande av skattsedel behövs för utfärdande av
och dubblettskattsedel. skattsedel och
Skattemyndigheten får ha dubblettskattsedel.
terminalåtkomst också till Skattemyndigheten får ha
övriga uppgifter som avses i terminalåtkomst också till
7 § om de, för pågående ellerövriga uppgifter som avses
annat beskattningsår, hänför i 7 § om de, för pågående
sig till länet eller avser eller annat beskattningsår,
skattskyldig som beskattas hänför sig till länet eller
i länet. avser skattskyldig som
beskattas i länet. Vidare
får skattemyndigheten ha
terminalåtkomst till
uppgifter som behövs inför
och vid revision i den
utsträckning regeringen
föreskriver.

Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 - 7 §§.
-------------------------------------------------------
Kronofogdemyndighet får ha Kronofogdemyndighet får
terminalåtkomst till ha terminalåtkomst till
uppgifter enligt 5 och 6 §§ uppgifter enligt 5 och 6 §§
samt 7 § 1, 3 och 4. samt 7 § 1, 3 och 4.
Kronofogdemyndighet i det Kronofogdemyndighet i den
län där ett mål är registreratregion där ett mål är
för exekutiva åtgärder får registrerat för exekutiva
vidare ha sådan termi- åtgärder får vidare ha sådan
nalåtkomst i fråga om uppgif-terminalåtkomst i fråga om
ter enligt 7 § 7, 8, 12 och uppgifter enligt 7 § 7, 8,
13. Terminalåtkomsten får 12 och 13. Termi-
avse den som är registrerad nalåtkomsten får avse den
som gäldenär hos kro- som är registrerad som
nofogdemyndighet eller make gäldenär hos kro-
till gäldenären eller annan nofogdemyndighet eller
som sambeskattas med make till gäldenären eller
gäldenären. I fråga om annan som sambeskattas med
uppgifter enligt 7 § 1 får gäldenären. I fråga om
terminalåtkomsten avse också uppgifter enligt 7 § 1 får
den som är delägare i terminalåtkomsten avse också
fåmansföretag där någon som den som är delägare i
avses i tredje meningen är fåmansföretag där någon som
delägare. avses i tredje meningen är
delägare.

Av rådets förordning (EEG) nr 218/92 framgår att behörig myndighet i ett annat
EU-land får ha terminalåtkomst till uppgifter rörande mervärdesskatt.

19 §4
-------------------------------------------------------
Om inte annat sägs i andra Om inte annat sägs i
eller tredje stycket skall andra - fjärde styckena
sådana uppgifter i det skall sådana uppgifter i
centrala skatteregistret det centrala
som hänför sig till viss skatteregistret som hänför
beskattningsperiod gallras sig till viss beskatt-
när sju år gått från utgången avningsperiod gallras sju år
det kalenderår under vilket efter utgången av det
perioden gick ut. kalenderår under vilket
perioden gick ut.

Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §, 7 § 3,
med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på preliminär
F-skatt och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsavdrag enligt lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får bevaras även efter
utgången av den tid som anges i första stycket. Detsamma gäller uppgifter om
1. personnummer för make och, om samtaxering sker med annan person,
personnummer för denne,
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart på
kontrolluppgift om inkomst av kapital,
4. antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit
inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt,
5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsavdrag och
redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt.
-------------------------------------------------------
Uppgift om tillstånd
enligt yr-kestrafiklagen
(1988:263) och lagen
(1979:561) om biluthyrning
samt uppgifter som avses i
7 § 26-28 skall gallras två
år efter utgången av det år då
uppgifterna registrerades.

Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det år
under vilket revisionen avslutades.
-------------------------------------------------------
Regeringen får meddela Regeringen får meddela
före-skrifter om förlängd före-skrifter om förlängd
bevaringstid för uppgifter bevaringstid för uppgifter
som avses i första eller som avses i första eller
tredje stycket. fjärde stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

1 Lagen omtryckt 1983:143.
2 Senaste lydelse 1996:1235.
3Senaste lydelse 1995:1367.
4 Senaste lydelse 1994:1905.

4

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1344) om
ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 7 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343)1 i
paragrafernas lydelse enligt lagen (1996:1344) om ändring i nämnda lag skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6
§§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
-------------------------------------------------------
1. Sådana uppgifter om 1. Sådana uppgifter om
ägar-förhållandena i ägar-förhållandena i
fåmansföretag, företag som fåmansföretag, företag som
enligt 3 § 12 a mom. tredje enligt 3 § 12 a mom. tredje
stycket lagen (1947:576) om stycket lagen (1947:576)
statlig inkomstskatt skall om statlig inkomstskatt
behandlas som fåmansföretag, skall behandlas som
fåmansägt handelsbolag och fåmansföretag, fåmansägt
dotterföretag som avses i 2 handelsbolag och
kap. 16 § lagen (1990:325) dotterföretag som avses i 2
om självdeklaration och kap. 16 § lagen (1990:325)
kontrolluppgifter. om självdeklaration och
kontrolluppgifter samt
uppgift om företagsledare i
dessa företag.

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap. 4 § mervär-
desskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen (1953:272) eller 27 a §
lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. För varje sådan
åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om
beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av
åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav
av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om åter-kallelse av
skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för beslutet, uppgifter
som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt uppbördslagen, lagen om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter,
mervärdesskattelagen och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och
återbetalning av sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift om beslut
om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, dock ej skälen
för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger
för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.7.
Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall
lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kon-trolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och uppgift
om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde-myndighet,
uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts
betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk
person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs
samt uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse samt
namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration
och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild
uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxeringsvärde,
omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för
fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har
flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastig-
hetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för
planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxerings-lagen, 17
kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a mom. uppbördslagen eller 27 a § lagen om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare
samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot
skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och
typ.
16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst
enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370).
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av
relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under
beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.

-------------------------------------------------------
19. Uppgift från centrala
bilregistret om innehav av
fordon samt om fordonets
registrerings-nummer, märke,
typ och årsmodell.

-------------------------------------------------------
19. Uppgift från centrala
bilregistret om innehav av
fordon samt om fordonets
registreringsnummer, märke,
typ och årsmodell samt
tillstånd enligt
yrkestrafiklagen (1988:263)
och lagen (1979:561) om
biluthyrning.

20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt
7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapital-investeringar,
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av
skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om sådan
skattereduktion, uppgifter för bestämmande av skattereduktion enligt lagen
(1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001
års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16
§ sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt
respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för
koncernmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets storlek,
belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbeloppet samt, om
ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag,
föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 § mervärdes-
skattelagen.
-------------------------------------------------------
25. Uppgifter från
aktiebolags-registret om
styrelseledamöter, verk-
ställande direktör, firma-
tecknare och revisor, om
att styrelsen inte är
fulltalig eller att
årsredovisning inte har
lämnats i tid, om
företagsrekonstruktion och
fusion samt uppgifter från
handels- och
föreningsregistret om
firma-tecknare, revisor
och företags-rekon-
struktion.
26. Uppgifter från
Alkohol-inspektionen om
tillstånd enligt al-
kohollagen (1994:1738) och
om omsättning enligt
restaurangrap-port.
27. Uppgifter från
länsarbets-nämnder om
beslut om arbets-
marknadspolitiska åtgärder
samt utbetalt belopp och
datum för utbetalningen.
28. Uppgifter från
Generaltull-styrelsen om
debiterad mervärdes-skatt
vid import, exportvärden,
antal import- och
exporttillfällen samt de
tidsperioder som uppgif-
terna avser.
29. Uppgifter från
Riksförsäk-ringsverket om
försäkring mot kostnader för
sjuklön såvitt avser
arbetsgivarens
organisations- eller
personnummer, beräknad löne-
summa, datum då försäkringen
börjat gälla och datum för
förändring av lönesumma samt
om sjukpenninggrundande
inkomst av annat
förvärvsarbete såvitt avser
den försäkrades personnummer
och datum för
inkomstanmälan.
19 §
-------------------------------------------------------
Om inte annat sägs i andra Om inte annat sägs i
eller tredje stycket skall andra - fjärde styckena
sådana uppgifter i det skall sådana uppgifter i
centrala skatteregistret det centrala
som hänför sig till viss skatteregistret som hänför
beskattningsperiod gallras sig till viss beskatt-
när sju år gått från utgången avningsperiod gallras sju år
det kalenderår under vilket efter utgången av det
perioden gick ut. kalenderår under vilket
perioden gick ut.

Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §, 7 § 3,
med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på preliminär
F-skatt och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsavdrag enligt lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får bevaras även efter
utgången av den tid som anges i första stycket. Detsamma gäller uppgifter om
1. personnummer för make och, om samtaxering sker med annan person,
personnummer för denne,
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart på
kontrolluppgift om inkomst av kapital,
4. antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt punkt 1
av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370).
5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsavdrag och
redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt.
-------------------------------------------------------
Uppgift om tillstånd
enligt yr-kestrafiklagen
(1988:263) och lagen
(1979:561) om biluthyrning
samt uppgifter som avses i
7 § 26-29 skall gallras två
år efter utgången av det år då
uppgifterna registrerades.

Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det år
under vilket revisionen avslutades.
-------------------------------------------------------
Regeringen får meddela Regeringen får meddela
före-skrifter om förlängd före-skrifter om förlängd
bevaringstid för uppgifter bevaringstid för uppgifter
som avses i första eller som avses i första eller
tredje stycket. fjärde stycket.

1 Lagen omtryckt 1983:143.

5

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om
arbetsförmedlingsregister

Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §
Uppgifter i ett arbetsförmedlingsregister får lämnas ut på medium för
automatisk databehandling till en annan offentlig arbetsförmedling eller ett
annat arbetsmarknadsinstitut, om den registrerade anmäls som arbetssökanden vid
den förmedlingen eller skrivs in vid det institutet. Uppgifter får även i andra
fall lämnas ut till en annan förmedling eller ett annat institut med den
registrerades samtycke.
Uppgifter som avses i 5 och 9 - 11 §§ får dessutom, för de ändamål som anges i
2 § 3 och 4, lämnas ut till det centrala kansliet vid den länsarbetsnämnd inom
vars ansvarsområde registret förs. Sådana uppgifter får även lämnas till
Arbetsmarknadsstyrelsen för det ändamål som anges i 3 §.
-------------------------------------------------------
I den utsträckning I den utsträckning
regeringen föreskriver får regeringen föreskriver får
uppgifter som avses i 5 och uppgifter som avses i 5
11 §§ lämnas ut på medium föroch 11 §§ lämnas ut på medium
automatisk databehandling för automatisk databehand-
även till Riksförsäkringsver-ling även till
ket, de allmänna Riksförsäkringsverket, de
försäkringskassorna och allmänna försäkringskassorna
Centrala studiestödsnämnden. och Centrala studiestöds-
nämnden. Regeringen får
också föreskriva att
uppgifter som avses i 5 §
14 och 15 och 9 § får lämnas
ut till Riksskatteverket
eller skattemyndigheterna
på medium för automatisk
databehandling.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

6

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1331) om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 1 och 4 av anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen (1928:370) i deras lydelse enligt lagen (1996:1331) om
ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningarna
till 49 §
-------------------------------------------------------
1. Som sjöinkomst räknas 1. Som sjöinkomst räknas
inkomst av lön, naturaförmånerinkomst av lön, naturaförmå-
eller annan ersättning till ner eller annan ersättning
sådan arbetstagare som till sådan arbetstagare som
enligt sjömanslagen enligt sjömanslagen
(1973:282) anses som sjöman, (1973:282) anses som
om denne är anställd i sjöman, om denne är anställd
redarens tjänst ombord på i redarens tjänst ombord på
svenskt handelsfartyg. Med svenskt handelsfartyg med
anställning hos redare lik- en bruttodräktighet av
ställs anställning hos annan minst 100, vilket huvud-
arbetsgivare som redaren sakligen används i närfart
antagit som entreprenör. eller fjärrfart. Med an-
Till sjöinkomst räknas inte ställning hos redare lik-
bara vad sjömannen uppbär frånställs anställning hos annan
redaren utan även dricks- arbetsgivare som redaren
pengar och dylikt. Vidare antagit som entreprenör.
räknas till sjöinkomst Till sjöinkomst räknas inte
inkomster som enligt det bara vad sjömannen uppbär
föregående uppbärs av från redaren utan även
drickspengar och dylikt.
Vidare räknas till sjö-
inkomst inkomster som
enligt det föregående uppbärs
av

a) den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant under fartygs
byggande eller biträder vid fartygs utrustning för att senare tillträda
befattning på fartyget, och
b) den som före leveransen av ett fartyg, som är under byggnad, och innan
tjänstgöring ombord påbörjats inställer sig på fartyget för att lära känna det
och dess tekniska utrustning m.m.
Har sjöman anställts för att tillträda befattning på ett visst fartyg, skall
lön eller annan ersättning som utgår under en kortare väntetid anses utgöra
inkomst ombord på fartyget. Har sjöman mönstrat av från tjänst ombord på ett
visst fartyg för att tillträda tjänst ombord på ett annat fartyg som tillhör
samma redare, skall ersättning som utgår under en kortare väntetid anses som
utbetald i tjänsten ombord på det förra fartyget.

-------------------------------------------------------
4. Riksskatteverket skall
årligen lämna besked
beträffande de fartyg ombord
på vilka de anställda skall få
sjöinkomstavdrag enligt 49 §
och skattereduktion enligt
2 § 4 mom. andra - fjärde
styckena uppbördslagen
(1953:272) samt beträffande
vilket fartområde som
fartyget går i. Riks-
skatteverkets beslut får
inte överklagas.

En redare skall före den 1
oktober varje år till
Riksskatteverket lämna
uppgift för nästkommande år om
svenska handelsfartyg med
en bruttodräktighet om minst
100 rörande

-------------------------------------------------------
4. Riksskatteverket skall
årligen lämna besked
beträffande de fartyg ombord
på vilka de anställda skall få
sjöinkomstavdrag enligt 49 §
och skattereduktion enligt
2 § 4 mom. andra - fjärde
styckena uppbördslagen
(1953:272) samt beträffande
vilket fartområde som
fartyget går i
(klassificering). Därvid
skall ett fartyg anses gå i
fjärrfart, om det
huvudsakligen går i sådan
fart. Riksskatteverkets
beslut får inte överklagas.
En redare skall före den 1
oktober varje år till
Riksskatteverket lämna
uppgift för nästkommande år om
sådana svenska handelsfartyg
som avses i punkt 1
anvisningarna rörande

1) storleken av fartyg som redaren skall använda i sin näringsverksamhet,
2) den fart som fartygen är avsedda att användas i, och
3) entreprenör som redaren anlitar för sin verksamhet ombord samt
4) övriga förhållanden som kan vara av betydelse för Riksskatteverket vid
handläggning av ärenden om klassificering.
Inträffar ändring i förhållande om vilken uppgift lämnats, är redaren skyldig
att snarast anmäla detta till Riksskatteverket.

7

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1563) om tobaksskatt
dels att 11, 13, 15 och 35 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas en ny paragraf, 15 a §, samt närmast före 15 a § en
ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §1
-------------------------------------------------------
Upplagshavare i Sverige Upplagshavare i Sverige
som säljer obeskattade varor som säljer obeskattade
till annan svensk varor till annan svensk
upplagshavare eller till nä- upplagshavare eller till
ringsidkare i ett annat EG- näringsidkare i ett annat
land skall hos EG-land skall hos
beskattningsmyndigheten beskattningsmyndigheten
ställa säkerhet för betalningställa säkerhet för betalning
av den skatt som kan påföras av den skatt som kan påföras
honom i Sverige eller annat honom i Sverige eller
EG-land, innan leveransen annat EG-land, innan
av de skattepliktiga leverans av skattepliktiga
varorna påbörjas. varor påbörjas. Säkerheten
skall uppgå till ett belopp
som motsvarar den skatt
som i medeltal belöper på de
obeskattade varor som upp-
lags-havaren transporterar
under ett dygn. Vid
beräkningen av medeltalet
skall hänsyn endast tas
Beskattningsmyndigheten till de dygn under ett år då
får bestämma att transport av obeskattade
upplagshavaren skall ställa varor sker.
säkerhet för betalning av Upplagshavare skall även
skatten i samband med ställa säkerhet för betalning
tillverkning, bearbetning av skatten i samband med
eller lagring av tillverkning, bearbetning
skattepliktiga varor. eller lagring av
skattepliktiga varor.
Säkerheten skall uppgå till
ett belopp som motsvarar
tio procent av skatten på
de varor som
upplagshavaren i medeltal
förvarar i skatteupplaget
under ett år.

13 §
Den som yrkesmässigt tar emot skattepliktiga varor från en godkänd
upplagshavare i ett annat EG-land eller som yrkesmässigt från tredje land
importerar skattepliktiga varor och som inte själv är godkänd som upplagshavare,
kan hos beskattningsmyndigheten ansöka om registrering som varumottagare.
-------------------------------------------------------
Registrerad varumottagare Registrerad
skall ställa säkerhet för varumottagare skall ställa
betalning av skatten i säkerhet för betalning av
enlighet med vad beskatt- skatten på de varor som han
ningsmyndigheten bestämmer. tar emot. Säkerheten skall
uppgå till ett belopp som
motsvarar tio procent av
den beräknade årliga skatten
på varorna.

Bestämmelserna i 12 § om återkallelse tillämpas även på registrerad
varumottagare.

15 §
Upplagshavare som är registrerad i ett annat EG-land och som levererar
skattepliktiga varor till sådan varumottagare i Sverige som avses i 13 och 14
§§, får utse en skatterepresentant här i landet. Skatterepresentanten skall
godkännas av beskattningsmyndigheten. Skatterepresentanten är, i stället för
varumottagaren, skattskyldig för de varor som den utländske upplagshavaren
levererar till varumottagare i Sverige.
-------------------------------------------------------
Skatterepresentanten Skatterepresentanten
skall ställa säkerhet för skall ställa säkerhet för
skattens betalning i betalning av skatten på de
enlighet med vad varor för vilka han är skyl-
beskattnings-myndigheten dig att betala skatt.
bestämmer. Säkerheten skall uppgå till
ett belopp som motsvarar
tio procent av den be-
räknade årliga skatten på
varorna.

Bestämmelserna i 12 § om återkallelse tillämpas även på skatterepresentant.

-------------------------------------------------------
Jämkning av säkerhetsbelopp

15 a §
I fall som avses i 11 §
andra stycket, 13 och 15 §§
får beskattningsmyndigheten
medge att säkerhet inte
behöver ställas eller att
den får uppgå till ett lägre
belopp än vad som följer av
nämnda bestämmelser, om det
finns skäl till detta med
hänsyn till den
skattskyldiges ekonomiska
förhållanden eller andra
särskilda omständigheter.

35 §Följande beslut av beskattningsmyndigheten får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol av den skattskyldige, sökanden och Riksskatteverket:
1. beslut om godkännande enligt 10, 13, 15 och 16 §§,
2. beslut om återkallelse enligt 12, 13, 15 och 16 §§,
-------------------------------------------------------
3. beslut om ställande av 3. beslut om säkerhet
säkerhet enligt denna lag enligt denna lag och
och 4. beslut om
4. beslut om återbetalning återbetalning enligt
enligt 29-31 §§. 29-31 a §§.

Om en skattskyldig eller sökande överklagar beslut enligt första stycket,
förs det allmännas talan av Riksskatteverket.
Beslut enligt 5 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av säljaren
och av Riksskatteverket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft-
trädandet.

1 Senaste lydelse 1995:612.

8

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1564) om alkoholskatt
dels att 10, 12, 14 och 35 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas en ny paragraf, 14 a §, samt närmast före 14 a § en
ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §1
-------------------------------------------------------
Upplagshavare i Sverige Upplagshavare i Sverige
som säljer obeskattade varor som säljer obeskattade
till annan svensk varor till annan svensk
upplagshavare eller till nä- upplagshavare eller till
ringsidkare i ett annat EG- näringsidkare i ett annat
land skall hos EG-land skall hos
beskattningsmyndigheten beskattningsmyndigheten
ställa säkerhet för betalningställa säkerhet för betalning
av den skatt som kan påföras av den skatt som kan påföras
honom i Sverige eller annat honom i Sverige eller
EG-land, innan leveransen annat EG-land, innan
av de skattepliktiga leverans av skattepliktiga
varorna påbörjas. varor påbörjas. Säkerheten
skall uppgå till ett belopp
som motsvarar den skatt
som i medeltal belöper på de
obeskattade varor som upp-
lagshavaren transporterar
under ett dygn. Vid
beräkningen av medeltalet
skall hänsyn endast tas
Beskattningsmyndigheten till de dygn under ett år då
får bestämma att transport av obeskattade
upplagshavaren skall ställa varor sker.
säkerhet för betalning av Upplagshavare skall även
skatten i samband med ställa säkerhet för betalning
tillverkning, bearbetning av skatten i samband med
eller lagring av tillverkning, bearbetning
skattepliktiga varor. eller lagring av
skattepliktiga varor.
Säkerheten skall uppgå till
ett belopp som motsvarar
tio procent av skatten på
de varor som
upplagshavaren i medeltal
förvarar i skatteupplaget
under ett år.

12 §
Den som yrkesmässigt tar emot skattepliktiga varor från en godkänd
upplagshavare i ett annat EG-land eller som yrkesmässigt från tredje land
importerar skattepliktiga varor och som inte själv är godkänd som upplagshavare,
kan hos beskattningsmyndigheten ansöka om registrering som varumottagare.
-------------------------------------------------------
Registrerad varumottagare Registrerad
skall ställa säkerhet för varumottagare skall ställa
betalning av skatten i säkerhet för betalning av
enlighet med vad beskatt- skatten på de varor som han
ningsmyndigheten bestämmer. tar emot. Säkerheten skall
uppgå till ett belopp som
motsvarar tio procent av
den beräknade årliga skatten
på varorna.

Bestämmelserna i 11 § om återkallelse tillämpas även på registrerad
varumottagare.

14 §
Upplagshavare som är registrerad i ett annat EG-land och som levererar
skattepliktiga varor till sådan varumottagare i Sverige som avses i 12 och 13
§§, får utse en skatterepresentant här i landet. Skatterepresentanten skall
godkännas av beskattningsmyndigheten. Skatterepresentanten är, i stället för
varumottagaren, skattskyldig för de varor som den utländske upplagshavaren
levererar till varumottagare i Sverige.
-------------------------------------------------------
Skatterepresentanten Skatterepresentanten
skall ställa säkerhet för skall ställa säkerhet för
skattens betalning i betalning av skatten på de
enlighet med vad varor för vilka han är skyl-
beskattnings-myndigheten dig att betala skatt.
bestämmer. Säkerheten skall uppgå till
ett belopp som motsvarar
tio procent av den be-
räknade årliga skatten på
varorna.

Bestämmelserna i 11 § om återkallelse tillämpas även på skatterepresentant.

-------------------------------------------------------
Jämkning av säkerhetsbelopp

14 a §
I fall som avses i 10 §
andra stycket, 12 och 14 §§
får beskattningsmyndigheten
medge att säkerhet inte
behöver ställas eller att
den får uppgå till ett
lägre belopp än vad som
följer av nämnda
bestämmelser, om det finns
skäl till detta med hänsyn
till den skattskyldiges
ekonomiska förhållanden
eller andra särskilda om-
ständigheter.

35 §
Följande beslut av beskattningsmyndigheten får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol av den skattskyldige, sökanden och Riksskatteverket:
1. beslut om godkännande enligt 9, 12, 14 och 15 §§,
2. beslut om återkallelse enligt 11, 12, 14 och 15 §§,
-------------------------------------------------------
3. beslut om ställande av 3. beslut om säkerhet
säkerhet enligt denna lag enligt denna lag och
och 4. beslut om
4. beslut om återbetalning återbetalning enligt
enligt 28-31 §§. 28-31 a §§.

Om en skattskyldig eller sökande överklagar beslut enligt första stycket,
förs det allmännas talan av Riksskatteverket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft-
trädandet.

1 Senaste lydelse 1995:613.

9

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi
dels att 4 kap. 4, 6, och 8 §§ samt 12 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas en ny paragraf, 4 kap. 8 a §, samt närmast före 4
kap. 8 a § en ny rubrik av följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.
4 §1
-------------------------------------------------------
Om en upplagshavare i
Sverige säljer bränsle, för
vilket skattskyldighet inte
inträtt, till annan svensk
upplagshavare eller till
upplagshavare eller
varumottagare i ett annat
EG-land, skall han innan
leveransen av bränslet påbör-
jas hos beskatt-
ningsmyndigheten ställa
säkerhet för betalning av den
skatt som kan påföras honom i
Sverige eller annat EG-
land.

Beskattningsmyndigheten
får bestämma att
upplagshavaren skall ställa
säkerhet för betalning av
skatten i samband med
tillverkning, bearbetning
och lagring av bränslen samt
återförsäljning eller
förbrukning av metan.

Om leverans av bränsle
enligt första stycket sker
med fartyg eller via
rörledning kan beskattnings-
myndigheten medge att
upplagshavaren inte behöver
ställa säkerhet för betalning
av skatten.

-------------------------------------------------------
Om en upplagshavare i
Sverige säljer bränsle, för
vilket skattskyldighet inte
inträtt, till annan svensk
upplagshavare eller till
upplagshavare eller
varumottagare i ett annat
EG-land, skall han innan
leverans av bränsle påbörjas
hos beskattningsmyndigheten
ställa säkerhet för betalning
av den skatt som kan påföras
honom i Sverige eller annat
EG-land. Säkerheten skall
uppgå till ett belopp som
motsvarar den skatt som i
medeltal belöper på de
obeskattade bränslen som
upplagshavaren
transporterar under ett
dygn. Vid beräkningen av
medeltalet skall hänsyn
endast tas till de dygn un-
der ett år då transport av
obeskattat bränsle sker
Upplagshavare skall även
ställa säkerhet för betalning
av skatten i samband med
tillverkning, bearbetning
eller lagring av bränslen.
Säkerheten skall uppgå till
ett belopp som motsvarar
tio procent av skatten på de
bränslen som upplagshavaren
i medeltal förvarar i
skatteupplaget under ett år.

Vid beräkning av
säkerhetsbelopp enligt andra
stycket får bortses från
bränslen som beredskaps-
lagras enligt lagen
(1984:1049) om
beredskapslagring av olja
och kol.
6 §
Annan än upplagshavare kan ansöka om registrering som varumottagre hos
beskattningsmyndigheten, om han i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs i
Sverige tar emot bränslen från en upplagshavare i ett annat EG-land.
-------------------------------------------------------
Registrerad varumottagare Registrerad
skall ställa säkerhet för varumottagare skall ställa
betalning av skatten, i säkerhet för betalning av
enlighet med vad be- skatten på de bränslen som
skattningsmyndigheten han tar emot. Säkerheten
bestämmer. skall uppgå till ett belopp
som motsvarar tio procent
av den beräknade årliga
skatten på bränslena.

Bestämmelserna i 5 § om återkallelse tillämpas även på registrerad
varumottagare.

8 §
Upplagshavare som är registrerad i ett annat EG-land och som levererar bränsle
till en varumottagare som avses i 6 eller 7 §, får utse en skatterepresentant i
Sverige. Skatterepresentanten skall godkännas av beskattningsmyndigheten.
Skatterepresentanten är, i stället för varumottagaren, skattskyldig för
bränsle som den utländske upplagshavaren levererar till varumottagare i Sverige.
-------------------------------------------------------
Skatterepresentanten Skatterepresentanten
skall ställa säkerhet för skall ställa säkerhet för
betalning av skatten i betalning av skatten på de
enlighet med vad bränslen för vilka han är
beskattnings-myndigheten skyldig att betala skatt.
bestämmer. Säkerheten skall uppgå till
ett belopp som motsvarar
tio procent av den be-
räknade årliga skatten på
bränslena.

Bestämmelserna i 5 § om återkallelse tillämpas även på skatterepresentant.

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

Jämkning av säkerhetsbelopp
8 a §
Om leverans av bränsle
enligt 4 § första stycket
sker med fartyg eller via
rörledning kan beskatt-
ningsmyndigheten medge att
upplagshavaren inte behöver
ställa säkerhet för betalning
av skatten.
I fall som avses i 4 §
andra stycket, 6 och 8 §§ får
beskattningsmyndigheten
medge att säkerhet inte
behöver ställas eller att den
får uppgå till ett lägre be-
lopp än vad som följer av
nämnda bestämmelser, om det
finns skäl till detta med
hänsyn till den
skattskyldiges ekonomiska
förhållanden eller andra
särskilda omständigheter.

Lydelse enligt Föreslagen lydelse
prop. 1996/97:29
12 kap.
1 §
Följande beslut av beskattningsmyndigheten får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol av den skattskyldige, sökanden och Riksskatteverket,
nämligen
1. beslut om medgivande enligt 2 kap. 9 §,
2. beslut om godkännande enligt 4 kap. 3 och 6 samt 8 och 10 §§,
3. beslut om återkallelse enligt 4 kap. 5 och 6 samt 8 och 10 §§,
4. beslut om registrering enligt 6 kap. 10 § andra stycket,
-------------------------------------------------------
5. beslut om ställande av 5. beslut om säkerhet
säkerhet enligt denna lag, enligt denna lag,

6. beslut om återbetalning av, nedsättning av eller kompensation för skatt
enligt 9 kap. 1 - 12 §§, och
7. beslut om särskild avgift och nedsättning av eller befrielse från sådan
avgift enligt 10 kap. 8 §.
Om en skattskyldig eller en sökande överklagar ett beslut enligt första
stycket förs det allmännas talan av Riksskatteverket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft-
trädandet.

Senaste lydelse 1995:611.

10

-----------------------------------------

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om
beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och
tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen.

Härigenom föreskrivs att 8 och 10 §§ lagen (1995:1565) om beskattning av
privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i
Europeiska unionen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §1
-------------------------------------------------------
Beskattningsmyndigheten Beskattningsmyndigheten
skall påföra särskild avgift skall påföra särskild avgift
enligt 7 §. I fall där den enligt 7 §. I fall där den
oriktiga uppgiften lämnats i oriktiga uppgiften lämnats
anmälan direkt till Tull- i anmälan direkt till Tull-
verket eller det vid verket eller det vid
kontroll som Tullverket kontroll som Tullverket
företagit framkommit att företagit framkommit att
anmälan inte lämnats skall anmälan inte lämnats skall
Tullverket påföra särskild Tullverket för
avgift. beskattningsmyndighetens
räkning påföra särskild av-
gift.

10 §2
-------------------------------------------------------
Beslut enligt denna lag Beslut enligt denna lag
av beskattningsmyndigheten får överklagas hos allmän
eller tullmyndighet får förvaltningsdomstol.
överklagas hos allmän Prövnings-tillstånd krävs vid
förvaltningsdomstol. Pröv- överklagande till
ningstillstånd krävs vid kammarrätten.
överklagande till
kammarrätten. Överklagas beslut enligt
denna lag förs det allmännas
talan av
beskattningsmyndigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

1 Senaste lydelse 1996:704.
2 Senaste lydelse 1996:704.
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören,
som köparen låter i säljarens vård kvarbliva

Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som
köparen låter i säljarens vård kvarbliva1 orden det län skall bytas ut mot
den region .

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

1Senaste lydelse av 1 § 1996:249.

11

2.10 Förslag till lag om ändring i växellagen (1932:130)

Härigenom föreskrivs att i 88 § växellagen (1932:130)1 ordet länet skall
bytas ut mot regionen .

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

1Senaste lydelse av 88 § 1988:387.

12

2.11 Förslag till lag om ändring i checklagen (1932:131)

Härigenom föreskrivs att i 66 § checklagen (1932:131)1 ordet länet skall
bytas ut mot regionen .

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

1Senaste lydelse av 66 § 1988:388.

13

2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:215) om
arbetsgivares kvittningsrätt

Härigenom föreskrivs att i 7 § lagen (1970:215) om arbetsgivares
kvittningsrätt1 orden det län skall bytas ut mot den region .

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

1Senaste lydelse av 7 § 1988:391.

14

2.13 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385)

Härigenom föreskrivs att i 6 kap. 6 § och 14 kap. 16 § aktiebolagslagen
(1975:1385)1 ordet län i olika böjningsformer skall bytas ut mot region i
motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

1Senaste lydelse av
6 kap. 6 § 1994:802
14 kap. 16 § 1994:802.

15

2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:131) om
kallelse på okända borgenärer

Härigenom föreskrivs att i 4 § lagen (1981:131) om kallelse på okända
borgenärer1 orden det län skall bytas ut mot den region .

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

1Senaste lydelse av 4 § 1996:259.

16

2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att i 12 kap. 6 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar1 ordet länet skall bytas ut mot regionen .

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

1Senaste lydelse av 12 kap. 6 § 1988:398.

17

2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:314) om
ömsesidig handräckning i skatteärenden

Härigenom föreskrivs att i 3 och 22 §§ lagen (1990:314) om ömsesidig
handräckning i skatteärenden1 orden Stockholms län skall bytas ut mot
Stockholm .

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

1Senaste lydelse av
3 § 1993:495
22 § 1994:1654.

18

2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:746) om
betalningsföreläggande och handräckning

Härigenom föreskrivs att i 6 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och
handräckning1 orden det län skall bytas ut mot den region .

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

1Senaste lydelse av 6 § 1994:2088.

19

2.18 Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen
(1991:614)

Härigenom föreskrivs att i 8 kap. 3 § bostadsrättslagen (1991:614)1 orden det
län skall bytas ut mot den region .

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

1Senaste lydelse av 8 kap. 3 § 1995:1464.

20

2.19 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen
(1994:334)

Härigenom föreskrivs att i 9 § skuldsaneringslagen (1994:334) orden det län
skall bytas ut mot den region och orden Stockholms län bytas ut mot
Stockholm .

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

21

3 Ärendet och dess beredning

Riksskatteverket har i en promemoria den 25 oktober 1996 lagt fram förslag till
ändringar i bl.a. skatteregisterlagen (1980:343) för att möjliggöra inhämtande
och registrering i det centrala skatteregistret av uppgifter från andra
myndigheter i syfte att utveckla ett maskinellt urvalssystem. Promemorian har
remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. En
sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet
(dnr Fi96/4477).
Vidare föreslås vissa justeringar i kommunalskattelagen (1928:343) avseende
beskattning av sjömän.
I rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för
punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana
varor (EGT nr L 076, 23.3.1992 s 1, Celex 392L0012) finns vissa allmänna regler
om ställande av säkerhet för harmoniserade punktskatter. Direktivet överlåter
den närmare regleringen av dessa säkerheter till medlemsstaterna. Direktivet har
genomförts i svensk lagstiftning genom bestämmelserna om säkerhet i lagen
(1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt och lagen
(1994:1776) om skatt på energi. Det har framkommit att det finns behov av att i
den svenska lagstiftningen ytterligare precisera reglerna rörande ställande av
säkerhet. Mot denna bakgrund har en promemoria om ställande av säkerhet för
harmoniserade punktskatter utarbetats inom Finansdepartementet. I promemorian
lämnas förslag till vissa förändringar av bestämmelserna om ställande av
säkerhet i lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt och lagen om skatt på
energi.
Följande företag, myndigheter och organisationer har beretts tillfälle att
yttra sig över promemorian: Alkoholinspektionen, Föreningen Sveriges Fria
Bryggerier, Kemetyl AB, Lagena Distribution AB, Riksskatteverket, Svenska
Bryggareföreningen, Svenska Fjärrvärmeföreningen, Svenska Förbundet för Sprit-
och Vinintressenter, Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Petroleum
Institutet, Svenska Tobaks AB, Sveriges Industriförbund, Sveriges Vin- &
Spritimportörers Förening, Treab Plus AB och Vin & Sprit AB. Några av dessa
instanser har haft synpunkter på förslagen. Övriga har i princip godtagit
förslagen. De synpunkter som kommit in redovisas i det följande.
Slutligen föreslås vissa tekniska justeringar i lagen (1994:1565) om
beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är
medlem i Europeiska unionen. Synpunkter har inhämtats från Riksskatteverket och
Generaltullstyrelsen. Förslagen behandlas i författningskommentaren.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 27 februari 1997 att inhämta Lagrådets yttrande över de
lagförslag som finns i bilaga 2. De förslag som inte remitterats är av sådan
beskaffenhet att Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.
Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. I förhållande till
lagrådsremissen har också gjorts vissa ändringar i lagtexten av redaktionell
karaktär.

4 Ändringar i skatteregisterlagen

4.1 Allmänna utgångspunkter

Skattemyndighetens kontrollverksamhet

En viktig del av skattemyndigheternas kontrollarbete riktar sig mot företag och
avser skyldigheten att redovisa och betala mervärdesskatt, källskatt,
arbetsgivaravgifter samt debiterad preliminär skatt. Kontrollerna kan indelas i
period- och registreringskontroll. Periodkontrollen syftar till att kontrollera
att de registrerade företagen redovisar och betalar skatter och avgifter i rätt
tid och med rätt belopp. Registreringskontrollen tar bl.a. sikte på företag som
driver näringsverksamhet men som inte lämnat uppgift om detta till
skattemyndigheten. Vad gäller t.ex. mervärdesskatt skall den som skall redovisa
mervärdesskatten i särskild deklaration göra anmälan för registrering i samband
med att verksamhet som medför skattskyldighet för eller återbetalningsrätt av
mervärdesskatt påbörjas. Det är inte ovanligt att näringsidkare väntar med
registrering till dess att t.ex. självdeklaration eller kontrolluppgifter
lämnas, vilket kan innebära att skattemyndighetens krav på mervärdesskatt,
arbetsgivaravgifter, personalens källskatt och företagens egen skatt kommer
långt efteråt. Det finns då också en påfallande risk för att de ackumulerade
skulderna inte kan betalas och därför överlämnas till kronofogdemyndigheterna
för indrivning, ibland med konkursansökan som resultat.
Ett effektivt kontrollarbete förutsätter att det bedrivs i nära anslutning
till att en skattepliktig omsättning har skett, en avgiftsgrundande ersättning
har betalats ut eller ett skatteavdrag har gjorts.
De företag som fångas upp i kontrollarbetet i dag är huvudsakligen de som
redan är registrerade. Det finns behov av att fånga upp även de företag som
bedriver verksamhet men som aldrig lämnar uppgift om detta till
skattemyndigheten, s.k. non-filers. I dag har skattemyndigheten begränsade
möjligheter att hitta dessa företag. Ett sätt är t.ex. att studera
telefonkataloger och reklam. Denna form av urval är dock resurskrävande och ger
ett slumpmässigt resultat. Myndigheter utanför skatteförvaltningen skulle i
stället kunna bidra med information som de redan har i syfte att effektivisera
skattemyndigheternas urvalsmetoder.

Riksskatteverkets förslag

Riksskatteverket har påbörjat utvecklingen av ett maskinellt urvalssystem med
vars hjälp skattemyndigheten kan ta fram de företag som bör granskas närmare.
Med hjälp av det nya urvalssystemet skall aktuell information från andra
myndigheter kunna jämföras med den information som redan finns i det centrala
skatteregistret om fysiska och juridiska personer. Syftet med
uppgiftsinhämtandet är att förbättra skattemyndighetens möjligheter att i ett
tidigt skede fånga upp företag som inte redovisar och betalar skatter och
avgifter i rätt tid och med rätt belopp.
Riksskatteverkets förslag omfattar inhämtande av uppgifter från bl.a.
Vägverket, Alkoholinspektionen, Generaltullstyrelsen och länsarbetsnämnderna.
Det rör sig bl.a. om uppgifter om olika tillstånd och bidrag m.m. som ett
företag beviljats eller uppgifter som den enskilde själv lämnat för att få en
förmån. Vidare föreslås att uppgifter om företagarförsäkring och
sjukpenninggrundande inkomst skall få hämtas in från Riksförsäkringsverket och
att uppgifter rörande mervärdesskatt vid import skall få hämtas in från
Generaltullstyrelsen. I promemorian föreslår Riksskatteverket också att
uppgifter om näringsförbud, domar i brottmål och misstanke om brott skall få
registreras. Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller inte haft något att
erinra mot huvuddelarna av förslaget. Vad gäller förslaget om att få registrera
uppgifter som har anknytning till brott har emellertid flertalet remissinstanser
varit negativa. Justitiekanslern menar att det för den enskilde får framstå som
uppenbart att uppgifter hos exempelvis Patent- och registreringsverket eller
Vägverket också används av andra myndigheter för kontroll i olika sammanhang.
Annorlunda förhåller sig saken när det gäller polisregistret. Datainspektionen
avstyrker att promemorian läggs till grund för lagstiftning. Företagens
uppgiftslämnardelegation (FUD), Industriförbundet, Företagarnas riksförbund och
Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) avstyrker samtliga förslag och anför bl.a.
att förslagen behöver övervägas ytterligare. Det är framför allt frågor om
integritet och säkerhet som måste utredas. Detta särskilt mot bakgrund av den
utvidgning av registret som förslaget innebär. Statskontoret anser att
Riksskatteverket bör utveckla funktioner att ersätta uppgiftsinhämtning och
lagring i det centrala skatteregistret med tekniska lösningar som gör det
möjligt att vid skattemyndighetens handläggning av ett ärende, elektroniskt
fråga den aktuella myndigheten om uppgift som har betydelse för ärendet.
Statskontoret anser att det bör övervägas om uppgifterna inte kan hämtas in vid
behov i stället för att registreras i skatteregistret.

Allmänna överväganden

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen Samlade åtgärder mot den ekonomiska
brottsligheten (Skr. 1994/95:217) uttalat att skattekontrollen skall stärkas för
att förebygga ekonomisk brottslighet och öka upptäcktsrisken vid överträdelser.
En viktig del av skattemyndighetens kontrollarbete är den som riktar sig mot
företag och avser skyldigheten att redovisa och betala mervärdesskatt,
källskatt, arbetsgivaravgifter samt debiterad preliminär skatt. För en effektiv
kontroll är en nära samverkan mellan myndigheter viktig.
Avsikten med ett flertal reformer under senare år har varit att göra
kontrollverksamheten mer effektiv och styra den mot skattskyldiga som från olika
aspekter är kontrollvärda. Förfinade metoder för urval av kontrollobjekt är ett
viktigt instrument för en effektivare skattekontroll. Ett effektivare urval
innebär att skattemyndigheten kan frigöra resurser som kan satsas på fördjupad
kontroll.
Frågan om att hämta in uppgifter från andra myndigheter för bearbetning med
uppgifter i skatteregistret rymmer emellertid även andra aspekter än
effektivitet. Det föreslagna inhämtandet av uppgifter från andra myndigheters
register innebär en form av sambearbetning mellan olika personregister. Samma
synpunkter som kan anföras mot att register får samköras uppkommer även när
uppgifter överförs från ett register till ett annat. Samkörningen kan emellertid
också bidra till förbättrade beslutsunderlag i enskilda ärenden och därmed också
höja kvaliteten på besluten. En avvägning måste göras mellan verksamhetsmässiga
skäl för ett utvidgat innehåll i det centrala skatteregistret och de risker från
integritetssynpunkt som registreringen kan medföra.
Som Statskontoret framhållit är det från integritetsskyddssynpunkt bättre om
uppgifter som finns registrerade hos en annan myndighet inte behöver lagras i
skatteregistret utan kan hämtas in vid behov. För att en maskinell
urvalskontroll skall kunna göras fordras emellertid att uppgifterna som skall
användas finns i det centrala skatteregistret. Terminalförfrågning mot andra
myndigheters registeruppgifter kan endast bli aktuella i ärenden som redan valts
ut för kontroll. Det bör i detta sammanhang framhållas att de maskinella
urvalen enbart utgör ett komplement till de manuella kontrollerna. Manuella
kontroller kommer alltid att utgöra en viktig del av skattemyndigheternas
arbete.
Merparten av de uppgifter som föreslås få registeras i det centrala
skatteregistret får redan i dag hämtas in av skattemyndigheten. Uppgifterna
avser företag eller enskilda personer i deras egenskap av näringsidkare.
Flertalet uppgifter har lämnats av företaget eller den enskilde själv för att
t.ex. beviljas ett bidrag eller tillstånd. Visserligen kan mängden uppgifter som
föreslås få registreras synas omfattande. I likhet med vad Justitiekanslern
anfört i sitt remissyttrande anser regeringen dock att det för den enskilde
torde framstå som uppenbart att uppgifter hos t.ex. Patent- och
registreringsverket eller Vägverket också används av andra myndigheter för
kontroll i olika sammanhang. För den enskilde torde det också sakna betydelse om
en kontroll sker manuellt eller automatiskt via datamedium. Flertalet av de
aktuella uppgifterna omfattas inte heller av någon sekretess. Beträffande
sekretesskyddade uppgifter som tas in i skatteregistret innebär sekretessen i 9
kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) att uppgifterna kommer att omfattas av den
stränga sekretess som finns på skatteområdet.
Det är väsentligt att myndigheterna har goda kontrollmöjligheter och att
kontrollen sker i så nära anslutning som möjligt till den händelse som skall
registreras. Det kan därigenom undvikas att skatte- och avgiftsskulder
ackumuleras och till slut resulterar i att staten går miste om betydande
intäkter. Även från brottsförebyggande synpunkt är det angeläget att
skattemyndigheten ges förbättrade möjligheter att snabbt kunna skaffa sig
information om näringsidkare som inte fullgör sina skyldigheter för att härefter
kunna vidta lämpliga åtgärder. Genom att man snabbt upptäcker misstänkta
brottsliga förfaranden kan även bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten
såväl intensifieras som göras effektivare. De föreslagna ändringarna i
skatteregisterlagen utgör enligt regeringens mening ett led i att tillgodose
dessa syften.
Genom ett utökat uppgiftslämnande och registrering av uppgifterna finns
förutsättningar att ta fram kontrollvärda förhållanden med hjälp av
skatteregistret. När det gäller merparten av uppgifterna anser regeringen att
någon egentlig integritetskränkning inte kan anses föreligga enbart på den
grunden att uppgifterna kontrolleras mot andra uppgifter i det centrala
skatteregistret. Resultatet av en urvalskontroll kommer inte i sig att föranleda
att skattemyndigheten fattar ett beslut i beskattningsärendet. Resultatet skall
användas som underlag för att bedöma om en särskild utredning eller kontroll
skall vidtas eller inte. Innan beslut fattas kommer således skattemyndigheten
att utreda förhållandena i det enskilda fallet. Regeringen vill även framhålla
att det är viktigt att eventuella urvalsträffar utreds noga innan några
ytterligare åtgärder vidtas mot enskilda personer. Regeringen anser mot bakgrund
härav att det behov som finns av att förbättra möjligheterna till en effektiv
kontroll väger tyngre än de risker från integritetssynpunkt som registreringen
av uppgifterna kan medföra. Vi återkommer närmare till vilka uppgifter som skall
få registreras i avsnitt 4.2.1-4.2.9. Redan nu kan dock sägas att regeringen
inte ställer sig bakom Riksskatteverkets förslag om att i skatteregistret
registrera uppgifter om brott och brottsmisstanke.
Datainspektionen har under hand förklarat att inspektionen godtar de förslag
som regeringen nu lägger fram.

4.2 Inhämtande och registrering av uppgifter

4.2.1 Uppgift om företagsledare i fåmansföretag

Regeringens förslag: Uppgift om företagsledare i fåmansföretag skall få
registreras i det centrala skatteregistret.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna fråga tillstyrker
eller har inte något att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Skattsedel på preliminär F-skatt (F-
skattesedel) skall efter ansökan utfärdas för en skattskyldig som bedriver eller
som kan antas komma att bedriva näringsverksamhet. Den som är skattskyldig
enligt mervärdesskattelagen (1994:200) skall, med vissa undantag, registreras
och är skyldig att anmäla sig för registrering hos skattemyndigheten. Några
bestämmelser om registrering av arbetsgivare finns inte. Av uppbördslagens
bestämmelser framgår dock att sådan registrering skall ske. Regeringen har
nyligen i en lagrådsremiss om ett nytt system för skattebetalning föreslagit att
det i den nya skattebetalningslagen tas in bestämmelser om att arbetsgivare och
den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen skall anmäla sig för
registrering.
En anmälan görs på blankett enligt formulär som fastställs av Riks-
skatteverket. Riksskatteverket avser att utforma blanketten på så sätt att
uppgift om vem eller vilka som är företagsledare i fåmansföretag skall lämnas.
Uppgifterna avses uppdateras med bl.a. den eller de personer som i
självdeklarationen uppger sig vara företagsledare.
I dag får uppgift om delägare i fåmansföretag registreras i det centrala
skatteregistret. Enligt regeringens mening är det naturligt att även uppgift om
företagsledare i fåmansföretag får registreras. Företagsledare i fåmansföretag
är ett centralt begrepp inom skattelagstiftningen och omfattas av ett flertal
skatteregler. Företagets egen uppgift om vem som är företagsledare skulle vara
till hjälp vid skattemyndighetens bedömning i frågan. Uppgiften är nödvändig för
beskattningsverksamheten och bör därför finnas i det centrala skatteregistret så
att informationen kan vara lätt tillgänglig för skattemyndigheten via terminal.
Uppgiften kan också användas vid maskinella urval för kontroll av om de
specifika reglerna efterlevs. Exempelvis kan en företagsledares skatteskulder
utgöra skäl för att avslå fåmansföretagets ansökan om F-skattesedel eller att
återkalla fåmansföretagets F-skattesedel. Genom maskinella urval skulle det
snabbt gå att hitta dessa fall.
Regeringen föreslår mot bakgrund av det angivna att uppgift om företagsledare
i fåmansföretag skall få registreras i det centrala skatteregistret.
Bestämmelser om detta bör tas in i 7 § 1 skatteregisterlagen (1980:343).

4.2.2 Uppgifter om tillstånd m.m. från Vägverket

Regeringens förslag: Uppgift om trafiktillstånd enligt yrkestrafiklagen
(1988:263) och biluthyrningstillstånd enligt lagen (1979:561) om biluthyrning
skall få registreras i det centrala skatteregistret.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig särskilt i denna fråga
tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget. Kammarrätten i
Göteborg anser dock att promemorian är otillräcklig som underlag för att ta
ställning till hur leasade bilar skall behandlas.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om yrkesmässig trafik finns i
yrkestrafiklagen (1988:263). För att bedriva yrkesmässig trafik fordras särskilt
tillstånd (trafiktillstånd). Med yrkesmässig trafik avses när fordon med förare
mot betalning ställs till allmänhetens förfogande för transport av personer
eller gods. Trafiktillstånd meddelas av länsstyrelsen. Tillstånd medges endast
den som med hänsyn till bl.a. yrkeskunnande, ekonomiska förhållanden och vilja
och förmåga att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna bedöms vara lämplig
att bedriva verksamheten. Den som avser att bedriva biluthyrningsverksamhet
måste ha särskilt tillstånd enligt lagen (1979:561) om biluthyrning. Uppgifter
om trafiktillstånd och biluthyrningstillstånd finns registrerade i det centrala
bilregistret hos Vägverket. Registret förs med stöd av bilregisterkungörelsen
(1972:599).
Innehav av trafiktillstånd och biluthyrningstillstånd är ett tecken på att
verksamhet bedrivs, vilket i sin tur ger indikationer på att företaget bör vara
registrerat för mervärdesskatt, att anställda kan förekomma och att
arbetsgivaravgifter och preliminär skatt därmed skall betalas. Åkeribranschen är
arbetskraftsintensiv och arbetsgivarregistrering torde därför ofta vara aktuell.
Innan länsstyrelsen beviljar tillstånd görs en kontroll av att den som beviljas
tillstånd betalar sina skatter och avgifter. Denna kontroll kan dock av
naturliga skäl inte bli heltäckande. När verksamheten har bedrivits en tid kan
förhållandena vara förändrade, t.ex. kan företaget ha avregistrerat sig som
näringsidkare. Det kan även vara så att deklarationer avseende mervärdesskatt,
arbetsgivaravgifter och inkomstskatt inte lämnats. Skattemyndigheten bör därför
ha möjlighet att kontinuerligt kontrollera att de som har trafik- eller
biluthyrningstillstånd även är registrerade hos myndigheten.
Enligt regeringens mening finns det för beskattningsverksamheten behov av att
registrera uppgift om trafiktillstånd och biluthyrningstillstånd i det centrala
skatteregistret. Genom att uppgift om tillstånden finns registrerad möjliggörs
en förbättrad kontroll av att den som fått tillstånd fullgör sina skyldigheter
gentemot det allmänna. Uppgifterna kan inte anses vara av integritetskänslig
natur och de avser företag eller enskilda personer i deras egenskap av
näringsidkare. Uppgifterna omfattas heller inte av sekretess. Regeringen
föreslår mot bakgrund av det angivna att uppgifter om tillstånden får
registreras i det centrala skatteregistret. Bestämmelser om detta tas lämpligen
in i 7 § 19 skatteregisterlagen som reglerar vilka uppgifter som i dag får
hämtas in från bilregistret.
Riksskatteverket avser vidare att i det centrala skatteregistret registrera
uppgift om att ett företag leasar bilar. Uppgift om brukare av leasingfordon
finns i bilregistret. Det förhållandet att ett företag leasar bilar kan tyda på
att företaget har anställda som brukar bilarna. Det kan således finnas anledning
att undersöka om företaget är registrerat som arbetsgivare. Vidare skall
företaget om det leasar bilarna för att tillhandahålla anställda i företaget fri
bil redovisa förmånsvärdet i sin redovisning till skattemyndigheten av t.ex.
avdragen preliminär skatt och i kontrolluppgifter för de anställda.
Enligt 7 § 19 skatteregisterlagen får uppgifter från det centrala bilregistret
om innehav av fordon samt fordonets registreringsnummer, märke, typ och
årsmodell registreras i det centrala skatteregistret. Enligt Riksskatteverket
innefattar detta även företag som leasar fordon. Malmö tingsrätt delar verkets
uppfattning. Kammarrätten i Göteborg anser emellertid att det är tveksamt om
uttrycket innehav av fordon omfattar även leasingbilar. Regeringen anser i
likhet med Riksskatteverket och Malmö tingsrätt att begreppet innehav av
fordon även innefattar brukare av leasingbilar. Någon komplettering av 7 § 19
behövs därför inte i detta avseende.

4.2.3 Uppgifter från Patent- och registreringsverket

Regeringens förslag: Uppgifter i Patent- och registreringsverkets
aktiebolagsregister om styrelseledamöter, verkställande direktör, firmatecknare
och revisor skall få registreras i det centrala skatteregistret. Detsamma skall
gälla uppgifter om att årsredovisning inte lämnats i tid, om att styrelsen inte
är fulltalig och om företagsrekonstruktion och fusion. Vidare skall uppgifter i
handels- och föreningsregistret om firmatecknare, revisorer och
företagsrekonstruktion få registreras.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag.
Riksskatteverket har dock föreslagit att även uppgift om näringsförbud skall få
hämtas in och registreras.
Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i denna fråga
tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget. Patent- och
registreringsverket har anfört att den uppräkning av företrädare som finns i
förslaget bör kompletteras med de företrädare som är registrerade i handels- och
föreningsregistret.
Skälen för regeringens förslag: Patent- och registreringsverket (PRV) för
aktiebolagsregistret med stöd av aktiebolagsförordningen (1975:1387) och
handels- och föreningsregister med stöd av förordningen (1992:1454) om förande
av handels- och föreningsregister hos Patent- och registreringsverket.
Aktiebolagsregistret innehåller bl.a. uppgifter om personnummer på
styrelseledamöter, verkställande direktör, firmatecknare och revisor samt
uppgifter om ändringar vad gäller dessa uppdrag. Vidare innehåller registret
markeringar om att styrelsen inte är fulltalig eller att årsredovisning inte
lämnats i tid samt datum för företagsrekonstruktion och fusion. I handels- och
föreningsregistret registreras bl.a. bolagsmän i handelsbolag och enkla bolag,
komplementärer och kommanditdelägare i kommanditbolag samt innehavare av enskild
firma.
Skattemyndigheterna har i dag tillgång till nämnda uppgifter genom
terminalåtkomst till PRV:s register samt genom veckovisa aviseringar från PRV.
Uppgifterna används vid handläggning av ansökningar om F-skattesedel och
ansökningar om registrering till mervärdesskatt. Uppgifterna används också vid
andra kontrollåtgärder. När en ansökan kommer in görs i dag manuella kontroller
av att personerna kring det ansökande företaget t.ex. inte är försatta i konkurs
eller har stora skatteskulder. Även information om uppdrag i andra företag är av
intresse, t.ex. att en person är registrerad som revisor i ett stort antal
bolag.
Om dessa kontroller i stället kan göras maskinellt innebär det att arbetet kan
effektiviseras väsentligt. Endast sådana ansökningar där någon av personerna
kring företaget uppfyller vissa villkor tas ut för vidare bedömning.
Handläggningstiden för varje enskilt ärende skulle på detta sätt kunna
förkortas, vilket också är till fördel för företaget.
När det gäller vilka företrädare som skall få registreras omfattar Riks-
skatteverkets förslag uppgifter om styrelseledamöter, verkställande direktör,
firmatecknare och revisorer. Som PRV påpekat benämns företrädare i handelsbolag
och enskild näringsverksamhet inte styrelseledamöter utan bolagsmän (i
kommanditbolag komplementärer och kommanditdelägare) respektive innehavare.
Företrädare för handelsbolag samt enskild näringsidkare får dock redan i dag
registreras i det centrala skatteregistret i den utsträckning som är nödvändig
för beskattningen. Däremot bör även i fråga om handelsbolag uppgift om
firmatecknare, revisor och i förekommande fall uppgift om företagsrekonstruktion
få registreras.
Uppgifter om när en förändring inträffat i personkretsen kring företaget är av
stor betydelse eftersom de kan vara avgörande för om en utredning skall inledas.
Som exempel kan nämnas följande. Ett välkänt företag exporterar varor och
redovisar därför regelmässigt mervärdesskatt att återfå i sina särskilda
deklarationer. Företagets uppgifter har kontrollerats vid flera tillfällen och
godtagits av skattemyndigheten. Företaget byter ägare och styrelse. De
nytillträdda personerna fortsätter att redovisa mervärdesskatt att återfå med
ungefär samma belopp som tidigare utan att någon verksamhet bedrivs. I ett
sådant fall är ofta den enda urvalssignalen att ägarbyte och ändring av styrelse
ägt rum. För att skattemyndigheten skall kunna arbeta mot den ekonomiska
brottsligheten och i ett tidigt skede få möjlighet att bevaka sina intressen som
borgenär är det därför av vikt att skattemyndigheten får kännedom om
förändringarna.
Information om att styrelsen inte är fulltalig, att revisor saknas, att ett
aktiebolag inte har lämnat årsredovisning till PRV i tid och att företags-
rekonstruktion inletts utgör ofta en indikation på att något inte står rätt till
i företaget. Informationen kan vara av vikt vid skattemyndighetens bedömning av
företaget och kan i kombination med andra uppgifter vara avgörande för att
skattemyndigheten skall inleda en utredning, t.ex. om företaget begär att belopp
skall återbetalas eller då företaget underlåtit att lämna redovisningar till
skattemyndigheten.
Ifrågavarande uppgifter är som tidigare nämnts redan i dag tillgängliga för
skattemyndigheten genom terminalåtkomst eller genom avisering från PRV.
Uppgifterna omfattas inte heller av någon sekretess. Det förhållandet att
uppgifterna även registreras i det centrala skatteregistret kan enligt
regeringens bedömning inte anses leda till otillbörligt intrång i den enskildes
personliga integritet. Inte heller det förhållandet att urvalskontrollerna
kommer att omfatta även ett företags styrelseledamöter, verkställande direktör
och revisorer kan anses utgöra något hinder mot att uppgifterna registreras.
Regeringen anser därför att uppgifterna bör få registreras i det centrala
skatteregistret. Bestämmelser om detta skall tas in i en ny punkt 25 i 7 §
skatteregisterlagen.
Riksskatteverket har föreslagit att även uppgift om näringsförbud skall få
registreras. Sådana förbud grundas emellertid i så gott som samtliga fall på
brott. En registrering av förbudet skulle således indirekt innebära att uppgift
om brott registrerades i skatteregistret. Som regeringen återkommer till i
avsnitt 4.2.9 går det inte att ta ställning till Riksskatteverkets förslag i de
delar som rör registrering av brott i skatteregistret. Uppgift om näringsförbud
bör därför inte nu tas in i det centrala skatteregistret.

4.2.4 Uppgifter om tillstånd m.m. från Alkoholinspektionen

Regeringens förslag: Uppgift om tillstånd enligt alkohollagen (1994:1738) samt
uppgift om redovisad omsättning i s.k. restaurangrapporter skall få registreras
i det centrala skatteregistret.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna fråga tillstyrker
eller har inte något att erinra mot förslaget. Alkoholinspektionen har påpekat
att syftet med restaurangrapporterna är att ligga till grund för uppföljning,
kontroll och statistik avseende utvecklingen på alkoholområdet. Om uppgifter
från restaurangrapporterna regelbundet skall överföras från inspektionen till
ett register hos skattemyndigheten kan kvalitén på de lämnade uppgifterna komma
att påverkas om de systematiskt kommer att användas i ett annat syfte. Trots
dessa invändningar motsätter sig inte Alholinspektionen förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Alkoholinspektionen utfärdar till-
verkningstillstånd, partihandelstillstånd och inköpstillstånd enligt alko-
hollagen (1994:1738). Kommunerna utfärdar tillstånd till servering av
spritdrycker, vin och starköl. Innan tillstånd utfärdas kontrolleras att
företaget har t.ex. F-skattesedel. Alkoholinspektionen, som är central
tillsynsmyndighet, för ett register med uppgifter om de tillstånd som utfärdats
enligt alkohollagen. Även uppgifter om rörelsen får registreras. Genom de s.k.
restaurangrapporterna kommer registret att innehålla uppgifter om bl.a.
omsättningen på restauranger. Uppgifter i registret får enligt 12 kap. 8 §
alkohollagen lämnas ut på medium för automatisk databehandling till
skattemyndigheten för beskattning.
Uppgift om innehav av tillstånd enligt alkohollagen kännetecknar i likhet med
bl.a. trafiktillstånd att verksamhet bedrivs, vilket ger indikationer på att
företaget bör vara registrerat för mervärdesskatt, att anställda kan förekomma
och att arbetsgivaravgifter och källskatt därmed skall redovisas.
Restaurangbranschen är i likhet med åkeribranschen arbetskraftsintensiv och
arbetsgivarregistrering torde därför ofta vara aktuell när verksamhet drivs.
Motsvarande skäl som anförts beträffande behovet av att registrera vilka
personer som har trafik- och biluthyrningstillstånd gör sig gällande även
beträffande dem som fått tillstånd enligt alkohollagen (se avsnitt 4.2.2).
Uppgifter om vilka som fått tillstånd bör därför få registreras i det centrala
skatteregistret.
Även de uppgifter om omsättningen som innehavare av tillstånd skall lämna till
Alkoholinspektionen i de s.k. restaurangrapporterna är av betydelse för
beskattningsverksamheten. I deklarationer avseende mervärdes-skatt skall uppgift
om omsättningen lämnas. Syftet med restaurangrapporterna är att ligga till grund
för uppföljning, kontroll och statistik avseende utvecklingen på alkoholområdet.
Datainspektionen har påpekat att det inte är säkert att ett begrepp har samma
betydelse i olika sammanhang. Detta skulle kunna gälla t.ex. uppgift om
omsättning. En uppgift om en verksamhets omsättning torde dock enligt
regeringens bedömning ha samma innebörd oavsett till vilken myndighet den läm-
nas. Med hjälp av uppgifterna om omsättning i restaurangrapporterna skulle
enklare avstämningar kunna göras mot mervärdesskatteredovisningen. Det bör dock
framhållas att skillnader i de olika redovisningarna inte omedelbart kommer att
ligga till grund för ett beslut om beskattning. Uppgiften kommer endast att
utgöra ett underlag för bedömningen av om en kontroll av företaget behöver
vidtas. De fall som skulle vara av intresse är de näringsidkare som redovisar
omsättning till Alkoholinspektionen men som t.ex. inte har lämnat någon
mervärdesskattedeklaration till skattemyndigheten eller som redovisar högre
omsättning till inspektionen än till skattemyndigheten. Något hinder från
integritetsskyddssynpunkt att registrera uppgift om den omsättning som
redovisats i restaurangrapporten kan enligt regeringens mening inte anses
föreligga.
Regeringen föreslår att uppgifter om vilka som fått alkoholtillstånd samt
redovisad omsättning skall få registreras i det centrala skatteregistret.
Bestämmelser om detta bör tas in i en ny punkt 26 i 7 § skatteregisterlagen.
Uppgiften om omsättning i restaurangrapporten omfattas av sekretess enligt 9
kap. 24 § sekretesslagen (1980:100). I bl.a. 3 kap. 16 § taxeringslagen
(1990:324) och 78 § 2 mom. uppbördslagen 1953:272) finns bestämmelser om att
uppgifter som myndigheter förfogar över och som behövs för beskattning på
skattemyndighetens begäran skall tillhandahållas denna. Skattemyndigheterna kan
därigenom få tillgång till sekretessbelagda uppgifter hos andra myndigheter.
Någon ändring i alkohollagen behövs därför inte för att uppgifterna skall få
lämnas ut.

4.2..5Uppgifter från länsarbetsnämnderna

Regeringens förslag: Uppgifter om beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder i
form av rekryterings-, vikariats- och utbildningsstöd, lönebidrag och starta-
eget-bidrag, utbetalt belopp och datum för utbetalningen skall få registreras i
det centrala skatteregistret. Länsarbetsnämnderna skall få lämna ut uppgifterna
på medium för automatisk databehandling.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna fråga tillstyrker
eller har inte något att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) verkar genom
länsarbetsnämnderna som administrerar olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Bland dessa kan nämnas rekryteringsstöd, vikariatsstöd, utbildningsstöd,
lönebidrag och starta-eget-bidrag.
Bestämmelser om rekryterings-, vikariats- och utbildningsstöd finns i
förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd. Rekryteringsstöd innebär att
arbetsgivare som anställer en arbetslös kan få ett ekonomiskt bidrag.
Vikariatsstöd och utbildningsstöd lämnas till arbetsgivare som anställer en
utbildningsvikarie för den ordinarie anställde som med lön deltar i av
arbetsgivaren anordnad fortbildning eller är ledig för att starta egen
verksamhet. Bestämmelserna om vikariats- och utbildningsstöd har fr.o.m. den 1
januari 1997 ersatt tidigare regler om utbildningsvikariat, som innebar att
arbetsgivaren i stället för ett bidrag fick avdrag från de redovisade
arbetsgivaravgifterna i företagets uppbördsdeklarationer. Lönebidrag ges till
arbetsgivare som anställer handikappade personer. Dessa stöd utgår med viss del
av lönesumman för personer som stödet avser. Summan av dessa bidrag uppgick
enligt AMS till cirka två miljarder kronor under år 1995. Starta-eget-bidrag
kan, efter beslut av länsarbetsnämnden, utgå till personer som har för avsikt
att starta någon form av näringsverksamhet.
I skattemyndigheternas kontrollarbete har uppmärksammats att vissa
arbetsgivare som erhållit stöd inte redovisar och betalar de arbetsgivaravgifter
och den innehållna A-skatt som belöper på de lönebelopp för vilka bidrag
utbetalats. Samtidigt har uppmärksammats att arbetsgivare inte har lämnat
kontrolluppgifter, vilket resulterar i att de anställda över huvud taget inte
beskattas för inkomsten. Ett skattekontor i Stockholms län har efter manuellt
urval kontrollerat ett tiotal arbetsgivare. Denna kontroll resulterade dels i
krav på arbetsgivaravgifter och innehållen A-skatt om cirka en miljon kronor och
dels i höjd inkomsttaxering avseende de anställda om cirka 700 000 kr.
Länsarbetsnämnderna lämnar i dag kontrolluppgifter till skattemyndigheten om
utbetalda bidragsbelopp. För att kontinuerligt kunna följa upp att arbetsgivare
som erhållit olika former av stöd faktiskt fullgör sina skyldigheter vad gäller
registrering samt redovisning och betalning behöver skattemyndigheten löpande få
hämta in uppgifter om stöd som beviljats. Syftet är att se till att
mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och preliminär skatt betalas i rätt tid och
ordning. Skatteförvaltningen får också möjlighet att erbjuda företagen
information och service i fråga om de regler som gäller.
Det är enligt regeringens mening angeläget att den som uppbär bidrag från det
allmänna fullgör sina skyldigheter gentemot skatteförvaltningen. Genom de
kontroller som kan göras om uppgifterna registreras i det centrala
skatteregistret möjliggörs en förbättrad kontroll av stöd och bidrag till
framför allt företag och arbetsgivare men också gentemot enskilda personer. Den
förbättrade kontrollen kan även säkerställa att syfte och villkor som gäller för
bidrag vilka betalas ut av länsarbetsnämnderna uppfylls i ökad utsträckning.
Regeringen anser mot bakgrund av det angivna att uppgifter om stöd som utgått
till företag och uppgifter om starta-eget-bidrag skall få registreras i det
centrala skatteregistret.
När det gäller frågan om vilka uppgifter som behövs för beskatt-
ningsverksamheten är till att börja med uppgiften om vilka företag som erhållit
stöd nödvändiga. Denna uppgift kan användas vid framför allt
registreringskontroll eftersom den är ett tecken på att verksamhet drivs. Även
vilken typ av bidrag som beviljats, utbetalda belopp och när bidrag utbetalats
behövs. Rekryterings-, vikariats- och utbildningsstöd samt lönebidrag är stöd
som utgår för anställda i företaget, vilket innebär att företaget skall vara
registrerat som arbetsgivare. Uppgift om utbetalda bidrag kan användas för
avstämning mot arbetsgivaravgifter som redovisats till skattemyndigheten. Datum
för utbetalning av bidrag är av betydelse när det gäller att avgöra när
redovisning av arbetsgivaravgifter skall göras. Datum för beslut och utbetalning
av starta-eget-bidrag har betydelse när det gäller frågan om vid vilken tidpunkt
verksamhet kan ha startat. Ifrågavarande uppgifter omfattas inte av någon
sekretess och kan inte heller anses integritetskänsliga. Bestämmelser om att
dessa uppgifter skall få registreras i det centrala skatteregistret föreslås tas
in i en ny punkt 27 i 7 § skatteregisterlagen.
Länsarbetsnämnden för med stöd av lagen (1994:459) om arbetsför-
medlingsregister register över utbetalda bidrag m.m. I 17 § denna lag regleras
utlämnandet av uppgifter från registren. Bestämmelser om att länsarbetsnämnderna
får lämna ut uppgifterna till Riksskatteverket och skattemyndigheterna skall
därför tas in i nämnda paragraf.

4.2.6 Uppgifter från Generaltullstyrelsen och tullmyndigheterna

Regeringens förslag: Uppgifter om debiterad mervärdesskatt vid import,
exportvärden och antal export- och importtillfällen samt den period som
uppgifterna avser skall, i fråga om företag som handlar med tredje land, få
registreras i det centrala skatteregistret.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna fråga tillstyrker
eller har inte något att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Sveriges medlemskap i EU har medfört att
beskattningen av varor som förs in från andra EU-länder har flyttats från
tullmyndigheterna till skattemyndigheterna. Vid import från länder utanför EU
(tredje land) hanterar dock fortfarande tullmyndigheterna tulldeklarationer och
fastställer tull m.m. Tullmyndigheterna debiterar även mervärdesskatt avseende
importen i dessa fall. Uppgifterna registreras i tulldatasystemet, vars innehåll
m.m. regleras i tullregisterlagen (1990:137).
I deklarationen med redovisningen av mervärdesskatt som lämnas till
skattemyndigheten medges, enligt de allmänna reglerna för avdragsrätt, avdrag
för den mervärdesskatt som påförts vid importen. I deklarationen redovisas också
hur stor exportomsättningen varit under perioden. Vid handel med andra länder
inom EU skall värdet av varuleverenser till EU och varuförvärv från EU redovisas
i deklarationen. De uppgifter avseende affärstransaktioner med EU-länder som
finns i de deklarationer som kommer in till skattemyndigheten utgör underlag för
kontroll. De uppgifter som finns i tulldatasystemet har dock skattemyndigheten
inte direkt åtkomst till, varför de inte utan särskild begäran kan användas som
underlag vid kontroll. Riksskatteverket anser att skattemyndigheternas kontroll
av företag som handlar med tredje land skall vara likvärdig med den kontroll som
görs av företag som handlar inom EU.
Uppgifter om debiterad mervärdesskatt avseende import kan utgöra underlag för
kontroll av att företaget fullgör sin registrerings- och redovisningsskyldighet
till skattemyndigheten. Som exempel kan nämnas ett företag som av Tullverket
debiterats mervärdesskatt avseende import med 100 000 kr och som i
mervärdesskatteredovisningen avseende samma period endast yrkat avdrag för
ingående mervärdesskatt med 50 000 kr. Differensen kan tyda på att företaget har
krympt verksamheten eller att det har felperiodiseringar i sin bokföring. Om
den ingående mervärdesskatten avseende föregående eller efterföljande period
inte överstiger 100 000 kr tyder detta i ännu högre grad på att redovisningen
har krympts . I ett annat fall kan en inlämnad redovisning utvisande ett
ovanligt stort belopp att återfå direkt få sin förklaring genom att skatte-
myndigheten av de uppgifter som finns tillgängliga ser att en import skett under
perioden.
Vidare kan uppgifter om att någon importerar eller exporterar i viss
omfattning utgöra indikationer på att näringsverksamhet bedrivs. För att kunna
se vilken omfattning verksamheten har är information om antalet export- och
importtillfällen betydelsefulla. Vid import gäller vidare särskilda regler för
avdragsrättens inträde för den mervärdesskatt som debiterats i tullräkning.
Skatten är avdragsgill tidigast under den period som företaget mottagit
tullräkningen. Uppgifter om import kan då utgöra underlag för att kontrollera
att dessa regler efterlevs.
Med hänsyn till det behov för beskattningsverksamheten som finns av
uppgifterna anser regeringen att dessa bör få registreras i det centrala
skatteregistret. Bestämmelser om detta bör tas in i en ny punkt 28 i 7 §
skatteregisterlagen.
Ifrågavarande uppgifter omfattas av sekretess enligt 9 kap. 1 § sekre-
tesslagen. Någon särskild reglering av att uppgifterna får lämnas ut till
Riksskatteverket och skattemyndigheterna behövs emellertid inte. Enligt 118 §
tullagen (1994:1550) skall tullmyndigheterna på begäran tillhandahålla bl.a.
Riksskatteverket och skattemyndigheterna uppgifter som förekommer hos
tullmyndigheterna och som rör import eller export av varor.

4.2.7 Uppgifter från Riksförsäkringsverket

Regeringens förslag: Uppgifter om försäkring mot kostnader för sjuklön samt
uppgift om datum för anmäld sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete
skall få hämtas in från Riksförsäkringsverket på medium för automatisk
databehandling och registreras i det centrala skatteregistret.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna fråga tillstyrker
eller har inte något att erinra mot förslaget. Riksförsäkringsverket, som i
övrigt ställer sig positivt till förslaget, har anfört att det skulle vara en
fördel att låta de nya utlämnandereglerna träda i kraft när den nya
registerlagstiftningen på socialförsäkringsområdet träder i kraft.
Skälen för regeringens förslag: I dag är arbetsgivare skyldiga att betala
sjuklön under en anställds första 28 sjukdagar. Arbetsgivare kan enligt lagen
(1991:1047) om sjuklön hos försäkringskassan försäkra sig mot kostnader för
sjuklön till anställda. Försäkringen omfattar företag med en lönesumma om högst
130 basbelopp. Försäkringen omfattar i dag cirka 8 000 arbetsgivare.
Riksskatteverket har föreslagit att arbetsgivarens organisations- eller
personnummer, beräknad lönesumma för kommande år, datum från vilken tidpunkt
försäkringen gäller och datum för ändrad lönesumma skall få registreras i det
centrala skatteregistret.
Uppgift om att ett företag har tecknat företagarförsäkring kan användas vid
urval för registreringskontroll. Har företaget en företagarförsäkring tyder det
på att det har anställda och bör vara registrerat som arbetsgivare. Genom
urvalskontroller kan skattemyndigheten hitta företag som har en
företagarförsäkring men som inte är registrerade som arbetsgivare. Om företaget
är registrerat som arbetsgivare kan uppgift om beräknad lönesumma för
försäkringen jämföras med den beräknade lönesumma som angetts i deklarationen
eller på kontrolluppgifter. En större differens som innebär att företaget lämnat
högre löneuppgifter till försäkringskassan än till skattemyndigheten kan vara
ett skäl att inleda en utredning.

Sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete

Den som är försäkrad och inskriven hos allmän försäkringskassa har enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring rätt till sjukpenning om hans eller hennes
sjukpenninggrundande inkomst uppgår till minst 6 000 kr. Sjukpenninggrundande
inkomst är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att
tills vidare få för eget arbete, antingen som arbetstagare (inkomst av
anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). Med inkomst
av annat förvärvsarbete avses bl.a. inkomst av näringsverksamhet. En
egenföretagare anmäler således inkomst av annat förvärvsarbete till
försäkringskassan för att få sjukpenning om han blir sjuk.
Har en person anmält till försäkringskassan att han har sjukpenninggrundande
inkomst av annat förvärvsarbete indikerar det att personen bedriver
näringsverksamhet. Uppgift om datum för registrering av sådan inkomst kan
användas vid jämförelse med förekomsten av debiterad skatt, anmälan om
registrering för mervärdesskatt och eventuell arbetsgivarregistrering. I det
fall uppgifter om registrering saknas går ärendet vidare för utredning.
För denna kontroll behöver skattemyndigheten uppgifter om egenföretagarens
personnummer och datum för anmäld sjukpenninggrundande inkomst av annat
förvärvsarbete. Uppgifterna är i dag tillgängliga för skattemyndigheten i
taxeringsarbetet, dvs. efter inkomstårets slut. Riksförsäkringsverket lämnar
uppgifterna på medium för automatisk databehandling och de används vid
skattemyndighetens arbete med skönstaxeringar. Om uppgifterna i stället togs in
under inkomståret skulle det vara möjligt att i ett tidigt skede fånga upp
företagare som inte anmält sig för registrering och eventuellt åsätta dem en
debitering av preliminär skatt. Enligt regeringens bedömning kan det
förhållandet att uppgifterna även hämtas in under beskattningsåret inte anses
utgöra ett sådant intrång i den personliga integriteten att hinder mot
inhämtandet föreligger. Regeringen föreslår därför att uppgifterna får
registreras i det centrala skatteregistret. Bestämmelser om detta tas in i en ny
punkt 29 i 7 § skatteregisterlagen.

Utlämnande av uppgifterna

Riksförsäkringsverket för i dag register med ifrågavarande uppgifter med stöd
av olika tillstånd från Datainspektionen. Tillstånden är tidsbegränsade till den
31 december 1997 och avses ersättas med författningsreglering.
Riksförsäkringsverket har påpekat att det är lämpligt att avvakta med
regleringen av utlämnandet tills dess att författningsregleringen av registren
är beslutad. Regeringen delar denna bedömning.

4.2.8 Bevakningsmarkering

Regeringens förslag: En bevakningsmarkering skall få tas in i det centrala
skatteregistret.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer delvis med regeringens.
Riksskatteverket har föreslagit att det även bör vara möjligt att skriva och
spara en kortfattad beskrivning av syftet med markeringen.
Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i denna
fråga tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget. Företagens
uppgiftslämnardelegation (FUD), Industriförbundet, Företagarnas riksförbund och
Svenska Arbetsgivareföreningen avstryrker dock förslaget. FUD är särskilt
kritisk till att bevakningsmarkeringar med fri text får föras in i registret
eftersom det innebär en alldeles oreglerad utvidgning av innehållet i registret.
Skälen för regeringens förslag: I samband med bl.a. urval av kontrollobjekt
avses en bevakningsmarkering i vissa fall registreras på de företag som valts ut
(uppfyller urvalskriterierna). Bevakningsmarkering skall vara knuten till ett
visst företag och innebär att företaget automatiskt genereras som en urvalsträff
inom den tid som anges när markeringen registreras. Markeringen kommer inte att
sättas dit automatiskt utan först sedan en handläggare gjort en bedömning av
förhållandena i ärendet. En markering kan föras in i skatteregistret t.ex. om
ett företag fått sin F-skattesedel återkallad och skattemyndigheten vill
kontrollera att företaget inte fortsätter att åberopa den trots att den är
återkallad. Bevakningsmarkeringen kan t.ex. innebära att företaget några månader
senare genererar en urvalsträff. Ett system med bevakningsmarkeringar kan enligt
regeringens mening på ett enkelt sätt effektivisera skattemyndigheternas
kontrollarbete. Enligt regeringens bedömning kan en sådan markering inte anses
leda till otillbörligt intrång i de registrerades personliga integritet.
Enligt 7 § 6 skatteregisterlagen får de administativa och tekniska uppgifter
som behövs för beskattningen registreras. Med administrativa uppgifter förstås
bl.a. sådana uppgifter som i första hand hänför sig till myndighetens verksamhet
och inte till den skattskyldige. Hit hör bl.a. uppgifter om planerad och
verkställd behandling av ett ärende men också uppgifter om sådan klassificering
av de skattskyldiga som sker för verksamheten (prop. 1997/80:146 s. 45).
Bevakningsmarkeringarna i sig kommer inte att innehålla några subjektiva
bedömningar utan innebär endast att en granskning av den skattskyldige planeras.
Enligt vår mening innebär markeringen inte att registret tillförs någon ny typ
av uppgift. Markeringen utgör enligt regeringens bedömning en sådan admini-
strativ uppgift som avses i 7 § 6 skatteregisterlagen. Någon ändring i
skatteregisterlagen behövs därför inte.
Riksskatteverket har föreslagit att bevakningsmarkeringarna skall kunna
kompletteras med en beskrivning av syftet med markeringen. Regeringen har
förståelse för att en sådan text skulle innebära att arbetet underlättas
väsentligt. Fri text i det centrala skatteregistret skulle emellertid, som också
påtalats av FUD, innebära att vilka uppgifter som helst skulle kunna föras in i
registret. Genom ändringar i skatteregisterlagen som trädde i kraft den 1
januari 1995 (prop. 1994/95:93, bet. 1994/95:SkU15, rskr. 1994/95:158) har
införts en möjlighet att ha s.k. elektroniska akter i de regionala
skatteregistren. I dessa akter får finnas både handlingar som upprättats i
elektronisk form och handlingar som scannats in. Detta innebär att fri text kan
tas in i akterna. För att tillgodose skyddet för den enskildes personliga
integritet är åtkomsten till uppgifterna starkt begränsad och det är inte heller
möjligt att söka på uppgifter i handlingarna i registret. Dessa begränsningar
finns inte såvitt gäller det centrala skatteregistret. Enligt regeringens mening
bör därför en möjlighet att införa fri text i det centrala skatteregistret inte
införas. Skattemyndigheterna får i stället på annat sätt tillgodose de behov som
finns av att enkelt kunna ta fram vad markeringen avser.

4.2.9 Uppgifter från Rikspolisstyrelsen m.m.

Regeringens bedömning: Uppgifter om misstanke om brott, domar i brottmål och
uppgifter från skattemyndigheternas diarier rörande anmälningar om misstänkta
brott, företrädaransvar och anmälan avseende auktoriserade eller godkända
revisorer skall inte få registreras i det centrala skatteregistret.

Riksskatteverket har föreslagit att uppgifter om misstanke om brott, domar i
brottmål och uppgifter från skattemyndigheternas diarier rörande anmälningar om
misstänkta brott, företrädaransvar och anmälan avseende auktoriserade eller
godkända revisorer skall få hämtas in och registreras i det centrala
skatteregistret.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har avstyrkt förslaget.
Skälen för regeringens bedömning: Riksskatteverkets föreslag om att även
uppgifter om misstanke om brott, domar i brottmål och uppgifter från
skattemyndigheternas diarier rörande anmälningar om misstänkta brott m.m. skall
få hämtas in och registreras i det centrala skatteregistret har kritiserats av
flertalet remissinstanser. Remissinstanserna har fram-hållit bl.a. att det är
fråga om mycket integritetskänsliga uppgifter som i dag inte är tillgängliga för
vare sig åklagare eller domstolar, trots att de har ett omedelbart behov av
uppgifterna i sitt arbete. Några överväganden rörande det principiellt lämpliga
i att registrera uppgifter om brott och brottsmisstanke i det centrala
skatteregistret har inte redovisats.
Enligt regeringens mening måste de risker från integitetssynpunkt som
registreringen av de aktuella uppgifterna kan medföra noga övervägas innan
ställning kan tas till om uppgifterna skall få registreras i det centrala
skatteregistret. Några sådana överväganden har inte redovisats i promemorian.
Regeringen delar därför remissinstansernas bedömning att det inte går att ta
ställning till Riksskatteverkets förslag i dessa delar. Något förslag i denna
del läggs därför inte fram.

4.3 Terminalåtkomst

4.3.1 Åtkomst till de nya uppgifterna

Regeringens förslag: Samtliga skattemyndigheter skall få ha terminalåtkomst till
de uppgifter som skall hämtas in från Patent- och registreringsverket. I fråga
om övriga uppgifter skall en skattemyndighet endast ha terminalåtkomst till
uppgifterna i den mån de avser en skattskyldig som beskattas i länet.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inte något
att erinra mot förslaget. Företagens uppgiftslämnardelegation,
Industriförbundet, Företagarnas riksförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen
avstyrker förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Frågan om terminalåtkomst till uppgifter i det
centrala skatteregistret regleras i 10 § skatteregisterlagen. Samtliga
skattemyndigheter får ha terminalåtkomst till vissa basuppgifter i det centrala
skatteregistret, s.k. riksåtkomst. Till det stora flertalet uppgifter i
registret får terminalåtkomst emellertid finnas endast i den mån uppgifterna
hänför sig till länet eller rör skattskyldig som beskattas i länet.
När det gäller de uppgifter som föreslås få hämtas in från Patent- och
registreringsverket har samtliga skattemyndigheter behov av att få tillgång till
uppgifterna. Uppgifterna kan inte anses integritetskänsliga och
skattemyndigheterna har redan i dag tillgång till samtliga dessa uppgifter.
Enligt regeringens mening bör därför uppgifterna omfattas av riksåtkomst.
Åtkomsten till övriga uppgifter som föreslås få registreras i skatteregistret
bör däremot i likhet med flertalet av de uppgifter som nu finns i
skatteregistret vara begränsad till skattemyndigheten i det län som har att
handlägga ärendet.

4.3.2 Åtkomst till uppgifter som behövs för revision

Regeringens förslag: Skattemyndigheten skall få möjlighet att vid och inför
revision ha terminalåtkomst till uppgifter om ett företags delägare som är
bosatt i annat län än det där det reviderade företaget beskattas. Regeringen
skall få föreskriva om vilka uppgifter som skall omfattas av terminalåtkomsten.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inte något
att erinra mot förslaget. Företagens uppgiftslämnardelegation,
Industriförbundet, Företagarnas riksförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen
avstyrker förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Skattemyndigheterna får, som nämnts i avsnitt
4.3.1, ha terminalåtkomst till flertalet av de uppgifter som finns i registret
endast i den mån de rör skattskyldiga som beskattas i länet.
Inför revision av ett företag har revisorn behov av att kunna granska även
bolagets delägare, i syfte att undersöka eventuella transaktioner mellan bolaget
och dess delägare. Om delägarna är bosatta i ett annat län än det där bolaget
har sitt säte har revisorn inte terminalåtkomst till samtliga uppgifter om
bolagets delägare. Revisorn måste då kontakta skattemyndigheten i det andra
länet och be personal ta fram uppgifterna om delägaren och skicka över dessa på
papper.
Det är av vikt att skattemyndigheterna har ett informationsstöd som medger en
effektiv kontroll och som gör det möjligt att upptäcka brister i
uppgiftslämnandet med en rimlig arbetsinsats. Genom att utöka terminalåtkomsten
vid revisioner till att omfatta även delägare som är bosatt i annat län än det
där bolaget beskattas kan arbetet med revisioner underlättas. Begränsningen i
åtkomsten kan utnyttjas av näringsidkare som har för avsikt att missbruka
systemet.
Skatteförvaltningens ADB-system har ett behörighetssystem som utnyttjas på så
sätt att man begränsar åtkomsten till uppgifterna i registret till endast de
tjänstemän som har behov av uppgifterna. Regeringen anser att något hinder från
integritetssynpunkt inte kan anses föreligga mot att tillåta revisorer att få
terminalåtkomst även till uppgifter om ett bolags delägare som är bosatt i annat
län. Med hänsyn härtill och det behov av uppgifterna som revisorerna har anser
regeringen att terminalåtkomsten kan utökas när det behövs för revisioner. Vilka
uppgifter som skall omfattas bör överlämnas till regeringen att bestämma. För-
slaget föranleder ändringar i 10 § skatteregisterlagen.

4.4 Gallring

Regeringens förslag: Uppgifter om företagsledare i fåmansföretag samt de
uppgifter som avses hämtas från Patent- och registreringsverket skall gallras
enligt vanliga regler. Övriga uppgifter skall gallras när två år gått efter
utgången av det år då de registrerades.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inte något
att erinra mot förslaget. Datainspektionen, Företagens uppgiftslämnardelegation,
Industriförbundet, Företagarnas riksförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen
avstyrker förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 19 § skatteregisterlagen skall
flertalet av uppgifterna i det centrala skatteregistret som hänför sig till
viss beskattningsperiod gallras när sju år gått från utgången av det kalenderår
under vilket perioden gått ut. Uppgifter om styrelseledamöter, verkställande
direktör, m.m. som skall hämtas in från Patent- och registreringsverket samt
uppgifter om företagsledare i fåmansföretag bör enligt regeringens mening
gallras efter samma tid som gäller för övriga uppgifter i registret, t.ex.
uppgift om delägare i fåmansföretag. Uppgifterna kan enligt regeringens mening
inte anses vara av sådan art att det finns skäl att ha kortare gallringstid.
När det gäller övriga uppgifter som föreslås få registreras i det centrala
skatteregistret finns det enligt regeringens mening skäl att ha en kortare
gallringstid. Riksskatteverket har föreslagit att uppgifter om trafiktillstånd
och biluthyrningstillstånd skall gallras efter sju år. Regeringen anser
emellertid att dessa tillstånd bör behandlas på samma sätt som tillstånd enligt
alkohollagen. Riksskatteverket har i sin framställning anfört att
skattemyndigheterna har behov av att ha tillgång till de uppgifter som gäller
aktuellt år samt de två föregående åren. Uppgifter för tid som inte avser
aktuellt år kan behövas om förhållandena ändras, t.ex. kan nya avstämningar
behöva göras om en arbetsgivare kommer in med en ändrad kontrolluppgift. I
likhet med Riksskatteverket anser regeringen att det inte kan finnas behov av
att ha uppgifterna i registret mer än två år utöver innevarande år. Bestämmelser
om detta bör tas in i 19 § skatteregisterlagen.

22

5 Vissa justeringar i bestämmelserna om
beskattning av sjömän

Regeringens förslag: Bestämmelserna om sjöinkomst förtydligas så att det klart
framgår att med sjöinkomst avses inkomst från anställning ombord på svenskt
handelsfartyg med en bruttodräktighet av minst 100 som huvudsakligen används i
närfart eller fjärrfart samt att skattelättnaderna beräknas med utgångspunkt i
det fartområde där fartyget huvudsakligen används.

Skälen för regeringens förslag: Enligt riksdagens beslut (prop. 1995/96:227,
bet. 1996/97:SkU3, rskr. 1996/97:66) upphör lagen (1958:295) om sjömansskatt att
gälla vid utgången av 1997. Sjömännen kommer därefter att beskattas enligt be-
stämmelser i kommunalskattelagen (1928:370), KL, och lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, SIL.
Enligt nuvarande bestämmelser i sjömansskattelagen erläggs sjömansskatt av
sjöman för inkomst ombord på svenskt handelsfartyg med en bruttodräktighet av
minst 100, som huvudsakligast nyttjas i närfart eller fjärrfart. Sjömansskatt
skall däremot inte erläggas av sjöman ombord på svenskt handelsfartyg som går i
s.k. inre fart, dvs. fart inom landet huvudsakligen i hamnar eller på floder,
kanaler eller insjöar eller inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund.
Sjömansskatt betalas enligt olika tabeller beroende på om inkomsten kommer
från anställning ombord på fartyg som går i närfart eller i fjärrfart. Det
åligger Sjömansskattenämnden att lämna besked om på vilka fartyg de anställda
skall betala sjömansskatt och enligt vilken tabell skatten skall beräknas, dvs.
om sjömansskatten för fartygets ombordanställda skall beräknas för närfart eller
för fjärrfart. Dessa s.k. klassificeringsbeslut skall för varje år tas in i
Riksskatteverkets författningssamling. Till ledning för klassificeringen skall
redare före den 1 oktober varje år lämna uppgift - redaruppgift - om bl.a. den
fart som fartygen är avsedda att användas i.
Ett och samma fartyg kan under ett år gå i både fjärrfart, närfart och inre
fart. För att t.ex. inte olika skattetabeller skall vara tillämpliga på ett och
samma fartyg beroende på i vilken fart det vid viss tidpunkt går i, används vid
klassificeringen av fartyg ett huvudsaklighetskriterium. För att sjömansskatt
över huvud taget skall erläggas för inkomst av anställning ombord på fartyget
skall fartyget huvudsakligast nyttjas i närfart eller fjärrfart. Ett fartyg
skall vidare anses gå i fjärrfart, om det huvudsakligast används i sådan fart.
Används fartyget för inre fart är, som sagts tidigare, sjömansskattelagens
bestämmelser normalt inte tillämpliga.
Enligt de bestämmelser i KL som börjar gälla från och med år 1998 skall
skattskyldig som uppburit sjöinkomst medges sjöinkomstavdrag med 34 000 kr vid
anställning på ett svenskt handelsfartyg som går i närfart och med 35 000 kr, om
fartyget går i fjärrfart (49 § KL). Den som uppburit sjöinkomst skall vidare
medges skattereduktion med 8 000 kr om fartyget går i närfart och med 13 000 kr
om fartyget går i fjärrfart (2 § 4 mom. uppbördslagen [1953:272]). Om sjöinkomst
uppburits under del av ett år skall sjöinkomstavdraget och skattereduktionen
proportioneras och beräknas utifrån det antal dagar av hela året som sjöinkomst
uppburits (en trehundrasextiofemtedel av resp. belopp för varje dag).
Vad som avses med sjöinkomst anges i punkt 1 av anvisningarna till 49 § KL.
Där sägs bl.a. att som sjöinkomst räknas inkomst av lön m.m. till den som anses
som sjöman enligt sjömanslagen (1973:282), om denne är anställd i redarens
tjänst ombord på svenskt handelsfartyg. I anvisningarna till 49 § KL anges
vidare vad som avses med anställning på svenskt handelsfartyg och vad som skall
likställas med sådan anställning (punkt 2) samt vad som menas med inre fart,
närfart och fjärrfart (punkt 3). Bestämmelser om klassificering och om
skyldighet att lämna redaruppgifter finns i punkt 4 av anvisningarna till 49 §
KL. Där sägs också att Riksskatteverket skall lämna besked om bl.a. vilket
fartområde fartyget går i.
I KL och flera andra författningar finns bestämmelser som är tillämpliga på
skattskyldig som uppbär sådan sjöinkomst som avses i punkt 1 av anvisningarna
till 49 § KL eller är sådan arbetstagare som avses i anvisningspunkten, dvs.
ombordanställda på svenskt handelsfartyg. T.ex. gäller bestämmelsen om att
förmån av fri resa till och från fartyg inte skall tas upp till beskattning
sådan arbetstagaren som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 § (punkt 7 av
anvisningarna till 32 § KL). Definitionen av sjöinkomst och av arbetstagare som
uppbär sjöinkomst har således betydelse för tillämpningen av dessa bestämmelser.
Upphävandet av sjömansskattelagen har inneburit att en stor del av
bestämmelserna i den lagen har förts över till KL med sakligt oförändrat
innehåll. En grundtanke har därvid varit att reglerna om klassificering av
fartyg och om fartområden skall ha samma betydelse för tillämpningen av
bestämmelserna om bl.a. sjöinkomst som de har för sjömansskatten enligt
sjömansskattelagens bestämmelser. T.ex. bör som sjöinkomst endast räknas inkomst
av anställning ombord på svenskt handelsfartyg med viss storlek som
huvudsakligen används i närfart eller fjärrfart.
Utformningen av bestämmelserna i KL som träder i kraft vid årskiftet har
uppfattats som otydliga på dessa punkter. Vi föreslår därför ett förtydligande
av punkt 1 av anvisningarna till 49 § KL. Det bör vidare i punkt 4 av
anvisningarna göras ett förtydligande om att ett fartyg som används i både
närfart och fjärrfart skall anses gå i fjärrfart, om det huvudsakligen går i
sådan fart. En justering behöver också göras beträffande skyldigheten att lämna
redaruppgifter.

23

6 Ställande av säkerhet för harmoniserade
punktskatter

Regeringens förslag: Upplagshavare skall ställa säkerhet för betalning av skatt
i samband med tillverkning, bearbetning och lagring. Storleken av säkerheten
skall framgå av lag. Detsamma skall gälla de säkerheter som upplagshavare,
registrerade varumottagare och skatterepresentanter enligt nuvarande
bestämmelser är skyldiga att ställa.

Skälen för regeringens förslag: Enligt bestämmelser i lagen om skatt på energi
(1994:1776), lagen om alkoholskatt (1994:1564) och lagen (1994:1563) om
tobaksskatt skall upplagshavare ställa säkerhet för betalning av skatt i samband
med transport av obeskattade varor. Beskattningsmyndigheten får bestämma att
upplagshavare även skall ställa säkerhet för betalning av skatt i samband med
tillverkning, bearbetning eller lagring samt, vad gäller lagen om skatt på
energi, även återförsäljning eller för- brukning av metan. Dessa bestämmelser
grundar sig på artiklarna 13 och 15 i rådets direktiv 92/12/EEG av den 25
februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav,
flyttning och övervakning av sådana varor (EGT nr L 076, 23.3.1992 s. 1, Celex
392L0012). Av bestämmelser i lagarna om skatt på energi, alkohol och tobak
följer att registrerade varumottagare och skatterepresentant skall ställa
säkerhet för betalning av skatt i enlighet med vad beskattningsmyndigheten
bestämmer. Bestämmelserna grundar sig på artiklarna 16 och 17 i rådets direktiv
92/12/EEG.
Enligt nuvarande bestämmelser är det alltså beskattningsmyndigheten som
bestämmer om upplagshavare skall ställa säkerhet för betalning av skatt i
samband med tillverkning, bearbetning eller lagring. Det finns inga i lag
angivna omständigheter till ledning för beskattningsmyndighetens bedömning.
Enligt uppgift från Riksskatteverket kräver beskattningsmyndigheten att
upplagshavare ställer säkerhet i enlighet med vissa schablonbelopp. Beloppen
anses täcka både transport och lagring av obeskattade varor.
Beskattningsmyndigheten kräver alltså regelmässigt att upplagshavare skall
ställa säkerhet även för lagring av obeskattade varor.
Enligt regeringens mening är det en brist att kraven på säkerhet i samband
med tillverkning m.m. inte utryckligen regleras i lag. För att öka
förutsebarheten bör det därför införas en generell skyldighet för upplagshavare
att ställa säkerhet även i dessa fall. Även hur stort belopp säkerheten skall
uppgå till bör regleras i lag. Av praktiska skäl bör säkerhetens storlek
beräknas enligt en schablonregel. För att undvika att upplagshavare avkrävs en
mer omfattande säkerhet än vad som kan anses nödvändigt i det enskilda fallet
bör beskattningmyndigheten ges möjlighet att sätta ned säkerhetsbelopp som
beräknats enligt schablon.
Några av de instanser som har beretts tillfälle att yttra sig över lag-
förslagen efterlyser en bestämmelse i energiskattelagen som anger att det vid
beräkning av säkerhetsbelopp avseende tillverkning m.m. får bortses från
bränslen som beredskapslagras enligt lagen (1984:1049) om beredsskapslagring av
olja och kol. En bestämmelse av sådan innebörd har tagits in i 4 kap. 4 § tredje
stycket lagen om skatt på energi. Svenska Petroleum Institutet anser att man
även bör bortse från flygbränslen och bränslen som är avsedda för export
eftersom skatt inte skall tas ut i dessa fall.
Syftet med att kräva säkerhet i samband med tillverkning m.m. är att
säkerställa att skatt betalas när bränsle försvunnit från skatteupplag genom
t.ex. stöld och dylikt. Regeringen anser därför inte att det finns skäl att
bortse från flygbränslen eller bränslen avsedda för export vid beräkning av
säkerhetsbelopp avseende tillverkning m.m.
Svenska Fjärrvärmeföreningen anser mot bakgrund av sina medlemmars varierande
behov av att lagra bränslen att det vid sidan om möjligheten att få jämkning bör
införas ett maximibelopp för den säkerhet som skall ställas i samband med
tillverkning m.m. Regeringen anser att en sådan bestämmelse skulle kunna leda
till för låga säkerheter i vissa fall och att syftet med kravet på säkerhet
därför inte skulle uppnås.
Både Vin & Sprit AB och Svenska Bryggareföreningen ifrågasätter om det behövs
krav på säkerhet i samband med tillverkning m.m. De anser nämligen att den
omfattande tillsyn som Alkoholinspektionen och andra myndigheter utövar över
alla med partihandelstillstånd gör att risken för stölder och annat
okontrollerat svinn är förhållandevis liten. Vin & Sprit AB anser vidare att det
föreslagna säkerhetsbeloppet är för högt. Regeringen anser att även om den
kontroll som främst Alkoholinspektionen utövar över alla med
partihandeltillstånd minskar risken för stölder m.m. så säkerställer inte
kontrollen att skatt betalas för varor som försvunnit från skatteupplag genom
stöld eller dylikt. När det gäller frågan om säkerhetens storlek utgör
möjligheten till jämkning en garanti för att upplagshavare inte avkrävs en mer
omfattande säkerhet för tillverkning m.m. än vad som kan anses nödvändigt i det
enskilda fallet.
Svenska Bryggareföreningen har också synpunkter på att registrerade
varumottagare och skatterepresentanter föreslås kunna få sina säkerhetsbelopp
jämkade. Föreningen anser att nämnda aktörers situation kan jämföras med en
upplagshavare som transporterar obeskattade varor. Den säkerhet som
upplagshavare skall ställa för transporter av obeskattade varor omfattas inte av
bestämmelsen om jämkning, vilket enligt föreningen innebär en snedvridning av
konkurrensen.
Registrerade varumottagares och skatterepresentanters hantering av
skattepliktiga varor är i princip begränsad till varor för vilka skattskyldighet
redan inträtt. Regeringen anser därför att risken för skattebortfall i samband
med att nämnda aktörer hanterar skattepliktiga varor är betydligt lägre än
motsvarande risk i samband med transporter av obeskattade varor. Det bör
dessutom nämnas att cirkulationsdirkektivet ger de enskilda medlemsstaterna
större utrymme att själva utforma kraven på säkerhet när det gäller
registrerade varumottagare och skatterepresentanter än vad som är fallet i fråga
om transporter av obeskattade varor. Mot bakgrund av nu angivna förhållanden
anser regeringen att det inte är lämpligt att låta bestämmelsen om jämkning även
omfatta den säkerhet som upplagshavare skall ställa i samband med transporter
av obeskattade varor.
Risken för skattebortfall i samband med att upplagshavare förbrukar eller
återförsäljer metan får bedömas som förhållandevis liten. Någon generell
skyldighet att ställa säkerhet i dessa fall bör därför inte införas. Av samma
skäl kan den möjlighet som i dag finns för beskattningsmyndigheten att kräva att
säkerhet ställs i samband med återförsäljning eller förbrukning av metan slopas.
Som framgått av redogörelsen ovan är upplagshavare skyldiga att ställa
säkerhet i samband med transport av obeskattade varor. Säkerheten skall i
princip omfatta all skatt på samtliga transporter. Det är dock inte möjligt av
praktiska skäl att kräva säkerhet för varje transport av obeskattade varor.
Beskattningsmyndigheten har inte heller krävt att säkerhet skall ställas för
varje enskild transport utan i stället beräknat säkerheten utifrån vissa
schablonbelopp. För att undanröja eventuella oklarheter bör det anges i lag
hur stor säkerhet som upplagshavarna skall ställa för transporterna och hur
denna skall beräknas. I enlighet med vad som tidigare sagts bör storleken av
säkerheten beräknas enligt en schablonregel.
Vin & Sprit AB anser att säkerhetsbeloppet är för högt. Regeringen vill med
anledning därav påpeka att enligt cirkulationsdirektivet skall säkerheten för
transporter av obeskattade varor täcka de risker som är förknippade med sådana
transporter. Mot den bakgrunden kan den föreslagna nivån på säkerheten inte
anses för hög.
För närvarande gäller att registrerade varumottagare och skatterepresentanter
skall ställa säkerhet i enlighet med vad beskattningsmyndigheten bestämmer. Även
i dessa fall bör det framgå av lagen hur stor säkerhet som skall ställas. En
bestämmelse av sådan innebörd bör därför införas. I likhet med de fall som
behandlats tidigare är det av praktiska skäl lämpligt att beräkna storleken av
säkerheten enligt en schablonregel. Grunderna för denna beräkning skall anges i
lag. Beskattningsmyndigheten bör ges möjlighet att sätta ned säkerhetsbelopp som
beräknats för registrerade varumottagare och skatterepresentanter.
Regler om i vilken form säkerhet skall ställas bör framgå av tillämp-
ningsföreskrifter. I förordningarna till lagarna om skatt på alkohol, tobak och
energi har Riksskatteverket bemyndigats att meddela sådana föreskrifter om
ställande av säkerhet.
Förslagen föranleder ändringar i 11, 13, 15 och 35 §§ lagen (1994:1563) om
tobaksskatt, 10, 12, 14 och 35 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt och 4 kap.
4, 6, och 8 §§ samt 12 kap 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. Vidare
införs en ny bestämmelse i respektive lag. Ändringarna föreslås träda i kraft
den 1 juli 1997.

24

7 Omorganisationen av exekutionsväsendet

Den 1 januari 1997 ändrades myndighetsindelningen inom exekutionsväsendet på det
sättet att det i stället för de dittillsvarande 24 kronofogdemyndigheterna, en i
varje län, bildades tio nya myndigheter. För de nya myndigheternas geografiska
verksamhetsområden valdes beteckningen region.
Efter förslag av regeringen i 1997 års budgetproposition (prop. 1996/97:1,
utg. omr. 4) har ordet län i olika böjningsformer bytts ut mot region i
motsvarande böjningsform i de lagar där det även krävts andra ändringar med
anledning av omorganisationen. I budgetpropositionen påpekade regeringen att
sådant utbyte av ord behövde göras i ytterligare ett antal lagar, men gjorde
bedömningen att detta kunde anstå något. Regeringen lägger nu fram förslag till
återstående ändringar av detta slag. Förslagen gäller lagen (1845:50 s. 1) om
handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva, växellagen
(1932:130), checklagen (1932:131), lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittnings-
rätt, aktiebolagslagen (1975:1385), lagen (1981:131) om kallelse på okända
borgenärer, skatteregisterlagen (1980:343), lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar, lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden, lagen
(1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning, bostadsrättslagen
(1991:614) och skuldsaneringslagen (1994:334).

8 Ekonomiska konsekvenser

Enligt regeringens mening torde förslagen om ändringar i skatteregisterlagen
komma att innebära att befintliga resurser för skattekontroll kan utnyttjas
effektivare. Förslagen medför däremot inte några beaktansvärda kostnader. De
kostnader som eventuellt kan uppkomma för registrering och inhämtande av
uppgifter får bestridas inom befintliga anslag.
Föreslagna ändringar i lagarna om skatt på alkohol, tobak och energi samt i
lagen om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från
land som är medlem i Europeiska unionen förväntas leda till endast en marginell
ökning av arbetsbelastningen för de allmänna förvaltningsdomstolarna.
Övriga förslag innebär inte några ökade kostnader.

25

9 Författningskommentar

9.1 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)

7 §
I punkt 1 har införts bestämmelser om att uppgifter om företagsledare i
fåmansföretag skall få tas in i skatteregistret. Det är i första hand den
uppgift som den enskilde själv lämnar i deklarationer eller i en anmälan om
registrering för t.ex. mervärdesskatt som registreras. Även uppgift om
företagsledare som inte är bosatta i landet får registreras om uppgift om denne
har lämnats.
I punkt 19 har tagits in en bestämmelse om att trafiktillstånd och
biluthyrningstillstånd skall få registreras i skatteregistret (se avsnitt
4.2.2).
I fyra nya punkter, 25-28, har tagits in bestämmelser om vilka uppgifter från
Patent- och registrerigsverket (PRV), Alkohol-inspektionen, länsarbetsnämnderna
och Generaltullstyrelsen som skall få tas in i registret.
Uppgifterna i punkt 25 skall hämtas från PRV. I fråga om styrelseledamöter,
verkställande direktör, revisor och firmatecknare får de identi-
fikationsuppgifter registreras som behövs. Även tidpunkten för när en ändring av
uppdraget ägt rum får registreras. En person som inte är bosatt här i landet kan
vara t.ex. styrelseledamot i ett bolag. Även dessa personer skall få registeras
med stöd av denna bestämmelse. Saknar personen i fråga personnummer får i
stället ett särskilt registreringsnummer registreras. Motiven till bestämmelsen
finns i avsnitt 4.2.3.
Enligt alkohollagen (1994:1738) kan Alkoholinspektionen utfärda
tillverkningstillstånd, partihandelstillstånd och inköpstillstånd. Kommunerna
utfärdar tillstånd till servering av spritdrycker, vin och starköl.
Alkoholinspektionen registrerar dessa tillstånd. I punkt 26 har tagits in en
bestämmelse som innebär att dessa tillstånd skall få registreras i
skatteregistret. Även uppgift om omsättning som restauranger lämnar i de s.k.
restaurangrapporterna skall få registreras (se avsnitt 4.2.4).
Punkt 27 omfattar uppgifter som hämtas från länsarbetsnämnderna (se avsnitt
4.2.5). De uppgifter som avses är olika stöd och bidrag som utbetalas till
arbetsgivare som anställer arbetslösa, t.ex. rekryteringsstöd, vikariatstöd och
lönebidrag. Även uppgifter om starta-eget-bidrag som en enskild fått skall få
registreras. Stöd som utgår till arbetsgivare kan variera. Om nya stödformer
införs kan det finnas skäl för att även dessa uppgifter skall få registreras. I
paragrafen regleras därför inte vilka stöd och bidrag som skall få registreras.
Innehållet begränsas i stället genom att länsarbetsnämnderna endast får lämna ut
vissa uppgifter.
I punkt 28 har tagits in bestämmelser om vilka uppgifter från tullde-
klarationer som skall få registreras. Vid import från länder utanför EU
fastställer tullmyndigheterna tull m.m. samt debiterar mervärdesskatt.

10 §
Ändringen i andra stycket innebär att samtliga skattemyndigheter får ha
terminalåtkomst till de uppgifter från PRV som enligt 7 § punkt 25 skall tas in
i registret. Vidare skall revisorer inför och vid revision kunna få
terminalåtkomst till uppgifter om skattskyldiga i andra län. Detta för att
revisorer vid revision av ett företag även skall kunna få tillgång via terminal
till uppgifter om delägare som beskattas i annat län än företaget. Begränsningen
i terminalåtkomsten försvårar i annat fall utredningen. Det bör ankomma på
regeringen att närmare föreskriva om vilka uppgifter som en revisor skall få
tillgång till.
Ändringen i fjärde stycket är föranledda av införandet av en ny myn-
dighetsindelning inom exekutionsväsendet (se avsnitt 7).

19 §
I ett nytt tredje stycke har tagits in bestämmelser om när de uppgifter som
hämtats in från Vägverket, Alkoholinspektionen, länsarbetsnämnderna och
Generaltullstyrelsen skall gallras. Uppgifter från PRV gallras enligt nuvarande
regler. Något skäl för att ha kortare gallringstid för dessa uppgifter finns
inte (se avsnitt 4.4).

9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1344) om
ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

7 §
I fråga om ändringarna i punkt 1 och 19 samt punkterna 25-28 se kommentaren
under avsnitt 9.1.
Enligt lagen (1991:1047) om sjuklön kan en arbetsgivare hos försäkringskassan
försäkra sig mot kostnader för sjuklön till anställda, s.k. företagarförsäkring.
Bestämmelser om att uppgifter avseende företagarförsäkring skall få registreras
i skatteregistret har tagits in i en ny punkt 29. I denna punkt har även tagits
in en bestämmelse om att uppgift om sjukpenninggrundande inkomst får registreras
(se avsnitt 4.2.7). Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

19 §
Se kommentaren till 19 § under avsnitt 9.1.

9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:459) om
arbetsförmedlingsregister

17 §
I paragrafen har tagits in en bestämmelse om att regeringen får föreskriva att
uppgifter om arbetsmarknadspolitiska åtgärder får lämnas ut till
Riksskatteverket och skattemyndigheterna på medium för automatisk
databehandling. Uppgifterna får användas för beskattningsändamål. De uppgifter
som avses är beslut om rekryterings-, vikariat- och utbildningsstöd samt
lönebidrag. Vidare avses uppgift om starta-eget-bidrag få lämnas ut. Även
utbetalade belopp och datum då beloppet utbetaldes skall få lämnas ut. Såväl
ändamålet för utlämnandet som vilka uppgifter som skall lämnas ut skall regleras
i förordning.

9.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1331) om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Anvisningar

till 49 §

punkt 1
Den föreslagna ändringen innebär ett förtydligande av vad som skall anses som
sjöinkomst. Ändringen har kommenterats i avsnitt 5.

punkt 4
Den föreslagna ändringen innebär ett förtydligande av att skyldigheten att lämna
redaruppgifter gäller för fartyg på vilka sjöinkomst uppbärs.

9.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt

11 §
Ändringen i första stycket innebär att det anges i lag hur stor säkerhet som
upplagshavarna skall ställa för transporter och hur säkerheten skall beräknas.
I andra stycket införs dessutom en generell skyldighet för upplagshavare att
ställa säkerhet för betalning av skatten i samband med tillverkning, bearbetning
eller lagring.
Frågor om godkännande av upplagshavare prövas av beskattningsmyndigheten på
särskild ansökan. För att bli godkänd som upplagshavare krävs att sökanden med
hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är
lämplig som upplagshavare. I 12 § lagen om tobaksskatt föreskrivs att ett
godkännande av upplagshavare får återkallas om förutsättningarna för godkännande
inte längre finns. Ett godkännande får också återkallas om ställd säkerhet inte
längre är godtagbar.
I lagrådsremissen uttalade regeringen att frågan om en säkerhet är godtagbar
bör prövas i samband med att beskattningsmyndigheten prövar en ansökan om god-
kännande av upplagshavare. Beskattningsmyndigheten skall alltså inte behöva
fatta något särskilt beslut om säkerhet. Eftersom en säkerhet som inte är
godtagbar utgör grund för återkallelse av godkännande som upplagshavare skall
självfallet inte ansökningar som är bristfälliga härvidlag bifallas. Det innebär
att om beskattningsmyndigheten vid prövningen av en ansökan om godkännande av
upplagshavare bedömer att säkerheten inte är godtagbar bör myndigheten avslå
ansökan eller i vart fall inte bifalla ansökan förrän en godtagbar säkerhet
ställts.
Lagrådet har yttrat att den ovan beskrivna ordningen i och för sig förefaller
praktisk i många fall men har samtidigt påpekat att det varken av förevarande
paragraf eller av 9 §, som behandlar förutsättningarna för godkännande av
upplagshavare, kan utläsas någon skyldighet för den som ansöker om godkännande
som upplagshavare att redan i det ärendet ställa säkerhet. Med hänsyn till detta
anser Lagrådet att det inte synes finnas någon grund för beskattningsmyndigheten
att i alla lägen göra det till en förutsättning för beslut om godkännande att
säkerhet dessförinnan har ställts.
Regeringen instämmer i vad Lagrådet yttrat. Det föreligger således inte något
generellt krav på ställande av säkerhet vid godkännande av upplagshavare. I
vilka lägen beskattningsmyndigheten bör kräva att säkerhet ställts får bedömas
med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.
När det gäller redan godkända upplagshavare kommer det däremot att bli
nödvändigt för beskattningsmyndigheten att fatta särskilda beslut om säkerhet.
Om dessa upplagshavare inte kan prestera en godtagbar säkerhet bör
beskattningsmyndigheten väcka frågan om återkallelse av godkännande som
upplagshavare.

13 §
Ändringen innebär att det införs en skyldighet för registrerade varumottagare
att ställa säkerhet för betalning av skatten på varor som de tar emot. Denna
skyldighet preciseras i paragrafen genom att det anges hur stor säkerhet som
skall ställas och hur denna skall beräknas.
Beskattningsmyndigheten prövar ansökningar om registrering som varumottagare.
De bestämmelser som gäller vid återkallelse av godkännanden som upplagshavare
skall även tillämpas på registrerade varumottagare.
Vad som sägs i kommentaren till 11 § om hur frågor om säkerhet bör hanteras av
beskattningsmyndigheten är även relevant när det gäller registrerade
varumottagare.

15 §
Ändringen innebär att det införs en skyldighet för skatterepresentanter att
ställa säkerhet för betalning av skatten på varor för vilka de är skattskyldiga.
Denna skyldighet preciseras i paragrafen genom att det anges hur stor säkerhet
som skall ställas och hur denna skall beräknas.
En skatterepresentant skall godkännas av beskattningsmyndigheten. De
bestämmelser som gäller vid återkallelse av godkännanden som upplagshavare skall
även tillämpas på skatterepresentanter.
Vad som sägs i kommentaren till 11 § om hur frågor om säkerhet bör hanteras av
beskattningsmyndigheten är även relevant när det gäller skatterepresentanter.

15 a §
I paragrafen regleras möjligheten att jämka säkerhetsbelopp. Med andra särskilda
omständigheter förstås vad gäller upplagshavare bl.a. förhållandena vid
skatteupplaget. Om t.ex. risken för stöld eller svinn bedöms som liten kan det
utgöra skäl för att jämka säkerhetsbeloppet. Jämkning bör även kunna komma i
fråga för upplagshavare som nästan enbart säljer varor som skall användas för
skattefria ändamål.
Syftet med att kräva säkerhet för betalning av skatt i samband med
tillverkning m.m. är att säkerställa att skatt kan betalas för varor som
försvunnit från skatteupplaget genom stöld eller dylikt. Upplagshavare med goda
ekonomiska förhållanden bör därför kunna få säkerhetsbeloppet jämkat.
Bedömningen av en upplagshavares ekonomiska förhållanden bör koncentreras på om
upplagshavarens ekonomiska situation är sådan att det regelmässigt finns utrymme
för att betala skatt till följd av stölder m.m. Därvid bör man utgå ifrån vad
som är normalt för respektive bransch vad gäller stölder och dylikt.

35 §
Eftersom det införs en bestämmelse om jämkning av säkerhetsbelopp ändras punkt 3
så att lydelsen även täcker sådana beslut. Dessutom ändras punkt 4 på så sätt
att även beslut om återbetalning enligt 31 a § skall överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.

9.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt

10 §
Se kommentaren till 11 § tobaksskattelagen.

12 §
Se kommentaren till 13 § tobaksskattelagen.

14 §
Se kommentaren till 15 § tobaksskattelagen

14 a §
Se kommentaren till 15 a § tobaksskattelagen.

35 §
Se kommentaren till 35 § tobaksskattelagen.

9.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi

4 kap. 4 §
För att samla samtliga bestämmelser om jämkning av säkerhetsbelopp i en paragraf
flyttas sista stycket till den nya paragrafen 4 kap. 8 a §. I övrigt se
kommentaren till 11 § tobaksskattelagen.

4 kap. 6 §
Se kommentaren till 13 § tobakskattelagen.

4 kap. 8 §
Se kommentaren till 15 § tobaksskattelagen.

4 kap 8 a §
Se kommentaren till 4 kap 4 § och 15 a § tobaksskattelagen.

12 kap 1 §
Eftersom det införs en bestämmelse om jämkning av säkerhetsbelopp ändras punkt 5
så att lydelsen även täcker sådana beslut. Paragrafen föreslås även ändrad i
prop. 1996/97:29.

9.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1565) om
beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och och
tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen

8 §
I paragrafen görs en teknisk justering av innebörd att även Tullverkets beslut
om särskild avgift skall fattas för beskattningsmyndighetens räkning.

10 §
Ett nytt andra stycke införs för att klargöra att beskattningsmyndigheten skall
vara enskildas motpart i allmän förvaltningsdomstol.

9.9 Förslagen till lagändringar under avsnitt 2.9-2.19

Ändringarna är föranledda av införandet av en ny myndighetsindelning inom
exekutionsväsendet (se avsnitt 7).

26

Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över Riksskatteverkets
promemoria Förslag till ändringar i skatteregisterlagen (1980:343)

Efter remiss har yttranden över Riksskatteverkets förslag avgivits av Riksdagens
ombudsmän (JO), Justitiekanslern, Kammarrätten i Göteborg Malmö tingsrätt,
Länsrätten i Stockholms län, Datainspektionen, Riksåklagaren,
Rikspolisstyrelsen, Generaltullstyrelsen, Patent- och registre-
ringsverket,Vägverket, Riksförsäkringsverket, Statskontoret, Alkoholin-
spektionen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD),
Industriförbundet, Revisorsnämnden, Företagarna och Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF).
Riksåklagaren har bifogat yttranden som han hämtat in från Åklagar-
myndigheterna i Malmö och Sundsvall och Statsåklagaren för speciella mål.
Föreningen auktoriserade revisorer har avstått från att yttra sig.

74

Lagrådsremissens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)

Härigenom föreskrivs att 7, 10 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343)1 skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §2
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6
§§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
-------------------------------------------------------
1. Sådana uppgifter om 1. Sådana uppgifter om
ägarförhållandena i ägarförhållandena i
fåmansföretag, företag som fåmansföretag, företag som
enligt 3 § 12 a mom. tredje enligt 3 § 12 a mom. tredje
stycket lagen (1947:576) om stycket lagen (1947:576)
statlig inkomstskatt skall om statlig inkomstskatt
behandlas som fåmansföretag, skall behandlas som
fåmansägt handelsbolag och fåmansföretag, fåmansägt
dotterföretag som avses i 2 handelsbolag och
kap. 16 § lagen (1990:325) dotterföretag som avses i 2
om självdeklaration och kap. 16 § lagen (1990:325)
kontrolluppgifter. om självdeklaration och
kontrolluppgifter samt
uppgift om företagsledare i
dessa företag.

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap. 4 § mervär-
desskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen (1953:272), 27 a § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 19 b § lagen
(1958:295) om sjömansskatt. För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskatt-
ningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt
eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida
bokföringsskyldighet har fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav
av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om åter-kallelse av
skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för beslutet, uppgifter
som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt uppbördslagen, lagen om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter,
mervärdesskattelagen och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och
återbetalning av sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift om beslut
om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, dock ej skälen
för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger
för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.7.
Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall
lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kon-trolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och uppgift
om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde-myndighet,
uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts
betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk
person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs
samt uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse samt
namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration
och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild
uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxeringsvärde,
omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för
fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har
flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastig-
hetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för
planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxerings-lagen, 17
kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a mom. uppbördslagen, 27 a § lagen om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 19 b § lagen om sjömansskatt.
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare
samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot
skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och
typ.
16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige
uppburit inkomst som beskattas enligt lagen om sjömansskatt.
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av
relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under
beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.
-------------------------------------------------------
19. Uppgift från centrala 19. Uppgift från centrala
bilregistret om innehav av bilregistret om innehav av
fordon samt om fordonets fordon samt om fordonets
registreringsnummer, märke, registreringsnummer, märke,
typ och årsmodell. typ och årsmodell samt
tillstånd enligt
yrkestrafiklagen
(1988:263) och lagen
(1979:561) om
biluthyrning.

20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt
7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapital-investeringar,
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av
skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om sådan
skattereduktion, uppgifter för bestämmande av skattereduktion enligt lagen
(1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001
års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16
§ sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt
respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för
koncernmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets storlek,
belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbeloppet samt, om
ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag,
föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 § mervärdes-
skattelagen.
-------------------------------------------------------
25. Uppgifter från
aktiebolags-registret om
personnummer för
styrelseledamöter,
verkställande direktör,
firmatecknare och revisor
samt uppgift om när
uppdraget ändrats, uppgift
om att styrelsen inte är
fulltalig eller att
årsredovisning inte har
lämnats i tid, uppgift om
företagsrekonstruktion och
fusion samt uppgifter från
handels- och
föreningsregistret om
firmatecknare, revisor och
företagsrekonstruktion.
26. Uppgifter från
Alkoholinspektionen om
tillstånd enligt al-
kohollagen (1994:1738) och
om omsättning enligt
restaurangrapport.
27. Uppgifter från
länsarbets-nämnder om beslut
om arbets-
marknadspolitiska åtgärder
samt utbetalda belopp och
datum för utbetalningen.
28. Uppgifter från
Generaltull-styrelsen om
debiterad mervärdes-skatt
vid import, exportvärden,
antal import- och
exporttillfällen samt de
tidsperioder som uppgif-
terna avser.

10 §3
Terminalåtkomst till uppgifter i det centrala skatteregistret får finnas en-
dast för de ändamål som anges i 1 § och i den utsträckning i övrigt som anges i
andra - femte styckena.
-------------------------------------------------------
Skattemyndigheten i länet Skattemyndigheten i länet
får ha terminalåtkomst till får ha terminalåtkomst till
uppgifter som avses i 5 och uppgifter som avses i 5
6 §§, 7 § 1-6, 7, dock endastoch 6 §§, 7 § 1-6, 7, dock
i fråga om uppgifter som endast i fråga om uppgifter
skall lämnas enligt 2 kap. som skall lämnas enligt 2
19 § lagen (1990:325) om kap. 19 § lagen (1990:325)
självdeklaration och om självdeklaration och
kontrolluppgifter, 8, 9, kontrolluppgifter, 8, 9,
13-15, 17 och 22 samt de 13-15, 17, 22 och 25 samt
uppgifter därutöver som behövsde uppgifter därutöver som
för utfärdande av skattsedel behövs för utfärdande av
och dubblettskattsedel. skattsedel och
Skattemyndigheten får ha dubblettskattsedel.
termi-nalåtkomst också till Skattemyndigheten får ha
övriga uppgifter som avses i termi-nalåtkomst också till
7 § om de, för pågående ellerövriga uppgifter som avses
annat beskattningsår, hänför i 7 § om de, för pågående
sig till länet eller avser eller annat beskattningsår,
skattskyldig som beskattas hänför sig till länet eller
i länet. avser skattskyldig som
beskattas i länet. Vidare
får skattemyndigheten ha
terminalåtkomst till
uppgifter som behövs inför
och vid revision i den
utsträckning regeringen
föreskriver.
Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 - 7 §§.
Kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till uppgifter enligt 5 och 6 §§
samt 7 § 1, 3 och 4. Kronofogdemyndighet i det län där ett mål är registrerat
för exekutiva åtgärder får vidare ha sådan terminalåtkomst i fråga om uppgifter
enligt 7 § 7, 8, 12 och 13. Terminalåtkomsten får avse den som är registrerad
som gäldenär hos kronofogdemyndighet eller make till gäldenären eller annan som
sambeskattas med gäldenären. I fråga om uppgifter enligt 7 § 1 får
terminalåtkomsten avse också den som är delägare i fåmansföretag där någon som
avses i tredje meningen är delägare.
Av rådets förordning (EEG) nr 218/92 framgår att behörig myndighet i ett annat
EU-land får ha terminalåtkomst till uppgifter rörande mervärdesskatt.

19 §4
-------------------------------------------------------
Om inte annat sägs i andra Om inte annat sägs i
eller tredje stycket skall andra - fjärde styckena
sådana uppgifter i det skall sådana uppgifter i
centrala skatteregistret det centrala
som hänför sig till viss skatteregistret som hänför
beskattningsperiod gallras sig till viss beskatt-
när sju år gått från utgången avningsperiod gallras sju år
det kalenderår under vilket efter utgången av det
perioden gick ut. kalenderår under vilket
perioden gick ut.

Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §, 7 § 3,
med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på preliminär
F-skatt och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsavdrag enligt lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får bevaras även efter
utgången av den tid som anges i första stycket. Detsamma gäller uppgifter om
1. personnummer för make och, om samtaxering sker med annan person,
personnummer för denne,
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart på
kontrolluppgift om inkomst av kapital,
4. antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit
inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt,
5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsavdrag och
redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt.
-------------------------------------------------------
Uppgift om tillstånd
enligt yr-kestrafiklagen
(1988:263) och lagen
(1979:561) om biluthyrning
samt uppgifter som avses i
7 § 26-28 skall gallras två
år efter utgången av det år då
uppgifterna registrerades.
Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det år
under vilket revisionen avslutades.
-------------------------------------------------------
Regeringen får meddela Regeringen får meddela
föreskrifter om förlängd föreskrifter om förlängd
bevaringstid för uppgifter bevaringstid för uppgifter
som avses i första eller som avses i första eller
tredje stycket. fjärde stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

1 Lagen omtryckt 1983:143.
2 Senaste lydelse 1996:1235.
3Senaste lydelse 1995:1367.
4 Senaste lydelse 1994:1905.

75

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1344) om
ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 7 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343)1 i
paragrafernas lydelse enligt lagen (1996:1344) om ändring i nämnda lag skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6
§§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
-------------------------------------------------------
1. Sådana uppgifter om 1. Sådana uppgifter om
ägarförhållandena i ägarförhållandena i
fåmansföretag, företag som fåmansföretag, företag som
enligt 3 § 12 a mom. tredje enligt 3 § 12 a mom. tredje
stycket lagen (1947:576) om stycket lagen (1947:576)
statlig inkomstskatt skall om statlig inkomstskatt
behandlas som fåmansföretag, skall behandlas som
fåmansägt handelsbolag och fåmansföretag, fåmansägt
dotterföretag som avses i 2 handelsbolag och
kap. 16 § lagen (1990:325) dotterföretag som avses i 2
om självdeklaration och kap. 16 § lagen (1990:325)
kontrolluppgifter. om självdeklaration och
kontrolluppgifter samt
uppgift om företagsledare i
dessa företag.

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap. 4 § mervär-
desskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen (1953:272) eller 27 a §
lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. För varje sådan
åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om
beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av
åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav
av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om åter-kallelse av
skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för beslutet, uppgifter
som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt uppbördslagen, lagen om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter,
mervärdesskattelagen och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och
återbetalning av sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift om beslut
om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, dock ej skälen
för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger
för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.7.
Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall
lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kon-trolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och uppgift
om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde-myndighet,
uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts
betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk
person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs
samt uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse samt
namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration
och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild
uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxeringsvärde,
omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för
fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har
flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastig-
hetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för
planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxerings-lagen, 17
kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a mom. uppbördslagen eller 27 a § lagen om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare
samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot
skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och
typ.
16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst
enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370).
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av
relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under
beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.
-------------------------------------------------------
19. Uppgift från centrala
bilregistret om innehav av
fordon samt om fordonets
registrerings-nummer, märke,
typ och årsmodell.

-------------------------------------------------------
19. Uppgift från centrala
bilregistret om innehav av
fordon samt om fordonets
registreringsnummer, märke,
typ och årsmodell samt
tillstånd enligt
yrkestrafiklagen (1988:263)
och lagen (1979:561) om
biluthyrning.

20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt
7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapital-investeringar,
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av
skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om sådan
skattereduktion, uppgifter för bestämmande av skattereduktion enligt lagen
(1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001
års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16
§ sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt
respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för
koncernmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets storlek,
belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbeloppet samt, om
ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag,
föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 § mervärdes-
skattelagen.
-------------------------------------------------------
25. Uppgifter från
aktiebolags-registret om
personnummer för
styrelseledamöter,
verkställande direktör,
firmatecknare och revisor
samt uppgift om när
uppdraget ändrats, uppgift
om att styrelsen inte är
fulltalig eller att
årsredovisning inte har
lämnats i tid, uppgift om
företag-rekonstruktion och
fusion samt uppgifter från
handels- och
föreningsregistret om
firma-tecknare, revisor
och företagsrekonstruktion.

-------------------------------------------------------
26. Uppgifter från
Alkoholinspektionen om
tillstånd enligt al-
kohollagen (1994:1738) och
om omsättning enligt
restaurangrapport.
27. Uppgifter från
länsarbets-nämnder om beslut
om arbets-
marknadspolitiska åtgärder
samt utbetalt belopp och
datum för utbetalningen.
28. Uppgifter från
Generaltull-styrelsen om
debiterad mervärdes-skatt
vid import, exportvärden,
antal import- och
exporttillfällen samt de
tidsperioder som uppgif-
terna avser.
29. Uppgifter från
Riksförsäk-ringsverket om
företagarförsäkring, beräknad
lönesumma, datum då
försäkringen börjat gälla, da-
tum för förändring av
lönesumma,
sjukpenninggrundande
inkomst av annat
förvärvsarbete och datum för
anmälan av inkomsten.
19 §
-------------------------------------------------------
Om inte annat sägs i andra Om inte annat sägs i andra
eller tredje stycket skall - fjärde styckena skall
sådana uppgifter i det sådana uppgifter i det
centrala skatteregistret centrala skatteregistret
som hänför sig till viss som hänför sig till viss
beskattningsperiod gallras beskattningsperiod gallras
när sju år gått från utgången avsju år efter utgången av det
det kalenderår under vilket kalenderår under vilket
perioden gick ut. perioden gick ut.

Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §, 7 § 3,
med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på preliminär
F-skatt och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsavdrag enligt lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får bevaras även efter
utgången av den tid som anges i första stycket. Detsamma gäller uppgifter om
1. personnummer för make och, om samtaxering sker med annan person,
personnummer för denne,
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart på
kontrolluppgift om inkomst av kapital,
4. antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt punkt 1
av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370).
5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsavdrag och
redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt.
-------------------------------------------------------
Uppgift om tillstånd
enligt yr-kestrafiklagen
(1988:263) och lagen
(1979:561) om biluthyrning
samt uppgifter som avses i
7 § 26-29 skall gallras två
år efter utgången av det år då
uppgifterna registrerades.

Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det år
under vilket revisionen avslutades.
-------------------------------------------------------
Regeringen får meddela Regeringen får meddela
föreskrifter om förlängd föreskrifter om förlängd
bevaringstid för uppgifter bevaringstid för uppgifter
som avses i första eller som avses i första eller
tredje stycket. fjärde stycket.

1 Lagen omtryckt 1983:143.

76

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om
arbetsförmedlingsregister

Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §
Uppgifter i ett arbetsförmedlingsregister får lämnas ut på medium för
automatisk databehandling till en annan offentlig arbetsförmedling eller ett
annat arbetsmarknadsinstitut, om den registrerade anmäls som arbetssökanden vid
den förmedlingen eller skrivs in vid det institutet. Uppgifter får även i andra
fall lämnas ut till en annan förmedling eller ett annat institut med den
registrerades samtycke.
Uppgifter som avses i 5 och 9 - 11 §§ får dessutom, för de ändamål som anges i
2 § 3 och 4, lämnas ut till det centrala kansliet vid den länsarbetsnämnd inom
vars ansvarsområde registret förs. Sådana uppgifter får även lämnas till
Arbetsmarknadsstyrelsen för det ändamål som anges i 3 §.
-------------------------------------------------------
I den utsträckning I den utsträckning
regeringen föreskriver får regeringen föreskriver får
uppgifter som avses i 5 och uppgifter som avses i 5
11 §§ lämnas ut på medium föroch 11 §§ lämnas ut på medium
automatisk databehandling för automatisk databehand-
även till Riksförsäkringsver-ling även till
ket, de allmänna Riksförsäkringsverket, de
försäkringskassorna och allmänna försäkringskassorna
Centrala studiestödsnämnden. och Centrala studiestöds-
nämnden. Regeringen får också
föreskriva att uppgifter
som avses i 5 § 14 och 15
och 9 § får lämnas ut till
Riksskatteverket eller
skattemyndigheterna på
medium för automatisk
databehandling.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

77

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1331) om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 1 och 4 av anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen (1928:370) i deras lydelse enligt lagen (1996:1331) om
ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningarna
till 49 §
-------------------------------------------------------
1. Som sjöinkomst räknas 1. Som sjöinkomst räknas
inkomst av lön, naturaförmånerinkomst av lön, naturaförmå-
eller annan ersättning till ner eller annan ersättning
sådan arbetstagare som till sådan arbetstagare som
enligt sjömanslagen enligt sjömanslagen
(1973:282) anses som sjöman, (1973:282) anses som
om denne är anställd i sjöman, om denne är anställd
redarens tjänst ombord på i redarens tjänst ombord på
svenskt handelsfartyg. Med svenskt handelsfartyg med
anställning hos redare lik- en bruttodräktighet av
ställs anställning hos annan minst 100, vilket huvud-
arbetsgivare som redaren sakligen används i närfart
antagit som entreprenör. eller fjärrfart. Med an-
Till sjöinkomst räknas inte ställning hos redare lik-
bara vad sjömannen uppbär frånställs anställning hos annan
redaren utan även dricks- arbetsgivare som redaren
pengar och dylikt. Vidare antagit som entreprenör.
räknas till sjöinkomst Till sjöinkomst räknas inte
inkomster som enligt det bara vad sjömannen uppbär
föregående uppbärs av från redaren utan även
drickspengar och dylikt.
Vidare räknas till sjö-
inkomst inkomster som
enligt det föregående uppbärs
a) den som för redarens av
räkning tjänstgör som
kontrollant under fartygs a) den som för redarens
byggande eller biträder vid räkning tjänstgör som
fartygs utrustning för att kontrollant under fartygs
senare tillträda befattning byggande eller biträder vid
på fartyget, och fartygs utrustning för att
senare tillträda befattning
b) den som före leveransen på fartyget, och
av ett fartyg, som är under
byggnad, och innan tjänst- b) den som före
göring ombord påbörjats leveransen av ett fartyg,
inställer sig på fartyget försom är under byggnad, och
att lära känna det och dess innan tjänstgöring ombord
tekniska utrustning m.m. påbörjats inställer sig på
fartyget för att lära känna
det och dess tekniska
utrustning m.m.

Har sjöman anställts för att tillträda befattning på ett visst fartyg, skall
lön eller annan ersättning som utgår under en kortare väntetid anses utgöra
inkomst ombord på fartyget. Har sjöman mönstrat av från tjänst ombord på ett
visst fartyg för att tillträda tjänst ombord på ett annat fartyg som tillhör
samma redare, skall ersättning som utgår under en kortare väntetid anses som
utbetald i tjänsten ombord på det förra fartyget.

-------------------------------------------------------
4. Riksskatteverket skall 4. Riksskatteverket
årligen lämna besked skall årligen lämna besked
beträffande de fartyg ombord beträffande de fartyg
på vilka de anställda skall fåombord på vilka de anställda
sjöinkomstavdrag enligt 49 § skall få sjöinkomstavdrag
och skattereduktion enligt enligt 49 § och
2 § 4 mom. andra - fjärde skattereduktion enligt 2 §
styckena uppbördslagen 4 mom. andra - fjärde
(1953:272) samt beträffande styckena uppbördslagen
vilket fartområde som (1953:272) samt beträffande
fartyget går i. Riks- vilket fartområde som
skatteverkets beslut får fartyget går i
inte överklagas. (klassificering). Därvid
skall ett fartyg anses gå i
fjärrfart, om det
En redare skall före den 1 huvudsakligen går i sådan
oktober varje år till fart. Riksskatteverkets
Riksskatteverket lämna beslut får inte överklagas.
uppgift för nästkommande år omEn redare skall före den 1
svenska handelsfartyg med oktober varje år till
en bruttodräktighet om minst Riksskatteverket lämna
100 rörande uppgift för nästkommande år
om sådana svenska
handelsfartyg som avses i
punkt 1 anvisningarna rö-
rande

1) storleken av fartyg som redaren skall använda i sin näringsverksamhet,
2) den fart som fartygen är avsedda att användas i, och
3) entreprenör som redaren anlitar för sin verksamhet ombord samt
4) övriga förhållanden som kan vara av betydelse för Riksskatteverket vid
handläggning av ärenden om klassificering.
Inträffar ändring i förhållande om vilken uppgift lämnats, är redaren skyldig
att snarast anmäla detta till Riksskatteverket.

78

5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1563) om tobaksskatt
dels att 11, 13, 15 och 35 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas en ny paragraf, 15 a §, samt närmast före 15 a § en
ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §1
-------------------------------------------------------
Upplagshavare i Sverige Upplagshavare i Sverige
som säljer obeskattade varor som säljer obeskattade
till annan svensk varor till annan svensk
upplagshavare eller till nä- upplagshavare eller till
ringsidkare i ett annat EG- näringsidkare i ett annat
land skall hos EG-land skall hos
beskattningsmyndigheten beskattningsmyndigheten
ställa säkerhet för betalningställa säkerhet för betalning
av den skatt som kan påföras av den skatt som kan påföras
honom i Sverige eller annat honom i Sverige eller
EG-land, innan leveransen annat EG-land, innan
av de skattepliktiga leveransen av de
varorna påbörjas. skattepliktiga varorna
påbörjas. Säkerheten skall
uppgå till ett belopp som
motsvarar den skatt som i
medeltal belöper på de
obeskattade varor som
Beskattningsmyndigheten upplagshavaren
får bestämma att transporterar under ett
upplagshavaren skall ställa dygn.
säkerhet för betalning av Upplagshavare skall även
skatten i samband med ställa säkerhet för betalning
tillverkning, bearbetning av skatten i samband med
eller lagring av tillverkning, bearbetning
skattepliktiga varor. eller lagring av
skattepliktiga varor.
Säkerheten skall uppgå till
ett belopp som motsvarar
tio procent av skatten på
de varor som
upplagshavaren i medeltal
förvarar i skatteupplaget
under ett beskattningsår.

13 §
Den som yrkesmässigt tar emot skattepliktiga varor från en godkänd
upplagshavare i ett annat EG-land eller som yrkesmässigt från tredje land
importerar skattepliktiga varor och som inte själv är godkänd som upplagshavare,
kan hos beskattningsmyndigheten ansöka om registrering som varumottagare.
-------------------------------------------------------
Registrerad varumottagare
skall ställa säkerhet för
betalning av skatten i
enlighet med vad beskatt-
ningsmyndigheten bestämmer.

-------------------------------------------------------
Registrerad varumottagare
skall ställa säkerhet för
betalning av skatten på de
varor som han tar emot.
Säkerheten skall uppgå till
ett belopp som motsvarar
tio procent av den beräknade
årliga skatten på varorna.

Bestämmelserna i 12 § om återkallelse tillämpas även på registrerad
varumottagare.

15 §
Upplagshavare som är registrerad i ett annat EG-land och som levererar
skattepliktiga varor till sådan varumottagare i Sverige som avses i 13 och 14
§§, får utse en skatterepresentant här i landet. Skatterepresentanten skall
godkännas av beskattningsmyndigheten. Skatterepresentanten är, i stället för
varumottagaren, skattskyldig för de varor som den utländske upplagshavaren
levererar till varumottagare i Sverige.
-------------------------------------------------------
Skatterepresentanten Skatterepresentanten
skall ställa säkerhet för skall ställa säkerhet för
skattens betalning i betalning av skatten på de
enlighet med vad varor för vilka han är skyl-
beskattningsmyndigheten dig att betala skatt.
bestämmer. Säkerheten skall uppgå till
ett belopp som motsvarar
tio procent av den be-
räknade årliga skatten på
varorna.

Bestämmelserna i 12 § om återkallelse tillämpas även på skatterepresentant.

-------------------------------------------------------
Jämkning av säkerhetsbelopp

15 a §
I fall som avses i 11 §
andra stycket, 13 och 15 §§
får beskattningsmyndigheten
medge att säkerhet inte
behöver ställas eller att
den får uppgå till ett lägre
belopp än vad som följer av
nämnda bestämmelser, om
detta kan anses
tillräckligt med hänsyn till
den skattskyldiges
ekonomiska förhållanden
eller andra särskilda om-
ständigheter.

35 §Följande beslut av beskattningsmyndigheten får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol av den skattskyldige, sökanden och Riksskatteverket:
1. beslut om godkännande enligt 10, 13, 15 och 16 §§,
2. beslut om återkallelse enligt 12, 13, 15 och 16 §§,
-------------------------------------------------------
3. beslut om ställande av 3. beslut om säkerhet
säkerhet enligt denna lag enligt denna lag och
och

-------------------------------------------------------
4. beslut om återbetalning 4. beslut om
enligt 29-31 §§. återbetalning enligt
29-31 a §§

Om en skattskyldig eller sökande överklagar beslut enligt första stycket,
förs det allmännas talan av Riksskatteverket.
Beslut enligt 5 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av säljaren
och av Riksskatteverket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft-
trädandet.

1 Senaste lydelse 1995:612.

79

6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1564) om alkoholskatt
dels att 10, 12, 14 och 35 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas en ny paragraf, 14 a §, samt närmast före 14 a § en
ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §1
-------------------------------------------------------
Upplagshavare i Sverige Upplagshavare i Sverige
som säljer obeskattade varor som säljer obeskattade
till annan svensk varor till annan svensk
upplagshavare eller till nä- upplagshavare eller till
ringsidkare i ett annat EG- näringsidkare i ett annat
land skall hos EG-land skall hos
beskattningsmyndigheten beskattningsmyndigheten
ställa säkerhet för betalningställa säkerhet för betalning
av den skatt som kan påföras av den skatt som kan påföras
honom i Sverige eller annat honom i Sverige eller
EG-land, innan leveransen annat EG-land, innan
av de skattepliktiga leveransen av de
varorna påbörjas. skattepliktiga varorna
påbörjas. Säkerheten skall
uppgå till ett belopp som
motsvarar den skatt som i
medeltal belöper på de
obeskattade varor som
Beskattningsmyndigheten upplagshavaren
får bestämma att transporterar under ett
upplagshavaren skall ställa dygn.
säkerhet för betalning av Upplagshavare skall även
skatten i samband med ställa säkerhet för betalning
tillverkning, bearbetning av skatten i samband med
eller lagring av tillverkning, bearbetning
skattepliktiga varor. eller lagring av
skattepliktiga varor.
Säkerheten skall uppgå till
ett belopp som motsvarar
tio procent av skatten på
de varor som
upplagshavaren i medeltal
förvarar i skatteupplaget
under ett beskattningsår.

12 §
Den som yrkesmässigt tar emot skattepliktiga varor från en godkänd
upplagshavare i ett annat EG-land eller som yrkesmässigt från tredje land
importerar skattepliktiga varor och som inte själv är godkänd som upplagshavare,
kan hos beskattningsmyndigheten ansöka om registrering som varumottagare.
-------------------------------------------------------
Registrerad varumottagare
skall ställa säkerhet för
betalning av skatten i
enlighet med vad beskatt-
ningsmyndigheten bestämmer.

-------------------------------------------------------
Registrerad varumottagare
skall ställa säkerhet för
betalning av skatten på de
varor som han tar emot.
Säkerheten skall uppgå till
ett belopp som motsvarar
tio procent av den beräknade
årliga skatten på varorna.

Bestämmelserna i 11 § om återkallelse tillämpas även på registrerad
varumottagare.

14 §
Upplagshavare som är registrerad i ett annat EG-land och som levererar
skattepliktiga varor till sådan varumottagare i Sverige som avses i 12 och 13
§§, får utse en skatterepresentant här i landet. Skatterepresentanten skall
godkännas av beskattningsmyndigheten. Skatterepresentanten är, i stället för
varumottagaren, skattskyldig för de varor som den utländske upplagshavaren
levererar till varumottagare i Sverige.
-------------------------------------------------------
Skatterepresentanten Skatterepresentanten
skall ställa säkerhet för skall ställa säkerhet för
skattens betalning i betalning av skatten på de
enlighet med vad varor för vilka han är skyl-
beskattnings-myndigheten dig att betala skatt.
bestämmer. Säkerheten skall uppgå till
ett belopp som motsvarar
tio procent av den be-
räknade årliga skatten på
varorna.

Bestämmelserna i 11 § om återkallelse tillämpas även på skatterepresentant.

-------------------------------------------------------
Jämkning av säkerhetsbelopp

14 a §
I fall som avses i 10 §
andra stycket, 12 och 14 §§
får beskattningsmyndigheten
medge att säkerhet inte
behöver ställas eller att
den får uppgå till ett
lägre belopp än vad som
följer av nämnda
bestämmelser, om detta kan
anses tillräckligt med
hänsyn till den
skattskyldiges ekonomiska
förhållanden eller andra
särskilda omständigheter.

35 §
Följande beslut av beskattningsmyndigheten får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol av den skattskyldige, sökanden och Riksskatteverket:
1. beslut om godkännande enligt 9, 12, 14 och 15 §§,
2. beslut om återkallelse enligt 11, 12, 14 och 15 §§,
-------------------------------------------------------
3. beslut om ställande av 3. beslut om säkerhet
säkerhet enligt denna lag enligt denna lag och
och 4. beslut om
4. beslut om återbetalning återbetalning enligt
enligt 28-31 §§. 28-31 a §§.

Om en skattskyldig eller sökande överklagar beslut enligt första stycket,
förs det allmännas talan av Riksskatteverket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft-
trädandet.

1 Senaste lydelse 1995:613.

80

7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi
dels att 4 kap. 4, 6, och 8 §§ samt 12 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas en ny paragraf , 4 kap. 8 a §, samt närmast före 4
kap. 8 a § en ny rubrik av följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.
4 §
-------------------------------------------------------
Om en upplagshavare i Om en upplagshavare i
Sverige säljer bränsle, för Sverige säljer bränsle, för
vilket skattskyldighet inte vilket skattskyldighet
inträtt, till annan svensk inte inträtt, till annan
upplagshavare eller till svensk upplagshavare eller
upplagshavare eller till upplagshavare eller
varumottagare i ett annat varumottagare i ett annat
EG-land, skall han innan EG-land, skall han innan
leveransen av bränslet påbör-leveransen av bränslet påbör-
jas hos beskatt- jas hos beskatt-
ningsmyndigheten ställa ningsmyndigheten ställa
säkerhet för betalning av densäkerhet för betalning av
skatt som kan påföras honom iden skatt som kan påföras
Sverige eller annat EG- honom i Sverige eller
land. annat EG-land. Säkerheten
skall uppgå till ett belopp
som motsvarar den skatt
som i medeltal belöper på de
obeskattade bränslen som
Beskattningsmyndigheten upplagshavaren
får bestämma att transporterar under ett
upplagshavaren skall ställa dygn.
säkerhet för betalning av Upplagshavare skall även
skatten i samband med ställa säkerhet för betalning
tillverkning, bearbetning av skatten i samband med
och lagring av bränslen samt tillverkning, bearbetning
återförsäljning eller eller lagring av bränslen.
förbrukning av metan. Säkerheten skall uppgå till
ett belopp som motsvarar
tio procent av skatten på
de bränslen som
Om leverans av bränsle upplagshavaren i medeltal
enligt första stycket sker förvarar i skatteupplaget
med fartyg eller via under ett beskattningsår.
rörledning kan beskattnings-
myndigheten medge att
upplags-havaren inte behöver
ställa säkerhet för betalning
av skatten.
-------------------------------------------------------
Vid beräkning av
säkerhetsbe-lopp enligt
andra stycket får bortses
från bränslen som bered-
skapslagras enligt lagen
(1984:1049) om
beredskapslagring av olja
och kol.
6 §
Annan än upplagshavare kan ansöka om registrering som varumottagre hos
beskattningsmyndigheten, om han i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs i
Sverige tar emot bränslen från en upplagshavare i ett annat EG-land.
-------------------------------------------------------
Registrerad varumottagare Registrerad
skall ställa säkerhet för varumottagare skall ställa
betalning av skatten, i säkerhet för betalning av
enligt med vad beskatt- skatten på de bränslen som
ningsmyndigheten bestämmer. han tar emot. Säkerheten
skall uppgå till ett belopp
som motsvarar tio procent
av den beräknade årliga
skatten på bränslena.

Bestämmelserna i 5 § om återkallelse tillämpas även på registrerad
varumottagare.

8 §
Upplagshavare som är registrerad i ett annat EG-land och som levererar bränsle
till en varumottagare som avses i 6 eller 7 §, får utse en skatterepresentant i
Sverige. Skatterepresentanten skall godkännas av beskattningsmyndigheten.
Skatterepresentanten är, i stället för varumottagaren, skattskyldig för
bränsle som den utländske upplagshavaren levererar till varumottagare i Sverige.
-------------------------------------------------------
Skatterepresentanten Skatterepresentanten
skall ställa säkerhet för skall ställa säkerhet för
betalning av skatten i betalning av skatten på de
enlighet med vad bränslen för vilka han är
beskattnings-myndigheten skyldig att betala skatt.
bestämmer. Säkerheten skall uppgå till
ett belopp som motsvarar
tio procent av den be-
räknade årliga skatten på
bränslena.

Bestämmelserna i 5 § om återkallelse tillämpas även på skatterepresentant.

-------------------------------------------------------

Jämkning av säkerhetsbelopp

8 a §
Om leverans av bränsle
enligt 4 § första stycket
sker med fartyg eller via
rörledning kan beskatt-
ningsmyndigheten medge att
upplagshavaren inte behöver
ställa säkerhet för betalning
av skatten.
I fall som avses i 4 §
andra stycket, 6 och 8 §§
får beskatt-
ningsmyndigheten medge att
säkerhet inte behöver ställas
eller att den får uppgå till
ett lägre belopp än vad som
följer av nämnda
bestämmelser, om detta kan
anses tillräckligt med
hänsyn till den
skattskyldiges ekonomiska
förhållanden eller andra
särskilda omständigheter.

Lydelse enligt Föreslagen lydelse
prop. 1996/97:29
12 kap.
1 §
Följande beslut av beskattningsmyndigheten får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol av den skattskyldige, sökanden och Riksskatteverket,
nämligen
1. beslut om medgivande enligt 2 kap. 9 §,
2. beslut om godkännande enligt 4 kap. 3 och 6 samt 8 och 10 §§,
3. beslut om återkallelse enligt 4 kap. 5 och 6 samt 8 och 10 §§,
4. beslut om registrering enligt 6 kap. 10 § andra stycket,
-------------------------------------------------------
5. beslut om ställande av 5. beslut om säkerhet
säkerhet enligt denna lag, enligt denna lag,

6. beslut om återbetalning av, nedsättning av eller kompensation för skatt
enligt 9 kap. 1 - 12 §§, och
7. beslut om särskild avgift och nedsättning av eller befrielse från sådan
avgift enligt 10 kap. 8 §.
Om en skattskyldig eller en sökande överklagar ett beslut enligt första
stycket förs det allmännas talan av Riksskatteverket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft-
trädandet.

1 Senaste lydelse 1995:611.

81

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-03-06

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.

Enligt en lagrådsremiss den 27 februari 1997 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
2. lag om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregister-lagen
(1980:343),
3. lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister,
4. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen-
(1928:370),
5. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
6. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
7. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorerna Birgitta
Pettersson och Petter Classon.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i
skatteregisterlagen (1980:343).

7 §
I den föreslagna nya punkt 29 har tagits in bestämmelser som ger möjlighet att i
skatteregistret registrera uppgifter från Riksförsäkringsverket i vissa
hänseenden om vad som benämns företagarförsäkring och om anmäld
sjukpenninggrundande inkomst. Av motiveringen framgår att det med
företagarförsäkring åsyftas den typ av försäkring som en arbetsgivare kan ta för
att försäkra sig mot kostnader för sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön.
Uttrycket företagarförsäkring används inte i lagen om sjuklön och är enligt
Lagrådets meningen inte heller så precist att det bör oförmedlat användas i
lagtexten. Bl.a. kan erinras om att det enligt lagen (1993:16) om försäkring mot
vissa semesterlönekostnader finns en försäkring under Riksförsäkringsverkets
tillsyn som är konstruerad på ett liknande sätt som den enligt lagen om sjuklön.
Med utgångspunkt i att avsikten med remissförslaget är att täcka in endast
försäkringen enligt lagen om sjuklön bör enligt Lagrådet i stället för
företagarförsäkring användas uttrycket försäkring mot kostnader för sjuklön.
Lagrådet anser vidare att den föreslagna formuleringen av ifrågavarande punkt
bör förtydligas också i övrigt med ledning av vad som sägs i avsnitt 4.2.7.
Lagrådet förordar att punkten ges följande lydelse:

"29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot kostnader för
sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller personnummer, beräknad
lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla och datum för förändring av
lönesumma samt om sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete såvitt
avser den försäkrades personnummer och datum för inkomstanmälan."

Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt

11 §
Denna paragraf behandlar skyldigheten för upplagshavare att ställa säkerhet i
vissa fall. De ändringar som föreslås innebär att ställande av säkerhet blir
obligatorisk i sådana fall som avses i andra stycket samt att grunderna för
säkerhetsbeloppets beräkning anges både för dessa fall och för de fall som avses
i första stycket. I anslutning till att ändringsförslagen behandlas i
författningskommentaren uttalas att frågan om en säkerhet är odtagbar bör
behandlas i samband med att beskattningsmyndigheten prövar en ansökan om
godkännande av upplagshavare och att beskattningsmyndigheten alltså inte skall
behöva fatta något särskilt beslut om säkerhet. Denna ordning förefaller i och
för sig vara praktisk i många fall. Varken av förevarande paragraf eller av 9 §,
som behandlar förutsättningarna för godkännande av upplagshavare, kan emellertid
utläsas någon skyldighet för den som ansöker om godkännande som upplagshavare
att redan i detta ärende ställa säkerhet. Sökanden kan tänkas vilja vänta med
att ikläda sig kostnaderna härför till dess att han har erhållit ett
godkännande, eftersom kostnaderna bli onyttiga för det fall att hans ansökan
skulle avslås. Vidare kan det tänkas att verksamheten inte påbörjas omedelbart
efter ett godkännande och att sökanden önskar avvakta med ställandet av säkerhet
till dess verksamheten kommer igång, särskilt som det dessförinnan kan föreligga
svårigheter att göra sådana antaganden rörande verksamhetens omfattning som
behövs för att föreskrifterna i förevarande paragraf om säkerhetsbeloppets be-
räkning skall kunna tillämpas. Med hänsyn till det anförda synes be-
skattningsmyndigheten, så som reglerna har formulerats, inte ha någon grund för
att i alla lägen göra det till en förutsättning för beslut om godkännande att
säkerhet dessförinnan har avlämnats.

Övriga lagförslag

Förslagen lämnas utan erinran.

82

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1997

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Hjelm-Wallén,
Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson,
Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, Klingvall, Östros,
Messing

Föredragande: statsrådet statsrådet Östros

Regeringen beslutar proposition 1996/97:116 Ändringar i skatteregisterlagen,
m.m.

83