Regeringens proposition
1996/97:114

Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 27 februari 1997

Göran Persson

Thomas Östros
(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att tillståndspliktig finansieringsverksamhet skall få
bedrivas i ekonomisk förening. Förslaget innebär att lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag - som i dag föreskriver att sådan verksamhet endast får
bedrivas av aktiebolag - görs tillämplig även på ekonomiska föreningar. Lagen
föreslås ändra namn till lagen om finansieringsverksamhet. Samtliga
kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag föreslås skyldiga att avge minst en
delårsrapport under räkenskapsåret. Vidare föreslås en rad följdändringar av i
huvudsak teknisk natur, bl. a. i redovisningsreglerna. Lagändringarna föreslås
träda i kraft den 1 juli 1997.

1

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut 4

2 Lagtext.................... 5
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag... 5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag16
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank..... 21
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om
medlemsbanker......... 22
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar. 23
2.6 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken 29
2.7 Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen
(1973:1173)........... 30
2.8 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)32
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse... 34
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om
utländska filialer.... 35
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:768) om
åtgärder mot penningtvätt 36
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för
kreditinstitut och värdepappersbolag 37
2.13 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713)............ 40
2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:890) om
allemanssparande...... 41
2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:403) om
beslutanderätt för kreditmarknadsbolag i fråga om
exportkredit i vissa fall 42
2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1624) om
ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar43
2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter 44
2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:759) om
Sveriges allmänna hypoteksbank 45
2.19 Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen
(1989:827)............ 46
2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om
företagsrekonstruktion 47

3 Ärendet och dess beredning. 48

4 Lag om finansieringsverksamhet 49
4.1 Ägarprövningsregler... 52
4.2 Insatskapital m.m..... 53
4.3 Reservfond............ 55

5 Redovisningsfrågor......... 58
5.1 Finansieringsanalys i kreditmarknadsföreningar60
5.2 Vissa särbestämmelser för kreditmarknadsföreningar61
5.3 Offentlighet och sanktioner för kreditmarknadsföreningar62
5.4 Delårsrapporter i kreditinstitut och värdepappersbolag64

6 Ikraftträdande............. 65

7 Ekonomiska konsekvenser.... 65

8 Författningskommentar...... 67
8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag... 67
8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag68
8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om
medlemsbanker......... 70
8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar. 70
8.5 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)72

Bilaga 1Förteckning över remissinstanser 73
Bilaga 2Lagrådets yttrande.... 74

Utdrag ur protokoll vid regeringens sammanträde
den 27 februari 1997.......... 75

2

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag
2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag
3. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank
4. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker
5. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
6. lag om ändring i föräldrabalken
7. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)
8. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
9. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse
10.lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer
11.lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt
12.lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora
exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag
13.lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)
14.lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande
15.lag om ändring i lagen (1978:403) om beslutanderätt för kredit-
marknadsbolag i fråga om exportkredit i vissa fall
16.lag om ändring i lagen (1992:1624) om ändring i lagen
(1972:262) om understödsföreningar
17.lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrol-
luppgifter
18.lag om ändring i lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank.
19.lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827)
20.lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.

3

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag1,
dels att i 1 kap. 4 och 5 §§, 2 kap. 5, 11-13 §§, 3 kap. 1, 5-7 §§, 4 kap. 1
och 2 §, 5 kap. 1-8, 12, 14 a, 17-18 och 23 §§, punkt 6 i
övergångsbestämmelserna, mellanrubrikerna närmast före 2 kap. 1 och 11 §§ samt
mellanrubrikerna närmast före 5 kap. 1 och 16 §§ ordet "kreditmarknadsbolag" i
olika böjningsformer skall bytas ut mot "kreditmarknadsföretag" i motsvarande
form,
dels att i 2 kap. 5, 12 och 13 §§, 3 kap. 6 och 7 §§, 4 kap. 1 § samt 5 kap.
12, 17 och 18 §§ ordet "bolaget" i olika böjningsformer skall bytas ut mot
"företaget" i motsvarande form,
dels att rubriken till lagen samt 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1-4 och 6-7 b
§§, 3 kap. 3, 4 och 10 §§ samt 5 kap. 11, 14 och 15-16 §§ skall ha följande
lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 5 kap. 4 a §, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-------------------------------------------------------
Lag om kreditmarknadsbolag Lag om finansierings-
verksamhet

1 kap.
1 §2
I denna lag avses med
1. finansieringsverksamhet: näringsverksamhet som har till ändamål att lämna
kredit, ställa garanti för kredit, förmedla kredit till konsumenter eller
medverka till finansiering genom att förvärva fordringar eller upplåta lös
egendom till nyttjande,
-------------------------------------------------------
2. kreditmarknadsbolag: 2. kreditmarknadsföretag:
ett svenskt aktiebolag som ett svenskt aktiebolag
har fått tillstånd enligt eller en svensk ekonomisk
denna lag att driva finans- förening som har fått till-
ieringsverksamhet, stånd enligt denna lag att
driva finansierings-
verksamhet,
2a. kreditmarknadsbolag:
ett kreditmarknadsföretag
som är aktiebolag,
2b.
kreditmarknadsförening: ett
kreditmarknadsföretag som är
ekonomisk förening,
3. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om
innehavet representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga
röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av
företaget,
4. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning; om ett utländskt
företag etablerar sig i Sverige enligt 2 kap. 8-10 §§, skall etableringen anses
som en enda filial, även om flera driftställen inrättas,
5. kreditinstitut: ett institut i vars verksamhet ingår att från allmänheten
låna medel och att bevilja krediter för egen räkning,
6. finansiellt institut: ett företag som inte är kreditinstitut men vars
huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller andelar eller att
driva valutahandel eller värdepappersrörelse eller att utföra en eller flera av
de verksamheter som anges i 3 kap. 1 § andra stycket 2-11,
7. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
-------------------------------------------------------
Ett kreditmarknadsbolag Ett kreditmarknadsföretag
och ett annat företag skall och ett annat företag skall
anses ha nära förbindelser, anses ha nära förbindelser,
om om
1. det ena företaget 1. det ena företaget
direkt eller indirekt genom direkt eller indirekt
dotterbolag äger 20 procent genom dotterföretag äger 20
eller mer av kapitalet procent eller mer av kapi-
eller disponerar över 20 talet eller disponerar över
procent eller mer av 20 procent eller mer av
samtliga röster i det andra samtliga röster i det andra
företaget, företaget,
2. det ena företaget direkt eller indirekt utgör moderföretag till det andra
eller det finns en annan likartad förbindelse mellan företagen, eller
3. båda företagen är dotterföretag till eller har en likartad förbindelse med
en eller samma juridiska person eller står i ett motsvarande förhållande till en
och samma fysiska person.
-------------------------------------------------------
Nära förbindelser föreligger Nära förbindelser
även mellan en fysisk person föreligger även mellan en
och ett kredit- fysisk person och ett
marknadsbolag, om den fy- kreditmarknadsföretag, om
siska personen den fysiska personen
1. äger mer än 20 procent 1. äger mer än 20 procent
av kapitalet eller av kapitalet eller
disponerar över mer än 20 disponerar över mer än 20
procent av samtliga röster i procent av samtliga röster
kreditmarknadsbolaget, i kreditmarknadsföretaget,
eller eller
2. på annat sätt har sådant 2. på annat sätt har sådant
inflytande över kreditmark- inflytande över kreditmark-
nadsbolaget att personens nadsföretaget att personens
ställning motsvarar den som ställning motsvarar den som
ett moderföretag har i ett moderföretag har i
förhållande till ett dotter- förhållande till ett dotter-
företag eller det finns en företag eller det finns en
annan likartad förbindelse annan likartad förbindelse
mellan honom och mellan honom och
kreditmarknadsbolaget. kreditmarknadsföretaget.

2 §
Finansieringsverksamhet får, med de undantag som anges i 3 § samt 2 kap. 9 och
10 §§, drivas bara efter tillstånd av Finansinspektionen.
-------------------------------------------------------
Tillstånd kan ges till Tillstånd kan ges till
svenska aktiebolag och svenska aktiebolag och
utländska kreditinstitut. ekonomiska föreningar samt
till utländska kreditinsti-
tut.
För utländska kreditinstituts verksamhet genom filial i Sverige gäller
bestämmelserna i denna lag i tillämpliga delar och i övrigt lagen (1992:160) om
utländska filialer m.m.

2 kap.
1 §3
-------------------------------------------------------
Tillstånd att driva Tillstånd att driva
finansierings-verksamhet för finansierings-verksamhet
ett svenskt aktie-bolag får för ett svenskt aktie-bolag
meddelas endast om eller en svensk ekonomisk
1. bolagsordningen inte förening får meddelas endast
strider mot denna lag eller om
någon annan författning, 1. bolagsordningen eller
2. den planerade rörelsen stadgarna inte strider mot
kan antas komma att upp- denna lag eller någon annan
fylla kraven på en sund författning,2. den planerade rörelsen
verksamhet, kan antas komma att upp-
3. det kan antas att de fylla kraven på en sund
som kommer att äga ett verksamhet,
kvalificerat innehav i 3. det kan antas att de
bolaget inte kommer att som kommer att äga ett
motverka en sund utveckling kvalificerat innehav i
av verksamheten i bolaget företaget inte kommer att
och även i övrigt är lämpligamotverka en sund
att utöva ett väsentligt utveckling av verksamheten
inflytande över ledningen av i företaget och även i
ett kreditmarknadsbolag, övrigt är lämpliga att utöva
4. de som avses ingå i ett väsentligt inflytande
bolagets styrelse och vara över ledningen av ett
verkställande direktör eller kreditmarknadsföretag,
dennes ställföreträdare har de 4. de som avses ingå i
insikter och den erfarenhet företagets styrelse och
som måste krävas av den som vara verkställande direktör
deltar i ledningen av ett eller dennes ställföreträdare
kreditmarknadsbolag och har de insikter och den
även i övrigt lämpliga för enerfarenhet som måste krävas
sådan uppgift, och av den som deltar i
ledningen av ett kreditma-
rknadsföretag och även i
övrigt lämpliga för en sådan
uppgift, och
-------------------------------------------------------
5. bolaget uppfyller de 5. företaget uppfyller de
villkor som i övrigt anges i villkor som i övrigt anges
denna lag. i denna lag.
Tillstånd att bedriva Tillstånd att bedriva
finansieringsverksamhet får finansieringsverksamhet får
inte beviljas, om det kan inte beviljas, om det kan
antas att någon som i vä- antas att någon som i vä-
sentlig mån har åsidosatt sentlig mån har åsidosatt
sina skyldigheter i sina skyldigheter i
näringsverksamhet eller i näringsverksamhet eller i
andra ekonomiska angelägen- andra ekonomiska angelägen-
heter eller gjort sig heter eller gjort sig
skyldig till allvarlig skyldig till allvarlig
brottslighet kommer att ha brottslighet kommer att ha
ett kvalificerat innehav i ett kvalificerat innehav i
bolaget. företaget.
Om bolaget kommer att ha Om företaget kommer att
nära förbindelser med någon ha nära förbindelser med
annan, får tillstånd meddelasnågon annan, får tillstånd
endast om förbindelserna meddelas endast om för-
inte hindrar en effektiv bindelserna inte hindrar
tillsyn av en effektiv tillsyn av
kreditmarknadsbolaget. kreditmarknadsföretaget.
Tillstånd får inte vägras på den grunden att det inte behövs något ytterligare
finansieringsföretag.

2 §
-------------------------------------------------------
Ansökan om tillstånd får Ansökan om tillstånd får
göras innan bolaget har göras innan företaget har
registrerats i aktiebo- registrerats i aktiebo-
lagsregistret. Om en sådan lags- eller föreningsregis-
ansökan har gjorts inom sex tret. Om en sådan ansökan
månader från stiftelseurkun- har gjorts inom sex månader
dens undertecknande, räknas från stiftelseurkundens
den i 2 kap. 9 § första undertecknande respektive
stycket aktiebolagslagen beslutet om att bilda före-
(1975:1385) föreskrivna ningen, räknas den i 2 kap.
tiden från tillståndsbe- 9 § första stycket
slutet. aktiebolagslagen
(1975: 1385) och den i
2 kap. 3 § första stycket
lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar före-
skrivna tiden från till-
ståndsbeslutet.
Till ansökan skall fogas en plan för den tilltänkta verksamheten. Regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare
föreskrifter om vad en sådan plan skall innehålla.

3 §
-------------------------------------------------------
Ett kreditmarknadsbolags Ett
bolagsordning skall kreditmarknadsföretags bo-
godkännas av Finansin- lagsordning eller stadgar
spektionen i samband med skall godkännas av Finans-
att bolaget får tillstånd attinspektionen i samband med
driva finansierings- att företaget får tillstånd
verksamhet. att driva finansierings-
Ett beslut om ändring av verksamhet.
bolagsordningen får inte Ett beslut om ändring av
registreras innan det har bolagsordningen eller
godkänts av inspektionen. stadgarna får inte
registreras innan det har
godkänts av inspektionen.
4 §4
-------------------------------------------------------
Ett kreditmarknadsbolag Ett kreditmarknadsföretag
skall när verksamheten på- skall när verksamheten
börjas ha ett bundet eget påbörjas ha ett bundet eget
kapital som vid tidpunkten kapital som vid tidpunkten
för beslut om tillstånd för beslut om tillstånd
enligt 1 § motsvarar minst enligt 1 § motsvarar minst
fem miljoner ecu. I 5 kap. fem miljoner ecu. I 5 kap.
4 § 3 lagen (1995:1559) om 4 § 3 och 5 lagen
årsredovisning i (1995:1559) om årsredovis-
kreditinstitut och värdepap- ning i kreditinstitut och
persbolag finns bestämmelser värdepappersbolag finns
om vad som utgör bundet eget bestämmelser om vad som
kapital. utgör bundet eget kapital.
Om nettovärdet av tillgång- Om nettovärdet av
arna i den planerade verk- tillgångarna i den
samheten uppgår till högst planerade verksamheten
etthundra miljoner kronor, uppgår till högst etthundra
får Finansinspektionen medge miljoner kronor, får
att bolaget har lägre bundet Finansinspektionen medge
eget kapital än som anges i att företaget har lägre bun-
första stycket, dock lägst det eget kapital än som
motsvarande en miljon ecu. anges i första stycket,
I nettovärdet skall inte dock lägst motsvarande en
räknas in värdet av miljon ecu. I nettovärdet
tillgångarna i sådan finan- skall inte räknas in värdet
sieringsverksamhet som av tillgångarna i sådan
anges i 1 kap. 3 § första finansieringsverksamhet
stycket. som anges i 1 kap. 3 §
första stycket.
Insatserna i en
kreditmarknadsförening
skall alltid fullgöras i
pengar.

6 §5
-------------------------------------------------------
I ett kreditmarknadsbolag I ett
skall minst en av kreditmarknadsföretag skall
bolagsstämman utsedd revisor minst en av stämman utsedd
vara auktoriserad revisor. revisor vara auktoriserad
Till revisor kan utses även revisor. Till revisor kan
ett registrerat revi- utses även ett registrerat
sionsbolag. Bestämmelser om revisionsbolag.
vem som kan vara huvud- Bestämmelser om vem som kan
ansvarig för revisionen och vara huvudansvarig för
om underrättelseskyldighet revisionen och om under-
finns i 12 § lagen rättelseskyldighet finns i
(1995:528) om revisorer. 12 § lagen (1995:528) om
revisorer.

7 §6
-------------------------------------------------------
För kreditmarknadsbolag För kreditmarknadsföretag
gäller vad som är föreskrivetgäller vad som är föreskrivet
om aktiebolag i allmänhet, om aktiebolag och
om inte annat följer av ekonomiska föreningar i
denna lag. allmänhet, om inte annat
Den som är revisor i ett följer av denna lag.
kreditmarknadsbolag får inte Den som är revisor i ett
stå i skuld till eller ha kreditmarknadsföretag får
annan ekonomisk förpliktelse inte stå i skuld till eller
mot bolaget. ha annan ekonomisk för-
Lagen (1995:1559) om pliktelse mot företaget.
årsredovisning i Lagen (1995:1559) om
kreditinstitut och värdepap- årsredovisning i
persbolag är tillämplig på kreditinstitut och värde-
kreditmarknadsbolag. pappersbolag är tillämplig på
kreditmarknadsföretag.
7 a §7
-------------------------------------------------------
Om revisorn vid Om revisorn vid
fullgörandet av sitt uppdrag fullgörandet av sitt
i kreditmarknadsbolaget får uppdrag i kreditmark-
kännedom om förhållanden som nadsföretaget får kännedom om
1. kan utgöra en väsentlig förhållanden som
överträdelse av de 1. kan utgöra en väsentlig
författningar som reglerar överträdelse av de
kreditmarknadsbolags författningar som reglerar
verksamhet, kreditmarknadsföretags
2. kan påverka kreditmark- verksamhet,
nadsbolagets fortsatta 2. kan påverka
drift negativt, eller kreditmarknadsföretagets
3. kan leda till att fortsatta drift negativt,
revisorn avstyrker att eller
balansräkningen eller resul- 3. kan leda till att
taträkningen fastställs ellerrevisorn avstyrker att
till anmärkning enligt 10 balansräkningen eller
kap. 10 § aktiebolagslagen resultaträkningen fastställs
(1975:1385), eller till anmärkning
skall revisorn omgående enligt 10 kap. 10 §
rapportera detta till aktiebolagslagen
Finansinspektionen. (1975:1385) eller 8 kap.
Revisorn har en 13 § lagen (1987:667) om
motsvarande ekonomiska föreningar,
rapporteringsskyldighet om skall revisorn omgående
han eller hon får kännedom omrapportera detta till
förhållanden som avses i Finansinspektionen.
första stycket vid Revisorn har en
fullgörande av uppdrag som motsvarande
revisorn har i kreditmark- rapporteringsskyldighet om
nadsbolagets moderföretag han eller hon får kännedom
eller ett dotterföretag om förhållanden som avses i
eller ett företag som har en första stycket vid
likartad förbindelse med fullgörande av uppdrag som
kreditmarknadsbolaget. revisorn har i kreditmark-
nadsföretagets moderföretag
eller ett dotterföretag
eller ett företag som har
en likartad förbindelse med
kreditmarknadsföretaget.

7 b §8
-------------------------------------------------------
Vad som sägs om revisor i Vad som sägs om revisor i
7 a § skall också tillämpas i7 a § skall också tillämpas i
fråga om granskare som har fråga om granskare som har
utsetts enligt 10 kap. 14 § utsetts i ett kre-
aktiebolagslagen ditmarknadsföretag enligt
(1975:1385) i kreditmark- 10 kap. 14 §
nadsbolag. aktiebolagslagen
(1975:1385) eller 8 kap 17 §
lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar.

3 kap.
3 §
-------------------------------------------------------
Ett kreditmarknadsbolags Ett
bolagsordning skall ange, kreditmarknadsföretags bo-
förutom de uppgifter som lagsordning eller stadgar
föreskrivs i 2 kap. 4 § skall ange, förutom de
aktiebolagslagen uppgifter som föreskrivs i
(1975:1385), under vilka 2 kap. 4 § aktiebolagslagen
villkor långivning, upplåning(1975:1385) och i 2 kap.
och förvärv av egendom skall 2 § lagen (1987:667) om
ske. ekonomiska föreningar,
under vilka villkor långiv-
ning, upplåning och förvärv
av egendom skall ske.

4 §
-------------------------------------------------------
Regeringen eller, efter Regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, regeringens bemyndigande,
Finansinspektionen får Finansinspektionen får
meddela närmare föreskrifter meddela närmare föreskrifter
om vilken verksamhet ett om vilken verksamhet ett
kreditmarknadsbolag får be- kreditmarknadsföretag får
driva och vad dess bedriva och vad dess
bolagsordning skall bolagsordning eller
innehålla. stadgar skall innehålla.

10 §
-------------------------------------------------------
I stället för bestämmelserna Ett kreditmarknadsföretag
i 12 kap. 7 § får inte på andra villkor än
aktiebolagslagen sådana som företaget normalt
(1975:1385) gäller följande ställer upp lämna kredit
för kreditmarknadsbolag. till
Ett kreditmarknadsbolag
får inte på andra villkor än
sådana som bolaget normalt
ställer upp lämna kredit till
1. styrelseledamot,
2. person som ensam eller i förening med annan får avgöra på styrelsen
ankommande kreditärenden,
-------------------------------------------------------
3. anställd som innehar en 3. anställd som innehar
ledande ställning inom en ledande ställning inom
bolaget, företaget,
4. annan aktieägare än 4. annan aktieägare eller
staten med ett aktieinnehav andelsägare än staten med
som motsvarar minst tre ett aktieinnehav eller
procent av hela aktieka- andelsinnehav som motsva-
pitalet, rar minst tre procent av
hela aktiekapitalet eller,
i en ekonomisk förening,
minst tre procent av in-
satskapitalet,
5. make eller sambo till person som avses under 1-4 eller
-------------------------------------------------------
6. juridisk person i 6. juridisk person i
vilken sådan person som vilken sådan person som
avses under 1-5 har ett avses under 1-5 har ett
väsentligt ekonomiskt väsentligt ekonomiskt
intresse i egenskap av intresse i egenskap av
delägare eller medlem. delägare.
-------------------------------------------------------
Finansinspektionen prövar Finansinspektionen prövar
om en anställd har sådan om en anställd har sådan
ledande ställning som avses ledande ställning som avses
i andra stycket 3. i första stycket 3.
-------------------------------------------------------
Kreditmarknadsbolagets Kreditmarknadsföretagets
styrelse skall avgöra ärendenstyrelse skall avgöra
om kredit till sådana ärenden om kredit till såda-
personer som avses i andra na personer som avses i
stycket. Bolaget skall i en första stycket. Företaget
förteckning föra in uppgifterskall i en förteckning föra
om de krediter som har in uppgifter om de kre-
beviljats personer eller diter som har beviljats
företag som avses i andra personer eller företag som
stycket. Regeringen eller, avses i första stycket.
efter regeringens Regeringen eller, efter
bemyndigande, Finansin- regeringens bemyndigande,
spektionen får utfärda Finansinspektionen får
föreskrifter om vilka utfärda föreskrifter om
uppgifter som skall anteck- vilka uppgifter som skall
nas i förteckningen. antecknas i förteckningen.
Andra-fjärde styckena Första-tredje styckena
tillämpas på motsvarande sätttillämpas på motsvarande sätt
beträffande krediter mot beträffande krediter mot
säkerhet av borgen eller säkerhet av borgen eller
fordringsbevis som utfärdats fordringsbevis som
av någon som avses i andra utfärdats av någon som avses
stycket. Detsamma gäller för i första stycket. Detsamma
en fordran som bolaget gäller för en fordran som
förvärvar och för vilken någonföretaget förvärvar och för
som avses i andra stycket är vilken någon som avses i
betalningsskyldig. första stycket är betal-
ningsskyldig.
Bestämmelsen i 12 kap. 7 §
aktiebolagslagen
(1975:1385) gäller inte för
kreditmarknadsbolag.

5 kap.
4 a §
-------------------------------------------------------
En
kreditmarknadsförenings
styrelse är skyldig att
genast låta upprätta en
särskild balansräkning, om
det finns anledning att
anta att föreningen inte
kan uppfylla kravet på
kapitaltäckning enligt
lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora
exponeringar för kredit-
institut och
värdepappersbolag.
Balansräkningen skall
granskas av revisorerna.
Om antagandet om
föreningens ställning
bekräftas skall styrelsen
genast underrätta Finans-
inspektionen.

11 §9
-------------------------------------------------------
Ett direkt eller indirekt Ett direkt eller
förvärv av aktier i ett kre- indirekt förvärv av aktier
ditmarknadsbolag, som medför eller andelar i ett
att förvärvarens sammanlagda kreditmarknadsföretag, som
innehav utgör ett kvalifi- medför att förvärvarens sam-
cerat innehav, får ske bara manlagda innehav utgör ett
efter tillstånd av kvalificerat innehav, får
Finansinspektionen. Det- ske bara efter tillstånd av
samma gäller förvärv som in- Finansinspektionen. Det-
nebär att ett kvalificerat samma gäller förvärv som
innehav ökas så att det uppgårinnebär att ett kvalifi-
till eller överstiger 20, 33 cerat innehav ökas så att
eller 50 procent av det uppgår till eller
aktiekapitalet eller röste- överstiger 20, 33 eller 50
talet för samtliga aktier procent av kapitalet eller
eller så att bolaget blir röstetalet för samtliga
dotterföretag. aktier eller andelar eller
så att företaget blir
dotterföretag.
Tillstånd enligt första stycket skall ha meddelats före förvärvet. Om
förvärvet har gjorts genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller på
annat liknande sätt, krävs i stället tillstånd för att förvärvaren skall få
behålla de aktier eller andelar som erhållits. Förvärvaren skall ansöka om till-
stånd till ett sådant förvärv inom sex månader efter det att aktierna eller
andelarna erhållits.

14 §10
-------------------------------------------------------
När ett När ett
kreditmarknadsbolag får kän- kreditmarknadsföretag får
nedom om att aktier i kännedom om att aktier
bolaget blivit föremål för etteller andelar i företaget
sådant förvärv som avses i 11 §blivit föremål för ett sådant
eller för en sådan avyttring förvärv som avses i 11 §
som avses i 13 §, skall eller för en sådan avyttring
bolaget snarast anmäla för- som avses i 13 §, skall
värvet eller avyttringen företaget snarast anmäla för-
till Finansinspektionen. värvet eller avyttringen
När ett till Finansinspektionen.
kreditmarknadsbolag i annat När ett
fall får kännedom om att det kreditmarknadsföretag i
har nära förbindelser med annat fall får kännedom om
någon annan, skall bolaget att det har nära
snarast anmäla det till förbindelser med någon
Finansinspektionen. annan, skall företaget
Ett kreditmarknadsbolag snarast anmäla det till
skall årligen till Finansinspektionen.Ett kreditmarknadsföretag
Finansinspektionen anmäla skall årligen till
namnen på de aktieägare som Finansinspektionen anmäla
har ett kvalificerat namnen på de ägare som har
innehav av aktier i bolaget ett kvalificerat innehav
samt storleken på innehaven. av aktier eller andelar i
företaget samt storleken på
innehaven.
15 §11
-------------------------------------------------------
Om ägaren till ett Om ägaren till ett
kvalificerat innehav av kvalificerat innehav av
aktier utövar eller kan aktier eller andelar utövar
antas komma att utöva sitt eller kan antas komma att
inflytande på ett sätt som utöva sitt inflytande på ett
motverkar en sund sätt som motverkar en sund
utveckling av verksamheten utveckling av verksamheten
i kreditmarknadsbolaget, får i kreditmarknadsfö-retaget,
Finansinspektionen besluta får Finansinspektionen
att ägaren vid stämman inte besluta att ägaren vid
får företräda fler aktier än stämman inte får företräda
som motsvarar ett innehav fler aktier eller andelar
som inte är kvalificerat. än som motsvarar ett inne-
Detsamma gäller, om en sådan hav som inte är kvalifi-
ägare i väsentlig mån har cerat. Detsamma gäller, om
åsidosatt skyldigheter i en sådan ägare i väsentlig mån
näringsverksamhet eller i har åsidosatt skyldigheter
andra ekonomiska angelägen- i näringsverksamhet eller i
heter eller gjort sig andra ekonomiska angelägen-
skyldig till allvarlig heter eller gjort sig
brottslighet. skyldig till allvarlig
brottslighet.
Om ägaren till ett
Om ägaren till ett kvalificerat innehav av
kvalificerat innehav av aktier eller andelar har
aktier har underlåtit att underlåtit att ansöka om
ansöka om tillstånd till ett tillstånd till ett förvärv
förvärv som avses i 11 §, fårsom avses i 11 §, får in-
inspektionen besluta att spektionen besluta att
ägaren vid stämman inte får ägaren vid stämman inte får
företräda aktierna till den företräda aktierna eller
del de omfattas av ett krav andelarna till den del de
på tillstånd.Om någon i strid med ettomfattas av ett krav på
beslut av inspektionen har tillstånd.
ett kvalificerat innehav av Om någon i strid med ett
aktier, får innehavaren inte beslut av inspektionen har
företräda aktierna vid stämmanett kvalificerat innehav
till den del innehavet står av aktier eller andelar,
i strid med beslutet. får innehavaren inte
Finansinspektionen får företräda aktierna eller
förelägga en ägare som avses iandelarna vid stämman till
första stycket att avyttra såden del innehavet står i
stor del av aktierna att strid med beslutet.
innehavet därefter inte är Finansinspektionen får
kvalificerat. En ägare som förelägga en ägare som avses
avses i andra eller tredje i första stycket att
stycket får föreläggas att avyttra så stor del av
avyttra så stor del av akti- aktierna eller andelarna
erna att innehavet inte står att innehavet där-
i strid med inspektionens efter inte är kvalificerat.
beslut. En ägare som avses i andra
Aktier som omfattas av eller tredje stycket får
ett förbud eller föreläggandeföreläggas att avyttra så
enligt denna paragraf skall stor del av aktierna eller
inte medräknas när det andelarna att innehavet
fordras samtycke av ägare inte står i strid med in-
till en viss del av spektionens beslut.
aktierna i bolaget för att Aktier eller andelar som
ett beslut skall bli omfattas av ett förbud
giltigt eller en befogenhet eller föreläggande enligt
skall få utövas, såvida inte denna paragraf skall inte
förvaltare har förordnats medräknas när det fordras
enligt 15 a §. samtycke av ägare till en
viss del av aktierna eller
andelarna i bolaget för att
ett beslut skall bli
giltigt eller en
befogenhet skall få utövas,
såvida inte förvaltare har
förordnats enligt 15 a §.

15 a §12
Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen begära att tingsrätten
förordnar en lämplig person att som förvaltare företräda sådana aktier eller
andelar som enligt 15 § inte får företrädas av ägaren. Sådan ansökan prövas av
tingsrätten i den ort där ägaren har sitt hemvist, eller om ägaren inte har
hemvistet i Sverige, av Stockholms tingsrätt.
-------------------------------------------------------
En förvaltare har rätt till En förvaltare har rätt
skälig ersättning för arbete till skälig ersättning för
och utlägg. Ersättningen arbete och utlägg.
skall betalas av ägaren till Ersättningen skall betalas
aktierna och skall på begäranav ägaren till aktierna
förskotteras av kreditmark- eller andelarna och skall
nadsbolaget. Om den betal- på begäran förskotteras av
ningsskyldige inte godtar kreditmarknadsföretaget. Om
förvaltarens anspråk, den betalningsskyldige
fastställs ersättningen av inte godtar förvaltarens
tingsrätten. anspråk, fastställs ersätt-
ningen av tingsrätten.

15 b §13
-------------------------------------------------------
Om ett Om ett
kreditmarknadsbolag har nära kreditmarknadsföretag har
förbindelser med någon annan nära förbindelser med någon
och det hindrar en effektiv annan och det hindrar en
tillsyn av effektiv tillsyn av
kreditmarknadsbolaget, får kreditmarknadsföretaget, får
Finansinspektionen förelägga Finansinspektionen förelägga
innehavare av aktier som innehavare av aktier eller
medför att förbindelserna är andelar som medför att
nära att avyttra så stor del förbindelserna är nära att
av aktierna att så inte läng-avyttra så stor del av
re är fallet. aktierna eller andelarna
Finansinspektionen får ävenatt så inte längre är fallet.
besluta att den eller de Finansinspektionen får
som omfattas av ett beslut även besluta att den eller
enligt första stycket inte de som omfattas av ett
får företräda aktierna vid beslut enligt första
stämman. I så fall skall stycket inte får företräda
bestämmelserna i 15 a § aktierna eller andelarna
tillämpas. vid stämman. I så fall skall
bestämmelserna i 15 a §
tillämpas.

16 §
-------------------------------------------------------
Om ett Om ett
kreditmarknadsbolag har kreditmarknadsföretag har
fattat ett beslut som fattat ett beslut som
strider mot denna lag eller strider mot denna lag
någon annan författning som eller någon annan för-
reglerar dess verksamhet, fattning som reglerar dess
mot föreskrift som meddelats verksamhet, mot föreskrift
med stöd av sådan författningsom meddelats med stöd av
eller mot bolagsordningen, sådan författning eller mot
får Finansinspektionen bolagsordningen eller
förbjuda verkställighet av stadgarna, får Finansin-
beslutet. Har beslutet spektionen förbjuda verk-
redan verkställts får ställighet av beslutet. Har
inspektionen förelägga beslutet redan verkställts
bolaget att göra rättelse, omfår inspektionen förelägga
det är möjligt. företaget att göra rättelse,
om det är möjligt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

**FOOTNOTES**

1 Lagen omtryckt 1996:1004.

Senaste lydelse av
2 kap. 5 § 1996:751 5 kap. 2 § 1995:1564
3 kap. 1 § 1996:1004 5 kap. 12 § 1996:751
3 kap. 7 § 1993:767 5 kap. 14 a § 1996:751
4 kap. 1 § 1994:2018 5 kap. 17 § 1996:751.
4 kap. 2 § 1996:1004

2Senaste lydelse 1996:751

3Senaste lydelse 1996:751

4Senaste lydelse 1995:1564

5Senaste lydelse 1995:539

6Senaste lydelse 1995:1564

7Senaste lydelse 1996:751

8Senaste lydelse 1996:751

9Senaste lydelse 1996:751

10Senaste lydelse 1996:751

11Senaste lydelse 1996:751

12Senaste lydelse 1996:751

13Senaste lydelse 1996:751

4

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1 §, 5 kap. 4 §, 6
kap. 2 §, 7 kap. 1 §, 8 kap. 1 § och 9 kap. 1 och 3 §§ samt rubriken närmast
före 6 kap. 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
1 §1
-------------------------------------------------------
Denna lag är tillämplig på Denna lag är tillämplig på
kreditinstitut och kreditinstitut och
värdepappersbolag. Med värdepappersbolag. Med
kreditinstitut avses kreditinstitut avses
bankaktiebolag, sparbanker, bankaktiebolag,
medlemsbanker, sparbanker, medlemsbanker,
kreditmarknadsbolag, sådana kreditmarknadsföretag
finansbolag och (kreditmarknadsbolag
kreditaktiebolag som driver respektive kredit-
verksamhet med stöd av marknadsföreningar), sådana
punkterna 3-5 i övergångsbe- finansbolag och kredi-
stämmelserna till lagen taktiebolag som driver
(1992:1610) om kreditmark- verksamhet med stöd av
nadsbolag, Konungariket punkterna 3-5 i övergångsbe-
Sveriges stämmelserna till lagen
stadshypotekskassa, Sveri- (1992:1610) om finansie-
ges allmänna hypoteksbank ringsverksamhet, Konunga-
och Svenska riket Sveriges stadshypo-
skeppshypotekskassan. Med tekskassa, Sveriges all-
värdepappersbolag avses ett männa hypoteksbank och
svenskt aktiebolag som fått Svenska skeppshypotekskas-
tillstånd att driva san. Med värdepappersbolag
värdepappersrörelse enligt avses ett svenskt aktiebo-
lagen (1991:981) om värde- lag som fått tillstånd att
pappersrörelse. driva värdepappersrörelse
enligt lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse.
Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på finansiella
holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar andelar i
dotterföretag som är kreditinstitut eller värdepappersbolag eller utländska
företag av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag avses ett
aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet
uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och
förvalta andelar i dotterföretag.

2 kap.
1 §
Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall kreditinstitut
och värdepappersbolag för varje räkenskapsår upprätta årsredovisning enligt
denna lag.
-------------------------------------------------------
I kreditinstitut eller I kreditinstitut eller
värdepappersbolag som enligt värdepappersbolag som
10 kap. 3 § andra stycket enligt 10 kap. 3 § andra
aktiebolagslagen stycket aktiebolagslagen
(1975:1385) eller 4 kap. 3 § (1975:1385), 4 kap. 3 §
första stycket lagen första stycket lagen
(1980:1103) om års- (1980:1103) om årsredo-
redovisning i vissa företag visning i vissa företag
m.m. är skyldiga att ha m.m. eller 8 kap. 5 § första
auktoriserad revisor, skall stycket lagen (1987:667)
även en finansieringsanalys om ekonomiska föreningar är
ingå i årsredovisningen. skyldiga att ha auktorise-
rad revisor, skall även en
finansieringsanalys ingå i
årsredovisningen.
I kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,
skall även en kapitaltäckningsanalys ingå i årsredovisningen.

5 kap.
4 §2
Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om skulder och
eget kapital:
1. För varje efterställd skuld som uppgår till mer än tio procent av samtliga
efterställda skulder, skall uppgift lämnas om lånebelopp, lånevaluta, räntesats,
förfallodag, omständigheter som kan medföra förtida återbetalning, efterställ-
ningsvillkoren samt förutsättningar och villkor för betalning på förfallodagen
eller för konvertering. Vidare skall sammanfattande upplysningar lämnas om vilka
regler som gäller för övriga efterställda skulder.
2. Större belopp i posten Övriga skulder (post 4) skall specificeras till sin
storlek och art.
3. I bankaktiebolag och andra aktiebolag som omfattas av denna lag skall eget
kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad
förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp Aktiekapital, Överkursfond,
Uppskrivningsfond, Reservfond och Fond för orealiserade vinster. Under fritt
eget kapital skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller för-
lust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust
för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.
4. I sparbank skall eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust
för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskrivningsfond, Reservfond,
Fond för orealiserade vinster samt Garantifond. Benämningen fond får inte
användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust för räkenskapsåret tas upp
som avdragspost.
-------------------------------------------------------
5. I medlemsbank skall 5. I medlemsbank och i
eget kapital delas upp i kreditmarknadsförening
bundet eget kapital och skall eget kapital delas
fritt eget kapital eller upp i bundet eget kapital
ansamlad förlust. Under och fritt eget kapital
bundet eget kapital skall eller ansamlad förlust. Un-
tas upp Insatskapital, Upp- der bundet eget kapital
skrivningsfond, Reservfond skall tas upp Insatskapi-
och Fond för orealiserade tal, Uppskrivningsfond,
vinster. Medlemsinsatser Reservfond och Fond för
och förlagsinsatser skall orealiserade vinster. Med-
redovisas var för sig. Under lemsinsatser och förlagsin-
fritt eget kapital skall satser skall redovisas var
tas upp fria fonder, var för för sig. Under fritt eget
sig, balanserad vinst eller kapital skall tas upp fria
förlust samt vinst eller fonder, var för sig, balan-
förlust för räkenskapsåret. serad vinst eller förlust
Balanserad förlust och samt vinst eller förlust för
förlust för räkenskapsåret tasräkenskapsåret. Balanserad
därvid upp som avdrags- förlust och förlust för räken-
poster. skapsåret tas därvid upp som
avdragsposter.

6 kap.
-------------------------------------------------------
Särskilda upplysningar i Särskilda upplysningar i
föreningsbanker medlemsbanker och
kreditmarknadsföreningar

2 §3
-------------------------------------------------------
En medlemsbank skall i En medlemsbank och en
förvaltningsberättelsen även kreditmarknadsförening
ange skall i förvaltningsberät-
1. väsentliga förändringar itelsen även ange
medlemsantalet och summorna 1. väsentliga förändringar
av insatsbelopp som skall i medlemsantalet och
återbetalas under nästa summorna av insatsbelopp
räkenskapsår enligt 4 kap. 1 som skall återbetalas under
och 3 §§ lagen (1995:1570) omnästa räkenskapsår enligt
medlemsbanker, 4 kap. 1 och 3 §§ lagen
2. den rätt till utdelning (1995:1570) om
som gjorda förlagsinsatser medlemsbanker eller 4 kap.
medför, samt 1 och 3 §§ lagen (1987:667)
3. summan av de om ekonomiska föreningar,
förlagsinsatser som har 2. den rätt till
sagts upp och skall lösas in utdelning som gjorda
under de två närmast följandeförlagsinsatser medför, samt
räkenskapsåren. 3. summan av de
förlagsinsatser som har
sagts upp och skall lösas
in under de två närmast
följande räkenskapsåren.

7 kap.
1 §
Kreditinstitut och värdepappersbolag som är moderföretag och sådana
finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket skall för varje
räkenskapsår upprätta koncernredovisning enligt denna lag, om inte annat följer
av 5 §.
-------------------------------------------------------
För moderföretag som enligt För moderföretag som
10 kap. 3 § fjärde stycket enligt 10 kap. 3 § fjärde
aktiebolagslagen stycket aktiebolagslagen
(1975:1385) eller 4 kap. 3 § (1975:1385), 4 kap. 3 §
andra stycket lagen andra stycket lagen
(1980:1103) om (1980:1103) om årsredovis-
årsredovisning m.m. i vissa ning m.m. i vissa företag
företag är skyldiga att ha eller 8 kap. 5 § tredje
auktoriserad revisor, skall stycket lagen (1987:667)
även en finansieringsanalys om ekonomiska föreningar är
ingå i koncernredovisningen. skyldiga att ha auktorise-
rad revisor, skall även en
finansieringsanalys ingå i
koncernredovisningen.
För finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket och
omfattas av lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för
kreditinstitut och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäckningsanalys
enligt 6 kap. 3 § ingå i koncernredovisningen.

8 kap.
1 §
Finansinspektionen är registreringsmyndighet för banker och hypoteksinstitut.
Patent- och registreringsverket är registreringsmyndighet för övriga företag
som omfattas av denna lag. För dessa skall 8 kap. årsredovisningslagen
(1995:1554) tillämpas i stället för 2 - 8 §§ nedan.
-------------------------------------------------------
Vid tillämpningen av 8
kap. 6 § års-
redovisningslagen om förse-
ningsavgifter skall
kreditmarknadsföretag och
värdepappersbolag alltid
anses som publika företag.

9 kap.
1 §4
-------------------------------------------------------
Bankaktiebolag, Banker,
sparbanker, medlemsbanker kreditmarknadsföretag,
och hypoteksinstitut skall hypoteksinstitut och
minst en gång under ett rä- värdepappersbolag skall
kenskapsår som omfattar mer minst en gång under ett
än tio månader avge en räkenskapsår som omfattar
särskild redovisning mer än tio månader avge en
(delårsrapport) enligt denna särskild redovisning
lag. Detsamma skall gälla (delårsrapport) enligt
aktiebolag som omfattas av denna lag. Detsamma skall
denna lag, om bolaget är gälla övriga aktiebolag som
skyldigt att ha auktorise- omfattas av denna lag, om
rad revisor enligt 10 kap. bolaget är skyldigt att ha
3 § andra eller fjärde styck-auktoriserad revisor
et aktiebolagslagen enligt 10 kap. 3 § andra
(1975:1385). eller fjärde stycket aktie-
bolagslagen (1975:1385).

3 §5
-------------------------------------------------------
De i 2 § angivna De i 2 § angivna
bestämmelserna i 9 kap. års- bestämmelserna i 9 kap. års-
redovisningslagen redovisningslagen
(1995:1554) skall tillämpas (1995:1554) skall tillämpas
med följande avvikelser: med följande avvikelser:
1. Utöver vad som följer av 1. Utöver vad som följer
2 § första stycket om av 2 § första stycket om
tillhandahållande av del- tillhandahållande av del-
årsrapport skall delårsrap- årsrapport skall delårsrap-
porten i banker och hypo- porten
teksinstitut genast lämnas - i banker, kreditmark-
även till de huvudmän och nadsföreningar och hypotek-
medlemmar som begär det samt sinstitut genast lämnas även
sändas in till Finansinspek- till de huvudmän och med-
tionen så snart det kan ske. lemmar som begär det, samt
2. Uppgifter för koncern - i banker och
enligt 3 § andra stycket hypoteksinstitut sändas in
skall alltid lämnas av ett till Finansinspektionen så
moderföretag som är bank snart det kan ske.
eller hypoteksinstitut. 2. Uppgifter för koncern
enligt 3 § andra stycket
skall alltid lämnas av ett
moderföretag som är bank,
kreditmarknadsföretag,
hypoteksinstitut eller vär-
depappersbolag.
3. I delårsrapporten skall, utöver vad som anges i 3 §, uppgifter lämnas om
utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räkenskapsårs utgång.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången för
räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 1997.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1996:1145.

2Senaste lydelse 1995:1591.

3Senaste lydelse 1995:1591.

4Senaste lydelse 1995:1591.

5Senaste lydelse 1995:1591.

5

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §1
Med bankinstitut förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker
och utländska bankföretag som med stöd av 1 kap. 4 eller 5 § bankrörelselagen
(1987:617) driver bankrörelse från
filial här i landet.
-------------------------------------------------------
Med kreditinstitut förstås Med kreditinstitut förstås
bankinstitut, bankinstitut,
kreditmarknadsbolag, kreditmarknadsföretag,
värdepappersinstitut, värdepappersinstitut,
allmänna pensionsfonden, allmänna pensionsfonden,
försäkringsföretag med svenskförsäkringsföretag med svensk
koncession, landshypoteks- koncession, landshypoteks-
och och
stadshypoteksinstitutio- stadshypoteksinstitutio-
nerna, Svenska nerna, Svenska
skeppshypotekskassan samt skeppshypotekskassan samt
utländska företag som med stödutländska företag som med
av 2 kap. 8, 9 eller 10 § stöd av 2 kap. 8, 9 eller
lagen (1992:1610) om 10 § lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag driver finansieringsverksamhet
verksamhet från filial i driver verksamhet från
Sverige. filial i Sverige.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1995:1576

6

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om
medlemsbanker

Härigenom föreskrivs att 5 kap 1 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.
1 §
En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskjutas, utöver
vad som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, genom särskilda insatser
(förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas även av andra än
medlemmar.
Förlagsinsatser får tillskjutas med högst ett så stort belopp att summan av
gjorda förlagsinsatser efter tillskottet uppgår till högst det belopp som svarar
mot summan av andra då inbetalda insatser än förlagsinsatser i medlemsbanken.
-------------------------------------------------------
En förlagsinsats skall
alltid fullgöras i pengar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

7

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
dels att 4 kap 3 §, 8 kap. 13 §, 10 kap. 6 §, 11 kap. 7 och 12 §§ samt 13 kap.
1 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 17 §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.
3 §
-------------------------------------------------------
En medlem, som deltar i En medlem, som deltar i
föreningen med högre föreningen med högre
insatsbelopp än han är insatsbelopp än han är
skyldig att delta med, har skyldig att delta med, har
rätt att efter uppsägning få rätt att efter uppsägning få
ut överskjutande belopp utan ut överskjutande belopp
att avgå ur föreningen. utan att avgå ur föreningen.
Beträffande uppsägningen samtBeträffande uppsägningen
medlemmens rätt att få ut detsamt medlemmens rätt att få
uppsagda beloppet och hans ut det uppsagda beloppet
skyldighet att betala och hans skyldighet att
tillbaka betala tillbaka
vad han har fått ut tillämpasvad han har fått ut
1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § tillämpas 1 och 2 §§ samt 3
första stycket. kap. 4 § första stycket.
Sexmånadersfristen enligt 1 §Sexmånadersfristen enligt 1 §
skall därvid räknas från skall därvid räknas från
utgången av det räkenskapsår utgången av det räkenskapsår
som sedan uppsägningen har som sedan uppsägningen har
gjorts slutar näst efter en gjorts slutar näst efter en
månad eller den längre tid, månad eller den längre tid,
högst sex månader, som har högst sex månader, som har
bestämts i stadgarna. bestämts i stadgarna. En
kreditmarknadsförening får
betala ut ett sådant belopp
endast om det kan ske med
hänsyn till bestämmelserna
om kapitaltäckning i lagen
(1994:2004) om kapitaltäck-
ning och stora ex-
poneringar för kredit-
institut och värdepappers-
bolag.

8 kap.
13 §1
Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till
föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse senast
två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall inom samma tid
till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem.
-------------------------------------------------------
Revisionsberättelsen skall Revisionsberättelsen
innehålla ett uttalande om skall innehålla ett
huruvida årsredovisningen uttalande om huruvida
har upprättats enligt denna årsredovisningen har
lag eller, i fall som avses upprättats enligt denna lag
i 9 kap. 15 och 16 §§, enligteller, i fall som avses i
årsredovisningslagen 9 kap. 15-17 §§, enligt
(1995:1554). Innehåller inte tilllämplig årsredovisnings-
årsredovisningen sådana lag. Innehåller inte
upplysningar som skall läm- årsredovisningen sådana upp-
nas enligt 9 kap. eller, i lysningar som skall lämnas
fall som avses i 9 kap. 15 enligt 9 kap. eller, i
och 16 §§, enligt årsredovis-fall som avses i 9 kap.
ningslagen, skall reviso- 15-17 §§, enligt tillämplig
rerna ange detta och lämna årsredovisningslag, skall
behövliga upplysningar i sin revisorerna ange detta och
berättelse, om det kan ske. lämna behövliga upplysningar
Har revisorerna vid sin i sin berättelse, om det
granskning funnit att någon kan ske.
åtgärd eller försummelse som Har revisorerna vid sin
kan föranleda ersättnings- granskning funnit att någon
skyldighet ligger en åtgärd eller försummelse som
styrelseledamot eller kan föranleda ersättnings-
verkställande direktören tillskyldighet ligger en
last eller att en sty- styrelseledamot eller
relseledamot eller verkstäl- verkställande direktören
lande direktören på annat sätttill last eller att en
har handlat i strid mot styrelseledamot eller
denna lag eller, i fall som verkställande direktören på
avses i 9 kap. 15 och 16 §§, annat sätt har handlat i
mot årsredovisningslagen strid mot denna lag eller,
eller mot stadgarna, skall i fall som avses i 9 kap.
det anmärkas i berättelsen. 15-17§§, mot till-lämplig
Revisionsberättelsen skall årsredovisningslag eller
även innehålla ett uttalande mot stadgarna, skall det
i frågan om ansvarsfrihet föranmärkas i berättelsen.
styrelseledamöterna och Revisionsberättelsen skall
verkställande direktören. även innehålla ett uttalande
Revisorerna kan även i övrigti frågan om ansvarsfrihet
i berättelsen anteckna de för styrelseledamöterna och
upplysningar som de önskar verkställande direktören.
meddela medlemmarna. Revisorerna kan även i
övrigt i berättelsen
anteckna de upplysningar
som de önskar meddela
medlemmarna.
I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att
föreningen inte har fullgjort sin skyldighet
1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),
2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen
(1994:200),
3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller
4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1--3.
Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte har
fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1--4, skall
revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten.
Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande av
balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner
beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram i
förvaltningsberättelsen.
I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första--tredje och sjätte styckena
tillämpas.
Om anmälan har gjorts enligt 8 § tredje eller femte stycket, skall revisor
till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen.

9 kap.
17 §
-------------------------------------------------------
Detta kapitel är inte
tillämpligt på föreningar
som avses i 1 kap. 1 §
första stycket lagen
(1995:1559) om
årsredovisning i
kreditinstitut och
värdepappersbolag.
10 kap.
6 §2
-------------------------------------------------------
Till reservfonden skall Till reservfonden skall
avsättas minst fem procent avsättas minst fem procent,
av den del av föreningens i kreditmarknadsförening
nettovinst för året som inte dock minst tio procent, av
går åt för att täcka en den del av föreningens
balanserad förlust. Vid nettovinst för året som inte
avsättning till reservfonden går åt för att täcka en
skall till nettovinsten balanserad förlust. Vid av-
räknas även gottgörelser. Upp-sättning till reservfonden
går reservfonden till minst skall till nettovinsten
tjugo pro cent av det räknas även gottgörelser.
inbetalda insatskapitalet Uppgår reservfonden till
behöver sådan avsättning tillminst tjugo procent av det
reservfond som avses i inbetalda insatskapitalet
detta stycke inte ske, om behöver sådan avsättning till
summan av reservfonden och reservfond som avses i
det inbetalda insatska- detta stycke inte ske, om
pitalet uppgår antingen till summan av reservfonden och
minst fyrtio procent av det inbetalda insatska-
nettovärdet på föreningens pitalet uppgår antingen
tillgångar eller till minst till minst fyrtio procent
samma belopp som föreningens av nettovärdet på föreningens
skulder och avsättningar tillgångar eller till minst
enligt balansräkningen. samma belopp som förening-
ens skulder och av-
sättningar enligt
balansräkningen. I en
kreditmarknadsförening
behöver avsättning inte
heller göras enligt detta
stycke om reservfonden
uppgår till minst tio pro-
cent av föreningens utlåning
vid utgången av det närmast
föregående räkenskapsåret.
Till reservfonden skall vidare avsättas det belopp som
1. medlem vid avgång ur föreningen inte får tillbaka av sina insatser,
2. förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en förlagsinsats,

3. enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden,
4. enligt beslut av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det i
balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden.
Reservfonden får enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endast för att
täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen som inte
kan täckas av fritt eget kapital.
Vid tillämpningen av första stycket skall belopp som i balansräkningen har
tagits upp under rubriken Avsatt till pensioner eller sådan delpost som avses i
8 a § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. inte räknas som
skuld eller avsättning i den mån det överstiger det belopp under vilket posten
enligt 7 § första stycket lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. inte
får nedbringas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge en förening
eller vissa grupper av föreningar undantag helt eller delvis från bestämmelserna
i första- tredje styckena, om det finns synnerliga skäl till det med hänsyn till
arten av föreningsverksamheten och övriga
omständigheter.

11 kap.
7 §
När föreningsstämman har fattat beslut om likvidation skall detta genom
stämmans försorg genast anmälas till rätten. Denna skall därefter utan dröjsmål
utse en eller flera likvidatorer. En domstol som fattar beslut att föreningen
skall träda i likvidation skall samtidigt utse en eller flera likvidatorer.
Likvidatorerna träder i styrelsens och verkställande direktörens ställe och har
i uppgift att genomföra likvidationen.
Om en förening som har trätt i likvidation saknar till registret anmäld
behörig likvidator, skall rätten förordna en eller flera likvidatorer efter
anmälan av registreringsmyndigheten eller ansökan av föreningsmedlem, borgenär
eller annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda
föreningen.
Likvidatorerna skall genast för registrering anmäla beslut om likvidation och
förordnande av likvidator.
-------------------------------------------------------
Bestämmelserna i denna lag Bestämmelserna i denna
om styrelse och lag och tillämplig
styrelseledamöter tillämpas påårsredovisningslag om
likvidatorerna, i den mån styrelse och styrelseleda-
inte annat följer av detta möter tilllämpas på
kapitel. likvidatorerna, i den mån
inte annat följer av detta
kapitel.
Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att föreningen träder i
likvidation. Bestämmelserna i 8 kap. tillämpas under likvidationen.
Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida enligt
revisorernas mening likvidationen onödigt fördröjs.

12 §3
-------------------------------------------------------
Likvidatorerna skall för Likvidatorerna skall för
varje räkenskapsår avge en varje räkenskapsår avge en
årsredovisning, som skall årsredovisning, som skall
läggas fram på den ordinarie läggas fram på den ordinarie
föreningsstämman för godkän- föreningsstämman för godkän-
nande. I fråga om likvidato- nande. I fråga om likvida-
rernas redovisning och dess torernas redovisning och
behandling på föreningsstämmandess behandling på
tillämpas inte 7 kap. 4 § föreningsstämman tillämpas
andra stycket 1 och 2, 9 inte 7 kap. 4 § andra
kap. 9 § andra stycket 7, 9 §stycket 1 och 2, 9 kap. 9 §
tredje och fjärde styckena andra stycket 7, 9 § tredje
samt 10 och 11 §§. och fjärde styckena samt 10
och 11 §§. I förekommande
fall skall inte heller
bestämmelserna i 2 kap. 1 §
tredje stycket, 5 kap. 17
- 23 §§, 6 kap. 3 § årsredo-
visningslagen (1995:1554)
eller 5 kap. 2 § 3 och 6
kap. 2 och 3 §§ lagen
(1995:1559) om årsredovis-
ning i kreditinstitut och
värdepappersbolag tillämpas.
I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatskapitalet
anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsinsatskapital och
förlagsinsatskapital.
Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa efter
avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett
väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller
om för en skuld eller en likvidationskostnad kan
beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade skulden
eller avsättningen, skall vid tillgångs- eller skuld- eller avsättningsposten
det beräknade beloppet anges inom linjen.

13 kap.
1 §4
-------------------------------------------------------
Om en styrelseledamot Om en styrelseledamot
eller verkställande eller verkställande
direktören uppsåtligen eller direktören uppsåtligen eller
av oaktsamhet skadar före- av oaktsamhet skadar före-
ningen då han fullgör sitt ningen då han fullgör sitt
uppdrag, skall han ersätta uppdrag, skall han ersätta
skadan. Detsamma gäller när skadan. Detsamma gäller när
skadan tillfogas en före- skadan tillfogas en före-
ningsmedlem eller någon ningsmedlem eller någon
annan genom överträdelse av annan genom överträdelse av
denna lag eller, i fall som denna lag eller, i fall
avses i 9 kap. 15 och 16 som avses i 9 kap. 15-17 §§,
§§,tillämplig årsredovis- tillämplig årsredovisnings-
ningslag eller genom överträ-lag eller genom överträdelse
delse av stadgarna. av stadgarna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1996:1142

2Senaste lydelse 1996:1142.

3Senaste lydelse 1996:1142.

4Senaste lydelse 1996:1142.

8

2.6 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 5 § föräldrabalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 kap.
5 §1
Den omyndiges tillgångar får utan samtycke av överförmyndaren placeras i
1. skuldförbindelser som har utfärdats eller garanterats av stat eller kommun,
-------------------------------------------------------
2. skuldförbindelser som 2. skuldförbindelser som
har utfärdats av Sveriges har utfärdats av Sveriges
Allmänna hypoteksbank, Allmänna hypoteksbank,
Svenska skeppshy- Svenska skeppshypo-
potekskassan eller av en tekskassan eller av en
bank eller av ett bank eller av ett
kreditmarknadsbolag enligt kreditmarknadsföretag
lagen (1992:1610) om enligt lagen (1992:1610)
kreditmarknadsbolag eller om finansieringsverksamhet
av ett utländskt bankföretag eller av ett utländskt
eller ett annat utländskt bankföretag eller ett annat
kreditinstitut som är under- utländskt kreditinstitut
kastat en offentlig som är underkastat en
reglering som väsentligen offentlig reglering som vä-
stämmer överens med den som sentligen stämmer överens
gäller för banker eller andramed den som gäller för
kreditinstitut här i landet, banker eller andra kredit-
med undantag för förlagsbevisinstitut här i landet, med
eller andra skuld- undantag för förlagsbevis
förbindelser som medför rätt eller andra skuld-
till betalning först efter förbindelser som medför rätt
utfärdarens övriga till betalning först efter
fordringsägare, eller utfärdarens övriga
fordringsägare, eller
3. andelar i en värdepappersfond som avses i lagen (1990:1114) om
värdepappersfonder eller i ett utländskt fondföretag som är underkastat en
offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för
värdepappersfonder här i landet.
Den omyndiges tillgångar får vidare utan överförmyndarens samtycke användas
för allemanssparande enligt lagen (1983:890) om allemanssparande eller lånas ut
mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i fast egendom inom sextio
procent av det senast fastställda taxeringsvärdet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1994:1433.

9

2.7 Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen
(1973:1173)

Härigenom föreskrivs att 3 och 5a §§ kreditupplysningslagen (1973:1173)1 skall
ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 1996/97:65Föreslagen lydelse

3§2
Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter tillstånd av
Datainspektionen.
Datainspektionens tillstånd behövs dock inte för följande företag, om deras
grundläggande tillstånd omfattar kreditupplysningsverksamhet:
1. en svensk bank,
2. ett utländskt bankföretag som har tillstånd att driva verksamhet i Sverige
enligt 1 kap. 4 § bankrörelselagen (1987:617),
3. ett utländskt bankföretag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 5 §
bankrörelselagen,
-------------------------------------------------------
4. ett 4. ett
kreditmarknadsbolag, kreditmarknadsföretag,
5. ett utländskt 5. ett utländskt
kreditinstitut som har kreditinstitut som har
tillstånd att driva finans- tillstånd att driva finans-
ieringsverksamhet i Sverige ieringsverksamhet i Sveri-
enligt 2 kap. 8 § lagen ge enligt 2 kap. 8 § lagen
(1992:1610) om kreditmark- (1992:1610) om finan-
nadsbolag eller sieringsverksamhet eller
6. ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet i Sverige enligt 2 kap.
9 § lagen om kreditmarknadsbolag.
Ett företag som avses i andra stycket 1, 2, 4 eller 5 får börja bedriva
kreditupplysningsverksamhet två månader efter det att Datainspektionen har tagit
emot en anmälan från företaget om att det avser att bedriva sådan verksamhet.
Tillstånd behövs inte för kreditupplysningsverksamhet, i den mån den bedrivs
genom offentliggörande av kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryck-
frihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

5 a §
-------------------------------------------------------
Vad som gäller om Vad som gäller om
tystnadsplikt i bankers, tystnadsplikt i bankers,
kreditmarknadsbolags och kreditmarknadsföretags och
värdepappersbolags verksam- värdepappersbolags verksam-
het hindrar inte att het hindrar inte att
uppgifter om lämnade uppgifter om lämnade
krediter, betalningsförsum- krediter, betalningsförsum-
melser och kreditmissbruk melser och kreditmissbruk
utväxlas för utväxlas för
kreditupplysningsändamål inomkreditupplysningsändamål
en krets som utgörs av dessa inom en krets som utgörs av
företag samt sådana företag dessa företag samt sådana
som har tillstånd av företag som har tillstånd av
Datainspektionen enligt 3 § Datainspektionen enligt 3 §
första stycket. första stycket.
I den krets som anges i I den krets som anges i
första stycket ingår även första stycket ingår även
utländska bankföretag som utländska bankföretag som
avses i 1 kap. 4 och 5 §§ avses i 1 kap. 4 och 5 §§
bankrörelselagen (1987:617), bankrörelselagen
kreditinstitut som avses i (1987:617), kreditinstitut
2 kap. 8 och 9 §§ lagen som avses i 2 kap. 8 och
(1992:1610) om kreditmark- 9 §§ lagen (1992:1610) om
nadsbolag samt utländska finansieringsverksamhet
företag som avses i 1 kap. samt utländska företag som
3 c § och 2 kap. 7 § lagen avses i 1 kap. 3 c § och
(1991:981) om värdepappers- 2 kap. 7 § lagen (1991:981)
rörelse. om värdepappersrörelse.
Bestämmelser om användningen av uppgifter om betalningsförsummelser och
kreditmissbruk finns även i 7 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

**FOOTNOTES**

1Lagen omtryckt 1981:737
Senaste lydelse av 3 § 1992:1616

2 Senaste lydelse 1992:1616

10

2.8 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100)1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.
5 §2
Sekretess gäller i statlig myndighets verksamhet, som består i tillstånds-
givning eller tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet, värdepap-
persmarknaden eller försäkringsväsendet, för uppgift om
1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser,
om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs,
2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan, som har trätt i
affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet
avser.
-------------------------------------------------------
I ärende hos statlig I ärende hos statlig
myndighet om innehav av myndighet om innehav av
aktier i bankaktiebolag, aktier i bankaktiebolag,
kreditmarknadsbolag, värde- kreditmarknadsbolag, värde-
pappersbolag och i pappersbolag och
försäkringsaktiebolag gäller försäkringsaktiebolag, eller
sekretess för uppgift om av andelar i medlemsbank
enskilds personliga eller eller kreditmark-
ekonomiska förhållanden om nadsförening gäller sekre-
det kan antas att den tess för uppgift om
enskilde lider skada eller enskilds personliga eller
men om uppgiften röjs. Sek- ekonomiska förhållanden om
retess gäller inte för beslutdet kan antas att den en-
av myndigheten och inte skilde lider skada eller
heller för uppgift som men om uppgiften röjs. Sek-
erhållits från annan retess gäller inte för
myndighet om uppgiften inte beslut av myndigheten och
är sekretessbelagd där. inte heller för uppgift som
erhållits från annan
myndighet om uppgiften
inte är sekretessbelagd där.
Sekretess gäller vidare i statlig myndighets verksamhet, som består i
övervakning enligt insiderlagen (1990:1342) eller kontroll enligt
valutaväxlingslagen (1996:1006), för sådan uppgift om enskilds ekonomiska eller
personliga förhållanden, vilken på begäran har lämnats av någon som är skyldig
att lämna uppgifter till myndigheten. Rör uppgiften den uppgiftsskyldige gäller
dock sekretess endast om denne kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs
och sekretess inte motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten.
Sekretess gäller, i den mån riksdagen har godkänt avtal härom med främmande
stat eller mellanfolklig organisation, hos myndighet i verksamhet som avses i
första-tredje styckena för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och
ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten erhållit enligt
avtalet. Samma sekretess gäller hos Finansinspektionen, i den mån regeringen
föreskriver det, om inspektionen från motsvarande utländsk myndighet erhållit
uppgifter enligt annat avtal. Föreskrifterna i 14 kap. 1-3 §§ får inte i fråga
om denna sekretess tillämpas i strid med avtalet.
Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen enligt
första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

**FOOTNOTES**

1 Lagen omtryckt 1992:1474.

2Senaste lydelse 1996:1007.

11

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse

Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 3 d § lagen (1991:981) om värdepappers-
rörelse1 ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "finansie-
ringsverksamhet".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse av 1 kap. 3 d § 1994:2015

12

2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

Härigenom föreskrivs att i 3 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.1
ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "finansieringsverksamhet".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse av 3 § 1994:2016

13

2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:768) om
åtgärder mot penningtvätt

Härigenom föreskrivs att i 2 § lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt1
ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "finansieringsverksamhet".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse av 2 § 1996:1012

14

2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och
värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora
exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag
dels att i 6 kap. 4 § ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot
"finansieringsverksamhet",
dels att i 6 kap. 4 § ordet "kreditmarknadsbolags" skall bytas ut mot "kredit-
marknadsföretags",
dels att 1 kap. 1 § och 2 kap. 6 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
1 §1
I denna lag betyder
1. bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank,
-------------------------------------------------------

2. kreditmarknadsbolag: 2. kreditmarknadsföretag:
ett svenskt aktiebolag som ett svenskt aktiebolag
har fått tillstånd att driva eller en svensk ekonomisk
finansieringsverksamhet förening som har fått
enligt lagen (1992:1610) om tillstånd att driva
kreditmarknadsbolag, finansieringsverksamhet
enligt lagen (1992:1610)
om finansieringsverksamhet
(kreditmarknadsbolag
respektive kre-
ditmarknadsförening),
3. värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva
värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,
-------------------------------------------------------
4. kreditinstitut: bank, 4. kreditinstitut: bank,
kreditmarknadsbolag och kredit-
svenska skeppshypotek- marknadsföretag och svenska
skassan, skeppshypotekskassan,
5. institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,
-------------------------------------------------------
6. finansiellt institut: 6. finansiellt institut:
ett svenskt eller utländskt ett svenskt eller utländskt
företag som inte är företag som inte är
kreditinstitut, kreditinstitut,
värdepappersbolag eller värdepappersbolag eller
motsvarande utländskt företagmotsvarande utländskt
och vars huvudsakliga företag och vars
verksamhet är att huvudsakliga verksamhet är
- förvärva aktier eller att
andelar, - förvärva aktier eller
- driva valutahandel, andelar,
- driva - driva valutahandel,
värdepappersrörelse, utan att - driva
vara tillståndspliktigt en- värdepappersrörelse, utan
ligt 1 kap. 3 § lagen om att vara tillståndspliktigt
värdepappersrörelse, eller enligt 1 kap. 3 § lagen om
- driva en eller flera av värdepappersrörelse, eller
de verksamheter som anges i - driva en eller flera
3 kap. 1 § andra stycket 2- av de verksamheter som
11 lagen om kredit- anges i 3 kap. 1 § andra
marknadsbolag, utan att stycket 2-11 lagen om fi-
vara tillsynspliktigt nansieringsverksamhet,
enligt 1 kap. 2 § samma lag, utan att vara tillsyns-
pliktigt enligt 1 kap. 2 §
samma lag,
7. holdingföretag med finansiell verksamhet: ett finansiellt institut som har
minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller
motsvarande utländskt företag och vars dotterföretag även i övrigt uteslutande
eller huvudsakligen utgörs av sådana företag eller finansiella institut,
8. holdingföretag med blandad verksamhet: ett svenskt eller utländskt
moderföretag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag, motsvarande
utländskt företag eller holdingföretag med finansiell verksamhet, men som har
minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller
motsvarande utländskt företag,
9. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga
verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla
datatjänster eller bedriva annan liknande verksamhet som har samband med ett
eller flera kreditinstituts, värdepappersbolags eller motsvarande utländska
företags huvudsakliga verksamhet,
10. ägarintresse: ett direkt eller indirekt innehav av 20 % eller mer av
rörsterna eller kapitalet i ett företag.

2 kap.
6 §1
Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital efter
avräkning enligt 7 § och 5 kap. 4 § tredje stycket 2. Det primära kapitalet
skall utgöra minst hälften av kapitalbasen.
-------------------------------------------------------
Med primärt kapital avses: Med primärt kapital
A. I bankaktiebolag, avses:
kreditmarknadsbolag och A. I bankaktiebolag,
värdepappersbolag eget kreditmarknadsbolag och
kapital med undantag för ku- värdepappersbolag eget
mulativa preferensaktier, i kapital med undantag för
sparbanker reservfonder, i kumulativa preferen-
medlemsbanker eget kapital saktier, i sparbanker re-
med undantag för för- servfonder, i medlems-
lagsinsatser samt i Svenska banker och kreditmark-
skeppshypotekskassan nadsföreningar eget kapital
kassans reservfond. Från med undantag för förlagsin-
eget kapital skall undantas satser samt i Svenska
uppskrivningsfonder. skeppshypotekskassan
B. I banker, kreditmark- kassans reservfond. Från
nadsbolag och värdepappers- eget kapital skall
bolag kapitalandelen av undantas uppskrivnings-
skatteutjämningsreserv och fonder.
periodiseringsfond. B. I banker, kreditmark-
C. I banker och nadsföretag och värdepap-
kreditmarknadsbolag persbolag kapitalandelen
kapitalandelen av det av skatteutjämningsreserv
belopp som svarar mot och periodiseringsfond.
bankens eller bolagets C. I banker och
reserver till följd av kreditmarknadsföretag
avskrivning på egendom som kapitalandelen av det
upplåtits till nyttjande. belopp som svarar mot
bankens eller företagets
reserver till följd av av-
skrivning på egendom som
upplåtits till nyttjande.
Med supplementärt kapital avses värdet av förlagsandelslån, förlagslån och
andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid på minst fem år och med rätt
till betalning först efter institutets övriga borgenärer, dock sammanlagt högst
till ett belopp som motsvarar hälften av det primära kapitalet.
Förlagsandelslån, förlagslån och andra skuldförbindelser vilkas återstående
löptid understiger fem år får tas upp till ett belopp som motsvarar högst 20 %
av det nominella värdet för varje helt år som återstår till förfallodagen.
Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, efter medgivande av
Finansinspektionen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i
andra och tredje styckena.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1995:1598

1Senaste lydelse 1995:1598

15

2.13 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713)

Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)1 dels att i
7 kap. 10 § ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "kreditmarknadsföre-
tag"
dels att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1626) om ändring
i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-------------------------------------------------------

2. Äldre föreskrifter gäller 2. Äldre föreskrifter
fortfarande i fråga om gäller fortfarande i fråga
obligationer och om obligationer och
andra skuldförbindelser som andra skuldförbindelser som
utfärdats av utfärdats av
kreditaktiebolag före lagens kreditaktiebolag före
ikraftträdande. De äldre lagens ikraftträdande. De
föreskrifterna gäller även i äldre föreskrifterna gäller
fråga om obligationer och även i fråga om obligationer
andra skuldförbindelser som och andra skuldförbindelser
efter ikraftträdandet som efter ikraftträdandet
utfärdas av kreditaktiebolag utfärdas av
som driver verksamhet kreditaktiebolag som
enligt punkt 4 i över- driver verksamhet enligt
gångsbestämmelserna till punkt 4 i över-
lagen (1992:1610) om gångsbestämmelserna till
kreditmarknadsbolag eller lagen (1992:1610) om
av sådana kreditmark- finansieringsverksamhet
nadsbolag som vid lagens eller av sådana kreditmark-
ikraftträdande hade rätt att nadsbolag som vid lagens
driva verksamhet enligt ikraftträdande hade rätt att
lagen (1963:76) om driva verksamhet enligt
kreditaktiebolag. lagen (1963:76) om
kreditaktiebolag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

**FOOTNOTES**

1 Lagen omtryckt 1995:1567.

Senaste lydelse 1995:779.

16

2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:890) om
allemanssparande

Härigenom föreskrivs att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1992:1629) om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-------------------------------------------------------

2. Äldre föreskrifter gäller 2. Äldre föreskrifter
fortfarande i fråga om gäller fortfarande i fråga
obligationer och om obligationer och
andra skuldförbindelser som andra skuldförbindelser som
utfärdats av utfärdats av
kreditaktiebolag före lagens kreditaktiebolag före
ikraftträdande. De äldre lagens ikraftträdande. De
föreskrifterna gäller även i äldre föreskrifterna gäller
fråga om obligationer och även i fråga om obligationer
andra skuldförbindelser som och andra skuldförbindelser
efter ikraftträdandet som efter ikraftträdandet
utfärdas av kreditaktiebolag utfärdas av
som driver verksamhet kreditaktiebolag som
enligt punkt 4 i över- driver verksamhet enligt
gångsbestämmelserna till punkt 4 i över-
lagen (1992:1610) om gångsbestämmelserna till
kreditmarknadsbolag eller lagen (1992:1610) om
av sådana kreditmark- finansieringsverksamhet
nadsbolag som vid lagens eller av sådana kreditmark-
ikraftträdande hade rätt att nadsbolag som vid lagens
driva verksamhet enligt ikraftträdande hade rätt att
lagen (1963:76) om kre- driva verksamhet enligt
ditaktiebolag. lagen (1963:76) om kre-
ditaktiebolag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

17

2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:403) om
beslutanderätt för kreditmarknadsbolag i fråga om
exportkredit i vissa fall

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:403) om beslutanderätt för
kreditaktiebolag i fråga om exportkredit i vissa fall1
dels att i rubriken samt i 1 och 2 §§ ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas
ut mot "kreditmarknadsföretag,"
dels att i punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1625) om
ändring i nämnda lag ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot
"finansieringsverksamhet".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse av 1 och 2 §§ 1992:1625

18

2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1624) om
ändring i lagen om (1972:262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1992:1624) om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-------------------------------------------------------

2. Äldre föreskrifter gäller 2. Äldre föreskrifter
fortfarande i fråga om gäller fortfarande i fråga
obligationer och andra om obligationer och andra
skuldförbindelser som utfär- skuldförbindelser som utfär-
dats av kreditaktiebolag dats av kreditaktiebolag
före lagens ikraftträdande. före lagens ikraftträdande.
De äldre föreskrifterna gällerDe äldre föreskrifterna
även i fråga om obligationer gäller även i fråga om
och andra skuldförbindelser obligationer och andra
som efter ikraftträdandet skuldförbindelser som efter
utfärdas av keditaktiebolag ikraftträdandet utfärdas av
som driver verksamhet keditaktiebolag som driver
enligt punkt 4 i övergångs- verksamhet enligt punkt 4
bestämmelserna till lagen i övergångsbestämmelserna
(1992:1610) om kreditmark- till lagen (1992:1610) om
nadsbolag eller av sådana finansieringsverksamhet
kreditmarknadsbolag som vid eller av sådana kreditmark-
lagens ikraftträdande hade nadsbolag som vid lagens
rätt att driva verksamhet ikraftträdande hade rätt att
enligt lagen (1963:76) om driva verksamhet enligt
kreditaktiebolag. lagen (1963:76) om kre-
ditaktiebolag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

19

2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att i 32 b § lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter1, övergångsbestämmelserna till lagen (1994:2012) om ändring i
nämnda lag samt punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1995:576) om
ändring i nämnda lag, ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot
"finansieringsverksamhet".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse av 32 b § 1995:1543.

20

2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:759) om
Sveriges allmänna hypoteksbank

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:759) om Sveriges allmänna
hypoteksbank1
dels att i 1, 8, och 10 - 13 §§ ordet "kreditmarknadsbolag" i olika
böjningsformer skall bytas ut mot "kreditmarknadsföretag" i motsvarande
böjningsform,
dels att i 13 § ordet "kreditmarknadsbolagskoncernens" skall bytas ut mot
"kreditmarknadsföretagskoncernens".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse av 13 § 1995:1565

21

2.19 Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen
(1989:827)

Härigenom föreskrivs att i 2 kap 3 § aktiekontolagen (1989:827)1 ordet
"kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "finansieringsverksamhet".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse av 2 kap. 3 § 1996:750.

22

2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om
företagsrekonstruktion

Härigenom föreskrivs att i 3 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion
ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "kreditmarknadsföretag".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

23

24

3 Ärendet och dess beredning

Våren 1992 tillkallades med stöd av regeringens bemyndigande en särskild
utredare (lagmannen Anders Nordström) med uppdrag att utreda behovet av
normgivning och tillsyn inom vissa delar av betalningsväsendet. I
tilläggsdirektiv 1993 utvidgades utredningens uppdrag till att omfatta en
översyn av den inlånings- och finansieringsverksamhet som drevs av sparkassor
och andra föreningar. I denna del härrörde utredningsbehovet från det faktum att
ett stort antal föreningar bedrev såväl in- som utlåningsverksamhet utanför
Finansinspektionens tillsyn. Med hänsyn också till de förpliktelser på det
finansiella området som Sverige alltsedan ingåendet av EES-avtalet åtagit sig
att respektera ansåg regeringen att det var nödvändigt att snarast utreda hur
sparkassorna och de övriga föreningar som bedrev inlånings- och
finansieringsverksamhet skulle regleras i framtiden.
I maj 1994 överlämnade utredningen (Betaltjänstutredningen) ett delbetänkande,
Finansiella tjänster i förändring, SOU 1994:66, som behandlar bl.a. sådan
finansieringsverksamhet som bedrivs i föreningsform. Utredaren föreslog därvid
en lagstiftning som skulle möjliggöra bankverksamhet i ekonomisk förening.
Vidare föreslogs att lagen om kreditmarknadsbolag, som är tillämplig på
aktiebolag som bedriver finansieringsverksamhet utan att ta emot bankinlåning,
skulle göras associationsneutral så att den skulle kunna tillämpas inte bara på
aktiebolag utan även på ekonomiska föreningar.
Efter att betänkandet remissbehandlats beslutade regeringen en proposition med
bl.a. ett förslag till lag om medlemsbanker, som i allt väsentligt följde
utredningens förslag till lag om andelsbanker (prop. 1995/96:74).Beträffande
utredningens föreslagna ändringar i lagen om kreditmarknadsbolag avstod
regeringen från att lägga fram något eget förslag av följande skäl. Riksdagen
stod i begrepp att anta en ny redovisningslagstiftning för aktiebolag och
finansiella företag. Lagstiftningen var föranledd av EG:s direktiv (86/635/EEG)
om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella
institut, det s.k. bankredovisningsdirektivet. De nya redovisningsreglerna hade
emellertid inte avpassats för de ekonomiska föreningar som enligt utredningens
förslag skulle tillåtas att bedriva finansieringsverksamhet. Regeringen
konstaterade att det skulle kräva ytterligare överväganden för att anpassa
förenings- och finansieringslagstiftningen till bankredovisningsdirektivets
krav. Med tanke på det behov som finns av en reform som gör det möjligt att
driva finansieringsverksamhet i den ekonomiska föreningens form uttalade
regeringen emellertid att den snarast ämnade återkomma till riksdagen med
förslag i ämnet (prop.1995/96:74 s. 120 f).
Inom Finansdepartementet har utarbetats en promemoria med utkast till
lagrådsremiss om finansieringsverksamhet i ekonomisk förening samt vissa
ändringar i redovisningslagstiftningen på det finansiella området. Promemorian
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1.
Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Fi 94/1942). Denna
lagrådsremiss innehåller förslag på de områden som har behandlats i promemorian,
med undantag för förslagen om ändrade regler för koncernredovisning för
finansiella holdingföretag samt för redovisning i understödsföreningar. Dessa
förslag har behandlats i regeringens proposition 1996/97:32 Redovisning i
ekonomiska föreningar och handelsbolag m.m, samt lett till lagstiftning såvitt
avser finansiella holdingföretag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 16 januari 1997 att inhämta Lagrådets yttrande över
lagförslagen 1-18. Lagrådet har i yttrande den 30 januari lämnat förslagen utan
erinran. Lagförslagen 19 - 20 är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande
skulle sakna betydelse.

4 Lag om finansieringsverksamhet

Regeringens förslag: Tillståndspliktig finansieringsverksamhet skall få bedrivas
i ekonomisk förening. Lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag skall tillämpas
även på ekonomiska föreningar vilka bedriver tillståndspliktig
finansieringsverksamhet (kreditmarknadsföreningar). Lagen skall ändra namn till
lagen om finansieringsverksamhet. Vad som gäller för ekonomiska föreningar i
allmänhet skall som huvudregel tillämpas även på kreditmarknadsföreningar.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har i huvudsak tillstyrkt
förslaget eller lämnat det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Finansiell verksamhet i föreningsform har en
lång tradition här i landet. Föreningarna har varierat såväl i fråga om
verksamhetsinriktning som medlemssammansättning. De senaste årtiondena har bank-
eller annan finansieringsverksamhet i föreningsform bedrivits i huvudsak av
föreningsbanksrörelsen och av de tre hypoteksorganisationerna Stadshypotek,
Landshypotek och Skeppshypotek. Utöver dessa institut har det länge funnits
föreningar av varierande storlek och verksamhetsinriktning som genom att de har
riktat sig endast till sina medlemmar inte har underkastats auktorisationskrav
och tillsyn.
De tre hypoteksinstituten har var för sig varit föremål för särskild
lagstiftning beträffande såväl verksamhets- som organisationsform. Genom
lagändringar 1992 och 1994 beslutade emellertid riksdagen att Stadshypotek resp.
Landshypotek skulle ombildas. Stadshypotek och Landshypotek bedriver numera sin
verksamhet huvudsakligen i aktiebolagsform. Landshypotek skall emellertid,
enligt riksdagens beslut, erbjudas lagliga förutsättningar att verka i den
ekonomiska föreningens form om företaget uppnår en viss angiven finansiell
stabilitet (se prop. 1993/94:216 s 26 ff, bet. 1993/94:NU27, rskr. 1993/94:446).
Bankerna är sedan gammalt de enda företag som har rätt att från allmänheten ta
emot nominellt bestämd inlåning på konto om behållningen är tillgänglig med kort
varsel. Lagstiftaren har bedömt att denna verksamhet bör vara föremål för
särskilt sträng näringsrättslig reglering eftersom den är av vital betydelse för
betalningssystemets funktion. Vidare har konsumentkollektivet ett beaktansvärt
behov av att ha sina transaktionsmedel placerade i stabila penninginstitut. För
att få rätt att bedriva denna typ av inlåningsverksamhet krävs sålunda ett
särskilt tillstånd - s.k. bankoktroj. Med bankoktrojen följer emellertid också
rätt att bedriva en rad andra finansiella verksamheter. En bank får således
jämte inlåningsverksamheten bl.a. lämna och förmedla krediter, medverka vid
finansieringsverksamhet och ikläda sig garantiförpliktelser. Ett företag som
vill bedriva tillståndspliktig finansieringsverksamhet utan att samtidigt
bedriva bankinlåningsverksamhet behöver dock inte ansöka om bankoktroj. Ett
sådant företag måste i stället ha tillstånd enligt lagen om kreditmarknadsbolag
vars bestämmelser inte är lika begränsande som bankrörelselagens. Enligt lagen
om kreditmarknadsbolag kan endast aktiebolag komma i fråga för tillståndspliktig
finansieringsverksamhet.
Bankverksamhet får däremot från och med den 1 januari 1996 bedrivas i
ekonomisk förening även utanför den numera till bankaktiebolag ombildade
föreningsbanksrörelsen. Motiven för denna lagstiftning har regeringen utvecklat
i prop. 1995/96:74 s 109 f:

"Under våren 1994 behandlade riksdagen de kooperativa företagens ställning i
förhållande till andra företagsformer. Näringsutskottet hade uttryckt sin
positiva syn på den kooperativa företagsformen (bet. 1993/94:NU15). Enligt
utskottets mening är det helt oacceptabelt om statsmakterna genom utformning
av regelsystem som missgynnar den kooperativa företagsformen åstadkommer en
styrning bort från denna företagsform. Utskottet hemställde att riksdagen
genom ett uttalande till regeringen skulle klarlägga att de kooperativa
företagen skall behandlas likvärdigt med andra företag. Riksdagen biföll
utskottets hemställan (rskr. 1993/94:222).
Vid bedömningen om en viss associationsform skall accepteras som grund för
bankverksamhet är utgångspunkten att kravet på finansiell stabilitet inte får
efterges. De krav som ansetts rimliga att ställa på finansiell verksamhet har
manifesterats genom bl.a. regler om startkapital, rörelsens bedrivande och
särskilda regler om avsättning till reservfond eller motsvarande. Dessa krav
kan ställas på föreningar i lika hög grad som på aktiebolag.
De skäl som i olika sammanhang har anförts mot tanken att bedriva bank-
verksamhet i föreningsform går huvudsakligen ut på att aktiebolaget är
överlägset föreningen beträffande förmågan att attrahera riskkapital. Vidare
sägs att aktiebolaget utgör en etablerad och välkänd företagsform, vilket är
en viktig förutsättning för all finansiell verksamhet. Det är i och för sig
riktigt att aktiebolagsformen har fördelar framför föreningsformen när det
gäller att från en bredare allmänhet uppbringa nytt riskkapital. Detta
förhållande kan emellertid inte utgöra ett tillräckligt skäl att kategoriskt
diskriminera föreningsformen i nu angivet avseende. Frågan om ett visst
företag är lämpat för en viss verksamhet får bedömas utifrån företagets egna
förutsättningar från fall till fall. Redan enligt gällande regler och praxis
beviljas oktroj bara om bankföretagets kapital bedöms vara tillräckligt med
hänsyn till den planerade verksamhetens omfattning och inriktning,
innefattande rörelsens risknivå. Därvidlag kommer inte förhållandet att vara
annorlunda för ekonomiska föreningar än för t.ex. bankaktiebolag."

Enligt regeringens ovan återgivna motiv för att tillåta bankverksamhet i
ekonomisk förening är det förutsättningarna för det enskilda företaget och inte
den associationsrättsliga verksamhetsformen som skall avgöra om oktroj kan
beviljas för den tilltänkta verksamheten. Vidare har riksdagen uttalat att de
kooperativa företagen skall behandlas likvärdigt med andra företag.
De skäl som talar för att bankverksamhet skall få drivas i den ekonomiska
föreningens form gör sig i lika hög grad gällande beträffande finansieringsverk-
samhet som kräver tillstånd enligt den nuvarande lagen om kreditmarknadsbolag.
Frågan om möjligheten att bedriva just finansieringsverksamhet i ekonomisk
förening har dessutom behandlats av riksdagen i samband med dess beslut om
ombildning av Landshypoteksinstitutionen. Riksdagen beslutade då - såsom nämnts
ovan - att Landshypoteks rörelse skall bedrivas i aktiebolag, men att om Lands-
hypotek så önskar och vissa kapitaltäckningskrav är uppfyllda, får Landshypotek
efter den 1 januari 1998 driva verksamheten i ekonomisk förening (prop.
1993/94:216, bet. 1993/94:NU27, rskr. 93/94:446).
Mot bakgrund av det sagda bör möjligheten att bedriva tillståndspliktig
finansieringsverksamhet utan inslag av inlåningsrörelse öppnas även för
ekonomiska föreningar. Detta görs lämpligen, såsom Betaltjänstutredningen
föreslagit, genom att lagen om kreditmarknadsbolag görs tillämplig även på
ekonomiska föreningar, d.v.s sådana föreningar som avses i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar. Med anledning av det utvidgade tillämpningsområdet bör
lagen om kreditmarknadsbolag ändra namn till det associationsneutrala lagen om
finansieringsverksamhet.
På samma sätt som aktiebolagslagen (1975:1385) och vad som gäller för
aktiebolag i allmänhet reglerar de nuvarande kreditmarknadsbolagen om annat inte
har föreskrivits i lagen om kreditmarknadsbolag, skall vad som gäller för
ekonomiska föreningar i allmänhet - särskilt lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar - reglera de ekonomiska föreningar som bedriver tillståndspliktig
finansieringsverksamhet.
Det är sålunda lagen om ekonomiska föreningar som bildar den
associationsrättsliga basen för de föreslagna kreditmarknadsföreningarna. Där
finns föreskrifter bl.a om föreningens bildande och organisation. Vidare finns
bestämmelser om insatskapital, vinstutdelning, fusion, likvidation, skadestånd
m.m. Bortsett från vad som anges i avsnitt 4.2 och 4.3 om reservfonder och
återbetalning av vissa insatser anser regeringen inte att det erfordras några
särregler för kreditmarknadsföreningarna i lagen om ekonomiska föreningar. I
lagen om kreditmarknadsbolag finns idag vissa bestämmelser av
associationsrättslig karaktär, exempelvis 2 kap. 5 § som föreskriver att ett
kreditmarknadsbolags styrelse skall ha minst fem ledamöter och att bolaget skall
ha en verkställande direktör. Dessa bestämmelser föreslås alltså bli tillämpliga
även på kreditmarknadsföreningarna. Tillämpliga redovisningsregler återfinns i
allt väsentligt i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag (se avsnitt 5).

4.1 Ägarprövningsregler

Regeringens förslag: Kreditmarknadsföreningarna skall omfattas av motsvarande
ägarprövningsregler och regler om förstärkt tillsyn som gäller för kreditmark-
nadsbolagen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Endast hovrätten över Skåne och Blekinge har särskilt
berört detta avsnitt. Hovrätten har ställt sig tveksam till om det utifrån
civilrättsliga eller näringsrättsliga utgångspunkter är möjligt att tala om ett
kvalificerat innehav i en ekonomisk förening.
Skälen för regeringens förslag: EG:s andra banksamordningsdirektiv (89/646/E-
EG) stadgar i artikel 11 skyldighet för medlemsländerna att föreskriva att
förvärvare av kvalificerat innehav i kreditinstitut skall underrätta landets
behöriga myndigheter om förvärvet. Sådan underrättelse skall också lämnas om
avsikten är att öka ett kvalificerat innehav så att andelen av rösterna eller
kapitalet kommer att uppgå till 20, 33 eller 50 procent eller så att
kreditinstitutet blir dotterföretag. Myndigheten skall vidare enligt direktivet
ha rätt att motsätta sig förvärvet med hänvisning till att förvärvaren inte
motsvarar kravet på en sund och ansvarsfull ledning av kreditinstitutet.
Ägarprövningsregler har införts i såväl bankrörelselagen som lagen om kredit-
marknadsbolag. Vid tillkomsten av lagen (1995:1570) om medlemsbanker
konstaterade regeringen att även medlemsbanker, som ju är ett slags ekonomisk
förening, kunde komma att kontrolleras genom sådana innehav som avses i EG-
direktivet (se prop 1995/96:74 s. 112 f). Ägarprövningsreglerna har därför
gjorts tillämpliga även på medlemsbanker. Av samma skäl måste
ägarprövningsbestämmelser införas för de ekonomiska föreningar som bedriver
tillståndspliktig finansieringsverksamhet.
Enligt 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess i ärende hos
statlig myndighet om innehav av aktier i bl. a. bankaktiebolag och
kreditmarknadsbolag. Med hänsyn till att andelar i medlemsbanker och ekonomiska
föreningar skall kunna bli föremål för ägarprövning föreslås nu att
sekretessbestämmelsen utvidgas till att omfatta även ärenden om innehav av
andelar i sådana företag.
I regeringens proposition 1995/96:173 föreslås ändrade regler på det
finansiella rättsområdet i syfte att stärka tillsynen över finansiella företag.
Propositionen har föranletts av bl.a ett nyligen antaget EG-direktiv som delvis
tar sikte på att förhindra uppkomsten av koncernstrukturer som kan försvåra
tillsynen över finansiella företag, det s.k. BCCI-direktivet (95/26/EG). I
propositionen har föreslagits flera lagändringar som berör kreditinstituten,
däribland kreditmarknadsbolagen. De nya föreskrifterna föreslås anpassas för att
kunna appliceras även på ekonomiska föreningar.

4.2 Insatskapital m.m.

Regeringens förslag: En insats i en kreditmarknadsförening skall alltid
fullgöras med pengar. Även en förlagsinsats i en medlemsbank måste fullgöras i
pengar. Överinsatser får återbetalas bara om det kan ske med hänsyn till
reglerna om kapitaltäckning. En kreditmarknadsförenings styrelse måste upprätta
kontrollbalansräkning om det kan antas att föreningen inte uppfyller kraven på
kapitaltäckning. Om antagandet är riktigt skall styrelsen underrätta
Finansinspektionen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag, dock att frågan
om kravet på kontantinsatta förlagsinsatser inte behandlats i promemorian.
Remissinstanserna: Endast Sveriges Advokatsamfund har berört detta avsnitt.
Samfundet anser att styrelseledamöter bör kunna hållas personligt ansvariga om
styrelsen underlåter att upprätta kontrollbalansräkning enligt förslaget.
Skälen för regeringens förslag: För en ekonomisk förenings förpliktelser
svarar endast föreningens tillgångar. I föreningens tillgångar får även inräknas
insatser (och avgifter) som har förfallit till betalning, även om de ännu inte
har betalats (1 kap. 3 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar). Lagen om
ekonomiska föreningar kräver alltså inte att insatserna måste vara inbetalda. En
fordran på en icke inbetald insats i en allmän ekonomisk förening får dock var-
ken redovisas som eget kapital eller tas upp som tillgång i föreningens
balansräkning eftersom en sådan ordning skulle ge föreningen sken av att ha en
starkare ställning än vad som är fallet (9 kap. 7 § lagen om ekonomiska före-
ningar; NJA II 1951 s. 22). Någon sådan bestämmelse har inte införts för
medlemsbankerna. I stället gäller för sådana banker att varje medlem måste
betala sin insats i pengar, se 1 kap. 4 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker.
Insatsreverser eller andra liknande löften om insatser har med hänsyn till
rörelsens karaktär inte ansetts få förekomma (jfr motiven till motsvarande
bestämmelser i äldre lag, prop. 1986/87:12 band 3 sid 7). Samma skäl för att
tillåta endast kontantbetalda insatser gör sig gällande även beträffande
kreditmarknadsföreningarna. En motsvarande föreskrift bör därför införas för
dessa föreningar.
Bestämmelsen i lagen om medlemsbanker om att insatser alltid skall fullgöras
med pengar kan i sin nuvarande utformning förstås så att den omfattar endast
medlemsinsatser och inte sådana förlagsinsatser som avses i 5 kap. lagen om
medlemsbanker. Det finns inga skäl att på denna punkt skilja mellan
medlemsinsatser och förlagsinsatser. Bestämmelserna för medlemsbanker och
kreditmarknadsföreningar om kravet på kontantinsats bör därför utformas så att
de omfattar båda slagen av insatser.
Reglerna om kreditmarknadsföreningars startkapital, kapitalbas och
kapitaltäckning föreslås i allt väsentligt överensstämma med vad som gäller för
kreditmarknadsbolagen. I föreningarna motsvaras aktiekapitalet av insatskapital.
Aktiekapitalet i ett kreditmarknadsbolag kan betalas ut till aktieägarna först
efter ett nedsättningsbeslut av rätten, något som förutsätter att borgenärerna
får full betalning eller att betryggande säkerhet ställs för deras fordringar.
Insatskapital i en ekonomisk förening kan däremot delas ut till avgående
medlemmar utan borgenärsgodkännande. En medlem som har avgått ur föreningen har
således - om annat inte föreskrivs i stadgarna - rätt att sex månader efter
avgången få ut sina medlemsinsatser, dock högst hans andel av föreningens egna
kapital, bortsett från vissa fonder och förlagsinsatserna (4 kap. 1 § lagen om
ekonomiska föreningar). Om föreningen försätts i konkurs på ansökan som gjorts
inom ett år från medlemmens avgång blir han återbetalningsskyldig i den mån det
krävs för att täcka föreningens skulder (4 kap. 2 § lagen om ekonomiska
föreningar). Denna ordning gäller även för medlemsbankerna. För dessa banker
gäller dessutom att insatser som medlemmen bidragit med utöver vad han är
skyldig till (överinsatser) får betalas ut endast om det kan ske med hänsyn till
reglerna om kapitaltäckning. Denna regel har tillkommit för att skydda
borgenärernas intressen. Med hänsyn till att kreditmarknadsföreningarna kan
förväntas driva verksamhet som är snarlik medlemsbankerna, innehållande bl.a.
upplåningsverksamhet från allmänheten, bör motsvarande regel tillämpas även på
kreditmarknadsföreningarna.
För bankaktiebolagen och kreditmarknadsbolagen finns särskilda regler om
upprättande av kontrollbalansräkning när styrelsen finner skäl att anta att en
viss del av bolagets registrerade aktiekapital har förbrukats. De ekonomiska
föreningarnas insatskapital tillåts - i motsats till vad som gäller för bolagen
- variera över tiden beroende på förändringarna i medlemsantalet. Det vore
därför onaturligt att knyta an bestämmelsen om kontrollbalansräkning till
förändringar i insatskapitalet. I stället bör - på samma sätt som gäller för
medlemsbankerna - skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning inträda om det
finns anledning att anta att föreningen inte uppfyller kapitaltäckningskraven.
Om antagandet om föreningens ställning bekräftas skall styrelsen genast
underrätta Finansinspektionen. Såsom Sveriges Advokatsamfund har påpekat finns
det skäl som talar för att kreditföreningarna på samma sätt som aktiebolagen bör
omfattas av en regel som gör styrelsemedlemmarna personligt betalningsansvariga
om styrelsen underlåter att upprätta kontrollbalansräkning enligt förslaget. En
sådan ändring bör emellertid behandlas i ett större sammanhang tillsammans med
en översyn av motsvarande regler för medlemsbanker. Den nu pågående
banklagskommittén har i uppdrag bl.a. att se över sanktionssystemet för
kreditinstitut (dir. 1995:86). Regeringen förutsätter att kommittén i sin
översyn kommer att beröra även detta av samfundet uppmärksammade problem. I
detta sammanhang kan det även finnas anledning att överväga enhetliga
sanktionsregler för å ena sidan kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag och
å andra sidan övriga finansiella företag vid försummelse att sända in
redovisningshandlingar i tid (jfr avsnitt 5.3).

4.3 Reservfond

Regeringens förslag: En kreditmarknadsförening skall avsätta minst tio procent
av nettovinsten till reservfonden. Om reservfonden uppgår till tio procent av
föreningens utlåning behöver reservfondsavsättning inte ske.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.-
Remissinstanserna: Endast Finansinspektionen har avstyrkt förslaget om
reservfonder i kreditmarknadsföretag. Inspektionen anser att kredit-
marknadsföreningar i likhet med medlemsbanker bör åläggas att avsätta minst
tjugofem procent av nettovinsten till reservfond intill dess översynen av
regelverket har slutförts.
Skälen för regeringens förslag: Flera associationsformer omfattas av regler om
reservfond till vilken avsättning måste göras innan vinstutdelning får ske. För
banker återfinns regler om reservfond sålunda i bankaktiebolagslagen (1987:618)
och i lagen om medlemsbanker (1995:1570). För kreditmarknadsbolagen och
värdepappersbolagen finns motsvarande regler i aktiebolagslagen (1975:1385).
I medlemsbanker utgör reservfonden vid sidan av insatskapital, upp-
skrivningsfond och fond för orealiserade vinster bankens bundna egna kapital som
alltså inte är tillgängligt för vinstutdelning. Till reservfonden skall enligt 8
kap. 6 § lagen om medlemsbanker avsättas minst tjugofem procent av den del av
medlemsbankens nettovinst för året till den del den inte går åt för att täcka en
balanserad förlust. Vid avsättning till reservfonden skall till nettovinsten
räknas även gottgörelser, d.v.s. ett slags överskottsutdelning i form av
återbäring eller liknande som grundas på rörelsens resultat. Uppgår reservfonden
till minst tio procent av medlemsbankens utlåning vid utgången av det närmast
föregående räkenskapsåret, behöver någon avsättning till reservfond inte göras.
I bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag skall avsättning till reservfond ske
med tio procent av den del av nettovinsten som inte går åt att täcka balanserad
förlust, till dess att fonden motsvarar tjugo procent av aktiekapitalet.
Enligt vad som föreslås i denna proposition skall kreditmarknadsföreningarna
tillämpa de bestämmelser som gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet om
annat inte är föreskrivet. För ekonomiska föreningar gäller föreningslagens
regler om reservfond som föreskriver att minst fem procent av den del av
föreningens nettovinst för året som inte går åt för att täcka en balanserad
förlust skall avsättas till reservfonden. Uppgår reservfonden till minst tjugo
procent av det inbetalade insatskapitalet behöver avsättning inte ske, om summan
av reservfonden och det inbetalda insatskapitalet uppgår antingen till minst
fyrtio procent av nettovärdet på föreningens tillgångar eller till minst samma
belopp som föreningens skulder enligt balansräkningen, se 10 kap. 6 § lagen om
ekonomiska föreningar.
Det kan sålunda först konstateras att reservfondsreglerna kräver större
reservfonder i föreningarna än i bolagen. Reservfondsreglerna i lagen om
ekonomiska föreningar och lagen om medlemsbanker medför vissa inlåsnings-
effekter. Reservfonden måste nämligen byggas upp med medel som annars vore
tillgängliga för överskottsutdelning till medlemmarna. Inte förrän fondens
storlek uppnått den lagstadgade upphör avsättningsskyldigheten. Denna ordning
är ägnad att skapa orättvisor mellan å ena sidan de medlemmar som fått göra
avkall på återbäring i syfte att bygga upp reservfonden samt å andra sidan de
medlemmar som kommit in i föreningen när reservfonden uppnått sådan storlek att
avsättningsskyldigheten fallit bort.
Anledningen till att reservfondsreglerna i lagen om medlemsbanker och lagen om
ekonomiska föreningar har fått en annan utformning än motsvarande bestämmelser i
aktiebolagslagen och bankaktiebolagslagen är att föreningarnas insatskapital
inte har ett lika starkt skydd som aktiekapitalet i ett bolag. En medlem i en
allmän ekonomisk förening eller en medlemsbank har rätt att - om inte stadgarna
föreskriver annat - få ut sina insatser senast sex månader efter en begäran om
utträde. Medlemmen får dock aldrig ut mer än vad som motsvaras av hans andel av
föreningens eget kapital med avdrag bl.a. för reservfond och förlagsinsatser. En
medlem som vill ha ut endast en frivillig insats i en medlemsbank utan att lämna
föreningen har dock rätt till återbetalning bara om det kan ske med hänsyn till
kapitaltäckningsreglerna i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora
exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Reservfonden, som alltså
inte kan användas för utdelning till medlemmarna, framstår därför som en mycket
central komponent i medlemsbankens kapitalbas. Det är således naturligt att
lagstiftaren har velat framtvinga förhållandevis stora reservfonder i
föreningarna.
Till skillnad från föreningarnas insatskapital kan bolagens aktiekapital inte
betalas ut till aktieägarna om inte bolagets beslut om nedsättning av
aktiekapitalet först godkänts av rätten. Ett sådant godkännande kräver att de
borgenärer som motsätter sig nedsättningen får full betalning eller betryggande
säkerhet för sina fordringar. Att en insättare i ett bankaktiebolag bestrider en
ansökan om nedsättning av aktiekapitalet utgör dock inte något hinder om
Finansinspektionens yttrande i ärendet ger grund för att meddela tillstånd (6
kap. 6 § bankaktiebolagslagen (1987:618) och 6 kap. 6 § aktiebolagslagen
(1975:1385). Denna ordning motiverar att reservfondsavsättningarna i
aktiebolagen inte behöver vara lika omfattande som i föreningarna.
I prop. 1995/96:74 Ökad bankkonkurrens som innehåller förslag till nuvarande
lagen om medlemsbanker konstaterade regeringen att reglerna om reserv-
fondsavsättningar får olika effekter beroende på associationsform och att
reglerna därför bör ses över. Översynen bör dock göras i samband med en analys
av om det finns anledning att ställa upp regler som syftar till att säkerställa
det primära kapitalets funktion som riskkapital om kapitaltäckningssituationen
är ansträngd (se s. 116). I avvaktan på denna översyn, som kommer att genomföras
inom ramen för Banklagskommitténs arbete, saknas skäl att för närvarande föreslå
några mer genomgripande förändringar av reservfondsreglerna i förhållande till
nuvarande ordning. Med hänsyn till de särskilda skyddsintressen som måste
beaktas vid regelgivning beträffande finansiella företag bör dock kreditmark-
nadsförening åläggas att göra högre resevfondsavsättningar än de fem procent av
nettovinsten som föreskrivs beträffande ekonomiska föreningar i allmänhet. En
alltför hög avsättningsskyldighet är emellertid inte eftersträvansvärd eftersom
den försämrar föreningarnas förmåga att attrahera nya medlemmar p g a de
inlåsningseffekter som beskrivits ovan. Finansinspektionen har förordat en
ordning som innebär att kreditmarknadsföreningarna skall, i fråga om av-
sättningsskyldigheten, jämställas med medlemsbankerna intill dess översynen av
regelverket har slutförts. En sådan lösning ligger i linje med det faktum att
både medlemsbanker och kreditmarknadsföreningarna är såväl ekonomiska föreningar
som kreditinstitut med i stort sett överensstämmande skyddsintressen.
Medlemsbankerna skiljer sig emellertid från kreditmarknadsföreningarna i det att
bankerna kan förväntas refinansiera sig från konsumenter i högre utsträckning än
kreditmaknadsföreningarna.-
Vid en samlad avvägning anser regeringen att en kreditmarknadsförening bör
åläggas att avsätta minst tio procent av årsvinsten till reservfonden.
Vad sedan gäller frågan om hur stor reservfonden skall vara för att
föreningens avsättningsskyldighet skall upphöra bör beaktas att finan-
sieringsföretagens balansräkningar typiskt sett består av stora inslag av
främmande kapital jämfört med icke-finansiella föreningar. Det måste därför
anses föra för långt att låta kreditmarknadsföreningarna göra årliga
avsättningar i lika stor utsträckning som de allmänna ekonomiska föreningarna. I
stället bör - på samma sätt som gäller för medlemsbankerna - avsättningsskyldig-
heten upphöra när reservfonden uppnått tio procent av utlåningen.

48

5 Redovisningsfrågor

Regeringens förslag: Kreditmarknadsföreningar skall omfattas av lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL).

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller
lämnat detta utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 1996 trädde nya redovisnings-
regler i kraft för aktiebolag, vissa handelsbolag, kreditinstitut, värdepappers-
bolag och försäkringsföretag. Flertalet bestämmelser är betingade av regler i
EG:s fjärde, sjunde och elfte bolagsrättsliga direktiv eller av de redovisnings-
direktiv som finns på bank- och försäkringsområdet. De nya reglerna återfinns i
huvudsak i årsredovisningslagen (1995:1554, nya årsredovisningslagen) och lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt
lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL). Banker och
kreditmarknadsbolag omfattas av ÅRKL.
De nya årsredovisningslagarna innehåller bestämmelser om företagens offentliga
redovisning (årsredovisning, koncernredovisning och, för andra än
försäkringsföretag, delårsrapporter). Lagarna reglerar hur balans- och resultat-
räkningarna skall ställas upp samt hur tillgångar och skulder skall värderas.
Lagarna reglerar också vilka ytterligare upplysningar som skall lämnas i års-
och koncernredovisningen och ger bl.a. riktlinjer för vad en förvaltningsbe-
rättelse skall innehålla. Vidare regleras kravet på upprättande av delårs-
rapporter för andra än försäkringsföretag. Slutligen innehåller lagstiftningen
bestämmelser om offentliggörande av redovisningshandlingar och revisionsbe-
rättelser.
Många redovisningsregler är gemensamma för finansiella företag och företag i
allmänhet. I ÅRKL och ÅRFL hänvisas således i betydande utsträckning till
bestämmelserna i den nya årsredovisningslagen. I ÅRKL och ÅRFL finns dock också
ett flertal från den nya årsredovisningslagen avvikande bestämmelser som
föranleds av kreditinstituts och värdepappersbolags respektive försäkringsföre-
tags särart. Det finns bl.a. särregler om hur balans- och resultaträkningarna
skall ställas upp och olika tilläggsupplysningar som skall lämnas. I ÅRKL och
ÅRFL finns också vissa särregler för värderingen av tillgångar och skulder.

Vilken årsredovisningslag skall kreditmarknadsföreningar tillämpa?

Som konstaterats i promemorian är ÅRKL särskild anpassad för den typ av
finansiell verksamhet som kreditmarknadsföreningar skall bedriva. Att inordna
sådana föreningar under ÅRKL ligger också i linje med vad som förestavats av
bankredovisningsdirektivet. Kreditmarknadsföreningar bör därför omfattas av
redovisningsreglerna i nämnda lag.
I ÅRKL är reglerna utformade så att de skall kunna tillämpas på de banker som
är ett slags ekonomiska föreningar, nämligen medlemsbankerna. De bestämmelser
som gäller för medlemsbanker bör därför som regel kunna föreskrivas tillämpliga
även på kreditmarknadsföreningar. Att inordna kreditmarknadsföreningar under
ÅRKL ger dock anledning till särskilda överväganden i vissa frågor (se vidare
avsnitt 5.1-5.4).
ÅRKL avser, som nyss nämnts, företagens offentliga redovisning. Företag som
omfattas av ÅRKL skall dock i huvudsak tillämpa den lagstiftningen även på det
icke-offentliga årsbokslutet, se 11 b § bokföringslagen (1976:125). Detsamma
kommer att gälla för kreditmarknadsföreningar i och med att dessa företag
inordnas under ÅRKL:s tillämpningsområde.

Följdändringar i den associationsrättsliga regleringen

Lagen (1995:1570) om medlemsbanker är dessa bankers associationsrättsliga
ramverk. Motsvarande regelkomplex för de allmänna ekonomiska föreningarna
återfinns i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.
I lagen om medlemsbanker har införts flera bestämmelser som föranletts av den
nya redovisningslagstiftningen. Motsvarande ändringar aktualiseras i lagen om
ekonomiska föreningar beträffande de ekonomiska föreningar som skall bedriva
tillståndspliktig finansieringsverksamhet enligt förevarande förslag och därmed
upprätta års- och koncernredovisning enligt ÅRKL.
De ändringar som aktualiseras i lagen om ekonomiska föreningar tillgodoses
delvis av vissa ändringar som nyligen genomförts med anledning av förslagen i
prop. 1996/97:32 Redovisning i ekonomiska föreningar och handelsbolag m.m. (LU
96/97:3, rskr. 96/97:56 och SFS 1996:1142). De nya reglerna innebär vissa
följdändringar med hänsyn till dels att ekonomiska föreningar getts möjlighet
att tillämpa den nya årsredovisningslagen från och med räkenskapsåret 1997, dels
att ekonomiska föreningar som utgör finansiella holdingbolag skall under vissa
förutsättningar upprätta koncernredovisning enligt ÅRKL eller ÅRFL (se 10 kap.
6 § och 11 kap. 12 § angående införandet av begreppet "avsättningar" samt 13
kap. 1 § om skadestånd). Därutöver måste vissa ytterligare följdändringar göras
i förevarande sammanhang (se bl.a. 8 kap. 13 § om revisorns uttalande samt 11
kap. 7 och 12 §§ om tillämplig lag på likvidatorer och redovisning under
likvidation).
Det kan i sammanhanget erinras om att SFS 1996:1142 innebär vissa andra
ändringar som får betydelse även för kreditmarknadsföreningar (se främst 1 kap.
4 § om ny koncerndefinition).

49

5.1 Finansieringsanalys i kreditmarknadsföreningar

Regeringens förslag: Större kreditmarknadsföreningar och kreditmarknadsförening-
ar som är moderföretag i större koncerner skall upprätta en finansieringsanalys.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller
lämnat detta utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande rätt är större ekonomiska
föreningar och moderföreningar i större koncerner skyldiga att upprätta finans-
ieringsanalys. Med "större" företag respektive koncern avses att nettovärdet av
tillgångarna enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskaps-
åren överstigit 1000 gånger basbeloppet eller att antalet anställda under samma
tid överstigit 200 (se 9 kap. 9 § fjärde stycket lagen om ekonomiska före-
ningar). Motsvarande regler gäller för kreditmarknadsbolag, hypoteksinstitut och
värdepappersbolag. Även då ett kreditmarknadsbolags eller värdepappersbolags
aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats
skall bolaget upprätta finansieringsanalys (se 2 kap. 1 § andra stycket ÅRKL).
Banker är däremot inte skyldiga att upprätta finansieringsanalys.
Det kan hävdas att en finansieringsanalys har störst betydelse i icke-
finansiella företag. Som regeringen konstaterat i tidigare sammanhang bör dock
den information som framgår av finansieringsanalysen i många delar kunna ge
värdefulla uppgifter om verksamheten även i banker (se prop. 1995/96:10 del 3 s.
95). Analysen bör således kunna utformas så att även särdragen i finansiell
verksamhet beaktas. Det framstår därför som lämpligast att i vart fall större
föreningar som skall driva tillståndspliktig finansieringsverksamhet och
kreditmarknadsföreningar som är moderföretag i större koncerner har att etablera
formerna för och innehållet i sådana analyser. Ett annat viktigt skäl för att
sådana kreditmarknadsföreningar skall avge en finansieringsanalys är att lika
bestämmelser därmed kommer att gälla för bolagen och föreningarna.
Som regeringen tidigare aviserat finns det anledning att på ett mer
genomgripande sätt ta upp frågorna om finansieringsanalys och den krets av
företag som skall avge en sådan analys. Som då konstaterats bör detta
ställningstagande anstå till beredningen av Redovisningskommitténs slutbe-
tänkande (a.a. s. 95). I avvaktan på denna prövning bör alltså även nuvarande
storlekskriterier behållas som gräns för skyldigheten att upprätta finans-
ieringsanalys.

50

5.2 Vissa särbestämmelser för kreditmarknadsföreningar-

Regeringens förslag: En kreditmarknadsförening skall särredovisa eget kapital på
samma sätt som medlemsbanker.
Vidare skall föreningen i förvaltningsberättelsen lämna samma upplysningar
som medlemsbanker om medlemsantal och insatsbelopp.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det
utan erinran.

Skälen för regeringens förslag:

Särredovisning av eget kapital och upplysningar om medlemsantal m.m.

I 5 kap. 4 § 5 ÅRKL finns särskilda regler för medlemsbanker om indelning av
eget kapital. Dessa regler är anpassade till föreningsformen. I huvudsak motsva-
rande bestämmelser finns i 9 kap. 7 § andra stycket lagen om ekonomiska före-
ningar. I förhållande till dessa bestämmelser tillkommer enligt ÅRKL fonden för
orealiserade vinster (jfr 4 kap. 6 och 7 §§ ÅRKL och prop. 1995/96:10 del 3 s.
67-69 och 199).
I 6 kap. 2 § ÅRKL föreskrivs att medlemsbanker skall lämna vissa särskilda
upplysningar om medlemsantal och insatsbelopp i förvaltningsberättelsen.
Motsvarande bestämmelser gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet enligt 9
kap. 9 § andra stycket 3-6 lagen om ekonomiska föreningar.
De särregler som sålunda föreskrivs i ÅRKL för medlemsbanker bör enligt
regeringens mening lämpligen göras tillämpliga även på kreditmarknadsföreningar.

Redovisning av gottgörelser

I 10 kap. lagen om ekonomiska föreningar finns bestämmelser om
överskottsutdelning och annan användning av föreningens egendom. I 9 kap. 6 §
tredje stycket lagen om ekonomiska föreningar föreskrivs att gottgörelse enligt
10 kap. 1 § andra stycket 1 samma lag skall redovisas som en särskild kost-
nadspost. Med gottgörelse enligt nyss nämnda lagrum avses sådan efterlikvid,
återbäring eller liknande som grundas på rörelsens resultat utan att ha räknats
in i det redovisade årsresultatet. Fråga uppkommer om motsvarande redovis-
ningsbestämmelse bör föreskrivas för kreditmarknadsföreningar.
I SFS 1996:1142 föreskrivs att nyss nämnda bestämmelser skall kunna tillämpas
även av sådana ekonomiska föreningar som väljer att upprätta årsredovisning
enligt den nya årsredovisningslagen. I promemorian i förevarande lagstiftnings-
ärende har däremot inte föreslagits någon motsvarande särbestämmelse för
kreditmarknadsföreningar. Detta har motiverats med att kreditmarknadsföreningar
bör följa de uppställningsformer som finns i ÅRKL och de principer för redovis-
ning av utdelning som gäller för övriga företag som omfattas av denna lag. Ingen
remissinstans har haft något att erinra mot promemorians ställningstagande.
Någon motsvarande särbestämmelse finns inte heller i dag för medlemsbanker.
Regeringen ansluter sig därför till promemorians bedömning.

Redovisning av insatser

I ekonomiska föreningar i allmänhet får även förfallna obetalda insatser räknas
med bland föreningens tillgångar. Förfallna obetalda insatser tillåts dock inte
öka redovisat eget kapital genom att de tas upp som tillgång i balansräkningen
(se 1 kap. 3 § och 9 kap. 7 § tredje stycket lagen om ekonomiska föreningar).
Enligt vad som föreslås i avsnitt 4.2 skall insatser i kreditmark-
nadsföreningar betalas kontant. Motsvarande regel gäller för medlemsbanker. Det
saknas därför anledning att införa en bestämmelse i ÅRKL om att obetalda
insatser inte får redovisas som tillgång.

5.3 Offentlighet och sanktioner för
kreditmarknadsföreningar

Regeringens förslag: Kreditmarknadsföreningar skall på samma sätt som kredit-
marknadsbolag omfattas av offentlighets- och sanktionsreglerna i 8 kap. nya års-
redovisningslagen.
Kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag skall betraktas som publika
företag vid tillämpningen av lagens föreskrifter om förseningsavgifter.

Promemorians förslag: Promemorian innehåller inget förslag om att värdepap-
persbolag skall betraktas som publika företag vid tillämpningen av bestämmelser
om förseningsavgifter. Promemorians förslag överensstämmer i övrigt med
regeringens förslag.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt promemorians
förslag eller lämnat det utan erinran. Redovisningskommittén har ifrågasatt om
inte också alla värdepappersbolag borde behandlas som publika företag vid
tillämpningen av reglerna om förseningsavgifter.
Skälen för förslaget: Kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag omfattas av
offentlighetsreglerna i 8 kap. i den nya årsredovisningslagen (se 8 kap. 1 §
andra stycket ÅRKL). Bestämmelserna innebär bl.a. att års- och koncern-
redovisningen samt revisionsberättelserna skall offentliggöras genom att inom en
månad efter fastställelsebeslutet ges in till Patent- och registreringsverket
för att kungöras i en tidning (se 8 kap. 3, 4 och 13 §§ nya årsredovisnings-
lagen). Banker och hypoteksinstitut skall offentliggöra redovisningshandlingarna
genom att så snart det kan ske efter fastställelsebeslutet ge in dessa till
Finansinspektionen för motsvarande kungörande (se 8 kap. 5, 6 och 8 §§ ÅRKL).
Reglerna i lagen om ekonomiska föreningar innebär att redovisningshandlingarna
offentliggörs genom att hållas tillgängliga hos föreningen för alla som är
intresserade. Patent- och registreringsverket kan dock förelägga föreningen att
ge in handlingarna till verket. Större föreningar och moderföreningar i större
koncerner är dock alltid skyldiga att ge in årsredovisningen och
revisionsberättelsen till Patent- och registreringsverket. En moderförening är
också utan särskilt föreläggande skyldig att ge in koncernredovisningen och
koncernrevisonsberättelsen till verket (se 9 kap. 10 § lagen om ekonomiska före-
ningar).
Kreditmarknadsföreningar kan bedömas komma att vara av större externt intresse
än flertalet av de föreningar som lagen om ekonomiska föreningar i dag är
tillämplig på. Den form för offentliggörande som föreskrivs i den nya
redovisningslagstiftningen är dessutom föreskriven i EG:s redovisningsdirektiv.
På grund därav bör inte offentlighetsreglerna i lagen om ekonomiska föreningar
gälla för kreditmarknadsföreningar. Det är samtidigt en fördel om kreditmark-
nadsföreningar omfattas av samma offentlighetsregler som kreditmarknadsbolag.
Kreditmarknadsföreningar bör alltså omfattas av offentlighetsreglerna i 8 kap.
nya årsredovisningslagen.
För kreditmarknadsbolag gäller enligt 8 kap. nya årsredovisningslagen vissa
sanktionsregler som blir tillämpliga om bolaget dröjer med att sända in
redovisningshandlingarna. Det är regler om förseningsavgifter (8 kap. 5-11 §§),
personligt betalningsansvar för styrelseledamot och verkställande direktör (8
kap. 12 §) och vite (8 kap. 13 §). Det finns inget bärande skäl för att i detta
avseende särbehandla kreditmarknadsföreningarna i förhållande till bolagen.
Kreditmarknadsföreningarna bör därför lyda under samma sanktionsregler som
motsvarande bolag.
När det gäller ekonomiska föreningar saknas associationsrättsliga regler om
indelning i publika och privata företag. En sådana gränsdragning föreskrivs dock
för kreditmarknadsbolag. Gränsdragningen har betydelse för storleken av de
avgifter som ett företag kan få betala, om detta försummar att ge in redovis-
ningshandlingarna inom föreskriven tid (se 8 kap. 6 § nya
årsredovisningslagen).
Det är i och för sig möjligt att utforma en regel enligt vilken storleken av
förseningsavgifter görs beroende av om en kreditmarknadsförening i det enskilda
fallet motsvarar vissa kriterier av betydelse för en indelning i privata och
publika bolag (jfr 1 kap. 4 § aktiebolagslagen). En sådan reglering torde dock
innebära tillämpningssvårigheter som knappast står i proportion till de
skillnader som reglerna innehåller. Härtill kommer att företag som fått
tillstånd att driva finansieringsverksamhet i normalfallet kan antas komma att
angå en större krets av intressenter. Sistnämnda skäl är dock relevant även
beträffande kreditmarknadsföreningar och, som Redovisningskommittén varit inne
på, bolag som bedriver värdepappersrörelse. Samtliga kreditmarknadsföretag och
värdepappersbolag bör därför behandlas som publika företag vid tillämpningen av
bestämmelserna i 8 kap. 6 § nya årsredovisningslagen om förseningsavgifter. En
bestämmelse med denna innebörd bör intas i 8 kap. 1 § ÅRKL.

5.4 Delårsrapporter i kreditinstitut och värdepappersbolag

Regeringens förslag: Samtliga kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag skall
åläggas att avge minst en delårsrapport under räkenskapsåret.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det
utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: I dag är större kreditmarknadsbolag och
värdepappersbolag skyldiga att avge minst en delårsrapport under ett räkenskaps-
år som omfattar mer än 10 månader. Motsvarande skyldighet gäller när dessa bolag
är moderföretag i större koncerner (se 8 kap. 1 § andra meningen ÅRKL). Om till-
gångarnas nettovärde överstiger 1000 basbelopp eller om antalet anställda
överstiger 200 föreligger ett större bolag resp. en större koncern, se 10 kap. 3
§ andra och fjärde stycket aktiebolagslagen. Banker och hypoteksinstitut är
skyldiga att avge delårsrapport oavsett verksamhetens omfattning (se 8 kap. 1 §
första meningen ÅRKL).
Frågan om delårsrapporter i kreditinstitut och värdepappersbolag behandlades i
samband med införlivandet av EG:s redovisningsdirektiv med svensk rätt.
Regeringen fann då - bl.a. mot bakgrund av den förhållandevis korta anpassnings-
tid som skulle medges för berörda företag och myndigheter - inte skäl för att
föreslå någon ändring av gällande regler för när kreditmarknadsbolag och värde-
pappersbolag enligt lag måste avge delårsrapport (se prop. 1995/96:10 del 3 s.
166).
När nu kreditmarknadsföreningar skall inordnas under ÅRKL bör frågan om
avgivande av delårsrapport prövas mera förutsättningslöst för samtliga
kreditinstitut och värdepappersbolag. Det kan då konstateras att informationen
om framför allt resultatet i tätare intervall än per helår blivit av en allt
större betydelse för externa intressenter på det finansiella området. Det är
samtidigt viktigt att förändringar i verksamheten tidigt kommer inte bara till
tillsynsmyndigheternas vetskap utan även till andra intressenters kännedom. De
kapitaltäckningsregler som gäller för kreditinstitut och värdepappersbolag
innebär också att relativt omfattande rapporter om företagets resultat och
ställning regelbundet måste tas fram. Mot denna bakgrund är det mindre befogat
att uppställa regler som innebär att endast större kreditmarknadsföretag och
värdepappersbolag måste upprätta och tillhandahålla delårsrapporter. Nettovärdet
av tillgångarna i ett nystartat finansiellt företag torde också ganska snart
komma att uppgå till 1000 basbelopp. Därmed blir en tvåårsgräns, och framför-
allt en gräns vid 200 anställda, mindre ändamålsenlig. Samtidigt är det av värde
att gemensamma bestämmelser gäller för banker, kreditmarknadsföretag och
värdepappersbolag. Som nyss framhållits har delårsrapporter en viktig funktion
för genomlysning av verksamhet i finansiella företag. Det framstår därför som
mest ändamålsenligt att reglerna om delårsrapporter för kreditmarknadsbolag och
värdepappersbolag ändras. Samtliga kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag
bör därför - på samma sätt som banker och hypoteksinstitut - åläggas att avge
minst en delårsrapport under räkenskapsåret enligt ÅRKL:s bestämmelser härom.
Även när det gäller skyldigheten för moderföretag att lämna uppgifter för
koncernen bör bestämmelserna för nu nämnda företag enhetliggöras (se 9 kap. 3 §
2 ÅRKL).
När det gäller sådana finansbolag och kreditaktiebolag som fortfarande kan
bedriva verksamhet med stöd av viss övergångsreglering saknas dock skäl för att
ändra nuvarande ordning som innebär att delårsrapporter bara krävs av större
företag.

6 Ikraftträdande

De lagändringar som erfordras för att ekonomiska föreningar skall få bedriva
finansieringsverksamhet bör träda i kraft den 1 juli 1997.Några föreningar som
är kreditmarknadsföreningar finns inte i dag. Normalt föreligger därför inte
något behov av särskilda övergångsregler till lagändringarna i detta sammanhang.
Vissa av ändringarna i redovisningsbestämmelserna i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepppersbolag berör dock befintliga
kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag. I övergångsreglerna till denna lag
bör därför föreskrivas att bestämmelserna skall tillämpas första gången på
räken-
skapsår som påbörjas efter den 30 juni 1997.

7 Ekonomiska konsekvenser

De föreslagna lagändringarna kan inte bedömas få några effekter på samhällseko-
nomin i stort. Någon nyetablering av betydelse är sålunda inte att vänta.
För Finansinspektionen kommer lagändringarna att innebära ett visst
föreskriftsarbete. Detta föreskriftsarbetet är emellertid av övergående art.
Kostnaden för tillståndsansökningar bör avgiftsfinansieras. Avgiftens storlek
bör bestämmas enligt lämplig avgiftsklass i avgiftsförordningen (1992:191). Av-
giftsinkomsterna redovisas under en inkomsttitel på statsbudgeten. Beträffande
den löpande tillsynen innebär förslaget att omfattningen av Finansinspektionens
uppgifter kan komma att öka om det tillkommer nya kreditmarknadsföretag som inte
skulle ha etablerats utan den nya möjligheten att bedriva finansierings-
verksamhet i ekonomisk förening. Såsom nyss anförts finns det dock ingen grund
för att anta någon nyetablering av betydelse. Det finns därför inte heller
anledning att räkna med några betydelsefulla ökningar av kostnaderna varken för
tillstånd och löpande tillsyn eller för de domstolar som har att överpröva
Finansinspektionens beslut.
De nya redovisningsregler som föreslås innebär en utvidgning av skyldigheten
för kredtmarknadsbolag och värdepappersbolag att rapportera ekonomisk
information, främst genom att vissa storlekskriterier tas bort. Emellertid avser
skyldigheten information som företagen redan i dag behöver ta fram oftare än vad
lagförslagen kräver. Nu nämnda företag bedriver dessutom en verksamhet som
innebär att de relativ snart efter det att verksamheten inletts överskrider den
omsättningsgräns som tidigare gällt. Förslagen till ny redovisningslagstiftning
kan sålunda inte bedömas medföra annat än marginella ekonomiska konsekvenser för
berörda företag. Inte heller för PRV, som i någon mån berörs av de nya in-
formationsreglerna, och vars verksamhet i likhet med Finansinspektionens är
avgiftsfinansierad, kan merkostnaderna förväntas bli annat än marginella.
Sammantaget kan de ekonomiska konsekvenserna av lagförslagen bedömas som för-
sumbara.

51

8 Författningskommentar

De ändringar som görs i detta sammanhang är i huvudsak en följd av att lagen
(1992:1610) om kreditmarknadsbolag skall tillämpas även på ekonomiska föreningar
som bedriver tillståndspliktig finansieringsverksamhet. Denna lag kommer därmed
att gälla för samtliga kreditmarknadsföretag, dvs. såväl aktiebolag som bedriver
finansieringsverksamhet (kreditmarknadsbolag), som ekonomiska föreningar som
bedriver sådan verksamhet (kreditmarknadsföreningar). Lagen om
kreditmarknadsbolag föreslås därför byta namn till lagen om finansieringsverk-
samhet. På flera ställen talas det i denna lag i den nuvarande lydelsen om
"bolaget". Detta ord föreslås bytas ut mot det associationsneutrala "företaget".
På vissa ställen där det talas om aktier har bestämmelserna kompletterats med
ordet "andelar". Ordet "kreditmarknadsbolag" förekommer dessutom i en rad olika
lagar och bör alltså bytas ut mot "kreditmarknadsföretag" respektive "finansie-
ringsverksamhet". Sådana ändringar tas inte upp nedan.

8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag

2 kap. 4 §

(Jfr 2 kap. 4 § i promemorians förslag)
Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 4.1.
Ett nytt tredje stycke föreskriver att insatserna i en kreditmarknadsförening
alltid skall fullgöras i pengar. Bestämmelsen motsvarar vad som gäller för
medlemsbanker enligt 1 kap. 4 § första stycket andra meningen lagen (1995:1570)
om medlemsbanker och förslaget till 5 kap. 1 § tredje stycket samma lag.

5 kap. 4 a §

(Jfr 5 kap. 4 a § i promemorians förslag)
Bestämmelsen har närmare behandlats i avsnitt 4.2.
I denna nya paragraf föreskrivs att en kreditmarknadsförenings styrelse är
skyldig att upprätta en särskild balansräkning om det finns anledning att anta
att kreditmarknadsföreningen inte kan uppfylla kravet på kapitaltäckning i lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och
värdepappersbolag (kapitaltäckningslagen). Om balansräkningen visar att kravet
inte är uppfyllt skall styrelsen genast underrätta Finansinspektionen.
Bestämmelsen motsvarar vad som föreskrivs för sparbanker och medlemsbanker i 7
kap. 4 § första stycket andra punkten bankrörelselagen (1987:617). Eftersom
balansräkningen avser att visa huruvida kravet på kapitaltäckning enligt
kapitaltäckningslagen är uppfyllt skall den upprättas enligt de regler som
gäller för redovisning av sådan kapitaltäckning.

8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

1 kap. 1 §

(Jfr 1 kap. 1 § i promemorians förslag)
Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka företag som skall tillämpa lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL).
Ändringen av första stycket innebär att även sådana föreningar som bedriver
finansieringsverksamhet enligt lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet
(kreditmarknadsföreningar) skall tillämpa ÅRKL. Enligt bestämmelsen inordnas
kreditmarknadsföreningar under begreppet kreditinstitut tillsammans med främst
kreditmarknadsbolag och banker.

2 kap. 1 §

(Jfr 2 kap. 1 § i promemorians förslag)
Bestämmelsen har behandlats närmare i avsnitt 5.1.
I paragrafens andra stycke regleras vilka företag som måste ta in en
finansieringsanalys i årsredovisningen. På samma sätt som för kredit-
marknadsbolag och värdepappersbolag föreskrivs att större kreditmark-
nadsföreningar måste upprätta en finansieringsanalys. Med större
kreditmarknadsföreningar avses föreningar av sådan storlek att det gällt ett
krav på auktoriserad revisor enligt 8 kap. 5 § första stycket lagen (1987:667)
om ekonomiska föreningar.

5 kap. 4 §

(Jfr 5 kap. 4 § i promemorians förslag)
Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.2.
En ändring har gjorts i femte punkten. För kreditmarknadsföreningar föreskrivs
samma uppdelning beträffande eget kapital som för medlemsbanker.

6 kap. 2 §

(Jfr 6 kap. 2 § i promemorians förslag)
Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.2.
Paragrafen reglerar vissa särupplysningar som måste lämnas i förvalt-
ningsberättelsen. Ändringen innebär att kreditmarknadsföreningar skall i för-
valtningsberättelsen lämna samma särupplysningar om medlemsantal och insatser
som medlemsbanker skall göra.

7 kap. 1 §

(Jfr 7 kap. 1 § i promemorians förslag)
Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.1.
Ändringen av andra stycket har gjorts för att beakta att kreditmark-
nadsföreningar skall omfattas av ÅRKL:s koncernredovisningsregler.
Bestämmelserna innebär att endast sådana kreditmarknadsföreningar som är
moderföretag i större koncerner behöver upprätta en finansieringsanalys för
koncernen. Avgörande blir således om koncernens verksamhet överstiger vissa
storlekskriterier (se 8 kap. 5 § första och tredje stycket lagen om ekonomiska
föreningar). Motsvarande storlekskriterier gäller för kreditmarknadsbolag och
värdepappersbolag.

8 kap. 1 §

(Jfr 8 kap. 1 § i promemorians förslag)
Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 5.3.
Genom vad som föreskrivs i 8 kap. 1 § andra stycket ÅRKL kommer
kreditmarknadsföreningar att omfattas av bestämmelserna om offentliggörande i 8
kap. nya årsredovisningslagen (1995:1554). Det innebär bl.a. att Patent- och
registreringsverket är registreringsmyndighet för kreditmarknadsföreningarna och
att sådana föreningar skall ge in redovisningshandlingarna dit.
Det nytillkomna tredje stycket innebär att kreditmarknadsföretag och
värdepappersbolag alltid skall anses som publika företag vid tillämpningen av
reglerna om förseningsavgifter i 8 kap. 6 § årsredovisningslagen.

9 kap. 1 §

(Jfr 9 kap. 1 § i promemorians förslag)
Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 5.4.
Ändringen av paragrafens första mening innebär att såväl kreditmarknadsföretag
som värdepappersbolag skall, oavsett storlek, avge delårsrapport minst en gång
under ett räkenskapsår som omfattar mer än tio månader.
Med "övriga aktiebolag" i andra meningen avses sådana finansbolag och kredi-
taktiebolag som fortfarande förekommer enligt viss övergångsreglering (jfr 1
kap. 1 § första stycket ÅRKL och prop. 1995/96:10 del 3 s. 170-171).

9 kap. 3 §

(Jfr 9 kap. 3 § i promemorians förslag)
Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 5.4.
Paragrafens första punkt har ändrats för att beakta att ÅRKL skall tillämpas
även på kreditmarknadsföreningar. Ändringen medför att sådana föreningar skall,
på samma sätt som medlemsbanker, lämna delårsrapport även till de medlemmar som
begär det.
Ändringen av tredje punkten innebär att kreditmarknadsföretag och
värdepappersbolag skall, oavsett storlek, i delårsrapporten lämna vissa upp-
gifter för den koncern där företaget är moderföretag. Därmed gäller samma regler
som för banker och hypoteksinstitut.

8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om
medlemsbanker

5 kap. 1 §

Ändringen innebär ett förtydligande såvitt avser förlagsinsatser i
medlemsbanker. Sådana insatser skall i enlighet med vad som är fallet med andra
insatser alltid tillskjutas i pengar. Frågan har behandlats i avsnitt 4.2.

8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar

4 kap. 3 §

(Jfr 4 kap. 3 § i promemorians förslag)
Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att en medlem i en kreditmarknadsförening kan erhålla
återbetalning av en s.k. överinsats, dvs. en insats som denne inte är skyldig
att delta med, endast om det kan ske med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna i
lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar i kreditinstitut och
värdepappersbolag. Föreskriften överensstämmer i sak med motsvarande bestämmelse
i 4 kap. 3 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker.

8 kap. 13 §

(Jfr 8 kap. 13 § i promemorians förslag)
I paragrafen regleras revisionsberättelsens innehåll. Av paragrafen följer att
revisor bl.a. skall uttala sig om huruvida års- och koncernredovisningen över-
ensstämmer med lag. Paragrafen har nyligen ändrats som en följd av att
ekonomiska föreningar har beretts möjlighet att tillämpa nya
årsredovisningslagen (1995:1554), se SFS 1996:1142. Ändringarna nu föranleds av
att kreditmarknadsföreningar skall omfattas av lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). De uttalanden och
upplysningar som skall lämnas i revisionsberättelsen måste anpassas efter
tillämplig årsredovisningslag.

9 kap. 17 §

(Jfr 9 kap. 15 § i promemorians förslag)
Iparagrafen, som är ny, erinras om att kreditmarknadsföreningar skall tillämpa
ÅRKL istället för redovisningsbestämmelserna i 9 kap. lagen om ekonomiska
föreningar (jfr även 1 kap. 1 § ÅRKL).

10 kap. 6 §

(Jfr 10 kap. 6 § i promemorians förslag)
Ändringen som kommenterats utförligt i avsnitt 4.3 innebär en modifikation av
reservfondsreglerna för kreditmarknadsföreningar, i förhållande till vad som
gäller för allmänna ekonomiska föreningar.

11 kap. 7 §

(Jfr 11 kap. 7 § i promemorians förslag)
Genom ändringen klargörs att de bestämmelser om underskrift av årsredovisning
m.m. som gäller för styrelse och styrelseledamöter enligt olika årsredovisnings-
lagar, skall tillämpas även på likvidatorerna i en ekonomisk förening i
allmänhet resp. en kreditmarknadsförening i likvidation. Bestämmelsen motsvarar
vad som i dag föreskrivs bl.a. i 13 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) och
10 kap. 8 § bankaktiebolagslagen (1987:618).

11 kap. 12 §

(Jfr 11 kap. 12 § i promemorians förslag)
Genom ändringen preciseras olika bestämmelser i de nya årsredovisningslagarna
som inte behöver tillämpas om en ekonomisk förening i allmänhet resp. en
kreditmarknadsförening har trätt i likvidation. Motsvarande undantag föreskrivs
bl.a. i 13 kap. 12 § aktiebolagslagen och 10 kap. 13 § bankaktiebolagslagen.

52

13 kap. 1 §

(Jfr 13 kap. 1 § i promemorians förslag)
Paragrafen har ändrats för att ta hänsyn till att kreditmarknadsföreningar
skall tillämpa ÅRKL.

8.5 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

8 kap. 5 §

Förslaget, som har behandlats närmare i avsnitt 4.1 innebär att sekretess råder
i ärende hos statlig myndighet beträffande innehav av andelar i
kreditmarknadsföreningar och medlemsbanker.

53

Bilaga 1

Förteckning över remissinstanser; Promemoria med utkast till lagrådsremiss
Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening samt vissa ändringar i
redovisningslagstiftningen på det finansiella området

Sveriges riksbank, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Sundsvall,
Finansinspektionen, Konkurrensverket, Konsumentverket, Kooperativa Institutet,
Kooperativa Förbundet, Sveriges Försäkringsförbund, Utländska Försäkringsbolags
Förening, Svenska Bankföreningen, Folksam, Finansbolagens Förening, Industrins
Finansförening, Fristående Sparbankers Riksförbund, Företagarnas
Riksorganisation, Postgirot Bank AB, Industriförbundet, Sveriges
Köpmannaförbund, Grossistförbundet Svensk Handel, Svenska
Arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens
Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Landshypotek AB,
Föreningen Auktoriserade Revisorer, Svenska Revisorssamfundet,
Bokföringsnämnden, Riksskatteverket, Redovisningskommittén, Svenska
Aktuarieföreningen, Svenska Livförsäkringsaktiebolagens Aktuarienämnd, Sveriges
Advokatsamfund, Redovisningsrådet, Sveriges Livförsäkringsföreningars Förbund,
Länsförsäkringsbolagens Förening, Pressens Pensionskassa, Försäkringsföreningen
för det statliga området, Försäkringsbranschens pensionskassa,
Försäkringsföreningen för försäkrinskasseområdet, Tobaksbolagens pensionskassa,
Sparinstitutens pensionskassa, Konsumentkooperationens pensionskassa, Sveriges
Köpmannaförbunds pensionskassa.

54

Bilaga 2

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-01-30

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.

Enligt en lagrådsremiss den 16 januari 1997 (Finansdepartementet) har regeringen
beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen
(1992:1610) om kreditmarknadsbolag m.m.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Eric Frieberg.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

55

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 1997.

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén,
Peterson, Tham, Blomberg, Andersson, Uusman, Ulvskog, Sundström, Lindh,
Johansson, Klingvall, Åhnberg och Östros

Föredragande: statsrådet Östros

Regeringen beslutar proposition 1996/97:114 Finansieringsverksamhet i ekonomisk
förening m.m.

56

57