Regeringens proposition

1996/97:114

Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening m.m.

Prop.

1996/97:114

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 27 februari 1997

Göran Persson

Thomas Östros

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att tillståndspliktig finansieringsverksamhet skall
få bedrivas i ekonomisk förening. Förslaget innebär att lagen (1992:1610)
om kreditmarknadsbolag - som i dag föreskriver att sådan verksamhet
endast får bedrivas av aktiebolag - görs tillämplig även på ekonomiska
föreningar. Lagen föreslås ändra namn till lagen om finansieringsverksam-
het. Samtliga kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag föreslås
skyldiga att avge minst en delårsrapport under räkenskapsåret. Vidare
föreslås en rad följdändringar av i huvudsak teknisk natur, bl. a. i
redovisningsreglerna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
1997.

1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 114

Prop. 1996/97:114

Innehållsförteckning

1   Förslag till riksdagsbeslut.................... 4

2  Lagtext............................... 5

2.1   Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om

kreditmarknadsbolag................... 5

2.2   Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag      16

2.3   Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank..................... 21

2.4   Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om

medlemsbanker...................... 22

2.5   Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar ................. 23

2.6   Förslag till lag om ändring i föräldrabalken  ....      29

2.7   Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen

(1973:1173)........................ 30

2.8   Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)   32

2.9   Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om

värdepappersrörelse ................... 34

2.10  Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om

utländska filialer..................... 35

2.11  Förslag till lag om ändring i lagen (1993:768) om

åtgärder mot penningtvätt................ 36

2.12  Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om

kapitaltäckning och stora exponeringar för
kreditinstitut och värdepappersbolag ......... 37

2.13  Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen

(1982:713)......................... 40

2.14  Förslag till lag om ändring i lagen (1983:890) om

allemanssparande..................... 41

2.15  Förslag till lag om ändring i lagen (1978:403) om

beslutanderätt för kreditmarknadsbolag i fråga om
exportkredit i vissa fall ................. 42

2.16  Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1624) om
ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar 43

2.17  Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter ........ 44

2.18  Förslag till lag om ändring i lagen (1994:759) om

Sveriges allmänna hypoteksbank............ 45

2.19  Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen

(1989:827)......................... 46

2.20  Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om

företagsrekonstruktion.................. 47

Prop. 1996/97:114

3  Ärendet och dess beredning......... 48

4  Lag om finansieringsverksamhet................ 49

4.1   Ägarprövningsregler................... 52

4.2   Insatskapital m.m..................... 53

4.3   Reservfond......................... 55

5   Redovisningsfrågor........................ 58

5.1    Finansieringsanalys i kreditmarknadsföreningar ...      60

5.2   Vissa särbestämmelser för kreditmarknadsföreningar     61

5.3   Offentlighet och sanktioner för kreditmarknadsföreningar 62

5.4   Delårsrapporter i kreditinstitut och värdepappersbolag    64

6   Ikraftträdande........................... 65

7  Ekonomiska konsekvenser.................... 65

8  Författningskommentar ..................... 67

8.1   Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om

kreditmarknadsbolag................... 67

8.2   Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag     68

8.3   Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om

medlemsbanker...................... 70

8.4   Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar ................. 70

8.5   Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 72

Bilaga 1   Förteckning över remissinstanser ........... 73

Bilaga 2  Lagrådets yttrande.................... 74

Utdrag ur protokoll vid regeringens sammanträde

den 27 februari 1997 ......................... 75

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

Prop. 1996/97:114

1.  lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag

2.  lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditin-
stitut och värdepappersbolag

3.  lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

4.  lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker

5.  lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

6.  lag om ändring i föräldrabalken

7.  lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)

8.  lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

9.  lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse

10. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer

11. lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt

12. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora
exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag

13. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

14. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande

15. lag om ändring i lagen (1978:403) om beslutanderätt för kredit-
marknadsbolag i fråga om exportkredit i vissa fall

16. lag om ändring i lagen (1992:1624) om ändring i lagen
(1972:262) om understödsföreningar

17. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

18. lag om ändring i lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypo-
teksbank.

19. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827)

20. lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Prop. 1996/97:114

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1610) om kreditmark-
nadsbolag1,

dels att i 1 kap. 4 och 5 §§, 2 kap. 5, 11-13 §§, 3 kap. 1, 5-7 §§, 4
kap. 1 och 2 §, 5 kap. 1-8, 12, 14 a, 17-18 och 23 §§, punkt 6 i
övergångsbestämmelserna, mellanrubrikerna närmast före 2 kap. 1 och
11 §§ samt mellanrubrikerna närmast före 5 kap. 1 och 16 §§ ordet
"kreditmarknadsbolag" i olika böjningsformer skall bytas ut mot
"kreditmarknadsföretag" i motsvarande form,

dels att i 2 kap. 5, 12 och 13 §§, 3 kap. 6 och 7 §§, 4 kap. 1 § samt
5 kap. 12, 17 och 18 §§ ordet "bolaget" i olika böjningsformer skall
bytas ut mot "företaget" i motsvarande form,

dels att rubriken till lagen samt 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1-4 och
6-7 b §§, 3 kap. 3, 4 och 10 §§ samt 5 kap. 11, 14 och 15-16 §§ skall
ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 5 kap. 4 a §, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Lag om kreditmarknadsbolag     Lag om finansieringsverksamhet

1 kap.

1 §2

I denna lag avses med

1. finansieringsverksamhet: näringsverksamhet som har till ändamål att
lämna kredit, ställa garanti för kredit, förmedla kredit till konsumenter
eller medverka till finansiering genom att förvärva fordringar eller

upplåta lös egendom till nyttjande,

2. kreditmarknadsbolag-, ett
svenskt aktiebolag som har fått
tillstånd enligt denna lag att driva
finansieringsverksamhet,

2. kreditmarknadsföretag: ett
svenskt aktiebolag eller en svensk
ekonomisk förening som har fått
tillstånd enligt denna lag att driva

1 Lagen omtryckt 1996:1004.

Senaste lydelse av

2 kap. 5 § 1996:751

3 kap. 1 § 1996:1004

3 kap. 7 § 1993:767

4 kap. 1 § 1994:2018

4 kap. 2 § 1996:1004

2Senaste lydelse 1996:751

5 kap. 2 § 1995:1564

5 kap. 12 § 1996:751

5 kap. 14 a § 1996:751

5 kap. 17 § 1996:751.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:114

finansieringsverksamhet,

2a. kreditmarknadsbolag: ett kre-
ditmarknadsföretag som är aktiebo-
lag,

2b. kreditmarknadsförening: ett
kreditmarknadsföretag som är eko-
nomisk förening,

3. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om
innehavet representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga
röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av
företaget,

4. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning; om ett
utländskt företag etablerar sig i Sverige enligt 2 kap. 8-10 §§, skall
etableringen anses som en enda filial, även om flera driftställen inrättas,

5. kreditinstitut: ett institut i vars verksamhet ingår att från allmänheten
låna medel och att bevilja krediter för egen räkning,

6. finansiellt institut: ett företag som inte är kreditinstitut men vars
huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller andelar eller att
driva valutahandel eller värdepappersrörelse eller att utföra en eller flera
av de verksamheter som anges i 3 kap. 1 § andra stycket 2-11,

7. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Ett kreditmarknadsbolag och
ett annat företag skall anses ha
nära förbindelser, om

1. det ena företaget direkt eller
indirekt genom dotterbolag äger 20
procent eller mer av kapitalet eller
disponerar över 20 procent eller
mer av samtliga röster i det andra
företaget,

2. det ena företaget direkt eller indirekt utgör moderföretag till det
andra eller det finns en annan likartad förbindelse mellan företagen, eller

3. båda företagen är dotterföretag till eller har en likartad förbindelse
med en eller samma juridiska person eller står i ett motsvarande
förhållande till en och samma fysiska person.

Nära förbindelser föreligger även
mellan en fysisk person och ett
kreditmarknadsbolag, om den
fysiska personen

1. äger mer än 20 procent av
kapitalet eller disponerar över mer
än 20 procent av samtliga röster i
kreditmarknadsbolaget, eller

2. på annat sätt har sådant in-
flytande över kreditmarknads-
bolaget att personens ställning mot-
svarar den som ett moderföretag
har i förhållande till ett dotterföre-
tag eller det finns en annan likartad

Ett kreditmarknadsföretag och ett
annat företag skall anses ha nära
förbindelser, om

1. det ena företaget direkt eller
indirekt genom dotterföretag äger
20 procent eller mer av kapitalet
eller disponerar över 20 procent
eller mer av samtliga röster i det
andra företaget,

Nära förbindelser föreligger även
mellan en fysisk person och ett
kreditmarknadsföretag, om den
fysiska personen

1. äger mer än 20 procent av
kapitalet eller disponerar över mer
än 20 procent av samtliga röster i
kreditmarknadsföretaget, eller

2. på annat sätt har sådant in-
flytande över kreditmarknads-
företaget att personens ställning
motsvarar den som ett moderföre-
tag har i förhållande till ett dotter-
företag eller det finns en annan

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:114

förbindelse mellan honom och likartad förbindelse mellan honom
kreditmarknadsbolaget.             och kreditmarknadsföretaget.

2 §

Finansieringsverksamhet får, med de undantag som anges i 3 § samt
2 kap. 9 och 10 §§, drivas bara efter tillstånd av Finansinspektionen.

Tillstånd kan ges till svenska Tillstånd kan ges till svenska
aktiebolag och utländska kreditin- aktiebolag och ekonomiska före-
stitut.                                  ningar samt till utländska kreditin-

stitut.

För utländska kreditinstituts verksamhet genom filial i Sverige gäller
bestämmelserna i denna lag i tillämpliga delar och i övrigt lagen
(1992:160) om utländska filialer m.m.

2 kap.

1 §3

Tillstånd att driva finansierings-
verksamhet för ett svenskt aktie-
bolag får meddelas endast om

1. bolagsordningen inte strider
mot denna lag eller någon annan
författning,

2. den planerade rörelsen kan
antas komma att uppfylla kraven på
en sund verksamhet,

3. det kan antas att de som kom-
mer att äga ett kvalificerat innehav
i bolaget inte kommer att motverka
en sund utveckling av verksam-
heten i bolaget och även i övrigt är
lämpliga att utöva ett väsentligt
inflytande över ledningen av ett
kreditmarknadsbolag,

4. de som avses ingå i bolagets
styrelse och vara verkställande
direktör eller dennes ställföreträda-
re har de insikter och den erfaren-
het som måste krävas av den som
deltar i ledningen av ett kreditmar-
knadsbolag och även i övrigt läm-
pliga för en sådan uppgift, och

5. bolaget uppfyller de villkor
som i övrigt anges i denna lag.

Tillstånd att bedriva finansierin-
gsverksamhet får inte beviljas, om
det kan antas att någon som i vä-
sentlig mån har åsidosatt sina skyl-

Tillstånd att driva finansierings-
verksamhet för ett svenskt aktie-
bolag eller en svensk ekonomisk
förening får meddelas endast om

1. bolagsordningen eller stad-
garna inte strider mot denna lag
eller någon annan författning,

2. den planerade rörelsen kan
antas komma att uppfylla kraven på
en sund verksamhet,

3. det kan antas att de som kom-
mer att äga ett kvalificerat innehav
i företaget inte kommer att
motverka en sund utveckling av
verksamheten i företaget och även
i övrigt är lämpliga att utöva ett
väsentligt inflytande över ledningen
av ett kreditmarknadsföretag,

4. de som avses ingå i företagets
styrelse och vara verkställande
direktör eller dennes ställföreträda-
re har de insikter och den erfaren-
het som måste krävas av den som
deltar i ledningen av ett kreditma-
rknadsföretag och även i övrigt
lämpliga för en sådan uppgift, och

5. företaget uppfyller de villkor
som i övrigt anges i denna lag.

Tillstånd att bedriva finansierin-
gsverksamhet får inte beviljas, om
det kan antas att någon som i vä-
sentlig mån har åsidosatt sina skyl-

3Senaste lydelse 1996:751

digheter i näringsverksamhet eller
i andra ekonomiska angelägenheter
eller gjort sig skyldig till allvarlig
brottslighet kommer att ha ett kva-
lificerat innehav i bolaget.

Om bolaget kommer att ha nära
förbindelser med någon annan, får
tillstånd meddelas endast om för-
bindelserna inte hindrar en effektiv
tillsyn av kreditmarknadsbolaget.

Tillstånd får inte vägras på den
ytterligare finansieringsföretag.

digheter i näringsverksamhet eller
i andra ekonomiska angelägenheter
eller gjort sig skyldig till allvarlig
brottslighet kommer att ha ett kva-
lificerat innehav i företaget.

Om företaget kommer att ha nära
förbindelser med någon annan, får
tillstånd meddelas endast om för-
bindelserna inte hindrar en effektiv
tillsyn av kreditmarknadsföreta-
get.

grunden att det inte behövs något

Prop. 1996/97:114

Ansökan om tillstånd får göras
innan bolaget har registrerats i
aktiebolagsregistret. Om en sådan
ansökan har gjorts inom sex må-
nader från stiftelseurkundens un-
dertecknande, räknas den i 2 kap.
9 § första stycket aktiebolagslagen
(1975:1385) föreskrivna tiden från
tillståndsbeslutet.

Ansökan om tillstånd får göras
innan företaget har registrerats i
aktiebolags- eller föreningsregist-
ret. Om en sådan ansökan har
gjorts inom sex månader från stif-
telseurkundens undertecknande res-
pektive beslutet om att bilda före-
ningen, räknas den i 2 kap. 9 §
första stycket aktiebolagslagen
(1975: 1385) och den i 2 kap. 3 §
första stycket lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar föreskrivna
tiden från tillståndsbeslutet.

Till ansökan skall fogas en plan för den tilltänkta verksamheten.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får
meddela närmare föreskrifter om vad en sådan plan skall innehålla.

3

Ett kreditmarknadsbolags bolags-
ordning skall godkännas av Finans-
inspektionen i samband med att
bolaget får tillstånd att driva fi-
nansieringsverksamhet .

Ett beslut om ändring av bolags-
ordningen får inte registreras innan
det har godkänts av inspektionen.

4

Ett kreditmarknadsbolag skall
när verksamheten påbörjas ha ett
bundet eget kapital som vid tid-
punkten för beslut om tillstånd
enligt 1 § motsvarar minst fem

§

Ett kreditmarknadsföretags bo-
lagsordning eller stadgar skall
godkännas av Finansinspektionen i
samband med att företaget får till-
stånd att driva finansieringsverk-
samhet.

Ett beslut om ändring av bolags-
ordningen eller stadgarna får inte
registreras innan det har godkänts
av inspektionen.

§4

Ett kreditmarknadsföretag skall
när verksamheten påbörjas ha ett
bundet eget kapital som vid tid-
punkten för beslut om tillstånd
enligt 1 § motsvarar minst fem

4Senaste lydelse 1995:1564

Nuvarande lydelse

miljoner ecu. I 5 kap. 4 § 3 lagen
(1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag finns bestämmelser om vad
som utgör bundet eget kapital.

Om nettovärdet av tillgångarna i
den planerade verksamheten upp-
går till högst etthundra miljoner
kronor, får Finansinspektionen
medge att bolaget har lägre bundet
eget kapital än som anges i första
stycket, dock lägst motsvarande en
miljon ecu. I nettovärdet skall inte
räknas in värdet av tillgångarna i
sådan finansieringsverksamhet som
anges i 1 kap. 3 § första stycket.

6

I ett kreditmarknadsbolag skall
minst en av bolagsstämman utsedd
revisor vara auktoriserad revisor.
Till revisor kan utses även ett regi-
strerat revisionsbolag. Bestämmel-
ser om vem som kan vara huvud-
ansvarig för revisionen och om
underrättelseskyldighet finns i 12 §
lagen (1995:528) om revisorer.

7

För kreditmarknadsbolag gäller
vad som är föreskrivet om aktie-
bolag i allmänhet, om inte annat
följer av denna lag.

Den som är revisor i ett kredit-
marknadsbolag får inte stå i skuld
till eller ha annan ekonomisk för-
pliktelse mot bolaget.

Lagen (1995:1559) om årsredo-
visning i kreditinstitut och värde-
pappersbolag är tillämplig på kre-
ditmarknadsbolag .

Föreslagen lydelse

miljoner ecu. I 5 kap. 4 § 3 och 5
lagen (1995:1559) om årsredovis-
ning i kreditinstitut och värdepap-
persbolag finns bestämmelser om
vad som utgör bundet eget kapital.

Om nettovärdet av tillgångarna i
den planerade verksamheten upp-
går till högst etthundra miljoner
kronor, får Finansinspektionen
medge att företaget har lägre bun-
det eget kapital än som anges i
första stycket, dock lägst motsva-
rande en miljon ecu. I nettovärdet
skall inte räknas in värdet av till-
gångarna i sådan finansieringsverk-
samhet som anges i 1 kap. 3 §
första stycket.

Insatserna i en kreditmark-
nadsförening skall alltid fullgöras
i pengar.

§5

I ett kreditmarknadsföretag skall
minst en av stämman utsedd revi-
sor vara auktoriserad revisor. Till
revisor kan utses även ett registre-
rat revisionsbolag. Bestämmelser
om vem som kan vara huvudan-
svarig för revisionen och om un-
derrättelseskyldighet finns i 12 §
lagen (1995:528) om revisorer.

§6

För kreditmarknadsföretag gäller
vad som är föreskrivet om aktie-
bolag och ekonomiska föreningar i
allmänhet, om inte annat följer av
denna lag.

Den som är revisor i ett kredit-
marknadsföretag får inte stå i skuld
till eller ha annan ekonomisk för-
pliktelse mot företaget.

Lagen (1995:1559) om årsredo-
visning i kreditinstitut och värde-
pappersbolag är tillämplig på kre-
ditmarknadsföretag.

Prop. 1996/97:114

5Senaste lydelse 1995:539

6Senaste lydelse 1995:1564

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:114

7

Om revisorn vid fullgörandet av
sitt uppdrag i kreditmark-
nadsbolaget får kännedom om
förhållanden som

1. kan utgöra en väsentlig över-
trädelse av de författningar som
reglerar kreditmarknadsbolags
verksamhet,

2.  kan påverka kreditmark-
nadsbolagets fortsatta drift nega-
tivt, eller

3. kan leda till att revisorn av-
styrker att balansräkningen eller
resultaträkningen fastställs eller till
anmärkning enligt 10 kap. 10 §
aktiebolagslagen (1975:1385),

skall revisorn omgående rappor-
tera detta till Finansinspektionen.

Revisorn har en motsvarande
rapporteringsskyldighet om han
eller hon får kännedom om för-
hållanden som avses i första styck-
et vid fullgörande av uppdrag som
revisorn har i kreditmark-
nadsbolagets moderföretag eller ett
dotterföretag eller ett företag som
har en likartad förbindelse med
kreditmarknadsbolaget.

7 b

Vad som sägs om revisor i 7 a §
skall också tillämpas i fråga om
granskare som har utsetts enligt 10
kap. 14   § aktiebolagslagen

(1975:1385) i kreditmark-
nadsbolag.

§7

Om revisorn vid fullgörandet av
sitt uppdrag i kreditmark-
nadsföretaget får kännedom om
förhållanden som

1. kan utgöra en väsentlig över-
trädelse av de författningar som
reglerar kreditmarknadsföretags
verksamhet,

2.  kan påverka kreditmark-
nadsföretagets fortsatta drift nega-
tivt, eller

3. kan leda till att revisorn av-
styrker att balansräkningen eller
resultaträkningen fastställs eller till
anmärkning enligt 10 kap. 10 §
aktiebolagslagen (1975:1385) eller
8 kap. 13 § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar,

skall revisorn omgående rappor-
tera detta till Finansinspektionen.

Revisorn har en motsvarande
rapporteringsskyldighet om han
eller hon får kännedom om för-
hållanden som avses i första styck-
et vid fullgörande av uppdrag som
revisorn har i kreditmark-
nadsföretagets moderföretag eller
ett dotterföretag eller ett företag
som har en likartad förbindelse
med kreditmarknadsföretaget.

§8

Vad som sägs om revisor i 7 a §
skall också tillämpas i fråga om
granskare som har utsetts i ett
kreditmarknadsföretag enligt 10
kap. 14   § aktiebolagslagen

(1975:1385) eller 8 kap 17 § lagen
(1987:667) om ekonomiska före-
ningar.

3 kap.

3 §

Ett kreditmarknadsbolags bolags- Ett kreditmarknadsföretags bo-
ordning skall ange, förutom de lagsordning eller stadgar skall

7Senaste lydelse 1996:751

8Senaste lydelse 1996:751

10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:114

uppgifter som föreskrivs i 2 kap.
4 § aktiebolagslagen (1975:1385),
under vilka villkor långivning,
upplåning och förvärv av egendom
skall ske.

4

Regeringen eller, efter regering-
ens bemyndigande, Finansinspek-
tionen får meddela närmare före-
skrifter om vilken verksamhet ett
kreditmarknadsbolag får bedriva
och vad dess bolagsordning skall
innehålla.

ange, förutom de uppgifter som
föreskrivs i 2 kap. 4 § aktiebolags-
lagen (1975:1385) och i 2 kap. 2 §
lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar, under vilka villkor
långivning, upplåning och förvärv
av egendom skall ske.

§

Regeringen eller, efter regering-
ens bemyndigande, Finansinspek-
tionen får meddela närmare före-
skrifter om vilken verksamhet ett
kreditmarknadsföretag får bedriva
och vad dess bolagsordning eller
stadgar skall innehålla.

10 §

I stället för bestämmelserna i

12 kap. 7 § aktiebolagslagen
(1975:1385) gäller följande för
kreditmarknadsbolag.

Ett kreditmarknadsbolag får inte
på andra villkor än sådana som
bolaget normalt ställer upp lämna
kredit till

1. styrelseledamot,

2. person som ensam eller i förening med annan får avgöra på styrelsen
ankommande kreditärenden,

3. anställd som innehar en ledan-

de ställning inom bolaget,

4.  annan aktieägare än staten
med ett aktieinnehav som motsva-
rar minst tre procent av hela aktie-
kapitalet,

Ett kreditmarknadsföretag får
inte på andra villkor än sådana som
företaget normalt ställer upp lämna
kredit till

3. anställd som innehar en le-
dande ställning inom företaget,

4. annan aktieägare eller andels-
ägare än staten med ett aktieinne-
hav eller andelsinnehav som mot-
svarar minst tre procent av hela
aktiekapitalet eller, i en ekonomisk
förening, minst tre procent av
insatskapitalet,

5. make eller sambo till person som avses under 1-4 eller

6. juridisk person i vilken sådan
person som avses under 1-5 har ett
väsentligt ekonomiskt intresse i
egenskap av delägare eller medlem.

Finansinspektionen prövar om en
anställd har sådan ledande ställning
som avses i andra stycket 3.

Kreditmarknadsbolagets styrelse
skall avgöra ärenden om kredit till
sådana personer som avses i andra
stycket. Bolaget skall i en förteck-
ning föra in uppgifter om de kre-

6. juridisk person i vilken sådan
person som avses under 1-5 har ett
väsentligt ekonomiskt intresse i
egenskap av delägare.

Finansinspektionen prövar om en
anställd har sådan ledande ställning
som avses i första stycket 3.

Kreditmarknadsföretagets styrel-
se skall avgöra ärenden om kredit
till sådana personer som avses i
första stycket. Företaget skall i en
förteckning föra in uppgifter om de

11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:114

diter som har beviljats personer
eller företag som avses i andra
stycket. Regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, Finans-
inspektionen får utfärda föreskrifter
om vilka uppgifter som skall an-
tecknas i förteckningen.

Andra-fjärde styckena tillämpas
på motsvarande sätt beträffande
krediter mot säkerhet av borgen
eller fordringsbevis som utfärdats
av någon som avses i andra styck-
et. Detsamma gäller för en fordran
som bolaget förvärvar och för vil-
ken någon som avses i andra
stycket är betalningsskyldig.

krediter som har beviljats personer
eller företag som avses i första
stycket. Regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, Finans-
inspektionen får utfärda föreskrifter
om vilka uppgifter som skall an-
tecknas i förteckningen.

Första-tredje styckena tillämpas
på motsvarande sätt beträffande
krediter mot säkerhet av borgen
eller fordringsbevis som utfärdats
av någon som avses i första styck-
et. Detsamma gäller för en fordran
som företaget förvärvar och för
vilken någon som avses i första
stycket är betalningsskyldig.

Bestämmelsen i 12 kap. 7 § ak-
tiebolagslagen (1975:1385) gäller
inte för kreditmarknadsbolag.

5 kap.

11

Ett direkt eller indirekt förvärv
av aktier i ett kreditmarknadsbolag,
som medför att förvärvarens sam-
manlagda innehav utgör ett kvalifi-
cerat innehav, får ske bara efter
tillstånd av Finansinspektionen.
Detsamma gäller förvärv som
innebär att ett kvalificerat innehav
ökas så att det uppgår till eller
överstiger 20, 33 eller 50 procent
av aktiekapitalet eller röstetalet för

§

En kreditmarknadsförenings sty-
relse är skyldig att genast låta
upprätta en särskild balansräkning,
om det finns anledning att anta att
föreningen inte kan uppfylla kravet
på kapitaltäckning enligt lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning
och stora exponeringar för kredit-
institut och värdepappersbolag.

Balansräkningen skall granskas
av revisorerna. Om antagandet om
föreningens ställning bekräftas
skall styrelsen genast underrätta
Finansinspektionen.

§9

Ett direkt eller indirekt förvärv
av aktier eller andelar i ett kredit-
marknadsföretag, som medför att
förvärvarens sammanlagda innehav
utgör ett kvalificerat innehav, får
ske bara efter tillstånd av Finansin-
spektionen. Detsamma gäller för-
värv som innebär att ett kvalifi-
cerat innehav ökas så att det upp-
går till eller överstiger 20, 33 eller
50 procent av kapitalet eller röste-

9Senaste lydelse 1996:751

12

samtliga aktier eller så att bolaget talet för samtliga aktier eller an- Prop. 1996/97:114
blir dotterföretag.                     delar eller så att företaget blir

dotterföretag.

Tillstånd enligt första stycket skall ha meddelats före förvärvet. Om
förvärvet har gjorts genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller
på annat liknande sätt, krävs i stället tillstånd för att förvärvaren skall få
behålla de aktier eller andelar som erhållits. Förvärvaren skall ansöka om
tillstånd till ett sådant förvärv inom sex månader efter det att aktierna
eller andelarna erhållits.

14

När ett kreditmarknadsbolag får
kännedom om att aktier i bolaget
blivit föremål för ett sådant förvärv
som avses i 11 § eller för en sådan
avyttring som avses i 13 §, skall
bolaget snarast anmäla förvärvet
eller avyttringen till Finansinspek-
tionen.

När ett kreditmarknadsbolag i
annat fall får kännedom om att det
har nära förbindelser med någon
annan, skall bolaget snarast anmäla
det till Finansinspektionen.

Ett kreditmarknadsbolag skall
årligen till Finansinspektionen
anmäla namnen på de aktieägare
som har ett kvalificerat innehav av
aktier i bolaget samt storleken på
innehaven.

15

Om ägaren till ett kvalificerat
innehav av aktier utövar eller kan
antas komma att utöva sitt inflytan-
de på ett sätt som motverkar en
sund utveckling av verksamheten i
kreditmarknadsbolaget, får Finans-
inspektionen besluta att ägaren vid
stämman inte får företräda fler
aktier än som motsvarar ett inne-
hav som inte är kvalificerat. Det-
samma gäller, om en sådan ägare i
väsentlig mån har åsidosatt skyldig-
heter i näringsverksamhet eller i
andra ekonomiska angelägenheter
eller gjort sig skyldig till allvarlig
brottslighet.

§10

När ett kreditmarknadsföretag får
kännedom om att aktier eller an-
delar i företaget blivit föremål för
ett sådant förvärv som avses i 11 §
eller för en sådan avyttring som
avses i 13 §, skall företaget snarast
anmäla förvärvet eller avyttringen
till Finansinspektionen.

När ett kreditmarknadsföretag i
annat fall får kännedom om att det
har nära förbindelser med någon
annan, skall företaget snarast an-
mäla det till Finansinspektionen.

Ett kreditmarknadsföretag skall
årligen till Finansinspektionen
anmäla namnen på de ägare som
har ett kvalificerat innehav av akti-
er eller andelar i företaget samt
storleken på innehaven.

Om ägaren till ett kvalificerat
innehav av aktier eller andelar
utövar eller kan antas komma att
utöva sitt inflytande på ett sätt som
motverkar en sund utveckling av
verksamheten i kreditmarknadsfö-
retaget, får Finansinspektionen
besluta att ägaren vid stämman inte
får företräda fler aktier eller an-
delar än som motsvarar ett innehav
som inte är kvalificerat. Detsamma
gäller, om en sådan ägare i väsent-
lig mån har åsidosatt skyldigheter
i näringsverksamhet eller i andra
ekonomiska angelägenheter eller
gjort sig skyldig till allvarlig

l0Senaste lydelse 1996:751

"Senaste lydelse 1996:751

13

Om ägaren till ett kvalificerat
innehav av aktier har underlåtit att
ansöka om tillstånd till ett förvärv
som avses i 11 §, får inspektionen
besluta att ägaren vid stämman inte
får företräda aktierna till den del
de omfattas av ett krav på tillstånd.

Om någon i strid med ett beslut
av inspektionen har ett kvalificerat
innehav av aktier, får innehavaren
inte företräda aktierna vid stämman
till den del innehavet står i strid
med beslutet.

Finansinspektionen får förelägga
en ägare som avses i första stycket
att avyttra så stor del av aktierna
att innehavet därefter inte är kvali-
ficerat. En ägare som avses i andra
eller tredje stycket får föreläggas
att avyttra så stor del av aktierna
att innehavet inte står i strid med
inspektionens beslut.

Aktier som omfattas av ett för-
bud eller föreläggande enligt denna
paragraf skall inte medräknas när
det fordras samtycke av ägare till
en viss del av aktierna i bolaget för
att ett beslut skall bli giltigt eller
en befogenhet skall få utövas, så-
vida inte förvaltare har förordnats
enligt 15 a §.

brottslighet.

Om ägaren till ett kvalificerat
innehav av aktier eller andelar har
underlåtit att ansöka om tillstånd
till ett förvärv som avses i 11 §,
får inspektionen besluta att ägaren
vid stämman inte får företräda
aktierna eller andelama till den del
de omfattas av ett krav på tillstånd.

Om någon i strid med ett beslut
av inspektionen har ett kvalificerat
innehav av aktier eller andelar, får
innehavaren inte företräda aktierna
eller andelarna vid stämman till
den del innehavet står i strid med
beslutet.

Finansinspektionen får förelägga
en ägare som avses i första stycket
att avyttra så stor del av aktierna
eller andelarna att innehavet där-
efter inte är kvalificerat. En ägare
som avses i andra eller tredje styc-
ket får föreläggas att avyttra så stor
del av aktierna eller andelarna att
innehavet inte står i strid med in-
spektionens beslut.

Aktier eller andelar som omfat-
tas av ett förbud eller föreläggande
enligt denna paragraf skall inte
medräknas när det fordras samtyc-
ke av ägare till en viss del av akti-
erna eller andelarna i bolaget för
att ett beslut skall bli giltigt eller
en befogenhet skall få utövas, så-
vida inte förvaltare har förordnats
enligt 15 a §.

Prop. 1996/97:114

15 a §12

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen begära att tings-
rätten förordnar en lämplig person att som förvaltare företräda sådana
aktier eller andelar som enligt 15 § inte får företrädas av ägaren. Sådan
ansökan prövas av tingsrätten i den ort där ägaren har sitt hemvist, eller
om ägaren inte har hemvistet i Sverige, av Stockholms tingsrätt.

En förvaltare har rätt till skälig
ersättning för arbete och utlägg.
Ersättningen skall betalas av ägaren
till aktierna och skall på begäran
förskotteras av kreditmark-
nadsbolaget. Om den betalnings-
skyldige inte godtar förvaltarens
anspråk, fastställs ersättningen av

En förvaltare har rätt till skälig
ersättning för arbete och utlägg.
Ersättningen skall betalas av ägaren
till aktierna eller andelarna och
skall på begäran förskotteras av
kreditmarknadsföretaget. Om den
betalningsskyldige inte godtar för-
valtarens anspråk, fastställs ersätt-

l2Senaste lydelse 1996:751

14

tingsrätten.

ningen av tingsrätten.

Prop. 1996/97:114

15

Om ett kreditmarknadsbolag har
nära förbindelser med någon annan
och det hindrar en effektiv tillsyn
av kreditmarknadsbolaget, får Fi-
nansinspektionen förelägga inneha-
vare av aktier som medför att för-
bindelserna är nära att avyttra så
stor del av aktierna att så inte läng-
re är fallet.

Finansinspektionen får även be-
sluta att den eller de som omfattas
av ett beslut enligt första stycket
inte får företräda aktierna vid stäm-
man. I så fall skall bestämmelserna
i 15 a § tillämpas.

16

Om ett kreditmarknadsbolag har
fattat ett beslut som strider mot
denna lag eller någon annan för-
fattning som reglerar dess verk-
samhet, mot föreskrift som med-
delats med stöd av sådan författ-
ning eller mot bolagsordningen, får
Finansinspektionen förbjuda verk-
ställighet av beslutet. Har beslutet
redan verkställts får inspektionen
förelägga bolaget att göra rättelse,
om det är möjligt.

§13

Om ett kreditmarknadsföretag
har nära förbindelser med någon
annan och det hindrar en effektiv
tillsyn av kreditmarknadsföretaget,
får Finansinspektionen förelägga
innehavare av aktier eller andelar
som medför att förbindelserna är
nära att avyttra så stor del av akti-
erna eller andelarna att så inte
längre är fallet.

Finansinspektionen får även be-
sluta att den eller de som omfattas
av ett beslut enligt första stycket
inte får företräda aktierna eller
andelarna vid stämman. I så fall
skall bestämmelserna i 15 a § till-
ämpas.

§

Om ett kreditmarknadsföretag
har fattat ett beslut som strider mot
denna lag eller någon annan för-
fattning som reglerar dess verk-
samhet, mot föreskrift som med-
delats med stöd av sådan författ-
ning eller mot bolagsordningen
eller stadgarna, får Finansinspek-
tionen förbjuda verkställighet av
beslutet. Har beslutet redan verk-
ställts får inspektionen förelägga
företaget att göra rättelse, om det
är möjligt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

13Senaste lydelse 1996:751

15

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om Prop. 1996/97:114
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappersbolag att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1 §, 5 kap.
4 §, 6 kap. 2 §, 7 kap. 1 §, 8 kap. 1 § och 9 kap. 1 och 3 §§ samt
rubriken närmast före 6 kap. 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §'

Denna lag är tillämplig på kredit-
institut och värdepappersbolag.
Med kreditinstitut avses bankaktie-
bolag, sparbanker, medlemsbanker,
kreditmarknadsbolag, sådana fi-
nansbolag och kreditaktiebolag som
driver verksamhet med stöd av
punkterna 3-5 i övergångsbestäm-
melserna till lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag .Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa, Sveri-
ges allmänna hypoteksbank och
Svenska skeppshypotekskassan.
Med värdepappersbolag avses ett
svenskt aktiebolag som fått tillstånd
att driva värdepappersrörelse enligt
lagen (1991:981) om värdepappers-
rörelse.

Denna lag är tillämplig på kredit-
institut och värdepappersbolag.
Med kreditinstitut avses bankaktie-
bolag, sparbanker, medlemsbanker,
kreditmarknadsföretag (kredit-
marknadsbolag respektive kredit-
marknadsföreningar), sådana fi-
nansbolag och kreditaktiebolag som
driver verksamhet med stöd av
punkterna 3-5 i övergångsbestäm-
melserna till lagen (1992:1610) om
finansieringsverksamhet. Konunga-
riket Sveriges stadshypotekskassa,
Sveriges allmänna hypoteksbank
och Svenska skeppshypotekskas-
san. Med värdepappersbolag avses
ett svenskt aktiebolag som fått till-
stånd att driva värdepappersrörelse
enligt lagen (1991:981) om värde-
pappersrörelse.

Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på
finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar
andelar i dotterföretag som är kreditinstitut eller värdepappersbolag eller
utländska företag av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag
avses ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening vars
verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinst-
syfte förvärva och förvalta andelar i dotterföretag.

2 kap.

1 §

Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall kreditin-
stitut och värdepappersbolag för varje räkenskapsår upprätta årsredovis-
ning enligt denna lag.

I kreditinstitut eller värdepap- I kreditinstitut eller värdepap-
persbolag som enligt 10 kap. 3 § persbolag som enligt 10 kap. 3 §
andra stycket aktiebolagslagen andra stycket aktiebolagslagen

'Senaste lydelse 1996:1145.

16

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:114

(1975:1385) eller 4 kap. 3 § första
stycket lagen (1980:1103) om års-
redovisning i vissa företag m.m. är
skyldiga att ha auktoriserad revi-
sor, skall även en finansieringsana-
lys ingå i årsredovisningen.

(1975:1385), 4 kap. 3 § första
stycket lagen (1980:1103) om års-
redovisning i vissa företag m.m.
eller 8 kap. 5 § första stycket lagen
(1987:667) om ekonomiska före-
ningar är skyldiga att ha auktorise-
rad revisor, skall även en finans-
ieringsanalys ingå i årsredovisning-
en.

I kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut
och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäckningsanalys ingå i års-
redovisningen.

5 kap.

4 §2

Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om skul-
der och eget kapital:

1. För varje efterställd skuld som uppgår till mer än tio procent av
samtliga efterställda skulder, skall uppgift lämnas om lånebelopp, låne-
valuta, räntesats, förfallodag, omständigheter som kan medföra förtida
återbetalning, efterställningsvillkoren samt förutsättningar och villkor för
betalning på förfallodagen eller för konvertering. Vidare skall sammanfat-
tande upplysningar lämnas om vilka regler som gäller för övriga efter-
ställda skulder.

2. Större belopp i posten Övriga skulder (post 4) skall specificeras till
sin storlek och art.

3. I bankaktiebolag och andra aktiebolag som omfattas av denna lag
skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital
eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp Aktiekapi-
tal, Överkursfond, Uppskrivningsfond, Reservfond och Fond för oreali-
serade vinster. Under fritt eget kapital skall tas upp fria fonder, var för
sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapså-
ret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som

avdragsposter.

4. I sparbank skall eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust
för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskrivningsfond,
Reservfond, Fond för orealiserade vinster samt Garantifond. Benäm-

ningen fond får inte användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust
för räkenskapsåret tas upp som avdragspost.

5. I medlemsbank skall eget
kapital delas upp i bundet eget
kapital och fritt eget kapital eller
ansamlad förlust. Under bundet
eget kapital skall tas upp Insatska-

5. I medlemsbank och i kredit-
marknadsförening skall eget kapital
delas upp i bundet eget kapital och
fritt eget kapital eller ansamlad
förlust. Under bundet eget kapital

2Senaste lydelse 1995:1591.

2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 114

17

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:114

pital, Uppskrivningsfond, Reserv-
fond och Fond för orealiserade
vinster. Medlemsinsatser och för-
lagsinsatser skall redovisas var för
sig. Under fritt eget kapital skall
tas upp fria fonder, var för sig,
balanserad vinst eller förlust samt
vinst eller förlust för räkenskapså-
ret. Balanserad förlust och förlust
för räkenskapsåret tas därvid upp
som avdragsposter.

skall tas upp Insatskapital, Upp-
skrivningsfond, Reservfond och
Fond för orealiserade vinster.
Medlemsinsatser och förlagsinsat-
ser skall redovisas var för sig.
Under fritt eget kapital skall tas
upp fria fonder, var för sig, balan-
serad vinst eller förlust samt vinst
eller förlust för räkenskapsåret.
Balanserad förlust och förlust för
räkenskapsåret tas därvid upp som
avdragsposter.

6 kap.

Särskilda upplysningar i förenings- Särskilda upplysningar i medlems-
banker                      banker och kreditmark-

nadsföreningar

En medlemsbank skall i förvalt-
ningsberättelsen även ange

1. väsentliga förändringar i med-

lemsantalet och summorna av in-
satsbelopp som skall återbetalas
under nästa räkenskapsår enligt
4 kap. 1 och 3   §§ lagen

(1995:1570) om medlemsbanker,

2. den rätt till utdelning som
gjorda förlagsinsatser medför, samt

3. summan av de förlagsinsatser
som har sagts upp och skall lösas
in under de två närmast följande
räkenskapsåren.

3

En medlemsbank och en kredit-
marknadsförening skall i förvalt-
ningsberättelsen även ange

1. väsentliga förändringar i med-
lemsantalet och summorna av in-
satsbelopp som skall återbetalas
under nästa räkenskapsår enligt

4 kap. 1 och 3   §§ lagen

(1995:1570) om medlemsbanker
eller 4 kap. 1 och 3 §§ lagen
(1987:667) om ekonomiska före-
ningar,

2. den rätt till utdelning som
gjorda förlagsinsatser medför, samt

3. summan av de förlagsinsatser
som har sagts upp och skall lösas
in under de två närmast följande
räkenskapsåren.

7 kap.

1 §

Kreditinstitut och värdepappersbolag som är moderföretag och sådana
finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket skall för
varje räkenskapsår upprätta koncernredovisning enligt denna lag, om inte
annat följer av 5 §.

För moderföretag som enligt 10
kap. 3 § fjärde stycket aktiebolags-
lagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 §
andra stycket lagen (1980:1103)

För moderföretag som enligt 10
kap. 3 § fjärde stycket aktiebolags-
lagen (1975:1385), 4 kap. 3 § and-
ra stycket lagen (1980:1103) om

3Senaste lydelse 1995:1591.

18

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:114

om årsredovisning m.m. i vissa
företag är skyldiga att ha auktorise-
rad revisor, skall även en finansie-
ringsanalys ingå i koncernredovis-
ningen.

årsredovisning m.m. i vissa företag
eller 8 kap. 5 § tredje stycket lagen
(1987:667) om ekonomiska före-
ningar är skyldiga att ha auktorise-
rad revisor, skall även en finans-
ieringsanalys ingå i koncernredo-
visningen.

För finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket och
omfattas av lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar
för kreditinstitut och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäckningsa-
nalys enligt 6 kap. 3 § ingå i koncernredovisningen.

8 kap.

1 §

Finansinspektionen är registreringsmyndighet för banker och hypoteks-
institut.

Patent- och registreringsverket är registreringsmyndighet för övriga
företag som omfattas av denna lag. För dessa skall 8 kap. årsredovis-
ningslagen (1995:1554) tillämpas i stället för 2 - 8 §§ nedan.

Vid tillämpningen av 8 kap. 6 §
årsredovisningslagen om försening-
savgifter skall kreditmark-
nadsföretag och värdepappersbolag
alltid anses som publika företag.

1
Bankaktiebolag, sparbanker,
medlemsbanker och hypoteksinsti-
tut skall minst en gång under ett
räkenskapsår som omfattar mer än
tio månader avge en särskild redo-
visning (delårsrapport) enligt denna
lag. Detsamma skall gälla aktiebo-
lag som omfattas av denna lag, om
bolaget är skyldigt att ha auktorise-
rad revisor enligt 10 kap. 3 § an-
dra eller fjärde stycket aktiebolags-
lagen (1975:1385).

9 kap.
§

4

Banker, kreditmarknadsföretag,
hypoteksinstitut och värdepappers-
bolag skall minst en gång under ett
räkenskapsår som omfattar mer än
tio månader avge en särskild redo-
visning (delårsrapport) enligt denna
lag. Detsamma skall gälla övriga
aktiebolag som omfattas av denna
lag, om bolaget är skyldigt att ha
auktoriserad revisor enligt 10 kap.
3 § andra eller fjärde stycket aktie-
bolagslagen (1975:1385).

3

De i 2 § angivna bestämmelserna
i 9 kap. årsredovisningslagen
(1995:1554) skall tillämpas med

§5

De i 2 § angivna bestämmelserna
i 9 kap. årsredovisningslagen
(1995:1554) skall tillämpas med

4Senaste lydelse 1995:1591.

5Senaste lydelse 1995:1591.

19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:114

följande avvikelser:

1. Utöver vad som följer av 2 §
första stycket om tillhandahållande
av delårsrapport skall delårsrap-
porten i banker och hypoteksinsti-
tut genast lämnas även till de hu-
vudmän och medlemmar som begär
det samt sändas in till Finansin-
spektionen så snart det kan ske.

2. Uppgifter för koncern enligt
3 § andra stycket skall alltid läm-
nas av ett moderföretag som är
bank eller hypoteksinstitut.

följande avvikelser:

1. Utöver vad som följer av 2 §
första stycket om tillhandahållande
av delårsrapport skall delårsrap-
porten

- i banker, kreditmarknadsföre-
ningar och hypoteksinstitut genast
lämnas även till de huvudmän och
medlemmar som begär det, samt

- i banker och hypoteksinstitut
sändas in till Finansinspektionen så
snart det kan ske.

2. Uppgifter för koncern enligt
3 § andra stycket skall alltid läm-
nas av ett moderföretag som är
bank, kreditmarknadsföretag,
hypoteksinstitut eller värdepappers-
bolag.

3. I delårsrapporten skall, utöver vad som anges i 3 §, uppgifter lämnas
om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räken-
skapsårs utgång.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången för
räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 1997.

20

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om ProP- 1996/97:114
Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §'

Med bankinstitut förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbanker,
medlemsbanker och utländska bankföretag som med stöd av 1 kap. 4
eller 5 § bankrörelselagen (1987:617) driver bankrörelse från

filial här i landet.

Med kreditinstitut förstås bankin-
stitut, kreditmarknadsbolag,
värdepappersinstitut, allmänna
pensionsfonden, försäkringsföretag
med svensk koncession, landshypo-
teks- och stadshypoteksinstitutio-
nema, Svenska skeppshypotekskas-
san samt utländska företag som
med stöd av 2 kap. 8, 9 eller 10 §
lagen (1992:1610) om kreditmark-
nadsbolag driver verksamhet från
filial i Sverige.

Med kreditinstitut förstås bankin-
stitut, kreditmarknadsföretag,
värdepappersinstitut, allmänna
pensionsfonden, försäkringsföretag
med svensk koncession, landshypo-
teks- och stadshypoteksinstitutio-
nema, Svenska skeppshypotekskas-
san samt utländska företag som
med stöd av 2 kap. 8, 9 eller 10 §
lagen (1992:1610) omfinansiering-
sverksamhet driver verksamhet från
filial i Sverige.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

'Senaste lydelse 1995:1576

21

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om Prop. 1996/97:114
medlemsbanker

Härigenom föreskrivs att 5 kap 1 § lagen (1995:1570) om medlems-
banker skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

5 kap.

1 §

En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskjutas,
utöver vad som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, genom särskilda
insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas även av
andra än medlemmar.

Förlagsinsatser får tillskjutas med högst ett så stort belopp att summan
av gjorda förlagsinsatser efter tillskottet uppgår till högst det belopp som
svarar mot summan av andra då inbetalda insatser än förlagsinsatser i
medlemsbanken.

En förlagsinsats skall alltid fullgör-
as i pengar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

22

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar

Prop. 1996/97:114

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar

dels att 4 kap 3 §, 8 kap. 13 §, 10 kap. 6 §, 11 kap. 7 och 12 §§ samt

13 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 17 §, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse

4 kap.

3 §

En medlem, som deltar i före-
ningen med högre insatsbelopp än
han är skyldig att delta med, har
rätt att efter uppsägning få ut över-
skjutande belopp utan att avgå ur
föreningen. Beträffande uppsäg-
ningen samt medlemmens rätt att få
ut det uppsagda beloppet och hans
skyldighet att betala tillbaka
vad han har fått ut tillämpas 1 och
2 §§ samt 3 kap. 4 § första styck-
et. Sexmånadersfristen enligt 1 §
skall därvid räknas från utgången
av det räkenskapsår som sedan
uppsägningen har gjorts slutar näst
efter en månad eller den längre tid,
högst sex månader, som har be-
stämts i stadgarna.

En medlem, som deltar i före-
ningen med högre insatsbelopp än
han är skyldig att delta med, har
rätt att efter uppsägning få ut över-
skjutande belopp utan att avgå ur
föreningen. Beträffande uppsäg-
ningen samt medlemmens rätt att få
ut det uppsagda beloppet och hans
skyldighet att betala tillbaka
vad han har fått ut tillämpas 1 och
2 §§ samt 3 kap. 4 § första styck-
et. Sexmånadersfristen enligt 1 §
skall därvid räknas från utgången
av det räkenskapsår som sedan
uppsägningen har gjorts slutar näst
efter en månad eller den längre tid,
högst sex månader, som har be-
stämts i stadgarna. En kreditmark-
nadsförening får betala ut ett så-
dant belopp endast om det kan ske
med hänsyn till bestämmelserna om
kapitaltäckning i lagen (1994:2004)
om kapitaltäckning och stora ex-
poneringar för kreditinstitut och
värdepappersbolag.

8 kap.

13 §'

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till
föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse
senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall
inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som
har överlämnats till dem.

Revisionsberättelsen skall inne- Revisionsberättelsen skall inne-

'Senaste lydelse 1996:1142

23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:114

hålla ett uttalande om huruvida
årsredovisningen har upprättats
enligt denna lag eller, i fall som
avses i 9 kap. 15 och 16 §§, enligt
årsredovisningslagen (1995:1554).
Innehåller inte årsredovisningen
sådana upplysningar som skall läm-
nas enligt 9 kap. eller, i fall som
avses i 9 kap. 15 och 16 §§, enligt
årsredovisningslagen, skall reviso-
rerna ange detta och lämna behöv-
liga upplysningar i sin berättelse,
om det kan ske.

Har revisorerna vid sin
granskning funnit att någon åtgärd
eller försummelse som kan föran-
leda ersättningsskyldighet ligger en
styrelseledamot eller verkställande
direktören till last eller att en sty-
relseledamot eller verkställande
direktören på annat sätt har handlat
i strid mot denna lag eller, i fall
som avses i 9 kap. 15 och 16 §§,
mot årsredovisningslagen eller mot
stadgarna, skall det anmärkas i
berättelsen. Revisionsberättelsen
skall även innehålla ett uttalande i
frågan om ansvarsfrihet för styrel-
seledamöterna och verkställande
direktören. Revisorerna kan även i
övrigt i berättelsen anteckna de
upplysningar som de önskar med-
dela medlemmarna.

I revisionsberättelsen skall också

hålla ett uttalande om huruvida
årsredovisningen har upprättats
enligt denna lag eller, i fall som
avses i 9 kap. 15-17 §§, enligt till-
lämplig årsredovisningslag. Inne-
håller inte årsredovisningen sådana
upplysningar som skall lämnas
enligt 9 kap. eller, i fall som avses
i 9 kap. 15-17 §§, enligt tillämplig
årsredovisningslag, skall reviso-
rerna ange detta och lämna behöv-
liga upplysningar i sin berättelse,
om det kan ske.

Har revisorerna vid sin
granskning funnit att någon åtgärd
eller försummelse som kan föran-
leda ersättningsskyldighet ligger en
styrelseledamot eller verkställande
direktören till last eller att en sty-
relseledamot eller verkställande di-
rektören på annat sätt har handlat i
strid mot denna lag eller, i fall som
avses i 9 kap. 15-17§§, mot till-
lämplig årsredovisningslag eller
mot stadgarna, skall det anmärkas
i berättelsen. Revisionsberättelsen
skall även innehålla ett uttalande i
frågan om ansvarsfrihet för styrel-
seledamöterna och verkställande
direktören. Revisorerna kan även i
övrigt i berättelsen anteckna de
upplysningar som de önskar med-
dela medlemmarna.

anmärkas om revisorerna funnit att
föreningen inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattela-
gen (1994:200),

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1—3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte
har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1—4, skall
revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställan-

de av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till
dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts
fram i förvaltningsberättelsen.

24

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:114

I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsbe-
rättelse beträffande koncernen. Härvid skall första—tredje och sjätte
styckena tillämpas.

Om anmälan har gjorts enligt 8 § tredje eller femte stycket, skall
revisor till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen.

9 kap.

17 §

Detta kapitel är inte tillämpligt
på föreningar som avses i 1 kap.
1 § första stycket lagen
(1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag.

10 kap.

6

Till reservfonden skall avsättas
minst fem procent av den del av
föreningens nettovinst för året som
inte går åt för att täcka en balanse-
rad förlust. Vid avsättning till re-
servfonden skall till nettovinsten
räknas även gottgörelser. Uppgår
reservfonden till minst tjugo pro -
cent av det inbetalda insatskapitalet
behöver sådan avsättning till re-
servfond som avses i detta stycke
inte ske, om summan av reserv-
fonden och det inbetalda insatska-
pitalet uppgår antingen till minst
fyrtio procent av nettovärdet på
föreningens tillgångar eller till
minst samma belopp som förening-
ens skulder och avsättningar enligt
balansräkningen.

[2

Till reservfonden skall avsättas
minst fem procent, i kreditmark-
nadsförening dock minst tio pro-
cent, av den del av föreningens
nettovinst för året som inte går åt
för att täcka en balanserad förlust.
Vid avsättning till reservfonden
skall till nettovinsten räknas även
gottgörelser. Uppgår reservfonden
till minst tjugo procent av det inbe-
talda insatskapitalet behöver sådan
avsättning till reservfond som avses
i detta stycke inte ske, om summan
av reservfonden och det inbetalda
insatskapitalet uppgår antingen till
minst fyrtio procent av nettovärdet
på föreningens tillgångar eller till
minst samma belopp som förening-
ens skulder och avsättningar enligt
balansräkningen. 1 en kreditmark-
nadsförening behöver avsättning
inte heller göras enligt detta stycke
om reservfonden uppgår till minst
tio procent av föreningens utlåning
vid utgången av det närmast före-
gående räkenskapsåret.

Till reservfonden skall vidare avsättas det belopp som

1. medlem vid avgång ur föreningen inte får tillbaka av sina insatser,

2. förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en förlagsinsats,

2Senaste lydelse 1996:1142.

25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:114

3. enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden,

4. enligt beslut av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det
i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden.

Reservfonden får enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endast
för att täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen som inte
kan täckas av fritt eget kapital.

Vid tillämpningen av första stycket skall belopp som i balansräkningen
har tagits upp under rubriken Avsatt till pensioner eller sådan delpost
som avses i 8 a § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m.m. inte räknas som skuld eller avsättning i den mån det överstiger det
belopp under vilket posten enligt 7 § första stycket lagen om tryggande
av pensionsutfästelse m. m. inte får nedbringas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge
en förening eller vissa grupper av föreningar undantag helt eller delvis
från bestämmelserna i första- tredje styckena, om det finns synnerliga
skäl till det med hänsyn till arten av föreningsverksamheten och övriga
omständigheter.

11 kap.

7 §

När föreningsstämman har fattat beslut om likvidation skall detta
genom stämmans försorg genast anmälas till rätten. Denna skall därefter
utan dröjsmål utse en eller flera likvidatorer. En domstol som fattar
beslut att föreningen skall träda i likvidation skall samtidigt utse en eller
flera likvidatorer. Likvidatorema träder i styrelsens och verkställande di-
rektörens ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen.

Om en förening som har trätt i likvidation saknar till registret anmäld
behörig likvidator, skall rätten förordna en eller flera likvidatorer efter
anmälan av registreringsmyndigheten eller ansökan av föreningsmedlem,
borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon
som kan företräda föreningen.

Likvidatorema skall genast för registrering anmäla beslut om likvida-
tion och förordnande av likvidator.

Bestämmelserna i denna lag om
styrelse och styrelseledamöter till-
ämpas på likvidatorema, i den mån
inte annat följer av detta kapitel.

Bestämmelserna i denna lag och
tillämplig årsredovisningslag om
styrelse och styrelseledamöter till-
lämpas på likvidatorema, i den
mån inte annat följer av detta kapi-
tel.

Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att föreningen träder i
likvidation. Bestämmelserna i 8 kap. tillämpas under likvidationen.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida enligt
revisorernas mening likvidationen onödigt fördröjs.

26

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:114

12

Likvidatorema skall för varje
räkenskapsår avge en årsredovis-
ning, som skall läggas fram på den
ordinarie föreningsstämman för
godkännande. I fråga om likvidato-
remas redovisning och dess behan-
dling på föreningsstämman tilläm-
pas inte 7 kap. 4 § andra stycket 1
och 2, 9 kap. 9 § andra stycket 7,

9 § tredje och fjärde styckena samt

10 och 11 §§.

§3

Likvidatorema skall för varje
räkenskapsår avge en årsredovis-
ning, som skall läggas fram på den
ordinarie föreningsstämman för
godkännande. I fråga om likvidato-
remas redovisning och dess behan-
dling på föreningsstämman tilläm-
pas inte 7 kap. 4 § andra stycket 1
och 2, 9 kap. 9 § andra stycket 7,

9 § tredje och fjärde styckena samt

10 och 11 §§. 1 förekommande fall
skall inte heller bestämmelserna i 2
kap. 1 § tredje stycket, 5 kap. 17 -
23 §§, 6 kap. 3 § årsredovisnings-
lagen (1995:1554) eller 5 kap. 2 §
3 och 6 kap. 2 och 3 §§ lagen
(1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag tillämpas.

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatska-
pitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på med-
lemsinsatskapital och förlagsinsatskapital.

Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa
efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas
inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i
balansräkningen eller om för en skuld eller en likvidationskostnad kan
beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade
skulden eller avsättningen, skall vid tillgångs- eller skuld- eller av-
sättningsposten det beräknade beloppet anges inom linjen.

Om en styrelseledamot eller
verkställande direktören uppsåt-
ligen eller av oaktsamhet skadar
föreningen då han fullgör sitt upp-
drag, skall han ersätta skadan.
Detsamma gäller när skadan till-
fogas en föreningsmedlem eller
någon annan genom överträdelse
av denna lag eller, i fall som avses
i 9 kap. 15 och 16 §§,tillämplig
årsredovisningslag eller genom
överträdelse av stadgarna.

13 kap.

1 §4

Om en styrelseledamot eller
verkställande direktören uppsåt-
ligen eller av oaktsamhet skadar
föreningen då han fullgör sitt upp-
drag, skall han ersätta skadan.
Detsamma gäller när skadan till-
fogas en föreningsmedlem eller
någon annan genom överträdelse
av denna lag eller, i fall som avses
i 9 kap. 15-77 §§, tillämplig års-
redovisningslag eller genom över-
trädelse av stadgarna.

3Senaste lydelse 1996:1142.

4Senaste lydelse 1996:1142.

27

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:114

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

28

2.6 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Prop. 1996/97:114

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 5 § föräldrabalken skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 kap.

5 §'

Den omyndiges tillgångar får utan samtycke av överförmyndaren
placeras i

1. skuldförbindelser som har utfärdats eller garanterats av stat eller
kommun,

2. skuldförbindelser som har
utfärdats av Sveriges Allmänna
hypoteksbank, Svenska skeppshy-
potekskassan eller av en bank eller
av ett kreditmarknadsbolag enligt
lagen (1992:1610) om kreditmark-
nadsbolag eller av ett utländskt
bankföretag eller ett annat ut-
ländskt kreditinstitut som är under-
kastat en offentlig reglering som
väsentligen stämmer överens med
den som gäller för banker eller
andra kreditinstitut här i landet,
med undantag för förlagsbevis eller
andra skuldförbindelser som med-
för rätt till betalning först efter
utfärdarens övriga fordringsägare,
eller

2. skuldförbindelser som har ut-
färdats av Sveriges Allmänna hy-
poteksbank, Svenska skeppshypo-
tekskassan eller av en bank eller av
ett kreditmarknadsföretag enligt
lagen (1992:1610) omfinansiering-
sverksamhet eller av ett utländskt
bankföretag eller ett annat ut-
ländskt kreditinstitut som är under-
kastat en offentlig reglering som
väsentligen stämmer överens med
den som gäller för banker eller
andra kreditinstitut här i landet,
med undantag för förlagsbevis eller
andra skuldförbindelser som med-
för rätt till betalning först efter
utfärdarens övriga fordringsägare,
eller

3. andelar i en värdepappersfond som avses i lagen (1990:1114) om
värdepappersfonder eller i ett utländskt fondföretag som är underkastat
en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som
gäller för värdepappersfonder här i landet.

Den omyndiges tillgångar får vidare utan överförmyndarens samtycke
användas för allemanssparande enligt lagen (1983:890) om allemansspa-
rande eller lånas ut mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning
i fast egendom inom sextio procent av det senast fastställda taxeringsvär-
det.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

'Senaste lydelse 1994:1433.

29

2.7 Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen Prop. 1996/97:114
(1973:1173)

Härigenom föreskrivs att 3 och 5a §§ kreditupplysningslagen
(1973:1173)’ skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 1996/97:65 Föreslagen lydelse

2

Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter tillstånd av
Datainspektionen.

Datainspektionens tillstånd behövs dock inte för följande företag, om
deras grundläggande tillstånd omfattar kreditupplysningsverksamhet:

1. en svensk bank,

2. ett utländskt bankföretag som har tillstånd att driva verksamhet i
Sverige enligt 1 kap. 4 § bankrörelselagen (1987:617),

3. ett utländskt bankföretag som driver verksamhet i Sverige enligt
1 kap. 5 § bankrörelselagen,

4. ett kreditmarknadsbolag,         4. ett kreditmarknadsföretag,

5. ett utländskt kreditinstitut som 5. ett utländskt kreditinstitut som

har tillstånd att driva finansierings-
verksamhet i Sverige enligt 2 kap.
8 § lagen (1992:1610) om finan-
sieringsverksamhet eller

har tillstånd att driva finansierings-
verksamhet i Sverige enligt 2 kap.
8 § lagen (1992:1610) om kredit-
marknadsbolag eller

6. ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet i Sverige enligt 2

kap. 9 § lagen om kreditmarknadsbolag.

Ett företag som avses i andra stycket 1, 2, 4 eller 5 får börja bedriva
kreditupplysningsverksamhet två månader efter det att Datainspektionen
har tagit emot en anmälan från företaget om att det avser att bedriva
sådan verksamhet.

Tillstånd behövs inte för kreditupplysningsverksamhet, i den mån den
bedrivs genom offentliggörande av kreditupplysning på ett sådant sätt
som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

5

Vad som gäller om tystnadsplikt
i bankers, kreditmarknadsbolags
och värdepappersbolags verksam-
het hindrar inte att uppgifter om
lämnade krediter, betalningsför-
summelser och kreditmissbruk
utväxlas för kreditupplysningsända-
mål inom en krets som utgörs av
dessa företag samt sådana företag

§

Vad som gäller om tystnadsplikt
i bankers, kreditmarknadsföretags
och värdepappersbolags verksam-
het hindrar inte att uppgifter om
lämnade krediter, betalningsför-
summelser och kreditmissbruk
utväxlas för kreditupplysningsända-
mål inom en krets som utgörs av
dessa företag samt sådana företag

'Lagen omtryckt 1981:737

Senaste lydelse av 3 § 1992:1616

2 Senaste lydelse 1992:1616

30

som har tillstånd av Datainspektio-
nen enligt 3 § första stycket.

I den krets som anges i första
stycket ingår även utländska bank-
företag som avses i 1 kap. 4 och
5 §§ bankrörelselagen (1987:617),
kreditinstitut som avses i 2 kap. 8
och 9 §§ lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag samt utländ-
ska företag som avses i 1 kap.
3 c § och 2 kap. 7 § lagen
(1991:981) om värdepappersrörel-
se.

som har tillstånd av Datainspektio-
nen enligt 3 § första stycket.

I den krets som anges i första
stycket ingår även utländska bank-
företag som avses i 1 kap. 4 och
5 §§ bankrörelselagen (1987:617),
kreditinstitut som avses i 2 kap. 8
och 9 §§ lagen (1992:1610) om
finansieringsverksamhet samt ut-
ländska företag som avses i 1 kap.
3 c § och 2 kap. 7 § lagen
(1991:981) om värdepappersrörel-
se.

Prop. 1996/97:114

Bestämmelser om användningen av uppgifter om betalningsförsum-
melser och kreditmissbruk finns även i 7 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

31

2.8 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Prop- 1996/97:114

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100)’ skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.

5 §2

Sekretess gäller i statlig myndighets verksamhet, som består i tillstånds-
givning eller tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet, värdepap-
persmarknaden eller försäkringsväsendet, för uppgift om

1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet
avser, om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs,

2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan, som har trätt i
affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens
verksamhet avser.

I ärende hos statlig myndighet
om innehav av aktier i bankaktie-
bolag, kreditmarknadsbolag, värde-
pappersbolag och i försäkringsak-
tiebolag gäller sekretess för uppgift
om enskilds personliga eller ekono-
miska förhållanden om det kan
antas att den enskilde lider skada
eller men om uppgiften röjs. Sek-
retess gäller inte för beslut av
myndigheten och inte heller för
uppgift som erhållits från annan
myndighet om uppgiften inte är
sekretessbelagd där.

I ärende hos statlig myndighet
om innehav av aktier i bankaktie-
bolag, kreditmarknadsbolag, värde-
pappersbolag och försäkringsaktie-
bolag, eller av andelar i medlems-
bank eller kreditmarknadsförening
gäller sekretess för uppgift om
enskilds personliga eller ekono-
miska förhållanden om det kan
antas att den enskilde lider skada
eller men om uppgiften röjs. Sek-
retess gäller inte för beslut av
myndigheten och inte heller för
uppgift som erhållits från annan
myndighet om uppgiften inte är
sekretessbelagd där.

Sekretess gäller vidare i statlig myndighets verksamhet, som består i
övervakning enligt insiderlagen (1990:1342) eller kontroll enligt
valutaväxlingslagen (1996:1006), för sådan uppgift om enskilds ekono-
miska eller personliga förhållanden, vilken på begäran har lämnats av
någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten. Rör uppgiften
den uppgiftsskyldige gäller dock sekretess endast om denne kan antas lida
skada eller men om uppgiften röjs och sekretess inte motverkar syftet
med uppgiftsskyldigheten.

Sekretess gäller, i den mån riksdagen har godkänt avtal härom med
främmande stat eller mellanfolklig organisation, hos myndighet i
verksamhet som avses i första-tredje styckena för sådan uppgift om
affärs- eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga för-

1 Lagen omtryckt 1992:1474.

2Senaste lydelse 1996:1007.

32

hållanden som myndigheten erhållit enligt avtalet. Samma sekretess gäller Prop. 1996/97:114
hos Finansinspektionen, i den mån regeringen föreskriver det, om
inspektionen från motsvarande utländsk myndighet erhållit uppgifter
enligt annat avtal. Föreskrifterna i 14 kap. 1-3 §§ får inte i fråga om
denna sekretess tillämpas i strid med avtalet.

Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen
enligt första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften
lämnas.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 114

33

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om Prop. 1996/97:114
värdepappersrörelse

Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 3 d § lagen (1991:981) om värdepap-
persrörelse1 ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "finansie-
ringsverksamhet".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

‘Senaste lydelse av 1 kap. 3 d § 1994:2015

34

2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om ProP- 1996/97:114
utländska filialer m.m.

Härigenom föreskrivs att i 3 § lagen (1992:160) om utländska filialer

m.m.1 ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "finansierings-
verksamhet".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

'Senaste lydelse av 3 § 1994:2016

35

2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:768) om
åtgärder mot penningtvätt

Prop. 1996/97:114

Härigenom föreskrivs att i 2 § lagen (1993:768) om åtgärder mot pen-
ningtvätt1 ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "finansierings-
verksamhet".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

'Senaste lydelse av 2 § 1996:1012

36

2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om Pr0P- 1996/97:114
kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och
värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:2004) om kapitaltäckning

och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag

dels att i 6 kap. 4 § ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot

" finansieringsverksamhet",

dels att i 6 kap. 4 § ordet "kreditmarknadsbolags" skall bytas ut mot

"kreditmarknadsföretags",

dels att 1 kap. 1 § och 2 kap. 6 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

I denna lag betyder

1. bank: bankaktiebolag,

2.   kreditmarknadsbolag: ett
svenskt aktiebolag som har fått
tillstånd att driva finansieringsverk-
samhet enligt lagen (1992:1610)
om kreditmarknadsbolag,

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §'

sparbank och medlemsbank,

2. kreditmarknadsföretag: ett
svenskt aktiebolag eller en svensk
ekonomisk förening som har fått
tillstånd att driva finansieringsverk-
samhet enligt lagen (1992:1610)
om finansieringsverksamhet (kre-
ditmarknadsbolag respektive kre-
ditmarknadsf örening),

3. värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fatt tillstand att
driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappers-
rörelse,

4. kreditinstitut: bank, kreditma- 4. kreditinstitut: bank, kredit-

rknadsbolag och svenska skepp- marknadsföretag och svenska
shypotekskassan,                   skeppshypotekskassan,

5. institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,

6. finansiellt institut: ett svenskt
eller utländskt företag som inte är
kreditinstitut, värdepappersbolag
eller motsvarande utländskt företag
och vars huvudsakliga verksamhet
är att

- förvärva aktier eller andelar,

- driva valutahandel,

driva värdepappersrörelse,
utan att vara tillståndspliktigt enligt
1 kap. 3 § lagen om värdepappers-
rörelse, eller

- driva en eller flera av de verk-

6. finansiellt institut: ett svenskt
eller utländskt företag som inte är
kreditinstitut, värdepappersbolag
eller motsvarande utländskt företag
och vars huvudsakliga verksamhet
är att

- förvärva aktier eller andelar,

- driva valutahandel,

driva värdepappersrörelse,
utan att vara tillståndspliktigt enligt
1 kap. 3 § lagen om värdepappers-
rörelse, eller

- driva en eller flera av de verk-

'Senaste lydelse 1995:1598

37

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:114

samheter som anges i 3 kap. 1 §
andra stycket 2-11 lagen om finan-
sieringsverksamhet, utan att vara
tillsynspliktigt enligt 1 kap. 2 §
samma lag,

samheter som anges i 3 kap. 1 §
andra stycket 2-11 lagen om kredit-
marknadsbolag, utan att vara till-
synspliktigt enligt 1 kap. 2 § sam-
ma lag,

7. holdingföretag med finansiell verksamhet: ett finansiellt institut som
har minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller
motsvarande utländskt företag och vars dotterföretag även i övrigt
uteslutande eller huvudsakligen utgörs av sådana företag eller finansiella
institut,

8. holdingföretag med blandad verksamhet: ett svenskt eller utländskt
moderföretag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag, motsvarande
utländskt företag eller holdingföretag med finansiell verksamhet, men
som har minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag
eller motsvarande utländskt företag,

9. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvud-
sakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, till-
handahålla datatjänster eller bedriva annan liknande verksamhet som har
samband med ett eller flera kreditinstituts, värdepappersbolags eller
motsvarande utländska företags huvudsakliga verksamhet,

10. ägarintresse: ett direkt eller indirekt innehav av 20 % eller mer av
rörstema eller kapitalet i ett företag.

2 kap.

6 §'

Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital
efter avräkning enligt 7 § och 5 kap. 4 § tredje stycket 2. Det primära
kapitalet skall utgöra minst hälften av kapitalbasen.

Med primärt kapital avses:

A. I bankaktiebolag, kreditmark-
nadsbolag och värdepappersbolag
eget kapital med undantag för ku-
mulativa preferensaktier, i spar-
banker reservfonder, i medlems-
banker eget kapital med undantag
för förlagsinsatser samt i Svenska
skeppshypotekskassan kassans re-
servfond. Från eget kapital skall
undantas uppskrivningsfonder.

B I banker, kreditmark-
nadsbolag och värdepappersbolag
kapitalandelen av skatteutjämnings-
reserv och periodiseringsfond.

C. I banker och kreditmark-
nadsbolag kapitalandelen av det
belopp som svarar mot bankens

Med primärt kapital avses:

A. I bankaktiebolag, kreditmark-
nadsbolag och värdepappersbolag
eget kapital med undantag för ku-
mulativa preferensaktier, i spar-
banker reservfonder, i medlems-
banker och kreditmark-
nadsföreningar eget kapital med
undantag för förlagsinsatser samt i
Svenska skeppshypotekskassan
kassans reservfond. Från eget kapi-
tal skall undantas uppskrivnings-
fonder.

B.   I banker, kreditmark-
nadsföretag och värdepappersbolag
kapitalandelen av skatteutjämnings-
reserv och periodiseringsfond.

C.  I banker och kreditmark-

'Senaste lydelse 1995:1598

38

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:114

eller bolagets reserver till följd av nadsföretag kapitalandelen av det
avskrivning på egendom som upp- belopp som svarar mot bankens
låtits till nyttjande.                     eller företagets reserver till följd av

avskrivning på egendom som upp-
låtits till nyttjande.

Med supplementärt kapital avses värdet av förlagsandelslån, förlagslån
och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid på minst fem år
och med rätt till betalning först efter institutets övriga borgenärer, dock
sammanlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära
kapitalet. Förlagsandelslån, förlagslån och andra skuldförbindelser vilkas
återstående löptid understiger fem år får tas upp till ett belopp som
motsvarar högst 20 % av det nominella värdet för varje helt år som åter-
står till förfallodagen.

Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, efter medgivande
av Finansinspektionen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som
sägs i andra och tredje styckena.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

39

2.13 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen ProP- 1996/97:114
(1982:713)

Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)'
dels att i 7 kap. 10 § ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot
" kreditmarknadsföretag"

dels att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1626) om
ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2. Äldre föreskrifter gäller fort-
farande i fråga om obligationer och
andra skuldförbindelser som ut-
färdats av kreditaktiebolag före
lagens ikraftträdande. De äldre
föreskrifterna gäller även i fråga
om obligationer och andra skuld-
förbindelser som efter ikraftträdan-
det utfärdas av kreditaktiebolag
som driver verksamhet enligt punkt
4 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1992:1610) om kreditmark-
nadsbolag eller av sådana kredit-
marknadsbolag som vid lagens
ikraftträdande hade rätt att driva
verksamhet enligt lagen (1963:76)
om kreditaktiebolag.

Föreslagen lydelse

2. Äldre föreskrifter gäller fort-
farande i fråga om obligationer och
andra skuldförbindelser som ut-
färdats av kreditaktiebolag före
lagens ikraftträdande. De äldre
föreskrifterna gäller även i fråga
om obligationer och andra skuld-
förbindelser som efter ikraftträdan-
det utfärdas av kreditaktiebolag
som driver verksamhet enligt punkt
4 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1992:1610) omfinansiering-
sverksamhet eller av sådana kredit-
marknadsbolag som vid lagens
ikraftträdande hade rätt att driva
verksamhet enligt lagen (1963:76)
om kreditaktiebolag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

1 Lagen omtryckt 1995:1567.

Senaste lydelse 1995:779.

40

2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:890) om
allemanssparande

Prop. 1996/97:114

Härigenom föreskrivs att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1992:1629) om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2. Äldre föreskrifter gäller fort-
farande i fråga om obligationer och
andra skuldförbindelser som ut-
färdats av kreditaktiebolag före
lagens ikraftträdande. De äldre
föreskrifterna gäller även i fråga
om obligationer och andra skuld-
förbindelser som efter ikraftträdan-
det utfärdas av kreditaktiebolag
som driver verksamhet enligt punkt
4 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1992:1610) om kreditmark-
nadsbolag eller av sådana kredit-
marknadsbolag som vid lagens
ikraftträdande hade rätt att driva
verksamhet enligt lagen (1963:76)
om kreditaktiebolag.

Föreslagen lydelse

2. Äldre föreskrifter gäller fort-
farande i fråga om obligationer och
andra skuldförbindelser som ut-
färdats av kreditaktiebolag före
lagens ikraftträdande. De äldre
föreskrifterna gäller även i fråga
om obligationer och andra skuld-
förbindelser som efter ikraftträdan-
det utfärdas av kreditaktiebolag
som driver verksamhet enligt punkt
4 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1992:1610) om finansiering-
sverksamhet eller av sådana kredit-
marknadsbolag som vid lagens
ikraftträdande hade rätt att driva
verksamhet enligt lagen (1963:76)
om kreditaktiebolag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

41

2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:403) om Prop. 1996/97:114
beslutanderätt för kreditmarknadsbolag i fråga om
exportkredit i vissa fall

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:403) om beslutanderätt

för kreditaktiebolag i fråga om exportkredit i vissa fall1

dels att i rubriken samt i 1 och 2 §§ ordet "kreditmarknadsbolag" skall

bytas ut mot "kreditmarknadsföretag,"

dels att i punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1625)
om ändring i nämnda lag ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot
" finansieringsverksamhet".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

'Senaste lydelse av 1 och 2 §§ 1992:1625

42

2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1624) om ProP- 1996/97:114
ändring i lagen om (1972:262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1992:1624) om ändring i lagen (1972:262) om understödsföre-
ningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2. Äldre föreskrifter gäller fort-
farande i fråga om obligationer och
andra skuldförbindelser som ut-
färdats av kreditaktiebolag före
lagens ikraftträdande. De äldre
föreskrifterna gäller även i fråga
om obligationer och andra skuld-
förbindelser som efter ikraftträdan-
det utfärdas av keditaktiebolag som
driver verksamhet enligt punkt 4 i
övergångsbestämmelserna till lagen
(1992:1610) om kreditmark-
nadsbolag eller av sådana kredit-
marknadsbolag som vid lagens
ikraftträdande hade rätt att driva
verksamhet enligt lagen (1963:76)
om kreditaktiebolag.

Föreslagen lydelse

2. Äldre föreskrifter gäller fort-
farande i fråga om obligationer och
andra skuldförbindelser som ut-
färdats av kreditaktiebolag före
lagens ikraftträdande. De äldre
föreskrifterna gäller även i fråga
om obligationer och andra skuld-
förbindelser som efter ikraftträdan-
det utfärdas av keditaktiebolag som
driver verksamhet enligt punkt 4 i
övergångsbestämmelserna till lagen
(1992:1610) om finansieringsverk-
samhet eller av sådana kreditmark-
nadsbolag som vid lagens ikraftträ-
dande hade rätt att driva verksam-
het enligt lagen (1963:76) om kre-
ditaktiebolag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

43

2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om Prop. 1996/97:114
självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att i 32 b § lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter1, övergångsbestämmelserna till lagen (1994:2012)
om ändring i nämnda lag samt punkten 3 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1995:576) om ändring i nämnda lag, ordet "kreditmarknadsbolag"
skall bytas ut mot "finansieringsverksamhet".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

'Senaste lydelse av 32 b § 1995:1543.

44

2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:759) om Pr0P- 1996/97:114
Sveriges allmänna hypoteksbank

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:759) om Sveriges
allmänna hypoteksbank1

dels att i 1, 8, och 10 - 13 §§ ordet "kreditmarknadsbolag" i olika
böjningsformer skall bytas ut mot "kreditmarknadsföretag” i motsvarande
böjningsform,

dels att i 13 § ordet "kreditmarknadsbolagskoncemens" skall bytas ut

mot ” kreditmarknadsföretagskoncemens".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

'Senaste lydelse av 13 § 1995:1565

45

2.19 Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen
(1989:827)

Prop. 1996/97:114

Härigenom föreskrivs att i 2 kap 3 § aktiekontolagen (1989:827)* ordet
"kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "finansieringsverksamhet".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

'Senaste lydelse av 2 kap. 3 § 1996:750.

46

2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om ProP- 1996/97:114
företagsrekonstruktion

Härigenom föreskrivs att i 3 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruk-
tion ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot ”kreditmarknadsföre-
tag".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

47

3 Ärendet och dess beredning

Våren 1992 tillkallades med stöd av regeringens bemyndigande en
särskild utredare (lagmannen Anders Nordström) med uppdrag att utreda
behovet av normgivning och tillsyn inom vissa delar av betalnings-
väsendet. I tilläggsdirektiv 1993 utvidgades utredningens uppdrag till att
omfatta en översyn av den inlånings- och finansieringsverksamhet som
drevs av sparkassor och andra föreningar. I denna del härrörde ut-
redningsbehovet från det faktum att ett stort antal föreningar bedrev såväl
in- som utlåningsverksamhet utanför Finansinspektionens tillsyn. Med
hänsyn också till de förpliktelser på det finansiella området som Sverige
alltsedan ingåendet av EES-avtalet åtagit sig att respektera ansåg
regeringen att det var nödvändigt att snarast utreda hur sparkassorna och
de övriga föreningar som bedrev inlånings- och finansieringsverksamhet
skulle regleras i framtiden.

I maj 1994 överlämnade utredningen (Betaltjänstutredningen) ett
delbetänkande, Finansiella tjänster i förändring, SOU 1994:66, som
behandlar bl.a. sådan finansieringsverksamhet som bedrivs i förenings-
form. Utredaren föreslog därvid en lagstiftning som skulle möjliggöra
bankverksamhet i ekonomisk förening. Vidare föreslogs att lagen om
kreditmarknadsbolag, som är tillämplig på aktiebolag som bedriver
finansieringsverksamhet utan att ta emot bankinlåning, skulle göras
associationsneutral så att den skulle kunna tillämpas inte bara på
aktiebolag utan även på ekonomiska föreningar.

Efter att betänkandet remissbehandlats beslutade regeringen en proposi-
tion med bl.a. ett förslag till lag om medlemsbanker, som i allt väsentligt
följde utredningens förslag till lag om andelsbanker (prop. 1995/96:74).

Beträffande utredningens föreslagna ändringar i lagen om kreditmark-
nadsbolag avstod regeringen från att lägga fram något eget förslag av
följande skäl. Riksdagen stod i begrepp att anta en ny redovisnings-
lagstiftning för aktiebolag och finansiella företag. Lagstiftningen var
föranledd av EG:s direktiv (86/635/EEG) om årsbokslut och samman-
ställd redovisning för banker och andra finansiella institut, det s.k.
bankredovisningsdirektivet. De nya redovisningsreglerna hade emellertid
inte avpassats för de ekonomiska föreningar som enligt utredningens
förslag skulle tillåtas att bedriva finansieringsverksamhet. Regeringen
konstaterade att det skulle kräva ytterligare överväganden för att anpassa
förenings- och finansieringslagstiftningen till bankredovisningsdirektivets
krav. Med tanke på det behov som finns av en reform som gör det
möjligt att driva finansieringsverksamhet i den ekonomiska föreningens
form uttalade regeringen emellertid att den snarast ämnade återkomma till
riksdagen med förslag i ämnet (prop. 1995/96:74 s. 120 f).

Inom Finansdepartementet har utarbetats en promemoria med utkast till
lagrådsremiss om finansieringsverksamhet i ekonomisk förening samt
vissa ändringar i redovisningslagstiftningen på det finansiella området.
Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser-
na finns i bilaga 1. Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsärendet
(dnr Fi 94/1942). Denna lagrådsremiss innehåller förslag på de områden

Prop. 1996/97:114

48

som har behandlats i promemorian, med undantag för förslagen om Prop. 1996/97:114
ändrade regler för koncernredovisning för finansiella holdingföretag samt
för redovisning i understödsföreningar. Dessa förslag har behandlats i
regeringens proposition 1996/97:32 Redovisning i ekonomiska föreningar
och handelsbolag m.m, samt lett till lagstiftning såvitt avser finansiella
holdingföretag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 16 januari 1997 att inhämta Lagrådets yttrande
över lagförslagen 1-18. Lagrådet har i yttrande den 30 januari lämnat
förslagen utan erinran. Lagförslagen 19 - 20 är av sådan beskaffenhet att
Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

4 Lag om finansieringsverksamhet

Regeringens förslag: Tillståndspliktig finansieringsverksamhet
skall få bedrivas i ekonomisk förening. Lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag skall tillämpas även på ekonomiska föreningar
vilkabedrivertillståndspliktigfinansieringsverksamhet(kreditmark-
nadsföreningar). Lagen skall ändra namn till lagen om finansie-
ringsverksamhet. Vad som gäller för ekonomiska föreningar i
allmänhet skall som huvudregel tillämpas även på kreditmark-
nadsföreningar.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har i huvudsak tillstyrkt
förslaget eller lämnat det utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: Finansiell verksamhet i föreningsform
har en lång tradition här i landet. Föreningarna har varierat såväl i fråga
om verksamhetsinriktning som medlemssammansättning. De senaste
årtiondena har bank- eller annan finansieringsverksamhet i föreningsform
bedrivits i huvudsak av föreningsbanksrörelsen och av de tre hypoteksor-
ganisationema Stadshypotek, Landshypotek och Skeppshypotek. Utöver
dessa institut har det länge funnits föreningar av varierande storlek och
verksamhetsinriktning som genom att de har riktat sig endast till sina
medlemmar inte har underkastats auktorisationskrav och tillsyn.

De tre hypoteksinstituten har var för sig varit föremål för särskild
lagstiftning beträffande såväl verksamhets- som organisationsform.
Genom lagändringar 1992 och 1994 beslutade emellertid riksdagen att
Stadshypotek resp. Landshypotek skulle ombildas. Stadshypotek och
Landshypotek bedriver numera sin verksamhet huvudsakligen i aktiebo-
lagsform. Landshypotek skall emellertid, enligt riksdagens beslut,

4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 114

49

erbjudas lagliga förutsättningar att verka i den ekonomiska föreningens Prop. 1996/97:114
form om företaget uppnår en viss angiven finansiell stabilitet (se prop.

1993/94:216 s 26 ff, bet. 1993/94:NU27, rskr. 1993/94:446).

Bankerna är sedan gammalt de enda företag som har rätt att från
allmänheten ta emot nominellt bestämd inlåning på konto om behåll-
ningen är tillgänglig med kort varsel. Lagstiftaren har bedömt att denna
verksamhet bör vara föremål för särskilt sträng näringsrättslig reglering
eftersom den är av vital betydelse för betalningssystemets funktion.
Vidare har konsumentkollektivet ett beaktansvärt behov av att ha sina
transaktionsmedel placerade i stabila penninginstitut. För att få rätt att
bedriva denna typ av inlåningsverksamhet krävs sålunda ett särskilt
tillstånd - s.k. bankoktroj. Med bankoktrojen följer emellertid också rätt
att bedriva en rad andra finansiella verksamheter. En bank får således
jämte inlåningsverksamheten bl.a. lämna och förmedla krediter,
medverka vid finansieringsverksamhet och ikläda sig garantiförpliktelser.
Ett företag som vill bedriva tillståndspliktig finansieringsverksamhet utan
att samtidigt bedriva bankinlåningsverksamhet behöver dock inte ansöka
om bankoktroj. Ett sådant företag måste i stället ha tillstånd enligt lagen
om kreditmarknadsbolag vars bestämmelser inte är lika begränsande som
bankrörelselagens. Enligt lagen om kreditmarknadsbolag kan endast aktie-
bolag komma i fråga för tillståndspliktig finansieringsverksamhet.

Bankverksamhet får däremot från och med den 1 januari 1996 bedrivas
i ekonomisk förening även utanför den numera till bankaktiebolag
ombildade föreningsbanksrörelsen. Motiven för denna lagstiftning har
regeringen utvecklat i prop. 1995/96:74 s 109 f:

"Under våren 1994 behandlade riksdagen de kooperativa företagens
ställning i förhållande till andra företagsformer. Näringsutskottet hade
uttryckt sin positiva syn på den kooperativa företagsformen (bet.
1993/94:NU15). Enligt utskottets mening är det helt oacceptabelt om
statsmakterna genom utformning av regelsystem som missgynnar den
kooperativa företagsformen åstadkommer en styrning bort från denna
företagsform. Utskottet hemställde att riksdagen genom ett uttalande
till regeringen skulle klarlägga att de kooperativa företagen skall
behandlas likvärdigt med andra företag. Riksdagen biföll utskottets
hemställan (rskr. 1993/94:222).

Vid bedömningen om en viss associationsform skall accepteras som
grund för bankverksamhet är utgångspunkten att kravet på finansiell
stabilitet inte får efterges. De krav som ansetts rimliga att ställa på
finansiell verksamhet har manifesterats genom bl.a. regler om start-
kapital, rörelsens bedrivande och särskilda regler om avsättning till
reservfond eller motsvarande. Dessa krav kan ställas på föreningar
i lika hög grad som på aktiebolag.

De skäl som i olika sammanhang har anförts mot tanken att bedriva
bankverksamhet i föreningsform går huvudsakligen ut på att aktiebo-
laget är överlägset föreningen beträffande förmågan att attrahera
riskkapital. Vidare sägs att aktiebolaget utgör en etablerad och
välkänd företagsform, vilket är en viktig förutsättning för all
finansiell verksamhet. Det är i och för sig riktigt att aktiebolagsfor-
men har fördelar framför föreningsformen när det gäller att från en
bredare allmänhet uppbringa nytt riskkapital. Detta förhållande kan

50

emellertid inte utgöra ett tillräckligt skäl att kategoriskt diskriminera Prop. 1996/97:114
föreningsformen i nu angivet avseende. Frågan om ett visst företag
är lämpat för en viss verksamhet får bedömas utifrån företagets egna
förutsättningar från fall till fall. Redan enligt gällande regler och
praxis beviljas oktroj bara om bankföretagets kapital bedöms vara
tillräckligt med hänsyn till den planerade verksamhetens omfattning
och inriktning, innefattande rörelsens risknivå. Därvidlag kommer
inte förhållandet att vara annorlunda för ekonomiska föreningar än
för t.ex. bankaktiebolag."

Enligt regeringens ovan återgivna motiv för att tillåta bankverksamhet
i ekonomisk förening är det förutsättningarna för det enskilda företaget
och inte den associationsrättsliga verksamhetsformen som skall avgöra om
oktroj kan beviljas för den tilltänkta verksamheten. Vidare har riksdagen
uttalat att de kooperativa företagen skall behandlas likvärdigt med andra
företag.

De skäl som talar för att bankverksamhet skall få drivas i den ekono-
miska föreningens form gör sig i lika hög grad gällande beträffande
finansieringsverksamhet som kräver tillstånd enligt den nuvarande lagen
om kreditmarknadsbolag. Frågan om möjligheten att bedriva just
finansieringsverksamhet i ekonomisk förening har dessutom behandlats
av riksdagen i samband med dess beslut om ombildning av Landshypo-
teksinstitutionen. Riksdagen beslutade då - såsom nämnts ovan - att
Landshypoteks rörelse skall bedrivas i aktiebolag, men att om Lands-
hypotek så önskar och vissa kapitaltäckningskrav är uppfyllda, får Lands-
hypotek efter den 1 januari 1998 driva verksamheten i ekonomisk
förening (prop. 1993/94:216, bet. 1993/94:NU27, rskr. 93/94:446).

Mot bakgrund av det sagda bör möjligheten att bedriva tillståndspliktig
finansieringsverksamhet utan inslag av inlåningsrörelse öppnas även för
ekonomiska föreningar. Detta görs lämpligen, såsom Betaltjänstutred-
ningen föreslagit, genom att lagen om kreditmarknadsbolag görs tillämp-
lig även på ekonomiska föreningar, d.v.s sådana föreningar som avses i
lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Med anledning av det
utvidgade tillämpningsområdet bör lagen om kreditmarknadsbolag ändra
namn till det associationsneutrala lagen om finansieringsverksamhet.

På samma sätt som aktiebolagslagen (1975:1385) och vad som gäller
för aktiebolag i allmänhet reglerar de nuvarande kreditmarknadsbolagen
om annat inte har föreskrivits i lagen om kreditmarknadsbolag, skall vad
som gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet - särskilt lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar - reglera de ekonomiska föreningar
som bedriver tillståndspliktig finansieringsverksamhet.

Det är sålunda lagen om ekonomiska föreningar som bildar den
associationsrättsliga basen för de föreslagna kreditmarknadsföreningama.
Där finns föreskrifter bl.a om föreningens bildande och organisation.
Vidare finns bestämmelser om insatskapital, vinstutdelning, fusion,
likvidation, skadestånd m.m. Bortsett från vad som anges i avsnitt 4.2
och 4.3 om reservfonder och återbetalning av vissa insatser anser
regeringen inte att det erfordras några särregler för kreditmark-
nadsföreningama i lagen om ekonomiska föreningar. I lagen om kredit-

51

marknadsbolag finns idag vissa bestämmelser av associationsrättslig Prop. 1996/97:114
karaktär, exempelvis 2 kap. 5 § som föreskriver att ett kreditmark-
nadsbolags styrelse skall ha minst fem ledamöter och att bolaget skall ha
en verkställande direktör. Dessa bestämmelser föreslås alltså bli till-
ämpliga även på kreditmarknadsföreningama. Tillämpliga redovis-
ningsregler återfinns i allt väsentligt i lagen (1995:1559) om årsredovis-
ning i kreditinstitut och värdepappersbolag (se avsnitt 5).

4.1 Ägarprövningsregler

Regeringens förslag: Kreditmarknadsföreningama skall omfattas
av motsvarande ägarprövningsregler och regler om förstärkt tillsyn
som gäller för kreditmarknadsbolagen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Endast hovrätten över Skåne och Blekinge har
särskilt berört detta avsnitt. Hovrätten har ställt sig tveksam till om det
utifrån civilrättsliga eller näringsrättsliga utgångspunkter är möjligt att
tala om ett kvalificerat innehav i en ekonomisk förening.

Skälen för regeringens förslag: EG:s andra banksamordningsdirektiv
(89/646/EEG) stadgar i artikel 11 skyldighet för medlemsländerna att
föreskriva att förvärvare av kvalificerat innehav i kreditinstitut skall
underrätta landets behöriga myndigheter om förvärvet. Sådan under-
rättelse skall också lämnas om avsikten är att öka ett kvalificerat innehav
så att andelen av rösterna eller kapitalet kommer att uppgå till 20, 33
eller 50 procent eller så att kreditinstitutet blir dotterföretag. Myndigheten
skall vidare enligt direktivet ha rätt att motsätta sig förvärvet med
hänvisning till att förvärvaren inte motsvarar kravet på en sund och
ansvarsfull ledning av kreditinstitutet.

Ägarprövningsregler har införts i såväl bankrörelselagen som lagen om
kreditmarknadsbolag. Vid tillkomsten av lagen (1995:1570) om medlems-
banker konstaterade regeringen att även medlemsbanker, som ju är ett
slags ekonomisk förening, kunde komma att kontrolleras genom sådana
innehav som avses i EG-direktivet (se prop 1995/96:74 s. 112 f).
Ägarprövningsreglema har därför gjorts tillämpliga även på medlems-
banker. Av samma skäl måste ägarprövningsbestämmelser införas för de
ekonomiska föreningar som bedriver tillståndspliktig finansieringsverk-
samhet.

Enligt 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess i ärende
hos statlig myndighet om innehav av aktier i bl. a. bankaktiebolag och
kreditmarknadsbolag. Med hänsyn till att andelar i medlemsbanker och
ekonomiska föreningar skall kunna bli föremål för ägarprövning föreslås
nu att sekretessbestämmelsen utvidgas till att omfatta även ärenden om
innehav av andelar i sådana företag.

52

I regeringens proposition 1995/96:173 föreslås ändrade regler på det Prop. 1996/97:114
finansiella rättsområdet i syfte att stärka tillsynen över finansiella företag.
Propositionen har föranletts av bl.a ett nyligen antaget EG-direktiv som
delvis tar sikte på att förhindra uppkomsten av koncernstrukturer som kan
försvåra tillsynen över finansiella företag, det s.k. BCCI-direktivet
(95/26/EG). I propositionen har föreslagits flera lagändringar som berör
kreditinstituten, däribland kreditmarknadsbolagen. De nya föreskrifterna
föreslås anpassas för att kunna appliceras även på ekonomiska föreningar.

4.2 Insatskapital m.m.

Regeringens förslag: En insats i en kreditmarknadsförening skall
alltid fullgöras med pengar. Även en förlagsinsats i en medlems-
bank måste fullgöras i pengar. Överinsatser får återbetalas bara om
det kan ske med hänsyn till reglerna om kapital täckning. En
kreditmarknadsförenings styrelse måste upprätta kontrollbalans-
räkning om det kan antas att föreningen inte uppfyller kraven på
kapital täckning. Om antagandet är riktigt skall styrelsen underrätta
F inansinspektionen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag,
dock att frågan om kravet på kontantinsatta förlagsinsatser inte behandlats
i promemorian.

Remissinstanserna: Endast Sveriges Advokatsamfund har berört detta
avsnitt. Samfundet anser att styrelseledamöter bör kunna hållas personligt
ansvariga om styrelsen underlåter att upprätta kontrollbalansräkning enligt
förslaget.

Skälen för regeringens förslag: För en ekonomisk förenings för-
pliktelser svarar endast föreningens tillgångar. I föreningens tillgångar får
även inräknas insatser (och avgifter) som har förfallit till betalning, även
om de ännu inte har betalats (1 kap. 3 § lagen (1987:667) om ekonomis-
ka föreningar). Lagen om ekonomiska föreningar kräver alltså inte att
insatserna måste vara inbetalda. En fordran på en icke inbetald insats i
en allmän ekonomisk förening får dock varken redovisas som eget kapital
eller tas upp som tillgång i föreningens balansräkning eftersom en sådan
ordning skulle ge föreningen sken av att ha en starkare ställning än vad
som är fallet (9 kap. 7 § lagen om ekonomiska föreningar; NJA II 1951
s. 22). Någon sådan bestämmelse har inte införts för medlemsbankerna.
I stället gäller för sådana banker att varje medlem måste betala sin insats
i pengar, se 1 kap. 4 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker. Insats-
reverser eller andra liknande löften om insatser har med hänsyn till
rörelsens karaktär inte ansetts få förekomma (jfr motiven till motsvarande
bestämmelser i äldre lag, prop. 1986/87:12 band 3 sid 7). Samma skäl
för att tillåta endast kontantbetalda insatser gör sig gällande även

5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 114

53

beträffande kreditmarknadsföreningama. En motsvarande föreskrift bör Prop. 1996/97:114
därför införas för dessa föreningar.

Bestämmelsen i lagen om medlemsbanker om att insatser alltid skall
fullgöras med pengar kan i sin nuvarande utformning förstås så att den
omfattar endast medlemsinsatser och inte sådana förlagsinsatser som
avses i 5 kap. lagen om medlemsbanker. Det finns inga skäl att på denna
punkt skilja mellan medlemsinsatser och förlagsinsatser. Bestämmelserna
för medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar om kravet på kontant-
insats bör därför utformas så att de omfattar båda slagen av insatser.

Reglerna om kreditmarknadsföreningars startkapital, kapitalbas och
kapitaltäckning föreslås i allt väsentligt överensstämma med vad som
gäller för kreditmarknadsbolagen. I föreningarna motsvaras aktiekapitalet
av insatskapital. Aktiekapitalet i ett kreditmarknadsbolag kan betalas ut
till aktieägarna först efter ett nedsättningsbeslut av rätten, något som
förutsätter att borgenärerna får full betalning eller att betryggande
säkerhet ställs för deras fordringar. Insatskapital i en ekonomisk förening
kan däremot delas ut till avgående medlemmar utan borgenärsgod-
kännande. En medlem som har avgått ur föreningen har således - om
annat inte föreskrivs i stadgarna - rätt att sex månader efter avgången få
ut sina medlemsinsatser, dock högst hans andel av föreningens egna
kapital, bortsett från vissa fonder och förlagsinsatserna (4 kap. 1 § lagen
om ekonomiska föreningar). Om föreningen försätts i konkurs på ansökan
som gjorts inom ett år från medlemmens avgång blir han återbetal-
ningsskyldig i den mån det krävs för att täcka föreningens skulder (4 kap.
2 § lagen om ekonomiska föreningar). Denna ordning gäller även för
medlemsbankerna. För dessa banker gäller dessutom att insatser som
medlemmen bidragit med utöver vad han är skyldig till (överinsatser) får
betalas ut endast om det kan ske med hänsyn till reglerna om kapitaltäck-
ning. Denna regel har tillkommit för att skydda borgenärernas intressen.
Med hänsyn till att kreditmarknadsföreningama kan förväntas driva
verksamhet som är snarlik medlemsbankerna, innehållande bl.a. upp-
låningsverksamhet från allmänheten, bör motsvarande regel tillämpas
även på kreditmarknadsföreningama.

För bankaktiebolagen och kreditmarknadsbolagen finns särskilda regler
om upprättande av kontrollbalansräkning när styrelsen finner skäl att anta
att en viss del av bolagets registrerade aktiekapital har förbrukats. De
ekonomiska föreningarnas insatskapital tillåts - i motsats till vad som
gäller för bolagen - variera över tiden beroende på förändringarna i
medlemsantalet. Det vore därför onaturligt att knyta an bestämmelsen om
kontrollbalansräkning till förändringar i insatskapitalet. I stället bör - på
samma sätt som gäller för medlemsbankerna - skyldigheten att upprätta
kontrollbalansräkning inträda om det finns anledning att anta att
föreningen inte uppfyller kapitaltäckningskraven. Om antagandet om
föreningens ställning bekräftas skall styrelsen genast underrätta Finansin-
spektionen. Såsom Sveriges Advokatsamfund har påpekat finns det skäl
som talar för att kreditföreningarna på samma sätt som aktiebolagen bör
omfattas av en regel som gör styrelsemedlemmarna personligt betalnings-
ansvariga om styrelsen underlåter att upprätta kontrollbalansräkning enligt

54

förslaget. En sådan ändring bör emellertid behandlas i ett större samman-
hang tillsammans med en översyn av motsvarande regler för medlems-
banker. Den nu pågående banklagskommittén har i uppdrag bl.a. att se
över sanktionssystemet för kreditinstitut (dir. 1995:86). Regeringen
förutsätter att kommittén i sin översyn kommer att beröra även detta av
samfundet uppmärksammade problem. I detta sammanhang kan det även
finnas anledning att överväga enhetliga sanktionsregler för å ena sidan
kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag och å andra sidan övriga
finansiella företag vid försummelse att sända in redovisningshandlingar
i tid (jfr avsnitt 5.3).

4.3 Reservfond

Prop. 1996/97:114

Regeringens förslag: En kreditmarknadsförening skall avsätta
minst tio procent av nettovinsten till reservfonden. Om reserv-
fonden uppgår till tio procent av föreningens utlåning behöver
reservfondsavsättning inte ske.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Endast Finansinspektionen har avstyrkt förslaget
om reservfonder i kreditmarknadsföretag. Inspektionen anser att kredit-
marknadsföreningar i likhet med medlemsbanker bör åläggas att avsätta
minst tjugofem procent av nettovinsten till reservfond intill dess
översynen av regelverket har slutförts.

Skälen för regeringens förslag: Flera associationsformer omfattas av
regler om reservfond till vilken avsättning måste göras innan vinstut-
delning får ske. För banker återfinns regler om reservfond sålunda i
bankaktiebolagslagen (1987:618) och i lagen om medlemsbanker
(1995:1570). För kreditmarknadsbolagen och värdepappersbolagen finns
motsvarande regler i aktiebolagslagen (1975:1385).

I medlemsbanker utgör reservfonden vid sidan av insatskapital, upp-
skrivningsfond och fond för orealiserade vinster bankens bundna egna
kapital som alltså inte är tillgängligt för vinstutdelning. Till reservfonden
skall enligt 8 kap. 6 § lagen om medlemsbanker avsättas minst tjugofem
procent av den del av medlemsbankens nettovinst för året till den del den
inte går åt för att täcka en balanserad förlust. Vid avsättning till reserv-
fonden skall till nettovinsten räknas även gottgörelser, d.v.s. ett slags
överskottsutdelning i form av återbäring eller liknande som grundas på
rörelsens resultat. Uppgår reservfonden till minst tio procent av medlems-
bankens utlåning vid utgången av det närmast föregående räkenskapsåret,
behöver någon avsättning till reservfond inte göras.

I bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag skall avsättning till reserv-
fond ske med tio procent av den del av nettovinsten som inte går åt att
täcka balanserad förlust, till dess att fonden motsvarar tjugo procent av

55

aktiekapitalet.                                                          Prop. 1996/97:114

Enligt vad som föreslås i denna proposition skall kreditmarknadsföre-
ningama tillämpa de bestämmelser som gäller för ekonomiska föreningar
i allmänhet om annat inte är föreskrivet. För ekonomiska föreningar
gäller föreningslagens regler om reservfond som föreskriver att minst fem
procent av den del av föreningens nettovinst för året som inte går åt för
att täcka en balanserad förlust skall avsättas till reservfonden. Uppgår
reservfonden till minst tjugo procent av det inbetalade insatskapitalet
behöver avsättning inte ske, om summan av reservfonden och det
inbetalda insatskapitalet uppgår antingen till minst fyrtio procent av
nettovärdet på föreningens tillgångar eller till minst samma belopp som
föreningens skulder enligt balansräkningen, se 10 kap. 6 § lagen om
ekonomiska föreningar.

Det kan sålunda först konstateras att reservfondsreglema kräver större
reservfonder i föreningarna än i bolagen. Reservfondsreglema i lagen om
ekonomiska föreningar och lagen om medlemsbanker medför vissa in-
låsningseffekter. Reservfonden måste nämligen byggas upp med medel
som annars vore tillgängliga för överskottsutdelning till medlemmarna.
Inte förrän fondens storlek uppnått den lagstadgade upphör avsättnings-
skyldigheten. Denna ordning är ägnad att skapa orättvisor mellan å ena
sidan de medlemmar som fått göra avkall på återbäring i syfte att bygga
upp reservfonden samt å andra sidan de medlemmar som kommit in i
föreningen när reservfonden uppnått sådan storlek att avsättningsskyldig-
heten fallit bort.

Anledningen till att reservfondsreglema i lagen om medlemsbanker och
lagen om ekonomiska föreningar har fått en annan utformning än
motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen och bankaktiebolagslagen
är att föreningarnas insatskapital inte har ett lika starkt skydd som
aktiekapitalet i ett bolag. En medlem i en allmän ekonomisk förening
eller en medlemsbank har rätt att - om inte stadgarna föreskriver annat -
få ut sina insatser senast sex månader efter en begäran om utträde.
Medlemmen får dock aldrig ut mer än vad som motsvaras av hans andel
av föreningens eget kapital med avdrag bl.a. för reservfond och för-
lagsinsatser. En medlem som vill ha ut endast en frivillig insats i en
medlemsbank utan att lämna föreningen har dock rätt till återbetalning
bara om det kan ske med hänsyn till kapitaltäckningsreglema i lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut
och värdepappersbolag. Reservfonden, som alltså inte kan användas för
utdelning till medlemmarna, framstår därför som en mycket central
komponent i medlemsbankens kapitalbas. Det är således naturligt att
lagstiftaren har velat framtvinga förhållandevis stora reservfonder i
föreningarna.

Till skillnad från föreningarnas insatskapital kan bolagens aktiekapital
inte betalas ut till aktieägarna om inte bolagets beslut om nedsättning av
aktiekapitalet först godkänts av rätten. Ett sådant godkännande kräver att
de borgenärer som motsätter sig nedsättningen får full betalning eller
betryggande säkerhet för sina fordringar. Att en insättare i ett bankaktie-
bolag bestrider en ansökan om nedsättning av aktiekapitalet utgör dock

56

inte något hinder om Finansinspektionens yttrande i ärendet ger grund för Prop. 1996/97:114
att meddela tillstånd (6 kap. 6 § bankaktiebolagslagen (1987:618) och
6 kap. 6 § aktiebolagslagen (1975:1385). Denna ordning motiverar att
reservfondsavsättningama i aktiebolagen inte behöver vara lika omfattan-
de som i föreningarna.

I prop. 1995/96:74 Ökad bankkonkurrens som innehåller förslag till
nuvarande lagen om medlemsbanker konstaterade regeringen att reglerna
om reservfondsavsättningar får olika effekter beroende på associations-
form och att reglerna därför bör ses över. Översynen bör dock göras i
samband med en analys av om det finns anledning att ställa upp regler
som syftar till att säkerställa det primära kapitalets funktion som
riskkapital om kapitaltäckningssituationen är ansträngd (se s. 116). I
avvaktan på denna översyn, som kommer att genomföras inom ramen för
Banklagskommitténs arbete, saknas skäl att för närvarande föreslå några
mer genomgripande förändringar av reservfondsreglema i förhållande till
nuvarande ordning. Med hänsyn till de särskilda skyddsintressen som
måste beaktas vid regelgivning beträffande finansiella företag bör dock
kreditmarknadsförening åläggas att göra högre resevfondsavsättningar än
de fem procent av nettovinsten som föreskrivs beträffande ekonomiska
föreningar i allmänhet. En alltför hög avsättningsskyldighet är emellertid
inte eftersträvansvärd eftersom den försämrar föreningarnas förmåga att
attrahera nya medlemmar p g a de inlåsningseffekter som beskrivits ovan.

Finansinspektionen har förordat en ordning som innebär att kreditmark-
nadsföreningama skall, i fråga om avsättningsskyldigheten, jämställas
med medlemsbankerna intill dess översynen av regelverket har slutförts.
En sådan lösning ligger i linje med det faktum att både medlemsbanker
och kreditmarknadsföreningama är såväl ekonomiska föreningar som
kreditinstitut med i stort sett överensstämmande skyddsintressen.
Medlemsbankerna skiljer sig emellertid från kreditmarknadsföreningama
i det att bankerna kan förväntas refinansiera sig från konsumenter i högre
utsträckning än kreditmaknadsföreningama.

Vid en samlad avvägning anser regeringen att en kreditmark-
nadsförening bör åläggas att avsätta minst tio procent av årsvinsten till
reservfonden.

Vad sedan gäller frågan om hur stor reservfonden skall vara för att
föreningens avsättningsskyldighet skall upphöra bör beaktas att ftnan-
sieringsföretagens balansräkningar typiskt sett består av stora inslag av
främmande kapital jämfört med icke-ftnansiella föreningar. Det måste
därför anses föra för långt att låta kreditmarknadsföreningama göra årliga
avsättningar i lika stor utsträckning som de allmänna ekonomiska
föreningarna. I stället bör - på samma sätt som gäller för medlems-
bankerna - avsättningsskyldigheten upphöra när reservfonden uppnått tio
procent av utlåningen.

57

5 Redovisningsfrågor

Prop. 1996/97:114

Regeringens förslag: Kreditmarknadsföreningar skall omfattas av
lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap-
persbolag (ÅRKL).

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller lämnat detta utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 1996 trädde nya
redovisningsregler i kraft för aktiebolag, vissa handelsbolag, kreditinsti-
tut, värdepappersbolag och försäkringsföretag. Flertalet bestämmelser är
betingade av regler i EG:s fjärde, sjunde och elfte bolagsrättsliga direktiv
eller av de redovisningsdirektiv som finns på bank- och försäkringsom-
rådet. De nya reglerna återfinns i huvudsak i årsredovisningslagen
(1995:1554, nya årsredovisningslagen) och lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt lagen
(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL). Banker och
kreditmarknadsbolag omfattas av ÅRKL.

De nya årsredovisningslagama innehåller bestämmelser om företagens
offentliga redovisning (årsredovisning, koncernredovisning och, för andra
än försäkringsföretag, delårsrapporter). Lagarna reglerar hur balans- och
resultaträkningarna skall ställas upp samt hur tillgångar och skulder skall
värderas. Lagarna reglerar också vilka ytterligare upplysningar som skall
lämnas i års- och koncernredovisningen och ger bl.a. riktlinjer för vad
en förvaltningsberättelse skall innehålla. Vidare regleras kravet på upp-
rättande av delårsrapporter för andra än försäkringsföretag. Slutligen
innehåller lagstiftningen bestämmelser om offentliggörande av redovis-
ningshandlingar och revisionsberättelser.

Många redovisningsregler är gemensamma för finansiella företag och
företag i allmänhet. I ÅRKL och ÅRFL hänvisas således i betydande ut-
sträckning till bestämmelserna i den nya årsredovisningslagen. I ÅRKL
och ÅRFL finns dock också ett flertal från den nya årsredovisningslagen
avvikande bestämmelser som föranleds av kreditinstituts och värdepap-
persbolags respektive försäkringsföretags särart. Det finns bl.a. särregler
om hur balans- och resultaträkningarna skall ställas upp och olika till-
äggsupplysningar som skall lämnas. I ÅRKL och ÅRFL finns också vissa
särregler för värderingen av tillgångar och skulder.

Vilken årsredovisningslag skall kreditmarknadsföreningar tillämpa ?

Som konstaterats i promemorian är ÅRKL särskild anpassad för den typ
av finansiell verksamhet som kreditmarknadsföreningar skall bedriva. Att
inordna sådana föreningar under ÅRKL ligger också i linje med vad som

58

förestavats av bankredovisningsdirektivet. Kreditmarknadsföreningar bör Prop. 1996/97:114
därför omfattas av redovisningsreglerna i nämnda lag.

I ÅRKL är reglerna utformade så att de skall kunna tillämpas på de
banker som är ett slags ekonomiska föreningar, nämligen medlems-
bankerna. De bestämmelser som gäller för medlemsbanker bör därför
som regel kunna föreskrivas tillämpliga även på kreditmark-
nadsföreningar. Att inordna kreditmarknadsföreningar under ÅRKL ger
dock anledning till särskilda överväganden i vissa frågor (se vidare
avsnitt 5.1-5.4).

ÅRKL avser, som nyss nämnts, företagens offentliga redovisning.
Företag som omfattas av ÅRKL skall dock i huvudsak tillämpa den
lagstiftningen även på det icke-offentliga årsbokslutet, se 11 b § bok-
föringslagen (1976:125). Detsamma kommer att gälla för kreditmark-
nadsföreningar i och med att dessa företag inordnas under ÅRKL:s
tillämpningsområde.

Följdändringar i den associationsrättsliga regleringen

Lagen (1995:1570) om medlemsbanker är dessa bankers associations-
rättsliga ramverk. Motsvarande regelkomplex för de allmänna ekono-
miska föreningarna återfinns i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar.

I lagen om medlemsbanker har införts flera bestämmelser som
föranletts av den nya redovisningslagstiftningen. Motsvarande ändringar
aktualiseras i lagen om ekonomiska föreningar beträffande de ekonomiska
föreningar som skall bedriva tillståndspliktig finansieringsverksamhet
enligt förevarande förslag och därmed upprätta års- och koncernredovis-
ning enligt ÅRKL.

De ändringar som aktualiseras i lagen om ekonomiska föreningar tillgo-
doses delvis av vissa ändringar som nyligen genomförts med anledning
av förslagen i prop. 1996/97:32 Redovisning i ekonomiska föreningar och
handelsbolag m.m. (LU 96/97:3, rskr. 96/97:56 och SFS 1996:1142). De
nya reglerna innebär vissa följdändringar med hänsyn till dels att ekono-
miska föreningar getts möjlighet att tillämpa den nya årsredovisningslagen
från och med räkenskapsåret 1997, dels att ekonomiska föreningar som
utgör finansiella holdingbolag skall under vissa förutsättningar upprätta
koncernredovisning enligt ÅRKL eller ÅRFL (se 10 kap. 6 § och 11 kap.
12 § angående införandet av begreppet "avsättningar" samt 13 kap. 1 §
om skadestånd). Därutöver måste vissa ytterligare följdändringar göras
i förevarande sammanhang (se bl.a. 8 kap. 13 § om revisorns uttalande
samt 11 kap. 7 och 12 §§ om tillämplig lag på likvidatorer och
redovisning under likvidation).

Det kan i sammanhanget erinras om att SFS 1996:1142 innebär vissa
andra ändringar som får betydelse även för kreditmarknadsföreningar (se
främst 1 kap. 4 § om ny koncemdefinition).

59

5.1 Finansieringsanalys i kreditmarknadsföreningar

Prop. 1996/97:114

Regeringens förslag: Större kreditmarknadsföreningar och kredit-
marknadsföreningar som är moderföretag i större koncerner skall
upprätta en finansieringsanalys.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller lämnat detta utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande rätt är större ekono-
miska föreningar och moderföreningar i större koncerner skyldiga att
upprätta finansieringsanalys. Med "större" företag respektive koncern
avses att nettovärdet av tillgångarna enligt fastställda balansräkningar för
de två senaste räkenskapsåren överstigit 1000 gånger basbeloppet eller att
antalet anställda under samma tid överstigit 200 (se 9 kap. 9 § fjärde
stycket lagen om ekonomiska föreningar). Motsvarande regler gäller för
kreditmarknadsbolag, hypoteksinstitut och värdepappersbolag. Även då
ett kreditmarknadsbolags eller värdepappersbolags aktier eller skuldebrev
är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats skall bolaget
upprätta finansieringsanalys (se 2 kap. 1 § andra stycket ÅRKL). Banker
är däremot inte skyldiga att upprätta finansieringsanalys.

Det kan hävdas att en finansieringsanalys har störst betydelse i icke-
finansiella företag. Som regeringen konstaterat i tidigare sammanhang bör
dock den information som framgår av finansieringsanalysen i många delar
kunna ge värdefulla uppgifter om verksamheten även i banker (se prop.
1995/96:10 del 3 s. 95). Analysen bör således kunna utformas så att även
särdragen i finansiell verksamhet beaktas. Det framstår därför som
lämpligast att i vart fall större föreningar som skall driva tillståndspliktig
finansieringsverksamhet och kreditmarknadsföreningar som är moderföre-
tag i större koncerner har att etablera formerna för och innehållet i
sådana analyser. Ett annat viktigt skäl för att sådana kreditmark-
nadsföreningar skall avge en finansieringsanalys är att lika bestämmelser
därmed kommer att gälla för bolagen och föreningarna.

Som regeringen tidigare aviserat finns det anledning att på ett mer
genomgripande sätt ta upp frågorna om finansieringsanalys och den krets
av företag som skall avge en sådan analys. Som då konstaterats bör detta
ställningstagande anstå till beredningen av Redovisningskommitténs
slutbetänkande (a.a. s. 95). I avvaktan på denna prövning bör alltså även
nuvarande storlekskriterier behållas som gräns för skyldigheten att
upprätta finansieringsanalys.

60

5.2 Vissa särbestämmelser för kreditmarknadsföreningar Prop. 1996/97:114

Regeringens förslag: En kreditmarknadsförening skall särredovisa
eget kapital på samma sätt som medlemsbanker.

Vidare skall föreningen i förvaltningsberättelsen lämna samma
upplysningar som medlemsbanker om medlemsantal och insats-
belopp.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller
lämnat det utan erinran.

Skälen för regeringens förslag:

Särredovisning av eget kapital och upplysningar om medlemsantal m.m.

I 5 kap. 4 § 5 ÅRKL finns särskilda regler för medlemsbanker om
indelning av eget kapital. Dessa regler är anpassade till föreningsformen.

I huvudsak motsvarande bestämmelser finns i 9 kap. 7 § andra stycket
lagen om ekonomiska föreningar. I förhållande till dessa bestämmelser
tillkommer enligt ÅRKL fonden för orealiserade vinster (jfr 4 kap. 6 och
7 §§ ÅRKL och prop. 1995/96:10 del 3 s. 67-69 och 199).

I 6 kap. 2 § ÅRKL föreskrivs att medlemsbanker skall lämna vissa
särskilda upplysningar om medlemsantal och insatsbelopp i förvalt-
ningsberättelsen. Motsvarande bestämmelser gäller för ekonomiska
föreningar i allmänhet enligt 9 kap. 9 § andra stycket 3-6 lagen om
ekonomiska föreningar.

De särregler som sålunda föreskrivs i ÅRKL för medlemsbanker bör
enligt regeringens mening lämpligen göras tillämpliga även på kredit-
marknadsföreningar.

Redovisning av gottgörelser

I 10 kap. lagen om ekonomiska föreningar finns bestämmelser om
överskottsutdelning och annan användning av föreningens egendom. I
9 kap. 6 § tredje stycket lagen om ekonomiska föreningar föreskrivs att
gottgörelse enligt 10 kap. 1 § andra stycket 1 samma lag skall redovisas
som en särskild kostnadspost. Med gottgörelse enligt nyss nämnda lagrum
avses sådan efterlikvid, återbäring eller liknande som grundas på
rörelsens resultat utan att ha räknats in i det redovisade årsresultatet.
Fråga uppkommer om motsvarande redovisningsbestämmelse bör före-
skrivas för kreditmarknadsföreningar.

I SFS 1996:1142 föreskrivs att nyss nämnda bestämmelser skall kunna

6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 114

61

tillämpas även av sådana ekonomiska föreningar som väljer att upprätta Prop. 1996/97:114
årsredovisning enligt den nya årsredovisningslagen. I promemorian i
förevarande lagstiftningsärende har däremot inte föreslagits någon
motsvarande särbestämmelse för kreditmarknadsföreningar. Detta har
motiverats med att kreditmarknadsföreningar bör följa de uppställnings-
former som finns i ÅRKL och de principer för redovisning av utdelning
som gäller för övriga företag som omfattas av denna lag. Ingen remissin-
stans har haft något att erinra mot promemorians ställningstagande.

Någon motsvarande särbestämmelse finns inte heller i dag för medlems-
banker. Regeringen ansluter sig därför till promemorians bedömning.

Redovisning av insatser

I ekonomiska föreningar i allmänhet får även förfallna obetalda insatser
räknas med bland föreningens tillgångar. Förfallna obetalda insatser tillåts
dock inte öka redovisat eget kapital genom att de tas upp som tillgång i
balansräkningen (se 1 kap. 3 § och 9 kap. 7 § tredje stycket lagen om
ekonomiska föreningar).

Enligt vad som föreslås i avsnitt 4.2 skall insatser i kreditmark-
nadsföreningar betalas kontant. Motsvarande regel gäller för medlems-
banker. Det saknas därför anledning att införa en bestämmelse i ÅRKL
om att obetalda insatser inte får redovisas som tillgång.

5.3 Offentlighet och sanktioner för
kreditmarknadsföreningar

Regeringens förslag: Kreditmarknadsföreningar skall på samma
sätt som kreditmarknadsbolag omfattas av offentlighets- och
sanktionsreglema i 8 kap. nya årsredovisningslagen.

Kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag skall betraktas
som publika företag vid tillämpningen av lagens föreskrifter om
förseningsavgifter.

Promemorians förslag: Promemorian innehåller inget förslag om att
värdepappersbolag skall betraktas som publika företag vid tillämpningen
av bestämmelser om förseningsavgifter. Promemorians förslag över-
ensstämmer i övrigt med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt promemori-
ans förslag eller lämnat det utan erinran. Redovisningskommittén har
ifrågasatt om inte också alla värdepappersbolag borde behandlas som
publika företag vid tillämpningen av reglerna om förseningsavgifter.

Skälen för förslaget: Kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag om-
fattas av offentlighetsreglema i 8 kap. i den nya årsredovisningslagen (se

8 kap. 1 § andra stycket ÅRKL). Bestämmelserna innebär bl.a. att års- Prop. 1996/97:114
och koncernredovisningen samt revisionsberättelserna skall offentliggöras
genom att inom en månad efter fastställelsebeslutet ges in till Patent- och
registreringsverket för att kungöras i en tidning (se 8 kap. 3, 4 och 13 §§
nya årsredovisningslagen). Banker och hypoteksinstitut skall offentliggöra
redovisningshandlingarna genom att så snart det kan ske efter fastställel-
sebeslutet ge in dessa till Finansinspektionen för motsvarande kungörande
(se 8 kap. 5, 6 och 8 §§ ÅRKL).

Reglerna i lagen om ekonomiska föreningar innebär att redovisnings-
handlingarna offentliggörs genom att hållas tillgängliga hos föreningen för
alla som är intresserade. Patent- och registreringsverket kan dock
förelägga föreningen att ge in handlingarna till verket. Större föreningar
och moderföreningar i större koncerner är dock alltid skyldiga att ge in
årsredovisningen och revisionsberättelsen till Patent- och registreringsver-
ket. En moderförening är också utan särskilt föreläggande skyldig att ge
in koncernredovisningen och koncemrevisonsberättelsen till verket (se 9
kap. 10 § lagen om ekonomiska föreningar).

Kreditmarknadsföreningar kan bedömas komma att vara av större
externt intresse än flertalet av de föreningar som lagen om ekonomiska
föreningar i dag är tillämplig på. Den form för offentliggörande som
föreskrivs i den nya redovisningslagstiftningen är dessutom föreskriven
i EG:s redovisningsdirektiv. På grund därav bör inte offentlighetsreglema
i lagen om ekonomiska föreningar gälla för kreditmarknadsföreningar.
Det är samtidigt en fördel om kreditmarknadsföreningar omfattas av
samma offentlighetsregler som kreditmarknadsbolag. Kreditmark-
nadsföreningar bör alltså omfattas av offentlighetsreglema i 8 kap. nya
årsredovisningslagen.

För kreditmarknadsbolag gäller enligt 8 kap. nya årsredovisningslagen
vissa sanktionsregler som blir tillämpliga om bolaget dröjer med att sända
in redovisningshandlingarna. Det är regler om förseningsavgifter (8 kap.
5-11 §§), personligt betalningsansvar för styrelseledamot och verkställan-
de direktör (8 kap. 12 §) och vite (8 kap. 13 §). Det finns inget bärande
skäl för att i detta avseende särbehandla kreditmarknadsföreningama i
förhållande till bolagen. Kreditmarknadsföreningama bör därför lyda
under samma sanktionsregler som motsvarande bolag.

När det gäller ekonomiska föreningar saknas associationsrättsliga regler
om indelning i publika och privata företag. En sådana gränsdragning
föreskrivs dock för kreditmarknadsbolag. Gränsdragningen har betydelse
för storleken av de avgifter som ett företag kan få betala, om detta för-
summar att ge in redovisningshandlingarna inom föreskriven tid (se
8 kap. 6 § nya årsredovisningslagen).

Det är i och för sig möjligt att utforma en regel enligt vilken storleken
av förseningsavgifter görs beroende av om en kreditmarknadsförening i
det enskilda fallet motsvarar vissa kriterier av betydelse för en indelning
i privata och publika bolag (jfr 1 kap. 4 § aktiebolagslagen). En sådan
reglering torde dock innebära tillämpningssvårigheter som knappast står
i proportion till de skillnader som reglerna innehåller. Härtill kommer att
företag som fått tillstånd att driva finansieringsverksamhet i normalfallet

63

kan antas komma att angå en större krets av intressenter. Sistnämnda skäl Prop. 1996/97:114
är dock relevant även beträffande kreditmarknadsföreningar och, som
Redovisningskommittén varit inne på, bolag som bedriver värdepap-
persrörelse. Samtliga kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag bör
därför behandlas som publika företag vid tillämpningen av bestämmelser-
na i 8 kap. 6 § nya årsredovisningslagen om förseningsavgifter. En
bestämmelse med denna innebörd bör intas i 8 kap. 1 § ÅRKL.

5.4 Delårsrapporter i kreditinstitut och värdepappersbolag

Regeringens förslag: Samtliga kreditmarknadsföretag och värde-
pappersbolag skall åläggas att avge minst en delårsrapport under
räkenskapsåret.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller
lämnat det utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: I dag är större kreditmarknadsbolag
och värdepappersbolag skyldiga att avge minst en delårsrapport under ett
räkenskapsår som omfattar mer än 10 månader. Motsvarande skyldighet
gäller när dessa bolag är moderföretag i större koncerner (se 8 kap. 1 §
andra meningen ÅRKL). Om tillgångarnas nettovärde överstiger 1000
basbelopp eller om antalet anställda överstiger 200 föreligger ett större
bolag resp, en större koncern, se 10 kap. 3 § andra och fjärde stycket
aktiebolagslagen. Banker och hypoteksinstitut är skyldiga att avge delårs-
rapport oavsett verksamhetens omfattning (se 8 kap. 1 § första meningen
ÅRKL).

Frågan om delårsrapporter i kreditinstitut och värdepappersbolag
behandlades i samband med införlivandet av EG:s redovisningsdirektiv
med svensk rätt. Regeringen fann då - bl.a. mot bakgrund av den
förhållandevis korta anpassningstid som skulle medges för berörda
företag och myndigheter - inte skäl för att föreslå någon ändring av
gällande regler för när kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag enligt
lag måste avge delårsrapport (se prop. 1995/96:10 del 3 s. 166).

När nu kreditmarknadsföreningar skall inordnas under ÅRKL bör
frågan om avgivande av delårsrapport prövas mera förutsättningslöst för
samtliga kreditinstitut och värdepappersbolag. Det kan då konstateras att
informationen om framför allt resultatet i tätare intervall än per helår
blivit av en allt större betydelse för externa intressenter på det finansiella
området. Det är samtidigt viktigt att förändringar i verksamheten tidigt
kommer inte bara till tillsynsmyndigheternas vetskap utan även till andra
intressenters kännedom. De kapitaltäckningsregler som gäller för
kreditinstitut och värdepappersbolag innebär också att relativt omfattande
rapporter om företagets resultat och ställning regelbundet måste tas fram.

64

Mot denna bakgrund är det mindre befogat att uppställa regler som Prop. 1996/97:114
innebär att endast större kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag
måste upprätta och tillhandahålla delårsrapporter. Nettovärdet av till-
gångarna i ett nystartat finansiellt företag torde också ganska snart
komma att uppgå till 1000 basbelopp. Därmed blir en tvåårsgräns, och
framför allt en gräns vid 200 anställda, mindre ändamålsenlig. Samtidigt
är det av värde att gemensamma bestämmelser gäller för banker, kredit-
marknadsföretag och värdepappersbolag. Som nyss framhållits har delårs-
rapporter en viktig funktion för genomlysning av verksamhet i finansiella
företag. Det framstår därför som mest ändamålsenligt att reglerna om
delårsrapporter för kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag ändras.
Samtliga kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag bör därför - på
samma sätt som banker och hypoteksinstitut - åläggas att avge minst en
delårsrapport under räkenskapsåret enligt ÅRKL:s bestämmelser härom.
Även när det gäller skyldigheten för moderföretag att lämna uppgifter för
koncernen bör bestämmelserna för nu nämnda företag enhetliggöras (se
9 kap. 3 § 2 ÅRKL).

När det gäller sådana finansbolag och kreditaktiebolag som fortfarande
kan bedriva verksamhet med stöd av viss övergångsreglering saknas dock
skäl för att ändra nuvarande ordning som innebär att delårsrapporter bara
krävs av större företag.

6   Ikraftträdande

De lagändringar som erfordras för att ekonomiska föreningar skall få
bedriva finansieringsverksamhet bör träda i kraft den 1 juli 1997.

Några föreningar som är kreditmarknadsföreningar finns inte i dag.
Normalt föreligger därför inte något behov av särskilda övergångsregler
till lagändringarna i detta sammanhang. Vissa av ändringarna i redovis-
ningsbestämmelsema i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinsti-
tut och värdepppersbolag berör dock befintliga kreditmarknadsbolag och
värdepappersbolag. I övergångsreglerna till denna lag bör därför
föreskrivas att bestämmelserna skall tillämpas första gången på räken-
skapsår som påbörjas efter den 30 juni 1997.

7  Ekonomiska konsekvenser

De föreslagna lagändringarna kan inte bedömas få några effekter på sam-
hällsekonomin i stort. Någon nyetablering av betydelse är sålunda inte att
vänta.

För Finansinspektionen kommer lagändringarna att innebära ett visst
föreskriftsarbete. Detta föreskriftsarbetet är emellertid av övergående art.
Kostnaden för tillståndsansökningar bör avgiftsfinansieras. Avgiftens
storlek bör bestämmas enligt lämplig avgiftsklass i avgiftsförordningen
(1992:191). Avgiftsinkomsterna redovisas under en inkomsttitel på
statsbudgeten. Beträffande den löpande tillsynen innebär förslaget att

65

omfattningen av Finansinspektionens uppgifter kan komma att öka om det Prop. 1996/97:114
tillkommer nya kreditmarknadsföretag som inte skulle ha etablerats utan
den nya möjligheten att bedriva finansieringsverksamhet i ekonomisk
förening. Såsom nyss anförts finns det dock ingen grund för att anta
någon nyetablering av betydelse. Det finns därför inte heller anledning
att räkna med några betydelsefulla ökningar av kostnaderna varken för
tillstånd och löpande tillsyn eller för de domstolar som har att överpröva
Finansinspektionens beslut.

De nya redovisningsregler som föreslås innebär en utvidgning av
skyldigheten för kredtmarknadsbolag och värdepappersbolag att rapporte-
ra ekonomisk information, främst genom att vissa storlekskriterier tas
bort. Emellertid avser skyldigheten information som företagen redan i
dag behöver ta fram oftare än vad lagförslagen kräver. Nu nämnda
företag bedriver dessutom en verksamhet som innebär att de relativ snart
efter det att verksamheten inletts överskrider den omsättningsgräns som
tidigare gällt. Förslagen till ny redovisningslagstiftning kan sålunda inte
bedömas medföra annat än marginella ekonomiska konsekvenser för
berörda företag. Inte heller för PRV, som i någon mån berörs av de nya
informationsreglema, och vars verksamhet i likhet med Finansin-
spektionens är avgiftsfinansierad, kan merkostnaderna förväntas bli annat
än marginella.

Sammantaget kan de ekonomiska konsekvenserna av lagförslagen be-
dömas som försumbara.

66

8 Författningskommentar

Prop. 1996/97:114

De ändringar som görs i detta sammanhang är i huvudsak en följd av att
lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag skall tillämpas även på
ekonomiska föreningar som bedriver tillståndspliktig finansieringsverk-
samhet. Denna lag kommer därmed att gälla för samtliga kreditmark-
nadsföretag, dvs. såväl aktiebolag som bedriver finansieringsverksamhet
{kreditmarknadsbolag), som ekonomiska föreningar som bedriver sådan
verksamhet {kreditmarknadsföreningar). Lagen om kreditmarknadsbolag
föreslås därför byta namn till lagen om finansieringsverksamhet. På flera
ställen talas det i denna lag i den nuvarande lydelsen om "bolaget". Detta
ord föreslås bytas ut mot det associationsneutrala "företaget". På vissa
ställen där det talas om aktier har bestämmelserna kompletterats med
ordet "andelar". Ordet "kreditmarknadsbolag" förekommer dessutom i en
rad olika lagar och bör alltså bytas ut mot "kreditmarknadsföretag"
respektive "finansieringsverksamhet". Sådana ändringar tas inte upp
nedan.

8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag

2 kap. 4 §

(Jfr 2 kap. 4 § i promemorians förslag)

Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 4.1.

Ett nytt tredje stycke föreskriver att insatserna i en kreditmark-
nadsförening alltid skall fullgöras i pengar. Bestämmelsen motsvarar vad
som gäller för medlemsbanker enligt 1 kap. 4 § första stycket andra
meningen lagen (1995:1570) om medlemsbanker och förslaget till 5 kap.
1 § tredje stycket samma lag.

5 kap. 4 a §

(Jfr 5 kap. 4 a § i promemorians förslag)

Bestämmelsen har närmare behandlats i avsnitt 4.2.

I denna nya paragraf föreskrivs att en kreditmarknadsförenings styrelse
är skyldig att upprätta en särskild balansräkning om det finns anledning
att anta att kreditmarknadsföreningen inte kan uppfylla kravet på
kapitaltäckning i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora
exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag (kapitaltäcknings-
lagen). Om balansräkningen visar att kravet inte är uppfyllt skall
styrelsen genast underrätta Finansinspektionen. Bestämmelsen motsvarar
vad som föreskrivs för sparbanker och medlemsbanker i 7 kap. 4 § första
stycket andra punkten bankrörelselagen (1987:617). Eftersom balans-
räkningen avser att visa huruvida kravet på kapital täckning enligt

67

kapitaltäckningslagen är uppfyllt skall den upprättas enligt de regler som Prop. 1996/97:114
gäller för redovisning av sådan kapitaltäckning.

8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

1 kap. 1 §

(Jfr 1 kap. 1 § i promemorians förslag)

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka företag som skall tillämpa
lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-
bolag (ÅRKL). Ändringen av första stycket innebär att även sådana före-
ningar som bedriver finansieringsverksamhet enligt lagen (1992:1610) om
finansieringsverksamhet (kreditmarknadsföreningar) skall tillämpa ÅRKL.
Enligt bestämmelsen inordnas kreditmarknadsföreningar under begreppet
kreditinstitut tillsammans med främst kreditmarknadsbolag och banker.

2 kap. 1 §

(Jfr 2 kap. 1 § i promemorians förslag)

Bestämmelsen har behandlats närmare i avsnitt 5.1.

I paragrafens andra stycke regleras vilka företag som måste ta in en
finansieringsanalys i årsredovisningen. På samma sätt som för kredit-
marknadsbolag och värdepappersbolag föreskrivs att större kreditmark-
nadsföreningar måste upprätta en finansieringsanalys. Med större
kreditmarknadsföreningar avses föreningar av sådan storlek att det gällt
ett krav på auktoriserad revisor enligt 8 kap. 5 § första stycket lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar.

5 kap. 4 §

(Jfr 5 kap. 4 § i promemorians förslag)

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.2.

En ändring har gjorts i femte punkten. För kreditmarknadsföreningar
föreskrivs samma uppdelning beträffande eget kapital som för medlems-
banker.

6 kap. 2 §

(Jfr 6 kap. 2 § i promemorians förslag)

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.2.

Paragrafen reglerar vissa särupplysningar som måste lämnas i förvalt-
ningsberättelsen. Ändringen innebär att kreditmarknadsföreningar skall
i förvaltningsberättelsen lämna samma särupplysningar om medlemsantal

68

och insatser som medlemsbanker skall göra.

Prop. 1996/97:114

7 kap. 1 §

(Jfr 7 kap. 1 § i promemorians förslag)

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.1.

Ändringen av andra stycket har gjorts för att beakta att kreditmark-
nadsföreningar skall omfattas av ÅRKL:s koncemredovisningsregler.
Bestämmelserna innebär att endast sådana kreditmarknadsföreningar som
är moderföretag i större koncerner behöver upprätta en finansierings-
analys för koncernen. Avgörande blir således om koncernens verksamhet
överstiger vissa storlekskriterier (se 8 kap. 5 § första och tredje stycket
lagen om ekonomiska föreningar). Motsvarande storlekskriterier gäller
för kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag.

8 kap. 1 §

(Jfr 8 kap. 1 § i promemorians förslag)

Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 5.3.

Genom vad som föreskrivs i 8 kap. 1 § andra stycket ÅRKL kommer
kreditmarknadsföreningar att omfattas av bestämmelserna om offent-
liggörande i 8 kap. nya årsredovisningslagen (1995:1554). Det innebär
bl.a. att Patent- och registreringsverket är registreringsmyndighet för kre-
ditmarknadsföreningama och att sådana föreningar skall ge in redovis-
ningshandlingarna dit.

Det nytillkomna tredje stycket innebär att kreditmarknadsföretag och
värdepappersbolag alltid skall anses som publika företag vid tillämp-
ningen av reglerna om förseningsavgifter i 8 kap. 6 § årsredovisnings-
lagen.

9 kap. 1 §

(Jfr 9 kap. 1 § i promemorians förslag)

Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 5.4.

Ändringen av paragrafens första mening innebär att såväl kreditmark-
nadsföretag som värdepappersbolag skall, oavsett storlek, avge delårs-
rapport minst en gång under ett räkenskapsår som omfattar mer än tio
månader.

Med "övriga aktiebolag" i andra meningen avses sådana finansbolag
och kreditaktiebolag som fortfarande förekommer enligt viss övergångs-
reglering (jfr 1 kap. 1 § första stycket ÅRKL och prop. 1995/96:10 del
3 s. 170-171).

69

9 kap. 3 §

Prop. 1996/97:114

(Jfr 9 kap. 3 § i promemorians förslag)

Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 5.4.

Paragrafens första punkt har ändrats för att beakta att ÅRKL skall till-
ämpas även på kreditmarknadsföreningar. Ändringen medför att sådana
föreningar skall, på samma sätt som medlemsbanker, lämna delårsrapport
även till de medlemmar som begär det.

Ändringen av tredje punkten innebär att kreditmarknadsföretag och
värdepappersbolag skall, oavsett storlek, i delårsrapporten lämna vissa
uppgifter för den koncern där företaget är moderföretag. Därmed gäller
samma regler som för banker och hypoteksinstitut.

8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om
medlemsbanker

5 kap. 1 §

Ändringen innebär ett förtydligande såvitt avser förlagsinsatser i
medlemsbanker. Sådana insatser skall i enlighet med vad som är fallet
med andra insatser alltid tillskjutas i pengar. Frågan har behandlats i
avsnitt 4.2.

8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar

4 kap. 3 §

(Jfr 4 kap. 3 § i promemorians förslag)

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.2.

Ändringen innebär att en medlem i en kreditmarknadsförening kan
erhålla återbetalning av en s.k. överinsats, dvs. en insats som denne inte
är skyldig att delta med, endast om det kan ske med hänsyn till kapital-
täckningsreglema i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora ex-
poneringar i kreditinstitut och värdepappersbolag. Föreskriften över-
ensstämmer i sak med motsvarande bestämmelse i 4 kap. 3 § lagen
(1995:1570) om medlemsbanker.

8 kap. 13 §

(Jfr 8 kap. 13 § i promemorians förslag)

I paragrafen regleras revisionsberättelsens innehåll. Av paragrafen
följer att revisor bl.a. skall uttala sig om huruvida års- och koncernredo-
visningen överensstämmer med lag. Paragrafen har nyligen ändrats som

70

en följd av att ekonomiska föreningar har beretts möjlighet att tillämpa Prop. 1996/97:114
nya årsredovisningslagen (1995:1554), se SFS 1996:1142. Ändringarna
nu föranleds av att kreditmarknadsföreningar skall omfattas av lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
(ÅRKL). De uttalanden och upplysningar som skall lämnas i revisionsbe-
rättelsen måste anpassas efter tillämplig årsredovisningslag.

9 kap. 17 §

(Jfr 9 kap. 15 § i promemorians förslag)

I paragrafen, som är ny, erinras om att kreditmarknadsföreningar skall
tillämpa ÅRKL istället för redovisningsbestämmelsema i 9 kap. lagen om
ekonomiska föreningar (jfr även 1 kap. 1 § ÅRKL).

10 kap. 6 §

(Jfr 10 kap. 6 § i promemorians förslag)

Ändringen som kommenterats utförligt i avsnitt 4.3 innebär en
modifikation av reservfondsreglema för kreditmarknadsföreningar, i
förhållande till vad som gäller för allmänna ekonomiska föreningar.

11 kap. 7 §

(Jfr 11 kap. 7 § i promemorians förslag)

Genom ändringen klargörs att de bestämmelser om underskrift av
årsredovisning m.m. som gäller för styrelse och styrelseledamöter enligt
olika årsredovisningslagar, skall tillämpas även på likvidatorema i en
ekonomisk förening i allmänhet resp, en kreditmarknadsförening i
likvidation. Bestämmelsen motsvarar vad som i dag föreskrivs bl.a. i
13 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) och 10 kap. 8 § bankaktiebo-
lagslagen (1987:618).

11 kap. 12 §

(Jfr 11 kap. 12 § i promemorians förslag)

Genom ändringen preciseras olika bestämmelser i de nya årsredovis-
ningslagama som inte behöver tillämpas om en ekonomisk förening i
allmänhet resp, en kreditmarknadsförening har trätt i likvidation. Motsva-
rande undantag föreskrivs bl.a. i 13 kap. 12 § aktiebolagslagen och
10 kap. 13 § bankaktiebolagslagen.

71

13 kap. 1 §

Prop. 1996/97:114

(Jfr 13 kap. 1 § i promemorians förslag)

Paragrafen har ändrats för att ta hänsyn till att kreditmarknadsförening-
ar skall tillämpa ÅRKL.

8.5 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

8 kap. 5 §

Förslaget, som har behandlats närmare i avsnitt 4.1 innebär att sekretess
råder i ärende hos statlig myndighet beträffande innehav av andelar i
kreditmarknadsföreningar och medlemsbanker.

72

Bilaga 1

Prop. 1996/97:114

Förteckning över remissinstanser; Promemoria med utkast till
lagrådsremiss Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening
samt vissa ändringar i redovisningslagstiftningen på det
finansiella området

Sveriges riksbank, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i
Sundsvall, Finansinspektionen, Konkurrensverket, Konsumentverket,
Kooperativa Institutet, Kooperativa Förbundet, Sveriges Försäkringsför-
bund, Utländska Försäkringsbolags Förening, Svenska Bankföreningen,
Folksam, Finansbolagens Förening, Industrins Finansförening, Fristående
Sparbankers Riksförbund, Företagarnas Riksorganisation, Postgirot Bank
AB, Industriförbundet, Sveriges Köpmannaförbund, Grossistförbundet
Svensk Handel, Svenska Arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i
Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers
Centralorganisation, Landshypotek AB, Föreningen Auktoriserade
Revisorer, Svenska Revisorssamfundet, Bokföringsnämnden, Riks-
skatteverket, Redovisningskommittén, Svenska Aktuarieföreningen,
Svenska Livförsäkringsaktiebolagens Aktuarienämnd, Sveriges Advokat-
samfund, Redovisningsrådet, Sveriges Livförsäkringsföreningars
Förbund, Länsförsäkringsbolagens Förening, Pressens Pensionskassa,
Försäkringsföreningen för det statliga området, Försäkringsbranschens
pensionskassa, Försäkringsföreningen för försäkrinskasseområdet,
Tobaksbolagens pensionskassa, Sparinstitutens pensionskassa, Konsu-
mentkooperationens pensionskassa, Sveriges Köpmannaförbunds
pensionskassa.

73

Bilaga 2                                                       Prop. 1996/97:114

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-01-30

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.

Enligt en lagrådsremiss den 16 januari 1997 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag m.m.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Eric

Frieberg.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

74

Finansdepartementet                                         Prop. 1996/97:114

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 1997.

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-

Wallén, Peterson, Tham, Blomberg, Andersson, Uusman, Ulvskog,

Sundström, Lindh, Johansson, Klingvall, Åhnberg och Östros

Föredragande: statsrådet Östros

Regeringen beslutar proposition 1996/97:114 Finansieringsverksamhet i
ekonomisk förening m.m.

75

gotab 53021, Stockholm 1997