Regeringens proposition 
1996/97:114 
 
Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening m.m.  
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.  
Stockholm den 27 februari 1997  
Göran Persson 
 
                             Thomas Östros 
                            (Finansdepartementet)  
Propositionens huvudsakliga innehåll  
I propositionen föreslås att tillståndspliktig finansieringsverksamhet skall få 
bedrivas i ekonomisk förening. Förslaget innebär att lagen (1992:1610) om 
kreditmarknadsbolag - som i dag föreskriver att sådan verksamhet endast får 
bedrivas av aktiebolag - görs tillämplig även på ekonomiska föreningar. Lagen 
föreslås ändra namn till lagen om finansieringsverksamhet. Samtliga 
kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag föreslås skyldiga att avge minst en 
delårsrapport under räkenskapsåret. Vidare föreslås en rad följdändringar av i 
huvudsak teknisk natur, bl. a. i redovisningsreglerna. Lagändringarna föreslås 
träda i kraft den 1 juli 1997. 
 
                         1  
Innehållsförteckning  
1  Förslag till riksdagsbeslut                        4 
 
2  Lagtext....................                        5 
   2.1  Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om 
        kreditmarknadsbolag...                        5 
   2.2  Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om 
        årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag16 
   2.3  Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om 
        Sveriges riksbank.....                       21 
   2.4  Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om 
        medlemsbanker.........                       22 
   2.5  Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om 
        ekonomiska föreningar.                       23 
   2.6  Förslag till lag om ändring i föräldrabalken 29 
   2.7  Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen 
        (1973:1173)...........                       30 
   2.8  Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)32 
   2.9  Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om 
        värdepappersrörelse...                       34 
   2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om 
        utländska filialer....                       35 
   2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:768) om 
        åtgärder mot penningtvätt                    36 
   2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om 
        kapitaltäckning och stora exponeringar för 
        kreditinstitut och värdepappersbolag         37 
   2.13 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen 
        (1982:713)............                       40 
   2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:890) om 
        allemanssparande......                       41 
   2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:403) om 
        beslutanderätt för kreditmarknadsbolag i fråga om 
        exportkredit i vissa fall                    42 
   2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1624) om 
        ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar43 
   2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om 
        självdeklaration och kontrolluppgifter       44 
   2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:759) om 
        Sveriges allmänna hypoteksbank               45 
   2.19 Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen 
        (1989:827)............                       46 
   2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om 
        företagsrekonstruktion                       47  
3  Ärendet och dess beredning.                       48 
 
4  Lag om finansieringsverksamhet                    49 
   4.1  Ägarprövningsregler...                       52 
   4.2  Insatskapital m.m.....                       53 
   4.3  Reservfond............                       55 
 
5  Redovisningsfrågor.........                       58 
   5.1  Finansieringsanalys i kreditmarknadsföreningar60 
   5.2  Vissa särbestämmelser för kreditmarknadsföreningar61 
   5.3  Offentlighet och sanktioner för kreditmarknadsföreningar62 
   5.4  Delårsrapporter i kreditinstitut och värdepappersbolag64 
 
6  Ikraftträdande.............                       65 
 
7  Ekonomiska konsekvenser....                       65 
 
8  Författningskommentar......                       67 
   8.1  Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om 
        kreditmarknadsbolag...                       67 
   8.2  Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om 
        årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag68 
   8.3  Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om 
        medlemsbanker.........                       70 
   8.4  Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om 
        ekonomiska föreningar.                       70 
   8.5  Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)72 
 
Bilaga 1Förteckning över remissinstanser             73 
Bilaga 2Lagrådets yttrande....                       74 
 
Utdrag ur protokoll vid regeringens sammanträde 
den 27 februari 1997..........                       75  
                         2  
1. Förslag till riksdagsbeslut 
 
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 
 
1. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag 
2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och 
   värdepappersbolag 
3. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank 
4. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker 
5. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar 
6. lag om ändring i föräldrabalken 
7. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173) 
8. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 
9. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse 
10.lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer 
11.lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt 
12.lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora 
   exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag 
13.lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) 
14.lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande 
15.lag om ändring i lagen (1978:403) om beslutanderätt för kredit- 
   marknadsbolag i fråga om exportkredit i vissa fall 
16.lag om ändring i lagen (1992:1624) om ändring i lagen 
   (1972:262) om understödsföreningar 
17.lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrol- 
   luppgifter 
18.lag om ändring i lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank. 
19.lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827) 
20.lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion. 
 
                         3  
2  Lagtext 
 
Regeringen har följande förslag till lagtext. 
 
2.1  Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om 
kreditmarknadsbolag 
 
  Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag1, 
  dels att i 1 kap. 4 och 5 §§, 2 kap. 5, 11-13 §§, 3 kap. 1, 5-7 §§, 4 kap. 1 
och 2 §, 5 kap. 1-8, 12, 14 a, 17-18 och 23 §§, punkt 6 i 
övergångsbestämmelserna, mellanrubrikerna närmast före 2 kap. 1 och 11 §§ samt 
mellanrubrikerna närmast före 5 kap. 1 och 16 §§ ordet "kreditmarknadsbolag" i 
olika böjningsformer skall bytas ut mot "kreditmarknadsföretag" i motsvarande 
form, 
  dels att i 2 kap. 5, 12 och 13 §§, 3 kap. 6 och 7 §§, 4 kap. 1 § samt 5 kap. 
12, 17 och 18 §§ ordet "bolaget" i olika böjningsformer skall bytas ut mot 
"företaget" i motsvarande form, 
  dels att rubriken till lagen samt 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1-4 och     6-7 b 
§§, 3 kap. 3, 4 och 10 §§ samt 5 kap. 11, 14 och 15-16 §§ skall ha följande 
lydelse, 
  dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 5 kap. 4 a §, av 
följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse           Föreslagen lydelse 
 
------------------------------------------------------- 
Lag om kreditmarknadsbolag   Lag om finansierings- 
                             verksamhet 
 
                       1 kap. 
                         1 §2 
  I denna lag avses med 
  1. finansieringsverksamhet: näringsverksamhet som har till ändamål att lämna 
kredit, ställa garanti för kredit, förmedla kredit till konsumenter eller 
medverka till finansiering genom att förvärva fordringar eller upplåta lös 
egendom till nyttjande, 
------------------------------------------------------- 
  2. kreditmarknadsbolag:      2. kreditmarknadsföretag: 
ett svenskt aktiebolag som   ett svenskt aktiebolag 
har fått tillstånd enligt    eller en svensk ekonomisk 
denna lag att driva finans-  förening som har fått till- 
ieringsverksamhet,           stånd enligt denna lag att 
                             driva finansierings- 
                             verksamhet, 
                               2a. kreditmarknadsbolag: 
                             ett kreditmarknadsföretag 
                             som är aktiebolag, 
                               2b. 
                             kreditmarknadsförening: ett 
                             kreditmarknadsföretag som är 
                             ekonomisk förening, 
  3. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om 
innehavet representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga 
röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av 
företaget, 
  4. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning; om ett utländskt 
företag etablerar sig i Sverige enligt 2 kap. 8-10 §§, skall etableringen anses 
som en enda filial, även om flera driftställen inrättas, 
  5. kreditinstitut: ett institut i vars verksamhet ingår att från allmänheten 
låna medel och att bevilja krediter för egen räkning, 
  6. finansiellt institut: ett företag som inte är kreditinstitut men vars 
huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller andelar eller att 
driva valutahandel eller värdepappersrörelse eller att utföra en eller flera av 
de verksamheter som anges i 3 kap. 1 § andra stycket 2-11, 
  7. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 
------------------------------------------------------- 
   Ett kreditmarknadsbolag     Ett kreditmarknadsföretag 
och ett annat företag skall  och ett annat företag skall 
anses ha nära förbindelser,  anses ha nära förbindelser, 
om                           om 
  1. det ena företaget         1. det ena företaget 
direkt eller indirekt genom  direkt eller indirekt 
dotterbolag äger 20 procent  genom dotterföretag äger 20 
eller mer av kapitalet       procent eller mer av kapi- 
eller disponerar över 20     talet eller disponerar över 
procent eller mer av         20 procent eller mer av 
samtliga röster i det andra  samtliga röster i det andra 
företaget,                   företaget, 
  2. det ena företaget direkt eller indirekt utgör moderföretag till det andra 
eller det finns en annan likartad förbindelse mellan företagen, eller 
  3. båda företagen är dotterföretag till eller har en likartad förbindelse med 
en eller samma juridiska person eller står i ett motsvarande förhållande till en 
och samma fysiska person. 
------------------------------------------------------- 
  Nära förbindelser föreligger Nära förbindelser 
även mellan en fysisk person föreligger även mellan en 
och ett kredit-              fysisk person och ett 
marknadsbolag, om den fy-    kreditmarknadsföretag, om 
siska personen               den fysiska personen 
  1. äger mer än 20 procent    1. äger mer än 20 procent 
av kapitalet eller           av kapitalet eller 
disponerar över mer än 20    disponerar över mer än 20 
procent av samtliga röster i procent av samtliga röster 
kreditmarknadsbolaget,       i kreditmarknadsföretaget, 
eller                        eller 
  2. på annat sätt har sådant  2. på annat sätt har sådant 
inflytande över kreditmark-  inflytande över kreditmark- 
nadsbolaget att personens    nadsföretaget att personens 
ställning motsvarar den som  ställning motsvarar den som 
ett moderföretag har i       ett moderföretag har i 
förhållande till ett dotter- förhållande till ett dotter- 
företag eller det finns en   företag eller det finns en 
annan likartad förbindelse   annan likartad förbindelse 
mellan honom och             mellan honom och 
kreditmarknadsbolaget.       kreditmarknadsföretaget. 
 
                         2 § 
  Finansieringsverksamhet får, med de undantag som anges i 3 § samt 2 kap. 9 och 
10 §§, drivas bara efter tillstånd av Finansinspektionen. 
------------------------------------------------------- 
  Tillstånd kan ges till       Tillstånd kan ges till 
svenska aktiebolag och       svenska aktiebolag och 
utländska kreditinstitut.    ekonomiska föreningar samt 
                             till utländska kreditinsti- 
                             tut. 
  För utländska kreditinstituts verksamhet genom filial i Sverige gäller 
bestämmelserna i denna lag i tillämpliga delar och i övrigt lagen (1992:160) om 
utländska filialer m.m. 
 
                       2 kap. 
                         1 §3 
------------------------------------------------------- 
  Tillstånd att driva          Tillstånd att driva 
finansierings-verksamhet för finansierings-verksamhet 
ett svenskt aktie-bolag får  för ett svenskt aktie-bolag 
meddelas endast om           eller en svensk ekonomisk 
  1. bolagsordningen inte    förening får meddelas endast 
strider mot denna lag eller  om 
någon annan författning,       1. bolagsordningen eller 
  2. den planerade rörelsen  stadgarna inte strider mot 
kan antas komma att upp-     denna lag eller någon annan 
fylla kraven på en sund      författning,2. den planerade rörelsen 
verksamhet,                  kan antas komma att upp- 
  3. det kan antas att de    fylla kraven på en sund 
som kommer att äga ett       verksamhet, 
kvalificerat innehav i         3. det kan antas att de 
bolaget inte kommer att      som kommer att äga ett 
motverka en sund utveckling  kvalificerat innehav i 
av verksamheten i bolaget    företaget inte kommer att 
och även i övrigt är lämpligamotverka en sund 
att utöva ett väsentligt     utveckling av verksamheten 
inflytande över ledningen av i företaget och  även i 
ett kreditmarknadsbolag,     övrigt är lämpliga att utöva 
  4. de som avses ingå i     ett väsentligt inflytande 
bolagets styrelse och vara   över ledningen av ett 
verkställande direktör eller kreditmarknadsföretag, 
dennes ställföreträdare har de 4. de som avses ingå i 
insikter och den erfarenhet  företagets styrelse och 
som måste krävas av den som  vara verkställande direktör 
deltar i ledningen av ett    eller dennes ställföreträdare 
kreditmarknadsbolag  och     har de insikter och den 
även i övrigt lämpliga för enerfarenhet som måste krävas 
sådan uppgift, och           av den som deltar i 
                             ledningen av ett kreditma- 
                             rknadsföretag  och även i 
                             övrigt lämpliga för en sådan 
                             uppgift, och 
------------------------------------------------------- 
   5. bolaget uppfyller de     5. företaget uppfyller de 
villkor som i övrigt anges i villkor som i övrigt anges 
denna lag.                   i denna lag. 
  Tillstånd att bedriva        Tillstånd att bedriva 
finansieringsverksamhet får  finansieringsverksamhet får 
inte beviljas, om det kan    inte beviljas, om det kan 
antas att någon som i vä-    antas att någon som i vä- 
sentlig mån har åsidosatt    sentlig mån har åsidosatt 
sina skyldigheter i          sina skyldigheter i 
näringsverksamhet eller i    näringsverksamhet eller i 
andra ekonomiska angelägen-  andra ekonomiska angelägen- 
heter eller gjort sig        heter eller gjort sig 
skyldig till allvarlig       skyldig till allvarlig 
brottslighet kommer att ha   brottslighet kommer att ha 
ett kvalificerat innehav i   ett kvalificerat innehav i 
bolaget.                     företaget. 
  Om bolaget kommer att ha     Om företaget kommer att 
nära förbindelser med någon  ha nära förbindelser med 
annan, får tillstånd meddelasnågon annan, får tillstånd 
endast om förbindelserna     meddelas endast om för- 
inte hindrar en effektiv     bindelserna inte hindrar 
tillsyn av                   en effektiv tillsyn av 
kreditmarknadsbolaget.       kreditmarknadsföretaget. 
  Tillstånd får inte vägras på den grunden att det inte behövs något ytterligare 
finansieringsföretag. 
 
                         2 § 
------------------------------------------------------- 
  Ansökan om tillstånd får     Ansökan om tillstånd får 
göras innan bolaget har      göras innan företaget har 
registrerats i aktiebo-      registrerats i aktiebo- 
lagsregistret. Om en sådan   lags- eller föreningsregis- 
ansökan har gjorts inom sex  tret. Om en sådan ansökan 
månader från stiftelseurkun- har gjorts inom sex månader 
dens undertecknande, räknas  från stiftelseurkundens 
den i 2 kap. 9 § första      undertecknande respektive 
stycket aktiebolagslagen     beslutet om att bilda före- 
(1975:1385) föreskrivna      ningen, räknas den i 2 kap. 
tiden från tillståndsbe-     9 § första stycket 
slutet.                      aktiebolagslagen 
                             (1975: 1385) och den i 
                             2 kap. 3 § första stycket 
                             lagen (1987:667) om 
                             ekonomiska föreningar före- 
                             skrivna tiden från till- 
                             ståndsbeslutet. 
  Till ansökan skall fogas en plan för den tilltänkta verksamheten. Regeringen 
eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare 
föreskrifter om vad en sådan plan skall innehålla. 
 
                         3 § 
------------------------------------------------------- 
  Ett kreditmarknadsbolags     Ett 
bolagsordning skall          kreditmarknadsföretags bo- 
godkännas av Finansin-       lagsordning eller stadgar 
spektionen i samband med     skall godkännas av Finans- 
att bolaget får tillstånd attinspektionen i samband med 
driva finansierings-         att företaget får tillstånd 
verksamhet.                  att driva finansierings- 
  Ett beslut om ändring av   verksamhet. 
bolagsordningen får inte       Ett beslut om ändring av 
registreras innan det har    bolagsordningen eller 
godkänts av inspektionen.    stadgarna får inte 
                             registreras innan det har 
                             godkänts av inspektionen. 
                         4 §4 
------------------------------------------------------- 
  Ett kreditmarknadsbolag      Ett kreditmarknadsföretag 
skall när verksamheten på-   skall när verksamheten 
börjas ha ett bundet eget    påbörjas ha ett bundet eget 
kapital som vid tidpunkten   kapital som vid tidpunkten 
för beslut om tillstånd      för beslut om tillstånd 
enligt 1 § motsvarar minst   enligt 1 § motsvarar minst 
fem miljoner ecu. I 5 kap.   fem miljoner ecu. I 5 kap. 
4 § 3 lagen (1995:1559) om   4 § 3 och 5 lagen 
årsredovisning i             (1995:1559) om årsredovis- 
kreditinstitut och värdepap- ning i kreditinstitut och 
persbolag finns bestämmelser värdepappersbolag   finns 
om vad som utgör bundet eget bestämmelser om vad som 
kapital.                     utgör bundet eget kapital. 
  Om nettovärdet av tillgång-  Om nettovärdet av 
arna i den planerade verk-   tillgångarna i den 
samheten uppgår till högst   planerade verksamheten 
etthundra miljoner kronor,   uppgår till högst etthundra 
får Finansinspektionen medge miljoner kronor, får 
att bolaget har lägre bundet Finansinspektionen medge 
eget kapital än som anges i  att företaget har lägre bun- 
första stycket, dock lägst   det eget kapital än som 
motsvarande en miljon ecu.   anges i första stycket, 
I nettovärdet skall inte     dock lägst motsvarande en 
räknas in värdet av          miljon ecu. I nettovärdet 
tillgångarna i sådan finan-  skall inte räknas in värdet 
sieringsverksamhet som       av tillgångarna i sådan 
anges i 1 kap. 3 § första    finansieringsverksamhet 
stycket.                     som anges i 1 kap. 3 § 
                             första stycket. 
                               Insatserna i en 
                             kreditmarknadsförening 
                             skall alltid fullgöras i 
                             pengar. 
 
                          6 §5 
------------------------------------------------------- 
  I ett kreditmarknadsbolag    I ett 
skall minst en av            kreditmarknadsföretag skall 
bolagsstämman utsedd revisor minst en av stämman utsedd 
vara auktoriserad revisor.   revisor vara auktoriserad 
Till revisor kan utses även  revisor. Till revisor kan 
ett registrerat revi-        utses även ett registrerat 
sionsbolag. Bestämmelser om  revisionsbolag. 
vem som kan vara huvud-      Bestämmelser om vem som kan 
ansvarig för revisionen och  vara huvudansvarig för 
om underrättelseskyldighet   revisionen och om under- 
finns i 12 § lagen           rättelseskyldighet finns i 
(1995:528) om revisorer.     12 § lagen (1995:528) om 
                             revisorer. 
 
                         7 §6 
------------------------------------------------------- 
  För kreditmarknadsbolag      För kreditmarknadsföretag 
gäller vad som är föreskrivetgäller vad som är föreskrivet 
om aktiebolag i allmänhet,   om aktiebolag och 
om inte annat följer av      ekonomiska föreningar i 
denna lag.                   allmänhet, om inte annat 
  Den som är revisor i ett   följer av denna lag. 
kreditmarknadsbolag får inte   Den som är revisor i ett 
stå i skuld till eller ha    kreditmarknadsföretag får 
annan ekonomisk förpliktelse inte stå i skuld till eller 
mot bolaget.                 ha annan ekonomisk för- 
  Lagen (1995:1559) om       pliktelse mot företaget. 
årsredovisning i             Lagen (1995:1559) om 
kreditinstitut och värdepap- årsredovisning i 
persbolag är tillämplig på   kreditinstitut och värde- 
kreditmarknadsbolag.         pappersbolag är tillämplig på 
                             kreditmarknadsföretag. 
                        7 a §7 
------------------------------------------------------- 
  Om revisorn vid              Om revisorn vid 
fullgörandet av sitt uppdrag fullgörandet av sitt 
i kreditmarknadsbolaget får  uppdrag i kreditmark- 
kännedom om förhållanden som nadsföretaget får kännedom om 
  1. kan utgöra en väsentlig förhållanden som 
överträdelse av de             1. kan utgöra en väsentlig 
författningar som reglerar   överträdelse av de 
kreditmarknadsbolags         författningar som reglerar 
verksamhet,                  kreditmarknadsföretags 
  2. kan påverka kreditmark- verksamhet, 
nadsbolagets fortsatta         2. kan påverka 
drift negativt, eller        kreditmarknadsföretagets 
  3. kan leda till att       fortsatta drift negativt, 
revisorn avstyrker att       eller 
balansräkningen eller resul-   3. kan leda till att 
taträkningen fastställs ellerrevisorn avstyrker att 
till anmärkning enligt 10    balansräkningen eller 
kap. 10 § aktiebolagslagen   resultaträkningen fastställs 
(1975:1385),                 eller till anmärkning 
  skall revisorn omgående    enligt 10 kap. 10 § 
rapportera detta till        aktiebolagslagen 
Finansinspektionen.          (1975:1385) eller 8 kap. 
  Revisorn har en            13 § lagen (1987:667) om 
motsvarande                  ekonomiska föreningar, 
rapporteringsskyldighet om     skall revisorn omgående 
han eller hon får kännedom omrapportera detta till 
förhållanden som avses i     Finansinspektionen. 
första stycket vid             Revisorn har en 
fullgörande av uppdrag som   motsvarande 
revisorn har i kreditmark-   rapporteringsskyldighet om 
nadsbolagets moderföretag    han eller hon får kännedom 
eller ett dotterföretag      om förhållanden som avses i 
eller ett företag som har en första stycket vid 
likartad förbindelse med     fullgörande av uppdrag som 
kreditmarknadsbolaget.       revisorn har i kreditmark- 
                             nadsföretagets moderföretag 
                             eller ett dotterföretag 
                             eller ett företag som har 
                             en likartad förbindelse med 
                             kreditmarknadsföretaget. 
 
                        7 b §8 
------------------------------------------------------- 
  Vad som sägs om revisor i    Vad som sägs om revisor i 
7 a § skall också tillämpas i7 a § skall också tillämpas i 
fråga om granskare som har   fråga om granskare som har 
utsetts enligt 10 kap. 14 §  utsetts i ett kre- 
aktiebolagslagen             ditmarknadsföretag enligt 
(1975:1385) i kreditmark-    10 kap. 14 § 
nadsbolag.                   aktiebolagslagen 
                             (1975:1385) eller 8 kap 17 § 
                             lagen (1987:667) om 
                             ekonomiska föreningar. 
 
                        3 kap. 
                         3 § 
------------------------------------------------------- 
  Ett kreditmarknadsbolags     Ett 
bolagsordning skall ange,    kreditmarknadsföretags bo- 
förutom de uppgifter som     lagsordning eller stadgar 
föreskrivs i 2 kap. 4 §      skall ange, förutom de 
aktiebolagslagen             uppgifter som föreskrivs i 
(1975:1385), under vilka     2 kap. 4 § aktiebolagslagen 
villkor långivning, upplåning(1975:1385) och i 2 kap. 
och förvärv av egendom skall 2 § lagen (1987:667) om 
ske.                         ekonomiska föreningar, 
                             under vilka villkor långiv- 
                             ning, upplåning och förvärv 
                             av egendom skall ske. 
 
                         4 § 
------------------------------------------------------- 
  Regeringen eller, efter      Regeringen eller, efter 
regeringens bemyndigande,    regeringens bemyndigande, 
Finansinspektionen får       Finansinspektionen får 
meddela närmare föreskrifter meddela närmare föreskrifter 
om vilken verksamhet ett     om vilken verksamhet ett 
kreditmarknadsbolag får be-  kreditmarknadsföretag får 
driva och vad dess           bedriva och vad dess 
bolagsordning skall          bolagsordning eller 
innehålla.                   stadgar skall innehålla. 
 
                         10 § 
------------------------------------------------------- 
  I stället för bestämmelserna Ett kreditmarknadsföretag 
i 12 kap. 7 §                får inte på andra villkor än 
aktiebolagslagen             sådana som företaget normalt 
(1975:1385) gäller följande  ställer upp lämna kredit 
för kreditmarknadsbolag.     till 
  Ett kreditmarknadsbolag 
får inte på andra villkor än 
sådana som bolaget normalt 
ställer upp lämna kredit till 
  1. styrelseledamot, 
  2. person som ensam eller i förening med annan får avgöra på styrelsen 
ankommande kreditärenden, 
------------------------------------------------------- 
  3. anställd som innehar en   3. anställd som innehar 
ledande ställning inom       en ledande ställning inom 
bolaget,                     företaget, 
  4. annan aktieägare än       4. annan aktieägare eller 
staten med ett aktieinnehav  andelsägare än staten med 
som motsvarar minst tre      ett aktieinnehav eller 
procent av hela aktieka-     andelsinnehav som motsva- 
pitalet,                     rar minst tre procent av 
                             hela aktiekapitalet eller, 
                             i en ekonomisk förening, 
                             minst tre procent av in- 
                             satskapitalet, 
  5. make eller sambo till person som avses under 1-4 eller 
------------------------------------------------------- 
  6. juridisk person i         6. juridisk person i 
vilken sådan person som      vilken sådan person som 
avses under 1-5 har ett      avses under 1-5 har ett 
väsentligt ekonomiskt        väsentligt ekonomiskt 
intresse i egenskap av       intresse i egenskap av 
delägare eller medlem.       delägare. 
------------------------------------------------------- 
  Finansinspektionen prövar    Finansinspektionen prövar 
om en anställd har sådan     om en anställd har sådan 
ledande ställning som avses  ledande ställning som avses 
i andra stycket 3.           i första stycket 3. 
------------------------------------------------------- 
  Kreditmarknadsbolagets       Kreditmarknadsföretagets 
styrelse skall avgöra ärendenstyrelse skall avgöra 
om kredit till sådana        ärenden om kredit till såda- 
personer som avses i andra   na personer som avses i 
stycket. Bolaget skall i en  första stycket. Företaget 
förteckning föra in uppgifterskall i en förteckning föra 
om de krediter som har       in uppgifter om de kre- 
beviljats personer eller     diter som har beviljats 
företag som avses i andra    personer eller företag som 
stycket. Regeringen eller,   avses i första stycket. 
efter regeringens            Regeringen eller, efter 
bemyndigande, Finansin-      regeringens bemyndigande, 
spektionen får utfärda       Finansinspektionen får 
föreskrifter om vilka        utfärda föreskrifter om 
uppgifter som skall anteck-  vilka uppgifter som skall 
nas i förteckningen.         antecknas i förteckningen. 
  Andra-fjärde styckena        Första-tredje styckena 
tillämpas på motsvarande sätttillämpas på motsvarande sätt 
beträffande krediter mot     beträffande krediter mot 
säkerhet av borgen eller     säkerhet av borgen eller 
fordringsbevis som utfärdats fordringsbevis som 
av någon som avses i andra   utfärdats av någon som avses 
stycket. Detsamma gäller för i första stycket. Detsamma 
en fordran som bolaget       gäller för en fordran som 
förvärvar och för vilken någonföretaget förvärvar och för 
som avses i andra stycket är vilken någon som avses i 
betalningsskyldig.           första stycket är betal- 
                             ningsskyldig. 
                               Bestämmelsen i 12 kap. 7 § 
                             aktiebolagslagen 
                             (1975:1385) gäller inte för 
                             kreditmarknadsbolag. 
 
                        5 kap. 
                        4 a § 
------------------------------------------------------- 
                               En 
                             kreditmarknadsförenings 
                             styrelse är skyldig att 
                             genast låta upprätta en 
                             särskild balansräkning, om 
                             det finns anledning att 
                             anta att föreningen inte 
                             kan uppfylla kravet på 
                             kapitaltäckning enligt 
                             lagen (1994:2004) om 
                             kapitaltäckning och stora 
                             exponeringar för kredit- 
                             institut och 
                             värdepappersbolag. 
                               Balansräkningen skall 
                             granskas av revisorerna. 
                             Om antagandet om 
                             föreningens ställning 
                             bekräftas skall styrelsen 
                             genast underrätta Finans- 
                             inspektionen. 
 
                        11 §9 
------------------------------------------------------- 
  Ett direkt eller indirekt    Ett direkt eller 
förvärv av aktier i ett kre- indirekt förvärv av aktier 
ditmarknadsbolag, som medför eller andelar i ett 
att förvärvarens sammanlagda kreditmarknadsföretag, som 
innehav utgör ett kvalifi-   medför att förvärvarens sam- 
cerat innehav, får ske bara  manlagda innehav utgör ett 
efter tillstånd av           kvalificerat innehav, får 
Finansinspektionen. Det-     ske bara efter tillstånd av 
samma gäller förvärv som in- Finansinspektionen. Det- 
nebär att ett kvalificerat   samma gäller  förvärv som 
innehav ökas så att det uppgårinnebär att ett kvalifi- 
till eller överstiger 20, 33 cerat innehav ökas så att 
eller 50 procent av          det uppgår till eller 
aktiekapitalet eller röste-  överstiger 20, 33 eller 50 
talet för samtliga aktier    procent av kapitalet eller 
eller så att bolaget blir    röstetalet för samtliga 
dotterföretag.               aktier eller andelar eller 
                             så att företaget blir 
                             dotterföretag. 
  Tillstånd enligt första stycket skall ha meddelats före förvärvet. Om 
förvärvet har gjorts genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller på 
annat liknande sätt, krävs i stället tillstånd för att förvärvaren skall få 
behålla de aktier eller andelar som erhållits. Förvärvaren skall ansöka om till- 
stånd till ett sådant förvärv inom sex månader efter det att aktierna eller 
andelarna erhållits. 
 
                        14 §10 
------------------------------------------------------- 
  När ett                      När ett 
kreditmarknadsbolag får kän- kreditmarknadsföretag får 
nedom om att aktier i        kännedom om att aktier 
bolaget blivit föremål för etteller andelar i företaget 
sådant förvärv som avses i 11 §blivit föremål för ett sådant 
eller för en sådan avyttring förvärv som avses i 11 § 
som avses i 13 §, skall      eller för en sådan avyttring 
bolaget snarast anmäla för-  som avses i 13 §, skall 
värvet eller avyttringen     företaget snarast anmäla för- 
till Finansinspektionen.     värvet eller avyttringen 
  När ett                    till Finansinspektionen. 
kreditmarknadsbolag i annat    När ett 
fall får kännedom om att det kreditmarknadsföretag i 
har nära förbindelser med    annat fall får kännedom om 
någon annan, skall bolaget   att det har nära 
snarast anmäla det till      förbindelser med någon 
Finansinspektionen.          annan, skall företaget 
  Ett kreditmarknadsbolag    snarast anmäla det till 
skall årligen till           Finansinspektionen.Ett kreditmarknadsföretag 
Finansinspektionen anmäla    skall årligen till 
namnen på de aktieägare som  Finansinspektionen anmäla 
har ett kvalificerat         namnen på de ägare som har 
innehav av aktier i bolaget  ett kvalificerat innehav 
samt storleken på innehaven. av aktier eller andelar i 
                             företaget samt storleken på 
                             innehaven. 
                        15 §11 
------------------------------------------------------- 
  Om ägaren till ett           Om ägaren till ett 
kvalificerat innehav av      kvalificerat innehav av 
aktier utövar eller kan      aktier eller andelar utövar 
antas komma att utöva sitt   eller kan antas komma att 
inflytande på ett sätt som   utöva sitt inflytande på ett 
motverkar en sund            sätt som motverkar en sund 
utveckling av verksamheten   utveckling av verksamheten 
i kreditmarknadsbolaget, får i kreditmarknadsfö-retaget, 
Finansinspektionen besluta   får Finansinspektionen 
att ägaren vid stämman inte  besluta att ägaren vid 
får företräda fler aktier än stämman inte får företräda 
som motsvarar ett innehav    fler aktier eller andelar 
som inte är kvalificerat.    än som motsvarar ett inne- 
Detsamma gäller, om en sådan hav som inte är kvalifi- 
ägare i väsentlig mån har    cerat. Detsamma gäller, om 
åsidosatt skyldigheter i     en sådan ägare i väsentlig mån 
näringsverksamhet eller i    har åsidosatt skyldigheter 
andra ekonomiska angelägen-  i näringsverksamhet eller i 
heter eller gjort sig        andra ekonomiska angelägen- 
skyldig till allvarlig       heter eller gjort sig 
brottslighet.                skyldig till allvarlig 
                             brottslighet. 
                               Om ägaren till ett 
  Om ägaren till ett         kvalificerat innehav av 
kvalificerat innehav av      aktier eller andelar har 
aktier har underlåtit att    underlåtit att ansöka om 
ansöka om tillstånd till ett tillstånd till ett förvärv 
förvärv som avses i 11 §, fårsom avses i 11 §, får in- 
inspektionen besluta att     spektionen besluta att 
ägaren vid stämman inte får  ägaren vid stämman inte får 
företräda aktierna till den  företräda aktierna eller 
del de omfattas av ett krav  andelarna till den del de 
på tillstånd.Om någon i strid med ettomfattas av ett krav på 
beslut av inspektionen har   tillstånd. 
ett kvalificerat innehav av    Om någon i strid med ett 
aktier, får innehavaren inte beslut av inspektionen har 
företräda aktierna vid stämmanett kvalificerat innehav 
till den del innehavet står  av aktier eller andelar, 
i strid med beslutet.        får innehavaren inte 
  Finansinspektionen får     företräda aktierna eller 
förelägga en ägare som avses iandelarna vid stämman till 
första stycket att avyttra såden del innehavet står i 
stor del av aktierna att     strid med beslutet. 
innehavet därefter inte är     Finansinspektionen får 
kvalificerat. En ägare som   förelägga en ägare som avses 
avses i andra eller tredje   i första stycket att 
stycket får föreläggas att   avyttra så stor del av 
avyttra så stor del av akti- aktierna eller andelarna 
erna att innehavet inte står att innehavet där- 
i strid med inspektionens    efter inte är kvalificerat. 
beslut.                      En ägare som avses i andra 
  Aktier som omfattas av     eller tredje stycket får 
ett förbud eller föreläggandeföreläggas att avyttra så 
enligt denna paragraf skall  stor del av aktierna eller 
inte medräknas när det       andelarna att innehavet 
fordras samtycke av ägare    inte står i strid med in- 
till en viss del av          spektionens beslut. 
aktierna i bolaget för att     Aktier eller andelar som 
ett beslut skall bli         omfattas av ett förbud 
giltigt eller en befogenhet  eller föreläggande enligt 
skall få utövas, såvida inte denna paragraf skall inte 
förvaltare har förordnats    medräknas när det fordras 
enligt 15 a §.               samtycke av ägare till en 
                             viss del av aktierna eller 
                             andelarna i bolaget för att 
                             ett beslut skall bli 
                             giltigt eller en 
                             befogenhet skall få utövas, 
                             såvida inte förvaltare har 
                             förordnats enligt 15 a §. 
 
                       15 a §12 
  Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen begära att tingsrätten 
förordnar en lämplig person att som förvaltare företräda sådana aktier eller 
andelar som enligt 15 § inte får företrädas av ägaren. Sådan ansökan prövas av 
tingsrätten i den ort där ägaren har sitt hemvist, eller om ägaren inte har 
hemvistet i Sverige, av Stockholms tingsrätt. 
------------------------------------------------------- 
  En förvaltare har rätt till  En förvaltare har rätt 
skälig ersättning för arbete till skälig ersättning för 
och utlägg. Ersättningen     arbete och utlägg. 
skall betalas av ägaren till Ersättningen skall betalas 
aktierna och skall på begäranav ägaren till aktierna 
förskotteras av kreditmark-  eller andelarna och skall 
nadsbolaget. Om den betal-   på begäran förskotteras av 
ningsskyldige inte godtar    kreditmarknadsföretaget. Om 
förvaltarens anspråk,        den betalningsskyldige 
fastställs ersättningen av   inte godtar förvaltarens 
tingsrätten.                 anspråk, fastställs ersätt- 
                             ningen av tingsrätten. 
 
                       15 b §13 
------------------------------------------------------- 
  Om ett                       Om ett 
kreditmarknadsbolag har nära kreditmarknadsföretag har 
förbindelser med någon annan nära förbindelser med någon 
och det hindrar en effektiv  annan och det hindrar en 
tillsyn av                   effektiv tillsyn av 
kreditmarknadsbolaget, får   kreditmarknadsföretaget, får 
Finansinspektionen förelägga Finansinspektionen förelägga 
innehavare av aktier som     innehavare av aktier eller 
medför att förbindelserna är andelar som medför att 
nära att avyttra så stor del förbindelserna är nära att 
av aktierna att så inte läng-avyttra så stor del av 
re är fallet.                aktierna eller andelarna 
  Finansinspektionen får ävenatt så inte längre är fallet. 
besluta att den eller de       Finansinspektionen får 
som omfattas av ett beslut   även besluta att den eller 
enligt första stycket inte   de som omfattas av ett 
får företräda aktierna vid   beslut enligt första 
stämman. I så fall skall     stycket inte får företräda 
bestämmelserna i 15 a §      aktierna eller andelarna 
tillämpas.                   vid stämman. I så fall skall 
                             bestämmelserna i 15 a § 
                             tillämpas. 
 
                         16 § 
------------------------------------------------------- 
  Om ett                       Om ett 
kreditmarknadsbolag har      kreditmarknadsföretag har 
fattat ett beslut som        fattat ett beslut som 
strider mot denna lag eller  strider mot denna lag 
någon annan författning som  eller någon annan för- 
reglerar dess verksamhet,    fattning som reglerar dess 
mot föreskrift som meddelats verksamhet, mot föreskrift 
med stöd av sådan författningsom meddelats med stöd av 
eller mot bolagsordningen,   sådan författning eller mot 
får Finansinspektionen       bolagsordningen eller 
förbjuda verkställighet av   stadgarna, får Finansin- 
beslutet. Har beslutet       spektionen förbjuda verk- 
redan verkställts får        ställighet av beslutet. Har 
inspektionen förelägga       beslutet redan verkställts 
bolaget att göra rättelse, omfår inspektionen förelägga 
det är möjligt.              företaget att göra rättelse, 
                             om det är möjligt.  
  Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 
 
**FOOTNOTES** 
 
1 Lagen omtryckt 1996:1004. 
 
Senaste lydelse av 
2 kap. 5 § 1996:751  5 kap. 2 § 1995:1564 
3 kap. 1 § 1996:1004 5 kap. 12 § 1996:751 
3 kap. 7 § 1993:767  5 kap. 14 a § 1996:751 
4 kap. 1 § 1994:2018 5 kap. 17 § 1996:751. 
4 kap. 2 § 1996:1004 
 
2Senaste lydelse 1996:751 
 
3Senaste lydelse 1996:751 
 
4Senaste lydelse 1995:1564 
 
5Senaste lydelse 1995:539 
 
6Senaste lydelse 1995:1564 
 
7Senaste lydelse 1996:751 
 
8Senaste lydelse 1996:751 
 
9Senaste lydelse 1996:751 
 
10Senaste lydelse 1996:751 
 
11Senaste lydelse 1996:751 
 
12Senaste lydelse 1996:751 
 
13Senaste lydelse 1996:751 
 
                         4  
2.2  Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om 
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 
 
  Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning i 
kreditinstitut och värdepappersbolag att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1 §, 5 kap. 4 §, 6 
kap. 2 §, 7 kap. 1 §, 8 kap. 1 § och 9 kap. 1 och 3 §§ samt rubriken närmast 
före 6 kap. 2 § skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse           Föreslagen lydelse 
 
                        1 kap. 
                         1 §1 
------------------------------------------------------- 
  Denna lag är tillämplig på   Denna lag är tillämplig på 
kreditinstitut och           kreditinstitut och 
värdepappersbolag. Med       värdepappersbolag. Med 
kreditinstitut avses         kreditinstitut avses 
bankaktiebolag, sparbanker,  bankaktiebolag, 
medlemsbanker,               sparbanker, medlemsbanker, 
kreditmarknadsbolag, sådana  kreditmarknadsföretag 
finansbolag och              (kreditmarknadsbolag 
kreditaktiebolag som driver  respektive kredit- 
verksamhet med stöd av       marknadsföreningar), sådana 
punkterna 3-5 i övergångsbe- finansbolag och kredi- 
stämmelserna till lagen      taktiebolag som driver 
(1992:1610) om kreditmark-   verksamhet med stöd  av 
nadsbolag, Konungariket      punkterna 3-5 i övergångsbe- 
Sveriges                     stämmelserna till lagen 
stadshypotekskassa, Sveri-   (1992:1610) om finansie- 
ges allmänna hypoteksbank    ringsverksamhet, Konunga- 
och Svenska                  riket Sveriges stadshypo- 
skeppshypotekskassan. Med    tekskassa, Sveriges all- 
värdepappersbolag avses ett  männa hypoteksbank och 
svenskt aktiebolag som fått  Svenska skeppshypotekskas- 
tillstånd att driva          san. Med värdepappersbolag 
värdepappersrörelse enligt   avses ett svenskt aktiebo- 
lagen (1991:981) om värde-   lag som fått tillstånd att 
pappersrörelse.              driva värdepappersrörelse 
                             enligt lagen (1991:981) om 
                             värdepappersrörelse. 
  Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på finansiella 
holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar andelar i 
dotterföretag som är kreditinstitut eller värdepappersbolag eller utländska 
företag av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag avses ett 
aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet 
uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och 
förvalta andelar i dotterföretag. 
 
                        2 kap. 
                         1 § 
  Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall kreditinstitut 
och värdepappersbolag för varje räkenskapsår upprätta årsredovisning enligt 
denna lag. 
------------------------------------------------------- 
  I kreditinstitut eller       I kreditinstitut eller 
värdepappersbolag som enligt värdepappersbolag som 
10 kap. 3 § andra stycket    enligt 10 kap. 3 § andra 
aktiebolagslagen             stycket aktiebolagslagen 
(1975:1385) eller 4 kap. 3 § (1975:1385), 4 kap. 3 § 
första stycket lagen         första stycket lagen 
(1980:1103) om års-          (1980:1103) om årsredo- 
redovisning i vissa företag  visning i vissa företag 
m.m. är skyldiga att ha      m.m. eller 8 kap. 5 § första 
auktoriserad revisor, skall  stycket lagen (1987:667) 
även en finansieringsanalys  om ekonomiska föreningar är 
ingå i årsredovisningen.     skyldiga att ha auktorise- 
                             rad revisor, skall även en 
                             finansieringsanalys ingå i 
                             årsredovisningen. 
  I kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av lagen (1994:2004) om 
kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, 
skall även en kapitaltäckningsanalys ingå i årsredovisningen. 
 
                        5 kap. 
                         4 §2 
  Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om skulder och 
eget kapital: 
  1. För varje efterställd skuld som uppgår till mer än tio procent av samtliga 
efterställda skulder, skall uppgift lämnas om lånebelopp, lånevaluta, räntesats, 
förfallodag, omständigheter som kan medföra förtida återbetalning, efterställ- 
ningsvillkoren samt förutsättningar och villkor för betalning på förfallodagen 
eller för konvertering. Vidare skall sammanfattande upplysningar lämnas om vilka 
regler som gäller för övriga efterställda skulder. 
  2. Större belopp i posten Övriga skulder (post 4) skall specificeras till sin 
storlek och art. 
  3. I bankaktiebolag och andra aktiebolag som omfattas av denna lag skall eget 
kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad 
förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp Aktiekapital, Överkursfond, 
Uppskrivningsfond, Reservfond och Fond för orealiserade vinster. Under fritt 
eget kapital skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller för- 
lust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust 
för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter. 
  4. I sparbank skall eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust 
för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskrivningsfond, Reservfond, 
Fond för orealiserade vinster samt Garantifond. Benämningen fond får inte 
användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust för räkenskapsåret tas upp 
som avdragspost. 
------------------------------------------------------- 
  5. I medlemsbank skall       5. I medlemsbank och i 
eget kapital delas upp i     kreditmarknadsförening 
bundet eget kapital och      skall eget kapital delas 
fritt eget kapital eller     upp i bundet eget kapital 
ansamlad förlust. Under      och fritt eget kapital 
bundet eget kapital skall    eller ansamlad förlust. Un- 
tas upp Insatskapital, Upp-  der bundet eget kapital 
skrivningsfond, Reservfond   skall tas upp Insatskapi- 
och Fond för orealiserade    tal, Uppskrivningsfond, 
vinster. Medlemsinsatser     Reservfond och Fond för 
och förlagsinsatser skall    orealiserade vinster. Med- 
redovisas var för sig. Under lemsinsatser och förlagsin- 
fritt eget kapital skall     satser skall redovisas var 
tas upp fria fonder, var för för sig. Under fritt eget 
sig, balanserad vinst eller  kapital skall tas upp fria 
förlust samt vinst eller     fonder, var för sig, balan- 
förlust för räkenskapsåret.  serad vinst eller förlust 
Balanserad förlust och       samt vinst eller förlust för 
förlust för räkenskapsåret tasräkenskapsåret. Balanserad 
därvid upp som avdrags-      förlust och förlust för räken- 
poster.                      skapsåret tas därvid upp som 
                             avdragsposter. 
 
                        6 kap. 
------------------------------------------------------- 
Särskilda upplysningar i     Särskilda upplysningar i 
föreningsbanker              medlemsbanker och 
                             kreditmarknadsföreningar 
 
                         2 §3 
------------------------------------------------------- 
  En medlemsbank skall i       En medlemsbank och en 
förvaltningsberättelsen även kreditmarknadsförening 
ange                         skall i förvaltningsberät- 
  1. väsentliga förändringar itelsen även ange 
medlemsantalet och summorna    1. väsentliga förändringar 
av insatsbelopp som skall    i medlemsantalet och 
återbetalas under nästa      summorna av insatsbelopp 
räkenskapsår enligt 4 kap. 1 som skall återbetalas under 
och 3 §§ lagen (1995:1570) omnästa räkenskapsår enligt 
medlemsbanker,               4 kap. 1 och 3 §§ lagen 
  2. den rätt till utdelning (1995:1570) om 
som gjorda förlagsinsatser   medlemsbanker eller 4 kap. 
medför, samt                 1 och 3 §§ lagen (1987:667) 
  3. summan av de            om ekonomiska föreningar, 
förlagsinsatser som har        2. den rätt till 
sagts upp och skall lösas in utdelning som gjorda 
under de två närmast följandeförlagsinsatser medför, samt 
räkenskapsåren.                3. summan av de 
                             förlagsinsatser som har 
                             sagts upp och skall lösas 
                             in under de två närmast 
                             följande räkenskapsåren. 
 
                       7 kap. 
                         1 § 
  Kreditinstitut och värdepappersbolag som är moderföretag och sådana 
finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket skall för varje 
räkenskapsår upprätta koncernredovisning enligt denna lag, om inte annat följer 
av 5 §. 
------------------------------------------------------- 
  För moderföretag som enligt  För moderföretag som 
10 kap. 3 § fjärde stycket   enligt 10 kap. 3 § fjärde 
aktiebolagslagen             stycket aktiebolagslagen 
(1975:1385) eller 4 kap. 3 § (1975:1385), 4 kap. 3 § 
andra stycket lagen          andra stycket lagen 
(1980:1103) om               (1980:1103) om årsredovis- 
årsredovisning m.m. i vissa  ning m.m. i vissa företag 
företag är skyldiga att ha   eller 8 kap. 5 § tredje 
auktoriserad revisor, skall  stycket lagen (1987:667) 
även en finansieringsanalys  om ekonomiska föreningar är 
ingå i koncernredovisningen. skyldiga att ha auktorise- 
                             rad revisor, skall även en 
                             finansieringsanalys ingå i 
                             koncernredovisningen. 
  För finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket och 
omfattas av lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för 
kreditinstitut och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäckningsanalys 
enligt 6 kap. 3 § ingå i koncernredovisningen. 
 
                        8 kap. 
                         1 § 
  Finansinspektionen är registreringsmyndighet för banker och hypoteksinstitut. 
  Patent- och registreringsverket är registreringsmyndighet för övriga företag 
som omfattas av denna lag. För dessa skall 8 kap. årsredovisningslagen 
(1995:1554) tillämpas i stället för 2 - 8 §§ nedan. 
------------------------------------------------------- 
                               Vid tillämpningen av 8 
                             kap. 6 § års- 
                             redovisningslagen om förse- 
                             ningsavgifter skall 
                             kreditmarknadsföretag och 
                             värdepappersbolag alltid 
                             anses som publika företag. 
 
                        9 kap. 
                         1 §4 
------------------------------------------------------- 
  Bankaktiebolag,            Banker, 
sparbanker, medlemsbanker    kreditmarknadsföretag, 
och hypoteksinstitut skall   hypoteksinstitut och 
minst en gång under ett rä-  värdepappersbolag skall 
kenskapsår som omfattar mer  minst en gång under ett 
än tio månader avge en       räkenskapsår som omfattar 
särskild redovisning         mer än tio månader avge en 
(delårsrapport) enligt denna särskild redovisning 
lag. Detsamma skall gälla    (delårsrapport) enligt 
aktiebolag som omfattas av   denna lag. Detsamma skall 
denna lag, om bolaget är     gälla övriga aktiebolag som 
skyldigt att ha auktorise-   omfattas av denna lag, om 
rad revisor enligt 10 kap.   bolaget är skyldigt att ha 
3 § andra eller fjärde styck-auktoriserad revisor 
et aktiebolagslagen          enligt 10 kap. 3 § andra 
(1975:1385).                 eller fjärde stycket aktie- 
                             bolagslagen (1975:1385).  
                        3 §5 
------------------------------------------------------- 
  De i 2 § angivna             De i 2 § angivna 
bestämmelserna i 9 kap. års- bestämmelserna i 9 kap. års- 
redovisningslagen            redovisningslagen 
(1995:1554) skall tillämpas  (1995:1554) skall tillämpas 
med följande avvikelser:     med följande avvikelser: 
  1. Utöver vad som följer av  1. Utöver vad som följer 
2 § första stycket om        av 2 § första stycket om 
tillhandahållande av del-    tillhandahållande av del- 
årsrapport skall delårsrap-  årsrapport skall delårsrap- 
porten i banker och hypo-    porten 
teksinstitut genast lämnas     - i banker, kreditmark- 
även till de huvudmän och    nadsföreningar och hypotek- 
medlemmar som begär det samt sinstitut genast lämnas även 
sändas in till Finansinspek- till de huvudmän och med- 
tionen så snart det kan ske. lemmar som begär det, samt 
  2. Uppgifter för koncern     - i banker och 
enligt  3 § andra stycket    hypoteksinstitut sändas in 
skall alltid lämnas av ett   till Finansinspektionen så 
moderföretag som är bank     snart det kan ske. 
eller  hypoteksinstitut.       2. Uppgifter för koncern 
                             enligt 3 § andra stycket 
                             skall alltid lämnas av ett 
                             moderföretag som är bank, 
                             kreditmarknadsföretag, 
                             hypoteksinstitut eller vär- 
                             depappersbolag. 
  3. I delårsrapporten skall, utöver vad som anges i 3 §, uppgifter lämnas om 
utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räkenskapsårs utgång.  
  Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången för 
räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 1997.  
**FOOTNOTES** 
 
1Senaste lydelse 1996:1145. 
 
2Senaste lydelse 1995:1591. 
 
3Senaste lydelse 1995:1591. 
 
4Senaste lydelse 1995:1591. 
 
5Senaste lydelse 1995:1591. 
 
                         5  
2.3  Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om 
Sveriges riksbank 
 
  Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank skall ha 
följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse           Föreslagen lydelse 
 
                        3 §1 
  Med bankinstitut förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker 
och utländska bankföretag som med stöd av 1 kap. 4 eller 5 § bankrörelselagen 
(1987:617) driver bankrörelse från 
filial här i landet. 
------------------------------------------------------- 
  Med kreditinstitut förstås   Med kreditinstitut förstås 
bankinstitut,                bankinstitut, 
kreditmarknadsbolag,         kreditmarknadsföretag, 
värdepappersinstitut,        värdepappersinstitut, 
allmänna pensionsfonden,     allmänna pensionsfonden, 
försäkringsföretag med svenskförsäkringsföretag med svensk 
koncession, landshypoteks-   koncession, landshypoteks- 
och                          och 
stadshypoteksinstitutio-     stadshypoteksinstitutio- 
nerna, Svenska               nerna, Svenska 
skeppshypotekskassan samt    skeppshypotekskassan samt 
utländska företag som med stödutländska företag som med 
av 2 kap. 8, 9 eller 10 §    stöd av 2 kap. 8, 9 eller 
lagen (1992:1610) om         10 § lagen (1992:1610) om 
kreditmarknadsbolag driver   finansieringsverksamhet 
verksamhet från filial i     driver verksamhet från 
Sverige.                     filial i Sverige.  
  Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 
 
**FOOTNOTES** 
 
1Senaste lydelse 1995:1576 
 
                         6  
2.4  Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om 
medlemsbanker 
 
  Härigenom föreskrivs att 5 kap 1 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker skall ha 
följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse           Föreslagen lydelse 
 
                        5 kap. 
                         1 § 
  En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskjutas, utöver 
vad som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, genom särskilda insatser 
(förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas även av andra än 
medlemmar. 
  Förlagsinsatser får tillskjutas med högst ett så stort belopp att summan av 
gjorda förlagsinsatser efter tillskottet uppgår till högst det belopp som svarar 
mot summan av andra då inbetalda insatser än förlagsinsatser i medlemsbanken. 
------------------------------------------------------- 
                             En förlagsinsats skall 
                             alltid fullgöras i pengar.  
  Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.  
                         7  
2.5  Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om 
ekonomiska föreningar 
 
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar 
  dels att 4 kap 3 §, 8 kap. 13 §, 10 kap. 6 §, 11 kap. 7 och 12 §§ samt 13 kap. 
1 § skall ha följande lydelse, 
  dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 17 §, av följande 
lydelse. 
 
Nuvarande lydelse             Föreslagen lydelse 
 
                        4 kap. 
                         3 § 
------------------------------------------------------- 
  En medlem, som deltar i      En medlem, som deltar i 
föreningen med högre         föreningen med högre 
insatsbelopp än han är       insatsbelopp än han är 
skyldig att delta med, har   skyldig att delta med, har 
rätt att efter uppsägning få rätt att efter uppsägning få 
ut överskjutande belopp utan ut överskjutande belopp 
att avgå ur föreningen.      utan att avgå ur föreningen. 
Beträffande uppsägningen samtBeträffande uppsägningen 
medlemmens rätt att få ut detsamt medlemmens rätt att få 
uppsagda beloppet och hans   ut det uppsagda beloppet 
skyldighet att betala        och hans skyldighet att 
tillbaka                     betala tillbaka 
vad han har fått ut tillämpasvad han har fått ut 
1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 §   tillämpas 1 och 2 §§ samt 3 
första stycket.              kap. 4 § första stycket. 
Sexmånadersfristen enligt 1 §Sexmånadersfristen enligt 1 § 
skall därvid räknas från     skall därvid räknas från 
utgången av det räkenskapsår utgången av det räkenskapsår 
som sedan uppsägningen har   som sedan uppsägningen har 
gjorts slutar näst efter en  gjorts slutar näst efter en 
månad eller den längre tid,  månad eller den längre tid, 
högst sex månader, som har   högst sex månader, som har 
bestämts i stadgarna.        bestämts i stadgarna. En 
                             kreditmarknadsförening får 
                             betala ut ett sådant belopp 
                             endast om det kan ske med 
                             hänsyn till bestämmelserna 
                             om kapitaltäckning i lagen 
                             (1994:2004) om kapitaltäck- 
                             ning och stora ex- 
                             poneringar för kredit- 
                             institut och värdepappers- 
                             bolag. 
 
                        8 kap. 
                        13 §1 
  Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till 
föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse senast 
två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall inom samma tid 
till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem. 
------------------------------------------------------- 
  Revisionsberättelsen skall   Revisionsberättelsen 
innehålla ett uttalande om   skall innehålla ett 
huruvida årsredovisningen    uttalande om huruvida 
har upprättats enligt denna  årsredovisningen har 
lag eller, i fall som avses  upprättats enligt denna lag 
i 9 kap. 15 och 16 §§, enligteller, i fall som avses i 
årsredovisningslagen         9 kap. 15-17 §§, enligt 
(1995:1554). Innehåller inte tilllämplig årsredovisnings- 
årsredovisningen sådana      lag. Innehåller inte 
upplysningar som skall läm-  årsredovisningen sådana upp- 
nas enligt 9 kap. eller, i   lysningar som skall lämnas 
fall som avses i 9 kap. 15   enligt 9 kap. eller, i 
och 16 §§, enligt årsredovis-fall som avses i 9 kap. 
ningslagen, skall reviso-    15-17 §§, enligt tillämplig 
rerna ange detta och lämna   årsredovisningslag, skall 
behövliga upplysningar i sin revisorerna ange detta och 
berättelse, om det kan ske.  lämna behövliga upplysningar 
  Har revisorerna vid sin    i sin berättelse, om det 
granskning funnit att någon  kan ske. 
åtgärd eller försummelse som   Har revisorerna vid sin 
kan föranleda ersättnings-   granskning funnit att någon 
skyldighet ligger en         åtgärd eller försummelse som 
styrelseledamot eller        kan föranleda ersättnings- 
verkställande direktören tillskyldighet ligger en 
last eller att en sty-       styrelseledamot eller 
relseledamot eller verkstäl- verkställande direktören 
lande direktören på annat sätttill last eller att en 
har handlat i strid mot      styrelseledamot eller 
denna lag eller, i fall som  verkställande direktören på 
avses i 9 kap. 15 och 16 §§, annat sätt har handlat i 
mot årsredovisningslagen     strid mot denna lag eller, 
eller mot stadgarna, skall   i fall som avses i 9 kap. 
det anmärkas i berättelsen.  15-17§§, mot till-lämplig 
Revisionsberättelsen skall   årsredovisningslag eller 
även innehålla ett uttalande mot stadgarna, skall det 
i frågan om ansvarsfrihet föranmärkas i berättelsen. 
styrelseledamöterna och      Revisionsberättelsen skall 
verkställande direktören.    även innehålla ett uttalande 
Revisorerna kan även i övrigti frågan om ansvarsfrihet 
i berättelsen anteckna de    för styrelseledamöterna och 
upplysningar som de önskar   verkställande direktören. 
meddela medlemmarna.         Revisorerna kan även i 
                             övrigt i berättelsen 
                             anteckna de upplysningar 
                             som de önskar meddela 
                             medlemmarna. 
  I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att 
föreningen inte har fullgjort sin skyldighet 
  1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt 
uppbördslagen (1953:272), 
  2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen 
(1994:200), 
  3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen 
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild 
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller 
  4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1--3. 
  Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte har 
fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1--4, skall 
revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten. 
  Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande av 
balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner 
beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram i 
förvaltningsberättelsen. 
  I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse 
beträffande koncernen. Härvid skall första--tredje och sjätte styckena 
tillämpas. 
  Om anmälan har gjorts enligt 8 § tredje eller femte stycket, skall revisor 
till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen. 
 
                        9 kap. 
                         17 § 
------------------------------------------------------- 
                               Detta kapitel är inte 
                             tillämpligt på föreningar 
                             som avses i 1 kap. 1 § 
                             första stycket lagen 
                             (1995:1559) om 
                             årsredovisning i 
                             kreditinstitut och 
                             värdepappersbolag. 
                       10 kap. 
                        6 §2 
------------------------------------------------------- 
  Till reservfonden skall      Till reservfonden skall 
avsättas minst fem procent   avsättas minst fem procent, 
av den del av föreningens    i kreditmarknadsförening 
nettovinst för året som inte dock minst tio procent, av 
går åt för att täcka en      den del av föreningens 
balanserad förlust. Vid      nettovinst för året som inte 
avsättning till reservfonden går åt för att täcka en 
skall till nettovinsten      balanserad förlust. Vid av- 
räknas även gottgörelser. Upp-sättning till reservfonden 
går reservfonden till minst  skall till nettovinsten 
tjugo pro cent av det        räknas även gottgörelser. 
inbetalda insatskapitalet    Uppgår reservfonden till 
behöver sådan avsättning tillminst tjugo procent av det 
reservfond som avses i       inbetalda insatskapitalet 
detta stycke inte ske, om    behöver sådan avsättning till 
summan av reservfonden och   reservfond som avses i 
det inbetalda insatska-      detta stycke inte ske, om 
pitalet uppgår antingen till summan av reservfonden och 
minst fyrtio procent av      det inbetalda insatska- 
nettovärdet på föreningens   pitalet uppgår antingen 
tillgångar eller till minst  till minst fyrtio procent 
samma belopp som föreningens av nettovärdet på föreningens 
skulder och avsättningar     tillgångar eller till minst 
enligt balansräkningen.      samma belopp som förening- 
                             ens skulder och av- 
                             sättningar enligt 
                             balansräkningen. I en 
                             kreditmarknadsförening 
                             behöver avsättning inte 
                             heller göras enligt detta 
                             stycke om reservfonden 
                             uppgår till minst tio pro- 
                             cent av föreningens utlåning 
                             vid utgången av det närmast 
                             föregående räkenskapsåret. 
  Till reservfonden skall vidare avsättas det belopp som 
  1. medlem vid avgång ur föreningen inte får tillbaka av sina insatser, 
  2. förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en förlagsinsats, 
 
  3. enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden, 
  4. enligt beslut av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det i 
balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden. 
  Reservfonden får enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endast för att 
täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen som inte 
kan täckas av fritt eget kapital. 
  Vid tillämpningen av första stycket skall belopp som i balansräkningen har 
tagits upp under rubriken Avsatt till pensioner eller sådan delpost som avses i 
8 a § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. inte räknas som 
skuld eller avsättning i den mån det överstiger det belopp under vilket posten 
enligt 7 § första stycket lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. inte 
får nedbringas. 
 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge en förening 
eller vissa grupper av föreningar undantag helt eller delvis från bestämmelserna 
i första- tredje styckena, om det finns synnerliga skäl till det med hänsyn till 
arten av föreningsverksamheten och övriga 
omständigheter. 
 
                       11 kap. 
                         7 § 
  När föreningsstämman har fattat beslut om likvidation skall detta genom 
stämmans försorg genast anmälas till rätten. Denna skall därefter utan dröjsmål 
utse en eller flera likvidatorer. En domstol som fattar beslut att föreningen 
skall träda i likvidation skall samtidigt utse en eller flera likvidatorer. 
Likvidatorerna träder i styrelsens och verkställande direktörens ställe och har 
i uppgift att genomföra likvidationen. 
  Om en förening som har trätt i likvidation saknar till registret anmäld 
behörig likvidator, skall rätten förordna en eller flera likvidatorer efter 
anmälan av registreringsmyndigheten eller ansökan av föreningsmedlem, borgenär 
eller annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda 
föreningen. 
  Likvidatorerna skall genast för registrering anmäla beslut om likvidation och 
förordnande av likvidator. 
------------------------------------------------------- 
  Bestämmelserna i denna lag   Bestämmelserna i denna 
om styrelse och              lag och tillämplig 
styrelseledamöter tillämpas påårsredovisningslag om 
likvidatorerna, i den mån    styrelse och styrelseleda- 
inte annat följer av detta   möter tilllämpas på 
kapitel.                     likvidatorerna, i den mån 
                             inte annat följer av detta 
                             kapitel. 
  Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att föreningen träder i 
likvidation. Bestämmelserna i 8 kap. tillämpas under likvidationen. 
  Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida enligt 
revisorernas mening likvidationen onödigt fördröjs.  
                        12 §3 
------------------------------------------------------- 
  Likvidatorerna skall för     Likvidatorerna skall för 
varje räkenskapsår avge en   varje räkenskapsår avge en 
årsredovisning, som skall    årsredovisning, som skall 
läggas fram på den ordinarie läggas fram på den ordinarie 
föreningsstämman för godkän- föreningsstämman för godkän- 
nande. I fråga om likvidato- nande. I fråga om likvida- 
rernas redovisning och dess  torernas redovisning och 
behandling på föreningsstämmandess behandling på 
tillämpas inte 7 kap. 4 §    föreningsstämman tillämpas 
andra stycket 1 och 2, 9     inte 7 kap. 4 § andra 
kap. 9 § andra stycket 7, 9 §stycket 1 och 2, 9 kap. 9 § 
tredje och fjärde styckena   andra stycket 7, 9 § tredje 
samt 10 och 11 §§.           och fjärde styckena samt 10 
                             och 11 §§. I förekommande 
                             fall skall inte heller 
                             bestämmelserna i 2 kap. 1 § 
                             tredje stycket, 5 kap. 17 
                             - 23 §§, 6 kap. 3 § årsredo- 
                             visningslagen (1995:1554) 
                             eller 5 kap. 2 § 3 och 6 
                             kap. 2 och 3 §§ lagen 
                             (1995:1559) om årsredovis- 
                             ning i kreditinstitut och 
                             värdepappersbolag tillämpas. 
  I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatskapitalet 
anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsinsatskapital och 
förlagsinsatskapital. 
  Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa efter 
avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett 
väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller 
om för en skuld eller en likvidationskostnad kan 
beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade skulden 
eller avsättningen, skall vid tillgångs- eller skuld- eller avsättningsposten 
det beräknade beloppet anges inom linjen. 
 
                       13 kap. 
                        1 §4 
------------------------------------------------------- 
  Om en styrelseledamot        Om en styrelseledamot 
eller verkställande          eller verkställande 
direktören uppsåtligen eller direktören uppsåtligen eller 
av oaktsamhet skadar före-   av oaktsamhet skadar före- 
ningen då han fullgör sitt   ningen då han fullgör sitt 
uppdrag, skall han ersätta   uppdrag, skall han ersätta 
skadan. Detsamma gäller när  skadan. Detsamma gäller när 
skadan tillfogas en före-    skadan tillfogas en före- 
ningsmedlem eller någon      ningsmedlem eller någon 
annan genom överträdelse av  annan genom överträdelse av 
denna lag eller, i fall som  denna lag eller, i fall 
avses i 9 kap. 15 och 16     som avses i 9 kap. 15-17 §§, 
§§,tillämplig årsredovis-    tillämplig årsredovisnings- 
ningslag eller genom överträ-lag eller genom överträdelse 
delse av stadgarna.          av stadgarna.  
  Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 
 
**FOOTNOTES** 
 
1Senaste lydelse 1996:1142 
 
2Senaste lydelse 1996:1142. 
 
3Senaste lydelse 1996:1142. 
 
4Senaste lydelse 1996:1142. 
 
                         8  
2.6  Förslag till lag om ändring i föräldrabalken 
 
  Härigenom föreskrivs att 13 kap. 5 § föräldrabalken skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse           Föreslagen lydelse 
 
                       13 kap. 
                         5 §1 
  Den omyndiges tillgångar får utan samtycke av överförmyndaren placeras i 
  1. skuldförbindelser som har utfärdats eller garanterats av stat eller kommun, 
------------------------------------------------------- 
  2. skuldförbindelser som     2. skuldförbindelser som 
har utfärdats av Sveriges    har utfärdats av Sveriges 
Allmänna hypoteksbank,       Allmänna hypoteksbank, 
Svenska skeppshy-            Svenska skeppshypo- 
potekskassan eller av en     tekskassan eller av en 
bank eller av ett            bank eller av ett 
kreditmarknadsbolag enligt   kreditmarknadsföretag 
lagen (1992:1610) om         enligt lagen (1992:1610) 
kreditmarknadsbolag eller    om finansieringsverksamhet 
av ett utländskt bankföretag eller av ett utländskt 
eller ett annat utländskt    bankföretag eller ett annat 
kreditinstitut som är under- utländskt kreditinstitut 
kastat en offentlig          som är underkastat en 
reglering som väsentligen    offentlig reglering som vä- 
stämmer överens med den som  sentligen stämmer överens 
gäller för banker eller andramed den som gäller för 
kreditinstitut här i landet, banker eller andra kredit- 
med undantag för förlagsbevisinstitut här i landet, med 
eller andra skuld-           undantag för förlagsbevis 
förbindelser som medför rätt eller andra skuld- 
till betalning först efter   förbindelser som medför rätt 
utfärdarens övriga           till betalning först efter 
fordringsägare, eller        utfärdarens övriga 
                             fordringsägare, eller 
  3. andelar i en värdepappersfond som avses i lagen (1990:1114) om 
värdepappersfonder eller i ett utländskt fondföretag som är underkastat en 
offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för 
värdepappersfonder här i landet. 
  Den omyndiges tillgångar får vidare utan överförmyndarens samtycke användas 
för allemanssparande enligt lagen (1983:890) om allemanssparande eller lånas ut 
mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i fast egendom inom sextio 
procent av det senast fastställda taxeringsvärdet.  
  Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 
 
**FOOTNOTES** 
 
1Senaste lydelse 1994:1433. 
 
                         9  
2.7  Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen 
(1973:1173) 
 
  Härigenom föreskrivs att 3 och 5a §§ kreditupplysningslagen (1973:1173)1 skall 
ha följande lydelse. 
 
Lydelse enligt prop. 1996/97:65Föreslagen lydelse 
 
                         3§2 
  Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter tillstånd av 
Datainspektionen. 
  Datainspektionens tillstånd behövs dock inte för följande företag, om deras 
grundläggande tillstånd omfattar kreditupplysningsverksamhet: 
  1. en svensk bank, 
  2. ett utländskt bankföretag som har tillstånd att driva verksamhet i Sverige 
enligt 1 kap. 4 § bankrörelselagen (1987:617), 
  3. ett utländskt bankföretag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 5 § 
bankrörelselagen, 
------------------------------------------------------- 
  4. ett                       4. ett 
kreditmarknadsbolag,         kreditmarknadsföretag, 
  5. ett utländskt             5. ett utländskt 
kreditinstitut som har       kreditinstitut som har 
tillstånd att driva finans-  tillstånd att driva finans- 
ieringsverksamhet i Sverige  ieringsverksamhet i Sveri- 
enligt 2 kap. 8 § lagen      ge enligt 2 kap. 8 § lagen 
(1992:1610) om kreditmark-   (1992:1610) om finan- 
nadsbolag eller              sieringsverksamhet eller 
  6. ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet i Sverige enligt 2 kap. 
9 § lagen om kreditmarknadsbolag. 
  Ett företag som avses i andra stycket 1, 2, 4 eller 5 får börja bedriva 
kreditupplysningsverksamhet två månader efter det att Datainspektionen har tagit 
emot en anmälan från företaget om att det avser att bedriva sådan verksamhet. 
  Tillstånd behövs inte för kreditupplysningsverksamhet, i den mån den bedrivs 
genom offentliggörande av kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryck- 
frihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. 
 
                        5 a § 
------------------------------------------------------- 
  Vad som gäller om            Vad som gäller om 
tystnadsplikt i bankers,     tystnadsplikt i bankers, 
kreditmarknadsbolags och     kreditmarknadsföretags och 
värdepappersbolags verksam-  värdepappersbolags verksam- 
het hindrar inte att         het hindrar inte att 
uppgifter om lämnade         uppgifter om lämnade 
krediter, betalningsförsum-  krediter, betalningsförsum- 
melser och kreditmissbruk    melser och kreditmissbruk 
utväxlas för                 utväxlas för 
kreditupplysningsändamål inomkreditupplysningsändamål 
en krets som utgörs av dessa inom en krets som utgörs av 
företag samt sådana företag  dessa företag samt sådana 
som har tillstånd av         företag som har tillstånd av 
Datainspektionen enligt 3 §  Datainspektionen enligt 3 § 
första stycket.              första stycket. 
  I den krets som anges i      I den krets som anges i 
första stycket ingår även    första stycket ingår även 
utländska bankföretag som    utländska bankföretag som 
avses i 1 kap. 4 och 5 §§    avses i 1 kap. 4 och 5 §§ 
bankrörelselagen (1987:617), bankrörelselagen 
kreditinstitut som avses i   (1987:617), kreditinstitut 
2 kap. 8 och 9 §§ lagen      som avses i 2 kap. 8 och 
(1992:1610) om kreditmark-   9 §§ lagen (1992:1610) om 
nadsbolag samt utländska     finansieringsverksamhet 
företag som avses i 1 kap.   samt utländska företag som 
3 c § och 2 kap. 7 § lagen   avses i 1 kap. 3 c § och 
(1991:981) om värdepappers-  2 kap. 7 § lagen (1991:981) 
rörelse.                     om värdepappersrörelse. 
  Bestämmelser om användningen av uppgifter om betalningsförsummelser och 
kreditmissbruk finns  även i 7 §.  
  Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 
 
**FOOTNOTES** 
 
1Lagen omtryckt 1981:737 
Senaste lydelse av 3 § 1992:1616 
 
2 Senaste lydelse 1992:1616 
 
                        10  
2.8  Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 
 
  Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100)1 skall ha 
följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse           Föreslagen lydelse 
 
                        8 kap. 
                         5 §2 
  Sekretess gäller i statlig myndighets verksamhet, som består i tillstånds- 
givning eller tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet, värdepap- 
persmarknaden eller försäkringsväsendet, för uppgift om 
  1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, 
om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs, 
  2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan, som har trätt i 
affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet 
avser. 
------------------------------------------------------- 
  I ärende hos statlig         I ärende hos statlig 
myndighet om innehav av      myndighet om innehav av 
aktier i bankaktiebolag,     aktier i bankaktiebolag, 
kreditmarknadsbolag, värde-  kreditmarknadsbolag, värde- 
pappersbolag och i           pappersbolag och 
försäkringsaktiebolag gäller försäkringsaktiebolag, eller 
sekretess för uppgift om     av andelar i medlemsbank 
enskilds personliga eller    eller kreditmark- 
ekonomiska förhållanden om   nadsförening gäller sekre- 
det kan antas att den        tess för uppgift om 
enskilde lider skada eller   enskilds personliga eller 
men om uppgiften röjs. Sek-  ekonomiska förhållanden om 
retess gäller inte för beslutdet kan antas att den en- 
av myndigheten och inte      skilde lider skada eller 
heller för uppgift som       men om uppgiften röjs. Sek- 
erhållits från annan         retess gäller inte för 
myndighet om uppgiften inte  beslut av myndigheten och 
är sekretessbelagd där.      inte heller för uppgift som 
                             erhållits från annan 
                             myndighet om uppgiften 
                             inte är sekretessbelagd där. 
  Sekretess gäller vidare i statlig myndighets verksamhet, som består i 
övervakning enligt insiderlagen (1990:1342) eller kontroll enligt 
valutaväxlingslagen (1996:1006), för sådan uppgift om enskilds ekonomiska eller 
personliga förhållanden, vilken på begäran har lämnats av någon som är skyldig 
att lämna uppgifter till myndigheten. Rör uppgiften den uppgiftsskyldige gäller 
dock sekretess endast om denne kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs 
och sekretess inte motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten. 
  Sekretess gäller, i den mån riksdagen har godkänt avtal härom med främmande 
stat eller mellanfolklig organisation, hos myndighet i verksamhet som avses i 
första-tredje styckena för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och 
ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten erhållit enligt 
avtalet. Samma sekretess gäller hos Finansinspektionen, i den mån regeringen 
föreskriver det, om inspektionen från motsvarande utländsk myndighet erhållit 
uppgifter enligt annat avtal. Föreskrifterna i 14 kap. 1-3 §§ får inte i fråga 
om denna sekretess tillämpas i strid med avtalet. 
  Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen enligt 
första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. 
  I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.  
  Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 
 
**FOOTNOTES** 
 
1 Lagen omtryckt 1992:1474. 
 
2Senaste lydelse 1996:1007. 
 
                        11  
2.9  Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om 
värdepappersrörelse 
 
  Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 3 d § lagen (1991:981) om värdepappers- 
rörelse1 ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "finansie- 
ringsverksamhet".  
  Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 
 
**FOOTNOTES** 
 
1Senaste lydelse av 1 kap. 3 d § 1994:2015 
 
                        12  
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. 
 
  Härigenom föreskrivs att i 3 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.1 
ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "finansieringsverksamhet".  
  Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 
 
**FOOTNOTES** 
 
1Senaste lydelse av 3 § 1994:2016 
 
                        13  
2.11  Förslag till lag om ändring i lagen (1993:768) om 
åtgärder mot penningtvätt 
 
  Härigenom föreskrivs att i 2 § lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt1 
ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "finansieringsverksamhet".  
  Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 
 
**FOOTNOTES** 
 
1Senaste lydelse av 2 § 1996:1012 
 
                        14  
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om 
kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och 
värdepappersbolag 
 
  Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora 
exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag 
  dels att i 6 kap. 4 § ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot 
"finansieringsverksamhet", 
  dels att i 6 kap. 4 § ordet "kreditmarknadsbolags" skall bytas ut mot "kredit- 
marknadsföretags", 
  dels att 1 kap. 1 § och 2 kap. 6 § skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse           Föreslagen lydelse 
 
                       1 kap. 
                         1 §1 
  I denna lag betyder 
  1. bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank, 
------------------------------------------------------- 
 
  2. kreditmarknadsbolag:      2. kreditmarknadsföretag: 
ett svenskt aktiebolag som   ett svenskt aktiebolag 
har fått tillstånd att driva eller en svensk ekonomisk 
finansieringsverksamhet      förening som har fått 
enligt lagen (1992:1610) om  tillstånd att driva 
kreditmarknadsbolag,         finansieringsverksamhet 
                             enligt lagen (1992:1610) 
                             om finansieringsverksamhet 
                             (kreditmarknadsbolag 
                             respektive kre- 
                             ditmarknadsförening), 
3. värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva 
värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, 
------------------------------------------------------- 
  4. kreditinstitut: bank,     4. kreditinstitut: bank, 
kreditmarknadsbolag och      kredit- 
svenska skeppshypotek-       marknadsföretag och svenska 
skassan,                     skeppshypotekskassan, 
  5. institut: kreditinstitut och värdepappersbolag, 
------------------------------------------------------- 
  6. finansiellt institut:     6. finansiellt institut: 
ett svenskt eller utländskt  ett svenskt eller utländskt 
företag som inte är          företag som inte är 
kreditinstitut,              kreditinstitut, 
värdepappersbolag eller      värdepappersbolag eller 
motsvarande utländskt företagmotsvarande utländskt 
och vars huvudsakliga        företag och vars 
verksamhet är att            huvudsakliga verksamhet är 
  - förvärva aktier eller    att 
andelar,                       - förvärva aktier eller 
  - driva valutahandel,      andelar, 
  - driva                      - driva valutahandel, 
värdepappersrörelse, utan att  - driva 
vara tillståndspliktigt en-  värdepappersrörelse, utan 
ligt 1 kap. 3 § lagen om     att vara tillståndspliktigt 
värdepappersrörelse, eller   enligt 1 kap. 3 § lagen om 
  - driva en eller flera av  värdepappersrörelse, eller 
de verksamheter som anges i    - driva en eller flera 
3 kap. 1 § andra stycket 2-  av de verksamheter som 
11 lagen om kredit-          anges i 3 kap. 1 § andra 
marknadsbolag, utan att      stycket 2-11 lagen om fi- 
vara tillsynspliktigt        nansieringsverksamhet, 
enligt 1 kap. 2 § samma lag, utan att vara tillsyns- 
                             pliktigt enligt 1 kap. 2 § 
                             samma lag, 
  7. holdingföretag med finansiell verksamhet: ett finansiellt institut som har 
minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller 
motsvarande utländskt företag och vars dotterföretag även i övrigt uteslutande 
eller huvudsakligen utgörs av sådana företag eller finansiella institut, 
  8. holdingföretag med blandad verksamhet: ett svenskt eller utländskt 
moderföretag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag, motsvarande 
utländskt företag eller holdingföretag med finansiell verksamhet, men som har 
minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller 
motsvarande utländskt företag, 
  9. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga 
verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla 
datatjänster eller bedriva annan liknande verksamhet som har samband med ett 
eller flera kreditinstituts, värdepappersbolags eller motsvarande utländska 
företags huvudsakliga verksamhet, 
  10. ägarintresse: ett direkt eller indirekt innehav av 20 % eller mer av 
rörsterna eller kapitalet i ett företag. 
 
                        2 kap. 
                         6 §1 
  Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital efter 
avräkning enligt 7 § och 5 kap. 4 § tredje stycket 2. Det primära kapitalet 
skall utgöra minst hälften av kapitalbasen. 
------------------------------------------------------- 
  Med primärt kapital avses:   Med primärt kapital 
  A. I bankaktiebolag,       avses: 
kreditmarknadsbolag och        A. I bankaktiebolag, 
värdepappersbolag eget       kreditmarknadsbolag och 
kapital med undantag för ku- värdepappersbolag eget 
mulativa preferensaktier, i  kapital med undantag för 
sparbanker reservfonder, i   kumulativa preferen- 
medlemsbanker eget kapital   saktier, i sparbanker re- 
med undantag för för-        servfonder, i medlems- 
lagsinsatser samt i Svenska  banker och kreditmark- 
skeppshypotekskassan         nadsföreningar eget kapital 
kassans reservfond. Från     med undantag för förlagsin- 
eget kapital skall undantas  satser samt i Svenska 
uppskrivningsfonder.         skeppshypotekskassan 
  B. I banker, kreditmark-   kassans reservfond. Från 
nadsbolag och värdepappers-  eget kapital skall 
bolag kapitalandelen av      undantas uppskrivnings- 
skatteutjämningsreserv och   fonder. 
periodiseringsfond.            B. I banker, kreditmark- 
  C. I banker och            nadsföretag och värdepap- 
kreditmarknadsbolag          persbolag kapitalandelen 
kapitalandelen av det        av skatteutjämningsreserv 
belopp som svarar mot        och periodiseringsfond. 
bankens eller bolagets         C. I banker och 
reserver till följd av       kreditmarknadsföretag 
avskrivning på egendom som   kapitalandelen av det 
upplåtits till nyttjande.    belopp som svarar mot 
                             bankens eller företagets 
                             reserver till följd av av- 
                             skrivning på egendom som 
                             upplåtits till nyttjande. 
  Med supplementärt kapital avses värdet av förlagsandelslån, förlagslån och 
andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid på minst fem år och med rätt 
till betalning först efter institutets övriga borgenärer, dock sammanlagt högst 
till ett belopp som motsvarar hälften av det primära kapitalet. 
Förlagsandelslån, förlagslån och andra skuldförbindelser vilkas återstående 
löptid understiger fem år får tas upp till ett belopp som motsvarar högst 20 % 
av det nominella värdet för varje helt år som återstår till förfallodagen. 
  Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, efter medgivande av 
Finansinspektionen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i 
andra och tredje styckena.  
  Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.  
**FOOTNOTES** 
 
1Senaste lydelse 1995:1598 
 
1Senaste lydelse 1995:1598 
 
                        15  
2.13 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen 
(1982:713) 
 
  Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)1 dels att i 
7 kap. 10 § ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "kreditmarknadsföre- 
tag" 
  dels att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1626) om ändring 
i nämnda lag skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse           Föreslagen lydelse 
------------------------------------------------------- 
 
  2. Äldre föreskrifter gäller 2. Äldre föreskrifter 
fortfarande i fråga om       gäller fortfarande i fråga 
obligationer och             om obligationer och 
andra skuldförbindelser som  andra skuldförbindelser som 
utfärdats av                 utfärdats av 
kreditaktiebolag före lagens kreditaktiebolag före 
ikraftträdande. De äldre     lagens ikraftträdande. De 
föreskrifterna gäller även i äldre föreskrifterna gäller 
fråga om obligationer och    även i fråga om obligationer 
andra skuldförbindelser som  och andra skuldförbindelser 
efter ikraftträdandet        som efter ikraftträdandet 
utfärdas av kreditaktiebolag utfärdas av 
som driver verksamhet        kreditaktiebolag som 
enligt punkt 4 i över-       driver verksamhet enligt 
gångsbestämmelserna till     punkt 4 i över- 
lagen (1992:1610) om         gångsbestämmelserna till 
kreditmarknadsbolag eller    lagen (1992:1610) om 
av sådana kreditmark-        finansieringsverksamhet 
nadsbolag som vid lagens     eller av sådana kreditmark- 
ikraftträdande hade rätt att nadsbolag som vid lagens 
driva verksamhet enligt      ikraftträdande hade rätt att 
lagen (1963:76) om           driva verksamhet enligt 
kreditaktiebolag.            lagen (1963:76) om 
                             kreditaktiebolag.  
   Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 
 
**FOOTNOTES** 
 
1 Lagen omtryckt 1995:1567. 
 
 Senaste lydelse 1995:779. 
 
                        16  
2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:890) om 
allemanssparande 
 
  Härigenom föreskrivs att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen 
(1992:1629) om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande skall ha följande 
lydelse. 
 
Nuvarande lydelse           Föreslagen lydelse 
------------------------------------------------------- 
 
  2. Äldre föreskrifter gäller 2. Äldre föreskrifter 
fortfarande i fråga om       gäller fortfarande i fråga 
obligationer och             om obligationer och 
andra skuldförbindelser som  andra skuldförbindelser som 
utfärdats av                 utfärdats av 
kreditaktiebolag före lagens kreditaktiebolag före 
ikraftträdande. De äldre     lagens ikraftträdande. De 
föreskrifterna gäller även i äldre föreskrifterna gäller 
fråga om obligationer och    även i fråga om obligationer 
andra skuldförbindelser som  och andra skuldförbindelser 
efter ikraftträdandet        som efter ikraftträdandet 
utfärdas av kreditaktiebolag utfärdas av 
som driver verksamhet        kreditaktiebolag som 
enligt punkt 4 i över-       driver verksamhet enligt 
gångsbestämmelserna till     punkt 4 i över- 
lagen (1992:1610) om         gångsbestämmelserna till 
kreditmarknadsbolag eller    lagen (1992:1610) om 
av sådana kreditmark-        finansieringsverksamhet 
nadsbolag som vid lagens     eller av sådana kreditmark- 
ikraftträdande hade rätt att nadsbolag som vid lagens 
driva verksamhet enligt      ikraftträdande hade rätt att 
lagen (1963:76) om kre-      driva verksamhet enligt 
ditaktiebolag.               lagen (1963:76) om kre- 
                             ditaktiebolag.  
   Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 
 
                        17  
2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:403) om 
beslutanderätt för kreditmarknadsbolag i fråga om 
exportkredit i vissa fall 
 
  Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:403) om beslutanderätt för 
kreditaktiebolag i fråga om exportkredit i vissa fall1 
  dels att i rubriken samt i 1 och 2 §§ ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas 
ut mot "kreditmarknadsföretag," 
  dels att i punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1625) om 
ändring i nämnda lag ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot 
"finansieringsverksamhet".  
  Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.  
**FOOTNOTES** 
 
1Senaste lydelse av 1 och 2 §§ 1992:1625 
 
                        18  
2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1624) om 
ändring i lagen om (1972:262) om understödsföreningar 
 
  Härigenom föreskrivs att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen 
(1992:1624) om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar skall ha 
följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse           Föreslagen lydelse 
------------------------------------------------------- 
 
  2. Äldre föreskrifter gäller 2. Äldre föreskrifter 
fortfarande i fråga om       gäller fortfarande i fråga 
obligationer och andra       om obligationer och andra 
skuldförbindelser som utfär- skuldförbindelser som utfär- 
dats av kreditaktiebolag     dats av kreditaktiebolag 
före lagens ikraftträdande.  före lagens ikraftträdande. 
De äldre föreskrifterna gällerDe äldre föreskrifterna 
även i fråga om obligationer gäller även i fråga om 
och andra skuldförbindelser  obligationer och andra 
som efter ikraftträdandet    skuldförbindelser som efter 
utfärdas av keditaktiebolag  ikraftträdandet utfärdas av 
som driver verksamhet        keditaktiebolag som driver 
enligt punkt 4 i övergångs-  verksamhet enligt punkt 4 
bestämmelserna till lagen    i övergångsbestämmelserna 
(1992:1610) om kreditmark-   till lagen (1992:1610) om 
nadsbolag eller av sådana    finansieringsverksamhet 
kreditmarknadsbolag som vid  eller av sådana kreditmark- 
lagens ikraftträdande hade   nadsbolag som vid lagens 
rätt att driva verksamhet    ikraftträdande hade rätt att 
enligt lagen (1963:76) om    driva verksamhet enligt 
kreditaktiebolag.            lagen (1963:76) om kre- 
                             ditaktiebolag.  
  Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.  
                        19  
2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om 
självdeklaration och kontrolluppgifter 
 
  Härigenom föreskrivs att i 32 b § lagen (1990:325) om självdeklaration och 
kontrolluppgifter1, övergångsbestämmelserna till lagen (1994:2012) om ändring i 
nämnda lag samt punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1995:576) om 
ändring i nämnda lag, ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot 
"finansieringsverksamhet".  
  Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 
 
**FOOTNOTES** 
 
1Senaste lydelse av 32 b § 1995:1543. 
 
                        20  
2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:759) om 
Sveriges allmänna hypoteksbank 
 
  Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:759) om Sveriges allmänna 
hypoteksbank1 
  dels att i 1, 8, och 10 - 13 §§ ordet "kreditmarknadsbolag" i olika 
böjningsformer skall bytas ut mot "kreditmarknadsföretag" i motsvarande 
böjningsform, 
  dels att i 13 § ordet "kreditmarknadsbolagskoncernens" skall bytas ut mot 
"kreditmarknadsföretagskoncernens".  
  Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 
 
**FOOTNOTES** 
 
1Senaste lydelse av 13 § 1995:1565 
 
                        21  
2.19 Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen 
 (1989:827) 
 
  Härigenom föreskrivs att i 2 kap 3 § aktiekontolagen (1989:827)1 ordet 
"kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "finansieringsverksamhet".  
  Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 
 
**FOOTNOTES** 
 
1Senaste lydelse av 2 kap. 3 § 1996:750. 
 
                        22  
2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om 
företagsrekonstruktion 
 
  Härigenom föreskrivs att i 3 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion 
ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "kreditmarknadsföretag".  
  Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 
 
                        23  
                        24  
3  Ärendet och dess beredning 
 
Våren 1992 tillkallades med stöd av regeringens bemyndigande en särskild 
utredare (lagmannen Anders Nordström) med uppdrag att utreda behovet av 
normgivning och tillsyn inom vissa delar av betalningsväsendet. I 
tilläggsdirektiv 1993 utvidgades utredningens uppdrag till att omfatta en 
översyn av den inlånings- och finansieringsverksamhet som drevs av sparkassor 
och andra föreningar. I denna del härrörde utredningsbehovet från det faktum att 
ett stort antal föreningar bedrev såväl in- som utlåningsverksamhet utanför 
Finansinspektionens tillsyn. Med hänsyn också till de förpliktelser på det 
finansiella området som Sverige alltsedan ingåendet av EES-avtalet åtagit sig 
att respektera ansåg regeringen att det var nödvändigt att snarast utreda hur 
sparkassorna och de övriga föreningar som bedrev inlånings- och 
finansieringsverksamhet skulle regleras i framtiden. 
  I maj 1994 överlämnade utredningen (Betaltjänstutredningen) ett delbetänkande, 
Finansiella tjänster i förändring, SOU 1994:66, som behandlar bl.a. sådan 
finansieringsverksamhet som bedrivs i föreningsform. Utredaren föreslog därvid 
en lagstiftning som skulle möjliggöra bankverksamhet i ekonomisk förening. 
Vidare föreslogs att lagen om kreditmarknadsbolag, som är tillämplig på 
aktiebolag som bedriver finansieringsverksamhet utan att ta emot bankinlåning, 
skulle göras associationsneutral så att den skulle kunna tillämpas inte bara på 
aktiebolag utan även på ekonomiska föreningar. 
  Efter att betänkandet remissbehandlats beslutade regeringen en proposition med 
bl.a. ett förslag till lag om medlemsbanker, som i allt väsentligt följde 
utredningens förslag till lag om andelsbanker (prop. 1995/96:74).Beträffande 
utredningens föreslagna ändringar i lagen om kreditmarknadsbolag avstod 
regeringen från att lägga fram något eget förslag av följande skäl. Riksdagen 
stod i begrepp att anta en ny redovisningslagstiftning för aktiebolag och 
finansiella företag. Lagstiftningen var föranledd  av EG:s direktiv (86/635/EEG) 
om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella 
institut, det s.k. bankredovisningsdirektivet. De nya redovisningsreglerna hade 
emellertid inte avpassats för de ekonomiska föreningar som enligt utredningens 
förslag skulle tillåtas att bedriva finansieringsverksamhet. Regeringen 
konstaterade att det skulle kräva ytterligare överväganden för att anpassa 
förenings- och finansieringslagstiftningen till bankredovisningsdirektivets 
krav. Med tanke på det behov som finns av en reform som gör det möjligt att 
driva finansieringsverksamhet i den ekonomiska föreningens form uttalade 
regeringen emellertid att den snarast ämnade återkomma till riksdagen med 
förslag i ämnet (prop.1995/96:74 s. 120 f). 
  Inom Finansdepartementet har utarbetats en promemoria med utkast till 
lagrådsremiss om finansieringsverksamhet i ekonomisk förening samt vissa 
ändringar i redovisningslagstiftningen på det finansiella området. Promemorian 
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. 
Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Fi 94/1942). Denna 
lagrådsremiss innehåller förslag på de områden som har behandlats i promemorian, 
med undantag för förslagen om ändrade regler för koncernredovisning för 
finansiella holdingföretag samt för redovisning i understödsföreningar. Dessa 
förslag har behandlats i regeringens proposition 1996/97:32 Redovisning i 
ekonomiska föreningar och handelsbolag m.m, samt lett till lagstiftning såvitt 
avser finansiella holdingföretag.  
Lagrådet 
 
Regeringen beslutade den 16 januari 1997 att inhämta Lagrådets yttrande över 
lagförslagen 1-18. Lagrådet har i yttrande den 30 januari lämnat förslagen utan 
erinran. Lagförslagen 19 - 20 är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande 
skulle sakna betydelse.  
4  Lag om finansieringsverksamhet  
Regeringens förslag: Tillståndspliktig finansieringsverksamhet skall få bedrivas 
i ekonomisk förening. Lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag skall tillämpas 
även på ekonomiska föreningar vilka bedriver tillståndspliktig 
finansieringsverksamhet (kreditmarknadsföreningar). Lagen skall ändra namn till 
lagen om finansieringsverksamhet. Vad som gäller för ekonomiska föreningar i 
allmänhet skall som huvudregel tillämpas även på kreditmarknadsföreningar. 
 
  Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. 
  Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har i huvudsak tillstyrkt 
förslaget eller lämnat det utan erinran. 
  Skälen för regeringens förslag: Finansiell verksamhet i föreningsform har en 
lång tradition här i landet. Föreningarna har varierat såväl i fråga om 
verksamhetsinriktning som medlemssammansättning. De senaste årtiondena har bank- 
eller annan finansieringsverksamhet i föreningsform bedrivits i huvudsak av 
föreningsbanksrörelsen och av de tre hypoteksorganisationerna Stadshypotek, 
Landshypotek och Skeppshypotek. Utöver dessa institut har det länge funnits 
föreningar av varierande storlek och verksamhetsinriktning som genom att de har 
riktat sig endast till sina medlemmar inte har underkastats auktorisationskrav 
och tillsyn. 
  De tre hypoteksinstituten har var för sig varit föremål för särskild 
lagstiftning beträffande såväl verksamhets- som organisationsform. Genom 
lagändringar 1992 och 1994 beslutade emellertid riksdagen att Stadshypotek resp. 
Landshypotek skulle ombildas. Stadshypotek och Landshypotek bedriver numera sin 
verksamhet huvudsakligen i aktiebolagsform. Landshypotek skall emellertid, 
enligt riksdagens beslut, erbjudas lagliga förutsättningar att verka i den 
ekonomiska föreningens form om företaget uppnår en viss angiven finansiell 
stabilitet (se prop. 1993/94:216 s 26 ff, bet. 1993/94:NU27, rskr. 1993/94:446). 
  Bankerna är sedan gammalt de enda företag som har rätt att från allmänheten ta 
emot nominellt bestämd inlåning på konto om behållningen är tillgänglig med kort 
varsel. Lagstiftaren har bedömt att denna verksamhet bör vara föremål för 
särskilt sträng näringsrättslig reglering eftersom den är av vital betydelse för 
betalningssystemets funktion. Vidare har konsumentkollektivet ett beaktansvärt 
behov av att ha sina transaktionsmedel placerade i stabila penninginstitut. För 
att få rätt att bedriva denna typ av inlåningsverksamhet krävs sålunda ett 
särskilt tillstånd - s.k. bankoktroj. Med bankoktrojen följer emellertid också 
rätt att bedriva en rad andra finansiella verksamheter. En bank får således 
jämte inlåningsverksamheten bl.a. lämna och förmedla krediter, medverka vid 
finansieringsverksamhet och ikläda sig garantiförpliktelser. Ett företag som 
vill bedriva tillståndspliktig finansieringsverksamhet utan att samtidigt 
bedriva bankinlåningsverksamhet behöver dock inte ansöka om bankoktroj. Ett 
sådant företag måste i stället ha tillstånd enligt lagen om kreditmarknadsbolag 
vars bestämmelser inte är lika begränsande som bankrörelselagens. Enligt lagen 
om kreditmarknadsbolag kan endast aktiebolag komma i fråga för tillståndspliktig 
finansieringsverksamhet. 
  Bankverksamhet får däremot från och med den 1 januari 1996 bedrivas i 
ekonomisk förening även utanför den numera till bankaktiebolag ombildade 
föreningsbanksrörelsen. Motiven för denna lagstiftning har regeringen utvecklat 
i prop. 1995/96:74 s 109 f: 
 
   "Under våren 1994 behandlade riksdagen de kooperativa företagens ställning i 
   förhållande till andra företagsformer. Näringsutskottet hade uttryckt sin 
   positiva syn på den kooperativa företagsformen (bet. 1993/94:NU15). Enligt 
   utskottets mening är det helt oacceptabelt om statsmakterna genom utformning 
   av regelsystem som missgynnar den kooperativa företagsformen åstadkommer en 
   styrning bort från denna företagsform. Utskottet hemställde att riksdagen 
   genom ett uttalande till regeringen skulle klarlägga att de kooperativa 
   företagen skall behandlas likvärdigt med andra företag. Riksdagen biföll 
   utskottets hemställan (rskr. 1993/94:222). 
     Vid bedömningen om en viss associationsform skall accepteras som grund för 
   bankverksamhet är utgångspunkten att kravet på finansiell stabilitet inte får 
   efterges. De krav som ansetts rimliga att ställa på finansiell verksamhet har 
   manifesterats genom bl.a. regler om startkapital, rörelsens bedrivande och 
   särskilda regler om avsättning till reservfond eller motsvarande. Dessa krav 
   kan ställas på föreningar i lika hög grad som på aktiebolag. 
     De skäl som i olika sammanhang har anförts mot tanken att bedriva bank- 
   verksamhet i föreningsform går huvudsakligen ut på att aktiebolaget är 
   överlägset föreningen beträffande förmågan att attrahera riskkapital. Vidare 
   sägs att aktiebolaget utgör en etablerad och välkänd företagsform, vilket är 
   en viktig förutsättning för all finansiell verksamhet. Det är i och för sig 
   riktigt att aktiebolagsformen har fördelar framför föreningsformen när det 
   gäller att från en bredare allmänhet uppbringa nytt riskkapital. Detta 
   förhållande kan emellertid inte utgöra ett tillräckligt skäl att kategoriskt 
   diskriminera föreningsformen i nu angivet avseende. Frågan om ett visst 
   företag är lämpat för en viss verksamhet får bedömas utifrån företagets egna 
   förutsättningar från fall till fall. Redan enligt gällande regler och praxis 
   beviljas oktroj bara om bankföretagets kapital bedöms vara tillräckligt med 
   hänsyn till den planerade verksamhetens omfattning och inriktning, 
   innefattande rörelsens risknivå. Därvidlag kommer inte förhållandet att vara 
   annorlunda för ekonomiska föreningar än för t.ex. bankaktiebolag." 
 
  Enligt regeringens ovan återgivna motiv för att tillåta bankverksamhet i 
ekonomisk förening är det förutsättningarna för det enskilda företaget och inte 
den associationsrättsliga verksamhetsformen som skall avgöra om oktroj kan 
beviljas för den tilltänkta verksamheten. Vidare har riksdagen uttalat att de 
kooperativa företagen skall behandlas likvärdigt med andra företag. 
  De skäl som talar för att bankverksamhet skall få drivas i den ekonomiska 
föreningens form gör sig i lika hög grad gällande beträffande finansieringsverk- 
samhet som kräver tillstånd enligt den nuvarande lagen om kreditmarknadsbolag. 
Frågan om möjligheten att bedriva just finansieringsverksamhet i ekonomisk 
förening har dessutom behandlats av riksdagen i samband med dess beslut om 
ombildning av Landshypoteksinstitutionen. Riksdagen beslutade då - såsom nämnts 
ovan - att Landshypoteks rörelse skall bedrivas i aktiebolag, men att om Lands- 
hypotek så önskar och vissa kapitaltäckningskrav är uppfyllda, får Landshypotek 
efter den 1 januari 1998 driva verksamheten i ekonomisk förening (prop. 
1993/94:216, bet. 1993/94:NU27, rskr. 93/94:446). 
  Mot bakgrund av det sagda bör möjligheten att bedriva tillståndspliktig 
finansieringsverksamhet utan inslag av inlåningsrörelse öppnas även för 
ekonomiska föreningar. Detta görs lämpligen, såsom Betaltjänstutredningen 
föreslagit, genom att lagen om kreditmarknadsbolag görs tillämplig även på 
ekonomiska föreningar, d.v.s sådana föreningar som avses i lagen (1987:667) om 
ekonomiska föreningar. Med anledning av det utvidgade tillämpningsområdet bör 
lagen om kreditmarknadsbolag ändra namn till det associationsneutrala lagen om 
finansieringsverksamhet. 
  På samma sätt som aktiebolagslagen (1975:1385) och vad som gäller för 
aktiebolag i allmänhet reglerar de nuvarande kreditmarknadsbolagen om annat inte 
har föreskrivits i lagen om kreditmarknadsbolag, skall vad som gäller för 
ekonomiska föreningar i allmänhet - särskilt lagen (1987:667) om ekonomiska 
föreningar - reglera de ekonomiska föreningar som bedriver tillståndspliktig 
finansieringsverksamhet. 
  Det är sålunda lagen om ekonomiska föreningar som bildar den 
associationsrättsliga basen för de föreslagna kreditmarknadsföreningarna. Där 
finns föreskrifter bl.a om föreningens bildande och organisation. Vidare finns 
bestämmelser om insatskapital, vinstutdelning, fusion, likvidation, skadestånd 
m.m. Bortsett från vad som anges i avsnitt 4.2 och 4.3 om reservfonder och 
återbetalning av vissa insatser anser regeringen inte att det erfordras några 
särregler för kreditmarknadsföreningarna i lagen om ekonomiska föreningar. I 
lagen om kreditmarknadsbolag finns idag vissa bestämmelser av 
associationsrättslig karaktär, exempelvis 2 kap. 5 § som föreskriver att ett 
kreditmarknadsbolags styrelse skall ha minst fem ledamöter och att bolaget skall 
ha en verkställande direktör. Dessa bestämmelser föreslås alltså bli tillämpliga 
även på kreditmarknadsföreningarna. Tillämpliga redovisningsregler återfinns i 
allt väsentligt i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och 
värdepappersbolag (se avsnitt 5).  
4.1  Ägarprövningsregler  
Regeringens förslag: Kreditmarknadsföreningarna skall omfattas av motsvarande 
ägarprövningsregler och regler om förstärkt tillsyn som gäller för kreditmark- 
nadsbolagen. 
 
  Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. 
  Remissinstanserna: Endast hovrätten över Skåne och Blekinge har särskilt 
berört detta avsnitt. Hovrätten har ställt sig tveksam till om det utifrån 
civilrättsliga eller näringsrättsliga utgångspunkter är möjligt att tala om ett 
kvalificerat innehav i en ekonomisk förening. 
  Skälen för regeringens förslag: EG:s andra banksamordningsdirektiv (89/646/E- 
EG) stadgar i artikel 11 skyldighet för medlemsländerna att föreskriva att 
förvärvare av kvalificerat innehav i kreditinstitut skall underrätta landets 
behöriga myndigheter om förvärvet. Sådan underrättelse skall också lämnas om 
avsikten är att öka ett kvalificerat innehav så att andelen av rösterna eller 
kapitalet kommer att uppgå till 20, 33 eller 50 procent eller så att 
kreditinstitutet blir dotterföretag. Myndigheten skall vidare enligt direktivet 
ha rätt att motsätta sig förvärvet med hänvisning till att förvärvaren inte 
motsvarar kravet på en sund och ansvarsfull ledning av kreditinstitutet. 
  Ägarprövningsregler har införts i såväl bankrörelselagen som lagen om kredit- 
marknadsbolag. Vid tillkomsten av lagen (1995:1570) om medlemsbanker 
konstaterade regeringen att även medlemsbanker, som ju är ett slags ekonomisk 
förening, kunde komma att kontrolleras genom sådana innehav som avses i EG- 
direktivet (se prop 1995/96:74 s. 112 f). Ägarprövningsreglerna har därför 
gjorts tillämpliga även på medlemsbanker. Av samma skäl måste 
ägarprövningsbestämmelser införas för de ekonomiska föreningar som bedriver 
tillståndspliktig finansieringsverksamhet. 
  Enligt 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess i ärende hos 
statlig myndighet om innehav av aktier i bl. a. bankaktiebolag och 
kreditmarknadsbolag. Med hänsyn till att andelar i medlemsbanker och ekonomiska 
föreningar skall kunna bli föremål för ägarprövning föreslås nu att 
sekretessbestämmelsen utvidgas till att omfatta även ärenden om innehav av 
andelar i sådana företag. 
  I regeringens proposition 1995/96:173 föreslås ändrade regler på det 
finansiella rättsområdet i syfte att stärka tillsynen över finansiella företag. 
Propositionen har föranletts av bl.a ett nyligen antaget EG-direktiv som delvis 
tar sikte på att förhindra uppkomsten av koncernstrukturer som kan försvåra 
tillsynen över finansiella företag, det s.k. BCCI-direktivet (95/26/EG). I 
propositionen har föreslagits flera lagändringar som berör kreditinstituten, 
däribland kreditmarknadsbolagen. De nya föreskrifterna föreslås anpassas för att 
kunna appliceras även på ekonomiska föreningar.  
4.2  Insatskapital m.m.  
Regeringens förslag: En insats i en kreditmarknadsförening skall alltid 
fullgöras med pengar. Även en förlagsinsats i en medlemsbank måste fullgöras i 
pengar. Överinsatser får återbetalas bara om det kan ske med hänsyn till 
reglerna om kapitaltäckning. En kreditmarknadsförenings styrelse måste upprätta 
kontrollbalansräkning om det kan antas att föreningen inte uppfyller kraven på 
kapitaltäckning. Om antagandet är riktigt skall styrelsen underrätta 
Finansinspektionen. 
 
  Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag, dock att frågan 
om kravet på kontantinsatta förlagsinsatser inte behandlats i promemorian. 
  Remissinstanserna: Endast Sveriges Advokatsamfund har berört detta avsnitt. 
Samfundet anser att styrelseledamöter bör kunna hållas personligt ansvariga om 
styrelsen underlåter att upprätta kontrollbalansräkning enligt förslaget. 
  Skälen för regeringens förslag: För en ekonomisk förenings förpliktelser 
svarar endast föreningens tillgångar. I föreningens tillgångar får även inräknas 
insatser (och avgifter) som har förfallit till betalning, även om de ännu inte 
har betalats (1 kap. 3 §  lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar). Lagen om 
ekonomiska föreningar kräver alltså inte att insatserna måste vara inbetalda. En 
fordran på en icke inbetald insats i en allmän ekonomisk förening får dock var- 
ken redovisas som eget kapital eller tas upp som tillgång i föreningens 
balansräkning eftersom en sådan ordning skulle ge föreningen sken av att ha en 
starkare ställning än vad som är fallet (9 kap. 7 § lagen om ekonomiska före- 
ningar; NJA II 1951 s. 22). Någon sådan bestämmelse har inte införts för 
medlemsbankerna. I stället gäller för sådana banker att varje medlem måste 
betala sin insats i pengar, se 1 kap. 4 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker. 
Insatsreverser eller andra liknande löften om insatser har med hänsyn till 
rörelsens karaktär inte ansetts få förekomma (jfr motiven till motsvarande 
bestämmelser i äldre lag, prop. 1986/87:12 band 3 sid 7). Samma skäl för att 
tillåta endast kontantbetalda insatser gör sig gällande även beträffande 
kreditmarknadsföreningarna. En motsvarande föreskrift bör därför införas för 
dessa föreningar. 
  Bestämmelsen i lagen om medlemsbanker om att insatser alltid skall fullgöras 
med pengar kan i sin nuvarande utformning förstås så att den omfattar endast 
medlemsinsatser och inte sådana förlagsinsatser som avses i 5 kap. lagen om 
medlemsbanker. Det finns inga skäl att på denna punkt skilja mellan 
medlemsinsatser och förlagsinsatser. Bestämmelserna för medlemsbanker och 
kreditmarknadsföreningar om kravet på kontantinsats bör därför utformas så att 
de omfattar båda slagen av insatser. 
  Reglerna om kreditmarknadsföreningars startkapital, kapitalbas och 
kapitaltäckning föreslås i allt väsentligt överensstämma med vad som gäller för 
kreditmarknadsbolagen. I föreningarna motsvaras aktiekapitalet av insatskapital. 
Aktiekapitalet i ett kreditmarknadsbolag kan betalas ut till aktieägarna först 
efter ett nedsättningsbeslut av rätten, något som förutsätter att borgenärerna 
får full betalning eller att betryggande säkerhet ställs för deras fordringar. 
Insatskapital i en ekonomisk förening kan däremot delas ut till avgående 
medlemmar utan borgenärsgodkännande. En medlem som har avgått ur föreningen har 
således - om annat inte föreskrivs i stadgarna - rätt att sex månader efter 
avgången få ut sina medlemsinsatser, dock högst hans andel av föreningens egna 
kapital, bortsett från vissa fonder och förlagsinsatserna (4 kap. 1 § lagen om 
ekonomiska föreningar). Om föreningen försätts i konkurs på ansökan som gjorts 
inom ett år från medlemmens avgång blir han återbetalningsskyldig i den mån det 
krävs för att täcka föreningens skulder (4 kap. 2 § lagen om ekonomiska 
föreningar). Denna ordning gäller även för medlemsbankerna. För dessa banker 
gäller dessutom att insatser som medlemmen bidragit med utöver vad han är 
skyldig till (överinsatser) får betalas ut endast om det kan ske med hänsyn till 
reglerna om kapitaltäckning. Denna regel har tillkommit för att skydda 
borgenärernas intressen. Med hänsyn till att kreditmarknadsföreningarna kan 
förväntas driva verksamhet som är snarlik medlemsbankerna, innehållande bl.a. 
upplåningsverksamhet från allmänheten, bör motsvarande regel tillämpas även på 
kreditmarknadsföreningarna. 
  För bankaktiebolagen och kreditmarknadsbolagen finns särskilda regler om 
upprättande av kontrollbalansräkning när styrelsen finner skäl att anta att en 
viss del av bolagets registrerade aktiekapital har förbrukats. De ekonomiska 
föreningarnas insatskapital tillåts - i motsats till vad som gäller för bolagen 
- variera över tiden beroende på förändringarna i medlemsantalet. Det vore 
därför onaturligt att knyta an bestämmelsen om kontrollbalansräkning till 
förändringar i insatskapitalet. I stället bör - på samma sätt som gäller för 
medlemsbankerna - skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning inträda om det 
finns anledning att anta att föreningen inte uppfyller kapitaltäckningskraven. 
Om antagandet om föreningens ställning bekräftas skall styrelsen genast 
underrätta Finansinspektionen. Såsom Sveriges Advokatsamfund har påpekat finns 
det skäl som talar för att kreditföreningarna på samma sätt som aktiebolagen bör 
omfattas av en regel som gör styrelsemedlemmarna personligt betalningsansvariga 
om styrelsen underlåter att upprätta kontrollbalansräkning enligt förslaget. En 
sådan ändring bör emellertid behandlas i ett större sammanhang tillsammans med 
en översyn av motsvarande regler för medlemsbanker. Den nu pågående 
banklagskommittén har i uppdrag bl.a. att se över sanktionssystemet för 
kreditinstitut (dir. 1995:86). Regeringen förutsätter att kommittén i sin 
översyn kommer att beröra även detta av samfundet uppmärksammade problem. I 
detta sammanhang kan det även finnas anledning att överväga enhetliga 
sanktionsregler för å ena sidan kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag och 
å andra sidan övriga finansiella företag vid försummelse att sända in 
redovisningshandlingar i tid (jfr avsnitt 5.3).  
4.3  Reservfond  
Regeringens förslag: En kreditmarknadsförening skall avsätta minst tio procent 
av nettovinsten till reservfonden. Om reservfonden uppgår till tio procent av 
föreningens utlåning behöver reservfondsavsättning inte ske. 
 
  Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.- 
  Remissinstanserna: Endast Finansinspektionen har avstyrkt förslaget om 
reservfonder i kreditmarknadsföretag. Inspektionen anser att kredit- 
marknadsföreningar i likhet med medlemsbanker bör åläggas att avsätta minst 
tjugofem procent av nettovinsten till reservfond intill dess översynen av 
regelverket har slutförts. 
  Skälen för regeringens förslag: Flera associationsformer omfattas av regler om 
reservfond till vilken avsättning måste göras innan vinstutdelning får ske. För 
banker återfinns regler om reservfond sålunda i bankaktiebolagslagen (1987:618) 
och i lagen om medlemsbanker (1995:1570). För kreditmarknadsbolagen och 
värdepappersbolagen finns motsvarande regler i aktiebolagslagen (1975:1385). 
  I medlemsbanker utgör reservfonden vid sidan av insatskapital, upp- 
skrivningsfond och fond för orealiserade vinster bankens bundna egna kapital som 
alltså inte är tillgängligt för vinstutdelning. Till reservfonden skall enligt 8 
kap. 6 § lagen om medlemsbanker avsättas minst tjugofem procent av den del av 
medlemsbankens nettovinst för året till den del den inte går åt för att täcka en 
balanserad förlust. Vid avsättning till reservfonden skall till nettovinsten 
räknas även gottgörelser, d.v.s. ett slags överskottsutdelning i form av 
återbäring eller liknande som grundas på rörelsens resultat. Uppgår reservfonden 
till minst tio procent av medlemsbankens utlåning vid utgången av det närmast 
föregående räkenskapsåret, behöver någon avsättning till reservfond inte göras. 
  I bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag skall avsättning till reservfond ske 
med tio procent av den del av nettovinsten som inte går åt att täcka balanserad 
förlust, till dess att fonden motsvarar tjugo procent av aktiekapitalet. 
  Enligt vad som föreslås i denna proposition skall kreditmarknadsföreningarna 
tillämpa de bestämmelser som gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet om 
annat inte är föreskrivet. För ekonomiska föreningar gäller föreningslagens 
regler om reservfond som föreskriver att minst fem procent av den del av 
föreningens nettovinst för året som inte går åt för att täcka en balanserad 
förlust skall avsättas till reservfonden. Uppgår reservfonden till minst tjugo 
procent av det inbetalade insatskapitalet behöver avsättning inte ske, om summan 
av reservfonden och det inbetalda insatskapitalet uppgår antingen till minst 
fyrtio procent av nettovärdet på föreningens tillgångar eller till minst samma 
belopp som föreningens skulder enligt balansräkningen, se 10 kap. 6 § lagen om 
ekonomiska föreningar. 
  Det kan sålunda först konstateras att reservfondsreglerna kräver större 
reservfonder i föreningarna än i bolagen. Reservfondsreglerna i lagen om 
ekonomiska föreningar och lagen om medlemsbanker medför vissa inlåsnings- 
effekter. Reservfonden måste nämligen byggas upp med medel som annars vore 
tillgängliga för överskottsutdelning till medlemmarna. Inte förrän fondens 
storlek uppnått den lagstadgade upphör  avsättningsskyldigheten. Denna ordning 
är ägnad att skapa orättvisor mellan å ena sidan de medlemmar som fått göra 
avkall på återbäring i syfte att bygga upp reservfonden samt å andra sidan de 
medlemmar som kommit in i föreningen när reservfonden uppnått sådan storlek att 
avsättningsskyldigheten fallit bort. 
  Anledningen till att reservfondsreglerna i lagen om medlemsbanker och lagen om 
ekonomiska föreningar har fått en annan utformning än motsvarande bestämmelser i 
aktiebolagslagen och bankaktiebolagslagen är att föreningarnas insatskapital 
inte har ett lika starkt skydd som aktiekapitalet i ett bolag. En medlem i en 
allmän ekonomisk förening eller en medlemsbank har rätt att - om inte stadgarna 
föreskriver annat - få ut sina insatser senast sex månader efter en begäran om 
utträde. Medlemmen får dock aldrig ut mer än vad som motsvaras av hans andel av 
föreningens eget kapital med avdrag bl.a. för reservfond och förlagsinsatser. En 
medlem som vill ha ut endast en frivillig insats i en medlemsbank utan att lämna 
föreningen har dock rätt till återbetalning bara om det kan ske med hänsyn till 
kapitaltäckningsreglerna i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora 
exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Reservfonden, som alltså 
inte kan användas för utdelning till medlemmarna, framstår därför som en mycket 
central komponent i medlemsbankens kapitalbas. Det är således naturligt att 
lagstiftaren har velat framtvinga förhållandevis stora reservfonder i 
föreningarna. 
  Till skillnad från föreningarnas insatskapital kan bolagens aktiekapital inte 
betalas ut till aktieägarna om inte bolagets beslut om nedsättning av 
aktiekapitalet först godkänts av rätten. Ett sådant godkännande kräver att de 
borgenärer som motsätter sig nedsättningen får full betalning eller betryggande 
säkerhet för sina fordringar. Att en insättare i ett bankaktiebolag bestrider en 
ansökan om nedsättning av aktiekapitalet utgör dock inte något hinder om 
Finansinspektionens yttrande i ärendet ger grund för att meddela tillstånd (6 
kap. 6 § bankaktiebolagslagen (1987:618) och    6 kap. 6 § aktiebolagslagen 
(1975:1385). Denna ordning motiverar att reservfondsavsättningarna i 
aktiebolagen inte behöver vara lika omfattande som i föreningarna. 
  I prop. 1995/96:74 Ökad bankkonkurrens som innehåller förslag till nuvarande 
lagen om medlemsbanker konstaterade regeringen att reglerna om reserv- 
fondsavsättningar får olika effekter beroende på associationsform och att 
reglerna därför bör ses över. Översynen bör dock göras i samband med en analys 
av om det finns anledning att ställa upp regler som syftar till att säkerställa 
det primära kapitalets funktion som riskkapital om kapitaltäckningssituationen 
är ansträngd (se s. 116). I avvaktan på denna översyn, som kommer att genomföras 
inom ramen för Banklagskommitténs arbete, saknas skäl att för närvarande föreslå 
några mer genomgripande förändringar av reservfondsreglerna i förhållande till 
nuvarande ordning. Med hänsyn till de särskilda skyddsintressen som måste 
beaktas vid regelgivning beträffande finansiella företag bör dock kreditmark- 
nadsförening åläggas att göra högre resevfondsavsättningar  än de fem procent av 
nettovinsten som föreskrivs beträffande ekonomiska föreningar i allmänhet. En 
alltför hög avsättningsskyldighet är emellertid inte eftersträvansvärd eftersom 
den försämrar föreningarnas förmåga att attrahera nya medlemmar p g a de 
inlåsningseffekter som beskrivits ovan. Finansinspektionen har förordat en 
ordning som innebär att kreditmarknadsföreningarna skall, i fråga om av- 
sättningsskyldigheten, jämställas med medlemsbankerna intill dess översynen av 
regelverket har slutförts. En sådan lösning ligger i linje med det faktum att 
både medlemsbanker och kreditmarknadsföreningarna är såväl ekonomiska föreningar 
som kreditinstitut med i stort sett överensstämmande skyddsintressen. 
Medlemsbankerna skiljer sig emellertid från kreditmarknadsföreningarna i det att 
bankerna kan förväntas refinansiera sig från konsumenter i högre utsträckning än 
kreditmaknadsföreningarna.- 
  Vid en samlad avvägning anser regeringen att en kreditmarknadsförening bör 
åläggas att avsätta minst tio procent av årsvinsten till reservfonden. 
  Vad sedan gäller frågan om hur stor reservfonden skall vara för att 
föreningens avsättningsskyldighet skall upphöra bör beaktas att finan- 
sieringsföretagens balansräkningar typiskt sett består av stora inslag av 
främmande kapital jämfört med icke-finansiella föreningar. Det måste därför 
anses föra för långt att låta kreditmarknadsföreningarna göra årliga 
avsättningar i lika stor utsträckning som de allmänna ekonomiska föreningarna. I 
stället bör - på samma sätt som gäller för medlemsbankerna - avsättningsskyldig- 
heten upphöra när reservfonden uppnått tio procent av utlåningen. 
 
                        48  
5 Redovisningsfrågor  
Regeringens förslag: Kreditmarknadsföreningar skall omfattas av lagen 
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). 
 
  Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. 
  Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller 
lämnat detta utan erinran. 
  Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 1996 trädde nya redovisnings- 
regler i kraft för aktiebolag, vissa handelsbolag, kreditinstitut, värdepappers- 
bolag och försäkringsföretag. Flertalet bestämmelser är betingade av regler i 
EG:s fjärde, sjunde och elfte bolagsrättsliga direktiv eller av de redovisnings- 
direktiv som finns på bank- och försäkringsområdet. De nya reglerna återfinns i 
huvudsak i årsredovisningslagen (1995:1554, nya årsredovisningslagen) och lagen 
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt 
lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL). Banker och 
kreditmarknadsbolag omfattas av ÅRKL. 
  De nya årsredovisningslagarna innehåller bestämmelser om företagens offentliga 
redovisning (årsredovisning, koncernredovisning och, för andra än 
försäkringsföretag, delårsrapporter). Lagarna reglerar hur balans- och resultat- 
räkningarna skall ställas upp samt hur tillgångar och skulder skall värderas. 
Lagarna reglerar också vilka ytterligare upplysningar som skall lämnas i års- 
och koncernredovisningen och ger bl.a. riktlinjer för vad en förvaltningsbe- 
rättelse skall innehålla. Vidare regleras kravet på upprättande av delårs- 
rapporter för andra än försäkringsföretag. Slutligen innehåller lagstiftningen 
bestämmelser om offentliggörande av redovisningshandlingar och revisionsbe- 
rättelser. 
  Många redovisningsregler är gemensamma för finansiella företag och företag i 
allmänhet. I ÅRKL och ÅRFL hänvisas således i betydande utsträckning till 
bestämmelserna i den nya årsredovisningslagen. I ÅRKL och ÅRFL finns dock också 
ett flertal från den nya årsredovisningslagen avvikande bestämmelser som 
föranleds av kreditinstituts och värdepappersbolags respektive försäkringsföre- 
tags särart. Det finns bl.a. särregler om hur balans- och resultaträkningarna 
skall ställas upp och olika tilläggsupplysningar som skall lämnas. I ÅRKL och 
ÅRFL finns också vissa särregler för värderingen av tillgångar och skulder.  
Vilken årsredovisningslag skall kreditmarknadsföreningar tillämpa? 
 
Som konstaterats i promemorian är ÅRKL särskild anpassad för den typ av 
finansiell verksamhet som kreditmarknadsföreningar skall bedriva. Att inordna 
sådana föreningar under ÅRKL ligger också i linje med vad som förestavats av 
bankredovisningsdirektivet. Kreditmarknadsföreningar bör därför omfattas av 
redovisningsreglerna i nämnda lag. 
  I ÅRKL är reglerna utformade så att de skall kunna tillämpas på de banker som 
är ett slags ekonomiska föreningar, nämligen medlemsbankerna. De bestämmelser 
som gäller för medlemsbanker bör därför som regel kunna föreskrivas tillämpliga 
även på kreditmarknadsföreningar. Att inordna kreditmarknadsföreningar under 
ÅRKL ger dock anledning till särskilda överväganden i vissa frågor (se vidare 
avsnitt 5.1-5.4). 
  ÅRKL avser, som nyss nämnts, företagens offentliga redovisning. Företag som 
omfattas av ÅRKL skall dock i huvudsak tillämpa den lagstiftningen även på det 
icke-offentliga årsbokslutet, se 11 b § bokföringslagen (1976:125). Detsamma 
kommer att gälla för kreditmarknadsföreningar i och med att dessa företag 
inordnas under ÅRKL:s tillämpningsområde.  
Följdändringar i den associationsrättsliga regleringen 
 
Lagen (1995:1570) om medlemsbanker är dessa bankers associationsrättsliga 
ramverk. Motsvarande regelkomplex för de allmänna ekonomiska föreningarna 
återfinns i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. 
  I lagen om medlemsbanker har införts flera bestämmelser som föranletts av den 
nya redovisningslagstiftningen. Motsvarande ändringar aktualiseras i lagen om 
ekonomiska föreningar beträffande de ekonomiska föreningar som skall bedriva 
tillståndspliktig finansieringsverksamhet enligt förevarande förslag och därmed 
upprätta års- och koncernredovisning enligt ÅRKL. 
  De ändringar som aktualiseras i lagen om ekonomiska föreningar tillgodoses 
delvis av vissa ändringar som nyligen genomförts med anledning av förslagen i 
prop. 1996/97:32 Redovisning i ekonomiska föreningar och handelsbolag m.m. (LU 
96/97:3, rskr. 96/97:56 och SFS 1996:1142). De nya reglerna innebär vissa 
följdändringar med hänsyn till dels att ekonomiska föreningar getts möjlighet 
att tillämpa den nya årsredovisningslagen från och med räkenskapsåret 1997, dels 
att ekonomiska föreningar som utgör finansiella holdingbolag skall under vissa 
förutsättningar upprätta koncernredovisning enligt ÅRKL eller ÅRFL (se 10 kap. 
6 § och 11 kap. 12 § angående införandet av begreppet "avsättningar" samt 13 
kap. 1 § om skadestånd). Därutöver måste vissa ytterligare följdändringar göras 
i förevarande sammanhang (se bl.a. 8 kap. 13 § om revisorns uttalande samt 11 
kap. 7  och 12 §§ om tillämplig lag på likvidatorer och redovisning under 
likvidation). 
  Det kan i sammanhanget erinras om att SFS 1996:1142 innebär vissa andra 
ändringar som får betydelse även för kreditmarknadsföreningar (se främst 1 kap. 
4 § om ny koncerndefinition).  
                        49  
5.1  Finansieringsanalys i kreditmarknadsföreningar  
Regeringens förslag: Större kreditmarknadsföreningar och kreditmarknadsförening- 
ar som är moderföretag i större koncerner skall upprätta en finansieringsanalys. 
 
  Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. 
  Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller 
lämnat detta utan erinran. 
  Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande rätt är större ekonomiska 
föreningar och moderföreningar i större koncerner skyldiga att upprätta finans- 
ieringsanalys. Med "större" företag respektive koncern avses att nettovärdet av 
tillgångarna enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskaps- 
åren överstigit 1000 gånger basbeloppet eller att antalet anställda under samma 
tid överstigit 200 (se 9 kap. 9 § fjärde stycket lagen om ekonomiska före- 
ningar). Motsvarande regler gäller för kreditmarknadsbolag, hypoteksinstitut och 
värdepappersbolag. Även då ett kreditmarknadsbolags eller värdepappersbolags 
aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats 
skall bolaget upprätta finansieringsanalys (se 2 kap. 1 § andra stycket ÅRKL). 
Banker är däremot inte skyldiga att upprätta finansieringsanalys. 
  Det kan hävdas att en finansieringsanalys har störst betydelse i icke- 
finansiella företag. Som regeringen konstaterat i tidigare sammanhang bör dock 
den information som framgår av finansieringsanalysen i många delar kunna ge 
värdefulla uppgifter om verksamheten även i banker (se prop. 1995/96:10 del 3 s. 
95). Analysen bör således kunna utformas så att även särdragen i finansiell 
verksamhet beaktas. Det framstår därför som lämpligast att i vart fall större 
föreningar som skall driva tillståndspliktig finansieringsverksamhet och 
kreditmarknadsföreningar som är moderföretag i större koncerner har att etablera 
formerna för och innehållet i sådana analyser. Ett annat viktigt skäl för att 
sådana kreditmarknadsföreningar skall avge en finansieringsanalys är att lika 
bestämmelser därmed kommer att gälla för bolagen och föreningarna. 
  Som regeringen tidigare aviserat finns det anledning att på ett mer 
genomgripande sätt ta upp frågorna om finansieringsanalys och den krets av 
företag som skall avge en sådan analys. Som då konstaterats bör detta 
ställningstagande anstå till beredningen av Redovisningskommitténs  slutbe- 
tänkande (a.a. s. 95). I avvaktan på denna prövning bör alltså även nuvarande 
storlekskriterier behållas som gräns för skyldigheten att upprätta finans- 
ieringsanalys.  
                        50  
5.2  Vissa särbestämmelser för kreditmarknadsföreningar-  
Regeringens förslag: En kreditmarknadsförening skall särredovisa eget kapital på 
samma sätt som medlemsbanker. 
   Vidare skall föreningen i förvaltningsberättelsen lämna samma upplysningar 
som medlemsbanker om medlemsantal och insatsbelopp. 
 
  Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. 
  Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det 
utan erinran.  
Skälen för regeringens förslag: 
 
Särredovisning av eget kapital och upplysningar om medlemsantal m.m. 
 
I 5 kap. 4 § 5 ÅRKL finns särskilda regler för medlemsbanker om indelning av 
eget kapital. Dessa regler är anpassade till föreningsformen. I huvudsak motsva- 
rande bestämmelser finns i 9 kap. 7 § andra stycket lagen om ekonomiska före- 
ningar. I förhållande till dessa bestämmelser tillkommer enligt ÅRKL fonden för 
orealiserade vinster (jfr 4 kap. 6 och 7 §§ ÅRKL och prop. 1995/96:10 del 3 s. 
67-69 och 199). 
  I 6 kap. 2 § ÅRKL föreskrivs att medlemsbanker skall lämna vissa särskilda 
upplysningar om medlemsantal och insatsbelopp i förvaltningsberättelsen. 
Motsvarande bestämmelser gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet enligt 9 
kap. 9 § andra stycket 3-6 lagen om ekonomiska föreningar. 
  De särregler som sålunda föreskrivs i ÅRKL för medlemsbanker bör enligt 
regeringens mening lämpligen göras tillämpliga även på kreditmarknadsföreningar.  
Redovisning av gottgörelser 
 
I 10 kap. lagen om ekonomiska föreningar finns bestämmelser om 
överskottsutdelning och annan användning av föreningens egendom. I 9 kap. 6 § 
tredje stycket lagen om ekonomiska föreningar föreskrivs att gottgörelse enligt 
10 kap. 1 § andra stycket 1 samma lag skall redovisas som en särskild kost- 
nadspost. Med gottgörelse enligt nyss nämnda lagrum avses sådan efterlikvid, 
återbäring eller liknande som grundas på rörelsens resultat utan att ha räknats 
in i det redovisade årsresultatet. Fråga uppkommer om motsvarande redovis- 
ningsbestämmelse bör föreskrivas för kreditmarknadsföreningar. 
  I SFS 1996:1142 föreskrivs att nyss nämnda bestämmelser skall kunna tillämpas 
även av sådana ekonomiska föreningar som väljer att upprätta årsredovisning 
enligt den nya årsredovisningslagen. I promemorian i förevarande lagstiftnings- 
ärende har däremot inte föreslagits någon motsvarande särbestämmelse för 
kreditmarknadsföreningar. Detta har motiverats med att kreditmarknadsföreningar 
bör följa de uppställningsformer som finns i ÅRKL och de principer för redovis- 
ning av utdelning som gäller för övriga företag som omfattas av denna lag. Ingen 
remissinstans har haft något att erinra mot promemorians ställningstagande. 
Någon motsvarande särbestämmelse finns inte heller i dag för medlemsbanker. 
Regeringen ansluter sig därför till promemorians bedömning.  
Redovisning av insatser 
 
I ekonomiska föreningar i allmänhet får även förfallna obetalda insatser räknas 
med bland föreningens tillgångar. Förfallna obetalda insatser tillåts dock inte 
öka redovisat eget kapital genom att de tas upp som tillgång i balansräkningen 
(se 1 kap. 3 § och 9 kap. 7 § tredje stycket lagen om ekonomiska föreningar). 
  Enligt vad som föreslås i avsnitt 4.2 skall insatser i kreditmark- 
nadsföreningar betalas kontant. Motsvarande regel gäller för medlemsbanker. Det 
saknas därför anledning att införa en bestämmelse i ÅRKL om att obetalda 
insatser inte får redovisas som tillgång.  
5.3  Offentlighet och sanktioner för 
kreditmarknadsföreningar  
Regeringens förslag: Kreditmarknadsföreningar skall på samma sätt som kredit- 
marknadsbolag omfattas av offentlighets- och sanktionsreglerna i 8 kap. nya års- 
redovisningslagen. 
   Kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag skall betraktas som publika 
företag vid tillämpningen av lagens föreskrifter om förseningsavgifter. 
 
  Promemorians förslag: Promemorian innehåller inget förslag om att värdepap- 
persbolag skall betraktas som publika företag vid tillämpningen av bestämmelser 
om förseningsavgifter. Promemorians förslag överensstämmer i övrigt med 
regeringens förslag. 
  Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt promemorians 
förslag eller lämnat det utan erinran. Redovisningskommittén har ifrågasatt om 
inte också alla värdepappersbolag borde behandlas som publika företag vid 
tillämpningen av reglerna om förseningsavgifter. 
  Skälen för förslaget: Kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag omfattas av 
offentlighetsreglerna i 8 kap. i den nya årsredovisningslagen (se 8 kap. 1 § 
andra stycket ÅRKL). Bestämmelserna innebär bl.a. att års- och koncern- 
redovisningen samt revisionsberättelserna skall offentliggöras genom att inom en 
månad efter fastställelsebeslutet ges in till Patent- och registreringsverket 
för att kungöras i en tidning (se 8 kap. 3, 4 och 13 §§ nya årsredovisnings- 
lagen). Banker och hypoteksinstitut skall offentliggöra redovisningshandlingarna 
genom att så snart det kan ske efter fastställelsebeslutet ge in dessa till 
Finansinspektionen för motsvarande kungörande (se 8 kap. 5, 6 och 8 §§ ÅRKL). 
  Reglerna i lagen om ekonomiska föreningar innebär att redovisningshandlingarna 
offentliggörs genom att hållas tillgängliga hos föreningen för alla som är 
intresserade. Patent- och registreringsverket kan dock förelägga föreningen att 
ge in handlingarna till verket. Större föreningar och moderföreningar i större 
koncerner är dock alltid skyldiga att ge in årsredovisningen och 
revisionsberättelsen till Patent- och registreringsverket. En moderförening är 
också utan särskilt föreläggande skyldig att ge in koncernredovisningen och 
koncernrevisonsberättelsen till verket (se 9 kap. 10 § lagen om ekonomiska före- 
ningar). 
  Kreditmarknadsföreningar kan bedömas komma att vara av större externt intresse 
än flertalet av de föreningar som lagen om ekonomiska föreningar i dag är 
tillämplig på. Den form för offentliggörande som föreskrivs i den nya 
redovisningslagstiftningen är dessutom föreskriven i EG:s redovisningsdirektiv. 
På grund därav bör inte offentlighetsreglerna i lagen om ekonomiska föreningar 
gälla för kreditmarknadsföreningar. Det är samtidigt en fördel om kreditmark- 
nadsföreningar omfattas av samma offentlighetsregler som kreditmarknadsbolag. 
Kreditmarknadsföreningar bör alltså omfattas av offentlighetsreglerna i 8 kap. 
nya årsredovisningslagen. 
  För kreditmarknadsbolag gäller enligt 8 kap. nya årsredovisningslagen vissa 
sanktionsregler som blir tillämpliga om bolaget dröjer med att sända in 
redovisningshandlingarna. Det är regler om förseningsavgifter (8 kap. 5-11 §§), 
personligt betalningsansvar för styrelseledamot och verkställande direktör (8 
kap. 12 §) och vite (8 kap. 13 §). Det finns inget bärande skäl för att i detta 
avseende särbehandla kreditmarknadsföreningarna i förhållande till bolagen. 
Kreditmarknadsföreningarna bör därför lyda under samma sanktionsregler som 
motsvarande bolag. 
  När det gäller ekonomiska föreningar saknas associationsrättsliga regler om 
indelning i publika och privata företag. En sådana gränsdragning föreskrivs dock 
för kreditmarknadsbolag. Gränsdragningen har betydelse för storleken av de 
avgifter som ett företag kan få betala, om detta försummar att ge in redovis- 
ningshandlingarna inom föreskriven tid (se      8 kap. 6 § nya 
årsredovisningslagen). 
  Det är i och för sig möjligt att utforma en regel enligt vilken storleken av 
förseningsavgifter görs beroende av om en kreditmarknadsförening i det enskilda 
fallet motsvarar vissa kriterier av betydelse för en indelning i privata och 
publika bolag (jfr 1 kap. 4 § aktiebolagslagen). En sådan reglering torde dock 
innebära tillämpningssvårigheter som knappast står i proportion till de 
skillnader som reglerna innehåller. Härtill kommer att företag som fått 
tillstånd att driva finansieringsverksamhet i normalfallet kan antas komma att 
angå en större krets av intressenter. Sistnämnda skäl är dock relevant även 
beträffande kreditmarknadsföreningar och, som Redovisningskommittén varit inne 
på, bolag som bedriver värdepappersrörelse. Samtliga kreditmarknadsföretag och 
värdepappersbolag bör därför behandlas som publika företag vid tillämpningen av 
bestämmelserna i 8 kap. 6 § nya årsredovisningslagen om förseningsavgifter. En 
bestämmelse med denna innebörd bör intas i 8 kap. 1 § ÅRKL.  
5.4  Delårsrapporter i kreditinstitut och värdepappersbolag  
Regeringens förslag: Samtliga kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag skall 
åläggas att avge minst en delårsrapport under räkenskapsåret. 
 
  Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. 
  Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det 
utan erinran. 
  Skälen för regeringens förslag: I dag är större kreditmarknadsbolag och 
värdepappersbolag skyldiga att avge minst en delårsrapport under ett räkenskaps- 
år som omfattar mer än 10 månader. Motsvarande skyldighet gäller när dessa bolag 
är moderföretag i större koncerner (se 8 kap. 1 § andra meningen ÅRKL). Om till- 
gångarnas nettovärde överstiger 1000 basbelopp eller om antalet anställda 
överstiger 200 föreligger ett större bolag resp. en större koncern, se 10 kap. 3 
§ andra och fjärde stycket aktiebolagslagen. Banker och hypoteksinstitut är 
skyldiga att avge delårsrapport oavsett verksamhetens omfattning (se 8 kap. 1 § 
första meningen ÅRKL). 
  Frågan om delårsrapporter i kreditinstitut och värdepappersbolag behandlades i 
samband med införlivandet av EG:s redovisningsdirektiv med svensk rätt. 
Regeringen fann då - bl.a. mot bakgrund av den förhållandevis korta anpassnings- 
tid som skulle medges för berörda företag och myndigheter - inte skäl för att 
föreslå någon ändring av gällande regler för när kreditmarknadsbolag och värde- 
pappersbolag enligt lag måste avge delårsrapport (se prop. 1995/96:10 del 3 s. 
166). 
  När nu kreditmarknadsföreningar skall inordnas under ÅRKL bör frågan om 
avgivande av delårsrapport prövas mera förutsättningslöst för samtliga 
kreditinstitut och värdepappersbolag. Det kan då konstateras att informationen 
om framför allt resultatet i tätare intervall än per helår blivit av en allt 
större betydelse för externa intressenter på det finansiella området. Det är 
samtidigt viktigt att förändringar i verksamheten tidigt kommer inte bara till 
tillsynsmyndigheternas vetskap utan även till andra intressenters kännedom. De 
kapitaltäckningsregler som gäller för kreditinstitut och värdepappersbolag 
innebär också att relativt omfattande rapporter om företagets resultat och 
ställning regelbundet måste tas fram. Mot denna bakgrund är det mindre befogat 
att uppställa regler som innebär att endast större kreditmarknadsföretag och 
värdepappersbolag måste upprätta och tillhandahålla delårsrapporter. Nettovärdet 
av tillgångarna i ett nystartat finansiellt företag torde också ganska snart 
komma att uppgå till 1000 basbelopp. Därmed blir en tvåårsgräns, och framför- 
allt en gräns vid 200 anställda, mindre ändamålsenlig. Samtidigt är det av värde 
att gemensamma bestämmelser gäller för banker, kreditmarknadsföretag och 
värdepappersbolag. Som nyss framhållits har delårsrapporter en viktig funktion 
för genomlysning av verksamhet i finansiella företag. Det framstår därför som 
mest ändamålsenligt att reglerna om delårsrapporter för kreditmarknadsbolag och 
värdepappersbolag ändras. Samtliga kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag 
bör därför - på samma sätt som banker och hypoteksinstitut - åläggas att avge 
minst en delårsrapport under räkenskapsåret enligt ÅRKL:s bestämmelser härom. 
Även när det gäller skyldigheten för moderföretag att lämna uppgifter för 
koncernen bör bestämmelserna för nu nämnda företag enhetliggöras (se 9 kap. 3 § 
2 ÅRKL). 
  När det gäller sådana finansbolag och kreditaktiebolag som fortfarande kan 
bedriva verksamhet med stöd av viss övergångsreglering saknas dock skäl för att 
ändra nuvarande ordning som innebär att delårsrapporter bara krävs av större 
företag.  
 6   Ikraftträdande 
 
De lagändringar som erfordras för att ekonomiska föreningar skall få bedriva 
finansieringsverksamhet bör träda i kraft den  1 juli 1997.Några föreningar som 
är kreditmarknadsföreningar finns inte i dag. Normalt föreligger därför inte 
något behov av särskilda övergångsregler till lagändringarna i detta sammanhang. 
Vissa av ändringarna i redovisningsbestämmelserna i lagen (1995:1559) om 
årsredovisning i kreditinstitut och värdepppersbolag berör dock befintliga 
kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag. I övergångsreglerna till denna lag 
bör därför föreskrivas att bestämmelserna skall tillämpas första gången på 
räken- 
skapsår som påbörjas efter den 30 juni 1997.  
7  Ekonomiska konsekvenser 
 
De föreslagna lagändringarna kan inte bedömas få några effekter på samhällseko- 
nomin i stort. Någon nyetablering av betydelse är sålunda inte att vänta. 
  För Finansinspektionen kommer lagändringarna att innebära ett visst 
föreskriftsarbete. Detta föreskriftsarbetet är emellertid av övergående art. 
Kostnaden för tillståndsansökningar bör avgiftsfinansieras. Avgiftens storlek 
bör bestämmas enligt lämplig avgiftsklass i avgiftsförordningen (1992:191). Av- 
giftsinkomsterna redovisas under en inkomsttitel på statsbudgeten. Beträffande 
den löpande tillsynen innebär förslaget att omfattningen av Finansinspektionens 
uppgifter kan komma att öka om det tillkommer nya kreditmarknadsföretag som inte 
skulle ha etablerats utan den nya möjligheten att bedriva finansierings- 
verksamhet i ekonomisk förening. Såsom nyss anförts finns det dock ingen grund 
för att anta någon nyetablering av betydelse. Det finns därför inte heller 
anledning att räkna med några betydelsefulla ökningar av kostnaderna varken för 
tillstånd och löpande tillsyn eller för de domstolar som har att överpröva 
Finansinspektionens beslut. 
  De nya redovisningsregler som föreslås innebär en utvidgning av skyldigheten 
för kredtmarknadsbolag och värdepappersbolag att rapportera ekonomisk 
information, främst genom att vissa storlekskriterier tas bort. Emellertid avser 
skyldigheten information som företagen redan i dag behöver ta fram oftare än vad 
lagförslagen kräver. Nu nämnda företag bedriver dessutom en verksamhet som 
innebär att de relativ snart efter det att verksamheten inletts överskrider den 
omsättningsgräns som tidigare gällt. Förslagen till ny redovisningslagstiftning 
kan sålunda inte bedömas medföra annat än marginella ekonomiska konsekvenser för 
berörda företag. Inte heller för PRV, som i någon mån berörs av de nya in- 
formationsreglerna, och vars verksamhet i likhet med Finansinspektionens är 
avgiftsfinansierad, kan merkostnaderna förväntas bli annat än marginella. 
  Sammantaget kan de ekonomiska konsekvenserna av lagförslagen bedömas som för- 
sumbara. 
 
                        51  
8  Författningskommentar 
 
De ändringar som görs i detta sammanhang är i huvudsak en följd av att lagen 
(1992:1610) om kreditmarknadsbolag skall tillämpas även på ekonomiska föreningar 
som bedriver tillståndspliktig finansieringsverksamhet. Denna lag kommer därmed 
att gälla för samtliga kreditmarknadsföretag, dvs. såväl aktiebolag som bedriver 
finansieringsverksamhet (kreditmarknadsbolag), som ekonomiska föreningar som 
bedriver sådan verksamhet (kreditmarknadsföreningar). Lagen om 
kreditmarknadsbolag föreslås därför byta namn till lagen om finansieringsverk- 
samhet. På flera ställen talas det i denna lag i den nuvarande lydelsen om 
"bolaget". Detta ord föreslås bytas ut mot det associationsneutrala "företaget". 
På vissa ställen där det talas om aktier har bestämmelserna kompletterats med 
ordet "andelar". Ordet "kreditmarknadsbolag" förekommer dessutom i en rad olika 
lagar och bör alltså bytas ut mot "kreditmarknadsföretag" respektive "finansie- 
ringsverksamhet". Sådana ändringar tas inte upp nedan.  
8.1  Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om 
kreditmarknadsbolag 
 
2 kap. 4 § 
 
(Jfr 2 kap. 4 § i promemorians förslag) 
  Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 4.1. 
  Ett nytt tredje stycke föreskriver att insatserna i en kreditmarknadsförening 
alltid skall fullgöras i pengar. Bestämmelsen motsvarar vad som gäller för 
medlemsbanker enligt 1 kap. 4 § första stycket andra meningen lagen (1995:1570) 
om medlemsbanker och förslaget till 5 kap. 1 § tredje stycket samma lag.  
5 kap. 4 a § 
 
(Jfr 5 kap. 4 a § i promemorians förslag) 
  Bestämmelsen har närmare behandlats i avsnitt 4.2. 
  I denna nya paragraf föreskrivs att en kreditmarknadsförenings styrelse är 
skyldig att upprätta en särskild balansräkning om det finns anledning att anta 
att kreditmarknadsföreningen inte kan uppfylla kravet på kapitaltäckning i lagen 
(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och 
värdepappersbolag (kapitaltäckningslagen). Om balansräkningen visar att kravet 
inte är uppfyllt skall styrelsen genast underrätta Finansinspektionen. 
Bestämmelsen motsvarar vad som föreskrivs för sparbanker och medlemsbanker i 7 
kap. 4 § första stycket andra punkten bankrörelselagen (1987:617). Eftersom 
balansräkningen avser att visa huruvida kravet på kapitaltäckning enligt 
kapitaltäckningslagen är uppfyllt skall den upprättas enligt de regler som 
gäller för redovisning av sådan kapitaltäckning.  
8.2  Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om 
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 
 
1 kap. 1 § 
 
(Jfr 1 kap. 1 § i promemorians förslag) 
  Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka företag som skall tillämpa lagen 
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). 
Ändringen av första stycket innebär att även sådana föreningar som bedriver 
finansieringsverksamhet enligt lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet 
(kreditmarknadsföreningar) skall tillämpa ÅRKL. Enligt bestämmelsen inordnas 
kreditmarknadsföreningar under begreppet kreditinstitut tillsammans med främst 
kreditmarknadsbolag och banker.  
2 kap. 1 § 
 
(Jfr 2 kap. 1 § i promemorians förslag) 
  Bestämmelsen har behandlats närmare i avsnitt 5.1. 
  I paragrafens andra stycke regleras vilka företag som måste ta in en 
finansieringsanalys i årsredovisningen. På samma sätt som för kredit- 
marknadsbolag och värdepappersbolag föreskrivs att större kreditmark- 
nadsföreningar måste upprätta en finansieringsanalys. Med större 
kreditmarknadsföreningar avses föreningar av sådan storlek att det gällt ett 
krav på auktoriserad revisor enligt 8 kap. 5 § första stycket lagen (1987:667) 
om ekonomiska föreningar.  
5 kap. 4 § 
 
(Jfr 5 kap. 4 § i promemorians förslag) 
  Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.2. 
  En ändring har gjorts i femte punkten. För kreditmarknadsföreningar föreskrivs 
samma uppdelning beträffande eget kapital som för medlemsbanker.  
6 kap. 2 § 
 
(Jfr 6 kap. 2 § i promemorians förslag) 
  Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.2. 
  Paragrafen reglerar vissa särupplysningar som måste lämnas i förvalt- 
ningsberättelsen. Ändringen innebär att kreditmarknadsföreningar skall i för- 
valtningsberättelsen lämna samma särupplysningar om medlemsantal och insatser 
som medlemsbanker skall göra.  
7 kap. 1 § 
 
(Jfr 7 kap. 1 § i promemorians förslag) 
  Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.1. 
  Ändringen av andra stycket har gjorts för att beakta att kreditmark- 
nadsföreningar skall omfattas av ÅRKL:s koncernredovisningsregler. 
Bestämmelserna innebär att endast sådana kreditmarknadsföreningar som är 
moderföretag i större koncerner behöver upprätta en finansieringsanalys för 
koncernen. Avgörande blir således om koncernens verksamhet överstiger vissa 
storlekskriterier (se 8 kap. 5 § första och tredje stycket lagen om ekonomiska 
föreningar). Motsvarande storlekskriterier gäller för kreditmarknadsbolag och 
värdepappersbolag.  
8 kap. 1 § 
 
(Jfr 8 kap. 1 § i promemorians förslag) 
  Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 5.3. 
  Genom vad som föreskrivs i 8 kap. 1 § andra stycket ÅRKL kommer 
kreditmarknadsföreningar att omfattas av bestämmelserna om offentliggörande i 8 
kap. nya årsredovisningslagen (1995:1554). Det innebär bl.a. att Patent- och 
registreringsverket är registreringsmyndighet för kreditmarknadsföreningarna och 
att sådana föreningar skall ge in redovisningshandlingarna dit. 
  Det nytillkomna tredje stycket innebär att kreditmarknadsföretag och 
värdepappersbolag alltid skall anses som publika företag vid tillämpningen av 
reglerna om förseningsavgifter i 8 kap. 6 § årsredovisningslagen.  
9 kap. 1 § 
 
(Jfr 9 kap. 1 § i promemorians förslag) 
  Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 5.4. 
  Ändringen av paragrafens första mening innebär att såväl kreditmarknadsföretag 
som värdepappersbolag skall, oavsett storlek, avge delårsrapport minst en gång 
under ett räkenskapsår som omfattar mer än tio månader. 
  Med "övriga aktiebolag" i andra meningen avses sådana finansbolag och kredi- 
taktiebolag som fortfarande förekommer enligt viss övergångsreglering (jfr 1 
kap. 1 § första stycket ÅRKL och prop. 1995/96:10 del 3 s. 170-171). 
 
9 kap. 3 § 
 
(Jfr 9 kap. 3 § i promemorians förslag) 
  Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 5.4. 
  Paragrafens första punkt har ändrats för att beakta att ÅRKL skall tillämpas 
även på kreditmarknadsföreningar. Ändringen medför att sådana föreningar skall, 
på samma sätt som medlemsbanker, lämna delårsrapport även till de medlemmar som 
begär det. 
  Ändringen av tredje punkten innebär att kreditmarknadsföretag och 
värdepappersbolag skall, oavsett storlek, i delårsrapporten lämna vissa upp- 
gifter för den koncern där företaget är moderföretag. Därmed gäller samma regler 
som för banker och hypoteksinstitut.  
8.3  Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om 
medlemsbanker 
 
5 kap. 1 § 
 
Ändringen innebär ett förtydligande såvitt avser förlagsinsatser i 
medlemsbanker. Sådana insatser skall i enlighet med vad som är fallet med andra 
insatser alltid tillskjutas i pengar. Frågan har behandlats i avsnitt 4.2.  
8.4  Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om 
ekonomiska föreningar 
 
4 kap. 3 § 
 
(Jfr 4 kap. 3 § i promemorians förslag) 
  Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.2. 
  Ändringen innebär att en medlem i en kreditmarknadsförening kan erhålla 
återbetalning av en s.k. överinsats, dvs. en insats som denne inte är skyldig 
att delta med, endast om det kan ske med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna i 
lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar i kreditinstitut och 
värdepappersbolag. Föreskriften överensstämmer i sak med motsvarande bestämmelse 
i 4 kap. 3 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker.  
8 kap. 13 § 
 
(Jfr 8 kap. 13 § i promemorians förslag) 
  I paragrafen regleras revisionsberättelsens innehåll. Av paragrafen följer att 
revisor bl.a. skall uttala sig om huruvida års- och koncernredovisningen över- 
ensstämmer med lag. Paragrafen har nyligen ändrats som en följd av att 
ekonomiska föreningar har beretts möjlighet att tillämpa nya 
årsredovisningslagen (1995:1554), se SFS 1996:1142. Ändringarna nu föranleds av 
att kreditmarknadsföreningar skall omfattas av lagen (1995:1559) om 
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). De uttalanden och 
upplysningar som skall lämnas i revisionsberättelsen måste anpassas efter 
tillämplig årsredovisningslag.  
9 kap. 17 § 
 
(Jfr 9 kap. 15 § i promemorians förslag) 
  Iparagrafen, som är ny, erinras om att kreditmarknadsföreningar skall tillämpa 
ÅRKL istället för redovisningsbestämmelserna i 9 kap. lagen om ekonomiska 
föreningar (jfr även 1 kap. 1 § ÅRKL).  
10 kap. 6 § 
 
(Jfr 10 kap. 6 § i promemorians förslag) 
  Ändringen som kommenterats utförligt i avsnitt 4.3 innebär en modifikation av 
reservfondsreglerna för kreditmarknadsföreningar, i förhållande till vad som 
gäller för allmänna ekonomiska föreningar.  
11 kap. 7 § 
 
(Jfr 11 kap. 7 § i promemorians förslag) 
  Genom ändringen klargörs att de bestämmelser om underskrift av årsredovisning 
m.m. som gäller för styrelse och styrelseledamöter enligt olika årsredovisnings- 
lagar, skall tillämpas även på likvidatorerna i en ekonomisk förening i 
allmänhet resp. en kreditmarknadsförening i likvidation. Bestämmelsen motsvarar 
vad som i dag föreskrivs bl.a. i    13 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) och 
10 kap. 8 § bankaktiebolagslagen (1987:618).  
11 kap. 12 § 
 
(Jfr 11 kap. 12 § i promemorians förslag) 
  Genom ändringen preciseras olika bestämmelser i de nya årsredovisningslagarna 
som inte behöver tillämpas om en ekonomisk förening i allmänhet resp. en 
kreditmarknadsförening har trätt i likvidation. Motsvarande undantag föreskrivs 
bl.a. i 13 kap. 12 § aktiebolagslagen och 10 kap. 13 § bankaktiebolagslagen.  
                        52  
13 kap. 1 § 
 
(Jfr 13 kap. 1 § i promemorians förslag) 
  Paragrafen har ändrats för att ta hänsyn till att kreditmarknadsföreningar 
skall tillämpa ÅRKL.  
8.5  Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 
 
8 kap. 5 § 
 
Förslaget, som har behandlats närmare i avsnitt 4.1 innebär att sekretess råder 
i ärende hos statlig myndighet beträffande innehav av andelar i 
kreditmarknadsföreningar och medlemsbanker. 
 
                        53  
Bilaga 1 
 
Förteckning över remissinstanser; Promemoria med utkast till lagrådsremiss 
Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening samt vissa ändringar i 
redovisningslagstiftningen på det finansiella området 
 
Sveriges riksbank, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Sundsvall, 
Finansinspektionen, Konkurrensverket, Konsumentverket, Kooperativa Institutet, 
Kooperativa Förbundet, Sveriges Försäkringsförbund, Utländska Försäkringsbolags 
Förening, Svenska Bankföreningen, Folksam, Finansbolagens Förening, Industrins 
Finansförening, Fristående Sparbankers Riksförbund, Företagarnas 
Riksorganisation, Postgirot Bank AB, Industriförbundet, Sveriges 
Köpmannaförbund, Grossistförbundet Svensk Handel, Svenska 
Arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens 
Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Landshypotek AB, 
Föreningen Auktoriserade Revisorer, Svenska Revisorssamfundet, 
Bokföringsnämnden, Riksskatteverket, Redovisningskommittén, Svenska 
Aktuarieföreningen, Svenska Livförsäkringsaktiebolagens Aktuarienämnd, Sveriges 
Advokatsamfund, Redovisningsrådet, Sveriges Livförsäkringsföreningars Förbund, 
Länsförsäkringsbolagens Förening, Pressens Pensionskassa, Försäkringsföreningen 
för det statliga området, Försäkringsbranschens pensionskassa, 
Försäkringsföreningen för försäkrinskasseområdet, Tobaksbolagens pensionskassa, 
Sparinstitutens pensionskassa, Konsumentkooperationens pensionskassa, Sveriges 
Köpmannaförbunds pensionskassa. 
 
                        54  
Bilaga 2 
 
Lagrådet 
 
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-01-30 
 
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck, 
regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. 
 
Enligt en lagrådsremiss den 16 januari 1997 (Finansdepartementet) har regeringen 
beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen 
(1992:1610) om kreditmarknadsbolag m.m. 
  Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Eric Frieberg. 
  Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. 
 
                        55  
Finansdepartementet 
 
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 1997. 
 
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, 
Peterson, Tham, Blomberg, Andersson, Uusman, Ulvskog, Sundström, Lindh, 
Johansson, Klingvall, Åhnberg och Östros  
Föredragande: statsrådet Östros  
Regeringen beslutar proposition 1996/97:114 Finansieringsverksamhet i ekonomisk 
förening m.m. 
 
                        56  
                        57