Regeringens proposition
1996/97:108

Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverige

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 6 mars 1997

Lena Hjelm-Wallén

Leif Blomberg
(Inrikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen att Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och
Skaraborgs län utom Habo och Mullsjö kommuner läggs samman till Västergötlands
län med Göteborg som residensstad. Habo och Mullsjö kommuner förs enligt egen
önskan till Jönköpings län. Länssammanläggningen föreslås träda i kraft den 1
januari 1998. Som en följd av
länssammanläggningen föreslås att nuvarande länsstyrelser i Göteborgs och Bohus,
Älvsborgs samt Skaraborgs län läggs samman till en länsstyrelse.
För regleringen av den landstingskommunala beslutanderätten i samband med
bildandet av Västergötlands län föreslås en särskild lag om
sammanläggningsdelegerade för Västergötlands läns landsting. Dessutom föreslås
en lag om val av ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i Västergötlands län
samt lagändringar av främst teknisk natur med anledning av bildandet av
Västergötlands län. Genom en ändring i lagen om huvudmannaskap för viss
kollektiv persontrafik kan den nuvarande organisationen behållas tills det nya
landstinget bildas den 1 januari 1999.
Regeringen föreslår vidare att även Västergötlands län skall omfattas av den
lagreglerade försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning som
riksdagen tidigare beslutat om i fråga om Kalmar, Gotlands och Skåne län.
Försöksverksamheten förslås för Västergötlands län omfatta det regionala utveck-
lingsansvaret, beslut om fördelning av regionalpolitiska och andra ut-
vecklingsmedel samt ansvaret för frågor om länsplaner för regional transport-
infrastruktur. I försöksverksamheten hanteras dessa statliga uppgifter av ett
regionalt självstyrelseorgan, som för Västergötlands läns del blir det nybildade
landstinget. Försöksverksamheten föreslås i detta län inledas den 1 januari 1999
i samband med att det nya landstinget bildas och liksom i övriga län pågå fram
till utgången av år 2002.

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 5

2 Lagtext.................................................... 6
2.1 Förslag till lag om sammanläggningsdelegerade för
Västergötlands läns landsting....................... 6
2.2 Förslag till lag om val av ledamöter i styrelsen för
Länsstyrelsen i Västergötlands län.................. 13
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1414) om
försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning 14
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:438) om
huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik...... 16
2.5 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken...... 18
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i
fastighetsmål....................................... 19
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar............................... 20
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:891) om val av
ledamöter i länsstyrelses styrelse.................. 21
2.9 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) 22
2.10 Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259).. 23
2.11 Förslag till lag om ändring i vallagen (1997:000)... 24

3 Ärendet och dess beredning................................. 26

4 Ny länsindelning i Västsverige............................. 28
4.1 Bakgrund ........................................... 28
4.2 Nytt västsvenskt län - gränser och lokaliseringar... 28
4.3 Det nya västsvenska länet........................... 29
4.4 Det nya länets namn................................. 31
4.5 Residensstad i det nya länet ....................... 31

5 Den nya länsstyrelsen...................................... 33

6 Försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning.... 35
6.1 Försöksverksamhet i Västsverige..................... 35
6.2 Framställningar från andra län...................... 38

7 Lagstiftningsfrågor........................................ 39
7.1 Bildandet av Västergötlands läns landsting.......... 39
7.2 Huvudmannaskapet för viss kollektiv persontrafik ... 40
7.3 Övriga lagstiftningsfrågor.......................... 41

8 Den fortsatta handläggningen............................... 44
9 Författningskommentar...................................... 46
9.1 Förslaget till lag om sammanläggningsdelegerade för
Västergötlands läns landsting....................... 46
9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1414) om försöks-
verksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning.... 47
Bilaga 1 Rapporten Nytt västsvenskt län - Gränser
och lokaliseringar.................................. 49
Bilaga 2 Sammanfattning av rapporten OPR=Q - en
ny länsstyrelse..................................... 62

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997..... 67

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om sammanläggningsdelegerade för
Västergötlands läns landsting,
2. antar regeringens förslag till lag om val av ledamöter i styrelsen för
Länsstyrelsen i Västergötlands län,
3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1414) om
försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning,
4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1978:438) om
huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik,
5. antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken,
6. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1969:246) om
domstolar i fastighetsmål,
7. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar,
8. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:891) om val av
ledamöter i länsstyrelses styrelse,
9. antar regeringens förslag till lag om ändring i taxeringslagen(1990:324),
10. antar regeringens förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259),
11. antar regeringens förslag till lag om ändring i vallagen (1997:000),
12. godkänner regeringens förslag att Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län
och Skaraborgs län utom Habo och Mullsjö kommuner den 1 januari 1998 läggs
samman till Västergötlands län,
13. godkänner regeringens förslag att nuvarande länsstyrelser i Göteborgs och
Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län läggs samman till en
länsstyrelse den 1 januari 1998,
14. godkänner regeringens förslag att Göteborg skall vara residensstad i
Västergötlands län.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om sammanläggningsdelegerade förVästergötlands läns
landsting

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § I denna lag finns bestämmelser om sammanläggningsdelegerade vid bildandet
av Västergötlands läns landsting. Bestämmelserna gäller utan hinder av vad som
föreskrivs i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och
landsting.

2 § Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting och
Älvsborgs läns landsting skall bestå till utgången av år 1998.

3 § Västergötlands läns landsting skall, på det sätt som anges i 7 och 8 §§,
företrädas av sammanläggningsdelegerade från den dag regeringen bestämmer till
och med den 31 oktober 1998. Från och med den 1 november 1998 företräds
Västergötlands läns landsting av det nyvalda fullmäktige.
Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting och Älvsborgs
läns landsting skall under tiden den 1 november-31 december 1998 företrädas av
fullmäktige i Västergötlands läns landsting.

Val av sammanläggningsdelegerade

4 § Delegerade och ersättare för dessa skall senast den dag regeringen be-
stämmer väljas av fullmäktige i Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs
läns landsting, Älvsborgs läns landsting och Göteborgs kommun.
När valen har ägt rum, skall ordföranden i fullmäktige i Skaraborgs läns
landsting underrättas om vilka som har valts.

5 § Antalet delegerade skall uppgå till 103, varav 22 skall väljas av
Göteborgs och Bohus läns landsting, 19 av Skaraborgs läns landsting, 31 av
Älvsborgs läns landsting och 31 av Göteborgs kommun. Antalet ersättare skall
vara lika många som antalet delegerade och väljas på samma sätt som dessa.

6 § Valbar är den som är ledamot eller ersättare i fullmäktige i Göteborg och
Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs läns landsting eller
Göteborgs kommun samt folkbokförd i en kommun inom området för Västergötlands
läns landsting. Föreskrifterna i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt
skall tillämpas vid valet.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i
vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.

Behörigheten att fatta beslut

7 § Utöver vad som i övrigt framgår av denna lag skall sammanlägg-
ningsdelegerade
1. under år 1997
- besluta om Västergötlands läns landstings indelning i valkretsar,
- fastställa antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige iVästergötlands
läns landsting,
- anta grunderna för ersättning för resekostnader och andra utgiftersomför-
anleds av uppdrag enligt denna lag samt arvode, pension ochandraekonomiska för-
måner till den som fullgör ett sådant uppdrag,samt
- upprätta och fastställa budget för sin verksamhet under budgetåret1998,
2. under år 1998
- anta förslag till budget för Västergötlands läns landsting avseende
budgetåret 1999, samt
- besluta i andra ärenden där besluten sträcker sina verkningar efterut-
gången av år 1998.

8 § Fullmäktige i Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns
landsting och Älvsborgs läns landsting får under tiden den 1 januari-31 oktober
1998 besluta endast i sådana ärenden som uteslutande avser dem själva och där
besluten inte sträcker sina verkningar efter utgången av år 1998. För Göteborgs
kommun gäller motsvarande begränsning under tiden den 1 januari-31 december 1998
i frågor som den 1 januari 1999 skall föras över till Västergötlands läns
landsting.

9 § Sammanläggningsdelegerade får uppdra åt ett arbetsutskott eller en
kommitté som avses i 21 § att besluta på sammanläggningsdelegerades vägnar i ett
visst ärende eller en viss grupp av ärenden. I sådana fall får sammanläggnings-
delegerade besluta att arbetsutskottet eller en kommitté i sin tur får uppdra åt
en eller flera ledamöter eller ersättare i arbetsutskottet eller i kommittén
eller åt en anställd hos Kommunförbundet Västra Götaland att besluta på
sammanläggningsdelegerades vägnar.
I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras:
1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,
2. framställningar eller yttranden till sammanläggningsdelegerade, liksom ytt-
randen med anledning av att ett beslut av arbetsutskottet eller en kommitté i
dess helhet eller av sammanläggningsdelegerade har överklagats, samt
3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell
beskaffenhet eller annars av större vikt.
10 § Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 9 § skall anmälas till
sammanläggningsdelegerade, som bestämmer hur detta skall ske.

Medel för verksamheten

11 § Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting och Älvsborgs
läns landsting skall tillhandahålla medel för sammanläggningsdelegerades
verksamhet i förhållande till det antal skattekronor och skatteören som enligt
lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utde-
bitering av skatt, m.m. skall ligga till grund för landstingens bestämmande av
skattesatsen för uttag av skatt för år 1996.
Göteborgs kommun skall på motsvarande sätt tillhandahålla medel i förhållande
till den verksamhet som kommunen skall överföra till Västergötlands läns lands-
ting.

Ekonomisk förvaltning

12 § Vad som föreskrivs i 8 kap. kommunallagen (1991:900) om mål för den
ekonomiska förvaltningen, medelsförvaltningen, utgiftsbeslut under budgetåret
samt räkenskapsföring och redovisning skall i tillämpliga delar gälla för
sammanläggningsdelegerades ekonomiska förvaltning.

Sammanläggningsdelegerades arbetsformer

13 § Ordföranden i fullmäktige i Skaraborgs läns landsting skall snarast efter
det att delegerade och ersättare har valts utse en av de delegerade att utfärda
kungörelse om det första sammanträdet med sammanläggningsdelegerade och att föra
ordet där till dess ordförande har valts.

14 § Vid det första sammanträdet skall sammanläggningsdelegerade för sin
tjänstgöringstid bland de delegerade välja en ordförande och en eller flera vice
ordförande.

15 § Sammanläggningsdelegerades ordförande skall utfärda en kungörelse om varje
sammanträde. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträ-
det och om de ärenden som skall behandlas.
Kungörelsen skall anslås på anslagstavlan i Göteborgs och Bohus läns
landsting, Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs läns landsting och Göteborgs
kommun minst en vecka före sammanträdesdagen samt inom samma tid på lämpligt
sätt lämnas till varje delegerad och ersättare.
Kungörelsen skall inom samma tid införas i de ortstidningar där landstingen
och kommunen inför sådana tillkännagivanden som avses i 5 kap. 10 §
kommunallagen (1991:900).

16 § Om en delegerad är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller
att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i den
delegerades ställe. När ersättarna tjänstgör har de samma rättigheter som de
delegerade.
I fråga om ersättarnas tjänstgöring skall föreskrifterna i 5 kap. 13-15 §§
kommunallagen (1991:900) tillämpas.

17 § Sammanläggningsdelegerade får kalla en förtroendevald eller en anställd
hos Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs
läns landsting eller Göteborgs kommun eller en särskild sakkunnig att närvara
vid ett sammanträde med sammanläggningsdelegerade för att lämna upplysningar.
Den som har kallats till ett sådant sammanträde får, om sammanläggnings-
delegerade beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten.
18 § Sammanläggningsdelegerade skall i en arbetsordning meddela de ytterligare
föreskrifter som behövs för sammanträdena och handläggningen av ärenden.

19 § Ärenden hos sammanläggningsdelegerade får väckas av
1. arbetsutskottet,
2. en kommitté,
3. en delegerad genom motion,
4. revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisions-
uppdraget, eller
5. fullmäktige eller styrelsen i Göteborgs och Bohus läns landsting,
Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs läns landsting eller Göteborgs kommun.
Sammanläggningsdelegerade skall besluta i ärenden som har väckts enligt första
stycket.

20 § Utöver vad som anges i denna lag gäller följande bestämmelser i kom-
munallagen (1991:900) för delegerade och deras ersättare:
- 4 kap. 10 § om återkallande av uppdraget,
- 4 kap. 11 § om rätt till ledighet från anställning,
- 4 kap. 19-22 §§ om omröstning, beslut och reservation,
- 5 kap. 18-20 §§ om beslutförhet och jäv,
- 5 kap. 26, 28, 29 och 31-33 §§ om hur ärendena bereds,
- 5 kap. 36-46 §§ om bordläggning, offentlighet och ordning vid sammanträdena,
hur ärendena avgörs och proportionella val, samt
- 5 kap. 57-62 §§ om protokollet.

Beredning och verkställighet

21 § För beredning och verkställighet skall sammanläggningsdelegerade utse ett
arbetsutskott. För sådana uppgifter får de dessutom utse en eller flera
kommittéer.

22 § Ledamöter och ersättare i arbetsutskottet och i en kommitté väljs av
sammanläggningsdelegerade till det antal och för den tid som samman-
läggningsdelegerade bestämmer, dock längst till utgången av år 1998.
Valbar till ledamot och ersättare i arbetsutskottet eller en kommitté är den
som fyller 18 år senast på dagen för valet och som är folkbokförd i en kommun
inom området för Västergötlands läns landsting. Den som inte är svensk med-
borgare är valbar bara om han har varit folkbokförd i Sverige den 1 november de
tre åren närmast före valåret. Om ersättarna inte väljs
proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de
skall kallas in till tjänstgöring.

23 § Sammanläggningsdelegerade skall för tid som anges i 22 § bland ledamöterna
i arbetsutskottet och i en kommitté välja en ordförande och en eller två vice
ordförande.

24 § Det förslag till budget för Västergötlands läns landsting som sammanlägg-
ningsdelegerade enligt 7 § 2 skall besluta om upprättas av arbetsutskottet.
I fråga om budgeten tillämpas i övrigt bestämmelserna i 8 kap. 5 och 8-11 §§
kommunallagen (1991:900).

25 § För beredning och verkställighet av ärenden som avser Västergötlands läns
landsting får det nyvalda fullmäktige i detta landsting under perioden den 1
november-31 december 1998 anlita sammanläggningsdelegerades arbetsutskott och
kommittéer samt nämnder och beredningar i Göteborgs och Bohus läns landsting,
Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs läns landsting och Göteborgs kommun.

26 § Utöver vad som anges i denna lag gäller följande bestämmelser i
kommunallagen (1991:900) för arbetsutskottet och en kommitté:
- 4 kap. 11 § om ledighet från anställning,
- 4 kap. 19-22 §§ om omröstning, beslut och reservation,
- 4 kap. 23 § om närvarorätt,
- 6 kap. 18 och 19 §§ om tidpunkt för sammanträde och närvarorätt förut-
omstående,
- 6 kap 23-26 §§ om beslutförhet och jäv, samt
- 6 kap. 28-31 §§ om hur ärendena avgörs samt om protokoll och delgivning.

Interpellationer och frågor

27 § Interpellationer och frågor får ställas av de delegerade samt av
ledamöterna i fullmäktige i Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns
landsting, Älvsborgs läns landsting och Göteborgs kommun. De skall riktas till
sammanläggningsdelegerades, arbetsutskottets eller en kommittés ordförande.

28 § Interpellationer och frågor skall avse ämnen som hör till samman-
läggningsdelegerades, arbetsutskottets eller en kommittés handläggning. De får
dock inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild.

29 § Den ordförande till vilken en interpellation eller en fråga har ställts
får överlåta besvarandet av denna till en annan delegerad eller till en ledamot
i arbetsutskottet eller en kommitté. Svaret skall lämnas vid sammanträde med det
fullmäktige vars ledamot har ställt interpellationen eller frågan. I det fall en
delegerad har ställt en interpellation eller en fråga skall den besvaras vid ett
sammanträde med sammanläggningsdelegerade.

30 § Utöver vad som föreskrivs i denna lag om interpellationer och frågor
gäller bestämmelserna i 5 kap. 50 och 51 §§, 54 § första stycket samt 55 och 56
§§ kommunallagen (1991:900).

Uppdragets upphörande

31 § Om en delegerad, en ledamot i arbetsutskottet eller i en kommitté eller en
ersättare för någon av dessa avgår under tjänstgöringstiden, skall bestämmelser-
na i 6 kap. 14 § första och andra styckena kommunallagen (1991:900) tillämpas.
Bestämmelsen i 4 kap. 7 § kommunallagen gäller för delegerade, ledamöter i
arbetsutskottet och i en kommitté samt deras ersättare.

32 § Om en delegerad, en ledamot i arbetsutskottet eller i en kommitté eller en
ersättare för någon av dessa upphör att vara valbar, upphör också uppdraget
genast.
Sammanläggningsdelegerade skall befria en delegerad, en ledamot i arbets-
utskottet eller i en kommitté eller en ersättare för någon av dessa från upp-
draget när denne önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det.

Revision

33 § Sammanläggningsdelegerade skall för den tid som sammanläggningsdelegerade
bestämmer, dock längst till utgången av år 1998, välja minst tre revisorer och
lika många revisorsersättare för att granska arbetsutskottets och kommittéernas
verksamhet.
Valbar till revisor eller revisorsersättare är den som är valbar enligt 22 §.
Om revisorsersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även be-
stämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.

34 § Om en revisor eller en revisorsersättare upphör att vara valbar, upphör
också uppdraget genast.
Sammanläggningsdelegerade skall befria en revisor eller revisorsersättare från
uppdraget när denne önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det.

35 § Revisorerna skall år 1999 till fullmäktige i Västergötlands läns landsting
avge en berättelse om resultatet av den revision som avser verksamheten under år
1998. Fullmäktige skall vid sammanträde före utgången av år 1999 besluta om
ansvarsfrihet skall beviljas eller om någon åtgärd för att bevara landstingets
rätt skall vidtas.

36 § Utöver vad som föreskrivs i denna lag om revision gäller 9 kap.
kommunallagen (1991:900).

Laglighetsprövning

37 § Bestämmelserna om överklagande i 10 kap. kommunallagen (1991:900) gäller i
fråga om ett beslut som har fattats av sammanläggningsdelegerade, arbetsut-
skottet eller en kommitté. Ett sådant beslut får överklagas såväl av Göteborgs
och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs läns landsting
och Göteborgs kommun som av deras medlemmar.
Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att
det verkställs, får domstolens beslut överklagas även av Göteborgs och Bohus
läns landsting, Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs län landsting, Göteborgs
kommun och av deras medlemmar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

2.2 Förslag till lag om val av ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i
Västergötlands län

Härigenom föreskrivs följande.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i lagen (1976:891) om val av ledamöter i
länsstyrelses styrelse skall val av ledamöter och ersättare i styrelsen för
Länsstyrelsen i Västergötlands län förrättas av fullmäktige i Göteborgs och
Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting och Älvsborgs läns landsting
samt Göteborgs kommun med den fördelning mellan dem som regeringen bestämmer
efter befolkningstalen.
Valen skall avse en period av ett år, räknat från den 1 januari 1998.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och gäller till utgången av år 1998.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med
ändrad regional ansvarsfördelning

Härigenom föreskrivs att 1-4 §§ lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med
ändrad regional ansvarsfördelning skall ha följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §
Under tiden den 1 juli 1997-31 december 2002 skall det enligt bestämmelserna i
denna lag genomföras en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning
i Kalmar, Gotlands och Skåne län.

--------------------------------------------------------------------
Under tiden den 1 januari
1999-31 december 2002 skall en
sådan försöksverksamhet genomföras
även i Västergötlands län.

2 § I försökslänen skall ett regionalt självstyrelseorgan
1. från och med den 1 juli 1997 från länsstyrelsen överta ansvaret för det
sektorsövergripande arbetet med att utarbeta en strategi för länets långsiktiga
utveckling enligt 7 § förordningen (1982:877) om regionalt utvecklingsarbete
(det regionala utvecklingsansvaret),
--------------------------------------------------------------------
2. från och med den 1 juli 1997 2. från och med den 1 juli 1997
från länsstyrelsen överta befogen- från länsstyrelsen överta ansvaret
heten att besluta om länstrafik- för frågor om länsplaner för regional
planer enligt förordningen transportinfrastruktur,
(1991:1809) om rikstäckande väg-
hållningsplan, regionala väghåll-
ningsplaner och planer för läns-
trafikanläggningar,
3. från och med den 1 juli 1998 från Statens kulturråd överta befogenheten att
besluta om fördelningen av statsbidrag till regionala kulturinstitutioner enligt
vad som närmare föreskrivs av regeringen, samt
4. från och med den 1 januari 1998 besluta om användningen av
regionalpolitiska och andra utvecklingsmedel enligt vad som närmare föreskrivs
av regeringen.

--------------------------------------------------------------------
I Västergötlands län skall det
regionala självstyrelseorganet
endast överta uppgifterna enligt
första stycket 1, 2 och 4. Detta
skall ske från och med den 1
januari 1999.

--------------------------------------------------------------------
Regeringen får besluta att över- Regeringen får besluta att över-
föringen av en uppgift skall ske föringen av en uppgift skall ske
vid en senare tidpunkt än vad som vid en senare tidpunkt än vad som
sägs i första stycket. sägs i första och andra styckena.

3 § Med regionalt självstyrelseorgan avses i denna lag
1. i Kalmar län det regionförbund som bildas enligt lagen (1996:1415) om
försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län och Skåne län,
--------------------------------------------------------------------
2. i Gotlands län Gotlands 2. i Gotlands län Gotlands
kommun, samt kommun,
3. i Skåne län under tiden den 1 3. i Skåne län under tiden den 1
juli 1997-31 december 1998 det juli 1997-31 december 1998 det
regionförbund som bildas enligt regionförbund som bildas enligt
lagen om försöksverksamhet med lagen om försöksverksamhet med
regionförbund i Kalmar län och regionförbund i Kalmar län och Skåne
Skåne län och under tiden den 1 län och under tiden den 1 januari
januari 1999-31 december 2002 1999-31 december 2002
landstinget. landstinget, samt
4. i Västergötlands län lands-
tinget.
--------------------------------------------------------------------
4 §
--------------------------------------------------------------------
Skåne läns landsting får besluta Skåne läns landsting och Väster-
att landstingsfullmäktige och götlands läns landsting får besluta
landstingsstyrelsen i stället att landstingsfullmäktige och
skall betecknas regionfullmäktige landstingsstyrelsen i stället
och regionstyrelsen. skall betecknas regionfullmäktige
och regionstyrelsen.
--------------------------------------------------------------------
Vad som sägs i lag eller annan författning om landstingsfullmäktige och
landstingsstyrelsen gäller i sådant fall för regionfullmäktige och region-
styrelsen.

Denna lag träder i kraft, i fråga om 2 § första stycket 2 den 1 juli 1997, och
i övrigt den 1 januari 1999.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för
viss kollektiv persontrafik

Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ lagen (1978:438) om huvudmannaskap för
viss kollektiv persontrafik skall ha följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §1
--------------------------------------------------------------------
Uppnås inte enighet i fråga om Uppnås inte enighet i fråga om
antalet ledamöter som medlem i antalet ledamöter som medlem i
kommunalförbund skall utse i kommunalförbund skall utse i
förbundsfullmäktige, skall lands- förbundsfullmäktige, skall lands-
tinget utse hälften av ledamöterna tinget utse hälften av ledamöterna
och kommunerna i länet till- och kommunerna i länet tillsammans
sammans hälften. I Göteborgs och hälften.
Bohus län skall dock landstinget
utse en fjärdedel, Göteborgs kom-
mun hälften och övriga kommuner
tillsammans en fjärdedel av
antalet ledamöter.
Antalet ledamöter som annan Antalet ledamöter som varje
kommun än Göteborgs kommun skall kommun skall utse bestäms av
utse bestäms av länsstyrelsen i länsstyrelsen i förhållande till
förhållande till folkmängden i folkmängden i kommunerna vid
kommunerna vid ingången av det år ingången av det år då val av
då val av förbundsfullmäktige förbundsfullmäktige förrättas. Varje
förrättas. Varje kommun skall dock kommun skall dock utse minst en
utse minst en ledamot. ledamot.

6 §2
--------------------------------------------------------------------
Uppnås inte enighet i fråga om Uppnås inte enighet i fråga om
sättet att mellan medlemmarna i sättet att mellan medlemmarna i
kommunalförbund fördela underskott kommunalförbund fördela underskott
i förbundsverksamheten gäller i förbundsverksamheten gäller att
följande. landstinget skall täcka hälften av
1. Om inte annat följer av 2 underskottet och kommunerna i
eller 3 skall landstinget täcka länet tillsammans återstoden.
hälften av underskottet och Omfattningen av varje kommuns
kommunerna i länet tillsammans skyldighet att tillhandahålla
återstoden. Omfattningen av varje medel skall bestämmas i förhållande
kommuns skyldighet att till det trafikarbete som har
tillhandahålla medel skall nedlagts i kommunen under
bestämmas i förhållande till det verksamhetsåret.
trafikarbete som har nedlagts i
kommunen under verksamhetsåret.
--------------------------------------------------------------------
2. I Göteborgs och Bohus län
skall landstinget och Göteborgs
kommun tillsammans täcka hälften
av underskottet. Omfattningen av
landstingets och kommunens skyl-
dighet att tillhandahålla medel
skall bestämmas i förhållande till
den andel av länets
skatteunderlag som belöper på
vardera förbundsmedlemmen.
3. I Göteborgs och Bohus län
skall samtliga kommuner i länet
tillsammans täcka hälften av
underskottet. Omfattningen av
varje kommuns skyldighet att
tillhandahålla medel skall
bestämmas i enlighet med vad som
föreskrivs i 1.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. I fråga om Västergötlands län
skall dock fram till utgången av 1998 finnas en huvudman i vardera den del av
länet som utgjort Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län och Älvsborgs län.
Därvid skall 5 och 6 §§ i deras äldre lydelse gälla.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse 1996:1417.

2 Senaste lydelse 1996:1417.

2.5 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 7 § rättegångsbalken skall ha följande
lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.
7 §1Val av nämndeman i tingsrätt förrättas av kommunfullmäktige.

--------------------------------------------------------------------
Val av nämndeman i hovrätt Val av nämndeman i hovrätt förrättas
förrättas av landstinget eller, om av landstingsfullmäktige. I
i länet finns kommun som ej ingår Gotlands län förrättas valet av
i landstingskommun, av kommunfullmäktige i Gotlands
landstinget och kommunfullmäktige kommun.
med den fördelning dem emellan
som länsstyrelsen bestämmer efter
befolkningstalen. I Gotlands län
förrättas valet av
kommunfullmäktige i Gotlands
kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begäres av minst så många väljande som
motsvarar det tal, vilket erhålles, då samtliga väljandes antal delas med det
antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt
val är särskilt föreskrivet.
Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig
sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke.
_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse 1988:616.

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i
fastighetsmål

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål1
skall ha följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §2Nämndeman i fastighetsdomstol utses genom val. Regeringen eller myndighet,
som regeringen bestämmer, fastställer för varje län det antal nämndemän som
skall utses.

--------------------------------------------------------------------
Val av nämndeman i fastighets- Val av nämndeman i fastighets-
domstol förrättas av landstinget domstol förrättas av landstings-
eller, om i länet finns kommun fullmäktige. I Gotlands län förrättas
som ej ingår i landstingskommun, valet av kommunfullmäktige i
av landstinget och kommun- Gotlands kommun.
fullmäktige med den fördelning dem
emellan som länsstyrelsen
bestämmer efter befolkningstalen.
I Gotlands län förrättas valet av
kommunfullmäktige i Gotlands
kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begäres av minst så många väljande som
motsvarar det tal, vilket erhålles, då samtliga väljandes antal delas med det
antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt
val är särskilt föreskrivet.
Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig
sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke.
_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

**FOOTNOTES**

1 Lagen omtryckt 1974:1064.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:1064.

2 Senaste lydelse 1988:619.

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar1 skall ha följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §2
--------------------------------------------------------------------
Nämndeman i kammarrätt och Nämndeman i kammarrätt och länsrätt
länsrätt utses genom val. Val utses genom val. Val förrättas av
förrättas av landstinget eller, om landstingsfullmäktige. I Gotlands
i länet finns kommun som inte län förrättas val av
ingår i landstingskommun, av kommunfullmäktige i Gotlands
landstinget och kommunfullmäktige kommun.
med den fördelning dem emellan
som länsstyrelsen bestämmer efter
befolkningstalen. I Gotlands län
förrättas val av kommunfullmäktige
i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter som
motsvarar den kvot, som erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det
antal personer som valet avser, ökad med 1. Om förfarandet vid sådant
proportionellt val är särskilt föreskrivet.
När val av de nämndemän som ingår i länsrätt vid behandling av mål om
fastighetstaxering skall ske framgår av fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
Regeringen får för visst län förordna att nämndemän i kammarrätt skall väljas
bland dem som för samma mandatperiod har utsetts till nämndemän i hovrätt.
Nämndeman i hovrätt får även i annat fall, om han är behörig därtill, tjänstgöra
som nämndeman i den kammarrätt inom vars domkrets han är folkbokförd.
Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig
sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke.
_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

**FOOTNOTES**

1 Lagen omtryckt 1981:1323.

2 Senaste lydelse 1991:513.

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:891) om val av ledamöter i
länsstyrelses styrelse

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1976:891) om val av ledamöter i
länsstyrelses styrelse skall ha följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1
--------------------------------------------------------------------
Länsstyrelses styrelse består, Länsstyrelses styrelse består,
utöver ordföranden, av 14 leda- utöver ordföranden, av 14 ledamöter,
möter, som utses genom val. Valet som utses genom val. Valet
förrättas av landstinget. Om det i förrättas av landstingsfullmäktige.
länet finns en kommun som ej ingår I Gotlands län skall valet förrättas
i landstingskommunen, skall av kommunfullmäktige i Gotlands
valet förrättas av landstinget och kommun. För de ledamöter som har
kommunfullmäktige med den för- valts av landstingsfullmäktige
delning dem emellan som eller kommunfullmäktige skall lika
regeringen bestämmer efter många ersättare väljas. Ytterligare
befolkningstalen. I Gotlands län föreskrifter om val av ledamöter
skall valet förrättas av och ersättare meddelas av
kommunfullmäktige i Gotlands regeringen.
kommun. För de ledamöter som har
valts av landstinget eller
kommunfullmäktige skall lika många
suppleanter väljas. Ytterligare
föreskrifter om val av ledamöter
och suppleanter meddelas av
regeringen.
_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse 1983:169.

2.9 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324) skall ha
följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.
5 §1
--------------------------------------------------------------------
Val av ledamot i skattenämnd Val av ledamot i skattenämnd
förrättas av landstingsfullmäktige.förrättas av landstingsfullmäktige.
Om det i länet finns en kommun I Gotlands län förrättas valet av
som inte ingår i landstinget för- kommunfullmäktige i Gotlands
rättas valet av landstingsfull- kommun.
mäktige och kommunfullmäktige med
den fördelning dem emellan som
skattemyndigheten bestämmer efter
befolkningstalen. I Gotlands län
förrättas valet av kommun-
fullmäktige i Gotlands kommun.

--------------------------------------------------------------------
Valet skall vara Valet skall vara
proportionellt, om det begärs av proportionellt, om det begärs av
minst så många ledamöter som minst så många ledamöter som
motsvarar den kvot som erhålls om motsvarar den kvot som erhålls om
antalet närvarande ledamöter delas antalet närvarande ledamöter delas
med det antal personer valet med det antal personer valet
avser, ökat med 1. Om kvoten är avser, ökat med 1. Om kvoten är ett
ett brutet tal, skall den brutet tal, skall den avrundas
avrundas till närmast högre hela till närmast högre hela tal. I
tal. I lagen (1955:138) om lagen (1992:339) om
proportionellt valsätt vid val proportionellt valsätt finns
inom landsting, kommunfullmäktige särskilda föreskrifter om för-
m.m. finns särskilda föreskrifter farandet.
om förfarandet.
Vid val av ledamöter skall eftersträvas att lekmannakåren får en allsidig
sammansättning med hänsyn till ledamöternas ålder, kön och yrke.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse 1991:1682.

2.10 Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259)

Härigenom föreskrivs att i 10 a § jaktlagen (1987:259)1 orden "Älvsborgs och
Skaraborgs län" skall bytas ut mot "Västergötlands län".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse av 10 a § 1996:954.

2.11 Förslag till lag om ändring i vallagen (1997:000)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § vallagen (1997:000) skall ha följande
lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.
2 §
Vid val till riksdagen är landet indelat i 29 valkretsar. Dessa är
1. Stockholms kommun,
2. Stockholms läns valkrets (Stockholms län med undantag av Stockholms
kommun),
3. Uppsala län,
4. Södermanlands län,
5. Östergötlands län,
6. Jönköpings län,
7. Kronobergs län,
8. Kalmar län,
9. Gotlands län,
10. Blekinge län,
11. Malmö kommun,
12. Skåne läns västra valkrets (Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs, Höganäs, Hörby,
Höörs, Landskrona och Svalövs kommuner),
13. Skåne läns södra valkrets (Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds, Sjöbo,
Skurups, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads kommuner),
14. Skåne läns norra och östra valkrets (Bromölla, Båstads, Hässleholms,
Klippans, Kristianstads, Osby, Perstorps, Simrishamns, Tomelilla, Åstorps,
Ängelholms, Örkeljunga och Östra Göinge kommuner),
15. Hallands län,
16. Göteborgs kommun,
--------------------------------------------------------------------
17. Bohusläns valkrets (Göte- 17. Västergötlands läns västra
borgs och Bohus län med undantag valkrets (Härryda, Kungälvs,
av Göteborgs kommun), Lysekils, Munkedals, Mölndals,
Orusts, Partille, Sotenäs,
Stenungsunds, Strömstads, Tanums,
Tjörns, Uddevalla och Öckerö
kommuner),
--------------------------------------------------------------------
18. Älvsborgs läns norra 18. Västergötlands läns norra
valkrets (Ale, Alingsås, valkrets (Ale, Alingsås,
Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda,
Herrljunga, Lerums, Lilla Edets, Herrljunga, Lerums, Lilla Edets,
Melleruds, Trollhättans, Vårgårda, Melleruds, Trollhättans, Vårgårda,
Vänersborgs och Åmåls kommuner), Vänersborgs och Åmåls kommuner),
--------------------------------------------------------------------
19. Älvsborgs läns södra valkrets 19. Västergötlands läns södra
(Bollebygds, Borås, Marks, valkrets (Bollebygds, Borås,
Svenljunga, Tranemo och Ulrice- Marks, Svenljunga, Tranemo och
hamns kommuner), Ulricehamns kommuner),
--------------------------------------------------------------------
20. Skaraborgs län, 20.Västergötlands läns östra
valkrets (Essunga, Falköpings,
Grästorps, Gullspångs, Götene, Hjo,
Karlsborgs, Lidköpings,
Mariestads, Skara, Skövde, Tibro,
Tidaholms, Töreboda och Vara
kommuner),
21. Värmlands län,
22. Örebro län,
23. Västmanlands län,
24. Dalarnas län,
25. Gävleborgs län,
26. Västernorrlands län,
27. Jämtlands län,
28. Västerbottens län, och
29. Norrbottens län.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

3 Ärendet och dess beredning

Ändrad länsindelning

Förslag om ändrad länsindelning i Västsverige har lämnats av Regionberedningen i
delbetänkandet Västsverige och Skåne - regioner i förändring (SOU 1993:97).
Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren har publi-
cerats (Ds 1994:110).
I slutbetänkandet Regional framtid (SOU 1995:27) har Regionberedningen
presenterat ett förslag till utformning av den offentliga organisationen på
regional nivå. Förslaget innebar att ansvarsfördelningen mellan staten och den
kommunala självstyrelsen ändras så att det regionala utvecklingsansvaret förs
över från länsstyrelserna till landstingen. I fråga om länsindelningen föreslogs
bildandet av Skåne län och Västra Götalands län.
Riksdagen har godkänt regeringens förslag i propositionen 1995/96:38
Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m. att Skåne län skulle bildas den 1
januari 1997 (bet. 1995/96:BoU9, rskr. 1995/96:206). I propositionen 1995/96:224
Följdfrågor med anledning av den ändrade länsindelningen i Skåne län m.m. har
regeringen redovisat sin avsikt att återkomma till riksdagen beträffande läns-
indelningen i västra Sverige under våren 1997. Ett förslag kunde enligt
regeringens mening läggas fram först sedan den närmare avgränsningen av ett nytt
västsvenskt län klarlagts.
En särskild utredare har haft i uppdrag att ta upp överläggningar med
företrädare för kommuner, landsting, länsstyrelser och andra berörda parter i de
aktuella länen i syfte att klarlägga den geografiska utformningen av ett nytt
västsvenskt län (dir. 1996:11). I uppdraget har vidare ingått att utarbeta un-
derlag om lokaliseringen av regional offentlig förvaltning i ett nytt
västsvenskt län och att lämna förslag till val av residensstad (dir. 1996:59).
Frågan hur en länsstyrelseorganisation skulle kunna se ut i ett nytt väst-
svenskt län har utretts i särskild ordning (dir. 1996:13). En särskild utredare
har haft i uppdrag att ange närmare form och innehåll för den decentraliserade
länsförvaltningsorganisation som förhållandena i regionen skulle kräva.
De båda utredarna har den 13 december 1996 redovisat sina uppdrag. Rapporten
Nytt västsvenskt län - Gränser och lokaliseringar finns i bilaga 1. Samman-
fattningen av rapporten OPR=Q - en ny västsvensk länsstyrelse finns i bilaga 2.-
En beräkningsmodell av besparingar vid länssammanläggningar har redovisats av
Statskontoret i rapporten Nya län och länsstyrelser i Skåne och Västsverige -
konsekvenser för ekonomi och administration (rapport 1995:18). En sammanfattning
av rapporten har lämnats i prop. 1995/96:38 (s. 5-6).

Försöksverksamhet

Framställningar om att få bedriva försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning har i olika sammanhang förts fram från politiska organ i
Stockholms, Kalmar, Gotlands, Jämtlands och Västerbottens län samt de båda
Skånelänen. I propositionen 1996/97:36 om den regionala samhällsorganisationen
redovisade regeringen sin syn i regionfrågan och föreslog - med
framställningarna som grund - att Kalmar, Gotlands och Skåne län skulle omfattas
av en lag om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning och att ett
försök i Jämtlands län skulle bedrivas med ett samverkansorgan på regional nivå.
Syftet med försöksverksamheten är att utveckla former för en bättre demokratisk
förankring av det regionala utvecklingsarbetet.
Länsstyrelserna i Gotlands, Västmanlands och Västerbottens län samt Göteborgs
och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län gemensamt har inkommit med
framställningar om att få ingå i en försöksverksamhet med en mera samordnad
statlig länsförvaltning. I ovan nämnda proposition föreslogs en försöks-
verksamhet på Gotland med vidgad samordnad länsförvaltning, som innebär att
länsarbetsnämnden och skogsvårdsstyrelsen inordnas i länsstyrelsens
organisation.
Riksdagen har härefter antagit regeringens förslag att en försöksverksamhet
med ändrad regional ansvarsfördelning genomförs i Kalmar, Gotlands och Skåne län
under tiden den 1 juli 1997 till den 31 december 2002 (bet. 1996/97:KU4, rskr.
1996/97:77). Riksdagen har också antagit förslaget om ett försök med samordnad
länsförvaltning på Gotland. I försöksverksamheten i Jämtlands län förs inte
några statliga beslutsbefogenheter över och verksamheten behöver därför inte
regleras i lag.
Framställning om att få genomföra försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning från och med den 1 januari 1999 har härefter inkommit från
företrädare för fem riksdagspartier i Västsverige. Förslaget utgår från att de
tre landstingen i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län samt
motsvarande landstingsverksamhet inom Göteborgs kommun bildar en ny region med
direktvalt fullmäktige.
I denna proposition behandlar regeringen frågan om bildandet av Västergötlands
län samt utökning av försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning
till att omfatta även Västergötlands län.

Fråga om remiss till Lagrådet

Lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning
granskades av Lagrådet på konstitutionsutskottets initiativ (bet. 1996/97:KU4).
Regeringen gör den bedömningen att de ändringar som nu föreslås i lagen är av så
enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
De lagändringar som föreslås i övrigt är ändringar som följer som en
konsekvens av länssammanläggningen och är av så enkel beskaffenhet att Lagrådets
hörande även i dessa fall skulle sakna betydelse.

4 Ny länsindelning i Västsverige

4.1 Bakgrund

Den historiska bakgrunden har tecknats i regeringens proposition 1995/96:38 om
länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m. (s. 18-20). Västsverige har precis
som andra regioner i Sverige vissa specifika historiska och kulturella förut-
sättningar, som präglat utvecklingen. Genom en historiskt djupgående tradition
har länsindelningen byggt på äldre folkligt förankrade lands- och landskaps-
gränser och på kriterier, som var relevanta för tiden.
De administrativa gränserna i Västsverige bedöms i dag som allt mindre själv-
klara. Förhållandena har motiverat särskilda översyner som har sina rötter i
diskussioner som fördes redan på 1950- och 60-talen.
Den allmänna diskussionen om länsindelningen i Västsverige har förts efter
några huvudlinjer. Det under lång tid dominerande förändringsalternativet var
att bilda ett nytt län med utgångspunkt från förhållandena i Storgöteborgs-om-
rådet, där problemen visat sig mest uttalade. Under senare tid har det
geografiska perspektivet utvidgats. Vill man finna en på lång sikt hållbar
lösning synes det oundvikligt att flera andra län måste omfattas av en ny
länsindelning. Med det synsättet förordade såväl Västsverigeutredningen (SOU
1992:66) som Regionberedningen (SOU 1993:97) i stället ett nytt län som omfattar
en större del av Västsverige.
Huvudargument för kraven på en förändring har varit att samhällsutvecklingen
gradvis lett till att läns- och landstingsindelningen inte helt och hållet
motsvarar en funktionell administrativ indelning och behovet av regional
planering och interkommunal samverkan.
Genom skilda avtal och samarbetsorgan för exempelvis hälso- och sjukvård,
kommunikationer och infrastrukturutbyggnad, miljö, näringslivsutveckling och
internationella kontakter har olägenheterna med de administrativa förhållandena
till viss del kunnat överbryggas. Det har dock blivit allt tydligare att detta
samarbete inte helt kan ersätta den enhetliga planering som skulle kunna ske om
hela eller huvuddelar av den västsvenska regionen fanns inom ett och samma län.
Önskemålen om strukturella insatser i Västsverige i syfte att skapa gynnsamma
förutsättningar för regional utveckling, ekonomisk tillväxt och god livsmiljö
har därför blivit allt mer framträdande.

4.2 Nytt västsvenskt län - gränser och lokaliseringar

I propositionen 1995/96:38 om länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.
konstaterade regeringen att det finns en bred uppslutning från Göteborgs och
Bohus län samt Älvsborgs län kring en ändrad länsindelning i Västsverige, medan
ett antal kommuner i Skaraborgs län har varit kritiska till att ingå i ett nytt
västsvenskt län. Innan ett konkret förslag till länsindelningsreform kunde
läggas fram behövde därför förutsättningarna för den framtida länstillhörigheten
för vissa enskilda kommuner i gränsområdena övervägas närmare. Inriktningen
borde vara att Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län läggs samman
den 1 januari 1998.
En särskild utredare (dir. 1996:11) har härefter tagit upp överläggningar med
företrädare för kommuner, landsting, länsstyrelser och andra berörda parter i
Västsverige om den geografiska utsträckningen av ett nytt län. I utredarens
uppdrag har vidare ingått att utarbeta underlag om lokalisering av regional
offentlig förvaltning och föreslå residensstad i det nya länet (dir. 1996:59).
Resultatet av arbetet har redovisats den 13 december 1996 i rapporten Nytt
västsvenskt län - Gränser och lokaliseringar. Utredaren konstaterar att det nu
finns en mycket stor uppslutning kring de förslag som läggs fram, men att
enigheten inte är total i alla frågor. Utredarens bedömning är dock att för-
slaget i sin helhet, både när det gäller det nya länets geografiska utformning
och lokaliseringarna, kan genomföras i stor enighet.

4.3 Det nya västsvenska länet

--------------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och |
| Skaraborgs län med undantag av Habo och Mullsjö kommuner läggs den 1 |
| januari 1998 samman till ett län. |
| Habo och Mullsjö kommuner förs till Jönköpings län vid samma tidpunkt.|
| Samtidigt läggs länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län|
| och Skaraborgs län samman till en länsstyrelse. |
--------------------------------------------------------------------------

Förslaget från utredningen om ett nytt västsvenskt län överensstämmer med
regeringens.
Regionberedningens förslag: Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skara-
borgs län samt Kungsbacka kommun i Hallands län läggs samman till ett län.
Remissinstanserna: En redovisning av remissinstansernas synpunkter på
Regionberedningens förslag finns i prop. 1995/96:38 (s. 20 ff.). Sammanfatt-
ningsvis saknas lokal och regional förankring när det gäller Kungsbacka kommun.
När det gäller Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län finns en bred
majoritet för en länssammanläggning. I Skaraborgs län har flertalet kommuner
varit negativa till att ingå i ett nytt västsvenskt län. De har framfört tvek-
samhet om bl.a. förutsättningarna att känna samhörighet inom ett så geografiskt
omfattande nytt västsvenskt län.
Skälen för regeringens förslag: En sammanläggning av de västsvenska länen har
diskuterats under lång tid, även om det inte alltid har rått enighet om vilka
län eller delar som bör omfattas av en sådan åtgärd. En allmän åsikt har varit
att man bör söka grunden, för vilka delar som skall ingå, i de lokala och regio-
nala diskussionerna och initiativen. Dessa hade år 1995 nått så långt att en
länsindelningsreform i denna del av landet kunde initieras. I propositionen
1995/96:38 om länsindelningen i Skåne och Västsverige redovisades skäl som
talar för att Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län bör
läggas till grund för en ny administrativ indelning i Västsverige. Mot bakgrund
av den oenighet som förelåg i Skaraborgs län om ett län med en sådan utformning,
var emellertid en sammanläggning av hela län som i Skåne långt ifrån självklar.
Enskilda gränskommuners länstillhörighet borde därför övervägas ytterligare
innan en reform kunde komma till stånd.
Dessa överväganden, som har anförtrotts en särskild utredare, är nu redovisa-
de. Vad som därvid har framkommit visar att en uppslutning bakom det nya länets
utformning nu är så påtaglig, lokalt och regionalt, att ett konkret förslag om
indelningsändring den 1 januari 1998 nu kan läggas fram. Att så bör ske - med
inriktning att Skaraborgs län i princip bör ingå i ett nytt västsvenskt län -
har även riksdagen uttalat (bet.1995/96:BoU9, rskr. 1995/96:206).
Intressegemenskap och regionala beroenden bör enligt regeringens mening vara
riktpunkten för hur ett nytt västsvenskt län skall avgränsas. Det nya länets av-
gränsning österut kan få en tillfredsställande lösning genom att tillmötesgå de
två kommuner i Skaraborgs län som uttalat att de vill tillhöra ett annat län.
Regeringen förordar således att Habo och Mullsjö kommuner, vilka sedan gammalt
har ett starkt näringsgeografiskt samband med Jönköping, förs över till Jönkö-
pings län. Genomförda folkomröstningar i de båda Skaraborgskommunerna ger stöd
för anslutning till Jönköpings län. En sådan justering av länsgränsen innebär,
enligt vår uppfattning, inget avsteg från reformens huvudändamål, nämligen att
söka tillskapa en region som är funktionellt bättre anpassad till den faktiska
utvecklingen. En lång rad olika faktorer rörande den näringsgeografiska inrikt-
ningen - arbetskraftspendling, flyttningsrörelser, kommunikationer m.m. - har
påverkat utvecklingen så att de båda kommunerna utgör en integrerad del av en
gemensam bostads- och arbetsmarknad för hela södra Vätterbygden. Mot den
bakgrunden föreslogs en överföring av Habo och Mullsjö kommuner till Jönköpings
län redan år 1974 av en statlig utredning (SOU 1974:84).
Utredningen om ett nytt västsvenskt län har också bedömt effekterna för Habo
och Mullsjö kommuner av om de i stället skall ingå i Jönköpings län. En rad
frågor har belysts - kommunala funktioner, landstingsfunktioner, statliga funk-
tioner, övrig regional samverkan, kommunal ekonomi och övergångsfrågor.
Av rapporten framgår att inga stora problem eller skillnader till följd av
förändrad länstillhörighet har kunnat identifieras. Den viktigaste frågan som
noterats är att ansvarsfördelningen och avgränsningen av konstnadsansvaret
mellan kommuner och landsting är olika i de berörda länen. Regeringen anser att
gällande lagstiftning ger förutsättningar att lösa dessa frågor. Detsamma gäller
de förhandlingsfrågor i övrigt mellan kommun och landsting som föranleds av en
förändrad länstillhörighet.
Regeringen anser därför att tiden nu är mogen att tillmötesgå önskemålen om
att bilda ett nytt västsvenskt län. Som en följd av länssammanläggningen bör de
nuvarande länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län
läggas samman till en ny länsstyrelse. Länssammanslagningen och därmed även de
tre länsstyrelsernas sammanläggning bör genomföras den 1 januari 1998.

4.4 Det nya länets namn

--------------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Det nya länet i Västsverige benämns Västergötlands|
| län. |
--------------------------------------------------------------------------

Regionberedningens förslag: Det nya länet bör benämnas Västra Götalands län.
Remissinstanserna: Frågan behandlas inte särskilt i något av remissvaren.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen ser ett värde i att det nya
västsvenska länet namnges efter ett av de ingående historiska landskapen.
Landskapet Västergötland har urgammal hävd. Landskapsbegreppet kan spåras till
1070-talet under den latinska formen Westragothia, som fick sin nordiska form
Västrägotlandi i början av 1200-talet. Mot den bakgrunden och med beaktande av
att det nya länet till huvuddelen, både geografiskt och befolkningsmässigt,
kommer att bestå av landskapet Västergötland, bör benämningen Västergötlands
län väljas. Olägenheten av att läns- och landskapsnamnet inte stämmer överens är
begränsad, och det finns exempel på sådana avvikelser i län som namngivits efter
landskap.
Regeringen föreslår således att det nya länet skall benämnas Västergötlands
län.

4.5 Residensstad i det nya länet

--------------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Göteborg skall vara residensstad i Västergötlands|
| län. |
--------------------------------------------------------------------------

Förslaget från utredningen om ett nytt västsvenskt län överensstämmer med
regeringens.
Regionberedningens förslag: Vänersborg bör vara residensstad i Västra Göta-
lands län.
Remissinstanserna: I yttranden över Regionberedningens förslag anser flertalet
kommuner och landsting att valet av residensstad i ett nytt västsvenskt län i
första hand är en statlig angelägenhet. Frågan tas dock upp i några remissvar,
där Göteborg respektive Vänersborg förespråkas.
Skälen för regeringens förslag: Den utredare som haft i uppdrag att klarlägga
den geografiska utformningen av ett västsvenskt län har i samråd med företrädare
för kommuner, landsting, länsstyrelser samt andra berörda parter tagit fram en
strategi för lokaliseringen av offentlig förvaltning i det nya länet.
Kartläggningen innefattar verksamhet som bedrivs av den nya länsstyrelsen, det
kommande regionfullmäktige och andra regionala offentliga organ. Valet av resi-
densstad utgör i sammanhanget en viktig komponent, där en utgångspunkt har varit
att försöka balansera olika delar av samhällsorganisationen i förhållande till
varandra.
Vid valet av residensstad talar ett flertal omständigheter för Göteborg. Denna
stad är på många sätt navet i det västsvenska samarbetet med sin hamn, storlek
och som centrum för många olika funktioner inom såväl offentlig förvaltning som
det privata näringslivet. Utredaren visar också att det med Göteborg som resi-
densstad går att uppfylla en rimlig geografisk fördelning av regional offentlig
förvaltning inom det nya länet. Regeringen anser därför att Göteborg bör vara
residensstad i Västergötlands län.
I bilaga 1 redovisas det av utredningen utarbetade underlaget om lokalisering
av de offentliga organen i ett nytt västsvenskt län. Rapporten är en samman-
vägning av de berörda parternas syn på hur man bäst skapar inomregional balans.
Den utgör enligt regeringens mening en god grund för pågående och fortsatta
överväganden om lokalisering av den regionala offentliga förvaltningen. I likhet
med vad som har varit vägledande vid uppbyggnaden av det nya Skåne län bör strä-
vandena att uppnå rimlig inomregional balans kunna tillgodoses, bl.a. genom ut-
lokalisering av delar av övrig regional offentlig förvaltning till andra orter
än residensstaden.

5 Den nya länsstyrelsen

--------------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: Den nya länsstyrelsen skall bli en modern och |
| effektiv förvaltning som erbjuder välordnad samhällsservice. Det är |
| viktigt att den organiseras, dimensioneras och lokaliseras med hänsyn |
| till förhållandena i länet. |
--------------------------------------------------------------------------

Utredningen om länsstyrelseorganisationen i ett nytt västsvenskt län: Det nya
västsvenska länet blir landets näst största befolkningsmässigt med närmare 1,5
miljoner invånare. Länet kommer att bestå av 49 kommuner, det största antalet i
något län. Till ytan blir länet det näst största i södra Sverige.
Ledstjärnan för den nya länsstyrelsen är, enligt utredningen, en organisation
där helhetssyn och överblick över hela länet som bas kan förenas med geografisk
närhet i en decentraliserad organisation. I de frågor där länsstyrelsens närvaro
lokalt är viktig skall länsstyrelsen också finnas nära. Verksamheter som behand-
lar länet som helhet skall däremot koncentreras för att ge den nödvändiga över-
blicken.
I rapporten redovisas överväganden som stannar för att länsstyrelseverksamhet
bör finnas kvar på de orter där man i dag har verksamhet inom de tre länen. I
alla delområden kommer lokala funktioner med behov av fältverksamheter och
lokala kontakter att finnas representerade. Övriga verksamheter fördelas mellan
orterna. För att med kraft kunna hantera de för Västsverige gemensamma frågorna
bör den centrala ledningsorganisationen förstärkas.
De i utredningsdirektiven angivna sparkraven går enligt utredarens bedömning
inte att uppfylla. Det skulle få alltför allvarliga konsekvenser för den nya
länsstyrelsens möjligheter att fullgöra sina uppgifter såväl inom myndig-
hetsutövning, förvaltning och stödverksamhet som inom initiativverksamhet. Det
material som Statskontoret tidigare har redovisat om ekonomiska konsekvenser vid
en sammanläggning av län, bygger på dagens förvaltningsstruktur där länsstyrel-
serna har sin verksamhet koncentrerad till en huvudort i respektive län. Den a-
nalysen är, enligt utredningen, inte användbar vid bedömningen av möjliga
besparingar i en ny västsvensk länsstyrelse, som måste söka sin uppbyggnad i de
ingående verksamheternas förutsättningar i ett västsvenskt storlän.
Skälen för regeringens bedömning: I propositionen 1995/96:38 om läns-
indelningen i Skåne och Västra Sverige m.m. har regeringen uttalat att en
organisation av ett västsvenskt läns storlek kan påkalla decentraliserade
lösningar. Därigenom kan en förgrening och specialisering av verksamheten ske
med utgångspunkt i de förutsättningar som olika delar av länet erbjuder.
Regeringen har också i propositionen framhållit att det kommer att bli
nödvändigt att på olika sätt utveckla organisation och arbetsformer, bl.a. genom
att finna och pröva nya lösningar. Samtidigt som svårigheterna med en stor
organisation inte skall underskattas, erbjuder den likväl avsevärda möjligheter
till rationalisering och effektivt handhavande av olika uppgifter. En besparing
på minst 60 miljoner kronor skulle, enligt regeringens bedömning i nämnda
proposition, vara möjlig genom en sammanläggning av länsstyrelserna i Göteborgs
och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län.
Riksdagen har med anledning av bostadsutskottets betänkande över propositionen
1995/96:38 om länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m. (1995/96:BoU9) gett
regeringen tillkänna vad utskottet anfört om inriktning och omfattning av
besparingskraven för den nya länsstyrelsen. Utskottet framhöll att det finns
anledning att ta på allvar den tveksamhet som förts fram om de i propositionen
och i utredningsdirektiven till den särskilde utredaren angivna målen för
besparingarna verkligen är realistiska. Tillkännagivandet innebar att regeringen
vid bedömningen av besparingskraven på de nya länsstyrelserna bör positivt pröva
om inte besparingen, åtminstone under en inledningsfas, bör ges en mindre
omfattning än den som förutsatts.
Länsstyrelsen med sin bredd i kompetens, sitt betydande kontaktnät och sin
inriktning mot en sektorsövergripande samverkan har en viktig uppgift som
kraftfull regional statlig aktör i det nya länet. Regeringen anser att det är
angeläget att bildandet av en ny länsstyrelse i det nya västsvenska länet sker
på ett sådant sätt att myndighetsutövning och övriga uppdrag och uppgifter som
länsstyrelserna ålagts av statsmakterna kan fullgöras effektivt och rationellt
redan från början. Användningen av ny teknik och andra arbetsmetoder blir
viktiga inslag i en ändamålsenligt utformad organisation. Den nya länsstyrelsen
skall bli en modern och effektiv förvaltning som erbjuder en välordnad samhälls-
service. Det är också viktigt att den organiseras och dimensioneras med hänsyn
till förhållandena i länet. Organisationsfrågan kan inte lösas helt oberoende av
hur det nya länet utformas och den lokalkännedom och det kontaktnät som
kännetecknar dagens länsstyrelser. Av bl.a. arbetsorganisatoriska skäl är det
nödvändigt att beakta behoven av information om skiftande lokala förhållanden
och den kontakt med kommuner och enskilda som många gånger är en förutsättning
för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett riktigt sätt.
Vad avser rationaliserings- och besparingsmöjligheterna visar den särskilde
utredarens konsekvensanalys, att de effekter som kan uppnås genom
sammanläggningen inte kan tillgodoräknas som det var tänkt från början.
I bilaga 2 redovisas sammanfattningen av rapporten från utredningen om
länsstyrelseorganisation i ett nytt västsvenskt län. Att utarbeta en detaljerad
organisation och att lägga fast dess slutliga dimensionering och
verksamhetslokalisering blir en uppgift för en organisationskommitté. Rapporten
skall därvid bilda grund för fortsatta överväganden i de frågor som kommittén
skall behandla. Regeringen redovisar i avsnitt 8 sina närmare överväganden om
den fortsatta handläggningen.

6 Försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning

6.1 Försöksverksamhet i Västsverige

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Försöksverksamheten med ändrad regional |
| ansvarsfördelning i Kalmar, Gotland och Skåne län utvidgas till |
| att omfatta även det nybildade Västergötlands län. De uppgifter|
| som i detta län skall ingå i försöksverksamheten är att utarbeta|
| ett program för länets långsiktiga utveckling, att besluta om |
| långsiktig plan för den regionala transportinfrastrukturen och |
| att besluta om användningen av vissa regionalpolitiska och |
| andra utvecklingsmedel. Dessa statliga uppgifter förs i |
| försöksverksamheten över till ett regionalt självstyrelseorgan. |
| Det regionala självstyrelseorganet skall i Västergötlands län|
| vara landstinget. Länsstyrelsens uppgifter och ledningsform |
| skall vara samma som i övriga försökslän. |
| Försöksperioden för Västergötlands län skall omfatta tiden den 1|
| januari 1999-31 december 2002. |
--------------------------------------------------------------------

Bakgrund: En försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning skall
enligt riksdagens beslut genomföras i Kalmar, Gotlands och Skåne län fram till
utgången av år 2002 (prop. 1996/97:36, bet. 1996/97:KU4, rskr.1996/97:77).
Syftet med försöksverksamheten är att utveckla former för en bättre demokratisk
förankring av det regionala utvecklingsarbetet. Innehållet i försöksverksamheten
är i huvudsak följande.
Länsstyrelsens utvecklingsansvar överförs till ett regionalt självstyrelse-
organ. Det regionala utvecklingsansvaret omfattar uppgiften att utarbeta ett
program för länets långsiktiga utveckling (regionalt utvecklingsprogram). Det
regionala utvecklingsprogrammet skall bl.a. redovisa de långsiktiga målen för
länets utveckling, vilka åtgärder som bör vidtas för att de uppsatta målen skall
nås, hur olika parter förväntas medverka i genomförandet och hur insatserna
avses att finansieras. Utvecklingsprogrammet bör i första hand inriktas på
åtgärder som stimulerar tillväxt och sysselsättning och som har betydelse för
näringslivets struktur och utveckling. Ett fastställt regionalt utvecklings-
program skall beaktas av statliga myndigheter i den mån som deras verksamhet i
länet berörs av programmet. Ansvaret för kommunal verksamhet förändras inte.
Det regionala självstyrelseorganet skall också besluta om vissa
regionalpolitiska och andra utvecklingsmedel.
Ansvaret för den regionala transportinfrastrukturens utveckling och dess
effekter får en starkare lokal och regional förankring hos de folkvalda
församlingarna. Även länsstyrelsens ansvar för att besluta om långsiktig plan
för den regionala transportinfrastrukturen överförs till det regionala
självstyrelseorganet.
Uppgiften att fördela vissa statsbidrag för regional kulturverksamhet från
statens kulturråd överförs också till det regionala sjävstyrelseorganet. Vissa
villkor bör därvid föreskrivas för att säkerställa att nationella
kulturpolitiska mål och åtgärder beaktas vid bidragsgivningen.
Skälen för regeringens förslag: Företrädare för riksdagspartierna
Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet och
Kristdemokraterna i regionen har i en framställning till regeringen hemställt om
att en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning motsvarande den
som skall genomföras i vissa andra län skall genomföras i Västergötlands län
från och med den 1 januari 1999.
Regeringen uttalade i propositionen 1996/97:36 om den regionala sam-
hällsorganisationen att syftet med försöksverksamheten är att tillmötesgå det
intresse som finns i vissa län att pröva nya metoder för att utveckla den
regionala verksamheten och ge den en starkare demokratisk förankring. En bred
förankring av det regionala utvecklingsarbetet kan bidra till en bättre
samordning och därmed till ett effektivare utnyttjande av de resurser som finns
inom regionen. En sådan kraftsamling av resurser på regional nivå bör kunna
underlätta utvecklingen av konkurrenskraftiga regioner.
Den nya länsindelningen i Västsverige och det nya Västergötlands läns
landsting ger en god grund för ett effektivare resursutnyttjande inom regionen.
Det är därför lämpligt att inleda en försöksverksamhet i samband med att
Västergötlands läns landsting bildas den 1 januari 1999.
Regeringen föreslår att försöksperioden även för Västergötlands län avslutas
vid utgången av år 2002. För uppföljning och utvärdering av den
försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning som riksdagen har
beslutat om och den utökning av försöksverksamheten som nu föreslås, kommer en
parlamentarisk kommitté att tillkallas. Kommittén skall redovisa sina
överväganden och förslag senast den 1 oktober 2000.
I framställningen om försöksverksamhet hemställs att försöksverksamheten i
Västergötlands län skall omfatta de uppgifter som anges i regeringens
proposition 1996/97:36 om den regionala samhällsorganisationen samt även den
försöksverksamhet som presenterats av Kommunikationskommittén i delbetänkandet
Ny kurs i trafikpolitiken (SOU:1996:26).
Regeringens bedömning är att försöksverksamheten i Västergötlands län bör
omfatta uppgifterna att utarbeta ett program för länets långsiktiga utveckling,
besluta om långsiktig plan för den regionala transportinfrastrukturen och
besluta om användningen av vissa regionalpolitiska och andra utvecklingsmedel.
Dessa uppgifter föreslås i Västergötlands län överföras till landstinget.
När det gäller uppgiften att besluta om visst kulturstöd anser regeringen att
den tidigare beslutade försöksverksamheten har sådan omfattning att den utgör
ett tillräckligt underlag för utvärdering. I övrigt innebär förslaget att
försöksverksamheten i Västergötlands län skall ha samma innehåll som i övriga
försökslän enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning. En närmare beskrivning av uppgifterna finns i propositionen
1996/97:36 om den regionala samhällsorganisationen (avsnitt 6.2).
Regeringen har till riksdagen i propositionen 1996/97:53 om infra-
strukturinriktning för framtida transporter även föreslagit att den långsiktiga
planeringen av den regionala transportinfrastrukturen skall breddas så att den
omfattar fler åtgärdsslag och även de riksvägar som inte ingår i det nationella
stamvägnätet. Benämningen länstrafikanläggningar kommer därmed endast att avse
en del av den regionala infrastrukturplanen, som i stället i regeringens förslag
kallas länsplan. Ansvarig för förankring och beslut av länsplanerna föreslås
länsstyrelserna vara, utom i försökslänen där motsvarande ansvar föreslås ligga
på regionala självstyrelseorgan.
Beträffande beslut om regionplaner har regeringen i propositionen 1996/97:36
om den regionala samhällsorganisationen framhållit att frågan om att utse de
regionala självstyrelseorganen i försökslänen till regionplaneorgan prövas av
regeringen i varje särskilt fall.
Länsstyrelsens uppgifter och dess ledning bör enligt regeringens mening vara
samma som i övriga försökslän (se prop. 1996/97:36 avsnitt 6.4). Länsstyrelsen
behåller uppgifterna att verka för att statlig verksamhet i länet samordnas och
anpassas efter övergripande miljö- och regionalpolitiska mål, samordna de olika
sektorerna inom länsstyrelsens ansvarsområde, följa upp och utvärdera olika
insatser i länet, vidta lämpliga åtgärder för länets utveckling samt informera
regeringen om tillståndet i länet. När försöksverksamheten inleds den 1 januari
1999 kommer med vårt förslag länsstyrelsen att ledas av landshövdingen och någon
ny styrelse utses inte för tiden härefter.
När staten lägger över uppgifter på kommuner och landsting skall en ekonomisk
reglering göras enligt den s.k. finansieringsprincipen. Vårt förslag om
försöksverksamhet i Västergötlands län innebär att en sådan reglering bör göras
på motsvarande sätt som i övriga försökslän.
Regeringens förslag att försöksverksamheten skall utvidgas till att omfatta
även Västergötlands län föranleder ändringar i lagen (1996:1414) om
försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning.

6.2 Framställningar från andra län

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: Någon försöksverksamhet i andra län genomförs|
| inte nu. |
--------------------------------------------------------------------

Skälen för regeringens bedömning: Från ett antal län har intresse anmälts av
att genomföra försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning eller
vidgad samordnad länsförvaltning.
Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län har uppmärksammat
regeringen på det fördjupade samarbete som inletts mellan lokal och regional
nivå i länet samt hemställt om att få delta i försöksverksamheten enligt samma
modell som tillämpas i Skåne enligt försökslagen. Distriktsorganisationerna för
fyra partier i Västerbottens län har begärt att försök med ökat demokratiskt
inflytande över de regionala frågorna skall bedrivas i Västerbottens län.
Försök med en mera samlad statlig förvaltning har aktualiserats från följande
län.
Länsstyrelsen i Västmanlands län har hemställt om försöksverksamhet med stärkt
samordnad länsförvaltning i Västmanland. Kommunförbundet i Västmanland och det
socialdemokratiska partidistriktet har ställt sig bakom de förslag som fram-
förts. Syftet är att utveckla en stärkt, decentraliserad rationell statlig
verksamhet med utvecklad samverkan på länsplanet särskilt med kommuner och
landsting. Inom ramen för en sådan försöksverksamhet skulle också
länsstyrelsernas styrelse utses direkt av regeringen.
Länsstyrelsen i Västerbottens län har begärt att försök med en samordnad
länsförvaltning skall genomföras också i det länet för att skapa underlag för en
förutsättningslös bedömning.
Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län har
föreslagit en försöksverksamhet med en utvidgad samordnad länsförvaltning i det
nya västsvenska länet genom att länsarbetsnämnden och skogsvårdsstyrelsen
inordnas i den nya länsstyrelsen. Som ett komplement eller alternativ till detta
förslås ett försök med samordnad planering och förändrad regional indelning på
kommunikationsområdet.
Regeringen anser att den tidigare beslutade försöksverksamheten och den nu
föreslagna i Västergötlands län utgör ett tillräckligt underlag för att de
önskade erfarenheterna skall kunna vinnas. Försöksverksamheten bör genomföras
och utvärderas innan ytterligare initiativ tas. Den parlamentariska kommitté som
kommer att tillsättas för att bland annat utvärdera försöksverksamheten skall
även ta till vara erfarenheter från utvecklingsarbete i andra län för att finna
lämpliga samarbetsformer mellan stat, landsting och kommuner.
Regeringens slutsats är alltså att någon ytterligare försöksverksamhet inte
bör genomföras nu.

7 Lagstiftningsfrågor

7.1 Bildandet av Västergötlands läns landsting

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: För regleringen av den landstingskommunala |
| beslutanderätten i samband med bildandet av Västergötlands läns |
| landsting införs på samma sätt som vid bildandet av Skåne läns |
| landsting en särskild lag om sammanläggningsdelegerade. |
--------------------------------------------------------------------

Skälen för regeringens förslag: Enligt 1 kap. 2 § kommunallagen (1991:900)
omfattar varje landsting ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet.
Om två eller flera län läggs samman skall en sammanläggning därför ske också av
motsvarande landsting. Således skall, som en följd av bildandet av
Västergötlands län, Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns
landsting och Älvsborgs läns landsting läggas samman till ett landsting. Med
hänsyn till de allmänna valen hösten 1998 måste emellertid landstingen bestå
till utgången av år 1998. Västergötlands läns landsting bör bildas den 1 januari
1999. Genom att Habo och Mullsjö kommuner indelningsmässigt kommer att tillhöra
Jönköpings län kommer dessa kommuner från den 1 januari 1999 att ingå i
Jönköpings läns landsting. Göteborgs kommun står för närvarande utanför
landstingsindelningen. En naturlig följd av länssammanläggningen är att
Göteborgs kommun ingår i det nya Västergötlands läns landsting. Regeringen avser
att under hösten 1997 besluta i indelningsfrågan.
Bestämmelser om förfarandet vid ändringar i landstingsindelningen finns i
lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting. Den
lagen är emellertid inte anpassad till sådana större indelningsförändringar rör-
ande landsting som det nu är fråga om. Lagen saknar bl.a. bestämmelser om att
delegerade skall utses för att företräda ett nybildat landsting i de fall detta
inte bör företrädas av de gamla fullmäktige. Regler måste därför skapas för den
nu aktuella sammanläggningen till Västergötlands läns landsting.
Regeringen anser att bestämmelser om sammanläggningsdelegerade för
Västergötlands läns landsting bör tas in i en särskild lag. Enligt den lag som
regeringen nu föreslår skall sammanläggningsdelegerade företräda Västergötlands
läns landsting från den dag regeringen bestämmer till och med den 31 oktober
1998. Därefter övergår beslutanderätten till det nyvalda fullmäktige. Lagen har
utformats på samma sätt som lagen (1996:945) om sammanläggningsdelegerade för
Skåne läns landsting. Vid utformningen av lagen har samråd skett med företrädare
för berörda parter i Västsverige.

7.2 Huvudmannaskapet för viss kollektiv persontrafik

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Intill utgången av år 1998 skall ansvaret för|
| den kollektiva persontrafiken i Västergötlands län utövas enligt|
| de bestämmelser som vid utgången av år 1997 gäller för Göteborgs och|
| Bohus län, Skaraborgs län och Älvsborgs län. |
--------------------------------------------------------------------

Skälen för regeringens förslag: Bildandet av Västergötlands län påkallar en
ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik
(huvudmannaskapslagen).
I denna lag sägs att det i varje län skall finnas en huvudman för den lokala
och regionala linjetrafiken för persontransporter. De huvudmän som finns i
Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län respektive Älvsborgs län måste alltså
ersättas med en för Västergötlands län gemensam ny huvudman.
I de allra flesta län är kommunerna och landstinget gemensamt huvudman.
Huvudmannaskapslagen ger kommunerna och landstinget i ett län stor frihet att
träffa överenskommelser om huvudmannaskapet. Möjlighet finns således att endast
landstinget men även endast kommunerna kan vara huvudman.
I lagen regleras också organisationsformen. Det gemensamma ansvaret kan
antingen läggas på ett kommunalförbund eller ett aktiebolag. I Göteborgs och
Bohus län, i Skaraborgs län och i Älvsborgs län har respektive kommuner och
landsting kommit överens om att lägga uppgifterna på aktiebolag, som har bildats
för ändamålet.
Som en följd av bildandet av Västergötlands län behöver en ändring göras i 5 §
huvudmannaskapslagen beträffande parternas inflytande över verksamheten. I denna
fråga gäller helt olika förhållanden för Göteborgs och Bohus respektive
Skaraborgs och Älvsborgs län. Väsentliga skillnader finns också när det gäller
tillämpningen av 6 §, som reglerar fördelningen mellan kommunerna och
landstinget av underskottet i verksamheten. Om bestämmelserna ändras så skulle
de bara vara i kraft från den 1 januari 1998 till utgången av år 1998.
Anledningen är den följande. Fr.o.m. den 1 januari 1999 är avsikten att det bara
skall finnas ett landsting i Västergötlands län. Landstinget blir då också
enligt förslaget till ändringar i lagen om försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning ett regionalt självstyrelseorgan. Detta talar för att man
under denna korta övergångsperiod inte bör ändra i organisationen för
kollektivtrafiken. Förslaget till lagändring innebär således att, i det ny-
bildade Västergötlands län, ansvaret för den kollektiva persontrafiken till
utgången av år 1998 skall utövas enligt de bestämmelser som vid utgången av år
1997 gäller för Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län och Älvsborgs län.
Regeringen anser det naturligt att det i Västergötlands län blir landstinget
som skall vara huvudman för den kollektiva persontrafiken från och med år 1999.
Lagstiftningen innebär dock att även landstinget tillsammans med samtliga
kommuner i länet eller kommunerna ensamma kan vara huvudman. Det bör vara en
demokratisk process i länet som leder fram till ett beslut om vilken
huvudmannaskapslösning som bör väljas.

7.3 Övriga lagstiftningsfrågor

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: En särskild lag införs för att reglera valet|
| av ledamöter i styrelsen för den nya länsstyrelsen i Västergötlands|
| län för året 1998. |
| Benämningarna Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och |
| Skaraborgs län måste bytas ut i de författningar där dessa |
| förekommer. En sådan ändring föreslås nu i jaktlagen. Hänvisningen|
| till landstingsfria kommuner tas bort i de fall Gotland nämns |
| särskilt. Vidare görs en ändring av benämningen av valkretsarna i|
| Västergötlands län vid val till riksdagen. |
--------------------------------------------------------------------

Skälen för regeringens förslag

Val av ledamöter i länsstyrelsens styrelse

De länsstyrelser som ingår i försöksverksamheten med ändrad regional
ansvarsfördelning bör under försöksperioden inte ha någon styrelse (jfr prop.
1996/97:36 s. 57). Länsstyrelsen i Västergötlands län bör således ledas av
landshövdingen som under regeringen får det yttersta ansvaret för verksamheten.
Fram till dess att försöksverksamheten inleds skall dock länsstyrelsen ha en
styrelse. Enligt lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse
består styrelsen av landshövdingen, som är ordförande, samt av ytterligare 14
ledamöter. Dessa utses genom val av landstinget. Eftersom det nya länet bildas
den 1 januari 1998 och landstinget först den 1 januari 1999 bör valet av
ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i Västergötlands län för året 1998 reg-
leras i en särskild lag. Av lagen bör framgå att styrelsen skall väljas av full-
mäktige i Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting och
Älvsborgs läns landsting samt Göteborg kommun med den fördelning mellan dem som
regeringen bestämmer efter befolkningstalen. Denna fördelning avser regeringen
att göra genom en förordning. För att ge länsstyrelsens styrelse en
sammansättning som i rimlig utsträckning avspeglar väljarkåren i det nya Väster-
götlands län bör därvid på samma sätt som gjorts i fråga om Skåne län den
valmetod som kallas uddatalsmetoden användas (jfr bet.1996/97:BoU4 Följdfrågor
med anledning av den ändrade länsindelningen i Skåne m.m.).
Lagens giltighetstid bör begränsas till utgången av år 1998. Den bör träda i
kraft den 1 juli 1997 så att styrelsen hinner väljas under år 1997.

Lagändringar av teknisk natur

I ett antal författningar behandlas de landstingsfria kommunerna varvid Gotlands
kommun behandlas särskilt. I sådana bestämmelser bör hänvisningen till de
landstingsfria kommunerna tas bort. I tryckfrihetsförordningen finns en sådan
hänvisning till de landstingsfria kommunerna i 12 kap. 4 §. Med hänsyn till
tryckfrihetsförordningens karaktär av grundlag bör dock denna bestämmelse tills
vidare bestå.Göteborgs och Bohus, Skaraborgs eller Älvsborgs län nämns vid namn
i ett antal olika författningar. Genom bildandet av Västergötlands län blir
dessa namn inaktuella och måste därför bytas ut. Regeringen lägger i denna
proposition fram förslag till ändring i jaktlagen (1987:259). Behovet av
ändringar i andra lagar kommer att tas upp i annat sammanhang (jfr avsnitt 8).
Motsvarande justeringar kommer även att göras i de förordningar i vilka de äldre
länsbenämningarna och landstingsbenämningarna förekommer.

Indelning i valkretsar

Regeringen har lagt fram en proposition med förslag till en ny vallag (prop.
1996/97:70), som föreslås träda i kraft den 1 juni 1997.
Indelningen i valkretsar för val till riksdagen anges i 2 kap. 2 § i den
föreslagna lagen. Göteborgs och Bohus län utgör två valkretsar (Göteborgs kommun
och Bohusläns valkrets), Älvsborgs län två valkretsar (Älvsborgs läns norra
valkrets och Älvsborgs läns södra valkrets), Skaraborgs län en valkrets och
Jönköpings län en valkrets. Med anledning av länssammanläggningen måste
Älvsborgs läns norra och södra valkretsar och Skaraborgs läns valkrets få nya
benämningar. Valkretsarna bör i stället benämnas Västergötlands läns norra
valkrets, Västergötlands läns södra valkrets och Västergötlands läns östra
valkrets. För att uppnå konsekvens i valkretsbenämningarna bör även Bohusläns
valkrets få en ny benämning. Denna bör således benämnas Västergötlands läns
västra valkrets. Beträffande Skaraborgs läns valkrets och Jönköpings läns
valkrets blir det med vårt förslag aktuellt med en förändring av utformningen av
valkretsarna. Eftersom Habo och Mullsjö kommuner indelningsmässigt kommer att
flyttas från Skaraborgs län till Jönköpings län bör en viss förändring göras i
valkretsarnas utformning. Detta innebär att Habo och Mullsjö inte kommer att
finnas med i uppräkningen av kommuner i Västergötlands läns östra valkrets, utan
kommer i stället att ingå i Jönköpings läns valkrets.
En sådan förändring får, till skillnad från vad som var fallet vid den nya
länsindelningen i Skåne län, betydelse också för möjligheten till att uppnå ett
proportionellt valresultat i landet som helhet. Förslaget innebär följder såväl
för fördelningen av de fasta valkretsmandaten som för mandatfördelningen mellan
partierna.
Fördelningen av fasta valkretsmandat grundar sig på antalet röstberättigade i
valkretsen den 1 november året före valåret. Fördelningen av fasta
valkretsmandat förändras genom att de ca 12 500 röstberättigade i Habo och
Mullsjö kommuner skulle utgöra underlag för Jönköpings läns valkrets i stället
för Västergötlands läns östra valkrets. Till fördelningen år 1998 kan
beräkningarna komma att påverkas också genom att utlandssvenskar tas med i
underlaget samt eventuella folkomflyttningar.
Riksskatteverket har utifrån antalet röstberättigade vid riksdagsvalet år 1994
gjort beräkningar av konsekvenserna av den föreslagna förändringen. Vad gäller
antalet fasta valkretsmandat överförs ett mandat till Jönköpingsvalkretsen som
erhåller sammanlagt tolv fasta mandat. Detta sker på bekostnad av den föreslagna
Västergötlands läns östra valkrets som erhåller nio mandat mot dagens tio.
Nomineringsrätts- och valkretskommittén diskuterade i betänkandet Vissa
valfrågor (SOU 1995:143), mot bakgrund av omfattande beräkningar, valkretsarnas
betydelse för möjligheten att uppnå ett proportionellt valresultat mellan
partierna i landet som helhet. Kommittén konstaterade att valsystemet i dag är
känsligt för förändringar av valkretsarnas utformning.
Mandatfördelningen mellan partierna skulle också komma att förändras genom
förslaget. Av Riksskatteverkets beräkning utifrån 1994 års valresultat framgår
att fördelningen av mandat skulle förändras på så sätt att vissa partier tappar
ett mandat i en viss valkrets. Det mandat ett sådant parti tappar tar partiet
emellertid igen i en annan valkrets. Den proportionella riksfördelningen som
valsystemet bygger på skulle således inte förändras av den föreslagna
förändringen.
Den här föreslagna överföringen av två kommuner till en ny valkrets, framstår
vara av så begränsad omfattning att det förefaller osannolikt att den skall
påverka möjligheten till ett proportionellt valresultat i förhållande till
dagens valkretsutformning. Enligt regeringens mening bör därför de föreslagna
förändringarna av valkretsarna vid val till riksdagen genomföras.

Övriga frågor

Enligt 12 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen skall det för länen utses jurymän
som skall medverka i tryckfrihetsmål. För varje län skall det utses ett visst
antal jurymän. När nu tre län läggs samman kommer det att få konsekvenser för
det antal jurymän som skall finnas i området. Det motsvarande gäller för det nya
Skåne län. Frågan om det därför är befogat med en specialreglering för
Västergötlands län och Skåne län är föremål för utredning i Regeringskansliet
och kommer att behandlas i ett annat sammanhang.

8 Den fortsatta handläggningen

Genomförandefrågor

Regeringen beslutar i dag om direktiv för den organisationskommitté som skall
förbereda och genomföra bildandet av den nya länsstyrelsen i Västsverige. I
uppdraget ingår bl.a. att lämna budgetunderlag för länsstyrelsen enligt de ramar
som direktiven anger.
Regeringen gjorde i propositionen 1995/96:38 om länsindelningen i Skåne och
Västsverige m.m. (s. 8) bedömningen att det är möjligt att spara minst 60
miljoner kronor genom en sammanläggning av länsstyrelserna i Göteborgs och
Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län.
Regeringen har tidigare redovisat den särskilde utredarens analys av
konsekvenserna för länsstyrelsernas verksamhet av besparingar på olika nivåer.
Enligt utredaren går det inte att bygga upp en ny organisation med en besparing
på minst 60 miljoner kronor utan att det medför påtagliga men för möjligheterna
att bedriva verksamheten effektivt i enlighet med statsmakternas intentioner.
Regeringen anser det befogat att en sammanläggning av länsstyrelserna sker på
ett sådant sätt att en besparing på 60 miljoner kronor uppnås. Besparingskravet
ges emellertid inledningvis en mindre omfattning. För detta talar bl.a. erfaren-
heterna från sammanläggningen i Skåne.
I årets budgetproposition återkommer vi till riksdagen med förslag till anslag
till länsstyrelserna för budgetåret 1998.

Offentliga organs verksamhetsområde

Det strukturella omdaningsarbetet i Västsverige aktualiserar också organisa-
tionen av verksamheten för offentliga organ i de berörda länen. Detta gäller vid
sidan av länsstyrelserna t.ex. skatteförvaltningen, kronofogdemyndigheterna,
länsrätterna, de allmänna försäkringskassorna och länsarbetsnämnderna. I
rapporten från utredningen om ett nytt västsvenskt län redovisas överväganden
som syftar till att uppnå en god inomregional balans i det nya länet.
Regeringen redovisade i propositionen 1995/96:224 Följdfrågor med anledning av
den ändrade länsindelningen i Skåne m.m. sin principiella syn i fråga om
verksamhetsområden för övriga regionala offentliga organ vid en sammanläggning
av län. Den grundläggande utgångspunkten är att en förändrad länsindelning
också bör komma till uttryck i en motsvarande justering av verksamhetsområdena
för offentliga organ med länet som indelningsgrund.
Särskilda överväganden måste därför göras beträffande dessa organs framtida
verksamhetsområden med beaktande av uttryckta meningar inom det blivande länet.
I flertalet fall är den regionala offentliga verksamhetens koppling till län-
sindelningen förordningsreglerad. Ett antal justeringar i förordningar blir
följaktligen nödvändiga.
När det gäller bl.a. länsrätterna och skattemyndigheterna regleras den
regionala indelningen i lag. Som regeringen tidigare framhållit beträffande
Skåne pågår överväganden om den organisatoriska strukturen inom
domstolsväsendet liksom i fråga om skatteförvaltningens organisation.
Beträffande dessa myndigheter går det därför inte att i detta sammanhang ta
ställning till frågan om den regionala indelningen. Regeringen avser att
återkomma till riksdagen med förslag till ändringar i de berörda lagarna.
En särskild utredare har tillkallats för att ta fram det beslutsunderlag som
erfordras för att genomföra en sammanslagning av de fyra försäkringskassorna
till en gemensam allmän försäkringskassa i Västsverige (dir. 1996:118).
Utredaren skall vidare, med beaktande av förslaget från utredningen om den
geografiska utformningen av ett nytt västsvenskt län, lämna förslag om bl.a.
lokaliseringen av den nya försäkringskassans centralkontor m.m.

9 Författningskommentar

9.1 Förslaget till lag om sammanläggningsdelegerade för Västergötlands läns
landsting

Förslaget har utformats med lagen (1996:945) om sammanläggningsdelegerade för
Skåne läns landsting som förebild. För den närmare innebörden av bestämmelserna
i förslaget hänvisas till propositionen 1995/96:224 Följdfrågor med anledning av
den ändrade länsindelningen i Skåne m.m. (s. 48-61). De bestämmelser som skiljer
sig från lagen om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting
kommenteras här.

2 §
Paragrafen innebär att de nuvarande landstingen består oförändrade fram till den
1 januari 1999. För Habo och Mullsjö kommuners del betyder det att kommunerna
under år 1998 fortfarande ingår i Skaraborgs läns landsting trots att de
indelningsmässigt hör till Jönköpings län.

4 § andra stycket
Med hänsyn till de uppgifter som ordföranden i fullmäktige i Skaraborgs läns
landsting har enligt 13 § är det nödvändigt med en bestämmelse i 4 § om att
denne skall underrättas om utgången av valen.

5 §
I 5 § regleras antalet delegerade och ersättare. Antalet samt fördelningen
mellan Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs
läns landsting och Göteborgs kommun har bestämts i enlighet med de berörda
parternas gemensamma önskemål.

6 §
Av 6 § framgår att endast den som är ledamot eller ersättare i fullmäktige i de
berörda landstingen eller i Göteborgs kommun kan väljas till delegerad eller
ersättare. Motsvarande begränsning gäller enligt 2 § lagen (1979:412) om
kommunala indelningsdelegerade och är en följd av förskriften i 1 kap. 7 §
regeringsformen att beslutanderätten i kommunerna skall utövas av valda
församlingar. För att utesluta representanter för Habo och Mullsjö kommuner som
ju inte skall ingå i det nya Västergötlands läns landsting anges dessutom som
krav för valbarhet att man är folkbokförd i en kommun inom området för
Västergötlands läns landsting.

12 §
Genom paragrafen görs vissa bestämmelser i 8 kap. kommunallagen om den
ekonomiska förvaltningen tillämpliga på sammanläggningsdelegerades verksamhet.
Det gäller mål för den ekonomiska förvaltningen (1 §), medelsförvaltningen (2-3
b §§), utgiftsbeslut under budgetåret (12 §) samt räkenskapsföring och
redovisning (14-23 §§). Sammanläggningsdelegerade förmodas inte ha någon
omfattande ekonomisk förvaltning men måste ändå redovisa sina räkenskaper m.m.
Sammanläggningsdelegerade skall för sin del avsluta räkenskaperna per den 31
oktober 1998. Regeringen har den 21 november 1996 överlämnat propositionen Den
kommunala redovisningen till riksdagen (prop. 1996/97:52). I denna föreslås
omfattande ändringar i 8 kap. kommunallagen och en ny lag om kommunal
redovisning. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. I 14 och 16 §§
i förslaget till lag om ändring i kommunallagen hänvisas till lagen om kommunal
redovisning som alltså efter den 1 januari 1998 i tillämpliga delar kommer att
gälla sammanläggningsdelegerades ekonomiska förvaltning. Med hänsyn till att
sammanläggningsdelegerade inte förmodas ha någon omfattande ekonomisk
förvaltning bör reglerna i lagen om kommunal redovisning inte innebära någon
större förändring för sammanläggningsdelegerades redovisning.

13 §
Ordföranden i fullmäktige i Skaraborgs läns landsting skall ta initiativet till
att första sammanträdet kommer till stånd. Att det är denna ordförande som skall
ta initiativet har bestämts i samråd med berörda parter.

9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med
ändrad regional ansvarsfördelning

1 § andra stycket
Ändringen innebär att försöksverksamheten utökas till att omfatta även Väster-
götlands län och att verksamheten skall avslutas liksom i övriga försökslän den
31 december 2002. Försöket i Västergötlands län inleds den 1 januari 1999, då
det nya landstinget bildas.
Vad gäller rätt att utträda ur försöksverksamheten gäller detsamma som för
övriga län (prop. 1996/97:36 s. 65).

2 §
Ändringen i första stycket punkt 2 föranleds av att regeringen planerar att
upphäva förordningen (1991:1809) om rikstäckande väghållningsplan, regionala
väghållningsplaner och planer för länstrafikanläggningar som kommer att ersättas
av en ny förordning. Ändringen innebär dock inte någon ändring i sak. De
befogenheter som överförs är de som anges i prop. 1996/97:36 s. 66.
Av andra stycket följer att försöket i Västergötlands län har samma innehåll
som i övriga försökslän med undantag för punkten 3, befogenheten att besluta om
fördelning av vissa statsbidrag till regionala kulturinstitutioner.
Uppgiftsöverföringen sker den 1 januari 1999, då det nya landstinget bildas.
3 §
I paragrafens fjärde punkt föreskrivs att det regionala självstyrelseorganet i
Västergötlands län är landstinget.

4 §
Ändringen innebär att rätten att benämna fullmäktigeförsamlingen region-
fullmäktige och styrelsen regionstyrelsen omfattar även Västergötlands läns
landsting.

Rapporten Nytt västsvenskt län - Gränser och lokaliseringar

Utredningen om den geografiska utformningen av ett nytt västsvenskt län

Sammanfattning och förslag

Ett nytt västsvenskt län skall bildas den 1 januari 1998 enligt regeringens
förslag och riksdagens mening, men slutliga beslut fattas först under våren
1997. Ett nytt västsvenskt landsting skulle träda i funktion 1 januari 1999.
Den närmare utformningen av det nya länet har ifrågasatts. Därför har jag fått
regeringens uppdrag att klarlägga den geografiska utformningen av det nya
västsvenska länet. Jag har också fått i uppdrag att ge förslag till lokalisering
av regional offentlig förvaltning och residensstad i det nya länet.
Länsfrågorna i Västsverige har utretts under många år. Det har resulterat i en
rad betänkanden och rapporter, och det material som finns är omfattande och
gediget. Jag har därför inte sett det som min uppgift att utreda ännu mer, utan
för mig har det varit ett genomförandeuppdrag. Metoden har varit att samtala med
alla intressenter, lyssna och förankra. Det finns nu en mycket stor uppslutning
kring de förslag jag lägger, och jag bedömer att förslaget som helhet kan
genomföras i stor enighet. Jag vill dock framhålla att enigheten inte är total i
alla frågor.
När det gäller den geografiska utformningen föreslår jag att det nya
västsvenska länet bildas av alla kommunerna i Göteborgs och Bohus län, alla
kommunerna i Älvsborgs län och alla kommunerna i Skaraborgs län - utom Habo och
Mullsjö som övergår till Jönköpings län. Ett nytt västsvenskt län kommer då att
bestå av 49 kommuner och närmare 1,5 miljoner invånare. Befolkningsmässigt blir
det Sveriges näst största län.
Beträffande lokalisering av regional offentlig förvaltning föreslår jag
följande:
Residensstad blir Göteborg med vissa lokala funktioner i Borås. Huvudort för
länsstyrelsen blir också Vänersborg med samtliga EU-sekretariat i Uddevalla.
Mariestad blir också huvudort för länsstyrelsen med lantbruks- och
veterinärverksamhet i Skara. Hur verksamheten fördelas och organiseras framgår
av den särskilda utredningen om en ny länsstyrelseorganisation.
Länspolismästaren lokaliseras till Göteborg.
Länsrätten lokaliseras till tre orter - Mariestad, Vänersborg och Göteborg.
Skattemyndighetens ledningfunktion lokaliseras till Mariestad.
Kronofogdemyndighetens ledningsfunktion lokaliseras till Göteborg.
Länsarbetsnämnden lokaliseras till Borås.
Lantmäterimyndighetens ledningsfunktion lokaliseras till Vänersborg.
Skogsvårdsstyrelsens ledningfunktion lokaliseras till Borås.
Försäkringskassans ledningsfunktion lokaliseras till Borås. Länsverksamhet
skall också finnas i Lidköping.
Landstingets kansli lokaliseras till Vänersborg. Länsverksamheten skall finnas
också i Mariestad och Göteborg. Eventuella tillkommande regionfull-
mäktigefunktioner bör knytas till landstingets kansli i Vänersborg.
Länstrafiken som trafikhuvudman lokaliseras till Skövde.
Kommunförbundet lokaliseras till Skövde.

Uppdraget

Uppdraget till mig när det gäller geografin är i sammanfattning att ta upp
överläggningar med företrädare för kommuner, landsting, länsstyrelser och andra
berörda parter i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län i syfte att
kartlägga den geografiska utformningen av ett nytt västsvenskt län.
När det gäller lokaliseringarna är uppdraget att utarbeta ett underlag om
lokalisering av regional offentlig förvaltning i ett nytt västsvenskt län och
lämna förslag till val av residensstad. Det gäller den förvaltning som skall
bedrivas av den nya länsstyrelsen, den framtida västsvenska landstingsorgan-
isationen och andra regionala offentliga organ. Även här innefattar uppdraget
samråd med företrädare för de berörda parter.
Samråd skall ske med den särskilde utredaren som har fått i uppdrag att
beskriva hur en ny länsstyrelseorganisation i Västsverige bör se ut.
Organisationsfrågor, arbetsrättsliga frågor och andra personalfrågor faller
utanför mitt uppdrag liksom förändringar som kan behövas i förordningar,
instruktioner och lagar.

Tidigare utredningar

Västsverige har varit föremål för en rad utredningar genom åren och frågan har
behandlats i regeringen och riksdagen. Jag har haft följande som underlag:

- Västsverige-utredningens delrapport Västsverige - län och samverkan 1991-12-
04.
- Remissyttranden.
- Regionutredningens betänkande SOU 1992:63 Regionala roller.
- Västsverige-utredningens betänkande SOU 1992:66 Västsverige Region i
utveckling.
- Remissyttranden.
- Regionberedningens betänkande SOU 1993:97 Västsverige och Skåneregioner i
förändring.
- Remissammanställning DS 1994:110.
- Arbetsmaterial Västsverigefrågan.
- Regionberedningens slutbetänkande SOU 1995:27 Regional framtid.
- Regeringens proposition 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige
m.m.
- Bostadsutskottets betänkande 1995/96:BoU 9 Länsindelningen i Skåne och
Västsverige.
- Bilagor SOU 1995:27.
- Remissammanställning.
- Lokalisering av offentlig förvaltning i Skåne län rapport
1996-04-25.
- Regeringens proposition 1995/96:224 Följdfrågor med anledning av den ändrade
länsindelningen i Skåne m.m.
- Regeringens proposition 1996/97 Den regionala samhällsorganisationen.

Nu genomförande

Västsverige-frågan är grundligt utredd, som framgår av ovanstående samman-
ställning. Mitt uppdrag har därför inte varit så mycket att utreda utan mer att
se som ett genomförandeuppdrag. Metoden har varit att samtala, lyssna och
förankra. Jag har haft ungefär 150 noterade överläggningar eller kontakter med
berörda parter alltifrån konferenser med många kommuner och föredragningar inför
fullmäktigeförsamlingar till telefonsamtal med någon företrädare.
Kontakter har förevarit med berörda departement och/eller centrala verk,
länsstyrelserna, angränsande statliga utredningar, landstingen, kommunerna,
kommunernas länsförbund, försäkringskassorna, länstrafiken, de politiska
partierna och en rad organisationer.
De förslag jag här lägger har en mycket bred förankring. Med tanke på att det
är så många frågor och så många berörda parter är det naturligt att det finns
avvikande uppfattningar på sina håll. Detta redovisas i avsnitten Den
geografiska utformningen och Lokalisering av regional offentlig förvaltning. Min
bedömning är att förslaget som helhet, både när det gäller geografin och
lokaliseringarna, kan genomföras i stor enighet.

Den geografiska utformningen

Från bakgrunden till uppdraget om den geografiska utformningen av ett nytt
västsvenskt län bör nämnas att regeringen i propositionen om länsindelningen i
Skåne och Västsverige konstaterar att det finns en bred uppslutning kring en
ändrad länsindelning i Västsverige. Inriktningen bör vara att Göteborgs och
Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län läggs samman. Eftersom den närmare
utformningen av ett nytt västsvenskt län har satts i fråga, måste den framtida
länstillhörigheten för vissa enskilda kommuner i gränsområdena övervägas
närmare. Riksdagen (Bostadsutskottet) har också uttalat sig för att ett
västsvenskt län skall bildas. "Att så bör ske är även utskottets mening."
Efter ingående överläggningar med kommunerna, landstingen och länsstyrelserna
och kontakter med andra berörda gör jag den bedömningen att ett nytt västsvenskt
län kan bildas 1 januari 1998.
I det nya länet ingår Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs
län utom kommunerna Habo och Mullsjö, som går till Jönköping. Det nya
västsvenska länet kommer därmed att bestå av 49 kommuner och närmare 1,5
miljoner invånare. Det är ca 6 % av landets yta och 17 % av befolkningen, vilket
gör det till vårt näst största län befolkningsmässigt.
Drygt hälften av det nya länets invånare bor i Göteborgs-regionen.Vid sidan av
denna finns tre större befolkningscentra med vardera 150-200 000 invånare. Det
är Borås-regionen, centrala Skaraborg och Fyrstads-regionen.
I den särskilda utredningen om en ny länsstyrelseorganisation beskrivs de tre
ingående länen och det nya länet i kapitel 2. Där behandlas geografin, den
regionala strukturen, pendlingen, att det nya länet blir Sveriges överlägset
största industrilän, de starka areella näringarna, tjänstesektorn, utbildningen,
transporterna, arbetslösheten, kulturarvet, naturen, miljön och mycket annat.

Föjande karta över de tre länen är hämtad från utredningen om läns-
styrelseorganisationen.

Kartan utelämnad.

Kommunernas och landstingens ståndpunkter

För att ta reda på kommunernas och landstingens ståndpunkter i frågan om den
geografiska utformningen av ett nytt västsvenskt län har jag haft ingående
överläggningar med dem. Vi enades om att nedanstående ståndpunkter skulle
redovisas - juni 1996.
Under hösten 1996 har därefter flera av de kommuner i Skaraborg, som enligt
juniredovisningen är emot att ingå i ett nytt västsvenskt län, anpassat sin
inställning till att de räknar med att det nya länet blir av, och då är det lika
bra att vara med på ett konstruktivt sätt. Den partipolitiska processen i
Skaraborgs län har också verkat i den riktningen.

Juni 1996

Samtliga kommuner (15) och landstinget i Göteborgs och Bohus län: Alla vill ha
ett nytt västsvenskt län. Det är bra om också Skaraborg är med, men Skaraborg
får inte hindra ett nytt västsvenskt län.
Samtliga kommuner (19) och landstinget i Älvsborgs län, men med särskilda
uttalanden av åtta kommuner enligt nedan: Kommunerna och landstinget är positiva
till ett nytt västsvenskt län och betonar att det är viktigt att det genomförs.
Ulricehamn: I Ulricehamn är det enighet om att ett västsvenskt län bör bildas
där Ulricehamn skall ingå. Kommunen hänvisar till en särskild skrivelse och
betonar vikten av öppen gräns mot Jönköping. Man trycker också på
länsindelningens betydelse för att garantera en utveckling i regionen.
Tranemo: I remissyttrandet framhåller Tranemo att länsindelningen borde ha
gällt hela landet. När det nu blir ett västsvenskt län är det naturligt för
Tranemo att ingå i det nya länet. Tranemo är positiv till att det bildas ett
västsvenskt län och det är angeläget att i princip hela Skaraborg ingår i det
nya länet. Detta för att ingen enskild del av regionen skall få en alltför
dominerande ställning. Kommunen vill också framhålla att det är viktigt med
samarbete även över länsgränsen.
Vänersborg: Vänersborgs kommun är mycket tveksam till en storlänskonstruktion.
Uppgiftsfördelningen - centralt/regionalt/lokalt - skulle också ha lösts först.
En förutsättning för att Vänersborg skall kunna ändra sin inställning i
länsindelningsfrågan är att Vänersborg och Dalslandskommunerna känner sig
tillgodosedda i lokaliseringshänseende. I övrigt hänvisas till kommunens
remissyttrande (KF 1995-09-26).
Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Åmål och Mellerud: Uppgiftsfördelningen
centralt/regionalt/lokalt skall klaras ut först. Kommunerna är dock klart för
att vara med i ett nytt västsvenskt län och vill ta en aktiv roll i
utvecklingen/utformningen av det nya länet. Kommunerna ser gärna att de
värmländska kommuner som önskar tillhöra det västsvenska länet också får göra
det mot bakgrund av det väl utvecklade samarbete som finns. Det är viktigt med
inomregional balans gentemot Göteborg.
I Skaraborg är sex kommuner mycket positiva till att ingå ett nytt västsvenskt
län. Lidköping, Skara, Götene, Vara, Grästorp och Essunga:
Hela Skaraborg bör ingå i det nya länet. Frågan får inte falla om ett antal
kommuner är emot. Något "Restskaraborg" är inte realistiskt. Det finns inget
alternativ till det nya västsvenska länet. Utanförskap för Skaraborg vore
olyckligt. Hur skulle det bli då med samarbete i Skaraborg?
Falköping: Negativ till det föreslagna västsvenska länet. Uppgiftsfördelningen
borde ha varit klar först. Västsverige borde inte behandlas separat från övriga
landet. Om det blir ett västsvenskt län vill man ha folkomröstning om frågan.
Tidaholm: Om det blir ett västsvenskt län vill Tidaholm vara med. Jönköpings
län är inte aktuellt.
Habo och Mullsjö: Om Skaraborg upphör som eget län talar det mesta för att
Habo och Mullsjö vill tillhöra Jönköpings län, men före slutligt ställnings-
tagande krävs konsekvensutredningar och eventuellt folkomröstningar - bekostade
av staten.
Tibro, Hjo och Karlsborg: De tre kommuner vill ha kvar Skaraborg som eget län.
De hänvisar till skrivelse till Inrikesdepartementet. Om det blir ett
västsvenskt län vill alla tre vara med. Karlsborg uttrycker det som att man
känner sig tvingad att vara med.
Skövde: Grundinställningen är att Skaraborgs län skall vara kvar. Frågan har
behandlats på ett olyckligt sätt. Uppgiftsfördelningen, strukturer och
lokaliseringar skulle ha analyserats tidigare. Om det blir ett västsvenskt län,
vill Skövde ta en aktiv och konstruktiv del i att utveckla det nya länet för att
uppnå inomregional balans. Lokaliseringsfrågorna bör lösas i samband med
gränsdragningsfrågorna. Alternativet med ett "Restskaraborg" är inte
realistiskt.
Gullspång: I Gullspång är man helt enig om att kommunen skall tillhöra
Skaraborgs län. Hela Skaraborgs län bör stå utanför ett eventuellt nytt
västsvenskt län. Om det blir ett västsvenskt län med Skaraborg, måste Gullspång
få möjlighet att pröva länstillhörighet. Gullspång måste ha argument för och
emot tre alternativ - ett västsvenskt län, Värmlands län och Örebro län. Det har
stor betydelse vad som lokaliseras till Mariestad och Skövde. En
konsekvensutredning om länstillhörighet, som bekostas av staten, samt
lokaliseringsfrågorna måste vara klara före beslut om Gullspångs
länstillhörighet.
Mariestad och Töreboda: Kommunerna vill med skärpa framhålla att Skaraborgs
län skall vara kvar intakt. Kommunerna hänvisar till skrivelsen till
Inrikesdepartementet.
Landstinget Skaraborg: Enligt tidigare remissyttrande bör Skaraborg tillhöra
den västsvenska regionen vid en länssammanläggning. En bred majoritet i
landstinget är också positiv till att det bildas ett västsvenskt län där
Skaraborg ingår. Ett alternativ med "Restskaraborg" är orealistiskt. Om
Skaraborg inte skulle vara med i ett västsvenskt län, skulle samarbetet i
landstingskommunala förbundet brytas. Detta vore djupt olyckligt för sjukvården
i länet. Det är också önskvärt att frågorna om lokalisering och inomregional
balans blir lösta i samband med beslutet om länsindelningen.

Habo och Mullsjö

En särskild utredning om effekterna för Habo och Mullsjö av ändrad länstill-
hörighet har gjorts. Därefter har frågan behandlats i kommunerna.
Kommunfullmäktige i Habo beslöt 1996-10-31 att som viljeyttring i länstill-
hörighetsfrågan uttala att Habo kommun bör överföras till Jönköpings län samt
att en vägledande folkomröstning i ärendet skall genomföras.
Kommunfullmäktige i Mullsjö beslöt 1996-10-31 att meddela regeringens
utredningsman att Mullsjö kommun önskar tillhöra Jönköpings län om Skaraborg
upphör som eget län och att låta genomföra lokal folkomröstning i frågan senare
under februari månad 1997.
Gullspång

En särskild utredning har gjorts om Gullspångs framtida länstillhörighet
Därefter har frågan behandlats i kommunen.
En enig kommunstyrelse förslår kommunfullmäktige att Gullspång skall tillhöra
det nya västsvenska länet, om det blir ett sådant. Motståndet mot storlän
kvarstår. Fullmäktige väntas fatta beslut 7 januari.
I avvaktan på beslut av kommunfullmäktige föreslår jag att Gullspångs kommun
skall ingå i det nya västsvenska länet.
För Gullspångs kommun vill jag fästa uppmärksamheten på att kommunens
situation och läge "längst bort" kan kräva särskilt engagemang och stöd från
länsstyrelsen och landstinget.

Lokalisering av regional offentlig förvaltning

Uppdraget är att utarbeta ett underlag om lokalisering av förvaltning som skall
bedrivas av den nya länsstyrelsen, den framtida västsvenska landstings-
organisationen och andra regionala offentliga organ. I uppdraget ingår också att
lämna förslag till val av residensstad.
I denna del av uppdraget har samråd skett med berörda departement och/eller
centrala verk, angränsande statliga utredningar, landstingen, berörda kommuner,
försäkringskassorna, länstrafiken och en rad organisationer.
Lokaliseringsförslaget som helhet har mycket bred förankring, och jag bedömer
att det kan genomföras i stor enighet.
Avvikande uppfattningar kan finnas lokalt på så sätt att man på en myndighet
och bland lokalpolitikerna värnar om den egna orten. När det gäller de politiska
partierna, departementen, de centrala verken, länsstyrelserna, landstingen,
kommunerna, försäkringskassorna, länstrafiken och olika organisationer så har
jag i dag endast följande avvikande uppfattningar att redovisa:
Bland politiker från flera partier i Göteborg finns uppfattning att Göteborg
inte bara skall vara residensstad utan också lokaliseringsort för eventuella
tillkommande regionfullmäktigefunktioner.
Moderata samlingspartiet i Norra Älvsborg förordar Vänersborg som
residensstad.
Centern i Västa Götaland förordnar Uddevalla som lokaliseringsort för
skogsvårdsstyrelsen, men godtar helhetslösningen.
Riksskatteverket anför att det är effektivast med ledningsfunktionen i
Göteborg.
Lantmäteriverket föreslår att lantmäterimyndighetens ledningsfunktion i första
hand förläggs till Göteborg, i andra hand och under vissa förutsättningar till
Vänersborg.
Arbetsmarknadsverket föredrar i första hand Göteborg och i andra hand Borås
som lokaliseringsort för länsarbetsnämnden.
Uddevalla kommun påtalar bland annat att landsbygdsenheten bör vara kvar i
Uddevalla och att det är olyckligt att skogsvårdsstyrelsen lokaliseras till
Borås.
Lantbrukarnas länsförbund i Norra Älvsborg, Södra Älvsborg, Göteborgs och
Bohus län anser att ledningen för lantbruksfunktioner m.m. bör placeras i
Vänersborg.

Offentlig länsförvaltning

Uppdraget avser offentlig förvaltning med län som indelningsgrund. Verksamheter
med andra indelningsgrunder faller utanför.
Totalt i de tre länen och fördelat på ett stort antal orter finns det i dag
drygt 55 000 årsarbetare i den offentliga länsförvaltningarna, om man räknar med
även decentraliserade verksamheter. Av dessa finns cirka 2 300 i de regionala
organ som uppdraget gäller.
Följande matris visar vilka förvaltningar det gäller, hur många årsarbetare
det finns totalt i verksamheten med även decentraliserade funktioner, hur många
årsarbetare det finns i länsfunktionerna som omfattas av uppdraget och var dessa
länsfunktioner finns.
Matrisen visar utgångsläget 1996. Siffrorna avser antalet årsarbetare. Det
förändras men ger ändå en översiktlig bild. Första kolumnen är samtliga
anställda, även de i decentraliserade verksamheter. Övriga siffror är
länsfunktioner, dvs det som denna utredning gäller. G=Göteborg. U=Uddevalla.
Mö=Mölndal. V=Vänersborg. B=Borås. M=Mariestad. Skö=Skövde. Ska=Skara.
L=Lidköping.

Bildruta saknas

Bedömningsgrunder

I överläggningarna med alla intressenterna om lokaliseringarna och i mitt
förslag har jag utgått från följande bedömningsgrunder:

- Servicen till medborgarna
- Effektiviteten hos förvaltningarna
- Undvika personalförflyttningar
- Strävan att decentralisera verksamheterna med små centrala enheter
- Inomregional balans för det nya länets förvaltningar
- En framåtsyftande förvaltningsstruktur för det nya västsvenska länet

Dessa bedömningsgrunder har alla anslutit sig till som princip. Avvägningen
mellan de olika bedömningsgrunderna kan diskuteras. Flera myndigheter har
betonat effektiviteten hos myndigheterna. Detta har då som regel lett till
slutsatsen att myndigheternas ledningsfunktioner skall samlas till Göteborg.
Mot detta har jag framhållit inomregional balans som något positivt. För att
det nya länet skall få uppslutning och engagemang är det viktigt med
"maktcentra" på flera håll i länet. Om det mesta lokaliseras till Göteborg, blir
det inget nytt län, är min bedömning. Göteborg kommer ändå att vara huvudstaden,
oberoende av var olika myndigheter lokaliseras.
Modern arbetsorganisation och informationsteknik underlättar lokaliserings-
lösningar som ger inomregional balans. Det kan också ge organisationerna och
deras medarbetare nya förutsättningar för utveckling och nytänkande. De
politiska partierna och de allra flesta andra intressenter har betonat vikten av
inomregional balans. Det ses som en förutsättning för det nya länet och dess
positiva utveckling.

Förslag till lokalisering

Länsstyrelsen
Residensstad blir Göteborg med vissa lokala funktioner i Borås. Vänersborg blir
också huvudort för länsstyrelsen med samtliga EU-sekretariat i Uddevalla. Även
Mariestad blir huvudort för länsstyrelsen med lantbruks- och veterinärverksamhet
i Skara.
I den särskilda organisationsutredningen om en ny länsstyrelse behandlas
organisationen och fördelningen på verksamhetsorterna.

Länspolismästaren

Länspolismästaren lokaliseras till Göteborg.
Det är ett fåtal personer som tillhör länspolismästaren i ledningsfunktionen.
Länspolismästaren är numera operativ chef och bör lämpligen finnas i Göteborg.
Polisorganisationen i övrigt finns heltäckande i länet.

Länsrätten

Länsrätten lokaliseras till tre orter - Mariestad, Vänersborg och Göteborg.
Domstolskommittén utreder bland annat länsrätterna och är inte klar med sin
utredning. Efter underhandskontakter bedömer jag det ändå som att det inte skall
vara endast en länsrätt i det nya länet utan tre. Ökande förvaltningsdömande och
mer muntliga förhandlingar motiverar detta.
De bedömningsgrunder jag har leder till att länsrätterna skall vara kvar på
nuvarande orter - Mariestad, Vänersborg och Göteborg. Särskilt vill jag
framhålla det angelägna i att Mariestad blir ett rätts- och förvaltningscentrum
i det nya länet.

Skattemyndigheten

Skattemyndighetens ledningfunktion lokaliseras till Mariestad.
Det stora antalet anställda finns på de lokala skattekontoren runt om i länet.
De lokaliseringarna och organisationen i övrigt faller utanför detta uppdrag.
Här gäller det lokaliseringen av ledningsfunktionen.
De bedömningsgrunder jag har och vad jag tidigare anfört om Mariestad som ett
rätts- och förvaltningscentrum ger till resultat att jag föreslår Mariestad som
den lämpligaste orten för skattemyndighetens ledningsfunktion. De politiska
partierna och andra intressenter ansluter sig till det förslaget.
Riksskatteverket har förståelse för kravet på inomregional balans, men finner
att Göteborg redovisar de ur verksamhetssynpunkt klart bästa förutsättningarna
som sätesort för ledningsfunktionen. Synpunkter från verket är redovisade i PM
1996-09-26.

Kronofogdemyndigheten

Kronofogdemyndighetens ledningsfunktion lokaliseras till Göteborg.
För exekutionsväsendet gäller att förutom Göteborg och Bohus, Älvsborgs samt
Skaraborgs län även Hallands län enligt budgetpropositionen skall bilda en ny
kronofogdemyndighet från 1 januari 1997 med ledningsfunktionen i Göteborg
åtminstone till vidare. Jag har ingen anledning att föreslå ändring av den
lokaliseringen.

Länsarbetsnämnden

Länsarbetsnämnden lokaliseras till Borås.
Nästan alla anställda finns ute på arbetsförmedlingarna. Vid länsarbetsnämnden
blir det kanske inte mer än 30-talet anställda.
Borås är lämplig lokaliseringsort för länsarbetsnämnden är en allmän
uppfattning, åtminstone i det läget att allt inte skall lokaliseras till
Göteborg. Det är också en fördel att vara på samma ort som försäkringskassans
ledning, som föreslås bli lokaliserad till Borås.

Lantmäterimyndigheten

Lantmäterimyndighetens ledningsfunktion lokaliseras till Vänersborg.
Lantmäteriverket föreslår Göteborg i första hand men i andra hand och under
vissa förutsättningar Vänersborg. Med hänsyn till de bedömningsgrunder jag
tillämpar är Vänersborg mitt förslag som lokalisering för lantmäterimyndighetens
ledningsfunktion. De politiska partierna med flera har ingen annan uppfattning.

Skogsvårdsstyrelsen

Skogsvårdsstyrelsens ledningfunktion lokaliseras till Borås.
Skogsstyrelsen har en särskild utredning om sin organisation, och vi har haft
samråd i lokaliseringsfrågan. Borås är vårt gemensamma förslag som
lokaliseringsort för skogsvårdsstyrelsens ledningsfunktion.

Försäkringskassan

Försäkringskassans ledning lokaliseras till Borås. Länsverksamhet skall finnas
också i Lidköping.
Det stora antalet anställda finns på de lokala försäkringskassorna. Dagens
ledningsfunktioner finns i Göteborg, Mölndal och Borås, som ligger relativt nära
varandra samt i Lidköping på längre avstånd från de övriga. Det har fallit sig
naturligt att enas om en lösning med Borås som lokaliseringsort för den nya
försäkringskassans ledning, och med länsfunktioner också i Lidköping med hänsyn
till avstånd och till kompetens som finns där. Organisationen utformas nu i en
särskild utredning.

Landstinget

Landstingets kansli lokaliseras till Vänersborg.
Landstinget och sjukvården har den i särklass största verksamheten i det nya
länet. Här förfogar det nya landstinget över möjligheterna att åstadkomma en
inomregional balans. Stora organisationsfrågor väntar med sjukvårdsdistrikt m.m.
Mitt förslag är att landstingets kansli skall lokaliseras till Vänersborg och
att det skall finnas väsentliga länsverksamheter också i Mariestad. Att mycket
stora verksamheter kommer att finnas i Göteborg är naturligt, liksom att
huvuddelen av sjukvårdsverksamheten kommer att finnas decentraliserad runt om i
länet. Organisationen av det nya landstinget är inte min sak.
Frågan om det nya landstinget får också regionfullmäktigefunktioner på försök
bereds och är i dag inte klar. Detta kräver riksdagsbeslut. Om det blir
regionfullmäktigeuppgifter på försök, så blir det nya regionfullmäktiges sak att
besluta hur just de funktionerna skall organiseras och lokaliseras. Till antalet
är det förhållandevis få personer i kanslifunktionen, utgår jag från. I
beredningsfasen behandlas frågorna om regionfullmäktige av de politiska
partierna i en särskild Väststyrelse.
Frågan om var eventuella tillkommande regionfullmäktigefunktioner skall
lokaliseras kan i och för sig anstå till dess den frågan klarnat. Man skulle i
så fall nu slå fast att verksamheter motsvarande minst det nya landstingets
kansli med nuvarande funktioner skall lokaliseras till Vänersborg. Mitt förslag
är dock att man redan nu bestämmer, att eventuella regionfullmäktigefunktioner
knyts till landstingets kansli i Vänersborg. Jag tror att en sådan markering av
inomregional balans är viktig för att få stark uppslutning kring ett nytt
västsvenskt län. Göteborg kommer ändå att vara huvudstaden i Västsverige
oberoende av var olika kanslier lokaliseras.
En fråga vid sidan om lokaliseringen av kanslifunktionerna är var i länet de
valda ledamöterna sammanträder och verkar. I den frågan skall inte jag ha några
uppfattningar.

Länstrafiken

Länstrafiken lokaliseras i länshuvudmannafunktionen till Skövde.
Verksamheten decentraliseras efter trafikens behov. Det blir troligen fyra
områden för driften organiserade i fyra lokala trafikbolag. Dessa
organisationsfrågor och vad av övergripande frågor kan komma att läggas på
driftbolagen tillhör inte mitt uppdrag. Jag är överens med intressenterna om att
länshuvudmannafunktionen skall lokaliseras till Skövde.

Kommunförbundet

Kommunförbundet lokaliseras till Skövde.
Kommunernas organisation av sin länsverksamhet bestämmer de själva. Med tanke
på att uppdraget omfattar även annan offentlig regional förvaltning än den
statliga, så har det varit naturligt att ha med kommunförbunden i diskussionen
för att få en helhetsbild. Så var det också vid motsvarande lokaliseringar i
nya Skåne län.
Överläggningarna med de politiska partierna och andra har gett resultat att
Skövde blivit den lämpliga lokaliseringsorten.

Sammanfattning av rapporten OPR=Q - en ny länsstyrelse

Utredningen om länsstyrelseorganisation i ett nytt västsvenskt län

Utredningens målsättning har varit att beskriva en ny länsstyrelse som är
anpassad till det nya västsvenska länet. I de frågor där länsstyrelsens närvaro
lokalt är viktig skall länsstyrelsen också finnas nära. Verksamheter som
behandlar länet som helhet skall däremot koncentreras för att ge den nödvändiga
överblicken.
Utredningen menar att länsstyrelseverksamhet bör finnas kvar på de orter där
man idag har verksamhet inom de tre länen. I alla delområden kommer lokala
funktioner med behov av fältverksamheter och lokala kontakter att finnas
representerade. Övriga verksamheter fördelas mellan orterna. För att med kraft
kunna hantera de för Västsverige gemensamma frågorna förstärks den centrala
ledningsorganisationen bland annat genom att utveckla länsexperternas roll.
Utredningen konstaterar vidare att det inte går att uppfylla det sparkrav som
regeringen anvisat utan att det medför kraftigt minskad slagkraft för den nya
länsstyrelsen.
Föreliggande rapport beskriver översiktligt principerna för läns-
styrelseorganisationens uppbyggnad och för lokaliseringen av dess förvaltning
samt konsekvenserna av förslagna besparingar. Att utarbeta en detaljerad
organisation och lägga fast dess slutliga dimensionering och fördelning på
aktuella verksamhetsorter har inte varit denna utrednings uppgift.

Det nya länet

Det nya OPR-länet blir det till ytan största i södra Sverige med ett avstånd på
30 mil i nordsydlig och nära nog lika mycket i östvästlig riktning. Länet blir
det befolkningsmässigt näst största i landet med
1,5 miljoner invånare. Det innebär 17 % av landet befolkning. Hälften av
befolkningen bor i Göteborgsregionen. Den andra hälften fördelas på tre
huvudområden, Borås/Sjuhärad, Skaraborg och Fyrstadsregionen. Länet innehåller
ca 50 kommuner, det största antalet i något län i Sverige.
Länet är mångfacetterat. Här finns landets andra storstadsregion men också
glesbygdsområden. Kustlandskapet förenas med stora slättbygder. Länet är
Sveriges främsta industrilän samtidigt som en femtedel av landets
livsmedelsproduktion och halva yrkesfisket finns i länet. Flera av vårt lands
viktigaste transportleder går genom det nya länet. Näringslivets exportberoende
och länets internationella kontakter är påfallande. I länet finns goda och
varierande livsmiljöer men också betydande miljöproblem. Här finns ett kulturarv
med stor bredd.

Den nya länsstyrelsen - några utgångspunkter

Länsstyrelsen är regeringens företrädare i länet. Uppgiften är att följa länets
tillstånd och behov, att främja länets utveckling och att verka för att de
nationella målen får genomslag. En stor uppgift är också att bedriva en effektiv
förvaltning.
För den nya länsstyrelsen finns två grundläggande utgångspunkter, båda
omnämnda i regeringens direktiv. Länsstyrelsen skall för det första ha en
decentraliserad organisation. Med detta avses en god tillgänglighet för dem
länsstyrelsen är till för och en god kännedom om lokala förhållanden. Den andra
utgångspunkten är en samordnad länsförvaltning. Länsstyrelsen skall kunna göra
samlade bedömningar i olika frågor och samlat kunna följa upp den nationella
politiken i länet. Goda förutsättningar skall finnas för helhetsgrepp med hela
länet som bas.
Grundläggande för en ny länsstyrelse är principen om mål- och
resultatstyrning. Ledningen verkar genom mål och policybildning, uppföljning och
utvärdering. Ansvar och befogenheter för verksamheten decentraliseras långt ut i
organisationen. Det innebär bl a att man med stor flexibilitet kan anpassa sig
till de krav som ställs.

Olika funktioner i verksamheten

Utredningens verksamhetsanalyser visar på mönster i länsstyrelsens olika
funktioner. Vissa funktioner kräver överblick och helhetssyn och måste ligga
organisatoriskt centralt. Andra funktioner är beroende av geografisk närhet och
behöver därför finnas lokalt. En tredje grupp funktioner är mera oberoende av
lokalisering och kan fördelas mellan en och två verksamhetsorter. Den första
gruppen omfattar i runda tal 10 % av verksamhetsvolymen, medan de två
återstående svarar för ca 45 % vardera.

* Centrala funktioner
I anslutning till länsledningen samlas de centrala funktioner som arbetar med
stategiska frågor kring länets utveckling och som krävs för att säkerställa ett
samordnat och effektivt arbete inom myndigheten. Här ingår länsledning,
ledningsstab, strategiska frågor
- regionalekonomi, kommunikationer, jämställdhet, miljöstrategi, översiktlig
fysisk planering och civil beredskap.

* Lokala funktioner
Verksamheter som kan bedrivas självständigt och som behöver geografisk närhet
och som har stor omfattning kan fördelas på flera verksamhetsorter. Dit hör
lantbruksstöd, miljöskydd och naturvård, plan- och byggfrågor, kulturmiljö och
viss juridisk och administrativ service.

* Funktioner som kan fördelas
Till den grupp funktioner som kan fördelas på en eller två orter hör t ex
fiskefrågor, veterinärverksamhet, sociala frågor, bostadsfinansiering,
regionalpolitiskt företagarstöd och specialfunktioner inom lantbruk, miljö,
förvaltning.

Den nya länsstyrelsen - tre huvudprinciper

Den nya länsstyrelsen skall vara en organisation där helhetssyn och överblick
med hela länet som bas förenas med geografisk närhet i en decentraliserad
organisation. Organisationen skall utgå från själva grundtanken med
länsstyrelsen - en samordnad länsförvaltning med helhet och tvärsektoriell
inriktning.

Organisationen byggs upp efter tre grundläggande principer:

* De strategiska frågorna centraliseras för att ge möjlighet till den helhetssyn
som är syftet med sammanläggningen av de tre länen.
* Produktion och beslut med behov av lokal närvaro och med betydande inslag av
gemensamma kontakter gentemot avnämarna decentraliseras till lokala
produktionsenheter med ett områdesansvar.
* Produktionen inom verksamheter som kan inrymma stordriftsfördelar, som har
begränsad omfattning eller med behov av specialkompetens som inte kan
upprätthållas på flera håll koncentreras och utlokaliseras.

Organisationen med dess olika funktioner kan illustreras i följande skiss

Skissen saknas

Organisationen - staber och produktionsenheter

De tre principerna resulterar i en organisation med en central organisation som
hanterar de strategiska och övergripande frågorna sam tre produktionsenheter med
resultatansvar för produktionen. Huvudorter för produktionsenheterna är
Göteborg, Vänersborg och Mariestad.
I den centrala organisationen finns, förutom ett litet ledningskansli, två
staber. Dels en för intern planering och uppföljning, dels en för strategiska
sakfrågor. I den senare är expertfunktionerna organisatoriskt inrymda.
I varje produktionsenhet finns dels lokala funktioner med områdesansvar, dels
länsfunktioner, vilka fördelas mellan enheterna. Den lokala funktionen består av
verksamheter som har nära koppling till varandra - lantbruksstöd, miljöstöd,
vissa plan- och kulturmiljöfrågor samt juridisk och administrativ service.
Länsfunktionerna betjänar hela länet. Miljöövervakning och lönegarantiärenden
kan vara exempel på verksamheter som kanske bara finns på ett ställe och svarar
för hela länet.
Länsledningen och chefer för produktionsenheterna utgör kärnan i
länsstyrelsens ledningsgrupp. Denna svarar tillsammans med länsexperterna för
styrning av verksamhetens inriktning.
Länsexperterna får möjlighet att renodla och utveckla sina roller.
Länsexperten frigörs till stor del från det dagliga produktionsansvaret.
Huvuduppgiften är att konkretisera och regionalisera de nationella målen, att
följa upp och utvärdera, att skapa policy och att delta i större frågor och
avgöranden. Ansvaret för beslut i den löpande produktionen decentraliseras så
långt som möjligt. Vissa personer för vilka expertskapet är av mindre
omfattning, kommer också att ha uppgifter i linjeorganisationen. Länsexperter
kan fysiskt vara lokaliserade på skilda håll i länet, men själva expertskapet
utövas organisatoriskt i den strategiska staben.

Organisationsmodellen framgår av följande figur:

Figuren saknas

Denna organisation har en tydlig koppling till principen om målstyrning. Genom
att tydliggöra länsexperternas roll och stärka resurserna för hantering av
strategiska frågor på tvärsektoriell grund kan arbetet med mål, policies och
uppföljning bli effektivare. Samtidigt flyttas ansvaret för produktionen så
långt ut som möjligt i organisationen. Det ger i sin tur möjlighet till ett ökat
ansvarstagande och personlig utveckling hos många medarbetare, vilket befrämjar
hela organisationens utveckling.

Här bör den nya länsstyrelsen finnas

Den nya länsstyrelsen bör finnas inom tre geografiska områden - Göteborgs-
regionen/Sjuhärad, Fyrstad och centrala Skaraborg. Härigenom uppnås en god
geografisk täckning. Genom en decentralisering med tillgänglighet och
lokalkännedom kan verksamheten bedrivas effektivt. Fördelningen på orter
föreslås bli följande:

* Huvudort Göteborg med vissa funktioner i Borås
* Huvudort Vänersborg med vissa funktioner i Uddevalla
* Huvudort Mariestad med vissa funktioner i Skara

Samråd har i denna del hållits med den särskilde utredaren Jan-Åke Björklund.

Möjligheterna till besparingar är begränsade

Den föreslagna organisationslösningen är inriktad mot att ge kostnads-
effektivitet genom en god anpassning till regionens förhållanden och de ingående
verksamheternas förutsättning.
Möjligheterna till rationaliseringar som direkt följd av sammanläggningen är
trots detta begränsade. Genom att det är två av de största och en medelstor
länsstyrelse som slås samman är möjligheterna till ytterligare stordriftfördelar
ganska små.
Även om vissa rationaliseringar och besparingar är möjliga kan besparingar i
storleksordningen 60 mkr inte uppnås genom en sammanslagning utan att det skulle
föranleda allvarliga konsekvenser för den nya länsstyrelsens möjligheter att
fullgöra sina uppgifter. En rimlig besparing som följd av sammanläggningen torde
ligga kring 20 mkr. Det blivande länets storlek och dess heterogena struktur med
dess krav på lokal närvaro och sammanhållning ger en högre kostnadsnivå än för
län med en mer homogen struktur. Omställnings- avvecklingskostnader behöver
finansieras utanför ordinarie ram och bör fördelas över längre tid.

REGERINGEN
Inrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997

Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Peterson,
Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Winberg, Uusmann,
Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros,
Messing

Föredragande: statsrådet Blomberg

Regeringen beslutar proposition 1996/97:108 Ändrad länsindelning och
försöksverksamhet i Västsverige.