med anledning av prop. 1996/97:5 Forskning och samhälle
Vi kristdemokrater menar att forskning har ett strategiskt och
stort värde i sig. Detta gäller i synnerhet under rådande
omständigheter med en rekordstor statsskuld som ännu växer
och ett växande behov av att kunna konkurrera med övriga
industriländer. Sverige kan aldrig konkurrera med
omvärlden, som t.ex. Östeuropa eller Sydostasien, genom
lägre löner och längre arbetstider. Enbart genom en längre
framgångsrik forskning och bättre produkter kan vi hävda
vår höga levnadsstandard. Att Sverige kan försvara sig som
ledande forskningsnation är alltså av väsentlig betydelse.
Fasta forskningsresurser på
mindre och medelstora
högskolor
Vi har tidigare motionerat om att de mindre och medelstora
högskolorna ska få ökade och fasta forskningsresurser, och
välkomnar därför regeringens förslag om detta. Men det är
viktigt att återigen påpeka att denna resurstilldelning inte får
innebära en omflyttning av forskningspengar på
universitetens bekostnad. Utbyggnaden bör ske i en takt och
på ett sätt som garanterar att kvaliteten upprätthålls. I
utredningen RUT-93 uttrycktes farhågor för att det inte finns
kompetenta organ vid alla högskolor som kan genomföra den
vetenskapliga kvalitetsprövning som måste ägnas
användningen av forskningsresurser. Fasta
forskningsresurser bör därför fördelas till de olika lärosätena
efterhand som de uppnått de förutsättningar som krävs i form
av utbyggd organisation.
Vi vill också understryka vikten av att forskningen kan bedrivas i dialog
med övriga forskarsamhället och inte får isoleras till de lokala orter där dessa
mindre och medelstora högskolor är förlagda. Vi anser att det är möjligt att
kompensera det mindre antalet forskare på dessa orter genom att utnyttja
informationstekniken i ännu större utsträckning, samt inte minst genom att
forskarna vid olika universitet och högskolor bereds möjlighet att mötas i
seminarieform och därigenom kompensera avsaknaden av campuseffekten.
Resurstilldelningen
Vad det gäller fördelningen av anslagen till de mindre och
medelstora högskolorna är det oklart efter vilka principer
tilldelningen skett. Intrycket är närmast att det skett
slumpmässigt. Vissa högskolor får så stora belopp att man
kan ifrågasätta om dessa resurser verkligen kan utnyttjas
optimalt, medan andra högskolor inte får något eller mycket
ringa tillskott. Särskilt anmärkningsvärt är att Dalarna och
Skövde inte beviljats något tillskott alls fram till 1999.
Underlaget för medelstilldelningen är inte tillräckligt för att
riksdagen ska kunna göra en bedömning av relevansen.
Regeringen bör här återkomma med bättre underlag för
medelsanvisningen.
Lärarbristen
Rent generellt konstaterar vi att regeringen valt att skjuta
många avgöranden på framtiden som vi nu hade väntat få
besked om. Något som regeringen inte alls behandlar är den
akuta bristen på lärare inom högskola och forskning. Åren
1986 till 1995 växte antalet helårsstudenter med 72 %. Under
motsvarande tid växte antalet lärare med enbart 26 %. Värst
är situationen på de mindre och medelstora högskolorna, som
samtidigt föreslås stå för den största ökningen av
utbildningsplatser. Vid dessa högskolor är dessutom antalet
disputerade lärare endast 21 % att jämföra med 66 % vid
universiteten och fackhögskolorna. Detta faktum tycks
regeringen inte ha tagit hänsyn till vid fördelningen av nya
utbildningsplatser och inte heller när det gäller
utbyggnadstakten.
Forskningens prioriteringar
Det innebär ett visst dilemma för regeringen vid författandet
av forskningspropositionen och för riksdagen att fatta beslut
när det gäller forskningsfrågor. Å ena sidan har högskolan
fått en allt mer långtgående självständighet, och ett
självstyrande som i sig begränsar utrymmet för regering och
riksdag att lägga synpunkter på hur anslagen används.
Forskningen som sådan är - och skall vara - fri och obunden,
en princip som regeringen omfattar och säger sig vara beredd
att fortsatt värna (sid 37). Å andra sidan finns det
samhälleliga behov av att forskningen belyser olika problem
och frågeställningar, både vad gäller grundforskning och
tillämpad forskning.
Avvägningen mellan att ge forskningen sin oinskränkta frihet, men ändå ge
signaler som gör den samhällsnyttig, är grannlaga. Det är med växande oro vi
tar del av regeringens förslag om allmänna riktlinjer för forskningspolitiken
där en ökad politisering accentueras genom formuleringar som att
forskningens inriktning skall svara mot behoven i samhället, en större
betoning av att forskningspolitiska beslut skall fattas av statsmakterna, att
forskningen skall komma till nytta och att samverkan med det omgivande
samhället skall öka. Vem definierar samhällets behov och forskningens
samhällsnytta?
Allra störst är regeringens övertramp vad gäller dess önskan att politisera
forskningsstiftelserna så att regeringen skall utse och entlediga ledamöterna i
dessa stiftelsers styrelser. Vårt bestämda avståndstagande från denna
politiska klåfingrighet kommer till uttryck i annan motion.
Vi vill i denna motion ta vår utgångspunkt i det signalsystem som den
förra regeringen initierade genom att ange vissa områden som "prioriterade"
(se proposition 1992/93:170 t.ex. sidorna 116 och 275). Även nuvarande
regering har brukat detta signalsystem.
Vi menar att all forskning, inom de etiska ramar som samhället omfattar,
är värdefull och nyttig i sig. Vi vill dock här peka på några områden som vi
anser är angelägna att prioritera.
SUNET
SUNET är ett datanät mellan universitet och högskolor i
Sverige, och spelade en viktig roll i utvecklingen av Internet
i vårt land. Internet har nu fått en mycket stor och snabbt
växande kommersiell del, därför minskar SUNET:s
betydelse för andra än de högskolor som utgör dess
huvudman. För dessas behov kommer SUNET dock att
behöva uppgraderas betydligt under de närmaste åren. Vi
delar inte regeringens åsikt (s 70) att SUNET ska öppnas upp
för landets folkbibliotek, utan anser att istället Internet fyller
bibliotekens behov. Vi menar att regeringens förslag skulle
begränsa SUNET:s handlingsfrihet när det gäller att utveckla
den tekniska strukturen. Dessutom har knappast SUNET
personella resurser att möta de behov som användare med
liten IT-kunskap har.
Internationellt samarbete
Av sammanfattningen av medel för forskning inom
utgiftsområde 16 (s 195) framgår att regeringen föreslår en
nedskärning med mer än 50 % av anslaget till internationellt
samarbete 1998 jämfört med nuläget. Denna minskning
innebär att Sverige inte förmår betala sin deltagaravgift i
olika internationella forskningsprogram. Det blir t.ex
omöjligt att delta både i den europeiska
kärnforskningsorganisationen CERN och i det europeiska
vetenskapliga programmet inom rymdforskning. Det är
naturligtvis möjligt att ompröva deltagandet i något eller
flera av de program vi deltar i, men absolut inte på det sätt
som regeringen vill genomföra det. Ett utträde 1998 ur någon
av de aktuella verksamheterna innebär enligt de
internationella överenskommelserna - konventionerna - att
ett sådant utträde anmäls minst ett år i förväg. För CERN
t.ex. måste det anmälas vid ett sammanträde i december
1996. Det finns ingen möjlighet till ansvarsfull prövning av
de svenska verksamheterna i detta internationella samarbete
fram till december. Förslaget är dåligt genomtänkt och i
princip ogenomförbart och kommer att skapa stor misstro
inom forskarsamhället såväl inom landet som internationellt.
Det bör därför avvisas.
Forskningsetiska problem
Kristdemokraterna motionerade 1993 med anledning av den
då aktuella forskningspropositionen om vikten av etik i
forskarutbildningen och forskning i etik. Det är därför med
tillfredsställelse vi i den framlagda propositionen ser att
regeringen avser att tillsätta en utredning med parlamentarisk
förankring för att allsidigt belysa forskningsetiska frågor (s
41).
Vid denna utredning anser vi att det är angeläget att beakta vikten av goda
etiska överväganden förankrade i kristen etik och västerländsk humanism,
särskilt inom medicinsk forskning, i synnerhet genetisk forskning. Behovet
av etisk medvetenhet och utbildning finns dock inom snart sagt alla
forskningsområden; ekonomi, politik, ingenjörsvetenskap, journalistik för att
nämna några aktuella.
Vi anser att uppgiften att noga följa de etiska frågorna, samt att övervaka
att de angivna etiska principerna följs, bör uppdras åt Universitetskanslern.
Vi anser vidare att utredningen bör beakta möjligheten att stärka
forskarnas etiska medvetenhet genom att låta forskarutbildningen
obligatoriskt innehålla ett moment, förslagsvis en 5 poängs kurs, i
"Forskning och etik". Ett sådant etikmoment bör snarast genomföras inom
t.ex. biomedicin och genetik, men även ingå i andra discipliner, och då
särskilt avpassas för de etiska frågeställningar som är aktuella där. Sådana
etiska kurser för forskare ges t.ex. i Umeå med jämna mellanrum, men
eftersom de inte är obligatoriska är deltagarantalet litet.
Vi anser vidare att utvecklingen såväl nationellt som internationellt
aktualiserar behovet av grundforskning avseende etik, och att det är
angeläget att de teologiska fakulteterna prioriterar den etiska forskningen.
Forskning om äldre
Andelen äldre i Sverige är stor och kommer att öka, och
forskning i geriatrik blir därmed alltmer angelägen. I tider av
ekonomisk knapphet är det viktigt att de äldre garanteras
fortsatt hög livskvalitet och god omsorg och omvårdnad. Vi
vill därför understryka regeringens angivande av att denna
forskning skall ha fortsatt hög prioritet (s 162, 165), samt att
det är särskilt angeläget att finna en vetenskaplig grund för
utvärderingar av kvalitets- och effektivitetsmätningar, samt
av förändringar för äldre och deras ekonomi i ljuset av de
omfattande samhälls- och systemförändringar som pågår.
Forskning om den ideella
sektorn
Intresset för ideell verksamhet har ökat kraftigt den senaste
tiden av en rad olika skäl. Det finns all anledning att
uppmärksamma denna viktiga samhällssektor. Om den ska
kunna utvecklas i positiv riktning och alltmer framstå som ett
komplement till den offentliga sektorn krävs att forskningen
intensifieras. Gränszonen mellan ideell, privat och offentlig
verksamhet behöver belysas. Professor Erik Amnå har på
regeringens uppdrag upprättat ett handlingsprogram för
forskning om den ideella sektorns förutsättningar,
organisering och betydelse (DS1995:30). Med tanke på det
stora engagemang för samhällsinsater som finns inom ideell
verksamhet och de förväntningar som finns på att denna
verksamhet ska kunna bidra till lösningar på växande sociala,
ekonomiska och demokratiska problem anser vi att detta
område med utgångspunkt från de förslag som finns i
handlingsprogrammet bör prioriteras inom forskningen.
Forskning om missbruk
Mot bakgrund av de personliga tragedier och enorma
samhällskostnader som alkohol- och narkotikamissbruk för
med sig, bör forskning om missbruk vara prioriterad. Vi ser
med tillfredsställelse på regeringens förslag (s 162) att
Socialvetenskapliga forskningsrådet får ett
samordningsansvar för alkoholforskningen. Enligt
Kristdemokraternas mening bör forskningen belysa
situationen för hela missbrukarfamiljen, i synnerhet för de ca
100 000 alkoholistbarnen.
Forskning om familj och
barn
Det är med besvikelse vi ser att den nuvarande regeringen
markerar en nedvärdering av familjens betydelse, när den
enda kommentar som familjen ges under rubriken
"Forskning om barn och familj" (s 165) är: "Den snabba
samhällsutvecklingen skapar successivt nya ramar för
familjelivet och för barnens uppväxt och integrering i
samhället." På motsvarande plats deklarerade den tidigare
regeringen i sin forskningsproposition (s 115): "Familjelivets
utveckling och villkor har stor betydelse för välfärden och
individernas livskvalitet." Den socialdemokratiska
regeringen tycks inte se familjen som ett värde i sig, utan
enbart som en utbytbar och föränderlig ram för barnens
uppväxt och integrering i samhället.
Kristdemokraterna menar att familjen är samhällets viktigaste byggsten. I
familjen finns förutsättningar för trygghet och samhörighet, för fostran i
solidaritet och för en positiv normöverföring till barnen. Fastän familjelivet
av de flesta upplevs som den faktor som har störst betydelse för välfärd och
livskvalitet, är familjen utsatt för större tryck än någonsin. Till skillnad
från
regeringen anser vi att det bör vara en prioriterad uppgift för forskningen att
belysa familjens situation och faktorer som bidrar till att hålla samman eller
splittra familjen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt konfliktlösning och
utvärdering av familjerådgivning i syfte att kunna integrera forskningsrönen i
skolans samlevnadskunskap och i föräldrautbildning, t ex i studieförbundens
regi eller i samband med mödravårdens profylaxträning.
Folkhälsoforskning
Till skillnad från regeringen, som under rubriken
"Folkhälsoforskning" enbart betonar forskning angående
ojämlikhet i hälsa, vill vi även poängtera att
folkhälsoforskning som belyser t.ex. hälsoekonomi,
miljömedicin, kost-, livsstils- och beroendefrågor bör vara
prioriterad forskning. Landvinningar på detta område skulle
på sikt väsentligt kunna öka den enskildes välstånd och
välbefinnande och ge en bättre hushållning med samhällets
resurser.
Folkhälsoinstitutet (FHI) arbetar med 8 program: alkohol och narkotika,
allergi, mat och motion, skador, tobak, barns och ungdomars hälsa, kvinnors
hälsa, sex och samlevnad. Samtliga dessa områden är av stor vikt, men
särskilt bör för närvarande det sista programmet med dess abortförebyggande
verksamhet prioriteras. Abortsiffrorna är oroande höga, var fjärde graviditet
leder till abort, och abortsiffrorna ökar bland tonåringar.
Ett forskningsprojekt vi anser bör vara högt prioriterat för FHI är en
undersökning om varför svenska kvinnor begär abort och vilket stöd de hade
behövt av samhället för att se det möjligt att välja att föda sitt barn. Den
senaste svenska undersökningen om motiven för abort genomfördes för 15 år
sedan, 1981, av 1980 års abortkommitté. Bland de motiv som då angavs
märktes bland annat socioekonomiska skäl (14 %). Utifrån en ny och aktuell
undersökning skulle det vara möjligt att utarbeta ett åtgärdsprogram för att
stödja kvinnor vid oplanerade eller oönskade graviditeter.
Forskningsrådsnämndens (FRN) kommitté för Individ, samhälle, hälsa
(ISH) driver sedan 1988 ett program för självmordsforskning. Förutom stöd
till skilda projekt inom självmordsforskningen har FRN i samarbete med
Folksams vetenskapliga råd och Medicinska forskningsrådet (MFR) inrättat
en tjänst i självmordsforskning med samhällsmedicinsk inriktning. 1994
bildade Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet gemensamt ett Nationellt råd
för självmordsprevention med uppgift att ta fram ett nationellt program inom
området.
Vi anser att självmordsforskning bör vara prioriterad forskning eftersom
självmord är en alltför vanlig dödsorsak - vanligare än trafikdöd - och nu
går allt längre ned i åldrarna. Självmord är det yttersta uttrycket för
livssmärta och existentiell ångest och är en av de största tragedier som kan
drabba en enskild människa och hennes anhöriga. Det bör vara angeläget för
detta prioriterade forskningsområde, likaväl som för övriga, att
forskningsrönen kommer till en bred allmänhets kännedom, och att de
signaler den som bär på självmordstankar sänder till sin omgivning särskilt
lyfts fram.
Kriminologisk forskning
Vi delar regeringens bedömning att forskning om
brottsförebyggande verksamhet, brottsoffer och
ekobrottslighet bör prioriteras (s 139). Vi vill särskilt fästa
uppmärksamheten vid docent Ola Nyquists betänkande
"Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning" (SOU
1992:80) där Nyquist bland annat föreslår inrättandet av en
professur med anknytning till longitudinell forskning under
beteckningen professor i kriminalpsykologi. Det är av stort
värde att ytterligare få belyst vilka faktorer som genererar ett
kriminellt beteende i en forskning som följer ett större antal
individer under en lång tidsrymd. Vi anser att samhällsnyttan
för en sådan longitudinell kriminalpsykologisk forskning är
så stor att inrättandet av en sådan professur bör vara en
prioriterad åtgärd av regeringen.
Forskning om biobränslen
Vi kristdemokrater vill överhuvudtaget prioritera
miljörelaterad forskning. Särskilt vill vi prioritera forskning
om biobränslen p.g.a. den hotande "växthuseffekten" genom
ökat koldioxidutsläpp. När regeringen i sin proposition tar
upp Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK)
verksamhet (s 268) förbigås t.ex. den viktiga
biobränsleforskningen. NUTEK arbetar med olika program,
såsom klimatfrågor, trädbränslen, energiodling, alternativa
drivmedel, avfall/biogas/miljö, samt torv och kol. Denna
forskning vill vi se prioriterad, inte minst biobränslen som
trädbränslen samt energiodling av t.ex. rapsolja och etanol
som kan användas som bilbränsle.
Järnvägsforskning
När regeringen i propositionen behandlar övergripande
kommunikationsforskning (s 185) saknar Kristdemokraterna
en betoning på järnvägsforskning. Sverige kommer under
tioårsperioden 1994-2003 att investera stora belopp i en
modernisering och utbyggnad av infrastrukturen. Vad gäller
den spårbundna trafiken skapas en ny marknad för snabb,
miljövänlig, kostnadseffektiv och säker trafik med hög
kapacitet. Enligt vår mening finns därför flera skäl att nu
intensifiera forskning och utveckling inom järnvägssektorn
för att bidra till en teknisk och organisatorisk förnyelse och
effektivisering. Behovet av järnvägsforskning är väl
dokumenterat. KFB och NUTEK har tillsammans 1994 låtit
ta fram ett underlag till forskningsprogram för
järnvägssektorn.
Invandrarforskning
Det socialvetenskapliga forskningsrådet har ett särskilt
ansvar för de forskningsområden som har relevans för det
invandrar- och migrationspolitiska området (IMER), vad
som brukar kallas invandrarforskning. Regeringen nämner
inte denna forskning (s 160) men vi kristdemokrater vill
prioritera forskning om på vilket sätt flykting-, migrations-
och biståndspolitik, samt en samordning av dessa
politikområden, kan bidra till att människor inte behöver
emigrera för sin utkomst och överlevnad. Vi menar att
kunskaperna här är otillräckliga. Ett forskningsområde att
prioritera är också orsakerna till människors beslut att
utvandra, likaså frågor om etniska relationer och hur vi kan
undvika och förebygga etniska konflikter.
Forskning rörande Central-
och Östeuropa
Vi konstaterar med tillfredsställelse att regeringen vill öka
det statliga bidraget till Östekonomiska institutet med 2
miljoner kronor (s 144). Vi anser att det bör vara en högt
prioriterad uppgift att forska kring utvecklingen i Östeuropa,
inte minst utvecklingen i Ryssland. Svårigheten att förutsäga
den framtida utvecklingen ställer krav på Sveriges förmåga
till anpassning i säkerhetspolitiska, strategiska, taktiska och
tekniska avseenden. Tillgång till ett bra beslutsunderlag inom
försvaret kräver därför denna forskning. Vi vill i detta
sammanhang peka på den resurs som Stockholms
internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) utgör, med
dess uttalade önskan att studera stabilitet och instabilitet i
Central- och Östeuropa.
Humaniora
Efterfrågan på naturvetenskapligt och tekniskt utbildad
arbetskraft är stor. Satsningen inom dessa områden är därför
fullt berättigad med tanke på Sveriges
utvecklingsmöjligheter. Vi anser dock att inriktningen inte
får bli alltför ensidig.
Regeringen nämner i propositionen (s 30) att anslagen till humaniora,
inklusive kultur och mediaområdet, under den senaste 10-årsperioden har
ökat med 68 %. Detta måste dock förstås mot bakgrunden av att humaniora
har och har haft en mycket blygsam tilldelning, med ett utgångsläge 1986/87
på mindre än 500 miljoner kronor. Sedan 1994 har anslagen till humaniora
sjunkit. Regeringen betonar att antalet forskarutbildade under 65 år i Sverige
har ökat från ca 10 000 år 1970 till nära 25 000 år 1990. Denna ökning har
dock inte kommit humaniora till del. Regeringen behandlar humaniora
mycket styvmoderligt, när man i kalkylen för antalet forskarutbildade i
befolkningen från 1990 fram till år 2010 inte räknar med någon som helst
tillväxt av antalet forskarutbildade i humaniora. Regeringen vill frysa nivån
till 3 000-4 000 forskarutbildade inom humaniora av 50 000 forskarut-
bildade totalt. Det är för övrigt det enda fakultetsområdet som regeringen
inte alls kalkylerar ska växa under perioden. Man kan fråga sig varför
regeringen bedriver, och har för avsikt att under de närmaste 12 åren bedriva,
en sådan humaniorafientlig forskningspolitik. Vi kristdemokrater anser att
humaniora bör prioriteras, eftersom detta område ger oss immateriella värden
som självförståelse, historiskt perspektiv och psykologisk, teologisk och
filosofisk reflektion. Vi behöver fler, inte färre, humanister i ett
teknokratiskt
samhälle.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om SUNET,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationellt forskningssamarbete,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning om äldre,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning om den ideella sektorn,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning om missbruk och spelberoende,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning om familj och barn,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om folkhälsoforskning,1
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning om självmord,1
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningsetiska problem,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kriminologisk forskning,2
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning om biobränslen,3
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om järnvägsforskning,4
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om invandrarforskning,1
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning rörande Central- och Östeuropa,5
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning inom humaniora.