med anledning av prop. 1996/97:5 Forskning och samhälle
De reumatiska sjukdomarna tillhör de största
folksjukdomarna. Cirka en miljon svenskar har någon form
av reumatisk sjukdom. WHO räknar med att det finns
omkring 200 olika reumatiska sjukdomsdiagnoser. Det är
sjukdomar som angriper leder, rygg, senor, bindväv, muskler
och skelett. Flertalet debuterar i yrkesverksam ålder - ofta
redan i 20-30-årsåldern. Även barn kan få reumatism.
Sjukdomarna orsakar värk, smärta och rörelseinskränkningar
som begränsar reumatikernas möjligheter att fullt ut delta i
verksamheter i hemmet, på arbetsplatsen, fritiden och i
samhället i övrigt.
En studie gjord av Centrum för medicinsk teknologi (CMT) vid Linköpings
universitet visar att de reumatiska sjukdomarna kostar samhället cirka 49
miljarder kronor per år. Av denna summa utgör cirka 5 miljarder direkta
kostnader i form av vård, rehabilitering och läkemedel. Cirka 44 miljarder är
indirekta kostnader för produktionsbortfall på grund av sjukskrivning och
förtidspension.
Den reumatologiska forskningen finns i dag på fyra akademiska
institutioner för reumatologi och på en del reumatologiska enheter vid
regionsjukhus och andra större reumaenheter. Reumatikerförbundets sjukhus
i Halland och Jämtland är också betydelsefulla för forskningen.
Vid Centrum för molekylär medicin vid Karolinska sjukhuset i Stockholm
planeras nu bland annat att starta "Reumatikerförbundets forsknings-
laboratorium". Namnet på forskningslaboratoriet är beroende av en donation
från Reumatikerförbundet på 10 miljoner kronor.
Av Medicinska forskningsrådets anslag till forskning går enbart cirka 2 %
till reumatologisk forskning, trots att de reumatiska sjukdomarna utgör en så
stor grupp av folksjukdomarna.
Forskningen inom området har de senaste åren gått kraftigt framåt. Om en
kraftsamling skulle göras inom den närmaste tiden, skulle lösningen på gåtan
om de reumatiska sjukdomarna kunna klaras ut under en överskådlig framtid.
Det skulle innebära en direkt minskning av samhällets kostnader och
självklart också minska ett stort lidande.
I samband med behandlingen av den förra forskningspropositionen
1992/93:170 framförde utskottet att "regeringen måste särskilt beakta den
tillämpade kliniska forskningens betydelse, inte minst när det gäller den
reumatologiska forskningen. Forskningen måste öka och ges ökat stöd."
Situationen är i dag sådan, att utskottets och riksdagens mening fortfarande
gäller. Alldeles för lite pengar satsas på den reumatologiska forskningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad prioritering av reumatologisk forskning.