Sammanfattning
Folkpartiet värnar om rättssäkerheten för seriösa företagare. Därför föreslår vi vissa förändringar i regeringens förslag. Genomförs inte dessa yrkar vi avslag på propositionen.
Regeringens förslag
I propositionen föreslås en ny form av delgivning: särskild delgivning med aktiebolag. Den innebär att myndigheters delgivning av handlingar med aktiebolag skall kunna ske genom att handlingen skickas i s k lösbrev - dvs vanlig postbefordran - utan krav på kvittens till den adress som bolaget har låtit registrera hos PRV och att myndigheten tidigast dagen efter sänder ett särskilt meddelande om att handlingen har sänts. Bolaget skall anses delgivet handlingen när två veckor har förflutit från det att meddelandet skickades med post. Förslaget motiveras av effektivitetsskäl.
Folkpartiet liberalernas inställning
Det är helt klart att det inom rättsväsendet och förvaltningen finns delgivningsproblem som tar tid och resurser i anspråk samt att dessa kan medföra ekonomiska förluster för enskilda borgenärer. De ändringar av delgivningsreglerna som kan bli aktuella måste dock ses från den utgångspunkten att rättssäkerheten för seriösa företagare - som inte alls undanhåller sig delgivning - inte åsidosätts. Flera remissinstanser föreslår några förändringar som enligt vår uppfattning måste genomföras för att förslaget - ur rättssäkerhetssynvinkel - skall kunna accepteras.
Ökade krav på inledande delgivningsförsök med behörig ställföreträdare
Enligt regeringens förslag skall särskild delgivning med aktiebolag föregås av åtminstone ett delgivningsförsök med en behörig ställföreträdare eller med någon som har rätt att sammankalla bolagsstämma i bolaget. Några särskilda åtgärder för att efterforska alternativa adresser behöver myndigheten, enligt regeringen, inte göra.
Enligt vår uppfattning är detta för lågt ställda krav. Som vi antytt ovan måste reglerna utformas på ett sådant sätt att riskerna att seriösa bolag drabbas av rättsförluster, så långt som möjligt, minimeras.
För aktiebolag - med aktiekapital understigande en miljon kronor - finns en mycket utnyttjad möjlighet att till styrelse i bolaget utse, i stället för tre ledamöter, en ledamot och en suppleant för denne. Ofta används denna möjlighet av småföretagaren som har valt aktiebolagsformen för sin rörelse. Småföretagaren utgör då styrelse med en släkting eller nära vän som suppleant. För dessa bolag skall det alltså enligt förslaget räcka med att myndigheten sänder handlingen i s k lösbrev till styrelseledamoten, även om denne inte returnerar ett kvitto där mottagandet av handlingen erkännes, för att myndigheten skall kunna gå vidare med den nya formen av delgivning särskild delgivning med aktiebolag.
Vi kan se för oss en rad fullgoda skäl för varför denna småföretagare inte har kunnat nås vid ett första delgivningsförsök och inte heller vid en efter- följande särskild delgivning med aktiebolag. Det kan röra sig om inköps- eller säljresa, men också semester eller sjukdom. Men felkällor som att PRV har registrerat fel bolagsadress eller att den delgivande myndigheten har adresserat försändelsen fel kan inte uteslutas.
Enligt Folkpartiet liberalernas uppfattning måste det av rättssäkerhetsskäl krävas att myndigheten inte enbart nöjer sig med ett inledande delgivnings- försök av ställföreträdaren, det måste krävas att myndigheten efterforskar alternativa adresser. Vidare anser vi att delgivningsförsök med suppleanten till den behörige ställföreträdaren (9 § andra stycket delgivningslagen) i förekommande fall måste ske innan särskild delgivning med aktiebolag används. Vi ställer oss heller inte främmande till ett krav på för-försök med s k surrogatdelgivning enligt 12 och 13 §§ delgivningslagen.
Det får ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.
Tidpunkt då aktiebolaget skall anses delgivet
Regeringen föreslår, med undantag som nu saknar betydelse, att aktiebolaget skall anses delgivet två veckor efter det att kontrollmeddelandet sändes från myndigheten.
Liksom Sveriges advokatsamfund, Sveriges Industriförbund och Företagar- nas riksorganisation anser Folkpartiet liberalerna att delgivning inte skall anses ha skett förrän efter fyra veckor. På detta sätt minimeras risken för att seriösa småföretag utsätts för rättsförluster utan att delgivningsformen på något avgörande sätt förlorar i effektivitet. Vad som nu sagts medför en ändring i 19 § sjunde stycket regeringens förslag till lag om ändring i delgivningslagen.
Handlingar som skall få delges genom "särskild delgivning med aktiebolag"
Som vi pekat på ovan finns det risk att - främst - små företag kommer att anses delgivna handlingar trots att behörig ställföreträdare för bolaget - dvs en person som har rätt att handla för bolagets räkning - av helt legitima skäl inte har fått del av handlingen. Med de ändringar vi har föreslagit ovan anser vi att lagändringen kan accepteras från rättssäkerhetssynpunkt. Om emellertid våra förslag till ändringar i regeringens förslag inte genomförs, är det enligt vår uppfattning orimligt att stämningsansökningar och andra handlingar genom vilka förfaranden vid domstolar inleds delges aktiebolag genom den nya delgivningsformen särskild delgivning med aktiebolag. I så fall måste användningsområdet för den nya delgivningsformen särskild delgivning med aktiebolag inskränkas genom en regel motsvarande den som nu finns beträffande s k förenklad delgivning i 3 a § tredje stycket nuvarande delgivningslag. I annat fall kan propositionen inte godtas.
Det får ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till ändring i delgivningslagen att kraven på inledande delgivningsförsök av rättssäkerhetsskäl sätts högre i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till ändring av delgivningslagen att delgivning genom den nya delgivningsformen särskild delgivning med aktiebolag av rättssäkerhetsskäl skall anses ha skett först när fyra veckor har förflutit från det att kontrollmeddelandet sänts i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen - vid avslag på yrkandena 1 och 2 - beslutar om sådan ändring av regeringens förslag till ändring av delgivningslagen att delgivning av stämningsansökningar och andra handlingar genom vilka ett förfarande vid domstol inleds inte skall tillåtas delges genom särskild delgivning med aktiebolag,
4. att riksdagen - vid avslag på yrkandena 1, 2 och 3 - avslår proposition 1996/97:132.
Stockholm den 10 mars 1997
Siw Persson (fp)
Bengt Harding Olson (fp) Ola Ström (fp)