Numera kan vi älska utan att göra barn, göra barn utan att
bära dem, bära utan att föda, föda utan att fostra, fostra utan
att föda - vi kan snart också bestämma över egenskaperna
hos barnet vi ska göra, bära, föda och fostra.
Numera är det ingen omöjlighet att fattiga unga kvinnor i u-länder lockas
att bli gravida mot betalning för att sedan abortera sina foster för att de ska
överföras till ett reservcellslager - en marknad för vävnad är på väg att
uppstå som följd av ny teknik, marknadstänkande och fattigdom.
På det Fria Universitetets Sjukhus i Bryssel betraktas frysta embryon som
ett projekt mellan två människor. Man kan betala fryshyra för fem års
lagring. I ett tvillingpar kan den ena bli mor till sin egen syster, eller få en
son som är bror till hennes egen mormors mor.
Snart kommer barn tillverkade genom provrörsbefruktning att delas i bitar
varav den ena efter uppodling till en cellmassa hamnar i frysen som en
reservdelstvilling, medan den andra läggs in i en livmoder för att bli framfött.
Det är inte ens längre en skenande fantasi att ett människoembryo kan
utvecklas i livmodern på ett djur.
Allt är möjligt. Några gränser finns inte. Nobelpristagaren Joshua Leder-
berg har hävdat: "Om en överlägsen individ är identifierad, varför inte
kopiera den direkt hellre än att riskera störningar genom naturlig
hybridisering, inkluderande den sexuella. Lämna sexuell fortplantning till
experimentella ändamål... När man försäkrat sig om en lämplig typ se till att
behålla den med klonial förökning."
Nya val
Vi ställs som individer inför nya valsituationer - och ny
uttalad eller outtalad press från "samhället". Vem vill helst
inte föda vackra, snälla, friska och intelligenta barn framför
fula, elaka, sjuka och dumma barn? Är det inte rationellt och
lönsamt för staten att i en hårt pressad ekonomisk situation
acceptera - och i smyg uppmuntra - en kvalitetskontroll av
embryon för säkerhets skull? På så sätt kan man välja bort
embryon med mindre goda egenskaper - och snart kan man
också lägga till egenskaper man tycker saknas.
James Watson, nobelpristagare och chef för HUGO:s största delprojekt,
som drivs av amerikanska National Institute of Health, menar att den nya
tekniken måste användas fullt ut för både individernas och samhällets bästa.
"Om ett barn inte levnadsförklaras förrän tre dagar efter förlossningen kunde
alla föräldrar beredas tillfälle att ta ställning, medan bara ett fåtal har
möjlighet under det nuvarande systemet. Läkarna kunde låta barnet dö om
föräldrarna så ville och därmed spara en massa elände och lidande. Jag anser
att ett sådant synsätt är det enda förnuftiga och barmhärtiga."
Accelererande utveckling
I början av 60-talet lyckades man dechiffera den genetiska
koden - allt liv från bakterie till människa kodas i princip av
fyra bokstäver i form av nukleoider, länkade efter varandra i
långa kedjor. I slutet av 60-talet lyckades forskarna
framställa den första konstgjorda genen. Under sjuttiotalet
utvecklades hybrid-DNA-tekniken. Under 80-talet gav man
klartecken för användning av genmanipulerade bakterier i
syfte att höja frosthärdigheten hos jordgubbar och
potatisplantor. När Walter Gilberts 1986 argumenterade för
att hela människans arvsmassa borde kartläggas lär han inte
ha trott att det skulle vara förverkligat inom en generation.
Med den takt som gällde för bara några år sedan skulle en
forskare behöva arbeta i över 30.000 år för att fastställa
ordningsföljden på den mänskliga arvsmassans 3 miljarder
baspar. Hittills har man kunnat analysera några tiotal
miljoner. Med den nya tekniken går det att massanalysera
DNA till en kostnad på mindre än 20 öre per baspar i en takt
som går på högvarv. Redan om några år har kartläggningen
av människans arvsmasssa genomförts i det multinationella
projektet HUGO (Human Genomic Projekt). Syftet är att
skriva Livets bok - arkiverad i jättelika databanker.
Förväntningarna är enorma, en eufori har spritt sig bland
vetenskapsmännen. I april 1990 skrev James Watson i
Science: "En viktigare uppsättning instruktionsböcker
kommer aldrig någonsin mer att upptäckas av mänskligheten.
När det genetiska budskapet som ligger dolt i våra DNA-
molekyler till slut kan tolkas, kommer det att ge oss det
slutliga svaret på alla de kemiska fenomen som ligger bakom
mänskligt liv. Vi kommer inte bara att förstå hur vi fungerar
när vi är friska. Vi kommer också att i kemiska termer förstå
de genetiska faktorer som ligger bakom cancer, Alzheimer,
schizofreni och en lång rad andra sjukdomar som begränsar
livet för miljontals enskilda människor."
Genrevolution
Människor ställs inför nya frågor, nya val, ny teknik, ny etik
och ett på många sätt helt nytt samhälle utan att ens ha fått
information och än mindre ha fått möjlighet att debattera,
analysera och påverka. Detta trots att den nya
genrevolutionen är den största, djupaste och bredaste
revolution som någonsin ett mänskligt samhälle ställts inför.
När människogener "planteras in" i gris ger det bättre kött på ett prisvärt
sätt; etiska spärrar luckras upp, normer förändras - inte som följd av en
medveten folklig debatt, utan som följd av teknikens landvinningar.
Människogen inplanterad i gris kan ur ett genperspektiv tyckas vara något
tämligen marginellt - det som på molekylnivå skiljer grisen från människan
är nämligen bara mängden och sammansättningen av generna. Men ur ett
evolutionsperspektiv, ett socialt perspektiv, ett etiskt perspektiv kan det
rimligen ifrågasättas. Människor ställs inför nya situationer som de aldrig
varit med om att skapa, som de aldrig varit delaktiga i, som de aldrig kunnat
påverka. Och vad gör det politiska etablissemanget? Tittar på! Hävdar att det
inte går att stoppa! Gömmer sig för förräntningskraven hos dem som satsat
pengar i genrevolutionen!
Aldrig har så många politiker stoppat så mycket av sitt medvetande i
sanden som när det gäller gentekniken. Orsaken kan vara så enkel som att
frågan är så gigantiskt komplicerad, att det är så lätt att framstå som
bakåtsträvare, att det är svårt att ta debatten med dem som rent vetenskapligt
ägnar sitt liv åt gentekniken, att det alltid finns några goda och
känslomättade argument i alla enskilda fall, att det är så svårt att fatta inne-
börden av den totala samhällsförändring och det totala brott mot evolutionen
som är på väg att ske. Genrevolutionen är nästan omöjlig att styra, förmod-
ligen är det så att genteknikens landvinningar i sig kommer att styra
samhället mer än någon politiker någonsin styrt ett samhälle.
Det är således inte bara det mänskliga samhället som ställs inför helt nya
frågeställningar och helt nya förhållanden. Hela det ekologiska systemet som
växt fram genom evolutionen kan komma att påverkas. Livet har alltid hittat
nya former, anpassning till nya livsförutsättningar sker och nya arter
uppkommer, allt som en del av evolutionen. Med gentekniken har människan
fått ett instrument att själv leka Skapare. Visserligen har människan ända
sedan Mendel korsade ärtor med varandra förstått att påverka utvecklingen.
Med hjälp av genteknik kan människan bryta naturliga korsningsbarriärer,
driva fram nya arter och i rasande takt slå sönder det som det tagit
evolutionen årmiljarder att forma. Tid för eftertanke och debatt tycks inte
finnas, politiker ställs inför fullbordat fakum och tänjer uttalade och
outtalade regler. Människor blir överkörda, demokratin ett hafsverk.
Utvecklingen när det gäller genteknik går rasande fort. Det som var
fantasier för några år sedan är verklighet idag. Utvecklingen rusar fram utan
att människor getts möjlighet att diskutera vad som är på väg att ske.
Miljöpartiet de gröna har tidigare krävt en rejäl informationskampanj - vi ser
detta som nödvändigt för att samhället skall kunna kallas demokratiskt.
Rashygien
För att förstå betydelsen och omfånget av de sociala
frågeställningar, problem och hot som uppstår som en följd
av den allt snabbare utvecklingen på genteknikens område
finns skäl att utgå från tidigare historiska skeenden. Den
mest relevanta - men också mest skrämmande -
utgångspunkten är tidigare rashygieniska resonemang.
Begreppet rashygien förknippas vanligen med Nazitysklands drömmar om
den "rena ariska rasen" men redan 1925 bildades i Tyskland Gesellschaft für
Rasenhygiene. Universitetsinstitutioner inrättades och de flesta medicinska
fakulteter undervisade i rashygien redan före det att nazisterna tog makten
1933. Förebild var de amerikanska lagar som antagits redan på tjugotalet.
Målet var att sortera ut vad man uppfattade som dåliga egenskaper genom
sterilisering. Även i Sverige förordade många rashygien.
Och nu då? Fältet ligger öppet för rashygien på ett sätt som man tidigare
bara kunnat drömma om för att få fram den förment rena och effektiva
människan. Redan har landsting beställt beräkningar på hur mycket pengar
som finns att tjäna om man med genteknikens hjälp kan sortera bort foster
med gener som kan medföra att sjukdomar bryter ut som kan kosta sjukvård.
Den ofta förekommande invändningen om att de som fört världen framåt -
inte minst då det gäller kultur - aldrig skulle ha fötts om rashygien och
ekonomisk effektivitet fått råda är värd att begrunda. Eller är det så att någon
sorts högre och mer objektiv vetenskap sitter inne med sanningen och att vi
därmed inte behöver oroa oss?
Idéerna om rashygien är gamla. Tekniken att genomföra, den växer nu
fram med svindlande hastighet. Idéerna om rashygien finns också idag.
Francis Crick, som fick Nobelpris för pionjärinsatser inom DNA-forskning,
hävdar att "inget nyfött barn borde få kallas människa förrän det genomgått
vissa tester när det gäller arvsanlag. Om det inte klarar dessa prov har det
förverkat sin rätt till liv."
Auktoritära politiska system kan naturligtvis utnyttja den nya tekniken i
allehanda syften. Men även det vi uppfattar som demokratiska system kan
utnyttja tekniken för olika syften - i en tid när det ekonomiska systemet
alltmer reducerar människan till att vara en ekonomisk varelse, vars främsta
värde ligger i produktion och konsumtion, kan naturligtvis genetisk
utrensning ske i stor skala i ett rent rashygieniskt syfte. Samtidigt måste nya
kunskaper omsättas snabbt för att insatt kapital skall förräntas på optimalt
eller åtminstone nödvändigt sätt. Mycket tyder på att genteknikens sociala
följder kan bli självgående, att politiker och människor inte längre kan vare
sig styra eller förhindra en utveckling som riskerar leda till en omänsklig
värld där enskilda människor ställs inför valmöjligheter som många
kännande människor inte orkar leva med. Att välja vilka som skall födas,
vilka arv som skall föras vidare är exempel på situationer som redan nu är
tunga. Gensamhället kan innebära att de som klarar det genetiska nålsögat,
som riskerar att bli allt smalare, får leva. Det var inte godheten hos
människor som satte stopp för rashygienens genomförande - det var
teknikbrist. Tekniken finns idag. En utredning bör göras som underlag för en
bredare debatt i detta ämne.
Kunskap, för vem?
Det handlar naturligtvis inte om teknikfientlighet då man
kritiserar den gentekniska utvecklingen. Det handlar snarare
om att inse att människan inte är mogen att hantera det
redskap som hon skaffat sig. Och att inse att gentekniken
som teknik kommer att styra samhället och människan mer
än någon politiker eller aktör på marknaden någonsin kunnat
göra.
Kunskap är neutral, den varken är god eller ond, brukar det hävdas. Denna
tes är emellertid tämligen ointressant. De frågor vi måste ställa oss är: Hur
kommer kunskapen att styra samhället? Hur kommer kunskapen att
användas? Varför skulle kunskapen inte missbrukas? Vad händer om
kunskapen missbrukas? Vilken världsbild bygger kunskaperna på? Ska du få
rätt att föda kostsamma genetiskt olämpliga barn och ska landstingen betala
för ditt eget val? Varför anställa någon med dåliga gener? Varför skulle ett
försäkringsbolag försäkra någon med dålig genkarta?
Nyttovärde eller etik?
Gentekniken medför nya möjligheter att öka det ekonomiska
utbytet av djur. Läkemedel kan produceras som del av
fårmjölk, frostkänslighet kan motverkas genom en
antifrostgen från en annan art etc. En avvägning som
samhället måste göra är huruvida forskningen skall styras
enbart av principen om det kommersiella nyttovärdet eller
huruvida samhället via reglering eller annan styrning bör
tillämpa andra principer. Denna diskussion uppstår självklart
inom de flesta forskningsområden, men när det gäller just
genteknik är konflikten mellan etiska aspekter och
kommersiella intressena slående.
Plikten att minimera lidande, liksom att lidande kan kvantifieras, är ganska
vedertagen. Detta förklarar exempelvis varför man tillåter plågsamma
djurförsök till gagn för forskning att förhindra mänskligt lidande. Men bör
man inte prioritera djurens lidande på samma sätt i förhållande till det
ekonomiska nyttovärdet som forskning kan leda till?
Ett, bland många, mycket tydligt exempel på denna konflikt uppstår när
det gäller genetisk manipulation av husdjur. Där är det ekonomiska
nyttovärdet än så länge totalt dominerande för forskningens inriktning. Ett
konkret exempel är forskning angående den gen som leder till att vissa grisar
i stressade situationer drabbas på så sätt att de dör. När en gris ska föras
till
slakt är stressen hög; dels är transporten en plågsam upplevelse, dels är
själva slakterilokalerna i sin storskaliga utformning mycket stressande och
plågsamma. Grisar som har den genetiska "defekten" att de utvecklar denna
naturliga stress dör före själva slakten. Detta, är rent ekonomiskt, ett
bekymmer för slakterinäringen. Vad gör man då? Det rimligaste vore att
resurser satsades på att grisens lidande från transport till slakttillfälle
minimerades. Men istället för att satsa resurserna på att förbättra slakt-
förhållandena, så satsar man stora resurser på att försöka avlägsna den
"defekta" genen från grisarna.
Kemiindustrins intresse
Arbetet med att genanpassa växter till speciella kemikalier
har kommit långt. Detta medför att det framtida jordbruket
kan producera genmanipulerade grödor som tål stora
mängder av ett visst bekämpningsmedel. Den enskilda
bonden kommer att hamna än mer i händerna på de stora
kemikaliejättarna samtidigt som risken för störningar i de
ekologiska systemen kan uppträda. Frågan måste ses i ljuset
av kampen för ett ekologiskt hållbart jordbruk.
Det behövs en
samhällsdebatt
Utifrån behovet av en bred debatt föreslår Miljöpartiet de
gröna att regeringen skall avsätta 20 miljoner kronor årligen
1997, 1998 och 1999 för att stimulera en debatt i det svenska
samhället på liknande sätt som den folkliga debatten drevs
framåt inför folkomröstningarna om kärnkraft och EU. Det är
bara debatt och information som kan ge förutsättningar för
att människor skall kunna vara delaktiga i en
samhällsutveckling. Organisationer som utifrån olika
perspektiv vill informera och debattera gentekniken och
gensamhället skall kunna söka medel för att finansiera detta.
Även universitet, högskolor och skolor skall kunna söka
medel.
Grundlagsskydd
Miljöpartiet de gröna menar dessutom att en människas
arvsanlag, hennes gener, är unika för henne och att
grundlagens krav på respekt för den enskilda människans
integritet (frihet och värdighet) också måste omfatta hennes
genuppsättning. Vi vill därför, så fort det är tekniskt möjligt,
i grundlagen föra in ett skydd för människans gener, så att t.
ex. ingrepp på könsceller, zygoter och blastem med bl.a.
ärftliga effekter blir olagliga.
Informationsförbud
Information om enskilda människors genuppsättning kan
komma att användas på ett sätt som kränker individens
integritet. Ekonomiska intressen kan dessutom föranleda
företag, försäkringsbolag, banker etc att söka information om
enskilda människors gener. Detta skulle få sociala och
mänskliga effekter som vore allt annat än värdiga - vi skulle
riskera genetisk klassning och därmed att ett nytt
klassamhälle uppstår där individer med efterfrågad
genuppsättning kommer att ha företräde oavsett kompetens,
förmåga och verkliga förhållanden. Det finns också skäl att
täppa till alla lagliga möjligheter att lämna ut information om
enskilda människors genuppsättning. Det är av yttersta vikt
att gång på gång slå fast att information om människors
gener vare sig får sökas, efterfrågas eller användas vid
antagnings- eller anställningsförfaranden. Vi kräver
dessutom lagstiftning som förbjuder att information om
människors gener vare sig får sökas, efterfrågas eller
användas i samband med försäkrings- och bankärenden.
Förbud bör också, för att skydda människors integritet,
införas för att utlämna information om enskilda människors
genuppsättning.
Integritet vid genetiska
undersökningar
Individens integritet är således mycket viktig. Genetisk
integritet bör också omfatta individens rätt att själv
bestämma hur individens genetiska information får användas
i forskning, något som inte garanteras idag. Genetisk
information bör inte heller få sökas utan att den som utför
undersökningen är godkänd, godkännande skall inte ges till
vinstsyftande aktör och skall underställas stora etiska krav.
Genetisk information skall inte få sökas och användas utan
individens samtycke. Vidare bör genetisk information om
foster varken sökas eller utlämnas utan föräldrarnas
samtycke.
Strikt lagstiftning
nödvändig för att skydda
evolutionen
Med genteknik kan informationsbärande gener överföras från
en organism till vilken annan organism som helst. Tekniken
begränsas inte av några naturliga korsningsbarriärer. Gener
från människor eller getter kan överföras till möss, grisar,
får, apor eller ekar. Det finns obegränsade möjligheter att
ympa genetiskt betingade egenskaper i stort sett på vilket sätt
man önskar. Inom en snar framtid kan man beställa
livsformer. Detta innebär att de långsamt framväxande
förändringarna genom årmiljoner kan manipuleras på några
få historiska ögonblick.
Detta innebär att gentekniken måste ses ur ett vidare och djupare
perspektiv än vad som idag är vanligt. När kortsiktiga ekonomiska intressen
får styra gentekniken och dess olika användningsområden underställs
evolutionens mångmiljonåriga utveckling kortsiktiga förräntningskrav. Detta
är såväl ologiskt och orationellt som synnerligen ogenomtänkt. Utifrån detta
perspektiv är det rimligt att omgärda gentekniken (med vilket vi förutom
hybrid-DNA-teknik menar andra närliggande tekniker) med både strikt
lagstiftning och tid att tänka efter. Befintlig lagstiftning är svag och
förräntningskrav på insatt kapital gör att utrymmet för eftertanke och debatt
blir synnerligen begränsat.
Miljöpartiet de gröna anser att gentekniken är en fortsättning av tänkandet
under den industriella revolutionen. Det handlar fortfarande om utnyttjande
av och kontroll över naturen och målen är fortfarande lika kortsiktiga.
Skillnaden är att gentekniken får betydligt större och mer oöverskådliga
konsekvenser.
Genmanipulation med
miljöskäl som motiv
Detta är en av orsakerna till att det är rimligt att ha en mycket
kritisk hållning även till genmanipulation som motiveras av
miljöskäl. En inplanterad gen i ett sädesslag kan innebära att
sädesslaget tål en specialsydd kemikalie eller t.o.m. att
sädesslaget direkt producerar ett insekts- eller svampgift.
Riskerna är uppenbara: genen kan ta sig över till ett ogräs
som därmed kan bli resistent. Eftersom t.ex. ärtväxter
sammanlever med bakterier som kan omvandla luftens kväve
till sådana föreningar som växterna är det naturligtvis
intressant att manipulera dessa bakterier så att de kan
sammanleva också med stråsäd eller andra grödor som inte
kan ta till sig luftkväve. Därmed skulle behovet av
konstkväve minska. Även här är riskerna uppenbara: de
manipulerade bakterierna kan slå sig ihop med en vild växt
som därmed skulle ges egenskaper som hotar den ekologiska
balansen.
Förbud mot utplantering
Ett speciellt problem är utplaceringen av genetiskt
manipulerade djur, växter och organismer i naturen.
Människor i hela världen är idag rädda för viruset hiv, vars
spridningsvägar och effekter vi känner tämligen väl, men
vars ursprung vi inte känner till. Trots detta står bolag i kö
för att släppa ut tusentals manipulerade virus och organismer
som man vet mycket litet om. Man hoppas och tror att de
skall föra med sig ekonomiska vinningar och bättre
produkter. Men man känner till mycket litet om vare sig
spridningsvägar eller effekter.
Till skillnad från kemikalierevolutionen innebär genrevolutionen att
levande produkter sprids i naturen, vilket innebär att det blir mycket svårare
att säga vad som blir följden - de kan föröka sig, förflytta sig och låta gener
överföras till andra arter. Därför kan de ge enorma skador som är omöjliga
att förutsäga och omöjliga att reparera. Trycket på att få plantera ut
genmanipulerade växter är stort eftersom insatt kapital måste förräntas.
Enligt svensk lag krävs tillstånd för avsiktlig utsättning av genetiskt
modifierade organismer - tillstånd har redan givits för genmanipulerad raps,
potatis och sockerbeta. Syftet har varit att öka lagringsmöjligheterna, öka
frostacceptansen resp tolerans mot bekämpningsmedel. När tillstånd ges för
utplantering gör man en riskanalys - frågan hur stor risk man egentligen skall
acceptera är inte besvarad.
Miljöpartiet de gröna kräver förbud mot frisläppande av genmodifierade
djur, växter och andra organismer. Vi kräver också att regeringen aktivt
verkar för en konvention som förbjuder frisläppande.
Grundlag mot patent på liv
När generna blir handelsvara är det naturligt att ur strikt
penningekonomiskt perspektiv förorda rätt att ta patent på
såväl metoder som på manipulerade växter, djur och andra
organismer. Ur ett företags synvinkel är det naturligtvis
ekonomiskt intressant att ha rätten till all utsäde så att inte
den enskilde jordbrukaren får använda sitt eget utan blir
beroende av det transnationella företaget. Ur ett företags
synvinkel är det naturligtvis intressant att hitta patent som
gör avkomman till en genmanipulerad mus till företagets
egendom. Ur ekologiskt perspektiv är det däremot en absurd
tanke att patent skall kunna gälla livsformer i direkta eller
indirekta former (genom patent på metoder).
Syftet med patent är vidare att stimulera den gentekniska forskningen
genom att få fram riskvilligt kapital som kan förräntas på ett optimalt sätt. Vi
anser inte att denna forskning bör stimuleras och att patent på liv och
livsformer skall förbjudas i en ny svensk grundlag. Vi anser också att Sverige
internationellt aktivt skall verka för att konvention som förbjuder patenträtt
på livsformer; en konvention som skulle gynna u-länder.
Förbud mot genteknik på
djur och växter
Biologiskt och genetiskt sett finns skillnad mellan
prokaryoter, dvs. bakterier och blågröna alger, och
eukaryoter, dvs. växter och djur. Gentekniska förändringar av
eukaryoter som är ärftliga sprider sig från generation till
generation. De genmanipulerade växterna och djuren kan
visserligen föra med sig, för människan, goda egenskaper.
Ibland t.o.m. utan att det enskilda djuret lider. Trots detta
tvingas vi förorda en lag som förbjuder genmanipulation på -
förutom människor - även djur och växter. Detta förbud bör
gälla, i första hand, fram till dess att en folklig debatt om
gentekniken uppmärksammat lagstiftarna på vad människor
anser om genmanipulation och de risker som finns.
Förbud mot försäljning av
genmanipulerade produkter
Som naturlig följd av det som tidigare anförts i motionen
kräver vi att försäljning av genmanipulerade livsmedel och
andra produkter skall vara förbjuden i Sverige. Detta skall
gälla oavsett regelverk som beslutas inom EU, där utsläpp på
marknaden redan skett. Trycket att få ut produkter på
marknaden är stort.
Genmärkning
Skulle ett sådant förbud inte kunna upprätthållas kräver vi att
lag införs som innebär krav på märkning av sådana
produkter så att rationella och medvetna val kan ske på
marknaden. Riksdagen bör således skärpa tidigare beslut som
medfört att regeringen får besluta om omfattningen av
märkning. Detta innebär att riksdagen fråntar sig ansvaret på
ett sätt som inte bör ske i denna fråga.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utredning av hur gentekniken riskerar att komma till
användning i rashygieniskt syfte,1
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till grundlagsändring som
innefattar skydd för människans gener enligt i motionen framförda riktlinjer,2
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud mot att söka, efterfråga och använda information om
människors gener vid anställnings- och antagningsförfaranden samt att söka,
efterfråga eller använda information om människors gener vid
försäkringsförfaranden, bankkontakter och i andra sammanhang,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om genetisk integritet och genetisk information om foster,1
5. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag som innebär förbud mot
frisläppande av gentekniskt förändrade organismer,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en internationell konvention som förbjuder frisläppande av
gentekniskt förändrade organismer,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till grundlag som innebär att
patent på liv förbjuds,2
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationell konvention som förbjuder patent på livsformer,3
9. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag som medför förbud mot
genmanipulation av djur och växter enligt vad som i motionen anförts,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försäljning av genmanipulerade livsmedel och andra produkter,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om märkning av genmanipulerade produkter.
Stockholm den 6 oktober 1996
Birger Schlaug (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Elisa Abascal Reyes (mp)
Kia Andreasson (mp)
Thomas Julin (mp)
Per Lager (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)