Under många år har statliga stöd till världens varvsindustrier diskuterats, beslutats och ändrats eller så har flertalet länder inte levt upp till de överenskommelser som träffats. Under 1994 träffades på internationellt plan en överenskommelse om att varvsstödet skulle vara avvecklat under 1996. Detta är naturligtvis det rätta, en avveckling betyder ju konkurrens på så lika villkor som möjligt. I Sverige, som enda land, är de direkta subventionerna avvecklade sedan flera år tillbaka. Kvar finns rätt till vissa kreditgarantier. Nu kan det emellertid konstateras att praktiskt taget alla andra länder fortsätter att subventionera sina varv. I USA, Holland, England,Italien, Spanien, Frankrike, Tyskland, Finland, Danmark och Norge lämnas fortsatta subventioner för nyproduktion på mellan 9-14 % av ordersummorna. Finland införde statligt stöd så sent som förra året för att inte riskera utslagning av sina varv. Detta får naturligtvis rent absurda resultat för svenska varvsindustrier och kan bara resultera i att även den kvarvarande varvsindustrin i Sverige slås ut av företag i andra länder som har subventioner från sina stater/länder.
Svensk varvsindustri
I Sverige är sedan flera år de stora nybyggnadsvarven avvecklade. Dock finns några mindre varv, något företag som tillverkar skrov till andra länders varv och några reparationsvarv kvar. Exempel kan vara Cityvarvet i Göteborg, Bruces och Öresundsvarvet i Landskrona. Det är självfallet viktigt att dessa får vara kvar och utvecklas. Dels för att klara service och reparationer av svenska fartyg men också andra fartyg som vistas i våra vatten. Det bör också vara viktigt för landet att ha viss beredskap för att kunna bygga i vart fall stora delar av civila fartyg i framtiden.
Inom EU har frågorna om varvsstöd diskuterats vid ett flertal tillfällen. Varje gång har man som sagt konstaterat att alla länder utom Sverige fortsätter med sina subventioner. Enligt uppgifter från Danmark har enbart inom EU cirka 280 miljarder kronor betalats ut i statliga varvsstöd sedan 1992.
Den 24 april 1997 kommer frågorna om ytterligare varvsstöd till varv i tre europeiska länder att behandlas. Dessa varv har sedan tidigare erhållit cirka 15 miljarder kronor i stöd. Ett av dessa, alltså med stort statsstöd, konkurrerar direkt med Öresundsvarvet i Landskrona om reparationsverksamhet. Det är naturligtvis ur konkurrenssynpunkt fullständigt omöjligt att klara om detta nordtyska varv hämtar stora pengar/stöd från tyska staten.
Den 24 april föreslogs alltså i EU-kommissionen ytterligare stöd till dessa varv med 14 miljarder kronor. Förslaget bifölls. Det är i huvudsak med dessa varv som svensk varvsindustri konkurrerar. Situationen är närmast absurd. Det kan tilläggas att det finns risker för varsel om ingenting positivt händer före hösten 1997. I nästan alla fall följer vi svenskar, som vi också skall göra, de regler som gäller inom EU utom då det gäller stödet till de svenska varven.
I Sverige är arbetslösheten fortfarande mycket hög. Alla medel måste sättas in för att klara målet att halvera den öppna arbetslösheten fram till år 2000.
Skall dessutom de flesta arbetstillfällen skapas inom det svenska näringslivet måste varje tillfälle tas till vara. Det brukar sägas att varje arbete i varvsnäringen skapar ytterligare tre arbetstillfällen i andra, ofta små, företag. I vår satsning på småföretagen skulle alltså vårt förslag kunna bli ett ytterligare tillskott.
Stödet till de svenska varven är ingen avgörande ekonomisk fråga för statskassan. Det är dessutom så att inget stöd faktiskt utgår utan att man samtidigt skapar arbetstillfällen.
Förslag till åtgärder
Det första och mest naturliga är att Sverige agerar kraftfullt för att avveckla subventionerna i alla länder. Under tiden till dess att andra länder är beredda att avveckla sina subventioner bör vi också lämna subventioner på i huvudsak samma villkor som de länderna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av rättvisa konkurrensvillkor för svensk varvsindustri.
Stockholm den 30 april 1997
Bo Nilsson (s)
Christer Skoog (s) Magnus Johansson (s) Håkan Juholt (s)