Motion till riksdagen
1996/97:Fi64
av Bo Nilsson m.fl. (s)

med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårproposition


Under många år har statliga stöd till världens varvsindustrier
diskuterats, beslutats och ändrats eller så har flertalet länder
inte levt upp till de överenskommelser som träffats. Under
1994 träffades på internationellt plan en överenskommelse
om att varvsstödet skulle vara avvecklat under 1996. Detta är
naturligtvis det rätta, en avveckling betyder ju konkurrens på
så lika villkor som möjligt. I Sverige, som enda land, är de
direkta subventionerna avvecklade sedan flera år tillbaka.
Kvar finns rätt till vissa kreditgarantier. Nu kan det
emellertid konstateras att praktiskt taget alla andra länder
fortsätter att subventionera sina varv. I USA, Holland,
England,Italien, Spanien, Frankrike, Tyskland, Finland,
Danmark och Norge lämnas fortsatta subventioner för
nyproduktion på mellan 9-14 % av ordersummorna. Finland
införde statligt stöd så sent som förra året för att inte riskera
utslagning av sina varv. Detta får naturligtvis rent absurda
resultat för svenska varvsindustrier och kan bara resultera i
att även den kvarvarande varvsindustrin i Sverige slås ut av
företag i andra länder som har subventioner från sina
stater/länder.
Svensk varvsindustri
I Sverige är sedan flera år de stora nybyggnadsvarven
avvecklade. Dock finns några mindre varv, något företag
som tillverkar skrov till andra länders varv och några
reparationsvarv kvar. Exempel kan vara Cityvarvet i
Göteborg, Bruces och Öresundsvarvet i Landskrona. Det är
självfallet viktigt att dessa får vara kvar och utvecklas. Dels
för att klara service och reparationer av svenska fartyg men
också andra fartyg som vistas i våra vatten. Det bör också
vara viktigt för landet att ha viss beredskap för att kunna
bygga i vart fall stora delar av civila fartyg i framtiden.
Inom EU har frågorna om varvsstöd diskuterats vid ett flertal tillfällen.
Varje gång har man som sagt konstaterat att alla länder utom Sverige
fortsätter med sina subventioner. Enligt uppgifter från Danmark har enbart
inom EU cirka 280 miljarder kronor betalats ut i statliga varvsstöd sedan
1992.
Den 24 april 1997 kommer frågorna om ytterligare varvsstöd till varv i tre
europeiska länder att behandlas. Dessa varv har sedan tidigare erhållit cirka
15 miljarder kronor i stöd. Ett av dessa, alltså med stort statsstöd,
konkurrerar
direkt med Öresundsvarvet i Landskrona om reparationsverksamhet. Det är
naturligtvis ur konkurrenssynpunkt fullständigt omöjligt att klara om detta
nordtyska varv hämtar stora pengar/stöd från tyska staten.
Den 24 april föreslogs alltså i EU-kommissionen ytterligare stöd till dessa
varv med 14 miljarder kronor. Förslaget bifölls. Det är i huvudsak med dessa
varv som svensk varvsindustri konkurrerar. Situationen är närmast absurd.
Det kan tilläggas att det finns risker för varsel om ingenting positivt händer
före hösten 1997. I nästan alla fall följer vi svenskar, som vi också skall
göra,
de regler som gäller inom EU utom då det gäller stödet till de svenska varven.
I Sverige är arbetslösheten fortfarande mycket hög. Alla medel måste sättas
in för att klara målet att halvera den öppna arbetslösheten fram till år 2000.
Skall dessutom de flesta arbetstillfällen skapas inom det svenska
näringslivet måste varje tillfälle tas till vara. Det brukar sägas att varje
arbete
i varvsnäringen skapar ytterligare tre arbetstillfällen i andra, ofta små,
företag. I vår satsning på småföretagen skulle alltså vårt förslag kunna bli ett
ytterligare tillskott.
Stödet till de svenska varven är ingen avgörande ekonomisk fråga för
statskassan. Det är dessutom så att inget stöd faktiskt utgår utan att man
samtidigt skapar arbetstillfällen.
Förslag till åtgärder
Det första och mest naturliga är att Sverige agerar kraftfullt
för att avveckla subventionerna i alla länder. Under tiden till
dess att andra länder är beredda att avveckla sina
subventioner bör vi också lämna subventioner på i huvudsak
samma villkor som de länderna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av rättvisa konkurrensvillkor för svensk
varvsindustri.

Stockholm den 30 april 1997
Bo Nilsson (s)
Christer Skoog (s)

Magnus Johansson (s)

Håkan Juholt (s)