I betänkandet behandlas regeringens
förslag i budgetpropositionen för år
1997 om utgiftsområde 15 Studiestöd
jämte de under den allmänna motionstiden
1996 väckta motionsyrkanden som har
samband med regeringens förslag.
Regeringens förslag tillstyrks på
samtliga punkter.
Den 1 juli 1997 inleds en femårig
satsning på vuxenutbildning. Regeringen
har bl.a. föreslagit att ett särskilt
utbildningsbidrag införs som skall gälla
i avvaktan på ställningstagande till ett
nytt studiestödssystem.
Utbildningsbidraget skall kunna utgå
under högst ett studieår till arbetslösa
mellan 25 och 55 år och i vissa fall
anställda.
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet
liberalerna, Vänsterpartiet och
Kristdemokraterna har inte deltagit i
beslutet om anslagen med hänvisning till
att deras samlade budgetalternativ har
avslagits av riksdagen genom beslutet om
ramar för utgiftsområdena. Dessa partier
redovisar i särskilda yttranden sina
budgetalternativ för utgiftsområdet.
Utskottet behandlar också
motionsyrkanden som har anknytning till
Studiestödsutredningen (SOU 1996:90) och
regeringens aviserade proposition nästa
år om ett nytt studiestödssystem.
Samtliga dessa yrkanden avstyrks.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1996/97:1
Budgetpropositionen, utgiftsområde 15
Studiestöd föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349),
2. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),
3. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
4. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
semesterlagen (1977:480),
5. att riksdagen godkänner riktlinjerna
för det särskilda utbildningsbidraget i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnitt 4 under anslaget A 3
Vuxenstudiestöd m.m.,
6. att riksdagen för budgetåret 1997
anvisar anslagen under utgiftsområde 15
Studiestöd enligt sammanställning i
bilaga 2 till detta betänkande.
Lagförslagen återfinns som bilaga 3,
bilaga 4, bilaga 5 respektive bilaga 6
till detta betänkande.
Motionerna
1996/97:Ub478 av Margitta Edgren m.fl.
(fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de ekonomiska villkoren för
föräldrar som studerar.
1996/97:Ub502 av Christina Axelsson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om läshandikappade studenters
rätt till anpassad kurslitteratur i
högskoleutbildningen.
1996/97:Ub504 av Andreas Carlgren m.fl.
(c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansieringssystem för
utbildning och kompetensutveckling,
1996/97:Ub513 av Birgitta Gidblom m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av de
ekonomiska villkoren för att möjliggöra
att barn ur "arbetarklassen" kan
studera.
1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) vari yrkas
47. att riksdagen för budgetåret 1997
anvisar anslagen under utgiftsområde 15
Studiestöd enligt i motionen redovisad
uppställning (tabell 1),
48. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag
inom utgiftsområde 15 Studiestöd för
åren 1998 och 1999 enligt tabell 1 i
motionen.
1996/97:Ub701 av Carl Bildt m.fl. (m)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ny studiefinansiering
och studiestöd i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1996/97:Ub702 av Sten Tolgfors (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär
en utredning om en ny modell för
studielån i bank i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1996/97:Ub703 av Inger Lundberg m.fl.
(s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär
förslag som öppnar möjligheter till
dispens från 48-årsgränsen för NT svux
när särskilda skäl föreligger,
2. att riksdagen hos regeringen begär
förslag som öppnar möjligheter till
dispens från kravet om fem års
yrkesverksamhet i Sverige för NT svux
när särskilda skäl föreligger.
1996/97:Ub704 av Ewa Larsson m.fl. (mp)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att en utredning om studiehjälp
snarast tillsätts.
1996/97:Ub705 av Margitta Edgren m.fl.
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om grunderna till den sociala
snedrekryteringen till högre utbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om underliggande orsaker till
den låga andel av befolkningen som går
vidare till en eftergymnasial
utbildning,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av konkurrens i
administrationen av
studiemedelssystemet,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förutsättningar för att göra
ett medvetet val av lånenivå för studie-
medel,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett system med studiemedel i
proportion till antal avklarade poäng,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kompetens- och
utbildningskonton för ett livslångt
lärande,
7. att riksdagen för budgetåret 1997
anvisar anslagen under utgiftsområde 15
Studiestöd med de ändringar i
förhållande till regeringens förslag som
framgår av i motionen redovisad
uppställning.
1996/97:Ub706 av Inger Davidson m.fl.
(kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett av de viktigaste
målen för en studiestödsreform skall
vara att minska skuldsättningen och om
att öka bidragets andel av
totalbeloppet,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avskaffa
inkomstprövningen för studielån,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en viss studietakt skall
krävas för att studerande skall få
åtnjuta studiemedel,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att återbetalningen av
studielån bör ske efter förmåga,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla som studerar på en
viss nivå inom utbildningsväsendet bör
ha rätt till likvärdigt studiestöd,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de som kompletterar
grundskole- eller gymnasienivå bör få
ett särskilt förmånligt stöd,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett återinförande av
utbildningsbidrag med låneandel för
studerande i arbetsmarknadsutbildning,
8. att riksdagen avslår regeringens
förslag om ett differentierat
studiestödssystem inom N/T-området med
utgångspunkt från ålder och
arbetslivserfarenhet,
9. att riksdagen avslår regeringens
förslag om stipendier till godkända
studenter inom kommunal och statlig
vuxenutbildning,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att barntillägget i svuxa bör
återinföras,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om social trygghet,
12. att riksdagen för budgetåret 1997
anvisar anslagen under utgiftsområde 15
Studiestöd med de ändringar i
förhållande till regeringens förslag som
framgår av i motionen redovisad
uppställning.
1996/97:Ub707 av Beatrice Ask m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att under
anslaget A 1 Studiehjälp m.m. anvisa ett
i förhållande till regeringens förslag
minskat anslag med 40 000 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att under
anslaget A 2 Studiemedel m.m. anvisa ett
i förhållande till regeringens förslag
ökat anslag med 25 000 000 kr i enlighet
med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att under
anslagen A 2 Studiemedel m.m. och A 7
Särskilt vuxenstudiestöd till studerande
vid vissa naturvetenskapliga och
tekniska utbildningar anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag
minskat anslag med 618 000 000 kr att
fördelas mellan anslagen i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1996/97:Ub708 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett sammanhållet studiestöd,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett nytt studiestöd bör
genomföras från den 1 juli 1998,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om redovisning av erfarenheter
av särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa naturvetenskapliga
och tekniska utbildningar,
4. att riksdagen för budgetåret 1997
anvisar anslagen under utgiftsområde 15
Studiestöd med de ändringar i
förhållande till regeringens förslag som
framgår av i motionen redovisad
uppställning.
1996/97:Ub709 av Roland Larsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbetalning av studiemedel.
1996/97:So426 av Roland Larsson m.fl.
(c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om studiestödssystemet.
1996/97:Kr604 av Fanny Rizell och Inger
Davidson (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om medelstilldelning till
barntillägget i svuxa,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om det särskilda
utbildningsbidraget.
Utskottet
1. Inledning
Riksdagen har den 22 november 1996
fastställt utgiftsramen för budgetåret
1997 för utgiftsområde 15 Studiestöd
(prop. 1996/97:1, bet. FiU1, rskr. 53).
Ramen omfattar 16 884 miljoner kronor.
I det följande behandlar
utbildningsutskottet regeringens förslag
under utgiftsområdet och de under den
allmänna motionstiden 1996 väckta
motions-yrkanden som har samband med
regeringens förslag.
Först behandlas anslagen under
utgiftsområdet. Utskottets
ställningstagande till regeringens
samlade förslag om anslag inom
utgiftsområdet redovisas i ett därpå
följande avsnitt. Därefter behandlas
motionsyrkanden som har anknytning till
Studiestödsutredningen (SOU 1996:90) och
regeringens aviserade proposition om ett
nytt studiestödssystem.
2. Anslagen
Under utgiftsområdet redovisas kostnader
för olika former av ekonomiskt stöd till
enskilda under studier. Kostnaderna för
myndigheten Centrala stu-
diestödsnämnden (CSN) beräknas under
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning.
Vissa anslag är rättighetsstyrda.
Anslagsbelastningen är beroende av bl.a.
antalet utbildningsplatser samt av de
studerandes studieinriktning och val av
studiestöd. Bestämmelserna som reglerar
rätten till studiestöd och återbetalning
av studielån finns bl.a. i
studiestödslagen (1973:349) och i
studiestödsförordningen (1973:418) samt
i CSN:s tillämpningsföreskrifter.
A 1 Studiehjälp m.m.
De utgifter som belastar anslaget är
kostnader för studiebidrag,
inackorderingstillägg och extra tillägg
enligt 3 kap. studiestödslagen. Vidare
betalas från anslaget ersättning till
svenska elever utomlands för dagliga
resor enligt särskild förordning (CSNFS
1983:17) samt stipendier enligt
förordningen (1995:559) om stipendium
efter genomfört basår inom komvux.
Regeringen räknar med att ca 314 000
elever kommer att få studiebidrag under
år 1997. Kostnaden har beräknats till
1 684,8 miljoner kronor.
Medelsbehovet för utbetalning av extra
tillägg uppgår till 153,1 miljoner
kronor för år 1997.
Inackorderingstillägg beräknas betalas
ut till ca 3 000 elever under år 1997.
Regeringen har beräknat medelsbehovet
till 43,1 miljoner kronor.
Kostnaderna för dagliga resor till och
från skolan för studerande utomlands
beräknas till 390 000 kr.
Studerande som genomgått basåret inom
kommunal och statlig vuxenutbildning med
godkänt resultat kan få ett stipendium
på 10 000 kr. Regeringen har beräknat 40
miljoner kronor för detta ändamål år
1997.
Regeringen har sammanlagt beräknat
anslaget till 1 921 405 000 kr.
I motionerna 1996/97:Ub707 (m) yrkande
1, 1996/97:Ub705 (fp) yrkande 7
(delvis), 1996/97:Ub708 (v) yrkande 4
(delvis) och 1996/97:Ub706 (kd)
yrkandena 9 och 12 (delvis) föreslås
avslag på regeringens förslag om
stipendier till studerande som genomgått
basårsutbildning med godkänt resultat.
Utskottet vill med anledning av
motionerna anföra följande.
I samband med att stipendier vid
basårsutbildning inom komvux infördes
anförde utbildningsutskottet i sitt
yttrande till socialförsäkringsutskottet
att det är angeläget med en ökning av
andelen naturvetenskapligt/tekniskt
utbildade och att stipendiet utgör en
lämplig stimulans för denna typ av
utbildning (bet. 1994/95:UbU5y).
Utskottet har ingen annan uppfattning
nu. Utskottet ansluter sig till
regeringens beräkning av anslaget och
anser att riksdagen bör avslå motionerna
1996/97:Ub705 yrkande 7 (delvis),
1996/97: Ub706 yrkandena 9 och 12
(delvis), 1996/97:Ub707 yrkande 1 och
1996/97: Ub708 yrkande 4 (delvis).
A 2 Studiemedel m.m.
De utgifter som belastar anslaget är
dels studiemedel i form av studiebidrag,
dels räntesubventioner och avskrivning
av studielån som ingår som en del i
studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd
(svux) och särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa (svuxa). Dessutom belastas
anslaget av avskrivningar av studielån
som ingått som en del i studiehjälp
enligt äldre bestämmelser.
Anslaget belastas även av kostnader för
avskrivning och inlösen av vissa
studielån med statlig kreditgaranti i
enlighet med kungörelsen (1961:384) om
avskrivning av lån för studier eller på
grund av att låntagaren avlidit eller
varit varaktigt betalningsoförmögen.
Under år 1996 är det maximala beloppet
i studiemedel 7 059 kr per månad, varav
1 962 kr är bidrag.
Regeringen bedömer att kostnaden för
studiebidrag kommer att uppgå till
4 964,5 miljoner kronor år 1997.
Utgiften för räntor och avskrivningar
beräknas uppgå till 4 520,9 miljoner
kronor.
Ränteinbetalningarna skall fr.o.m. år
1997 tillföras en inkomsttitel i
statsbudgeten i stället för som nu
anslaget. Ränteinbetalningarna beräknas
uppgå till 989 miljoner kronor. Detta
belopp har i stället tillförts anslaget.
Regeringen föreslår en besparing på 25
miljoner kronor inom området för studier
utomlands. Totalt har regeringen
beräknat kostnaderna under anslaget till
9 485,4 miljoner kronor.
I motion 1996/97:Ub707 (m) yrkande 2
föreslås ett i förhållande till
regeringens förslag ökat anslag med 25
miljoner kronor. Motionärerna avvisar
regeringens förslag till besparing på
området för studier utomlands. De
framhåller att studier utomlands är av
stor vikt för kvaliteten och valfriheten
i studierna. I yrkande 3 i motionen
föreslås att anslagen A 2 Studiemedel
och A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa naturvetenskapliga
och tekniska utbildningar sammanlagt
minskas med 618 miljoner kronor.
Enligt motion 1996/97:Ub706 (kd)
yrkandena 3, 7 och 12 (delvis) föreslås
sammanlagt besparingar på anslaget med
1 600 miljoner kronor. Motionärerna
anser att 500 miljoner kronor kan sparas
genom krav på viss studietakt för
erhållande av studiemedel (yrkande 3).
En besparing på 700 miljoner kronor bör
kunna genomföras genom återinförande av
utbildningsbidrag med lånedel för
studerande i arbetsmarknadsutbildning
(yrkande 7). Därutöver har en besparing
på 400 miljoner kronor beräknats med
hänvisning till att motionärerna har
räknat med en lägre utbyggnadstakt i
högskolan.
Utskottet vill med anledning av
motionerna anföra följande.
Utskottet anser i likhet med regeringen
att det är möjligt att genomföra en
besparing på 25 miljoner kronor inom
området för studier utomlands.
Regeringen har i propositionen pekat på
att de studerandes möjligheter till
studier utomlands inte i någon nämnvärd
omfattning beskärs. Avsikten är att
besparingen skall genomföras genom
ändrade tillämpningsföreskrifter
beträffande studiestöd i samband med
ferietid.
Utskottet är inte berett att tillstyrka
de omfattande förslag till besparingar
under anslaget som föreslagits i motion
1996/97:Ub706.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till beräkning av anslaget och
anser sålunda att motionerna
1996/97:Ub706 yrkandena 3, 7 och 12
(delvis) och 1996/97: Ub707 yrkandena 2
och 3 (delvis) bör avslås.
Regeringen föreslår en ändring i
studiestödslagen (1973:349). Låntagare
kan, avseende lån tagna före år 1989,
enligt gällande bestämmelser få sitt
årsbelopp sänkt om skulden vid frivillig
återbetalning, avskrivning eller
återkrav minskar med minst 1 000 kr.
Nuvarande gräns på 1 000 kr har enligt
regeringen visat sig vara låg och
medfört många små beloppsjusteringar.
Regeringen anser att årsbeloppet skall
räknas om först när skulden minskar med
minst en tredjedel av basbeloppet för
avgiftsåret. De ändrade reglerna
föreslås träda i kraft den 1 januari
1997. Årsbeloppet skall beräknas enligt
de nya föreskrifterna från år 1998.
Förslaget medför en ändring i
övergångsbestämmelserna till
studiestödslagen.
Utskottet föreslår att riksdagen antar
förslaget till lag om ändring i studie-
stödslagen.
A 3 Vuxenstudiestöd m.m.
De utgifter som belastar anslaget är
kostnader för korttidsstudiestöd,
internatbidrag och särskilt
vuxenstudiestöd (svux) i form av
vuxenstudiebidrag. Från anslaget betalas
också utgifter för särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) i
form av vuxenstudiebidrag.
Korttidsstudiestöd och internatbidrag
Korttidsstudiestöd får beviljas till
arbetstagare som deltar i studiecirklar,
kurser i komvux och statens skolor för
vuxna och i vissa s.k. korta kurser vid
folkhögskolor. Stöd lämnas för studier i
svenska, engelska och matematik på
grundskole- och gymnasienivå, för
studier i samhällskunskap som motsvarar
sådana moment som ingår i den kommunala
vuxenutbildningen samt för studier som
syftar till att utveckla handikappades
färdigheter och kunskaper om
handikappet. Korttidsstudiestödet
ersätter förlorad arbetsförtjänst och
uppgår till 75 kr per timme.
Internatbidrag kan beviljas till
deltagare i korta kurser vid
folkhögskolor och vid statens skolor för
vuxna för ovan nämnda studier. Bidraget,
som kan beviljas både arbetstagare och
icke arbetstagare, är 327 kr per dygn.
Regeringen har beräknat 36,4 miljoner
kronor i medel för korttidsstudie-stöd
och internatbidrag för budgetåret 1997.
Utskottet tillstyrker
medelsberäkningen.
Särskilt vuxenstudiestöd och särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa
Särskilt vuxenstudiestöd (svux) kan
beviljas för studier på grundskole- och
gymnasienivå samt för yrkesteknisk
högskoleutbildning (YTH). Svux är i
första hand avsett för dem som har kort
tidigare utbildning och tar ledigt för
att studera. För rätt till särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa)
dr det grundläggande villkoret att
sökanden är helt eller delvis arbetslös.
Regeringen beräknar att svux och svuxa
kan beviljas sammanlagt ca
73 000 studerande under budgetåret 1997.
Kostnaden beräknas till totalt 2 772,9
miljoner kronor.
I motion 1996/97:Ub705 (fp) yrkande 7
(delvis) minskas anslaget med 64
miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag. Motionärerna anser
att det särskilda vuxenstudiestödet för
YTH-utbildningar skall tas bort.
Enligt motionerna 1996/97:Ub706 (kd)
yrkande 10 och 1996/97:Kr604 (kd)
yrkande 3 bör barntillägget i svuxa
återinföras. I den först nämnda motionen
har 100 miljoner kronor tillförts
anslaget för detta ändamål. Motionärerna
framhåller att barntillägget för många
ensamstående, lågutbildade kvinnor har
inneburit möjligheter att studera. Många
har nu tvingats avbryta sina studier.
Utskottet vill när det gäller särskilt
vuxenstudiestöd till YTH-utbildningar
anföra följande.
Utskottet anser det angeläget att värna
YTH-utbildningar, eftersom denna
utbildningsform har stor betydelse både
för den enskildes utvecklingsmöjligheter
och för att tillgodose industrins behov
av kompetens för vissa kvalificerade
funktioner. Utskottet anser att
riksdagen bör avslå förslaget i motion
1996/97:Ub705 yrkande 7 (delvis) om att
det särskilda vuxenstudiestödet för YTH-
utbildningarna skall tas bort.
När det gäller frågan om barntillägget
i svuxa vill utskottet hänvisa till vad
socialförsäkringsutskottet anförde i
denna fråga i samband med att
barntillägget togs bort: Utskottet
delar regeringens uppfattning att
barntillägget inte är förenligt med den
inkomstbortfallsprincip som gäller för
vuxenstudie-stöden och att familjens
storlek i stället bör beaktas inom ramen
för familjepolitiken (1994/95:SfU12, s.
23). Utskottet hänvisar också till att
frågor om studiestöd för närvarande
bereds inom regeringskansliet.
Regeringen har i propositionen meddelat
att den avser att återkomma till
riksdagen under år 1997 med ett
ställningstagande till
Studiestödsutredningens förslag om ett
sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90).
Utskottet tillstyrker regeringens
medelsberäkning avseende svux och svuxa
och avstyrker de nu föreliggande
yrkandena.
Särskilt utbildningsbidrag
Riksdagen har godkänt (bet.
1995/96:FiU15, rskr. 307) att en
särskild utbildningssatsning görs i
enlighet med de av regeringen
presenterade riktlinjerna i
propositionen om vissa åtgärder för att
halvera arbetslösheten till år 2000,
m.m. (prop. 1995/96:222). Den särskilda
vuxenutbildningssatsningen skall göras
under fem år med start den 1 juli 1997.
Avsikten är att man under
genomförandeperioden i praktiskt
utvecklingsarbete och i konkret
tillämpning skall pröva former och få
erfarenheter som kan ligga till grund
för en successiv reformering av
vuxenutbildningen. Satsningen omfattar
sammanlagt 100 000 platser. Samtidigt
införs ett särskilt utbildningsbidrag
som skall gälla i avvaktan på
ställningstagande till ett nytt
studiestödssystem.
Regeringen föreslår att personer mellan
25 och 55 år som är arbetslösa skall få
möjlighet att under högst ett studieår
(normalt nio månader) studera på
motsvarande grundskole- eller
gymnasienivå med särskilt
utbildningsbidrag motsvarande beloppet i
arbetslöshetsersättning eller kontant
arbetsmarknadsstöd. Anställda mellan 25
och 55 år som har förvärvsarbetat under
minst fem år skall ges motsvarande
möjlighet förutsatt att berörda lokala
parter har slutit avtal där
arbetsgivaren åtar sig att som ersättare
anställa en långtidsarbetslös person
inskriven vid arbetsförmedlingen.
Beloppsmässigt innebär det att bidraget
kommer att utgöra högst 12 408 kr och
lägst 5 060 kr per månad.
Regeringen har beräknat resurser
motsvarande ca 50 000 årsplatser.
Kostnaderna för andra halvåret 1997
beräknas till 1 912,6 miljoner kronor.
Regeringen anser att särskilt
utbildningsbidrag i likhet med
arbetslöshets-ersättning och kontant
arbetsmarknadsstöd skall utgöra
skattepliktig inkomst. Regeringen
föreslår därför ändringar i
kommunalskattelagen (1928:370), i lagen
(1962:381) om allmän försäkring och i
semesterlagen (1977:480). Samtidigt görs
i dessa författningar vissa
följdändringar i anledning av tidigare
riksdagsbeslut. Genom ett förbiseende
har en hänvisning till lagen (1983:1030)
om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa inte gjorts i punkt 12 av
anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen och i 11 kap. 2 §
och 22 kap. 15 § lagen om allmän
försäkring.
I motion 1996/97:Kr604 (kd) yrkande 4
tas frågan upp om det särskilda
utbildningsbidraget. Motionärerna anser
det tveksamt om vuxna arbetslösa kommer
att våga påbörja en 2-3 år lång
utbildning om man bara får stöd på a-
kassenivå under det första året. De
anser att det särskilda
utbildningsbidraget skulle kunna omfatta
alla vuxna arbetslösa i åldern 25-55 år
som saknar grundskole- och
gymnasieutbildning. Regeringen bör
enligt motionärerna, med utgångspunkt
från erfarenheterna av hur många och
vilka som söker ettåriga utbildningar,
återkomma med förslag om finansiering.
Utskottet ansluter sig till regeringens
förslag att personer mellan 25 och 55 år
som är arbetslösa skall få möjlighet att
under högst ett studieår studera på
motsvarande grundskole- och gymnasienivå
med särskilt utbildningsbidrag.
Anställda mellan 25 och 55 år som har
förvärvsarbetat under minst fem år skall
ges motsvarande möjlighet under
förutsättning att berörda lokala parter
gjort en överenskommelse där
arbetsgivaren åtar sig att som ersättare
anställa en långtidsarbetslös person
inskriven vid arbetsförmedlingen.
Utskottet hänvisar till vad regeringen
anfört om att villkoren för det
särskilda utbildningsbidraget skall
gälla i avvaktan på ställningstagande
till ett nytt studiestödssystem.
Regeringen har som utskottet tidigare
redovisat anmält att den avser att under
år 1997 återkomma till riksdagen i denna
fråga. Utskottet anser att riksdagen bör
godkänna vad regeringen förordat om
riktlinjer för det särskilda
utbildningsbidraget och avslå motion
1996/97:Kr604 yrkande 4.
Utskottet har inget att erinra mot
regeringens förslag till ändringar i
kommunalskattelagen, lagen om allmän
försäkring och semesterlagen. Såvitt
gäller lagen om allmän försäkring har
denna lag nyligen ändrats av riksdagen
(bet. 1996/97:FiU1, rskr. 53). Det i
bilaga 5 återgivna lagförslaget har
justerats i enlighet därmed. Riksdagen
bör anta regeringens förslag till lag om
ändring i kommunalskattelagen
(1928:370), lag om ändring i
semesterlagen (1977:480) samt lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring, det sistnämnda lagförslaget
i lydelse enligt bilaga 5.
Sammanfattningsvis anser utskottet att
riksdagen dels bör godkänna vad
regeringen förordat om riktlinjer för
det särskilda utbildningsbidraget, dels
bör anvisa det av regeringen under
anslaget föreslagna totala beloppet
på 4 721 951 000 kr.
A 4 Timersättning vid vissa
vuxenutbildningar
De utgifter som belastar anslaget är
kostnader för timersättning vid
svenskundervisning för invandrare (sfi)
och timersättning för utvecklingsstörda
(särvux). Vidare belastas anslaget av
utgifter för studiesocialt stöd vid
vissa kurser i teckenspråk samt bidrag
för kostnader för resor och boende för
döva eller hörselskadade elever samt
elever vid Rh-anpassad utbildning enligt
förordningen (1995:667) om bidrag till
vissa funktionshindrade elever.
Regeringen har beräknat det sammanlagda
medelsbehovet under anslaget till
149 746 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till anslagsbelopp.
A 5 Bidrag till vissa studiesociala
ändamål
Från anslaget betalas utgifter för stöd
till produktion av studielitteratur för
högskolestuderande som är synskadade,
rörelsehindrade eller dyslektiker.
Anslaget disponeras av Talboks- och
punktskriftsbiblioteket (TPB) som i
samverkan med andra bibliotek skall
förse synskadade och andra
läshandikappade med litteratur.
Regeringen informerar om att anslaget
under flera år har överskridits till
följd av att antalet utbildningsplatser
ökat i högskolan och att fler
läshandikappade studerande har utnyttjat
platserna. För att bättre kunna bedöma
behovet av resurser för kommande år
måste resultatstyrningen förbättras,
anser regeringen. Målen för verksamheten
kommer därför att anges tydligare i
regleringsbrevet så att verksamheten och
anslagsutvecklingen noga kan följas.
Regeringen anser att TPB bör få ett
bemyndigande att beställa sådan
produktion av studentlitteratur som
förfaller till betalning under
budgetåret 1998 till ett belopp av 6
miljoner kronor.
Regeringen har beräknat anslaget till
22 576 000 kr för år 1997.
I motion 1996/97:Ub502 (s) påpekas att
antalet högskoleplatser ökar och att
detta naturligtvis även medför att fler
synskadade kommer att bli antagna till
högskoleutbildning. Det finns en risk
att läshandikappade studerande inte får
tillgång till anpassad litteratur på
grund av att TPB saknar tillräckliga
resurser. Motionären anser att
verksamheten med att förse
funktionshindrade högskolestudenter med
anpassad studielitteratur bör garanteras
i lag.
Utskottet hänvisar till vad regeringen
i propositionen anfört om bl.a.
förutsättningar för att kunna bedöma
behovet av resurser under anslaget.
Utskottet utgår från att regeringen noga
följer utvecklingen och anser det inte
påkallat med ett särskilt uttalande från
riksdagen i frågan. Utskottet avstyrker
därmed motionen.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till anslagsbelopp.
A 6 Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa lärarutbildningar
De utgifter som belastar anslaget är
kostnader för vuxenstudiebidrag till
studerande vid utbildning som leder till
specialpedagogexamen samt vid
påbyggnadsutbildning till sådan examen.
Studerande som antas till utbildning har
i princip rätt till stödet.
Av regeringens redovisning framgår att
en jämförelse mellan budget och utfall
budgetåret 1994/95 visar ett
anslagsöverskridande om knappt 17
miljoner kronor. Prognosen för
anslagsbelastningen under innevarande
budgetår visar att den aktuella
påbyggnadsutbildningen i större
utsträckning än tidigare anordnas genom
kortare kurser och på deltid, varför
medelsramen inte beräknas överskridas
under innevarande år.
Regeringen konstaterar att det alljämt
råder brist på speciallärare. Regeringen
beräknar därför att ett oförändrat antal
studerande dvs. ca 1 400 kommer att
beviljas vuxenstudiebidrag år 1997.
Medelsbehovet under anslaget har
beräknats till 57 409 000 kr.
I motion 1996/97:Ub708 (v) yrkande 4
(delvis) framhålls att
specialpedagogutbildning i allt större
utsträckning numera anordnas genom
kortare kurser och genom deltidsstudier.
Motionärerna anser därför att detta
anslag kan utgå.
Utskottet vill med anledning av
yrkandet anföra följande.
Utskottet erinrar om att särskilt
vuxenstudiestöd endast beviljas för
heltids- och deltidsstudier om minst
halvtid (7 kap. 5 § studiestödslagen).
Utskottet konstaterar att regeringen vid
sin beräkning av anslaget har tagit
hänsyn till att påbyggnadsutbildning i
större utsträckning än tidigare anordnas
genom kortare kurser och på deltid.
Utskottet konstaterar även i likhet med
regeringen att det alljämt råder brist
på speciallärare. Det är därför enligt
utskottets bedömning angeläget att
systemet med särskilt vuxenstudiestöd
finns kvar för studerande vid
specialpedagogutbildning.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till anslagsberäkning och
avstyrker därmed motion 1996/97:Ub708
yrkande 4 i denna del.
A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa naturvetenskapliga
och tekniska utbildningar
De utgifter som belastar anslaget är
kostnader för vuxenstudiestöd enligt
förordningen (1995:819) om vissa
naturvetenskapliga och tekniska
högskoleutbildningar med särskilt
vuxenstudiestöd m.m. Studerande som är
behöriga att antas kan beviljas stöd.
För att stimulera intresset för
naturvetenskap och teknik beslöt
riksdagen (prop. 1994/95:139, bet.
UbU15, rskr. 353) under våren 1995 att
en särskild utbildningssatsning skulle
göras inom högskolan om totalt 9 000
platser. De studerande som antas till
dessa platser erbjuds studiestöd enligt
reglerna för särskilt vuxenstudiestöd
(svux), som normalt är en förmånligare
stödform än vanliga studiemedel (bet.
1994/95:SfU15, rskr. 279). Insatsen är
tillfällig och antagningen till
utbildningsplatserna avser endast tre
tillfällen med början hösten 1995. Vid
första antagningstillfället antogs ca
1 900 personer. Preliminära uppgifter
för hösten 1996 visar att drygt 2 800
studenter har antagits. Enligt
regeringens bedömning kommer resterande
platser att kunna fyllas vid nästa
antagningstillfälle dvs. hösten 1997.
Regeringen har beräknat utgifterna
under anslaget till 525 571 000 kr för
år 1997.
I motion 1996/97:Ub708 (v) yrkande 3
hänvisas till vad regeringen i
propositionen anfört om att den noggrant
följer utbildningssatsningen och att den
inhämtat erfarenheter från
antagningsmyndigheterna och CSN.
Motionärerna anser att det finns ett
allmänt intresse att ta del av dessa
kunskaper och att regeringen snarast
öppet bör redovisa materialet på
lämpligt sätt.
Utskottet utgår från att regeringen
redovisar erfarenheterna av den
särskilda utbildningssatsningen avseende
N/T-utbildningar. Utskottet anser detta
vara rimligt och delar således
motionärernas uppfattning. Utskottet
anser emellertid inte att något särskilt
uttalande från riksdagen i frågan är
påkallat. Riksdagen bör därför avslå
motionen.
Enligt motion 1996/97:Ub703 (s) bör
riksdagen hos regeringen begära förslag
som öppnar möjligheterna till dispens
från 48-årsgränsen för erhållande av N/T-
svux. Motionärerna anser att rigida
åldersgränser, som helt utestänger äldre
arbetslösa från angelägna studier,
rimmar illa med det uttalade målet om
livslång utbildning . En möjlighet till
dispens bör öppnas i de fall CSN efter
samråd med den enskilde och
arbetsmarknadsmyndigheterna finner att
det föreligger särskilda skäl (yrkande
1). CSN bör också ges möjlighet att, om
det finns särskilda skäl, ge dispens
från kravet på minst fem års
yrkesverksamhet i Sverige för erhållande
av stödet (yrkande 2).
Utskottet har förståelse för vad som
framförts i motionen om dispens från
gällande regler för erhållande av N/T-
svux. Utskottet överblickar emellertid
inte de praktiska möjligheterna att
inför den sista antagningsomgången när
det gäller denna särskilda
utbildningssatsning uttryckligen förorda
ändringar i reglerna. Det bör ankomma på
regeringen att göra den bedömningen.
Utskottet avstyrker bifall till motion
1996/97:Ub703.
I motionerna 1996/97:Ub705 (fp) yrkande
7 (delvis) och 1996/97:Ub706 (kd)
yrkande 8 föreslås avslag på regeringens
förslag om medel under detta anslag.
Motionärerna framhåller att samma
studiefinansiella villkor måste gälla
för alla som studerar vid högskolan. Det
är djupt orättvist att ha ett
differentierat studiestödssystem inom
N/T-området, med utgångspunkt från ålder
och arbetslivserfarenhet, inte minst vid
jämförelse med dem som läser eller har
läst naturvetenskap och teknik med
vanliga studiemedel. Även i motion
1996/97:Ub707 (m) yrkande 3 föreslås en
minskning av bl.a. detta anslag i
förhållande till regeringens förslag.
Motionärerna har föreslagit en
sammanlagd besparing på anslaget A 2
Studiemedel m.m. och detta anslag på 618
miljoner kronor.
Utskottet vill med anledning av
motionerna anföra följande.
I samband med att särskilt studiestöd
till studerande vid vissa
naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar infördes våren 1995 anförde
utskottet i sitt yttrande
(1994/95:UbU6y) till
socialförsäkringsutskottet bl.a. att
förslaget om en satsning på N/T-
utbildning utgjorde ett välkommet bidrag
till de ansträngningar som görs för att
öka kompetensen på detta område. De
regler som regeringen avsåg att utforma
för studiestödet var väl anpassade till
de grupper som borde komma i fråga för
denna utbildning. Utskottet har ingen
annan uppfattning nu och avstyrker
yrkandena om besparingar på anslaget.
Riksdagen bör godkänna regeringens
förslag om medel under anslaget.
Utskottet behandlar slutligen yrkande 47
i motion 1996/97:Ub514 vari Miljöpartiet
redovisar sitt ställningstagande
beträffande samtliga anslag under detta
utgiftsområde avseende budgetåret 1997.
Miljöpartiet föreslår inga förändringar
i förhållande till regeringens förslag.
Yrkandet är tillgodosett med
regeringens förslag, varför det bör
avslås.
Övrigt
I motion 1996/97:Ub514 yrkande 48
redovisas Miljöpartiets uppfattning om
anslagen avseende budgetåren 1998 och
1999. Inte heller i fråga om dessa år
föreslås några förändringar i
förhållande till de av regeringen
beräknade sammanlagda beloppen för
utgiftsområdet avseende åren 1998 och
1999.
Utskottet anser att regeringens
beredning av budgetförslag för åren 1998
och 1999 bör avvaktas, varför yrkandet
avstyrks.
3. Sammanfattande förslag till anslag
budgetåret 1997 inom utgiftsområde 15
Studiestöd
Med hänvisning till vad utskottet har
anfört i det föregående föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till
regeringens förslag anvisar anslagen
under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt
uppställningen i bilaga 1, spalten
Utskottets förslag. I bilaga 2 redovisas
regeringens och oppositionspartiernas
förslag till anslag.
4. Förslag om förändrat studiestöd m.m.
Studiestödsutredningen har i juni 1996
till regeringen överlämnat betänkandet
Sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90).
Betänkandet remissbehandlas under hösten
1996. Regeringen redovisar i
budgetpropositionen att den avser att
återkomma till riksdagen under år 1997
med ett ställningstagande till
utredningens förslag.
I flera motioner aktualiseras frågor
med anknytning till utformningen av ett
nytt studiestödssystem.
I motion 1996/97:Ub701 (m) redovisar
moderaterna sina synpunkter på ett
framtida studiestödssystem. De
framhåller att ett studiestödssystem
skall kunna fungera i livets olika
skeden och för människor i olika
situationer. Ett studiestödssystem måste
vara långsiktigt och präglas av
tydlighet, flexibilitet och respekt för
enskilda människors behov och önskemål.
Yngre studenter behöver ett väl
fungerande, överblickbart system för
studielån som uppmuntrar till låg
skuldsättning och snabb avbetalning.
Vuxna med försörjningsansvar som är
etablerade i yrkeslivet kommer att
behöva ett helt nytt
finansieringssystem. Motionärerna
föreslår en modell med personliga
kompetenskonton. För personer som saknar
grundläggande utbildning och behöver
kompetenshöjningar i för arbetslivet
viktiga kärnämnen kan finansieringen
delvis lösas inom ramen för
kompetenskonton, delvis krävs en
beredskap att studera parallellt med
ordinarie arbete. Social snedrekrytering
kan till viss del lösas genom
förändringar i studiestödssystemet, som
måste utformas så att det blir tydligt
att utbildning och rimliga lån inte är
något att rädas för. Ett mer renodlat
annuitetsbaserat återbetalningssystem
förordas. Motionärerna begär förslag
till ett nytt studiestödssystem i
enlighet med det i motionen redovisade.
Även i motionerna 1996/97:Ub705 (fp)
yrkandena 1-5 och 1996/97: Ub478 (fp)
yrkande 3 behandlas frågor med
anknytning till ett nytt studie-
stödssystem. I den sist nämnda motionen
begärs förslag som stärker de ekonomiska
villkoren för föräldrar som vill
studera. Barntillägget i svux och svuxa
var ofta avgörande för att arbetslösa
och/eller ensamstående kvinnor skulle
kunna studera. Motionärerna utgår från
att regeringens kommande förslag till
nytt studiestödssystem får en acceptabel
och socialt värdig utformning. I den
först nämnda motionen framförs förslag
om ett system med studiemedel i
proportion till antal avklarade poäng
(yrkande 5). Motionärerna anser att det
är viktigt att varje student själv ges
möjlighet att ange önskat lånebelopp upp
till maximinivån. En grundlig
information om återbetalningsvillkoren
måste ges till varje student (yrkande
4). En huvuduppgift för
studiemedelsreformerna sedan år 1965 har
varit att komma till rätta med den
sociala snedrekryteringen till högre
utbildning. Motionärerna anser att
mycket talar för att reformer för att
komma till rätta med den sociala
snedrekryteringen i första hand bör
inriktas på grund- och gymnasieskolan.
Den sociala snedrekryteringen grundläggs
tidigt (yrkande 1). Motionärerna pekar
också på att en grundläggande orsak till
den låga andel av befolkningen som går
vidare till en eftergymnasial utbildning
är att högre studier inte lönar sig
tillräckligt. Det är inte alla som vill
skuldsätta sig utan att veta att den
investering som görs med lånade pengar
även ger en hygglig ekonomisk utdelning
(yrkande 2). Motionärerna anser vidare
att det bör öppnas en möjlighet för fler
än CSN, t.ex. banker och
försäkringsbolag, att hantera
utbetalning av studiemedel (yrkande 3).
Enligt motion 1996/97:Ub706 (kd) bör
ett av de viktigaste målen för en
studiestödsreform vara att minska
skuldsättningen och öka bidragets andel
av totalbeloppet (yrkande 1).
Motionärerna anser vidare att
inkomstprövningen borde avskaffas helt
för att ge studenterna möjlighet att
påverka sin ekonomi genom sidoinkomster
(yrkande 2). Återbetalningen av
studielån bör ske efter förmåga, t.ex.
genom att höginkomsttagare betalar en
högre andel av sin årsinkomst än
låginkomsttagare (yrkande 4). Principen
att alla som studerar på en viss nivå
inom utbildningsväsendet bör ha rätt
till ett likvärdigt studiestöd framhålls
i yrkande 5. Vidare anser motionärerna
att de som kompletterar sin utbildning
på grundskole- eller gymnasienivå bör få
ett särskilt förmånligt studiestöd
(yrkande 6). Motionärerna tar också upp
frågor om studenternas sociala trygghet.
Studenter måste ha rätt till i princip
samma grundtrygghet som
förvärvsarbetande. Det finns också andra
frågor som är viktiga under studietiden
och som, framhålls det i motionen,
förtjänar en översyn, t.ex. frågan om
försäkring för arbetsskada (yrkande 11).
Enligt motion 1996/97:Ub708 (v) yrkande
1 bör de olika studiestödsformerna
samordnas i ett enda samlat enhetligt
studiestöd. Motionärerna pekar på att
studiestödets utformning har stor
betydelse för att motverka den sociala
snedrekryteringen till högre utbildning
och för kvinnors möjlighet till studier.
Enligt motion 1996/97:Ub702 (m) bör
dagens system för studielån avskaffas.
En modell där bankerna tillåts och
uppmuntras att ta över utlåning av
studiemedel bör utredas. Banklånen bör
liksom andra banklån vara avdragsgilla.
Med ett sådant system skulle det skapas
incitament för studenterna att begränsa
skuldens storlek, anser motionären.
I motion 1996/97:Ub513 (s) begärs en
översyn av de ekonomiska villkoren för
att möjliggöra för barn ur
arbetarklassen att studera. De nya
reglerna för studielån ökar
avbetalningstrycket. Enligt motionärerna
kan utbildningssatsningen med 30 000 nya
högskoleplatser, tvärt emot sitt syfte,
komma att vidga kunskapsklyftan om den
inte kompletteras med en ekonomisk plan.
Enligt motion 1996/97:So426 (c) yrkande
6 måste det nya studiestödssy-stemet ta
hänsyn till de speciella problem och
förutsättningar som
funktionshandikappade har. De bör på
samma sätt som övriga studenter kunna
bedriva studier inom ramen för ett
sammanhållet studiestödssystem.
Enligt utskottets uppfattning bör
riksdagen inte föregripa den beredning
av studiestödsfrågorna som pågår inom
regeringskansliet. Utskottet anser
således att riksdagen bör avslå
motionerna 1996/97:Ub478 yrkande 3,
1996/97:Ub513, 1996/97:Ub701,
1996/97:Ub702, 1996/97:Ub705 yrkandena
1-5, 1996/97:Ub706 yrkandena 1, 2, 4, 5,
6 och 11, 1996/97:Ub708 yrkande 1 och
1996/97:So426 yrkande 6.
Frågan om tidpunkt för genomförande av
ett nytt studiestödssystem tas upp i
motion 1996/97:Ub708 (v) yrkande 2.
Motionärerna pekar på att det särskilda
utbildningsbidraget, som är av temporär
karaktär och som införs den 1 juli 1997,
föreslås lämnas under längst ett
studieår. Tidsbegränsningen omöjliggör
för många kortutbildade och studieovana
att uppnå avsedd kompetens. Motionärerna
begär att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att ett nytt
studiestöd bör genomföras från den 1
juli 1998. De avstår i nuläget från att
hemställa om en utökning av tiden för
särskilt utbildningsbidrag.
Utskottet anser inte heller att
riksdagen bör föregripa
beredningsarbetet av studiestödsfrågorna
med ett uttalande om tidpunkt för
genomförande av ett nytt
studiestödssystem. Utskottet anser att
motion 1996/97:Ub708 yrkande 2 bör
avslås av riksdagen.
I motion 1996/97:Ub704 (mp) begärs att
en utredning om studiehjälp tillsätts
snarast. Studiestödsutredningen har nu
lämnat sitt betänkande. I regeringens
uppdrag till utredningen saknas ett
viktigt område, studiehjälpen. Det finns
många frågor kring studiehjälpen som
behöver ses över t.ex. konstruktion av
bidraget, bidragsbelopp och
åldersgränser.
Utskottet vill med anledning av
motionen anföra följande.
Studiehjälp lämnas för studier i
gymnasieskolan eller annan gymnasial
utbildning t.o.m. vårterminen det år då
den studerande fyller 20 år. Studiehjälp
består av studiebidrag, extra tillägg
och inackorderingstillägg.
Studiebidraget är lika stort som det
allmänna barnbidraget, dvs. 640 kr per
månad under år 1996. Utskottet kan
konstatera att Studiestödsutredningen
delvis har berört frågor i anslutning
till studiehjälpen. Bl.a. föreslås en
vidgad möjlighet för ungdomar som har
slutfört en gymnasieutbildning att få
studiemedel före 20 års ålder. Utskottet
är inte berett att tillstyrka yrkandet
om en särskild utredning om
studiehjälpen. Riksdagen bör avvakta
regeringens förslag om nytt
studiestödssystem även i den här frågan.
Ett system med kompetens- och
utbildningskonton för ett livslångt
lärande föreslås i motion 1996/97:Ub705
(fp) yrkande 6. Motionärerna framhåller
att det behövs ett helt nytt system för
att människor skall kunna finansiera
bl.a. vidareutbildning. Det nuvarande
avdragsgilla pensionssparandet borde
kunna breddas till ett pensions- och
utvecklingssparande . Även i motion
1996/97:Ub504 (c) yrkande 1 begärs ett
nytt system för finansiering av
utbildning, kompetensutveckling och
kontinuerligt lärande. Motionärerna
pekar på att en modell kan vara ett
system med ett delat ansvar mellan
arbetstagare, arbetsgivare och samhälle.
Utskottet har tidigare behandlat
motionsyrkanden med förslag om kompetens-
och utbildningskonton (bet.
1995/96:UbU8, yttr. 1995/96:UbU2y,
UbU6y, UbU7y) och då avstyrkt dem.
Utskottet anser att regeringens
överväganden och förslag med anledning
av Studiestödsutredningens förslag bör
avvaktas. Utskottet vill också hänvisa
till att frågor om vuxnas möjlighet till
kompetenshöjning utreds av kommittén Ett
nationellt kunskapslyft för vuxna (dir.
1995:67). Kommittén skall bl.a. ta
ställning till vilken ansvarsfördelning
som skall gälla mellan den offentligt
finansierade utbildningen och
arbetslivet för olika typer av
utbildningsinsatser. Kommitténs uppdrag
skall vara slutfört senast den 1 mars
1997. Med hänvisning till vad utskottet
anfört bör yrkandena avslås.
I motion 1996/97:Ub709 (c) framhålls
att det i regel tar upp emot en månad
innan studenterna får sina första
studiemedel. För många studenter är
detta ett stort problem. Motionären
anser att den första utbetalningen av
studiemedel skulle kunna förskotteras
t.ex. direkt hos utbildningsanordnaren
eller att någon form av lånemöjlighet i
avvaktan på studiemedel öppnas.
Utskottet hänvisar till att regeringen
under anslaget till Centrala
studiestödsnämnden (utgiftsområde 16)
föreslagit en permanentning av en
tillfällig resursförstärkning till
myndigheten med hänvisning till att
kraven på studiestödsadministrationen
förväntas öka under de närmaste åren.
Regeringen utgår från att CSN
ytterligare kommer att kunna förbättra
servicen och tillgängligheten för
allmänheten under år 1997. Utskottet
anser att motionen bör avslås.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag under
utgiftsområde 15
att riksdagen dels godkänner vad
regeringen förordat om riktlinjer för
det särskilda utbildningsbidraget,
dels anvisar medel i enlighet med
utskottets förslag i bilaga 1, dels
ock avslår motionerna 1996/97: Ub502,
1996/97:Ub514 yrkande 47,
1996/97:Ub703, 1996/97:Ub705 yrkande
7, 1996/97:Ub706 yrkandena 3, 7, 8,
9, 10 och 12, 1996/97: Ub707,
1996/97:Ub708 yrkande 4 samt
1996/97:Kr604 yrkandena 3 och 4,
2. beträffande
studiestödslagen
att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i stu-
diestödslagen (1973:349),
3. beträffande
kommunalskattelagen
att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),
4. beträffande lagen om allmän
försäkring
att riksdagen med anledning av
propositionen i denna del antar
regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring i lydelse enligt bilaga 5,
5. beträffande semesterlagen
att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
semesterlagen (1977:480),
6. beträffande redovisning av
den särskilda N/T-satsningen
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub708 yrkande 3,
7. beträffande anslagen avseende
budgetåren 1998 och 1999
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub514 yrkande 48,
8. beträffande utformningen av
ett nytt studiestödssystem
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub478 yrkande 3, 1996/97:
Ub513, 1996/97:Ub701, 1996/97:Ub702,
1996/97:Ub705 yrkandena 1-5,
1996/97:Ub706 yrkandena 1, 2, 4, 5, 6
och 11, 1996/97:Ub708 yrkande 1 och
1996/97:So426 yrkande 6,
res. 1 (m)
res. 2 (fp) -
delvis
res. 3 (v) - delvis
res. 4 (kd)
9. beträffande tidpunkt för
genomförande av ett nytt
studiestödssy-
stem
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub708 yrkande 2,
res. 3 (v) - delvis
10. beträffande utredning om
studiehjälp
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub704,
res. 5 (mp)
11. beträffande kompetens- och
utbildningskonton
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub504 yrkande 1 och
1996/97:Ub705 yrkande 6,
res. 2 (fp) -
delvis
res. 6 (c)
12. beträffande utbetalning av
studiemedel
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub709.
Stockholm den 28 november 1996
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman
(s), Bengt Silfverstrand (s), Eva
Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s),
Rune Rydén (m)1, Agneta Lundberg (s),
Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson
(s), Ulf Melin (m)1, Tomas Eneroth (s),
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)1,
Majléne Westerlund Panke (s), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m)1, Gunnar Goude
(mp), Inger Davidson (kd)1, Ulf
Kristersson (m)1 och Ola Ström (fp)1.
1 Har ej deltagit i beslutet under
moment 1
Reservationer
1. Utformningen av ett nytt
studiestödssystem (mom. 8)
Rune Rydén, Ulf Melin, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Ulf Kristersson (alla m)
anför:
Vi hänvisar till vår partimotion
1996/97:Ub701, där vi för fram ett antal
förslag som enligt vår mening leder till
ökad studiemotivation, mer dynamik i
utbildningsinsatserna och högre kvalitet
i studieresultaten. Vi anser att dessa
förändringar bör genomföras snarast.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att
utskottet under moment 8 bort hemställa:
8. beträffande utformningen av ett
nytt studiestödssystem
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub701 och med avslag på
motionerna 1996/97:Ub478 yrkande 3,
1996/97:Ub513, 1996/97: Ub702,
1996/97:Ub705 yrkandena 1-5,
1996/97:Ub706 yrkandena 1, 2, 4, 5, 6
och 11, 1996/97:Ub708 yrkande 1 och
1996/97:So426 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
2. Utformningen av ett nytt
studiestödssystem, m.m. (mom. 8 och 11)
Ola Ström (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna har i motionerna
1996/97:Ub478 och 1996/97:Ub705
redovisat synpunkter med anknytning till
hur studiestödssystemet bör utformas. Vi
har bl.a. pekat på att barntillägget i
svux och svuxa ofta var avgörande för
att arbetslösa och/eller ensamstående
kvinnor skulle kunna studera, och vi
utgår från att regeringens kommande
förslag till nytt studiestödssy- stem
får en acceptabel och socialt värdig
utformning. Jag hänvisar i övrigt till
våra motioner.
Jag anser att det behövs en ny form av
finansiering av bl.a. vidareutbildning.
Ett system med kompetens- och
utbildningskonton, där människor ges en
möjlighet att på gynnsamma villkor spara
och låna pengar för att vidareutbilda
sig bör införas. Jag anser att det
nuvarande avdragsgilla pensionssparandet
borde kunna breddas till ett pensions-
och utvecklingssparande , med möjlighet
att delvis kunna ta ut pengar före
pensioneringen för att möjliggöra bl.a.
utbildning. Vidare bör individer mellan
30 och 55 år ges möjlighet att låna
pengar av det allmänna pensionssystemet.
Frågan om kompetens- och
utbildningskonton bör närmare utredas.
Mot bakgrund av det anförda anser jag
att utskottet under momenten 8 och 11
bort hemställa:
8. beträffande utformningen av ett
nytt studiestödssystem
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Ub478 yrkande 3
och 1996/97:Ub705 yrkandena 1-5 och
med avslag på motionerna
1996/97:Ub513, 1996/97:Ub701,
1996/97:Ub702, 1996/97:Ub706
yrkandena 1, 2, 4, 5, 6 och 11,
1996/97:Ub708 yrkande 1 och
1996/97:So426 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
11. beträffande kompetens- och
utbildningskonton
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub705 yrkande 6 och med
avslag på motion 1996/97:Ub504
yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan
anförts,
3. Utformningen av ett nytt
studiestödssystem, m.m. (mom. 8 och 9)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:
Vänsterpartiet har i motion
1996/97:Ub708 redovisat sin bedömning av
hur ett framtida studiestödssystem bör
utformas. Enligt vår uppfattning bör de
olika studiestödsformerna samordnas i
ett enda samlat studiestöd. Hur stu-
diestödet utformas är av stor betydelse
för att motverka den sociala
snedrekryteringen till högre utbildning
och för kvinnors möjlighet till studier.
Jag anser att ett nytt studiestöd bör
genomföras från den 1 juli 1998. Det
särskilda utbildningsbidraget, som är av
temporär karaktär i avvaktan på ett nytt
studiestödssystem, föreslås kunna
erhållas endast under ett studieår.
Tidsbegränsningen omöjliggör för många
kortutbildade och studieovana att uppnå
avsedd kompetensnivå.
Mot bakgrund av det anförda anser jag
att utskottet under momenten 8 och 9
bort hemställa:
8. beträffande utformningen av ett
nytt studiestödssystem
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub708 yrkande 1 och med
avslag på motionerna 1996/97:Ub478
yrkande 3, 1996/97: Ub513,
1996/97:Ub701, 1996/97:Ub702,
1996/97:Ub705 yrkandena 1-5, 1996/97:
Ub706 yrkandena 1, 2, 4, 5, 6 och 11
och 1996/97: So426 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
9. beträffande tidpunkt för
genomförande av ett nytt
studiestödssy-
stem
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub708 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
4. Utformningen av ett nytt
studiestödssystem (mom. 8)
Inger Davidson (kd) anför:
Kristdemokraterna har i motion
1996/97:Ub706 redovisat sina synpunkter
på utformningen av ett nytt
studiestödssystem. Vi vill bl.a.
framhålla att ett av de viktigaste målen
för en studiestödsreform bör vara att
minska skuldsättningen och öka bidragets
andel av totalbeloppet. Vi anser det
också mycket viktigt att alla som
studerar på en viss nivå inom
utbildningsväsendet får ett likvärdigt
studiestöd. I övrigt hänvisar jag till
Kristdemokraternas förslag i motionen.
Mot bakgrund av det anförda anser jag
att utskottet under moment 8 bort
hemställa:
8. beträffande utformningen av ett
nytt studiestödssystem
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub706 yrkandena 1, 2, 4, 5, 6
och 11 och med avslag på motionerna
1996/97:Ub478 yrkande 3,
1996/97:Ub513, 1996/97:Ub701,
1996/97:Ub702, 1996/97:Ub705 yr-
kandena 1-5, 1996/97:Ub708 yrkande 1
och 1996/97:So426 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
5. Utredning om studiehjälp (mom. 10)
Gunnar Goude (mp) anför:
Jag anser i likhet med vad som framförts
i motion 1996/97:Ub704 att en utredning
om studiehjälp snarast bör tillsättas i
syfte att utvärdera de nuvarande
reglerna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag
att utskottet under moment 10 bort
hemställa:
10. beträffande utredning om
studiehjälp
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub704 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan
anförts,
6. Kompetens- och utbildningskonton
(mom. 11)
Andreas Carlgren (c) anför:
Ett livslångt lärande förutsätter bl.a.
återkommande utbildning och
kompetensutveckling. Finansieringen av
den kontinuerliga kompetensutvecklingen
kommer att vara en nyckelfråga. Ett
system för finansiering av kontinuerligt
lärande måste utformas. En modell kan
vara ett system med delat ansvar mellan
arbetstagare, arbetsgivare och samhälle.
I samband med löneförhandlingar skall
arbetsgivare och anställda kunna avsätta
en del av löneutrymmet på ett
utbildningskonto eller en
kompetensförsäkring. För att stimulera
överenskommelser mellan fackliga
organisationer och arbetsgivare om
kompetensutveckling bör staten bidra
genom att avsättningarna blir
skattemässigt gynnade.
Mot bakgrund av det anförda anser jag
att utskottet under moment 11 bort
hemställa:
11. beträffande kompetens- och
utbildningskonton
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub504 yrkande 1 och med
avslag på motion 1996/97:Ub705
yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan
anförts,
Särskilda yttranden
1. Anslag under utgiftsområde 15 (mom.
1)
Rune Rydén, Ulf Melin, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Ulf Kristersson (alla m)
anser:
Moderata samlingspartiet har i motioner
föreslagit en alternativ budget för år
1997. Den framgår av reservation 47 i
finansutskottets betänkande 1996/97:
FiU1. För utgiftsområde 15 föreslog vi
en minskning med sammanlagt 633 miljoner
kronor i förhållande till regeringens
förslag. Riksdagens majoritet har genom
beslutet om ekonomiska ramar valt en
annan inriktning av politiken än den vi
har föreslagit. Vi deltar därför inte i
detaljbesluten. I detta särskilda
yttrande redovisar vi den del av vår
politik som berör utgiftsområde 15.
Vi anser inte att en besparing om 25
miljoner kronor borde göras när det
gäller stödet till studenter som läser
utomlands. Möjligheten till studier i
utlandet är en avgörande faktor för
kvaliteten och valfriheten i studierna.
I enlighet med vad vi framfört tidigare
anser vi inte att stipendier bör utgå
till dem som genomgått basårsutbildning.
Vi anser det mycket viktigt med
likvärdighet i villkor mellan olika
studiegrupper.
Som en konsekvens av bl.a. våra
omprioriteringar av studieplatser under
utgiftsområde 16 anser vi också att en
besparing skulle kunna göras på
sammanlagt 618 miljoner kronor på
anslagen A 2 Studiemedel m.m. och A 7
Särskilt vuxenstudiestöd till studerande
vid vissa naturvetenskapliga och
tekniska utbildningar.
2. Anslag under utgiftsområde 15 (mom.
1)
Ola Ström (fp) anser:
Folkpartiet liberalerna har i motioner
föreslagit en alternativ budget för år
1997. Den framgår av reservation 48 i
finansutskottets betänkande
1996/97:FiU1. För utgiftsområde 15
föreslog vi en minskning med sammanlagt
629 571 000 kr i förhållande till
regeringens förslag. Våra förslag till
ekonomiska ramar har avslagits av
riksdagen i budgetprocessens första
steg. Vi deltar därför inte i beslutet
avseende utgiftsområdet. Vi vill dock
redogöra för vår inställning på vissa
punkter.
Folkpartiet liberalerna delar inte
regeringens uppfattning angående
stipendier vid genomgången
basårsutbildning. I vårt budgetförslag
har vi därför en besparing på 40
miljoner kronor på anslaget A 1. Vi
anser också att vuxenstudiestödet vid
genomgång av YTH-utbildning skall tas
bort, vilket innebär en besparing på 64
miljoner kronor. I Folkpartiets
budgetalternativ har vi också föreslagit
att anslaget A 7 utgår helt. Folkpartiet
har tidigare avvisat särskilt
vuxenstudiestöd till studerande vid N/T-
utbildningar. Vi anser att samma
studiefinansiella villkor skall gälla
för alla som studerar vid högskolan.
Vidare anser vi att det var fel att
avskaffa barntillägget i svuxa.
Barntillägget gjorde det mindre
ekonomiskt tungt för ensamstående
föräldrar att läsa in grundskole- och
gymnasiekompetens. Konsekvenserna av att
barntillägget nu är borttaget har blivit
att antalet personer som studerar med
svuxa har minskat. Framför allt har
borttagandet drabbat ensamstående
mammor. Inte minst av jämställdhetsskäl
är det därför viktigt att regeringen i
kommande förslag till nytt
studiestödssystem tar hänsyn till
ensamstående föräldrars svåra ekonomiska
studievillkor.
3. Anslag under utgiftsområde 15 (mom.
1)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser:
Vänsterpartiet har i motioner föreslagit
en alternativ budget för år 1997. Den
framgår av reservation 49 i
finansutskottets betänkande
1996/97:FiU1. För utgiftsområde 15
föreslog vi en minskning med sammanlagt
97 409 000 kr i förhållande till
regeringens förslag. Våra förslag till
ekonomiska ramar har avslagits av
riksdagen i budgetprocessens första
steg. Vi deltar därför inte i beslutet
avseende utgiftsområdet. Vi vill dock
redogöra för vår inställning på vissa
punkter.
Av statsfinansiella skäl anser
Vänsterpartiet att stipendier för dem
som med godkänt resultat genomgått
basårsutbildning i komvux skall slopas.
Anslaget A 1 har vi därför minskat med
40 miljoner kronor. I allt större
utsträckning anordnas numera
specialpedagogutbildningen genom korta
kurser och genom deltidsstudier. Vi
anser därför att anslaget till dessa
utgifter kan avvecklas.
4. Anslag under utgiftsområde 15 (mom.
1)
Inger Davidson (kd) anser:
Kristdemokraterna har i motioner
föreslagit en alternativ budget för år
1997. Den framgår av reservation 51 i
finansutskottets betänkande
1996/97:FiU1. För utgiftsområde 15
föreslog vi en minskning med sammanlagt
2 065 571 000 kr i förhållande till
regeringens förslag. Våra förslag till
ekonomiska ramar har avslagits av
riksdagen i budgetprocessens första
steg. Vi deltar därför inte i beslutet
avseende utgiftsområdet. Vi vill dock
redogöra för vår inställning på vissa
punkter.
Kristdemokraterna avvisar regeringens
förslag om stipendier till studenter som
med godkänt resultat genomgått
basårsutbildning i kommunal och statlig
vuxenutbildning. Det är varken rättvist
mot andra studenter eller försvarbart
med tanke på det statsfinansiella läget.
Vi anser därför att en besparing kan
göras på anslaget A 1 med 40 miljoner
kronor.
Kristdemokraterna har också förordat
besparingar på sammanlagt 1 600 miljoner
kronor på anslaget A 2, varav 400
miljoner kronor beräknats med hänsyn
till en av oss föreslagen lägre
utbyggnadstakt i högskolan. Utbyggnaden
i högskolan måste ske i en takt som
garanterar tillgången på kvalificerade
lärare och kringresurser i form av
lokaler, välutrustade bibliotek och
bostäder. En besparing på 700 miljoner
kronor bör kunna genomföras genom
återinförande av utbildningsbidrag med
lånedel för studerande i
arbetsmarknadsutbildning. Genom krav på
viss studietakt för erhållande av
studiemedel kan 500 miljoner kronor
sparas. I vårt budgetalternativ har
anslaget A 3 tillförts 100 miljoner
kronor för återinförande av
barntillägget i svuxa. En mycket stor
grupp av dem som utbildningssatsningen
vänder sig till har tvingats avbryta
sina studier sedan barntillägget drogs
in år 1995.
När det gäller det särskilda
utbildningsbidraget anser jag det
tveksamt om vuxna arbetslösa kommer att
våga påbörja en 2-3 år lång utbildning
om man bara får stöd på a-kassenivå
under det första året. För
familjeförsörjare och särskilt
ensamstående föräldrar är det nödvändigt
att finansieringen av hela studietiden
är klarlagd. Jag anser att det är en
brist att regeringen inte har redovisat
förslag till studiefinansiering för åren
1998 och 1999.
5. Kompetens- och utbildningskonton
(mom. 11)
Inger Davidson (kd) anser:
Ökad personlig kompetens är helt
avgörande för enskílda människors
möjlighet att hävda sig på
arbetsmarknaden och för Sveriges
möjlighet att hävda sig på
världsmarknaden. För att möjliggöra en
allmän kompetenshöjning vill
Kristdemokraterna införa särskilda
utbildnings- och
kompetensutvecklingskonton som
finansieras av den enskilde,
arbetsgivaren och staten gemensamt. De
belopp som genom förhandling förs upp på
kontot skall berättiga till full
avdragsrätt och skall enbart kunna
användas för den enskildes egen
kompetensutveckling. Det gemensamma
ansvar och den individuella drivkraft
som kombineras i en sådan modell skulle
enligt vårt synsätt gynna alla parter.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag til
anslagsfördelning.
Anslag Utskottets
förslag
A Studiestöd
1 Studiehjälp m.m. (ram) 1 921 405
2 Studiemedel m.m. (ram) 9 485 430
3 Vuxenstudiestöd m.m. (ram) 4 721 951
4 Timersättning vid vissa 149 746
vuxenutbildningar (ram)
5 Bidrag till vissa studiesociala 22 576
ändamål (ram)
6 Särskilt vuxenstudiestöd till 57 409
studerande vid vissa
lärarutbildningar (ram)
7 Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa 525 571
naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar (ram)
SUMMA 16 884 088
Regeringens och oppositionens förslag till anslag för 1997
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Belopp i 1 000-tal kronor
Anslag Regeri m c fp v mp kd
ngens
försla
g
A 1 Studiehjälp m.m. 1 921 -40 -40 -40 -40
405 000 000 000 000
A 2 Studiemedel m.m. 9 485 +25 -1
430 000 600
000
A 3 Vuxenstudiestöd m.m. 4 721 -64 +100
951 000 000
A 4 Timersättning vid vissa 149
vuxenutbildningar 746
A 5 Bidrag till vissa studiesociala 22 576
ändamål
A 6 Särskilt vuxenstudiestöd till 57 409 -57
studerande vid vissa 409
lärarutbildningar
A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa 525 -525 -525
naturvetenskapliga och tekniska 571 571 571
utbildningar
A 50 Besparing på studiemedel m.m. -618
(nytt anslag) 000
TOTAL 16 884 -633 -629 -97 -2
088 000 571 409 065
571
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349)
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i
semesterlagen (1977:480)
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 2
Utskottet 5
1. Inledning 5
2. Anslagen 5
A 1 Studiehjälp m.m. 5
A 2 Studiemedel m.m. 6
A 3 Vuxenstudiestöd m.m. 7
Korttidsstudiestöd och
internatbidrag 7
Särskilt vuxenstudiestöd och
särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa 8
Särskilt utbildningsbidrag 9
A 4 Timersättning vid vissa
vuxenutbildningar 10
A 5 Bidrag till vissa
studiesociala ändamål 10
A 6 Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa
lärarutbildningar 11
A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa
naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar 12
Övrigt 13
3. Sammanfattande förslag till
anslag budgetåret 1997 inom
utgiftsområde 15 Studiestöd 13
4. Förslag om förändrat studiestöd
m.m. 13
Hemställan 17
Reservationer 18
1. Utformningen av ett nytt
studiestödssystem (mom. 8) 18
2. Utformningen av ett nytt
studiestödssystem, m.m. (mom. 8 och
11) 19
3. Utformningen av ett nytt
studiestödssystem, m.m. (mom. 8 och
9) 19
4. Utformningen av ett nytt
studiestödssystem (mom. 8) 20
5. Utredning om studiehjälp (mom.
10) 20
6. Kompetens- och utbildningskonton
(mom. 11) 21
Särskilda yttranden 21
1. Anslag under utgiftsområde 15
(mom. 1) 21
2. Anslag under utgiftsområde 15
(mom. 1) 22
3. Anslag under utgiftsområde 15
(mom. 1) 22
4. Anslag under utgiftsområde 15
(mom. 1) 23
5. Kompetens- och utbildningskonton
(mom. 11) 24
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 15 Studiestöd 25
Regeringens och oppositionens förslag
till anslag för 1997 26
Regeringens lagförslag 27
Förslag till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349) 27
Förslag till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370) 28
Förslag till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring 30
Förslag till lag om ändring i
semesterlagen (1977:480) 36