Socialutskottets betänkande
1996/97:SOU06

Forskning inom Socialdepartementets verksamhetsområde


Innehåll

1996/97
SoU6

Sammanfattning

I  betänkandet  behandlas  avsnitt  7  i
proposition   1996/97:5  Forskning   och
samhälle och 35 motionsyrkanden,  väckta
dels  med  anledning  av  propositionen,
dels  under  den  allmänna  motionstiden
1996.     Utskottet     har     inhämtat
socialförsäkringsutskottets  yttrande  i
ärendet.    Propositionen    i    övrigt
behandlas       i      huvudsak       av
utbildningsutskottet.

Propositionen

I  proposition 1996/97:5 yrkas  i  denna
del   att  riksdagen  antar  regeringens
förslag till
-   lag   om   ändring  i   hälso-   och
sjukvårdslagen (1982:763) och
-  lag om ändring i lagen (1996:793)  om
ändring i lagen (1991:1136) om
försöksverksamhet     med      kommunal
primärvård.
Lagförslagen fogas till betänkandet  som
bilaga 1.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av
proposition 1996/97:5
1996/97:So1  av  Barbro Westerholm  (fp)
vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om epidemiologisk forskning  om
hälsorisker,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    forskarutbildning     i
epidemiologi,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om internationella gästforskare,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   utvärdering   av   svensk
epidemiologisk forskning.
1996/97:So2  av  Sigge Godin  (fp)  vari
yrkas  att riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   ökad   prioritering    av
reumatologisk forskning.
1996/97:So3 av Maud Björnemalm m.fl. (s)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rehabilitering.
1996/97:So4  av Birgitta  Gidblom  m.fl.
(s)  vari  yrkas att riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen  anförts  om  behovet  av   att
uppmärksamma folkhälsan i glesbygd.
1996/97:Ub5  av  Margitta  Edgren  m.fl.
(fp) vari yrkas
21.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om epidemiologisk forskning.
1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg m.fl.  (kd)
vari yrkas
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om forskning om äldre,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  forskning om  missbruk  och
spelberoende,
6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om forskning om familj och barn,
7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om folkhälsoforskning,
8.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om forskning om självmord,
13.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om invandrarforskning.
Motioner väckta under den allmänna
motionstiden 1996
1996/97:So201  av Gullan Lindblad  m.fl.
(m) vari yrkas
10.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om forskning rörande hiv/aids.
1996/97:So207  av Gullan Lindblad  m.fl.
(m) vari yrkas
8.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om forskning och utveckling.
1996/97:So235  av  Eva  Goës  och   Tuve
Skånberg (mp, kd) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att  en grundlig  utredning
görs  av  hur hanteringen av  aborterade
foster sker i samband med forskning,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om att tydliga regler  fastslås
för  forskare  i  syfte  att  värna  det
mänskliga   livet  från  all   form   av
experiment.
1996/97:So249  av  Gullan  Lindblad  och
Liselotte Wågö (m) vari yrkas
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  behovet av  ökad  forskning
inom  reumatologi såväl för  läkare  som
för paramedicinare.
1996/97:So267 av Fanny Rizell (kd)  vari
yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   behov  av  forskning   om
tandvårdsmaterial,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   behov  av  forskning   om
tandvårdsmaterial och biverkningar.
1996/97:So276 av Ragnhild Pohanka  m.fl.
(mp) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om   vikten   av   att    ett
hälsoekologiskt synsätt  genomsyrar  den
livsstilsforskning     som     initieras
framöver.
1996/97:So278 av Thomas Julin m.fl. (mp)
vari yrkas
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  stöd  till tvärvetenskaplig
forskning.
1996/97:So279  av Gudrun Lindvall  m.fl.
(mp) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om att forskning och information
om  allergier  och annan  överkänslighet
skall vara ett prioriterat område.
1996/97:So285 av andre vice talman Görel
Thurdin m.fl. (c) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om behovet av forskning om miljö
och hälsa,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  behovet av forskning  kring
titandioxid.
1996/97:So294  av Gudrun  Schyman  m.fl.
(v) vari yrkas
13.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  behovet av  forskning  inom
sjukvårdsområdet.
1996/97:So296 av Marianne Andersson  och
andre vice talman Görel      Thurdin (c)
vari yrkas
9.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om forskning.
1996/97:So601 av Barbro Westerholm  (fp)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering av forskning  om
spelberoende.
1996/97:So603  av Gullan Lindblad  m.fl.
(m) vari yrkas
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om internationella erfarenheter
och  forskning  på  det alkoholpolitiska
området.
1996/97:Ub411  av Carl Bildt  m.fl.  (m)
vari yrkas
2.  att  riksdagen  avslår  regeringens
förslag   om   ändring  i   hälso-   och
sjukvårdslagen i enlighet  med  vad  som
anförts i motionen,
3.  att  riksdagen  avslår  regeringens
förslag   om   ändring   av   lagen   om
försöksverksamhet      med      kommunal
primärvård  i  enlighet  med   vad   som
anförts i motionen,
36.  att  riksdagen avslår  regeringens
förslag om att landstingen skall få  ett
lagreglerat    ansvar    för    kliniskt
forsknings-   och  utvecklingsarbete   i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Beredningen av ärendet i riksdagen
Utskottet           har           berett
socialförsäkringsutskottet tillfälle att
yttra   sig   över   propositionen   och
motionerna  i de delar som  har  samband
med          socialförsäkringsutskottets
beredningsområde. Yttrandet  fogas  till
betänkandet som bilaga 2.
Den     i     proposition     1996/97:27
Läkemedelsförmåner                   och
läkemedelsförsörjning  m.m.   föreslagna
ändringen i lagen (1996:793) om  ändring
i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet
med  kommunal  primärvård  behandlas   i
detta betänkande.

Utskottet

Socialdepartementets verksamhetsområde
Inom                Socialdepartementets
verksamhetsområde bedrivs och  initieras
forskning och utvecklingsarbete  rörande
insatser  för  individer  och  familjer,
äldre  och personer med funktionshinder,
de      ekonomiska     välfärdssystemen,
folkhälsa,  hälso-  och  sjukvård   samt
rättsmedicin. FoU-arbetet initieras  och
bedrivs   i   decentraliserade   former,
varvid               Socialvetenskapliga
forskningsrådet (SFR) utgör ett nav  för
stora delar av verksamheten. SFR har ett
brett   mandat   och   ger   stöd   till
grundforskning  och tillämpad  forskning
inom socialvetenskap, socialpolitik  och
folkhälsovetenskap.
Inom    utgiftsområde   9,   Hälsovård,
sjukvård  och  social omsorg,  återfinns
ett     flertal    myndigheter     under
Socialdepartementet som  ger  stöd  till
och/eller   utför   FoU-arbete.   Totalt
satsas  inom utgiftsområdet omkring  200
miljoner   kronor  av  anslagsmedel   på
forskning och utveckling, varav  hälften
genom  SFR.  I  propositionen  (s.  160)
anförs   att   SFR  bör  utveckla   sitt
samarbete  med  och  stöd  till   övriga
myndigheter under Socialdepartementet.
Folkhälsoinstitutet bedriver, initierar
och   ger   stöd   till  forskning   och
utveckling inom folkhälsoområdet,  bl.a.
genom  att  träffa  samarbetsavtal   med
forskningsmiljöer   och   centrum    för
utveckling         av        målinriktat
folkhälsoarbete.
Statens  beredning för  utvärdering  av
medicinsk     metodik    bedriver     en
forskningsbaserad     utvärdering     av
etablerade och nya medicinska metoder ur
medicinskt,   ekonomiskt,  socialt   och
etiskt  perspektiv samt verkar  för  ett
rationellt utnyttjande av givna resurser
inom hälso- och sjukvården.
Smittskyddsinstitutet bedriver  i  nära
samarbete   med  Karolinska   institutet
forsknings-  och  utvecklingsarbete  för
att bekämpa smittsamma sjukdomar.
Statens    institut   för   psykosocial
miljömedicin  bedriver  forskning  kring
risksituationer,     riskgrupper     och
riskreaktioner.
Socialstyrelsen   bedriver    i    viss
omfattning            forskningsanknutet
utvecklingsarbete inom ramen för Centrum
för  utvärdering  av metoder  i  socialt
arbete.      Dessutom      har      inom
Socialstyrelsen  byggts  upp  en  social
databas samt ett Epidemiologiskt centrum
som      bedriver     forskningsanknutet
utvärderingsarbete och ansvarar  för  de
stora  epidemiologiska  registren   inom
socialtjänsten    och     hälso-     och
sjukvården.
Spri,     hälso-    och     sjukvårdens
utvecklingsinstitut,  ger   staten   och
sjukvårdshuvudmännen underlag för beslut
som syftar till att främja svensk hälso-
och  sjukvård.  Spris  utvecklingsarbete
har   tyngdpunkten  inom   hälsoekonomi,
kvalitetsutveckling,  informationsteknik
och informationsförsörjning.
Handikappinstitutet  har  till  ändamål
att främja, samordna och medverka i FoU-
arbete    avseende    hjälpmedel    till
funktionshindrade personer.
Statens   institutionsstyrelse   stöder
forskning  bl.a.  kring institutionsvård
av missbrukare och ungdomar.
Inom    utgiftsområde   10,   Ekonomisk
trygghet   vid  sjukdom  och  handikapp,
återfinns Riksförsäkringsverket, som har
ansvar       för      att      utvärdera
trygghetssystemens effekter för  individ
och  samhälle.  Arbetet  sker  med  viss
forskarmedverkan.
Statens  stöd till medicinsk  forskning
utgörs    främst   av   anslagen    till
universiteten   och   till    Medicinska
forskningsrådet (MFR) samt av medel  som
betalas ut till sjukvårdshuvudmännen med
anledning  av  avtal  om  samarbete   om
läkarutbildning,     forskning      m.m.
(utgiftsområde   16,   Utbildning    och
universitetsforskning).    Till    detta
kommer FoU-verksamhet inom landsting och
företag främst inom läkemedelsbranschen.
Forskningsstöd   på   det    medicinska
området  lämnas även av bl.a. Stiftelsen
för    vård-    och    allergiforskning,
Cancerfonden, Hjärt- och Lungfonden samt
Apoteksbolagets fond för  forskning  och
studier      i     hälsoekonomi      och
socialfarmakologi.
Forskning rörande de sociala
trygghetssystemen
Motionen
I  motion 1996/97:So3 av Maud Björnemalm
m.fl.  (s)  hemställs att riksdagen  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om rehabilitering. Intresset och
efterfrågan  på forskningsresultat  inom
socialförsäkringsområdet och närliggande
områden  har  enligt  motionärerna  ökat
påtagligt under de senaste åren. I tider
med krympande resurser behövs analys och
faktaunderlag som visar att insatser och
åtgärder  får  den optimala  effekt  som
avsågs,  både i ett kortsiktigt och  ett
långsiktigt   perspektiv.   Sjuk-    och
arbetsskadekommittén   anser   i    sitt
betänkande   En   allmän    och    aktiv
försäkring      vid     sjukdom      och
rehabilitering (SOU 1996:113) bl.a.  att
det      behövs     forsknings-      och
utvecklingsinsatser  som  grund  för  en
teoribildning      i      fråga       om
arbetsskadebedömning                 och
arbetslivsinriktad       rehabilitering.
Övergången       mellan       medicinska
behandlingsinsatser och  rehabiliterande
åtgärder  rymmer många komplexa  frågor,
liksom  återgången till  arbetsmarknaden
efter rehabilitering. Motionärerna delar
kommitténs uppfattning men vill gärna se
forskningen  i  ett  vidare  perspektiv.
Utredningar visar att många människor  i
behov av rehabilitering genom samverkan,
helhetssyn  och öppen attityd  har  fått
det  stöd  och den hjälp som de  behövt,
trots  att de befunnit sig i gränslandet
mellan         olika        myndigheters
ansvarsområden.  Det  är,  anförs   det,
angeläget att snarast initiera forskning
inom rehabiliteringsområdet.

Propositionen
Regeringen anför i propositionen (s. 161
f.)  att  det under de senaste åren  har
skett    stora   satsningar   på   aktiv
rehabilitering          och          att
försäkringskassorna därmed har fått  nya
uppgifter.   Satsningarna   har   gjorts
samtidigt  som arbetslösheten  har  ökat
mycket     kraftigt.    Forskning     om
rehabiliteringens villkor  och  effekter
är  enligt  regeringen mycket  angelägen
som   underlag  för  ställnings-taganden
till eventuella förändringar i systemen.
Regeringen konstaterar att de medel  som
SFR  och  Riksförsäkringsverket (RFV)  i
dag  avsätter för forskning inom  allmän
socialpolitik  och  socialförsäkring  är
mycket  små (ca 0,01 %) i relation  till
socialförsäkringarnas totala omslutning.
I    Sjuk-   och   arbetsskadekommitténs
betänkande      liksom      i      SFR:s
forskningsöversikt konstateras  att  det
finns  behov  av  utökad  forskning   på
socialförsäkringsområdet.  SFR  och  RFV
bör   enligt  regeringen  därför  få   i
uppdrag  att  fördjupa  analysen   kring
vilka  forskningsbehov som  är  särskilt
angelägna  att prioritera ur  samhällets
och   socialförsäkringsadministrationens
perspektiv. RFV bör också få  i  uppdrag
att  undersöka  möjligheterna  att  inom
sitt verksamhetsområde finna utrymme för
en  flerårig  satsning för att  initiera
forskning      av      relevans      för
socialförsäkringsområdet             vid
universitet,        högskolor        och
centrumbildningar.  En  sådan   satsning
skulle  utgöra ett värdefullt komplement
till  SFR:s  forskningsstöd på  området,
anförs det.

Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet anför i  sitt
yttrande  att  det vid flera  tillfällen
har påtalat behovet av ökad forskning på
områden   som  rör  socialförsäkringssy-
stemen,  inte  minst  mot  bakgrund   av
systemens  stora sociala och  ekonomiska
betydelse   för   såväl   samhälle   som
individ.   Den   28   maj   1996    höll
socialförsäkringsutskottet en utfrågning
med  SFR, Rådet för arbetslivsforskning,
Riksbankens  Jubileumsfond samt  Centrum
för    socialförsäkringsforskning    vid
Mitthögskolan.  Syftet med  utfrågningen
var   att  få  information  om  pågående
socialförsäkringsforskning, särskilt vad
avser   forskning  med   inriktning   på
rehabiliteringsfrågor.
Socialförsäkringsutskottet   konstaterar
att  det  av propositionen framgår  dels
att   SFR   nu  lägger  ökad  vikt   vid
forskning  på  detta  område,  dels  att
regeringen avser att vidta åtgärder  för
att     förbättra    kunskaperna    inom
socialförsäkringsområdet. Utskottet  ser
positivt   på   denna  utveckling   samt
förutsätter att de frågor som tas upp  i
motionen också kommer att uppmärksammas.
Socialförsäkringsutskottet  finner   att
något   uttalande   med   anledning   av
motionen  således inte är  påkallat  och
avstyrker bifall till motionen.

Socialutskottets bedömning
Utskottet   delar   motionärernas    och
socialförsäkringsutskottets  inställning
i  fråga om behovet av ökad forskning på
områden             som              rör
socialförsäkringssystemen.            Av
propositionen    framgår    dock     att
regeringen   redan   uppmärksammats   på
behovet  av utökad forskning på området.
Satsningen bör emellertid föregås  bl.a.
av  en  analys  av vilka forskningsbehov
som  bör prioriteras. Regeringen uttalar
särskilt      att      forskning      om
rehabiliteringens villkor  och  effekter
är     mycket    angelägen.    Utskottet
förutsätter,                      liksom
socialförsäkringsutskottet,    att    de
frågor som tas upp i motionen kommer att
uppmärksammas i detta sammanhang.  Något
initiativ  från  riksdagens   sida   med
anledning  av  motion  So3  (s)   behövs
därför inte. Motionen avstyrks.
Forskning om missbruk och spelberoende
Motionerna
I  motion  1996/97:Ub8 av Tuve  Skånberg
m.fl.  (kd) hemställs att riksdagen  som
sin mening ger regeringen till känna vad
i   motionen  anförts  om  forskning  om
missbruk  och spelberoende (yrkande  5).
Motionärerna  anser  att  forskning   om
missbruk  bör prioriteras  och  ser  med
tillfredsställelse    på     regeringens
förslag   att   SFR   skall    få    ett
samordningsansvar                    för
alkoholforskningen.   Forskningen   bör,
menar  man, belysa situationen för  hela
missbrukarfamiljen,  i   synnerhet   för
barnen.
I    motion   1996/97:So603  av   Gullan
Lindblad  m.fl.  (m) från  den  allmänna
motionstiden begärs ett tillkännagivande
till   regeringen  av  vad  i   motionen
anförts  om internationella erfarenheter
och  forskning  på  det alkoholpolitiska
området (yrkande 2). Enligt motionärerna
diskuteras alltför sällan resultatet  av
internationell  forskning   och   vunnen
efarenhet  som på något sätt bryter  mot
det  svenska  etablissemangets  syn   på
alkoholpolitiken.         Internationell
forskning visar t.ex. att en viss  mängd
alkohol  per  dag t.o.m. är nyttigt  och
kraftigt  minskar risken för dödsfall  i
hjärt-  och kärlsjukdomar. Detta  faktum
diskuteras  för  närvarande  runt  om  i
världen,   med  undantag  för   Sverige.
Motionärerna     anser     att     denna
enkelspåriga attityd till forskningen på
det    alkoholmedicinska   området    är
allvarlig.
I   motion   1996/97:So601   av   Barbro
Westerholm  (fp),  vilken  också  väckts
under    den    allmänna   motionstiden,
hemställs  att riksdagen ger  regeringen
till  känna  vad i motionen  anförts  om
finansiering     av     forskning     om
spelberoende.   Motionären   anför   att
reklamkostnaderna  för  de   tre   stora
spelbolagen,  ATG, Penninglotteriet  och
Tipstjänst,  1995 uppgick  till  omkring
500  miljoner kronor. Statens  inkomster
från spelverksamhet uppgår till nära fem
miljarder  kronor. Cirka 70-75  %  härav
går  till  spelarna  och  till  sporten.
Studier      av     spelberoende      är
kostnadskrävande. Enligt motionären vore
det   därför  rimligt  att  de  statliga
spelbolagen avsätter en del av sin vinst
för  att bekosta sådana. En omfördelning
av    annonsmedlen   till   förmån   för
forskning     om    spelberoende     bör
genomföras.
Propositionen m.m.
Regeringen  anför  att missbruksfrågorna
är   svårhanterliga  för  samhället  och
individerna   och   att  kunskapsbehovet
därför   är   mycket  stort  (s.   164).
Forskningen  på området har  fortfarande
betydande metodproblem. Det gäller såväl
forskningen  om  missbrukets  utbredning
och  orsaker som forskningen om  politik
och  metoder för att förebygga  missbruk
liksom    forskningen   om   vård    och
behandlingen    av   missbrukare.    Den
socialvetenskapliga    forskningen    på
området  är inriktad mot såväl bruk  som
missbruk av alkohol, narkotika och andra
beroendeframkallande medel  och  har  en
tydlig folkhälsovetenskaplig inriktning.
Alkoholforskningsutredningen anser i sin
slutrapport,  Forskning om alkohol,  att
alkoholforskningen  behöver   förstärkas
kraftigt och att prioritering därvid bör
ske  av  konsumtions-, preventions-  och
behandlingsforskning. Enligt regeringens
mening   är   det   angeläget   att   en
kraftsamling           görs           på
alkoholforskningsområdet.   SFR   kommer
därför     att    få    ett     särskilt
samordningsansvar        för         den
socialvetenskapliga   alkoholforskningen
och   skall   därvid   svara   för    en
sekretariatsfunktion  åt   en   särskild
samrådsgrupp.
Alkoholforskningsutredningens förslag om
att tillskapa ett nationellt centrum för
alkoholforskning     vid      Stockholms
universitet   bör   enligt    regeringen
beredas  vidare  av SFR tillsammans  med
övriga som ingår i samrådsgruppen.
I  budgetpropositionen 1996/97:1 uttalar
regeringen  återigen som sin mening  att
det är angeläget att en kraftsamling  på
alkoholforskningens     område      görs
(utgiftsområde 9 avsnitt 6.1.2).  Såvitt
avser   anslaget  till  SFR  anges   att
eventuellt kvarstående reservation  från
1995/96 som inte är intecknad för  annat
ändamål  bör  användas för  satsning  på
alkoholforskning (s. 76).
Regeringen anför vidare (avsnitt 6.1.1)
att  utvecklingen inom  spelområdet  går
mycket  snabbt. Nya spelformer utvecklas
liksom tekniken inom området. Från olika
håll    uttrycks   en   oro   för    att
spelberoendet   och   därtill    hörande
sociala   problem  skall   öka.   Enligt
regeringen bör därför resurser  avsättas
för  att i första hand samla kunskap  om
utvecklingen för att i ett senare  skede
kunna   motverka   negativa   inslag   i
verksamheten. Under anslag  C  1  Bidrag
till ungdomsvård och missbrukarvård samt
alkohol- och drogförebyggande arbete bör
två miljoner avsättas för att påbörja en
kunskapsinhämtning   om    spelberoende,
anförs det.

Tidigare behandling m.m.
Missbruk
I  samband med behandlingen av den förra
forskningspropositionen           (prop.
1992/93:170  Forskning för  kunskap  och
framsteg)    togs   tre   motioner    om
missbruksforskning  upp.  I   betänkande
1992/93:SoU25   (s.   19)   uppgav   sig
utskottet vara ense med motionärerna  om
att    missbruksforskningen    är    ett
betydelsefullt   område    och    delade
regeringens   uppfattning   att    bl.a.
behandlingsforskningen bör lyftas  fram.
Mot   bakgrund   bl.a.  av   SFR:s   och
Folkhälsoinstitutets  arbete   när   det
gäller att stödja forskningsinsatser  på
missbruksområdet   behövdes   emellertid
enligt  utskottet inte  något  initiativ
från riks-dagen, varför motionsyrkandena
avstyrktes.
I  betänkande 1995/96:SoU3, till  vilket
hänvisas,      behandlade      utskottet
motionsyrkanden om olika  alkoholfrågor,
bl.a.   om  forskning  och  förebyggande
åtgärder.   Utskottet  avstyrkte   dessa
yrkanden  med  hänvisning  till  att  de
olika   åtgärder   mot   missbruk    som
vidtagits  eller förbereds i stort  sett
tillgodosåg motionsyrkandena.
Enligt  Folkhälsoinstitutets  fördjupade
anslagsframställning (s. 100) har, genom
de   särskilda   medel  för   förstärkta
insatser      inom     alkohol-      och
narkotikaområdet   som   regering    och
riksdag       tilldelat      institutet,
ytterligare  stöd kunnat  utgå  för  att
utveckla      främst      epidemiologisk
forskning, forskning kring alkohol-  och
narkotikabrukets bestämningsfaktorer och
kring  missbruket  i  olika  grupper  av
befolkningen   samt   forskning    kring
effekter  av olika preventiva  insatser.
Ökat  stöd  kommer vidare  att  gå  till
forskning  om  alkoholkonsumtionens  och
alkoholskadornas         socioekonomiska
fördelning.
Såvitt gäller barn till missbrukare  har
Socialstyrelsen  i regleringsbrevet  för
budgetåret  1993/94 fått i  uppdrag  att
följa och dokumentera hur bl.a. missbruk
hos  föräldrar påverkar barns utveckling
samt   initiera   utvecklingsarbete   på
området.

Spelberoende
I betänkande 1992/93:SoU25  angående den
förra            forskningspropositionen
behandlades   även   två   motioner   om
forskning   om  spelberoende.  Utskottet
hänvisade  till  sitt  tidigare   gjorda
uttalande  att problemen om spelberoende
är  kända  och  att de torde  komma  att
uppmärksammas  av bl.a.  Socialstyrelsen
och    Folkhälsoinstitutet.    Utskottet
konstaterade   att  kontinuerligt   stöd
redan ges till forskning om spelberoende
och avstyrkte ifrågavarande motioner.
I  april  1996 avgav utskottet  yttrande
till  finansutskottet  över  proposition
1995/96:169 om sammanslagning av Svenska
Penninglotteriet AB och  AB  Tipstjänst,
m.m. jämte motioner. Regeringen gjorde i
propositionen den bedömningen att  medel
bör  ges  till forskning om spelberoende
och   stöd   till   organisationer   mot
spelberoende m.m. och angav  att  man  i
budgetpropositionen skulle  föreslå  att
två  miljoner kronor anvisas årligen,  i
tre  år  fr.o.m. 1997. Stödet har enligt
propositionen inte någon direkt koppling
till   aktörernas  intäkter  utan  skall
prövas  och  anvisas  av  riksdagen   på
sedvanligt sätt.
Utskottet    uttalade    i     yttrande
1995/96:SoU8y  (s.  4  f.)   bl.a.   att
problemen    kring   spelberoende    har
uppmärksammats    under    senare    år.
Socialstyrelsen  och Folkhälsoinstitutet
följer utvecklingen och vidtar vid behov
lämpliga           åtgärder.           I
Folkhälsoinstitutets          fördjupade
anslagsframställning för åren  1997-1999
anförs  att spelberoende är ett  växande
problem och att det är angeläget att öka
kunskaperna   om  dess  omfattning   och
konsekvenser.  Institutet  har   nyligen
lämnat   stöd   till   en   studie    om
spelberoendets omfattning. Behandling av
spelberoende  finns i  viss  omfattning,
bl.a.  vid behandlingshemmet Backgården.
En länkrörelse för spelberoende personer
finns också sedan 1991. Utskottet uppgav
som  sin mening att det är angeläget att
problemen med spelberoende uppmärksammas
och  att forskningen på området ges  ett
kontinuerligt    stöd    samt     delade
regeringens  uppfattning  att  det   för
insatser mot spelberoende bör anslås två
miljoner  kronor årligen  fr.o.m.  1997.
Ifrågavarande motionsyrkanden  ansågs  i
huvudsak tillgodosedda och borde  enligt
utskottet avstyrkas.
Finansutskottet delade socialutskottets
uppfattning    om   medelsanslag    till
forskning         om        spelberoende
(1995/96:FiU14).  Finansutskottet  ansåg
det  tillfredsställande att det nu  sker
en     ordentlig     kartläggning     av
spelberoendet  och  uttalade   att   det
framtida stödet till denna forskning bör
utformas  med ledning av den nu pågående
kartläggningen.   Finansutskottet   hade
heller      ingen      erinran       mot
socialutskottets ställningstagande  till
i   yttrandet  behandlade  motioner  och
avstyrkte   således   dessa.   Riksdagen
biföll finansutskottets hemställan.

Utskottets bedömning
Utskottet instämmer med regeringen i att
behovet av kunskap om missbruksfrågor är
mycket  stort och vidhåller sin tidigare
uppfattning att missbruksforskning måste
ha  hög  prioritet. Omfattande forskning
bedrivs redan på området, bl.a. med stöd
av   SFR  och  Folkhälsoinstitutet,  och
ytterligare förstärkningar av insatserna
kommer  enligt  propositionen  att  ske.
Utskottet    förutsätter    att     även
missbrukarnas   familjer   kommer    att
omfattas     av     studierna.     Något
tillkännagivande med anledning av motion
Ub8  (kd) yrkande 5 delvis behövs  inte.
Motionen avstyrks.
Utskottet,   som  ställer   sig   bakom
regeringens  bedömning  när  det  gäller
alkoholforskningen,   avstyrker   motion
So603 (m) yrkande 2.
Spelberoende  är  ett  växande   socialt
problem. Utskottet uttalade i våras  att
det  är  angeläget  att  forskningen  på
området  ges ett kontinuerligt stöd  och
har    nu   inte   ändrat   inställning.
Regeringen         framhåller          i
budgetpropositionen  att  två   miljoner
kronor  skall avsättas för att i  första
hand  skaffa mer kunskap om omfattningen
av    spelberoendet.   Utskottet   delar
regeringens       uppfattning        att
finansieringen av stödet till  forskning
om spelberoende inte bör ha någon direkt
koppling   till  spelbolagens  intäkter.
Motion   So601  (fp)  avstyrks   därmed.
Motion  Ub8  (kd) yrkande 5  delvis  får
anses tillgodosedd och avstyrks också.
Forskning om barn och familj
Motionen
I  motion  1996/97:Ub8 av Tuve  Skånberg
m.fl.  (kd) hemställs att riksdagen  som
sin mening ger regeringen till känna vad
i   motionen  anförts  om  forskning  om
familj  och  barn  (yrkande  6).  Enligt
motionärerna          tycks          den
socialdemokratiska  regeringen  inte  se
familjen  som  ett  värde  i  sig,  utan
enbart  som  en utbytbar och föränderlig
ram  för barnens uppväxt och integrering
i   samhället.   Motionärerna   hänvisar
därvid    till   följande    mening    i
propositionen  under rubriken  Forskning
om   barn   och   familj:   Den   snabba
samhällsutvecklingen  skapar  successivt
nya   ramar  för  familjelivet  och  för
barnens   uppväxt  och   integrering   i
samhället.     Familjen    är     enligt
motionärernas     mening      samhällets
viktigaste  byggsten. Det  bör  vara  en
prioriterad uppgift för forskningen  att
belysa  familjens situation och faktorer
som  bidrar till att hålla samman  eller
splittra        familjen.       Särskild
uppmärksamhet     bör      ägnas      åt
konfliktlösning   och   utvärdering   av
familjerådgivning  i  syfte  att   kunna
integrera   forskningsrönen  i   skolans
samlevnadskunskap         och          i
föräldrautbildning.

Propositionen
Regeringen  anför (s. 164  f.)  att  man
uppmärksammats på behovet  av  forskning
om barn genom bl.a. riksdagens skrivelse
1993/94:251  om sexuella  övergrepp  mot
barn, genom Socialstyrelsens slutrapport
från Barn i fokus-projektet om tillämpad
forskning  inom  området  utsatta  barn,
genom  Barnombudsmannens årliga  rapport
1996,  i  vilken  en tvärsektoriell  och
longitudinell forskning om  förebyggande
insatsers   effekter  och   effektivitet
efterfrågas,         samt          genom
Socialvetenskapliga     forskningsrådets
forskningsöversikt    om    barn-    och
familjeforskning     på      1990-talet.
Regeringen anger som sin mening att  det
är  viktigt med en kontinuerlig och bred
forskning om barns villkor och  att  det
är  särskilt angeläget att öka kunskapen
om  utsatta  barns villkor.  Den  snabba
samhällsutvecklingen  skapar  successivt
nya  ramar  för  familje-livet  och  för
barnens   uppväxt  och   integrering   i
samhället, anförs det.

Tidigare behandling
Utskottet    behandlade   i   betänkande
1992/93:SoU25   avseende    den    förra
forskningspropositionen   två   motioner
gällande forskning om familjer och barn.
Utskottet   uttalade   (s.    17)    att
familjernas - och dämed också barnens  -
levnadsförhållanden    bör    inta    en
framskjuten  position  inom  bl.a.   den
samhällsvetenskapliga       forskningen.
Önskemålen  i  motionerna  konstaterades
sammanfalla   med  de   riktlinjer   som
angivits  i propositionen och motionerna
avstyrktes därför.

Utskottets bedömning
Svensk forskning om barn och familj  har
stor  bredd och är spridd över ett stort
antal     forskningsdiscipliner      och
institutioner.      Variationerna      i
probleminriktning   är   därmed   ganska
omfattande.  Utskottet delar regeringens
inställning  att det är viktigt  med  en
kontinuerlig och bred forskning om barns
villkor   och   att  det   är   särskilt
angeläget  att öka kunskapen om  utsatta
barns förhållanden. Regeringen har redan
i  flera olika sammanhang uppmärksammats
på behovet av forskning på detta område.
Motion   Ub8  (kd)  yrkande  6  avstyrks
därför.
Forskning om äldre
Motionen
I  motion  1996/97:Ub8 av Tuve  Skånberg
m.fl.  (kd) hemställs att riksdagen  som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskning om äldre
(yrkande  3).  Motionärerna understryker
regeringens uttalande i propositionen om
att  detta  slags  forskning  skall   ha
fortsatt  hög  prioritet. Det  framhålls
också att det är särskilt angeläget  att
finna   en   vetenskaplig   grund    för
utvärderingar    av    kvalitets-    och
effektivitetsmätningar      och       av
förändringar för äldre och deras ekonomi
i  ljuset av de omfattande samhälls- och
systemförändringar som pågår.

Propositionen
Regeringen           anför           att
äldreforskningsområdet              även
fortsättningsvis måste ha hög  prioritet
(s.  165).  En  medveten och  långsiktig
kunskapsuppbyggnad är nödvändig för  att
skapa   handlingsberedskap  inför  ökade
krav  från  den  växande gruppen  äldre.
Behovet av tillämpad forskning är  stort
inom   vård  och  omsorg,  anförs   det.
Regeringen  framhåller särskilt  behovet
av  forskning kring effekter av  insatta
resurser,  om  samband mellan  vårdbehov
och   vård-utbud,  om  samverkan  mellan
vårdnivåer  och  funktioner  i  enskilda
patientfall, den informella sektorns och
anhörigas  betydelse,  konsekvenser   av
nedskärningar  och förändrad  vård-  och
behovsstruktur  samt  om  äldreomsorgens
kvalitet  och innehåll. Ökad kunskap  om
hur  äldre skall kunna behålla sin hälsa
och  förhindra för tidigt  åldrande  och
åldersrelaterade   sjukdomar   samt   om
effekter  av  förebyggande  och   tidiga
insatser  har  enligt  regeringen   stor
samhällsrelevans    och    därför    hög
prioritet.  Äldre  med invandrarbakgrund
är  därvid en viktig grupp, anförs  det.
SFR  har enligt propositionen en  viktig
uppgift   att   följa  utvecklingen   av
forskningen på äldreområdet  och  tillse
att  en god balans skapas mellan behoven
av  grundforskning och de nämnda behoven
av mer tillämpad forskning inom vård och
omsorg.

Tidigare behandling m.m.
Vid    behandlingen   av    den    förra
forskningspropositionen         uttalade
utskottet i betänkande 1992/93:SoU25 att
forskning  om  äldre  är  angelägen  och
delade regeringens inställning bl.a.  om
att   detta  slags  forskning   bör   ha
fortsatt hög prioritet. Utskottet  ansåg
att  syftet  med  den  då  ifrågavarande
motionen  var tillgodosett och avstyrkte
motionsyrkandet.
I     uppdraget    till    Hälso-    och
sjukvårdsutredningen,  HSU  2000   ingår
bl.a.  att analysera och bedöma de  krav
på   resurser  som  framför   allt   den
demografiska utvecklingen i  kombination
med  medicinteknisk utveckling kan komma
att  ställa  på  hälso-  och  sjukvården
under perioden fram till år 2010. Enligt
direktiven bör tyngdpunkten ligga på  en
bedömning av resurskraven för de  äldre.
I  kommitténs  delbetänkande  Behov  och
resurser  i  vården  -  en  analys  (SOU
1996:163)   redovisas  vilka   krav   på
resurser     som     den    demografiska
utvecklingen   beräknas  generera   inom
landstingens    hälso-   och    sjukvård
respektive  den kommunala  äldreomsorgen
om    man   enbart   tar   hänsyn   till
förändringar  i  folkmängdens   storlek,
ålderssammansättning   och    dödlighet.
Landstingens  kostnader för  hälso-  och
sjukvård beräknas därvid öka med  5,5  %
under  perioden 1994-2010. Gruppen äldre
över 65 år tar i dag i anspråk knappt 38
%   av   dessa   kostnader.  Kommunernas
kostnader för äldre- och handikappomsorg
beräknas öka med drygt 19 % mellan  åren
1994   och   2010.   Det   finns   dock,
konstaterar  kommittén,  en  rad   andra
faktorer  som  kan  komma  att  ha  stor
betydelse      för      de      framtida
resursanspråken, bl.a.  utvecklingen  av
de  äldres hälsa och funktionsförmåga  i
stort,   den   medicinska  utvecklingen,
vilken  medför  att allt fler  människor
lever    längre   med   sina    kroniska
sjukdomar,   ökade   sociala    klyftor,
benägenheten     att     söka     hjälp,
omfattningen  av  anhörigvård  samt  det
framtida äldreboendet.

Utskottets bedömning
Utskottet  delar  helt  inställningen  i
propositionen, bl.a. att en medveten och
långsiktig     kunskapsuppbyggnad     är
nödvändig       för      att       skapa
handlingsberedskap inför de  ökade  krav
på   exempelvis  vård  och  omsorg   som
uppstår  till följd av den  allt  större
andelen     äldre     i    befolkningen.
Äldreforskningen       måste        även
fortsättningsvis  ges   hög   prioritet.
Motionsyrkandet sammanfaller i  huvudsak
med  vad som anförts i propositionen och
får  därmed  anses tillgodosett.  Motion
Ub8 (kd) yrkande 3 avstyrks därför.
Invandrarforskning
Motionen
I  motion  1996/97:Ub8 av Tuve  Skånberg
m.fl.  (kd) hemställs att riksdagen  som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om invandrarforskning
(yrkande    13).    Motionärerna    vill
prioritera  forskning om på vilket  sätt
flykting-,        migrations-        och
biståndspolitik  samt en  samordning  av
dessa   områden  kan  bidra   till   att
människor inte behöver emigrera för  sin
utkomst     och    överlevnad.     Andra
forskningsområden       som       enligt
motionärerna    bör    prioriteras    är
orsakerna  till  människors  beslut  att
utvandra   samt   frågor   om    etniska
relationer  och  hur etniska  konflikter
kan undvikas och förebyggas.

Propositionen
Forskning  inom  det migrationspolitiska
området   redovisas   i   avsnitt   5.5.
Regeringen   anför  att  det   inom   en
överskådlig framtid behövs mer forskning
inom  framför allt tre områden, nämligen
de individuella orsakerna till migration
och  hur  de behandlas i lagstiftningen,
migrationen   i   ett   makro-ekonomiskt
sammanhang   samt   återvandring.   Ökad
kunskap   om   komplexiteten   och    de
sammansatta       orsakerna        bakom
asyl/migration    samt    en    utvidgad
teoribildning                      bakom
asyl/migrationsbeslutet  är   önskvärda.
Resultaten av att lagstiftningen i olika
länder skiljer sig åt när det gäller att
hantera    migranter   och   asylsökande
behöver enligt regeringen utvärderas och
belysas   vetenskapligt.  Mer  kunskaper
behövs   om   hur  t.ex.   bistånd   och
handelspolitik påverkar orsakerna  bakom
migration.   Vidare   anges   att   hela
återvändandeprocessens       komplexitet
behöver    belysas   genom   ytterligare
forskningsinsatser.
Forskning om invandrares integration  är
enligt  regeringens mening ett angeläget
område    inom    det    vida    området
välfärdsforskning    (s.    97).    Ökad
segregation  och rasism är  problem  som
kräver  en gemensam kraftsamling i  hela
det svenska samhället. Integrations- och
invandrarforskning kan ge kunskap om hur
förutsättningar    skapas    för     att
invandrargrupper  bättre   skall   kunna
integreras  i  samhället,  anförs   det.
Eftersom      förutsättningarna      för
integration  i hög grad är avhängiga  av
förhållanden  i samhället  i  allmänhet,
t.ex.  den ekonomiska utvecklingen,  bör
forskning  inom  en  rad  olika  områden
kunna   bidra  till  ökad   kunskap   om
invandrares   integration.    Regeringen
anger   utbildning,  arbetsmarknad   och
arbetsliv,      etniska      relationer,
bostadssegregation    och    invandrares
delaktighet i samhällslivet, särskilt  i
folkrörelserna,  som exempel  på  sådana
områden.

Tidigare behandling m.m.
I  samband med behandlingen av den förra
forskningspropositionen    anslöt    sig
utskottet i betänkande 1992/93:SoU25 (s.
26)       till      regeringens      och
socialförsäkringsutskottets    bedömning
att  forskning på området internationell
migration och etniska relationer bör  ha
en  framskjuten plats. Denna  forskning,
uttalades det, är särskilt viktig  i  en
tid    med   omfattande   internationell
migration och en ökande invandring  till
Sverige.  Mot bakgrund av den  forskning
som  pågick inom området fann  utskottet
att  det då aktuella motionsyrkandet  om
prioriteringar   för  invandrarforskning
var  tillgodosett.  Yrkandet  avstyrktes
därför.
Enligt budgetpropositionen 1996/97:1 har
regeringen   under  budgetåret   1995/96
hittills  beviljat medel för  ett  drygt
tiotal     olika     verksamheter     av
projektkaraktär  avseende  åtgärder  mot
rasism  och främlingsfientlighet. Medlen
har   gått   till  såväl  forskare   och
frivilligorganisationer som myndigheter.
Särskilt     omnämns    en    omfattande
ungdomskampanj   under   år   1995   som
utgjorde   ett   led  i   en   europeisk
satsning.   Enligt   utvärderingar   har
projektmedlen bidragit inte  minst  till
att  initiera lokala processer  och  att
därigenom   lägga  en  god   grund   för
långsiktigt  positiva  resultat.  Enligt
regeringen  bör det även för  budgetåret
1997   ställas  medel  till  regeringens
förfogande     för     åtgärder      mot
främlingsfientlighet     och     rasism.
Anslaget,  anges det, bör  till  en  del
också  kunna användas för att finansiera
utvärderingar av sådana åtgärder och för
kunskapsinhämtande i övrigt i syfte  att
få    ett   förbättrat   underlag    för
utveckling    av   integrationspolitiken
(utgiftsområde 8 avsnitt 4.1-2).
Enligt     uppgift    från    SFR     är
forskningsområdet  IMER  (internationell
migration och etniska relationer) ett av
rådets  större  tillämpningsområden.  Av
SFR:s anslag innevarande budgetår går 16
%, ca 20 miljoner kronor, till forskning
inom  IMER.  Andra forskningsfinansiärer
på  området  är exempelvis  Humanistisk-
samhällsvetenskapliga   forskningsrådet,
Rådet      för      arbetslivsforskning,
Riksbankens  Jubileumsfond och,  i  viss
utsträckning,      även       Medicinska
forskningsrådet. Dessa  finansiärer  har
enligt SFR under de senaste 18 månaderna
bidragit  med  i vart fall  10  miljoner
kronor sammanlagt till forskning på  det
aktuella området.

Socialförsäkringsutskottets yttrande
Enligt       socialförsäkringsutskottets
mening  sker en omfattande forskning  på
såväl  det migrationspolitiska  som  det
integrationspolitiska           området.
Forskningen  är  också väl  spridd  över
landet. Utskottet anser det viktigt  med
ökade  kunskaper  om invandrarkvinnornas
situation  i  det svenska samhället  och
förutsätter att forskning också sker  på
detta område. Utskottet ser positivt  på
att  också  nya  frågor uppmärksammas  i
forskningen,   inte  minst   frågor   om
återvandring   och  hela  den   komplexa
återvändandeprocessen. De frågor som tas
upp     i    motionen    ingår    enligt
socialförsäkringsutskottets mening i  de
forskningsområden   som   redovisas    i
propositionen och något tillkännagivande
är således inte påkallat.

Socialutskottets bedömning
Socialutskottet    delar     regeringens
uppfattning att det behövs mer forskning
inom   det  migrationspolitiska  området
samt   att   forskning  om   invandrares
integration i det svenska samhället  bör
ges hög prioritet. Socialutskottet delar
även         socialförsäkringsutskottets
positiva   inställning  till   forskning
kring invandrarkvinnornas situation  och
om återvandring. En omfattande forskning
sker  på  såväl  det migrationspolitiska
som  det  integrationspolitiska området.
Motion  Ub8  (kd) yrkande 13 får  härmed
anses tillgodosedd och avstyrks därför.
Folkhälsoforskning
Motionerna
I  motion  1996/97:Ub8 av Tuve  Skånberg
m.fl.  (kd) hemställs att riksdagen  som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om folkhälsoforskning
(yrkande  7).  Regeringen,  anförs  det,
betonar    endast   forskning   angående
ojämlikhet  i hälsa. Motionärerna  menar
att  även  folkhälsoforskning  om  t.ex.
hälsoekonomi, miljömedicin  samt  kost-,
livsstils-   och   beroendefrågor    bör
prioriteras.   Av   Folkhälsoinstitutets
åtta    program   bör   för   närvarande
programmet om sex och samlevnad med dess
abortförebyggande             verksamhet
prioriteras. Abortsiffrorna  är  oroande
höga  och  ökar  bland  tonåringar.   En
undersökning  om varför svenska  kvinnor
begär  abort och om vilket stöd de  hade
behövt  av  samhället  för  att  se  det
möjligt   att  föda  sitt   barn   anser
motionärerna   bör   vara    ett    högt
prioriterat    forskningsprojekt     för
Folkhälsoinstitutet.  I   samma   motion
begärs  ett tillkännagivande  av  vad  i
motionen   anförts   om   forskning   om
självmord   (yrkande  8).   Motionärerna
anser  att  forskning om  självmord  bör
prioriteras eftersom det är  en  alltför
vanlig  dödsorsak som nu går allt längre
ned   i   åldrarna.   Det   bör   enligt
motionärernas mening vara angeläget  att
forskningsrönen  kommer  till  en   bred
allmänhets kännedom och att de  signaler
som  den  som  bär  på  självmordstankar
sänder till sin omgivning särskilt lyfts
fram.
I motion 1996/97:So4 av Birgitta Gidblom
m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande av
behovet av att uppmärksamma folkhälsan i
glesbygd.    Motionärerna    vill    att
folkhälsan   i  glesbygd  studeras   mer
ingående.  Det finns väldigt få  exempel
på   vetenskaplig  forskning   inom   de
områden  som direkt påverkar  folkhälsan
hos  befolkningen och där i första  hand
kommunen    har   ett   ansvar,    såsom
utvecklingen  inom  barnomsorg,   skola,
arbetsmarknad      och     socialtjänst.
Motionärerna  påpekar att  kommunerna  i
dag  saknar forskningstradition och  gör
gällande att det är oerhört viktigt  att
veta  om  och på vilket sätt  samhällets
insatser  påverkar folkhälsan.  I  många
glesbygdskommuner påverkas folkhälsan av
helt  andra faktorer än vad  den  gör  i
storstadskommuner  eller  kommuner   som
angränsar  till större städer. Gällivare
kommun,    med   bl.a.   en   omfattande
utflyttning  och  omflyttning,  en   hög
arbetslöshet, en låg andel högutbildade,
ett  markant  kvinnounderskott  och  ett
stort       antal       sjuka        och
förtidspensionärer,      har      enligt
motionärerna unika forskningsmöjligheter
som  bör  tas till vara vid ett framtida
arbete kring folkhälsoforskning.
I motion 1996/97:So294 av Gudrun Schyman
m.fl. (v) från den allmänna motionstiden
begärs  ett tillkännagivande  av  vad  i
motionen anförts om behovet av forskning
inom sjukvårdsområdet (yrkande 13).  Det
är      motionärernas     mening     att
folkhälsovetenskaplig  forskning   skall
prioriteras.   FoU-verksamheten    måste
utveckla   mål  och  metoder   för   det
förebyggande  arbetet  att   minska   de
sociala och klassmässiga skillnaderna  i
ohälsa.   Ökade  ansträngningar   behövs
enligt motionärerna för att förklara och
förhindra den negativa hälsoutvecklingen
bland   kvinnor,   speciellt   kvinnliga
arbetare och invandrarkvinnor.
I   motion   1996/97:So276  av  Ragnhild
Pohanka  m.fl.  (mp), som  också  väckts
under  den allmänna motionstiden, begärs
ett  tillkännagivande av vad i  motionen
anförts    om   vikten   av   att    ett
hälsoekologiskt synsätt  genomsyrar  den
livsstilsforskning     som     initieras
framöver (yrkande 1). I motionen  anförs
att  en viktig folkhälsopolitisk uppgift
inför  år  2000 är att bygga  en  brygga
mellan  skolmedicin,  miljömedicin   och
alternativmedicin.  Utgångspunkten   bör
enligt motionärerna bl.a. vara att  inom
forskning  utgå från ett hälsoekologiskt
synsätt  där  man ser människan  som  en
integrerad   del   av   det   ekologiska
systemet  och där speciell uppmärksamhet
ägnas    åt   att   fånga   upp   tidiga
varningssignaler i den omgivande  miljön
av  möjlig  betydelse för folkhälsan.  I
ett  historiskt  och globalt  perspektiv
framgår   tydligt  att  den   ekonomiska
utvecklingen,         och         därmed
fördelningspolitiken, är  av  strategisk
betydelse  ur  ett  folkhälsoperspektiv.
Det   finns  i  dag,  anförs  det,  stor
anledning   att  i  ett  hälsoperspektiv
diskutera och analysera förändringar  av
skatte-  och  transfereringssystem  samt
effekten    av    olika    lönepolitiska
strategier.
I  motion  1996/97:So285 av  andre  vice
talman Görel Thurdin m.fl. (c) från  den
allmänna    motionstiden   begärs    ett
tillkännagivande  om  vad   i   motionen
anförts om behovet av forskning om miljö
och   hälsa  (yrkande  1).  I   motionen
framhålls      att      barn      enligt
barnkonventionens artikel  24  har  rätt
till   bästa  uppnåeliga  hälsa.  Enligt
motionärerna  föreligger  ett   särskilt
ansvar  för barn och unga när det gäller
miljöfaktorer som påverkar  hälsan.  Det
är   t.ex.   viktigt  att  kosten   inte
innehåller  för  barnet riskabla  ämnen.
Det   är  nödvändigt,  anförs  det,  att
större  resurser kommer forskning  kring
sambandet  mellan miljö och  hälsa  till
del.   I   samma   motion   begärs   ett
tillkännagivande av behovet av forskning
om      titandioxid     (yrkande     3).
Livsmedelsverket tillåter,  anförs  det,
titandioxid  i  kost. Det finns  gränser
för   hur   mycket  av  ämnet  som   får
förekomma  vid varje tillfälle,  däremot
finns  ingen översikt över i  hur  många
produkter  som  titandioxid  ingår.  Det
står  utom  allt tvivel att  för  mycket
titandioxid   leder  till   hälsorisker.
Ämnet finns i nästan alla tandkrämer,  i
överdrag   på  tuggummin,  m.m.   Enligt
motionärernas   mening  bör   regeringen
stimulera  forskning kring  användningen
av titandioxid och dess påverkan på barn
och ungdomar under utveckling.
I   motion   1996/97:So279   av   Gudrun
Lindvall  m.fl. (mp), som  väckts  under
den allmänna motionstiden, hemställs att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
forskning  och information om  allergier
och  annan överkänslighet skall vara ett
prioriterat    område    (yrkande    1).
Motionärerna  anför  att   omkring   tre
miljoner  svenskar i dag har någon  form
av  allergi  eller annan  överkänslighet
och   att   allergi   är   vår   största
folksjukdom.    Allergiska     sjukdomar
innebär  stora förluster i  livskvalitet
både   för  den  som  drabbas  och   för
omgivningen.  Motionärerna   anser   det
därför  vara dags att på alla  politiska
plan  sätta  in kraftfulla åtgärder  för
att  motverka  orsakerna till  allergier
och astma.
I    motion   1996/97:So1   av    Barbro
Westerholm (fp) hemställs att  riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts  om epidemiologisk forskning  om
hälsorisker     (yrkande     1),      om
forskarutbildning     i     epidemiologi
(yrkande    2),    om    internationella
gästforskare   (yrkande   3)   samt   om
utvärdering   av  svensk  epidemiologisk
forskning   (yrkande   4).   I    motion
1996/97:Ub5  av  Margitta  Edgren  m.fl.
(fp) begärs ett tillkännagivande av  vad
i  motionen  anförts  om  epidemiologisk
forskning  (yrkande 21). I propositionen
föreslås att SFR skall få i uppdrag  att
utarbeta          ett         nationellt
forskningsprogram   för   forskning   om
ojämlikhet  i  hälsa.  Detta  är  enligt
motionärerna  ett alltför snävt  synsätt
när   det   gäller  att   utnyttja   den
epidemiologiska             forskningens
möjligheter.  Forskning  om  hälsorisker
borde ha betonats betydligt tydligare  i
propositionen. Regeringen tar t.ex.  upp
problemet   elallergi   men   inte    de
tandhälsoproblem  som en  del  patienter
har och tillskriver sina tandfyllningar.
Man  tar inte upp behovet av studier  av
risker med olika behandlingsmetoder  och
exponering för olika miljöfaktorer.  Det
finns   enligt   motionärerna   en   rad
frågeställningar  inom läkemedelsområdet
som    skulle    behöva   utredas    med
epidemiologisk metodik, t.ex.  om  vissa
blodtryckssänkande medel ökar risken för
cancer   eller   ej.   Det   finns    få
epidemiologer  i  Sverige.  Utbudet   av
kvalificerad     forskarutbildning     i
epidemiologi  behöver  därför  ökas  och
fler      doktorandtjänster      skapas.
Epidemiologi  är  en  ung  disciplin   i
Sverige.   Internationella  gästforskare
bör  stimuleras att tillbringa  tid  vid
våra     forskningsinstitutioner     och
nationella register för att tillföra oss
sina    kunskaper   och    erfarenheter.
Motionärerna    anför   slutligen    att
regeringen, för att säkra kvaliteten  på
svensk  epidemiologisk  forskning,  även
bör  ta initiativ till en internationell
utvärdering  av  den  forskning  som  nu
bedrivs  och  av  användbarheten  av  de
nationella registren.

Propositionen
I   propositionen  (s.  83)  anges   att
behovet av forskningsbaserad kunskap  är
stort   inom  hela  det  socialpolitiska
området   mot  bakgrund  av   de   stora
förändringar   som  sker  i   samhället.
Folkhälsa  utgör  därvid  ett   centralt
forskningsområde.    Regeringen    anför
vidare      (s.     94      f.)      att
folkhälsoforskningen har visat att det i
Sverige,  trots en allmänt sett  positiv
hälsoutveckling,    fortfarande    finns
påtagliga  sociala  skillnader  i  hälsa
mellan       och       inom        olika
befolkningsgrupper. Särskilt utsatta  är
bl.a.        kortutbildade,        vissa
invandrargrupper och arbetslösa,  anförs
det. Ojämlikheten i hälsa har ökat under
1980-talet.  Kvinnor i arbetaryrken  har
haft       den      minst      gynnsamma
hälsoutvecklingen.    En    grupp    där
regeringen  menar  att hälsoutvecklingen
bör   ges   särskild  uppmärksamhet   är
barnen.  Det  föreligger,  anförs   det,
indikationer   på  att  klasskillnaderna
bland   barn   ökar.   Det   är   enligt
regeringens  mening viktigt  att  få  en
klar bild av hur barns hälsa utvecklats,
inom  vilka områden det finns en positiv
utveckling   respektive  var   problemen
finns,    vilka   orsakerna   är    till
skillnader  i  hälsotillståndet   mellan
barn  med  olika socioekonomisk bakgrund
m.m.
Farhågor finns att ojämlikheten i hälsa
fortsätter  att accentueras.  Regeringen
finner det därför angeläget att fördjupa
analyserna   om   vilka   faktorer   som
bestämmer  ohälsans  sociala  fördelning
samt  om  åtgärder  för  att  överbrygga
hälsoklyftor        i         samhället.
Socialvetenskapliga forskningsrådet  bör
enligt  regeringens mening få i  uppdrag
att i samråd med övriga berörda utarbeta
ett   nationellt  forskningsprogram  för
forskning  om  ojämlikhet  i  hälsa  (s.
168).
Genom  de  internationellt sett  delvis
unika   förutsättningar  som   finns   i
Sverige  i och med tillgången till  data
över individer i longitudinella register
som    uppdateras   efter    hand    och
möjligheter till sambearbetning av olika
register      har      den       svenska
folkhälsoforskningen möjligheter  att  i
vissa delar vara världsledande (s. 167).
Den  svenska epidemiologiska forskningen
har  granskats  av  en  arbetsgrupp  som
tillsatts  av MFR och SFR och  i  vilken
dven   Socialstyrelsen  ingått.  Gruppen
pekar     i    sin    rapport     Svensk
epidemiologisk forskning på  behovet  av
att  avsätta  särskilda  forskningsmedel
för    omfattande   datainsamling    och
registerhållning samt  föreslår  en  rad
åtgärder  som SFR och MFR bör vidta  för
att     stärka    den    epidemiologiska
forskningen.  Förslagen innefattar  även
tankar på att utveckla möjligheterna för
utländska gästforskare att kunna  arbeta
med de epidemiologiska registren. Vidare
betonas  behovet  av att  vidareutveckla
åtgärdsinriktad epidemiologi och metoder
för   utvärdering  av  olika  typer   av
folkhälsoinsatser.
I september 1994 överlämnades rapporten
Samordning   av   och   efterfrågan   på
individdata   för   longitudinell    och
individbaserad      forskning       till
regeringen. Utredarens bedömning rörande
behovet  av  en  resursförstärkning  för
databaser  för  longitudinell  forskning
delas av regeringen (s. 97) som föreslår
att 15 miljoner kronor skall anslås till
uppbyggnad  och  vård av  databaser  för
longitudinell  forskning. Finansieringen
skall enligt propositionen ske dels  med
medel inom ramen för SFR:s anslag,  dels
genom   att   medel   anvisas   FRN.   I
budgetpropositionen  hänvisas  till  vad
som anförts i forskningspropositionen.
Enligt regeringen måste internationella
utvärderingar    göras     inom     alla
forskningsområden      med       statlig
finansiering (s. 2).

Bakgrund och tidigare behandling m.m.
Folkhälsoforskningen                  är
interdisciplinär.  Till  området  räknas
forskning  om  familjens,  arbetslivets,
miljöns   och   hälso-  och  sjukvårdens
betydelse   för   folkhälsan.    Således
innefattas     studier    inom     bl.a.
epidemiologi,         hälso-         och
sjukvårdsforskning, hälsoekonomi, arbets-
och      miljömedicin,     kost-     och
beroendefrågor  samt  preventiv  medicin
och socialmedicin i bred bemärkelse.
Den     förra    forskningspropositionen
behandlade    även   folkhälsoforskning.
Utskottet (1992/93:SoU25 s. 28) instämde
i      regeringens     uttalande     att
folkhälsoforskningen  borde  prioriteras
under  den kommande treårsperioden  samt
anförde     att    bl.a.     SFR     och
Folkhälsoinstitutet     hade     viktiga
funktioner  att  fylla i  detta  arbete.
Vidare   delade  utskottet   regeringens
bedömning att det fanns ett behov av att
mer    systematiskt   utvärdera    olika
preventiva   insatser  som  gjordes   på
området.
Våren   1995   behandlade  utskottet   i
betänkandet 1994/95:SoU15 (s. 39 f.) ett
antal motioner om stöd till forskning på
välfärdsområdet.    Utskottet     delade
motionärernas   uppfattning   att    det
behövdes mer kunskap och forskning på en
rad  områden  för att man skulle  få  en
helhetsbild av hur de samlade effekterna
av  de  senaste årens höga  arbetslöshet
och  försämrade ekonomi men  även  andra
förändringar  i  samhället  och  i   vår
omvärld       påverkade       människors
levnadsvillkor.
Regeringen beslutade i december 1995 att
tillkalla en parlamentarisk kommitté  (S
1995:14)   med   uppgift  att   utarbeta
förslag   till   nationella   mål    för
hälsoutvecklingen.  Målen   skall   vara
vägledande  för samhällets insatser  för
att främja folkhälsan, förebygga ohälsa,
minska    hälsorisker   samt   förhindra
förtida           och          undvikbar
funktionsnedsättning,   sjuklighet   och
död.   Utredningsarbetet   kommer    att
påbörjas inom kort.
Folkhälsoinstitutet    anför    i    sin
fördjupade          anslagsframställning
1996-1999   (s.  19 f.)  att  ett  antal
svenska   forskningsinstitutioner    har
prioriterat  forskning  kring   ohälsans
sociala etiologi under de senaste  åren.
En central uppgift för institutet är att
aktivt följa och stödja utvecklingen  av
denna   kunskapsfront  för   att   kunna
översätta  vetenskapliga  resultat  till
förslag      vad     avser     specifika
strategier/insatser  för  att  förbättra
hälsans  villkor bland utsatta  grupper.
Ett  arbete  med  denna  inriktning  har
redan  inletts. Planeringen är att under
perioden   1995-1999  intensifiera   och
vidareutveckla detta arbete, bl.a. genom
att  bilda  nätverk för forskning  kring
exempelvis  frågan  hur  förändringar  i
välfärdssystemet,     speciellt     inom
socialpolitiken,    påverkar     hälsans
villkor   för   utsatta   grupper   samt
uppväxttidens       betydelse        för
möjligheterna  att  leva  ett  hälsosamt
liv.
Flertalet  av landets kommuner,  anförs
det vidare (s. 20), har i dag någon form
av  samordnande  folkhälsoråd  samtidigt
som     de    gör    bedömningen     att
folkhälsofrågorna  kommer  att   öka   i
betydelse    i    ett    primärkommunalt
perspektiv. Landstingen har i många fall
aktivt  stött  denna  utveckling   genom
kunskapsunderlag  och  finansiering   av
hälsoplanerartjänster.
Folkhälsoinstitutet kommer att  ta  fram
metoder  och exempel som konkret belyser
hur  man  i  olika  typer  av  kommuner,
t.ex.i  glesbygd,  kan  ta  fram  lokala
folkhälsoplaner. Därvid kommer speciellt
att   beaktas  möjligheterna   att   öka
jämlikheten i hälsa.
Folkhälsoinstitutet  anför  vidare  (s.
102)  att  kunskapen  kring  barns   och
föräldrars hälsa är bristfällig och  att
forskning  om  konsekvenser  för  barnen
saknas   nästan   helt.   Forskning   av
relevans  för barns och ungdomars  hälsa
initieras   genom   Folkhälsoinstitutets
centrala FoU-funktion, liksom inom ramen
för   flera   av  de  olika  programmens
verksamheter.   Barn-    och    ungdoms-
programmet kommer härutöver, anförs det,
att   ta  särskilda  forskningsinitiativ
under perioden 1996-1999.
Folkhälsoinstitutets      mat-      och
motionsprogram   avser   att    initiera
forskning  som kan bidra till fördjupade
kunskaper  om metoder för hur  mat-  och
motionsvanorna      kan      förbättras.
Hälsokonsekvensanalyser inom barnomsorg,
skola och arbetsplatser planeras.
Folkhälsoinstitutet stöder  enligt  egen
uppgift  flera  stora forskningsinsatser
som  omfattar  glesbygd,  bl.a.  studier
kring Norsjö- och Västerbottenprojektet,
vidare  ett  internationellt hjärt-  och
kärlprojekt  som  omfattar   Norr-   och
Västerbotten,   en  nordisk   jämförande
studie  av ungdomsarbetslöshet i Sverige
där  glesbygdsaspekten  ingår  samt   en
värderingsstudie  av folkhälsoarbetet  i
Ljusnarsberg,  en typisk glesbygdskommun
i Bergslagen.
Regeringen        uppmärksammar        i
budgetpropositionen            1996/97:1
(utgiftsområde  9  anslag   A   9)   att
Folkhälsoinstitutet  i  sin   fördjupade
anslagsframställning   föreslår    vissa
förändringar                         och
tyngdpunktsförskjutningar              i
verksamheten.   Regeringen   anser   att
förslagen faller väl inom ramen  för  de
övergripande  målen för  institutet  och
ställer  sig  bakom de utvecklingslinjer
som institutet föreslår.
Socialstyrelsen,         Epidemiologiskt
centrum, har för avsikt att under ett år
lägga  upp ett register omfattande  alla
legala  aborter i Sverige  på  basis  av
personnummer.    Enligt    projektplanen
saknas  i  stor utsträckning kunskap  om
orsakerna till varför kvinnor gör abort.
Vidare  är  det  känt att aborttalen  är
höga  i  socioekonomiskt svaga  områden.
Databasen  skulle enligt  planen  ge  en
unik    möjlighet    att    dels    göra
undersökningar som bättre  kan  förklara
aborterna,     dels     utforma      det
abortförebyggande   arbetet    på    ett
effektivt  sätt. Projektet skall  ske  i
samarbete  med  Folkhälsoinstitutet  och
Svensk   förening  för   obstetrik   och
gynekologi.
Rapporten Barn idag (Ds 1996:57), vilken
upprättats inom Socialdepartementet  och
avlämnades  i september 1996, innehåller
en   utförlig  redogörelse   för   barns
livsvillkor  i Sverige i dag.  Rapporten
tar bl.a. upp barns fysiska och psykiska
hälsa,  sociala klyftor bland barn  samt
barn i riskzonen.
I  betänkandet 1993/94:SoU20  behandlade
utskottet en motion med begäran  om  ett
tillkännagivande  om   en   översyn   av
metallinblandningen i läkemedel  (s.  88
f.).   Motionären  framhöll  bl.a.   att
vitmedlet  titandioxid  förekommer  allt
oftare och att många klagar över att  de
är   överkänsliga  mot  det.   Utskottet
påpekade  att  enligt  Läkemedelsverket,
som  kontaktat olika experter på området
och även sökt i olika databaser, gav  en
mycket  snabb genomgång inte vid  handen
att   titandioxid  i  läkemedel   skulle
utgöra    en    allergirisk.    Motionen
avstyrktes.
Enligt  Gunnar  Nordberg,  professor   i
miljömedicin vid Umeå universitet, anses
titan allmänt som ganska ofarligt,  även
om  det  förekommer  misstankar  om  att
vissa personer är överkänsliga mot t.ex.
titanskruvar i tänderna.
Under  hösten 1995 behandlade  utskottet
ett    antal   motionsyrkanden   rörande
allergi   i   betänkandet  1995/96:SoU1.
Utskottet   uttalade  att   den   ökande
förekomsten  av  allergier  inger   oro.
Såväl   det   preventiva   arbetet   som
behandlingen  av  de redan  allergisjuka
bör  därför  prioriteras  samtidigt  som
forskning         och        långsiktigt
kompetensuppbyggande  i  övrigt  ges  en
central  roll i sammanhanget.  Utskottet
konstaterade att verksamheter bedrivs  i
bred skala för att på olika sätt försöka
förebygga   allergi  och   lindra   dess
verkningar.  En  av Folkhälsoinstitutets
mer   omfattande  verksamhetsgrenar   är
allergi  och genom Allergiåret 1995  har
en    långsiktig   nationell    satsning
påbörjats    i    syfte   att    bekämpa
allergierna.   Genom   Vårdalstiftelsens
tillkomst    har   nya   resurser    för
allergiforskningen  skapats.   Utskottet
förutsatte      att      även      andra
forskningsstödjande     organ      också
fortsättningsvis skulle  beakta  behovet
av    forskning   inom   allergiområdet.
Motionsyrkandena avstyrktes.
Enligt uppgift från MFR har rådet  givit
stöd till forskning om allergi och astma
med   8,8   miljoner  kronor  budgetåret
1995/96.
I     Folkhälsoinstitutets    fördjupade
anslagsframställning  1997-1999  (s.  35
f.)  uppges  att  institutet  under  det
senaste   året  avslutat   en   särskild
utredning  om  behovet av  forskning  om
allergi.  Allergiprogrammet konstaterade
att  hitintills blygsamma belopp satsats
på  allergiforskning, i synnerhet  sådan
som  är  av betydelse för prevention,  i
förhållande     till     t.ex.     annan
folkhälsoforskning eller  forskning  för
utveckling av läkemedel. Som  led  i  en
långsiktig   strategi   engagerades   en
forskargrupp    för    inventering    av
forskningsfronten  och  av  behovet   av
forskning samt med uppdraget att föreslå
en     plan     för    uppbyggnad     av
allergiforskning i Sverige.
År 1994 avsatte regeringen 250 miljoner
kronor  i  en  särskild  stiftelse   för
allergi-        och       vårdforskning,
Vårdalstiftelsen.
I      samband     med     den     förra
forskningspropositionen       behandlade
utskottet    ett    motionsyrkande    om
prioriteringar  för  självmordsforskning
(1992/93:SoU25  s.  21  f.).   Utskottet
konstaterade   bl.a.   att   det   redan
tidigare   framhållit  vikten   av   att
förebygga  självmord  och  inte   ändrat
uppfattning härvidlag samt att forskning
om      självmord     redan      pågick.
Motionsyrkandet avstyrktes.
Enligt  professor Danuta  Wasserman  vid
Centrum    för    suicidforskning    och
prevention,    Statens   institut    för
psykosocial  miljömedicin (IPM),  uppgår
enhetens   del  av  institutets   totala
anslag om 10 miljoner kronor till  cirka
1  miljon kronor. Suicidforskning  pågår
bl.a.         vid         universiteten.
Forskningsrådsnämnden,   som    tidigare
stött forskningsprogram inom IPM rörande
självmord, kommer att dra in detta stöd.
MFR  har under budgetåret 1994/95  givit
drygt      500     000      kr      till
suicidforskningsprojekt. SFR  har  under
1995/96 inte givit något stöd till sådan
forskning,    ej   heller    Riksbankens
Jubileumsfond.
I      budgetpropositionen     1996/97:1
(utgiftsområde 9 anslag A 11) anges  att
det  av IPM:s årsredovisning framgår att
samtliga   enheter   uppvisar   en   hög
aktivitetsnivå   och   ett    omfattande
samarbete    med   andra    myndigheter,
institutioner     och    organisationer.
Regeringen  pekar även på att institutet
har   en  stor  andel  externfinansierad
verksamhet.    Kunskapsspridningen    är
enligt regeringens mening helt central i
institutets verksamhet och ett  fortsatt
utvecklingsarbete  bör  därför  bedrivas
bl.a.   för   att  bättre  nå   ut   med
kunskaperna.  Regeringen   vill   därför
anslå medel särskilt för detta ändamål.
Socialstyrelsen  och Folkhälsoinstitutet
bildade 1994 i samarbete med Centrum för
suicidforskning   och   prevention   ett
Nationellt  råd för självmordsprevention
som  tagit  fram ett nationellt  program
för självmordsprevention.
Folkhälsoinstitutet har för  avsikt  att
ge  den psykiska ohälsan ökat utrymme  i
det  fortsatta  folkhälsoarbetet,  bl.a.
inom  ramen  för  en programövergripande
satsning på åtgärder som kan bidra  till
att    skapa    stödjande   barn-    och
ungdomsmiljöer    och    att    utveckla
självkänsla,       självtillit       och
självförtroende  (anslagsframställan  s.
88 f.).
I   MFR:s   och  SFR:s  rapport   Svensk
epidemiologisk forskning anges bl.a. att
det      finns      professurer      och
forskartjänster i ämnet epidemiologi vid
samtliga     universitetsorter,      att
epidemiologi          finns          som
forskarutbildningsämne      vid      tre
medicinska   fakulteter  och   att   det
internationella utbytet är betydande.  I
en   enkät  till  Svensk  Epidemiologisk
förenings  medlemmar  rapporterade   143
forskare  huvudmannaskap för  sammanlagt
251     projekt.    Projektens    totala
finansiering  uppgavs  vara  cirka   197
miljoner  kronor  under  budgetåret.  Av
forskningsrådens  totala  stöd  om  19,9
miljoner  kronor  belöper  3,6  miljoner
kronor på MFR och 8,5 miljoner kronor på
SFR.  FRN  ger  stöd  med  1,6  miljoner
kronor. Genom Sveriges inträde i EU  har
möjligheterna att ta initiativ till  EU-
finansierade    projekt    underlättats,
anförs  det vidare. Flera sådana projekt
har  genomförts, t.ex. inom  osteoporos-
och    allergiområdet.    Epidemiologisk
forskning  måste  enligt  rapporten  bli
bättre på att utnyttja EU-resurser, även
om  tillgången  till sådana  medel  inte
löser  finansieringsproblemen  annat  än
marginellt.
Enligt  uppgift från Socialdepartementet
finns  inom EU planer på att  bygga  upp
ett program angående hälsodata. Avsikten
är  att  samla olika typer av  statistik
och göra uppgifterna jämförbara. Ärendet
ligger för närvarande i EU-parlamentet.
Socialstyrelsen  har  i  sin  fördjupade
anslagsframställning   framhållit    att
finansieringen  av  basverksamheten  vid
Epidemiologiskt  Centrum  (EpC),  främst
registerenheten,   behöver   förstärkas.
Regeringen  anför  i budgetpropositionen
1996/97:1 (utgiftsområde 9 anslag  D  1)
att   verksamheten  vid  EpC  har   gett
positiva  resultat de senaste  åren  och
delar  Socialstyrelsens uppfattning  att
det  är angeläget att registreringen  av
verksamhet   inom   öppen   hälso-   och
sjukvård kan förbättras.
I  SFR:s fördjupade anslagsframställning
pekar  rådet på en del områden  där  det
skulle   vara   angeläget   att    kunna
förstärka forskningssatsningarna,  bl.a.
epidemiologisk forskning.
Enligt   uppgift  från  SFR  kommer   på
uppdrag  av  fem  forskningsfinansiärer,
bl.a.    SFR,    svensk   epidemiologisk
forskning  att utvärderas med  hjälp  av
internationella    sakkunniga,     vilka
nyligen utsetts.

Utskottets bedömning
Utskottet    ser   positivt    på    att
folkhälsoforskning är ett av de  områden
som  regeringen  prioriterar.  Forskning
pågår      också     på     en      bred
socialvetenskaplig front, bl.a. med stöd
från  SFR, MFR, Folkhälsoinstitutet  och
Socialstyrelsen.   Socialstyrelsen   har
för  avsikt  att  lägga upp  en  databas
omfattande   alla   legala   aborter   i
Sverige,  vilken kommer att ge möjlighet
att dels undersöka orsakerna till varför
kvinnor  gör  abort, dels  effektivisera
det  abortförebyggande  arbetet.  Motion
Ub8  (kd) yrkande 7 får enligt utskottet
anses tillgodosedd och avstyrks därför.
En  ökad  kunskap om hälsotillståndet  i
glesbygd  är enligt utskottet  av  stort
värde.   Utskottet  kan  i  stort   dela
motionärernas uppfattning i denna fråga.
Viss forskning där glesbygdens särskilda
förhållanden  på  detta  område  belyses
pågår  också  redan.  Med  hänsyn  bl.a.
härtill  och  till  Folkhälsoinstitutets
arbete  med att initiera folkhälsoplaner
i  landets kommuner är enligt utskottets
mening    ett   tillkännagivande    från
riksdagens sida inte nödvändigt.  Motion
So4 (s) avstyrks således.
Problemet  ojämlikhet  i  hälsa,   bl.a.
mellan  könen,  har  uppmärksammats   de
senaste  åren  och  betonas  särskilt  i
propositionen.  Forskning   på   området
pågår och insatserna kommer att döma  av
propositionen att utökas.  Motion  So294
(v)  yrkande  13 är därmed  tillgodosedd
och  avstyrks därför. Även motion  So276
(mp) yrkande 1 avstyrks.
Folkhälsoinstitutet  konstaterar  i  sin
fördjupade   anslagsframställning    att
kunskapen  om  bl.a.  barns   hälsa   är
bristfällig men att särskilda  initiativ
på  området  kommer  att  tas  under  de
kommande     åren.    Regeringen     har
uppmärksammat ojämlikheten i hälsa bland
barn och uttalar i propositionen att det
är  viktigt att få en klar bild  av  hur
barns hälsa utvecklas.
Allergier  och  överkänslighet  drabbar
många barn och har ofta ett nära samband
med  kost och miljö. Utskottet vidhåller
sin   inställning  att  forskning  kring
förebyggande av allergier och behandling
av   allergisjuka  bör  prioriteras.  På
Folkhälsoinstitutets initiativ utarbetas
en     plan     för    uppbyggnad     av
allergiforskning i Sverige.
Motionerna  So285 (c)  yrkande  1  samt
So279   (mp)  yrkande  1  avstyrks   med
hänvisning till det anförda. Även motion
So285 (c) yrkande 3 avstyrks.
Det   är   självfallet   angeläget   att
förebygga  självmord  och  forskning  på
detta område pågår också, bl.a. med stöd
från    Institutet    för    psykosocial
miljömedicin. Regeringen avser bl.a. att
anslå  medel  till myndigheten  för  att
förbättra         spridningen         av
forskningsresultat   och    information.
Syftet  med motionen Ub8 (kd) yrkande  8
får   enligt  utskottets  mening   anses
tillgodosett. Motionen avstyrks därför.
Bland annat SFR och Socialstyrelsen  har
framfört    att    den   epidemiologiska
forskningen  på olika sätt bör  stärkas.
Även utskottet vill framhålla värdet  av
den     epidemiologiska     forskningen.
Utskottet förutsätter att regeringen och
berörda  myndigheter arbetar vidare  med
dessa  frågor utan något initiativ  från
riksdagen. Utskottet konstaterar  vidare
att   arbetet   med  en   internationell
utvärdering      av     den      svenska
epidemiologiska     forskningen      har
påbörjats. Motionerna So1 (fp)  och  Ub5
(fp) yrkande 21 avstyrks.
Smittskyddsforskning
Motionen
I   motion   1996/97:So201   av   Gullan
Lindblad m.fl. (m), vilken väckts  under
den allmänna motionstiden, hemställs att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till  känna  vad i motionen  anförts  om
forskning rörande hiv/aids (yrkande 10).
Motionärerna påpekar att forskningen  är
av  central betydelse för att hitta dels
ett vaccin mot hiv, dels rätt behandling
till både aidssjuka och till symptomfria
hivsmittade. Forskare har nu  kommit  en
bra  bit  på väg mot målet att människor
skall  kunna  leva  med  hiv  utan   att
drabbas   av   aids.  Vid  den   nyligen
genomförda årliga Aidskonferensen  kunde
forskare  för  första  gången  på  länge
rapportera  om framgångar för  bromsande
mediciner.  Svenska forskare har  drivit
en  försöksverksamhet där man använt  en
kombination av medicinerna AZT och  3-TC
och  där  det  visat sig att  hivviruset
försvinner   från  blodet  under   tiden
patienten  tar  medicinerna.   Den   nya
framgångsrika   typen  av   medicin   är
emellertid dyrbar; en behandling med AZT
och  3-TC  kostar 50 000 kr per  år  och
patient. Problemet uppstår framför  allt
i  utvecklingsländerna i tredje världen.
Den    rika   världens   länder    måste
intensifiera  de senaste  årens  lyckade
försök för att på så sätt så snabbt  som
möjligt  göra  eventuella mediciner  och
behandlingsmetoder tillgängliga för  den
tredje världen. För att detta skall vara
möjligt    måste   enligt   motionärerna
forskningen få möjligheter att utvecklas
och  en  prioriterad  uppgift  vara  att
satsa pengar på hiv- och aidsforskning.

Propositionen
I  propositionen  anförs  att  forskning
inom  ämnesområdet  smittskydd  bör   ha
fortsatt  hög  prioritet (s.  168).  Den
internationella utvecklingen i fråga  om
smittsamma   sjukdomar   kräver   enligt
regeringen    intensiv    uppmärksamhet,
handlingsberedskap     och     åtgärder.
Regeringen     har     beslutat      att
förberedelserna skall fortsätta för  att
Smittskyddsinstitutet  år   1999   skall
kunna  flytta till nyrenoverade  lokaler
på  KI:s område. Härvid ingår bl.a.  ett
nytt  säkerhetslaboratorium  som  kommer
att kunna utgöra en nationell resurs  på
smittskyddsområdet.  För   att   det   i
Sverige   även  fortsättningsvis   skall
kunna  bedrivas  kvalificerad  forskning
som  kräver försök på djur, framför allt
om hiv/aids, kommer enligt propositionen
byggandet av ett nytt djurhus att ingå i
satsningen.  Regeringen ser  ett  starkt
behov   av   fortsatt  forsknings-   och
utvecklingsverksamhet    inriktad     på
praktisk     tillämpning     av      nya
vetenskapliga rön.

Tidigare behandling m.m.
Utskottet   behandlade   i   betänkandet
1995/96:SoU7  en  motion  om   forskning
rörande hiv/aids. Utskottet konstaterade
att   ett   handlingsprogram   för   den
fortsatta  bekämpningen av hiv/aids  har
antagits  av  riksdagen på  grundval  av
proposition  1987/88:79 om åtgärder  mot
aids.   Handlingsprogrammet   innefattar
bl.a.     information,     stöd     till
förebyggande  insatser  och  stöd   till
medicinsk  forskning.  Utskottet  delade
motionärernas uppfattning om  vikten  av
forskning  rörande  hiv  och  aids   och
förutsatte    att    regeringen     även
fortsättningsvis skulle  beakta  behovet
av   resurser   för   sådan   forskning.
Motionsyrkandet avstyrktes.
I      budgetpropositionen     1996/97:1
(utgiftsområde 9 anslag A 3) uppges  att
insatser för att förebygga hiv/aids  bör
ges  fortsatt  hög prioritet  inom  alla
delar    av    samhället.    En     ökad
koncentration bör enligt regeringen  ske
till insatser riktade mot de grupper där
riskbeteendet är som störst och  där  en
fortsatt hög smittspridning sker. Bidrag
till  forskning  lämnas  dels  från  det
särskilda  anslaget Insatser  mot  aids,
dels  från  anslagen till SFR  och  till
MFR.   Forskning  kring  hiv/aids   sker
vidare    bl.a.    inom    ramen     för
Smittskyddsinstitutet                och
Folkhälsoinstitutet.

Utskottets bedömning
Regeringen  uttalar i propositionen  att
forskningen inom smittskyddsområdet  bör
ha  fortsatt  hög prioritet. Forsknings-
och   utvecklingsarbetet   skall   bl.a.
inriktas på praktisk tillämpning av  nya
vetenskapliga fynd. Utskottet, som delar
denna   inställning,  ser   inte   någon
egentlig motsättning mellan motionen och
propositionen. Motion So201 (m)  yrkande
10 får i huvudsak anses tillgodosedd och
avstyrks sålunda.
Forskning om tandvårdsmaterial
Motionerna
I  motion 1996/97:So267 av Fanny  Rizell
(kd)   från  den  allmänna  motionstiden
begärs   tillkännagivanden  av   vad   i
motionen  anförts om behov av  forskning
om  tandvårdsmaterial  och  biverkningar
(yrkandena 1 och 3). Motionären pekar på
att  de  nya  typer av plast  som  skall
ersätta   amalgamet   i   tandfyllningar
orsakar          allergier           för
tandvårdspersonalen. På en relativt kort
tid  har  ett  stort antal fall  av  mer
eller mindre svåra allergiska reaktioner
hos tandvårdspersonalen blivit kända.  I
härdplaster  ingår  kemikalier  som  kan
vara   mycket  aggressiva  för  känsliga
personer.  Besvären  visar  sig  framför
allt    i   form   av   handeksem    och
självsprickor   som   kan    omöjliggöra
fortsatt  arbete inom yrket.  Regeringen
bör enligt motionären ge Socialstyrelsen
i  uppdrag  att  där så behövs  initiera
eller  forcera dental forskning om bl.a.
fyllnadsmaterial, allergiska och toxiska
risker och bättre skyddande material för
skyddshandskar.
I  motion 1996/97:So278 av Thomas  Julin
m.fl.  (mp),  vilken också väckts  under
den allmänna motionstiden, hemställs att
riksdagen ger regeringen till känna  vad
i   motionen   anförts  om   stöd   till
tvärvetenskaplig forskning (yrkande  5).
I motionen anförs att de som drabbats av
ohälsa  på grund av tandlagningsmaterial
behöver  kvalificerad hjälp och tillgång
till  nya kun-skaper som bäst kan  komma
fram    i   en   bred   tvärvetenskaplig
forskningssatsning.   Företrädare    för
odontologi,     medicin,     toxikologi,
biokemi,  allergologi,  materialkunskap,
m.m.  måste  enligt  motionärerna  börja
verka inom samma begreppsvärld. Ett  bra
exempel  på tvärvetenskapligt  samarbete
är    Metallbiologiskt    centrum    vid
Lantbruksuniversitetet i Uppsala, anförs
det.
I   motion   1996/97:So296  av  Marianne
Andersson  och andre vice  talman  Görel
Thurdin  (c),  likaså från den  allmänna
motionstiden,  hemställs  att  riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts   om   forskning  (yrkande   9).
Motionärerna     påpekar     att     den
vetenskapliga kontroversen kring amalgam
pågått i nästan femton år och menar  att
det  nu  är dags att släppa på prestigen
och   lyssna  på  de  erfarenheter   och
kunskaper  som  finns. De  forskare  som
vill      pröva      hypoteserna      om
hälsoeffekterna av bl.a.  amalgam  måste
sluta   förföljas  och  i  stället   ges
resurser för en sådan prövning.

Tidigare behandling m.m.
I proposition 1993/94:163 Riktlinjer för
en   fortsatt  kretsloppsanpassning   av
samhället  -  åtgärder  för  att  minska
riskerna     med    kemikaliehanteringen
uttalade regeringen att diffus spridning
av  kvicksilver  inte hör  hemma  i  ett
kretsloppssamhälle och att  användningen
av   amalgam  inom  vuxentandvården  bör
upphöra  så  snart  som  möjligt,   dock
senast till år 1997.
Jordbruksutskottet              beredde
socialutskottet   tillfälle   att   avge
yttrande       över       propositionen.
Socialutskottet    delade    regeringens
bedömning      om     avveckling      av
amalgamanvändning       (1993/94:SoU2y).
Jordbruksutskottet    förordade    samma
målsättning       för       avvecklingen
(betänkandet 1993/94:JoU23).  Riks-dagen
följde utskottet.
För  barn-  och  ungdomstandvården   är
målsättningen   att  amalgamanvändningen
skall avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1995.
Utskottet   har  senast  i  betänkandena
1993/94:SoU21,     1994/95:SoU2      och
1994/95:SoU20  behandlat motionsyrkanden
angående   bl.a.   forskning   om    hur
tandvårdsmaterial som  amalgam  påverkar
människors  hälsa. Utskottet framhöll  i
det   förstnämnda  betänkandet  (s.  10)
betydelsen  av forskning om amalgam  och
dess  påverkan på människors  hälsa  men
fann  att  något tillkänna-givande  till
regeringen om detta inte behövdes. I  de
följande  betänkandena vidhöll utskottet
sin  tidigare inställning om behovet  av
dylik   forskning.   Samtliga   motioner
avstyrktes.
Kemikalieinspektionen har i augusti 1996
till  regeringen  avlämnat  en  rapport,
Avveckling  av amalgam inom  tandvården,
PM    nr   4/96.   I   rapporten   anges
beträffande  material  som  används  som
ersättning   för   amalgam   bl.a.   att
användningen    av   allergiframkallande
ämnen  inom  tandvården har ökat.  Flera
undersökningar     visar     att      de
yrkesrelaterade    allergierna     ökat,
särskilt efter 1990 då nya bondingsystem
introducerades.      Problemet       har
uppmärksammats  på  olika  sätt,   bl.a.
genom  kartläggning  av  förekomsten  av
yrkesrelaterade               allergier.
Socialstyrelsen  har  enligt   rapporten
konstaterat     att    allergier     hos
tandvårdspersonal för kompositer är  ett
större   problem  än  vad  som  hittills
uppmärksammats. Forskning och utveckling
av alternativ till amalgam pågår framför
allt i USA, Japan, Tyskland och England,
anförs  det  vidare.  Ett  projekt   vid
Tandläkarhögskolan i Köpenhamn  har  som
mål  att  utveckla kompositer med  samma
slitstyrka  som amalgam.  Genom  val  av
monomer  och  halten  av  denna  kan  de
allergiska  effekterna  minskas.  Vidare
uppges  i  rapporten att helt  nya  mera
emaljlika material och även de keramiska
materialen är under utveckling.
Enligt   budgetpropositionen  1996/97:1
kommer   Kemikalieinspektionens  rapport
att remissbehandlas.
Enligt   professor  Maud   Bergman   vid
Odontologiska      fakulteten,      Umeå
universitet,     bedrivs      omfattande
forskning kring såväl amalgam som  plast
som  tandfyllnadsmaterial.  Sedan  april
1996  finns  ett nationellt  register  i
Umeå  där  rapporter om biverkningar  av
tandvårdsmaterial samlas. Cirka  hälften
av   rapporterna  rör  just  skador   av
plaster.
MFR  har  enligt egen uppgift budgetåret
1995/96  satsat 1,1 miljoner  kronor  på
forskning     om    tandmaterial     och
tandimplantat.
I   juni  1995  uppdrog  regeringen   åt
forskningsråden                    under
Utbildningsdepartementet     och      åt
Forskningsrådsnämnden    att     föreslå
åtgärder  som  främjar  tvärvetenskaplig
forskning.  I  januari 1996  redovisades
uppdraget   till   regeringen   som    i
propositionen  (s.  205  f.)  anför  att
forskningsråden,  inklusive  bl.a.  MFR,
skall inrätta en samverkansgrupp för att
bl.a. främja och stödja tvärvetenskaplig
forskning.

Utskottets bedömning
Riksdagen har ställt sig bakom kraven på
en    snar    avveckling   av   amalgam-
användningen inom tandvården.  Utskottet
har  vid  flera tillfällen  uttalat  att
forskning  om amalgam och dess  påverkan
på   människors   hälsa  är   angelägen.
Utskottet har inte ändrat inställning  i
dessa  frågor.  En omfattande  forskning
pågår  också på området. Regeringen  har
vidare  vidtagit åtgärder för att främja
och  stödja  tvärvetenskaplig forskning.
Motionerna  So278  (mp)  yrkande  5  och
So296   (c)   yrkande   9   får   enligt
utskottets   mening  anses  i   huvudsak
tillgodosedda och avstyrks därför.
Av     Kemikalieinspektionens    rapport
framgår  bl.a.  att tandfyllnadsmaterial
som  används som alternativ till amalgam
lett   till   en  ökande   frekvens   av
allergiska          symptom          hos
tandvårdspersonalen.   En   rikstäckande
registrering av biverkningar till  följd
av       användningen      av      olika
tandvårdsmaterial  pågår  och  forskning
sker  redan kring allergierna. Utskottet
förutsätter   att  berörda   myndigheter
beaktar behovet av att öka kunskapen  om
de  alternativa  tandfyllnadsmaterialen.
Även motion So267 (kd) yrkandena 1 och 3
får   enligt  utskottets  mening   anses
tillgodosedd. Motionen avstyrks därför.
Reumatologisk forskning
Motionerna
I motion 1996/97:So2 av Sigge Godin (fp)
hemställs  att riksdagen som sin  mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts   om   ökad   prioritering    av
reumatologisk     forskning.      Enligt
motionären  satsas  alldeles  för   lite
pengar  på  denna typ av  forskning.  De
reumatiska  sjukdomarna  är  en  av   de
största  folksjukdomarna  och  cirka  en
miljon  svenskar lider av någon form  av
reumatism. Trots detta går enbart ca 2 %
av     MFR:s    forskningsanslag    till
reumatologisk forskning. Forskningen har
de senaste åren gått kraftigt framåt. Om
en  kraftsamling gjordes skulle,  enligt
motionären,  lösningen på  gåtan  om  de
reumatiska sjukdomarna kunna  klaras  ut
inom en överskådlig framtid.
I   motion   1996/97:So249   av   Gullan
Lindblad  och  Liselotte Wågö  (m),  som
väckts  under den allmänna motionstiden,
begärs  ett tillkännagivande  av  vad  i
motionen  anförts  om  behovet  av  ökad
forskning  inom  reumatologi  såväl  för
läkare  som för paramedicinare  (yrkande
2).  Enligt motionärerna råder det i dag
obalans  när  det gäller  forskning  och
kunskapsutveckling  inom   reumatologin.
Forskningen   kring   de   sociala   och
psykologiska      konsekvenser       som
sjukdomarna   medför  är   central   men
exempelvis  vårdforskningen  har   länge
släpat  efter. Motionärerna gör gällande
att   det  bland  paramedicinarna  finns
mycket få forskare som har den kompetens
som  krävs  för vetenskapligt förankrade
projekt  och utvecklingsarbeten och  att
det  är  angeläget  att  denna  gren  av
reumaforskningen        vidareutvecklas.
Motionärerna  anser att  det  behövs  en
ökad     satsning    på    reumatologisk
forskning,   fler  forskartjänster   och
professurer  i  reumatologi  samt  ökade
förutsättningar   för   forskning    för
reumatologer och paramedicinsk personal.

Tidigare behandling m.m.
Utskottet  har  flera  gånger   tidigare
behandlat   motioner  om  insatser   mot
reumatiska sjukdomar.
I  betänkandet 1989/90:SoU19  uttryckte
utskottet   att  det  är   viktigt   att
forskning  sker om reumatiska  sjukdomar
men  att det bör ankomma på de ansvariga
myndigheterna  att  på  sedvanligt  sätt
bedöma     vilka     forsknings-     och
utvecklingsprojekt  som   bör   beviljas
medel.
I  betänkandet  1992/93:SoU25  angående
den     förra    forskningspropositionen
uttalade  utskottet bl.a. att man  redan
tidigare hade framhållit vikten  av  att
forskning  sker  beträffande  reumatiska
sjukdomar.      Utskottet       betonade
angelägenheten  av  att  forskningen  om
dessa   sjukdomar  skulle   ges   bättre
förutsättningar  än   de   då   rådande.
Utskottet  utgick  från  att  regeringen
skulle   beakta  vad  som  anförts   och
avstyrkte en motion om ökad satsning  på
reumatologisk    forskning.    Utskottet
vidhöll   detta   ställningstagande    i
betänkandet 1994/95:SoU2.
Enligt   uppgift  från  MFR  gav   rådet
budgetåret 1995/96 4,9 miljoner kronor i
stöd till forskning om reumatologi.

Utskottets bedömning
Den   reumatologiska   forskningen    är
eftersatt,  bl.a. som en  följd  av  att
området      länge     inte      ansetts
forskningsbart.      De       reumatiska
sjukdomarna medför ett stort lidande för
dem   som  drabbas,  vilket  främst   är
kvinnor.    Studier   pekar    på    att
sjukdomarna    medför   kostnader    för
samhället  på  flera  tiotals  miljarder
kronor per år. Förutsättningarna för att
bedriva   forskning  om  de   reumatiska
sjukdomarna anses nu ha förbättrats. Ett
centrum  för molekylär medicin är  under
uppbyggnad vid Karolinska sjukhuset  och
bl.a. kommer reumatologisk forskning att
äga  rum där. Utskottet har tidigare vid
flera  tillfällen  uttalat  att  det  är
viktigt  att  forskning sker beträffande
reumatiska sjukdomar och vidhåller denna
uppfattning.  Utskottet förutsätter  att
regeringen   och   berörda   myndigheter
beaktar      detta      utan       något
tillkännagivande     från     riksdagen.
Motionerna  So2  (fp)  och   So249   (m)
yrkande 2 avstyrks.
Forskning på aborterade foster
Motionen
I  motion 1996/97:So235 av Eva Goës  och
Tuve Skånberg (mp, kd) från den allmänna
motionstiden hemställs att riksdagen ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   dels   om  att   en   grundlig
utredning  görs  av hur  hanteringen  av
aborterade  foster sker  i  samband  med
forskning  (yrkande  1),  dels  om   att
tydliga  regler fastslås för forskare  i
syfte att värna det mänskliga livet från
all  form  av  experiment  (yrkande  2).
Motionärerna påtalar att en forskargrupp
i  Lund  använt  vävnad från  aborterade
foster,  bl.a. näthinnor från  tre  till
tio  veckor gamla foster, för att  sedan
transplantera den på råttor och kaniner.
Det   mänskliga   fostret   har   enligt
motionärerna redan efter tre veckor  ett
hjärta  som slår. Vid tio veckors  ålder
kan fostret känna smärta och är känsligt
för  beröring,  ljus, värme  och  oljud.
Motionärerna  anför vidare att  forskare
hos   forskningsetiska   kommittén    på
Karolinska institutet har ansökt om  att
få   använda  en  tång  i  stället   för
vacuumsug  vid abort för att på  så  vis
 få  ut   levande foster för experiment.
Motionärerna menar att man logiskt  sett
inte kan tillåta experiment på foster om
man  inte vill göra det på djur.  Värnar
man  om djuren måste man också värna  om
den  lilla människan. Motionärerna anser
att   det   är   oetiskt   att   använda
aborterade   foster   i   samband    med
forskning och kräver en utredning av hur
hanteringen av aborterade foster sker  i
samband  med forskning samt att  tydliga
regler   fastslås  för  att  värna   det
mänskliga   livet  från  all   form   av
experiment.

Propositionen
Regeringen   föreslår  i   propositionen
allmänna         riktlinjer          för
forskningspolitiken,      bl.a.      att
forskningsetiska problem och  forskarnas
ansvar  i  dessa frågor skall  ges  ökad
uppmärksamhet (s. 40 f.).  Den  enskilde
forskaren  har en betydande  frihet  att
själv bestämma över inriktningen av  sin
forskning  och  över  publiceringen   av
forskningsresultaten,  anförs  det.  För
att   respekten  för  forskarnas  frihet
skall   kunna   försvaras  måste   dessa
emellertid  upprätthålla  av   samhället
godtagbara etiska principer för  metoder
i  forskningsprocessen, t.ex. vad gäller
experiment  på  människor  eller   djur.
Enligt  regeringens bedömning är det  nu
lämpligt  att  göra en ny analys  av  de
forskningsetiska frågorna i vid  mening.
Regeringen   avser  att   tillsätta   en
utredning  med parlamentarisk förankring
för       att      allsidigt      belysa
forskningsetiska frågor.

Bakgrund och tidigare behandling
Fostervävnad används för forskning  inom
bl.a.        patologin,       genetiken,
cytogenetiken, endokrinologin,  biokemin
och   molekylärbiologin.   Ett   av   de
tidigaste    användningsområdena     för
fosterceller   inom  den   biomedicinska
forskningen   gällde   utvecklandet   av
vacciner.  Även  inom  cancerforskningen
används  fostervävnad.  Nervvävnad  från
aborterade foster används för  att  söka
bot  mot  Parkinsons sjukdom. Det  finns
flera   skäl  till  varför  fosterceller
anses  lämpligare än celler från  vuxna,
exempelvis  har  celler från  foster  en
tillväxtpotential som den  vuxna  cellen
saknar. Den fostervävnad som används för
bl.a.   forskning  härrör  från   legala
aborter. Det är således endast frågan om
döda foster utanför livmodern.
Sedan  den  1 januari 1996, då  den  nya
lagen (1995:831) om transplantation m.m.
trädde  i  kraft,  är  användningen   av
vävnad     från    aborterade     foster
lagreglerad  i  Sverige.  Enligt  11   §
nämnda lag får vävnad från ett aborterat
foster  användas endast  för  medicinska
ändamål.  För att sådant material  skall
få   tas  till  vara  fordras  dels  att
kvinnan som burit fostret samtycker till
åtgärden,  dels att Socialstyrelsen  ger
tillstånd härtill. Sådant tillstånd  får
lämnas  endast  om det finns  synnerliga
skäl.  Den som med uppsåt använder eller
tar  till vara vävnad från ett aborterat
foster i strid med lagen kan enligt 14 §
dömas till böter.
Enligt  etiska riktlinjer utfärdade  år
1988    av   Svenska   Läkaresällskapets
delegation för medicinsk etik får vävnad
tas endast från döda foster.
I        propositionen       1994/95:148
Transplantationer och obduktioner  m.m.,
där  regeringen  föreslog  införande  av
regler  om  användning  av  vävnad  från
aborterade   foster,   anfördes    bl.a.
följande.  Utsikterna  att  i  framtiden
inom  vård och behandling dra  nytta  av
forskningen kring användning  av  vävnad
från foster bedöms på flera områden vara
goda.  I  ett längre perspektiv  skymtar
möjligheter att finna bot för allvarliga
sjukdomar  som  inte är behandlings-bara
med  andra  metoder. För att  det  skall
vara  etiskt försvarbart att  ta  vävnad
från  aborterade foster  i  anspråk  för
angelägna  medicinska ändamål krävs  att
det   sker  på  ett  respektfullt  sätt.
Enligt regeringens mening finns det från
principiell synpunkt inte något  absolut
hinder mot att fostervävnad används  för
behandling,    forskning,   undervisning
eller           läkemedelsframställning.
Användningen  skall dock tillfredsställa
nyttokriteriet   och    ske    på    ett
respektfullt sätt. Det skall  stå  klart
att   ändamålet   är  beaktansvärt   och
angeläget, liksom att det i det enskilda
fallet  har väsentlig betydelse  för  en
människas livskvalitet. Vidare måste den
tilltänkta     åtgärden     vara     ett
ändamålsenligt sätt att uppnå de nyttiga
verkningarna.    Kan   ett    jämförbart
resultat  uppnås genom någon  alternativ
metod  bör den metoden väljas  i  första
hand.  Vävnad från ett aborterat  foster
får inte användas för medicinskt ändamål
om   den   kvinna   som  burit   fostret
motsätter sig åtgärden. Det sätt att  se
på  fostret som präglat kvinnans  beslut
om  abort  bör också vara avgörande  för
vad  som  skall  ske med  fostret  efter
aborten.   Kvinnan   måste    ges    ett
tillfredsställande  underlag   för   att
kunna  besluta om vävnad  skall  få  tas
från  fostret. Upplysning bör lämnas  om
vilket    slags    medicinskt    ändamål
användningen avser, om det t.ex.  gäller
forskning  eller  behandling   av   viss
sjukdom.
Utskottet    delade    i    betänkandet
1994/95:SoU21  (s.  19  f.)  regeringens
inställning  att vävnad från  aborterade
foster endast skall få tas i anspråk för
medicinska   ändamål,  bl.a.  forskning.
Utskottet  underströk nödvändigheten  av
att    fostret   omhändertas   på    ett
respektfullt sätt när vävnad skall  tas.
Den tilltänkta användningen måste vara i
hög  grad  angelägen  och  vävnaden  får
endast  tas i anspråk om det  saknas  en
alternativ   metod   för    att    uppnå
motsvarande  resultat. Utskottet  ansåg,
med  ändring av regeringens  förslag  om
att   särskilda  skäl  skulle  föreligga
för  att  få  använda fostervävnad,  att
 synnerliga  skäl   härför  bör  krävas.
Prövningen      skall      göras      av
Socialstyrelsen  efter   inhämtande   av
etisk   bedömning.  Utskottet   instämde
vidare helt i regeringens förslag om att
vävnad  från ett aborterat foster endast
får  användas  om den kvinna  som  burit
fostret   samtycker   till   det    samt
underströk  att  kvinnan  måste  få  ett
tillfredsställande  underlag   för   att
kunna   fatta   beslut  i  frågan.   Ett
samtycke  är således giltigt  enbart  om
kvinnan innan hon samtyckt till åtgärden
informerats om vad åtgärden innebär  och
om  hur  fostervävnaden skall  användas.
Det skall också vara möjligt för kvinnan
att  begränsa användningen av  vävnaden,
t.ex.  till  ett visst angivet  ändamål.
Den   som  beslutar  om  användning   av
fostervävnad får inte vara samma  person
som   den   som   utför  aborten   eller
bestämmer tid och metod för denna.
Utskottet var enigt i sin bedömning  av
frågan  om  användning  av  vävnad  från
foster. Riksdagen följde utskottet.

Utskottets bedömning
Vid    behandlingen   av   propositionen
1994/95:148   med   förslag   till    ny
transplantationslag  uttalade  utskottet
sig  enhälligt om användning  av  vävnad
från    aborterade   foster.   Utskottet
vidhåller sin inställning som den kommit
till      uttryck     i      betänkandet
1994/95:SoU21. Utskottet vill betona att
enligt  11  § transplantationslagen  får
vävnad   från   ett   aborterat   foster
användas  endast för medicinska ändamål.
De  forskningsetiska frågorna kommer  på
regeringens  initiativ att  bli  föremål
för    en    omfattande   parlamentarisk
utredning.  Motion So235  (mp,  kd)  får
enligt    utskottets    mening     anses
tillgodosedd och avstyrks därmed.
Ansvaret för kliniskt forsknings- och
utvecklingsarbete
Propositionen
Ansvaret     för     forsknings-     och
utvecklingsarbetet   inom   hälso-   och
sjukvården  är delat mellan  staten  och
sjukvårdshuvudmännen, dvs. landsting och
kommuner.  I propositionen föreslås  att
ansvarsfördelningen  skall   förtydligas
genom   ett  tillägg  till  hälso-   och
sjukvårdslagen (1982:763) och till lagen
(1996:1136)  om  försöksverksamhet   med
kommunal    primärvård.    Enligt    den
föreslagna        lagtexten        skall
sjukvårdshuvudmännen    medverka     vid
finansiering, planering och genomförande
av  kliniskt forskningsarbete på  hälso-
och    sjukvårdens   område   samt    av
folkhälsovetenskapligt forskningsarbete.
Regeringen    föreslår     också     att
skyldigheten    för   huvudmännen    att
samverka  med varandra och  med  berörda
universitet  och  högskolor  regleras  i
lag.  Lagändringarna  förslås  träda   i
kraft den 1 januari 1997.
Regeringen       konstaterar        att
ansvarsfördelningen  mellan  staten  och
sjukvårdshuvudmännen  när   det   gäller
klinisk  forskning  och  utveckling   är
oklar.   Detta   beror  bl.a.   på   att
grundforskning,  klinisk  forskning  och
utvecklingsverksamhet   ofta    går    i
varandra  samt  på att de olika  delarna
ofta  ingår  som en del  i  det  direkta
hälso-  och sjukvårdsarbetet. Regeringen
förutsätter   att   sjukvårdshuvudmännen
också  tar ett betydande ansvar för  att
verksamheten utvecklas och utvärderas.
Finansieringen  av klinisk  forsknings-
och      utvecklingsverksamhet      sker
huvudsakligen   genom  statliga   medel.
Sjukvårdshuvudmännen bidrar  dock  också
med  betydande belopp. Eftersom kliniker
och   mottagningar  numera  ersätts  för
faktiskt utförda prestationer måste man,
anges   det,   hitta  nya   former   för
fördelningen   av   de   resurser   till
forskning  och utveckling  som  tidigare
ingått   i   ett   allmänt   för    hela
verksamheten  gemensamt  anslag.  Annars
finns  det en uppenbar risk att särskilt
den  patientnära forskningen oavsiktligt
drabbas.         Oavsett          vilket
finansieringssystem som tillämpas  måste
man, framhåller regeringen, sträva efter
att     förbättra     styrningen     och
uppföljningen   genom    att    utveckla
kostnadsredovisningen  så  att  det   om
möjligt  går  att särskilja  kostnaderna
för  forskning, utveckling  och  klinisk
utbildning  från den direkt sjukvårdande
verksamheten. Det är mot denna  bakgrund
som    ifrågavarande    lagändring    om
ansvarsfördelning har bedömts nödvändig.
Regeringen betonar dock att det inte  är
fråga om att ålägga sjukvårdshuvudmännen
något  nytt  ansvar  utan  snarare   att
bekräfta  och  lagfästa de  förhållanden
som redan råder.
Till  landstingens  ansvar  hör  enligt
hälso- och sjukvårdslagen att verka  för
en    god    hälsa   hos   befolkningen.
Landstingens FoU-ansvar omfattar  därför
enligt   regeringens  mening   även   de
hälsofrämjande  och sjukdomsförebyggande
verksamheterna,                     dvs.
folkhälsovetenskapligt forskningsarbete.
Samverkan  på regional nivå  är  enligt
regeringens uppfattning en förutsättning
för  att  FoU-verksamheten  skall  kunna
utvecklas  och  för att kunna  genomföra
gemensamma satsningar på angelägna  FoU-
projekt.  Det finns också ett ömsesidigt
intresse  av samverkan mellan  forskare,
sjukvårdshuvudmän,    universitet    och
högskolor.  Enligt propositionen  saknas
för  närvarande  behov  av  att  reglera
formerna   för   samverkan,   dock   bör
betydelsen av samverkan betonas.

Motionerna
I  motion  1996/97:Ub 411 av Carl  Bildt
m.fl. (m) från den allmänna motionstiden
hemställs    att    riksdagen     avslår
regeringens  förslag om ändring  dels  i
hälso- och sjukvårdslagen, dels i  lagen
om    försöksverksamhet   med   kommunal
primärvård  i  enlighet  med   vad   som
anförts i motionen (yrkandena 2 och  3).
Vidare  hemställs  att riksdagen  avslår
regeringens  förslag om att  landstingen
skall  få  ett  lagreglerat  ansvar  för
kliniskt         forsknings-         och
utvecklingsarbete i enlighet med vad som
anförts  i  motionen  (yrkande  36).   I
motionen anförs att regeringens  förslag
ökar   risken   för  att  kvaliteten   i
forskningen undermineras, samtidigt  som
den   blir   alltför   målinriktad.   Om
sjukvårds-huvudmännen, om än i samarbete
med    de   lokala   universiteten   och
högskolorna,  får  ett lagbundet  ansvar
för  forskning riskerar forskningen  att
bli     föremål    för    partipolitiska
prioriteringar, vilket motionärerna inte
kan     acceptera.    Forsknings-    och
utvecklingsarbetet inom det viktiga sjuk-
och  hälsoområdet riskerar också att bli
utsatt för en omfattande ryckighet genom
förändrade politiska majoriteter, anförs
det.
I   motion   1996/97:So207   av   Gullan
Lindblad  m.fl. (m), också  väckt  under
den allmänna motionstiden, hemställs att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till  känna  vad i motionen  anförts  om
forskning  och utveckling  (yrkande  8).
Motionärerna   påpekar   att   gränserna
mellan    grundforskning   och   klinisk
forskning  samt mellan klinisk forskning
och    utvecklingsarbete   kontinuerligt
förskjuts   och   att  vem   som   exakt
finansierar  vad  har visat  sig  nästan
omöjligt   att   utröna   inom    dagens
landstingsmodell.  I  motionen  föreslås
införande  av en allmän och obligatorisk
hälsoförsäkring. Motionärerna menar att,
vid  ett  genomförande av denna  reform,
patientnära   klinisk   forskning,   med
undantag   av   den  stora   andel   som
finansieras av det privata näringslivet,
bör   kunna  finansieras  av  staten   i
samarbete  med  försäkringsgivare.   Den
statliga        finansieringen        av
grundforskningen bör fortsätta  och  det
rena  utvecklingsarbetet  bör  vara  ett
ansvar  för vårdgivarna i samverkan  med
försäkringskassan.

Tidigare behandling m.m.
Vid    behandlingen   av    den    förra
forskningspropositionen          anförde
utskottet      i     sitt     betänkande
1992/93:SoU25  (s.  12)  bl.a.  att   en
vidareutveckling  av  formerna  för  att
organisera   och  bedriva   hälso-   och
sjukvård  kräver  stora forsknings-  och
utvecklingsinsatser och att  det  därför
är  angeläget att olika lösningar prövas
för att garantera att tillräckliga medel
avsätts     för     forsknings-      och
utvecklingsarbete  inom  ramen  för   de
förändrade   styrsystemen.    För    att
sjukvården    skall    kunna    bedrivas
rationellt  krävs  att  de  metoder  som
används   har   genomgått   vetenskaplig
utvärdering i fråga om effektivitet  och
kostnadsbild. Utskottet konstaterade att
den   tillämpade   kliniska   medicinska
forskningen är ett gemensamt ansvar  för
staten och sjukvårdens huvudmän och  att
denna  forskning måste öka och  ges  ett
ökat stöd.
Hälso-  och  sjukvårdsutredningen,   HSU
2000   har  i  betänkandet  Landstingens
ansvar  för  kliniskt  forsknings-   och
utvecklingsarbete     (SOU     1994:132)
föreslagit  att  landstingens   del   av
ansvaret  för  kliniskt forsknings-  och
utredningsarbete     preciseras      och
lagfästs.  Även Prioriteringsutredningen
har  fört  fram ett likartat  förslag  i
sitt  betänkande Vårdens svåra val  (SOU
1995:5). Hälso- och sjukvårdsutredningen
konstaterade i sitt betänkande bl.a. att
grundforskning är ett renodlat  statligt
ansvar,  att  ansvaret för den  kliniska
forskningen  i princip är  delat  mellan
staten   och   landstingen   samt    att
utvecklingsarbetet får  anses  vara  ett
ansvar   för   sjukvårdshuvudmännen.   I
betänkandet angavs vidare att det vid en
kommunalrättslig  granskning  visat  sig
vara  tveksamt om det finns tillräckligt
lagstöd  för landstingen att  finansiera
klinisk  forskning med  kommunala  medel
och   att  den  föreslagna  lagändringen
främst  av detta skäl är nödvändig.  HSU
2000   konstaterar  att  det   med   det
preciserade  legala ansvaret självfallet
också  för  ett enskilt landsting  eller
landsting i samverkan följer en rätt att
påverka     inriktningen      på      de
forskningsprogram som  de  medverkar  i.
Detta inflytande bör enligt kommittén  i
första  hand ske genom att de  politiska
organen  anger  problemområden  och   de
sjukvårdspolitiska målen för  programmen
medan  de  FoU-ansvariga väljer  metoder
för genomförandet.
Flertalet  remissinstanser  som  yttrat
sig  över  förslagen har varit positiva.
Bl.a.   Socialstyrelsen  och   MFR   har
emellertid  varit  tveksamma  till   att
lägga ett ansvar på sjukvårdshuvudmännen
att    medverka   vid   planering    och
genomförande av forskningsarbetet, detta
med  hänsyn till risken för att  projekt
som  inte  uppfyller  de  krav  som  bör
ställas  på  vetenskaplig forskning  får
ekonomiskt stöd.
Frågan om primärkommunernas ansvar  för
forskningsverksamhet   inom   sjukvården
kommer   att   tas  upp  i  ett   senare
betänkande      från     Hälso-      och
sjukvårdsutredningen.
I         proposition         1996/97:27
Läkemedelsförmåner                   och
läkemedelsförsörjning   m.m.    föreslås
också  en ändring i 2 § lagen (1996:793)
om   ändring  i  lagen  (1991:1136)   om
försöksverksamhet      med      kommunal
primärvård. Ändringen är en följd av  en
annan    i    propositionen   föreslagen
ändring, vilken tillstyrkts av utskottet
i  betänkandet  1996/97:SoU5.  Ändringen
har  beaktats i det lagförslag som ingår
i förevarande proposition.

Utskottets bedömning
Utskottet har tidigare uttalat  att  den
tillämpade kliniska forskningen  är  ett
gemensamt   ansvar   för   staten    och
sjukvårdens  huvudmän.  Utskottet  delar
regeringens  inställning  att   det   är
nödvändigt   att  i  lag  klargöra   att
sjukvårdshuvudmännen har ett ansvar  att
bedriva  kliniskt  forskningsarbete   på
hälso-  och  sjukvårdens  område  liksom
folkhälsovetenskapligt forskningsarbete.
De   föreslagna   lagändringarna   avser
således  endast  att  bekräfta  vad  som
redan    gäller.    Omfattningen     och
inriktningen   av  den  av   landstingen
finansierade  FoU-verksamheten   bestäms
enligt         propositionen          av
sjukvårdshuvudmännen. Enligt  utskottets
mening     innebär     förslagen     att
förutsättningarna  för  den   tillämpade
kliniska  forskningen förbättras.  Någon
risk  för att kvaliteten hos forskningen
försämras genom förslagen finns inte.
Till  sjukvårdshuvudmännens ansvar  hör
även  att bedriva utvecklingsverksamhet.
Utskottet är ense med regeringen om  att
det    ligger   i   sakens   natur   att
sjukvårdshuvudmännen som en del av  sitt
ansvar  för  att tillhandahålla  en  god
hälso-  och  sjukvård  engagerar  sig  i
utvecklings-   och   utvärderingsarbete.
Någon  reglering i lag av  detta  ansvar
behövs inte.
Utskottet  instämmer även i  värdet  av
samverkan   mellan  sjukvårdshuvudmännen
och  berörda universitet och  högskolor,
vilket   betonas  genom  de   föreslagna
lagändringarna.
Utskottet  tillstyrker  förslagen  till
ändring   i  hälso-  och  sjukvårdslagen
(1982:763)   och  lagen  (1996:793)   om
ändring    i   lagen   (1991:1136)    om
försöksverksamhet      med      kommunal
primärvård  samt avstyrker motion  Ub411
(m)  yrkandena 2, 3 och 36. Även  motion
So207 (m) yrkande 8 avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande forskning rörande
de sociala trygghetssystemen
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:So3,
2.   beträffande  forskning   om
missbruk
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Ub8 yrkande 5 delvis,
res.  1 (m, c,  fp,
kd)
3. beträffande forskning på  det
alkoholmedicinska området
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:So603 yrkande 2,
4.   beträffande  forskning   om
spelberoende
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Ub8  yrkande  5  delvis   och
1996/97:So601,
5. beträffande forskning om barn
och familj
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Ub8 yrkande 6,
res.  2 (m, c,  fp,
kd)
6.   beträffande  forskning   om
äldre
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Ub8 yrkande 3,
7.                     beträffande
invandrarforskning
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Ub8 yrkande 13,
8.                     beträffande
folkhälsoforskning
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Ub8 yrkande 7,
9.   beträffande  forskning   om
folkhälsan i glesbygd
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:So4,
10.  beträffande  forskning   om
ojämlikhet i hälsa
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:So294 yrkande 13,
res. 3 (v)
11.                    beträffande
folkhälsoforskning     med      ett
hälsoekologiskt synsätt
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:So276 yrkande 1,
res. 4 (mp)
12.  beträffande  forskning   om
miljö och hälsa m.m.
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:So285    yrkande    1    samt
1996/97:So279 yrkande 1,
res. 5 (c)
res. 6 (mp)
13.  beträffande  forskning   om
titandioxid
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:So285 yrkande 3
14.                    beträffande
självmordsforskning
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Ub8 yrkande 8,
15.  beträffande   epidemiologisk
forskning
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:So1  och 1996/97:Ub5  yrkande
21,
res. 7 (fp)
16.                    beträffande
smittskyddsforskning
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:So201 yrkande 10,
17.  beträffande  forskning   om
amalgam
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:So296    yrkande    9    samt
1996/97:So278 yrkande 5,
res. 8 (c)
res. 9 (mp)
18.  beträffande  forskning   om
övriga tandvårdsmaterial
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:So267 yrkandena  1 och 3,
19.   beträffande  reumatologisk
forskning
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:So2 och 1996/97:So249 yrkande
2,
20.  beträffande  forskning   på
aborterade foster
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:So235,
21.  beträffande  ansvaret   för
kliniskt       forsknings-        och
utvecklingsarbete
att    riksdagen   med   avslag    på
motionerna  1996/97:So207  yrkande  8
samt 1996/97:Ub411 yrkandena 2, 3 och
36 antar regeringens förslag till lag
om     ändring    i    hälso-     och
sjukvårdslagen (1982:736) och lag  om
ändring i lagen (1996:793) om ändring
i      lagen      (1991:1136)      om
försöksverksamhet    med     kommunal
primärvård.
res. 10 (m)
Stockholm den 14 november 1996
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I  beslutet har deltagit: Sten  Svensson
(m),   Ingrid  Andersson  (s),   Rinaldo
Karlsson   (s),   Hans   Karlsson   (s),
Liselotte  Wågö  (m),  Marianne  Jönsson
(s),  Roland  Larsson (c),  Conny  Öhman
(s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm
(fp),   Mariann  Ytterberg   (s),   Stig
Sandström  (v),  Christin  Nilsson  (s),
Birgitta Wichne (m), Thomas Julin  (mp),
Chatrine   Pålsson  (kd)  och  Elisebeht
Markström (s).

Reservationer

1. Forskning om missbruk (mom. 2)
Sten  Svensson (m), Liselotte Wågö  (m),
Roland  Larsson (c), Leif  Carlson  (m),
Barbro  Westerholm (fp), Birgitta Wichne
(m) och Chatrine Pålsson (kd) anser
dels   att   den   del   av   utskottets
betänkande  som  på  s.  10  börjar  med
 Utskottet  instämmer   och  slutar  med
 Motionen  avstyrks   bort  ha  följande
lydelse:
Mot bakgrund av de personliga tragedier
och enorma samhällskostnader som alkohol-
och  narkotikamissbruk för med sig anser
utskottet att forskning om missbruk  bör
vara prioriterad. Utskottet ser positivt
på  regeringens förslag att ge  SFR  ett
samordningsansvar                    för
alkoholforskningen.  Enligt   utskottets
mening  är det angeläget att forskningen
belyser     situationen     för     hela
missbrukarfamiljen, i synnerhet  för  de
cirka 100 000 barnen till alkoholister.
Vad   utskottet  nu  anfört   bör   med
anledning  av motion Ub8 (kd) yrkande  5
delvis ges regeringen till känna.
dels  att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande forskning om missbruk
att   riksdagen  med   anledning   av
motion  1996/97:Ub8 yrkande 5  delvis
som  sin  mening ger regeringen  till
känna vad utskottet anfört,
2. Forskning om barn och familj (mom. 5)
Sten  Svensson (m), Liselotte Wågö  (m),
Roland  Larsson (c), Leif  Carlson  (m),
Barbro  Westerholm (fp), Birgitta Wichne
(m) och Chatrine Pålsson (kd) anser
dels   att   den   del   av   utskottets
betänkande  som  på  s.  11  börjar  med
 Svensk   forskning   och   slutar   med
 avstyrks   därför   bort  ha   följande
lydelse:
Enligt  utskottets mening  är  familjen
samhällets  viktigaste byggsten.  I  dag
utsätts  familjen för  större  tryck  än
någonsin  samtidigt som vår  kunskap  om
vilka konsekvenser detta för med sig  är
ofullständig.  Vår  kunskap   om   vilka
ungdomar   som  kommer   att   hamna   i
riskbeteenden och hur detta skall  kunna
förebyggas    är   också    bristfällig.
Utskottet  anser  att  forskning   kring
familjens  situation  och  faktorer  som
bidrar  till  att  hålla  samman   eller
splittra  familjen  liksom  kring  tidig
upptäckt  och förebyggande av  ungdomars
riskbeteenden bör prioriteras.  Särskild
uppmärksamhet     bör      ägnas      åt
konfliktlösning   och   utvärdering   av
familjerådgivning  i  syfte  att   kunna
integrera   forskningsrönen  i   skolans
samlevnadskunskap         och          i
föräldrautbildning.
dels  att utskottets hemställan under  5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande forskning om barn och
familj
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Ub8 yrkande 6 som sin  mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
3. Forskning om ojämlikhet i hälsa
(mom. 10)
Stig Sandström (v) anser
dels   att   den   del   av   utskottets
betänkande  som  på  s.  23  börjar  med
 Problemet  ojämlikhet  och  slutar  med
 avstyrks   därför   bort  ha   följande
lydelse:
Utskottet  anser att den ickemedicinska
forskningen  behöver  byggas  ut.   Dess
inriktning  måste vara  alla  människors
möjlighet    till    en    god    hälsa.
Folkhälsoforskning     skall     således
prioriteras.   FoU-verksamheten    måste
utveckla   mål  och  metoder   för   det
förebyggande  arbetet  att   minska   de
sociala och klassmässiga skillnaderna  i
ohälsa.   Utskottet  anser   att   ökade
ansträngningar behövs för  att  förklara
och      förhindra     den      negativa
hälsoutvecklingen     bland     kvinnor,
speciellt    kvinnliga   arbetare    och
invandrarkvinnor. För  att  detta  skall
uppnås  måste samhället ta  på  sig  ett
betydligt   större   ansvar   för    att
nödvändiga resurser finns. Detta  ansvar
måste   också  vara  uthålligt  och   ge
forskningen  tid. Utskottet  vill  också
betona att medelstilldelningen inte  får
bli beroende av tillfälliga nycker eller
politisk kortsiktighet. Forskningen  kan
med  fördel bedrivas i kliniska miljöer,
dvs.  ute på fältet, för att på så  sätt
bl.a.      höja     kompetensen      för
baspersonalen.
Vad   utskottet  nu  anfört   bör   med
anledning av motion So294 (v) yrkande 13
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under  10
bort ha följande lydelse:
10.    beträffande   forskning    om
ojämlikhet i hälsa
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:So294  yrkande  13  som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
4. Folkhälsoforskning med ett
hälsoekologiskt synsätt (mom. 11)
Thomas Julin (mp) anser
dels   att   den   del   av   utskottets
betänkande  på  s. 23  som  lyder   Även
motion  So276 (mp) yrkande  1  avstyrks 
bort ha följande lydelse:
Utskottet  anser att det är  en  viktig
folkhälsopolitisk uppgift inför år  2000
att  bygga en brygga mellan skolmedicin,
miljömedicin  och alternativmedicin.  En
av     utgångspunkterna    bör    enligt
utskottets   mening   vara   att    inom
forskning  utgå från ett hälsoekologiskt
synsätt  där  man ser människan  som  en
integrerad   del   av   det   ekologiska
systemet  och där speciell uppmärksamhet
ägnas    åt   att   fånga   upp   tidiga
varningssignaler i den omgivande  miljön
av  möjlig  betydelse för folkhälsan.  I
ett  historiskt  och globalt  perspektiv
framgår   tydligt  att  den   ekonomiska
utvecklingen,         och         därmed
fördelningspolitiken, är  av  strategisk
betydelse  ur  ett  folkhälsoperspektiv.
Utskottet anser att det i dag finns stor
anledning   att  i  ett  hälsoperspektiv
diskutera och analysera förändringar  av
skatte-  och  transfereringssystem  samt
effekten    av    olika    lönepolitiska
strategier.
Vad   utskottet  nu  anfört   bör   med
anledning av motion So276 (mp) yrkande 1
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under  11
bort ha följande lydelse:
11.  beträffande  folkhälsoforskning
med ett hälsoekologiskt synsätt
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:So276  yrkande  1   som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
5. Forskning om miljö och hälsa m.m.
(mom. 12)
Roland Larsson (c) anser
dels   att   den   del   av   utskottets
betänkande  som  på  s.  23  börjar  med
 Folkhälsoinstitutet  konstaterar    och
slutar   med   det  anförda    bort   ha
följande lydelse:
I  artikel  24  i  FN:s  barnkonvention
anges  att  barn  har  rätt  till  bästa
uppnåeliga  hälsa. Barn har  också  rätt
till  liv,  överlevnad  och  utveckling.
Enligt utskottets mening har barn därför
rätt till en miljö som ger bästa möjliga
förutsättningar  för   deras   liv   och
utveckling.  Detta innebär ett  särskilt
ansvar  för barn och unga när det gäller
miljöfaktorer som påverkar deras  hälsa.
Det   är   viktigt   att   kosten   inte
innehåller  ämnen som  är  riskabla  för
barn. Vårt boende måste vara sunt.  Inga
material  som  hotar barns  hälsa  skall
användas.  Utskottet  anser  att  det  i
Sverige arbetats alldeles för litet  med
att ta fram miljörelaterade hälsoproblem
och  att koncentrationen i stället varit
inriktad på de psyko-sociala aspekterna.
Ingen  har utvecklat tanken om  att  det
ställs  större krav på den psyko-sociala
miljön  för  t.ex. ett allergiskt  barn.
Dessutom   leder  barns  sjukdomar   och
allergier till stor frustration i  många
hem med ständiga diskussioner om vem som
skall  vara  hemma från arbetet.  Enligt
utskottets mening talas det alldeles för
litet  om  sambandet  mellan  miljö  och
hälsa  i  vårt  samhälle.  Detta  område
borde     dominera    den     medicinska
forskningen  men  i stället  prioriteras
forskningen  kring  åtgärder  när  någon
redan  blivit sjuk. Riksdagen bör därför
uttala     nödvändigheten     av     att
forskningsresurser i större utsträckning
kommer detta område till del.
Vad  utskottet nu anfört bör  riksdagen
med   anledning  av  motion  So285   (c)
yrkande  1  som sin mening ge regeringen
till känna. Motion So279 (mp) yrkande  1
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under  12
bort ha följande lydelse:
12.  beträffande forskning om  miljö
och hälsa m.m.
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:So285  yrkande  1   och   med
avslag    på   motion   1996/97:So279
yrkande   1   som  sin   mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,
6. Forskning om miljö och hälsa m.m.
(mom. 12)
Thomas Julin (mp) anser
dels   att   den   del   av   utskottets
betänkande  som  på  s.  23  börjar  med
 Folkhälsoinstitutet  konstaterar    och
slutar   med   det  anförda    bort   ha
följande lydelse:
Omkring tre miljoner svenskar har i dag
någon   form  av  allergi  eller   annan
överkänslighet.     Allergierna      har
fördubblats under de senaste 20 åren och
allergi  är  nu vår största folksjukdom,
framför  allt barnens. Över vart  tredje
skolbarn  är  drabbat.  Omkring  1   200
personer uppskattas årligen dö med astma
som  direkt  eller bidragande dödsorsak,
dvs.  dubbelt så många som  i  trafiken.
Allergiska   sjukdomar   innebär   stora
förluster  i livskvalitet både  för  den
som   drabbas   och   för   omgivningen.
Utskottet anser det därför nu vara  dags
att  på  alla  politiska plan  sätta  in
kraftfulla  åtgärder  för  att  motverka
orsakerna  till  allergier  och   astma.
Under  allergiåret 1995  uppmärksammades
allergifrågan av Folkhälsoinstitutet och
många andra aktörer. Utskottet anser att
forskning  och information om  allergier
även  i  fortsättningen skall  vara  ett
prioriterat område.
Vad   utskottet  nu  anfört   bör   med
anledning av motion So279 (mp) yrkande 1
ges  regeringen till känna. Motion So285
(c) yrkandena 1 och 3 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under  12
bort ha följande lydelse:
12.  beträffande forskning om  miljö
och hälsa m.m.
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:So279  yrkande  1   och   med
avslag    på   motion   1996/97:So285
yrkandena 1 och 3 som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,
7. Epidemiologisk forskning (mom. 15)
Barbro Westerholm (fp) anser
dels   att   den   del   av   utskottets
betänkande  som  på  s.  23  börjar  med
 Bland  annat SFR  och på s.  24  slutar
med    yrkande  21  avstyrks   bort   ha
följande lydelse:
Epidemiologi   brukar  definieras   som
läran   om  sjukdomars  utbredning   och
uppkomst        hos        befolkningen.
Epidemiologisk  forskning  ger  svar  på
frågor  som  vem  som drabbas  av  olika
ohälsoproblem, vilka orsaker som kan  ha
ett    samband   med   ohälsan,    t.ex.
miljöfaktorer      eller      läkemedel,
hälsoproblemens  konsekvenser  och   hur
ohälsoproblemen skall kunna  förebyggas.
Utskottet konstaterar att Sverige,  sett
i  ett  internationellt perspektiv,  har
mycket    goda    förutsättningar    att
producera  god epidemiologisk forskning,
bl.a. tack vare patientdatabaserna.  Den
epidemiologiska forskningen  möter  dock
en  rad  problem  som behöver  lösas.  I
propositionen föreslås att SFR skall  få
i  uppdrag  att utarbeta ett  nationellt
forskningsprogram   för   forskning   om
ojämlikhet  i  hälsa.  Detta  är  enligt
utskottets  mening  ett  alltför   snävt
synsätt när det gäller att utnyttja  den
epidemiologiska             forskningens
möjligheter.  Forskning  om  hälsorisker
borde   enligt  utskottets   mening   ha
betonats  betydligt  tydligare   i   den
forskningspolitiska       propositionen.
Regeringen   tar  t.ex.  upp   problemet
elallergi  men  inte de tandhälsoproblem
som en del patienter har och tillskriver
sina tandfyllningar. Regeringen tar inte
heller  upp behovet av studier av risker
med    olika   behandlingsmetoder    och
exponering för olika miljöfaktorer.  Det
finns  vidare  en  rad  frågeställningar
inom läkemedelsområdet som skulle behöva
utredas   med  epidemiologisk   metodik,
t.ex.  om vissa blodtryckssänkande medel
ökar  risken  för cancer eller  ej.  Det
finns   få   epidemiologer  i   Sverige.
Utskottet  anser därför att  utbudet  av
kvalificerad     forskarutbildning     i
epidemiologi  behöver  ökas   och   fler
doktorandtjänster  skapas.  Epidemiologi
är  en ung disciplin i Sverige medan den
i   USA  och  England  har  en  mångårig
tradition.  Utländska  gästforskare  bör
därför stimuleras att tillbringa tid vid
forskningsinstitutioner  och  nationella
register  för  att  tillföra  oss   sina
kunskaper  och  erfarenheter.  För   att
säkra      kvaliteten     på      svensk
epidemiologisk   forskning   behövs   en
internationell   utvärdering   av    den
forskning   som   nu  bedrivs   och   av
användbarheten    av    de    nationella
registren.
Vad  utskottet anfört om epidemiologisk
forskning     om     hälsorisker,     om
forskarutbildning  i  epidemiologi,   om
internationella gästforskare och  om  en
internationell  utvärdering  av   svensk
epidemiologisk forskning  bör  riksdagen
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under  15
bort ha följande lydelse:
15.    beträffande    epidemiologisk
forskning
att   riksdagen  med   anledning   av
motionerna      1996/97:So1       och
1996/97:Ub5 yrkande 21 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
8. Forskning om amalgam (mom. 17)
Roland Larsson (c) anser
dels   att   den   del   av   utskottets
betänkande  som  på  s.  27  börjar  med
 Riksdagen har  och slutar med  avstyrks
därför  bort ha följande lydelse:
Den  vetenskapliga  kontroversen  kring
amalgam  har  nu pågått i nästan  femton
år.   Utskottet  konstaterar   att   det
fortfarande inte finns någon  hjälp  att
få  för  dem som inte lyckas komma  till
någon  av  de  få läkare  i  landet  som
specialiserat   sig  på  patienter   med
besvär     av    amalgam    samt     att
Socialstyrelsen   förnekar    problemet.
Utskottet anser det därför vara dags att
släppa  på  prestigen och lyssna  på  de
erfarenheter  och kunskaper  på  området
som  finns.  De forskare som vill  pröva
hypoteserna   om   hälsoeffekterna    av
amalgam  måste  nu slippa bli  förföljda
och  i stället ges resurser för en sådan
prövning.  Vad  som  nu  betraktas   som
vetenskap  och  beprövad erfarenhet  kan
inte  sättas  upp som krav för  den  nya
forskningen  eftersom  det  finns  stora
kunskapsluckor. Metallbiologiskt centrum
i   Uppsala   är  ett  exempel   på   en
institution  som konsekvent arbetat  med
att  finna  lösningar på  problemet  med
avvikande    reaktioner    på    dentala
material.  Utskottet anser  det  viktigt
att    Metallbiologiskt   centrum    ges
förutsättningar   att   fortsätta   sitt
arbete.
Vad  utskottet nu anfört bör med bifall
till motion So296 (c) yrkande 9 och  med
anledning av motion So278 (mp) yrkande 5
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under  17
bort ha följande lydelse:
17. beträffande forskning om amalgam
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:So296  yrkande  9   och   med
anledning   av  motion  1996/97:So278
yrkande   5   som  sin   mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,
9. Forskning om amalgam (mom. 17)
Thomas Julin (mp) anser
dels   att   den   del   av   utskottets
betänkande  som  på  s.  27  börjar  med
 Riksdagen har  och slutar med  avstyrks
därför  bort ha följande lydelse:
De  som drabbats av ohälsa på grund  av
tandlagningsmaterial             behöver
kvalificerad hjälp och tillgång till nya
kunskaper. Enligt utskottets mening  kan
dessa  kunskaper bäst komma  fram  i  en
bred                    tvärvetenskaplig
forskningssatsning. Utskottet anser  att
företrädare  för  odontologi,   medicin,
toxikologi,     biokemi,    allergologi,
materialkunskap, m.m. måste börja  verka
inom   samma  begreppsvärld.   Ett   bra
exempel på tvärsektoriellt samarbete  är
Metallbiologiskt       centrum       vid
Lantbruksuniversitetet    i     Uppsala.
Utskottet  vill  vidare betona  att  det
krävs samma respekt för såväl kroppsliga
som  psykiska reaktioner och  att  dessa
olika   symptom   hör  ihop.   Kroppslig
sjukdom,  t.ex. förgiftning eller  annan
störning, kan ta sig uttryck i  psykiska
symptom och tvärtom.
Vad  utskottet nu anfört bör  riksdagen
med   bifall  till  motion  So278   (mp)
yrkande  5  och med anledning av  motion
So296  (c) yrkande 9 ge regeringen  till
känna.
dels att utskottets hemställan under  17
bort ha följande lydelse:
17. beträffande forskning om amalgam
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:So278  yrkande  5   och   med
anledning   av  motion  1996/97:So296
yrkande   9   som  sin   mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,
10. Ansvaret för kliniskt forsknings-
och utvecklingsarbete (mom. 21)
Sten   Svensson,  Liselotte  Wågö,  Leif
Carlson  och  Birgitta Wichne  (alla  m)
anser
dels   att   den   del   av   utskottets
betänkande  som  på  s.  34  börjar  med
 Utskottet har  och på s. 35 slutar  med
 yrkande  8  avstyrks  bort ha  följande
lydelse:
Utskottet  anser principiellt  att  den
offentligt    finansierade   forskningen
skall    vara   en   angelägenhet    för
statsmakten. Statsmakten bör ansvara för
finansieringen   samt   högskolor    och
universitet    för   genomförandet    av
forskningen. Den tendens som  nu  börjar
skönjas  i  och  med att  landsting  och
kommuner         själva        upprättar
forskningsenheter  måste   ifrågasättas.
Kommunerna  har  sin  huvuduppgift  inom
myndighetsutövning och, i vissa fall,  i
drift    av   gemensamma   verksamheter.
Landsting   och   kommuner   är   enligt
utskottets      mening      för      små
organisatoriska enheter  för  att  kunna
upprätthålla  den  överblick,  kompetens
och  kvalitet som krävs för  en  gedigen
forskning.   Regeringen   föreslår   att
landstingen  skall  få  ett  lagreglerat
ansvar  för  kliniskt  forsknings-   och
utvecklingsarbete, bland annat vad avser
finansiering  och  planering.  Utskottet
anser att förslaget ökar risken dels för
att     kvaliteten     i     forskningen
undermineras     och    blir     alltför
målinriktad,  dels för  att  forskningen
blir    föremål    för    partipolitiska
prioriteringar.     Forsknings-      och
utvecklingsarbetet inom det viktiga sjuk-
och  hälsoområdet riskerar också att bli
utsatt för en omfattande ryckighet genom
förändrade     politiska    majoriteter.
Utskottet  föreslår  att  riksdagen  med
bifall  till motion Ub411 (m)  yrkandena
2,  3 och 36 och med anledning av motion
So207  (m)  yrkande 8 avslår regeringens
förslag till lagändringar.
dels att utskottets hemställan under  21
bort ha följande lydelse:
21.    beträffande   ansvaret    för
kliniskt       forsknings-        och
utvecklingsarbete
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub411 yrkandena 2, 3  och  36
och    med   anledning   av    motion
1996/97:So207   yrkande   8    avslår
regeringens  förslag  till   lag   om
ändring  i  hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763) och lag om ändring i lagen
(1996:793)   om   ändring   i   lagen
(1991:1136) om försöksverksamhet  med
kommunal primärvård.
I propositionen framlagda lagförslag
Socialförsäkringsutskottets yttrande
1996/97:SfU4y
Forskning och samhälle
Till socialutskottet
Socialutskottet  har  den  24  september
1996           beslutat           bereda
socialförsäkringsutskottet tillfälle att
yttra  sig över avsnitt 7 av proposition
1996/97:5  Forskning och samhälle  jämte
ev.  motioner i de delar som har samband
med          socialförsäkringsutskottets
beredningsområde.
Utskottet     yttrar      sig      över
propositionens avsnitt 7  såvitt  gäller
Socialvetenskapliga     forskningsrådets
(SFR)    verksamhet   inom    utskottets
beredningsområde samt forskning  rörande
de  sociala trygghetssystemen. Utskottet
yttrar   sig   också   över   motionerna
1996/97:So3 av Maud Björnemalm m.fl. (s)
och   1996/97:Ub8  yrkande  13  av  Tuve
Skånberg m.fl. (kd).
Forskning rörande de sociala
trygghetssystemen
Propositionen
I  propositionen anges att forskning med
relevans   för  socialförsäkringsområdet
bedrivs  vid  universitet och  högskolor
inom   flera   olika   fakultetsområden.
Behovet av forskningsbaserad kunskap  om
de  sociala trygghetssystemens funktion,
effekter och effektivitet är stort i och
med den snabba omställning som pågår  av
dessa  system och av samhället i övrigt.
Det  är angeläget att få kunskap om  hur
förändringar    påverkar    medborgarnas
vardagsvillkor  och få  indikationer  på
hur    välfärdssystemen    kan    behöva
utvecklas.   Detta  är  ett   av   SFR:s
prioriterade                    områden.
Riksförsäkringsverket (RFV)  har  ansvar
för   att  utvärdera  trygghetssystemens
effekter för individ och samhälle. Detta
arbete sker för närvarande huvudsakligen
inom  RFV:s utvärderingsprogram men  med
viss forskarmedverkan.
I  en  nyligen genomförd översikt  över
svensk  forskning  om  välfärd  som  SFR
låtit göra konstateras att viktiga delar
av  socialförsäkringsforskningen  är  av
hög  kvalitet men att det behövs mer och
bättre   forskning   om   effekter    av
offentliga   åtgärder   och   av   andra
strukturella  villkor.  Det   har   dock
hittills     saknats    lämpliga     och
lättillgängliga befintliga register  att
utgå  ifrån.  Inom RFV pågår  emellertid
konstruktion  av  en  databas  med  vars
hjälp  longitudinella  studier  i   stor
skala   kommer  att  kunna  möjliggöras.
Demografisk forskning är också  av  stor
betydelse   vid   bedömning   av   bl.a.
socialförsäkringarnas  kostnader.  Sådan
forskning   har  inte  nått  tillräcklig
omfattning i Sverige.
I  propositionen anges att forskning om
rehabiliteringens villkor  och  effekter
är  mycket  angelägen som  underlag  för
ställningstaganden    till    eventuella
förändringar  i systemen. Vidare  behövs
mer  tillämpad  juridisk  forskning   om
funktionssättet       i       befintliga
socialförsäkringssystem.
Regeringen konstaterar att de medel som
SFR och RFV i dag avsätter för forskning
inom     allmän    socialpolitik     och
socialförsäkring   är   mycket   små   i
relation    till   socialförsäkringarnas
totala    omslutning.   I   Sjuk-    och
arbetsskadekommitténs betänkande  liksom
i  SFR:s  forskningsöversikt konstateras
att  det finns behov av utökad forskning
på  socialförsäkringsområdet. Regeringen
avser  därför  att  ge  SFR  och  RFV  i
uppdrag  att  fördjupa  analysen   kring
vilka  forskningsbehov som  är  särskilt
angelägna  att prioritera ur  samhällets
och   socialförsäkringsadministrationens
perspektiv. RFV bör också få  i  uppdrag
att  undersöka  möjligheterna  att  inom
RFV:s  verksamhetsområde  finna  utrymme
för   en   flerårig  satsning  för   att
initiera   forskning  av  relevans   för
socialförsäkringsområdet             vid
universitet,        högskolor        och
centrumbildningar.  En  sådan   satsning
skulle  utgöra ett värdefullt komplement
till  SFR:s forskningsstöd inom området.
Forskning  inom socialförsäkringsområdet
ställer    krav   på   tvärvetenskapligt
samarbete  varvid centrumbildningar  med
anknytning  även till den regionala  och
lokala  försäkringsadministrationen  kan
komma   att   vara   viktiga   för   den
långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och som
rekryteringsbas för forskare.
Motion
I  motion  So3 av Maud Björnemalm  m.fl.
(s) hänvisar motionärerna till att Sjuk-
och  arbetsskadekommittén anfört att det
behövs          forsknings-          och
utvecklingsinsatser  som  grund  för  en
teoribildning      i      fråga       om
arbetsförmågebedömning               och
arbetslivsinriktad       rehabilitering.
Övergången       mellan       medicinska
behandlingsinsatser och  rehabiliterande
åtgärder  rymmer  många komplexa  frågor
liksom  återgången till  arbetsmarknaden
efter rehabilitering. Motionärerna delar
kommitténs uppfattning men vill gärna se
forskningen i ett vidare perspektiv. Det
finns  utredningar som visar  att  genom
samverkan, helhetssyn och öppen  attityd
har   många   människor   i   behov   av
rehabilitering  fått det  stöd  och  den
hjälp som behövts, trots att de befunnit
sig    i    gränslandet   mellan   olika
myndigheters             ansvarsområden.
Motionärerna anser att det är  angeläget
att   snarast  initiera  forskning  inom
detta område.
Utskottet
Utskottet   har   tidigare   vid   flera
tillfällen  påtalat  behovet   av   ökad
forskning    på    områden    som    rör
socialförsäkringssystemen,  inte   minst
mot  bakgrund av systemens stora sociala
och   ekonomiska  betydelse  för   såväl
samhälle  som individ. Den 28  maj  1996
höll  utskottet en utfrågning  med  SFR,
Rådet      för      arbetslivsforskning,
Riksbankens  Jubileumsfond samt  Centrum
för    socialförsäkringsforskning    vid
Mitthögskolan.  Syftet med  utfrågningen
var  att utskottet skulle få information
om  pågående socialförsäkringsforskning,
särskilt   vad   avser   forskning   med
inriktning på rehabiliteringsfrågor.  Av
propositionen framgår dels  att  SFR  nu
lägger ökad vikt vid forskning på  detta
område,  dels att regeringen  avser  att
vidta   åtgärder   för   att   förbättra
kunskaperna                         inom
socialförsäkringsområdet. Utskottet  ser
positivt  på denna utveckling. Utskottet
förutsätter att de frågor som tas upp  i
motionen också kommer att uppmärksammas.
Något  uttalande med anledning av motion
So3   är   således  inte  påkallat   och
utskottet    avstyrker    bifall    till
motionen.
Migrations- och integrationspolitisk
forskning
Propositionen
Ett   av  SFR:s  verksamhetsområden   är
forskning  om  internationell  migration
och etniska relationer (IMER).
Forskning  inom det migrationspolitiska
området,  som huvudsakligen  finansieras
genom  SFR, redovisas i propositionen  i
avsnitt  5.5. Där anges bl.a.  att  ökad
kunskap   om   komplexiteten   och    de
sammansatta       orsakerna        bakom
asyl/migration    samt    en    utvidgad
teoribildning                      bakom
asyl/migrationsbeslutet  är   önskvärda.
Resultaten  av  skilda  rättssystem  för
hantering  av migranter och  asylsökande
behöver också utvärderas och belysas. Så
gäller  också  komplexa situationer  som
skapar   flyktingströmmar   som   kräver
snabba  politiska beslut. Mer  kunskaper
behövs   om   hur  t.ex.   bistånd   och
handelspolitik påverkar orsakerna  bakom
migration.  Dessutom  anges   att   hela
återvändandeprocessens       komplexitet
behöver    belysas   genom   ytterligare
forskningsinsatser.
Forskning           inom            det
integrationspolitiska området  redovisas
i  propositionen i avsnitt 15.4. Det  är
främst    SFR    som    ansvarar     för
grundforskning  och tillämpad  forskning
inom  detta  område.  Mot  bakgrund   av
svårigheterna    för   invandrare    att
integreras  i det svenska samhället  och
de  allvarliga samhälleliga konsekvenser
som  bristande integration  kan  få  bör
enligt    regeringen    forskning    med
anknytning till integration ges  en  hög
prioritet  av  alla  berörda  offentliga
forskningsfinansiärer. Särskilt  viktiga
områden är:
- arbetsmarknad, arbetsliv, utbildnings-
och försörjningsfrågor,
- etniska relationer, rasism och etnisk
diskriminering,
-   situationen   och  utvecklingen   i
segregerade bostadsområden,
-     invandrares     delaktighet     i
samhällslivet, särskilt i det  politiska
livet och i folkrörelserna,
-             samhällets            och
samhällsinstitutionernas anpassning till
den kulturella mångfalden.
I  propositionen  framhålls  också  att
regeringen     i     budgetpropositionen
föreslår   att  anslaget  Åtgärder   mot
främlingsfientlighet ökas  och  att  det
till  en del även skall kunna disponeras
av   regeringen   för  finansiering   av
kunskapsinhämtning och utvärderingar.
Motion
I motion Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd)
vill  motionärerna prioritera  forskning
om på vilket sätt flykting-, migrations-
och  biståndspolitik samt en  samordning
av  dessa politikområden kan bidra  till
att  människor inte behöver emigrera för
sin  utkomst och överlevnad.  Ett  annat
område  som bör prioriteras är orsakerna
till  människors  beslut  att  invandra,
liksom frågor om etniska relationer  och
hur   man   kan  undvika  och  förebygga
etniska konflikter. Motionärerna begär i
yrkande 13 ett tillkännagivande härom.
Utskottet
Enligt   utskottets   mening   sker   en
omfattande   forskning  på   såväl   det
migrationspolitiska       som        det
integrationspolitiska           området.
Forskningen  är  också väl  spridd  över
landet. Utskottet anser det viktigt  med
ökade  kunskaper  om invandrarkvinnornas
situation  i  det svenska samhället  och
utskottet förutsätter att forskning sker
också  på  detta område.  Utskottet  ser
positivt   på  att  också   nya   frågor
uppmärksammas i forskningen, inte  minst
frågor  om  återvandring  och  hela  den
komplexa    återvändandeprocessen.    De
frågor  som  tas  upp i  motionen  ingår
enligt    utskottets   mening    i    de
forskningsområden   som   redovisas    i
propositionen. Något tillkännagivande är
således  inte påkallat, och  motion  Ub8
yrkande 13 avstyrks.
Stockholm den 24 oktober 1996
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Börje Nilsson

I  beslutet har deltagit: Börje  Nilsson
(s),   Gullan  Lindblad  (m),  Margareta
Israelsson  (s),  Maud  Björnemalm  (s),
Margit  Gennser  (m),  Lennart  Klockare
(s),  Ingrid  Skeppstedt  (c),  Sven-Åke
Nygårds (s), Gustaf von Essen (m), Ronny
Olander (s), Mona Berglund Nilsson  (s),
Ragnhild    Pohanka   (mp),   Rose-Marie
Frebran (kd), Siw Wittgren-Ahl (s),  Åke
Sundqvist  (m), Marie Engström  (v)  och
Karl-Göran Biörsmark (fp).
Innehållsförteckning
Sammanfattning                         1
Propositionen                          1
Motionerna                             1
Motioner väckta med anledning av
proposition 1996/97:5                1
Motioner väckta under den allmänna
motionstiden 1996                    2
Beredningen av ärendet i riksdagen     3
Utskottet                              4
Socialdepartementets
verksamhetsområde                    4
Forskning rörande de sociala
trygghetssystemen                    5
Forskning om missbruk och
spelberoende                         7
Forskning om barn och familj        10
Forskning om äldre                  11
Invandrarforskning                  13
Folkhälsoforskning                  15
Smittskyddsforskning                24
Forskning om tandvårdsmaterial      25
Reumatologisk forskning             28
Forskning på aborterade foster      29
Ansvaret för kliniskt forsknings-
och utvecklingsarbete               31
Hemställan                          35
Reservationer                         37
Bilaga 1: I propositionen framlagda
lagförslag                            44
Bilaga 2: Socialförsäkringsutskottets
yttrande 1996/97:SfU4y                46