Skatteutskottets betänkande
1996/97:SKU03

Beskattningen av sjömän


Innehåll

1996/97
SkU3

Sammanfattning

I   betänkandet  tillstyrker   utskottet
proposition  1995/96:227 om  beskattning
av  sjömän och avstyrker de motioner som
väckts med anledning av propositionen.
Vid   betänkandet   har   fogats   fyra
reservationer (m, fp, kd).

Propositionen

Regeringen         (Finansdepartementet)
föreslår  i proposition 1995/96:227  att
riksdagen   antar  de  i   propositionen
framlagda förslagen till
1.   lag   om   upphävande   av   lagen
(1958:295) om sjömansskatt,
2. lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt,
4.  lag  om  ändring  i  taxeringslagen
(1990:324),
5. lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter,
6. lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter,
7. lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring,
8. lag om ändring i lagen (1959:551) om
beräkning  av pensionsgrundande  inkomst
enligt   lagen  (1962:381)   om   allmän
försäkring,
9.   lag  om  ändring  i  uppbördslagen
(1953:272),
10.  lag  om ändring i lagen (1984:668)
om   uppbörd   av  socialavgifter   från
arbetsgivare,
11.  lag  om ändring i lagen (1991:586)
om  särskild inkomstskatt för  utomlands
bosatta,
12.  lag  om ändring i lagen (1991:591)
om  särskild inkomstskatt för  utomlands
bosatta artister m.fl.,
13.  lag om ändring i lagen (1994:1744)
om allmänna egenavgifter,
14.  lag  om ändring i lagen (1989:532)
om tillstånd för anställning på fartyg,
15.      lag      om     ändring      i
skatteregisterlagen (1980:343),
16.  lag om ändring i lagen (1983:1092)
med      reglemente     för     Allmänna
pensionsfonden,
17.  lag  om ändring i lagen (1993:891)
om indrivning av statliga fordringar,
18.  lag  om ändring i lagen (1994:466)
om     särskilda    tvångsåtgärder     i
beskattningsförfarandet,
19.  lag  om ändring i lagen (1985:146)
om   avräkning   vid  återbetalning   av
skatter och avgifter,
20.  lag  om ändring i lagen (1993:737)
om bostadsbidrag,
21.  lag  om ändring i lagen (1996:000)
om underhållsstöd,
22.   lag   om  upphävande   av   lagen
(1991:1870)    om    överflyttande    av
arbetsuppgifter  från  Riksskatteverkets
Sjömansskattekontor                 till
Skattemyndigheten i Göteborgs och  Bohus
län,
23.  lag om ändring i lagen (1971:1072)
om  förmånsberättigade  skattefordringar
m.m.
I     propositionen    föreslås     att
sjömansskattelagen   (1958:295)    skall
upphävas och att beskattningen av sjömän
som  är  bosatta  i  Sverige  skall  ske
enligt  reglerna  i  kommunalskattelagen
(1928:370)   och  lagen  (1947:576)   om
statlig     inkomstskatt.    För     att
skatteuttaget    för    sjömännen    vid
övergången till landskattesystemet skall
motsvara         uttaget          enligt
sjömansskattelagen föreslås sjömännen få
ett  särskilt  sjöinkomstavdrag  och  en
särskild skattereduktion.
Utomlands  bosatta sjömän föreslås  bli
beskattade  enligt lagen (1991:1586)  om
särskild   inkomstskatt  för   utomlands
bosatta.  En  lägre  skattesats,  15  %,
föreslås för utländska sjömän för att de
inte  skall  bli hårdare  beskattade  än
sjömän bosatta i Sverige.
Sjömansskattelagen föreslås upphävd vid
utgången    av   år   1997.    De    nya
bestämmelserna föreslås  träda  i  kraft
den  1 januari 1998 och tillämpas första
gången vid 1999 års taxering.
Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1996/97:Sk1  av  Lars Hedfors  och  Rolf
Kenneryd (s, c) vari yrkas
1.   att  riksdagen  beslutar  att  det
särskilda  sjöinkomstavdraget fastställs
till 34 000 kr i närfart och till 35 000
i fjärrfart,
2.   att  riksdagen  beslutar  att  den
särskilda  skattereduktionen  fastställs
till 8 000 kr i närfart och 13 000 kr  i
fjärrfart.
1996/97:Sk2  av  Bo Lundgren  m.fl.  (m)
vari    yrkas   att   riksdagen   avslår
regeringens förslag i enlighet  med  vad
som anförts i motionen.
1996/97:Sk3  av Erling Bager  och  Kenth
Skårvik  (fp)  vari yrkas att  riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad  i  motionen anförts om upp-  börds-
och        redovisningsregler       samt
arbetslöshetsersättningen.
1996/97:Sk4   av  Ingrid   Näslund   och
Michael Stjernström (kd) vari yrkas
1.  att  riksdagen  avslår  regeringens
förslag  om  att  krigsrisktillägg   och
liknande   tillägg  ska  tas  upp   till
beskattning,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  beträffande  beräkningsunderlag
för     a-kassa    och     sjuklön     i
landskattesystemet,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om att utvärdera effekterna  av
den slopade sjömansskatten.

Utskottet

Beskattning av sjömän
I  propositionen föreslår regeringen att
sjömansskatten   avskaffas    och    att
sjömännen fr.o.m. inkomståret 1998 skall
följa   samma  skatteregler  som  övriga
skattskyldiga.  Sjömansskatten  infördes
under slutet av 1950-talet som ett led i
ett   nordiskt samarbete, och syftet var
att    få    till    stånd    likvärdiga
skatteregler för sjömännen i de nordiska
länderna. Sjömansskatten utformades  som
en  definitiv källskatt och sattes lägre
än motsvarande inkomstbeskattning.
Regeringen  anför att  skälen  för  att
bibehålla  särskilda  skatteregler   för
sjömännen      försvagats.     Nuvarande
beskattning av sjömännen innebär att det
finns   en  mängd  särregler   i   såväl
materiellt som administrativt hänseende.
Sjömansskatten  är  generellt  lägre  än
skatten  för  anställda på land.  Vidare
behandlas       förmånsbelopp        och
kostersättning      förmånligare      än
motsvarande inkomster på land.  Eftersom
land-  och sjöinkomster inte sammanläggs
sätts        progressiviteten        vid
inkomstbeskattningen ur spel. Till detta
kommer   att   vissa   ersättningar   är
skattefria        enligt        gällande
sjömansskatteregler. Alltfler sjömän har
även   landinkomster  och  måste   lämna
självdeklaration.   Sjömansskatten   har
därför i princip spelat ut sin roll  som
definitiv källskatt. Till den slutsatsen
bidrar enligt regeringen även det  stora
antalet  jämkningsfall per år.  Eftersom
de    övriga   nordiska   länderna   har
avskaffat  sjömansskattesystemet   finns
inte  heller  skäl att  i  den  nordiska
gemenskapens      intresse       behålla
sjömansskatten.
Regeringens förslag innebär att inkomst
från   anställning  ombord  (sjöinkomst)
skall  beskattas som inkomst  av  tjänst
enligt   vanliga   regler.   Det   lägre
skatteuttaget   får   formen   av    ett
sjöinkomstavdrag och en skattereduktion.
Sjömän   med   anställning  på   svenskt
handelsfartyg skall enligt förslaget  få
ett   sjöinkomstavdrag som  uppgår  till
18 000 kr i närfart och till 27 000 kr i
fjärrfart  och  en  skattereduktion   på
10  000  kr i närfart och 12  000  kr  i
fjärrfart. Alla typer av inkomster såsom
lön,     sjuklön,    semesterlön     och
vederlagslön som sjömannen får på  grund
av   anställningen  utgör  skattepliktig
sjöinkomst.  Kontanta  ersättningar  och
naturaförmåner, förutom förmån av  fritt
logi  på  fartyget och vissa fria  resor
till  och från tjänstgöringsfartyg, blir
skattepliktiga.      Kostnader       för
fullgörande av tjänsten blir  i  princip
avdragsgilla.   Utländska   sjömän   som
tjänstgör på svenska handelsfartyg skall
beskattas  enligt  lagen  (1991:586)  om
särskild   inkomstskatt  för   utomlands
bosatta med en skattesats på 15 %.
Den  föreslagna omläggningen är  enligt
vad    som    anförs   i   propositionen
statsfinansiellt    neutral    och    de
skatteintäkter som tillfaller kommunerna
beräknas  motsvara  den  ersättning  som
kommunerna  erhåller  enligt  lagen   om
sjömansskatt.
I  motion Sk1 yrkandena 1 och 2 av Lars
Hedfors   och  Rolf  Kenneryd   (s,   c)
hemställer       motionärerna        att
sjöinkomstavdraget bestäms till  34  000
kr  i  närfart  och till  35  000  kr  i
fjärrfart   och   att  skattereduktionen
bestäms till 8 000 kr i närfart och till
13    000   kr   i   fjärrfart.   Enligt
motionärerna har det framkommit  att  de
nivåer som föreslås i propositionen inte
är  tillräckliga för att  förhindra  att
sjömännen   får  en  skattehöjning   vid
övergången till landbeskattning.
I  motion Sk2 av Bo Lundgren m.fl.  (m)
hemställer  motionärerna att regeringens
förslag   avslås.   Motionärerna   delar
visserligen regeringens uppfattning  att
sjömännen  bör  gå  över  till   vanliga
skatteregler men de anser att  förslaget
leder till en högre skattebelastning för
sjömännen  och till högre kostnader  för
arbetsgivarna.
Enligt   utskottets   mening   har   de
förhållanden  som motiverade  införandet
av    sjömansskatten   försvagats    och
fördelarna  med  en definitiv  källskatt
minskat. Utvecklingen har därför medfört
att  det inte längre finns några  hinder
för  att de regler som gäller för övriga
skattskyldiga   skall  kunna   tillämpas
också   på   sjömännen.  Skattereformens
grundtankar    om    likformighet    och
neutralitet vid beskattningen bör därför
gälla även sjömännens inkomster.
I Sverige utgår ett särskilt rederistöd
som  är  konstruerat så att  det  direkt
sänker   bemanningskostnaderna   på   de
fartyg     som    är    stödberättigade.
Rederistödet uppgår till totalt  ca  400
miljoner  kronor per år.  Härutöver  har
den  lägre  sjömansskatten i  jämförelse
med  landskatten bidragit till att hålla
nere  lönenivåerna. Vid en övergång till
landskattesystemet   skulle   sjömännens
disponibla  inkomster komma  att  minska
avsevärt till följd av att skatteuttaget
blir högre. Som regeringen föreslår  bör
därför     sjömännen     medges      ett
sjöinkomstavdrag och en skattereduktion.
För att övergången skall bli neutral för
sjömännen bör dock nivåerna bestämmas  i
enlighet med motion Sk1.
Omläggningen     är    statsfinansiellt
neutral   och   ger  inte   någon   ökad
belastning  för  kommunerna.   När   det
gäller  fördelningen  mellan  kommunerna
kommer  sjöinkomsterna i  fortsättningen
att  omfattas av systemet för  utjämning
av kommunernas inkomster. Vissa kommuner
har   en   förhållandevis   stor   andel
sjöinkomster och kan som en följd  härav
drabbas     av     en    mer     kännbar
inkomstminskning    när     omläggningen
genomförs.    Enligt    skatteutskottets
mening kan det finnas anledning att söka
lindra denna effekt vid övergången  till
det nya systemet. I detta sammanhang kan
nämnas  att  kommunerna  för  närvarande
erhåller      sjömansskattemedlen      i
efterskott  och att omläggningen  medför
att kommunerna får motsvarande medel ett
år   tidigare.  Under  år  1998   kommer
således  kommunerna att få  sjöinkomster
från      två      inkomstår.      Denna
likviditetseffekt bidrar till att lindra
eventuella      inkomstbortfall      för
kommunerna.  Utskottet utgår  ifrån  att
regeringen    har   uppmärksammat    den
positiva likviditetseffekt som uppkommer
för   kommunerna  och  förutsätter   att
regeringen  vid  sina  överväganden  med
anledning  av denna effekt  beaktar  att
vissa    kommuner    drabbas    av    en
inkomstminskning   när    sjömansskatten
slopas.  Det  anförda bör riksdagen  som
sin mening ge regeringen till känna.
Med  det  anförda tillstyrker utskottet
propositionen i denna del och motion Sk1
yrkandena 1 och 2 samt avstyrker  motion
Sk2.
Regeringens    förslag    innebär    att
arbetslöshetsersättning skall  beskattas
på  samma  sätt  som  övriga  inkomster.
Eftersom    den    betalas     av     en
arbetslöshetskassa    och    inte     av
arbetsgivaren skall den enligt förslaget
inte  heller  berättiga till  sjöinkomst
avdrag och skattereduktion för sjömän.
I  motion  Sk3  i denna del  av  Erling
Bager   och  Kenth  Skårvik  (fp)  begär
motionärerna ett tillkännagivande om att
beskattningen av arbetslöshetsersättning
bör  utformas  på  ett sådant  sätt  att
nettoersättningen inte minskar.
Enligt    utskottets    mening    talar
rättviseskäl  för  att  sjömännens  rätt
till        sjöinkomstavdrag         och
skattereduktion bör gälla  de  dagar  då
sjömannen   uppburit   lön   och   annan
ersättning  för arbete ombord  men  inte
för   tid   då   arbetslöshetsersättning
utgått. Mot bakgrund av att omläggningen
är   neutral  för  sjömännen  finns  det
enligt  utskottets  mening  inte   någon
anledning  till erinran mot  regeringens
förslag  i  denna  del.  Utskottet   ser
därför  inte  någon anledning  till  ett
tillkännagivande med den inriktning  som
motionärerna föreslår.
Utskottet avstyrker motion Sk3 i  denna
del  och  tillstyrker  propositionen   i
denna del.
I     propositionen     föreslås     att
krigsrisktillägg      och       liknande
ersättningar  skall  beskattas.   Enligt
sjömansskattelagen  är  krigsrisktillägg
skattefritt  om  regeringen  eller   den
myndighet   som   regeringen   bestämmer
beslutar om skattefrihet.
I   motion  Sk4  yrkande  1  av  Ingrid
Näslund  och  Michael  Stjernström  (kd)
hemställer  motionärerna  om  avslag  på
propositionen såvitt avser beskattningen
av krigsrisktillägg.
Enligt utskottets mening bör alla typer
av   arbetsinkomster  så  långt  möjligt
beskattas    efter    samma     grunder.
Neutralitetsskäl talar  därför  för  att
dessa  ersättningar  bör  beskattas   på
samma    sätt   som   andra   inkomster.
Regeringsformens  bestämmelse   om   att
föreskrifter om skatt skall  ha  lagform
lägger  enligt utskottets  mening  också
hinder  i  vägen  för  en  ordning   där
regeringen fattar beslut om skattefrihet
i vissa fall. Som regeringen anför talar
därför  övervägande skäl  för  att  även
dessa   ersättningar  bör  omfattas   av
skatteplikten.
Utskottet avstyrker motion Sk4  yrkande
1  och tillstyrker propositionen i denna
del.
I motion Sk4 yrkande 2 av Ingrid Näslund
och   Michael  Stjernström  (kd)   anför
motionärerna  att  det  är  oklart   hur
förslaget    slår   när    det    gäller
beräkningsunderlaget  för  a-kassa   och
sjuklön när fritt vivre inte längre  får
räknas  in. Enligt motionärernas  mening
är det rimligt att någon försämring inte
sker  och  de begär ett tillkännagivande
med detta innehåll.
Som    framgått   skall   sjömän   inte
beskattas för något värde av fritt vivre
och  som  en  följd  härav  kommer  inte
heller  något värde av fritt  vivre  att
ingå  i  underlaget  för  a-kassa  eller
sjuklön.
Även  i  denna del anser utskottet  att
det  huvudsakliga intresset måste knytas
till  det  faktum att sjöinkomstavdraget
och     skattereduktionen    gör     att
omläggningen  är neutral  för  sjömännen
och  att man i övrigt bör acceptera  att
de   regler   som  gäller   för   övriga
skattskyldiga  och  förmånstagare  skall
vara tillämpliga på sjömännen. Utskottet
avstyrker  därför  även  detta   motions
yrkande.
I motion Sk4 yrkande 3 av Ingrid Näslund
och   Michael  Stjernström  (kd)   anför
motionärerna vidare att förslaget kommer
att slå olika på olika grupper av sjömän
och  att regeringen därför bör genomföra
en    utvärdering   av   effekterna   av
förslaget.  Motionärerna hemställer  att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
det anförda till känna.
Utskottet  utgår ifrån  att  regeringen
noga följer utvecklingen på området  och
vid behov återkommer med förslag till de
åtgärder  som  bedöms  påkallade.  Någon
anledningen     till    ett     särskilt
tillkännagivande   i  saken   föreligger
enligt   utskottets  mening   emellertid
inte,  och  utskottet  avstyrker  därför
motionsyrkandet.
I propositionen läggs också fram förslag
angående      de      uppbörds-      och
redovisningsregler  som   skall   gälla.
Regeringens förslag innebär att sjömän i
likhet  med  andra  skattskyldiga  skall
lämna    självdeklaration.   Beskattning
skall   ske  i  hemortskommunen.  Redare
skall  i kontrolluppgift lämna uppgifter
om antal dagar som sjöinkomst uppburits,
på   vilket   fartyg  och  inom   vilket
fartområde som tjänstgöringen  ägt  rum.
Redare   skall   i  likhet   med   andra
arbetsgivare  lämna  uppbördsdeklaration
varje månad.
I  motion  Sk3  i denna del  av  Erling
Bager   och  Kenth  Skårvik  (fp)  anför
motionärerna  vidare att  uppbörds-  och
redovisningsreglerna liksom reglerna för
avgivande   av  allmän  självdeklaration
måste  anpassas  till de  administrativa
möjligheter  som finns hos små  rederier
och   på  fartyg  med  ombordmanagement.
Reglerna är enligt motionärerna omöjliga
att praktiskt tillämpa för dessa grupper
och  de  begär  ett tillkännagivande  av
detta innehåll.
Enligt  skatteutskottets mening bör  de
allmänna   reglerna  om   avgivande   av
självdeklaration  kunna  tillämpas  även
när  det  gäller  sjömännen.  Ett  stort
antal     sjömän    lämnar     i     dag
självdeklaration   eftersom    de    har
landinkomster, och för denna grupp finns
inte några särregler.
När    det   gäller   redarna   innebär
övergången   från   sjömansskatt    till
landskatt att arbetsgivaravgifter  skall
redovisas och inbetalas enligt  reglerna
i  uppbördslagen  (1953:272)  och  lagen
(1984:668)  om uppbörd av socialavgifter
från  arbetsgivare.  Uppbördsdeklaration
lämnas  senast  den 10 i uppbördsmånaden
efter   den   månad  då   skatteavdraget
gjordes  eller lönen utgavs, och skatten
skall  betalas  in vid  samma  tidpunkt.
Bestämmelserna   tillämpas   också   för
redovisning     och     betalning     av
arbetsgivaravgifter.   Skattemyndigheten
har  möjlighet  att  medge  arbetsgivare
anstånd       med      att      redovisa
arbetsgivaravgifter. Enligt  reglerna  i
sjömansskattelagen  skall   redare   för
varje period om två månader inbetala och
redovisa     innehållen    sjömansskatt.
Skatten skall redovisas senast den sista
dagen   i   den   andra  månaden   efter
redovisningsperioden.
Övergången    till   landskattesystemet
innebär  således  kortare  perioder  för
redovisning     och     betalning     av
socialavgifter och innehållen preliminär
skatt. Vissa mindre rederier kan ha sitt
kontor   beläget   på  fartyget   vilket
försvårar  för redaren att redovisa  och
betala   avgifter   och   skatter   inom
föreskriven tid. Redarna är  dock  redan
enligt gällande regelsystem skyldiga att
redovisa  och betala preliminär  F-skatt
och     mervärdesskatt    inom     korta
tidsperioder.  Dagens  teknik  möjliggör
också  att betalningar kan skötas  genom
telekommunikationer.  Svårigheterna  för
dessa  redare att redovisa avgifter  och
skatter  i tid bör därför som regeringen
anför inte överdrivas.
Med det anförda avstyrker utskottet det
aktuella motionsyrkandet och tillstyrker
propositionen i denna del.
Vad  gäller  propositionen i övrigt  har
utskottet  inte  funnit någon  anledning
till erinran mot regeringens förslag och
tillstyrker därför propositionen även  i
dessa delar.
I  det  följande tar utskottet dock  upp
vissa  frågor  som rör lagförslagen.  De
lagförslag    som    läggs    fram     i
propositionen har utarbetats under våren
1996 och skall träda i kraft så sent som
den  1 januari 1998. Sedan propositionen
lades   fram   har   i   andra   ärenden
tillkommit lagändringar som bör  beaktas
vid   utformningen  av  de  nu  aktuella
lagförslagen.
Vid  utformningen av nuvarande  lydelse
av  3  kap.  5  §  lagen  (1990:325)  om
självdeklaration  och  kontrolluppgifter
och  19 § kommunalskattelagen (1928:370)
bör   de   ändringar  som   föreslås   i
proposition 1996/97:19 om beskattning av
bilförmån,   m.m.   och   behandlas    i
betänkandet 1996/97:FiU1 beaktas.
Vid  utformningen av nuvarande  lydelse
av  1 § lagen (1983:1092) med reglemente
för  Allmänna pensionsfonden bör beaktas
att  senaste lydelse numera finns i  SFS
1996:697.
Förslaget om ändring i lagen (1962:381)
om  allmän  försäkring bör  kompletteras
genom     att     hänvisningen      till
sjömansskattelagen i 19  kap.  1  §  tas
bort.
Slutligen innebär regeringens förslag i
proposition        1996/97:17         om
skattereduktion  för  fastighetsskatt  i
vissa   fall   (bet.  1996/97:SkU2)   en
ändring  i  7  § lagen om skatteregister
som bör beaktas i detta sammanhang.

Hemställan

Utskottet hemställer
1.  beträffande  beskattning  av
sjömän
att   riksdagen   med  anledning   av
proposition 1995/96:227 i denna  del,
med  bifall  till motion  1996/97:Sk1
yrkandena  1 och 2 och med avslag  på
motion 1996/97:Sk2
dels  bifaller regeringens förslag  i
denna  del  med  de  ändringarna  att
sjöinkomstavdraget  fastställs   till
34 000 kronor i närfart och 35 000 kr
i  fjärrfart och den särskilda skatte
reduktionen fastställs till 8 000  kr
i närfart och 13 000 kr i fjärrfart,
dels  som  sin mening ger  regeringen
till  känna  vad utskottet  anfört  i
denna del,
res. 1 (m)
2.                     beträffande
arbetslöshetsersättning
att   riksdagen  godtar   proposition
1995/96:227  i denna del  och  avslår
motion 1996/97:Sk3 i denna del,
3.                     beträffande
krigsrisktillägg
att   riksdagen  godtar   proposition
1995/96:227  i denna del  och  avslår
motion 1996/97:Sk4 yrkande 1,
res.   2   (kd)   -
delvis
4.                     beträffande
beräkningsunderlaget  för   a-kassa
och sjuklön
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Sk4 yrkande 2,
5. beträffande en utvärdering
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Sk4 yrkande 3,
res. 3 (kd)
6.  beträffande  uppbörds-   och
redovisningsregler
att   riksdagen  godtar   proposition
1995/96:227  i denna del  och  avslår
motion 1996/97:Sk3 i denna del,
res. 4 (fp)
7.  beträffande propositionen  i
vvrigt
att   riksdagen  godtar   proposition
1995/96:227 i denna del,
8. beträffande lagförslagen
att   riksdagen  till  följd  av  vad
utskottet anfört och hemställt  antar
de vid proposition 1995/96:227 fogade
förslagen till
1.   lag   om  upphävande  av   lagen
(1958:295) om sjömansskatt,
2.      lag     om     ändring      i
kommunalskattelagen (1928:370) med
dels  den ändringen att 19 § erhåller
följande   som   utskottets   förslag
betecknade lydelse.
Regeringens förslag  Utskottets förslag
19 §
Till  skattepliktig inkomst -  -  -  av
anvisningarna till 49 §;
vinstandel,          vinstandel,
återbäring    eller  återbäring    eller
premie               premie
återbetalning,  som  återbetalning,  som
utgått på grund  av  utgått på grund  av
annan                annan
personförsäkring än  personförsäkring än
pensionsförsäkring   pensionsförsäkring
eller  sådan  sjuk-  eller  sådan  sjuk-
eller   olycksfalls  eller   olycksfalls
försäkring      som  försäkring      som
tagits   i  samband  tagits   i  samband
med   tjänst,  samt  med   tjänst,  samt
vinstandel,     som  vinstandel,     som
utgått på grund  av  utgått på grund  av
skadeförsäkring,     skadeförsäkring,
för   vilken   rätt  och
till   avdrag   för  premieåterbetalning
premie         icke  på     grund     av
förelegat;           skadeförsäkring,
för   vilken   rätt
till   avdrag   för
premie         icke
förelegat;
ersättning jämlikt lagen (1956:293) - -
-  inte uppgår till 500 kronor;
ränta enligt 22  §
tredje      stycket
lagen (1993:737) om
bostadsbidrag;
vad  som  utgör  utgående  -  -  -   av
anvisningarna till 22 §.
(Se vidare anvisningarna)
dels  den ändringen att 49 § erhåller
följande   som   utskottets   förslag
betecknade lydelse.
Regeringens förslag  Utskottets förslag
49 §
Skattskyldig   som   Skattskyldig   som
uppburit sjöinkomst  uppburit sjöinkomst
under  ett helt  år  under  ett helt  år
medges               medges
sjöinkomstavdrag     sjöinkomstavdrag
med  18  000 kronor  med  34  000 kronor
vid anställning  på  vid anställning  på
svenskt              svenskt
handelsfartyg   som  handelsfartyg   som
går  i närfart  och  går  i närfart  och
med  27  000 kronor  med  35  000 kronor
vid anställning  på  vid anställning  på
svenskt              svenskt
handelsfartyg   som  handelsfartyg   som
går i fjärrfart.     går i fjärrfart.
Skattskyldig  som  uppburit  ---   helt
hundratal kronor.
3.  lag om ändring i lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt,
4.  lag  om  ändring i taxeringslagen
(1990:324),
5.  lag om ändring i lagen (1990:325)
om        självdeklaration        och
kontrolluppgifter med  den  ändringen
att  3 kap. 5 § erhåller följande som
utskottets     förslag     betecknade
lydelse.
Regeringens förslag  Utskottets förslag
3 kap. 5 §
Uppgiftsskyldighet  enligt  4   §   ---
motsvarande gjorda utlägg,
d)  ersättning för   d)  ersättning för
ökade       levnads  ökade       levnads
kostnader vid sådan  kostnader vid sådan
resa i tjänsten som  resa i tjänsten som
avses i punkterna 3  avses i punkterna 3
och    3    a    av  och    3    a    av
anvisningarna  till  anvisningarna  till
33    §    kommunal  33    §    kommunal
skattelagen   eller  skattelagen   eller
för  kostnader  för  för  kostnader  för
resa med egen bil i  resa med egen bil i
tjänsten, i den mån  tjänsten      eller
ersättningarna       kostnader       för
enligt  10 § första  drivmedel       för
-  tredje  styckena  bilförmånshavares
uppbördslagen        resa            med
(1953:272)     inte  förmånsbilen      i
skall  ligga   till  tjänsten i den  mån
grund för beräkning  ersättningarna
av   preliminär  A-  enligt  10 § första
skatt.               -  tredje  styckena
uppbördslagen
(1953:272)     inte
skall  ligga   till
grund för beräkning
av   preliminär  A-
skatt.
6.  lag om ändring i lagen (1981:691)
om socialavgifter,
7.  lag om ändring i lagen (1962:381)
om    allmän   försäkring   med   det
tillägget  att  19  kap.  1  §  lagen
(1962:381)   om   allmän   försäkring
erhåller   följande  som   utskottets
förslag betecknade lydelse.
Nuvarande lydelse    Utskottets förslag
19 kap.
1 § 1
Om   avgifter  för   Om   avgifter  för
finansiering     av  finansiering     av
sjukförsäkringen,    sjukförsäkringen,
folkpensioneringen   folkpensioneringen
och    försäkringen  och    försäkringen
för tilläggspension  för tilläggspension
föreskrivs i  lagen  föreskrivs i  lagen
(1981:691)       om  (1981:691)       om
socialavgifter.  Om  socialavgifter.  Om
avgifter        för  avgifter        för
finansiering     av  finansiering     av
sjukförsäkringen     sjukförsäkringen
och    försäkringen  och    försäkringen
för tilläggspension  för tilläggspension
föreskrivs  även  i  föreskrivs  även  i
lagen   (1994:1744)  lagen   (1994:1744)
om         allmänna  om         allmänna
egenavgifter    och  egenavgifter.
lagen (1958:295) om
sjömansskatt.
1 Senaste lydelse 1994:1746.
8.  lag om ändring i lagen (1959:551)
om   beräkning  av  pensionsgrundande
inkomst  enligt lagen  (1962:381)  om
allmän försäkring,
9.  lag  om  ändring i  uppbördslagen
(1953:272) med den ändringen att 2  §
4    mom.   erhåller   följande   som
utskottets     förslag     betecknade
lydelse.
Regeringens förslag  Utskottets förslag
2 §
4 mom.
Skattereduktion medges skattskyldig för
underskott av kapital enligt 3 § 14 mom.
lagen      (1947:576)     om     statlig
inkomstskatt.  Skattereduktionen   skall
uppgå  till  30 procent av  den  del  av
underskottet som inte överstiger 100 000
kronor och 21 procent av återstoden.
Skattskyldig   som   Skattskyldig   som
uppburit sjöinkomst  uppburit sjöinkomst
enligt punkt  1  av  enligt punkt  1  av
anvisningarna  till  anvisningarna  till
49 § kommunalskatte  49 § kommunalskatte
lagen    (1928:370)  lagen    (1928:370)
under    helt    år  under    helt    år
medges               medges
skattereduktion med  skattereduktion med
10  000 kronor  vid  8  000  kronor  vid
anställning      på  anställning      på
svenskt              svenskt
handelsfartyg   som  handelsfartyg   som
går  i närfart  och  går  i närfart  och
med  12  000 kronor  med  13  000 kronor
vid anställning  på  vid anställning  på
svenskt              svenskt
handelsfartyg   som  handelsfartyg   som
går i fjärrfart.     går i fjärrfart.
Skattskyldig som   Skattskyldig   som
uppburit sjöinkomst  uppburit sjöinkomst
under del av ett år  under del av ett år
medges               medges
skattereduktion med  skattereduktion med
en                   en
trehundrasextiofemt  trehundrasextiofemt
edel  av det belopp  edel  av det belopp
som     anges     i  som     anges     i
föregående   stycke  föregående   stycke
för varje dag under  för varje dag under
vilken   sjöinkomst  vilken   sjöinkomst
uppburits.           uppburits.
Skattereduktion sker i första hand  för
sjöinkomst och därefter för underskott i
kapital.
Skattereduktion sker endast i fråga  om
statlig      inkomstskatt,      kommunal
inkomstskatt         och         statlig
fastighetsskatt.
Bestämmelserna om skattereduktion skall
tillämpas  vid  debitering  av   slutlig
skatt, tillkommande skatt, preliminär F-
skatt  och  särskild  A-skatt  samt  vid
beslut  om beräkning i enskilt  fall  av
preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer
vid    beräkning    av   skattereduktion
bortfaller.
10. lag om ändring i lagen (1984:668)
om  uppbörd  av  socialavgifter  från
arbetsgivare,
11. lag om ändring i lagen (1991:586)
om    särskild    inkomstskatt    för
utomlands bosatta,
12. lag om ändring i lagen (1991:591)
om    särskild    inkomstskatt    för
utomlands bosatta artister m.fl.,
13.    lag   om   ändring   i   lagen
(1994:1744) om allmänna egenavgifter,
14. lag om ändring i lagen (1989:532)
om   tillstånd  för  anställning   på
fartyg,
15.     lag     om     ändring      i
skatteregisterlagen  (1980:343)   med
den  ändringen i förslaget  att  7  §
erhåller   följande  som   utskottets
förslag betecknade lydelse.
Regeringens förslag  Utskottets förslag
7 §
För  fysisk  och juridisk ---  typ  och
årsmodell.
20.   Uppgift  för   20.   Uppgift  för
beräkning        av  beräkning        av
skattereduktion för  skattereduktion för
fackförenings        fackförenings
avgift,   uppgifter  avgift,   uppgifter
enligt  6 §  första  enligt  6 §  första
och  andra styckena  och  andra styckena
lagen (1993:672) om  lagen (1993:672) om
skattereduktion för  skattereduktion för
utgifter        för  utgifter        för
byggnadsarbete   på  byggnadsarbete   på
bostadshus,          bostadshus,
uppgifter enligt  7  uppgifter enligt  7
§ lagen (1995:1623)  § lagen (1995:1623)
om  skattereduktion  om  skattereduktion
för     riskkapital  för     riskkapital
investeringar,       investeringar,
uppgifter enligt  6  uppgifter enligt  6
§  första och andra  §  första och andra
styckena      lagen  styckena      lagen
(1996:000)       om  (1996:725)       om
skattereduktion för  skattereduktion för
utgifter        för  utgifter        för
byggnadsarbete   på  byggnadsarbete   på
bostadshus      för  bostadshus      för
bestämmande      av  bestämmande      av
skattereduktion      skattereduktion
enligt nämnda lagar  enligt nämnda lagar
samt   uppgift   om  samt   uppgift   om
beslut   om   sådan  beslut   om   sådan
skattereduktion.     skattereduktion,
uppgifter       för
bestämmande      av
skattereduktion
enligt        lagen
(1996:000)       om
skattereduktion för
fastighetsskatt   i
vissa   fall    vid
1997-2001       års
taxeringar     samt
uppgift  om  beslut
om            sådan
skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland  ---  30
§ mervärdesskattelagen.
16.    lag   om   ändring   i   lagen
(1983:1092)   med   reglemente    för
Allmänna   pensionsfonden   med   den
ändringen  att 1 § erhåller  följande
som   utskottets  förslag  betecknade
lydelse.
Regeringens förslag  Utskottets förslag
1 §
De    penningmedel   De    penningmedel
som enligt 4 kap. 3  som enligt 4 kap. 3
§  lagen (1981:691)  §  lagen (1981:691)
om   socialavgifter  om   socialavgifter
och   6   §   lagen  och   6   §   lagen
(1994:1744)      om  (1994:1744)      om
allmänna       egen  allmänna       egen
avgifter      skall  avgifter      skall
föras till Allmänna  föras till Allmänna
pensionsfonden,      pensionsfonden,
skall förvaltas  av  skall förvaltas  av
första - femte fond  första   -   sjätte
styrelserna.         fondstyrelserna.
Bestämmelser    om   Bestämmelser    om
första   -   tredje  första   -   tredje
fondstyrelserna      fondstyrelserna
finns    i    2-16,  finns    i    2-16,
21-25, 44 och 45 §§  21-25, 44 och 45 §§
samt om fjärde  och  samt  om  fjärde  -
femte                sjätte
fondstyrelserna   i  fondstyrelserna   i
26,  28-30,  32-35,  26,  28-37, 39  och
37,  39  och  43-45  43-45 §§.
§§.
17. lag om ändring i lagen (1993:891)
om indrivning av statliga fordringar,
18. lag om ändring i lagen (1994:466)
om    särskilda   tvångsåtgärder    i
beskattningsförfarandet,
19. lag om ändring i lagen (1985:146)
om  avräkning  vid  återbetalning  av
skatter och avgifter,
20.  lag  om  ändring i lagen  (1993:
737) om bostadsbidrag,
21. lag om ändring i lagen (1996:000)
om underhållsstöd,
22.   lag  om  upphävande  av   lagen
(1991:1870)   om   överflyttande   av
arbetsuppgifter                  från
Riksskatteverkets Sjömansskattekontor
till  Skattemyndigheten  i  Göteborgs
och Bohus län,
23.    lag   om   ändring   i   lagen
(1971:1072)   om   förmånsberättigade
skattefordringar m.m.
res.   2   (kd)   -
delvis
Stockholm den 19 november 1996
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I  beslutet har deltagit:  Lars  Hedfors
(s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),
Karl-Gösta  Svenson (m), Lisbeth  Staaf-
Igelström (s), Rolf Kenneryd (c),  Björn
Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m),  Isa
Halvarsson (fp), Per Rosengren (v), Ulla
Rudin  (s), Jan-Olof Franzén (m),  Ronny
Korsberg  (mp), Holger Gustafsson  (kd),
Lars    U    Granberg   (s),   Ingibjörg
Sigurdsdóttir (s) och Carl Erik  Hedlund
(m).

Reservationer

1. Beskattning av sjömän (mom. 1)
Karl-Gösta  Svenson, Carl Fredrik  Graf,
Jan-Olof  Franzén och Carl Erik  Hedlund
(alla m) har
dels anfört följande
Vi  instämmer i regeringens  uppfattning
att  sjömännen bör gå över till  vanliga
skatteregler. Det förslag som regeringen
lägger  fram  ger  emellertid  inte  ett
neutralt   utfall  för   sjömännen   och
redarna.   Även   med  de   nivåer   för
sjöinkomstavdraget och skattereduktionen
som   föreslås  i  motion   Sk1   kommer
förslaget   att  leda  till   en   högre
skattebelastning     för      sjömännen.
Arbetsgivarna kommer också  att  drabbas
av högre arbetsgivaravgifter.
Det  är  olyckligt att förslaget medför
en skattehöjning för branschen. Effekten
blir  sannolikt  kompensationskrav  från
sjömännens  sida och detta  kan  medföra
att konkurrensförmågan försämras. Jobben
är därmed i fara.
Vi   kan   mot   denna  bakgrund   inte
acceptera      regeringens      förslag.
Regeringen bör  återkomma till riksdagen
med  ett  nytt  förslag som  skapar  den
neutralitet som vi eftersträvar.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande beskattning av sjömän
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Sk2 och med avslag på  motion
1996/97:Sk1 yrkandena 1 och 2  avslår
proposition   1995/96:227   i    dess
helhet.
2. Krigsrisktillägg (mom. 3 och mom. 8)
Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande
Frågan      om      beskattning       av
krigsriskersättningen är värdeladdad för
sjöfolk,  särskilt  som  de  efter   det
senaste  världskrigets  vedermödor   och
arbete  med mycket stor risk  för  livet
berövades sin krigsriskersättning via en
kränkande                  sköntaxering.
Krigsriskersättningen kan dessutom  inte
anses  vara en inkomst i vanlig  mening,
utan  är  just  en  ersättning  för  att
utföra  sitt  arbete med stor  fara  för
eget  liv. Att regeringen nu väljer  att
bredda  skattebasen  för  personer   som
arbetar  i  högriskområden  är  mer   än
cyniskt.
Jag  anser  att förslaget om  beskattad
krigsriskersättning bör avslås.
dels  vid  moment  3  och  moment  8   i
motsvarande del hemställt
3. beträffande krigsrisktillägg
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Sk4    yrkande    1    avslår
proposition 1995/96:227 i denna del,
8. beträffande lagförslagen
att   riksdagen  till  följd  av  vad
utskottet  anfört och  hemställt  gör
den  ändringen i det vid  proposition
1995/96:227 fogade förslaget till lag
om   ändring   i  kommunalskattelagen
(1928:370) att 19 § erhåller följande
som reservanternas förslag betecknade
lydelse:
Regeringens förslag  Reservanternas
förslag
19  §
Till  skattepliktig inkomst -  -  -  av
anvisningarna till 49 §;
krigsrisktillägg
och     motsvarande
ersättning      som
redare  utger  till
sådan  arbetstagare
som avses i punkt 1
av    anvisningarna
till 49 §;
vinstandel, återbäring eller - -  -  av
anvisningarna till 22 §.
3. En utvärdering (mom. 5)
Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande
Även  om  det  är en riktig princip  att
sjömännen skall följa landskattereglerna
finns  det en risk att förändringen  ger
oönskade effekter för vissa grupper. Det
är   därför   viktigt   att   regeringen
noggrant följer utvecklingen på  området
och vid behov vidtar åtgärder.
Det   anförda  bör  riksdagen  som  sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 5 hemställt
5. beträffande en utvärdering
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Sk4 yrkande 3 som sin  mening
ger  regeringen till känna  vad  ovan
anförts.
4. Uppbörds- och redovisningsregler
(mom. 6)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande
Vi  inom Folkpartiet anser att uppbörds-
och redovisningsreglerna liksom reglerna
för  avgivande av inkomstdeklaration för
ombordanställda  måste   anpassas   till
rederiernas  administrativa möjligheter.
De     föreslagna     ändringarna      i
uppbördssystemet   är    omöjliga    att
praktiskt   tillämpa   för   många   små
rederier    liksom   för   fartyg    med
ombordmanagement.
Det   anförda  bör  riksdagen  som  sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 6 hemställt
6.    beträffande   uppbörds-    och
redovisningsregler
att   riksdagen  med  anledning   av
proposition 1995/96:227 i  denna  del
och bifall till motion 1996/97:Sk3  i
denna   del   som  sin   mening   ger
regeringen det anförda till känna.