I betänkandet tillstyrker utskottet
regeringens förslag i
budgetpropositionen om anslag till
skatteförvaltningen och tullen, en
skattemyndighet i Skåne län och en
komplettering av tullens övergripande
mål. Samtidigt avstyrker utskottet
motioner från v, mp och kd om högre
anslag. Vidare avstyrker utskottet ett
antal motioner med anknytning till
skatteförvaltningens respektive tullens
verksamhet, som väckts under den
allmänna motionstiden.
V, mp och kd, som i annat sammanhang
yrkat en utökning av ramen för
utgiftsområdet, lägger i detta
betänkande var sitt särskilt yttrande
beträffande anslagen. Vidare har ett
antal reservationer och särskilda
yttranden lämnats av m, fp, v, mp och kd
med anledning av motioner som väckts
under den allmänna motionstiden.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet)
föreslår i proposition 1996/97:1
Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och
uppbörd
1. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag med anledning av
bildandet av Skattemyndigheten i Skåne
län,
2. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Tullverkets
verksamhet kompletteras i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet om
Tullverket,
3. att riksdagen för budgetåret 1997
anvisar anslagen under utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd enligt
följande uppställning:
Anslag Anslagst Anslagsbelop
yp p Tkr
A 1 ramansla 354 505
Riksskatteverke g
t
A 2 ramansla 4 328 345
Skattemyndighet g
erna
A 3 Tullverket ramansla 1 031 858
g
Summa för utgiftsområdet 5 714 708
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att det fr.o.m.
den 1 januari 1997 skall finnas endast
en skattemyndighet i det nybildade Skåne
län.
Vidare föreslås en komplettering av de
övergripande målen för Tullverket.
Kompletteringen innebär att Tullverket
vid fullgörandet av sina uppgifter skall
verka för att kostnaderna för
tullproceduren minimeras både för
näringslivet och allmänheten och inom
Tullverket självt. Vidare skall
Tullverket tillhandahålla en god service
så att den legitima handeln med tredje
land underlättas i största möjliga
utsträckning och det legitima varuflödet
inom EU inte hindras.
Slutligen föreslås anslag till
Skatteförvaltningen med tillhopa ca 4
683 miljoner kronor och till Tullverket
med ca 1 032 miljoner kronor.
Lagförslaget
Lagförslaget har följande lydelse.
Förslag till
Lag med anledning av bildandet av
Skattemyndigheten i Skåne län
Härigenom föreskrivs följande.
Det som är föreskrivet i eller annars
följer av en lag eller annan författning
beträffande Skattemyndigheten i
Kristianstads län eller
Skattemyndigheten i Malmöhus län skall
efter utgången av år 1996 i stället
gälla Skattemyndigheten i Skåne län.
Motionerna
1996/97:Fi419 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -
18. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om rättssäkerheten i
skattesystemet.
1996/97:Fi903 av Margareta E Nordenvall
(m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att synliggöra
statsskulden hos den enskilde.
1996/97:Sk371 av Alf Svensson m.fl. (kd)
vari yrkas - såvitt nu är i fråga -
33. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en effektivare
skatteindrivning för att öka
skatteintäkterna.
1996/97:Sk802 av Bengt Silfverstrand
m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder mot
skatteundandragande.
1996/97:Sk803 av Bo Lundgren m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen beslutar slopa
skatteflyktsklausulen från den 1 januari
1997 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att reglerna om skattetillägg
blir föremål för utredning,
3. att riksdagen beslutar avskaffa
skattetillägg från den 1 januari 1997
när det är fråga om periodiseringsfel
avseende såväl direkt som indirekt skatt
i enlighet med vad som anförts i
motionen,
4. att riksdagen beslutar avskaffa
tulltillägget från den 1 januari 1997 i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk804 av Bertil Persson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om statsskuldsredovisning.
1996/97:Sk805 av Per Westerberg och
Chris Heister (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
tredjelandstrafiken bör få ett större
genomslag vid fördelningen av
Tullverkets resurser.
1996/97:Sk806 av Christel Anderberg (m)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en skyndsam utredning av
förutsättningarna för Gotland att bli
frihamnsområde/ekonomisk frizon i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk807 av Ragnhild Pohanka och
Barbro Johansson (mp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att den
snarast tillsätter en parlamentariskt
sammansatt grupp med uppgift att studera
hur Tullens bevaknings- och
kontrollarbete fungerar, och hur
förbättringar kan göras.
1996/97:Sk808 av Michael Stjernström
m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en förändrad
lagstiftning för införsel av
punktskattepliktiga varor för att hejda
smuggling,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en förbättrad kontroll vid
Sveriges internationella flygplatser,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bekämpa internationell
kriminalitet,
4. att riksdagen med följande ändringar
i förhållande till regeringens förslag
för budgetåret 1997 anvisar anslagen
under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning
och uppbörd enligt följande
uppställning: A 2 Skattemyndigheterna; 4
328 345 000; Anslagsförändring; + 100
000 000 A 3 Tullverket; 1 031 858 000;
Anslagsförändring; + 100 000 000
1996/97:Sk809 av Kenth Skårvik m.fl.
(fp,m,c,kd) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att nu vilande och
kommande skattemål ej skall påföras
ränta mer än maximalt 12 månader.
1996/97:Sk810 av Annika Jonsell (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den skattskyldige själv
skall vara ansvarig för inbetalning av
inkomstskatt,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den inkomstskattskyldige
skall få en tydlig redovisning om till
vilken verksamhet och till vilka belopp
hans eller hennes skatt har använts.
1996/97:Sk811 av Kerstin Warnerbring (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utnyttjandet av Tullverkets
resurser för en effektiv
narkotikabekämpning.
1996/97:Sk814 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att för
budgetåret 1997 anvisa anslagen under
utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och
uppbörd enligt Miljöpartiets förslag i
motionens budgettabell,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag
inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning
och uppbörd för åren 1998 och 1999
enligt budgettabellen.
1996/97:Sk815 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas att riksdagen med
följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anvisar anslagen
under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning
och uppbörd enligt följande
uppställning: A 2 Skattemyndigheten; 4
328 345; Anslagsförändring; 87 000 A 3
Tullverket; 1 031 858;
Anslagsförändring; 35 000.
1996/97:Sk816 av Henrik Landerholm (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattenämndernas
sammansättning.
1996/97:Sk817 av Per Rosengren m.fl. (v)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om skattemyndigheternas
revisionsverksamhet enligt vad i
motionen anförts.
1996/97:Sk818 av Per Rosengren (v) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag om ändrad sista inlämningsdag
för den förenklade deklarationen enligt
vad i motionen anförts.
1996/97:Sk819 av Ola Karlsson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om information om totala
lönekostnader.
1996/97:Sk820 av Lars U Granberg och
Lennart Klockare (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
användning av ny teknik för att hindra
smuggling.
1996/97:Ju226 av Alf Eriksson m.fl. (s)
vari yrkas - såvitt nu är i fråga -
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en försöksverksamhet med
sammanslagen tull och polis.
1996/97:Ju227 av Gun Hellsvik m.fl. (m)
vari yrkas - såvitt nu är i fråga -
2. att riksdagen beslutar att påbörja
en försöksverksamhet med en integrerad
tull- och polisverksamhet i enlighet med
vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utredning om
samordning av de uppbördsfunktioner som
i dag är delade mellan Tullen och
skattemyndigheterna.
1996/97:L212 av Bengt Harding Olson (fp)
vari yrkas - såvitt nu är i fråga -
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om rimliga skattetilläggsregler.
1996/97:U704 av Elver Jonsson och Anne
Wibble (fp) vari yrkas - såvitt nu är i
fråga -
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljning av gränsgångares
problem i avsikt att främja smidigt
"vardagsumgänge" över landsgränserna.
1996/97:So656 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -
22. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stärka tullens
narkotikakontroll.
Utskottet
Skattemyndigheten i Skåne län
Riksdagen har tidigare beslutat att de
två nuvarande länen i Skåne fr.o.m. den
1 januari 1997 skall läggas samman till
ett län som skall heta Skåne län. Som en
följd härav föreslår regeringen i
propositionen att det från samma
tidpunkt bara skall finnas en
skattemyndighet i Skåne län. I det
syftet läggs också fram ett lagförslag
som går ut på att vad som föreskrivits
för Skattemyndigheten i Kristianstads
län eller Malmöhus län skall efter
utgången av år 1996 i stället gälla
Skattemyndigheten i Skåne län.
Utskottet har inte funnit någon
anledning till erinran mot förslaget
utan tillstyrker propositionen i denna
del.
Övergripande mål för Tullverkets
verksamhet
I propositionen föreslås att de
övergripande målen för Tullverkets
verksamhet kompletteras med ett mål som
går ut på att Tullverket vid fullgörande
av sina uppgifter skall verka för att
kostnaderna för tullprocedurer minimeras
både hos näringsliv och allmänhet och
inom Tullverket självt. Vidare skall
Tullverket tillhandahålla god service så
att den legitima handeln med tredje land
underlättas i största möjliga
utsträckning och det legitima varuflödet
inom EU inte hindras.
Utskottet har intet att erinra mot att
Tullverkets verksamhet kompletteras med
ett mål som beaktar behovet av effektiva
tullprocedurer och en god service.
Utskottet tillstyrker därför
propositionen även i denna del.
Anslagen inom utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd
I propositionen föreslås att
Riksskatteverket, Skattemyndigheterna
och Tullverket beviljas var sitt
ramanslag, ett till Riksskatteverket på
354 505 000 kr, ett till
Skattemyndigheterna på 4 328 345 000 kr
och ett till Tullverket på 1 031 858 000
kr. Vad gäller de båda anslagen till
skatteförvaltningen går inriktningen ut
på att fortsätta rationaliseringen av
grundhanteringen och effektiviseringen
av kontrollverksamheten. Förslaget
innebär vidare att särskilda insatser
skall göras för att stärka
skatteförvaltningens medverkan i
bekämpandet av den ekonomiska
brottsligheten. Beträffande Tullverket
aviserar regeringen en utvärdering av de
effekter som organisationsförändringen i
samband med EU-inträdet haft på
kontrollverksamheten och
tullverksamheten i övrigt.
I motion Sk815 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) yrkas en utökning av anslaget till
Skattemyndigheterna med 87 miljoner
kronor och av det till Tullverket med 35
miljoner kronor. Dessa utökningar behövs
enligt motionärerna för att tillgodose
behovet av ökad skattekontroll och höjd
kvalitet i Skattemyndigheternas
verksamhet samt en förstärkning av
gränskontrollen för att bekämpa olovlig
införsel av narkotika.
I motion Sk814 (yrkande 1) av Marianne
Samuelsson m.fl. (mp) yrkas att
Tullverket tillförs ytterligare 4
miljoner kronor för att intensifiera
arbetet med att hindra införsel av
droger m.m.
I motion Sk808 (yrkande 4) av Michael
Stjernström m.fl. (kd) yrkas att vart
och ett av anslagen till
Riksskatteverket och Tullverket räknas
upp med 100 miljoner kronor. Syftet med
tillskotten är beträffande
Riksskatteverket att förstärka
skattekontrollen och i vad gäller
Tullverket att förbättra gränsskyddet
mot illegal införsel av narkotika,
alkohol och vapen.
Utskottet vidhåller sin uppfattning som
utskottet tidigare delgett
finansutskottet i samband med
behandlingen av ramen för utgiftsområdet
att anslagen ligger i linje med vad som
tidigare beräknats och att de med hänsyn
till det statsfinansiella läget är väl
avvägda. Utskottet tillstyrker
följaktligen propositionen i denna del
och avstyrker motionerna.
Beräknade anslag 1998-1999
I motion Sk814 (yrkande 2) av Marianne
Samuelsson m.fl. (mp) yrkas - i linje
med motsvarande yrkande för år 1997 -
att de av regeringen beräknade anslagen
till Tullverket för åren 1998 och 1999
utökas med 4 miljoner kronor för
vartdera året. Regeringen har beräknat
anslaget till ca 1 061 miljoner kronor
för år 1998 och ca 1 100 miljoner kronor
för år 1999.
Utskottet har tidigare i höst i sitt
yttrande till finansutskottet i denna
fråga biträtt regeringens bedömning
beträffande den beräknade storleken av
anslaget till Tullverket under åren 1998
och 1999. Utskottet finner ingen
anledning att nu ändra uppfattning i
frågan och avstyrker därför motion Sk814
även i denna del.
Skatteförvaltningens resurser
I motion Sk371 (yrkande 33) av Alf
Svensson m.fl. (kd) begärs ett
tillkännagivande om ökade resurser till
skatteförvaltningen för att komma åt
skattefusket. Motionärerna menar att man
härigenom kan öka skatteintäkterna.
Utskottet har nyss redovisat sitt
ställningstagande angående anslaget till
skatteförvaltningen för år 1997. Någon
anledning för riksdagen att vid sidan av
sitt beslut i anslagsfrågan göra ett
tillkännagivande med den innebörd som
motionärerna begär föreligger enligt
utskottets mening inte. Utskottet
avstyrker således motionen.
I motion Sk802 av Bengt Silfverstrand
m.fl. (s) efterlyses krafttag mot
skatteundandragande på det
internationella planet. Regeringen bör,
menar motionärerna, mot bakgrund av den
tilltagande ekonomiska brottsligheten
snarast ta initiativ till åtgärder inom
ramen för det europeiska samarbetet. I
motion Sk817 av Per Rosengren m.fl. (v)
begärs att regeringen lägger fram
förslag om ökade möjligheter till
överraskningsrevisioner. Behov härav
föreligger enligt motionärerna för att
bekämpa ekonomisk brottslighet och
avancerat skatteundandragande.
I andra motioner pekas på behovet av
åtgärder ägnade att stärka
rättssäkerheten vid beskattningen. I
motion Sk803 av Bo Lundgren m.fl. (m)
föreslås olika sådana åtgärder, bl.a.
att skatteflyktsklausulen slopas från
och med den 1 januari 1997 (yrkande 1).
I motion Fi419 (yrkande 18) av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) begärs att något
nytt förslag om en skärpt
skatteflyktslag inte skall läggas fram
och dessutom att regeringen skall avstå
från att lägga fram förslag om nya
regler om revision som enligt
motionärerna står i strid mot
fundamentala principer för den enskildes
integritet och myndigheternas makt-
utövning.
Nu liksom tidigare ser utskottet mycket
allvarligt på den ekonomiska
brottslighetens utbredning. Utskottet
har tidigare understrukit behovet av ett
kraftfullt och målmedvetet agerande från
regeringens sida och
skatteförvaltningens centrala roll i
sammanhanget. Utskottet vidhåller detta
och vill i sammanhanget också peka på
att förbättrad lagstiftning och andra
metoder givetvis också bör utnyttjas i
kampen mot den ekonomiska
brottsligheten. Regeringen har nyligen i
en lägesrapport till riksdagen i fråga
om den ekonomiska brottsligheten (skr.
1996/97:49) redovisat sin strategi som
bl.a. innebär att Sverige aktivt skall
verka för att utveckla det
internationella samarbetet mot ekonomisk
brottslighet och att skattekontrollen
skall stärkas för att förebygga
ekonomisk brottslighet och öka
upptäcksrisken när den förekommer. Med
det syftet återinfördes den gamla
skatteflyktslagen från och med juli 1995
som en tillfällig lösning och förslag
till nya vässade regler är för
närvarande under utarbetande, liksom
skärpt lagstiftning för skattekon-troll
och ökade möjligheter till revisioner.
Förslag härom, som tidigare lagts fram i
Skatteflyktskommitténs betänkanden SOU
1996:44 Översyn av skatteflyktslagen
Reformerat förhandsbesked respektive SOU
1996:79 Översyn av revisionsreglerna,
bereds för närvarande inom
regeringskansliet. Inriktningen är att
lägga fram förslag till riksdagen under
våren 1997.
Det anförda innebär att motionerna
Sk802 och Sk817 redan är tillgodosedda
och någon anledning till något uttalande
med anledning av de motionerna
föreligger enligt utskottets mening
inte. Vad därefter gäller de
rättssäkerhetsfrågor som väckts i de
andra motionerna vill utskottet betona
att rimliga rättssäkerhetsaspekter
givetvis bör beaktas när det gäller ny
lagstiftning på de berörda områdena, och
utskottet utgår ifrån att regeringen är
medveten om detta. Något uttalande härom
behövs således inte och eftersom
utskottet inte heller vill medverka till
att slopa den nu gällande
generalklausulen eller föregripa
regeringens förslag till ny lagstiftning
avstyrker utskottet även dessa motioner
i berörda delar.
Preliminärskattesystemet
I motion Sk810 (yrkande 1) av Annika
Jonsell (m) föreslås att den
skattskyldige själv i fortsättningen
skall sköta inbetalningen av skatt. I
stället för att arbetsgivaren drar av
skatten från bruttolönen bör löntagarna
själva vara ansvariga för att betala in
inkomstskatten. Syftet är att
medvetandegöra människor om de skatter
som de betalar.
Enligt utskottets uppfattning strider
motionärens förslag mot grundläggande
principer i uppbördslagstiftningen som
innebär att preliminärskatt för
skattskyldiga med A-skatt skall betalas
genom skatteavdrag av den som betalar ut
ersättningen till den skattskyldige. I
systemet finns även inbyggt ett inslag
av eget ansvar genom att den
skattskyldige själv förutsätts göra egna
inbetalningar i form av
fyllnadsinbetalningar i de fall det
behövs för att undvika kvarstående
skatt. Det nuvarande
preliminärskattesystemet med
skatteavdrag, som kom till genom 1947
års uppbördsreform, omfattar drygt 6
miljoner människor i Sverige och
fungerar enligt utskottets uppfattning
utomordentligt smidigt och bra.
Utskottet har inga tankar på att överge
detta system och införa ett sådant
system som motionären förordar och
avstyrker därför motionen.
Deklarationsdag
I motion Sk818 av Per Rosengren m.fl.
(v) föreslås att dagen för inlämnandet
av den förenklade deklarationen flyttas
från den 2 maj till den 31 mars.
Härigenom skulle man enligt motionärens
uppfattning kunna undvika en arbets-
anhopning med åtföljande
flaskhalsproblem under sommarmånaderna
hos skattemyndigheterna.
Enligt utskottets uppfattning berörs
den fråga som tagits upp i motionen av
Skattekontrollutredningens arbete (Fi
1995:05, dir. 1995:12). Skattekontroll-
utredningen har i uppdrag att se över
bl.a. reglerna om självdeklaration och
kontrolluppgifter m.m. och utredningen
har, enligt vad utskottet erfarit, inom
sig också diskuterat dag för avlämnande
av deklarationer. Resultatet av
utredningens arbete - som beräknas
föreligga under våren 1997 - bör således
avvaktas innan ställning tas till denna
och andra frågor av betydelse för
deklarationshanteringen. Utskottet
avstyrker därför motionen.
Skattetillägg, tulltillägg
I två motioner riktas stark kritik mot
skatte- och tulltilläggen. I motion
Sk803 (yrkande 2) av Bo Lundgren m.fl.
(m) yrkas först och främst en utredning
om skattetillägg och därefter att
skattetilläggen för periodiseringsfel
och tulltilläggen skall avskaffas från
och med den 1 januari 1997 (yrkandena 3
och 4). I motion L212 (yrkande 5) av
Bengt Harding Olson (fp) begärs ett
uttalande av riksdagen om att
skattetilläggen skall vara mera rimliga.
Utskottet vill erinra om det
delbetänkande SOU 1996:116 Artikel 6 i
Europakonventionen och skatteutredningen
som Skattekontrollutredningen avlämnat
och varav remissbehandlingen nyligen
avslutats. I betänkandet har utredningen
bedömt om det svenska
skattetilläggsförfarandet strider mot
den enskildes rätt att få en opartisk
prövning av sina rättsliga anspråk
enligt den nämnda artikeln i
Europakonventionen men funnit att
övervägande skäl talar för att så inte
är fallet. Beredningen av ärendet inom
Finansdepartementet fortsätter. Dessutom
har - enligt vad utskottet erfarit -
till regeringskansliet inkommit en
framställning från Riksskatteverket
angående skattetilläggen vid
periodiseringsfel. I framställningen
anför Riksskatteverket att
periodiseringsfelen på den indirekta
beskattningens område föranlett icke
önskvärda effekter på grund av orimligt
höga avgifter i förhållande till den typ
av fel som det rör sig om.
Riksskatteverket föreslår därför att
uttagsnivån sätts ned från 10 % till 5 %
i dessa fall.
Beträffande tulltilläggen har inhämtats
att regeringen avser att inom en snar
framtid se över den svenska
tullagstiftning som införts som ett
komplement till EG:s tullförordningar. I
samband med denna utredning kommer även
de bestämmelser som gäller
administrativa sanktioner och gällande
kredittider vid import att behandlas.
Det pågår också ett arbete inom EU där
ett införande av administrativa
sanktioner för överträdelser av
gemenskapslagstiftningen på tullområdet
diskuteras. Även detta arbete kan komma
att påverka de svenska bestämmelserna om
tulltillägg.
Utskottet vill erinra om att det
svenska skattesystemet bygger på att de
skattskyldiga fullföljer sin
uppgiftsskyldighet, lämnar korrekta
uppgifter och även i övrigt efterlever
skattelagarna. Skattetillägget är ett
betydelsefullt påtryckningsmedel mot
felaktigt och ofullständigt
uppgiftslämnande till
skattemyndigheterna och en metod för att
förmå skattskyldiga att fullgöra sin
deklarationsskyldighet så att
skatteuttaget blir riktigt. På
motsvarande sätt är tulltillägget ett
medel att förmå den som deklarerar en
införsel att lämna riktiga uppgifter som
underlag för beräknande av tull, annan
skatt och avgifter och för bedömningen
av om en vara är belagd med
införselrestriktioner och för
upprättande av handelsstatistik. Som
ovan anförts har på senare tid
skattetilläggen och tulltilläggen på
olika sätt aktualiserats inom
regeringskansliet och någon anledning
för riksdagen att göra några
tillkännagivanden om ändringar i
lagstiftningen föreligger därför enligt
utskottets mening för närvarande inte.
Utskottet avstyrker därför motionerna.
Skattsedel m.m.
I motion Fi903 av Margareta Nordenvall
(m) och Sk804 av Bertil Persson (m)
föreslås att det på skattsedel och löne-
och försäkringsbesked skall lämnas
uppgift om statsskulden för att få
människor att inse betydelsen av vår
stora statsskuld. I motion Sk810
(yrkande 2) av Annika Jonsell (m)
efterlyses en redovisning på
skattsedlarna av hur skatten används och
hur stor andel som har gått till olika
områden. Slutligen i motion Sk819 av Ola
Karlsson (m) begärs att information
skall lämnas på lönebeskeden om skatt
och arbetsgivaravgifter för att de
anställda skall få korrekt information
om hela lönekostnaden.
Utskottet har tidigare avstyrkt
liknande yrkanden rörande skattsedlarnas
innehåll med hänvisning till att
skattsedlarna av praktiska skäl inte bör
belastas med uppgifter om annat än vad
som har direkt betydelse för den skatt
som den skattskyldige skall betala.
Utskottet vidhåller denna uppfattning
och vill dessutom tillägga att det år
1993 införda systemet med egenavgifter
-som innebär att löntagarna betalar
vissa sociala avgifter själva - är ägnat
just att göra den skattskyldige mera
medveten om kostnaden för den sociala
välfärden. Information om
socialavgifternas uppdelning på olika
ändamål är dessutom tillgänglig på de
lokala skattekontoren där den
intresserade kan få del av den och
tillämpa den på sina egna
inkomstförhållanden. Vad slutligen
gäller informationen på de anställdas
lönebesked vill utskottet framhålla att
det givetvis står arbetsgivarna fritt
att lämna den begärda informationen på
lönebeskeden till de anställda.
Utskottet kan dock inte medverka till
att göra detta uppgiftslämnande
obligatoriskt och därigenom belasta
företagen med allt det merarbete som
ett sådant uppgiftslämnande skulle
medföra. Denna ståndpunkt skall också
ses mot bakgrund av strävandena att så
vitt möjligt begränsa företagens
uppgiftsskyldighet. Utskottet avstyrker
motionerna.
Respitränta
I motion Sk809 av Kenth Skårvik m.fl.
(fp, m, c och kd) uttalas önskemål om
nya regler om respitränta av innebörd
att den tid under vilken respitränta
beräknas skall begränsas till 12 månader
från det att deklarationen lämnats in.
Motionärerna anser att den skattskyldige
inte skall behöva bära räntebördan av en
utdragen handläggning av skattemål i
skattedomstol.
Utskottet vill erinra om att
respiträntorna omfattas av det
reformförslag som
Skattebetalningsutredningen har lagt
fram i sitt slutbetänkande SOU 1996:100
Ett nytt system för skattebetalningar.
Tanken är att en s.k. kostnadsränta
skall ersätta de nuvarande ränteformerna
anståndsränta, respitränta m.m. i det
nya systemet. Inriktningen är att lägga
en proposition till våren och utskottet
anser därför att man bör avvakta med att
överväga ändringar i räntepåläggen för
dem som av en eller annan anledning
kommit att komma efter med
skattebetalningen till dess att
regeringens förslag föreligger. Mot
bakgrund härav avstyrker utskottet
motionen.
Skattenämnderna
I motion Sk816 av Henrik Landerholm (m)
anförs kritik mot sammansättningen av
skattenämnderna som för närvarande
består av 15 ledamöter varav 5 kallas
till tjänstgöring vid tillfälle då
nämnden sammanträder. Motionären anser
att det med den nuvarande organisationen
kan finnas risk för godtycke vid
avgörandet av vilka ledamöter som skall
kallas och föreslår i stället ett system
med fem ordinarie ledamöter och fem
suppleanter.
Utskottet vill erinra om att
skattenämnderna infördes i samband med
taxeringsreformen och den nya
taxeringsorganisationen år 1990 i viss
mån efter mönster av det system som
tillämpas för domstolarnas nämndemän
(prop. 1989/90:74 s. 269, bet.
1989/90:SkU32). Kompetenskrav och andra
egenskaper hos ledamöterna i
skattenämnderna är inte reglerade i
författning men det har förutsatts att
rekryteringen tar sikte på
kvalificerade, erfarna och omdömesgilla
personer med erfarenhet från olika
områden inom samhällslivet och att
nämnderna får en allsidig
sammansättning. Enligt utskottets
uppfattning är motionärens farhågor för
godtycke överdrivna och det har i
motionen inte lagts fram någon
omständighet som motiverar några
ändringar i nämndemannaorganisationen.
Såvitt utskottet känner till är inte
heller några ändringar av organisationen
aktuella just nu. I anslutning till en
annan närliggande organisationsfråga
rörande skattenämnderna som utskottet
behandlade för några år sedan med
anledning av en motion utgick utskottet
från att Riksskatteverket vid behov -
dvs. om organisatoriska problem
föreligger - tar de initiativ som kan
anses påkallade. Med hänvisning till
detta uttalande avstyrker utskottet
motionen.
Tullverksamheten
Några av de motioner som väckts med
anledning av budgetförslaget innehåller
förslag om att riksdagen genom
tillkännagivanden till regeringen skall
uttala sig om hur tullverket bör
disponera sina resurser.
I motion Sk820 av Lars U Granberg och
Lennart Klockare (båda s) föreslås att
Tullverket på olika sätt utnyttjar ny
teknik, främst då det gäller
övervakningen av transittrafiken.
Motionärerna förespråkar
satellitövervakning av misstänkta
fordon, dataövervakning m.m. för att
komma till rätta med smugglingen via
transittrafiken. I motion Sk805 av Per
Westerberg och Chris Heister (båda m)
uttalas att Tullverket bör ägna mera av
sina resurser åt tredjelandstrafiken. I
en annan motion, Sk811 av Kerstin
Warnerbring (c) påkallas i stället mera
resurser till Malmöregionen, gärna genom
att Tullverket avsäger sig de uppgifter
som utförs åt Jordbruksverket. I motion
So656 (yrkande 22) av Lars Leijonborg
m.fl. (fp) begärs en förstärkning av
tullens narkotikakontroll och i motion
Sk807 av Ragnhild Pohanka och Barbro
Johansson (båda mp) vill motionärerna ha
en utredning om tullens bevaknings- och
kontrollarbete och möjligheterna till
förbättringar, allt för att politikerna
skall få en tydlig bild över vad
förändringarna i vårt gränsskydd
medfört. I motion Sk808 av Michael
Stjernström m.fl. (kd) efterlyses en
bättre kontroll vid de internationella
flygplatserna (yrkande 2) och att
Tullverket avsätter mera resurser på att
bekämpa internationell kriminalitet
(yrkande 3 delvis).
Då det gäller tullens närvaro i olika
regioner eller på olika orter och dess
användning av befintliga resurser anser
utskottet, nu liksom tidigare, att det i
första hand är Tullverket självt som
skall svara för denna resursfördelning.
Vägledande för tullens disposition av
sina medel bör givetvis de av riksdagen
fastlagda allmänna målen vara. Det är
således trafikens och näringslivets
behov av tullinsatser och statsmakternas
krav på effektivitet och rationell
klarerings- och kontrollverksamhet som
bör styra användningen av resurserna.
Vad särskilt gäller frågan om
Tullverkets arbetsuppgifter för
Jordbruksverkets räkning vill utskottet
framhålla att Jordbruksverket skall
ersätta Tullverket för de uppgifter som
utförs inom Jordbrukskontrollen. Vad
vidare angår kravet på en utredning
hänvisar utskottet till den
inledningsvis berörda utredningen - som
alltså redan planeras - om
omorganisationens effekter för bl.a.
kontrollverksamheten. Beträffande
slutligen den internationella
kriminaliteten deltar Tullverket i en
arbetsgrupp som nyligen tillsatts inom
Justitiedepartementet och som arbetar
med att ta fram underlag och förslag
till åtgärder för att förebygga och
bekämpa internationell ekonomisk
brottslighet. Vidare pågår arbete med
att se över förutsättningarna för
datorstöd i tullens och polisens
verksamhet.
Utskottet förutsätter att Tullverket
uppmärksammar de idéer och uppslag som
förs fram i motionerna. Utskottet vill
inte utesluta att det i framtiden kan
bli aktuellt med någon form av
satellitövervakning men förutsätter att
Tullverket uppmärksammar denna fråga i
sitt fortsatta utvecklingsarbete.
Med det anförda avstyrker utskottet de
nu behandlade motionerna.
Samverkan tull-polis-skattemyndigheter
I motion Ju226 (yrkande 3) av Alf
Eriksson m.fl. (s) föreslås en
försöksverksamhet i Västsverige med
sammanslagen tull och polis för att
utvinna erfarenheter om möjligheterna
att öka effektiviteten. I motion Ju227
av Gun Hellsvik m.fl. (m) föreslås också
en försöksverksamhet med integrerad tull-
och polisverksamhet (yrkande 2) samt en
bättre samordning mellan tullen och
skattemyndigheten under
skattemyndigheternas huvudmannaskap
(yrkande 3). Slutligen begärs i motion
Sk808 (yrkande 3 delvis) av Michael
Stjernström (kd) ett tillkännagivande av
riksdagen om större samverkan mellan
tull och polis, ökade befogenheter och
mer utvecklad och datoriserad
underrättelsetjänst.
Utskottet vill för sin del framhålla
att det framkom vid en hearing som
utskottet höll tidigare i höst med
representanter för bl.a.
Generaltullstyrelsen och
Rikspolisstyrelsen att det förekommer på
många olika håll, bl.a. i Malmöregionen,
ett mycket väl fungerande samarbete
mellan tullen och polisen. Något behov
att formalisera samarbetet i
försöksverksamheter, försöksvisa
sammanslagningar o.d. ansågs inte
föreligga. Vad gäller frågan om
underrättelseverksamhet vill utskottet
påpeka att detta är ett område som
tullen satsar på och bl.a. har en ny
underrättelse- och rikssambandscentral
nyligen invigts i Stockholm. Slutligen
vill utskottet erinra om att tullens
samarbete med andra myndigheter - både
polis och skattemyndigheter - kommer att
tas upp i den kommande tidigare nämnda
utvärderingen som kommer att tillkallas
inom kort. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna.
Smuggling av mineraloljor m.m.
I motion Sk808 (yrkande 1) av Michael
Stjernström m.fl. (kd) krävs en
möjlighet att beslagta och förverka
mineraloljor som förs in i landet utan
att skatt betalas. Motionären finner att
den nuvarande lagstiftningen beträffande
punktskattepliktiga varor är tämligen
tandlös . Enbart böter räcker enligt
motionärens uppfattning inte till för
att hejda smugglingen.
I somras genomfördes en ny lag,
transportkontrollagen, som ger
skattemyndigheterna rätt att hejda och
undersöka fordon och laster för att
kontrollera det som är eller kan antas
vara yrkesmässiga transporter av
mineraloljeprodukter, alkoholvaror och
tobaksvaror. För att genomföra detta får
skattemyndigheterna begära biträde av
tull och polis. Regleringen är
provisorisk och en permanent
kontrollagstiftning inom detta område
utarbetas inom Skatteflyktskommittén (Fi
1995:04, dir. 1995:165) som beräknas
lägga fram ett förslag under våren 1997.
Ett ställningstagande till frågan
huruvida beslag och förverkande skall få
tillgripas i de aktuella situationerna
bör enligt utskottets mening anstå till
dess att resultatet av utredningens
arbete föreligger och utskottet
avstyrker följaktligen motionen även i
nu behandlad del.
Temporär tullfrihet i vissa fall
Enligt motion U704 (yrkande 2) av Elver
Jonsson och Anne Wibble (båda fp) bör
det vara lättare för här bosatta att
tillfälligt föra in utlandsregistrerade
fordon i Sverige. Motionärerna tänker
särskilt på dem som är bosatta i Sverige
längs gränsen till Norge och som arbetar
och har bil i Norge.
Den fråga motionärerna tagit upp
bottnar bl.a. i det förhållandet att den
som är bosatt i Sverige inte har kunnat
åberopa reglerna om temporär tullfrihet
för att föra in ett utländskt fordon
till Sverige utan att betala skatt för
fordonet. Utskottet har tidigare -
senast i betänkandet 1989/90:SkU24
-behandlat likartade yrkanden och då
nämnt att det ifrågavarande problemet
har sin grund dels i olika syn på
bosättningen, dels i att skattenivån på
bilar skiljer sig åt i berörda länder.
Sverige har en lägre beskattning än de
övriga nordiska länderna och från svensk
sida har i olika sammanhang förslag
lagts fram som tagits upp inom Nordiska
rådet, som utrett frågan.
Genom EU-medlemskapet upphörde tidigare
nationella regler om temporär tullfrihet
och det är numera
gemenskapsbestämmelserna som gäller i
Sverige. Det är härvid att märka att det
finns generösa bestämmelser för pendlare
som torde tillfredsställa de personer
som är bosatta i Norge och arbetar i
Sverige. Det andra fallet - när en
person har sin bostad i Sverige men
arbetar i Norge - innebär inga problem
för svensk del. Bilen bör då enligt
huvudregeln vara registrerad och
beskattad i Sverige.
Ett problem som kan uppstå är om
enighet inte kan nås mellan
myndigheterna i Sverige och Norge om var
en person skall anses bosatt i skatte-
och tullhänseende. För att försöka lösa
bl.a. detta problem har de nordiska
finansministrarna år 1991 beslutat att
införa en konsultationsprocedur. Det är
dock osäkert om denna fortfarande är
giltig eller skall betraktas som obsolet
på grund av vårt inträde i EU.
Som framgår av det anförda måste i
fortsättningen, sedan Sverige men inte
Norge nu gått med i EU, frågan gå via EU-
organen. Något tillkännagivande av det
slag som motionärerna har begärt finner
utskottet med hänsyn till vad som
tidigare förevarit i denna fråga inte
meningsfullt. Utskottet avstyrker därför
motionen.
Gotland
I motion Sk806 av Christel Anderberg (m)
begärs en utredning om att göra Gotland
till frihamnsområde eller ekonomisk
frizon. Detta förslag öppnar enligt
motionären möjligheter till tusentals
nya arbetstillfällen, byggverksamhet,
kommunikationer och internationell
handel.
Det synes utskottet som om motionären
inte syftar på begreppet frizon i
tullbemärkelse utan snarare avser att
göra hela Gotland till ett helt
skattefritt område. Utskottet, som
tidigare ställt sig negativt till
liknande förslag främst med hänsyn till
tullens resurser och alkoholpolitiska
skäl, finner ingen anledning att ändra
uppfattning på grund av vad som anförts
i motionen. Statsfinansiella skäl talar
också mot ett sådant arrangemang.
Utskottet vill dessutom erinra om att
begreppet frizon/frilager, som har
ersatt det svenska frihamnsinstitutet,
styrs nu av EG:s tullagstiftning. En
sådan frizon/frilager kan efter ansökan
inrättas på ett visst avgränsat område
inom vilket varor kan bearbetas eller
lagras för vidare import eller export. I
en frizon är det möjligt att ha
industriell verksamhet men den är inte
avsedd för boende. Att göra frizon av
hela Gotland - åtminstone i den
bemärkelse som avses i tullsammanhang -
torde knappast vara möjligt. Med det
anförda avstyrker utskottet motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Skattemyndigheten
i Skåne län
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 Utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd i denna
del antar det vid propositionen
fogade förslaget till lag med
anledning av bildandet av
Skattemyndigheten i Skåne län,
2. beträffande övergripande mål
för Tullverkets verksamhet
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 Utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd i denna
del godkänner att de övergripande
målen för Tullverkets verksamhet
kompletteras i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet om
Tullverket,
3. beträffande anslagen inom
utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och
uppbörd
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd samt
med avslag på motionerna
1996/97:Sk808 yrkande 4,
1996/97:Sk814 yrkande 1 och
1996/97:Sk815 anvisar anslag under
utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och
uppbörd enligt bilaga,
4. beträffande beräknade anslag
1998-1999
att riksdagen avslår motion
1996/97:Sk814 yrkande 2,
res. 1 (mp)
5. beträffande
skatteförvaltningens resurser
att riksdagen avslår motion
1996/97:Sk371 yrkande 33,
res. 2 (kd)
6. beträffande
skatteundandragande,
skatteflyktslagen,
revisionsverksamhet m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Fi419 yrkande 18,
1996/97:Sk802, 1996/97:Sk803 yrkande
1 och 1996/97:Sk817,
res. 3 (m, fp)
res. 4 (v)
7. beträffande
preliminärskattesystemet
att riksdagen avslår motion
1996/97:Sk810 yrkande 1,
8. beträffande deklarationsdag
att riksdagen avslår motion
1996/97:Sk818,
res. 5 (v)
9. beträffande skattetillägg,
tulltillägg
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Sk803 yrkandena 2-4 och
1996/97:L212 yrkande 5,
res. 6 (m, fp)
10. beträffande skattsedel
m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Fi903, 1996/97:Sk804,
1996/97:Sk810 yrkande 2 och
1996/97:Sk819,
11. beträffande respitränta
att riksdagen avslår motion
1996/97:Sk809,
12. beträffande skattenämnderna
att riksdagen avslår motion
1996/97:Sk816,
res. 7 (m)
13. beträffande
tullverksamheten
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Sk805, 1996/97:Sk807,
1996/97:Sk808 yrkande 2 och yrkande 3
i denna del, 1996/97:Sk811,
1996/97:Sk820 och 1996/97:So656
yrkande 22,
res. 8 (m)
res. 9 (fp)
res. 10 (kd)
14. beträffande samverkan
tull-polis-skattemyndigheter
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Sk808 yrkande 3 i denna del,
1996/97:Ju226 yrkande 3 och
1996/97:Ju227 yrkandena 2 och 3,
res. 11 (m)
res. 12 (kd)
15. beträffande smuggling av
mineraloljor m.m.
att riksdagen avslår motion
1996/97:Sk808 yrkande 1,
res. 13 (kd)
16. beträffande temporär
tullfrihet i vissa fall
att riksdagen avslår motion
1996/97:U704 yrkande 2,
17. beträffande Gotland
att riksdagen avslår motion
1996/97:Sk806.
res. 14 (m)
Stockholm den 26 november 1996
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors
(s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson
(s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),
Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s),
Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson
(fp), Inger Lundberg (s), Per Rosengren
(v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén
(m), Ronny Korsberg (mp), Holger
Gustafsson (kd), Ingibjörg Sigurdsdóttir
(s) och Carl Erik Hedlund (m).
Reservationer
1. Beräknade anslag 1998-1999 (mom. 4)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Inom Miljöpartiet de gröna anser vi att
4 miljoner kronor utöver vad regeringen
beräknat bör tillföras Tullverket för
vart och ett av budgetåren 1998 och
1999. Dessa resurser var avsatta för
utveckling av Schengensamarbetet.
Eftersom Miljöpartiet inte anser att
Sverige skall deltaga i detta samarbete
vill vi i stället att resurserna
användas till att täcka oförutsedda
kostnader som uppkommit på grund av
merarbete i samband med EU-medlemskapet
och intensifierat arbete med att hindra
illegal införsel av droger m.m. Detta
bör riksdagen med bifall till motion
Sk814 i denna del ge regeringen till
känna.
dels under moment 4 hemställt:
4. beträffande beräknade anslag
1998-1999
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Sk814 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
2. Skatteförvaltningens resurser
(mom. 5)
Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande:
Från Kristdemokraternas sida föreslår vi
att ytterligare resurser anslås för att
öka skattekontrollen. För att komma åt
skattefusket är det viktigt att
skattemyndigheterna har effektiva
kontrollmöjligheter som givetvis
samtidigt måste vägas mot rimliga
rättssäkerhetsgarantier. Sådana
kontrollinsatser har erfarenhetsmässigt
hög lönsamhet. Varje satsad krona ger
minst 6 kr i ökade statsinkomster.
Kristdemokraterna tillstyrker därför
motion Sk371 i denna del och föreslår
ett tillkännagivande av riksdagen i
enlighet med det anförda.
dels under moment 5 hemställt:
5. beträffande skatteförvaltningens
resurser
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Sk371 yrkande 33 som sin
mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m),
Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén
(m) och Carl Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Sedan Socialdemokraterna återkom till
regeringsmakten år 1994 har
rättssäkerheten vid beskattningen
systematiskt nedprioriterats och bl.a.
har den av den borgerliga
fyrpartiregeringen avvecklade
skatteflyktslagen återuppstått. Nu
föreligger av allt att döma långt
framskridna planer på att ytterligare
skärpa skatteflyktslagen och dessutom
att återinföra de tidigare mycket
kritiserade reglerna för revision.
Det är vår uppfattning att
skatteflyktsklausulen innebär ett
oacceptabelt ingrepp i rättssäkerheten
och att förutsebarheten vid ekonomiska
transaktioner eftersätts. Skatteflykt
bör i första hand bekämpas genom klar
och entydig skattelagstiftning och
rimliga skattesatser. Vi anser därför
att riksdagen bör dels besluta att
avveckla den nuvarande
skatteflyktsklausulen med verkan fr.o.m.
den 1 januari 1997, dels kräva att
regeringen avstår från att lägga fram
ytterligare förslag om
skatteflyktsklausul. Regeringen bör
dessutom låta bli att lägga fram något
förslag om återställare när det gäller
revisionsverksamheten eller andra
förändringar som äventyrar den enskildes
integritet och innebär risker för
godtycklig maktutövning.
Vi anser att riksdagen utöver sitt
ovannämnda beslut om avveckling av
skatteflyktslagen som sin mening bör ge
regeringen det anförda till känna. Det
innebär att vi tillstyrker motion Fi419
i denna del och motion Sk803 i denna
del.
dels under moment 6 hemställt:
6. beträffande skatteundandragande,
skatteflyktslagen,
revisionsverksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Fi419 yrkande 18
och 1996/97:Sk803 yrkande 1 och med
avslag på motionerna 1996/97:Sk802
och 1996/97:Sk817
dels antar följande förslag till
Lag om upphävande av lagen (1995:575)
mot skatteflykt
Härigenom föreskrivs att lagen
(1995:575) mot skatteflykt skall upphöra
att gälla vid utgången av år 1996.
dels som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
I avvaktan på nya förslag av regeringen
i kampen mot ekonomisk brottslighet
föreslår vi att skattemyndigheterna
omgående får möjlighet att utföra s.k.
överraskningsrevisioner och
kontrolluppgiftsrevisioner. Dessutom bör
skattemyndigheternas revisorer ges
möjlighet att utföra
legitimationskontroll för att på så sätt
kunna stämma av personer som arbetar på
t.ex. en restaurang mot
arbetsgivarregistret. Dessa enkla
ändringar skulle snabbt ge resultat inom
flera branscher som i dag är
överrepresenterade när det gäller den
ekonomiska brottsligheten. Vad som ovan
anförts bör riksdagen, med bifall till
motion Sk817, begära förslag om.
dels under moment 6 hemställt:
6. beträffande skatteundandragande,
skatteflyktslagen,
revisionsverksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Sk817, med anledning av
motion 1996/97:Sk802 och med avslag
på motionerna 1996/97:Fi419 yrkande
18 och 1996/97:Sk803 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts,
5. Deklarationsdag (mom. 8)
Per Rosengren (v) har
dels anfört följande:
Det nya datumet för avlämnande av den
förenklade deklarationen - den 2 maj -
har skapat vissa flaskhalsproblem.
Granskningstiden blir till stora delar
förlagd till sommarmånaderna eftersom
slutskattesedlarna skall vara
distribuerade senast i mitten av
september. Det innebär i sin tur att
tiden som blir över för granskning av
mer komplicerade deklarationer blir
knapp. Som föreslås i motion Sk818 bör
därför sista inlämningsdag för de
förenklade deklarationerna ändras till
den 31 mars, dvs. samma dag som när de
allmänna deklarationerna senast skall
vara inlämnade. Att vi då får en
gemensam inlämningsdag för alla
deklarationer är en fördel. Riksdagen
bör, med bifall till motion Sk818, hos
regeringen begära förslag härom.
dels under moment 8 hemställt:
8. beträffande deklarationsdag
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Sk818 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan
anförts,
6. Skattetillägg, tulltillägg (mom. 9)
Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m),
Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén
(m) och Carl Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Trots införandet av ny eftergiftsgrund,
som den tidigare borgerliga regeringen
genomförde, förekommer det att
skattemyndigheterna påför orimliga
skattetilläggsbelopp då det enbart är
fråga om periodiseringsfel. Det
förekommer även andra uppmärksammade
fall. Det finns således ett stort antal
företag som under de senaste åren har
drabbats av skattetillägg som inte står
i rimlig proportion till förseelsens
art. Skatteutskottet har under våren
uppmärksammats på problemen.
Riksskatteverket har i en framställning
till Finansdepartementet påvisat hur
orimliga konsekvenserna kan bli då det
gäller skattetillägg för moms och
punktskatter vid periodiseringsfel vid
korta redovisningsperioder och begärt
att uttagsnivån i sådana fall sänks till
5 %. Som framhålls i motion Sk803 har
dessutom två experter knutna till
Skattekontrollutredningen i betänkandet
SOU 1996:116 funnit att den svenska
modellen av skattetillägg strider mot de
krav som ställs i artikel 6 i
Europakonventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna.
Även tulltilläggen drabbar företagen på
ett sätt som inte står i rimlig
proportion till en begången förseelse.
Det handlar nästan alltid om ouppsåtliga
fel i tulldeklarationer som upprättats
under tidspress. Därtill kommer att
Sveriges inträde i EU inneburit att
importörerna har fått en mängd nya
regler att hålla reda på och att
inlämningsfristen för företag minskat
från 15 till 9 dagar.
Det finns således flera skäl som talar
för en utredning av dessa
sanktionsavgifter. Vi förutsätter att
regeringen tillsätter en sådan
utredning, och i avvaktan härpå föreslår
vi att skattetillägg inte skall få
påföras avseende periodiseringsfel när
det gäller såväl direkt som indirekt
skatt. En sådan ändring bör genomföras
redan från den 1 januari 1997 och från
och med samma dag bör tulltilläggen
avskaffas. Riksdagen bör omedelbart
besluta härom. Med det anförda
tillstyrker vi motionerna såvitt nu är i
fråga.
dels under moment 9 hemställt:
9. beträffande skattetillägg,
tulltillägg
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Sk803 yrkandena
2-4 och 1996/97:L212 yrkande 5
dels beslutar göra följande
lagändringar, nämligen
a) att 18 kap. 1 § andra stycket
andra meningen mervärdesskattelagen
(1994:400) erhåller följande lydelse:
Från och med den 1 januari 1997
påförs inte skattetillägg när den
oriktiga uppgiften avser
periodisering eller en därmed
jämställd fråga. ,
b) att 7 kap. 1 § andra stycket lagen
(1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter erhåller
följande lydelse: Från och med den 1
januari 1997 påförs inte avgift
enligt första stycket när den
oriktiga uppgiften avser
periodisering eller därmed jämställd
fråga. ,
c) att i fråga om taxeringslagen
(1990:324) 5 kap. 1 § tredje stycket
2 upphör att gälla fr.o.m. den 1
januari 1997 samt att det i samma
paragraf skall införas ett nytt
stycke med följande lydelse:
Avgift enligt första stycket påförs
inte från och med den 1 januari 1997
när den oriktiga uppgiften avser
periodisering eller därmed jämställd
fråga. ,
d) att 82-87 §§ tullagen (1994:1550)
skall upphöra att gälla fr.o.m. den 1
januari 1997,
dels som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts angående
en utredning.
7. Skattenämnderna (mom. 12)
Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof
Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m)
har
dels anfört följande:
Vi instämmer i den kritik som förs fram
i motion Sk816 att den nuvarande
sammansättningen av skattenämnderna
lämnar utrymme för onödigt godtycke vid
kallandet av tjänstgörande. Det är inte
bra att det över huvud taget kan
uppkomma en misstanke att den tjänsteman
som kallar nämnden väljer vid tillfälle
endast dem med åsikter som vederbörande
gillar. Tjänstemännen vid
skattemyndigheterna bör således inte ha
någon möjlighet att styra
sammansättningen av nämnderna.
Regeringen bör därför närmare utreda den
ordning som föreslås i motionen och som
innebär att fem personer väljs till
ordinarie ledamöter och fem till
suppleanter. En sådan ordning anknyter
bättre till praxis i vad gäller andra
nämnder och styrelser inom den
offentliga sektorn.
Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Med
detta tillstyrker utskottet motion
Sk816.
dels under moment 12 hemställt:
12. beträffande skattenämnderna
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Sk816 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan
anförts,
8. Tullverksamheten (mom. 13)
Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof
Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m)
har
dels anfört följande:
Vi håller med motionärerna bakom motion
Sk805 om att tyngdpunkten i tullens
arbete alltmer måste fokuseras på den
yttre gränskontrollen och den stora s.k.
tredjelandstrafik som kommer in i
Sverige via våra stora flygplatser.
Erfarenhetsmässigt görs de stora
beslagen av droger m.m. främst via denna
tredjelandstrafik. Tullverket bör därför
enligt vår uppfattning prioritera
bevakningen av de passager som har en
stor andel tredjelandstrafik och
avhjälpa den nuvarande bristen på
resurser som gör att kontrollen inte kan
ha den omfattning och kraft som är
önskvärd. Med det anförda biträder vi
motion Sk805 och föreslår ett uttalande
av riksdagen med angiven innebörd.
dels under moment 13 hemställt:
13. beträffande tullverksamheten
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Sk805 och med avslag på
motionerna 1996/97:Sk807,
1996/97:Sk808 yrkande 2 och yrkande 3
i denna del, 1996/97:Sk811,
1996/97:Sk820 och 1996/97:So656
yrkande 22 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan
anförts,
9. Tullverksamheten (mom. 13)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Vi delar den oro som kommer fram i
motion So656 att omorganisationen och
krympningen av tullverksamheten i
samband med den svenska anslutningen
till EU har inneburit en försvagning av
tullens effektivitet i vad gäller
narkotikakontrollen. Tullen behöver
därför förstärkas dels för att
narkotikasituationen är allvarlig i
flera västeuropeiska länder, dels för
att narkotikasmugglingen från Östeuropa
under den senaste tiden har ökat
väsentligt i omfattning. Som framhålls i
motionen vittnar tullpersonalen om
betydligt fler ingripanden mot
smugglingsförsök från östeuropeiska
länder. Det är därför viktigt att tullen
kan slå tillbaka, inte minst för att
hindra den östeuropeiska maffian att få
fotfäste i Sverige.
Mot bakgrund av det anförda bör enligt
vår mening riksdagen göra ett uttalande
om behovet av att stärka tullens
narkotikakontroll. Vi tillstyrker
således motion So656 i denna del.
dels under moment 13 hemställt:
13. beträffande tullverksamheten
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:So656 yrkande 22 och med
avslag på motionerna 1996/97:Sk805,
1996/97:Sk807, 1996/97:Sk808 yrkande
2 och yrkande 3 i denna del,
1996/97:Sk811 och 1996/97:Sk820 som
sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts,
10. Tullverksamheten (mom. 13)
Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande:
Inom Kristdemokraterna delar vi den
uppfattning som framförs i motion Sk808
att Sverige i dag inte har någon
acceptabel tullkontroll vid sina 24
internationella flygplatser. Det räcker
inte att utöva kontroll endast vid vissa
tillfällen och tidpunkter eller - som på
en del flygplatser - endast på
kontorstid. Sverige måste således
förbättra kontrollen på de
internationella flygplatserna.
Därtill kommer kontrollbehovet i de
svenska hamnarna med såväl yttre trafik
till tredje land som inre EU-trafik. Med
tanke på all den mängd narkotika som
erfarenhetsmässigt insmugglas från andra
EU-länder finns ett stort kontrollbehov
även med avseende på inre EU-trafik.
Sverige bör i fortsättningen ha en
mycket god gränskontroll vid såväl inre
som yttre gräns.
Som framhålls i motionen måste Sverige
vara bättre rustat för att bekämpa
internationell kriminalitet och
narkotikahandel. Gränskontrollen måste
förstärkas mot smuggling av narkotika,
vapen m.m.
Vad nu anförts bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Härmed
tillstyrks motion Sk808 i berörda delar.
dels under moment 13 hemställt:
13. beträffande tullverksamheten
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Sk808 yrkande 2 och yrkande 3
i denna del och med avslag på
motionerna 1996/97:Sk805,
1996/97:Sk807, 1996/97:Sk811,
1996/97:Sk820 och 1996/97:So656
yrkande 22 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan
anförts,
Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof
Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m)
har
dels anfört följande:
Vi vill inledningsvis betona att det är
ytterst angeläget att pröva varje
möjlighet att öka effektiviteten i
myndigheternas narkotikabekämpande
arbete. Som anförs i motion Ju227 kräver
narkotikabekämpningen en reformering av
gamla myndighetsstrukturer och en
samordning av de olika myndigheternas
verksamhet och kompetens. Den höga
kompetens som olika personalkategorier i
dag besitter bör tas till vara bättre.
I linje härmed bör man eftersträva en
organisatorisk förändring där
tullkriminalen och tullens
bevakningspersonal integreras med
polisorganisationen på de platser där
den inre gränskontrollen kommer i fråga,
dvs. i Skåne, Tornedalen, Stockholm samt
de övriga hamnar och flygplatser där
trafik till och från EU-land förekommer.
Genom att harmoniera grunden för ett
ingripande vid eller innanför den inre
gränsen med vad som annars gäller i
fråga om polisingripanden kan man
generellt knyta an till det
underrättelsearbete och den
metodutveckling som polis, tull och
åklagare har att svara för i stället för
att som i dag vara hänvisad till
tulltekniska institut som anmälan och
dylikt.
Den nyligen antagna lagen om kontroll
av yrkesmässiga varor aktualiserar även
behovet för tullen av en ökad samordning
med skattemyndigheterna i syfte att
bekämpa skatteundandragande avseende
främst mineraloljor, sprit och tobak.
Tullens uppgifter när det gäller uppbörd
av t.ex. moms och andra skatter och
tullar vid tredjelandsimport kan också
samordnas under skattemyndigheternas
huvudmannaskap. En sådan samordning bör
utredas närmare.
Med den föreslagna myndighetsstrukturen
uppnås bl.a. en klarare
befogenhetsfördelning mellan polis och
tullmyndighet. Polisen kommer att sköta
kontrollen såväl vid inre gräns som i
landet i övrigt och tullens uppgift blir
att fastställa och uppbära tullar,
mervärdesskatt och andra skatter samt
olika avgifter i samband med införsel.
I enlighet med det anförda tillstyrker
vi motion Ju227 i nu behandlade delar
och föreslår att en försöksverksamhet
med en integrering av tull- och
polisverksamheten påbörjas och att en
utredning tillsätts om en samordning av
de uppbördsfunktioner som i dag är
delade mellan tullen och
skattemyndigheterna.
dels under moment 14 hemställt:
14. beträffande samverkan
tull-polis-skattemyndigheter
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ju227 yrkandena 2 och 3 och
med anledning av motionerna
1996/97:Sk808 yrkande 3 i denna del
och 1996/97:Ju226 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
Den ekonomiska och internationella
brottsligheten tenderar att bli alltmer
organiserad och vittförgrenad. Mot
bakgrund härav vill vi inom
Kristdemokraterna betona att Sverige
måste vara bättre rustat för att bekämpa
internationell kriminalitet och
narkotikahandel. Samhället måste svara
upp mot den alltmer organiserade
brottsligheten genom bl.a. större
samverkan mellan tull och polis, ökade
befogenheter för tull och polis,
utvecklad och datoriserad polisiär
underrättelsetjänst, gränsöverskridande
polisiärt samarbete samt bättre yttre
gränskontroll. Riksdagen bör, som
föreslås i motion Sk808 i denna del,
göra ett uttalande härom till
regeringen.
dels under moment 14 hemställt:
14. beträffande samverkan
tull-polis-skattemyndigheter
att riksdagen med med bifall till
motion 1996/97:Sk808 yrkande 3 i
denna del och med anledning av
motionerna 1996/97:Ju226 yrkande 3
och 1996/97:Ju227 yrkandena 2 och 3
som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
13. Smuggling av mineraloljor m.m.
(mom. 15)
Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande:
Som framgår av motion Sk808 har
smugglingen av sprit och andra
alkoholdrycker tilltagit mycket kraftigt
under det senaste året. Vidare är
smugglingen av cigarretter och
mineraloljor ett stort problem. Det
framstår tydligt att lagstiftningen
beträffande punktskattepliktiga varor är
tämligen tandlös. Det måste bli möjligt
att beslagta och förverka mineraloljor
eftersom enbart böter uppenbarligen inte
räcker till för att hejda smugglingen.
Detta bör riksdagen, med bifall till
motion Sk808 i denna del, som sin mening
ge regeringen till känna.
dels under moment 15 hemställt:
15. beträffande smuggling av
mineraloljor m.m.
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Sk808 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
14. Gotland (mom. 17)
Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof
Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m)
har
dels anfört följande:
En frizon på Gotland skulle innebära
stora fördelar för företagen på platsen
genom att de kan uppskjuta
införtullningen i Sverige och därigenom
göra räntevinster. Även
transiteringshandeln på Östersjön skulle
ha nytta av en frizon, där gods som är
avsett för reexport med små kostnader
och minimalt administrativt arbete kan
läggas upp efter lossning och tas ut vid
lastning. Som tullupplagsinstitution ger
en frizon större fördelar än vad som kan
erbjudas genom förenklade förfaranden
och förvaring på tillfälliga lager eller
tullager. En frizon kan också vara
exportfrämjande genom att man kan
förlägga industrier dit för tullfri
exportbearbetning av utländska varor med
tillförande av svenskt material.
De fördelar en frizon skulle bereda
näringslivet är enligt vår uppfattning
värda att beaktas. För Gotlands
näringsliv och ekonomi kan enligt vår
uppfattning inrättandet av en frizon på
ön få stimulanseffekter av mycket stor
omfattning. Man bör dessutom beakta att
det mycket snart kan komma att inrättas
frizoner på andra håll runt Östersjön,
och då kommer naturligtvis importhandeln
att söka sig dit för omlastning och
lagring av oförtullat importgods. Det
kan således visa sig vara mycket viktigt
att handla snabbt. Genom sitt
strategiska läge och genom Sveriges
utbyggda infrastruktur och starka
institutioner har Gotland mycket goda
förutsättningar att bli ett cen-trum för
handeln på Östersjön. Också från
tullkontrollsynpunkt är läget
fördelaktigt. Regeringen bör därför
skyndsamt utreda möjligheterna för ett
sådant projekt. Vi anser att riksdagen,
med bifall till motion Sk806, bör ge
regeringen detta till känna.
dels under moment 17 hemställt:
17. beträffande Gotland
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Sk806 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan
anförts.
Särskilda yttranden
1. Anslagen inom utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 3)
Per Rosengren (v) anför:
Vänsterpartiet har tidigare i yttrande
till finansutskottet angående
utgiftsramarna pekat på det orimliga i
att skatteförvaltningen tvingas till
besparingar år 1997 samtidigt som
regeringen själv pekar på ett behov av
en ökad skattekontroll och höjd kvalitet
i verksamheten. Mycket tyder dessutom på
att skatteförvaltningen kommer att ges
vidgade uppgifter i kampen mot den
ekonomiska brottsligheten och alltså
behöva mer resurser i samband med att
denna verksamhet intensifieras och förs
i nya former. Vänsterpartiet har därför
yrkat på ett påslag på anslaget till
skatteförvaltningen med ett belopp som
motsvarar den reducering på 2 % som
skatteförvaltningen måst vidkännas till
följd av tidigare beslutade besparingar
på statlig konsumtion. Detta belopp, som
vi har beräknat till 87 miljoner kronor,
bör alltså tillföras
skatteförvaltningen.
Även vad gäller Tullverket har
Vänsterpartiet motsatt sig regeringens
anslagsförslag som i praktiken innebär
en försämring. Tullens
narkotikabekämpande verksamhet och de
nya uppgifter som tillkommit i och med
EU-medlemskapet är alltför viktiga för
att krympa anslaget. För att bibehålla
en oförändrad anslagsnivå under 1997 bör
Tullverket tillföras 35 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit. Vi
vidhåller vår uppfattning att anslaget
till Tullverket bör utökas med detta
belopp.
De anslag som utskottets majoritet har
stannat för har sålunda inget stöd av
Vänsterpartiet och Vänsterpartiet har
inte heller medverkat vid detta beslut.
Eftersom ökade anslag för kontroll till
skattemyndigheterna erfarenhetsmässigt
ger ökade skatteintäkter av minst samma
storleksordning finner vi att det är en
mycket märklig konsekvens av den nya
budgetordningen i riksdagen att våra
förslag, som skulle innebära ett
förbättrat budgetsaldo, inte prövas i
kammaren.
På grund av den nya budgetordningen
avstår Vänsterpartiet från att nu yrka
bifall till motion Sk815 men vi kommer i
lämpligt sammanhang att återkomma med
krav och yrkanden avseende anslagen till
skatteförvaltningen och Tullverket.
2. Anslagen inom utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 3)
Ronny Korsberg (mp) anför:
Från Miljöpartiet de grönas sida har vi
tidigare yrkat en utökning av anslaget
till Tullverket med 4 miljoner kronor.
Dessa resurser var avsatta för
utveckling av Schengensamarbetet.
Eftersom Miljöpartiet inte anser att
Sverige skall deltaga i detta samarbete
skall enligt vår mening dessa resurser
istället gå till tullen för att täcka
oförutsedda kostnader som uppkommit på
grund av merarbete i samband med EU-
medlemskapet och intensifierat arbete
med att hindra införsel av droger m.m.
Vi vidhåller vår uppfattning att dessa
extra medel behövs och vi har alltså
inte medverkat till utskottets
ställningstagande angående anslagen i
denna del. På grund av den nya
budgetordningen avstår Miljöpartiet de
gröna att nu yrka bifall till motion
Sk814 i denna del men vi kommer att
återkomma i lämpligt sammahang med krav
och yrkanden avseende Tullverkets
resurser för att skydda våra gränser mot
narkotikainförsel och annan
smugglingsverksamhet.
3. Anslagen inom utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 3)
Holger Gustafsson (kd) anför:
Mot bakgrund av bl.a. skattebrottens
mycket skadliga och nedbrytande effekter
för samhälle och näringsliv har vi från
Kristdemokraternas sida tidigare yrkat
på en uppräkning av bl.a. det föreslagna
anslaget till skatteförvaltningen. Vårt
motiv till att satsa extra resurser på
skatteförvaltningen har varit att skapa
bättre förutsättningar för en samverkan
med polisen i kampen mot den alltmer
omfattande ekonomiska brottsligheten.
Kristdemokraterna har följaktligen krävt
att Riksskatteverket tillförs 100
miljoner mer än vad regeringen
föreslagit för vart och ett av
budgetåren 1997, 1998 och 1999.
Vi har också pekat på tullens problem
med att efter EU-inträdet stoppa
smuggling av bl.a. narkotika, alkohol
och vapen och att de s.k.
kompensatoriska åtgärderna kräver mer
tullpersonal i samverkan med polisen.
Mot bakgrund härav har vi krävt resurser
för ytterligare 300 tjänster inom
Tullverket. För detta ändamål har vi
yrkat att 100 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit avsätts till
Tullverket för vart och ett av
budgetåren 1997, 1998 och 1999.
De anslag som utskottets majoritet har
stannat för har sålunda inget stöd av
Kristdemokraterna och Kristdemokraterna
har inte heller medverkat vid detta
beslut. Eftersom ökade anslag för
kontroll till skattemyndigheterna
erfarenhetsmässigt har hög lönsamhet -
varje satsad krona ger normalt minst 6
kr i ökade intäkter - finner vi att det
är en mycket märklig konsekvens av den
nya budgetordningen i riksdagen att våra
förslag, som skulle innebära ett
förbättrat budgetsaldo, inte prövas i
kammaren.
På grund av den nya budgetordningen
avstår Kristdmokraterna från att nu yrka
bifall till motion Sk808 i denna del men
vi kommer i lämpligt sammanhang att
återkomma med krav och yrkanden avseende
anslagen till skatteförvaltningen och
Tullverket.
4. Preliminärskattesystemet (mom. 7)
Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof
Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m)
anför:
Vi instämmer i det syfte som ligger
bakom yrkandet i motion Sk810 att
människor, genom att själva ha ansvaret
för att de egna skatterna betalas in,
skulle bli mera medvetna om sina och
landets skatteförhållanden. Vi anser att
det är en viktig aspekt att människor
hålls informerade om skatterna, och inom
Moderata samlingspartiet kommer vi även
i fortsättningen att arbeta på att ta
fram idéer och uppslag med syftet att
öka folks medvetenhet om
skatteförhållandena i Sverige.
5. Temporär tullfrihet i vissa fall
(mom. 16)
Isa Halvarsson (fp) anför:
Mot bakgrund av att Sveriges medlemskap
i EU begränsar Sveriges möjligheter att
sluta separata avtal i tullfrågor med
Norge, som inte är medlem, kan det visa
sig mycket svårt att lösa kvardröjande
gränsgångarproblem för människor som bor
i Sverige och arbetar i Norge eller
tvärtom. Inom Folkpartiet kommer vi
emellertid att bevaka dessa frågor och
arbeta på att hitta lösningar som på
olika sätt kan underlätta den fria
rörligheten mellan länderna. Vi
förutsätter att regeringen har samma
ambition och att regeringen också
utnyttjar den erfarenhet och sakkunskap
som finns för att finna praktiska
lösningar på problemen för människorna i
den aktuella situationen.
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med
regeringens förslag till anslags
fördelning.