Konstitutionsutskottets betänkande
1996/97:KU01

Budgetpropositionen - utgiftsområde 1. Rikets styrelse


Innehåll

1996/97
KU1

Sammanfattning

I     betänkandet     behandlas     dels
budgetpropositionen (prop. 1996/97:1)  i
vad   avser   utgiftsområde   1   Rikets
styrelse,    dels    kulturpropositionen
(prop.  1996/97:3) i vad avser dagspress
och   taltidningar,  dels  15   motioner
väckta under allmänna motionstiden och 6
motioner   väckta   med   anledning   av
kulturpropositionen.
Anslagen  inom utgiftsområdet  föreslås
av  utskottet  uppgå till totalt  3  781
miljoner  kronor  dvs lika  med  den  av
riksdagen beslutade utgiftsramen.
Utskottet                   tillstyrker
budgetpropositionens   förslag.    Detta
innebär   bl.a.   att  utrednings-   och
assistentstödet     till      riksdagens
ledamöter ökar från en assistent per 2,5
ledamöter till en på 2 ledamöter. Stödet
till de politiska partierna föreslås öka
med   30   miljoner  kronor  för   1997.
Reglerna  för det avtrappade partistödet
för  partier  som  fått lämna  riksdagen
föreslås genom ett utskottsinitiativ bli
föremål för översyn.
Som  föreslås i kulturpropositionen bör
enligt  utskottet  dagstidningsbegreppet
ändras så att en lågfrekvent tidning för
att  få  presstöd  skall  ha  ett  brett
innehåll   och   riktas   mot   en   vid
läsekrets. Två eller flera tidningar som
utkommer under olika namn men t.ex.  har
gemensam   administration  och  tekniskt
samarbete skall i vissa fall räknas  som
en,  vilket  påverkar storleken  av  det
presstöd  de får. Utskottet  anser  dock
att  tiden  för avveckling av presstödet
till   tidningar  som  med   en   ändrad
dagstidningsdefinition    inte    längre
kommer att klassificeras som dagstidning
bör   utsträckas  från  i  propositionen
föreslagna   ett   år   till   två   år.
Presstödsnämnden  föreslås   genom   ett
utskottsinitiativ få möjlighet att jämka
stödet  till elektroniska dagstidningar,
s.k.   IT-tidningar.  Gränsen  för  eget
redaktionellt  material  sänks  från  55
till    51    %   av   innehållet    för
stödberättigade   dagstidningar.    Inom
distributionsstödet     föreslås     att
priserna  inom  ett  distributionsområde
får  skilja sig från varandra med  högst
10    %.    Det    s.k.   örestalet    i
distributionsstödet  höjs   med   6   %.
Utskottet föreslår vidare att  en  regel
införs  i presstödsförordningen som  gör
det      möjligt     att     dra      in
distributionsstödet i de  fall  där  ett
distributionsföretag uppenbart  kringgår
likaprisprincipen genom att  ta  ut  för
höga vinster.
Till betänkandet har fogats en gemensam
reservation  (m,  fp,  v,  mp)  när  det
gäller  anslaget  till  utgiftsområde  1
Rikets  styrelse för år  1997.  De  fyra
partierna  vill  minska  anslaget   till
partistöd och till regeringskansliet med
70  miljoner  kronor. De  motsätter  sig
ändringarna i dagstidningsbegreppet.  De
fyra     partierna    förklarar     sina
ståndpunkter i 4 särskilda yttranden.  I
övrigt  finns 8 reservationer  på  olika
punkter från m, fp, c, v och mp.
Propositionerna
1996/97:1   bilaga  2  vari   riksdagens
förvaltningsstyrelse föreslår
1. att riksdagen antar
lag  om ändring i lagen (1994:1066)  om
statligt  bidrag  till partigrupperna  i
riksdagen,
2.  att riksdagen bemyndigar riksdagens
förvaltningsstyrelse att för  budgetåret
1997  besluta om lån i Riksgäldskontoret
till    investeringar    i    riksdagens
fastigheter intill ett sammanlagt belopp
av 48 000 000 kr.
1996/97:1   bilaga  2  vari   regeringen
föreslår
1.   att  riksdagen  antar  regeringens
förslag  till  lag om  ändring  i  lagen
(1972:625)   om   statligt   stöd   till
politiska partier,
2.   att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande  målen för Presstödsnämnden
och  Taltidningsnämnden  skall  vara   i
enlighet  med vad regeringen förordar  i
avsnittet   E  1  Presstödsnämnden   och
Taltidningsnämnden,
3.  att  riksdagen  godkänner  att  det
övergripande  målet för Radio-  och  TV-
verket  skall  vara i enlighet  med  vad
regeringen  förordar  i  avsnittet  E  4
Radio- och TV-verket,
4.  att  riksdagen  godkänner  att  det
övergripande          målet          för
Granskningsnämnden  för  radio  och   TV
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar    under    avsnittet    E    5
Granskningsnämnden för radio och TV,
5.    att   riksdagen   godkänner   vad
regeringen      föreslår      om      en
medelstilldelning  från  rundradiokontot
till Granskningsnämnden för radio och TV
för  år 1997 på 4 536 000 kr som nämnden
har   att   redovisa  på  statsbudgetens
inkomstsida,
6.  att  riksdagen för budgetåret  1997
anvisar  anslag  under  utgiftsområde  1
Rikets    styrelse    enligt    följande
uppställning:
A  1  Kungliga  hov- och  slottsstaten;
ramanslag; 73 726 000
B  1  Riksdagens ledamöter och  partier
m.m.; ramanslag; 428 436 000
B  2  Riksdagens förvaltningskostnader;
ramanslag; 377 077 000
B      3      Riksdagens     ombudsmän;
Justitieombudsmännen;         ramanslag;
35 074 000
C  1 Regeringskansliet m.m.; ramanslag;
1 944 624 000
C    2    Svensk   författningssamling;
ramanslag; 1 011 000
C 3 Allmänna val; ramanslag; 48 000 000
C   4   Stöd  till  politiska  partier;
ramanslag; 145 200 000
D  1 Justitiekanslern; ramanslag; 8 739
000
D 2 Datainspektionen; ramanslag; 23 444
000
D 3 Sametinget; ramanslag; 10 497 000
E      1      Presstödsnämnden      och
Taltidningsnämnden; ramanslag; 5 536 000
E 2 Presstöd; ramanslag; 541 579 000
E    3    Stöd    till    radio-    och
kassettidningar; ramanslag; 123 700 000
E  4 Radio- och TV-verket; ramanslag; 8
016 000
E  5  Granskningsnämnden för radio  och
TV; ramanslag; 6 671 000
1996/97:3  Kulturpolitik vari regeringen
föreslår att riksdagen
2.   godkänner   det   som   regeringen
förordar om
-  förändringar av dagstidningsbegreppet
samt  hur  stödberättigade dagstidningar
skall särskiljas (avsnitt 15.1.2),
-   övergångsregler för driftsstöd till
dagspressen (avsnitt 15.1.3),
-  avveckling av utvecklingsstödet till
dagspressen (avsnitt 15.1.4),
-    förändringar   av   reglerna   för
distributionsstöd    till    dagspressen
(avsnitt 15.1.5).
Lagförslagen är fogade till betänkandet
som bilaga 1.
I      budgetpropositionen     föreslår
regeringen   bl.a.  att  riksdagen   för
budgetåret  1997  anvisar  anslag  under
utgiftsområde  1   Rikets   styrelse   i
enlighet   med   den  uppställning   som
redovisas   i  budgetpropositionen,   av
vilken    framgår   att    det    totala
anslagsbeloppet för år 1997 skall vara 3
781 330 000 kr.
Utgiftsområde 1 omfattar  utgifter  för
statschefen,    riksdagen    och    dess
ombudsmän,   regeringen   m.m.,    vissa
centrala  myndigheter (Justitiekanslern,
Datainspektionen  och  Sametinget)  samt
vissa  medieändamål, bl.a. presstöd  och
stöd till radio- och kassettidningar.
Den  föreslagna ramen på 3 781 miljoner
kronor  för 1997 innebär en justering  i
förhållande till den preliminära ramen i
den  ekonomiska vårpropositionen  (prop.
1995/96:150) med ca 100 miljoner kronor.
Höjningen  avser huvudsakligen  utgifter
för  regeringskansliet och  stödet  till
politiska partier.
Utgifterna för statschefen,  för  vilka
föreslås en ram för 1997 på 73  726  000
kr,  avser  att  täcka  kostnaderna  för
statschefens    officiella    funktioner
inklusive  kostnaderna för den  kungliga
familjens  resor. Från anslaget  betalas
också  driftskostnader för  de  kungliga
slotten  utom  rent fastighetsunderhåll.
Från   anslaget  betalas  vidare  Kungl.
Husgerådskammarens underhåll och vård av
konstverk m.m. i de kungliga slotten som
tillhör  staten  men som  disponeras  av
konungen.
Utgifterna  för  riksdagen,  för  vilka
föreslås en ram för 1997 på 840 587  000
kr,   omfattar   dels  kostnaderna   för
riksdagsledamöternas  ersättningar   och
resor,  stödet till partigrupperna  samt
kostnaderna      för      den       inre
riksdagsförvaltningen, dels  kostnaderna
för     riksdagens    ombudsmän    (JO).
Regeringens   förslag  till   utgiftsram
grundas           på          riksdagens
förvaltningsstyrelses   förslag.   Bland
föreslagna anslagsökningar kan nämnas en
uppräkning   av  partigruppsstödet.   En
annan  kostnadsökning föranleds  av  den
nya    lagstiftningen    om    ekonomisk
ersättning  till  riksdagens  ledamöter.
Kostnaderna      för      den       inre
riksdagsförvaltningen beräknas  öka  med
59 miljoner kronor.
Utgifterna  för regeringen,  för  vilka
föreslås    en   ram   för    1997    på
2  138  835 000 kr, avser i första  hand
anslaget   till  regeringskansliet   som
omfattar     kostnaderna    för     alla
departement utom Utrikesdepartementet. I
detta sammanhang begärs också medel  för
Svensk författningssamling, allmänna val
och  stödet till de politiska partierna.
Partistödet   föreslås  höjas   med   30
miljoner kronor för 1997.
Utgifterna  för  centrala  myndigheter,
för vilka föreslås en ram för 1997 på 42
680  000 kr, omfattar utgifterna för JK,
Datainspektionen     och     Sametinget.
Anslaget   till  Sametinget  finansierar
bl.a.    kansliet   i   Kiruna,    visst
utvecklingsarbete   samt   nordisk   och
internationell verksamhet.
För  utgifterna inom verksamhetsområdet
Mediefrågor, i vilket ingår  presstödet,
stödet  till  radio- och kassettidningar
och de statliga myndigheterna inom press-
,   radio-   och  TV-området,   föreslår
regeringen  ett anslag för 1997  på  685
502  000  kr. Vissa medel överförs  till
nämndernas    förvaltningsanslag    från
anslaget   för  stöd  till  radio-   och
kassettidningar,   vilket    tillfälligt
minskas.
I   den  kulturpolitiska  propositionen
(prop.  1996/97:3)  föreslår  regeringen
vissa  förändringar  i  presstödet.  Det
gäller     bl.a.    en    höjning     av
distributionsstödet till dagspressen och
en  förändring  av dagstidningsbegreppet
innebärande    att    utgifterna     för
driftsstöd  troligen kommer att  minska.
Förändringarna   bedöms   inte   påverka
storleken   på  anslaget  för   presstöd
totalt sett.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna
motionstiden 1996/97
1996/97:K313  av  förste   vice   talman
Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas
1.       att      riksdagen      avslår
förvaltningsstyrelsens förslag att  höja
ledamöternas   assistent/utredarstöd   i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2.    att    riksdagen    uppdrar    åt
förvaltningsstyrelsen   att    undersöka
ledamöternas åsikter om dispositionen av
assistent/utredarstödet för att därefter
återkomma  med nytt förslag  i  enlighet
med vad som anförts i motionen.
1996/97:K702 av Elver Jonsson m.fl. (fp,
m, c, v, kd) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om att fådagarstidningar  skall
erhålla   fortsatt   presstöd,   om   de
uppfyller presstödsreglernas kriterier,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om att tidningar som  framdeles
inte  skall  uppbära  presstöd  får   en
övergångstid     i     enlighet      med
Presstödsutredningens förslag.
1996/97:K705  av  förste   vice   talman
Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas
1.    att   riksdagen   beslutar    att
presstödet   avvecklas   helt    fr.o.m.
budgetåret 1998 i enlighet med  vad  som
anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar anslå 241 579
000  kr för utgiftsområde 1 anslag  E  2
Presstödet 1997 i enlighet med  vad  som
anförts i motionen,
3.    att   riksdagen   beslutar    att
Presstödsnämnden    avvecklas    fr.o.m.
budgetåret      1998       och       att
bevakningsuppgifter    avseende     ännu
återstående   lån   m.m.   övertas    av
Kammarkollegiet i enlighet med  vad  som
anförts i motionen.
1996/97:K706   av  Tuve   Skånberg   och
Michael Stjernström (kd) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om  att  tidningarna   Petrus,
Hemmets  Vän och Sändaren skall beviljas
fullt presstöd,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att  vid en  avveckling  av
presstödet  medge  en avtrappning  under
fem år.
1996/97:K708  av  förste   vice   talman
Anders  Björck m.fl. (m) vari yrkas  att
riksdagen beslutar anslå 41 700 miljoner
kronor  för utgiftsområde 1 anslag  E  3
Stöd  till  radio-  och  kassettidningar
1997  i  enlighet med vad som anförts  i
motionen.
1996/97:K711 av Ronny Olander  (s)  vari
yrkas  att riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om ändrade beräkningsgrunder för
presstödet.
1996/97:K716 av Agne Hansson och  Sivert
Carlsson (c) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om övergångsregler för tidningar
som  kan mista driftstöd på grund av den
föreslagna        begränsningen        i
dagstidningsbegreppet,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  presstödsförordningen   vad
avser  Haparanda Bladet, Laholms Tidning
och Ölandsbladet,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   kvalifikationsgräns   för
endagstidningars   upplaga    för    att
berättiga till driftstöd,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  möjligheterna  till   extra
provexemplar   för   endagstidningar   i
marknadssyfte,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    samdistribution     och
lågfrekventa tidningar.
1996/97:K717 av Charlotta L  Bjälkebring
(v)  vari  yrkas att riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen    anförts   om    målet    för
Taltidningsnämnden.
1996/97:K718  av Anders Svärd  (c)  vari
yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om att fådagarstidningar  skall,
om   de   uppfyller   presstödsreglernas
kriterier, erhålla fortsatt presstöd,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om att tidningar som  framdeles
inte  skall  uppbära  presstöd  får   en
övergångstid,     i     enlighet     med
Presstödsutredningens förslag.
1996/97:K719  av  Margitta  Edgren  (fp)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av större mångfald av
taltidningar.
1996/97:K907  av  Birger  Schlaug  m.fl.
(mp) vari yrkas
1.   att  riksdagen  beslutar  att  för
budgetåret  1997 anvisa  anslagen  under
utgiftsområde  1 Rikets styrelse  enligt
Miljöpartiets förslag i tabell,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag
inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse för
åren 1998 och 1999 enligt tabell.
1996/97:K912  av  förste   vice   talman
Anders   Björck  (m)  vari   yrkas   att
riksdagen  beslutar anslå 38,2  miljoner
kronor  för utgiftsområde 1 anslag  C  4
Stöd  till  politiska  partier  1997   i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:K914 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
vari  yrkas att riksdagen för budgetåret
1997      anvisar     anslagen     under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse  med  de
ändringar i förhållande till regeringens
förslag   som  framgår  av  i   motionen
redovisad uppställning.
1996/97:K915 av Kenneth Kvist och  Bengt
Hurtig (v) vari yrkas
1.  att riksdagen beslutar att de delar
av konungens apanage, som inte utgår som
arvode    till   kungafamiljen,    skall
underkastas  redovisningsskyldighet  och
revision   på  samma  sätt   som   andra
statsutgifter,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om hovets avskaffande.
1996/97:K916  av Birgit  Friggebo  m.fl.
(fp)  vari yrkas att riksdagen till Stöd
till politiska partier (utgiftsområde 1,
C  4)  för  budgetåret 1997  anvisar  30
miljoner kronor mindre än vad regeringen
föreslagit eller således 115,2  miljoner
kronor.
Motioner väckta med anledning av
proposition 1996/97:3 Kulturpolitik
1996/97:Kr4 av Birger Schlaug m.fl. (mp)
vari yrkas
32.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att  inte begränsa  antalet
stödberättigade  dagstidningar,   strama
upp   driftsstödet  eller   strama   upp
dagstidningsbegreppet,
33.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att inte införa ytterligare
regler för att särskilja stödberättigade
dagstidningar,
34.  att  riksdagen  ger  regeringen  i
uppdrag   att   utreda   förslag    till
ekonomiskt stöd av elektroniska medier.
1996/97:Kr6 av förste vice talman Anders
Björck   m.fl.   (m)  vari   yrkas   att
riksdagen avslår regeringens proposition
1996/97:3  Kulturpolitik i den  del  som
avser ändring i presstödsförordningen  i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Kr9 av Kurt Ove Johansson  m.fl.
(s)  vari  yrkas att riksdagen  beslutar
att      en      regel     införs      i
presstödsförordningen      som       ger
Presstödsnämnden möjlighet  att  dra  in
distributionsstödet om det är  uppenbart
att  ett  distributionsföretag  kringgår
likaprisprincipen      genom       stora
vinstutdelningar.
1996/97:Kr17  av  Lars Leijonborg  m.fl.
(fp) vari yrkas
22.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   att  avvisa   regeringens
förslag      om     förändringar      av
dagstidningsbegreppet   samt   för   hur
stödberättigade   dagstidningar    skall
särskiljas,
1996/97:Kr20 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
vari yrkas
14.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om dagspressen.

1996/97:Kr256 av Dan Ericsson (kd)  vari
yrkas
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om att man inom presstödets  ram
skall  prioritera ökat stöd till  radio-
och kassettidningar.

Utskottet

Kungliga hov- och slottsstaten
Propositionen
Anslaget  Kungliga hov- och slottsstaten
avser   att   täcka   kostnaderna    för
statschefens    officiella    funktioner
inklusive  kostnaderna för den  kungliga
familjens  resor. Från anslaget  betalas
också  driftskostnader för  de  kungliga
slotten  utom  rent fastighetsunderhåll.
Vidare betalas Kungl. Husgerådskammarens
underhåll  och  vård  av  de  konstverk,
möbler och andra inventarier som tillhör
staten,  men som disponeras av konungen.
Husgerådskammaren  förvaltar   även   de
Bernadotteska stiftelsernas  bestånd  av
möbler,  konst  och  konsthantverk  samt
administrerar Bernadottebiblioteket.
Riksmarskalksämbetet  har på regeringens
uppdrag gjort en översyn av vissa frågor
med  anknytning till konungens  apanage.
Bakgrunden  är bl.a. oklarheter  om  hur
redovisning    och    revision     skall
genomföras  och rapporteras,  sedan  tre
olika  anslag förts samman till det  nya
samlade  anslaget  för  statschefen  med
benämningen    Kungliga     hov-     och
slottsstaten fr.o.m. budgetåret 1995/96.
Mot  bakgrund  av Riksmarskalksämbetets
utredning har hovstaterna och regeringen
kommit       överens       om        att
Riksrevisionsverket        även        i
fortsättningen       skall       granska
Ståthållarämbetet  och Husgerådskammaren
men      att     apanagedelen     (inkl.
Riksmarskalksämbetet)   undantas    från
detta.  En  överenskommelse  har   också
träffats  om  att  Hovstaterna   årligen
skall  lämna  en  berättelse  över   den
samlade verksamheten.
För    budgetåret   1997   bör    enligt
propositionen  anvisas 73  726  000  kr.
Beslutade        besparingar        inom
utgiftsområdet för perioden 1997 -  1999
ligger fast.
Motionen
I motion 1996/97:K915 hemställer Kenneth
Kvist  och  Bengt Hurtig,  båda  v,  att
riksdagen  beslutar  att  de  delar   av
konungens  apanage, som inte  utgår  som
arvode    till   kungafamiljen,    skall
underkastas  redovisningsskyldighet  och
revision   på  samma  sätt   som   andra
statsutgifter  (yrkande   1)   och   att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till  känna  vad i motionen  anförts  om
hovets  avskaffande (yrkande 2).  Enligt
motionärerna  bör, förutom  arvodesdelen
av      konungens     apanage,     såväl
representationsanslag  som   det   antal
tjänstemän   som   skall   finnas    vid
statschefskansliet           tillsättas,
redovisas,  budgeteras och revideras  på
samma  sätt  som  är  vanligt  inom  den
övriga   statsförvaltningen.  Hovet,   i
meningen  uppvaktande m.fl., bör  enligt
motionärerna  avskaffas.  De   som   vid
representation och liknande  behövs  som
biträde  åt statschefen eller hans  maka
eller  deras ställföreträdare bör enligt
motionärerna  vara  statligt   anställda
tjänstemän.
Tidigare riksdagsbehandling m.m.
Vid  behandlingen av motsvarande  anslag
för    budgetåret   1995/96   förklarade
konstitutionsutskottet att det inte hade
något att erinra mot regeringens förslag
om    ett   nytt   samlat   anslag   för
statschefen, benämnt Kungliga  hov-  och
slottsstaten. Utskottet ville  samtidigt
framhålla   vikten  av  att  regeringens
anslagsberäkning  redovisades   på   ett
sådant  sätt  att  den gav  tillräckligt
underlag  för  riksdagens  bedömning  av
medelsbehovet.   För   att    underlätta
uppföljning  och  utvärdering  i   detta
avseende  ansåg utskottet att regeringen
fortsättningsvis   borde   redovisa    i
budgetpropositionen hur tilldelade medel
hade använts (bet. 1994/95:KU32).
I  regleringsbrevet för  Kungliga  hov-
och  slottsstaten, utfärdat den 15  juni
1995,    fastslogs   att    förordningen
(1993:134)        om        myndigheters
årsredovisning  och anslagsframställning
med  visst undantag skulle tillämpas  på
Riksmarskalksämbetet,          inklusive
Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren.
Förordningen    skulle   däremot    inte
tillämpas  beträffande  den  anslagspost
som benämndes Hovförvaltningen, apanage.
Efter   det   att  Riksmarskalksämbetet
framfört  invändningar mot att  omfattas
av förordningen beslutade regeringen den
7    mars    1996    om    ändring    av
regleringsbrevet för budgetåret 1995/96.
Ändringen    bestod   i    att    endast
Ståthållarämbetet  och Husgerådskammaren
ålades redovisningsskyldighet. I gengäld
skulle,      enligt     det      ändrade
regleringsbrevet,   Riksmarskalksämbetet
göra en översyn av vad som skulle ingå i
apanaget   och   därmed  undantas   från
förordningen       om       myndigheters
ersredovisning och anslagsframställning.
En utgångspunkt skulle enligt regeringen
därvid vara de krav som riksdagen ställt
på att det måste finnas ett tillräckligt
underlag  för  att bedöma  medelsbehovet
och  följa upp hur tilldelade medel  har
använts.  Översynen skulle  resultera  i
att  förordningen skulle vara möjlig att
tillämpa  på,  förutom Ståthållarämbetet
och    Husgerådskammaren,    även     på
Riksmarskalksämbetet, sedan vissa  delar
av   ämbetet  hänförts  till   apanaget.
Översynen skulle också innehålla förslag
till hur redovisningen kunde utgöra  ett
bättre        beslutsunderlag        vid
anslagstilldelningen                 och
anslagsuppföljningen,  exempelvis  genom
verksamhetsberättelse.
Riksmarskalksämbetet överlämnade den  1
augusti   1996   till   regeringen    en
Utredning  angående  årsredovisning  och
revision    för    Kungl.    Hov-    och
Slottsstaten. Till utredningen var fogad
en  PM med analys av rättsläget när  det
gällde konungens apanage och tillhörande
frågor.             Riksmarskalksämbetet
konstaterade,  med hänvisning  till  den
juridiska analysen, att hovstaterna inte
är  någon  myndighet  och  att  de  står
utanför           den           statliga
förvaltningsorganisationen,          att
offentlighetsprincipen inte  gäller  för
hovstaterna samt att regeringen inte har
någon      förordningsmakt      gentemot
hovstaterna,  vilka lyder  direkt  under
statschefen.  Riksmarskalksämbetet  drog
av den sistnämnda punkten slutsatsen att
regeringen       inte       kan       ge
Riksrevisionsverket direktiv att granska
hovstaternas ekonomiska redovisning. Att
detta  hittills ändå skett för de  delar
av     hovets    budget    som     avser
Ståthållarämbetet  och Husgerådskammaren
byggde, enligt Riksmarskalksämbetet,  på
tidigare     överenskommelser     mellan
regeringen  och  ämbetet.  Motiven  till
denna     överenskommelse    var     att
verksamheten   vid   dessa   delar    av
hovstaterna  dels var av stor  ekonomisk
omfattning (tillsammans över hälften  av
den  totala budgeten), dels var av annan
art    än   övrig   verksamhet.    Medan
verksamheten  vid  övriga  enheter   var
inriktad   på  att  bistå   och   stödja
konungen i hans roll som statschef,  var
verksamheten  vid Ståthållarämbetet  och
Husgerådskammaren inriktad på att  vårda
och  för allmänheten visa det nationella
kulturarv   som  finns  i  de   kungliga
slotten och deras omgivningar.
Beträffande  konungens apanage  anförde
Riksmarskalksämbetet  följande.  Gränsen
mellan  konungens  privata  ekonomi  och
hans  ekonomi  som statschef  är  mycket
svår   att   dra.  Konungen  är   rikets
statschef dygnet runt när han  vistas  i
landet. Vad gäller egendom är lösöret på
de  kungliga  slotten  en  blandning  av
statlig,    stiftelseägd   och    privat
egendom,  som  allt brukas  av  konungen
både som statschef och som privatperson.
För att undvika ständiga diskussioner  i
denna     gränsdragningsfråga     lovade
riksdagen  (då ständerna) vid  riksdagen
år    1809   att   årligen   utge    ett
penningbelopp  (apanage) till  konungens
hovhållning.   I   utbyte    överlämnade
konungen  uppräknade kungliga slott  och
kungsgårdar till staten med förbehåll om
dispositionsrätt för honom av  vissa  av
dessa  slott,  inklusive inredning.  För
det  belopp som utgavs för hovhållningen
skulle   varken  krävas  någon  speciell
anhållan  eller  redogörelse   för   hur
medlen          använts.          Enligt
Riksmarskalksämbetet är denna ordning än
i  dag gällande i Danmark och Norge, där
beloppen  endast  justeras  årligen  med
hänsyn till kostnadsindex.
Riksmarskalksämbetet inger  årligen  en
anslagsframställning  för   hovstaternas
del           av          statsbudgeten.
Verksamhetsberättelser     avges     för
Ståthållarämbetets                   och
Husgerådskammarens   verksamheter.    En
motsvarande   redogörelse   för    övrig
verksamhet        skulle,         enligt
Riksmarskalksämbetet,  strida  mot   den
ursprungliga    överenskommelsen,    som
förnyas vid varje trontillträde.  Enligt
utredningen  avser  Riksmarskalksämbetet
likväl  att  framdeles, i  informations-
och PR-syfte, producera en årlig rapport
över   den   samlade  verksamheten   vid
hovstaterna.
Utskottets bedömning
Utskottet     tillstyrker    regeringens
förslag    till   medelsanvisning    för
Kungliga   hov-  och  slottsstaten   för
budgetåret 1997.
Såsom  redovisats  i propositionen  har
hovstaterna   och   regeringen    kommit
överens om att Riksrevisionsverket  även
i     fortsättningen    skall    granska
Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren,
men    att    apanagedelen,    inklusive
Riksmarskalksämbetet,   skall   undantas
härifrån.  För att framtida  medelsbehov
skall kunna bedömas har hovstaterna  och
regeringen också kommit överens  om  att
hovstaterna  årligen  skall   lämna   en
berättelse     över     den      samlade
verksamheten.
Utskottet ser med tillfredsställelse på
att    dessa   överenskommelser   nåtts.
Utskottet  avstyrker  motion  K915   (v)
yrkande  1, vari begärs att de delar  av
apanaget, som inte utgår som arvode till
kungafamiljen,     skall     underkastas
redovisning och revision på  samma  sätt
som  andra  statsutgifter. Det  i  samma
motion   väckta   yrkandet   om   hovets
avskaffande avstyrks också (yrkande 2).
Verksamhetsområdet Riksdagen och dess
myndigheter
Riksdagens ledamöter och partier
Propositionen
Regeringen föreslår att till  Riksdagens
ledamöter  och partier m.m. anvisas  ett
ramanslag  för budgetåret 1997  på   428
436  000  kr.  Från anslaget finansieras
bl.a.   arvoden,   kostnadsersättningar,
traktamenten, reseersättningar vid resor
inom  Sverige,  sjukvårdskostnader   och
utbildning   för  riksdagens  ledamöter,
bidrag  till partigrupperna i  riksdagen
samt    arvoden   till   Sveriges    EU-
parlamentariker. För budgetåren 1998 och
1999 har anslaget beräknats till 460 000
000  kr  respektive 475 000  000  kr.  I
propositionen  erinras om  att  1998  är
valår, vilket medför ökade kostnader för
bl.a.   pensioner  och  inkomstgarantier
till avgående ledamöter.
För   stödet   till  partigrupperna   i
riksdagen    föreslås    en     fortsatt
uppräkning   av   ledamotsbidraget   för
assistent/utredarstöd från  1  assistent
per 2,5 ledamöter till 1 assistent per 2
ledamöter.  Motivet  för  höjningen   är
bl.a. att det hittillsvarande assistent-
och   utredarstödet  till  de   enskilda
ledamöterna  enligt en enkät  visat  sig
otillräckligt.                Riksdagens
förvaltningsstyrelse    föreslår     med
anledning  härav  att  riksdagen   antar
vissa      av      förvaltningsstyrelsen
föreslagna ändringar i lagen (1994:1096)
om statligt bidrag till partigrupperna i
riksdagen    med   den    nyss    nämnda
innebörden.  Förvaltningsstyrelsen  har,
som    komplement   till   parti-    och
kanslistödet   till   riksdagspartierna,
fört  upp  1,1 miljon kronor på anslaget
för  Nordiska rådets svenska  delegation
för   att  täcka  de  merkostnader   den
nordiska   verksamheten   innebär    för
partigrupper och ledamöter.
Motionerna
I  motion 1996/97:K313 hemställer Anders
Björck  m.fl.  (m)  dels  att  riksdagen
avslår   förvaltningsstyrelsens  förslag
att           höja          ledamöternas
assistent/utredarstöd i enlighet med vad
som anförts i motionen (yrkande 1), dels
att      riksdagen      uppdrar       åt
förvaltningsstyrelsen   att    undersöka
ledamöternas åsikter om dispositionen av
assistent/utredarstödet för att därefter
återkomma  med nytt förslag  i  enlighet
med  vad som anförts i motionen (yrkande
2). Enligt motionärerna bör höjningar av
anslag  i  tider av skattehöjningar  och
budgetnedskärningar   ifrågasättas   och
analyseras.  Orsaken till  det  missnöje
med    assistent/utredarresurserna   som
framkommit  i  en enkät våren  1994  kan
enligt   motionärerna   bero   på    att
ledamöterna    inte    själva     direkt
disponerar eller kan styra hur  anslaget
används.   Ändrade   rutiner   för   hur
anslaget  utnyttjas  skulle  kunna  leda
till  ett bättre totalt utnyttjande utan
att      anslagen     behöver     höjas.
Förvaltningsstyrelsen bör  därför  få  i
uppdrag  att genom en enkät ta  reda  på
ledamöternas  aktuella inställning  till
hur     assistent/utredarstödet    skall
utformas.   Förvaltningsstyrelsen    bör
återkomma  med förslag i frågan  om  det
visar  sig  att ledamöterna  önskar  att
stödet i större utsträckning skall kunna
disponeras av den enskilde ledamoten.
I   motion   1996/97:K907   yrkande   1
(delvis) hemställer Birger Schlaug m.fl.
(mp) att anslaget B 1 skall minskas  med
20  miljoner  kronor  för  1997.  Enligt
yrkande  2  (delvis) i samma motion  bör
anslaget  B  1 minskas med  20  miljoner
kronor även för 1998 och med 35 miljoner
kronor för 1999. Motionärerna anser  att
minskningen  bör kunna genomföras  genom
en     minskning     av     ledamöternas
kostnadsersättningar,  mindre  kostsamma
resor och en effektivisering av den inre
förvaltningen.
Tidigare riksdagsbehandling
Höjningen  av  assistentstödet   grundas
bl.a. på de synpunkter som framkommit  i
en  enkät  om  ledamöternas service  som
genomfördes under våren 1994. Fler än 60
ledamöter önskade då ytterligare stöd  i
det    politiska   arbetet.    Av    dem
efterfrågade  nästan  alla   ytterligare
hjälp  av sekreterare/assistenter  eller
politiska sekreterare/handläggare.
I   förra  budgetpropositionen   (prop.
1994/95:100   bil.  16)   föreslogs   en
höjning   för  budgetåret   1995/96   av
ledamotsbidraget                    till
assistent/utredarstöd från en  assistent
per tre ledamöter till en  assistent per
två  och  en  halv ledamöter.  Samtidigt
föreslogs  redan då att bidraget  skulle
höjas  ytterligare från  den  1  januari
1997  och  då beräknas efter  normen  en
assistent per två ledamöter.
Konstitutionsutskottet      tillstyrkte
förvaltningsstyrelsens    förslag    för
budgetåret 1995/96, bl.a. med hänvisning
till   att  behovet  av  ett  förbättrat
administrativt  stöd bekräftats  av  den
nämnda enkäten 1994 (bet. 1994/95:KU39).
Utskottet  hade  också  tidigare   (bet.
1992/93:KU9)  framhållit  att  ett  gott
personligt    stöd   till   ledamöterna,
innefattande    såväl    utredar-    och
handläggarfunktioner    som    sedvanlig
assistenthjälp, var en förutsättning för
att  ledamöterna skulle ha möjlighet att
på bästa sätt fullgöra sina uppdrag.
Beträffande  förslaget att  ytterligare
förbättra  assistentstödet  från  den  1
januari  1997  förklarade sig  utskottet
dela  ambitionen att då öka stödet,  men
ansåg  det  för  sin  del  rimligt   att
förvaltningsstyrelsen återkom i frågan i
samband med 1997 års budget.
Riksdagen   godkände  våren   1996   ett
förslag    från    förvaltningskontoret,
1995/96:RFK4,  till  lag  om  ändring  i
lagen  (1994:1065) om ekonomiska villkor
för     riksdagens    ledamöter    (bet.
1995/96:KU26).   Förslaget   innebar   i
korthet   att  reglerna  för  riksdagens
ersättning  till ledamöterna  för  rese-
och         logikostnader,         ökade
levnadsomkostnader   samt   för   övriga
kostnader fick en ny utformning. De  nya
bestämmelserna  träder  i  kraft  den  1
januari 1997.
Utskottets bedömning
Med   hänvisning  till   vad   utskottet
anförde      vid     den      föregående
budgetbehandlingen            tillstyrks
förvaltningsstyrelsens   förslag    till
ändring  i lagen (1994:1066) om statligt
bidrag  till partigrupperna i riksdagen,
innebärande  att  beräkningsgrunden  för
assistent/utredarstöd  ändras  till   en
assistent per två ledamöter. Motion K313
(m) yrkande 1 avstyrks alltså.
Ledamotsstödet        utgår        till
partigrupperna och är avsett för utredar-
,   assistent-   och   kontorshjälp   åt
riksdagsledamöterna. Det står  partierna
fritt  att  med  hjälp  av  bidraget  ge
ledamöterna  ett  stöd  i  enlighet  med
önskemålen  inom  varje partigrupp.  Med
hänvisning  härtill avstyrker  utskottet
motion K313 (m) yrkande 2.
Som   framgått  av  den  ovan   lämnade
redovisningen godkände riksdagen så sent
som    våren   1996   nya   bestämmelser
beträffande                 ledamöternas
kostnadsersättningar m.m. Utskottet  ser
därför   inget   skäl  att   nu   minska
ersättningarna på det sätt som begärs  i
motion  K907  (mp)  yrkande  1,  delvis.
Utskottet   tillstyrker   propositionens
förslag    till   medelsanvisning    för
riksdagens  ledamöter och  partier   och
avstyrker motionen såvitt nu är i fråga.
Utskottet  anser inte att riksdagen  nu
bör  ta ställning till anslagen för åren
1998  och 1999 och avstyrker därför även
yrkande 2, delvis, i samma motion.
Riksdagens förvaltningskostnader
Propositionen
Regeringen  föreslår att till Riksdagens
förvaltningskostnader    anvisas     ett
ramanslag   på  377  077  000   kr   för
budgetåret  1997.  Från  anslaget  utgår
medel för riksdagsförvaltningen avseende
kostnader      för     bl.a.      löner,
administration,   fastighetsförvaltning,
intern  service,  säkerhet,  datateknik,
förlagsverksamhet,     bibliotek     och
informationsverksamhet.  För  budgetåren
1998  och  1999 har regeringen  beräknat
anslaget till 460 000 000 kr  respektive
420  000 000 kr. I propositionen erinras
om  att  1998  är valår,  vilket  medför
ökade  kostnader  för bl.a.  ny  teknisk
utrustning för nya ledamöter.
Utgifter    som   tidigare    belastade
anslaget  A 4 Riksdagens byggnader  m.m.
har  förutom vissa byggnadsinvesteringar
förts    över    till    anslaget    för
förvaltningskostnaderna.
Förvaltningsstyrelsen  föreslår  att  de
byggnadsinvesteringar till en kostnad av
48 miljoner kronor som avser förvärv och
ombyggnad   av   fastigheter   och   som
tidigare   finansierats  med  anslag   i
stället   finansieras   genom   lån    i
Riksgäldskontoret. I sitt  budgetförslag
utgår förvaltningsstyrelsen vidare  från
att    de    anspråk    på    omfattande
personalförstärkningar   som   framförts
måste  klaras  på annat  sätt  än  genom
tillskott  av nya fasta tjänster.  Medel
har dock beräknats för viss förstärkning
av    fasta   resurser,   främst    till
finansutskottets      kansli,       ADB-
verksamheten       och        riksdagens
utredningstjänst.    Innan    man    tar
ställning   till  övriga  anspråk   inom
utskottsorganisationen  bör  man  enligt
förvaltningsstyrelsen            avvakta
erfarenheterna      av      den      nya
budgetprocessen under hösten 1996.
Motionen
I motion 1996/97:K907 yrkande 2 (delvis)
hemställer Birger Schlaug m.fl. (mp) att
anslaget          för         riksdagens
förvaltningskostnader  minskas  med   30
miljoner kronor för budgetåret 1998  och
med   40   miljoner  kronor  för   1999.
Motionärerna   anser  att   behovet   av
lägenheter  för  riksdagsledamöterna  är
kraftigt  överdrivet, varför  det  borde
vara möjligt att reducera kostnaderna.
Utskottets bedömning
Utskottet   tillstyrker   propositionens
förslag   till  anslag  för   riksdagens
förvaltningskostnader   för   budgetåret
1997.  Utskottet tillstyrker  också  att
förvaltningsstyrelsen bemyndigas att för
budgetåret  1997  besluta   om   lån   i
Riksgäldskontoret till  investeringar  i
riksdagens    fastigheter    till    ett
sammanlagt belopp av 48 miljoner kronor.
Utskottet   har  tidigare  understrukit
betydelsen  av att riksdagens  ledamöter
har     tillgång    till    en    rimlig
bostadsstandard under den tid de  utövar
sitt  uppdrag i Stockholm (se bl.a. bet.
1990/91:KU45  och 1992/93:KU33).  I  det
senare  betänkandet  påpekade  utskottet
att  det  inte längre anses rimligt  att
riksdagens   ledamöter   skall    behöva
övernatta i sina arbetsrum och att detta
ställer    nya    krav    på    separata
övernattningslägenheter. Utskottet,  som
inte  anser  att  riksdagen  nu  bör  ta
ställning  till anslagen  för  1998  och
1999, avstyrker motion K907 (mp) yrkande
2.
Riksdagens ombudsmän
Propositionen
Regeringen  föreslår att till Riksdagens
ombudsmän, Justitieombudsmännen, anvisas
ett  ramanslag  på 35  074  000  kr  för
budgetåret  1997.  JO-ämbetet  förstärks
med   en  ny  tjänst  som  föredragande,
vilket  kan  ske inom givna  budgetramar
till  följd  av  effektiviseringar   och
rationaliseringar av verksamheten.
Utskottets bedömning
Utskottet   tillstyrker   propositionens
förslag   till  anslag  för   Riksdagens
ombudsmän,   Justitieombudsmännen    för
budgetåret 1997.
Verksamhetsområdet Regeringen m.m.
Regeringskansliet m.m.
Propositionen
För  anslaget C 1 Regeringskansliet m.m.
föreslås en utgiftsram på 1 944 624  000
kr  för budgetåret 1997. En stor del  av
utgifterna - under innevarande  budgetår
en   sjättedel  -    har   avsatts   för
utredningsverksamheten,   främst    inom
kommittéväsendet. Regeringen bedömer att
kostnaderna  för  denna verksamhet  inte
kan   förväntas  minska  under  kommande
budgetår.  Av de för gemensamma  ändamål
avdelade medlen, ca 739 miljoner kronor,
avser den största delen lokalkostnaderna
för   samtliga  departement  och  övriga
organ        i        regeringskansliet.
Förvaltningskostnaderna på anslaget  har
beräknats med utgångspunkt i det krav på
besparingar     som      gäller      för
statsförvaltningen  i  stort.  Därutöver
har  vissa  överföringar av medel  skett
från andra utgiftsområden.
Inom regeringskansliet pågår ett arbete
syftande  till  att från den  1  januari
1997 föra samman regeringskansliets  för
närvarande   15  myndigheter   till   en
sammanhållen  myndighet.   Skälet   till
denna      förändring     är      enligt
budgetpropositionen    att    det     är
nödvändigt          att          anpassa
regeringskansliets   organisation    och
arbetsformer  till  de  stora  krav  som
ställs   på  statsförvaltningens  högsta
ledning, inte minst mot bakgrund av  den
ökade   internationaliseringen  och   de
pågående stora omställningarna inom  den
offentliga sektorn. Regeringen anser att
regeringsformens krav på en indelning av
regeringkansliet   i   departement   kan
tillgodoses   inom   ramen    för    den
tilltänkta konstruktionen samtidigt  som
ökad flexibilitet vinns.
Den     institutionella    ramen    för
regeringens arbete anges i 7  kap.  1  §
regeringsformen, där det föreskrivs  att
det  för  beredning av  regeringsärenden
skall   finnas  ett  regeringskansli   i
vilket   ingår  departement  för  skilda
verksamhetsgrenar  samt  att  regeringen
fördelar  ärenden mellan  departementen.
Regeringen beslutar själv om indelningen
i departement.
Regeringskansliet består för närvarande
av Statsrådsberedningen, vars uppgift är
att  biträda statsministern  och  övriga
statsråd om dessa inte biträds av  något
departement,  tretton  departement   med
uppgift att bereda regeringsärenden samt
det     gemensamma    Regeringskansliets
förvaltningskontor.
Den    närmare    organisationen     av
regeringskansliet       framgår       av
departementsförordningen (1982:1117, och
förordningen (1996:728) med  instruktion
för       Utrikesdepartementet      samt
förordningen (1988:1147) med instruktion
för                   Regeringskansliets
förvaltningskontor.
Motionerna
I  motion 1996/97:K914 hemställer Gudrun
Schyman  m.fl.  (v)  att  anslaget  C  1
minskas  med 38 895 000 kr för  1997.  I
motionen    framhålls    att    den    i
propositionen  föreslagna  ökningen   är
kraftigt      tilltagen      i       ett
tvåårsperspektiv. En  viss  prutning  på
regeringens  äskande  är  motiverad.  En
minskning  med  2 % kan genomföras  utan
att det behöver gå ut över verksamheten,
anser motionärerna.
I motion 1996/97:K907 yrkande 1 (delvis)
hemställer Birger Schlaug m.fl. (mp) att
anslaget  C  1 minskas med 100  miljoner
kronor  för  1997. Enligt  motionen  har
regeringskansliet  ökat  sina  kostnader
betydligt  de senaste åren medan  nästan
alla    myndigheter    fått    vidkännas
nedskärningar.   Regeringskansliet   bör
kunna  förbättra  sin  effektivitet  och
organisation   genom   att    se    över
verksamheten.       De        föreslagna
besparingarna  bör  enligt  motionärerna
kunna  klaras  genom  exempelvis  mindre
kostsamma    resor    och    effektivare
organisation.   I   motionen   hemställs
vidare (yrkande 2) att riksdagen som sin
mening bör ge regeringen till känna  vad
i    motionen   anförts   om    beräknad
fördelning  på anslag inom utgiftsområde
1  Rikets  styrelse för  åren  1998  och
1999.  Av  bilagda  tabell  framgår  att
partiet vill minska anslaget C 1 med 100
miljoner   kronor  i  förhållande   till
beräkningar  i  budgetpropositionen  för
vartdera året 1998 och 1999.
Regeringskansliets organisation och
budget
I  1973 års proposition med förslag till
ny     regeringsform    m.m.     anförde
föredragande departementschefen att  det
inte var motiverat att i regeringsformen
eller  annan lag ange ramar för  antalet
statsråd   eller  antalet   departement.
Föredraganden   ansåg   det   emellertid
självklart  att  riksdagen  skulle  vara
tillförsäkrad  ett  inflytande  i  dessa
frågor.  Detta  uppnåddes  enligt   hans
mening  på  ett tillfredsställande  sätt
genom reglerna om riksdagens anslagsmakt
(prop.       1973:90      s.       181).
Konstitutionsutskottet anslöt  sig  till
vad  som hade anförts i propositionen  (
bet. KU 1973:26 s. 34).
Vid    tiden    för    regeringsformens
tillkomst anvisade riksdagen medel  till
regeringskansliets  skilda  delar   över
olika  anslag. Detta innebar  att  medel
anvisades särskilt för varje departement
över olika anslag, uppförda under skilda
huvudtitlar på statsbudgeten.
Ordningen  för anvisande av medel  till
departementen    innebar    bl.a.    att
regeringen  inte  kunde  genomföra  mera
betydande    omorganisationer     förrän
riksdagen   anvisat  anslag   till   nya
departement eller medgett en disposition
av  anvisade  anslag på så sätt  att  en
tänkt     departementsindelning    kunde
genomföras. För att göra det möjligt att
undvika  komplicerade övergångslösningar
under  den förhållandevis långa tid  det
tar att få till stånd ett riksdagsbeslut
medgav riksdagen år 1991 att regeringen,
vid  organisatoriska  förändringar  inom
regeringskansliet som hänger samman  med
omfördelningar   av   arbetsuppgifterna,
fick   disponera  anvisade  anslag  till
departement  m.m. på ett annat  sätt  än
det för vilket anslagen beräknats (prop.
1990/91:100  bil. 2, bet. 1990/91:FiU20,
rskr. 1990/91:132). En förutsättning för
detta   var   dock   att   den   samlade
anslagssumma som riksdagen  anvisat  för
regeringskansliet   som   helhet    inte
överskreds  annat än i mycket  begränsad
omfattning.
Genom  riksdagens bifall till 1993  års
kompletteringsproposition           gavs
regeringen ytterligare ökade möjligheter
att          fortlöpande         anpassa
regeringskansliets   organisation    och
arbetsformer  till ändrade  förhållanden
(prop.   1992/93:150   bil.   6,    bet.
1992/93:FiU30,    rskr.    1992/93:454).
Beslutet  innebar  att  regeringen  gavs
möjlighet  att merbelasta anslagen  till
departementen  under  förutsättning  att
anslaget     till     Regeringskansliets
förvaltningskontor  i  samma  mån   inte
utnyttjades.  För  att  ytterligare  öka
flexibiliteten    i   regeringskansliets
organisation     anvisade      riksdagen
samtidigt  för  budgetåret  1993/94  ett
reservationsanslag på 50 miljoner kronor
för     regeringskansliets    gemensamma
ändamål  och för oförutsedda,  angelägna
insatser.
Med början från budgeten för år 1994/95
anvisar  riksdagen  numera  medel   till
departementen,                      utom
Utrikesdepartementet,     samt      till
Statsrådsberedningen, Regeringskansliets
förvaltningskontor och  kommittéväsendet
över ett samlat anslag på statsbudgetens
första  huvudtitel.  Detta  anslag   har
ersatt  31  tidigare  anslag  som  fanns
uppförda  under  tolv av  statsbudgetens
huvudtitlar.  För  Utrikesdepartementets
vidkommande     bekostas    verksamheten
fortfarande från ett särskilt anslag som
dr  gemensamt  för  Utrikesdepartementet
och den svenska utrikesrepresentationen.
Kostnaderna  för sådana specialattachéer
vid  utlandsmyndigheterna  som  har  ett
annat           departement           än
Utrikesdepartementet    som     huvudman
betalas    dock   från   anslaget    för
regeringskansliet.
Den  ordning som gäller sedan budgetåret
1994/95  har motiverats med  behovet  av
att  öka  möjligheterna att  fortlöpande
anpassa  regeringskansliets organisation
och  dess  insatser  till  de  i  skilda
hänseenden  ökade krav  på  flexibilitet
som  ställs  på den högsta ledningen  av
statsförvaltningen.  Den   har   ansetts
stämma  väl överens med det sätt att  se
på  regeringens rätt att  bestämma  över
sin organisation som kommit till uttryck
i  RF  (prop. 1993/94:100, bil. 2 s.  9,
bet. 1993/94:KU29 s. 7).
Utskottets bedömning
Regeringskansliets omorganisation
Den  institutionella ram för regeringens
arbete   som  anges  i  7   kap.   1   §
regeringsformen innebär  att  det  skall
finnas ett regeringskansli för beredning
av  regeringsärenden, att det däri skall
ingå      departement     för     skilda
verksamhetsgrenar, att  fördelningen  av
ärenden mellan departementen bestäms  av
regeringen och att statsministern  bland
statsråden   skall   utse   chefer   för
departementen.
Regleringen    är    avsedd    att    ge
statsministern och regeringen en  mycket
vidsträckt   möjlighet   att    bestämma
regeringens sammansättning och  formerna
för  fördelningen  av  uppgifterna  inom
regeringskretsen. Flera viktiga skäl har
ansetts   tala  för  en  sådan  ordning,
däribland  behovet av att kunna  anpassa
regeringens arbetsformer efter  vad  som
är   lämpligt   för   olika   typer   av
regeringar.                  Beträffande
regeringskansliets  organisation  ansågs
det  vid regeringsformens tillkomst  att
departementssystemet,   med    dess    i
huvudsak    vertikala   uppdelning    av
förvaltningsområdena och en  motsvarande
gruppering   av   de   myndigheter   som
sorterar    under   regeringen,    borde
behållas     och    fortfarande     vara
grundlagsfäst. Men med detta  borde  man
enligt  propositionen i  det  väsentliga
göra     halt     när     det     gällde
grundlagsreglering av  regeringsarbetets
organisation. Det ansågs inte  motiverat
att  i  regeringsformen eller annan  lag
ange  ramar  för antalet statsråd  eller
antalet     departement.    Föredragande
statsrådet    ansåg    det    emellertid
självklart  att  riksdagen  skulle  vara
tillförsäkrad  ett  inflytande  i  dessa
frågor.  Detta  uppnåddes  enligt   hans
mening  på  ett tillfredsställande  sätt
genom reglerna om riksdagens anslagsmakt
(prop. 1973:90 s. 181).
Sedan    budgetåret   1994/95   anvisar
riksdagen      medel      för       hela
regeringskansliet                   utom
Utrikesdepartementet  i  form   av   ett
samlat  anslag,  Regeringskansliet  m.m.
Denna ordning har ansetts motiverad  med
hänsyn   till  behovet  av   att   kunna
fortlöpande  anpassa  regeringskansliets
organisation och dess insatser  till  de
ökade  krav på flexibilitet som i skilda
hänseenden  numera ställs på den  högsta
ledningen  av  statsförvaltningen.   Den
ordning som nu gäller har ansetts stämma
väl   överens   med   det   synsätt   på
regeringens sätt att bestämma  över  sin
organisation som kommit till  uttryck  i
regeringsformen (prop. 1993/94:100 s. 9,
bet. 1993/94:KU29 s. 7).
Även       den       förändring       av
regeringskansliets organisation  som  nu
förbereds  motiveras  enligt   vad   som
anförs  i  budgetpropositionen   av   de
ökande  anspråk på funktionsförmåga  som
regeringskansliet har att möta. De  skäl
som  har anförts för förändringen ligger
följaktligen i linje med det synsätt som
motiverat   de   ändrade  formerna   för
anvisande       av      medel       till
regeringskansliet. Vad som har anförts i
propositionen  i frågan  om  ändring  av
regeringskansliets organisation ger inte
anledning  till några vidare  uttalanden
från utskottets sida.
Som   ett  led  i  den  granskning  som
ankommer på utskottet enligt 12 kap. 1 §
regeringsformen   har   utskottet    vid
tidigare    års   granskningar    berört
regeringens      sammansättning      och
regeringsarbetets   organisation.    Den
ändring       av      regeringskansliets
organisation   som  nu   förbereds   ger
ytterligare anledning för utskottet  att
vid  kommande  granskningar uppmärksamma
de   organisatoriska  förutsättningarnas
betydelse för regeringsarbetet.
Anslaget
I  propositionen föreslås att anslaget C
1  Regeringskansliet m.m. anvisas 1  944
624 000 kr för budgetåret 1997.
I motion 1996/97:K914 (v) hemställs att
anslaget C 1 minskas med 38 895  000  kr
för  1997.  I  motion 1996/97:K907  (mp)
yrkande 1 hemställs att anslaget minskas
med  100 miljoner kronor för 1997 och  i
yrkande  2  att  det minskas  med  samma
summa för 1998 och 1999.
Utskottet   tillstyrker  propositionens
förslag  angående anslaget C 1 för  1997
och avstyrker motionerna K907 yrkande  1
delvis och K914.
Beträffande motion K907 yrkande 2 anser
utskottet att riksdagen inte nu  bör  ta
ställning  till  konkreta  yrkanden  som
gäller  anslagen för 1998 och  1999  och
avstyrker motionen i denna del.
Svensk författningssamling
Propositionen
Utgifterna  på  anslaget  C   2   Svensk
författningssamling    beräknas     till
1 011 000 kr för budgetåret 1997.
Utskottets bedömning
Utskottet   tillstyrker   propositionens
förslag    till   anslag   för    Svensk
författningssamling för budgetåret 1997.
Allmänna val
Propositionen
Anslaget C 3 Allmänna val  beräknas till
48  miljoner  kronor för år  1997.  Från
anslaget  betalas statens kostnader  för
valsedlar,    valkuvert    och     andra
valtillbehör   samt  ersättningar   till
vissa  myndigheter m.m.  för  biträde  i
samband      med      allmänna      val.
Anslagsbelastningen är beroende av vilka
val  som hålls under året. Anslaget  för
1997 avser bl.a. kostnader för 1997  års
kyrkoval.
Utskottet
Utskottet   tillstyrker   propositionens
förslag till anslag för Allmänna val för
budgetåret 1997.
Stöd till politiska partier
Nuvarande bestämmelser
Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd
till  politiska partier lämnas stöd dels
som  partistöd, dels som kanslistöd  för
ett  år  i taget räknat fr.o.m.  den  15
oktober.    Partistödet    lämnas    som
mandatbidrag.  Ett mandatbidrag  är  för
närvarande 224 100 kr. Kanslistödet, som
i  princip är avsett endast för  partier
som  är  företrädda i riksdagen,  lämnas
som  grundstöd  och  tilläggsstöd.  Helt
grundstöd är för närvarande 3 910 000 kr
och  tilläggsstödet 11 000 kr för  varje
vunnet  riksdagsmandat  om  partiet   är
företrätt  i regeringen, och  annars  16
400  kr  för varje mandat. Partier,  som
tidigare    varit    representerade    i
riksdagen,   ges  möjlighet   till   ett
avtrappat  stöd under de  närmaste  fyra
åren  efter  det  att de  förlorat  sina
riksdagsmandat. Nu gällande  belopp  för
partistöd  och  kanslistöd  fastställdes
till sin nuvarande nivå år 1995.
Till  följd av en överenskommelse mellan
företrädare för regeringspartierna i den
dåvarande         regeringen         och
Socialdemokratiska   arbetarepartiet   i
september  1992  sänktes  det   statliga
partistödet  med  10 %  fr.o.m.  den  15
oktober 1994  (prop. 1993/94:100 bil. 3,
bet. KU32).  Fr.o.m. den 15 oktober 1995
sänktes  partistödet med ytterligare  12
miljoner    kronor,   räknat    på    en
tolvmånadersperiod  (prop.   1994/95:100
bil. 3, bet. KU34).
Enligt  12 § i lagen om partistöd  skall
stödet  utgå årsvis räknat från  den  15
oktober.  I lagen sägs också att  stödet
uträknas  en  gång  för  varje  år,  men
utbetalas  kvartalsvis med en  fjärdedel
varje gång.
Propositionen
I  propositionen föreslås en höjning  av
anslaget C 4 Stöd till politiska partier
för  år 1997 med 30 miljoner kronor till
145  200  000  kr. Ökningen  finansieras
genom   en   indragning  av  motsvarande
belopp   från   anslagssparande    under
anslaget  C  1  Regeringskansliet   m.m.
Regeringen   anser  att  den  föreslagna
nivån  bör  gälla även   åren  1998  och
1999,  men  finansiering  för  dessa  år
saknas. Regeringen avser att återkomma i
denna fråga i nästa budgetproposition.
Regeringen  framhåller att de  politiska
partierna  har  en central  roll  i  den
svenska folkstyrelsen och att det därför
är av väsentlig betydelse för demokratin
att de har tillräckliga resurser för att
bedriva sin opinionsbildande verksamhet.
Det  statliga  stödet till partierna  är
avsett   att  garantera  detta.   Enligt
regeringen tyder mycket på att det under
senare  år  blivit svårare att  engagera
medborgarna  i partipolitisk verksamhet.
Genom   EU-medlemskapet  har  partiernas
verksamhetsområde dessutom  utökats  med
ytterligare en nivå, där de måste  kunna
följa   och   delta  i  det   europeiska
samarbetet. Mot denna bakgrund  föreslås
att  det statliga partistödet räknas upp
med 30 miljoner kronor.
Motionerna
Motionärerna  i motionerna  1996/97:K907
(mp),  K912 (m) och K916 (fp)  motsätter
sig   den   föreslagna   höjningen    av
anslaget. De moderata motionärerna  vill
därutöver  reducera partistödet  i  dess
nuvarande  omfattning  och  föreslår  en
minskning av stödet till en tredjedel av
det nuvarande fr.o.m. år 1997.
I motion 1996/97:K907 yrkande 1 (delvis)
hemställer Birger Schlaug m.fl. (mp) att
partistödet  bör behållas  på  nuvarande
nivå   med   tanke  på  det   ansträngda
budgetläget. Yrkandet ligger således  30
miljoner    kronor   under   regeringens
förslag.
I  motion 1996/97:K912 hemställer Anders
Björck  m.fl. (m) att riksdagen beslutar
anslå  38 200 000 kr för anslag  C  4  i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Motionärerna finner det orimligt  att  i
nuvarande   bekymmersamma    läge,    då
nedskärningar  drabbar  så   många   för
medborgarna vitala områden, kraftigt öka
stödet   till  de  politiska  partierna.
Motionärerna   anser   också   att    de
politiska  partiernas integritet  kräver
att  de inte är beroende av bidrag  från
olika  intressenter och  inte  heller  i
alltför  hög  grad  av  stöd  från   den
offentliga sektorn. Enligt motionärernas
uppfattning bör partistödet  minska  och
på  sikt  reformeras. Stödet bör minskas
till   en  tredjedel  av  det  nuvarande
fr.o.m.   1997,   vilket   innebär    en
besparing på 106 800 000 kr för 1997.
I  motion 1996/97:K916 hemställer Birgit
Friggebo  m.fl. (fp) att riksdagen  till
anslaget C 4 för budgetåret 1997 anvisar
30   miljoner  kronor  mindre   än   vad
regeringen   föreslagit  eller   således
115,2   miljoner  kronor.   I   motionen
erinras om att partistödet sänktes  åren
1994   och   1995   som   ett   led    i
stabiliseringen   av   svensk   ekonomi.
Sänkningen   av  partistödet   var   ett
viktigt    symboliskt   beslut,    anför
motionärerna.  Det  gav  eftertryck   åt
behovet av att sanera statsbudgeten  och
sänka utgifter. Saneringen är ännu  inte
avslutad och fortfarande vidtas  en  rad
åtgärder  både  i kommuner och landsting
och   hos  staten  som  på  många   håll
uppfattas  som mycket drastiska.  Enligt
motionärerna   förefaller   det   mindre
övertänkt  att samtidigt vidta  en  full
återställning    av   partistödet.    De
framhåller dock att frågan kan  komma  i
ett annat läge inför 1998 års val.
Utskottets bedömning
Utskottet  delar regeringens uppfattning
att  det  är av väsentlig betydelse  för
demokratin  att  de politiska  partierna
har   tillräckliga  resurser   för   att
bedriva sin opinionsbildande verksamhet.
Genom  Sveriges  medlemskap  i  EU   har
partiernas verksamhetsområde utökats med
en   nivå,   vilket  kräver  ytterligare
insatser   från  partiernas  sida.   Den
föreslagna   höjningen  av   partistödet
innebär  i stort sett att stödet återgår
till  den  nivå det hade  före  de  båda
senaste sänkningarna. Mot den nu angivna
bakgrunden     tillstyrker     utskottet
propositionens       förslag        till
medelsanvisning och avstyrker motionerna
K907  (mp) yrkande 1, delvis,  K912  (m)
och K916 (fp).
Partibidragsnämnden har redan fastställt
det partistöd som skall utgå till den 15
oktober  1997 i enlighet med nu gällande
regler. För att partierna skall komma  i
åtnjutande  av  det högre  bidraget  för
1997,  måste partibidragsnämnden ha  ett
nytt   uträkningstillfälle  före   nästa
kvartalsutbetalning i januari. Det krävs
en ändring av ikraftträdandebestämmelsen
till  lagen  för  att möjliggöra  detta.
Utskottet  föreslår att  ikraftträdande-
och  övergångsbestämmelsen får  följande
lydelse:
Denna  lag träder i kraft den 1  januari
1997.
Före       ikraftträdandet      ingivna
ansökningar  om  stöd  för  det  år  som
räknas från och med den 15 oktober  1996
skall  anses  avse stöd med  belopp  som
från  och med den 1 januari 1997  följer
av bestämmelserna i den nya lydelsen.
Till  partier  som  beviljats  statligt
stöd  för  tiden  från och  med  den  15
oktober  1996  utgår,  efter  beslut  av
Partibidragsnämnden i januari 1997,  tre
fjärdedelar av årsbeloppet fram till den
14 oktober 1997 enligt bestämmelserna  i
den nya lydelsen.
Propositionens  förslag till  ändring  i
lagen  om  statligt stöd till  politiska
partier  tillstyrks med den  nu  angivna
ändringen.
Utskottet vill i detta sammanhang ta upp
frågan  om det särskilda stöd som enligt
3  och  9 §§ partistödslagen utgår  till
politiska  partier, som  tidigare  varit
representerade  i  riksdagen,  men   som
förlorat   sina   riksdagsmandat.    Som
tidigare   nämnts  ges  sådana   partier
möjlighet till ett avtrappat stöd  under
fyra  år.  Syftet  med  partistödet  som
sådant  är att göra det möjligt  för  de
politiska    partierna    att    bedriva
information  och  opinionsbildning  utan
att    vara    beroende   av    enskilda
bidragsgivare.    Avsikten    med    det
särskilda,  avtrappade  stödet  är   att
möjligheterna   för   ett   parti,   som
förlorar   sina   riksdagsmandat,    att
fortsätta      sin      opinionsbildande
verksamhet  inför  kommande  riksdagsval
inte drastiskt skall minska. Ytterligare
skäl för det avtrappade stödet är hänsyn
till   personalens  anställningstrygghet
och  önskan att underlätta för partierna
att planera sin verksamhet.
Partistödslagen,  liksom  det  tidigare
statliga och kommunala partistödet, bärs
enligt   förarbetena  upp  av   följande
principer  (SOU 1972:62, prop. 1972:126,
bet. KU55):
1.  Bidragen bör utgå endast till  parti
som  har  ett  inte  obetydligt  stöd  i
väljaropinionen, manifesterat i allmänna
val.
2. Bidragen bör beräknas schematiskt och
fördelas  enligt fasta regler, som  inte
tillåter någon skönsmässig prövning.
3.  Bidragens storlek bör stå i relation
till partiernas storlek.
4.   Någon  offentlig  kontroll  av  hur
medlen används bör inte förekomma.
Bestämmelserna    om   det    avtrappade
partistödet har nu tillämpats ett  antal
år.  Det  kan  enligt utskottets  mening
finnas  skäl  att  se över  om  reglerna
fungerat    som    tänkt    eller     om
lagstiftningen  kan behöva  kompletteras
med ytterligare villkor för utfående  av
stödet.  En  grundläggande förutsättning
för utformningen av bestämmelserna måste
dock  även  fortsättningsvis  vara   att
någon  statlig  kontroll av  hur  stödet
används inte får förekomma och att någon
skönsmässig  prövning av  bidragen  inte
tillåts. Vad utskottet här uttalat om en
översyn  av  det  statliga  partistödet,
såvitt  avser  avtrappningsstödet,   bör
riksdagen  som sin mening ge  regeringen
till känna.
Verksamhetsområdet Centrala myndigheter
Propositionen
Regeringen  föreslår att  anslaget  D  1
Justitiekanslern anvisas 8  739  000  kr
för  budgetåret 1997. En  miljon  kronor
tillförs  anslaget för 1997 för  att  JK
skall kunna bibehålla en verksamhet  med
låga     ärendebalanser    och     korta
handläggningstider.
Anslagsförstärkningen           föreslås
finansieras genom motsvarande  minskning
av  dels  anslaget F 7 Diverse kostnader
för  rättsväsendet, dels  anslaget  C  1
Domstolsväsendet m.m.
Anslaget  D 2 Datainspektionen föreslås
anvisas    ett   i   förhållande    till
innevarande budgetår oförändrat  belopp,
23 444 000 kr, för 1997.
Anslaget   D   3  Sametinget   föreslås
anvisas  1997  10  497  000  kr,   varav
150  000  kr  avser  kostnader  för  den
nationella  delen  av finansieringen  av
handläggning   och  beslut   beträffande
projekt  inom ramen för s.k. mål 6-medel
vilka  till  75  % finansieras  med  EU-
medel.
Utskottets bedömning
Utskottet   tillstyrker   propositionens
förslag       till      anslag       för
Justitiekanslern,  Datainspektionen  och
Sametinget för budgetåret 1997.
Verksamhetsområdet Mediefrågor
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
Propositionen
Regeringen  föreslår att 5  536  000  kr
anvisas   till   Presstödsnämnden    och
Taltidningsnämnden för 1997. I förslaget
ligger en besparing på anslaget med  265
000   kr   år   1997.  Vidare   föreslår
regeringen att Presstödsnämnden  för  år
1997     beviljas    en    låneram     i
Riksgäldskontoret på 400 000 kr.
Regeringen  bedömer på grundval  av  en
fördjupad  prövning av Presstödsnämndens
och  Taltidningsnämndens verksamhet  att
dessa    myndigheter    bedriver    sina
verksamheter effektivt utifrån  uppsatta
mål, varför uppdragen bör ligga fast.
Övergripande  mål  för Presstödsnämnden
skall  enligt  propositionen  vara   att
värna           mångfalden            på
dagstidningsmarknaden genom att  fördela
det  statliga  stödet till  dagspressen.
Övergripande  mål för Taltidningsnämnden
skall vara att förbättra tillgången till
innehållet    i    dagstidningar     för
synskadade, sådana funktionshindrade som
inte  förmår hålla i eller bläddra i  en
tidning  samt  afatiker och  dyslektiker
genom  att  fördela det statliga  stödet
till    radio-    och   kassettidningar.
Omformuleringen av målen innebär  enligt
propositionen   ingen   förändring    av
verksamhetsinriktningen.
Motionerna
I    motion    1996/97:K719   hemställer
Margitta  Edgren (fp) att riksdagen  som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om  behovet av större
mångfald    av   taltidningar.    Enligt
motionären  finns bara cirka hälften  av
alla  dagstidningar i Sverige att tillgå
som taltidningar. Regeringen bedömer att
målet  för stödet i stort sett uppnåtts,
då  utgivningen  av taltidningar  täcker
nära  nog  hela  landet  och  de  flesta
synskadade  därmed kan  abonnera  på  en
taltidning.  Målet för  Presstödsnämnden
bör  enligt  motionären vara  att  värna
mångfalden    på   dagstidningsmarknaden
genom    att    fördela   stödet    till
dagspressen för att möjliggöra  att  all
svensk  dagspress finns att  tillgå  som
radio- eller kassettidningar.
I   en  snarlik  motion,  1996/97:K717,
hemställer  Charlotta L Bjälkebring  (v)
att   riksdagen  som  sin   mening   ger
regeringen till känna vad som i motionen
anförts om målet för Taltidningsnämnden.
Enligt   motionären  borde   målet   för
Taltidningsnämnden få samma lydelse  som
målet  för  Presstödsnämnden,  dvs.  att
tillgodose      synskadades,      sådana
funktionshindrades som inte förmår hålla
eller   bläddra   i  en   tidning   samt
afatikers  och  dyslektikers  behov   av
mångfald på dagstidningsmarknaden  genom
att  fördela  det statliga  stödet  till
radio- och kassettidningar.
Utskottets bedömning
Målen för Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden
I    propositionen   föreslås   att   de
övergripande  målen för Presstödsnämnden
och  Taltidningsnämnden  formuleras   om
utan att det får några konsekvenser  för
verksamhetsinriktningen.
De     nuvarande    uppgifterna     för
Presstödsnämnden  är  bl.a.  att   pröva
ansökningar      om     stöd      enligt
presstödsförordningen,  att  följa   och
analysera  den  ekonomiska  utvecklingen
för   olika  tidningsgrupper  och  andra
väsentliga       förändringar       inom
dagspressen, rapportera till  regeringen
om    utfallet   av   de   presstödjande
åtgärderna   och   om   förändringar   i
tidningsägandet.  Det  föreslagna  målet
för   Presstödsnämnden  skall  vara  att
värna           mångfalden            på
dagstidningsmarknaden genom att  fördela
det statliga stödet till dagspressen.
Den     nuvarande     uppgiften     för
Taltidningsnämnden är  att  fördela  det
statliga   stödet   till   radio-    och
kassettidningar. Nämnden skall  dessutom
handlägga ärenden om bl.a.  fördelningen
av mottagarutrustning för radiotidningar
och bedriva visst utbildningsarbete samt
bedöma och till regeringen rapportera om
utvecklingen   beträffande  verksamheten
med     utgivning    av    radio-    och
kassettidningar.  Det  föreslagna  målet
skall vara att förbättra tillgången till
innehållet    i    dagstidningar     för
synskadade, sådana funktionshindrade som
inte  förmår hålla i eller bläddra i  en
tidning  samt  afatiker och  dyslektiker
genom att fördela stödet till radio- och
kassettidningar.
I  motion 1996/97:K719 (fp) anförs  att
målet för Presstödsnämnden bör vara  att
värna           mångfalden            på
dagstidningsmarknaden genom att  fördela
stödet  till  dagspressen  så  att   det
möjliggör att all svensk dagspress finns
att     tillgå    som    radio-    eller
kassettidningar.
I  motion 1996/97:K717 (v) föreslås att
målet för Taltidningsnämnden skall  vara
att   tillgodose   synskadades,   sådana
funktionshindrades som inte förmår hålla
eller   bläddra   i  en   tidning   samt
afatikers  och  dyslektikers  behov   av
mångfald på dagstidningsmarknaden  genom
att  fördela  det statliga  stödet  till
radio- och kassettidningar.
Enligt  utskottets mening bör  inte  de
olika  mål  och  medel  som  gäller  för
Presstödsnämndens                    och
Taltidningsnämndens verksamheter blandas
samman.  Det  är nämligen  genom  stödet
till  dagspressen, vilket  administreras
av Presstödsnämnden, som mångfalden inom
dagspressen  befrämjas.  Det   särskilda
stödet  till  taltidningar administreras
av  Taltidningsnämnden. Det  är  riktigt
att  mångfalden  inom dagspressen  också
har   betydelse   för  möjligheten   att
upprätthålla      mångfalden       bland
taltidningarna.  Dock  bestäms   antalet
tillgängliga taltidningar av de resurser
som  särskilt avdelas för detta ändamål,
anslaget  E  3  Stöd  till  radio-   och
kassettidningar. Detta anslag  behandlas
längre fram i detta betänkande.
Utskottet   uppfattar   de   föreslagna
målformuleringarna som förtydliganden av
de  båda  myndigheternas  uppgifter  och
tillstyrker de föreslagna ändringarna av
målen    för    Presstödsnämnden     och
Taltidningsnämnden. Motionerna K717  och
K719 avstyrks.
Anslaget E 1 Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden
Utskottet  har  inga  invändningar   mot
propositionens   förslag   att    anvisa
5    536   000   kr   för   1997    till
Presstödsnämnden  och Taltidningsnämnden
och tillstyrker förslaget.
Presstöd
Budgetpropositionen
Betänkandet  Vårt dagliga  blad  -  stöd
till svensk dagspress (SOU 1995:37) samt
departementspromemorian
Distributionsstödet till dagspressen (Ds
1996:5) och remissyttrandena över  dessa
har  tillsammans  med  Presstödsnämndens
årsredovisning      och       fördjupade
anslagsframställning  legat  till  grund
för  regeringens fördjupade prövning  av
presstödet.                  Regeringens
ställningstaganden      redovisas      i
propositionen  om  kulturpolitik  (prop.
1996/97:3), vilken återges  nedan  i  de
delar   som   berör   utgiftsområde   1.
Sammanfattningsvis anser regeringen  att
presstödet i allt väsentligt används  på
ett  effektivt sätt och ger de  resultat
som stödet syftar till.
Regeringen föreslår att 541 579  000  kr
för   budgetåret   1997   anvisas   till
Presstöd.
Kulturpropositionen
Förändringar av dagstidningsbegreppet
m.m.
I     propositionen    föreslås    vissa
förändringar                 beträffande
dagstidningsbegreppet och  reglerna  för
hur  stödberättigade dagstidningar skall
särskiljas.    Förändringarna    innebär
följande.  En lågfrekvent tidning  skall
för att kunna få presstöd ha ett allmänt
och brett innehåll och riktas mot en vid
läsekrets. En tidning skall för att vara
berättigad till driftsstöd ha  ett  eget
redaktionellt innehåll som  utgör  minst
51   %   av  dess  totala  redaktionella
innehåll. Om det är uppenbart att  flera
publikationer  är att anse  som  en  och
samma publikation trots att de uppfyller
kravet   på   51  %  eget  redaktionellt
innehåll samt utkommer under olika namn,
skall  Presstödsnämnden fortsättningsvis
i  beslut om presstöd anse dem  vara  en
publikation.
Som skäl för förslaget anger regeringen
följande.   Under  senare  år   har   en
successiv uttänjning av tillämpningen av
dagstidningsbegreppet  skett,   särskilt
beträffande tidningar som kommer ut  med
1-2  nummer per vecka. Det krävs  enligt
propositionen    en   uppstramning    av
definitionen av en dagstidning  för  att
hindra  att  presstöd  beviljas  i  allt
tveksammare  fall. Dagstidningsbegreppet
föreslås  snävas in så att  lågfrekventa
tidningar med ett specialiserat innehåll
som   riktar   sig  till  en   begränsad
läsekrets   inte   skall   räknas    som
dagstidningar.   Som  exempel   på   ett
avgränsat  innehåll  nämns  förhållanden
inom  näringsliv  och  affärsverksamhet,
konsumentpolitik,  miljöfrågor,  idrott,
friluftsliv eller frågor med  anknytning
till kyrkoliv och religion.
Enligt  de nuvarande reglerna skall  en
tidning  för att vara stödberättigad  ha
ett   eget  redaktionellt  material  som
överstiger   55   %   av   det    totala
redaktionella materialet. En sänkning av
denna  andel  till 51 %  innebär  enligt
propositionen att tidningarna får större
möjligheter till samordning  vilket  kan
minska  deras  kostnader.  Många   slags
redaktionellt material, t.ex. radio- och
TV-programtablåer   samt   sport-    och
börstabeller,    kan    vara    likadant
utformade  i  flera tidningar  utan  att
mångfalden  från åsiktsbildningssynpunkt
går förlorad.
I   propositionen  föreslås  också   en
uppstramning     av    kriterierna     i
presstödsförordningen   i   syfte    att
undvika  att  reglerna  kringgås.  Under
senare   år  har  i  vissa  fall  tvekan
uppstått om huruvida en publikation  har
varit att anse som självständig gentemot
en  annan publikation, trots att de  har
skilda   namn   och  eget  redaktionellt
innehåll   som   uppfyller   kravet    i
förordningen.  Likheterna blir  särskilt
iögonenfallande    då    publikationerna
utkommer  på  olika veckodagar  i  samma
spridningsområde. I vissa fall  kan  två
tidningar  bli  berättigade  till  högre
stöd  än vad som skulle varit fallet  om
tidningarna betraktades som en  tidning.
De    nuvarande   reglerna   är   enligt
propositionen inte tillräckliga när  det
gäller att skilja publikationer åt.  Ett
förtydligande bör införas i förordningen
med  innebörd att två publikationer, som
utkommer under olika veckodagar och inom
i  huvudsak samma spridningsområde,  bör
betraktas som en publikation, om de  har
ett sådant samarbete och sådana likheter
vad  avser  namn, utseende, layout  m.m.
att  det  för läsaren och i övrigt  står
klart  att det i själva verket är  fråga
om en och samma publikation.
I  sitt  betänkande (SOU 1995:37)  Vårt
dagliga   blad   -  stöd   till   svensk
dagspress  som  utkom i april  1995  har
Pressutredningen -94 redogjort bl.a. för
användningen    av    IT    i     svensk
tidningsdistribution.  Av   redogörelsen
framgår  att vissa tidningar,   nämligen
Dagens  Nyheter, Svenska  Dagbladet  och
Östersundsposten     kommer     ut     i
fullständigt  skick  även  i  abonnerade
elektroniska  editioner,   medan   några
andra  tidningar på olika sätt gör vissa
delar  av  sitt  redaktionella  material
tillgängligt    för   allmänheten    med
elektroniska hjälpmedel. Av redogörelsen
framgår  vidare  att  Svenska  Dagbladet
även  ger  ut två telefaxtidningar,  som
man  kan  abonnera på, Affärer Idag  och
Sverige Idag.
Enligt    kommitténs   förslag    skall
presstödsförordningen         (1990:524)
ersättas  av en presstödslag.  Förslaget
till     presslag     innehåller      en
legaldefinition av vad som  skall  avses
med  uttrycket  dagstidning  (3 §).  Den
är  så  utformad  att s.k.  elektroniska
tidningar och faxtidningar utesluts från
presstöd (SOU 1995:37 s. 199).
Något  förslag  om en presstödslag  har
inte  lagts fram. Regeringens förslag  i
kulturpropositionen innebär att det inte
införs  någon bestämmelse om att  endast
papperstidningar   skall   räknas    som
dagstidningar.    Enligt     regeringens
bedömning  bör statliga stöd  inte  vara
utformade  så att de hämmar användningen
av    elektronisk    informationsteknik.
Enligt  vad  som anförs i  propositionen
motiverar  Pressutredningen   -94   sitt
förslag       främst       med       att
gränsdragningsproblem kan uppstå  mellan
elektroniska dagstidningar och     annan
elektronisk   information.   Regeringens
bedömning   är  dock  att   det   liksom
hittills får ankomma på Presstödsnämnden
att   avgöra  vilka  tidningar  som   är
dagstidningar oavsett om de  utkommer  i
pappersform eller ej. Regeringen  har  i
propositionen dessutom förklarat sig  ha
för     avsikt     att     uppdra     åt
Presstödsnämnden att följa  utvecklingen
och  återrapportera till  regeringen  om
eventuella     problem    uppstår.     I
propositionen anförs härutöver att det i
överensstämmelse med förslaget  i  fråga
om  presstödet inte heller införs  någon
motsvarande        bestämmelse         i
mervärdesskattelagens   definition    av
allmän nyhetstidning.
Driftsstöd till dagspressen
I  propositionen förslås att  driftsstöd
även  fortsättningsvis skall ges  enligt
nu gällande regler. Tidningar som uppbär
driftsstöd  år 1996 och som  upphör  att
definieras som dagstidning med anledning
av   den  nyss  redovisade,  uppstramade
definitionen  skall  få  reducerat  stöd
under  en  övergångsperiod  på  ett  år,
under  vilket stödet uppgår till hälften
av   det  belopp  som  utbetalts   1996,
varefter  stödet  helt  upphör.   Enligt
regeringens mening kvarstår motivet  för
att  verka för mångfald inom dagspressen
genom  ett  direkt presstöd riktat  till
lågtäckningstidningarna. Regeringen  har
inte  velat införa regler som  motverkar
att  ett företag i tidningsbranschen går
med  vinst, och därför finns i förslaget
inga  regler om reduktion av  driftsstöd
till  företag med särskilt goda resultat
eller som ger utdelning till ägarna. För
de tidningar, som inte längre kommer att
vara  berättigade till  driftsstöd  till
följd  av  den föreslagna uppstramningen
av       dagstidningsbegreppet,      bör
avvecklingen  ske successivt  under  ett
års  tid. Regeringen bedömer att fem år,
som Pressutredningen -94 föreslagit,  är
en onödigt lång avtrappningsperiod.
Utvecklingsstöd till dagspressen
I     propositionen     föreslås     att
utvecklingsstödet    till    dagspressen
avvecklas.   Enligt  propositionen   har
stora delar av det rationaliseringsbehov
som  fanns när stödet infördes  år  1990
fyllts av det stöd som hittills betalats
ut.  De delar av stödet som syftat  till
produktionsteknisk   samverkan    mellan
dagstidningar  har  inte  utnyttjats   i
någon    större   utsträckning,   varför
regeringen inte anser det motiverat  att
prioritera utvecklingsstödet.
Distributionsstöd till dagspressen
I  propositionen föreslås  att  reglerna
för   distributionsstöd  bibehålls   med
vissa    förändringar    med    följande
innebörd.  I  fortsättningen  skall   en
prisskillnad på 10 % tillåtas inom ramen
för  likaprissättningen i  den  statligt
stödda   samdistributionen.   Synnerliga
skäl   skall   krävas   för   att    ett
tidningsföretag  eller ett  företag  som
ägs  av  ett  tidningsföretag  skall  få
verka    som    underentreprenör    inom
samdistributionssystemet.
Distributionsföretagen skall få  ta  med
andra   produkter  än  dagstidningar   i
samdistributionen, om det kan  ske  utan
kvalitetsförsämringar för distributionen
av  de stödberättigade tidningarna.  Ett
extra  distributionsstöd skall under  en
övergångsperiod   kunna   lämnas    till
kvarvarande     tidningar     i      ett
distributionsområde, om en  eller  flera
tidningar    med   utgivningsort    inom
distributionsområdet              lämnar
samdistributionen  och  de   kvarvarande
tidningsföretagen  drabbas   av   större
kostnadsökningar. Örestalet per exemplar
höjs  med  6 %, vilket beräknas innebära
en  utgiftsökning med  ca  4,4  miljoner
kronor.
Förslaget     bygger     delvis      på
Distributionsstödsutredningens  förslag.
Flertalet remissinstanser stöder  tanken
på  en  modifiering av likaprisprincipen
och  förslaget om att få  ta  med  andra
produkter     än     dagstidningar     i
samdistributionen.  Enligt   regeringens
bedömning   är  det  rimligt   med   ett
prissättningssystem  som   innebär   att
tidningarna  bär en mer rättvis  del  av
kostnader    som   de    förorsakar    i
samdistributionen. En prisdifferens  bör
godtas  endast  om den är  motiverad  av
särskilda  kostnader, och den föreslagna
ramen  skall rymma tillägg för  samtliga
merkostnader   för  bl.a.  viktskillnad,
administrativt  merarbete   och   lokala
transporter. Prissättningen skall enligt
propositionen  i första  hand  bestämmas
efter   förhandling  mellan  de  berörda
företagen och distributören.
Att  skärpa presstödsförordningens krav
för   nya   underentreprenörer   bedömer
regeringen vara en väl avvägd åtgärd för
att  i  framtiden  i viss  mån  begränsa
förekomsten  av underentreprenörer  till
de  fall där det föreligger starka skäl.
Ett  exempel  på en sådan  situation  är
enligt propositionen när en tidning helt
dominerar  utgivningsområdet och  det  i
övrigt distribueras endast tidningar med
ett   annat  utgivningsområde  med   låg
hushållstäckning.
Förslaget  om  extra  distributionsstöd
avser  att  underlätta  för  kvarvarande
tidningar   som   drabbas   av    större
kostnadsökningar  för den  händelse  att
t.ex.  den  största tidningen  på  orten
lämnar   samdistributionssystemet.   Det
extra stödet får inte vara större än det
stöd  som  lämnats  till  den  eller  de
tidningar som lämnat systemet och  skall
kunna betalas ut under högst tre år.
Någon          skyldighet           för
distributionsföretagen  att  distribuera
annat    än   dagstidningar    som    är
berättigade    till    distributionsstöd
följer inte av den föreslagna regeln att
tillåta   att   distributionskapaciteten
används  för  distribution av  annat  än
dagstidningar.  För att  en  dagstidning
skall      vara     berättigad      till
distributionsstöd  skall  den  ha  en  i
huvudsak  prenumererad upplaga  och  ett
abonnemangspris   som   inte   uppenbart
avviker  från priset i tidningskategorin
den tillhör.
Distributionsstödets  nivå  har   varit
oförändrad  sedan 1992, då  det  sänktes
med  7,5  %.  Driftsstödet  har  nyligen
höjts med 13 %. Mot den bakgrunden anser
regeringen att det är rimligt  att  höja
nivån på distributionsstödet med 6 %.
Propositionens förslag innebär att inga
regler     om    distributionsföretagens
vinster  införs. Statlig  inblandning  i
ett företags ekonomiska förhållanden bör
enligt   regeringens  mening   undvikas.
Regler om vinster skulle dessutom  kunna
minska  incitamenten  att  effektivisera
verksamheten                        inom
distributionsföretagen.
Motionerna
I  motion 1996/97:K705 hemställer Anders
Björck  m.fl. (m) att riksdagen beslutar
att  presstödet avvecklas  helt  fr.o.m.
budgetåret   1998   (yrkande   1),   att
riksdagen  anslår 241  579  000  kr  för
anslaget  E 1 Presstöd (yrkande  2)  och
att      riksdagen     beslutar      att
Presstödsnämnden    avvecklas    fr.o.m.
budgetåret  1998  (yrkande  3).   Enligt
motionärerna  har  de förhoppningar  som
målet  för presstödet ställer  i  utsikt
aldrig kunnat infrias. Den av regeringen
föreslagna        avvecklingen        av
utvecklingsstödet       bör       enligt
motionärerna inkludera även driftsstödet
och samdistributionsrabatten. Presstödet
bör  avvecklas  i  två  etapper  så  att
anslaget  skärs  ned  med  300  miljoner
kronor   för  1997  och  att  resterande
belopp  lyfts  ur budgeten 1998.  Därmed
kan  Presstödsnämnden avvecklas  fr.o.m.
den  1 januari 1998. Nämndens resterande
uppgifter     kan     handläggas      av
Kammarkollegiet.
I   motion   1996/97:Kr17  yrkande   22
hemställer  Lars Leijonborg  m.fl.  (fp)
att   riksdagen  avvisar  förslaget   om
förändringar   av  dagstidningsbegreppet
och   särskiljandet  av  stödberättigade
dagstidningar.     Motionärerna     vill
successivt    avveckla    stödet    till
dagspressen  och föreslår  en  minskning
för  1997  med 300 miljoner kronor.  Den
föreslagna      omdefinieringen       av
dagspressbegreppet   förefaller   enligt
motionärerna       godtycklig        och
svårmotiverad  och  bör  därför  avslås,
eftersom vissa tidningar drabbas på  ett
orättvist    sätt   antingen    avseende
möjligheten         att         utnyttja
samdistributionsrabatten           eller
möjligheten att erhålla driftsstöd.
I  motion 1996/97:K711 hemställer Ronny
Olander (s) att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändrade beräkningsgrunder för
presstödet.  Enligt motionären  har  det
s.k.    instrumentella   materialet    i
dagstidningarna,  dvs.  information   om
t.ex.     TV-program,     aktie-     och
valutakurser etc., vuxit mycket kraftigt
i  omfattning sedan presstödet infördes.
Om     propositionens    förslag    till
regeländring beträffande fördelningen på
egenproducerat och övrigt material antas
av riksdagen, kommer i framtiden 51 % av
innehållet  i  varje  edition  att  vara
unikt.  Enligt motionären är det befogat
att  vid  en  ändring  av  den  aktuella
regeln   betrakta   det   instrumentella
materialet  som neutralt vid beräkningen
av unikt respektive gemensamt material i
olika editioner.
I  motion 1996/97:K716 hemställer  Agne
Hansson  och Sivert Carlsson, båda  (c),
att   riksdagen  som  sin   mening   ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om övergångsregler för tidningar
som kan mista driftsstöd på grund av den
föreslagna        begränsningen        i
dagstidningsbegreppet  (yrkande  1),  om
innehållet  i presstödsförordningen  vad
avser  Haparandabladet, Laholms  Tidning
och   Ölandsbladet   (yrkande   2),   om
kvalifikationsgräns för endagstidningars
upplaga    för   att   berättiga    till
driftsstöd (yrkande 3), om möjligheterna
till     extra     provexemplar      för
endagstidningar i marknadssyfte (yrkande
4)    och    om   samdistribution    och
lågfrekventa   tidningar  (yrkande   5).
Enligt  motionärerna bör det ankomma  på
Presstödsnämnden att följa effekterna av
den    föreslagna   uppstramningen    av
dagstidningsbegreppet  och   vid   behov
återkomma  med förslag till  ytterligare
övergångsregler  för tidningar  som  kan
komma att mista driftstödet på grund  av
de       föreslagna      förändringarna.
Presstödsförordningen bör ändras så  att
Haparandabladet,  Laholms  Tidning   och
Ölandsbladet    är   berättigade    till
driftsstöd     så     länge      angivna
förutsättningar uppfylls, vilket  skulle
ge  de  nämnda  tidningarna  en  säkrare
ställning.     Vid    beräkningen     av
kvalifikationsgränsen       2        000
prenumererade   exemplar   bör    enligt
motionärerna   även  hänsyn   tas   till
lösnummerförsäljningen,    varför     AB
Tidningsstatistiks redovisningsprinciper
i   stället  bör  vara  normgivande  för
beräkning av upplagan. Enligt motionären
har  de  lågfrekventa  endagstidningarna
behov   av  särskilda  marknadsinsatser,
varför     det     bör    ankomma     på
Presstödsnämnden  att   efter   särskild
ansökan pröva möjligheterna om tillstånd
till ytterligare marknadsinsatser i form
av  provexemplar  utöver  vad  nuvarande
regler  medger. Motionärerna  accepterar
inte  att  reglerna för  samdistribution
diskriminerar    endagstidningar     och
förslår  därför  en regelförändring  som
ger  endagstidningar  rätt  att  ingå  i
samdistribution  till likaprisprincipen.
Distributionsföretaget    bör     därför
åläggas att offentligt kunna motivera om
man   inte   är  beredd   att   ta   med
endagstidningar i samdistributionen.
I  motion 1996/97:K702 hemställer Elver
Jonsson  m.fl.  (fp, m, c,  v,  kd)  att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till  känna  vad i motionen  anförts  om
dels att fådagarstidningar skall erhålla
fortsatt   presstöd  om   de   uppfyller
presstödsreglernas  kriterier   (yrkande
1),  dels  att  tidningar som  framdeles
inte  skall  uppbära  presstöd  får   en
övergångstid     i     enlighet      med
Presstödsutredningens förslag, dvs.  fem
år (yrkande 2). De tre tidningar som kan
komma att drabbas av den i propositionen
föreslagna                       ändrade
dagstidningsdefinitionen   bör    enligt
motionärerna  prövas av Presstödsnämnden
med   avseende   på  om   de   uppfyller
villkoren   för  att  erhålla   fortsatt
presstöd. Under alla förhållanden bör de
dramatiska  reglerna för avveckling  som
föreslås i propositionen ändras från ett
till fem år.
Likartade  krav om fortsatt  ekonomiskt
stöd  till  de tidningar som kommer  att
förlora   sitt   stöd  genom   den   nya
dagstidningsdefinitionen och en förlängd
avvecklingstid   ställs   i   motionerna
1996/97:K706 (kd) och K718 (c).
I  motion 1996/97:Kr4 hemställer Birger
Schlaug m.fl. (mp) att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen   anförts   om   att    antalet
stödberättigade    dagstidningar    inte
begränsas  och att dagstidningsbegreppet
inte  bör stramas upp (yrkande 32)  samt
att  riksdagen  inte  inför  ytterligare
regler för att särskilja stödberättigade
dagstidningar (yrkande 33).  I  motionen
hemställs också att ekonomiskt  stöd  av
elektroniska medier utreds (yrkande 34).
Motionärerna   motsätter   sig    mycket
bestämt en utveckling där utgivningen av
fådagarstidningar  begränsas  till   att
kunna  utges  av politiska  partier.  De
skall i stället som i dag kunna utges av
ideella   organisationer,  folkrörelser,
religiösa      organisationer      m.fl.
Motionärerna  accepterar   inte   heller
förslaget     om     särskiljande     av
stödberättigade dagstidningar.
I  motion 1996/97:Kr6 hemställer Anders
Björck  m.fl.  (m) att riksdagen  avslår
kulturpropositionen i den del som  avser
ändring   i   presstödsförordningen    i
enlighet   med   vad  som   framförs   i
motionen. Det ändringsförslag som  avses
i motionen gäller tidningar som utkommer
under olika namn olika veckodagar men  i
övrigt  har  likheter  med  varandra   i
fortsättningen  skall betraktas  som  en
tidning. Det kan medföra att en  tidning
som i dag får distributionsstöd förlorar
detta när den betraktas som en del av en
annan publikation. En sådan tidning blir
inte  berättigad  till distributionsstöd
och  kan  därför svårligen  distribueras
till sin läsekrets.
I motion 1996/97:Kr20 hemställer Gudrun
Schyman m.fl. (v) att riksdagen som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen anförts om dagspressen (yrkande
14).  Enligt motionärerna bör staten  ta
ett  mer  samlat grepp kring  frågan  om
distributionsstödet.   En   översyn   av
distributionsstödet   omfattande   såväl
kulturtidskrifter    som    fack-    och
organisationspress samt dagspressen  bör
komma till stånd.
I motion 1996/97:Kr9 hemställer Kurt Ove
Johansson   m.fl.  (s)   att   riksdagen
beslutar   att   en   regel   införs   i
presstödsförordningen      som       ger
Presstödsnämnden möjlighet  att  dra  in
distributionsstödet om det är  uppenbart
att  ett  distributionsföretag  kringgår
likaprisprincipen      genom       stora
vinstutdelningar.  Enligt   motionärerna
kan    tidningar   som   står    utanför
ägarkretsen        missgynnas,        om
distributionsföretag       ägda       av
tidningsföretag sätter  höga  priser  på
sina tjänster och på denna grund tar  ut
höga  vinster ur distributionsföretagen.
Med ett sådant förfarande kan regeln  om
likaprissättning   kringgås,   varigenom
syftet  med distributionsstödet, att  ge
tidningar med olika hushållstäckning och
olika     ekonomiska     förutsättningar
möjlighet att distribueras på någorlunda
lika villkor, kan motverkas.
Utskottets bedömning
Förändringar av dagstidningsbegreppet
m.m.
I  kulturpropositionen (prop. 1996/97:3)
föreslås          att          nuvarande
dagstidningsbegrepp samt regler för  hur
stödberättigade   dagstidningar    skall
särskiljas    bibehålls    med     vissa
förändringar enligt följande:
- En lågfrekvent tidning skall för att få
presstöd   ha  ett  allmänt  och   brett
innehåll   och   riktas   mot   en   vid
läsekrets.
-   En   tidning  skall  för  att   vara
berättigad till driftsstöd ha  ett  eget
redaktionellt innehåll som  utgör  minst
51   %   av  dess  totala  redaktionella
innehåll.
-   Om   det  är  uppenbart  att   flera
publikationer  är att anse  som  en  och
samma publikation trots att de uppfyller
kravet   på   51  %  eget  redaktionellt
innehåll samt utkommer under olika namn,
skall  Presstödsnämnden fortsättningsvis
i  beslut om presstöd anse dem  vara  en
publikation.
Enligt  propositionen har tillämpningen
av dagstidningsbegreppet tänjts ut under
senare   år   särskilt  beträffande   de
lågfrekventa     tidningarna.     Enligt
propositionen  krävs en uppstramning  av
begreppet dagstidning för att hindra att
presstöd  beviljas  i  allt  tveksammare
fall.
I motionerna 1996/97:K702 (fp, m, c, v,
kd) yrkande 1, 1996/97:K706 (kd) yrkande
1,    1996/97:K718   (c)   yrkande    1,
1996/97:Kr4   (mp)   yrkande   32    och
1996/97:Kr17  (fp) yrkande  22  (delvis)
riktas  invändningar mot den  föreslagna
omdefinieringen                       av
dagstidningsbegreppet. I motionerna K702
och  K718 föreslås att fådagarstidningar
skall  erhålla fortsatt presstöd, om  de
uppfyller  presstödsreglernas kriterier.
Enligt den sistnämnda motionen uppfyller
de  tre tidningar som kommer att drabbas
av den nya definitionen innehållsmässigt
de  krav som ställs fortsättningsvis  på
dagstidningar.     Enligt     motionären
särbehandlas   dessa   fådagarstidningar
negativt  på  grund av att de  inte  har
anknytning  till  politiska  partier.  I
motion  K706 framförs liknande argument,
och  motionärerna anser att  tidningarna
Petrus,  Hemmets Vän och Sändaren  skall
beviljas  fullt  presstöd.  Motion   Kr4
motsätter  sig också att utgivningen  av
fådagarstidningar begränsas till  sådana
som utges av politiska partier. I motion
Kr17   (delvis)  avvisas  förslaget   om
förändringen av dagstidningsbegreppet.
Utskottet  ansluter sig till bedömningen
i   propositionen  att  det   krävs   en
uppstramning  av  begreppet  dagstidning
för  att  sätta  stopp för  en  fortsatt
utveckling  i  uttänjande  riktning.  Om
inget   görs   nu,  finns   det   enligt
utskottets  mening en risk för  missbruk
av     presstödet    t.ex.    så     att
fådagarstidningar  delas  upp  i   olika
editioner i syfte att erhålla ett  högre
presstöd.  Som  framgått  ovan  är   det
framför   allt  i  gruppen  lågfrekventa
tidningar  som  uttänjningen  av  praxis
förekommit.
Utskottet  har mot denna bakgrund  inga
invändningar mot propositionens  förslag
att   lågfrekventa   tidningar,   vilkas
innehåll till övervägande del riktar sig
mot   avgränsade  intresseområden  eller
delar  av  samhället, inte skall  räknas
som dagstidningar. Utskottet konstaterar
dels  att  endast  ett  fåtal  tidningar
kommer  att  drabbas av  regeländringen,
dels  att  dessa genom att  bredda  sitt
innehåll  har  en  möjlighet  att   åter
kvalificera   sig  för  presstöd   efter
prövning i Presstödsnämnden.
Utskottet avstyrker med hänvisning till
vad   som   anförts  i  det   föregående
motionerna K702 yrkande 1, K706  yrkande
1,  K718 yrkande 1, Kr4 yrkande  32  och
Kr17 yrkande 22 (delvis).
Föreskrifterna  om  presstödet  är   så
utformade att allmänt driftsstöd   utgår
med vissa i förordningen angivna belopp,
om  förutsättningarna för stöd  till  en
viss  dagstidning är uppfyllda. Beloppen
bestäms    av    tidningens   abonnerade
upplaga.  Någon  möjlighet  att  anpassa
stödet      efter      det      enskilda
tidningsföretagets kostnader finns inte.
Presstödsförordningen känner inte  någon
skillnad  mellan elektroniska  tidningar
och   papperstidningar.   Stödet   skall
enligt   dess  föreskrifter  utgå   till
sådana tidningar som är dagstidningar  i
den  mening  som  avses i  förordningen.
Förvaltningsbeslut i frågor om  presstöd
fattas av Presstödsnämnden.
Utskottet  delar regeringens  bedömning
att  statliga stöd inte bör utformas  så
att    de    hämmar   användningen    av
elektronisk  informationsteknik.   Någon
bestämmelse      om      att      endast
papperstidningar   skall   räknas    som
dagstidningar bör därför inte införas  i
regleringen av presstödet.
Elektroniska  tidningar kan  emellertid
distribueras    till   avsevärt    lägre
kostnader  än  tidningar som  trycks  på
papper. Enligt regeringens förslag  blir
det  en  fråga för Presstödsnämnden  att
avgöra om en viss elektronisk tidning är
att   anse  som  en  dagstidning  enligt
presstödsförordningen  och  därmed   kan
vara  berättigad  till presstöd.  Om  en
elektronisk  tidning  bedöms   vara   en
dagstidning,  kan det enligt  utskottets
mening komma att utgå ett driftsstöd som
kan anses oskäligt högt. Regleringen  av
presstödet     bör    därför     snarast
kompletteras med en bestämmelse som  ger
Presstödsnämnden  en  möjlighet  att   i
fråga   om   elektroniskt  distribuerade
dagstidningar  jämka driftsstödet  efter
vad  som  är  skäligt  med  hänsyn  till
kostnaderna.  Detta bör  ges  regeringen
till känna.
Motionen  1996/97:Kr4 (mp)  yrkande  34
enligt   vilken  ekonomiskt  stöd   till
elektroniska massmedier bör utredas  får
med   vad  utskottet  här  anfört  anses
besvarad, varför den avstyrks.
I   propositionen  föreslås  vidare   en
sänkning från 55 till 51 % av den  andel
eget  redaktionellt innehåll  som  krävs
för  att en tidning skall räknas som  en
självständig dagstidning med avseende på
reglerna  för presstödet. En  konsekvens
av  denna  ändring är, som  framhålls  i
propositionen, att en tidning får större
möjlighet  till samordning av innehållet
med   andra   tidningar  och   därigenom
minskade   kostnader.   Den   föreslagna
ändringen   överensstämmer   också   med
Tidningsstatistik                   AB:s
upplagebestämmelser.
I motion 1996/97:K711 (s) framhålls att
det är befogat att vid en ändring av den
aktuella   regeln  betrakta   det   s.k.
instrumentella     materialet,      dvs.
information  om  t.ex.  TV-program   och
aktie-  och  valutakurser, som  neutralt
vid   beräkningen  av  unikt  respektive
gemensamt material i olika editioner.
Vid  tiden  för  presstödets  införande
krävdes minst 50 % eget material för att
en    tidning   skulle   betraktas   som
självständig   i  presstödsförordningens
mening.  Enligt  vad utskottet  inhämtat
från   Presstödsnämndens  kansli   fanns
under   1980-talet   en   tendens    hos
andratidningarna att dela upp befintliga
tidningar i editioner med mer än hälften
eget   material   i   syfte   att    öka
intäkterna. Konsekvensen av  detta  blev
att kostnaderna för presstödet ökade mer
dn  vad  som  kunde förutses.  Villkoren
ändrades då så att det krävdes 65 % eget
material  för  att erhålla  fullt  stöd.
Stödet  reducerades proportionellt  inom
intervallet 65-50 % eget material.  1990
togs  nedtrappningsregeln bort och nivån
55 % eget material fastställdes som krav
för  att en tidning skulle betraktas som
självständig.
Den  nu  föreslagna sänkningen från  55
till 51 % motiverades i Pressutredningen
med   att   det  fanns  ett   behov   av
gemensamt material i form av radio-  och
TV-program, börstabeller m.m. som ansågs
svara  mot  denna volym. Det  föreslagna
kravet  på 51 % ligger 14 procentenheter
under  den  nivå  som gällde  fram  till
1990.  En  regeländring av det slag  som
förespråkas   i  motionen  K711   skulle
innebära en minskning av kravet på  eget
material,  vilket i sin tur  skulle  öka
risken  för  uppdelning av  tidningar  i
olika editioner.
Med  hänvisning till vad utskottet  här
anfört   tillstyrks  propositionen   och
avstyrks motion K711.
En  tredje regeländring som föreslås  i
propositionen  gäller  möjligheten   att
särskilja publikationer. I propositionen
föreslås  att  om det är  uppenbart  att
flera  publikationer är att anse som  en
och  samma  publikation,  trots  att  de
uppfyller  kraven på 51 % eget  material
och  att  de utkommer under olika  namn,
skall de anses vara en publikation.
Bakgrunden  till  förslaget  är  enligt
propositionen  att det under  senare  år
uppstått   tvekan  i  vissa   fall   vid
bedömningar om en publikation varit  att
anse som självständig i förhållande till
en  annan trots att båda publikationerna
uppfyller  kraven på eget  redaktionellt
innehåll    och    har    olika    namn.
Indikationer på att det i själva  verket
kan   vara   frågan  om  en  och   samma
publikation   är  bl.a.  ägaranknytning,
administrativt   och  annat   samarbete,
likheter  i  layout m.m.  och  utgivning
inom    samma    spridningsområde.    En
konsekvens av en sådan uppdelning är att
tidningarna  får ett högre  stöd  än  de
skulle fått om de betraktades som en och
samma publikation.
Tre  motioner, 1996/97:Kr4 (mp) yrkande
33,  Kr6  (m) och Kr17 (fp)  yrkande  22
(delvis),  motsätter sig  förslaget  att
införa     en    särskiljanderegel     i
presstödsförordningen.  I   motion   Kr4
anförs  att motionärerna inte accepterar
förslaget    om    hur   stödberättigade
tidningar  ska särskiljas. I motion  Kr6
anförs  bl.a.  att  med  den  föreslagna
regeln kan förutsättningarna för berörda
tidningsföretag  komma  att  ändras  med
kort   varsel   med   konsekvenser   för
tidningarnas möjligheter att få  del  av
distributionsstödet    och    delta    i
samdistributionen. I motion Kr17  anförs
att     motionärerna     avvisar      de
inskränkningar  i  stödet  som  föreslås
genom  en ny dagstidningsdefinition  med
konsekvenser   för   tidningarna   Metro
Weekend   och   Finnveden   Onsdag   och
Finnveden Fredag.
Utskottet    instämmer   i   regeringens
bedömning  om  nödvändigheten   av   att
införa     en    särskiljanderegel     i
presstödsförordningen av  det  slag  som
här  beskrivits  och tillstyrker  därför
propositionens  förslag  i  denna   del.
Utskottet   avstyrker   motionerna   Kr4
yrkande  33,  Kr6  och Kr17  yrkande  22
(delvis).
Driftsstöd till dagspressen
I  propositionen föreslås att driftsstöd
även  fortsättningsvis skall ges  enligt
de  regler  som gäller i dag  med  vissa
ändringar.  I propositionen föreslås  en
regeländring innebärande att en  tidning
som    upphör    att   definieras    som
dagstidning    till   följd    av    den
uppstramade   definitionen   skall    få
reducerat  stöd under en övergångsperiod
på  ett  år. Under 1997 föreslås  sådana
tidningar som det här är tal om  få  ett
stöd som uppgår till hälften av 1996 års
stöd.  Efter  1997  skall  stödet   helt
upphöra.
I  tre  motioner  behandlas  frågan  om
övergångsperiodens    längd    för    de
tidningar som skall få reducerat stöd. I
motionerna 1996/97:K702 (fp,  m,  c,  v,
kd) yrkande 2, 1996/97:K706 (kd) yrkande
2  och  1996/97:K718 (c) yrkande 2 yrkas
på  en  övergångstid på fem år. I motion
K702  framhålls  att  förslaget  om   en
ettårig  avvecklingsperiod  får   verkan
redan  från  årsskiftet 1996/97,  vilket
skulle innebära ett dråpslag mot de  tre
aktuella    tidningarna.    Motionärerna
förordar  en femårig övergångsperiod.  I
motion  K706  anförs bl.a. att  man  bör
beakta   tidningarnas  arbetsgivaransvar
gentemot de anställda journalisterna och
bevilja tidningarna en avvecklingstid på
fem  år. I motion K718 förs ett liknande
resonemang.  I  motion 1996/97:K716  (c)
yrkande 1 föreslås att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen anförts om övergångsregler  för
tidningar  som  kan mista driftsstöd  på
grund av den föreslagna begränsningen av
dagstidningsbegreppet. I motionen anförs
att  det bör ankomma på Presstödsnämnden
att  följa  effekterna av den föreslagna
uppstramningen  av dagstidningsbegreppet
och vid behov återkomma med förslag till
ytterligare     övergångsregler      för
tidningar   som  kan  komma  att   mista
driftsstödet  på grund av de  föreslagna
förändringarna.
I propositionen anförs att de tidningar
som   inte   längre  kommer   att   vara
berättigade    till    driftsstöd    med
anledning    av    förslaget    om    en
uppstramning   av  dagstidningsbegreppet
bör  få  möjlighet att anpassa sig  till
den nya situationen, varför avvecklingen
av  driftsstödet bör ske successivt.  Av
propositionen framgår inte direkt  vilka
tidningar  som  skall  omfattas  av  den
föreslagna   övergångsperioden.   Enligt
utskottets mening bör samtliga tidningar
som    påverkas    av   de    föreslagna
ändringarna         omfattas          av
övergångsperioden.  Det  gäller  således
dels   tidningar  som  till   följd   av
begränsingar  i  fråga om  innehåll  och
läsekrets  upphör  att  definieras   som
dagstidningar, dels sådana tidningar som
framgent skall räknas som en, även om de
utkommer    under   olika   namn.    Den
föreslagna  ändringen  av  andelen  eget
redaktionellt material torde  inte  leda
till  att  någon tidning som  i  dag  är
berättigad  till driftsstöd inte  kommer
att  vara  det  efter det att  ändringen
trätt i kraft.
Regeringen  bedömer dock  att  fem  år,
vilket  Pressutredningen -94 föreslagit,
är  en  onödigt lång avtrappningsperiod.
En  övergångsperiod på ett år bör enligt
regeringens mening vara tillräcklig  för
att   berörda   tidningar  skall   hinna
anpassa sina kostnader till en utgivning
utan driftsstöd.
Utskottet  delar uppfattningen  att  en
övergångstid på fem år är onödigt lång.
Under   beredningen  i  utskottet   har
förslag   väckts  om  en  något   längre
övergångsperiod   än   den   föreslagna,
nämligen  två  år, med  hänsyn  till  de
praktiska svårigheter som kan komma  att
uppstå       för       de       aktuella
tidningsföretagen.   Enligt   utskottets
mening  bör  en  tid  av  två  år   vara
tillräcklig för tidningarnas omställning
vid en förlust av det ekonomiska stödet.
Med  hänvisning till vad  utskottet  här
anfört   föreslås   att   propositionens
förslag ändras så att driftsstödet  till
de  här  aktuella tidningarna  för  1997
skall utgå med två tredjedelar av stödet
för   1996  och  med  en  tredjedel   av
stödbeloppet 1996 för 1998, varefter det
skall upphöra helt.
De budgetmässiga konsekvenserna av detta
förslag är att kostnaderna ökar för 1997
med   ca   2   miljoner  kronor.   Denna
kostnadsökning  bör  enligt   utskottets
mening  regeringen  kunna  hantera  inom
ramen för anslaget till presstödet  utan
att  särskilt  beslut  behöver  tas   om
omdisponeringar   inom   utgiftsområdet.
Kostnaden  beräknas för budgetåret  1998
till 3,9 miljoner kronor. Utskottet  tar
inte  här  ställning till kostnader  som
berör budgeten för 1998 utan utgår  från
att  regeringen tar hänsyn till den  här
redovisade   effekten  i  det   kommande
budgetarbetet.
Vad  utskottet  anfört  om  en  tvåårig
övergångsperiod  bör riksdagen  som  sin
mening   ge   regeringen   till   känna.
Motionerna K702 yrkande 2, K706  yrkande
2  och  K718 yrkande 2 avstyrks.  Motion
K716  yrkande  1 får anses  i  viss  mån
tillgodosedd  genom att utskottet  redan
nu   föreslår  en  mjukare  övergång  än
propositionen. Motionen avstyrks.
I  motion  1996/97:K716 (c)  yrkande  2
föreslås    att    presstödsförordningen
ändras  så  att  det klart  framgår  att
tidningarna   Haparandabladet,   Laholms
Tidning  och Ölandsbladet är berättigade
till   driftsstöd   så   länge   angivna
förutsättningar uppfylls.  I  yrkande  3
föreslås att kvalifikationsgränserna för
att  en  endagstidning skall få stöd,  2
000     prenumererade    exemplar    per
utgivningsdag, bör ändras till att  avse
Tidningsstatistik                   AB:s
redovisningsprinciper  där  även  hänsyn
tas till lösnummerupplagan. I yrkande  4
anförs   att   det   bör   ankomma    på
Presstödsnämnden  att   efter   särskild
ansökan  pröva möjligheten om  tillstånd
till ytterligare marknadsinsatser i form
av  provexemplar  utöver  vad  nuvarande
regler medger för endagstidningar.
Med   anledning  av  yrkande   2   vill
utskottet   erinra   om   att   det    i
presstödsförordningen  finns  regler  (2
kap. 7-8 §§) om begränsat stöd som under
vissa  förutsättningar kan  lämnas  till
dagstidningar  som  utkommer   i   bl.a.
kommunerna    Borgholm,    Laholm    och
Haparanda.  Samtliga i  motionen  nämnda
tidningar    erhåller   för   närvarande
begränsat driftsstöd i enlighet  med  de
nämnda   reglerna.  Regeringen  föreslår
inga förändringar av dessa regler i  den
föreliggande propositionen.
Vad gäller yrkande 3 kan anföras att en
förutsättning  för att en tidning  skall
kunna  få driftsstöd är att den  har  en
abonnerad   upplaga  på  minst   2   000
exemplar.  Denna regel gäller för  såväl
hög- och medelfrekventa som lågfrekventa
dagstidningar.  Syftet  med  att  införa
begränsningen var att förhindra att  nya
tidningar  startades i spekulationssyfte
med  anledning  av  bidragsmöjligheterna
(prop.  1971:27,  bet. 1971:KU31,  rskr.
1971:180).
Vad   beträffar   yrkande   4   erinrar
utskottet om att en förutsättning enligt
presstödsförordningen   för    att    en
lågfrekvent   dagstidning   skall   vara
berättigad  till allmänt  driftsstöd  är
att  dess  totalupplaga till övervägande
del  är abonnerad. Denna bestämmelse kan
begränsa  möjligheterna  att   dela   ut
provexemplar.   I  övrigt   finns   inga
särskilda         bestämmelser         i
presstödsförordningen om provexemplar.
Med  hänvisning till vad utskottet  här
anfört får motionen i dessa delar  anses
besvarad  och motion K716 yrkandena  2-4
avstyrks därmed.
Utvecklingsstöd till dagspressen
I     propositionen     föreslås     att
utvecklingsstödet    till    dagspressen
avvecklas. Som skäl till förslaget anges
att      stora     delar     av      det
rationaliseringsbehov  som   fanns   när
utvecklingsstödet infördes har fyllts av
det  stöd  som  hittills  utbetalts.  De
delar  av  stödet som varit  avsett  för
produktionsteknisk     samverkan     har
emellertid  inte  utnyttjats   i   någon
större  utsträckning. Mot denna bakgrund
anser regeringen det inte motiverat  att
prioritera  stödformen  utvecklingsstöd.
Sådana  stöd  och  kreditgarantier   som
beviljats   skall  enligt  propositionen
dock  betalas  ut respektive  gälla  som
planerat.
Utskottet   tillstyrker  propositionens
förslag i denna del.
Distributionsstöd till dagspressen
Enligt  propositionen bibehålls reglerna
för    distributionsstödet   med   vissa
föändringar. Dessa är följande:
-  En  prisdifferens på  10  %  skall  i
fortsättningen tillåtas inom  ramen  för
likaprissättningen i den statligt stödda
samdistributionen.
-  Det skall krävas synnerliga skäl  för
att   ett   tidningsföretag  eller   ett
företag som ägs av eller ingår i koncern
med  tidningsföretag skall få verka  som
underentreprenör.
- Distributionsföretagen skall få ta med
andra   produkter  än  dagstidningar   i
samdistributionen om det  kan  ske  utan
kvalitetsförsämringar för distributionen
av de stödberättigade tidningarna.
- Ett extra distributionsstöd skall under
en  övergångsperiod  kunna  lämnas  till
kvarvarande     tidningar     i      ett
distributionsområde, om en  eller  flera
tidningar    med   utgivningsort    inom
distributionsområdet              lämnar
samdistributionen  och  de   kvarvarande
tidningsföretagen  drabbas   av   större
kostnadsökningar.
-  Örestalet per exemplar höjs med  6  %
vilket  beräknas innebära en  ökning  av
utgifterna  för distributionsstödet  med
ca 4,4 miljoner kronor.
Utskottet  delar regeringens uppfattning
att  det  är  rimligt  att  de  enskilda
tidningarna bär en mera rättvis del inom
ramen  för likaprisprincipen och att  en
prisskillnad bör accepteras  men  endast
om den motiveras av särskilda kostnader.
Utskottet   tillstyrker   propositionens
förslag  vad  avser  prisdifferentiering
inom ramen för likaprissättningen.
Utskottet   instämmer   i   regeringens
bedömning att en skärpning av kraven  på
nya         underentreprenörer         i
samdistributionen  är   väl   motiverad.
Utskottet  tillstyrker  förslaget   till
ändringar  i  presstödsförordningen  med
denna innebörd.
Utskottet   tillstyrker  förslaget   om
möjligheten  för  distributionsföretagen
att   få  ta  med  andra  produkter   än
dagstidningar.  Utskottet  noterar   att
förslaget  inte innebär någon skyldighet
för      distributionsföretagen      att
distribuera  annat än dagstidningar  som
är   berättigade  till   det   särskilda
distributionsstödet.
Utskottet       tillstyrker       också
propositionens    förslag    om    extra
distributionsstöd  som  får  utgå  under
högst tre år för tidningar som blir kvar
i  distributionssystemet, om en  tidning
väljer             att             lämna
samdistributionssystemet.
Utskottet    finner   i   likhet    med
regeringen    att    en    höjning    av
distributionsstödet med 6 %  är  rimlig.
Utskottet noterar att regeringen  räknar
med  att  utgiftshöjningen  med  ca  4,4
miljoner  kronor ryms inom anslaget  för
presstödet för 1997 tack vare förväntade
minskade   kostnader  inom  driftsstödet
till   följd   av   omdefinieringen   av
dagstidningsbegreppet. Utskottet noterar
också  att propositionen inte innehåller
något    förslag    om    regler     för
distributionsföretagens vinster.
I  motion 1996/97:Kr9 (s) hemställs att
riksdagen beslutar att en regel införs i
presstödsförordningen      som       ger
Presstödsnämnden möjlighet  att  dra  in
distributionsstödet, om det är uppenbart
att  ett  distributionsföretag  kringgår
likaprisprincipen      genom       stora
vinstutdelningar.  Enligt  motionen  kan
regeln  om  likapris kringgås genom  att
distributionsföretagen    sätter    höga
priser  och  tar  ut höga  vinster  från
verksamheten. En regel bör därför enligt
motionen införas som gör det möjligt att
dra  in  distributionsstödet i fall  där
det  är  uppenbart att likaprisprincipen
kringgås   genom   höga   vinstuttag   i
distributionsföretagen.
Denna  fråga  behandlades i Utredningen
om  distributionsstödet (Ds 1996:5)  där
det   framhölls   att  ingripanden   mot
möjligheterna   för  ett   företag   att
bestämma vinstnivån är en känslig fråga,
samtidigt     som    det     inte     är
tillfredsställande  om  det   finns   en
möjlighet att ta ut vinster på ett  sätt
som  syftar  till  att kringgå  även  en
modifierad    likaprisprincip.    Enligt
utredarens mening borde det i ett sådant
fall    finnas    en    möjlighet    för
Presstödsnämnden  att  dra   in   distri
butionsstödet.
I   propositionen  framhålls  att  inga
regler     om    distributionsföretagens
vinster bör införas. Statlig inblandning
i  ett  företags ekonomiska förhållanden
bör  enligt  propositionen i  görligaste
mån   undvikas.   Ett  genomförande   av
Distributionsutredningens förslag skulle
dessutom  kunna minska incitamenten  att
effektivisera     verksamheten      inom
distributionsföretagen.
Utskottet instämmer i den bedömning som
gjordes  i Distributionsutredningen  och
vad   som  anförs  i  motionen  angående
behovet  av en regel som gör det möjligt
att dra in distributionsstödet i de fall
där  ett  distributionsföretag uppenbart
kringgår likaprisprincipen genom att  ta
ut för höga vinster. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
I  motion  1996/97:K716 (c)  yrkande  5
föreslås    att    presstödsförordningen
ändras   så   att   dagstidningar    med
endagsutgivning  får  rätt  att  ingå  i
samdistributionen   i    enlighet    med
likaprisprincipen.
Enligt utskottets mening är behovet  av
en   väl   fungerande  distribution   av
dagstidningar  stort.  Grunden  för   en
samordnad  distribution av tidningar  är
att  den  är  kostnadseffektiv  och  ger
dagspressen     möjlighet     att     nå
prenumeranter    på    samma    villkor.
Samdistributionsfrågan  har  vid   flera
olika  tillfällen under årens lopp varit
föremål  för diskussioner och utredning.
Svårigheterna    att    organisera    en
samdistribution  som  kan  omfatta  alla
dagstidningar  som  önskar  delta,  dvs.
även endagstidningar och andra tidningar
som  faller utanför stödsystemet, är väl
kända.  Hittills  har  det  inte   varit
möjligt   att   finna  en  ordning   som
tillfredsställer alla intressen.
Ett      problem     är     att     ett
distributionsföretag    kan    få     en
monopolliknande   ställning,   som   kan
missbrukas    på    det    sättet    att
tidningsföretag   utanför   stödsystemet
vägras  deltagande  i samdistributionen.
Därigenom  kan  de  hamna  i  en   sämre
konkurrenssituation än de tidningar  som
distribueras  via  dessa   företag.   En
konsekvens   av  detta   kan   bli   att
tidningsföretag  som  är  eller   skulle
kunna  bli  viktiga för mångfalden  inte
klarar konkurrensen.
Utskottet vill erinra om att det  finns
möjligheter till ingripande mot  företag
som  missbrukar en dominerande ställning
enligt  19  § konkurrenslagen (1993:20).
Regeringen  bör  följa tillämpningen  av
konkurrenslagstiftningen              på
dagspressområdet  och  om  så  erfordras
föreslå  riksdagen åtgärder i syfte  att
komma till rätta med problem av det slag
som     här    har    beskrivits    inom
samdistributionen  av   tidningar.   Med
detta  får motion K716 yrkande  5  anses
besvarad, varför den avstyrks.
Anslaget E 2 Presstöd
I  budgetpropositionen föreslås att  541
579 000 kr anvisas anslaget E 2 Presstöd
för  budgetåret  1997. I anslaget  ingår
driftsstöd och samdistributionsstöd samt
utgifter  för täckande av förluster  vid
statlig kreditgaranti till dagspressen.
I  motion  1996/97:K705 (m) anförs  att
partiet upprepade gånger föreslagit  att
presstödet gradvis bör avskaffas.  Detta
bör  ske  i  två etapper. För budgetåret
1997  bör  en  nedskärning ske  med  300
miljoner   kronor  och  det   resterande
beloppet  bör  lyftas  ur  budgeten  för
1998.   Presstödsnämnden  har  då   inte
längre någon funktion att fylla och  kan
avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1998. De
resterande uppgifterna, såsom  bevakning
av  lån från nämnden, kan till dess  att
denna    verksamhet   helt    avvecklats
handläggas av Kammarkollegiet. För  1997
föreslås  att riksdagen anslår  241  579
000  kr,  dvs.  en  summa  som  med  300
miljoner        kronor       understiger
propositionens förslag (yrkande 2).
Även  motion 1996/97:Kr17 (fp) föreslås
att  en minskning på 300 miljoner kronor
på anslaget E 2 utan särskilt yrkande.
Utskottet   tillstyrker   propositionens
förslag i denna del och avstyrker motion
K705 yrkande 2.
Översyn av distributionsstödet
I  motion  1996/97:Kr20 (v)  yrkande  14
föreslås  att riksdagen som  sin  mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts   om  dagspressen.  I   motionen
anförs  att staten bör ta ett mer samlat
grepp   i   form   av  en   översyn   av
distributionsstödet till dagstidningarna
där även problem kring distributionen av
fack-    och   organisationspress    bör
behandlas.
Enligt uppgift från Kulturdepartementet
finns  för  närvarande  inga  planer  på
någon      förnyad     utredning      av
distributionsstödet  till   dagspressen.
Utskottet  erinrar om att det  särskilda
stödet  till kulturtidskrifter  inte  är
inriktat  särskilt på distribution  utan
kan  ges  i form av produktionsstöd  och
utvecklingsstöd.  Övriga  tidningar  och
tidskrifter     såsom     fack-      och
organisationstidskrifter  omfattas  inte
av existerande stödordningar. Regeringen
har  nyligen beslutat direktiv  till  en
utredning om boken och kulturtidskriften
(dir.  1996:85). Enligt direktiven skall
utredaren bedöma möjligheten att  främja
en    fortsatt    bred   utgivning    av
tidskrifter  som når en  vid  läsekrets.
Det        kan        t.ex.        gälla
utgivningsstrukturen, distributionen och
tidskrifternas      uttnyttjande      på
biblioteken.  Enligt  utskottets  mening
får  motion  Kr20  yrkande  14  med  det
anförda   anses  besvarad   varför   den
avstyrks.
Avveckling av presstödet 1998
I  motion 1996/97:K705 (m) föreslås dels
att  presstödet avvecklas  helt  fr.o.m.
budgetåret  1998 (yrkande 1),  dels  att
Presstödsnämnden    avvecklas    fr.o.m.
budgetåret 1998 (yrkande 3). Beträffande
motiveringen hänvisas till vad utskottet
anfört ovan.
Utskottet   avstyrker   motionen    med
hänvisning till vad som anförts ovan.
Stöd till radio- och kassettidningar
Propositionen
Anslaget  E  3  Stöd  till  radio-   och
kassettidningar,   som   disponeras   av
Taltidningsnämnden, föreslås uppgå  till
123     700    000    kr    för    1997.
Taltidningsnämnden    har     föreslagit
regeringen att en funktion med  centralt
ansvar för upphandling av utrustning och
service samt löpande effektivisering  av
taltidningsverksamheten   inrättas   vid
Presstödsnämndens     kansli,     vilket
beräknas        ge       en        årlig
nettokostnadsminskning med  ca  900  000
kr.  Med anledning av förslaget föreslår
regeringen att 500 000 kr överförs  från
det    här   aktuella   anslaget    till
Presstödsnämnden  och Taltidningsnämnden
för  att  stärka kansliets resurser  för
upphandling  m.m.  Till  följd  av   att
behovet      av     upphandling      för
radiotidningsmottagare  år  1997  kommer
att  vara litet föreslår regeringen  att
3,6  miljoner  kronor  tillfälligt  förs
bort från anslaget detta år.
Motionerna
I  motion 1996/97:K708 hemställer Anders
Björck m.fl. (m) att riksdagen anslår 41
700  000  kr  till Stöd till radio-  och
kassettidningar i enlighet med  vad  som
anförts  i motionen. Enligt motionärerna
finns  ingen  anledning  att  skjuta  de
kostnadsminskningar    som    en    ökad
användning  av digital taltidningsteknik
ger  möjlighet  till på  framtiden.  Det
statliga  stödet kan minskas redan  1997
genom att taltidningssystemet baseras på
öppna system som Internet och World Wide
Web.  Anslaget  E 3 föreslås  mot  denna
bakgrund  minskas till en  tredjedel  av
det nuvarande fr.o.m. 1997.
I  motion 1996/97:Kr256 hemställer  Dan
Ericsson  (kd)  att  riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen   anförts  om  att   man   inom
presstödets ram ska prioritera ökat stöd
till radio- och kassettidningar (yrkande
2).  Enligt  motionären skall presstödet
garantera mångfalden i svensk press  och
därmed också möjligheterna att läsa fler
tidningar   som   har  olika   politiska
ledarredaktioner. Denna möjlighet  finns
dock  inte för synskadade om inte stödet
till  radio-  och kassettidningar  byggs
ut.
Utskottets bedömning
Mål för taltidningsverksamheten
Av   budgetpropositionen   framgår   att
regeringen bedömer att målet för  stödet
till taltidningar i stort sett uppnåtts,
då  utgivningen  av taltidningar  täcker
nära nog hela landet, vilket innebär att
de  flesta synskadade kan abonnera på en
dagstidning.  Vid slutet  av  budgetåret
1994/95  fanns  det enligt propositionen
81   dagstidningar  som   kom   ut   som
taltidningar,   varav   flertalet    som
radiotidningar,  17 som  kassettidningar
och   6  som  RATS-tidningar  (radiosänd
talsyntestidning för synskadade).
När  det gäller möjligheterna att bygga
ut   taltidningsverksamheten  anförs   i
propositionen  dels att  ett  utgiftstak
införts  vid anslagstilldelningen,  dels
att       det       krävs      betydande
kostnadseffektiviseringar    för     att
utbyggnaden skall kunna fortsätta.
Möjligheten    till   effektiviseringar
hänger       nära       samman       med
teknikutvecklingen. Denna fråga  har  på
regeringens    uppdrag    utretts     av
Taltidningsnämnden.               Enligt
Taltidningsnämndens rapport bör RATS  på
kort  sikt  vara  huvudalternativet  för
svenska      digitala      taltidningar.
Inriktningen på längre sikt  bör  enligt
rapporten  vara att göra en  upphandling
av  digitala taltidningssystem,  där  en
leverantörsspecifik paketlösning och  en
lösning som baseras på öppna system samt
Internet   och   World  Wide   Web   kan
offereras.    Regeringen   har    enligt
propositionen för avsikt att  uppdra  åt
Taltidningsnämnden      att       utreda
möjligheterna      att      göra      en
kravspecifikation        för         ett
taltidningssystem   baserat   på   öppna
standarder.
En   slutsats  av  vad  utskottet   här
redovisat är att det sannolikt  inte  är
möjligt att sänka taltidningskostnaderna
totalt  sett  med hjälp  av  besparingar
till följd av den tekniska utvecklingen.
Det  finns dock enligt utskottets mening
goda      skäl     att     anta      att
teknikutvecklingen på  längre  sikt  kan
antas medföra minskade kostnader.  I  en
sådan situation kommer det att finnas en
valmöjlighet mellan att minska  anslaget
avseende   stödet   till   radio-    och
kassettidningar  eller  att   bygga   ut
verksamheten  med  hjälp  av  det  ökade
finansiella utrymmet eller att kombinera
båda  dessa  ansatser. Enligt  utskottet
bör målet för taltidningsverksamheten på
längre sikt vara att öka valfriheten vad
gäller  tillgången på  taltidningar  med
olika inriktningar.
I  motion 1996/97:Kr256 (kd) yrkande  2
föreslås  att  stödet  till  radio-  och
kassettidningar  skall prioriteras  inom
ramen  för presstödet. Enligt motionären
skall  presstödet  garantera  mångfalden
inom   svensk  press  och  därmed  också
möjligheterna  att läsa  fler  tidningar
som       har       olika      politiska
ledarredaktioner. Denna möjlighet  finns
dock  inte för synskadade om inte stödet
till  radio-  och kassettidningar  byggs
ut. Denna verksamhet bör enligt motionen
prioriteras inom ramen för presstödet.
Utskottet  hänvisar  med  anledning  av
motionen till vad utskottet anfört under
avsnittet   om   Presstödsnämnden    och
Taltidningsnämnden   i   här    aktuellt
avseende. Av detta framgår bl.a. att det
tillgängliga     antalet    taltidningar
bestäms av de resurser som avdelas  inom
anslaget  E  3  Stöd  till  radio-   och
kassettidningar.  Det   är   genom   det
allmänna presstödet som mångfalden  inom
dagspressen  befrämjas.  Därför  är  det
enligt   utskottets  mening   endast   i
indirekt  mening  som  mångfalden  bland
taltidningar har samband med  mångfalden
inom dagspressen. Krav på ett ökat utbud
av   taltidningar  bör  ställas  på  det
särskilda  anslaget för  detta  ändamål.
Med   detta   får  motion  Kr256   anses
besvarad varför den avstyrks.
Anslaget E 3 Stöd till radio- och
kassettidningar
I  budgetpropositionen föreslås  att  på
anslaget E 3 anvisas 123 700 000 kr  för
1997. I detta förslag ligger att 500 000
kr  överförs  till Presstödsnämnden  och
Taltidningsnämnden   för   att    stärka
resurserna för upphandling m.m.
I  motion 1996/97:K708 (m) föreslås att
riksdagen  anvisar 41 700  000  kr  till
anslaget E 3, dvs. en minskning med  två
tredjedelar    i    förhållande     till
propositionens  förslag.  Motivet   till
motionens   förslag  är  att   en   ökad
användning  av digital taltidningsteknik
kan   ge  betydande  kostnadsminskningar
redan budgetåret 1997.
Med   hänvisning  till  vad   utskottet
anfört   i   det  föregående  tillstyrks
propositionens  förslag  i  denna   del.
Motion K708 avstyrks.
Radio- och TV-verket
Propositionen
Målet för Radio- och TV-verket är enligt
propositionen  att främja  möjligheterna
till  mångfald  i radio  och  television
genom     att    ansvara     för     all
tillståndsgivning  i  enlighet  med   de
särskilda  lagarna  för  ljudradio-  och
televisionssändningar    riktade    till
allmänheten  i de fall uppgifterna  inte
ligger  på regeringen eller någon  annan
särskilt        angiven       myndighet.
Omformuleringen   av  det   övergripande
målet innebär enligt propositionen ingen
förändring av verksamhetsinriktningen.
Regeringen  föreslår att  anslaget  E  4
Radio-  och TV-verket anvisas 8 016  000
kr för år 1997. En besparing med 219 000
kr  tas  ut under året. Radio-  och  TV-
verket   föreslås  få   en   låneram   i
Riksgäldskontoret på 200 000 kr  för  år
1997.
Utskottets bedömning
Utskottet   tillstyrker   propositionens
förslag angående det övergripande  målet
för  Radio- och TV-verket och medel till
verket under anslaget E 4.
Granskningsnämnden för radio och TV
Propositionen
Betänkandet Kulturpolitikens  inriktning
(SOU  1995:84) och remissyttranden  över
detta      samt      Granskningsnämndens
årsredovisning      och       fördjupade
anslagsframställning  har   legat   till
grund    för    regeringens   fördjupade
prövning av Granskningsnämnden. Den  har
enligt  regeringens  bedömning  i   allt
väsentligt    uppfyllt     målet     för
verksamheten om att i efterhand  granska
program i samtliga sändningsformer  inom
sitt ansvarsområde.
Målet  för Granskningsnämnden för radio
och  TV skall enligt propositionen  vara
att   verka   för  att  programföretagen
följer    reglerna   för   sändningarnas
innehåll i fråga om ljudradio-  och  TV-
sändningar   till   allmänheten    genom
efterhandsgranskning  av  innehållet   i
sändningarna. Omformuleringen  av  målet
innebär     ingen     förändring      av
verksamhetens inriktning.
Regeringen förslår att på anslaget E  5
Granskningsnämnden  för  radio  och   TV
anvisas 6 671 000 kr för år 1997. För år
1997  bör  nämnden enligt  propositionen
anvisas    4    536    000    kr    från
rundradiofonden,  som  nämnden  har  att
redovisa  på  budgetens inkomstsida.  En
besparing föreslås tas ut med 206 000 kr
under  1997.  Nämnden  föreslås  få   en
låneram  i Riksgäldskontoret på 520  000
kr.
Utskottets bedömning
Utskottet   tillstyrker   propositionens
förslag angående det övergripande  målet
för Granskningsnämnden för radio- och Tv
och   förslaget  till  finansiering  och
medelsanvisning under anslaget E 5.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande anslag m.m. under
utgiftsområde 1, Rikets styrelse
att riksdagen
a)          antar         riksdagens
förvaltningsstyrelses  förslag   till
lag om ändring i lagen (1994:1066) om
statligt bidrag till partigrupperna i
riksdagen,
b)  antar  regeringens förslag  till
lag om ändring i lagen (1972:625)  om
statligt stöd till politiska  partier
med den ändringen att ikraftträdande-
och     övergångsbestämmelsen     får
följande lydelse:
Denna  lag träder i kraft den 1  januari
1997.
Före ikraftträdandet ingivna ansökningar
om  stöd för det år som räknas från  och
med den 15 oktober 1996 skall anses avse
stöd  med belopp som från och med den  1
januari 1997 följer av bestämmelserna  i
den nya lydelsen.
Till partier som beviljats statligt stöd
för  tiden  från och med den 15  oktober
1996    utgår,    efter    beslut     av
Partibidragsnämnden i januari 1997,  tre
fjärdedelar av årsbeloppet fram till den
14 oktober 1997 enligt bestämmelserna  i
den nya lydelsen.
c)  godkänner  att  de  övergripande
målen   för   Presstödsnämnden    och
Taltidningsnämnden   skall   vara   i
enlighet  med vad regeringen förordar
i  avsnittet E 1 Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden,
d)  godkänner  att det  övergripande
målet  för Radio- och TV-verket skall
vara  i  enlighet med vad  regeringen
förordar i avsnittet E 4 Radio och TV-
verket,
e)  godkänner  att det  övergripande
målet   för  Granskningsnämnden   för
radio  och  TV skall vara i  enlighet
med  vad  regeringen  förordar  under
avsnittet E 5 Granskningsnämnden  för
radio och TV,
f) godkänner vad regeringen föreslår
om    en    medelstilldelning    från
rundradiokontot                  till
Granskningsnämnden för radio  och  TV
för  år  1997  på 4 536  000  kr  som
nämnden    har   att   redovisa    på
statsbudgetens inkomstsida,
g)  som  sin mening ger regeringen
till   känna  vad  utskottet   anfört
beträffande      presstöd      till
elektroniskt            distribuerade
dagstidningar,
h)  med  anledning av  proposition
1996/97:3  avsnitt  15.1.3  som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet  anfört  beträffande   en
tvåårig övergångsperiod för tidningar
som  inte längre är berättigade  till
presstöd,
i)    med   bifall   till   motion
1996/97:Kr9   som  sin   mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört beträffande införande av  en
regel   i  presstödsförordningen   om
indragning  av distributionsstödet  i
vissa fall,
j)  dels med bifall till proposition
1996/97:1   i   denna   del   anvisar
anslagen under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse  för budgetåret 1997  enligt
uppställningen  i  bilaga   2,   dels
godkänner    vad   som   anförts    i
proposition 1996/97:3 avsnitt 15.1, i
den  mån  det  inte omfattas  av  vad
utskottet hemställt ovan under  punkt
h,
k)  avslår  de  motionsyrkanden  som
förtecknats i bilaga 3,
res. 1 (m, fp , v ,mp)
2.   beträffande  beräkning   av
anslaget B 1 Riksdagens ledamöter och
partier för 1998 och 1999
att    riksdagen    avslår    motion
1996/97:K907 yrkande 2, delvis,
res. 2 (mp)
3.   beträffande  beräkning   av
anslaget      B      2     Riksdagens
förvaltningskostnader  för  1998  och
1999
att    riksdagen    avslår    motion
1996/97:K907 yrkande 2, delvis,
res. 3 (mp)
4.   beträffande  beräkning   av
anslaget  C 1 Regeringskansliet  m.m.
för 1998 och 1999
att    riksdagen    avslår    motion
1996/97:K907 yrkande 2, delvis,
res. 4 (mp)
5.                     beträffande
lånebemyndigande
att  riksdagen bemyndigar riksdagens
förvaltningsstyrelse     att      för
budgetåret  1997  besluta  om  lån  i
Riksgäldskontoret till  investeringar
i  riksdagens fastigheter intill  ett
sammanlagt belopp av 48 000 000 kr,
6.  beträffande redovisning  och
revision av kungens apanage
att    riksdagen    avslår    motion
1996/97:K915 yrkande 1,
res. 5 (v)
7.  beträffande tillkännagivande
om hovets avskaffande
att    riksdagen    avslår    motion
1996/97:K915 yrkande 2,
res. 6 (v)
8.  beträffande undersökning  av
ledamöternas        åsikter        om
assistentstödet
att    riksdagen    avslår    motion
1996/97:K313 yrkande 2,
res. 7 (m, fp, c)
9.  beträffande översyn  av  det
avtrappade partistödet
att  riksdagen  som sin  mening  ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,
10.   beträffande   översyn   av
distributionsstödet              till
dagstidningar m.m.
att    riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr20 yrkande 14,
res. 8 (v)
11.  beträffande  avveckling  av
presstödet och Presstödsnämnden
att    riksdagen    avslår    motion
1996/97:K705 yrkandena 1 och 3.
res. 9 (m)
Stockholm den 28 november 1996
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo
(fp),  Kurt Ove Johansson (s),  Catarina
Rönnung  (s), Anders Björck  (m),  Widar
Andersson  (s), Barbro Hietala  Nordlund
(s),  Birgitta  Hambraeus (c),  Pär-Axel
Sahlberg (s), Jerry Martinger (m),  Mats
Berglind  (s), Kenneth Kvist (v),  Frank
Lassen   (s),  Inger  René  (m),   Peter
Eriksson  (mp),  Håkan  Holmberg   (fp),
Nikos  Papadopoulos (s) och Nils Fredrik
Aurelius (m).

Reservationer

1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1
Rikets styrelse (mom.1)
Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m),
Jerry Martinger (m), Kenneth Kvist  (v),
Inger  René  (m), Peter  Eriksson  (mp),
Håkan  Holmberg  (fp) och  Nils  Fredrik
Aurelius (m) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken  Regeringskansliet  m.m.
som börjar med  Även den förändring  och
slutar  med  K907 yrkande 1, delvis  och
K914  bort ha följande lydelse:
Även       den      förändring       av
regeringskansliets organisation  som  nu
förbereds  motiveras  enligt   vad   som
anförs  i  budgetpropositionen   av   de
ökande  anspråk på funktionsförmåga  som
regeringskansliet har att möta. De  skäl
som  har anförts för förändringen ligger
följaktligen i linje med det synsätt som
motiverat   de   ändrade  formerna   för
anvisande       av      medel       till
regeringskansliet.    Från    utskottets
utgångspunkter  framstår det  emellertid
inte  som fullt genomlyst hur en så pass
betydande    förändring    i    formellt
hänseende  som det nu blir fråga  om  på
längre    sikt    kan   antas    påverka
regeringsarbetet.  Vidare  saknas   helt
beräkningar     av     de     ekonomiska
konsekvenser   organisationsförändringen
medför.
Utskottet  anser att en  mera  ingående
redovisning från regeringens sida av  de
överväganden som kan göras  i  fråga  om
förändringens  verkningar   hade   varit
önskvärd  och  har  för  egen  del   vid
beredningen   av   ärendet   genom    en
utfrågning   av  ledande  tjänstemän   i
Statsrådsberedningen sökt skaffa sig  en
djupare    bild   av   den    tilltänkta
förändringens       innebörd        från
konstitutionella     synpunkter.     Mot
bakgrund   av   det  vida  utrymme   som
regeringsformen  lämnar  för  regeringen
att  själv bestämma om formerna för sitt
arbete           och          regerings-
kansliets   organisation  har  utskottet
dock  inte funnit tillräckliga skäl  att
nu  göra några vidare uttalanden i fråga
om  den  organisatoriska  förändring  av
regeringskansliet som har  förutskickats
i propositionen.
Som   ett  led  i  den  granskning  som
ankommer på utskottet enligt 12 kap. 1 §
regeringsformen   har   utskottet    vid
tidigare    års   granskningar    berört
regeringens      sammansättning      och
regeringsarbetets   organisation.    Den
ändring       av      regeringskansliets
organisation   som  nu   förbereds   ger
ytterligare anledning för utskottet  att
vid  kommande  granskningar uppmärksamma
de   organisatoriska  förutsättningarnas
betydelse för regeringsarbetet.
Anslaget
I   propositionen  föreslås   att   till
anslaget  C  1  Regeringskansliet   m.m.
anvisas  1 944 624 000 kr för budgetåret
1997.
I motion K914 (v) hemställs att anslaget
C  1 minskas med 38 895 000 kr för 1997.
I  motion  K907 (mp) yrkande 1,  delvis,
hemställs att anslaget minskas  med  100
miljoner  kronor för 1997 och i  yrkande
2,  delvis,  att det minskas  med  samma
summa för 1998 och 1999.
Utskottet  anser att Sveriges ansträngda
ekonomi  ställer krav på  återhållsamhet
med     de     offentliga    utgifterna.
Regeringskansliet    har    ökat    sina
kostnader  betydligt  de  senaste   åren
medan  de flesta andra myndigheter  fått
vidkännas  nedskärningar. En nedskärning
av  anslaget med 40 miljoner kronor  kan
genomföras utan att detta behöver gå  ut
över verksamheten, särskilt mot bakgrund
av  den  omorganisation som är på  gång.
Med  bifall till motion K914 (v) och med
anledning av motion K907 (mp) yrkande 1,
delvis,  föreslår  utskottet  att   till
anslaget C 1 Regeringskansliet m.m.  för
budgetåret    1997   anvisas    ett    i
förhållande till regeringens förslag  40
miljoner kronor lägre belopp.
dels  att den del av utskottets yttrande
under   rubriken   Stöd  till  politiska
partier    som  börjar  med    Utskottet
delar    och  slutar  med   nu   angivna
ändringen  bort ha följande lydelse:
Med tanke på det ansträngda budgetläget
är  det  enligt  utskottets  uppfattning
inte   rimligt  att  nu  vidta  en  full
återställning av partistödet.  Utskottet
avstyrker    därför    den    föreslagna
höjningen  med  30 miljoner  kronor  och
tillstyrker motionerna K907 (mp) yrkande
1,  delvis,  och  K916 (fp).  Utskottets
ställningstagande  innebär   också   ett
delvis tillstyrkande av motion K912 (m),
i   vilken   föreslås  en  sänkning   av
partistödet  fr.o.m.  budgetåret   1997.
Propositionens  förslag till  ändring  i
lagen  om  statligt  stöd till politiska
partier avstyrks följaktligen.
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken   Utskottets  bedömning,
Förändringar   av  dagstidningsbegreppet
m.m.  som börjar med  Utskottet ansluter
sig    och  slutar med  Kr17 yrkande  22
(delvis)  bort ha följande lydelse:
Regeringens  förslag till omdefiniering
av  dagstidningsbegreppet - som  innebär
att  lågfrekventa tidningar som har  sin
utgångspunkt i religion och  miljöfrågor
inte  skall betraktas som dagstidningar,
medan    de   som   behandlar   allmänna
samhällsfrågor och politik skall  räknas
som     dagstidningar    -    förefaller
godtyckligt  och  svårmotiverat.   Genom
regeringens förslag till förändringar av
dagstidningsbegreppet  kommer   en   del
fådagarstidningar  att   drabbas   hårt.
Utskottet  motsätter sig  en  utveckling
som   leder  till  att  utgivningen   av
fådagarstidningar     begränsas     till
politiska  partier. De skall  i  stället
som   idag  kunna  ges  ut  av   ideella
organisationer, folkrörelser,  religiösa
organisationer, m.fl. Med  anledning  av
motionerna K702 yrkande 1, K706  yrkande
1,  K718 yrkande 1, Kr4 yrkande  32  och
Kr17   yrkande  22,  delvis,   avstyrker
utskottet  regeringens förslag  i  denna
del.
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken   Utskottets  bedömning,
Förändringar   av  dagstidningsbegreppet
m.m.     som   börjar   med    Utskottet
instämmer  i   och slutar före  rubriken
 Driftsstöd  till dagspressen   bort  ha
följande lydelse:
Den  i  kulturpropositionen  föreslagna
regeln om särskiljande av  publikationer
innebär   att   Presstödsnämnden   skall
behandla   två   tidningar   med   visst
inbördes  samband  som  en  publikation,
trots  att de utkommer under olika  namn
och   uppfyller  kravet  på   51%   eget
redaktionellt innehåll. Utskottet  delar
motionärernas       bedömning        att
förutsättningarna för berörda  tidningar
kommer att ändras med mycket kort varsel
med    konsekvenser   för   tidningarnas
möjligheter  att få del av  driftsstödet
samt  distributionsstödet  och  delta  i
samdistributionen.  Med   anledning   av
motionerna Kr4 (mp) yrkande 33, Kr6  (m)
och   Kr17  (fp)  yrkande  22,   delvis,
avstyrker utskottet regeringens  förslag
om särskiljande av publikationer.
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken   Utskottets  bedömning,
Driftsstöd till dagspressen  som  börjar
med   I propositionen anförs  och slutar
med    Motionen   avstyrks    bort    ha
följande lydelse:
Utskottet har i det föregående  motsatt
sig  regeringens förslag till förändring
av dagstidningsbegreppet. Någon regel om
stöd   under   en  övergångsperiod   för
tidningar som upphör att definieras  som
dagstidningar behövs följaktligen  inte.
Utskottet  avstyrker alltså  regeringens
förslag   i  denna  del  och  också   de
motioner   som   föreslår   en    längre
övergångstid    än    i    propositionen
(motionerna K702 yrkande 2, K706 yrkande
2, K716 yrkande 1 och K718 yrkande 2).
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubrikerna  Utskottets  bedömning
och Anslaget E 2 Presstöd som börjar med
 Utskottet  tillstyrker  och slutar  med
 K705   yrkande  2   bort  ha   följande
lydelse:
De   av   utskottet  i  det  föregående
vidtagna  förändringarna  i  regeringens
förslag till presstödsregler medför viss
ökning av kostnaderna för presstöd.  Den
uteblivna        förändringen         av
dagstidningsbegreppet   inklusive    den
uteblivna  särskiljanderegeln   beräknas
öka  kostnaderna  med  ca  6,2  miljoner
kronor  för  1997. Denna  kostnadsökning
bör  enligt utskottets mening regeringen
kunna  hantera inom ramen  för  anslaget
till presstödet utan att särskilt beslut
behöver  tas  om  omdisponeringar   inom
utgiftsområdet.  Den   i   motion   K705
yrkande  2  föreslagna nedskärningen  av
presstödet avstyrks.
dels att utskottet bort anföra:
Sammanfattningsvis          tillstyrker
utskottet  reservanternas  förslag  till
anvisning     av     anslagen      under
utgiftsområde  1  Rikets  styrelse   för
budgetåret  1997 enligt  uppställning  i
bilaga 2.
Vidare    avstyrks   de   motioner    i
betänkandets   bilaga   3    som    inte
tillstyrkts i detta avsnitt.
dels  att  utskottets  hemställan  under
mom. 1 bort ha följande lydelse:
1.  beträffande  anslag  m.m.  under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse
att riksdagen
a) = utskottet
b)  avslår regeringens förslag  till
lag om ändring i lagen (1972:625)  om
statligt stöd till politiska partier
c) = utskottet
d) = utskottet
e) = utskottet
f) = utskottet
g) = utskottet
h) =  beslutar att punkten utgår
i) = utskottet
j)   med  anledning  av  regeringens
förslag i propositionerna 1996/97:1 i
denna del och 1996/97:3 avsnitt  15.1
och   med   bifall  till   motionerna
1996/97:K916, 1996/97:K907 yrkande  1
delvis   och  1996/97:K914  och   med
anledning  av motionerna 1996/97:K702
yrkande  1,  1996/97:K706 yrkande  1,
1996/97:K718  yrkande 1,  1996/97:Kr4
yrkandena  32  och  33,  1996/97:Kr6,
1996/97:Kr17 yrkande 22, 1996/97:K912
och   1996/97:907  yrkande  1  delvis
anvisar  anslagen under utgiftsområde
1 Rikets styrelse för budgetåret 1997
enligt    den   som    reservanternas
förslag  betecknade uppställningen  i
bilaga 2,
k)  avslår  de  motionsyrkanden  som
förtecknats i bilaga 3 och  som  inte
omfattas av föregående moment.
2. Beräkning av anslaget B 1 Riksdagens
ledamöter och partier för 1998 och 1999
(mom. 2)
Peter Eriksson (mp) anser
dels   att   det  avsnitt  i  utskottets
yttrande  som under rubriken  Riksdagens
ledamöter   och   partier   börjar   med
 Utskottet  anser   och  slutar  med   i
samma motion  bort ha följande lydelse:
Utskottet  anser  att  anslaget   B   1
Riksdagens  ledamöter och  partier  m.m.
bör  minskas med 20 miljoner kronor  för
1998 och med 35 miljoner kronor för 1999
i  förhållande till regeringens förslag.
Såsom  påpekas  i motion K907  (mp)  bör
minskningen  kunna genomföras  genom  en
minskning         av        ledamöternas
kostnadsersättningar,  mindre  kostsamma
resor och en effektivisering av den inre
riksdagsförvaltningen.
Förvaltningskontoret   bör   redan    nu
planera  för en minskning av anslaget  i
kommande  budgetar.  Vad  utskottet  här
anfört med anledning av motion K907 (mp)
yrkande 2, delvis, bör riksdagen som sin
mening   ge  förvaltningskontoret   till
känna.
dels  att  utskottets  hemställan  under
mom. 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande beräkning av anslaget
B  1 Riksdagens ledamöter och partier
för 1998 och 1999
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:K907 yrkande 2,  delvis,  som
sin     mening     ger     Riksdagens
förvaltningskontor  till  känna   vad
utskottet anfört,
3. Beräkning av anslaget B 2 Riksdagens
förvaltningskostnader för 1998 och 1999
(mom. 3)
Peter Eriksson (mp) anser
dels   att   det  avsnitt  i  utskottets
yttrande  som under rubriken  Riksdagens
förvaltningskostnader     börjar     med
 Utskottet har tidigare  och slutar  med
 K907  (mp)  yrkande 2 delvis   bort  ha
följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i  motion
K907  (mp)  att anslaget för  riksdagens
förvaltningskostnader bör minskas med 30
miljoner kronor för budgetåret 1998  och
med 40 miljoner kronor för 1999. Behovet
av lägenheter för riksdagsledamöterna är
kraftigt överdrivet, varför det bör vara
fullt  möjligt att reducera  kostnaderna
med de belopp som föreslås i motion K907
(mp). Förvaltningskontoret bör redan  nu
planera  för en minskning av anslaget  i
kommande  budgetar.  Vad  utskottet  här
anfört med anledning av motion K907 (mp)
yrkande 2, delvis, bör riksdagen som sin
mening   ge  förvaltningskontoret   till
känna.
dels  att  utskottets  hemställan  under
mom. 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande beräkning av anslaget
B  2 Riksdagens förvaltningskostnader
för 1998 och 1999
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:K907 yrkande 2,  delvis,  som
sin     mening     ger     Riksdagens
förvaltningskontor  till  känna   vad
utskottet anfört,
4. Beräkning av anslaget C 1
Regeringskansliet m.m. för 1998 och 1999
(mom. 4)
Peter Eriksson (mp) anser
dels   att   det  avsnitt  i  utskottets
yttrande  som under rubriken  Regerings-
kansliet  m.m.  börjar med   Beträffande
motion  K907   och slutar med   i  denna
del  bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i  motion
K907 (mp) att regeringskansliet även för
åren  1998  och  1999 bör  vidkännas  en
minskning  av anslaget med 100  miljoner
kronor  per  år. Besparingen  bör  kunna
klaras genom mindre kostsamma resor  och
effektivare organisation. Regeringen bör
redan nu förbereda en anslagsminskning i
denna   storleksordning   för   kommande
budgetår.   Vad  utskottet  anfört   med
anledning av motion K907 (mp) yrkande 2,
delvis, bör riksdagen som sin mening  ge
regeringen till känna.
dels  att  utskottets  hemställan  under
mom. 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande beräkning av anslaget
C  1  Regeringskansliet m.m. för 1998
och 1999
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:K907 yrkande 2,  delvis,  som
sin  mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
5. Redovisning och revision av kungens
apanage (mom. 6)
Kenneth Kvist (v) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under   rubriken   Kungliga   hov-   och
slottsstaten  som börjar med   Utskottet
ser   med    och   slutar   med    andra
statsutgifter  bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i  motion
K915  (v)  yrkande 1  att  de  delar  av
kungens  apanage  som  inte  utgår   som
arvode    till    kungafamiljen    skall
underkastas  redovisningsskyldighet  och
revision   på  samma  sätt   som   andra
statsutgifter.       Bortsett       från
arvodesdelen     bör    alltså     såväl
representationsanslag  som   det   antal
tjänstemän  som  skall  finnas  vid  ett
statschefskansli  redovisas,  budgeteras
och    revideras   som    inom    övriga
statsförvaltningen.  Det   torde   också
ligga i hovets intresse att så öppet som
möjligt  redovisa  hur  skattebetalarnas
medel  används. Vad utskottet här anfört
om  redovisning och revision av  kungens
apanage bör riksdagen som sin mening  ge
regeringen till känna.
dels  att  utskottets  hemställan  under
mom. 6 bort ha följande lydelse:
6.   beträffande   redovisning   och
revision av kungens apanage
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:K915 yrkande 1 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
6. Tillkännagivande om hovets
avskaffande (mom. 7)
Kenneth Kvist (v) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under   rubriken   Kungliga   hov-   och
slottsstaten  som  börjar  med   Det   i
samma   och  slutar med  avstyrks  också
(yrkande 2)  bort ha följande lydelse:
Utskottet  anser att hovet, i  meningen
uppvaktning och liknande, bör avskaffas.
Då  statschefen, hans maka  eller  deras
ställföreträdare vid representation  och
liknande uppgifter behöver människor vid
sin  sida skall dessa vara av staten  på
sedvanligt  sätt  anställda  tjänstemän.
Vad   utskottet  här  anfört  om  hovets
avskaffande bör riksdagen med  anledning
av  motion  K915 (v) yrkande 2  som  sin
mening ge regeringen till känna.
dels  att  utskottets  hemställan  under
mom. 7 bort ha följande lydelse:
7.  beträffande tillkännagivande  om
hovets avskaffande
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:K915 yrkande 2 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
7. Undersökning av ledamöternas åsikter
om assistentstödet (mom. 8)
Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m),
Birgitta  Hambraeus (c), Jerry Martinger
(m), Inger René (m), Håkan Holmberg (fp)
och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under rubriken Riksdagens ledamöter  och
partier  som  börjar med  Ledamotsstödet
utgår   och slutar med  motion K313  (m)
yrkande 2  bort ha följande lydelse:
I  den ledamotsenkät som gjordes i  maj
1996     ingick    inte    frågor     om
assistent/utredarstödet. Utskottet anser
att  det nu finns skäl att undersöka  om
riksdagsledamöterna      anser       att
assistent/utredarstödet   är    lämpligt
utformat.    En    större   flexibilitet
beträffande   utnyttjandet   av   stödet
skulle  kunna  leda till en  effektivare
användning   av  resurserna.   Utskottet
tillstyrker därför motionärernas förslag
att  uppdra åt förvaltningsstyrelsen att
undersöka   ledamöternas   åsikter    om
dispositionen                         av
assistent/utredarstödet.              Om
undersökningsresultatet  ger   anledning
till   det,   bör  förvaltningsstyrelsen
återkomma   med  förslag   till   ändrad
utformning  av  assistent/utredarstödet.
Vad  utskottet anfört med  anledning  av
motion  K313 (m) yrkande 2 bör riksdagen
som    sin    mening    ge    Riksdagens
förvaltningskontor till känna.
dels  att  utskottets  hemställan  under
mom. 8 bort ha följande lydelse:
8.   beträffande   undersökning   av
ledamöternas        åsikter        om
assistentstödet
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:K313 yrkande 2 som sin mening
ger   Riksdagens   förvaltningskontor
till känna vad utskottet anfört,
8. Översyn av distributionsstödet till
dagstidningar m.m. (mom. 10)
Kenneth Kvist (v) anser
dels   att   det  avsnitt  i  utskottets
yttrande som under rubriken  Översyn  av
distributionsstödet  börjar med   Enligt
uppgift   och  slutar  med   varför  den
avstyrks  bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening kan det  trots
att  problemen kring distributionsstödet
till  dagstidningarna är välbekanta  och
nyligen   varit  föremål  för  utredning
finnas vissa kvarstående problem.  Också
kring   distributionen  av   fack-   och
organisationspress finns en rad  problem
som  bl.a.  hänger  samman  med  Postens
bolagisering  och breddning  av  momsen.
Enligt  utskottets mening bör därför  en
översyn  av  distributionsstödet   göras
omfattande såväl kulturtidskrifter, fack-
och organisationspress som dagspresssen.
Motion Kr20 yrkande 14 tillstyrks. Detta
bör   riksdagen   som  sin   mening   ge
regeringen till känna.
dels  att  utskottets  hemställan  under
mom. 10 bort ha följande lydelse
10.    beträffande    översyn     av
distributionsstödet till
dagstidningar m.m.
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr20  yrkande  14   som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört.
9. Avveckling av presstödet och
Presstödsnämnden (mom. 11)
Anders  Björck,  Jerry Martinger,  Inger
René och Nils Fredrik Aurelius (alla  m)
anser
dels att utskottets hemställan som under
rubriken  Avveckling av presstödet  1998
börjar    med     Utskottet    avstyrker
motionen   och  slutar  med    vad   som
anförts ovan  bort ha följande lydelse:
I  motion  K705  anförs  att  de  stora
förhoppningar som varit förknippade  med
presstödet   aldrig   kunnat    infrias.
Presstödet  har  inte använts  till  att
minska   beroendet  av  statliga  bidrag
eller till seriös rationalisering utan i
stor  utsträckning använts för att täcka
löpande kostnader.
Utskottet  instämmer i denna  bedömning
och   ställer  sig  bakom  förslaget   i
motionen  att  avskaffa presstödet.  Det
bör  ske 1998. Vad utskottet här  anfört
bör   riksdagen  som  sin   mening    ge
regeringen till känna.
dels  att  utskottets  hemställan  under
mom. 11 bort ha följande lydelse:
11.  beträffande  avveckling  av
presstödet
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:K705 yrkandena 1  och  3  som
sin  mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1
Rikets styrelse (mom. 1)
Anders  Björck,  Jerry Martinger,  Inger
René och Nils Fredrik Aurelius (alla  m)
anför:
I  Moderata  samlingspartiets ekonomisk-
politiska motion (motion:1996/97:
Fi204)  redovisade partiet sin  allmänna
syn  på utgiftsområde 1. Därvid framhöll
partiet  att  besparingar borde  ske  på
följande verksamhetsområden:
-  Stöd  till dagspressen (-300 miljoner
kronor)
- Stöd till radio- och kassettidningar (-
82 miljoner kronor)
-   Stöd  till  politiska  partier.(-107
miljoner kronor)
Den  sammanlagda  besparingen  för  1997
beräknades till 489 miljoner kronor.
Om  Moderata  samlingspartiet  erhållit
majoritet   för  sina  förslag,   skulle
väsentliga  förändringar inträffa  redan
under  1997 på de nämnda områdena. Dessa
förändringar skulle fortsätta  under  de
två   följande  budgetåren,  för   vilka
fortsatta  besparingar inom de  utpekade
områdena föreslagits.
Främst   skulle  förändringarna  märkas
inom   området   presstödet,   där    en
avveckling  skulle påbörjas under  1997.
På  området  radio- och  kassettidningar
utgår Moderata samlingspartiet från  att
den  tekniska utvecklingen är sådan  att
relativt  stora  och snabba  besparingar
kan   göras   tack  vare  den   pågående
teknikutvecklingen. En neddragning under
flera år av det statliga stödet till  de
politiska   partierna   skulle    enligt
Moderata  samlingspartiets  mening  leda
till  en  anpassning av  verksamheten  i
överensstämmelse med vad  som  gäller  i
andra  delar  av samhället. Inte  heller
skulle      någon      utbyggnad      av
partigruppsstödet i riksdagen ske.
Moderata samlingspartiet anser  således
att  presstödet skall avskaffas.  Då  vi
inte fått majoritet för denna ståndpunkt
har  vi  menat att de detaljändringar  i
dagstidningsbegreppet   som   regeringen
föreslagit  och som enbart  skulle  leda
till  minskad mångfald inom  dagspressen
utan  egentliga  besparingar  inte   bör
genomföras.  Vi har därför anslutit  oss
till   den  gemensamma  ståndpunkten   i
fyrpartireservationen.
Beträffande   stöd  till   elektroniskt
distribuerade  tidningar anser  Moderata
samlingspartiet,      som       tidigare
framhållits,  att systemet med  statligt
presstöd  bör  avvecklas  helt   fr.o.m.
budgetåret   1998.  Med  en   avveckling
skulle  bl.a.  följa att  presstöd  till
elektroniska tidningar inte  heller  kan
komma i fråga. För budgetåret 1997 anser
Moderata  samlingspartiet dock i  likhet
med  utskottsmajoriteten att regleringen
av  presstödet snarast bör  kompletteras
med     en    bestämmelse    som     ger
Presstödsnämnden  en  möjlighet  att   i
fråga   om   elektroniskt  distribuerade
dagstidningar  jämka driftsstödet  efter
vad  som  är  skäligt  med  hänsyn  till
kostnaderna.
Utskottsmajoriteten har  med  anledning
av en socialdemokratisk motion tagit ett
initiativ som går ut på införande av  en
regel  i  presstödsförordningen som  gör
det      möjligt     att     dra      in
distributionsstödet.  Vi  motsätter  oss
denna ändring.
2. Anslag m.m. under utgiftsområde 1
Rikets styrelse (mom. 1)
Birgit Friggebo och Håkan Holmberg (båda
fp) anför:
I   den   ekonomisk-politiska   motionen
(motion     1996/97:Fi211)    redovisade
Folkpartiet liberalerna sin politik  för
utgiftsområde  1,  där  de   sammanlagda
besparingsförslagen för 1997  beräknades
till      330      miljoner      kronor.
Besparingsförslagen     avsåg     främst
presstödet  men  även  stödet  till   de
politiska partierna.
Om   Folkpartiet  liberalerna  erhållit
majoritet   för   sina  förslag   skulle
långsiktiga  förändringar kunna  inledas
på     presspolitikens     område      i
överensstämmelse     med     Folkpartiet
liberalernas grunduppfattning att stödet
till dagspressen bör avvecklas på längre
sikt.  På  denna  grund har  Folkpartiet
liberalerna  lagt  besparingsförslag  på
det    aktuella    området    i    samma
storleksordning för 1998 och 1999.
Folkpartiet  liberalerna anser  således
egentligen att presstödet på sikt  skall
avvecklas. Då vi inte fått majoritet för
denna  ståndpunkt har vi  menat  att  de
detaljändringar  i dagstidningsbegreppet
som   regeringen  föreslagit  utan   att
egentliga  besparingar uppnås  inte  bör
genomföras.  Vi har därför anslutit  oss
till   den  gemensamma  ståndpunkten   i
fyrpartireservationen
När   det   gäller   behandlingen    av
elektroniskt distribuerade dagstidningar
vill  Folkpartiet  liberalerna  framföra
följande.  Enligt vår mening bör  stödet
till  dagspressen successivt  avvecklas.
Med en avveckling skulle bl.a. följa att
presstöd   till  elektroniska  tidningar
inte  heller kan komma i fråga på längre
sikt.   Eftersom  någon  avveckling   av
stödet nu inte kommer till stånd kan det
emellertid  bli aktuellt med  stöd  till
sådana  tidningar,  och  då  bör  enligt
Folkpartiet liberalernas mening  beaktas
att   elektroniska   dagstidningar   kan
distribueras    till   avsevärt    lägre
kostnader  än en tidning som  trycks  på
papper.  Något underlag för  att  bedöma
hur  stora dessa kostnader är står  inte
till  buds nu. I avvaktan på ett  sådant
underlag   bör  möjligheterna   att   få
presstöd  egentligen nu  begränsas  till
papperstidningar        i         saklig
överensstämmelse         med         vad
Pressutredningen -94 har föreslagit.
Folkpartiet liberalerna har  motionerat
om  behovet att öka tillgången till  och
därigenom    värna   mångfalden    bland
taltidningarna.   Konstitutionsutskottet
har i detta sammanhang uttalat att målet
för  taltidningsverksamheten  på  längre
sikt  bör  vara att öka valfriheten  vad
gäller  tillgången på  taltidningar  med
olika inriktningar.
Utskottsmajoriteten har  med  anledning
av en socialdemokratisk motion tagit ett
initiativ  som går ut på införandeav  en
regel  i  presstödsförordningen som  gör
det      möjligt     att     dra      in
distributionsstödet i de  fall  där  ett
distributionsföretag uppenbart  kringgår
likaprisprincipen genom att  ta  ut  för
höga    vinster.   Vi   stöder   de    i
propositionen redovisade motiven för att
inte införa en sådan regel.
3. Anslag m.m. under utgiftsområde 1
Rikets styrelse (mom. 1)
Kenneth Kvist (v) anför:
Vänsterpartiet anser i grunden  att  det
är riktigt att som regeringen föreslagit
höja  partistödet. Dock har partiet gått
med på en sänkning av partistödet med 30
miljoner    kronor   inom   ramen    för
fyrpartireservationen. Denna avvikelse i
förhållande     till     Vänsterpartiets
egentliga  uppfattning är ett  pris  för
kompromissen  och illustrerar  samtidigt
egenskaper  hos  den nya budgetprocessen
som partiet inte är helt tillfreds med.
Vänsterpartiet har motionerat i  frågan
om    behovet    av    mångfald    bland
taltidningarna.   I  denna   fråga   har
konstitutionsutskottet  uttalat  att  på
längre     sikt    bör     målet     för
taltidningsverksamheten  vara  att   öka
valfriheten  vad gäller tillgången  till
taltidningar med olika inriktning.
4. Anslag m.m. under utgiftsområde 1
Rikets styrelse (mom. 1)
Peter Eriksson (mp) anför:
I   den   ekonomisk-politiska   motionen
(1996/97:Fi213)  och i  den  uppföljande
motionen     (1996/97:K907)     föreslog
Miljöpartiet   besparingar   inom    tre
områden:
- Riksdagens ledamöter och partier
- Regeringskansliet
- Partistödet.
Den  sammanlagda besparingen  beräknades
uppgå till 150 miljoner kronor för 1997.
Samma summa har föreslagits för 1998 och
för  1999  föreslås besparingar  på  175
miljoner kronor. Den största besparingen
gällde  regeringskansliet. Om  förslaget
vunnit   politiskt  stöd  i   riksdagen,
skulle regeringskansliet tvingats att se
över sin organisation och verksamhet och
därmed    ökat   effektiviteten.    Även
beträffande  riksdagen  själv   har   vi
föreslagit  besparingar  avseende  såväl
ledamöter      och      partier      som
förvaltningskostnaderna. Även  på  detta
område     anser    Miljöpartiet     att
besparingar bör kunna göras under  flera
år.    Minskningen    av    ledamöternas
kostnadsersättningar, billigare  resande
och effektivare inre förvaltning samt en
sänkt   ambitionsnivå  när  det   gäller
nyanskaffning    av   lägenheter    till
ledamöterna  kan  bidra  till   minskade
kostnader.
Vad  gäller  elektroniska dagstidningar
anser  vi  att de kan distribueras  till
avsevärt  lägre kostnader än en  tidning
som trycks på papper. Något underlag för
att bedöma hur stora dessa kostnader  är
står  inte  till  buds  nu.  Frågan   om
förslag   till   ekonomiskt   stöd    av
elektroniska    medier    bör     enligt
Miljöpartiet utredas. I avvaktan på  ett
sådant  underlag bör enligt Miljöpartiet
möjligheterna   att   få   presstöd   nu
egentligen        begränsas         till
papperstidningar        i         saklig
överensstämmelse         med         vad
Pressutredningen -94 har föreslagit  men
vi  har  inte  velat reservera  oss  för
denna ståndpunkt.
Utskottsmajoriteten har  med  anledning
av en socialdemokratisk motion tagit ett
initiativ som går ut på införande av  en
regel  i  presstödsförordningen som  gör
det      möjligt     att     dra      in
distributionsstödet i de  fall  där  ett
distributionsföretag uppenbart  kringgår
likaprisprincipen genom att  ta  ut  för
höga   vinster.  Regeln   är   sannolikt
verkningslös   och   det   är   tämligen
likgiltigt om man har den eller inte. Vi
har  därför inte velat motsätta oss  att
den införs.
Lagförslag i proposition 1996/97:1
1. Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:1066) om statligt bidrag till
partigrupperna i riksdagen
2. Förslag till lag  om ändring i lagen
(1972:625) om statligt stöd till
politiska partier
Förslag  till  beslut  om  anslag   inom
utgiftsområde 1 Rikets styrelse

1 000-tal kronor

Utskottets  förslag  överensstämmer  med
regeringens        förslag         tilll
anslagsfördelning.
Utsko   Reservanter
ttets  nas förslag
försl  i förhållan
ag  de  till ut
skottets
förslag
Res 1
m+fp+v+mp
A Statschefen
1 Kungliga  hov-   och    73
slottsstaten (ram)     726
B Riksdagen och dess ombudsmän
1 Riksdagens             428
ledamöter        och   436
partier m.m. (ram)
2 Riksdagens             377
förvaltningskostnad    077
er (ram)
3 Riksdagens              35
ombudsmän,             074
Justitieombudsmänne
n (ram)
C Regeringen m.m.
1 Regeringskansliet    1 944    -40 000
m.m. (ram)             624
2 Svensk               1 011
författningssamling
(ram)
3 Allmänna val (ram)      48
000
4 Stöd  till politiska   145    -30 000
partier (ram)          200
D Centrala myndigheter
1 Justitiekanslern     8 739
(ram)
2 Datainspektionen        23
(ram)                  444
3 Sametinget (ram)        10
497
E Mediefrågor
1 Presstödsnämnden     5 536
och
Taltidningsnämnden
(ram)
2 Presstöd (ram)         541
579
3 Stöd till radio  och   123
kassettidningar        700
(ram)
4 Radio-    och    TV- 8 016
verket (ram)
5 Granskningsnämnden   6 671
för  Radio  och   TV
(ram)
SUMMA                3 781    -70 000
330


Av  utskottet  avstyrkta motionsyrkanden
enligt
mom. 1 k i hemställan



Motion                        Motionärer
Yrkanden

Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse för 1997

1996/97:K313  av Anders Björck m.fl. (m)
1
1996/97:K702   av  Elver  Jonsson  m.fl.
(fp, m, c, v, kd)  1, 2
1996/97:K705  av Anders Björck m.fl. (m)
2
1996/97:K706    av  Tuve  Skånberg   och
Mikael Stjernström (kd)1, 2
1996/97:K708  av Anders Björck m.fl. (m)
1996/97:K711  av Ronny Olander (s)
1996/97:K716  av Agne Hansson och Sivert
Carlsson (c)  1-5
1996/97:K717  av Charlotta L Bjälkebring
(v)
1996/97:K718    av  Anders   Svärd   (c)
1, 2
1996/97:K719  av Margitta Edgren (fp)
1996/97:K907   av Birger  Schlaug  m.fl.
(mp)    1
1996/97:K912  av Anders Björck m.fl. (m)
1996/97:K914   av Gudrun  Schyman  m.fl.
(v)
1996/97:K916   av Birgit Friggebo  m.fl.
(fp)
1996/97:Kr4    av Birger  Schlaug  m.fl.
(mp)    32-34
1996/97:Kr6   av Anders Björck m.fl. (m)
1996/97:Kr17   av Lars Leijonborg  m.fl.
(fp)    22
1996/97:Kr256   av  Dan  Ericsson   (kd)
2

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionerna 2
Motionerna 4
Motioner väckta under den allmänna
motionstiden 1996/97 4
Motioner väckta med anledning av
proposition 1996/97:3 Kultur-
politik 6
Utskottet 7
Kungliga hov- och slottsstaten 7
Verksamhetsområdet Riksdagen och dess
myndigheter 10
Riksdagens ledamöter och partier 10
Riksdagens förvaltningskostnader 12
Riksdagens ombudsmän 13
Verksamhetsområdet Regeringen m.m. 13
Regeringskansliet m.m. 13
Svensk författningssamling 17
Allmänna val 17
Stöd till politiska partier 17
Verksamhetsområdet Centrala myndigheter
20
Verksamhetsområdet Mediefrågor 21
Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden 21
Presstöd 23
Stöd till radio- och kassettidningar37
Radio- och TV-verket 39
Granskningsnämnden för radio och TV39
Hemställan 40
Reservationer 42
1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1
Rikets styrelse (mom.1) 42
2. Beräkning av anslaget B 1 Riksdagens
ledamöter och partier för 1998 och 1999
(mom. 2) 45
3. Beräkning av anslaget B 2 Riksdagens
förvaltningskostnader för 1998 och 1999
(mom. 3) 46
4. Beräkning av anslaget C 1
Regeringskansliet m.m. för 1998 och
1999 (mom. 4) 46
5. Redovisning och revision av kungens
apanage (mom. 6) 47
6. Tillkännagivande om hovets
avskaffande (mom. 7) 47
7. Undersökning av ledamöternas åsikter
om assistentstödet
(mom. 8) 47
8. Översyn av distributionsstödet till
dagstidningar m.m.
(mom. 10) 48
9. Avveckling av presstödet och
Presstödsnämnden (mom. 11) 48
Särskilda yttranden 49
Bilaga 1 53
Bilaga 2 55
Bilaga 3 56