I detta betänkande behandlar utskottet ett regeringsförslag om ett nytt
förfarande för delgivning med aktiebolag. Det nya förfarandet skall kallas
särskild delgivning med aktiebolag. Förfarandet innebär att ett aktiebolag
under vissa förutsättningar skall kunna delges genom att en handling skickas i
lösbrev till bolaget utan krav på kvittens. Handlingen skall skickas till den
postadress som bolaget låtit registrera i aktiebolagsregistret. Ett
kontrollmeddelande om delgivningen skickas till adressen, och delgivning skall
anses ha skett viss tid efter det att kontrollmeddelandet avsändes.
Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. När det gäller den
tidsfrist efter vars utgång delgivning skall anses ha skett, föreslår dock
utskottet att den bestäms till tre veckor i stället för två veckor som
regeringen föreslagit.
Till betänkandet har fogats sju reservationer.
Propositionen m.m.
I proposition 1996/97:132 (Justitiedepartementet) har regeringen föreslagit
att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),
2. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,
3. lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden.
Till grund för regeringens förslag ligger en inom Justitiedepartementet
upprättad promemoria, Promemoria om delgivning med aktiebolag (dnr Ju
94/4263). Promemorian har remissbehandlats.
I samband med propositionen behandlar utskottet fyra motioner, som väckts
med anledning av propositionen.
Lagförslagen, som har granskats av Lagrådet, har fogats till betänkandet, se
bilaga 1.
Motionerna
1996/97:Ju17 av Rolf Åbjörnsson (kd) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget
om delgivning genom s.k. särskild delgivning med aktiebolag.
1996/97:Ju18 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att PRV:s nuvarande registreringsrutiner bör ses över och åtgärdas
före det föreslagna delgivningsförfarandets ikraftträdande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tidpunkten då ett bolag skall anses delgivet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att även andra juridiska personer bör omfattas av det nya
delgivningsförfarandet.
1996/97:Ju19 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till
ändring i delgivningslagen att kraven på inledande delgivningsförsök av
rättssäkerhetsskäl sätts högre i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till
ändring av delgivningslagen att delgivning genom den nya delgivningsformen
särskild delgivning med aktiebolag av rättssäkerhetsskäl skall anses ha skett
först när fyra veckor har förflutit från det att kontrollmeddelandet sänts i
enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen - vid avslag på yrkandena 1 och 2 - beslutar om sådan
ändring av regeringens förslag till ändring av delgivningslagen att delgivning
av stämningsansökningar och andra handlingar genom vilka ett förfarande vid
domstol inleds inte skall tillåtas delges genom särskild delgivning med
aktiebolag,
4. att riksdagen - vid avslag på yrkandena 1, 2 och 3 - avslår proposition
1996/97:132.
1996/97:Ju20 av Alice Åström och Per Rosengren (v) vari yrkas att riksdagen
beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till ändring i
delgivningslagen (1970:428) att tidpunkten när delgivning ansetts ha skett
infaller tre veckor efter att meddelandet skickades med post.
Utskottet
Bakgrund
Delgivning är ett sätt att i rättsligt reglerade former få rimliga garantier
för att en viss handling, eller innehållet i den, når sin adressat.
Bestämmelser om delgivning i allmänhet finns i delgivningslagen (1970:428;
DL). Andra bestämmelser om delgivning finns i rättegångsbalken (RB) samt i
delgivningsförordningen (1979:101). Härutöver finns delgivningsregler i ett
stort antal andra författningar.
Som en följd av problem som visat sig vid tillämpning av delgivningsreglerna
har lagbestämmelserna härom setts över vid ett flertal tillfällen, se
1990/91:JuU8 med hänvisningar. Under 1990-talet har inte minst problemen med
delgivning av aktiebolag varit uppmärksammade (jfr prop. 1992/93:68,
1992/93:LU14, rskr. 62).
DL gäller delgivning i mål och ärenden vid domstolar och andra myndigheter.
Delgivning av en handling kan ske genom att den sänds med post eller lämnas
med bud till den som söks för delgivning. Bevis om delgivning utgörs i dessa
fall av delgivningskvitto eller mottagningsbevis. Förfarandet benämns ordinär
delgivning. Delgivning kan också ske i särskild ordning genom s.k. särskild
postdelgivning och genom stämningsman, vars intyg om att delgivning skett
utgör fullt bevis därom. I vissa fall kan delgivning ske per telefon eller
genom kungörelse ( 3 § DL).
Om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna, får ordinär
delgivning med den som är part eller som har liknande ställning i ett mål
eller ärende ske genom att myndigheten sänder handlingen med post till den
sökte under hans senast kända adress och minst en dag senare skickar ett
meddelande om att handlingen har sänts. Detta delgivningssätt, som kallas
förenklad delgivning, får bara användas, om den sökte har underrättats om att
det kan komma att användas i målet eller ärendet. Delgivningssättet får som
regel inte användas i fråga om stämningsansökningar eller andra handlingar
genom vilka förfarandet vid myndigheten inleds (3 a § DL).
När det gäller delgivning med juridiska personer, skall handlingen
överbringas till någon som har rätt att företräda den juridiska personen
eller, om flera är gemensamt behöriga, till någon av dem. Saknar den juridiska
personen behörig ställföreträdare men finns det någon som har rätt att
sammankalla dem som beslutar i den juridiska personens angelägenheter,
överbringas handlingen till denne. Har ett försök till delgivning med
ställföreträdare eller sammankallande misslyckats eller bedöms
delgivningsförsök som utsiktslösa, får handlingen överbringas till en
suppleant för en behörig ställföreträdare (9 § DL).
Av de nu nämnda bestämmelserna i DL jämförda med 8 kap. 11 §
aktiebolagslagen (1975:1385; ABL) följer, att delgivning med aktiebolag
normalt skall ske genom ledamot av styrelsen eller särskilt förordnad
firmatecknare, om det finns en sådan. När ett aktiebolag saknar behörig
ställföreträdare, har vissa domstolar ansett sig kunna delge bolaget genom
revisor, revisorssuppleant eller enskild aktieägare, under hänvisning till att
sådana personer enligt 9 kap. 8 § ABL har rätt att begära att länsstyrelse
kallar till bolagsstämma i bolaget. Rättspraxis är dock motstridig på denna
punkt, se JO 1994/95
s. 24 f.
Har bolaget ombud i målet eller ärendet, kan delgivning i de flesta fall ske
med denne (11 § DL). Om den företrädare för bolaget som söks för delgivning
inte anträffas, kan delgivning med bolaget ske genom att handlingen lämnas
till anställd på bolagets kontor, om företrädaren arbetar där, eller till
någon som bor i företrädarens bostad eller arbetar på samma arbetsplats (12
och 13 §§ DL). I dessa fall skall dock ett meddelande att handlingen lämnats
sändas med post till den sökte företrädarens eller den juridiska personens
vanliga adress.
Slutligen gäller enligt DL att om bl.a. ett aktiebolag saknar registrerad
behörig ställföreträdare och bolaget inte heller utsett någon som kan ta emot
delgivningar på bolagets vägnar samt försök till delgivning enligt de
subsidiära bestämmelserna misslyckats eller bedömts som utsiktslösa, får
bolaget delges genom kungörelse (16 § tredje stycket DL). Utan att det
uttryckligen anges i lagen anses i denna situation ett aktiebolag även kunna
delges en handling genom att den överbringas till samtliga aktieägare (jfr NJA
II 1971 s. 27).
Ett nybildat aktiebolag blir en juridisk person, dvs. erhåller
rättssubjektivitet, genom att registreras i det av Patent- och
registreringsverket (PRV) förda aktiebolagsregistret. Vid registreringen skall
bolaget anmäla sin postadress (2 kap. 9 § ABL jämförd med 2 §
aktiebolagsförordningen (1975: 1387; ABF). Ändrar bolaget sin adress, skall
den nya adressen genast anmälas för registrering ( 8 kap. 15 § tredje stycket
ABL). Det skall alltså finnas en aktuell adress registrerad för bolaget under
hela dess livstid.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att delgivning med aktiebolag under vissa
förutsättningar skall kunna ske genom att en handling skickas i lösbrev utan
krav på kvittens. Handlingen skall skickas till den postadress som bolaget
låtit regi-strera i aktiebolagsregistret hos Patent- och registreringsverket.
På samma sätt som vid förenklad delgivning skall ett kontrollmeddelande om
delgivningen skickas till adressen. Delgivningssättet skall bara få användas
om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna. Delgivning med
aktiebolaget skall normalt anses ha skett två veckor efter att
kontrollmeddelandet avsänts. Det föreslagna delgivningsförfarandet kallas
särskild delgivning med aktiebolag.
Enligt förslaget skall särskild delgivning med aktiebolag föregås av
åtminstone ett delgivningsförsök med någon behörig ställföreträdare. Om det
bedöms som utsiktslöst behöver något sådant försök inte göras.
Särskild delgivning med aktiebolag föreslås kunna användas för delgivning av
alla slags handlingar. Det skall endast kunna användas av myndigheter.
Om den i aktiebolagsregistret angivna adressen inte existerar, om uppgiften
är inaktuell eller på annat sätt felaktig eller om adressuppgift helt saknas
skall delgivning med aktiebolaget få ske genom kungörelse.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.
Överväganden
Särskild delgivning med andra juridiska personer än aktiebolag
I motion Ju18 (m) förordas att det nya delgivningssättet skall omfatta även
andra juridiska personer än aktiebolag, t.ex. ekonomiska föreningar.
Motionärerna anför till stöd för sitt yrkande bl.a. att medlemmar i ekonomiska
föreningar inte är personligen ansvariga för föreningens förbindelser och att
sådana föreningar liksom vissa andra juridiska personer har skyldighet att
registrera bl.a. sina adresser i handelsregistret.
I propositionen anförs att viss registreringsskyldighet finns även för andra
juridiska personer än aktiebolag. Bl.a. handelsbolag och ekonomiska föreningar
har viss skyldighet att registrera uppgifter enligt handelsregisterlagen
(1974:157). Registreringsskyldighet enligt nämnda lag åligger emellertid också
enskilda näringsidkare och delägare i enkla bolag som driver
näringsverksamhet. Dessa former av näringsverksamhet ligger typiskt sett nära
handelsbolagen och präglas ofta av verksamhet som är av mindre omfattning
eller av mindre kontinuerligt slag. Det kan många gånger vara en slump om ett
bolag bildas eller inte, och enbart den omständigheten att enskilda personer
bildat ett bolag bör inte medföra att de särbehandlas i delgivningshänseende.
I ideella och ekonomiska föreningar kan inte generellt ställas så höga krav på
den inre organisationen som i aktiebolag. Reformen bör därför i ett första
steg begränsas till sådana bolag. Om en senare utvärdering visar att det finns
förutsättningar att utvidga möjligheterna till delgivning genom lösbrev till
att gälla även andra juridiska personer än aktiebolag, kommer regeringen att
återkomma till denna fråga, heter det i propositionen (s. 18).
Utskottet vill härtill anföra följande. Ekonomiska föreningar regleras i
lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (EkFL). Lagen är - i likhet med
tidigare lagstiftning om ekonomiska föreningar - i åtskilliga avseenden
påverkad av aktiebolagslagstiftningen. Sålunda gäller för en ekonomisk
förening att för dess förbindelser svarar endast dess tillgångar, dvs. att
föreningens medlemmar inte svarar med mer än sina insatser, och att föreningen
förvärvar rättssubjektivitet genom registrering. Enligt EkFL är föreningens
högsta beslutande organ föreningsstämman (7 kap. 1 §). Föreningen skall ha en
styrelse med minst tre ledamöter (6 kap. 1 §) samt minst en revisor (8 kap. 1
§). En ekonomisk förening skall i vissa fall utse en verkställande direktör (6
kap. 3 §). Styrelsen företräder den ekonomiska föreningen och tecknar dess
firma enligt bestämmelser som i sak motsvarar vad som gäller för aktiebolag (6
kap. 11 §).
Ekonomiska föreningar registreras i det av PRV förda föreningsregistret (15
kap. 1 §). När en ekonomisk förening registreras för första gången skall den
enligt 4 § 1 förordningen (1987:978) om ekonomiska föreningar regi-strera sin
postadress. Om föreningens postadress ändras, skall föreningen genast anmäla
det för registrering (6 kap. 15 § EkFL).
I fråga om andra juridiska personer gäller enligt handelsregisterlagen
(1974:157) att handelsbolag och ideella föreningar som driver
näringsverksamhet är skyldiga att registrera bl.a. adressuppgifter i det av
PRV förda handelsregistret. För handelsbolag gäller enligt lagen (1980:1102)
om handelsbolag och enkla bolag att bolagsmännen svarar solidariskt för
bolagets förpliktelser; kommanditdelägare dock endast med vad han åtagit sig.
Några bestämmelser om handelsbolags organisation upptar lagen inte. Någon
allmän reglering av ideella föreningar finns inte.
När det gäller stiftelser, framgår av 10 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220)
att vissa stiftelser skall anmälas för registrering i det av respektive
länsstyrelse förda stiftelseregistret. Stiftelsen skall därvid enligt 10 kap.
2 § samma lag registrera bl.a. sin postadress.
Mot bakgrund av det anförda vill utskottet framhålla att en ekonomisk
förening, såväl i sin egenskap av en association, vars medlemmar som regel
inte svarar för dess förbindelser, som i fråga om inre organisation och
skyldighet att hålla den registrerade adressen aktuell, väl kan jämföras med
ett aktiebolag. De skäl som anförs i propositionen för att inte låta
ekonomiska föreningar omfattas av det föreslagna delgivningssättet framstår
därför inte som helt odiskutabla, även om utskottet kan instämma i synpunkten
att kraven på ekonomiska föreningars inre organisation inte generellt kan
ställas lika högt som på aktiebolags. Enligt utskottets mening kan det därför
vara lämpligt att tills vidare avvakta med att låta de nya reglerna omfatta
även ekonomiska föreningar. Utskottet noterar att regeringen i propositionen
uttalat att den i framtiden kan komma att återkomma till frågan om
delgivningssättet bör kunna omfatta även andra juridiska personer än
aktiebolag. Utskottet tillstyrker alltså regeringsförslaget i denna del.
Vad gäller andra juridiska personer såsom handelsbolag och ideella
föreningar, ansluter sig utskottet till vad som anförs i propositionen. Med
det anförda avstyrker utskottet bifall till motion Ju18 i denna del.
Delgivningsförsök med behörig ställföreträdare m.m.
I motion Ju19 (fp) anförs, att det inte bör vara tillräckligt med ett
delgivningsförsök med behörig ställföreträdare innan särskild delgivning med
ett aktiebolag får tillgripas. Lagtexten bör, enligt motionen, ställa krav på
att särskild delgivning måste föregås av flera försök till delgivning med
behörig ställföreträdare samt även av försök till delgivning med suppleant och
sådan s.k. surrogatdelgivning som avses i 12 och 13 §§ DL.
I propositionen anförs i denna fråga att särskild delgivning med aktiebolag
av rättssäkerhetsskäl bör föregås av något inledande försök till delgivning
med en behörig företrädare för bolaget. Det skall alltså vara tillräckligt med
ett delgivningsförsök i varje delgivningsärende. Försöket till delgivning kan
ske t.ex. genom att myndigheten skickar försändelsen med mottagningsbevis till
bolaget eller till en företrädare för bolaget på en för myndigheten känd
adress. Regeringen framhåller i propositionen att det föreslagna
delgivningssättet - i likhet med vad som gäller vid förenklad delgivning
enligt 3 a § DL - inte skall få användas, om det är olämpligt med hänsyn till
omständigheterna. Särskild delgivning bör t.ex. inte användas vid delgivning
med ett fåmansbolag under semestertid eller om myndigheten känner till att den
registrerade adressen är oanvändbar för delgivning (prop. s. 20 f och s. 27
f).
Utskottet vill understryka att det i propositionen föreslagna
delgivningssättet är avsett att komma till rätta med en del av de betydande
problem som förekommer i samband med delgivning med juridiska personer.
Särskild delgivning skall föregås av ett försök till delgivning med behörig
ställföreträdare för bolaget eller, om sådan saknas, någon som har rätt att
sammankalla bolagsstämman. Genom detta krav på ett föregående
delgivningsförsök tillgodoses, enligt utskottets uppfattning, rimliga krav på
rättssäkerhet. Att, som förordas i motionen, uppställa krav på föregående
delgivningsförsök i liknande omfattning som förutsätts för
kungörelsedelgivning enligt nuvarande 16 § tredje stycket DL skulle kraftigt
begränsa värdet av reformen. Utskottet avstyrker motion Ju19 i denna del.
Tidpunkten för delgivning
I motionerna Ju18 (m) och Ju19 (fp) yrkas att delgivning, vid särskild
delgivning med aktiebolag, skall anses ha skett när fyra veckor förflutit från
det att kontrollmeddelandet om delgivning skickades med post. I motion Ju20
(v) yrkas att tidsfristen skall vara tre veckor.
Enligt regeringens i propositionen uttalade uppfattning kan det krävas att
ett seriöst skött aktiebolag utför någon form av kontroll av den post som
anländer till bolaget åtminstone en gång var fjortonde dag. Som regel har
bolaget, sägs det i propositionen, genom det delgivningsförsök som normalt
skall föregå det föreslagna delgivningssättet, fått kännedom om att bolaget är
eftersökt. Härtill kommer att den delgivne alltid har en viss frist, inom
vilken han kan reagera på den delgivna handlingen. Att fristen räknas från den
dag kontrollmeddelandet skickades innebär också en viss förlängning av den tid
bolaget har att svara på den delgivna handlingen. Två veckor får därför anses
vara en tillräcklig tidrymd, anför regeringen. I propositionen framhålls
vidare att delgivning inte bör anses ha skett, om det framstår som osannolikt
att handlingen kommit fram, t.ex. därför att delgivningshandlingen kommit i
retur (prop. s. 23 f).
Utskottet delar regeringens uppfattning om behovet av effektivare metoder
för delgivning med juridiska personer. Utskottet anser emellertid att den
föreslagna frist - två veckor från det att kontrollmeddelandet avsändes -
efter vars utgång delgivning med bolaget skall anses ha skett är alltför kort.
Har bolagets ställföreträdare varit frånvarande under en tid, på grund av
t.ex. sjukdom eller semester, kan en alltför kort frist innebära att en
tredskodom eller annat avgörande meddelats mot bolaget under hans frånvaro. En
sådan ordning är inte acceptabel från rättssäkerhetssynpunkt.
Delgivningsfristen bör därför förlängas. En rimlig avvägning mellan
rättssäkerhet och effektivitet uppnås, enligt utskottets mening, om denna
frist i enlighet med vad som yrkas i motion Ju20 bestäms till tre veckor.
Utskottet tillstyrker motion Ju 20 samt avstyrker i konsekvens härmed
motionerna Ju 18 och Ju19 i nu ifrågavarande delar.
Patent- och registreringsverkets registreringsrutiner
I motion Ju18 (m) yrkas att PRV:s rutiner för registrering av aktiebolags
adresser redan innan lagförslaget träder i kraft bör ses över i syfte att
åstadkomma snabbare registreringar.
Den med motionsyrkandet avsedda frågan behandlas inte i propositionen.
Enligt vad utskottet inhämtat från PRV varierar den tid inom vilken ett
aktiebolag kan få en anmälan om ändrad adress registrerad. Avser anmälan
enbart en adressförändring registreras denna omgående, dvs. normalt samma dag
som anmälan diarieförs. Om däremot anmälan om adressändring sker samtidigt med
anmälan för registrering enligt ABF av något annat förhållande, t.ex.
ändringar av bolagsordningen, handläggs hela ärendet färdigt innan
adressändringen registreras. I komplicerade ärenden kan tidsutdräkten komma
att uppgå till flera veckor. För det fall det nu förevarande lagförslaget
antas av riksdagen, kommer emellertid PRV att ändra sina registreringsrutiner
i fråga om aktiebolags adressanmälningar så att dessa, oavsett om de ingår i
något annat anmälningsärende eller ej, alltid kommer att registreras omgående.
Enligt utskottets uppfattning kommer de av PRV aviserade nya
registreringsrutinerna att tillgodose motionärernas önskemål. Någon åtgärd
från utskottets sida är således inte erforderlig. Utskottet avstyrker motion
Ju18 i nu behandlad del.
Handlingar som får delges genom särskild delgivning
I motion Ju19 (fp) yrkas att - för det fall motionens yrkanden om föregående
delgivningsförsök och delgivningsfrist inte vinner bifall - särskild
delgivning med aktiebolag inte skall få användas för delgivning av
stämningsansökningar eller andra handlingar genom vilka ett förfarande vid
domstol inleds.
Enligt lagförslaget skall särskild delgivning med aktiebolag få användas för
delgivning av alla slags handlingar, även stämningsansökningar och andra
handlingar genom vilka ett förfarande vid domstol eller annan myndighet
inleds. I propositionen anförs att behovet av effektiv delgivning är som
störst vid delgivning av handlingar av detta slag, eftersom det ofta är när
ett förfarande inleds som störst arbete måste läggas ned på delgivningen. Det
är också i detta skede som de flesta rättsförlusterna kan uppstå, om
delgivning inte kan ske. Regeringen framhåller också att handlingar som inte
inleder ett mål eller ärende redan enligt gällande rätt kan delges ett
aktiebolag genom lösbrev, under de förutsättningar som gäller för förenklad
delgivning enligt 3 a § DL (prop. s. 25).
Utskottet delar den i propositionen uttalade uppfattningen att behovet av
effektiv delgivning är särskilt stort, när det gäller handlingar genom vilka
ett förfarande vid domstol eller annan myndighet inleds. Alldeles särskilt
torde detta gälla handlingar genom vilka ett mål eller ärende anhängiggörs vid
domstol, t.ex. stämningsansökningar eller ansökningar om försättande i
konkurs. Som utskottet tidigare anfört är lagförslaget utformat så att det
tillgodoser rimliga rättssäkerhetsgarantier. Utskottet avstyrker motion Ju19 i
ifrågavarande del.
Avslag på propositionen
I motion Ju17 (kd) yrkas avslag på propositionen. I motion Ju19 (fp) yrkas
likaledes avslag på propositionen, under förutsättning att motionärernas
yrkanden i fråga om behörig ställföreträdare, delgivningsfrist och handlingar
som får omfattas av det föreslagna delgivningssättet inte vinner bifall.
Till stöd för sina yrkanden anför motionärerna att det föreslagna
delgivningssättet inte tillgodoser rimliga krav på rättssäkerhet. I motion
Ju17 framhålls att postbefordran av lösbrev i dag är osäker och att
lagstiftning som på det sätt som sker i förslaget prioriterar effektivitet
framför rättssäkerhet riskerar att underminera medborgarnas tilltro till
rättsväsendet.
Utskottet har ovan behandlat ett antal motionsyrkanden, vilka angripit det
förevarande lagförslaget utifrån rättssäkerhetssynpunkter. Utskottet har på
dessa enskilda punkter funnit lagförslaget väl motsvara rättssäkerhetens krav.
Det finns, enligt utskottets uppfattning, anledning att på nytt erinra om att
det i dag råder betydande problem, när det gäller delgivning av juridiska
personer. Dessa problem vållar stora kostnader, inte endast för de domstolar
och myndigheter som har att ombesörja delgivning, utan också för
samhällsekonomin därigenom att de försvårar verkställandet av rättmätiga
anspråk. Enligt utskottets uppfattning innebär lagförslaget, med den av
utskottet föreslagna ändringen beträffande delgivningsfristen, en rimlig
avvägning mellan önskemålet om effektivare delgivning med aktiebolag å ena
sidan och hänsynen till rättssäkerheten å den andra. Lagrådet har inte heller
funnit skäl till erinran mot lagförslagen. Med det anförda avstyrker utskottet
bifall till motion Ju17 samt till motion Ju19 i nu ifrågavarande del.
Övrigt
Utskottet har ingen erinran mot förslagen till lagar om ändring i lagen
(1973:1150) om förvaltning av samfälligheter och lagen (1981:533) om
fiskevårdsområden. I övrigt har utskottet ingenting att anföra med anledning
av propositionen och motionerna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande särskild delgivning med andra juridiska personer än
aktiebolag
att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Ju18 yrkande 3 godkänner vad
utskottet anfört,
res. 1 (m)
2. beträffande delgivningsförsök med behörig ställföreträdare m.m.
att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Ju19 yrkande 1 godkänner vad
utskottet anfört,
res. 2 (fp)
3. beträffande tidpunkten för delgivning
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ju20 samt med avslag på
motionerna 1996/97:Ju18 yrkande 2 och 1996/97:Ju19 yrkande 2 godkänner
vad utskottet anfört,
res. 3 (m, fp)
4. beträffande Patent- och registreringsverkets
registreringsrutiner
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju18 yrkande 1,
5. beträffande handlingar som får delges genom särskild delgivning
att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Ju19 yrkande 3 godkänner vad
utskottet anfört,
res. 4 (fp) - villk.
6. beträffande lagförslagen
att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:132 och med avslag på
motionerna 1996/97:Ju17 och 1996/97:Ju19 yrkande 4 antar regeringens
förslag till
1. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428), dock med den ändringen
att 19 § ges den i bilaga 2 såsom utskottets förslag betecknade lydelsen,
2. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,
3. lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden.
res. 5 (kd)
res. 6 (m) - villk.
res. 7 (fp) - villk.
Stockholm den 24 april 1997
På justitieutskottets vägnar
Gun Hellsvik
I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Lars-Erik Lövdén (s), Birthe
Sörestedt (s), Sigrid Bolkéus (s), Märta Johansson (s), Ingbritt Irhammar (c),
Margareta Sandgren (s), Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp), Alice Åström
(v), Maud Ekendahl (m), Kia Andreasson (mp), Rolf Åbjörnsson (kd), Helena
Frisk (s), Jeppe Johnsson (m), Christin Nilsson (s) och Cinnika Beiming (s).
Reservationer
1. Särskild delgivning med andra juridiska personer än aktiebolag (mom. 1)
Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson
(m) anför:
Det nya delgivningssättet skall enligt propositionen endast kunna användas för
delgivning med aktiebolag. Vi anser emellertid att det finns skäl att låta det
nya delgivningssättet omfatta även andra juridiska personer än aktiebolag. Vad
gäller t.ex. en ekonomisk förening svarar dess medlemmar inte för föreningens
förbindelser, lika litet som aktieägarna i ett aktiebolag svarar för bolagets
förbindelser. Även i fråga om lagens krav på inre organisation och skyldighet
att hålla registrerad aktuell adress kan en ekonomisk förening jämföras med
ett aktiebolag. Men det kan finnas skäl att låta det nya delgivningssättet
omfatta även andra slag av juridiska personer. En sådan utvidgning av de nya
delgivningsreglernas tillämpningsområde skulle vara ägnad att ytterligare
effektivisera delgivningsförfarandet. Visserligen har regeringen uttalat i
propositionen att även andra juridiska personer än aktiebolag i framtiden kan
komma att omfattas av det nya delgivningssättet, under förutsättning att en
utvärdering visar att det är lämpligt. Enligt vår uppfattning bör emellertid
en utvidgning av de nya reglernas tillämpningsområde kunna göras redan nu. Det
får ankomma på regeringen att upprätta förslag till lagstiftning i den
riktning som vi nu förordat och snarast lägga fram det för riksdagen. I
avvaktan härpå godtar vi regeringens förslag. Vad vi nu med anledning av
motion Ju18 i denna del uttalat, bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Vi anser att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande särskild delgivning med andra juridiska personer än
aktiebolag
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju18 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 1.
2. Delgivningsförsök med behörig ställföreträdare m.m. (mom. 2)
Siw Persson (fp) anför:
Enligt propositionen skall särskild delgivning med aktiebolag föregås av
åtminstone ett försök till delgivning med ordinarie ställföreträdare eller med
någon som har rätt att sammankalla bolagsstämman. Något ytterligare
delgivningsförsök skall dock inte vara nödvändigt, och inte heller skall
domstolen eller myndigheten behöva efterforska alternativa adresser för
ställföreträdare. Enligt min mening innebär den föreslagna ordningen alltför
stora risker för rättssäkerheten, framför allt för små aktiebolag. I sådana
bolag är ofta företagaren själv ensam styrelseledamot och någon närstående
till honom suppleant. Det kan tänkas många skäl, t.ex. sjukdom, semester eller
affärsresa, till varför en sådan styrelseledamot inte kan nås genom vare sig
ett inledande delgivningsförsök eller genom särskild delgivning med
aktiebolag.
Enligt Folkpartiet liberalernas uppfattning måste det av rättssäkerhetsskäl
krävas att domstolen eller myndigheten gör flera försök till delgivning med
ordinarie ställföreträdare. Även s.k. surrogatdelgivning enligt 12 och 13 §§
DL bör prövas. Lyckas inte dessa försök, måste försök till delgivning med
suppleant i den ordning som anges i 9 § andra stycket DL göras. Först därefter
bör särskild delgivning med aktiebolag få tillgripas. Det får ankomma på
regeringen att utarbeta förslag till kompletterande lagstiftning innan den nya
regleringen träder i kraft.
Jag anser att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande delgivningsförsök med behörig ställföreträdare m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ju19 yrkande 1 godkänner vad som
anförts i reservation 2.
3. Tidpunkten för delgivning (mom. 3)
Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp), Maud Ekendahl (m)
och Jeppe Johnsson (m) anför:
Enligt propositionen skall särskild delgivning med aktiebolag anses ha skett
när två veckor förflutit från det att det s.k. kontrollmeddelandet skickades
med post och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt
att handlingen före tvåveckorsfristen kommit fram till den registrerade
postadressen. Vi anser, i likhet med flera remissinstanser, att denna frist är
för kort. Även seriöst skötta mindre aktiebolag kan av personalskäl ha svårt
att alltid kontrollera posten var fjortonde dag. Vi anser att
delgivningsfristen bör bestämmas till fyra veckor. Härigenom tillgodoses
kravet på rättssäkerhet utan att delgivningsreformen förlorar i effektivitet.
Vårt ställningstagande föranleder ändring i regeringsförslaget enligt vad som
framgår av hemställan nedan.
Vi anser att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande tidpunkten för delgivning
att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Ju20 och med bifall till motionerna
1996/97:Ju18 yrkande 2 och 1996/97:Ju19 yrkande 2 godkänner vad som
anförts i reservation 3.
4. Handlingar som får delges genom särskild delgivning (mom. 5)
Under förutsättning av avslag på reservationerna 2 och 3
Siw Persson (fp) anför:
Vid avslag på reservationerna 2 och 3, vilka syftar till att stärka
rättssäkerheten för den som söks för delgivning, bör varken
stämningsansökningar eller andra handlingar genom vilka förfaranden vid
domstolar inleds kunna delges genom särskild delgivning med aktiebolag. Denna
delgivningsform bör i sådant fall endast kunna användas beträffande sådana
handlingar som i dag kan delges genom förenklad delgivning enligt 3 a § DL.
Jag anser att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande handlingar som får delges genom särskild delgivning
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ju19 yrkande 3 godkänner vad som
anförts i reservation 5.
5. Lagförslagen (mom. 6)
Rolf Åbjörnsson (kd) anför:
Vi kristdemokrater delar den i propositionen uttalade uppfattningen att
delgivningsväsendet i dag inte fungerar väl. De i propositionen föreslagna
ändringarna i DL är emellertid enligt vår uppfattning inte förenliga med
rättssäkerhetens krav. Delgivning är ett utomordentligt betydelsefullt
instrument i rättslivet och syftar till att säkerställa att den som berörs av
ett förhållande också får kännedom om detsamma i sådan tid att han kan vidta
erforderliga åtgärder. Att, på sätt som sker i regeringens förslag, förlita
sig på postbefordran av lösbrev för delgivning är inte rimligt från
rättssäkerhetssynpunkt. Lagstiftaren bör inte på detta sätt låta
effektivitetshänsyn gå före rättssäkerhetens krav. Lagstiftning av förevarande
slag riskerar att undergräva människornas tilltro till rättsordningen.
Propositionen bör därför avslås av riksdagen.
Jag anser att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande lagförslagen
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ju17 och 1996/97: Ju19
yrkande 4 avslår proposition 1996/97:132.
6. Lagförslagen (mom. 6)
Under förutsättning av bifall till reservation 3
Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson
(m) anför:
Vi anser att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande lagförslagen
att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:132 och med avslag på
motionerna 1996/97:Ju17 och 1996/97:Ju19 yrkande 4 antar regeringens
förslag till
1. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428), dock med den ändringen
att 19 § ges den i bilaga 3 såsom reservanternas förslag betecknade
lydelsen,
2. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,
3. lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden.
7. Lagförslagen (mom. 6)
Under förutsättning av avslag på reservation 4
Siw Persson (fp) anför:
Vid avslag på reservation 4 kommer de nya reglerna att vara behäftade med
sådana brister från rättssäkerhetssynpunkt att de inte bör genomföras.
Propositionen bör alltså avslås av riksdagen.
Jag anser att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande lagförslagen
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ju17 och motion 1996/97:Ju19
yrkande 4 avslår proposition 1996/97:132.
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till ändring i regeringens förslag till lag om ändring i
delgivningslagen (1970:428)
-------------------------------------------------------
|Regeringens förslag |Utskottets förslag |
-------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
| 19 § |
--------------------------------------------------------
|Delgivning har skett genom att den som söks för|
|delgivning själv har mottagit handlingen, oavsett på|
|vilket sätt den kommit honom till handa. Har den sökte|
|kvitterat postförsändelse som hämtats av bud, skall den|
|anses ha kommit honom till handa samma dag som den|
|avhämtats av budet. |
| Förekommer vid särskild postdelgivning eller|
|stämningsmannadelgivning att den som sökes för|
|delgivning vägrar att taga emot handlingen, anses|
|delgivning ändå ha skett. |
| Delgivning skall anses ha skett |
| enligt 6 § andra stycket genom att handlingen är|
|tillgänglig och meddelandet delgivits, |
| enligt 3 a § när två veckor förflutit från det att|
|meddelandet skickades med post och det inte med hänsyn|
|till omständigheterna framstår som osannolikt att|
|handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit fram|
|till den söktes senast kända adress, |
| enligt 3 § tredje stycket, 12 eller 13 § genom att|
|det blivit fullgjort som föreskrivs där, |
-------------------------------------------------------
|enligt 9 § tredje stycket | enligt 9 § tredje|
|när två veckor förflutit |stycket när tre veckor|
|från det att meddelandet |förflutit från det att|
|skickades med post och det |meddelandet skickades med|
|inte med hänsyn till |post och det inte med|
|omständigheterna framstår |hänsyn till|
|som osannolikt att |omständigheterna framstår|
|handlingen före |som osannolikt att|
|tvåveckorsfristens utgång |handlingen före|
|kommit fram till den |treveckorsfristens utgång|
|registrerade postadressen, |kommit fram till den|
| |registrerade postadressen,|
--------------------------------------------------------
|enligt 15 § andra stycket sista punkten genom att|
|handlingen lämnats i den söktes hemvist eller fästs på|
|dörren till hans bostad, |
| enligt 17 § på tionde dagen efter beslutet om|
|kungörelsedelgivning under förutsättning att det blivit|
|fullgjort som föreskrivs i paragrafens första stycke. |
--------------------------------------------------------
Reservanternas förslag till ändring i utskottets förslag till lag om ändring i
delgivningslagen (1970:428)
-------------------------------------------------------
|Utskottets förslag |Reservanternas förslag |
-------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
| 19 § |
--------------------------------------------------------
|Delgivning har skett genom att den som söks för|
|delgivning själv har mottagit handlingen, oavsett på|
|vilket sätt den kommit honom till handa. Har den sökte|
|kvitterat postförsändelse som hämtats av bud, skall den|
|anses ha kommit honom till handa samma dag som den|
|avhämtats av budet. |
| Förekommer vid särskild postdelgivning eller|
|stämningsmannadelgivning att den som sökes för|
|delgivning vägrar att taga emot handlingen, anses|
|delgivning ändå ha skett. |
| Delgivning skall anses ha skett |
| enligt 6 § andra stycket genom att handlingen är|
|tillgänglig och meddelandet delgivits, |
| enligt 3 a § när två veckor förflutit från det att|
|meddelandet skickades med post och det inte med hänsyn|
|till omständigheterna framstår som osannolikt att|
|handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit fram|
|till den söktes senast kända adress, |
| enligt 3 § tredje stycket, 12 eller 13 § genom att|
|det blivit fullgjort som föreskrivs där, |
-------------------------------------------------------
|enligt 9 § tredje stycket | enligt 9 § tredje|
|när tre veckor förflutit |stycket när fyra veckor|
|från det att meddelandet |förflutit från det att|
|skickades med post och det |meddelandet skickades med|
|inte med hänsyn till |post och det inte med|
|omständigheterna framstår |hänsyn till|
|som osannolikt att |omständigheterna framstår|
|handlingen före |som osannolikt att|
|treveckorsfristens utgång |handlingen före|
|kommit fram till den |fyraveckorsfristens utgång|
|registrerade postadressen, |kommit fram till den|
| |registrerade postadressen,|
--------------------------------------------------------
|enligt 15 § andra stycket sista punkten genom att|
|handlingen lämnats i den söktes hemvist eller fästs på|
|dörren till hans bostad, |
| enligt 17 § på tionde dagen efter beslutet om|
|kungörelsedelgivning under förutsättning att det blivit|
|fullgjort som föreskrivs i paragrafens första stycke. |
--------------------------------------------------------
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Propositionen m.m.....................................1
Motionerna............................................2
Utskottet.............................................2
Bakgrund............................................2
Propositionens huvudsakliga innehåll................4
Överväganden........................................4
Särskild delgivning med andra juridiska personer än aktie-
bolag.............................................4
Delgivningsförsök med behörig ställföreträdare m.m.6
Tidpunkten för delgivning.........................7
Patent- och registreringsverkets registreringsrutiner7
Handlingar som får delges genom särskild delgivning8
Avslag på propositionen...........................8
Övrigt............................................9
Hemställan..........................................9
Reservationer........................................10
1. Särskild delgivning med andra juridiska personer än aktiebolag
(mom. 1) 10
2. Delgivningsförsök med behörig ställföreträdare m.m. (mom. 2)11
3. Tidpunkten för delgivning (mom. 3)..............11
4. Handlingar som får delges genom särskild delgivning (mom. 5)12
5. Lagförslagen (mom. 6)...........................12
6. Lagförslagen (mom. 6)...........................13
7. Lagförslagen (mom. 6)...........................13
Bilagor
1. Regeringens lagförslag............................14
2. Utskottets förslag till ändring i regeringens förslag till lag om
ändring i delgivningslagen (1970:428)
23
3. Reservanternas förslag till ändring i utskottets förslag till lag om
ändring i delgivningslagen (1970:428)
24