I detta betänkande behandlas förslagen i
budgetpropositionen för år 1997 om
anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande
näringar, jämte 191 motionsyrkanden.
Riksdagen har den 22 november 1996
fastställt utgiftsramen för
utgiftsområdet till 13 324 082 000 kr.
Regeringens förslag om medelsanvisning
på anslag m.m. tillstyrks. Utskottet
anser i likhet med regeringen att en
besparing på totalt 223 miljoner kronor
bör göras inom utgiftsområdet. Härutöver
skapas genom överföringar av medel från
andra utgiftsområden, tillskott av medel
från EG:s budget och ytterligare medel
till miljöersättningsprogrammet ett
utrymme för reformer som uppgår till
knappt 820 miljoner kronor. Härigenom
möjliggörs bl.a. en utökning av
miljöprogrammet som innebär att
insatserna för att utveckla det
konventionella jordbruket mot en
ekologiskt hållbar produktion kan öka.
Vidare föreslås ett nytt
investeringsstöd till jordbrukssektorn
och ytterligare satsning på energiskog.
När det gäller det utökade
miljöersättningsprogrammet förordar
utskottet bl.a. att det kommande
vallstödet förenas med tydliga miljökrav
och att reglerna för det nya stödet
utformas i samklang med det befintliga
miljöprogrammet. Vidare är det angeläget
att åtgärderna utformas på ett sådant
sätt att en förstärkt miljöeffekt kan
uppnås med ett administrativt enkelt
system. Det utökade programmet bör vara
generellt och stimulera till en
miljövänlig vallproduktion i hela
landet. Särskild hänsyn bör tas till
förhållandena i stödområde 4 i mellersta
Sverige. Därmed tillgodoses ett antal
motionsyrkanden (s, m, c, v, kd) helt
eller delvis.
Utskottet föreslår ett tillkännagivande
innebärande att regeringen skall
återkomma till riksdagen med förslag om
hur angelägna fiskevårdsåtgärder skall
finansieras. Vidare föreslår utskottet
ett tillkännagivande med innebörden att
regeringen bör utarbeta en sammanhållen
rovdjurspolitik och snarast möjligt
återkomma till riksdagen i frågan. Dessa
tillkännagivanden innebär att ett antal
motionsyrkanden (s, m, c, v, mp, kd)
tillgodoses helt eller delvis.
I övrigt avstyrker utskottet
motionerna.
I betänkandet behandlas även vissa
forskningsfrågor i anslutning till
proposition 1996/97:5 Forskning och
samhälle.
Till betänkandet har fogats 20
reservationer och 4 särskilda yttranden.
Budget
propositionen
Regeringen har i proposition 1996/97:1
utgiftsområde 23 föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
utsädeslagen (1976:298),
2. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
skogsvårdslagen (1979:429),
3. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om upphävande av lagen
(1990:1496) om hur ledamöter i
skogsvårdsstyrelserna utses,
4. att riksdagen godkänner att den
övergripande målsättningen för
verksamheten inom Statens jordbruksverks
ansvarsområde skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar under anslaget B
1. Statens jordbruksverk,
5. att riksdagen godkänner att Statens
jordbruksverk skall ha tillgång till en
kredit på myndighetens särskilda
räntekonto för EU-verksamhet i
Riksgäldskontoret på 5,5 miljarder
kronor,
6. att riksdagen godkänner vad
regeringen anfört under anslaget B 2.
Stöd till jordbrukets rationalisering
m.m. om jordfondens storlek och
användning,
7. att riksdagen godkänner ett
nationellt anläggningsstöd för
plantering av fleråriga grödor för
produktion av biomassa,
8. att riksdagen godkänner vad
regeringen förordat om ett nytt
delprogram inom ramen för
miljöprogrammet för ersättning till
rennäringen för bevarande av rovdjur
inom renskötselområdet,
9. att riksdagen godkänner att anslaget
B 16. Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m. även får belastas
med kostnader för eventuella finansiella
sanktioner,
10. att riksdagen godkänner vad
regeringen förordat om slopande av den
obligatoriska kvalitetsmärkningen av
matpotatis,
11. att riksdagen godkänner vad
regeringen förordat om bestrålning av
vissa livsmedel,
12. att riksdagen godkänner att de
övergripande målsättningarna för
verksamheten inom Livsmedelsekonomiska
samarbetsnämndens ansvarsområde skall
vara i enlighet med vad regeringen
förordar under anslaget F 2.
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden,
13. att riksdagen godkänner att den
övergripande målsättningen för
verksamheten inom Sveriges
lantbruksuniversitet skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar
under anslaget G 1. Sveriges
lantbruksuniversitet,
14. att riksdagen för år 1997 anvisar
anslagen under utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar enligt följande uppställning:
Internationellt samarbete
A 1. Bidrag till vissa internationella
organisationer m.m.; ramanslag;
37 414 000 kr,
Jordbruk och trädgårdsnäring
B 1. Statens jordbruksverk; ramanslag;
183 114 000 kr,
B 2. Stöd till jordbrukets
rationalisering m.m.; ramanslag; 45 000
000 kr,
B 3. Stöd till avbytarverksamhet;
obetecknat anslag; 13 000 000 kr,
B 4. Statens utsädeskontroll; ramanslag;
966 000 kr,
B 5. Statens växtsortnämnd; ramanslag; 1
300 000 kr,
B 6. Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket; reservationsanslag; 23 857
000 kr,
B 7. Bekämpande av växtsjukdomar;
ramanslag; 2 629 000 kr,
B 8. Strukturstöd inom
livsmedelssektorn; ramanslag; 149 000
000 kr,
B 9. Från EG-budgeten finansierat
strukturstöd; ramanslag; 184 000 000 kr,
B 10. Regionala stöd till jordbruket;
ramanslag; 719 000 000 kr,
B 11. Från EG-budgeten finansierade
regionala stöd till jordbruket;
ramanslag; 325 000 000 kr,
B 12. Kompletterande åtgärder inom
jordbruket; ramanslag; 1 085 000 000 kr,
B 13. Från EG-budgeten finansierade
kompletterande åtgärder inom jordbruket;
ramanslag; 1 092 500 000 kr,
B 14. Arealersättning och djurbidrag
m.m.; ramanslag; 4 950 000 000 kr,
B 15. Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter; ramanslag;
2 139 000 000 kr,
B 16. Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m.; ramanslag; 119
333 000 kr,
Fiske
C 1. Fiskeriverket; ramanslag; 58 166
000 kr,
C 2. Strukturstöd till fisket m.m.;
ramanslag; 30 890 000 kr,
C 3. Från EG-budgeten finansierade
strukturstöd till fisket m.m.;
ramanslag; 80 000 000 kr,
C 4. Fiskevård; ramanslag; 4 612 000 kr,
Rennäring m.m.
D 1. Främjande av rennäringen m.m.;
ramanslag; 61 700 000 kr,
D 2. Ersättningar för viltskador m.m.;
ramanslag; 12 500 000 kr,
D 3. Stöd till innehavare av
fjällägenheter m.m.; ramanslag; 1 538
000 kr,
Djurskydd och djurhälsovård
E 1. Statens veterinärmedicinska
anstalt; ramanslag; 74 004 000 kr,
E 2. Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen;
obetecknat anslag; 77 691 000 kr,
E 3. Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder; ramanslag;
16 832 000 kr,
E 4. Centrala försöksdjursnämnden;
ramanslag; 6 909 000 kr,
E 5. Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar; ramanslag; 89 500 000
kr,
Livsmedel
F 1. Statens livsmedelsverk; ramanslag;
103 051 000 kr,
F 2. Livsmedelsekonomiska
samarbetsnämnden; ramanslag; 3 868 000
kr,
F 3. Kostnader för livsmedelsberedskap;
ramanslag; 28 415 000 kr,
F 4. Livsmedelsstatistik; ramanslag; 31
291 000 kr,
F 5. Jordbruks- och livsmedelsstatistik
finansierad från EG-budgeten;
ramanslag; 6 000 000 kr,
Utbildning och forskning
G 1. Sveriges lantbruksuniversitet;
ramanslag; 980 773 000 kr
G 2. Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Förvaltningskostnader;
ramanslag; 10 501 000 kr,
G 3. Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Forskning och kollektiv
forskning; ramanslag; 204 850 000 kr,
G 4. Bidrag till Skogs- och
lantbruksakademien; obetecknat anslag;
882 000 kr,
Skogsnäring
H 1. Skogsvårdsorganisationen;
ramanslag; 271 393 000 kr,
H 2. Bidrag till skogsvård m.m.;
reservationsanslag; 10 000 000 kr,
H 3. Täckande av förluster till följd av
statliga kreditgarantier för lån till
byggande av skogsvägar;
reservationsanslag; 1 000 000 kr,
H 4. Insatser för skogsbruket;
ramanslag; 80 200 000 kr,
H 5. Internationellt skogssamarbete;
ramanslag; 1 405 000 kr,
H 6. Från EG-budgeten finansierade medel
för skogsskadeövervakning; ramanslag; 6
000 000 kr.
Lagförslagen fogas som bilaga 3 till
detta betänkande.
Proposition 1996/97:5 Forskning och
samhälle
I betänkandet redovisas även vissa
överväganden om forskning inom
Jordbruksdepartementets
verksamhetsområde.
Proposition 1995/96:224 Följdfrågor med
anledning av den ändrade länsindelningen
i Skåne m.m.
I betänkandet behandlas propositionens
yrkande 3 om förslag till lag om val av
ledamöter i Skogsvårdsstyrelsen i Skåne
län.
Lagförslaget fogas som bilaga 4 till
detta betänkande.
Motionerna
Motioner väckta under allmänna
motionstiden 1996
1996/97:Jo203 av Jan-Olof Franzén och
Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
förenklingar i miljöstödsprogrammet.
1996/97:Jo206 av Sten Svensson och Lars
Hjertén (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat utnyttjande av EU:s
miljöersättningsprogram, samt att
reglerna bör förenklas inför nästa
ersättningsperiod,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av vad
ytterligare utnyttjande av
investeringsstöd från EU till
animalieproduktionen skulle innebära för
sysselsättningen.
1996/97:Jo207 av Per Erik Granström
m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett djurrelaterat
vallstöd.
1996/97:Jo210 av Ulla Löfgren (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering och förslag till
förbättringar angående
lönsamhetsutvecklingen för
Norrlandsjordbruket,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om besparing i LFA-stöd,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om administrativ hantering och
rättssäkerhet,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vallstöd,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om hållandetider i LFA-systemet,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om grisproduktionen i norra
Sverige,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om intransportstöd till
livsmedelsföretag i norra Sverige,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om äggproduktionen i norra
Sverige,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om potatisodling i norra
Sverige,
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utnyttjande av
miljöprogrammet,
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om synliggörande av de
norrländska landskapstyperna i
miljöprogrammet,
15. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behållande av dagens
arealkrav i öppet odlingslandskap,
16. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om investeringsstöd.
1996/97:Jo211 av Kjell Ericsson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett speciellt djuranknutet
vallstöd i stödområde 4,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppflyttning av vissa
kommuner i högre stödområde.
1996/97:Jo212 av Kjell Ericsson och
Karin Starrin (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att inlemma
hästhållning inom ramen för stödet till
mindre gynnade områden, det s.k. LFA-
stödet,
2. att riksdagen beslutar att
hästhållning skall ingå som en
ersättningsberättigad produktionsgren
inom ramen för programmet att bevara ett
öppet odlingslandskap inom stödområdena
13,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den nordsvenska hästen
skall omfattas av stöd till
utrotningshotade raser.
1996/97:Jo214 av Roland Larsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om stödområdesindelning.
1996/97:Jo215 av Lisbeth Staaf-Igelström
m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett djuranknutet
vallstöd.
1996/97:Jo216 av Axel Andersson m.fl.
(s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om decentraliserad arbetsordning
av handläggning av jordbruksstöden,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett utvecklat ADB-stöd för
jordbruksstöd.
1996/97:Jo217 av Sven-Erik Österberg
m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om LFA-områden.
1996/97:Jo220 av Maggi Mikaelsson m.fl.
(v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om rutiner som tillgodoser
behovet av regional redovisning inom
olika stödnivåer och stödformer,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att SKB-kons speciella
kvaliteter tas till vara inom ramen för
ett särskilt miljöprogram för fjäll- och
inlandsjordbruket,
1996/97:Jo221 av Dan Ericsson (kd) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd för maskinringar inom
jordbruksnäringen.
1996/97:Jo222 av Maggi Mikaelsson (v)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att getnäringen bör ges ett
eget utrymme inom ramen för EU:s
miljöstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad kunskap om
getter.
1996/97:Jo225 av Torsten Gavelin (fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om intransportstöd för
jordbruksprodukter,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder mot osund konkurrens
från finska ägg.
1996/97:Jo226 av Agne Hansson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöstödens utformning och
behov av översyn av reglernas utformning
inför ansökningsperioden 1997,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändringen av regelsystemet
för värdefulla natur- och kulturvärden
inför 1997 års ansökningar så att
kulturvärden även på mindre lantbruk kan
bevaras samt att kraven på Gotland och
Öland likställs med övriga riket.
1996/97:Jo229 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om användningen av anslaget för
ekologisk produktion under anslaget B 6,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordning av insatserna
under anslaget B 6 med SLU,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det är de framförhandlade
nivåerna som skall gälla för LFA-stödet
till områdena 14 samt mål 6-området,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det nationella stödet
snarast bör utbetalas i dess helhet,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av det s.k.
vallstödet,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta ett särskilt
fjällmiljöprogram för jordbruket i
Norrlands inland,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärderingen av
miljöstödsprogrammen,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör återkomma
med ett samlat förslag om fiskevårdens
finansiering,
11. att riksdagen avslår förslaget om
sänkt prisstöd till rennäringen,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en statlig
rovdjurspolitik,
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att miljöersättningsprogram
för rovdjursrivna renar måste bygga på
den överenskommelse som gjorts med
Naturvårdsverket och Sametinget,
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att anslaget för
rovdjursrivna renar bör vara ett
reservationsanslag,
15. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ersättning för
rovdjursrivna tamdjur skall kunna utgå,
16. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör ta
initiativ i EU till en
viltskadeersättning för husdjur
motsvarande den som skall gälla för
renar,
1996/97:Jo233 av Ola Sundell och Eva
Björne (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en rovdjurspopulation på en
för rennäringen hanterbar nivå.
1996/97:Jo234 av Eva Eriksson m.fl. (fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att använda EU-
medel för miljöstöd till jordbruket,
3. att riksdagen till B 12.
Kompletterande åtgärder inom jordbruket
(utgiftsområde 23) för budgetåret 1997
anvisar 600 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 1
685 000 000 kr.
1996/97:Jo235 av Margareta Andersson
m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändrade regler vid
fördelning av LFA-stödet.
1996/97:Jo236 av Göte Jonsson m.fl. (m)
vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i EU skall verka
för en förenkling av regelverken för
EU:s olika ersättningssystem,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om våtmarker,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om sammanhållet delprogram för
konventionellt jordbruk inom ramen för
EU:s miljöprogram för jordbruket,
7. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till förenkling av regelverken
för miljöersättningen i enlighet med vad
som anförts i motionen,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vallstöd,
9. att riksdagen hos regeringen begär
en uppföljning av jordbrukspolitikens
konsekvenser i norra Sverige i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1996/97:Jo237 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om användningen av anslaget för
ekologisk produktion under anslaget B 6,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordning av insatserna
under anslaget B 6 med SLU,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det är de framförhandlade
nivåerna som skall gälla för LFA-stödet
till områdena 1-4 samt mål 6-området,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det nationella stödet
snarast bör utbetalas i dess helhet,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av det s.k.
vallstödet,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta ett särskilt
fjällmiljöprogram för jordbruket i
Norrlands inland,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärderingen av
miljöstödsprogrammen,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör återkomma
med ett samlat förslag om fiskevårdens
finansiering,
11. att riksdagen avslår förslaget om
sänkt prisstöd till rennäringen,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en statlig
rovdjurspolitik,
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att miljöersättningsprogram
för rovdjursrivna renar måste bygga på
den överenskommelse som gjorts med
Naturvårdsverket och Sametinget,
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att anslaget för
rovdjursrivna renar bör vara ett
reservationsanslag,
15. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ersättning för
rovdjursrivna tamdjur skall kunna utgå,
16. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör ta
initiativ i EU till en
viltskadeersättning för husdjur
motsvarande den som skall gälla för
renar,
19. att riksdagen med följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag beslutar om ramar för
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar enligt
uppställning:
Anslag
Regeringens förslag Anslagsförändring
B 3. Stöd till avbytarverksamhet m.m.
13 000 35 000
B 12. Kompletterande åtgärder inom1 085
000 100 000
jordbruket
C 4. Fiskevård 4 612
20 000
D 2.Ersättningar för viltskador m.m.12
500 6 000
E 1.Statens veterinärmedicinska anstalt
74 004 7 800
1996/97:Jo238 av Ulf Björklund (kd) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelningen av det
tillkommande miljöstödet, så att
tillskottet fördelas på det mest
verkningsfulla och rättvisa sättet.
1996/97:Jo239 av Alf Svensson m.fl. (kd)
vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vall- och betesstödet
utformas på ett generellt sätt gällande
i hela landet,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att man snarast bör använda
sig av det maximala miljöstödet,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förenklat regelverk för
miljöstöden till kulturmiljövård och
biologisk mångfald,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i EU på nytt pröva frågan
om att LFA-stödet skall omfatta områden
som inte kom med i samband med
förhandlingarna 1995,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige inom EU skall
verka för ett förenklat regelsystem för
ekologiskt jordbruk,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige inom EU skall
verka för att omläggningstiden
(karensen) för omställning till
ekologisk produktion skall vara ett år,
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att prioritera forskning
kring utveckling av ett energieffektivt
jordbruk - på sikt helt självförsörjande
med egen förnybar energiproduktion,
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om öronmärkta anslag till SLU
och SJFR för utveckling av ekologiskt
lantbruk,
16. att riksdagen beslutar bibehålla
oförändrad anslagsnivå för djurskydd,
17. att riksdagen beslutar om
oförändrat prisstöd till renkött,
18. att riksdagen beslutar avsätta
särskilda medel för rovdjursinventering,
19. att riksdagen med följande
förändringar i förhållande till
regeringens förslag för budgetåret 1997
anvisar anslagen under utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar enligt uppställning:
Anslag
Regeringens förslag Anslagsförändring
B 3.Stöd till avbytarverksamhet 13 000 +
85 000
B 10.Regionala stöd till jordbruket719
000 + 15 000
B 12. Kompletterande åtgärder inom1 085
000 + 100 000
jordbruket
D 1.Främjande av rennäringen m.m.61 700+
9 000
E 3.Djurhälsovård och djurskydds-16 832+
10 000
främjande åtgärder
1996/97:Jo241 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att forskning runt riskerna
med genmanipulation i livsmedel och
miljö bör vara ett prioriterat område,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av en
djurskyddsprofessur,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning om ekologiskt
lantbruk,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till avbytarverksamhet,
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att arealersättningen för
ekologiskt lantbruk skall vara 2 000 kr
per hektar i hela landet,
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av möjligheten att
differentiera stödet till ekologisk
odling,
15. att riksdagen hos regeringen begär
att den snarast skall återkomma med
förslag till återstående finansiering
upp till 30 miljoner kronor för
budgetåret 1997 för stöd till
rovdjursrivna renar om finansiering inom
EU:s miljöstöd inte visar sig möjlig,
18. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till en allmän fiskevårdsavgift,
i enlighet med vad som anförts i
motionen,
19. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts under rubriken ersättning för
viltskador,
20. att riksdagen avslår regeringens
förslag att godkänna vad regeringen
förordat om bestrålning av vissa
livsmedel,
21. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bestrålning av kryddor
och import av bestrålade kryddor inte
skall vara tillåten,
22. att riksdagen beslutar att för
budgetåret 1997 anvisa medel till
anslagen under utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar enligt Miljöpartiets förslag i
tabell,
Regeringens
Anslagsföränd-
Anslag förslag 1997 tkr
ring 1997 tkr
B 3.Stöd till avbytarverksamhet m.m.
13 000 35 000
B 12.Kompletterande åtgärder inom1 085
000 50 000
jordbruket
B 13.Från EG-budgeten finansierade1 093
000 50 000
kompletterande åtgärder inom
jordbruket
C 4. Fiskevård 5 000
20 000
D 2.Ersättningar för viltskador m.m.
13 000 5 000
23. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag
inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar
för åren 1998 och 1999 enligt tabell,
Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr
tkr
Anslag 1998 1999 1998 1999
B 3. Stöd till avbytarverksamhet13 00013
000 20 000 10 000
B 12.Kompletterande åtgärder1 085 0001
085 000 100 000150 000
inom jordbruket
B 13.Från EG-budgeten finansi-1 093 0001
093 000 100 000150 000
erade kompletterande åt-
gärder inom jordbruket
D 2.Ersättningar för viltskador13 00013
000 5 000 5 000
m.m.
1996/97:Jo244 av Marie Wilén (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ersättning till
jordbruksområden i norra Västmanland,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i 1997 års översyn även
Heby kommun bör ingå.
1996/97:Jo245 av Kjell Ericsson m.fl.
(c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering och förslag till
förbättringar av lönsamhetsutvecklingen
för Norrlandsjordbruket,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om besparing i LFA-stöd,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om administrativ hantering och
rättssäkerhet,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vallstöd,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om hållandetider i LFA-systemet,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om grisproduktionen i norra
Sverige,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om intransportstöd till
livsmedelsföretag i norra Sverige,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om äggproduktionen i norra
Sverige,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om potatisodling i norra
Sverige,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utnyttjande av
miljöprogrammet,
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om synliggörande av de
norrländska landskapstyperna i
miljöprogrammet,
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behållande av dagens
arealkrav i öppet odlingslandskap,
15. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om avbytartjänsten samt skogs-
och lantbrukshälsan,
16. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om investeringsstöd.
1996/97:Jo246 av Sinikka Bohlin m.fl.
(s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett basstöd med miljökrav,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett enkelt regelverk,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det nya stödet skall
samverka med det befintliga
miljöprogrammet,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vallproduktion med klart
definierade miljökrav i hela landet,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om regional fördelning och
stödområde 4,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om medfinansiering från EU,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om sysselsättningseffekterna.
1996/97:Jo248 av Dan Ericsson (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att gentemot EU driva kravet
om korrigerad gränslinje för LFA-stöd så
att socknarna Kvarsebo, Tjällmo,
Kristberg och Motala skogsbygd
fortsättningsvis erhåller stöd,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att gentemot EU driva kravet
att det stora skogsbygdsområdet mellan
Östgötaslätten i söder och Närkes och
Södermanlands slättbygder i norr förs in
i 5B-stödområdet,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vid översynen av LFA-
indelningen tillse att de bygder som
klassats för lågt lyfts upp till korrekt
klass.
1996/97:Jo249 av Göte Jonsson m.fl. (m)
vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om nivån på anslaget B 10 inom
utgiftsområde 23,
4. att riksdagen beslutar att under
anslaget B 12 inom utgiftsområde 23
anvisa ett i förhållande till regeringen
ökat anslag med 30 000 000 kr i enlighet
med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att under
anslaget C 1 inom utgiftsområde 23
anvisa ett i förhållande till regeringen
minskat anslag med 10 000 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar att under
anslaget C 4 inom utgiftsområde 23
anvisa ett i förhållande till regeringen
ökat anslag med 5 000 000 kr i enlighet
med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar att under
anslaget F 2 inom utgiftsområde 23
anvisa ett i förhållande till regeringen
minskat anslag med 3 868 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar att under
anslaget H 1 inom utgiftsområde 23
anvisa ett i förhållande till regeringen
ökat anslag med 5 000 000 kr i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1996/97:Jo251 av Lennart Brunander (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidraget till bifonden.
1996/97:Jo253 av Birgitta Carlsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändrad indelning vid
fastställande av arealersättningsområden
och LFA-ersättningsområden i Skaraborgs
län.
1996/97:Jo255 av Göthe Knutson och
Gullan Lindblad (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöstöd till de lantbrukare
som förlorat regionalstöd - främst då i
område 4,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om 20-ko-begränsningen inom LFA-
stödet,
3. att riksdagen hos regeringen begär
en konsekvensanalys i enlighet med vad
som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen av ett
investeringsstöd.
1996/97:Jo256 av Marie Wilén och
Margareta Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
avbytartjänsten.
1996/97:Jo257 av Lennart Brunander m.fl.
(c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen av det utökade
miljöstödsprogrammet,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändrade gränser för LFA-
områden,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om organisationen av den svenska
jordbruksadministrationen.
1996/97:Jo258 av Sivert Carlsson och
Agne Hansson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenskt lantbruks
konkurrenssituation och åtgärdsprogram
vid utformningen av det utökade
miljöstödsprogrammet,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om beaktande av Ölands
särställning,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om avbytarverksamheten,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av kriterier och
gränsdragning beträffande LFA-stöd,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av hänsyn till lokala
förhållanden, ökad flexibilitet och en
mera modifierad tillämpning beträffande
miljöersättningsprogrammet.
1996/97:Jo303 av Sven Lundberg m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Skogsvårdsstyrelsen i
Västernorrland.
1996/97:Jo304 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) vari yrkas
19. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skogsvårdsorganisationen.
1996/97:Jo312 av Maggi Mikaelsson och
Bengt Hurtig (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekonomiskt stöd till
skogsvård,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till skogsbilvägar.
1996/97:Jo403 av Sigrid Bolkéus m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en allmän
fiskevårdsavgift.
1996/97:Jo408 av Göte Jonsson m.fl. (m)
vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslaget till fiskevård.
1996/97:Jo410 av Maggi Mikaelsson och
Bengt Hurtig (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om fiskevårdens behov och
kostnaderna för densamma.
1996/97:Jo515 av Lennart Brunander m.fl.
(c) vari yrkas
3. att riksdagen ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
bestrålning av vissa livsmedel,
1996/97:Jo522 av Inga Berggren och Anna
Åkerhielm (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördjupad forskning om
samband mellan komponenter i livsmedel
och fysiologiska funktioner -
livsmedelsrelaterad näringsforskning.
1996/97:Jo530 av Gudrun Lindvall m.fl.
(mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens
förslag att godkänna vad regeringen
förordat om bestrålning av vissa
livsmedel,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bestrålning av kryddor
inte skall vara tillåten,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att import av bestrålade
livsmedel inte skall vara tillåten.
1996/97:Jo601 av Sivert Carlsson m.fl.
(c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av skoglig
utbildning och forskning i södra
Sverige.
1996/97:Jo602 av Bertil Persson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Alnarp.
1996/97:Jo603 av Anders G Högmark och
Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
behovet av statliga satsningar på FoU-
arbetet inom skogsnäringen.
1996/97:Jo604 av Peter Weibull Bernström
m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skapande av ett samlat
livsmedelstekniskt forsknings- och
utvecklingsprogram.
1996/97:Jo773 av tredje vice talman
Christer Eirefelt (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om reglerna för miljöstöd när
det gäller ersättning för våtmarker.
1996/97:Jo775 av Peter Weibull Bernström
och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att regler
avseende anläggning av våtmarker och av
småvatten får en ändamålsenligare
utformning,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att inom EU arbeta
för ändrade regler vad avser våtmarker,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjlighet att medfinansiera
anläggande av våtmarker och småvatten.
1996/97:Jo797 av Gudrun Lindvall m.fl.
(mp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att jordbrukets
miljöersättningar kompletteras så att
ersättning kan utgå även till odling av
äldre genetiskt värdefulla kulturväxter
och ogräs.
1996/97:Jo902 av Eskil Erlandsson och
Kjell Ericsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
behovet av en samlad rovdjurspolicy och
ersättningsbestämmelser vid
rovdjursskador.
1996/97:Jo903 av Carl G Nilsson (m) vari
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär
en utredning för att skyndsamt ta fram
underlag för en nationell strategi för
balansering av rovdjursstammarna i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skador orsakade av rovdjur.
1996/97:Jo907 av Kjell Ericsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om återinförande av varg till 27
och 28 §§ jaktförordningen.
1996/97:Jo908 av Kjell Ericsson och
Lennart Brunander (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
återinförande av ersättning för samtliga
tamdjur som dödas av stora rovdjur.
1996/97:Jo909 av Sigrid Bolkéus (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om återinförande av varg i 27
och 28 §§ jaktförordningen.
1996/97:Jo910 av Sigrid Bolkéus (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ersättning för skador
förorsakade av de fyra stora rovdjuren.
1996/97:Jo913 av Bo Finnkvist och Jarl
Lander (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ersättning till
ägare av rovdjursrivna tamdjur.
1996/97:Jo921 av Gudrun Lindvall (mp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring av 29 a §
jaktförordningen.
1996/97:Jo926 av Göthe Knutson och
Gullan Lindblad (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en
utredning om en nationell strategi för
balansering av rovdjursstammarna i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Jo927 av Göte Jonsson m.fl. (m)
vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av balans i
rovdjursstammen.
1996/97:Jo929 av Göthe Knutson och
Gullan Lindblad (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
ersättning för skador vållade av
rovdjur.
1996/97:K918 av Ulf Björklund (kd) vari
yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en garanti för att det nya
ersättningssystemet för rovdjursrivna
renar kan leva vidare,
7. att riksdagen beslutar om oförändrat
prisstöd till renkött och således
behåller nivån 11 kr per kilo för vuxen
ren och 17 kr per kilo för renkalv och i
budgeten för detta ändamål avsätter 5
miljoner kronor,
8. att riksdagen beslutar att för
rovdjursinventeringen kommande vinter
avsätta 4 miljoner kronor i budgeten.
1996/97:A432 av Olof Johansson m.fl. (c)
vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning och utveckling inom
skogsnäringen.
Motioner väckta med anledning av
proposition 1996/97:5 Forskning och
samhälle
1996/97:Jo1 av Helena Frisk (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning och utveckling inom
det ekologiska lantbruket.
1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl.
(fp) vari yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att SLU och SJFR bör
överföras till Utbildningsdepartementets
ansvarsområde.
1996/97:Ub10 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om krav på att naturvårds- och
miljöskyddsaspekter beaktas vid en
utredning om samordnad skogsindustriell
forskning,
17. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den kommande utredningen
vad gäller forskning och utveckling inom
livsmedelsindustrin inte får sakna
explicita krav på att livsmedel skall
framställas på ett miljövänligt sätt och
vara hälsosamma,
20. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att SJFR bör överföras till
Utbildningsdepartementet.
1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m)
vari yrkas
37. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av kvalificerad
forskning inom Jordbruksdepartementets
område.
Utfrågningar, uppvaktningar m.m.
Representanter för
Jordbruksdepartementet har lämnat
information om de regionala stödsystemen
inom jordbruket. Vidare har utskottet
uppvaktats av representanter för LRF:s
Norrlandsgrupp, LRF Västerbotten, SLU:s
studentkår (SLUSS) och Svenska Samernas
Riksförbund.
Utskottet har mottagit ett antal
skrivelser i ärendet.
Utskottet
1. Inledning
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar
Utgiftsområdet omfattar frågor rörande
internationellt samarbete inom
Jordbruksdepartementets ansvarsområde,
jordbruk, trädgårdsnäring, fiske,
rennäring, djurskydd, djurhälsovård,
livsmedel, utbildning och forskning samt
skogsnäring. Utgiftsområdet omfattar
bl.a. utgifter för Jordbruksverket,
Fiskeriverket, Veterinärmedicinska
anstalten, Centrala försöksdjursnämnden,
Livsmedelsverket, Livsmedelsekonomiska
samarbetsnämnden, Lantbruksuniversitetet
och Skogs- och jordbrukets
forskningsråd. Inom utgiftsområdet
redovisas även utgifter inom ramen för
EG:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP)
och den gemensamma fiskepolitiken.
Jordbruksutskottet har i yttrande den
24 oktober 1996 till finansutskottet
över proposition 1996/97:1
Budgetpropositionen för år 1997 jämte
motioner tillstyrkt regeringens förslag
till utgiftsramar inom
jordbruksutskottets beredningsområde,
dvs. för utgiftsområdena 20 Allmän miljö-
och naturvård och 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande
näringar. Efter behandling i
finansutskottet har riksdagen genom
beslut den 22 november 1996 bl.a.
fastställt utgiftsramen för
utgiftsområde 23 till 13 324 082 000 kr.
Beslutet överensstämmer med regeringens
förslag. Detta innebär att huvuddelen av
de motioner som berör enskilda anslag
bör avslås på den grunden att de inte
ryms inom den beslutade utgiftsramen.
Regeringens förslag för år 1997 innebär
att 37,4 miljoner kronor reserveras för
internationellt samarbete inom
Jordbruksdepartementets ansvarsområde,
11 032,7 miljoner kronor för jordbruk
och trädgårdsnäring, 173,7 miljoner
kronor för fiske, 75,7 miljoner kronor
för rennäring m.m., 264,9 miljoner
kronor för djurskydd och djurhälsovård,
172,6 miljoner kronor för livsmedel, 1
197,0 miljoner kronor för utbildning och
forskning samt 370,0 miljoner kronor för
skogsnäring. Förslagen innebär att
besparingarna uppgår till sammanlagt 223
miljoner kronor inklusive den av
riksdagen tidigare (prop. 1995/96:150,
FiU10, rskr. 304). beslutade besparingen
om 193 miljoner kronor. Ramen utökas
genom omföringar till och från andra
utgiftsområden med 95 miljoner kronor,
tillskott av EU-medel med 366 miljoner
kronor, budgettekniska justeringar med
26 miljoner kronor samt finansiering av
miljöersättningsprogram med 300 miljoner
kronor. Besparingarna tillsammans med
den i förhållande till vårpropositionen
utökade ramen (+ 787 miljoner kronor)
innebär att utrymmet för reformer uppgår
till knappt 820 miljoner kronor. För år
1998 planeras besparingar om ytterligare
23 miljoner kronor.
2. Internationellt samarbete
Propositionen
Många av de problem som världen i dag
står inför kan enbart bemötas på global
nivå genom multilateralt samarbete. Som
exempel kan nämnas globala livsmedels-
försörjningsfrågor, övergripande
hälsofrågor för människor och djur samt
miljöfrågor. Det sistnämnda är till stor
del liktydigt med uppföljning av
miljökonferensen i Rio de Janeiro år
1992. Vidare kräver det nationella
beslutsfattandet internationella
utblickar och hänsynstaganden. Detta
gäller inte minst inom vårt närområde i
Östeuropa där det sker stora
förändringar som har inverkan på vår
marknad. Det är av stor vikt att Sverige
aktivt deltar i det internationella
samarbetet inom jordbrukets och fiskets
områden.
Den beräknade utgiftsutvecklingen
avseende det internationella samarbetet
till följd av tidigare beslut samt
förslagen i 1996 års budgetproposition
är följande (i miljoner kronor):
3. Bidrag till vissa internationella
organisationer m.m. (A 1)
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under anslaget A 1.
4. Jordbruk och trädgårdsnäring
Propositionen
Regeringen anser att fortsatt
reformering av den gemensamma
jordbrukspolitiken är av stor vikt.
Utgångspunkterna bör vara en ökad
marknadsorientering, avreglering och
konsumentanpassning av
jordbrukspolitiken samt en större
miljöhänsyn syftande till ett
långsiktigt hållbart jordbruk.
Överkompensationen inom
vegetabiliesektorn bör minskas genom ett
avskaffande av exportbidrags- och
avgiftssystemen samt kravet på träda.
Vad gäller nötköttsmarknaden anser
regeringen att obalansen på den
gemensamma marknaden kortsiktigt bör
lösas genom att priset ges en ökad roll.
Kraftfulla åtgärder måste vidtas för att
återupprätta konsumenternas förtroende
för nötkött. Dessutom bör
produktionsformerna ändras i en mer
extensiv riktning med god
miljöanpassning och hög kvalitet i
djuromsorg. Insatserna för att utveckla
jordbruket mot en ekologiskt hållbar
produktion ökar genom att ytterligare
medel under år 1997 avsätts inom ramen
för jordbrukets miljöprogram. På
regeringens initiativ har flera förslag
till aktionsplaner och handlingsprogram
för att minska riskerna vid användningen
av bekämpningsmedel, öka den ekologiska
produktionen samt för att bevara den
biologiska mångfalden och
odlingslandskapets kulturvärden tagits
fram. Detta sker som ett led i arbetet
med att minska jordbrukets
miljöbelastning och skapa goda
betingelser för biologisk mångfald i
odlingslandskapet.
Den beräknade utgiftsutvecklingen
avseende jordbruk och trädgårdsnäring
till följd av tidigare beslut samt
förslagen i 1996 års budgetproposition
är följande (i miljoner kronor):
Statens jordbruksverk har som
övergripande mål att inom jordbrukets och
rennäringens områden arbeta aktivt för en
konkurrenskraftig, miljöanpassad och
djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion
till nytta för konsumenterna.
Jordbruksverket har av regeringen fått
till uppgift att följa, utvärdera och
hålla regeringen informerad om
utvecklingen inom näringarna, bistå
regeringen och medverka i arbetet med
internationella frågor och förhandlingar
samt medverka i Sveriges strävan att
uppnå en från samhällsekonomisk synpunkt
mer effektiv och miljöanpassad
jordbrukspolitik inom EU. Jordbruksverket
skall även vidta åtgärder i syfte att
säkerställa ett gott hälsotillstånd hos
husdjuren och genomföra skärpta
djurskyddskrav, förebygga spridning av
och bekämpa växtskadegörare och
smittsamma djursjukdomar, åstadkomma ett
rikt och varierat odlingslandskap, bevara
den biologiska mångfalden och se till att
jordbrukets belastning på miljön blir så
liten som möjligt samt skapa
förutsättningar för ett livskraftigt
jordbruk i mindre gynnade områden.
Jordbruksverket har även till uppgift att
vara fondkoordinator för EG-stöd.
Regeringen anser att det finns skäl att
ytterligare revidera den övergripande
målsättningen så att det med tydlighet
framgår att Sverige nu anpassas efter
den gemensamma jordbrukspolitiken. Det
övergripande målet för Jordbruksverkets
verksamhet bör således vara att verka
för en konkurrenskraftig, miljö- och
djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion
till nytta för konsumenterna samt att
administrera den gemensamma
jordbrukspolitiken i enlighet med EG:s
regelverk.
Jordbruksverkets verksamhet har i
huvudsak kommit att inrikta sig mot
tillämpning av EG:s regleringar och
stödsystem. Detta tar i anspråk mycket
stora resurser. De omfattande
finansiella flöden verket hanterar
föranleder därför särskild
uppmärksamhet. Jordbruksverkets
anslagssparande uppgick totalt till 47,2
miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
Detta har under budgetåret 1995/96
använts till de ökade arbetsinsatser som
föranletts av Sveriges EU-medlemskap.
Anslagssparandet minskar därför hastigt
och beräknas vid utgången av budgetåret
1995/96 uppgå till drygt 10 miljoner
kronor. Regeringen föreslår att 183 114
000 kr förs upp under ramanslaget,
vilket innebär en besparing på drygt 16
miljoner kronor. Avgiftsinkomsterna inom
växtinspektion, vattenhushållning,
foderkontroll, införsel av djur,
försäljning av material samt
köttklassificering beräknas under
budgetåret 1995/96 uppgå till
43,7 miljoner kronor. Verket föreslås
under år 1997 få bedriva den
avgiftsfinansierade verksamheten i
oförändrad omfattning. För denna period
beräknas intäkterna till 30,6 miljoner
kronor.
Eftersom utbetalningar av EU-stöd
ersätts i efterskott från EU-budgeten
uppstår ett kreditbehov för
Jordbruksverket. Regeringen bedömer
detta kreditbehov till 5,5 miljarder
kronor. Statens jordbruksverk föreslås
därför få tillgång till en kredit på
myndighetens särskilda räntebelagda
konto för EU-verksamhet i
Riksgäldskontoret på 5,5 miljarder
kronor.
Motionerna
Enligt motion Jo210 (m) yrkande 4 har
Jordbruksverket valt administrativa
lösningar som försämrar möjligheterna
för jordbruksnäringen att erhålla de
politiskt beslutade ramarna. Dessutom
har Jordbruksverket inte uppfyllt
grundläggande rättssäkerhetskrav. Verket
måste införa besvärsrätt samt åläggas
att utbetala berörda ersättningar
snabbt. I motionen framhålls vidare att
det är besvärligt att erhålla nödvändig
statistik från Jordbruksverket som visar
på vilka resurser som utbetalts.
Informationen bör dessutom vara uppdelad
på ett sådant sätt att uppgifter kan
erhållas angående respektive stödområde
i förhållande till övriga Sverige. I
motion Jo216 (s) begärs ett förslag om
decentraliserad arbetsordning när det
gäller handläggning av jordbruksstöd.
Länsstyrelserna bör så långt som möjligt
handlägga enskilda ärenden men däremot
bör Jordbruksverkets samordningsansvar
markeras (yrkande 1). Vidare framhåller
motionärerna betydelsen av mer
utvecklade ADB-rutiner för jordbruksstöd
(yrkande 2). Enligt motion Jo220 (v)
yrkande 1 är det svårt att få fram
statistik som visar vilka resurser som
utbetalts. Jordbruksverket bör utarbeta
nya rutiner som tillgodoser behovet av
regional redovisning inom olika
stödnivåer och stödformer. Enligt
motionerna Jo229 (v) yrkande 4 och Jo237
(v) yrkande 4 måste det nationella
stödet snarast utbetalas i sin helhet.
Dven i motion Jo245 (c) yrkande 3
hävdas att Jordbruksverket valt
administrativa lösningar som försämrar
möjligheterna för jordbruksnäringen att
erhålla de politiskt beslutade ramarna
och att stödhanteringen inte uppfyller
grundläggande rättssäkerhetskrav. Verket
måste införa besvärsrätt samt åläggas
att utbetala berörda ersättningar
snabbt. Vidare konstateras att det är
besvärligt att erhålla nödvändig
statistik från Jordbruksverket som visar
på vilka resurser som utbetalts. För att
möjliggöra en uppföljning av de
regionala stödutbetalningarna måste
tillgänglig information vara uppdelad på
ett sådant sätt att uppgifter kan
erhållas angående respektive stödområde
i förhållande till övriga Sverige.
Enligt motion Jo257 (c) bör
Jordbruksverkets uppdrag och
organisation bli föremål för en
förutsättningslös genomgång.
Arbetsordningen bör vara sådan att
länsstyrelserna så långt som möjligt
handlägger enskilda ärenden (yrkande 3).
I motion Jo251 (c) föreslås att bidraget
till bifonden skall vara oförändrat.
Bidraget bör därför höjas med 200 000 kr
och detta skall finansieras inom ramen
för ifrågavarande anslag.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelsanvisning under
anslaget B 1. Utskottet delar
regeringens uppfattning att det finns
skäl att ytterligare revidera den
övergripande målsättningen för
Jordbruksverkets verksamhet så att det
med tydlighet framgår att Sverige nu
anpassas efter den gemensamma
jordbrukspolitiken. Det övergripande
målet för Jordbruksverkets verksamhet
bör således vara att verka för en
konkurrenskraftig, miljö- och
djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion
till nytta för konsumenterna samt att
administrera den gemensamma
jordbrukspolitiken i enlighet med EG:s
regelverk.
Utskottet har heller ingen erinran mot
vad regeringen anfört om
Jordbruksverkets tillgång till kredit på
myndighetens särskilda räntekonto för EU-
verksamhet i Riksgäldskontoret.
Utskottet föreslår därför att riksdagen
godkänner vad regeringen anfört i dessa
delar.
Med anledning av de i motionerna
framförda synpunkterna beträffande
Jordbruksverkets administration av för
Sverige aktuella stödsystem inom ramen
för den gemensamma jordbrukspolitiken
vill utskottet anföra följande.
År 1995 introducerades en helt ny
jordbrukspolitik, i grunden skild från
den som tillämpats sedan år 1990.
Budgetåret 1995/96 har för
Jordbruksverket inneburit att huvuddelen
av verkets resurser koncentrerats på
utveckling och administration av
aktuella stödsystem inom ramen för denna
nya gemensamma jordbrukspolitik. Enligt
vad utskottet inhämtat har några
förseningar av stödutbetalningarna i
förhållande till de av EU uppställda
reglerna inte inträffat. Jordbruksverket
hade som målsättning att det stora
flertalet av brukarna skulle erhålla
sina utbetalningar under år 1995. Vissa
brukare har dock inte kunnat få del av
stödet vid samma tidpunkt som övriga.
Detta har givetvis inneburit olägenheter
för berörda brukare. Stödutbetalningarna
genomfördes under stor tidspress bl.a.
med anledning av att de slutliga
besluten om stödens utformning i flera
fall fattades i ett mycket sent skede.
Detta gäller särskilt i fråga om
miljöstöden samt de regionala och
nationella stöden. I många fall har
förseningarna berott på att
ansökningarna varit ofullständiga. I
sammanhanget bör även uppmärksammas att
Jordbruksverket inte i något fall
drabbats av de av EU tillämpade
sanktionsavgifterna på grund av för sena
stödutbetalningar.
I juli 1995 tillkallade regeringen en
särskild utredare med uppgift att göra
en uppföljning av den gemensamma
jordbrukspolitikens administrativa
konsekvenser för länsstyrelserna,
Jordbruksverket och andra berörda
myndigheter. I april 1996 överlämnade
utredningen sitt betänkande
Administrationen av EU:s
jordbrukspolitik i Sverige (SOU
1996:65). Utredningens förslag innebär i
korthet bl.a. en fortsatt
decentralisering av handläggningen på
länsstyrelsenivå och att länsstyrelserna
skall eftersträva en mer kundorienterad
ärendehantering. Kontrollverksamheten
bör enligt utredningen genomföras helt
skild från hanteringen av stödärenden.
Vidare bör Jordbruksverket i samverkan
med övriga berörda myndigheter genomföra
en datorisering av stödhandläggningen.
Enligt utredningen framkommer en stor
rationaliseringspotential genom
decentraliserad stödhantering, enkla
handläggningsrutiner, undvikande av
detaljregler och datorisering.
Enligt utskottets mening bör den
svenska administrationen av EU:s
gemensamma jordbrukspolitik vara
utformad så att den medverkar till att
uppfylla EU:s och Sveriges mål om ett
bärkraftigt och effektivt jordbruk,
biologisk mångfald, bibehållet
kulturlandskap och regional utveckling.
Det är vidare av nationellt intresse att
administrationen bidrar till att svenskt
jordbruk kan få det stöd som det är
berättigat till. Samtidigt måste
administrationen fungera så att den i
största möjliga utsträckning förhindrar
fusk, oegentligheter och rena misstag.
Vidare är det ett viktigt mål att
administrationen förorsakar minsta
möjliga kostnader i form av pengar och
arbete dels internt, dels externt hos
t.ex. jordbrukarna och övriga berörda
myndigheter. Som framgår av
propositionen kommer arbetet med att
vidareutveckla och förbättra de
administrativa systemen att fortsätta
under år 1997 för att möta de krav som
ställs från EG-kommissionen och från
berörda intressenter inom landet.
Vidare är ovan redovisade
utredningsförslag för närvarande föremål
för beredning inom regeringskansliet.
Med det anförda föreslår utskottet att
motionerna Jo210 yrkande 4, Jo216
yrkandena 1 och 2, Jo220 yrkande 1,
Jo245 yrkande 3 och Jo257 yrkande 3
lämnas utan någon riksdagens vidare
åtgärd.
Även motionerna Jo229 yrkande 4 och
Jo237 yrkande 4 synes i allt väsentligt
kunna tillgodoses med det anförda.
Utskottet är inte berett att göra en
sådan detaljprövning av anslaget som
förutsätts i motion Jo251. Det får i
första hand ankomma på Jordbruksverket
att bedöma behovet av en eventuell
omfördelning av resurserna till
bifonden. Motionen avstyrks.
6. Stöd till jordbrukets rationalisering
m.m. (B 2)
Propositionen
Från anslaget betalas bidrag till yttre
och inre rationalisering enligt
förordningen (1978:250) om statligt stöd
till jordbrukets rationalisering
(omtryckt 1988:999). Enligt tidigare
regeringsbeslut lämnas även statsbidrag
för åtgärder mot översvämningar i Emån.
Bidrag lämnas också enligt förordningen
(1987:606) om statligt regionalt stöd
till jordbruks- och trädgårdsföretag.
Jordfondens verksamhet regleras i
förordningen (1989:281) om jordfonden.
På jordfonden bokförs kostnader för
länsstyrelsernas förvärv, överlåtelse
och förvaltning av jordfondsfastigheter
samt köpeskilling för sålda fastigheter.
Överskott och underskott i verksamheten
regleras mot statsbudgetens inkomstsida.
Enligt riksdagsbeslut (prop.
1994/95:100 bil. 10, bet. 1994/95:JoU13,
rskr. 1994/95:291) skall jordfonden på
sikt avvecklas. I regleringsbrev för
budgetåret 1995/96 har fastslagits att
målsättningen för jordfondens avveckling
är att denna skall ske i sådan takt att
360 miljoner kronor skall kunna
inlevereras senast vid utgången av år
1997. Med anledning av statsmakternas
beslut har Jordbruksverket fått i
uppdrag bl.a. att redovisa en plan
utvisande hur jordfondens resterande
tillgångar skall användas, prioriteras
och så småningom realiseras samt vilka
förutsättningarna är och hur en tidsplan
kan se ut för att slutföra pågående
projekt för yttre rationalisering.
Jordbruksverket har i skrivelse den 27
februari 1996 redovisat uppdraget till
regeringen. Regeringen anser att
jordförvärvslagstiftningen bör finnas
kvar i sin nuvarande form. Detta innebär
att så länge det finns en
inlösensskyldighet kopplad till jord-
förvärvslagen vid vägrat
förvärvstillstånd i vissa fall måste
jordfonden finnas kvar. Med bibehållen
jordförvärvslagstiftning gör regeringen
bedömningen att fondens storlek bör
uppgå till ca 100 miljoner kronor. Med
hänsyn till att fondfastigheternas
bokförda värde väsentligt understiger
försäljningsvärdet, bedömer regeringen
att målsättningen om en inleverans av
360 miljoner kronor bör kunna nås om
fondens storlek begränsas till detta
belopp. Regeringen anser vidare att
bokföringsrutinerna för fonden bör
ändras för att ge en klarare överblick
av fondens innehav och finansiella
status.
Enligt regeringen bör anslagsposten för
jordbrukets rationalisering föras upp
med 5 miljoner kronor. Vidare föreslås
att anslagsposten för täckande av
förluster på grund av statlig
kreditgaranti förs upp med 40 miljoner
kronor. För budgetåret 1997 bör
anslagsposten föras upp med totalt 45
000 000 kr.
Utskottets övervägande
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelsanvisning under
anslaget B 2.
Utskottet delar regeringens bedömning
att jordfonden måste finnas kvar med
bibehållen jordförvärvslagstiftning.
Utskottet föreslår därmed att riksdagen
godkänner vad regeringen anfört om
jordfondens storlek och användning.
7. Stöd till avbytarverksamhet (B 3)
Propositionen
Anslaget har budgetåret 1995/96
innefattat stöd till avbytarverksamhet
och stöd till jordbrukets
företagshälsovård. Stödet till
avbytarverksamheten syftar till att
förbättra lantbrukarnas sociala
situation. Stödet regleras i
förordningen (1994:1832) om stöd till
avbytarverksamhet inom jordbruket.
Stödet till jordbrukets
företagshälsovård syftar till att
erbjuda rikstäckande hälsovård inriktad
på de speciella omständigheter och de
behov som gäller för jord- och
skogsbruksföretag. Verksamheten blir på
grund av företagens storlek och
geografiska spridning relativt sett
dyrare än annan jämförbar
företagshälsovård. Av det årliga
stödbeloppet åtgår cirka hälften till
förebyggande arbete, forsknings- och
informationsinsatser.
Enligt regeringen bör stödet till
företagshälsovården avskaffas då
företagen anses ha goda möjligheter att
få ändamålsenlig hälsovård även utan
statliga subventioner. Dessutom anser
regeringen, i likhet med vad som gäller
för andra områden, att staten bör minska
sina bidragsåtaganden. Möjligheterna och
formerna för att bedriva
avbytarverksamhet har på regeringens
uppdrag utretts ( SOU 1995:107). I
utredningen slås bl.a. fast att om
avbytarverksamheten helt skall vila på
marknadsmässiga grunder kommer
tillgången på avbytarhjälp i glesbygd
inte att kunna garanteras. Om det
uppstår brist på avbytare inom en region
kan taxorna komma att påverkas så att
mindre jordbruksföretag missgynnas.
Vidare framhålls att om
avbytarföretagens basverksamhet minskar
kommer det att bli svårt att
upprätthålla en fungerande
jourverksamhet. Dessutom kommer behovet
av utbildning för avbytarna inte att
kunna tillgodoses. När det gäller annan
avbytarverksamhet än ren jourverksamhet
kan nya former för verksamheten som ökat
samarbete eller gemensamma satsningar
från t.ex. mejeribranschen vara möjliga
lösningar. Detta skulle kunna lösas med
ett ökat samarbete och en breddad
verksamhet hos avbytarföretagen.
Näringen anges ha ett särskilt ansvar
för att säkra djurskydd och verksamhet i
glesbygd. Jourverksamheten anses däremot
vara så betydelsefull att den bör
upprätthållas även om detta kräver
anslagsfinansiering. Detta gäller
särskilt i glesbygdsområden och i
områden med lägre djurtäthet.
Regeringens bedömning stämmer i stort
överens med utredningens förslag.
Regeringen anser dock att ett särskilt
stöd bör kunna utgå till
avbytarföretagens jourverksamhet. Detta
är av särskilt stor vikt inom
glesbygdsområden. För ändamålet bör 13
000 000 kr anvisas för budgetåret 1997.
Regeringen beräknar anslagets storlek
till samma belopp för åren 1998 och
1999.
Motionerna
Enligt motion Jo237 (v) kan stödet till
avbytartjänsten inte avbrytas så abrupt
som regeringen föreslår. Under de två år
som stödet avtrappats har 22 % av de ca
1 700 anställda förlorat sitt arbete.
Med föreslagen ram kommer ytterligare ca
400 avbytare att mista sitt arbete.
Stödet bör i stället avvecklas under en
treårsperiod och därför bör ramen höjas
med 35 000 000 kr (yrkande 19 delvis).
Enligt motion Jo239 (kd) bör det
statliga stödet till avbytartjänsten
finnas kvar. Därför bör ytterligare 85
000 000 kr utöver regeringens förslag
anvisas till fortsatt stöd till
avbytartjänsten (yrkande 19 delvis). I
motion Jo241 (mp) yrkande 12 framhålls
att avbytarverksamheten är viktig och
att den måste värnas. Samtidigt
konstateras att det vore bra om näringen
själv solidariskt kunde finansiera
verksamheten. För att göra omställningen
möjlig föreslås att ytterligare 35 000
000 kr utöver regeringens förslag
tillförs anslaget (yrkande 22 delvis).
För budgetåren 1998 och 1999 beräknas
tillskottet till 20 000 000 kr resp. 10
000 000 kr utöver regeringens förslag
(yrkande 23 delvis). Enligt motion Jo245
(c) yrkande 15 bör tillgängliga medel
anvisas till de mest djurglesa områdena.
Vidare framhålls att jourdelen är mycket
angelägen både från mänsklig och från
djurskyddssynpunkt. Möjligheterna att
finansiera verksamheten med s.k.
revalveringspengar bör undersökas. I
motionerna Jo256 (c) och Jo258 (c)
yrkande 4 betonas att avbytartjänsten
ger jordbrukare med djurhållning
trygghet vid sjukdom/olycksfall och
möjlighet till ledighet. Den ger även
ökad aktivitet på landsbygden.
Verksamheten måste upprätthållas till
ett rimligt pris. Regeringen bör
initiera samtal med näringen för att
överbrygga eventuella problem.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning
när det gäller jourverksamhetens stora
betydelse och att den bör upprätthållas
även om detta kräver
anslagsfinansiering. Därmed tillstyrker
utskottet regeringens förslag till
medelsanvisning för detta ändamål.
Motionerna Jo237 yrkande 19 delvis,
Jo239 yrkande 19 delvis och Jo241
yrkandena 12 och 22 delvis avstyrks. De
i motionerna framförda yrkandena om en
höjning av anslaget ryms inte inom den
av riksdagen beslutade ramen för
utgiftsområdet.
Vidare avstyrks motion Jo241 yrkande 23
delvis.
Som framhålls i flera motioner ger
avbytarverksamheten lantbrukaren social
trygghet och avbytarna värdefulla
arbetstillfällen, särskilt i glesbygd.
Utskottet har ovan anslutit sig till
regeringens förslag när det gäller
finansieringen av den fortsatta
jourverksamheten. Den är av stor
betydelse särskilt inom glesbygdsområden
och i områden med lägre djurtäthet. En
fungerande jourverksamhet är också en
förutsättning för att ett gott djurskydd
skall kunna garanteras. Beträffande
annan avbytarverksamhet än ren
jourverksamhet bör nya former och
gemensamma satsningar från branschen
prövas för att man även i fortsättningen
skall kunna tillhandahålla en fungerande
avbytartjänst. Detta kräver både ökat
samarbete och en breddad verksamhet hos
avbytarföretagen. Med det anförda
föreslår utskottet att motionerna Jo245
yrkande 15, Jo256 och Jo258 yrkande 4
lämnas utan någon riksdagens vidare
etgärd.
8. Statens utsädeskontroll (B 4)
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under anslaget B 4.
9. Statens växtsortnämnd (B 5)
Propositionen
Statens växtsortnämnd handlägger ärenden
om växtförädlarrätt enligt
växtförädlarrättslagen (1971:392) och är
behörig myndighet i frågor som rör
internationella konventionen för skydd
av växtförädlingsprodukter (UPOV-
konventionen). Växtsortnämnden fullgör
vidare de uppgifter som får utföras av
ett nationellt organ enligt rådets
förordning (EG) nr 2100/94 om ge-
menskapens växtförädlarrätt. Nämnden
handlägger också ärenden enligt
utsädesförordningen (1993:1375) om
intagning av växtsorter i sortlistan.
Det övergripande målet för Statens
växtsortnämnd är att i fråga om
växtförädlarrätt och godkännande för
intagning i sortlistan erbjuda en
kostnadseffektiv service.
Växtsortnämndens inkomster har hittills
härrört från den avgiftsbelagda
registreringen av nya växtsorter för
växtförädlarrätt. Nämndens arbete
rörande godkännande av nya växtsorter
för intagning i den svenska sortlistan
och för omprövning av godkända sorter
finansieras däremot över statsbudgeten.
Regeringen föreslår i enlighet med
Växtsortnämndens eget förslag att även
sortlisteprövningen avgiftsbeläggs.
Därmed skulle nämndens hela verksamhet
bedrivas med full kostnadstäckning som
mål. Detta skulle innebära en besparing
för staten, motsvarande närmare 700 000
kr.Växtsortnämndens anslagsbehov kommer
att öka till 1 300 000 kr. Ökningen är
dock inte reell utan mot bakgrund av vad
som nyss anförts enbart av teknisk
karaktär. Anledningen till detta är att
nämnden i samband med en
avgiftsbeläggning av
sortlisteverksamheten kommer att övergå
till bruttoredovisning och inleverera
avgiftsinkomsterna på statsbudgetens
inkomstsida. Inkomsterna beräknas till
ca 1 300 000 kr. Avgiftsbeläggningen
föranleder en ändring i utsädeslagen
(1976:298). Regeringen föreslår att det
i utsädeslagen införs ett bemyndigande
för regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer att besluta om
avgifter i ärenden enligt lagen eller
enligt föreskrifter som meddelas med
stöd av lagen.
Regeringen föreslår att riksdagen till
Statens växtsortnämnd anvisar ett ram
anslag på 1 300 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning
när det gäller medelsbehovet under
anslaget B 5 och tillstyrker därför
regeringens förslag. Vidare tillstyrker
utskottet med en liten redaktionell
ändring förslaget till lag om ändring i
utsädeslagen (1976:298).
10. Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket (B 6)
Propositionen
Anslaget disponeras av Statens
jordbruksverk för att genom
huvudsakligen försöks- och
utvecklingsverksamhet styra utvecklingen
inom jordbruket och trädgårdsnäringen
mot minskat växtnäringsläckage, minskad
ammoniakavgång, säkrare och minskad
användning av kemiska bekämpningsmedel,
bevarande av biologisk mångfald och ökad
andel ekologisk produktion.
Regeringen föreslår att anslagets
reservation under perioden 1997-2001
skall utnyttjas för försöks- och
utvecklingsverksamhet avseende
miljöförbättrande åtgärder. Regeringen
anser att medel inom anslaget bl.a.
skall användas för att genomföra den av
Jordbruksverket föreslagna aktionsplanen
för ekologisk produktion. För år 1997
innebär det att försöks- och
utvecklingsverksamhet samt
marknadsstödjande åtgärder inom området
ekologisk produktion förslagsvis kan
uppgå till 15 miljoner kronor varav
högst 2 miljoner kronor avser
marknadsstödjande åtgärder. Medel
avseende marknadsstödjande åtgärder bör
initialt kunna bekostas inom anslaget.
På sikt är det dock rimligt att
marknadsaktörerna tar det fulla ansvaret
för sådana åtgärder. Regeringen
bedömer det totala anslagsbehovet till
23 857 000 kr efter en besparing på
1,2 miljoner kronor till följd av det
statsfinansiella läget.
Motionerna
Enligt motion Jo229 (v) yrkandena 1 och
2 får inte tillåtas att anvisade medel
för ekologisk produktion under anslaget
B 6 omdisponeras till annan verksamhet.
Vidare framhålls att anvisade medel inte
kommer att räcka och att det krävs
aktiva bidrag även från andra aktörer
inom detta område. Vidare bör regeringen
inför kommande budgetår pröva om inte
verksamheten under anslaget B 6 kan
samordnas med den försöks- och
utvecklingsverksamhet som bedrivs vid
Sveriges lantbruksuniversitet.
Motsvarande yrkanden framförs även i
motion Jo237 (v) yrkandena 1 och 2.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning
när det gäller medelsbehovet under
anslaget B 6 och tillstyrker därför
regeringens förslag i denna del.
Som framgår av propositionen anser
regeringen att den av Jordbruksverket
föreslagna aktionsplanen för ekologisk
produktion skall genomföras. Detta
innebär att sammanlagt 15 miljoner
kronor skall avsättas för budgetåret
1997 till försöks- och
utvecklingsverksamhet samt
marknadsstödjande åtgärder inom området
ekologisk produktion. Högst 2 miljoner
kronor skall avse marknadsstödjande
åtgärder. När det gäller samordning
hänvisar utskottet till de
forskningsprogram och övriga åtgärder
som redovisas i avsnitt 34 i det
följande. Med det anförda föreslår
utskottet att motionerna Jo229 yrkandena
1 och 2 samt Jo237 yrkandena 1 och 2
lämnas utan någon riksdagens vidare
åtgärd.
11. Bekämpande av växtsjukdomar (B 7)
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under anslaget B 7.
12. Strukturstöd inom livsmedelssektorn
(B 8) och Från EG-budgeten finansierat
strukturstöd (B 9)
Propositionen
Under anslaget B 8 anvisas medel för
investeringsstöd till lantbrukare,
startstöd till yngre jordbrukare och
stöd till bearbetning och avsättning av
jord- och skogsbruksprodukter. Dessa
stöd ingår i mål 5a.
Enligt regeringen kommer ett svenskt
program för investeringsstöd till
lantbrukare att överlämnas till
kommissionen under hösten 1996.
Kommissionens godkännande av programmet
krävs för att investeringsstödet skall
kunna träda i kraft. Stödet har
utformats i enlighet med rådets
förordning (EEG) nr 2328/91 av den 15
juli 1991 om förbättringar av
jordbruksstrukturens effektivitet och
bygger på det förslag som godkändes av
riksdagen i juli 1996 (prop.
1995/96:222, FiU15, rskr. 307).
Regeringen bedömer anslagsbehovet för
år 1997 till 149 000 000 kr. Anslaget
fördelas på posterna investeringsstöd
till lantbrukare med 75 000 000 kr,
startstöd till yngre lantbrukare med 27
000 000 kr och stöd till bearbetning och
avsättning av jord- och
skogsbruksprodukter med 47 000 000 kr.
Med hänvisning till vad som anförts
under anslaget B 8 bör under anslaget B
9 anvisas ett belopp motsvarande EG:s
finansiering av strukturstöd inom
livsmedelssektorn.
Motionerna
Enligt motion Jo206 (m) yrkande 4 bör
regeringen utvärdera vilka effekter för
sysselsättningen som ett
investeringsstöd till animaliesektorn
kan få. I motionerna Jo210 (m) yrkande
16 och Jo245 (c) yrkande 16 framhålls
att investeringsstödet skall ses som en
förlängning av befintligt landsbygdsstöd
som utgått till jordbruksinvesteringar i
de sju nordliga länen. Berörda
länsstyrelser bör tilldelas anslag för
fördelning inom respektive område. Ett
investeringsbidrag på 45 % bör införas i
mål 6-området. I övriga delar av de sju
länen bör bidraget uppgå till 35 %. Inga
begränsningar bör införas utöver de krav
som gäller enligt EU:s regler. Enligt
motion Jo255 (m) yrkande 4 bör stor vikt
läggas vid förhållandena i norra Sverige
när detaljerna för investeringsstödet
läggs fast. Vissa företag måste ges
möjlighet att utvidga verksamheten för
att kompensera för den produktion som
försvinner på gårdar som upphör.
Näringen klarar annars inte att
upprätthålla produktionen i norra
Sverige. Enligt motionärerna behövs
speciallösningar för norra Sverige.
Enligt motion Jo221 (kd) är det helt
nödvändigt att verksamheten med
maskinringar får fortsatt stöd. Det
gäller såväl uppbyggnad av flera lokala
maskinringar som för den centrala
verksamheten som syftar till en
vidareutveckling av
maskinringsverksamheten. Ett fortsatt
stöd kan inrymmas inom EU:s
strukturfonder för stöd till
landsbygdsutveckling (mål 5b).
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelsanvisning under
anslagen B 8 och B 9.
Som regeringen redovisat i
propositionen kommer ett svenskt program
för investeringsstöd till lantbrukare
att överlämnas till kommissionen under
innevarande höst. Förslaget har
utarbetats i enlighet med tidigare
riksdagsbeslut. Utgångspunkten är att
stödet skall ge möjligheter till ökad
sysselsättning i glesbygdsområden och
möjlighet att förstärka åtgärder för
djurskyddet och miljön. Stödet skall
huvudsakligen lämnas till
jordbruksinvesteringar i de sju
nordligaste länen. Stöd bör också
fortsättningsvis kunna lämnas till
kombinationsverksamhet i hela landet
samt kunna utformas som ett instrument
för att främja miljö- och
djurskyddsinvesteringar i hela landet.
Utskottet utgår från att
investeringsstödet efter kommissionens
godkännande införs utan dröjsmål. Enligt
utskottets bedömning kan syftet med
motionerna Jo210 yrkande 16, Jo245
yrkande 16 och Jo255 yrkande 4 med det
anförda i allt väsentligt anses
tillgodosett. Yrkandena påkallar således
ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
I avvaktan på att kommissionen
godkänner det svenska programmet för
investeringsstöd är utskottet inte
berett att föreslå något uttalande av
riksdagen i enlighet med motion Jo206
yrkande 4. En eventuell utvärdering av
investeringsstödets effekter på
sysselsättningen bör givetvis ta sikte
på ett system som trätt i kraft och
tillämpats under så lång tid att det är
möjligt att dra slutsatser av de
praktiska erfarenheterna av stödet.
Motionen avstyrks i berörd del.
Enligt vad utskottet erfarit har
regeringen lämnat ett förslag till
kommissionen om stöd till verksamhet med
maskinringar. Enligt förslaget skall
stödet finansieras genom att 4,5
miljoner kronor tas från tidigare
utbetald revalveringskompensation.
Regeringen avvaktar för närvarande
kommissionens beslut. Mot bakgrund av
det anförda föreslår utskottet att
motion Jo221 lämnas utan riksdagens
vidare åtgärd.
13. Regionala stöd till jordbruket (B
10) och Från EG-budgeten finansierade
regionala stöd (B 11)
Propositionen
De utgifter som belastar anslaget B 10
är den nationella delen av EG:s
regionala stöd till jordbruket, nämligen
dels kompensationsbidrag till norra
respektive södra Sverige, dels
nationellt stöd till jordbruket i norra
Sverige.
Enligt regeringen är överläggningarna
med EG-kommissionen om utformningen av
de regionala stöden nu avslutade.
Medelstilldelningen under detta anslag
skall anpassas till utfallet av dessa
överläggningar. Den nationella
finansieringen av kompensationsbidraget
beräknas uppgå till 399 miljoner kronor,
vilket är 21 miljoner kronor lägre än
vad som antogs innan överläggningarna
med EG-kommissionen var avslutade.
Regeringens förslag innebär vidare att
högst 320 miljoner kronor avsätts för
nationellt stöd till jordbruket i norra
Sverige. Det nationella stödet skall
komplettera kompensationsbidraget samt
miljöstödet till öppet odlingslandskap i
stödområdena 1-3.
Regeringen bedömer anslagsbehovet för
år 1997 till 719 000 000 kr. Med
hänvisning till vad som anförts under
anslaget B 10 bör under anslaget B 11
anvisas ett belopp motsvarande EG:s
finansiering av regionala stöd till
jordbruket.
Motionerna
Anslagen
Enligt motion Jo239 (kd) yrkande 19
delvis avvisas regeringens förslag att
sänka ramarna för LFA-stödet. Detta
innebär ett felaktigt budskap som
minskar möjligheten att få in fler
områden i LFA-systemet. Ytterligare
15 000 000 kr bör således anvisas för
LFA-stöd. När det gäller nivån på
anslaget B 10 bör regeringen enligt
motion Jo249 (m) yrkande 3 återkomma med
förslag till finansiering om
utnyttjandet av stöden når upp till
ursprungliga ramar.
De regionala stöden
I motion Jo210 (m) framhålls att ej
utbetalda ersättningar i Norrlandsstödet
innebär ett urholkande med cirka 10 % av
den politiskt beslutade nivån. Det
behövs därför en omedelbar utvärdering
av stödet och förslag till förbättringar
när det gäller lönsamhetsutvecklingen
för Norrlandsjordbruket (yrkande 1).
Regeringens förslag att spara 14
miljoner kronor på LFA-stödet i norra
Sverige innebär att norra Sveriges
merkostnadskompensation urholkas
ytterligare och att den relativa
konkurrenskraften gentemot övriga
svenska jordbrukare försämras (yrkande
3). När det gäller s.k. hållandetider
framhåller motionärerna att rådande
system för att kontrollera djurantalet
vid beräkning av rätten till ersättning
inte passar Sverige på grund av LFA-
områdets storlek. Det krävs ett annat
kontrollsystem än det rådande där djur
skall hållas upp till två månader efter
ansökan om ersättning (yrkande 6). När
det gäller grisproduktionen i norra
Sverige konstateras att den drabbats av
sänkt lönsamhet.
Merkostnadskompensationen kan ej
beräknas på mer än att 1/3 av grisens
spannmålsbehov odlas på gården om
oförändrad ersättning jämfört med
situationen före EU-inträdet skall
uppnås. I dag beräknas kompensationen på
2/3 (yrkande 9). Enligt yrkande 10
behöver intransportstödet till
livsmedelsföretag i norra Sverige
återinföras för kött- och äggproduktion.
Stödets nivå bör återställas för mjölk.
Detta förutsätter att ytterligare 30
miljoner kronor tillförs stöden till
jordbruket i Norrland. När det gäller
äggproduktionen i norra Sverige kräver
motionärerna likabehandling för de
svenska producenterna. Det nationella
stödet bör fördubblas (yrkande 11).
Vidare bör ett miljöstöd införas för
potatisodlingen i norra Sverige (yrkande
12). Enligt motion Jo212 (c) yrkande 1
bör hästhållningen rymmas inom ramen för
stödet till mindre gynnade områden. Även
enligt motion Jo225 (fp) bör det s.k.
intransportstödet för jordbruksprodukter
höjas och ytterligare medel därför
tillföras stöden till jordbruket i
Norrland (yrkande 1). Vidare framhålls
att den svenska äggproduktionen kämpar
mot en osund konkurrens från finska ägg
som dumpas i Sverige med statliga
subventioner. Detta förhållande kräver
svenska motåtgärder (yrkande 2). Enligt
motionerna Jo229 (v) yrkande 3 och
Jo237 (v) yrkande 3 skall de
framförhandlade nivåerna gälla för LFA-
stödet till områdena 1-4 samt mål 6-
området. I motion Jo236 (m) yrkande 9
begärs en uppföljning av
jordbrukspolitikens konsekvenser i norra
Sverige. I motion Jo245 (c) framhålls
att ej utbetalda ersättningar i
Norrlandsstödet innebär ett urholkande
med ca 10 % av den politiskt beslutade
nivån. Det behövs därför en omedelbar
utvärdering av stödet när det gäller
lönsamhetsutvecklingen för det
norrländska jordbruket under 1990-talet.
En jämförelse bör även göras med
lantbrukarnas situation i Finland och
Norge (yrkande 1). Regeringens förslag
att spara 14 miljoner kronor på LFA-
stödet i norra Sverige innebär att norra
Sveriges merkostnadskompensation
urholkas och att den relativa
konkurrenskraften gentemot övriga
svenska jordbrukare försämras (yrkande
2). När det gäller s.k. hållandetider
framhåller motionärerna att rådande
system för att kontrollera djurantalet
vid beräkning av rätten till ersättning
inte passar Sverige på grund av LFA-
områdets storlek. Nuvarande system
innebär att marknadstillförseln av slakt
minskar kraftigt under hållandeperioden
varvid andra aktörer får fritt tillträde
till den norrländska
livsmedelsindustrins hemmamarknad
(yrkande 5). När det gäller
grisproduktionen i norra Sverige
konstateras att den drabbats av sänkt
lönsamhet. Merkostnadskompensationen kan
ej beräknas på mer än att 1/3 av grisens
spannmålsbehov odlas på gården om
oförändrad ersättning jämfört med
situationen före EU-inträdet skall
uppnås. I dag beräknas kompensationen på
2/3. Förslaget innebär att det
nationella stödet skulle behöva
tillföras ytterligare 7 miljoner kronor.
Beloppet skulle kunna tas av det utrymme
som skapas genom regeringens besparing
inom LFA-systemet (yrkande 8). Enligt
yrkande 9 behöver intransportstödet till
livsmedelsföretag i norra Sverige
återinföras för kött- och äggproduktion
samt nivån återställas för mjölk. Stöden
till jordbruket i Norrland borde därför
tillföras ytterligare 30 miljoner
kronor. När det gäller äggproduktionen i
norra Sverige kräver motionärerna
likabehandling för de svenska
producenterna. Det nationella stödet bör
fördubblas (yrkande 10). Vidare bör ett
miljöstöd införas för potatisodlingen i
norra Sverige (yrkande 11). Enligt
motion Jo255 (m) yrkande 2 bör den
nuvarande stödbegränsningen till 20 kor
inom LFA-stödet tas bort. Vidare yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en
konsekvensanalys avseende
lönsamhetsutvecklingen för jordbruket i
norra Sverige. Analysen bör inrymma även
gränsdragningen mellan olika stödområden
(yrkande 3).
I motion Jo217 (s) påtalas behovet av
nationellt riktade åtgärder för att
åstadkomma hållbara lösningar för
jordbruket i de områden som hamnade
utanför de slutgiltiga LFA-områdena.
Enligt motion Jo235 (c) yrkande 2 bygger
den nuvarande områdesindelningen för LFA-
stöd på det gamla skördeskadeskyddet.
Detta har fått till följd att områden
med samma produktionsförutsättningar får
olika bidrag. Enligt motionärerna behövs
en översyn av rådande system. Enligt
motion Jo239 (kd) bör man på nytt pröva
frågan om LFA-stödet skall kunna omfatta
områden som inte kom med i samband med
förhandlingarna år 1995 (yrkande 8).
Enligt motion Jo255 (m) yrkande 1 måste
det vara bättre samhällsekonomi att
stötta och rädda kvar mjölkproduktion
och den vägen få öppna landskap och
biologisk mångfald än att bevilja bidrag
för naturvård som inte är kopplat till
produktionen. Det är därför motiverat
att öronmärka visst miljöstöd för att
leva upp till de politiska
målsättningarna om oförändrad
kostnadstäckning beträffande det
regionala stödet framför allt i område
4. I motion Jo258 (c) yrkas på en
översyn av kriterier och gränsdragning
när det gäller LFA-stödet (yrkande 5).
Vissa stödområden m.m.
I motion Jo211 (c) yrkande 2 framförs
krav på uppflyttning av kommunerna
Sunne, Munkfors, Filipstad, Forshaga,
Kil samt Älvsbacka och Nyeds
församlingar i Karlstads kommun i
Värmland till stödområde 3. Enligt
motion Jo214 (c) är den gjorda
stödområdesindelningen orimlig i vad
avser stora delar av södra och norra
Östergötland. Områdena är av
höglandskaraktär och starkt
skogsdominerade men har klassats lägre
än motsvarande områden i angränsande
län. Enligt motion Jo244 (c) tog man i
samband med förhandlingen hösten 1995
bort Surahammars kommun, Möklinta,
Västerfärnebo, Fläckebo, Västra Skedvi,
Kolsva Bergslagen och norra delen av
Odensvi församlingar som var föreslagna
att ingå i LFA-området. I avvaktan på en
översyn av områdesindelningen bör
ersättning utgå till dessa områden
motsvarande det uteblivna LFA-stödet
(yrkande 1). Vid den kommande översynen
bör Heby kommun ingå (yrkande 2). I
motion Jo248 (kd) yrkas att Sverige
gentemot EU driver kravet om korrigerad
gränslinje för LFA-stöd så att socknarna
Kvarsebo, Tjällmo, Kristberg och Motala
skogsbygd fortsättningsvis kan erhålla
stöd (yrkande 1). Vidare bör man
gentemot EU driva kravet att det stora
skogsbygdsområdet mellan Östgötaslätten
i söder och Närkes och Södermanlands
slättbygder i norr förs in i 5b-
stödområdet (yrkande 2). Vidare
framhålls behovet av en översyn av LFA-
indelningen när det gäller Östergötlands
södra och norra skogsbygder och att man
därvid tillser att de bygder som
klassats för lågt lyfts upp till korrekt
klass (yrkande 3). I motion Jo253 (c)
yrkas på en förändrad indelning vid
fastställande av arealersättningsområden
och LFA-ersättningsområden i Skaraborgs
län.
Enligt motion Jo257 (c) yrkande 2 togs
vid förhandlingarna mellan
Jordbruksdepartementet och EU år 1995 en
del områden i södra Sveriges skogs- och
mellanbygder bort som enligt tidigare
förslag skulle ha ingått i LFA-områdena.
Dessa områden befinner sig i dag i en
besvärlig situation och det är rimligt
att de kan tillföras ersättning
motsvarande den som utgår till mindre
gynnade områden. För att verifiera detta
behov bör en översyn göras, med
församlingarna som geografiskt underlag,
i samband med att de nya
miljöstödsmedlen fördelas. I motion
Jo258 (c) framhålls behovet av att
beakta Ölands särställning med en
befolkning helt beroende av jordbruket.
Öns särart måste även i fortsättningen
beaktas för bevarande av bl.a. biologisk
mångfald även i ett europeiskt
perspektiv (yrkande 3).
Utskottets överväganden
Anslagen
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelsanvisning under
anslagen B 10 och B 11. Därmed avstyrks
motion Jo239 yrkande 19 delvis. Det i
motionen framförda yrkandet om en
höjning av anslaget ryms inte inom den
av riksdagen beslutade ramen för
utgiftsområdet.
Vidare avstyrks motion Jo249 yrkande 3.
De regionala stöden
Med anledning av att flera motioner tar
upp lönsamhetsutvecklingen och behovet
av förändringar när det gäller de
nuvarande stödsystemen och deras
betydelse för jordbruksnäringen inom det
tidigare norra stödområdet samt skogs-
och mellanbygderna i södra Sverige vill
utskottet anföra följande.
Förhandlingsresultatet mellan EU och
Sverige avseende stödet till jordbruket
i norra Sverige innebar att den totala
stödnivån skulle kunna behållas. Stödet
fick dock en annan utformning med en
uppdelning på tre olika stödsystem. Hela
det dåvarande norra stödområdet
(stödområdena 1, 2a, 2b, 3 och 4) har nu
definierats som mindre gynnat område
(LFA-områdena 1-4). Vidare har vissa
skogs- och mellanbygder i södra Sverige
klassats som mindre gynnade områden
(område 5). Stödet till dessa LFA-
områden lämnas i första hand per
djurenhet men även per ha. Stödet
omfattar mjölkkor, andra nötkreatur, får
och getter samt i viss utsträckning
spannmålsgrödor och potatis. LFA-
områdena 1-3 har definierats som att
klimatologiskt motsvara bergsområde
vilket innebär att stöd till
mjölkföretag där kan utgå för fler än 20
mjölkkor per företag. I LFA-områdena 4
och 5 begränsas stödet till 20 mjölkkor
per företag. I LFA-områdena 1-3
tillämpas vidare ett nationellt stöd som
helt finansieras av Sverige. Stödet, som
inte får leda till att produktionen i
regionen ökar, omfattar produktion av
mjölk, smågrisar, slaktsvin, getter,
ägg, potatis, bär och grönsaker. Vidare
lämnas transportstöd för mjölk.
Utöver nationellt stöd och LFA-stöd
utgår också vissa ersättningar enligt
det svenska miljöprogrammet för
jordbruket. Programmet är utformat i
enlighet med EU:s regler för
kompletterande åtgärder inom den
gemensamma jordbrukspolitiken.
Ersättningen för miljöåtgärder är till
viss del differentierad med avseende på
stödområde.
Regionalstöd kompletterade med
miljöstöd m.m. lämnas för att skapa
bättre förutsättningar för jordbruk inom
områden i norra Sverige där det med
hänsyn till klimat och andra
produktionsförutsättningar är särskilt
svårt att driva verksamhet. Sverige har
i och med sitt medlemskap i EU gått från
ett system med prisstöd till djurstöd
kombinerat med arealstöd samt miljöstöd.
Omställningen fick genomföras under stor
tidspress och resultatet var kanske inte
till alla delar helt överblickbart innan
det skulle träda i kraft år 1995. Av
stor betydelse är att en sådan radikal
omställning av stödsystemet kan
genomföras med beaktande av regionala
skillnader och med en rättvis och
balanserad fördelning av stöden inom och
mellan de olika områdena. För att
dessutom uppnå nödvändiga och
förbättrade möjligheter att slå vakt om
ett rikt och varierat odlingslandskap,
bevara den biologiska mångfalden samt
minimera jordbrukets miljöbelastning
måste en helhetssyn anläggas på
stödsystemens utformning.
Enligt vad utskottet erfarit har
regeringen för avsikt att göra en mer
sammanhållen analys när det gäller
effekterna av de nya stödformerna inom
jordbruksnäringen bl.a. med avseende på
ekonomisk måluppfyllelse. Vidare har
utskottet erfarit att regeringen kommer
att ge Jordbruksverket i uppdrag att
senast den 1 april 1998 redovisa en mer
övergripande och sammanhållen översyn av
stödsystemen inom jordbruksnäringen. I
samband härmed kommer Jordbruksverket
att ges i uppdrag att se över
stödområdesindelningen i vad avser de
områden som i slutförhandlingarna med EU
inte ansågs uppfylla gällande kriterier
och därför hamnade utanför nuvarande
stödsystem. Arbetet skall vara avslutat
den 1 juli 1997. Vidare bör nämnas att
Jordbruksverket i samband med sitt
uppdrag att göra en samlad utvärdering
och översyn av
miljöersättningsprogrammet för
jordbruket bl.a. har att pröva behovet
av förändringar i fråga om kriterier för
områdesavgränsning för åtgärden
bevarande av ett öppet odlingslandskap
utanför stödområdena 1-3. I detta
sammanhang bör även regeringens förslag
om ett program för investeringsstöd till
lantbrukare uppmärksammas. Programmet,
som innebär att stöd huvudsakligen skall
lämnas till jordbruksinvesteringar i de
sju nordligaste länen, skall överlämnas
till kommissionen under hösten 1996 (se
föregående avsnitt). Regeringen har
dessutom föreslagit att nivån på
miljöersättningsprogrammet under
anslaget Kompletterande åtgärder inom
jordbruket skall höjas från år 1997. I
utformningen av det utökade programmet
skall särskild hänsyn tas till behovet
av att stödja och stimulera
vallproduktionen (se avsnitt 14 nedan).
Enligt utskottets mening finns det
starka skäl som talar för att en mer
sammanhållen utvärdering görs av de
nuvarande stödsystemen med avseende på
jordbruksnäringens situation inom
framför allt stödområdena 1-4. Som
redovisats ovan har regeringen påbörjat
arbetet med partiell översyn av nu
gällande stödsystem. Vidare kommer
ytterligare utredningsuppdrag att ges
till Jordbruksverket i vad avser en mer
samlad översyn. Utskottet utgår från att
de med stödområdesindelningen förenade
gränsdragningsproblemen samt
förutsättningarna för jordbruket i
Norrlands inland kommer att
uppmärksammas i samband med den
fortsatta beredningen. Det bör härvid
också ankomma på regeringen att pröva
möjligheterna att genom ytterligare
förändringar i stödsystemen eller på
annat sätt försöka åstadkomma en mer
ändamålsenlig reglering av de olika
intressen som här är i fråga.
Med det anförda får syftet med
motionerna Jo210 yrkandena 1, 10, 11 och
12, Jo212 yrkande 1, Jo217, Jo225
yrkandena 1 och 2, Jo235 yrkande 2,
Jo236 yrkande 9, Jo239 yrkande 8, Jo245
yrkandena 1, 9, 10 och 11, Jo255
yrkandena 1, 2 och 3 samt Jo258 yrkande
5 i allt väsentligt anses tillgodosett.
Utskottet föreslår därför att berörda
motionsyrkanden lämnas utan riksdagens
vidare åtgärd.
Vidare avstyrks motionerna Jo210
yrkande 3, Jo229 yrkande 3, Jo237
yrkande 3 och Jo245 yrkande 2.
Vissa stödområden m.m.
Utskottet är inte berett att utöver vad
som anförts ovan om
stödområdesindelningen nu ta ställning
till de mer preciserade synpunkter
beträffande förändringar i den rådande
områdesindelningen som redovisas i
motionerna Jo211 yrkande 2, Jo214, Jo244
yrkandena 1 och 2, Jo248 yrkandena 1, 2
och 3, Jo253, Jo257 yrkande 2 och Jo258
yrkande 3. Berörda motionsyrkanden
avstyrks därmed i den mån de inte kan
anses tillgodosedda.
Vad utskottet anfört ovan beträffande
en samlad översyn, som bl.a. berör
stödsystemen för jordbruksnäringen i
norra Sverige, är även ägnat att
tillgodose syftet med motionerna Jo210
yrkandena 6 och 9 samt Jo245 yrkandena 5
och 8. Motionerna avstyrks i berörda
delar.
14. Kompletterande åtgärder inom
jordbruket (B 12) och Från EG-budgeten
finansierade kompletterande åtgärder
inom jordbruket (B 13)
Propositionen
Anslaget B 12 används för att finansiera
de kompletterande åtgärder inom den
gemensamma jordbrukspolitiken som är
obligatoriska för Sverige som
medlemsstat. Dessa är miljöåtgärder och
skogsbruksåtgärder inom jordbruket
(Rådets förordningar EEG nr 2078/92 och
EEG nr 2080/92). Hälften av kostnaden
för åtgärderna medfinansieras från EG-
budgeten. De kompletterande åtgärderna
skall bl.a. medverka till att miljömålen
för jordbruket nås. Anslaget föreslås
också användas för att finansiera ett
nationellt anläggningsstöd för
plantering av energiskog (Rådets
förordning EEG nr 1765/92).
Enligt regeringen verkar
miljöprogrammet för jordbruket i full
omfattning från år 1996. Inom programmet
erbjuds jordbrukare att göra
miljöåtaganden för vilka de kompenseras
motsvarande den kostnad eller det
inkomstbortfall som åtagandet innebär.
Programmet har utformats i linje med de
svenska miljömålen för jordbruket. Av de
utgifter som belastar anslaget avser
1 050 miljoner kronor jordbrukets
miljöprogram. Mot bakgrund av de höga
ambitioner som finns för jordbrukets
miljöarbete föreslår regeringen att
nivån på miljöersättningsprogrammet höjs
från år 1997. Ytterligare 300 miljoner
kronor avsätts därför av nationella
medel och motsvarande medfinansiering
erhålls från EG:s budget. Sammanlagt kan
omfattningen av programmet därmed höjas
med 600 miljoner kronor per år. Målet är
att ett utökat program skall kunna
framförhandlas med EG-kommissionen för
att kunna träda i kraft under år 1997.
Enligt regeringen kan insatserna för att
utveckla det konventionella jordbruket
mot en ekologiskt hållbar produktion
därmed öka. I utformningen av det nya
programmet skall särskild hänsyn tas
till behovet att stödja och stimulera
vallproduktionens miljöfördelar med
avseende på bl.a. växtnäringsläckaget
och kretsloppsanpassning av jordbrukets
driftsformer.
Ökningen av anslaget för den svenska
delen av miljöstödet finansieras genom
att 50 miljoner kronor vardera från
Programmet för småföretagsutveckling,
förnyelse och tillväxt, Programmet för
omställning till hållbar utveckling och
Programmet för samarbete och utveckling
i Östersjöområdet (prop. 1995/96:222 om
vissa åtgärder för att halvera
arbetslösheten till år 2000), tas i
anspråk år 1997. Ytterligare 50 miljoner
kronor per år finansieras inom
Arbetsmarknadsdepartementets område.
Därutöver finansieras 100 miljoner
kronor varaktigt på statsbudgetens
inkomstsida genom förändringar i
energibeskattningen.
Miljöersättningsprogrammet utvärderas
för närvarande. Enligt regeringen skall
utvärderingen kunna utgöra underlag för
att bedöma behovet av förändringar i
programmet. Regeringens målsättning är
att den nu föreslagna nivåhöjningen och
utvärderingen så långt möjligt skall
kunna bedömas i ett sammanhang.
Samtidigt är det angeläget att de ökade
insatserna kan genomföras så snabbt som
möjligt. Regeringen avser att låta
Jordbruksverket snarast lägga förslag om
användningen av det nu föreslagna
medelstillskottet. Det är angeläget att
åtgärderna utformas så att de ger den
bästa sammanlagda miljöeffekten och att
eventuella förändringar kan genomföras
och utformas så att de ger ett för
brukaren översiktligt och hanterbart
system.
Ett förslag till svenskt program för
skogsbruksåtgärder i enlighet med
riksdagens beslut (prop. 1995/96:76,
JoU7, rskr. 100) kommer att överlämnas
till EG-kommissionen för godkännande.
Programmet beräknas kunna genomföras år
1997. Åtgärderna har inriktats på
skogsplantering inom områden i södra och
mellersta Sveriges slättbygder där detta
är önskvärt av miljöskäl. Regeringen
föreslår vidare att ett nationellt
anläggningsstöd införs för plantering av
fleråriga grödor för produktion av
biomassa enligt rådets förordning (EEG)
nr 1765/92 av den 30 juni 1992. Av de
årliga utgifter som belastar anslaget
under perioden 1997-2000 avser 10
miljoner kronor skogsbruksåtgärder i
jordbruket och 10 miljoner kronor
anläggningsstöd för energiskog.
Regeringen överlägger för närvarande
med kommissionen om ett nytt delprogram
inom ramen för jordbrukets miljöprogram
för ersättning till rennäringen för
bevarande av rovdjur inom
renskötselområdet. Avsikten med
programmet är att skapa ett bevarandemål
för rovdjuren inom renskötselområdet med
långsiktigt livskraftiga populationer.
Bevarandemålet medför för vissa
rovdjursarter att populationen ökar.
Detta medför större kostnader för
renförluster och merarbete för
rennäringen än vad som gäller i dag.
Programmet baseras på den av riksdagen
beslutade principen om ersättning efter
rovdjursförekomst. Programmet har till
syfte att Sverige skall leva upp till
sina åtaganden om bevarande av hotade
arter, samtidigt som rennäringen skall
kunna bedrivas på ett meningsfullt sätt
och utvecklas med ekonomisk bärkraft.
Detta program, som avses verka från år
1997, uppskattas omfatta totalt
30 miljoner kronor, varav hälften
medfinansieras av EG. Anslaget bör
därför höjas med 15 miljoner kronor.
Detta finansieras genom överföring av
ett motsvarande belopp från anslaget D 2
Ersättning för viltskador m.m.
Regeringen bedömer anslagsbehovet för
år 1997 till 1 085 000 000 kr. Enligt
regeringen förutsätter jordbrukets
miljöanpassning ett långsiktigt arbete.
Programmen bygger på ömsesidiga
åtaganden mellan stat och stödmottagare
med en varaktighet av minst fem år.
Finansieringen av de miljöåtgärder som
omfattas av fattade beslut kräver därför
att medel ställs till förfogande under
hela stödperioden. För åren 1998 och
1999 beräknas därför utgifterna uppgå
till samma belopp som det nu för år 1997
föreslagna.
Med hänvisning till vad som anförts
ovan beträffande anslaget B 12 bör under
anslaget B 13 anvisas ett belopp på 1
092 500 000 kr motsvarande EG:s
finansiering av kompletterande åtgärder
inom jordbruket. Den nationella
finansieringen av vissa informations-,
rådgivnings- och utbildningsinsatser för
skogsägare med jordbruksmark sker över
anslaget Skogsvårdsorganisationen (H 1).
Därutöver föreslås 7,5 miljoner kronor
för EG:s medfinansiering avseende
vitaliseringsgödsling av
försurningsdrabbad skogsmark.
Motsvarande nationell finansiering sker
över anslaget Insatser för skogsbruket
(H 4).
Motionerna
Anslagen
I motion Jo234 (fp) yrkas att riksdagen
till Kompletterande åtgärder inom
jordbruket (B 12) för budgetåret 1997
anvisar ytterligare 600 000 000 kr
(yrkande 3). I motionerna Jo237 (v)
yrkande 19 delvis och Jo239 (kd) yrkande
19 delvis föreslås att anslaget tillförs
ytterligare 100 000 000 kr utöver
regeringens förslag. Enligt motion Jo241
(mp) bör det under anslaget B 12 anvisas
ett i förhållande till regeringens
förslag ökat anslag med 50 000 000 kr
(yrkande 22 delvis). För budgetåren 1998
och 1999 beräknas anslagshöjningen till
100 miljoner kronor respektive 150
miljoner kronor (yrkande 23 delvis). I
motion Jo249 (m) yrkande 4 föreslås en
höjning av anslaget B 12 med 30 000 000
kr.
I motion Jo241 (mp) yrkas vidare att
det under anslaget Från EG-budgeten
finansierade kompletterande åtgärder
inom jordbruket (B 13) anvisas ett i
förhållande till regeringens förslag
ökat anslag med 50 000 000 kr (yrkande
22 delvis). För budgetåren 1998 och 1999
beräknas anslagshöjningen till 100
miljoner kronor respektive 150 miljoner
kronor (yrkande 23 delvis).
Utökat miljöstöd
När det gäller det utökade
miljöstödsprogrammet framhålls i motion
Jo207 (s) att det från ett
samhällsperspektiv är angeläget att slå
vakt om en näring som är så stabil,
arbetskrävande och arealkrävande som
mjölk- och köttproduktionen. För att
åstadkomma detta är det nödvändigt att
lönsamheten förbättras framför allt inom
stödområde 4. De utökade medlen som nu
föreslås bör därför riktas på ett sådant
sätt att de kommer de som är aktiva
mjölk- och köttproducenter till godo.
Detta sker bäst genom att vallstödet
djurrelateras. I motion Jo210 (m)
yrkande 5 framhålls att ett vallstöd är
synnerligen välkommet för norra Sveriges
bönder som har ett stort kunnande när
det gäller vallproduktion. Vallstödet
bör vara generellt, dvs. vara lika stort
i hela landet. I norra Sverige bör det
riktas till animalieproducenterna.
Enligt motion Jo211 (c) yrkande 1 har
område 4 drabbats hårdast av de nya EU-
stöden. Genom bl.a. begränsningar i
stödet till antalet djur och genom
avsaknaden av tillräcklig spannmålsareal
innebär de nya EU-stöden klara
försämringar och därmed en dålig
lönsamhet. För att snabbt åtgärda detta
problem vore det önskvärt att införa ett
speciellt djuranknutet vallstöd i område
4. Enligt motion Jo215 (s) förändrades i
och med EU-inträdet förutsättningarna
för jordbruket i delar av det som
tidigare tillhört stödområde 4. På grund
av EU:s regler har stora delar av det
gamla ?Norrlandsstödet´ försvunnit och
mycket lite har kommit i dess ställe.
Det är därför viktigt att se över
möjligheterna till ett djuranknutet
vallstöd för stödområde 4. I
Vänsterpartiets motioner Jo229 yrkande 5
och Jo237 yrkande 5 framhålls att
vallstödet bör utformas med tydliga
miljökriterier som premierar en
anpassning av produktionsmetoderna.
Vidare bör stödet bidra till att lösa de
obalanser som uppstått inom stödområde 4
och det fjällnära jordbruket. Vallstödet
bör dessutom vara generellt. Även i
motion Jo236 (m) yrkas att vallstödet
skall vara generellt. Vidare bör vall
och bete på åkermark prioriteras.
Reglerna bör vara enkla och utformas som
minimikrav för skötsel av de slåtter-
och betesvallar som får stöd. Kopplingen
till djurhållning är positiv (yrkande
8). Enligt motion Jo238 (kd) bör det
tillkommande miljöstödet fördelas så att
en avstämning med LFA-stödet i område 4
kan göras. Vidare bör ett särskilt
miljöstöd utgå till besättningar med
fler än 20 kor. I motion Jo239 (kd)
yrkande 5 framhålls att lönsamheten i
den miljövänliga mjölk- och
nötköttsproduktionen samt annan
vallbaserad animalieproduktion är mycket
pressad. Ett sätt att förändra
förutsättningarna för denna produktion
är att införa ett generellt vallstöd.
Stödet bör sedan utökas till sin
maximala nivå. Enligt motion Jo245 (c)
yrkande 4 bör vallstödet användas till
att lösa de orättvisor som uppstått på
grund av den nya jordbrukspolitiken.
Stödområde 4 samt det fjällnära
jordbruket bör få extra tilldelning.
Därutöver bör beloppet i det generella
vallstödet vara generellt samt i norra
Sverige riktat till
animalieproducenterna. Motionärerna i
motion Jo246 (s) delar regeringens
uppfattning om att de ökade insatserna
kommer att förbättra förutsättningarna
för ett miljöanpassat jordbruk.
Produktionen går i ekologiskt hållbar
riktning så att de uppsatta miljömålen
för jordbruket kan uppnås. Stödet skall
vara ett basstöd som åtföljs av klara
miljökrav (yrkande 1). Det är angeläget
att åtgärderna utformas så att den bästa
sammanlagda miljöeffekten kan
åstadkommas med ett administrativt
enkelt system. Föreslagna förändringar
bör genomföras och utformas så att de
ger ett för brukaren översiktligt och
hanterbart ersättningssystem (yrkande
2). De nya åtgärderna måste också
utformas på ett sådant sätt att de
samverkar med åtgärderna i det
befintliga miljöersättningsprogrammet
(yrkande 3). Särskild hänsyn måste tas
till behovet av att stimulera
vallproduktion med klart definierade
miljökrav i hela landet. Tillgången och
fördelningen av betesdjuren i landet bör
därför särskilt uppmärksammas (yrkande
4). Det är viktigt att en regionalt
rättvis fördelning erhålls av de
tillkommande medlen. Särskild hänsyn
skall i detta sammanhang tas till
stödområde 4 (yrkande 5). Möjligheterna
till medfinansiering från EU skall
beaktas för att få ett optimalt
ekonomiskt utbyte av insatta medel
(yrkande 6). Vidare förutsätts att
regeringen även tar hänsyn till
sysselsättningseffekterna när man
utformar de nya stödformerna (yrkande
7). Enligt motion Jo257 (c) yrkande 1
bör det utökade miljöstödets regelverk
få en enkel och tydlig utformning så att
medel ej förblir outnyttjade. Medel bör
gå till den som brukar marken och hela
landet bör får del av stödet. Särskild
hänsyn måste tas till
animalieproducenterna i stödområde 4. I
motion Jo258 (c) yrkande 1 framhålls att
en analys av det svenska lantbrukets
konkurrenssituation bör ingå vid
utformningen av det utökade
miljöstödsprogrammet.
Utvärdering m.m.
Enligt motion Jo203 (m) präglas det
svenska miljöersättningsprogrammet till
vissa delar av en helt orimlig
detaljstyrning i kombination med
ständiga regeländringar och en aldrig
sinande ström av krav på nya uppgifter.
Programmet behöver förenklas. Även i
motion Jo206 (m) yrkas att reglerna bör
förenklas. Vidare framhålls att Sverige
bör sträva efter att ta emot det
miljöstöd vårt land har rätt till
(yrkande 3). Ett ökat utnyttjande av den
framförhandlade ramen för
miljöprogrammet yrkas också i motion
Jo210 (m) yrkande 13. Enligt yrkande 14
måste de norrländska landskapstyperna
synliggöras i miljöprogrammet. Vissa
typer av foderarealer erhåller ej
ersättning. Delprogrammet för värdefulla
natur- och kulturvärden är ej anpassat
till Norrland. Vidare måste dagens
arealkrav i öppet odlingslandskap
behållas (yrkande 15). Enligt motion
Jo212 (c) yrkande 2 bör hästhållning
ingå som en ersättningsberättigad
produktionsgren inom ramen för
programmet för bevarande av ett öppet
odlingslandskap inom stödområdena 1-3.
Vidare bör den nordsvenska hästen
omfattas av stödet till utrotningshotade
raser (yrkande 3). I motion Jo220 (v)
yrkande 2 framhålls SKB-kons speciella
kvaliteter och att dessa bör tas
tillvara inom ramen för ett särskilt
miljöprogram för fjäll- och
inlandsjordbruk. Getnäringen bör enligt
motion Jo222 (v) yrkande 1 ges ett eget
utrymme inom ramen för EU:s miljöstöd.
Vidare bör behovet av ökad kunskap om
getter uppmärksammas (yrkande 2). Enligt
motion Jo226 (c) är vall med nuvarande
system missgynnat jämfört med andra
grödor. Vidare framhålls att det råder
osäkerhet om tolkningen av regelverket.
Markägarna vågar därmed inte binda sig
för femårsperioder med risk för
återbetalningsskyldighet. Det är därför
av största vikt att regelsystemet ändras
(yrkande 1). För att även kulturvärdena
på mindre lantbruk skall kunna bevaras
samt att kraven på Gotland och Öland
skall kunna likställas med övriga riket
måste regelsystemet för värdefulla
natur- och kulturvärden inför 1997 års
ansökningar ändras (yrkande 2). Enligt
motionerna Jo229 (v) yrkande 6 och Jo237
(v) yrkande 6 bör ett särskilt
fjällmiljöprogram för jordbruket i
Norrlands inland inrättas. Vidare yrkas
i motionerna att miljöstödsprogrammet
utvärderas (yrkandena 7 resp. 7). I
motion Jo234 (fp) yrkande 1 framhålls
betydelsen av att använda hela ramen för
EU-medel för miljöstöd till jordbruket.
Enligt motion Jo236 (m) yrkande 4 skall
Sverige i EU verka för en förenkling av
regelverken avseende EU:s olika
ersättningssystem. Vidare yrkas att
reglerna ändras så att våtmark på
betesmark kan tillåtas. I detta
sammanhang finns inte heller något skäl
att hindra ansvarsfull vattentäkt eller
bete på sådan mark. Vidare bör
ersättning utgå även för
anläggningskostnader (yrkande 5). Ett
sammanhållet delprogram för
konventionellt jordbruk inom ramen för
EU:s miljöprogram för jordbruket bör
utarbetas (yrkande 6) och vidare bör
regeringen ges i uppdrag att utarbeta
ett förslag till förenkling av
regelverken för miljöersättningar
(yrkande 7). Enligt motion Jo239 (kd)
yrkande 6 bör man snarast använda sig av
det maximala miljöstödet. Vidare
framhålls behovet av ett förenklat
regelverk för miljöstöd till
kulturmiljövård och biologisk mångfald
(yrkande 7). Sverige skall inom EU verka
för ett förenklat regelsystem för
ekologiskt jordbruk (yrkande 10). Vidare
bör man inom EU verka för att
omläggningstiden (karensen) för
omställning till ekologisk produktion
skall vara ett år (yrkande 11). Enligt
motion Jo241 (mp) bör arealersättningen
för ekologiskt lantbruk vara av sådan
storlek att det blir ekonomiskt
lönsammare att odla ekologiskt än
konventionellt. Stödet bör därför höjas
till 2 000 kr per hektar i hela landet
(yrkande 13). Vidare bör möjligheten att
differentiera stödet till ekologisk
odling ses över. Härigenom kan en
omläggning av gårdens hela areal och
djurhållning stimuleras (yrkande 14).
Ett ökat utnyttjande av den
framförhandlade ramen för
miljöprogrammet yrkas också i motion
Jo245 (c) yrkande 12. Enligt yrkande 13
måste de norrländska landskapstyperna
synliggöras i miljöprogrammet. Vissa
typer av foderarealer erhåller ej
ersättning. Delprogrammet för värdefulla
natur- och kulturvärden är ej anpassat
till Norrland. Vidare måste dagens
arealkrav i öppet odlingslandskap
behållas (yrkande 14). Enligt motion
Jo258 (c) måste behovet av hänsyn till
lokala förhållanden, ökad flexibilitet
och en mera modifierad tillämpning
beträffande miljöersättningsprogrammet
uppmärksammas (yrkande 6). I motion
Jo773 (fp) yrkas att reglerna för
miljöstöd när det gäller ersättning för
våtmarker ändras. Stödet bör riktas till
miljökänsliga områden och kravet på att
våtmarken skall ligga på åkermark bör
slopas. Däremot skall våtmarken
huvudsakligen ta emot vatten från
åkermark (yrkande 3). I motion Jo775 (m)
yrkande 1 framhålls nödvändigheten av
att regler avseende anläggning av
våtmarker och småvatten får en
ändamålsenligare utformning. Det är
enligt motionärerna av stor betydelse
att man inom EU arbetar för ändrade
regler vad avser våtmarker (yrkande 2)
och att ett ökat utnyttjande av EU:s
miljöstöd bl.a. får medfinansiera
anläggandet av våtmarker och småvatten
(yrkande 3). Enligt motion Jo797 (mp)
bör jordbrukets miljöersättningar
kompletteras så att ersättning kan utgå
även till odling av äldre genetiskt
värdefulla kulturväxter och ogräs
(yrkande 5).
Enligt motion Jo229 (v) yrkande 13
måste ett miljöersättningsprogram för
rovdjursrivna renar bygga på den
överenskommelse som gjorts med
Naturvårdsverket och Sametinget. Vidare
framhålls att anslaget för rovdjursrivna
renar bör vara ett reservationsanslag
(yrkande 14). Motsvarande yrkanden
framställs även i motion Jo237 (v)
yrkandena 13 respektive 14.
Utskottets övervägande
Anslagen
Utskottet har tidigare tillstyrkt
regeringens förslag beträffande ramen
för utgiftsområde 23. De i motionerna
Jo234 yrkande 3, Jo237 yrkande 19
delvis, Jo239 yrkande 19 delvis, Jo241
yrkande 22 delvis och Jo249 yrkande 4
framförda yrkandena om en höjning av
anslagen B 12 och B 13 ryms inte inom
denna av riksdagen nu fastställda ram.
Utskottet delar således regeringens
bedömning när det gäller medelsbehovet
under anslagen och avstyrker motionerna
i berörda delar.
Vidare avstyrks motion Jo241 yrkande 23
delvis.
Utökat miljöstöd
Mot bakgrund av de höga ambitioner som
finns för jordbrukets miljöarbete har
regeringen föreslagit att nivån på
miljöersättningsprogrammet skall höjas
från år 1997. I utformningen av det nya
programmet skall särskild hänsyn tas
till vallproduktionens miljöfördelar.
Utskottet konstaterar att förslaget om
ett utökat miljöprogram innebär att
insatserna för att utveckla det
konventionella jordbruket mot en
ekologiskt hållbar produktion kan öka.
De åtgärder som enligt utskottets mening
bör ersättas inom ramen för det utbyggda
programmet måste därvid utformas på ett
sådant sätt att vallodlingens
miljöfördelar tas till vara.
Vallodlingen kan t.ex. medverka till att
minska växtnäringsläckage och erosion
från åkermark, minska riskerna vid
bekämpningsmedelsanvändning samt främja
den biologiska mångfalden i
odlingslandskapet. Utskottet förutsätter
således att åtgärderna förenas med
tydliga miljökrav och att reglerna för
det nya stödet utformas i samklang med
det befintliga miljöprogrammet. I detta
sammanhang bör tillgången på och
fördelningen av betesdjur i landet
särskilt uppmärksammas. Vidare är det
angeläget att åtgärderna utformas på ett
sådant sätt att en förstärkt miljöeffekt
kan uppnås. Utskottet vill särskilt
understryka att regelverket utformas så
att det blir administrativt enkelt
eftersom många brukare kommer att
beröras av vallstödet. Genom ett enkelt
regelverk får brukarna ett översiktligt
och hanterbart ersättningssystem. Det
utökade programmet bör vara generellt
och stimulera till en miljövänlig
vallproduktion i hela landet. Särskild
hänsyn bör tas till förhållandena i
stödområde 4 i mellersta Sverige.
Utskottet förutsätter att regeringen
prövar möjligheterna fullt ut när det
gäller medfinansieringen från EG-
budgeten för att uppnå ett optimalt
ekonomiskt utbyte. Vidare måste hänsyn
tas till de sysselsättningsfrämjande
effekterna vid utformandet av de nya
stöden. Vad utskottet anfört med
anledning av motionerna Jo207, 210
yrkande 5, Jo211 yrkande 1, Jo215, Jo229
yrkande 5, Jo236 yrkande 8, Jo237
yrkande 5, Jo238, Jo239 yrkande 5, Jo245
yrkande 4, Jo246, Jo257 yrkande 1 och
Jo258 yrkande 1 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Utvärdering m.m.
Som framgår av propositionen har
Jordbruksverket fått regeringens uppdrag
(beslut den 22 februari 1996) att i
samråd med Naturvårdsverket utvärdera
det svenska miljöersättningsprogrammet
inom jordbruket i enlighet med rådets
förordning (EEG) nr 2078/92 med avseende
på programmets ändamål och resultat.
Utvärderingen skall sedan utgöra
underlag för en bedömning av behovet av
förändringar i programmet. Regeringen
har vidare i samma beslut gett
Jordbruksverket i uppdrag att i samråd
med Naturvårdsverket och
Riksantikvarieämbetet redovisa ett
särskilt förslag till delprogram för
resurshushållande konventionellt
jordbruk inom ramen för rådets
förordning (EEG) nr 2078/92. Uppdragen
skall redovisas senast den 1 april 1997.
Utgångspunkterna för det svenska
miljöersättningsprogrammet är miljömålen
inom jordbrukspolitiken och behovet av
åtgärder för att nå dessa mål. Förutom
att främja införandet av miljövänliga
produktionsmetoder skall programmet
också syfta till att uppnå andra mål för
den gemensamma jordbrukspolitiken.
Miljöersättningsprogrammet har i Sverige
också en regionalpolitisk funktion genom
den särskilda miljöersättningen till
jordbruket i norra Sverige. Som
framhålls i flera motioner finns det
stora svårigheter för delar av
jordbruksnäringen att tillgodogöra sig
de olika stödformerna inom det nuvarande
miljöprogrammet. Framför allt
uppmärksammas den annorlunda struktur
och de olika förutsättningar som präglar
jordbruket i Norrlands inland. Det kan
gälla allt från små enheter till långa
avstånd, bristande förutsättningar att
odla spannmål samt brist på
rationaliseringsmöjligheter. Vidare
påtalas behovet av ett mer förenklat
regelsystem, ökad flexibilitet,
differentierat stöd till ekologisk
odling och ett särskilt stöd till
getnäringen.
Norra Sverige har en särställning i
miljöprogrammet genom den
regionalpolitiska kopplingen, framför
allt i åtgärden för bevarande av ett
öppet odlingslandskap. Stödområdena 1-3
undantas också från grundregeln att
olika ersättningar bara får kombineras
på samma areal upp till gränsen för EU:s
medfinansiering (3 850 kr/ha).
Överskjutande del får finansieras med
nationella medel. Odlingslandskapet i
norra Sverige skiljer sig från övriga
delar av landet varför villkoren för
stöd inte alltid är möjliga att
uppfylla. Odlingslandskapets utbredning
är väsentligt mindre med andra markslag
och av historiska skäl är kontinuiteten
i odlingen kortare. Klimatfaktorer och
andra fysiska förutsättningar medverkar
också till att odlingslandskapet har ett
annorlunda utseende än i södra Sverige.
Miljösituationen är också en annan där
det norrländska jordbruket belastar
miljön i mindre utsträckning. Norra
Sverige saknar till viss del de inslag i
natur- och kulturmiljön som är
ersättningsberättigade i andra delar av
landet. Samtidigt ersätts andra typiskt
norrländska företeelser såsom
skogsarbeten, fäboddrift och användning
av hotade husdjursraser. Inom ramen för
ersättningen till bevarande av
värdefulla natur- och kulturmiljöer
ingår ängslador och andra för norra
Sverige typiska byggnader. Av tekniska
skäl kan emellertid inte stöd utgå för
att vårda dessa inom ramen för
miljöprogrammet. I gengäld finns en
programåtgärd inom mål 6- området som
gäller för perioden 1995-1999. Under
åtgärd 3.8 Miljö- och landskapsvård kan
stöd bl.a. ges till skydd av äldre
jordbruksbyggnader såsom värdefulla
inslag i landskapet. Sådana byggnader
kan exempelvis utgöras av hölador och
lador för torkning av lin. Under
åtgärden finns avsatt 8 miljoner ecu för
hela perioden varav 50 % finansieras av
EU och 50 % av Sverige.
Sverige kommer löpande att till EU
redovisa miljöersättningsprogrammets
utveckling och effekter samt i vilken
utsträckning de olika målen nås med
avseende på såväl kvalitet som
kvantitet. För att möjliggöra detta
uppföljningsarbete och för att få ett
underlag för en bedömning av behovet av
förändringar i programmet har regeringen
lämnat ovan redovisade
utvärderingsuppdrag till
Jordbruksverket. Utskottet utgår från
att bl.a. de nu redovisade behoven är
väl kända för regeringen och att de
kommer att beaktas i samband med det
fortsatta förändringsarbetet. Utskottet
finner mot bakgrund härav inte anledning
föreslå någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionerna Jo210 yrkande
15, Jo212 yrkandena 2 och 3, Jo226
yrkandena 1 och 2, Jo229 yrkande 7,
Jo236 yrkande 6, Jo237 yrkande 7, Jo239
yrkandena 7 och 11, Jo241 yrkandena 13
och 14, Jo245 yrkande 14 och Jo258
yrkande 6. Motionerna avstyrks således i
berörda delar.
Med samma motivering avstyrks även
motionerna Jo236 yrkande 5, Jo773
yrkande 3 och Jo775 yrkandena 1-3.
Med det anförda avstyrks även
motionerna Jo210 yrkande 14 och Jo245
yrkande 13.
De i motionerna Jo220 yrkande 2, Jo222
yrkandena 1 och 2, Jo229 yrkande 6 och
Jo237 yrkande 6 framförda kraven
beträffande ett särskilt
fjällmiljöprogram m.m. för jordbruket i
Norrlands inland bör mot bakgrund av det
anförda också kunna lämnas utan
riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker
därför berörda motionsyrkanden.
Vidare avstyrks motion Jo797 yrkande 5.
Med anledning av de i motionerna Jo206
yrkande 3, Jo210 yrkande 13, Jo234
yrkande 1, Jo239 yrkande 6 och Jo245
yrkande 12 framförda synpunkterna
beträffande ramen för det nationella
miljöersättningsprogrammet vill
utskottet anföra följande.
I samband med riksdagens behandling av
statsbudgeten för innevarande budgetår
godkände riksdagen ett uttalande om att
den framförhandlade ramen för det
nationella programmet för
miljöersättningar inom jordbruket låg
fast och att den får utnyttjas utifrån
en samlad bedömning av samhällsekonomi
och miljöbehov. De ersättningar som kan
utgå enligt den framförhandlade
tillämpningen av EG:s miljöprogram är
bl.a. beroende av det statsfinansiella
läget och ett ställningstagande i denna
del innebär inte på något sätt att
Sverige avsagt sig möjligheterna till
fortsatta miljösatsningar inom ramen för
miljöprogrammet (1994/95:JoU13, rskr.
290-292). Som regeringen redovisat ovan
förbereds flera förslag som innebär att
ramen för det nationella programmet för
miljöersättningar inom jord- och
skogsbruk m.m. utökas påtagligt.
Inklusive finansieringen från EG-
budgeten innebär förslagen en
resursförstärkning med drygt 600
miljoner kronor. Riksdagens uttalande om
den framförhandlade ramen gäller
givetvis fortfarande. Med det anförda
föreslår utskottet att motionerna Jo206
yrkande 3, Jo210 yrkande 13, Jo234
yrkande 1, Jo239 yrkande 6 och Jo245
yrkande 12 lämnas utan riksdagens vidare
åtgärd.
Frågan om ett förenklat regelverk för
miljöersättningar inom jordbruket är
föremål för en särskild översyn inom
regeringskansliet. Utskottet anser det
lämpligt att avvakta resultatet av den
fortsatta beredningen i denna fråga och
föreslår att motionerna Jo203, Jo236
yrkandena 4 och 7 samt Jo239 yrkande 10
lämnas utan någon riksdagens vidare
etgärd.
När det gäller miljöprogrammet för att
bevara den biologiska mångfalden i
renskötselområdet framgår det av
regeringens förslag att programmet
baseras på den av riksdagen beslutade
principen om ersättning efter
rovdjursförekomst (1992/93:BoU8, rskr.
115). Syftet är att Sverige skall leva
upp till sina åtaganden om bevarande av
hotade arter samtidigt som rennäringen
skall kunna bedrivas på ett meningsfullt
sätt och utvecklas med ekonomisk
bärkraft. Utskottet föreslår att
riksdagen godkänner vad regeringen
förordat om ett nytt delprogram inom
ramen för miljöprogrammet för ersättning
till rennäringen för bevarande av
rovdjur inom renskötselområdet. I
avsnitt 23 i det följande förordar
utskottet att regeringen utarbetar en
sammanhållen rovdjurspolitik. Motionerna
Jo229 yrkande 13 och Jo237 yrkande 13
avstyrks i den mån de inte kan anses
tillgodosedda.
I anslutning till motionerna Jo229
yrkande 14 och Jo237 yrkande 14 om
anslagstyp i fråga om ersättning för
rovdjursrivna renar får utskottet anföra
följande. Riksdagen har nyligen antagit
en lag om statsbudgeten (1996/97:KU3,
rskr. 27-30). Såvitt avser villkoren för
de olika anslagstyperna kan utskottet
konstatera att både reservationsanslag
och ramanslag ger möjlighet att utnyttja
budgetmedel under ett följande budgetår.
Utskottet ser ingen anledning att göra
något uttalande om anslagstyp i detta
sammanhang och avstyrker därmed
motionerna i berörda delar.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen
godkänner vad regeringen förordat om
införande av ett nationellt
anläggningsstöd för plantering av
fleråriga grödor för produktion av
biomassa enligt rådets förordning (EEG)
nr 1765/92 av den 30 juni 1992.
15. Arealersättning och djurbidrag m.m.
(B 14) och Intervention och exportbidrag
för jordbruksprodukter (B 15)
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under anslagen B 14 och B 15.
16. Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m. (B 16)
Propositionen
Under anslaget redovisas de
räntekostnader och kursdifferenser som
uppstår för staten till följd av att
ersättningen från EG:s jordbruksfond
erläggs i efterskott. En jämförelse
mellan budget och utgiftsprognos
budgetåret 1995/96 visar på en lägre
belastning på anslaget än beräknat.
Detta beror på en initial svårighet att
uppskatta i vilken utsträckning
jordbrukarna skulle komma att utnyttja
möjliga ersättningar. Anslaget bör även
få belastas med eventuella finansiella
sanktioner från EG.
Erfarenheter från andra länder talar
för att Sverige liksom alla övriga
medlemsstater riskerar att drabbas av
finansiella sanktioner/korrigeringar som
beslutas av EG-kommissionen. Regeringen
föreslår att eventuella finansiella
sanktioner/korrigeringar från EG i
fortsättningen får betalas från
anslaget. Om sanktion uppkommer kommer
den att belasta anslaget och motsvarande
belopp krediteras berörd inkomsttitel.
Regeringen har som målsättning att
sanktioner skall bli så låga som möjligt
och har därför avsatt särskilda medel
för utökad kontrollverksamhet
(utgiftsområde 2, anslag B 20
Kontrollfunktionen i staten). Anslaget
bör föras upp med 119 333 000 kr för
räntekostnader och eventuella
finansiella sanktioner från EG.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelsanvisning under
anslaget B 16.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen
godkänner att anslaget även får belastas
med kostnader för eventuella finansiella
sanktioner.
17. Fiske (C)
Propositionen
Det övergripande målet för den svenska
fiskeripolitiken är att verka för en
ansvarsfull hushållning med
fiskresurserna bl.a. så att den
biologiska mångfalden bevaras. Vidare är
målet att verka för tillgång på fisk av
god kvalitet och utveckling av
konkurrenskraftiga företag inom fisket
och vattenbruket.
Regeringen planerar att under
budgetåret 1997 återkomma till riksdagen
vad gäller de förslag Fiskeriverket
redovisat i rapporten Aktionsplan för
biologisk mångfald.
En översyn av EU:s gemensamma
fiskeripolitik (CFP) är planerad till år
2002. Regeringen avser att aktivt
medverka i reformeringen av CFP.
Förberedelser för detta inleds redan nu
bl.a. genom en översyn av Fiskeriverket
där också effekterna av det svenska
medlemskapet i EU på fiskets område
skall följas upp.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på
fiskets område till följd av tidigare
fattade beslut samt förslagen i 1996 års
budgetproposition är följande (i
miljoner kronor):
Sveriges inträde i den gemensamma
fiskeripolitiken har medfört att
Fiskeriverkets verksamhet i hög grad
kommer att inriktas mot tillämpningen av
CFP:s regelsystem. Det finns emellertid
skäl att vidareutveckla och förbättra de
administrativa systemen, särskilt vad
gäller kontrollfrågorna, för att möta
krav från EG-kommissionen och från
berörda intressenter i landet. För detta
ändamål avser regeringen att genomföra
en översyn av Fiskeriverket. I detta
sammanhang bör verkets stöd till FoU och
dess egen undersökningsverksamhet bli
föremål för särskild uppmärksamhet.
Översynen skall även omfatta en
uppföljning och utvärdering av
effekterna på fiskets område genom det
svenska medlemskapet i EU. Därvid skall
de strategiska frågor som Sverige bör
prioritera framöver ur ett nationellt
perspektiv respektive ett gemenskaps
perspektiv tas fram inför en kommande
översyn inom gemenskapen av den
gemensamma fiskeripolitiken år 2002.
Med hänsyn till det statsfinansiella
läget minskar regeringen anslaget för
Fiskeriverket år 1997 med 6 miljoner
kronor. Resurserna för EU-relaterade
uppgifter, för vilka verket fått
särskild förstärkning, får inte tas i
anspråk vid eventuella omprioriteringar.
Insatser för utveckling av fritidsfiske
och fisketurism bör beaktas men med
hänsyn till tillgängliga resurser och
CFP:s krav. Fritidsfiskets och
fisketurismens utvecklingspotential är
en fråga som även berör regionala och
lokala aktörer, bl.a. länsstyrelser.
Regeringen föreslår att riksdagen till
Fiskeriverket anvisar ett ramanslag på
58 166 000 kr. För budgetåren 1998 och
1999 beräknas anslaget till 58 629 000
respektive 60 149 000 kr.
Motionen
Enligt motion Jo249 (m) yrkande 5 bör
Fiskeriverket på sikt samordnas med
Jordbruksverket. Ett
rationaliseringsarbete med denna
inriktning bör snarast sättas i gång
vilket gör att Fiskeriverkets anslag kan
minskas med 10 miljoner kronor jämfört
med regeringens förslag.
Utskottets överväganden
Regeringen föreslår i propositionen att
anslaget till Fiskeriverket minskas med
6 miljoner kronor. Den ytterligare
sänkning av anslaget som föreslås i
motion Jo249 yrkande 5 kan enligt
utskottets uppfattning inte genomföras
utan att det medför avsevärda
svårigheter för Fiskeriverket att
uppfylla de målsättningar som uppställts
för verksamheten. Som framgår av
propositionen avser regeringen att
genomföra en översyn av Fiskeriverket,
framför allt med syfte att
vidareutveckla och förbättra de
administrativa systemen. Mot bakgrund av
det anförda tillstyrker utskottet
regeringens förslag. Motionen avstyrks.
19. Strukturstöd till fisket m.m. (C 2)
och Från EG-budgeten finansierade
strukturstöd till fisket m.m. (C 3)
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under anslagen C 2 och C 3.
20. Fiskevård (C 4)
Propositionen
Riksdagen beslutade den 11 juni 1996
(prop. 1995/96:150, FiU10, JoU6y) att
minska de tidigare anvisade anslagen
Bidrag till fiskevård och Ersättning för
intrång i enskild fiskerätt m.m. samt
att anslå motsvarande medel under det
nya ramanslaget Fiskevård.
Anslaget bör användas för att uppdatera
och färdigbehandla ansökningar om bidrag
till förrättningskostnader för
fiskevårdsområden som inkommit före den
1 september 1990, men även för bidrag
till att i övrigt bilda eller
omarrondera fiskevårdsområden.
Anslaget bör även användas för
fisketillsyn längs kusterna och i de
stora sjöarna som ett led i fiskevården.
Kostnader för åtgärder för biotop- och
fiskevård såsom utsättningar av
angelägna arter och insatser för att
bevara hotade fiskarter kan belasta
anslaget.
Regeringen föreslår att riksdagen för
ändamålet anvisar ett ramanslag på
4 612 000 kr. Samma belopp beräknas för
budgetåren 1998 respektive 1999.
Motionerna
I Vänsterpartiets motioner Jo229 yrkande
10 och Jo237 yrkande 10 anförs att
regeringen bör återkomma till riksdagen
med ett samlat förslag om fiskevårdens
finansiering. Detta kan lämpligen ske i
samband med att regeringen redovisar
sina planer med anledning av
Fiskeriverkets förslag till aktionsplan
för biologisk mångfald. Fiskevården bör
även i fortsättningen till viss del
finansieras över statsbudgeten, och
Vänsterpartiet föreslår därför i den
senare motionens yrkande 19 att anslaget
C 4 ökas med 20 miljoner kronor för år
1997. Det anslag som regeringen föreslår
för fiskevård är enligt Miljöpartiet
inte tillräckligt för att man skall
kunna vidta nödvändiga åtgärder, och i
motion Jo241 yrkande 22 föreslår man
därför att anslaget ökas med 20 miljoner
kronor. Staten måste enligt motion Jo249
yrkande 6 och motion Jo408 yrkande 10
(båda m) ta ansvar för att
fiskevårdsinsatser sker på de vatten där
fisket släppts fritt. Eftersom det i
regeringens förslag saknas utrymme för
detta inom anslaget för fiskevård måste
anslaget ökas med 5 miljoner kronor. I
motion Jo410 (v) yrkande 2 anförs att
Fiskeriverket bedömt det årliga behovet
av medel för fiskevård till 65 miljoner
kronor. Mot den bakgrunden är det enligt
motionärerna oansvarigt att som i årets
budget föreslå 4,6 miljoner kronor för
ändamålet.
Enligt motion Jo241 (mp) bör riksdagen
hos regeringen begära förslag om en
allmän fiskevårdsavgift (yrkande 18).
Även i motion Jo403 (s) anförs att en
allmän fiskevårdsavgift bör införas.
Utskottets överväganden
Med hänvisning till riksdagens beslut om
utgiftsram för utgiftsområde 23
(1996/97:FiU1) avstyrker utskottet
motionerna Jo237 yrkande 19 (delvis),
Jo241 yrkande 22 (delvis), Jo249 yrkande
6 och Jo408 yrkande 10.
En rik tillgång på fisk av olika arter
och i alla vatten är en viktig del av
den biologiska mångfalden. Att skapa och
återskapa biotoper som ger
förutsättningar för detta är en viktig
uppgift. Enligt motion Jo410 har
Fiskeriverket beräknat det årliga
behovet av medel för fiskevårdsinsatser
till drygt 65 miljoner kronor per år.
Fiskevården i Sverige finansieras i dag
via flera källor, bl.a. över
statsbudgeten, med vattenavgiftsmedel,
regionalpolitiska medel,
arbetsmarknadsmedel och medel från EU.
Som framgått ovan föreslår regeringen
att 4 612 000 kr avsätts på
statsbudgeten för ändamålet år 1997.
I samband med att regeringen i november
1995 återkallade proposition 1994/95:231
Allmän fiskevårdsavgift m.m. förklarade
regeringen sin avsikt att återkomma med
ett förslag till finansiering av
angelägna fiskevårdsåtgärder (skr.
1995/96:114). De redovisningar och
förslag som lämnats i propositionerna
1995/96:150 (JoU6y) och 1996/97:1
behöver enligt utskottets uppfattning
kompletteras. Utskottet delar den
uppfattning som framförs i de aktuella
motionerna så till vida att det finns
ett stort behov av fiskevårdande
insatser och att ytterligare resurser
bör ställas till förfogande för detta
ändamål. Finansieringsfrågan bör dock
lösas efter andra principer än de som
förordades i proposition 1994/95:231.
Regeringen bör därför återkomma till
riksdagen med en samlad redovisning av
nödvändiga fiskevårdsåtgärder samt
förslag om hur dessa skall finansieras.
Vad utskottet här anfört med anledning
av motionerna Jo229 yrkande 10, Jo237
yrkande 10, Jo241 yrkande 18, Jo403 och
Jo410 yrkande 2 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
21. Rennäring
Propositionen
Det område inom vilket rennäringen
utövas i Sverige sträcker sig från Idre
i Dalarna till Treriksröset i Lappland
och från riksgränsen mot Norge till
Norrlands kustland. Renskötseln får
utövas på både statlig och privat mark.
Marken används samtidigt av andra
areella näringar. Renskötseln bedrivs
ofta på marker som är känsliga för
påverkan. Genom ett förslag i
proposition 1995/96:226 om hållbar
utveckling i landets fjällområden införs
ett miljömål för rennäringen
(1996/97:JoU5). Näringen skall bedrivas
med bevarande av naturbetesmarkernas
långsiktiga produktionsförmåga så att
dessa ger en uthålligt god avkastning
samtidigt som den biologiska mångfalden
behålls.
Genom fortsatta renbetesinventeringar
och utvecklad markanvändningsplanering
underlättas för näringen att nå
miljömålet.
Det planerade
miljöersättningsprogrammet för bevarande
av rovdjur i renskötselområdet syftar
till att skapa ett bevarandemål för
långsiktigt livskraftiga populationer.
Ersättningen till rennäringen skall
baseras på förekomst och fördelning av
rovdjur.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på
området till följd av tidigare fattade
beslut samt förslagen i 1996 års
budgetproposition är följande (i
miljoner kronor):
De utgifter som belastar anslaget är
bl.a. underhåll av riksgränsstängsel
m.m., samebyarnas utvecklings- och
markanvändningsplanering,
renbetesinventeringar, prisstöd till
rennäringen, ersättningar till följd av
Tjernobylolyckan samt övriga åtgärder
för främjande av rennäringen.
Enligt förordningen (1986:255) om
pristillägg på renkött lämnas
pristillägg för renkött som godkänts vid
köttbesiktning. Pristillägget lämnades
före den 1 juli 1994 med 10 kr per kg
för vuxen ren och med 16 kr per kg för
renkalv. Efter detta datum uppgår
pristillägget till 11 respektive 17 kr
per kg. Antalet slaktade renar uppgick
under slaktsäsongen 1995/96 till drygt
65 000 renar vilket innebär ett
väsentligt minskat slaktuttag i
förhållande till tidigare år.
Avräkningspriset på renkött har stigit
mycket kraftigt under senare år.
Genomsnittspriset till producenterna har
ökat med 43 % på två år. Mot bakgrund av
den mycket kraftiga höjningen av
avräkningspriset och med hänsyn till det
statsfinansiella läget anser regeringen
att pristillägget på renkött i
fortsättningen bör lämnas med 9 kr per
kg för vuxen ren och med 14,50 kr per kg
för renkalv.
Sammantaget bedömer regeringen
anslagsbehovet till 61,7 miljoner
kronor, vilket är 15,6 miljoner kronor
lägre än föregående år. För åren 1998
och 1999 beräknas utgifterna vara
oförändrade.
Motionerna
I samtliga motioner under anslaget
anförs att riksdagen bör avslå förslaget
om sänkt prisstöd till rennäringen.
Enligt motionerna Jo229 yrkande 11 och
Jo237 yrkande 11 (båda v) bör ett
oförändrat prisstöd rymmas inom
budgetramen eftersom antalet renar har
minskat.
I motionerna Jo239 yrkande 17 och K918
yrkande 7 (båda kd) föreslås också att
pristillägget på renkött skall vara
oförändrat. Detta skall finansieras
genom att anslaget ökas med 9 miljoner
kronor enligt yrkande 19 i den
förstnämnda motionen.
Utskottets överväganden
Med hänvisning till riksdagens beslut om
budgetram för utgiftsområde 23 avstyrker
utskottet motionerna Jo239 yrkandena 17
och 19 (delvis) och K918 yrkande 7.
Enligt motionerna Jo229 yrkande 11 och
Jo237 yrkande 11 bör ett oförändrat
pristillägg per kg renkött rymmas inom
budgetramen eftersom antalet slaktade
renar har minskat. Enligt utskottets
mening kan dock inga säkra slutsatser
dras härav såvitt gäller budgetåret
1997. Utgångspunkten för utskottets
anslagsprövning måste vara att en
regeländring enligt motionen också
påverkar utgiftsramen. Med hänsyn
härtill och till att priset på renkött
stigit kraftigt anser utskottet att
prisstödet inte bör ökas jämfört med
regeringens förslag.
23. Ersättning för viltskador (D 2)
Propositionen
De utgifter som belastar anslaget avser
bidrag till åtgärder för att förebygga
skada av vilt och ersättning för sådan
skada enligt 29 a § jaktförordningen
(1987:905).
De skador rovdjuren förorsakar på ren
avses i fortsättningen ersättas genom
det delprogram inom ramen för EG:s
program för miljöåtgärder inom
jordbruket som är utformat i enlighet
med förordning (EEG) nr 2078/92 av den
30 juni 1992. Genom programmet lämnas
ersättning till rennäringen för
bevarande av rovdjur inom
renskötselområdet. Programmet har
beskrivits närmare under anslaget B 12
Kompletterande åtgärder inom jordbruket.
De medel som föreslås för skada på
annat än ren fördelas av
Naturvårdsverket på samtliga
länsstyrelser. De senare beslutar om
bidrag för att förebygga skada och för
att ersätta inträffad skada.
Inriktningen är att viltskador så långt
möjligt skall förebyggas. Med hänsyn
till skadeutvecklingen bör ytterligare
983 000 kr anvisas för bidrag och
ersättningar.
Regeringen bedömer anslagsbehovet för
skada på annat än ren till 12 500 000
kr. För åren 1998 och 1999 beräknas
utgifterna vara oförändrade.
Motionerna
Ett flertal motioner tar upp frågan om
ersättning för rovdjursrivna tamdjur och
övriga skador som det är möjligt att
försäkra sig emot. I motionerna Jo229
(v) yrkande 15, Jo237 (v) yrkande 15,
Jo241 (mp) yrkande 19, Jo902 (c), Jo903
(m) yrkande 2, Jo908 (c), Jo910 (s),
Jo913 (s) Jo921 (mp) och Jo929 anförs
att reglerna för ersättningen bör ändras
så att all egendom som utsätts för skada
av våra rovdjur kan ersättas av allmänna
medel. Enligt motion Jo237 (v) yrkande
19 bör anslaget ökas med 6 miljoner
kronor för detta ändamål. Av samma
anledning bör anslaget ökas med 5
miljoner kronor för vart och ett av åren
1997, 1998 och 1999 enligt motion Jo241
(mp) yrkandena 22 och 23. I motionerna
Jo229 (v) yrkande 16 och Jo237 (v)
yrkande 16 anförs att regeringen bör ta
initiativ i EU till en
viltskadeersättning för husdjur
motsvarande den som skall gälla för
renar.
I motion Jo902 (c) tas även behovet av
en samlad rovdjurspolicy upp. Samma ämne
behandlas i motionerna Jo229 yrkande 12
och Jo237 yrkande 12 (båda v). Enligt
motion Jo233 (m) yrkande 2 bör
rovdjurspopulationen hållas på en för
näringen hanterbar nivå. I motionerna
Jo903 yrkande 1 och Jo926 (båda m)
efterfrågas en utredning för att
skyndsamt få fram underlag för en
nationell strategi för balansering av
rovdjursstammen. Behovet av balans i
rovdjursstammen påpekas även i motion
Jo927 (m) yrkande 2. Rätten att skydda
tamdjur vid angrepp av varg bör enligt
motionerna Jo907 och Jo909 (båda c)
regleras. Vidare anförs i motionerna att
tillstånd bör kunna ges för jakt på
varg.
I motion Jo239 (kd) yrkande 18 anförs
att riksdagen omedelbart bör avsätta
särskilda medel för rovdjursinventering.
Den summa som bör avsättas specificeras
i motion K918 (kd) yrkande 8 till 4
miljoner kronor.
I motion Jo241 (mp) yrkande 15 anförs
att regeringen snarast bör återkomma
till riksdagen med förslag till
återstående finansiering upp till 30
miljoner kronor för år 1997 för stöd
till rovdjursrivna renar om finansiering
från EU:s miljöstöd inte visar sig
möjlig. Enligt motion Jo918 (kd) yrkande
6 bör riksdag och regering lämna
garantier för att det nya
ersättningssystemet för rovdjursrivna
renar kan leva vidare, oavsett EU:s
inblandning i ärendet.
Utskottets överväganden
Med hänvisning till riksdagens beslut om
utgiftsram för utgiftsområde 23
avstyrker utskottet motionerna Jo237
yrkande 19 (delvis), Jo241 yrkande 22
(delvis) samt K918 yrkande 8.
Även motion Jo241 yrkande 23 rörande
anslagen för åren 1998 och 1999
avstyrks.
I anslutning till motionerna om en
samlad rovdjurspolitik m.m. vill
utskottet anföra följande. Den svenska
rovdjurspolitiken omfattar ett stort
antal områden alltifrån jaktregler och
åtaganden enligt internationella
konventioner till ersättning för
rovdjursskadad egendom.
Sverige har genom Bernkonventionen
åtagit sig att genom lagstiftning
förbjuda bl.a. avsiktlig fångst och
avsiktligt dödande av varg, järv och
kungsörn. I EU:s art- och
habitatdirektiv åläggs medlemsstaterna
motsvarande skyldighet att förbjuda
avsiktlig fångst och avsiktligt dödande
av bl.a. järv och lo. Detsamma gäller
för kungsörn enligt EU:s fågeldirektiv.
För undantag från sådant jaktförbud
krävs enligt konventionen och direktiven
att det skall finnas ett godtagbart skäl
till jakten; t.ex. kan skyddsjakt
medges. I Sverige är det förbjudet att
jaga djur av dessa arter utan särskilt
tillstånd av Naturvårdsverket. Frågan om
eventuell skyddsjakt regleras i 27 §
jaktförordningen (1987:905). Där anges
att skyddsjakt får ske inom områden där
stammen av björn, järv, lo eller örn
utvecklats så att den är till synnerligt
obehag för befolkningen eller orsakar
avsevärd skada för tamdjursskötseln.
Sådan skyddsjakt får bara bedrivas om
det resultat som eftersträvas med jakten
inte kan uppnås på något annat
tillfredsställande sätt.
Naturvårdsverket beslutade den 13
november 1996 om tillstånd till
skyddsjakt efter 98 lodjur inom sex
områden som omfattar 33 samebyar i hela
Jämtlands län samt i delar av
Västernorrlands, Västerbottens och
Norrbottens län. Beslut fattades även om
borttagande av järvar i tre järvlyor i
tre samebyar i Norrbottens län.
Bakgrunden till beslutet är att både lo-
och järvstammen har ökat kraftigt,
vilket medfört att många samebyar har så
många rovdjur att rennäringen skadas mer
än vad som kan accepteras. Enligt
Naturvårdsverket har antalet lodjur i
Sverige ökat från ett par hundra år 1991
då de fridlystes till över 1 000 i dag.
Järvarna har varit fridlysta i Sverige
sedan 1969 då antalet uppgick till fem
stycken. I dag uppskattas antalet järvar
i landet till mellan 200 och 250
stycken.
Många samebyar hade begärt att få
minska antalet rovdjur i
renbetesområdena väsentligt mer än vad
Naturvårdsverkets beslut tillåter.
Enligt Naturvårdsverket har man utgått
från försiktighetsprincipen vid beslutet
och de tillstånd till skyddsjakt som nu
ges kan vara i underkant. För att kunna
följa utvecklingen och skaffa underlag
till nya bedömningar behövs en ny
rovdjursinventering i vinter.
I 29 a § jaktförordningen regleras
rätten till ersättning för
rovdjursskadad egendom (utom renar). För
skada orsakad av vilt får i mån av
tillgång på medel ersättning lämnas av
statsmedel, om det är uppenbart oskäligt
att den skadelidande själv svarar för de
kostnader som skadan föranleder. Bidrag
eller ersättning lämnas numera inte om
det gått att försäkra egendomen mot
skadan (se 1994/95:BoU16, SFS 1995:443).
Utskottet har erfarit att det för
djurägare med mindre besättningar är i
det närmaste omöjligt att erhålla
försäkringar på rimliga villkor.
Möjligheten att få ersättning i någon
form för rovdjursskador har härigenom
inskränkts på ett sätt som inte
förutsågs när de nya principerna för
viltskadeersättning infördes.
Riksdagen beslutade under riksmötet
1992/93 om principer för ett nytt
ersättningssystem för rovdjursrivna
renar (1992/93:BoU8). Naturvårdsverket
och Sametinget lämnade i en gemensam
rapport till regeringen i februari 1995
förslag till utformning av ett
ersättningssystem grundat på riksdagens
beslut. Systemet, som gäller sedan den 1
januari 1996, innebär i korthet att
varje föryngring av järv och lo ersätts
med värdet av 200 renar och regelbunden
förekomst med värdet av 50 renar per
art. Sker föryngring av både lo och järv
i samma sameby sker viss reducering. En
vargföryngring ersätts med värdet av 500
renar och regelbunden förekomst av varg
med värdet av 50 renar per individ.
Tillfällig förekomst av järv, lo och
varg ersätts genom en arealbaserad
ersättningsnorm. Systemet förutsätter
regelbundet återkommande
rovdjursinventeringar. Sametinget har
med tillämpning av resultatet av vårens
rovdjursinventeringar och de ovan nämnda
ersättningsnivåerna betalat ersättning
för ca 48 000 renar med totalt 21,8
miljoner kronor. Detta innebär således
att varje ren ersatts med drygt 450 kr,
vilket är lägre än den ersättning som
tidigare lämnades för varje återfunnen
ren. Det totala antalet renar som nu
ersätts är emellertid enligt regeringen
väsentligt högre än det verkliga antalet
rovdjursrivna renar.
Som tidigare redovisats under anslaget
B 12 överlägger regeringen för
närvarande med EG-kommissionen om ett
nytt delprogram inom ramen för
jordbrukets miljöprogram för ersättning
till rennäringen för bevarandet av
rovdjur inom renskötselområdet. Avsikten
med programmet är att skapa ett
bevarandemål för rovdjuren inom
renskötselområdet med långsiktigt
livskraftiga populationer. Programmet
baseras, liksom det nuvarande systemet,
på principen om ersättning efter
rovdjursförekomst. Programmet, som avses
verka från år 1997, uppskattas omfatta
totalt 30 miljoner kronor, varav hälften
medfinansieras av EG. Detta program
bygger på att renskötarna ansöker om
ersättning. Det är sedan, i likhet med
vad som gäller för övriga miljöprogram,
myndigheternas ansvar att kontrollera de
uppgifter som lämnas.
Rovdjursinventering i någon form torde
därmed bli nödvändigt även inom ramen
för det nya programmet. De regler som
finns för EU:s miljöprogram medger inte
att medel används för
rovdjursinventeringar.
Av utskottets redovisning framgår att
rovdjursfrågan berör många viktiga
aspekter av Sveriges nationella och
internationella åtaganden inom
faunavården och dessutom har stor
betydelse för vissa näringsgrenar. Den
omvittnat starka ökningen av
rovdjursstammen kräver särskild
uppmärksamhet när det gäller
utformningen av skyddsjakten och
intresset av en bibehållen eller utökad
biologisk mångfald. Utskottet anser
därför att regeringen bör utarbeta en
sammanhållen rovdjurspolitik som
möjliggör en helhetssyn på de
biologiska, jaktliga och näringsmässiga
frågorna. I samband härmed bör även
undersökas hur de fortsatta
rovdjursinventeringarna skall utformas
och finansieras. Vidare bör regeringen
pröva möjligheterna att utvidga rätten
till statlig ersättning för
rovdjursskador på andra tamdjur än
renar. De finansieringsmöjligheter som
medlemskapet i EU ger bör givetvis ingå
i analysen. Regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med förslag
till en sammanhållen rovdjurspolitik i
enlighet med vad utskottet här anfört.
Ett lämpligt tillfälle för en sådan
redovisning är t.ex. budgetpropositionen
för år 1998. Vad utskottet här anfört
med anledning av motionerna Jo233
yrkande 2, Jo229 yrkandena 12,15 och 16,
Jo237 yrkandena 12, 15 och 16, Jo239
yrkande 18, Jo241 yrkande 19, Jo902,
Jo903 yrkandena 1 och 2, Jo907, Jo908,
Jo909, Jo910, Jo913, Jo921, Jo926, Jo927
yrkande 2 och Jo929 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
I avvaktan på resultatet av utskottets
överväganden och pågående verksamhet i
övrigt bör motionerna Jo241 yrkande 15
och K918 yrkande 6 lämnas utan vidare
åtgärd.
24. Stöd till innehavare av
fjällägenheter m.m. (D 3)
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under anslaget D 3.
25. Djurskydd och djurhälsovård
Propositionen
Djurskydd och djurhälsovård inom
Jordbruksdepartementets ansvarsområde
omfattar verksamhet vid Statens
jordbruksverk med
distriktsveterinärorganisationen,
Statens veterinärmedicinska anstalt och
Centrala försöksdjursnämnden. Det är
viktigt med en bra djurhälsovård och ett
väl fungerande smittskydd i landet.
Under hösten 1995 kunde ett utbrott av
Newcastlesjukan hos fjäderfä konstateras
i södra Sverige. Newcastlesjukan är en
av de mest fruktade sjukdomarna hos
fjäderfä och har inte funnits i Sverige
sedan år 1956. Under Jordbruksverkets
ledning vidtogs i ett tidigt skede ett
omfattande arbete för att bekämpa
sjukdomen och hindra att den skulle
spridas. I slutet av december 1995 kunde
konstateras att Sverige åter var fritt
från Newcastlesjukan. Bovin spongiform
encefalopati (BSE) har fått formen av en
epidemi hos nötkreatur i Storbritannien.
I Sverige har inte konstaterats något
fall av BSE. Det har presenterats
forskningsresultat som visar att det
inte kan uteslutas att BSE smittar till
människa och att det kan finnas ett
samband mellan några dödsfall bland
människor i Europa och BSE. Denna
situation har orsakat en stark reaktion
hos konsumenterna i flera länder med en
ekonomisk kris som följd inom sektorn
för nötkreatursuppfödning och
närliggande sektorer. Under år 1995
antogs ett nytt, strängare EG-direktiv
om skydd av djur under transporter.
Direktivet antogs efter omfattande
massmedierapportering om långa och
plågsamma djurtransporter mellan olika
medlemsländer. Sverige har införlivat
direktivet genom att Jordbruksverket har
utfärdat transportföreskrifter som
trädde i kraft den 1 augusti 1996.
Därmed är Sverige ett av de första
länder inom EU som infört
transportdirektivet.
Enligt regeringens bedömning fungerar
inte den nuvarande tillsynen enligt
djurskyddslagen (1988:534) på ett
tillfredsställande sätt. Denna slutsats
dras bl.a. med anledning av den
granskning som Riksdagens revisorer har
utfört (1993/94:RR8). I februari 1996
lämnade Utredningen om
djurskyddstillsynen sitt betänkande
Offentlig djurskyddstillsyn (SOU
1996:13) vilket redovisade och
utvärderade hur tillsynen enligt
djurskyddslagen och med stöd av lagen
meddelade föreskrifter bedrivs.
Utredningen lämnade vidare förslag till
hur tillsynen fortsättningsvis bör
anordnas. Betänkandet har
remissbehandlats. Mot bakgrund av den
stora betydelse som en väl fungerande
djurskyddstillsyn kan anses ha för
efterlevnaden av djurskyddslagen måste
de fortbildningskurser i djurskydd som
anordnas av Sveriges
lantbruksuniversitet åtnjuta hög
prioritet i budgetsammanhang.
Den beräknade utgiftsutvecklingen
avseende djurskydd och djurhälsovård
till följd av tidigare beslut samt
förslagen i 1996 års budgetproposition
är följande (i miljoner kronor):
Statens veterinärmedicinska anstalt
(SVA) är veterinärmedicinskt expert- och
serviceorgan åt myndigheter och enskilda
och utreder bl.a. smittsamma
djursjukdomars uppkomst, orsak och
spridningssätt. SVA skall bedriva
diagnostisk verksamhet och vara
veterinärmedicinskt centrallaboratorium.
Vidare skall SVA medverka i förebyggande
och bekämpande av djursjukdomar samt
bedriva forsknings- och
utvecklingsarbete inom sitt
verksamhetsområde. Det övergripande
målet för myndigheten är en god djur-
och folkhälsa genom förebyggande,
diagnostiserande och bekämpande av
infektionssjukdomar hos djur.
SVA:s verksamhet består av
anslagsfinansierade myndighetsuppgifter
samt avgiftsfinansierad
uppdragsverksamhet. En jämförelse mellan
budget och utfall budgetåret 1994/95
visar att myndighetsuppgifterna givit
ett underskott på 0,5 miljoner kronor.
Orsaken till detta är i första hand
ökade uppgifter i anslutning till
medlemskapet i EU. Prognosen för
innevarande budgetår tyder på ett
underskott på 3,6 miljoner kronor för
denna del av verksamheten. Under
budgetåret 1994/95 uppgick de
sammanlagda uppdragsintäkterna till
116,3 miljoner kronor vilket motsvarar
en ökning med 20 %. Uppdragsverksamheten
gav under budgetåret 1994/95 ett
överskott på 2,9 miljoner kronor.
Antalet anställda har från den 1 juli
1995 till den 30 juni 1996 ökat med 25
heltidstjänster på grund av ökade
uppgifter till följd av EU-anslutningen.
Ökningen ligger inom hela SVA:s
verksamhetsfält, dvs.
myndighetsuppgifter, uppdragsverksamhet
och uppdragsforskning. Ökningen bedöms
fortsätta i samma takt under andra
halvåret 1996 för att därefter avta. SVA
hemställer i sin anslagsframställning
att myndigheten erhåller
resursförstärkning med 11,5 miljoner
kronor per år för att genomföra
arbetsuppgifter som är en konsekvens av
EU-anslutningen, bl.a. zoonosarbete i
enlighet med EG:s zoonosdirektiv.
Kostnaderna för SVA:s verksamhet
beräknar regeringen för år 1997 till 214
050 000 kr. Dessa finansieras dels genom
bidrag över statsbudgeten med 74 004 000
kr, dels med avgiftsintäkter som
beräknas till 140 046 000 kr. På grund
av ökade arbetsuppgifter med anledning
av medlemskapet i EU föreslår regeringen
således att anslaget förs upp med 74 004
000 kr, vilket motsvarar en ökning av
anslaget med knappt 3,7 miljoner kronor.
Av detta bör 3,5 miljoner kronor
användas för arbete vid zoonoscentrum.
Motionen
Enligt motion Jo237 (v) har arbetet på
SVA ökat kraftigt på grund av EU-
medlemskapet. Regeringen redovisar i
budgetpropositionen att antalet
heltidstjänster ökat under föregående
budgetår och att ökningen ligger inom
hela verksamhetsfältet. I sina
anslagsäskanden begär SVA
resursförstärkning med 11,5 miljoner
kronor. Regeringen beviljar 3,7 miljoner
kronor. Enligt motionärerna är det
särskilt angeläget att SVA har
tillräckliga resurser att bedriva sin
verksamhet och man föreslår därför att
anslaget räknas upp med 7,8 miljoner
kronor (yrkande 19 delvis).
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelsanvisning under
anslaget E 1. Därmed avstyrks motion
Jo237 yrkande 19 delvis. Det i motionen
framförda yrkandet om en höjning av
anslaget ryms inte inom den av riksdagen
beslutade ramen för utgiftsområdet.
27. Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen (E 2)
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under anslaget E 2.
28. Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder (E 3)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för
kostnader för prövning från
djurskyddssynpunkt av
djurhållningsmetoder, inredningsdetaljer
i stallar m.m. och utbildning i
djurskyddstillsyn. Under anslaget
anvisas också medel för en del av den
djurhälsovård som tidigare finansierats
inom ramen för jordbruksprisregleringen.
Med stöd av lagen (1985:343) om kontroll
av husdjur m.m. har Statens
jordbruksverk utfärdat föreskrifter om
organiserad hälsokontroll av husdjur och
utsett huvudmän för de olika
kontrollerna. Syftet med kontrollerna är
att motverka eller förebygga sjukdomar
hos husdjur. Anslutningen till
kontrollen är frivillig.
Enligt regeringen bör för den delen av
djurhälsovården som tidigare
finansierats inom ramen för
jordbruksprisregleringen anvisas 16 832
000 kr, vilket innebär en besparing på
ca 10 miljoner kronor. Konsekvenserna av
denna besparing är att statens medverkan
i de aktiviteter som organiseras av
Svenska djurhälsovården i denna del
minskar. Det blir därmed en fråga om hur
mycket Djurhälsovården och näringen
själva är beredda att betala,
alternativt en omprioritering av dagens
verksamhet.
Regeringen anser att insatser för att
ta fram alternativa inhysningssystem för
höns är viktiga och måste prioriteras.
Motionen
Enligt motion Jo239 (kd) verkar
regeringens förslag om besparing med 10
miljoner kronor på djurskyddsfrämjande
åtgärder vara framtaget i all hast och
dåligt underbyggt. Enligt motionärerna
bör riksdagen besluta om oförändrad
anslagsnivå för djurskydd och därmed
anvisa ytterligare 10 000 000 kr utöver
regeringens förslag (yrkandena 16 och 19
delvis).
Utskottets överväganden
Utskottet har tidigare tillstyrkt
regeringens förslag beträffande ramen
för utgiftsområde 23. Det i motion Jo239
yrkandena 16 och 19 delvis framförda
yrkandet om en höjning av anslagen E 3
ryms inte inom denna av riksdagen nu
fastställda ram. Utskottet delar således
regeringens bedömning när det gäller
medelsbehovet under anslagen och
avstyrker motionen i berörda delar.
29. Centrala försöksdjursnämnden (E 4)
och Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar (E 5)
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under anslagen E 4 och E 5.
30. Livsmedel
Propositionen
Mot bakgrund av att kontrollen av
bekämpningsmedelsrester i vegetabilier
och främmande ämnen i animalier som förs
in från andra EU-länder inte längre kan
finansieras via importavgifter föreslår
regeringen att ytterligare 8,5 miljoner
kronor anvisas till Livsmedelsverket.
Regeringen anser att planering och
säkerställande av
livsmedelsförsörjningen bör kunna ske på
annat sätt än genom fredstida lagring av
livsmedel. Beredskapslagringen av
livsmedel föreslås därför i huvudsak
avvecklas.
Regeringen bedömer att en
effektivisering av produktionen av
livsmedelsstatistik är möjlig och
föreslår därför en viss minskning av
anslaget.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på
området till följd av tidigare fattade
beslut samt förslagen i 1996 års
budgetproposition är följande (i
miljoner kronor):
Utgift Anvisat Förslag
Beräknat Beräknat
1994/95 1995/96 1997 19981999
527,3 425,8 172,6 178,1 182,8
31. Statens livsmedelsverk (F 1)
Propositionen
Allmänt
Statens livsmedelsverk är central
förvaltningsmyndighet med uppgift att
handlägga frågor om livsmedel, i den mån
sådana frågor inte skall handläggas av
annan myndighet. Verket är
chefsmyndighet för besiktningsveterinär
organisationen som utför köttbesiktning
vid kontrollslakterier m.m.
Mot bakgrund av Livsmedelsverkets
anslagsframställning beräknar regeringen
anslaget för år 1997 till 103 051 000
kr. De angivna anslagsbeloppen för åren
1998 och 1999 är beräknade med
utgångspunkt i 1997 års anslagsnivå.
Kvalitetsmärkning av matpotatis
Livsmedelsverket har efter en
framställning av Stiftelsen
potatisbranschen i juni 1994 om ändrade
märkningsbestämmelser och efter
diskussioner med olika
intresseorganisationer utarbetat ett
förslag som i huvudsak innebär att
bestämmelserna rörande kvalitetsmärkning
av matpotatis slopas. Livsmedelsverkets
förslag har remitterats. Av
remissutfallet i ärendet framgår att
samstämmighet råder om att den
obligatoriska kvalitetsmärkningen av
matpotatis bör slopas och att det i
stället bör bli en fråga för branschen
att tillgodose konsumentönskemål om
efterfrågade kvaliteter.
Mot bakgrund härav gör regeringen
bedömningen att den obligatoriska
kvalitetsmärkningen av matpotatis bör
slopas.
Bestrålning av kryddor
I maj 1996 tog Jordbruksdepartementet
initiativ till en hearing om
kontaminering av kryddor. Det kunde då
konstateras att såväl representanterna
för myndigheter som för konsumenter och
kryddimportörer ser allvarligt på de
sjukdomsrisker, främst salmonella, som
är förknippade med att obehandlade
kryddor kommer ut på marknaden. Man
kunde därför tänka sig strålbehandling
av kryddor där det för närvarande inte
finns andra acceptabla
behandlingsmetoder.
Regeringen bedömer att bestrålning av
kryddor bör tillåtas under förutsättning
att kryddorna inte kan behandlas med
upphettning och det således inte finns
någon alternativ behandlingsmetod.
Härigenom undanröjs risken att
förorenade kryddor kan komma ut på
marknaden. Regeringen vill dock betona
att den begränsade tillåtligheten av
bestrålning inte får vara en inkörsport
till behandling av andra livsmedel än
kryddor. I det internationella
samarbetet avser regeringen att även i
fortsättningen inta en restriktiv
hållning till bestrålning av livsmedel.
Enligt rådets direktiv 79/112/EEG av
den 18 december 1978 om tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning om
märkning, presentation och reklam i
fråga om livsmedel skall livsmedel som
bestrålats märkas med orden bestrålad
eller behandlad med joniserande
strålning . Ett förslag till direktiv
rörande bestrålning av livsmedel har
under flera år diskuterats inom
gemenskapen. Förslaget i dess nuvarande
lydelse innebär att bestrålning tillåts
när det gäller livsmedel enligt en
förteckning som skall vara upprättad
senast den 31 december år 2000. Inom den
arbetsgrupp där förslaget bereds har
bl.a. föreslagits att en produkt som
innehåller en bestrålad ingrediens skall
märkas på motsvarande sätt som ett
bestrålat livsmedel. Regeringen anser
att det är viktigt att så långt möjligt
genom märkning informera konsumenterna
om att en krydda har bestrålats eller om
en sådan krydda ingår i ett livsmedel.
Motionerna
Samtliga motioner under anslaget tar upp
frågan om bestrålning av livsmedel.
Enligt motionerna Jo241 och Jo530 (båda
mp) bör riksdagen inte godkänna vad
regeringen förordat om bestrålning av
vissa livsmedel (yrkandena 20 resp. 1).
Ej heller bör bestrålning av kryddor
vara tillåtet (yrkandena 21 resp. 2).
Enligt yrkande 3 i motion Jo530 skall
inte heller import av bestrålade
livsmedel vara tillåten. Även i motion
Jo515 (c) yrkande 3 anförs att riksdagen
inte bör godkänna vad regeringen
förordat om bestrålning av vissa
livsmedel.
Utskottets överväganden
Utskottet har inga invändningar mot
regeringens förslag vad gäller anslaget
till Livsmedelsverket eller
kvalitetsmärkning av matpotatis.
Beträffande bestrålning av kryddor vill
utskottet anföra följande. Kryddor är en
kategori livsmedel som vid införsel till
Sverige ofta innehåller
sjukdomsframkallande bakterier som kan
orsaka bl.a. salmonellaepidemier.
Bakgrunden till regeringens förslag
angående bestrålning av kryddor är att
den gas, etylenoxid, som tidigare
använts för att döda bakterier i de
kryddor som ej tål upphettning befunnits
vara cancerogen. Förutom de skaderisker
som hanteringen av gasen medför kan
restprodukter från gasbehandlingen
finnas kvar i kryddorna vid
konsumtionen. Med stöd av
regeringsbeslut från år 1992 får gasen i
avvaktan på regeringens slutliga beslut
importeras till Sverige och får användas
i vakuumanläggningar för
dekontamineringsändamål. En sådan
användning av gasen är emellertid inte
förenlig med rådets direktiv 79/117/EEG
av den 21 december 1978 om förbud mot
att växtskyddsprodukter som innehåller
vissa verksamma ämnen släpps ut på
marknaden och används.
Utskottet anser i likhet med regeringen
att bestrålning av kryddor som ej tål
upphettning bör tillåtas i den mån det
ej finns godkända alternativa metoder
för att avdöda eventuella bakterier.
Utskottet vill understryka att
tillståndet endast skall gälla den
begränsade kategori livsmedel som här
angivits och vill i övrigt instämma i
regeringens ståndpunkt att denna
regeländring inte får vara en inkörsport
till strålbehandling av andra livsmedel.
Motionerna Jo241 yrkandena 20 och 21,
Jo515 yrkande 3 och Jo530 yrkandena 1, 2
och 3 avstyrks med det anförda.
32. Livsmedelsekonomiska
samarbetsnämnden (F 2)
Propositionen
De övergripande målen för
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
(LES) är att dels ansvara för att
statistik tas fram i tillräcklig
omfattning för att motsvara de krav som
ställs på officiell statistik både i
Sverige och inom EU, dels genom kalkyler
och utredningar belysa den ekonomiska
utvecklingen inom livsmedelsområdet.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till
3 868 000 kr. Anslagsbehoven för åren
1998 och 1999 är beräknade med
utgångspunkt i 1997 års anslagsbehov.
Motionen
I motion Jo249 (m) yrkande 7 anförs att
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
bör läggas ned och dess uppgifter föras
över till Jordbruks- och
Livsmedelsverken. Anslaget F 2 kan
därmed minskas med 3 868 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet ansluter sig till regeringens
bedömning angående Livsmedelsekonomiska
samarbetsnämndens verksamhet och
resursbehov och avstyrker motion Jo249
yrkande 7. I anslutning till motionen
bör tilläggas att full besparingseffekt
ej kan uppnås under budgetåret 1997,
även om myndigheten avvecklas helt. På
grund av gällande bestämmelser om
anställningsskydd och uppsägningstid för
personalen uppkommer lönekostnader även
efter den 1 januari 1997. En stor del av
nämndens arbetsuppgifter är dessutom
sådana som enligt EU:s lagstiftning
måste utföras, och personalkostnaderna
måste därför i huvudsak överföras till
andra myndigheter vid en avveckling.
33. Kostnader för livsmedelsberedskap
m.fl. anslag
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under anslagen F 3, F 4 och F 5.
34. Utbildning och forskning
Inledning
Under denna rubrik behandlar utskottet
även de följdmotioner till prop.
1996/97:5 Forskning och samhälle som
berör utgiftsområde 23. Berörda delar av
propositionen redovisas under rubriken
Utskottets överväganden.
Proposition 1996/97:1
Regeringen bedömer att forskningen om
naturresurserna och de areella
näringarna kommer att vara mycket
central under de kommande åren. Viktiga
globala miljö- och
livsmedelsförsörjningsfrågor måste lösas
genom samverkan mellan många länder och
mellan forskare från olika vetenskapliga
discipliner. Svenskt deltagande i EU:s
forskningsprogram öppnar nya och större
möjligheter till internationell
samverkan inom forskningen. Svenska
forskningsmyndigheter och forskare bör
aktivt ta del i denna samverkan.
Regeringen prioriterar den högre
utbildningen och därvid en ökad
dimensionering av antalet studieplatser
inom Sveriges lantbruksuniversitets
(SLU) utbildningsprogram. Regeringen
föreslår att antalet utbildningsplatser
ökar med sammantaget 400 under
planeringsperioden 19971999.
Regeringen anger i den
forskningspolitiska propositionen
Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5)
riktlinjerna för den allmänna
forskningspolitiken och den forskning
som bedrivs vid SLU respektive
finansieras av Skogs- och jordbrukets
forskningsråd (SJFR).
Regeringen föreslår att SJFR genomför
ett treårigt forskningsprogram för
ekologisk produktion inom jordbruk och
trädgårdsnäring. Vidare föreslås en
förbättrad samordning av den
skogsindustriella forskningen,
livsmedelsforskningen och forskningen om
landsbygdsutveckling.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på
området till följd av tidigare fattade
beslut samt förslagen i 1996 års
budgetproposition är följande (i
miljoner kronor):
Enligt motion Jo239 (kd) yrkande 13 bör
forskning kring utveckling av ett
energieffektivt jordbruk prioriteras.
Enligt yrkande 14 i motionen bör en viss
del av anslagen till SLU och SJFR
öronmärkas för utveckling av ekologiskt
lantbruk syftande till uthållighet och
biologiskt fullvärdiga livsmedel. Motion
Jo1 (s) berör också forskning om
ekologiskt jordbruk. I motionen anförs
bl.a. nödvändigheten av satsningar på
tillämpad försöks- och
utvecklingsverksamhet, tvärvetenskaplig
forskning samt konsumentinformation och
marknadsföring. Enligt motion Jo241 (mp)
yrkande 11 bör man se över möjligheterna
att använda en större andel av de
forskningsmedel som avsatts för
ekologisk odling för tillämpad
verksamhet.
Livsmedelsforskning
Enligt motion Jo604 (m) yrkande 2 är det
angeläget att ett samlat livsmedels
tekniskt forsknings- och
utvecklingsprogram skapas för att stärka
livsmedelsforskningen. Praktisk
samverkan bör kunna ske inom ramen för
ett livsmedelstekniskt forskningscentrum
i Skåne. I motion Jo522 (m) yrkande 1
påtalas behovet av fördjupad forskning
om samband mellan komponenter i
livsmedel och fysiologiska funktioner,
s.k. livsmedelsrelaterad
näringsforskning. Den aviserade
utredningen om forskning och utveckling
inom livsmedelsområdet får enligt motion
Ub10 yrkande 17 inte sakna explicita
krav på att livsmedel skall framställas
på ett miljövänligt sätt och vara
hälsosamma.
Skogsforskning
I motion Jo603 (m) påtalas behovet av
statliga satsningar på forsknings- och
utvecklingsarbetet inom skogsnäringen.
Enligt motion Ub10 (mp) yrkande 16 måste
miljöskydds- och naturvårdsaspekter
beaktas vid en utredning om samordnad
skogsindustriell forskning. Skogsbrukets
och skogsindustrins fundamentala
betydelse för svensk ekonomi påtalas i
motion A432 (c) yrkande 21. Ökad
forskning och utveckling inom området
skulle kunna öka förädlingsgraden och är
därför angelägen.
Övrigt
Behovet av kvalificerad forskning inom
Jordbruksdepartementets område framhålls
i motion Ub411 (m) yrkande 37. I
sammanhanget nämns bl.a. forskning kring
miljöförbättringar i det konventionella
jordbruket och betydelsen av
skogsforskning.
I motion Jo241 (mp) yrkande 9 anförs
att forskning om riskerna med
genmanipulation i livsmedel och miljö
bör vara ett prioriterat område. Vidare
anförs i motionens yrkande 10 att SLU
bör inrätta en djurskyddsprofessur.
Utskottets överväganden
Forskning om ekologiskt lantbruk
I den forskningspolitiska propositionen
(prop. 1996/97:5) föreslår regeringen
att resurserna för forskning och
utveckling av ekologisk produktion inom
jordbruket och trädgårdsnäringen
förstärks med sammantaget 46,5 miljoner
kronor under åren 19961998. Sveriges
ambition är att vara vägledande inom EU
på området. Vidare bör sammantaget 122
miljoner kronor tillföras Stiftelsen
lantbruksforskning för forskning och
utveckling samt marknadsbefrämjande
åtgärder inom sektorn. Regeringen utgår
ifrån att Stiftelsen lantbruksforskning
genom sina medel medverkar till att
jordbruket och trädgårdsnäringen ställs
om mot en mer ekologiskt hållbar
produktion. Med hänvisning till det
anförda anser utskottet att motionerna
Jo239 yrkandena 13 och 14 samt Jo1 är i
huvudsak tillgodosedda.
Regeringen avser att när riksdagen
fattat beslut i frågan uppdra åt SJFR
att planera och genomföra ett treårigt
forskningsprogram för ekologisk
jordbruks- och trädgårdsproduktion.
Forskningsprogrammet bör enligt
regeringen bl.a. främja en god
vetenskaplig utveckling, näringens
långsiktiga utveckling samt samverkan
och dialog mellan forskningen och hela
kedjan från producent till konsument.
Det ankommer på SJFR att besluta om och
genomföra forskningsprogrammet. SJFR bör
samråda med berörda intressenter om
programmets inriktning. Den föreslagna
uppläggningen ger alla möjligheter att
beakta sådana synpunkter som framförs i
motion Jo241. Utskottet har inga
invändningar mot regeringens förslag om
programmets utformning och avstyrker
motion Jo241 yrkande 11 i den mån den
inte tillgodosetts genom det anförda.
Livsmedelsforskning
En väl fungerande svensk
livsmedelsindustri är enligt prop.
1996/97:5 nödvändig för att kunna förse
hemma- och exportmarknaden med
attraktiva och prisvärda produkter men
också för att kunna bidra till att
upprätthålla sysselsättningen i såväl
stora som små och medelstora företag i
landet. Det är av vikt att svensk
livsmedelsindustri utvecklas mot
förbättrad produktkvalitet, ökad bredd i
produkter samt ökad produktivitet och
konkurrenskraft. Livsmedelsforskningen
har stor betydelse för att stödja
industrins utveckling av processer och
av produkter som motsvarar
konsumenternas krav.
Statligt finansierad
livsmedelsforskning har enligt
propositionen länge inriktats på att ge
grundläggande kunskaper om livsmedlens
sammansättning, om samband mellan kost
och hälsa samt om övriga frågor som rör
konsumenten. Vid högskola och institut
bedrivs livsmedelsrelaterad forskning
som täcker breda områden. För att
stimulera till ett ökat antal
industriella tillämpningar av
forskningsresultat samt till en utvidgad
samverkan mellan högskola och industri
behöver olika forskningsområden
samordnas. Svensk livsmedelsforskning
bör i ökad grad inriktas på att bidra
med kunskaper om sambanden mellan
produkt och process, sett i ett
integrerat perspektiv från jordbruk till
konsumtion.
Regeringen anför att samråd mellan
forskningsfinansierande myndigheter
(NUTEK, SJFR, NFR m.fl.) bör komma till
stånd för att utreda och föreslå former
för en samlad insats för forskning och
utveckling som tillvaratar de
långsiktiga behoven inom svensk
livsmedelsindustri. Regeringen avser att
se över insatserna för
livsmedelsforskningen i en kommande
utredning av livsmedelsindustrin.
De i propositionen förordade och
aviserade åtgärderna ligger väl i linje
med de mer allmänna synpunkterna i
motion Jo604 yrkande 2 angående
livsmedelsforskningen. Utskottet utgår
från att dessa synpunkter kommer att
beaktas men går i övrigt inte närmare in
på utformningen eller lokaliseringen av
livsmedelsforskningen. Motionen
avstyrks.
Enligt utskottets mening är det likaså
naturligt att man i en översyn av
livsmedelsforskningen tar stor hänsyn
till sambandet mellan olika komponenter
i livsmedel och deras fysiologiska
funktioner. Motion Jo522 yrkande 1
avstyrks i den mån den ej tillgodoses
med det anförda.
Vad gäller motion Ub10 yrkande 17 vill
utskottet anföra följande. Den
övergripande målsättning som regeringen
föreslår i den forskningspolitiska
propositionen innebär bl.a. att
forskningen skall bidra till samhällets
omställning mot en hållbar utveckling.
Detta torde gälla även
livsmedelsforskningen, och utskottet
förutsätter att regeringen vid
utformningen av riktlinjerna för den
aviserade satsningen har denna
övergripande målsättning i åtanke.
Motionen avstyrks i den mån den inte
tillgodosetts med det anförda.
Skogsforskning
I proposition 1996/97:5 framhålls att
sektorn skogsbruk och skogsindustri är
den största enskilda inkomstkällan för
det svenska samhället. Skogssektorn
sysselsätter ca 191 000 personer, varav
ett stort antal i glesbygden.
Den totala årliga insatsen för
forskning och utveckling inom skogsbruk
och skogsindustri uppgår till ca 2
miljarder kronor. Huvuddelen av detta
FoU-arbete sker inom de större
industriföretagen. Resterande del utförs
inom högskolan och i forskningsinstitut,
finansierade av statliga och enskilda
forskningsfinansiärer. Den samlade FoU-
insatsen är dock låg i förhållande till
andra branscher och även sett i ett
internationellt perspektiv.
Regeringen anför att det för att
långsiktigt klara konkurrenskraften
krävs en väl utvecklad och effektiv FoU.
Stora vinster kan göras genom bättre
samordning. Dessutom behövs ytterligare
resursförstärkningar inom forskning och
utveckling för att långsiktigt stärka
konkurrenskraften.
Regeringen avser mot denna bakgrund att
ge NUTEK och SJFR ett uppdrag att
gemensamt lämna förslag på hur en bättre
samordning av de statliga
forskningsmedlen skall uppnås. Förslaget
bör även omfatta forskningsområden och
former för samverkan mellan statliga och
enskilda forskningsfinansiärer samt
skogsnäringen. Regeringen är beredd att
tillskjuta extra medel till denna
forskning.
Utskottet vill tillägga att regeringen
genom beslut den 31 oktober 1996 gav
NUTEK och SJFR i uppdrag att gemensamt
utarbeta ett program för ökad samordning
av forskning för skogsindustri och
skogsbruk. Programmet skall syfta till
att öka skogs- och
skogsindustriproduktionens värde och
bredd. I uppdraget skall även ingå att
öka branschens ekonomiska insatser på
området. Regeringen har beslutat
tillskjuta 40 miljoner kronor för
ändamålet. En första redovisning av
uppdraget skall göras senast den 15
januari 1997 i syfte att närmare inrikta
det slutliga programarbetet. Uppdraget
skall redovisas i sin helhet senast den
30 april 1997.
Enligt utskottets uppfattning torde vad
som ovan anförts till stor del
tillgodose motion Jo603. Utskottet är
inte heller i detta fall berett att
föregå den utredning som beslutats genom
uttalanden om hur forskningen skall
organiseras eller lokaliseras.
Även motion A432 yrkande 21 avstyrks i
den mån den inte tillgodosetts genom vad
som ovan redovisats.
Enligt den skogspolitik som beslutades
år 1993 skall miljömålet och
produktionsmålet för skogspolitiken vara
jämställda. Utskottet förutsätter att
regeringen och berörda myndigheter och
forskningsorgan beaktar de mål som
uppställts för skogspolitiken även vid
utformandet av programmet för
skogsforskning. Motion Ub10 yrkande 16
avstyrks med det anförda.
Övrigt
Av proposition 1996/97:5 framgår att
målet för SLU:s verksamhet skall vara
att utveckla kunskapen om de biologiska
naturresurserna och människans hållbara
nyttjande av dessa. SJFR skall enligt
sin instruktion främja och stödja i
första hand grundläggande forskning som
gagnar ett hållbart utnyttjande av de
biologiska resurserna med särskild
inriktning på de areella näringarna. Av
SLU:s strategidokument SLU inför 2000-
talet framgår att universitetet satsar
en större del av anslaget på forskning
jämfört med andra universitet. Ett av de
forskningsområden som prioriteras skall
enligt dokumentet vara produktionssystem
där produktions- och miljömål är
likställda. Motion Ub411 yrkande 37 bör
lämnas utan åtgärd med hänvisning till
att de forskningssatsningar på
jordbrukets område som efterfrågas torde
inrymmas i de målsättningar som
redovisats ovan. Vad gäller
skogsforskning vill utskottet även
hänvisa till sina överväganden i det
föregående.
Utskottet vill även med anledning av
motion Jo241 yrkande 9 hänvisa till
SLU:s målformulering respektive SJFR:s
instruktion. Dessa är enligt utskottets
uppfattning väl avvägda och bör kunna
inrymma de forskningssatsningar som
efterfrågas i motionen. Utskottet är
inte berett att göra ytterligare
uttalanden om forskningens inriktning
med anledning av motionen.
I motion Jo241 yrkande 10 anförs att
SLU bör inrätta en djurskyddsprofessur.
Enligt förordningen för SLU (1993:221)
ankommer det på universitetets styrelse
att besluta om inrättande av tjänst som
professor och utskottet är därför inte
berett att vidta någon åtgärd med
anledning av motionen. Utskottet har
dock erfarit att vissa
djurskyddsorganisationer i samarbete med
Veterinärförbundet genomför en insamling
för att samla in 5 miljoner kronor.
Syftet med insamlingen är att finansiera
en djurskyddsprofessur på SLU. Ett krav
för genomförandet av planerna är att
regeringen bidrar med motsvarande summa.
Utskottet vill i sammanhanget också
hänvisa till att regeringen i
föreliggande proposition (utgiftsområde
23, avsnitt 8. Djurskydd och
djurhälsovård) anför att de
fortbildningskurser i djurskydd som ges
vid SLU måste åtnjuta hög prioritet i
budgetsammanhang med hänvisning till den
stora betydelse som en väl fungerande
djurskyddstillsyn kan anses ha för
efterlevnaden av djurskyddslagen.
35. Sveriges lantbruksuniversitet (G 1)
och Skogs- och jordbrukets forskningsråd
(G 2)
Propositionen
För den kommande planeringsperioden
skall det övergripande målet för SLU
vara att utveckla kunskapen om de
biologiska naturresurserna och
människans hållbara utnyttjande av
dessa. Detta sker genom utbildning,
forskning, fortlöpande miljöanalys och
information.
Med anledning av regeringens program
för en utökning av antalet studieplatser
inom högskolan föreslås att antalet
studieplatser vid SLU:s utbildningar
ökas med 200 hösten 1997 samt med
ytterligare 200 hösten 1999. Antalet
helårsprestationer år 2000 har därvid
utökats med 400. Regeringen har beaktat
medelsbehovet för det ökade antalet
studieplatser vid anslagsberäkningen.
Regeringen minskar anslaget G 1 för år
1997 med 8,3 miljoner kronor med hänsyn
till det statsfinansiella läget.
Anslaget beräknas till 980 773 000 kr.
De övergripande målen för SJFR är att
främja och stödja i första hand
grundläggande och långsiktig forskning
som gagnar ett hållbart nyttjande av
biologiska naturresurser med särskild
inriktning på de areella näringarna.
Rådet skall verka för att informationen
om forskning och forskningsresultaten
sprids.
Regeringen bedömer anslagsbehovet för
SJFR:s förvaltningskostnader till
10 501 000 kr. De bedömda anslagsbehoven
för åren 1998 och 1999 är beräknade med
utgångspunkt i 1997 års anslagsnivå.
Motionerna
Enligt motion Ub5 (fp) yrkande 22 bör
såväl SLU som SJFR överföras till
Utbildningsdepartementets ansvarsområde.
Motsvarande yrkande rörande SJFR
framförs i motion Ub10 (mp) yrkande 20.
I motion Jo601 (c) påtalas behovet av
skoglig utbildning och forskning i södra
Sverige. Enligt motion Jo602 (m) bör
Alnarp förlösas från de besvärande
banden med Ultuna, återfå
agronomutbildningen och tillföras
skoglig utbildning och forskning.
Utskottets överväganden
Utskottet har inga invändningar mot
regeringens förslag under anslagen G 1
och G 2.
Med anledning av motionerna Ub5 yrkande
22 och Ub10 yrkande 20 vill utskottet
erinra om att det enligt 7 kap. 1 §
regeringsformen ankommer på regeringen
att fördela ärenden mellan
departementen. Riksdagen har dessutom
beslutat om en indelning av
statsbudgeten i utgiftsområden som bl.a.
innebär att SLU och SJFR ingår i
utgiftsområde 23 (1995/96:KU21).
Motionerna avstyrks.
Utskottet delar de synpunkter som förs
fram i motion Jo601 om det syd- och
mellansvenska skogsbrukets betydelse.
Emellertid ankommer det på SLU att
besluta om forskningens och
utbildningens organisation och
lokalisering. Motionen avstyrks med det
anförda.
Även i fråga om de förslag som framförs
i motion Jo602 vill utskottet hänvisa
till att det är SLU som avgör var
utbildningen och forskningen skall
lokaliseras. Riksdagen bör kunna utgå
ifrån att SLU strävar efter att
estadkomma en så ändamålsenlig
verksamhet som möjligt och inom ramen
för sina resurser beaktar bl.a. de
synpunkter som förs fram i motionen.
Utskottet delar den uppfattning som
utbildningsutskottet tidigare framfört
(bet. 1992/93:UbU13), nämligen att SLU
har en unik ställning som ensamt
ansvarigt universitet i landet för högre
utbildning och forskning inom en
samhällssektor och att detta innebär ett
särskilt ansvar när det gäller
organisation och lokalisering av
verksamheten. Motionen avstyrks med det
anförda.
36. Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Forskning och kollektiv
forskning (G 3) och Bidrag till Skogs-
och lantbruksakademien (G 4)
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under anslagen G 3 och G 4.
37. Skogsnäring
Propositionen
Allmänt
Skogsnäringen är en av Sveriges
viktigaste näringsgrenar och är den
största källan för nettoexportinkomster.
Skogen, som täcker cirka två tredjedelar
av landarealen, är av stor betydelse för
rekreation och friluftsliv och mycket
viktig som livsrum för djur och växter.
Skogsmarken har också stora
kulturvärden.
Gällande skogspolitik, som trädde i
kraft den 1 januari 1994, värnar om både
skogsproduktion och miljö. Denna politik
ligger fast och skall fullföljas.
Skogsstyrelsen har i uppdrag att i
januari 1998 redovisa en utvärdering av
1993 års skogspolitiska beslut.
Utvärderingen skall i vissa delar göras
i samarbete med Statens naturvårdsverk.
Regeringen planerar att under budgetåret
1997 återkomma till riksdagen vad gäller
Skogsstyrelsens förslag i rapporten
Aktionsplan för biologisk mångfald och
uthålligt skogsbruk.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på
området till följd av tidigare fattade
beslut samt förslagen i 1996 års
budgetproposition är följande (i
miljoner kronor):
1990 års skogspolitiska kommitté, vars
förslag låg till grund för 1993 års
skogspolitiska beslut, föreslog en
fortsättning på den regionalisering av
skogsvårdsstyrelserna som påbörjades år
1986 (SOU 1992:111). Förslaget fick ett
övervägande positivt mottagande av
remissinstanserna. Frågan om
regionalisering fick emellertid anstå i
avvaktan på Regionberedningens då
pågående arbete. Regionberedningen har
nu föreslagit att skogsvårdsstyrelserna
skall integreras i länsstyrelserna. De
flesta remissinstanser som har yttrat
sig i frågan avstyrker förslaget. Det
gäller såväl myndigheter som bransch
organisationer. Skogsstyrelsen har bl.a.
mot bakgrund härav föreslagit att
regionaliseringen nu fullföljs.
Det är angeläget att 1993 års
skogspolitik får ett snabbt och brett
genomslag. En förutsättning härför är en
effektiv myndighet som kan föra ut och
förankra statsmakternas beslut och
intentioner hos skogsägarna. Mot den
bakgrunden bör skogsvårdsorganisationen
bestå som en samlad myndighet med
Skogsstyrelsen som chefsmyndighet för
regionala skogsvårdsstyrelser.
Ekonomiskt utrymme för en lokalt
förankrad organisation, en omfördelning
av resurser till angelägna insatsområden
och nödvändiga besparingar på
statsbudgeten kan åstadkommas genom en
halvering av antalet regionkanslier
såsom Skogsstyrelsen har föreslagit. Det
är angeläget att Skogsstyrelsen vid
omorganisationen beaktar de krav som
ställs på verksamheten av hänsyn till
regionalpolitiken i enlighet med 7 § 4
verksförordningen (1995:1322). Efter
förslag från Skogsstyrelsen kommer
regeringen att ange riktlinjer för den
nya regionala organisationens struktur.
Regionaliseringen av
skogsvårdsstyrelserna kan, utom i två
avseenden, genomföras utan beslut av
riksdagen. I lagen (1990:1496) om hur
ledamöter i skogsvårdsstyrelserna utses
finns en inledande bestämmelse om att
det skall finnas en skogsvårdsstyrelse i
varje län. Motivet för lagstiftningen är
närmast det förhållandet att tre av
skogsvårdsstyrelsens ledamöter och
ersättare för dessa väljs av
landstinget. Denna ordning är en rest av
de föreskrifter som fanns innan
skogsvårdsstyrelserna förstatligades år
1981. Bestämmelserna om hur styrelserna
skall utses bör i fortsättningen
överensstämma med de principer som
normalt gäller för statliga myndigheter.
Det är regeringens avsikt att
styrelserna även i fortsättningen skall
ha en regional förankring, men att
ledamöterna skall förordnas av
regeringen. Mot denna bakgrund bör lagen
(1990:1496) om hur ledamöter i
skogsvårdsstyrelsen utses upphöra att
gälla vid utgången av år 1996. Vidare
bör 33 § skogsvårdslagen (1979:429)
ändras vad avser avgränsningen av
skogsvårdsstyrelsernas tillsynsansvar
till länet.
Kvalitetsnormer för skogsodlingsmaterial
Ytterligare en ändring bör göras i
skogsvårdslagen. För att uppfylla de
krav som ställs i rådets direktiv
71/161/EEG av den 30 mars 1971 och
75/445/EEG av den 26 juni 1975 om yttre
kvalitetsnormer och äkthet för
skogsodlingsmaterial som saluförs inom
gemenskapen behövs en möjlighet för
regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer att meddela
föreskrifter för att främja, garantera
och kontrollera äkthet och kvalitet vid
framställning och handel med
skogsodlingsmaterial. I 7 §
skogsvårdslagen (1979:429) bör det
därför som ett andra stycke införas ett
bemyndigande av sådant innehåll.
Ändringen bör träda i kraft den 1
januari 1997.
Motionen
I motion Jo303 (s) anförs att
skogsvårdsstyrelsernas verksamhet i
Västernorrland redan i dag omfattar ett
stort geografiskt område. Den nuvarande
organisationen med en skogsvårdsstyrelse
i Västernorrland bör därför bibehållas i
sin nuvarande form.
Utskottets överväganden
Utskottet har inga invändningar mot
regeringens förslag till upphävande av
lagen (1990:1496) om hur ledamöter i
skogsvårdsstyrelserna utses. Som en
följd av detta avstyrker utskottet
regeringens förslag i prop. 1994/95:224
Följdfrågor med anledning av den ändrade
länsindelningen i Skåne m.m. om lag om
val av ledamöter i Skogsvårdsstyrelsen i
Skåne län. Utskottet har heller inga
invändningar mot regeringens förslag om
ändring i 7 och 33 §§ skogsvårdslagen
(1979:429).
Med anledning av motion Jo303 vill
utskottet anföra följande. Som framgår
av propositionen kommer regeringen efter
förslag från Skogsstyrelsen att ange
riktlinjer för den nya regionala
skogsvårdsorganisationens struktur.
Regeringen uttalar även att det är
angeläget att Skogsstyrelsen vid
omorganisationen beaktar de krav som
ställs på verksamheten av hänsyn till
regionalpolitiken i enlighet med 7 § 4
verksförordningen (1995:1322). Utskottet
förutsätter att synpunkter av den typ
som framförs i motionen kommer att
beaktas i den fortsatta behandlingen av
ärendet hos regeringen och
Skogsstyrelsen och föreslår ingen
ytterligare åtgärd med anledning av
motionen.
38. Skogsvårdsorganisationen (H 1)
Propositionen
Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen
som är den centrala förvaltnings
myndigheten för skogsvårdsstyrelserna.
På anslaget redovisas all verksamhet hos
skogsvårdsorganisationen.
Det övergripande målet för
skogsvårdsorganisationen är att verka
för att landets skogar vårdas och brukas
på ett hållbart sätt i enlighet med de
skogspolitiska målen och det för
skogsbruket och myndigheten gällande
sektorsansvaret för miljön.
Mot bakgrund bl.a. av den förändrade
organisation som redovisas i det
föregående beräknas en årlig besparing
på 20 miljoner kronor uppnås.
Som en följd av att riksdagen godkänt
den inriktning av besparingsåtgärder som
regeringen förordat för budgetåren 1997
och 1998 (prop. 1994/95:100 bil. 13,
NU18) och de övriga besparingar som
regeringen aviserade i kom
pletteringspropositionen (1995/96:150
bil. 1 s. 60) minskas anslaget med 20,2
miljoner kronor. Anslagsnivån beräknas
därmed till 271 393 000 kr. För åren
1998 och 1999 beräknas anslagsnivån
preliminärt till lägre belopp i reala
termer.
Motionerna
Enligt motion Jo249 (m) yrkande 8 bör
skogsvårdsorganisationen förstärkas med
5 miljoner kronor för att kunna
förbättra rådgivningen till enskilda
skogsägare och skogsbrukare.
Skogsvårdsstyrelserna bör enligt motion
Jo304 (mp) yrkande 19 organiseras under
Naturvårdsverket. Den centrala
Skogsstyrelsen har spelat ut sin roll
och bör läggas ned.
Utskottets överväganden
Utskottet har inga invändningar mot
regeringens förslag till
medelstilldelning till
Skogsvårdsorganisationen och avstyrker
motion Jo249 yrkande 8.
Skogsvårdens organisation behandlades i
samband med att regeringen fattade
beslut om en ny skogspolitik (prop.
1992/93:226, JoU15, s. 52). Utskottet
anförde då att det även i fortsättningen
behövs statliga myndigheter som för ut
och förankrar skogspolitiken direkt hos
skogsägarna och i förtroendefullt
samarbete med dem. Vad gäller
samverkansformerna för myndigheternas
naturskyddsarbete hänvisade utskottet
till att den Skogspolitiska kommittén
lämnat en detaljerad redogörelse för
ansvarsfördelningen i sitt betänkande.
Motsvarande förslag som väcks i motion
Jo304 yrkande 19 behandlades av
utskottet under föregående riksmöte
(JoU3). Utskottet anförde då att den nya
skogspolitiken beslutades så sent som år
1993 och hade börjat få genomslag i det
praktiska arbetet hos myndigheter och
skogsägare. Utskottet ansåg det inte
meningsfullt att i det läget föreslå
genomgripande förändringar i politiken,
vare sig beträffande mål eller medel,
utan hänvisade till den utvärdering av
den nya skogspolitikens effekter som
Skogsstyrelsen skall slutföra under år
1997. Utskottet finner inte nu anledning
att ändra sitt ställningstagande och
avstyrker motion Jo304 yrkande 19.
39. Bidrag till skogsvård m.m. (H 2) och
Täckande av förluster till följd av
statliga kreditgarantier för lån till
byggande av skogsvägar (H 3)
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under anslagen H 2 och H 3.
40. Insatser för skogsbruket (H 4)
Propositionen
Anslaget som disponeras av
Skogsstyrelsen täcker kostnaden för
statsbidrag enligt förordningen
(1993:555) om statligt stöd till
skogsbruket samt för statsbidrag enligt
ädellövskogsförordningen (1984:120)
avseende beslut som fattats under tiden
den 1 juliden 31 december 1993.
Under förutsättning att kommissionen
godkänner regeringens förslag till
program för stöd till skogliga åtgärder
inom jordbruket vad avser
vitaliseringsgödsling av skogsmark bör
7,5 miljoner kronor om året disponeras
av detta anslag för nationell
finansiering för ändamålet under åren
19972000.
Regeringen kommer senare i höst att
besluta om särskilda medel för biotop
inventeringen.
Som en följd av att riksdagen godkänt
den inriktning av besparingsåtgärder som
regeringen förordat för budgetåren 1997
och 1998 (prop. 1994/95:100 bil. 13,
NU18) och de övriga besparingar som
regeringen aviserade i
kompletteringspropositionen (1995/96:150
bil. 1 s. 60) minskas anslaget med 3,3
miljoner kronor. Anslagsnivån beräknas
därmed till 80 200 000 kr. För åren 1998
och 1999 beräknas preliminärt en lägre
nivå beroende på att biotopinventeringen
då skall vara slutförd.
Motionerna
I motion Jo312 (v) yrkande 4 anförs att
möjligheterna att återigen använda
arbetsmarknadsmedel för att i
samfinansiering med det privata
skogsbruket genomföra skogsvårdsåtgärder
bör undersökas. Vidare anförs i yrkande
5 att ett stöd för anläggning av
skogsbilvägar bör övervägas.
Utskottets överväganden
Utskottet har inga invändningar mot
regeringens förslag under anslaget.
Motionsförslag om användande av
arbetsmarknadsmedel för bl.a.
naturvårdsändamål har behandlats av
utskottet i betänkande 1993/94:JoU13
(s. 30). Utskottet hänvisade då till ett
yttrande från arbetsmarknadsutskottet
som erinrade om att utnyttjandet av de
arbetsmarknadspolitiska resurserna måste
bedömas från arbetsmarknadssynpunkt.
Dessa medel bör alltså inte ses som en
resurs för andra i och för sig angelägna
samhällsområden. Arbetsmarknadsutskottet
anförde vidare att det är AMS som
fördelar resurserna för
arbetsmarknadspolitiska insatser i de
olika länen med hänsyn till rådande
arbetsmarknadsläge. Jordbruksutskottet
ansåg liksom arbetsmarknadsutskottet att
riksdagen inte bör gå in på
prioriteringen av hur de
arbetsmarknadspolitiska medlen fördelas
och avstyrkte motionerna. Utskottet
finner inte anledning att nu ändra
ståndpunkt i frågan och avstyrker motion
Jo312 yrkande 4.
Med hänsyn till det statsfinansiella
läget anser utskottet att det inte bör
komma i fråga att återinföra det
statliga bidraget till skogsbilvägar och
motion Jo312 yrkande 5 avstyrks därmed.
41. Internationellt skogssamarbete (H 5)
och Från EG-budgeten finansierade medel
för skogsskadeövervakning (H 6)
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under anslagen H 5 och H 6.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag inom
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar
att riksdagen
a) med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motionerna
1996/97:Jo229 yrkande 11,
1996/97:Jo234 yrkande 3,
1996/97:Jo237 yrkandena 11 och 19,
1996/97:Jo239 yrkandena 16, 17 och
19, 1996/97:Jo241 yrkandena 12 och
22, 1996/97:Jo249 yrkandena 48,
1996/97:Jo408 yrkande 10 och
1996/97:K918 yrkandena 7 och 8
anvisar anslag för budgetåret 1997
under utgiftsområdet enligt
utskottets förslag i bilaga 1,
b) godkänner att de övergripande
målsättningarna för verksamheten inom
Livsmedelsekonomiska
samarbetsnämndens ansvarsområde skall
vara i enlighet med vad regeringen
förordar under anslaget F 2
Livsmedelsekonomiska
samarbetsnämnden,
2. beträffande preliminär
fördelning på anslag inom
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar för
budgetåren 1998 och 1999
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo241 yrkande 23,
3. beträffande övergripande mål
för Statens jordbruksverk
att riksdagen godkänner att den
övergripande målsättningen för
verksamheten inom Statens
jordbruksverks ansvarsområde skall
vara i enlighet med vad regeringen
förordar under anslaget B 1 Statens
jordbruksverk,
4. beträffande tillgång till
kredit
att riksdagen godkänner att Statens
jordbruksverk skall ha tillgång till
en kredit på myndighetens särskilda
räntekonto för EU-verksamhet i
Riksgäldskontoret på 5,5 miljarder
kronor,
5. beträffande administrationen
av EG:s jordbruksstöd
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo210 yrkande 4, 1996/97:
Jo216, 1996/97:Jo220 yrkande 1,
1996/97:Jo245 yrkande 3 och
1996/97:Jo257 yrkande 3,
res. 1 (m, v)
res. 2 (c)
6. beträffande utbetalning av
stöd
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo229 yrkande 4 och
1996/97:Jo237 yrkande 4,
res. 3 (v)
7. beträffande bifonden
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo251,
8. beträffande jordfonden
att riksdagen godkänner vad
regeringen anfört under anslaget B 2
Stöd till jordbrukets rationalisering
m.m. om jordfondens storlek och
användning,
9. beträffande den fortsatta
avbytarverksamheten
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo245 yrkande 15, 1996/97:
Jo256 och 1996/97:Jo258 yrkande 4,
10. beträffande medel för
ekologisk produktion
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo229 yrkandena 1 och 2 samt
1996/97:Jo237 yrkandena 1 och 2,
11. beträffande
investeringsstöd
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo210 yrkande 16, 1996/97:
Jo245 yrkande 16 och 1996/97:Jo255
yrkande 4,
12. beträffande utvärdering av
ytterligare investeringsstöd
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo206 yrkande 4,
13. beträffande maskinringar
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo221,
14. beträffande den framtida
nivån på anslaget B 10
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo249 yrkande 3,
15. beträffande de regionala
stöden till jordbruket
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo210 yrkandena 1, 10, 11 och
12, 1996/97:Jo212 yrkande 1,
1996/97:Jo217, 1996/97:Jo225,
1996/97:Jo235 yrkande 2,
1996/97:Jo236 yrkande 9,
1996/97:Jo239 yrkande 8,
1996/97:Jo245 yrkandena 1, 9, 10 och
11, 1996/97:Jo255 yrkandena 13 samt
1996/97:Jo258 yrkande 5,
res. 4 (m, fp, v)
16. beträffande nivåerna för LFA-
stödet
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo210 yrkande 3,
1996/97:Jo229 yrkande 3,
1996/97:Jo237 yrkande 3 och 1996/97:
Jo245 yrkande 2,
res. 5 (v, mp)
17. beträffande vissa
stödområden
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo211 yrkande 2, 1996/97:
Jo214, 1996/97:Jo244,
1996/97:Jo248, 1996/97:Jo253,
1996/97: Jo257 yrkande 2 och
1996/97:Jo258 yrkande 3,
18. beträffande hållandetider
m.m. i LFA-systemet
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo210 yrkandena 6 och 9 samt
1996/97:Jo245 yrkandena 5 och 8,
19. beträffande utökat
miljöprogram
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Jo207,
1996/97:Jo210 yrkande 5,
1996/97:Jo211 yrkande 1,
1996/97:Jo215, 1996/97:Jo229 yrkande
5, 1996/97:Jo236 yrkande 8,
1996/97:Jo237 yrkande 5,
1996/97:Jo238, 1996/97:Jo239 yrkande
5, 1996/97: Jo245 yrkande 4,
1996/97:Jo246, 1996/97:Jo257 yrkande
1 och 1996/97:Jo258 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
20. beträffande utvärdering
m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo210 yrkande 15,
1996/97:Jo212 yrkandena 2 och 3,
1996/97:Jo226, 1996/97:Jo229 yrkande
7, 1996/97:Jo236 yrkande 6,
1996/97:Jo237 yrkande 7,
1996/97:Jo239 yrkandena 7 och 11,
1996/97:Jo241 yrkandena 13 och 14,
1996/97:Jo245 yrkande 14 samt
1996/97:Jo258 yrkande 6,
res. 6 (m)
21. beträffande de norrländska
landskapstyperna
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo210 yrkande 14 och
1996/97:Jo245 yrkande 13,
res. 7 (m, v)
22. beträffande anläggning av
våtmarker
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo236 yrkande 5, 1996/97:
Jo773 yrkande 3 och 1996/97:Jo775,
res. 8 (m, fp)
23. beträffande ett särskilt
fjällmiljöprogram
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo220 yrkande 2, 1996/97:
Jo222, 1996/97:Jo229 yrkande 6 och
1996/97:Jo237 yrkande 6,
res. 9 (v, mp)
24. beträffande äldre genetiskt
värdefulla kulturväxter m.m.
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo797 yrkande 5,
res. 10 (v, mp)
25. beträffande ramen för det
nationella
miljöersättningsprogrammet
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo206 yrkande 3, 1996/97:
Jo210 yrkande 13, 1996/97:Jo234
yrkande 1, 1996/97:Jo239 yrkande 6
och 1996/97:Jo245 yrkande 12,
26. beträffande förenklingar i
regelverket för miljöersättningar i
jordbruket
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo203, 1996/97:Jo236
yrkandena 4 och 7 samt 1996/97:Jo239
yrkande 10,
res. 11 (m)
27. beträffande den biologiska
mångfalden i renskötselområdet
att riksdagen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1996/97:Jo229 yrkande 13
och 1996/97:Jo237 yrkande 13
godkänner vad regeringen förordat om
ett nytt delprogram inom ramen för
miljöprogrammet för ersättning till
rennäringen för bevarande av rovdjur
inom renskötselområdet,
res. 12 (v, mp)
28. beträffande
anslagsrubricering
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo229 yrkande 14 och
1996/97:Jo237 yrkande 14,
29. beträffande produktion av
biomassa
att riksdagen godkänner vad
regeringen anfört om ett nationellt
anläggningsstöd för plantering av
fleråriga grödor för produktion av
biomassa,
30. beträffande finansiella
sanktioner
att riksdagen godkänner att anslaget
B 16 Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m. även får
belastas med kostnader för eventuella
finansiella sanktioner,
31. beträffande finansiering av
fiskevårdsåtgärder
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Jo229 yrkande 10,
1996/97:Jo237 yrkande 10,
1996/97:Jo241 yrkande 18,
1996/97:Jo403 och 1996/97:Jo410
yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
32. beträffande en sammanhållen
rovdjurspolitik
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Jo229 yrkandena
12, 15 och 16, 1996/97:Jo233 yrkande
2, 1996/97:Jo237 yrkandena 12, 15 och
16, 1996/97:Jo239 yrkande 18,
1996/97:Jo241 yrkande 19,
1996/97:Jo902, 1996/97:Jo903,
1996/97:Jo907, 1996/97:Jo908,
1996/97:Jo909, 1996/97:Jo910,
1996/97:Jo913, 1996/97:Jo921,
1996/97:Jo926, 1996/97:Jo927 yrkande
2 och 1996/97:Jo929 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
res. 13 (mp) -
motiv.
33. beträffande finansiering av
ersättningssystem för rovdjursrivna
renar
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo241 yrkande 15 och
1996/97:K918 yrkande 6,
res. 14 (mp)
34. beträffande
kvalitetsmärkning av matpotatis
att riksdagen godkänner vad
regeringen förordat om slopande av
den obligatoriska kvalitetsmärkningen
av matpotatis,
35. beträffande bestrålning av
kryddor
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo241 yrkandena 20 och 21,
1996/97:Jo515 yrkande 3 och
1996/97:Jo530 och godkänner vad
regeringen förordat om bestrålning av
vissa livsmedel,
res. 15 (c, mp)
36. beträffande forskning om
ekologisk produktion inom
jordbruket
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo239 yrkandena 13 och 14
och 1996/97:Jo1,
37. beträffande utformning av
forskningsprogrammet för ekologisk
odling
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo241 yrkande 11,
38. beträffande ett samlat
livsmedelstekniskt forsknings- och
utvecklingsprogram
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo604 yrkande 2,
39. beträffande
livsmedelsrelaterad
näringsforskning
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo522 yrkande 1,
40. beträffande riktlinjer för
forskning och utveckling inom
livsmedelsindustrin
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub10 yrkande 17,
41. beträffande forskning och
utveckling inom skogssektorn
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo603,
42. beträffande skogssektorns
utvecklingspotential
att riksdagen avslår motion
1996/97:A432 yrkande 21,
43. beträffande miljöhänsyn
vid forskning och utveckling inom
skogssektorn
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub10 yrkande 16,
res. 16 (mp)
44. beträffande forskning inom
Jordbruksdepartementets område
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub411 yrkande 37,
res. 17 (m)
45. beträffande forskning om
genmanipulerade livsmedel
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo241 yrkande 9,
res. 18 (v, mp)
46. beträffande en
djurskyddsprofessur vid SLU
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo241 yrkande 10,
47. beträffande målsättning
för verksamheten vid SLU
att riksdagen godkänner att den
övergripande målsättningen för SLU
skall vara i enlighet med vad
regeringen förordat under anslaget G
1 Sveriges lantbruksuniversitet,
48. beträffande fördelning av
ärenden mellan departementen
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub5 yrkande 22 och
1996/97:Ub10 yrkande 20,
49. beträffande vissa
lokaliseringsfrågor
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo601,
50. beträffande Alnarp
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo602,
51. beträffande
skogsvårdsorganisationen i
Västernorrland
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo303,
52. beträffande huvudman för
skogsvårdsorganisationen
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo304 yrkande 19,
res. 19 (mp)
53. beträffande insatser för
skogsbruket
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo312 yrkandena 4 och 5,
res. 20 (v)
54. beträffande ändring i
utsädeslagen
att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
utsädeslagen (1976:298) med den
dndringen att ingressen till
lagförslaget erhåller följande
lydelse:
Härigenom föreskrivs att det i
utsädeslagen (1976:298) skall föras
in en ny paragraf, 6 §, av följande
lydelse.
55. beträffande ändring i
skogsvårdslagen
att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i skogs
vårdslagen (1979:429),
56. beträffande upphävande av
lagen om hur ledamöter i
skogsvårdsstyrelserna utses
att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om upphävande av
lagen (1990:1496) om hur ledamöter i
skogsvårdsstyrelserna utses,
57. beträffande lagförslag i
proposition 1995/96:224
att riksdagen avslår regeringens
förslag i proposition 1995/96:224
yrkande 3 till lag om val av
ledamöter i Skogsvårdsstyrelsen i
Skåne län.
Stockholm den 28 november 1996
På jordbruksutskottets vägnar
Sinikka Bohlin
I beslutet har deltagit: Sinikka Bohlin
(s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson
(m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s),
Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s),
Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson
(m), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi
Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva
Björne (m), Gudrun Lindvall (mp),
Lennart Brunander (c), Marie Wilén (c)
och Lennart Fremling (fp).
Reservationer
1. Administrationen av EG:s
jordbruksstöd (mom. 5)
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m),
Carl G Nilsson (m), Maggi Mikaelsson (v)
och Eva Björne (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 23 börjar med Enligt
utskottets och slutar med vidare
åtgärd bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets - - - (=utskottet) -
- - berörda myndigheter. I detta
sammanhang bör även svårigheterna att få
del av statistik som visar vilka
resurser som utbetalts uppmärksammas.
Jordbruksverket bör snarast utforma
rutiner som tillgodoser behovet av
regional redovisning inom olika
stödområden och stödformer. Vad
utskottet anfört med anledning av
motionerna Jo210 yrkande 4 och Jo220
yrkande 1 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Motionerna
Jo216 yrkandena 1 och 2, Jo245 yrkande 3
och Jo257 yrkande 3 avstyrks i den mån
de inte kan anses tillgodosedda med vad
utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande administrationen av
EG:s jordbruksstöd
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Jo220 yrkande 1 och med
anledning av motion 1996/97:Jo210
yrkande 4 samt med avslag på
motionerna 1996/97:Jo216,
1996/97:Jo245 yrkande 3 och
1996/97:Jo257 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Administrationen av EG:s
jordbruksstöd (mom. 5)
Lennart Brunander och Marie Wilén (båda
c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 23 börjar med Enligt
utskottets och slutar med vidare
åtgärd bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets - - - (=utskottet) -
- - berörda myndigheter. Jordbruksverket
har i och med EU-medlemskapet erhållit
nya arbetsuppgifter. Verket har ofta
haft kort tid på sig att verkställa de
nya regler som gäller inom den
gemensamma jordbrukspolitiken. Detta har
ofrånkomligen inneburit att verket
ibland hamnat i svårigheter med att
klara av denna administration. I likhet
med vad som anförs i motion Jo257
yrkande 3 anser utskottet att det finns
ett behov av en förutsättningslös
genomgång av Jordbruksverkets uppdrag
och organisation med syfte att
säkerställa ett så effektivt
administrativt arbete som möjligt. En
särskild utredare bör därför ges i
uppdrag att pröva vilka
organisationsförändringar som bör
genomföras för att uppnå bästa möjliga
resultatuppfyllelse. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo257
yrkande 3 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Motionerna
Jo210 yrkande 4, Jo216 yrkandena 1 och
2, Jo220 yrkande 1 och Jo245 yrkande 3
avstyrks i den mån de inte kan anses
tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande administrationen av
EG:s jordbruksstöd
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Jo257 yrkande 3 och med
avslag på motionerna 1996/97:Jo210
yrkande 4, 1996/97:Jo216,
1996/97:Jo220 yrkande 1 och
1996/97:Jo245 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Utbetalning av stöd (mom. 6)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 23 börjar med Även
motionerna och slutar med det anförda
bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i
motionerna Jo229 yrkande 4 och Jo237
yrkande 4 anser utskottet att det
nationella stödet snarast skall
utbetalas i sin helhet. Detta bör
riksdagen ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:
6. beträffande utbetalning av stöd
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Jo229 yrkande 4
och 1996/97:Jo237 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. De regionala stöden till jordbruket
(mom. 15)
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m),
Carl G Nilsson (m), Maggi Mikaelsson
(v), Eva Björne (m) och Lennart Fremling
(fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 35 börjar med Enligt
utskottets och slutar med vidare
åtgärd bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar avslutningsvis
att det finns starka skäl som talar för
att en mer sammanhållen utvärdering görs
av de nuvarande stödsystemen med
avseende på jordbruksnäringens situation
inom framför allt stödområdena 1-4. Det
fortsatta utvärderingsarbetet bör
således inbegripa en analys av
lönsamhetsutvecklingen för det
norrländska jordbruket som därtill ger
förslag till förbättringar så att
Norrlandsbönderna faktiskt kan sägas
erhålla full merkostnadsersättning.
Översynen bör också ta sikte på de med
stödområdesindelningen förenade
gränsdragningsproblemen. Vad utskottet
anfört med anledning av motionerna Jo210
yrkandena 1 och 10-12, Jo225, Jo236
yrkande 9, Jo245 yrkandena 1 och 9-11
och Jo255 yrkandena 1-3 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Motionerna Jo212 yrkande 1, Jo217, Jo235
yrkande 2, Jo239 yrkande 8 och Jo258
yrkande 5 avstyrks i den mån de inte kan
anses tillgodosedda med vad utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 15
bort ha följande lydelse:
15. beträffande de regionala stöden
till jordbruket
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Jo210 yrkandena 1
och 10-12, 1996/97:Jo225,
1996/97:Jo236 yrkande 9,
1996/97:Jo245 yrkandena 1 och 9-11
och 1996/97:Jo255 yrkandena 13 samt
med avslag på motionerna
1996/97:Jo212 yrkande 1,
1996/97:Jo217, 1996/97:Jo235 yrkande
2, 1996/97:Jo239 yrkande 8 och
1996/97:Jo258 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Nivåerna för LFA-stödet (mom. 16)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun
Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 35 börjar med Vidare
avstyrks och slutar med yrkande 2
bort ha följande lydelse:
I samband med föregående
budgetproposition överfördes 280
miljoner kronor från det nationella
stödet till miljöprogrammet. Klart
uttalat var att det norrländska
jordbruket skulle garanteras i stort
sett samma kostnadstäckningsgrad jämfört
med 1990 års situation. I förhållande
till de framförhandlade ramarna ligger
utbetalningarna ca 90-95 miljoner
kronor lägre. I budgetpropositionen har
ramen för LFA-stödet totalt minskats med
21 miljoner kronor med hänvisning till
att den slutliga omfattningen av LFA-
områden nu är slutförhandlad. Stödet
till Norrland har minskats med 14
miljoner kronor trots att
omförhandlingarna inte berört detta
område. Med hänvisning till att inga
geografiska förändringar gjorts i
områdena 1-4 samt mål 6-området anser
utskottet att det är de framförhandlade
nivåerna som skall gälla för LFA-stödet.
Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna Jo229 yrkande 3 och Jo237
yrkande 3 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Motionerna
Jo210 yrkande 3 och Jo245 yrkande 2
avstyrks i den mån de inte kan anses
tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 16
bort ha följande lydelse:
16. beträffande nivåerna för LFA-
stödet
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Jo229 yrkande 3
och 1996/97:Jo237 yrkande 3 och med
avslag på motionerna 1996/97:Jo210
yrkande 3 och 1996/97:Jo245 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
6. Utvärdering m.m. (mom. 20)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G
Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 43 börjar med Norra Sverige
och slutar med berörda delar bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill vidare bl.a. framhålla
att medlemskapet i EU medfört att det
svenska systemet för bevarande av
värdefulla naturvärden i
odlingslandskapet (NOLA) införlivats i
EU:s regelverk. Regelsystemet har på
många punkter förändrats. Förändringarna
har dessutom skett under stor tidspress.
Nya former av miljöstöd har tillkommit
inför varje ansökningstillfälle.
Sökanden har då haft möjlighet att
överföra marker till de nya
stödformerna. Genom krångliga regler
samt oklar tillämpning finns det stora
arealer som omfattas av
miljöstödsansökningar men som inte
uppfyller alla krav för att få stöd. Man
bör därför även i fortsättningen ha
möjlighet att överföra arealer mellan
olika miljöstödsformer. Vidare bör
övergångsreglerna för anpassning till
det nya systemet förlängas. Osäkerhet om
reglernas tolkning samt kravet på
femårsavtal med eventuell
återbetalningsskyldighet har gjort att
många markägare avstår från att sköta
sina marker. Det är därför av största
vikt att regelsystemet anpassas.
När det gäller stödet för bevarande av
värdefulla natur- och kulturmiljöer
ställs hårdare krav för vissa delar av
landet (exempelvis Gotland och Öland) än
andra. Skötselkraven är dessutom så
satta att mindre enheter inte har
resurser att initialt följa de krav som
ställs. Detta medför att flera mindre
enheter ej klarar kraven för att få
ersättning och därmed förloras
incitamentet att bevara kulturvärden för
framtiden. Det är på dessa mindre
enheter som större delen av de
värdefulla lämningarna finns bevarade.
En del av Norrlandsstödet utgår via
delprogrammet Öppet odlingslandskap. Ett
ökat arealkrav skulle leda till att
ytterligare bönder inte klarar kraven
och att Norrlandsstödet urholkas än mer.
Därmed ökar hotet mot det öppna
odlingslandskapet. Reglerna behöver
ändras så att dagens arealkrav inte
skärps ytterligare.
I samband med den utvärdering som nu
genomförs bör även möjligheten att
införa ett sammanhållet delprogram med
inriktning på miljöåtgärder i det
konventionella jordbruket undersökas. En
sådan satsning kan enligt utskottets
mening ge betydande miljövinster.
Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna Jo210 yrkande 15, Jo226
yrkandena 1 och 2, Jo236 yrkande 6 och
Jo245 yrkande 14 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Motionerna Jo212 yrkandena 2 och 3,
Jo229 yrkande 7, Jo237 yrkande 7, Jo239
yrkandena 7 och 11, Jo241 yrkandena 13
och 14 och Jo258 yrkande 6 avstyrks i
den mån de inte kan anses tillgodosedda
med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 20
bort ha följande lydelse:
20. beträffande utvärdering m.m.
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Jo210 yrkande 15,
1996/97:Jo226, 1996/97:Jo236 yrkande
6 och 1996/97:Jo245 yrkande 14 samt
med avslag på motionerna
1996/97:Jo212 yrkandena 2 och 3,
1996/97:Jo229 yrkande 7,
1996/97:Jo237 yrkande 7,
1996/97:Jo239 yrkandena 7 och 11,
1996/97:Jo241 yrkandena 13 och 14 och
1996/97:Jo258 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. De norrländska landskapstyperna
(mom. 21)
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m),
Carl G Nilsson (m), Maggi Mikaelsson (v)
och Eva Björne (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 43 börjar med Med det och
slutar med yrkande 13 bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets mening är det
angeläget att de norrländska
landskapstyperna görs synliga i
miljöprogrammet. Ett exempel på att
norra Sveriges landskapstyper ej
beaktats är delprogrammet Värdefulla
natur- och kulturvärden (KULT) vars
besvärliga och detaljerade regler direkt
diskriminerar mindre gårdar. De fem
nordligaste länen står för endast 5 % av
de utnyttjade resurserna medan Skåne
står för 21 %. Vidare kan nämnas att de
norrländska foderarealerna raningar,
myrslåttrar och översilningsängar inte
erhåller ersättning. Därtill
diskrimineras de traditionella
betesmarkerna i den brukade bondeskogen
som inte kan erhålla ersättning med
dagens regelverk. Vad utskottet anfört
med anledning av motionerna Jo210
yrkande 14 och Jo245 yrkande 13 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 21
bort ha följande lydelse:
21. beträffande de norrländska
landskapstyperna
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Jo210 yrkande 14
och 1996/97:Jo245 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
8. Anläggning av våtmarker (mom. 22)
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m),
Carl G Nilsson (m), Eva Björne (m) och
Lennart Fremling (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 43 börjar med Med samma och
slutar med yrkandena 1-3 bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening finns det i
detta sammanhang anledning att
uppmärksamma våtmarkernas betydelse. Här
krävs en översyn av gällande regler. Det
är rimligt att tillåta anläggandet av
våtmark även på betesmark. Våtmarken bör
huvudsakligen ta emot vatten från
åkermark men inte nödvändigtvis vara
belägen på åker. Det finns inte heller
skäl att hindra ansvarsfull vattentäkt
och bete på sådan våtmark. Vidare bör
stöd inte bara kunna utgå för att
kompensera den mark som tas i anspråk
utan även för anläggningskostnader.
Sverige bör inom EU verka för att
reglerna ändras i enlighet med det
anförda. Vad utskottet anfört med
anledning av motionerna Jo236 yrkande 5,
Jo773 yrkande 3 och Jo775 yrkandena 1-3
bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 22
bort ha följande lydelse:
22. beträffande anläggning av
våtmarker
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Jo236 yrkande 5,
1996/97:Jo773 yrkande 3 och
1996/97:Jo775 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
9. Ett särskilt fjällmiljöprogram
(mom. 23)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall
(mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 43 börjar med De i och
slutar med berörda motionsyrkanden
bort ha följande lydelse:
I Norrlands inland är jordbruksnäringen
starkt hotad och de olika
framförhandlade EU-stöden har inte
kunnat kompensera näringen för detta. De
fjällnära områdena var underkompenserade
redan före EU-inträdet. Detta var delvis
beroende på den annorlunda struktur och
de olika förutsättningar som finns för
att bedriva jordbruk i Norrlands inland.
Ett exempel på att norra Sveriges
landskapstyper ej beaktats i det
framförhandlade delprogrammet Värdefulla
natur- och kulturvärden är att de fem
nordligaste länen står för endast 5 % av
de utnyttjade resurserna, medan Skåne
står för 21 % av beloppet. Det som är
unikt för kulturlandskapet i norra
Sverige och för inlandsjordbruket är att
små enheter, långa avstånd, små
förutsättningar att odla spannmål, brist
på rationaliseringsmöjligheter och sämre
förutsättningar att få del av det nya
programmet för landskapsvårdsersättning
motiverar införandet av en särskild
fjällmiljöersättning. Regeringen bör
därför få i uppdrag att ta upp
diskussionen om ett fjällmiljöprogram
för jordbruket i Norrlands inland.
Förutom ovan redovisade faktorer bör ett
sådant program också omfatta möjligheter
till intransportstöd.
I detta sammanhang bör även fjällkon
(SKB) uppmärksammas. I hela Norrland och
särskilt i Jämtland är fjällkon en del
av det levande jordbruket. Fjällkon har
i generationer anpassat sig till de
villkor som den norrländska naturen
ställer. Som tålig, långlivad och god
grovfoderomvandlare har hon en given
plats i omställningen till ett
kretsloppsbaserat jordbruk. Men för att
fjällkon skall vara en produktionsresurs
krävs att man tar hänsyn till hennes
speciella kvaliteter. Det krävs kvoter
och djurbidrag som tar hänsyn till
fjällkons lägre årsproduktion.
Vidare förtjänar getnäringen, som är
en liten nisch i det svenska jordbruket,
en större uppmärksamhet. Enligt
Jordbruksverkets statistik fanns det
2 440 bidragsberättigade getter år 1995.
Getter har ingen egen kvot i EU:s
regelverk utan räknas in i fårkvoten som
är på 180 000 tackor. Getnäringen ger
förutom getost och mese också kött och
ett mycket slitstarkt skinn (getnappa).
Getskötsel passar utmärkt att bedriva
småskaligt och extensivt eftersom getter
har små krav på foder. Ett ökat inslag
av getter bidrar också till att behålla
och återställa biologisk mångfald
eftersom getter delvis föredrar andra
örter och gräs än t.ex. får. För att öka
lönsamheten och möjliggöra en mer
extensiv djurhållning skulle
djurbidraget behöva höjas. I samband med
utvärderingen och omförhandlingen av
EU:s miljöstöd bör getnäringen ges en
egen plats. Det behövs även riktade och
bättre marknadsföringsåtgärder för att
sprida getosten som fortfarande är
tämligen okänd i södra delarna av
Sverige. Vad utskottet anfört med
anledning av motionerna Jo220 yrkande 2,
Jo222, Jo229 yrkande 6 och Jo237 yrkande
6 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 23
bort ha följande lydelse:
23. beträffande ett särskilt
fjällmiljöprogram
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Jo220 yrkande 2,
1996/97:Jo222, 1996/97:Jo229 yrkande
6 och 1996/97:Jo237 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
10. Äldre genetiskt värdefulla
kulturväxter m.m. (mom. 24)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall
(mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 43 börjar med Vidare
avstyrks och slutar med yrkande 5
bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Jo797 har vi
stora kulturskatter i våra kulturväxter.
De är dessutom betydelsefulla som
genetisk resurs som det finns all
anledning att försöka bevara. Dagens
system för miljöersättningar i
jordbruket omfattar inte odling av äldre
genetiskt värdefullt växtmaterial och
inte heller skötsel av åkermark med
insådd av hotade åkerogräs. Enligt
utskottets mening bör
ersättningssystemet kompletteras så att
ersättning kan utgå även för odling av
dldre genetiskt värdefulla kulturväxter
och ogräs. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo797 yrkande 5 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 24
bort ha följande lydelse:
24. beträffande äldre genetiskt
värdefulla kulturväxter m.m.
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Jo797 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
11. Förenklingar i regelverket för
miljöersättningar i jordbruket (mom. 26)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G
Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 44 börjar med Frågan om och
slutar med vidare åtgärd bort ha
följande lydelse:
Regelverket för miljöersättningar är
mycket komplicerat och detaljerat samt
svårtolkat. Detaljreglerna har i vissa
fall motverkat sitt syfte dels genom att
många brukare inte sökt ersättning, dels
därför att reglerna inte alltid varit
miljömässigt ändamålsenliga. Reglerna
inom kulturmiljöprogrammet tillhör de
mest komplicerade. Kraven på
kvalifikationspoäng missgynnar mindre
markägare även om markerna är mycket
värdefulla från bevarandesynpunkt. I
samband med utvärderingen bör övervägas
om kvalifikationspoängen skall slopas.
Enligt utskottets mening går det lika
bra att göra en bedömning av stödnivån
utifrån stödpoängsberäkning.
Detaljreglerna kring landskapselementen
kan också förenklas. Till detta kommer
sanktionsbestämmelser som skapar stor
osäkerhet. Arbetet med en översyn och
förenklingar av regelsystemet bör
bedrivas såväl på nationell nivå som
inom EU. Vad utskottet anfört med
anledning av motionerna Jo203, Jo236
yrkandena 4 och 7 samt Jo239 yrkande 10
bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26
bort ha följande lydelse:
26. beträffande förenklingar i
regelverket för miljöersättningar i
jordbruket
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Jo203,
1996/97:Jo236 yrkandena 4 och 7 samt
1996/97:Jo239 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
12. Den biologiska mångfalden i
renskötselområdet (mom. 27)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall
(mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 44 börjar med När det och
slutar med anses tillgodosedda bort ha
följande lydelse:
Det är positivt att det nu införs ett
miljömål för rennäringen liksom att det
införs ett miljöersättningsprogram för
bevarande av rovdjur i
renskötselområdet. Det är viktigt att
framhålla att miljöersättningsprogrammet
avseende rovdjursrivna renar måste bygga
på den överenskommelse som gjorts mellan
Naturvårdsverket och Sametinget.
Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner vad regeringen förordat om ett
nytt delprogram inom ramen för
miljöprogrammet för ersättning till
rennäringen för bevarande av rovdjur
inom renskötselområdet. Vad utskottet
anfört med anledning av motionerna Jo229
yrkande 13 och Jo237 yrkande 13 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 27
bort ha följande lydelse:
27. beträffande den biologiska
mångfalden i renskötselområdet
att riksdagen med bifall till
regeringens förslag godkänner vad
regeringen förordat om ett nytt
delprogram inom ramen för
miljöprogrammet för ersättning till
rennäringen för bevarande av rovdjur
inom renskötselområdet samt med
anledning av motionerna 1996/97:Jo229
yrkande 13 och 1996/97:Jo237 yrkande
13 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
13. En sammanhållen rovdjurspolitik
(mom. 32, motiveringen)
Gudrun Lindvall (mp) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 53
börjar med Av utskottets och slutar
med till känna bort ha följande
lydelse:
Av utskottets - - - (= utskottet) - - -
i analysen. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag om en
sammanhållen rovdjurspolitik i enlighet
med vad som här anförts i så god tid att
riksdagen kan behandla frågan under
våren 1997. Vad utskottet här anfört med
anledning av motionerna Jo229 yrkandena
12, 15 och 16, Jo233 yrkande 2, Jo237
yrkandena 12, 15 och 16, Jo239 yrkande
18, Jo241 yrkande 19, Jo902, Jo903
yrkandena 1 och 2, Jo907, Jo908, Jo909,
Jo910, Jo913, Jo921, Jo926, Jo927
yrkande 2 och Jo929 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
14. Finansiering av ersättningssystem
för rovdjursrivna renar (mom. 33)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 53 börjar med I avvaktan
och slutar med vidare åtgärd bort ha
följande lydelse:
Det ovan nämnda systemet för ersättning
för rovdjursrivna renar har tagits emot
väl av såväl renägare som
naturvårdsintressen. Utskottet ser med
tillfredsställelse att vi nu fått ett
system som är så konstruerat att
rennäring och rovdjur kan samexistera i
renbeteslandet. Enligt utskottets
uppfattning bör regeringen lämna
garantier för att en summa på 30
miljoner kronor skall finnas till
förfogande för att finansiera systemet
under år 1997. Om finansiering inom EU:s
miljöstöd inte visar sig möjlig skall
regeringen snarast återkomma till
riksdagen med förslag om återstående
finansiering. Vad utskottet här anfört
med anledning av motionerna Jo241
yrkande 15 och K918 yrkande 6 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 33
bort ha följande lydelse:
33. beträffande finansiering av
ersättningssystem för rovdjursrivna
renar
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Jo241 yrkande 15
och 1996/97:K918 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
15. Bestrålning av kryddor (mom. 35)
Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander
(c) och Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 59 börjar med Beträffande
bestrålning och slutar med det
anförda bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning försämras
kvaliteten hos livsmedel vid
bestrålning. Fetter och aminosyror
förändras, mängden vitaminer minskar och
de fria radikalerna ökar. Tidigare
utredningar har också kommit fram till
att det inte finns något behov av
bestrålning av livsmedel i Sverige.
Regeringens förslag rör visserligen en
mycket begränsad kategori livsmedel, men
risken är stor att denna uppluckring av
bestrålningsförbudet kan leda till att
ytterligare livsmedelsprodukter tillåts
bli behandlade med strålning. Utskottet
finner inte att de skäl regeringen anför
för att tillåta bestrålning är sådana
att utskottet är berett att tillstyrka
regeringens förslag. Import av
bestrålade kryddor bör följaktligen inte
heller tillåtas. Vad utskottet här
anfört med anledning av motionerna Jo241
yrkandena 20 och 21, Jo515 yrkande 3
samt Jo530 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 35
bort ha följande lydelse:
35. beträffande bestrålning av
kryddor
att riksdagen med avslag på
regeringens förslag och med anledning
av motionerna 1996/97:Jo241 yrkandena
20 och 21, 1996/97:Jo515 yrkande 3
och 1996/97:Jo530 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
16. Miljöhänsyn vid forskning och
utveckling inom skogssektorn (mom. 43)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 64 börjar med Enligt den och
slutar med det anförda bort ha
följande lydelse:
Regeringens förslag till samordning av
den skogsindustriella forskningen
innebär en effektivisering av
användningen av en viktig svensk råvara.
Enligt utskottets uppfattning är det
väsentligt att det aviserade programmet
uppmärksammar kraven på naturvårdshänsyn
och miljöskyddsaspekter inom
skogsbruket. En effektivisering av
forskningen måste ske under stort
hänsynstagande till de naturvärden som
den svenska skogen utgör. Vad utskottet
här anfört med anledning av motion Ub10
yrkande 16 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 43
bort ha följande lydelse:
43. beträffande miljöhänsyn vid
forskning och utveckling inom
skogssektorn
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Ub10 yrkande 16 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
17. Forskning inom
Jordbruksdepartementets område (mom. 44)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G
Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 64 börjar med Av proposition
och slutar med det föregående bort ha
följande lydelse:
I många delar av landet är jordbruket
och den tillhörande förädlingsindustrin
en av de ekonomiskt sett viktigaste
näringsgrenarna. Sverige har goda
förutsättningar att utveckla jordbruket
ytterligare, bl.a. genom satsningar på
forskning och utveckling. Enligt
utskottets uppfattning är det olyckligt
att som i forskningspropositionens
förslag om medelstilldelning på
forskningens område utesluta eller tona
ned betydelsen av forskningssatsningar
inom det konventionella jordbruket. Stöd
för forskning kring miljöförbättringar i
det konventionella jordbruket kan leda
till mer omfattande och snabbare
miljövinster än en mer ensidig satsning
på forskning inom det ekologiska
jordbruket.
Skogsnäringen är Sveriges viktigaste
exportgren. Det är därför av stor
ekonomisk betydelse att Sverige har en
hög förädlingsgrad på de produkter som
kommer ur skogen. Av detta skäl bör
skogs- och skogsproduktrelaterad
forskning bedrivas i tillräcklig
omfattning och på en mycket hög nivå.
Det är också viktigt att forskningen har
en sådan organisation och struktur att
kunskapsspridningen fungerar på ett
tillfredsställande sätt. Vad utskottet
här anfört med anledning av motion Ub411
yrkande 37 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 44
bort ha följande lydelse:
44. beträffande forskning inom
Jordbruksdepartementets område
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Ub411 yrkande 37 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
18. Forskning om genmanipulerade
livsmedel (mom. 45)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall
(mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 64 börjar med Utskottet vill
även och slutar med av motionen bort
ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning kan
genmodifierade organismers påverkan på
miljö och hälsa utvecklas till ett stort
miljöproblem. Våren 1995 godkände EU
införsel och hantering av genmanipulerad
soja. Enligt vad utskottet erfarit har
partier med genmanipulerad soja blandad
med vanlig soja importerats till EU.
Sojan kommer att användas såväl till
livsmedel som till foder. Det kan finnas
en risk för att proteiner i dessa kan ge
allergiska reaktioner. I dag förekommer
även utplantering av genmanipulerade
växter. Det finns en risk för spridning
av gener från genmanipulerade växter
till vilda släktingar, t.ex. mellan
genmanipulerad raps och åkersenap. Vilka
effekter detta kan få i naturen är inte
klarlagt. Med hänvisning till vad som
här anförts anser utskottet att
forskning om riskerna med
genmanipulation i livsmedel och miljö
måste prioriteras. Vad utskottet här
anfört med anledning av motion Jo241
yrkande 9 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 45
bort ha följande lydelse:
45. beträffande forskning om
genmanipulerade livsmedel
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Jo241 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
19. Huvudman för
skogsvårdsorganisationen (mom. 52)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 69 börjar med Motsvarande
förslag och slutar med yrkande 19
bort ha följande lydelse:
I och med den nya skogsvårdslagen
avreglerades skogsbruket vad gäller
själva brukandet samtidigt som
naturvårdskraven ökade.
Skogsvårdsstyrelsernas roll förändrades
till att bli mer inriktad på naturvård
än tidigare. Utskottet anser att det
finns stora samordningsvinster att göra
om man organiserar skogsvårdsstyrelserna
och de lokala skogsvårdsdistrikten under
Naturvårdsverket. I samband med detta
bör samtliga anställda ges en
kompletterande utbildning i ekologi och
naturvård. Den centrala Skogsstyrelsen
har spelat ut sin roll och bör läggas
ned.
I avvaktan på sammanslagningen bör
skogs- och naturvårdsmyndigheterna
utforma ett fastare och mer formaliserat
samarbete. En modell för detta kan vara
den som tillämpas i Kopparbergs län där
företrädare för länsstyrelsen,
skogsvårdsstyrelsen,
skogsvårdsdistrikten och kommunerna i
länet sammanträder 34 gånger per år i
något de kallar länets
naturvårdsberedning. Vad utskottet här
anfört med anledning av motion Jo304
yrkande 19 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 52
bort ha följande lydelse:
52. beträffande huvudman för
skogsvårdsorganisationen
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Jo304 yrkande 19 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
20. Insatser för skogsbruket (mom. 53)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 70 börjar med Motionsförslag
om och slutar med avstyrks därmed
bort ha följande lydelse:
Som en följd av den nya skogspolitiken
har den översiktliga planeringen och
stödförmedlingen praktiskt taget upphört
vid skogsvårdsstyrelserna. Möjligheten
att stödja skogsvårdsåtgärder och
byggande av skogsbilvägar har upphört.
Stöd kan endast utgå för natur- och
kulturmiljöåtgärder. I stället för att
som tidigare samordna anläggande av
riktiga skogsbilvägar bygger enskilda
skogsägare egna vägar till sina egna
avverkningsplatser, vilket försämrar
såväl strukturen på skogsbilvägnätet som
miljöhänsynen. Utskottet anser därför
att ett stöd till anläggande av
skogsbilvägar bör övervägas för att
uppnå bättre samordning och miljöhänsyn.
För att stimulera röjning, gallring och
skogsodling bör regeringen undersöka
möjligheterna att återigen använda
arbetsmarknadsmedel för att i
samfinansiering med det privata
skogsbruket utföra skogsvårdsåtgärder.
Villkor för stödet bör vara att
åtgärdsplaner upprättas. Dessa skall
givetvis inkludera miljöhänsyn. Vad
utskottet här anfört med anledning av
motion Jo312 yrkandena 4 och 5 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 53
bort ha följande lydelse:
53. beträffande insatser för
skogsbruket
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Jo312 yrkandena 4 och 5 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar, m.m.
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G
Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
Den 22 november beslutade riksdagens
majoritet bestående av
Socialdemokraterna och Centerpartiet att
fastställa ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga budgeten
och en beräkning av statens inkomster
avseende år 1997. Samtidigt beslutades
en preliminär fördelning av statens
utgifter på utgiftsområden för
budgetåren 1998 och 1999.
Moderata samlingspartiet har i parti-
och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken
och budgetpolitiken. Våra förslag syftar
till att skapa förutsättningar för ett
ekonomiskt, kulturellt och socialt
växande i Sverige. Genom en större
enskild sektor och ett starkare civilt
samhälle kan både företag och människor
växa. Massarbetslösheten kan steg för
steg pressas tillbaka samtidigt som den
sociala tryggheten också i andra
bemärkelser kan öka genom att hushållen
får en ökad ekonomisk självständighet.
Vi har föreslagit en långtgående
växling från subventioner och bidrag
till kraftiga skattesänkningar för alla,
främst låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi de människor som är
i störst behov av gemensamma insatser
och som har små eller inga möjligheter
att påverka sin egen situation. Vi slår
också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra
de uppgifter som skall vara gemensamma.
Rättsväsendet måste fungera
tillfredsställande och försvaret skall
vara så starkt att Sverige kan
försvaras.
När riksdagens majoritet nu genom
riksdagsbeslutet den 22 november valt en
annan inriktning av politiken, deltar vi
inte i detaljbesluten. I detta särskilda
yttrande redovisar vi den del av vår
politik som berör utgiftsområde 23.
Anslagen
I vår avvikande mening till utskottets
yttrande 1996/97:JoU1y har vi yrkat att
utgiftsramen för utgiftsområde 23
bestäms till ett högre belopp än vad
regeringen föreslagit, nämligen till
13 350 084 000 kr.
Av vår avvikande mening framgår att det
finns en rad angelägna ändamål inom
utgiftsområdet som inte kan tillgodoses
inom den av regeringen föreslagna
utgiftsramen. Genom EU-medlemskapet
öppnades den svenska jordbruksnäringen
för konkurrens från övriga EU-länder.
Det är därför av avgörande betydelse att
jordbruksnäringen får arbeta på
likvärdiga villkor. Konkurrensen kommer
annars att leda till utslagning av stora
delar av svensk livsmedelsproduktion med
följdverkningar för såväl
landskapsmiljön som förädlingsindustrin.
Enligt vår mening bör en ytterligare
satsning göras på miljöprogrammet med 30
miljoner kronor. Med EU:s
medfinansiering skapas då ett utrymme på
60 miljoner kronor som bör användas till
våtmarksstöd och till miljöåtgärder i
anslutning till det konventionella
åkerbruket. Vidare föreslår vi vissa
besparingar på Fiskeriverket. Staten
behöver av statsfinansiella skäl se över
myndighetsstrukturen. Fiskeriverket bör
snarast samordnas med annan statlig
myndighet, exempelvis Jordbruksverket.
Detta bör medföra vissa
besparingsmöjligheter i
administrationen. En del av de frigjorda
medlen, 5 miljoner kronor, bör användas
till fiskevård på statens vatten.
Skogsvårdsarbetet behöver konkretiseras
och drivas närmare skogsnäringen. Vi
föreslår därför att
skogsvårdsorganisationen tillförs 5
miljoner kronor för rådgivning till
skogsbrukare.
Sedan riksdagen nu fastställt
utgiftsramen till ett enligt vår mening
otillräckligt belopp kan vi av formella
skäl ej yrka bifall till våra
ursprungliga anslagsyrkanden i den del
dessa innebär att ramen överskrids.
Framtida nivå på anslaget B 10
Regeringens förslag när det gäller
ramarna för kompensationsersättningen
innebär en sänkning med 21 miljoner
kronor för nästa budgetår. Sänkningen är
en anpassning till att
lantbruksföretagen inte utnyttjat hela
ramen för år 1995. Enligt vår mening kan
det dåliga utnyttjandet ha orsakats av
bristande kunskaper om de nya
jordbrukspolitiska villkoren samt ovana
att hantera EU-stöden. Vi anser därför
att regeringen bör återkomma till
riksdagen med ett nytt förslag till
finansiering om utnyttjandet av stöden
visar sig öka och nå upp till de ramar
som ursprungligen beräknades.
2. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar, m.m.
Lennart Fremling (fp) anför:
Anslag
Folkpartiet liberalerna har i motioner
föreslagit en alternativ budget för år
1997. Vårt budgetförslag innebär i sina
huvuddrag sänkta skatter för företagande
och tillväxt med en stark rättviseprägel
genom en tydligare omsorg om de mest
utsatta i och utanför Sverige ( för en
utförligare redovisning se reservation
nr 48 i betänkande 1996/97:FiU1). För
utgiftsområde 23 föreslog vi 600
miljoner kronor utöver
Socialdemokraternas och Centerpartiets
förslag, dvs. 13 924 084 000 kr. Vårt
förslag till utgiftsram har emellertid
avslagits av riksdagen i
budgetprocessens första steg och vi är
nu förhindrade att fullfölja våra
anslagsyrkanden.
Av vår avvikande mening till yttrande
1996/97:JoU1y framgår att vi föreslår en
fördelning av utgifterna på
utgiftsområde 23 som innebär en
förstärkning av miljöprogrammet med 600
miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag. Den föreslås
finansieras med en arealskatt. Den
totala ekonomiska effekten för
lantbruket blir densamma som med
regeringens förslag. Förslaget ger dock
ett 300 miljoner kronor större bidrag
från EU.
3. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar, m.m.
Maggi Mikaelsson (v) anför:
I Vänsterpartiets avvikande mening till
utskottets yttrande 1996/97:JoU1y har vi
yrkat att utgiftsramen för utgiftsområde
23 bestäms till ett högre belopp än vad
regeringen föreslagit, nämligen till
13 492 884 000 kr.
Av vår avvikande mening framgår att det
finns en rad angelägna ändamål inom
utgiftsområdet som inte kan tillgodoses
inom den av regeringen föreslagna
utgiftsramen. Ytterligare 100 miljoner
kronor skall tillföras
miljöersättningsprogrammet. Inom den
utökade ramen föreslås bl.a. ett
särskilt fjällmiljöprogram. Programmet
skall ta hänsyn till fjäll- och
inlandsjordbrukets speciella
förutsättningar, ge kompensation till
stödområde 4 och innehålla ersättning
också för rovdjursrivna tamdjur. För att
möjliggöra en avtrappning av
avbytarstödet satsas 35 miljoner kronor
utöver regeringens förslag. Ytterligare
20 miljoner kronor tillförs fiskevården
och ersättningen till övriga viltskador
förstärks med ytterligare 6 miljoner
kronor. Statens veterinärmedicinska
anstalt (SVA) får ytterligare 8 miljoner
kronor.
Sedan riksdagen nu fastställt
utgiftsramen till ett enligt vår mening
otillräckligt belopp kan vi av formella
skäl ej yrka bifall till våra
ursprungliga anslagsyrkanden i den del
dessa innebär att ramen överskrids.
Utskottets majoritet har tillstyrkt
regeringens förslag om ett sänkt
prisstöd till rennäringen. Sänkningen
görs med hänvisning till den kraftiga
ökningen av avräkningspriset under de
två senaste åren. Vänsterpartiet anser
att det inte är rimligt att sänka
prisstödet utan att först analysera
konsekvenserna av detta. Räknat över en
längre period än två år visar det sig
också att avräkningspriset inte har
följt prisutvecklingen i stort. Eftersom
den totala renslakten har minskat
bedömer vi att ett oförändrat prisstöd
ryms inom den totala ramen, varför vi
inte heller yrkat på höjd ram för detta
ändamål.
4. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar, m.m.
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Anslag
I Miljöpartiets avvikande mening till
utskottets yttrande 1996/97:JoU1y har vi
yrkat att utgiftsramen för utgiftsområde
23 bestäms till ett högre belopp än vad
regeringen föreslagit, nämligen till
13 484 084 000 kr.
Av vår avvikande mening framgår att det
finns en rad angelägna ändamål inom
utgiftsområdet som inte kan tillgodoses
inom den av regeringen föreslagna
utgiftsramen. Vi anser bl.a. att
avbytarverksamheten är mycket viktig och
att den därför måste värnas. Den ger
arbeten i glesbygd och då främst till
kvinnor. Det vore bra om
jordbruksnäringen själv kunde finansiera
verksamheten. För att möjliggöra en
omställning bör ytterligare 35 miljoner
kronor tillföras denna verksamhet. För
att stimulera en omställning till
ekologisk odling föreslås en ökad
stödnivå på ca 600 kr/ha. För detta
krävs ytterligare 50 miljoner kronor för
budgetåret 1997. Vidare bör ytterligare
5 miljoner kronor avsättas för
ersättning eller bidrag till
rovdjursrivna tamdjur. Detta ämne
utvecklas vidare nedan. Fiskevården bör
tillföras 20 miljoner kronor utöver
regeringens förslag.
Sedan riksdagen nu fastställt
utgiftsramen till ett enligt vår mening
otillräckligt belopp kan vi av formella
skäl ej yrka bifall till våra
ursprungliga anslagsyrkanden i den del
dessa innebär att ramen överskrids.
Vi vidhåller även vår uppfattning
angående den preliminära fördelningen av
utgifterna på utgiftsområde 23 för
budgetåren 1998 och 1999.
Ersättning för rovdjursrivna tamdjur
Den ändring av 29 a § jaktförordningen
som innebär att ersättning inte betalas
ut för rovdjursrivna djur som kan
försäkras har orsakat mycket irritation.
De stora rovdjuren och deras fortlevnad
har blivit en viktig symbolfråga för
såväl naturvård som biologisk mångfald.
Det är viktigt att acceptansen för dem
är hög så att vi inte återfår en
situation med olovlig jakt på de fredade
rovdjuren. Bidragen till rivna tamdjur
bör finnas kvar av just det skälet. Det
är ett sätt för samhället att i praktisk
handling visa att talet om bevarande av
rovdjuren betyder något. Vi skall alla
solidariskt dela på kostnaden om någon
får tamdjur rivna av rovdjuren. Av dessa
anledningar är det angeläget att
jaktförordningen ändras så att det är
möjligt att ersätta förlust av
rovdjursrivna tamdjur.
Ekologisk odling
Miljöpartiet välkomnar att det nu
avsätts medel för försöks- och
utvecklingsverksamhet i det ekologiska
lantbruket. Det har länge varit ett
problem att det inte varit möjligt att
ansöka om stöd för mer praktiskt
inriktad utvecklingsverksamhet. De medel
som avsatts för ändamålet, 15 miljoner
kronor, är dock i lägsta laget och
regeringen bör därför se över
möjligheterna att använda en del av de
46 miljoner kronor som satts av för
forskning om ekologiskt lantbruk för mer
tillämpad verksamhet. Vi vill dessutom
påtala vikten av att det sker en
samordning av de program som är under
utveckling på SJFR, Stiftelsen Svenskt
lantbruk och Jordbruksverket.
Vidare anser vi att arealstödet till
ekologiska lantbrukare bör vara av sådan
storlek att det blir ekonomiskt
lönsammare att odla ekologiskt än
konventionellt. Stödet bör vara lika
över landet och nivån bör vara 2 000 kr
per hektar. För att stimulera en
omläggning av hela gårdens areal
inklusive djur kan vi tänka oss olika
nivåer för det ekologiska stödet.
Möjligheterna till en sådan
differentiering bör prövas.
Djurskyddsprofessur
Miljöpartiet de gröna har i tidigare
motioner till riksdagen förordat att en
professur i djurskydd skall inrättas. En
sådan professur innebär att djurens
behov och djurens beteenden kommer i
centrum och att statusen för
djurskyddsfrågor ökar. En lämplig
placering av en djurskyddsprofessur är
SLU. Långt framskridna planer finns
enligt uppgift på att upprätta en
djurskyddsprofessur, och vi förutsätter
att finansieringen av den snart skall
vara klar. Annars avser vi att återkomma
i frågan.
Fördelning av ärenden mellan departement
Vi anser att Sveriges
lantbruksuniversitet bör höra under
samma departement som övriga högskolor,
liksom att Skogs- och jordbrukets
forskningsråd (SJFR) bör hanteras av
samma departement som övriga
forskningsråd, dvs.
Utbildningsdepartementet. Detta är
enligt vår mening särskilt angeläget
eftersom regeringen nu avvisar förslaget
om att omvandla SJFR till ett
sektorsforskningsråd. Till nästa
forskningsproposition bör en flyttning
av ansvar och resurser genomföras.
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med
regeringens förslag till
anslagsfördelning.
Utskott
ets
förslag
A Internationellt samarbete
1 Bidrag till vissa 37 414
internationella
organisationer m.m.
(ram)
B Jordbruk och trädgårdsnäring
1 Statens 183 114
jordbruksverk (ram)
2 Stöd till 45 000
jordbrukets
rationalisering
m.m. (ram)
3 Stöd till 13 000
avbytarverksamhet
(obet)
4 Statens 966
utsädeskontroll
(ram)
5 Statens 1 300
växtsortnämnd (ram)
6 Miljöförbättrande 23 857
åtgärder i
jordbruket (res)
7 Bekämpande av 2 629
växtsjukdomar (ram)
8 Strukturstöd inom 149 000
livsmedelssektorn
(ram)
9 Från EG-budgeten 184 000
finansierat
strukturstöd (ram)
1 Regionala stöd till 719 000
0 jordbruket (ram)
1 Från EG-budgeten 325 000
1 finansierade
regionala stöd till
jordbruket (ram)
1 Kompletterande 1 085
2 åtgärder inom 000
jordbruket (ram)
1 Från EG-budgeten 1 092
3 finansierade kom- 500
pletterande
åtgärder inom
jordbruket (ram)
1 Arealersättning och 4 950
4 djurbidrag m.m. 000
(ram)
1 Intervention och 2 139
5 exportbidrag för 000
jordbruksprodukter
(ram)
1 Räntekostnader för 119 333
6 förskotterade areal
ersättningar m.m.
(ram)
C Fiske
1 Fiskeriverket (ram) 58 166
2 Strukturstöd till 30 890
fisket m.m. (ram)
3 Från EG-budgeten 80 000
finansierade
strukturstöd till
fisket m.m. (ram)
4 Fiskevård (ram) 4 612
D Rennäring m.m.
1 Främjande av 61 700
rennäringen m.m.
(ram)
2 Ersättningar för 12 500
viltskador m.m.
(ram)
3 Stöd till 1 538
innehavare av
fjällägenheter m.m.
(ram)
E Djurskydd och djurhälsovård
1 Statens 74 004
veterinärmedicinska
anstalt (ram)
2 Bidrag till 77 691
distriktsveterinäro
rganisationen
(obet.)
3 Djurhälsovård och 16 832
djurskyddsfrämjande
åtgärder (ram)
4 Centrala 6 909
försöksdjursnämnden
(ram)
5 Bekämpande av 89 500
smittsamma
husdjurssjukdomar
(ram)
F Livsmedel
1 Statens 103 051
livsmedelsverk
(ram)
2 Livsmedelsekonomisk 3 868
a samarbets-
nämnden (ram)
3 Kostnader för livsm 28 415
edelsberedskap
(ram)
4 Livsmedelsstatistik 31 291
(ram)
5 Jordbruks- 6 000
och livsmedelsstat
istik finansierad
från EG-budgeten
(ram)
G Utbildning och forskning
1 Sveriges 980 773
lantbruksuniversite
t (ram)
2 Skogs- och 10 501
jordbrukets
forskningsråd:
Förvaltningskostnad
er (ram)
3 Skogs- och 204 850
jordbrukets
forskningsråd:
Forskning och
kollektiv forskning
(ram)
4 Bidrag till Skogs- 882
och
lantbruksakademien
(obet)
H Skogsnäring
1 Skogsvårdsorganisat 271 393
ionen (ram)
2 Bidrag till 10 000
skogsvård m.m.
(res)
3 Täckande av 1 000
förluster till
följd av statliga
kreditgarantier för
lån till byggande
av skogsvägar (res)
4 Insatser för 80 200
skogsbruket (ram)
5 Internationellt 1 405
skogssamarbete
(ram)
6 Från EG-budgeten 6 000
finansierade medel
för
skogsskadeövervakni
ng (ram)