1996/97
AU13
SAMMANFATTNING
I detta betänkande föreslår arbetsmarknadsutskottet att en allmän och
sammanhållen arbetslöshetsförsäkring införs den 1 januari 1998.
I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i propositionerna
1996/97:1, 1996/97:107 och 1996/97:150 om förändringar i
arbetslöshetsersättningen. Utskottet godtar i huvudsak regeringens förslag men
förordar förändringar på några punkter.
Den nya arbetslöshetsförsäkringen skall bestå av en grundförsäkring och en
frivillig inkomstbortfallsförsäkring. Försäkringen skall regleras i två lagar:
en lag om arbetslöshetsförsäkring, som innehåller de materiella
bestämmelserna, och en lag om arbetslöshetskassor, som innehåller de
administrativa bestämmelserna. Den skall i första hand administreras av de
nuvarande arbetslöshetskassorna. Det skall även inrättas en ny kompletterande
kassa, som skall bildas av rikstäckande organisationer som företräder
anställda och företagare på arbetsmarknaden.
Den nya lagen utgör i huvudsak en sammanslagning och omarbetning av de nu
gällande lagarna om arbetslöshetsersättning (ALF) och kontant
arbetsmarknadsstöd (KAS). I den mån det inte föreslås några sakliga
förändringar kommer förarbetena till ALF och KAS att vara vägledande även för
den nya lagen. Enligt den nya lagen skall dagpenning utgå i form av
grundbelopp som motsvarar det nuvarande kontanta arbetsmarknadsstödet eller i
form av inkomstrelaterad ersättning som är en motsvarighet till den inkomst-
relaterade ersättningen enligt ALF.
Innan den nya arbetslöshetsförsäkringen börjar gälla görs ett antal ändringar
i ALF och KAS under 1997. Dessa ändringar innebär i korthet följande.
Den 1 juli införs nya regler för hur det s.k. arbetsvillkoret skall
uppfyllas. Huvudregeln innebär krav på sex månaders arbete på minst halvtid.
Det införs också ett alternativt arbetsvillkor. Här föreslår utskottet en viss
förändring i förhållande till propositionen, främst för att underlätta den
administrativa hanteringen.
Det införs en regel om samordning mellan arbetslöshetsersättning och
avgångsvederlag.
Arbetslöshetskassornas bidrag till finansieringen av
arbetslöshetsförsäkringen höjs.
I proposition 150 har regeringen föreslagit att möjlighet öppnas för försök
med att använda arbetslöshetsersättning vid andra situationen än vid öppen
arbetslöshet. Detta sker genom åtgärderna Aktivare användning av
arbetslöshetsersättning och Resursarbete och genom Tillfällig
avgångsersättning. Förslagen i sak har i huvudsak tillstyrkts av utskottet i
yttrandet AU7y till finansutskottet. Förslagen föranleder vissa ändringar i
regelverket för arbetslöshetsersättningen som behandlas och tillstyrks i detta
betänkande.
Den 29 september 1997 höjs kompensationsnivån i arbetslöshetsförsäkringen
från 75 till 80 % av den tidigare inkomsten.
Nya samordningsregler för arbetslöshetsersättning i samband med studier,
permittering och bisyssla införs. Viss justering föreslås av utskottet när det
gäller bisyssla.
Reglerna om s.k. överhoppningsbar tid ändras i stort i enlighet med
regeringsförslaget.
Företagares möjligheter att erhålla arbetslöshetsersättning förbättras.
Frågan om en företagare skall anses som arbetslös skall avgöras efter en
samlad bedömning. Även möjligheterna för företagare att erhålla
arbetslöshetsersättning vid tillfälliga uppehåll i verksamheten skall
förbättras. Sättet att beräkna företagares dagpenning ändras.
Från den 29 december 1997 höjs den högsta dagpenningnivån i
arbetslöshetsförsäkringen till 580 kronor och stödbeloppet i det kontanta
arbetsmarknadsstödet till 240 kr. Utskottet anser att frågan om indexering av
högsta och lägsta dagpenningbelopp bör utredas.
I den nya lagen om arbetslöshetskassor preciseras bestämmelserna om
inträdesvillkor i förhållande till nu gällande bestämmelser. Utskottet
förordar en viss justering i förhållande till propositionen.
Samtliga motionsyrkanden avslås.
Moderaterna yrkar avslag på propositionen i dess helhet och lägger fram ett
alternativt förslag. Folkpartiet och Kristdemokraterna förordar en allmän och
obligatorisk försäkring enligt 1994 års modell. Vänsterpartiet accepterar den
nya arbetslöshetsförsäkringen men är kritiskt på några punkter. Enligt
Miljöpartiet behövs det en översyn av hela socialförsäkringssystemet inklusive
arbetslöshetsförsäkringen. Moderaterna, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Mil-
jöpartiet avvisar helt eller delvis förslagen i proposition 150.
PROPOSITIONERNA
Proposition 1996/97:1
I proposition 1996/97:1 föreslår regeringen att riksdagen för utgiftsområde 13
Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring,
2. lag om ändring i lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd.
Proposition 1996/97:107
I proposition 1996/97:107 föreslår regeringen
dels att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om arbetslöshetsförsäkring,
2. lag om arbetslöshetskassor,
3. lag om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen
(1997:000) om arbetslöshetskassor,
4. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,
5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
6. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
7. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),
8. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,
9. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,
10. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,
11. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,
12. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
13. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-
uppgifter,
14. lag om ändring i lagen (1996:1340) om ändring i lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
15. lag om ändring i lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa
försäkringsavtal,
16. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,
17. lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister,
18. lag om ändring i lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten för
äldre arbetslösa,
19. lag om ändring i lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring,
20. lag om ändring i lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd,
dels att riksdagen
21. godkänner att regeringen fastställer den högsta dagpenningen i
arbetslöshetsförsäkringen och stödbeloppet i det kontanta arbetsmarknadsstödet
till 580 kr respektive 240 kr fr.o.m. den 29 december 1997.
Proposition 1996/97:150
I proposition 1996/97:150, avsnitt 6 Förslag till tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1997, punkt 6.10, föreslår regeringen att
riksdagen antar regeringens förslag till
12. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,
13. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,
14. lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring,
15. lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd,
16. lag om ändring i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring,
17. lag om ändring i lagen (1997:000) om införande av lagen (1997:000) om
arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor.
Propositionernas lagförslag återfinns i bilaga 1 till detta betänkande.
MOTIONER
Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:107
1996/97:A36 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
ersättning skall kunna ges till de familjemedlemmar som tidigare har ägt och
arbetat i ett familjeföretag i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:A37 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att återinföra en statlig obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring enligt de principer som gällde under år 1994,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en s.k. bortre parentes i
arbetslöshetsförsäkringen enligt vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett efterskydd i
arbetslöshetsförsäkringen enligt vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att det av riksdagen i juli 1996 fattade beslutet
om arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen skall genomföras,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en obligatorisk
egenavgift till arbetslöshetsförsäkringen samt motsvarande sänkning av
sjukförsäkringsavgiften enligt vad som anförts i motionen.
1996/97:A38 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om en allmän
obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, uppbyggd efter de principer som gällde
för den försäkring som infördes 1994,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införandet av en från arbetsmarknadens parter fristående a-kassa,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om arbetsvillkor för
arbetslöshetsförsäkring i enlighet med ARBOM-utredningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om
förändringar i arbetsvillkoret för ökad flexibilitet och för att tillförsäkra
alla som arbetar tillträde till försäkringen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om
komplettering av de allmänna villkoren för rätt till ersättning från
arbetslöshetsförsäkringen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetslöshetsförsäkringens långsiktiga finansiering,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag angående
rätten till a-kassa också för medlemmar i ekonomisk förening,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om att
säkerställa familjehemsförälders rätt till a-kassa.
1996/97:A39 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ny
arbetslöshetsförsäkring som kan träda i kraft den 1 januari 1998 i enlighet
med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skyddet vid arbetslöshet på längre sikt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en allmän arbetslöshetsförsäkring,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att försäkringstiden skall omfatta 300 ersättningsdagar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att försäkringens ersättningsnivå skall vara 75 %,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det för äldre skall finnas ett kompletterande grundskydd på
normalt högst 200 ersättningsdagar med en dagersättning på 210 kr,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att arbetsvillkoret skall vara tolv månader eller motsvarande,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det skall finnas ett särskilt arbetsvillkor för unga
nytillträdande på arbetsmarknaden,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att arbetslöshetsförsäkringen skall finansieras med såväl
egenavgifter som skatt,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om likabehandling av deltidsarbetande hos personaluthyrningsföretag,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skyldigheten att ta erbjudet arbete,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en sammanföring av all ersättning vid arbetslöshet till den
allmänna arbetslöshetsförsäkringen.
1996/97:A40 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen för arbetslöshetsförsäkringen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en "bortre parentes",
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om höjd kompensationsnivå till 85 % inom arbetslöshetsförsäkringen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de föreslagna dagpenningbeloppen inom arbetslöshetsförsäkringen,
5. att riksdagen beslutar om att återinföra tidigare följsamhet av a-kassan
med inkomstutvecklingen enligt vad i motionen anförts,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om samordning med
avgångsvederlag enligt vad i motionen anförts,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om redovisning av arbetsvillkorets effekter för utsatta grupper,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införandet av en generösare alternativregel,
9. att riksdagen avslår regeringens förslag om begränsningsregel för
kvalifikation till arbetslöshetsförsäkring enligt vad i motionen anförts,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en samordningsregel mellan arbetslöshetsförsäkringen och eventuellt
studiestöd,
11. att riksdagen beslutar om borttagande av deltidsbegränsningen enligt vad
i motionen anförts,
12. att riksdagen beslutar enligt ARBOM-utredningens tolkning av
inträdesvillkoren i form av den s.k. 17-timmarsregeln enligt vad i motionen
anförts,
13. att riksdagen beslutar enligt vad i motionen anförts om sanktionsregler.
1996/97:A41 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de två första åren som
egen företagare skall kvalificera för arbetslöshetsersättning om en arbetslös
person startar företag.
1996/97:A42 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen prövar idén med solidarisk arbetsbristfördelning i kombination med
modellen flexibel arbetskraftsresurs och eventuellt återkommer till riksdagen
med förslag i ärendet.
1996/97:A43 av Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om yrkesfiskarnas
arbetslöshetsförsäkring.
1996/97:A44 av Erling Bager och Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning får beviljas även vid
normal arbetslöshet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att begreppet yrkesfiske föreslås vidgas till att omfatta även viss
försäljning och beredning av egen fångst,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den bör
överväga om perioder med fiskestopp skall betraktas som överhoppningsbar tid
både vid beräkning av arbetsvillkor och vid fastställande av dagpenning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om AMS-föreskrifter.
1996/97:A45 av Sven-Erik Österberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättningsregler för
medlemmar i kooperativa företag och inträdesregler till a-kassan för unga
medlemmar.
1996/97:A46 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en helhetssyn på socialförsäkringssystemen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett vidgat uppdrag för planerad utredning om vad som kan göras
inför och efter en utförsäkring,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansieringen av höjda ersättningsnivåer i socialförsäkringarna,
4. att riksdagen beslutar att ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen
skall vara 80 % av dagsförtjänsten för inkomstdelar motsvarande upp till 4,2
basbelopp i årsinkomst och 40 % för inkomstdelar däröver,
5. att riksdagen beslutar att stödbeloppet i KAS resp. grundbeloppet i den
sammanhållna arbetslöshetsförsäkringen skall vara 246 kr per dag,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en samordnad taknivå i alla försäkringar,
7. att riksdagen beslutar att högsta dagpenningen i
arbetslöshetsförsäkringen skall vara 589 kr,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsvillkor och utestängande,
9. att riksdagen beslutar att arbetsvillkoret skall vara fyra månaders
arbete minst 70 timmar per månad alternativt 300 timmar under en
sammanhängande tid av 120 dagar,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alla
anställningar där det föreligger normalt anställningsförhållande bör kunna
räknas med i arbetsvillkoret,
11. att riksdagen avslår regeringens förslag om krav på medlemskap för att
bli medlem i en arbetslöshetskassa,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kartläggning av grupper som i dag blir utestängda från
försäkringsskydd,
13. att riksdagen beslutar att gränsen för förlängd ersättningsperiod på 450
dagar skall gå vid 55 års ålder,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbetalning av statsbidrag,
15. att riksdagen beslutar att avstängningen från rätt till ersättning skall
vara 20 ersättningsdagar för den som lämnat sitt arbete utan giltig anledning
i de fall arbetet skulle ha varat mer än 10 dagar,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ersättningsrätt för företagare m.m.
Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:150
1996/97:A48 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1997:000) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1997:000) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring,
7. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1997:000) om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och
lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor.
1996/97:A49 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
6. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,
7. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1997:000) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,
9. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1997:000) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,
10. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring,
11. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1997:000) om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och
lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor.
1996/97:Fi44 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
43. att riksdagen avslår regeringens förslag (3:5) till lag 3 a § om lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,
44. att riksdagen avslår regeringens förslag (3:6) till lag 3 a § om lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,
45. att riksdagen avslår regeringens förslag (3:7) till lag 3 a § om ändring
lagen (1997:000) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,
46. att riksdagen avslår regeringens förslag (3:8) om ändring i lagen
(1997:000) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,
47. att riksdagen avslår regeringens förslag (3:9) gällande 3 a § till lag
om ändring i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring.
1996/97:Fi45 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
29. att riksdagen, avslår regeringens förslag till lagändringar (regerings-
förslag punkterna 12-17) i de delar de avser tillfällig avgångsersättning,
32. att riksdagen avslår regeringens förslag till lagändringar (regerings-
förslag punkterna 12-17) i de delar de avser resursarbete.
Motion från allmänna motionstiden 1995
1994/95:Sf254 av andre vice talman Görel Thurdin och Marianne Andersson (c )
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att UD-makar får tillgång till trygghetssystemen.
Motioner från allmänna motionstiden 1996
1996/97:A208 av Sten Svensson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa ett vilandebegrepp för företagare i
arbetslöshetsförsäkringen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrad lagstiftning, som
innebär införandet av ett vilandebegrepp i enlighet med vad som anförts i
motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär att regeln som föreskriver en minsta
tid för att undgå återbetalningsskyldighet av utbetald arbetslöshetsersättning
tas bort i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:A212 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att viss utlandsvistelse bör
betraktas som överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen.
1996/97:A219 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ändrade
regler för att möjliggöra stöd för kompetensutveckling av ensamföretagare.
1996/97:A224 av Hans Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en väl fungerande
arbetslöshetsförsäkring.
1996/97:A232 av Helena Frisk och Ann-Kristine Johansson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att politiska förtroendeuppdrag bör vara a-kassegrundande.
1996/97:A242 av Reynoldh Furustrand och Karin Olsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en utredning för att undersöka hur ett svenskt system för omvandling av
arbetslöshetsersättning som insats i ett kooperativt företag skulle kunna
konstrueras.
1996/97:A258 av Christel Anderberg och Patrik Norinder (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
villkoren för anställda i personaluthyrningsföretag.
1996/97:A260 av Ronny Korsberg (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de problem som uppkommit med anledning av arbetslöshetskassornas
tolkning av rätten till ersättning vid arbetslöshet för medlemmar i ekonomiska
föreningar,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av lagstiftningen
i syfte att undanröja de problem och hinder som har uppkommit med anledning av
den tolkning av reglerna om rätt till arbetslöshetsersättning för medlemmar i
ekonomiska föreningar som nu tillämpas.
1996/97:A265 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
företagares rätt till ersättning vid arbetslöshet.
1996/97:A271 av Marianne Jönsson och Ulla Rudin (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de nya
reglerna i arbetslöshetsförsäkringen.
1996/97:A277 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en allmän
arbetslöshetsförsäkring i enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en finansiering av
arbetslöshetsförsäkringen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:A288 av Birgitta Carlsson och Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
rätten till a-kassa för egenföretagare utan att han eller hon behöver avyttra
sitt företag vid arbetsbrist.
1996/97:A291 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillåta överenskommelser
mellan företag och fack att använda a-kassan.
1996/97:A298 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införandet av en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.
1996/97:A299 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av nuvarande regelsystem i syfte att underlätta företagande
på deltid.
1996/97:A304 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en allmän
arbetslöshetsförsäkring i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sf208 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ändring av samordningsreglerna för
utbildningsbidrag enligt vad i motionen anförts om rättvisare regler i
socialförsäkringen för studerande änkor.
1996/97:Sf215 av Birgitta Gidblom m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att se
över nuvarande lagstiftning gällande efterlevandepension och
utbildningsbidrag.
1996/97:Sf242 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en allmän arbetslöshetsförsäkring.
1996/97:So424 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att änkepensionen inte skall påverka utbildningsbidraget.
1996/97:N252 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetslöshetsförsäkring för företagare.
Utskottet
I detta betänkande behandlas främst det förslag om en allmän och sammanhållen
arbetslöshetsförsäkring som lagts fram i proposition 107. I vårpropositionen
150 har vissa ytterligare förslag om arbetslöshetsförsäkringen lagts fram.
Dessa delar av proposition 150 har av finansutskottet hänvisats till
arbetsmarknadsutskottet för att samtliga förslag som rör regelverket för
arbetslöshetsersättningen skall kunna behandlas i ett sammanhang. I
betänkandet tar utskottet också upp vissa regeringsförslag från hösten 1996
som tidigare bordlagts av utskottet.
Bakgrund
Inledning
I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet bildades de första
arbetslöshetskassorna. Det var kassor som bildades på frivillig grund av
fackliga organisationer. Syftet med av arbetslöshetskassorna var att dessa
skulle bistå medlemmar vid arbetslöshet. Formerna för statligt stöd till de
arbetslösa diskuterades och utreddes under flera årtionden, innan riksdagen år
1934 fattade beslut i frågan. Då valde riksdagen att införa en frivillig
försäkring administrerad av erkända arbetslöshetskassor med statsbidrag.
Förordningarna om erkända arbetslöshetskassor och om statsbidrag till erkända
arbetslöshetskassor trädde i kraft den 1 januari 1935.
Denna konstruktion av arbetslöshetsförsäkringen gäller än i dag.
Arbetslöshetsförsäkringen är frivillig och bygger på medlemskap i
arbetslöshetskassor. För närvarande finns det 40 arbetslöshetskassor. Av dessa
är 35 startade på initiativ av fackliga organisationer.
Den nuvarande lagstiftningen, som ersatte 1935 års förordningar, föreslogs
av regeringen år 1973 (prop. 1973:56). Förslaget byggde i huvudsak på den s.k.
KSA-utredningen, som hade presenterat sitt förslag i slutbetänkandet
Försäkring och annat kontant stöd vid arbetslöshet (SOU 1971:42) år 1972.
Förslaget antogs efter smärre justeringar av riksdagen, och man införde lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring (ALF-lagen) respektive lagen (1973:371)
om kontant arbetsmarknadsstöd (KAS-lagen). Dessa lagar trädde i kraft den 1
januari 1974. Förändringen innebar att man förutom stödformen
arbetslöshetsförsäkring införde en ny stödform, kontant arbetsmarknadsstöd
(KAS). Försäkringen och delar av den har utretts flera gånger under årens
lopp.
Den 15 juni 1995 bemyndigade regeringen chefen för
Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att
lämna förslag till hur en ny arbetslöshetsförsäkring skulle utformas.
Utgångspunkter för uppdraget var att föreslå regler för en långsiktigt
finansierad sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. Förslaget skulle utformas så
att försäkringen hävdade arbetslinjen och att dess karaktär av
omställningsförsäkring betonades.
Utredningen, som arbetat under namnet Utredningen om ersättning vid
arbetslöshet och omställning, ARBOM, överlämnade i mars 1996 ett
delbetänkande, Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäkring - alternativ
och förslag (SOU 1996:51), och i oktober 1996 slutbetänkandet En allmän och
sammanhållen arbetslöshetsförsäkring (SOU 1996:150). I slutbetänkandet
lämnades ett förslag som innebar att de nuvarande formerna för ekonomiskt stöd
vid arbetslöshet, dvs. arbetslöshetsförsäkringen och KAS, skulle ersättas av
en sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. Betänkandena har remissbehandlats.
Under utredningens arbete beslutade riksdagen på förslag av regeringen om
ett antal förändringar i reglerna för det ekonomiska stödet vid arbetslöshet.
Nuvarande reglering av det ekonomiska stödet vid arbetslöshet
Det nuvarande ekonomiska stödet vid arbetslöshet består som tidigare påpekats
av två olika ersättningsformer: arbetslöshetsförsäkring och kontant
arbetsmarknadsstöd. Av de båda stödformerna är arbetslöshetsförsäkringen den
mest betydande. Dessa ersättningsformer kan i korta drag beskrivas på följande
sätt.
För att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen krävs att den
arbetslöse har varit medlem i en arbetslöshetskassa i minst tolv månader
(medlemsvillkor). För att bli medlem i en arbetslöshetskassa krävs att man
förvärvsarbetar i snitt minst 17 timmar per vecka. Vidare krävs för rätt till
ersättning att den arbetslöse under en viss period har utfört en viss mängd
förvärvsarbete (arbetsvillkor) samt att han eller hon står till
arbetsmarknadens förfogande m.m. (grundvillkor). Arbetsvillkoret innebär att
den arbetslöse medlemmen måste ha förvärvsarbetat minst 80 dagar fördelade på
minst fem månader under en ramtid av tolv månader före arbetslöshetens
inträde. Endast dag då arbete utförts minst tre timmar får räknas.
Ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen utgår i form av dagpenning, dvs.
ett per dag beräknat belopp. Dagpenning lämnas med 75 % av den försäkrades
dagsförtjänst. Högsta dagpenning är för närvarande 564 kr.
Den arbetslöse har rätt till ersättning under en period vars längd är
beroende av hans eller hennes ålder. Tiden mäts i ersättningsdagar, inte i
kalendertid.
Arbetslöshetsersättning utges under längst 300 dagar (ersättningsperiod). Om
den försäkrade fyllt 55 år eller under ersättningsperioden uppnår 55 års ålder
är perioden i stället 450 dagar. Ersättningsrätten upphör vid utgången av
månaden före den under vilken den försäkrade fyller 65 år.
Om ersättningsperioden gått till ända, men ett nytt arbetsvillkor har upp-
fyllts under perioden, har den försäkrade rätt till ytterligare en
ersättningsperiod. Arbetsvillkoret kan vid bestämmandet av en ny
ersättningsperiod även grundas på s.k. med arbete jämställd tid, t.ex.
arbetsmarknadsutbildning.
Kontant arbetsmarknadsstöd utges till arbetslösa som inte är försäkrade en-
ligt ALF-lagen och till arbetslösa som är medlemmar i en arbetslöshetskassa
men som av ett eller annat skäl inte uppfyller kraven för rätt till arbetslös-
hetsersättning. Vidare ges kontant arbetsmarknadsstöd till arbetslösa som har
utförsäkrats från rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen efter 60
års ålder. Kontant arbetsmarknadsstöd lämnas tidigast den 1 juli det år den
arbetslöse fyller 20 år, dock längst tills den arbetslöse fyller 65 år.
För att en arbetslös skall få kontant arbetsmarknadsstöd krävs på ungefär
samma sätt som i försäkringen att han eller hon har arbetat under en viss
period och har utfört en viss mängd förvärvsarbete (arbetsvillkor) samt att
han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande m.m. (grundvillkor). Det
kontanta arbetsmarknadsstödet utgår i form av ett per dag beräknat belopp.
Detta belopp är detsamma som den lägsta dagpenningen enligt
arbetslöshetsförsäkringen, dvs. 230 kr per dag.
Kontant arbetsmarknadsstöd utges under högst 150 dagar (ersättnings-
perioden). Har stödtagaren uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden gått
till ända, är perioden i stället 300 dagar. Sedan stödtagaren uppnått 60 års
ålder, är ersättningsperioden 450 dagar. Om ersättningsperioden gått till ända
men ett nytt arbetsvillkor har uppfyllts under perioden har stödtagaren rätt
till en ny ersättningsperiod. I likhet med arbetslöshetsförsäkringen kan
stödtagaren under pågående ersättningsperiod kvalificera sig för nya
ersättningsperioder genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder m.m.
Till skillnad från ersättningsreglerna i arbetslöshetsförsäkringen kan den
arbetslöse även kvalificera sig till kontant arbetsmarknadsstöd genom ett
utbildningsvillkor. Utbildningsvillkoret innebär att den som i minst 90
kalenderdagar, under en ramtid av tio månader i anslutning till att han eller
hon avslutar en utbildning, har stått till arbetsmarknadens förfogande som
arbetssökande eller förvärvsarbetat har kvalificerat sig för stödet. Det krävs
att utbildningen har varit på heltid, omfattat minst ett läsår och berättigat
till studiesocialt stöd.
Riksdagens beslut den 12 juli 1996 m.m.
Den 12 juli 1996 godkände riksdagen (bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307)
ett förslag som framfördes i den s.k. sysselsättningspropositionen (prop.
1995/96:222) och som bl.a. rörde ändringar i ALF- och KAS-lagarna. Ändringarna
innebar i huvudsak att arbetsvillkoren skärptes, att beräkningsgrunderna för
dagpenningen ändrades och att det infördes en tidsbegränsning av rätten att
uppbära arbetslöshetsersättning. Riksdagens beslut innebar att ändringarna
skulle träda i kraft den 1 januari 1997. Enligt ett senare riksdagsbeslut
(bet. 1996/97:AU7, rskr. 1996/97:105) skall ändringarna träda i kraft den 1
juli 1997.
Ändringsförslag i budgetpropositionen (1996/97:1)
Under hösten 1996 lämnade regeringen i budgetpropositionen ytterligare förslag
till förändringar i ALF- och KAS-lagarna som innebar förändringar i
förhållande till julibeslutet samma år. Dessa förslag rör bl.a. frågor om
överhoppningsbar tid. Utskottet beslutade bordlägga dessa frågor i samband med
behandlingen av budgetpropositionen.
Huvuddragen i proposition 1996/97:107
I den proposition som nu behandlas lämnas ett förslag på en allmän och
sammanhållen arbetslöshetsförsäkring som skall införas den 1 januari 1998. Den
nya arbetslöshetsförsäkringen skall bestå av en grundförsäkring och en
frivillig inkomstbortfallsförsäkring. Försäkringen skall regleras i två lagar:
en lag om arbetslöshetsförsäkring och en lag om arbetslöshetskassor. Den skall
administreras av de nuvarande kassorna och en nyinrättad arbetslöshetskassa,
som skall bildas av rikstäckande organisationer som företräder anställda och
företagare på arbetsmarknaden.
Innan den nya arbetslöshetsförsäkringen träder i kraft föreslås att det
skall genomföras förändringar i de nuvarande ALF- och KAS-lagarna. Dessa
förändringar skall träda i kraft vid olika tidpunkter: den 1 juli och 29
september 1997. Förändringarna i de nu gällande lagarna kan sammanfattas
enligt följande.
Den 1 juli 1997 införs nya regler för hur arbetsvillkoren skall uppfyllas
och en ny regel om samordning med avgångsvederlag. Vidare höjs
arbetslöshetskassornas bidrag till finansieringen av
arbetslöshetsförsäkringen.
Den 29 september 1997 höjs kompensationsnivån till 80 %. Vidare införs nya
samordningsregler för arbetslöshetsersättning i samband med studier,
permittering och bisyssla. Reglerna för s.k. överhoppningsbar tid förändras.
Företagare skall ges möjlighet att i högre grad erhålla
arbetslöshetsersättning i det fall han eller hon endast tillfälligt upphört
med sin verksamhet. Även sättet att beräkna företagares dagpenning skall
ändras.
Från och med den 29 december 1997 skall den högsta dagpenningen i
arbetslöshetsförsäkringen och stödbeloppet i det kontanta arbetsmarknadsstödet
uppgå till 580 kr respektive 240 kr.
Förslag i vårpropositionen 1996/97:150
Regeringen föreslår i vårpropositionen att man skall kunna använda
arbetslöshetsersättningen för andra situationer än vid öppen arbetslöshet.
Enligt förslaget skall dessa försök ha viss begränsad omfattning. Regeringen
presenterar sina förslag under tre avsnitt: Aktivare användning av
arbetslöshetsersättning, Resursarbeten och Tillfällig avgångsersättning.
Finansutskottet kommer vid sin behandling av propositionen att behandla
förslagen i sak. Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande till
finansutskottet lämnat synpunkter på förslagen, se yttrande AU7y, och på den
lagstiftning som föreslås rörande resursarbete. Som redan nämnts har
finansutskottet till arbetsmarknadsutskottet överlämnat de yrkanden i
propositionen som rör lagstiftningsfrågor rörande arbetslöshetsförsäkringen
och det kontanta arbetsmarknadsstödet (regeringens förslag punkterna 12-17).
Arbetsmarknadsutskottets behandling av förslagen i detta betänkande kommer
därför att begränsa sig till själva lagstiftningen. Förslagen skall börja
gälla från den 1 juli 1997.
Förslagen i proposition 1996/97:107 En allmän och sammanhållen
arbetslöshetsförsäkring
Inledning
Regeringen föreslår, som framgår av redogörelsen ovan, att det införs en ny
lag om arbetslöshetsförsäkring. Den nya lagen utgör i huvudsak en
sammanslagning och omarbetning av ALF- och KAS-lagarna såvitt gäller villkoren
för rätt till arbetslöshetsersättning. Detta innebär att i den mån det inte
föreslås några sakliga förändringar kommer förarbetena till dessa lagar att
bli vägledande även för tolkningen av den nya lagen. Den nya försäkringen
består av en grundförsäkring med dagpenning i form av grundbelopp som i
princip motsvarar det kontanta arbetsmarknadsstödet. Dagpenning i form av
inkomstrelaterad ersättning utgör en motsvarighet till den inkomstrelaterade
ersättningen enligt ALF-lagen. De ändringar som föreslås, dvs. nya regler och
arbetsvillkor, samordning med avgångsvederlag och höjd kompensationsnivå,
återfinns även i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring som träder i kraft
vid årsskiftet. Vidare skall det införas en lag om arbetslöshetskassor som
innehåller de administrativa bestämmelserna. Dessa återfinns i det nuvarande
systemet i ALF-lagen. Utskottet återkommer till denna reglering under rubriken
En ny lag om arbetslöshetskassor. De bestämmelser som erfordras för en
övergång till de nya lagarna skall enligt förslaget regleras i en särskild
lag.
Behovet av en ny lagstiftning m.m.
Propositionen
I propositionen konstateras att arbetslöshetsförsäkringen är en viktig och
integrerad del av arbetsmarknadspolitiken, vars huvudsakliga syfte är att
underlätta tillväxten genom att främja en snabb och effektiv omställning på
arbetsmarknaden så att det går att kombinera en stigande sysselsättning med
låg inflation och låg arbetslöshet. En aktiv omställningsförsäkring måste
utformas så att den står i samklang med övrig sysselsättningspolitik och blir
ett aktivt inslag i tillväxt- och fördelningspolitiken. En robust
arbetslöshetsförsäkring och en utbyggd arbetsmarknadspolitik minskar också
motståndet mot tekniska förändringar inom arbetslivet.
Arbetslöshetsförsäkringen skall ses som en försäkringsersättning som faller
ut när en person blir arbetslös främst på grund av en vikande konjunktur eller
en pågående strukturomvandling. Försäkringen är ingen yrkesförsäkring utan
skall göra det möjligt för den arbetslöse att under rimliga ekonomiska
förhållanden, under en begränsad tid, söka sig till en ny anställning där hans
eller hennes kompetens kan utnyttjas. En grundläggande princip i en försäkring
för omställning är att den arbetslöse hela tiden aktivt söker arbete och
deltar i den utbildning, praktik m.m. som arbetsförmedlingen anser lämplig.
Under 1990-talet har situationen på arbetsmarknaden försämrats dramatiskt.
Sysselsättningen har minskat med ca 550 000 personer på tre år. Under år 1996
var ca 347 000 personer eller 8,1 % av arbetskraften öppet arbetslösa.
Dessutom var ca 195 000 personer i genomsnitt per månad sysselsatta i
konjunkturberoende arbetsmarknadsåtgärder.
Utgifterna för arbetslöshetsersättningen har ökat kraftigt. Utgifterna var
under budgetåret 1989/90 ca 6 miljarder kronor och under år 1996 ca 35
miljarder kronor. Samtidigt har kostnaderna för den aktiva
arbetsmarknadspolitiken ökat mycket kraftigt. Andelen långtidsarbetslösa, dvs.
personer med minst sex månaders arbetslöshet, har stigit från 19 till 37 % av
de arbetslösa mellan åren 1991 och 1996. Arbetsmarknadspolitiken har varit
starkt inriktad på att både förhindra och bryta långtidsarbetslöshet.
Antalet långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingen, dvs. inskrivna längre än
två år, var vid årsskiftet 1996/97 över 200 000. På senare tid är det framför
allt de med mycket långa inskrivningstider vid arbetsförmedlingen som har
blivit betydligt fler. Antalet personer med en inskrivningstid på över fyra år
har tredubblats det senaste året. I slutet av oktober 1996 utgjordes denna
grupp av 84 000 personer.
Arbetslöshetsförsäkringen skall stimulera till yrkes- och kompetensmässig
omställning. Den som riskerar att inte snabbt hitta arbete skall vara beredd
att anpassa sina krav på arbets- och lönevillkor. Försäkringen får inte skapa
inlåsningseffekter eller motverka att de arbetslösa tar tillfälliga arbeten.
För att medverka till detta är det viktigt att en tidsbegränsning i
ersättningsrätten införs.
Det finns dock forskningsresultat som tyder på att det är den låga
arbetskraftsefterfrågan som förklarar utvecklingen i dag och att det i stor
utsträckning är slumpen och i viss mån bostadsorten som avgör vem som står
utan arbete under långa tider. Det är därför inte bara individernas ansvar att
anpassa sig till den befintliga arbetsmarknaden. Samhället måste även ta
ansvar för att det skall finnas förutsättningar för att få arbete eller andra
lämpliga åtgärder som utbildning m.m. för de arbetssökande.
Avsikten med att införa en tidsbegränsad ersättning har aldrig varit att
fler människor skall bli beroende av socialbidrag. Tvärtom har syftet varit
att öka den långtidsarbetslöses möjligheter till reguljärt arbete. Ett medel
för att fler arbetslösa skall erhålla reguljära arbeten är individuella
handlingsplaner.
Det finns enligt regeringen ett betydande antal oklarheter förknippade med
en tidsbegränsad ersättning. Regeringen kommer därför att tillkalla en
utredning med uppgift att närmare analysera vilka åtgärder som kan göras inför
och efter en utförsäkring. När utredningsarbetet visat på lämpliga åtgärder
kommer förslag att lämnas om införande av en treårig tidsbegränsad
ersättningstid. Ett beslut om detta bör kunna fattas med giltighet från den 1
juli 1999.
Arbetslöshetsförsäkringen i sin nuvarande form är i princip tillgänglig för
alla förvärvsarbetande på den svenska arbetsmarknaden. Tillsammans med KAS
utgör den ett system som erbjuder en god ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.
Regeringen anser dock att detta system bör vidareutvecklas för att ytterligare
underlätta för förvärvsarbetande och nytillträdande på arbetsmarknaden att
skaffa ett bra skydd vid arbetslöshet. Detta bör ske genom att den nuvarande
arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet ersätts med en
allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. Denna försäkring bör bygga på
de nuvarande arbetslöshetskassorna. Från arbetslöshetskassorna skall kunna
lämnas såväl en grundersättning, som i stort motsvarar KAS, som en
inkomstrelaterad ersättning. För dem som ännu inte har fått en fast förankring
på arbetsmarknaden och inte har blivit medlemmar i en av de existerande
arbetslöshetskassorna föreslås att en kompletterande arbetslöshetskassa
bildas. Huvudmän för denna kassa skall vara rikstäckande organisationer på
arbetsmarknaden som företräder företagare och anställda. Den kompletterande
kassan skall agera konkurrensneutralt och vara underställd samma regelsystem
som gäller för andra arbetslöshetskassor. Kassan skall ha karaktären av en
övergångskassa till någon av de andra befintliga arbetslöshetskassorna.
Förslaget om en allmän och sammanhållen försäkring innebär att de ändringar
som riksdagen beslutade om rörande ALF-lagen och KAS-lagen den 12 juli och den
12 december 1996 bör utgå.
Motioner
Moderata samlingspartiet har under ärendets beredning i utskottet yrkat avslag
på propositionen i dess helhet. Partiet förklarar i motion A39 att frågan om
hur arbetslöshetsförsäkringen skall vara utformad måste ses i ett vidare
sammanhang. Avsaknaden av en gedigen och heltäckande strategi från regeringens
sida innebär att arbetslösheten inte pressas tillbaka. Enligt Moderaterna
krävs det insatser på fyra plan för att minska arbetslösheten. Dessa insatser
kan sammanfattas enligt följande.
- Företagens villkor måste förbättras.
- Sverige måste bli ett av de främsta länderna vad gäller kunskap.
- Arbetsmarknaden måste moderniseras. En ny tids flexibla villkor måste
tillåtas påverka arbetsmarknadens funktionssätt.
- Arbetsmarknadspolitiken måste bli effektivare.
Det förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring som presenterats har enligt
Moderaterna inget positivt samband med en samlad politik för fler arbeten.
Moderaterna sammanfattar sin kritik i denna del på följande sätt.
- Försäkringens eviga karaktär permanentar den för många nedbrytande
rundgången mellan arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Den riskerar att för gott ?låsa in? många i arbetslöshet.
- Höjningen av ersättningsnivån påverkar negativt möjligheterna för de
arbetslösa att få arbete.
- Arbetslöshetsförsäkringens fortsatta koppling till de fackliga
organisationerna gör den svårtillgänglig för många.
Moderaterna avvisar därför förslaget i sin helhet och föreslår att riksdagen
tillställs ett nytt förslag i sådan tid att det kan träda i kraft den 1
januari 1998 (yrk. 1). Den nya arbetslöshetsförsäkringen skall vara en allmän
arbetslöshetsförsäkring som omfattar alla. Den bör administreras inom ramen
för den allmänna försäkringen (yrk. 3). Försäkringen bör vara tidsbegränsad
för att - i kombination med bl.a. förändrade regler om återanställning -
säkerställa att den arbetslöse tar arbete i stället för att stanna i
arbetslöshet. Ersättningstidens längd skall vara 300 dagar (yrk. 4). Den
nuvarande arbetslöshetsersättningen bör bibehållas på nuvarande nivå, 75 %,
med en högsta dagpenning om 564 kr (yrk. 5).
Längden på arbetsvillkoret påverkar försäkringens kostnader men ger också
besked om samhällets syn på arbete. En snabb inträdesrätt i
arbetslöshetsförsäkringen riskerar att ge det felaktiga intrycket att
bidragsberoende är något slags normalt tillstånd. Huvudregeln bör därför vara
att arbetsvillkoret skall bestämmas till tolv månaders förvärvsarbete under en
ramtid av 18 månader (yrk. 7). Denna regel bör dock kompletteras med två
alternativ.
För att kunna ta hänsyn till förändrade villkor för arbetets fördelning över
tiden bör en regel som utgår från antalet utförda arbetstimmar införas. Den
som förvärvsarbetat i minst 900 timmar under en sammanhängande tid om 360
dagar skall kunna kvalificera sig för ersättning. Arbetet måste dock ha
utförts under tolv perioder om vardera 30 dagar med en arbetad tid av minst 45
timmar per period.
Det andra alternativet rör unga arbetslösa. Denna grupps problem bör i
första hand lösas genom att det införs ett modernt lärlingssystem. Om en
person inte kan erhålla lärlingsutbildning förordas ett halverat arbetsvillkor
(yrk. 8). Detta innebär att timvillkoret sätts till 450 timmar under en
sammanhängande tid av 180 dagar. Arbetet skall vara fördelat på sex
delperioder om vardera 30 dagar med en arbetstid av minst 45 timmar.
Ersättningsnivån skall motsvara grundbeloppet. Denna möjlighet skall kunna
utnyttjas högst en gång i livet.
Det skall inte vara tillåtet att återkvalificera sig för nya
ersättningsperioder genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För arbetslösa som
är äldre än 58 år skall det finnas ett kompletterande skydd under normalt
högst 200 ersättningsdagar (yrk. 6). Denna efterskyddsersättning skall utgå
under högst ett kalenderår från den första ersättningsdagen. Nivån bör sättas
till 210 kr per dag.
Moderaterna anser vidare att i ett längre perspektiv bör
arbetslöshetsförsäkringen få en annan utformning. På en framtida arbetsmarknad
där arbetstiden blir helt individuell, där arbete under delar av livet varvas
med andra sysselsättningar och där lönerna varierar mer än i dag under olika
perioder av det yrkesverksamma livet, blir det svårt att konstruera ett för
alla likadant försäkringssystem som är hållbart. Det behövs därför ett skydd
som klarar olika arbetslöshetssituationer. En långsiktig lösning måste därför
bli föremål för nödvändiga analyser (yrk. 2).
I två motioner A277 (yrk. 11) och A304 (yrk. 1) som är väckta under den
allmänna motionstiden framställer Moderaterna krav på införandet av en allmän
arbetslöshetsförsäkring.
Folkpartiet liberalerna påpekar i motion A37 att partiet sedan länge har krävt
att arbetslöshetsförsäkringen i likhet med övriga socialförsäkringar skall
vara allmän och obligatorisk. Ersättning skall utgå enligt
inkomstbortfallsprincipen och den bör ha karaktären av en
omställningsförsäkring. Det förslag som regeringen presenterat innebär inte
att det införs någon obligatorisk försäkring i enlighet med övriga
socialförsäkringar.
Folkpartiet förordar i stället (yrk. 1) en arbetslöshetsförsäkring i
enlighet med den modell som gällde under år 1994. I detta system fanns en
allmän och obligatorisk arbetslöshetskassa och en egenavgift togs ut som
direkt skulle finansiera arbetslöshetsförsäkringen.
Arbetslöshetsförsäkringen bör vara utformad som en omställningsförsäkring.
För att uppnå detta bör det införas en ?bortre parentes? för ersättningsrätten
(yrk. 2). Härigenom utformas arbetslöshetsersättningen som ett inkomstskydd
vid arbetsbyte och inte som en permanent försörjningskälla. Genom en gräns för
ersättningsrätten kommer det att bli en press mot arbetsförmedlingen att hitta
nya lösningar åt den arbetslöse. Därigenom minskas utslagningen av arbetslösa.
Den bortre gränsen bör sättas efter två år. Den bör kombineras med åtgärder
för att snabbt få ut den arbetslöse i sysselsättning igen. Den bör också
kombineras med någon form av efterskydd (yrk. 3).
Införande av en allmän arbetslöshetsförsäkring framförs även i den av
Folkpartiet under allmänna motionstiden väckta partimotionen Sf242 (yrk. 10).
Vänsterpartiet välkomnar i motion A40 regeringens förslag om en allmän och
sammanhållen arbetslöshetsförsäkring eftersom det överensstämmer med vad
partiet tidigare motionerat om. Vänsterpartiet accepterar den modell för
finansieringen som föreslås i propositionen men anser att det i framtiden inte
bör göras några ytterligare höjningar av finansieringsavgiften.
Arbetslöshetsförsäkringen skall tillsammans med en aktiv arbetsmarknadspolitik
och utbildningsinsatser bidra till att den som drabbas av arbetslöshet tryggt
kan förstärka sin position på arbetsmarknaden och söka arbete.
Kompetensförstärkning och rörlighet skall stimuleras. Passiva
ersättningsperioder skall vara kortvariga. Den individuella handlingsplanen
skall prioritera ett aktivt förhållningssätt. Därför måste svårigheter att få
tillfredsställande barntillsyn undanröjas.
Det är inte reglernas fel att långtidsinskrivningen vid arbetsförmedlingarna
ökar eller att den s.k. rundgången mellan åtgärder och ersättningsperioder
blir vanligare. Det handlar snarare om brister i den ekonomiska politiken, att
sysselsättningspolitiken varit svag och att regeringen negligerat behovet av
en arbetstidsförkortning.
Vad som anförts om inriktningen av arbetslöshetsförsäkringen bör ges
regeringen till känna (yrk. 1).
Vänsterpartiet avvisar en tidsbegränsad sammanlagd ersättningsperiod (yrk.
2). Det är enligt partiet inte relevant med en formellt bestämd tidsgräns inom
ramen för de individuella handlingsplaner som sätter arbets- och
kompetenslinjen främst. I stället för att angripa arbetslöshetsförsäkringens
regler för återkvalifikation bör alternativa sysselsättningsprogram,
arbetstidsförkortning och övergångslösningar till pension studeras av den
utredning som skall tillsättas.
Miljöpartiet de gröna konstaterar i kommittémotion A46 att förslaget i
proposition 107 är bättre än de ogenomtänkta förslag som under de senaste åren
har beslutats och sedan tagits tillbaka. Miljöpartiet konstaterar dock att det
är ett isolerat förslag som bara berör ett delområde inom
socialförsäkringssystemet och som utarbetats utan någon som helst tanke på
samordning med de andra systemen.
Miljöpartiet anser att det behövs ett helhetsgrepp på socialförsäkringssy-
stemet av samma slag som den samlade översynen av skattesystemet (yrk. 1).
Socialförsäkringssystemet skall främst vara ett socialt skyddsnät som skall ge
en grundläggande försörjning till dem som av olika anledningar inte kan
försörja sig själva. Systemet skall även vara heltäckande så att så få som
möjligt ?faller mellan stolarna? och tvingas leva på socialbidrag. För att
tillgodose kraven på helhetssyn och grundtrygghet bör
socialförsäkringssystemen utformas med en kortvarig del
(omställningsförsäkring) och en del som skyddar vid långvariga
inkomstbortfall. Även om Miljöpartiet föredrar en allmän statlig försäkring
anser partiet, i likhet med regeringen, att den nuvarande ordningen kan
bibehållas om den kompletteras med en fristående kassa för den som av olika
skäl inte kan eller vill bli medlem i någon av de nuvarande kassorna.
Den kortvariga delen av försäkringen bör utformas som en modifierad
inkomstbortfallsförsäkring med en högre procentuell ersättningsnivå vid låga
inkomster och en något lägre procentuell ersättningsnivå vid högre inkomster
(s.k. brutet tak). En lämplig maximal tid för den kortvariga
omställningsförsäkringen bör vara två år. Vidare föreslås att försäkringar vid
långvarig ohälsa eller arbetslöshet, dvs. mer än två år, samordnas till en
försäkring. Den bör ge en grundtrygghet, i princip lika för alla, på ungefär
samma nivå som garantibeloppet i dagens förtidspensioner. Miljöpartiet anser
också att det är nödvändigt med en genomgripande organisatorisk reform av
arbetsmarknadspolitik, socialförsäkringar och socialpolitik på lokal nivå.
Syftet med reformen är att förbättra samordningen och effektiviteten i den
totala organisationen. Det kan uppnås genom att de lokala
arbetsförmedlingarnas och försäkringskassornas organisation och personal
överförs till kommunerna, som får det administrativa huvudansvaret för de
samlade verksamheterna.
Miljöpartiet föreslår att uppdraget för den i propositionen aviserade
utredningen skall utvidgas. Utredningen, som enligt Miljöpartiet bör vara
parlamentarisk, bör få i uppdrag att utreda en total sammanslagning av
försäkringsskyddet vid långvarig ohälsa och arbetslöshet samt en
organisatorisk sammanslagning under kommunalt huvudmannaskap av
arbetsförmedlingarnas, försäkringskassornas och delar av socialtjänstens
verksamheter (yrk. 2).
Kristdemokraterna påpekar i kommittémotion A38 att arbetslöshetsförsäkringen
är tänkt att vara en omställningsförsäkring som finansieras genom avgifter som
betalas både av arbetsgivare och arbetstagare. Den höga arbetslöshetsnivån har
lett till att försäkringen sedan flera år tillbaka är kraftigt
underfinansierad och att denna brist täcks över statsbudgeten.
Kristdemokraterna anser att det bör införas en allmän obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring med en rimlig ersättningsnivå, som innebär att den
arbetslöse inte skall behöva komplettera med socialbidrag. Alla som står till
arbetsmarknadens förfogande skall omfattas av försäkringssystemet.
Kristdemokraterna konstaterar att den obligatoriska arbetslöshetsförsäkring
som infördes av fyrpartiregeringen hade alla förutsättningar att fungera på
ett tillfredsställande sätt.
Kristdemokraterna anser att det föreliggande förslaget bör avslås och
föreslår att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om en allmän
obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, uppbyggd efter de principer som gällde
för den försäkring som infördes år 1994 (yrk. 1). Kristdemokraterna anser
vidare att det bör införas en från parterna på arbetsmarknaden fristående
kassa som administreras av staten (yrk. 2).
Även i den under allmänna motionstiden väckta motionen A298 (yrk. 1)
framställer Kristdemokraterna ett yrkande om införande av en allmän och
obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.
Utskottets överväganden
Arbetslöshetsförsäkringen är till skillnad från andra socialförsäkringar inte
en obligatorisk och allmän statlig försäkring. Det är en frivillig försäkring
som bygger på medlemskap i arbetslöshetskassor. Arbetslöshetskassorna är
privaträttsliga föreningar. Även om kassorna är privaträttsliga organ anses
deras beslut rörande ersättningsfrågorna utgöra myndighetsutövning.
Som framgått inledningsvis bildades de första kassorna för drygt 100 år
sedan i anslutning till de tidigaste fackliga organisationerna. Formerna för
statligt stöd till de arbetslösa diskuterades och utreddes under flera
årtionden innan den första lagstiftningen infördes år 1935. Då valde riksdagen
att införa en frivillig försäkring administrerad av erkända
arbetslöshetskassor med statsbidrag. Alternativet, en obligatorisk allmän
försäkring som funnits med i utredningsarbetet, genomfördes således inte. Vid
införandet av den nuvarande lagstiftningen år 1974 bibehölls strukturen på
arbetslöshetsförsäkringen. Införandet av det kontanta arbetsmarknadsstödet
(KAS) kan sägas var ett steg mot införandet av en allmän
arbetslöshetsförsäkring.
De förändringar som den dåvarande fyrpartiregeringen genomförde den 1 juli
1994 med en allmän obligatorisk försäkring som skulle träda i kraft vid det
efterföljande årsskiftet innebar att det infördes en inkomstrelaterad
ersättning i KAS-lagen. Efter regeringsskiftet hösten 1994 beslutade riksdagen
att med två undantag återställa arbetslöshetsförsäkringen till vad som gällde
före den 1 juli 1994. Den allmänna obligatoriska försäkringen kom alltså
aldrig i praktisk tillämpning.
Arbetslöshetsförsäkringens uppgift är att ersätta den enskilde för
inkomstförlust vid arbetslöshet under en omställningsperiod fram till ett nytt
arbete. Det ursprungliga motivet bakom de första arbetslöshetskassorna har med
tiden kompletterats med andra och för samhället centrala mål. Det samhälleliga
stödet till arbetslöshetsförsäkringen syftar till att genom
arbetslöshetsförsäkringens utformning stärka arbetslinjen i
arbetsmarknadspolitiken. Med detta förstås att den arbetslöse så fort som
möjligt skall övergå i reguljärt arbete. Arbetslöshetsförsäkringen har alltid
varit avsedd att vara en omställningsförsäkring. Ersättningsperioderna har
alltid varit relativt korta och tidsbegränsade. Det är först genom 1974 års
reglering som ersättningsperioden blev 300 dagar.
Sambandet mellan arbetslöshetskassorna och de fackliga organisationerna har
inneburit ett starkt fackligt engagemang i utvecklingen av
arbetslöshetsförsäkringen. De fackliga organisationernas inflytande över
arbetslöshetsförsäkringen har inneburit att nödvändiga strukturomvandlingar
inom arbetsmarknaden har kunnat underlättas. Man har kunnat acceptera
rationaliseringar eftersom den ekonomiska tryggheten för arbetstagarna har
varit säkrad. Det är därför viktigt att även en framtida
arbetslöshetsförsäkring accepteras av de fackliga organisationerna. En
framtida arbetslöshetsförsäkring måste också få en bred uppslutning så att den
blir stabil över tiden och inte utsätts för alltför stora förändringar. Den
föreslagna arbetslöshetsförsäkringen uppfyller enligt utskottets mening dessa
kriterier. Förslaget har utarbetats i samråd med de fackliga organisationerna,
och en politisk majoritet stöder det.
Genom att i huvudsak bygga de nya reglerna på en sammanslagning av de två
tidigare regelverken uppnår man en kontinuitet som underlättar införandet och
tillämpningen av det nya regelverket. Strukturen i arbetslöshetsförsäkringen
bibehålls. Systemet blir enhetligt till skillnad från det system som
fyrpartiregeringen införde.
Även om det nuvarande systemet i viss mening kan sägas vara en ?allmän
försäkring? innebär den nya arbetslöshetsförsäkringen att även grupper som
valt att stå utanför arbetslöshetskassorna kommer att kunna omfattas av den
inkomstrelaterade ersättningen. Utskottet anser att den nu förordade
konstruktionen av en ny kassa är att föredra framför en rent statlig
arbetslöshetskassa. Den nya kassan överensstämmer bättre med det övriga
systemet och möjliggör en konstruktion som innebär att systemet blir
kostnadsneutralt.
Den nya arbetslöshetsförsäkringen innebär en anpassning till den framtida
arbetsmarknaden. Den innebär också att alla som har en förankring på
arbetsmarknaden kommer att kunna erhålla en inkomstrelaterad ersättning.
Vidare underlättas möjligheterna för nytillträdande på arbetsmarknaden att
omfattas av försäkringen.
Utskottet kan konstatera att det regelsystem som Moderaterna förordar skulle
leda till att allt fler människor skulle komma att stå utanför
arbetslöshetsförsäkringen. Många skulle få svårt att uppfylla det hårda
arbetsvillkoret. Konstruktionen av återkvalificeringsvillkoret leder till att
stora grupper arbetslösa mycket snabbt skulle bli utförsäkrade.
Av det anförda följer att utskottet anser att Moderaternas yrkande i motion
A39 (m) yrkande 1-8. Det innebär också att motionerna A37 (fp) yrkande 1, A38
(kd) yrkandena 1 och 2, A40 (v) yrkande 1, A277 (m) yrkande 11, A298 (kd)
yrkande 1, A304 (m) yrkande 1 och Sf242 (fp) yrkande 10 bör avslås.
En fråga som tas upp av Miljöpartiet är om socialförsäkringssystemen borde
samordnas. Utskottet anser att det är av vikt att de olika
socialförsäkringssystemen är utformade på ett sådant sätt att den enskilde
inte faller emellan systemen och ställs utan ersättning. Detta innebär inte
nödvändigtvis att man måste ha ett och samma system. Skälet till uppdelningen
i olika försäkringssystem är att de behandlar helt skilda situationer. Olika
syften skall uppnås med systemen. Mot denna bakgrund finner utskottet inte
skäl att bifalla motion A46 (mp) yrkande 1 utan den bör avslås.
När det sedan gäller frågan om införandet av en bortre gräns för
ersättningsrätten anser utskottet - vilket framhållits flera gånger tidigare -
att man bör överväga att införa någon form av begränsning.
Arbetslöshetsförsäkringen skall vara en omställningsförsäkring och det är inte
rimligt att arbetslöshetsersättning skall kunna uppbäras under en mycket lång
tid. I dag är i praktiken den enda gränsen för ersättningsrätt den tidpunkt då
den arbetslöse erhåller ålderspension. En tidsbegränsning av ersättningsrätten
får dock inte leda till att den enskilde står utan försörjning. Han eller hon
skulle i sådant fall tvingas att söka socialbidrag. Det är också viktigt att
utreda tänkbara alternativ och analysera för- och nackdelar med dessa.
Utskottet delar därför regeringens uppfattning att man bör reda ut de
oklarheter som är förknippade med tidsbegränsad ersättning. Utskottet
välkomnar därför den föreslagna utredningen. Av detta följer att utskottet
inte kan ställa sig bakom Vänsterpartiets yrkande i denna del.
Utskottet avstyrker motion 1996/97:A37 (fp) yrkandena 2 och 3 och A40 (v)
yrkande 2.
Med hänsyn till vad utskottet anfört om samordnade regelsystem finns det
enligt utskottets mening inte heller skäl att vidga utredningens uppdrag till
att bl.a. avse samordning av skyddet vid långvarig ohälsa och vid arbetslöshet
på sätt som Miljöpartiet föreslagit. Mot denna bakgrund finner inte utskottet
någon anledning att bifalla motion A46 yrkande 2. Motionen avstyrks därför.
Kompensationsnivå och dagpenningnivå
Propositionen
Förändringar under år 1997
I propositionen påpekas att den senaste ändringen av kompensationsnivån i
arbetslöshetsförsäkringen gjordes den 1 januari 1996. Då sänktes nivån från 80
till 75 % av den tidigare inkomsten. Två motiv angavs för sänkningen. Det ena
var det statsfinansiella läget och det andra var att anpassa
kompensationsnivån till nivåerna i sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen.
Regeringen föreslår nu att kompensationsnivån höjs till 80 % av den tidigare
inkomsten. Tidigare har regeringen uttalat att denna höjning bör genomföras
från den 1 januari 1998 och att den skall finansieras inom ramen för
arbetslöshetsförsäkringen. I den nu framlagda propositionen anser regeringen
dock att det genom finansieringsavgiftens höjning fr.o.m. den 1 juli 1997 blir
möjligt att höja nivån redan fr.o.m. den 29 september 1997.
Många arbetslösa får på grund av taket för dagpenningen i
arbetslöshetsförsäkringen i dag en lägre kompensationsnivå än 75 % av sin
tidigare inkomst. Om kompensationsnivån höjs till 80 % utan att nivån på
högsta dagpenning höjs blir den grupp som ?slår i taket? större. Det högsta
dagpenningbeloppet har för övrigt varit oförändrat sedan den 5 juli 1993 då
nivån sänktes från 598 kr till 564 kr. Det är därför angeläget att det sker en
viss höjning av det högsta beloppet.
Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner att regeringen genom
förordning fastställer högsta nivån på dagpenningen i
arbetslöshetsförsäkringen till 580 kr och i det kontanta arbetsmarknadsstödet
till 240 kr fr.o.m. den 29 december 1997.
Den nya arbetslöshetsförsäkringen
Dagpenning skall lämnas i form av dels ett grundbelopp, dels en
inkomstrelaterad ersättning. Dagpenning i form av grundbelopp, som är lika för
alla, lämnas till den som uppfyller ett arbetsvillkor eller ett
studerandevillkor. Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning lämnas
till den som förutom ett arbetsvillkor uppfyller medlemsvillkoret.
Grundbeloppets nivå skall motsvara den högsta nivån på stödbeloppet i KAS,
dvs. 240 kr. Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning skall motsvara
den högsta nivån på dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen, dvs. 580 kr.
Båda dessa nivåer skall gälla från den 1 januari 1998.
Motioner
Vänsterpartiet anser i motion A40 att det är tillfredsställande att
ersättningsnivån justeras under år 1997 till 80 %. Vänsterpartiet anser dock
att det är realistiskt att utan ytterligare skärpningar av
kvalifikationsvillkor eller höjd finansieringsavgift finansiera en ytterligare
höjd kompensationsnivå till 85 % fr.o.m. budgetåret 1999 (yrk. 3).
Vänsterpartiet föreslår vidare att högsta dagpenning respektive högsta
stödbelopp i KAS fr.o.m. den 29 december 1997 skall bestämmas till 620
respektive 260 kr per dag (yrk. 4). De nuvarande ersättningsnivåerna är
alltför låga och alltfler löntagare hamnar ovanför ?taket? för dagpenningen.
Vänsterpartiet föreslår också att följsamheten till den genomsnittliga
förtjänstutvecklingen måste återinföras (yrk. 5).
I kommittémotion A46 förklarar Miljöpartiet de gröna att i avvaktan på en
klarare bild av finansieringsmöjligheterna och det statsfinansiella läget bör
en begränsad höjning av ersättningsnivåer och grundbelopp genomföras.
Ersättningsnivån bör enligt partiet vara 80 % för inkomster upp till en
brytpunkt vid 4,2 basbelopp. För inkomster därutöver bör ersättningsnivån vara
40 % (yrk. 4). Stödbeloppet i KAS respektive grundbeloppet i den nya
arbetslöshetsförsäkringen bör höjas till samma nivå som det hade före den
senaste sänkningen, dvs. till 246 kr/dag (yrk. 5).
Vidare föreslår Miljöpartiet att ?taken? för de olika socialförsäkringarna
samordnas (yrk. 6). Taket för de ersättningsgrundande inkomsterna bör vara 6,5
basbelopp, dvs. för närvarande ca 19 600 kr/månad. Den högsta dagersättningen
i arbetslöshetsförsäkringen skulle i så fall bli 589 kr/dag (yrk. 7).
Utskottets överväganden
En viktig förutsättning för att kunna höja kompensationsnivån i
arbetslöshetsförsäkringen är att denna höjning finansieras genom förändringar
inom arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen har enligt utskottets mening
presenterat en sådan finansiering, bl.a. genom den föreslagna höjningen av
arbetslöshetskassornas finansieringsavgift fr.o.m. den 1 juli 1997, som gör
det möjligt att höja kompensationsnivån redan fr.o.m. den 29 september 1997.
De nu föreslagna regelförändringarna medger alltså att kompensationsnivån
bestäms till 80 % av den försäkrades tidigare inkomst. En högre höjning av
kompensationsnivån skulle för närvarande kräva ytterligare förändringar av
regelverket. Utskottet är därför inte berett att för närvarande föreslå några
ytterligare höjningar av kompensationsnivån. Med hänsyn till det anförda anser
utskottet att motionerna A40 (v) yrkande 3 och A46 (mp) yrkande 4 bör avslås.
När det sedan gäller nivån på högsta dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen
kan utskottet konstatera att denna har varit oförändrad sedan den 5 juli 1993,
då den sänktes från 598 till 564 kr per dag. Även lägsta dagpenningnivån och
det kontanta arbetsmarknadsstödet sänktes vid samma tidpunkt från 210 till 198
kr per dag. Sistnämnda belopp höjdes den 1 juli 1994 till 245 kr per dag. I
samband med att kompensationsnivån i arbetslöshetsförsäkringen sänktes från 80
till 75 % av dagsförtjänsten sänktes även den lägsta ersättningsnivån i
arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet till 230 kr
per dag.
Regeringen föreslår nu att beloppet höjs fr.o.m. den 29 december 1997 till
580 kr. Som skäl anförs bl.a. att genom höjningen av kompensationsnivån till
80 % kommer fler att ?slå i taket?, dvs. de kommer på grund av tidigare
inkomster att erhålla en lägre kompensationsnivå. Utskottet delar regeringens
uppfattning att kompensationsnivån bör höjas till den nivå som föreslagits.
Utskottet avstyrker därför motionerna A40 (v) yrkande 4 och A46 (mp) yrkandena
5 och 7.
Utskottet delar regeringens uppfattning att kompensationsnivån bör höjas.
Det nuvarande systemet innebär enligt utskottets mening att
arbetslöshetsförsäkringen i allt mindre grad blir en inkomstrelaterad
ersättning. Det kan noteras att mellan åren 1990 och 1993 fanns det
uttryckliga bestämmelser som innebar att högsta dagpenningbelopp inom
arbetslöshetsförsäkringen, stödbeloppet i KAS samt utbildningsbidragen årligen
anpassades till löneutvecklingen för vuxna arbetare inom industrin. Utskottet
har informerats om att det hos Socialdepartementet pågår ett arbete med att ta
fram ett inkomstindex inom ramen för det reformerade ålderspensionssystemet.
Mot bakgrund av detta anser utskottet att det vore värdefullt att få frågan
om införandet av en indexering av såväl högsta som lägsta nivå på
dagpenningbeloppet belyst. Detta bör kunna göras inom ramen för den utredning
som skall ha till uppgift att analysera frågan om en tidsbegränsad
ersättningsrätt. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Med
hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion A40 (v) yrkande 5 i den mån
den inte kan anses vara tillgodosedd genom utskottets ställningstagande.
Som utskottet påpekat under avsnittet Behovet av en ny lagstiftning m.m.
finns det olika skäl till varför man har olika socialförsäkringssystem. Av
detta följer att även nivåerna kan skilja sig åt mellan systemen. Utskottet är
därför inte berett att ställa sig bakom Miljöpartiets yrkande om att ?taken?
på ersättningsnivåerna skall samordnas. Utskottet avstyrker därför motion A46
(mp) yrkande 6.
Samordningsregler avseende avgångsvederlag
Propositionen
Förändringar under år 1997
Endast den som saknar förvärvsinkomster betraktas som arbetslös enligt
nuvarande regelsystem för kontant ersättning vid arbetslöshet. Till
förvärvsinkomster räknas lön, uppsägningslön, avgångsvederlag och andra
ersättningar som utbetalas av arbetsgivaren. Under den tid förvärvsinkomster
uppbärs är vederbörande inte berättigad till arbetslöshetsersättning. Genom en
utveckling i praxis har avgångsvederlagen kommit att behandlas något
annorlunda än andra förvärvsinkomster, nämligen på det sättet att den tid
under vilken någon anses som arbetslös har begränsats till den uppsägningstid
som gäller enligt anställningsskyddslagens bestämmelser, dvs. högst sex
månader.
Regeringen anser att avgångsvederlag i samband med avveckling av arbetskraft
bör utgöra en del av företagens kostnader. Det finns enligt regeringen inte
skäl för staten att bära dessa kostnader. Regeringen, som är medveten om att
möjligheten att få arbetslöshetsersättning även om avgångsvederlag lämnas har
betydelse vid omstruktureringar i arbetslivet, anser att det bör ske en
samordning mellan dessa inkomster. Regeringen föreslår att samordningen bör
ske genom att tid med avgångsvederlag skall räknas som tid under vilken en
arbetslös utfört förvärvsarbete. Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer skall bemyndigas att meddela föreskrifter om beräkning av denna tid.
Förslaget gäller inte försäkringsersättningar som är baserade på
kollektivavtal eller ideella skadestånd.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas om
anställningen har upphört efter ikraftträdandet.
Den nya arbetslöshetsförsäkringen
Motsvarande regler föreslås skall införas i den nya lagen om
arbetslöshetsförsäkring.
Motioner
Vänsterpartiet motsätter sig i motion A40 förslaget till samordning mellan
arbetslöshetsersättning och avgångsvederlag (yrk. 6), eftersom en sådan regel
kommer att motverka arbetslinjen och önskvärda strukturomvandlingar.
Utskottets överväganden
Det finns enligt utskottets mening en risk för, vilket också påpekats av
regeringen, att en samordning av avgångsvederlag med arbetslöshetsersättning
kan motverka önskvärda strukturomvandlingar på arbetsmarknaden. Kostnader för
att avveckla arbetskraft måste dock enligt utskottets mening ligga på
företaget. Arbetslöshetsersättningen bör inte som i dag kunna hanteras som om
den vore en del av avvecklingskostnaden. Med regeringens förslag kommer
försäkringen att bli en försörjningskälla först när den uppsagde får anses
sakna inkomst av förvärvsarbete, vilket står i överensstämmelse med
grundtankarna bakom försäkringen. Skulle den uppsagde då inte ha lyckats få
ett nytt arbete har vederbörande rätt till ersättning som arbetslös. Rätten
till ersättning skjuts med andra ord framåt i tiden. Utskottet anser att den
av regeringen valda modellen för samordning har stora fördelar.
Enligt regeringens förslag till övergångsbestämmelser skall
samordningsreglerna avseende avgångsvederlag tillämpas i de fall när den
arbetslöses anställning har upphört efter den 1 juli 1997, oavsett vid vilken
tidpunkt avtalet om avgångsvederlag träffades. Utformningen av
övergångsbestämmelserna innebär alltså att de föreslagna samordningsreglerna
kan komma att få effekter på avtal som ingåtts innan regeringen presenterade
sitt förslag. Avtalsparterna har i dessa fall inte haft någon möjlighet att
beakta den nya regleringen vid utformningen av avtalet. Förändringarna är
sådana att avtalsparterna i många fall troligen skulle ha träffat en
uppgörelse som varit annorlunda utformad om de känt till de föreslagna
förändringarna. Utskottet utesluter inte att det skulle kunna uppstå tvister
om tolkningen av sådana avtal.
Utskottet anser att utgångspunkten bör vara att parter så långt som möjligt
skall kunna förutse konsekvenserna av ingångna avtal. Man bör därför enligt
utskottets mening i detta fall ta hänsyn till att den nya regleringen kan
påverka förutsättningarna för avtal som redan träffats. Hänsyn bör också tas
till att regleringen markant skiljer sig från gällande ordning. Enligt
utskottets mening är propositionens övergångsbestämmelse alltför strikt
utformad. De nya reglerna skulle kunna omfatta avtal som ingåtts ganska långt
före ikraftträdandet. Övergångsbestämmelsen kan lämpligen utformas så att de
nya reglerna inte skall gälla avtal som träffats innan förslaget lades fram
för riksdagen. Utskottet anser att tidpunkten bör bestämmas till den 14 mars
1997, dvs. dagen efter det att propositionen förelades riksdagen.
Utskottet föreslår att övergångsbestämmelsen punkt 2 i lagen om ändring i
lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring skall ha följande lydelse.
Bestämmelsen i 6 § första stycket 2 femte strecksatsen och andra stycket
tillämpas om anställningen har upphört efter ikraftträdandet och avtalet om
avgångsvederlag har träffats efter den 14 mars 1997.
Motsvarande övergångsbestämmelse punkt 2 till lagen om ändring i lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd föreslås få följande lydelse.
Bestämmelsen i 6 § andra stycket tredje strecksatsen och tredje stycket
tillämpas om anställningen har upphört efter ikraftträdandet och avtalet om
avgångsvederlag har träffats efter den 14 mars 1997.
Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag om samordning av
arbetslöshetsersättning och avgångsvederlag, dock med de angivna ändringarna
av övergångsbestämmelserna. Motion A40 (v) yrkande 6 avstyrks.
Arbetsvillkor
Propositionen
Ändringsförslag år 1997
Regeringen föreslår en skärpning av arbetsvillkoren under budgetåret 1997.
Enligt regeringen bör rätten till arbetslöshetsersättning bygga på en fast
förankring på arbetsmarknaden. De nuvarande arbetsvillkoren i ALF-lagen och
KAS-lagen innebär enligt regeringen inte en tillräcklig anknytning till
arbetsmarknaden. Regeringen föreslår därför att dessa villkor skärps. Som
huvudregel skall krävas att den arbetslöse under en ramtid av tolv månader
omedelbart före arbetslöshetens inträde skall ha förvärvsarbetat under minst
sex månader. Endast månad då förvärvsarbete utförts under minst 70 timmar får
räknas in. Regeringen föreslår att denna regel skall kompletteras med en
alternativregel. Alternativregeln innebär att den som inom samma ramtid
förvärvsarbetat i minst 450 timmar under en sammanhängande tid av 180 dagar
också skall ha rätt till ersättning. Förvärvsarbetet skall ha utförts under
sex perioder om 30 dagar vardera med en arbetad tid av minst 45 timmar.
Huvudprincipen skall vara att man uppfyller arbetsvillkoret genom reguljärt
förvärvsarbete. Vid prövning av arbetsvillkoret skall bortses från vissa typer
av subventionerade arbeten, exempelvis arbete med rekryteringsstöd.
Ovanstående förändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.
Som normalarbetstid skall gälla den genomsnittliga arbetstiden i det
förvärvsarbete som innebar att arbetsvillkoret uppfylldes eller i vissa fall
den genomsnittliga arbetstiden i allt förvärvsarbete under hela ramtiden.
Studier som finansieras med särskilt utbildningsbidrag skall vid
kvalificering till ytterligare ersättningsperioder jämställas med
förvärvsarbete.
Förändringarna avseende normalarbetstiden och det särskilda
utbildningsbidraget föreslås träda i kraft den 29 september 1997.
Den nya arbetslöshetsförsäkringen
De ovan beskrivna arbetsvillkoren föreslås även ingå i den nya
arbetslöshetsförsäkringen.
Motioner
Folkpartiet liberalerna anser i motion A37 att beslutet från den 12 juli 1996
avseende arbetsvillkoret bör stå fast, dvs. att arbetsvillkoret skall vara nio
månaders förvärvsarbete och minst 80 timmars arbete per månad (yrk. 4).
Vänsterpartiet förklarar i motion A40 att man accepterar utformningen av det
nya arbetsvillkoret när det gäller huvudregeln. Detta beror på att det är
resultatet av överläggningar med fackföreningsrörelsen. Däremot bör regeringen
inom kort återkomma med en redovisning för det nya arbetsvillkorets effekter
för olika utsatta grupper på arbetsmarknaden och för försäkringens
täckningsgrad (yrk. 7).
Utformningen av det alternativa arbetsvillkoret innebär inte någon lättnad
när det gäller att erhålla arbetslöshetsersättning enligt Vänsterpartiet. Det
alternativa villkoret bör utformas så att minst 450 timmar skall uppfyllas
under ramtiden men antalet arbetade timmar per månad skall kunna variera (yrk.
8).
Vänsterpartiet anser vidare att regeln att anställningar med offentliga
subventioner inte kvalificerar är ologisk och bör avvisas (yrk. 9). Det
avgörande bör vara att ett anställningsförhållande råder och att lön betalas
ut enligt avtal för det arbete det gäller.
De föreslagna reglerna om förändringar i arbetsvillkoret innebär enligt
Miljöpartiet de gröna i kommittémotion A46 att det sätts upp flera spärrar
bl.a. mot grupper med tillfälliga anställningar och nytillträdande ungdomar
(yrk. 8). För att undvika detta bör arbetsvillkoret bestämmas till fyra
månaders förvärvsarbete med minst 70 timmars arbete per månad, alternativt 300
timmars arbete under en sammanhängande tid av 120 dagar. Någon precisering av
hur det alternativa villkoret skall fördela sig på 30-dagarsperioder behövs
inte (yrk. 9). Vidare bör alla anställningar där det föreligger normala
anställningsförhållanden kunna räknas in (yrk. 10).
Miljöpartiet vill även att det görs en omfattande kartläggning av de grupper
som i dag blir utestängda från ett fullgott försäkringsskydd (yrk. 12).
Enligt kommittémotion A38 av Kristdemokraterna finns det inget bärande skäl
att frångå det nio månaders arbetsvillkor som föreslogs av ARBOM-utredningen
och som riksdagen tidigare beslutat om (yrk. 3). Det är angeläget att öka
flexibiliteten vid beräkningen av arbetstiden så att inte rätten till
ersättning blir beroende av när man förlagt sin arbetstid. För att åstadkomma
detta krävs att man slopar kravet på minsta antal arbetade timmar per månad.
Det är den totala mängden arbete över en tidsperiod som bör vara avgörande för
rätten till ersättning. Vidare bör det finnas en lägre tröskel för
nytillträdande på arbetsmarknaden. Regeringen bör återkomma med förslag om
förändringar i arbetsvillkoret för att öka flexibiliteten och för att ge alla
som arbetar tillträde till försäkringen (yrk. 4).
I en motion A271 väckt under den allmänna motionstiden påpekar Marianne
Jönsson och Ulla Rudin (båda s) att det arbetsvillkor som beslutades om den 12
juli 1996 kan få oönskade effekter. Motionärerna vill därför att man väger in
detta när man utformar en ny arbetslöshetsförsäkring.
Helena Frisk och Ann-Kristine Johansson (båda s) uppger i motion A232 att
människors möjligheter att engagera sig politiskt inskränks ganska påtagligt i
och med att politiska förtroendeuppdrag inte kvalificerar till
arbetslöshetsersättning. Motionärerna föreslår därför att en förändring bör
ske i detta avseende.
Utskottets överväganden
Det arbetsvillkor som regeringen föreslagit innebär en skärpning jämfört med
de regler som gäller i dag. Däremot innebär förslaget en lindring jämfört med
det arbetsvillkor som riksdagen beslutade om den 12 juli 1996. Sistnämnda
arbetsvillkor innebär att det under ramtiden krävs reguljärt förvärvsarbete i
minst 80 timmar per månad under minst nio månader. Det bör noteras att det
infördes en särskild reglering som rörde vissa grupper av halvtidsanställda,
nämligen arbetstagare som arbetar inom ett kollektivavtalsområde med kortare
arbetstid än 40 timmar per vecka.
I likhet med regeringen anser utskottet att rätten till
arbetslöshetsersättning under en första ersättningsperiod bör bygga på en fast
förankring på arbetsmarknaden. Det skall krävas att sökanden har
förvärvsarbetat reguljärt i en viss omfattning. Utskottet anser också liksom
regeringen att nuvarande arbetsvillkor inte innebär en tillräcklig anknytning
till arbetsmarknaden. Utskottet ställer sig därför bakom en skärpning av
arbetsvillkoret. Regeringens förslag till huvudregel är väl avvägt. Förslaget
innebär ett starkare krav på sökandenas anknytning till arbetsmarknaden utan
att det får effekten att stora grupper ställs utanför försäkringen. Genom att
välja ett villkor som understiger 80 timmar per månad undviks risken för att
halvtidsarbetande inte skall kunna uppfylla kraven. Utskottet tillstyrker
förslaget i denna del och avstyrker motionerna A37 (fp) yrkande 4, A38 (kd)
yrkande 3, A46 (mp) yrkandena 8 och 9 delvis.
För de grupper som har en god anknytning till arbetsmarknaden men ändå inte
förvärvsarbetar i den omfattningen att de uppfyller ett arbetsvillkor enligt
huvudregeln bör det införas en alternativ möjlighet att kvalificera sig.
Arbetsmarknadsutskottet anser därför i likhet med regeringen att det bör
införas någon form av alternativt arbetsvillkor. Det bör vara så utformat att
det är möjligt att uppfylla villkoret även om man har relativt oregelbundna
arbetstider som varierar från tid till annan. Vad gäller den närmare
utformningen av villkoret vill utskottet anföra följande.
Utskottet har under hand upplysts om att det av regeringen föreslagna
alternativa villkoret innebär en hel del administrativa problem. Det innebär
att det införs ett nytt tidsmått. I den nuvarande lagstiftningen utgår man
från att sökanden skall uppfylla ett tidsmått som är fördelat på ett antal
kalendermånader. I regeringsförslaget löper däremot tidsmåttet över ett visst
antal dagar. Ett arbetsvillkor som utformats på det sättet kräver
tillämpningsföreskrifter och omfattande förändringar av utbetalningsrutinerna.
För att kunna avgöra om villkoret har uppfyllts krävs att
arbetslöshetskassorna har tillgång till mycket detaljerade arbetsgivarintyg
som visar hur den enskilde har arbetat varje dag. I vissa fall kan kassorna,
på grund av reglerna om överhoppningsbar tid, vara tvungna att begära in
arbetsgivarintyg som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Det kan alltså bli
mycket svårt för kassorna att fastställa om sökanden är berättigad till
ersättning eller inte. Även sökanden kommer i många fall att få det mycket
svårt att bilda sig en uppfattning av om han eller hon uppfyller kraven för
arbetslöshetsersättning. Till detta kommer alltså att arbetsgivarna drabbas av
merarbete. Många arbetsgivare kommer att tvingas lägga om sina administrativa
rutiner.
Enligt utskottets mening kan man inte heller bortse ifrån att ett införande
av det alternativa arbetsvillkor som regeringen har föreslagit skulle komma
att kräva ett omfattande arbete hos AMS och arbetslöshetskassorna. Det finns
en uppenbar risk för att de problem som följer av det föreslagna villkoret
inte går att lösa innan villkoret skall börja att tillämpas.
Av det skäl som nu angetts förordar utskottet att det alternativa villkoret
så långt som möjligt anpassas till utformningen av huvudvillkoret. Detta
innebär att man bör utgå från kalendertidsberäkning. En sådan förändring i
förhållande till regeringens förslag innebär dock inte att man behöver frångå
övriga föreslagna villkor, dvs. omfattningen av sökandens arbetsinsats och
kravet att insatsen skall ha utförts inom vissa intervall.
Utskottet föreslår därför att 12 § första stycket punkt 2 i förslaget till
lag om arbetslöshetsförsäkring, 6 § första stycket punkt 2 andra strecksatsen
ALF-lagen och 6 § första stycket andra strecksatsen KAS-lagen får följande
lydelse.
- haft förvärvsarbete i minst 450 timmar under en sammanhängande tid av sex
kalendermånader och utfört arbetet under minst 45 timmar under var och en av
dessa månader (arbetsvillkor).
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna A38 (kd) yrkande 4,
A40 (v) yrkande 8, A46 (mp) yrkande 9 delvis.
När det sedan gäller frågan om vilket slags arbete som skall kunna ge rätt
till ersättning instämmer utskottet i regeringens bedömning. Huvudprincipen
bör vara att endast reguljära arbeten skall kvalificera, men att de undantag
för vissa typer av subventionerade arbeten som gäller i dag även bör gälla i
framtiden. Utskottet anser också i likhet med regeringen att anställningar som
subventioneras med någon form av rekryteringsstöd inte bör få tillgodoräknas
för uppfyllande av arbetsvillkoret den första ersättningsperioden. Utskottet
tillstyrker därför regeringens förslag i denna del och avstyrker motionerna
A40 (v) yrkande 9 och A46 (mp) yrkande 10.
I propositionen föreslås i övrigt inte någon förändring av vad som skall
anses som förvärvsarbete. Utskottet anser inte heller att det bör göras några
förändringar utöver vad som framgår ovan. Med hänsyn till det anförda
avstyrker utskottet motion A232 (s).
Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet har framställt krav på olika former av
redovisningar från regeringen för det förändrade arbetsvillkorets effekter.
Utskottet är inte berett att ställa sig bakom dessa krav. Därför avstyrker
utskottet motionerna A40 (v) yrkande 7 och A46 (mp) yrkande 12.
När det sedan gäller motion A271 kan utskottet konstatera att denna är
tillgodosedd genom det förslag som regeringen nu har lagt. Motionen avslås
således.
Samordning med studiestöd
Propositionen
Förändringar under år 1997
Enligt nuvarande 4 § ALF- och 4 § KAS-lagarna lämnas inte ersättning till den
som deltar i utbildning om det inte finns särskilda skäl. Med särskilda skäl
avses bl.a. att den arbetslöse bedriver studier på deltid, under förutsättning
att studierna inte hindrar honom eller henne från att söka och ta
heltidsarbete, samt att han eller hon är beredd att avbryta studierna om dessa
kan hindra honom eller henne från att ta arbete. Några egentliga regler om vad
som skall gälla för den som får studiestöd finns inte.
Regeringen anser att arbetslöshetsersättning i normalfallet inte bör lämnas
när en studerande får någon form av studiestöd, som helt eller delvis består
av bidrag. Det kan dock finnas situationer där det kan vara befogat att
bevilja arbetslöshetsersättning trots att personen i fråga bedriver vissa
studier med studiestöd. Det kan röra sig om en person som varaktigt vid sidan
av sitt deltidsarbete har studerat och uppburit studiestöd. En sådan person
bör kunna få arbetslöshetsersättning för det inkomstbortfall som uppstått på
grund av att han eller hon ofrivilligt fått lämna arbetet. Detta förslag
föreslås träda i kraft den 29 september 1997.
Den nya arbetslöshetsförsäkringen
Ovanstående regel föreslås ingå i den nya arbetslöshetsförsäkringen.
Motioner
Vänsterpartiet förordar i motion A40 en generös syn på möjligheten för
arbetslösa att utnyttja tiden i arbetslöshet till meningsfulla studier.
Vänsterpartiet föreslår därför att det införs en samordningsregel mellan
arbetslöshetsförsäkringen och eventuellt studiestöd (yrk. 10).
Utskottets överväganden
Utskottet anser i likhet med regeringen att en person som uppbär någon form av
studiestöd, som helt eller delvis består av bidrag, normalt inte skall anses
som arbetslös, eftersom det kan ifrågasättas om han eller hon verkligen står
till arbetsmarknadens förfogande. Utskottet delar dock regeringens
uppfattningen att det kan finnas situationer där det kan vara befogat att
lämna arbetslöshetsersättning, exempelvis vid deltidsstudier som är påbörjade
före arbetslöshetens inträde. Regeringsförslaget tillstyrks således.
En samordningsregel mellan studiemedel och arbetslöshetsersättning skulle
innebära ett avsteg från den ovan angivna principen. Utskottet avstyrker
därför motion A40 (v) yrkande 10.
Samordning med bisyssla
Propositionen
Förändringar under år 1997
I den nuvarande regleringen finns ingen beloppsgräns då
arbetslöshetsersättningen samordnas med bisyssla. Detta innebär att de totala
inkomsterna under arbetslösheten kan bli betydande. Regeringen anser att
bisyssla bör få betydelse både i början av arbetslösheten, när det gäller att
bedöma om verksamheten är en bisyssla, och under tiden i arbetslöshet, då
inkomster som överstiger en viss nivå bör reducera arbetslöshetsersättningen.
Inkomster av verksamheten bör inte få ha överstigit 1 400 kr per vecka i
genomsnitt för att betraktas som en bisyssla. Bisysslan bör inte heller få
hindra den sökande från att aktivt söka och anta nytt heltidsarbete. Den får
inte heller utvidgas under arbetslösheten.
Den del av inkomsten av bisysslan som överstiger 1 400 kr per vecka skall
till hälften reducera ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 29 september 1997.
Den nya arbetslöshetsförsäkringen
I den nya försäkringen föreslås att inkomstgränsen i bisysslereglerna bör
knytas till grundbeloppet. Inkomstgränsen för vad som skall anses som bisyssla
föreslås motsvara sex grundbelopp.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens uppfattning att det bör införas en beloppsgräns
för bisyssla. De nuvarande reglerna medför i vissa fall direkt stötande
resultat. Arbetslösa kan få höga inkomster av sina bisysslor och ändå erhålla
arbetslöshetsersättning. För att förhindra detta bör arbetslöshetsersättningen
reduceras i vissa fall när det föreligger en bisyssla. I likhet med regeringen
anser utskottet att den föreslagna nivån på den inkomst av bisyssla som den
enskilde kan uppbära utan avräkning är väl avvägd. Den som har en bisyssla kan
med den föreslagna regeln erhålla ca 5 600 kr per månad utöver sin
arbetslöshetsersättning. Det finns enligt utskottets mening dock inte något
skäl till varför inte hela det överskjutande beloppet skall avräknas från den
fastställda dagpenningen. Utskottet föreslår därför att samordningsregeln
utformas så att inkomster som överstiger 1 400 kr per vecka i sin helhet
avräknas från dagpenningen. Motsvarande förändring bör införas i den nya lagen
om arbetslöshetsförsäkring.
Utskottet föreslår att 23 § tredje stycket ALF-lagen skall ha följande
lydelse.
Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens inträde överstiger 1 400 kr
per vecka skall hela det överskjutande beloppet dras av från dagpenningen.
Vidare föreslår utskottet att 39 § tredje stycket i den nya lagen om
arbetslöshetsförsäkring skall ha följande lydelse.
Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens inträde överstiger ett
belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka skall hela det överskjutande
beloppet dras av från dagpenningen.
Överhoppningsbar tid
Propositionen
Förändringar under år 1997
För att beviljas arbetslöshetsersättning krävs som tidigare påpekats att den
arbetslöse under en ramtid av tolv månader närmast före arbetslösheten utfört
förvärvsarbete. I ramtiden inräknas inte (?överhoppas?) tid då den arbetslöse
har varit hindrad att arbeta på grund av exempelvis styrkt sjukdom,
heltidsutbildning eller vård av eget barn eller adoptivbarn som inte fyllt två
år.
Med anledning av att adoptivbarn oftast kommer till familjen en tid efter
sin födelse föreslås att den överhoppningsbara tiden för vård av adoptivbarn
knyts till tidpunkten för barnets ankomst till adoptivfamiljen i stället för
till barnets ålder.
Vidare föreslås en utvidgning av reglerna för överhoppningsbar tid till att
även avse sökande som inte har arbetat på grund av att han eller hon följt med
sin maka eller make vid dennes arbete i utlandet. Det krävs dock att makan
eller maken arbetat hos en arbetsgivare med säte i Sverige och att lönen
utbetalas härifrån.
Motioner
Under den allmänna motionstiden har framställts två motioner som båda tar upp
problematiken med s.k. medföljande vid utlandsarbete.
Jan Backman (m) föreslår i motion A212 att reglerna för överhoppningsbar tid
för utlandsstationerade medföljande bör ändras.
I motion Sf254 (yrk. 1), som väcktes riksdagsåret 1994/95, framför Görel
Thurdin och Marianne Andersson (båda c) kravet på att UD-makar skall få
tillgodoräkna sig tid i utlandet som överhoppningsbar tid.
Utskottets överväganden
Utskottet vill i detta sammanhang ta upp vissa problem som utskottet
uppmärksammats på och som rör ersättningsrätten för de personer som arbetar
utomlands. Det leder för långt att gå in på alla de frågeställningar som
uppkommer vid utlandstjänstgöring varför utskottet valt att behandla några
frågor som rör ersättningsrätten inom EU.
Genom Sveriges medlemskap gäller EG:s förordning om social trygghet när
anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom
gemenskapen, rådets förordning (EEG) nr 1408/71. Av förordningens artikel 67
följer att en person som flyttat till ett EU- eller EES-land och som blivit
arbetslös där har rätt att tillgodoräkna sig kvalifikationsperioder som han
eller hon fullgjort i en annan medlemsstat eller i ett EES-land, för det fall
att han eller hon inte har arbetat tillräckligt i detta land för att uppfylla
de nationella kraven för ersättningsrätt.
En vanlig uppfattning är att om man uppfyller kraven för ersättningsrätt i
ett EU-land så övergår ersättningsrätten automatiskt om man flyttar till ett
annat EU-land. Så är inte fallet. Som framgår av artikel 67 måste en arbetslös
för att vara berättigad till arbetslöshetsersättning uppfylla de nationella
kraven i det land där han eller hon söker ersättning. Utskottet bortser då
från reglerna för de s.k. tremånaderssökandena.
För att en arbetslös person från ett annat EU- eller EES-land skall kunna
erhålla ersättning från den svenska arbetslöshetsförsäkringen krävs alltså att
han eller hon uppfyller de svenska kraven. Detta innebär att det inte är
tillräckligt att den arbetslöse kan tillgodoräkna sig kvalifikationstid genom
arbete. Det krävs också att han eller hon blir medlem i en arbetslöshetskassa,
dvs. uppfyller det s.k. inträdesvillkoret. För att kunna göra det krävs att
han eller hon har arbetat under en viss tid.
Det ovan beskrivna problemet kan även drabba hemvändande svenskar vilket kan
belysas med följande exempel.
A är snickare. Han har arbetat i Sverige från år 1985 till år 1996. Under
sin yrkesverksamma tid har han varit medlem i en arbetslöshetskassa. I början
av år 1996 flyttar han utomlands och arbetar där tills han blir arbetslös den
1 februari 1997. A flyttar då hem. Under sin tid utomlands har han utträtt ur
den svenska arbetslöshetskassan. När A kommer hem kan han inte beviljas
inträde i arbetslöshetskassan eftersom han inte har något arbete. Detta får
till följd att A inte kan erhålla någon arbetslöshetsersättning.
Utskottet övergår härefter till att behandla förslagen om överhoppningsbar
tid. Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna förändringarna av reglerna
om överhoppningsbar tid. Utskottet anser dock att bestämmelsen som reglerar
överhoppningsbar tid för medföljande make eller maka bör utvidgas så att den
även omfattar sammanboende. Detta kan man åstadkomma genom ett tillägg till
berörda lagrum med innebörden att med make eller maka jämställs person, med
vilken den sökande sammanbor under förhållanden som liknar makars.
Med ovan angivna tillägg tillstyrker utskottet regeringens förslag i nu
berörda delar. Motionerna A212 (m) och Sf254 (c) yrkande 1 avslås i den mån de
inte får anses vara tillgodosedda genom detta förslag.
Utskottet återkommer till ytterligare förslag på förändringar av reglerna om
överhoppningsbar tid vid behandlingen av regeringens förslag om Aktivare
användning av arbetslöshetsersättning.
Företagare
Propositionen
Förändringar under budgetåret 1997
I propositionen konstateras att enligt gällande regler anses en företagare som
arbetslös när hans eller hennes personliga verksamhet har upphört annat än
tillfälligt. Detta innebär i normalfallet bl.a. att företagaren skall ha
avyttrat fast egendom och rörelsetillgångar, att inregistrerat företag
avregistrerats etc. Orsaken till att företagares ersättningsberättigade
arbetslöshet anses inträffa först när verksamheten lagts ned annat än
tillfälligt är främst kontrollsvårigheter och risk för konkurrenssnedvridning.
Regeringen anser att dessa principer i huvudsak skall gälla även
fortsättningsvis när det gäller att bedöma om en företagare har upphört med
sin verksamhet definitivt. Enligt regeringens mening är det en risk att en
alltför snäv innebörd av arbetslöshetsbegreppet avhåller människor från att
starta nya verksamheter. Regeringen föreslår därför att en samlad bedömning
bör göras. Enstaka omständigheter, såsom en kvarvarande skyldighet att vara
registrerad för mervärdesskatt eller innehav av F-skattesedel, skall inte få
vara styrande. Inte heller det förhållandet att en företagare, som har sin
privatbostad på samma fastighet som rörelsen eller i anslutning till denna,
bor kvar på näringsfastigheten efter den definitiva nedläggningen av rörelsen
bör ensamt innebära att arbetslöshetsersättning inte kan utgå. Det bör vara
möjligt för en företagare som blivit arbetslös att under vissa förhållanden
hyra ut lokaler eller arrendera ut mark.
Vid en samlad bedömning bör man även beakta en medlems roll i ett kooperativ
eller en ekonomisk förening. Enbart innehavet av ett förtroendeuppdrag eller
tillhörigheten till ett kooperativ eller en förening bör inte vara avgörande
för den enskildes möjlighet att erhålla ersättning. Det väsentliga vid
bedömningen bör vara medlemmens funktion och inflytande samt ekonomiska
engagemang och beroende av kooperativet eller föreningen och om detta hindrar
personen i fråga från att stå till arbetsmarknadens förfogande.
Genom att det skall göras en samlad bedömning av relevanta förhållanden
förbättras även möjligheten för företagare som är partiellt arbetslösa att få
ersättning. Detta gäller dock inte de företagare som utnyttjar hela eller
delar av sin restarbetsförmåga i det egna företaget. Denna grupp kommer inte
att vara berättigad till någon arbetslöshetsersättning.
Regeringen anser att det bör finnas en möjlighet för företagare som endast
tillfälligt upphör med sin verksamhet att i vissa fall kunna erhålla
arbetslöshetsersättning. Genom att införa en regel om att företaget inte
behöver läggas ned definitivt med åtföljande krav på omedelbar avyttring av
lager och inventarier med risk för underpriser, kan risktagandet för den som
står inför att starta ett företag minskas. Förslaget kan bidra till att fler
vågar starta företag samt att onödig kapitalförstöring undviks.
Regeringen föreslår därför att det införs en regel om att en företagare i
vissa fall skall kunna betraktas som arbetslös vid ett tillfälligt uppehåll i
en och samma verksamhet. Uppehållet i rörelsen får dock inte till någon del
vara av säsongskaraktär. Möjligheten att få ersättning under ett avbrott skall
begränsas till en gång. Rätten till ersättning skall vara knuten till både
personen och företaget.
Någon egentlig verksamhet får inte bedrivas i företaget under uppehållet och
den försäkrade måste anmäla sig som arbetslös och stå till arbetsmarknadens
förfogande. I likhet med när verksamheten avvecklas definitivt skall
företagaren även i dessa situationer kunna hyra ut lokaler eller arrendera ut
mark.
När det gäller uppdragstagarbegreppet har regeringen funnit att det är så
komplext att det inte lämpar sig att reglera i lag utan bör vara en fråga för
rättstillämpningen. Regeringen anser dock att tillämpningen bör ske med
utgångspunkt i att det skall finnas realistiska möjligheter för en
uppdragstagare att erhålla arbetslöshetsersättning vid brist på uppdrag.
Enligt de nuvarande reglerna för beräkningen av företagares dagpenning
motsvarar dagsförtjänsten för företagare till 1/260 av årsinkomsten. Denna
utgör den högsta av de till taxering för kommunal inkomstskatt redovisade
inkomsterna av verksamheten som företagare de senaste tre åren.
Regeringen anser att det är rimligt att arbetslöshetsersättningen för
företagare beräknas på en genomsnittsinkomst och inte på inkomsten under
enstaka år. Ett rättvisare resultat skulle uppnås om beräkningen görs på
genomsnittsinkomsten under en längre tid. Regeringen föreslår därför att
dagpenningen för företagare skall beräknas på ett genomsnitt av inkomsterna
från rörelsen under de senaste tre åren, exklusive avvecklingsåret, före
arbetslöshetens inträde. Om verksamheten bedrivits under kortare tid än tre år
bör genomsnittsberäkningen ske på den tid som verksamheten faktiskt bedrivits.
I detta fall bör även avvecklingsårets inkomster inräknas.
Om företagaren har bedrivit verksamhet kortare tid än tolv månader och innan
dess varaktigt haft anställning som arbetstagare kan dagsförtjänsten, om det
är till fördel för honom eller henne, beräknas på grundval av inkomsten som
anställd.
Samtliga förändringar föreslås träda i kraft den 29 september 1997.
Den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring
Bestämmelser som motsvarar ovan angivna lagändringar föreslås i den nya lagen
om arbetslöshetsförsäkring. Medlemsvillkoret för företagare bör dock ändras
till tolv månader.
Motioner
Miljöpartiet de gröna förklarar i kommittémotion A46 att det stöder förslaget
att beslut om företagares ersättningsrätt bör ske efter en samlad bedömning i
det enskilda fallet. Miljöpartiet anser dock att ytterligare ansträngningar
bör göras för att se över och precisera villkoren för företagare,
uppdragstagare, kulturarbetare och andra både när det gäller
kvalificeringsvillkoren och fortsatt rätt till ersättning (yrk. 16).
Flera motioner behandlar frågor som rör ekonomiska föreningar och kooperativa
företag.
Kristdemokraterna påpekar i kommittémotion A38 att det kan vara svårt för
medlemmar i ekonomiska föreningar att få ersättning från
arbetslöshetsförsäkringen. Kristdemokraterna anser därför att regeringen bör
återkomma med förslag som undanröjer risken för att medlemskap i ekonomisk
förening i sig skall diskvalificera den arbetslöse från
arbetslöshetsersättning (yrk. 7).
Sven-Erik Österberg (s) uppger i motion A45 (delvis) att ett sätt att
underlätta för kooperativa företag är att man jämställer medlemmar i
kooperativa företag med deltidsarbetslösa.
I en motion A260 som är väckt under den allmänna motionstiden påpekar Ronny
Korsberg (mp) att en del av de problem som medlemmar i ekonomiska föreningar
har att erhålla arbetslöshetsersättning beror på arbetslöshetskassornas
tolkning av gällande regler. Han föreslår därför att regeringen gör en översyn
av dessa regler och lämnar ett förslag till riksdagen som undanröjer problemen
(yrk. 1-2).
Sten Svensson (m) tar upp frågor rörande närstående. I motion A36 anför han
att man i propositionen inte har behandlat problemet med att avgöra hur rätten
till ersättning för de familjemedlemmar som tidigare har arbetat i och varit
delägare i ett företag som drivs inom familjen skall vara utformad. De
nuvarande reglerna innebär att om ett familjeföretag går så dåligt att
verksamheten inte längre kan försörja två personer kan den ena delägaren,
exempelvis hustrun, inte erhålla arbetslöshetsersättning med mindre än att
företaget läggs ned. Detta gäller under förutsättning att hon har ägt andelar
i företaget. Sten Svensson förslår att ersättning skall kunna ges i dessa
situationer under förutsättning att företaget inte kan ge en rimlig
försörjning åt båda delägarna. För rätt till ersättning skall dock krävas att
maken eller makan säljer sina andelar i företaget och träder ur styrelsen,
samt i övrigt visar att han eller hon inte längre har några bindningar till
företaget.
Under den allmänna motionstiden har väckts flera motioner i vilka motionärerna
framställer krav på att det skall införas möjligheter för företagare att
erhålla arbetslöshetsersättning under tillfälliga uppehåll i rörelsen.
Centerpartiet begär i motion N252 (yrk. 10) att det skall införas möjlighet
för en företagare att erhålla arbetslöshetsersättning utan att han eller hon
tvingas att avveckla verksamheten.
I motion A265 föreslår Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kd) att reglerna om
arbetslöshetsersättning reformeras och att försäkringsersättning utges till
företagare även under uppehåll i rörelsen som inte är av säsongskaraktär eller
årligen återkommande.
Motsvarande krav framställs av Sten Svensson (m) i motion A208 (yrk. 1-2).
Vidare föreslår motionären att den regel som föreskriver att en företagare
måste ha sitt företag nedlagt en viss minsta tid för att undgå
återbetalningsskyldighet för utbetald arbetslöshetsersättning tas bort (yrk.
3).
Även Birgitta Carlsson och Ingrid Skeppstedt (båda c) ansluter sig i motion
A288 till kravet att företagare skall ha rätt att erhålla
arbetslöshetsersättning utan att företaget avvecklas.
Britta Sundin m.fl. (s) anser i motion A219 att det finns ett behov av ändrade
regler för att ensamföretagare skall kunna få stöd för kompetensutveckling i
tillfälliga krissituationer.
I motion A242 anser Reynoldh Furustrand och Karin Olsson (båda s) att det bör
tillsättas en utredning för att undersöka hur ett svenskt system för
omvandling av arbetslöshetsersättning till insats i ett kooperativt företag
skulle kunna vara konstruerat.
Roland Larsson (c) föreslår i motion A299 att det görs en översyn av nuvarande
trygghetssystem och arbetsrättslagstiftning för att stimulera företagande på
deltid.
Carl-Johan Wilson (fp) föreslår i motion A41 att en arbetslös, som startar
företag, under de första två åren som företagare skall kunna kvalificera sig
för arbetslöshetsersättning.
Utskottets överväganden
En mycket viktigt åtgärd för att minska arbetslösheten är att stimulera
nyföretagande. Det är troligen inom den privata sektorn som den nödvändiga
sysselsättningsökningen kommer att ske under de kommande åren. Regeringen har
i vårpropositionen aviserat förslag om särskilda småföretagarsatsningar som
bl.a. syftar till att förbättra villkoren för kapitalförsörjning och att
minska arbetskraftskostnaderna, se prop. 1996/97:150 s. 89 f.
De ekonomiska trygghetsreglerna är väsentliga för viljan att satsa på
nyföretagande. Många av dem som överväger att starta eget har tidigare inte
sysslat med sådan verksamhet. Det är därför naturligt att de kan känna viss
tveksamhet. Tveksamheten kan bl.a. bero på att de känner oro över vilken
ersättningsrätt de har i det fall företaget blir olönsamt och de själva blir
arbetslösa. Man kan därför inte tillräckligt understryka vikten av att det
finns ett väl utvecklat ersättningssystem för denna grupp.
Även om det nuvarande regelsystemet medger att även företagare kan erhålla
arbetslöshetsersättning finns det ett behov av reformering av vissa av dessa
bestämmelser.
När det gäller frågan om när en verksamhet skall anses ha upphört annat än
tillfälligt delar utskottet regeringens åsikt att det behövs en förändring av
nuvarande principer för företagares rätt till arbetslöshetsersättning för att
undvika oönskade effekter. Genom att införa en regel som innebär att man skall
göra en samlad bedömning av relevanta förhållanden blir det möjligt med en mer
nyanserad bedömning av företagarens situation.
Utskottet instämmer i regeringens syn att när det gäller ekonomiska
föreningar och kooperativ bör man beakta medlemmens roll. Enbart innehavet av
ett förtroendeuppdrag eller tillhörigheten till ett kooperativ eller en
förening bör inte vara avgörande för den enskildes möjlighet att erhålla
ersättning. Det väsentliga vid bedömningen bör vara medlemmens funktion och
inflytande samt ekonomiska engagemang och beroende av kooperativet eller
föreningen liksom om detta hindrar personen i fråga från att stå till
arbetsmarknadens förfogande. Den föreslagna förändringen bör enligt utskottets
mening leda till att det blir lättare t.ex. för personer som är verksamma i
kooperativ och ekonomiska föreningar att erhålla arbetslöshetsersättning.
Ett mer nyanserat synsätt skall också kunna anläggas i de fall rörelsen är
ett familjeföretag, vars lönsamhet minskat så att inte alla delägare som
arbetar i företaget kan försörja sig på verksamheten.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag i denna del.
Motionerna A36 (m), A38 (kd) yrkande 7, A45 (s) delvis och A260 (mp) yrkandena
1-2 får anses vara tillgodosedda genom förslaget varför de bör avslås.
Utskottet ställer sig även bakom förslaget att en företagare skall kunna
göra ett tillfälligt uppehåll i sin verksamhet utan att det påverkar
ersättningsrätten. Regeringens förslag är väl avvägt och bör leda till att en
del av de betänkligheter som en person kan ha mot att starta företag kommer
att minska. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag i denna del. Med
hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna A208 (m) yrkandena 1-3,
A219 (s), A265 (c, m, fp, kd), A288 (c) och N252 (c) yrkande 10 i den mån de
inte får anses tillgodosedda genom detta förslag.
När det sedan gäller det motionsförslag som framförts angående en utredning
som skall behandla en omvandling av arbetslöshetsersättning som insats i ett
kooperativt företag, kan utskottet konstatera att regeringen i proposition
1996/97:150 s. 90 aviserat att den kommer att öka insatserna för kooperativt
företagande. Utskottet är därför inte berett att föreslå att det skall göras
något tillkännagivande i denna del. Utskottet avstyrker därför motion A242
(s).
Utskottet ställer sig inte heller bakom förslaget om ytterligare översyn av
reglerna för bl.a. företagarnas rätt till arbetslöshetsersättning. Utskottet
avstyrker därför motionerna A46 (mp) yrkande 16 och A299 (c).
Slutligen vill utskottet påpeka att det redan i dag är möjligt för
arbetslösa som startar eget företag att genom denna verksamhet kvalificera sig
för arbetslöshetsersättning. Den bör även påpekas att i propositionen föreslås
att medlemsvillkoret för alla företagare från och med den 1 januari 1998 skall
bestämmas till tolv månader. Utskottet anser därför att motion A41 (fp) bör
avslås.
Ersättning vid arbetslöshet under del av vecka
Propositionen
Den nya arbetslöshetsförsäkringen
De nuvarande reglerna för den som inte är helt arbetslös och för den som före
arbetslösheten arbetat i mindre omfattning än heltid är inte enhetliga när det
gäller arbetslöshetsförsäkringen och KAS. Regeringen föreslår därför att det i
den nya arbetslöshetsförsäkringen bör införas enhetliga regler för
grundbeloppet och den inkomstrelaterade ersättningen när ersättningen skall
beräknas under del av vecka.
Regeringen har i detta sammanhang övervägt om deltidsreglerna skall ändras.
Den nuvarande regleringen som ges i förordning innebär att ersättning lämnas
under längst en ersättningsperiod i samband med deltidsarbete. Detta kan
ställa den enskilde inför mycket svåra val.
Regeringen anser att denna begränsning bör vara kvar för att motverka en
ytterligare ökning av deltidsanställningarna. Regeringen kommer att ge den
utredning som skall analysera frågan om en tidsbegränsad ersättningsrätt i
uppdrag att se över möjligheterna att ta bort deltidsbegränsningarna. Vidare
anser regeringen att deltidsanställda bör ha samma rätt till åtgärder, program
och arbete som de som arbetat heltid. Därför ges arbetsförmedlingarna i
uppdrag att öka insatserna för de deltidsanställda.
Motioner
Vänsterpartiet kräver i motion A40 att den speciella deltidsregeln slopas i
den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring (yrk. 11).
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens uppfattning att det bör införas enhetliga regler
för grundbelopp och inkomstrelaterad ersättning vid beräkning av ersättning
under del av vecka. Utskottet har därför ingen erinran mot regeringens förslag
i denna del.
När det sedan gäller deltidsarbetslösas ersättningsrätt delar utskottet
regeringens uppfattning att effekten av ett borttagande av nuvarande
begränsningsregler för de deltidsarbetslösa skulle leda till ytterligare
ökning av antalet deltidsanställningar och en försämrad ställning för
arbetstagare på arbetsmarknaden. Detta är ingen önskvärd utveckling. Det går
dock inte att bortse från att många deltidsarbetslösa ställs inför svåra val
och att många väljer att lämna arbetet för att inte förlora ersättningsrätten.
Det är självfallet inte tillfredsställande att människor på detta sätt kan
förlora anknytningen till arbetslivet. Utskottet ställer sig därför bakom att
den utredning som skall analysera frågan om en tidsbegränsad ersättningsrätt
ges i uppdrag att med förtur utreda frågan om borttagande av
deltidsbegränsningen.
Utskottet ser med tillfredsställelse på att arbetsförmedlingarna ges i
uppdrag att öka insatserna för de deltidsarbetslösa i avvaktan på att frågan
utreds.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motion A40 (v) yrkande 11
bör avslås.
Enhetliga ersättningsperioder
Propositionen
Den nya arbetslöshetsförsäkringen
Regeringen föreslår att ersättningsperioden i den nya
arbetslöshetsförsäkringen i likhet med i den nuvarande
arbetslöshetsförsäkringen, i normalfallet bör vara högst 300 ersättningsdagar.
Detta bör gälla oavsett om den sökande har kvalificerat sig till grundbelopp
eller inkomstrelaterad ersättning. När det gäller grundbeloppet innebär
regeringens förslag en förlängning av ersättningsperioden jämfört med KAS. Om
den sökande har fyllt 57 år bör ersättningsperioden vara högst 450
ersättningsdagar. Att regeringen valt en ålder på minst 57 år för rätt till
den längre ersättningsperioden beror dels på bedömningen att långa
ersättningsperioder riskerar att förlänga arbetslösheten, dels på att den
särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärden för gruppen långtidsarbetslösa över
55 år - offentliga tillfälliga arbeten, OTA - särskilt för de yngre inom denna
grupp bör ge ökade möjligheter till återgång till reguljärt arbete.
Motioner
Miljöpartiet avvisar i kommittémotion A46 förslaget att flytta åldersgränsen
för förlängd ersättningsperiod på högst 450 ersättningsdagar (yrk. 13). På
dagens arbetsmarknad är det mycket svårt för äldre som blivit arbetslösa att
erhålla ett nytt arbete. Så länge det inte har preciserats vad som skall hända
efter ersättningsperiodens slut bör nuvarande åldersgräns bibehållas.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning att det kan vara lämpligt att sökanden
fyllt 57 år för att ha rätt till en ersättningsperiod som omfattar 450
ersättningsdagar. Miljöpartiets invändning mot höjningen av åldersgränsen
riktar sig främst mot det förhållandet att det inte finns någon precisering av
vad som skall hända efter ersättningsperiodens slut. Utskottet utgår från att
den utredning som skall analysera frågan om en tidsbegränsad ersättningsrätt
även kommer att belysa hur de äldre arbetslösa kommer att påverkas av en sådan
begränsning. För det fall utredningens resultat skulle visa att denna grupp
drabbas särskilt hårt av en sådan reglering förutsätter utskottet att
regeringen kommer att överväga lämpliga åtgärder för att motverka sådana
olägenheter. Utskottet kan därför inte se något hinder mot att åldersgränsen
höjs.
Med hänsyn till det ovan anförda anser utskottet att motion A46 yrkande 13
bör avslås.
Sanktionsregler
Bakgrund
Enligt ALF-lagen skall en försäkrad avstängas från rätt till ersättning om han
eller hon har lämnat sitt arbete utan giltig anledning, har skilts från
arbetet på grund av otillbörligt uppförande, ha avvisat erbjudet lämpligt ar-
bete, eller, utan att uttryckligen har avvisat sådant arbete, ändå genom sitt
uppträdande uppenbarligen har vållat att anställningen inte har kommit till
stånd. Avstängningstiden beräknas i normalfallet till 45 ersättningsdagar i
det fall den försäkrade lämnat sitt arbete utan anledning och till 60
ersättningsdagar i övriga fall. I avstängningstiden inräknas bara dagar för
vilka dagpenning skulle ha lämnats eller dagar under vilka den försäkrade
skulle ha utfört förvärvsarbete. Den totala avstängningstiden får i
normalfallet inte överstiga 112 respektive 168 kalenderdagar. I fråga om
kortvariga anställningar som den försäkrade har lämnat eller avvisat gäller
kortare avstängningstider.
Om medlemmen har avstängts från rätt till ersättning påverkar inte
avstängningen ersättningsperiodens längd på annat sätt än att perioden skjuts
framåt i tiden.
Om en försäkrad har, medvetet eller av grov vårdslöshet, lämnat en oriktig
eller vilseledande uppgift angående förhållande som har betydelse för
bedömningen av ersättningsrätten och kassan därvid bedömer att medlemmen inte
bör uteslutas, skall medlemmen frånkännas sin rätt till ersättning.
Frånkännandet skall gälla under minst 130 dagar. Om det finns särskilda skäl
kan frånkännandet gälla under färre dagar.
Har den försäkrade genom oriktig uppgift eller genom underlåtenhet att
fullgöra honom eller henne åvilande uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller
på annat sätt orsakat att ersättningen utgått obehörigen eller med för högt
belopp eller har någon på annat sätt obehörigen eller med för högt belopp
uppburit ersättning och har han eller hon insett detta, skall det som betalats
ut för mycket återbetalas. Om det föreligger särskild anledning kan återbetal-
ningsskyldigheten helt eller delvis efterges.
Motsvarande avstängningsregler finns i KAS-lagen.
Regeringen föreslår att i huvudsak motsvarande avstängningsregler skall
gälla i den nya arbetslöshetsförsäkringen.
Motioner
Vänsterpartiet förklarar i motion A40 att de sanktionsregler som infördes den
1 januari 1996 utgör en omotiverat kraftig skärpning och innebär orimligt höga
straffsatser. Det finns flera exempel som visar att även mycket svårbedömda
fall har lett till allvarliga konsekvenser för den arbetslöse. Vänsterpartiet
anser därför att bestämmelsen avseende avstängningstiden bör återgå till 20
ersättningsdagar för den som sagt upp sig på egen begäran, eller tackat nej
till erbjudet lämpligt arbete (yrk. 13).
Även Miljöpartiet de gröna anser att avstängningsreglerna för den som sagt upp
sig själv från sitt arbete är alltför stränga. Dessa regler har motiverats av
en önskan att stävja missbruk men innebär samtidigt problem för den som kan ha
fullt legitima skäl att sluta sin anställning. I dagsläget tillämpas dessa
strängare regler även om psykiska skäl eller andra orsaker till uppsägningen
understöds av läkarintyg. Miljöpartiet föreslår därför i kommittémotion A46
att avstängningstiden bör minskas till 20 dagar i fall där arbetet skulle ha
varat mer än 10 dagar (yrk. 15).
Utskottets överväganden
Den förändring som genomfördes den 1 januari 1996 rörande avstängningsreglerna
innebar att dessa skärptes. Vid den behandling som föregick förändringen
konstaterade utskottet i sitt yttrande till finansutskottet (1995/96:AU2y s.
25 f.) att ambitionen med förslaget var att göra det försäkringsmässiga
inslaget tydligare. Vidare påpekades att en grundläggande försäkringsrättslig
princip är att den som avsiktligt framkallar ett försäkringsfall inte skall ha
rätt till ersättning enligt försäkringen. Utskottet ansåg att det låg i linje
med detta att tydligare markera att den som avstår från möjligheter till
arbete måste vänta innan han eller hon kan få ersättning på grund av sin
arbetslöshet. Utskottet ansåg även att förslaget var motiverat av
besparingsskäl.
Vidare konstaterade utskottet att den enda sakliga förändringen som
föreslogs vad gällde skäl som skulle utgöra grund för avstängning avsåg sådana
personer som lämnat sitt arbete efter att ha utsatts för kränkande
särbehandling. Utskottet bedömde att den förändring av avstängningsreglerna i
lagens 29 § som då gjordes och som trädde i kraft den 1 januari 1996, utgjorde
en uppmjukning i förhållande till de regler som dittills gällt i sådana fall.
Utskottet anförde att det liksom tidigare måste finnas starka skäl för att
en försäkrad skall anses ha giltig anledning att sluta en anställning (prop.
1973:56 s. 184). En anställd som behandlats kränkande kan ha sådana starka
skäl. Ett läkarintyg skulle enligt utskottets uppfattning kunna tala för att
den utsatte verkligen tagit illa vid sig. Normalt torde dock ett sådant intyg
- om det alls är möjligt att införskaffa - inte kunna styrka mer än den
drabbades upplevelse och besvär. Även sådant som kan framkomma genom kontakter
t.ex. med den fackliga organisationen eller med en anpassningsgrupp bör kunna
ingå i underlaget för bedömningen. Normalt bör det också krävas att
konstruktiva försök gjorts på arbetsplatsen att komma till rätta med
problemen. Det kan dock tänkas fall då den drabbade inte bör lastas för att
sådana försök inte kommit till stånd, anförde utskottet. Vidare kan det i
fråga om mycket små arbetsplatser vara så att den enda utredning som står till
buds består av motstridiga uppgifter från de berörda - arbetstagaren och
arbetsgivaren. Detta bör inte utesluta att arbetstagaren ändå kan anses ha
haft giltig anledning att lämna arbetet. Utskottet ville med det anförda
framhålla att det inte bör vara någon absolut förutsättning att förhållandet
styrkts med läkarintyg eller liknande och att försök gjorts att komma till
rätta med problemen. Förhållandena skiftar alltför mycket för att det skall
vara möjligt att i förväg slå fast vad som kan utgöra giltig anledning och vad
som skall krävas för att visa detta. Hänsyn måste tas till omständigheterna i
det enskilda fallet. Utskottet betonade i sitt yttrande att den som lämnar
arbetet efter att ha utsatts för kränkande särbehandling inte skall avstängas.
Vad utskottet anfört i det ovan refererade yttrandet, som finansutskottet
anslöt sig till, bör enligt utskottets mening alltjämt ha giltighet. Utskottet
är därför inte berett att ställa sig bakom de yrkanden Vänsterpartiet och
Miljöpartiet framfört. Utskottet avstyrker därför motionerna A40 (v) yrkande
13 och A46 (mp) yrkande 15.
Övriga ändringsförslag
Förändringar under år 1997
Utöver ovan angivna förändringar föreslår regeringen att det fr.o.m. den 29
september 1997 införs en regel om att arbetslöshetsersättning inte får lämnas
till personer som är permitterade utan lön. Om det finns särskilda skäl skall
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få föreskriva om
undantag.
Vidare föreslås - vilket framgått ovan - en höjning av den
finansieringsavgift som arbetslöshetskassorna betalar till staten för att
delfinansiera statens kostnader för arbetslöshetsersättningarna. För att bl.a.
finansiera de höjda ersättningsnivåerna föreslås att finansieringsavgiften
höjs till 131 % av den genomsnittligt utbetalade dagpenningen fr.o.m. den 1
juli 1997. För den enskilde innebär förslaget att medlemsavgiften höjs från i
genomsnitt för närvarande 41 kr till ca 64 kr per månad.
Den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring
Utöver de förslag som redogjorts för tidigare föreslås att samordningsreglerna
rörande pensioner och arbetslöshetsersättning blir enhetliga. Reglerna skiljer
sig i dag mellan ALF-lagen och KAS-lagen. För att göra den nya lagstiftningen
enklare föreslås att samma regler för samordning av pension skall gälla för
grundbeloppet och den inkomstrelaterade ersättningen. Regeringen anser att de
samordningsregler som gäller enligt ALF-lagen skall gälla för grundbeloppet
och den inkomstrelaterade ersättningen.
Vidare föreslås att det skall vara möjligt att växla från grundbelopp till
inkomstrelaterad ersättning i en ersättningsperiod eller mellan två
ersättningsperioder. Därutöver förelås att en enhetlig karenstid om fem dagar
för varje ersättningsperiod införs.
Övriga motioner
Allmänna villkor
Bakgrund
För att en arbetslös skall kunna erhålla arbetslöshetsersättning krävs att han
eller hon bl.a. uppfyller vissa allmänna villkor. De allmänna villkoren
innebär att den arbetslöse är arbetsför och i övrigt oförhindrad att ta ett
arbete, är beredd att anta erbjudet lämpligt arbete, är anmäld som
arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen och inte kan erhålla
lämpligt arbete. I proposition 1996/97:107 föreslås ingen förändring av dessa
regler.
Motioner
I två motioner behandlas frågor som mer allmänt rör utformningen av de
allmänna villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning.
För att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen inte uppfattas som något
annat än en omställningsförsäkring föreslår Moderata samlingspartiet i motion
A39 att en arbetslös inte skall kunna neka erbjudet arbete annat än av mycket
starka skäl (yrk. 11). Några särskilda lönenivåer skall inte läggas fast för
att definiera arbeten som inte behöver accepteras.
Kristdemokraterna anser i motion A38 att det bör införas en precisering av
bestämmelserna om de allmänna villkoren för ersättningsrätt med innebörden att
den arbetslöse själv måste vara aktivt arbetssökande (yrk. 5).
Även två andra motioner rör frågor som har anknytning till de allmänna
villkoren för ersättningsrätt.
I motion A291 föreslår Karin Starrin (c) att det skall vara tillåtet att
träffa överenskommelser mellan företag och fackliga organisationer om att
använda arbetslöshetsersättningen för att reducera arbetstiden och därigenom
undvika uppsägningar.
Carl-Johan Wilson (fp) föreslår i motion A42 att man prövar en idé om en
solidarisk arbetsbristfördelning i kombination med flexibel
arbetskraftsresurs. Detta innebär att i en arbetsbristsituation bibehåller
företaget sin personalstyrka. Personalen delar på den kvarvarande arbetstiden
och på den lön och arbetslöshetsersättning som utgår.
Utskottets överväganden
I de nuvarande bestämmelserna i ALF-lagen och KAS-lagen, lagar som reglerar
vilka allmänna villkor som den arbetslöse måste uppfylla för att erhålla
arbetslöshetsersättning, finns det inte något uttryckligt krav på att han
eller hon skall vara aktivt arbetssökande. Inte heller i den nya lagen finns
det någon sådan bestämmelse.
Syftet med de allmänna villkoren är att säkerställa att den som söker
arbetslöshetsersättning verkligen är arbetslös och står till arbetsmarknadens
förfogande. Vidare syftar villkoren till att säkerställa att den arbetslöse
söker arbeten med viss omfattning och varaktighet.
Man kan i allmänhet utgå från att personer som drabbats av ofrivillig
arbetslöshet är aktivt arbetssökande. Någon rimlig anledning till att dessa
personer inte aktivt skulle söka arbete föreligger inte. Om det ändå finns
skäl att misstänka att en arbetslös inte är aktivt arbetssökande, ger
lagstiftningen goda möjligheter att ingripa mot honom eller henne. Med hänsyn
till det anförda avstyrker utskottet motion A38 (kd) yrkande 5.
Vad sedan gäller den fråga som behandlas i motion A39 (m) yrkande 11 vill
utskottet anföra följande.
Enligt nuvarande regler skall ett erbjudet arbete anses som lämpligt om,
inom ramen för tillgången på arbetstillfällen, skälig hänsyn tagits till den
försäkrades yrkesvana och förutsättningar i övrigt för arbetet samt andra
personliga förhållanden. Detta innebär att ett arbete inte är olämpligt enbart
av det skälet att det inte överensstämmer med den arbetslöses utbildning eller
yrkesverksamhet. Anställningsförmånerna skall vara förenliga med de förmåner
som utgår till den som är anställd enligt kollektivavtal eller, om
kollektivavtal inte finns, vara skäliga i förhållande till de förmåner som vid
jämförliga företag utges till arbetstagare med likvärdiga arbetsuppgifter och
kvalifikationer. Arbetet får inte hänföra sig till en arbetsplats där en
olovlig konflikt pågår och förhållandena på arbetsplatsen skall motsvara
lagstadgade skyddsbestämmelser. Motsvarande regler föreslås i den nya
arbetslöshetsförsäkringen.
De nuvarande riktlinjerna för vad som skall anses vara lämpligt arbete har
utarbetats i praxis. Tidigare lön får i princip inte vara avgörande för om ett
arbete skall anses vara lämpligt. Detsamma gäller den utgående
kassaersättningen till medlemmen. Endast om den erbjudna lönen väsentligen
understiger kassaersättningen kan arbetet anses vara olämpligt. Med väsentligt
avses att den erbjudna lönen understiger kassaersättningen med mer än 10 %.
Detta innebär att den arbetslöse i princip måste acceptera en lön som kraftigt
understiger vad han eller hon tidigare har haft. En person som innan
arbetslösheten inträdde hade en inkomst av 16 500 kronor per månad, vilket i
dag ger högsta möjliga ersättning, förväntas att acceptera en lön på ca 11 000
kronor, dvs. ca 35 % under tidigare lön. Med en förändring av ersättningsnivån
till 80 % måste den arbetslöse acceptera en löneminskning på minst 28 %.
Regeringen har i denna del inte lämnat några förslag, varför ovan nämnda
principer får antas gälla även i framtiden.
Som framgår av ovanstående redogörelse förväntas den arbetslöse acceptera
stora förändringar både vad gäller arbetets innehåll och lönenivån. Utskottet
anser att denna praxis utgör tillräckligt incitament för omställning.
Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom nämnda motion. Motion A39
(m) yrkande 11 bör därför avslås.
När det sedan gäller frågan om det skall vara möjligt att träffa
överenskommelser om att använda arbetslöshetsersättningen för att reducera
arbetstiden och därigenom undvika uppsägningar vill utskottet anföra följande.
Som framgår av den inledande redogörelsen krävs för rätt till ersättning att
sökanden är arbetslös. Med detta förstås att han eller hon p.g.a. arbetsbrist
inte kan utföra avlönat arbete för annans eller egen räkning och inte heller
utför arbete för egen räkning i affärsmässigt, vinstgivande syfte. För
arbetstagare inträder arbetslöshet i normalfallen när anställning upphör
(prop. 1973:56 s. 229 f.). Frågan är då om en person kan anses som arbetslös i
försäkringens mening när han eller hon frivilligt accepterat att reducera sin
arbetstid.
Utskottet har uppmärksammats på att det för närvarande pågår en rättslig
prövning av denna fråga. Ett företag som hade ekonomiska problem träffade en
överenskommelse med de fackliga organisationerna, med innebörden att samtliga
arbetstagare skulle sägas upp p.g.a. arbetsbrist. Vidare enades man om att
varje uppsagd anställd på den sista anställningsdagen skulle återanställas i
företaget med en arbetstid som motsvarade 80 % av den tidigare gällande
arbetstiden. I överenskommelsen reglerades också en framtida tidpunkt, då de
anställda skulle återgå till heltidsarbete. Avsikten var att arbetstagarna
skulle ansöka om arbetslöshetsersättning motsvarande den tid arbetet
reducerats. Den berörda arbetslöshetskassan nekade att utge ersättning. Vid
efterföljande prövning i länsrätten fann domstolen att sökanden inte var
berättigad till ersättning. Länsrättens dom överklagades till kammarrätten som
ännu inte har tagit ställning i målet.
Utskottet anser att man bör avvakta domstolarnas slutliga ställningstagande
innan några förändringar av nuvarande regler övervägs. Utan att ta ställning i
sakfrågan kan dock utskottet konstatera att det finns skäl som talar mot att
man använder arbetslöshetsersättningen som en långsiktig inkomstutfyllnad. Det
finns uppenbara risker för att arbetslöshetsförsäkringens karaktär av
omställningsförsäkring annars minskar. Vidare kan arbetslöshetsersättningen i
dessa fall bli en inkomstutfyllnad som innebär en subvention av vissa företag,
branscher eller verksamhetsområden. Mot detta skall ställas bl.a. det
förhållandet att genom överenskommelserna bibehåller de berörda arbetstagarna
kontakten med arbetslivet. Vidare kan de stanna kvar på orter som är mycket
hårt drabbade av arbetslöshet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna A42 (fp) och
A291 (c).
Familjehem
Bakgrund
Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot
barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad.
Enligt praxis kan en person i egenskap av familjehemsförälder eller
fosterhemsförälder inte erhålla medlemskap i en arbetslöshetskassa. Inte
heller är det arbete som han eller hon utför tillgodoräkningsbart i
arbetsvillkoret och utgör inte heller s.k. överhoppningsbar tid.
Motioner
Enligt vad Kristdemokraterna anför i motion A38 kan inte en
familjehemsförälder erhålla arbetslöshetsersättning. Detta beror på att han
eller hon inte omfattas av arbetstagarbegreppet. Regeringen bör därför
återkomma med förslag som säkerställer familjehemsföräldrars rätt till
arbetslöshetsersättning (yrk. 8).
Utskottets överväganden
Utskottet är inte berett att i nuläget föreslå någon förändring jämfört med
den praxis som gäller i dag. Utskottet avstyrker därför motion A38 (kd)
yrkande 8.
Anställda vid uthyrningsföretag
Motioner
Moderata samlingspartiet förklarar i motion A39 att deltidsarbetande inom
uthyrningsföretag måste behandlas lika med deltidsarbetande inom andra
branscher vad gäller rätt att få arbetslöshetsersättning (yrk. 10). Som läget
är nu kan denna grupp inte ?fyllnadsstämpla?. Detta beror på rekommendationer
utfärdade av Arbetsmarknadsstyrelsen.
Christel Anderberg och Patrik Norinder (båda m) framställer motsvarande
yrkande i motion A258.
Utskottets överväganden
I ett meddelande den 27 februari 1996 förklarade AMS (nr 5/1996) att man ansåg
att anställda vid uthyrningsföretag inte var ersättningsberättigade.
Meddelandet var föranlett av att AMS hade uppmärksammat att en del
arbetslöshetskassor hade olika tillämpning avseende rätten till
arbetslöshetsersättning för arbetstagare som var anställda i
uthyrningsföretag.
Den uppfattning som AMS gav till känna överensstämde med den rättspraxis som
finns inom detta område. Av ett flertal avgöranden i Försäkringsöverdomstolen
framgår att domstolen har funnit att en person som vid återkommande tillfällen
anlitats av ett personaluthyrningsföretag skall anses vara tillsvidareanställd
vid företaget i den omfattning som svarar mot personens arbetsutbud. Detta
gäller oavsett hur anställningsavtalet i det enskilda fallet är utformat.
Frågor rörande bl.a. uthyrningsföretag har nyligen varit föremål för
utredning. Den 11 juli 1996 tillkallades en särskild utredare som skulle
utvärdera och analysera effekterna och konsekvenserna av 1993 års lag om
privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft. Utredningen redovisade
uppdraget i mars 1997 i slutbetänkandet av Utredningen för utvärdering av
avreglering av arbetsförmedlingsmonopolet (SOU 1997:58). I betänkandet tar
utredningen upp frågan om anställda i uthyrningsföretag skall ha den rätt till
deltidsutfyllnad som deltidsanställda i andra branscher på vissa villkor har.
Utredningen anser att deltidsanställning inom till exempel detaljhandeln
eller sjukvården inte är att jämställa med den ?deltid? som uppstår inom
uthyrningsbranschen, när en anställd inte kan få uppdrag som motsvarar
heltidsarbete. I det förra fallet är deltiden bestämd till ett i förväg
preciserat antal arbetstimmar, den anställde kan överblicka sitt arbetsschema
och har möjlighet att under övrig tid ta eventuella erbjudanden om annat
arbete, dvs. hon/han står till arbetsmarknadens förfogande. Inom
uthyrningsbranschen däremot, konstaterar utredningen, är deltiden inte avtalad
utan följer av att företaget inte fått in tillräckligt med uppdrag för att
kunna erbjuda den anställde heltidsarbete. Om ett sådant arbetsunderskott
uppstår, och hur stort det i så fall blir, går inte att överblicka i förväg,
och den anställde står under väntan på uppdrag till uthyrningsföretagets
förfogande.
Den anställde kan enligt utredningen snarare beskrivas som permitterad än
som arbetslös; hon/han har en anställning men arbetsgivaren kan till följd av
låg orderingång inte erbjuda några arbetsuppgifter. Sådana situationer kan
uppstå även i andra branscher, men berättigar ingenstans till ersättning från
arbetslöshetskassan. Utredningen anser att denna typ av problem, som kan sägas
följa av uthyrningsbranschens inriktning mot den temporära arbetsmarknaden,
bör lösas genom avtal.
Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet
vill inte föregripa denna beredning och är därför inte berett att i nuläget
förorda en förändring av rätten till arbetslöshetsersättning för de anställda
vid uthyrningsföretagen. Utskottet avstyrker därför motionerna A39 (m) yrkande
10 och A258 (m).
Yrkesfiskares ersättningsrätt
Bakgrund
Yrkesfiskare kan, enligt den nuvarande regleringen av
arbetslöshetsersättningen, i vissa fall erhålla ekonomisk ersättning vid
arbetslöshet.
Enligt 25 § förordningen (1988:1400) om arbetslöshetsförsäkring får AMS, om
det finns särskilda skäl, föreskriva att en företagare skall anses vara
arbetslös även i andra fall än de som sägs i 4 § fjärde stycket ALF-lagen. Med
stöd av detta bemyndigande har AMS meddelat föreskrifter som innebär att
yrkesfiskare under vissa omständigheter kan erhålla arbetslöshetsförsäkring.
För närvarande regleras denna ersättningsrätt i AMS föreskrift AMSFS 1991:15.
Den nuvarande regleringen av yrkesfiskares rätt till arbetslöshetsersättning
kan beskrivas på följande sätt.
Sveriges Fiskares arbetslöshetskassa bildades år 1963 och var den första
arbetslöshetskassan för egna företagare. Kassan omfattar enbart yrkesfiskare
bosatta i Sverige och medlemsantalet är ca 2 000. Både anställda och
företagare kan vara anslutna, men kassan har enbart företagare som medlemmar.
Som företagare räknas den som får sin inkomst av fiske enligt det s.k.
manslottsystemet samt fiskare som direkt påverkas av om båten blir
stillaliggande av orsaker som berättigar till arbetslöshetsersättning.
Manslottsystemet innebär att nettovinsten av fångsten går till varje man
ombord och till båtägaren i form av manslotter. Samtliga i besättningen räknas
som rörelseidkare och är skyldiga att betala in skatt och egenavgifter.
Yrkesfiske består av fiske ombord samt av förberedelse- och
avslutningsarbete i samband med fiskeresa. En del av detta arbete kan ske på
land. Annan verksamhet, som kan ha viss anknytning till fisket, omfattas inte
av begreppet yrkesfiske. En yrkesfiskare kan även bedriva sidoverksamhet,
exempelvis fiskodling eller försäljning av fisk från egen butik, men vid
arbetslöshet från yrkesfiskeverksamheten gör arbetslöshetskassan en bedömning
av om sidoverksamheten är att betrakta som bisyssla.
För att en företagare skall kunna erhålla arbetslöshetsersättning krävs i
nuläget att han eller hon har avvecklat sin rörelse definitivt och avyttrat
fast egendom och rörelsetillgångar. För fiskare gäller dock speciella regler.
Enligt ovan nämnda föreskrifter kan en fiskare som är företagare endast
erhålla arbetslöshetsersättning i force majeure liknande situationer när fiske
omöjliggörs p.g.a. ishinder, andra väderleks- eller miljöförhållanden, maskin-
eller båthaveri, motor- och vinschbyte eller drivmedelsbrist till följd av
importsvårigheter eller fångstbegränsningar beslutade av Fiskeriverket eller
av EU.
Vid arbetslöshet som inte beror på situationer som kan betraktas som force
majeure, dvs. om fiskaren upphört med att fiska på grund av exempelvis
konkurs, erhåller han eller hon inte någon arbetslöshetsersättning. Däremot
har han eller hon möjlighet att ansöka om KAS, trots att han eller hon
egentligen uppfyller ett medlemsvillkor i arbetslöshetskassan.
Inträdesvillkoret i Sverige Fiskares arbetslöshetskassa är tolv månader.
Arbetsvillkoret innebär för yrkesfiskare att den försäkrade ska styrka minst
80 dagars fiske under en ramtid av tolv månader. Har det inte funnits
tillfälle att fiska på grund av fångstbegränsningar får i arbetsvillkoret
tillgodoräknas även annat förvärvsarbete samt tid i arbetsmarknadspolitisk
åtgärd.
Dagpenningen grundas på avgiftsunderlag för egenavgifter avseende
yrkesfiskare enligt deklarationsblanketten för den senast deklarerade
inkomsten. Dagsförtjänsten bestäms liksom för andra företagare till 1/260-del
av nettoinkomsten. Tid då fiskaren uppburit arbetslöshetsersättning räknas
bort.
Motioner
I två motioner framställs det yrkanden som rör yrkesfiskares
arbetslöshetsersättning.
I motion A43 föreslår Agne Hansson (c) att fiskarna skall kunna erhålla
inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning även vid ?normal arbetslöshet?.
Vidare föreslås att begreppet yrkesfiske skall vidgas så att det även omfattar
viss försäljning och beredning av den egna fångsten. Slutligen föreslås att de
nuvarande föreskrifterna som AMS utfärdat för Sveriges Fiskares
arbetslöshetskassa bör vara kvar även efter den 1 januari 1998.
Erling Bager och Sigge Godin (fp) framställer i motion A44 motsvarande
yrkanden (yrk. 1-2 och 4). Motionärerna föreslår därutöver att man bör
överväga om perioder med fiskestopp skall betraktas som överhoppningsbar tid,
både vid beräkning av arbetsvillkor och vid fastställande av dagpenning (yrk.
3).
Utskottets överväganden
I propositionen behandlas inte frågan om yrkesfiskares ersättningsrätt i den
framtida arbetslöshetsförsäkringen.
Utskottets ståndpunkt är att yrkesfiskare även i fortsättningen bör kunna
erhålla arbetslöshetsersättning. Frågan är då om ersättningsrätten bör
utvidgas.
ARBOM-utredningen behandlade i sitt slutbetänkande (SOU 1996:150
s. 220 f.) frågan om yrkesfiskares ersättningsrätt. Utredningen föreslog att
den särskilda regleringen för yrkesfiskare skulle bibehållas och att
ersättningsrätten skulle utvidgas. Utredningens förslag innebar i huvudsak
följande.
Yrkesfiskare skulle kunna erhålla arbetslöshetsersättning även vid s.k.
normal arbetslöshet. Detta innebar att förutom vid force majeure-liknande
situationer skulle yrkesfiskare, som var att betrakta som företagare, även ges
rätt till arbetslöshetsersättning i de fall då de hade upphört med
verksamheten annat än tillfälligt. Vidare ansåg utredningen att begreppet
yrkesfiske skulle utvidgas. I begreppet yrkesfiske skulle ingå även viss
beredning och försäljning av egen fångst. En förutsättning skulle vara att
denna verksamhet kunde bedrivas jämsides med fiske på heltid. Beredning av
fångst som krävde en större arbetsinsats skulle därför inte omfattas av
begreppet yrkesfiske. Inte heller annan försäljning, t.ex. av annan fisk än
från den egna fångsten, skulle få förekomma. Utredningen påpekade också att
det fanns vissa problem i samband med perioder av internationella fiskestopp.
Under dessa perioder betraktas fiskaren som arbetslös och erhåller därför
arbetslöshetsersättning. Perioderna betraktas inte som överhoppningsbar tid
varför det i vissa fall kan bli svårt för fiskaren att uppfylla
arbetsvillkoret. Utredningen ansåg att man borde överväga om perioder med
fiskestopp skulle betraktas som överhoppningsbar tid både vid beräkning av
arbetsvillkor och vid fastställande av dagpenning.
Utskottet anser att man bör se över yrkesfiskares ersättningsrätt i syfte
att lösa de problem som tas upp i motionerna. Man bör vid denna översyn
särskilt överväga om denna grupp skall kunna erhålla ersättning vid normal
arbetslöshet. Även en utvidgning av begreppet yrkesfiske så att det även
omfattar viss beredning och försäljning av egen fångst bör övervägas. Genom en
sådan utvidgning skulle man underlätta situationen framför allt för fiskare
som bedriver småskaligt fiske. Detta skulle i sin tur bl.a. främja
utvecklingen i glesbygdsområdena.
Utskottet vill i detta sammanhang även beröra en förändring av reglerna som
rör ersättning vid arbetslöshet under del av vecka. I den nuvarande 27 § ALF-
lagen framgår att, om det föreligger särskilda skäl, arbetslöshetskassan kan
föreskriva att försäkrad, som under en kalendervecka i fyra dagar utför arbete
i sådan utsträckning att hel dagpenning inte kunnat utgå för någon av dagarna,
inte heller skall ha rätt till dagpenning för den femte dagen. Utskottet har
upplysts om att Sveriges fiskares arbetslöshetskassa med stöd av denna
bestämmelse avslår ansökningar om arbetslöshetsersättning om fiske bedrivits i
fyra dagar under en kalendervecka. I förslaget till den nya
arbetslöshetsförsäkringen finns det ingen regel som motsvarar bestämmelsen i
ALF-lagen. Utskottet anser därför att man även bör se över om det är möjligt
att inom ramen för den nya lagen om arbetslöshetsersättning meddela
föreskrifter som reglerar det fall som beskrivits ovan. I annat fall bör
regeringen återkomma med lagförslag i denna del.
Utskottet utgår från att översynen bedrivs med största skyndsamhet.
Vad utskottet har anfört bör ges regeringen till känna. Motionerna A43 (c)
och A44 (fp) yrkandena 1-4 avslås i den mån de inte får anses tillgodosedda
med vad som anförts.
En ny lag om arbetslöshetskassor
Propositionen
Den nya arbetslöshetsförsäkringen skall administreras av arbetslöshetskassor.
Dessa arbetslöshetskassor skall ha en lagfäst skyldighet att samverka med
varandra i organisations- och utvecklingsfrågor. De skall också informera den
enskilde om vilka andra kassor som är verksamma inom hans eller hennes
yrkesområde.
Den kompletterande arbetslöshetskassan skall kunna bildas av rikstäckande
organisationer som företräder anställda respektive företagare på
arbetsmarknaden. Den skall godkännas av regeringen. Enskilda skall inte kunna
vara medlemmar i kassan. Däremot skall de kunna ansluta sig till den och
därigenom omfattas av inkomstbortfallsförsäkringen. Både arbetstagare och
företagare skall kunna ansluta sig till kassan. Finansieringsavgift skall utgå
i huvudsak i enlighet med de regler som gäller i dag. Kostnaderna för
tillsynsverksamheten skall inte längre bestridas av finansieringsavgiften utan
genom arbetsgivaravgiftsmedel enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.
Riksdagen skall inför varje budgetår bestämma hur mycket av
arbetsmarknadsavgiften som får användas för tillsynen.
Arbetslöshetskassorna får besluta om olika medlemsavgifter för olika
medlemskategorier. Begränsningarna av arbetslöshetskassornas eget fria kapital
skall tas bort.
Det nuvarande kravet på anknytning till arbetsmarknaden för att bli medlem i
en arbetslöshetskassa preciseras. Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa
skall endast den ha som under en sammanhängande period av fyra veckor har
förvärvsarbetat i genomsnitt minst 17 timmar per vecka och alltjämt arbetar
minst i denna omfattning. Även den som uppfyller studerandevillkoret i den nya
lagen om arbetslöshetsförsäkring kan under vissa förutsättningar bli medlem i
en arbetslöshetskassa. Kravet på 17 timmars arbete behöver i dessa fall inte
vara uppfyllt.
Reglerna om återkrav av statsbidrag förtydligas. Arbetsmarknadsstyrelsens
beslut om återkrav och om att en arbetslöshetskassa inte skall ha rätt till
statsbidrag helt eller delvis för en viss tid överklagas hos en allmän
förvaltningsdomstol. Vid återkrav får beloppet jämkas eller helt efterges, om
det finns synnerliga skäl. En bestämmelse om att rätt till utträde ur en
arbetslöshetskassa inte får begränsas återinförs också. Möjligheten för
Arbetsmarknadsstyrelsen att vägra registrering av vissa uppgifter återinförs.
Regeln om att arbetslöshetskassa skall föreslå den ledamot i en
arbetslöshetskassas styrelse som företräder staten och som skall utses av
Arbetsmarknadsstyrelsen tas bort.
Den nuvarande KAS-administrationen tas den 1 januari 1998 i huvudsak över av
den kompletterande arbetslöshetskassan. För att möjliggöra införandet av den
nya allmänna och sammanhållna arbetslöshetsförsäkringen kommer regeringen att
tillkalla en särskild utredare.
Motioner
I två motioner behandlas frågor som rör vilka krav som bör ställas på dem som
söker medlemskap i en arbetslöshetskassa.
Vänsterpartiet anser att den föreslagna regeln bör ändras och föreslår i
motion A40 att en person som kan uppvisa ett anställningsavtal som innebär att
han eller hon har fått anställning i sådan omfattning att det s.k. 17-
timmarsvillkoret uppfylls bör ha rätt att omgående erhålla medlemskap (yrk.
12).
Miljöpartiet de gröna föreslår i kommittémotion A46 att kraven skall slopas
(yrk. 11).
I motion A45 (delvis) föreslår Sven-Erik Österberg (s) att man tar bort regeln
som föreskriver att man måste ha en pågående anställning vid den tidpunkt man
söker inträde i en arbetslöshetskassa.
Utskottets överväganden
Som framgår av redogörelsen ovan föreslår regeringen att bestämmelserna om
inträdesvillkoren skall preciseras i den nya arbetslöshetsförsäkringen i
förhållande till nu gällande bestämmelser. Dessa innebär bl.a. att en sökande
inte kan bli medlem i en arbetslöshetskassa om han eller hon förvärvsarbetar i
genomsnitt mindre än 17 timmar per vecka, den s.k. 17-timmarsregeln. Syftet
med regeln är att endast personer med tillräcklig anknytning till
arbetsmarknaden skall omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Den nuvarande
bestämmelsen saknar uppgift om vilken ramtid som genomsnittsberäkningen skall
avse. Bestämmelsen har kommit att tillämpas på olika sätt av
arbetslöshetskassorna. Det finns exempel på att personer som förvärvsarbetat
mycket kort tid har medgetts inträde i en arbetslöshetskassa.
Utskottet anser i likhet med regeringen att man bör vidmakthålla kravet på
att en inträdessökande måste ha tillräcklig anknytning till arbetsmarknaden
för att kunna bli medlem i en arbetslöshetskassa. Den nuvarande ordningen är
enligt utskottets mening inte godtagbar utan regeln bör preciseras. Det bör
införas en ramtid inom vilken en viss minsta mängd förvärvsarbete skall ha
utförts. Den längd på ramtiden som regeringen har valt är i och för sig väl
avvägd men utformningen av bestämmelsen kan ändå enligt utskottets mening i
vissa fall leda till orimliga konsekvenser för den enskilde. Detta gäller
särskilt i de fall inträdessökanden arbetar halvtid. Om inträdessökanden är
ledig under en vecka, exempelvis på grund av vård av sjukt barn, kan det leda
till att han eller hon inte uppfyller kravet på att ha förvärvsarbetat i
genomsnitt 17 timmar under fyra veckor. Följden blir att den inträdessökandes
möjlighet att erhålla inträde i kassan kan förskjutas med flera veckor. Detta
är inte tillfredsställande. Regeln bör i stället utformas på ett sådant sätt
att det är möjligt för den inträdessökande att under ramtiden vara ledig under
en begränsad tid utan att möjligheten att bli medlem i kassan förskjuts
alltför långt. En sådan lösning kan åstadkommas genom att ramtiden förlängs
till viss del utan att kravet på förvärvsarbete utvidgas i motsvarande grad.
Utskottet föreslår därför att 34 § första stycket andra meningen i lagen om
arbetslöshetskassor skall ha följande lydelse.
Medlemskap får dock beviljas endast den som under en sammanhängande period av
fem veckor under minst fyra veckor har förvärvsarbetat i genomsnitt minst 17
timmar per vecka och fortfarande arbetar i minst denna omfattning.
Utskottet vill i detta sammanhang även beröra frågan från vilken tidpunkt
medlemskapet skall anses gälla när det har beviljats. Av
författningskommentaren till ovan nämnda bestämmelse framgår att medlemskapet
skall anses gälla från den tidpunkt då ansökan gjordes, förutsatt att
förvärvsarbetet då hade påbörjats. Detta innebär att medlemskapet kommer att
gälla från en tidpunkt som i de flesta fall kommer att ligga före dagen för
beslutet om beviljandet av medlemskapet. Frågan är då vad som skall gälla i de
fall inträdessökanden har ansökt om medlemskap före den tidpunkt då sökanden
började förvärvsarbeta i den omfattning som medför att inträdesvillkoret
uppfylls. Detta framgår inte klart av författningskommentaren.
Enligt utskottets mening skall utgångspunkten vara att medlemskapet skall
anses gälla från den tidpunkt då ansökan om medlemskap gjordes. Om ansökan
gjordes före den tidpunkt då sökanden började förvärvsarbeta i den omfattning
som medför att inträdesvillkoret uppfylls, skall medlemskapet i stället anses
gälla från sistnämnda tidpunkt. Detta kan belysas med följande exempel. A
påbörjar den 1 juli ett arbete på deltid med en arbetstid på 10 timmar per
vecka. Samtidigt som A börjar arbeta ansöker han om medlemskap i en
arbetslöshetskassa. Den 1 oktober utökas A:s arbetstid till 17 timmar per
vecka. Efter ytterligare fyra veckor beviljas han inträde i
arbetslöshetskassan. Enligt utskottets mening skall A:s medlemskap i detta
fall gälla från den 1 oktober.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna A40 (v) yrkande
12, A45 (s) (delvis) och A46 (mp) yrkande 11.
Utskottet har ingen erinran i övrigt mot förslaget. Med den ändring som
angivits ovan tillstyrker utskottets regeringens övriga förslag vad gäller
införandet av en ny lag om arbetslöshetskassor.
Statsbidrag, finansiering och kostnader
Propositionen
Den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen finansieras i första hand genom
arbetsgivaravgifter i form av arbetsmarknadsavgiften och med
finansieringsavgifter från arbetslöshetskassorna. I den mån dessa avgifter
inte är tillräckliga finansieras den resterande delen med allmänna
skattemedel. Det kontanta arbetsmarknadsstödet finansieras genom
arbetsmarknadsavgiften.
Arbetsmarknadsavgiften - som regleras i lagen om socialavgifter - används
även till att finansiera utbildningsbidrag till deltagare i
arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering som uppfyller
medlems- och arbetsvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen.
Arbetsmarknadsavgiften uppgår sedan den 1 januari 1996 till 5,42 % på
lönesumman för förvärvsarbetande. För den som är skyldig att betala
egenavgifter, dvs. den som har inkomst av annat förvärvsarbete utan att
betraktas som arbetsgivare, uppgår avgiften till 3,3 % fr.o.m. den 1 januari
1997. Arbetsmarknadsavgiften väntas inbringa 39 miljarder kronor under
budgetåret 1998.
Enligt regeringen bör den nuvarande ordningen för finansiering bestå bl.a.
på grund av sin enkelhet. Vissa justeringar föreslås dock. Dessa kan beskrivas
på följande sätt.
Uppdelningen av arbetslöshetsersättningen i ett grundbelopp och en frivillig
inkomstrelaterad del innebär att ersättningen kommer att innehålla ett
obligatoriskt inslag, grundbeloppet. Av den totala arbetslöshetsersättningen
budgetåret 1998 beräknas den del av ersättningen som avser grundbeloppet uppgå
till ca 51 %, dvs. ca 15,9 miljarder kronor. Resterande del, dvs. ca 15
miljarder kronor, kommer att avse inkomstbortfallsersättningen. Med denna
uppdelning anser regeringen att det är naturligt att arbetsmarknadsavgiften,
som i princip erläggs för samtliga förvärvsarbetande, i första hand skall gå
till kostnaderna för ersättning enligt grundförsäkringen. Detta innebär att
statsbidraget till grundbeloppet i första hand skall finansieras genom
arbetsmarknadsavgiften.
Statsbidraget till den inkomstrelaterade ersättningen till den del som
ersättningen överstiger grundbeloppet föreslås i första hand finansieras genom
finansieringsavgifter. I den mån dessa avgifter inte räcker till
utbetalningarna bör resterande del finansieras genom arbetsmarknadsavgiften
och i sista hand genom allmänna skattemedel.
Intäkterna i form av finansieringsavgifter beräknas för budgetåret 1998
uppgå till 2,6 miljarder kronor. Detta innebär att ca 83 % av den
inkomstrelaterade ersättningen kommer att behöva täckas med medel från
arbetsmarknadsavgiften.
När de gäller finansieringen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder anser
regeringen att det är rimligt att den ersättning i form av utbildningsbidrag
som lämnas till kassamedlemmar som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska
åtgärder och som då ersätter kassaersättningen bör finansieras i samma ordning
som arbetslöshetsersättningen. Regeringen föreslår därför att
arbetsmarknadsavgiften även i fortsättningen skall finansiera
utbildningsbidragen till de medlemmar i arbetslöshetskassorna som uppfyller
villkoren för att få inkomstrelaterad ersättning vid arbetslöshet.
Regeringen aviserar även förändringar vad gäller utbetalningarna av
statsbidragen. För närvarande finns det ingen enhetlig ordning för när
arbetslöshetskassorna skall betala ut ersättning till sina arbetslösa
medlemmar. Varje kassa bestämmer själv när detta skall ske. I praktiken
innebär detta att det sker utbetalningar varje vecka, vilket får till följd
att statsbidrag utbetalas varje vecka. För att bl.a. förbättra statens
kassahållning kommer regeringen att senare under året besluta att
utbetalningen av statsbidrag till arbetslöshetskassorna skall ske månadsvis
fr.o.m. oktober 1997.
Motioner
I fyra motioner framställs förslag på höjningar av egenavgifter som ett sätt
att delfinansiera arbetslöshetsersättningen.
Moderata samlingspartiet förklarar i motion A39 att den allmänna försäkring
som förordas bör finansieras genom en kombination av skatt och egenavgift
(yrk. 9). Egenavgiften är betydelsefull, inte främst som finansieringskälla,
utan som ett inslag i en ansvarsfull lönebildning. Genom det nuvarande
systemet motverkas inte höga lönekrav som i sig är arbetslöshetsdrivande.
Avgifterna bör tillåtas växla i takt med växande eller fallande arbetslöshet.
Det bör ankomma på regeringen att efter ett ställningstagande av riksdagen i
principfrågan återkomma med ett detaljerat förslag.
Moderaterna anser också att det finns starka skäl att sammanföra all
ersättning vid arbetslöshet till den allmänna försäkring som partiet förordar
(yrk. 12). Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken kommer därigenom att avse
själva åtgärden. I motion A277 (yrk. 12) framställer Moderaterna motsvarande
yrkande om finansieringen.
Folkpartiet liberalerna anser att egenavgifterna bör höjas så att de som har
arbete i större utsträckning än i dag är med och finansierar
arbetslöshetsförsäkringen. I motion A37 anser Folkpartiet att egenavgifterna
bör höjas så att statsbidraget till arbetslöshetsförsäkringen på sikt blir 75
% (yrk. 5). Löntagarkollektivet skall kompenseras genom en sänkning av
sjukförsäkringsavgiften. En obligatorisk egenavgift för
arbetslöshetsförsäkringen bör inrättas efter samma principer som prövades år
1994. Avgiften bör tas ut på den del av inkomsten som är försäkrad.
Kristdemokraterna förklarar i kommittémotion A38 att målet måste vara en
finansiering där egenavgifter och företagens arbetsgivaravgifter balanserar
inkomster och utgifter över en konjunkturcykel (yrk. 6). En sådan förändring
av finansieringen måste ske successivt. En modell där arbetsgivare och
arbetstagare bär finansieringsansvaret för arbetslöshetsförsäkringen kommer
också att vara ett incitament till en bättre fungerande lönebildning.
I kommittémotion A46 förklarar Miljöpartiet de gröna att regeringens
finansieringsförslag är oklart. I avvaktan på en klarare bild av
finansieringsmöjligheterna och det statsfinansiella läget de närmaste åren bör
man endast genomföra begränsade höjningar av ersättningsnivåer och grundbelopp
(yrk. 3). Vidare förklarar Miljöpartiet att det är viktigt att
arbetslöshetskassorna även i framtiden skall kunna göra utbetalningar vid
olika tider under månaden oberoende när statsbidraget inkommer. Det kräver att
kassorna har en viss likviditet. Det är viktigt att kassornas likviditetsbehov
tillgodoses när omläggningen av utbetalningsrutinerna sker (yrk. 14).
Utskottets överväganden
Enligt utskottets mening bör den grundläggande principen vara att produktionen
i allt väsentligt skall bära kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen. För
närvarande sker detta genom att kostnaderna för arbetslöshetsersättningen i
huvudsak finansieras genom arbetsgivaravgifter i form av
arbetsmarknadsavgiften. Vidare finansieras en del av arbetslöshetsförsäkringen
genom finansieringsavgiften. Genom det förslag som regeringen presenterat
öppnas en möjlighet för arbetslöshetskassorna att differentiera
medlemsavgifterna så att de kan besluta om att de arbetslösa medlemmarna skall
kunna betala en lägre avgift. Härigenom kan kostnaderna för
arbetslöshetsersättning fördelas på ett sådant sätt att man undviker att
belasta denna utsatta grupp ytterligare.
Utskottet delar regeringens synpunkter att arbetsmarknadsavgiften även i
fortsättningen bör finansiera utbildningsbidragen till dem som är medlemmar i
arbetslöshetskassor och som uppfyller villkoren för att få inkomstrelaterad
ersättning vid arbetslöshet. Utskottet avstyrker därför motionerna A37 (fp)
yrkande 5, A38 (kd) yrkande 6, A39 (m) yrkandena 9 och 12, A46 (mp) yrkande 3
och A277 (m) yrkande 12.
Regeringen har aviserat att den kommer att besluta om att utbetalningen av
statsbidragen skall ske månadsvis fr.o.m. oktober 1997. Detta motiveras bl.a.
av att man genom åtgärden förbättrar statens kassahållning.
Den förändring som föreslås innebär i vissa fall att det kan dröja ganska
länge innan de arbetslösa får sitt ekonomiska stöd. Detta kan leda till stora
problem för den enskilde, eftersom han eller hon under en längre tidsperiod
kan komma att sakna medel för sitt uppehälle. Till detta kommer att
arbetslöshetskassorna genom förändringen inte längre kan anpassa sina
utbetalningar av arbetslöshetsersättningen till de löneutbetalningsrutiner som
gäller inom respektive verksamhetsområde eller bransch. Utskottet delar därför
inte regeringens ställningstagande att utbetalningen av statsbidragen endast
skall ske månadsvis. Enligt utskottets mening bör det även finnas en möjlighet
för arbetslöshetskassorna att få statsbidragen utbetalade var fjortonde dag.
Den merkostnad som detta föranleder i förhållande till den förändring
regeringen aviserat bör kunna täckas av den besparing som de strängare
avräkningsregler som utskottet föreslår vad gäller bisysslor innebär.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Med hänsyn till det
anförda avstyrker utskottet motion A46 (mp) yrkande 14 i den mån den inte kan
anses tillgodosedd genom utskottets tillkännagivande.
Ändringsförslag i proposition 1996/97:150
Inledning
Som framgår av den inledande redogörelsen föreslås att det skall vara möjligt
med en flexiblare användning av arbetslöshetsersättningen. Dessa möjligheter
föreslås införas på prov under en begränsad tid. För det första föreslås att
det skall vara möjligt med en aktivare användning av
arbetslöshetsersättningen. Detta innebär att regeringen skall ha möjlighet att
för särskilda projekt göra undantag som innebär att arbetslösa kan erhålla
arbetslöshetsersättning trots att de under projekttiden inte är arbetslösa
eller står till arbetsmarknadens förfogande. För det andra föreslås att det
införs en möjlighet för offentliga arbetsgivare att efter överenskommelse med
arbetstagarorganisationerna inrätta s.k. resursarbeten. Till dessa arbeten kan
långtidsarbetslösa som får arbetslöshetsersättning tas in som en extra resurs
i det ordinarie arbetet i syfte att åstadkomma kvalitetshöjande insatser. För
det tredje föreslås att det skall införas en tillfällig avgångsersättning.
Enligt förslaget skall arbetslösa som har fyllt 60 år och varit arbetslösa
under lång tid ges möjlighet att erhålla arbetslöshetsersättning fram till
ålderspensioneringen.
Finansutskottet har till arbetsmarknadsutskottet överlämnat de yrkanden i
propositionen som rör lagstiftningsfrågorna avseende förslagen om en aktivare
användning av arbetslöshetsersättningen och den tillfälliga
avgångsersättningen, se propositionen s. 33 punkterna 12-17.
Arbetsmarknadsutskottets behandling av förslagen i detta betänkande kommer
därför att begränsas till lagstiftningsfrågor föranledda av förslagen.
Arbetsmarknadsutskottets synpunkter på de nya åtgärderna som sådana behandlas
i utskottets yttrande till finansutskottet, AU7y. I yttrandet behandlar
arbetsmarknadsutskottet även regeringens förslag till resursarbeten. Utskottet
kommer alltså i detta betänkande att behandla vissa ändringar i den
lagstiftning som reglerar arbetslöshetsersättningen och som följer av
förslaget om införande av lagen om försök med resursarbete.
Aktivare användning av arbetslöshetsersättningen
Propositionen
Enligt gällande regler skall den som får ersättning förutom att vara arbetslös
även stå till arbetsmarknadens förfogande. Detta innebär att det i princip
inte får finnas något som hindrar personen från att ta erbjudet lämpligt
arbete. I praktiken innebär detta att den arbetslöse inte får ägna sig åt
någon annan verksamhet än aktivt arbetssökande för att kunna erhålla
arbetslöshetsersättning. En viss begränsad möjlighet att delta i utbildning
med bibehållen arbetslöshetsersättning finns dock. Den nuvarande restriktiva
ordningen är enligt regeringen i vissa fall kontraproduktiv. Den kan
passivisera i stället för att främja en återgång till arbetsmarknaden.
Regeringen föreslår därför att det på försök införs en möjlighet att använda
arbetslöshetsersättningen på ett mer aktivt sätt. Exempel på sådana
situationer är praktik som inte ryms inom de vanliga praktiksystemen och ökade
möjligheter till utbildning. Försöksverksamheten skall också ge ett större
utrymme för olika lokala initiativ. Detta ökar det lokala inflytandet i
arbetsmarknadspolitiken. Regeringen föreslår att det införs bestämmelser som
innebär att regeringen bemyndigas att medge undantag från de bestämmelserna i
ALF- och KAS-lagarna som hindrar att arbetslöshetsersättningen används på ett
mer aktivt sätt. Motsvarande undantag föreslås bli införda i den nya lagen om
arbetslöshetsförsäkring.
Avsikten är att regeringen skall ges rätt att för särskilda projekt göra
undantag som innebär att arbetslöshetsersättning får lämnas till personer som
deltar i projektet trots att de inte kan anses som arbetslösa eller står till
arbetsmarknadens förfogande. Bemyndigandet gäller endast personer som redan
erhåller arbetslöshetsersättning. Grupper med svagare ställning på
arbetsmarknaden skall prioriteras. Dessa grupper är ungdomar,
långtidsarbetslösa, äldre, arbetshandikappade och utomnordiska medborgare. Den
arbetslöses ersättning skall beräknas enligt vanliga regler.
Ersättningsdagarna under den aktuella verksamheten skall inte ingå i
ersättningsperioden. Verksamheten skall betraktas som en
arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Genom deltagande i försöksverksamheten
återkvalificerar sig projektdeltagarna för nya ersättningsperioder. Åtgärden
skall enligt regeringen bedrivas på heltid.
Försöksverksamheten föreslås pågå fr.o.m. den 1 juli 1997 till utgången av
december 1998. Vidare föreslås att den omfattar en sammanlagd summa av
arbetslöshetsersättning till deltagarna i verksamheten som totalt uppgår till
högst 500 miljoner kronor för år 1997.
Motioner
I kommittémotion A48 motsätter sig Moderata samlingspartiet att förslaget
införs och yrkar därför att regeringens lagförslag avslås (yrk. 2-6, samtliga
yrkanden delvis).
I partimotion Fi43 anger Folkpartiet liberalerna att partiet anser att
regeringens förslag att den under budgetåret 1997 skall kunna använda högst
500 miljoner kronor för försöksverksamhet med friare användning av
arbetslöshetsersättningen bör avslås. Detta yrkande behandlas i
arbetsmarknadsutskottets yttrande 1996/97:AU7y. Till följd av avslagsyrkandet
anser Folkpartiet i kommittémotion A49 att regeringens lagförslag i dessa
delar bör avslås (yrk. 6-10, samtliga yrkanden delvis).
Även Vänsterpartiet förklarar i motion Fi44 att det motsätter sig förslaget
och att regeringens lagförslag därför bör avslås (yrk. 43-47).
I motion Fi46 vänder sig Kristdemokraterna mot de bristfälliga
beslutsunderlaget i propositionen. Enligt Kristdemokraterna bör regeringen
återkomma med förslag om hur man genom samverkan på lokal nivå mellan kommun,
arbetsförmedling, försäkringskassa samt lokala företag, fackliga och ideella
organisationer skall få avgöra detaljutformningen av åtgärden. Behandlingen av
motionen kommer att ske i finansutskottet. Arbetsmarknadsutskottets ståndpunkt
beträffande motionen framgår av utskottets yttrande till finansutskottet.
Utskottets överväganden
I sitt yttrande till finansutskottet förklarar arbetsmarknadsutskottet att det
tillstyrker att arbetslöshetsersättning i viss begränsad omfattning inom ramen
för en försöksverksamhet skall kunna lämnas även i andra situationer än vid
öppen arbetslöshet. Utskottet förordar där att verksamheten skall bedrivas i
form av särskilda projekt där arbetslöshetsersättning som försöksverksamhet
får lämnas till personer som redan får ersättning enligt gällande regler om
arbetslöshetsersättning. Enligt utskottets uppfattning i yttrandet bör
riksdagen godkänna att regeringen under budgetåret 1997 för
försöksverksamheten får disponera en sammanlagd summa av
arbetslöshetsersättning till deltagarna i verksamheten som totalt uppgår till
högst 500 miljoner kronor.
För att möjliggöra försöksverksamheten bör förändringar göras i de nuvarande
reglerna i ALF-lagen och KAS-lagen, och motsvarande bestämmelser bör införas i
den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring.
När det gäller regeringens lagförslag har utskottet i huvudsak ingen
erinran. Utskottet vill dock beröra en fråga som gäller reglerna om
överhoppningsbar tid. Den föreslagna verksamheten skall betraktas som en
arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Av förslaget till ändringar av bl.a. 7 § ALF-
lagen framgår att deltagande i försöksverksamheten skall återkvalificera för
nya ersättningsperioder, dvs. vara s.k. jämställd tid. Kravet för att
verksamheten skall anses som jämställd tid är att den fullföljts av den
enskilde. Frågan är då vad som gäller i det fall personen avbryter
verksamheten. Av lagförslaget framgår inte om i dessa fall tiden i
verksamheten skall betraktas som överhoppningsbar tid. Det kan noteras att tid
i andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder betraktas som överhoppningsbar tid i
motsvarande situation. Utskottet anser att också tid i denna verksamhet bör
anses som s.k. överhoppningsbar i de fall den enskilde inte fullföljt
verksamheten. Med hänsyn till det anförda föreslår utskottet att förslagen
till ändring i 8 § ALF- respektive KAS-lagen samt 17 § förslaget till ny lag
om arbetslöshetsförsäkring bör kompletteras med en punkt som innebär att för
en person som inte har fullföljt sådan verksamhet som angetts ovan skall tiden
i verksamheten vara överhoppningsbar vid beräkningen av ramtiden.
Utskottets förslag rörande 8 § i ALF-lagen respektive KAS-lagen framgår av
bilaga 2.
Vad gäller bestämmelsen i 17 § förslaget till ny lag om
arbetslöshetsförsäkring föreslår utskottet att man förutom ovanstående tillägg
bör göra en redaktionell omarbetning av bestämmelsen. Enligt utskottets mening
bör bestämmelsen utformas enligt följande.
När ramtid skall bestämmas enligt 12 § räknas inte heller tid då den sökande
fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller
varit hindrad att arbeta på grund av
1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,
2. arbetsmarknadsutbildning,
3. yrkesinriktad rehabilitering,
4. utbildning för vilken utbildningsbidrag lämnas enligt förordningen
(1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag, eller
5. deltagit i verksamhet där ersättning enligt 3 a § har utgått,
i den mån tiden inte jämställs enligt vad som följer av 19 §.
Med dessa förändringar tillstyrker utskottet regeringens förslag i denna del.
Motionerna A48 (m) yrkandena 2-6 samtliga delvis, A49 (fp) yrkandena 6-10
samtliga delvis och Fi44 (v) yrkandena 43-47 avstyrks.
Resursarbeten
Propositionen
Regeringen beviljade i december 1995 medel till ett arbetsmarknadspolitiskt
projekt inom vård och omsorg och som har bedrivits i samverkan med Svenska
kommunalarbetareförbundets sektion i Kalmar, Länsarbetsnämnden i Kalmar län
och Kalmar kommun, den s.k. Kalmarmodellen. Arbetsgivaren, Kalmar kommun, har
fått möjlighet att utöver lägsta nivå på bemanningen på en arbetsplats höja
nivån på den kommunala servicen genom att ta in arbetslösa som en extra resurs
i det reguljära arbetet. I gengäld har arbetsgivaren åtagit sig att med
arbetslösa täcka alla vikariatsbehov som understiger 14 dagar inom det berörda
området. Preliminära bedömningar visar enligt regeringen att projektet har
haft positiva effekter.
På grundval av erfarenheterna från detta projekt föreslår regeringen att en
tillfällig lag införs om försök med resursarbete i offentlig verksamhet.
Försöksverksamheten skall pågå i hela landet och bedrivas fr.o.m. den 1 juli
1997 intill utgången av år 1998. Långtidsarbetslösa som uppbär arbetslöshets
ersättning skall kunna delta i åtgärden. De arbetslösa skall delta i åtgärden
på heltid. 10 % av tiden bör dock användas till att söka arbete. Ersättningen
skall benämnas utbildningsbidrag och det skall vara möjligt för arbetsgivaren
att komplettera ersättningen. En anvisning till resursarbete får omfatta högst
sex månader med möjlighet till förlängning till nio månader. Den tid i
resursarbete som berättigar till utbildningsbidrag skall anses som s.k.
jämställd tid och kunna kvalificera för ytterligare ersättningsperioder. Stat,
kommuner, landsting, kyrkliga kommuner och de allmänna försäkringskassorna
skall kunna vara anordnare.
Detta förslag föranleder vissa ändringar i 14 § ALF- respektive KAS-lagen
och ett tillägg till 22 § i förslaget till ny lag om arbetslöshetsförsäkring.
Motioner
Både Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna har yrkat avslag på
förslaget om en lag om försök med resursarbete. Av detta följer att de även
yrkar avslag till de följdändringar som förslaget föranleder. Sistnämnda
framgår av Moderaternas kommittémotion A48 (yrk. 2-3 och 6, samtliga delvis)
och av Folkpartiets kommittémotion A49 (yrk. 6-7 och 10, samtliga delvis). Av
partimotion Fi45 framgår att också Miljöpartiet de gröna har yrkat avslag på
förslaget. Även Miljöpartiet yrkar att de föreslagna följdändringarna avslås
(yrk. 32). Kristdemokraterna vill också avslå förslaget men har inte yrkat
avslag av de föreslagna följdändringarna. Vänsterpartiet kan acceptera
förslaget med vissa restriktioner. Vänsterpartiet har inte framställt några
yrkanden i den del som berörs i detta betänkande.
Utskottets överväganden
Som framgår av utskottets yttrande till finansutskottet tillstyrker utskottet
med vissa justeringar den nya åtgärden resursarbete och en lag i ämnet.
Utskottet har inga erinringar mot de förslag till förändringar i den nuvarande
regleringen av arbetslöshetsersättningen och den nya lagen om arbetslöshets-
ersättning som läggs fram i propositionen. Utskottet avstyrker därför
motionerna A48 (m) yrkande 2-3 och 6 samtliga delvis, A49 (fp) yrkande 6-7 och
10 samtliga delvis och Fi45 (mp) yrkande 32.
Tillfällig avgångsersättning
Propositionen
Enligt regeringen är det många äldre personer som varit inskrivna vid
förmedlingen under längre perioder och som har haft svårt att återgå till den
reguljära arbetsmarknaden. Denna grupp kräver stora resurser vid
arbetsförmedlingen i form av personal och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Regeringen föreslår därför att arbetslösa som har fyllt 60 år men inte 65 år
skall kunna erhålla arbetslöshetsersättning, som benämns tillfällig
avgångsersättning, fram till dess de uppnår pensionsåldern utan krav på aktivt
arbetssökande eller annan aktivitet. Som villkor för att den arbetslöse skall
kunna erhålla tillfällig avgångsersättning gäller att han eller hon under
tiden fr.o.m. den 1 januari 1996 t.o.m. den 15 april 1997 har fått
arbetslöshetsersättning eller deltagit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd
under minst 12 månader. Erbjudandet föreslås gälla mellan den 1 juli och den
31 december 1997. Ersättningen skall enligt förslaget betalas ut till dess att
personerna fyller 65 år eller dessförinnan börjar uppbära hel förtidspension
eller återgår i arbete. Det skall inte vara möjligt att erhålla tillfällig
avgångsersättning samtidigt som den arbetslöse erhåller inkomst av arbete.
Motioner
Moderata samlingspartiet i kommittémotion A48 (yrk. 2-3, delvis, och 7) och
Folkpartiet liberalerna i kommittémotion A49 (yrk. 6-7, delvis, och 11) anser
att regeringens lagförslag i dessa delar bör avslås.
Miljöpartiet de gröna framhåller i motion Fi45 att förslaget innebär att
erbjudandet endast gäller en slumpmässigt utvald grupp och under en begränsad
tid. Förslaget medför att vissa grupper kommer att få möjlighet att bli
arbetsbefriade med god ersättning fram till pensionen. Andra, som varit något
halvår för unga eller saknat någon månad i kvalificeringstiden, kommer att få
fortsätta enligt gamla regler. Detta är inte likhet inför lagen, anför
Miljöpartiet, och yrkar avslag på förslaget (yrk. 29).
Som framgår av utskottets yttrande till Finansutskottet motsätter sig inte
Kristdemokraterna förslaget som sådant (se motion Fi46). Kristdemokraterna
anser dock att den arbetslöse bör ha varit arbetslös i minst två år för att
kunna ta del av åtgärden. I arbetsmarknadsutskottets yttrande framgår hur
utskottet ställer sig till den av Kristdemokraterna föreslagna förändringen.
Utskottets överväganden
I yttrandet till finansutskottet tillstyrker utskottet förslaget om tillfällig
avgångsersättning. När det gäller själva lagförslaget kan utskottet vid en
granskning av motiveringen till detta konstatera att propositionen i denna del
är mycket kortfattad.
Införandet av en ny ersättningsform som skiljer sig från övriga
ersättningsformer väcker naturligen en rad frågeställningar. En sådan fråga är
vad som händer om en person som uppbär tillfällig avgångsersättning börjar
arbeta igen. Om han eller hon på nytt blir arbetslös, återgår man då till att
tillämpa de vanliga reglerna? Om man gör det, har den arbetslöse då förbrukat
ersättningsdagar under den period han eller hon uppbar tillfällig
avgångsersättning? Krävs det alltid att den arbetslöse uppfyller ett nytt
arbetsvillkor för att han eller hon skall kunna erhålla
arbetslöshetsersättning på nytt?
En annan fråga är om personer som formellt uppfyller kraven på tolv månaders
arbetslöshet under perioden den 1 januari 1996 till den 15 april 1997 men
därefter blivit utförsäkrade kan erhålla tillfällig avgångsersättning.
Ytterligare en fråga är hur den tillfälliga avgångsersättningen förhåller
sig till socialbidrag. Kan en person som uppbär socialbidrag på grund av att
han eller hon erhåller låg arbetslöshetsersättning, och som begär att få
tillfällig avgångsersättning fortsätta att samtidigt uppbära socialbidrag? I
normalfallet krävs nämligen att den som uppbär socialbidrag aktivt söker
arbete. Detta strider mot tanken med tillfällig avgångsersättning.
Till detta kommer en rad praktiska frågor. Som exempel kan nämnas hur man
ansöker om tillfällig avgångsersättning och vem som beslutar om det.
Ytterligare en fråga är om den som erhåller tillfällig avgångsersättning får
vistas utomlands.
Med hänsyn till vad som anförts ovan anser utskottet att det är viktigt att
dessa frågor klaras ut. Utskottet förutsätter att saken regleras i en
förordning, eller om så erfordras att regeringen återkommer till riksdagen i
frågan. I övrigt har utskottet ingen erinran mot regeringens lagförslag.
Utskottet avstyrker motionerna A48 (m) yrkandena 2-3, delvis, och 7, A49
yrkandena 6-7, delvis, och 11 och Fi45 förslaget avslås yrk. 29.
Avstängningsregler rörande lagen om tillfälliga offentliga arbeten för äldre
arbetslösa (OTA)
Propositionen
I propositionen har regeringen, utan att föreslå någon lagändring, behandlat
frågan om avstängningsreglerna i förhållande till OTA.
Regeringen uppger att det har rått en viss oklarhet om reglerna om
avstängning från rätten till ersättning i samband med OTA. Regeringen
framhåller vikten av att dessa regler tillämpas likformigt och konsekvent samt
att tillämpningen inte leder till att personer kan avböja att delta i en viss
arbetsmarknadspolitisk åtgärd och i stället få arbetslöshetsersättning.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad utskottet anförde i samband
med att avstängningsreglerna avseende OTA behandlades i utskottets yttrande
till finansutskottet (1995/96:AU6y). Utskottet anförde bl.a. följande.
Frågan kan ställas om det är rimligt att avstänga en arbetslös som inte vill
acceptera ett erbjudande om sådant arbete eller lämnar arbetet. Utskottet vill
för sin del hänvisa till att avstängningsreglerna enligt 29 § 1-3 inte är
ovillkorliga. En viss skälighetsbedömning skall ske genom att det skall saknas
?giltig anledning? att lämna arbetet resp. att det erbjudna arbetet skall vara
?lämpligt?. Utskottet anser det rimligt att man vid prövningen av dessa
rekvisit väger in den speciella situation som målgruppen för åtgärden befinner
sig i. Man bör kunna se betydligt mildare på dessa ?vägransfall? än på övriga
fall.
Detta ställningstagande gäller fortfarande. Uttalandet skall enligt utskottets
mening dock inte tolkas på det sättet att utskottet anser att äldre arbetslösa
alltid har rätt att avböja ett erbjudande om OTA utan att drabbas av
avstängning.
Riksdagens beslut den 12 juli m.m.
Utskottet har inledningsvis redogjort för de förändringar i nuvarande
regelsystem som riksdagen beslutade den 12 juli respektive 12 december 1996
och som skall träda i kraft den 1 juli 1997. Regeringen anser att dessa
förändringar inte längre med hänsyn till de nu behandlade förslagen är
aktuella. Regeringen föreslår därför att dessa inte ikraftträdda regler bör
upphävas.
Utskottet delar regeringens synpunkt och föreslår att riksdagen beslutar i
enlighet med regeringens förslag. Av detta följer att utskottet även avstyrker
motion A224. I denna motion anser Hans Karlsson (s) att det är angeläget att
regeringen noga följer konsekvenserna av de förändringar i
arbetslöshetsersättningen som beslutades den 12 juli 1996.
De nu behandlade förändringsförslagen innebär också att de förslag som
regeringen lämnade i budgetpropositionen 1996/97:1 bör avslås.
Samordning mellan utbildningsbidrag och änkepension
Motioner
Vänsterpartiet i motion So424 (yrk. 16), Birgitta Gidblom m.fl. (s) i motion
Sf215 och Ulla Hoffman m.fl. (v) i motion Sf208 anser att regeringen bör se
över nuvarande lagstiftning gällande efterlevandepension och
utbildningsbidrag. Med dagens ersättningsregler utgår efterlevandepension till
efterlevande make eller maka även om han eller hon förvärvsarbetar eller
uppbär arbetslöshetsersättning. Om personen påbörjar en utbildning som
berättigar till utbildningsbidrag, exempelvis arbetsmarknadsutbildning,
samordnas utbildningsbidraget och efterlevandepensionen. Den ekonomiska
situationen för den enskilde försämras därmed när den enskilde övergår från
att passivt uppbära ersättning till att delta i en aktiv åtgärd som berättigar
till utbildningsbidrag. I syfte att stimulera kompetenshöjning behöver en
förändring göras av dagens samordningsregler.
Utskottets överväganden
Enligt 13 § förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd skall
utbildningsbidragets dagpenning och andra socialförsäkringsförmåner, däribland
änkepension och livränta till änka, samordnas. Innebörden av bestämmelserna är
att dagpenningen skall minskas med det belopp som kursdeltagaren får i
änkepension enligt lagen om allmän försäkring eller i livränta enligt
arbetsskadeförsäkringen.
En änka som är berättigad till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen får
till följd av dessa bestämmelser lägre ersättning vid deltagande i
arbetsmarknadsutbildning än vid arbetslöshet. Vid arbetslöshet får änkan
änkepension/livränta och dagpenning från arbetslöshetskassa. Någon samordning
mellan dessa ersättningar görs inte. När änkan deltar i åtgärden
arbetsmarknadsutbildning minskas utbildningsbidraget i form av dagpenning med
änkepensionen/livräntan.
Inom Regeringskansliet pågår för närvarande en översyn av reglerna för de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som omfattar bl.a. frågan om samordning
mellan utbildningsbidrag och änkepension eller livränta. Utskottet som inte
vill föregripa denna beredning, avstyrker därför motionerna So424 (v) yrkande
16, Sf208 (v) och Sf215 (s).
Lagstiftningsfrågor
Regeringens förslag till författningsändringar redovisas i bilaga 1. Utskottet
har vid sin genomgång av dessa förslag rättat smärre korrekturfel.
Utskottets behandling innebär, som tidigare påpekats, att utskottet har att ta
ställning till två propositioner i vilka lämnas förslag som rör samma
regelverk. Avsikten är att samtliga förslag som rör regelverket för
arbetslöshetsersättning skall behandlas i ett sammanhang. För att regelverket
skall bli mer överskådligt har utskottet valt att i vissa fall lämna
samordnade förslag. Förslagen redovisas i separata bilagor, vilka framgår av
nedanstående förteckning.
Bilaga 2
Utskottets samordnade förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring. Förslaget består av en samordning av utskottets egna
förslag och regeringens förslag i prop. 1996/97:107 p. 2:8 samt prop.
1996/97:150 p. 3:5 och p. 3:7
Bilaga 3
Utskottets samordnade förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd. Förslaget består av en samordning av utskottets
egna förslag och regeringens förslag i prop. 1996/97:107 p. 2:9 samt prop.
1996/97:150 p. 3:6 och p. 3:8
Bilaga 4
Utskottets samordnade förslag rörande en ny lag om arbetslöshetsförsäkring.
Förslaget består av en samordning av utskottets egna förslag och regeringens
förslag i prop. 1996/97:107 p. 2:1 och prop. 1996/97:150 p. 3:9
Bilaga 5
Utskottets samordnade förslag till lag om införande av lagen (1997:000) om
arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor. Förslaget
består av en samordning av regeringens förslag i prop. 1996/97:107 p. 2:3 och
prop. 1996/97:150 p. 3:10
Övriga lagförslag
Med anledning av de författningsförändringar som föreslås vad gäller
regleringen av det ekonomiska stödet vid arbetslöshet föreslår regeringen ett
antal följdändringar till olika författningsbestämmelser. Förslagen återfinns
i prop. 1996/97:107 p. 2:4-7 och 2:10-18.
Förslag till lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal (prop.
1996/97:107 p. 2:4)
Utskottet har ingen erinran mot förslaget.
Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) (prop.
1996/97:107 p. 2:5)
Lagförslaget avser bl.a. en ändring av punkt 1 av anvisningarna till 19 § som
bör samordnas med de ändringar i bestämmelsen som föreslås i proposition
1996/97:119 Självförvaltning. Arbetsmarknadsutskottet har därför beslutat att
överlämna detta förslag till skatteutskottet.
I övrigt har arbetsmarknadsutskottet ingen erinran mot förslaget.
Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring (prop.
1996/97:107 p. 2:6)
Lagförslaget avser bl.a. en ändring av lagens 11 kap. 2 § som bör samordnas
med de ändringar i samma paragraf som föreslås i proposition 1996/97:100 Ett
nytt skattesystem för skattebetalningar m.m. Arbetsmarknadsutskottet har
därför beslutat att överlämna detta förslag till skatteutskottet.
I övrigt har arbetsmarknadsutskottet ingen erinran mot förslaget.
Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) (prop. 1996/97:107
p. 2:7)
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i denna del.
Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring (prop.
1996/97:107 p. 2:10)
Utskottet anser att det bör göras ett tillägg till ikraftträdandebestämmelsen
som innebär att äldre bestämmelser skall tillämpas om delpension sökts eller
skall börja utges för tid med början före ikraftträdandet. Vidare bör
utformningen av bestämmelsen anpassas till det av utskottet föreslagna
alternativa arbetsvillkoret. Lagförslag om detta läggs fram i utskottets
hemställan.
I övrigt har utskottet ingen erinran mot förslaget.
Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring (prop.
1996/97:107 p. 2:11)
Ingressen till detta lagförslag bör enligt utskottets mening ha en annan
lydelse. Vidare bör utformningen av bestämmelsen anpassas till det av
utskottet föreslagna alternativa arbetsvillkoret.
Lagförslag om detta läggs fram i utskottets hemställan. I övrigt har
utskottet ingen erinran mot förslaget.
Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter (prop.
1996/97:107 p. 2:12)
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i denna del.
Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter (prop. 1996/97:107 p. 2:13)
Enligt utskottets mening bör övergångsbestämmelsen ändras på så sätt att 1998
års taxering rätteligen borde vara 1999 års taxering. Lagförslag om detta
läggs fram i utskottets hemställan. I övrigt har utskottet ingen erinran mot
förslaget.
Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1340) om ändring i lagen (1991:586)
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (prop. 1996/97:107 p. 2:14)
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i denna del.
Förslag till lag om ändring i lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa
försäkringsavtal (prop. 1996/97:107 p. 2:15)
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i denna del.
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer (prop. 1996/97:107 p. 2:16)
Enligt utskottets mening är det tillräckligt att man tar bort den del av sista
meningen i 5 b § som börjar med och för och slutar med kontant
arbetsmarknadsstöd. Något tillägg på sätt regeringen föreslagit är inte
nödvändigt.
Vidare bör en komplettering av övergångsbestämmelserna göras. Lagförslag om
detta läggs fram i utskottets hemställan.
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister
(prop. 1996/97:107 p. 2:17)
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i denna del.
Förslag till lag om ändring i lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga
arbeten för äldre arbetslösa (prop. 1996/97:107 p. 2:18)
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på proposition 107 m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:A39 yrkandena 1-8,
res. 1 (m)
2. beträffande utformningen av en ny arbetslöshetsförsäkring
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A37 yrkande 1, 1996/97:A38 yrkandena 1
och 2, 1996/97:A40 yrkande 1, 1996/97:A277 yrkande 11, 1996/97:A298
yrkande 1, 1996/97:A304 yrkande 1 samt 1996/97:Sf242 yrkande 10,
res. 2 (fp, kd)
res. 3 (v)
3. beträffande samordning av försäkringssystem
att riksdagen avslår motion 1996/97:A46 yrkande 1,
res. 4 (mp)
4. beträffande bortre gräns för ersättningsrätt
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A37 yrkandena 2 och 3 samt 1996/97:A40
yrkande 2,
res. 5 (fp)
res. 6 (v)
5. beträffande utvidgat utredningsuppdrag om samordningsfrågor
att riksdagen avslår motion 1996/97:A46 yrkande 2,
res. 7 (mp)
6. beträffande kompensationsnivå
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A40 yrkande 3 och 1996/97:A46 yrkande
4,
res. 8 (v)
res. 9 (mp)
7. beträffande högsta dagpenningbelopp m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A40 yrkande 4 samt 1996/97:A46
yrkandena 5 och 7,
res. 10 (v)
res. 11 (mp)
8. beträffande indexering av ersättningen
att riksdagen dels avslår motion 1996/97:A40 yrkande 5, dels som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 12 (v)
9. beträffande samordning av de högsta ersättningsnivåerna
att riksdagen avslår motion 1996/97:A46 yrkande 6,
res.13 (mp)
10. beträffande samordning med avgångsvederlag
att riksdagen avslår motion 1996/97:A40 yrkande 6,
res. 14 (v)
11. beträffande huvudregel för arbetsvillkoret
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A37 yrkande 4, 1996/97:A38 yrkande 3
samt 1996/97:A46 yrkandena 8 och 9 i motsvarande del,
res. 15 (fp, kd)
res. 16 (mp)
12. beträffande alternativt arbetsvillkor
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A38 yrkande 4, 1996/97:A40 yrkande 8
och 1996/97:A46 yrkande 9 i motsvarande del,
res. 17 (v)
res. 18 (kd)
13. beträffande kvalificering genom arbete med rekryteringsstöd
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A40 yrkande 9 och 1996/97:
A46 yrkande 10,
res. 19 (v, mp)
14. beträffande politiskt företroendevaldas ersättningsrätt
att riksdagen avslår motion 1996/97:A232,
15. beträffande kartläggning av arbetsvillkorets effekter
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A40 yrkande 7 och 1996/97:A46 yrkande
12,
res. 20 (v)
res. 21 (mp)
16. beträffande effekterna av en ny arbetslöshetsförsäkring
att riksdagen avslår motion 1996/97:A271,
17. beträffande samordning med studiemedel
att riksdagen avslår motion 1996/97:A40 yrkande 10,
res. 22 (v)
18. beträffande lagreglering av samordning med bisyssla
att riksdagen med anledning av proposition 107 i motsvarande del antar
a) det enligt bilaga 2 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring såvitt avser 23 §,
b) det enligt bilaga 4 framlagda förslaget till lag om
arbetslöshetsförsäkring såvitt avser 39 §,
19. beträffande överhoppningsbar tid vid makes utlandsarbete m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A212 och 1994/95:Sf254 yrkande 1,
20. beträffande arbetslöshetsbegreppet för företagare
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A36, 1996/97:A38 yrkande 7,
1996/97:A45 i motsvarande del och 1996/97:A260,
21. beträffande tillfälligt uppehåll i verksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A208, 1996/97:A219, 1996/97:A265,
1996/97:A288 och 1996/97:N252 yrkande 10,
22. beträffande arbetslöshetsersättning som insats i ett kooperativt
företag
att riksdagen avslår motion 1996/97:A242,
23. beträffande ytterligare översyn av företagares rätt till
arbetslöshetsersättning
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A46 yrkande 16 och 1996/97:A299,
res. 23 (mp)
24. beträffande ersättningsrätt vid nyföretagande
att riksdagen avslår motion 1996/97:A41,
25. beträffande deltidsregler
att riksdagen avslår motion 1996/97:A40 yrkande 11,
res. 24 (v)
26. beträffande ersättningsperiodernas längd för äldre
att riksdagen avslår motion 1996/97:A46 yrkande 13,
res. 25 (mp)
27. beträffande avstängningsregler
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A40 yrkande 13 och 1996/97:A46 yrkande
15,
res. 26 (v, mp)
28. beträffande aktivt arbetssökande
att riksdagen avslår motion 1996/97:A38 yrkande 5,
29. beträffande skyldigheten att acceptera lämpligt arbete
att riksdagen avslår motion 1996/97:A39 yrkande 11,
res. 27 (m)
30. beträffande överenskommelser rörande arbetslöshetsersättning
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A42 och 1996/97:A291,
31. beträffande familjehemsföräldrars ersättningsrätt
att riksdagen avslår motion 1996/97:A38 yrkande 8,
res. 28 (kd)
32. beträffande ersättningsrätt för anställda vid
uthyrningsföretag
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A39 yrkande 10 och 1996/97:A258,
res. 29 (m)
33. beträffande yrkesfiskares ersättningsrätt
att riksdagen dels avslår motionerna 1996/97:A43 och 1996/97:A44, dels som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
34. beträffande upphävande av lagändringar antagna den 12 juli
1996
att riksdagen
dels avslår de i proposition 1 framlagda förslagen till
a) lag om ändring i lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring,
b) lag om ändring i lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd,
dels med bifall till proposition 107 i motsvarande del antar de enligt
bilaga 1 framlagda förslagen till
a) lag om ändring i lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring,
b) lag om ändring i lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd,
dels avslår motion 1996/97:A224,
35. beträffande lagreglering av inträdesvillkoret
att riksdagen med anledning av proposition 107 i motsvarande del och med
avslag på motionerna 1996/97:A40 yrkande 12, 1996/97:A45 i motsvarande
del och 1996/97:A46 yrkande 11 antar det i propositionen enligt bilaga 1
framlagda förslaget till lag om arbetslöshetskassor såvitt avser 34 § med
den ändringen att första stycket andra meningen skall ha följande
lydelse:
"Medlemskap får dock beviljas endast den som under en sammanhängande
period av fem veckor under minst fyra veckor har förvärvsarbetat i
genomsnitt minst 17 timmar per vecka och fortfarande arbetar i minst
denna omfattning."
res. 30 (v)
res. 31 (mp)
36. beträffande finansieringen
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A37 yrkande 5, 1996/97:A38 yrkande 6,
1996/97:A39 yrkandena 9 och 12, 1996/97:A46 yrkande 3 samt 1996/97:A277
yrkande 12,
res. 32 (m)
res. 33 (fp, kd)
res. 34 (mp)
37. beträffande tidpunkten för utbetalande av statsbidrag
att riksdagen med anledning av proposition 107 i motsvarande del och med
avslag på motion 1996/97:A46 yrkande 14 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
38. beträffande reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A48 yrkandena 2-6 i motsvarande delar,
1996/97:A49 yrkandena 6-10 i motsvarande delar och 1996/97:Fi44 yrkandena
43-47,
res. 35 (m, fp)
res. 36 (v)
39. beträffande reglering av resursarbete
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A48 yrkandena 2, 3 och 6 i motsvarande
delar, 1996/97:A49 yrkandena 6, 7 och 10 i motsvarande delar samt
1996/97:Fi45 yrkande 32,
res. 37 (m, fp, mp, kd)
40. beträffande reglering av tillfällig avgångsersättning
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A48 yrkandena 2 och 3 i motsvarande
delar samt 7, 1996/97:A49 yrkandena 6 och 7 i motsvarande delar samt 11
och 1996/97:Fi45 yrkande 29,
res. 38 (m, fp)
res. 39 (mp)
41. beträffande samordning av utbildningsbidrag och änkepension
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sf208, 1996/97:Sf215, och
1996/97:So424 yrkande 16,
res. 40 (v)
42. beträffande lagreglerna om alternativt arbetsvillkor
att riksdagen med anledning av proposition 107 i motsvarande del antar
a) det i bilaga 2 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring såvitt avser 6 §,
b) det i bilaga 3 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd såvitt avser 6 §,
c) det i bilaga 4 framlagda förslaget till lag om arbetslöshetsförsäkring
såvitt avser 12 §,
43. beträffande lagreglerna om överhoppningsbar tid
att riksdagen med anledning av propositionerna 107 och 150 i motsvarande delar
antar
a) det i bilaga 2 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring såvitt avser 8 §,
b) det i bilaga 3 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd såvitt avser 6 §,
c) det i bilaga 4 framlagda förslaget till lag om arbetslöshetsförsäkring
såvitt avser 16 och 17 §§,
44. beträffande övergångsbestämmelser m.m.
att riksdagen med anledning av propositionerna 107 och 150 i motsvarande delar
beslutar om övergångsbestämmelser
a) enligt det i bilaga 2 framlagda förslaget såvitt avser lagen om
ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,
b) enligt det i bilaga 3 framlagda förslaget såvitt avser lagen om
ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,
45. beträffande regelverket för arbetslöshetsersättningen i övrigt
att riksdagen med bifall till propositionerna 107 och 150 i motsvarande delar
antar de i bilagorna 2, 3 och 4 framlagda lagförslagen i den mån de inte
omfattas av vad utskottet hemställt ovan,
46. beträffande arbetslöshetskassor
att riksdagen med bifall till proposition 107 i motsvarande del antar det i
propositionen enligt bilaga 1 framlagda förslaget till lag om
arbetslöshetskassor i den mån det inte omfattas av vad utskottet
hemställt ovan,
47. beträffande införandet av den nya försäkringen
att riksdagen med bifall till propositionerna 107 och 150 i motsvarande delar
antar det i bilaga 5 framlagda förslaget till lag om införande av lagen
(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om
arbetslöshetskassor,
48. beträffande lagförslagen i övrigt
att riksdagen med anledning av proposition 107 antar de enligt bilaga 1
framlagda förslagen till
a) lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,
b) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) utom såvitt avser
punkt 1 av anvisningarna till 19 §,
c) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring utom såvitt
avser 11 kap. 2 §,
d) lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),
e) lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, med den
ändringen
dels att första meningen i 3 § skall ha följande lydelse:
Försäkrad för delpension är den som är bosatt i Sverige och under en
ramtid av ett år omedelbart före den dag då pension avses börja utges
eller den tidigare dag då ansökan görs har förvärvsarbetat i minst sex
månader under förutsättning att förvärvsarbetet har utförts under minst
70 timmar per månad, eller har förvärvsarbetat i minst 450 timmar under
en sammanhängande tid av sex kalendermånader och utfört arbetet under
minst 45 timmar under var och en av dessa månader enligt bestämmelserna
om arbetsvillkor i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring.,
dels att ikraftträdandebestämmelsen skall ha följande lydelse:
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre bestämmelser skall tillämpas
om delpensionen sökts eller skall börja utges för tid med början före
ikraftträdandet.,
f) lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, med den
ändringen
dels att ingressen skall ha följande lydelse:
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring
skall ha följande lydelse.,
dels att första meningen i 3 § skall ha följande lydelse:
Försäkrad för delpension är den som är bosatt i Sverige och under en
ramtid av ett år omedelbart före den dag då pension avses börja utges
eller den tidigare dag då ansökan görs har förvärvsarbetat i minst sex
månader under förutsättning att förvärvsarbetet har utförts under minst
70 timmar per månad, eller har förvärvsarbetat i minst 450 timmar under
en sammanhängande tid av sex kalendermånader och utfört arbetet under
minst 45 timmar under var och en av dessa månader enligt bestämmelserna
om arbetsvillkor i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring.,
g) lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
h) lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter, med den ändringen att första meningen i
ikraftträdandebestämmelsen skall ha följande lydelse:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången
vid 1999 års taxering.,
i) lag om ändring i lagen (1996:1340) om ändring i lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
j) lag om ändring i lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa
försäkringsavtal,
k) lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,
med den ändringen
dels att sista meningen i 5 b § skall ha följande lydelse:
Detsamma skall gälla för tjänstepension eller motsvarande ersättning som
följer av kollektivavtal och som är samordnad med folkpension i form av
änkepension.
dels att ikraftträdandebestämmelsen skall ha följande lydelse:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre bestämmelser tillämpas
fortfarande i fråga om kontant arbetsmarknadsstöd som betalas ut efter
ikraftträdandet.,
l) lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister,
m) lag om ändring i lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten
för äldre arbetslösa.
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 14 maj 1997
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund
(s), Per Unckel (m), Berit Andnor (s), Ingvar Johnsson (s), Kent Olsson (m),
Martin Nilsson (s), Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder
(m), Sonja Fransson (s), Hans Andersson (v), Kristina Zakrisson (s), Christel
Anderberg (m), Barbro Johansson (mp) och Dan Ericsson (kd).
Reservationer
1. Avslag på proposition 107 m.m. (mom. 1)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Behovet av en ny
lagstiftning m.m. under rubriken Utskottets övervägande som börjar med
?Arbetslöshetsförsäkringen? och slutar med ?A39 (m) yrkande 1-8? bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar Moderata samlingspartiets åsikt att frågan om hur
arbetslöshetsförsäkringen skall vara utformad måste ses i ett vidare
sammanhang. Avsaknaden av en genomtänkt och heltäckande strategi från
regeringens sida innebär att arbetslösheten inte pressas tillbaka. Enligt
utskottets mening krävs det insatser på fyra plan för att minska
arbetslösheten. Dessa insatser kan sammanfattas enligt följande.
- Företagen måste kunna växa. Det måste bli lättare att starta företag.
Företag i Sverige skall ha konkurrenskraftiga villkor i förhållande till
företag i andra länder. Lägre skatter på arbete är en förutsättning för fler
arbeten.
- Sverige skall bli ett av de främsta länderna vad gäller kunskap och
kunskapsutveckling.
- Arbetsmarknaden måste moderniseras. Flexiblare villkor måste införas på hela
den svenska arbetsmarknaden.
- Arbetsmarknadspolitiken måste bli effektivare. En konstruktiv
arbetslöshetsförsäkring kombinerad med fokuserade och effektiva åtgärder
underlättar de arbetslösas återinträde på arbetsmarknaden.
Utskottet anser i likhet med Moderaterna att i stället för regeringens förslag
bör en allmän arbetslöshetsförsäkring, knuten till den allmänna försäkringen,
införas. Den allmänna arbetslöshetsförsäkringen skall vara en integrerad del
av en sammanhållen strategi för företagande och arbete samt innehålla starka
incitament att söka arbete. Regeringens förslag till ny
arbetslöshetsförsäkring bör avslås. Ett förslag till en ny allmän
arbetslöshetsförsäkring bör föreläggas riksdagen i sådan tid att den kan träda
i kraft den 1 januari 1998.
En ny allmän arbetslöshetsförsäkring bör omfatta alla. Utskottet delar
Moderaternas uppfattning att administrationen i likhet med övriga sociala
försäkringar bör handhas inom ramen för den allmänna försäkringen.
Arbetslöshetsförsäkringen bör vara tidsbegränsad. I kombination med bl.a.
förändrade regler för återanställning kommer detta enligt utskottets
uppfattning att säkerställa att den arbetslöse har starka drivkrafter att ta
arbete. Det skall emellertid understrykas att dessa drivkrafter måste
motsvaras av ett klimat där nya arbeten skapas. Det är därför strategin för
fler arbeten måste genomföras samordnat.
Det statliga skyddet vid arbetslöshet bör motsvara välmotiverade
trygghetskrav samtidigt som det understryker arbetslöshetsförsäkringens
karaktär av omställningsförsäkring. Den inkomstrelaterade delen bör omfatta
300 ersättningsdagar. Till skillnad från i dag bör ersättningsperioderna inte
kunna förlängas genom återkvalificering genom arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.
För äldre arbetslösa behövs ett skydd som varar längre tid än 300 dagar.
Utskottet anser i likhet med Moderaterna att arbetslösa som är äldre än 58 år,
efter att ha erhållit ersättning från den inkomstrelaterade delen av
arbetslöshetsförsäkringen under 300 dagar, bör kunna få ett kompletterande
skydd med högst 200 ersättningsdagar. Denna efterskyddsersättning bör utgå
under högst ett kalenderår från den första ersättningsdagen. Ersättningsnivån
bör vara 210 kr per dag. Den bör kunna kompletteras med åtgärder av de
fackliga organisationerna eller genom avtal. Ersättningsnivån bör bibehållas
på 75 % av den tidigare förvärvsinkomsten med en högsta dagpenning om 564 kr
per dag. Utskottet bedömer att genom de skattesänkningar som Moderaterna
föreslår erhåller den enskilde en högre nettoersättning än vad han eller hon
kan få genom regeringens förslag.
Den tid av arbete som krävs för att få rätt till arbetslöshetsersättning,
det s.k. arbetsvillkoret, påverkar försäkringens kostnader men ger också
besked, inte minst till unga, om hur samhället ser på arbete. Ett ringa krav
på arbete för att bli ersättningsberättigad skulle kunna ge det felaktiga
intrycket att bidragsberoende är något normalt. Mot denna bakgrund anser
utskottet i likhet med Moderaterna att det är rimligt att arbetsvillkoret
fastställs så att sökanden under en ramtid av 18 månader måste ha
förvärvsarbetat minst 12 månader. Som alternativ till denna huvudregel bör det
vara möjligt att fullgöra arbetsvillkoret genom förvärvsarbete i minst 900
timmar under en sammanhängande tid om 360 dagar. Arbetet måste dock ha utförts
under tolv perioder om vardera 30 dagar med en arbetad tid av minst 45 timmar
per period.
Utskottet instämmer i Moderaternas uppfattning att det bör finnas ett
särskilt lägre arbetsvillkor för unga nytillträdande på arbetsmarknaden. För
arbetslösa under 25 år som inte kan delta i utbildning inom ramen för ett
modernt lärlingssystem bör arbetsvillkoret halveras. Det bör således omfatta
sex månader eller 450 timmar under en sammanhängande tid av 180 dagar då
arbetet utförts under sex delperioder om vardera 30 dagar med en arbetstid på
minst 45 timmar varje period. I likhet med Moderaterna anser utskottet att
ersättningen skall utgå enligt grundnivån. Möjligheten skall kunna utnyttjas
högst en gång i livet.
De långsiktiga förändringar som pågår på arbetsmarknaden i riktning mot mer
individuella arbetstider, arbete under delar av livet varvat med andra
sysselsättningar och mer varierade löner under olika yrkesverksamma perioder
ställer krav på förnyelse av det skydd som behövs för att klara olika
situationer med arbetslöshet. Utskottet anser i likhet med Moderaterna att
analyser bör genomföras av en långsiktig lösning i form av ett på en gång
generellt och individuellt sparsystem.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att riksdagen med bifall till
motion A39 yrkandena 1-8 bör avslå regeringens förslag om en allmän och
sammanhållen försäkring.
dels att utskottet hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på proposition 107 m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A39 yrkandena 1-8 avslår
proposition 1996/97:107,
2. Utformningen av en ny arbetslöshetsförsäkring (mom. 2)
Elver Jonsson (fp) och Dan Ericsson (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Behovet av en ny
lagstiftning m.m. under rubriken Utskottets överväganden som börjar med
?Arbetslöshetsförsäkringen? och slutar med ?10 bör avslås? bort ha följande
lydelse:
Det är angeläget att införa en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring med
rimlig ersättningsnivå för alla som står till arbetsmarknadens förfogande. I
likhet med motionärerna anser utskottet att arbetslöshetsförsäkringen bör bli
en omställningsförsäkring som finansieras genom avgifter. Dess utformning bör
medverka till en bättre fungerande lönebildning och en flexibel arbetsmarknad.
Mot denna bakgrund instämmer utskottet i motionärernas uppfattning att
riksdagen hos regeringen bör begära ett nytt förslag till en allmän
obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, uppbyggd efter de principer som gällde
för den försäkring som infördes år 1994.
Förslaget bör vidare innefatta en från parterna på arbetsmarknaden
fristående arbetslöshetskassa dit den som inte vill tillhöra ett fackförbund
kan ansluta sig. Denna kassa skall administreras av staten. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motion A37 (fp) yrkande 1
och A38 (kd) yrkandena 1 och 2, A298 (kd) yrkande 1 och Sf242 yrkande 10..
dels att utskottet hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande utformningen av en ny arbetslöshetsförsäkring
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A37 yrkande 1, 1996/97:A38
yrkandena 1 och 2, 1996/97:A298 yrkande 1 och 1996/97:Sf242 yrkande 10
samt med avslag på motionerna 1996/97:
A40 yrkande 1, 1996/97:A277 yrkande 11 och 1996/97:A304 yrkande 1 och
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Utformningen av en ny arbetslöshetsförsäkring (mom. 2)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Behovet av en ny
lagstiftning m.m. under rubriken Utskottets överväganden som börjar med
?Arbetslöshetsförsäkringen? och slutar med ?10 bör avslås? bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar Vänsterpartiets syn på att frågan om
arbetslöshetsförsäkringens utformning har misskötts under de senaste åren.
Upprepade regelförändringar har genomförts utan konsekvensanalyser. De
tekniska lösningarna har varit undermåliga. Frågornas behandling i riksdagen
under år 1996 har också varit ägnade att skapa misstro mot det politiska
systemet. Även det politiska sakinnehållet har varit felaktigt. I en situation
när långt mer än halv miljon arbetstillfällen saknas har det politiska trycket
riktats mot de arbetslösa.
Regeringens förslag har inneburit att allt fler stängs ute från systemet.
Försämringarna av ersättningsnivåerna har inneburit att allt fler tvingats
söka socialbidrag. Deltidsarbetslösa kvinnor har fått se sin ersättningsrätt
avskaffad.
Den politik som har förts har inneburit att staten successivt befriar sig
från det politiska ansvaret för arbetslösheten och tar allt mindre ekonomiskt
ansvar för dess följder. Utskottet anser i likhet med Vänsterpartiet att det
är endast genom att öka den reguljära sysselsättningen som kostnaderna för
arbetslösheten kan minskas. Att försämra för de arbetslösa skapar endast
ytterligare klassklyftor och minskar snarast förutsättningarna för en
effektivt fungerande arbetsmarknad.
Utskottet anser därför att det är bra att förslagen som presenterats för
riksdagen har förankrats hos de fackliga organisationerna och att synpunkter
från Arbetslöshetskassornas samorganisation beaktats.
Utskottet instämmer i Vänsterpartiets syn på förslaget om en allmän och
sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. Det är viktigt att stommen till
försäkringen utgörs av dagens frivilliga arbetslöshetsförsäkring och
arbetslöshetskassor med en nära anknytning till medlemmar, fackliga
organisationer och olika branscher.
I likhet med Vänsterpartiet är utskottet berett att acceptera de föreslagna
finansieringskällorna. Normalt skall arbetsmarknadsavgiften täcka behoven hos
en robust försäkring. Vid starkt kostnadstryck till följd av omfattande
arbetslöshet får ökade skattemedel sättas in för att klara finansieringen.
Utskottet instämmer i Vänsterpartiets uppfattning att det inte bör vara
aktuellt att ytterligare höja finansieringsavgiften och låta de arbetslösa ta
kostnaderna genom regelskärpningar eller sänkta ersättningsnivåer.
Kompetensförstärkning och rörlighet skall stimuleras. Utskottet delar den
uppfattning som kommer till uttryck i motion A40 och som innebär att passiva
ersättningsperioder skall vara kortvariga och att den individuella
handlingsplanen skall prioritera aktivitet. Likaså måste svårigheter att få
barnomsorg undanröjas så att ingen går miste om ersättning från
arbetslöshetskassa av detta skäl.
Utskottet vill i likhet med Vänsterpartiet slå fast att det inte är
arbetslöshetskassans fel att långtidsinskrivningen vid arbetsförmedlingen ökar
eller att den s.k. rundgången mellan åtgärder och ersättningsperioder blir
vanligare. Dessa problem orsakas snarare av brister i den ekonomiska
politiken, svag sysselsättningspolitik och frånvaro av en
arbetstidsförkortning.
Med hänvisning till det anförda stöder utskottet således Vänsterpartiets
uppfattning när det gäller inriktningen för arbetslöshetsförsäkringen och
anser att detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därför
motion A40 yrkande 1.
dels att utskottet hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande utformningen av en ny arbetslöshetsförsäkring
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 1 samt med avslag på
motionerna 1996/97:A37 yrkande 1, 1996/97:A38 yrkandena 1 och 2,
1996/97:A277 yrkande 11, 1996/97:A298 yrkande 1, 1996/97:A304 yrkande 1
och 1996/97:Sf242 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. Samordning av försäkringssystem (mom. 3)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Behovet av en ny
lagstiftning m.m. under rubriken Utskottet överväganden som börjar med ?En
fråga? och slutar med ?den bör avslås? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att det nu behövs ett helhetsgrepp
på socialförsäkringarna på samma sätt som när översynen av skattesystemet
gjordes. Socialförsäkringarna skall utgöra ett socialt skyddsnät som i första
hand tillgodoser grundtrygghet åt den som inte kan försörja sig själv.
Kvalifikationsreglerna skall vara utformade så att så få som möjligt utestängs
från försäkringen och tvingas leva på socialbidrag. För att tillgodose kraven
på helhetssyn och grundtrygghet bör socialförsäkringssystemen utformas med en
kortvarig del (omställningsförsäkring) och en del som skyddar vid långvariga
inkomstbortfall. Utskottet anser att de synpunkter på helhetssyn i
socialförsäkringssystemen som här har redovisats bör ges regeringen till
känna. Med hänvisning till det anförda biträder utskottet motion A46 yrkande 1
vilket bör ges regeringen till känna.
dels att utskottet hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande samordning av försäkringssystem
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Bortre gräns för ersättningsrätt (mom. 4)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Behovet av en ny
lagstiftning m.m. under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?När
det? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar Folkpartiet liberalernas synpunkt att det snarast bör införas
en bortre gräns för ersättningsrätten. Dagens system innebär att om man
arbetar i sex månader och är medlem i en arbetslöshetskassa så kan man erhålla
arbetslöshetsersättning resten av livet. För individen är det viktigt att han
eller hon snabbt kan komma ut på den öppna arbetsmarknaden efter det att
arbetslöshetsperioden börjat. En bortre gräns innebär också att
arbetsförmedlingen tvingas att snabbare försöka hitta lösningar.
Den bortre gränsen bör sättas till två år. Utskottet anser i likhet med
Folkpartiet att det är viktigt att den bortre gränsen för ersättningsrätten
kombineras med åtgärder som snabbt syftar till att snabbt få ut den arbetslöse
i sysselsättning. För att förhindra att människor blir hänvisade till
socialbidrag efter ersättningstidens slut bör det införas någon form av
efterskydd.
Regeringen bör skyndsamt återkomma med lagförslag till riksdagen i enlighet
med det anförda. Utskottets ställningstagande innebär att motion A37 (fp)
yrkandena 2 och 3 tillstyrks.
dels att utskottet hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande en bortre gräns för ersättningsrätt
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A37 yrkandena 2 och 3 samt
1996/97:A40 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Bortre gräns för ersättningsrätt (mom. 4)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Behovet av en ny
lagstiftning m.m. under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?När
det? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:
En stor del av arbetslöshetsproblemet är av strukturell art. Den är en följd
av exempelvis bristande kompetens och regionala svårigheter men också av den
könssegregerade arbetsmarknaden. Det är således inte bristande arbetsvilja hos
de arbetslösa eller problem med arbetslöshetsförsäkringen som orsakat den
omfattande arbetslösheten under senare år. Därmed finns inte heller någon
grund för att införa en formellt bestämd tidsgräns, s.k. bortre parentes, i
arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att
regeringen i propositionen inte lyckats prestera en hållbar argumentation för
införande av en sådan tidsgräns. Utskottet menar att den föreslagna
utredningen bör få en annan inriktning.
Enligt utskottets mening är det grundläggande att man med en aktiv
arbetsmarknadspolitik driver arbetslinjen så att återkvalifikation till
arbetslöshetsförsäkringen blir möjlig. Så länge det är arbetsmarknadspolitiskt
meningsfullt skall det inte förhindras av godtyckliga tidsregler.
Misslyckanden på arbetsmarknaden och i det politiska systemet skall inte
straffa den enskilde.
I enlighet med den uppfattning som förts fram av Vänsterpartiet anser
utskottet att den aktuella utredningen i stället för att angripa
arbetslöshetsförsäkringens regler för återkvalifikation bör få i uppgift att
studera alternativa sysselsättningsprogram, arbetstidsförkortningar och
övergångslösningar till pension. Inriktningen måste vara att finna lösningar
på problemen med rundgången som för många kan upplevas som meningslös och
destruktiv. Kommunerna har självfallet en viktig roll när det gäller att finna
effektiva lösningar på arbetsmarknadsproblemen. Med hänvisning till det
anförda biträder utskottet således motion A40 yrkande 2 vilket bör ges
regeringen till känna. Motion A37 yrkandena 2 och 3 avslås.
dels att utskottet hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande bortre gräns för ersättningsrätt
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 2 och med avslag på
motion 1996/97:A37 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
7. Utvidgat utredningsuppdrag om samordningsfrågor (mom. 5)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Behovet av en ny
lagstiftning m.m. under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Med
hänsyn? och slutar med ?avstyrks därför? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att uppdraget bör vidgas för den
utredning som enligt propositionen skall analysera vilka åtgärder som kan
göras inför och efter en utförsäkring. I uppdraget för utredningen, som bör
vara parlamentarisk, bör även ingå att utreda en total sammanslagning av
försäkringsskyddet vid långvarig ohälsa och arbetslöshet samt en
organisatorisk sammanslagning under kommunalt huvudmannaskap av
arbetsförmedlingarnas, försäkringskassornas och delar av socialtjänstens
verksamheter. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Med detta tillkännagivande får motion A46 yrkande 2 anses vara
tillgodosedd.
dels att utskottet hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande utvidgat utredningsuppdrag om samordningsfrågor
att riksdagen med anledning av motion och 1996/97:A46 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Kompensationsnivå (mom. 6)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Kompensationsnivå och
dagpenningnivå under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?En
viktig? och slutar med ?bör antas? bort ha följande lydelse
Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att det utan ytterligare
skärpningar av kvalifikationsvillkor eller höjd nivå på finansieringsavgiften
är realistiskt att finansiera en höjning av kompensationsnivån i
arbetslöshetsförsäkringen till 85 % från och med budgetåret 1999. Målet för
ersättningsnivån bör vara att den successivt höjs till motsvarande 90 % av den
tidigare inkomsten. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet
motion A40 yrkande 3.
dels att utskottet hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande kompensationsnivå
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 3 och med avslag på
motion 1996/97:A46 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
9. Kompensationsnivå (mom. 6)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Kompensationsnivå och
dagpenningnivå under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?En
viktig? och slutar med ?bör avslås? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med Miljöpartiet att en begränsad höjning av
ersättningsnivåer och grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen bör kunna
genomföras. Ersättningsnivån bör höjas till 80 % för inkomster upp till en
brytpunkt vid 4,2 basbelopp, eller för närvarande ca 12 700 kr per månad. För
inkomstdelar däröver bör ersättningsnivån vara 40 %. Det anförda innebär att
utskottet tillstyrker motion A46 yrkande 4. Utskottet kan i sammanhanget
konstatera att Miljöpartiet i motion Fi45 (yrk. 44) med anledning av
proposition. 1996/97:150 yrkar att ersättningsnivån i
arbetslöshetsförsäkringen skall uppgå till 85 % av dagsförtjänsten för
inkomstdelar enligt ovan.
dels att utskottet hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande kompensationsnivå
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:46 yrkande 4 och med avslag på
motion 1996/97:A40 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
10. Högsta dagpenningbelopp m.m. (mom. 7)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Kompensationsnivå och
dagpenningnivå under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?När det?
och slutar med ?yrkandena 5 och 7? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med Vänsterpartiet att arbetslöshetsförsäkringen i
dag i alltför liten utsträckning kan anses vara en inkomstrelaterad
försäkring. Den högsta dagpenningen bör därför höjas och fastställas till 620
kronor från den 29 december 1997. Stödbeloppet i KAS bör från samma dag höjas
till 260 kr. Motsvarande belopp bör utgå enligt den nya sammanhållna
arbetslöshetsförsäkringen fr.o.m. den 1 januari 1998. Det anförda innebär att
utskottet tillstyrker motion A40 (v) yrkande 4 vilket bör ges regeringen till
känna. Utskottet avstyrker motion A46 yrkandena 5 och 7.
dels att utskottet hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande högsta dagpenningbelopp m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 4 och med avslag på
motion 1996/97:A46 yrkandena 5 och 7 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
11. Högsta dagpenningbelopp m.m. (mom. 7)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Kompensationsnivå och
dagpenningnivå under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?När det?
och slutar med ?yrkandena 5 och 7? bort ha följande lydelse:
Utskottet stöder Miljöpartiets uppfattning när det gäller storleken på
stödbeloppet i KAS, dvs. grundbeloppet i den nya försäkringen, och anser att
detta bör höjas till samma nivå som före den senaste sänkningen, alltså 246
kronor per dag. Vidare anser utskottet i likhet med Miljöpartiet att nivån på
dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen bör fastställas till högst 589 kronor
per dag. Utskottet anser att detta bör ges regeringen till känna. Med detta
tillkännagivande får motion A46 yrkandena 5 och 7 anses vara tillgodosedd.
Utskottet avslår motion A40 yrkande 4.
dels att utskottet hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande högsta dagpenningbelopp m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkandena 5 och 7 och med
avslag på motion 1996/97:A40 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
12. Indexering av ersättning (mom. 8)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Kompensationsnivå och
dagpenningnivå under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Mot
bakgrund? och slutar med ?Utskottets ställningstagande? bort ha följande
lydelse:
Tidigare fanns en följsamhet mellan ersättningen från
arbetslöshetsförsäkringen och inkomstutvecklingen. I likhet med Vänsterpartiet
i motion A40 anser utskottet att en sådan följsamhet bör återinföras.
Regeringen bör skyndsamt återkomma med lagförslag.
Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motion A 40 (v) yrkande 5.
dels att utskottet hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande indexering av ersättning
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Samordning av de högsta ersättningsnivåerna (mom. 9)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Kompensationsnivå och
dagpenningnivå under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Som
utskottet? och slutar med ?yrkande 6? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att nivån på taken i samtliga
försäkringar, såsom arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkringarna, bör
samordnas. Samordningen av taknivån bör ske på ett sådant sätt att den är
kostnadsmässigt neutral. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion
A46 yrkande 6.
dels att utskottet hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande samordning av de högsta ersättningsnivåerna
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkande 6,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Samordning med avgångsvederlag (mom. 10)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Samordningsregler avseende
avgångsvederlag under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Det
finns? och slutar med ?6 avstyrks? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att regeringens förslag till
samordning mellan arbetslöshetsersättning och avgångsvederlag bör avvisas. En
sådan samordning skulle motverka önskvärda strukturomvandlingar. Likaså
motverkas arbetslinjen. Detta har framhållits av ARBOM-utredningen och flera
remissinstanser liksom tidigare av utskottet i betänkandena 1992/93:AU20 och
1993/94:AU26.
Riksdagen bör mot bakgrund av vad utskottet sålunda anfört med bifall till
motion A40 yrkande 6 avslå regeringens förslag om samordning med
avgångsvederlag.
dels att utskottet hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande samordning med avgångsvederlag
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Huvudregel för arbetsvillkoret (mom. 11)
Elver Jonsson (fp) och Dan Ericsson (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsvillkor under
rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Det arbetsvillkor? och slutar
med ?9 delvis? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning i motionen A37 och A38 att det
riksdagsbeslut som fattades den 12 juni 1996 om att arbetsvillkoret skall
utgöra minst 80 timmar per månad under minst nio månader bör stå fast.
Utskottet tillstyrker därför motionerna A37 (fp) yrkande 4 och A38 (kd)
yrkande 3.
dels att utskottet hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande huvudregel för arbetsvillkoret
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A37 yrkande 4 och
1996/97:A38 yrkande 3 samt med avslag på motionerna och 1996/97:A46
yrkande 8 och 9 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
16. Huvudregel för arbetsvillkoret (mom. 11)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsvillkor under
rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Det arbetsvillkor? och slutar
med ?9 delvis? bort ha följande lydelse:
Regeringens syn att arbetslöshetsförsäkringen endast skall gälla dem som har
?en fast förankring på arbetsmarknaden? är ett hån mot alla som ställs
utanför. Resonemanget bygger på en föråldrad syn på arbetsmarknaden där de
allra flesta förutsätts vara tillsvidareanställda i stadigvarande arbeten.
Allt större spärrar upprättas mot grupper med tillfälliga anställningar och
nytillträdande på arbetsmarknaden. Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning
att arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen tills vidare bör fastställas
så att rätt till ersättning föreligger för den som förvärvsarbetat fyra
månader med minst 70 timmar per månad alternativt 300 timmar under en
sammanhängde tid av 120 dagar. Regeringens förslag rörande precisering av hur
det alternativa arbetsvillkoret skall vara fördelat på 30-dagarsperioder bör
utgå. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion A46 yrkandena 8 och
9.
dels att utskottet hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande huvudregel för arbetsvillkoret
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkandena 8 och 9 i
motsvarande del och med avslag på motionerna 1996/97:A37 yrkande 4 och
1996/97:A38 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
17. alternativt arbetsvillkor (mom. 12)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsvillkor under
rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?För de? och slutar med
?yrkande 9 delvis? bort ha följande lydelse:
I likhet med Vänsterpartiet anser utskottet att en generösare alternativregel
när det gäller arbetsvillkoret bör införas. Alternativregeln kunde utformas så
att minst 450 timmar (motsvarande 6 månader med i genomsnitt 75 timmars arbete
per månad) skulle uppfyllas under ramperioden medan antalet arbetade timmar
per månad kan variera. Eventuellt kunde kravet skärpas till en sammanhängande
tid av 240 eller 210 dagar. De förändrade reglerna om arbetsvillkor bör träda
i kraft den 29 september 1997 och inte som regeringen har föreslagit den 1
juli 1997. Utskottet anser att de synpunkter på arbetsvillkoret som här har
redovisats bör ges regeringen till känna.
Regeringen bör skyndsamt återkomma med erforderliga lagförslag. Med
hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion A40 (v) yrkande 8.
dels att utskottet hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande alternativt arbetsvillkor
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 8 och med avslag på
motionerna 1996/97:A38 yrkande 4 och 1996/97:A46 yrkande 9 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Alternativt arbetsvillkor (mom. 12)
Dan Ericsson (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsvillkor under
rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Utskottet har? och slutar med
?yrkande 9 delvis? bort ha följande lydelse:
Det är angeläget att öka flexibiliteten när det gäller beräkning av
arbetstiden för fullgörande av arbetsvillkoret. Utskottet delar
Kristdemokraternas uppfattning att det bör införas ett arbetsvillkor som är
utformat på ett sådant sätt att den totala mängden arbete under en tidsperiod
är försäkringsgrundande. Arbetsvillkoret bör vara lägre för nytillträdande på
arbetsmarknaden. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som
innebär att flexibiliteten i arbetsvillkoret ökar och att alla som arbetar kan
få tillträde till försäkringen. Med hänvisning till det anförda tillstyrker
utskottet motion A38 yrkande 4.
dels att utskottet hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande alternativt arbetsvillkor
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A38 yrkande 4 och med avslag på
motionerna 1996/97:A40 yrkande 8 och 1996/97:A46 yrkande 9 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Kvalificering genom arbete med rekryteringsstöd m.m. (mom. 13)
Hans Andersson (v) och Barbro Johansson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsvillkor under
rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?När det sedan? och slutar med
?yrkande 10? bort ha följande lydelse:
Den begränsningsregel som regeringen har föreslagit för kvalifikation till
arbetslöshetsförsäkringen med avseende på anställningar med offentliga
subventioner är enligt utskottets uppfattning ologisk och bör avslås.
Utskottet delar därmed motionärernas uppfattning och anser att det avgörande i
stället skall vara att ett anställningsförhållande råder och att lön betalas
ut enligt avtal för det aktuella arbetet. Exempelvis bör beredskapsarbete,
utbildningsvikariat och rekryteringsstöd vara kvalificerande till
försäkringen.
Riksdagen bör mot bakgrund av vad utskottet sålunda anfört med anledning av
motionerna A40 yrkande 9 och A46 yrkande 10 begära att regeringen skyndsamt
återkommer med lagförslag i enlighet med detta.
dels att utskottet hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande kvalificering genom arbete med rekryteringsstöd
m.m.
att riksdagen med anledning till motionerna 1996/97:A40 yrkande 9 och
1996/97:A46 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
20. Kartläggning av arbetsvillkorets effekter (mom. 15)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsvillkor under
rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Både Vänsterpartiet? och
slutar med ?yrkande 12? bort ha följande lydelse:
Utskottet kan som en tillfällig lösning acceptera det arbetsvillkor som
regeringen föreslår. Utskottet delar dock Vänsterpartiets uppfattning att
regeringen inom kort bör återkomma med en redovisning av effekterna av det nya
arbetsvillkoret för olika utsatta grupper på arbetsmarknaden och för
försäkringens täckningsgrad. Utskottet anser att detta bör ges regeringen till
känna. Med hänsyn till det anförda bifaller utskottet motion A40 yrkande 7.
Motion A46 yrkande 12 (mp) avslås i den mån den inte får anses tillgodosedd av
det anförda.
dels att utskottet hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande kartläggning av arbetsvillkorets effekter
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 7 och med avslag på
motion 1996/97:A46 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
21. Kartläggning av arbetsvillkorets effekter (mom. 15)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsvillkor under
rubriken Utskottets bedömning som börjar med ?Både Vänsterpartiet? och slutar
med ?yrkande 12? bort ha följande lydelse:
Regeringen bör initiera en mer omfattande kartläggning av de grupper som i
dag blir utestängda från ett fullgott försäkringsskydd och lägga fram förslag
om arbets- och andra kvalifikationsvillkor som tar sikte på förhållandena på
en framtida mer rörlig arbetsmarknad. Med hänvisning till det anförda biträder
utskottet motion A46 i berörd del vilket bör ges regeringen till känna.
dels att utskottet hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande kartläggning av arbetsvillkorets effekter
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkande 12 och med avslag på
motion 1996/97:A40 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
22. Samordning med studiemedel (mom. 17)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Samordning med studiestöd
under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Utskottet anser? och
slutar med ?yrkande 10? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med Vänsterpartiet att en samordningsregel bör
införas mellan arbetslöshetsförsäkringen och eventuellt studiestöd. Regeringen
bör skyndsamt återkomma med lagförslag till riksdagen i enlighet med det
anförda. Det anförda innebär att motion A40 (v) yrkande 10 tillstyrks i berörd
del.
dels att utskottet hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande samordning med studiemedel
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Ytterligare översyn av företagares rätt till arbetslöshetsersättning (mom.
23)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Företagare under rubriken
Utskottets överväganden som börjar med ?Utskottet ställer? och slutar med
?A299 (c)? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med Miljöpartiet att ytterligare ansträngningar bör
göras för att se över och precisera villkoren för företagare, uppdragstagare,
kulturarbetare och andra både när det gäller kvalificering till
arbetslöshetskassa och rätt till fortsatt ersättning. Detta bör riksdagen med
anledning av motion A46 i berörd del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottet hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande ytterligare översyn av företagares rätt till
arbetslöshetsersättning
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkande 16 och med avslag på
motion 1996/97:A299 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
24. Deltidsregler (mom. 25)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Ersättning vid
arbetslöshet under del av vecka under rubriken Utskottets överväganden som
börjar med ?När det? och slutar med ?bör avslås? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att dagens begränsning av
ersättningsrätten för den som har fast deltidsarbete inte bör finnas kvar i
den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring. Deltidsbegränsningen drabbar i
första hand kvinnor. Detta problem bör i första hand avhjälpas genom att dessa
erhåller arbetsmarknadspolitiska åtgärder i samma utsträckning som andra
grupper av arbetslösa. Den negativa särbehandlingen av deltidsarbetslösa måste
upphöra. Utskottet anser att regeringen skyndsamt bör återkomma med lagförslag
till riksdagen i enlighet med det anförda. Utskottet tillstyrker därför motion
A40 (v) yrkande 11.
dels att utskottet hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande deltidsregler
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Ersättningsperiodernas längd för äldre (mom. 26)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Enhetliga
ersättningsperioder under rubriken Utskottets överväganden som börjar med
?Utskottet delar? och slutar med ?bör avslås? bort ha följande lydelse:
Åldersgränsen för förlängd ersättningsperiod med högst 450 dagar bör även
fortsättningsvis vara 55 år. Utskottet anser att detta bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottet hemställan under bort ha följande lydelse:
26. beträffande ersättningsperiodernas längd för äldre
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkande 13 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. Avstängningsregler (mom. 27)
Hans Andersson (v) och Barbro Johansson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Sanktionsregler under
rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Den förändring? och slutar
med ?yrkande 15? bort ha följande lydelse:
De förändrade sanktionsregler som infördes den 1 januari 1996 har inneburit en
omotiverat kraftig skärpning av avstängningsreglerna. De strängare reglerna
tillämpas även om psykiska och andra orsaker till uppsägningar stöds av
läkarintyg. Utskottet anser att avstängningstiden bör återgå till 20
ersättningsdagar för den som har sagt upp sig på egen begäran eller tackat nej
till erbjudet lämpligt arbete. Regeringen bör skyndsamt återkomma med
erforderliga lagförslag. Utskottet tillstyrker motion A40 (v) yrkande 13 och
A46 (mp) yrkande 13.
dels att utskottet hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande avstängningsregler
att riksdagen med anledning motionerna 1996/97:A40 yrkande 13 och 1996/97:A46
yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Skyldigheten att acceptera lämpligt arbete (mom. 29)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Allmänna villkor under
Utskottets överväganden som börjar med ?Enligt nuvarande? och slutar med ?bör
därför avslås? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar Moderata samlingspartiets uppfattning att den arbetslöse inte
bör kunna tacka nej till erbjudet arbete annat än av mycket starka skäl. En
sådan regelskärpning bör kunna säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen inte
uppfattas som något annat än en omställningsförsäkring. Detta bör riksdagen
med anledning av motion A39 yrkande 11 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottet hemställan under 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande skyldigheten att acceptera lämpligt arbete
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A39 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Familjehemsföräldrars ersättningsrätt (mom. 31)
Dan Ericsson (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Familjehem under rubriken
Utskottets överväganden som börjar med ?Utskottet är? och slutar med ?yrkande
8? bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i Kristdemokraternas uppfattning att familjehemsföräldrars
rätt till ersättning från arbetslöshetskassa bör säkerställas.
Arbetstagarbegreppet bör innefatta även familjehemsföräldrar och ersättning
från arbetslöshetskassa bör möjliggöras. Utskottet anser i enlighet med motion
A38 att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att säkerställa
familjehemsförälders rätt till arbetslöshetskassa. Vad utskottet anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med hänsyn till det anförda
tillstyrker utskottet motion A38 yrkande 8.
dels att utskottet hemställan under 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande familjehemsföräldrars ersättningsrätt
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A38 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
29. Ersättningsrätt för anställda vid uthyrningsföretag (mom. 32)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Anställda vid
uthyrningsföretag under Utskottets övervägande som börjar med ?I ett? och
slutar med ?A258 (m)? bort ha följande lydelse:
Reglerna för s.k. fyllnadsstämpling tillämpas i dag olika i skilda branscher.
När det gäller anställda hos personaluthyrningsföretag är tillämpningen
strängare än vad gäller andra arbetstagare med motsvarande arbetsvillkor,
exempelvis s.k. springvikarier inom sjukvården. Det är enligt utskottets
uppfattning inte acceptabelt att anställda hos personaluthyrningsföretag i
detta avseende behandlas annorlunda än andra arbetstagare med motsvarande
arbetsvillkor. Utskottet, som därmed instämmer i Moderaternas och de enskilda
motionärernas kritik, anser att man bör tillse att enskilda som
fyllnadsmarkerar behandlas lika. Utskottet förutsätter att regeringen snarast
tillser att detta regleras genom förordning eller om så erfordras återkommer
till riksdagen i frågan. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker
motionerna A39 (m) yrkande 10 och A258 (m). Vad utskottet anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottet hemställan under 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande ersättningsrätt för anställda vid
uthyrningsföretag
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A39 yrkande 10 och
1996/97:A258 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
30. Lagreglering av inträdesvillkoret (mom. 35)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet En ny lag om
arbetslöshetskassor under rubriken Utskottets överväganden som börjar med
?Utskottet anser? och slutar med ?yrkande 11? bort ha följande lydelse:
När det gäller krav för medlemskap i en arbetslöshetskassa bör
inträdesvillkoret i form av det s.k. 17-timmarsregeln tolkas i enlighet med
ARBOM-utredningens förslag. Utskottet anser således i likhet med
Vänsterpartiet i motion A40 att en person som kan uppvisa ett
anställningsavtal som innebär att han eller hon har fått anställning i sådan
omfattning att villkoret kommer att uppfyllas, bör ha rätt att omgående
erhålla medlemskap i kassan. Regeringen bör skyndsamt återkomma med
erforderliga lagförslag. Med hänsyn till det anföra tillstyrker utskottet
motion A40 (v) yrkande 12.
dels att utskottet hemställan under 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande lagreglering av inträdesvillkoret
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 12 och med avslag på
proposition 107 i motsvarande del samt motionerna 1996/97:A45 i
motsvarande del och 1996/97:A46 yrkande 11 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
31. Lagreglering av inträdesvillkoret (mom. 35)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet En ny lag om
arbetslöshetskassor under rubriken Utskottets överväganden som börjar med
?Utskottet anser? och slutar med ?yrkande 11? bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag innebär att utöver arbetsvillkoret för att få ersättning
från arbetslöshetsförsäkringen skall ett särskilt arbetsvillkor uppfyllas för
att bli medlem i arbetslöshetskassa. Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning
att denna bestämmelse bör slopas.
Regeringen bör skyndsamt återkomma med erforderligt lagförslag. Med
hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag med det
tillkännagivande som följer av motion A46 yrkande 11.
dels att utskottet hemställan under 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande lagreglering av inträdesvillkoret
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkande 11 samt med avslag
på proposition 107 i motsvarande del och motionerna 1996/97:A40 yrkande
12 och 1996/97:A45 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
32. Finansieringen (mom. 36)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Statsbidrag, finansiering
och kostnader under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Enligt
utskottet? och slutar med ?yrkande 12? bort ha följande lydelse::
Den allmänna arbetslöshetsförsäkring som utskottet förordar enligt förslag
från Moderata samlingspartiet bör finansieras genom dels egenavgifter, dels
skatter. Egenavgifterna, som bör finansiera en betydande del av försäkringen,
bör variera med arbetslösheten i syfte att motverka en löneutveckling som ökar
arbetslösheten. Avgifterna måste växlas mot löne- eller skattejusteringar så
att effekten för den enskilde blir neutral vid övergången till den nya
allmänna arbetslöshetsförsäkringen.
Starka skäl talar enligt utskottets uppfattning för att sammanföra all
ersättning vid arbetslöshet till den allmänna försäkring som förordas.
Utskottet delar härmed den uppfattning som framförts av Moderata
samlingspartiet. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken skulle därigenom
komma att avse enbart de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och inte som i dag
också de ersättningar som motsvarar bortfallen arbetslöshetskassa.
Introduktionen av de nya reglerna måste enligt utskottets mening ske
parallellt med att arbetslösheten pressas ner genom fler riktiga arbeten.
Särskilda övergångsregler kommer därtill att krävas, så att bland annat
ersättningsperiodens längd kan samstämma med tillkomsten av en mer dynamisk
arbetsmarknad.
Med hänvisning till det anförda biträder utskottet således motion A39 (m)
yrkandena 9 och 12 i berörda delar. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottet hemställan under 36 bort ha följande lydelse:
36. beträffande finansieringen
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A39 yrkandena 9 och 12 samt med
avslag på motionerna 1996/97:A37 yrkande 5, 1996/97:A38 yrkande 6,
1996/97:A46 yrkande 3 och 1996/97:A277 yrkande 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
33. Finansieringen (mom. 36)
Elver Jonsson (fp) och Dan Ericsson (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Statsbidrag, finansiering
och kostnader under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Enligt
utskottets? och slutar med ?yrkande 12? bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna anser utskottet att arbetslöshetsförsäkringens
finansiering måste förändras. Målet måste vara en finansiering där de
försäkrades egenavgifter och företagens arbetsgivaravgifter balanserar
inkomster och utgifter över en konjunkturcykel. Förändringen måste dock
genomföras successivt. En obligatorisk egenavgift för
arbetslöshetsförsäkringen bör inrättas efter samma principer som prövades år
1994.
Med hänvisning till det anförda biträder utskottet således motionerna A37 (fp)
yrkande 5 och A38 (kd) yrkande 6.
dels att utskottet hemställan under 36 bort ha följande lydelse:
36. beträffande finansieringen
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A37 yrkande 5 och
1996/97:A38 yrkande 6 samt med avslag på motionerna, 1996/97:A39
yrkandena 9 och 12, 1996/97:A46 yrkande 3 samt 1996/97:A277 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
34. Finansieringen (mom. 36)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Statsbidrag, finansiering
och kostnader under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Enligt
utskottets? och slutar med ?yrkande 12? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med Miljöpartiet att regeringens förslag till
skärpning av arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen för att finansiera en
höjning av kompensationsnivån i försäkringen inte kan accepteras. Det anförda
innebär att utskottet tillstyrker motion A46 yrkande 3.
dels att utskottet hemställan under 36 bort ha följande lydelse:
36. beträffande finansieringen
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkande 3 och med avslag på
motionerna 1996/97:A37 yrkande 5, 1996/97:A38 yrkande 6, 1996/97:A39
yrkandena 9 och 12 samt 1996/97:A277 yrkande 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
35. Reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m. (mom. 38)
Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m) och
Christel Anderberg (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Aktivare användning av
arbetslöshetsersättning under rubriken Utskottets överväganden som börjar med
?I sitt yttrande? och slutar med ?43-47 avstyrks? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att arbetslöshetsförsäkringen bör vara utformad så att den
uppmuntrar aktivt sökbeteende, främjar en dynamisk lönebildning, medverkar
till att arbetsmarknadens funktionssätt förbättras och därmed i förlängningen
bidrar till ett ökat antal arbetstillfällen. Detta kräver emellertid att
regelverket är tydligt och stringent. Avsteg från ersättningsreglerna bör
kunna medges endast om synnerliga skäl föreligger, exempelvis vid individuellt
behov av en fokuserad yrkesutbildning. Utskottet anser att regeringens förslag
om att lämna arbetslöshetsersättning till personer som inte står till
arbetsmarknadens förfogande inte utgör ett sådant skäl. Regeringens lagförslag
beträffande åtgärden bör därför avslås i enlighet med Moderaternas och
Folkpartiets förslag.
Med bifall av motion A48 yrkande 2-6, samtliga yrkanden delvis, avstyrker
utskottet propositionen i motsvarande del. Motionerna A49 (fp) yrkandena 6-10,
samtliga delvis, och Fi44 yrkandena 43-47 får anses tillgodosedda genom vad
som anförts av utskottet.
dels att utskottet hemställan under 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A48 yrkandena 2-6 i motsvarande
delar och med avslag på proposition 1996/97:150 i motsvarande del samt
motionerna 1996/97:A49 yrkandena 6-10 i motsvarande delar och
1996/97:Fi44 yrkandena 43-47 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
36. Reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m. (mom. 38)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Aktivare användning av
arbetslöshetsersättningen under rubriken Utskottets överväganden som börjar
med ?I sitt yttrande? och slutar med ?43-47 avstyrks? bort ha följande
lydelse:
I likhet med Vänsterpartiet anser utskottet att passiva ersättningsperioder
borde minimeras. Enligt utskottets mening bör det göras en åtskillnad mellan
kontantstöd och aktivitetsstöd. Utskottet förordar därför att i stället för
att införa den nu föreslagna försöksverksamheten bör medel överföras från
utgiftsområde 13 till utgiftsområde 14 för att användas inom ramen för otra-
ditionell verksamhet med stor flexibilitet. De lokala
arbetsförmedlingsnämnderna skall fatta besluten efter det att
projektansökningarna godkänts och medel fördelats av AMS. Utskottet delar
Vänsterpartiets mening att det skulle vara mycket olyckligt att ge regeringen
särskilda befogenheter att fördela medel till lokala projekt. Det finns enligt
utskottets mening saklighets- och samordningsskäl att
arbetsmarknadsmyndigheterna bör fördela medel enligt generella kriterier som
överensstämmer med de arbetsmarknadspolitiska målen.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motion Fi44 yrkande 43-47
bör bifallas och att propositionen i berörd del bör avslås.
dels att utskottet hemställan under 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Fi44 yrkandena 43-47 och med
avslag på proposition 1996/97:150 i motsvarande del samt motionerna
1996/97:A48 yrkandena 2-6 i motsvarande delar och 1996/97:A49 yrkandena
6-10 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
37. Reglering av resursarbete (mom. 39)
Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m),
Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp) och Dan Ericsson (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Resursarbeten under
rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Som framgår? och slutar med
?yrkande 32? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas åsikt att förslaget med resursarbete måste
avvisas. Det defensiva förslaget är förknippat med rad problem.
Förändringsbenägenheten i kommunerna avtar, undanträngningseffekterna blir
betydande och det finns uppenbara risker för snedvriden konkurrens samt
övervältrings- och inlåsningseffekter. Mot denna bakgrund anser utskottet att
med bifall till motionerna A48 (m) yrkandena 2-6, samtliga delvis, A49 (fp)
yrkandena 6-10, samtliga delvis, och Fi45 (mp) yrkande 32 bör regeringens
förslag i denna del avslås.
dels att utskottet hemställan under 39 bort ha följande lydelse:
39. beträffande reglering av resursarbete
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A48 yrkandena 2, 3 och 6 i
motsvarande delar, 1996/97:A49 yrkandena 6, 7 och 10 i motsvarande delar
samt 1996/97:Fi45 yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
38. Reglering av tillfällig avgångsersättning (mom. 40)
Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m) och
Christel Anderberg (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Tillfällig
avgångsersättning under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?I
yttrandet? och slutar med ?yrkande 29? bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i uppfattningen att förslaget om tillfällig
avgångsersättning ger en felaktig signal som redan på kort sikt riskerar att
påverka arbetsgivares attityd till äldre medarbetare. Metoden att ?pensionera
bort? äldre långtidsarbetslösa är ineffektiv, oekonomisk och orättfärdig och
måste avvisas. Mot denna bakgrund instämmer utskottet i Moderaternas och
Folkpartiets uppfattning att regeringens förslag om ändringar i den nuvarande
regleringen av arbetslöshetsersättningen och den nya lagen om
arbetslöshetsersättning måste avstyrkas såvitt avser tillfällig
avgångsersättning.
dels att utskottet hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande reglering av tillfällig avgångsersättning
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A48 yrkandena 2 och 3 i
motsvarande delar samt 7, 1996/97:A49 yrkandena 6 och 7 i motsvarande
delar samt 11 och med avslag på motion 1996/97:Fi45 yrkande 29 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
39. Reglering av tillfällig avgångsersättning (mom. 40)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Tillfällig
avgångsersättning under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?I
yttrandet? och slutar med ?yrkande 29? bort ha följande lydelse:
I likhet med Miljöpartiet finner regeringen att förslaget om tillfällig
avgångsersättning är inkonsekvent inte minst med tanke på att den tidigare
möjligheten till förtidspensionering på grundval av en medicinsk och
arbetsmarknadsmässig bedömning tagits bort. Utskottet finner därför att med
bifall till motion Fi45 yrkande 29 att regeringens proposition i denna del bör
avslås.
dels att utskottet hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande reglering av tillfällig avgångsersättning
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Fi45 yrkande 29 samt med avslag
på motionerna 1996/97:A48 yrkandena 2 och 3 i motsvarande delar samt 7
och 1996/97:A49 yrkandena 6 och 7 i motsvarande delar samt 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
40. Samordning av utbildningsbidrag och änkepension (mom. 41)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Samordning av
utbildningsbidrag och änkepension under rubriken Utskottets bedömning som
börjar med ?Enligt 13 §? och slutar med ?Sf215 (s)? bort ha följande lydelse:
Det är angeläget att en ändring av samordningsreglerna för utbildningsbidrag
genomförs så att änkepension inte påverkar utbildningsbidraget. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det anförda
innebär att utskottet tillstyrker motionerna So424 yrkande 16 och Sf208.
Motion Sf215 bör avslås i den mån den inte får anses tillgodosedd genom vad
utskottet anfört.
dels att utskottet hemställan under 41 bort ha följande lydelse:
41. beträffande samordning av utbildningsbidrag och änkepension
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Sf208 och 1996/97:So424
yrkande 16 och med avslag på motion 1996/97:Sf215 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Högsta dagpenningbelopp m.m.(mom. 7)
Elver Jonsson (fp) och Dan Ericsson (kd)
Sänkningen av ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen har varit mycket
olycklig. Även om regeringen nu föreslår att ersättningsnivån skall höjas har
den lägre ersättningen inneburit stor skada. De ständiga förändringarna i
arbetslöshetsförsäkringen har skapat osäkerhet. För de enskilda har sänkningen
också inneburit ekonomiska påfrestningar. Vidare har kommunerna drabbats av
högre kostnader för socialbidrag.
2. Tidpunkten för utbetalande av statsbidrag (mom. 37)
Barbro Johansson (mp) anser
Även om utskottets förslag innebär en förbättring jämfört med det förslag som
regeringen lämnat kan det innebära problem för arbetslöshetskassorna. Flera av
arbetslöshetskassorna kommer tvingas att lägga om sina betalningsrutiner,
vilket också kommer att drabba de arbetslösa ekonomiskt.
3. Reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m. (mom. 38)
Dan Ericsson (kd)
Kristdemokraterna motsätter sig inte en försöksverksamhet som kan leda till
nya erfarenheter när det gäller att bekämpa arbetslösheten. Tvärtom har
Kristdemokraterna varit pådrivande för att pröva t.ex. arbetsdelningsprojekt i
kommunal regi. Problemet med regeringsförslaget är att det inte är
färdigtänkt. Det finns ingen strategi för hur de föreslagna åtgärderna i
förlängningen skall kunna leda till ordinarie arbeten. Det skulle vara bättre
om man i samverkan på lokal nivå själv kunde avgöra detaljutformningen.
Samverkan gäller då förutom kommun, arbetsförmedling och försäkringskassa även
lokala företagarorganisationer och fackliga organisationer. Ett sådant
förfaringssätt skulle vara ett verksamt medel för att undanröja risker för
konkurrenssnedvridning och undanträngnings- eller inlåsningseffekter.
4. Reglering av resursarbete (mom. 39)
Hans Andersson (v)
Vänsterpartiet är kritiskt till den lösning som regeringen har valt. En bättre
lösning är att ha en högre ordinarie bemanning eller i vissa fall avtalsenliga
beredskapsarbeten. Det finns risker för inlåsnings- och
undanträngningseffekter i åtgärdsslag som ligger så nära reguljära
arbetstillfällen, trots att deltagarna inte räknas som arbetstagare. Enligt
Vänsterpartiets mening skall viktiga och nödvändiga offentliga arbetsuppgifter
finansieras över den ordinarie budgeten medan arbetsmarknadspolitiska åtgärder
skall innebära omställningsinsatser för de arbetslösa samt strukturomvandling
och rörlighet på arbetsmarknaden.
Som en övergångslösning fram tills dess tillräckliga ordinarie medel
tilldelats kommunerna kan Vänsterpartiet under 1998 som en tillfällig lösning
acceptera försöksverksamheten med följande restriktioner: 1) arbetsgivaren
skall komplettera ersättningen till 90 % av den dagpenninggrundande inkomsten,
dock till högst 620 kronor per dag till och med den 28 december 1997 och till
högst 682 kronor därefter; 2) i genomsnitt skall minst 50 % av
resursarbetarnas arbetstimmar innebära vikariatstimmar per arbetsplats; 3) det
skall råda uppsägningsstopp; och 4) maximalt 15 000 personer per månad kan i
genomsnitt få resursarbete under 1998.
5. Reglering av tillfällig avgångsersättning (mom. 40)
Hans Andersson (v)
Vänsterpartiet har starkt kritiserat regeringens skärpningar av kriterierna
för att få förtidspension. Vi har ansett att man bör återinföra en modifierad
äldreregel som tillåter förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl. Förslaget
om tillfällig avgångsersättning kan dock accepteras som en tillfällig lösning.
Genom åtgärden slipper äldre arbetslösa den press som det innebär att söka
arbete som inte erbjuds eller delta i en rundgång som inte meningsfullt leder
framåt.
Införandet av tillfällig avgångsersättning måste dock betraktas som ett
politiskt misslyckande. Att minska arbetsutbudet är ingen riktig lösning på
problemet med massarbetslösheten. Som en tillfällig insats kan den accepteras
men långsiktigt gäller det att höja sysselsättningsgraden.
6. Reglering av tillfällig avgångsersättning (mom. 40)
Dan Ericsson (kd)
Förslaget innebär ett sätt för regeringen att ytterligare minska på
arbetskraftsutbudet. Det är ingen långsiktig åtgärd. Tvärtom krävs det att
fler arbetar för att inkomsterna skall bli tillräckliga för folkhushållet och
därmed säkerställa välfärden. Dock är antalet personer som kan komma att
beröras av denna åtgärd förhållandevis begränsat varför vi inte motsätter oss
denna tillfälliga åtgärd, dock med förbehåll om en ändring i villkoret. Man
skall ha varit arbetslös minst två år för att kunna ta del av denna åtgärd.
Propositionernas lagförslag
Lagförslag i proposition 1996/97:1
Förslag till lag om ändring i lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring1 i
paragrafens lydelse enligt lagen (1996:871) om ändring i nämnda lag skall ha
följande lydelse.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
--------------------------------------------------------
| 20 §2 |
--------------------------------------------------------
|Dagpenning lämnas med 75 procent av den försäkrades|
|dagsförtjänst, om inte annat följer av 17 § första|
|stycket och andra stycket första meningen. Dagpenning|
|till en försäkrad som har tillerkänts ålderspension i|
|form av folkpension, allmän tilläggspension eller annan|
|pension som lämnas på grund av förvärvsarbete, lämnas|
|med 65 procent av den försäkrades dags-förtjänst, med|
|den begränsning som följer av 17 § första stycket. |
| Med dagsförtjänst avses en femtedel av den |
|veckoinkomst eller, i fråga om försäkrad med månadslön,|
|en tjugotvåondel av den månadsinkomst, som den |
|försäkrade före arbetslöshetens inträde vanligen åtnjöt|
|under arbetstid som var normal för den försäkrade. |
-------------------------------------------------------
|Som normalarbetstid skall | Som normalarbetstid|
|gälla den genomsnittliga |skall gälla den|
|arbetstiden un-der de |genomsnittliga arbetstiden|
|senaste tolv månaderna |un-der de senaste tolv|
|före det att den |månaderna före det att den|
|arbetslöse anmält sig som |arbetslöse anmält sig som|
|arbetssökande hos den |arbetssökande hos den|
|offentliga ar- |offentliga ar-|
|betsförmedlingen. Vid |betsförmedlingen. Vid|
|bestämmande av denna |bestämmande av denna|
|ramtid räknas inte tid då |ramtid räknas inte tid då|
|den försäkrade varit |den försäkrade varit|
|hindrad att ar-beta på |hindrad att ar-beta på|
|grund av styrkt sjukdom |grund av styrkt sjukdom,|
|el-ler vård av eget barn |heltidsutbildning, vård av|
|eller adoptiv-barn som |eget barn eller|
|inte har fyllt två år. Om- |adoptivbarn som inte har|
|prövning av fastställd |fyllt två år eller|
|dagsförtjänst under en |tjänstgöring enligt lagen|
|pågående ersättningsperiod |(1994:1809) om|
|får ske vid omprövning av |totalförsvarsplikt. |
|normalarbetstiden eller då |Omprövning av fastställd|
|medlemmen har haft ett |dagsför-tjänst under en|
|avbrott under |pågående ersätt-|
|ersättningsperioden på |ningsperiod får ske vid|
|grund av arbete med högre |omprövning av|
|inkomst än tidigare. |normalarbetstiden eller då|
|Avbrottet skall ha varit |med-lemmen har haft ett|
|sammanhängande under minst |avbrott under|
|sex månader och ha |ersättningsperioden på|
|omfattat arbete som avses |grund av ar-bete med högre|
|i 6 §. |inkomst än tidigare.|
| |Avbrottet skall ha varit|
| |samman-hängande under|
| |minst sex månader och ha|
| |omfattat arbete som avses|
| |i 6 §. |
-------------------------------------------------------
1 Lagen omtryckt 1991:1334.
2 Senaste lydelse 1996:871.
--------------------------------------------------------
| Saknas underlag för beräkning av dagsförtjänsten|
|enligt andra stycket, skall som medlemmens|
|dagsförtjänst räknas den i orten vanliga arbetsför-|
|tjänsten per arbetsdag för arbetstagare inom samma yrke|
|och med samma arbetsförmåga som medlemmen. |
| Utan hinder av bestämmelserna i första-tredje|
|styckena får dagpenning till försäkrad som under|
|ersättningstiden uppfyllt arbetsvillkoret huvud-|
|sakligen genom arbetsmarknadsutbildning eller|
|yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt|
|utbildningsbidrag har utgått bestämmas till belopp som|
|motsvarar utbildningsbidraget. |
| Åtnjuter medlem med anledning av arbetslöshet|
|fortlöpande ersättning från annan än|
|arbetslöshetskassa, får dagpenning utges högst med|
|belopp som motsvarar skillnaden mellan det högsta|
|belopp som får lämnas enligt första-fjärde styckena och|
|ersättningen. |
--------------------------------------------------------
Förslag till lag om ändring i lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371)
om kontant arbetsmarknadsstöd
Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1973:371) om kontant arbets-marknadsstöd1
i paragrafens lydelse enligt lagen (1996:872) om ändring i nämnda lag skall ha
följande lydelse.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
--------------------------------------------------------
| |
| 13 §2 |
-------------------------------------------------------
|Dagpenning får inte lämnas |Dagpenning får inte lämnas|
|förrän den försäkrade |förrän den sökande under|
|under en samman-hängande |en sammanhängande tid av|
|tid av tolv månader varit |tolv månader varit ar-|
|arbetslös sex dagar |betslös sex dagar|
|(karensvillkor). I |(karensvillkor). I|
|karenstiden räknas in |karenstiden räknas in|
|endast de da-gar för vilka |endast de da-gar för vilka|
|dagpenning skulle ha |stöd skulle ha lämnats, om|
|lämnats, om karenstiden |karenstiden gått till|
|gått till ända. |ända. |
| Bestämmelserna om | |
|karenstid i denna paragraf | Sökande som avses i 1 §|
|skall inte tillämpas på |3 be-höver inte uppfylla|
|den som är anvisad |karensvillkoret. Detsamma|
|verksamhet för |gäller dem som är er-|
|arbetslivsutveckling i |sättningsberättigade |
|enlighet med föreskrifter |enligt 9 § eller är|
|som har meddelats av |anvisade verksamhet för|
|regeringen. |arbets-livsutveckling i|
| |enlighet med före-skrifter|
| |som har meddelats av rege-|
| |ringen. |
-------------------------------------------------------
1 Lagen omtryckt 1994:929.
2 Senaste lydelse 1996:872.
Lagförslag i proposition 1996/97:107
2.1 Förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs följande.
Vilka som omfattas av lagen
--------------------------------------------------------
| 1 § |
--------------------------------------------------------
|Arbetslöshetsförsäkringen omfattar både arbetstagare|
|och företagare. Vissa särskilda bestämmelser som endast|
|gäller för företagare finns i 34-37 §§. |
--------------------------------------------------------
| 2 § |
--------------------------------------------------------
|Vad som i denna lag sägs om medlemmar i en|
|arbetslöshetskassa skall också tillämpas på dem som är|
|anslutna till den kompletterande arbetslöshetskassan. |
--------------------------------------------------------
| 3 § |
--------------------------------------------------------
|Rätt till ersättning har endast personer som i Sverige|
|uppfyller ersättningsvillkoren enligt denna lag, om|
|inte något annat följer av rådets förordning (EG) nr|
|1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av|
|systemen för social trygghet när anställda,|
|egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar|
|inom gemenskapen. |
| Om regeringen har träffat överenskommelse med någon|
|annan stat om andra villkor för rätt att få ersättning|
|än som föreskrivs i denna lag, skall|
|arbetslöshetskassan tillämpa dessa villkor. |
--------------------------------------------------------
|Grundförsäkring och inkomstbortfallsförsäkring |
--------------------------------------------------------
| 4 § |
--------------------------------------------------------
|Arbetslöshetsförsäkringen består av en grundförsäkring|
|och en inkomstbortfallsförsäkring. |
--------------------------------------------------------
| 5 § |
--------------------------------------------------------
|Arbetslöshetsförsäkringen handhas av|
|arbetslöshetskassor. Bestämmelser om|
|arbetslöshetskassor finns i lagen (1997:000) om|
|arbetslöshetskassor. |
--------------------------------------------------------
|Grundförsäkringen |
--------------------------------------------------------
| 6 § |
--------------------------------------------------------
|Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas till den som|
|- inte är medlem i en arbetslöshetskassa, eller |
|- är medlem i en arbetslöshetskassa men inte uppfyller|
|de villkor som gäller för rätt till en inkomstrelaterad|
|ersättning. |
| Ersättningen lämnas tidigast den 1 juli det år den|
|arbetslöse fyller 20 år. |
--------------------------------------------------------
|Inkomstbortfallsförsäkringen |
--------------------------------------------------------
| 7 § |
--------------------------------------------------------
|Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas|
|till den som varit medlem i en arbetslöshetskassa under|
|minst tolv månader, under förutsättning att medlemmen|
|efter det senaste inträdet i kassan uppfyllt|
|arbetsvillkoret enligt 12-14 §§ (medlemsvillkor). |
--------------------------------------------------------
| 8 § |
--------------------------------------------------------
|Personer som omedelbart före inträdet i en|
|arbetslöshetskassa har varit medlemmar i en annan sådan|
|kassa får för uppfyllandet av medlemsvillkoret|
|tillgodoräkna sig tid i den kassan. |
--------------------------------------------------------
|Allmänna villkor för rätt till ersättning |
--------------------------------------------------------
| |
| 9 § |
--------------------------------------------------------
|Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som |
| 1. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete|
|för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje|
|arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan, |
| 2. är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under|
|tid för vilken de inte anmält hinder som kan godtas av|
|arbetslöshetskassan, |
| 3. är anmälda som arbetssökande hos den offentliga|
|arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av|
|regeringen eller den myndighet som regeringen|
|bestämmer, och |
| 4. inte kan få lämpligt arbete. |
--------------------------------------------------------
| 10 § |
--------------------------------------------------------
|Ersättning enligt denna lag lämnas inte i följande|
|fall. |
| 1. Ersättning lämnas inte till personer som deltar i|
|utbildning. |
| 2. Ersättning lämnas inte till personer som är|
|permitterade utan lön. |
| 3. Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas inte|
|till personer som enligt 37 § första stycket 2 lagen|
|(1997:000) om arbetslöshetskassor har uteslutits från|
|medlemskap under en tid av ett år från uteslutningen. |
| Om det finns särskilda skäl får regeringen eller den|
|myndighet som regeringen bestämmer, med avvikelse från|
|vad som anges i punkterna 1 och 2, föreskriva att|
|ersättning får lämnas till personer som deltar i|
|utbildning eller är permitterade utan lön samt de|
|villkor för rätt till ersättning som i sådana fall|
|skall gälla. |
--------------------------------------------------------
| 11 § |
--------------------------------------------------------
|Erbjudet arbete skall anses lämpligt, om |
| 1. det inom ramen för tillgången på arbetstillfällen|
|tagits skälig hänsyn till den sökandes förutsättningar|
|för arbetet samt andra personliga förhållanden, |
| 2. anställningsförmånerna är förenliga med de|
|förmåner som arbetstagare får som är anställda enligt|
|kollektivavtal eller, om kollektivavtal inte finns, är|
|skäliga i förhållande till de förmåner arbetstagare med|
|likvärdiga arbetsuppgifter och kvalifikationer får vid|
|jämförliga företag, |
| 3. arbetet inte hänför sig till en arbetsplats där|
|arbetskonflikt råder till följd av stridsåtgärder som|
|är lovliga enligt lag och kollektivavtal, och |
| |
| 4. förhållandena på arbetsplatsen motsvarar vad som|
|anges i författning eller myndighets föreskrifter om|
|åtgärder till förebyggande av ohälsa eller olycksfall.|
--------------------------------------------------------
|Övriga villkor för rätt till ersättning |
| |
|Arbetsvillkoret |
--------------------------------------------------------
| 12 § |
--------------------------------------------------------
|Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som|
|under en ramtid av tolv månader omedelbart före|
|arbetslöshetens inträde |
| 1. haft förvärvsarbete i minst 6 månader och utfört|
|arbetet under minst 70 timmar per kalendermånad, eller|
| 2. haft förvärvsarbete i minst 450 timmar under en|
|sammanhängande tid av 180 dagar och utfört arbetet|
|under sex perioder om 30 dagar vardera med en arbetad|
|tid av minst 45 timmar i varje period. |
| För att ha rätt till en inkomstrelaterad ersättning|
|skall den sökande ha uppfyllt arbetsvillkoret efter det|
|senaste inträdet i arbetslöshetskassan. En sökande som|
|omedelbart före inträdet har varit medlem i en annan|
|sådan kassa får för att uppfylla arbetsvillkoret|
|tillgodoräkna sig tid i den kassan. |
--------------------------------------------------------
| 13 § |
--------------------------------------------------------
|Med förvärvsarbete avses även tid då den sökande |
| 1. haft semester, |
| 2. varit ledig med helt eller delvis bibehållen lön|
|av någon annan anledning än sjukdom, tjänstgöring|
|enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller|
|barns födelse, eller |
| 3. får annan ersättning än pension på grund av|
|anställningens upphörande (avgångsvederlag). |
| Tid med avgångsvederlag beräknas med utgångspunkt i|
|avgångsvederlagets storlek i förhållande till den|
|sökandes genomsnittliga inkomst per månad i|
|anställningen under en viss period. Regeringen eller|
|den myndighet som regeringen bestämmer får meddela|
|närmare föreskrifter om beräkningen. |
--------------------------------------------------------
| 14 § |
--------------------------------------------------------
|Vid prövning av arbetsvillkoret bortses från utfört|
|förvärvsarbete |
| 1. som arbetsgivaren finansierat med stöd av |
|- förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller |
|- förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, eller |
| 2. som bedrivits med stöd av förordningen (1984:523)|
|om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen|
|näringsverksamhet. |
| Detta gäller dock inte om den sökande när det i|
|första stycket nämnda arbetet påbörjades uppfyllde|
|arbetsvillkoret med annat förvärvsarbete enligt 12-13|
|§§. |
--------------------------------------------------------
| 15 § |
--------------------------------------------------------
|Tid då förvärvsarbete har utförts får inte räknas mer|
|än en gång för att uppfylla arbetsvillkoret.|
|Förvärvsarbete som använts för att uppfylla villkoret|
|för dagpenning i form av grundbelopp får dock senare|
|räknas med för att uppfylla villkoret för den|
|inkomstrelaterade ersättningen, om arbetet utförts|
|efter det senaste inträdet i kassan. |
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
| |
| |
|Ramtiden |
--------------------------------------------------------
| 16 § |
--------------------------------------------------------
|När ramtid skall bestämmas enligt 12 § räknas inte den|
|tid då den sökande varit hindrad att arbeta på grund av|
| 1. styrkt sjukdom, |
| 2. avslutad heltidsutbildning som den sökande har|
|avslutat efter fyllda 25 år eller som har föregåtts av|
|sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst 5|
|månader, |
| 3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av|
|missbrukare i vissa fall, |
| 4. frihetsberövande på kriminalvårdens område, |
| 5. vård av eget barn som inte har fyllt 2 år eller|
|vård av adoptivbarn i 2 år efter barnets ankomst i|
|familjen, |
| 6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller|
|livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har|
|meddelats med stöd av livsmedelslagen, eller |
| 7. utlandsvistelse till följd av att den sökande|
|följt med sin make eller maka vid dennes arbete i|
|utlandet under förutsättning att makens eller makans|
|arbetsgivare har sitt säte i Sverige och att lönen|
|utbetalas från Sverige. |
--------------------------------------------------------
| 17 § |
--------------------------------------------------------
|I den utsträckning sådan tid som anges i 16 § punkterna|
|1-7 inte enligt |
|19 § jämställs med tid under vilken förvärvsarbete har|
|utförts skall, när ramtiden bestäms, inte heller räknas|
|in tid då den sökande fått föräldrapenningförmån enligt|
|lagen (1962:381) om allmän försäkring eller då den|
|sökande varit hindrad att arbeta på grund av |
| 1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om|
|totalförsvarsplikt, |
| 2. arbetsmarknadsutbildning, |
| 3. yrkesinriktad rehabilitering, eller |
| 4. utbildning för vilken utbildningsbidrag lämnas|
|enligt förordningen (1996:1654) om särskilt|
|utbildningsbidrag. |
--------------------------------------------------------
|Studerandevillkoret |
--------------------------------------------------------
| 18 § |
--------------------------------------------------------
|Sökande är berättigade till ersättning enligt|
|grundförsäkringen utan att ha uppfyllt arbetsvillkoret,|
|om de stått till arbetsmarknadens förfogande som|
|arbetssökande genom den offentliga arbetsförmedlingen|
|eller förvärvsarbetat i minst 90 kalenderdagar under en|
|ramtid av 10 månader i anslutning till att de avslutat|
|en utbildning på heltid som omfattar minst ett läsår|
|och som berättigar till studiesocialt stöd. När|
|ramtiden bestäms räknas inte in den tid då sökandena|
|har varit hindrade att stå till arbetsmarknadens|
|förfogande på grund av sjukdom, tjänstgöring enligt|
|lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, havandeskap,|
|vård av eget barn som inte har fyllt 2 år eller vård av|
|adoptivbarn i 2 år efter barnets ankomst i familjen. |
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
| |
| |
|Återkvalificeringsvillkoret |
--------------------------------------------------------
| 19 § |
--------------------------------------------------------
|För sökande som en gång har påbörjat en|
|ersättningsperiod enligt denna lag gäller följande. När|
|det arbetsvillkor skall uppfyllas som skall ligga till|
|grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under|
|vilken sökande enligt 12-14 §§ skall ha förvärvsarbetat|
|jämställas den tid då de |
| 1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat|
|det, fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller|
|yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt|
|utbildningsbidrag lämnats, |
| 2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat|
|det, fullföljt utbildning för vilken utbildningsbidrag|
|lämnats enligt förordningen (1996:1654) om särskilt|
|utbildningsbidrag, |
| 3. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om|
|totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån|
|enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda|
|fallen dock tillsammans högst 2 månader, |
| 4. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren|
|finansierat med stöd av |
| - förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller |
| - förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, eller |
| 5. bedrivit egen näringsverksamhet med stöd av|
|förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl.|
|som startar egen näringsverksamhet. |
--------------------------------------------------------
|Ersättningens form |
--------------------------------------------------------
| 20 § |
--------------------------------------------------------
|För all dagpenning gäller följande. |
| - Dagpenningen lämnas i form av ett belopp som|
|beräknas per dag. |
| - Summan under en kalendervecka av antalet ersatta|
|och arbetade dagar samt karens- och avstängningsdagar|
|får uppgå till högst fem. |
| - Dagpenningen får inte lämnas för lördag eller|
|söndag, om inte regeringen eller den myndighet som|
|regeringen bestämmer medger undantag. |
| - Dagpenningen får inte lämnas för tid under vilken|
|den sökande får föräldrapenning enligt lagen (1962:381)|
|om allmän försäkring. |
| - Dagpenning som understiger 10 kronor per dag|
|betalas inte ut och brutet krontal jämnas ut till|
|närmaste högre krontal. |
--------------------------------------------------------
|Karenstiden och ersättningstidens längd |
--------------------------------------------------------
| 21 § |
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
|Dagpenningen får inte lämnas förrän den sökande under |
|en sammanhängande tid av 12 månader har varit arbetslös|
|5 dagar (karensvillkor). I karenstiden räknas in endast|
|de dagar för vilka dagpenning skulle ha lämnats om |
|karenstiden löpt ut. |
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
| 22 § |
--------------------------------------------------------
|Ersättning lämnas under längst 300 dagar|
|(ersättningsperiod). Om den sökande har fyllt 57 år|
|före ersättningsperiodens slut är perioden i stället|
|450 dagar. |
| I ersättningsperioden räknas inte in dagar under|
|vilka den sökande har anvisats verksamhet för|
|arbetslivsutveckling eller ett offentligt tillfälligt|
|arbete för äldre arbetslösa i enlighet med föreskrifter|
|som har meddelats av regeringen. |
| Om den sökande omedelbart före inträdet i en|
|arbetslöshetskassa har fått ersättning från en annan|
|arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar i den andra|
|kassan in i ersättningsperioden. |
| Rätten till dagpenning upphör vid månadsskiftet före|
|den månad då den arbetslöse fyller 65 år. |
--------------------------------------------------------
| 23 § |
--------------------------------------------------------
|Om arbetslösheten upphör före ersättningsperiodens|
|slut, har den sökande rätt till ersättning under det|
|återstående antalet dagar av perioden vid ny|
|arbetslöshet, även om den sökande då inte uppfyller|
|arbets- och karensvillkoren. Vad som nu har sagts|
|gäller dock inte om en sammanhängande tid av 12 månader|
|har förflutit sedan den sökande senast fick ersättning.|
|I sådan tid räknas inte in tid då den sökande varit|
|hindrad att arbeta på grund av någon av de orsaker som|
|anges i 16 och 17 §§. |
| Om ersättningsperioden har löpt ut men den sökande|
|under perioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret lämnas|
|ersättning under ytterligare en ersättningsperiod. Då|
|skall dock karensvillkoret på nytt uppfyllas. Den nya|
|ersättningsperioden räknas från inträdet av den|
|arbetslöshet då den sökande uppfyllde det arbetsvillkor|
|som ligger till grund för den nya perioden. |
--------------------------------------------------------
|Dagpenningens storlek |
| |
|Grundbelopp |
--------------------------------------------------------
| 24 § |
--------------------------------------------------------
|Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas med ett|
|belopp per dag som inte är baserat på tidigare|
|förvärvsinkomster (dagpenning i form av grundbelopp). |
| Dagpenning i form av grundbelopp lämnas med det|
|belopp som regeringen fastställer, om inte annat följer|
|av denna lag. |
--------------------------------------------------------
|Inkomstrelaterad ersättning |
--------------------------------------------------------
| 25 § |
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
|Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas |
|med ett belopp per dag som är baserat på tidigare |
|förvärvsinkomster (dagpenning i form av |
|inkomstrelaterad ersättning). |
| Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning |
|lämnas med högst det belopp som regeringen fastställer|
|och lägst det belopp som bestäms enligt 24 § andra |
|stycket, om inte annat följer av denna lag. |
--------------------------------------------------------
26 §
Om inte annat följer av 25 § andra stycket eller 27 §, lämnas dagpenning med
80 procent av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden.
27 §
Dagpenning till sökande som har tillerkänts ålderspension i form av
folkpension, allmän tilläggspension eller annan pension som lämnas på grund av
förvärvsarbete, lämnas med 65 procent av den sökandes dagsförtjänst under
normalarbetstiden med den begränsning som följer av 25 § andra stycket.
28 §
Som normalarbetstid skall gälla den genomsnittliga arbetstiden i det
förvärvsarbete som innebär att arbetsvillkoret uppfylldes. Om arbetsvillkoret
uppfyllts genom det arbetsvillkor som anges i 12 § första stycket 1 får, om
detta är förmånligare för den sökande, som normalarbetstid gälla den
genomsnittliga arbetstiden i allt det förvärvsarbete som utförts under hela
ramtiden enligt samma paragraf. Vid denna beräkningsmetod får dock endast
månad då den sökande utfört arbete under minst 70 timmar räknas med.
29 §
Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga om
sökande med månadslön, 1/22 av den månadsinkomst, som den sökande före
arbetslöshetens inträde vanligen fick under arbetstid som var normal för den
sökande.
Bestämmelser om beräkningen av dagsförtjänsten för företagare finns i 37 §.
30 §
Dagpenning till sökande som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen genom
arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken de har
fått statligt utbildningsbidrag får bestämmas till belopp som motsvarar
utbildningsbidraget. Detta gäller trots bestämmelserna i 26-29 §§.
31 §
Får en sökande med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning från
någon annan än arbetslöshetskassan, får dagpenning lämnas med högst skillnaden
mellan det högsta belopp som får lämnas enligt 26-29 §§ och ersättningen.
Avdrag på dagpenningen
32 §
Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning enligt 27 § skall minskas
med 1/260 av årspensionen. Motsvarande avdrag skall göras på dagpenning i form
av grundbelopp, om den sökande tillerkänts ålderspension eller annan pension
på sätt som anges i 27 §.
33 §
Vad som förekrivs i 27 § och 32 § skall inte gälla, om regeringen av
särskilda skäl föreskriver något annat.
Företagare
34 §
Med företagare avses i denna lag personer som äger eller är delägare -
direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som de är personligen verksamma i
och som de har ett väsentligt inflytande över.
35 §
En företagare skall, om inte något annat anges i andra stycket, anses vara
arbetslös när företagarens personliga verksamhet i rörelsen vid en samlad
bedömning kan anses ha upphört annat än tillfälligt.
En företagare som tillfälligt upphör att bedriva verksamhet i rörelsen skall
anses vara arbetslös under förutsättning att uppehållet i rörelsen inte till
någon del är av säsongkaraktär och att någon verksamhet inte bedrivs i
rörelsen. En företagare som återupptagit verksamheten efter ett tillfälligt
upphörande med ersättning enligt detta stycke har rätt till ersättning endast
om förutsättningarna enligt första stycket är uppfyllda. Ersättning enligt
detta stycke får bara utnyttjas en gång per rörelse.
36 §
Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös
även i andra fall än som sägs i 35 §.
37 §
När underlaget bestäms för beräkningen av dagsförtjänsten skall för
företagare dagsförtjänsten bygga på den genomsnittliga inkomsten under de tre
senaste åren före avvecklingsåret. Om företagaren har lagt ned sin verksamhet
inom 12 månader från det att företagaren startade den kan ersättningen baseras
på företagarens tidigare anställning.
Deltid och bisyssla
38 §
Ersättning till personer som söker deltidsarbete lämnas med det antal
dagpenningbelopp per vecka som enligt en av regeringen fastställd
omräkningstabell svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda
föreskrifter för beräkning av ersättning vid deltidsarbete för det fall att
arbetstiden inte är bestämd till ett visst antal timmar per dag eller vecka.
39 §
Är någon arbetslös under del av vecka i andra fall än som avses i 38 §,
lämnas ersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den
arbetslöshet som skall ersättas enligt den av regeringen fastställda
omräkningstabellen.
Vid sådan beräkning av arbetslöshet tas inte hänsyn till en sådan bisyssla
som den sökande före arbetslöshetens inträde under minst 6 månader utfört vid
sidan av sitt heltidsarbete, om
- inkomsten från bisysslan i genomsnitt inte överstigit ett belopp som
motsvarar 6 grundbelopp per vecka,
- bisysslan inte utvidgas under arbetslösheten, och
- bisysslan inte hindrar personen från att anta ett lämpligt heltidsarbete.
Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens inträde överstiger ett
belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka skall hälften av det
överskjutande beloppet dras av från dagpenningen.
40 §
Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer föreskriva om begränsningar i ersättningsrätten och om
karenstid utöver vad som följer av denna lag för personer som regelbundet
utför deltidsarbete under veckor då de i övrigt är arbetslösa.
41 §
Överstiger de sökandes arbetsutbud per vecka den veckotid, under vilken de
normalt utfört arbete närmast före arbetslösheten, räknas den överskjutande
tiden inte med när ersättningen skall fastställas.
Begränsning vid säsongarbetslöshet
42 §
Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer begränsa rätten till ersättning för arbetstagare som
huvudsakligen är sysselsatta i yrke där arbetslöshet årligen regelbundet
förekommer.
Avstängning från rätt till ersättning
43 §
Den sökande skall stängas av från rätt till ersättning under tid som anges i
44 §, om den sökande
1. lämnat sitt arbete utan giltig anledning,
2. skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande,
3. avvisat ett erbjudet lämpligt arbete utan godtagbart skäl, eller
4. utan att uttryckligen ha avvisat sådant arbete ändå genom sitt
uppträdande uppenbarligen vållat att anställning inte kommit till stånd.
44 §
Är det sannolikt att ett arbete som avses i 43 § skulle ha varat högst 5
dagar eller mer än 5 men högst 10 dagar eller mer än 10 dagar, utgör
avstängningstiden
- 10, 20 respektive 45 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 § 1, och
- 20, 40 respektive 60 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 § 2-4.
I avstängningstiden räknas in bara dagar för vilka karenstid skulle ha
tillgodoräknats eller dagpenning skulle ha lämnats, om avstängningen inte hade
skett, eller dagar under vilka den sökande har utfört förvärvsarbete. Den
totala avstängningstiden får dock inte överstiga
- 28, 56 respektive 112 kalenderdagar vid avstängning enligt 43 § 1, och
- 56, 112 respektive 168 kalenderdagar vid avstängning enligt 43 § 2-4.
45 §
Inträffar under avstängningstiden förhållande som avses i 43 §, beräknas ny
avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i 44 §, om inte den nya
avstängningstiden ryms inom den löpande avstängningstiden.
Är det uppenbart att den sökande inte vill anta lämpligt arbete, såsom när
den sökande vid upprepade tillfällen antingen har avvisat erbjudet sådant
arbete utan godtagbart skäl eller lämnat sitt arbete utan giltig anledning,
skall den sökande vara avstängd till dess han eller hon utfört sådant
förvärvsarbete som enligt 12 och 13 §§ får tillgodoräknas för uppfyllande av
arbetsvillkoret under 80 dagar.
Avstängningstiden skall räknas från den dag då det förhållande som anges i
43 § inträffat.
46 §
Bestämmelserna i 43 § 1-3 om arbete skall tillämpas i fråga om
arbetsmarknadspolitiska åtgärder som berättigar till utbildningsbidrag och
utbildningar för vilka utbildningsbidrag lämnas enligt förordningen
(1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag. Bestämmelserna i 44 och 45 §§ skall
därvid gälla i tillämpliga delar.
Ansökan om ersättning och utfärdande av intyg
47 §
Ansökan om ersättning görs skriftligen hos arbetslöshetskassan. Till ansökan
skall fogas intyg av arbetsgivaren om den sökandes arbetsförhållanden samt de
uppgifter i övrigt som behövs för bedömande av den sökandes ersättningsrätt.
Kan ett sådant intyg bara skaffas med stora svårigheter, får
arbetsförhållandena och övriga uppgifter styrkas på annat sätt. Arbetsgivare
skall på begäran utfärda intyget enligt formulär som fastställts av
Arbetsmarknadsstyrelsen.
Intyg och övriga uppgifter skall förvaras bland kassans handlingar.
48 §
Till personer som uppfyller villkoren för rätt att med bibehållen ersättning
söka arbete i något annat EU- eller EES-land utfärdar Arbetsmarknadsstyrelsen
intyg som visar rätten till ersättning.
Överklagande, omprövning och ändring
Överklagande i ärenden om rätt till ersättning
49 §
Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till ersättning enligt
denna lag överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om inte annat följer av
lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt.
Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål som avses i första
stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän deltagit i
länsrätten.
50 §
Arbetslöshetskassans beslut får inte överklagas av en enskild innan kassan
har omprövat sitt beslut enligt 61 §. Om ett beslut överklagas innan det har
omprövats, skall överklagandet anses som en begäran om omprövning.
51 §
Arbetsmarknadsstyrelsen får, även till förmån för enskild part, överklaga en
domstols och en arbetslöshetskassas beslut i ärenden som avses i 49 §.
Överklagande i ärenden om utfärdande av intyg
52 §
Beslut av Arbetsmarknadsstyrelsen i ärenden om utfärdande av intyg enligt 48
§ får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Gemensamma bestämmelser om överklagande
53 §
Ett beslut skall överklagas skriftligt.
I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring av
beslutet som begärs.
54 §
Skrivelsen med överklagandet skall ges in till den instans som har meddelat
beslutet. Skrivelsen skall ha kommit in till den instansen inom två månader
från den dag klaganden fick del av beslutet eller, om överklagandet anförts av
Arbetsmarknadsstyrelsen eller en arbetslöshetskassa, inom två månader från
beslutets dag.
55 §
Den instans som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen
med överklagandet har kommit in i rätt tid.
Om skrivelsen har kommit in för sent, skall den avvisas utom när
1. förseningen beror på att den instans som har fattat det överklagade
beslutet har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar,
eller
2. skrivelsen inom tiden för överklagande har kommit in till den instans som
skall pröva överklagandet.
I fall som avses i 2 skall den instans dit skrivelsen kommit vidarebefordra
den till den instans som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om
vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen.
56 §
Om skrivelsen med överklagandet inte avvisas enligt 55 § andra stycket,
skall den instans som har meddelat det överklagade beslutet lämna över denna
och övriga handlingar i ärendet till den instans som skall pröva
överklagandet.
57 §
En arbetslöshetskassas, Arbetsmarknadsstyrelsens eller en domstols beslut
enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat har angetts i beslutet
eller bestämts av den instans som skall överpröva beslutet.
58 §
I ett mål där en enskild part överklagar en arbetslöshetskassas beslut är
kassan den enskildes motpart.
59 §
Arbetsmarknadsstyrelsen får överta en arbetslöshetskassas uppgift att i
länsrätten och kammarrätten föra det allmännas talan.
Arbetsmarknadsstyrelsen för det allmännas talan i Regeringsrätten.
60 §
Vid överklagande till kammarrätt krävs det prövningstillstånd.
Omprövning och ändring
61 §
Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden som sägs i 49 § skall omprövas av
kassan, om det begärs av den enskilde som beslutet angår.
Detta gäller inte, om arbetslöshetskassan redan har ändrat beslutet med stöd
av 63 §.
62 §
Bestämmelserna i 53-56 §§ om överklagande skall tillämpas i fråga om en
begäran om omprövning.
63 §
En arbetslöshetskassa skall utan begäran ändra sitt beslut i ärenden som
sägs i 49 § och som inte överprövats av en högre instans, om
1. beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende
innehåller uppenbar oriktighet,
2. beslutet har blivit oriktigt på grund av att det fattats på uppenbart
felaktigt eller ofullständigt underlag, eller
3. beslutet har blivit oriktigt på grund av en uppenbart felaktig rätts-
tillämpning eller någon annan liknande orsak.
En ändring enligt första stycket behöver inte göras, om oriktigheten är av
ringa betydelse.
64 §
En ändring med stöd av 63 § av ett beslut får inte göras sedan mer än två år
förflutit från den dag då beslutet meddelades.
Ett beslut får ändras även efter det att tiden har gått ut, om det först
därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller
ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl.
65 §
Vid omprövning enligt 61 § får beslutet inte ändras till den enskildes
nackdel.
Vid ändring enligt 63 § får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel,
om det finns synnerliga skäl mot det.
Särskilda bestämmelser
66 §
Sökande som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller
vilseledande uppgifter om förhållanden av betydelse för bedömningen av deras
rätt till ersättning skall frånkännas rätt till ersättning. När sökanden är
medlem i en arbetslöshetskassa skall ett sådant frånkännande ske först sedan
arbetslöshetskassan med stöd av 37 § andra stycket lagen (1997:000) om
arbetslöshetskassor beslutat att inte utesluta den sökande som medlem.
Frånkännandet skall gälla under minst 130 ersättningsdagar. Om det finns
särskilda skäl får frånkännandet gälla under färre dagar.
Till sökande som frånkänts ersättning enligt första stycket får ersättning
betalas ut först sedan de har utfört sådant förvärvsarbete som avses i 12 och
13 §§ under 80 dagar från den tidpunkt då det förhållande som ledde till
frånkännandet kom till arbetslöshetskassans kännedom.
Finns det sannolika skäl att en sökande gjort sig skyldig till ett
förfarande som avses i första stycket, kan ersättning som tillkommer den
sökande innehållas i avvaktan på utredning i ärendet.
Beslut enligt första stycket skall av kassan genast anmälas till Arbets-
marknadsstyrelsen.
67 §
Lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt skall
tillämpas på ersättning enligt denna lag.
68 §
Har någon genom oriktig uppgift eller genom underlåtenhet att fullgöra sin
uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt orsakat att
ersättning lämnats obehörigen eller med för högt belopp eller har någon på
annat sätt obehörigen eller med för högt belopp fått ersättning och har han
eller hon skäligen bort inse detta, skall det som betalats ut för mycket
betalas tillbaka. Detta gäller om det inte i det särskilda fallet finns
anledning att helt eller delvis befria från återbetalningsskyldighet.
Vid återbetalningsskyldighet enligt första stycket får vid senare ut-
betalning skäligt belopp innehållas i avräkning från vad som betalats ut för
mycket.
69 §
När det gäller minskning av vissa ersättningar med utgiven dagpenning gäller
föreskrifterna i 17 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och 6 kap.
7 § andra stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.
-----------------------
Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1997:000) om
införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000)
om arbetslöshetskassor.
2.2 Förslag till lag om arbetslöshetskassor
Härigenom föreskrivs följande.
Allmänna bestämmelser
1 §
Arbetslöshetsförsäkringen enligt lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring
handhas av arbetslöshetskassor som har registrerats enligt 7-14 §§.
Arbetslöshetskassor är föreningar för vilkas bildande och verksamhet det finns
närmare bestämmelser i denna lag.
En arbetslöshetskassas verksamhet skall omfatta ett visst verksamhetsområde.
Ett verksamhetsområde omfattar en viss yrkeskategori eller bransch eller vissa
närbesläktade sådana.
2 §
En arbetslöshetskassa kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter
samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter sedan den registrerats.
För en arbetslöshetskassas förbindelser svarar endast kassans tillgångar. I
tillgångarna räknas in avgifter som har förfallit till betalning, även om de
ännu inte har betalats.
3 §
En förening kan registreras som arbetslöshetskassa endast om den har minst
10 000 medlemmar, har till ändamål att ge sina medlemmar ersättning vid
arbetslöshet samt har antagit stadgar och utsett styrelse och revisorer enligt
denna lag.
4 §
En arbetslöshetskassas firma skall innehålla ordet arbetslöshetskassa.
Firman skall tydligt skilja sig från andra bestående arbetslöshetskassors
firma.
Endast arbetslöshetskassor enligt denna lag får i sin firma använda
benämningen arbetslöshetskassa eller förkortningar därav.
5 §
En arbetslöshetskassas stadgar skall ange följande:
1. arbetslöshetskassans firma,
2. kassans verksamhetsområde,
3. uppgift om kassan är avsedd för anställda eller företagare eller båda
kategorierna,
4. den ort i Sverige där kassans styrelse skall ha sitt säte,
5. betalningssätt för arbetslöshetsersättning,
6. betalningssätt för avgifter,
7. påföljden för försummelse att till kassan betala avgift eller särskilt
uttaxerat belopp,
8. antalet styrelseledamöter och revisorer samt deras suppleanter, sättet
att tillsätta dem och tiden för deras uppdrag,
9. bestämmelser om föreningsstämma,
10. antalet ombud som skall utses till föreningsstämman, sättet att utse dem
och tiden för deras uppdrag,
11. tid för ordinarie föreningsstämma,
12. den tid inom vilken föreningsstämman skall sammankallas, hur den skall
sammankallas och hur andra meddelanden skall ges till känna för ombuden och
medlemmarna, samt
13. den tid inom vilken en medlem som vill få ett ärende behandlat vid en
föreningsstämma skall begära det och hur det skall göras.
Första stycket 8 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts
enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för privatanställda.
Arbetsmarknadsstyrelsen får medge att en arbetslöshetskassas stadgar
innehåller annat än det som anges i första stycket, om det finns särskilda
skäl.
6 §
En arbetslöshetskassa får inte utöva annan verksamhet än sådan som avses i 1
§ eller använda medel för ändamål som är främmande för sådan verksamhet.
Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen får
medge undantag från denna föreskrift, om det finns särskilda skäl.
Registrering av arbetslöshetskassor
7 §
En förening som vill verka som arbetslöshetskassa registreras hos
Arbetsmarknadsstyrelsen.
Registreringen gäller från den dag ansökan om registrering kom in till
Arbetsmarknadsstyrelsen.
8 §
Om en arbetslöshetskassas avsedda verksamhetsområde helt eller i väsentligt
hänseende skulle sammanfalla med en redan verksam arbetslöshetskassas
verksamhetsområde får registrering vägras.
9 §
En arbetslöshetskassa skall för registrering anmäla
1. sin postadress,
2. de personer som har utsetts till
- styrelseledamot,
- kassaföreståndare,
- suppleant,
- firmatecknare,
- revisor,
3. de utseddas postadress och personnummer, och
4. hur kassans firma tecknas.
Om en arbetstagarrepresentant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om
styrelserepresentation för de privatanställda skall det anges.
10 §
En arbetslöshetskassa skall också för registrering anmäla varje ändring av
stadgarna som beslutats av föreningsstämman.
11 §
En anmälan som sägs i 9 § görs första gången när arbetslöshetskassan ansöker
om registrering enligt 7 §. Därefter skall en anmälan göras genast efter det
att en ändring inträffat i något förhållande som tidigare anmälts eller borde
ha anmälts enligt 9-10 §§.
Även den som anmälan gäller har rätt att göra anmälan.
12 §
Arbetsmarknadsstyrelsen får förelägga arbetslöshetskassan att inom en viss
tid avge yttrande eller vidta rättelse, om styrelsen finner att ett beslut som
anmäls för registrering eller en handling som bifogas anmälan
1. inte har tillkommit i behörig ordning,
2. till sitt innehåll strider mot lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäk-
ring, mot denna lag, mot föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa
lagar eller mot arbetslöshetskassans stadgar,
3. i något viktigare hänseende har formulerats otydligt eller vilseledande.
Om en arbetslöshetskassa inte följer ett sådant föreläggande, skall anmälan
avskrivas. En underrättelse om att så kan ske skall tas in i föreläggandet.
13 §
Finns det något hinder mot registrering även efter det att ett yttrande som
sägs i 12 § första stycket har avgetts och arbetslöshetskassan har haft
tillfälle att yttra sig över hindret, skall Arbetsmarknadsstyrelsen vägra
registrering, om det inte finns anledning att ge ett nytt föreläggande.
14 §
För en förpliktelse som genom en åtgärd på en förenings vägnar uppkommit
före registreringen svarar de solidariskt som har beslutat eller deltagit i
åtgärden. Genom registreringen övergår ansvaret på arbetslöshetskassan, om
förpliktelsen uppkommit efter det att föreningen bildats.
Arbetslöshetskassans ledning
Kassans styrelse
15 §
En arbetslöshetskassa skall ha en styrelse med minst tre ledamöter samt
suppleanter.
En av ledamöterna och hans eller hennes suppleant skall som statens
representant utses av Arbetsmarknadsstyrelsen. Övriga ledamöter och
suppleanter väljs av föreningsstämman.
Den ledamot och den suppleant som utsetts av Arbetsmarknadsstyrelsen har
rätt till ersättning för uppdragets fullgörande med det belopp som regeringen
eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen fastställer.
16 §
Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter gäller även suppleanter.
Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om
styrelserepresentation för de privatanställda.
Krav för att få vara styrelseledamot
17 §
Styrelseledamöter skall vara bosatta i Sverige, om inte regeringen eller
efter regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen i ett särskilt fall
tillåter annat.
Den som är underårig, i konkurs, har en förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken eller är underkastad näringsförbud får inte vara styrelseleda-
mot.
Till styrelseledamot får föreningsstämman välja endast den som är medlem i
kassan.
Styrelseledamöternas uppdragstid
18 §
En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i arbetslös-
hetskassans stadgar. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra verksamhetsår
och skall bestämmas så att den upphör vid slutet av den ordinarie
föreningsstämma där styrelseval förrättas.
19 §
Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid om ledamoten begär det. Ett
sådant uppdrag upphör i förtid även i det fall att den som utsett ledamoten
eller, i fråga om vald styrelseledamot, föreningsstämman beslutar det. Anmälan
om att uppdrag upphört i förtid skall göras hos arbetslöshetskassans styrelse
och hos Arbetsmarknadsstyrelsen.
20 §
Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller det uppkommer hinder
enligt 17 § för honom eller henne att vara styrelseledamot och en suppleant
inte kan träda i ledamotens ställe, skall övriga styrelseledamöter vidta
åtgärder för att en ny styrelseledamot tillsätts för den återstående
mandattiden.
Sådana åtgärder behöver inte vidtas om den ledamot vars uppdrag upphört var
en arbetstagarrepresentant som avses i lagen (1987:1245) om
styrelserepresentation för de privatanställda.
Valet av en ny ledamot som skall väljas på föreningsstämma får anstå till
nästa ordinarie stämma där styrelseval förrättas utan hinder av 15 § första
stycket, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter.
Poster inom arbetslöshetskassans ledning
21 §
Styrelsen utser inom sig en ordförande och en vice ordförande. Den som är
anställd hos arbetslöshetskassan får inte vara ordförande.
Styrelsen utser även en kassaföreståndare och en sekreterare. Bestämmelserna
i 17 § andra stycket gäller också kassaföreståndaren. Kassaföreståndaren får
inte vara styrelseledamot eller kassaföreståndare i en annan kassa.
Vid lika röstetal avgörs frågan genom lottning.
Ledningens uppgifter
22 §
Styrelsen företräder arbetslöshetskassan och tecknar dess firma.
Styrelsen får bemyndiga en styrelseledamot, kassaföreståndaren eller någon
annan att företräda arbetslöshetskassan och teckna dess firma, om det inte är
förbjudet enligt stadgarna. Styrelsen kan föreskriva att rätten att företräda
arbetslöshetskassan och teckna dess firma får utövas endast av två eller flera
personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras.
Bestämmelserna i 17 § andra stycket och 30 § gäller också den som bemyndigas
enligt andra stycket.
Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i andra
stycket.
23 §
Styrelsen svarar för arbetslöshetskassans organisation och förvaltningen av
kassans angelägenheter.
Kassaföreståndaren ansvarar för den löpande förvaltningen enligt de
riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar.
24 §
Styrelsen skall se till att organisationen av bokföringen och
medelsförvaltningen innefattar en tillfredsställande kontroll.
Kassaföreståndaren skall se till att bokföringen fullgörs i överensstämmelse
med lag och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt.
Styrelsesammanträden
25 §
Styrelsens ordförande skall se till att styrelsesammanträden hålls när det
behövs. Styrelsen skall sammankallas om någon av styrelseledamöterna eller
kassaföreståndaren begär det.
Kassaföreståndaren har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsesam-
manträden även om han eller hon inte är styrelseledamot, om inte styrelsen
bestämmer något annat i ett särskilt fall.
26 §
Vid styrelsesammanträden skall föras protokoll som undertecknas av
ordföranden och justeras av den ledamot som styrelsen utser.
Styrelseledamöter och kassaföreståndaren har rätt att få en avvikande mening
antecknad till protokollet.
Protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras på ett betryggande sätt.
27 §
Styrelsen är beslutför om mer än hälften av det totala antalet ledamöter
eller det högre antal som föreskrivs i stadgarna är närvarande.
Beslut i ett ärende får inte fattas om inte, såvitt möjligt, samtliga
styrelseledamöter har fått tillfälle att delta i ärendets behandling och fått
tillfredsställande underlag för att avgöra det.
28 §
Om en styrelseledamot inte kan närvara vid ett styrelsesammanträde skall
ledamotens suppleant ges tillfälle att delta i sammanträdet.
Suppleanten för den arbetstagarledamot som har utsetts enligt lagen
(1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda skall alltid få
underlag för styrelsesammanträdena och ges tillfälle att delta vid
sammanträden på samma sätt som en styrelseledamot.
29 §
Om inte stadgarna föreskriver en särskild röstmajoritet, gäller som
styrelsens beslut den mening för vilken fler än hälften av de närvarande
röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden stöder. Är
styrelsen inte fulltalig skall de som röstar för beslutet utgöra mer än en
tredjedel av det totala antalet styrelseledamöter, om inte något annat före-
skrivs i stadgarna.
Särskilda bestämmelser om arbetslöshetskassans ledning och ställföreträdare
30 §
Styrelseledamöter eller kassaföreståndaren får inte handlägga frågor som rör
avtal mellan dem och arbetslöshetskassan. De får inte heller handlägga frågor
om avtal mellan kassan och tredje man, om de i frågan har ett väsentligt
intresse som kan strida mot kassans intressen. Vad som sägs om handläggning av
frågor som rör avtal gäller även rättegång eller annan talan.
31 §
Styrelsen eller andra ställföreträdare för en arbetslöshetskassa får inte
företa en rättshandling eller någon annan åtgärd som kan bereda en otillbörlig
fördel åt medlem eller någon annan, om rättshandlingen eller åtgärden är till
nackdel för arbetslöshetskassan eller någon av dess medlemmar.
32 §
En ställföreträdare för en arbetslöshetskassa får inte följa en sådan
föreskrift av en föreningsstämma eller ett annat organ hos arbetslöshetskassan
som inte gäller därför att den står i strid med lagen (1997:000) om
arbetslöshetsförsäkring, med denna lag, med föreskrifter utfärdade med stöd av
dessa lagar eller med kassans stadgar.
33 §
Om en ställföreträdare har överskridit sin befogenhet när han eller hon
företog en rättshandling för en arbetslöshetskassa gäller inte rättshandlingen
mot kassan, om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha
insett att befogenheten överskreds.
Detta gäller också om en kassaföreståndare vid företagande av en
rättshandling har överskridit sin behörighet att vidta åtgärder på arbetslös-
hetskassans vägnar enligt 23 § andra stycket och 24 § andra stycket.
Arbetslöshetskassans medlemmar
Rätt till medlemskap
34 §
Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har var och en som uppfyller
villkoren i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhetsområde.
Medlemskap får dock beviljas endast den som under en sammanhängande period av
fyra veckor har förvärvsarbetat i genomsnitt minst 17 timmar per vecka och
fortfarande arbetar i minst denna omfattning. Rätt att bli medlem har inte den
som
1. är medlem i en annan arbetslöshetskassa, eller
2. har fyllt 64 år.
Rätt att bli medlem har även den som till följd av att han eller hon
uppfyller studerandevillkoret enligt lagen (1997:000) om arbetslöshetsför-
säkring är berättigad till ersättning enligt grundförsäkringen och som har
utbildat sig för arbete i yrkeskategori eller bransch inom kassans
verksamhetsområde.
35 §
Arbetslöshetskassan skall föra en medlemsförteckning. Förteckningen skall
innehålla uppgift om
1. varje medlems namn, personnummer, postadress och tid för inträde i
kassan, och
2. de avgifter och andra belopp som medlemmen har betalat in.
36 §
Medlemskapet i en arbetslöshetskassa upphör utan uppsägning den dag
medlemmen fyller 65 år.
Uteslutning av medlem
37 §
Arbetslöshetskassans styrelse skall, om inte särskilda skäl talar mot det,
utesluta en medlem som
1. inte uppfyller och inte heller under de senaste sex månaderna har
uppfyllt bestämmelsen i kassans stadgar om arbete inom kassans verksam-
hetsområde, eller
2. medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktig eller vilseledande
uppgift om något förhållande av betydelse för hans eller hennes rätt till
medlemskap eller ersättning.
Om det finns särskilda skäl skall styrelsen, i stället för att utesluta
medlemmen, frånkänna honom eller henne rätten till ersättning enligt
bestämmelser om detta i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring.
Första stycket 1 gäller inte sådana medlemmar som grundar sitt medlemskap
endast på förhållanden som avses i 34 § andra stycket.
38 §
Har i ett ärende om uteslutning av medlem uppgift som inte saknar betydelse
för frågan om uteslutning tillförts ärendet av någon annan får ärendet inte
avgöras utan att medlemmen har underrättats om det och fått tillfälle att
yttra sig över uppgiften. Medlemmen skall anses ha fått underrättelse om
uppgiften, om den har sänts i ett rekommenderat brev under medlemmens vanliga
adress.
39 §
Ett beslut varigenom en medlem uteslutits skall innehålla de skäl som
bestämt utgången, om det inte är uppenbart obehövligt. I beslutet skall även
anges från och med vilken dag uteslutningen gäller.
Om ett beslut om uteslutning fattas med stöd av 37 § 1 under tid då
medlemmen har rätt till ersättning, gäller uteslutningen från och med dagen
efter det att medlemmens rätt till ersättning upphör.
Rätt till utträde
40 §
Utträde ur en arbetslöshetskassa sker efter anmälan. Sådan anmälan skall
göras skriftligen och innehålla uppgift om tidpunkten för utträdet. En medlems
rätt att träda ut ur en arbetslöshetskassa får inte begränsas.
Ytterligare bestämmelser om utträde finns i 45-46 §§.
Medlemsavgifter och särskild uttaxering
41 §
En arbetslöshetskassa skall ta ut medlemsavgifter som i förening med andra
inkomster får antas täcka kassans förvaltningskostnader, betalningen av
finansieringsavgift och utjämningsavgift samt övriga utgifter. En
arbetslöshetskassa får besluta om olika medlemsavgifter för olika
medlemskategorier, om det finns skäl för det.
42 §
Trots vad stadgarna föreskriver, får en arbetslöshetskassa besluta om
särskild uttaxering, om arbetslöshetskassans tillgångar är otillräckliga för
verksamhetens behöriga utövande.
43 §
En arbetslöshetskassas beslut om medlemsavgifter och om särskild uttaxering
skall godkännas av Arbetsmarknadsstyrelsen.
44 §
En arbetslöshetskassas inkomster som inte används för löpande utgifter under
verksamhetsåret, skall användas för sådana utgifter följande verksamhetsår.
45 §
En medlem skall anses ha trätt ut ur arbetslöshetskassan, om medlemmen vid
utgången av andra månaden efter den tid på vilken en medlemsavgift eller ett
särskilt uttaxerat belopp belöper inte har betalat avgiften eller beloppet
till kassan och inte heller har anmält ett förhållande på vilket befrielse
från betalningsskyldighet kan grundas. Medlemmen skall anses ha trätt ut ur
kassan vid den tidpunkten.
I en arbetslöshetskassa med en längre avgiftsperiod än en kalendermånad
skall en medlem som inte inom tre månader från periodens början har betalat
medlemsavgiften anses ha trätt ut ur kassan efter den tiden.
46 §
Om det finns särskilda skäl, får Arbetsmarknadsstyrelsen medge utträde vid
en senare tidpunkt än vad som sägs i 45 §, dock senast vid utgången av sjätte
månaden.
47 §
En arbetslöshetskassas styrelse får medge att en medlem får fortsätta att
vara medlem, även om medlemmen låtit bli att inom den tid som framgår av 45 §
anmäla ett förhållande som befrielse från betalningsskyldighet kan grundas på.
Om det finns särskilda skäl, får styrelsen även i andra fall än som sägs i
första stycket besluta att en medlem får fortsätta att vara medlem även om
medlemmen inte inom den tid som framgår av 45 § betalat medlemsavgiften eller
ett särskilt uttaxerat belopp.
Finansieringsavgift och utjämningsavgift
48 §
Arbetslöshetskassorna skall för varje medlem som fanns i kassan den 31
december det senast förflutna verksamhetsåret till staten betala
1. en avgift för finansiering av del av statens kostnader för utbetald
ersättning som avser inkomstbortfallsförsäkringen med ett belopp som motsvarar
131 procent av den under det löpande verksamhetsåret genomsnittligt
utbetalade dagpenningen enligt inkomstbortfallsförsäkringen (finansierings-
avgift), och
2. en avgift för finansiering av ett för kassorna gemensamt utjämningsbidrag
med ett belopp som motsvarar tre procent av den gällande högsta dagpenningen
(utjämningsavgift).
49 §
Regeringen får meddela närmare föreskrifter om när och på vilket sätt
betalningarna enligt 48 § skall göras samt om utjämningsbidrag.
Föreningsstämma
50 §
En arbetslöshetskassa skall hålla ordinarie föreningsstämma före den 1 juli
varje år.
Arbetsmarknadsstyrelsen får medge att stämma hålls vid en senare tidpunkt
eller att den hålls endast vartannat år.
51 §
Medlemmars rätt att besluta i arbetslöshetskassans angelägenheter får utövas
vid föreningsstämman genom valda ombud. Varje ombud har en röst.
Om en arbetslöshetskassa är nybildad och val av ombud inte har hunnit
anordnas, får medlemmarna besluta i kassans angelägenheter vid förenings-
stämman. Vad som sägs om ombud i 55 och 56 §§ gäller i ett sådant fall på
motsvarande sätt medlemmar som beslutar vid stämman.
52 §
Samtliga medlemmar i en arbetslöshetskassa har rätt att delta i val av
ombud.
53 §
Föreningsstämman fastställer antalet ombud som skall väljas.
Föreningsstämman kan bemyndiga styrelsen att fastställa antalet ombud. Ett
sådant bemyndigande blir giltigt endast om det godkänns av Arbetsmark-
nadsstyrelsen.
54 §
Ett ombud får inte väljas för längre tid än fem år.
Till ombud får väljas endast en person som är medlem i arbetslöshetskassan.
55 §
Ett ombud får inte rösta genom ett annat ombud.
Ett ombud får inte rösta i en fråga som rör
1. talan mot ombudet,
2. ombudets befrielse från skadeståndsansvar eller från någon annan
förpliktelse mot arbetslöshetskassan, eller
3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 som rör någon annan, om
ombudet i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot kassans
intressen.
56 §
Om en bestämmelse i denna lag eller i arbetslöshetskassans stadgar som rör
kallelse till föreningsstämma eller tillhandahållande av handlingar har
åsidosatts i ett ärende, får stämman inte besluta i ärendet utan samtycke av
alla närvarande ombud. Även utan ett sådant samtycke får föreningsstämman
avgöra ett ärende som inte har tagits upp i kallelsen, om ärendet enligt stad-
garna skall förekomma på stämman eller omedelbart föranleds av ett annat
ärende som skall avgöras. Stämman får också besluta att en extra
föreningsstämma skall sammankallas för behandling av ärendet.
57 §
Föreningsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller av den som styrelsen
har utsett.
Ordföranden vid föreningsstämman utses av stämman.
58 §
Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälften av
de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som stämmans
ordförande stöder.
Vid val anses den vald som har fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal
avgörs valet genom lottning, om inte något annat beslutas av stämman innan
valet förrättas.
59 §
Föreningsstämman beslutar om ändring av stadgarna. Beslutet är giltigt, om
minst tre fjärdedelar av samtliga röstberättigade vid stämman har förenat sig
om det. Om arbetslöshetskassans stadgar innehåller ytterligare villkor för
ändring av stadgarna, gäller det villkoret.
Beslutet får inte verkställas innan registrering har skett enligt 10 §.
60 §
Föreningsstämman får uppdra åt styrelsen att fatta beslut om
medlemsavgifter.
61 §
Ett förbehåll i stadgarna om att tvister mellan arbetslöshetskassan och
styrelsen, styrelseledamöterna, kassaföreståndaren eller medlemmarna skall
hänskjutas till skiljemän har samma verkan som ett skiljeavtal.
Om styrelsen begär skiljemannaförfarande mot arbetslöshetskassan, tillämpas
65 §.
Talan mot föreningsstämmans beslut
62 §
Om ett beslut av en föreningsstämma inte har kommit till i behörig ordning
eller i övrigt strider mot lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring, denna
lag eller mot arbetslöshetskassans stadgar, kan talan mot arbetslöshetskassan
om att beslutet skall upphävas eller ändras föras av en medlem, styrelsen, en
styrelseledamot eller kassaföreståndaren.
Talan skall väckas vid tingsrätten.
Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks inte
talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.
63 §
En dom som upphäver eller ändrar en föreningsstämmas beslut gäller även för
medlemmar som inte har fört talan.
64 §
Rätten kan ändra en föreningsstämmas beslut endast om det kan fastställas
vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft.
Skall föreningsstämmans beslut enligt denna lag anmälas för registrering,
skall rätten underrätta Arbetsmarknadsstyrelsen för registrering, om beslutet
har upphävts eller ändrats genom en dom som vunnit laga kraft eller om rätten
genom beslut under rättegången har förordnat att beslutet inte får
verkställas.
65 §
Om styrelsen vill väcka talan mot arbetslöshetskassan, skall den sammankalla
en föreningsstämma där det skall väljas ställföreträdare som kan föra kassans
talan i tvisten. Stämning delges den valde ställföreträdaren.
För styrelsen talan mot föreningsstämmans beslut är rätten till talan inte
förlorad enligt 62 § tredje stycket, om styrelsen inom den där angivna tiden
har kallat till föreningsstämma enligt första stycket.
Redovisning
66 §
Arbetslöshetskassans verksamhetsår är kalenderår.
67 §
Styrelsen skall avge årsredovisning för varje verksamhetsår.
Årsredovisningen skall bestå av resultaträkning, balansräkning och
förvaltningsberättelse.
Resultaträkningen och balansräkningen skall upprättas i enlighet med
bestämmelserna i bokföringslagen (1976:125). Förvaltningsberättelsen skall
upprättas med iakttagande av god redovisningssed.
68 §
Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter och av
kassaföreståndaren.
Om det har antecknats en avvikande mening om årsredovisningen till
styrelsens protokoll, skall den avvikande meningen fogas till redovisningen.
69 §
Årsredovisningen för det förflutna verksamhetsåret skall avlämnas till
revisorerna senast den 31 mars.
70 §
Senast en månad efter det att resultaträkningen och balansräkningen har
blivit fastställda, skall en kopia av årsredovisningen och revisionsbe-
rättelsen hållas tillgängliga hos arbetslöshetskassan för dem som vill ta del
av dessa handlingar.
71 §
Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen får
utfärda närmare föreskrifter om arbetslöshetskassans bokföring, årsbokslut och
årsredovisning. Om det finns särskilda skäl, får föreskrifterna avvika från
vad som följer av bokföringslagen (1976:125).
Revision
72 §
En arbetslöshetskassa skall ha minst två revisorer och personliga
suppleanter för dem. Vad som i denna lag sägs om revisorer gäller även
revisorssuppleanter.
Revisorerna väljs av föreningsstämman, om det inte föreskrivs i stadgarna
att de skall utses på ett annat sätt.
73 §
Minst en av revisorerna skall vara en auktoriserad eller en godkänd revisor.
Till revisor kan utses även ett registrerat revisionsbolag.
74 §
Revisor får inte
1. vara underårig,
2. ha en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,
3. vara i konkurs,
4. vara underkastad näringsförbud,
5. vara styrelseledamot eller kassaföreståndare i arbetslöshetskassan eller
hjälpa till vid kassans bokföring eller medelsförvaltning eller kontrollen
över den,
6. vara anställd hos arbetslöshetskassan, eller
7. vara gift eller sambo med en person som avses i 5, syskon eller släkting
i rätt upp- eller nedstigande led till en sådan person, eller besvågrad med en
sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift
med den andres syskon.
75 §
En revisors uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Om uppdraget
inte skall gälla tills vidare, skall tiden bestämmas så att uppdraget upphör
vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken revisorsval förrättas.
76 §
Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller om revisorn enligt 74 § eller
enligt stadgarna inte får fortsätta att vara revisor och inte har någon
suppleant, skall styrelsen vidta åtgärder för att en ny revisor tillsätts för
den återstående mandattiden.
77 §
Revisorerna får när som helst inventera arbetslöshetskassans tillgångar och
granska dess böcker, räkenskaper och andra handlingar.
Arbetslöshetskassans styrelse och kassaföreståndaren skall lämna de
upplysningar och den hjälp som revisorerna begär.
78 §
Revisorerna skall i den omfattning som följer av god revisionssed granska
arbetslöshetskassans årsredovisning och räkenskaper samt styrelsens och
kassaföreståndarens förvaltning. Efter att granskningen har slutförts, skall
revisorerna skriva en hänvisning till revisionsberättelsen på årsredovis-
ningen. Om revisorerna finner att balans- eller resultaträkningen inte bör
fastställas, skall även det antecknas.
79 §
Revisorerna skall för varje verksamhetsår till föreningsstämman avge en
revisionsberättelse som skall innehålla
1. ett uttalande om årsredovisningen har gjorts enligt gällande lag och
arbetslöshetskassans stadgar,
2. ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna, och
3. ett förslag i frågan om fastställande av balansräkning och resultaträk-
ning.
80 §
Revisionsberättelsen skall lämnas till arbetslöshetskassans styrelse senast
en månad efter det att revisorerna har fått redovisningshandlingarna. Dessa
skall samtidigt lämnas tillbaka till styrelsen.
81 §
Revisorerna har rätt att närvara vid en föreningsstämma. De är skyldiga att
närvara vid en stämma, om det med hänsyn till ärendena anses nödvändigt.
Fusion
82 §
Genom ett avtal om fusion kan en arbetslöshetskassa (den överlåtande kassan)
gå upp i en annan arbetslöshetskassa (den övertagande kassan). En sådan fusion
innebär att medlemmarna i den överlåtande kassan blir medlemmar i den
övertagande kassan, att den överlåtande kassan upplöses samt att dess
tillgångar och skulder övertas av den övertagande kassan.
En fusion kan också verkställas genom att en överlåtande kassa går upp i två
eller flera övertagande kassor.
83 §
Genom ett avtal om fusion kan två eller flera arbetslöshetskassor (de
överlåtande kassorna) förenas genom att bilda en ny arbetslöshetskassa. En
sådan fusion innebär att medlemmarna i de överlåtande kassorna blir medlemmar
i den nya kassan, att de överlåtande kassorna upplöses samt att deras
tillgångar och skulder övertas av den nya kasssan.
84 §
Ett avtal om fusion skall för att bli giltigt godkännas av föreningsstämman
i den överlåtande arbetslöshetskassan samt av Arbetsmarknadsstyrelsen.
Bestämmelserna i 59 § skall tillämpas i fråga om en föreningsstämmas beslut
att godkänna en fusion.
Den kompletterande arbetslöshetskassan
85 §
Rikstäckande organisationer som företräder anställda och företagare på
arbetsmarknaden får bilda en kompletterande arbetslöshetskassa. I den kom-
pletterande arbetslöshetskassan är organisationerna som bildat föreningen
medlemmar. Denna kassa kommer främst övergångsvis att handha
arbetslöshetsförsäkring åt enskilda. När det gäller grundförsäkringen omfattar
kassans verksamhet arbetslösa som inte är medlemmar i någon arbets-
löshetskassa. När det gäller den frivilliga inkomstbortfallsförsäkringen
omfattar verksamheten dem som är anslutna till den kompletterande kassan.
Den kompletterande arbetslöshetskassan skall godkännas av regeringen.
86 §
Såväl arbetstagare som företagare kan hos kassan försäkra sig mot
inkomstbortfall. En sådan försäkrad benämns ansluten.
87 §
För den kompletterande kassan gäller i övrigt bestämmelserna i denna lag med
följande undantag.
Bestämmelserna i 1 § andra stycket och 5 § första stycket 2 om kassans
verksamhetsområde, bestämmelsen i 3 § om minsta antal medlemmar, bestämmelsen
i 8 § om att registrering i vissa fall får vägras samt bestämmelserna i 82-84
§§ om fusion gäller inte.
Bestämmelserna i 3 §, 5 § första stycket 12, 34-47 §§ samt 60 § om
medlemskap, medlemsförteckning, medlemsavgift m.m., i 48 § om finan-
sieringsavgift, och i 95-97 §§ och 111-115 §§ om överklagande, omprövning och
ändring gäller för de anslutna i stället för medlemmarna. Vad som sägs i 31
och 61 §§ om medlem gäller även den som är ansluten till den kompletterande
arbetslöshetskassan.
I stället för vad som sägs i 17 § tredje stycket gäller för den komplette-
rande arbetslöshetskassan följande. Till styrelseledamot får utses medlemmar,
förtroendevalda eller anställda i de organisationer som är medlemmar i
föreningen. Styrelseledamöterna får inte vara styrelseledamöter,
kassaföreståndare eller ombud vid föreningsstämma i en annan
arbetslöshetskassa.
Bestämmelserna i 51-54 §§ om val av ombud och valda ombud gäller i den
kompletterande arbetslöshetskassan på motsvarande sätt ombud som utses av
medlemsorganisationerna. För sådana ombud gäller vad som i tredje stycket sägs
om styrelseledamot i den kompletterande kassan.
Samverkan
88 §
Arbetslöshetskassorna skall samverka med varandra i frågor som rör
administration, service, information, utbildning och utveckling av kassornas
verksamhet.
Arbetslöshetskassorna skall lämna information till den enskilde om vilka
andra arbetslöshetskassor som är verksamma inom hans eller hennes yrkesområde.
Tillsyn
89 §
Arbetsmarknadsstyrelsen utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna och gör
uppföljning av arbetslöshetsförsäkringen.
Arbetsmarknadsstyrelsen skall verka för att bestämmelserna i lagen
(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och i denna lag tillämpas likformigt och
rättvist.
90 §
En arbetslöshetskassa skall för tillsyn och uppföljning av arbetslös-
hetsförsäkringen lämna uppgifter enligt vad regeringen eller efter regeringens
bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver.
En arbetslöshetskassa är skyldig att lämna Arbetsmarknadsstyrelsen
tillträde till föreningsstämman och styrelsesammanträdena.
91 §
Arbetsmarknadsstyrelsen får meddela de erinringar i fråga om en
arbetslöshetskassas verksamhet som styrelsen finner behövliga.
Arbetsmarknadsstyrelsen får förelägga en arbetslöshetskassa att inom en viss
tid vidta de åtgärder som behövs för rättelse, om
1. en avvikelse har gjorts från kassans stadgar, denna lag, lagen (1997:000)
om arbetslöshetsförsäkring eller de författningar och föreskrifter i övrigt
som gäller för kassans verksamhet,
2. stadgarna inte längre uppfyller kraven enligt 5 §,
3. kassans tillgångar inte är tillräckliga, eller
4. någon annan allvarlig anmärkning kan riktas mot kassans verksamhet.
92 §
Om ett föreläggande enligt 91 § inte har följts inom den tid som angetts i
föreläggandet och det förhållandet mot vilket anmärkningen riktats inte heller
har undanröjts på något annat sätt, får Arbetsmarknadsstyrelsen bestämma att
arbetslöshetskassan helt eller delvis under en viss tid inte skall ha rätt
till statsbidrag.
Statsbidrag
93 §
En arbetslöshetskassa har rätt till statsbidrag för kostnader för
ersättning som betalas ut enligt bestämmelser i lagen (1997:000) om
arbetslöshetsförsäkring.
94 §
Om en arbetslöshetskassa har fått statsbidrag utan att vara berättigad till
det eller har fått för stort bidrag, skall kassan betala tillbaka bidraget.
I frågor om återkrav beslutar Arbetsmarknadsstyrelsen. Grundas återkravet på
att beslut om ersättning enligt lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring är
felaktigt, får dock statsbidraget återkrävas endast om beslutet om utbetalning
av ersättning uppenbart strider mot den lagen, denna lag eller med stöd av
dessa lagar meddelade föreskrifter.
Vid återkrav får beloppet jämkas eller, om det finns synnerliga skäl, helt
efterges.
Överklagande, omprövning och ändring
Överklagande i ärenden om rätt till medlemskap i en arbetslöshetskassa
95 §
Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till medlemskap enligt
denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål som avses i första
stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän deltagit i
länsrätten.
96 §
Arbetslöshetskassans beslut får inte överklagas av en enskild innan kassan
har omprövat sitt beslut enligt 111 §. Om ett beslut överklagas innan det har
omprövats, skall överklagandet anses som en begäran om omprövning.
97 §
Arbetsmarknadsstyrelsen får, även till förmån för en enskild part, överklaga
en domstols och en arbetslöshetskassas beslut i ärenden som avses i 95 §.
Överklagande i övriga ärenden
98 §
Beslut som en arbetslöshetskassa fattar med stöd av denna lag får i andra
fall än som avses i 62 och 95 §§ överklagas hos Arbetsmarknadsstyrelsen.
Arbetsmarknadsstyrelsens beslut i ett sådant ärende överklagas hos
regeringen.
99 §
Utan hinder av vad som sägs i 2 § första stycket får styrelsen för en
förening som vägrats registrering överklaga Arbetsmarknadsstyrelsens beslut i
ärendet om registrering.
100 §
Arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt 92 eller 94 § får överklagas av
arbetslöshetskassan hos allmän förvaltningsdomstol.
Gemensamma bestämmelser om överklagande
101 §
Ett beslut skall överklagas skriftligt.
I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring av
beslutet som begärs.
102 §
Skrivelsen med överklagandet skall ges in till den instans som har meddelat
beslutet. Skrivelsen skall, om inte annat anges i 103 och 104 §§, ha kommit in
till den instansen inom två månader från den dag klaganden fick del av beslu-
tet.
103 §
Om överklagandet görs av Arbetsmarknadsstyrelsen eller av en
arbetslöshetskassa skall skrivelsen med överklagandet ha kommit in till den
instans som meddelat beslutet inom två månader från beslutets dag.
104 §
Arbetsmarknadsstyrelsens beslut i frågor som avses i 8, 92 och 94 §§ skall
överklagas inom två månader från beslutets dag.
105 §
Den instans som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen
med överklagandet har kommit in i rätt tid.
Om skrivelsen har kommit in för sent, skall den avvisas utom när
1. förseningen beror på att den instans som har fattat det överklagade
beslutet har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar,
eller
2. skrivelsen inom tiden för överklagande har kommit in till den instans som
skall pröva överklagandet.
I fall som avses i 2 skall den instans dit skrivelsen kommit vidarebefordra
den till den instans som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om
vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen.
106 §
Om skrivelsen med överklagandet inte avvisas enligt 105 § andra stycket,
skall den instans som har meddelat det överklagade beslutet lämna över denna
och övriga handlingar i ärendet till den instans som skall pröva överklagan-
det.
107 §
En arbetslöshetskassas, Arbetsmarknadsstyrelsens eller en domstols beslut
enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat har angetts i beslutet
eller bestämts av den instans som skall överpröva beslutet.
108 §
I ett mål där en enskild part överklagar en arbetslöshetskassas beslut är
kassan den enskildes motpart.
109 §
Arbetsmarknadsstyrelsen får överta en arbetslöshetskassas uppgift att i
länsrätt och kammarrätt föra talan.
Arbetsmarknadsstyrelsen för sådan talan i Regeringsrätten.
110 §
Vid överklagande till kammarrätt krävs det prövningstillstånd.
Omprövning och ändring
111 §
Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden som sägs i 95 § skall omprövas av
kassan, om det begärs av den enskilde som beslutet angår.
Detta gäller inte, om arbetslöshetskassan redan har ändrat beslutet med stöd
av 113 §.
112 §
Bestämmelserna i 101-106 §§ om överklagande skall tillämpas i fråga om en
begäran om omprövning.
113 §
En arbetslöshetskassa skall utan begäran ändra sitt beslut i ärenden som
sägs i 95 § och som inte har överprövats av en högre instans, om
1. beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller något annat sådant
förbiseende innehåller en uppenbar oriktighet,
2. beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på uppenbart
felaktigt eller ofullständigt underlag, eller
3. beslutet har blivit oriktigt på grund av en uppenbart felaktig
rättstillämpning eller någon annan liknande orsak.
En ändring enligt första stycket behöver inte göras, om oriktigheten är av
ringa betydelse.
114 §
En ändring med stöd av 113 § av ett beslut får inte göras sedan mer än två
år förflutit från den dag då beslutet meddelades.
Ett beslut får ändras även efter det att den tiden har gått ut, om det först
därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller
ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl.
115 §
Vid omprövning enligt 111 § får beslutet inte ändras till den enskildes
nackdel.
Vid ändring enligt 113 § får beslutet inte ändras till den enskildes
nackdel, om det finns synnerliga skäl mot det.
Straffbestämmelse
116 §
Om en förening eller en annan organisation utan att vara registrerad enligt
denna lag handhar frågor om ersättning enligt lagen (1997:000) om
arbetslöshetsförsäkring, döms den som på föreningens eller organisationens
vägnar deltar i en åtgärd eller ett beslut i sådan verksamhet till böter eller
fängelse i högst sex månader.
----------------------
Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1997:000) om
införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000)
om arbetslöshetskassor.
2.3 Förslag till lag om införande av lagen (1997:000) om arbets-
löshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor
Härigenom föreskrivs följande.
1 §
Lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om
arbetslöshetskassor träder i kraft den 1 januari 1998 då lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd
upphör att gälla.
2 §
Arbetslöshetskassor som registrerats med stöd av äldre lagstiftning och som
bedriver verksamhet enligt sådan lagstiftning vid utgången av år 1997 skall
anses registrerade med rätt att enligt lagen (1997:000) om
arbetslöshetsförsäkring handha arbetslöshetsförsäkringen.
3 §
Stödtagare som enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd
påbörjat en ersättningsperiod före ikraftträdandet har rätt till fortsatt
ersättning i den perioden. Längden av ersättningsperioden skall då beräknas
enligt bestämmelserna i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring. Ersätt-
ningen lämnas i form av grundbelopp.
4 §
Försäkrade enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring som påbörjat
en ersättningsperiod före ikraftträdandet har rätt till de återstående antal
dagar av ersättningsperioden som följer av 14 § i den lagen. Ersättningen
lämnas i form av inkomstrelaterad ersättning.
5 §
Försäkrade enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring som fått
kontant arbetsmarknadsstöd enligt 1 § 3 lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd är berättigade till ersättning enligt grundförsäkringen
även om de inte uppfyller arbetsvillkoret.
6 §
Med beslut om avstängning enligt 43-46 §§ och beslut om frånkännande enligt
66 § lagen (1997:000) om arbetslöshetförsäkring jämställs motsvarande beslut
enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd.
7 §
Bestämmelsen i 13 § första stycket 3 och andra stycket lagen (1997:000) om
arbetslöshetsförsäkring tillämpas om anställningen upphört efter
ikraftträdandet.
8 §
Äldre föreskrifter i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd gäller fortfarande i fråga om
omprövning och överklagande av beslut som meddelats före ikraftträdandet.
9 §
En anvisning om utbetalning av stöd enligt lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd som har kommit in till en allmän försäkringskassa före
ikraftträdandet skall verkställas av den kassan. Övriga utbetalningar av
kontant arbetsmarknadsstöd skall göras av arbetslöshetskassorna med
tillämpning av bestämmelserna i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring.
-------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal skall ha
följande lydelse.
1 §1
Denna lag äger tillämpning på avtal, varigenom försäkring meddelas av någon
som driver försäkringsrörelse.
-------------------------------------------------------
| Lagen gäller inte åter- | Lagen gäller inte åter-|
|försäkring eller försäk- |försäkring eller försäk-|
|ring som avses i lagen |ring som avses i lagen|
|(1962:381) om allmän |(1962:381) om allmän|
|försäkring, lagen |försäkring, lagen|
|(1973:370) om arbetslös- |(1997:000) om arbetslös-|
|hetsförsäkring, lagen |hetsförsäkring, lagen|
|(1976:380) om arbetsska- |(1976:380) om arbetsska-|
|deförsäkring, lagen |deförsäkring, lagen|
|(1979:84) om delpensions- |(1979:84) om delpensions-|
|försäkring, lagen |försäkring, lagen|
|(1991:1047) om sjuklön |(1991:1047) om sjuklön|
|eller lagen (1993:16) om |eller lagen (1993:16) om|
|försäkring mot vissa |försäkring mot vissa|
|semesterlönekostnader. |semesterlönekostnader. |
-------------------------------------------------------
Lagen tillämpas inte på försäkringar som avses i konsumentförsäkringslagen
(1980:38). I förhållande till annan än försäkringstagaren tillämpas dock 25,
54-58, 86-88, 95 och 96 samt 122 och 123 §§ även i fråga om sådana
försäkringar. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser gäller även
3 § första stycket.
Lagen tillämpas inte heller på trafikförsäkringar i den mån annat följer av
trafikskadelagen (1975:1410) eller på patientförsäkringar i den mån annat
följer av patientskadelagen (1996:799).
---------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
1 Senaste lydelse 1996:800.
2.5 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 19 § och punkt 12 av
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande
lydelse.
Anvisningar
till 19 §
1.1 Socialbidrag, bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande
m.fl., begravningshjälp samt underhåll, som har lämnats intagen i
kriminalvårdsanstalt eller patient på sjukhus, samt annan liknande ersättning
utgör inte skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar
influtna medlemsavgifter. Som begravningshjälp behandlas inte tjänstepension
avseende tid efter den pensionsberättigades frånfälle.
Med skadeståndsförsäkring förstås försäkring, enligt vilken den försäkrade
äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund av
personskada (överfallsskydd o.d.).
Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än periodisk
utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur
utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga bestämmelser i
denna lag.
Om engångsbelopp, som utgår till följd av personskada, utgör ersättning för
framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40 procent av beloppet
avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig två eller flera
sådana engångsbelopp till följd av samma personskada, skall vad som nu har
sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas från ett eller flera
engångsbelopp under beskattningsåret får emellertid - i förekommande fall
tillsammans med vad som avräknats tidigare år - för samma personskada
sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Härvid skall avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det
basbelopp, som har fastställts för det år under vilket engångsbeloppet blivit
tillgängligt för lyftning.
Utbytes sådan livränta eller del därav, som utgår till följd av personskada
och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp, gälla
bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant engångsbelopp. Utbytes
annan livränta eller del därav, som utgör skattepliktig intäkt enligt 32 §
1 mom., mot engångsbelopp, skall hela engångsbeloppet upptagas såsom
skattepliktig intäkt. Sker utbyte, helt eller delvis, av annan livränta än nu
sagts mot engångsbelopp, skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig
intäkt.
Lön, som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av 3 kap.
16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring äger
uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän försäkringskassa, är
skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna
ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättning
i anledning av kostnad för den anställdes räkning att betrakta som
skattepliktig inkomst, dock att ersättningen icke är skattepliktig för
arbetsgivaren, därest den till den anställde utbetalda lönen eller den för
honom
1 Senaste lydelse 1995:1521. Ändringen innebär att åttonde stycket upphävs.
havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvs-
källa. Ersättning, som annorledes än i form av pension eller annan livränta
utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall, då
arbetsgivaren står s.k. självrisk enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, räknas
till skattepliktig inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid
försäkring enligt sistnämnda lag.
Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun, som utgår
enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser, i
samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt
arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån bidragen
avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag som lämnas av en
arbetsmarknadsmyndighet utgör inte skattepliktig intäkt i följd varav avdrag
inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller stöd är avsett att täcka.
Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag från en allmän försäkringskassa
till handikappade eller föräldrar till handikappade barn för anskaffning eller
anpassning av motorfordon. Utgår bidraget till en näringsidkare för
näringsverksamheten tillämpas bestämmelserna om näringsbidrag i punkt 9 av
anvisningarna till 22 §.
-------------------------------------------------------
| Kontant arbetsmark- | |
|nadsstöd utgör skatte- | |
|pliktig intäkt. | |
-------------------------------------------------------
Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i samband med
arbetsplacering som utgör led i Arbetsmarknadsstyrelsens omhändertagande av
flyktingar.
Skatteplikt föreligger inte för bidrag som stiftelsen Dag Hammarskjölds
minnesfond till fullföljande av sitt ändamål lämnar för mottagarens
utbildning. Inte heller föreligger skatteplikt för stipendium som lämnas
enligt förordningen (1995:559) om stipendium efter genomfört basår inom
kommunal vuxenutbildning eller bidrag enligt förordningen (1995:667) om bidrag
till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.
till 32 §
12.2 Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring och sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän
utgör skattepliktig intäkt av tjänst om förmånen grundas på förvärvsinkomst,
som hänför sig till tjänst. Till intänkt av tjänst hänföres under nämnda
förutsättning också ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till
smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på
grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i
arbete eller på grund av militärtjänstgöring.
Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring,
ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närstå-
endevård samt ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 §
lagen (1991:1047) om sjuklön utgör skattepliktig intäkt av tjänst, dock ej
sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader.
2 Senaste lydelse 1996:1394.
Korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349),
vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa, utbildningsbidrag för doktorander, särskilt utbildningsbidrag samt
timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) eller vid
svenskundervisning för invandrare (sfi) räknas som skattepliktig intäkt av
tjänst.
-------------------------------------------------------
| Dagpenning från arbets- | Dagpenning från arbets-|
|löshetskassa, kontant |löshetskassa, statsbidrag|
|arbetsmarknadsstöd, |motsvarande dagpenning vid|
|statsbidrag motsvarande |arbetsmarknadsutbildning |
|dagpenning vid arbets- |som lämnas till den som|
|marknadsutbildning som |startar egen|
|lämnas till den som |näringsverksamhet, och som|
|startar egen närings- |avser att utgöra ett|
|verksamhet, och som avser |tillskott till nä-|
|att utgöra ett tillskott |ringsidkarens försörjning|
|till näringsidkarens |under inledningsskedet av|
|försörjning under |verksamheten, räknas som|
|inledningsskedet av |skattepliktig intäkt av|
|verksamheten, räknas som |tjänst. |
|skattepliktig intäkt av | |
|tjänst. | |
-------------------------------------------------------
Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas som
skattepliktig intäkt av tjänst.
Detsamma gäller dagpenning, som enligt av regeringen eller av statlig
myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmark-
nadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda.
--------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre bestämmelser tillämpas
dock fortfarande i fråga om kontant arbetsmarknadsstöd som betalas ut efter
ikraftträdandet.
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 12 § och 11 kap. 2 § lagen (1962:381)[1]
skall ha följande lydelse.
-------------------------------------------------------
| | |
|Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
-------------------------------------------------------
8 kap.
12 §2
Om någon för samma tid och för samma nedsättning av förvärvsmöjligheten har
rätt till såväl särskild efterlevandepension som någon av nedan uppräknade
förmåner, minskas den särskilda efterlevandepensionen med den andra förmånens
belopp. Minskning skall göras med
a) förtidspension enligt denna lag,
b) delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,
c) dagpenning från arbetslöshetskassa,
-------------------------------------------------------
| d) kontant arbetsmark- | |
|nadsstöd enligt lagen | |
|(1973:371) om kontant | |
|arbetsmarknadsstöd, | |
-------------------------------------------------------
e) vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och särskilt ut-
bildningsbidrag, samt
f) timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och vid
svenskundervisning för invandrare (sfi).
Om särskild efterlevandepension till följd av bestämmelserna i 5 kap. utges
med viss andel av oavkortad sådan pension, skall minskning enligt första
stycket göras endast med hänsyn till motsvarande andel av förmån som där
avses.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även i fråga om
motsvarande förmåner som utges till den efterlevande på grundval av utländsk
lagstiftning.
11 kap.
2 § 3
Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar eller
andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom arbetstagare i
allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadsersättning som inte
enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av preliminär A-
skatt. Sådan skattepliktig intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån
som utgår på grund av kundtrohet eller liknande, skall också anses som inkomst
av anställning, om den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till
grund för förmånen är någon annan än den som är skattskyldig för förmånen.
Till sådan inkomst räknas dock inte från en och samma arbetsgivare utgiven lön
som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst räknas inte
heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattela-
gen (1928:370) eller sådan ersättning som anges i
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1996:1395. Ändringen innebär att första stycket d upphävs.
3 Senaste lydelse 1996:1365. Ändringen innebär bl.a. att första stycket e
upphävs.
**FOOTNOTES**
[1]:
1 § första stycket 2-6 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild löne-
skatt på vissa förvärvsinkomster. I fråga om arbete som har utförts utomlands
bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg
som betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i
sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställning anses även
a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjukpenning
enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning
som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande,
i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,
b) föräldrapenningförmåner,
c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för
merkostnader,
-------------------------------------------------------
| d) dagpenning från er- | d) dagpenning från|
|känd arbetslöshetskassa, |arbetslöshetskassa, |
-------------------------------------------------------
|e) kontant arbetsmark- | |
|nadsstöd enligt lagen | |
|(1973:371) om kontant | |
|arbetsmarknadsstöd, | |
-------------------------------------------------------
f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering i form av dagpenning,
g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
samt särskilt utbildningsbidrag,
h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-
försäkring,
i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning enligt de
för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,
j) utbildningsbidrag för doktorander,
k) timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och vid
svenskundervisning för invandrare (sfi),
l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller
motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,
m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag som ej
är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den mån
regeringen så förordnar,
n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de
startar egen rörelse,
p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs
självständigt,
r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen
(1991:1047) om sjuklön.
I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för
utfört arbete i annan form än pension, i fråga om ersättning till idrottsutö-
vare från visst slag av ideell förening samt i fråga om ersättning från
vinstandelsstiftelse eller annan juridisk person med motsvarande ändamål
gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket samt
2 a § tredje och fjärde styckena.
Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller
annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är
bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den
försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt
3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på
svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till
svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk
juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett bestämmande
inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av
Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen-
sionsavgiften.
Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande
makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,
som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk
medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk
medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i
riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av Riksförsäkringsverket
godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.
Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall
anses som arbetsgivare.
--------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre bestämmelser tillämpas
dock fortfarande i fråga om kontant arbetsmarknadsstöd som betalas ut efter
ikraftträdandet.
2.7 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § studiestödslagen (1973:349)1 skall ha
följande lydelse.
-------------------------------------------------------
| Till en studerande som | Till en studerande som|
|uppfyller villkoren för |uppfyller villkoren för|
|ersättning från en ar- |ersättning från en ar-|
|betslöshetskassa eller som |betslöshetskassa eller som|
|under den längsta tid som |under den längsta tid som|
|ersättning kan betalas ut |ersättning kan betalas ut|
|har uppburit ersättning |har fått ersättning från|
|från någon |någon arbetslöshetskassa|
|arbetslöshetskassa eller |lämnas vuxenstudiestöd|
|kontant arbetsmarknadsstöd |enligt 7 a, 7 b och|
|i form av dagpenning |8 b §§. |
|lämnas vuxenstudiestöd | |
|enligt 7 a, 7 b och | |
|8 b §§. | |
--------------------------------------------------------
|Till en annan studerande lämnas särskilt vuxen-|
|studiestöd enligt bestämmelserna i 8, 8 a och 8 b §§. |
--------------------------------------------------------
När studerande i kommunal och statlig vuxenutbildning bedriver studier på mer
än halvtid men mindre än heltid får storleken av det vuxenstudiestöd som
annars skulle lämnas enligt föreskrifterna i första och andra stycket,
bestämmas i förhållande till studiernas omfattning.
Föreskrifter om tillämpningen av tredje stycket meddelas av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer.
----------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
1 Lagen omtryckt 1987:303.
2 Senaste lydelse 1995:994.
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 4, 6, 7, 8, 20, 23, 31 och 57 §§ lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring 1 skall ha följande lydelse.
4 § 2
Ersättning vid arbetslöshet tillkommer försäkrad som
1. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete,
2. är beredd att antaga erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken han
icke anmält hinder som kan godtagas av arbetslöshetskassan,
3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den
ordning som Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver,
4. icke kan erhålla lämpligt arbete.
-------------------------------------------------------
| Ersättning enligt denna | Ersättning enligt denna|
|lag lämnas inte till den |lag lämnas inte till den|
|som deltar i utbildning om |som deltar i utbildning.|
|det inte finns särskilda |Om det finns särskilda|
|skäl. Närmare föreskrifter |skäl får regeringen eller|
|om tillämpningen av denna |den myndighet som|
|bestämmelse meddelas av |regeringen bestämmer före-|
|regeringen eller den |skriva att ersättning får|
|myndighet som regeringen |lämnas till en person som|
|bestämmer. |deltar i utbildning samt|
| |de villkor för rätt till|
| |ersättning som i sådant|
| |fall skall gälla. |
-------------------------------------------------------
|Ersättning enligt denna | Ersättning enligt denna|
|lag lämnas inte till den |lag lämnas inte till den|
|som enligt 35 § lagen |som enligt 35 § lagen|
|(1973:371) om kontant ar- |(1973:371) om kontant ar-|
|betsmarknadsstöd fått ett |betsmarknadsstöd fått ett|
|sådant stöd indraget eller |sådant stöd indraget eller|
|enligt 26 och 27 §§ samma |enligt 26 och 27 §§ samma|
|lag avstängts från rätten |lag avstängts från rätten|
|till ersättning. |till ersättning.|
|Ersättningen lämnas inte |Ersättningen lämnas inte|
|så länge beslut om en |så länge beslut om en|
|sådan åtgärd gäller. |sådan åtgärd gäller.|
| |Ersättning lämnas inte|
| |heller till personer som|
| |är permitterade utan lön.|
| |Om det finns särskilda|
| |skäl får regeringen eller|
| |den myndighet som|
| |regeringen bestämmer|
| |föreskriva att ersättning|
| |får lämnas till personer|
| |som är permitterade utan|
| |lön samt de villkor för|
| |rätt till ersättning som i|
| |sådant fall skall gälla. |
-------------------------------------------------------
1 Lagen omtryckt 1991:1334.
2 Senaste lydelse 1995:1636.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
Som företagare i denna lag anses den som äger eller är delägare - direkt
eller indirekt - i näringsverksamhet som hon eller han är personligt verksam
i och som hon eller han har ett väsentligt inflytande över.
-------------------------------------------------------
| En företagare skall | En företagare skall|
|anses vara arbetslös, när |anses vara arbetslös |
|hennes eller hans | - när företagarens per-|
|personliga verksamhet i |sonliga verksamhet i|
|rörelsen har upphört annat |rörelsen vid en samlad|
|än tillfälligt. |bedömning kan anses ha|
| |upphört annat än till-|
| |fälligt, eller |
| | - när företagaren till-|
| |fälligt upphör att bedriva|
| |verksamhet i rörelsen|
| |under förutsättning att|
| |uppehållet i rörelsen inte|
| |till någon del är av|
| |säsongkaraktär och att nå-|
| |gon verksamhet inte|
| |bedrivs i rörelsen. |
| | En företagare som åter-|
| |upptagit verksamheten|
| |efter ett tillfälligt|
| |upphörande med ersättning|
| |enligt femte stycket andra|
| |strecksatsen har rätt till|
| |ersättning endast om|
| |förutsättningarna enligt|
| |första strecksatsen samma|
| |stycke är uppfyllda.|
| |Ersättning enligt femte|
| |stycket andra strecksatsen|
| |får bara utnyttjas en gång|
| |per rörelse. |
-------------------------------------------------------
Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös även i andra
fall än som sägs i femte stycket.
6 §3
Rätt till ersättning vid arbetslöshet föreligger, för försäkrad som efter
senaste inträdet i arbetslöshetskassan,
1. varit medlem i kassan under minst tolv månader, om han haft sin
huvudsakliga försörjning genom avlönat arbete för annans räkning, eller under
minst 24 månader, om han haft sin huvudsakliga försörjning som självständig
företagare (medlemsvillkor),
3 Senaste lydelse 1996:1418.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
-------------------------------------------------------
|2. under en ramtid av tolv | 2. under en ramtid av|
|månader omedelbart före |tolv månader omedelbart|
|arbetslöshetens inträde |före arbetslöshetens|
|utfört förvärvsarbete i |inträde |
|minst åttio dagar | - haft förvärvsarbete i|
|fördelade på minst fem |minst sex månader och|
|månader (arbetsvillkor). |utfört arbetet under minst|
|Endast dag då |70 timmar per kalendermå-|
|förvärvsarbete har utförts |nad, eller |
|i minst tre timmar får här | - haft förvärvsarbete i|
|räknas in. Med utfört för- |minst 450 timmar under en|
|värvsarbete avses även tid |sammanhängande tid av|
|då den försäkrade haft |180 dagar och utfört|
|semester eller annars |arbetet under sex perioder|
|varit ledig av någon annan |om 30 dagar vardera med en|
|anledning än sjukdom, |arbetad tid av minst|
|tjänstgöring enligt lagen |45 timmar i varje period|
|(1994:1809) om total- |(arbetsvillkor). Med|
|försvarsplikt eller barns |förvärvsarbete avses även|
|födelse med helt eller |tid då sökanden haft |
|delvis bibehållen lön. | - semester, |
| | - varit ledig av annan|
| |anledning än sjukdom,|
| |tjänstgöring enligt lagen|
| |(1994:1809) om totalför-|
| |svarsplikt eller barns|
| |födelse med helt eller|
| |delvis bibehållen lön,|
| |eller |
| | - får annan ersättning|
| |än pension på grund av|
| |anställningens upphörande|
| |(avgångsvederlag). |
| | Tid med avgångsvederlag|
| |beräknas med utgångspunkt|
| |i avgångsvederlagets|
| |storlek i förhållande till|
| |den sökandes|
| |genomsnittliga inkomst per|
| |månad i anställningen|
| |under en viss period.|
| |Regeringen eller den|
| |myndighet som regeringen|
| |bestämmer meddelar närmare|
| |föreskrifter om beräkning-|
| |en. |
-------------------------------------------------------
|Vid prövning av ar- |Vid prövning av ar-|
|betsvillkoret bortses från |betsvillkoret bortses från|
|förvärvsarbete som |förvärvsarbete som |
|1. arbetsgivaren fi- |1. arbetsgivaren fi-|
|nansierat med stöd av |nansierat med stöd av |
|- förordningen (1986:414) | - förordningen (1986:414)|
|om rekryteringsstöd såvitt |om rekryteringsstöd, eller|
|avser vikariatsstöd enligt |- förordningen (1987:411)|
|6 a § första strecksatsen |om beredskapsarbete, eller|
|denna förordning, eller |som |
|- förordningen (1987:411) | |
|om beredskapsarbete, eller | |
|som | |
-------------------------------------------------------
2. bedrivits med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa
m.fl. som startar egen näringsverksamhet. Detta gäller dock inte om den
försäkrade då arbetet påbörjas uppfyller arbetsvillkoret med annat
förvärvsarbete än som nyss sagts.
Föreligger särskilda skäl får regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer medge att medlemsvillkoret bestäms till tolv månader för försäkrad,
som haft sin huvudsakliga försörjning som självständig företagare.
-------------------------------------------------------
| Tid då förvärvsarbete | Tid då förvärvsarbete|
|har utförts får icke |har utförts får inte|
|räknas mer än en gång för |räknas mer än en gång för|
|uppfyllande av ar- |uppfyllande av ar-|
|betsvillkoret. |betsvillkoret. |
-------------------------------------------------------
7 §4
För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna lag
gäller följande. Vid uppfyllandet av det arbetsvillkor som skall ligga till
grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken en försäkrad
enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete jämställas tid då den försäkrade
1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbets-
marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt
utbildningsbidrag utgått,
-------------------------------------------------------
| | 2. deltagit i och, om|
| |inte särskilda skäl|
| |hindrat det, fullföljt ut-|
| |bildning för vilken|
| |utbildningsbidrag lämnats|
| |enligt förordningen|
| |(1996:1654) om särskilt|
| |utbildningsbidrag, |
-------------------------------------------------------
|2. fullgjort tjänstgöring | 3. fullgjort tjänstgö-|
|enligt lagen (1994:1809) |ring enligt lagen|
|om totalförsvarsplikt |(1994:1809) om|
|eller fått föräldrapen- |totalförsvarsplikt eller|
|ningförmån enligt lagen |fått föräldrapenningförmån|
|(1962:381) om allmän |enligt lagen (1962:381) om|
|försäkring, i båda fallen |allmän försäkring, i båda|
|dock tillsammans högst två |fallen dock tillsammans|
|månader, |högst två månader, |
| 3. utfört förvärvsarbete | 4. utfört förvärvsarbete|
|som arbetsgivaren |som arbetsgivaren|
|finansierat med stöd av - |finansierat med stöd av -|
|förordningen (1986:414) om |förordningen (1986:414) om|
|rekryteringsstöd såvitt |rekryteringsstöd, eller |
|avser vikariatsstöd enligt | - förordningen|
|6 a § första strecksatsen |(1987:411) om bered-|
|denna förordning, eller |skapsarbete, eller |
| - förordningen | |
|(1987:411) om bered- | |
|skapsarbete, eller | 5. bedrivit egen nä-|
| 4. bedrivit egen nä- |ringsverksamhet med stöd|
|ringsverksamhet med stöd |av förordningen (1984:523)|
|av förordningen (1984:523) |om bidrag till arbetslösa|
|om bidrag till arbetslösa |m.fl. som startar egen|
|m.fl. som startar egen |näringsverksamhet. |
|näringsverksamhet. | |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
4 Senaste lydelse 1996:1418.
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
8 §5
Vid bestämmande av ramtid enligt 6 § räknas inte tid då försäkrad varit
hindrad att arbeta på grund av
1. styrkt sjukdom,
2. heltidsutbildning som den försäkrade har avslutat efter fyllda 25 år
eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst fem
månader,
3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,
4. frihetsberövande på kriminalvårdens område,
-------------------------------------------------------
| 5. vård av eget barn | 5. vård av eget barn som|
|eller adoptivbarn som inte |inte har fyllt 2 år eller|
|har fyllt två år, |vård av adoptivbarn i 2 år|
| |efter barnets ankomst i|
| |familjen, |
-------------------------------------------------------
6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511)
eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag.
-------------------------------------------------------
| | 7. utlandsvistelse till|
| |följd av att den sökande|
| |följt med sin make eller|
| |maka vid dennes arbete i|
| |utlandet under|
| |förutsättning att makens|
| |eller makans arbetsgivare|
| |har sitt säte i Sverige|
| |och att lönen utbetalas|
| |från Sverige. |
-------------------------------------------------------
Detsamma gäller tid då försäkrad har fått föräldrapenningförmån enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring eller varit hindrad att arbeta på grund av
1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,
2. arbetsmarknadsutbildning,
-------------------------------------------------------
| 3. yrkesinriktad reha- | 3. yrkesinriktad reha-|
|bilitering, i den mån |bilitering, eller |
|sådan tid inte enligt 7 § | 4. utbildning för vilken|
|jämställs med tid under |utbildningsbidrag lämnats|
|vilken förvärvsarbete har |enligt förordningen|
|utförts. |(1996:1654) om särskilt|
| |utbildningsbidrag, i den|
| |mån sådan tid inte enligt|
| |7 § jämställs med tid|
| |under vilken förvärvsar-|
| |bete har utförts. |
| | |
-------------------------------------------------------
5 Senaste lydelse 1995:860.
20 §6
-------------------------------------------------------
| Dagpenning lämnas med | Dagpenning lämnas med|
|75 procent av den för- |80 procent av den för-|
|säkrades dagsförtjänst, om |säkrades dagsförtjänst, om|
|inte annat följer av 17 § |inte annat följer av 17 §|
|första stycket och andra |första stycket och andra|
|stycket första meningen. |stycket första meningen.|
|Dagpenning till en |Dagpenning till en|
|försäkrad som har |försäkrad som har|
|tillerkänts ålderspension |tillerkänts ålderspension|
|i form av folkpension, |i form av folkpension,|
|allmän tilläggspension |allmän tilläggspension|
|eller annan pension som |eller annan pension som|
|lämnas på grund av |lämnas på grund av|
|förvärvsarbete, lämnas med |förvärvsarbete, lämnas med|
|65 procent av den |65 procent av den|
|försäkrades dagsförtjänst, |försäkrades dagsförtjänst,|
|med den begränsning som |med den begränsning som|
|följer av 17 § första |följer av 17 § första|
|stycket. |stycket. |
-------------------------------------------------------
Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga om
försäkrad med månadslön, en tjugotvåendel av den månadsinkomst, som den
försäkrade före arbetslöshetens inträde vanligen åtnjöt under arbetstid som
var normal för den försäkrade.
-------------------------------------------------------
| Som normalarbetstid | Som normalarbetstid|
|skall gälla den genom- |skall gälla den genom-|
|snittliga arbetstiden an- |snittliga arbetstiden i|
|tingen i det för- |det förvärvsarbete som|
|värvsarbete som innebär |innebär att arbetsvill-|
|att arbetsvillkoret |koret uppfylldes. Om ar-|
|uppfylldes, eller, om |betsvillkoret uppfyllts|
|detta är förmånligare för |genom det arbetsvillkor|
|den försäkrade, i allt det |som anges i 6 § första|
|förvärvsarbete som utförts |stycket 2 första|
|under hela ramtiden enligt |strecksatsen får, om detta|
|6 §. |är förmånligare för den|
| |sökande, som normalar-|
| |betstid gälla den ge-|
| |nomsnittliga arbetstiden i|
| |allt det förvärvsarbete|
| |som utförts under hela|
| |ramtiden enligt samma|
| |paragraf. Vid denna be-|
| |räkningsmetod får dock|
| |endast månad då den|
| |sökande utfört arbete|
| |under minst 70 timmar rä-|
| |knas med. |
-------------------------------------------------------
Saknas underlag för beräkning av dagsförtjänsten enligt andra stycket, skall
som medlemmens dagsförtjänst räknas den i orten vanliga arbetsförtjänsten per
arbetsdag för arbetstagare inom samma yrke och med samma arbetsförmåga som
medlemmen.
Utan hinder av bestämmelserna i första-tredje styckena får dagpenning till
försäkrad som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen genom arbets-
marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt
utbildningsbidrag har utgått bestämmas till belopp som motsvarar ut-
bildningsbidraget.
Åtnjuter medlem med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning från
annan än arbetslöshetskassa, får dagpenning utges högst med belopp som
motsvarar skillnaden mellan det högsta belopp som får lämnas enligt första-
fjärde styckena och ersättningen.
6 Senaste lydelse 1995:860.
-------------------------------------------------------
| | När underlaget bestäms|
| |för beräkningen av|
| |dagsförtjänsten skall för|
| |företagare dagsförtjänsten|
| |bygga på den|
| |genomsnittliga inkomsten|
| |under de tre senaste åren|
| |före avvecklingsåret. Om|
| |företagaren lagt ned sin|
| |verksamhet inom tolv må-|
| |nader från det att för-|
| |etagaren startade den kan|
| |ersättningen baseras på|
| |företagarens tidigare an-|
| |ställning. |
-------------------------------------------------------
23 §7
Är någon arbetslös under del av vecka i annat fall än som avses i 22 §,
utgår ersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den
arbetslöshet som skall ersättas enligt tabell som avses i 22 § första stycket.
-------------------------------------------------------
| Vid beräkning av ar- | Vid beräkning av ar-|
|betslöshet enligt första |betslöshet enligt första|
|stycket tages icke hänsyn |stycket tas inte hänsyn|
|till bisyssla som |till en sådan bisyssla som|
|försäkrad före arbets- |den sökande före|
|löshetens inträde var- |arbetslöshetens inträde|
|aktigt utfört vid sidan av |under minst sex månader|
|heltidsarbete, om |utfört vid sidan av hel-|
|bisysslan ej utvidgas |tidsarbete, om |
|under arbetslösheten och | - inkomsten från bi-|
|ej hindrar den försäkrade |sysslan i genomsnitt inte|
|från att antaga erbjudet |överstigit 1 400 kronor|
|lämpligt arbete. |per vecka, |
| | - bisysslan inte utvid-|
| |gas under arbetslösheten,|
| |och |
| | - bisysslan inte hindrar|
| |personen från att anta ett|
| |lämpligt heltidsarbete. |
| | Om inkomsten från bi-|
| |sysslan efter arbetslös-|
| |hetens inträde överstiger|
| |1 400 kronor per vecka|
| |skall hälften av det|
| |överskjutande beloppet|
| |dras av från dagpenningen.|
| | |
-------------------------------------------------------
31 §8
-------------------------------------------------------
| Bestämmelserna i 29 § 1- | Bestämmelserna i 29 § 1-|
|3 om arbete skall |3 om arbete skall|
|tillämpas i fråga om |tillämpas i fråga om|
|arbetsmarknadspolitiska |arbetsmarknadspolitiska |
|åtgärder som berättigar |åtgärder som berättigar|
|till utbildningsbidrag. |till utbildningsbidrag|
|Bestämmelserna i 30 § |samt i fråga om utbild-|
|skall därvid gälla i |ningar för vilka utbild-|
|tillämpliga delar. |ningsbidrag lämnas enligt|
| |förordningen (1996:1654)|
| |om särskilt|
| |utbildningsbidrag. Bestäm-|
| |melserna i 30 § skall|
| |därvid gälla i tillämpliga|
| |delar. |
-------------------------------------------------------
7 Senaste lydelse 1994:1673.
8 Senaste lydelse 1995:708.
57 §9
En arbetslöshetskassa skall för varje medlem som fanns i kassan vid utgången
av det senast förflutna verksamhetsåret till staten betala
-------------------------------------------------------
| 1. för finansiering av | 1. för finansiering av|
|statens kostnad för ut- |statens kostnad för ut-|
|betalade arbetslöshetser- |betalade arbetslöshetser-|
|sättningar samt för |sättningar samt för|
|tillsynen av arbetslös- |tillsynen av arbetslös-|
|hetskassornas utbetalning |hetskassornas utbetalning|
|av arbetslöshetsersättning |av arbetslöshetsersättning|
|ett belopp som motsvarar |ett belopp som motsvarar|
|70 procent av den under |70 procent av den under|
|det löpande verksam- |tiden den 1 januari-den|
|hetsåret genomsnittligt |30 juni 1997 och 131 pro-|
|utbetalade dagpenningen i |cent av den under tiden|
|kassan (finansie- |den 1 juli-den 31 december|
|ringsavgift), och |1997 genomsnittligt ut-|
| |betalade dagpenningen i|
| |kassan (finansieringsav-|
| |gift), |
-------------------------------------------------------
2. för finansieringen av ett för kassorna gemensamt utjämningsbidrag ett
belopp som motsvarar tre procent av den gällande högsta dagpenningen (utjäm-
ningsavgift).
Regeringen meddelar närmare föreskrifter om tid och sätt för betalningarna
samt om utjämningsbidrag.
---------------
1. Denna lag träder i kraft i fråga om 6 § och 57 § den 1 juli 1997 samt i
övrigt den 29 september 1997.
2. Bestämmelsen i 6 § första stycket 2 femte strecksatsen och andra stycket
tillämpas om anställningen har upphört efter ikraftträdandet.
3. Rätten till ersättning för den som inte påbörjat en ersättningsperiod och
som före ikraftträdandet påbörjat förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat
med stöd av förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd skall i fråga om detta
arbete bedömas enligt 6 § i dess äldre lydelse.
9 Senaste lydelse 1995:708.
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmark-
nadsstöd
Härigenom föreskrivs att 4, 6, 7, 8 och 28 §§ lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd1 skall ha följande lydelse.
-------------------------------------------------------
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
-------------------------------------------------------
4 §2
Kontant arbetsmarknadsstöd tillkommer den som
1. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åta sig arbete för en
arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17
timmar i veckan,
2. är beredd att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken hon
eller han inte anmält hinder som kan godtas,
3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den
ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer, och
4. inte kan få lämpligt arbete.
Ersättning lämnas tidigast den 1 juli det år den arbetslöse fyller 20 år.
-------------------------------------------------------
| Ersättning enligt denna | Ersättning enligt denna|
|lag lämnas inte till den |lag lämnas inte till den|
|som deltar i utbildning om |som deltar i utbildning.|
|det inte finns särskilda |Om det finns särskilda|
|skäl. Närmare föreskrifter |skäl får regeringen eller|
|om tilllämpningen av denna |den myndighet som|
|bestämmelse meddelas av |regeringen bestämmer före-|
|regeringen eller den |skriva att ersättning får|
|myndighet som regeringen |lämnas till en person som|
|bestämmer. |deltar i utbildning samt|
| |de villkor för rätt till|
| |ersättning som i sådant|
| |fall skall gälla. |
-------------------------------------------------------
|Ersättning enligt denna | Ersättning enligt denna|
|lag lämnas inte till den |lag lämnas inte till den|
|som enligt 48 § lagen |som enligt 48 § lagen|
|(1973:370) om arbetslös- |(1973:370) om arbetslös-|
|hetsförsäkring har |hetsförsäkring har|
|uteslutits från medlemskap |uteslutits från medlemskap|
|under en tid av ett år |under en tid av ett år|
|från uteslutningen. |från uteslutningen.|
| |Ersättning lämnas inte|
| |heller till personer som|
| |är permitterade utan lön.|
| |Om det finns särskilda|
| |skäl får regeringen eller|
| |den myndighet som|
| |regeringen bestämmer|
| |föreskriva att ersättning|
| |får lämnas till personer|
| |som är permitterade utan|
| |lön samt de villkor för|
| |rätt till ersättning som i|
| |sådant fall skall gälla. |
-------------------------------------------------------
Som företagare enligt denna lag anses den som äger eller är delägare - direkt
eller indirekt - i näringsverksamhet som hon eller han är personligt verksam
i och som hon eller han har ett väsentligt inflytande över.
1 Lagen omtryckt 1994:929.
2 Senaste lydelse 1995:1637.
-------------------------------------------------------
| En företagare skall | En företagare skall|
|anses vara arbetslös, när |anses vara arbetslös |
|hennes eller hans | - när företagarens|
|personliga verksamhet i |personliga verksamhet i|
|rörelsen har upphört annat |rörelsen vid en samlad|
|än tillfälligt. |bedömning kan anses ha|
| |upphört annat än|
| |tillfälligt, eller |
| | - när företagaren|
| |tillfälligt upphör att|
| |bedriva verksamhet i rö-|
| |relsen under förutsättning|
| |att uppehållet i rörelsen|
| |inte till någon del är av|
| |säsongkaraktär och att nå-|
| |gon verksamhet inte|
| |bedrivs i rörelsen. |
| | En företagare som|
| |återupptagit verksamheten|
| |efter ett tillfälligt|
| |upphörande med ersättning|
| |enligt sjätte stycket|
| |andra strecksatsen har|
| |rätt till ersättning|
| |endast om|
| |förutsättningarna enligt|
| |första strecksatsen samma|
| |stycke är uppfyllda.|
| |Ersättning enligt sjätte|
| |stycket andra strecksatsen|
| |får bara utnyttjas en gång|
| |per rörelse. |
-------------------------------------------------------
Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös även i andra
fall än som sägs i sjätte stycket.
6 §3
-------------------------------------------------------
| Rätt till kontant | Rätt till kontant|
|arbetsmarknadsstöd |arbetsmarknadsstöd |
|föreligger, om den ar- |föreligger, om den|
|betslöse under en ramtid |arbetslöse under en ramtid|
|av tolv månader omedelbart |av tolv månader omedelbart|
|före arbetslöshetens |före arbetslöshetens|
|inträde utfört förvärvs- |inträde |
|arbete i minst fem månader | - haft förvärvsarbete i|
|(arbetsvillkor). Här skall |minst 6 månader och utfört|
|hänsyn tas endast till |arbetet under minst 70|
|månad då förvärvsarbete |timmar per kalendermånad,|
|utförts under minst 75 |eller |
|timmar. Med utfört | - haft förvärvsarbete i|
|förvärvsarbete avses även |minst 450 timmar under en|
|tid då sökanden haft |sammanhängande tid av 180|
|semester eller annars |dagar och utfört arbetet|
|varit ledig av annan |under sex perioder om 30|
|anledning än sjukdom, |dagar vardera med en|
|tjänstgöring enligt lagen |arbetad tid av minst 45|
|(1994:1809) om total- |timmar i varje period|
|försvarsplikt eller barns |(arbetsvillkor). |
|födelse med helt eller | Med förvärvsarbete avses|
|delvis bibehållen lön. |även tid då sökanden haft|
| | - semester, |
| | - varit ledig av annan|
| |anledning än sjukdom,|
| |tjänstgöring enligt lagen|
| |(1994:1809) om totalför-|
| |svarsplikt eller barns|
| |födelse med helt eller|
| |delvis bibehållen lön,|
| |eller |
| | - får annan ersättning|
| |än pension på grund av|
| |anställningens upphörande|
| |(avgångsvederlag). |
| | Tid med avgångsvederlag|
| |beräknas med utgångspunkt|
| |i avgångsvederlagets|
| |storlek i förhållande till|
| |den sökandes|
| |genomsnittliga inkomst per|
| |månad i anställningen|
| |under en viss period.|
| |Regeringen eller den|
| |myndighet som regeringen|
| |bestämmer meddelar närmare|
| |föreskrifter om beräk-|
| |ningen. |
-------------------------------------------------------
3 Senaste lydelse 1996:1419.
-------------------------------------------------------
| Vid prövning av | Vid prövning av|
|arbetsvillkoret bortses |arbetsvillkoret bortses|
|från förvärvsarbete som |från förvärvsarbete som |
| 1. arbetsgivaren | 1. arbetsgivaren|
|finansierat med stöd av |finansierat med stöd av |
| - förordningen | - förordningen|
|(1986:414) om |(1986:414) om|
|rekryteringsstöd såvitt |rekryteringsstöd, eller |
|avser vikariatsstöd enligt | - förordningen|
|6 a § första strecksatsen |(1987:411) om|
|denna förordning, eller |beredskapsarbete, eller|
| - förordningen |som |
|(1987:411) om | |
|beredskapsarbete, eller | |
|som | |
-------------------------------------------------------
2. bedrivits med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa
m.fl. som startar egen näringsverksamhet. Detta gäller dock inte om sökanden
då arbetet påbörjas uppfyller arbetsvillkoret med annat förvärvsarbete än som
nyss sagts.
-------------------------------------------------------
| Tid då förvärvsarbete | Tid då förvärvsarbete|
|har utförts får icke |har utförts får inte|
|räknas mer än en gång för |räknas mer än en gång för|
|uppfyllande av |uppfyllande av|
|arbetsvillkoret. |arbetsvillkoret. |
-------------------------------------------------------
7 §4
För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna lag
gäller följande. Vid uppfyllandet av det arbetsvillkor som skall ligga till
grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken den sökande
enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete jämställas tid då den sökande
1. i enskilt hem vårdat åldring eller handikappad i sådan utsträckning att
sökanden varit förhindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande,
2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbets-
marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt
utbildningsbidrag lämnats,
-------------------------------------------------------
| | 3. deltagit i och, om|
| |inte särskilda skäl|
| |hindrat det, fullföljt ut-|
| |bildning för vilken|
| |utbildningsbidrag lämnats|
| |enligt förordningen|
| |(1996:1654) om särskilt|
| |utbildningsbidrag, |
-------------------------------------------------------
4Senaste lydelse 1996:1419.
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|3. fullgjort tjänstgöring | 4. fullgjort|
|enligt lagen (1994:1809) |tjänstgöring enligt lagen|
|om totalförsvarsplikt |(1994:1809) om|
|eller fått föräldrapen- |totalförsvarsplikt eller|
|ningförmån enligt lagen |fått föräldrapenningförmån|
|(1962:381) om allmän |enligt lagen (1962:381) om|
|försäkring, i båda fallen |allmän försäkring, i båda|
|dock tillsammans högst två |fallen dock tillsammans|
|månader, |högst två månader, |
| 4. utfört förvärvsarbete | 5. utfört förvärvsarbete|
|som arbetsgivaren |som arbetsgivaren|
|finansierat med stöd av |finansierat med stöd av |
| - förordningen | - förordningen|
|(1986:414) om |(1986:414) om|
|rekryteringsstöd såvitt |rekryteringsstöd, eller |
|avser vikariatsstöd enligt | - förordningen|
|6 a § första strecksatsen |(1987:411) om be-|
|denna förordning, eller |redskapsarbete, |
| - förordningen | |
|(1987:411) om be- | |
|redskapsarbete, | |
-------------------------------------------------------
|5. bedrivit egen | 6. bedrivit egen|
|näringsverksamhet med stöd |näringsverksamhet med stöd|
|av förordningen (1984:523) |av förordningen (1984:523)|
|om bidrag till arbetslösa |om bidrag till arbetslösa|
|m.fl. som startar egen nä- |m.fl. som startar egen nä-|
|ringsverksamhet. |ringsverksamhet. |
-------------------------------------------------------
8 §5
Vid bestämmande av ramtid enligt 6 § räknas inte tid då sökanden varit
hindrad att arbeta på grund av
1. styrkt sjukdom,
2. heltidsutbildning som den sökande har avslutat efter fyllda 25 år eller
som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst fem
månader,
3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,
4. frihetsberövande på kriminalvårdens område,
5 Senaste lydelse 1995:859.
-------------------------------------------------------
| 5. vård av eget barn | 5. vård av eget barn som|
|eller adoptivbarn som inte |inte har fyllt 2 år eller|
|har fyllt två år, |vård av adoptivbarn i två|
| |år efter barnets ankomst i|
| |familjen, |
-------------------------------------------------------
6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511)
eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag,
-------------------------------------------------------
| | 7. utlandsvistelse till|
| |följd av att den sökande|
| |följt med sin make eller|
| |maka vid dennes arbete i|
| |utlandet under|
| |förutsättning att makens|
| |eller makans arbetsgivare|
| |har sitt säte i Sverige|
| |och att lönen utbetalas|
| |från Sverige. |
-------------------------------------------------------
Detsamma gäller tid då sökanden har fått föräldrapenningförmån enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring eller varit hindrad att arbeta på grund av
1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,
2. arbetsmarknadsutbildning,
-------------------------------------------------------
| 3. yrkesinriktad | 3. yrkesinriktad|
|rehabilitering, i den mån |rehabilitering, eller |
|sådan tid inte enligt 7 § | |
|jämställs med tid under | |
|vilken förvärvsarbete har | 4. utbildning för vilken|
|utförts. |utbildningsbidrag lämnats|
| |enligt förordningen|
| |(1996:1654) om särskilt|
| |utbildningsbidrag, i den|
| |mån sådan tid inte enligt|
| |7 § jämställs med tid|
| |under vilken förvärvsar-|
| |bete har utförts. |
-------------------------------------------------------
Den tid som inte räknas in i ramtiden får dock inte överstiga två år.
28 §6
-------------------------------------------------------
| Bestämmelserna i 26 § 1- | Bestämmelserna i 26 § 1-|
|3 om arbete skall |3 om arbete skall|
|tillämpas i fråga om |tillämpas i fråga om|
|arbetsmarknadspolitiska |arbetsmarknadspolitiska |
|åtgärder som berättigar |åtgärder som berättigar|
|till utbildningsbidrag. |till utbildningsbidrag|
|Bestämmelserna i 27 § |samt i fråga om|
|skall därvid gälla i |utbildningar för vilka|
|tillämpliga delar. |utbildningsbidrag lämnas|
| |enligt förordningen|
| |(1996:1654) om särskilt|
| |utbildningsbidrag. Be-|
| |stämmelserna i 27 § skall|
| |därvid gälla i tillämpliga|
| |delar. |
-------------------------------------------------------
------------------
1. Denna lag träder i kraft i fråga om 6 § den 1 juli 1997 och i övrigt den
29 september 1997.
2. Bestämmelsen i 6 § andra stycket tredje strecksatsen och tredje stycket
tillämpas om anställningen har upphört efter ikraftträdandet.
3. Rätten till ersättning för den som inte påbörjat en ersättningsperiod och
som före ikraftträdandet påbörjat förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat
med stöd av förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd skall i fråga om detta
arbete bedömas enligt 6 § i dess äldre lydelse.
6 Senaste lydelse 1995:709.
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring skall ha
följande lydelse.
-------------------------------------------------------
| | |
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
-------------------------------------------------------
3 § 1
-------------------------------------------------------
|Försäkrad för delpension |Försäkrad för delpension|
|är den som är bosatt i |är den som är bosatt i|
|Sverige och under en |Sverige och under en|
|ramtid av ett år ome- |ramtid av ett år ome-|
|delbart före den dag då |delbart före den dag då|
|pension avses börja utges |pension avses börja utges|
|eller den tidigare dag då |eller den tidigare dag då|
|ansökan görs har |ansökan görs har|
|förvärvsarbetat i minst 80 |förvärvsarbetat i minst|
|dagar fördelade på minst |sex månader under förut-|
|fem månader enligt |sättning att förvärvs-|
|bestämmelserna om ar- |arbetet utförts under|
|betsvillkor i lagen |minst 70 timmar per månad,|
|(1973:370) om arbetslös- |eller har förvärvsarbetat|
|hetsförsäkring. Tid då |i minst 450 timmar under|
|sökanden har varit hindrad |en sammanhängande tid av|
|att arbeta av anledning |180 dagar under för-|
|som sägs i den lagen eller |utsättning att|
|i lagen (1973:371) om |förvärvsarbetet har ut-|
|kontant arbetsmarknadsstöd |förts under sex perioder|
|inräknas inte vid bestäm- |om trettio dagar vardera|
|mande av ramtid. Som |med en arbetad tid av|
|arbetshinder räknas vid |minst 45 timmar i varje|
|tillämpning av denna |period enligt bestämmel-|
|paragraf även arbetslöshet |serna om arbetsvillkor i|
|vid vilken ersättning har |lagen (1973:370) om ar-|
|utgetts enligt någon av |betslöshetsförsäkring. Tid|
|nämnda lagar. |då sökanden har varit|
| |hindrad att arbeta av|
| |anledning som sägs i den|
| |lagen eller i lagen|
| |(1973:371) om kontant|
| |arbetsmarknadsstöd inräk-|
| |nas inte vid bestämmande|
| |av ramtid. Som|
| |arbetshinder räknas vid|
| |tillämpning av denna|
| |paragraf även arbetslöshet|
| |vid vilken ersättning har|
| |utgetts enligt någon av|
| |nämnda lagar. |
-------------------------------------------------------
-----------
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
1 Senaste lydelse 1995:518.
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1997:000) om ändring i lagen (1979:84) om
delpensionsförsäkring skall ha följande lydelse.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse 1 |Föreslagen lydelse |
--------------------------------------------------------
| 3 §2 |
-------------------------------------------------------
|Försäkrad för delpension |Försäkrad för delpension|
|är den som är bosatt i |är den som är bosatt i|
|Sverige och under en |Sverige och under en|
|ramtid av ett år ome- |ramtid av ett år ome-|
|delbart före den dag då |delbart före den dag då|
|pension avses börja utges |pension avses börja utges|
|eller den tidigare dag då |eller den tidigare dag då|
|ansökan görs har |ansökan görs har|
|förvärvsarbetat i minst |förvärvsarbetat i minst|
|sex månader under förut- |sex månader under förut-|
|sättning att förvärvs- |sättning att förvärvs-|
|arbetet utförts under |arbetet utförts under|
|minst 70 timmar per månad, |minst 70 timmar per månad,|
|eller har förvärvsarbetat |eller har förvärvsarbetat|
|i minst 450 timmar under |i minst 450 timmar under|
|en sammanhängande tid av |en sammanhängande tid av|
|180 dagar under förut- |180 dagar under förut-|
|sättning att |sättning att|
|förvärvsarbetet har ut- |förvärvsarbetet har ut-|
|förts under sex perioder |förts under sex perioder|
|om trettio dagar vardera |om trettio dagar vardera|
|med en arbetad tid av |med en arbetad tid av|
|minst 45 timmar i varje |minst 45 timmar i varje|
|period enligt bestämmel- |period enligt bestämmel-|
|serna om arbetsvillkor i |serna om arbetsvillkor i|
|lagen (1973:370) om ar- |lagen (1997:000) om ar-|
|betslöshetsförsäkring. Tid |betslöshetsförsäkring. Tid|
|då sökanden har varit |då sökanden har varit|
|hindrad att arbeta av |hindrad att arbeta av|
|anledning som sägs i den |anledning som sägs i den|
|lagen eller i lagen |lagen inräknas inte vid|
|(1973:371) om kontant |bestämmande av ramtid. Som|
|arbetsmarknadsstöd inräk- |arbetshinder räknas vid|
|nas inte vid bestämmande |tillämpning av denna|
|av ramtid. Som |paragraf även arbetslöshet|
|arbetshinder räknas vid |vid vilken ersättning har|
|tillämpning av denna |utgetts enligt nämnda lag.|
|paragraf även arbetslöshet | |
|vid vilken ersättning har | |
|utgetts enligt någon av | |
|nämnda lagar. | |
-------------------------------------------------------
----------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
1 I enlighet med föreslagen lydelse i avsnitt 2.10 i denna proposition.
2 Senaste lydelse 1995:518.
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 7 § lagen (1981:691) om socialavgifter1 skall
ha följande lydelse.
4 kap.
7 §2
-------------------------------------------------------
|Arbetsmarknadsavgifter | Arbetsmarknadsavgifter |
|förs till staten för |förs till staten för|
|finansiering av |finansiering av |
| 1. arbetslöshetsersätt- | 1. arbetslöshetsersätt-|
|ning enligt lagen |ning enligt lagen|
|(1973:370) om arbetslös- |(1997:000) om arbetslös-|
|hetsförsäkring, |hetsförsäkring, |
| 2. kontant arbetsmark- | 2. kostnader för tillsyn|
|nadsstöd enligt lagen |av arbetslöshetskassornas|
|(1973:371) om kontant |utbetalning av|
|arbetsmarknadsstöd, |arbetslöshetsersättning |
| 3. utbildningsbidrag |enligt lagen (1997:000) om|
|till sådan deltagare i |arbetslöshetskassor, och |
|arbetsmarknadsutbildning | 3. utbildningsbidrag|
|enligt förordningen |till sådan deltagare i|
|(1987:406) om arbets- |arbetsmarknadsutbildning |
|marknadsutbildning eller |enligt förordningen|
|yrkesinriktad rehabili- |(1987:406) om arbets-|
|tering enligt förordningen |marknadsutbildning eller|
|(1987:405) om den arbets- |yrkesinriktad rehabili-|
|marknadspolitiska verksam- |tering enligt förordningen|
|heten som uppfyller |(1987:405) om den arbets-|
|medlems- och arbets- |marknadspolitiska verksam-|
|villkoren i 6 § lagen om |heten som uppfyller|
|arbetslöshetsförsäkring. |villkoren för in-|
| |komstrelaterad ersättning|
| |enligt lagen om arbetslös-|
| |hetsförsäkring. |
-------------------------------------------------------
------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
1 Lagen omtryckt 1989:633.
2 Senaste lydelse 1995:413.
2. 13 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 13 § lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
-------------------------------------------------------
3 kap.
13 §1
-------------------------------------------------------
|Kontrolluppgifter om |Kontrolluppgifter om|
|sjukpenning, föräldra- |sjukpenning, föräldra-|
|penning, vårdbidrag, kon- |penning, vårdbidrag samt|
|tant arbetsmarknadsstöd |andra förmåner i form av|
|samt andra förmåner i form |bidrag, stöd eller er-|
|av bidrag, stöd eller |sättning som är skatte-|
|ersättning som är skatte- |pliktiga intäkter för|
|pliktiga intäkter för |mottagaren skall lämnas av|
|mottagaren skall lämnas av | |
| 1. Riksförsäkringsver- | 1. Riksförsäkringsver-|
|ket, |ket, |
| 2. allmän försäkrings- | 2. allmän försäkrings-|
|kassa, |kassa, |
| 3. arbetslöshetskassa, | 3. arbetslöshetskassa, |
| 4. universitet och hög- | 4. universitet och hög-|
|skola, |skola, |
| 5. Centrala studies- | 5. Centrala studies-|
|tödsnämnden, |tödsnämnden, |
| 6. länsarbetsnämnd. | 6. länsarbetsnämnd. |
-------------------------------------------------------
Kontrolluppgift skall lämnas för den som fått förmånen om det utbetalda
beloppet uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året. Kontroll-
uppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen preliminär A-skatt.
Riksförsäkringsverket skall, i fråga om sjukpenning, i kontrolluppgiften
ange om utbetalt belopp avser anställning eller annat förvärvsarbete.
---------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången vid
1998 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock fortfarande i fråga om
kontant arbetsmarknadsstöd som betalas ut efter ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 1994:1991.
2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1340) om ändring i lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Härigenom föreskrivs att 5 § samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
till lagen (1996:1340) om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
-------------------------------------------------------
5 §
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:
1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller
uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning
eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån
inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;
3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av
ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt
aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten
utövats;
4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits
enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit
folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet överstiger
uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt
2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2
§ lagen om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i
nämnda lagrum angiven livränta, till den del beloppet överstiger den pension
som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett, och för annan ersättning
enligt lagen om allmän försäkring;
5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller
svensk kommun;
6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste-
pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäk-
ringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört av ett
svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige
enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande;
7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension eller
förmån, om förmån utgår från Sverige på grund av förutvarande tjänst och den
tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;
8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till
smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller
i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;
-------------------------------------------------------
| 9. dagpenning från ar- | 9. dagpenning från ar-|
|betslöshetskassa enligt |betslöshetskassa enligt|
|lagen (1973:370) om ar- |lagen (1997:000) om ar-|
|betslöshetsförsäkring och |betslöshetsförsäkring; |
|kontant arbetsmarknadsstöd | |
|enligt lagen (1973:371) om | |
|kontant ar- | |
|betsmarknadsstöd; | |
-------------------------------------------------------
10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349);
11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst
av tjänst;
12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter, egenavgifter som fallit bort, i den mån avdrag har medgetts
för avgifterna samt avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3
kommunalskattelagen (1928:370) och som satts ned genom ändrad debitering i den
mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hänför sig till närings-
verksamhet;
13. sjöinkomst som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommu-
nalskattelagen.
Som inkomst enligt första stycket 1-3 anses också förskott på sådan inkomst.
Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om
pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Däremot räknas
inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension.
Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i
riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga
besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande
(t. ex. handelsresande).
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som är
skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.
--------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas på inkomster som
hänför sig till tid efter ikraftträdandet.
Äldre bestämmelser i 5 § 9 skall fortfarande tillämpas i fråga om kontant
arbetsmarknadsstöd som betalas ut efter ikraftträdandet.
2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:645) om tillämplig lag för
vissa försäkringsavtal
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa
försäkringsavtal skall ha följande lydelse.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
-------------------------------------------------------
4 §
-------------------------------------------------------
|Lagen gäller inte åter- |Lagen gäller inte åter-|
|försäkring eller försäk- |försäkring eller försäk-|
|ring som avses i lagen |ring som avses i lagen|
|(1962:381) om allmän |(1962:381) om allmän|
|försäkring, lagen |försäkring, lagen|
|(1973:370) om arbetslös- |(1997:000) om arbetslös-|
|hetsförsäkring, lagen |hetsförsäkring, lagen|
|(1976:380) om arbetsska- |(1976:380) om arbetsska-|
|deförsäkring, lagen |deförsäkring, lagen|
|(1979:84) om delpen- |(1979:84) om delpensions-|
|sionsförsäkring, lagen |försäkring, lagen|
|(1991:1047) om sjuklön |(1991:1047) om sjuklön|
|eller lagen (1993:16) om |eller lagen (1993:16) om|
|försäkring mot vissa |försäkring mot vissa|
|semesterlönekostnader. |semesterlönekostnader. |
-------------------------------------------------------
---------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer
Härigenom föreskrivs att 5 b § lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer skall ha följande lydelse.
-------------------------------------------------------
|Vid beräkning av årsin- |Vid beräkning av årsin-|
|komst enligt 5 § första |komst enligt 5 § första|
|stycket för den som är |stycket för den som är|
|berättigad till folkpen- |berättigad till folkpen-|
|sion i form av änkepension |sion i form av änkepension|
|skall bortses från livrän- |skall bortses från liv-|
|ta enligt 6 kap. 1 § lagen |ränta enligt 6 kap. 1 §|
|(1976:380) om arbetsska- |lagen (1976:380) om|
|deförsäkring eller mot- |arbetsskadeförsäkring |
|svarande livränta som |eller motsvarande livränta|
|bestäms med tillämpning av |som bestäms med|
|sagda lag till den del |tillämpning av sagda lag|
|livräntan överstiger det |till den del livräntan|
|belopp denna skulle ha |överstiger det belopp|
|uppgått till om inte |denna skulle ha uppgått|
|änkepensionen minskats med |till om inte änkepensionen|
|hänsyn till årsinkomst. |minskats med hänsyn till|
|Detsamma skall gälla för |årsinkomst. Detsamma skall|
|tjänstepension eller |gälla för tjänstepension|
|motsvarande ersättning som |eller motsvarande er-|
|följer av kollektivavtal |sättning som följer av|
|och som är samordnad med |kollektivavtal och som är|
|folkpension i form av |samordnad med folkpension|
|änkepension och för kon- |i form av änkepension och|
|tant arbetsmarknadsstöd |för dagpenning i form av|
|enligt 24 § lagen |grundbelopp enligt 32 §|
|(1973:371) om kontant |lagen (1997:000) om|
|arbetsmarknadsstöd. |arbetslöshetsförsäkring. |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
1 Senaste lydelse 1996:1590.
2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlings-
register
Härigenom föreskrivs att 14 och 20 §§ lagen (1994:459) om arbetsför-
medlingsregister skall ha följande lydelse.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
-------------------------------------------------------
14 §
-------------------------------------------------------
|I den utsträckning re- |I den utsträckning re-|
|geringen föreskriver får |geringen föreskriver får|
|uppgifter om utbetalning |uppgifter om utbetalning|
|av medel för arbetsmark- |av medel för arbetsmark-|
|nadspolitiska åtgärder |nadspolitiska åtgärder|
|hämtas till arbetsför- |hämtas till arbetsför-|
|medlingsregistren och |medlingsregistren och|
|Arbetsmarknadsstyrelsens |Arbetsmarknadsstyrelsens |
|centrala statistikregister |centrala statistikregister|
|från Riksförsäkringsverket |från Riksförsäkringsverket|
|och de allmänna försäk- |och de allmänna försäk-|
|ringskassorna samt från |ringskassorna samt från|
|Centrala studiestöds- |Centrala studiestöds-|
|nämnden. Uppgifter om |nämnden. Uppgifter om|
|utbetald ar- |utbetald ar-|
|betslöshetsersättning och |betslöshetsersättning får|
|kontant arbetsmarknadsstöd |hämtas från arbets-|
|får hämtas från |löshetskassorna och de|
|arbetslöshetskassorna och |länsarbetsnämnder som|
|de länsarbetsnämnder som |administrerat kontant|
|administrerar sistnämnda |arbetsmarknadsstöd enligt|
|stöd. |den upphävda lagen|
| |(1973:371) om kontant|
| |arbetsmarknadsstöd. |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
20 §
Som sökbegrepp får användas
1. uppgifter som avses i 9-11 §§ utom sådana som gäller kontaktpersoner,
2. uppgifter om koder för arbetshandikapp och medborgarskap för att
underlätta förmedling av arbete åt arbetshandikappade och utlänningar och för
att framställa statistik där uppgifter om enskilda personer inte kan utläsas,
3. andra uppgifter som avses i 5 § än uppgifter om arbetstillstånd,
uppehållstillstånd och telefonnummer, och
-------------------------------------------------------
| 4. uppgifter från Riks- | 4. uppgifter från Riks-|
|försäkringsverket, de |försäkringsverket, de|
|allmänna försäkringskas- |allmänna försäkringskas-|
|sorna och Centrala studie- |sorna och Centrala studie-|
|stödsnämnden om utbe- |stödsnämnden om utbe-|
|talning av medel för |talning av medel för|
|arbetsmarknadspolitiska |arbetsmarknadspolitiska |
|åtgärder, av arbetslös- |åtgärder och av arbets-|
|hetsersättning från ar- |löshetsersättning från|
|betslöshetskassa och av |arbetslöshetskassa. |
|kontant arbetsmark- | |
|nadsstöd. | |
-------------------------------------------------------
Andra registrerade uppgifter får inte användas som sökbegrepp.
-------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga
arbeten för äldre arbetslösa
Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1996:870) om offentliga
tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa skall ha följande lydelse.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
-------------------------------------------------------
2 §1
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|Den tid under vilken en |Den tid under vilken en|
|person deltagit i ett |person deltagit i ett|
|offentligt tillfälligt |offentligt tillfälligt|
|arbete i enlighet med |arbete i enlighet med|
|länsarbetsnämndens an- |länsarbetsnämndens |
|visning utgör sådan med |anvisning utgör sådan med|
|utfört arbete jämställd |utfört arbete jämställd|
|tid som avses i 7 § lagen |tid som avses i 19 § lagen|
|(1973:370) om ar- |(1997:000) om|
|betslöshetsförsäkring |arbetslöshetsförsäkring. |
|eller; 7 § lagen |Vid bestämmande av ramtid|
|(1973:371) om kontant ar- |enligt nämnda lag räknas|
|betsmarknadsstöd. Vid |inte tid då personen varit|
|bestämmande av ramtid |hindrad att arbeta på|
|enligt samma lagar räknas |grund av deltagandet, i|
|inte tid då personen varit |den mån tiden inte jäm-|
|hindrad att arbeta på |ställs enligt vad som nyss|
|grund av deltagandet, i |sagts. |
|den mån tiden inte jäm- | |
|ställs enligt vad som nyss | |
|sagts. | |
-------------------------------------------------------
3 §2
-------------------------------------------------------
|När det gäller avstängning |När det gäller avstängning|
|från rätt till ersättning |från rätt till ersättning|
|skall vad som föreskrivs |skall vad som föreskrivs|
|om arbetsmarknadspolitiska |om arbetsmarknadspolitiska|
|åtgärder i 31 § lagen |åtgärder i 46 § lagen|
|(1973:370) om arbets- |(1997:000) om arbets-|
|löshetsförsäkring och i |löshetsförsäkring gälla|
|28 § lagen (1973:371) om |också i fråga om verk-|
|kontant arbetsmarknadsstöd |samhet som avses i 1 §. |
|gälla också i fråga om | |
|verksamhet som avses i | |
|1 §. | |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
1 Senaste lydelse 1996:1423.
2 Senaste lydelse 1996:1423.
2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:871) om ändring i lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring skall utgå.
2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:872) om ändring i lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd
Härigenom föreskrivs att lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd skall utgå.
Lagförslag i proposition 1996/97:150
3.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslös-
hetsförsäkring
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring1
dels att 7 och 14 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 3 a och 3 b §§, av
följande lydelse.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
--------------------------------------------------------
| 3 a § |
-------------------------------------------------------
| | Regeringen eller den|
| |myndighet som regeringen|
| |bestämmer får, såsom|
| |försöksverksamhet under|
| |tiden den 1 juli 1997-den|
| |31 december 1998, besluta|
| |att personer som redan får|
| |ersättning enligt denna|
| |lag skall kunna få|
| |fortsatt ersättning enligt|
| |lagen utan att villkoren i|
| |4 § första stycket, med|
| |undantag av tredje|
| |punkten, är uppfyllda. |
--------------------------------------------------------
| 3 b § |
-------------------------------------------------------
| | Med avvikelse från vad|
| |som anges i denna lag får,|
| |om förutsättningarna|
| |enligt andra stycket är|
| |uppfyllda, ersättning|
| |lämnas till personer som|
| |fyllt 60 men inte 65 år|
| |(tillfällig |
| |avgångsersättning). |
| |Ansökan om ersättning|
| |skall göras före utgången|
| |av år 1997. |
| | Som villkor för|
| |ersättning gäller att|
| |personen är helt arbetslös|
| |och under minst 12 månader|
| |under tiden den 1 januari|
| |1996-den 15 april 1997|
| |fått |
| |arbetslöshetsersättning |
| |eller deltagit i någon|
| |arbetsmarknadspolitisk |
| |åtgärd. Ersättningen|
| |lämnas så länge|
| |heltidsarbetslösheten |
| |består. |
--------------------------------------------------------
| 7 §2 |
--------------------------------------------------------
|För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod|
|enligt denna lag gäller följande. Vid uppfyllandet av|
|det arbetsvillkor som skall ligga till grund för en ny|
|ersättningsperiod skall med tid under vilken en|
|försäkrad enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete|
|jämställas tid då den försäkrade |
| |
| 1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat|
|det, fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller|
|yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt|
|utbildningsbidrag utgått, |
| 2. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om|
|totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån|
|enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda|
|fallen dock tillsammans högst två månader, |
-------------------------------------------------------
|3. utfört förvärvsarbete | 3. utfört förvärvsarbete|
|som arbetsgivaren |som arbetsgivaren|
|finansierat med stöd av |finansierat med stöd av |
|- förordningen (1986:414) |- förordningen (1986:414)|
|om rekryteringsstöd såvitt |om rekryteringsstöd såvitt|
|avser vikariatsstöd enligt |avser vikariatsstöd enligt|
|6 a § första strecksatsen |6 a § första strecksatsen|
|denna förordning, eller |denna förordning, eller |
|- förordningen (1987:411) |- förordningen (1987:411)|
|om beredskapsarbete, eller |om beredskapsarbete, |
-------------------------------------------------------
|4. bedrivit egen | 4. bedrivit egen|
|näringsverksamhet med stöd |näringsverksamhet med stöd|
|av förordningen (1984:523) |av förordningen (1984:523)|
|om bidrag till arbetslösa |om bidrag till arbetslösa|
|m.fl. som startar egen |m.fl. som startar egen|
|näringsverksamhet. |näringsverksamhet, eller |
-------------------------------------------------------
| | 5. fullföljt verksamhet|
| |där ersättning enligt 3 a|
| |§ utgått. |
--------------------------------------------------------
| 14 § 3 |
--------------------------------------------------------
|Ersättning utgår under längst 300 dagar |
|(ersättningsperiod). Har försäkrad uppnått 55 års ålder|
|innan ersättningsperioden gått till ända, är perioden i|
|stället 450 dagar. |
-------------------------------------------------------
|I ersättningsperioden | I ersättningsperioden|
|inräknas inte dagar, under |inräknas inte dagar, under|
|vilka den försäkrade har |vilka den försäkrade har|
|anvisats verksamhet för |anvisats verksamhet för|
|arbetslivsutveckling eller |arbetslivsutveckling, ett|
|ett offentligt tillfälligt |offentligt tillfälligt|
|arbete för äldre |arbete för äldre|
|arbetslösa i enlighet med |arbetslösa, verksamhet med|
|föreskrifter som har |resursarbete eller|
|meddelats av regeringen. |verksamhet där ersättning|
| |enligt 3 a § utgår i|
| |enlighet med föreskrifter|
| |som har meddelats av|
| |regeringen. |
--------------------------------------------------------
|I ersättningsperioden enligt första stycket inräknas i|
|fall som avses i 10 § ersättningstid i den andra|
|arbetslöshetskassan. |
| Ersättningsrätten upphör vid utgången av månaden före|
|den under vilken den försäkrade fyller 65 år. |
--------------------------------------------------------
_____________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
1 Lagen omtryckt 1991:1334.
2 Senaste lydelse 1996:1418.
3 Senaste lydelse 1996:1418.
3.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant ar-
betsmarknadsstöd
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd 1
dels att 7 och 14 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas två nya paragrafer, 3 a och 3 b §§, av följande
lydelse.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
--------------------------------------------------------
| 3 a § |
-------------------------------------------------------
| | Regeringen eller den|
| |myndighet som regeringen|
| |bestämmer får, såsom|
| |försöksverksamhet under|
| |tiden den 1 juli 1997-den|
| |31 december 1998, besluta|
| |att personer som redan får|
| |ersättning enligt denna|
| |lag skall kunna få|
| |fortsatt ersättning enligt|
| |lagen utan att villkoren i|
| |4 § första stycket, med|
| |undantag av tredje|
| |punkten, är uppfyllda. |
--------------------------------------------------------
| 3 b § |
-------------------------------------------------------
| | Med avvikelse från vad|
| |som anges i denna lag får,|
| |om förutsättningarna|
| |enligt andra stycket är|
| |uppfyllda, ersättning|
| |lämnas till personer som|
| |fyllt 60 men inte 65 år|
| |(tillfällig |
| |avgångsersättning). |
| |Ansökan om ersättning|
| |skall göras före utgången|
| |av år 1997. |
| | Som villkor för|
| |ersättning gäller att|
| |personen är helt arbetslös|
| |och under minst 12 månader|
| |under tiden den 1 januari|
| |1996-den 15 april 1997|
| |fått |
| |arbetslöshetsersättning |
| |eller deltagit i någon|
| |arbetsmarknadspolitisk |
| |åtgärd. Ersättningen läm-|
| |nas så länge|
| |heltidsarbetslösheten |
| |består. |
| | |
--------------------------------------------------------
| 7 § 2 |
--------------------------------------------------------
|För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod|
|enligt denna lag |
--------------------------------------------------------
|gäller följande. Vid uppfyllandet av det arbetsvillkor|
|som skall ligga till grund för en ny ersättningsperiod|
|skall med tid under vilken den sökande enligt 6 § skall|
|ha utfört förvärvsarbete jämställas tid då den sökande|
| 1. i enskilt hem vårdat åldring eller handikappad i |
|sådan utsträckning att sökanden varit förhindrad att |
|stå till arbetsmarknadens förfogande, |
| 2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat |
|det, fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller |
|yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt |
|utbildningsbidrag lämnats, |
| 3. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om|
|totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån |
|enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda |
|fallen dock tillsammans högst två månader, |
| 4. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren |
|finansierat med stöd av |
|- förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd såvitt |
|avser vikariatsstöd enligt 6 a § första strecksatsen |
|denna förordning, eller |
|- förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, |
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
-------------------------------------------------------
|5. bedrivit egen | 5. bedrivit egen|
|näringsverksamhet med stöd |näringsverksamhet med stöd|
|av förordningen (1984:523) |av förordningen (1984:523)|
|om bidrag till arbetslösa |om bidrag till arbetslösa|
|m.fl. som startar egen |m.fl. som startar egen|
|näringsverksamhet. |näringsverksamhet, eller |
-------------------------------------------------------
| | 6. fullföljt verksamhet|
| |där ersättning enligt 3 a|
| |§ utgått. |
--------------------------------------------------------
| 14 § 3 |
--------------------------------------------------------
|Kontant arbetsmarknadsstöd utgår under längst 150 dagar|
|(ersättningsperioden), om inte annat följer av andra|
|stycket eller av 15 § sista stycket. Har stödtagaren|
|uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden gått|
|till ända, är perioden i stället 300 dagar. Sedan|
|stödtagaren uppnått 60 års ålder, är|
|ersättningsperioden 450 dagar. |
-------------------------------------------------------
|I ersättningsperioden | I ersättningsperioden|
|inräknas inte dagar, under |inräknas inte dagar, under|
|vilka stödtagaren har |vilka stödtagaren har|
|anvisats verksamhet för |anvisats verksamhet för|
|arbetslivsutveckling eller |arbetslivsutveckling, ett|
|ett offentligt tillfälligt |offentligt tillfälligt|
|arbete för äldre |arbete för äldre|
|arbetslösa i enlighet med |arbetslösa, verksamhet med|
|de föreskrifter som har |resursarbete eller|
|meddelats av regeringen. |verksamhet där ersättning|
| |enligt 3 a § utgår i|
| |enlighet med de|
| |föreskrifter som har|
| |meddelats av regeringen. |
--------------------------------------------------------
|Rätten till kontant arbetsmarknadsstöd upphör vid|
|utgången av månaden före den under vilken den|
|arbetslöse fyller 65 år eller när han dessförinnan|
|börjar uppbära hel ålderspension, hel förtidspension|
|eller helt sjukbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän|
|försäkring. |
--------------------------------------------------------
---------------
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
1 Lagen omtryckt 1994:928.
2 Senaste lydelse 1996:1419.
3 Senaste lydelse 1996:1419.
3.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1997:000) om ändring i lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring skall ha följande lydelse.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse 1 |Föreslagen lydelse |
--------------------------------------------------------
| |
| 7 § |
--------------------------------------------------------
|För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod|
|enligt denna lag gäller följande. Vid uppfyllandet av|
|det arbetsvillkor som skall ligga till grund för en ny|
|ersättningsperiod skall med tid under vilken en|
|försäkrad enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete|
|jämställas tid då den försäkrade |
--------------------------------------------------------
|1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det,|
|fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad|
|rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag|
|utgått, |
--------------------------------------------------------
|2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det,|
|fullföljt utbildning för vilken utbildningsbidrag |
|lämnats enligt förordningen (1996:1654) om särskilt |
|utbildningsbidrag, |
| 3. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om|
|totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån |
|enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda |
|fallen dock tillsammans högst två månader, |
| 4. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren |
|finansierat med stöd av |
| - förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller |
| - förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, |
-------------------------------------------------------
|5. bedrivit egen | 5. bedrivit egen|
|näringsverksamhet med stöd |näringsverksamhet med stöd|
|av förordningen (1984:523) |av förordningen (1984:523)|
|om bidrag till arbetslösa |om bidrag till arbetslösa|
|m.fl. som startar egen |m.fl. som startar egen|
|näringsverksamhet. |näringsverksamhet, eller |
-------------------------------------------------------
| | 6. fullföljt verksamhet|
| |där ersättning enligt 3 a|
| |§ utgått. |
-------------------------------------------------------
1 I enlighet med föreslagen lydelse i prop. 1996/97:107.
3.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1997:000) om ändring i lagen (1973:371)
om kontant arbetsmarknadsstöd skall ha följande lydelse.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse 1 |Föreslagen lydelse |
--------------------------------------------------------
| |
| 7 § |
--------------------------------------------------------
|För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod|
|enligt denna lag gäller följande. Vid uppfyllandet av|
|det arbetsvillkor som skall ligga till grund för en ny|
|ersättningsperiod skall med tid under vilken den|
|sökande enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete|
|jämställas tid då den sökande |
| 1. i enskilt hem vårdat åldring eller handikappad i|
|sådan utsträckning att sökanden varit förhindrad att|
|stå till arbetsmarknadens förfogande, |
| 2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat|
|det, fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller|
|yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt|
|utbildningsbidrag lämnats, |
| 3. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat|
|det, fullföljt utbildning för vilken utbildningsbidrag|
|lämnats enligt förordningen (1996:1654) om särskilt|
|utbildningsbidrag, |
| 4. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om|
|totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån|
|enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda|
|fallen dock tillsammans högst två månader, |
| 5. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren|
|finansierat med stöd av |
| - förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller |
| - förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, |
-------------------------------------------------------
|6. bedrivit egen | 6. bedrivit egen|
|näringsverksamhet med stöd |näringsverksamhet med stöd|
|av förordningen (1984:523) |av förordningen (1984:523)|
|om bidrag till arbetslösa |om bidrag till arbetslösa|
|m.fl. som startar egen |m.fl. som startar egen|
|näringsverksamhet. |näringsverksamhet, eller |
-------------------------------------------------------
| | 7. fullföljt verksamhet|
| |där ersättning enligt 3 a|
| |§ utgått. |
-------------------------------------------------------
1 I enlighet med föreslagen lydelse i prop. 1996/97:107.
3.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring
dels att 19 och 22 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 a §, av följande
lydelse.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse 1 |Föreslagen lydelse |
--------------------------------------------------------
| |
| 3 a § |
-------------------------------------------------------
| | Regeringen eller den|
| |myndighet som regeringen|
| |bestämmer får, såsom|
| |försöksverksamhet under|
| |tiden den 1 juli 1997-den|
| |31 december 1998, besluta|
| |att personer som redan får|
| |ersättning enligt denna|
| |lag skall kunna få|
| |fortsatt ersättning enligt|
| |lagen utan att villkoren i|
| |9 §, med undantag av|
| |tredje punkten, är|
| |uppfyllda. |
--------------------------------------------------------
| 19 § |
--------------------------------------------------------
|För sökande som en gång har påbörjat en|
|ersättningsperiod enligt denna lag gäller följande. När|
|det arbetsvillkor skall uppfyllas som skall ligga till|
|grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under|
|vilken sökande enligt 12-14 §§ skall ha förvärvsarbetat|
|jämställas den tid då de |
| 1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat|
|det, fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller|
|yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt|
|utbildningsbidrag lämnats, |
| 2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat|
|det, fullföljt utbildning för vilken utbildningsbidrag|
|lämnats enligt förordningen (1996:1654) om särskilt|
|utbildningsbidrag, |
| 3. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om|
|totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån|
|enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda|
|fallen dock tillsammans högst 2 månader, |
--------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse 1 |Föreslagen lydelse |
-------------------------------------------------------
|4. utfört förvärvsarbete | 4. utfört förvärvsarbete|
|som ar- betsgivaren |som arbetsgivaren|
|finansierat med stöd av |finansierat med stöd av |
| - förordningen | - förordningen|
|(1986:414) om |(1986:414) om|
|rekryteringsstöd, eller |rekryteringsstöd, eller |
| - förordningen | - förordningen|
|(1987:411) om |(1987:411) om|
|beredskapsarbete, eller |beredskapsarbete, |
-------------------------------------------------------
|5. bedrivit egen | 5. bedrivit egen|
|näringsverksamhet med stöd |näringsverksamhet med stöd|
|av förordningen (1984:523) |av förordningen (1984:523)|
|om bidrag till arbetslösa |om bidrag till arbetslösa|
|m.fl. som startar egen |m.fl. som startar egen|
|näringsverksamhet. |näringsverksamhet, eller |
-------------------------------------------------------
| | 6. fullföljt verksamhet|
| |där ersättning enligt 3 a|
| |§ utgått. |
| | |
--------------------------------------------------------
| 22 § |
--------------------------------------------------------
|Ersättning lämnas under längst 300 dagar|
|(ersättningsperiod). Om den sökande har fyllt 57 år|
|före ersättningsperiodens slut är perioden i stället|
|450 dagar. |
-------------------------------------------------------
|I ersättningsperioden | I ersättningsperioden|
|räknas inte in dagar under |räknas inte in dagar under|
|vilka den sökande har |vilka den sökande har|
|anvisats verksamhet för |anvisats verksamhet för|
|arbetslivsutveckling eller |arbetslivsutveckling, ett|
|ett offentligt tillfälligt |offentligt tillfälligt|
|arbete för äldre |arbete för äldre|
|arbetslösa i enlighet med |arbetslösa, verksamhet med|
|föreskrifter som har |resursarbete eller|
|meddelats av regeringen. |verksamhet där ersättning|
| |enligt 3 a § utgår i|
| |enlighet med föreskrifter|
| |som har meddelats av|
| |regeringen. |
--------------------------------------------------------
|Om den sökande omedelbart före inträdet i en|
|arbetslöshetskassa har fått ersättning från en annan|
|arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar i den andra|
|kassan in i ersättningsperioden. |
| Rätten till dagpenning upphör vid månadsskiftet före|
|den månad då den arbetslöse fyller 65 år. |
--------------------------------------------------------
1 I enlighet med föreslagen lydelse i prop. 1996/97:107.
3.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om införande av lagen
(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om
arbetslöshetskassor
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1997:000) om införande av lagen
(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om
arbetslöshetskassor skall införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
--------------------------------------------------------
| 5 a § |
-------------------------------------------------------
| | Med avvikelse från vad|
| |som anges i lagen|
| |(1997:000) om|
| |arbetslöshetsförsäkring |
| |gäller följande. Personer|
| |som med stöd av 3 b §|
| |lagen (1973:370) om|
| |arbetslöshetsförsäkring |
| |eller 3 b § lagen|
| |(1973:371) om kontant|
| |arbetsmarknadsstöd |
| |tillerkänts tillfällig|
| |avgångsersättning är,|
| |under förutsättning att de|
| |är helt arbetslösa,|
| |berättigade till fortsatt|
| |sådan ersättning enligt|
| |inkomstbortfallsförsäkringen|
| |eller grundförsäkringen|
| |till dess de fyller 65 år.|
-------------------------------------------------------
3.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om försök med resursarbete
Härigenom föreskrivs att 1, 2, 4 och 5 §§ lagen (1997:000) om försök med
resursarbete skall ha följande lydelse.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse 1 |Föreslagen lydelse |
--------------------------------------------------------
| |
| 1 § |
-------------------------------------------------------
|Försök med resursarbete | Försök med resursarbete|
|innebär att |innebär att|
|långtidsarbetslösa |långtidsarbetslösa |
|personer som uppbär |personer som uppbär|
|ersättning enligt lagen |ersättning enligt lagen|
|(1973:370) om |(1997:000) om|
|arbetslöshetsförsäkring |arbetslöshetsförsäkring |
|eller lagen (1973:371) om |anvisas av|
|kontant arbetsmarknadsstöd |länsarbetsnämnden att|
|anvisas av |delta i viss verksamhet på|
|länsarbetsnämnden att |offentliga arbetsplatser.|
|delta i viss verksamhet på |De arbetslösa tillhör|
|offentliga arbetsplatser. |därmed arbetsplatsens|
|De arbetslösa tillhör |vikariereserv. |
|därmed arbetsplatsens | |
|vikariereserv. | |
--------------------------------------------------------
| 2 § |
-------------------------------------------------------
|Personer som deltar i | Personer som deltar i|
|försöksverksamhet med |försöksverksamhet med|
|resursarbete erhåller |resursarbete erhåller|
|under tid i verksamheten, |under tid i verksamheten,|
|då vikariat inte kan |då vikariat inte kan|
|erbjudas, ersättning |erbjudas, ersättning|
|enligt lagen (1973:370) om |enligt lagen (1997:000) om|
|arbetslöshetsförsäkring |arbetslöshetsförsäkring. |
|eller lagen (1973:371) om |Därvid skall 31 § nämnda|
|kontant |lag inte gälla.|
|arbetsmarknadsstöd. Därvid |Ersättningen benämns|
|skall 20 § sjätte stycket |utbildningsbidrag. |
|lagen om | |
|arbetslöshetsförsäkring | |
|inte gälla. Ersättningen | |
|benämns utbildningsbidrag. | |
--------------------------------------------------------
| 4 § |
-------------------------------------------------------
|Den tid under vilken en | Den tid under vilken en|
|person deltagit i |person deltagit i|
|resursarbete i enlighet |resursarbete i enlighet|
|med länsarbetsnämndens |med länsarbetsnämndens|
|anvisning utgör tid som är |anvisning utgör tid som är|
|jämställd med utfört |jämställd med utfört|
|arbete enligt 7 § lagen |arbete enligt 19 § lagen|
|(1973:370) om |(1997:000) om|
|arbetslöshetsförsäkring |arbetslöshetsförsäkring. |
|eller 7 § lagen (1973:371) |När ramtid skall bestämmas|
|om kontant |enligt samma lag räknas|
|arbetsmarknadsstöd. När |inte tid då personen varit|
|ramtid skall bestämmas |hindrad att arbeta på|
|enligt samma lagar räknas |grund av deltagandet, om|
|inte tid då personen varit |tiden inte jämställs|
|hindrad att arbeta på |enligt vad som nyss sagts.|
|grund av deltagandet, om | |
|tiden inte jämställs | |
|enligt vad som nyss sagts. | |
-------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
| 5 § |
-------------------------------------------------------
|När det gäller avstängning | När det gäller|
|från rätt till ersättning |avstängning från rätt till|
|skall vad som föreskrivs |ersättning skall vad som|
|om arbetsmarknadspolitiska |föreskrivs om|
|åtgärder i 31 § lagen |arbetsmarknadspolitiska |
|(1973:370) om |åtgärder i 46 § lagen|
|arbetslöshetsförsäkring |(1997:000) om|
|och i 28 § lagen |arbetslöshetsförsäkring |
|(1973:371) om kontant |gälla också i fråga om|
|arbetsmarknadsstöd gälla |verksamhet som avses i |
|också i fråga om |1 §. |
|verksamhet som avses i 1 | |
|§. | |
-------------------------------------------------------
-------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
1 I enlighet med föreslagen lydelse i avsnitt xx i denna proposition.
Av utskottet samordnade lagförslag i propositionerna 1996/97:107 och
1996/97:150
Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring1
dels att 4, 6, 7, 8, 14, 20, 23, 31 och 57 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas två nya paragrafer, 3 a och 3 b §§, av följande
lydelse.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Regeringens förslag |
--------------------------------------------------------
| 3 a § |
-------------------------------------------------------
| | Regeringen eller den|
| |myndighet som regeringen|
| |bestämmer får, såsom|
| |försöksverksamhet under|
| |tiden den 1 juli 1997-den|
| |31 december 1998, besluta|
| |att personer som redan får|
| |ersättning enligt denna|
| |lag skall kunna få|
| |fortsatt ersättning enligt|
| |lagen utan att villkoren i|
| |4 § första stycket, med|
| |undantag av tredje|
| |punkten, är uppfyllda. |
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Regeringens förslag |
--------------------------------------------------------
| 3 b § |
-------------------------------------------------------
| | Med avvikelse från vad|
| |som anges i denna lag får,|
| |om förutsättningarna|
| |enligt andra stycket är|
| |uppfyllda, ersättning|
| |lämnas till personer som|
| |fyllt 60 men inte 65 år|
| |(tillfällig |
| |avgångsersättning). |
| |Ansökan om ersättning|
| |skall göras före utgången|
| |av år 1997. |
| | Som villkor för|
| |ersättning gäller att|
| |personen är helt arbetslös|
| |och under minst 12 månader|
| |under tiden den 1 januari|
| |1996-den 15 april 1997|
| |fått |
| |arbetslöshetsersättning |
| |eller deltagit i någon|
| |arbetsmarknadspolitisk |
| |åtgärd. Ersättningen|
| |lämnas så länge|
| |heltidsarbetslösheten |
| |består. |
-------------------------------------------------------
4 § 2
Ersättning vid arbetslöshet tillkommer försäkrad som
1. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete,
2. är beredd att antaga erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken han
icke anmält hinder som kan godtagas av arbetslöshetskassan,
3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den
ordning som Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver,
4. icke kan erhålla lämpligt arbete.
-------------------------------------------------------
| Ersättning enligt denna | Ersättning enligt denna|
|lag lämnas inte till den |lag lämnas inte till den|
|som deltar i utbildning om |som deltar i utbildning.|
|det inte finns särskilda |Om det finns särskilda|
|skäl. Närmare föreskrifter |skäl får regeringen eller|
|om tillämpningen av denna |den myndighet som|
|bestämmelse meddelas av |regeringen bestämmer före-|
|regeringen eller den |skriva att ersättning får|
|myndighet som regeringen |lämnas till en person som|
|bestämmer. |deltar i utbildning samt|
| |de villkor för rätt till|
| |ersättning som i sådant|
| |fall skall gälla. |
-------------------------------------------------------
|Ersättning enligt denna | Ersättning enligt denna|
|lag lämnas inte till den |lag lämnas inte till den|
|som enligt 35 § lagen |som enligt 35 § lagen|
|(1973:371) om kontant ar- |(1973:371) om kontant ar-|
|betsmarknadsstöd fått ett |betsmarknadsstöd fått ett|
|sådant stöd indraget eller |sådant stöd indraget eller|
|enligt 26 och 27 §§ samma |enligt 26 och 27 §§ samma|
|lag avstängts från rätten |lag avstängts från rätten|
|till ersättning. |till ersättning.|
|Ersättningen lämnas inte |Ersättningen lämnas inte|
|så länge beslut om en |så länge beslut om en|
|sådan åtgärd gäller. |sådan åtgärd gäller.|
| |Ersättning lämnas inte|
| |heller till personer som|
| |är permitterade utan lön.|
| |Om det finns särskilda|
| |skäl får regeringen eller|
| |den myndighet som|
| |regeringen bestämmer|
| |föreskriva att ersättning|
| |får lämnas till personer|
| |som är permitterade utan|
| |lön samt de villkor för|
| |rätt till ersättning som i|
| |sådant fall skall gälla. |
-------------------------------------------------------
Som företagare i denna lag anses den som äger eller är delägare - direkt
eller indirekt - i näringsverksamhet som hon eller han är personligt verksam
i och som hon eller han har ett väsentligt inflytande över.
2 Senaste lydelse 1995:1636.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Regeringens förslag |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|En företagare skall anses | En företagare skall|
|vara arbetslös, när hennes |anses vara arbetslös |
|eller hans personliga | - när företagarens per-|
|verksamhet i rörelsen har |sonliga verksamhet i|
|upphört annat än |rörelsen vid en samlad|
|tillfälligt. |bedömning kan anses ha|
| |upphört annat än till-|
| |fälligt, eller |
| | - när företagaren till-|
| |fälligt upphör att bedriva|
| |verksamhet i rörelsen|
| |under förutsättning att|
| |uppehållet i rörelsen inte|
| |till någon del är av|
| |säsongkaraktär och att nå-|
| |gon verksamhet inte|
| |bedrivs i rörelsen. |
| | En företagare som åter-|
| |upptagit verksamheten|
| |efter ett tillfälligt|
| |upphörande med ersättning|
| |enligt femte stycket andra|
| |strecksatsen har rätt till|
| |ersättning endast om|
| |förutsättningarna enligt|
| |första strecksatsen samma|
| |stycke är uppfyllda.|
| |Ersättning enligt femte|
| |stycket andra strecksatsen|
| |får bara utnyttjas en gång|
| |per rörelse. |
-------------------------------------------------------
Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös även i andra
fall än som sägs i femte stycket.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Utskottets förslag |
-------------------------------------------------------
6 §3
Rätt till ersättning vid arbetslöshet föreligger, för försäkrad som efter
senaste inträdet i arbetslöshetskassan,
1. varit medlem i kassan under minst tolv månader, om han haft sin
huvudsakliga försörjning genom avlönat arbete för annans räkning, eller under
minst 24 månader, om han haft sin huvudsakliga försörjning som självständig
företagare (medlemsvillkor),
-------------------------------------------------------
| 2. under en ramtid av | 2. under en ramtid av|
|tolv månader omedelbart |tolv månader omedelbart|
|före arbetslöshetens |före arbetslöshetens|
|inträde utfört för- |inträde |
|värvsarbete i minst åttio | - haft förvärvsarbete i|
|dagar fördelade på minst |minst sex månader och|
|fem månader |utfört arbetet under minst|
|(arbetsvillkor). Endast |70 timmar per kalendermå-|
|dag då förvärvsarbete har |nad, eller |
|utförts i minst tre timmar | - haft förvärvsarbete i|
|får här räknas in. Med |minst 450 timmar under en|
|utfört förvärvsarbete |sammanhängande tid av 6|
|avses även tid då den |kalendermånader och utfört|
|försäkrade haft semester |arbetet under minst|
|eller annars varit ledig |45 timmar under var och en|
|av någon annan anledning |av dessa månader|
|än sjukdom, tjänstgöring |(arbetsvillkor). Med|
|enligt lagen (1994:1809) |förvärvsarbete avses även|
|om totalförsvarsplikt |tid då sökanden haft |
|eller barns födelse med | - semester, |
|helt eller delvis | - varit ledig av annan|
|bibehållen lön. |anledning än sjukdom,|
| |tjänstgöring enligt lagen|
| |(1994:1809) om totalför-|
| |svarsplikt eller barns|
| |födelse med helt eller|
| |delvis bibehållen lön,|
| |eller |
| | - får annan ersättning|
| |än pension på grund av|
| |anställningens upphörande|
| |(avgångsvederlag). |
| | Tid med avgångsvederlag|
| |beräknas med utgångspunkt|
| |i avgångsvederlagets|
| |storlek i förhållande till|
| |den sökandes|
| |genomsnittliga inkomst per|
| |månad i anställningen|
| |under en viss period.|
| |Regeringen eller den|
| |myndighet som regeringen|
| |bestämmer meddelar närmare|
| |föreskrifter om beräkning-|
| |en. |
-------------------------------------------------------
3 Senaste lydelse 1996:1418.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Utskottets förslag |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|Vid prövning av ar- |Vid prövning av ar-|
|betsvillkoret bortses från |betsvillkoret bortses från|
|förvärvsarbete som |förvärvsarbete som |
|1. arbetsgivaren fi- |1. arbetsgivaren fi-|
|nansierat med stöd av |nansierat med stöd av |
|- förordningen (1986:414) |- förordningen (1986:414)|
|om rekryteringsstöd såvitt |om rekryteringsstöd, eller|
|avser vikariatsstöd enligt |- förordningen (1987:411)|
|6 a § första strecksatsen |om beredskapsarbete, eller|
|denna förordning, eller |som |
|- förordningen (1987:411) | |
|om beredskapsarbete, eller | |
|som | |
-------------------------------------------------------
2. bedrivits med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa
m.fl. som startar egen näringsverksamhet. Detta gäller dock inte om den
försäkrade då arbetet påbörjas uppfyller arbetsvillkoret med annat
förvärvsarbete än som nyss sagts.
Föreligger särskilda skäl får regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer medge att medlemsvillkoret bestäms till tolv månader för försäkrad,
som haft sin huvudsakliga försörjning som självständig företagare.
-------------------------------------------------------
| Tid då förvärvsarbete | Tid då förvärvsarbete|
|har utförts får icke |har utförts får inte|
|räknas mer än en gång för |räknas mer än en gång för|
|uppfyllande av ar- |uppfyllande av ar-|
|betsvillkoret. |betsvillkoret. |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Utskottets förslag |
-------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
| 7 § |
--------------------------------------------------------
|För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod|
|enligt denna lag gäller följande. Vid uppfyllandet av|
|det arbetsvillkor som skall ligga till grund för en ny|
|ersättningsperiod skall med tid under vilken en|
|försäkrad enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete|
|jämställas tid då den försäkrade |
--------------------------------------------------------
|1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det,|
|fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad|
|rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag|
|utgått, |
-------------------------------------------------------
| | 2. deltagit i och, om|
| |inte särskilda skäl|
| |hindrat det, fullföljt|
| |utbildning för vilken|
| |utbildningsbidrag lämnats|
| |enligt förordningen|
| |(1996:1654) om särskilt|
| |utbildningsbidrag, |
-------------------------------------------------------
|2. fullgjort tjänstgöring | 3. fullgjort|
|enligt lagen (1994:1809) |tjänstgöring enligt lagen|
|om totalförsvarsplikt |(1994:1809) om|
|eller fått |totalförsvarsplikt eller|
|föräldrapenningförmån |fått föräldrapenningförmån|
|enligt lagen (1962:381) om |enligt lagen (1962:381) om|
|allmän försäkring, i båda |allmän försäkring, i båda|
|fallen dock tillsammans |fallen dock tillsammans|
|högst två månader, |högst två månader, |
-------------------------------------------------------
|3. utfört förvärvsarbete | |
|som arbetsgivaren | |
|finansierat med stöd av | |
| -förordningen (1986:414) | |
|om rekryteringsstöd såvitt | |
|avser vikariatsstöd enligt | |
|6 a § första strecksatsen | |
|denna förordning, eller | |
| -förordningen (1987:411) | |
|om beredskapsarbete, eller | |
-------------------------------------------------------
|4. utfört förvärvsarbete |4. bedrivit egen|
|som arbetsgivaren |näringsverksamhet med stöd|
|finansierat med stöd av |av förordningen (1984:523)|
| - förordningen |om bidrag till arbetslösa|
|(1986:414) om |m.fl. som startar egen|
|rekryteringsstöd, eller |näringsverksamhet. |
| - förordningen | |
|(1987:411) om | |
|beredskapsarbete, | |
-------------------------------------------------------
| 5. bedrivit egen | |
|näringsverksamhet med stöd | |
|av förordningen (1984:523) | |
|om bidrag till arbetslösa | |
|m.fl. som startar egen | |
|näringsverksamhet, eller | |
-------------------------------------------------------
| 6. fullföljt verksamhet
|där ersättning enligt 3 a
|§ utgått.
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Utskottets förslag |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
8 §5
Vid bestämmande av ramtid enligt 6 § räknas inte tid då försäkrad varit
hindrad att arbeta på grund av
1. styrkt sjukdom,
2. heltidsutbildning som den försäkrade har avslutat efter fyllda 25 år
eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst fem
månader,
3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,
4. frihetsberövande på kriminalvårdens område,
-------------------------------------------------------
| 5. vård av eget barn | 5. vård av eget barn som|
|eller adoptivbarn som inte |inte har fyllt 2 år eller|
|har fyllt två år, |vård av adoptivbarn i 2 år|
| |efter barnets ankomst i|
| |familjen, |
-------------------------------------------------------
6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511)
eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag.
-------------------------------------------------------
| | 7. utlandsvistelse till|
| |följd av att den sökande|
| |följt med sin make eller|
| |maka vid dennes arbete i|
| |utlandet under|
| |förutsättning att makens|
| |eller makans arbetsgivare|
| |har sitt säte i Sverige|
| |och att lönen utbetalas|
| |från Sverige, varvid med|
| |make eller maka jämställs|
| |person med vilken den|
| |sökande sammanbor under|
| |förhållanden som liknar|
| |makars. |
-------------------------------------------------------
Detsamma gäller tid då försäkrad har fått föräldrapenningförmån enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring eller varit hindrad att arbeta på grund av
1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,
2. arbetsmarknadsutbildning,
-------------------------------------------------------
| 3. yrkesinriktad reha- | 3. yrkesinriktad reha-|
|bilitering, i den mån |bilitering, |
|sådan tid inte enligt 7 § | 4. utbildning för vilken|
|jämställs med tid under |utbildningsbidrag lämnats|
|vilken förvärvsarbete har |enligt förordningen|
|utförts. |(1996:1654) om särskilt|
| |utbildningsbidrag, eller |
| | 5. deltagande i|
| |verksamhet där ersättning|
| |enligt 3 a § utgått, i den|
| |mån sådan tid inte enligt|
| |7 § jämställs med tid|
| |under vilken förvärvsar-|
| |bete har utförts. |
-------------------------------------------------------
5 Senaste lydelse 1995:860.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Regeringens förslag |
-------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
| 14 §6 |
--------------------------------------------------------
|Ersättning utgår under längst 300 dagar |
|(ersättningsperiod). Har försäkrad uppnått 55 års ålder|
|innan ersättningsperioden gått till ända, är perioden i|
|stället 450 dagar. |
-------------------------------------------------------
|I ersättningsperioden |I ersättningsperioden|
|inräknas inte dagar, under |inräknas inte dagar, under|
|vilka den försäkrade har |vilka den försäkrade har|
|anvisats verksamhet för |anvisats verksamhet för|
|arbetslivsutveckling eller |arbetslivsutveckling, ett|
|ett offentligt tillfälligt |offentligt tillfälligt|
|arbete för äldre |arbete för äldre|
|arbetslösa i enlighet med |arbetslösa, verksamhet med|
|föreskrifter som har |resursarbete eller|
|meddelats av regeringen. |verksamhet där ersättning|
| |enligt 3 a § utgår i|
| |enlighet med föreskrifter|
| |som har meddelats av|
| |regeringen. |
--------------------------------------------------------
|I ersättningsperioden enligt första stycket inräknas i|
|fall som avses i 10 § ersättningstid i den andra|
|arbetslöshetskassan. |
| Ersättningsrätten upphör vid utgången av månaden före|
|den under vilken den försäkrade fyller 65 år. |
--------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Regeringens förslag |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
20 §7
-------------------------------------------------------
| Dagpenning lämnas med | Dagpenning lämnas med|
|75 procent av den för- |80 procent av den för-|
|säkrades dagsförtjänst, om |säkrades dagsförtjänst, om|
|inte annat följer av 17 § |inte annat följer av 17 §|
|första stycket och andra |första stycket och andra|
|stycket första meningen. |stycket första meningen.|
|Dagpenning till en |Dagpenning till en|
|försäkrad som har |försäkrad som har|
|tillerkänts ålderspension |tillerkänts ålderspension|
|i form av folkpension, |i form av folkpension,|
|allmän tilläggspension |allmän tilläggspension|
|eller annan pension som |eller annan pension som|
|lämnas på grund av |lämnas på grund av|
|förvärvsarbete, lämnas med |förvärvsarbete, lämnas med|
|65 procent av den |65 procent av den|
|försäkrades dagsförtjänst, |försäkrades dagsförtjänst,|
|med den begränsning som |med den begränsning som|
|följer av 17 § första |följer av 17 § första|
|stycket. |stycket. |
-------------------------------------------------------
Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga om
försäkrad med månadslön, en tjugotvåendel av den månadsinkomst, som den
försäkrade före arbetslöshetens inträde vanligen åtnjöt under arbetstid som
var normal för den försäkrade.
6 Senaste lydelse 1996:1418.
7 Senaste lydelse 1995:860.
-------------------------------------------------------
| Nuvarande lydelse | Regeringens förslag |
-------------------------------------------------------
|Som normalarbetstid skall | Som normalarbetstid|
|gälla den genomsnittliga |skall gälla den genom-|
|arbetstiden antingen i det |snittliga arbetstiden i|
|förvärvsarbete som innebär |det förvärvsarbete som|
|att arbetsvillkoret |innebär att arbetsvill-|
|uppfylldes, eller, om |koret uppfylldes. Om ar-|
|detta är förmånligare för |betsvillkoret uppfyllts|
|den försäkrade, i allt det |genom det arbetsvillkor|
|förvärvsarbete som utförts |som anges i 6 § första|
|under hela ramtiden enligt |stycket 2 första|
|6 §. |strecksatsen får, om detta|
| |är förmånligare för den|
| |sökande, som normalar-|
| |betstid gälla den ge-|
| |nomsnittliga arbetstiden i|
| |allt det förvärvsarbete|
| |som utförts under hela|
| |ramtiden enligt samma|
| |paragraf. Vid denna be-|
| |räkningsmetod får dock|
| |endast månad då den|
| |sökande utfört arbete|
| |under minst 70 timmar rä-|
| |knas med. |
-------------------------------------------------------
Saknas underlag för beräkning av dagsförtjänsten enligt andra stycket, skall
som medlemmens dagsförtjänst räknas den i orten vanliga arbetsförtjänsten per
arbetsdag för arbetstagare inom samma yrke och med samma arbetsförmåga som
medlemmen.
Utan hinder av bestämmelserna i första-tredje styckena får dagpenning till
försäkrad som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen genom arbets-
marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt
utbildningsbidrag har utgått bestämmas till belopp som motsvarar ut-
bildningsbidraget.
Åtnjuter medlem med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning från
annan än arbetslöshetskassa, får dagpenning utges högst med belopp som
motsvarar skillnaden mellan det högsta belopp som får lämnas enligt första-
fjärde styckena och ersättningen.
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
| | När underlaget bestäms|
| |för beräkningen av|
| |dagsförtjänsten skall för|
| |företagare dagsförtjänsten|
| |bygga på den|
| |genomsnittliga inkomsten|
| |under de tre senaste åren|
| |före avvecklingsåret. Om|
| |företagaren lagt ned sin|
| |verksamhet inom tolv må-|
| |nader från det att för-|
| |etagaren startade den kan|
| |ersättningen baseras på|
| |företagarens tidigare an-|
| |ställning. |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Utskottets förslag |
-------------------------------------------------------
23 §8
Är någon arbetslös under del av vecka i annat fall än som avses i 22 §,
utgår ersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den
arbetslöshet som skall ersättas enligt tabell som avses i 22 § första stycket.
-------------------------------------------------------
| Vid beräkning av ar- | Vid beräkning av ar-|
|betslöshet enligt första |betslöshet enligt första|
|stycket tages icke hänsyn |stycket tas inte hänsyn|
|till bisyssla som |till en sådan bisyssla som|
|försäkrad före arbets- |den sökande före|
|löshetens inträde var- |arbetslöshetens inträde|
|aktigt utfört vid sidan av |under minst sex månader|
|heltidsarbete, om |utfört vid sidan av hel-|
|bisysslan ej utvidgas |tidsarbete, om |
|under arbetslösheten och | - inkomsten från bi-|
|ej hindrar den försäkrade |sysslan i genomsnitt inte|
|från att antaga erbjudet |överstigit 1 400 kronor|
|lämpligt arbete. |per vecka, |
| | - bisysslan inte utvid-|
| |gas under arbetslösheten,|
| |och |
| | - bisysslan inte hindrar|
| |personen från att anta ett|
| |lämpligt heltidsarbete. |
| | Om inkomsten från bi-|
| |sysslan efter arbetslös-|
| |hetens inträde överstiger|
| |1 400 kronor per vecka|
| |skall hela det|
| |överskjutande beloppet|
| |dras av från dagpenningen.|
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse | Regeringens förslag |
--------------------------------------------------------
| 31 §9 |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|Bestämmelserna i 29 § 1-3 | Bestämmelserna i 29 § 1-|
|om arbete skall tillämpas |3 om arbete skall|
|i fråga om |tillämpas i fråga om|
|arbetsmarknadspolitiska |arbetsmarknadspolitiska |
|åtgärder som berättigar |åtgärder som berättigar|
|till utbildningsbidrag. |till utbildningsbidrag|
|Bestämmelserna i 30 § |samt i fråga om utbild-|
|skall därvid gälla i |ningar för vilka utbild-|
|tillämpliga delar. |ningsbidrag lämnas enligt|
| |förordningen (1996:1654)|
| |om särskilt|
| |utbildningsbidrag. Bestäm-|
| |melserna i 30 § skall|
| |därvid gälla i tillämpliga|
| |delar. |
-------------------------------------------------------
8 Senaste lydelse 1994:1673.
9 Senaste lydelse 1995:708.
57 §10
En arbetslöshetskassa skall för varje medlem som fanns i kassan vid utgången
av det senast förflutna verksamhetsåret till staten betala
-------------------------------------------------------
| 1. för finansiering av | 1. för finansiering av|
|statens kostnad för ut- |statens kostnad för ut-|
|betalade arbetslöshetser- |betalade arbetslöshetser-|
|sättningar samt för |sättningar samt för|
|tillsynen av arbetslös- |tillsynen av arbetslös-|
|hetskassornas utbetalning |hetskassornas utbetalning|
|av arbetslöshetsersättning |av arbetslöshetsersättning|
|ett belopp som motsvarar |ett belopp som motsvarar|
|70 procent av den under |70 procent av den under|
|det löpande verksam- |tiden den 1 januari-den|
|hetsåret genomsnittligt |30 juni 1997 och 131 pro-|
|utbetalade dagpenningen i |cent av den under tiden|
|kassan (finansie- |den 1 juli-den 31 december|
|ringsavgift), och |1997 genomsnittligt ut-|
| |betalade dagpenningen i|
| |kassan (finansieringsav-|
| |gift), |
-------------------------------------------------------
2. för finansieringen av ett för kassorna gemensamt utjämningsbidrag ett
belopp som motsvarar tre procent av den gällande högsta dagpenningen (utjäm-
ningsavgift).
Regeringen meddelar närmare föreskrifter om tid och sätt för betalningarna
samt om utjämningsbidrag.
---------------
--------------------------------------------------------
| 1. Denna lag träder i kraft i fråga om 3 a, 3 b och|
|6 §§, 7 § första stycket 6, 8 § andra stycket 5 samt 14|
|och 57 §§ den 1 juli 1997 och i övrigt den 29 september|
|1997. |
| 2. Bestämmelsen i 6 § första stycket 2 femte|
|strecksatsen och andra stycket tillämpas om an-|
|ställningen har upphört efter ikraftträdandet och|
|avtalet om avgångsvederlag har träffats efter den 14|
|mars 1997. |
--------------------------------------------------------
3. Rätten till ersättning för den som inte påbörjat en ersättningsperiod och
som före ikraftträdandet påbörjat förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat
med stöd av förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd skall i fråga om detta
arbete bedömas enligt 6 § i dess äldre lydelse.
10 Senaste lydelse 1995:708.
Av utskottet samordnade lagförslag i propositionerna 1996/97:107 och
1996/97:150
Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd1
dels att 4, 6, 7, 8, 14 och 28 skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas två nya paragrafer, 3 a och 3 b §§, av följande
lydelse.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Regeringens förslag |
--------------------------------------------------------
| 3 a § |
-------------------------------------------------------
| | Regeringen eller den|
| |myndighet som regeringen|
| |bestämmer får, såsom|
| |försöksverksamhet under|
| |tiden den 1 juli 1997-den|
| |31 december 1998, besluta|
| |att personer som redan får|
| |ersättning enligt denna|
| |lag skall kunna få|
| |fortsatt ersättning enligt|
| |lagen utan att villkoren i|
| |4 § första stycket, med|
| |undantag av tredje|
| |punkten, är uppfyllda. |
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Regeringens förslag |
--------------------------------------------------------
| 3 b § |
-------------------------------------------------------
| | Med avvikelse från vad|
| |som anges i denna lag får,|
| |om förutsättningarna|
| |enligt andra stycket är|
| |uppfyllda, ersättning|
| |lämnas till personer som|
| |fyllt 60 men inte 65 år|
| |(tillfällig |
| |avgångsersättning). |
| |Ansökan om ersättning|
| |skall göras före utgången|
| |av år 1997. |
| | Som villkor för|
| |ersättning gäller att|
| |personen är helt arbetslös|
| |och under minst 12 månader|
| |under tiden den 1 januari|
| |1996-den 15 april 1997|
| |fått |
| |arbetslöshetsersättning |
| |eller deltagit i någon|
| |arbetsmarknadspolitisk |
| |åtgärd. Ersättningen|
| |lämnas så länge|
| |heltidsarbetslösheten |
| |består. |
-------------------------------------------------------
1 Lagen omtryckt 1994:929.
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Regeringens förslag |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
4 §2
Kontant arbetsmarknadsstöd tillkommer den som
1. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åta sig arbete för en
arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17
timmar i veckan,
2. är beredd att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken hon
eller han inte anmält hinder som kan godtas,
3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den
ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer, och
4. inte kan få lämpligt arbete.
Ersättning lämnas tidigast den 1 juli det år den arbetslöse fyller 20 år.
-------------------------------------------------------
| Ersättning enligt denna | Ersättning enligt denna|
|lag lämnas inte till den |lag lämnas inte till den|
|som deltar i utbildning om |som deltar i utbildning.|
|det inte finns särskilda |Om det finns särskilda|
|skäl. Närmare föreskrifter |skäl får regeringen eller|
|om tilllämpningen av denna |den myndighet som|
|bestämmelse meddelas av |regeringen bestämmer före-|
|regeringen eller den |skriva att ersättning får|
|myndighet som regeringen |lämnas till en person som|
|bestämmer. |deltar i utbildning samt|
| |de villkor för rätt till|
| |ersättning som i sådant|
| |fall skall gälla. |
-------------------------------------------------------
|Ersättning enligt denna | Ersättning enligt denna|
|lag lämnas inte till den |lag lämnas inte till den|
|som enligt 48 § lagen |som enligt 48 § lagen|
|(1973:370) om arbetslös- |(1973:370) om arbetslös-|
|hetsförsäkring har |hetsförsäkring har|
|uteslutits från medlemskap |uteslutits från medlemskap|
|under en tid av ett år |under en tid av ett år|
|från uteslutningen. |från uteslutningen.|
| |Ersättning lämnas inte|
| |heller till personer som|
| |är permitterade utan lön.|
| |Om det finns särskilda|
| |skäl får regeringen eller|
| |den myndighet som|
| |regeringen bestämmer|
| |föreskriva att ersättning|
| |får lämnas till personer|
| |som är permitterade utan|
| |lön samt de villkor för|
| |rätt till ersättning som i|
| |sådant fall skall gälla. |
-------------------------------------------------------
Som företagare enligt denna lag anses den som äger eller är delägare - direkt
eller indirekt - i näringsverksamhet som hon eller han är personligt verksam
i och som hon eller han har ett väsentligt inflytande över.
-------------------------------------------------------
| En företagare skall | En företagare skall|
|anses vara arbetslös, när |anses vara arbetslös |
|hennes eller hans | - när företagarens|
|personliga verksamhet i |personliga verksamhet i|
|rörelsen har upphört annat |rörelsen vid en samlad|
|än tillfälligt. |bedömning kan anses ha|
| |upphört annat än|
| |tillfälligt, eller |
| | - när företagaren|
| |tillfälligt upphör att|
| |bedriva verksamhet i rö-|
| |relsen under förutsättning|
| |att uppehållet i rörelsen|
| |inte till någon del är av|
| |säsongkaraktär och att nå-|
| |gon verksamhet inte|
| |bedrivs i rörelsen. |
| | En företagare som|
| |återupptagit verksamheten|
| |efter ett tillfälligt|
| |upphörande med ersättning|
| |enligt sjätte stycket|
| |andra strecksatsen har|
| |rätt till ersättning|
| |endast om|
| |förutsättningarna enligt|
| |första strecksatsen samma|
| |stycke är uppfyllda.|
| |Ersättning enligt sjätte|
| |stycket andra strecksatsen|
| |får bara utnyttjas en gång|
| |per rörelse. |
-------------------------------------------------------
Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös även i andra
fall än som sägs i sjätte stycket.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Utskottets förslag |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
6 §3
-------------------------------------------------------
| Rätt till kontant | Rätt till kontant|
|arbetsmarknadsstöd |arbetsmarknadsstöd |
|föreligger, om den ar- |föreligger, om den|
|betslöse under en ramtid |arbetslöse under en ramtid|
|av tolv månader omedelbart |av tolv månader omedelbart|
|före arbetslöshetens |före arbetslöshetens|
|inträde utfört förvärvs- |inträde |
|arbete i minst fem månader | - haft förvärvsarbete i|
|(arbetsvillkor). Här skall |minst 6 månader och utfört|
|hänsyn tas endast till |arbetet under minst 70|
|månad då förvärvsarbete |timmar per kalendermånad,|
|utförts under minst 75 |eller |
|timmar. Med utfört | - haft förvärvsarbete i|
|förvärvsarbete avses även |minst 450 timmar under en|
|tid då sökanden haft |sammanhängande tid av 6|
|semester eller annars |kalendermånader och utfört|
|varit ledig av annan |arbetet under minst 45|
|anledning än sjukdom, |timmar under var och en av|
|tjänstgöring enligt lagen |dessa månader|
|(1994:1809) om total- |(arbetsvillkor). |
|försvarsplikt eller barns | Med förvärvsarbete avses|
|födelse med helt eller |även tid då sökanden haft|
|delvis bibehållen lön. | - semester, |
| | - varit ledig av annan|
| |anledning än sjukdom,|
| |tjänstgöring enligt lagen|
| |(1994:1809) om totalför-|
| |svarsplikt eller barns|
| |födelse med helt eller|
| |delvis bibehållen lön,|
| |eller |
| | - får annan ersättning|
| |än pension på grund av|
| |anställningens upphörande|
| |(avgångsvederlag). |
| | Tid med avgångsvederlag|
| |beräknas med utgångspunkt|
| |i avgångsvederlagets|
| |storlek i förhållande till|
| |den sökandes|
| |genomsnittliga inkomst per|
| |månad i anställningen|
| |under en viss period.|
| |Regeringen eller den|
| |myndighet som regeringen|
| |bestämmer meddelar närmare|
| |föreskrifter om beräk-|
| |ningen. |
-------------------------------------------------------
3 Senaste lydelse 1996:1419.
-------------------------------------------------------
| Vid prövning av | Vid prövning av|
|arbetsvillkoret bortses |arbetsvillkoret bortses|
|från förvärvsarbete som |från förvärvsarbete som |
| 1. arbetsgivaren | 1. arbetsgivaren|
|finansierat med stöd av |finansierat med stöd av |
| - förordningen | - förordningen|
|(1986:414) om |(1986:414) om|
|rekryteringsstöd såvitt |rekryteringsstöd, eller |
|avser vikariatsstöd enligt | - förordningen|
|6 a § första strecksatsen |(1987:411) om|
|denna förordning, eller |beredskapsarbete, eller|
| - förordningen |som |
|(1987:411) om | |
|beredskapsarbete, eller | |
|som | |
-------------------------------------------------------
2. bedrivits med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa
m.fl. som startar egen näringsverksamhet. Detta gäller dock inte om sökanden
då arbetet påbörjas uppfyller arbetsvillkoret med annat förvärvsarbete än som
nyss sagts.
-------------------------------------------------------
| Tid då förvärvsarbete | Tid då förvärvsarbete|
|har utförts får icke |har utförts får inte|
|räknas mer än en gång för |räknas mer än en gång för|
|uppfyllande av |uppfyllande av|
|arbetsvillkoret. |arbetsvillkoret. |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Utskottets förslag |
--------------------------------------------------------
| |
| 7 § |
--------------------------------------------------------
|För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod|
|enligt denna lag gäller följande. Vid uppfyllandet av|
|det arbetsvillkor som skall ligga till grund för en ny|
|ersättningsperiod skall med tid under vilken den|
|sökande enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete|
|jämställas tid då den sökande |
--------------------------------------------------------
|1. i enskilt hem vårdat åldring eller handikappad i|
|sådan utsträckning att sökanden varit förhindrad att|
|stå till arbetsmarknadens förfogande, |
--------------------------------------------------------
|2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det,|
|fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad|
|rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag|
|lämnats, |
-------------------------------------------------------
| | 3. deltagit i och, om|
| |inte särskilda skäl|
| |hindrat det, fullföljt|
| |utbildning för vilken|
| |utbildningsbidrag lämnats|
| |enligt förordningen|
| |(1996:1654) om särskilt|
| |utbildningsbidrag, |
-------------------------------------------------------
|3. fullgjort tjänstgöring | 4. fullgjort|
|enligt lagen (1994:1809) |tjänstgöring enligt lagen|
|om totalförsvarsplikt |(1994:1809) om|
|eller fått |totalförsvarsplikt eller|
|föräldrapenningförmån |fått föräldrapenningförmån|
|enligt lagen (1962:381) om |enligt lagen (1962:381) om|
|allmän försäkring, i båda |allmän försäkring, i båda|
|fallen dock tillsammans |fallen dock tillsammans|
|högst två månader, |högst två månader, |
-------------------------------------------------------
|4. utfört förvärvsarbete | 5. utfört förvärvsarbete|
|som arbetsgivaren |som arbetsgivaren|
|finansierat med stöd av |finansierat med stöd av |
| -förordningen (1986:414) | - förordningen|
|om rekryteringsstöd såvitt |(1986:414) om|
|avser vikariatsstöd enligt |rekryteringsstöd, eller |
|6 a § första strecksatsen | - förordningen|
|denna förordning, eller |(1987:411) om|
| -förordningen (1987:411) |beredskapsarbete, |
|om beredskapsarbete, | |
-------------------------------------------------------
|5. bedrivit egen | 6. bedrivit egen|
|näringsverksamhet med stöd |näringsverksamhet med stöd|
|av förordningen (1984:523) |av förordningen (1984:523)|
|om bidrag till arbetslösa |om bidrag till arbetslösa|
|m.fl. som startar egen |m.fl. som startar egen|
|näringsverksamhet. |näringsverksamhet, eller |
-------------------------------------------------------
| | 7. fullföljt verksamhet|
| |där ersättning enligt 3 a|
| |§ utgått. |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
Vid bestämmande av ramtid enligt 6 § räknas inte tid då sökanden varit
hindrad att arbeta på grund av
1. styrkt sjukdom,
2. heltidsutbildning som den sökande har avslutat efter fyllda 25 år eller
som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst fem
månader,
3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,
4. frihetsberövande på kriminalvårdens område,
-------------------------------------------------------
| 5. vård av eget barn | 5. vård av eget barn som|
|eller adoptivbarn som inte |inte har fyllt 2 år eller|
|har fyllt två år, |vård av adoptivbarn i 2 år|
| |efter barnets ankomst i|
| |familjen, |
-------------------------------------------------------
6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511)
eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag,
-------------------------------------------------------
| | 7. utlandsvistelse till|
| |följd av att den sökande|
| |följt med sin make eller|
| |maka vid dennes arbete i|
| |utlandet under|
| |förutsättning att makens|
| |eller makans arbetsgivare|
| |har sitt säte i Sverige|
| |och att lönen utbetalas|
| |från Sverige, varvid med|
| |make eller maka jämställs|
| |person med vilken den|
| |sökande sammanbor under|
| |förhållanden som liknar|
| |makars. |
-------------------------------------------------------
Detsamma gäller tid då sökanden har fått föräldrapenningförmån enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring eller varit hindrad att arbeta på grund av
1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,
2. arbetsmarknadsutbildning,
-------------------------------------------------------
| 3. yrkesinriktad | 3. yrkesinriktad|
|rehabilitering, i den mån |rehabilitering, |
|sådan tid inte enligt 7 § | |
|jämställs med tid under | |
|vilken förvärvsarbete har | |
|utförts. | 4. utbildning för vilken|
| |utbildningsbidrag lämnats|
| |enligt förordningen|
| |(1996:1654) om särskilt|
| |utbildningsbidrag, eller |
| | 5. deltagande i|
| |verksamhet där ersättning|
| |enligt 3 a § utgått, i den|
| |mån sådan tid inte enligt|
| |7 § jämställs med tid|
| |under vilken|
| |förvärvsarbete har|
| |utförts. |
| | . |
-------------------------------------------------------
Den tid som inte räknas in i ramtiden får dock inte överstiga två år.
5 Senaste lydelse 1995:859.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Regeringens förslag |
--------------------------------------------------------
| |
| 14 § 6 |
--------------------------------------------------------
|Kontant arbetsmarknadsstöd utgår under längst 150 dagar|
|(ersättningsperioden), om inte annat följer av andra|
|stycket eller av 15 § sista stycket. Har stödtagaren|
|uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden gått|
|till ända, är perioden i stället 300 dagar. Sedan|
|stödtagaren uppnått 60 års ålder, är|
|ersättningsperioden 450 dagar. |
-------------------------------------------------------
|I ersättningsperioden | I ersättningsperioden|
|inräknas inte dagar, under |inräknas inte dagar, under|
|vilka stödtagaren har |vilka stödtagaren har|
|anvisats verksamhet för |anvisats verksamhet för|
|arbetslivsutveckling eller |arbetslivsutveckling, ett|
|ett offentligt tillfälligt |offentligt tillfälligt|
|arbete för äldre |arbete för äldre|
|arbetslösa i enlighet med |arbetslösa, verksamhet med|
|de föreskrifter som har |resursarbete eller|
|meddelats av regeringen. |verksamhet där ersättning|
| |enligt 3 a § utgår i|
| |enlighet med de|
| |föreskrifter som har|
| |meddelats av regeringen. |
--------------------------------------------------------
|Rätten till kontant arbetsmarknadsstöd upphör vid|
|utgången av månaden före den under vilken den|
|arbetslöse fyller 65 år eller när han dessförinnan|
|börjar uppbära hel ålderspension, hel förtidspension|
|eller helt sjukbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän|
|försäkring. |
--------------------------------------------------------
6 Senaste lydelse 1996:1419.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Regeringens förslag |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
28 §7
-------------------------------------------------------
| Bestämmelserna i 26 § 1- | Bestämmelserna i 26 § 1-|
|3 om arbete skall |3 om arbete skall|
|tillämpas i fråga om |tillämpas i fråga om|
|arbetsmarknadspolitiska |arbetsmarknadspolitiska |
|åtgärder som berättigar |åtgärder som berättigar|
|till utbildningsbidrag. |till utbildningsbidrag|
|Bestämmelserna i 27 § |samt i fråga om|
|skall därvid gälla i |utbildningar för vilka|
|tillämpliga delar. |utbildningsbidrag lämnas|
| |enligt förordningen|
| |(1996:1654) om särskilt|
| |utbildningsbidrag. Be-|
| |stämmelserna i 27 § skall|
| |därvid gälla i tillämpliga|
| |delar. |
-------------------------------------------------------
------------------
--------------------------------------------------------
| |
| 1. Denna lag träder i kraft i fråga om 3 a, 3 b och|
|6 §§, 7 § första stycket 7, 8 § andra stycket 5 samt 14|
|§ den 1 juli 1997 och i övrigt den 29 september 1997. |
| 2. Bestämmelsen i 6 § andra stycket tredje|
|strecksatsen och tredje stycket tillämpas om|
|anställningen har upphört efter ikraftträdandet och|
|avtalet om avgångsvederlag har träffats efter den 14|
|mars 1997. |
--------------------------------------------------------
3. Rätten till ersättning för den som inte påbörjat en ersättningsperiod och
som före ikraftträdandet påbörjat förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat
med stöd av förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd skall i fråga om detta
arbete bedömas enligt 6 § i dess äldre lydelse.
7 Senaste lydelse 1995:709.
Av utskottet samordnade lagförslag i propositionerna 1996/97:107 och
1996/97:150
Förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs följande.
Vilka som omfattas av lagen
--------------------------------------------------------
| 1 § |
--------------------------------------------------------
|Arbetslöshetsförsäkringen omfattar både arbetstagare|
|och företagare. Vissa särskilda bestämmelser som endast|
|gäller för företagare finns i 34-37 §§. |
--------------------------------------------------------
| 2 § |
--------------------------------------------------------
|Vad som i denna lag sägs om medlemmar i en|
|arbetslöshetskassa skall också tillämpas på dem som är|
|anslutna till den kompletterande arbetslöshetskassan. |
--------------------------------------------------------
| 3 § |
--------------------------------------------------------
|Rätt till ersättning har endast personer som i Sverige|
|uppfyller ersättningsvillkoren enligt denna lag, om|
|inte något annat följer av rådets förordning (EEC) nr|
|1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av|
|systemen för social trygghet när anställda,|
|egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar|
|inom gemenskapen. |
| Om regeringen har träffat överenskommelse med någon|
|annan stat om andra villkor för rätt att få ersättning|
|än som föreskrivs i denna lag, skall|
|arbetslöshetskassan tillämpa dessa villkor. |
--------------------------------------------------------
| 3 a § |
--------------------------------------------------------
|Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer|
|får, såsom försöksverksamhet under tiden den 1 juli|
|1997-den 31 december 1998, besluta att personer som|
|redan får ersättning enligt denna lag skall kunna få|
|fortsatt ersättning enligt lagen utan att villkoren i 9|
|§, med undantag av tredje punkten, är uppfyllda. |
--------------------------------------------------------
|Grundförsäkring och inkomstbortfallsförsäkring |
--------------------------------------------------------
| 4 § |
--------------------------------------------------------
|Arbetslöshetsförsäkringen består av en grundförsäkring|
|och en inkomstbortfallsförsäkring. |
--------------------------------------------------------
| 5 § |
--------------------------------------------------------
|Arbetslöshetsförsäkringen handhas av|
|arbetslöshetskassor. Bestämmelser om|
|arbetslöshetskassor finns i lagen (1997:000) om|
|arbetslöshetskassor. |
--------------------------------------------------------
|Grundförsäkringen |
--------------------------------------------------------
| 6 § |
--------------------------------------------------------
|Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas till den som|
|- inte är medlem i en arbetslöshetskassa, eller |
|- är medlem i en arbetslöshetskassa men inte uppfyller|
|de villkor som gäller för rätt till en inkomstrelaterad|
|ersättning. |
| Ersättningen lämnas tidigast den 1 juli det år den|
|arbetslöse fyller 20 år. |
--------------------------------------------------------
|Inkomstbortfallsförsäkringen |
--------------------------------------------------------
| 7 § |
--------------------------------------------------------
|Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas|
|till den som varit medlem i en arbetslöshetskassa under|
|minst 12 månader, under förutsättning att medlemmen|
|efter det senaste inträdet i kassan uppfyllt|
|arbetsvillkoret enligt 12-14 §§ (medlemsvillkor). |
--------------------------------------------------------
| 8 § |
--------------------------------------------------------
|Personer som omedelbart före inträdet i en|
|arbetslöshetskassa har varit medlemmar i en annan sådan|
|kassa får för uppfyllandet av medlemsvillkoret|
|tillgodoräkna sig tid i den kassan. |
--------------------------------------------------------
|Allmänna villkor för rätt till ersättning |
--------------------------------------------------------
| |
| 9 § |
--------------------------------------------------------
|Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som |
| 1. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete|
|för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje|
|arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan, |
| 2. är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under|
|tid för vilken de inte anmält hinder som kan godtas av|
|arbetslöshetskassan, |
| 3. är anmälda som arbetssökande hos den offentliga|
|arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av|
|regeringen eller den myndighet som regeringen|
|bestämmer, och |
| 4. inte kan få lämpligt arbete. |
--------------------------------------------------------
| 10 § |
--------------------------------------------------------
|Ersättning enligt denna lag lämnas inte i följande|
|fall. |
| 1. Ersättning lämnas inte till personer som deltar i|
|utbildning. |
| 2. Ersättning lämnas inte till personer som är|
|permitterade utan lön. |
| 3. Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas inte|
|till personer som enligt 37 § första stycket 2 lagen|
|(1997:000) om arbetslöshetskassor har uteslutits från|
|medlemskap under en tid av ett år från uteslutningen. |
| Om det finns särskilda skäl får regeringen eller den|
|myndighet som regeringen bestämmer, med avvikelse från|
|vad som anges i punkterna 1 och 2, föreskriva att|
|ersättning får lämnas till personer som deltar i|
|utbildning eller är permitterade utan lön samt de|
|villkor för rätt till ersättning som i sådana fall|
|skall gälla. |
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
| 11 § |
--------------------------------------------------------
|Erbjudet arbete skall anses lämpligt, om |
| 1. det inom ramen för tillgången på arbetstillfällen|
|tagits skälig hänsyn till den sökandes förutsättningar|
|för arbetet samt andra personliga förhållanden, |
| 2. anställningsförmånerna är förenliga med de|
|förmåner som arbetstagare får som är anställda enligt|
|kollektivavtal eller, om kollektivavtal inte finns, är|
|skäliga i förhållande till de förmåner arbetstagare med|
|likvärdiga arbetsuppgifter och kvalifikationer får vid|
|jämförliga företag, |
| 3. arbetet inte hänför sig till en arbetsplats där|
|arbetskonflikt råder till följd av stridsåtgärder som|
|är lovliga enligt lag och kollektivavtal, och |
| 4. förhållandena på arbetsplatsen motsvarar vad som|
|anges i författning eller myndighets föreskrifter om|
|åtgärder till förebyggande av ohälsa eller olycksfall.|
--------------------------------------------------------
|Övriga villkor för rätt till ersättning |
|Arbetsvillkoret |
--------------------------------------------------------
| 12 § |
--------------------------------------------------------
|Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som|
|under en ramtid av 12 månader omedelbart före|
|arbetslöshetens inträde |
| 1. haft förvärvsarbete i minst 6 månader och utfört|
|arbetet under minst 70 timmar per kalendermånad, eller|
--------------------------------------------------------
|2. haft förvärvsarbete i minst 450 timmar under en|
|sammanhängande tid av 6 kalendermånader och utfört|
|arbetet under minst 45 timmar under var och en av dessa|
|månader (arbetsvillkor). |
--------------------------------------------------------
|För att ha rätt till en inkomstrelaterad ersättning|
|skall den sökande ha uppfyllt arbetsvillkoret efter det|
|senaste inträdet i arbetslöshetskassan. En sökande som|
|omedelbart före inträdet har varit medlem i en annan|
|sådan kassa får för att uppfylla arbetsvillkoret|
|tillgodoräkna sig tid i den kassan. |
--------------------------------------------------------
| 13 § |
--------------------------------------------------------
|Med förvärvsarbete avses även tid då den sökande |
| 1. haft semester, |
| 2. varit ledig med helt eller delvis bibehållen lön|
|av någon annan anledning än sjukdom, tjänstgöring|
|enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller|
|barns födelse, eller |
| 3. får annan ersättning än pension på grund av|
|anställningens upphörande (avgångsvederlag). |
| Tid med avgångsvederlag beräknas med utgångspunkt i|
|avgångsvederlagets storlek i förhållande till den|
|sökandes genomsnittliga inkomst per månad i|
|anställningen under en viss period. Regeringen eller|
|den myndighet som regeringen bestämmer får meddela|
|närmare föreskrifter om beräkningen. |
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
| 14 § |
--------------------------------------------------------
|Vid prövning av arbetsvillkoret bortses från utfört|
|förvärvsarbete |
| 1. som arbetsgivaren finansierat med stöd av |
| - förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller |
| - förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, eller |
| 2. som bedrivits med stöd av förordningen (1984:523)|
|om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen|
|näringsverksamhet. |
| Detta gäller dock inte om den sökande när det i|
|första stycket nämnda arbetet påbörjades uppfyllde|
|arbetsvillkoret med annat förvärvsarbete enligt 12-13|
|§§. |
--------------------------------------------------------
| 15 § |
--------------------------------------------------------
|Tid då förvärvsarbete har utförts får inte räknas mer|
|än en gång för att uppfylla arbetsvillkoret.|
|Förvärvsarbete som använts för att uppfylla villkoret|
|för dagpenning i form av grundbelopp får dock senare|
|räknas med för att uppfylla villkoret för den|
|inkomstrelaterade ersättningen, om arbetet utförts|
|efter det senaste inträdet i kassan. |
--------------------------------------------------------
|Ramtiden |
--------------------------------------------------------
| 16 § |
--------------------------------------------------------
|När ramtid skall bestämmas enligt 12 § räknas inte den|
|tid då den sökande varit hindrad att arbeta på grund av|
| 1. styrkt sjukdom, |
| 2. avslutad heltidsutbildning som den sökande har|
|avslutat efter fyllda 25 år eller som har föregåtts av|
|sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst 5|
|månader, |
| 3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av|
|missbrukare i vissa fall, |
| 4. frihetsberövande på kriminalvårdens område, |
| 5. vård av eget barn som inte har fyllt 2 år eller|
|vård av adoptivbarn i 2 år efter barnets ankomst i|
|familjen, |
| 6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller|
|livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har|
|meddelats med stöd av livsmedelslagen, eller |
--------------------------------------------------------
|7. utlandsvistelse till följd av att den sökande följt|
|med sin make eller maka vid dennes arbete i utlandet|
|under förutsättning att makens eller makans|
|arbetsgivare har sitt säte i Sverige och att lönen|
|utbetalas från Sverige, varvid med make eller maka|
|jämställs person med vilken den sökande sammanbor under|
|förhållanden som liknar makars. |
--------------------------------------------------------
| 17 § |
--------------------------------------------------------
|När ramtid skall bestämmas enligt 12 § räknas inte|
|heller tid då den sökande fått föräldrapenningförmån|
|enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller|
|varit hindrad att arbeta på grund av |
| 1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om|
|totalförsvarsplikt, |
| 2. arbetsmarknadsutbildning, |
--------------------------------------------------------
|3. yrkesinriktad rehabilitering, |
--------------------------------------------------------
|4. utbildning för vilken utbildningsbidrag lämnas|
|enligt förordningen (1996:1654) om särskilt|
|utbildningsbidrag, eller |
--------------------------------------------------------
|5. deltagande i verksamhet där ersättning enligt 3 a §|
|har utgått, |
| i den mån tiden inte jämställs enligt vad som följer|
|av 19 §. |
--------------------------------------------------------
|Studerandevillkoret |
--------------------------------------------------------
| 18 § |
--------------------------------------------------------
|Sökande är berättigade till ersättning enligt|
|grundförsäkringen utan att ha uppfyllt arbetsvillkoret,|
|om de stått till arbetsmarknadens förfogande som|
|arbetssökande genom den offentliga arbetsförmedlingen|
|eller förvärvsarbetat i minst 90 kalenderdagar under en|
|ramtid av 10 månader i anslutning till att de avslutat|
|en utbildning på heltid som omfattar minst ett läsår|
|och som berättigar till studiesocialt stöd. När|
|ramtiden bestäms räknas inte in den tid då sökandena|
|har varit hindrade att stå till arbetsmarknadens|
|förfogande på grund av sjukdom, tjänstgöring enligt|
|lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, havandeskap,|
|vård av eget barn som inte har fyllt 2 år eller vård av|
|adoptivbarn i 2 år efter barnets ankomst i familjen. |
--------------------------------------------------------
|Återkvalificeringsvillkoret |
--------------------------------------------------------
| 19 § |
--------------------------------------------------------
|För sökande som en gång har påbörjat en|
|ersättningsperiod enligt denna lag gäller följande. När|
|det arbetsvillkor skall uppfyllas som skall ligga till|
|grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under|
|vilken sökande enligt 12-14 §§ skall ha förvärvsarbetat|
|jämställas den tid då de |
| 1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat|
|det, fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller|
|yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt|
|utbildningsbidrag lämnats, |
| 2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat|
|det, fullföljt utbildning för vilken utbildningsbidrag|
|lämnats enligt förordningen (1996:1654) om särskilt|
|utbildningsbidrag, |
| 3. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om|
|totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån|
|enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda|
|fallen dock tillsammans högst 2 månader, |
| 4. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren|
|finansierat med stöd av |
| - förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller |
| - förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, |
| 5. bedrivit egen näringsverksamhet med stöd av|
|förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl.|
|som startar egen näringsverksamhet, eller |
--------------------------------------------------------
|6. fullföljt verksamhet där ersättning enligt 3 a §|
|utgått. |
--------------------------------------------------------
|Ersättningens form |
--------------------------------------------------------
| 20 § |
--------------------------------------------------------
|För all dagpenning gäller följande. |
| - Dagpenningen lämnas i form av ett belopp som|
|beräknas per dag. |
| - Summan under en kalendervecka av antalet ersatta|
|och arbetade dagar samt karens- och avstängningsdagar|
|får uppgå till högst fem. |
| - Dagpenningen får inte lämnas för lördag eller|
|söndag, om inte regeringen eller den myndighet som|
|regeringen bestämmer medger undantag. |
| - Dagpenningen får inte lämnas för tid under vilken|
|den sökande får föräldrapenning enligt lagen (1962:381)|
|om allmän försäkring. |
| - Dagpenning som understiger 10 kronor per dag|
|betalas inte ut och brutet krontal jämnas ut till|
|närmaste högre krontal. |
--------------------------------------------------------
|Karenstiden och ersättningstidens längd |
--------------------------------------------------------
| 21 § |
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
|Dagpenningen får inte lämnas förrän den sökande under |
|en sammanhängande tid av 12 månader har varit arbetslös|
|5 dagar (karensvillkor). I karenstiden räknas in endast|
|de dagar för vilka dagpenning skulle ha lämnats om |
|karenstiden löpt ut. |
--------------------------------------------------------
| 22 § |
--------------------------------------------------------
|Ersättning lämnas under längst 300 dagar|
|(ersättningsperiod). Om den sökande har fyllt 57 år|
|före ersättningsperiodens slut är perioden i stället|
|450 dagar. |
--------------------------------------------------------
|I ersättningsperioden räknas inte in dagar under vilka|
|den sökande har anvisats verksamhet för|
|arbetslivsutveckling, ett offentligt tillfälligt arbete|
|för äldre arbetslösa, verksamhet med resursarbete eller|
|verksamhet där ersättning enligt 3 a § utgår i enlighet|
|med föreskrifter som har meddelats av regeringen. |
--------------------------------------------------------
|Om den sökande omedelbart före inträdet i en|
|arbetslöshetskassa har fått ersättning från en annan|
|arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar i den andra|
|kassan in i ersättningsperioden. |
| Rätten till dagpenning upphör vid månadsskiftet före|
|den månad då den arbetslöse fyller 65 år. |
--------------------------------------------------------
| 23 § |
--------------------------------------------------------
|Om arbetslösheten upphör före ersättningsperiodens|
|slut, har den sökande rätt till ersättning under det|
|återstående antalet dagar av perioden vid ny|
|arbetslöshet, även om den sökande då inte uppfyller|
|arbets- och karensvillkoren. Vad som nu har sagts|
|gäller dock inte om en sammanhängande tid av 12 månader|
|har förflutit sedan den sökande senast fick ersättning.|
|I sådan tid räknas inte in tid då den sökande varit|
|hindrad att arbeta på grund av någon av de orsaker som|
|anges i 16 och 17 §§. |
| Om ersättningsperioden har löpt ut men den sökande|
|under perioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret lämnas|
|ersättning under ytterligare en ersättningsperiod. Då|
|skall dock karensvillkoret på nytt uppfyllas. Den nya|
|ersättningsperioden räknas från inträdet av den|
|arbetslöshet då den sökande uppfyllde det arbetsvillkor|
|som ligger till grund för den nya perioden. |
--------------------------------------------------------
|Dagpenningens storlek |
| |
|Grundbelopp |
--------------------------------------------------------
| 24 § |
--------------------------------------------------------
|Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas med ett|
|belopp per dag som inte är baserat på tidigare|
|förvärvsinkomster (dagpenning i form av grundbelopp). |
| Dagpenning i form av grundbelopp lämnas med det|
|belopp som regeringen fastställer, om inte annat följer|
|av denna lag. |
--------------------------------------------------------
|Inkomstrelaterad ersättning |
--------------------------------------------------------
| 25 § |
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
|Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas |
|med ett belopp per dag som är baserat på tidigare |
|förvärvsinkomster (dagpenning i form av |
|inkomstrelaterad ersättning). |
| Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning |
|lämnas med högst det belopp som regeringen fastställer|
|och lägst det belopp som bestäms enligt 24 § andra |
|stycket, om inte annat följer av denna lag. |
--------------------------------------------------------
26 §
Om inte annat följer av 25 § andra stycket eller 27 §, lämnas dagpenning med
80 procent av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden.
27 §
Dagpenning till sökande som har tillerkänts ålderspension i form av
folkpension, allmän tilläggspension eller annan pension som lämnas på grund av
förvärvsarbete, lämnas med 65 procent av den sökandes dagsförtjänst under
normalarbetstiden med den begränsning som följer av 25 § andra stycket.
28 §
Som normalarbetstid skall gälla den genomsnittliga arbetstiden i det
förvärvsarbete som innebär att arbetsvillkoret uppfylldes. Om arbetsvillkoret
uppfyllts genom det arbetsvillkor som anges i 12 § första stycket 1 får, om
detta är förmånligare för den sökande, som normalarbetstid gälla den
genomsnittliga arbetstiden i allt det förvärvsarbete som utförts under hela
ramtiden enligt samma paragraf. Vid denna beräkningsmetod får dock endast
månad då den sökande utfört arbete under minst 70 timmar räknas med.
29 §
Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga om
sökande med månadslön, 1/22 av den månadsinkomst, som den sökande före
arbetslöshetens inträde vanligen fick under arbetstid som var normal för den
sökande.
Bestämmelser om beräkningen av dagsförtjänsten för företagare finns i 37 §.
30 §
Dagpenning till sökande som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen genom
arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken de har
fått statligt utbildningsbidrag får bestämmas till belopp som motsvarar
utbildningsbidraget. Detta gäller trots bestämmelserna i 26-29 §§.
31 §
Får en sökande med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning från
någon annan än arbetslöshetskassan, får dagpenning lämnas med högst skillnaden
mellan det högsta belopp som får lämnas enligt 26-29 §§ och ersättningen.
Avdrag på dagpenningen
32 §
Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning enligt 27 § skall minskas
med 1/260 av årspensionen. Motsvarande avdrag skall göras på dagpenning i form
av grundbelopp, om den sökande tillerkänts ålderspension eller annan pension
på sätt som anges i 27 §.
33 §
Vad som föreskrivs i 27 § och 32 § skall inte gälla, om regeringen av
särskilda skäl föreskriver något annat.
Företagare
34 §
Med företagare avses i denna lag personer som äger eller är delägare -
direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som de är personligen verksamma i
och som de har ett väsentligt inflytande över.
35 §
En företagare skall, om inte något annat anges i andra stycket, anses vara
arbetslös när företagarens personliga verksamhet i rörelsen vid en samlad
bedömning kan anses ha upphört annat än tillfälligt.
En företagare som tillfälligt upphör att bedriva verksamhet i rörelsen skall
anses vara arbetslös under förutsättning att uppehållet i rörelsen inte till
någon del är av säsongkaraktär och att någon verksamhet inte bedrivs i
rörelsen. En företagare som återupptagit verksamheten efter ett tillfälligt
upphörande med ersättning enligt detta stycke har rätt till ersättning endast
om förutsättningarna enligt första stycket är uppfyllda. Ersättning enligt
detta stycke får bara utnyttjas en gång per rörelse.
36 §
Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös
även i andra fall än som sägs i 35 §.
37 §
När underlaget bestäms för beräkningen av dagsförtjänsten skall för
företagare dagsförtjänsten bygga på den genomsnittliga inkomsten under de tre
senaste åren före avvecklingsåret. Om företagaren har lagt ned sin verksamhet
inom 12 månader från det att företagaren startade den kan ersättningen baseras
på företagarens tidigare anställning.
Deltid och bisyssla
38 §
Ersättning till personer som söker deltidsarbete lämnas med det antal
dagpenningbelopp per vecka som enligt en av regeringen fastställd
omräkningstabell svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda
föreskrifter för beräkning av ersättning vid deltidsarbete för det fall att
arbetstiden inte är bestämd till ett visst antal timmar per dag eller vecka.
39 §
Är någon arbetslös under del av vecka i andra fall än som avses i 38 §,
lämnas ersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den
arbetslöshet som skall ersättas enligt den av regeringen fastställda
omräkningstabellen.
Vid sådan beräkning av arbetslöshet tas inte hänsyn till en sådan bisyssla
som den sökande före arbetslöshetens inträde under minst 6 månader utfört vid
sidan av sitt heltidsarbete, om
- inkomsten från bisysslan i genomsnitt inte överstigit ett belopp som
motsvarar 6 grundbelopp per vecka,
- bisysslan inte utvidgas under arbetslösheten, och
- bisysslan inte hindrar personen från att anta ett lämpligt heltidsarbete.
--------------------------------------------------------
| Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens|
|inträde överstiger ett belopp som motsvarar 6|
|grundbelopp per vecka skall hela det överskjutande|
|beloppet dras av från dagpenningen. |
--------------------------------------------------------
40 §
Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer föreskriva om begränsningar i ersättningsrätten och om
karenstid utöver vad som följer av denna lag för personer som regelbundet
utför deltidsarbete under veckor då de i övrigt är arbetslösa.
41 §
Överstiger de sökandes arbetsutbud per vecka den veckotid, under vilken de
normalt utfört arbete närmast före arbetslösheten, räknas den överskjutande
tiden inte med när ersättningen skall fastställas.
Begränsning vid säsongarbetslöshet
42 §
Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som
regeringens bestämmer begränsa rätten till ersättning för arbetstagare som
huvudsakligen är sysselsatta i yrke där arbetslöshet årligen regelbundet
förekommer.
Avstängning från rätt till ersättning
43 §
Den sökande skall stängas av från rätt till ersättning under tid som anges i
44 §, om den sökande
1. lämnat sitt arbete utan giltig anledning,
2. skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande,
3. avvisat ett erbjudet lämpligt arbete utan godtagbart skäl, eller
4. utan att uttryckligen ha avvisat sådant arbete ändå genom sitt
uppträdande uppenbarligen vållat att anställning inte kommit till stånd.
44 §
Är det sannolikt att ett arbete som avses i 43 § skulle ha varat högst 5
dagar eller mer än 5 men högst 10 dagar eller mer än 10 dagar, utgör
avstängningstiden
- 10, 20 respektive 45 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 § 1, och
- 20, 40 respektive 60 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 § 2-4.
I avstängningstiden räknas in bara dagar för vilka karenstid skulle ha
tillgodoräknats eller dagpenning skulle ha lämnats, om avstängningen inte hade
skett, eller dagar under vilka den sökande har utfört förvärvsarbete. Den
totala avstängningstiden får dock inte överstiga
- 28, 56 respektive 112 kalenderdagar vid avstängning enligt 43 § 1, och
- 56, 112 respektive 168 kalenderdagar vid avstängning enligt 43 § 2-4.
45 §
Inträffar under avstängningstiden förhållande som avses i 43 §, beräknas ny
avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i 44 §, om inte den nya
avstängningstiden ryms inom den löpande avstängningstiden.
Är det uppenbart att den sökande inte vill anta lämpligt arbete, såsom när
den sökande vid upprepade tillfällen antingen har avvisat erbjudet sådant
arbete utan godtagbart skäl eller lämnat sitt arbete utan giltig anledning,
skall den sökande vara avstängd till dess han eller hon utfört sådant
förvärvsarbete som enligt 12 och 13 §§ får tillgodoräknas för uppfyllande av
arbetsvillkoret under 80 dagar.
Avstängningstiden skall räknas från den dag då det förhållande som anges i
43 § inträffat.
46 §
Bestämmelserna i 43 § 1-3 om arbete skall tillämpas i fråga om
arbetsmarknadspolitiska åtgärder som berättigar till utbildningsbidrag och
utbildningar för vilka utbildningsbidrag lämnas enligt förordningen
(1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag. Bestämmelserna i 44 och 45 §§ skall
därvid gälla i tillämpliga delar.
Ansökan om ersättning och utfärdande av intyg
47 §
Ansökan om ersättning görs skriftligen hos arbetslöshetskassan. Till ansökan
skall fogas intyg av arbetsgivaren om den sökandes arbetsförhållanden samt de
uppgifter i övrigt som behövs för bedömande av den sökandes ersättningsrätt.
Kan ett sådant intyg bara skaffas med stora svårigheter, får
arbetsförhållandena och övriga uppgifter styrkas på annat sätt. Arbetsgivare
skall på begäran utfärda intyget enligt formulär som fastställts av
Arbetsmarknadsstyrelsen.
Intyg och övriga uppgifter skall förvaras bland kassans handlingar.
48 §
Till personer som uppfyller villkoren för rätt att med bibehållen ersättning
söka arbete i något annat EU- eller EES-land utfärdar Arbetsmarknadsstyrelsen
intyg som visar rätten till ersättning.
Överklagande, omprövning och ändring
Överklagande i ärenden om rätt till ersättning
49 §
Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till ersättning enligt
denna lag överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om inte annat följer av
lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt.
Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål som avses i första
stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän deltagit i
länsrätten.
50 §
Arbetslöshetskassans beslut får inte överklagas av en enskild innan kassan
har omprövat sitt beslut enligt 61 §. Om ett beslut överklagas innan det har
omprövats, skall överklagandet anses som en begäran om omprövning.
51 §
Arbetsmarknadsstyrelsen får, även till förmån för enskild part, överklaga en
domstols och en arbetslöshetskassas beslut i ärenden som avses i 49 §.
Överklagande i ärenden om utfärdande av intyg
52 §
Beslut av Arbetsmarknadsstyrelsen i ärenden om utfärdande av intyg enligt 48
§ får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Gemensamma bestämmelser om överklagande
53 §
Ett beslut skall överklagas skriftligt.
I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring av
beslutet som begärs.
54 §
Skrivelsen med överklagandet skall ges in till den instans som har meddelat
beslutet. Skrivelsen skall ha kommit in till den instansen inom två månader
från den dag klaganden fick del av beslutet eller, om överklagandet anförts av
Arbetsmarknadsstyrelsen eller en arbetslöshetskassa, inom två månader från
beslutets dag.
55 §
Den instans som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen
med överklagandet har kommit in i rätt tid.
Om skrivelsen har kommit in för sent, skall den avvisas utom när
1. förseningen beror på att den instans som har fattat det överklagade
beslutet har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar,
eller
2. skrivelsen inom tiden för överklagande har kommit in till den instans som
skall pröva överklagandet.
I fall som avses i 2 skall den instans dit skrivelsen kommit vidarebefordra
den till den instans som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om
vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen.
56 §
Om skrivelsen med överklagandet inte avvisas enligt 55 § andra stycket,
skall den instans som har meddelat det överklagade beslutet lämna över denna
och övriga handlingar i ärendet till den instans som skall pröva
överklagandet.
57 §
En arbetslöshetskassas, Arbetsmarknadsstyrelsens eller en domstols beslut
enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat har angetts i beslutet
eller bestämts av den instans som skall överpröva beslutet.
58 §
I ett mål där en enskild part överklagar en arbetslöshetskassas beslut är
kassan den enskildes motpart.
59 §
Arbetsmarknadsstyrelsen får överta en arbetslöshetskassas uppgift att i
länsrätten och kammarrätten föra det allmännas talan.
Arbetsmarknadsstyrelsen för det allmännas talan i Regeringsrätten.
60 §
Vid överklagande till kammarrätt krävs det prövningstillstånd.
Omprövning och ändring
61 §
Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden som sägs i 49 § skall omprövas av
kassan, om det begärs av den enskilde som beslutet angår.
Detta gäller inte om arbetslöshetskassan redan har ändrat beslutet med stöd
av 63 §.
62 §
Bestämmelserna i 53-56 §§ om överklagande skall tillämpas i fråga om en
begäran om omprövning.
63 §
En arbetslöshetskassa skall utan begäran ändra sitt beslut i ärenden som
sägs i 49 § och som inte överprövats av en högre instans, om
1. beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende
innehåller uppenbar oriktighet,
2. beslutet har blivit oriktigt på grund av att det fattats på uppenbart
felaktigt eller ofullständigt underlag, eller
3. beslutet har blivit oriktigt på grund av en uppenbart felaktig rätts-
tillämpning eller någon annan liknande orsak.
En ändring enligt första stycket behöver inte göras, om oriktigheten är av
ringa betydelse.
64 §
En ändring med stöd av 63 § av ett beslut får inte göras sedan mer än två år
förflutit från den dag då beslutet meddelades.
Ett beslut får ändras även efter det att tiden har gått ut, om det först
därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller
ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl.
65 §
Vid omprövning enligt 61 § får beslutet inte ändras till den enskildes
nackdel.
Vid ändring enligt 63 § får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel,
om det finns synnerliga skäl mot det.
Särskilda bestämmelser
66 §
Sökande som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller
vilseledande uppgifter om förhållanden av betydelse för bedömningen av deras
rätt till ersättning skall frånkännas rätt till ersättning. När sökanden är
medlem i en arbetslöshetskassa skall ett sådant frånkännande ske först sedan
arbetslöshetskassan med stöd av 37 § andra stycket lagen (1997:000) om
arbetslöshetskassor beslutat att inte utesluta den sökande som medlem.
Frånkännandet skall gälla under minst 130 ersättningsdagar. Om det finns
särskilda skäl får frånkännandet gälla under färre dagar.
Till sökande som frånkänts ersättning enligt första stycket får ersättning
betalas ut först sedan de har utfört sådant förvärvsarbete som avses i 12 och
13 §§ under 80 dagar från den tidpunkt då det förhållande som ledde till
frånkännandet kom till arbetslöshetskassans kännedom.
Finns det sannolika skäl att en sökande gjort sig skyldig till ett
förfarande som avses i första stycket, kan ersättning som tillkommer den
sökande innehållas i avvaktan på utredning i ärendet.
Beslut enligt första stycket skall av kassan genast anmälas till Arbets-
marknadsstyrelsen.
67 §
Lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt skall
tillämpas på ersättning enligt denna lag.
68 §
Har någon genom oriktig uppgift eller genom underlåtenhet att fullgöra sin
uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt orsakat att
ersättning lämnats obehörigen eller med för högt belopp eller har någon på
annat sätt obehörigen eller med för högt belopp fått ersättning och har han
eller hon skäligen bort inse detta, skall det som betalats ut för mycket
betalas tillbaka. Detta gäller om det inte i det särskilda fallet finns
anledning att helt eller delvis befria från återbetalningsskyldighet.
Vid återbetalningsskyldighet enligt första stycket får vid senare ut-
betalning skäligt belopp innehållas i avräkning från vad som betalats ut för
mycket.
69 §
När det gäller minskning av vissa ersättningar med utgiven dagpenning gäller
föreskrifterna i 17 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och 6 kap.
7 § andra stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.
-----------------------
Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1997:000) om
införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000)
om arbetslöshetskassor.
Av utskottet samordnade lagförslag i propositionerna 1996/97:107 och
1996/97:150
Förslag till lag om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring
och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor
Härigenom föreskrivs följande.
1 §
Lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om
arbetslöshetskassor träder i kraft den 1 januari 1998 då lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd
upphör att gälla.
2 §
Arbetslöshetskassor som registrerats med stöd av äldre lagstiftning och som
bedriver verksamhet enligt sådan lagstiftning vid utgången av år 1997 skall
anses registrerade med rätt att enligt lagen (1997:000) om
arbetslöshetsförsäkring handha arbetslöshetsförsäkringen.
3 §
Stödtagare som enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd
påbörjat en ersättningsperiod före ikraftträdandet har rätt till fortsatt
ersättning i den perioden. Längden av ersättningsperioden skall då beräknas
enligt bestämmelserna i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring. Ersätt-
ningen lämnas i form av grundbelopp.
4 §
Försäkrade enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring som påbörjat
en ersättningsperiod före ikraftträdandet har rätt till de återstående antal
dagar av ersättningsperioden som följer av 14 § i den lagen. Ersättningen
lämnas i form av inkomstrelaterad ersättning.
5 §
Försäkrade enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring som fått
kontant arbetsmarknadsstöd enligt 1 § 3 lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd är berättigade till ersättning enligt grundförsäkringen
även om de inte uppfyller arbetsvillkoret.
--------------------------------------------------------
| 5 a § |
--------------------------------------------------------
|Med avvikelse från vad som anges i lagen (1997:000) om|
|arbetslöshetsförsäkring gäller följande. Personer som|
|med stöd av 3 b § lagen (1973:370) om|
|arbetslöshetsförsäkring eller 3 b § lagen (1973:371) om|
|kontant arbetsmarknadsstöd tillerkänts tillfällig|
|avgångsersättning är, under förutsättning att de är|
|helt arbetslösa, berättigade till fortsatt sådan|
|ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen eller|
|grundförsäkringen till dess de fyller 65 år. |
--------------------------------------------------------
6 §
Med beslut om avstängning enligt 43-46 §§ och beslut om frånkännande enligt
66 § lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring jämställs motsvarande beslut
enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd.
7 §
Bestämmelsen i 13 § första stycket 3 och andra stycket lagen (1997:000) om
arbetslöshetsförsäkring tillämpas om anställningen upphört efter
ikraftträdandet.
8 §
Äldre föreskrifter i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd gäller fortfarande i fråga om
omprövning och överklagande av beslut som meddelats före ikraftträdandet.
9 §
En anvisning om utbetalning av stöd enligt lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd som har kommit in till en allmän försäkringskassa före
ikraftträdandet skall verkställas av den kassan. Övriga utbetalningar av
kontant arbetsmarknadsstöd skall göras av arbetslöshetskassorna med
tillämpning av bestämmelserna i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring.
-------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING........................................1
PROPOSITIONERNA.......................................2
Proposition 1996/97:1.................................2
Proposition 1996/97:107...............................3
Proposition 1996/97:150...............................3
MOTIONER..............................................4
Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:1074
Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:1507
Motion från allmänna motionstiden 1995................8
Motioner från allmänna motionstiden 1996..............9
UTSKOTTET............................................10
Bakgrund.............................................11
Inledning..........................................11
Nuvarande reglering av det ekonomiska stödet vid arbetslöshet12
Riksdagens beslut den 12 juli 1996 m.m.............13
Ändringsförslag i budgetpropositionen (1996/97:1)..13
Huvuddragen i proposition 1996/97:107..............14
Förslag i vårpropositionen 1996/97:150.............14
Förslagen i proposition 1996/97:107 En allmän och sammanhållen
arbetslöshetsförsäkring
15
Inledning..........................................15
Behovet av en ny lagstiftning m.m..................15
Kompensationsnivå och dagpenningnivå...............23
Förändringar under år 1997.....................23
Den nya arbetslöshetsförsäkringen..............24
Samordningsregler avseende avgångsvederlag.........26
Förändringar under år 1997.....................26
Den nya arbetslöshetsförsäkringen..............26
Arbetsvillkor......................................28
Ändringsförslag år 1997........................28
Den nya arbetslöshetsförsäkringen..............28
Samordning med studiestöd..........................31
Förändringar under år 1997.....................31
Den nya arbetslöshetsförsäkringen..............32
Samordning med bisyssla............................32
Förändringar under år 1997.....................32
Den nya arbetslöshetsförsäkringen..............33
Överhoppningsbar tid...............................33
Förändringar under år 1997.....................33
Företagare.........................................35
Förändringar under budgetåret 1997.............35
Den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring.......37
Ersättning vid arbetslöshet under del av vecka.....40
Den nya arbetslöshetsförsäkringen..............40
Enhetliga ersättningsperioder......................41
Den nya arbetslöshetsförsäkringen..............41
Sanktionsregler....................................42
Övriga ändringsförslag.............................44
Förändringar under år 1997.....................44
Den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring.......44
Övriga motioner......................................45
Allmänna villkor...................................45
Familjehem.........................................47
Anställda vid uthyrningsföretag....................48
Yrkesfiskares ersättningsrätt......................49
En ny lag om arbetslöshetskassor.....................52
Statsbidrag, finansiering och kostnader..............55
Ändringsförslag i proposition 1996/97:150............58
Inledning..........................................58
Aktivare användning av arbetslöshetsersättningen...58
Resursarbeten......................................61
Tillfällig avgångsersättning.......................62
Avstängningsregler rörande lagen om tillfälliga offentliga arbeten för
äldre arbetslösa (OTA)
63
Riksdagens beslut den 12 juli m.m....................64
Samordning mellan utbildningsbidrag och änkepension..64
Lagstiftningsfrågor..................................65
Övriga lagförslag....................................66
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om
arbetsförmedlingsregister (prop. 1996/97:107 p. 2:17)
68
Hemställan.........................................68
Reservationer........................................75
1. Avslag på proposition 1996/97:107 m.m. (mom. 1), (m)76
2. Utformningen av en ny arbetslöshetsförsäkring (mom. 2), (fp, kd)78
3. Utformningen av en ny arbetslöshetsförsäkring (mom. 2), (v)78
4. Samordning av försäkringssystem (mom. 3), (mp)..80
5. Bortre gräns för ersättningsrätt (mom. 4), (fp).80
6. Bortre gräns för ersättningsrätt (mom. 4), (v)..81
7. Utvidgat utredningsuppdrag om samordningsfrågor (mom. 5), (mp)82
8. Kompensationsnivå (mom. 6), (v).................82
9. Kompensationsnivå (mom. 6), (mp)................83
10. Högsta dagpenningbelopp m.m. (mom. 7), (v).....83
11. Högsta dagpenningbelopp m.m. (mom. 7), (mp)....84
12. Indexering av ersättning (mom. 8), (v).........84
13. Samordning av de högsta ersättningsnivåerna (mom. 9), (mp)85
14. Samordning med avgångsvederlag (mom. 10), (v)..85
15. Huvudregel för arbetsvillkoret (mom. 11), (fp, kd)85
16. Huvudregel för arbetsvillkoret (mom. 11), (mp).86
17. Alternativt arbetsvillkor (mom. 12), (v).......86
18. Alternativt arbetsvillkor (mom. 12), (kd)......87
19. Kvalificering genom arbete med rekryteringsstöd m.m. (mom. 13), (v,
mp) 87
20. Kartläggning av arbetsvillkorets effekter (mom. 15), (v)88
21. Kartläggning av arbetsvillkorets effekter (mom. 15), (mp)88
22. Samordning med studiemedel (mom. 17), (v)......89
23. Ytterligare översyn av företagares rätt till
arbetslöshetsersättning (mom. 23), (mp)
89
24. Deltidsregler (mom. 25), (v)...................90
25. Ersättningsperiodernas längd för äldre (mom. 26), (mp)90
26. Avstängningsregler (mom. 27), (v, mp)..........90
27. Skyldigheten att acceptera lämpligt arbete (mom. 29), (m)91
28. Familjehemsföräldrars ersättningsrätt (mom. 31), (kd)91
29. Ersättningsrätt för anställda vid uthyrningsföretag (mom. 32), (m)
92
30. Lagreglering av inträdesvillkoret (mom. 35), (v)92
31. Lagreglering av inträdesvillkoret (mom. 35), (mp)93
32. Finansieringen (mom. 36), (m)..................93
33. Finansieringen (mom. 36), (fp, kd).............94
34. Finansieringen (mom. 36), (mp).................95
35. Reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m. (mom. 38), (m,
fp) 95
36. Reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m. (mom. 38), (v)96
37. Reglering av resursarbete (mom. 39), (m, fp, mp, kd)96
38. Reglering av tillfällig avgångsersättning (mom. 40), (m, fp)97
39. Reglering av tillfällig avgångsersättning (mom. 40), (mp)97
40. Samordning av utbildningsbidrag och änkepension (mom. 41), (v)98
Särskilda yttranden..................................98
1. Högsta dagpenningbelopp m.m.(mom. 7)............99
2. Tidpunkten för utbetalande av statsbidrag (mom. 37)99
3. Reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m. (mom. 38)99
4. Reglering av resursarbete (mom. 39).............99
5. Reglering av tillfällig avgångsersättning (mom. 40)100
6. Reglering av tillfällig avgångsersättning (mom. 40)100
Bilagor:
Bilaga 1: Propositionernas lagar....................101
Bilaga 2: Samordnade förslag till lag om ändring i lagen om
arbetslöshetsförsäkring
181
Bilaga 3: Samordnade förslag till lag om ändring i lagen om kontant
arbetsmarknadsstöd
192
Bilaga 4: Samordnade förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring201
Bilaga 5: Samordnade förslag till lag om införande av lagen om
arbetslöshetsförsäkring och lagen om arbetslöshetskassor
214