Riksdagens snabbprotokoll

Protokoll 1995/96:94

Torsdagen den 9 maj

Kl. 12.00 12.07

---

14.00 - 15.36

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 3 maj.

2 § Ledighet

Förste vice talmannen meddelade att Maggi Mi-
kaelsson (v) ansökt om sjukledighet under tiden
den 9 maj - den 12 juni.

Kammaren biföll denna ansökan.

Förste vice talmannen meddelade att Lennart
Gustavsson (v) skulle tjänstgöra som ersättare för
Maggi Mikaelsson.

3 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som
slutdebatterats den 8 maj

KU25 Några frågor om rättsprövning m.m.

Mom. 3 (rättsprövningslagens tillämpningsområde)

1. utskottet

2. res. 1 (fp, m, v, mp)

Votering:

186 för utskottet

123 för res. 1

40 frånvarande

Kammaren biföll utskottets hemställan.

Partivis fördelning av rösterna:

För utskottet: 150 s, 23 c, 13 kds

För res. 1: 70 m, 20 fp, 16 v, 16 mp, 1 kds

Frånvarande: 11 s, 10 m, 4 c, 6 fp, 6 v, 2 mp, 1 kds

Mom. 4 (fullföljdshänvisning)

1. utskottet

2. res. 2 (fp, v, mp)

Votering:

255 för utskottet

54 för res. 2

40 frånvarande

Kammaren biföll utskottets hemställan.

Partivis fördelning av rösterna:

För utskottet: 150 s, 69 m, 22 c, 14 kds

För res. 2: 1 m, 21 fp, 16 v, 16 mp

Frånvarande: 11 s, 10 m, 5 c, 5 fp, 6 v, 2 mp, 1 kds

Mom. 5 (dröjsmålstalan)

1. utskottet

2. res. 3 (m, v)

Votering:

223 för utskottet

86 för res. 3

1 avstod

39 frånvarande

Kammaren biföll utskottets hemställan.

Partivis fördelning av rösterna:

För utskottet: 150 s, 23 c, 20 fp, 16 mp, 14 kds

För res. 3: 70 m, 16 v

Avstod: 1 fp

Frånvarande: 11 s, 10 m, 4 c, 5 fp, 6 v, 2 mp, 1 kds

Övriga moment

Kammaren biföll utskottets hemställan.

LU25 Ändringar i resegarantilagen

Kammaren biföll utskottets hemställan.

UU16 Konventionen om skydd av personal i FN-
insatser och därtill anknuten personal

Kammaren biföll utskottets hemställan.

FöU4 Rättslig reglering av samverkan för fred

Kammaren biföll utskottets hemställan.

FöU5 Effektivare gränskontroll

1. utskottet

2. res. (mp)

Votering:

291 för utskottet

16 för res.

1 avstod

41 frånvarande

Kammaren biföll utskottets hemställan.

Partivis fördelning av rösterna:

För utskottet: 149 s, 69 m, 23 c, 21 fp, 16 v, 13 kds

För res.: 16 mp

Avstod: 1 m

Frånvarande: 12 s, 10 m, 4 c, 5 fp, 6 v, 2 mp, 2
kds

TU16 Ecomet

Kammaren biföll utskottets hemställan.

Ajournering

Kammaren beslöt kl. 12.07 på förslag av förste vi-
ce talmannen att ajournera förhandlingarna till kl.
14.00 då frågestunden skulle börja.

Återupptagna förhandlingar

Förhandlingarna återupptogs kl. 14.00.

4 § Frågestund

Anf. 1 ANDRE VICE TALMANNEN

Då börjar riksdagen sin frågestund.

Frågor besvaras i dag av statsminister Göran Pers-
son, utbildningsminister Carl Tham, arbetsmark-
nadsminister Margareta Winberg, kommunikations-
minister Ines Uusmann, näringsminister Anders
Sundström, miljöminister Anna Lindh, statsrådet
Björn von Sydow och statsrådet Leif Pagrotsky.

Ni hälsas välkomna hit fram.

Lundkommissionens rapport

Anf. 2 JOHAN LÖNNROTH (v)

Fru talman! I går blev den s.k. Lundkommissio-
nens rapport offentlig i Norge. Jag vill först betona att
den fråga jag nu tänker ställa är avsedd att förbättra
det politiska klimatet i Sverige även mellan våra båda
partier. Det kan möjligen bli en kortsiktig turbulens,
men om vi i Sverige lyckas prestera en motsvarande
genomlysning som den som gjordes i Lundkommis-
sionen, dvs. hur man kartlade den svenska vänstern i
samband med IB och andra sådana historier, är jag
fullständigt övertygad om att klimatet långsiktigt
skulle förbättras.

Min fråga är alltså: Är statsministern beredd att
verka för att vi får fram en motsvarande kommission
och rapport här i Sverige?

Anf. 3 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s)

Fru talman! Jag har före dagens sammanträde inte
reflekterat över frågan. Jag fick den precis innan jag
gick in här av en TV-journalist, och det var första
gången jag sprang på den. Jag har inte följt medierna
så noga den senaste tiden. Såvitt jag förstår handlar
det om den granskning som skedde i Norge av kom-
munister och den strid som har varit inom vänstern,
mellan socialdemokrater och kommunister, under
lång tid i vårt broderland. Det har redovisats och gåtts
igenom.

Jag kan inte, med de uppgifter jag nu har som
grund, dra några slutsatser om vi bör göra något lik-
nande i Sverige. Jag har för litet underlag för att ta
ställning till det.

Jag skall till Norge nästa vecka och träffa min
norska kollega, och jag får då kanske tillfälle att få
litet mer information om just den här kommissionen. I
övrigt har jag inga ytterligare kommentarer.

Anf. 4 JOHAN LÖNNROTH (v)

Fru talman! Det har varit ganska omfattande de-
batter också här i riksdagen i samband med konstitu-
tionsutskottets granskningar tidigare, så det finns i och
för sig ett mycket omfattande material. Jag tror att
alla inblandade är ganska överens om att det fortfa-
rande finns en väldig massa dolda saker, även om jag
tror att alla som hållit på med detta är tämligen över-
ens om helhetsbilden.

Jag vill bara också säga att det i Norge inte hand-
lade enbart om kommunister - och inte heller i Sveri-
ge. Det var alltså en bredare vänster som man grans-
kade, även socialdemokrater.

Jag förstår att jag inte får mera svar än så, men jag
hoppas då att statsministern efter besöket i Norge på
allvar tittar på den här frågan. Jag tror att det skulle
vara mycket bra om vi kunde vårstäda på den här
punkten.

Utvärderingen av vårdutbildningarna på högskolor

Anf. 5 MARGITTA EDGREN (fp)

Fru talman! Jag har en fråga till utbildningsminis-
ter Carl Tham, och det gäller utvärderingen av
vårdutbildningarna i högskolan.

Det har kommit en rapport från Högskoleverket,
som har undersökt hur de utbildningar till sjukgym-
nast, arbetsterapeut, barnmorska, sjuksköterska m.m.
som 1977 blev högskolemässiga och vars undervis-
ning skulle vila på vetenskaplig grund uppfyller detta
krav. Det visar sig då att 44 av 113 program som har
utvärderats inte är högskolemässiga. Jag vill också
säga att samtliga är på ett grundläggande plan yrkesre-
levanta, så det är inte den delen jag vill fråga Carl
Tham om, utan det är just om det högskolemässiga.

Min fråga är om Carl Tham delar min uppfattning
att man inte kan sitta still och vänta ytterligare tre år
på att det här skall lösa sig av sig självt, om han fun-
derar på några av de lösningar som skisseras i utvär-
deringen och om det i så fall kommer någonting i
höstens proposition.

Anf. 6 Utbildningsminister CARL
THAM (s)

Fru talman! Vi studerar för närvarande den här
rapporten inom departementet, och någon form av
ställningstagande till rapporten kommer att ske i
statsverkspropositionen. Innan dess är jag inte beredd
att fördjupa mig i den.

Jag vill dock säga att jag finner att man i rapporten
har gjort en enligt min uppfattning alltför snäv tolk-
ning av begreppet högskolemässig. Högskolemässig
innefattar inte uteslutande ämnesdjup och forsknings-
förberedande insatser, utan också yrkeskunnande och
yrkeskompetens. Därvidlag står sig den svenska
vårdutbildningen väldigt väl.

En annan aspekt är att man i några av förslagen
tänker sig att vårdutbildningarna skall förlängas. Jag
tycker att man måste noga överväga det. Det innebär
ju en kostnad inte bara för samhället utan också för
den enskilde. Vi skall komma ihåg att vissa utbild-
ningar, för kvalificerade sjuksköterskor, i dag är lika
långa som en civilingenjörsutbildning, men som be-
kant har sjuksköterskor något mindre betalt än vad
civilingenjörer har. Det måste man också väga in när
man tar hänsyn till utbildningarnas framtid.

Anf. 7 MARGITTA EDGREN (fp)

Fru talman! Jag delar vissa av de invändningar
som Carl Tham för fram, t.ex. att yrkesrelevansen är
oerhört betydelsefull. Men man lade ju 1977 över
dessa utbildningar för att göra dem vetenskapliga, och
då bör man väl ändå ta ställning till att de inte uppfyl-
ler detta. Det är inte så att man inte har tittat även på
kopplingen till yrkesrelevansen, utan man har ju tittat
på en rad olika faktorer.

Det visar sig också att kostnaderna för utbildning-
en inte har någon betydelse. Den lilla, rätt billiga
sjuksköterskeutbildningen i Vänersborg, dvs. för
Älvsborgs läns landstings sjuksköterskor, har klarat
sig mycket bra, medan Lund, som jag kommer från,
tyvärr tillhör dem som inte är godkända.

Men någonting måste man väl ändå göra för att
det inte skall utvecklas ett A-lag och ett B-lag i t.ex.
sjuksköterskeutbildningen. Redan nu finns det propåer
om att det möjligtvis är så att vissa inte kommer att få
lika många sökande som tidigare, att detta påverkar de
ungdomar som tänker sig en utbildning inom området.

Anf. 8 Utbildningsminister CARL
THAM (s)

Fru talman! Det är en hel rad olika saker som tas
upp här. En sak har att göra med vårdhögskolornas
organisation. För närvarande pågår ju i vissa län en
sammanläggning av vårdutbildningar med högskolan,
efter ett enigt riksdagsuttalande i den riktningen. Det
är klart att det också kan bidra till att i vissa avseen-
den stärka vårdutbildningarna.

Sedan är det frågan om olika högskolors utveck-
ling, och med det system vi har ligger ju det ansvaret
på högskoleledningarna, och det bör det nog göra
också i framtiden. Men jag utesluter alls inte att vi i
statsverkspropositionen skall ha vissa synpunkter och
riktlinjer för det här arbetet. Det är bara det att jag i
dagsläget inte vill binda mig för detta, eftersom ut-
redningen nyligen har kommit och vi håller på att
studera den.

Jag vill till sist ändå understryka det jag sade tidi-
gare, att det inte är lyckligt om man med begreppet
högskolemässig uteslutande ser det som en sorts ve-
tenskaplig utveckling. Högskolan måste innefatta
såväl yrkesförberedande som ämnesdjup - det går
hand i hand. Jag vill undvika en onödig akademisering
av vårdutbildningarna i ordets sämre mening. När
man t.ex. kallar sjuksköterskeutbildning för vårdve-
tenskaplig utbildning, är det inte ett steg på vägen till
bättre utbildning, utan snarare en eftergift åt en mera
traditionell syn på vad högskoleutbildningarna skall
erbjuda.

Anf. 9 BEATRICE ASK (m)

Fru talman! Jag blir litet förvånad, för jag tyckte
inte att vi fick något besked från utbildningsministern
om det bekymrar honom att så pass många som 44 av
113 program kritiseras eller får ett väldigt lågt betyg i
den här rapporten. För egen del tycker jag att det är
oerhört allvarligt, men jag skulle gärna vilja veta vad
ministern tycker om det.

Sedan kommer nästa fråga, nämligen vad man
skall göra åt saken. Där skulle jag vilja ha en sak
förtydligad. Om jag uppfattade det första svaret rätt
var problemet med kraven på längre utbildning att
sjuksköterskor skulle kunna begära mer lön. Det kan
väl knappast vara regeringens kriterium för att bedö-
ma vilken längd eller vilket innehåll som behövs i
olika utbildningar?

Anf. 10 Utbildningsminister CARL
THAM (s)

Fru talman! Beatrice Ask har - som vanligt, höll
jag på att säga - missuppfattat vad jag säger. Jag sade
inte att sjuksköterskorna har för mycket i lön. Det
torde finnas andra åsikter om den saken. Vad jag sade
var att om man förlänger utbildningen så är det en
kostnad såväl för individen som för samhället.

Man måste tänka sig mycket noga för innan man
vidtar sådana förändringar, särskilt som man i det här
fallet möjligen är ute i oträngt mål. Det är inte så att
svenska vårdutbildningar är dåliga. Däremot kan de
behöva förstärkas på vissa punkter. Det är väl snarast
det som den här utredningen kan leda fram till, och
det kommer vi i så fall att redovisa i höstens stats-
verksproposition.

Anf. 11 BEATRICE ASK (m)

Fru talman! Jag måste då fråga utbildningsminis-
tern: Hur står sig de här utbildningarna, som regering-
en alltså inte är bekymrad över, i ett internationellt
perspektiv? För några år sedan hade vi problem med
att Norge inte ville anställa svenska sjuksköterskor.
Det har man rättat till genom att förlänga och förändra
utbildningen. Jag misstänker att motsvarande problem
kan finnas på andra områden.

Kan man få ett besked om huruvida det finns så-
dana bekymmer? I så fall måste vi nog ändå titta på
utbildningarnas innehåll och inte vara bekymrade över
definitionen "högskolemässig".

Anf. 12 Utbildningsminister CARL
THAM (s)

Fru talman! Som jag precis sade kommer vi från
regeringens sida att presentera våra slutsatser med
anledning av rapporten i statsverkspropositionen, och
då skall vi också ta ställning till de frågor som Beatri-
ce Ask här reser.

Sysselsättningspolitiska propositionen

Anf. 13 DAN ERICSSON (kds)

Fru talman! Jag har en fråga till arbetsmarknads-
ministern.

I vårbudgeten fick vi ju inga direkt nya konkreta
förslag vad gäller att bekämpa arbetslösheten. Man
hänvisade till en sysselsättningsproposition som skulle
presenteras nu i maj.

I går kväll hotade - kallas det - arbetsmarknads-
ministern med att inte lägga fram någon proposition.
Vi vill inget hellre än att få behandla förslag som kan
göra att vi får ned arbetslösheten, så jag vill fråga
arbetsmarknadsministern: Mot vem är egentligen det
här hotet riktat? Egentligen är det ju de arbetslösa som
drabbas när regeringen nu kanske tänker sitta passiv.

Anf. 14 Arbetsmarknadsminister
MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Låt mig först korrigera Dan Ericsson
på en punkt. Vårbudgeten var ett viktigt inslag i arbe-
tet med att bekämpa arbetslösheten. Dess syfte är att
skapa balans i Sveriges ekonomi, och det i sig är en
viktig ingrediens i vårt arbete med att halvera den
öppna arbetslösheten till år 2000.

När det sedan gäller den sysselsättningspolitiska
propositionen, som har varit aviserad till den 28 maj,
sade jag i går att arbetsrätten i sak är väldigt viktig
som en del i att få ned arbetslösheten och därmed är
den också en viktig del i den här propositionen. Det är
den ena sidan av saken. Den andra är att vi för att
klara det här målet behöver en nationell samling, dvs.
att alla parter i samhället måste hjälpas åt - så ock
parterna på arbetsmarknaden.

Därför har jag sagt att om parterna inte är beredda
att ta det här ansvaret nu kommer jag också att skjuta
på den sysselsättningspolitiska propositionen. Det
betyder inte att den inte kommer, men det betyder att
den kommer senare.

Anf. 15 DAN ERICSSON (kds)

Fru talman! Jag sade inledningsvis att det inte
fanns några nya konkreta förslag vad gäller att kom-
ma åt arbetslösheten, och det fanns det inte i den här
vårbudgeten. Det var därför vi hade sett fram emot att
regeringen skulle presentera någonting nu i maj.

Arbetsmarknadsministern svarade faktiskt inte på
min fråga: Mot vem är egentligen hotet riktat? Om
man är passiv vad gäller att bekämpa arbetslösheten
drabbar ju detta de arbetslösa.

Det var dock ett intressant besked att arbetsrätten
är central för att bekämpa arbetslösheten. Det är ett
nytt besked från socialdemokratin, som tidigare har
sagt att den inte har någon större betydelse för att få
ned arbetslösheten. På den punkten vill jag välkomna
ministerns besked.

Men återigen: Det är de arbetslösa som drabbas
om inte propositionen kommer.

Anf. 16 Arbetsmarknadsminister
MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Jag uppmanar Dan Ericsson att läsa
på bättre i den proposition som vi lade fram. Om han
gör det kan han se att det där finns en mycket stor
utbildningssatsning, som är en del i vår halvering av
den öppna arbetslösheten. Han kan också finna att det
finns åtgärder för de små och medelstora företagen i
form av riskkapitalförsörjning. Det finns säkert ett
och annat ytterligare som man, om man bara vill, kan
läsa.

Anf. 17 KENT OLSSON (m)

Fru talman! Arbetsrättskommissionen har suttit i
ett och ett halvt år. Man kan fråga sig om regeringen
inte har någon egen politik över huvud taget i den här
frågan utan låter parterna bestämma helt och hållet.
Man måste ju ha funderat över vad som skall ske om
parterna inte kommer överens i den här frågan.

Jag är väldigt förvånad över att arbetsmarknads-
ministern säger att det inte skall läggas fram någon
proposition utan att den skall skjutas till hösten. Har
man ingen som helst beredskap? Har man inga egna
åsikter? Är det parterna som helt och hållet skall sköta
detta?

Minst fyra ministrar, med den förre statsministern
i spetsen, har sagt att arbetsrätten skall lösas. Det står
till på köpet i vårpropositionen. Dessutom skall före-
tagarnas villkor förbättras.

Som sagt var: Har man ingen beredskap? Är det
parterna och facket som styr när det gäller arbetsrätten
och inte regeringen själv?

Anf. 18 Arbetsmarknadsminister
MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Först har jag en korrigering. Parterna
och facket, sade Kent Olsson. Facket är en av parter-
na.

Enligt gammal god svensk sed och tradition sköter
parterna, dvs. arbetsgivare och arbetstagare, det här.
Vi har ännu inte sett resultatet. Regeringen förväntar
sig att de skall klara av att ta sitt ansvar i denna väl-
digt svåra fråga.

Anf. 19 KENT OLSSON (m)

Fru talman! Jag är faktiskt litet förvånad. Det är
alltså parterna som numera skall sköta arbetsmark-
nadspolitiken på det här området; det är inte regering-
en som skall lägga fram ett antal förslag.

Min fråga kvarstår. Det kan inte ha varit någon
nyhet att detta eventuellt skulle gå i kras. Det har
ryktats om detta länge. Men regeringen är alltså inte
beredd att göra någonting för alla de människor som i
dag är arbetslösa, som har väntat på den proposition
som skulle komma.

I vårpropositionen sade man att vi väntar på den
stora arbetsmarknadspolitiska propositionen. Nu
kommer det alltså ingen, beroende på den här oenig-
heten. När kommer den då? Om inte parterna kommer
överens, då tänker väl ändå regeringen fatta ett beslut?
Även om parterna skall komma överens skall vi väl
inte behöva vänta i två år till på vad regeringen tyck-
er?

Anf. 20 Arbetsmarknadsminister
MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! I mer än ett halvt sekel har de här
uppgifterna åvilat parterna. Jag tycker att det vore
både illa och dumt att i dag säga: Okej, ni tar inte ert
ansvar, då tar vi över. Det är en del, och en väldigt
viktig del, i den svenska modell som åtminstone det
socialdemokratiska partiet har månat om under detta
halva sekel.

Vi vet som sagt ännu inte resultatet. Regeringen har
stora förväntningar på att parterna i det här läget tar
sin del av ansvaret. Vi i regeringen är beredda att ta
vår del.

Oljeutsläppen i Östersjön

Anf. 21 SIVERT CARLSSON (c)

Fru talman! Jag har en fråga till statsministern
med anknytning till Visbykonferensen.

Samtidigt som Visbykonferensen, klokt nog tycker
jag, beslöt att prioritera bl.a. miljöinsatser för att rena
Östersjön fick kustbevakningen i mina hemtrakter
göra ett flertal utryckningar för att ta itu med nya
oljeutsläpp i södra Östersjön. Under de senaste fem
åren har oljeutsläppen i Östersjön ökat med 300 %.
Det känner vi till. 27 000 oljeskadade fåglar fick
skjutas på Gotland bara i fjol. Men i mindre än 5 % av
de noterade oljesläppen kan källan spåras.

Självfallet innebär den här utvecklingen ett omfat-
tande hot mot den marina miljön i Östersjön. Jag
menar att det är hög tid att oljeutsläpp av det slaget
med all kraft beivras och tycker att Visbykonferensen
anger en god riktning. Frågan blir därför givetvis:
Vilka konkreta åtgärder avser statsministern och re-
geringen att vidta för att bromsa och helst undanröja
det allt större oljehotet i Östersjön?

Anf. 22 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! Vi är oerhört bekymrade över att
framför allt de här små oljeutsläppen i Östersjön ökar.
Den viktigaste insatsen vi kan göra är att bygga ut
avfallsstationerna runt Östersjön. I Sverige är det
gratis att lämna avfall i hamn, det är det inte i de
andra Östersjöländerna.

Vi får nu under våren en principöverenskommelse
med alla länder om att de skall få samma system som
Sverige har, att kostnadsfritt ta emot avfall i alla Ös-
tersjöstater. Därmed hoppas vi att den kanske vikti-
gaste orsaken till oljeutsläppen skall åtgärdas.

Vid miljöministermötet i höst, som följer upp Vis-
bykonferensen, kommer vi också att diskutera över-
vakningsfrågorna, från svensk sida naturligtvis också
polis och åklagares insatser och alla de andra delar
som ytterligare kan medföra att vi får ned oljeutsläp-
pen i Östersjön.

Anf. 23 SIVERT CARLSSON (c)

Fru talman! Jag har en kort följdfråga. Jag tolkar
detta som att regeringen är beredd att verkligen priori-
tera den här miljöfrågan. Men vilka insatser ser rege-
ringen att övriga stater runt Östersjön konkret kan
göra i det här läget, så att det händer någonting snart?

Anf. 24 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! De diskussioner som förs handlar dels
om att ställa krav på fartygen som färdas på Öster-
sjön, dels om att ställa krav på hamnarna att ha avfall-
sanordningar och, som jag sade, kostnadsfritt ta emot
avfallet, dels om att satsa ytterligare resurser på över-
vakning. I dag står Sverige för den ojämförligt största
övervakningen i Östersjön. Men det är alltså bra om
fler länder tar ett större ansvar för övervakningen.
Även polis och åklagare i samtliga Östersjöstater
måste prioritera de här frågorna mer.

Utförsäljning av kraftbolag

Anf. 25 EVA GOËS (mp)

Fru talman! Jag förmodar att näringsministern är
helt överens med statsministern när det gäller utför-
säljning av kärnkraften, dvs. av kraftbolag. Kärnkraf-
ten skall nämligen vara i samhällelig ägo, har man
beslutat i Sverige. Vi har sett att utförsäljningen går
jättesnabbt. I Graningeverken har man sålt ut över
30 % till utländska intressenter och Sydkraft närmar
sig 30 %.

Jag ställde en liknande fråga i fjol vår: Var går
gränsen för hur mycket man kan sälja ut? Den frågan
skulle jag vilja ha ett svar på från näringsministern.

Anf. 26 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)

Fru talman! Det går inte att fastställa en exakt
gräns. Men vi skall komma ihåg att i Sverige har
samhället på olika sätt ett stort ägaransvar i elproduk-
tion och eldistribution.

När det gäller elproduktionen har vi det ansvaret
dels genom det statliga Vattenfall, dels genom att
många kommuner är engagerade i produktion av
energi.

För vår del gäller att Vattenfall skall förbli ett
statligt företag. Det skall ha fullmakt att uppträda
aktivt på marknaden. Jag har också den uppfattningen
att kommunerna i största möjliga mån bör undvika
försäljningar. Hittills sker de flesta affärerna mellan
de privata intressenterna och inte mellan samhället
och privata intressenter.

Anf. 27 EVA GOËS (mp)

Fru talman! Man kan fråga sig vad socialdemokra-
terna har för motivering till att man skall fortsätta
utförsäljningen. Det skulle vara väldigt intressant att
höra.

En annan sak är: Kan man kanske tänka sig att de-
centralisera till landstingen, om man får regionala
parlament, så att vi får ett större medborgerligt infly-
tande över våra naturtillgångar?

Anf. 28 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)

Fru talman! Men, Eva Goës, det är inte staten som
säljer, utan det är i huvudsak privata intressenter som
säljer.

Det som jag tycker är viktigt att konstatera är att
det bland svenska folket finns en väldigt stor upp-
slutning just runt idén att samhället skall ha ett domi-
nerande inflytande när det gäller kraftproduktionen,
vår vattenkraft och även våra kärnkraftsanläggningar.
Det har visat sig också de här senaste veckorna. Där-
för är vårt uttalande mycket tydligt. Det ligger även
en proposition i riksdagen som behandlar statligt
ägande. Där klargörs just att Vattenfall skall förbli i
statens ägo.

Anf. 29 MIKAEL ODENBERG (m)

Fru talman! Statsministerns och näringsministerns
uttalanden om att privata företag inte borde sälja delar
av sin verksamhet till utländska intressenter om de är
verksamma inom vattenkraftsområdet är i och för sig
tydliga. Men om detta inte skall stanna vid ett allmänt
tyckande från statsministerns och näringsministerns
sida måste följdfrågan bli: Vilka åtgärder avser rege-
ringen att vidta för att förhindra privata kraftföretag
att sälja delar av sin verksamhet till utländska företag?

Om det är möjligt skulle jag också vilja tillfoga
frågan: Finns det några andra branscher där regering-
en avser att förhindra utländska intressenter från att
engagera sig?

Anf. 30 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)

Fru talman! Jag vill säga till Mikael Odenberg att
det vi har sagt är att staten skall uppträda på precis
samma sätt som de privata företagen. Det skall inte
vara så att staten och samhället äger ett antal kraftfö-
retag som så att säga skall gå med bundna händer och
inte få agera. Nuvarande regering säger att våra före-
tag skall ha samma möjligheter som de privata att
agera. Det är det besked vi har gett. Det är också
någonting som svenska folket gillar.

Anf. 31 MIKAEL ODENBERG (m)

Fru talman! Det beskedet hälsar jag med tillfreds-
ställelse. Om regeringens ståndpunkt nu är att alla
företag, oavsett om de är statligt eller privat ägda,
skall agera på samma villkor, och man därmed tar
tillbaka uttalandena om att utländska intressenter inte
bör få engagera sig i ytterligare omfattning i Sverige,
hälsar jag det beskedet med stor tillfredsställelse och
konstaterar att det tydligen föreligger en bred enighet.

Anf. 32 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)

Fru talman! Två saker tar Mikael Odenberg upp.
Den ena är hur vi ser på utländskt ägande. Vi vill att
samhället och svenska intressen skall ha ett domine-
rande inflytande då det gäller kraftproduktionen i
Sverige. Det tycker vi är viktigt. Det tror vi också att
vi har stöd hos medborgarna för. Det är det ena vi
säger.

Det andra vi säger är att våra företag skall vara
aktiva och även delta i köp. Nu säger Mikael Oden-
berg att det är bra. Men jag vill påminna Mikael
Odenberg om att det inte är så länge sedan som en
borgerlig regering begärde den här riksdagens full-
makt att få sälja statens innehav i kraftproduktionen.

Arbetslösheten

Anf. 33 ANNE WIBBLE (fp)

Fru talman! Jag hörde arbetsmarknadsministern
nyss upprepa påståendet att regeringen vill halvera
arbetslösheten. Jag har ingen anledning att betvivla
hennes goda vilja. Problemet är bara att det varenda
dag kommer ny information som visar att målet ver-
kar bli alltmer avlägset.

Ekonomin stagnerar, skriver industrin. LO var i
dag mer pessimistisk än regeringen. Arbetslösheten
ökar, redovisar AMS. Dubbelt så många varsel i år
som förra året, har det kommit information om i dag.
Färre lediga platser, och Arbetsmarknadsverkets chef
säger att läget är mörkt.

Arbetsmarknadsministern kan inte lösa detta pro-
blem på egen hand och jag vill därför fråga henne:
Vilka initiativ avser hon att kräva från sina kolleger i
regeringen för att göra det lättare för företag att an-
ställa fler människor?

Anf. 34 Arbetsmarknadsminister
MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Det är alldeles riktigt att de prognoser
vi just nu kan läsa kan förefalla något dystra. Men det
får inte föranleda oss att tro att vi inte kan nå målet.
Vi är fast beslutna att arbeta för att nå målet, halverad
öppen arbetslöshet år 2000.

Det finns en del ljuspunkter i det här litet dystra,
nämligen att ungdomsarbetslösheten och arbetslöshe-
ten bland de långtidsarbetslösa inte visar samma dyst-
ra siffror.

Sedan är det klart att en arbetsmarknadsminister,
precis som Anne Wibble säger, inte ordnar jobben.
Det kräver självfallet en samordning i regeringen.
Den samordningen sker också, och det kommer att
visa sig när vi presenterar den proposition som vi
tidigare talade om.

Men det räcker inte. Det är därför jag i går sade att
vi måste ha en nationell samling för jobben. Det är
inte bara regeringen eller denna riksdag utan också
arbetsmarknadens parter och andra intressenter i Sve-
rige som måste dra åt samma håll för att vi skall nå
målet.

Det är därför som jag har sagt att vi skjuter på
propositionen om vi inte får ett resultat i morgon.
Arbetsrättsfrågan är viktig både psykologiskt och i
sak. En lösning skulle visa att andra än regeringen är
beredda att ta sitt ansvar.

Anf. 35 ANNE WIBBLE (fp)

Fru talman! Det är intressant att höra arbetsmark-
nadsministern lägga denna stora betydelse vid arbets-
rätten. Det är en mycket stor nyhet, får man nog ändå
säga. Jag tillåter mig nog ändå att betvivla att detta
skulle vara tillräckligt. Min fråga kvarstår därför.
Margareta Winberg har inte svarat på den.

Vilka initiativ avser hon att kräva från sina rege-
ringskolleger för att den samlade politiken skall ges
en inriktning som leder till flera jobb - inte färre? De
förslag som regeringen som helhet har presenterat
hittills har i verkligheten medverkat till att arbetslös-
heten stiger - inte sjunker. Det krävs initiativ från
regeringens och i synnerhet arbetsmarknadsministerns
sida.

Anf. 36 Arbetsmarknadsminister
MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Jag skall gärna ge Anne Wibble några
exempel. Det kanske viktigaste exemplet är att vi har
en finansminister som till skillnad från tidigare fi-
nansministrar orkar hålla i ekonomin så att våra före-
tag i Sverige och privata enskilda individer slipper
räntor på upp till 500 %. Det har hittills visat sig att
den nuvarande finansministern klarar det. Räntan har
sedan vi tillträdde gått ned med över 3 %. Det är ett
mycket viktigt bidrag till att få i gång jobben i Sveri-
ge.

I detta arbete är näringsministern, miljöministern,
kommunikationsministern osv. involverade. Rege-
ringen - åtminstone denna regering - är ett lag. Vi
arbetar tillsammans. Varje minister bidrar på sitt vis.

Anf. 37 ANDRE VICE TALMANNEN

Jag tillåter Anne Wibble att göra ett mycket kort
inlägg.

Anf. 38 ANNE WIBBLE (fp)

Fru talman! Tack för det! Jag är mycket ledsen
över att arbetsmarknadsministern inte vet mer än att
hon tror att någon enskild individ har betalat 500 %
ränta. Det är beklämmande.

Jag tycker att regeringens nuvarande inriktning,
som leder till färre jobb och flera konkurser i goda
tider, är en usel prestation. Jag efterlyser fortfarande
den kursomläggning som skall innebära flera jobb.
Arbetsmarknadsministern har faktiskt ett ansvar för
att ta initiativ i den frågan.

Anf. 39 Arbetsmarknadsminister
MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Det initiativet kommer.

Jag vill ställa en motfråga. Om det inte var 500 %,
hur mycket var det då?

Anf. 40 ANDRE VICE TALMANNEN

Nu går ordet vidare till Karin Starrin.

Anf. 41 KARIN STARRIN (c)

Fru talman! Jag hade också en följdfråga till ar-
betsmarknadsministern beträffande arbetsrätten.

Jag tvivlar inte heller på arbetsmarknadsministerns
ambition när det gäller att verkligen få ned arbetslös-
heten. När vi åker runt och besöker olika företag och
företagare får vi ofta två återkommande besked. Det
gäller att få ned räntorna, och det gäller att ändra
arbetsrättslagstiftningen.

Är arbetsmarknadsministern, när man nu tenderar
att inte komma överens i Arbetsrättskommissionen,
beredd att lagstifta om arbetsrätten?

Anf. 42 Arbetsmarknadsminister
MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Den frågan går inte att besvara i dag,
eftersom vi inte vet vilket resultat Arbetsrättskom-
missionen kommer att komma fram till.

Anf. 43 KARIN STARRIN (c)

Fru talman! Jag tycker att vi bör kunna lämna fö-
retag och företagare besked om vilken ambition som
regeringen har när det gäller att fixa många nya vikti-
ga och värdefulla jobb. Vi vet att det är högt priorite-
rat hos företagen att komma till rätta med nyanställ-
ningar, övertid etc. Jag tycker att det skulle vara på
sin plats att arbetsmarknadsministern i dag lämnar
beskedet att det blir lagstiftning om det inte blir någon
överenskommelse.

Anf. 44 Arbetsmarknadsminister
MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Rent principiellt vore det fel att föregå ett
resultat som vi ännu inte vet någonting om. Det är för
övrigt inte jag som är huvudansvarig för arbetsrätten,
utan det är Ulrica Messing. Hon kommer att få
förslaget presenterat för sig i morgon bitti, och däref-
ter är hon beredd att lämna kommentarer till den vida-
re hanteringen.

Vapenexport till Indonesien

Anf. 45 EVA ZETTERBERG (v)

Fru talman! Jag har en fråga till statsministern.
Det gäller Sveriges agerande på det internationella
planet.

Sverige uttalade via statsrådet Mats Hellström när
den nya regeringen tillträdde hösten 1994 mycket
klart att den svenska politiken vad gäller krigsmaterie-
lexporten skulle vara ytterligt restriktiv och att det
inbegrep stopp för vapenexport till Indonesien.

Nu har enligt massmedierna uppgifter kommit om
att regeringen har fattat beslut om att tillåta sådan
export. I morse medverkade Leif Pagrotsky i ett in-
slag i morgonprogrammet på TV. Det framgick inte
alls klart huruvida regeringen anser att det är accepta-
belt med vapenexport till Indonesien.

Svensk utrikespolitik inbegriper ett väldigt starkt
engagemang för mänskliga rättigheter runt om i värl-
den - vilket Indonesien inte respekterar - och en re-
striktiv vapenexportpolitik. Jag vill fråga statsminis-
tern om det är förenligt med en export till just Indo-
nesien.

Anf. 46 Statsrådet LEIF PAGROTSKY (s)

Fru talman! Statsministern har fördelat arbetet så i
regeringen, att det är jag som skall svara på sådana
frågor.

Svaret är att vi har en ytterligt restriktiv vapenex-
portlagstiftning. Vi har en ytterligt restriktiv praxis
inte minst gentemot Indonesien. Det sker som Eva
Zetterberg mycket väl vet i princip inga nya åtagan-
den som gäller normala vapen.

Utan att nu behöva gå in på det konkreta ärende
som har tagits upp i tidningarna vill jag säga att det
inte har skett någon ändring. Jag planerar för min del
inte att genomföra någon ändring. Vi kommer att
förbli restriktiva så länge vi gör den bedömning vi gör
av Indonesien.

Anf. 47 EVA ZETTERBERG (v)

Fru talman! Jag förstår att regeringen har gjort
denna uppdelning och att Göran Persson gärna lämnar
frågan vidare. Men jag ställde frågan just till Göran
Persson därför att jag anser att Leif Pagrotsky inte har
givit tydliga svar i massmedierna på denna fråga.

Anser regeringen och statsrådet Leif Pagrotsky att
det är förenligt med en restriktiv vapenexport från
Sveriges sida att acceptera försäljning av fartygska-
noner till Indonesien?

Anf. 48 Statsrådet LEIF PAGROTSKY (s)

Fru talman! Sveriges riksdag har fattat beslut om
lagar av olika slag, bl.a. gällande sekretess, som jag
tycker att det är rimligt att jag som statsråd följer. Jag
konstaterar att Eva Zetterberg, som sitter i den rådgi-
vande nämnden, har samma sekretess och tydligen
respekterar den. Hon har inte pratat särskilt tydligt om
saker som hon får höra där.

Jag blir väldigt förvånad när jag hör ledamöter av
Sveriges riksdag som tycker att jag skall strunta i de
lagar som riksdagen har preciserat och bryta mot dem
för att man av olika skäl vill ha klara besked och
papperna på bordet.

Om riksdagsledamöterna tycker att sekretessreg-
lerna är för stränga är det mitt förslag att dessa leda-
möter motionerar om att de skall ändras och göras
öppnare och mindre stränga. Då skall jag, fullständigt
lojalt med de reglerna, följa dem och redovisa allt
som pågår.

Men nu är reglerna som de är, och jag följer dem.
Därför tycker jag att den typen av frågor är orimliga.
Därför kan jag i dag bara svara att vi fortsätter att
följa en ytterligt sträng regim när det gäller vapenex-
port till hela världen och i synnerhet till Indonesien.
Vi lämnar dispens i väldigt speciella fall och till vissa
länder. Närmare konkretion kring detta anser jag mig
vara förhindrad att ge.

Jag kan också säga om den sekretess det gäller,
dvs. affärssekretessen och utrikessekretessen, att det
inte är upp till mig att bestämma vad gäller företaget
om detta är offentligt eller inte. Det är företagets sak
att berätta om detta, och min erfarenhet är att det sker
förr eller senare. När det då blir offentligt kommer jag
självfallet att redovisa de motiv som vi har haft i
regeringen för de åtgärder som vi har vidtagit. Men
jag kommer inte att bryta den lagstadgade sekretessen
och lämna ut uppgifter som kan skada enskilda före-
tag eller enskilda människor.

Anf. 49 BENGT HURTIG (v)

Fru talman! Om vi tänker oss hypotetiskt att det
här godkännandet av vapenexporten till Indonesien
trots allt har ägt rum, är nog bedömningen den att det
har skett en glidning i begreppet följdleveranser. Det
här öppnar ju möjligheten för att vi för all framtid kan
leverera vapen till länder där mänskliga rättigheter
kränks, när vi en gång har börjat.

Jag lyssnade uppmärksamt på Leif Pagrotsky när
han var i TV, och han sade då att det förekom över-
läggningar på europeisk nivå mellan ministrarna om
just vapenexportfrågor, men att besluten var nationel-
la. Är det så att en sådan här glidning i tolkningen av
begreppet följdleveranser kan ha påverkat regeringen
i de diskussioner som har förts i ministerrådet?

Anf. 50 Statsrådet LEIF PAGROTSKY (s)

Fru talman! Jag är inte medveten om någon glid-
ning i tillämpningen av de här reglerna, och jag tänker
för min del inte göra det här till en regel som går att
tillämpa precis hur som helst. Vi har en ordning som
riksdagen har beslutat om för hur riksdagen skall ha
insyn i och inflytande över dessa frågor trots att de
måste hanteras under sträng sekretess. En så bred
samsyn som möjligt kommer att eftersträvas på sam-
ma sätt som i det förflutna, och om frågorna är alltför
kontroversiella och inte samlar brett stöd kommer jag
inte att på egen hand driva någon sorts personlig sär-
skilt expansiv linje.

Vad gäller det internationella samarbetet fick jag
en fråga om den här resolutionen i EU-parlamentet,
och valde då att säga att vi inte har någon överstatlig-
het i EG. EG är i dessa frågor ett samarbete mellan
länder. EG tvingar inte oss till någonting. Något mer
än detta har jag inte sagt, och att EG skulle ha tvingat
oss att glida i definitionen av vad som är följdleverans
och systemleverans är inte riktigt. Något sådant tvång
finns inte, och om det jag sade i radio eller TV kunde
tolkas på det sättet så var det fel.

Anf. 51 BENGT HURTIG (v)

Fru talman! Jag hade nog inte något intryck av att
statsrådet hävdade att man hade tvingats till att följa
detta, men det är ju inte omöjligt att man påverkas av
de resonemang som förs om värderingar när det gäller
vad som är följdleveranser och inte i ministerrådet.
Det har, såvitt jag förstår, inte statsrådet dementerat.

Anf. 52 EVA GOËS (mp)

Fru talman! Jag undrar: Varför denna eftergift?
Jan Nygren sade i ett KU-förhör nyligen att kanoner
inte hör till följdleveranser, och jag vill bara höra om
kanoner hör till följdleveranser eller inte.

Anf. 53 Statsrådet LEIF PAGROTSKY (s)

Fru talman! Jag vet inte vad Jan Nygren har sagt i
den ännu inte offentliggjorda utfrågningen i konstitu-
tionsutskottet. Jag har tidigare lärt mig att Eva Goës
använder citat på ett sätt som gör att jag inte kan stå
här och kommentera dem. Det hon har refererat tidi-
gare har inte stämt.

Det finns ingen automatik i begreppet följdleve-
rans. Det sker en tolkning i varje enskilt fall, och den
sker under full insyn av alla de partier i riksdagen som
vill vara med om den. Bara för att detta är hemligt
behöver det inte vara något fuffens med det.

Möjligen kan Jan Nygren ha pratat om att det
självfallet inte existerar någon automatik i att man
kan få sälja 100 kanoner bara för att man har sålt en
kanon. Det görs en mycket noggrann prövning i varje
enskilt fall.

Den ekonomiska politiken

Anf. 54 BO LUNDGREN (m)

Fru talman! Vi ser nu, herr statsminister, följden
av återgången till den 80-talspolitik som ledde till
arbetslöshet, bankkris och att Riksbanken tvingades
höja räntan till 500 %. Tillväxten har gått i stå, arbets-
lösheten ökar återigen och hushållen kläms som i ett
skruvstäd mellan massiva skattehöjningar och mins-
kade transfereringar. Räntan på investeringar i bostä-
der och i nya jobb fortsätter att vara orimligt hög till
följd av det bristande förtroendet för den långsiktiga
politiken.

Jag skulle vilja fråga statsministern: När tänker
statsministern lägga om sin regeringspolitik så att
tillväxten kan ta fart, massarbetslösheten elimineras
och bidragsberoendet börja minska?

Anf. 55 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s)

Fru talman! Så kraftfull har åtstramningen varit
och så enormt har skruven dragits åt att vi också har
dragit med oss Tyskland i fallet - och Frankrike och
stora delar av västvärlden i övrigt. Så kan man, litet
raljerande, bemöta Bo Lundgren. Att inte förstå att vi
nu är inne i en recession i Europa och att inte begripa
att Sverige påverkas av detta, det är att göra partipoli-
tiken överordnad sunt förnuft.

Vad vi nu har att göra, Bo Lundgren, är att inte
hamna i det läge som vi hamnade i senast vi hade en
konjunkturnedgång, nämligen ett läge då vi släpper
efter vad gäller statsfinanserna, släpper fram dem som
vill sänka skatterna kraftigt och låter dem som vill
genomföra reformer få sin vilja fram. Då hamnar vi
återigen i det moras som en gång i tiden ledde Sverige
fram till en statsfinansiell krasch. Det är det det nu
handlar om.

Konjunkturer växlar och går upp och ned. Just nu
går de ned. Det förbyts så småningom i en uppgång.
Då skall Sverige vara starkt och rustat för att ta för sig
av detta. Därför satsar vi på utbildning, därför satsar
vi på riskkapitalförsörjning, därför kommer vi att lyfta
fram de miljöpolitiska frågorna, därför utvecklar vi
näringspolitiken och därför håller vi envist fast vid att
inte låta statsfinanserna förfalla igen. Men glöm inte,
Bo Lundgren, att perspektivet numera är europeiskt,
minst, och då förstår man bättre den situation som
Sverige för närvarande möter.

Anf. 56 BO LUNDGREN (m)

Fru talman! Statsministerns problem är följande: I
Europa går tillväxten ned, och i Sverige ligger tillväx-
ten i år ungefär på hälften av Europas nivå. Detta är
inte konjunkturproblem, det är strukturproblem.

Det gläder mig att statsministern nu inser att den
politik han förde eller ville föra 1993, med ofinansie-
rade momssänkningar och mycket annat släpphänt,
var fel och att han fullföljer den budgetsanering som
den dåvarande regeringen inledde. Det jag är bekym-
rad över är att statsministern nu raljerar över att and-
ra, jag själv och många andra i kammaren, vill ändra
arbetsrätten och skapa förutsättningar genom att inte
överbeskatta riskkapital för en expansion.

Frågan är återigen: Är statsministern nöjd med da-
gens situation och med dagens utveckling där det går
sämre för Sverige än för Europa i övrigt? När tänker
statsministern lägga om politiken för människornas
skull?

Anf. 57 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s)

Fru talman! Ingen kan vara nöjd med utvecklingen
i Europa i dag. Jag hade tillfälle för några dagar sedan
att umgås med ett av våra södra grannländers för-
bundskansler, Kohl. I de samtalen var det alldeles
tydligt att tyskarna brottas med exakt samma problem
som vi har i Sverige. De söker lösningar precis som vi
söker lösningar. Därvidlag finns ingen som helst an-
ledning att säga att det vi gör är rätt avvägt i alla delar
och att det de gör är fel avvägt i alla delar. Låt oss
vara öppna för en diskussion. Men att inte se konjunk-
turförloppet är faktiskt att göra den här debatten våld-
samt ytlig.

Slutligen, Bo Lundgren, som ju har fått pröva sitt
recept en gång på att ordna tillväxt i svensk ekonomi:
Läs gärna in till kammarens protokoll resultatet i form
av tillväxtsiffror för de år då Bo Lundgren hade näst-
intill personligt ansvar för den ekonomiska politiken i
Sverige. Vilka blev siffrorna?

Anf. 58 BO LUNDGREN (m)

Fru talman! Eftersom vi har en eftersläpning vad
gäller effekterna av ekonomiskpolitiska beslut tänkte
jag bara läsa in i protokollet att tillväxten 1994 och
1995 var bra, riktigt god. Den har numera slappnat av.
Den har gått i stå. Det är följden av statsministerns
politik.

Anf. 59 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s)

Fru talman! Det är ett rekord i fräckhet att Bo
Lundgren vill läsa in tillväxtsiffrorna under vår rege-
ringsperiod i protokollet. Jag efterfrågade de år då han
hade ansvaret för det hela. Som kammarens ledamöter
känner till är det inte första gången jag ställer den
frågan.

Bo Lundgren! Vad blev resultatet när ni fick pröva er
ekonomiska politik utöver 500 procents ränta som vi
tidigare i dag har hört talas om?

SAS

Anf. 60 TORSTEN GAVELIN (fp)

Fru talman! Jag vill rikta mig till kommunika-
tionsministern med en fråga om SAS många inställda
flygturer som har drabbat passagerarna hårt.

Enligt ett TT-telegram tvingades SAS att ställa in
över hundra flygningar de tre första dagarna förra
veckan.

SAS är ett statsägt företag. Därför har regeringen
ett speciellt ansvar. Dessutom är SAS i monopol-
ställning på många destinationer. Det är svårt att kon-
kurrera med SAS på grund av dess storlek.

Avser statsrådet att vidta några åtgärder mot SAS
för att tredje man, passagerarna, inte skall drabbas så
som de har gjort, i så fall vilka?

Anf. 61 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s)

Fru talman! Om det vore så enkelt att vi kunde
beordra SAS att anställa nya piloter kanske vi skulle
göra det. Men jag är inte säker på att den bästa lös-
ningen är att göra det på en gång.

SAS är ett mycket delägt företag. Den svenska
staten äger en och en halv sjundedel. En och en halv
sjundedel ägs av det svenska näringslivet.

Jag skall bli något seriös och säga att det natur-
ligtvis är ett problem när ett företag som i stort sett
har monopol på inrikesflygningarna inte klarar av sin
uppgift. Därför är det av politiskt intresse att vi också
diskuterar hur man skall klara av sin personalpolitik.
Det gör vi.

Anf. 62 TORSTEN GAVELIN (fp)

Fru talman! Uppenbarligen har SAS problem med
pilotfacket. Striden mellan fack och företag går ut
över passagerarna. Statsrådet ämnar kanske inte ta
kontakt med företagsledningen. Men jag kanske kan
fråga om statsrådet ämnar ta kontakt med pilotfacket
för att hjälpa till att reda ut den här trassliga historien.

Anf. 63 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s)

Fru talman! Vi utövar ett aktivt ägande av den lilla
del som vi har. Men jag vill inte gå så långt som till
att stå i den här talarstolen och utöva ministerstyre
över SAS vd eller de andra parterna i den här konflik-
ten. Man skall kanske inte kalla det för en arbets-
marknadskonflikt, men det är klart att det handlar om
arbetsmarknadens parter. Jag är övertygad om att
någon snabbt skulle anmäla mig till KU om jag skulle
göra så.

Miljövänliga bilar

Anf. 64 CARL-JOHAN WILSON (fp)

Värderade talman! Vi har kunnat läsa en del utta-
landen av vår miljöminister om miljöproblemen med
bilar.

Häromdagen var jag inne i en liten bilverkstad
hemma i Bodafors. Det hade varit bra för mig om
miljöministern hade varit med. I den här bilverkstaden
sade de:

Det talas så mycket om att de nya bilarna måste
bli mer miljövänliga. Men vad görs för att vi som inte
har råd att köpa nya bilar, utan måste dras med och
reparera de gamla, skall kunna medverka till en bättre
miljö vad gäller bilarna.

I det yttrandet låg en fråga till miljöministern: Kan
och vill regeringen göra någonting för att underlätta
för de bilägare som inte har råd att köpa nya bilar att
medverka till en bättre miljö, t.ex. genom ett stöd för
katalysatormontering?

Anf. 65 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! Jag tror att de två bästa insatser som
vi kan göra är att fortsätta regeringens politik för att
arbetslösheten skall halveras och räntan sänkas jäm-
fört med hur det var under den borgerliga regeringens
tid.

Anf. 66 CARL-JOHAN WILSON (fp)

Värderade talman! Jag är inte säker på att det hade
underlättat för mig om miljöministern, med det svaret,
hade varit med i bilverkstaden.

Värderade miljöminister! Det finns även i ert parti
många som, trots att de har arbete, inte har möjlighet
att ha annat än gamla bilar. De behöver få ett ärligt
svar. Kan man göra någonting för att ge dem en chans
att förbättra sina bilar utan att de därmed behöver
avstå från all annan konsumtion?

Anf. 67 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! Skämt å sido tror jag ändå att man
skall se att nybilsförsäljningen går ner i tider med
arbetslöshet och ekonomiska problem. När man lyck-
as få ner arbetslösheten och räntan ökar också bilin-
köpen.

Under en sådan här period, då vi har problem med
nybilsförsäljningen, är det inte genom bidrag till
gamla bilar som vi kan få ner utsläppen. Det handlar
fortfarande om att försöka satsa på nybilsförsäljning-
en och försöka se till att vi får så rena nya bilar som
det någonsin är möjligt.

Anf. 68 ANDRE VICE TALMANNEN

Eftersom Carl-Johan Wilson tidigare varit så kort-
fattad får han en tredje följdfråga.

Anf. 69 CARL-JOHAN WILSON (fp)

Värderade talman! Ibland bedömer man hur duk-
tiga politiker är efter hur de kan klara en debatt utan
att svara på frågan. Detta är ett exempel som skulle
kunna falla inom den bedömningen.

Jag tycker att dessa bilägare inte har fått något
svar. Jag skall åka hem till dem i morgon och tala om
att miljöministern sade att de har råd att köpa nya
bilar om arbetslösheten minskar. Det hjälper inte alla
dessa människor. Kan inte miljöministern säga nå-
gonting om regeringen vill göra någonting som kan
underlätta för dem att behålla sina bilar och med hjälp
av katalysatorer förbättra miljön?

Det skulle vara hemskt roligt om ministern kunde
göra det. Annars kan hon säga att hon tyvärr inte kan
svara på frågan. Då kan jag nämligen säga det till
dessa människor.

Anf. 70 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! Vi eftersträvar nya bilar med katalysa-
torer. Vi eftersträvar att man skall ta hand om sina
gamla bilar så att katalysatorerna fungerar och räcker
längre. Vi eftersträvar energieffektiva bilar. Däremot
kan jag inte gå ut och lova någon form av ekonomiska
bidrag till bilägarna för att man skall satsa på de
gamla bilarna. Det är någonting sådant som jag läser
in i frågan. Det skulle dessutom vara en felaktig poli-
tik. Det ger mycket mindre effekter på miljön än att
man ser till att få bra nya bilar på den bilmarknad som
trots allt kommer.

Anf. 71 GÖTE JONSSON (m)

Fru talman! Jag har en följdfråga till miljöminis-
tern med anledning av det här.

Det är ett faktum att vi i Sverige har en mycket
gammal bilpark. Genomsnittet är över tio år. Det är
intressant att höra miljöministern svara Carl-Johan
Wilson att hennes och regeringens målsättning är att
man i stället skall kunna köpa nya bilar.

Vad har miljöministern för strategi för att vi skall
kunna stimulera nybilsförsäljningen? Såvitt jag kom-
mer ihåg kom det så sent som i dag propåer också
från LO om att man skulle försöka vidta sådana poli-
tiska åtgärder att man kan få till stund en ökad nybils-
försäljning och därmed också en bättre trafikmiljö.
Vad är miljöministerns recept?

Anf. 72 Miljöminister ANNA LINDH (s)

Fru talman! Man kan konstatera att det är ett bra
betyg på både bilprovningen och den svenska bilin-
dustrin att vi har bilar som håller länge i Sverige.
Man kan också konstatera att nybilsförsäljningen går
i cykler, som jag har sagt tidigare. Dessutom görs en
översyn av vägtrafikbeskattningen där man bl.a.
kommer att se över nybilsförsäljningen i jämförelse
med gamla bilar.

Upphandlingen i SJ

Anf. 73 TOM HEYMAN (m)

Fru talman! Jag har en fråga till kommunika-
tionsminister Ines Uusmann.

I samband med Stockholms tingsrätts prövning av
upphandlingen i SJ har man från SJ:s sida medgett två
ganska allvarliga brister i sitt kalkylsystem. Det gäller
den upphandling som BK Tåg förlorade på sin tid.

SJ säger att en nyanställd gjorde fel och att det var
för låga värden. Med tanke på den vikt som den här
upphandlingen hade var det väl inte direkt sannolikt.

SJ erkänner inte ens en gång att man har gjort nå-
got fel utan säger att man inte räknat med de fasta
kostnaderna utan bara rörliga kostnader i sin kalkyl.
Det här är ett elementärt kalkylfel i alla upphand-
lingssituationer. Tänker kommunikationsministern
göra något för att förbättra SJ:s kalkylmetoder?

Anf. 74 Kommunikationsminister INES
UUSMANN (s)

Fru talman! Återigen vill jag inte utöva minister-
styre gentemot Stig Larsson. Däremot kan jag medde-
la att regeringen avser - och det gör vi i fullt samför-
stånd med SJ - att använda utomstående konsulthjälp
för att gå igenom SJ:s ekonomi så att den här typen av
lustiga frågor inte skall behöva uppstå.

Anf. 75 TOM HEYMAN (m)

Fru talman! Efter det att den här upphandlingen
gjordes på sin tid har det skett en mängd upphandling-
ar av länstrafik där SJ har tagit hem samtliga anbud.
Det är inte så konstigt när man förstår vilken kalkyl-
metod SJ har tillämpat. I framtiden kommer detta att
bli än viktigare i och med att länsbolagen får större
frihet att köra själva på spåren.

Jag tackar för beskedet och hoppas att den här
översynen av kalkylmetoderna görs snart.

Energiskatter

Anf. 76 LARS BÄCKSTRÖM (v)

Fru talman! Jag har en fråga till näringsminister
Anders Sundström.

Regeringen har föreslagit att höja produktionsskat-
terna på viss elkraft. Den skattehöjningen kan drabba
vissa enskilda företag mycket svårt, några hotas av
nedläggning.

Är statsrådet beredd att medverka till att ge lind-
ringar till dessa företag? Det gäller bl.a. företaget
Vargön Alloys.

Anf. 77 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)

Fru talman! Först energiskatterna: Vi genomför en
mycket stor satsning på utbildning och kompetens.
Det kostar sammantaget drygt 10 miljarder kronor.
Den satsningen på utbildning finansieras till hälften
via arbetsmarknadspolitiken, till en fjärdedel av kon-
sumenterna i Sverige och till en fjärdedel av närings-
livet genom energiskatter. Jag anser att alla bör vara
med och betala satsningen på utbildning och kompe-
tens. Jag är övertygad om att också näringslivet har
glädje av den satsningen. Jag tycker att det glöms bort
när vi talar om energiskatterna. Det var den första
synpunkten.

Den andra synpunkten är att energipriset består av
skatter, produktionspris, distributionspris och vinst.
När ett kraftbolag förhandlar med ett företag har man
att ta ställning till om man skall ta ut ett pris som gör
att företaget inte överlever och därmed inte heller
säljer kraften eller om man skall lägga priset på en
sådan nivå att både kund och leverantör kan överleva.
Det är inte en fråga för mig, utan det är en fråga mel-
lan kund och leverantör.

Anf. 78 LARS BÄCKSTRÖM (v)

Fru talman! Jag vädjar till näringsministern att inta
en annan hållning. Sverige har inte råd att tappa ett
antal större industriföretag. Jag kan inte överlåta det
här så lättvindigt till något slags marknadslösning.
Näringsministern bör ompröva detta. Det är min väd-
jan. Vi har inte råd att tappa industriföretag, nä-
ringsministern.

Anf. 79 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)

Fru talman! Jag är kanske litet förvånad att Lars
Bäckström oroar sig över energipriserna. Jag har en
känsla av att Lars Bäckström i andra sammanhang rätt
flitigt deltar i en debatt som handlar om kraftigt höjda
elpriser, men då av andra skäl, och nu intar en helt
annan ståndpunkt. Jag har samma uppfattning som
den som Lars Bäckström nu gav uttryck för, nämligen
att det är viktigt att vi behåller konkurrenskraftiga
elpriser. Jag kommer att jobba för det.

När man lyfter fram ett enskilt exempel på hur ett
företag drabbas eller gynnas vill jag nämna att elpriset
inte bara bestäms av skatter utan också av produktion,
distribution och vinst. Det ligger i både leverantörs
och kunds intresse att hitta en sådan lösning att före-
tagen överlever.

Anf. 80 LARS BÄCKSTRÖM (v)

Fru talman! Det är mycket riktigt, näringsminis-
tern, att vi har medverkat till höjda koldioxidskatter
men också till lättnader för energiintensiv industri.
Samma kreativitet måste regeringen kunna visa på
egen hand i denna fråga.

Anf. 81 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)

Fru talman! Jag har en känsla av att det finns en
del andra litet större energifrågor än bara koldioxids-
katten, där Lars Bäckström driver en ståndpunkt som
naturligtvis kostar mycket mer än vad dagens energi-
priser ger och som kräver kraftigt höjda energipriser.
Det gäller att ha ett sammanhållet budskap, och det
tycker jag inte att Lars Bäckström har.

Anf. 82 BO LUNDGREN (m)

Fru talman! Det är en ganska anmärkningsvärd
debatt. Det är en sak att höra regeringschefen raljera
över människors situation, men att behöva höra nä-
ringsministern fungera som ett slags avvecklingsmi-
nister, inte bara när det gäller kärnkraften utan också
här säga: Vi skall göra en utbildningssatsning, den
måste finansieras, då skall vi höja energiskatterna.

Det intressanta är ju analysen av vad energiskat-
terna leder till. De leder till att enskilda företag får
problem, för de leder till kostnadshöjningar. Inser inte
näringsministern det? Att gå från arbetslöshetsminis-
ter till avvecklingsminister är ganska anmärknings-
värt. Inser inte näringsministern att alla dessa skatte-
höjningar skapar problem för företagen och för män-
niskorna som tappar jobben?

Anf. 83 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)

Fru talman! Bo Lundgren har provat det andra re-
ceptet, nämligen att sänka skatter och samtidigt inte
finansiera verksamheter. Det var ingen lysande period
för svenskt näringsliv. Det var ren katastrof. Den här
regeringen tar faktiskt fram 10 miljarder kronor för att
satsa på utbildning och kompetens. Vi lånar inte till
det, utan vi tar fram pengarna. En del av den satsning-
en, närmare en fjärdedel, finansieras av näringslivet.
Resten finansieras av konsumenterna och dem som
finns inom arbetsmarknadspolitiken.

Är det orimligt, Bo Lundgren, att näringslivet står
för en fjärdedel av finansieringen för att satsa på ut-
bildning och kompetens? Jag trodde att Bo Lundgren
och jag tyckte att det var bra att höja kunnandet därför
att det är garanten för nya jobb. Men den enkla lös-
ningen att någon annan alltid skall betala eller t.o.m.
den enklaste av alla, att ingen betalar utan vi lånar till
utbildning, var inget bra recept.

Anf. 84 BO LUNDGREN (m)

Fru talman! En så tillbakablickande regering som
vi har nu får man väl skåda efter. Jag tänker inte ta
debatten om hur näringsklimatet, som var dåligt 1991,
förbättrades 1994 enligt de bedömningar som har
gjorts. Den intressanta frågan är: Har vi verkligen en
näringsminister som inte begriper att höjda skatter för
företag, i det här fallet energiskatter, tidigare riskkapi-
tal- och dubbelbeskattning, leder till försämringar?

Vi är överens om att varje utbildningssatsning,
även om vi har synpunkter på den som regeringen
föreslår, måste finansieras fullt ut. Det finns ingen
diskussion i den frågan. Men nu är frågan: Inser inte
näringsministern att dessa höjda energiskatter höjer
kostnaderna, leder på samma sätt som många andra
skattehöjningar till att företag kommer att avvecklas,
jobb kommer att försvinna?

Anf. 85 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)

Fru talman! Helt kort till Bo Lundgren, som tydli-
gen vikarierar för Tobisson i dag.

Att tro att man kan bedriva verksamhet utan att
betala för den är rätt märkligt. Låt oss säga att Bo
Lundgren ställer frågan så här: Skulle näringsminis-
tern vilja höja skatten om vi inte genomförde utbild-
ningssatsning? Självklart inte! Inte genomför vi skat-
tehöjningar bara för att genomföra dem, utan vi gör
det när det behövs.

Bo Lundgren bedyrar att utbildningssatsningen
behövs. När den behövs måste man också betala den.
Vi betalar den till en fjärdedel via näringslivet. Jag
tror faktiskt att näringslivet förstår att det är i Sveriges
och näringslivets intresse att öka satsningar på ut-
bildning och kompetens. Näringslivet skulle vara
bekymrat om Bo Lundgren sade att man inte behövde
den satsningen.

Anf. 86 BEATRICE ASK (m)

Fru talman! Jag har en följdfråga till näringsminis-
tern.

Jag tänker inte recensera debatten eller olika utta-
landen, men jag förstår att regeringen inte tror på
politiken att sänka skatter för att skapa fler jobb och
fler företag. Då skulle jag vilja fråga: Hur många nya
jobb bedömer regeringen att vi kommer att få med
hjälp av höjd energiskatt och andra höjda skatter som
tas ut av företagen?

Anf. 87 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)

Fru talman! Jag tycker att det här är en litet väl
enkel debatt för Sveriges parlament. Socialdemokratin
och regeringen höjer ju inte skatterna för dess egen
skull. Vi bedriver ju här i landet en verksamhet med
välfärd, utbildning och investeringar i offentlig sektor
som också måste betalas.

I det här fallet finansierar vi en utbildning till
50 % med skattehöjning, till 50 % med besparingar.
Det gör vi för att vi tror att det är bra för Sverige att
man ökar kunnandet och kompetensen och bygger ut
högskola och gymnasieskola för att öka kunnandet. Vi
tror också att det måste betalas.

Att det väcker sådan förvåning hos moderaterna
måste ju väcka förstämning hos dem röstar på er.

Anf. 88 BEATRICE ASK (m)

Fru talman! Jag tänker inte recensera tonen i de-
batten, eller uttala mig om vad som är enkelt.

Jag förstod att det tidigare handlade om att rege-
ringen anser att en väsentlig del av den ekonomiska
politiken är höjda skatter, bl.a. energiskatter. Mot den
bakgrunden, och eftersom vi också i dag har diskute-
rat att vi vill ha fler i arbete, undrar jag hur många
jobb regeringen bedömer att man kan åstadkomma
med dessa höjda företagsbeskattningar. Det är ju en
fråga som inte har med utbildningssatsningarna att
göra.

Anf. 89 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)

Fru talman! Jag vill återigen betona att socialde-
mokratin och regeringen inte anser att den viktigaste
ekonomiska frågan är att höja skatter. Det viktigaste
för Sverige är att vi ser till att vi har ett Sverige som
fungerar, att vi har välutbildad arbetskraft, fungerande
infrastruktur, kunnande och kompetens, att vi har
tillgång till billiga pengar, låga räntor och billigt kapi-
tal, dvs. allt som krävs för att ett näringsliv skall fun-
gera.

En del i den ekonomiska politiken är också att ha
statsfinanserna i ordning. Det är också en viktig del av
den ekonomiska politiken. Det kan man åstadkomma
på två sätt: genom besparingar och genom skattehöj-
ningar. Nästan alltid krävs båda delarna.

Just utbildningssatsningen är ett praktexempel på
detta. Hälften finansieras via besparingar, hälften
finansieras via skattehöjningar.

Om ni lär er litet av det finns chansen att ni också får
regera någon gång. Så länge ni tror att man finan-
sierar verksamhet enbart genom nedskärningar kom-
mer ni inte att lyckas.

Arbetslösheten

Anf. 90 SONJA REMBO (m)

Fru talman! Jag har en fråga till statsministern
med anledning av löftet om halvering av arbetslöshe-
ten till år 2000. Det har ju varit en stor fråga i debat-
ten ända sedan regeringen tillträdde.

När regeringen upptäckte att det inte fanns några
snabba lösningar på problemet, vilket man uppenbar-
ligen trodde första halvåret 1995, tillsattes i rask följd
tolv tretton olika utredningar som mer eller mindre
hade beröring med arbetsmarknadspolitiken.

Ett stort antal människor, svenska och utländska
experter, engagerade sig i det arbetet. Plötsligt skulle
samtliga utredningar vara klara till den sista februari -
i god tid före den egna partikongressen. Ur detta
sammelsurium skulle det nu i vår komma en syssel-
sättningspolitisk proposition. I dag har vi fått höra att
den är skjuten på framtiden. Hela arbetsmarknads-
problematiken står nu och faller med arbetsrätten.

I går fick jag i min hand en inbjudan undertecknad
av statsministern. Det gäller en konferens som skall
hållas i Göteborg nästa vecka om full sysselsättning.
Det är ett stort jippo med en lång rad svenska och
utländska experter.

Anf. 91 ANDRE VICE TALMANNEN

Sonja Rembo måste ställa en fråga nu.

Anf. 92 SONJA REMBO (m)

Fru talman! Jag kommer till frågan nu. Allt detta
hänger ihop.

Jag vill fråga statsministern: Har regeringen över
huvud taget någon strategi för arbetslösheten, eller
letar ni efter en strategi?

Anf. 93 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s)

Fru talman! Eftersom tonen är moderat insinuant
skall jag göra ett undantag från regeln att det är an-
svarigt statsråd som svarar på frågor. Jag gör undan-
taget eftersom jag står för inbjudan till konferensen.

Konferensen hålls i Göteborg. Den sker med in-
ternationella experter som bidragsgivare till en svensk
debatt.

Vi har aldrig trott att det är lätt att halvera arbets-
lösheten. Vi har aldrig trott att vi sitter på de enkla
och typiskt svenska lösningarna. Detta är ett interna-
tionellt problem. Vi inser att vi inte kommer att klara
uppgiften om vi inte deltar i en omfattande internatio-
nell debatt.

Vi inser samtidigt att vi inte kommer att klara
uppgiften om vi inte kan engagera det svenska sam-
hället i kampen mot arbetslösheten.

Grunden är lagd. Statsfinanserna är under kontroll.
Räntorna har sänkts. Inflationen är låg. Vi gör en stor
utbildningssatsning. Parterna arbetar med arbetsrätt
och lönebildning. Dessutom skall vi gå vidare med
näringspolitik och andra satsningar.

I det arbetet har vi anledning att fortlöpande under
de kommande åren ta intryck av internationell debatt
och diskussion. Det kommer vi att göra.

Det kommer vi att göra även om moderaterna då
påstår att vi lyssnar på andra bara för att vi saknar
egen politik. Bara den som tror sig ha tänkt färdigt
behöver inte lyssna på andra. Vi som söker oss framåt
för att försöka hitta nya vägar har all anledning att ta
intryck, inte minst av internationell expertis.

Anf. 94 SONJA REMBO (m)

Fru talman! Det är intressant att lyssna på stats-
ministern. Det är bra att han besvarar den här frågan
eftersom det är en fråga för regeringen och regerings-
chefen. Det går inte att lösa arbetslöshetsproblemen
med några enkla knep. Det kan vi vara överens om.

Det som är anmärkningsvärt i den här frågan är att
det har gjorts ett stort utredningsarbete. Det skulle ha
fått tillåtelse att slutföras. Det gick inte att få igång en
dialog med regeringens företrädare i de utredningar
som fanns. Riksdagen har i dag fått veta att regering-
en inte har någon politik för att lösa detta. Vi får ing-
en proposition under våren. Vi får vänta på regering-
ens förslag - ovisst hur länge.

Problemet är inte att riksdagen får vänta. Proble-
met är att arbetslösa inte får något svar på sina frågor.

Det är bra att statsministern åker ut i landet och
talar med människor. Men jag vill fortfarande veta
hur regeringen i dag avser att tackla frågan om arbets-
lösheten.

Anf. 95 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s)

Fru talman! Jag har svarat på Sonja Rembos fråga
vid flera tillfällen under överläggningen.

Jag kan bara konstatera att om Sonja Rembo hade
lagt i dagen samma engagemang för de arbetslösa och
deras sak under den tid då Sonja Rembo var ledande
moderat representant i arbetsmarknadspolitiken, och
arbetslösheten tilläts explodera till en nivå som vi
aldrig tidigare sett i Sverige, kanske vi inte hade haft
det här problemet.

Vår uppgift, i den regering som jag nu leder, är att
ta ned arbetslösheten från en nivå som vi i Sverige
inte sett motsvarigheten till sedan 1930-talet. Om vi
jämför den ekonomi som vi nu befinner oss i med
ekonomin på andra ställen i Europa har ingen tidigare
lyckats åstadkomma en sådan reduktion av arbetslös-
heten som vi nu ställer i utsikt.

Vi söker samarbete med EU-kommissionen och
Santers initiativ. Vi tittar på vad den belgiska krist-
demokratiska regeringen gör. Vi tittar på vad de tyska
kristdemokraterna gör. Vi resonerar med fackföre-
ningsrörelsen. Vi söker oss fram i en europeisk dia-
log. Där deltar vi.

Men moderaterna bör, med den meritlista ni har i
det här sammanhanget, sluta ställa insinuanta frågor.
Låt inte en proposition bli till frågan om man klarar
att hantera arbetslösheten eller inte. Försök i stället att
förstå att regeringen i det här arbetet faktiskt vill ge
parterna en rimlig chans att bidra efter sin förmåga till
att pressa tillbaka arbetslösheten.

Tids nog kommer vi också från regeringens sida,
kanske rent av ganska snart, att presentera ytterligare
förslag. Sedan följer fortlöpande under hela perioden
fram till år 2000 successivt nya förslag som kommer
att pressa tillbaka arbetslösheten. Fråga mig inte i dag
exakt vilka de är. Det kan ingen svara på. Vad vi har
bundit oss för och inriktat oss på är att, till skillnad
från den tidigare regeringen, inte kraftigt öka arbets-
lösheten utan faktiskt halvera den. Däri ligger skillna-
den fru Rembo.

Anf. 96 JOHAN LÖNNROTH (v)

Fru talman! Vi är överens om att man självklart
skall lyssna på alla parter. Men det som oroar oss i
Vänsterpartiet litet grand när det gäller debatten om
sysselsättningspropositionen är frågan om arbetsrät-
ten. Detta är välkänt sedan länge. Vänsterpartiet och
Socialdemokraterna fattade gemensamt beslut om att
återupprätta den arbetsrätt som också LO hela tiden
slagit vakt om.

Nu skjuter man, med hänvisning till att parterna
inte kan komma överens - dvs. till att LO inte går
med på det som SAF sedan länge har krävt - på sys-
selsättningspropositionen. Är inte det att ge SAF
någon slags vetorätt vad gäller den svenska politiken
mot arbetslösheten?

Anf. 97 Arbetsmarknadsminister
MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! En modernisering av arbetsrätten an-
ser regeringen vara både väsentlig och riktig. Det
betyder inte att SAF har någon slags vetorätt. I de
diskussioner som har förts i Arbetsrättskommissionen
är det turordningsreglerna som har varit mest upp-
märksammade. Det finns dock många andra diskus-
sionsförslag som faktiskt gagnar arbetstagarna. Jag
tänker då inte minst på kvinnorna.

Därför menar jag att det är väsentligt att man för-
söker komma överens. Det är väsentligt för att föra
traditionen med den svenska modellen vidare, men
också eftersom detta spelar en ganska stor roll som
del i den proposition vi nu diskuterar. Detta är inte ett
sätt att ge SAF vetorätt.

Anf. 98 JOHAN LÖNNROTH (v)

Fru talman! Vi är överens om att det mest önsk-
värda naturligtvis är att parterna kommer överens.
Men i den här frågan är det ändå ganska välkänt var
parterna står. Som situationen är i dag - LO säger ju
nej till de krav som i första hand SAF driver - är det
lätt att tolka det senaste budet om att det nu skjuts på
propositionen på det viset att regeringen vill tvinga
LO att ge efter för SAF:s krav.

Anf. 99 Arbetsmarknadsminister
MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Vad regeringen önskar är att man
skall komma fram till en modernisering av arbetsrät-
ten. Det är viktigt i sak. Vad vi dessutom vill är att
fler än bara regeringen och denna riksdag skall delta i
det arbete som vi har föresatt oss att klara, nämligen
att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000.

Därvidlag är parterna viktiga. Både arbetsgivare
och arbetstagare får ge och ta i fråga om den politik
som vi diskuterar i denna kammare. Men det är också
viktigt att de på det här viset själva är med och bidrar.

Anf. 100 KENT OLSSON (m)

Fru talman! Jag vill fråga om statsministerns ytt-
rande rörande den moderata synen. Om statsministern
har gått tillbaka och läst de motioner och de olika
förslag som vi har lagt fram, borde han mycket väl
känna till att vi har en politik för hur vi vill komma
till rätta med arbetslösheten. Det som förvånar mig,
och nu kommer en fråga till Margareta Winberg, är
att man faktiskt har väntat i ett och ett halvt år på att
förändringarna av arbetsrättslagarna skall ske. Men
när det helt plötsligt sker något, står regeringen allde-
les som fallen från skyarna. Har man ingenting att
säga till alla de människor som är oroliga och som
väntar på regeringens besked? När kommer denna
proposition, och vad har man för politik för att kom-
ma till rätta med arbetslösheten?

Anf. 101 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s)

Fru talman! Eftersom repliken togs på mig, skall
jag besvara frågan.

Vi kommer inte att medverka till att parterna på
arbetsmarknaden hamnar i det läget att regeringen går
in och lagstiftar om sådant som de inte kan lösa upp.
Det är en dålig utveckling.

Vi såg hur det gick när den regim som Kent Ols-
son stöttar ensidigt gick in och ändrade i arbetsmark-
nadens regelverk till förmån för den ena parten. Vi
såg vad det skapar för motsättningar på arbetsplatser
och i det svenska samhället.

Vi hade, och har haft, en svensk tradition där vi
har förhandlat om dessa regelverk. Vi har träffat upp-
görelser och avtal, och man har följt dem. Det har
varit en utomordentlig styrka.

Att nu, när parterna är inne i ett slutskede av för-
handlingarna och skall lämna besked om hur de ser på
utgången, kräva att regeringen skall gå in och lagstif-
ta, det är att föregripa. Nu får de sköta uppgiften. De
har tagit på sig den, och jag är säker på att de klarar
den. Jag är säker på det. Efter arbetsrätten ligger ju
lönebildningsfrågorna. De är lika viktiga för parterna
att klara ut som arbetsrätten.

Sedan säger Kent Olsson att Moderaterna har en
politik för att pressa tillbaka arbetslösheten. Varför
använde ni inte den då? Varför körde ni utvecklingen
åt det andra hållet? Ni lyckades med bedriften att tre-
och fyrdubbla arbetslösheten under de år då ni fick
chansen att styra Sverige? Litet ödmjukhet kanske
vore på sin plats från de moderata frågeställarnas sida.

Anf. 102 LARS BÄCKSTRÖM (v)

Fru talman! Jag är osäker på om denna fråga är till
statsministern eller arbetsmarknadsministern. Det får
ni avgöra själva.

Det är rimligt att ni låter parterna förhandla detta
färdigt. Det är rimligt att ni väntar med propositionen.
Men vi riksdagsledamöter, vi behöver ju få en pro-
position om sysselsättningspolitiken att arbeta med.
Nu har parterna ett slags dröjsmålsveto. Det kan inte
vara hur länge som helst. När löper denna dröjs-
målstid ut, så att vi politiker kan ta itu med de övriga
delarna av sysselsättningspolitiken? Allt är ju inte
under förhandling. När får vi propositionen som se-
nast?

Anf. 103 Arbetsmarknadsminister
MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Beskedet när det gäller arbetsrätten får
vi i morgon. Då kommer också det ansvariga stats-
rådet Ulrica Messing att lämna besked om hur rege-
ringen avser att hantera fortsättningen på just den
frågan. På det beskedet beror också beskedet om
propositionen. Det är knappt ett dygn tills dess, och
därför kan jag här och nu inte besvara frågan. Det
vore också att föregripa det hela.

Deltidsarbetslösa

Anf. 104 KRISTINA ZAKRISSON (s)

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till arbetsmark-
nadsministern. När beslutet om att ändra reglerna för
de deltidsarbetslösa fattades, alltså när rätten till a-
kassa för deltidsarbetslöshet förändrades, framfördes
farhågor om att detta skulle drabba lågavlönade kvin-
nor. Det fanns en förhoppning om att de skulle få
heltidsanställning i stället. Denna förhoppning har
dock inte slagit in.

Nu visar det sig att ett stort antal kvinnor som har
deltidsarbete säger upp sig. Bara i Luleå har ett fyrtio-
tal sagt upp sig. De har mycket små möjligheter att få
ett annat arbete.

Jag förstår kvinnorna. De klarar inte sin försörj-
ning på en halvtidstjänst. Jag vet att arbetsmark-
nadsministern är medveten om problemet. Nu undrar
jag: Vad ämnar arbetsmarknadsministern göra för att
hjälpa upp situationen för dessa kvinnor?

Anf. 105 Arbetsmarknadsminister
MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! När det här beslutet togs fanns det,
precis som Kristina Zakrisson säger, en konflikt i det
hela.

Å ena sidan kunde vi se att vissa arbetsgivare ut-
nyttjade situationen med deltidsarbetande, framför allt
kvinnor, som kunde stämpla upp till heltid. Kvinnorna
blev därmed på arbetsplatsen ett slags konjunkturut-
jämnare över dagen eller över veckan. Vi såg också i
vissa fall minskade incitament för att söka mera jobb,
ökad tid. Det var motivet - dessutom låg det natur-
ligtvis en besparing i det - för att göra detta.

Å andra sidan är vi också medvetna om att en del
av dem, framför allt kvinnor, som drabbas av detta
har svårt att försörja sig. Det är således inte lätt att få
den här ekvationen att gå ihop.

Jag antar att Kristina Zakrisson vet att en utred-
ning pågår - Arbomutredningen, som har i uppgift att
också titta på det här. Denna utredning skall presente-
ra sitt resultat, tror jag, den 30 september. Fram till
dess får vi nog vänta på ett svar.

Anf. 106 KRISTINA ZAKRISSON (s)

Fru talman! Jag tackar för svaret. Tyvärr är det för
de kvinnor som nu säger upp sig en lång väntetid fram
till september. Samtidigt förstår jag att det inte går att
hasta fram utredningen.

Den besparing som vi eventuellt skulle kunna för-
vänta oss blir i stället ökade utgifter, eftersom de här
kvinnorna har rätt att stämpla upp till heltid. Det blir
således en ökad kostnad i stället för en minskad kost-
nad.

Jag ser fram emot att arbetsmarknadsministern
försöker påverka så att vi får en lag om heltidsan-
ställningar.

Anf. 107 Arbetsmarknadsminister
MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Det som Kristina Zakrisson tar upp är
exempel på frågor som den så omdiskuterade arbets-
rättskommissionen diskuterar och som, om man kunde
komma till en lösning, skulle vara till gagn inte minst
för kvinnorna.

Konkurrenssituationen för små företag

Anf. 108 PATRIK NORINDER (m)

Fru talman! Mycket av debatten i dag har handlat
om arbetstillfällen. Det är kanske inte så konstigt,
eftersom det är ett av de områden där regeringen så
kapitalt har misslyckats. Regeringen glider undan för
alla frågor som rör arbetslöshet och arbetsmarknad.
Vi får inga riktiga besked.

Alldeles nyss fick jag på mitt bord ett flerårigt
program för små och medelstora företag, vilket fram-
lagts av kommissionen. Det är ett led i den europeiska
förtroendepakten för sysselsättning. Här tas de små
och medelstora företagen upp som en nyckelsektor
när det gäller att skaffa nya sysselsättningsmöjligheter
och tillväxt.

Bl.a. görs en analys.

Anf. 109 ANDRE VICE TALMANNEN

Vi måste få en fråga. En minut står till förfogande
och den har nu gått.

Anf. 110 PATRIK NORINDER (m)

Fru talman! I nämnda analys säger man att det är
de komplicerade rättsliga, skattemässiga och admi-
nistrativa förutsättningarna som gjort att de små före-
tagen är svaga och sårbara. Är det, arbetsmarknads-
ministern, en beskrivning som överensstämmer med
förhållandena i Sverige?

Anf. 111 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)

Fru talman! När det gäller de små företagen är
mitt svar att de nästan genomgående har en sämre
konkurrenssituation än de stora företagen. Man kan gå
igenom område efter område. Det gäller möjligheter-
na att få tillgång till utbildning och möjligheterna att
få tillgång till riskkapital. Vidare gäller det priset på
lånekapital, möjligheterna att hantera arbetsrättslag-
stiftningen osv. Så kan man fortsätta hela vägen.

Den här regeringens uppgift är därför att se till att
vi på alla dessa områden kan genomföra sådana för-
ändringar som leder till att det lilla företaget kan få
samma konkurrenssituation som det stora. I den me-
ningen är också det vi gör i EU faktiskt väldigt vik-
tigt. Också när det gäller export har det lilla företaget
svårare att hävda sig än det stora.

Anf. 112 PATRIK NORINDER (m)

Fru talman! Det som sades här var inte riktigt ett
svar på min fråga. Jag frågade om de arbetsrättsliga,
skattemässiga och administrativa förutsättningarna i
Sverige, det s.k. krånglet för små företagare. Är det
sådant som gör att de blir sårbara?

Min följdfråga blir naturligtvis: Vad tänker rege-
ringen göra åt detta för att underlätta för de små före-
tagen?

Anf. 113 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)

Fru talman! Jag vill nog påstå att jag svarade på
Patrik Norinders fråga. Men vi kan ta det en gång till
med en annan uppdelning.

De administrativa reglerna är en viktig uppgift.
Helt klart har de små företagen svårare att hantera all
den byråkrati som finns, och som måste finnas i ett
samhälle. Därför har vi en särskild grupp som jobbar
just med den frågan.

När det gäller skatterna har vi i ett hårt budgetar-
bete trots stora besparingar förhandlat fram
2 miljarder kronor att användas för att ändra i skatte-
reglerna; detta för att ge de små företagen samma
konkurrenssituation som de stora företagen.

Arbetsrätten är just en av de frågor som diskute-
rats här i dag. Jag vill ändå passa på att säga att vi inte
sysslar med någon form av utpressning. Om parterna
kommer överens om arbetsrätten, vilket de säkert gör,
kräver det en lagstiftning. En lagstiftning kräver ett
lagrådsarbete. Det är därför som sysselsättningspro-
positionen dröjer. Om vi inte tar med arbetsrätten blir,
det har jag en känsla av, många besvikna - också de
parter som under en lång tid har förhandlat. Förhand-
lingen landar i ett resultat som kräver en förändrad
lagstiftning. Den förändrade lagstiftningen skall fin-
nas med i propositionen.

Anf. 114 ANDRE VICE TALMANNEN

Ingen ytterligare frågeställare finns nu. Därmed
tackar jag regering och riksdagsledamöter för delta-
gandet i dagens frågestund, som härmed är avslutad.

5 § Hänvisning av ärende till utskott

Föredrogs och hänvisades

Proposition

1995/96:203 till socialförsäkringsutskottet

6 § Anmälan om interpellation

Anmäldes att följande interpellation framställts

den 8 maj

1995/96:204 av Birgitta Wistrand (m) till kommuni-
kationsministern

Bromma flygplats

Interpellationen redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 21 maj.

7 § Anmälan om skriftliga frågor

Anmäldes att följande skriftliga frågor framställts

den 8 maj

1995/96:429 av Laila Bäck (s) till statsrådet Ylva
Johansson

De individuella programmen inom gymnasieskolan

den 9 maj

1995/96:430 av andre vice talman Görel Thurdin (c)
till socialministern

Förekomsten av titandioxid i våra livsmedel

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 21 maj.

8 § Anmälan om svar på skriftliga frågor

Anmäldes att följande svar på skriftliga frågor in-
kommit

den 8 maj

1995/96:385 av Carina Hägg (s) till statsministern

EU:s budget

1995/96:417 av Birgitta Gidblom (s) till arbetsmark-
nadsministern

Lönebidragsanställningar

Svaren redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 21 maj.

9 § Kammaren åtskildes kl. 15.36.

Förhandlingarna leddes

av förste vice talmannen från sammanträdets början
t.o.m. 3 § och

av andre vice talmannen därefter till sammanträdets
slut.