Prop.
1995/96:90
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 25 oktober 1995
Ingela Thalén
Jan Nygren
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås att det skall genomföras en registerbaserad folk-
och bostadsräkning år 2000 för att framställa statistik för samhällsplane-
ring, forskning och allmän information.
Propositionen omfattar förslag till en lagreglering som skall göra det
möjligt att ta fram sådan statistik med hjälp av registerdata. En förut-
sättning härför är inrättande av ett lägenhetsregister och införande av
folkbokföring på lägenhet.
Förslaget innebär i korthet att kommunerna blir skyldiga att fastställa
adresser till alla bostadslägenheter och, i de fall det finns mer än en
bostadslägenhet med samma adress en särskild beteckning för varje
lägenhet (lägenhetsbeteckning). Ett lägenhetsregister som skall omfatta
samtliga bostadslägenheter utan koppling till enskilda personer inrättas i
anslutning till nuvarande fastighetsdatasystem. Kompletterande lägen-
hetsspecifika uppgifter skall lämnas av fastighetsägarna. Uppgiftsin-
samlingen skall ombesörjas av det blivande Lantmäteriverket. I ett senare
led av uppbyggnadsskedet skall fastighetsägare också lämna uppgifter till
folkbokföringsmyndighetema (skattemyndigheterna) om lägenhetsbe-
teckning och till vem bostadslägenheter är upplåtna. Härigenom erhålls
underlag för folkbokföring på lägenhet.
En provverksamhet skall genomföras för att utvärdera kostnader och en
rad andra aspekter kring dels insamling av uppgifter och folkbokföring på
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 90
lägenhet, dels framställning av registerbaserad statistik. Provverksamheten Prop. 1995/96:90
skall, bedrivas i Gävle kommun och i Högalids församling i Stockholms
kommun.
Provverksamheten skall inledas den 1 januari 1996. De föreslagna
bestämmelserna i övrigt avses träda i kraft den 1 juli 1996 respektive vid
den tidpunkt som regeringen bestämmer.
I propositionen föreslås också att medel för provverksamheten anvisas
på tilläggsbudget för innevarande budgetår.
Prop. 1995/96:90
1 Förslag till riksdagsbeslut..................... 5
2 Lagtext ............................... 6
2.1 Förslag till lag om provverksamhet avseende
hushålls- och bostadsuppgifter.............. 6
2.2 Förslag till lag om lägenhetsregister.......... 7
2.3 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen
(1991:481)......................... 9
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister.................. 11
3 Ärendet och dess beredning.................... 12
4 Registerbaserad folk- och bostadsräkning............ 14
5 Fastighetsdatasystemet....................... 20
5.1 Allmänt........................... 20
5.2 Fastighetsdatareformen.................. 20
5.3 Innehållet i fästighetsdatasystemet............ 21
5.4 Adressregistret....................... 22
6 Lägenhetsregister.......................... 23
6.1 Allmän utformning och förfättningsteknisk lösning . 23
6.2 Registerändamål m.m................... 26
6.3 Insamling av uppgifter och registerinnehåll ..... 27
6.4 Fastställande av adress och lägenhetsbeteckning ... 28
6.5 Ansvarsfrågor....................... 31
6.6 Gallring .......................... 32
7 Folkbokföring på lägenhet .................... 33
8 Säkerhet, integritet och sekretess................. 35
9 Provverksamhet........................... 37
10 Ekonomiska konsekvenser..................... 38
11 Anslagsfrågor för budgetåret 1995/96 .............. 40
12 Författningskommentar ...................... 41 Prop. 1995/96:90
12.1 Förslaget till lag om provverksamhet avseende
hushålls- och bostadsuppgifter.............. 41
12.2 Förslaget till lag om lägenhetsregister......... 42
12.3 Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen
(1991:481)......................... 43
12.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1536)
om folkbokföringsregister................ 44
Bilaga 1 Sammanfattning av rapporten Utredning angående
förbättrad hushållsstatistik med hjälp av
lägenhetsidentitet i folkbokföringen och en
sammanställning av remissvaren över
rapporten.......................... 45
Bilaga 2 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1995:74)
Lägenhetsdata och en sammanställning av remissvaren
över betänkandet ..................... 59
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag .............. 79
Bilaga 4 Lagrådets yttrande .................... 86
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 25 oktober 1995 .......................... 92
Prop. 1995/96:90
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om provverksamhet avseende
hushålls- och bostadsuppgifter,
2. antar regeringens förslag till lag om lägenhetsregister,
3. antar regeringens förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen
(1991:481),
4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister,
5. godkänner det som regeringen förordar om en registerbaserad folk-
och bostadsräkning år 2000,
6. till Folk- och bostadsräkning år 2000 på tilläggsbudget till statsbud-
geten för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 37 000 000 kr.
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1995/96:90
Härigenom föreskrivs följande.
Lagens tillämpningsområde
1 § Denna lag gäller en provverksamhet i Gävle kommun och i Högalids
församling i Stockholms kommun för att kunna ta fram och registrera
hushålls- och bostadsuppgifter. Verksamheten avser insamling av
uppgifter till ett lägenhetsregister enligt lagen (1995:000) om lägenhets-
register, införande av folkbokföring på lägenhet och statistisk be-
arbetning.
Personregister m.m.
2 § Myndighet som deltar i provverksamheten får inrätta och föra per-
sonregister för provverksamheten med det ändamål som framgår av 1 §.
3 § En myndighet som deltar i provverksamheten får för genomförande
av denna hämta uppgifter från personregister enligt de föreskrifter
regeringen meddelar.
Information
4 § Myndighet som deltar i den verksamhet som avses i 1 § skall i
lämplig utsträckning informera dem som berörs av verksamheten.
Gallring
5 § Uppgifter i personregister som avses i 2 § skall gallras senast när
denna lag upphör att gälla.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och upphör att gälla den
dag regeringen bestämmer, dock senast vid utgången av år 1999.
Härigenom föreskrivs följande.
Prop. 1995/96:90
Inledande bestämmelser
1 § Lantmäteriverket och kommunerna skall för de ändamål som anges
1 2 § föra ett lägenhetsregister med hjälp av automatisk databehandling.
Lantmäteriverket har det övergripande ansvaret för lägenhetsregistret.
Kommunen ansvarar för de uppgifter i registret som hänför sig till
kommunen.
Ändamål
2 § Uppgifter i lägenhetsregistret får användas för framställning av
statistik och för folkbokföringen. Registret får också användas för
resursfördelning samt planering, uppföljning och utvärdering av boende,
byggande och kommunikationer.
Innehåll
3 § Lägenhetsregistret skall omfatta samtliga lägenheter som helt eller till
en inte oväsentlig del används eller är avsedda att användas som bostad
(bostadslägenhet).
Lägenhetsregistret får innehålla uppgifter om fastighet, byggnad, lägen-
hetsbeteckning och övriga uppgifter om lägenheten.
Regeringen föreskriver närmare om vilka uppgifter registret skall inne-
hålla.
Uppgiftsskyldighet
4 § En fastighetsägare är skyldig att lämna de uppgifter som behövs för
lägenhetsregistret och som inte kan inhämtas från fästighetsdatasystemet
vid Lantmäteriverket. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om
uppgiftsskyldigheten.
Med festighetsägare avses i denna lag även ägare av byggnad.
Fastställande av adress och lägenhetsbeteckning
Prop. 1995/96:90
5 § Varje bostadslägenhet skall kunna hänföras till en adress som
festställs av kommunen. Om det finns mer än en bostadslägenhet med
samma adress, skall kommunen festställa en särskild beteckning för varje
lägenhet (lägenhetsbeteckning). Fastighetsägaren skall underrättas om
detta.
Föreläggande m.m.
6 § Om en begärd uppgift inte lämnas inom föreskriven tid, får kommu-
nen eller den myndighet som regeringen bestämmer förelägga den upp-
giftsskyldige att lämna uppgiften.
Ett föreläggande får förenas med vite om det finns anledning att anta
att det annars inte följs.
7 § Beslut om vitesföreläggande får inte överklagas.
Denna lag träder i kraft, i fråga om Gävle kommun och Högalids
församling i Stockholms kommun, den 1 januari 1996, och i övrigt den
dag som regeringen bestämmer.
Härigenom föreskrivs att 6, 28, 31 och 32 §§ folkbokföringslagen
(1991:481) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 §
En person skall folkbokföras på den fastighet och i den territoriella
församling där han enligt 7-13 §§ är att anse som bosatt.
En person som är bosatt på en
fastighet som innehåller flera bo-
stadslägenheter skall folkbokföras
också på lägenhet. Med bostads-
lägenhet avses lägenhet som är
registrerad i lägenhetsregistret
enligt lagen (1995:000) om lägen-
hetsregister.
Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern är folkbokförd
eller, om modern inte är folkbokförd, i den församling där det har fötts.
Hittebarn folkbokförs i den församling där det har påträffats.
Undantag från första stycket anges i 14-16 §§.
28 §
Anmälan enligt 25 eller 26 § skall innehålla följande uppgifter:
1. namn och personnummer,
2. datum för ändring av bostads- eller postadress,
3. ny bostads- och postadress 3. ny bostads- och postadress
samt dess beräknade giltig- och, om fastigheten innehåller flera
hetstid. bostadslägenheter, lägenhetsbeteck-
ning som avses i lagen (1995:000)
om lägenhetsregister samt beräk-
nad giltighetstid,
4. registerbeteckning för den fastighet som den nya bostadsadressen
avser,
5. vem som upplåtit den fastighet eller bostadslägenhet som den nya
bostadsadressen avser.
Uppgift om bostads- eller post-
adress enligt första stycket 3 som
avser en lägenhet i flerfamiljshus
bör innehålla den beteckning för
lägenheten som fastighetsägaren
använder. Anmälan enligt 26 §
skall dessutom innehålla uppgift
om inflyttningsdag till landet, av-
sikten med vistelsen här och dess
beräknade varaktighet samt de
uppgifter som får föras in i folk-
bokföringsregistret enligt lagen
(1990:1536) om folkbokförings-
register.
Anmälan enligt 26 § skall dess-
utom innehålla uppgift om inflytt-
ningsdag till landet, avsikten med
vistelsen här och dess beräknade
varaktighet samt de uppgifter som
får föras in i folkbokföringsregi-
stret enligt lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister.
31 § Prop. 1995/96:90
Om det kan antas att en person är skyldig att göra anmälan enligt denna
lag, får skattemyndigheten förelägga honom att antingen göra en sådan
anmälan eller skriftligen eller muntligen lämna de uppgifter som behövs
för bedömningen av hans folkbokföring. I föreläggandet skall anges vilka
uppgifter som skall lämnas.
Skattemyndigheten får förelägga
en person att lämna uppgift om
lägenhetsbeteckning, även om skyl-
dighet att göra anmälan enligt
första stycket inte föreligger.
Om ett barns vårdnadshavare inte anmält barnets förnamn inom före-
skriven tid enligt 30 § namnlagen (1982:670), får skattemyndigheten
förelägga barnets vårdnadshavare att inom viss tid fullgöra denna skyldig-
het.
Skattemyndigheten får förelägga
en fastighetsägare eller innehavare
av bostadslägenhet, som upplåter
en bostad åt någon annan, att
uppge till vem han upplåter bostad
och om denne med hans medgi-
vande upplåter bostaden åt annan
samt vilka personer som enligt
hans kännedom bor i fastigheten
respektive lägenheten. I fråga om
en person som bor z flerfamiljshus
får föreläggandet också avse upp-
gift om den beteckning (lägenhets-
nummer) som fastighetsägaren
använder för bostadslägenheten.
32 §
Skattemyndigheten får förelägga
en fastighetsägare eller innehavare
av bostadslägenhet, som upplåter
en bostad åt någon annan, att
uppge till vem han upplåter bostad
och om denne med hans medgi-
vande upplåter bostaden åt annan
samt vilka personer som enligt
hans kännedom bor i fastigheten
respektive lägenheten. I fråga om
en person som bor pä en fastighet
som innehåller flera bostadslägen-
heter får föreläggandet också avse
uppgift om personnummer, adress,
fastighetsbeteckning och lägenhets-
beteckning.
Med fastighetsägare avses i den-
na lag även ägare av byggnad.
Denna lag träder i kraft, i fråga om Gävle kommun och Högalids
församling i Stockholms kommun, den 1 juli 1996, och i övrigt den dag
som regeringen bestämmer.
10
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1990:1536) om folkbokförings-
register skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6 §'
Ett lokalt folkbokföringsregister får innehålla uppgifter om personer
som är eller har varit fblkbokförda inom det verksamhetsområde för
vilket registret förs. För en sådan person får anges
1. födelsetid och personnummer,
2. namn,
3. adress,
4. folkbokföringsfastighet, fblk-
bokföringsort och folkbokföring
under särskild rubrik,
5. födelsehemort och födelseort,
4. folkbokföringsfastighet, lägen-
hetsbeteckning, folkbokföringsort
och folkbokföring under särskild
rubrik,
6. medborgarskap,
7. civilstånd,
8. make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som
den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om
sambandet är grundat på adoption,
9. sjömansregistrering,
10. inflyttning från utlandet,
11. avregistrering vid
a) dödsfall och dödförklaring,
b) utflyttning till utlandet,
c) obefintlighet,
d) beslut om fingerade personuppgifter,
12. gravsättning.
För personen får också anges uppgifter som den 30 juni 1991 i enlighet
med särskilda bestämmelser är antecknade i en sådan personakt som
avses i 16 § folkbokföringskungörelsen (1967:495) samt uppgifter om
medlemskap i en icke-territoriell församling.
Denna lag träder i kraft, i fråga om Gävle kommun och Högalids
församling i Stockholms kommun, den 1 juli 1996 och i övrigt den dag
som regeringen bestämmer.
1 Senaste lydelse 1994:369.
11
Alternativ till traditionella folk- och bostadsräkningar - i form av register-
baserade räkningar - har på regeringens uppdrag granskats såväl av
Statistiska centralbyrån (SCB) i den s.k. Fobalt-utredningen (med rapport
publicerad i januari 1983) som av kommissionen för 1985 års folk- och
bostadsräkning (FoB 85-kommissionen).
Fobalt-utredningens förslag mötte hård kritik, främst för att nya
administrativa register skulle imättas. Kritikerna befarade att dessa skulle
kunna användas för samarbearbetningar med administrativa register i
syfte att kontrollera medborgarna. Förslaget genomfördes inte omedelbart
utan 1985 års folk- och bostadsräkning gavs en utformning liknande 1980
års. Ett sysselsättnings- och pendlingsregister samt ett utbildningsregister
inrättades dock i enlighet med Fobal-utredningens förslag.
FoB 85-kommissionen fann i sitt betänkande Folk- och bostadsräk-
ningar i framtiden (SOU 1988:43) att helt registerbaserade folk- och
bostadsräkningar skulle förutsätta dels tillgång till ett yrkesregister och
ett byggnadsregister med lägenhetsuppgifter, dels en folkbokföring på
lägenhet. Kommissionen ville dock inte av enbart statistiska skäl
förespråka inrättandet av sådana administrativa register.
Kommissionen för 1990 års folk- och bostadsräkning (FoB 90-kom-
missionen) hade till huvuduppgift att följa det löpande arbetet med 1990
års folk- och bostadsräkning för att bevaka de formella och praktiska
aspekterna av betydelse för den personliga integriteten. Härutöver hade
kommissionen också till uppgift att utreda förutsättningarna för helt
registerbaserade framtida folk- och bostadsräkningar samt en övergång
till tioårsintervall. Kommissionen behandlade i sitt betänkande Folk- och
bostadsräkning år 1990 och i framtiden, del II (SOU 1993:41), närmare
frågor om information från folk- och bostadsräkningar och olika
reaktioner mot sådana. Kommissionen redovisade vidare med stöd av
utredningar från SCB olika tänkbara alternativ till traditionella folk- och
bostadsräkningar.
FoB 90-kommissionens förslag innebar sammanfattningsvis att en folk-
och bostadsräkning av traditionell inriktning och omfattning inte borde
genomföras före år 2000, att en aktualisering av statistiken över hushåll
och boende från 1990 års folk- och bostadsräkning under tiden fram till
år 2000 borde företas i mån av konstaterad efterfrågan, samt att
framställningen av den aktualiserade statistiken i förekommande fall
borde regleras i en särskild registerlag. Kommissionen tog inte ställning
till om man skulle ha en registerbaserad folk- och bostadsräkning utan
konstaterade bara att några bärande motiv för att för andra ändamål
införa lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet inte redovisats för
kommissionen.
Remissvaren på kommissionens förslag har sammanfattats i promei-
morian Remissvaren på FoB 90-kommissionens förslag (Ds 1994:41). De
påvisar ett stort behov av hushållsstatistik samt önskemål om en
Prop. 1995/96:90
12
långsiktig satsning på försörjning av hushållsstatistik genom inrättande av Prop. 1995/96:90
lägenhetsregister och en utökad adressuppgift i folkbokföringen.
Mot bakgrund härav beslöt regeringen den 17 mars 1994 att uppdra åt
SCB att i samarbete med Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) och
Riksskatteverket (RSV) studera möjligheterna att producera hushålls- och
bostadsstatistik med hjälp av ett framtida lägenhetsregister och förbättrad
adressuppgift i folkbokföringen (i fortsättningen kallad utredningen).
Uppdraget redovisades i en rapport den 30 juni 1994, Utredning
angående förbättrad hushålls- och bostadsstatistik med hjälp av lägen-
hetsidentitet i folkbokföringen. I rapporten föreslogs att ett lägen-
hetsregister skulle imättas och att lägenhetsidentitet skulle införas i
folkbokföringen. Utredningen redovisade också ett tänkbart innehåll i
lägenhetsregistret samt principer för hur lägenhetsidentiteter kunde
byggas upp. Rapporten har remissbehandlats. En sammanfattning av
rapporten och en sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 1.
I 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 8), konstaterade
regeringen att en långsiktig lösning med registerbaserade folk- och
bostadsräkningar nu bör prövas. Regeringen avsåg att återkomma till
riksdagen i denna fråga. Regeringen föreslog vidare att någon folk- och
bostadsräkning inte skulle genomföras år 1995. Riksdagen hade inget att
erinra mot regeringens förslag (bet. 1994/95:FiUl3, rskr. 1994/95:247).
Regeringen beslutade den 30 mars 1995 att det inom Finansdeparte-
mentet skulle tillsättas en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag till
den författningsreglering m.m. som krävs för att framställa hushållsstatis-
tik med hjälp av registerdata (i fortsättningen kallad arbetsgruppen).
Arbetsgruppen redovisade den 3 juli 1995 sina förslag i betänkandet
Lägenhetsdata (SOU 1995:74). Betänkandet har remissbehandlats. En
sammanfattning av betänkandet och en sammanställning av remissyttran-
dena finns i bilaga 2.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 5 oktober 1995 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 3.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.
De synpunkter som Lagrådet har anfört har i stor utsträckning beaktats
av regeringen i enlighet med vad som redovisas i de avsnitt som berörs
av synpunkterna. Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i
lagtexten.
13
Prop. 1995/96:90
Regeringens förslag: En registerbaserad folk- och bostadsräkning
skall genomföras år 2000 i syfte att framställa statistik för sam-
hällsplanering, forskning och allmän information.
Utredningens förslag: Det ingick i utredningens förutsättningar att det
skulle genomföras en registerbaserad folk- och bostadsräkning. Ut-
redningen visade på två alternativa förslag till uppbyggnad. Enligt alter-
nativ 1 skulle fastighetsägare till flerbostadshus lämna uppgifter om
lägenhet och kontraktsinnehavarens namn. Samtidigt skulle en hushålls-
blankett till hushåll i flerbostadshus skickas ut. Enligt alternativ 2 skulle
fastighetsägare till flerbostadshus lämna uppgifter om lägenhet och om
kontraktsinnehavarens namn och personnummer.
Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna förordar en
registerlösning. Flertalet av de remissinstanser som har berört frågan
förordar att alternativ 2 genomförs. Datainspektionen avstyrker förslaget
och anser att mindre omfettande insatser i enlighet med FoB 90- kommis-
sionens förslag bör användas för att tillgodose samhällets statistikbehov.
I det fell en registerlösning beslutas förordar inspektionen alternativ 1
med motiveringen att förande av personregister för statistikändamål skall
ske enligt principen om informerat samtycke. Svenska arbetsgivare-
föreningen och Sveriges fastighetsägareförbund avstyrker förslaget och
anser att den statistik som kan behövas i framtiden borde kunna tas fram
genom t.ex. stickprovsundersökningar.
Skälen för regeringens förslag: I Sverige har folkräkningar med varie-
rande utformning och regelbundenhet genomförts sedan mitten av 1700-
talet. Bostadsräkningar med olika omfattning och mellanrum har gjorts
sedan 1910-talet. Från och med år 1930 har folkräkningar genomförts
vart femte år med undantag för år 1955 då räkningen inställdes av
ekonomiska skäl. Från och med år 1960 har samordnade folk- och
bostadsräkningar genomförts vart femte år. Uppgifterna i räkningarna har
hämtats dels från frågeblanketter till allmänheten, dels från tillgängliga
datoriserade register. Andelen uppgifter från sådana register har
successivt ökat. Den information som erhålls genom en folk- och
bostadsräkning utgör ett väsentligt underlag för samhällsplanering,
forskning och allmän information och därpå grundade beslut inom
offentlig och privat sektor.
Informationen från folk- och bostadsräkningarna kompletterar sådant
underlag som kan erhållas genom annan löpande samhällsstatistik, sär-
skilda utredningar, mer eller mindre regelbundna urvalsundersökningar
m.m.
Informationen är dock unik i ett par väsentliga avseenden. Den ger
sålunda en regelbundet återkommande information om vissa samhällsför-
hållanden som är gemensamma för hela landet. Genom denna kan man
14
göra jämförelser mellan skilda delar av landet och jämförelser mellan Prop. 1995/96:90
olika tider. Detta är viktigt för bl.a. samhällsplaneringen och forsk-
ningen. Den ger också information om förhållanden i fråga om hushåll,
bostäder och yrken som man för närvarande inte kan få på något annat
sätt.
I den senaste folk- och bostadsräkningen år 1990 samlades uppgifter
om hushåll, lägenheter, färdsätt till arbete, yrke, arbetad tid och
utbildning in genom en frågeblankett till allmänheten. Uppgifter hämtades
också in från vissa befintliga register.
Stort behov av statistik pä hushällsnivå
Statistik över bostadshushåll med regional fördelning har traditionellt
endast kunnat tas fram i samband med folk- och bostadsräkningarna. Sta-
tistiken har i huvudsak innehållit redovisning av hushållens sammansätt-
ning efter antal boende, antal barn i olika åldrar, ålder på hushållets
referensperson m.m. Hushållstyp, huruvida hushållet består av ensam-
boende, ensamstående med barn, sammanboende med eller utan barn
osv., har också varit ett centralt redovisningsbegrepp. Redovisning av
detta slag finns löpande för varje folk- och bostadsräkning sedan år 1960.
Hushålls- och bostadsstatistiken förutsätter att man kopplar ihop
hushållet med den lägenhet hushållet bebor. På det sättet kan hushållens
utnyttjande av bostadslägenheter beräknas i mått av trångboddhet eller
utrymmesstandard. Vanligt är att redovisning sker av hushållet efter
lägenhetens storlek, upplåtelseform, hustyp, byggnadsperiod m.m.
De utredningar om folk- och bostadsräkningar som har gjorts sedan
början av 1980-talet har alla genomfört någon form av kartläggning av
behovet av hushållsstatistik. Kartläggningarna har utvisat att det finns ett
stort behov av statistik över hushållen och dess boende på låg regional
nivå. Hushållsstatistik på denna nivå är grundläggande information för
många olika användare i de delar av samhället som arbetar med
planering, utvärdering och resursfördelning. Kartläggningarna har också
slagit fest att det inte är möjligt att genom stickprovsundersökningar få
fram statistik på låg regional nivå.
FoB 90-kommissionen konstaterade att det under överskådlig framtid
föreligger beaktansvärda behov av den information som erhålls genom
folk- och bostadsräkningar. Remissvaren på kommissionens förslag
underströk det stora behovet av hushållsstatistik, såväl inom den statliga
och kommunala som inom den privata sektorn. Svenska kommunförbun-
det påpekade att kommunerna behöver grundläggande information om
hushållens sammansättning och boende både nu och i framtiden.
Förbundet framhöll att det finns ett angeläget och dokumenterat behov
bland kommuner och landsting att använda hushållsstatistik för planering,
utvärdering, uppföljning och inte minst resursfördelning. Vid fördelning
av resurser inom socialtjänsten och sjukvården används uppgifter om
15
socioekonomisk tillhörighet, bostadsförhållanden, hushållssamman- Prop. 1995/96:90
sättning och samboende.
Flera statliga myndigheter har pekat på behovet av hushålls- och
bostadsstatistik. Socialstyrelsen använder hushållsstatistik i betydande
omfattning. Behovet kan framöver tänkas öka av flera skäl. Socialstyrel-
sens pågående anpassning till rollen som utvärderande och uppföljande
myndighet kan förväntas öka behovet av hushållsstatistik. Dessutom är
förändringarna inom den sociala sektorns verksamhetsområde av sådan
genomgripande karaktär att värdet ständigt ökar av relativt täta av-
läsningstidpunkter. Riksförsäkringsverket använder hushållsstatistik bl.a.
för att utvärdera effekterna av bostadsstöd till barnfamiljer men också vid
de uppföljningar och analyser som verket gör av socialförsäkringen. Bo-
verket använder hushållsstatistik för att kunna följa upp och utvärdera de
statliga bostadsstödens effekter för de boende och bostadsmarknaden och
för att analysera utvecklingen på bostads- och byggmarknaden. Närings-
och teknikutvecklingsverket gör prognoser över energi- och elanvändning-
en vilka grundar sig på statistik över hushållen och dess boende.
Forskningens behov av empiriska data är otvetydigt. Exempelvis be-
höver den medicinska och epidemiologiska forskningen uppgifter som rör
yrke och arbetsplatser men också uppgifter om boendemiljöer. Hushålls-
data används t.ex. vid studier av sambandet mellan hälsa/ohälsa och
individens hushållstillhörighet.
Den pågående omdaningen av den offentliga sektorn har förändrat be-
hovet och efterfrågan av hushålls- och bostadsstatistik. Den avreglerade
bostadsmarknaden skapar exempelvis efterfrågan på hushållsstatistik från
bostadskreditinstitut, byggherrar m.fl. som behöver underlag för sina
beslut och risktaganden. Vidare har efterfrågan ökat av statistik som
underlag för utvärdering och fördelning av resurser i takt med kravet på
besparingar och omfördelningar.
Strukturkostnadsutredningen presenterade i juni 1993 betänkandet (SOU
1993:53) Kostnadsutjämning mellan kommunerna. Utredningen föreslår
ett kostnadsutjämningssystem som bygger på strukturella skillnader i
kostnader mellan kommunerna. Den faktor som framför allt förklarar
strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner är ålders- och hus-
hållsstrukturen. De kommuner som har många äldre, barn och skolbarn
erhåller enligt utredningens förslag generellt en högre strukturkost-
nadsersättning. Utredningen anser det nödvändigt att minst vart femte år
göra en mer genomgripande översyn av systemet, vilket i sin tur kräver
att det genomförs folk- och bostadsräkningar med samma intervall. Om
så inte görs måste de för utjämningsmodellen erforderliga uppgifterna
göras tillgängliga på annat sätt. Redan i dag använder många större
kommuner och landsting hushållsstatistik för sina egna resursfördelnings-
modeller där flera miljarder kronor fördelas.
16
Stora besparingar
Prop. 1995/96:90
Registerbaserade folk- och bostadsräkningar medför på sikt stora be-
sparingar jämfört med traditionella räkningar, vilket bekräftas av
erfarenheter från Danmark och Finland. Kostnaden för en registerbaserad
folk- och bostadsräkning har uppskattats till 10 miljoner kronor. Detta
skall jämföras med kostnaden för en traditionell folk- och bostadsräkning
som i dag uppskattas till ca 300 miljoner kronor per insamling. Mot den
bakgrunden kommer den engångsvisa uppläggningskostnaden snabbt att
finansieras.
Besparingar kommer också att göras på andra håll i samhället. Bl.a.
kommer Posten att göra stora besparingar genom minskad hantering av
felaktiga adresser genom kompletteringen av det adressregister som ligger
till grund för lägenhetsregistret.
Bättre statistikkvalitet
Vid kartläggningar före 1985 års folk- och bostadsräkning av hur ofta
hushållsstatistik borde produceras har det framkommit att vart tredje år
är en önskvärd periodicering. Det är dock inte möjligt att genomföra en
traditionell folk- och bostadsräkning med så korta intervaller. Senare
kartläggning har visat att ett ökande behov av hushållsstatistik finns, t.ex.
i resursfördelningssammanhang. Med en registerlösning är det i princip
möjligt att kontinuerligt framställa den nämnda statistiken, vilket innebär
en klar kvalitetsförbättring av samhällets information om hushållens
boendestandard och boendeekonomi.
Enklare för uppgiftslämnarna
En registerbaserad folk- och bostadsräkning innebär en förenkling för
uppgiftslämnarna i förhållande till traditionella räkningar. Redan i dag
hämtas huvuddelen av all information vid folk- och bostadsräkningar från
olika register. Vad som saknas är framför allt en koppling till bostaden
så att individerna kan föras till ett hushåll. På grund av detta tvingas alla
att fylla i folk- och bostadsräkningsblanketten. Uppgiftslämnarbördan för
kommunerna kan minskas liksom på sikt även för fastighetsägare och all-
mänheten. I uppbyggnadsskedet måste dock de senare medverka på olika
sätt tillsammans med kommuner och folkbokföringsmyndigheter.
Förbättrad folkbokföring
En registerbaserad folk- och bostadsräkning förutsätter att folkbokföring
sker på lägenhet. Den gällande folkbokföringslagen (1991:481) avser
endast folkbokföring på festighet och inte på lägenhet. Genom reformen
2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 90
17
kommer även hushåll i flerbostadshus att registreras på sin bostad och Prop. 1995/96:90
inte som idag enbart hushåll i enbostadshus. Detta innebär en klar
förbättring av kvaliteten på folkbokföringen. Detta förutsätter emellertid
att allmänheten i framtiden anger uppgift om lägenhet i sina flyttningsan-
mälningar.
Minskat bortfall
Ytterligare skal som talar för en registerlösning är erfarenheterna från
folk- och bostadsräkningen år 1990. Till och med FoB 85 var det möjligt
att upprätthålla samma slutliga svarsandel på ca 99 procent. I FoB 90 var
svarsandelen 97,5 procent. Insatserna och kostnaderna för påminnelser
blev genom det större antalet uteblivna svar större än i tidigare folk- och
bostadsräkningar. Vid ett ytterligare ökande bortfall av uppgifter i
traditionella folk- och bostadsräkningar blir resultaten av dessa alltmer
otillfredsställande för de avsedda ändamålen.
Sammanfattning
Regeringen delar statliga och kommunala myndigheters bedömning av-
seende behovet av hushålls- och bostadsstatistik. Detta torde vara väl
dokumenterat och synes snarare öka än minska bl.a. mot bakgrund av
behovet av statistik för att kunna fördela knappa samhällsresurser.
Regeringen konstaterar sammanfattningsvis att det finns flera skäl som
talar för en övergång till registerbaserade folk- och bostadsräkningar. En
reform innebär stora besparingar för samhället i jämförelse med traditio-
nella räkningar. Vidare är det möjligt att förbättra kvaliteten på statisti-
ken. Det blir enklare för uppgiftslämnarna och folkbokföringen förbätt-
ras. Erfarenheten från FoB 90 talar också för en registerlösning.
Regeringen konstaterar vidare att det inte är möjligt att med hjälp av
urvalsundersökningar ta fram statistik på låg regional nivå. Det kan också
konstateras att de förslag till framskrivning av underlag från folk- och
bostadsräkningar som presenterades i FoB 90-kommissionens rapport inte
kan ge en tillfredställande kvalitet till rimliga kostnader.
Regeringen föreslår därför att det skall genomföras en registerbaserad
folk- och bostadsräkning år 2000. Det innebär att uppgifter motsvarande
dem som samlades in vid räkningen år 1990 samlas in genom befintliga
register. Allmänheten behöver således inte krävas på de aktuella upp-
gifterna via frågeblankett, vilket måste ses som en stor fördel.
För att möjliggöra en registerbaserad folk- och bostadsräkning föreslår
regeringen att ett lägenhetsregister inrättas och att folkbokföring sker på
lägenhet och inte som nu på fastighet.
I den senaste folk- och bostadsräkningen år 1990 samlades uppgifter
om hushåll, lägenheter, färdsätt till arbete, yrke, arbetad tid och
utbildning in genom en frågeblankett till allmänheten. Vissa uppgifter
18
inhämtades också från befintliga register. Det saknas för närvarande ett Prop. 1995/96:90
yrkesregister, varför uppgifter om yrke inte kommer att kunna samlas in
via registerdata. Regeringen beslutade den 22 december 1994 att uppdra
år SCB att utreda förutsättningarna och bedriva försöksverksamhet för att
upprätta ett individbaserat yrkesregister med hjälp av data insamlade via
arbetsgivarnas kontrolluppgifter.
Efterfrågan och behov bör styra vilka uppgifter som skall ingå inom
ramen för den registerbaserade lösningen år 2000. Det är viktigt att
hänsyn tas till jämförbarhet bakåt i tiden innan beslut tas om den slutliga
utformningen. Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen i
denna fråga.
Intervallen mellan folk- och bostadsräkningarna har hittills varit fem år.
Dock beslutade riksdagen att någon räkning inte skulle genomföras år
1995. Från flera håll har framförts önskemål om hushållsstatistik med
tätare intervall. Regeringen är inte beredd att nu föreslå hur ofta folk-
och bostadsräkningar skall genomföras i framtiden. Efterfrågan och
behov av aktuell statistik bör vara vägledande i detta fe.Il. Regeringen har
för avsikt att återkomma till riksdagen med förslag om hur ofta en
registerbaserad folk- och bostadsräkning skall tas fram.
En viktig utgångspunkt i detta sammanhang är också att det inom
Europeiska unionen pågår förberedelser för ett direktiv som uppmanar
medlemsländerna att genomföra en folk- och bostadsräkning vid
sekelskiftet.
Enligt regeringens uppfattning finns det inte från integritetssynpunkt
något vägande hinder mot att genomföra en registerbaserad folk- och
bostadsräkning. Motiven härför utvecklas i avsnitt 8.
Mil av alternativ
Utredningen har redovisat en mycket preliminär beräkning av kostnaderna
för genomförandet av två alternativ för insamling av uppgifter till ett
lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet. Kostnaden för alternativ
1 har beräknats till 360 miljoner kronor och för alternativ 2 till 260
miljoner kronor.
Enligt alternativ 1 skulle fastighetsägare till flerbostadshus lämna
uppgifter om lägenheten och kontraktsinnehavarens namn. För detta ända-
mål skulle ca 280 000 blanketter behöva skickas ut. Fastighetsägarblan-
ketten skulle förtryckas med de uppgifter om identitet och adress som
finns i byggnadsregistret. Dessutom skulle 3,2 miljoner blanketter skickas
ut till hushållen. Dessa skulle lämna uppgifter om hushållets samman-
sättning och kontraktsinnehavarens namn. Hushållsblanketten skulle
förtryckas med uppgifter från registret över totalbefolkningen.
Enligt alternativ 2 skulle fastighetsägare till flerbostadshus lämna
uppgifter om lägenheten och om kontraktsinnehavarens namn och
personnummer.
19
Regeringen anser i likhet med flera remissinstanser att en modifierad
form av provalternativ 2 bör genomföras. Till skillnad från det ursprung-
liga alternativet föreslås nu detta genomföras på en mer begränsad geo-
grafisk yta. Det bör vidare noteras att provverksamheten kommer att om-
fatta också fritidshus. Detta alternativ renodlar uppgifterna för de berörda
myndigheterna. Kommunerna ansvarar för att adresser och beteckningar
fästställs för lägenheterna, Lantmäteriverket bygger upp lägenhets-
registret, skattemyndigheten ansvarar för den utökade folkbokföringen
och SCB förbereder statistikredovisningen. En annan fördel med detta
alternativ är att lägenhetsregistret byggs upp successivt i stället för att allt
görs på en gång. Detta innebär att man kan utnyttja erfarenheter och
lärdomar efter hand. Allt talar också för att kostnaderna för detta
alternativ blir lägre. Enligt det föreslagna alternativet kommer skattemyn-
digheterna att kommunicera med berörda i samband med att folk-
bokföringen sker på lägenhet.
Prop. 1995/96:90
Fastighetsdatasystemet kan kortfattat beskrivas som en gemensam sam-
hällelig resurs med grundläggande fastighetsinformation som bygger på
samverkan mellan olika intressenter. Systemet vilar på principen om
ajourföring vid källan och omfattar flera delregister med information som
i sin tur delas in i olika grupper.
Kärnan i lästighetsdatasystemet utgörs av fastighetsregistret, inskriv-
ningsregistret, byggnadsregistret och ett register med taxeringsin-
formation. Benämningen fästighetsdatasystemet förekommer i en
författning, förordningen (1988:278) med instruktion för Centralnämnden
för fastighetsdata (CFD). Enligt 1 § 1 i förordningen skall CFD förvalta
fästighetsdatasystemet. Systemet har nyligen blivit rikstäckande.
Riksdagen har beslutat att Statens lantmäteriverk och CFD den 1
januari 1996 slås ihop och bildar en ny myndighet, Lantmäteriverket
(prop. 1993/94:214, bet. 1993/94:BoU19, rskr. 1993/94:375, prop.
1994/95:166, bet. 1994/95:BoU 17, rskr. 1994/95:313).
Fastighetsdatareformen bygger på beslut av riksdagen år 1968 och 1970
att reformera fästighetsregistrering och inskrivning av fästigheter vid
fästighetsregistermyndigheter och tingsrätter. Reformen har inneburit en
omläggning och överföring av uppgifter från jord- och stadsregisterböck-
er och fästighets- och tomträttsböcker till ADB. Reformarbetet har utförts
i samarbete mellan CFD, Domstolsverket och Statens lantmäteriverk samt
berörda fästighetsregister- och inskrivningsmyndigheter. En.plan för
20
arbetet, som tagit ca två år för varje område och pågått samtidigt i flera Prop. 1995/96:90
län, har lagts fest av statsmakterna. Genom festighetsdatasystemet tas de
informationssamband tillvara som finns i de olika myndigheternas verk-
samheter.
Fastighetsdatasystemet har med tiden undergått successiva förändringar,
såväl avseende de tekniska lösningarna som beträffende innehållet i data-
baserna. Systemet innehåller i grunden två delregister - ett festighets-
och ett inskrivningsregister. Efter de beslut som riksdag och regering
fettat under våren 1993 har uppbyggnaden av ett tredje register, ett bas-
register över byggnader, nu färdigställts.
Kommittédirektiv är nu beslutade för en utredning som skall se över de
förfettningar som styr festighetsdatasystemet (dir. 1995:120). Nya
förfettningar på området kan därför förväntas träda i kraft inom några år.
Fastighetsregistret
Fastighetsregistreringen är det avslutande ledet i den festighetsbild-
ningsprocess som i huvudsak regleras i festighetsbildningslagen
(1970:988). I det festighetsregister som förs av de statliga och kommuna-
la festighetsregistermyndighetema finns sålunda uppgifter om församling,
eventuell adress, areal, läge, planer och rättigheter m.m. för festigheter,
samfälligheter och gemensamhetsanläggningar. Uppgifterna ajourhålls
dagligen av festighetsregistermyndighetema. Innehållet i festighets-
registret regleras i festighetsregisterkungörelsen (1974:1059). Registret
omfettar sju delregister, nämligen:
- Huvudregistret,
- Registerkartan,
- Koordinatregistret,
- Planregistret,
- Kvartersregistret,
- Adressregistret och
- Gemensamhetsanläggningsregistret.
Inskrivningsregistret
Handläggning av inskrivningsärenden sker vid inskrivningsmyndighet.
Inskrivningsregistret består av sex delar och regleras i inskrivnings-
kungörelsen (1974:1061).
21
Byggnadsregistret
Prop. 1995/96:90
Arbetet med att komplettera festighetsdatasystemet med ett basregister för
byggnader, byggnadsregistret, har nyligen slutförts. Uppbyggnaden av
byggnadsregistret har förutsatt samverkan mellan stat och kommun. CFD
har sålunda lagt upp grundregistret i samarbete med kommunerna, som
också kommer att ajourhålla registret mot ersättning från CFD. Detta
betyder att samtliga kommuner medverkar i festighetsdatasystemet som
registerförare av byggnadsregistret. Många kommuner har sett möjlig-
heter att knyta information från festighetsdatasystemet och byggnads-
registret till sin bygglovshantering, räddningstjänst, miljö- och hälsoskydd
och planering inom t.ex. energiområdet, bostadsbyggande, skyddsplan
etc.
I registret har varje byggnad en unik identitet, en byggnadsbeteckning
som består av beteckningen på den festighet där byggnaden är belägen
och ett särskilt enhetsnummer (löpnummer). De obligatoriska uppgifterna
innefattar uppgifter om byggnadsbeteckning, administrativ tillhörighet,
läge, taxeringsuppgifter (se nedan), ägare samt aktualitetsuppgifter,
medan bygglovsuppgifter, adresser, alternativt namn och referenser är
frivillig information.
Taxeringsregistret
Registret omfettar taxeringsinformation om samtliga taxeringsenheter och
värderingsenheter i landet. Informationen avser sådana uppgifter som
festställs vid fastighetstaxeringen. Hit hör, förutom taxeringsvärde, även
taxeringskoder, egenskapsdata samt ägaruppgifter. Uppgifterna upp-
dateras årligen av skatteförvaltningen.
Adressregistret innehåller lokaliserande adresser (gatuadresser) till
festigheter och samfälligheter. Upprättande och förande av adressregister
i festighetsdatasystemet är frivilligt och kommunerna ansvarar själva för
åsättandet av adresser. I september 1995 för 200 kommuner på detta sätt
adressregister i festighetsdatasystemet. Genom beslut av Statens
lantmäteriverk kan kommunen få behörighet att själv utföra registrering-
en. Adressregistret har idag varierande grad av täckning, även inom vissa
kommuner. Framför allt är det landsbygdsadresser som saknas.
Adresserna förekommer som en egen informationsgrupp och kan an-
vändas för sökning av fastighetsinformation. I byggnadsregistret finns
sålunda kopplingar mellan byggnaderna och adresserna i adressregistret.
Inför uppbyggnaden av ett lägenhetsregister måste samtliga byggnader
med bostadslägenheter ha festställda och registrerade adresser.
22
Basregister över adresser
Prop. 1995/96:90
Statens hantering av adressinformation innefattar folkbokföringens
bostadsadresser, Postens basregister över postadresser och Statens person-
och adressregister (SPAR). Till systemet kan också läggas belägenhets-
adresser på fastigheter (adressregistret) och byggnader i festighets-
datasystemet.
Posten, RSV, CFD och Svenska kommunförbundet arbetar nu gemen-
samt för att förbättra hanteringen av adresser. En gemensam insats är att
ta fram en ny standard. En annan insats har varit en förstudie om hur
samverkan kring adresshanteringen i festighetsdatasytemet, folkbok-
föringssystemet och Postens basregister över adresser skall kunna för-
bättras. En utgångspunkt i denna studie, som presenterades i juni 1995,
är att belägenhetsadresser på byggnadsnivå i festighetsdatasystemet skall
kunna utgöra en bas för adressuppgifter i de övriga systemen. Studien
innehåller uppskattningar av både arbetsmängden och kostnaden för
adressättning och adressregistrering.
Av stor betydelse är också de förslag till ändringar i adressavisering
från folkbokföringsregistret som föreslogs i Aviseringsutredningens
betänkande Folkbokföringsuppgifterna i samhället (SOU 1994:44).
Regeringens förslag: Ett lägenhetsregister byggs upp i form av
ett administrativt beståndsregister utan anknytning till enskild
person. Registret inrättas i anslutning till festighetsdatasystemet
och skall omfatta samtliga bostadslägenheter i landet. Uppbyggna-
den sker med uppgifter från byggnadsregistret om regional be-
lägenhet samt om fastigheter och byggnader. Härtill kommer
adressuppgifter. Mer specifika lägenhetsuppgifter, som inte finns
inom festighetsdatasystemet, måste hämtas in från ägare till
flerbostadshus och nyare enbostadshus med stöd av en författ-
ningsreglerad uppgiftsskyldighet. Grundläggande bestämmelser om
ändamål och innehåll ges i lag, medan kompletterande föreskrifter
om bl.a. innehållet ges i förordningsform.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker
eller förespråkar inrättande av ett lägenhetsregister för att kunna ta fram
hushålls- och bostadsstatistik med hjälp av registerdata. Svenska Kom-
munförbundet framhåller som sin grundläggande uppfattning att samarbe-
23
tet mellan statsmakterna och kommunerna i dessa typer av frågor bör Prop. 1995/96:90
regleras genom centrala principöverenskommelser. Även det praktiska
samarbetet med CFD med uppläggning av lägenhetsregistret bör regleras
via centrala avtal. Lantmäteriet framhåller att uppläggningen av ett
lägenhetsregister måste gå hand i hand med utbyggnaden av adress-
registret. Riksrevisionsverket saknar en samlad samhällsekonomisk
bedömning av lägenhetsregistrets förväntade effekter i ekonomiska
termer. Verket menar att det är viktigt att bedömningar görs av kostnader
och nyttan med registret totalt för samhället och uppdelat på olika
områden.
Datainspektionen avstyrker förslaget av integritetsskäl. Enligt inspektio-
nens uppfettning är allmänhetens inställning till FoB:ama den naturliga
utgångspunkten för överväganden kring hur samhällets statistikbehov skall
tillgodoses. En registrering som till stor del sker utan att uppgifter
inhämtas direkt hos de enskilda som skall registreras, skulle sannolikt
förstärka allmänhetens negativa inställning och föda känslor av att leva
i ett storebrorssamhälle. Istället bör mindre omfettande insatser användas
i enlighet med FoB 90-kommissionens förslag.
Företagens uppgiftslämnardelegation, Svenska arbetsgivareföreningen
och Sveriges fastighetsägareförbund avstyrker förslaget.
Skälen för regeringens förslag: För att kunna ta fram hushålls- och
bostadsstatistik med hjälp av registerdata krävs ett lägenhetsregister som
omfettar samtliga bostadslägenheter. Definitionen av bostadslägenhet i
detta sammanhang bör knyta mycket nära an till begreppet bostadslägen-
het i 12 kap. jordabalken.
Registreringen bör omfetta samtliga lägenheter som kan användas för
boende. Samtliga specialbostäder ingår med denna definition, liksom
fritidsbostäder. Lägenhetsregistret avses däremot inte omfetta sådana
lägenheter som används för annat ändamål än för boende, såsom kontor,
mottagningar och andra verksamhetslokaler.
Lägenhetsregistret bör konstrueras som ett administrativt bestånds-
register på samma sätt som byggnadsregistret (se avsnitt 5.3) utan att
uppgifterna skall kunna kopplas direkt till enskilda personer som fastig-
hetsägare eller boende. Endast sådana uppgifter bör få registreras som
klart behövs för att uppfylla ändamålet. Uppbyggnaden kan ske med
uppgifter som redan finns inom festighetsdatasystemet, främst bygg-
nadsregistret, om regional belägenhet samt om festigheter och byggnader.
Härutöver erfordras en rad specifika lägenhetsuppgifter som kan avse
bl.a. antal rum, förekomst av kök, upplåtelseform, förekomst av hiss,
aktuellt våningsplan m.m. samt lägenhetsbeteckning. Som framgår nedan
skall lägenhetsbeteckning festställas av kommunen och meddelas fastig-
hetsägaren. I övrigt måste lägenhetsuppgifterna hämtas från ägare till
flerbostadshus och nyare enbostadshus, eftersom varken Fastighetstax-
eringsregistret (FTR), allmänna festighetstaxeringen 1996 för småhus
(AFT 96) eller byggnadsregistret innefettar eller kommer att innefetta all
den information som behövs för en folk- och bostadsräkning. Uppgifter
om nyare enbostadshus finns inte heller att hämta från tidigare folk- och
24
bostadsräkningar. För att lägenhetsregistret skall kunna tjäna sitt ändamål Prop. 1995/96:90
måste det vara fullständigt. Det bör därför införas en lagreglerad
uppgiftsskyldighet.
Också inrättandet och förandet av ett lägenhetsregister som omfattar
nyss redovisade uppgifter bör förfettningsregleras, främst med hänsyn till
registrets karaktär av totalregister. För den förfettningstekniska lösningen
finns en allmän förebild i den förekommande regleringen av personregis-
ter. De grundläggande bestämmelserna om ändamål och innehåll bör
sålunda ges i lag, medan kompletterande föreskrifter om bl.a. innehållet
med fördel kan ges av regeringen i förordning.
Man kan med den föreslagna uppläggningen betrakta lägenhetsregistret
som en slags utveckling och specificering av byggnadsregistret. En
byggnad delas härigenom in i lägenheter med en unik lägenhetsbeteckning
för varje lägenhet. I registret skall denna lägenhetsbeteckning inte kunna
kopplas direkt till någon enskild person. Enligt datalagens grundläggande
definitioner måste en uppgift kunna hänföras till en enskild person för att
det över huvud taget skall uppstå ett personregister. Lägenhetsregistret
blir därför, med den nu föreslagna uppbyggnaden, inte ett personregister
i datalagens (1973:289) mening.
Förslaget till lagreglering av lägenhetsregistret är av permanent
karaktär. Det bör dock inte medföra några särskilda komplikationer att
införliva författningen i ett kommande nytt regelverk kring festighets-
datasystemet. En fördel med förslaget är istället att en permanent
reglering inte skapar osäkerhet om vad som fektiskt kommer att gälla
slutligt. Hur den slutliga regleringen än blir är det givet att ett lägenhets-
register av föreslagen art bör regleras i anslutning till bestämmelserna om
festighetsdatasystemet.
Den nyligen avslutade uppbyggnaden av ett byggnadsregister innebär
att förutsättningarna att inrätta ett lägenhetsregister starkt förbättrats.
25
Prop. 1995/96:90
Regeringens förslag: Uppgifterna i lägenhetsregistret skall få
användas för framställning av statistik och för folkbokföringen.
Lägenhetsregistret skall också få användas för resursfördelning
samt för planering, uppföljning och utvärdering av boende, byg-
gande och kommunikationer.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-
ens.
Remissinstanserna: Endast några remissinstanser har berört frågan.
Lantmäteriet framhåller sålunda att det vid sidan av registrets primära
ändamål finns andra användningsområden, till exempel vid fastighets-
taxeringen. Linköpings kommun pekar på att det kommunala använd-
ningsområdet är ett bland andra samhällsändamål. Vägverket menar att
lägenhetsregistret bör få användas också för planering, resursfördelning,
uppföljning och utvärdering inom andra samhällsområden.
Skälen för regeringens förslag: Det huvudsakliga ändamålet för regist-
ret är att skapa förutsättningar för att SCB, som är statistikansvarig
myndighet, skall kunna ta fram hushålls- och bostadsstatistik med hjälp
av registerdata. Som ett led i detta skall uppgifter om lägenhetsbeteckning
användas för att införa folkbokföring på lägenhet, vilket blir ett delända-
mål. Uppgifterna i registret bör emellertid också få användas för andra
samhällsnyttiga ändamål, varmed avses samhällsplanering i vid bemärkel-
se. Här gör regeringen ett visst förtydligande i jämförelse med arbets-
gruppens förslag.
Mer renodlade register för framställning av statistik är i många fall per-
sonregister och omfattas, om de innehåller känsliga uppgifter, i stor
utsträckning av lagen (1995:606) om vissa personregister för officiell
statistik med anslutande förordning. Uppgifterna i dessa statistikregister
får inte användas för andra ändamål än för framställning av statistik. De
skyddas också i stor utsträckning av absolut sekretess, s.k. statistiksekre-
tess, enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) och får inte i något fäll
användas för myndighetsutövning mot enskild.
Genom att lägenhetsregistret blir rikstäckande och dessutom kommer
att innehålla en unik beteckning för varje bostadslägenhet blir det rent
tekniskt möjligt att sambearbeta med en rad andra register, bl.a.
personregister. Det kan därför i viss utsträckning jämföras med statistik-
registren, vilket talar för att ändamålet tydligt anges i lag.
26
Prop. 1995/96:90
Regeringens förslag: Till lägenhetsregistret hämtas uppgifter från
fastighetsdatasystemet om regional belägenhet samt om fastighet
och byggnad. Vidare skall en del lägenhetsuppgifter lämnas av
ägare till flerbostadshus och nyare enbostadshus.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Svenska kommunförbundet framhåller att formerna
för samarbetet mellan fastighetsägarna och kommunerna närmare bör
övervägas när provverksamheten har genomförts i försökskommunema
och en utvärdering därav skett. Förbundet ser en del problem som kan
komma i dagen, inte minst när det gäller att få mindre nogräknade fastig-
hetsägare att medverka vid uppgiftslämnandet. Riksskatteverket anser att,
för att folkbokföring på lägenhet skall kunna ske, alla lägenheter där
personer kan tänkas bli folkbokförda bör finnas i ett lägenhetsregister.
Även beträffande lokaler kan motsvarande synpunkter anläggas, eftersom
lokaler i vissa fall kan byta användning. Lägenhetsregistret bör enligt
verkets mening endast innehålla uppgifter om lägenheternas fysiska egen-
skaper. Uppgifter om den aktuella användningen bör inte ingå. Också
Lantmäteriet framhåller att vissa typer av lokaler bör ingå i registret för
att de funktionsomvandlingar som sker mellan boende och kontor skall
kunna hanteras.
Skälen för regeringens förslag: Lägenhetsregistret måste, som redan
framgått, tillföras vissa uppgifter från festighetsdatasystemet, främst
byggnadsregistret. Vidare erfordras adress och lägenhetsbeteckning samt
ett antal olika lägenhetsspecifika uppgifter som hittills inte varit registre-
rade.
En mer preciserad utformning av variabelinnehåll och variabelklassifi-
ceringar kan ske först efter det användarna lämnat synpunkter på behov
m.m., vilket endast till viss del har skett under remissbehandlingen. Viss
ledning beträffende innehållet kan dock hämtas från variabelinnehållet i
tidigare folk- och bostadsräkningar, som med något tillägg ser ut enligt
följande: ägarkategori, hustyp, värmesystem, byggnadsår, antal vånings-
plan, antal rum, förekomst av kök, lägenhetsyta, dispositionsform/upplå-
telseform, kollektivt boende, hiss (endast flerbostadshus) samt vånings-
plan. Flertalet av dessa uppgifter finns inte registrerade i festighets-
datasystemet. Regeringen kommer att genom förordning föreskriva om
innehållet i registret. Definitioner av variabler m.m. bör utformas i
samråd mellan berörda myndigheter.
De uppgifter som hämtas från festighetsdatasystemet bör också kunna
ajourhållas löpande från samma källa. Fastighetsägarna bör samtidigt bli
fortsatt uppgiftsskyldiga beträffende vidtagna förändringar som påverkar
den lägenhetsspecifika information de tidigare lämnat. Rutinerna för
aktualisering/ajourhållning bör utformas i samarbete mellan kommunerna,
27
CFD, SCB och andra berörda. Ett syfte med rapportrutinema bör vara
att så långt möjligt eliminera risken för dubbelarbete.
Registret kommer också att omfetta special- och fritidsbostäder. Spe-
cialbostäder kan märkas genom kodsättning på lägenhetsnivå, uppdelat på
särskilda koder för t.ex. studentbostad, bostad för äldreboende och övrig
specialbostad. Klassficeringen av fritidshus kan komma att medföra sär-
skilda problem. För närvarande kan uppgifter hämtas från fastighetstaxe-
ringen om att festigheten är taxerad som fritidshus. En möjlighet är att
man vid uppläggningen tar in typkoden för taxering i lägenhetsregistret
med markering för fritidshus. I framtiden kan nybyggda hus ges en
markering för fritidshus av kommunen vid uppdateringen.
Ändamålet med lägenhetsregistret kräver, som tidigare angivits, inte att
det omfettar sådana lägenheter som används för annat ändamål än
boende.
Insamlingen av uppgifter till lägenhetsregistret i uppbyggnadsskedet
skall, efter det att kommunerna har festställt adress och lägenhetsbe-
teckningar, ombesörjas av det blivande Lantmäteriverket. Fastighets-
ägarna tillställs blanketter med de uppgifter förtryckta som hämtas från
festighetsdatasystemet. Uppgiftsplikten enligt lägenhetsregisterlagen
omfettar en kontroll av dessa samt komplettering med angiven lägenhets-
specifik information inklusive lägenhetsbeteckningar.
Prop. 1995/96:90
Regeringens förslag: Varje bostadslägenhet skall kunna hänföras
till en adress som kommunen skall fastställa. Om det finns mer än
en bostadslägenhet med samma adress, skall kommunen fastställa
en särskild beteckning för varje lägenhet (lägenhetsbeteckning).
Fastighetsägaren skall underrättas om detta.
Arbetsgruppens förslag: Adressregistren i festighetsdatasystemet skall
bli obligatoriska för kommunerna i fråga om inrättande och ajourhållning.
Kommunerna skall festställa adress och lägenhetsbeteckning för varje
lägenhet. Dessa uppgifter bildar en lägenhetsidentitet.
Remissinstanserna: Svenska kommunförbundet anser att frågan om
åsättande av lägenhetsidentitet bör bli föremål för särskilt noggrann
utvärdering och att särskilda resurser kan komma att behövas specifikt för
denna del av provverksamheten. Förbundet ser en risk för att kommuner-
na som ansvariga för lägenhetsidentiteterna förorsakas betydande arbets-
insatser när det gäller vissa festighetsägarkategorier. Förbundet före-
språkar en värdebärande modell för åsättande av lägenhetsidentitet och
ser inget hinder i att densamma återges på adresstavlor i portuppgångar
och liknande. Förbundet delar inte arbetsgruppens uppfettning att
inrättande och ajourhållning av ett adressregister inte skulle komma att
28
bli särskilt tung arbetsbörda för kommunerna utan pekar på motsatsen. Prop. 1995/96:90
Uppgiften bör avtalsregleras och kommunerna erhålla full kostnadstäck-
ning för insatsen. SCB konstaterar att ett obligatoriskt adressregister och
byggnadsregister är en helt nödvändig utgångspunkt innan ett admini-
strativt system med ett lägenhetsregister och förbättrad folkbokföring kan
byggas upp. Denna uppbyggnad kan inte, som nu sker med CFD:s
byggnadsregister, bygga på frivilliga överenskommelser mellan t.ex.
kommunerna och CFD. Obligatoriet är nödvändigt för att klara en
riksomfattande statistikredovisning med hög kvalitet. Centralbyrån
förespråkar vidare en värdebärande modell för lägenhetsbeteckningen
med löpnummer per våningsplan. En sådan modell minskar behovet av
frågor om våningsplan till uppgiftslämnarna och dessutom vara till fördel
för andra användare. SCB anser däremot inte att det krävs en obligatorisk
skyltning vid respektive dörr. RSV förespråkar att en belägenhetsangivan-
de modell väljs för lägenhetsbeteckningen. Utgångspunkten bör vara att
dessa utformas på ett sådant sätt att de får största möjliga användnings-
område. Enligt verkets mening torde en lämplig modell vara en num-
rering som är unik inom en uppgång och anger våningsplan. Verket
framhåller vidare att utformningen av lägenhetsbeteckningarna är mycket
viktig för ett framgångsrikt genomförande. RSV menar att en förut-
sättning för att uppgifterna om lägenhet i rimlig omfattning skall komma
att lämnas av de flyttande är en tydlig skyltning vid lägenheterna. Verket
ser inte någon annan möjlighet att tillse att detta sker än att föreskriva en
skyldighet för festighetsägama. Slutligen framhåller man att kommuner-
nas skyldighet att fastställa adresser till alla byggnader med lägenheter
bör komma till uttryck i en tydlig lagbestämmelse, vilket inte är fallet i
arbetsgruppens förslag.
Skälen för regeringens förslag: För att hushålls- och bostadsstatistik
skall kunna tas fram med hjälp av registerdata måste varje bostadslägen-
het ges en identitet som medför att den går att särskilja från andra
bostadslägenheter. Identifieringen bör av naturliga skäl bygga på
kopplingen fastighet - byggnad - adress. Ett införande av folkbokföring
på lägenhet förutsätter därför först och främst att varje bostadslägenhet
har en festställd adress. Kommunerna bör ansvara för att adresser
festställs. Den gällande folkbokföringslagen (1991:481) avser liksom den
tidigare lagen endast folkbokföring på fastighet och inte på lägenhet. I de
fell det finns mer än en bostadslägenhet med samma adress måste varje
lägenhet ges en särskild beteckning (lägenhetsbeteckning). Också
festställande av en sådan lägenhetsbeteckning bör bli kommunens
skyldighet.
29
Adresser
Prop. 1995/96:90
Ca 200 kommuner förde i september 1995 adressregister i festighets-
datasystemet. Adresserna omfettar i huvudsak tätortsområden. För att
kommunerna skall kunna tillhandahålla behövliga adresser bör registrets
uppbyggnad, fortlevnad och kvalitet säkerställas. Den frivilliga överen-
skommelse som nåtts har tveklöst utfellit med mycket gott resultat. Det
måste samtidigt konstateras att alla komponenter i ett system måste vara
kompletta för att inte helheten skall äventyras. Det innebär att ett
adressregister bör föras för alla kommuner, såväl tätorts- som lands-
bygdsområden. Arbetsgruppen kom till den slutsatsen att adressregistren
i festighetsdatasystemet måste bli obligatoriska för kommunerna i fråga
om inrättande och ajourhållning. Arbetsgruppen framhöll också nödvän-
digheten av att detta adressregister finns i alla kommuner i tid för starten
av lägenhetsregistret. Detta medför enligt arbetsgruppens bedömning att
adressregistret tills vidare stannar kvar som ett underregister till
festighetsregistret, men att adressuppgifterna ajourhålls med stöd av
bestämmelser i lägenhetsregisterlagen. På sikt ansågs dock adressregistret
böra brytas ur festighetsregistret.
Regeringen har emellertid stannat för att inte införa en förfettnings-
reglerad skyldighet att föra adressregister, i festighetsdatasystemet. Det
är istället skyldigheten att tillhandahålla adressuppgifter för att festställa
adress till bostadslägenheter som i föreliggande förslag blir obligatorisk.
Regeringen utgår samtidigt från att de kommuner som idag inte har ett
fullständigt adressregister inom festighetsdatasystemet, för att kunna leva
upp till nyssnämnda krav, vidtar åtgärder för uppbyggnaden av ett sådant.
Arbetet med att färdigställa adressregister i hela landet bör ske
parallellt med provverksamheten och före uppbyggnaden av lägen-
hetsregistret. Detta eftersom ett fullständigt adressregister i festighets-
datasystemet blir en förutsättning för färdigställandet av lägenhetsregistret
och i sin tur för folkbokföring på lägenhet. Det är också klart att det
behövs kontakter mellan kommunerna och festighetsägama innan
lägenhetsbeteckningama slutligen kan festställas. Det som framkommit
om ett basregister för adresser (jfr avsnitt 5.4) bör också väga tungt vid
beslut om den framtida utformningen av adressregistret.
Lägenhetsbeteckning
Arbetsgruppen har förespråkat en informationsbärande modell för lägen-
hetsbeteckningen. Härmed avses att beteckningen innefettar viss
information om var i byggnaden lägenheten är belägen. Det ankommer
enligt den föreslagna regleringen på kommunerna att festställa lägenhets-
beteckningen och regeringen vill särskilt framhålla att en informations-
bärande modell, om den införs konsekvent i samtliga kommuner på sikt
kan medföra stora fördelar. Det blivande Lantmäteriverket bör i samråd
med kommunerna eller Kommunförbundet och berörda myndigheter och
30
organisationer ta fram riktlinjer för hur en sådan lägenhetsbeteckning bör
utformas.
Det är endast fastighetsägarna som har kunskap om lägenheternas antal
och fördelning inom fastigheten och en stor del av arbetet måste därför
utföras i nära kontakt med dem. Till sin hjälp bör de tillhandahållas en
förteckning av festighetsidentitetema som kan tas fram av Lantmäteriver-
ket med de av kommunen fastställda adresserna och instruktioner för hur
själva tilldelningen av beteckningar sker. Det krävs också att fastig-
hetsägare i många fåll tillhandahåller olika slags information om
lägenheterna och dess placering för att lägenhetsbeteckningama skall
festställas på ett korrekt underlag. I de fell klara och entydiga regler kan
uppnås för festställande av lägenhetsbeteckning finns möjligheter till ett
i vissa fell förenklat förfärande, såsom t.ex. att fastighetsägaren - efter
kommunens godkännande - lämnar uppgifter direkt till Lantmäteriverket.
Kompletterande föreskrifter bör meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.
Fastighetsägaren skall underrättas om den festställda adressen och
lägenhetsbeteckningen.
Prop. 1995/96:90
Regeringens förslag: Lantmäteriverket får det övergripande
ansvaret för lägenhetsregistret. Kommunerna ansvarar för de
uppgifter i registret som hänför sig till kommunen.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Svenska Kommunförbundet framhåller att fördelen
med arbetsgruppens förslag är att man får en registrering vid källan.
Dock måste rutiner och föreskrifter utarbetas och ajourhållas vad avser
uppläggningar, förändringar i lägenhetsbeståndet med hänsyn till ny- och
ombyggnader samt rivningar. Detta kommer enligt förbundets mening att
innebära ett merarbete för kommunerna vilket aktualiserar frågan om
ersättning.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om registeransvar för
personregister ges i datalagen (1973:289). Även om lägenhetsregistret
inte blir ett personregister i datalagens mening, måste klarhet bringas i
vem som på olika sätt bär ansvar för registret och uppgifterna i detta.
Ansvaret för att lägga upp ett register av detta slag och fullgöra dess
ändamål aktualiserar ju också ett ansvar för registerinnehållet. Det är
givet att ansvaret för uppgifter i registret som hänför sig till en viss
kommun hamnar hos den kommunen. Det blivande Lantmäteriverket
förutsätts utföra såväl den inledande som den fortsatta registerhantering-
en. Ajourföring och senare kompletteringar skall utföras genom kommu-
nernas försorg. Av naturliga skäl hamnar därför ansvaret för registret hos
31
verket, särskilt som CFD redan har ansvar för festighetsdatasystemet. Det Prop. 1995/96:90
blir därmed en registrering vid källan som allmänt sett underlättar
kommunikationen men som också ger möjlighet till kontakter mellan
berörda för att reda ut oklarheter m.m. Registerkvaliteten bör då också
kunna hållas på en hög nivå.
Regeringens förslag: Uppgifterna i lägenhetsregistret gallras
enligt arkivlagens bestämmelser. Registren för provverksamheten
skall gallras när verksamheten avvecklas.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Riksarkivet framhåller att provverksamheten är en
engångsföreteelse och har inga synpunkter på att uppgifterna gallras när
lagen upphör att gälla. Framtida forskningsintressen är enligt arkivets
mening inte åsidosatta.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om bevarande och gall-
ring av allmänna handlingar hos myndigheter finns i arkivlagen
(1990:782). Huvudprincipen enligt arkivlagen är att allmänna handlingar
skall bevaras. Gallring får ske, men därvid skall alltid beaktas att
återstående material skall kunna tillgodose rätten att ta del av allmänna
handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen
samt forskningens behov. Arkivlagen medger att avvikande bestämmelser
om gallring ges i annan lag eller i förordning.
Beträffende uppgifterna i lägenhetsregistret anser regeringen att gallring
bör ske enligt arkivlagens bestämmelser, även om detta som Lagrådet
framhållit inte behöver anges uttryckligen i lagtexten. Eftersom lägenhets-
registret inte blir ett personregister i datalagens (1973:289) mening,
uppkommer inte någon tveksamhet hurvida gallring skall ske enligt
datalagens eller arkivlagens bestämmelser.
Andra aspekter gör sig gällande beträffende de register som skall få
inrättas med stöd av lagen om provverksamhet avseende hushålls- och
bostadsuppgifter. Regeringen anser att det i dessa fell är viktigt att inte
bevara uppgifter hos myndigheterna när ändamålet med uppgifterna,
provverksamheten, är fullföljt. Registren byggs upp under en testperiod
och kvaliteten på uppgifterna kan vara svår att överblicka. Här gör sig
samtidigt starka integritetsintressen gällande. Registren för provverksam-
heten bör därför gallras senast vid den tidpunkt när lagen upphör att gälla
och provverksamheten avvecklas. Detta måste anges uttryckligen i lagen.
Förslaget om gallring stärker sammanfettningsvis enligt regeringens
mening integritetsskyddet utan att värden för framtida forskning m.fl. går
förlorade.
32
Regeringens förslag: Personer som bor i flerbostadshus skall
folkbokföras på lägenhet och inte bara på fastigheten. Folkbok-
föringen på lägenhet medför vissa förändringar i skyldigheten att
anmäla ändrad adress. Den som flyttar till en bostadslägenhet i ett
flerbostadshus blir sålunda skyldig att komplettera sin flyttningsan-
mälan med uppgift om lägenhetsbeteckning.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: RSV framhåller att folkbokföringsregistret bör få
innehålla en konstruerad lägenhetsbeteckning som gör det möjligt att i
vissa särskilda fell i statistiken redovisa personer som inte går att knyta
till viss lägenhet som ett hushåll.
Skälen för regeringens förslag: Den gällande folkbokföringslagen
(1991:481) avser liksom den tidigare lagen endast folkbokföring på fastig-
het och inte på lägenhet. En förutsättning för att kunna ta flarn hushålls-
och bostadsstatistik med hjälp av registerdata är emellertid att personer
som bor på en festighet med flera lägenheter är fblkbokförda på lägenhet.
Regeringen föreslår därför att folkbokföring på lägenhet införs i dessa
fell. Folkbokföring kommer att kunna ske på de lägenheter som registre-
rats i det föreslagna lägenhetsregistret. Uppgift om lägenhetens be-
teckning kommer att införas i de lokala folkbokföringsregistren.
För den del av befolkningen (ca 50 %) som bor i enbostadshus
innefettar uppgiften om folkbokföringsfestighet även uppgift om exakt
bostad. Folkbokföring på lägenhet för boende i flerbostadshus kan därför
inte sägas till sin karaktär vara mer känslig från intergritetssynpunkt än
den nuvarande uppgiften om folkbokföringsfestighet för boende i
enbostadshus. I vilken bostad en person bor, dvs. hans adress, och vilka
fler som bor i bostaden är normalt allmänt känt. Uppgift om en persons
adress- och folkbokföringsfestighet är också normalt att anse som
uppgifter som inte är känsliga. I de undantagsfell en persons adress är en
känslig uppgift förses den personens uppgifter i folkbokföringen med en
markering som medför att en särskild sekretessprövning görs innan några
uppgifter om den personen lämnas ut.
När Lantmäteriverket har lagt upp lägenhetsregistret för ett visst
område skall skattemyndigheten registrera rätt lägenhetsbeteckning för
varje folkbokförd person i området. För att folkbokföring på lägenhet
skall kunna genomföras krävs att fastighetsägare lämnar uppgifter om
dem till vilka bostadslägenheter är upplåtna. Registreringen sker sedan
med ledning av de uppgifter som festighetsägama lämnar till skattemyn-
digheten. Med hjälp av de i folkbokföringsregistret registrerade familjere-
lationerna kan också koppling till övriga boende i en lägenhet i allmänhet
ske. Maskinell sammankoppling kan ske i fråga om makar, barn (oavsett
3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 90
Prop. 1995/96:90
33
ålder) och föräldrar, sambor med gemensamma barn samt barn med Prop. 1995/96:90
vårdnadshavare. I de fall skattemyndigheten inte med ledning av
fastighetsägarens uppgifter kan avgöra i vilken lägenhet en person bor
måste detta utredas genom direkt kontakt med personen själv eller i
särskilda fell med fastighetsägaren. Som RSV framhållit kan det också
uppstå situationer där den enskilde inte kan knytas till en viss bostads-
lägenhet. Dessa folkbokförs som tidigare enbart på fastighet. Huruvida
det för dessa fell finns skäl att utvidga lägenhetsbegreppet får provverk-
samheten utvisa.
Innan en person registreras på en lägenhet i folkbokföringsregistret
måste kommunikation ske med den registrerade (17 § förvaltningslagen
1986:223). Detta gäller oavsett om någon utredning gjorts eller inte.
Härigenom får den enskilde också information om vilken lägenhet han
folkbokförts på.
Bland de uppgifter som festighetsägama lämnar in kan finnas känsliga
adressuppgifter om personer som riskerar förföljelse och som därför
erhållit sekretessmarkering eller medgivits kvarskrivning enligt 16 §
folkbokföringslagen. Eftersom det inte omedelbart framgår att uppgifter
från en fastighetsägare kan innehålla sådan känslig information är det av
vikt att skattemyndigheten behandlar inkomna uppgifter med försiktighet.
Folkbokföring på lägenhet medför vissa förändringar i skyldigheten att
anmäla ändrad adress enligt folkbokföringslagen. Den som flyttar till en
bostadslägenhet i ett flerbostadshus blir sålunda skyldig att komplettera
sin flyttningsanmälan med uppgift om ny lägenhetsbeteckning. Skattemyn-
digheten har idag problem med att få den flyttande att ange festighetsbe-
teckning till inflyttningsfästigheten. I de flesta fell kan skattemyndigheten
genom registerkopplingar mellan adress och festighet själv utreda vilken
fastighet inflyttningen avser. Införandet av lägenhetsbeteckning förutsätter
däremot medverkan av den enskilde vid utredningen av vilken lägenhet
som inflyttningen avser. Lämnas inte uppgiften i flyttningsanmälan
innebär det att skattemyndigheten måste begära in lägenhetsuppgiften från
den enskilde eller fastighetsägaren. Tvingas skattemyndigheten att i stor
omfettning på detta sätt hämta in kompletterande uppgifter, kommer
hanteringen av flyttningsanmälningarna att kräva större resurser än
tidigare.
Skattemyndigheten får vidare i sin egenskap av folkbokföringsmyndig-
het förelägga en person att lämna uppgift om lägenhetsbeteckning, även
om denne inte är skyldig att göra anmälan om flyttning. Myndigheten
ges också möjlighet att förelägga en fastighetsägare eller innehavare av
bostadslägenhet som upplåter en bostad i flerbostadshus att uppge lägen-
hetsbeteckning beträffende den bostad som upplåts.
34
Prop. 1995/96:90
Regeringens bedömning: Regeringen anser att det inte finns
något hinder från integritetssynpunkt mot att ta fram hushålls- och
bostadsstatistik med stöd av registerdata och att införa folkbok-
föring på lägenhet.
Skälen för regeringens bedömning:
Säkerhets- och integritetsfrägor för lägenhetsregistret
För säkerhetsarbetet i dess helhet finns särskilda riktlinjer antagna hos det
nuvarande CFD. En särskild årsredovisning av ADB-säkerheten görs med
redovisning av den aktuella säkerhetsnivån. Här sammanfattas de
säkerhetsåtgärder som har genomförts och de som skall genomföras under
kommande budgetår. Redovisningen innehåller också en kort beskrivning
av den gällande säkerhetsorganisationen.
Säkerhetsfrågorna har hög prioritet inom CFD. Säkerhetsfrågor före-
kommer ständigt i olika steg i den systemutvecklingmodell som används
vid CFD. Utveckling, införande, drift och förvaltning av ett lägenhets-
register kan ur säkerhetssynpunkt genomföras inom ramen för de rutiner
som finns. Införandet av ett lägenhetsregister är ett arbete som spänner
över samtliga delar i CFD:s ADB-säkerhetsarbete. I arbetet ingår fem
olika grupper av skyddsåtgärder, nämligen kapitalskydd, funktionsskydd,
dataskydd, datakvalitetsskydd och avbrotts- eller katastrofckydd.
Uppgifterna i ett lägenhetsregister är inte direkt personanknutna utan
kopplingen till person och hushåll sker i folkbokföringsregistren och
senare också vid statistikframställningen. Regeringen gör, som tidigare
angivits, ändock den bedömningen att registret bör regleras på motsva-
rande sätt som ett personregister. Inte minst registrets karaktär av
totalregister talar starkt härför.
Folkbokföring på lägenhet
Folkbokföringsregistren, som närmare behandlas i avsnitt 7, innehåller
uppgifter som är av grundläggande betydelse för den enskilde och för
myndigheternas verksamhet. Det nuvarande folkbokföringssystemet har
underkastats en riskanalys som på sin tid utarbetades på uppdrag av
Sårbarhetsutredningen. I analysen redovisades ett stort antal problem-
områden. Med anledning härav och mot bakgrund av Datainspektionens
allmänna råd om ADB-säkerhet, har en särskild handlingsplan för ADB-
säkerheten upprättats inom skatteförvaltningen. Införande av folk-
35
bokföring på lägenhet kan inte förutsättas förändra kraven på ADB- Prop. 1995/96:90
säkerhet för folkbokföringsregistren.
Folkbokföring på lägenhet som en utökad adressuppgift utgör knappast
i sig en integritetskänslig uppgift. Genom att uppgifter om lägenhetsbe-
teckning förs in i folkbokföringen ökar precisionen i adressen. Detta
torde medföra en minskad risk för personförväxlingar, t.ex. vid
postdistribution. Minskad risk för personförväxling innebär en förstärk-
ning av integritetsskyddet. Införandet av särskiljande adresser i folk-
bokföringen kan kanske även bidra till en minskning av personnummeran-
vändningen.
Den personliga integriteten kan kränkas, inte enbart genom att känslig
information samlas, utan även genom att i och för sig harmlösa uppgifter
är felaktiga eller inaktuella. En felaktig lägenhetsuppgift kan emellertid
förorsaka den enskilde olägenheter och riskerar därmed att kränka den
personliga integriteten. Detta borde effektivt kunna förebyggas genom en
väl planerad hantering av folkbokföringsuppgiftema.
Framtagande av statistik
Säkerhets- och integritetsfrågoma inom ramen för SCB:s statistik-
produktion har varit föremål för granskning av flera olika utredningar
under senare år. Två folk- och bostadskommissioner har haft till uppgift
att bl.a. bevaka dessa frågor i samband med de senaste folk- och bo-
stadsräkningarna. Integritetsskyddsutredningen har i delbetänkandet
Statistik och integritet, del 1, Skydd för uppgifter till den statliga
statistiken m.m. (SOU 1993:83) gett en god beskrivning av dataskyddet
av materialet till SCB:s statistikproduktion.
I det SCB-gemensamma programmet Dataskydd och uppgiftslämnar-
frågor för perioden 1993/94-1995/96 lämnas också en översikt över de
olika regler och åtgärder som SCB:s dataskydd baseras på.
Det bör också framhållas att de uppgifter som SCB använder för att
framställa statistik omfettas av absolut sekretess enligt 9 kap. 4 §
sekretesslagen (1980:100).
36
Prop. 1995/96:90
Regeringens förslag: En provverksamhet genomförs för att
precisera kostnader och en rad andra aspekter kring insamling av
uppgifter och framställning av registerbaserad statistik. Prov-
verksamheten skall bedrivas i Gävle kommun och i Högalids
församling i Stockholms kommun.
Utredningens förslag: En provverksamhet bör genomföras.
Arbetsgruppens förslag: Har föreslagit en författningsreglering av
provverksamheten.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har förordat en provverk-
samhet men har inte haft några synpunkter på uppläggningen av denna.
Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens uppfattning är det
nödvändigt att genomföra en provverksamhet för att bl.a. kunna precisera
kostnader, klargöra ansvarsområden för berörda myndigheter och utreda
rutiner kring identitetssättningen av lägenheterna och folkbokföringen
samt för att testa metoder för framställning av registerbaserad statistik.
Provverksamheten skall omfetta dels Gävle kommun, dels Högalids för-
samling i Stockholms kommun. Dessa områden bedöms vara representati-
va beträffende sådana fektorer som måste testas och utvärderas. Här finns
också väl utbyggda adressregister.
För genomförande av provverksamheten skall uppgifter få hämtas från
olika personregister enligt vad regeringen föreskriver.
Vad gäller informationen till de berörda anser regeringen att det
förutom en allmän information om provverksamheten skall ges informa-
tion till de registrerade om de uppgifter som påförs av skattemyn-
digheten, dvs. lägenhetsbeteckning för medlemmar i hushåll med utgångs-
punkt i kontraktsinnehavarens personnummer. Informationen skall ges i
samband med att folkbokföring sker på lägenhet och innebär att inga
uppgifter kommer att registreras utan de berördas vetskap. Förfarandet
innebär naturligtvis också att den som åsatts en felaktig uppgift genom
kontakt med skattemyndigheten får den rättad.
I likhet med vad som regelmässigt skett vid tidigare folk- och
bostadsräkningar behöver provverksamheten följas upp i fråga om
tillförlitlighet i uppgifterna och ajourföring av registren m.m. Därför kan
bl.a. behövas ett särskilt statistikregister för kvalitetsundersökning.
Regeringen föreslår också att registret skall gallras efter det provverk-
samheten avslutats.
Införandet av folkbokföring på lägenhet sker successivt i hela landet.
Detta erfordrar vissa särskilda regler om främst uppgiftsplikt. Dessa
regler skapas i enlighet med Lagrådets förslag genom ändringar av
befintliga bestämmelser i folkbokföringslagen.
37
Prop. 1995/96:90
Totala kostnader
Det alternativ till uppläggning av lägenhetsregister och folkbokföring på
lägenhet som regeringen har valt beräknades i utredningen kosta ca 260
miljoner kronor. Kostnaderna omfettar utveckling, uppläggning,
ajourhållning och statistikredovisning. Beräkningarna är svåra att
precisera bl.a. beroende på hur omfettande kompletteringsarbetet blir för
att få en godtagbar kvalitet i lägenhets- och folkbokföringsuppgiftema.
Efter provverksamheten kommer regeringen att ha tillgång till ett
betydligt bättre beslutsunderlag vad gäller de totala kostnaderna för
reformen. Regeringen avser att årligen återkomma till riksdagen med
information och förslag i kostnadsfrågor.
Registerbaserade folk- och bostadsräkningar innebär på sikt stora be-
sparingar för stat och kommun jämfört med traditionella räkningar.
Kostnaden för en traditionell folk- och bostadsräkning kan i dag
uppskattas till ca 300 miljoner kronor. Detta skall jämföras med
kostnaden för att bygga upp ett lägenhetsregister och införa folkbokföring
på lägenhet, totalt 260 miljoner kronor. De därefter återkommande folk-
och bostadsräkningarna har beräknats till ca 10 miljoner kronor per gång.
Detta innebär att engångskostnaderna för reformen i princip är intjänade
redan efter det att den första registerbaserade folk- och bostadsräkningen
genomförts, vilket sker år 2000. Därefter realiseras besparingarna fullt
ut för statsverket. Regeringen återkommer med förslag till hur finan-
sieringen skall ske.
Regeringen bedömer att kostnaderna för systemets fortvarighet (ajour-
hållning och återkommande folk- och bostadsräkningar) inte är större än
att de genom omprioriteringar kan täckas inom ramen för berörda
myndigheters förvaltningsanslag.
Kostnadsfördelningsprincipen
Utredningen tar inte ställning till kostnadsfördelningen mellan staten och
kommunerna, men pekar på att det finns två alternativ. Det ena innebär
att staten och kommunerna ansvarar för sina egna kostnader i likhet med
tidigare folk- och bostadsräkningar. Folk- och bostadsräkningen år 1990
kostade totalt ca 250 miljoner kronor, varav 100 miljoner kronor
hänförde sig till kommunerna och 150 miljoner kronor till staten. Det
andra alternativet är den finansieringsform som har använts vid upp-
byggnaden av byggnadsregistret och som innebär att kommunerna får
ersättning av staten för det arbete man utför vid uppläggningen.
Användarna betalar därefter för användningen av registret.
Arbetsgruppen har för sin del förutsatt att kommunerna skall erhålla
finansiellt stöd från staten för det arbete man avsätter för själva registre-
ringsarbetet.
38
Flertalet remissinstanser har inte behandlat dessa frågor. Svenska
kommunförbundet framhåller dock att finansieringen av uppläggningen
av adress- och lägenhetsregister bör ske på liknande sätt som vid
uppläggningen av byggnadsregistret. Avtalsliknande ersättning bör ges till
kommunerna för utfört arbete. I gengäld får kommunerna vara beredda
att betala för vissa uttag.
En nödvändig förutsättning för ett rikstäckande lägenhetsregister,
folkbokföring på lägenhet och en registerbaserad folk- och bostadsräkning
år 2000 är ett heltäckande register över adresser. Drygt 200 kommuner
för nu på frivillig grund adressregister i festighetsdatasystemet hos CFD.
Dock återstår adressättning och registrering av ca 900 000 adresser på
landsbygden och registrering av ytterligare ca 875 000 tätortsadresser.
Adressregistret måste vara komplett inom två år för att en registerbaserad
folk- och bostadsräkning skall kunna genomföras år 2000. Därför föreslår
regeringen, som redovisats i avsnitt 6.4, att kommunerna åläggs att
festställa adresser. Således skall under år 1996 och 1997 ett stort antal
belägenhetsadresser föras in i registret och en omfettande adressättning
genomföras på landsbygden.
En arbetsgrupp med representanter för CFD, Svenska kommunförbun-
det, RSV och Posten har beräknat totalkostnaden för att upprätta ett bas-
register över adresser till ca 55 miljoner kronor, varav 22,5 miljoner
kronor för Posten, 22,5 miljoner kronor för kommunerna och 10 miljoner
kronor för CFD. Posten beräknas göra stora besparingar om förslaget
genomförs, beroende på att antalet felaktiga adresser kommer att minska.
Posten är enligt arbetsgruppen beredd att stå för sin del av kostnaderna.
Även för kommunerna bör ett heltäckande adressregister kunna
medföra besparingar inom bl.a. räddningstjänsten, socialtjänsten,
sophämtningen och annan kommunal service. De stora besparingarna för
kommunerna skall dock ses mot bakgrund av att de inte behöver vara
med och finansiera folk- och bostadsräkningar i framtiden.
Regeringen anser mot bakgrund av kommunernas uttalade behov av
hushållsstatistik och de stora besparingar för kommunerna som en regis-
terbaserad folk- och bostadsräkning medför jämfört med en traditionell
räkning att kommunerna bör svara för de kostnader som rör registrering-
en av adresser.
När det gäller uppläggning av lägenhetsregistret förordar regeringen i
likhet med Svenska kommunförbundet att kommunerna erhåller ersättning
av staten för det arbete som de utför vid uppläggningen av registret.
Storleken på ersättningen till kommunerna bör, liksom i fellet med
byggnadsregistret, kunna festställas som ett normalavtal mellan CFD och
Svenska kommunförbundet. Kostnaderna för ajourhållning bör kunna er-
sättas enligt samma princip. Utom för statistikproduktion som regleras i
lagen om den officiella statistiken betalar användarna därefter för använd-
ningen av registret. Staten ansvarar också för kostnaderna för förändring-
ar i folkbokföringen.
Jämfört med den kostnadsfördelningsprincip som tidigare använts inne-
bär detta att staten tar ett ökat ansvar i förhållande till kommunerna när
Prop. 1995/96:90
39
det gäller folk-och bostadsräkningarna. Samtidigt kommer kostnadsför- Prop. 1995/96:90
delningen mellan kommunerna att bli mer rättvis eftersom endast kost-
nader knutna till den egna kommunen (komplettering av adresser och
faktisk statistikanvändning) kommer att belasta de enskilda kommunerna.
Regeringens förslag: På tilläggsbudget till statbudgeten för
budgetåret 1995/96 anvisas under sjunde huvudtiteln 37 miljoner
kronor till ett nytt reservationsanslag benämnt Folk- och bostads-
räkning år 2000. Anslaget skall täcka kostnader för den provverk-
samhet som skall bedrivas i Gävle kommun och i Högalids för-
samling i Stockholms kommun.
Skälen för regeringens förslag: Utredningen beräknar totalkostnaden
för att inrätta ett lägenhetsregister och införa folkbokföring på lägenhet
till ca 260 miljoner kronor fram till år 2000, varav ca 40 miljoner kronor
avser beräknad ersättning till kommunerna för uppläggningsarbetet.
Enligt regeringens uppfattning är det nödvändigt att genomföra en prov-
verksamhet för att förbättra kostnadsberäkningarna och utreda rutiner
kring folkbokföringen och identitetssättningen av lägenheterna. En prov-
verksamhet skall därför genomföras i Gävle kommun och i Högalids för-
samling i Stockholms kommun. Provverksamheten skall genomföras
gemensamt av kommunerna, CFD, RSV och SCB. Provverksamheten är
också en del i uppbyggnaden av lägenhetsregistret och folkbokföring på
lägenhet.
Provverksamheten måste påbörjas redan under innevarande budgetår för
att en registerbaserad folk- och bostadsräkning skall kunna genomföras
år 2000. De berörda myndigheternas kostnader för provverksamheten be-
räknas till ca 37 miljoner kronor under innevarande budgetår.
För CFD:s del beräknas kostnaderna för innevarande budgetår till
14,5 miljoner kronor. Kostnaderna innefattar bl.a. systemutveckling,
utredningsarbete, uppgiftsinsamling från fastighetsägarna, registrering,
utveckling av adressregistersystemet samt ersättning till kommunerna. För
RSV beräknas kostnaderna till 15 miljoner kronor, vilket innefattar bl.a.
utvecklingskostnader för folkbokföringen och kostnader för att hämta in
uppgifter från festighetsägama och koppla ihop hushållen. För SCB:s del
beräknas kostnaderna till 7,2 miljoner kronor och innefettar bl.a.
utveckling av definitioner och innehåll i de variabler som skall in gå i
lägenhetsregistret samt statistisk bearbetning och förberedelser för
kvalitetsmätning.
Regeringen föreslår därför att det på tilläggsbudget för budgetåret
1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisas ett nytt reservationsanslag,
benämnt Folk- och bostadsräkning år 2000 på 37 miljoner kronor.
40
Prop. 1995/96:90
1 §
Paragrafen anger lagens tillämpningsområde, som gäller provverksamhet
1 en kommun och en församling.
Provverksamheten går ut på att precisera kostnader, klargöra ansvars-
områden för berörda myndigheter, utreda rutiner kring identitetssättning
av lägenheter och folkbokföring på lägenhet och testa framställning av
registerbaserad statistik. Samtidigt som lagen om provverksamhet träder
ikraft börjar lägenhetsregisterlagen att gälla för provområdena och något
senare även ändringen i folkbokföringslagen (1991:481). Hela kedjan från
kommunens identitetssättning av lägenheter till folkbokföringen på
lägenhet är avsedd att testas i provområdena.
Efter Lagrådets påpekande har de bestämmelser om uppgiftsskyldighet
m.m. som behövs för att genomföra folkbokföring i hela landet på
lägenhet överförts till folkbokföringslagen genom komplettering av 32 §.
2 och 3 §§
För att kunna genomföra provverksamheten kommer de berörda myndig-
heterna att behöva inrätta personregister särskilt för provverksamheten.
På motsvarande sätt som vid tidigare folk- och bostadsräkningar kommer
t. ex. provverksamheten att behöva följas upp i vad avser tillförlitligheten
i uppgifterna. Det kan således behövas ett särskilt register för kvali-
tetsundersökning. Som framgår av 5 § föreslås en begränsad bevarandetid
för uppgifterna i dessa för provverksamheten särskilt inrättade register.
Myndigheterna ges i 3 § rätt att inhämta uppgifter från andra person-
register för sambearbetning med de personregister som används för prov-
verksamheten. Detta avser framför allt uppgifter som skall användas på
de förtryckta blanketterna. Regeringen kommer att i förordning meddela
närmare föreskrifter angående vilka uppgifter som får hämtas in på detta
sätt.
4§
I paragrafen regleras skyldigheten att ge en allmän information om prov-
verksamheten.
5 §
I denna paragraf finns en bestämmelse som tar över arkivlagens
(1990:782) regler om gallring. Regleringen avser de särskilda person-
register för bl.a. kvalitetskontroll som myndigheterna får inrätta med stöd
av 3 §. Regeringen anser att det i en provverksamhet som denna är
viktigt att inte bevara uppgifter hos en myndighet när ändamålet med
uppgifterna är fullgjort. Det stärker integritetsskyddet utan att värden för
framtida forskning o. dyl. kan bedömas gå förlorade.
41
Prop. 1995/96:90
1 §
Lägenhetsregistret kommer att i teknisk bemärkelse föras av det blivande
Lantmäteriverket, men med kommunerna som ansvariga för de uppgifter
som hänför sig till respektive kommun. Registret utgör inte ett personre-
gister i datalagens (1973:289) mening. Regeringen anser emellertid att
registret, med hänsyn till sin rikstäckande karaktär och de möjligheter till
sambearbetning som finns, bör regleras på ett sätt som i stor utsträckning
motsvarar regleringen av ett personregister.
Andra stycket tar upp ansvarsfrågor som kan aktualiseras på olika sätt.
1 datalagen används begreppet registeransvar som i sin tur aktualiserar ett
särskilt regelverk. Lantmäteriverket bör ha ett övergripande ansvar för
lägenhetsregistret, inte minst i tekniskt hänseende. De uppgifter i registret
som hänför sig till respektive kommun bör ajourföras av respektive
kommun. Det är givet att kommunen då också ansvarar för kvalitet m.m.
beträffende de uppgifterna.
2 §
Ändamålet för ett register utgör ramen för dess användning och måste på
ett tydligt sätt avgränsas till det som utgjort motivet för inrättandet av
registret. Detta är särskilt viktigt om registret har ett integritetskänsligt
innehåll men det är också angeläget att ge en tydlig ändamålsbeskrivning
för register som har rikstäckande karaktär. Modellen har tidigare använts
för reglering av personregister, där integritetsaspektema talar för en
tydlig reglering i detta avseende.
Även om det ges utförliga föreskrifter för innehållet i registret har
ändamålsbeskrivningen betydelse för vilka uppgifter som får tillföras.
Lägenhetsregistret kommer visserligen inte att innehålla personinforma-
tion, men väl rikstäckande information om bostadslägenheternas
beskaffenhet som, tillsammans med andra uppgifter, skulle kunnas
användas för andra ändamål än som underlag för folkbokföring och för
framställning av statistik. En utvidgning av det angivna ändamålet kräver,
även om bestämmelsen har givits en något annorlunda utformning än den
av Lagrådet föreslagna, beslut av riksdagen. Det är av stor betydelse för
skyddet av den personliga integriteten.
Förslaget till ändamålsbeskrivning omfettar det förferande som beskrivs
i avsnitt 6. Också provverksamheten (avsnitt 7) täcks av ändamålet.
Registret bör också få användas för en rad andra samhällsnyttiga ändamål
med anknytning till samhällsplaneringen i stort.
3 §
Innehållet i lägenhetsregistret beskrivs utförligt i avsnittet 6.3. Registret
skall omfetta alla lägenheter som helt eller till en inte oväsentlig del kan
användas som bostad. Häri inräknas således både enbostadshus och
lägenheter i flerbostadshus, specialbostäder av olika slag samt fritids-
42
bostäder. I lagen räknas de olika huvudkategorierna av innehållet upp. En Prop. 1995/96:90
närmare beskrivning av innehållet kommer att ges i förordning.
4 §
Mer lägenhetsspecifika uppgifter, som hittills inte varit registrerade,
måste inhämtas från fastighetsägare. Insamlingen sker med stöd av
närmare föreskrifter i en förordning som får utfärdas i anslutning till
lagen. Uppgiftsinsamlingen ombesörjs praktiskt av Lantmäteriverket.
Uppgifter om vilka som bor i lägenheterna hämtas in i ett senare skede
av skattemyndigheten med stöd av bestämmelser i folkbokföringslagen.
5 §
Adress och lägenhetsbeteckning är centrala faktorer i lägenhetsregistret
och det faller på kommunernas ansvar att fastställa dessa. Förfarandet
beskrivs närmare i avsnittet 6.4 och förutsätts ske i nära samarbete med
fastighetsägarna. Det bör ändock finnas en klar regel om en skyldighet
att informera festighetsägama om det fastställda uppgifterna. Bestäm-
melsen har korrigerats något efter synpunkter från Lagrådet
6 och 7 §§
Eftersom uppgifter till lägenhetsregistret till betydande del hämtas in från
enskilda fastighetsägare med stöd av uppgiftsskyldighet, måste vissa
tvångsmedel kunna tillgripas om de begärda uppgifterna inte kommer in
inom angiven tid. Det är härvid föreläggande om vite som kommer
i fråga. Vitet för fastighetsägare skall bestämmas enligt lagen (1985:206)
om viten, vilket innebär att vite bestäms med hänsyn till adressatens
ekonomiska förhållanden och omständigheter i övrigt i syfte att förmå
honom att följa föreläggandet. Ett vitesföreläggande bör inte kunna
överklagas.
6 §
I ett nytt stycke i paragrafen har anförts en bestämmelse om att folk-
bokföring skall ske på lägenhet och inte bara på festighet, om fastigheten
innehåller flera bostadslägenheter.
Ändringen innebär att det införs en skyldighet att, i de fell folkbokföring
skall ske på lägenhet, ange ny lägenhetsbeteckning i samband med an-
mälan om flyttning.
Ändringsförslaget innebär att ett nytt andra stycke tillkommer som ger
skattemyndigheten rätt att i egenskap av folkbokföringsmyndighet före-
lägga en person att uppge lägenhetsbeteckning även i andra fell än i
samband med flyttning. Bestämmelsen är nödvändig vid utredning
rörande folkbokföring av personer som inte inledningsvis kan knytas till
viss lägenhet.
32 §
För att kunna införa folkbokföring på lägenhet måste skattemyndigheten
ha möjlighet att hämta in vissa uppgifter från fastighetsägare, i sista hand
med tvångsmedel. Paragrafen har därför kompletterats med en skyldighet
för ägare av flerbostadshus att lämna de uppgifter som krävs för att en
person skall kunna folkbokföras på lägenhet. Förutom namn och
personnummer på den eller de till vilken lägenheten är upplåten skall
uppgifter lämnas om fastighets- och lägenhetsbeteckning. De senare
uppgifterna behövs för att den koppling till befintliga uppgifter som skall
utföras av skattemyndigheterna skall kunna bli så korrekt som möjligt.
Bestämmelserna har givits en något mer detaljerad utformning än den
Lagrådet föreslagit.
1 ett nytt andra stycke har i enlighet med Lagrådets förslag tagits in en
bestämmelse om att ägare av byggnad skall jämställas med fastig-
hetsägare.
Prop. 1995/96:90
6 §
Förslaget innebär att ett folkbokföringsregister också får innehålla uppgift
om lägenhetsbeteckning för den folkbokförde.
44
Sammanfattning av rapporten Utredning angående
förbättrad hushållsstatistik med hjälp av
lägenhetsidentitet i folkbokföringen och en
sammanställning av remissvaren över rapporten
Regeringen gav den 17 mars 1994 Statistiska centralbyrån (SCB) i
uppdrag att i samarbete med Centralnämnden för fastighetsdata (CFD)
och Riksskatteverket (RSV) utreda möjligheterna till förbättrad hushålls-
statistik med hjälp av registerdata. Målet var enligt direktiven att studera
möjligheterna att producera statistik för hushållen och dess boende med
hjälp av ett framtida lägenhetsregister och förbättrad adressuppgift i folk-
bokföringen.
Utredningen visar att möjlighet finns att upprätta ett lägenhetsregister och
införa lägenhetsidentitet i folkbokföringen. Enligt utredningens be-
dömning finns inga hinder utifrån säkerhets- och integritetsaspekter.
Vissa ändringar i befintlig författning behöver dock ske för folkbok-
föringen, och för lägenhetsregistret kan det bli nödvändigt att införa en
helt ny författning. Även uppläggningsfasen måste författningsregleras
bl.a. med avseende på uppgiftslämnarskyldigheten. Kommunernas uppgift
att föra adressregister kommer också att behöva regleras.
Uppläggningsarbetet är mycket omfattande och kräver stora förbe-
redelser för att lyckas så att registeruppbyggnaden ger godtagbar kvalitet.
Utredningen presenterar två huvudlinjer med delvis olika uppläggning
som ger hushållsstatistik vid olika tidpunkter. I huvudlinje 1 sker
huvuddelen av arbetet i kommunala granskningskontor, medan i
huvudlinje 2 är det de lokala skattekontoren som får den största
arbetsbelastningen.
Kostnaden för utveckling, uppläggning, ajourhållning och statistik-
produktion för huvudlinje 1 uppgår under en femårsperiod till totalt ca
360 mkr och för huvudlinje 2 till ca 260 mkr. Om vissa förändringar i
genomförandet kan förverkligas skulle dock huvudlinje 1 kunna bli upp
till 120 mkr billigare (till totalt ca 245 mkr). För huvudlinje 2 är
motsvarande kostnadssänkning beräknad till ca 25 mkr (till totalt ca 235
mkr).
För att säkerställa dessa beräkningar föreslår därför utredningen att
uppläggningsarbetet inleds med en försöksverksamhet under budgetåret
1994/95. Försöksverksamheten skall framför allt kartlägga volymer och
tidsåtgång för de olika kompletteringsmoment som finns i uppläggnings-
arbetet. Försöksverksamheten kommer att ge ett betydligt bättre
beslutsunderlag för att sedan göra ett val mellan genomförande enligt
någon av huvudlinjerna.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 1
45
Efter remiss har yttranden över rapporten avgetts av Datainspektionen,
Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Socialvetenskapliga forsknings-
rådet, Vägverket, Kommunikationsforskningsberedningen, Statistiska cen-
tralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Boverket, Forsknings-
rådsnämnden, Riksarkivet, NUTEK, Centralnämnden för fastighetsdata,
Länsrätten i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Sigtuna,
Linköpings, Kalmar, Umeå och Luleå kommun, Svenska kommun-
förbundet, Landstingsförbundet, Sveriges fastighetsägarförbund, SAF,
Föreningen för kommunal statistik och planering samt Post- och
telestyrelsen.
Posten och SABO har också avgett yttrande över utredningen.
Skolverket, Arbetsgivarverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Universi-
tetskanslerämbetet, TCO och SACO har meddelat att de avstår från
yttrande.
Kap 1. Slutsatser och förslag
Av de 29 remissinstanser som hittills har inkommit med synpunkter på
utredningen har 26 tillstyrkt utredningens förslag medan 3 har avstyrkt
(DI, SAF och fastighetsägarförbundet).
Kalmar kommun skriver t.ex. att "här presenteras förslag som en gång
för alla borde kunna ge den slutliga lösningen vad gäller samhällets
behov av statistik om hushåll, lägenheter och boende".
Flera remissinstanser framhåller också att argumenten för en renodlad
registerlösning, i stället för traditionella FoB:ar, är dels att samhället inte
i onödan skall kräva in uppgifter av medborgarna och dels att en sådan
lösning på sikt skulle innebära lägre kostnader för stat och kommun och
samtidigt ge ett bättre faktaunderlag.
Kap 5. Hushållsstatistikens innehåll, användning och tillgänglighet
Flertalet remissinstanser, t.ex. Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket,
Vägverket, Boverket, Forskningsrådsnämnden, NUTEK, Länsstyrelsen
i Norrbottens län, Kommunförbundet och Landstingsförbundet, framhåller
behovet av hushållsstatistik för bl.a. uppföljnings-, planerings- och
utvärderingsuppgifter. Boverket skriver t.ex. att det är hushållet, inte den
enskilde individen, som utgör den agerande enheten på bostadsmar-
knaden, och när effekterna för de boende resp, utvecklingen på bostads-
marknaden skall analyseras är det därför boendesituationen för hushållen
som behöver studeras.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 1
46
Kommunförbundet skriver att uppgifter om socioekonomisk tillhörighet,
bostadsförhållanden, hushållssammansättning och samboende används vid
fördelning av resurser avseende bl.a. sjukvård och socialtjänst. Betydande
samhällsekonomiska vinster och besparingar har därvid kunnat konstate-
ras. Från politiskt håll har man dessutom upplevt att resursfördelningarna
kunnat göras på ett mer rättvist sätt.
KSP menar att nya användare av hushållsstatistik har tillkommit och
tidigare användare, t.ex. inom den statliga sektorn, har fått nya arbets-
uppgifter som gör att de måste ha tillgång till statistik om hushåll och
boende. Exempel på nya användare är bostadskreditinstitut och byggföre-
tag som p.g.a. den avreglerade bostadsmarknaden nu efterfrågar
hushållsstatistik för att själva analysera tillgång och efterfrågan på
bostäder. Ett exempel på användare som fått nya arbetsuppgifer är
Socialstyrelsen, som skriver att statistik om hushållsuppgifter är
oundgängliga för de uppföljnings- och utvärderingsuppgifter som verket
har att utföra.
SAF skriver å andra sidan att många av önskemålen från olika plane-
ringsmyndigheter starkt kan ifrågasättas. SAF skriver dessutom att "Mer
avgörande för behoven av registeruppgifter är själva samhällsutveck-
lingen. Denna är i allt mindre grad möjlig att planera. Den pågående
internationaliseringen och decentraliseringen förändrar också informa-
tionsbehoven. Utvecklingen och den politiska beslutsprocessen påverkas
och styrs i första hand av andra faktorer än av detaljrik generell statistisk
information. Den sociala ingenjörskonstens tid är förbi."
Fastighetsägarförbundet anser att ingen av de medverkande myndig-
heterna närmare har kunnat ange vilken statistik eller annan information
som är nödvändig för samhället och som dessutom förutsätter upp-
byggnaden av ett lägenhetsregister. Förbundet anser därför att ut-
redningen inte gjort det troligt att det föreslagna lägenhetsregistret har ett
sådant värde för statistiken att det motiverar vare sig samhällets kostnader
eller det merarbete som fastighetsägare kommer att drabbas av. Upp-
byggnaden av ett lägenhetsregister med den föreslagna omfattningen bör
därför inte komma till stånd såvida det inte kan motiveras av andra skäl
än de rent statistiska.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 1
Kap 6. Förslag till lägenhetsregistrets innehåll, användning och
tillgänglighet
Flertalet remissinstanser har inte några synpunkter på vilka variabler som
bör ingå i ett framtida lägenhetsregister. Några påpekar dock vikten av
att variabelklassificeringen ägnas stor omsorg och noga analyseras innan
arbetet med registrering påbörjas, eftersom man då kommer att låsa
innehållet i registren för överskådlig framtid.
Vissa remissinstanser poängterar betydelsen av att ett framtida
lägenhetsregister innehåller motsvarande variabler som finns i tidigare
FoB:ar. Om inte jämförbarheten, vad gäller innehåll och omfattning, kan
47
tryggas minskar både värdet av det gamla FoB-materialet och den nya
hushålls- och boendestatistiken.
RSV anser att konstruktion och uppläggning av system och register bör
syfta till att åstadkomma en långsiktig och väl fungerande lösning som -
när den är färdig - även kan producera statistik av hög kvalitet. RSV
skriver också att lägenhetsregistret i princip måste innehålla samtliga
lägenheter i vilka personer kan folkbokföras. Att lägenheter som idag
utgörs av fritidsbostäder inte skulle finnas med då det för närvarande inte
finns någon folkbokförd boende skulle försena registrering av en flyttning
till en sådan bostad.
Kommunförbundet menar att det finns anledning att i framtiden
närmare överväga möjligheterna att samordna kommunernas inrapporte-
ring för festighetstaxeringen med nu aktuella uppgifter för lägenhets-
registret. På sikt borde en samordnad verksamhet mellan FoB och
fastighetstaxeringen eftersträvas.
SABO går inte in i detalj på de olika variablerna som föreslås, men
förutsätter att de får tillfälle att återkomma.
Fastighetsägarförbundet anser att variablerna bör stämmas av mot
eventuella rapportkrav från EU:s sida så att även dessa krav byggs in i
registret. Förbundet anser vidare att viss flexibilitet bör bibehållas i
registret så att framtida rapportkrav (nationella som internationella) kan
tillgodoses.
Kap 7. Principer för utformning av läghethetsidentitet
RSV finner att de definitioner av lägenheter som använts i FoB inte utan
vidare kan användas som grund för att åsätta lägenhetsbeteckningar som
skall användas i folkbokföringen. De krav som folkbokföringen ställer är
framför allt att de är stabila över tiden.
Kommunförbundet tillstyrker förslaget att inrätta utökad adressuppgift
under förutsättning att statsmakterna tillhandahåller medel för upplägg-
ning och ajourhållning av densamma.
Både Kommunförbundet och KSP förordar att utformningen av
lägenhetsidentitet skall göras genom enkel löpnumrering från vänster till
höger, och inte genom beteckningar såsom TV, TH osv.
Posten anser att lägenhetsidentitet inte bör påverka den postala
adressinformationen, och att Posten därför bör delta i utformningen av
identitet och skrivsätt i adressen.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 1
Kap 8. Lägenhetsregistrets koppling till fastighetsdatasystemets
byggnads- och adressregister samt dess tekniska utformning
CFD skriver att festighetsdatasystemet (FDS) inom något år kan erbjuda
en stabil bas (festighet-byggnad-adress) för de lägenhetsidentiteter som är
en av förutsättningarna för en utökad adressuppgift i folkbokföringen.
Runt 80 % av kommunerna väntas föra adressregister i FDS hösten 1995.
48
Lägenhetsregistrets ajourföring kommer att kunna samordnas med
byggnadsregistrets, vilket sker i samband med kommunernas hantering
av nybyggnad, ombyggnad och rivning. Enligt CFD:s mening skulle
lägenhetsidentiteter utgöra ett naturligt komplement till övrig basin-
formation i FDS.
RSV m.fl. skriver att en översyn av flödet av adressinformation
genomförs av en arbetsgrupp bildad av Posten, RSV, CFD och Kommun-
förbundet. Målet med översynen är att skapa ett bättre fungerande system
för utbyte av adressinformation. En gemensam hypotes är att belägen-
hetsadressema i festighetsdatasystemet skall kunna utnyttjas som grund
för såväl bostadsadresser i folkbokföringen som postadresser i Postens
basregister över adresser.
RSV skriver också att ett fungerande och heltäckande adressystem
framför allt förutsätter beslut av statsmakterna om vilken eller vilka
instanser som skall ha ansvaret för att festställa adresser.
Sigtuna kommun skriver att man skyndsamt i landets alla kommuner
måste fullfölja uppläggningen av ett obligatoriskt adressregister med
koppling till byggnads- och lägenhetsregistret.
Kommunförbundet menar att även om staten skulle ersätta de kommu-
nala insatserna för åsättande av belägenhetsadresser samt uppläggnings-
och ajourföringskostnadema för lägenhets- och adressregistren fullt ut,
uppstår uppenbarligen en betydande besparing i statskassan. Förbundet
förutsätter därför att staten svarar för dessa kostnader i kommunerna.
DI menar att argument som att säkerheten i postutdelningen ökar
knappast synes motivera att ett lägenhetsregister införs. DI har också i
andra sammanhang framhållit att festighetsdatasystemet inte bör tillföras
nya register i avvaktan på en förfettningsreglering av systemet.
Kap 9. Förslag till hur uppgifter till lägenhetsregistret samt
lägenhetsidentitet i folkbokföringen initialt skall läggas upp och
ajourhållas
De remissinstanser (t.ex. Sigtuna, Linköping, Kalmar och Umeå
kommuner, Kommunförbundet och KSP) som har gjort ett val mellan
uppläggning enligt huvudalternativ 1 eller 2 har samtliga dragit slutsatsen
att huvudalternativ 2 är att föredra. De skäl man anför är följande:
* Huvuddelen av uppläggningsarbetet - att åsätta utökad adressuppgift -
handlar om att ändra folkbokföringen för enskilda, ett arbete som bör
utföras av den myndighet som ansvarar för folkbokföringen i stort,
nämligen RSV och de lokala skattekontoren.
* Bortfellsrisken är lägre om kompletteringen av adressuppgifter sker
inom skattemyndigheten, eftersom intresset då fokuseras kring ändring
av folkbokföringen och inte kring statistikproduktion.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 1
4 Riksdagen 1995/96. I saml. Nr 90
49
* Ur integritetssynpunkt torde det vara att föredra att skattemyndigheten
genomför denna typ av arbete, och att inte tillfälliga kommunala gransk-
ningsorgan får fungera som "folkbokföringsmyndighet".
* Precisionen i arbetet ökar och därmed också kvaliteten i registren.
Remissinstanserna som förordar alternativ 2 anser dock att en förut-
sättning för att alternativet skall kunna uppfattas som en tillfredsställande
lösning är att uppläggningsarbetet påskyndas, så att det inte dröjer till
sekelskiftet innan det finns tillgänglig statistik för hela riket. KSP skriver
t.ex. att man bör gå fram på bred front med uppläggningen av ett
lägenhetsregister i kommunerna så att RSV inom rimlig tid kan börja föra
in lägenhetsidentiteter i folkbokföringen.
Vissa remissinstanser, t.ex. RSV, är mot bakgrund av de stora osäker-
heterna i fråga om kostnadsberäkningarna inte beredda att nu förorda om
uppläggning bör ske enligt alternativ 1 eller 2.
DI anser att om det skulle bli aktuellt med ett lägenhetsregister bör
registreringen i första hand grunda sig på uppgifter från de enskilda som
skall registreras och inte på uppgifter som inhämtas från annat håll. Från
integritetssynpunkt kan en ordning där uppgifter tillförs folkbokföringen
eller ändras där utan att den enskilde först tillfrågas inte godtas.
Kap 10. Lägenhetsregistrets påverkan på folkbokföringens
adressuppgift
RSV skriver att uppläggning av ett fullständigt register över samtliga
lägenheter i flerfamiljshus med officiellt fastställda beteckningar för
lägenheterna och folkbokföring på lägenhet skulle innebära en klar
förbättring av folkbokföringens kvalitet och användbarhet. Möjligheterna
att uppdaga fell av felaktig folkbokföring skulle förbättras. En nödvändig
förutsättning för att lägenhetsbeteckningar skall kunna åsättas och föras
in i folkbokföringen som en del av adressuppgiften är dock att be-
slutanderätten avseende adresser festlagts samt att alla fastigheter
tilldelats officiella adresser.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 1
Kap 14. Förslag på vad som måste författningsregleras
DI menar att man inte kan lämna några detaljerade synpunkter på
förslaget eftersom rapporten endast innehåller förfettningsförslag såvitt
avser folkbokföringen. Det saknas alltså förslag till lägenhetsregisterför-
fettning och förslag om hur uppgiftsinhämtande, samkömingar etc avses
regleras, samt förslag till det adressregister som synes vara en avgörande
förutsättning för lägenhetsregistret. Inte heller finns någon reglering av
SCB:s hushållsstatistikregister eller hur SCB skall förses med uppgifter.
SCB vill påpeka vikten av att de föreslagna författningsregleringarna
genomförs redan inför försöksverksamheten. Detta är en viktig förut-
50
sättning för att försöket skall kunna genomföras så realistiskt som
möjligt.
CFD skriver att om en forcerad uppläggning av lägenhetsadresser skall
kunna genomföras behövs troligtvis förfettningsstöd för modellen i form
av en adresslag med bl.a. bestämmelser om kommunernas befogenheter
vid adressättning.
Kommunförbundet vänder sig mot att kommunerna medelst för-
fattningsreglering skulle åläggas dels att föra adressregister, dels att
medverka i uppläggningsarbetet. Förbundet anser att adressregistret bör
byggas upp på frivillig basis av kommunerna och med ersättning från
statsmakterna.
Länsrätten i Malmöhus län vill, vad gäller förslagen till ändringar i
folkbokföringslagen och lagen om folkbokföringsregister, framföra att
den föreslagna termen "lägenhetsidentitet" bör definieras närmare.
Riksarkivet utgår från att registren kommer att förfettningsregleras i
särskilda lagar varvid bevarandefrågan bör regleras. Registrens förvaring
hos RA innebär inte bara att forskningsintressant material bevaras utan
också att integritetskänsligt material får en säker förvaringsplats.
Kap 15. Säkerhets- och integritetsfrågor
DI menar att frågan om hur framtida FoB:ar (traditionella eller register-
baserade) uppfattas av allmänheten är av största vikt från integritets-
skyddssynpunkt. Vid tidigare FoB:ar har de uppgiftsskyldiga direkt fått
kännedom om vilka uppgifter som samlats in om dem och om den
planerade användningen av uppgifterna, och trots detta har många känt
sig kränkta i sin personliga integritet och uttyckt sitt missnöje. DI är
övertygad om att "kritiken kommer att ta ny fart om administrativa
register inrättas och sambearbetas för att kontrollera de registrerade
medborgarna".
SAF anser att förekomsten och hanteringen av centrala register bl.a.
skapar integritetsintrång, sårbarhetsrisker samt oro hos många människor
och företag.
Forskningsrådsnämnden och KSP delar SCB:s uppfattning att införandet
av lägenhetsidentiteter i flerbostadshus och ett särskilt lägenhetsregister
till sin karaktär inte är mer integritetshotande än den nuvarande uppgiften
om folkbokföringsfestighet för boende i småhus. I vilken bostad en
person bor, dvs. hans adress, och vilka fler som bor i bostaden är
normalt allmänt känt. Dessutom bör skyddet för den personliga in-
tegriteten snarare stärkas än försämras genom folkbokföring på lägenhet,
eftersom precisionen i adressen blir bättre och risken för personför-
växlingar därmed minskar.
Länsrätten i Malmöhus län har inte heller något att erinra mot vad som
anförs i rapporten rörande säkerhets- och integritetsfrågor, men vill
understryka den vikt som bör tillmätas dessa frågor.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 1
51
Kap 16. Beräkning av kostnader och förslag till finansiering
Samhällsekonomiska besparingar
SCB menar att betydande samhällsekonomiska besparingar kan förutses
med den metod som beskrivs i utredningen inom de samhällsområden
som eftersträvar årlig hushållsstatistik, t.ex. underlag för Strukturkost-
nadsutredningens förslag till effektiv omfördelning av 3,7 mkr per år
mellan kommunerna, och/eller exaktare adress, t.ex. hanteringen av
felaktigt adresserade försändelser hos Posten.
SCB har gjort en samhällsekonomisk bedömning och jämfört kost-
naderna under en tioårsperiod för de olika typer av uppgiftsinsamling
som är möjlig att genomföra.
* Kostnaden för traditionella FoB:ar (vart 5:e) år blir ca 500 mkr.
* Kostnaden för framskrivning av hushållsstatistiken från FoB 90 skulle,
tillsammans med en ny uppgiftsinsamling år 2000, bli ca 340 mkr.
* Kostnaden för uppläggning av ett lägenhetsregister samt ajourhållning
och statistikframställning skulle totalt bli ca 340 mkr (alternativ 2).
Fördelen med lägenhetsregister och lägenhetsidentitet i folkbokföringen
är att användarna på sikt kommer att, om behov finns, kunna erbjudas
statistik årligen. Detta går inte med traditionella FoB:ar. En annan fördel
för samhället är att en mer exakt adress införs för alla som är folk-
bokförda i landet, vilket bl.a. innebär att Posten kommer att kunna göra
besparingar på mellan 100-200 mkr per år eftersom hanteringen av
felaktiga adresser från datoriserade adressregister kommer att minska.
Boverket skriver att om ett lägenhetsregister införs enligt utredningens
förslag och om detta kommer att ersätta framtida FoB:ar kommer det att
innebära avsevärda kostnadsbesparingar efter sekelskiftet. Enligt verket
kommer vi att nå break-even år 2005 och därefter årligen spara mellan
20 och 34 mkr vid användningen av ett lägenhetsregister jämfört med
traditionella FoB:ar.
RSV skriver att för skatteförvaltningens egen del motsvarar de positiva
effekterna inte alls de kostnader som en reform skulle medföra, men för
samhället som helhet torde dock den föreslagna ordningen på sikt vara
klart lönsam. RSV understryker också att uppläggningen av en folk-
bokföring på lägenhet är en mycket stor arbetsuppgift som inte kan
genomföras utan ett betydande resurstillskott under genomförandeperio-
den.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 1
52
Konsekvenser om förslaget inte genomförs
Boverket skriver att om ett lägenhetsregister enligt utredningens förslag
inte skulle genomföras, utan uppföljning och analysverksamhet måste
utföras med hjälp av data från en traditionell FoB vart 10:e år och en
begränsad FoB däremellan, skulle de samhällsekonomiska konsekvenser-
na bli att effekterna av politiska beslut och ekonomiska förändringar
skulle bli avsevärt mycket svårare att analysera på ett vederhäftigt sätt.
Linköpings och Umeå kommuner har gjort beräkningar av vad det
skulle kosta att genomföra egna urvalsundersökningar för att skatta hus-
hållskvoter och boendetätheter. Kostnaderna beräknas till ca 200 000 kr
resp. 250 000 kr.
Förslag till finansiering
Samtliga remissinstanser som har uttalat sig om val av finansieringsprin-
cip föredrar den modell som tillämpas för byggnadsregistrets upplägg-
ning, nämligen att kommunerna får ersättning av staten för uppläggning
och ajourhållning av registret och att användarna därefter får betala för
registeruttagen. Genom en sådan finansiering behandlar man kommunerna
lika oavsett hur mycket de använder FoB-statistiken. Det blir då sannolikt
lättare att motivera även de mindre kommunerna att delta i arbetet.
Beträffende finansieringen av det föreslagna registret utgår RRV från
att användarna får betala för användningen.
SAF menar att inrättandet av nya register drar mycket stora kostnader,
vilka knappast är försvarbara i ljuset av statens och kommunernas
ekonomiska läge.
Kap 17. Förslag till tidsplan
CFD menar att ett beslut om val av huvudlinje inte bör grundas på den
tidsplan som presenteras i utredningen, eftersom båda huvudlinjerna är
beroende av byggnads- och adressregistren som grund för stabila lägen-
hetsidentiteter. Byggnadsregistret kommer att vara infört i hela landet i
september 1995, och adressregistret torde även med en författningsregle-
ring inte komma att omfetta alla kommuner förrän uppskattningsvis
tidigast 1996. Att FoB-statistik för riket skulle kunna framställas redan
1996 i linje 1 tycks därmed inte realistiskt. För alternativ 2 gäller omvänt
att tidsplanen för statistik kan kortas om adressuppläggningen för-
fettningsregleras och forceras.
Kap 18. Försöksverksamhet
Prop. 1995/96:90
Bilaga 1
Den föreslagna försöksverksamheten tillstyrks av Vägverket, RRV,
Boverket, CFD, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Sigtuna kommun,
53
Linköpings kommun, Kalmar kommun, Luleå kommun, Kommunförbun-
det, Landstingsförbundet och KSP. Några av remissinstanserna skriver
dock att försöksverksamheten endast bör avse huvudalternativ 2.
RSV förordar att en försöksverksamhet görs i mycket begränsad skala
och med syfte enbart att klarlägga omfettningen av de arbetsmoment som
i en verklig uppläggning föranleder de stora kostnaderna, eftersom en
försöksverksamhet annars kan bli förhållandevis dyr t.ex. om ADB-
system skall läggas upp.
SCB vill framhålla att man bör eftersträva att genomföra försöksverk-
samhet och uppläggningsarbete samlat. Detta skulle bli kostnadseffektivt
och minimera tidsglappet mellan försök och uppläggning, vilket skulle
komma användarna till godo i form av snabbare resultat.
Datainspektionen anser att frågan om hur framtida FoB:ar (registerba-
serade eller traditionella) uppfattas av allmänheten är av största vikt från
integritetssynpunkt. DI skriver att kritiken kommer att ta ny iart om ad-
ministrativa register inrättas och sambearbetas för att kontrollera de
registrerade medborgarna. Enligt DI talar allt i stället för att FoB:ar även
fortsättningsvis bör användas vid klart uttalade behov av statistiska
uppgifter som inte kan erhållas på annat sätt. DI skriver att det inte går
att lämna några detaljerade synpunkter på rapporten eftersom den saknar
förslag till lägenhetsregisterförfattning, samt förslag om hur uppgiftsin-
hämtande, samkömingar etc avses regleras. Inte heller finns någon
reglering av SCB:s hushållsstatistikregister eller hur SCB skall förses
med uppgifter, eller något förslag till adressregister. DI anser att om det
skulle bli aktuellt med ett lägenhetsregister bör registreringen i första
hand grunda sig på uppgifter från de enskilda som skall registreras och
inte på uppgifter som inhämtas från annat håll. Från integritetssynpunkt
kan en ordning där uppgifter tillförs folkbokföringen eller ändras där utan
att den enskilde först tillfrågas inte godtas.
Socialstyrelsen instämmer i utredningens förslag att inrätta ett lägen-
hetsregister och understryker behovet av detta register. För de uppfölj-
nings- och utvärderingsuppgifter som SoS har att utföra är statistik om
hushålls- och yrkesförhållanden oundgängliga.
Riksförsäkringsverket ställer sig bakom förslaget att upprätta ett
lägenhetsregister och införa lägenhetsidentitet i syfte att förbättra
hushållsstatistiken. Understryker behovet av ett bättre underlag för
löpande uppföljning av socialförsäkringens och de socialpolitiska
åtgärdernas utfall för individ och samhälle.
Socialvetenskapliga forskningsrådet finner att förslaget om att ta in
uppgifter om hushållssammansättning via lägenhetsinformation i folkbok-
föringen sannolikt inte medför några väsentliga olägenheter för samhälls-
forskningen och att det eventuellt kan ge vissa fördelar.
Vägverket tillstyrker utredningens förslag till uppläggningsarbete av ett
lägenhetsregister med en inledande försöksverksamhet under 1994/95.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 1
54
Kommunikationsforskningsberedningen anser att införandet av
uppgifter om lägenhetsidentitet i folkbokföringen innebär en kvalitetsför-
bättring.
Statistiska centralbyrån framhåller de betydande samhällsekonomiska
besparingar som kan förutses med hushållsstatistik baserad på lägenhets-
register, t.ex. som underlag för Strukturkostnadsutredningens förslag till
effektivare omfördelning av 3,7 mkr per år mellan kommunerna. SCB
har jämfört kostnaden under en tioårsperiod för de typer av uppgiftsin-
samling som är möjlig att genomföra, och finner att traditionella FoBrar
vart 5:e år kostar ca 500 mkr, framskrivning från FoB 90 kostar ca
340 mkr och lägenhetsregister kostar ca 340 mkr (huvudalt. 2). Om ett
lägenhetsregister införs kommer dessutom Posten AB att göra besparingar
på mellan 100-200 mkr per år eftersom hanteringen av felaktiga adresser
kommer att minska. Kvaliteten i folkbokföringen kommer dessutom att
förbättras avsevärt. SCB vill framhålla att man bör eftersträva att
genomföra försöksverksamhet och uppläggningsarbete samlat.
Riksrevisionsverket har inget att erinra mot att den föreslagna för-
söksverksamheten genomförs. Beträffende finansieringen av det före-
slagna registret utgår RRV från att användarna får betala för använd-
ningen.
Riksskatteverket tillstyrker i princip att ett lägenhetsregister byggs upp
av CFD och kommunerna och att uppgift om lägenhet förs in i folkbok-
föringsregistren för varje person. RSV vill dock understryka att upplägg-
ningen av folkbokföring på lägenhet är en mycket stor arbetsuppgift som
inte kan genomföras utan betydande resurstillskott under genomförande-
perioden. RSV förordar att en försöksverksamhet görs i mycket
begränsad skala och med syfte enbart att klarlägga omfettningen av de
arbetsmoment som i en verklig uppläggning föranleder de stora kost-
naderna.
Boverket välkomnar med stor tillfredsställelse förslaget att införa ett
lägenhetsregister. Verket stöder förslaget om en samlad försöksverksam-
het och uppläggningsarbete för att få en tidigare färdigtidpunkt av
lägenhetsregistret. Verket betonar de avsevärda besparingar som kan
göras om lägenhetsregister kommer att ersätta framtida FoB:ar.
Forskningsrådsnämnden finner SCB:s förslag mycket värdefullt ur
forskningens synpunkt. Registerbaserad hushållsstatistik innebär vissa
fördelar jämfört med FoB, t.ex. att man kan få en bättre bild av
hushållens sammansättning över tid.
Riksarkivet stöder utredningens förslag om lägenhetsregister. RA utgår
ifrån att registret kommer att förfettningsregleras i särskilda lagar varvid
bevarandefrågan bör regleras.
NUTEK tillstyrker förslaget till lägenhetsregister.
Centralnämnden för fastighetsdata stöder utredningens förslag
angående förbättrad hushållsstatistik med hjälp av lägenhetsidentitet i
folkbokföringen. Registerbaserad statistik torde enligt CFD ge betydande
rationaliseringsvinster jämfört med traditionella FoB:ar. CFD stöder för-
slaget att komplettera Fastighetsdatasystemet med det lägenhetsregister
som ingår i rapportens båda huvudlinjer. Enligt CFD:s mening skulle
Prop. 1995/96:90
Bilaga 1
55
lägenhetsidentiteter utgöra ett naturligt komplement till övrig basin-
formation i FDS och kunna tjäna fler syften utöver en utökad adressupp-
gift i folkbokföringen.
Länsrätten i Malmöhus län anser vad gäller förslagen till ändringar
i folkbokföringslagen samt lagen om folkbokföringsregister att den
föreslagna termen "lägenhetsidentitet" bör definieras närmare. Länsrätten
har inget att erinra mot vad som anförs i rapporten rörande säkerhets-
och integritetsfrågor.
Länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker ett en försöksverksamhet
påbörjas enligt förslaget. Framhåller behovet av hushållsstatistik när det
gäller att följa utvecklingen inom en rad samhällsområden.
Sigtuna kommun biträder behovet av försöksverksamhet. Kommunen
tillstyrker ett lägenhetsregister med uppläggning enligt huvudalternativ 2,
bl.a. därför att det är en folkbokföringsuppgift som bör skötas av RSV
och inte av tillfälliga kommunala granskningsorgan. En förutsättning för
att alt. 2 skall vara en tillfredsställande lösning är dock att uppläggnings-
arbetet påskyndas. Kommunen förordar den finansieringsprincip som
innebär att kommunerna får ersättning av staten för det arbete man utför
i uppläggningsfasen.
Linköpings kommun tillstyrker försöksverksamhet. Kommunen
föredrar uppläggning enligt huvudalternativ 2 om försöksverksamheten
visar att detta alternativ inte inskränker på registerkvaliteten. Om
utredningens förslag inte genomförs innebär detta att kommunen kan
behöva genomföra en egen urvalsundersökning för att skatta hushållskvo-
ter och boendetätheter. Kostnaden för detta beräknas till ca 200 000 kr.
Kalmar kommun anser att utredningen presenterar ett förslag som en
gång för alla borde kunna ge den slutliga lösningen vad gäller samhällets
behov av statistik om hushåll, lägenheter och boende. Kommunen
förordar huvudalternativ 2 eftersom en ändring av folkbokföringen bör
skötas av RSV och inte av kommunala granskningskontor. Kommunen
tillstyrker den föreslagna försöksverksamheten.
Umeå kommun tillstyrker genomförande enligt huvudalternativ 2,
framför allt därför att man inte tycker det är lämpligt att kommunen får
fungera som ett slags folkbokföringsmyndighet. Dessutom tror man att
svarsfrekvensen blir högre vid alternativ 2. Kommunen anser det är
viktigt att en försöksverksamhet påbörjas med det snaraste. Om ut-
redningens förslag inte genomförs skulle kommunen behöva göra en egen
urvalsundersökning för att skatta hushållskvoter och boendetätheter.
Kostnaden för detta beräknas till ca 250 000 kr. När det gäller kostnads-
fördelningen mellan stat och kommun vill kommunen förorda den princip
som nu används vid uppläggningen av byggnadsregistret.
Luleå kommun välkomnar en förbättrad hushållsstatistik med hjälp av
registerdata och tillstyrker en försöksverksamhet. Kommunen förordar
huvudalternativ 2 eftersom denna lösning syns billigare att genomföra,
utan nämnvärd kvalitetsförsämring. Kommunen anser att en finansiering
där kommunerna får ersättning av staten och därefter betalar för framtida
uttag är det mest rättvisa systemet.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 1
56
Kommunförbundet tillstyrker att ett lägenhetsregister inrättas och
byggs upp utifrån byggnads- och adressregister. Förbundet förordar
uppläggning enligt huvudalternativ 2 och anser att ersättning bör ges till
kommunerna för de insatser som behövs, i likhet med uppbyggnaden av
byggnadsregistret. Förbundet framhåller att det finns ett angeläget och
dokumenterat behov bland kommuner och landsting att använda FoB-data
i exempelvis "fördelningsmodeller" av resurser. Förbundet anser att det
finns anledning att i framtiden överväga möjligheterna att samordna
kommunernas inrapportering för fastighetstaxeringen med nu aktuella
uppgifter för lägenhetsregistret. På sikt borde en samordnad verksamhet
mellan FoB och fastighetstaxeringen eftersträvas.
Landstingsförbundet ställer sig bakom förslaget att upprätta lägen-
hetsregister och införa lägenhetsidentitet i folkbokföringen samt att inleda
uppläggningsarbetet med en försöksverksamhet.
Svenska fastighetsägarförbundet ställer sig mycket tveksam till
utredningens förslag att bygga upp ett lägenhetsregister enbart för att
eventuellt få förbättrad statistik, eftersom ingen av de medverkande
myndigheterna närmare har kunnat ange vilken statistik som är nödvändig
för samhället och som dessutom förutsätter uppbyggnaden av det
uppenbarligen synnerligen omfattande lägenhetsregistret. Skulle beslut
fettas om att bygga upp ett lägenhetsregister har förbundet vissa
synpunkter på variabelinnehållet.
Arbetsgivarverket avstår från yttrande.
Arbetsmarknadsstyrelsen har inga synpunkter på utredningen.
SAF avstyrker förslaget p.g.a. principiella och generella invändningar
mot centrala register. SAF anser att återhållsamhet krävs vad gäller in-
rättandet av nya centrala register, eftersom förekomsten av dessa skapar
integritetsintrång, sårbarhetsrisker samt oro hos många människor och
företag. SAF skriver att avgörande för behoven av registeruppgifter är
själva samhällsutvecklingen, och denna är i allt mindre grad möjlig att
planera. Den pågående internationaliseringen och decentraliseringen
förändrar också informationsbehoven. Utvecklingen och den politiska
beslutsprocessen påverkas och styrs i första hand av andra faktorer än av
detaljrik generell statistisk information.
Universitetskanslerämbetet avstår från yttrande.
TCO avstår från yttrande.
SACO avstår från yttrande.
Föreningen för kommunal statistik och planering ansluter sig till
förslaget att införa lägenhetsregister och utöka folkbokföringen med
lägenhetsidentitet. KSP tror att statistikens aktualitet och kvalitet blir
bättre än den tidigare FoB-statistiken. KSP understryker att investerings-
kostnaden bör vägas mot stora besparingar vid ev. kommande FoB:ar.
KSP anser att det är ett påskyndat alternativ 2 som bör genomföras. KSP
ställer sig bakom förslaget att uppläggningsarbetet inleds med en
försöksverksamhet, mot bakgrund av att de möjliga besparingarna är så
stora. KSP anser att SCB och övriga ansvariga myndigheter bör ges
mandat att gå vidare direkt med de kunskaper som försöksverksamheten
ger, utan nytt riksdagsbeslut. KSP anser att kommunerna bör få
Prop. 1995/96:90
Bilaga 1
57
ersättning av staten för arbetet med att bygga upp lägenhetsregistret, på
samma sätt som skett med byggnadsregistret.
Post- och telestyrelsen menar att det är ett stort samhälleligt intresse
att det finns ett allmänt giltigt system för adresser, och att det är möjligt
att ett införande av uppgifter om lägenhetsidentitet i folkbokföringen
skulle medföra en högre adresskvalitet och därmed också samhällsekono-
miska besparingar. Enligt PTS mening är det emellertid viktigt att detta
inte sker innan det pågående standardiseringsarbetet för adresser - som
Posten, RSV, CFD, Kommunförbundet m.fl. medverkar i- har slutförts.
Posten anser att det är av synnerlig vikt att Posten får delta i utform-
ningen av lägenhetsidentitet och skrivsätt i adressen. Posten ser lägenhets-
nummer som en folkbokföringsfråga och tar inte ställning till huruvida
dessa bör införas eller ej.
SABO tillstyrker försöksverksamhet, och framhåller vikten av att detta
sker i nära samarbete med SABO-företagen. SABO tillstyrker också att
ett lägenhetsregister inrättas och byggs upp utifrån byggnads- och
adressregister.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 1
58
Regeringen beslutade den 30 mars 1995 att det inom Finansdepartementet
skulle tillsättas en arbetsgrupp med uppgift att föreslå den forfettnings-
reglering m.m. som krävs för att ta fram hushållsstatistik med hjälp av
registerdata. Uppdraget innebar att arbetsgruppen med beaktande av
integritetsskyddsaspektema skulle
— föreslå hur ett nytt lägenhetsregister skall regleras,
— beakta kraven på att adresser fastställs för alla bostäder och föreslå
vilka åtgärder som måste vidtas för att säkerställa adressregistrets
uppbyggnad, fortlevnad och kvalitet,
— föreslå hur ett nytt statistikregister över hushåll skall regleras,
— föreslå hur uppgiftsinhämtande och samkömingar m.m. skall
regleras,
— föreslå hur ändringen i RTB skall regleras.
Arbetsgruppen lämnar förslag till två nya förfettningar och till ändringar
i två förfettningar på folkbokföringsområdet.
Arbetsgruppen lämnar förslag till lagreglering av ett rikstäckande
lägenhetsregister. Registret skall inte innehålla personinformation och
bildar därför inte personregister i datalagens (1973:289) mening.
Förfettningsförslaget, som delvis hämtat sin förebild från förfettningar för
personregister, omfettar bl.a. regler om ändamålet för och innehållet i
registret. Lägenhetsregistret, som konstrueras som en utbyggnad av
registren inom festighetsdatasystemet, skall enligt förslaget omfetta
samtliga bostadslägenheter för permanent boende men också samtliga
fritidshus och specialbostäder. Detta betyder att registren byggs upp med
region-, festighets- och byggnadsuppgifter från byggnadsregistret.
Regleringen omfettar också de uppgifter om lägenheterna som får
förekomma i registren. Dessa kompletteras i övriga mer lägenhetsspecifi-
ka delar med uppgiftslämnande från festighetsägama med uppgiftsplikt.
De nu angivna uppgifterna bildar registerinnehållet. För att registren skall
fylla sin funktion måste de emellertid ajourhållas. Fastighetsägarna
föreslås därför bli fortsatt uppgiftsskyldiga beträffende vidtagna föränd-
ringar som påverkar den lägenhetsspecifika informationen.
Lägenhetsidentiteten - som består av dels adressuppgift, dels s.k.
lägenhetsbeteckning - är en central del i lägenhetsregistret. Arbetsgruppen
förespråkar att man väljer en värdebärande modell för lägenhetsbe-
teckningen.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 2
59
Arbetsgruppen lämnar vidare förslag till en lag om provverksamheten.
Denna går ut på att utröna vilket av två angivna alternativ som senare bör
användas för den riksomfattande uppgiftsinsamlingen.
Lagen innehåller den rättsliga reglering beträffande uppgiftsplikt m.m.
som erfordras för att kunna genomföra provverksamheten. I lagen ges
Statistiska centralbyrån (SCB) och Centralnämnden för fastighetsdata
(CFD) rätt att för detta ändamål inrätta och föra personregister. Dessa
register bildas av de uppgifter som hämtas in från enskilda med stöd av
bestämmelser i lagen. Uppgifterna lämnas vidare till det särskilt reglerade
lägenhetsregistret och till folkbokföringen.
I lagen regleras uppgiftsskyldighet för enskilda beträffande sådana
uppgifter som tidigare inte registrerats men som erfordras för att en viss
persons boende skall kunna knytas till en viss lägenhet. Fastighetsä-
garblanketten kommer att förtryckas med uppgifter från främst byggnads-
registret medan hushållsblanketten kommer att förtryckas med uppgifter
från Registret för totalbefolkningen (RTB). Vilka skyldigheter som
åligger enskild anges därför tydligt i lagen.
Också mer lägenhetsspecifika uppgifter måste inhämtas från enskilda.
Insamlingen sker med stöd av närmare föreskrifter i en förordning som
får utfärdas i anslutning till lagen. Uppgiftsinsamlingen ombesörjs
praktiskt av kommunerna och på deras ansvar. Insamlingen av uppgifter
enligt den föreslagna lagen medför att ett antal register med personank-
nutna uppgifter bildas. Förutom de tidigare angivna personregistren för
provverksamheten hos SCB och CFD, måste framför allt skatteförvalt-
ningen utvidga sina register för folkbokföringsändamål för provverksam-
heten. Detta kan ske med stöd av bestämmelserna i lagen.
I betänkandet behandlas även olika integritetsaspekter och hur in-
formationsfrågan bör hanteras.
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Datainspektionen,
Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Socialvetenskapliga forsknings-
rådet, Post- och telestyrelsen, Posten AB, Vägverket, Statistiska
centralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Arbetsgivarverket,
Forskningsrådsnämnden, Tekniska högskolan, Arbetsmarknadsstyrelsen,
Riksarkivet, Närings- och teknikutvecklingsverket, Boverket, Lant-
mäteriverket, Centralnämnden för fastighetsdata, Länsrätten i Malmöhus
län, Länsrätten i Kalmar län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Svenska
kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska elverksföreningen,
Företagens uppgiftslämnardelegation, Sigtuna kommun, Linköpings
kommun, Kalmar kommun, Umeå kommun, Svenska arbetsgivarförening-
en, Sveriges Allmännyttiga Bostadsförening, HSB, Föreningen för
kommunal statistik och planering, Småföretagarnas arbetsgivarorganisa-
tion och Svenska fastighetsägarförbundet.
Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation och Neurologiskt
handikappades riksförbund har avgett yttrande över utredningen.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 2
60
1. Behovet av hushållsstatistik
Posten AB har fortlöpande behov av statistik över hushåll.
Statistiska centralbyrån anser att det är av största vikt att genomfö-
randet av provverksamheten och uppläggningsarbetet sker skyndsamt.
Användare av hushållsstatistik efterfrågar redan nu en ersättning för den
FoB som normalt skulle ha genomförts i november 1995. En redovisning
av statistik senare än år 2001 blir mycket besvärande för SCB:s
användare.
Länsrätten i Kalmar län vill framhålla fördelarna med att hus-
hållsstatistiken kopplas samman med den lägenhet hushållet bebor.
Statistiken blir därmed mer tillförlitlig och användbar. De förändringar
som tidigare kunnat avläsas vart femte år i samband med folk- och
bostadsräkningarna kan med föreslaget system i princip avläsas hur ofta
som helst. Därmed erhålls bl.a. ett mer relevant underlag för sam-
hällsplaneringen. Folk- och bostadsräkningen har endast visat de
nettoförändringar som skett under en femårsperiod.
Svenska kommunförbundet vill betona att det finns ett markerat
behov inom den kommunala sektorn av så aktuell hushållsinformation
som möjligt. Även från statsmakternas sida har ett starkt behov av
hushållsstatistik kommit till uttryck. Ett exempel där såväl statsmakterna
som den kommunala sektorn har ett oundgängligt behov av aktuella
hushållsdata är de fördelningsmodeller som redan används eller diskuteras
för att fördela pengar inom den kommunala sektorn.
Företagens uppgiftslämnardelegation anser att det bör utredas om
statistikbehovet över lägenhetsbeståndet m.m. kan tillgodoses genom
ändring av SCB:s urvalsbaserade bostads- och hyresundersökning och om
behovet av data om befolkningens boendestandard kan tillgodoses genom
undersökningar med datafångst hos individer av typ arbetskraftsundersök-
ningama.
Umeå kommun anser att det är oacceptebelt att ny hushålls- och
boendestatistik inte kommer att kunna redovisas förrän tidigast något år
efter sekelskiftet.
Sveriges fastighetsägarförbund anser att behovet av förbättrad
hushållsstatistik är långt ifrån dokumenterat.
2. Ändamålet met ett lägenhetsregister
Post- och telestyrelsen anser att det är angeläget att pröva i vilken
utsträckning ett sådant register kan utnyttjas även för andra ändamål,
bl.a. för postdistribution.
Vägverket anser att det tydligare bör framgå att uppgifterna ur
lägenhetsregistret även får användas för planering, resursfördelning,
uppföljning och utvärdering inom andra samhällsbyggnadsområden än de
som begränsas av begreppen bostäder och byggande av bostäder.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 2
61
Exempel som ligger verket nära är väg- och transportplanering samt
resvaneundersökningar.
Riksskatteverket anser, med hänvisning till 1 § provverksamhetslagen,
att syftet med lägenhetsregistret och lägenhetsidentitet i folkbokföringen
inte torde vara att förbättra lägenhetsstatistiken utan att ta fram hus-
hållsstatistik med hjälp av registerdata. Enligt verket skall proven avse
endast inhämtande av uppgifter för inrättande av lägenhetsregister eller
införande av lägenhetsidentitet i folkbokföringen.
Lantmäteriverket anser att ett basregister över lägenheter som
ajourförs kontinuerligt bör kunna användas i skilda administrativa
sammanhang fär att underlätta och reducera kostnaderna för uppgiftsläm-
ning och kommunikation. Ett sådant område är fastighetstaxeringen där
det pågår en process i riktning mot registerbaserad fastighetstaxering
vilket innebär att erforderliga uppgifter i ökad utsräckning hämtas från
befintliga register i stället för att återkommande belasta festighetsägama
med uppgiftsinsamlingar. Även till de analyser av fastighetsmarknaden
som ligger till grund för värderingsmodeller och värderingsregler krävs
tillgång till aktuell information om festigheter, t.ex. i form av ytupp-
gifter. Om ett bostadsrättsregister skall imättas utgör ett lägenhetsregister
en naturlig grund för ett sådant lägenhetsregister.
Centralnämnden för fastighetsdata anser att förbättra lägenhetsstatis-
tiken i 1 § provverksamhetslagen bör bytas ut mot förbättra hushållsstatis-
tiken.
Företagens uppgiftslämnardelegation saknar en analys vad gäller
behovet av en total och centraliserad registrering.
Sveriges fastighetsägarförbund anser att framställning av statistik inte
är tillräckliga skäl för att inrätta ett lägenhetsregister. Förbundet anser att
lägenhetsregistret är ett personregister.
3. Lägenhetsregistrets innehåll
Vägverket anser att lägenhetsregistret bör innehålla uppgift om lägen-
hetens läge i våningsplan över marken eller lägenhetens läge i meter över
en tänkbar utsläppskälla.
Statistiska centralbyrån erbjuder sig att för den statistiska använd-
ningen, inför provverksamheten, utreda exakt utformning av innehåll och
klassificeringar i ett lägenhetsregister. SCB anser att hushållsstatistik bör
bli klassad som officiell statistik vid nästa tillfälle som det görs en
översyn av den officiella statistiken. SCB anser att det även i fortsättning-
en skall ske en uppdelning av småhus i permanent- och fritidshus i
fastighetstaxeringen. Uppgiften är grundläggande när det gäller att
klassificera olika festigheter. SCB anser att en samhällsekonomisk
totalsyn bör tillämpas innan uppgifter från festighetstaxeringsregistret tas
bort eller förändras.
Riksrevisionsverket anser att det är väsentligt att det för respektive
data som föreslås ingå i lägenhetsregistret finns en ekonomisk bedömning
av nyttan för olika användare och kostnaderna för uppgiftslämnarna.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 2
62
Tekniska högskolan anser att det bör prövas om man inte skall samla
in uppgifter om hyresnivåer.
Boverket anser att uppgift om ventilationssystem bör ingå i lägenhets-
registret. Variabeln hustyp bör avse information om antal våningar eller
antal plan och byggnadstyp. Uppgiften om antal rum bör med avseende
på sovrum fördelas på antalet sovrum för en respektive två personer.
Uppgiften om förekomst av kök bör också differentieras. Uppgift om
upplåtelseform bör vara knuten direkt till aktuell lägenhet och inte till
fastighetens ägarförhållande. Uppgift om förekomst av hiss bör knytas till
lägenheten och inte enbart till att det finns hiss i huset. Fritidshus
kommer i fortsättningen att taxeras som småhus och därför kommer inte
denna kategori av byggnad att få en särskild kod i fastighetstaxeringen.
Specialbostad med uppgift om typ bör ingående penetreras av presumtiva
användare av denna uppgift.
Lantmäteriverket anser att förutom lägenheter också vissa typer av
lokaler bör kunna ingå i ett lägenhetsregister. Vid uppbyggnad av ett nytt
basregister är det viktigt med standardisering. De ytuppgifter som skall
finnas med i lägenhetsregistret bör således vara sådana som förekommer
i Svensk standard.
Centralnämnden för fastighetsdata anser att variablerna bör flyttas
till en lägenhetsregisterförordning. Nämnden anser att variablerna
utnyttjande som fritidsbostad och byggnadskoordinater inte bör ingå i
lägenhetsregistret. Taxeringsform ingår inte längre i taxeringsinformatio-
nen. I stället för festighetsidentitet bör stå fastighetsbeteckning.
Länsrätten i Kalmar län vill påpeka att när det gäller begreppet
hustyp kan olika kombinationer förekomma av vanligt boende och
specialboende liksom kombinationer av lokaler och lägenheter. Det kan
t.ex. i samband med taxering vara viktigt att s.k. värdeår kan utläsas.
Sveriges allmännyttiga bostadsförening betonar vikten av att
uppgifterna om lägenhetsarea och specialbostäder är konsekventa och
relevanta.
Föreningen för kommunal statistik och planering anser att lägenhets-
registret måste innehålla minst samma information som tidigare FoB:ar.
SCB bör med hjälp av företrädare för den kommunala äldre- och
handikappomsorgen skapa kunskap om vilken uppdelning av kategoribos-
täderna som kan vara intressant att redovisa.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 2
4. Uppgiftsskyldighet
Riksskatteverket anser att uppgiftsskyldigheten bör omfetta alla
fastighetsägare oavsett hustyp. Terminologin bör vara enhetlig och tydlig.
Tidigare erfarenheter visar att hantering av personuppgifter som saknar
uppgift om personnummer kräver stora arbetsinsatser. En förutsättning
för att arbetet skall kunna genomföras med rimlig resursinsats är att
lägenhetsinnehavarnas personnummer lämnas.
Länsrätten i Kalmar län ifrågasätter förslaget att uppgiftsplikten vid
ajourföring av systemet skall ligga hos fastighetsägaren. Möjligheten
63
borde undersökas att lägga både uppgiftsplikten och ansvaret för registren
på kommunerna. Kommunen har tillgång till uppgifter från fastig-
hetsägarna när någon förändring sker i fastighetsbeståndet, exempelvis i
bygglovsärenden.
Svenska kommunförbundet anser att frågan om hur samarbetet mellan
fastighetsägarna och kommunerna skall gå till närmare får övervägas när
provverksamheten har genomförts. Förbundet vill dock redan nu anmäla
att det kan bli svårt att få mindre nogräknade fastighetsägare att
medverka vid uppgiftslämnandet.
Företagens uppgiftslämnardelegation understryker att juridiska och
ekonomiska konsekvenser av uppgiftsskyldigheten för fastighetsägarna är
för lite belyst.
Umeå kommun anser att fastighetsägarnas skyldighet att lämna
uppgifter till lägenhetsregistret måste föfattningsregleras.
Sveriges allmännyttiga bostadsförening påpekar, med anledning av
att fastighetsägarna skall lämna uppgifter om kontraktinnehavares namn
och personnummer, att det ibland förekommer flera kontraktsinnehavare
på samma lägenhet eller att kontraktsinnehavaren är en juridisk person.
Föreningen för kommunal statistik och planering anser att fastig-
hetsägarnas skyldighet att lämna uppgifter till lägenhetsregistret måste
författningsregleras.
Sveriges fastighetsägarförbund finner att de föreslagna bestämmelser-
na om fastighetsägarens uppgiftsskyldighet i flera avseenden är olämpligt
utformade. Förbundet konstaterar att bestämmelserna om uppgiftsskyldig-
het inte tillgodoser utredningens syfte att få information om vilka som bor
i respektive lägenhet. Förbundet anser att skyldighet att lämna sådana
uppgifter inte kan åläggas fastighetsägare.
5. Information
Riksskatteverket anser att i linje med vad verket har anfört om ansvaret
för insamling av uppgifter om enskildas lägenhetsidentitet till folk-
bokföringen kommer ansvaret för all information i den delen att ligga hos
skatteförvaltningen. De enskilda som berörs informeras genom den
kommunikation som enligt förvaltningslagen skall ske innan lägenhetsbe-
teckningen i det enskilda fallet registreras i folkbokföringen (19 §
provverksamhetslagen).
Svenska kommunförbundet tillstyrker förslaget att kommunikation om
de registrerade uppgifterna skall ske med berörda i samband med att
folkbokföringen sker på lägenhet. Det är ett rimligt krav att allmänheten
i denna kommunikation även får en en fullständig information om hur
överföring av data sker till SCB och deras statistikregister och om de
möjligheter som finns att framställa FoB-data.
Föreningen för kommunal statistik och planering ställer sig bakom
förslaget att information till allmänheten om de nya statistiska in-
strumenten bör lämnas i samband med att folkbokföring sker på lägenhet.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 2
64
6. Avgränsning av bostadslägenhet
Posten AB är positiv till att samtliga lägenheter för permanent- och
fritidsbruk ingår och att olika koder används.
Riksskatteverket föreslår att det ytterligare övervägs om lägenhets-
registret även skall innehålla lokaler. Enligt verkets mening bör
lägenhetsregistret endast innehålla uppgifter om lägenheternas fysiska
egenskaper. Uppgifter om aktuell användning bör inte ingå.
Centralnämnden för fastighetsdata utesluter inte att lägenhetsregistret
bör innefatta vissa typer av lokaler.
Länsrätten i Kalmar län vill betona vikten av att man i statistiken
särskiljer olika typer av bostäder. Antalet specialbostäder har ökat och
det är viktigt, bl.a. vid samhällsplaneringen, att kunna skilja dessa från
övriga bostäder samt kunna urskilja olika typer av specialbostäder,
exempelvis studerandebostäder och servicelägenheter.
Svenska kommunförbundet anser det mest rationella vore om man i
samband med fastighetstaxeringen avgör och kodsätter lämplig kategoriin-
delning av hus (permanentboende, specialbostäder respektive fritidshus).
Beträffende specialbostäder bör man åtminstone kunna särskilja boende-
former för äldre och funktionshindrade från t.ex. studentbostäder. En
möjlighet till ytterligare uppdelning av specialbostäder skulle kunna
hämtas från den kategorisering som Boverket använder för sina bostads-
marknadsenkäter.
Föreningen för kommunal statistik och planering anser att ju fler
uppgifter som med automatik kan hämtas från fastighetstaxeringen desto
bättre. Det är därför viktigt att nuvarande innehåll i fastighetstaxeringen
inte reduceras så att arbetsbördan för kommunerna ökar.
7. Utformning av lägenhetsbeteckning
Vägverket vill särskilt betona vikten av att en rikstäckande standard för
lägenhetsbeteckningar utarbetas senast till tidpunkten för fortsatt
uppgiftsinsamlande efter utförd provverksamhet.
Statistiska centralbyrån förordar ett förslag med löpnummer med
våningsplan som lägenhetsidentitet. Förutom att detta minskar behovet av
frågor om våningsplan till uppgiftslämnarna bör detta förslag vara till
fördel för andra användare t.ex Posten och räddningstjänsten. CFD bör
som registeransvarig för lägenhetsregistret få i uppdrag att utforma hur
löpnumret skall utformas i detalj. SCB anser att identitetssättningen bör
ske i god tid före övrig uppgiftsinsamling. Detta kommer att förenkla för
festighetsägama att hinna med identitetssättningen och att informera sina
hyresgäster. Dessutom kommer detta förfärande att underlätta den senare
uppgiftsinsamlingen från hushållen. SCB anser att uppskyltningen med
lägenhetsidentitet vid dörren inte är nödvändig. Det är däremot väsentligt
att fastighetsägarna inser vikten av att informera sina hyresgäster om
lägenhetsidentiteten. Metoden för detta kan vara valfri. Informationen kan
Prop. 1995/96:90
Bilaga 2
5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 90
65
i stället t.ex. ske genom att identiteten införs i hyreskontrakt och
hyresavier eller att en uppskyltning sker i respektive trappuppgång.
Riksskatteverket anser att en förutsättning för att uppgifter om
lägenhet i rimlig omfattning skall komma att lämnas av de flyttande är att
en tydlig skyltning sker vid lägenheterna. Någon annan möjlighet att tillse
att detta sker än att föreskriva en sådan skyldighet för fastighetsägarna
torde inte finnas. Verket förespråkar att en belägenhetsangivande modell
för lägenhetsbeteckning väljs. Utgångspunkten vid utformningen bör vara
att dessa skall vara utformade på ett sådant sätt att de får största möjliga
användningsområde. Beteckningarna bör kunna användas för identifiering
av lägenheterna i lägenhetsregistret och i folkbokföringen samt för
postsortering, räddningstjänst m.m. Samtidigt måste beaktas att be-
teckningarna inte blir för komplicerade eftersom de då blir svåra att
arbeta in hos allmänheten. Enligt verket torde en numrering som är unik
inom en uppgång och anger våningsplan vara en lämplig modell.
Centralnämnden för fastighetsdata stöder förslaget att identitetssätt-
ning och insamling av lägenhetsupgifter sker i två steg men vill påpeka
att former och kostnader för denna uppläggning tidigare inte belysts.
Nämnden stöder också förslaget att registret skall omfatta 600 000
fritidshus men identitetssättning och övriga arbetsvolymer har inte
belysts. Nämnden utesluter inte att registret bör innehålla vissa typer av
lokaler. Från folkbokföringssynpunkt skulle detta vara en fördel. För att
identitetssättningen skall fungera är det viktigt att uppmärksamma
fastighetsägarnas och kommunernas roll. Försök med identitetssättning
måste föregå en fullskalig provverksamhet. Nämnden anser att adressupp-
giften bör innehålla en informationsbärande lägenhetsidentitet.
Länsrätten i Kalmar län delar bedömningen att en värdebärande
modell väljs för lägenhetsbeteckningen där man kan avläsa våningsplan.
Detta system är en fördel bl.a. för Posten vid utdelningsarbetet liksom
för räddningstjänsten i olika sammanhang.
Svenska kommunförbundet anser att frågan om åsättande av lägen-
hetsidentitet bör bli föremål för särskilt noggrann utvärdering och att
särskilda resurser kan komma att behövas specifikt för denna del av
provverksamheten. Förbundet kan se en risk för att kommunerna som
ansvariga för lägenhetsidentitema förorsakas betydande arbetsinsatser när
det gäller vissa fastighetsägarkategorier. Förbundet förordar en värdebä-
rande modell för åsättande av lägenhetsidentitet. Huruvida man via
bestämmelser skall införa en skyldighet att vid varje lägenhet anbringa en
skylt med lägenhetsnummer, har förbundet den uppfattningen att vissa
samhällsfunktioner skulle ha nytta av en sådan ordning men att admini-
strationen omkring en sådan skyldighet inte skulle motivera en sådan
bestämmelse. Förbundet ser dock inget hinder i att lägenhetsidentiteten
anges i adresstavlor i portuppgångar och liknande.
Umeå kommun förordar en utformning av lägenhetsbeteckningen som
möjliggör identifikation av våningsplan, en så kallad värdebärande
modell.
Sveriges allmännyttiga bostadsförening påpekar att införande av nya
lägenhetsbeteckningar medför betydande arbetsinsatser, speciellt för de
Prop. 1995/96:90
Bilaga 2
66
större företagen. Föreningen förutsätter att festighetsägama kompenseras
om nya lägenhetsbeteckningar skall införas. Föreningen förutsätter att
festighetsägamas ansvar för ajourhållningen av lägenhetsregistret inte
innebär ett stort merarbete för medlemsföretagen.
Föreningen för kommunal statistik och planering förordar en
utformning av lägenhetsbeteckningen som möjliggör identifikation av
våningsplan, en s.k. värdebärande identitet. Det är nödvändigt att
hyresgästerna får information av festighetsägama om lägenhetsidentitet
för den egna bostaden. Denna information kan t.ex, ske via hyreskontrak-
tet. Föreningen avstår från att lämna någon synpunkt på om alla lägen-
heter skall märkas upp med en skylt som visar lägenhetsidentitet.
Sveriges fastighetsägarförbund accepterar inte att festighetsägama
tvingas genomföra åtgärder av olika slag, bl.a. sätta upp skyltar med
lägenhetsbeteckning vid varje lägenhetsdörr. Förbundet anser det vara en
stor brist att det saknas förslag till hur identifiering av lägenheter skall
ske och förutsätter att inget ytterligare arbete med frågan om ett
lägenhetsregister görs innan denna fråga utretts ytterligare och remissbe-
handlats. Förbundet frågar sig vilken rättslig status lägenhetsbeteckningen
kommer att få.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 2
8. Fastställda adresser
Posten AB understryker vikten av att adressregistret byggs upp likartat
över landet och är korrekt. Enligt Posten är det beklagligt att kommuner-
nas upprättande och förande av adressregister i festighetsdatasystemet är
frivilligt. Det är främst landsbygdsadresser som saknas. Det är viktigt att
adressättningen görs så tidigt som möjligt så att material, post till
byggentreprenörer m.m. till hus som projekteras kan levereras rätt.
Posten är övertygad om att ett korrekt adressregister enligt den modell
som utarbetats av bl.a. Posten är en förutsättning för att lägenhetsregistret
skall kunna genomföras. Därför måste garantier finnas för att samtliga
kommuner arbetar på det beskrivna sättet. Kostnaderna för felaktigt
adresserad post är betydande. För att säkerställa kvaliteten på adresser är
det viktigt att Posten som statens förvaltare av postnummersystemet är
med vid granskningen av adressuppgifterna.
Statistiska centralbyrån anser att ett obligatoriskt adressregister och
byggnadsregister är en helt nödvändig utgångspunkt innan ett admini-
strativt system med ett lägenhetsregister och förbättrad folkbokföring kan
byggas upp. Obligatoriet är nödvändigt för att klara en riksomfettande
statistikredovisning med hög kvalitet. SCB anser att det är mycket viktigt
att påbörja arbetet med adressättning tidigt, helst parallellt med den
planerade provverksamheten. CFD bör ges i uppdrag att tillsammans med
kommunerna påbörja detta arbete i enlighet med det förslag till basadress-
register som utarbetats.
Riksskatteverket vill understryka att inrättandet av ett lägenhetsregister
förutsätter att samtliga byggnader först åsatts fastställda adresser. Verket
anser att resurser för detta måste ställas till förfogande i sådan tid att
67
arbetet kan slutföras innan lägenhetsnumreringen skall genomföras.
Verket ifrågasätter om den föreslagna författningsregleringen verkligen
ålägger kommunerna att fastställa adresser till alla byggnader med
lägenheter. Verket anser att en skyldighet för kommunerna att festställa
adresser bör komma till uttryck i en tydlig lagbestämmelse.
Centralnämnden för fastighetsdata vill inte utesluta att uppläggning
av adressregistret sker frivilligt. Den föreslagna skyldigheten för
kommunen att föra adressregister i festighetsdatasystemet kommer inte
till klart uttryck i förslaget till lag om lägenhetsregister.
Länsrätten i Kalmar län ansluter sig till bedömningen att det är
nödvändigt att lagstifta om kommunernas skyldighet att inrätta och
ajourhålla ett register med aktuella adresser. I detta sammanhang bör
framhållas att vissa problem kan uppkomma vid behandlingen av hemliga
adresser.
Svenska kommunförbundet delar inte utredningens uppfettning att
inrättande och ajourhållning av ett adressregister inte skulle komma att
bli en särskilt tung arbetsbörda för kommunerna. Enligt förbundet bör
uppgiften avtalsregleras. Kommunerna bör erhålla full kostnadstäckning
för denna insats och inte finansiellt stöd som utredningen uttrycker det.
Förbundet har den grundläggande uppfattningen att centrala principöve-
renskommelser bör reglera samarbetet mellan statsmakterna och
kommunerna i dessa typer av frågor. Även i detta specifika fell rörande
det praktiska samarbetet med CFD med uppläggning av lägenhetsregistret
bör det regleras via centrala avtal. Tidigare gjorda erferenheter be-
träffende uppläggning av byggnadsregister i kommunerna har dessutom
resulterat i ett antal positiva spinn-off-effekter i form av utbildningsin-
satser m.m. Förbundet kan bl.a. mot bakgrund av den föreslagna
totallösningen av insamling av hushållsstatistik nu känna större förståelse
för att statsmakterna vill gå fram lagstiftningsvägen när det gäller
inrättande av lägenhetsregister. För den nu föreslagna lagregleringen talar
också att tidigare FoB:ar dels av integritetsskäl för medborgarna, dels av
vikten att få största möjliga täckningsgrad alltid varit lagreglerade.
Umeå kommun ställer sig bakom förslaget att adressregistret måste
vara obligatoriskt i alla kommuner.
Föreningen för kommunal statistik och planering ställer sig bakom
förslaget att adressregistret måste vara obligatoriskt i alla kommuner.
9. Provverksamheten
Posten AB förordar alternativ 1 eftersom detta ger de bästa förut-
sättningarna för att adressuppgifterna skall bli korrekta.
Riksskatteverket ifrågasätter om en provverksamhet i full skala över-
huvudtaget bör ske. Verket avstyrker att prov med uppläggning enligt
linje 1 genomförs. Enligt verket är den enda naturliga ordningen att
uppgiften att utreda och föra in lägenhetsidentitet i folkbokföringen för
befolkningen sköts av skattemyndigheterna. Verket påpekar att uppgifter-
na i registret över totalbefolkningen, som föreslås användas för förtryck-
Prop. 1995/96:90
Bilaga 2
68
ning av hushållsblanketter har en sämre aktualitet än de lokala folk-
bokföringsregistren vilket kan medföra merarbete och skapa onödiga
samordningsproblem. Verket påpekar med hänvisning till 1 § provverk-
samhetslagen att provverksamheten inte skall avse alternativ för
inrättande av lägenhetsregister eller införande av lägenhetsidentitet i
folkbokföringen. Proven avser endast inhämtande av uppgifter till de
nämnda. Verket anser med hänvisning till 19 § provverksamhetslagen att
ansvaret för all information vad gäller insamling av uppgifter om
enskildas lägenhetsidentitet till folkbokföringen bör ligga hos verket.
Centralnämnden för fastighetsdata anser att man i första hand bör
pröva huvudlinje 2. Denna linje innebär en etappvis uppläggning i landet
och en koppling av hushåll till lägenhet utan personblanketter. Nämnden
anser heller inte att man kan utesluta att det också kan bli fråga om en
kompromiss mellan alternativen. Nämnden anser att försöket inte
nödvändigtvis måste omfetta fullskaleförsök i två hela kommuner utan
kan genomföras på lägre nivå, exempelvis församlingsnivå. Flera frågor
kring provverksamheten måste utredas vidare, t.ex. former för ut-
värdering, klargörande av ansvarsområden och kostnader. Även rutiner
kring folkbokföring på lägenhet måste klargöras i anslutning till
provverksamheten. Nämnden anser att beslut om tidpunkt för provverk-
samhet inte bör beslutas ensidigt av en myndighet utan beslut bör tas i
samförstånd mellan de myndigheter som berörs (6 § provverksam-
hetslagen).
Länsrätten i Kalmar län förordar alternativ 2. För att minska
eventuella farhågor avseende integriteten är det en fördel om den enskilde
får ta del av de uppgifter som skall ingå i registret. Eventuella felaktig-
heter kan rättas till efter ett samrådsförferande mellan myndighet som
samlar in uppgifterna och den som berörs. Länsrätten vill betona vikten
av att informationsskyldigheten lagstadgas liksom vilka uppgifter
skyldigheten avser. Detta underlättar kontakten med festighetsägaren/-
kontraktsinnehavaren. Det är viktigt att man så långt som möjligt är
tydlig och försöker undvika att ärendet går till domstol på grund av
bristfällig information. Det är en stor fördel om uppgifterna i folk- och
bostadsräkningarna 1985 och 1990 används för att begränsa antalet
uppgiftslämnare till de som flyttat efter 1990.
Svenska kommunförbundet vill betona vikten av att en grundlig ut-
värdering sker av provverksamheten. Förbundet förutsätter att det bereds
tillfälle att medverka i utvärderingen av provverksamheten. Förbundet
förordar alternativ 2. Valet av provkommuner bör ske med hänsyn till
representativitet, kommunens storlek, att vederbörande kommun redan
har byggnads- och adressregister m.m. Förbundet anser att man redan
inför provverksamheten bör beakta hur man förfer med rapporteringen
till folkbokföringen i de fäll flera personer står för kontraktet alternativt
en juridisk person står för kontraktet.
Kalmar kommun förordar alternativ 2. Enligt detta alternativ får
kommunerna en något mindre roll vad gäller insamling, granskning och
komplettering av festighetsblanketter. Huvudparten av arbetet läggs i
stället hos de lokala skattekontoren som en vidareutveckling av folk-
Prop. 1995/96:90
Bilaga 2
6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 90
69
bokföringen. Några tillfälliga lokaler eller regionala granskningskontor
behöver därmed inte inrättas. Det är en fördel att alla de instanser som
arbetar med att upprätta och ajourföra det kompletta lägenhetsregistret är
ordinarie verksamheter och inte tillfälligt upprättade granskningskontor.
Även ur integritetsskäl är detta alternativ att föredra eftersom det då är
rätt myndighet som ändrar folkbokföringen för enskilda, från fastighet till
lägenhet.
Umeå kommun anser att det är alternativ 2 som skall genomföras.
Föreningen för kommunal statistik och planering anser att alternativ
2, där huvuddelen av arbetet läggs på de lokala skattekontoren, skall
genomföras utan att genomföra en provverksamhet.
Anledningen är att övergången till det nya systemet til stora delar består
i att ändra folkbokföringen för enskilda individer, vilket bör genomföras
av den myndighet som ansvarar för folkbokföringen.
Sveriges fastighetsägarförbund hävdar, med hänvisning till 2 §
provverksamhetslagen, att begreppet flerbostadshus inte är vedertaget i
lagstiftningen och därför måste klarläggas. Förbundet påpekar att
begreppet lägenhet är definierat i hyreslagen och där avser både
lägenheter och lokaler. Förbundet påpekar vidare att uppgiftsskyldigheten
i nämnda paragraf inskränker sig till personer som bebor lägenheter som
är uthyrda vilket innebär att lägenhetsregistret inte kommer att innefatta
bostäder med andra upplåtelseformer. Enligt förbundet är inte heller
begreppet kontraktsinnehavare definierat.
10. Ett lägenhetsstatistikregister
Statistiska centralbyrån stöder förslaget att det bör inrättas ett lägen-
hetsstatistikregister. Fördelen med detta är att det får ett begränsat
innehåll och ett mycket tydligt ändamål, nämligen statistikproduktion.
CFD kan då fritt utveckla lägenhetsregistret till ett administrativt register
som bl.a. kan användas för folkbokföring. För att klara kraven från
statistikanvändama måste lägenhetsstatistikregistret ajourföras löpande
från CFD:s lägenhetsregister. På samma sätt måste den förbättrade folk-
bokföringen leverera uppgifter om lägenhetsbeteckningen till SCB:s
register över totalbefolkningen. Detta förfärande skapar möjlighet för
SCB att uppfylla användarnas behov av statistik med hög aktualitet,
tillgänglighet och kvalitet. Lägenhetsstatistikregistret kommer att
användas i många olika statistikprodukter på SCB. Dels som urvalsram
för undersökningar som t.ex. Hushållens inkomster och Bostads- och
hyresundersökningen, dels som källa och urvalsram för statistik om
outhyrda lägenheter samt som källa för redovisning av den totalräknade
lägenhetsstocken. Vid sammankoppling med registret över totalbe-
folkningen kan hushållens boende beskrivas efter t.ex. trångboddhet och
lägenhetsstandard. Allt detta kan göras ad-hoc eller planerat, helt
beroende på användarnas önskemål. Mer förfinade analyser av boende-
karriärer och hushållskarriärer samt att mäta nettoströmmar som underlag
för t.ex. hushållsframskrivningar blir också fullt möjligt. Lägenhetsstatis-
Prop. 1995/96:90
Bilaga 2
70
tikregistret kommer således att bli ett effektivt verktyg för SCB:s
produktion av statistik om hushåll, lägenheter och boende.
Riksskatteverket ifrågasätter om det är nödvändigt att SCB löpande för
ett särskilt lägenhetsstatistiskregister som utgör en kopia av lägenhets-
registret.
Boverket ser med tillfredsställelse att SCB får lägga upp ett särskilt
statistikregister på basis av uppgifter från lägenhetsregistret.
Centralnämnden för fastighetsdata anser att behovet av registerbase-
rade FoBrar inte torde bli så frekvent att en kopia av lägenhetsregistret
med uppgifter om kontinuerligt ajourförda fastighets-, adress-, byggnads-
och lägenhetsförändringar m.m. bör ligga hos SCB. Lägenhetsregistrets
alla uppgifter måste däremot vara fullt tillgängliga för SCB:s sambe-
arbetning med RTB vid de tillfällen beslut tas om registerbaserade
FoBrar. I det fell det ändå inrättas ett särskilt lägenhetsstatistikregister
som är en kontinuerligt ajourförd kopia av det administrativa lägenhets-
registret måste en ny diskussion föras om syfte, innehåll, kostnader samt
säkerhet och integritet.
Svenska kommunförbundet tillstyrker, bl.a. mot bakgrund av in-
tegritetsaspektema, att SCBrs lägenhetsstatistikregister och registret över
rikets totalbestånd fysiskt och rättsligt skall hållas åtskilda.
Umeå kommun tillstyrker att de två statistikregister som inrättas hos
SCB, hålls fysiskt och rättsligt åtskilda.
Föreningen för kommunal statistik och planering tillstyrker att de
två statistikregister (ett lägenhetsstatistikregister och ett modifierat RTB),
som inrättas hos SCB, hålls fysiskt och rättsligt åtskilda.
11. Säkerhet, integritet och sekretess
Datainspektionen avstyrker förslaget av integritetsskäl. Inspektionens
uppfettning är att allmänhetens inställning till FoB:ama är den naturliga
utgångspunkten för överväganden kring hur samhällets statistikbehov skall
tillgodoses. Den oro och det missnöje som kanaliserats vid de tidigare
FoB:ama kommer man inte till rätta med genom en total kartläggning och
registrering av de svenska hushållens samansättning. En registrering som
till stor del sker utan att uppgifter inhämtas direkt hos de enskilda som
skall registreras skulle sannolikt också förstärka allmänhetens negativa
inställning och föda känslor av att leva i ett storebrorssamhälle. Istället
bör mindre omfettande insatser i enlighet med FoB 90-kommissionens
förslag användas. Om det ändå skulle bli aktuellt med ett lägenhets-
register anser inspektionen att registreringen i första hand bör grunda sig
på uppgifter från de enskilda som skall registreras och inte på uppgifter
som inhämtats från andra register, fastighetsägare, bostadsrättsföreningar
m.fl.
Riksskatteverket anser att effekterna av att införa lägenhetsidentitet i
folkbokföringsregistret inte tillräckligt har analyserats från integritetssyn-
punkt. Verket anser dock inte att folkbokföring på lägenhet utgör någon
risk för integritetskränkning.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 2
71
Centralnämnden för fastighetsdata anser att användningen av ett
administrativt lägenhetsregister i syfte att producera hushållsstatistik
motsvarande traditionella FoB:ar noga måste regleras, bl.a. med hänsyn
till att FoB i sig ofta upplevs som integritetskänsligt.
Sammanfattande synpunkter från respektive remissinstans
Datainspektionen avstyrker förslaget av integritetsskäl. Inspektionens
uppfattning är att allmänhetens inställning till FoB:arna är den naturliga
utgångspunkten för överväganden kring hur samhällets statistikbehov skall
tillgodoses. Den oro och det missnöje som kanaliserats vid de tidigare
FoB:arna kommer man inte till rätta med genom en total kartläggning och
registrering av de svenska hushållens samansättning. En registrering som
till stor del sker utan att uppgifter inhämtas direkt hos de enskilda som
skall registreras skulle sannolikt också förstärka allmänhetens negativa
inställning och föda känslor av att leva i ett storebrorssamhälle. Istället
bör mindre omlättande insatser i enlighet med FoB 90-kommissionens
förslag användas. Inspektionen har inte något att erinra mot förlättnings-
förslagens utformning som sådan.
Socialstyrelsen ställer sig bakom samtliga de förslag som presenteras
i betänkandet. Styrelsen har inga behov av ytterligare data i lägenhets-
registret utöver vad som föreslagits.
Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget att inrätta ett lägenhets-
register och att lägenhetsidentitet införs i folkbokföringen. Det medför att
bedömningen av rätten till olika förmåner och överhuvudtaget hand-
läggningen på försäkringskassorna underlättas. Även kontrollverksam-
heten när det gäller vissa förmåner kommer att förbättras med de utökade
registeruppgifterna i folkbokföringen. Uppgifter om lägenhetsdata gör det
vidare möjligt att löpande följa socialförsäkringar och de socialpolitiska
åtgärdernas utfall för olika grupper av individer. Verket tillstyrker
förslaget att bedriva en provverksamhet för att utröna vilket av två
alternativ för uppgiftsinsamling från allmänheten som är att föredra för
att få en tillfredställande kvalitet på de uppgifter som behövs för
lägenhetsregistret och folkbokföringen.
Socialvetenskapliga forskningsrådet har beslutat att avstå från att yttra
sig över betänkandet.
Post- och telestyrelsen anser att det är angeläget att pröva i vilken
utsträckning ett lägenhetsregister kan utnyttjas även för andra ändamål än
de föreslagna. Till dessa hör bl. a. möjligheterna att utnyttja registreringen
för postdistribution.
Posten AB är positiva till att det införs ett lägenhetsregister. Förut-
sättningen är dock att materialet är till 100 % rikstäckande och korrekt.
Posten anser att lägenhetsregistret skall byggas upp efter det att förslaget
till basadressregister, som har tagits fram av Posten, RSV, Svenska
Komunförbundet och CFD, har införts. Det är positivt att samtliga
byggnader som används som bostäder ingår, således även fritidsbostäder.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 2
72
Registret bör ingå som en del i festighetsdatasystemet. Posten förordar
en försöksverksamhet enligt alternativ 1.
Vägverket tillstyrker ett genomförande av förslaget. Verket tolkar
förslaget så att uppgifter om lägenhetsdafe kan bli tillgängliga för verket
i samband med t.ex. fysisk planering av vägar och miljöåtgärder.
Statistiska centralbyrån tillstyrker i allt väsentligt betänkandets
förslag. SCB anser att regeringen bör lägga sitt förslag till riksdagen på
ett sådant sätt att erforderliga beslut ger förutsättningar att klara en
statistikredovisning till år 2001. SCB anser att storleken på den kost-
nadsökning, som förslaget om en tidig lägenhetsidentitetssättning samt
medtagande av fritidshus innebär, får festställas i samband med provverk-
samheten. SCB anser att några justeringar i föreslagna förfettningar bör
göras för att bl.a. tydliggöra uppgiftslämnarskyldigheten. SCB anser att
den exakta klassficeringen av lägenhetsstatistikregistrets uppgifter bör
utredas av SCB i samarbete med regionala och centrala användare. SCB
anser att en samhällsekonomisk totalsyn bör tillämpas innan uppgifter tas
bort från eller förändras i festighetshetstaxeringsregistret. SCB anser att
ett obligatoriskt lägenhetsregister med obligatoriska adress- och bygg-
nadsregister för samtliga kommuner är en förutsättning för rikstäckande
statistik med hög kvalitet. SCB anser att lägenhetsidentiteten bör vara
värdebärande, dvs bestå av löpnummer med våningsplan, och genomföras
i god tid före övrig uppgiftsinsamling. SCB anser att fastighetsägaren
själv bör få välja hur informationen om lägenhetsidentiteten till hyres-
gästerna skall utformas. SCB anser att CFD snarast bör ges i uppdrag att
genomföra förslaget om basadressregister. SCB anser att ett lägen-
hetsstatistikregister hos SCB, som en del av lägenhetsregistret hos CFD,
är ett effektivt sätt att uppfylla användarnas behov av statistik med hög
aktualitet, tillgänglighet och kvalitet. SCB anser slutligen att ett kvali-
tetsprogram bör genomföras för att garantera kvaliteten vid uppläggnings-
och ajourföringsarbetet.
Riksrevisionsverket anser att vissa frågor kring lägenhetsregistret och
provverksamheten inte är tillräckligt belysta. Verket saknar en samlad
samhällsekonomisk bedömning av lägenhetsregistrets förväntade effekter
i ekonomiska termer. Verket anser att det i de övergripande registerfrå-
gorna finns oklarheter om vilket ansvar staten kommer att ha för
registrets datakvalitet. Enligt verket är det väsentligt att det för respektive
data som föreslås ingå i registret finns en ekonomisk bedömning av
nyttan för olika användare och kostnaderna för uppgiftslämnarna. Enligt
verket behöver en strategi och handlingsplan för informationsförsörjning
kring lägenhetsregistret tas fram av berörda aktörer. Verket anser att det
är angeläget att uppföljning och utvärdering planeras redan vid upplägg-
ningen av provverksamheten. Verket föreslår också att ansvaret för
provverksamheten preciseras.
Riksskatteverket är positivt till att ett lägenhetsregister upprättas
genom att byggnadsregistret inom festighetsdatasystemet byggs ut med
lägenhetsspecifika uppgifter och att folkbokföringen sker på lägenhet.
Verket föreslår att det ytterligare övervägs om lägenhetsregistret även
skall innehålla lokaler. Verket ifrågasätter om det är nödvändigt att SCB
Prop. 1995/96:90
Bilaga 2
73
löpande för ett särskilt lägenhetsstatistikregister som utgör en kopia av
lägenhetsregistret. Verket anser att insamling av uppgifter från enskilda
om lägenhetsidentitet bör ske helt inom skatteförvaltningen och avstyrker
därför provuppläggning enligt linje 1. Verket pekar på vissa komplikatio-
ner, med hänvisning till lagen om ändring i folkbokföringslagen, om
ändringarna i lagen skall gälla för den tid och för de områden som avses
i provverksamhetslagen. Verket anser att avsikten att folkbokföringen
skall ske på lägenhet tydligare bör komma till uttryck i folkbok-
föringslagen på så sätt att ordet bostad eller lägenhet förs in som begrepp
i stället för fastighet i bestämmelserna om rätt folkbokföringsort. Skillnad
mellan festigheter med en eller flera bostäder bör inte göras. Verket
anser, med hänvisning till lagen om ändring i lagen om folkbok-
föringsregister, att uppgiften om lägenhetsidentitet skall vara lägenhetsbe-
teckning, adress, postnummer och postort. Innehållet i 6 § bör justeras
så att begreppen överensstämmer. Vid ett allmänt införande av folk-
bokföring på lägenhet måste även bestämmelsen om registerinnehåll i
lagen (1995:743) om aviseringsregister ändras.
Arbetsgivarverket har beslutat att inte yttra sig i ärendet.
Forskningsrådsnämnden bedömer att förslagen är baserade på väl
underbyggda överväganden utifrån gällande villkor. Nämnden har därför
inga synpunkter på förslagen i betänkandet till rättslig reglering för
förbättrad hushållsstatistik. Nämnden beklagar att en aktualisering av
hushållsstatistiken inte löser de problem för forskningen som avsaknaden
av yrkesuppgifter orsakar, till följd av förändringarna i reglerna för folk-
och bostadsräkningarna.
Tekniska högskolan anser att provverksamheten bör innefetta även
metoder för insamling av hyresdata.
Arbetsmarknadsstyrelsen har inga synpunkter att avge med anledning
av betänkandet.
Riksarkivet pekar på nyttan av förbättrad hushållsstatistik genom att
införa ett lägenhetsregister.
Närings- och teknikutvecklingsverket avstår att yttra sig över
betänkandet.
Boverket tillstyrker förslaget till nya förfettningar för att kunna införa
ett lägenhetsregister samt påföra lägenhetsidentitet i folkbokföringen.
Verket vill starkt betona vikten av att ett lägenhetsregister införs som
knyts till det nuvarande festighetsdatasystemets övriga register över
festigheter och byggnader samt att samma lägenhetsidentitet inklusive
uppgift om adress finns i såväl lägenhetsregistret som i folkbok-
föringsregistret.
Lantmäteriverket tillstyrker att det upprätas ett basregister över
lägenheter. Registret bör knytas till festighetsdatasystemet. Ett lägenhets-
register bör få användas inte bara till statistikproduktion och sam-
hällsplanering utan även för att effektivisera administration och uppgifts-
insamling i andra sammanhang, t.ex. vid festighetstaxering. Lägenhets-
registret bör omfettas av basregistertanken. Det innebär bl.a. att
samhällets basinformation inte skall dubbellagras. Erforderlig information
hämtas istället från ett basregister när det finns behov av den. Upplägg-
Prop. 1995/96:90
Bilaga 2
74
ningen av ett lägenhetsregister är ett mycket omfettande arbete. Frågor
kring ansvarsfördelning mellan olika myndigheter och intressenter,
kostnadsfördelning, finansiering m.m. måste redan inför en provverksam-
het klaras ut mycket tydligare än vad som har gjorts i betänkandet. Det
kommer då säkert också att tydliggöras att det finns flera alternativ än de
två som skisserats för provverksamheten för hur en registeruppläggning
skall ske.
Centralnämnden för fastighetsdata är positiv till upprättandet av ett
basregister över lägenheter i anslutning till festighetsdatasystemet. Tanken
med ett lägenhetsregister stämmer väl överens med CFD:s övriga
verksamhet vad gäller basregister för samhällets grundläggande försörj-
ning av festighetsrelaterad information. CFD är positiv till införandet av
en lägenhetsidentitet i folkbokföringen och att folkbokföring sker på
lägenhet. CFD är positiv till användningen av ett lägenhetsregister
tillsammans med en lägenhetsidentitet i folkbokföringen för att ersätta
SCB:s traditionella folk- och bostadsräkningar med registerbaserade. En
lägenhetsidentitet i folkbokföringen ger också SCB möjlighet att utnyttja
registret över totalbefolkningen för hushållsstatistik, också utan sambe-
arbetning med lägenhetsregistret. Därmed kan också huvudsyftet, att
förbättra hushållsstatistiken, uppnås. CFD anser att lägenhetsregistret,
utöver statistikframställning, får användas för planering, resursfördelning,
uppföljning och utvärdering av bostäder och byggande såsom ända-
målsparagrafen i lagförslaget är utformad. Eventuellt borde också hänsyn
tas till de behov av uppgifter som en förenklad fastighetstaxering kan
medföra. CFD anser inte att en kontinuerligt ajourförd kopia av det
administrativa lägenhetsregistret skall ligga hos SCB. Lägenhetsregistret
skall dock göras fullt tillgängligt för SCB i enlighet med gällande syfte
och ändamål. Enligt CFD bör statistikredovisning på de nivåer som anges
i lägenhetsregisterutredningen vara fullt tillräcklig och eventuella
kopplingar till byggnadskoordinater bör prövas i särskild ordning. CFD
anser att det är väsentligt att klarlägga formerna för det fortsatta arbetet,
framför allt vad gäller ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter.
Även om ett av målen är statistikproduktion måste såväl CFD som RSV
ges ett tydligt ansvar för den egna registeruppbyggnaden för att långsik-
tigt säkerställa kvalitet m.m. Detta gäller både uppläggning och för-
valtning/användning av registren men också planering av provverksam-
heten och det utredningsarbete som bör föregå denna. Ett antal centrala
frågor kvarstår att utreda, bl.a. former för identitetssättning, vilket utgör
grunden för registren. Ytterligare utrednings- och utvecklingsarbete,
innan en eventuell provverksamhet och det egentliga uppläggningsarbetet
påbörjas, torde kunna nedbringa de totala kostnaderna och höja register-
kvaliteten. CFD menar att målsättningen, en registerbaserad FoB år
2000, inte behöver föranleda en forcerad start av en eventuell provverk-
samhet. CFD föreslår att en särskild arbetsgrupp tillsätts med represen-
tanter från SCB, RSV, CFD och Svenska komunförbundet. Kommunerna
har en central roll i såväl uppläggning som ajourföring och användning
av registren. I det fortsatta arbetet bör även uppmärksammas samord-
ningen med ett eventuellt bostadsrättsregister.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 2
75
Länsrätten i Malmöhus län har inget att erinra mot utformningen av
de i betänkandet föreslagna författningarna.
Länsrätten i Kalmar län ansluter sig till bedömningen att det är en
fördel om man kan åstadkomma ett system där uppgiftslämnarbördan för
berörda aktörer i möjligaste mån begränsas. Detta är viktigt för att hålla
bortfällsrisken så låg som möjligt och därmed också kostnaderna. Om
man dessutom använder sig av befintliga register och uppgifterna i
tidigare folk- och bostadsräkningar kan antalet uppgiftslämnare ytterligare
begränsas. Det är emellertid viktigt att berörda parter får tillfälle att
kontrollera riktigheten i de uppgifter som kommer att registreras.
Länsrätten förordar därför ett system där en förtryckt blankett skickas ut
till fastighetsägaren/kontraktsinnehavaren. Om uppgifterna är korrekta
och kompletta behöver blanketten inte återsändas, i annat fell erhålls
tillfälle att korrigera felaktigheter. Länsrätten delar bedömningen att ett
lägenhetsregister enklast införs genom en utbyggnad av registren inom
festighetsdatasytemet och då genom att byggnadsregistret byggs på.
Länsrätten vill framhålla vikten av att lägenhetsregistrets innehåll
begränsas till basfekta som är viktiga för flertalet av framtida användare.
Detta för att åtkomsten inte skall behöva begränsas på grund av att
registret innehåller information som kan kränka integriteten. Med dagens
snabba utveckling av olika informationssystem kommer tillgängligheten
till systemet att bli väsentligt. Användarna kan i egna register komplettera
lägenhetsregistrets basinformation med den typ av information man vill
knyta till lägenheten eller hushållet.
Länsstyrelsen i Norrbottens län har inga andra synpunkter i ärendet
än att det är angeläget att aktuell statistik för bl.a. hushåll och lägenheter
kan produceras så snart som möjligt.
Svenska kommunförbundet instämmer i merparten av de allmänna
utgångspunkter som kommittén redovisat. Bland annat har förbundets
uppfattning i de flesta sammanhang av uppgiftslämnande varit att så långt
det är möjligt minimera kommunernas uppgiftslämnande så att identiska
uppgifter inte skall behöva lämnas flera gånger. Förbundet anser att
statsmakterna bör tillhandahålla medel för uppbyggnad och ajourhållning
av ett lägenhetsregister. Förbundet kan nu, bl.a. mot bakgrund av den
föreslagna totallösningen, känna större förståelse för att statsmakterna vill
gå fram lagstiftningsvägen när det gäller inrättande av lägenhetsregister.
Förbundet anser att det mest rationella vore om man i samband med
fastighetstaxeringar avgör och kodsätter lämplig kategoriindelning av hus.
När det gäller åsättande av lägenhetsidentitet förordar förbundet en s.k.
värdebärande modell. Förbundet tillstyrker, bl.a. mot bakgrund av
integritetsaspekterna, att SCB:s lägenhetsstatistikregister och registret
över rikets totalbestånd (RTB) fysiskt och rättsligt skall hållas åtskilda.
Förbundet betonar vikten av grundlig utvärdering av provverksamheten
och anser att frågan om åsättande av lägenhetsidentitet bör bli föremål för
särskilt noggrann utvärdering.
Landstingsförbundet har beslutat att avstå från möjligheten att avge
yttrande över betänkandet.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 2
76
Svenska elverksföreningen har inte någon erinran mot att förslaget till
lagreglering av ett rikstäckande lägenhetsregister antages. För föreningens
medlemmmar kan ett lägenhetsregister vara av värde vid planering av
energibehov och upprättande av statistik samt i kundtjänst, taxeffågor och
kravverksamhet. Föreningen förutsätter att uppgifterna i registret kommer
att vara tillgängliga för föreningens medlemmar.
Företagens uppgiftslämnardelegation avstyrker förslaget om ett
centralt register och anser inte att den planerade provverksamheten bör
genomföras.
Sigtuna kommun har inget att erinra mot utredningens förslag till
lagreglering.
Linköpings kommun anser att provverksamheten bör påbörjas snarast.
Kommunen förordar huvudlinje 2 från ekonomiska, hanteringsmässiga
och integritetsskäl.
Kalmar kommun anser att förslaget är ett välkommet steg på vägen
mot en slutlig lösning vad gäller samhällets behov av statistik om hushåll,
lägenheter och boende. Denna lösning innebär på sikt stora kostnadsbe-
sparingar jämfört med traditionella folk- och bostadsräkningar samtidigt
som kvaliteten och tillförlitligheten i statistiken blir högre. Allmänhetens
uppgiftslämnande begränsas också genom denna utveckling.
Umeå kommun instämmer i de allmänna utgångspunkter som ut-
redningen redovisar beträffende det riktiga i att minimera uppgiftsläm-
narbördan, registrering vid källan och integritetsskydd. Kommunen menar
att reglerna för var man skall folkbokföras måste skärpas. Kommunen
menar att förundersökningen bör slopas och att man startar direkt med
alternativ 2. Fastighetsägarnas skyldighet att lämna uppgifter till
lägenhetsregistret måste förfettningsregleras. Kommunerna bör vara
ansvariga för uppläggningen av lägenhetsregistret och för att dess innehåll
fortlöpande håller hög kvalitet.
Svenska arbetsgivarföreningen avstyrker förslaget.
Sveriges Allmännyttiga Bostadsförening tillstyrker att ett lägenhets-
register imättas och byggs upp utifrån byggnads- och adressuppgifter.
HSB har i och för sig inget att erinra mot förslaget om ett lägenhets-
register endast kommer att användas för det föreslagna ändamålet. Med
tanke på att Justitiedepartementet i olika sammanhang påtalat att man
önskar införa ett officiellt bostadsrättsregister ligger det nära till hands att
hysa viss tveksamhet till förslaget. I detta avseende har HSB ansett att det
inte föreligger behov av ett officiellt register utan att detta kan skötas av
parterna på marknaden. HSB vill också påpeka att all den uppgiftsskyl-
dighet som åvilar fastighetsägare i olika sammanhang leder till ökad
administration och ökade kostnader. Detta medför högre hyror och
avgifter för de boende.
Föreningen för kommunal statistik och planering anser att behovet
av ny hushålls- och boendestatistik nu är så stor att förundersökningen
bör slopas. I stället bör man starta direkt med alternativ 2. De lokala
skattekontoren måste tillföras resurser så att de kan klara arbetet med att
festställa saknade lägenhetsidentiteter så snabbt som möjligt. Vidare
måste arbetet med att färdigställa adressregistret inom ramen för
Prop. 1995/96:90
Bilaga 2
7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 90
77
fästighetsdatasystemet forceras i kommunerna så att lägenhetsregistret
snarast kan börja byggas upp.
Sveriges fastighetsägareförbund anser att motiven för att inrätta ett
lägenhetsregister är mycket svaga. Ett lägenhetsregister bör inrättas
enbart om det föreligger skäl som är mer objektiva än de statistiska skäl
som utredningen åberopat.
Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation avstyrker
förslaget till ett databaserat nationellt lägenhetsregister. Skall ett sådant
register införas bör det enligt organisationens mening först baseras på ett
klart dokumenterat användarbehov och därutöver tillförsäkras ett starkt
och fullgott integritetsskydd.
Neurologiskt handikappades riksförbund menar att här finns en
möjlighet att samla in basala uppgfiter om bostädernas tillgänglighet och
användbarhet.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 2
78
Prop. 1995/96:90
Bilaga 3
Tillämpningsområde m.m.
1 § Denna lag gäller en provverksamhet i Gävle kommun och i den
församling som regeringen senare bestämmer för att kunna ta fram
hushålls- och bostadsstatistik med hjälp av registerdata. Verksamheten
avser insamling av uppgifter till ett lägenhetsregister enligt lagen
(1995:000) om lägenhetsregister, införande av folkbokföring på lägenhet
och statistisk bearbetning m.m.
Lagen gäller även för införandet i hela landet av folkbokföring på
lägenhet.
Uppgiftsskyldighet
2 § En fastighetsägare är på begäran skyldig att för varje sådan bostads-
lägenhet som anges i lagen (1995:000) om lägenhetsregister lämna
uppgift om
1. namnet på den till vilken lägenheten är upplåten,
2. dennes personnummer om det är möjligt,
3. adress, lägenhetsbeteckning och
4. fästighetsbeteckning.
Med fastighetsägare avses i denna lag också ägare av byggnad.
Insamlingsförfarandet
3 § Uppgifter som avses i 2 § skall lämnas till skattemyndigheten enligt
föreskrifter som meddelas av regeringen eller av den myndighet som
regeringen bestämmer.
Föreläggande m.m.
4 § Om en begärd uppgift inte lämnas inom föreskriven tid, får skatte-
myndigheten förelägga den uppgiftsskyldige att lämna uppgiften.
Ett föreläggande får förenas med vite om det finns anledning att anta
att det annars inte följs.
5 § Beslut om vitesföreläggande får inte överklagas.
79
Personregister m.m.
6 § Myndighet som deltar i provverksamheten får inrätta och föra
personregister för provverksamheten med det ändamål som framgår av
1 §•
7 § En myndighet som deltar i provverksamheten får för genomförande
av denna hämta uppgifter från personregister enligt de föreskrifter
regeringen meddelar.
Information
8 § Myndighet som deltar i den verksamhet som avses i
1 § skall i lämplig utsträckning informera dem som berörs av verksam-
heten.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 3
Gallring
9 § Uppgifter i personregister som avses i 6 § skall gallras senast när
denna lag upphör att gälla.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och upphör att gälla senast
den 31 december 1999.
80
Tillämpningsområde
1 § Kommunerna och Lantmäteriverket skall för de ändamål som anges
1 2 § föra ett lägenhetsregister med hjälp av automatisk databehandling.
Lantmäteriverket ansvarar för lägenhetsregistret. Kommunen ansvarar
för registret såvitt gäller uppgifter som hänför sig till kommunen.
Ändamål
2 § Uppgifter i lägenhetsregistret får användas för framställning av
statistik och för folkbokföringen. Registret får också användas för
resursfördelning, planering, uppföljning och utvärdering av bostäder,
byggande och kommunikationer.
Innehåll
3 § Lägenhetsregistret skall omfetta samtliga lägenheter som helt eller till
en inte oväsentlig del används eller är avsedda att användas som bostad
(bostadslägenhet).
Lägenhetsregistret får innehålla uppgifter om festighet, byggnad,
lägenhetsbeteckning och övriga uppgifter om lägenheten.
Regeringen föreskriver närmare om vilka uppgifter registret skall
innehålla.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 3
Uppgiftsskyldighet
4 § En festighetsägare är skyldig att lämna uppgifter om varje bostads-
lägenhet enligt vad regeringen föreskriver.
Fastighetsägaren är också skyldig att anmäla uppgift om något
förhållande som avses i första stycket har ändrats.
Med festighetsägare avses i denna lag också ägare av byggnad.
Insamlingsförfarandet
5 § Uppgifter som avses i 3 § får hämtas från de informationssystem som
regleras i festighetsdatakungörelsen (1974:1058).
Övriga uppgifter som avses i 3 § skall lämnas enligt föreskrifter som
meddelas av regeringen.
81
Fastställande av adress och lägenhetsbeteckning
6 § Kommunerna skall fastställa adress för varje bostadslägenhet. I de
fall en fastighet omfattar mer än en bostadslägenhet skall kommunerna
festställa en särskild beteckning för varje lägenhet (lägenhetsbeteckning).
Fastighetsägaren skall underrättas om detta.
Föreläggande m.m.
7 § Om en begärd uppgift inte lämnas inom föreskriven tid, får kommu-
nen eller den myndighet som regeringen bestämmer förelägga den
uppgiftsskyldige att lämna uppgiften.
Ett föreläggande får förenas med vite om det finns anledning att anta
att det annars inte följs.
8 § Beslut om vitesföreläggande får inte överklagas.
Gallring
9 § Gallring av uppgifter i lägenhetsregistret sker i enlighet med
arkivlagens (1990:782) bestämmelser.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft, i fråga om Gävle kommun och den församling
som avses i 1 § lagen (1995:000) om provverksamhet avseende hushålls-
och bostadsstatistik m.m., den 1 januari 1996, och i övrigt den dag som
regeringen bestämmer.
82
Prop. 1995/96:90
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs att 6, 28, 31 och 32 §§ folkbokföringslagen
(1991:481) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6 §
En person skall folkbokföras på den fastighet och i den territoriella
församling där han enligt 7 - 13 §§ är att anse som bosatt.
Om fastigheten innehåller flera
bostadslägenheter skall folkbok-
föring också ske pä lägenhet. Med
bostadslägenhet avses lägenhet som
är registrerad i lägenhetsregistret
enligt lagen (1995:000) om lägen-
hetsregister.
Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modem är folkbok-
förd eller, om modem inte är folkbokförd, i den församling där det har
fötts. Hittebarn folkbokförs i den församling där det har påträffats.
Undantag från första stycket anges i 14 - 16 §§.
28 §
Anmälan enligt 25 eller 26 § skall innehålla följande uppgifter:
1. namn och personnummer,
2. datum för ändring av bostads- eller postadress,
3. ny bostads- och postadress samt dess beräknade giltighetstid,
4. registerbeteckning för den fastighet som den nya bostadsadressen
avser,
5. vem som upplåtit den fastighet
bostadsadressen avser.
Uppgift om bostads- eller post-
adress enligt första stycket 3 som
avser en lägenhet i flerfamiljshus
bör innehålla den beteckning för
lägenheten som fastighetsägaren
använder. Anmälan enligt 26 §
skall dessutom innehålla uppgift
om inflyttningsdag till landet, av-
sikten med vistelsen här och dess
beräknade varaktighet samt de
uppgifter som får föras in i folk-
bokföringsregistret enligt lagen
(1990:1536) om folkbokförings-
register.
eller bostadslägenhet som den nya
Uppgift om bostads- eller postad-
ress enligt första stycket 3 som
avser en lägenhet i flerbostadshus
skall innehålla sådan lägenhetsbe-
teckning som avses i lagen (1995:-
000) om lägenhetsregister. An-
mälan enligt 26 § skall dessutom
innehålla uppgift om inflyttnings-
dag till landet, avsikten med vistel-
sen här och dess beräknade var-
aktighet samt de uppgifter som får
föras in i folkbokföringsregistret
enligt lagen (1990:1536) om folk-
bokföringsregister.
83
31 §
Om det kan antas att en person är skyldig att göra anmälan enligt denna
lag, får skattemyndigheten förelägga honom att antingen göra en sådan
anmälan eller skriftligen eller muntligen lämna de uppgifter som behövs
för bedömningen av hans folkbokföring. I föreläggandet skall anges vilka
uppgifter som skall lämnas.
Skattemyndigheten får förelägga
en person att lämna uppgift om
lägenhetsbeteckning, även om
skyldighet att göra anmälan enligt
första stycket inte föreligger.
Om ett barns vårdnadshavare inte anmält barnets förnamn inom före-
skriven tid enligt 30 § namnlagen (1982:670), får skattemyndigheten
förelägga barnets vårdnadshavare att inom viss tid fullgöra denna skyldig-
het.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 3
Skattemyndigheten får förelägga
en festighetsägare eller innehavare
av bostadslägenhet, som upplåter
en bostad åt någon annan, att
uppge till vem han upplåter bostad
och om denne med hans medgi-
vande upplåter bostaden åt annan
samt vilka personer som enligt
hans kännedom bor i festigheten
respektive lägenheten. I fråga om
en person som bor i flerfamiljshus
får föreläggandet också avse upp-
gift om den beteckning (lägenhets-
nummer) som fastighetsägaren
använder för bostadslägenheten.
32 §
Skattemyndigheten får förelägga
en festighetsägare eller innehavare
av bostadslägenhet, som upplåter
en bostad åt någon annan, att
uppge till vem han upplåter bostad
och om denne med hans medgi-
vande upplåter bostaden åt annan
samt vilka personer som enligt
hans kännedom bor i festigheten
respektive lägenheten. I fråga om
en person som bor i flerbostadshus
får föreläggandet också avse upp-
gift om lägenhetsbeteckning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. För Gävle kommun och
den församling som avses i 1 § lagen (1995:000) om provverksamhet
avseende hushålls- och bostadsstatistik m.m. träder lagen i kraft den 1
juli 1996.
84
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1990:1536) om folkbokförings-
register skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:90
Bilaga 3
4. folkbokföringsfestighet, lägen-
hetsbeteckning, folkbokföringsort
och folkbokföring under särskild
rubrik,
6 §'
Ett lokalt folkbokföringsregister får innehålla uppgifter om personer
som är eller har varit folkbokförda inom det verksamhetsområde för
vilket registret förs. För en sådan person får anges
1. födelsetid och personnummer,
2. namn,
3. adress,
4. folkbokföringsfestighet, folk-
bokföringsort och folkbokföring
under särskild rubrik,
5. födelsehemort och födelseort,
6. medborgarskap,
7. civilstånd,
8. make, barn, föräldrar och
vårdnadshavare eller annan per-
son som den registrerade har
samband med inom folkbok-
föringen och om sambandet är
grundat på adoption,
9. sjömansregistrering,
10. inflyttning från utlandet,
11. avregistrering vid
a) dödsfall och dödförklaring,
b) utflyttning till utlandet,
c) obefintlighet,
d) beslut om fingerade person-
uppgifter,
12. gravsättning.
För personen får också anges uppgifter som den 30 juni 1991 i enlighet
med särskilda bestämmelser är antecknade i en sådan personakt som
avses i 16 § folkbokföringskungörelsen (1967:495) samt uppgifter om
medlemskap i en icke-territoriell församling.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. För Gävle kommun och
den församling som avses i 1 § lagen (1995:000) om provverksamhet
avseende hushålls- och bostadsstatistik m.m. träder lagen i kraft den 1
januari 1996.
1 Senaste lydelse 1994:369.
85
Utdrag ur protokoll vid sammanträde den 19 oktober 1995
Prop. 1995/96:90
Bilaga 4
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist
Enligt en lagrådsremiss den 5 oktober 1995 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till:
1. lag om provverksamhet avseende hushålls- och bostadsstatistik m.m.,
2. lag om lägenhetsregister,
3. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),
4 lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Rickard
Sahlsten.
Föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till Lag om provverksamhet avseende hushålls- och
bostadsstatistik m.m.
Avsikten med den föreslagna lagen är att dels ge stöd för en geografiskt
begränsad provverksamhet för framtagande av vissa hushålls- och bo-
stadsuppgifter, dels ålägga festighetsägare den uppgiftsskyldighet som be-
hövs för att folkbokföring skall kunna ske på lägenheter. Endast i
sistnämnda hänseende innehåller lagförslaget bestämmelser som är av den
karaktären att de enligt regeringsformens normgivningsprinciper måste
meddelas i lagform.
De bestämmelser om fastighetsägarnas uppgiftsskyldighet som föreslås
i 2 och 3 §§ i förevarande lagförslag är emellertid likartade dem som
redan nu gäller enligt 32 § folkbokföringslagen (1991:481). Den
huvudsakliga skillnaden är att det i 32 § folkbokföringslagen i fråga om
flerfamiljshus föreskrivs en uppgiftsskyldighet avseende den beteckning
(lägenhetsnummer) som festighetsägaren använder för bostadslägenheten,
medan det enligt förslaget är avsett att uppgift skall lämnas om den
officiella beteckning som enligt 6 § förslaget till lag om lägenhetsregister
avses komma att festställas av kommunen. Den justering av folkbok-
föringslagens paragraf som i enlighet härmed skulle erfordras görs i det
i remissen upptagna föreslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen.
Övriga skillnader mellan 2 § förevarande lagförslag och 32 § folk-
bokföringslagen är inte större än att syftet med remissens förslag bör
86
kunna uppnås genom sistnämnda föreskrift efter viss komplettering. Detta
medför också den fördelen att man undgår att två bestämmelser med
likartat innehåll kommer att gälla vid sidan av varandra.
Lagrådet förordar därför att 2 och 3 §§ i förevarande lagförslag utgår
och att i stället 32 § fblkbokföringslagen kompletteras. Med denna
utgångspunkt behövs inga nya bestämmelser om vitesföreläggande,
eftersom det redan finns sådana bestämmelser i 37 och 39 §§ fblk-
bokföringslagen. Även 4 och 5 §§ i förevarande lagförslag bör således
utgå.
De föreskrifter som i övrigt behövs för det ändamål som avses med
lagförslaget är som redan berörts i och för sig av den karaktären att de
kan meddelas genom förordning, särskilt som det här endast är fråga om
en tidsbegränsad provverksamhet. Anses bestämmelser om provverksam-
heten likväl böra meddelas i lagform bör, förutom 2-5 §§ och de till
dessa paragrafer anknutna rubrikerna, även 1 § andra stycket utgå.
I 1 § första meningen beskrivs enligt remissen provverksamheten på det
sättet att den syftar till att "ta fram hushålls- och bostadsstatistik med
hjälp av registerdata". Av den allmänna motiveringen och av andra
meningen i paragrafen framgår emellertid att provverksamheten inte bara
avser statistik utan framför allt rutinerna för insamling av uppgifter till
lägenhetsregistret och folkbokföring på lägenheter. Dessutom skall
uppgifterna till stor del tas fram genom uppgifter från festighetsägama
och således inte bara med hjälp av registerdata. Lagrådet förordar därför
att det citerade uttryckssättet ersätts med "ta fram och registrera hushålls-
och bostadsuppgifter". Även lagens rubrik skulle bli mera rättvisande, om
provverksamheten anges avse "hushålls- och bostadsuppgifter" i stället
för "hushålls- och bostadsstatistik m.m.".
Ikraftträdandebestämmelsen är enligt remissen så formulerad att lagen
träder i kraft den 1 januari 1996 och upphör att gälla senast den
31 december 1999. Denna avfettning synes innebära att, sedan lagen
antagits, ett nytt riksdagsbeslut erfordras för det fell att lagen skall
upphöra att gälla tidigare än den 31 december 1999. Lämpligen bör
ikraftträdandebestämmelsen justeras på det sättet att lagen skall upphöra
att gälla den dag regeringen bestämmer, dock senast vid utgången av år
1999.
Förslaget till Lag om lägenhetsregister
1 §
Rubriken Tillämpningsområde avspeglar inte innehållet i paragrafen, dvs.
föreskrifter om vem som skall föra och ansvara för lägenhetsregistret.
Lagrådet förordar, om en rubrik anses befogad, att denna benämns t.ex.
Registeransvariga.
Ansvarsfördelningen mellan Lantmäteriverket och kommunerna anges
i författningskommentaren så att lägenhetsregistret i teknisk bemärkelse
kommer att föras av Lantmäteriverket men med kommunerna som
ansvariga för den del av innehållet som hänför sig till resp, kommun.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 4
87
Vidare sägs att Lantmäteriverket bör ha ett övergripande ansvar för
registret. Denna ansvarsfördelning framgår inte klart av den föreslagna
lagtexten. Lagrådet förslår att paragrafen ges följande lydelse.
"Lantmäteriverket och kommunerna skall för de ändamål som anges i
2 § föra ett lägenhetsregister med hjälp av automatisk databehandling.
Lantmäteriverket har det övergripande ansvaret för lägenhetsregistret.
Kommunen ansvarar för de uppgifter i registret som hänför sig till
kommunen."
Lagrådet vill härutöver påpeka följande. Av författningskommentaren
synes framgå att avsikten har varit att skapa en parallell till det registe-
ransvar som gäller enligt datalagen (1973:289). De föreslagna före-
skrifterna får emellertid inte rättsverkningar av det slag som är förenade
med datalagens regler om registeransvar (se t.ex. 23 § datalagen) med
mindre uttryckliga bestämmelser om detta meddelas. Några sådana
bestämmelser synes dock inte nödvändiga.
2§
Ändamålsbestämmelserna i paragrafen har enligt vad som framhålls i
lagrådsremissen till uppgift att på ett tydligt sätt - och enligt en modell
som tidigare använts för reglering av personregister - avgränsa an-
vändningen av det rikstäckande lägenhetsregistrets uppgifter till vad som
svarar mot motivet för att inrätta registret. Ändamålsbeskrivningen
bedöms även vara av vikt för vilka uppgifter som skall få tillföras
registret. Av stor betydelse för skyddet av den personliga integriteten
anges vara att ändamålet bestäms i lag och att därmed utvidgning av detta
kräver beslut av riksdagen.
Den föreslagna utformningen av paragrafen klargör emellertid inte till
vilka bestämmelserna riktar sig, dvs. om användningen av registerupp-
gifter regleras enbart för myndigheter eller därjämte för enskilda. Det
framstår också som oklart vad bestämmelserna innebär t.ex. i situationer
då någon myndighet eller enskild begär att uppgifter från registret lämnas
ut för annat syfte än som beskrivs i paragrafen.
Närmast till hands ligger att utgå ifrån att bestämmelserna är avsedda
enbart för det allmänna. Av författningskommentaren kan utläsas att det
inte minst är användning av registret för olika former av myndig-
hetsutövning mot enskilda som bör förebyggas. Vad gäller frågan om
bestämmelsernas innehållsmässiga räckvidd ges inte någon närmare
belysning i lagrådsremissen. Det vill synas som om ändamålsregleringen
har tillkommit efter mer allmänna överväganden om registeruppgifternas
art, varvid det har gjorts jämförelser med vad som gäller beträffende
integritetskänsliga uppgifter i personregister. Med hänsyn till den skillnad
som dock föreligger i förhållande till den sistnämnda typen av register-
uppgifter kan hävdas att den nu föreslagna ändamålsregleringens innebörd
inte utan vidare kan bestämmas genom att paralleller dras med personre-
gisterlagstiftningens bestämmelser. Det synes inte heller finnas någon
annan lagstiftning som kan ge vägledning för uttolkningen.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 4
88
Det nu anförda, liksom det förhållandet att de avsedda användnings-
sätten inte är precist angivna utan mer allmänt formulerade, ger vid
handen att den föreslagna ändamålsregleringen kan ge upphov till vissa
tillämpningsproblem. Det betyder i sin tur att den åsyftade tydligheten i
avgränsningen av registeranvändningen knappast uppnås. Lagrådet har
emellertid förståelse för intresset av att markera vissa gränser för
registeruppgifternas användning och vill med hänsyn därtill inte föreslå
att bestämmelserna skall utgå. Lagrådet anser att det i lagtexten bör
komma till uttryck att bestämmelserna har enbart det allmänna som
adressat. Med hänsyn härtill och efter vissa redaktionella ändringar bör
paragrafen ges följande lydelse:
"Uppgifter i lägenhetsregistret får av det allmänna användas endast för:
1. framställning av statistik,
2. folkbokföringen,
3. resursfördelning samt
4. planering, uppföljning och utvärdering i fråga om bostäder,
byggande och kommunikationer. "
Prop. 1995/96:90
Bilaga 4
4 och 5 §§
Första stycket av 4 § har utformats som ett bemyndigande till regeringen
att meddela föreskrifter om fastighetsägarnas uppgiftsskyldighet. Ett
sådant bemyndigande har emellertid inte stöd i bestämmelserna i 8 kap.
regeringsformen. Lagen bör i stället innehålla en grundläggande regel om
uppgiftsskyldigheten, och regeringens föreskrifter bör meddelas som
verkställighetsbestämmelser. Vidare bör i redaktionellt hänseende
lämpligen 4 och 5 §§ föras samman med hänsyn bl.a. till att även 5 §
andra stycket tar sikte på fastighetsägarnas uppgiftsskyldighet.
Med dessa utgångspunkter kan 5 § och rubriken före denna utgå samt
4 § ges följande lydelse:
"En festighetsägare är skyldig att lämna de uppgifter som behövs för
lägenhetsregistret och som inte kan inhämtas från Lantmäteriverkets
informationssystem. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om
uppgiftsskyldigheten. Med festighetsägare avses i denna lag även ägare
av byggnad."
6 §
Syftet med adress- och lägenhetsbeteckning är enligt författningskommen-
taren att skapa ett slags identitet som ger varje lägenhet en unik plats i
systemet och medför att den går att särskilja från andra lägenheter. För
att detta syfte skall uppnås bör en viss lägenhet kopplas till bl.a. en
adress. Detta kommer i paragrafen till uttryck på så sätt att en kommun
skall festställa adress för varje bostadslägenhet. I normalt språkbruk
innebär begreppet adress ett sätt att ange var en festighet eller en
byggnad är belägen, t.ex. i tätbebyggelse med gatunamn och nummer och
i byar som av tradition saknar vägnamn eller för isolerat belägna
89
festigheter med bynamn och/eller gårdsnamn. Det ter sig däremot enligt
Lagrådets mening inte naturligt att använda adressbegreppet så att varje
bostadslägenhet i en byggnad får en egen adress. För identifieringen av
resp, lägenhet bör det i sådant fell räcka med att ange, förutom festig-
hetens/byggnadens adress, en individualiserande lägenhetsbeteckning.
Lagrådet föreslår därför att paragrafen ges följande lydelse.
"Varje bostadslägenhet skall kunna hänföras till en adress som festställs
av kommunen. Om det finns mer än en bostadslägenhet med samma
adress, skall kommunen festställa en särskild beteckning för varje
lägenhet (lägenhetsbeteckning). Fastighetsägaren skall underrättas om
detta."
9§
Paragrafen förskriver att gallring sker enligt arkivlagens (1990:782)
bestämmelser. Med hänsyn till hur arkivlagens gallringsbestämmelser är
utformade gäller emellertid dessa, om inte annat föreskrivs i lagen om
lägenhetsregister. Paragrafen kan således avvaras. Ett alternativ skulle
kunna vara att paragrafen får innefetta en ren hänvisning som anger att
bestämmelser om gallring finns i arkivlagen. Lagrådet förordar dock att
paragrafen utgår.
Förslaget till Lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)
32 §
Godtas vad Lagrådet har förordat i anslutning till förslaget till lag om
provverksamhet avseende hushålls- och bostadsstatistik m.m. bör
förevarande paragraf kompletteras med ett nytt andra stycke, i vilket det
anges att med festighetsägare avses även ägare av byggnad. Paragrafen
kommer då att täcka samma uppgiftsskyldigheter som avsetts i 2 §
förslaget till lag om provverksamhet avseende hushålls- och bostads-
statistik m.m. utom så till vida att det i sistnämnda paragraf men inte i
fblkbokföringslagens bestämmelse anges att även personnummer, om det
är möjligt, samt adress och festighetsbeteckning skall angs. Med hänsyn
till att skyldigheten att ange personnummer inte avses vara obligatorisk
samt till att det ligger i sakens natur att adress och festighetsbeckning
måste framgå av de uppgifter som här är i fråga synes det inte nödvän-
digt att meddela uttryckliga bestämmelser i dessa hänseenden.
Den nu förordade lösningen är förenad med den nackdelen att ordet
"lägenhetsbeteckning" i första styckets mening under en övergångstid
kommer att syfta på den officiella lägenhetsbeteckningen på de platser där
sådan har festställts och i övrigt på den beteckning som festighetsägaren
själv använder. Detta kan enligt Lagrådets mening dock godtas. Ordet
skulle för övrigt få den angivna dubbelbetydelsen även enligt remissens
förslag till 2 § lagen om provverksamhet avseende hushålls- och
bostadsstatistik m.m.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 4
90
Ikraftträdandebestämmelsema
Justeringen av 32 § är enligt Lagrådets förslag avsedd att ersätta 2 §
förslaget till lag om provverksamhet avseende hushålls- och bostads-
statistik m.m. och bör därför träda i kraft samtidigt som den lagen eller
den 1 januari 1996. Ikraftträdandebestämmelsema bör då få följande
lydelse:
"Denna lag träder i kraft, i fråga om 32 § den 1 januari 1996 och i
övrigt den 1 januari 1998. I fråga om 6, 28 och 31 §§ träder dock
lagen i kraft den 1 juli 1996 för Gävle kommun och den församling
som avses i 1 § lagen (1995:000) om provverksamhet avseende
hushålls- och bostadsstatistik m.m."
Förslaget till Lag om ändring i lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister
Förslaget lämnas utan erinran.
Prop. 1995/96:90
Bilaga 4
91
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 oktober 1995
Prop. 1995/96
Närvarande: statsrådet Thalén, ordförande, och statsråden Persson,
Heckscher, Hedborg, Nygren,
Föredragande: statsrådet Nygren
Regeringen beslutar proposition 1995/96:90 Registerbaserad folk- och
bostadsräkning år 2000 m.m.
gotab 49112, Stockholm 1995
92