Prop.
1995/96:75
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 5 oktober 1995
Ingvar Carlsson
Göran Persson
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att dubbelbeskattningsav-
talet mellan Sverige och f.d. Sovjetunionen sägs upp i förhållande till de
åtta f.d. Sovjetrepubliker med vilka Sverige inte förhandlat fram nya
avtal samt antar en lag om upphävande av lagen om dubbelbeskattnings-
avtal mellan Sverige och Sovjetunionen. Avsikten är att avtalet skall
upphöra att gälla vid utgången av 1996.
I propositionen föreslås vidare vissa ändringar i lagen om avräkning av
utländsk skatt som innebär att utländsk skatt skall kunna avräknas mot
expansionsmedelsskatt. Denna ändring föreslås gälla från den 1 januari
1996.
Avslutningsvis föreslås vissa mindre ändringar beträffande dubbelbe-
skattningsavtalet mellan Sverige och Folkrepubliken Kina samt dubbelbe-
skattningsavtalet mellan de nordiska länderna.
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 75
Prop. 1995/96:75
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner att avtalet mellan Konungariket Sveriges regering och De
Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering för undvikande av
dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet sägs upp i förhållande till
Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Kirgisistan, Moldavien, Tadzjikistan,
Turkmenistan och Uzbekistan,
2. antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (1982:708)
om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen,
3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om
avräkning av utländsk skatt,
4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1986:1027) om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Folkrepubliken Kina,
5. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:933) om
dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna.
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs att lagen (1982:708) om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Sovjetunionen skall upphöra att gälla vid utgången av
år 1996. Den upphävda lagen skall dock fortfarande tillämpas
a) i fråga om skatt på inkomst, på inkomst som förvärvas före den
1 januari 1997, och
b) i fråga om skatt på förmögenhet, på skatt som påförs vid 1997 eller
tidigare års taxering.
Såvitt avser förhållandet mellan Sverige och Kazakstan respektive
Sverige och Ukraina skall dock den upphävda lagen fortforande tillämpas
till dess att annat föreskrivs i författning rörande dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Kazakstan respektive Sverige och Ukraina.
Härigenom föreskrivs att 1, 2, 4, 7 och 14 §§ lagen (1986:468) om
avräkning av utländsk skatt skall ha följande lydelse.
Prop. 1995/96:75
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 51
Om fysisk person, under tid då han varit bosatt här i riket, eller
inländsk juridisk person har haft intäkt
a) som medtagits vid taxering enligt kommunalskattelagen (1928:370)
eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
b) för vilken han beskattats i utländsk stat och
c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra
därifrån,
har han - med den inskränkning
som följer av 2 § - genom avräk-
ning av den del av den utländska
skatten som belöper på intäkten rätt
att erhålla nedsättning av statlig
inkomstskatt och kommunal in-
komstskatt i enlighet med vad som
framgår av 4-13 §§.
har han - med den inskränkning
som följer av 2 § - genom avräk-
ning av den del av den utländska
skatten som belöper på intäkten rätt
att erhålla nedsättning av statlig
inkomstskatt, expansionsmedels-
skatt och kommunal inkomstskatt i
enlighet med vad som framgår av
4-13 §§.
Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall då fysisk person enligt
lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt har att erlägga fastighetsskatt
för en i utlandet belägen privatbostad.
Kan ett svenskt företag vid prövning enligt 7 § 8 mom. lagen om statlig
inkomstskatt inte visa att den inkomstbeskattning som den utländska
juridiska personen är underkastad är jämförlig med den inkomstbe-
skattning som skulle ha skett enligt lagen om statlig inkomstskatt om
inkomsten hade förvärvats av svenskt företag, och skall mottagen
utdelning därför beskattas i Sverige, men är övriga förutsättningar för att
erhålla skattefrihet för utdelningen i nämnda moment uppfyllda har
företaget, utöver den avräkning som medges enligt första stycket och
enligt dubbelbeskattningsavtal, genom avräkning rätt att erhålla ned-
sättning av statlig inkomstskatt med ett belopp motsvarande tretton
procent av denna utdelnings bruttobelopp. Vid sådan avräkning gäller i
tillämpliga delar vad som föreskrivs i 4-13 §§.
2§2
Rätt till avräkning enligt 1 §
första stycket föreligger inte om
statlig inkomstskatt, kommunal in-
komstskatt, den utländska skatten
Rätt till avräkning enligt 1 §
första stycket föreligger inte om
statlig inkomstskatt, kommunal
inkomstskatt, den utländska skatten
1 Senaste lydelse 1994:1873.
2 Senaste lydelse 1993:943.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:75
samt den utländska intäkten om-
fattas av dubbelbeskattningsavtal.
Med att den utländska intäkten om-
fettas av dubbelbeskattningsavtal
avses även fåll då någon intäkt av
i utlandet belägen privatbostad inte
uppburits men, om sådan intäkt
hade uppburits, denna omfettats av
dubbelbeskattningsavtal. Rätt till
avräkning enligt 1 § andra stycket
föreligger inte om statlig fastig-
hetsskatt omfettas av dubbelbe-
skattningsavtal. Vid avräkning med
stöd av dubbelbeskattningsavtal
tillämpas dock bestämmelserna i
4-13 §§.
Avräkning skall ske från statlig
inkomstskatt. I den mån den stat-
liga inkomstskatten understiger vad
som enligt 1-13 §§ får avräknas,
skall avräkning ske från statlig fas-
tighetsskatt. I den mån den statliga
inkomstskatten och den statliga
fastighetsskatten sammanlagt un-
derstiger vad som enligt 1-13 §§
får avräknas, skall avräkning ske
från kommunal inkomstskatt.
samt den utländska intäkten om-
fettas av dubbelbeskattningsavtal.
Med att den utländska intäkten om-
fettas av dubbelbeskattningsavtal
avses även fell då någon intäkt av
i utlandet belägen privatbostad inte
uppburits men, om sådan intäkt
hade uppburits, denna omfettats av
dubbelbeskattningsavtal. Rätt till
avräkning genom nedsättning av
expansionsmedelsskatt enligt 1 §
första stycket föreligger inte om
expansionsmedelsskatten onfattas
av dubbelbeskattningsavtal. Rätt
till avräkning enligt 1 § andra
stycket föreligger inte om statlig
fastighetsskatt omfettas av dubbel-
beskattningsavtal. Vid avräkning
med stöd av dubbelbeskattnings-
avtal tillämpas dock bestämmelser-
na i 4-13 §§.
3
Avräkning skall i första hand ske
från statlig inkomstskatt. I den mån
den statliga inkomstskatten under-
stiger vad som enligt 1-13 §§ får
avräknas, skall avräkning i andra
hand ske från statlig fastighetsskatt
och i tredje hand frän expansions-
medelsskatt. I den mån den statliga
inkomstskatten, den statliga fastig-
hetsskatten och expansionsmedels-
skatten sammanlagt understiger vad
som enligt 1-13 §§ får avräknas,
skall avräkning ske från kommunal
inkomstskatt.
Avräkning skall ske från svensk skatt som tas ut på grund av taxering
det år då den intäkt som beskattats i utländsk stat medtagits vid taxering
här. När fråga är om avräkning av en utländsk skatt som är jämförlig
med den statliga fastighetsskatten eller som beräknats på schablonintäkt
eller liknande skall avräkning ske från svensk skatt som tas ut på grund
av taxering samma år som den utländska skatten festställts.
7 §*
Vid beräkning av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de
utländska inkomsterna skall den del av den statliga inkomstskatten som
3 Senaste lydelse 1993:943.
4 Senaste lydelse 1994:781.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:75
hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna (inkomst av tjänst och
näringsverksamhet) respektive den del som hänför sig till de utländska
kapitalinkomsterna (inkomst av kapital) beräknas var för sig. Den statliga
respektive kommunala inkomstskatt som hänför sig till de utländska
förvärvsinkomsterna (intäkterna efter avdrag för kostnader) skall anses
utgöra så stor del av den skattskyldiges hela statliga respektive kom-
munala inkomstskatt på förvärvsinkomst, beräknad utan avräkning, som
dessa inkomster utgör av den skattskyldiges sammanlagda förvärvsin-
komst av olika förvärvskällor före allmänna avdrag (sammanräknad
förvärvsinkomst). Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning av
den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska
kapitalinkomsterna.
Vid tillämpningen av första stycket skall, i de fall då skattskyldig
erhållit skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272),
sådan reduktion anses ha skett från statlig inkomstskatt, kommunal
inkomstskatt, skogsvårdsavgifit respektive statlig fastighetsskatt med så
stor del av reduktionen som respektive skatt utgör av det sammanlagda
beloppet av nämnda skatter före sådan reduktion. Om skattskyldig har att
erlägga fastighetsskatt såväl för fastighet i Sverige som för privatbostad
i utlandet skall reduktionen av statlig fastighetsskatt enligt första
meningen anses ha skett från statlig fastighetsskatt som hänför sig till
privatbostad i utlandet med så stor del som den statliga fastighetsskatten
på privatbostad i utlandet utgör av det sammanlagda beloppet av statlig
fastighetsskatt före sådan reduktion.
I de fall då skattskyldig enligt
2 § 5 lagen (1990:661) om av-
kastningsskatt på pensionsmedel
har att betala avkastningsskatt som
tas ut på skatteunderlag som beräk-
nas enligt bestämmelserna i 3 §
första och femte styckena samma
lag skall följande gälla. Vid beräk-
ningen av spärrbeloppet skall, vid
bestämmande enligt första stycket
av den statliga inkomstskatt som
hänför sig till de utländska in-
komsterna, sådan avkastningsskatt
jämställas med statlig inkomstskatt
på förvärvsinkomst.
I de fall då skattskyldig enligt
2 § 5 lagen (1990:661) om av-
kastningsskatt på pensionsmedel
har att betala avkastningsskatt som
tas ut på skatteunderlag som beräk-
nas enligt bestämmelserna i 3 §
första och femte styckena samma
lag eller skattskyldig enligt 3 §
lagen (1993:1537) om expan-
sionsmedel har att betala expan-
sionsmedelsskatt skall följande
gälla. Vid beräkningen av spärrbe-
loppet skall, vid bestämmande
enligt första stycket av den statliga
inkomstskatt som hänför sig till de
utländska inkomsterna, sådan av-
kastningsskatt respektive expan-
sionsmedelsskatt jämställas med
statlig inkomstskatt på förvärvsin-
komst. Om skattskyldig enligt 2 §
lagen om expansionsmedel erhållit
avdrag med en ökning av expan-
sionsmedel eller tagit upp som
intäkt en minskning av expan-
sionsmedel skall, vid bestämmande
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:75
enligt första stycket av den statliga
inkomstskatt som härför sig till de
utländska inkomsterna, spärrbe-
loppet beräknas som om ett sådant
avdrag inte erhållits respektive
intäkt inte medtagits vid taxe-
ringen.
Spärrbeloppet skall alltid anses uppgå till minst 100 kronor.
14 §5
Skattskyldig enligt 2 § 1-4 och 6 lagen (1990:661) om avkastningsskatt
på pensionsmedel har genom avräkning av utländsk skatt rätt att erhålla
nedsättning av sådan avkastningsskatt. Avräkning skall därvid ske för
utländsk skatt som erlagts under kalenderåret närmast före beskatt-
ningsåret och som belöper på avkastning - på den skattskyldiges
utländska tillgångar - som vid beräkning av avkastningsskatt på
pensionsmedel ingår i kapitalunderlaget för ifrågavarande beskattningsår.
Med utländsk skatt i denna paragraf avses sådan allmän slutlig skatt på
inkomst samt skatt jämförlig med den statliga fastighetsskatten och skatt
som beräknats på schablonintäkt eller liknande på fastighet i utlandet,
som erlagts till utländsk stat, delstat eller lokal myndighet.
Skattskyldig enligt 2 § 5 lagen
om avkastningsskatt på pensions-
medel har, till den del den statliga
inkomstskatten, den statliga fastig-
hetsskatten och den kommunala
inkomstskatten sammanlagt under-
stiger vad som enligt 1-13 §§ får
avräknas, genom avräkning av ut-
ländsk skatt rätt att till denna del
erhålla nedsättning av sådan av-
kastningsskatt.
Skattskyldig enligt 2 § 5 lagen
om avkastningsskatt på pensions-
medel har, till den del den statliga
inkomstskatten, den statliga fastig-
hetsskatten, expansionsmedelsskat-
ten och den kommunala inkomst-
skatten sammanlagt understiger vad
som enligt 1-13 §§ får avräknas,
genom avräkning av utländsk skatt
rätt att till denna del erhålla ned-
sättning av sådan avkastningsskatt.
Denna lag träder i kraft den 1 j
vid 1997 års taxering.
i 1996 och tillämpas första gången
5 Senaste lydelse 1993:943.
Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1986:1027) om dubbel-
beskattningsavtal mellan Sverige och Folkrepubliken Kina skall ha
följande lydelse.
Prop. 1995/96:75
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Om en person anser att det vid-
tagits någon åtgärd som för honom
medfört eller kommer att medföra
en beskattning som strider mot
bestämmelserna i avtalet eller
protokollet, kan han ansöka om
rättelse enligt artikel 25 punkt 1 i
avtalet.
Om en person som är bosatt i
Sverige förvärvar inkomst som
enligt bestämmelserna i avtalet
beskattas endast i Folkrepubliken
Kina, skall sådan inkomst inte tas
med vid beskattningen i Sverige.
Även om en skattskyldigs inkomst
enligt avtalet eller protokollet skall
vara helt eller delvis undantagen
från beskattning i Sverige, skall
den skattskyldige lämna alla de
uppgifter till ledning för taxeringen
som han annars skulle ha varit
skyldig att lämna.
Vid tillämpning av artikel 3
punkt 1 a) i avtalet skall uttrycket
"Kina" inte onfatta Hong Kong.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas på inkomst
som förvärvas den 1 januari 1996 eller senare.
2. Genom lagen upphävs förordningen (1986:1083) om dubbelbeskatt-
ningsavtal mellan Sverige och Folkrepubliken Kina dock att vad som i
förordningen sägs om ikraftträdande av lagen fortfarande skall gälla.
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1989:933) om dubbelbeskattnings-
avtal mellan de nordiska länderna skall införas en ny paragraf, 6 §, av
följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 6§ Punkt III i protokollet till avtalet |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
Sverige undertecknade ett dubbelbeskattningsavtal med f.d. Sovjetunionen
den 13 oktober 1981. Avtalet trädde i kraft den 3 december 1982 och
böljade tillämpas retroaktivt på inkomst som förvärvades fr.o.m. den
1 januari 1979 och på förmögenhet som taxerades år 1980 eller senare
(prop. 1981/82:108, SkU51, rskr. 286 samt SFS 1982:708 och
1982:1227).
Sovjetunionen upphörde som statsbildning vid utgången av år 1991.
Sverige erkände därefter i snabb följd samtliga nybildade republiker.
Några få republiker erkändes emellertid redan under år 1991. Samman-
lagt bildades 15 nya republiker.
Sverige har under senare år förhandlat fram nya dubbelbeskatt-
ningsavtal med sju av de f.d. Sovjetrepublikerna. I princip har för-
handlingar skett med de från ekonomiska utgångspunkter viktigaste
republikerna. Förhandlingar har skett med Ryssland, Ukraina, Vit-
ryssland, Kazakstan och de tre baltiska republikerna.
I förhållande till övriga åtta republiker, dvs. Armenien, Azerbajdzjan,
Georgien, Kirgisistan, Moldavien, Tadzjikistan, Turkmenistan och
Uzbekistan föreslås nu att det gamla sovjetiska dubbelbeskattningsavtalet
sägs upp och upphör att tillämpas från den 1 januari 1997. Ett förslag till
lag om upphävande av lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige
och Sovjetunionen har upprättats inom Finansdepartementet.
Förslag till lagar om ändring i lagen om avräkning av utländsk skatt,
lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Folkrepubliken
Kina resp, lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna
har också upprättats inom Finansdepartementet.
Lagrådet
Regeringen anser på grund av förslagens beskaffenhet att Lagrådets
hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte
inhämtats.
Dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och f.d. Sovjetunionen bygger
nästan helt på den s.k. undantagandemetoden, dvs. inkomst och
förmögenhet som förvärvas från resp, innehas i f.d. Sovjetunionen tas
inte alls till beskattning i Sverige. Sverige tillämpar annars sedan lång tid
tillbaka avräkningsmetoden (credit of tax) som huvudmetod för undvikan-
de av dubbelbeskattning i våra dubbelbeskattningsavtal.
Avtalet är också i övrigt föråldrat och inte alls anpassat till förhållandet
mellan Sverige och de nya republikerna. Avtalet är i många delar
Prop. 1995/96:75
anpassat till det ekonomiska system och den beskattningsordning som Prop. 1995/96:75
gällde i f.d. Sovjetunionen.
Uppsägningen föreslås endast ske gentemot åtta av de nya republikerna,
nämligen Armenien, Azerbajdzjan, Geoigien, Kirgisistan, Moldavien,
Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan. Förslaget är inte föranlett av
att Sverige inte önskar dubbelbeskattningsavtal med dessa åtta stater utan
av att gällande avtal är föråldrat, bristfälligt och inte alls anpassat efter
den situation som råder i dag.
Avtalet är redan i dag satt ur kraft gentemot fem av de nya republiker-
na. Nya dubbelbeskattningsavtal undertecknades med Estland den 5 april
1993 som trädde i kraft den 30 december samma år (prop. 1992/93:177,
bet. 1993/94:SkUl, rskr. 1993/94:3 samt SFS 1993:1163 och
1993:1389), med Lettland den 5 april 1993 som trädde i kraft den 30
december samma år (prop. 1992/93:252, bet. 1993/94:SkU2, rskr.
1993/94:4 samt SFS 1993:1164 och 1993:1390), med Litauen den 27
september 1993 som trädde i kraft den 31 december samma år (prop.
1993/94:7, bet. 1993/94:SkU3, rskr. 1993/94:18 samt SFS 1993:1274
och 1993:1391), med Vitryssland den 10 mars 1994 som trädde i kraft
den 28 december samma år (prop. 1993/94:230, bet. 1993/94:SkU39,
rskr. 1993/94:346 samt SFS 1994:790 och 1994:1507) samt med
Ryssland den 14 juni 1993 som trädde i kraft den 3 augusti 1995 (prop.
1993/94:6, bet. 1993/94:SkU4, rskr. 1993/94:48 samt SFS 1993:1301
och 1995:1059).
Såvitt avser Ukraina och Kazakstan är situationen något annorlunda.
Med Ukraina undertecknades ett nytt dubbelbeskattningsavtal den 14
augusti 1995 som ännu inte trätt i kraft. Med Kazakstan paraferades ett
avtalsutkast i Alma-Ata den 23 mars 1995. Detta avtal är ännu inte
undertecknat. Det är emellertid osäkert när dessa två avtal kan träda i
kraft och börja tillämpas. Utsikterna är dock goda att avtalen, eller i vart
fall något av avtalen, kan börja tillämpas från den 1 januari 1997. För det
fall att så inte kommer att ske vore det emellertid olyckligt om ett
avtalslöst tillstånd skulle råda mellan Sverige och Ukraina resp.
Kazakstan under kanske något enstaka år. Regeringen föreslår därför att
i förhållande till dessa två stater det gamla Sovjetavtalet bör få fortsatt
tillämplighet till dess att nya avtal kan börja tillämpas.
Från den 1 januari 1994 har enskilda näringsidkare och delägare i
handelsbolag möjlighet att fondera vinstmedel i näringsverksamheten. De
fonderade medlen enkelbeskattas och kan användas för expansion av
verksamheten utan ytterligare beskattning. Vid beräkning av inkomst av
näringsverksamhet medges avdrag med en ökning av en särskild post i
deklarationen, expansionsmedel. På samma belopp utgår en särskild
10
statlig inkomstskatt med 28 %, expansionsmedelsskatt (prop. 1993/94:50, Prop. 1995/96:75
bet. 1993/94:SkU15, rskr. 1993/94:108, SFS 1993:1537).
Enligt 1 § första stycket lagen (1986:468) om avräkning av utländsk
skatt, avräkningslagen, medges avräkning för utländska skatter från
statlig och kommunal inkomstskatt. Enligt andra stycket i samma paragraf
och 14 § medges också i vissa fäll avräkning från statlig fastighetsskatt
och från avkastningsskatt på pensionsmedel. Avräkning från expansions-
medelsskatten medges emellertid inte enligt avräkningslagen utan kan
endast ske med stöd av dubbelbeskattningsavtal.
Eftersom expansionsmedelsskatten träder i stället för den statliga och
kommunala inkomstskatten bör avräkningslagen ändras så att avräkning
från expansionsmedelsskatten kan ske även i fäll då den inte omfattas av
dubbelbeskattningsavtal eller om dubbelbeskattningsavtal helt saknas. Det
är inte heller någon bra ordning att avräkning från expansionsmedelsskatt
kan ske endast för utländska skatter från vissa länder men inte från
andra.
Regeringens förslag: Avräkning av utländsk skatt medges från ex-
pansionsmedelsskatt.
För att dubbelbeskattning skall kunna undvikas i fäll då statlig och
kommunal inkomstskatt, och i de fåtal fäll det blir aktuellt statlig fastig-
hetsskatt och avkastningsskatt på pensionsmedel, inte räcker till för att
medge en skattskyldig full avräkning för utländska skatter bör avräkning
medges från expansionsmedelsskatten. Detta föranleder ett tillägg i 1 §
första stycket avräkningslagen.
Ändringen medför några mindre följdändringar snarast av redaktionell
art. I 2 § föreslås en bestämmelse om förhållandet mellan rätten till
avräkning enligt avräkningslagen och dubbelbeskattningsavtal helt i
enlighet med vad som gäller för övriga svenska skatter som omfättas av
avräkningslagens regler. 14 och 14 §§ görs vissa följdändringar angående
ordningsföljden för avräkningen från de svenska skatterna.
11
Prop. 1995/96:75
Regeringens förslag: Vid beräkningen av det s.k. spärrbeloppet
vid fastställandet av den svenska skatt som anses belöpa på de
utländska inkomsterna, dvs. det belopp varmed avräkning högst
kan ske, skall expansionsmedelsskatten jämställas med statlig in-
komstskatt på förvärvsinkomst.
Underlaget för beräkningen av expansionsmedelsskatten består av det
belopp varmed en ökning av posten expansionsmedel har skett. Under-
laget för beräkningen av den statliga och kommunala inkomstskatten
minskas i samband därmed med exakt samma belopp. Expansionsmedels-
skatt kan därför sägas träda i stället för statlig och kommunal inkomst-
skatt på det aktuella beloppet.
Vid tillämpningen av avräkningslagens regler bör därför expansions-
medelsskatten jämställas med inkomstskatten. Även praktiska hänsyn talar
för en sådan lösning. Vid tillämpningen av 7 § avräkningslagen kommer
då den del av summan av den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomst
och expansionsmedelsskatten som anses hänförlig till de utländska
förvärvsinkomsterna att utgöra ett belopp som motsvarar den del av den
skattskyldiges hela statliga inkomstskatt på förvärvsinkomst och hela
expansionsmedelsskatt, beräknad utan avräkning, som dessa inkomster
utgör av den skattskyldiges sammanlagda förvärvsinkomst av olika
förvärvskällor före allmänna avdrag.
Eftersom expansionsmedelsskatten skall jämställas med statlig inkomst-
skatt på förvärvsinkomst skall vid ovan nämnda spärrbeloppsberäkning
de utländska inkomsterna resp, den sammanlagda förvärvsinkomsten av
olika förvärvskällor beräknas som om avdrag med ett belopp som
motsvarar en ökning av expansionsmedel inte erhållits resp, intäkt
motsvarande ett belopp som motsvaras av en minskning av expansions-
medel inte medtagits vid taxeringen.
I 3 § lagen (1986:1027) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Folkrepubliken Kina föreskrivs om möjligheten att ansöka om rättelse för
person som anser sig blivit beskattad i strid med avtalet. Denna be-
stämmelse utgör närmast en förklarande upplysning som numera inte ges
i förfåttningsform och föreslås därför upphävd. Vidare stadgas i 4 § om
skattskyldigs upplysningsskyldighet vid taxeringen även för det fåll viss
inkomst skall undantas från svensk beskattning. Denna skyldighet följer
numera av 2 kap. 4 och 8 §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter varför även denna bestämmelse föreslås upphävd.
12
I 3 § förslaget till ändring i lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Prop. 1995/96:75
Sverige och Folkrepubliken Kina föreskrivs att i fåll då en här bosatt
person uppbär inkomst som enligt avtalet skall beskattas endast i Kina så
skall inkomsten inte tas med vid taxeringen här. Sverige har genom
progiessionsregeln i artikel 23 punkt 2 d) i avtalet rätt att höja skatteut-
taget på en persons övriga inkomster. Sverige avstår emellertid numera
regelmässigt från att utnyttja den rätt till progressionsuppräkning som ges
i dubbelbeskattningsavtalen. Skälen härtill är flera, bl.a. innebär det en
minskning av arbetsbördan för skattemyndigheterna och en förenkling av
regelsystemet. Dessutom är det bortfall av skatt som blir följden av ett
avstående från progressionsuppräkning helt försumbart från statsfinansiell
synpunkt. Dessa skäl motiverar ett avstående från progressionsuppräkning
även i förhållande till Kina.
Den föreslagna bestämmelsen om Hong Kong
Hong Kong kommer att förenas med Kina 1997.1 avtalet med Storbritan-
nien och i den särskilda författning för Hong Kong som antagits av Kinas
fblkkongress, den s.k. minikonstitutionen (Basic Law), som reglerar
övergången stadgas att nuvarande ordning med ett oberoende skattesystem
grundat på en egen lagstiftning skall förbli gällande i Hong Kong. Hong
Kong har en skattelagstiftning som skiljer sig kraftigt från skattelagstift-
ningen i de flesta andra stater. Bl. a. beskattas bolag i Hong Kong endast
för inkomst som anses härröra därifrån och då med en låg skattesats.
Dessa bolags inkomster från utlandet beskattas således inte.
Enligt artikel 3 punkt 1 a) i avtalet åsyftar uttrycket "Kina" Folkrepubli-
ken Kinas hela territorium inom vilket kinesisk lagstiftning om be-
skattning tillämpas. Kinesisk skattelagstiftning kommer inte att vara
tillämplig i Hong Kong efter föreningen med Kina. Inte heller kan en
särskild skattelagstiftning som enbart gäller i Hong Kong, oavsett hur den
i framtiden kan komma att utformas, vid tillämpning av avtalet anses vara
kinesisk lagstiftning om beskattning. Sverige anser därför, i likhet med
andra stater som ingått liknande skatteavtal med Kina, att definitionen av
"Kina" inte omfattar Hong Kong efter det att Hong Kong införlivas med
Kina.
I syfte att klargöra avtalets tillämpningsområde föreslås därför att en ny
4 § i lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Folkrepubli-
ken Kina införs. I bestämmelsen anges att vid tillämpning av artikel 3
punkt 1 a) i avtalet skall uttrycket "Kina" inte omfatta Hong Kong.
I lagförslaget har föreskrivits att lagen träder i kraft den 1 januari 1996
och tillämpas på inkomst som förvärvas 1996 eller senare.
Förordningen som föreslås upphävd innehåller "anvisningar" för
avtalets tillämpning. Dessa utgör sådana förklarande upplysningar som
inte längre ges i förfåttningsform.
13
Vid tillämpning av dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna
(prop. 1989/90:33, SkU12, rskr. 24 samt SFS 1989:933 och 1989:957)
åsyftas med uttrycket "person med hemvist i en avtalsslutande stat" i
princip endast en fysisk eller juridisk person som är ett skattesubjekt
(artikel 4). För att vara berättigad till förmåner enligt avtalet måste en
person uppfylla kriteriet att vara en "person med hemvist i en avtals-
slutande stat".
Frågan om vilken ställning ett handelsbolag, ett motsvarande danskt
" intressentskab" eller annan liknande association som inte utgör ett
självständigt skattesubjekt har, vid tillämpningen av dubbelbeskattningsav-
tal, är omtvistad. Trots många ansträngningar under lång tid inom ramen
för det arbete som bedrivs av OECD:s ska t tekommitté har någon lämplig
ordning inte rekommenderats medlemsländerna. Det nordiska dubbel-
beskattningsavtalet reglerar inte alls denna fråga.
Inför byggandet av den festa förbindelsen över Öresund har frågan
väckts om den skattemässiga behandlingen av svenska handelsbolags
verksamhet i Danmark resp, danska "intressentskabs* verksamhet i
Sverige. Svensk och dansk behörig myndighet har med stöd av artikel 28
punkt 3 i dubbelbeskattningsavtalet kommit överens om att göra en
genomsyn och att beskatta den del av en inkomst och förmögenhet som
förvärvas resp, innehas av en juridisk person som inte utgör eget skatte-
subjekt och som belöper på svensk delägare endast i Sverige resp, den
del som belöper på dansk delägare endast i Danmark.
I punkt III i protokollet till avtalet anges huvudregeln att person och
företag som deltar i byggandet eller driften av Öresundsbron skall
beskattas endast i den stat där personen eller företaget har hemvist.
Överenskommelsen med Danmark föranleder ett tillägg i lagen
(1989:933) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna, i en
ny paragraf, där det föreskrivs att ovan nämnda punkt III i protokollet till
avtalet skall äga motsvarande tillämpning på personer eller företag som
deltar i konsortier, handelsbolag, kommanditbolag eller liknande associa-
tioner.
Prop. 1995/96:75
14
Finansdepartementet Prop. 1995/96:75
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 1995
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström,
Persson, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg,
Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Persson
Regeringen beslutar proposition 1995/96:75 Uppsägning av dubbel-
beskattningsavtalet mellan Sverige och f.d. Sovjetunionen, m.m.
15