Regeringens proposition
1995/96:74

Ökad bankkonkurrens

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 10 oktober 1995

Mona Sahlin
Jan Nygren
(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller en rad olika förslag som syftar till ökad konkurrens på
bankmarknaden.
I propositionen föreslås en tydligare definition av vad som avses med bankrör-
else enligt bankrörelselagen (1987:617). Mottagande av kundmedel på konto för
kundens framtida betalningar av ett företags varor eller tjänster skall inte
betraktas som inlåningsverksamhet om behållningen på kontot begränsas till 15
000 kronor. Vidare föreslås att inlånings- och finansieringsverksamhet som sker
i vissa mindre ekonomiska föreningar skall falla utanför det tillståndspliktiga
området. Förslaget innebär även att de ekonomiska föreningar som bedriver
sparkasseverksamhet skall få fortsätta med det under en övergångsperiod i
avvaktan på en särskild lagstiftning för denna verksamhet.
Propositionen innehåller också ett förslag till en ny lag om medlemsbanker.
Lagen medför att det blir möjligt att bedriva bankverksamhet i ekonomisk
förening.
Vidare innehåller propositionen förslag om vidgning av möjligheten för icke-
finansiella företag att äga banker. Dessutom föreslås utökade möjligheter för
bankerna att distribuera banktjänster genom ombud.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1996 med undantag för den del
som avser icke-finansiella ägare till banker. Den ändringen föreslås träda i
kraft den 1 juli 1996.

1

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut 5

2 Lagtext ............................................6
2.1 Förslag till lag om medlemsbanker..............6
2.2 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617)....................................37
2.3 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617)....................................55
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag...........................56
2.5 Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen
(1987:618)....................................58
2.6 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen
(1987:619)....................................59
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank.............................60
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt..........................62
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för
utländska försäkringsföretag att bedriva försäkrings-
rörelse i Sverige.............................64
2.10 Förslag till lag om ändring i skogskontolagen
(1954:142)....................................65
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande
av pensionsutfästelse m.m.....................66
2.12 Förslag till lag om ändring i ackordslagen (1970:847)67
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om under-
stödsföreningar...............................68
2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovs-
mannakonto....................................69
2.15 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713)....................................70
2.16 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)72
2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om
styrelserepresentation för de privatanställda.73
2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.............75
2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt
stöd till banker och andra kreditinstitut.....77
2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om
periodiseringsfonder..........................78
2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för
underskott av näringsverksamhet...............79
2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1540) om
återföring av skatteutjämningsreserv..........81
2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapital-
täckning och stora exponeringar för kreditinstitut
och värdepappersbolag.........................82
2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2015) om ändring i
lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.......83
2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-
bolag.........................................84

3 Ärendet och dess beredning.........................87

4 Konkurrensen på bankmarknaden......................88

5 Bankrörelsedefinitionen............................91
5.1 Allmänt.......................................91
5.2 EG-rätten.....................................93
5.3 Behovet av lagstiftning.......................94
5.4 Ny bankrörelsedefinition......................95
5.4.1 Inlåningsverksamhet........................96
5.4.2 Insättning av kundmedel....................98
5.4.3 Allmänhetsbegreppet, sparkassorna och mindre sparlåne-
föreningar ...............................103

6 Finansiell verksamhet i föreningsform.............108
6.1 Allmänt......................................108
6.2 Bankverksamhet i ekonomisk förening..........109
6.3 Ny lag om medlemsbanker......................111
6.4 Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening.119

7 Banktjänster genom ombud..........................121
7.1 Inledning....................................121
7.2 Nuvarande ordning............................122
7.3 Överväganden och förslag.....................125
7.3.1 Banks verksamhet från bankkontor
(huvudregel)..............................125
7.3.2 Utvidgning av möjligheten att tillhandahålla
banktjänster genom ombud .................126
7.3.3 Kontotjänster och betalningsförmedling genom
ombud ....................................130
7.3.4 Andra banktjänster genom ombud............136

8 Icke-finansiella bankägare........................139

9 Justering av lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank146

10 Övergångsbestämmelser m.m........................147

11 Ekonomiska konsekvenser.........................147
12 Författningskommentar............................149
12.1 Förslaget till lag om medlemsbanker.......149
12.2 Övriga lagförslag.........................156
12.2.1 Förslagen till lag om ändring i bankrörelse-
lagen (1987:617).....................157
12.2.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610)
om kreditmarknadsbolag.............. 161
12.2.3 Förslaget till lag om ändring i bankaktiebolags-
lagen (1987:618).....................162
12.2.4 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1988:1385) om Sveriges riksbank ....162
12.2.5 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713)...........................162

Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser (SOU 1994:66)163
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser (Icke-finansiella
ägare)....................................165
Bilaga 3 De till Lagrådet remitterade lagförslagen.166
Bilaga 4 Lagrådets yttrande........................251

Utdrag ur protokoll vid regeringens sammanträde den 10 oktober 1995

2

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om medlemsbanker,
2. två lagar om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
3. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,
4. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),
5. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
6. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,
7. lag om ändring i lagen (1947:526) om statlig inkomstskatt,
8. lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkrings-
företag att bedriva försäkringsrörelse i Sverige,
9. lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),
10. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m.m.,
11. lag om ändring i ackordslagen (1970:847),
12. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,
13. lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,
14. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
15. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
16. lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de
privatanställda,
17. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
18. lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra
kreditinstitut,
19. lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,
20. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av
näringsverksamhet,
21. lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjäm-
ningsreserv,
22. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora
exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,
23. lag om ändring i lag (1994:2015) om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse,
24. lag om ändring i lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag.

3

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om medlemsbanker

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om hur en medlemsbank bildas och om dess
organisation m.m. Bestämmelser om den rörelse som en medlemsbank får driva samt
andra bestämmelser som är gemensamma för bankaktiebolag, sparbanker och medlems-
banker finns i bankrörelselagen (1987:617).

2 § En medlemsbank är en ekonomisk förening som har till ändamål att främja
medlemmarnas ekonomiska intressen genom att driva bankverksamhet i vilken
medlemmarna deltar genom att använda bankens tjänster som insättare eller på
annat sätt.
Bestämmelser i andra författningar om ekonomiska föreningar gäller även me-
dlemsbanker, om inte annat följer av denna lag eller i övrigt är särskilt
föreskrivet.

3 § För en medlemsbanks förpliktelser svarar endast bankens tillgångar.

4 § Varje medlem skall betala insats i medlemsbanken i enlighet med vad som
föreskrivs i stadgarna. Betalningen skall alltid fullgöras i pengar.
En medlemsbank skall när bankens rörelse påbörjas ha ett bundet eget kapital
som vid tidpunkten för beslut om oktroj motsvarar minst fem miljoner ecu. I 5
kap. 4 § 5 lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag finns bestämmelser om vad som utgör bundet eget kapital.
Om balansomslutningen i den planerade verksamheten kan beräknas uppgå till
högst etthundra miljoner kronor, får regeringen medge att bolaget har lägre
bundet eget kapital än det som anges i första stycket, dock lägst motsvarande en
miljon ecu.

5 § En medlemsbank är moderföretag och en annan juridisk person är
dotterföretag, om medlemsbanken
1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den
juridiska personen,
2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal
med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga
aktier eller andelar,
3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse
eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse, eller
4. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att ensam
utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska
personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller
därmed jämförbara stadgar.
Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderföretaget, om ett annat
dotterföretag till moderföretaget eller moderföretaget tillsammans med ett eller
flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans
1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den
juridiska personen,
2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal
med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga
aktier eller andelar, eller
3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse
eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande
ledningsorgan.
Om ett dotterföretag äger aktier eller andelar i en juridisk person och på
grund av avtal med denna eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning,
bolagsavtal eller därmed jämförliga stadgar har rätt att ensamt utöva ett
bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även denna dotterföretag
till moderföretaget.
Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

6 § I de fall som avses i 5 § första stycket 1-3 och andra stycket skall sådana
rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn men för en annan fysisk
eller juridisk persons räkning anses tillkomma den personen.
Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas inte de aktier
eller andelar i dotterföretaget som innehas av företaget självt eller av dess
dotterföretag. Detsamma gäller aktier eller andelar som innehas av den som
handlar i eget namn men för dotterföretagets eller dess dotterföretags räkning.

2 kap. Bildande av medlemsbank

1 § En medlemsbank skall ha minst tre medlemmar. Medlemmarna skall anta stadgar
samt välja styrelse och revisorer.

2 § Medlemsbankens stadgar skall stadfästas. Till ansökan om stadfästelse skall
en plan för verksamheten fogas.
Stadfästelse av stadgar meddelas av regeringen.
Vid behandlingen av en ansökan om stadfästelse av stadgar prövas dels att
stadgarna överensstämmer med denna lag, bankrörelselagen (1987:617)
och andra författningar samt dels om och i vad mån det behövs särskilda
bestämmelser med hänsyn till omfattningen och arten av medlemsbankens verksam-
het.
Regeringen skall stadfästa stadgarna och bevilja oktroj, om
1. den planerade rörelsen kan antas komma att uppfylla kraven på en sund bank-
verksamhet, och
2. det inte kan antas att de som kommer att äga ett sådant kvalificerat
innehav i banken som avses i 1 kap. 3 § 2 bankrörelselagen, kommer att motverka
en sund utveckling av verksamheten i banken.
Oktroj får inte vägras på den grunden att det inte behövs någon ytterligare
bank.

3 § Om stadgarna ändras skall även ändringen stadfästas.
Regeringen kan uppdra åt Finansinspektionen att pröva frågor om stadfästelse
av ändring av stadgarna i sådana fall som inte är av principiell betydelse eller
i övrigt av synnerlig vikt.

4 § Stadgarna skall ange
1. medlemsbankens firma,
2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,
3. de rörelsegrenar som banken avser att driva,
4. villkoren för medlemskap i banken,
5. den insats med vilken varje medlem skall delta i banken och i vilken
utsträckning medlemmar får delta i banken med insats utöver vad de är skyldiga
att delta med,
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer
samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt tiden för deras
uppdrag,
7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras
befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,
8. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas samt hur andra
meddelanden skall komma till medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom,
9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,
10. vad som skall ske med bankens behållna tillgångar när den upplöses, samt
11. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. skall förekomma, vad
som skall gälla för dessa.

5 § En nybildad medlemsbank skall anmälas för registrering senast fyra månader
efter det att dess stadgar har stadfästs.
För registrering krävs att medlemsbanken har minst tre medlemmar och att dessa
har betalt in insatsbelopp enligt stadgarna.
För registrering av en medlemsbank krävs att banken har ett så stort bundet
eget kapital som föreskrivs i 1 kap. 4 §.
Frågan om medlemsbankens bildande har fallit, om anmälan för registrering inte
har skett inom den tid som anges i första stycket eller om Finansinspektionen
genom beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmälan eller
vägrat registrering. I sådant fall svarar styrelseledamöterna solidariskt för
återbetalningen av insatser och uppkommen avkastning, med avdrag för kostnader
på grund av åtgärder enligt 6 § första stycket tredje meningen.

6 § Innan en medlemsbank har registrerats, kan den inte förvärva rättigheter
eller ta på sig skyldigheter. Den kan inte heller föra talan inför domstolar
eller andra myndigheter. Styrelsen kan dock föra talan i mål rörande bankens
bildande och i övrigt vidta åtgärder för att få in utfästa insatser.
Om en förpliktelse uppkommer genom en åtgärd på medlemsbankens vägnar före
registreringen, svarar de som har beslutat om eller deltagit i åtgärden
solidariskt för förpliktelsen. Vid registreringen övergår ansvaret på banken, om
förpliktelsen har tillkommit efter det att banken har bildats.
Har före registreringen ett avtal för medlemsbanken slutits med en medkontra-
hent som visste att banken var oregistrerad kan denne, om inte annat följer av
avtalet, frånträda detta endast om frågan om bankens bildande har fallit enligt
5 § fjärde stycket. Om medkontrahenten inte visste att banken var oregistrerad,
kan han frånträda avtalet innan banken har registrerats.

7 § Den nybildade medlemsbanken skall genom kungörelse i Post- och Inrikes
Tidningar tillkännage när den börjar sin rörelse. Banken skall till Finansin-
spektionen anmäla vilken dag som kungörande har skett.

3 kap. Bankens medlemmar

1 § En medlemsbank får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns
särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av bankens
verksamhet eller bankens syfte eller annan omständighet.
En juridisk person som en medlemsbank har ett dominerande inflytande i får
inte vara medlem i banken.
Styrelsen skall pröva en ansökan om inträde, om inte annat följer av
stadgarna. I stadgarna får det föreskrivas att inträdesansökan skall göras
skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med sökandens
bevittnade namnunderskrift.

2 § Den som genom bodelning, arv eller testamente har förvärvat en medlems
andel har rätt att efter anmälan inträda som medlem i medlemsbanken, om inte
annat följer av 1 § andra stycket eller föreskrivs i stadgarna.
Anmälan om inträde skall, vid förvärv av en avliden medlems andel, göras
senast sex månader efter dödsfallet eller vid den senare tidpunkt då dödsboet
avgår ur medlemsbanken enligt 5 §.
I annat fall än det som avses i andra stycket skall anmälan göras senast sex
månader efter det att andelen vid bodelning har lagts ut på andra makens lott.
Ansöker förvärvaren inte om inträde inom denna tid, skall medlemmen därmed anses
ha sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har i sådant fall den rätt som
tillkommer en avgången medlem enligt 4 kap. 1 §, med den skyldighet som följer
av 4 kap. 2 §.

3 § Den som genom överlåtelse har förvärvat en medlems andel skall ansöka om
inträde i medlemsbanken inom sex månader efter överlåtelsen. Om han antas,
inträder han som medlem i överlåtarens ställe. Ansöker han inte om inträde inom
föreskriven tid eller avslås hans ansökan, skall överlåtaren därmed anses ha
sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har i sådant fall den rätt som tillkommer
en avgången medlem enligt 4 kap. 1 §, med den skyldighet som följer av 4 kap. 2
§.

4 § En medlem har rätt att säga upp sig till utträde ur medlemsbanken. I stad-
garna får det föreskrivas att en uppsägning skall göras skriftligen och att upp-
sägningshandlingen skall vara försedd med medlemmens bevittnade namnunderskrift.
I stadgarna får det även föreskrivas att uppsägning inte får göras förrän
efter viss tid, högst två år, från inträdet. Tiden får utsträckas till högst fem
år, om Finansinspektionen medger det. Föreskrifter i stadgarna om att uppsägning
får göras först efter viss tid gäller inte i fall som avses i 7 kap. 15 § tredje
stycket och 10 kap. 3 § andra stycket.
En medlem får uteslutas ur medlemsbanken på sådan grund som anges i stadgarna.
Föreningsstämman skall besluta om uteslutningen, om inte något annat föreskrivs
i stadgarna.

5 § Avgång ur en medlemsbank sker, utom i fall som avses i 7 kap. 15 § tredje
stycket samt 10 kap. 3 § andra stycket, vid utgången av det räkenskapsår som
slutar tidigast en månad eller den längre tid, dock högst sex månader, som har
bestämts i stadgarna, efter det att medlemmen har sagt upp sig till utträde
eller uteslutits eller någon annan omständighet som föranlett avgången har
inträffat.
En medlem som har uteslutits ur medlemsbanken förlorar genast sin rätt att
delta i överläggningar och beslut om bankens angelägenheter.

6 § Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Förteckningen skall innehålla
uppgift om
1. varje medlems namn och postadress,
2. det sammanlagda beloppet inbetalda medlemsinsatser enligt den senast
fastställda balansräkningen, samt
3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det räkenskapsår
balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall återbetalas enligt 4
kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.
Medlemsförteckningen kan bestå av ett betryggande lösblads- eller kortsystem.
Den kan också föras med automatisk databehandling eller på annat liknande sätt.
Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos medlemsbanken för var och en
som vill ta del av den.
Varje medlem har rätt att på begäran få skriftlig uppgift av banken om sitt
medlemskap och om sina inbetalda insatser.

4 kap. Återbetalning av medlemsinsatser

1 § En medlem som har avgått ur en medlemsbank har rätt att sex månader efter
avgången få ut sina inbetalda medlemsinsatser. Beloppet får dock inte överstiga
hans andel i förhållande till övriga medlemmar av bankens egna kapital enligt
den balansräkning som hänför sig till tiden för avgången. Vid beräkning av
bankens egna kapital skall man bortse från reservfonden, fonden för orealiserade
vinster, uppskrivningsfonden och förlagsinsatserna.
Den avgångne har vidare rätt att på samma sätt som övriga medlemmar få ut sin
andel av beslutad vinstutdelning.
Träder medlemsbanken i likvidation inom sex månader från avgången eller med-
delas inom samma tid beslut om att försätta banken i konkurs, skall den av-
gångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt grunderna för reglerna om
skifte av bankens tillgångar.
En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgarna. Detta
gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket eller 10
kap. 3 § andra stycket.

2 § Om medlemsbanken försätts i konkurs på en ansökan som har gjorts inom ett
år från en medlems avgång, är denne skyldig att betala tillbaka vad han har fått
ut av sina medlemsinsatser i den utsträckning det behövs för att bankens skulder
skall kunna betalas.

3 § En medlem som deltar i medlemsbanken med högre insatsbelopp än han är
skyldig att delta med, har rätt att efter uppsägning få ut överskjutande belopp
utan att avgå ur banken. Beträffande uppsägningen samt medlemmens rätt att få ut
det uppsagda beloppet och hans skyldighet att betala tillbaka vad han har fått
ut tillämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första stycket. Sexmånadersfristen
enligt 1 § skall därvid räknas från utgången av det räkenskapsår som efter det
att uppsägningen har gjorts slutar tidigast en månad eller den längre tid, dock
högst sex månader, som har bestämts i stadgarna. Dessutom gäller att sådant
insatsbelopp får betalas ut endast om det kan ske med hänsyn till bestämmelserna
om kapitaltäckning i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora
exponeringar för kreditinstitut och värdepappersföretag.

5 kap. Förlagsinsatser

1 § En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskjutas,
utöver vad som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, genom särskilda insatser
(förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas även av andra än med-
lemmar.
Förlagsinsatser får tillskjutas med högst ett så stort belopp att summan av
gjorda förlagsinsatser efter tillskottet uppgår till högst det belopp som svarar
mot summan av andra då inbetalda insatser än förlagsinsatser i medlemsbanken.

2 § Stadgarna får innehålla föreskrifter om begränsningar i fråga om vem som
har rätt att tillskjuta förlagsinsatser och genom överlåtelse förvärva de
rättigheter som är förenade med förlagsinsatserna (förlagsandelar). För redan
gjorda insatser får inte strängare begränsningar införas än vad som gällde när
insatsen gjordes.
Förvärv av förlagsandelar i strid mot föreskrifter som avses i första stycket
är ogiltiga.

3 § Om medlemsbanken upplöses och det vid upplösningen finns överskott, har in-
nehavarna av förlagsandelar rätt att så långt överskottet räcker få för-
lagsinsatserna inlösta med belopp motsvarande insatsernas storlek, innan utbe-
talning sker för andra ändamål. Finns det flera förlagsinsatser och förslår inte
överskottet till full betalning av samtliga, skall överskottet fördelas på
insatserna i förhållande till deras storlek.

4 § För varje förlagsinsats skall medlemsbanken utfärda ett förlagsandelsbevis.
Beviset skall ställas till viss person, till innehavaren eller till viss person
eller order och innehålla uppgift om
1. bankens firma,
2. nummer eller annan beteckning för beviset,
3. insatsens storlek,
4. den rätt till utdelning som insatsen medför,
5. det sätt på vilket utdelning skall betalas ut och inlösen ske,
6. föreskrifter som avses i 2 § första stycket, samt
7. upplysning om vad 2 § andra stycket innehåller.
Förlagsandelsbeviset skall undertecknas av banken. Styrelseledamöters eller
firmatecknares namnteckning får återges genom tryckning eller på liknande sätt.

5 § I fråga om förlagsandelsbevis tillämpas, om inte annat följer av denna lag,
vad som föreskrivs i lagen (1936:81) om skuldebrev. Bevis som har ställts till
viss person jämställs med enkelt skuldebrev, och bevis till innehavaren eller
till viss person eller order jämställs med löpande skuldebrev. Den som innehar
ett förlagsandelsbevis ställt till viss person eller order och som enligt
medlemsbankens anteckning på beviset är ägare till förlagsandelen är likställd
med den som enligt 13 § andra stycket samma lag förmodas ha rätt att göra
skuldebrevet gällande. Anteckning på beviset skall göras endast om innehavaren
styrker sitt förvärv av den förlagsandel som beviset avser.

6 § Styrelsen skall föra en förteckning över samtliga förlagsinsatser. Denna
kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem eller föras med automatisk
databehandling eller på annat liknande sätt. Förteckningen skall innehålla
uppgift om storleken på varje förlagsinsats, om tidpunkten för varje insats och
om den rätt till utdelning som insatsen medför. Förteckningen skall hållas
tillgänglig för var och en som vill ta del av den.

7 § Den som innehar en förlagsandel har rätt att få förlagsinsatsen inlöst
tidigast fem år efter tillskottet under förutsättning att han skriftligen säger
upp beloppet minst två år i förväg.
Medlemsbanken får lösa in en förlagsinsats tidigast fem år efter tillskottet
under förutsättning att banken skriftligen säger upp beloppet minst sex månader
i förväg.
Inlösen enligt denna paragraf sker till det belopp som utgör insatsens storlek
enligt förlagsandelsbeviset. Beloppet får dock inte överstiga innehavarens andel
i förhållande till övriga förlagsinsatser av medlemsbankens egna kapital enligt
den senast fastställda balansräkningen, utan anlitande av reservfond eller
uppskrivningsfond. Om banken försätts i konkurs på en ansökan som görs inom ett
år efter inlösen, skall vad som föreskrivs i 4 kap. 2 § om återbetalning
tillämpas i fråga om förlagsinsatsen.

6 kap. Medlemsbankens ledning

1 § En medlemsbank skall ha en styrelse med minst fem ledamöter. Styrelsen
skall förvalta bankens angelägenheter i enlighet med vad som föreskrivs i denna
lag och bankrörelselagen (1987:617).
Styrelsen väljs av föreningsstämman, om det inte föreskrivs i stadgarna att en
eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt. Särskilda bestämmelser
om att styrelseledamot kan utses av annan än stämman finns i 4 §.
En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Uppdrag-
stiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall bestämmas så att upp-
draget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken styrelseval
förrättas.
Vad som sägs i denna lag och bankrörelselagen om styrelseledamöter skall i
tillämpliga delar gälla även suppleanter.
Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om
styrelserepresentation för de privatanställda.

2 § Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller den som
har utsett ledamoten begär det. Anmälan om avgång skall göras hos styrelsen och,
om en ledamot som inte är vald på föreningsstämma vill avgå, även hos den som
har tillsatt ledamoten.
Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller hinder enligt 3 § upp-
kommer för honom att vara styrelseledamot och det inte finns någon suppleant som
kan inträda i hans ställe, skall övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för att
en ny styrelseledamot tillsätts för den återstående mandattiden. Sådana åtgärder
behöver dock inte vidtas, om den förutvarande ledamoten var arbetstagarrepre-
sentant som avses i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatan-
ställda. Skall ledamoten väljas på föreningsstämma, kan valet vänta till nästa
ordinarie stämma på vilken styrelseval förrättas, om styrelsen är beslutför med
kvarstående ledamöter och suppleanter och deras antal inte understiger fem.
Om en styrelseledamot som enligt stadgarna skall tillsättas i annan ordning än
genom val av föreningsstämman inte har utsetts, skall Finansinspektionen
förordna en ersättare på ansökan av en styrelseledamot, medlem, borgenär eller
någon annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda
banken.

3 § Minst hälften av styrelseledamöterna skall vara bosatta inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, Finansinspektionen i särskilda fall tillåter något annat. Den som
är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot. Att detsamma gäller den som är
underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.
Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i medlemsbanken, om inte stadgarna i
särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställföreträdare för
en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av sty-
relsen för den juridiska personen eller delägare i denna får dock vara
styrelseledamot utan att vara medlem i banken, även om stadgarna saknar
föreskrift om det.
Bestämmelserna i andra stycket gäller inte arbetstagarrepresentanter som har
utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatan-
ställda.
Av styrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat femtal vara anställd i
medlemsbanken. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till arbetstagarrep-
resentanter som har utsetts enligt lagen om styrelserepresentation för de pri-
vatanställda.

4 § Styrelsen skall utse en eller, om det behövs, flera verkställande
direktörer att under styrelsens inseende leda verksamheten i banken. Styrelsen
får även utse ställföreträdare för verkställande direktör. Om någon annan än en
styrelseledamot utses till verkställande direktör, skall han ingå som ledamot i
styrelsen. Om någon annan än en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant utses
till ställföreträdare för verkställande direktör, skall han ingå som suppleant i
styrelsen. Verkställande direktör skall vara bosatt inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet, om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Fi-
nansinspektionen i särskilda fall tillåter något annat.
Vad som sägs i denna lag om verkställande direktör skall i tillämpliga delar
gälla också för ställföreträdare för verkställande direktör.

5 § När en styrelseledamot tillträder sitt uppdrag, skall han för införing i
aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som
medlemsbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet
skall anmälas inom en månad.
Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt
insiderlagen (1990:1342).

6 § Styrelsen får, med den inskränkning som följer av 7 §, uppdra åt verkstäl-
lande direktör eller någon annan att ensam eller tillsammans med annan vidta
sådana åtgärder som det annars är styrelsens uppgift att vidta. En person som
har fått ett sådant uppdrag kallas delegat.
Delegation enligt första stycket får även ske till särskilda ledningsorgan för
visst område (regionstyrelse) eller för ett eller flera bankkontor (kontorssty-
relse).
Styrelsen skall i en instruktion meddela föreskrifter om de befogenheter som
verkställande direktör och andra delegater skall ha. Instruktionen skall
fastställas för ett år i sänder. Avser uppdraget att bevilja kredit, skall grun-
derna för kreditgivningen fastställas. Om det har utsetts flera verkställande
direktörer, skall instruktionen ange hur ledningen av medlemsbankens verksamhet
skall fördelas mellan dem. Styrelsen skall så snart det kan ske sända en kopia
av instruktionen till Finansinspektionen samt, när ändringar vidtagits i
instruktionen, underrätta inspektionen om detta.
Uppdrag som avses i första stycket kan när som helst återkallas eller
inskränkas. Även om styrelsen har lämnat delegatuppdrag får styrelsen själv
avgöra ärenden av varje slag.

7 § Styrelsen får inte uppdra åt en enskild styrelseledamot eller någon annan
att avgöra ärenden som är av principiell betydelse eller i övrigt av större
vikt.
Styrelsen får inte i något fall uppdra åt en enskild styrelseledamot eller
någon annan att bevilja kredit till fysisk eller juridisk person som omfattas av
bestämmelserna i 2 kap. 17 § bankrörelselagen (1987:617).
Trots bestämmelserna i andra stycket får styrelsen uppdra åt någon annan att
inom fastställda gränser bevilja kredit i och för en rörelse som drivs av
låntagaren.
Styrelsen får endast i enlighet med de föreskrifter som regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen meddelar uppdra åt en enskild
styrelseledamot eller någon annan att ensam eller i förening med annan bevilja
kredit till andra anställda och delegater än sådana som avses i andra stycket
och till fysiska eller juridiska personer som står i ett sådant förhållande till
dem som anges i 2 kap. 17 § första stycket 6 och 7 bankrörelselagen.
Bestämmelserna i denna paragraf om kredit gäller även garantiförbindelse som
medlemsbanken åtar sig.

8 § Verkställande direktör eller annan delegat som är anställd i en medlemsbank
får inte vara styrelseledamot i sådana företag vars huvudsakliga verksamhet
består i att förvalta eller driva handel med aktier eller som driver emissions-
rörelse. I andra företag får de vara styrelseledamöter, om bankens styrelse i
varje särskilt fall ger sitt tillstånd. Den som tillståndet avser får inte delta
i styrelsens beslut i frågan.
Första stycket gäller inte om företaget ingår i samma koncern som banken.

9 § Om en medlemsbank har blivit moderföretag, skall styrelsen meddela detta
till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall lämna styrelsen
för banken de upplysningar som behövs för att bedöma koncernens ställning och
resultatet av koncernens verksamhet.

10 § Inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Styrelsen skall
välja ordförande om inte annat föreskrivs i stadgarna eller beslutas av
föreningsstämman. Styrelsen får även utse vice ordförande. Vid lika röstetal
avgörs valet genom lottning.
Verkställande direktör eller annan anställd i medlemsbanken får inte vara
ordförande eller vice ordförande.

11 § Ordföranden skall se till att sammanträden hålls när det behövs. På
begäran av en styrelseledamot skall styrelsen sammankallas.
Vid styrelsens sammanträden skall det föras protokoll, som undertecknas eller
justeras av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser till det.
Styrelseledamot har rätt att få avvikande mening antecknad till protokollet.
Protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras på betryggande sätt.

12 § Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseleda-
möter eller det högre antal som föreskrivs i stadgarna är närvarande. Beslut i
ett ärende får dock inte fattas, om inte såvitt möjligt samtliga styrelseleda-
möter fått tillfälle att delta i ärendets behandling och fått tillfredsställande
underlag för att avgöra ärendet. Om en styrelseledamot inte kan komma och det
finns en suppleant som skall träda in i hans ställe, skall suppleanten ges
tillfälle till det. Suppleant för arbetstagarledamot som har utsetts enligt
lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda, skall dock
alltid få underlag och ges tillfälle att delta i ärendets behandling på samma
sätt som en styrelseledamot.
Om inte stadgarna föreskriver särskild röstmajoritet, gäller som styrelsens
beslut den mening för vilken mer än hälften av de närvarande röstar eller, vid
lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är styrelsen inte fulltalig,
skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än en tredjedel av hela antalet
styrelseledamöter, om inte annat föreskrivs i stadgarna.
Handlingar som enligt denna lag eller bankrörelselagen (1987:617) skall
undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst hälften av hela antalet
styrelseledamöter.

13 § En styrelseledamot eller en delegat får inte handlägga frågor om avtal
mellan honom och medlemsbanken. Han får inte heller handlägga frågor om avtal
mellan banken och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse som
kan strida mot bankens. Han får inte heller delta i beslut om avtal mellan
banken och tredje man, som han ensam eller tillsammans med annan får företräda.
Med avtal jämställs rättegång eller annan talan.

14 § Styrelsen företräder medlemsbanken och tecknar dess firma.
Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot eller någon annan att företräda
medlemsbanken och teckna dess firma, om inte ett förbud mot sådant bemyndigande
har tagits in i stadgarna. Minst en av dem som bemyndigas att företräda banken
och teckna dess firma skall vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsom-
rådet, om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansin-
spektionen i särskilda fall tillåter något annat. I övrigt gäller i fråga om
den som inte är styrelseledamot vad som sägs i 3 § första och andra styckena och
13 § om styrelseledamot.
Rätten att teckna medlemsbankens firma får utövas endast av två eller flera
personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras.
Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i andra
stycket.
Om medlemsbanken inte har någon behörig ställföreträdare som är bosatt i
Sverige, skall styrelsen bemyndiga en person som är bosatt här att på bankens
vägnar ta emot delgivning. Ett sådant bemyndigande får inte lämnas till någon
som är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

15 § Styrelsen eller annan ställföreträdare för medlemsbanken får inte företa
rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda otillbörlig fördel åt
en medlem eller någon annan till nackdel för banken eller annan medlem.
En ställföreträdare får inte följa sådana föreskrifter av föreningsstämman-
eller annat föreningsorgan som inte är gällande därför att de står i strid med
denna lag, bankrörelselagen (1987:617), lagen (1995:000) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag eller stadgarna.

16 § Har en ställföreträdare överskridit sin befogenhet när han företog en
rättshandling för medlemsbanken, gäller inte rättshandlingen mot banken, om den
mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenheten
överskreds.

17 § Medlemsbanken skall anmäla för registrering vem som har utsetts till
styrelseledamot, suppleant och firmatecknare och vem som enligt 14 § bemyndigats
att på bankens vägnar ta emot delgivning samt deras postadress och personnummer
eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om någon ledamot eller suppleant har
utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de pri-
vatanställda, skall detta anges. Banken skall även anmäla för registrering vilka
som tecknar bankens firma och på vilket sätt detta skall ske.
Anmälan görs första gången när medlemsbanken enligt 2 kap. 5 § anmäls för
registrering och därefter genast efter det att en ändring har inträffat i ett
förhållande som har anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första
stycket. Även den som anmälningen gäller har rätt att göra anmälan.
Om medlemsbankens postadress ändras, skall banken genast anmäla det för regi-
strering.

7 kap. Föreningsstämma

1 § Föreningsmedlemmarnas rätt att besluta i medlemsbankens angelägenheter
utövas vid föreningsstämman.
Varje medlem har en röst, om inte annat anges i stadgarna.
Av 12 § framgår att föreningsstämmans befogenheter helt eller delvis kan
överlämnas åt särskilt valda fullmäktige.

2 § En medlems rätt vid föreningsstämman utövas av medlemmen personligen eller
den som är medlemmens ställföreträdare enligt lag eller genom ombud med skrift-
lig, dagtecknad fullmakt. Fullmakten gäller högst ett år från utfärdandet. Ingen
får som ombud företräda mer än en medlem, om inte annat anges i stadgarna.
En medlem får vid föreningsstämman ha högst ett biträde.

3 § En medlem får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om
1. talan mot honom,
2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gentemot
medlemsbanken, eller
3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 beträffande någon annan, om
medlemmen har ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot bankens.
Bestämmelserna i första stycket om medlem gäller även ombud för medlem.

4 § Föreningsstämman skall hållas på den ort där styrelsen har sitt säte. I
stadgarna kan det dock föreskrivas att föreningsstämman skall eller kan hållas
på annan angiven ort. Om utomordentliga omständigheter föranleder det, får stäm-
man hållas på annan plats inom Sverige.

5 § Ordinarie föreningsstämma skall hållas inom fyra månader efter utgången av
varje räkenskapsår. Vid en sådan stämma skall styrelsen lägga fram årsredovis-
ningen och revisionsberättelsen samt, i en medlemsbank som är moderföretag, kon-
cernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen.
Vid stämman skall beslut fattas
1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i
medlemsbank som är moderföretag, koncernresultaträkningen och koncernbalans-
räkningen,
2. om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda
balansräkningen,
3. om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna, samt
4. i andra ärenden som ankommer på stämman enligt denna lag, bankrörelselagen
(1987:617) eller stadgarna.
Beslut i en fråga som avses i andra stycket 1-3 skall dock skjutas upp till en
fortsatt stämma, om majoriteten eller en minoritet som består av minst en
tiondel av samtliga röstberättigade begär det. Den fortsatta stämman skall
hållas minst en och högst två månader efter den ordinarie stämman. Något
ytterligare uppskov är inte tillåtet.

6 § Extra föreningsstämma skall hållas när styrelsen finner skäl till det. En
sådan stämma skall även hållas när det för uppgivet ändamål skriftligen begärs
av flertalet av revisorerna eller av minst en tiondel av samtliga
röstberättigade eller det mindre antal som kan vara bestämt i stadgarna.
Kallelse skall utfärdas inom fjorton dagar från den dag då begäran kom in till
medlemsbanken.

7 § En medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma, om
han begär det på det sätt och inom den tid som kan vara bestämd i stadgarna.
Saknar stadgarna sådana bestämmelser, skall medlemmen skriftligen framställa sin
begäran hos styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till
stämman. Den som har uteslutits ur medlemsbanken har inte rätt att få ärende
behandlat vid stämman, även om han ännu inte har avgått ur banken.

8 § Styrelsen kallar till föreningsstämma. Kallelsen får utfärdas tidigast fyra
veckor före stämman. Om inte stadgarna föreskriver längre tid skall kallelsen
utfärdas senast två veckor före ordinarie och senast en vecka före extra stämma.
Om stämman skjuts upp till en dag som infaller senare än fyra veckor efter det
att stämman har inletts, skall kallelse utfärdas till den fortsatta stämman. Om
det enligt denna lag eller stadgarna krävs att ett stämmobeslut skall fattas på
två stämmor för att det skall bli giltigt, får kallelse till den senare stämman
inte utfärdas innan den första stämman har hållits. I en sådan kallelse skall
det anges vilket beslut den första stämman har fattat.
Kallelse skall ske enligt stadgarna. Skriftlig kallelse skall dock alltid
sändas till varje medlem vars postadress är känd för medlemsbanken, om
1. ordinarie föreningsstämma skall hållas på annan tid än som föreskrivs i
stadgarna, eller
2. föreningsstämma skall behandla fråga om
a) sådan ändring av stadgarna som avses i 15 § första eller andra stycket,
b) bankens försättande i likvidation, eller
c) bankens uppgående i en annan bank genom fusion.
I kallelsen skall de ärenden som skall förekomma på stämman anges tydligt. Om
stämman skall behandla ett ärende om medlemsbankens uppgående i en annan bank
genom fusion eller ett ärende om bankens försättande i likvidation, skall förs-
laget och grunden för detta anges i kallelsen. Om ett ärende avser ändring av
stadgarna, skall det huvudsakliga innehållet av förslaget till ändringen anges i
kallelsen. Ett fullständigt förslag till stadgeändringen skall efter det att
kallelse har utfärdats hållas tillgängligt för medlemmarna hos banken och genast
sändas till medlemmar som begär det och uppger sin postadress.
Under minst en vecka före den stämma som avses i 5 § skall redovisningshand-
lingarna och revisionsberättelsen samt, i medlemsbank som är moderföretag, kon-
cernredovisningshandlingarna och koncernrevisionsberättelsen eller kopior av
dessa hållas tillgängliga för medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar hos
banken och genast sändas till medlemmar och innehavare av förlagsandel som begär
det och uppger sin postadress.

9 § Om bestämmelser i denna lag, bankrörelselagen (1987:617) eller stadgarna
rörande kallelse till föreningsstämma eller tillhandahållande av handlingar har
åsidosatts i ett ärende, får stämman inte besluta i ärendet utan samtycke av
alla medlemmar som berörs av felet. Stämman får dock även utan sådant samtycke
avgöra ett ärende som inte har tagits upp i kallelsen, om ärendet enligt
stadgarna skall förekomma på stämman eller omedelbart föranleds av ett annat
ärende som skall avgöras. Den får också besluta att extra föreningsstämma skall
sammankallas för behandling av ärendet.

10 § Föreningsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller av den som
styrelsen har utsett. Stämman utser ordförande vid stämman. I stadgarna kan det
dock bestämmas vem som skall öppna stämman och vara ordförande vid denna.
Stämmans ordförande skall, om det behövs, upprätta en förteckning över
närvarande medlemmar, ombud och biträden (röstlängd). Uppgift om medlemmarnas
rösträtt skall lämnas i röstlängden, om det förekommer olika rösträtt bland
medlemmarna. Sedan röstlängden har godkänts av stämman, skall den tillämpas till
dess att stämman beslutar om ändring. Uppskjuts stämman till en senare dag än
nästföljande vardag, skall en ny röstlängd upprättas om det behövs.
Ordföranden skall se till att det förs protokoll vid stämman. I fråga om
protokollets innehåll gäller
1. att röstlängden skall tas in i eller fogas som bilaga till protokollet,
2. att stämmans beslut skall föras in i protokollet, samt
3. om röstning har skett, att resultatet skall anges i protokollet.
Protokollet skall undertecknas av ordföranden och minst en justeringsman som
utses av stämman. Senast tre veckor efter stämman skall det justerade
protokollet hållas tillgängligt hos medlemsbanken för medlemmarna och inneha-
varna av förlagsandelar. Protokollen skall förvaras på betryggande sätt.

11 § Styrelsen skall, om en medlem begär det och styrelsen finner att det kan
ske utan väsentlig nackdel för medlemsbanken eller nämnvärd olägenhet för
enskild, på föreningsstämman lämna upplysningar om förhållanden som kan inverka
på bedömandet av bankens årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ett
ärende på stämman. Ingår banken i en koncern avser upplysningsplikten även
bankens förhållande till andra koncernföretag samt, om banken är moderföretag,
koncernredovisningen liksom sådana förhållanden som kan inverka på bedömningen
av dotterföretagens ställning.
Kan en begärd upplysning lämnas endast med stöd av uppgifter som inte är
tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom två veckor därefter hållas
skriftligen tillgänglig för medlemmarna hos medlemsbanken samt sändas till de
medlemmar som har begärt upplysningen.
Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till medlemmarna
utan väsentlig nackdel för medlemsbanken eller nämnvärd olägenhet för enskild,
skall upplysningen på medlemmens begäran i stället lämnas till bankens revisorer
inom två veckor efter stämman. Revisorerna skall inom en månad efter stämman
skriftligen yttra sig till styrelsen om huruvida den begärda upplysningen har
lämnats till dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening borde ha
föranlett ändring i revisionsberättelsen eller, beträffande bank som är
moderföretag, i koncernrevisionsberättelsen, liksom huruvida upplysningen i
övrigt ger anledning till erinran. Om så är fallet, skall ändringen eller
erinran anges i yttrandet. Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande till-
gängligt hos banken för medlemmarna samt sända en kopia av det till de medlemmar
som har begärt upplysningen.

12 § I stadgarna får det bestämmas att föreningsstämmans befogenheter helt
eller delvis skall utövas av särskilt valda fullmäktige.
En fullmäktige får inte väljas för längre mandatperiod än tre år. Till
fullmäktig får utses endast medlem i medlemsbanken eller någon som utan att vara
medlem enligt 6 kap. 3 § andra stycket ändå kan väljas till styrelseledamot.
Ett fullmäktigsammanträde anses som en föreningsstämma. I fråga om fullmäktig
gäller bestämmelserna i 1-11 §§ om medlem i medlemsbanken. Dock får en
fullmäktig inte rösta genom ombud.
Angående beslut av fullmäktige i ärenden som avses i 15 § eller 10 kap. 3 §
skall medlemmarna underrättas på det sätt som stadgarna föreskriver.
Även om fullmäktige har utsetts, har medlemmarna i medlemsbanken sådan rätt
som avses i 7 §, 8 § fjärde stycket och 10 § fjärde stycket andra meningen.

13 § Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälften
av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden
biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal
avgörs valet genom lottning, om inte annat beslutas av stämman innan valet
förrättas.
Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag, bankrörelselagen
(1987:617) eller stadgarna. Beträffande beslut som avses i 14 och 15 §§ kan dock
i stadgarna endast föreskrivas villkor som går längre än som anges i dessa
paragrafer.

14 § Beslut att ändra stadgarna fattas av föreningsstämman. Beslutet är giltigt
om samtliga röstberättigade har förenat sig om det. Beslutet är även giltigt, om
det har fattats på två på varandra följande föreningsstämmor och på den senare
stämman biträtts av minst två tredjedelar av de röstande eller den större
majoritet som krävs enligt 15 §.

15 § Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en medlems för-
pliktelse att erlägga insatser till medlemsbanken ökas eller att hans rätt till
årsvinst inskränks är giltigt, om beslutet på den senare stämman enligt 14 §
biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande.
Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en medlems rätt till
medlemsbankens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks är giltigt, om
beslutet på den senare stämman enligt 14 § biträtts av samtliga röstande. Det-
samma gäller, om ändringen innebär en inskränkning i en medlems rätt att återfå
insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § eller innebär att en medlems utträde ur banken
försvåras och ändringen skall gälla även dem som var medlemmar i banken när
frågan avgjordes.
Ett beslut om ändring av stadgarna i de hänseenden som avses i första och
andra styckena får inte tillämpas mot en medlem som inte har samtyckt till
ändringen och som säger upp sig till utträde ur medlemsbanken inom en månad från
det att slutligt beslut fattades eller, om beslutet fattades av fullmäktige,
från det medlemmen underrättades om beslutet. I ett sådant fall får medlemmen,
oavsett vad stadgarna föreskriver, utträda ur banken vid utgången av det
räkenskapsår som slutar tidigast en månad efter uppsägningen. Vid utträdet har
medlemmen den rätt som en avgående medlem har enligt 4 kap. 1 § första och andra
styckena.

16 § Ett beslut om ändring av stadgarna skall genast anmälas för registrering
sedan ändringen har stadfästs. Beslutet får inte verkställas förrän registrering
har skett.
Beslut som innebär nedsättning av medlemsinsatsernas belopp eller annan
lindring av medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna får inte verkställas
förrän ett år efter registreringen.

17 § Föreningsstämman får inte fatta beslut som är ägnade att ge otillbörlig
fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för medlemsbanken eller annan
medlem.

18 § Om ett beslut av föreningsstämman inte har kommit till i behörig ordning
eller i övrigt strider mot denna lag, bankrörelselagen (1987:617), lagen
(1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller
stadgarna, kan talan mot medlemsbanken om att beslutet skall upphävas eller
ändras föras av medlem, innehavare av förlagsandelar, styrelsen eller styrel-
seledamot.
Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks inte talan
inom denna tid, är rätten till talan förlorad.
Talan får väckas senare än vad som sägs i andra stycket när
1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med alla medlemmars
samtycke,
2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa medlemmar och sådant
samtycke inte har getts, eller
3. kallelse till stämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse som
gäller för medlemsbanken har eftersatts i något väsentligt avseende.
En dom varigenom föreningsstämmans beslut upphävs eller ändras gäller även för
de medlemmar och innehavare av förlagsandelar som inte har fört talan. Rätten
kan ändra föreningsstämmans beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll
beslutet rätteligen borde ha haft. Är föreningsstämmans beslut sådant som enligt
denna lag eller bankrörelselagen skall anmälas för registrering, skall rätten
underrätta Finansinspektionen för registrering, om beslutet har upphävts eller
ändrats genom en dom som har vunnit laga kraft eller rätten genom beslut under
rättegången har förordnat att föreningsstämmans beslut inte får verkställas.

19 § Om styrelsen vill väcka talan mot medlemsbanken, skall styrelsen samman-
kalla en föreningsstämma för val av ställföreträdare att föra bankens talan i
tvisten. Stämning delges med den ställföreträdare som har valts.
Ett förbehåll i stadgarna att tvister mellan medlemsbanken och styrelsen,
styrelseledamot, likvidator, medlem, innehavare av förlagsandel eller röstbe-
rättigad som inte är medlem skall hänskjutas till skiljemän, har samma verkan
som ett skiljeavtal. Om styrelsen begär skiljemannaförfarande mot banken, till-
ämpas första stycket. Är det fråga om en klandertalan av styrelsen mot
föreningsstämmans beslut, är rätten till talan inte förlorad enligt 18 § andra
stycket, om styrelsen inom den klandertid som anges där har kallat till före-
ningsstämma enligt första stycket.

8 kap. Överskottsutdelning och annan användning av
medlemsbankens egendom

1 § Medlemsbankens medel får betalas ut till medlemmarna endast i form av över-
skottsutdelning, återbetalning av medlemsinsatser enligt 4 kap., utbetalning vid
nedsättning av medlemsinsatsernas belopp och utskiftning vid bankens likvida-
tion.
Med överskottsutdelning avses i denna lag
1. gottgörelse i form av återbäringar eller liknande som grundas på rörelsens
resultat utan att ha räknats in i redovisade årsresultat, och
2. utdelningar från redovisade årsresultat i form av medlemsåterbäring eller
på annat sätt (vinstutdelning).
Att stadgarna skall innehålla bestämmelser om användningen av behållna
tillgångar vid medlemsbankens likvidation följer av 2 kap. 4 §.

2 § Vinstutdelning får inte överstiga vad som i den fastställda balansräkningen
och, i fråga om medlemsbank som är moderföretag, i den fastställda koncern-
balansräkningen för det senaste räkenskapsåret redovisas som bankens eller kon-
cernens fria egna kapital med avdrag för
1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet eget
kapital eller, i fråga om bank som är moderföretag, det belopp som av det fria
egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna
skall föras över till det bundna egna kapitalet, och
2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något annat ändamål
än utdelning till medlemmarna.
Vinstutdelning som beräknas på annat sätt än i förhållande till den omfattning
i vilken medlemmarna har deltagit i medlemsbankens verksamhet eller i övrigt
tagit denna i anspråk, får fastställas till högst en ränta för år på inbetalda
medlemsinsatser som motsvarar det av riksbanken fastställda diskonto som gällde
vid räkenskapsårets utgång med tillägg av tre procentenheter.

3 § Gottgörelser som avses i 1 § andra stycket 1 får inte lämnas i vidare mån
än att föreskriven avsättning kan ske till reservfonden.
Överskottsutdelning får inte ske med så stort belopp att utdelningen med
hänsyn till medlemsbankens eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet
eller ställning i övrigt står i strid med god affärssed.

4 § Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till den
omfattning i vilken någon har deltagit i medlemsbankens verksamhet eller i
övrigt tagit denna i anspråk får lämnas även till andra än medlemmar.
Även vinstutdelning av det slag som avses i 2 § andra stycket får lämnas till
innehavare av förlagsandelar. Därvid gäller inte den begränsning i fråga om
utdelningens höjd som anges där.

5 § Föreningsstämman fattar beslut om överskottsutdelning. Den får uppdra åt
styrelsen att fatta beslut om gottgörelser. Stämman får inte besluta om
utdelning av större belopp än styrelsen har föreslagit eller godkänt.

6 § Till reservfonden skall avsättas minst tjugofem procent av den del av med-
lemsbankens nettovinst för året som inte går åt för att täcka en balanserad
förlust. Vid avsättning till reservfonden skall till nettovinsten räknas även
gottgörelser. Uppgår reservfonden till minst tio procent av bankens utlåning vid
utgången av det närmast föregående räkenskapsåret, behöver sådan avsättning till
reservfond som avses i detta stycke inte ske.
Till reservfonden skall vidare avsättas det belopp som
1. medlem vid avgång ur medlemsbanken inte får tillbaka av sina insatser,
2. förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en förlagsinsats,
3. enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden,
4. enligt beslut av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det i
balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden.
Reservfonden får enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endast för att
täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen som inte kan täckas
av fritt eget kapital.

7 § Sker utbetalning till en medlem eller någon annan i strid mot denna lag,
skall mottagaren betala tillbaka vad han erhållit med ränta beräknad enligt 5 §
räntelagen (1975:635) från det att utbetalningen erhållits intill dess att högre
ränta skall betalas enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 § samma lag.
Detta gäller dock inte om mottagaren hade skälig anledning att anta att
utbetalningen utgjorde laglig överskottsutdelning.
För den brist som uppkommer vid återbetalningen ansvarar enligt 5 kap. 1-4 §§
bankrörelselagen (1987:617) de som medverkat till att besluta om eller
verkställa utbetalningen eller till att upprätta eller fastställa en oriktig
balansräkning som legat till grund för beslutet.

8 § Föreningsstämman får besluta om gåvor till allmännyttiga eller därmed jäm-
förliga ändamål, om det med hänsyn till ändamålet, medlemsbankens ställning och
omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Styrelsen får för sådana ändamål
endast använda tillgångar som med hänsyn till bankens ställning är av ringa
betydelse.

9 kap. Likvidation och upplösning

Frivillig likvidation

1 § Föreningsstämman kan besluta att medlemsbanken skall träda i likvidation.
Ett beslut om likvidation är giltigt endast om samtliga röstberättigade
förenat sig om beslutet eller detta har fattats på två på varandra följande
stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av de
röstande. Längre gående villkor för att beslutet skall bli giltigt får före-
skrivas i stadgarna. Likvidationen inträder omedelbart eller den senare dag som
stämman beslutar.
Ett beslut om likvidation kan dock alltid fattas med enkel majoritet, om det
gäller ett beslut enligt 19 § andra stycket eller om det finns grund för
tvångslikvidation enligt 2 eller 4 §. Vid lika röstetal utgörs stämmans beslut
av den mening som ordföranden biträder. Ett beslut om likvidation enligt detta
stycke har omedelbar verkan.

Tvångslikvidation

2 § Om antalet medlemmar går ned under det lägsta antal som föreskrivs i 2 kap.
1 §, skall styrelsen snarast möjligt till föreningsstämman hänskjuta frågan
huruvida medlemsbanken skall träda i likvidation. Inträder inte ett tillräckligt
antal medlemmar inom tre månader efter det att antalet gått ned under det
föreskrivna lägsta antalet, skall styrelsen, om inte stämman beslutar att
medlemsbanken skall träda i likvidation, hos rätten ansöka att medlemsbanken
försätts i likvidation. En sådan ansökan kan även göras av en styrelseledamot,
en revisor, en medlem eller en innehavare av förlagsandel. En anmälan till
rätten om samma förhållanden kan även göras av Finansinspektionen.
Görs ansökan eller anmälan enligt första stycket, förordnar rätten att
medlemsbanken skall träda i likvidation, om det inte under ärendets handläggning
i första instans styrks att det föreskrivna lägsta medlemsantalet har uppnåtts.

3 § Om styrelseledamöterna underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt 2 §
första stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna underlåtenhet
handlar på medlemsbankens vägnar solidariskt för de förpliktelser som uppkommer
för banken. En styrelseledamot undgår dock ansvar, om han visar att underlåten-
heten inte beror på försummelse av honom. Solidariskt ansvar för de för-
pliktelser som uppkommer för banken inträder även för sådana medlemmar som med
vetskap om att banken är skyldig att träda i likvidation enligt 2 § första
stycket ändå deltar i beslut att fortsätta bankens verksamhet. Ansvarighet-
enligt denna paragraf gäller dock inte för förpliktelser som uppkommer sedan
likvidationsfrågan har hänskjutits till rättens prövning eller sedan ett
tillräckligt antal medlemmar har inträtt efter den tid som anges i 2 § första
stycket.

4 § Rätten skall besluta att medlemsbanken skall träda i likvidation, om
1. medlemsbankens rörelse inte öppnats inom ett år från dess bildande,
2. oktrojen för medlemsbanken har återkallats, eller
3. medlemsbanken efter en konkurs som avslutats med överskott inte inom före-
skriven tid har fattat beslut om likvidation enligt 19 § andra stycket.
Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om det styrks att likvida-
tionsgrunden har upphört under ärendets handläggning i första instans.
Fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av Finansinspek-
tionen eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot, medlem eller innehavare
av förlagsandel. I det fall som avses i första stycket 3 prövas frågan även på
ansökan av borgenär eller av annan vars rätt kan vara beroende av att det finns
någon som kan företräda medlemsbanken.

Förfarandet hos rätten

5 § Görs ansökan eller anmälan som avses i 2 eller 4 §, skall rätten genast
kalla medlemsbanken, Finansinspektionen samt de medlemmar och borgenärer som
vill yttra sig i ärendet att inställa sig för rätten på en bestämd dag, då
frågan om skyldighet för banken att träda i likvidation skall prövas. Kallelsen
skall delges banken, om det kan ske på annat sätt än enligt 15-17 §§
delgivningslagen (1970:428). Rätten skall se till att kallelsen kungörs i Post-
och Inrikes Tidningar minst två och högst fyra månader före inställelsedagen.

6 § Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt för
expeditioner i ett ärende enligt 2 eller 4 §, skall kostnaderna betalas av
medlemsbankens medel, om banken förpliktas träda i likvidation eller om rätten i
annat fall finner det skäligt. När anmälan har gjorts av Finansinspektionen
skall dessa kostnader betalas av banken.

Genomförandet av likvidationen

7 § Föreningsstämman eller den domstol som beslutar att medlemsbanken skall-
träda i likvidation skall genast anmäla beslutet till Finansinspektionen för
registrering. Finansinspektionen skall därvid utan dröjsmål utse två eller flera
likvidatorer. Likvidatorerna träder i styrelsens ställe och har till uppgift att
genomföra likvidationen.

8 § Bestämmelserna i denna lag och bankrörelselagen (1987:617) om styrelse och
styrelseledamöter skall tillämpas på likvidatorerna, i den utsträckning inte
annat följer av detta kapitel.
Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att medlemsbanken träder i
likvidation. Bestämmelserna om revision i 3 kap. bankrörelselagen skall
tillämpas under likvidationen. I revisionsberättelsen skall anges om
likvidationen enligt revisorernas mening onödigt fördröjs.-

9 § När föreningsstämma hålls under likvidation skall bestämmelserna i denna
lag och bankrörelselagen (1987:617) om föreningsstämma tillämpas, om inte något
annat följer av detta kapitel.

10 § När medlemsbanken har trätt i likvidation, skall styrelsen genast lämna en
redovisning för sin förvaltning av bankens angelägenheter under den tid för
vilken redovisningshandlingar inte förut har lagts fram på föreningsstämma.
Redovisningen skall läggas fram på stämman så snart det kan ske. Bestämmelserna
om årsredovisning och revisionsberättelse skall tillämpas.
Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en särskild
redovisning lämnas för detta år. I en medlemsbank som är moderföretag skall
denna särskilda redovisning även omfatta koncernredovisning.

11 § Likvidatorerna skall ansöka om kallelse på medlemsbankens okända
borgenärer.

12 § Likvidatorerna skall så snart det kan ske genom försäljning på offentlig
auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla medlemsbankens egendom till
pengar, i den utsträckning det behövs för likvidationen, samt betala bankens
skulder. Bankens rörelse får fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig
avveckling eller för att de anställda skall få skälig tid på sig för att skaffa
nya anställningar.

13 § Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår lämna en årsredovisning, som
skall läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för godkännande. I fråga om
likvidatorernas redovisning och dess behandling på stämman tillämpas inte 7 kap.
5 § andra stycket 1 och 2 denna lag. Bestämmelserna i 5 kap. 17-23 §§ och 6 kap.
2 § årsredovisningslagen (1995:000) samt 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 2 och 3 §§
lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
behöver inte heller tillämpas.
I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatskapitalet
anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsinsatskapital och
förlagsinsatskapital.
Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa efter
avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett
väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller
om det för en skuld eller en likvidationskostnad kan beräknas gå åt ett belopp
som väsentligt avviker från den redovisade avsättningen eller skulden, skall vid
tillgångs-, avsättnings- eller skuldposten det beräknade beloppet anges inom
linjen.

14 § När den i kallelsen på okända borgenärer bestämda anmälningstiden har gått
ut och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorerna skifta
medlemsbankens behållna tillgångar. Om det råder tvist om något skuldbelopp
eller om skuldbeloppet inte är förfallet till betalning eller av annan orsak
inte kan betalas, skall så mycket av bankens medel som kan behövas för denna be-
talning behållas och återstoden skiftas.
De medlemmar eller innehavare av förlagsandelar som vill klandra skiftet skall
väcka talan mot medlemsbanken senast tre månader efter det att slutredovisningen
lades fram på föreningsstämman.
Om en medlem eller innehavare av en förlagsandel inte inom fem år efter det
att slutredovisningen lades fram på föreningsstämman har anmält sig för att
lyfta vad han har fått vid skiftet, har han förlorat sin rätt till detta. Om
medlen är ringa i förhållande till de skiftade tillgångarna, kan rätten på
anmälan av likvidatorerna förordna att medlen skall tillfalla Allmänna
arvsfonden. I annat fall skall 17 § tillämpas.

15 § När likvidatorerna har fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan
ske avge en slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse
som avser likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla en
redogörelse för skiftet. Redovisningshandlingar för hela likvidationstiden skall
fogas till berättelsen. Berättelsen och redovisningshandlingarna skall lämnas
till revisorerna. Dessa skall inom en månad därefter avge en revisionsberättelse
över slutredovisningen och förvaltningen under likvidationen.
Efter det att revisionsberättelsen har lämnats till likvidatorerna skall dessa
genast kalla medlemmarna till en föreningsstämma för granskning av slutredo-
visningen. Slutredovisningen med bifogade redovisningshandlingar och revisions-
berättelsen skall hållas tillgängliga och sändas till medlemmar och innehavare
av förlagsandelar enligt bestämmelserna i 7 kap. 8 § fjärde stycket samt läggas
fram på stämman. Föreskrifterna i 7 kap. 5 § andra stycket 3 och tredje stycket
om beslut på föreningsstämma om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna skall
tillämpas på likvidatorerna.

16 § När likvidatorerna har lagt fram slutredovisningen är medlemsbanken upp-
löst. Detta skall genast anmälas för registrering.
En tiondel av samtliga röstberättigade kan dock begära hos likvidatorerna att
en föreningsstämma kallas in för att behandla en fråga om talan skall väckas
enligt 5 kap. 7 § bankrörelselagen (1987:617).

17 § Om det efter medlemsbankens upplösning enligt 16 § visar sig att den har
tillgångar eller om talan väcks mot den eller om det av någon annan orsak
uppkommer behov av en likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas. Detta
skall genast anmälas av likvidatorerna för registrering. Kallelse till första
föreningsstämman efter återupptagandet skall utfärdas enligt stadgarna. Där-
utöver skall skriftliga kallelser sändas till varje medlem vars postadress är
känd för medlemsbanken.

18 § Om en medlemsbank har trätt i likvidation på grund av föreningsstämmans
beslut, kan stämman sedan revisorerna avgivit yttrande besluta att likvidationen
skall upphöra och bankens verksamhet återupptas. Ett sådant beslut får dock inte
fattas, om det finns anledning till likvidation på grund av denna lag eller
stadgarna, eller om utskiftning har ägt rum.
När beslut enligt första stycket fattas, skall en styrelse samtidigt väljas.
Föreningsstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av en styrelse
skall likvidatorerna genast anmäla för registrering. Beslutet får inte
verkställas förrän Finansinspektionen lämnat tillstånd till detta och
registrering har skett.
Om ett likvidationsbeslut som avses i 1, 2 eller 4 § har blivit upphävt genom
en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft, skall likvidatorerna genast
anmäla detta för registrering samt kalla till föreningsstämma för val av
styrelse.
När likvidation har upphört enligt denna paragraf, skall 15 § tillämpas.

Konkurs

19 § Om en medlemsbank har försatts i konkurs och denna avslutas utan
överskott, är banken upplöst när konkursen avslutas.
Om det finns överskott, skall föreningsstämman inom en månad från det att
konkursen avslutades besluta att banken skall träda i likvidation. Om inte ett
sådant beslut fattas gäller 4 §.
Var medlemsbanken i likvidation när den försattes i konkurs, skall likvida-
tionen fortsättas enligt 17 §, om konkursen avslutas med överskott.

20 § Om en medlemsbank försätts i konkurs, skall tingsrätten sända en
underrättelse om beslutet till Finansinspektionen för registrering.
Under konkursen företräds banken som konkursgäldenär av den styrelse eller de
likvidatorer som finns vid konkursens början. Även under konkursen gäller dock
bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, om entledigande och om nytill-
sättning.
När en konkurs har avslutats skall tingsrätten genast underrätta Finansinspek-
tionen om detta för registrering samt ange om överskott finns eller inte.
Tingsrätten skall även för registrering underrätta Finansinspektionen när en
överrätt genom beslut som vunnit laga kraft har upphävt ett beslut att försätta
medlemsbanken i konkurs.

10 kap. Fusion och inlösen av aktier i dotterbolag

Fusion genom absorption

1 § Enligt ett avtal om fusion kan en medlemsbank (den överlåtande banken) gå
upp i en annan medlemsbank (den övertagande banken). En sådan fusion innebär att
medlemmarna i den överlåtande banken blir medlemmar i den övertagande banken och
att den överlåtande banken upplöses utan likvidation samt att dess tillgångar
och skulder övertas av den övertagande banken. För att avtalet skall bli giltigt
skall det godkännas av föreningsstämman i den överlåtande banken. Fusion kan ske
trots att den överlåtande banken har trätt i likvidation. I ett sådant fall
skall likvidationen avslutas när tillstånd till fusionen enligt 5 § har regi-
strerats.
Följande handlingar skall hållas tillgängliga för de röstberättigade, med-
lemmarna och innehavarna av förlagsandelar i den överlåtande medlemsbanken under
minst en vecka före den föreningsstämma vid vilken frågan om godkännande av
fusionsavtalet skall behandlas samt läggas fram på stämman:
1. förslag till föreningsstämmans beslut,
2. fusionsavtalet,
3. en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av vikt vid
bedömningen av förslagets lämplighet för medlemsbanken och insättarna,
4. ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3, samt
5. en kopia av den övertagande medlemsbankens årsredovisning för det senaste
räkenskapsåret, försedd med anteckning om föreningsstämmans beslut rörande
bankens vinst eller förlust, samt en kopia av revisionsberättelsen för samma
räkenskapsår.
Skall den överlåtande medlemsbankens årsredovisning inte behandlas på den
stämma som anges i andra stycket eller har den övertagande bankens årsredovis-
ning för det senaste räkenskapsåret inte behandlats på en stämma i den banken,
skall i stället för de handlingar som anges i andra stycket 5 följande hand-
lingar hållas tillgängliga och läggas fram på den förstnämnda stämman i enlighet
med vad som anges i andra stycket:
1. en kopia av medlemsbankens senaste årsredovisning, försedd med anteckning
om föreningsstämmans beslut om bankens vinst eller förlust, samt en kopia av
revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,
2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig be-
tydelse för bankens ställning som har inträffat efter det att årsredovisningen
har lämnats, samt
3. revisorernas yttrande över styrelsens redogörelse enligt 2.
Handlingarna skall genast sändas till varje röstberättigad, medlem eller
innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin postadress.

Fusion genom kombination

2 § Enligt ett avtal om fusion kan två eller flera medlemsbanker (de över-
låtande bankerna) förenas genom att bilda en ny medlemsbank (den övertagande
banken). En sådan fusion innebär att medlemmarna i de överlåtande bankerna blir
medlemmar i den nya banken och att de överlåtande bankerna upplöses utan
likvidation samt att den nya banken övertar deras tillgångar och skulder.
Avtalet skall för att bli giltigt godkännas av föreningsstämman i varje över-
låtande medlemsbank. Bestämmelsen i 1 § första stycket fjärde meningen skall
tillämpas.
De handlingar som anges i 1 § andra stycket 1-4 och tredje stycket skall upp-
rättas för varje överlåtande medlemsbank. De skall hållas tillgängliga för de
röstberättigade, medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar i de överlåtande
bankerna under minst en vecka före den föreningsstämma vid vilken frågan om god-
kännande av fusionsavtalet skall behandlas. Handlingarna skall genast sändas
till röstberättigad, medlem och innehavare av förlagsandel som begär det och
uppger sin postadress. Handlingarna skall läggas fram på stämmorna.
Fusionsavtalet skall innehålla ett förslag till stadgar för den nya medlems-
banken och ange hur styrelse och revisorer skall utses. Om de överlåtande
bankerna godkänner fusionsavtalet, skall de samtidigt i enlighet med avtalets
bestämmelser utse styrelse och revisorer i den nya banken.

Fusionsförfarandet

3 § Ett beslut om godkännande av fusionsavtal är giltigt endast om det på stäm-
man har biträtts av samtliga röstberättigade eller har fattats på två på var-
andra följande stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjede-
lar av de röstande. I stadgarna får föreskrivas villkor som går längre.
En medlem i en överlåtande medlemsbank, som inte har samtyckt till fusionen,
får säga upp sig till utträde inom den tid och på de villkor som anges i 7 kap.
15 § tredje stycket.

4 § När fusionsavtalet har godkänts av föreningsstämman, skall det anmälas av
den överlåtande medlemsbanken för registrering. Om detta inte har skett inom
fyra månader från stämmans beslut eller om Finansinspektionen genom ett beslut
som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registre-
ring av avtalet, har frågan om fusion fallit.
Hinder mot registrering möter, om fusionen har förbjudits enligt konkur-
renslagen (1993:20) eller lagen (1992:1317) om ett europeiskt ekonomiskt
samarbetsområde eller om prövning av fusionen pågår enligt någon av dessa lagar.
Om fusionsavtalet har godkänts av fullmäktige, skall registreringsanmälan
innehålla försäkran av styrelsen att underrättelse som avses i 7 kap. 12 §
fjärde stycket skett.

5 § Senast två månader efter det att avtalet om fusion har registrerats skall
såväl överlåtande som övertagande medlemsbanker ansöka om regeringens tillstånd
att verkställa avtalet. Tillstånd att verkställa fusionsavtalet skall meddelas,
om fusionen kan anses förenlig med deras intressen, som är insättare i de
berörda bankerna eller i övrigt har fordringar på dessa banker, samt om fusionen
framstår som ändamålsenlig från allmän synpunkt.
När beslut om sådant tillstånd som avses i första stycket meddelas skall
stadgeändringar eller, i fall som avses i 2 §, den nybildade medlemsbankens
stadgar stadfästas och oktroj beviljas.
Har inte ansökan om tillstånd att verkställa fusionsavtalet gjorts inom den i
första stycket föreskrivna tiden eller har ansökan avslagits, skall Finansin-
spektionen förklara att frågan om fusion har fallit.

6 § Om en pensionsstiftelse eller en personalstiftelse hör till den överlåtande
medlemsbanken, gäller om stiftelsens överförande till den övertagande banken
bestämmelserna i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

7 § När ett lagakraftvunnet beslut om tillstånd att verkställa fusionsavtalet
har registrerats och nödvändiga stadgeändringar eller, vid fusion enligt 2 §,
stadgar för den nybildade medlemsbanken har stadfästs och oktroj har beviljats,
anses fusionen genomförd och överlåtande medlemsbank upplöst. Den överlåtande
bankens medlemmar blir då medlemmar i den övertagande banken, om inte uppsägning
har skett enligt 3 § andra stycket. Samtidigt övergår den överlåtande bankens
tillgångar och skulder till den övertagande banken.

Fusion mellan en medlemsbank och ett helägt dotteraktiebolag

8 § Om en medlemsbank äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan medlems-
bankens och bolagets styrelser träffa ett fusionsavtal som innebär att
dotterbolaget skall gå upp i medlemsbanken. Styrelserna skall anmäla avtalet för
registrering hos Finansinspektionen. Därvid gäller 5-7 §§ i tillämpliga delar.
Dotterbolaget är upplöst när regeringens eller Finansinspektionens beslut om
tillstånd enligt 5 § har registrerats. Finansinspektionen skall lämna uppgifter
om fusionen till Patent- och registreringsverket, som skall registrera
tillståndet enligt 5 §.
Fusion enligt första stycket får ske även om det i dotterbolaget finns egendom
som medlemsbanken inte får förvärva. Sådan egendom måste avyttras senast ett år
från registreringen. Om det finns särskilda skäl, kan Finansinspektionen
förlänga denna frist.

Inlösen av aktier i ett dotterbolag

9 § Om en medlemsbank själv eller tillsammans med ett eller flera dotterföretag
äger mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar av röstetalet för
samtliga aktier i ett dotterbolag, har medlemsbanken rätt att av de övriga
aktieägarna i bolaget lösa in de återstående aktierna. Den som har aktier som
kan lösas in har också rätt att få dessa inlösta av medlemsbanken.
En tvist huruvida rätt eller skyldighet till inlösen föreligger eller om
lösenbeloppet prövas av tre skiljemän. Om inte annat följer av bestämmelserna i
detta kapitel, gäller i fråga om skiljemännen och förfarandet inför dem i
tillämpliga delar vad som är föreskrivet i lagen (1929:145) om skiljemän.
Bestämmelserna i 18 § andra stycket nämnda lag om den tid inom vilken
skiljedomen skall meddelas gäller dock inte. Kostnaderna för skilje-
mannaförfarandet skall bäras av medlemsbanken, om inte skiljemännen av särskilda
skäl ålägger en annan aktieägare att helt eller delvis svara för dessa
kostnader. En part som är missnöjd med skiljedomen har rätt att väcka talan vid
domstol inom sextio dagar från det att han fick del av skiljedomen i original
eller bestyrkt kopia. Rätt domstol är tingsrätten i den ort där bolagets
styrelse har sitt säte.
Har medlemsbanken förvärvat större delen av sina aktier i bolaget på grund av
att en vidare krets inbjudits att till banken överlåta sådana aktier mot viss
ersättning, skall lösenbeloppet motsvara ersättningen, om det inte finns
särskilda skäl för annat.

10 § Om en medlemsbank vill lösa in aktier i ett dotterbolag enligt 9 § men en
överenskommelse om detta inte kan träffas, skall banken hos bolagets styrelse
skriftligen begära att tvisten hänskjuts till skiljemän. Banken skall samtidigt
uppge sin skiljeman.
Görs en begäran enligt första stycket, skall bolagets styrelse genast genom
kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som
styrelsen bestämmer anmoda de aktieägare, mot vilka lösningsanspråket riktas,
att skriftligen uppge sin skiljeman till bolaget senast två veckor från
kungörelsen. Anmodan skall även sändas med brev till varje sådan aktieägare, om
hans postadress är känd för bolaget.
Om inte samtliga aktieägare, vilkas namn är införda i aktieboken och mot vilka
lösningsanspråket riktas, inom den föreskrivna tiden har uppgett en gemensam
skiljeman, skall bolagets styrelse begära hos rätten i den ort där styrelsen har
sitt säte att god man förordnas. Denne skall hos samma rätt ansöka om för-
ordnande av en sådan skiljeman och i tvisten bevaka de frånvarande aktieägarnas
rätt.

11 § Om en tvist om inlösen enligt 9 § prövas av skiljemän eller domstol och
det är ostridigt mellan parterna att det föreligger lösningsrätt eller om det i
en dom som har vunnit laga kraft har förklarats att sådan rätt föreligger utan
att lösenbeloppet samtidigt har fastställts är aktieägarna skyldiga att till
medlemsbanken överlämna sina aktiebrev med påskrift om överlåtelse eller, när
frågan är om aktier i ett avstämningsbolag, att låta moderbolaget registreras
som ägare till aktierna enligt bestämmelserna i aktiekontolagen (1989:827).
Denna skyldighet föreligger dock endast om medlemsbanken ställer sådan säkerhet
för kommande lösenbelopp jämte ränta som godkänns av skiljemännen eller, om
tvisten är anhängig vid domstol, av domstolen.
Aktieägarna har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det att
säkerhet har ställts till dess att lösenbeloppet förfaller till betalning.

12 § Om ett fastställt lösenbelopp har erbjudits en aktieägare utan att denne
har överlämnat sina aktiebrev eller, i fråga om avstämningsbolag, låtit
medlemsbanken registreras som ägare, skall medlemsbanken utan dröjsmål sätta ned
lösenbeloppet enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet. Me-
dlemsbanken får inte göra förbehåll om rätt att återta det nedsatta beloppet.

13 § Medlemsbanken är ägare till aktierna, om säkerhet har ställts enligt 11 §
eller om nedsättning har skett enligt 12 §. Innan aktiebreven i ett dotterbolag
som inte är avstämningsbolag har överlämnats till medlemsbanken medför breven i
sådana fall endast rätt för innehavaren att mot överlämnande av breven till
banken eller länsstyrelsen få ut lösenbeloppet med ränta.
Om ett aktiebrev inte har överlämnats inom en månad från det att medlemsbanken
blev ägare till aktien, får det utfärdas ett nytt aktiebrev som är ställt till
banken. Det nya aktiebrevet skall innehålla uppgift om att det ersätter det
äldre brevet. Om det äldre brevet därefter överlämnas till banken, skall det i
sin tur lämnas vidare till bolaget för att makuleras.
Aktier i ett avstämningsbolag skall i fall som avses i första stycket första
meningen på begäran av medlemsbanken registreras med denna som ägare enligt
bestämmelserna i aktiekontolagen (1989:827).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996, då föreningsbankslagen (1987:620)
skall upphöra att gälla.

6

2.2 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617)

Härigenom föreskrivs i fråga om bankrörelselagen (1987:617),
dels att i 2 kap. 6 a och 8 §§, 3 kap. 2 och 15 §§, 5 kap. 8 § samt 6 kap. 3 §
orden "central föreningsbank" och ordet "föreningsbank" i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ordet "medlemsbank" i motsvarande form,
dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 3 a, 5, 6, 9, 10, 13, 17 - 19 §§, 3 kap.
1, 4, 5, 7 och 11 §§, 5 kap.1, 3 och 7 §§, 6 kap. 1 §, 7 kap. 4, 5, 10, 11, 13,
14, 21, 22 och 24 §§ samt 8 kap.1, 2, 4, 5 och 8 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i 1 kap. skall införas nya bestämmelser, 2 a-c §§, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
1 §1
-------------------------------------------------------
Denna lag innehåller Denna lag innehåller
bestämmelser om den rörelse bestämmelser om den rörelse
som en bank får driva samt som en bank får driva samt
vissa andra för banker vissa andra för banker ge-
gemensamma bestämmelser. Be- mensamma bestämmelser. Be-
stämmelser om hur en bank stämmelser om hur en bank
bildas och om dess organi- bildas och om dess organi-
sation m.m. finns i sation m.m. finns i bank-
bankaktiebolagslagen aktiebolagslagen
(1987:618), sparbankslagen (1987:618), sparbankslagen
(1987:619) och förenings- (1987:619) och lagen
bankslagen (1987:620). (1995:000) om medlems-
Med bank förstås i denna banker.
lag bankaktiebolag, Med bank förstås i denna
sparbank och föreningsbank lag bankaktiebolag,
(central föreningsbank och sparbank och medlemsbank.
lokal föreningsbank). Med en banks stadgar
Med en banks stadgar förstås i denna lag bolag-
förstås i denna lag bolag- sordning för bankaktie-
sordning för bankaktiebolag, bolag, reglemente för spar-
reglemente för sparbank och bank och stadgar för
stadgar för föreningsbank. medlemsbank.
För utländska bankföretags verksamhet genom filial i Sverige gäller be-
stämmelserna i denna lag i tillämpliga delar och i övrigt lagen (1992:160) om
utländska filialer m.m.
Denna lag gäller inte för verksamhet som bedrivs av Sveriges riksbank.

2 §2
-------------------------------------------------------
Med bankrörelse avses i Med bankrörelse avses i
denna lag verksamhet i vil- denna lag verksamhet i
ken ingår inlåning från all- vilken ingår inlåning på
mänheten på sådan räkning somkonto om behållningen är
bank allmänt använder. nominellt bestämd och
Bankrörelse får, efter tillgänglig för insättaren
tillstånd (oktroj) av rege- med kort varsel.
ringen, drivas av Bankrörelse får drivas
bankaktiebolag, sparbanker endast efter tillstånd
och centrala (oktroj) av regeringen.
föreningsbanker. Vidare får Tillstånd får ges endast
bankrörelse drivas av utländ-till banker. Bestämmelser
ska bankföretag under de om utländska bankföretags
förutsättningar som anges i 4rätt att driva bankrörelse
och 5 §§. finns i 4 och 5 §§.

-------------------------------------------------------
2 a §
Om ett företag tar emot
kundmedel på konto, utgör
det inte sådan inlåning som
avses i 2 § första stycket,
om behållningen för varje
kund uppgår till högst 15
000 kronor och behållningen
är tillgänglig för kunden
endast
1. för betalning av varor
och tjänster som framställs
eller säljs av företaget
eller av ett annat företag
som ingår i samma koncern
eller i samma företagsgrupp
med nära ekonomisk
samhörighet, eller2. i samband med att
kontoförhållandet upphör.

2 b §
Bankrörelse enligt 2 §
första stycket skall inte
anses föreligga, när en eko-
nomisk förening bedriver
inlåningsverksamhet, om
föreningen
1. tar emot insättningar
endast från de egna
medlemmarna,
2. har till ändamål endast
att med användande av
medlemsinsättningar till-
godose finansieringsbehov
hos medlemmarna,
3. antar endast fysiska
personer till medlemmar,
samt
4. har högst 1 000
medlemmar

2 c §
Ett företag som erbjuder
kontoinsättningar enligt 2
a eller 2 b § skall vid
annonsering, skyltning och
annan marknadsföring om
kontotjänsten informera om
att kontobehållningen inte
omfattas av insättnings-
garantin enligt lagen
(1995:000) om insätt-
ningsgaranti.
Innan ett kontoavtal
sluts enligt 2 a eller 2
b § skall det kontoförande
företaget informera insätta-
ren om att kontobe-
hållningen inte omfattas av
insättningsgarantin. Infor-
mationen skall lämnas
skriftligen.
Om ett företag inte lämnar
information som anges i
första eller andra stycket
eller som annars är av
särskild betydelse från
konsumentsynpunkt, gäller
marknadsföringslagen
(1995:450).

2 kap.
3 a §3
-------------------------------------------------------
Om det finns särskilda skäl En banks verksamhet
får regeringen eller, efter skall drivas av bankens
regeringens bemyndigande, egen personal och i ban-
Finansinspektionen tillåta kens egna lokaler. Uttag
att en bank låter verksam- från konto utan bankbok får
heten bedrivas av annan än dock tillhandahållas även på
bankens egen personal och i annat sätt.
andra lokaler än bankens Finansinspektionen får ge
egna. en bank tillstånd att
tillhandahålla följande
tjänster för bankens räkning
genom ombud utanför bankens
lokaler, nämligen
1. insättning på
bankkonto,
2. uttag från konto med
bankbok, och
3. betalningsförmedling.
Finansinspektionen får
också ge en bank tillstånd
att tillhandahålla andra
särskilt angivna tjänster än
de som anges i andra
stycket genom visst eller
vissa angivna ombud utanför
bankens lokaler.
Tillstånd enligt andra
och tredje styckena får ges
endast om
1. banken svarar för
verksamheten mot kunden,
och
2. det kan antas att
verksamheten kommer att
bedrivas under kontrol-
lerade och säkerhetsmässigt
betryggande former.
5 §4

-------------------------------------------------------
En bank får förvärva ett En bank får förvärva en
bankaktiebolags eller en annan banks rörelse, om
sparbanks rörelse, om över- övertagandet inte kan anses
tagandet inte kan anses vara till skada för det
vara till skada för det all- allmänna. Om förvärvet avser
männa. Om förvärvet avser helahela eller en inte
eller en inte obetydlig del obetydlig del av rörelsen
av rörelsen krävs det att krävs det att regeringen
regeringen eller, efter eller, efter regeringens
regeringens bemyndigande, bemyndigande, Finansin-
Finansinspektionen lämnar spektionen lämnar tillstånd
tillstånd till förvärvet. till förvärvet.
Ett bankaktiebolag får
förvärva en central
föreningsbanks rörelse i
samband med ombildning
enligt 11 kap.
föreningsbankslagen
(1987:620).

6 §5
-------------------------------------------------------
Efter tillstånd av Efter tillstånd av
regeringen eller, efter regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, regeringens bemyndigande,
Finansinspektionen får en Finansinspektionen får en
bank förvärva aktie i bank förvärva aktie eller
bankaktiebolag samt aktie andel i svenskt eller
eller andel i utländskt utländskt bankföretag och i
bankföretag och i svenskt svenskt eller utländskt
eller utländskt företag, varsföretag, vars ändamål kan
ändamål kan anses vara till anses vara till nytta för
nytta för bankväsendet eller bankväsendet eller det
det allmänna. allmänna.
Vad som sägs i första stycket gäller även i fråga om garantifondsbevis,
förlagsbevis eller förlagsandelsbevis som har utfärdats av företag som avses i
första stycket. Med banks förvärv av garantifondsbevis jämställs utfärdande av
garantifondsförbindelse.
Beträffande förvärv av aktier eller andelar i försäkringsföretag gäller 6 a §.

9 §6
Bestämmelser om kapitaltäckning och stora exponeringar finns i lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och
värdepappersbolag.
-------------------------------------------------------
En banks kapitalbas får En banks kapitalbas får
inte understiga det belopp inte understiga det belopp
som enligt 1 kap. 2 § tredje som enligt 1 kap. 2 §
stycket bankaktiebolagsla- tredje stycket bankaktie-
gen (1987:618), 2 kap. 2 § bolagslagen (1987:618),
andra stycket sparbanks- 2 kap. 2 § andra stycket
lagen (1987:619) eller sparbankslagen (198-
1 kap. 4 § tredje stycket 7:619) eller 1 kap. 4 §
föreningsbankslagen andra eller tredje stycket
(1987:620) krävdes när lagen (1995:000) om med-
rörelsen påbörjades. lemsbanker krävdes när
rörelsen påbörjades.

10 §7
-------------------------------------------------------
Ett bankaktiebolag, en En bank skall ha en med
sparbank och en central hänsyn till rörelsens art
föreningsbank skall ha en och omfattning tillräcklig
med hänsyn till rörelsens artbetalningsberedskap.
och omfattning tillräcklig
betalningsberedskap.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får
meddela närmare föreskrifter om betalningsberedskapen.

13 §
Kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan förväntas
fullgöra låneförbindelsen. Dessutom krävs betryggande säkerhet i fast eller lös
egendom eller i form av borgen. Banken får dock avstå från sådan säkerhet om den
kan anses obehövlig eller om det annars föreligger särskilda skäl att avstå från
säkerhet.
Bestämmelsen i 6 kap. 9 § första stycket bankaktiebolagslagen (1987:618) om
förbud för ett bankaktiebolag att som pant ta emot egen aktie tillämpas också på
förlagsbevis som bolaget utfärdat.
En sparbank får inte som pant ta emot förlagsbevis, som sparbanken utfärdat,
och inte heller bevis om tillskott till garantifond eller grundfond i
sparbanken.
-------------------------------------------------------
En föreningsbank får inte En medlemsbank får inte
som pant ta emot förlagsbe- som pant ta emot förlagsbe-
vis eller förlagsandelsbevis vis eller förlagsandels-
som har utfärdats av en bevis som banken utfärdat
central föreningsbank eller eller bevis om andel i
bevis om andel i eller eller tillskott till
tillskott till förenings- banken.
banken själv eller annan
föreningsbank.

17 §8
En bank får inte på andra villkor än sådana som banken normalt ställer upp
lämna kredit till
1. styrelseledamot,
2. delegat i ledande ställning som ensam eller i förening med annan får avgöra
på styrelsens ankommande kreditärenden,
3. anställd som innehar en ledande ställning inom banken,
-------------------------------------------------------
4. annan aktieägare än 4. annan aktie- eller
staten med ett aktieinnehav andelsägare än staten med
som motsvarar minst tre ett innehav som motsvarar
procent av hela aktie- minst tre procent av hela-
kapitalet, kapitalet,
5. sådan revisor i banken som avses i 3 kap. 5 § femte stycket,
6. make eller sambo till person som avses under 1-5 eller
7. juridisk person i vilken sådan person som avses under 1-6 har ett
väsentligt ekonomiskt intresse i egenskap av delägare eller medlem.
-------------------------------------------------------
En lokal föreningsbank får
inte utan tillstånd av den
centrala föreningsbanken
lämna kredit till person
eller företag som avses i
första stycket.
Finansinspektionen prövar om delegat eller anställd har sådan ledande
ställning som avses i första stycket 2 och 3.
Bankens styrelse skall i en förteckning föra in uppgifter om de krediter som
har beviljats personer eller företag som avses i första stycket. Regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, finansinspektionen får utfärda
föreskrifter om vilka uppgifter som skall antecknas i förteckningen.
-------------------------------------------------------
Första-fjärde styckena Första-tredje styckena
tillämpas på motsvarande sätttillämpas på motsvarande sätt
beträffande krediter mot beträffande krediter mot
säkerhet av borgen eller säkerhet av borgen eller
fordringsbevis som utfärdats fordringsbevis som utfär-
av någon som avses i första dats av någon som avses i
stycket. Detsamma gäller för första stycket. Detsamma
en fordran som banken för- gäller för en fordran som
värvar och för vilken någon banken förvärvar och för vil-
som avses i första stycket ärken någon som avses i första
betalningsskyldig. stycket är betalnings-
skyldig.

18 §
-------------------------------------------------------
Bestämmelserna om kredit i Bestämmelserna om kredit i
13 - 17 §§ skall tillämpas 13 - 15 a och 17 §§ skall
också på garantiförbindelser tillämpas också på
som banken ikläder sig. garantiförbindelser som
banken ikläder sig.

19 §
Förfallotiden för lån skall bestämmas så att den är förenlig med villkoren för
bankens förbindelser.
Ställs ett lån inte att betalas inom ett år, skall banken förbehålla sig rätt
att säga upp lånet till återbetalning senast inom den sagda tiden.
Banken får dock lämna ut lån med en längre löptid än ett år utan förbehåll
enligt andra stycket till ett sammanlagt belopp som vid varje tidpunkt svarar
mot högst tjugofem procent av summan av, såvitt avser
-------------------------------------------------------
1. bankaktiebolag, dess 1. bankaktiebolag och
eget kapital och dess inlå- medlemsbank, dess eget
ning kapital och dess inlåning,
2. sparbank, dess egna fonder och dess inlåning,
-------------------------------------------------------
3. föreningsbank, den
centrala föreningsbankens
och anslutna lokala före-
ningsbankers eget kapital
och den centrala förenings-
bankens inlåning.
En lokal föreningsbank får
bevilja kredit som avses i
tredje stycket endast efter
medgivande av den centrala
föreningsbanken.
Om staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet helt eller delvis svarar
för betalningen av ett lån, gäller inte bestämmelserna i andra och tredje
styckena.

3 kap.
1 §9
En bank skall ha minst två revisorer. Revisorerna väljs av stämman om det inte
föreskrivs i stadgarna att en eller flera av dem, dock inte alla, skall utses på
annat sätt.
En revisors uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Om uppdraget
inte skall gälla tills vidare, skall tiden bestämmas så att uppdraget upphör vid
slutet av den ordinarie stämman på vilken revisorsval skall förättas.
-------------------------------------------------------
Stämman kan utse en eller Stämman kan utse en eller
flera revisorssuppleanter. flera revisorssuppleanter.
Bestämmelserna i denna lag, Bestämmelserna i denna lag,
bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen
(1987:618), sparbankslagen (1987:618), sparbankslagen
(1987:619) och förenings- (1987:619) och lagen
bankslagen (1987:620) om (1995:000) om medlemsban-
revisorer gäller i ker beträffande revisorer
tillämpliga delar om gäller i tillämpliga delar
revisorssuppleanter. om revisorssuppleanter.

4 §
-------------------------------------------------------
Minst en av de revisorer Minst en av de revisorer
som stämman utser skall i som stämman utser i en bank
ett bankaktiebolag, en skall vara auktoriserad
sparbank och en central revisor.
föreningsbank vara auktori-
serad revisor och i en
lokal föreningsbank
auktoriserad eller godkänd
revisor.

5 §

Den kan inte vara revisor som
1. är styrelseledamot i banken eller dess dotterföretag eller delegat i banken
eller biträder vid bankens bokföring eller medelsförvaltning eller bankens
kontroll däröver,
2. är anställd hos banken eller på något annat sätt intar en underordnad eller
beroende ställning till banken eller till någon som avses under 1 eller är
verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder banken vid grundbok-
föringen eller medelsförvaltningen eller bankens kontroll däröver,
3. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller
nedstigande led till en person som avse under 1 eller är besvågrad med en sådan
person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den
andres syskon, eller
4. står i låneskuld till banken eller annat företag i samma koncern eller har
förpliktelser för vilka banken eller ett sådant företag har ställt säkerhet.
Vad som angetts i första stycket 4 gäller också när skulden eller för-
pliktelsen avser revisorns make eller sambo eller juridisk person i vilken sådan
person eller revisorn själv har ett väsentligt ekonomiskt intresse.
En revisor är obehörig också om det i övrigt finns någon särskild omständighet
som är ägnad att rubba förtroendet för hans oberoende.
Den som är huvudman i sparbank får inte vara sådan revisor som avses i 4 §.
-------------------------------------------------------
I fråga om annan revisor i I fråga om annan revisor
en föreningsbank än sådan somi en medlemsbank än sådan
avses i 4 § gäller vad som som avses i 4 § gäller vad
sägs i första stycket 4 och som sägs i första stycket 4
andra stycket endast om och andra stycket endast
låneskulden eller säkerheten om låneskulden eller
går utöver vad som normalt säkerheten går utöver vad som
sammanhänger med medlemskap normalt sammanhänger med
i föreningsbanken. Den som medlemskap i banken.
inte är behörig att vara
revisor i en föreningsbank
kan inte heller vara
revisor i en annan
föreningsbank.
Den som enligt denna paragraf inte är behörig att vara revisor i en bank kan
inte heller vara revisor i ett dotterföretag till banken.
Revisorerna får vid revisionen inte anlita någon som enligt denna paragraf
inte är behörig att vara revisor. Har banken anställda eller delegater med
uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta bankens interna revision, får
revisorerna dock anlita dessa i den utsträckning det är förenligt med god
revisionssed.

7 §
Styrelsen skall, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom den som utser
revisor, göra anmälan hos Finansinspektionen om
-------------------------------------------------------
1. auktoriserad eller 1. auktoriserad revisor
godkänd revisor inte är inte är utsedd enligt 4 §,
utsedd enligt 4 §,
2. en revisor är obehörig enligt 3 § första stycket eller 5 § eller enligt
stadgarna, eller
3. en bestämmelse i denna lag eller stadgarna om antalet revisorer har
åsidosatts.
Var och en kan göra anmälan enligt första stycket.
Bestämmelser om Finansinspektionens möjligheter att åstadkomma rättelse finns
i 7 kap.

Lydelse enl. prop. 1995/96:10Föreslagen lydelse

11 §
Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till
stämman. Berättelsen skall överlämnas till bankens styrelse senast två veckor
före den ordinarie stämman. Revisorerna skall inom samma tid till styrelsen
återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem.
Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida årsredovisningen
har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:000) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag. Innehåller inte årsredovisningen sådana
upplysningar som skall lämnas enligt nämnda lag skall revisorerna ange detta och
lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.
-------------------------------------------------------
Har revisorerna vid sin Har revisorerna vid sin
granskning funnit att någon granskning funnit att någon
åtgärd eller försummelse, somåtgärd eller försummelse, som
kan föranleda ersätt- kan föranleda ersätt-
ningsskyldighet, ligger en ningsskyldighet, ligger en
styrelseledamot till last styrelseledamot till last
eller att en eller att en
styrelseledamot på annat sättstyrelseledamot på annat
handlat i strid mot denna sätt handlat i strid mot
lag, lagen om årsredovisning denna lag, lagen om
i kreditinstitut och årsredovisning i
värdepappersbolag, bankakti- kreditinstitut och
ebolagslagen (1987:618), värdepappersbolag, bank-
sparbankslagen (1987:619) aktiebolagslagen (1987:
eller föreningsbankslagen 618), sparbankslagen
(1987:620) eller mot (1987:619) eller lagen
stadgarna, skall det (1995:000) om medlemsban-
anmärkas i berättelsen. Revi-ker eller mot stadgarna,
sionsberättelsen skall även skall det anmärkas i be-
innehålla ett uttalande i rättelsen. Revisions-
frågan om ansvarsfrihet för berättelsen skall även inne-
styrelseledamöterna. Reviso- hålla ett uttalande i frågan
rerna kan även i övrigt i om ansvarsfrihet för
berättelsen anteckna de upp- styrelseledamöterna.
lysningar som de önskar med- Revisorerna kan även i
dela aktieägarna, huvudmännenövrigt i berättelsen anteck-
eller medlemmarna. na de upplysningar som de
önskar meddela aktieägarna,
huvudmännen eller
medlemmarna.
I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att banken
inte har fullgjort sin skyldighet
1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),
2. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 eller 11 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, eller
3. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-2.
Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att banken inte har fullgjort
någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1-3, skall revisorerna genast
sända in en avskrift av den till skattemyndigheten.
Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande av
balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner
beträffande bankens vinst eller förlust som har lagts fram i förvaltningsbe-
rättelsen.
I en moderbank skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje och sjätte styckena tillämpas.
-------------------------------------------------------
I en central
föreningsbank, till vilken
det finns anslutna lokala
föreningsbanker, skall
revisionsberättelsen
innehålla särskilda
uttalanden om gruppen i
dess helhet på grundval av
den sammanställning som
föreskrivs i 2 kap. 1 § fjärde
stycket lagen om års-
redovisning i
kreditinstitut och
värdepappersbolag.

5 kap.
1 §
-------------------------------------------------------
Om en stiftare, huvudman, Om en stiftare,
styrelseledamot eller huvudman, styrelseledamot
delegat uppsåtligen eller av eller delegat uppsåtligen
oaktsamhet skadar banken då eller av oaktsamhet skadar
han fullgör sitt uppdrag, banken då han fullgör sitt
skall han ersätta skadan. uppdrag, skall han ersätta
Detsamma gäller när skadan skadan. Detsamma gäller när
vållas en aktieägare, en skadan vållas en aktieägare,
medlem eller någon annan en medlem eller någon annan
genom överträdelse av denna genom överträdelse av denna
lag, lagen (1995:000) om lag, lagen (1995:000) om
årsredovisning i årsredovisning i
kreditinstitut och värde- kreditinstitut och värde-
pappersbolag, bankaktiebo- pappersbolag, bankaktiebo-
lags- lagen lags-lagen (1987:618),
(1987:618), sparbankslagen sparbankslagen (1987:619)
(1987:619) eller eller lagen (1995:000) om
föreningsbankslagen medlemsbanker eller ban-
(1987:620) eller bankens kens stadgar.
stadgar.

3 §
En aktieägare är skyldig att ersätta den skada som han genom att medverka till
överträdelse av denna lag, lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag, bankaktiebolagslagen (1987:618) eller bolagsordningen
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar bankaktiebolaget, en aktieägare
eller någon annan.
-------------------------------------------------------
En medlem i en förenings- En medlem i en
bank eller en röstberättigad medlemsbank eller en
som inte är medlem är skyldigröstberättigad som inte är
att ersätta den skada som medlem är skyldig att
han genom att medverka till ersätta den skada som han
överträdelse av denna lag, genom att medverka till
lagen (1995:000) om årsredo- överträdelse av denna lag,
visning i kreditinstitut lagen (1995:000) om
och värdepappersbolag, före- årsredovisning i
ningsbankslagen (1987:620) kreditinstitut och värde-
eller stadgarna uppsåtligen pappersbolag, lagen
eller av grov oaktsamhet (1995:000) om medlemsban-
tillfogar föreningsbanken, ker eller stadgarna uppsåt-
en medlem eller någon annan. ligen eller av grov
oaktsam
het tillfogar
medlemsbanken, en medlem
eller någon annan.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §
-------------------------------------------------------
Talan om skadestånd till Talan om skadestånd till
en föreningsbank enligt 1-3 §§en medlemsbank enligt 1-3 §§
kan väckas om vid en före- kan väckas om vid en före-
ningsbanksstämma majoriteten ningsstämma majoriteten
eller en minoritet bestående eller en minoritet
av minst en tiondel av bestående av minst en
samtliga röstberättigade har tiondel av samtliga
biträtt ett förslag om att röstberättigade har biträtt
väcka skadeståndstalan eller ett förslag om att väcka
har röstat mot ett förslag omskadeståndstalan eller har
att bevilja någon styrel- röstat mot ett förslag om
seledamot ansvarsfrihet. En att bevilja någon sty-
uppgörelse om skades- relseledamot ansvars-
tåndsskyldigheten kan träffasfrihet. En uppgörelse om
endast av föreningsbanks- skadeståndsskyldigheten kan
stämman och bara under förut-träffas endast av före-
sättning att inte en tiondel ningsstämman och bara under
av samtliga röstberättigade förutsättning att inte en
röstar mot förslaget till tiondel av samtliga röstbe-
uppgörelse. Om en medlem för rättigade röstar mot för-
skadeståndstalan för före- slaget till uppgörelse. Om
ningsbankens räkning, kan en medlem för skadeståndsta-
någon uppgörelse inte träffaslan för bankens räkning, kan
utan hans samtycke. Talan någon uppgörelse inte träffas
mot en delegat om skadestånd utan hans samtycke. Talan
till föreningsbanken får utanmot en delegat om skade-
hinder av vad nu sagts stånd till banken får utan
väckas av styrelsen. hinder av vad nu sagts
Talan om skadestånd till väckas av styrelsen.Talan om skadestånd till
föreningsbanken får föras av medlemsbanken får föras av
röstberättigade som utgör röstberättigade som utgör
minst en tiondel av minst en tiondel av
samtliga röstberättigade. Om samtliga röstberättigade. Om
en röstberättigad sedan talanen röstberättigad sedan
väckts avstår från talan, kantalan väckts avstår från
likväl de övriga fullfölja talan, kan likväl de övriga
denna. Den som har väckt fullfölja denna. Den som
talan svarar för rättegångs- har väckt talan svarar för
kostnaderna men har rätt rättegångskostnaderna men
till ersättning av förenings-har rätt till ersättning av
banken för den kostnad som banken för den kostnad som
täcks av vad som kommit täcks av vad som kommit
föreningsbanken till godo banken till godo genom
genom rättegången. rättegången.
Talan för föreningsbankens Talan för medlemsbankens
räkning mot en styrelseleda- räkning mot en
mot om skadestånd på grund avstyrelseledamot om skade-
ett beslut eller en åtgärd stånd på grund av ett beslut
under ett räkenskapsår skall eller en åtgärd under ett
väckas senast ett år från deträkenskapsår skall väckas
att årsredovisningen och senast ett år från det att
revisionsberättelsen för rä- årsredovisningen och
kenskapsåret lades fram på revisionsberättelsen för rä-
föreningsbanksstämma. kenskapsåret lades fram på
Har ett beslut fattats om föreningsstämma.
att bevilja ansvarsfrihet Har ett beslut fattats
eller att inte föra om att bevilja
skadeståndstalan utan att ansvarsfrihet eller att
det minsta antalet inte föra skadeståndstalan
röstberättigade som anges i utan att det minsta
första stycket röstat mot antalet röstberättigade som
beslutet eller har tiden för anges i första stycket
talan försuttits enligt röstat mot beslutet eller
tredje stycket, kan trots har tiden för talan
detta talan enligt första försuttits enligt tredje
eller andra stycket väckas, stycket, kan trots detta
om det i årsredovisningen talan enligt första eller
eller i revisionsberättelsen andra stycket väckas, om
eller på något annat sätt tilldet i årsredovisningen
föreningsbanksstämman inte eller i revisions-
har lämnats i väsentliga hän-berättelsen eller på något
seenden riktiga och full- annat sätt till förenings-
ständiga uppgifter om det stämman inte har lämnats i
beslut eller den åtgärd som väsentliga hänseenden
ligger till grund för talan. riktiga och fullständiga
uppgifter om det beslut
eller den åtgärd som ligger
till grund för talan.
Skadeståndstalan som grundas på brott kan alltid föras av styrelsen

6 kap.
1 §10
-------------------------------------------------------
Ett bankaktiebolags firma Ett bankaktiebolags
skall innehålla ordet bank firma skall innehålla ordet
och ordet aktiebolag eller bank och ordet aktiebolag
förkortningen AB. Ett eller förkortningen AB. Ett
publikt bankaktiebolags publikt bankaktiebolags
firma skall åtföljas av firma skall åtföljas av
beteckningen (publ) såvida beteckningen (publ) såvida
det inte av bolagets firma det inte av bolagets firma
framgår att bolaget är pub- framgår att bolaget är pub-
likt. En sparbanks firma likt. En sparbanks firma
skall innehålla ordet skall innehålla ordet
sparbank, en central före- sparbank. En medlemsbanks
ningsbanks firma orden cen- firma skall innehålla ordet
tral föreningsbank samt en medlemsbank.
lokal föreningsbanks firma
ordet föreningsbank.
Firman skall registreras i bankregistret.
Om firman skall registreras på två eller flera språk, skall varje lydelse
anges i bankens stadgar.

7 kap.
4 §11
En banks styrelse är skyldig att genast låta upprätta en särskild balans-
räkning, om det finns anledning att anta att
1. ett bankaktiebolags eget kapital understiger nio tiondelar av det
registrerade aktiekapitalet,
-------------------------------------------------------
2. en sparbank eller en 2. en sparbank eller en
central föreningsbank med medlemsbank inte kan upp-
anslutna lokala förenings- fylla kravet på kapitaltäck-
banker inte kan uppfylla ning enligt lagen
kravet på kapitaltäckning (1994:2004) om kapitaltäck-
enligt lagen (1994:2004) om ning och stora
kapitaltäckning och stora exponeringar i kreditin-
exponeringar i kre- stitut och värdepappers-
ditinstitut och bolag.
värdepappersbolag.
Balansräkningen skall granskas av revisorerna. Om antagandet om bankens
ställning bekräftas skall styrelsen genast underrätta Finansinspektionen.

5 §12
-------------------------------------------------------
Finansinspektionen skall Finansinspektionen skall
förordna en eller flera förordna en eller flera
revisorer att med övriga revisorer att med övriga
revisorer delta i revi- revisorer delta i revi-
sionen av en bank. sionen av en bank.
Inspektionen får dock avstå
från att förordna revisor i
en lokal föreningsbank.
Inspektionen får när som helst återkalla ett revisorförordnande och utse en ny
revisor.
Revisorn har rätt till skäligt arvode för sitt arbete av banken. Arvodets
storlek bestäms av inspektionen.
Finansinspektionen skall utfärda en instruktion för revisor som förordnats av
inspektionen.

10 §13
-------------------------------------------------------
Ett direkt eller indirekt Ett direkt eller
förvärv av aktier i en ban- indirekt förvärv av aktier
kaktiebolag, som medför att eller andelar i en bank,
förvärvarens sammanlagda som medför att förvärvarens
innehav utgör ett kvalifice- sammanlagda innehav utgör
rat innehav, får ske bara ett kvalificerat innehav,
efter tillstånd av får ske bara efter tillstånd
Finansinspektionen. Det- av Finansinspektionen.
samma gäller förvärv som Detsamma gäller förvärv som
innebär att ett kvalificerat innebär att ett
innehav ökar så att det uppgårkvalificerat innehav ökar så
till eller överstiger 20, att det uppgår till eller
33, eller 50 procent av överstiger 20, 33, eller 50
aktiekapitalet eller procent av kapitalet eller
röstetalet för samtliga röstetalet för samtliga
aktier eller så att banken aktier eller andelar eller
blir dotterföretag. så att banken blir
dotterföretag.

11 §14
Finansinspektionen skall ge tillstånd till förvärv enligt 10 §, om det inte
kan antas att förvärvaren kommer att motverka en sund utveckling av bankens
verksamhet. Ett förvärv, som innebär att ett icke-finansiellt företag blir
moderföretag till en bank, skall dock tillåtas bara om det finns synnerliga
skäl.
-------------------------------------------------------
Inspektionen får föreskriva Inspektionen får föreskri-
en viss tid inom vilken ett va en viss tid inom vilken
förvärv skall genomföras. Ettett förvärv skall genomföras.
tillstånd enligt första Ett tillstånd enligt första
stycket andra meningen får stycket andra meningen får
förenas med villkor om skyl- förenas med villkor om
dighet att inom viss tid skyldighet att inom viss
avyttra så stor del av tid avyttra så stor del av
aktieinnehavet att banken innehavet att banken upphör
upphör att vara dotterföre- att vara dotterföretag.
tag.
Finansinspektionen skall meddela beslut i ett ärende enligt denna paragraf
inom tre månader från det att ansökan om tillstånd gjordes.

13 §15
-------------------------------------------------------
När ett bankaktiebolag får När ett bankaktiebolag
kännedom om att aktier i eller en medlemsbank får
banken blivit föremål för ettkännedom om att aktier
sådant förvärv som avses i 10 §eller andelar i banken
eller för en sådan avyttring blivit föremål för ett sådant
som avses i 12 §, skall ban- förvärv som avses i 10 §
ken snarast anmäla förvärvet eller för en sådan avyttring
eller avyttringen till Fi- som avses i 12 §, skall
nansinspektionen. banken snarast anmäla för-
Ett bankaktiebolag skall värvet eller avyttringen
årligen till till Finansinspektionen.
Finansinspektionen anmäla Ett bankaktiebolag eller
namnen på de aktieägare som en medlemsbank skall årli-
har ett kvalificerat gen till Finansinspektio-
innehav av aktier i banken nen anmäla namnen på de ägare
samt storleken på innehaven. som har ett kvalificerat
innehav av aktier eller
andelar i banken samt
storleken på innehaven.

14 §16
-------------------------------------------------------
Om ägaren till ett Om ägaren till ett
kvalificerat innehav av kvalificerat innehav av
aktier utövar eller kan an- aktier eller andelar utövar
tas komma att utöva sitt eller kan antas komma att
inflytande på ett sätt som utöva sitt inflytande på ett
motverkar en sund sätt som motverkar en sund
utveckling av verksamheten utveckling av verksamheten
i banken, får Finansin- i banken, får Finansin-
spektionen besluta att spektionen besluta att
aktierna inte får företrädas aktierna eller andelarna
vid bolagsstämman. inte får företrädas vid stäm-
Om ägaren till ett man.
kvalificerat innehav av Om ägaren till ett
aktier har underlåtit att kvalificerat innehav av
ansöka om tillstånd till ett aktier eller andelar har
förvärv som avses i 10 § ellerunderlåtit att ansöka om
har förvärvat aktier i strid tillstånd till ett förvärv
med inspektionens beslut, som avses i 10 § eller om
får inspektionen besluta att förvärvet har skett i strid
aktierna inte får företrädas med inspektionens beslut,
vid bolagsstämman eller att får inspektionen besluta
röster avgivna för sådana att aktierna eller andelar
aktier skall vara ogiltiga. inte får företrädas vid stäm-
man eller att röster
avgivna för sådana aktier
Finansinspektionen får eller andelar skall vara
också förelägga en aktieägareogiltiga.
som sägs i första och andra Finansinspektionen får
styckena att avyttra så stor också förelägga en ägare som
del av aktierna att inne- sägs i första och andra
havet därefter inte är styckena att avyttra så
kvalificerat. stor del av aktierna eller
andelarna att innehavet
därefter inte är kvalifi-
cerat.

21 §17
-------------------------------------------------------
Om någon tar emot inlåning Om någon driver bankrörel-
på räkning från allmänheten se utan att vara berättigad
utan att vara berättigad till det, skall Fi-
till det, skall Fi- nansinspektionen förelägga
nansinspektionen förelägga honom att upphöra med
honom att upphöra med verksamheten.
verksamheten.
Är det osäkert om verksamheten omfattar inlåning, får inspektionen förelägga
den som driver verksamheten att lämna det upplysningar om verksamheten som
behövs för att bedöma om så är fallet.
I fråga om utländska företag får ett föreläggande enligt denna paragraf riktas
mot såväl företaget som den som här i landet är verksam för företagets räkning.

22 §18
-------------------------------------------------------
Bankaktiebolag, sparban- Svenska banker samt ut-
ker, centrala ländska bankföretag med
föreningsbanker samt utländ- filial här i landet skall
ska bankföretag med filial med årliga avgifter bekosta
här i landet skall med årligaFinansinspektionens
avgifter bekosta Finansin- verksamhet enligt de
spektionens verksamhet närmare föreskrifter som
enligt de närmare föreskrif- regeringen meddelar.
ter som regeringen med-
delar.
24 §19
Finansinspektionens beslut enligt 6 § och 21 § andra stycket får inte
överklagas.
-------------------------------------------------------
Beslut som avses i 21 § Beslut som avses i 21 §
första stycket får överklagasförsta stycket får överklagas
hos allmän förvaltningsdoms- hos allmän förvaltningsdoms-
tol. Inspektionens beslut i tol. Inspektionens beslut
övrigt enligt denna lag, i övrigt enligt denna lag,
bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen
(1987:618), sparbankslagen (1987:618), sparbankslagen
(1987:619) och förenings- (1987:619) och lagen
bankslagen (1987:620) får (1995:000) om medlemsban-
överklagas hos regeringen, ker får överklagas hos rege-
om annat inte är föreskrivet.ringen, om annat inte är
föreskrivet.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Inspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller
återkallelse skall gälla omedelbart.

8 kap.
1 §20
-------------------------------------------------------
Finansinspektionen skall Finansinspektionen skall
föra ett bankregister för föra ett bankregister för
registrering enligt denna registrering enligt denna
lag, bankaktiebolagslagen lag, bankaktiebolagslagen
(1987:618), sparbankslagen (1987:618), sparbankslagen
(1987:619), föreningsbank- (1987:619), lagen
slagen (1987:620) eller (1995:000) om medlems-
andra författningar. banker eller andra författ-
ningar.

2 §21
Finansinspektionen skall utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes Tidningar
vad som införs i bankregistret med undantag för registrering av underrättelse
enligt
-------------------------------------------------------
1. 2 kap. 17 § 1. 2 kap. 17 §
bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen
(1987:618), 2 kap. 14 § (1987:618), 2 kap. 14 §
sparbankslagen (1987:619) sparbankslagen (1987:619)
och 2 kap. 7 § och 2 kap. 7 § lagen
föreningsbankslagen (1995:000) om medlems-
(1987:620) om dagen för banker om dagen för
kungörelse om rörelsens kungörelse om rörelsens
öppnande, öppnande,
2. 10 kap. 20 § bankaktie- 2. 10 kap. 20 §
bolagslagen, 6 kap. 19 § bankaktiebolagslagen, 6
sparbankslagen och 9 kap. kap. 19 § sparbankslagen
20 § föreningsbankslagen frånoch 9 kap. 20 § lagen om
tingsrätten om att banken medlemsbanker från
blivit försatt i konkurs, tingsrätten om att banken
att beslut om konkurs upp- blivit försatt i konkurs,
hävts eller att konkurs av- att beslut om konkurs upp-
slutats samt hävts eller att konkurs av-
3. 11 kap. 13 § bankaktie- slutats samt
bolagslagen och 7 kap. 5 § 3. 11 kap. 13 §
sparbankslagen om fusion- bankaktiebolagslagen, 7
stillstånd. kap. 5 § sparbankslagen och
10 kap. 5 § lagen om med-
lemsbanker om
fusionstillstånd.
En kungörelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har införts i
registret skall endast ange ändringens art.

4 §22
Om en sökande vid anmälan för registrering inte har iakttagit vad som är före-
skrivet om anmälan skall han föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller
vidta rättelse. Detsamma gäller om Finansinspektionen finner att ett beslut, som
anmäls för registering och för vars giltighet regeringens stadfästelse inte
krävs, eller en handling som bifogas anmälningen
1. inte har tillkommit i behörig ordning,
2. till sitt innehåll strider mot denna lag eller annan författning eller
stadgarna, eller
3. i något viktigare hänseende har en otydlig eller vilseledande avfattning.
Om sökanden inte rättas sig efter förläggandet, skall anmälningen avskrivas.
En underrättelse om denna påföljd skall tas in i föreläggandet. Finns det även
efter det att yttrandet har avgivits något hinder mot registrering och har
sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering vägras,
om det inte finns anledning att ge sökanden ett nytt föreläggande.
-------------------------------------------------------
Bestämmelserna i första Bestämmelserna i första
stycket utgör inte hinder stycket utgör inte hinder
mot registrering av ett mot registrering av ett
beslut av stämman, om rätten beslut av stämman, om rätten
till talan mot beslutet har till talan mot beslutet
gått förlorad enligt 8 kap. har gått förlorad enligt 8
16 § andra stycket kap. 16 § andra stycket
bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen
(1987:618), 4 kap. 17 § (1987:618), 4 kap. 17 §
andra stycket andra stycket
sparbankslagen (1987:619) sparbankslagen (1987:619)
eller 7 kap. 18 § andra eller 7 kap. 18 § andra
stycket föreningsbankslagen stycket lagen (1995:000)
(1987:620). om medlemsbanker.

5 §23
Finansinspektionen skall genast skriftligen underrätta banken när inspektionen
1. nedsatt aktiekapitalet enligt 4 kap. 14 § andra stycket bankaktie-
bolagslagen (1987:618)
2. förklarat ett beslut om nedsättning av aktiekapitalet förfallet enligt 6
kap. 7 § tredje stycket bankaktiebolagslagen,
-------------------------------------------------------
3. förklarat fråga om 3. förklarat fråga om
fusion förfallen enligt 11 fusion förfallen enligt 11
kap. 17 § bankakti- kap. 17 § bankakti-
ebolagslagen 7 kap. 7 § ebolagslagen 7 kap. 7 §
tredje stycket sparbank- tredje stycket sparbank-
slagen (1987:619) eller 10 slagen (1987:619) eller 10
kap. 5 § tredje stycket före-kap. 5 § tredje stycket
ningsbankslagen (1987:620), lagen (1995:000) om
medlemsbanker,
4. förelagt vite enligt denna lag, eller
-------------------------------------------------------
5. förklarat fråga om en 5. förklarat fråga om en
sparbanks eller en sparbanks ombildning till
föreningsbanks ombildning bankaktiebolag förfallen
till bankaktiebolag för- enligt 8 kap. 8 § spar-
fallen enligt 8 kap. 8 § bankslagen.
sparbankslagen respektive
11 kap. 9 § före-
ningsbankslagen.

8 §
-------------------------------------------------------
Ett beslut av Ett beslut av
Finansinspektionen som Finansinspektionen som
innebär att en anmälan av- innebär att en anmälan av-
skrivits eller en skrivits eller en
registrering har vägrats registrering har vägrats
enligt 4 § andra stycket får enligt 4 § andra stycket får
överklagas hos överklagas hos
allmänförvaltningsdomstol allmänförvaltningsdomstol
inom två månader från inom två månader från
beslutets dag detsamma beslutets dag detsamma
gäller ett sådant beslut av gäller ett sådant beslut av
Finansinspektionen som Finansinspektionen som
avses i 8 kap. 4 a § denna avses i 8 kap. 4 a § denna
lag, 4 kap. 14 § andra lag, 4 kap. 14 § andra
stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket, 6 kap. 7 § tredje
stycket och 11 kap. 17 § stycket och 11 kap. 17 §
bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen
(1987:618), 7 kap. 7 § (1987:618), 7 kap. 7 §
tredje stycket och 8 kap. 8 §tredje stycket och 8 kap.
sparbankslagen (1987:619) 8 § sparbankslagen
samt 10 kap. 5 § tredje (1987:619) samt 10 kap. 5 §
stycket och 11 kap. 9 § tredje stycket lagen
föreningsbankslagen (1995:000) om
(1987:620). medlemsbanker.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Sparkasseverksamhet som inte fordrade tillstånd enligt äldre lag får -om
den bedrivs i en ekonomisk förening med en icke-finansiell huvudverksamhet -
fortsättas längst till den 31 december 1997.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1992:1613.

2Senaste lydelse 1992:1613.

3Senaste lydelse 1992:1613.

4Senaste lydelse 1992:1059

5Senaste lydelse 1991:1768.

6Senaste lydelse 1994:2007.

7Senaste lydelse 1991:1768.

8Senaste lydelse 1991:1768.

9Senaste lydelse 1992:1613.

10Senaste lydelse 1994:1939.

11Senaste lydelse 1994:2007.

12Senaste lydelse 1992:1613.

13Senaste lydelse 1992:1613.

14Senaste lydelse 1992:1613.

15Senaste lydelse 1992:1613.

16Senaste lydelse 1992:1613.

17Senaste lydelse 1992:1613.

18Senaste lydelse 1992:1613.

19Senaste lydelse 1995:66.

20Senaste lydelse 1991:1768.

21Senaste lydelse 1994:1939.

22Senaste lydelse 1991:1768.

23Senaste lydelse 1994:1939.

7

2.3 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 11 § bankrörelselagen (1987:617) skall ha
följande lydelse.

Lydelse enl. lagförslag 2.2Föreslagen lydelse

7 kap.
11 §1
-------------------------------------------------------
Finansinspektionen skall Finansinspektionen skall
ge tillstånd till förvärv ge tillstånd till förvärv
enligt 10 §, om det inte kan enligt 10 §, om det inte
antas att förvärvaren kommer kan antas att förvärvaren
att motverka en sund ut- kommer att motverka en
veckling av bankens sund utveckling av bankens
verksamhet. Ett förvärv, som verksamhet. Inspektionen
innebär att ett icke- får förskriva en viss tid
finansiellt företag blir inom vilken ett förvärv
moderföretag till en bank, skall genomföras.
skall dock tillåtas bara om
det finns synnerliga skäl.
Inspektionen får föreskriva
en viss tid inom vilken ett
förvärv skall genomföras. Ett
tillstånd enligt första
stycket andra meningen får
förenas med villkor om
skyldighet att inom viss
tid avyttra så stor del av
innehavet att banken upphör
att vara dotterföretag.
Finansinspektionen skall meddela beslut i ett ärende enligt denna paragraf
inom tre månader från det att ansökan om tillstånd gjordes.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

**FOOTNOTES**

1Lydelse enligt denna proposition (avsnitt 2.2).

8

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § och 3 kap. 1 § lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
3 §1
Tillstånd krävs inte om finansieringsverksamheten
1. drivs av statlig eller kommunal myndighet,
2. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som erbjuds
eller varor som framställs eller säljs av företaget,
3. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som erbjuds
eller varor som framställs eller säljs av annat företag i samma koncern eller
med annat nära samband och medel för verksamheten inte anskaffas från
allmänheten,
4. tillgodoser finansieringsbehov endast inom en grupp näringsidkare med
ekonomisk intressegemenskap och medel för verksamheten inte anskaffas från
allmänheten,
5. utgör en normal likviditetsförvaltning och inte kan anses ha ett själv-
ständigt syfte vid sidan av företagets huvudsakliga verksamhet,
6. utgör pantbanksverksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000)
-------------------------------------------------------
7. ingår i verksamhet som 7. ingår i verksamhet som
står under tillsyn av står under tillsyn av
Finansinspektionen i annan Finansinspektionen enligt
lag, eller annan lag,
8. drivs av ett aktiebolag, om
- bolaget med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala
utvecklingsbolag har fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare eller
bolaget är moderbolag till ett sådant bolag,
- staten äger så många aktier i bolaget att staten har mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller bolaget är dotterbolag till ett bolag vari
staten äger aktier i den omfattningen, och
-------------------------------------------------------
- medel för verksamheten - medel för verksamheten
inte anskaffas från inte anskaffas från
allmänheten. allmänheten, eller
9. drivs av en ekonomisk
förening som
a) tar emot insättningar
endast från de egna
medlemmarna,
b) har till ändamål endast
att med användande av
medlemsinsättningar till-
godose finansieringsbehov
hos medlemmarna,
c) antar endast fysiska
personer till medlemmar,
samt
d) har högst 1 000
medlemmar.
Nära samband, som avses i 3, skall anses föreligga om företagen leds av samma
eller i huvudsak samma personer eller om vinsten av företagens verksamhet helt
eller till betydande del skall, direkt eller indirekt, tillfalla samma eller i
huvudsak samma personer.

3 kap.
1 §
Ett kreditmarknadsbolag får endast driva finansieringsverksamhet och
verksamhet som har ett naturligt samband därmed.
Kreditmarknadsbolaget får, med iakttagande av vad som föreskrivs i detta
kapitel, i sin verksamhet bland annat
-------------------------------------------------------
1. låna upp medel, bland 1. låna upp medel, bland
annat genom att ge ut annat genom att ge ut
obligationer och andra obligationer och andra
jämförbara fordringsrätter, jämförbara fordringsrätter,
dock ej ta emot inlåning på
räkning från allmänheten,
2. lämna och förmedla kredit, bland annat i form av konsumentkredit, kredit
mot panträtt i fast egendom och i fordringar,
3. medverka vid finansiering, bland annat genom att förvärva fordringar och
upplåta lös egendom till nyttjande (leasing),
4. förmedla betalningar,
5. tillhandahålla betalningsmedel,
6. ikläda sig garantiförbindelser och göra liknande åtaganden,
7. lämna ekonomisk rådgivning,
8. förvara värdepapper,
9. vara förvaringsinstitut för värdepappersfonder,
10. medverka vid försäljning av försäkringstjänster,
11. tillhandahålla inkassotjänster,
12. tillhandahålla värdefackstjänster,
13. driva valutahandel under de förutsättningar som föreskrivs i lagen
(1988:1385) om Sveriges riksbank, samt
14. lämna kreditupplysning under de förutsättningar som föreskrivs i kreditup-
plysningslagen (1973:1173).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1995:1003.

9

2.5 Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen
(1987:618)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § och 2 kap. 1 § bankaktiebolagslagen
(1987:618) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
1 §
-------------------------------------------------------
Denna lag innehåller Denna lag innehåller
bestämmelser om hur ett bestämmelser om hur ett
bankaktiebolag bildas och bankaktiebolag bildas och
om dess organisation m.m. om dess organisation m.m.
Bestämmelser om den rörelse Bestämmelser om den rörelse
som ett bankaktiebolag får som ett bankaktiebolag får
driva samt andra för driva samt andra för
bankaktiebolag, sparbanker bankaktiebolag, sparbanker
och föreningsbanker gemen- och medlemsbanker gemen-
samma bestämmelser finns i samma bestämmelser finns i
bankrörelselagen (1987:617). bankrörelselagen
(1987:617).

2 kap.
1 §1
Ett bankaktiebolag skall bildas av en eller flera stiftare.
Stiftarna skall vara fysiska personer och bosatta inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara stiftare. Att detsamma gäller
den som är underkastad näringsförbud följer 6 § lagen (1986:436) om
näringsförbud.
Utan hinder av andra stycket får ett bankaktiebolag bildas av
1. ett eller flera utländska bankföretag
-------------------------------------------------------
2. en eller flera svenska 2. en eller flera
sparbanker eller centrala svenska sparbanker om
föreningsbanker, om bildandet av
bildandet av bankaktiebolaget utgör ett
bankaktiebolaget utgör ett led i en ombildning enligt
led i en ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen
8 kap. sparbankslagen (1987:619).
(1987:619) respektive 11
kap. föreningsbankslagen
(1987:620).
Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om annat följer av bestämmelserna
om fusion i 11 kap. 2 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1992:1611.

10

2.6 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)

Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 1 § och 4 kap. 2 § sparbankslagen
(1987:619)1 ordet "föreningsbank" i olika böjningsformer skall bytas ut mot
"medlemsbank" i motsvarande böjningsform.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse av 4 kap. 2 § 1994:1948

11

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs att 3 och 13 §§ lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §1
-------------------------------------------------------
Med bankinstitut förstås i Med bankinstitut förstås i
denna lag bankaktiebolag, denna lag bankaktiebolag,
sparbanker, centrala sparbanker, medlemsbanker
föreningsbanker och utländskaoch utländska bankföretag
bankföretag som med stöd av 1som med stöd av 1 kap. 4
kap. 4 eller 5 § eller 5 § bankrörelselagen
bankrörelselagen (1987:617) (1987:617) driver ban-
driver bankrörelse från krörelse från filial här i
filial här i landet. landet.
Med kreditinstitut förstås Med kreditinstitut förstås
bankinstitut, lokala bankinstitut,
föreningsbanker, kredit- kreditmarknadsbolag, värde-
marknadsbolag, värdepappers- pappersinstitut, allmänna
institut, allmänna pensionsfonden,
pensionsfonden, försäk- försäkringsföretag med svensk
ringsföretag med svensk kon- koncession, landshypoteks-
cession, landshypoteks- och och stadshypoteksinstitu-
stadshypo- tionerna, Svenska
teksinstitutionerna, Sven- skeppshypotekskassan samt
ska skeppshypotekskassan utländska företag som med
samt utländska företag som stöd av 2 kap. 8, 9 eller
med stöd av 2 kap. 8, 9 10 § lagen (1992:1610) om
eller 10 § lagen (1992:1610) kreditmarknadsbolag driver
om kreditmarknadsbolag verksamhet från filial i
driver verksamhet från Sverige.
filial i Sverige.

13 §2
I valutapolitiskt syfte får Riksbanken ta upp utländsk kredit och kredit i
utländsk valuta, bevilja kredit till annan centralbank och till Internationella
valutafonden, bevilja kredit inom ramen för verksamheten i Banken för
internationell betalningsutjämning samt bevilja kredit för Europeiska unionens
system för medelfristigt finansiellt stöd.
-------------------------------------------------------
Efter medgivande av riks- Efter medgivande av
dagen får Riksbanken i riksdagen får Riksbanken i
valutapolitiskt syfte be- valutapolitiskt syfte
vilja kredit till andra in- bevilja kredit till andra
ternationella finansorgan internationella
som Sverige är medlem i och finansorgan som Sverige är
sluta avtal om långsiktiga medlem i och sluta avtal
internationella låne- med annan än centralbank om
åtaganden. långsiktiga internationella
låneåtaganden.
Riksbanken får också efter medgivande av riksdagen av egna medel tillskjuta
insatskapital i Internationella valutafonden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1992:1619.

2Senaste lydelse 1995:969

12

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
skall ha följande lydelse.

2 § 41 mom.
Bestämmelserna i andra--åttonde styckena nedan gäller i fråga om fusioner enligt
1. 14 kap. 22 § aktiebolagslagen (1975:1385),
2. 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
3. 11 kap. 1 och 18 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618),
4. 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619),
-------------------------------------------------------
5. 10 kap. 1, 2 och 9 §§ 5. 10 kap. 1, 2 och 8 §§
föreningsbankslagen lagen (1995:000) om
(1987:620), medlemsbanker,
6. 15 a kap. 1 och 18 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713).
Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande företaget
tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsavseende gäller för
det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp mellan-
skillnaden som intäkt.
Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patenträtt,
hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräkning av
värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av tillgångens
anskaffningsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en
skattskyldig.
Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna för
räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i räkenskaperna
tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket, har det
övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig
avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden tas upp som intäkt
under det beskattningsår då fusionen genomförs eller med en tredjedel för nämnda
beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.
Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och gällande
ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en
skattskyldig.
Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det över-
låtande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som motsvarar
avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Avdragsrätten för det
övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid
utgången av beskattningsåret.
Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller
avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen. Avyttras
tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om
skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust uppkommit
anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig. Vad nu
sagts gäller också då ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd övertagits
av ett annat försäkringsföretag.
Det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för underskott som avses
i 14 mom. som det överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt rum.
Om moderbolaget var ett fåmansföretag enligt punkt 14 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370) vid utgången av beskattningsåret eller
dotterbolaget var ett sådant företag vid ingången av det närmast föregående
beskattningsåret krävs dock att moderbolaget ägde mer än nio tiondelar av
aktierna i dotterbolaget vid den sistnämnda tidpunkten. Vid fusion mellan
ekonomiska föreningar krävs att båda föreningarna är att anse som kooperativa
enligt 8 mom.
Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller också då en
juridisk person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller rättighet som avses i
25--31 §§ till en annan juridisk person såvida överlåtelsen sker med förlust och
företagen är moderföretag och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam
ledning. Vidare gäller i nu avsedda fall bestämmelserna om värdeminskningsavdrag
m.m. i tredje och femte styckena.
Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller vidare --
utöver vad som anges i nionde stycket -- om aktie i aktiebolag eller andel i
handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk person överlåts till
ett svenskt företag inom samma koncern såvida moderföretaget i koncernen är ett
aktiebolag, en ekonomisk förening, en sparbank eller ett ömsesidigt
skadeförsäkringsföretag och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett
led i koncernens verksamhet. Sker överlåtelsen till ett utländskt företag, kan
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från
beskattning för vinst.
I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall uttagsbeskattning
enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen
inte ske.
Har en tillgång delats ut till ett företag som är frikallat från skattskyldig-
het för utdelningen enligt 7 § 8 mom. tillämpas bestämmelserna i andra, tredje
och femte styckena samt sjunde stycket första och andra meningarna om det
utdelande företaget inte uttagsbeskattats enligt punkt 1 fjärde stycket av
anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1994:1859

13

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska
försäkringsföretag att bedriva försäkringsrörelse i Sverige

Härigenom föreskrivs att i 5 a § lagen (1950:272) om rätt för utländska för-
säkringsföretag att bedriva försäkringsrörelse i Sverige1 ordet "föreningsbank"
byts ut mot "medlemsbank".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1987:632

14

2.10 Förslag till lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)

Härigenom föreskrivs att i 1 och 10 §§ skogskontolagen (1954:142)1 ordet
"föreningsbank" skall bytas ut mot "medlemsbank".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse av 1 § 1993:1550 och av 10 §,
1982:325.

15

2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsut-
fästelse m.m.

Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 §1
-------------------------------------------------------
Övergår näringsverksamhet Övergår näringsverksamhet
från en arbetsgivare till en från en arbetsgivare till
annan och avtalas därvid att en annan och avtalas därvid
ansvaret för pen- att ansvaret för pen-
sionsutfästelse skall sionsutfästelse skall
överflyttas på efterträdaren,överflyttas på efterträdaren,
skall samtycke till skall samtycke till
överflyttningen inhämtas frånöverflyttningen inhämtas från
innehavaren av pensions- innehavaren av pensions-
fordringen. Tillsynsmyndig- fordringen. Till-
heten äger medge att sam- synsmyndigheten äger medge
tycke icke behöver inhämtas, att samtycke icke behöver
om efterträdaren kan anses inhämtas, om efterträdaren
god för pensionsutfästelsen. kan anses god för
Något samtycke behövs inte pensionsutfästelsen. Något
vid ombildning enligt 8 samtycke behövs inte vid
kap. sparbankslagen ombildning enligt 8 kap.
(1987:619) eller 11 kap. sparbankslagen (1987:619).
föreningsbankslagen
(1986:620).
Har det i författning meddelats särskilda bestämmelser om tillvaratagande av
fordringsägares rätt vid fusion, gäller dessa i stället för reglerna i första
stycket. Innehavare av pensionsfordran behöver dock inte underrättas eller
kallas enligt 14 kap. 13, 16 och 26 §§ aktiebolagslagen (1975:1385) eller för-
tecknas och kallas i ärende om fusion enligt 12 kap. 6 § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar, om tillsynsmyndigheten medger det. Detsamma gäller i
ärende om vinstutdelning enligt 6 kap. 5 § andra meningen, nedsättning av
aktiekapitalet enligt 6 kap. 6 § och nedsättning av reservfonden enligt 12 kap.
4 § tredje stycket 3 aktiebolagslagen.
Har ansvaret för pensionsutfästelse sålunda överflyttats, anses utfästelsen ha
samma rättsverkningar som om arbetstagaren varit anställd hos efterträdaren från
dagen för anställningen hos företrädaren. Efter överflyttningen är företrädaren
fri från ansvar för utfästelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1994:805.

16

2.12 Förslag till lag om ändring i ackordslagen (1970:847)

Härigenom föreskrivs att i 48 § ackordslagen (1970:847)1 orden "central
föreningsbank" skall bytas ut mot "medlemsbank".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse av 48 § 1992:1617

17

2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om
understödsföreningar

Härigenom föreskrivs att i 24 § lagen (1972:262) om understödsföreningar1
orden "central föreningsbank" och "föreningsbank" skall bytas ut mot
"medlemsbank".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse av 24 § 1992:1624.

18

2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:611) om
upphovsmannakonto

Härigenom föreskrivs att i 2 och 13 §§ lagen (1979:611) om upphovsmannakonto1
ordet "föreningsbank" skall bytas ut mot "medlemsbank".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse av 2 § 1994:494

19

2.15 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 17 a § försäkringsrörelselagen (1982:713)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.
17 a §1
-------------------------------------------------------
Ett försäkringsbolag får Ett försäkringsbolag får
enligt de förutsättningar somenligt de förutsättningar
anges i denna paragraf som anges i denna paragraf
förvärva aktier eller andelarförvärva aktier eller ande-
i företag som driver någon lar i företag som driver
form av finansiell någon form av finansiell
verksamhet. Ett försäkrings- verksamhet.
bolag som är moderbolag till
ett bankbolag får inte vara
dotterföretag till något
annat företag än ett bank-
bolag.
För förvärv av aktier eller andelar som, tillsammans med försäkringsbolagets
övriga aktier eller andelar i samma företag, motsvarar ett röstetal som
överstiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i
företaget krävs tillstånd av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
Finansinspektionen. Om försäkringsbolaget ingår i en koncern, skall första
meningen tillämpas på koncernens samlade innehav. Vid beräkningen av koncernens
innehav skall dock, intill ett innehav motsvarande fem procent av röstetalet för
samtliga aktier eller andelar, bortses från aktier eller andelar som innehas av
företag i koncernen som driver någon form av finansiell verksamhet eller av
dotterföretag till sådana företag.
Tillstånd enligt andra stycket får ges endast om värdet av de förvärvade
aktierna eller andelarna - tillsammans med det bokförda värdet av försäk-
ringsbolagets sammanlagda innehav av aktier och andelar som kräver tillstånd
enligt andra stycket samt av vad som skjutits till som aktiekapital eller i
annan form i ett annnat försäkringsbolag - inte överstiger summan av

A. för livförsäkringsbolag

1. eget kapital och garantikapital samt

2. fyra procent av

- försäkringstekniska skulder,
- återbäringsmedel och
- femtio procent av övervärden i tillgångar,
B. för skadeförsäkringsbolag

1. eget kapital, garantikapital, regleringsfond för trafikförsäkring och
utjämningsfond,
2. sjuttio procent av

- skatteutjämningsreserv och
- återstående del av uppskovsbeloppet enligt lagen (1990:655) om återföring
av obeskattade reserver samt

3. fyra procent av

- försäkringstekniska skulder,
- säkerhetsreserv och
- femtio procent av övervärden i tillgångar.

För tillstånd krävs att förvärvet ingår som ett led i organisationen av
verksamheten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1991:1767.

20

2.16 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs att i 7 kap. 13 § och 9 kap. 5 § konkurslagen (1987:672)1
orden "central föreningsbank" i olika böjningsformer skall bytas ut mot
"medlemsbank" i motsvarande böjningsform.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse av 7 kap. 13 § och 9 kap. 5 §
1989:1084

21

2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om
styrelserepresentation för de privatanställda

Härigenom föreskrivs att 2 och 13 §§ lagen (1987:1245) om styrelserepresenta-
tion för de privatanställda skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §1

Med företag avses i denna lag aktiebolag, bank, hypoteksinstitut,
försäkringsbolag och ekonomisk förening.
-------------------------------------------------------
Med koncern avses i denna Med koncern avses i
lag svenska juridiska denna lag svenska
personer som juridiska personer som
enligt bestämmelserna i 1 enligt bestämmelserna i 1
kap. 5 § aktiebolagslagen kap. 5 § aktiebolagslagen
(1975:1385), 1 kap. 6 § (1975:1385), 1 kap. 6 §
bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen
(1987:618), 1 kap. 2 § (1987:618), 1 kap. 2 §
sparbankslagen (1987:619), sparbankslagen (1987:619),
1 kap. 8 § förenings- 1 kap. 5 § lagen (1995:000)
bankslagen (1987:620), om medlemsbanker, 1 kap. 9 §
1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen
försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 1 kap. 4 §
(1982:713) eller 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om
lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar är
ekonomiska föreningar är moderföretag och dotter-
moderföretag och dotter- företag i förhållande till
företag i förhållande till varandra.
varandra.

13 §
En av arbetstagarrepresentanterna får närvara och delta i överläggningarna när
ett ärende, som senare skall avgöras av styrelsen, förbereds av därtill särskilt
utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i företaget.
-------------------------------------------------------
Om ett beslut enligt 7 Om ett beslut enligt 7
kap. 6 § andra stycket kap. 6 § andra stycket
bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen
(1987:618), 3 kap. 6 § andra (1987:618), 3 kap. 6 §
stycket sparbankslagen andra stycket
(1987:619) eller 6 kap. 6 § sparbankslagen (1987:619)
andra stycket förenings- eller 6 kap. 6 § andra
bankslagen (1987:620) inne- stycket lagen (1995:000)
bär att ett uppdrag ges åt enom medlemsbanker innebär
regionstyrelse eller ett att ett uppdrag ges åt en
motsvarande organ i en regionstyrelse eller ett
region, har de anställda motsvarande organ i en
inom regionen rätt att region, har de anställda
bestämma att en representant inom regionen rätt att
för dem och en suppleant bestämma att en
skall omfattas av upp- representant för dem och en
draget. En sådan suppleant skall omfattas
representant har motsva- av uppdraget. En sådan
rande rätt som avses i förstarepresentant har motsva-
stycket. rande rätt som avses i
första stycket.
Om arbetstagarorganisationerna inte enas om annat, utses den representant som
avses i första och andra styckena av den organisation som företräder det största
antalet kollektivavtalsbundna arbetstagare vid företaget eller, i fråga om
moderföretag, inom koncernen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1994:1944

22

2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
16 §1
Fåmansföretag och företag, som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag skall i
självdeklarationen lämna uppgifter om delägares eller honom närstående persons
namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav
varvid, om det förekommer olika röstvärden för innehavet, dessa skall anges;
dock behöver uppgifter inte lämnas för närstående person, som inte uppburit
ersättning från, träffat avtal med eller haft liknande förhållande med
företaget.
Delägare i ett handelsbolag skall lämna de uppgifter som behövs för att
beräkna det justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens
ursprungliga ingångsvärde, tillskott och uttag.
Skall den skattskyldige enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200)
redovisa mervärdesskatt i sin självdeklaration, skall han lämna de uppgifter som
behövs för att besluta om mervärdesskatten.
-------------------------------------------------------
Dotterföretag enligt 1 Dotterföretag enligt 1
kap. 5 § aktiebolagslagen kap. 5 § aktiebolagslagen
(1975:1385), 1 kap. 4 § (1975:1385), 1 kap. 4 §
lagen (1987:667) om ekono- lagen (1987:667) om ekono-
miska föreningar, 1 kap. 6 § miska föreningar, 1 kap. 6 §
bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen
(1987:618), 1 kap. 2 § (1987:618), 1 kap. 2 §
sparbankslagen (1987:619), sparbankslagen (1987:619),
1 kap. 8 § förenings- 1 kap. 5 § lagen (1995:000)
bankslagen (1987:620), 1 om medlemsbanker, 1 kap. 9 §
kap. 9 § försäkringsrörelselagen
försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 1 kap. 1 §
(1982:713) eller 1 kap. 1 § lagen (1980:1103) om
lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa
årsredovisning m. m. i vissa företag, skall i själv-
företag, skall i deklarationen lämna uppgift
självdeklarationen lämna om namn och organi-
uppgift om namn och organi- sationsnummer för
sationsnummer för moderföretag jämte aktie-
moderföretag jämte aktie- eller andelsinnehav med
eller andelsinnehav med angivande av röstvärde samt,
angivande av röstvärde samt, i förekommande fall,
i förekommande fall, uppgifter om namn och
uppgifter om namn och organisationsnummer för
organisationsnummer för dettas moderföretag.
dettas moderföretag. Ägaruppgifterna skall avse
Ägaruppgifterna skall avse förhållandena vid senast
förhållandena vid senast avslutade beskattningsår.
avslutade beskattningsår.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1994:1876.

23

2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:765) om
statligt stöd till banker och andra kreditinstitut

Härigenom föreskrivs att i 13 och 14 §§ lagen (1993:765) om statligt stöd till
banker och andra kreditinstitut ordet "föreningsbank" byts ut mot "medlemsbank".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

24

2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen om periodiseringsfonder (1993:1538) skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §1
-------------------------------------------------------
Vid fusion som avses i 2 § Vid fusion som avses i 2 §
4 mom. första stycket lagen 4 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig (1947:576) om statlig
inkomstskatt och vid om- inkomstskatt och vid om-
bildning enligt 8 kap. bildning enligt 8 kap.
sparbankslagen (1987:619) sparbankslagen (1987:619)
eller 11 kap. och vid övertagande som av-
föreningsbankslagen ses i 5 eller 6 § lagen
(1987:620) och vid överta- (1992:702) om inkomstskat-
gande enligt 10 kap. 8 a § teregler med anledning av
föreningsbankslagen och vid vissa omstruktureringar
övertagande som avses i 5 inom den finansiella sek-
eller 6 § lagen (1992:702) torn, m. m. samt vid om-
om inkomstskatteregler med bildning och tillskott
anledning av vissa enligt 2 § respektive 3 §
omstruktureringar inom den första meningen lagen
finansiella sektorn, m. m. (1994:758) om ombildning
samt vid ombildning och av landshypoteksin-
tillskott enligt 2 § stitutionen anses över-
respektive 3 § första låtande och övertagande före-
meningen lagen (1994:758) tag som ett företag. Har en
om ombildning av lands- ekonomisk förening skiftat
hypoteksinstitutionen anses ut aktier enligt 3 § 8 mom.
överlåtande och övertagande tredje stycket lagen om
företag som ett företag. Har statlig inkomstskatt,
en ekonomisk förening skall föreningen och det
skiftat ut aktier enligt 3 § aktiebolag vars aktier
8 mom. tredje stycket lagen skiftats ut anses som ett
om statlig inkomstskatt, företag.
skall föreningen och det
aktiebolag vars aktier
skiftats ut anses som ett
företag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1994:1887.

25

2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om
avdrag för underskott av näringsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 4 och 12 §§ lagen (1993:1539) om avdrag för
underskott av näringsverksamhet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §1
Ett förlustföretag skall anses ha omfattats av en ägarförändring om ett
företag (den nya ägaren) fått bestämmande inflytande över förlustföretaget.
En ägarförändring skall även anses ha skett om ett förlustföretag eller ett
moderföretag till ett sådant företag fått bestämmande inflytande över ett annat
företag (det nya dotterföretaget).
-------------------------------------------------------
Vid tillämpning av första Vid tillämpning av första
och andra styckena skall och andra styckena skall
ett företag anses ha ett ett företag anses ha ett
bestämmande inflytande över bestämmande inflytande över
ett annat företag om det ett annat företag om det
senare företaget är senare företaget är
dotterföretag till det förra dotterföretag till det förra
företaget enligt 1 kap. 5 § företaget enligt 1 kap. 5 §
aktiebolagslagen aktiebolagslagen
(1975:1385), 1 kap. 4 § (1975:1385), 1 kap. 4 §
lagen (1987:667) om ekono- lagen (1987:667) om ekono-
miska föreningar, 1 kap. 6 §miska föreningar, 1 kap. 6 §
bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen
(1987:618), 1 kap. 2 § (1987:618), 1 kap. 2 §
sparbankslagen (1987:619), sparbankslagen (1987:619),
1 kap. 8 § förenings- 1 kap. 5 § lagen (1995:000)
bankslagen (1987:620) eller om medlemsbanker eller 1
1 kap. 9 § kap. 9 § försäkringsrörel-
försäkringsrörelselagen selagen (1982:713). Ett
(1982:713). Ett utländskt utländskt bolag skall anses
bolag skall anses ha ett ha ett bestämmande in-
bestämmande inflytande över flytande över ett företag om
ett företag om företaget företaget skulle ha varit
skulle ha varit ett dotter- ett dotterföretag till det
företag till det utländska utländska bolaget om detta
bolaget om detta varit ett varit ett svenskt aktiebo-
svenskt aktiebolag. lag.

12 §2
-------------------------------------------------------
I fråga om sådan fusion som I fråga om sådan fusion
anges i 2 § 4 mom. första som anges i 2 § 4 mom.
stycket lagen (1947:576) om första stycket lagen
statlig inkomstskatt, (1947:576) om statlig in-
ombildning enligt 8 kap. komstskatt, ombildning
sparbankslagen (1987:619) enligt 8 kap. sparbank-
eller enligt 11 kap. slagen (1987:619) och vid
föreningsbankslagen övertagande som avses i 5 §
(1987:620) och vid över- lagen (1992:702) om in-
tagande enligt 10 kap. 8 a § komstskatteregler med
föreningsbankslagen och vid anledning av vissa
övertagande som avses i 5 § omstruktureringar inom den
lagen (1992:702) om in- finan-siella sektorn, m.m.
komstskatteregler med skall vid tillämpning av
anledning av vissa denna lag det överlåtande
omstruktureringar inom den och det övertagande före-
finansiella sektorn, m.m. taget anses som ett och
skall vid tillämpning av samma företag. Har en
denna lag det överlåtande ochekonomisk förening skiftat
det övertagande företaget ut aktier enligt 3 § 8 mom.
anses som ett och samma tredje stycket lagen om
företag. Har en ekonomisk statlig inkomstskatt,
förening skiftat ut aktier skall föreningen och det
enligt 3 § 8 mom. tredje aktiebolag vars aktier
stycket lagen om statlig skiftats ut anses som ett
inkomstskatt, skall och samma företag.
föreningen och det
aktiebolag vars aktier
skiftats ut anses som ett
och samma företag.
Det övertagande företaget har dock rätt till avdrag för gammalt underskott
först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då
fusionen, ombildningen eller övertagandet skedde.Om det överlåtande och övertag-
ande företaget ingick i samma koncern före fusionen, ombildningen eller
övertagandet gäller inte andra stycket. Förelåg i sådant fall begränsning enligt
8 § avseende koncernbidrag mellan företagen har dock det övertagande företaget
rätt till avdrag för gammalt underskott först vid den taxering då begränsningen
skulle ha upphört om fusionen inte ägt rum.
I fråga om fusion mellan ekonomiska föreningar gäller första stycket endast om
båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 2 § 8 mom. lagen om statlig
inkomstskatt. I fråga om sådana fusioner som anges i 12 kap. 1 eller 3 § lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar gäller inte bestämmelserna i andra och
tredje styckena.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1994:1890.

2Senaste lydelse 1994:1889.

26

2.22 Förslag till lag om ändring i lag (1993:1540) om återföring av
skatteutjämningsreserv

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjäm-
ningsreserven skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §1
-------------------------------------------------------
Vid fusion som avses i 2 § Vid fusion som avses i 2 §
4 mom. första stycket lagen 4 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig (1947:576) om statlig
inkomstskatt, vid ombild- inkomstskatt, vid ombild-
ning enligt 8 kap. spar- ning enligt 8 kap. spar-
bankslagen (1987:619) eller bankslagen (1987:619) och
11 kap. föreningsbankslagen vid övertagande som avses i
(1987:620) och vid 5 § lagen (1992:702) om in-
övertagande enligt 10 kap. 8 komstskatteregler med an-
a § föreningsbankslagen och ledning av vissa
vid övertagande som avses i omstruktureringar inom den
5 § lagen (1992:702) om in- finansiella sektorn, m.m.
komstskatteregler med anses överlåtande och
anledning av vissa övertagande företag som ett
omstruktureringar inom den företag. Har en ekonomisk
finansiella sektorn, m.m. förening skiftat ut aktier
anses överlåtande och på sätt anges i 3 § 8 mom.
övertagande företag som ett tredje stycket lagen om
företag. Har en ekonomisk statlig inkomstskatt,
förening skiftat ut aktier påskall föreningen och det
sätt anges i 3 § 8 mom. aktiebolag vars aktier
tredje stycket lagen om skiftats ut anses som ett
statlig inkomstskatt, skall företag.
föreningen och det aktie-
bolag vars aktier skiftats
ut anses som ett företag.

Denna lag träder i kraft 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1994:1891.

27

2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut
och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 1 § och 2 kap. 6 § lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag
ordet "föreningsbank" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "medlemsbank" i
motsvarande böjningsform.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

28

2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2015) om ändring i lagen
(1991:981) om värdepappersrörelse

Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 2 § lagen (1981:981) om värdepappersrörelse
i dess lydelse enligt lagen (1994:2015) om ändring i nämnda lag ordet "före-
ningsbank" skall bytas ut mot "medlemsbank"

29

2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:000) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag,
dels att i 1 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 4 § samt 9 kap. 1 § orden "föreningsbank"
eller "central föreningsbank" i olika böjningsformer skall bytas ut mot
"medlemsbank" i motsvarande böjningsform,
dels att 2 kap. 1 §, 6 kap. 2 §, 8 kap. 5 § samt 9 kap. 1 och 3 §§ skall ha
följande lydelse.

Lydelse enl. prop. 1995/96:10Föreslagen lydelse

2 kap.
1 §
Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall kreditinstitut
och värdepappersbolag för varje räkenskapsår upprätta årsredovisning enligt den-
na lag.
I kreditinstitut eller värdepappersbolag som enligt 10 kap. 3 § andra stycket
aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § första stycket lagen (1980:1103)
om årsredovisning i vissa företag m.m. är skyldiga att ha auktoriserad revisor,
skall även en finansieringsanalys ingå i årsredovisningen.
I kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,
skall även en kapitaltäckningsanalys ingå i årsredovisningen.
-------------------------------------------------------
Årsredovisningen för en
central föreningsbank skall
innehålla en sammanställning
av de egna och de anslutna
lokala föreningsbankernas
balansräkningar och
resultaträkningar.

6 kap.
2 §
-------------------------------------------------------
En föreningsbank skall i En medlemsbank skall i
förvaltningsberättelsen även förvaltningsberättelsen även
ange ange
1. väsentliga förändringar i 1. väsentliga förändringar
medlemsantalet och summorna i medlemsantalet och
av insatsbelopp som skall summorna av insatsbelopp
återbetalas under nästa som skall återbetalas under
räkenskapsår enligt 4 kap. 1 nästa räkenskapsår enligt
och 3 §§ föreningsbankslagen 4 kap. 1 och 3 §§ lagen
(1987:620), (1995:000) om
medlemsbanker,
2. den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför, samt
3. summan av de förlagsinsatser som har sagts upp och skall lösas in under de
två närmast följande räkenskapsåren.

Lydelse enl. prop. 1995/96:10Föreslagen lydelse

8 kap.
5 §
-------------------------------------------------------
En bank och ett En bank och ett
hypoteksinstitut skall ge hypoteksinstitut skall ge
in bestyrkta kopior av års- in bestyrkta kopior av års-
redovisningen och revi- redovisningen och revi-
sionsberättelsen för det sionsberättelsen för det
förflutna räkenskapsåret tillförflutna räkenskapsåret till
registreringsmyndigheten så registreringsmyndigheten så
snart det kan ske efter det snart det kan ske efter
att balansräkningen och det att balansräkningen och
resultaträkningen blivit resultaträkningen blivit
fastställda. En lokal för- fastställda.
eningsbank är dock skyldig
att ge in handlingarna
endast om regi-
streringsmyndigheten begär
det.
Hos en lokal föreningsbank
skall bestyrkta kopior av
årsredovisningen och
revisionsberättelsen hållas
tillgängliga för envar senast
en månad efter det att
balansräkningen och resul-
taträkningen blivit fast-
ställda. Envar skall ha rätt
att på begäran få kopior av
handlingarna. Priset på På kopian av årsredovis-
sådana kopior får inte ningen som ges in till
överstiga administra- registreringsmyndigheten
tionskostnaden. skall en styrelseledamot
På kopian av årsredovis- teckna bevis om att
ningen som ges in till balansräkningen och resul-
registreringsmyndigheten taträkningen har fastställts
eller hålls tillgänglig med uppgift om
enligt andra stycket skall fastställelsedagen. Beviset
en styrelseledamot teckna skall även innehålla uppgift
bevis om att balansräkningen om stämmans beslut be-
och resultaträkningen har träffande bankens eller
fastställts med uppgift om institutets vinst eller
fastställelsedagen. Beviset förlust.
skall även innehålla uppgift
om stämmans beslut be-
träffande bankens eller in-
stitutets vinst eller
förlust.

9 kap.
3 §
De i 2 § angivna bestämmelserna i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:000) skall
tillämpas med följande avvikelser:
1. Utöver vad som följer av 2 § första stycket om tillhandahållande av del-
årsrapport skall delårsrapporten i banker och hypoteksinstitut genast lämnas
även till de huvudmän och medlemmar som begär det samt sändas in till Finansin-
spektionen så snart det kan ske.
-------------------------------------------------------
2. Uppgifter för koncern 2. Uppgifter för koncern
enligt 3 § andra stycket enligt 3 § andra stycket
skall alltid lämnas av ett skall alltid lämnas av ett
moderföretag som är bank moderföretag som är bank
eller hypoteksinstitut. På eller hypoteksinstitut.
motsvarande sätt skall en
central föreningsbank som
har anslutna lokala
föreningsbanker lämna uppgif-
ter för gruppen.
3. I delårsrapport skall, utöver vad som anges i 3 §, lämnas uppgifter om
utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räkenskapsårs utgång.

30

3 Ärendet och dess beredning

Våren 1992 tillkallades med stöd av regeringens bemyndigande en särskild
utredare (lagmannen Anders Nordström) med uppdrag att utreda behovet av
normgivning och tillsyn inom vissa delar av betalningsväsendet. I
tilläggsdirektiv hösten 1992 (dir. 1992:95) och våren 1993 (dir. 1993:56)
utvidgades utredningens uppdrag till att omfatta en analys av bankverksamhet som
bedrivs i butik samt en översyn av den inlånings- och finansieringsverksamhet
som drivs av sparkassor och andra föreningar. Utredningen var närmast påkallad
av den snabba datatekniska utvecklingen inom betalningsväsendet, såväl
nationellt som internationellt, och av att en växande del av betalningsför-
medlingen sköts av företag som inte omfattas av Finansinspektionens tillsyn. Vad
angår finansiell verksamhet i föreningsform härrörde utredningsbehovet från det
faktum att ett stort antal föreningar bedriver såväl in- som utlåningsverksamhet
utanför Finansinspektionens tillsyn. De möjligheter som den numera upphävda
finansbolagslagen erbjöd att bedriva finansieringsverksamhet i föreningsform har
inte tagits med i den år 1992 beslutade kreditmarknadsbolagslagen. Med hänsyn
också till de förpliktelser som Sverige i och med EES-avtalet åtagit sig att
respektera såvitt avser en harmonisering av de europeiska regelsystemen på det
finansiella området, ansåg regeringen att det var nödvändigt att snarast utreda
hur sparkassorna och de övriga föreningar som driver inlånings- eller finan-
sieringsverksamhet skulle regleras i framtiden.
Den 30 maj 1994 överlämnade utredningen ett delbetänkande, Finansiella
tjänster i förändring SOU 1994:66, som behandlar bl.a. inlåningsbegreppet i
bankrörelselagen samt sådan finansieringsverksamhet som bedrivs i föreningsform.
Vidare lämnas förslag om banktjänster genom ombud. Betänkandet har remissbehand-
lats. En förteckning av remissinstanserna finns i bilaga 1. En sammanställning
av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Fi 94/1942).
Inom Finansdepartementet har utarbetats en promemoria, Ändringar i lagstift-
ningen för kreditinstitut och värdepappersbolag med anledning av nya EG-
direktiv, m.m. (Ds 1994:78). Huvuddelen av promemorians för-slag har lett till
lagstiftning (prop. 1994/95:50, bet. 1994/95:NU12 och rskr. 1994/95:164).
Promemorian innehåller dock även förslag angående icke-finansiella företag som
ägare till banker. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanser finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns
tillgänglig i lagstiftningsärendet (Fi 95/1565).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 21 september 1995 att inhämta Lagrådets yttrande över
de lagförslag som finns i bilaga 3.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.
Lagrådet har framfört vissa synpunkter på lagtexten. Regeringen har följt
Lagrådets förslag och synpunkter. Dessutom har vissa redaktionella ändringar
gjorts i lagtexten. Lagrådets synpunkter behandlas i författningskommentaren,
avsnitt 12.

4 Konkurrensen på bankmarknaden

Generellt gäller att ju fler företag som uppträder på en marknad desto mindre är
risken för ett konkurrensbegränsande beteende, och desto större är chansen till
ett brett utbud av varor och tjänster av hög kvalitet, till konkurrenspressade
priser. På bankmarknaden betyder konkurrenspressade priser framför allt att
konsumenterna får lägre utlåningsräntor och högre inlåningsräntor - dvs.
räntemarginalen minskar. En skarp konkurrens på en marknad medför också, visar
erfarenheten, att konsumenterna får större valfrihet och bättre service.
Bankmarknaden utgör inget undantag.
En ökad konkurrens på bankmarknaden kan således förväntas bidra till bl.a.
minskade räntemarginaler. Dessa har varit relativt höga under de senaste åren.
Den höga räntemarginalen kan främst förklaras av bankkrisen, men även av att
konkurrensen är ofullständig. Den svenska bankmarknaden har av tradition
dominerats av ett fåtal stora aktörer.
Det höga ränteläget har inneburit påfrestningar både på hushåll och företag.
En ökad konkurrens och lägre marginaler är därför önskvärda även ur ett bredare
samhällsekonomiskt perspektiv. Härigenom kan den ekonomiska tillväxten stimu-
leras genom ökad privat efterfrågan och ökade investeringar.
Bankmarknaden kan dock inte lämnas helt oreglerad av flera skäl. Regler behövs
för att främja det finansiella systemets stabilitet och ett gott konsumentskydd.
Stabilitetsmålet avser skyddet av betalningssystemet, så att inte enskilda
instituts problem via effekter på betalningssystemet orsakar allvarlig skada för
den ekonomiska aktiviteten i samhället. Det är således olämpligt att formulera
regler som skall ge ökad konkurrens på bankmarknaden utan att samtidigt bevaka
att de två andra målen tillgodoses. Konsumentskyddet och systemskyddet måste
vara de vägledande principerna vid utformningen av åtgärder som skall leda till
ökad bankkonkurrens.
Mycket tyder på att de negativa effekterna av den oligopolliknande struktur
som har kännetecknat den svenska bankmarknaden och som i viss mån förstärkts av
bankkrisen har minskat till följd av ökad konkurrens om framförallt
inlåningstjänsterna. Denna utveckling har bl.a. orsakats av framväxten av en ny
kategori banker som är mera specialiserade, s.k. nischbanker. Dessa banker
använder nya och mindre kostnadskrävande distributionsvägar. Så har t.ex. ett
antal nya s.k. telefonbanker lyckats attrahera inlåningskunder från de
etablerade bankerna genom förmånligare villkor. Regeringen ser positivt på denna
utveckling eftersom den innebär en effektivisering av hanteringen av
banktjänster, vilket i slutändan kommer kunderna till godo. Denna utveckling har
tillsammans med andra faktorer lett till att räntemarginalen minskat något den
senaste tiden. Samtidigt är det viktigt att inte slå sig till ro med
uppfattningen att konkurrenssituationen inte kan förbättras ytterligare. Det
gäller att systematiskt söka efter företeelser i det finansiella systemet och
inslag i regelverket som begränsar konsumenternas möjligheter till säkerhet,
valfrihet och service till konkurrenspressade priser. Regeringen anser att
åtgärder behövs för att öka konkurrensen på bankmarknaden. Denna proposition
innehåller en rad olika förslag som skall bidra till att regleringen av bank-
marknaden blir ännu mer konsumentvänlig.
Den positiva utvecklingen med nya nischbanker kan förklaras med den tekniska
utvecklingen och med senare års liberaliseringar av ägar- och verksamhetsregler.
För att denna utveckling ytterligare skall befästas är det lämpligt att de
kvarvarande ägarrestriktionerna ses över. Idag krävs mycket starka skäl för att
ett icke-finansiellt företag skall få äga en bank. Motivet för detta har varit
risken för intressekonflikter, för maktkoncentration och för att blandade
koncernbildningar kan medföra att banklagstiftningens rörelse- och
tillsynsregler får en begränsad verkan och kringgås. Emellertid kan det hävdas
att risken för intressekonflikter och maktkoncentration inte nödvändigtvis är
större i blandade koncerner än i rena finansiella koncerner. Dessutom, med ökad
internationalisering av bankmarknaden, som bl.a. innebär att utländska banker
med icke-finansiella moderbolag kan vara verksamma med egna filialer i Sverige,
har dessa regler urholkats. Det finns därtill flera andra skäl till att
liberalisera reglerna om ägande av banker. Detta skulle förutom att medverka
till ökad mångfald och konkurrens även öppna nya möjligheter till
riskkapitalförsörjning för bankerna. Regeringen föreslår därför att det
nuvarande kravet om att det skall föreligga synnerliga skäl för att ett icke-
finansiellt företag skall få vara moderföretag till en bank skall tas bort.
Den tekniska utvecklingen och ökad konkurrens medför vissa negativa bieffekter
såtillvida att kostnader för att ställa om verksamheter uppkommer, vilket kan
påverka många enskilda individer på ett påtagligt sätt. Detta kommer t.ex. till
uttryck när bankerna till följd av ökade krav på kostnadseffektivitet skär ned
kontorsnäten. Även om det i växande utsträckning är möjligt att nå bankernas
tjänster utan att utnyttja bankkontor, t.ex. via telefon, finns det en mängd
tjänster som kan erhållas bara på bankkontor. Utvecklingen mot färre bankkontor
i landet riskerar att leda till en sämre service till konsumenter och företag,
framförallt i glesbygdsområden. På orter där det inte bedöms som lönsamt att
hålla ett bankkontor finns det en allvarlig risk för utarmning av näringslivet
samtidigt som enskilda konsumenters dagliga liv försvåras. Det finns således ett
behov av åtgärder som motverkar denna försämrade situation för konsumenterna.
Därför lägger regeringen fram ett förslag om vidgade möjligheter för bankerna
att distribuera banktjänster genom ombud. Det är lämpligt att bankerna i större
utsträckning kan välja det sätt på vilket man skall nå ut till sina kunder under
förutsättning att verksamheten uppfyller de erforderliga säkerhetskraven.
Regeringen föreslår att banktjänster skall kunna tillhandahållas i andra lokaler
än bankens egna och med annan personal än bankens över hela landet. Återigen
skall dessa flexiblare rörelseregler samordnas med bestämmelser som säkerställer
kundens säkerhet - i detta fall genom krav på särskilt tillstånd. Genom de nya
reglerna ökar också sannolikheten för att konsumenterna på många orter får en
reell möjlighet att välja mellan olika banker.
Ett annat inslag i en konkurrensfrämjande bankpolitik är att se över i vilken
utsträckning vissa företeelser verkligen måste omfattas av de stränga
bankrörelsereglerna. Det saknas anledning att förbjuda de aktörer som inte är
banker att tillhandahålla vissa tjänster om det inte behövs av systemskydds-
eller konsumentskyddsskäl.
Den traditionella strukturen på den svenska bankmarknaden har förändrats de
senaste åren till följd av utvecklingen på elektronikens och datateknikens
område. Företag som hittills inte omfattats av den finansiella lagstiftningen
tillhandahåller tjänster som liknar de som bankerna erbjuder. Exempel på detta
är att icke-finansiella företag inom t.ex. dagligva-ruhandeln erbjuder sina
kunder att göra insättningar på s.k. kundmedelskonton för användning till
framtida köp av varor.
Regeringens bedömning är att denna utveckling i grunden är positiv eftersom
den ger konsumenten en bättre service och valfrihet. Kontokort knutna till ett
kundmedelskonto är ett praktiskt och bekvämt sätt för konsumenterna att sköta
betalningen av främst dagligvaror. Att kontona dessutom är räntebärande är en
fördel för konsumenterna. Det är därför viktigt att bara förbehålla banksektorn
de kontoformer som är särskilt betydelsefulla från ett systemskydds- och
konsumentskyddsperspektiv. Eftersom transaktionskonton är viktiga såväl för
betalningssystemet som för konsumenternas förmåga att effektivt utföra löpande
betalningar bör dessa inrymmas i inlåningsdefinitionen och därmed vara inordnade
i bankrörelselagstiftningen. Däremot kan inte insättningar på kundmedelskonton
betraktas som vitala för betalningssystemet. Dessa verksamheter kan således
undantas från bankrörelsedefinitionen under förutsättning att säkerhetsintressen
är tillvaratagna. För att mottagande av medel på kundmedelskonto inte skall
omfattas av begreppet inlåningsverksamhet och därmed stå utanför kravet på
oktroj bör begränsningar införas för högsta tillåtna kontobehållning samt för
vilket ändamål dessa insatta medel får användas.
Även mindre spar- och låneföreningar kan undantas från bankrörelsedefi-
nitionen. Dessa förutsätter normalt ett nära förhållande mellan medlemmarna och
föreningen som innebär att medlemmarna förväntas delta i verksamheten och
därtill ha relativt stor insyn i rörelsen.

5 Bankrörelsedefinitionen

5.1 Allmänt

Sedan länge har enbart banker haft rätt att bedriva inlåningsverksamhet från
allmänheten. Skälet för denna ensamrätt är främst att bankernas inlåningskonton
utgör basen för det allmänna betalningssystemet. Genom att ålägga bankerna en
strängare reglering än andra finansiella företag har lagstiftaren verkat för ett
stabilt betalningssystem. Utöver detta s.k. systemskyddsintresse motiveras
bankernas inlåningsmonopol av ett konsumentskyddsintresse i vanlig bemärkelse.
Insättarna är nämligen beroende av att de företag som förvaltar deras
transaktions- och sparmedel driver en stabil verksamhet. Ett fallissemang i ett
företag som förvaltar hushållens transaktions- och sparmedel kan få allvarliga
privatekonomiska konsekvenser för berörda hushåll, som är beroende av medlen för
sina dagliga betalningstransaktioner och sitt långsiktiga kontosparande.
För att värna dessa intressen har lagstiftaren valt att förbehålla bankerna -
som ju kringgärdas av särskilt stränga regler - rätten att ta emot insättningar
från allmänheten. I själva verket är det just inlåningsmomentet som definierar
vad som är bankrörelse. Med bankrörelse avses nämligen enligt 1 kap. 2 §
bankrörelselagen (1987:617) verksamhet i vilken ingår inlåning från allmänheten
på sådan räkning som bank allmänt använder. Denna definition kan tyckas något
oegentlig eftersom bankerna vanligtvis erbjuder allmänheten ett bredare
produktsortiment. Detta kommer till uttryck i 2 kap. bankrörelselagen, där de
verksamhetsgrenar som är tillåtna för banker räknas upp. Hänvisningen till
inlåningsverksamhet kan således inte sägas till fullo klargöra innebörden av
begreppet bankrörelse i en vidare bemärkelse. Om å andra sidan en definition
skulle utformas så att den omfattade alla de verksamheter som typiskt sett in-
ryms under bankrörelsebegreppet enligt gängse språkbruk skulle den täcka ett
större område än lagstiftaren funnit särskilt skyddsvärd.
Som antytts ovan träffas även andra finansiella företag av näringsrättslig
reglering. Särskilt kreditmarknadsbolagen, som ägnar sig åt tillståndspliktig
finansieringsverksamhet utan att driva inlåningsrörelse, omfattas av ett
regelverk som i stora stycken påminner om bankernas. Beträffande t.ex.
förutsättningarna för kreditgivning och rätten att göra placeringar i andra
företag har bankerna emellertid, av skäl som utvecklats kortfattat ovan, ålagts
mera ingripande restriktioner än kreditmarknadsbolagen.

Insättningsgaranti

I regeringens proposition 1995/96:60 har föreslagits en ny lag om
insättningsgaranti avsedd att träda i kraft den 1 januari 1996. Det primära
syftet med att införa en garanti för insättningar är att stärka konsumentskyddet
för allmänhetens insättningar i bank och komplettera den övriga skyddsreglering
som omger bankerna. Därutöver är Sverige som medlemsstat i EU skyldigt att
införa ett system för insättningsgaranti i enlighet med EG:s direktiv
(94/19/EEG) om system för garanti för insättningar.
Enligt regeringens förslag om insättningsgaranti kommer insättningar i bank på
sådana inlåningskonton som avses i 1 kap. 2 § bankrörelselagen att ersättas i
händelse av bankinstitutets konkurs upp till 250.000 kr. Genom detta system
kommer alltså skyddet för en av betalningssystemets vitalaste delar, nämligen
avistainlåningen, ytterligare att stärkas.

Nuvarande bankrörelsedefinition

Bankrörelsedefinitionen i 1 kap. 2 § bankrörelselagen har fått sitt huvudsakliga
innehåll genom 1911 års banklagstiftning. I prop. 1990/91:154 angående
rörelseregler för bank anförde föredragande statsrådet bl.a. följande om
inlåningsbegreppets innebörd (s. 52):

"Inlåningsverksamhet i bankrörelse kännetecknas av ett antal faktorer. Den
avser kontoinlåning från allmänheten med i princip likalydande villkor för
alla insättare. Behållningen är nominellt säker och helt likvid. Inlåningen är
inte förknippad med några skyldigheter för insättarna, och den är inte kopplad
till någon annan typ av näringsverksamhet eller rörelse. Det är viktigt att
inlåningsverksamhet med dessa kännetecken förbehålls bankerna. Som
auktorisationspliktig inlåningsverksamhet bör inte anses sådan inlåning till
sparkassa som utan vinstsyfte drivs av en förening, vars uppgift är att
tillgodose finansieringsbehov hos föreningens medlemmar. Den sparkasserörelse
som KF och HSB bedriver har således sedan länge ansetts falla utanför
bankverksamhetsbegreppet eftersom insättarna måste vara medlemmar i respektive
organisation. Andra former av kontoinsättningar med anknytning till viss
affärsverksamhet har blivit allt vanligare. Skiljelinjen mellan sådana
kontoinsättningar och inlåning i bank är inte alltid helt tydlig".

En företeelse som inte är ny men som under senare tid har ökat i omfattning är
detaljhandelsföretags erbjudande till kontokortskunder att sätta in medel på
räntebärande konto. Sådana företag bedriver inte någon finansiell verksamhet mot
allmänheten. Insatta medel är i samtliga fall avsedda att användas vid köp av
företagets varor eller tjänster. I flertalet fall är rätten att sätta in pengar
begränsad genom att tillgodohavandet får uppgå till ett visst högsta belopp. Att
beloppsbegränsning finns kan bero på att företagen själva vill ha en
beloppsbegränsning, men även på att Finansinspektionen i en skrivelse år 1991 på
fråga från ICA Kort AB förklarade att bolaget genom att ta emot insättning av
medel på konto inte bedrev tillståndspliktig verksamhet enligt bankrörelselagen
om bl.a. den högsta tillåtna behållningen på kontot begränsades till 8 000 kr.
I prop. 1990/91:154 uttalades (s. 52) att en förutsättning för att sådana
kontoinsättningar skall falla utanför bankinlåningsbegreppet är att de har nära
anknytning till någon annan affärsverksamhet än bankrörelse eller annan
finansiell rörelse. En till inlåningsverksamhet gränsande företeelse utgör
mottagande av kundmedel på konto enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.
Enligt 3 kap. 4 § i lagens lydelse från och med den 1 januari 1996 får
värdepappersbolag och vissa utländska företag efter tillstånd från
Finansinspektionen ta emot kunders medel på konto för att underlätta värde-
pappersrörelsen. Sådant tillstånd får endast meddelas tillsammans med tillstånd
att lämna kunder kredit mot säkerhet för placeringar i finansiella instrument
enligt 3 kap. 4 § p. 4 och 5 samma lag. För de värdepappersföretag som avser att
ta emot kundmedel gäller vissa särskilda inskränkningar som i allt väsentligt
har sin upprinnelse i EG-rättens krav på reglering, varom mer nedan (avsnitt
5.2).
Ytterligare en verksamhet som tangerar bankrörelselagens inlåningsbegrepp är
utgivning av s.k. kontobaserade obligationer. Obligationsmarknaden har
utvecklats så att gränsdragningen mellan inlåning och s.k. upplåning har blivit
allt mindre tydlig. Vid obligationsutgivning har det blivit vanligt att
förvärvaren av obligationen endast registreras i ett ADB-baserat kontoregister
utan att erhålla något värdepapper av utgivaren. Som bevis på registreringen
erhåller förvärvaren i stället ett kontoutdrag. För att uppfylla kraven på
fondpapper enligt lagen (1991:980) om finansiella instrument fordras dock att
det vid obligationsutgivningen sker en utgivning av ett fysiskt värdepapper
eller en offentlig registrering enligt aktiekontolagen (1989:827). Vid sådan
registrering sker ägarbyten genom att registreringen ändras i stället för en
tradering av ett fysiskt värdepapper. Registreringen fullgör de civilrättsliga
funktioner som annars är knutna till själva innehavet av värdepapper. Genom
registreringsmöjligheten är dessa obligationer omsättningsbara på
värdepappersmarknaden. Vissa av de på marknaden förekommande kontobaserade
obligationerna har dock ingen andrahandsmarknad. Benämningen obligation kan
därmed tyckas något oegentlig. Däremot kan de lösas in vid varje tillfälle hos
utgivaren som, om räntan är bunden, tillgodogör sig eller betalar räntekom-
pensation vid förtida inlösen.

5.2 EG-rätten

I EG-rätten finns bestämmelser som rör inlånings- och kreditgivningsverksamhet
bl.a. i direktivet den 12 december 1977 om samordning av lagar och andra
författningar om rätten att starta och bedriva verksamhet i kreditinstitut
(77/780/EEG), det s.k. första banksamordningsdirektivet, och direktivet av den
15 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar om rätten att
starta och driva verksamhet i kreditinstitut (89/646/EEG), det s.k. andra
banksamordningsdirektivet.
EG-rättens grundläggande principer kan i korthet sägas innehålla följande. En
auktorisation som ett finansiellt företag erhållit i det medlemsland där före-
taget hör hemma skall ha giltighet i EU-området. Genom EES-avtalet utsträcks
giltighetsområdet till att avse hela EES-området (EU:s medlemsländer samt
Island, Liechtenstein och Norge). Företaget skall med stöd av denna enda
auktorisation obehindrat kunna erbjuda tjänster till mottagare i andra
medlemsländer utan att det där ställs krav på etablering eller särskilt
tillstånd. Verksamheten skall - var den än bedrivs inom EES - i princip stå
under hemlandstillsyn, d.v.s. hemlandets myndigheter skall ha huvudansvaret även
för filialer etablerade i andra EES-stater. En ordning med en enda auktorisation
och hemlandstillsyn förutsätter i princip att varje EES-land godtar övriga EES-
länders regler för finansiell rörelse och offentlig tillsyn som tillräckliga för
att tillgodose det egna landets anspråk på sundhet i rörelsen. Denna ordning
kallas för principen om ömsesidigt erkännande. Därför har i direktivform - bl.a.
de två banksamordningsdirektiven - lagts fast vissa minimiregler som syftar till
harmonisering av grundläggande regler för verksamheten i olika typer av
finansiella företag. EG:s banksamordningsdirektiv avser - såvitt nu är i fråga -
främst kreditinstitut enligt den definition som återfinns i första
banksamordningsdirektivet. Med kreditinstitut avses där ett företag vars
verksamhet består i att från allmänheten ta emot insättningar och andra
återbetalningspliktiga medel och att bevilja kredit för egen räkning. I
ingressen till direktivet förtydligas att definitionen omfattar företag som tar
emot medel från allmänheten, antingen genom insättningar eller i annan form,
såsom fortlöpande utgivning av obligationer eller andra jämförbara värdepapper.
Definitionen träffar alltså såväl svenska banker som kreditmarknadsbolag som
bedriver upplåning från allmänheten. Från direktivens tillämpningsområde har
undantagits centralbanker, postgiroinstitut samt vissa namngivna kreditinstitut
i olika medlemsstater.
Enligt EG-direktiven är det således kombinationen av inlåning eller upplåning
från allmänheten å ena sidan och kreditgivning å den andra som skall vara
föremål för särskild reglering. Därutöver skall medlemsstaterna enligt artikel 3
i andra banksamordningsdirektivet förbjuda personer eller företag som inte är
kreditinstitut att driva rörelse som omfattar mottagandet av insättningar och
andra återbetalningspliktiga medel från allmänheten. Från förbudet undantas
emellertid bl.a. verksamhet som omfattas av nationell lagstiftning, under
förutsättning att verksamheten är underkastad regler och övervakning till skydd
för insättare och investerare.

5.3 Behovet av lagstiftning

Som framgått av föregående avsnitt förekommer i institut utanför banksektorn
idag vissa verksamhetsformer som i mångt och mycket liknar inlåningsverksamhet
enligt bankrörelselagen i dess nuvarande lydelse. Allt fler marknadsaktörer
utanför banksfären tenderar att erbjuda allmänheten kontoformer som ligger nära
den traditionella bankinlåningstjänsten. Det är därför angeläget att bank-
rörelsedefinitionen på ett klart och tydligt sätt markerar gränserna mellan å
ena sidan den särskilt skyddsvärda bankinlåningen och å andra sidan övriga
näraliggande finansiella tjänster. Såväl de som tillhandahåller tjänsterna,
deras kunder och de berörda myndigheterna är betjänta av att denna gränsdragning
görs klar på ett sätt som är lätt att tillämpa.
I takt med att inlåningsliknande verksamheter vuxit fram utanför banksektorn
har svagheterna hos den nuvarande inlåningsdefinitionen gjort sig påminda.
Enligt 1 kap. 2 § bankrörelselagen är bankrörelse - som alltså förbehållits
banker - verksamhet i vilken ingår inlåning från allmänheten på sådan räkning
som bank allmänt använder. Idén att koppla inlåningsdefinitionen till bankernas
existerande kontoformer må ha fungerat väl i en tid då det finansiella
produktutbudet var mindre diversifierat än idag. I takt med att bankerna nu får
vidkännas ett högre mått av konkurrens måste emellertid inlåningsdefinitionen
förtydligas.
Vid sidan av svårigheterna att bestämma vad som menas med inlåning i 1 kap. 2
§ bankrörelselagens mening kan tillämpningsproblem uppkomma också beträffande
begreppet "allmänheten" i samma lagrum. Som anförts i avsnitt 5.1 anses sedan
länge att exempelvis KF:s och HSB:s sparkasseverksamheter inte fordrar
bankoktroj eftersom de endast bedrivs gentemot medlemmarna, låt vara att
medlemskap i föreningarna i princip står öppet för envar.
Allmänhetsbegreppet, och dess tolkning, måste sedan Sverige anslutit sig till
det EG-rättsliga regelverket också ses i nytt ljus. Enligt andra
banksamordningsdirektivet får nämligen inga andra företag än kreditinstitut ta
emot inlåning från allmänheten. Vad som avses med allmänheten i detta direktivs
mening har inte närmare angetts i direktivet. Frågan har inte heller prövats av
EG-domstolen. Eftersom det inte är otänkbart att en utomstående betraktare
skulle kunna komma fram till att i vart fall de stora kooperativen riktar sin
sparkasseverksamhet mot allmänheten - medlemskap står ju öppet för envar - finns
det skäl att diskutera i vilken mån den svenska uttolkningen av
allmänhetsbegreppet i bankrörelselagen är förenlig med de EG-rättsliga
principerna.

5.4 Ny bankrörelsedefinition

I föregående avsnitt har beskrivits syftet med principen om bankernas ensamrätt
till inlåning från allmänheten. Såsom tidigare nämnts överensstämmer det
regelverk som styr bankerna i stora stycken med de regler som gäller för
kreditmarknadsbolagen. Vissa skillnader kvarstår dock. Som exempel kan nämnas
bankrörelselagens regler om matchning av tillgångar och skulder (2 kap. 19 §
första stycket), inskränkningar i bankens rätt att bevilja långfristiga lån (2
kap. 19 § andra stycket), begränsningar av en banks rätt att förvärva aktier och
fast egendom (2 kap. 4 och 15 a §§), kravet på säkerhet vid kreditgivning (2
kap. 13 §) samt banksmittobestämmelsen (1 kap. 11 §). Såsom Riksbanken har
påpekat i sitt remissvar kan det finnas skäl att ifrågasätta om skillnaderna är
tillräckligt betydande för att behålla en vattendelare mellan å ena sidan de
inlånande bankerna och å andra sidan övriga kreditinstitut. Regeringen vill
emellertid inte i detta sammanhang överge principen att inlåning skall vara för-
behållen bankerna. En sådan fråga fordrar ingående överväganden. Utvecklingen
får visa om det även i framtiden krävs en särreglering för bankerna i för-
hållande till andra företag som bedriver finansieringsverksamhet men som inte
ägnar sig åt just inlåning från allmänheten.

5.4.1 Inlåningsverksamhet

Utredningens förslag: Med inlåning skall avses insättning av medel på konto om
insättning kan ske fortlöpande och om kontobehållningen utgörs av värdet av
pengar och är disponibel för insättaren.
Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanser som yttrat sig på denna punkt
har välkomnat ett tydliggörande av bankrörelsebegreppet. Finansinspektionen har
föreslagit att till inlåningsdefinitionen fogas rekvisitet "nominellt bestämt".
Svenska Bankföreningen anser att den nuvarande definitionen av bankrörelse skall
behållas just därför att den förutsätter att inlåning skall ske i bank.
Advokatsamfundet anser att bankrörelse skall definieras som verksamhet "vari
ingår inlåning från allmänheten", och att övriga tolkningsdata får inhämtas
motivledes; annars blir definitionen snart överspelad.
Skälen för regeringens förslag: Som redan berörts i det föregående avsnittet
måste bankrörelsedefinitionen tydliggöras, främst på grund av att andra företag
än banker i allt högre utsträckning driver inlåningsliknande verksamhet. I
avsnittet om inlåningsbegreppets innebörd har beskrivits skälen till att
bankerna förbehållits rätten att ta emot inlåning från allmänheten. Särskilt
viktigt i detta sammanhang är samhällets intresse av att upprätthålla ett
stabilt och effektivt allmänt betalningssystem. Det är sålunda särskilt de
kontoformer som är ägnade att integreras i detta betalningsystem som bör
förbehållas banksektorn. Så är fallet med de konton som är sammanlänkade med
någon form av generellt betalningsinstrument, t. ex debetkort, check eller
gireringsfunktion, s.k. transaktionskonton. Inlåningsmonopolet är också
motiverat av att de flesta konsumenter är beroende av ett väl fungerande
transaktionskonto med låg risk för sina löpande betalningar. Även
konsumentskyddsintresset gör sig därför starkt påmint vad gäller
transaktionskonton men är naturligtvis också av stor betydelse för mer
långsiktigt sparande.
Karaktäristiskt för transaktionskonton är att kunden deponerar, oftast
fortlöpande, pengars värde enligt på förhand standardiserade allmänna villkor.
Det inlånade beloppet är nominellt bestämt. Vanligtvis utgår ränta på beloppet.
Behållningen är oftast helt likvid i den bemärkelsen att bankkunden har rätt att
få ut pengarna på anfordran, låt vara att bankerna för vissa kontotyper har
förbehållit sig rätten till uttagsavgifter. Dessa kännetecken bör tjäna som
utgångspunkt för den närmare avgränsningen av inlåningsbegreppet.
Med inlåning avses redan enligt gängse språkbruk någon form av insättning av
medel som insättaren ensam, eller tillsammans med annan kontohavare, förfogar
över. Det är således fråga om en deposition av pengar på vilka insättaren har
krav på återbetalning. Vidare förutsätts någon form av kontoförhållande, dvs.
ett ramavtal enligt vilket kontohavaren får göra fortlöpande insättningar.
Storleken på de insatta beloppen har inte bestämts på förhand. Härigenom skiljer
sig inlåning från bl.a. obligationsutgivning. Att en medlem i en ekonomisk
förening låter återbäring eller s.k. efterlikvid stå kvar på konto i föreningen
bör inte betraktas som insättning av medel på konto. I dessa fall avser insatta
medel endast medel som genererats från föreningens verksamhet.
Ett annat särdrag för de kontoslag som bör omfattas av inlåningsbegreppet är
att behållningen är nominellt bestämd, vilket innebär att kontobehållningen kan
beräknas med utgångspunkt från insättningarnas nominella belopp; en insättning
av 100 kronor motsvarar ett värde om 100 kronor, jämte eventuell ränta. Att
behållningen är nominellt bestämd innebär således att insättarens disponibla
behållning aldrig kommer att understiga det belopp eller summan av de belopp som
han har satt in på kontot.
Det kanske mest framträdande kännetecknet för insättningar som är relaterade
till betalningssystemet är att insättaren har rätt att vid anfordran ta ut
insatta medel. Detta kan även uttryckas så att behållningen är tillgänglig
(disponibel) för insättaren eller, med ett annat ord, likvid. Insatta medel är
disponibla genom att de i normalfallet är omedelbart tillgängliga för uttag vid
anfordran. Detta moment i inlåningsavtalet gör kontot särskilt ägnat att
anslutas till ett eller flera generella betalningsinstrument. Även en inlånings-
tjänst som tillåter uttag först efter en viss kortare uppsägningstid kan fungera
väl för deposition av transaktionsmedel. Ju sämre tillgänglighet till följd av
uppsägningstid, desto mindre är sannolikheten att kontoformen integreras i
betalningssystemet. Regeringen bedömer att ett inlåningskonto med längre
uppsägningstid än en månad inte kommer att attrahera transaktionsmedel.
Behållningen på sådana konton bör därför inte bedömas som tillgängliga i
bankrörelselagens mening. Medlen anses dock vara disponibla för insättaren även
om de är tillgängliga endast under vissa förutsättningar. Exempel på sådana
förutsättningar kan vara att uttag endast får ske mot viss avgift eller efter
viss kortare uppsägningstid. Det bör inte vara någon skillnad om insättaren
själv gör uttag från kontot eller om kontohållaren verkställer betalningen först
efter anvisning - t.ex. en check - från insättaren.
Typiskt för idag förekommande bankinlåning är också att insättaren får viss
avkastning på insatta medel (vanligtvis i form av ränta), att inlåningen er-
bjuder insättarna likalydande villkor och att inlåningen inte innebär några
skyldigheter för insättarna. Även dessa kriterier skulle kunna användas vid
bestämningen av bankförbehållen inlåning. Eftersom samtliga i definitionen
uppställda kriterier skall vara uppfyllda för att verksamheten skall anses
utgöra bankrörelse kan enbart det förhållandet att en kontoform är räntelös inte
få till följd att insättningen faller utanför definitionen. Det förhållandet att
man väljer att erbjuda insättarna villkor som inte i alla avsenden är lika-
lydande bör inte heller medföra att insättningen faller utanför bankrörelse-
begreppet. Även rekvisitet att inlåningen inte får innebära några skyldigheter
för insättarna är mindre lämpligt eftersom även detta kan skapa utrymme för ett
kringgående av definitionen. Inget av dessa tre kriterier bör alltså tas med vid
bestämningen av inlåningsdefinitionen.

5.4.2 Insättning av kundmedel

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att kundmedelskonton inte
skall få vara räntebärande men inte heller vara förenade med något tak
beträffande högsta tillåtna behållning.
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har tillstyrkt utredningens
förslag att tillåta näringsföretag att ta emot insättning av kundmedel, dock med
rätt för företaget att ge ränta på insatt belopp. Flera remissinstanser,
däribland Riksbanken, Bankstödsnämnden, Konsumentverket och Konkurrensverket,
Posten, LO och Företagarnas Riksorganisation har i stället för ränteförbud
förordat att insättningar av kundmedel tillåts ske till ett visst högsta belopp
för varje insättare. Finansinspektionen har avstyrkt förslaget om
kundmedelskonton, främst på grund av att man med den föreslagna konstruktionen
riskerar att tillskapa en med bankinlåning snarlik verksamhet, som inte kommer
att omfattas av tillsyn och på grund av sin förväxlingsrisk med bankinlåning kan
medföra att insättare tror att den omfattas av samma insättarskydd som
bankernas.
Skälen för regeringens förslag: Såsom nämnts i avsnitt 5.1 under rubriken
"nuvarande bankrörelsedefinition" förekommer idag att vissa detaljhandelsföretag
tar emot insättningar från sina kunder. I prop. 1990/91:154 anförde föredragande
statsrådet (s. 52) att kontoinsättningar med anknytning till viss
affärsverksamhet faller utanför bankinlåningsdefinitionen om insättningarna har
nära anknytning till någon annan affärsverksamhet än bankrörelse eller annan
finansiell rörelse.
Regeringen anser alltjämt att sådana kundmedelskonton i normalfallet skall
hållas utanför inlåningsbegreppet i bankrörelselagen. Vid tilllämpningen av den
inlåningsdefinition som regeringen nu föreslår kan det uppstå viss tvekan om
kundmedelsinsättningar skall anses utgöra tillståndspliktig inlåning eller inte.
Det finns därför skäl att särskilt tydliggöra kundmedelskontonas ställning
härvidlag och under vilka förutsättningar kundmedelskontona kan undantas från
det tillståndspliktiga området.
Enligt vad som framgått i föregående avsnitt företer kundmedelsinsättningar
vissa likheter med bankinlåning. På behållningen utgår vanligtvis ränta. Någon
skyldighet att betala med insatta medel förekommer inte, utan kunderna kan när
som helst avsluta kontot och få ut kontobehållningen kontant. I detta avseende
fungerar kontot som ett sparkonto i bank. Enligt gällande praxis godtas s.k.
kontantavrundning upp till 300 kr, vilket innebär att kunderna kan få 300 kr
direkt i handen i samband med att kontot belastas vid betalning av företagets
produkter.
Å andra sidan företer kundmedelskontona även betydande likheter med en vanlig
förskottsbetalning. Insättningarna är ju ägnade att användas just för betalning
av företagets produkter. Vidare sker insättningarna vanligtvis regelbundet, till
täckande av konsumentens löpande behov. Insättningarna kan därmed i likhet med
förskottsbetalningar sägas ske i anslutning till själva köpet.
Redan det förhållandet att de kundmedelskonton, som idag förekommer på
marknaden, till sin karaktär ligger nära förskottsbetalningen talar för att
hålla denna verksamhet utanför inlåningsdefinitionen. Fördelarna med dessa s.k.
kundmedelskonton är i huvudsak följande. I likhet med inlåning på bankkonto
underlättar kundmedelskontona det löpande betalningsförhållandet mellan
säljföretaget och kunden. Kontosystemet erbjuder även en rationell
kassahanteringsrutin. Med kontotjänsten följer också att insättaren får konto-
utdrag med förteckning över gjorda inköp. Därmed ges insättaren ökade
möjligheter att planera sin ekonomi. För näringsföretagen har kundkontona den
fördelen att de bidrar till kartläggningen av kundernas köpbeteenden vilket
underlättar företagens planering av inköp och lagerhållning.
Kundmedelskonton erbjuder alltså såväl konsumenter som näringsföretag utanför
den finansiella sektorn betydande fördelar. Det finns mot den bakgrunden ingen
anledning för statsmakterna att förhindra förekomsten av företeelsen. De närmare
förutsättningarna för tillhandahållandet av dessa kontotjänster bör bedömas med
utgångspunkt från de system- och konsumentrisker som motiverar bankernas
inlåningsmonopol.

I vilka företag bör kundmedlen få användas för betalning?

Såsom framgått ovan syftar inlåningsmonopolet bl. a. till att värna betal-
ningssystemets stabilitet. Det är därför viktigt att kundmedelskontona inte
kopplas till några generella betalningsinstrument. De insatta medlen får därför
i princip användas enbart för betalning av de produkter det kontohållande
företaget erbjuder. En kommersiell förutsättning för kundmedelskontotjänster
torde emellertid i många fall vara att kunderna har möjlighet att använda sina
insatta medel för betalning i flera olika butiker. Kundmedelsinsättningar torde
dessutom ha sin största praktiska betydelse i dagligvaruhandeln som vanligtvis
organiserar sig i större företagsgrupper där varje säljföretag är en egen
juridisk person. Därutöver torde investeringskostnaderna för ett
kundmedelskontosystem kräva en förhållandevis stor företagsorganisation för att
företeelsen skall bli lönsam. Idag sker således kontoinsättningarna oftast i ett
annat företag än det eller de säljföretag som kunden betalar till. I vissa fall
låter företagsgruppen ett kreditmarknadsbolag, som inte ingår i samma
företagsgrupp som säljföretaget, administrera kontokortsverksamheten.
I de fall insättningarna sker i ett annat företag än säljföretaget blir för-
skottstanken inte lika tydlig. Det är därför viktigt att noga definiera den
koppling som krävs mellan det kontohållande företaget och säljföretaget för att
kundmedelskontona skall kunna anses ligga utanför det allmänna betal-
ningssystemet.
I 1 kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:1385) och 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar anges förutsättningarna för att ett koncernförhållande
skall anses föreligga, som huvudregel. Företag som ingår i samma koncern har
således ett nära ekonomiskt samband. Insättningar i ett koncernföretag bör
därför kunna användas för betalning av produkter som tillhandahålls av andra
koncernföretag.
Vissa företagsgrupper är uppbyggda så att en egentlig koncerngemenskap enligt
1 kap. 5 § aktiebolagslagen eller 1 kap. 4 § lagen om ekonomiska föreningar inte
föreligger mellan säljföretaget och det kontohållande företaget, trots att
företagen ändå har en mycket nära ekonomisk samhörighet. Denna samhörighet
består i att flera olika säljföretag i samma handelsled tillsammans - direkt
eller via andra mellanliggande företag - äger och har inflytande över det
kontoförande företaget. Även i en sådan företagsgrupp finns det alltså en stark
ekonomisk koppling mellan företagen. Ett kontoförande företag som ingår i en
sådan företagsstruktur och som i sin helhet ägs direkt eller indirekt av sälj-
företagen gemensamt har ofta en så stark ekonomisk samhörighet att det bör
tillåtas att ta emot medel från ägarföretagens kunder. En förutsättning härför
måste emellertid vara att företagsgruppens huvudsakliga syfte är att tillgodose
andra intressen än kundmedelshanteringen. En sammanslutning med huvudsakligt
syfte att tillvarata medlemmarnas intressen utan att samarbetet manifesteras i
en väsentlig ekonomisk samverkan kan inte skapa den nära anknytning som avses
här. Samarbetet inom gruppen måste utgöras av ekonomisk verksamhet och vara så
pass ingående att man kan tala om en nära ekonomisk samhörighet. Att företags-
gruppens huvudsakliga intresse inskränker sig till gemensamma marknadsförings-
insatser eller varumärkessamarbete kan därvid inte anses tillräckligt för att
företagen skall anses ha en tillräckligt nära anknytning.
För att erforderlig samhörighet skall anses föreligga måste också krävas att
det kontohållande företagets huvudsakliga verksamhet omfattar just kund-
medelshanteringen inom företagsgruppen eller någon annan verksamhet som utgör
grunden för samarbetet. Ett företag som vid sidan av kundmedelsadministrationen
huvudsakligen sysslar med annan verksamhet än sådan som är relaterad till
företagsgruppens kärnverksamhet kan därför inte anses ha tillräcklig ekonomisk
samhörighet i detta avseende.
Av det ovan sagda följer att kundmedlen inte får användas för annat än
betalningar av varor och tjänster som tillhandahålls av företag i det konto-
hållande företagets koncern eller av företag som har tillräcklig ekonomisk
samhörighet enligt vad som utvecklats ovan. En motsatt ordning skulle föra
alltför långt från den grundläggande förutsättningen att kundmedlen skall utgöra
förskottsbetalning och att kundmedelskontona inte skall ingå i det allmänna
betalningssystemet.

Konsumentskyddsaspekter

Kundmedelsmottagande företag blir enligt regeringens förslag inte till-
ståndspliktiga för den verksamheten och omfattas alltså inte av Finansin-
spektionens tillsyn. Eftersom kundmedelskontona i vissa avseenden företer
likheter med bankinlåning, men till skillnad från bankinlåning inte skall om-
fattas av insättningsgaranti, bör ytterligare restriktioner införas i syfte att
begränsa de förluster en kund kan göra för det fall det kontohållande företaget
råkar i betalningssvårigheter. Betaltjänstutredningen har föreslagit att
kundmedelskontona inte skall medföra rätt till ränta för att kunderna inte skall
lockas till att ha alltför stora medel innestående på kontona. Enligt
utredningen skulle kontohavarna i stället kunna erbjudas rabatter och bonus i
förhållande till kontoställningen. Såsom Konsumentverket har anfört kan det
finnas anledning att befara att ett sådant system försvårar för konsumenterna
att jämföra butikernas prisnivåer samt i övrigt att bedöma de olika kontonas
för- och nackdelar. Räntan är däremot en mer konsumentvänlig form av ersättning
som inte påverkas negativt av att kunden gör sina inköp hos ett konkurrerande
säljföretag. Rätten att ge ränta kommer därmed, vilket också Riksbanken och
Konkurrensverket har framhållit, sannolikt att stimulera konkurrensen. Samtliga
nu nämnda remissinstanser har i stället för ränteförbud förordat ett beloppstak
för kundmedelsinsättningar. En sådan begränsning framstår enligt regeringens
mening onekligen som mer ändamålsenlig än ett ränteförbud.
Utgångspunkten för bedömningen av hur stort belopp varje insättare maximalt
skall tillåtas ha innestående på ett kundmedelskonto bör vara kontots karaktär
av betalningsinstrument för varor och tjänster som tillhandahålls av
säljföretaget. Det skall här understrykas att syftet med själva
kundmedelskontoföreteelsen är att underlätta kundernas betalningsrutiner vid köp
av framför allt dagligvaror. Kontovillkoren bör däremot inte vara utformade så
att de attraherar sparmedel i egentlig mening. Regeringen anser att 15 000 kr
per person är en väl avvägd beloppsbegränsning. Beloppet är relaterat till
kontohavaren och inte till hushållet.
Några remissinstanser, däribland Konsumentverket och Konkurrensverket, har
föreslagit att ett försäkringsarrangemang bör övervägas till skydd för
insättarna. Grundvalen för regeringens förslag är emellertid att insättningarna
på kundmedelskonton är att anse som förskottsbetalningar, låt vara
kontobaserade. Några regler om obligatorisk försäkring eller liknande
arrangemang finns inte beträffande andra typer av förskottsbetalningar. Dessutom
föreslår regeringen, som framgått, strikta begränsningar för kundmedelskonton.
Med hänvisning till det sagda anser regeringen att det inte finns något behov av
ytterligare skyddsregler. Det är dock naturligtvis av största betydelse att
kunderna på ett klart och tydligt sätt informeras om att det kontohållande före-
taget inte omgärdas av de skyddsregler som gäller för bankerna. Särskilt viktigt
är detta med hänsyn till att inlåningskonton på bank, till skillnad mot vad som
gäller för kundmedelskonton utanför banksektorn, är tänkta att omfattas av den
av regeringen föreslagna insättningsgarantin (prop.1995/96:60). De företag som
vill erbjuda sina kunder kontoinsättningar skall således vid annonsering, skylt-
ning och annan marknadsföring beträffande kontotjänsten informera om att konto-
behållningen inte omfattas av den insättningsgarantin. Därutöver åligger det
dessa företag att innan ett kontoavtal sluts skriftligen lämna sådan information
och övriga uppgifter som kan vara av betydelse från konsumentsynpunkt. Efter
förebild i 8 § konsumentkreditlagen (1992:830) bör en hänvisning göras till
reglerna i marknadsföringslagen (1995:540) som ger Konsumentombudsmannen
möjlighet att framtvinga den föreskrivna informationen. Konsumentombudsmannen
skall således kunna väcka talan om vitesföreläggande i Marknadsdomstolen om de
kundmedelsmottagande företagen inte efterlever informationskravet.

5.4.3 Allmänhetsbegreppet, sparkassorna och mindre sparlåneföreningar

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att allmänhetsrekvisitet
skall tolkas så att inlåningsverksamhet i föreningar där medlemskapet står öppet
för envar skall kräva bankoktroj.
Remissinstanserna: Finansinspektionen, Bankstödsnämnden, Hovrätten över Skåne
och Blekinge, Konkurrensverket och Svenska Bankföreningen har tillstyrkt utred-
ningens förslag. Hovrätten, Kammarrätten i Sundsvall och HSB har anfört att
allmänhetsrekvisitet måste förtydligas i lagtexten. Konsumentverket, som har
sagt sig inte ha någon invändning mot utredningens bankrörelsedefinition, har
uttalat att inlåning bör kunna ske i föreningar förutsatt att de är föremål för
särskild reglering. Riksbanken är av samma mening som Konsumentverket med
tillägget att sådana föreningar inte bör få bedriva någon
finansieringsverksamhet.
Skälen för regeringens förslag: För att inlåningsverksamhet skall anses utgöra
bankrörelse krävs enligt 1 kap 2 § bankrörelselagen att inlåningen sker från
allmänheten. Allmänhetsrekvisitet infördes på tillskyndan av bankoutskottet i
samband med tillkomsten av 1911 års banklag. Lagstiftaren ville nämligen inte
motverka den inlåning på sparkasseräkning som i ganska stor utsträckning bedrevs
av bruk och inrättningar för mottagande av personalens besparingar, samt den
kooperativa sparkasserörelse som öppnats i skilda delar av landet. Det saknades
nämligen anledning att hämma dessa rörelser, vars - som det uttrycktes - nytta
och betydelse inte kunde förnekas. Sparkassorna inom den kooperativa rörelsen är
nämligen tänkta att vara till nytta för såväl föreningarna som för de enskilda
medlemmarna. Genom att finansiera sin rörelse med sparkassemedel från
medlemmarna stärks kooperationens finansiella självständighet i förhållande till
externa finansiärer. Därutöver erbjuder sparkassorna åt medlemmarna en
alternativ inlåningstjänst utanför banksektorn, ofta med konkurrenskraftig
nominell ränta.
Frågan om vad som skall falla under begreppet allmänheten har varit föremål
för flera utredningar mot bakgrund särskilt av KF:s och HSB:s expanderande
sparkasseverksamheter. Hittills har dock dessa verksamheter inte ansetts utgöra
bankrörelse eftersom de vänder sig enbart till organisationernas medlemmar.
Frågan om allmänhetsrekvisitet skall finnas kvar i bankrörelsebegreppet, och i
så fall, fastställandet av dess innebörd, bör lämpligen behandlas med
utgångspunkt från de skäl som kan framläggas till stöd för att undanta viss
begränsad inlåningsverksamhet från den kontrollagstiftning som bankrörelselagen
utgör.

Varför har inlåningsverksamhet som inte bedrivs gentemot allmänheten hållits
utanför bankrörelsedefinitionen?

Karaktäristiskt för den typ av inlåningsverksamhet som lagstiftaren velat hålla
utanför bankrörelsebegreppet är att den bedrivits inom den kooperativa formens
ram eller i starkt begränsad omfattning. Kännetecknande för de stora
kooperativen som bedriver sparkasseverksamhet är att dessa föreningar har ett
annat huvudsyfte än att erbjuda sina medlemmar inlåningstjänster. På senare år
har dock även bildats föreningar vars huvudsyfte är att bedriva finansiell
verksamhet, låt vara utan vinstsyfte. Dessa föreningar behandlas utförligare
nedan.
I de sammanhang som allmänhetsbegreppet tidigare varit uppe till bedömning har
förutsatts att insättarna - i den mån inte ansetts ingå i allmänhetskollektivet
- haft insyn i verksamheten, antingen i egenskap av medlemmar i den förening som
bedrivit inlåningsrörelsen eller på annat sätt, samt varit fullt införstådda med
det faktum att sparkassorna i väsentliga avseenden skiljer sig från bankerna.
Att de sparkasseverksamheter som bedrivs i kooperativ form har hållits utanför
allmänhetsbegreppet har till stor del att göra med de ekonomiska föreningarnas
associationsrättsliga särart. Kännetecknande för den ekonomiska föreningen är
kravet på kooperativitet. Medlemmarna i föreningen förväntas delta i
verksamheten antingen som förbrukare, tjänstetillhandahållare eller på annat
sätt. Medlemskapet ger också rätt till viss insyn i rörelsen. Till skillnad från
vad som är fallet i aktiebolaget är medlemsinflytandet i normalfallet inte
relaterat till det kapital som medlemmen deltar med. Om inte stadgarna
föreskriver annat gäller principen en medlem, en röst.
Det är alltså det nära samspel som förutsätts äga rum mellan medlemmarna och
föreningen som motiverat att vissa sparkassor hållits utanför det
tillståndspliktiga området. Det får dock antas att detta samspel och dessa
kontrollmöjligheter står i omvänd proportion till föreningens storlek. Det finns
därför skäl att tro att många sparare i de stora sparkassorna, t.ex. HSB:s och
KF:s, jämställer sina insättningar med vanligt banksparande. Sparkassemedel är
oftast nominellt bestämda, likvida, räntebärande etc. Insättaren kan därmed
komma att bortse från de betydande skillnader som faktiskt finns i det att
bankernas verksamhet, till skillnad från sparkassornas, kringgärdas av en
omfattande skyddslagstiftning. Därutöver används de insatta medlen på helt olika
sätt i bank respektive sparkassa. En bank placerar till övervägande delen
insättningarna i krediter med iakttagande av de regler som gäller för banker be-
träffande riskspridning, krav på säkerhet och kapitaltäckning m.m., allt under
Finansinspektionens tillsyn. En sparkassa däremot saknar för närvarande mot-
svarande skyddslagstiftning. De inlånade medlen används ofta i företagets
rörelse, som normalt inte avser kreditgivning som i en bank. Dessa skillnader
mellan bank och sparkassa kommer att ytterligare tydliggöras i och med
införandet av en lag om insättningsgaranti. Enligt propositionen om insättnings-
garanti har regeringen beslutat föreslå att sparkassorna inte skall omfattas av
den för bankerna obligatoriska insättningsgarantin. Anledningen härtill är att
det föreslagna garantisystemet är solidariskt. En förutsättning för systemet är
därmed att samtliga deltagare verkar under samma regelsystem. En grundläggande
princip i detta regelsystem är bestämmelserna om riskspridning. Denna princip
kan sägas strida mot grundidén med sparkassorna, nämligen att de insatta medlen
skall vara till gagn för föreningens verksamhet. Regeringen har därför ansett
det mindre lämpligt att låta sparkassorna ingå i insättningsgarantisystemet.

Bör sparkassorna även fortsättningsvis hållas oreglerade?

Enligt vad som framgått ovan i avsnitt 5.2 har allmänhetsbegreppet en EG-
rättslig dimension. Enligt artikel 3 i andra banksamordningsdirektivet
(89/646/EEG) får sålunda inga andra företag än kreditinstitut ta emot inlåning
eller upplåning från allmänheten om inte verksamheten är föremål för särskild
reglering och kontroll enligt den nationella lagstiftningen. Även begreppet
kreditinstitut definieras med hjälp av allmänhetsbegreppet. Ett kreditinstitut
är sålunda ett företag vars verksamhet omfattar både inlåning eller upplåning
från allmänheten och kreditgivning för egen räkning. De föreningar som ägnar sig
både åt inlåning eller upplåning samt kreditgivning kommer således att omfattas
av EG:s bankdirektiv i den mån deras inlåningsverksamhet anses riktad mot
allmänheten.
De skäl som tidigare har funnits för att hålla sparkasseinlåning utanför bank-
rörelsebegreppet har i takt med att medlemskadrarna vuxit förlorat sin bärkraft.
Flera nordiska sparkassor har drabbats av uttagsanstormningar i samband med att
föreningarna visat svaga resultat, vilket visar att spararna inte uppfattar de
sparade medlen som medlemmarnas bidrag till föreningens - företagets -
rörelsekapital. Detta har i sin tur ytterligare försvagat föreningarnas
ekonomiska ställning. Som ovan anförts företer sparkasseverksamhet betydande
likheter med bankinlåningsverksamhet, utan att omfattas av någon reglering till
skydd för insättarna. Även om sparkassorna inte är integrerade i det allmänna
betalningssystemet torde insättarna i konsumentskyddshänseende vara lika skydds-
värda som bankkunderna. Vissa större sparkassor har nämligen åtskilliga in-
sättare och förvaltar betydande belopp. Det rör sig också om, i många fall, ett
långsiktigt sparande, ofta motiverat av ett socialt viktigt sparmål, t.ex.
bostadssparande. Därutöver utgör de medlemsfinansierade kooperativen en viktig
del av samhällsekonomin. Det finns därför anledning att se till att sparkassorna
inordnas under ett regelsystem som är ägnat att skapa förtroende bland
medlemskollektivet, något som är till gagn för hela den kooperativa rörelsen.
Att låta sparkassorna inordna sig under bankrörelselagens regler förefaller dock
mindre välavvägt eftersom den lagen är avpassad för just bankverksamhet som ju
enligt vad som tidigare sagts i grunden skiljer sig från icke-finansiell
verksamhet. Behovet av regelsystem för sparkassorna har föranlett regeringen att
tillkalla en särskild utredare som enligt utredningsdirektiven (dir. 1995:100)
skall utreda vilka regler som bör gälla för ekonomiska föreningar som tar emot
insättningar. Utredaren skall överväga vilka kvalitativa och kvantitativa krav
som bör ställas på ekonomiska föreningar som tar emot insättningar och som har
en icke-finansiell huvudverksamhet. Vidare skall han bedöma i vilken ut-
sträckning offentlig kontroll över dessa föreningar skall utövas och föreslå en
rättslig reglering som tillfredsställer de krav och behov som bedöms föreligga
till skydd för insättarna. Slutligen skall han överväga hur ett särskilt skydd
för sparare i sparkassor kan utformas. Utredaren skall presentera sitt förslag i
december 1995.
Regeringen avser alltså att så snart som möjligt föreslå regler för ekonomiska
föreningar som bedriver sparkasseverksamhet. Allmänhetsrekvisitet - som ju
tillkommit för just sparkassornas skull - torde därmed ha tjänat ut sin roll.
Frågan är därför om man inte redan nu skall utmönstra allmänhetsrekvisitet ur
bankrörelsedefinitionen. Det är osäkert om den nuvarande tolkningen av
allmänhetsrekvisitet - nämligen att all medlemsinlåning faller utanför det
finansiella regelsystemet om inlåningen enbart sker från medlemmarna - är
förenlig med motsvarande bestämmelser i första och andra banksamordningsdirek-
tiven om verksamheten har en betydande omfattning och medlemskap i föreningen
står öppet för envar. Att under en övergångsperiod införa en ny tolkning av
bankrörelselagens allmänhetsbegrepp framstår som mindre lämpligt. Regeringen
föreslår i stället att allmänhetsrekvisitet tas bort, men att de föreningar som
vid lagens ikraftträdande bedriver tillståndsfri sparkasseverksamhet - det vill
säga när föreningen har en annan huvudverksamhet än finansiell verksamhet -
skall få fortsätta med det till och med den 31 december 1997. Före nämnda datum
avser regeringen på grundval av den nyss nämnda utredningen ha klargjort
förutsättningarna för ekonomiska föreningar att bedriva sparkasseverksamhet.

Koncerninterna transaktioner

Det förekommer att företag inom samma koncern - eller liknande företagsgrupper -
samordnar sin likviditetsförvaltning på så sätt att ett företag förvaltar ett
annat företags överskott av likvida medel under former som påminner om
kontoinlåning. Det skulle vara främmande att inordna denna koncerninterna
likviditetshantering under inlåningsbegreppet och därmed göra ett regelsystem
som skapats av system- och konsumentskyddskäl tillämpligt.

Mindre spar- och låneföreningar

Enligt vad som nämnts ovan har allmänhetsrekvisitet i bankrörelsedefinitionen
sin största praktiska betydelse genom att det undantar de sparkassor som bedrivs
i till exempel konsument- och bostadskooperationen från kravet att omfattas av
de näringsrättsliga regler som gäller för banker. Dessa sparkassor driver sin
verksamhet integrerade i en ekonomisk förening som har en icke finansiell huvud-
verksamhet. Att inlåningsverksamhet måste bedrivas gentemot allmänheten för att
träffas av bankrörelsedefinitionen har emellertid också haft relevans för vissa
ekonomiska föreningar som bedriver en renodlad finansiell verksamhet. Enligt en
undantagsbestämmelse i den numera upphävda finansbolagslagen (1988:606) kunde
dessa föreningar bedriva tillståndsfri finansieringsverksamhet om
Finansinspektionen efter särskild prövning fann att verksamheten drevs utan
vinstsyfte och föreningens enda syfte var att tillgodose medlemmarnas
finansieringsbehov. Genom att föreningarna refinansierade sig genom
inlåningsverksamhet enbart från de egna medlemmarna - och således inte från
allmänheten - krävdes alltså ingen bankoktroj. I samband med lagen (1992:1610)
om kreditmarknadsbolag tillkomst togs undantagsbestämmelsen i finansbolagslagen
bort med hänvisning till att man inom regeringskansliet övervägde hur dessa
föreningar - vars verksamhet närmast ansågs kunna jämställas med bankrörelse -
skulle regleras i framtiden (prop. 1992/93:89 s. 211).
I och med regeringens förslag om medlemsbanker kommer flera av de större spar-
och låneföreningarna att kunna fortsätta med sin finansiella verksamhet i
bankform om de uppfyller de kvalitativa och kvantitativa krav som uppställs i
banklagstiftningen.
Flera remissinstanser, däribland Konkurrensverket, Konsumentverket,
Kooperativa Institutet och Nordiska Sparlån ek. för. har uttalat att det är
olämpligt att inlåning i vissa mindre spar- och låneföreningar där medlemskapet
står öppet för envar skall fordra tillstånd enligt utredningens förslag. Rege-
ringen vill i den frågan anföra följande. Såväl lagen (1992:1610) om kreditmark-
nadsbolag som den här föreslagna lagen om medlemsbanker (se avsnitt 6.3) fordrar
ett startkapital på minst en miljon ecu för bank- respektive finansierings-
verksamhet. Detta krav står i överensstämmelse med EG:s första banksamordnings-
direktiv och gäller för kreditinstitut, det vill säga företag vars verksamhet
består i att från allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara
medel och att bevilja krediter för egen räkning (art. 1 dir. 77/780/EEG). Detta
kapitalkrav omöjliggör verksamhet i de spar- och låneföreningar som är för små
för att uppbringa det erforderliga minimikapitalet. Även andra regler i bank-
rörelselagen och lagen om kreditmarknadsbolag, t.ex tillstånds- och tillsyns-
reglerna, förefaller onödigt försvårande för dessa mindre föreningar. Såsom
Konkurrensverket påpekat kan det ifrågasättas om det är nödvändigt att samtliga
föreningar, oavsett verksamhetens omfattning, verkligen skall tvingas söka
tillstånd. Vissa mindre spar- och låneföreningar saknar nämnvärd betydelse från
systemrisksynpunkt. Om medlemmarna klart och tydligt informeras om föreningarnas
särart i förhållande till bankerna är även de konsumentpolitiska kraven upp-
fyllda. Regeringen anser därför att mindre spar- och låneföreningar inte
omfattas av så starka skyddsintressen att de måste inordnas under den
finansiella lagstiftningen. Sådana föreningar bör alltså kunna bli föremål för
en undantagsregel i bankrörelselagen och lagen om kreditmarknadsbolag. En förut-
sättning härför är emellertid att föreningarna inte får anses vända sig till
allmänheten i den mening som avses i första banksamordningsdirektivet. Verk-
samheten bör därför bedrivas i just en ekonomisk förening som inte är större än
att de fördelar med föreningsformen beträffande t.ex. insyn och med-
lemsinflytande som beskrivits i föregående avsnitt, finns kvar. En förening med
ett medlemsantal på högst 1 000 bör enligt regeringens uppfattning kunna hållas
utanför det reglerade området. För att undvika att flera små spar- och
låneföreningar slår sig samman i större federationer utanför det reglerade
området bör dessutom krävas att medlemskap i föreningen får beviljas endast
fysiska personer. Motsvarande undantagsregel bör också föras in i lagen om
kreditmarknadsbolag.
Vissa mindre spar- och låneföreningar skall alltså lämnas utanför det
finansiella regelverket. Enligt vad som ovan anmärkts finns det dock ett starkt
konsumentpolitiskt intresse av att de medlemmar som väljer att förlägga delar
eller kanske till och med hela sitt sparande till en sådan förening klart och
tydligt informeras om att föreningen står utanför den samhälleliga kontroll och
det garantisystem som gäller för bankerna. Informationsplikten bör utformas på
samma sätt som regeringen föreslår beträffande kundmedelskontona, se avsnitt
5.4.2. En förening som erbjuder sina medlemmar inlåningstjänster med stöd av
undantagsbestämmelserna skall således vid annonsering, skyltning och annan
marknadsföring beträffande inlåningstjänsten informera om att kontobehållningen
inte omfattas av insättningsgarantin enligt den föreslagna lagen om insättnings-
garanti. Samma information skall därutöver skriftligen överlämnas till
medlemmarna innan ett kontoavtal sluts. I fråga om underlåtelse att lämna denna
information och andra uppgifter som kan vara av betydelse från
konsumentskyddssynpunkt bör - efter förebild i 8 § konsumentkreditlagen
(1992:830) - en hänvisning göras till marknadsföringslagen (1995:540). Denna
hänvisning ger Konsumentombudsmannen möjligheter att genom vitesföreläggande
framtvinga den information som i olika fall kan anses ha särskild betydelse från
konsumentskyddssynpunkt.

6 Finansiell verksamhet i föreningsform

6.1 Allmänt

Finansiell verksamhet i föreningsform har en lång tradition i landet. Före-
ningarna har varierat såväl i fråga om verksamhetsinriktning som
medlemskategorier. De senaste årtiondena har bank- eller annan finansierings-
verksamhet bedrivits i huvudsak av föreningsbanksrörelsen och - till en viss
grad - av de tre hypoteksorganisationerna Stadshypotek, Landshypotek och
Skeppshypotek. Utöver dessa institut har det länge funnits föreningar av
varierande storlek och verksamhetsinriktning som genom att de har riktat sig
endast till sina medlemmar inte har underkastats auktorisationskrav och tillsyn.
De tre hypoteksinstituten har var för sig varit föremål för särskild
lagstiftning beträffande såväl verksamhet som organisationsform. Genom
lagändringar 1992 och 1994 har riksdagen emellertid beslutat att Stadshypotek
och Landshypotek skall ombildas. Stadshypotek och Landshypotek bedriver numera
sin verksamhet huvudsakligen i aktiebolagsform. Landshypotek skall emellertid,
enligt riksdagens beslut, erbjudas lagliga förutsättningar att verka i den
ekonomiska föreningens form.
Även föreningsbankerna har varit föremål för ombildning, något som möj-
liggjordes efter en lagändring 1992. Deras verksamhet bedrivs numera i ett
bankaktiebolag. Föreningsbanksrörelsen har sina rötter i jordbrukskassorna som
startades av jordbrukare 1915. Syftet var att genom samverkan skapa en egen
kreditinstitution som utjämnade sparandeöverskott och kreditbehov inom
jordbruksrörelsen. Verksamheten bedrevs från starten i ekonomiska föreningar och
vände sig under en långsam men stadig tillväxtperiod enbart till lantbrukare.
Genom den nya banklagstiftningen 1969 öppnades möjligheter för jordbrukskassorna
att vända sig till andra kundgrupper. Föreningsbankerna var fram till 1991
organiserade i tre led: Lokala och centrala föreningsbanker; Sveriges
Föreningsbankers Förbund ek.för. samt bankaktiebolaget Föreningsbankernas Bank.
Lokalbankerna var anslutna medlemmar i en central föreningsbank och svarade för
den huvudsakliga utlåningen och andra banktjänster. Lokalbankerna hade dock
ingen inlåning, utan denna förmedlades till den centrala föreningsbanken som
hade bankoktroj.

6.2 Bankverksamhet i ekonomisk förening

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar
det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: I och med att föreningsbanksrörelsen överförde
sin verksamhet till ett bankaktiebolag finns det för närvarande ingen bank som
driver verksamhet enligt föreningsbankslagen. Föreningsbanksrörelsens historiska
koppling till lantbruksnäringen har markerats i ändamålsbestämmelsen i 1 kap. 2
§ föreningsbankslagen. Enligt denna bestämmelse har en föreningsbank till
ändamål att bedriva bankverksamhet och därvid, bl.a., särskilt främja
utvecklingen inom lantbruket. I propositionen med förslag till
föreningsbankslagen (prop. 1986/1987:12 band 4 s. 1) anmärkte departementschefen
att ändamålsbestämmelsen samt föreskriften att föreningsbankernas
verksamhetsområden skulle vara åtskilda innebar att bankrörelse i den ekonomiska
föreningens form även framöver endast kunde bedrivas av den dåvarande
föreningsbanksrörelsen.
I regeringens proposition om ombildning av föreningsbanker aviserade
föredragande statsrådet ett förslag om föreningsbankslagens avskaffande efter
det att ombildningen verkställts (prop. 1992/93:69). Uttalandet skall delvis ses
i ljuset av att föreningsbankslagen är en lagteknisk konstruktion som avpassats
efter den föreningsbanksrörelse som i och med ombildningen övergivit den
kooperativa organisationsstrukturen. Men även om avsikten var att avskaffa
förutsättningarna att driva bankverksamhet i föreningsform finns det skäl att nu
anlägga ett mer nyanserat synsätt såvitt gäller den kooperativa
organisationsformens lämplighet för bankverksamhet.
Under våren 1994 behandlade riksdagen de kooperativa företagens ställning i
förhållande till andra företagsformer. Näringsutskottet hade uttryckt sin
positiva syn på den kooperativa företagsformen (bet. 1993/94:NU15). Enligt
utskottets mening är det helt oacceptabelt om statsmakterna genom utformning av
regelsystem som missgynnar den kooperativa företagsformen åstadkommer en
styrning bort från denna företagsform. Utskottet hemställde att riksdagen genom
ett uttalande till regeringen skulle klarlägga att de kooperativa företagen
skall behandlas likvärdigt med andra företag. Riksdagen biföll utskottets
hemställan (rskr. 1993/94:222).
Vid bedömningen om en viss associationsform skall accepteras som grund för
bankverksamhet är utgångspunkten att kravet på finansiell stabilitet inte får
efterges. De krav som ansetts rimliga att ställa på finansiell verksamhet har
manifesterats genom bl. a. regler om startkapital, rörelsens bedrivande och
särskilda regler om avsättning till reservfond eller motsvarande. Dessa krav kan
ställas på föreningar i lika hög grad som på aktiebolag.
De skäl som i olika sammanhang har anförts mot tanken att bedriva bank-
verksamhet i föreningsform går huvudsakligen ut på att aktiebolaget är
överlägset föreningen beträffande förmågan att attrahera riskkapital. Vidare
sägs att aktiebolaget utgör en etablerad och välkänd företagsform, vilket är en
viktig förutsättning för all finansiell verksamhet. Det är i och för sig riktigt
att aktiebolagsformen har fördelar framför föreningsformen när det gäller att
från en bredare allmänhet uppbringa nytt riskkapital. Detta förhållande kan
emellertid inte utgöra ett tillräckligt skäl att kategoriskt diskriminera
föreningsformen i nu angivet avseende. Frågan om ett visst företag är lämpat för
en viss verksamhet får bedömas utifrån företagets egna förutsättningar från fall
till fall. Redan enligt gällande regler och praxis beviljas oktroj bara om
bankföretagets kapital bedöms vara tillräckligt med hänsyn till den planerade
verksamhetens omfattning och inriktning, innefattande rörelsens risknivå.
Därvidlag kommer inte förhållandet att vara annorlunda för ekonomiska föreningar
än för t.ex bankaktiebolag.

6.3 Ny lag om medlemsbanker

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag, dock
att utredningen föreslagit att minsta startkapital om minst en miljon ecu får
tillåtas endast om banken skall bedriva verksamhet bara inom Sverige och
rörelsen i allt väsentligt skall avse inlåning, kreditgivning och därmed
sammanhängande verksamhet. Utredningen har föreslagit att bankformen skall
betecknas andelsbank.
Remissinstanserna: Förslaget har antingen tillstyrkts eller lämnats utan
erinran. Kooperativa Institutet har efterlyst att förutsättningarna för när
startkapitalet i en medlemsbank kan begränsas till en miljon ecu tydliggörs, att
reglerna om obligatorisk reservfondsavsättning mjukas upp samt att vissa
möjligheter som EG:s bankdirektiv erbjuder kooperativa banker införlivas i den
svenska banklagstiftningen. Institutet har också liksom Svenska Bankföreningen
hemställt att de regler som rör distinktionen mellan lokala och centrala
föreningsbanker bibehålls.
Skälen för regeringens förslag: I och med propositionen 1986/87:12 om ny
banklagstiftning disponerades banklagstiftningen så att bankrörelselagen kom att
innehålla sådana bestämmelser om bankverksamhet som är gemensamma för de tre
bankkategorier som då förekom på marknaden, nämligen bankaktiebolag, sparbanker
och föreningsbanker. Dessa tre associationsformer tillägnades var sin egen lag
som var för sig behandlar i huvudsak associationsrättsliga regler. Som nämnts i
det föregående utgjorde föreningsbankslagen en anpassning till det förslag till
ny lag om ekonomiska föreningar (1987:667) som sedermera antogs av riksdagen.
Med hänsyn till den nära kopplingen till den alltjämt gällande lagen om
ekonomiska föreningar - som ju är tillämplig på såväl stora som små föreningar -
kan föreningsbankslagen tjäna som förebild för den nya lagen, med de
modifikationer som anges nedan. Såsom tidigare berörts återspeglar
föreningsbankslagen den dåvarande föreningsbanksrörelsens federativa struktur.
Föreningsbankslagen gör således en åtskillnad mellan lokala och centrala
föreningsbanker. De lokala föreningsbankerna ansvarade för ut-
låningsverksamheten, medan de centrala föreningsbankerna tog emot inlåning och
var därigenom innehavare av bankoktrojen. Svenska Bankföreningen och Kooperativa
institutet har uttalat att distinktionen mellan lokala och centrala
föreningsbanker bör behållas. Möjligheterna att bygga upp en bankfederation
bestående av flera medlemsbanker står emellertid öppen även utan denna
indelning. Beträffande frågan om lindringar i kapitalkrav för vissa banker som
ingår i en sådan federation hänvisas till avsnittet nedan om kapitalbasen i
medlemsbanker.

Namnfrågan

I samband med ombildningen av föreningsbanksrörelsen till aktiebolag beslutades
att det nybildade bolaget, efter medgivande från Finansinspektionen, skulle få
behålla rätten att använda ordet "föreningsbank" i sin firma, dock med rätt för
inspektionen att återkalla medgivandet, t. ex. vid ändrade ägarförhållanden. Det
skulle i och för sig vara möjligt att nu hänvisa Föreningsbanken till samma
firmaregler som gäller för andra bankaktiebolag och att använda ordet
"föreningsbank" i den nu föreslagna lagen. En sådan ändring skulle emellertid
innebära betydande arbete och kostnader för Föreningsbanken. Dessutom tillkommer
att ordet "föreningsbank" som firma vid det här laget är väl inarbetat för den
särskilda verksamhetsinriktning som Föreningsbanken står för. Utredningen har
därför föreslagit beteckningen "andelsbank" på den nya bankformen. Såsom Svenska
Bankföreningen påpekat ger emellertid beteckningen "medlemsbank", som ju syftar
till själva medlemskapet i den ekonomiska föreningen, en naturligare association
till den verksamhetsform som lagen avser.
Regeringen anser därför att den kooperativa bankformen skall betecknas
medlemsbank. På samma sätt som gäller för bankaktiebolag och sparbanker skall en
medlemsbanks firma innehålla ordet medlemsbank.

Ägarprövningsregler

EG:s andra banksamordningsdirektiv (89/646/EEG) stadgar i artikel 11 skyldighet
för länderna att föreskriva krav på förvärvare av kvalificerat innehav i
kreditinstitut att underrätta landets behöriga myndigheter om förvärvet. Sådan
underrättelse skall också lämnas om avsikten är att öka ett kvalificerat innehav
så att andelen av rösterna eller kapitalet kommer att uppgå till 20, 33 eller 50
procent eller så att kreditinstitutet blir dotterföretag. Myndigheten skall
vidare enligt direktivet ha rätt att motsätta sig förvärvet med hänvisning till
att förvärvaren inte motsvarar kravet på en sund och ansvarsfull ledning av
kreditinstitutet.
Ägarprövningsregler har införts i bankrörelselagen och lagen om kredit-
marknadsbolag. Dessa regler är endast tillämpliga på aktiebolag och bankaktie-
bolag. Frågan är om ägarprövningen kan och bör avse även innehav i
medlemsbanker. EG:s direktiv är associationsneutralt i detta avseende. Vare sig
den svenska lagen om ekonomiska föreningar eller den nuvarande
föreningsbankslagen stadgar något förbud mot att en person, eller flera personer
med internt samband, äger flera andelar i föreningen. Inget hindrar heller att
rösträttsreglerna utformas på annat sätt än enligt principen en medlem - en
röst, även om detta är lagens huvudregel. Det finns inte heller något som
hindrar att en förenings medlemmar helt eller delvis består av juridiska
personer, vare sig dessa i sin tur bedrivs i form av ekonomisk förening,
aktiebolag eller i annan associationsform. Hur förhållandena kommer att vara i
nya medlemsbanker går inte att förutsäga med någon bestämdhet. Några absoluta
restriktioner föreslås inte beträffande andels- eller röstinnehav i den nya
lagen. Man bör därför utgå från att det kan komma att finnas medlemsbanker som
kontrolleras genom sådana innehav som avses i EG-direktivet.
Finansdepartementet har i juni 1995 gett justitierådet Torkel Gregow i uppdrag
att göra en mer allmän översyn av ägarprövningsreglerna i den finansiella
lagstiftningen, bl. a med anledning av ett nyligen antaget EG-direktiv som bl.
a. tar sikte på att förhindra uppkomsten av koncernstrukturer som kan försvåra
tillsynen över finansiella företag, det s.k. BCCI-direktivet (95/26/EEG). I
uppdraget ingår också att närmare överväga och lämna förslag till
ägarprövningsregler för de nu föreslagna medlemsbankerna liksom att se över
motsvarande regler beträffande bankaktiebolag. Med hänsyn till avfattningen av
ägarprövningsreglerna i det andra banksamordningsdirektivet anser regeringen att
ett införlivande av dessa bör ske redan i förevarande lagförslag. De regler som
berör ägarprövningen bör därför ändras så att de blir tillämpliga även på
innehav i de nu föreslagna medlemsbankerna. Eventuella justeringar föranledda av
den pågående översynen får göras senare.

Startkapitalfrågan

I överensstämmelse med vad som gäller enligt EG:s andra banksamordningsdirektiv,
innehåller såväl banklagstiftningen som lagen om kreditmarknadsbolag
bestämmelser om krav på minsta startkapital. För bankaktiebolagen gäller ett
krav på eget bundet kapital om minst 5 miljoner ecu. Samma krav ställdes på de
förutvarande centrala föreningsbankerna. Minimikravet för sparbankerna är 1
miljon ecu, vilket grundar sig på en särskild möjlighet i direktivet till
undantag för "särskilda kategorier av kreditinstitut". Detta minimikrav är
således tillämpligt generellt för sparbankerna, oavsett bankens storlek. När de
nya reglerna om minsta startkapital infördes för sparbankerna anfördes som skäl
för deras särbehandling att det efter sparbanksrörelsens omstrukturering, som
innebar att de största sparbankerna sällat sig till bankaktiebolagskoncernen
Sparbanken Sverige, inte fanns några tungt vägande skäl mot att hindra till-
komsten av nya regionala banker inom en väl fungerande sparbanksstruktur.
De nya medlemsbankerna skall kunna verka utan någon inbördes geografisk
uppdelning. Med hänsyn till de senaste årens erfarenheter kan förväntas att
bankrörelse av större omfattning kommer att bedrivas av bankaktiebolag. Det kan
dock inte uteslutas att bankrörelse av större omfattning i en del fall kan komma
att bedrivas även av en medlemsbank. Det största värdet av den nya lagen kommer
emellertid sannolikt bestå i en ny möjlighet att bedriva bankrörelse inom ett
visst område eller med ett visst syfte. Det finns därför goda skäl att utnyttja
den möjlighet till ett lägre minsta startkapital som andra
banksamordningsdirektivet erbjuder. Bankrörelse i medlemsbank bör därför i vissa
fall tillåtas med ett lägsta startkapital om 1 miljon ecu. EG-direktivets
undantagsbestämmelse avser särskilda kategorier av kreditinstitut. Med hänsyn
härtill och till undvikande av gränsdragningsproblem bör det lägre
startkapitalet kunna komma i fråga för medlemsbanker av viss begränsad storlek.
Liksom är fallet i lagen om kreditmarknadsbolag bör värdet av tillgångarna i
bankverksamheten användas som måttstock för verksamhetens omfattning. Den gräns
som gäller för kreditmarknadsbolag, nämligen en balansomslutning på högst 100
miljoner kronor, finner regeringen väl avvägd.

Regler om kapitalbas m.m. i medlemsbanker

På samma sätt som var fallet för föreningsbankerna kommer de allmänna rörelse-
regler som finns i banklagstiftningen att gälla även för de nya medlemsbankerna
i tillämpliga delar. Detta innebär att reglerna om kapitalbas och
kapitaltäckning som numera återfinns i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och
stora exponeringar i kreditinstitut och värdepappersbolag får samma tillämpning
på medlemsbankerna som för övriga banker och kreditinstitut. De krav som
uppställts i denna lag motsvarar de EG-rättsliga föreskrifter som intagits bl.a.
i direktivet om kapitalbasen i kreditinstitut (89/299/EEG) och direktivet om
kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut (89/647/EEG). Syftet med dessa regler är
att tillse att ett kreditinstitut har en minsta kapitalbas i förhållande till
dess kreditrisker till skydd för insättarna och för banksystemet i stort.
Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital. Med primärt
kapital menas i medlemsbanker eget kapital med undantag för förlagsinsatser -
det vill säga ett slags förlagslån som kan tillskjutas av andra än bankens
medlemmar - samt kapitalandelen i skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond.
I det supplementära kapitalet får inräknas vissa förlagslån och andra skuldför-
bindelser som uppfyller de i lagen angivna kraven.
Det har inte ingått i utredningens uppdrag att överväga eller föreslå
förändringar i reglerna om kapitalbas och kapitaltäckning i bankrörelselagen och
lagen om kreditmarknadsbolag. Kooperativa institutet har emellertid anfört att
EG-direktiven om kapitalbasen i kreditinstitut medger kooperativa banker att
beräkna sin kapitalbas på ett sätt som tar hänsyn till dessa instituts särart.
Enligt kapitalbasdirektivet får i ett kooperativt kreditinstituts kapitalbas i
vissa fall inräknas sådana förpliktelser som medlemmarna iklätt sig i
förhållande till institutet, men som ej är inbetalda. I första bank-
samordningsdirektivet finns vidare regler om lättnader av kapitalkraven för
vissa kreditinstitut som ingår i en central företagsenhet vars verkställande
ledning är bemyndigad att utfärda instruktioner till den verkställande ledningen
för det underställda institutet (art. 2, punkt 4).
Vad först gäller möjligheterna för en medlemsbank att i sin kapitalbas räkna
in ej inbetalda medlemsförpliktelser gör regeringen följande överväganden. En av
grundprinciperna för de svenska reglerna om kapitalbas är att de poster som får
ingå i basen motsvaras av tillgångar som är omedelbart tillgängliga för
förlusttäckning. Karaktäristiskt för finansieringsföretag är att deras
kreditvärdighet är svårbedömd. Om en bank skulle tillåtas att i sin kapitalbas
inräkna garanterade men ännu inte inbetalda insatser skulle bedömningen av
bankens ekonomiska stabilitet ytterligare försvåras. Kapitalbasen är tänkt att
utgöra den hårda kärna kring vilken bankens mer svårgenomlysta in- och
utlåningsverksamhet skall byggas. Bankens kapitalbas bör därför inte ens delvis
ersättas av poster som motsvaras av fordringar som varierar i säkerhet och
dessutom kan vara omständliga att driva in. Regeringen avvisar således
Kooperativa Institutets förslag i denna del.
Beträffande frågan om lättnader i kapitalkraven för lokala medlemsbanker
konstaterar regeringen att den bestämmelse som Kooperativa Institutet åsyftar
tar sikte endast på sådana federationer som vid direktivets ikraftträdande redan
existerade. Som framgått av föregående avsnitt har föreningsbanksrörelsen
ombildats till aktiebolag. Någon annan kooperativ bankfederation finns alltså
inte för närvarande i Sverige. EG-direktiven tillåter inte de lättnader i
kapitalkraven som institutet föreslagit.
Kooperativa Institutet har även föreslagit att medlemmens rätt att låna pengar
i banken skall relateras till insatsbeloppets storlek. Låntagaren skulle därmed
vara tvungen att ha en viss summa av lånebeloppet placerad som insatskapital i
banken under hela lånetiden vilket skulle främja bankens kapitaltäckning.
Utredningen har avvisat en sådan ordning med hänvisning till att det måste stå
varje bank fritt att avgöra på vilket sätt kapitaltäckningen skall
upprätthållas. Regeringen delar utredningens uppfattning i denna fråga.
Ingenting hindrar sålunda att en medlemsbank inför en sådan ordning i sina
stadgar.

Reservfond

I 8 kap. 6 § föreningsbankslagen finns bestämmelser om bankens reservfond.
Reservfonden utgör vid sidan av insatskapital och uppskrivningsfond bankens
bundna eget kapital som alltså inte är tillgängligt för vinstutdelning. Till
reservfonden skall avsättas minst tjugofem procent av den del av
föreningsbankens nettovinst för året som inte går åt för att täcka en balanserad
förlust. Vid avsättning till reservfonden skall till nettovinsten räknas även
gottgörelser, det vill säga ett slags överskottsutdelning i form av återbäring
eller liknande som grundas på rörelsens resultat. Uppgår reservfonden till minst
tio procent av föreningsbankens utlåning vid utgången av det närmast föregående
räkenskapsåret, behöver någon avsättning till reservfond inte göras. I ett
bankaktiebolag skall avsättning till reservfond ske med endast tio procent av
den del av nettovinsten som inte går åt att täcka balanserad förlust, till dess
att fonden motsvarar tjugo procent av aktiekapitalet.
Kooperativa Institutet har hävdat att kraven på reservfondsavsättningarna i
betaltjänstutredningens förslag - vilket i denna del helt överensstämmer med
föreningsbankslagen - är alltför stränga. Instititutet har pekat på de
inlåsningseffekter som reservfondsavsättningarna medför. Reservfonden måste
nämligen byggas upp med medel som annars vore tillgängliga för
överskottsutdelning till medlemmarna. Inte förrän fondens storlek uppnått
erforderliga tio procent av bankens utlåning upphör avsättningsskyldigheten.
Detta skapar enligt Kooperativa institutet orättvisor mellan olika
medlemsgenerationer.
Förklaringen till att reservfondsreglerna i föreningsbankslagen har fått en
annan utformning än motsvarande bestämmelse i bankaktiebolagslagen är att
insatskapitalet i en föreningsbank inte är bundet på samma sätt som
aktiekapitalet i ett aktiebolag. Aktiekapitalet får inte betalas tillbaka till
aktieägarna utan rättens tillstånd; rätten skall i sin bedömning ta hänsyn till
fordringsägarnas intressen.
En föreningsbank ansamlar alltså, till följd av de nyss nämnda reglerna, medel
i reservfonden i betydligt större utsträckning än ett bankaktiebolag. En bank
med den senare associationsformen bygger snarare upp fritt eget kapital, dvs.
kapital som kan delas ut till ägarna. Reglerna får alltså olika effekter
beroende på associationsform. Som redan nämnts anser regeringen - liksom
riksdagen, se bet. 1993/94:NU15, rskr. 1993/94:222 - att kooperativa företag
skall ges en likvärdig behandling jämfört med andra företag. Mot den bakgrunden
bör regeln om reservfondsavsättningar ses över. Det bör emellertid göras i
samband med en analys av om det finns anledning att ställa upp regler som syftar
till att säkerställa det primära kapitalets funktion som riskkapital om kapital-
täckningssituationen är ansträngd. Analysen bör inbegripa alla slags banker
oavsett associationsform. I väntan på denna översyn - regeringen avser att
återkomma till frågan i ett annat sammanhang - bör regeln i föreningsbankslagen
föras över till lagen om medlemsbanker utan saklig ändring.

Redovisningsfrågor

Enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall för varje räkenskapsår den löpande
bokföringen avslutas med ett årsbokslut. Enligt 4 kap. 1 § bankrörelselagen
skall banker för varje räkenskapsår avge årsredovisning. I fråga om årsbokslut
enligt bokföringslagen och årsredovisningen enligt bankrörelselagen gäller
förutom bestämmelserna i bokföringslagen övriga bestämmelser i 4 kap.
bankrörelselagen. Enligt 4 kap. 10 § bankrörelselagen skall en moderbank för
varje räkenskapsår avge en koncernredovisning. Närmare bestämmelser om koncern-
redovisningen finns i 10 och 11 §§ samma kapitel.
Regeringen har i en nyligen avgiven proposition (prop. 1995/96:10) föreslagit
nya års- och koncernredovisningsregler för bl.a. banker och andra kreditinstitut
samt värdepappersbolag. Genom förslagen harmoniseras de svenska
redovisningsreglerna med de regler som finns i EG:s direktiv (86/635/EEG) om
årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella
institut (bankredovisningsdirektivet). I nyss nämnda proposition föreslås bl.a.
att en ny allmän redovisningslag som skall gälla för aktiebolag och vissa
handelsbolag tillkommer. Vidare innehåller den förslag till två därtill anknutna
redovisningslagar, dels en lag om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag (ÅRKL), dels en lag om årsredovisning i försäkringsföretag
(ÅRFL). Förslagen innebär i ett flertal avseenden förändringar i förhållande
till de bestämmelser som i dag gäller för års- och koncernredovisning. ÅRKL är
avsedd att träda i kraft för räkenskapsår som inleds den 1 januari 1996.
Bestämmelserna i den lag om medlemsbanker som regeringen nu föreslår
överensstämmer i allt väsentligt med den nuvarande i föreningsbankslagen.
Bortsett från vissa redaktionella ändringar innebär förslaget i huvudsak endast
vissa sakliga ändringar, nämligen att de särskilda reglerna om centrala och
lokala föreningsbanker inte överförs till den nya lagen om medlemsbanker och att
termen "föreningsbank" ersätts med "medlemsbank".
Vid utformningen av ÅRKL har inte här behandlade frågor om medlemsbanker
kunnat beaktas. Däremot har justeringar föreslagits i föreningsbankslagen.
Mot den angivna bakgrunden kan bestämmelserna i ÅRKL relativt enkelt anpassas
till den nya lagen om medlemsbanker. I huvudsak blir det fråga om att dels i
lagens tillämpningsområde ersätta hänvisningen till lagen om föreningsbanker med
en hänvisning till lagen om medlemsbanker, dels låta de bestämmelser i ÅRKL som
avser föreningsbanker i stället avse medlemsbanker och dels ta bort de
bestämmelser i ÅRKL som avser centrala och lokala föreningsbanker. I övrigt
kommer medlemsbanker att i allt väsentligt jämställas med andra banker vid till-
lämpningen av den nya redovisningslagstiftningen. De regler för redovisningen
som kommer att gälla för medlemsbanker framgår närmare av författnings-
kommentaren till förslag till ändringar i ÅRKL.
Införandet av ÅRKL förutsätter i sin tur ett flertal följdändringar i bank-
lagstiftningen. I prop. 1995/96:10 har till följd av ÅRKL bl.a. föreslagits
ändringar i föreningsbankslagen. Dessa ändringar har beaktas vid utformningen av
förslaget till lag om medlemsbanker. Nu angivna ändringar framgår närmare av
författningskommentaren till ÅRKL.

Ombildningsregler m.m

Genom lagändringar 1992 i bl.a. föreningsbankslagen infördes en möjlighet för
föreningsbanksrörelsen att ombildas till bankaktiebolag. Syftet med förändringen
var att banken genom den nya associationsformen skulle få bättre förutsättningar
att klara kapitalförsörjningen och att säkra en stabil utveckling av
bankrörelsen. Utredningen har föreslagit att dessa regler skall föras över till
den nya lagen med hänsyn till samhällets intresse av av ett stabilt finansiellt
system.
Kooperativa institutet har invänt att dessa regler utgör en misstroendeför-
klaring mot föreningsformen och att regleringen inte kan anses stå i samklang
med det riksdagsuttalande 1994 om att alla företagsformer skall behandlas lika.
Såsom nyss nämnts tillskapades ombildningsreglerna i föreningsbankslagen med
anledning av de finansiella problem som den dåvarande föreningsbanksrörelsen
befann sig i. Reglerna var delvis betingade av den tvådelsorganisation som
karaktäriserade den dåvarande föreningsbanksgruppen. Organisationen bestod
således av en central föreningsbank - Sveriges Föreningsbank - och 332 lokala
föreningsbanker. Reglerna innebar bl a. att den centrala föreningsbanksstämman
fick besluta att banken tillsammans med de lokala föreningsbankerna skulle
upplösas utan likvidation för att ombildas till aktiebolag. Ombildningen
tillgick sedan så att den centrala och de lokala föreningsbankernas samtliga
tillgångar och skulder överläts på ett nybildat bankaktiebolag. Som vederlag
erhöll föreningsbanken aktier i bolaget som sedan utskiftades till bankens med-
lemmar. Ombildningsreglerna i föreningsbankslagen består delvis av rent asso-
ciationsrättsliga ändringar i föreningsbankslagen bl.a. av innebörd att ett
ombildningsbeslut fordrar en viss kvalificerad majoritet och att medlem som
motsätter sig ombildning under vissa förhållanden medges rätt att säga upp sig
till utträde eller, utan att utträde begärs, rätt att säga upp ett eventuellt
överskjutande insatsbelopp. Vidare innebär ombildningsbestämmelserna att
ombildningsbeslutet skall anmälas för registrering hos Finansinspektionen och
att tillstånd skall sökas hos regeringen för att få verkställa ombildningen.
Förutom dessa bestämmelser möjliggjordes genom ändringar i bankrörelselagen och
bankaktiebolagslagen att en föreningsbank kan uppträda som stiftare av ett
bankaktiebolag, att en föreningsbanksrörelse kan överlåtas till ett
bankaktiebolag samt att aktier i ett bankaktiebolag redan i samband med
nybildning kan tecknas mot apport av den överlåtna rörelsen. Slutligen gjordes
vissa förändringar på skatteområdet i syfte att eliminera olämpliga
skatteeffekter i samband med ombildningen.
Regeringen anser att en ombildning från en associationsform till en annan inte
onödigtvis bör försvåras. En ombildning behöver inte nödvändigtvis vara
föranledd av en medlemsbanks kapitalförsörjningsproblem - något som ensamt kan
motivera särskilda ombildningsregler - utan kan vara ett naturligt led i en
strukturförändring inom banksektorn. Flera av de lagändringar som kom till stånd
i samband med ombildningsreglernas tillkomst bör kunna tillämpas även på
medlemsbanker. Sålunda bör en medlemsbanks rörelse kunna överlåtas till en annan
bank efter regeringens medgivande. Vidare bör en medlemsbank kunna teckna aktier
mot apport av den egna rörelsen. Vad gäller ombildningsförfarandet i övrigt
anser regeringen att medlemsbankerna bör inordnas under samma principer som
gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet. Några särskilda ombildningsregler
har inte ansetts behövliga i föreningslagen. Däremot återfinns särskilda
skatteregler i 3 § 8 mom lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt samt 4 stycket
första punkten anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). Om
föreningens tillgångar och skulder överförs på ett aktiebolag mot betalning av
aktier som sedan utskiftas till föreningens medlemmar utgår varken någon
uttagsskatt i föreningen eller utskiftningsskatt hos medlemmarna. Dessa regler
kommer att bli tillämpliga även på medlemsbankerna. Det innebär att om behov av
ombildning föreligger innehåller lagstiftningen inte några hinder mot det.
Sammanfattningsvis anser regeringen att det - utöver vad som angetts ovan - inte
finns något behov av några särregler för medlemsbankernas ombildning till bank-
aktiebolag.

Den nya lagens innehåll i övrigt

Utöver de frågor som behandlats i detta avsnitt innebär den nya lagstiftningen
för medlemsbanker i huvudsak endast redaktionella ändringar i förhållande till
föreningsbankslagen. Reglerna om bankens bildande och dess medlemmars
förlagsinsatser, bankens ledning, föreningsstämma, överskottsutdelning,
likvidation och fusion m.m. har alltså överförts helt utan materiella
förändringar. En rad följdändringar - huvudsakligen föranledda av den nya
bankbeteckningen - har införts i berörda lagar.

6.4 Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening

Enligt vad som utförligt beskrivits i avsnitt 5 är det just inlånings-
verksamheten som befunnits så skyddsvärd att den måste vara föremål för den
reglering - innefattande bl.a. krav på oktroj - som återfinns i
banklagstiftningen. Med bankoktrojen följer emellertid också rätt att bedriva en
rad andra finansiella verksamheter. En bank får således jämte
inlåningsverksamheten bl.a. lämna och förmedla krediter, medverka vid
finansieringsverksamhet och ikläda sig garantiförpliktelser. Ett företag som
vill bedriva tillståndspliktig finansieringsverksamhet utan att samtidigt
bedriva inlåningsverksamhet behöver dock inte ansöka om bankoktroj. Ett sådant
företag måste i stället ha tillstånd enligt lagen om kreditmarknadsbolag vars
bestämmelser, enligt vad som beskrivits i avsnitt 5.4, inte är lika begränsande
som bankrörelselagens. Till skillnad mot vad som gäller för bankverksamhet
föreskriver lagen om kreditmarknadsbolag att endast aktiebolag kan komma i fråga
för tillståndspliktig finansieringsverksamhet.
I avsnitt 6.2 har beskrivits skälen för en associationsneutral banklag-
stiftning. Enligt vad som uttalats där är det förutsättningarna för det enskilda
företaget och inte den associationsrättsliga verksamhetsformen som skall avgöra
om oktroj kan beviljas för den tilltänkta verksamheten. Vidare har riksdagen
uttalat att de kooperativa företagen skall behandlas likvärdigt med andra
företag.
Betaltjänstutredningen har i sitt betänkande föreslagit att verksamhet som är
tillståndspliktig enligt lagen om kreditmarknadsbolag skall få bedrivas i
associationsformen ekonomisk förening.
Regeringen anser att de skäl som talar för att bankverksamhet skall få drivas
i den ekonomiska föreningens form i lika hög grad gör sig gällande beträffande
finansieringsverksamhet som kräver tillstånd enligt den nuvarande lagen om
kreditmarknadsbolag. Frågan om möjligheten att bedriva just finansieringsverk-
samhet i ekonomisk förening har dessutom behandlats av riksdagen i samband med
dess beslut om ombildning av Landshypoteksinstitutionen (prop. 1993/94:216).
Riksdagen beslutade då att Landshypoteks rörelse skall bedrivas i aktiebolag,
men att om Landshypotek så önskar och vissa kapitaltäckningskrav är uppfyllda,
får institutet efter den 1 januari 1998 driva verksamheten i ekonomisk förening
(rskr. 93/94:446).
Mot bakgrund av det sagda anser regeringen att möjligheten att bedriva till-
ståndspliktig finansieringsverksamhet utan inslag av inlåningsrörelse bör göras
associationsneutral. Detta görs lämpligen, såsom Betaltjänstutredningen
föreslagit, genom att lagen om kreditmarknadsbolag görs tilllämplig även på
ekonomiska föreningar.
Regeringen lägger trots detta inte nu fram något förslag till lagändring.
Skälen till detta är följande.
Regeringen har, som nämnts tidigare i avsnitt 6.3, nyligen lämnat en propo-
sition till riksdagen om bl.a. nya års- och koncernredovisningsregler för bl.a.
banker och andra kreditinstitut samt värdepappersbolag (prop. 1995/96:10). Genom
förslagen harmoniseras de svenska redovisningsreglerna med de regler som finns i
EG:s direktiv (86/635/EEG) om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker
och andra finansiella institut, det s.k. bankredovisningsdirektivet.
Kreditmarknadsbolag är sådana kreditinstitut som omfattas av
bankredovisningsdirektivet och följaktligen av den nya redovisningslagstiftning
som regeringen föreslagit. Det samma skulle gälla även ekonomiska föreningar som
drev verksamhet enligt en ändrad lag om kreditmarknadsbolag.
Betaltjänstutredningen har inte under sitt arbete haft möjlighet att beakta de
kommande nya reglerna om redovisning. Inte heller har under beredningen av
redovisningsreglerna en associationsneutral lagstiftning om
kreditmarknadsverksamhet kunnat läggas till grund för det i propositionen
föreslagna regelverket.
Vid utformingen av lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-
bolag har det beaktats att bankverksamhet kan drivas i en ekonomisk förening
enligt föreningsbankslagen, där också vissa följdändringar föreslås. Det innebär
att redovisningsreglerna relativt enkelt kunnat infogas i den här föreslagna
lagen om medlemsbanker. Förhållandet är ett annat när det gäller
kreditmarknadsverksamhet i ekonomisk förening.
Sådan verksamhet som avses i kreditmarknadsbolagslagen kan nu inte drivas av
en ekonomisk förening. Särskilda redovisnings- och redovisningsrelaterade regler
finns inte i kreditmarknadsbolagslagen. Inte heller finns det några särskilda
regler i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar som tillgodoser de behov som
föranleds av att ett företag driver finansiell verksamhet. Det innebär att det
för närvarande inte finns någon lagstiftning som är anpassad till ekonomiska
föreningar som driver finansiell verksamhet.
Lagen om ekonomiska föreningar låter sig inte utan vidare användas som grund
för redovisningsregler för sådana föreningar som skulle driva kreditverksamhet.
Lagen är nämligen ännu inte anpassad till vederbörliga EG-direktiv, i synnerhet
inte till bankredovisningsdirektivet. Det innebär att ytterligare överväganden
fordras för att det skall vara möjligt att skapa ändamålsenliga
redovisningsregler.
Med tanke på det behov som finns av en reform som gör det möjligt att driva
finansieringsverksamhet i den ekonomiska föreningens form ämnar regeringen
emellertid återkomma snarast till riksdagen med förslag i ämnet. Regeringen
föreslår emellertid redan nu ett undantag i kreditmarknadsbolagslagen som
möjliggör för vissa mindre ekonomiska föreningar att bedriva sparlåneverksamhet,
se avsnitt 5.4.3.

7 Banktjänster genom ombud

7.1 Inledning

Bankverksamheten genomgår för närvarande en stark förändring. Med t.ex. nya
tekniska lösningar som nu erbjuds kan mycket av det arbete som i dag utförs på
bankkontoren utföras till lägre kostnader. Kunder i flera banker är genom
telefonkontakter i kombination med elektroniska hjälpmedel inte längre hänvisade
till bankkontorens öppettider, utan kan göra sina affärer vid vilken tid på
dygnet som helst. Detta innebär att banken inte nödvändigtvis behöver bära stora
kostnader för ett omfattande kontorsnät. Kontorsnätet, låt vara att det alltjämt
i många fall utgör en viktig konkurrensfaktor, spelar inte längre samma
självklara roll.
Också detaljhandelsföretagen och bensinbolagen har tagit upp konkurrensen inom
delar av bankmarknaden, främst inom områdena kontokortsverksamhet och
kontobaserade förskottsbetalningar. Utvecklingen avseende kunders insättning av
medel på konto inom detaljhandeln, som kan förklaras med ny teknik och en
förändrad syn på service för kunderna, har gått allt fortare under de senaste
åren. Genom det spridda butiksnät som finns inom detaljhandeln och butikernas
ofta generösa öppettider kan kunderna erbjudas kontokortstjänster på ett
praktiskt och ändamålsenligt sätt.
En hårdnad konkurrens kan förväntas leda till att bankerna i framtiden tvingas
bli än mer kostnadseffektiva. Detta kan i sin tur på sikt leda till att fler
bankers kontorsnät minskar i omfång. Men även om undersökningar visar att dagens
bankkunder besöker bankkontoren allt mer sällan, kommer kunderna sannolikt även
i framtiden att efterfråga möjligheten till personlig kontakt med bankpersonal
eller annan företrädare för banken. Detta gäller först och främst bankärenden av
mer komplicerad natur. Även för banktjänster av enklare slag kommer sannolikt
viss personlig service att efterfrågas.

7.2 Nuvarande ordning

Av en oskriven huvudregel framgår att en banks verksamhet skall bedrivas i
bankens lokaler och av bankens anställda. Bankverksamheten skall således
bedrivas i bankkontor.
Någon uttrycklig bestämmelse som anger vad som skall förstås med bankkontor
finns inte i banklagstiftningen. Enligt 2 kap. 22 § bankrörelselagen är
emellertid en bank som beslutat att inrätta ett bankkontor skyldig att anmäla
detta till Finansinspektionen. Enligt inspektionens allmänna råd till banker
angående bankkontors verksamhet och bankservice i butik m.m. (BFFS 1987:22) är
ett bankkontor ett bemannat expeditionsställe där banken bedriver verksamhet som
omfattar in- eller utlåning. Den beskrivna verksamheten skall bedrivas från ett
fast expeditionsställe med särskilda tider för öppethållande. Dessa allmänna råd
syftar till att ge stadga åt verksamheten och underlätta kontrollen. Bankkontor
kan enligt de allmänna råden även finnas i andra lokaler än bankens egna under
förutsättning att bankverksamheten inte sammanblandas med annan verksamhet och
att verksamheten bedrivs endast av bankens egen personal.

Undantag

För att tillgodose invånarnas behov av service i glesbygd har sedan ett antal år
enklare banktjänster, främst olika former för kontantuttag, tillhandahållits i
andra lokaler än i bankens egna. Genom samverkan mellan bank, post och butik har
stordriftsfördelar och samhällsekonomiska vinster kunnat uppnås. En kombination
av tjänster har kunnat erbjudas till en lägre kostnad än om tjänsterna skulle
erbjudas separat.
Den 1 januari 1993 infördes genom bestämmelsen i 2 kap. 3 a § bankrörelselagen
möjligheter för banker att tillhandahålla vissa enklare banktjänster av annan än
bankens egen personal och i andra lokaler än bankens egna. Bestämmelsen, som ut-
gör ett undantag från huvudregeln, gör det möjligt för en bank att lägga ut
vissa banktjänster på entreprenad. Förutsättningen är att banken erhållit
tillstånd av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
Finansinspektionen. För att tillstånd skall beviljas för att bedriva
bankverksamhet av andra än bankanställda och i andra lokaler än bankens egna
krävs att det föreligger särskilda skäl. Enligt motiven (prop. 1992/93:89 s.
173) kan sådant tillstånd ges endast för verksamhet som bedrivs i glesbygd eller
på mindre orter, allt under förutsättning att banken är rättsligt ansvarig gent-
emot kunden och att verksamheten organiseras på sådant sätt att den uppfyller
tillfredsställande krav på säkerhet. I förarbetena anges att aktuella bank-
tjänster får tillhandahållas i butik. Vad som närmare avses med butik anges dock
inte.

Begreppet glesbygd

Vad som skall anses vara glesbygd respektive mindre ort anges inte i för-
arbetena. Begreppet glesbygd kan tolkas på olika sätt. Enligt förordningen
(1990:643) om glesbygdsstöd och enligt Glesbygdsdelegationen, som har till
uppgift att främja utvecklingen av servicen i glesbygd, avses med glesbygd stora
sammanhängande områden med gles bebyggelse och långa avstånd till sysselsättning
eller service samt skärgårdar och liknande områden. Begreppet glesbygd har
behandlats av Glesbygdsdelegationen i dess betänkanden (Ds I 1984:20 och Ds
1990:10). Statistiska centralbyrån (SCB) definierar tätort som en ort där det
bor 200 invånare eller fler. Övriga orter är enligt SCB:s definition glesbe-
byggelse.

Enklare banktjänster och säkerhetskrav

2 kap. 3 a § bankrörelselagen avser att göra det möjligt för en bank att träffa
avtal med en butik på en mindre ort om att det i butikslokalen skall tillhanda-
hållas vissa enklare banktjänster. Som exempel på enklare banktjänster nämns
insättning på bankkonto, uttag från bankkonto och betalningsförmedling.
Kreditupplysningsverksamhet anges däremot som en sådan verksamhet som inte bör
få utföras i en butik. Beslut om kreditgivning skall fattas av banken själv.
I förarbetena till bestämmelsen (prop. 1992/93:89 s. 172) uttalas följande
beträffande bl.a. säkerhetskraven.

"Banken och inte bankens ombud, butiksföretaget, måste i alla transaktioner
vara den som är rättsligt ansvarig gentemot kunden. Höga krav måste också
ställas på de butiker som erbjuder banktjänster. Butikens personal bör genomgå
den utbildning som krävs för en professionell handläggning av bankärenden
innefattande bl.a. att erforderlig sekretess iakttas. Kontroll av redovisning
måste ske. Butiken skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för skydd mot
brott som t.ex. rån och inbrott. Den bank som anlitar en butik måste följa upp
butikens arbetsmetoder och verksamhet. Föreskrifter i dessa avseenden kan ges
som villkor när tillstånd till bankverksamhet i en butik ges eller inom ramen
för Finansinspektionens allmänna föreskriftsrätt."

Behovet av att bedriva verksamhet på det sätt som anges i 2 kap. 3 a §
bankrörelselagen skall enligt förarbetena (prop. 1992/93:89 s. 188) avgöras av
banken. Inspektionens prövning skall vara inriktad på de säkerhetsmässiga för-
utsättningarna. Av Finansinspektionens beslut skall klart framgå vilka tjänster
som omfattas av tillståndet.

Banktjänster på postkontor

I motiven till 2 kap. 3 a § bankrörelselagen anförde föredragande statsrådet att
det redan fanns ett visst utrymme att bedriva bankverksamhet utanför bankens
egna lokaler eller av andra än bankens anställda (prop. 1992/93:89 s. 171).
Därvid hänvisades till att statsmakterna verkat för avtal om samarbete mellan
Posten och Nordbanken. Samarbetsavtalet, som ingicks 1991, innebär att vissa av
Nordbankens tjänster kunnat nås på de ordinarie postkontoren. Verksamheten har
ansetts tillåten utan särskild lagstiftningsåtgärd.
I propositionen om Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket
m.m. (prop. 1993/94:38) diskuterades förhållandet mellan den nya bestämmelsen
och bolagiseringen av Postverket. I propositionen anfördes (s. 140) att det av
förarbetena till 2 kap. 3 a § bankrörelselagen framgår att avsikten inte varit
att inskränka eller reglera den verksamhet som bankerna enligt redan träffade
avtal tillhandahåller på postkontoren. En bolagisering av Postverket ansågs
därför inte medföra någon ändring i detta avseende. Det ansågs inte heller
finnas skäl för att ändra bestämmelsen.

Banktjänster i post-i-butik

Posten bedriver för egen del verksamhet hos ombud bestående av t.ex. butiker och
bensinstationer. Inom ramen för det ovan angivna samarbetsavtalet har Posten på
Nordbankens vägnar även avtalat med butiksföretag om uttagsservice vid dessa
entreprenörsställen. Verksamheten har också innefattat in- och utbetalningar
över postgirot. Verksamheten bedrivs i en avskild del av butiken över en separat
postdisk av samma typ som finns på Postens kontor. Posten står för
investeringskostnaderna medan banken är rättsligt ansvarig gentemot kunden.
Post- och bankärendena utförs av butikens personal, som utbildats av Posten.

Tillstånd som har meddelats

I den praktiska tillämpningen har uppkommit fråga på vilket sätt 2 kap. 3 a §
bankrörelselagen skall tillämpas och tolkas. Finansinspektionen har vid flera
tillfällen prövat frågor om tillstånd till banktjänster genom ombud.
Den 20 juni 1994 meddelade Finansinspektionen två tillstånd till Förenings-
banken att tillhandahålla banktjänster genom ombud. Inspektionen har vidare
genom beslut den 24 april 1995 meddelat Nordbanken resp. Postgirot Bank
tillstånd att tillhandahålla banktjänster i post-i-butik på åtskilliga ställen.
Inspektionen har emellertid i besluten rörande Nordbanken och Postgirot Bank
avslagit ansökningarna beträffande flertalet orter. Genom beslut den 31 augusti
1995 har Postgirot Bank getts tillstånd avseende ytterligare orter. Sparbanken
Sverige har den 12 september 1995 fått tillstånd att driva bankverksamhet i
butik i ett fall.

7.3 Överväganden och förslag

7.3.1 Banks verksamhet från bankkontor (huvudregel)

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har inte yttrat sig över
förslaget.
TCO tillstyrker att huvudprincipen lagfästs.
Riksbanken anser att det är olämpligt att i lagstiftningen slå fast vilken
produktionsteknik som skall användas vid utbjudande av olika banktjänster och
avstyrker därför utredningens förslag att lagfästa var bankverksamhet skall ske
och av vem den skall bedrivas. Även Konkurrensverket, Svenska Bankföreningen och
Bankkundernas Riksförbund ifrågasätter om det behöver lagregleras i vilka
lokaler m.m. som bank får bedriva verksamhet.
Skälen för regeringens förslag: Det saknas uttryckliga bestämmelser om i vilka
lokaler en banks verksamhet skall bedrivas. Det är dock allmänt vedertaget att
en banks verksamhet skall bedrivas i bankens egna lokaler och av bankens egen
personal. Finansinspektionen har i sina allmänna råd dragit upp riktlinjerna för
vad ett bankkontor är. Enligt riktlinjerna är ett bankkontor ett bemannat
expeditionsställe där banken bedriver verksamhet som omfattar in- eller
utlåning. Bankkontor kan inrättas i andras lokaler under förutsättning att
banktjänsterna inte sammanblandas med annan verksamhet, att verksamheten bedrivs
endast av bankpersonal och att särskilda öppethållandetider gäller.
Förutsättningarna för att bedriva bankverksamhet genom ombud i andra lokaler
än bankens utgår således från en i dag oskriven huvudregel. Det finns anledning,
särskilt som det råder en viss osäkerhet om under vilka former banktjänster får
tillhandahållas, att utgå från en huvudregel som inte enbart bör komma till
uttryck i Finansinspektionens rekommendationer utan uttryckas direkt i lag. En
banks verksamhet skall således som huvudregel drivas i bankens egna lokaler och
av bankens egen personal. Med egen lokal menas här inte bara bankkontor, d.v.s.
lokal där in- och utlåningsverksamhet, bl.a. kassatjänster förekommer, utan
också representationskontor eller s.k. bankbutik.
De krav som bör ställas på en banklokal skall bestämmas med utgångspunkt från
7 kap. 3 § bankrörelselagen och 2 kap. 3 § tredje stycket bankaktiebolagslagen
(1987:618). Av dessa bestämmelser och av motsvarande bestämmelser i 2 kap. 3 §
sparbankslagen (1987:619) och 2 kap. 2 § i den föreslagna lagen om medlemsbanker
(se avsnitt 6.3) följer att bankverksamheten skall vara sund. Med stöd av
sundhetskreteriet skall bankens organisation, bolagsordning samt inre kontroll
och säkerhetsuppbyggnad prövas. Sundhetskravet innefattar även vissa standard-
krav vad gäller organisationsformerna för en banklokal och det sätt på vilket
verksamheten bedrivs. Någon ändring bör inte ske i dessa grundläggande avseen-
den. Det är naturligtvis att märka att kraven i allt väsentligt gör sig gällande
beträffande bankkontor. Det måste vara fråga om en särskild lokal eller del av
lokal med ett fast expeditionsställe. Om bankens lokal utgör en del av en större
lokal skall bankens lokal vara avskild och tydligt avgränsad från annan
verksamhet som bedrivs i samma lokal. Vidare skall bankens verksamhet till-
handahållas av bankens egen personal. I ett bankkontor kan all bankverksamhet
bedrivas.
Av det nu sagda bör också följa att en bank måste ha ett kontor dit allmän-
heten och bankens kunder kan vända sig för att personligen uträtta sina bank-
ärenden.
Hittills har kontantuttag kunnat ske i olika former genom ombud utan krav på
särskilt tillstånd. Denna möjlighet finns oavsett om kontantuttag sker i samband
med betalning för en vara eller en tjänst eller utan sådant samband. Endast för
det fall att uttag sker från ett bankkonto med bankbok ställs krav på särskild
hantering. Kontantservice som hittills inte fordrat tillstånd bör även i
framtiden kunna erbjudas utanför bankkontor utan krav på särskilt tillstånd. All
kontantservice, med undantag för uttag som sker från konto med bankbok, bör
således kunna tillhandahållas av andra än bankens egen personal och i andra
lokaler än bankens egna.

7.3.2 Utvidgning av möjligheten att tillhandahålla
banktjänster genom ombud

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har inte yttrat sig över
förslaget.
Riksbanken tillstyrker att det inte bör föreligga några geografiska
begränsningar till glesbygd och mindre orter utan det bör vara bankerna själva
som avgör var och i vilken utsträckning banktjänster bör tillhandahållas.
Sveriges Advokatsamfund, HSB Riksförbund och Lantbrukarnas Riksförbund
tillstyrker att viss bankverksamhet får bedrivas genom ombud. Även Svenska
Bankföreningen tillstyrker förslaget eftersom det medger en större flexibilitet
när det gäller att tillhandahålla vissa banktjänster och anför att den givna
utgångspunkten att banken ansvarar gentemot kunden är viktig att upprätthålla.
Posten anger att det är angeläget att osäkerheten kring bestämmelsens
geografiska tillämpning undanröjs. Valfrihet när det gäller olika former av
bankservice har stor betydelse i såväl glesbygd som i vissa storstäders
ytterområden.
Finansinspektionen avstyrker förslaget eftersom, vid en avvägning mellan å ena
sidan intresset av att skydda insättarna och att upprätthålla ett stabilt
betalningsväsende och å andra sidan intresset av att underlätta tillgängligheten
av enklare banktjänster i glesbygd och på mindre orter, insättarskyddet annars
får stå tillbaka för andra och inte lika tungt vägande intressen.
Skälen för regeringens förslag: Det har skapats ökade möjligheter att till-
handahålla banktjänster genom ombud utan att detta har fordrat särskilt till-
stånd. Som exempel kan nämnas dels kontantuttag från konto utan bankbok (se
avsnitt 7.3.1), dels att det inom ramen för vad som kan kallas normal
kontokortshantering skapats möjligheter att registrera insättningar på
bankkonto. Även i övrigt finns behov av att närmare överväga under vilka förut-
sättningar som banktjänster bör få tillhandahållas genom ombud.
Nya tekniska lösningar kan förväntas leda till att allt fler banktjänster
kommer att kunna erbjudas bankkunderna på elektronisk väg. Det är emellertid
inte sannolikt att utvecklingen kommer att gå så långt att det över huvudtaget
inte kommer att finnas behov av kundkontakt och ett relativt utbrett kontorsnät.
Bankkunderna kommer även i framtiden att efterfråga den traditionella
direktkontakten med banken.
Det finns för närvarande möjlighet att via bankomattekniken göra insättningar
och betalningsöverföringar på ett sätt som liknar kontantuttag vid kassadisk. På
platser där det finns tillräckligt kundunderlag för att bära kostnaderna för
dylika investeringar kommer dessa tjänster troligtvis att ersätta och i vissa
avseenden att konkurrera ut tjänster som tillhandahålls genom personal, i vart
fall vad gäller enklare banktjänster. På orter där det inte är tillräckligt
lönsamt varken att driva bankkontor eller att installera automater kommer det
sannolikt att bli svårt att upprätthålla service till kunderna. Om banktjänster
inte kan erbjudas i någon annan form finns risk att även andra verksamheter,
t.ex. dagligvaruhandeln och annan service, blir lidande och i värsta fall
försvinner från orten. Detta kan på sikt medföra att vissa orter utarmas. Det
var i syfte att förhindra en sådan utveckling som bestämmelsen i 2 kap. 3 a §
bankrörelselagen infördes.
Bestämmelsen i 2 kap. 3 a § bankrörelselagen tar för närvarande sikte enbart
på banktjänster i glesbygd eller på mindre orter. Trots att det är mest
angeläget att tillgodose behovet av alternativa former för bankser-vice på
sådana orter kan behovet vara stort även på andra orter. De företagsmässiga
överväganden som styr etablering och bibehållande av kontor har medfört att
kundunderlaget ansetts vara för lågt även på vissa större orter, till och med i
storstädernas ytterområden. På grund av ett glesare kontorsnät kan det även på
dessa orter vara svårt att nå ett bankkontor under kontorets öppethållandetider.
Dessa förhållanden talar för att möjligheterna att bedriva bankverksamhet även
på andra orter än glesbygd och mindre orter borde utvidgas. Mot detta kan
invändas att intresset av att kunna tillhandahålla banktjänster genom ombud
hittills inte varit så stort. Det har emellertid rått en viss osäkerhet om på
vilket sätt bestämmelsen i 2 kap. 3 a § bankrörelselagen skall tillämpas och vad
som i övrigt gäller för bankverksamhet som bedrivs utanför bankens lokaler. En
strävan att finna praktiska lösningar bör inte förhindras. Härtill kommer att
aktörerna på marknaden bör ha valfrihet när det gäller att finna olika former av
bankservice, allt under förutsättning att verksamheten håller en hög säkerhets-
nivå. En ökad valfrihet för bankerna i förening med en ökad konkurrens på bank-
marknaden kan bereda vägen för en utvidgad service. Till gagn för såväl kunderna
som bankerna bör därför bankerna i större utsträckning än hittills få möjlighet
att välja det sätt på vilket man vill nå ut till sina kunder.
Till detta skall läggas att den nuvarande ordningen skapar en rad
gränsdragningsproblem. Det är förenat med vissa svårigheter att avgöra vilka
orter som skall hänföras till glesbygd och mindre orter. Även detta talar för
att det inte bör finnas någon formell begränsning såvitt avser den ort på vilken
banktjänster skall kunna tillhandahållas genom ombud.
Det anförda kan sägas utgöra så tungt vägande skäl för att utvidga möjlig-
heterna att tillhandahålla banktjänster genom ombud att de överväger de risker
som Finansinspektionen anför i sitt remissyttrande. Naturligtvis skall
insättarna skyddas och ett stabilt betalningsväsende garanteras. Dessa intressen
får emellertid anses beaktade genom de krav på säkerhet m.m. som är en
förutsättning för att tillstånd skall kunna medges (se avsnitt 7.3.3).
Det förefaller naturligt att bankerna som ombud i första hand väljer daglig-
varubutiker. I sådana butiker är sannolikt förutsättningarna störst för en bred
och daglig kundkontakt. Även andra lokaler kan vara intressanta för
ombudsverksamhet, t.ex. servicecentra, bensinstationer och kiosker. Beträffande
valet av ombud bör, på motsvarande sätt som gäller för val av ort, inte
uppställas några formella begränsningar.
Det bör understrykas att de förslag som lämnas i det följande inte tar sikte
på något annat än tillhandahållande av olika banktjänster genom ombud. Avsikten
är inte att vad som nu gäller om bankens inre angelägenheter skall påverkas. Det
är alltså inte så att ett bankföretag endast skall vara en kuliss med oktroj som
i själva verket drivs av ett annat företag. Bankens styrelse skall vara fullt
ansvarig för bankens verksamhet. Banken måste givetvis ha en egen
företagsledning och den egna personal som behövs för skötseln av bankens egna
angelägenheter. Ett ökat utnyttjande av ombud för distribution av bankens
tjänster får således - och behöver - inte medföra att den interna kontrollen
urholkas eller den finansiella styrningen försämras.

Ombudets rättsliga ställning

Entreprenören kommer att inta ställning som ombud för banken. Detta förutsattes
även i förarbetena till 2 kap. 3 a § bankrörelselagen. Benämningen ombud används
här i dess strikt avtalsrättsliga betydelse.
Ett ombud företar rättshandlingar i huvudmannens namn och för dennes räkning.
Konsekvensen av detta är att huvudmannen omedelbart kommer att stå i direkt
partsförhållande till den gentemot vilken ombudet företar rättshandlingen, dvs.
kunden. Egenskapen av ombud kan framgå av en separat handling i vilken
huvudmannen deklarerar ombudets behörighet (fullmakt). Den kan också framgå av
innehållet i skriftliga handlingar från avtalstillfället (anbud, kontrakt,
kvitton e.d.), genom utformningen av skyltning eller uniform eller på annat
sätt.
Det avgörande för att inte ombudet själv skall bli bunden av avtalet är att
tredje man har anledning att uppfatta vederbörande som ombud och inte som
motpart. När en bank tillhandahåller sina tjänster genom ombud bör det således
alltid klart framgå för kunden att bankärendet handläggs med direkt rättsverkan
mellan banken och kunden och att den som hanterar ärendet endast är ombud för
banken. Det torde räcka att detta framgår av ett tilläggsavtal till kontoavtalet
mellan kunden och banken.
I fråga om huvudmannens bundenhet gäller avtalslagens regler om fullmakt. Av
fullmakten följer en behörighet för ombudet att företa rättshandlingar som
faller inom behörighetens gränser. Ibland är befogenheten inskränkt på ett sätt
som inte framgår av fullmakten. När det gäller förhållandet till kunden är det
då vad denne insett eller borde ha insett som sätter den yttersta gränsen för
ombudets befogenhet. Beträffande rättsförhållanden mellan en näringsidkare och
en konsument har i rättspraxis ställts stora krav på att avtalet utformas så att
innebörden är klar för konsumenten (jfr bl.a. NJA 1986 s. 596). Det innebär i
huvudsak att det anses att kunden borde ha insett att ombudet överskred sin
befogenhet - och banken därför inte blir bunden av ombudets rättshandling - bara
om mycket speciella omständigheter föreligger.
Om några oegentligheter skulle förekomma vid hanteringen av ett bankärende,
t.ex. om en terminal utsätts för manipulation eller om någon obehörigen tar
befattning med utrustningen och skada därvid uppkommer, kan banken i vissa fall
undgå ansvar gentemot kunden. För sådana fall bör avtalsförhållandet mellan
banken och kunden innehålla ett mer vidsträckt ansvar för banken. En begränsning
av detta ansvar bör endast komma i fråga när kunden medverkat till skadan eller
underlåtit att förebygga eller minimera densamma. Tillstånd skall inte beviljas
om inte kunden tillförsäkras betryggande villkor i detta hänseende. Något behov
av särskild avtalsrättslig regel om detta anser regeringen inte finns.
Ombudet är som regel skyldigt att med tillgängliga medel skydda huvudmannens
redovisningsfordran mot ombudets övriga borgenärer. Enligt lagen (1944:181) om
redovisningsmedel är huvudmannens fordran skyddad om medel som tillkommer
huvudmannen har satts in på särskilt bankkonto eller på annat sätt avskilts och
detta har skett "utan dröjsmål". Så länge dröjsmål inte föreligger är
huvudmannens fordran också skyddad om medlen varit omedelbart tillgängliga för
avskiljande. Detta kan ha betydelse om ombudet före avskiljandet försätts i
konkurs eller drabbas av utmätning. Av rättspraxis framgår att det inte krävs
att medlen har avskilts redan vid den tidpunkt då de mottogs av ombudet (NJA
1985 s. 836 och 1989 s. 781). Vad som nu sagts om skyldigheten att hålla medlen
avskilda eller om redovisningsskyldigheten utgör inte hinder mot att ombudet
kvittar sina fordringar mot huvudmannens. Det gäller oavsett om ombudets ford-
ringar härrör från fullmaktsförhållandet eller från ett annat rättsligt mellan-
havande (jfr NJA 1971 s. 122).
Ombudets skyldigheter i angivet avseende torde inte utgöra något hinder mot
att i vissa fall hantera bankärenden sammanblandat med butikens egen kassa. Av-
skiljande bör då ske när dagens arbete är slut (jfr NJA 1987 s. 517).

7.3.3 Kontotjänster och betalningsförmedling genom ombud

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag utom vad avser att
utredningen föreslår att också kreditförmedling skall ingå i de enklare
banktjänsterna samt att utredningens förslag avser en individuell prövning av
varje enskilt ombud.
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har inte yttrat sig över
förslaget.
Posten anser att det är lämpligt att begränsa de tjänster som får förekomma
genom ombud. Sveriges Köpmannaförbund har inget att erinra mot att det i
lagtexten tydliggörs vilken typ av tjänster som kan tillhandahållas genom ombud
och anser därvid att insättning på konto, uttag från konto med bankbok,
betalningsförmedling samt kreditförmedling är naturliga och lämpliga.
Kammarrätten ansluter sig till utredningens förslag men menar att det av
lagtexten bör framgå att Finansinspektionen har bemyndigats att meddela närmare
föreskrifter. Sveriges Köpmannaförbund anför att det bör klart anges för
Finansinspektionen inom vilka ramar säkerhetskraven skall ligga, med tanke på
att de belopp som kommer att hanteras är relativt blygsamma och det alltid är
banken som är rättsligt ansvarig gentemot kunden. Glesbygdsmyndigheten
förutsätter att villkoren för tillståndsgivningen är flexibel och tar hänsyn
till orten, verksamhetens omfattning, ombudet, lokalen samt övriga
förutsättningar för verksamheten. Posten menar att verksamheten skall bedrivas
under kontrollerade former och med betryggande säkerhet, men att
kassaverksamheten för post- och banktjänster anslutna till Postens
redovisningsverksamhet måste kunna utföras i samma expedition. Kravet på att in-
och utbetalningar omedelbart skall registreras maskinellt post för post är inte
nödvändigt för de ombud vars banktransaktioner inordnats i Postens redovisnings-
system.
Riksbanken anför att tillstånd även fortsättningsvis bör krävas för att via
ombud bjuda ut banktjänster. Enligt Posten bör en bank ges möjlighet att efter
ett generellt tillstånd tillhandahålla enklare banktjänster i butik. Sveriges
Köpmannaförbund och Kooperativa förbundet anser att Finansinspektionens
tillstånd inte behövs i varje enskilt fall eftersom en sådan ordning är onödigt
komplicerad. Det vore, enligt förbunden, att föredra att inspektionen utfärdade
generella regler för hur bankverksamheten utanför en banklokal skall bedrivas
medan det åligger banken att kontrollera att ombuden tillgodoser kraven.
Finansinspektionen uppger att det prövningsförfarande som i och med förslaget
åläggs inspektionen inte är förenligt med inspektionens nuvarande arbetssätt
eftersom det blir en mycket detaljinriktad prövning medan inspektionens tillsyn
är anpassad utifrån behovet att inom tillsynsområdet formulera övergripande
principer, identifiera stora systemrisker m.m. TCO avstyrker förslaget eftersom
den snabba tekniska utvecklingen på bankområdet inte tillräckligt beaktats och
det dessutom saknas personalutbildning, kompetens samt säkerhet förknippad med
banktjänster genom ombud.
Skälen för regeringens förslag: Nedan följer en redogörelse för vad som avses
med enklare banktjänster, vilka förutsättningarna är för tillstånd för sådana
banktjänster och tillståndets räckvidd. Även vilka krav som bör ställas på den
tekniska säkerheten för redovisning och kontroll, den fysiska säkerheten,
sekretessfrågor samt utbildning av personal anges.

Enklare banktjänster

Bankrörelse får bedrivas endast efter särskilt tillstånd (oktroj). Beviljande av
sådant tillstånd föregås av en ingående prövning av verksamhet, säkerhet,
organisation, kompetens m.m. Denna omfattande prövning syftar till en sund och
seriös bankverksamhet. Flera av de tjänster som bankerna får tillhandahålla är
av komplicerad natur och ställer stora krav på utbildning och kompetens hos dem
som skall utföra uppgifterna. Felaktigt hanterade kan vissa av tjänsterna orsaka
bankkunderna ekonomiska förluster, orsaka störningar på betalningssystemet samt
ge bankerna ett dåligt renommé hos allmänheten. Vissa av tjänsterna kräver också
speciella säkerhetsarrangemang rent lokalmässigt. Mot denna bakgrund är det
naturligtvis väsentligt att de verksamhetsgrenar som generellt får komma i fråga
för entreprenad består av enklare banktjänster. Av banktjänsterna som bör kunna
tillhandahållas genom alla typer av ombud kan därför endast de vara aktuella som
bl.a. med hjälp av tekniska landvinningar kan bedrivas med en tillräcklig grad
av säkerhet. För att kvalitet och säkerhet inte skall försämras är det också -
inte minst för bankernas egen kontroll - lämpligt att begränsa det antal
tjänster till ett fåtal som generellt får bedrivas på entreprenad. Vilka
banktjänster som kan ifrågakomma bör bestämmas med utgångspunkt från kundernas
behov. Endast tjänster som kunderna önskar ha tillgång till med viss regel-
bundenhet bör komma i fråga.
Med hänsyn till vad som ovan anförts bör begränsning ske av de banktjänster
genom ombud som kan komma i fråga för alla typer av ombud. De tjänster som bör
omfattas är insättning på bankkonto, uttag från konto med bankbok och
betalningsförmedling. Här har den tekniska utvecklingen nått så långt att
säkerhetsfrågorna kan lösas tillfredsställande.
För att en bank skall kunna tillhandahålla andra banktjänster än kontotjänster
och betalningsförmedling genom ombud bör ställas andra och högre krav (se
avsnitt 7.3.4). Till sådana banktjänster bör räknas kreditförmedling. Det bör
ställas särskilda krav på kompetens hos ombudet för kreditförmedling. Även om
inte ombudet utan banken själv fattar beslut om att bevilja krediten innefattar
nämligen en förmedling ofta frågor som är av stor betydelse för kunden, såsom
totala lånekostnader och eventuella borgensmäns ansvar. Rådgivning om krediter
bör alltså inte förekomma bland de tjänster för vilka en bank kan erhålla ett
generellt tillstånd att anlita ombud. Att däremot bara tillhandahålla en
ansökningsblankett resp. att ta emot och vidarebefordra en färdig låneansökan
kan inte anses rymmas under begreppet kreditfömedling.

Förutsättningarna för tillstånd till enklare banktjänster

Undantagsbestämmelsen i 2 kap. 3 a § bankrörelselagen bör kunna tillämpas
flexibelt. Kraven bör kunna anpassas med hänsyn till den tekniska utvecklingen,
ortens beskaffenhet, verksamhetens omfattning och övriga förutsättningar. Det är
därför inte möjligt eller ens lämpligt att i detalj slå fast vilka krav som
skall gälla. Det är därför lämpligt att det överlämnas till Finansinspektionen
att genom föreskrifter eller genom villkor vid tillståndsgivningen ange vilka
krav som skall vara uppfyllda för att distribution av banktjänster genom ombud
skall få förekomma. Vid utformningen av föreskrifterna kommer säkerligen olika
intressen att behöva balanseras mot varandra. Så kommer exempelvis kraven på
säkerhet att ställas mot kravet på att reglerna inte i alltför stor utsträckning
inskränker de positiva effekter i olika avseenden som distribution av bank-
tjänster genom ombud syftar till. Genom sin föreskriftsrätt kan Finansin-
spektionen anpassa kraven till bl.a. verksamhetens omfattning.
Förutsättningen för att få tillhandahålla banktjänster i andra lokaler än
bankkontor är att verksamheten kan förväntas bli bedriven på ett tillräckligt
säkert sätt. Banken, och inte bankens ombud, måste i alla transaktioner vara den
som är rättsligt ansvarig gentemot kunden. Höga krav måste därför ställas på
ombuden. Kunden skall inte behöva utsättas för större risker när banktjänster
tillhandahålls genom ombud än när de tillhandahålls av bankens egen personal. Av
betydelse vid bedömningen av om verksamheten kan förväntas bli bedriven med
tillräcklig säkerhet är den tekniska säkerheten för redovisning och kontroll,
den fysiska säkerheten, utbildning av personal samt sekretessfrågor.
Finansinspektionen skall inte ha tillsyn över ombuden. Tillsynen skall i
stället omfatta banken eftersom det är banken som skall ta ansvar för den
verksamhet ombudet bedriver för banken och banken därvidlag står ansvarig för de
handlingar som ombudet företar. Innebörden av detta är att banken på lämpligt
sätt måste se till att ombuden uppfyller de krav som ställs. Finansinspektionen
skall därvid kunna kontrollera att banken i sin tur utövar tillräcklig kontroll
av ombudet. Vidare skall inspektionen kunna göra stickprovskontroller hos både
banken och ombudet för att kontrollera att de uppfyller kraven. Detta
handläggningsförfarande kan inte anses vara oförenligt med Finansinspektionens
arbetssätt eftersom inspektionen även enligt nuvarande bestämmelse måste utföra
granskning av den tillståndspliktiga verksamhetens form och säkerhet.
Finansinspektionen bör kunna meddela föreskrifter om bankens kontroll över
ombudet, säkerhetskrav hos ombuden, utbildning av ombudets personal samt krav på
den redovisning som ombudet skall lämna. Enligt Lagrådets mening har regeringen
möjlighet att meddela sådana föreskrifter, och även att överlåta åt
Finansinspektionen att meddela dessa föreskrifter, utan att det behöver anges i
lag (se 8 kap. 13 § regeringsformen). Regeringen delar den bedömningen. Något
särskilt bemyndigande att meddela föreskrifter behövs således inte. Nedan anges
exempel på frågor som kan komma att behandlas i föreskrifterna.

Den tekniska säkerheten för redovisning och kontroll

De allmänna kraven på säkerhet och en sund utveckling av bankverksamhet innebär
att vissa standardkrav måste upprätthållas vad gäller bl.a. det sätt på vilket
bankverksamheten skall hållas avskild från annan verksamhet. Ett rimligt krav är
att expeditionen hålls avskild från övrig ekonomisk verksamhet i butiken. Denna
avskildhet kan ordnas vid en särskild disk i butiken där det inte sker andra
ekonomiska transaktioner av någon omfattning. Sådan expedition bör vara markerad
med bankens beteckning och bemannad endast med sådan butikspersonal som erhållit
särskild utbildning för att hantera bankärenden. Hos ombud där ett litet antal
ärenden med liten omsättning förekommer är en separering av bankärenden från
övriga verksamheter dock ofta ett alltför strängt krav. I sådana fall kan man i
stället tänka sig att transaktionerna sker i de vanliga butikskassorna med samma
utrustning som används för normal kontokortshantering. Frågan om att låta bank-
tjänster utföras i butikskassan är också avhängig av vilka tjänster det är fråga
om. Det bör i sådana fall endast röra sig om insättningar och uttag som kan ske
via kontokortsterminalen. Detta innebär att, när det gäller betalningsförmed-
ling, även ombud med en mycket begränsad verksamhet såvitt avser banktjänster
bör ha en separat disk. Det krävs även tillgång till terminal för täcknings-
kontroll vid uttag från bankkonto/postgirokonto.
Kravet på redovisning har främst aktualitet när insättningar sker på konto,
men även vid olika former av betalningsförmedling. För att banken skall kunna
kontrollera redovisningen av transaktionerna måste vissa krav ställas på
redovisningen. In- och utbetalningar bör omedelbart registreras maskinellt post
för post.
Med hänsyn till teknikutvecklingen bör all maskinell registrering kunna ske
med direktuppkoppling till aktuell central enhet. Undantagsvis, och då under en
kortare övergångstid, bör övervägas om man som alternativ skall kunna acceptera
att inträffade affärshändelser fastställs i en manuell rutin varvid kvitto på
mottagna inbetalningar och noteringar i bankbok undertecknas av två personer
från butiken. Även i dessa fall bör dock en övergång till maskinell hantering
vara en prioriterad fråga. I samband med ansökan om tillstånd bör banken kunna
ange när en övergång till direktuppkopplad maskinell registering kommer att ske.
Posten AB har i sitt remissyttrande angett att lantbrevbärarlinjerna inte kan
leva upp till ett krav på att in- och utbetalningar skall registreras maskinellt
omedelbart. Eftersom lantbrevbärare arbetar ensamma är det, enligt Posten, inte
heller möjligt att lämna ett kvitto som är undertecknat av två personer. Posten
uppger att de sedan lång tid tillbaka har mycket väl fungerande kvitto- och
kontrollrutiner för de manuella kassorna. Lantbrevbärarnas bank- och
betalningstransaktioner registreras dessutom normalt i kassaterminal av en
postkassör när lantbrevbäraren har återvänt till postkontoret. Med hänsyn till
vad Posten har anfört bör det inte föreligga någon skyldighet för Posten att
ändra på sitt nuvarande redovisningssystem för lantbrevbärarna.
För den händelse bankkunder i något hänseende skulle drabbas på ett negativt
sätt krävs inte någon särskild sanktionsmöjlighet gentemot butiken eftersom det
är bankens ansvar när verksamheten bedrivs genom ombud.

Den fysiska säkerheten

I olika sammanhang har framförts farhågor för att bankverksamhet i butiker
skulle kunna äventyra butikpersonalens fysiska säkerhet. Inte minst har en ökad
risk för rån nämnts.
I bankens skyldigheter ingår att vidta åtgärder för att förebygga och
förhindra brott. Härmed avses främst rånrisken. Säkerhetsrutinerna bör kunna
utformas olika beroende på lokala variationer. Försäkringsbolagens krav bör dock
alltid vara tillgodosedda. Säkerhetsåtgärder bör ta sikte på larmanordningar,
placering och utformning av kassaskrin och värdeskåp samt säkerhetsglas och
kamerabevakning. Behovet av säkerhetsåtgärder får anpassas efter lokalens
förutsättningar och verksamhetens omfattning.
Det förtjänar också att anmärkas att vad som troligen blir en av de vanligaste
banktjänsterna, nämligen uttag av kontanter, bidrar till att balansera den
ökning av mängden pengar som andra tjänster leder till. Sammanfattningsvis anser
regeringen att kloka säkerhetskrav i tillräcklig grad motverkar dessa risker som
i och för sig inte skall undervärderas.

Sekretessfrågor

Enligt 1 kap. 10 § första stycket bankrörelselagen får enskildas förhållanden
till bank inte obehörigen röjas. Enligt andra stycket i samma paragraf tillämpas
i det allmännas verksamhet i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I 8 kap. 5 § sekretesslagen skyddas i första hand affärs- eller
driftsförhållanden i statlig myndighets verksamhet som består i tillstånds-
givning eller tillsyn med avseende på bl.a. bankväsendet.
För att inskärpa vikten av att sekretess iakttas i ombudets hantering av bank-
ärenden bör personalens utbildning alltid innehålla frågor om sekretess. För att
få hantera bankärenden bör personalen som genomgått erforderlig utbildning också
underteckna en särskild sekretessförbindelse.
Den tekniska utrustningen bör vara så anordnad att personalen hos ombudet inte
kan ta del av andra uppgifter om kundens förhållanden med banken än vad som
krävs för genomförandet av transaktionen. När det gäller tjänster utförda över
kortterminaler behöver kontobehållningen således inte göras åtkomlig för ombudet
på annat sätt än vad som framgår av att transaktionen accepteras eller inte
accepteras.
Som nämnts tidigare ställs inte några begränsningar upp för vilka företag som
kan anlitas som ombud av en bank (annat än sådana som må följa av en eventuell
reglering av det företagets verksamhet). Det innebär att andra finansiella
företag, som i sig står under tillsyn, kan komma att uppträda som ombud för en
bank. En oundviklig följd av detta blir att personal hos ombudet, som således
driver finansiell verksamhet av ett eller annat slag, i sin kontakt med bankens
kund och vid hanteringen av dennes ärende, får insyn i sådant som normalt är
skyddat av banksekretessen. Det är naturligtvis av största betydelse att ombudet
inte genom banken får tillgång till andra uppgifter än de som är absolut
oundgängliga för att kunna utföra den tjänst det är fråga om, låt vara att den
kund som väljer att anlita ett sådant ombud givetvis är medveten om att
uppgifter som rör hans relation till banken kommer ombudets personal till del.
Lika viktigt är att den som utfört tjänsten inte delar med sig av informationen
inom det egna företaget.

Utbildning av personal

Utgångspunkten för möjligheten att tillhandahålla vissa banktjänster genom ombud
är att verksamheten skall kunna bedrivas av ombudets personal. Förutsättningen
för att detta skall kunna accepteras är att ombudets personal genomgår den
utbildning som krävs för att banktjänsterna skall kunna handläggas
professionellt. Nyss har nämnts den kunskap om sekretess som krävs. Personalen
måste också bl.a. få tillräckliga kunskaper om insikter i regelverket om
penningtvätt. Kraven på utbildning, inte minst i banktekniska ämnen, får
naturligtvis anpassas till de banktjänster som ombudet skall tillhandahålla.

Tillståndets räckvidd för enklare banktjänster

En förutsättning för att enklare banktjänster skall kunna tillhandahållas genom
ombud skall vara att tillstånd beviljas av Finansinspektionen.
Det skall vara banken som ansöker om och beviljas tillstånd att tillhandahålla
banktjänster genom ombud. I tillståndsprövningen bör ingå att pröva om
förutsättningarna - kontrollerade former och betryggande säkerhet - kommer att
uppfyllas. Det är därvid banken som prövas och inte de ombud som banken avser
att anlita. Det är således en generell prövning av banken och de system som
banken har byggt upp resp. avser att bygga upp för att trygga att ombudet
uppfyller kraven på säkerhet, kompetens och rapportering.

7.3.4 Andra banktjänster genom ombud

Utredningens förslag innebär att kreditförmedling jämställ med kontotjänster
och betalningsförmedling och att tillståndet för dessa skall lämnas efter
individuell prövning. Dessa tjänster är de enda tjänster som en bank, enligt
utredningen, skall kunna få tillstånd att låta ett ombud tillhandahålla.
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har inte anfört något i
denna del.
Riksbanken och Svenska Bankföreningen anser att det i lagstiftningen inte bör
regleras vilka tjänster som skall kunna erbjudas genom ombud men tillstånd bör,
enligt Riksbanken, även fortsättningsvis krävas för att via ombud bjuda ut
banktjänster.
Posten förutsätter att Betaltjänstutredningens förslag inte innebär en
reglering av den bankverksamhet som tillhandahålls på postkontoren. Vidare anser
Posten att det bör vara möjligt att lämna en bank ett generellt tillstånd att
använda postkontoren som ombud. Möjligheten bör, enligt Posten, stå till buds
också när det gäller andra ombud under förutsättning att banken följer ett
genomgående upplägg och med en genomgående säkerhetsstandard. Posten motsätter
sig utredningens förslag om det innebär inskränkningar i den bankverksamhet som
i dag tillhandahålls på postkontor. Om förslaget innebär inskränkningar bör i
stället möjligheten att medge generella tillstånd för banker att tillhandahålla
sina tjänster på postkontor övervägas. Postgirot Bank och Nordbanken
tillhandahåller i dag på postkontor andra banktjänster än de som föreslås kunna
tillhandahållas genom ombud.
Skälen för regeringens förslag: Nedan följer en redogörelse för vad som avses
med andra banktjänster, vilka förutsättningarna för tillstånd bör vara för
sådana banktjänster och tillståndets räckvidd.

Andra banktjänster

Med andra banktjänster avses här andra tjänster än de som behandlats i avsnitt
7.3.3, dvs andra banktjänster än kontotjänster och betalningsförmedling. I andra
banktjänster ingår således kreditförmedling och de övriga banktjänster som
räknas upp i 2 kap. 2 § bankrörelselagen.
I sitt remissyttrande har Posten uppgett att Postgirot Bank och Nordbanken i
dag på postkontoren tillhandahåller även andra banktjänster än de som föreslås
kunna tillhandahållas genom ombud. Posten har därvid uppgett att det på
postkontoren i dag tillhandahålls i stort sett samma banktjänster som
Nordbankens kontor tillhandahåller åt privatpersoner, med undantag för
kreditbeslut. Som exempel nämns att Posten som ombud åt Postgirot Bank och
Nordbanken för in räntor i bankböcker, öppnar och avslutar konton, utfärdar
bankböcker, gör överföringar mellan konton, lämnar ut bankkort, förmedlar
krediter, lämnar rådgivning samt utför säljaktiviteter.
Möjligheten att tillhandahålla vissa andra banktjänster än kontotjänster och
betalningsförmedling på postkontor har varit väsentliga inslag i förut-
sättningarna för Postens bolagisering och bildandet av Postgirot Bank samt för
Postens möjligheter att fullgöra åtagandet att tillhandahålla daglig
rikstäckande kassaservice. Det är banken som ansvarar gentemot kunderna.
Verksamheten står under Finansinspektionens tillsyn. De banktjänster som en
lantbrevbärare utför jämställs med de banktjänster som kan utföras på post-
kontoren. Det föreligger således i dag ett behov av att tillhandahålla mer
avancerade banktjänster på postkontoren. Det bör därför enligt regeringens
mening tillåtas att banker tillhandahåller även andra banktjänster än
kontotjänster och betalningsförmedling på postkontoren.
Den framtida utvecklingen kan också medföra behov av att tillhandahålla andra
banktjänster än kontotjänster och betalningsförmedling genom ombud även utanför
postkontoren. I den mån bankerna vill utföra mer avancerade banktjänster genom
ombud bör detta därför vara möjligt. Det bör således finnas en möjlighet för
bankerna att erhålla tillstånd för att tillhandahålla sådana banktjänster genom
ombud. Någon begränsning av de banktjänster som kan erbjudas bör inte finnas.
Den här föreslagna modellen för reglering av andra banktjänster genom ombud är
mer resurskrävande för Finansinspektionen än för enklare banktjänster. Det är
dock svårt att bedöma vilket intresse det finns för sådan verksamhet, förutom
vad gäller verksamheten på postkontor. Utvecklingen får visa om det i framtiden
kan behövas en annan uppläggning av lagstiftningen om andra banktjänster genom
ombud. En ändring kan aktualiseras om denna föreslagna reglering skulle ställa
alltför stora krav på resurser för tillståndsprövning vid Finansinspektionen.

Förutsättningarna för tillstånd till andra banktjänster

Förutsättningarna för tillstånd att tillhandahålla andra banktjänster än
kontotjänster och betalningsförmedling utanför bankens lokaler och med annan än
bankpersonal bör bestämmas med utgångspunkt från de förutsättningar som angetts
i avsnitt 7.3.3. Kraven på banken och ombuden bör emellertid generellt ställas
högre för de fall att ombudet skall tillhandahålla andra banktjänster än
kontotjänster och betalningsförmedling. Det kan även finnas anledning att ställa
olika höga krav på säkerhetsnivån beroende på orten, kundunderlaget, verksam-
hetens omfattning, organisatoriska förutsättningar och övriga säkerhetsarrange-
mang. Kraven bör således utgå från ett mer flexibelt synsätt och differentieras
mellan olika ombud framför allt beroende på vilka tjänster banken planerar att
tillhandahålla genom ombudet. Ju mer avancerade banktjänster som avses utföras
genom ombudet, desto högre ställs kraven på den tekniska säkerheten samt på
vilken kompetens ombudets personal skall besitta. I vissa fall kan det tänkas
att höga krav på den fysiska säkerheten måste uppfyllas, medan i andra fall den
aspekten inte är så framträdande.
Enligt propositionen om Postlag och en förändrad verksamhetsform för
Postverket m.m. (prop. 1993/94:38) var det inte avsikten att inskränka eller
reglera den verksamhet som bankerna enligt redan träffade avtal tillhandahåller
på postkontoren. Med den nu föreslagna lagändringen kan tillstånd i stället
meddelas för den verksamhet som tillhandahålls på postkontoren. Den
bankverksamhet som utövas på postkontoren jämställs därigenom med alla andra
banktjänster som sker genom ombud.

Tillståndets räckvidd för andra banktjänster

Förutsättningen för att andra banktjänster än kontotjänster och betal-
ningsförmedling skall kunna tillhandahållas genom ombud bör vara att tillstånd
beviljas av Finansinspektionen.
Det bör vara banken som ansöker om och beviljas tillstånd att tillhandahålla
banktjänster genom ombud. I tillståndsprövningen ingår att pröva om
förutsättningarna - kontrollerade former och betryggande säkerhet - kommer att
uppfyllas (se avsnitt 7.3.3).
Det bör normalt ske en individuell prövning av varje enskilt ombud och dennes
förutsättningar att vara ombud. Vilka krav som skall uppfyllas bör vara beroende
av vilka tjänster som ombudet skall tillhandahålla. Om förhållandena är
likartade hos flera ombud bör ett tillstånd kunna gälla för alla dessa
individuellt angivna ombud. Som exempel på ombud som kan tänkas ha likartade
förhållanden kan nämnas postkontoren.

8 Icke-finansiella bankägare

Promemorians förslag: Överensstämmer i princip med regeringens förslag. Prome-
morian innehåller dock inte något förslag om följdändring av för-
säkringsrörelselagen.
Remissinstanserna: Riksbanken, Konkurrensverket, Svenska Bankföreningen och
Sveriges Bankkunders Riksförbund har tillstyrkt förslaget. Finansinspektionen
har tillstyrkt förslaget under förutsättning att inspektionen får möjlighet att
förhindra att en bank kommer att ingå i en företagsgrupp som är så
svåröverskådlig att en meningsfull tillsyn inte kan bedrivas. Inspektionen har
även anfört att den s.k. banksmittobestämmelsen bör kompletteras med en regel
som ger inspektionen rätt att föreskriva en lämplig koncernstruktur som villkor
för att medge undantag från bestämmelsen. LO, som har avstyrkt förslaget, anser
i huvudsak att de principiella betänkligheterna mot dominerande ägarandelar för
icke-finansiella företag - risken för intressekonflikter och maktmissbruk - är
så stora att någon ändring av nuvarande regler inte bör ske. Kammarrätten i
Jönköping har anfört att den föreslagna ändringen inte bör vidtas utan att
bankrörelselagen ses över i dess helhet.

Bakgrund

Före den 1 juli 1987 fanns det inte några regler som förbjöd koncernbildningar
med bankbolag som dotterföretag. Sedan riksdagen antagit prop. 1986/87:148 om
finansiella koncerner m.m., som behandlades parallellt med prop. 1986/87:12 om
ny banklagstiftning, kom den nya bankaktiebolagslagen (1987:618) att innehålla
följande bestämmelse (1 kap. 4 §).
"Ett bankaktiebolag får ingå som dotterbolag i en koncern endast om ett annat
bankbolag är moderbolag. Om det finns särskilda skäl får regeringen medge
undantag från första stycket."
I propositionen åberopades principen om att ägande och kreditgivning skall
hållas isär. Om en bank skulle ingå som dotterföretag i en koncern skulle banken
kunna utnyttja andra koncernbolag för verksamheter som är förbjudna för banker.
Andra koncernbolag skulle för egen del eller i sin affärsverksamhet kunna dra
fördel av att banken ingår i koncernen. Allmänhetens förtroende för banken
skulle kunna rubbas med hänsyn till det nära organisatoriska sambandet. Enligt
propositionen måste det allmänna ha möjlighet att påverka en sådan koncerns
sammansättning och verksamhet. En koncern som inrymmer en bank måste präglas av
stabilitet, säkerhet och sundhet och det allmänna måste kunna ställa krav på
koncernen i dess helhet och få rätt till insyn i koncernen.
Detta var bakgrunden till att det infördes ett förbud för bankaktiebolag att
ingå som dotterbolag i en koncern i vilken moderföretaget inte är bank.
Från huvudregeln kunde undantag medges så att en bank kunde ingå i en s.k.
finansiell koncern. Enligt propositionen fick undantag medges av regeringen
endast om samtliga koncernföretag drev sådan finansiell verksamhet som en bank
tillåts driva eller i övrigt utgjorde sådana företag som en bank skulle kunna
äga. Därmed kunde industri- och handelsföretag inte ingå i en koncern som moder-
eller systerföretag till bank. En förutsättning för undantag var vidare att
moderföretaget till banken inte i sin tur var dotterföretag. Efter lagändring år
1991 tilläts även försäkringsföretag vara moderföretag till en bank (prop.
1990/91:154, bet. 1990/91:NU41, rskr. 1990/91:367).
De nu gällande bestämmelserna rörande finansiella koncerner trädde i kraft den
1 januari 1993 (prop. 1992/93:89, bet. 1992/93:NU9, rskr. 1992/93:109). Förbudet
för ett bankaktiebolag att ingå som ett dotterbolag i en koncern i vilken
moderföretaget inte är ett finansiellt företag togs bort men det krävs
synnerliga skäl för att en sådan koncern skall tillåtas. Med begreppet icke-
finansiellt företag förstås ett företag som inte står under tillsyn av
Finansinspektionen eller motsvarande utländsk tillsynsmyndighet. Enligt
propositionen är det befogat med stor återhållsamhet vid tillståndsgivningen med
hänsyn till risken för ett obehörigt utnyttjande av en bank som ingår i en
koncern med icke-finansiella företag. Det pekas i propositionen bl.a. på att
blandade koncernbildningar kan medföra risk för att banklagstiftningens rörelse-
och tillsynsregler får en begränsad verkan och blir föremål för kringgående.
Exempelvis kan överföringar och transaktioner mellan koncernbolagen vara svåra
att kontrollera. Det anges vidare att det är framför allt i situationer när en
bank behöver tillföras externt kapital som tillstånd kan ges.
Bestämmelserna om att det krävs synnerliga skäl för att ett icke-finansiellt
företag skall få vara moderföretag till en bank fördes in i 7 kap. 11 §
bankrörelselagen, dvs. i anslutning till reglerna om ägarprövning. Det angavs i
propositionen att de möjligheter som bestämmelserna om ägarprövning ger att
förhindra ett obehörigt utnyttjande av en ställning som stark ägare samt den
s.k. banksmittobestämmelsen minskar betänkligheterna att tillåta att en bank
ingår som dotterföretag i en icke-finansiell koncern.
Banksmittobestämmelsen, som finns i 1 kap. 11 § bankrörelselagen, innebär att
om en bank ingår i en koncern skall bankrörelselagens bestämmelser om banks
rörelse och om tillsyn över bank gälla i tillämpliga delar för övriga företag i
koncernen. Försäkringsföretag som ingår i en sådan koncern omfattas emellertid
inte av denna bestämmelse. För dessa företag gäller i likhet med andra
försäkringsföretag försäkringsrörelselagens rörelse- och tillsynsregler.
Finansinspektionen kan även medge undantag från banksmittobestämmelsen i andra
fall om det finns särskilda skäl. I samband med att möjligheten öppnades för
icke-finansiella företag att vara moderföretag för en bank infördes också en
upplysningsskyldighet i förhållande till inspektionen för såväl moderföretaget
som övriga företag i koncernen. Även de företag inom koncernen som själva står
under tillsyn omfattas av denna upplysningsskyldighet som avser uppgifter om
företagets verksamhet och sådana därmed sammanhängande omständigheter som
inspektionen behöver för att kunna fullgöra tillsynen över banken. Det bör dock
understrykas att den upplysningsskyldighet som följer av banksmittobestämmelsen
endast gäller om banken ingår i ett koncernförhållande och inte om den ingår i
en företagsgrupp där ägandet till banken är mer spritt (koncernbegreppet är
enhetligt; se exempelvis koncerndefinitionen i 1 kap. 3 § bankaktiebolagslagen).

Regeringens förslag

Sedan de nu gällande bestämmelserna om finansiella koncerner trädde i kraft den
1 januari 1993 har villkoren för bankernas verksamhet påverkats i olika
avseenden. En serie lagändringar, senast genom införlivandet av EG:s båda
banksamordningsdirektiv, har gjort det möjligt för utländska banker att etablera
inte endast dotterbanker utan även filialer samt att driva gränsöverskridande
verksamhet här. Detta har lett till en ökad internationalisering av den svenska
bankmarknaden.
Ägarreglerna varierar ganska mycket mellan olika länder. Åtskilliga länder i
främst Europa har inga principiella förbud mot icke-finansiella ägare till
banker. I vissa länder krävs dock tillstånd för att inneha kontrollposter. I
andra länder finns absoluta gränser för icke-finansiella företags ägarandelar i
banker. Utan att bilden är entydig överväger antalet länder med mer liberala
regler. Såvitt känt har det inte förekommit några allvarliga problem. Utländska
banker med hemvist inom EES-området kan numera vara verksamma med egna filialer
här. De kan även driva gränsöverskridande verksamhet från sitt hemland. Vem som
får äga en sådan bank regleras av hemlandets bestämmelser. Oavsett om de svenska
reglerna tillåter icke-finansiella ägare eller inte kan det således på den
svenska marknaden komma att finnas bl.a. filialer till utländska banker som ägs
av andra än finansiella ägare.
Den finansiella krisen har inneburit stora påfrestningar för flertalet banker
i Sverige och medfört omstruktureringar på marknaden. Ägarna till ett antal
banker har skjutit till nytt kapital - i vissa fall med hjälp av staten - för
att rädda verksamheten. Flera banker har i samband härmed haft anledning att se
över sina system för riskhantering och internkontroll eftersom de visat sig vara
bristfälliga.
Under de senaste åren har intresset för att starta bankrörelse ökat.
Regeringen har beviljat oktroj för flera nya banker.
Det finns flera skäl för att liberalisera reglerna om ägande av banker. Att en
sådan liberalisering torde medverka till ökad mångfald och konkurrens på
marknaden talar starkt till förmån för nya regler. Dessutom kan hävdas att
starka ägare kan utöva en ansvarsfull och styrande ägarroll på ett effektivare
sätt. Erfarenheterna från bankkrisen visar att de traditionella ägarkategorierna
i olika avseenden haft svårt att fullgott utöva en styrande och kontrollerande
ägarfunktion.
Ett annat skäl för en liberalisering är ökad tillgång till kapital. Även om
den till följd av finanskrisen uppkomna kapitalbristen i svenska banker har
funnit tillfredsställande lösningar har nyttan av en stark icke-finansiell ägare
i något fall tydligt demonstrerats.
Som nämnts är den oligopolstruktur som traditionellt varit gällande på den
svenska bankmarknaden och som i viss mån har förstärkts av bankkrisen på väg att
förändras genom att en ny kategori banker med smalare affärskoncept etableras.
Senare års liberaliseringar av ägar- och verksamhetsregler är en viktig
förklaring till den utvecklingen, vilken inneburit ökad konkurrens samt bättre
service och valfrihet för kunderna. För att denna i grunden positiva utveckling
ytterligare skall befästas finns skäl att, såsom Konkurrensverket och
Bankkunderna anfört, utvidga ägarkretsen.
Mot denna bakgrund är det motiverat att pröva om de motiv för nuvarande
ägarrestriktioner som anförts i ovan redovisade propositioner alltjämt är
relevanta och tillräckligt tungt vägande.
De principiella betänkligheterna mot dominerande ägarandelar för icke-
finansiella företag rör, som LO påpekat, i huvudsak risken för intressekon-
flikter och maktmissbruk. Därtill kommer risken för att banken smittas av
problem i andra delar av företagsgruppen.
Att det finns latenta risker för intressekonflikter kan inte avfärdas. Det
torde dock kunna hävdas att dessa konfliktrisker inte är större eller av en
allvarligare art inom s.k blandade koncerner än inom olika former av nu tillåtna
finansiella koncerner. Sedan länge är de största svenska bankerna universella i
den meningen att de förenar utlåning med olika former av före-
tagsfinansieringsverksamhet i vid bemärkelse, exempelvis emissionsverksamhet och
värdepappersrörelse. Här finns inbyggda intressekonflikter som bankerna sedan
länge måst anpassa sina interna regler och kontroll till. Inom nu existerande
finansiella grupper där banker kan ägas av exempelvis försäkringsbolag kan på
liknande sätt föreligga intressekonflikter som måste kunna bemästras. Likaså
måste även i dag interntransaktioner som dränerar banken på kapital och
motverkar en sund bankverksamhet kunna kontrolleras och förhindras.
En väsentlig fråga är om förekomsten av dominerande icke-finansiella ägare i
sig skulle innebära en förhöjd risknivå, dvs. i någon mening utgöra ett starkare
incitament att utnyttja banken för osunda transaktioner eller leda till ett
osunt beroendeförhållande.
I banklagstiftningen finns regler som direkt begränsar riskerna för att banken
utnyttjas på ett sätt som i vid bemärkelse skulle skada dess ställning eller
anseende. Hit hör reglerna om ägarprövning och förbud för banken att ge
koncernbidrag utan Finansinspektionens medgivande; men även nya regler om stora
exponeringar (prop. 1994/95:50, bet. 1994/95:NU12 och rskr. 1994/95:164). Enligt
reglerna om stora exponeringar begränsas bankens kreditgivning till en icke-
finansiell ägare hårdare än till andra ägare. I stället för den normala gränsen
20 procent av kapitalbasen gäller i dessa fall högst 10 procent. Det innebär
således att en banks exponeringar mot ett icke-finansiellt företag tillåts bli
väsentligt mindre om företaget är moderbolag till banken jämfört med ett utom-
stående företag. Av reglerna följer vidare att en annan bank kan ha väsentligt
större exponeringar mot ett icke-finansiellt företag än vad en dotterbank kan ha
mot samma företag. Samma begränsning till 10 procent gäller bankens exponeringar
mot övriga företag i den icke- finansiella koncernen såvida inte möjligheten
finns att göra undantag till följd av reglerna om gruppbaserad tillsyn (mer om
dessa tillsynsregler nedan).
Av mer principiell karaktär är frågan om en banks oberoende blir svårare eller
mer krävande att upprätthålla gentemot en dominerande icke-finansiell ägare,
inte minst om denne råkar i problem. Det kan inte bortses från att banken, inom
ramen för tillåtna exponeringar, potentiellt utsätter sig för vissa risker att
hamna i ett beroendeförhållande. I första hand gäller detta den direkta
kreditgivningen till ägaren. Här måste tillsynsmyndigheten i princip förlita sig
på de allmänna regler som gäller för en banks organisation, rutiner och
kontrollsystem. I dessa fall kan en tillsyn särskilt inriktad på tillämpningen
av interna regler vara befogad. Det är också angeläget att här fästa
uppmärksamheten på betydelsen av att personer med uttalad integritet från annat
håll än ägarkretsen engageras i styrelsearbetet. Detta kan nämligen vara ett
viktigt inslag för att upprätthålla balansen mellan de intressen banken i sig
har och de som ägaren har.
Vad gäller risken att banken som dotterbolag smittas av allvarliga problem i
moderbolaget torde det i praktiken i hög grad vara bankens egen ekonomiska och
finansiella ställning som avgör i vad mån den skulle påverkas av problem i
moderföretaget. Detta oavsett om moderbolaget är ett finansiellt eller ett icke-
finansiellt företag. Det är dessutom tänkbart att problem inom en renodlat
finansiell koncern får större smittoeffekter än inom en koncern med blandad
finansiell och kommersiell verksamhet.
Möjligheterna till en tillfredsställande insyn i icke-finansiella företag i
egenskap av dominerande ägare till en bank är en annan omständighet av stor
betydelse. Ett villkor bör vara att koncernens struktur och ägarförhållanden är
så överskådliga att Finansinspektionens tillsyn av banken inte förhindras. Som
Finansinspektionen anför är det också av största vikt att inspektionen har
möjlighet att ingripa och förhindra att ett sådant svåröverskådligt
koncernförhållande uppstår.
Den 1 januari 1995 infördes regler om gruppbaserad tillsyn (prop. 1994/95:50,
bet. 1994/95:NU12, rskr. 1994/95:164). Syftet är att utvidga och förbättra
tillsynen över koncerner och finansiella företagsgrupper. Ett icke-finansiellt
moderföretag och dess övriga dotterföretag skall lämna sådan information till
tillsynsmyndigheten som kan vara av betydelse för tillsynen av banken, s.k.
samlad information enligt 7 kap. 5 § lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och
stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Detta gäller, som
angetts tidigare, redan enligt den s.k. banksmittobestämmelsen i 1 kap. 11 §
bankrörelselagen. Denna bestämmelse kompletteras nu med en möjlighet för
inspektionen att genomföra undersökning för att kontrollera lämnade uppgifter.
Om moderföretaget eller något av dotterföretagen är beläget i ett annat EES-land
kan inspektionen begära hos behöriga myndigheter i det landet att kontroll
företas. Sammantaget innebär dessa regler att tillsynsmyndighetens möjligheter
till insyn i olika koncern- och gruppstrukturer avsevärt förbättras.
Redan i dag ger, som nämnts ovan, ägarprövningsbestämmelserna i 7 kap.
bankrörelselagen Finansinspektionen möjlighet att ingripa mot ägaren till en
bank om denne utövar eller kan antas komma att utöva sitt inflytande så att en
sund utveckling av bankens verksamhet äventyras. Denna bestämmelse ger dock
sannolikt inte inspektionen någon möjlighet att ingripa och förhindra att en
bank, efter det att oktroj beviljats, kommer att ingå i en företagsgrupp som är
så svåröverskådlig att en meningsfull tillsyn inte kan bedrivas.
Europaparlamentet och Rådet har den 29 juni i år antagit ett direktiv, som
bl.a. tar sikte på att förhindra uppkomsten av svåröverskådliga koncernstruktur-
er som kan försvåra tillsynen över en bank - direktiv (95/26/EEG) om ändring av
direktiv 77/780/EEG och och 89/646/EEG om kreditinstitut, direktiv 73/239/EEG
och 92/49/EEG om andra direkta försäkringar än livförsäkringar, direktiv
79/267/EEG och 92/96/EEG om direkta livförsäkringar, direktiv 93/22/EEG om
tjänster inom värdepappersområdet och direktiv 85/611/EEG om företag för
kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) i syfte att
stärka tillsynen på dessa områden - det s.k. BCCI-direktivet. Direktivet innebär
förstärkt tillsyn över koncerner och finansiella företagsgrupper. Direktivets
art. 2 behandlar "genomlysning" (transparency) för en grupp av företag (definie-
rat i direktivet) i vilken finansiella företag ingår. Verksamhetstillstånd för
ett finansiellt företag ingående i en sådan företagsgrupp skall vägras om
gruppens organisation hindrar en effektiv tillsyn. Direktivet förutsätter att
tillsynsmyndigheten kan återkalla tillståndet om koncernstrukturen blir
svåröverskådlig ur tillsynssynpunkt. Av nyss nämnd bestämmelse följer vidare att
finansiella företag fortlöpande skall underrätta tillsynsmyndigheten om ändrade
organisatoriska förhållanden så att tillsynsmyndigheten kan bevaka att en
svåröverskådlig koncernstruktur inte uppstår.
Det är givetvis väsentligt att Finansinspektionen har möjlighet att ingripa
och förhindra att en bank kommer att ingå i en företagsgrupp som är så
svåröverskådlig att en effektiv tillsyn inte kan bedrivas. Den principen bör
komma till klart uttryck i lagstiftningen. Mot bakgrund av den osäkerhet som
råder beträffande tillämpligheten av ägarprövningsbestämmelserna på denna punkt,
och med hänsyn till att frågan om vilka åtgärder som bör vidtas av
tillsynsmyndigheten om en svåröverskådlig koncernstruktur uppkommer bör belysas,
har finansministern uppdragit åt en utredningsman (justitierådet Torkel Gregow)
att bl.a. se över dessa regler. Arbetet skall bedrivas med beaktande av BCCI-
direktivets art. 2 och slutföras under hösten.
Någon allmän översyn av rörelsereglerna för banker som Kammarrätten i
Jönköping har efterlyst anser regeringen i detta sammanhang inte vara nödvändig.
Regeringen har emellertid nyligen tillsatt en kommitté - banklagskommittén - (Fi
1995:09, dir. 1995:86) som bl.a. skall utreda behovet av ändringar i det
regelverk som styr bankers och andra kreditinstituts verksamhet. Kommittén skall
även utreda behovet av ändringar i tillsynens innehåll och inriktning på detta
område. Om det är lämpligt skall den föreslå ändringar av regelverket.
Sammanfattningsvis kan sägas att affärs- och konkurrensmiljön för modern
bankverksamhet i många avseenden har förändrats. Förändringarna inverkar även på
bankägarnas funktion. Det finns i dag starka skäl - speciellt att
ägarbreddningen torde leda till ökad mångfald och konkurrens - för att de
restriktiva regler som ännu gäller för icke-finansiella företags bankägande
skall liberaliseras och likställas med reglerna för övriga ägarkategorier. Även
om de principiella skälen mot ett icke-finansiellt ägande fortfarande i viss mån
kan sägas vara gällande har de avsevärt minskat i tyngd samtidigt som det är
svårt att peka på negativa internationella erfarenheter av ett sådant ägande.
Mot den beskrivna bakgrunden bör en ändring nu göras av bestämmelserna om
finansiella koncerner. Kravet i 7 kap. 11 § bankrörelselagen om att det skall
föreligga synnerliga skäl för att ett icke-finansiellt företag skall få vara
moderföretag till en bank bör tas bort. Som en följd av detta bör bestämmelsen i
7 kap. 17 a § försäkringsrörelselagen ändras så att även ett försäkringsbolag
som är moderbolag till en bank får vara dotterföretag till andra företag än
banker. På grund av vikten av att en bank inte kommer att ingå i en
koncernstruktur som är sådan att tillsynen försvåras bör lagändringarna inte
träda i kraft förrän den nyss nämnda utredningen slutförts och regeringen kunnat
lägga fram förslag om erforderliga lagändringar.
Banksmittobestämmelsen (1 kap. 11 § tredje stycket bankrörelselagen) bör som i
dag omfatta alla företag utom försäkringsföretag som ingår i en koncern där
också en bank ingår. När det gäller finansiella företag inom koncernen torde
bestämmelsen inte medföra några tillämpningsproblem. De icke-finansiella
företagen som inte står under Finansinspektionens tillsyn har däremot normalt
svårigheter att uppfylla regeln. Inspektionen har också möjlighet att medge
undantag från bestämmelsen om särskilda skäl föreligger. Det faktum att det nu
föreslås att icke-finansiella företag skall kunna äga en bank bör dock inte
medföra att kravet på särskilda skäl för undantag från banksmittobestämmelsen
tas bort. Även om undantag från banksmittobestämmelsen vanligen medges för ett
icke-finansiellt företag bör det även i fortsättningen i varje enskilt fall noga
övervägas om och i vilken utsträckning, helt eller delvis, undantag från bestäm-
melsen skall tillåtas. Något behov av att ändra regeln på sätt Finansin-
spektionen föreslagit föreligger därför inte. Även om undantag medges från alla
eller vissa rörelse- och tillsynsregler så har samtliga företag som ingår i kon-
cernen en upplysningsskyldighet gentemot Finansinspektionen när det gäller för-
hållanden som har relevans för tillsynen av banken.
Förbudet för banken att ge koncernbidrag utan Finansinspektionens medgivande
(1 kap. 11 § fjärde stycket bankrörelselagen) bör finnas kvar även i
fortsättningen.

9 Justering av lagen (1988:1385) om Sveriges
riksbank

Skälen för regeringens förslag: I en skrivelse till riksdagen (1994/95:RB2)
föreslog fullmäktige i Sveriges riksbank att 13 § andra stycket i riksbankslagen
skulle ändras så att Riksbanken skulle kunna medverka i ett valutasamarbete med
andra centralbanker som innebär långsiktiga internationella låneåtaganden.
Finansutskottet tillstyrkte den föreslagna lagändringen (bet. 1994/95:FiU6).
Därmed gjordes, anförde utskottet, klart att Riksbanken i valutapolitiskt syfte
utan föregående medgivande från riksdagen dels får ingå långsiktiga
internationella låneåtaganden med andra centralbanker, dels att Riksbanken får
avtala om eventuella förändringar i sådana låneåtaganden.
Riksdagen biföll den 20 december 1994 utskottets hemställan (rskr.
1994/95:147). Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 1995 (SFS 1994:2058).
Vid en ändring av 13 § första och tredje styckena riksbankslagen (prop.
1994/95:150, bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:447) beaktades genom ett
förbiseende inte den ändring som skett i 13 § andra stycket riksbankslagen genom
SFS 1994:2058. Ändringen av 13 § riksbankslagen trädde i kraft den 1 juli 1995
(SFS 1995:969). 13 § andra stycket riksbankslagen bör emellertid ändras så att
bestämmelsen får den lydelse som stämmer överens med SFS 1994:2085.

10 Övergångsbestämmelser m.m.

De föreslagna lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari
1996. På grund av de skäl som angetts i avsnitt 8 bör ändringarna i 7 kap. 11 §
bankrörelselagen och 7 kap. 17 a § försäkringsrörelselagen rörande icke-
finansiella bankägare träda i kraft först den 1 juli 1996. Den förstnämnda
paragrafen måste emellertid ändras redan den 1 januari 1996 till följd av
införandet av ägarprövningsregler i den föreslagna lagen om medlemsbanker.
Bestämmelserna i det avseendet kommer dock att förlora sin aktualitet i och med
den senare lagändringen.
Enligt vad som närmare har behandlats i avsnitt 4.4.3 erfordras särskilda
övergångsbestämmelser för de sparkassor som vid lagens ikraftträdande bedriver
verksamhet med stöd av nuvarande lag. Sådana sparkassor skall få fortsätta med
sin verksamhet till och med den 31 december 1997.

11 Ekonomiska konsekvenser

Gemensamt för samtliga de förslag som har redovisats är att de skall bidra till
en ökad konkurrens på bank- och finansieringsmarknaderna. Erfarenheten visar att
en bättre konkurrens gynnar konsumenterna. De positiva effekterna för
konsumenterna kan bestå såväl i lägre priser som ett utökat produktutbud. Det
torde emellertid inte vara möjligt att här försöka kvantifiera de vinster som
konsumenterna bör kunna tillgodoräkna sig genom förslagen.
För befintliga och mindre konkurrenskraftiga institut kan en ökad konkurrens
givetvis innebära lägre vinstmarginaler och därmed försämrad lönsamhet. Någon
utslagning av institut till följd av förslagen är dock inte att vänta.
För Finansinspektionens del torde förslagen innebära bl.a. följande. Inled-
ningsvis kommer visst föreskriftsarbete att bli nödvändigt. Förslagen kommer
även att innebära att inspektionen åläggs att pröva och behandla till-
ståndsansökningar. Kostnaden för detta arbetet bör finansieras genom att en
särskild avgift tas ut av de sökande. Avgiftens storlek bör bestämas i enlighet
med lämplig avgiftsklass enligt avgiftsförordningen (1992:191).
Avgiftsinkomsterna redovisas under en inkomsttitel på statsbudgeten.
Beträffande den löpande tillsynen innebär förslagen att omfattningen av
Finansinspektionens uppgifter ökar, bl.a. kan nya tillsynsobjekt tillkomma genom
etablering av medlemsbanker. Vidare kan till följd av de liberaliserade ägar-
reglerna tillsynen komma att bedrivas i koncernstrukturer som kan vara mer
svåröverskådliga än vad som tidigare varit fallet.
Regeringen beslutade den 16 mars 1995 att inspektionen skall genomgå fördjupad
prövning inför perioden 1997-1999. Regeringen har för avsikt att i en sådan
prövning långsiktigt analysera ambitionsnivån och resursbehov för den
finansiella tillsynen. Regeringen avser att i det sammanhanget återkomma till
riksdagen i frågan om utökade anslag behövs för inspektionen med anledning av de
förslag som redovisats här.

87

Förteckning över remissinstanser avseende Betal-
tjänstutredningens delbetänkande (SOU 1994:66)
Finansiella tjänster i förändring

Remissinstanserna

Sveriges riksbank, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Sundsvall,
Kommerskollegium, Bankstödsnämnden, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret,
Konkurrensverket, Posten AB, Konsumentverket, Kooperativa Rådet, Svenska
Bankföreningen, Sveriges Allmänna Hypoteksbank och Landshypotek, Stadshypotek
AB, Finansbolagens Förening, Glesbygdsmyndigheten, Landsorganisationen i Sverige
(LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), SACO Sveriges akademikers
centralorganisation, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Företagarnas Riks-
organisation, Sveriges Industriförbund, Svenska kommunförbundet, Sveriges
köpmannaförbund, Svenska handelskammarförbundet, Grossistförbundet Svensk
handel, Kooperativa förbundet, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Allmänna
pensionsfonden, första-tredje fondstyrelserna, Allmänna pensionsfonden, fjärde
fondstyrelsen, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet,
Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Sveriges Advokatsamfund,
Obligationsfrämjandet, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Handelns
utredningsinstitut (HUI), American Express Company AB, HSB Riksförbund, JAK -
Jord Arbete Kapital - ekonomisk förening, Sveriges Bankkunders Riksförbund,
Konsumenternas Bankbyrå, Forex AB, ICA Handlarnas AB, Kooperativa institutet,
Nordiska Sparlån ekonomisk förening, Petroleumhandelns riksförbund, Riksbyggen
sparkassa ekonomisk förening, Samspar ekonomisk förening, Sparkassan SOLA - Fria
Kulturfonden ekonomisk förening, Stockholms Kooperativa bostadsförening
ekonomisk förening, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Sweden Tax-Free Shopping
STS AB (Eurochange), Valutaspecialisten AB och Fristående Sparbankers
Riksförbund.

Efter remiss har yttranden avgetts över Betaltjänstutredningens delbetänkande
(SOU 1994:66) Finansiella tjänster i förändring av Sveriges riksbank, Hovrätten
över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Sundsvall, Bankstödsnämnden, Finans-
inspektionen, Riksgäldskontoret, Konkurrensverket, Posten AB, Konsumentverket,
Kooperativa Rådet, Svenska Bankföreningen, Sveriges Allmänna Hypoteksbank och
Landshypotek, Finansbolagens Förening, Glesbygdsmyndigheten, Landsorganisationen
i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska
Arbetsgivareföreningen (SAF), Företagarnas Riksorganisation, Sveriges
köpmannaförbund, Grossistförbundet Svensk handel, Kooperativa förbundet,
Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, Juridiska fakulteten
vid Uppsala universitet, Sveriges Advokatsamfund, Föreningen Auktoriserade Revi-
sorer (FAR), HSB Riksförbund, JAK - Jord Arbete Kapital - ekonomisk förening,
Sveriges Bankkunders Riksförbund, ICA Handlarna AB, Kooperativa institutet,
Nordiska Sparlån ekonomisk förening, Petroleumhandelns riksförbund, Riksbyggen
sparkassa ekonomisk förening, Sparkassan SOLA - Fria Kulturfonden ekonomisk
förening, Stockholms Kooperativa bostadsförening ekonomisk förening och Lant-
brukarnas Riksförbund (LRF). Yttranden har dessutom inkommit från Sveriges
Bostadsrättsföreningars Centralorganisation, Försäkringsförbundet, Skandia och
Margareta Lidberg.

163

Förteckning över remissinstanser (icke-finansiella ägare)

Efter remiss har yttrande avgetts över promemorian Ändringar i lagstiftningen
för kreditinstitut och värdepappersbolag med anledning av nya EG-direktiv, m.m.
(Ds 1994:78) - i den del som avser icke-finansiella företag som ägare till
banker - av Sveriges riksbank, Finansinspektionen, Kammarrätten i Jönköping,
Konkurrensverket, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska Bankföreningen och
Sveriges bankkunders riksförbund.

165

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om medlemsbanker

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om hur en medlemsbank bildas och om dess
organisation m.m. Bestämmelser om den rörelse som en medlemsbank får driva samt
andra bestämmelser som är gemensamma för bankaktiebolag, sparbanker och medlems-
banker finns i bankrörelselagen (1987:617).

2 §

En medlemsbank är en ekonomisk förening som har till ändamål att främja
medlemmarnas ekonomiska intressen genom att driva bankverksamhet i vilken
medlemmarna deltar genom att använda bankens tjänster som insättare eller på
annat sätt.
Bestämmelser i andra författningar om ekonomiska föreningar gäller även me-
dlemsbanker, om inte annat följer av denna lag eller i övrigt är särskilt
föreskrivet.

3 §

För en medlemsbanks förpliktelser svarar endast bankens tillgångar.

4 §

Varje medlem skall betala insats i medlemsbanken i enlighet med vad som
föreskrivs i stadgarna. Betalningen skall alltid fullgöras i pengar.
En medlemsbank skall när bankens rörelse påbörjas ha ett bundet eget kapital
som vid tidpunkten för beslut om oktroj motsvarar minst fem miljoner ecu. I 5
kap. 4 § 5 lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag finns bestämmelser om vad som utgör bundet eget kapital.
Om balansomslutningen i den planerade verksamheten uppgår till högst etthundra
miljoner kronor, får regeringen medge att bolaget har lägre bundet eget kapital
än det som anges i första stycket, dock lägst motsvarande en miljon ecu.

5 §

En medlemsbank är moderföretag och en annan juridisk person är dotterföretag, om
medlemsbanken
1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den
juridiska personen,
2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal
med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga
aktier eller andelar,
3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse
eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse, eller
4. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att ensam
utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska
personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller
därmed jämförbara stadgar.
Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderföretaget, om ett annat
dotterföretag till moderföretaget eller moderföretaget tillsammans med ett eller
flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans
1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den
juridiska personen,
2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal
med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga
aktier eller andelar, eller
3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse
eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande
ledningsorgan.
Om ett dotterföretag äger aktier eller andelar i en juridisk person och på
grund av avtal med denna eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning,
bolagsavtal eller därmed jämförliga stadgar har rätt att ensamt utöva ett
bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även denna dotterföretag
till moderföretaget.
Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

6 §

I de fall som avses i 5 § första stycket 1-3 och andra stycket skall sådana
rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn men för en annan fysisk
eller juridisk persons räkning anses tillkomma den personen.
Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas inte de aktier
eller andelar i dotterföretaget som innehas av företaget självt eller av dess
dotterföretag. Detsamma gäller aktier eller andelar som innehas av den som
handlar i eget namn men för dotterföretagets eller dess dotterföretags räkning.

2 kap. Bildande av medlemsbank

1 §

En medlemsbank skall ha minst tre medlemmar. Medlemmarna skall anta stadgar samt
välja styrelse och revisorer.

2 §

Medlemsbankens stadgar skall stadfästas. Till ansökan om stadfästelse skall en
plan för verksamheten fogas.
Stadfästelse av stadgar meddelas av regeringen.
Vid behandlingen av en ansökan om stadfästelse av stadgar prövas att stadgarna
överensstämmer med denna lag, bankrörelselagen (1987:617) och andra
författningar samt om det behövs särskilda bestämmelser med hänsyn till
omfattningen och arten av medlemsbankens verksamhet.
Regeringen skall stadfästa stadgarna och bevilja oktroj om
1. den planerade rörelsen kan antas komma att uppfylla kraven på en sund bank-
verksamhet, och
2. det inte kan antas att de som kommer att äga ett sådant kvalificerat
innehav i banken som avses i 1 kap. 3 § 2 bankrörelselagen, kommer att motverka
en sund utveckling av verksamheten i bolaget.
Oktroj får inte vägras på den grunden att det inte behövs någon ytterligare
bank.

3 §

Om stadgarna ändras skall även ändringen stadfästas.
Regeringen kan uppdra åt Finansinspektionen att pröva frågor om stadfästelse
av ändring av stadgarna i sådana fall som inte är av principiell betydelse eller
i övrigt av synnerlig vikt.

4 §

Stadgarna skall ange
1. medlemsbankens firma,
2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,
3. de rörelsegrenar som banken avser att driva,
4. villkoren för medlemskap i banken,
5. den insats med vilken varje medlem skall delta i banken och i vilken
utsträckning medlemmar får delta i banken med insats utöver vad de är skyldiga
att delta med,
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer
samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt tiden för deras
uppdrag,
7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras
befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,
8. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas samt hur andra
meddelanden skall komma till medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom,
9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,
10. vad som skall ske med bankens behållna tillgångar när den upplöses, samt
11. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. skall förekomma, vad
som skall gälla för dessa.

5 §

En nybildad medlemsbank skall anmälas för registrering senast fyra månader efter
det att dess stadgar har stadfästs.
För registrering krävs att medlemsbanken har minst så många medlemmar som
anges i 1 § och att dessa har betalt in insatsbelopp enligt stadgarna.
För registrering av en medlemsbank krävs att banken har ett så stort bundet
eget kapital som föreskrivs i 1 kap. 4 §.
Frågan om medlemsbankens bildande har fallit, om anmälan för registrering inte
har skett inom den tid som anges i första stycket eller om Finansinspektionen
genom beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmälan eller
vägrat registrering. I sådant fall svarar styrelseledamöterna solidariskt för
återbetalningen av insatser och uppkommen avkastning, med avdrag för kostnader
på grund av åtgärder enligt 6 § första stycket tredje meningen.

6 §

Innan en medlemsbank har registrerats, kan den inte förvärva rättigheter eller
ta på sig skyldigheter. Den kan inte heller föra talan inför domstolar eller
andra myndigheter. Styrelsen kan dock föra talan i mål rörande bankens bildande
och i övrigt vidta åtgärder för att få in utfästa insatser.
Om en förpliktelse uppkommer genom en åtgärd på medlemsbankens vägnar före
registreringen, svarar de som har beslutat om eller deltagit i åtgärden
solidariskt för förpliktelsen. Vid registreringen övergår ansvaret på banken, om
förpliktelsen har tillkommit efter det att banken har bildats.
Har före registreringen ett avtal för medlemsbanken slutits med en medkontra-
hent som visste att banken var oregistrerad kan denne, om inte annat följer av
avtalet, frånträda detta endast om frågan om bankens bildande har fallit enligt
5 § fjärde stycket. Om medkontrahenten inte visste att banken var oregistrerad,
kan han frånträda avtalet innan banken har registrerats.

7 §

Den nybildade medlemsbanken skall genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar
tillkännage när den börjar sin rörelse. Banken skall till Finansinspektionen an-
mäla vilken dag som kungörande har skett.

3 kap. Bankens medlemmar

1 §

En medlemsbank får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns
särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av bankens
verksamhet eller bankens syfte eller annan omständighet.
En juridisk person som en medlemsbank har ett dominerande inflytande i får
inte vara medlem i banken.
Styrelsen skall pröva en ansökan om inträde, om inte annat följer av
stadgarna. I stadgarna får det föreskrivas att inträdesansökan skall göras
skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med sökandens
bevittnade namnunderskrift.

2 §

Den som genom bodelning, arv eller testamente har förvärvat en medlems andel har
rätt att efter anmälan inträda som medlem i medlemsbanken, om inte annat följer
av 1 § andra stycket eller föreskrivs i stadgarna.
Anmälan om inträde skall, vid förvärv av en avliden medlems andel, göras
senast sex månader efter dödsfallet eller vid den senare tidpunkt då dödsboet
avgår ur medlemsbanken enligt 5 §.
I annat fall än det som avses i andra stycket skall anmälan göras senast sex
månader efter det att andelen vid bodelning har lagts ut på andra makens lott.
Ansöker förvärvaren inte om inträde inom denna tid, skall medlemmen därmed anses
ha sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har i sådant fall den rätt som
tillkommer en avgången medlem enligt 4 kap. 1 §, med den skyldighet som följer
av 4 kap. 2 §.

3 §

Den som genom överlåtelse har förvärvat en medlems andel skall ansöka om inträde
i medlemsbanken inom sex månader efter överlåtelsen. Om han antas, inträder han
som medlem i överlåtarens ställe. Ansöker han inte om inträde inom föreskriven
tid eller avslås hans ansökan, skall överlåtaren därmed anses ha sagt upp sig
till utträde. Förvärvaren har i sådant fall den rätt som tillkommer en avgången
medlem enligt 4 kap. 1 §, med den skyldighet som följer av 4 kap. 2 §.

4 §

En medlem har rätt att säga upp sig till utträde ur medlemsbanken. I stadgarna
får det föreskrivas att en uppsägning skall göras skriftligen och att upp-
sägningshandlingen skall vara försedd med medlemmens bevittnade namnunderskrift.
I stadgarna får det även föreskrivas att uppsägning inte får göras förrän
efter viss tid, högst två år, från inträdet. Tiden får utsträckas till högst fem
år, om Finansinspektionen medger det. Föreskrifter i stadgarna om att uppsägning
får göras först efter viss tid gäller inte i fall som avses i 7 kap. 15 § tredje
stycket och 10 kap. 3 § andra stycket.
En medlem får uteslutas ur medlemsbanken på sådan grund som anges i stadgarna.
Föreningsstämman skall besluta om uteslutningen, om inte något annat föreskrivs
i stadgarna.

5 §

Avgång ur en medlemsbank sker, utom i fall som avses i 7 kap. 15 § tredje styck-
et samt 10 kap. 3 § andra stycket, vid utgången av det räkenskapsår som slutar
tidigast en månad eller den längre tid, dock högst sex månader, som har bestämts
i stadgarna, efter det att medlemmen har sagt upp sig till utträde eller
uteslutits eller någon annan omständighet som föranlett avgången har inträffat.
En medlem som har uteslutits ur medlemsbanken förlorar genast sin rätt att
delta i överläggningar och beslut om bankens angelägenheter.

6 §

Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Förteckningen skall innehålla
uppgift om
1. varje medlems namn och postadress,
2. det sammanlagda beloppet inbetalda medlemsinsatser enligt den senast
fastställda balansräkningen, samt
3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det räkenskapsår
balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall återbetalas enligt 4
kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.
Medlemsförteckningen kan bestå av ett betryggande lösblads- eller kortsystem.
Den kan också föras med automatisk databehandling eller på annat liknande sätt.
Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos medlemsbanken för var och en
som vill ta del av den.
Varje medlem har rätt att på begäran få skriftlig uppgift av banken om sitt
medlemskap och om sina inbetalade insatser.

4 kap. Återbetalning av medlemsinsatser

1 §

En medlem som har avgått ur en medlemsbank har rätt att sex månader efter
avgången få ut sina inbetalade medlemsinsatser. Beloppet får dock inte överstiga
hans andel i förhållande till övriga medlemmar av bankens egna kapital enligt
den balansräkning som hänför sig till tiden före avgången. Vid beräkning av
bankens egna kapital skall man bortse från reservfonden, fonden för orealiserade
vinster, uppskrivningsfonden och förlagsinsatserna.
Den avgångne har vidare rätt att på samma sätt som övriga medlemmar få ut sin
andel av beslutad vinstutdelning.
Träder medlemsbanken i likvidation inom sex månader från avgången eller med-
delas inom samma tid beslut om att försätta banken i konkurs, skall den av-
gångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt grunderna för reglerna om
skifte av bankens tillgångar.
En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgarna. Detta
gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket eller 10
kap. 3 § andra stycket.

2 §

Om medlemsbanken försätts i konkurs på en ansökan som har gjorts inom ett år
från en medlems avgång, är denne skyldig att betala tillbaka vad han har fått ut
av sina medlemsinsatser i den utsträckning det behövs för att bankens skulder
skall kunna betalas.

3 §

En medlem som deltar i medlemsbanken med högre insatsbelopp än han är skyldig
att delta med, har rätt att efter uppsägning få ut överskjutande belopp utan att
avgå ur banken. Beträffande uppsägningen samt medlemmens rätt att få ut det
uppsagda beloppet och hans skyldighet att betala tillbaka vad han har fått ut
tillämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första stycket. Sexmånadersfristen enligt 1
§ skall därvid räknas från utgången av det räkenskapsår som efter det att
uppsägningen har gjorts slutar tidigast en månad eller den längre tid, dock
högst sex månader, som har bestämts i stadgarna. Dessutom gäller att sådant
insatsbelopp får betalas ut endast om det kan ske med hänsyn till bestämmelserna
om kapitaltäckning i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar
för kreditinstitut och värdepappersföretag.

5 kap. Förlagsinsatser

1 §

En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskjutas, utöver
vad som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, genom särskilda insatser (för-
lagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas även av andra än med-
lemmar.
Förlagsinsatser får tillskjutas med högst ett så stort belopp att summan av
gjorda förlagsinsatser efter tillskottet uppgår till högst det belopp som svarar
mot summan av andra då inbetalda insatser än förlagsinsatser i medlemsbanken.

2 §

Stadgarna får innehålla föreskrifter om begränsningar i fråga om vem som har
rätt att tillskjuta förlagsinsatser och genom överlåtelse förvärva de
rättigheter som är förenade med förlagsinsatserna (förlagsandelar). För redan
gjorda insatser får inte strängare begränsningar införas än vad som gällde när
insatsen gjordes.
Förvärv av förlagsandelar i strid mot föreskrifter som avses i första stycket
är ogiltiga.

3 §

Om medlemsbanken upplöses och det vid upplösningen finns överskott, har inneha-
varna av förlagsandelar rätt att så långt överskottet räcker få för-
lagsinsatserna inlösta med belopp motsvarande insatsernas storlek, innan utbe-
talning sker för andra ändamål. Finns det flera förlagsinsatser och förslår inte
överskottet till full betalning av samtliga, skall överskottet fördelas på
insatserna i förhållande till deras storlek.

4 §

För varje förlagsinsats skall medlemsbanken utfärda ett förlagsandelsbevis.
Beviset skall ställas till viss person, till innehavaren eller till viss person
eller order och innehålla uppgift om
1. bankens firma,
2. nummer eller annan beteckning för beviset,
3. insatsens storlek,
4. den rätt till utdelning som insatsen medför,
5. det sätt på vilket utdelning skall betalas ut och inlösen ske,
6. föreskrifter som avses i 2 § första stycket, samt
7. upplysning om vad 2 § andra stycket innehåller.
Förlagsandelsbeviset skall undertecknas av banken. Styrelseledamöters eller
firmatecknares namnteckning får återges genom tryckning eller på liknande sätt.

5 §

I fråga om förlagsandelsbevis gäller, om inte annat följer av denna lag, i till-
ämpliga delar vad som föreskrivs i lagen (1936:81) om skuldebrev. Bevis som har
ställts till viss person jämställs med enkelt skuldebrev, och bevis till
innehavaren eller till viss person eller order, med löpande skuldebrev. Den som
innehar ett förlagsandelsbevis ställt till viss person eller order och som
enligt medlemsbankens anteckning på beviset är ägare till förlagsandelen är lik-
ställd med den som enligt 13 § andra stycket samma lag förmodas ha rätt att göra
skuldebrevet gällande. Anteckning på beviset skall göras endast om innehavaren
styrker sitt förvärv av den förlagsandel som beviset avser.

6 §

Styrelsen skall föra en förteckning över samtliga förlagsinsatser. Denna kan
bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem eller föras med automatisk
databehandling eller på annat liknande sätt. Förteckningen skall innehålla
uppgift om storleken på varje förlagsinsats, om tidpunkten för varje insats och
om den rätt till utdelning som insatsen medför. Förteckningen skall hållas
tillgänglig för var och en som vill ta del av den.

7 §

Den som innehar en förlagsandel har rätt att få förlagsinsatsen inlöst tidigast
fem år efter tillskottet under förutsättning att han skriftligen säger upp be-
loppet minst två år i förväg.
Medlemsbanken får lösa in en förlagsinsats tidigast fem år efter tillskottet
under förutsättning att banken skriftligen säger upp beloppet minst sex månader
i förväg.
Inlösen enligt denna paragraf sker till det belopp som utgör insatsens storlek
enligt förlagsandelsbeviset. Beloppet får dock inte överstiga innehavarens andel
i förhållande till övriga förlagsinsatser av medlemsbankens egna kapital enligt
den senast fastställda balansräkningen, utan anlitande av reservfond eller
uppskrivningsfond. Om banken försätts i konkurs på en ansökan som görs inom ett
år efter inlösen, skall vad som föreskrivs i 4 kap. 2 § om återbetalning
tillämpas i fråga om förlagsinsatsen.

6 kap. Medlemsbankens ledning

1 §

En medlemsbank skall ha en styrelse med minst fem ledamöter. Styrelsen skall
förvalta bankens angelägenheter i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag
och bankrörelselagen (1987:617).
Styrelsen väljs av föreningsstämman, om det inte föreskrivs i stadgarna att en
eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt. Särskilda bestämmelser
om att styrelseledamot kan utses av annan än stämman finns i 4 §.
En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Uppdrag-
stiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall bestämmas så att upp-
draget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken styrelseval
förrättas.
Vad som sägs i denna lag och bankrörelselagen om styrelseledamöter skall i
tillämpliga delar gälla även suppleanter.
Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om
styrelserepresentation för de privatanställda.

2 §

Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller den som har
utsett ledamoten begär det. Anmälan om avgång skall göras hos styrelsen och, om
en ledamot som inte är vald på föreningsstämma vill avgå, även hos den som har
tillsatt ledamoten.
Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller hinder enligt 3 § upp-
kommer för honom att vara styrelseledamot och det inte finns någon suppleant som
kan inträda i hans ställe, skall övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för att
en ny styrelseledamot tillsätts för den återstående mandattiden. Sådana åtgärder
behöver dock inte vidtas, om den förutvarande ledamoten var arbetstagarrepre-
sentant som avses i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatan-
ställda. Skall ledamoten väljas på föreningsstämma, kan valet vänta till nästa
ordinarie stämma på vilken styrelseval förrättas, om styrelsen är beslutför med
kvarstående ledamöter och suppleanter och deras antal inte understiger fem.
Om en styrelseledamot som enligt stadgarna skall tillsättas i annan ordning än
genom val av föreningsstämman inte har utsetts, skall Finansinspektionen
förordna en ersättare på ansökan av en styrelseledamot, medlem, borgenär eller
någon annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda
banken.

3 §

Minst hälften av styrelseledamöterna skall vara bosatta inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, Finansinspektionen i särskilda fall tillåter något annat. Den som
är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot. Att detsamma gäller den som är
underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.
Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i medlemsbanken, om inte stadgarna i
särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställföreträdare för
en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av sty-
relsen för den juridiska personen eller delägare i denna får dock vara
styrelseledamot utan att vara medlem i banken, även om stadgarna saknar
föreskrift om det.
Bestämmelserna i andra stycket gäller inte arbetstagarrepresentanter som har
utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatan-
ställda.
Av styrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat femtal vara anställd i
medlemsbanken. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till arbetstagarrep-
resentanter som har utsetts enligt lagen om styrelserepresentation för de pri-
vatanställda.

4 §

Styrelsen skall utse en eller, om det behövs, flera verkställande direktörer att
under styrelsens inseende leda verksamheten i banken. Styrelsen får även utse
ställföreträdare för verkställande direktör. Om någon annan än en styrelseleda-
mot utses till verkställande direktör, skall han ingå som ledamot i styrelsen.
Om någon annan än en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant utses till
ställföreträdare för verkställande direktör, skall han ingå som suppleant i
styrelsen. Verkställande direktör skall vara bosatt inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet, om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Fi-
nansinspektionen i särskilda fall tillåter något annat.
Vad som sägs i denna lag om verkställande direktör skall i tillämpliga delar
gälla också för ställföreträdare för verkställande direktör.

5 §

När en styrelseledamot tillträder sitt uppdrag, skall han för införing i aktie-
bok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som
medlemsbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet
skall anmälas inom en månad.
Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt
insiderlagen (1990:1342).

6 §

Styrelsen får, med den inskränkning som följer av 7 §, uppdra åt verkställande
direktör eller någon annan att ensam eller tillsammans med annan vidta sådana
åtgärder som det annars är styrelsens uppgift att vidta. En person som har fått
ett sådant uppdrag kallas delegat.
Delegation enligt första stycket får även ske till särskilda ledningsorgan för
visst område (regionstyrelse) eller för ett eller flera bankkontor (kontorssty-
relse).
Styrelsen skall i en instruktion meddela föreskrifter om de befogenheter som
verkställande direktör och andra delegater skall ha. Instruktionen skall
fastställas för ett år i sänder. Avser uppdraget att bevilja kredit, skall grun-
derna för kreditgivningen fastställas. Om det har utsetts flera verkställande
direktörer, skall instruktionen ange hur ledningen av medlemsbankens verksamhet
skall fördelas mellan dem. Styrelsen skall så snart det kan ske sända en kopia
av instruktionen till Finansinspektionen samt, när ändringar vidtagits i
instruktionen, underrätta inspektionen om detta.
Uppdrag som avses i första stycket kan när som helst återkallas eller
inskränkas. Även om styrelsen har lämnat delegatuppdrag får styrelsen själv
avgöra ärenden av varje slag.

7 §

Styrelsen får inte uppdra åt en enskild styrelseledamot eller någon annan att
avgöra ärenden som är av principiell betydelse eller i övrigt av större vikt.
Styrelsen får inte i något fall uppdra åt en enskild styrelseledamot eller
någon annan att bevilja kredit till fysisk eller juridisk person som omfattas av
bestämmelserna i 2 kap. 17 § bankrörelselagen (1987:617).
Trots bestämmelserna får styrelsen uppdra åt någon annan att inom fastställda
gränser bevilja kredit i och för en rörelse som drivs av låntagaren.
Styrelsen får endast i enlighet med de föreskrifter som regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen meddelar uppdra åt en enskild
styrelseledamot eller någon annan att ensam eller i förening med annan bevilja
kredit till andra anställda och delegater än sådana som avses i andra stycket
och till fysiska eller juridiska personer som står i ett sådant förhållande till
dem som anges i 2 kap. 17 § första stycket 6 och 7 bankrörelselagen.
Bestämmelserna i denna paragraf om kredit gäller även garantiförbindelse som
medlemsbanken åtar sig.

8 §

Verkställande direktör eller annan delegat som är anställd i en medlemsbank får
inte vara styrelseledamot i sådana företag vars huvudsakliga verksamhet består i
att förvalta eller driva handel med aktier eller som driver emissionsrörelse. I
andra företag får de vara styrelseledamöter, om bankens styrelse i varje
särskilt fall ger sitt tillstånd. Den som tillståndet avser får inte delta i
styrelsens beslut i frågan.
Första stycket gäller inte om företaget ingår i samma koncern som banken.

9 §

Om en medlemsbank har blivit moderföretag, skall styrelsen meddela detta till
dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall lämna styrelsen för
banken de upplysningar som behövs för att bedöma koncernens ställning och
resultatet av koncernens verksamhet.

10 §

Inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Styrelsen skall välja
ordförande om inte annat föreskrivs i stadgarna eller beslutas av förenings-
stämman. Styrelsen får även utse vice ordförande. Vid lika röstetal avgörs valet
genom lottning.
Verkställande direktör eller annan anställd i medlemsbanken får inte vara
ordförande eller vice ordförande.

11 §

Ordföranden skall se till att sammanträden hålls när det behövs. På begäran av
en styrelseledamot skall styrelsen sammankallas.
Vid styrelsens sammanträden skall det föras protokoll, som undertecknas eller
justeras av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser till det.
Styrelseledamot har rätt att få avvikande mening antecknad till protokollet.
Protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras på betryggande sätt.

12 §

Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter
eller det högre antal som föreskrivs i stadgarna är närvarande. Beslut i ett
ärende får dock inte fattas, om inte såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter
fått tillfälle att delta i ärendets behandling och fått tillfredsställande
underlag för att avgöra ärendet. Om en styrelseledamot inte kan komma och det
finns en suppleant som skall träda in i hans ställe, skall suppleanten ges
tillfälle till det. Suppleant för arbetstagarledamot som har utsetts enligt
lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda, skall dock
alltid få underlag och ges tillfälle att delta i ärendets behandling på samma
sätt som en styrelseledamot.
Om inte stadgarna föreskriver särskild röstmajoritet, gäller som styrelsens
beslut den mening för vilken mer än hälften av de närvarande röstar eller, vid
lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är styrelsen inte fulltalig,
skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än en tredjedel av hela antalet
styrelseledamöter, om inte annat föreskrivs i stadgarna.
Handlingar som enligt denna lag eller bankrörelselagen (1987:617) skall
undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst hälften av hela antalet
styrelseledamöter.

13 §

En styrelseledamot eller en delegat får inte handlägga frågor om avtal mellan
honom och medlemsbanken. Han får inte heller handlägga frågor om avtal mellan
banken och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse som kan
strida mot bankens. Han får inte heller delta i beslut om avtal mellan banken
och tredje man, som han ensam eller tillsammans med annan får företräda. Med
avtal jämställs rättegång eller annan talan.

14 §

Styrelsen företräder medlemsbanken och tecknar dess firma.
Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot eller någon annan att företräda
medlemsbanken och teckna dess firma, om inte ett förbud mot sådant bemyndigande
har tagits in i stadgarna. Minst en av dem som bemyndigas att företräda banken
och teckna dess firma skall vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsom-
rådet, om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansin-
spektionen i särskilda fall tillåter något annat. I övrigt gäller i fråga om
den som inte är styrelseledamot vad som sägs i 3 § första och andra styckena och
13 § om styrelseledamot.
Rätten att teckna medlemsbankens firma får utövas endast av två eller flera
personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras.
Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i andra
stycket.
Om medlemsbanken inte har någon behörig ställföreträdare som är bosatt i
Sverige, skall styrelsen bemyndiga en person som är bosatt här att på bankens
vägnar ta emot delgivning. Ett sådant bemyndigande får inte lämnas till någon
som är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

15 §

Styrelsen eller annan ställföreträdare för medlemsbanken får inte företa
rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda otillbörlig fördel åt
en medlem eller någon annan till nackdel för banken eller annan medlem.
En ställföreträdare får inte följa sådana föreskrifter av föreningsstämman-
eller annat föreningsorgan som inte är gällande därför att de står i strid med
denna lag, bankrörelselagen (1987:617), lagen (1995:000) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag eller stadgarna.

16 §

Har en ställföreträdare överskridit sin befogenhet när han företog en rättshand-
ling för medlemsbanken, gäller inte rättshandlingen mot banken, om den mot
vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenheten
överskreds.

17 §

Medlemsbanken skall anmäla för registrering vem som har utsetts till styrelsele-
damot, suppleant och firmatecknare och vem som enligt 14 § bemyndigats att på
bankens vägnar ta emot delgivning samt deras postadress och personnummer eller,
om sådant saknas, födelsedatum. Om någon ledamot eller suppleant har utsetts
enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda, skall
detta anges. Banken skall även anmäla för registrering vilka som tecknar bankens
firma och på vilket sätt.
Anmälan görs första gången när medlemsbanken enligt 2 kap. 5 § anmäls för
registrering och därefter genast efter det att en ändring har inträffat i ett
förhållande som har anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första
stycket. Rätt att göra anmälan har även den som anmälningen gäller.
Om medlemsbankens postadress ändras, skall banken genast anmäla det för regi-
strering.

7 kap. Föreningsstämma

1 §

Föreningsmedlemmarnas rätt att besluta i medlemsbankens angelägenheter utövas
vid föreningsstämman.
Varje medlem har en röst, om inte annat anges i stadgarna.
Av 12 § framgår att föreningsstämmans befogenheter helt eller delvis kan
överlämnas åt särskilt valda fullmäktige.

2 §

En medlems rätt vid föreningsstämman utövas av medlemmen personligen eller den
som är medlemmens ställföreträdare enligt lag eller genom ombud med skriftlig,
dagtecknad fullmakt. Fullmakten gäller högst ett år från utfärdandet. Ingen får
som ombud företräda mer än en medlem, om inte annat anges i stadgarna.
En medlem får vid föreningsstämman ha högst ett biträde.

3 §

En medlem får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om
1. talan mot honom,
2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gentemot
medlemsbanken, eller
3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 beträffande annan, om medlemmen
har ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot bankens.
Bestämmelserna i första stycket om medlem gäller även ombud för medlem.

4 §

Föreningsstämman skall hållas på den ort där styrelsen har sitt säte. I stad-
garna kan det dock föreskrivas att föreningsstämman skall eller kan hållas på
annan angiven ort. Om utomordentliga omständigheter föranleder det, får stämman
hållas på annan plats inom Sverige.

5 §

Ordinarie föreningsstämma skall hållas inom fyra månader efter utgången av varje
räkenskapsår. Vid en sådan stämma skall styrelsen lägga fram årsredovisningen
och revisionsberättelsen samt, i en medlemsbank som är moderförening, kon-
cernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen.
Vid stämman skall beslut fattas
1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i
medlemsbank som är moderförening, koncernresultaträkningen och koncernbalans-
räkningen,
2. om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda
balansräkningen,
3. om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna, samt
4. i andra ärenden som ankommer på stämman enligt denna lag, bankrörelselagen
(1987:617) eller stadgarna.
Beslut i en fråga som avses i andra stycket 1-3 skall dock skjutas upp till en
fortsatt stämma, om majoriteten eller en minoritet som består av minst en
tiondel av samtliga röstberättigade begär det. Den fortsatta stämman skall
hållas minst en och högst två månader efter den ordinarie stämman. Något
ytterligare uppskov är inte tillåtet.

6 §

Extra föreningsstämma skall hållas när styrelsen finner skäl till det. En sådan
stämma skall även hållas när det för uppgivet ändamål skriftligen begärs av
flertalet av revisorerna eller av minst en tiondel av samtliga röstberättigade
eller det mindre antal som kan vara bestämt i stadgarna. Kallelse skall
utfärdas inom fjorton dagar från den dag då begäran kom in till medlemsbanken.

7 §

En medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma, om han
begär det på det sätt och inom den tid som kan vara bestämd i stadgarna. Saknar
stadgarna sådana bestämmelser, skall medlemmen skriftligen framställa sin
begäran hos styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till
stämman. Den som har uteslutits ur medlemsbanken har inte rätt att få ärende
behandlat vid stämman, även om han ännu inte har avgått ur banken.

8 §

Styrelsen kallar till föreningsstämma. Kallelsen får utfärdas tidigast fyra
veckor före stämman. Om inte stadgarna föreskriver längre tid skall kallelsen
utfärdas senast två veckor före ordinarie och senast en vecka före extra stämma.
Om stämman skjuts upp till en dag som infaller senare än fyra veckor efter det
att stämman har inletts, skall kallelse utfärdas till den fortsatta stämman. Om
det enligt denna lag eller stadgarna krävs att ett stämmobeslut skall fattas på
två stämmor för att det skall bli giltigt, får kallelse till den senare stämman
inte utfärdas innan den första stämman har hållits. I en sådan kallelse skall
det anges vilket beslut den första stämman har fattat.
Kallelse skall ske enligt stadgarna. Skriftlig kallelse skall dock alltid
sändas till varje medlem vars postadress är känd för medlemsbanken, om
1. ordinarie föreningsstämma skall hållas på annan tid än som föreskrivs i
stadgarna, eller
2. föreningsstämma skall behandla fråga om
a) sådan ändring av stadgarna som avses i 15 § första eller andra stycket,
b) bankens försättande i likvidation, eller
c) bankens uppgående i en annan bank genom fusion.
I kallelsen skall de ärenden som skall förekomma på stämman anges tydligt. Om
stämman skall behandla ett ärende om medlemsbankens uppgående i en annan bank
genom fusion eller ett ärende om bankens försättande i likvidation, skall förs-
laget och grunden för detta anges i kallelsen. Om ett ärende avser ändring av
stadgarna, skall det huvudsakliga innehållet av förslaget till ändringen anges i
kallelsen. Ett fullständigt förslag till stadgeändringen skall efter det att
kallelse har utfärdats hållas tillgängligt för medlemmarna hos banken och genast
sändas till medlemmar som begär det och uppger sin postadress.
Under minst en vecka före den stämma som avses i 5 § skall redovisningshand-
lingarna och revisionsberättelsen samt, i medlemsbank som är moderförening, kon-
cernredovisningshandlingarna och koncernrevisionsberättelsen eller kopior av
dessa hållas tillgängliga för medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar hos
banken och genast sändas till medlemmar och innehavare av förlagsandel som begär
det och uppger sin postadress.

9 §

Om bestämmelser i denna lag, bankrörelselagen (1987:617) eller stadgarna rörande
kallelse till föreningsstämma eller tillhandahållande av handlingar har åsido-
satts i ett ärende, får stämman inte besluta i ärendet utan samtycke av alla
medlemmar som berörs av felet. Stämman får dock även utan sådant samtycke avgöra
ett ärende som inte har tagits upp i kallelsen, om ärendet enligt stadgarna
skall förekomma på stämman eller omedelbart föranleds av ett annat ärende som
skall avgöras. Den får också besluta att extra föreningsstämma skall samman-
kallas för behandling av ärendet.

10 §

Föreningsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller av den som styrelsen har
utsett. Stämman utser ordförande vid stämman. I stadgarna kan det dock bestämmas
vem som skall öppna stämman och vara ordförande vid denna.
Stämmans ordförande skall, om det behövs, upprätta en förteckning över
närvarande medlemmar, ombud och biträden (röstlängd). Uppgift om medlemmarnas
rösträtt skall lämnas i röstlängden, om det förekommer olika rösträtt bland
medlemmarna. Sedan röstlängden har godkänts av stämman, skall den tillämpas till
dess att stämman beslutar om ändring. Uppskjuts stämman till en senare dag än
nästföljande vardag, skall en ny röstlängd upprättas om det behövs.
Ordföranden skall se till att det förs protokoll vid stämman. I fråga om
protokollets innehåll gäller
1. att röstlängden skall tas in i eller fogas som bilaga till protokollet,
2. att stämmans beslut skall föras in i protokollet, samt
3. om röstning har skett, att resultatet skall anges i protokollet.
Protokollet skall undertecknas av ordföranden och minst en justeringsman som
utses av stämman. Senast tre veckor efter stämman skall det justerade
protokollet hållas tillgängligt hos medlemsbanken för medlemmarna och inneha-
varna av förlagsandelar. Protokollen skall förvaras på betryggande sätt.

11 §

Styrelsen skall, om en medlem begär det och styrelsen finner att det kan ske
utan väsentlig nackdel för medlemsbanken eller nämnvärd olägenhet för enskild,
på föreningsstämman lämna upplysningar om förhållanden som kan inverka på
bedömandet av bankens årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ett
ärende på stämman. Ingår banken i en koncern avser upplysningsplikten även
bankens förhållande till andra koncernföretag samt, om banken är moderförening,
koncernredovisningen liksom sådana förhållanden som kan inverka på bedömningen
av dotterföretagens ställning.
Kan en begärd upplysning lämnas endast med stöd av uppgifter som inte är
tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom två veckor därefter hållas
skriftligen tillgänglig för medlemmarna hos medlemsbanken samt sändas till de
medlemmar som har begärt upplysningen.
Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till medlemmarna
utan väsentlig nackdel för medlemsbanken eller nämnvärd olägenhet för enskild,
skall upplysningen på medlemmens begäran i stället lämnas till bankens revisorer
inom två veckor efter stämman. Revisorerna skall inom en månad efter stämman
skriftligen yttra sig till styrelsen om huruvida den begärda upplysningen har
lämnats till dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening borde ha
föranlett ändring i revisionsberättelsen eller, beträffande bank som är
moderförening, i koncernrevisionsberättelsen, liksom huruvida upplysningen i
övrigt ger anledning till erinran. Om så är fallet, skall ändringen eller
erinrinan anges i yttrandet. Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande till-
gängligt hos banken för medlemmarna samt sända en kopia av det till de medlemmar
som har begärt upplysningen.

12 §

I stadgarna får det bestämmas att föreningsstämmans befogenheter helt eller
delvis skall utövas av särskilt valda fullmäktige.
En fullmäktige får inte väljas för längre mandatperiod än tre år. Till
fullmäktig får utses endast medlem i medlemsbanken eller någon som utan att vara
medlem enligt 6 kap. 3 § andra stycket ändå kan väljas till styrelseledamot.
Ett fullmäktigsammanträde anses som en föreningsstämma. I fråga om fullmäktig
gäller bestämmelserna i 1-11 §§ om medlem i medlemsbanken. Dock får en
fullmäktig inte rösta genom ombud.
Angående beslut av fullmäktige i ärenden som avses i 15 § eller 10 kap. 3 §
skall medlemmarna underrättas på det sätt som stadgarna föreskriver.
Även om fullmäktige har utsetts, har medlemmarna i medlemsbanken sådan rätt
som avses i 7 §, 8 § fjärde stycket och 10 § fjärde stycket andra meningen.

13 §

Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälften av de
avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder.
Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs
valet genom lottning, om inte annat beslutas av stämman innan valet förrättas.
Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag, bankrörelselagen
(1987:617) eller stadgarna. Beträffande beslut som avses i 14 och 15 §§ kan dock
i stadgarna endast föreskrivas villkor som går längre än som anges i dessa
paragrafer.

14 §

Beslut att ändra stadgarna fattas av föreningsstämman. Beslutet är giltigt om
samtliga röstberättigade har förenat sig om det. Beslutet är även giltigt, om
det har fattats på två på varandra följande föreningsstämmor och på den senare
stämman biträtts av minst två tredjedelar av de röstande eller den större
majoritet som krävs enligt 15 §.

15 §

Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en medlems förpliktelse
att erlägga insatser till medlemsbanken ökas eller att hans rätt till årsvinst
inskränks är giltigt, om beslutet på den senare stämman enligt 14 § biträtts av
minst tre fjärdedelar av de röstande.
Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en medlems rätt till
medlemsbankens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks är giltigt, om
beslutet på den senare stämman enligt 14 § biträtts av samtliga röstande. Det-
samma gäller, om ändringen innebär en inskränkning i en medlems rätt att återfå
insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § eller innebär att en medlems utträde ur banken
försvåras och ändringen skall gälla även dem som var medlemmar i banken när
frågan avgjordes.
Ett beslut om ändring av stadgarna i de hänseenden som avses i första och
andra styckena får inte tillämpas mot en medlem som inte har samtyckt till
ändringen och som säger upp sig till utträde ur medlemsbanken inom en månad från
det att slutligt beslut fattades eller, om beslutet fattades av fullmäktige,
från det medlemmen underrättades om beslutet. I ett sådant fall får medlemmen,
oavsett vad stadgarna föreskriver, utträda ur banken vid utgången av det
räkenskapsår som slutar tidigast en månad efter uppsägningen. Vid utträdet har
medlemmen den rätt som en avgående medlem har enligt 4 kap. 1 § första och andra
styckena.

16 §

Ett beslut om ändring av stadgarna skall genast anmälas för registrering sedan
ändringen har stadfästs. Beslutet får inte verkställas förrän registrering har
skett.
Beslut som innebär nedsättning av medlemsinsatsernas belopp eller annan
lindring av medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna får inte verkställas
förrän ett år efter registreringen.

17 §

Föreningsstämman får inte fatta beslut som är ägnade att ge otillbörlig fördel
åt en medlem eller någon annan till nackdel för medlemsbanken eller annan
medlem.

18 §

Om ett beslut av föreningsstämman inte har kommit till i behörig ordning eller i
övrigt strider mot denna lag, bankrörelselagen (1987:617), lagen (1995:000) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller stadgarna, kan talan
mot medlemsbanken om att beslutet skall upphävas eller ändras föras av medlem,
innehavare av förlagsandelar, styrelsen eller styrelseledamot.
Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks inte talan
inom denna tid, är rätten till talan förlorad.
Talan får väckas senare än vad som sägs i andra stycket när
1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med alla medlemmars
samtycke,
2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa medlemmar och sådant
samtycke inte har getts, eller
3. kallelse till stämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse som
gäller för medlemsbanken har eftersatts i något väsentligt avseende.
En dom varigenom föreningsstämmans beslut upphävs eller ändras gäller även för
de medlemmar och innehavare av förlagsandelar som inte har fört talan. Rätten
kan ändra föreningsstämmans beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll
beslutet rätteligen borde ha haft. Är föreningsstämmans beslut sådant som enligt
denna lag eller bankrörelselagen skall anmälas för registrering, skall rätten
underrätta Finansinspektionen för registrering, om beslutet har upphävts eller
ändrats genom en dom som har vunnit laga kraft eller rätten genom beslut under
rättegången har förordnat att föreningsstämmans beslut inte får verkställas.

19 §

Om styrelsen vill väcka talan mot medlemsbanken, skall styrelsen sammankalla en
föreningsstämma för val av ställföreträdare att föra bankens talan i tvisten.
Stämning delges med den valda ställföreträdaren.
Ett förbehåll i stadgarna att tvister mellan medlemsbanken och styrelsen,
styrelseledamot, likvidator, medlem, innehavare av förlagsandel eller röstbe-
rättigad som inte är medlem skall hänskjutas till skiljemän, har samma verkan
som ett skiljeavtal. Om styrelsen begär skiljemannaförfarande mot banken, till-
ämpas första stycket. Är det fråga om en klandertalan av styrelsen mot
föreningsstämmans beslut, är rätten till talan inte förlorad enligt 18 § andra
stycket, om styrelsen inom den klandertid som anges där har kallat till före-
ningsstämma enligt första stycket.

8 kap. Överskottsutdelning och annan användning av
medlemsbankens egendom

1 §

Medlemsbankens medel får betalas ut till medlemmarna endast i form av över-
skottsutdelning, återbetalning av medlemsinsatser enligt 4 kap., utbetalning vid
nedsättning av medlemsinsatsernas belopp och utskiftning vid bankens likvida-
tion.
Med överskottsutdelning avses i denna lag
1. gottgörelse i form av återbäringar eller liknande som grundas på rörelsens
resultat utan att ha räknats in i redovisade årsresultat, och
2. utdelningar från redovisade årsresultat i form av medlemsåterbäring eller
på annat sätt (vinstutdelning).
Att stadgarna skall innehålla bestämmelser om användningen av behållna
tillgångar vid medlemsbankens likvidation följer av 2 kap. 4 §.

2 §

Vinstutdelning får inte överstiga vad som i den fastställda balansräkningen och,
i fråga om medlemsbank som är moderförening, i den fastställda koncern-
balansräkningen för det senaste räkenskapsåret redovisas som bankens eller kon-
cernens fria egna kapital med avdrag för
1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet eget
kapital eller, i fråga om bank som är moderförening, det belopp som av det fria
egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna
skall föras över till det bundna egna kapitalet, och
2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något annat ändamål
än utdelning till medlemmarna.
Vinstutdelning som beräknas på annat sätt än i förhållande till den omfattning
i vilken medlemmarna har deltagit i medlemsbankens verksamhet eller i övrigt
tagit denna i anspråk, får fastställas till högst en ränta för år på inbetalda
medlemsinsatser som motsvarar det av riksbanken fastställda diskonto som gällde
vid räkenskapsårets utgång med tillägg av tre procentenheter.

3 §

Gottgörelser som avses i 1 § andra stycket 1 får inte lämnas i vidare mån än att
föreskriven avsättning kan ske till reservfonden.
Överskottsutdelning får inte ske med så stort belopp att utdelningen med
hänsyn till medlemsbankens eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet
eller ställning i övrigt står i strid med god affärssed.

4 §

Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till den om-
fattning i vilken någon har deltagit i medlemsbankens verksamhet eller i övrigt
tagit denna i anspråk får lämnas även till andra än medlemmar.
Även vinstutdelning av det slag som avses i 2 § andra stycket får lämnas till
innehavare av förlagsandelar. Därvid gäller inte den begränsning i fråga om
utdelningens höjd som anges där.

5 §

Föreningsstämman fattar beslut om överskottsutdelning. Den får uppdra åt
styrelsen att fatta beslut om gottgörelser. Stämman får inte besluta om
utdelning av större belopp än styrelsen har föreslagit eller godkänt.

6 §

Till reservfonden skall avsättas minst tjugofem procent av den del av medlems-
bankens nettovinst för året som inte går åt för att täcka en balanserad förlust.
Vid avsättning till reservfonden skall till nettovinsten räknas även gottgör-
elser. Uppgår reservfonden till minst tio procent av bankens utlåning vid
utgången av det närmast föregående räkenskapsåret, behöver sådan avsättning till
reservfond som avses i detta stycke inte ske.
Till reservfonden skall vidare det belopp avsättas som
1. medlem vid avgång ur medlemsbanken inte får tillbaka av sina insatser,
2. förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en förlagsinsats,
3. enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden,
4. enligt beslut av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det i
balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden.
Reservfonden får enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endast för att
täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen som inte kan täckas
av fritt eget kapital.

7 §

Sker utbetalning till en medlem eller någon annan i strid mot denna lag, skall
mottagaren betala tillbaka vad han erhållit med ränta beräknad enligt 5 §
räntelagen (1975:635) från det att utbetalningen erhållits intill dess att högre
ränta skall betalas enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 § samma lag.
Detta gäller dock inte om mottagaren hade skälig anledning att anta att
utbetalningen utgjorde laglig överskottsutdelning.
För den brist som uppkommer vid återbetalningen ansvarar enligt 5 kap. 1-4 §§
bankrörelselagen (1987:617) de som medverkat till att besluta om eller
verkställa utbetalningen eller till att upprätta eller fastställa en oriktig
balansräkning som legat till grund för beslutet.

8 §

Föreningsstämman får besluta om gåvor till allmännyttiga eller därmed jämförliga
ändamål, om det med hänsyn till ändamålet, medlemsbankens ställning och omstän-
digheterna i övrigt kan anses skäligt. Styrelsen får för sådana ändamål endast
använda tillgångar som med hänsyn till bankens ställning är av ringa betydelse.

9 kap. Likvidation och upplösning

Frivillig likvidation

1 §

Föreningsstämman kan besluta att medlemsbanken skall träda i likvidation.
Ett beslut om likvidation är giltigt endast om samtliga röstberättigade
förenat sig om beslutet eller detta har fattats på två på varandra följande
stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av de
röstande. Längre gående villkor för att beslutet skall bli giltigt får före-
skrivas i stadgarna. Likvidationen inträder omedelbart eller den senare dag som
stämman beslutar.
Ett beslut om likvidation kan dock alltid fattas med enkel majoritet, om det
gäller ett beslut enligt 19 § andra stycket eller om det finns grund för
tvångslikvidation enligt 2 eller 4 §. Vid lika röstetal utgörs stämmans beslut
av den mening som ordföranden biträder. Ett beslut om likvidation enligt detta
stycke har omedelbar verkan.

Tvångslikvidation

2 §

Om antalet medlemmar går ned under det lägsta antal som föreskrivs i 2 kap. 1 §,
skall styrelsen snarast möjligt till föreningsstämman hänskjuta frågan huruvida
medlemsbanken skall träda i likvidation. Inträder inte ett tillräckligt antal
medlemmar inom tre månader efter det att antalet gått ned under det föreskrivna
lägsta antalet, skall styrelsen, om inte stämman beslutar att medlemsbanken
skall träda i likvidation, hos rätten ansöka att medlemsbanken försätts i likvi-
dation. En sådan ansökan kan även göras av en styrelseledamot, en revisor, en
medlem eller en innehavare av förlagsandel. En anmälan till rätten om samma för-
hållanden kan även göras av Finansinspektionen.
Görs ansökan eller anmälan enligt första stycket, förordnar rätten att
medlemsbanken skall träda i likvidation, om det inte under ärendets handläggning
i första instans styrks att det föreskrivna lägsta medlemsantalet har uppnåtts.

3 §

Om styrelseledamöterna underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt 2 §
första stycket, svarar den och andra som med vetskap om denna underlåtenhet
handlar på medlemsbankens vägnar solidariskt för de förpliktelser som uppkommer
för banken. En styrelseledamot undgår dock ansvar, om han visar att underlåten-
heten inte beror på försummelse av honom. Solidariskt ansvar för de för-
pliktelser som uppkommer för banken inträder även för sådana medlemmar som med
vetskap om att banken är skyldig att träda i likvidation enligt 2 § första
stycket ändå deltar i beslut att fortsätta bankens verksamhet. Ansvarighet-
enligt denna paragraf gäller dock inte för förpliktelser som uppkommer sedan
likvidationsfrågan har hänskjutits till rättens prövning eller sedan ett
tillräckligt antal medlemmar har inträtt efter den tid som anges i 2 § första
stycket.

4 §

Rätten skall besluta att medlemsbanken skall träda i likvidation, om
1. medlemsbankens rörelse inte öppnats inom ett år från dess bildande,
2. oktrojen för medlemsbanken har återkallats, eller
3. medlemsbanken efter en konkurs som avslutats med överskott inte inom före-
skriven tid har fattat beslut om likvidation enligt 19 § andra stycket.
Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om det styrks att likvida-
tionsgrunden har upphört under ärendets handläggning i första instans.
Fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av Finansinspek-
tionen eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot, medlem eller innehavare
av förlagsandel. I det fall som avses i första stycket 3 prövas frågan även på
ansökan av borgenär eller av annan vars rätt kan vara beroende av att det finns
någon som kan företräda medlemsbanken.

Förfarandet hos rätten

5 §

Görs ansökan eller anmälan som avses i 2 eller 4 §, skall rätten genast kalla
medlemsbanken, Finansinspektionen samt de medlemmar och borgenärer som vill
yttra sig i ärendet att inställa sig för rätten på en bestämd dag, då frågan om
skyldighet för banken att träda i likvidation skall prövas. Kallelsen skall
delges banken, om det kan ske på annat sätt än enligt 15-17 §§ delgivningslagen
(1970:428). Rätten skall se till att kallelsen kungörs i Post- och Inrikes Tid-
ningar minst två och högst fyra månader före inställelsedagen.

6 §

Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt för expeditio-
ner i ett ärende enligt 2 eller 4 §, skall kostnaderna betalas av medlemsbankens
medel, om banken förpliktas träda i likvidation eller om rätten i annat fall
finner det skäligt. När anmälan har gjorts av Finansinspektionen skall dessa
kostnader betalas av banken.

Genomförandet av likvidationen

7 §

Föreningsstämman eller den domstol som beslutar att medlemsbanken skall träda i
likvidation skall genast anmäla beslutet till Finansinspektionen för registre-
ring. Finansinspektionen skall därvid utan dröjsmål utse två eller flera
likvidatorer. Likvidatorerna träder i styrelsens ställe och har till uppgift att
genomföra likvidationen.

8 §

Bestämmelserna i denna lag och bankrörelselagen (1987:617) om styrelse och
styrelseledamöter skall tillämpas på likvidatorerna, i den utsträckning inte
annat följer av detta kapitel.
Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att medlemsbanken träder i
likvidation. Bestämmelserna om revision i 3 kap. bankrörelselagen skall
tillämpas under likvidationen. Revisionsberättelsen skall innehålla ett
uttalande om huruvida likvidationen, enligt revisorernas mening, onödigt
fördröjs.

9 §

I fråga om föreningsstämma under likvidation skall bestämmelserna i denna lag
och bankrörelselagen (1987:617) om föreningsstämma tillämpas, i den utsträckning
inte annat följer av detta kapitel.

10 §

När medlemsbanken har trätt i likvidation, skall styrelsen genast lämna en
redovisning för sin förvaltning av bankens angelägenheter under den tid för
vilken redovisningshandlingar inte förut har lagts fram på föreningsstämma.
Redovisningen skall läggas fram på stämman så snart det kan ske. Bestämmelserna
om årsredovisning och revisionsberättelse skall tillämpas.
Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en särskild
redovisning lämnas för detta år. I en medlemsbank som är moderföretag skall
denna särskilda redovisning även omfatta koncernredovisning.

11 §

Likvidatorerna skall ansöka om kallelse på medlemsbankens okända borgenärer.

12 §

Likvidatorerna skall så snart det kan ske genom försäljning på offentlig auktion
eller på annat lämpligt sätt förvandla medlemsbankens egendom till pengar, i den
utsträckning det behövs för likvidationen, samt betala bankens skulder. Bankens
rörelse får fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling eller för
att de anställda skall få skälig tid på sig för att skaffa nya anställningar.

13 §

Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår lämna en årsredovisning, som skall
läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för godkännande. I fråga om
likvidatorernas redovisning och dess behandling på stämman tillämpas inte 7 kap.
5 § andra stycket 1 och 2 denna lag. Bestämmelserna i 5 kap. 17-23 §§ och 6 kap.
2 § årsredovisningslagen (1995:000) samt 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 2 och 3 §§
lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
behöver inte heller tillämpas.
I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatskapitalet
anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsinsatskapital och
förlagsinsatskapital.
Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa efter
avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett
väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller
om det för en skuld eller en likvidationskostnad kan beräknas gå åt ett belopp
som väsentligt avviker från den redovisade avsättningen eller skulden, skall vid
tillgångs-, avsättnings- eller skuldposten det beräknade beloppet anges inom
linjen.

14 §

När den i kallelsen på okända borgenärer bestämda anmälningstiden har gått ut
och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorerna skifta
medlemsbankens behållna tillgångar. Om det råder tvist om något skuldbelopp
eller om skuldbeloppet inte är förfallet till betalning eller av annan orsak
inte kan betalas, skall så mycket av bankens medel som kan behövas för denna be-
talning behållas och återstoden skiftas.
De medlemmar eller innehavare av förlagsandelar som vill klandra skiftet skall
väcka talan mot medlemsbanken senast tre månader efter det att slutredovisningen
lades fram på föreningsstämman.
Om en medlem eller innehavare av en förlagsandel inte inom fem år efter det
att slutredovisningen lades fram på föreningsstämman har anmält sig för att
lyfta vad han har fått vid skiftet, har han förlorat sin rätt till detta. Om
medlen är ringa i förhållande till de skiftade tillgångarna, kan rätten på
anmälan av likvidatorerna förordna att medlen skall tillfalla Allmänna
arvsfonden. I annat fall skall 17 § tillämpas.

15 §

När likvidatorerna har fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan ske
avge en slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse som
avser likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla en
redogörelse för skiftet. Till berättelsen skall redovisningshandlingar för hela
likvidationstiden fogas. Berättelsen och redovisningshandlingarna skall lämnas
till revisorerna. Dessa skall inom en månad därefter avge en revisionsberättelse
över slutredovisningen och förvaltningen under likvidationen.
Efter det att revisionsberättelsen har lämnats till likvidatorerna skall dessa
genast kalla medlemmarna till en föreningsstämma för granskning av slutredo-
visningen. Slutredovisningen med bifogade redovisningshandlingar och revisions-
berättelsen skall hållas tillgängliga och sändas till medlemmar och innehavare
av förlagsandelar enligt bestämmelserna i 7 kap. 8 § fjärde stycket samt läggas
fram på stämman. Föreskrifterna i 7 kap. 5 § andra stycket 3 och tredje stycket
om beslut på föreningsstämma om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna skall
tillämpas på likvidatorerna.

16 §

När likvidatorerna har lagt fram slutredovisningen är medlemsbanken upplöst.
Detta skall genast anmälas för registrering.
En tiondel av samtliga röstberättigade kan dock begära hos likvidatorerna att
en föreningsstämma kallas in för att behandla en fråga om talan skall väckas
enligt 5 kap. 7 § bankrörelselagen (1987:617).

17 §

Om det efter medlemsbankens upplösning enligt 16 § visar sig att den har
tillgångar eller om talan väcks mot den eller om det av någon annan orsak
uppkommer behov av en likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas. Detta
skall genast anmälas av likvidatorerna för registrering. Kallelse till första
föreningsstämman efter återupptagandet skall utfärdas enligt stadgarna. Där-
utöver skall skriftliga kallelser sändas till varje medlem vars postadress är
känd för medlemsbanken.

18 §

Om en medlemsbank har trätt i likvidation på grund av föreningsstämmans beslut,
kan stämman sedan revisorerna avgivit yttrande besluta att likvidationen skall
upphöra och bankens verksamhet återupptas. Ett sådant beslut får dock inte
fattas, om det finns anledning till likvidation på grund av denna lag eller
stadgarna, eller om utskiftning har ägt rum.
När beslut enligt första stycket fattas, skall en styrelse samtidigt väljas.
Föreningsstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av en styrelse
skall likvidatorerna genast anmäla för registrering. Beslutet får inte
verkställas förrän Finansinspektionen lämnat tillstånd till detta och
registrering har skett.
Om ett likvidationsbeslut som avses i 1, 2 eller 4 § har blivit upphävt genom
en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft, skall likvidatorerna genast
anmäla detta för registrering samt kalla till föreningsstämma för val av
styrelse.
När likvidation har upphört enligt denna paragraf, skall 15 § tillämpas.

Konkurs

19 §

Om en medlemsbank har försatts i konkurs och denna avslutas utan överskott, är
banken upplöst när konkursen avslutas.
Om det finns överskott, skall föreningsstämman inom en månad från det att
konkursen avslutades besluta att banken skall träda i likvidation. Om inte ett
sådant beslut fattas gäller 4 §.
Var medlemsbanken i likvidation när den försattes i konkurs, skall likvida-
tionen fortsättas enligt 17 §, om konkursen avslutas med överskott.

20 §

Om en medlemsbank försätts i konkurs, skall tingsrätten sända en underrättelse
om beslutet till Finansinspektionen för registrering.
Under konkursen företräds banken som konkursgäldenär av den styrelse eller de
likvidatorer som finns vid konkursens början. Även under konkursen gäller dock
bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, om entledigande och om nytill-
sättning.
När en konkurs har avslutats skall tingsrätten genast underrätta Finansinspek-
tionen om detta för registrering samt ange om överskott finns eller inte.
Tingsrätten skall även för registrering underrätta Finansinspektionen när en
överrätt genom beslut som vunnit laga kraft har upphävt ett beslut att försätta
medlemsbanken i konkurs.

10 kap. Fusion och inlösen av aktier i dotterbolag

Fusion genom absorption

1 §

Enligt ett avtal om fusion kan en medlemsbank (den överlåtande banken) gå upp i
en annan medlemsbank (den övertagande banken). En sådan fusion innebär att med-
lemmarna i den överlåtande banken blir medlemmar i den övertagande banken och
att den överlåtande banken upplöses utan likvidation samt att dess tillgångar
och skulder övertas av den övertagande banken. För att avtalet skall bli giltigt
skall det godkännas av föreningsstämman i den överlåtande banken. Fusion kan ske
trots att den överlåtande banken har trätt i likvidation. I ett sådant fall
skall likvidationen avslutas när tillstånd till fusionen enligt 5 § har regi-
strerats.
Följande handlingar skall hållas tillgängliga för de röstberättigade, med-
lemmarna och innehavarna av förlagsandelar i den överlåtande medlemsbanken under
minst en vecka före den föreningsstämma vid vilken frågan om godkännande av
fusionsavtalet skall behandlas samt läggas fram på stämman:
1. förslag till föreningsstämmans beslut,
2. fusionsavtalet,
3. en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av vikt vid
bedömningen av förslagets lämplighet för medlemsbanken och insättarna,
4. ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3, samt
5. en kopia av den övertagande medlemsbankens årsredovisning för det senaste
räkenskapsåret, försedd med anteckning om föreningsstämmans beslut rörande
bankens vinst eller förlust, samt en kopia av revisionsberättelsen för samma
räkenskapsår.
Skall den överlåtande medlemsbankens årsredovisning inte behandlas på den
stämma som anges i andra stycket eller har den övertagande bankens årsredovis-
ning för det senaste räkenskapsåret inte behandlats på en stämma i den banken,
skall i stället för de handlingar som anges i andra stycket 5 följande hand-
lingar hållas tillgängliga och läggas fram på den förstnämnda stämman i enlighet
med vad som anges i andra stycket:
1. en kopia av medlemsbankens senaste årsredovisning, försedd med anteckning
om föreningsstämmans beslut om bankens vinst eller förlust, samt en kopia av
revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,
2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig be-
tydelse för bankens ställning som har inträffat efter det att årsredovisningen
har lämnats, samt
3. revisorernas yttrande över styrelsens redogörelse enligt 2.
Handlingarna skall genast sändas till de röstberättigade, medlemmar eller
innehavare av förlagsandel, som begär det och uppger sin postadress.

Fusion genom kombination

2 §

Enligt ett avtal om fusion kan två eller flera medlemsbanker (de överlåtande
bankerna) förenas genom att bilda en ny medlemsbank (den övertagande banken). En
sådan fusion innebär att medlemmarna i de överlåtande bankerna blir medlemmar i
den nya banken och att de överlåtande bankerna upplöses utan likvidation samt
att den nya banken övertar deras tillgångar och skulder. Avtalet skall för att
bli giltigt godkännas av föreningsstämman i varje överlåtande medlemsbank.
Bestämmelsen i 1 § första stycket fjärde meningen skall tillämpas.
De handlingar som anges i 1 § andra stycket 1-4 och tredje stycket skall upp-
rättas för varje överlåtande medlemsbank. De skall hållas tillgängliga för de
röstberättigade, medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar i de överlåtande
bankerna under minst en vecka före den föreningsstämma vid vilken frågan om god-
kännande av fusionsavtalet skall behandlas. Handlingarna skall genast sändas
till röstberättigad, medlem och innehavare av förlagsandel som begär det och
uppger sin postadress. Handlingarna skall läggas fram på stämmorna.
Fusionsavtalet skall innehålla ett förslag till stadgar för den nya medlems-
banken och ange hur styrelse och revisorer skall utses. Om de överlåtande
bankerna godkänner fusionsavtalet, skall de samtidigt i enlighet med avtalets
bestämmelser utse styrelse och revisorer i den nya banken.

Fusionsförfarandet

3 §

Ett beslut om godkännande av fusionsavtal är giltigt endast om det på stämman
har biträtts av samtliga röstberättigade eller har fattats på två på varandra
följande stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av
de röstande. I stadgarna får föreskrivas villkor som går längre.
En medlem i en överlåtande medlemsbank, som inte har samtyckt till fusionen,
får säga upp sig till utträde inom den tid och på de villkor som anges i 7 kap.
15 § tredje stycket.

4 §

När fusionsavtalet har godkänts av föreningsstämman, skall det anmälas av den
överlåtande medlemsbanken för registrering. Om detta inte har skett inom fyra
månader från stämmans beslut eller om Finansinspektionen genom ett beslut har
avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av avtalet, har frågan om
fusion fallit.
Hinder mot registrering möter, om fusionen har förbjudits enligt konkur-
renslagen (1993:20) eller lagen (1992:1317) om ett europeiskt ekonomiskt
samarbetsområde eller om prövning av fusionen pågår enligt någon av dessa lagar.
Om fusionsavtalet har godkänts av fullmäktige, skall registreringsanmälan
innehålla försäkran av styrelsen att underrättelse som avses i 7 kap. 12 §
fjärde stycket skett.

5 §

Senast två månader efter det att avtalet om fusion har registrerats skall såväl
överlåtande som övertagande medlemsbanker ansöka om regeringens tillstånd att
verkställa avtalet. Tillstånd att verkställa fusionsavtalet skall meddelas om
fusionen kan anses förenlig med deras intressen, som är insättare i de berörda
bankerna eller i övrigt har fordringar på dessa banker, samt om fusionen fram-
står som ändamålsenlig från allmän synpunkt.
När beslut om sådant tillstånd som avses i första stycket meddelas skall
stadgeändringar eller, i fall som avses i 2 §, den nybildade medlemsbankens
stadgar stadfästas och oktroj beviljas.
Har inte ansökan om tillstånd att verkställa fusionsavtalet gjorts inom den i
första stycket föreskrivna tiden eller har ansökan avslagits, skall Finansin-
spektionen förklara att frågan om fusion har fallit.

6 §

Om en pensionsstiftelse eller en personalstiftelse hör till den överlåtande me-
dlemsbanken, gäller om stiftelsens överförande till den övertagande banken
bestämmelserna i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

7 §

När ett lagakraftvunnet beslut om tillstånd att verkställa fusionsavtalet har
registrerats och nödvändiga stadgeändringar eller, vid fusion enligt 2 §, stad-
gar för den nybildade medlemsbanken har stadfästs och oktroj har beviljats,
anses fusionen genomförd och överlåtande medlemsbank upplöst. Den överlåtande
bankens medlemmar blir då medlemmar i den övertagande banken, om inte uppsägning
har skett enligt 3 § andra stycket. Samtidigt övergår den överlåtande bankens
tillgångar och skulder till den övertagande banken.

Fusion mellan en medlemsbank och ett helägt dotteraktiebolag

8 §

Om en medlemsbank äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan medlemsbankens och
bolagets styrelser träffa ett fusionsavtal som innebär att dotterbolaget skall
gå upp i medlemsbanken. Styrelserna skall anmäla avtalet för registrering hos
Finansinspektionen. Därvid gäller 5-7 §§ i tillämpliga delar.
Dotterbolaget är upplöst när regeringens eller Finansinspektionens beslut om
tillstånd enligt 5 § har registrerats. Finansinspektionen skall lämna uppgifter
om fusionen till Patent- och registreringsverket, som skall registrera
tillståndet enligt 5 §.
Fusion enligt första stycket får ske även om det i dotterbolaget finns egendom
som medlemsbanken inte får förvärva. Sådan egendom måste avyttras senast ett år
från registreringen. Om det finns särskilda skäl, kan Finansinspektionen
förlänga denna frist.

Inlösen av aktier i ett dotterbolag

9 §

Om en medlemsbank själv eller tillsammans med ett eller flera dotterföretag äger
mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar av röstetalet för
samtliga aktier i ett dotterbolag, har medlemsbanken rätt att av de övriga
aktieägarna i bolaget lösa in de återstående aktierna. Den som har aktier som
kan lösas in har också rätt att få dessa inlösta av medlemsbanken.
En tvist huruvida rätt eller skyldighet till inlösen föreligger eller om
lösenbeloppet prövas av tre skiljemän. Om inte annat följer av bestämmelserna i
detta kapitel, gäller i fråga om skiljemännen och förfarandet inför dem i
tillämpliga delar vad som är föreskrivet i lagen (1929:145) om skiljemän.
Bestämmelserna i 18 § andra stycket nämnda lag om den tid inom vilken
skiljedomen skall meddelas gäller dock inte. Kostnaderna för skilje-
mannaförfarandet skall bäras av medlemsbanken, om inte skiljemännen av särskilda
skäl ålägger en annan aktieägare att helt eller delvis svara för dessa
kostnader. En part som är missnöjd med skiljedomen har rätt att väcka talan vid
domstol inom sextio dagar från det att han fick del av skiljedomen i original
eller bestyrkt kopia. Rätt domstol är tingsrätten i den ort där bolagets
styrelse har sitt säte.
Har medlemsbanken förvärvat större delen av sina aktier i bolaget på grund av
att en vidare krets inbjudits att till banken överlåta sådana aktier mot viss
ersättning, skall lösenbeloppet motsvara ersättningen, om det inte finns
särskilda skäl för annat.

10 §

Om en medlemsbank vill lösa in aktier i ett dotterbolag enligt 9 § men en över-
enskommelse om detta inte kan träffas, skall banken hos bolagets styrelse
skriftligen begära att tvisten hänskjuts till skiljemän. Banken skall samtidigt
uppge sin skiljeman.
Görs en begäran enligt första stycket, skall bolagets styrelse genast genom
kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som
styrelsen bestämmer anmoda de aktieägare, mot vilka lösningsanspråket riktas,
att skriftligen uppge sin skiljeman till bolaget senast två veckor från
kungörelsen. Anmodan skall även sändas med brev till varje sådan aktieägare, om
hans postadress är känd för bolaget.
Om inte samtliga aktieägare, vilkas namn är införda i aktieboken och mot vilka
lösningsanspråket riktas, inom den föreskrivna tiden har uppgett en gemensam
skiljeman, skall bolagets styrelse begära hos rätten i den ort där styrelsen har
sitt säte att god man förordnas. Denne skall hos samma rätt ansöka om för-
ordnande av en sådan skiljeman och i tvisten bevaka de frånvarande aktieägarnas
rätt.

11 §

Aktieägarna är skyldiga att till medlemsbanken överlämna sina aktiebrev med
påskrift om överlåtelse eller, när frågan är om aktier i ett avstämningsbolag,
att låta moderbolaget registreras som ägare till aktierna enligt bestämmelserna
i aktiekontolagen (1989:827), om en tvist om inlösen enligt 9 § prövas av
skiljemän eller domstol och det är ostridigt mellan parterna att det föreligger
lösningsrätt eller om det i en dom som har vunnit laga kraft har förklarats att
sådan rätt föreligger utan att lösenbeloppet samtidigt har fastställts.
Skyldighet enligt vad nu sagts föreligger dock endast om medlemsbanken ställer
sådan säkerhet för kommande lösenbelopp jämte ränta som godkänns av skiljemännen
eller, om tvisten är anhängig vid domstol, av domstolen.
Aktieägarna har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det att
säkerhet har ställts till dess att lösenbeloppet förfaller till betalning.

12 §

Om ett fastställt lösenbelopp har erbjudits en aktieägare utan att denne har
överlämnat sina aktiebrev eller, i fråga om anstämningsbolag, låtit
medlemsbanken registreras som ägare, skall medlemsbanken utan dröjsmål sätta ned
lösenbeloppet enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet. Me-
dlemsbanken får inte göra förbehåll om rätt att återta det nedsatta beloppet.

13 §

Medlemsbanken är ägare till aktierna, om säkerhet har ställts enligt 11 § eller
om nedsättning har skett enligt 12 §. Innan aktiebreven i ett dotterbolag som
inte är avstämningsbolag har överlämnats till medlemsbanken medför breven i
sådana fall endast rätt för innehavaren att mot överlämnande av breven till
banken eller länsstyrelsen få ut lösenbeloppet med ränta.
Om ett aktiebrev inte har överlämnats inom en månad från det att medlemsbanken
blev ägare till aktien, får det utfärdas ett nytt aktiebrev som är ställt till
banken. Det nya aktiebrevet skall innehålla uppgift om att det ersätter det
äldre brevet. Om det äldre brevet därefter överlämnas till banken, skall det i
sin tur lämnas vidare till bolaget för att makuleras.
Aktier i ett avstämningsbolag skall i fall som avses i första stycket första
meningen på begäran av medlemsbanken registreras med denna som ägare enligt
bestämmelserna i aktiekontolagen (1989:827).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 då föreningsbankslagen (1987:620)
skall upphöra att gälla.

166

2.2 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617)

Härigenom föreskrivs i fråga om bankrörelselagen (1987:617),
dels att i 2 kap. 6 a och 8 §§, 3 kap. 2 och 15 §§, 5 kap. 8 § samt 6 kap. 3 §
orden "central föreningsbank" och ordet "föreningsbank" i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ordet "medlemsbank" i motsvarande form,
dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 3 a, 5, 6, 9, 10, 13, 17 och 19 §§, 3 kap.
1, 4, 5 och 11 §§, 5 kap.1, 3 och 7 §, 6 kap. 1 §, 7 kap. 4, 5, 10, 11, 13, 14,
21, 22 och 24 §§ samt 8 kap.1, 2, 4, 5 och 8 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i 1 kap. skall införas nya bestämmelser, 2 a-c §§, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
1 §2
-------------------------------------------------------
Denna lag innehåller Denna lag innehåller
bestämmelser om den rörelse bestämmelser om den rörelse
som en bank får driva samt som en bank får driva samt
vissa andra för banker vissa andra för banker ge-
gemensamma bestämmelser. Be- mensamma bestämmelser. Be-
stämmelser om hur en bank stämmelser om hur en bank
bildas och om dess organi- bildas och om dess organi-
sation m.m. finns i sation m.m. finns i bank-
bankaktiebolagslagen aktiebolagslagen
(1987:618), sparbankslagen (1987:618), sparbankslagen
(1987:619) och förenings- (1987:619) och lagen
bankslagen (1987:620). (1995:000) om medlems-
Med bank förstås i denna banker.
lag bankaktiebolag, Med bank förstås i denna
sparbank och föreningsbank lag bankaktiebolag,
(central föreningsbank och sparbank och medlemsbank.
lokal föreningsbank). Med en banks stadgar
Med en banks stadgar förstås i denna lag bolag-
förstås i denna lag bolag- sordning för bankaktie-
sordning för bankaktiebolag, bolag, reglemente för spar-
reglemente för sparbank och bank och stadgar för
stadgar för föreningsbank. medlemsbank.
För utländska bankföretags verksamhet genom filial i Sverige gäller be-
stämmelserna i denna lag i tillämpliga delar och i övrigt lagen (1992:160) om
utländska filialer m.m.
Denna lag gäller inte för verksamhet som bedrivs av Sveriges riksbank.

2 §3
-------------------------------------------------------
Med bankrörelse avses i Med bankrörelse avses i
denna lag verksamhet i vil- denna lag verksamhet i
ken ingår inlåning från all- vilken ingår inlåning på
mänheten på sådan räkning somkonto om behållningen är
bank allmänt använder. nominellt bestämd och
Bankrörelse får, efter till- disponibel för insättaren.
stånd (oktroj) av rege- Bankrörelse får, efter
ringen, drivas av tillstånd (oktroj) av rege-
bankaktiebolag, sparbanker ringen, drivas av
och centrala bankaktiebolag, sparbanker
föreningsbanker. Vidare får och medlemsbanker. Vidare
bankrörelse drivas av utländ-får bankrörelse drivas av
ska bankföretag under de utländska bankföretag under
förutsättningar som anges i 4de förutsättningar som anges
och 5 §§. i 4 och 5 §§.

-------------------------------------------------------
2 a §
Om ett företag tar emot
kundmedel på konto utgör det
inte sådan inlåning som
avses i 2 § första stycket
om behållningen
1. är disponibel för
kunden endast för betalning
av varor och tjänster som
framställs eller säljs av
företaget eller ett annat
företag i samma koncern
eller med annan nära
ekonomisk anknytning till
företaget, eller i samband
med att kontoförhållandet
upphör samt
2. uppgår till högst 15
000 kr.

2 b §
Tillstånd enligt 2 § andra
stycket krävs inte för en
ekonomisk förening som
bedriver inlåningsverk-
samhet om föreningen
- tar emot insättningar
endast från de egna
medlemmarna
- endast har till ändamål
att med användande av
medlemsinsättningar till-
godose finansieringsbehov
hos medlemmarna
- antar endast fysiska
personer till medlemmar
samt
- har högst 1 000 medlemmar

2 c §
Ett företag som erbjuder
kontoinsättningar enligt 2
a § eller 2 b § skall vid
annonsering, skyltning och
annan marknadsföring om
kontotjänsten informera om
att kontobehållningen inte
omfattas av insättnings-
garantin enligt lagen
(1995:000) om insätt-
ningsgaranti.
Innan ett kontoavtal
sluts enligt 2 a § eller
2 b § skall det kontoförande
företaget informera insätta-
ren om att kontobe-
hållningen inte omfattas av
insättningsgarantin. Infor-
mationen skall lämnas
skriftligen.
Om ett företag inte lämnar
information som anges i
första eller andra stycket
eller som annars är av be-
tydelse från konsumentsyn-
punkt, gäller marknads-
föringslagen (1995:450).

2 kap.
3 a §4
-------------------------------------------------------
Om det finns särskilda skäl En banks verksamhet
får regeringen, eller efter skall drivas av bankens
regeringens bemyndigande, egen personal och i ban-
Finansinspektionen tillåta kens egna lokaler. Uttag
att en bank låter verksam- från konto utan bankbok får
heten bedrivas av annan än dock tillhandahållas även på
bankens personal och i annat sätt.
andra lokaler än bankens Finansinspektionen får ge
egna. en bank tillstånd att
tillhandahålla följande
tjänster för bankens räkning
genom ombud
1. insättning på
bankkonto,
2. uttag från konto med
bankbok, och
3. betalningsförmedling.
Finansinspektionen får
också ge en bank tillstånd
att tillhandahålla andra
särskilt angivna tjänster än
de som anges i andra
stycket genom visst eller
vissa ombud.
Tillstånd enligt andra
och tredje styckena får ges
endast om
1. banken svarar för
verksamheten mot kunden,
och
2. det kan antas att
verksamheten kommer att
bedrivas under kontrol-
lerade och säkerhetsmässigt
betryggande former.
Regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande,
Finansinspektionen får med-
dela närmare föreskrifter om
kontroll-, säkerhets-,
sekretess- och utbild-
ningskrav samt om ombudets
redovisning.

5 §5
-------------------------------------------------------
En bank får förvärva ett En bank får förvärva en
bankaktiebolags eller en annan banks rörelse, om
sparbanks rörelse, om över- övertagandet inte kan anses
tagandet inte kan anses vara till skada för det
vara till skada för det all- allmänna. Om förvärvet avser
männa. Om förvärvet avser helahela eller en inte
eller en inte obetydlig del obetydlig del av rörelsen
av rörelsen krävs det att krävs det att regeringen
regeringen eller, efter eller, efter regeringens
regeringens bemyndigande, bemyndigande, Finansin-
Finansinspektionen lämnar spektionen lämnar tillstånd
tillstånd till förvärvet. till förvärvet.
Ett bankaktiebolag får
förvärva en central
föreningsbanks rörelse i
samband med ombildning
enligt 11 kap.
föreningsbankslagen
(1987:620).

6 §6
-------------------------------------------------------
Efter tillstånd av Efter tillstånd av
regeringen eller, efter regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, regeringens bemyndigande,
Finansinspektionen får en Finansinspektionen får en
bank förvärva aktie i bank förvärva aktie eller
bankaktiebolag samt aktie andel i svenskt eller
eller andel i utländskt utländskt bankföretag och i
bankföretag och i svenskt svenskt eller utländskt
eller utländskt företag, varsföretag, vars ändamål kan
ändamål kan anses vara till anses vara till nytta för
nytta för bankväsendet eller bankväsendet eller det
det allmänna. allmänna.
Vad som sägs i första stycket gäller även i fråga om garantifondsbevis,
förlagsbevis eller förlagsandelsbevis som har utfärdats av företag som avses i
första stycket. Med banks förvärv av garantifondsbevis jämställs utfärdande av
garantifondsförbindelse.
Beträffande förvärv av aktier eller andelar i försäkringsföretag gäller 6 a §.

9 §7
Bestämmelser om kapitaltäckning och stora exponeringar finns i lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och
värdepappersbolag.
-------------------------------------------------------
En banks kapitalbas får En banks kapitalbas får
inte understiga det belopp inte understiga det belopp
som enligt 1 kap. 2 § tredje som enligt 1 kap. 2 §
stycket bankaktiebolagsla- tredje stycket bankaktie-
gen (1987:618), 2 kap. 2 § bolagslagen (1987:618),
andra stycket sparbanks- 2 kap. 2 § andra stycket
lagen (1987:619) eller sparbankslagen (198-
1 kap. 4 § tredje stycket 7:619) eller 1 kap. 4 §
föreningsbankslagen andra eller tredje stycket
(1987:620) krävdes när lagen (1995:000) om med-
rörelsen påbörjades. lemsbanker krävdes när
rörelsen påbörjades.

10 §8
-------------------------------------------------------
Ett bankaktiebolag, en En bank skall ha en med
sparbank och en central hänsyn till rörelsens art
föreningsbank skall ha en och omfattning tillräcklig
med hänsyn till rörelsens artbetalningsberedskap.
och omfattning tillräcklig
betalningsberedskap.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får
meddela närmare föreskrifter om betalningsberedskapen.

13 §
Kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan förväntas
fullgöra låneförbindelsen. Dessutom krävs betryggande säkerhet i fast eller lös
egendom eller i form av borgen. Banken får dock avstå från sådan säkerhet om den
kan anses obehövlig eller om det annars föreligger särskilda skäl att avstå från
säkerhet.
Bestämmelsen i 6 kap. 9 § första stycket bankaktiebolagslagen (1987:618) om
förbud för ett bankaktiebolag att som pant ta emot egen aktie tillämpas också på
förlagsbevis som bolaget utfärdat.
En sparbank får inte som pant ta emot förlagsbevis, som sparbanken utfärdat,
och inte heller bevis om tillskott till garantifond eller grundfond i
sparbanken.
-------------------------------------------------------
En föreningsbank får inte En medlemsbank får inte
som pant ta emot förlagsbe- som pant ta emot förlagsbe-
vis eller förlagsandelsbevis vis eller förlagsandels-
som har utfärdats av en bevis som banken utfärdat
central föreningsbank eller eller bevis om andel i
bevis om andel i eller eller tillskott till
tillskott till förenings- banken.
banken själv eller annan
föreningsbank.

17 §9
En bank får inte på andra villkor än sådana som banken normalt ställer upp
lämna kredit till
1. styrelseledamot,
2. delegat i ledande ställning som ensam eller i förening med annan får avgöra
på styrelsens ankommande kreditärenden,
3. anställd som innehar en ledande ställning inom banken,
-------------------------------------------------------
4. annan aktieägare än 4. annan aktie- eller
staten med ett aktieinnehav andelsägare än staten med
som motsvarar minst tre ett innehav som motsvarar
procent av hela aktie- minst tre procent av hela-
kapitalet, kapitalet,

5. sådan revisor i banken som avses i 3 kap. 5 § femte stycket,
6. make eller sambo till person som avses under 1-5 eller
7. juridisk person i vilken sådan person som avses under 1-6 har ett
väsentligt ekonomiskt intresse i egenskap av delägare eller medlem.
-------------------------------------------------------
En lokal föreningsbank får
inte utan tillstånd av den
centrala föreningsbanken
lämna kredit till person
eller företag som avses i
första stycket.
Finansinspektionen prövar om delegat eller anställd har sådan ledande
ställning som avses i första stycket 2 och 3.
Bankens styrelse skall i en förteckning föra in uppgifter om de krediter som
har beviljats personer eller företag som avses i första stycket. Regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, finansinspektionen får utfärda
föreskrifter om vilka uppgifter som skall antecknas i förteckningen.
-------------------------------------------------------
Första-fjärde styckena Första-tredje styckena
tillämpas på motsvarande sätttillämpas på motsvarande sätt
beträffande krediter mot beträffande krediter mot
säkerhet av borgen eller säkerhet av borgen eller
fordringsbevis som utfärdats fordringsbevis som utfär-
av någon som avses i första dats av någon som avses i
stycket. Detsamma gäller för första stycket. Detsamma
en fordran som banken för- gäller för en fordran som
värvar och för vilken någon banken förvärvar och för
som avses i första stycket ärvilken någon som avses i
betalningsskyldig. första stycket är
betalningsskyldig.

19 §
Förfallotiden för lån skall bestämmas så att den är förenlig med villkoren för
bankens förbindelser.
Ställs ett lån inte att betalas inom ett år, skall banken förbehålla sig rätt
att säga upp lånet till återbetalning senast inom den sagda tiden.
Banken får dock lämna ut lån med en längre löptid än ett år utan förbehåll
enligt andra stycket till ett sammanlagt belopp som vid varje tidpunkt svarar
mot högst tjugofem procent av summan av, såvitt avser
-------------------------------------------------------
1. bankaktiebolag, dess 1. bankaktiebolag och
eget kapital och dess inlå- medlemsbank eget kapital
ning och dess inlåning
2. sparbank, dess egna fonder och dess inlåning,
-------------------------------------------------------
3. föreningsbank, den
centrala föreningsbankens
och anslutna lokala före-
ningsbankers eget kapital
och den centrala förenings-
bankens inlåning.
En lokal föreningsbank får
bevilja kredit som avses i
tredje stycket endast efter
medgivande av den centrala
föreningsbanken.
Om staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet helt eller delvis svarar
för betalningen av ett lån, gäller inte bestämmelserna i andra och tredje
styckena.

3 kap.
1 §10
En bank skall ha minst två revisorer. Revisorerna väljs av stämman om det inte
föreskrivs i stadgarna att en eller flera av dem, dock inte alla, skall utses på
annat sätt.
En revisors uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Om uppdraget
inte skall gälla tills vidare, skall tiden bestämmas så att uppdraget upphör vid
slutet av den ordinarie stämman på vilken revisorsval skall förättas.
-------------------------------------------------------
Stämman kan utse en eller Stämman kan utse en eller
flera revisorssuppleanter. flera revisorssuppleanter.
Bestämmelserna i denna lag, Bestämmelserna i denna lag,
bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen
(1987:618), sparbankslagen (1987:618), sparbankslagen
(1987:619) och förenings- (1987:619) och lagen
bankslagen (1987:620) om (1995:000) om medlemsban-
revisorer gäller i ker beträffande revisorer
tillämpliga delar om gäller i tillämpliga delar
revisorssuppleanter. om revisorssuppleanter.

4 §
-------------------------------------------------------
Minst en av de revisorer Minst en av de revisorer
som stämman utser skall i som stämman utser i en bank
ett bankaktiebolag, en skall vara auktoriserad
sparbank och en central revisor.
föreningsbank vara auktori-
serad revisor och i en
lokal föreningsbank
auktoriserad eller godkänd
revisor.
5 §

Den kan inte vara revisor som
1. är styrelseledamot i banken eller dess dotterföretag eller delegat i banken
eller biträder vid bankens bokföring eller medelsförvaltning eller bankens
kontroll däröver,
2. är anställd hos banken eller på något annat sätt intar en underordnad eller
beroende ställning till banken eller till någon som avses under 1 eller är
verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder banken vid grundbok-
föringen eller medelsförvaltningen eller bankens kontroll däröver,
3. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller
nedstigande led till en person som avse under 1 eller är besvågrad med en sådan
person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den
andres syskon, eller
4. står i låneskuld till banken eller annat företag i samma koncern eller har
förpliktelser för vilka banken eller ett sådant företag har ställt säkerhet.
Vad som angetts i första stycket 4 gäller också när skulden eller för-
pliktelsen avser revisorns make eller sambo eller juridisk person i vilken sådan
person eller revisorn själv har ett väsentligt ekonomiskt intresse.
En revisor är obehörig också om det i övrigt finns någon särskild omständighet
som är ägnad att rubba förtroendet för hans oberoende.
Den som är huvudman i sparbank får inte vara sådan revisor som avses i 4 §.
-------------------------------------------------------
I fråga om annan revisor i I fråga om annan revisor
en föreningsbank än sådan somi en medlemsbank än sådan
avses i 4 § gäller vad som som avses i 4 § gäller vad
sägs i första stycket 4 och som sägs i första stycket 4
andra stycket endast om och andra stycket endast
låneskulden eller säkerheten om låneskulden eller
går utöver vad som normalt säkerheten går utöver vad som
sammanhänger med medlemskap normalt sammanhänger med
i föreningsbanken. Den som medlemskap i banken.
inte är behörig att vara
revisor i en föreningsbank
kan inte heller vara
revisor i en annan
föreningsbank.
Den som enligt denna paragraf inte är behörig att vara revisor i en bank kan
inte heller vara revisor i ett dotterföretag till banken.
Revisorerna får vid revisionen inte anlita någon som enligt denna paragraf
inte är behörig att vara revisor. Har banken anställda eller delegater med
uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta bankens interna revision, får
revisorerna dock anlita dessa i den utsträckning det är förenligt med god
revisionssed.

Lydelse enl. prop. 1995/96:10Föreslagen lydelse

11 §
Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till
stämman. Berättelsen skall överlämnas till bankens styrelse senast två veckor
före den ordinarie stämman. Revisorerna skall inom samma tid till styrelsen
återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem.
Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida årsredovisningen
har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:000) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag. Innehåller inte årsredovisningen sådana
upplysningar som skall lämnas enligt nämnda lag skall revisorerna ange detta och
lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.
-------------------------------------------------------
Har revisorerna vid sin Har revisorerna vid sin
granskning funnit att någon granskning funnit att någon
åtgärd eller försummelse, somåtgärd eller försummelse, som
kan föranleda ersätt- kan föranleda ersätt-
ningsskyldighet, ligger en ningsskyldighet, ligger en
styrelseledamot till last styrelseledamot till last
eller att en eller att en
styrelseledamot på annat sättstyrelseledamot på annat
handlat i strid mot denna sätt handlat i strid mot
lag, lagen om årsredovisning denna lag, lagen om
i kreditinstitut och årsredovisning i
värdepappersbolag, bankakti- kreditinstitut och
ebolagslagen (1987:618), värdepappersbolag, bank-
sparbankslagen (1987:619) aktiebolagslagen (1987:
eller föreningsbankslagen 618), sparbankslagen
(1987:620) eller mot (1987:619) eller lagen
stadgarna, skall det (1995:000) om medlemsban-
anmärkas i berättelsen. Revi-ker eller mot stadgarna,
sionsberättelsen skall även skall det anmärkas i be-
innehålla ett uttalande i rättelsen. Revisions-
frågan om ansvarsfrihet för berättelsen skall även inne-
styrelseledamöterna. Reviso- hålla ett uttalande i frågan
rerna kan även i övrigt i om ansvarsfrihet för
berättelsen anteckna de upp- styrelseledamöterna.
lysningar som de önskar med- Revisorerna kan även i
dela aktieägarna, huvudmännenövrigt i berättelsen anteck-
eller medlemmarna. na de upplysningar som de
önskar meddela aktieägarna,
huvudmännen eller
medlemmarna.
I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att banken
inte har fullgjort sin skyldighet
1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),
2. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 eller 11 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, eller
3. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-2.
Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att banken inte har fullgjort
någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1-3, skall revisorerna genast
sända in en avskrift av den till skattemyndigheten.
Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande av
balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner
beträffande bankens vinst eller förlust som har lagts fram i förvaltningsbe-
rättelsen.
I en moderbank skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje och sjätte styckena tillämpas.
-------------------------------------------------------
I en central
föreningsbank, till vilken
det finns anslutna lokala
föreningsbanker, skall
revisionsberättelsen
innehålla särskilda
uttalanden om gruppen i
dess helhet på grundval av
den sammanställning som
föreskrivs i 2 kap. 1 § fjärde
stycket lagen om års-
redovisning i
kreditinstitut och
värdepappersbolag.

Lydelse enl. prop 1995/96:10Föreslagen lydelse

5 kap.
1 §
-------------------------------------------------------
Om en stiftare, huvudman, Om en stiftare,
styrelseledamot eller huvudman, styrelseledamot
delegat uppsåtligen eller av eller delegat uppsåtligen
oaktsamhet skadar banken då eller av oaktsamhet skadar
han fullgör sitt uppdrag, banken då han fullgör sitt
skall han ersätta skadan. uppdrag, skall han ersätta
Detsamma gäller när skadan skadan. Detsamma gäller när
vållas en aktieägare, en skadan vållas en aktieägare,
medlem, eller någon annan en medlem, eller någon
genom överträdelse av denna annan genom överträdelse av
lag, lagen (1995:000) om denna lag, lagen
årsredovisning i (1995:000) om årsredovis-
kreditinstitut och värde- ning i kreditinstitut och
pappersbolag, bankaktiebo- värdepappersbolag,
lags- lagen bankaktiebolags-lagen
(1987:618), sparbankslagen (1987:618), sparbankslagen
(1987:619) eller (1987:619) eller lagen
föreningsbankslagen (1995:000) om med-
(1987:620) eller bankens lemsbanker eller bankens
stadgar. stadgar.

3 §
En aktieägare är skyldig att ersätta den skada som han genom att medverka till
överträdelse av denna lag, lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag, bankaktiebolagslagen (1987:618) eller bolagsordningen
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar bankaktiebolaget, en aktieägare
eller någon annan.
-------------------------------------------------------
En medlem i en förenings- En medlem i en
bank eller en röstberättigad medlemsbank eller en
som inte är medlem är skyldigröstberättigad som inte är
att ersätta den skada som medlem är skyldig att
han genom att medverka till ersätta den skada som han
överträdelse av denna lag, genom att medverka till
lagen (1995:000) om årsredo- överträdelse av denna lag,
visning i kreditinstitut lagen (1995:000) om
och värdepappersbolag, före- årsredovisning i
ningsbankslagen (1987:620) kreditinstitut och värde-
eller stadgarna uppsåtligen pappersbolag, lagen
eller av grov oaktsamhet (1995:000) om medlemsban-
Lydelse enl. prop. ker eller stadgarna uppsåt-
1995/96:10 ligen eller av grov
oaktsam
tillfogar föreningsbanken, Föreslagen lydelse
en medlem eller någon annan.
het tillfogar
medlemsbanken, en medlem
eller någon annan.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §
-------------------------------------------------------
Talan om skadestånd till Talan om skadestånd till
en föreningsbank enligt 1-3 §§en medlemsbank enligt 1-3 §§
kan väckas om vid en före- kan väckas om vid en före-
ningsbanksstämma majoriteten ningsstämma majoriteten
eller en minoritet bestående eller en minoritet
av minst en tiondel av bestående av minst en
samtliga röstberättigade har tiondel av samtliga
biträtt ett förslag om att röstberättigade har biträtt
väcka skadeståndstalan eller ett förslag om att väcka
har röstat mot ett förslag omskadeståndstalan eller har
att bevilja någon styrel- röstat mot ett förslag om
seledamot ansvarsfrihet. En att bevilja någon sty-
uppgörelse om skades- relseledamot ansvars-
tåndsskyldigheten kan träffasfrihet. En uppgörelse om
endast av förenings- skadeståndsskyldigheten kan
banksstämman och bara under träffas endast av före-
förutsättning att inte en ningsstämman och bara under
tiondel av samtliga röstbe- förutsättning att inte en
rättigade röstar mot förslagettiondel av samtliga röstbe-
till uppgörelse. Om en med- rättigade röstar mot för-
lem för skadeståndstalan för slaget till uppgörelse. Om
föreningsbankens räkning, kanen medlem för skadeståndsta-
någon uppgörelse inte träffaslan för bankens räkning, kan
utan hans samtycke. Talan någon uppgörelse inte träffas
mot en delegat om skadestånd utan hans samtycke. Talan
till föreningsbanken får utanmot en delegat om skade-
hinder av vad nu sagts stånd till banken får utan
väckas av styrelsen. hinder av vad nu sagts
Talan om skadestånd till väckas av styrelsen.
föreningsbanken får föras av
röstberättigade som utgör Talan om skadestånd till
minst en tiondel av medlemsbanken får föras av
samtliga röstberättigade. Om röstberättigade som utgör
en röstberättigad sedan talanminst en tiondel av
väckts avstår från talan, kansamtliga röstberättigade. Om
likväl de övriga fullfölja en röstberättigad sedan
denna. Den som har väckt talan väckts avstår från
talan svarar för rätte- talan, kan likväl de övriga
gångskostnaderna men har rättfullfölja denna. Den som
till ersättning av förenings-har väckt talan svarar för
banken för den kostnad som rättegångskostnaderna men
täcks av vad som kommit har rätt till ersättning av
föreningsbanken till godo banken för den kostnad som
genom rättegången. täcks av vad som kommit
Talan för föreningsbankens banken till godo genom
räkning mot en styrelseleda- rättegången.
mot om skadestånd på grund av Talan för medlemsbankens
ett beslut eller en åtgärd räkning mot en
under ett räkenskapsår skall styrelseledamot om skade-
väckas senast ett år från detstånd på grund av ett beslut
att årsredovisningen och eller en åtgärd under ett
revisionsberättelsen för rä- räkenskapsår skall väckas
kenskapsåret lades fram på senast ett år från det att
föreningsbanksstämma. årsredovisningen och
Har ett beslut fattats om revisionsberättelsen för rä-
att bevilja ansvarsfrihet kenskapsåret lades fram på
eller att inte föra föreningsstämma.
skadeståndstalan utan att Har ett beslut fattats
det minsta antalet om att bevilja
röstberättigade som anges i ansvarsfrihet eller att
första stycket röstat mot inte föra skadeståndstalan
beslutet eller har tiden för utan att det minsta
talan försuttits enligt antalet röstberättigade som
tredje stycket, kan trots anges i första stycket
detta talan enligt första röstat mot beslutet eller
eller andra stycket väckas, har tiden för talan
om det i årsredovisningen försuttits enligt tredje
eller i revisionsberättelsen stycket, kan trots detta
eller på något annat sätt tilltalan enligt första eller
föreningsbanksstämman inte andra stycket väckas, om
har lämnats i väsentliga hän-det i årsredovisningen
seenden riktiga och full- eller i revisions-
ständiga uppgifter om det berättelsen eller på något
beslut eller den åtgärd som annat sätt till förenings-
ligger till grund för talan. stämman inte har lämnats i
väsentliga hänseenden
riktiga och fullständiga
uppgifter om det beslut
eller den åtgärd som ligger
till grund för talan.
Skadeståndstalan som grundas på brott kan alltid föras av styrelsen

6 kap.
1 §11
-------------------------------------------------------
Ett bankaktiebolags firma Ett bankaktiebolags
skall innehålla ordet bank firma skall innehålla ordet
och ordet aktiebolag eller bank och ordet aktiebolag
förkortningen AB. Ett eller förkortningen AB. Ett
publikt bankaktiebolags publikt bankaktiebolags
firma skall åtföljas av firma skall åtföljas av
beteckningen (publ) såvida beteckningen (publ) såvida
det inte av bolagets firma det inte av bolagets firma
framgår att bolaget är pub- framgår att bolaget är pub-
likt. En sparbanks firma likt. En sparbanks firma
skall innehålla ordet skall innehålla ordet
sparbank, en central före- sparbank. En medlemsbanks
ningsbanks firma orden cen- firma skall innehålla ordet
tral föreningsbank samt en medlemsbank.
lokal föreningsbanks firma
ordet föreningsbank.
Firman skall registreras i bankregistret.
Om firman skall registreras på två eller flera språk, skall varje lydelse
anges i bankens stadgar.

7 kap.
4 §12
En banks styrelse är skyldig att genast låta upprätta en särskild balans-
räkning, om det finns anledning att anta att
1. ett bankaktiebolags eget kapital understiger nio tiondelar av det
registrerade aktiekapitalet,
-------------------------------------------------------
2. en sparbank eller en 2. en sparbank eller en
central föreningsbank med medlemsbank inte kan upp-
anslutna lokala förenings- fylla kravet på kapitaltäck-
banker inte kan uppfylla ning enligt lagen
kravet på kapitaltäckning (1994:2004) om kapitaltäck-
enligt lagen (1994:2004) om ning och stora
kapitaltäckning och stora exponeringar i kreditin-
exponeringar i stitut och värdepappers-
kreditinstitut och bolag.
värdepappersbolag.
Balansräkningen skall granskas av revisorerna. Om antagandet om bankens
ställning bekräftas skall styrelsen genast underrätta Finansinspektionen.

5 §13
-------------------------------------------------------
Finansinspektionen skall Finansinspektionen skall
förordna en eller flera förordna en eller flera
revisorer att med övriga revisorer att med övriga
revisorer delta i revi- revisorer delta i revi-
sionen av en bank. sionen av en bank.
Inspektionen får dock avstå
från att förordna revisor i
en lokal föreningsbank.
Inspektionen får när som helst återkalla ett revisorförordnande och utse en ny
revisor.
Revisorn har rätt till skäligt arvode för sitt arbete av banken. Arvodets
storlek bestäms av inspektionen.
Finansinspektionen skall utfärda en instruktion för revisor som förordnats av
inspektionen.

10 §14
-------------------------------------------------------
Ett direkt eller indirekt Ett direkt eller
förvärv av aktier i en ban- indirekt förvärv av aktier
kaktiebolag, som medför att eller andelar i en bank,
förvärvarens sammanlagda som medför att förvärvarens
innehav utgör ett kvalifice- sammanlagda innehav utgör
rat innehav, får ske bara ett kvalificerat innehav,
efter tillstånd av får ske bara efter tillstånd
Finansinspektionen. Det- av Finansinspektionen.
samma gäller förvärv som Detsamma gäller förvärv som
innebär att ett kvalificerat innebär att ett
innehav ökar så att det uppgårkvalificerat innehav ökar så
till eller överstiger 20, att det uppgår till eller
33, eller 50 procent av överstiger 20, 33, eller 50
aktiekapitalet eller procent av kapitalet eller
röstetalet för samtliga röstetalet för samtliga
aktier eller så att banken aktier eller andelar eller
blir dotterföretag. så att banken blir
dotterföretag.

11 §15
Finansinspektionen skall ge tillstånd till förvärv enligt 10 §, om det inte
kan antas att förvärvaren kommer att motverka en sund utveckling av bankens
verksamhet.
Ett förvärv, som innebär att ett icke-finansiellt företag blir moderföretag
till en bank, skall dock tillåtas bara om det finns synnerliga skäl.
-------------------------------------------------------
Inspektionen får föreskriva Inspektionen får föreskri-
en viss tid inom vilken ett va en viss tid inom vilken
förvärv skall genomföras. Ettett förvärv skall genomföras.
tillstånd enligt första Ett tillstånd enligt första
stycket andra meningen får stycket andra meningen får
förenas med villkor om skyl- förenas med villkor om
dighet att inom viss tid skyldighet att inom viss
avyttra så stor del av tid avyttra så stor del av
aktieinnehavet att banken innehavet att banken upphör
upphör att vara dotterföre- att vara dotterföretag.
tag.
Finansinspektionen skall meddela beslut i ett ärende enligt denna paragraf
inom tre månader från det att ansökan om tillstånd gjordes.

13 §16
-------------------------------------------------------
När ett bankaktiebolag får När ett bankaktiebolag
kännedom om att aktier i eller en medlemsbank får
banken blivit föremål för ettkännedom om att aktier
sådant förvärv som avses i 10 §eller andelar i banken
eller för en sådan avyttring blivit föremål för ett sådant
som avses i 12 §, skall ban- förvärv som avses i 10 §
ken snarast anmäla förvärvet eller för en sådan avyttring
eller avyttringen till Fi- som avses i 12 §, skall
nansinspektionen. banken snarast anmäla för-
Ett bankaktiebolag skall värvet eller avyttringen
årligen till till Finansinspektionen.
Finansinspektionen anmäla Ett bankaktiebolag eller
namnen på de aktieägare som en medlemsbank skall årli-
har ett kvalificerat gen till Finansinspektio-
innehav av aktier i banken nen anmäla namnen på de ägare
samt storleken på innehaven. som har ett kvalificerat
innehav av aktier eller
andelar i banken samt
storleken på innehaven.

14 §17
-------------------------------------------------------
Om ägaren till ett Om ägaren till ett
kvalificerat innehav av kvalificerat innehav av
aktier utövar eller kan an- aktier eller andelar utövar
tas komma att utöva sitt eller kan antas komma att
inflytande på ett sätt som utöva sitt inflytande på ett
motverkar en sund sätt som motverkar en sund
utveckling av verksamheten utveckling av verksamheten
i banken, får Finansin- i banken, får Finansin-
spektionen besluta att spektionen besluta att
aktierna inte får företrädas aktierna eller andelarna
vid bolagsstämman. inte får företrädas vid stäm-
Om ägaren till ett man.
kvalificerat innehav av Om ägaren till ett
aktier har underlåtit att kvalificerat innehav av
ansöka om tillstånd till ett aktier eller andelar har
förvärv som avses i 10 § ellerunderlåtit att ansöka om
har förvärvat aktier i strid tillstånd till ett förvärv
med inspektionens beslut, som avses i 10 § eller om
får inspektionen besluta att förvärvet har skett i strid
aktierna inte får företrädas med inspektionens beslut,
vid bolagsstämman eller att får inspektionen besluta
röster avgivna för sådana att aktierna eller in-
aktier skall vara ogiltiga. nehavet inte får företrädas
vid stämman eller att röster
avgivna för sådana aktier
Finansinspektionen får eller innehav skall vara
också förelägga en aktieägareogiltiga.
som sägs i första och andra Finansinspektionen får
styckena att avyttra så stor också förelägga en ägare som
del av aktierna att in- sägs i första och andra
nehavet därefter inte är styckena att avyttra så
kvalificerat. stor del av aktierna eller
andelarna att innehavet
därefter inte är kvalifi-
cerat.

21 §18
-------------------------------------------------------
Om någon tar emot inlåning Om någon driver bankrörel-
på räkning från allmänheten se utan att vara berättigad
utan att vara berättigad till det, skall Fi-
till det, skall Fi- nansinspektionen förelägga
nansinspektionen förelägga honom att upphöra med
honom att upphöra med verksamheten.
verksamheten.
Är det osäkert om verksamheten omfattar inlåning, får inspektionen förelägga
den som driver verksamheten att lämna det upplysningar om verksamheten som
behövs för att bedöma om så är fallet.
I fråga om utländska företag får ett föreläggande enligt denna paragraf riktas
mot såväl företaget som den som här i landet är verksam för företagets räkning.

22 §19
-------------------------------------------------------
Bankaktiebolag, sparban- Svenska banker samt ut-
ker, centrala ländska bankföretag med
föreningsbanker samt utländ- filial här i landet skall
ska bankföretag med filial med årliga avgifter bekosta
här i landet skall med årligaFinansinspektionens
avgifter bekosta Finansin- verksamhet enligt de
spektionens verksamhet närmare föreskrifter som
enligt de närmare föreskrif- regeringen meddelar.
ter som regeringen med-
delar.

24 §20
Finansinspektionens beslut enligt 6 § och 21 § andra stycket får inte
överklagas.
-------------------------------------------------------
Beslut som avses i 21 § Beslut som avses i 21 §
första stycket får överklagasförsta stycket får överklagas
hos allmän förvaltningsdoms- hos allmän förvaltningsdoms-
tol. Inspektionens beslut i tol. Inspektionens beslut
övrigt enligt denna lag, i övrigt enligt denna lag,
bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen
(1987:618), sparbankslagen (1987:618), sparbankslagen
(1987:619) och förenings- (1987:619) och lagen
bankslagen (1987:620) får (1995:000) om medlemsban-
överklagas hos regeringen, ker får överklagas hos rege-
om annat inte är föreskrivet.ringen, om annat inte är
föreskrivet.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Inspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller
återkallelse skall gälla omedelbart.

8 kap.
1 §21
-------------------------------------------------------
Finansinspektionen skall Finansinspektionen skall
föra ett bankregister för föra ett bankregister för
registrering enligt denna registrering enligt denna
lag, bankaktiebolagslagen lag, bankaktiebolagslagen
(1987:618), sparbankslagen (1987:618), sparbankslagen
(1987:619), föreningsbank- (1987:619), lagen
slagen (1987:620) eller (1995:000) om medlems-
andra författningar. banker eller andra för-
fattningar.

2 §22
Finansinspektionen skall utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes Tidningar
vad som införs i bankregistret med undantag för registrering av underrättelse
enligt
-------------------------------------------------------
1. 2 kap. 17 § 1. 2 kap. 17 §
bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen
(1987:618), 2 kap. 14 § (1987:618), 2 kap. 14 §
sparbankslagen (1987:619) sparbankslagen (1987:619)
och 2 kap. 7 § och 2 kap. 7 § lagen
föreningsbankslagen (1995:000) om medlems-
(1987:620) om dagen för banker om dagen för
kungörelse om rörelsens kungörelse om rörelsens
öppnande, öppnande,
2. 10 kap. 20 § bankaktie- 2. 10 kap. 20 §
bolagslagen, 6 kap. 19 § bankaktiebolagslagen, 6
sparbankslagen och 9 kap. kap. 19 § sparbankslagen
20 § föreningsbankslagen frånoch 9 kap. 20 § lagen om
tingsrätten om att banken medlemsbanker från
blivit försatt i konkurs, tingsrätten om att banken
att beslut om konkurs upp- blivit försatt i konkurs,
hävts eller att konkurs av- att beslut om konkurs upp-
slutats samt hävts eller att konkurs av-
3. 11 kap. 13 § bankaktie- slutats samt
bolagslagen och 7 kap. 5 § 3. 11 kap. 13 §
sparbankslagen om fusion- bankaktiebolagslagen, 7
stillstånd. kap. 5 § sparbankslagen och
10 kap. 5 § lagen om med-
lemsbanker om
fusionstillstånd.
En kungörelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har införts i
registret skall endast ange ändringens art.

4 §23
Om en sökande vid anmälan för registrering inte har iakttagit vad som är före-
skrivet om anmälan skall han föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller
vidta rättelse. Detsamma gäller om Finansinspektionen finner att ett beslut, som
anmäls för registering och för vars giltighet regeringens stadfästelse inte
krävs, eller en handling som bifogas anmälningen
1. inte har tillkommit i behörig ordning,
2. till sitt innehåll strider mot denna lag eller annan författning eller
stadgarna, eller
3. i något viktigare hänseende har en otydlig eller vilseledande avfattning.
Om sökanden inte rättas sig efter förläggandet, skall anmälningen avskrivas.
En underrättelse om denna påföljd skall tas in i föreläggandet. Finns det även
efter det att yttrandet har avgivits något hinder mot registrering och har
sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering vägras,
om det inte finns anledning att ge sökanden ett nytt föreläggande.
-------------------------------------------------------
Bestämmelserna i första Bestämmelserna i första
stycket utgör inte hinder stycket utgör inte hinder
mot registrering av ett mot registrering av ett
beslut av stämman, om rätten beslut av stämman, om rätten
till talan mot beslutet har till talan mot beslutet
gått förlorad enligt 8 kap. har gått förlorad enligt 8
16 § andra stycket kap. 16 § andra stycket
bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen
(1987:618), 4 kap. 17 § (1987:618), 4 kap. 17 §
andra stycket andra stycket
sparbankslagen (1987:619) sparbankslagen (1987:619)
eller 7 kap. 18 § andra eller 7 kap. 18 § andra
stycket föreningsbankslagen stycket lagen (1995:000)
(1987:620). om medlemsbanker.

5 §24
Finansinspektionen skall genast skriftligen underrätta banken när inspektionen
1. nedsatt aktiekapitalet enligt 4 kap. 14 § andra stycket bankaktie-
bolagslagen (1987:618)
2. förklarat ett beslut om nedsättning av aktiekapitalet förfallet enligt 6
kap. 7 § tredje stycket bankaktiebolagslagen,
-------------------------------------------------------
3. förklarat fråga om 3. förklarat fråga om
fusion förfallen enligt 11 fusion förfallen enligt 11
kap. 17 § ban- kap. 17 § ban-
kaktiebolagslagen 7 kap. 7 § kaktiebolagslagen 7 kap. 7 §
tredje stycket sparbank- tredje stycket sparbank-
slagen (1987:619) eller 10 slagen (1987:619) eller 10
kap. 5 § tredje stycket före-kap. 5 § tredje stycket
ningsbankslagen (1987:620), lagen (1995:000) om
medlemsbanker,
4. förelagt vite enligt denna lag, eller
-------------------------------------------------------
5. förklarat fråga om en 5. förklarat fråga om en
sparbanks eller en sparbanks ombildning till
föreningsbanks ombildning bankaktiebolag förfallen
till bankaktiebolag enligt 8 kap. 8 § spar-
förfallen enligt 8 kap. 8 § bankslagen.
sparbankslagen respektive
11 kap. 9 § före-
ningsbankslagen.

8 §
-------------------------------------------------------
Ett beslut av Ett beslut av
Finansinspektionen som Finansinspektionen som
innebär att en anmälan av- innebär att en anmälan av-
skrivits eller en skrivits eller en
registrering har vägrats registrering har vägrats
enligt 4 § andra stycket får enligt 4 § andra stycket får
överklagas hos överklagas hos
allmänförvaltningsdomstol allmänförvaltningsdomstol
inom två månader från inom två månader från
beslutets dag detsamma beslutets dag detsamma
gäller ett sådant beslut av gäller ett sådant beslut av
Finansinspektionen som Finansinspektionen som
avses i 8 kap. 4 a § denna avses i 8 kap. 4 a § denna
lag, 4 kap. 14 § andra lag, 4 kap. 14 § andra
stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket, 6 kap. 7 § tredje
stycket och 11 kap. 17 § stycket och 11 kap. 17 §
bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen
(1987:618), 7 kap. 7 § (1987:618), 7 kap. 7 §
tredje stycket och 8 kap. 8 §tredje stycket och 8 kap.
sparbankslagen (1987:619) 8 § sparbankslagen
samt 10 kap. 5 § tredje (1987:619) samt 10 kap. 5 §
stycket och 11 kap. 9 § tredje stycket lagen
föreningsbankslagen (1995:000) om
(1987:620). medlemsbanker.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Sparkasseverksamhet som inte fordrade tillstånd enligt äldre lag får -om
den bedrivs i en ekonomisk förening med en icke-finansiell huvudverksamhet -
fortsättas längst till den 31 december 1997.

**FOOTNOTES**

2Senaste lydelse 1992:1613.

3Senaste lydelse 1992:1613.

4Senaste lydelse 1992:1613.

5Senaste lydelse 1992:1059.

6Senaste lydelse 1991:1768.

7Senaste lydelse 1994:2007.

8Senaste lydelse 1991:1768.

9Senaste lydelse 1991:1768.

10Senaste lydelse 1992:1613.

11Senaste lydelse 1994:1939.

12Senaste lydelse 1994:2007.

13Senaste lydelse 1992:1613.

14Senaste lydelse 1992:1613.

15Senaste lydelse 1992:1613.

16Senaste lydelse 1992:1613.

17Senaste lydelse 1992:1613.

18Senaste lydelse 1992:1613.

19Senaste lydelse 1992:1613.

20Senaste lydelse 1995:66.

21Senaste lydelse 1991:1768.

22Senaste lydelse 1994:1939.

23Senaste lydelse 1991:1768.

24Senaste lydelse 1994:1939.

167

2.3 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 11 § bankrörelselagen (1987:617) skall ha
följande lydelse.

"Lydelse enl. lagförslag 2.2"Föreslagen lydelse

7 kap.
11 §1
-------------------------------------------------------
Finansinspektionen skall Finansinspektionen skall
ge tillstånd till förvärv ge tillstånd till förvärv
enligt 10 §, om det inte kan enligt 10 §, om det inte
antas att förvärvaren kommer kan antas att förvärvaren
att motverka en sund ut- kommer att motverka en
veckling av bankens sund utveckling av bankens
verksamhet. Ett förvärv, som verksamhet. Inspektionen
innebär att ett icke- får förskriva en viss tid
finansiellt företag blir inom vilken ett förvärv
moderföretag till en bank, skall genomföras.
skall dock tillåtas bara om
det finns synnerliga skäl.
Inspektionen får föreskriva
en viss tid inom vilken ett
förvärv skall genomföras. Ett
tillstånd enligt första
stycket andra meningen får
förenas med villkor om
skyldighet att inom viss
tid avyttra så stor del av
innehavet att banken upphör
att vara dotterföretag.
Finansinspektionen skall meddela beslut i ett ärende enligt denna paragraf
inom tre månader från det att ansökan om tillstånd gjordes.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

**FOOTNOTES**

1Lydelse enligt denna lagrådsremiss (avsnitt 2.2).

168

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § och 3 kap. 1 § lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
3 §1
Tillstånd krävs inte om finansieringsverksamheten
1. drivs av statlig eller kommunal myndighet,
2. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som erbjuds
eller varor som framställs eller säljs av företaget,
3. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som erbjuds
eller varor som framställs eller säljs av annat företag i samma koncern eller
med annat nära samband och medel för verksamheten inte anskaffas från
allmänheten,
4. tillgodoser finansieringsbehov endast inom en grupp näringsidkare med
ekonomisk intressegemenskap och medel för verksamheten inte anskaffas från
allmänheten,
5. utgör en normal likviditetsförvaltning och inte kan anses ha ett själv-
ständigt syfte vid sidan av företagets huvudsakliga verksamhet,
6. utgör pantbanksverksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000)
-------------------------------------------------------
7. ingår i verksamhet som 7. ingår i verksamhet som
står under tillsyn av står under tillsyn av
Finansinspektionen i annan Finansinspektionen enligt
lag, eller annan lag,
8. drivs av ett aktiebolag, om
- bolaget med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala
utvecklingsbolag har fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare eller
bolaget är moderbolag till ett sådant bolag,
- staten äger så många aktier i bolaget att staten har mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller bolaget är dotterbolag till ett bolag vari
staten äger aktier i den omfattningen, och
-------------------------------------------------------
- medel för verksamheten - medel för verksamheten
inte anskaffas från inte anskaffas från
allmänheten. allmänheten, eller
9. drivs av en ekonomisk
förening som
- tar emot insättningar från
de egna medlemmarna
- endast har till ändamål
att med användande av
medlemsinsättningarna till-
godose finansieringsbehov
hos medlemmarna
- antar endast fysiska
personer till medlemmar
samt
- har högst 1 000
medlemmar.
Nära samband, som avses i 3, skall anses föreligga om företagen leds av samma
eller i huvudsak samma personer eller om vinsten av företagens verksamhet helt
eller till betydande del skall, direkt eller indirekt, tillfalla samma eller i
huvudsak samma personer.

3 kap.
1 §
Ett kreditmarknadsbolag får endast driva finansieringsverksamhet och
verksamhet som har ett naturligt samband därmed.
Kreditmarknadsbolaget får, med iakttagande av vad som föreskrivs i detta
kapitel, i sin verksamhet bland annat
-------------------------------------------------------
1. låna upp medel, bland 1. låna upp medel, bland
annat genom att ge ut annat genom att ge ut
obligationer och andra obligationer och andra
jämförbara fordringsrätter, jämförbara fordringsrätter,
dock ej ta emot inlåning på
räkning från allmänheten,
2. lämna och förmedla kredit, bland annat i form av konsumentkredit, kredit
mot panträtt i fast egendom och i fordringar,
3. medverka vid finansiering, bland annat genom att förvärva fordringar och
upplåta lös egendom till nyttjande (leasing),
4. förmedla betalningar,
5. tillhandahålla betalningsmedel,
6. ikläda sig garantiförbindelser och göra liknande åtaganden,
7. lämna ekonomisk rådgivning,
8. förvara värdepapper,
9. vara förvaringsinstitut för värdepappersfonder,
10. medverka vid försäljning av försäkringstjänster,
11. tillhandahålla inkassotjänster,
12. tillhandahålla värdefackstjänster,
13. driva valutahandel under de förutsättningar som föreskrivs i lagen
(1988:1385) om Sveriges riksbank, samt
14. lämna kreditupplysning under de förutsättningar som föreskrivs i kreditup-
plysningslagen (1973:1173).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1995:1003.

169

2.5 Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen
(1987:618)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § och 2 kap. 1 § bankaktiebolagslagen
(1987:618) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
1 §
-------------------------------------------------------
Denna lag innehåller Denna lag innehåller
bestämmelser om hur ett bestämmelser om hur ett
bankaktiebolag bildas och bankaktiebolag bildas och
om dess organisation m.m. om dess organisation m.m.
Bestämmelser om den rörelse Bestämmelser om den rörelse
som ett bankaktiebolag får som ett bankaktiebolag får
driva samt andra för driva samt andra för
bankaktiebolag, sparbanker bankaktiebolag, sparbanker
och föreningsbanker gemen- och medlemsbanker gemen-
samma bestämmelser finns i samma bestämmelser finns i
bankrörelselagen (1987:617). bankrörelselagen
(1987:617).

2 kap.
1 §1
Ett bankaktiebolag skall bildas av en eller flera stiftare.
Stiftarna skall vara fysiska personer och bosatta inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara stiftare. Att detsamma gäller
den som är underkastad näringsförbud följer 6 § lagen (1986:436) om
näringsförbud.
Utan hinder av andra stycket får ett bankaktiebolag bildas av
1. ett eller flera utländska bankföretag
-------------------------------------------------------
2. en eller flera svenska 2. en eller flera
sparbanker eller centrala svenska sparbanker om
föreningsbanker, om bildandet av
bildandet av bankaktiebolaget utgör ett
bankaktiebolaget utgör ett led i en ombildning enligt
led i en ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen
8 kap. sparbankslagen (1987:619).
(1987:619) respektive 11
kap. föreningsbankslagen
(1987:620).
Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om annat följer av bestämmelserna
om fusion i 11 kap. 2 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1992:1611.

170

2.6 Förslag till ändring i sparbankslagen (1987:619)

Härigenom föreskrivs att i 4 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619) ordet
"föreningsbank" skall bytas ut mot "medlemsbank".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

171

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs att 3 och 13 §§ lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §1
-------------------------------------------------------
Med bankinstitut förstås i Med bankinstitut förstås i
denna lag bankaktiebolag, denna lag bankaktiebolag,
sparbanker, centrala sparbanker, medlemsbanker
föreningsbanker och utländskaoch utländska bankföretag
bankföretag som med stöd av 1som med stöd av 1 kap. 4
kap. 4 eller 5 § eller 5 § bankrörelselagen
bankrörelselagen (1987:617) (1987:617) driver ban-
driver bankrörelse från krörelse från filial här i
filial här i landet. landet.
Med kreditinsitut förstås Med kreditinsitut förstås
bankinstitut, lokala bankinstitut, värdepappers-
föreningsbanker, kredit- institut, allmänna
marknadsbolag, värdepappers- pensionsfonden, försäkrings-
institut, allmänna företag med svensk
pensionsfonden, försäk- koncession, landshypoteks-
ringsföretag med svensk kon- och stadshypoteksinstitu-
cession, landshypoteks- och tionerna, Svenska
stads- skeppshypotekskassan samt
hypoteksinstitutionerna, utländska företag som med
Svenska stöd av 2 kap. 8, 9 eller
skeppshypotekskassan samt 10 § lagen (1992:1610) om
utländska företag som med stödkreditmarknadsbolag driver
av 2 kap. 8, 9 eller 10 § verksamhet från filial i
lagen (1992:1610) om Sverige.
kreditmarknadsbolag driver
verksamhet från filial i
Sverige.

13 §2
I valutapolitiskt syfte får Riksbanken ta upp utländsk kredit och kredit i
utländsk valuta, bevilja kredit till annan centralbank och till Internationella
valutafonden, bevilja kredit inom ramen för verksamheten i Banken för
internationell betalningsutjämning samt bevilja kredit för Europeiska unionens
system för medelfristigt finansiellt stöd.
-------------------------------------------------------
Efter medgivande av riks- Efter medgivande av
dagen får Riksbanken i riksdagen får Riksbanken i
valutapolitiskt syfte be- valutapolitiskt syfte
vilja kredit till andra in- bevilja kredit till andra
ternationella finansorgan internationella
som Sverige är medlem i och finansorgan som Sverige är
sluta avtal om långsiktiga medlem i och sluta avtal
internationella låne- med annan än centralbank om
åtaganden. långsiktiga internationella
låneåtaganden.
Riksbanken får också efter medgivande av riksdagen av egna medel tillskjuta
insatskapital i Internationella valutafonden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1992:1619.

2Senaste lydelse 1995:969.

172

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
skall ha följande lydelse.

2 § 4 mom.
Bestämmelserna i andra--åttonde styckena nedan gäller i fråga om fusioner enligt
1. 14 kap. 22 § aktiebolagslagen (1975:1385),
2. 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
3. 11 kap. 1 och 18 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618),
4. 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619),
-------------------------------------------------------
5. 10 kap. 1, 2 och 9 §§ 5. 10 kap. 1, 2 och 8 §§
föreningsbankslagen lagen (1995:000) om
(1987:620), medlemsbanker,
6. 15 a kap. 1 och 18 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713).
Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande företaget
tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsavseende gäller för
det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp mellan-
skillnaden som intäkt.
Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patenträtt,
hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräkning av
värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av tillgångens
anskaffningsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en
skattskyldig.
Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna för
räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i räkenskaperna
tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket, har det
övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig
avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden tas upp som intäkt
under det beskattningsår då fusionen genomförs eller med en tredjedel för nämnda
beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.
Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och gällande
ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en
skattskyldig.
Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det över-
låtande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som motsvarar
avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Avdragsrätten för det
övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid
utgången av beskattningsåret.
Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller
avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen. Avyttras
tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om
skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust uppkommit
anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig. Vad nu
sagts gäller också då ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd övertagits
av ett annat försäkringsföretag.
Det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för underskott som avses
i 14 mom. som det överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt rum.
Om moderbolaget var ett fåmansföretag enligt punkt 14 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370) vid utgången av beskattningsåret eller
dotterbolaget var ett sådant företag vid ingången av det närmast föregående
beskattningsåret krävs dock att moderbolaget ägde mer än nio tiondelar av
aktierna i dotterbolaget vid den sistnämnda tidpunkten. Vid fusion mellan
ekonomiska föreningar krävs att båda föreningarna är att anse som kooperativa
enligt 8 mom.
Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller också då en
juridisk person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller rättighet som avses i
25--31 §§ till en annan juridisk person såvida överlåtelsen sker med förlust och
företagen är moderföretag och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam
ledning. Vidare gäller i nu avsedda fall bestämmelserna om värdeminskningsavdrag
m.m. i tredje och femte styckena.
Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller vidare --
utöver vad som anges i nionde stycket -- om aktie i aktiebolag eller andel i
handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk person överlåts till
ett svenskt företag inom samma koncern såvida moderföretaget i koncernen är ett
aktiebolag, en ekonomisk förening, en sparbank eller ett ömsesidigt
skadeförsäkringsföretag och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett
led i koncernens verksamhet. Sker överlåtelsen till ett utländskt företag, kan
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från
beskattning för vinst.
I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall uttagsbeskattning
enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen
inte ske.
Har en tillgång delats ut till ett företag som är frikallat från skattskyldig-
het för utdelningen enligt 7 § 8 mom. tillämpas bestämmelserna i andra, tredje
och femte styckena samt sjunde stycket första och andra meningarna om det
utdelande företaget inte uttagsbeskattats enligt punkt 1 fjärde stycket av
anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

173

2.9 Förslag till ändring i lagen (1950:272) om rätt för
utländska försäkringsföretag att bedriva försäkringsrörelse i
Sverige

Härigenom föreskrivs att i 5 a § lagen (1950:272) om rätt för utländska för-
säkringsföretag att bedriva försäkringsrörelse i Sverige ordet "föreningsbank"
byts ut mot "medlemsbank".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

174

2.10 Förslag till ändring i skogskontolagen (1954:142)

Härigenom föreskrivs att i 1 och 10 §§ skogskontolagen (1954:142) ordet
"föreningsbank" skall bytas ut mot "medlemsbank".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

175

2.11 Förslag till ändring i lagen (1967:531) om tryggande
av pensionsutfästelse m.m.

Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 §1
-------------------------------------------------------
Övergår näringsverksamhet Övergår näringsverksamhet
från en arbetsgivare till en från en arbetsgivare till
annan och avtalas därvid att en annan och avtalas därvid
ansvaret för pen- att ansvaret för pen-
sionsutfästelse skall sionsutfästelse skall
överflyttas på efterträdaren,överflyttas på efterträdaren,
skall samtycke till skall samtycke till
överflyttningen inhämtas frånöverflyttningen inhämtas från
innehavaren av pensions- innehavaren av pensions-
fordringen. Tillsynsmyndig- fordringen. Till-
heten äger medge att sam- synsmyndigheten äger medge
tycke icke behöver inhämtas, att samtycke icke behöver
om efterträdaren kan anses inhämtas, om efterträdaren
god för pensionsutfästelsen. kan anses god för
Något samtycke behövs inte pensionsutfästelsen. Något
vid ombildning enligt 8 samtycke behövs inte vid
kap. sparbankslagen ombildning enligt 8 kap.
(1987:619) eller 11 kap. sparbankslagen (1987:619).
föreningsbankslagen
(1986:620).
Har det i författning meddelats särskilda bestämmelser om tillvaratagande av
fordringsägares rätt vid fusion, gäller dessa i stället för reglerna i första
stycket. Innehavare av pensionsfordran behöver dock inte underrättas eller
kallas enligt 14 kap. 13, 16 och 26 §§ aktiebolagslagen (1975:1385) eller för-
tecknas och kallas i ärende om fusion enligt 12 kap. 6 § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar, om tillsynsmyndigheten medger det. Detsamma gäller i
ärende om vinstutdelning enligt 6 kap. 5 § andra meningen, nedsättning av
aktiekapitalet enligt 6 kap. 6 § och nedsättning av reservfonden enligt 12 kap.
4 § tredje stycket 3 aktiebolagslagen.
Har ansvaret för pensionsutfästelse sålunda överflyttats, anses utfästelsen ha
samma rättsverkningar som om arbetstagaren varit anställd hos efterträdaren från
dagen för anställningen hos företrädaren. Efter överflyttningen är företrädaren
fri från ansvar för utfästelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1994:805.

176

2.12 Förslag till ändring i ackordslagen (1970:847)

Härigenom föreskrivs att i 48 § ackordslagen (1970:847) orden "central
föreningsbank" skall bytas ut mot "medlemsbank".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

177

2.13 Förslag till ändring i lagen (1972:262) om
understödsföreningar

Härigenom föreskrivs att i 24 § lagen (1972:262) om understödsföreningar orden
"central föreningsbank" och "föreningsbank" skall bytas ut mot "medlemsbank".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

178

2.14 Förslag till ändring i lagen (1979:611) om
upphovsmannakonto

Härigenom föreskrivs att i 2 och 13 §§ lagen (1979:611) om upphovsmannakonto
ordet "föreningsbank" skall bytas ut mot "medlemsbank".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

179

2.15 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 17 a § försäkringsrörelselagen (1982:713)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.
17 a §1
-------------------------------------------------------
Ett försäkringsbolag får Ett försäkringsbolag får
enligt de förutsättningar somenligt de förutsättningar
anges i denna paragraf som anges i denna paragraf
förvärva aktier eller andelarförvärva aktier eller ande-
i företag som driver någon lar i företag som driver
form av finansiell någon form av finansiell
verksamhet. Ett försäkrings- verksamhet.
bolag som är moderbolag till
ett bankbolag får inte vara
dotterföretag till något
annat företag än ett bank-
bolag.
För förvärv av aktier eller andelar som, tillsammans med försäkringsbolagets
övriga aktier eller andelar i samma företag, motsvarar ett röstetal som
överstiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i
företaget krävs tillstånd av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
Finansinspektionen. Om försäkringsbolaget ingår i en koncern, skall första
meningen tillämpas på koncernens samlade innehav. Vid beräkningen av koncernens
innehav skall dock, intill ett innehav motsvarande fem procent av röstetalet för
samtliga aktier eller andelar, bortses från aktier eller andelar som innehas av
företag i koncernen som driver någon form av finansiell verksamhet eller av
dotterföretag till sådana företag.
Tillstånd enligt andra stycket får ges endast om värdet av de förvärvade
aktierna eller andelarna - tillsammans med det bokförda värdet av försäk-
ringsbolagets sammanlagda innehav av aktier och andelar som kräver tillstånd
enligt andra stycket samt av vad som skjutits till som aktiekapital eller i
annan form i ett annnat försäkringsbolag - inte överstiger summan av

A. för livförsäkringsbolag

1. eget kapital och garantikapital samt

2. fyra procent av

- försäkringstekniska skulder,
- återbäringsmedel och
- femtio procent av övervärden i tillgångar,
B. för skadeförsäkringsbolag

1. eget kapital, garantikapital, regleringsfond för trafikförsäkring och
utjämningsfond,
2. sjuttio procent av

- skatteutjämningsreserv och
- återstående del av uppskovsbeloppet enligt lagen (1990:655) om återföring
av obeskattade reserver samt

3. fyra procent av

- försäkringstekniska skulder,
- säkerhetsreserv och
- femtio procent av övervärden i tillgångar.

För tillstånd krävs att förvärvet ingår som ett led i organisationen av
verksamheten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1991:1767.

180

2.16 Förslag till ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs att i 7 kap. 13 § och 9 kap. 5 § konkurslagen (1987:672)
orden "central föreningsbank" i olika böjningsformer skall bytas ut mot
"medlemsbank" i motsvarande böjningsform.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

181

2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om
styrelserepresentation för de privatanställda

Härigenom föreskrivs att 2 och 13 §§ lagen lagen (1987:1245) om styrelserepre-
sentation för de privatanställda skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Med företag avses i denna lag aktiebolag, bank, hypoteksinstitut,
försäkringsbolag och ekonomisk förening.
-------------------------------------------------------
Med koncern avses i denna Med koncern avses i
lag svenska juridiska denna lag svenska
personer som juridiska personer som
enligt bestämmelserna i 1 enligt bestämmelserna i 1
kap. 5 § aktiebolagslagen kap. 5 § aktiebolagslagen
(1975:1385), 1 kap. 6 § (1975:1385), 1 kap. 6 §
bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen
(1987:618), 1 kap. 2 § (1987:618), 1 kap. 2 §
sparbankslagen (1987:619), sparbankslagen (1987:619),
1 kap. 8 § förenings- 1 kap. 5 och 6 §§ lagen
bankslagen (1987:620), (1995:000) om med-
1 kap. 9 § lemsbanker, 1 kap. 9 §
försäkringsrörelselagen försäkringsrörelselagen
(1982:713) eller 1 kap. 4 § (1982:713) eller 1 kap. 4 §
lagen (1987:667) om lagen (1987:667)
ekonomiska föreningar är om ekonomiska föreningar är
moderföretag och dotter- moderföretag och
företag i förhållande till dotterföretag i
varandra. förhållande till varandra.

13 §
En av arbetstagarrepresentanterna får närvara och delta i överläggningarna när
ett ärende, som senare skall avgöras av styrelsen, förbereds av därtill särskilt
utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i företaget.
-------------------------------------------------------
Om ett beslut enligt 7 Om ett beslut enligt 7
kap. 6 § andra stycket kap. 6 § andra stycket
bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen
(1987:618), 3 kap. 6 § andra (1987:618), 3 kap. 6 §
stycket sparbankslagen andra stycket
(1987:619) eller 6 kap. 6 § sparbankslagen (1987:619)
andra stycket förenings- eller 6 kap. 6 § andra
bankslagen (1987:620) inne- stycket lagen (1995:000)
bär att ett uppdrag ges åt enom medlemsbanker innebär
regionstyrelse eller ett att ett uppdrag ges åt en
motsvarande organ i en regionstyrelse eller ett
region, har de anställda motsvarande organ i en
inom regionen rätt att region, har de anställda
bestämma att en representant inom regionen rätt att
för dem och en suppleant bestämma att en
skall omfattas av upp- representant för dem och en
draget. En sådan suppleant skall omfattas
representant har motsva- av uppdraget. En sådan
rande rätt som avses i förstarepresentant har motsva-
stycket. rande rätt som avses i
första stycket.
Om arbetstagarorganisationerna inte enas om annat, utses den representant som
avses i första och andra styckena av den organisation som företräder det största
antalet kollektivavtalsbundna arbetstagare vid företaget eller, i fråga om
moderföretag, inom koncernen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

182

2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §
Fåmansföretag och företag, som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag skall i
självdeklarationen lämna uppgifter om delägares eller honom närstående persons
namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav
varvid, om det förekommer olika röstvärden för innehavet, dessa skall anges;
dock behöver uppgifter inte lämnas för närstående person, som inte uppburit
ersättning från, träffat avtal med eller haft liknande förhållande med
företaget.
Delägare i ett handelsbolag skall lämna de uppgifter som behövs för att
beräkna det justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens
ursprungliga ingångsvärde, tillskott och uttag.
Skall den skattskyldige enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200)
redovisa mervärdesskatt i sin självdeklaration, skall han lämna de uppgifter som
behövs för att besluta om mervärdesskatten.
-------------------------------------------------------
Dotterföretag enligt 1 Dotterföretag enligt 1
kap. 5 § aktiebolagslagen kap. 5 § aktiebolagslagen
(1975:1385), 1 kap. 4 § (1975:1385), 1 kap. 4 §
lagen (1987:667) om ekono- lagen (1987:667) om ekono-
miska föreningar, 1 kap. 6 § miska föreningar, 1 kap. 6 §
bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen
(1987:618), 1 kap. 2 § (1987:618), 1 kap. 2 §
sparbankslagen (1987:619), sparbankslagen (1987:619),
1 kap. 8 § förenings- 1 kap. 5 § lagen (1995:000)
bankslagen (1987:620), 1 om medlemsbanker, 1 kap. 9 §
kap. 9 § försäkringsrörelselagen
försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 1 kap. 1 §
(1982:713) eller 1 kap. 1 § lagen (1980:1103) om
lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa
årsredovisning m. m. i vissa företag, skall i själv-
företag, skall i deklarationen lämna uppgift
självdeklarationen lämna om namn och organi-
uppgift om namn och organi- sationsnummer för
sationsnummer för moderföretag jämte aktie-
moderföretag jämte aktie- eller andelsinnehav med
eller andelsinnehav med angivande av röstvärde samt,
angivande av röstvärde samt, i förekommande fall,
i förekommande fall, uppgifter om namn och
uppgifter om namn och organisationsnummer för
organisationsnummer för dettas moderföretag.
dettas moderföretag. Ägaruppgifterna skall avse
Ägaruppgifterna skall avse förhållandena vid senast
förhållandena vid senast avslutade beskattningsår.
avslutade beskattningsår.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

183

2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:765) om
statligt stöd till banker och andra kreditinstitut

Härigenom föreskrivs att i 13 och 14 §§ lagen (1993:765) om statligt stöd till
banker och andra kreditinstitut ordet "föreningsbank" byts ut mot "medlemsbank".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

184

2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen om periodiseringsfonder (1993:1538) skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §1
-------------------------------------------------------
Vid fusion som avses i 2 § Vid fusion som avses i 2 §
4 mom. första stycket lagen 4 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig (1947:576) om statlig
inkomstskatt och vid om- inkomstskatt och vid om-
bildning enligt 8 kap. bildning enligt 8 kap.
sparbankslagen (1987:619) sparbankslagen (1987:619)
eller 11 kap. och vid övertagande som av-
föreningsbankslagen ses i 5 eller 6 § lagen
(1987:620) och vid överta- (1992:702) om inkomstskat-
gande enligt 10 kap. 8 a § teregler med anledning av
föreningsbankslagen och vid vissa omstruktureringar
övertagande som avses i 5 inom den finansiella sek-
eller 6 § lagen (1992:702) torn, m. m. samt vid om-
om inkomstskatteregler med bildning och tillskott
anledning av vissa enligt 2 § respektive 3 §
omstruktureringar inom den första meningen lagen
finansiella sektorn, m. m. (1994:758) om ombildning
samt vid ombildning och av landshypoteksin-
tillskott enligt 2 § stitutionen anses över-
respektive 3 § första låtande och övertagande före-
meningen lagen (1994:758) tag som ett företag. Har en
om ombildning av lands- ekonomisk förening skiftat
hypoteksinstitutionen anses ut aktier enligt 3 § 8 mom.
överlåtande och övertagande tredje stycket lagen om
företag som ett företag. Har statlig inkomstskatt,
en ekonomisk förening skall föreningen och det
skiftat ut aktier enligt 3 § aktiebolag vars aktier
8 mom. tredje stycket lagen skiftats ut anses som ett
om statlig inkomstskatt, företag.
skall föreningen och det
aktiebolag vars aktier
skiftats ut anses som ett
företag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1994:1887.

185

2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om
avdrag för underskott av näringsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 4 och 12 §§ lagen (1993:1539) om avdrag för
underskott av näringsverksamhet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §1
Ett förlustföretag skall anses ha omfattats av en ägarförändring om ett
företag (den nya ägaren) fått bestämmande inflytande över förlustföretaget.
En ägarförändring skall även anses ha skett om ett förlustföretag eller ett
moderföretag till ett sådant företag fått bestämmande inflytande över ett annat
företag (det nya dotterföretaget).
-------------------------------------------------------
Vid tillämpning av första Vid tillämpning av första
och andra styckena skall och andra styckena skall
ett företag anses ha ett ett företag anses ha ett
bestämmande inflytande över bestämmande inflytande över
ett annat företag om det ett annat företag om det
senare företaget är senare företaget är
dotterföretag till det förra dotterföretag till det förra
företaget enligt 1 kap. 5 § företaget enligt 1 kap. 5 §
aktiebolagslagen aktiebolagslagen
(1975:1385), 1 kap. 4 § (1975:1385), 1 kap. 4 §
lagen (1987:667) om ekono- lagen (1987:667) om ekono-
miska föreningar, 1 kap. 6 §miska föreningar, 1 kap. 6 §
bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen
(1987:618), 1 kap. 2 § (1987:618), 1 kap. 2 §
sparbankslagen (1987:619), sparbankslagen (1987:619),
1 kap. 8 § förenings- 1 kap. 5 och 6 §§ lagen
bankslagen (1987:620) eller (1995:000) om medlemsban-
1 kap. 9 § ker eller 1 kap. 9 §
försäkringsrörelselagen försäkringsrörelselagen
(1982:713). Ett utländskt (1982:713). Ett utländskt
bolag skall anses ha ett bolag skall anses ha ett
bestämmande inflytande över bestämmande inflytande över
ett företag om företaget ett företag om företaget
skulle ha varit ett dotter- skulle ha varit ett
företag till det utländska dotterföretag till det
bolaget om detta varit ett utländska bolaget om detta
svenskt aktiebolag. varit ett svenskt aktiebo-
lag.

12 §2
-------------------------------------------------------
I fråga om sådan fusion som I fråga om sådan fusion
anges i 2 § 4 mom. första som anges i 2 § 4 mom.
stycket lagen (1947:576) om första stycket lagen
statlig inkomstskatt, (1947:576) om statlig in-
ombildning enligt 8 kap. komstskatt, ombildning
sparbankslagen (1987:619) enligt 8 kap. sparbank-
eller enligt 11 kap. slagen (1987:619) och vid
föreningsbankslagen övertagande som avses i 5 §
(1987:620) och vid över- lagen (1992:702) om in-
tagande enligt 10 kap. 8 a § komstskatteregler med
föreningsbankslagen och vid anledning av vissa
övertagande som avses i 5 § omstruktureringar inom den
lagen (1992:702) om in- finansiella sektorn, m.m.
komstskatteregler med skall vid tillämpning av
anledning av vissa denna lag det överlåtande
omstruktureringar inom den och det övertagande före-
finansiella sektorn, m.m. taget anses som ett och
skall vid tillämpning av samma företag. Har en
denna lag det överlåtande ochekonomisk förening skiftat
det övertagande företaget ut aktier enligt 3 § 8 mom.
anses som ett och samma tredje stycket lagen om
företag. Har en ekonomisk statlig inkomstskatt,
förening skiftat ut aktier skall föreningen och det
enligt 3 § 8 mom. tredje aktiebolag vars aktier
stycket lagen om statlig skiftats ut anses som ett
inkomstskatt, skall och samma företag.
föreningen och det
aktiebolag vars aktier
skiftats ut anses som ett
och samma företag.
Det övertagande företaget har dock rätt till avdrag för gammalt underskott
först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då
fusionen, ombildningen eller övertagandet skedde.Om det överlåtande och övertag-
ande företaget ingick i samma koncern före fusionen, ombildningen eller
övertagandet gäller inte andra stycket. Förelåg i sådant fall begränsning enligt
8 § avseende koncernbidrag mellan företagen har dock det övertagande företaget
rätt till avdrag för gammalt underskott först vid den taxering då begränsningen
skulle ha upphört om fusionen inte ägt rum.
I fråga om fusion mellan ekonomiska föreningar gäller första stycket endast om
båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 2 § 8 mom. lagen om statlig
inkomstskatt. I fråga om sådana fusioner som anges i 12 kap. 1 eller 3 § lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar gäller inte bestämmelserna i andra och
tredje styckena.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1994:1890.

2Senaste lydelse 1994:1889.

186

2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av
skatteutjämningsreserv

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1993:1540) om återföring av skattejäm-
ningsreserven skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §1
-------------------------------------------------------
Vid fusion som avses i 2 § Vid fusion som avses i 2 §
4 mom. första stycket lagen 4 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig (1947:576) om statlig
inkomstskatt, vid ombild- inkomstskatt, vid ombild-
ning enligt 8 kap. spar- ning enligt 8 kap. spar-
bankslagen (1987:619) eller bankslagen (1987:619) och
11 kap. föreningsbankslagen vid övertagande som avses i
(1987:620) och vid 5 § lagen (1992:702) om in-
övertagande enligt 10 kap. 8 komstskatteregler med an-
a § föreningsbankslagen och ledning av vissa
vid övertagande som avses i omstruktureringar inom den
5 § lagen (1992:702) om in- finansiella sektorn, m.m.
komstskatteregler med anses överlåtande och
anledning av vissa övertagande företag som ett
omstruktureringar inom den företag. Har en ekonomisk
finansiella sektorn, m.m. förening skiftat ut aktier
anses överlåtande och på sätt anges i 3 § 8 mom.
övertagande företag som ett tredje stycket lagen om
företag. Har en ekonomisk statlig inkomstskatt,
förening skiftat ut aktier påskall föreningen och det
sätt anges i 3 § 8 mom. aktiebolag vars aktier
tredje stycket lagen om skiftats ut anses som ett
statlig inkomstskatt, skall företag.
föreningen och det aktie-
bolag vars aktier skiftats
ut anses som ett företag.

Denna lag träder i kraft 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

1Senaste lydelse 1994:1891.

187

2.23 Förslag till ändring i lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut
och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 1 § och 2 kap. 6 § lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag
ordet "föreningsbank" skall bytas ut mot "medlemsbank".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

188

2.24 Förslag till ändring i lag (1994:2015) om ändring i
lagen (1991:981) om värdepappersrörelse

Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 2 § lagen (1981:981) om värdepappersrörelse
i den lydelse enligt lagen (1994:2015) om ändring i nämnda lag ordet "förenings-
bank" skall bytas ut mot "medlemsbank"

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

189

2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:000) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag
dels att i 1 kap. 1 § och 3 §, 5 kap. 4 § samt 9 kap. 1 § orden "förenings-
bank" eller "central föreningsbank" i olika böjningsformer skall bytas ut mot
"medlemsbank" i motsvarande böjningsform,
dels att 2 kap. 1 §, 6 kap. 2 §, 8 kap. 5 § samt 9 kap. 1 och 3 §§ skall ha
följande lydelse.

Lydelse enl. prop. 1995/96:10Föreslagen lydelse

2 kap.
1 §
Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall kreditinstitut
och värdepappersbolag för varje räkenskapsår upprätta årsredovisning enligt den-
na lag.
I kreditinstitut eller värdepappersbolag som enligt 10 kap. 3 § andra stycket
aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § första stycket lagen (1980:1103)
om årsredovisning i vissa företag m.m. är skyldiga att ha auktoriserad revisor,
skall även en finansieringsanalys ingå i årsredovisningen.
I kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,
skall även en kapitaltäckningsanalys ingå i årsredovisningen.
-------------------------------------------------------
Årsredovisningen för en
central föreningsbank skall
innehålla en sammanställning
av de egna och de anslutna
lokala föreningsbankernas
balansräkningar och
resultaträkningar.

6 kap.
2 §
-------------------------------------------------------
En föreningsbank skall i En medlemsbank skall i
förvaltningsberättelsen även förvaltningsberättelsen även
ange ange
1. väsentliga förändringar i 1. väsentliga förändringar
medlemsantalet och summorna i medlemsantalet och
av insatsbelopp som skall summorna av insatsbelopp
återbetalas under nästa som skall återbetalas under
räkenskapsår enligt 4 kap. 1 nästa räkenskapsår enligt
och 3 §§ föreningsbankslagen 4 kap. 1 och 3 §§ lagen
(1987:620), (1995:000) om
medlemsbanker
2. den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför, samt
3. summan av de förlagsinsatser som har sagts upp och skall lösas in under de
två närmast följande räkenskapsåren.

Lydelse enl. prop. 1995/96:10Föreslagen lydelse

8 kap.
5 §
-------------------------------------------------------
En bank och ett En bank och ett
hypoteksinstitut skall ge hypoteksinstitut skall ge
in bestyrkta kopior av års- in bestyrkta kopior av års-
redovisningen och revi- redovisningen och revi-
sionsberättelsen för det sionsberättelsen för det
förflutna räkenskapsåret tillförflutna räkenskapsåret till
registreringsmyndigheten så registreringsmyndigheten så
snart det kan ske efter det snart det kan ske efter
att balansräkningen och det att balansräkningen och
resultaträkningen blivit resultaträkningen blivit
fastställda. En lokal för- fastställda.
eningsbank är dock skyldig
att ge in handlingarna
endast om
registreringsmyndigheten
begär det.
Hos en lokal föreningsbank
skall bestyrkta kopior av
årsredovisningen och
revisionsberättelsen hållas
tillgängliga för envar senast
en månad efter det att
balansräkningen och resul-
taträkningen blivit fast-
ställda. Envar skall ha rätt
att på begäran få kopior av
handlingarna. Priset på På kopian av årsredovis-
sådana kopior får inte ningen som ges in till
överstiga administra- registreringsmyndigheten
tionskostnaden. skall en styrelseledamot
På kopian av årsredovis- teckna bevis om att
ningen som ges in till balansräkningen och resul-
registreringsmyndigheten taträkningen har fastställts
eller hålls tillgänglig med uppgift om
enligt andra stycket skall fastställelsedagen. Beviset
en styrelseledamot teckna skall även innehålla uppgift
bevis om att balansräkningen om stämmans beslut be-
och resultaträkningen har träffande bankens eller
fastställts med uppgift om institutets vinst eller
fastställelsedagen. Beviset förlust.
skall även innehålla uppgift
om stämmans beslut be-
träffande bankens eller
institutets vinst eller
förlust.

9 kap.
3 §
De i 2 § angivna bestämmelserna i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:000) skall
tillämpas med följande avvikelser:
1. Utöver vad som följer av 2 § första stycket om tillhandahållande av del-
årsrapport skall delårsrapporten i banker och hypoteksinstitut genast lämnas
även till de huvudmän och medlemmar som begär det samt sändas in till Finansin-
spektionen så snart det kan ske.
-------------------------------------------------------
2. Uppgifter för koncern 2. Uppgifter för koncern
enligt 3 § andra stycket, enligt 3 § andra stycket,
skall alltid lämnas av ett skall alltid lämnas av ett
moderföretag som är bank moderföretag som är bank
eller hypoteksinstitut. På eller hypoteksinstitut.
motsvarande sätt skall en
central föreningsbank som
har anslutna lokala
föreningsbanker lämna uppgif-
ter för gruppen.
3. I delårsrapport skall, utöver vad som anges i 3 §, lämnas uppgifter om
utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räkenskapsårs utgång.

190

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-10-02

Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presi-
denten i Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regerings-
rådet Leif Lindstam.

Enligt en lagrådsremiss den 21 september 1995 (Finansdepartementet) har rege-
ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om medlemsbanker,
2. två lagar om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
3. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknads-
bolag,
4. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),
5. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
6. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges
riksbank,
7. lag om ändring i lagen (1947:526) om statlig
inkomstskatt,
8. lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för
utländska försäkringsföretag att bedriva försäk-
ringsrörelse i Sverige,
9. lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),
10. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m.,
11. lag om ändring i ackordslagen (1970:847),
12. lag om ändring i lagen (1972:262) om understöds-
föreningar,
13. lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmanna-
konto,
14. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
15. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
16. lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelse-
representation för de privatanställda,
17. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter,
18. lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd
till banker och andra kreditinstitut,
19. lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiserings-
fonder,
20. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för
underskott av näringsverksamhet,
21. lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av
skatteutjämningsreserv,
22. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning
och stora exponeringar för kreditinstitut och värde-
pappersbolag,
23. lag om ändring i lagen (1994:2015) om ändring i lagen
(1991:981) om värdepappersrörelse,
24. lag om ändring i lagen (1995:000) om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappersbolag.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrätts-
assessorn Anders Cedhagen samt hovrättsassessorerna Eric Frieberg och Tord
Gransbo.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om medlemsbanker

Lagförslaget överensstämmer i sak i stora delar med den hittillsvarande
föreningsbankslagen (1987:620). Även redaktionellt ansluter den nya lagen nära
till föreningsbankslagen.

Lagförslaget föranleder inte någon erinran från Lagrådets sida.

Förslaget (2.2) till lag om ändring i bankrörelselagen

1 kap. 2 § första stycket innehåller en definition av begreppet bankrörelse.
Enligt det remitterade förslaget skall med bankrörelse avses verksamhet i vilken
ingår inlåning på konto, om beställningen är nominellt bestämd och disponibel
för insättaren.

När det gäller begreppet disponibel sägs i remissprotokollet att insatta medel i
normalfallet är disponibla genom att de är omedelbart tillgängliga för uttag vid
anfordran. Medel skall emellertid kunna anses disponibla även om uttag kan ske
först efter en viss kortare uppsägningstid. Behållningar på konton med längre
uppsägningstid än en månad bör emellertid inte bedömas som disponibla i
bankrörelselagens mening.

Vad som sålunda sägs i remissprotokollet kommer enligt Lagrådets mening bättre
till uttryck i lagtexten, om man, när man talar om kontobehållning, använder
orden "tillgänglig med kort varsel" i stället för "disponibel". Lagrådet
föreslår alltså att 1 kap. 2 § första stycket formuleras på följande sätt:

"Med bankrörelse avses i denna lag verksamhet i vilken ingår inlåning på konto,
om behållningen är nominellt bestämd och tillgänglig för insättaren med kort
varsel."

I 1 kap. 2 § andra stycket finns regler om förutsättningarna för att någon skall
få driva bankrörelse. För att det klarare än hittills skall framgå dels att, när
det gäller svenska institut, det krävs tillstånd (oktroj) av regeringen, dels
att tillstånd bara kan ges till banker, bör enligt Lagrådets mening lagrummet
omformuleras något (jfr
1 kap. 2 § lagen, 1992:1610, om kreditmarknadsbolag). Vad som faller under
begreppet bank anges i 1 kap. 1 § andra stycket och behöver inte upprepas här.

Lagrådet föreslår följande lydelse av 1 kap. 2 § andra stycket:

"Bankrörelse får drivas endast efter tillstånd (oktroj) av regeringen. Tillstånd
får ges endast till banker. I fråga om utländska bankföretags rätt att driva
bankrörelse finns bestämmelser i 4 och 5 §§."

I en ny 2 a § i samma kapitel har tagits in bestämmelser om insättning på konto
av kundmedel. Sådana medel skall inte anses omfattade av begreppet
inlåningsverksamhet, om behållningen för varje kund uppgår till högst 15 000
kronor. Dessutom skall medlen i princip få användas endast för betalning av
varor och tjänster i det kontohållande företaget.

Lagrådet anser att den föreslagna paragrafen bör omformuleras så att innebörden
framgår klarare. Paragrafen kan lämpligen ges följande lydelse:

"Om ett företag tar emot kundmedel på konto, utgör det inte sådan inlåning som
avses i 2 § första stycket, om behållningen för varje kund uppgår till högst 15
000 kronor och behållningen är tillgänglig för kunden endast
1. för betalning av varor och tjänster som framställs eller säljs av företaget
eller av ett annat företag som ingår i samma koncern eller i samma företagsgrupp
med nära ekonomisk samhörighet, eller
2. i samband med att kontoförhållandet upphör."

Vissa justeringar bör också göras i den nya 1 kap. 2 b §, som handlar om
inlåningsverksamhet som bedrivs av en del mindre spar- och låneföreningar.
Tanken är att verksamheten skall kunna bedrivas utan krav på tillstånd (oktroj)
av regeringen och att de föreningar som det är fråga om inte skall anses som
banker. Bägge sakerna uppnås enligt Lagrådets mening enklast, om man i
paragrafen slår fast att inlåningsverksamheten inte utgör bankrörelse i lagens
mening.

Lagrådet föreslår att 1 kap. 2 b § utformas på följande sätt:

"Bankrörelse enligt 2 § första stycket skall inte anses föreligga, när en
ekonomisk förening bedriver inlåningsverksamhet, om föreningen
1. tar emot insättningar endast från de egna medlemmarna,
2. har till ändamål endast att med användande av medlemsinsättningar tillgodose
finansieringsbehov hos medlemmarna,
3. antar endast fysiska personer till medlemmar, samt
4. har högst 1 000 medlemmar."

I 2 kap. 3 a § har tagits in bestämmelser som ger möjlighet för en bank att
bedriva verksamhet genom ombud utanför bankens egna lokaler. I ett sista stycke
i det remitterade förslaget sägs att regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om kontroll-,
säkerhets-, sekretess- och utbildningskrav samt om ombudets redovisning.

Enligt Lagrådets mening har regeringen möjlighet att meddela sådana föreskrifter
som avses i sista stycket - och att överlåta åt Finansinspektionen att meddela
föreskrifterna - utan att det anges i lag (se 8 kap. 13 § regeringsformen).
Sista stycket bör därför utgå.

Med hänsyn till att 2 kap. 16 § har upphävts i ett tidigare lagstiftningsärende
(se SFS 1994:2007) bör 2 kap. 18 § ändras, så att det där talas om
bestämmelserna om kredit i 13-15 a och 17 §§.

Som en följd av den nya bestämmelsen i 3 kap. 4 § om att minst en av revisorerna
i varje bank skall vara auktoriserad bör en ändring göras i 3 kap. 7 §. Punkt 1
i paragrafens första stycke bör lyda: "1. auktoriserad revisor inte är utsedd
enligt 4 §".

Förslaget till lag om ändring i lagen om kreditmarknadsbolag

I den föreslagna punkt 9 i 1 kap. 3 § första stycket bör göras justeringar
motsvarande dem som Lagrådet har förordat beträffande 1 kap. 2 b §
bankrörelselagen.

Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen

I 1 kap. 1 § bör ordet "föreningsbanker" bytas ut mot "medlemsbanker".

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

251

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 oktober 1995

Närvarande: statsråden Sahlin, ordförande, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham,
Schori, Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Johansson

Föredragande: statsrådet Nygren

Regeringen beslutar proposition 1995/96:74 Ökad bankkonkurrens

171

Rättsdatablad

Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för
införlivar EES- bakomliggande
eller EG-regler EG-regler
med svensk rätt

Lag om insättningsgaranti 394L0019

Lag om skatteregler för 394L0019
erssättning från insätt-
ningsgaranti

Bankrörelselagen (1987:617)1 kap. 4 och 7 §§,394L0019
7 kap. 16 och 18 §§

Lag om ändring i lagen 1 kap. 6 a §, 394L0019
(1994:2015) om ändring i3 kap. 4 §,
lagen (1991:981) om 6 kap. 8 d och 9 §§
värdepappersrörelse

172