Regeringens proposition

1995/96:56

Ändringar i lagen om folkbokföringsregister, m.m.

Prop.

1995/96:56

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 12 oktober 1995

Ingvar Carlsson

Jan Nygren

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att skattemyndigheten i länet skall få ha
terminalåtkomst till de lokala folkbokföringsregister som förs inom
myndighetens verksamhetsområde.

Vidare föreslås vissa ändringar i skatteregisterlagen (1980:343). Upp-
gift om beslut om skuldsanering och om att en person ålagts betalnings-
ansvar i egenskap av företrädare för en juridisk person skall få registreras
i det centrala skatteregistret. Ett förtydligande av 10 § skatteregisterlagen
föreslås så att det klart framgår att åtkomst även får finnas till uppgifter
som avser tidigare beskattningsår. Slutligen föreslås att samtliga
skattemyndigheter skall få ha åtkomst till de uppgifter om näringsverk-
samhet som näringsidkare skall lämna i självdeklarationen och uppgift om
att revision pågår eller planeras.

I propositionen föreslås vidare att skattemyndigheten och kronofog-
demyndigheten skall få möjlighet att ta del av hemliga telefonnummer och
adresser i likhet med vad som gällde före bolagiseringen av Televerket
och Posten.

Slutligen föreslås vissa ändringar i utsökningsregisterlagen (1986:617),
sekretesslagen (1980:100) och lagen (1985:146) om avräkning vid åter-
betalning av skatter och avgifter.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 56

Innehållsförteckning

Prop. 1995/96:56

1 Förslag till riksdagsbeslut................................................ 4

2 Lagtext........................................................................ 5

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536) om

folkbokföringsregister ............................................... 5

2.2 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen

(1980:343).............................................................. 6

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1915) om ändring

i skatteregisterlagen (1980:343).................................... 8

2.4 Förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597).............. 11

2.5 Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)........... 12

2.6 Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen

(1986:617)............................................................. 13

2.7 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)...... 14

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning

vid återbetalning av skatter och avgifter......................... 15

3 Ärendet och dess beredning............................................. 16

4 Utökad terminalåtkomst till de lokala folkbokförings-

registren...................................................................... 17

5 Skatteregistret.............................................................. 19

5.1 Registrering av skuldsanering m.m. i det centrala

skatteregistret.......................................................... 19

5.2 Terminalåtkomst till det centrala skatteregistret................ 20

5.3 Terminalåtkomst till uppgifter om näringsverksamhet

samt planerade och pågående revisioner......................... 22

6 Tillgång till uppgifter om telefonnummer och adresser............ 24

7 Utsökningsregistren........................................................ 29

8 Ekonomiska konsekvenser................................................ 30

9 Författningskommentar.................................................... 30

9.1 Förslaget till ändring i lagen (1990:1536) om

folkbokföringsregister................................................ 30

9.2 Förslaget till ändring i skatteregisterlagen

(1980:343).............................................................. 30

9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1915) om

ändring i skatteregisterlagen (1980:343).......................... 31

9.4 Förslaget till lag om ändring i telelagen (1993:597)............ 31

9.5 Förslaget till lag om ändring i postlagen (1993:1684) ......... 32

9.6 Förslaget till lag om ändring i utsökningsregisterlagen             Prop. 1995/96:56

(1986:617) ............................................................. 33

9.7 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)..... 33

9.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräk-
ning vid återbetalning av skatter och avgifter.................... 33

Bilaga 1 Lagrådsremissens lagförslag.................................... 34

Bilaga 2 Lagrådets yttrande................................................ 45

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12

oktober 1995 .................................................................. 46

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1995/96:56

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.  lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister,

2.  lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

3.  lag om ändring i lagen (1994:1915) om ändring i
skatteregisterlagen (1980:343),

4.  lag om ändring i telelagen (1993:597),

5.  lag om ändring i postlagen (1993:1684),

6.  lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),

7.  lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

8.  lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning
av skatter och avgifter.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Prop. 1995/96:56

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:1536) om folkbok-
föringsregister skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

9

Inom en skattemyndighet får
terminalåtkomst till ett lokalt folk-
bokföringsregister endast finnas
hos det lokala skattekontor för vars
verksamhetsområde registret förs.

Föreslagen lydelse

§

Inom en skattemyndighet får
terminalåtkomst finnas till de loka-
la folkbokföringsregister som förs
inom myndighetens verksamhetsom-
råde.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2.2 Förslag till ändring i skatteregisterlagen (1980:343) ProP- 1995/96:56

Härigenom föreskrivs att 10 § skatteregisterlagen (1980:343)’ skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

10 §2

Terminalåtkomst till uppgifter i
det centrala skatteregistret får
finnas endast för de ändamål som
anges i 1 § och i den utsträckning
i övrigt som anges i andra-sJätte
styckena.

Skattemyndigheten i länet får ha
terminalåtkomst till uppgifter som
avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-6, 8, 9,
13, 15, 17 och 22 samt de uppgif-
ter därutöver som behövs för ut-
färdande av skattsedel och dubb-
lettskattsedel.

Terminalåtkomst till uppgifter i
det centrala skatteregistret får
finnas endast för de ändamål som
anges i 1 § och i den utsträckning
i övrigt som anges i andra-femte
styckena.

Skattemyndigheten i länet får ha
terminalåtkomst till uppgifter som
avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-6, 7,
dock endast i fråga om uppgifter
som skall lämnas enligt 2 kap.
19 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter,
8, 9, 13—15, 17 och 22 samt de
uppgifter därutöver som behövs för
utfärdande av skattsedel och dubb-
lettskattsedel. Skattemyndigheten
får ha terminalåtkomst också till
övriga uppgifter som avses i 7 §
om de, för pågående eller annat
beskattningsår, hänför sig till länet
eller avser skattskyldig som be-
skattas i länet.

Skattemyndigheten får vidare ha
terminalåtkomst till uppgifter som
avses i 7 § 7, 10-12, 14, 16, 18,
20, 21, 23 och 24 och som hänför
sig till länet eller gäller skattskyl-
dig som beskattas i länet.

Riksskatteverket får ha terminal-
åtkomst till uppgifter som avses i 5
och 6 §§ samt 7 § 1-18, 20-24.

Riksskatteverket får ha terminal-
åtkomst till uppgifter som avses i

5-7 §§.

Kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till uppgifter enligt 5 och
6 §§ samt 7 § 1, 3 och 4. Kronofogdemyndighet i det län där ett mål är
registrerat för exekutiva åtgärder får vidare ha sådan terminalåtkomst i
fråga om uppgifter enligt 7 § 7, 8, 12 och 13. Terminalåtkomsten får
avse den som är registrerad som gäldenär hos kronofogdemyndighet eller

1 Lagen omtryckt 1983:143.

2 Senaste lydelse 1994:1905.

make till gäldenären eller annan som sambeskattas med gäldenären. I Prop. 1995/96:56
fråga om uppgifter enligt 7 § 1 får terminalåtkomsten avse också den som
är delägare i fåmansföretag där någon som avses i tredje meningen är
delägare.

Av rådets förordning (EEG) nr 218/92 framgår att behörig myndighet

i ett annat EU-land får ha terminalåtkomst till uppgifter rörande
mervärdesskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1915) om Prop. 1995/96:56
ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)' i
paragrafens lydelse enligt lagen (1994:1915) om ändring i nämnda lag
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

7 §

För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som
enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag
och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap. 4 §
mervärdesskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen
(1953:272), 27 a § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare eller 19 b § lagen (1958:295) om sjömansskatt. För varje
sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets
beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med
anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har
fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om
innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om
återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen
för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift
enligt uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgiva-
re, lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och
lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad
inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av
sådana skatter eller avgifter.

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.

5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och
med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att
laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldig-
het.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

1 Lagen omtryckt 1983:143.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:56

7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter
som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter.

8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och
uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.

9. Uppgift om att fordran mot
personen registrerats hos kronofog-
demyndighet, uppgift om indriv-
ningsresultat, uppgift om beslut om
ackord, likvidation eller konkurs
samt uppgift om betalningsinställel-
se.

9. Uppgift om att fordran mot
personen registrerats hos kronofog-
demyndighet, uppgift om indriv-
ningsresultat, uppgift om att en
person ålagts betalningsskyldighet
i egenskap av bolagsman eller
företrädare för en juridisk person,
uppgift om beslut om skuldsane-
ring, ackord, likvidation eller
konkurs samt uppgift om betal-
ningsinställelse.

10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.

11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsför-
sändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.

12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om själv-
deklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt
från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, del värde, taxerings-
värde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för
fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek
om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för
beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering
av bostad på fastighet.

14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid
för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 §
taxeringslagen, 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a mom.
uppbördslagen, 27 a § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgi-
vare eller 19 b § lagen om sjömansskatt.

15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är
näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta
emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots
nummer och typ.

16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyl-
dige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen om sjömansskatt.

17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.

1 * Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 56

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:56

18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan be-
räkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp
som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.

19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.

20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift
och uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för
bestämmande av skattereduktion enligt samma lag samt uppgift om beslut
om sådan skattereduktion.

21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-
land.

22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i
2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,
totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-
ning för koncemmoderföretag.

23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets
storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbe-
loppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 §
andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnum-
mer och namn.

24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 §§ mer-
värdesskattelagen.

10

2.4 Förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597)

Prop. 1995/96:56

Härigenom föreskrivs att 27 § telelagen (1993:597) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

27 §

Den som driver televerksamhet och därvid har fått del av eller tillgång
till uppgift som avses i 25 § första stycket skall på begäran lämna

1. uppgift, som avses i 25 § första stycket 1, till en myndighet som i
ett särskilt fall behöver en sådan uppgift för delgivning enligt delgiv-
ningslagen (1970:428), om myndigheten finner att det kan antas att den
som söks för delgivning håller sig undan eller att det annars finns
synnerliga skäl,

2. uppgift, som avses i 25 § första stycket 1 och som angår misstanke
om brott, till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan
myndighet som har att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för
brottet och detta enligt myndighetens bedömning kan föranleda annan
påföljd än böter,

3. uppgift, som avses i 25 §
första stycket 3 och som angår
misstanke om brott, till åklagar-
myndighet, polismyndighet eller
någon annan myndighet som skall
ingripa mot brottet, om det för
brottet inte är föreskrivet lindrigare
straff än fängelse i två år.

3. uppgift som avses i 25 §
första stycket 3 och som angår
misstanke om brott till åklagarmyn-
dighet, polismyndighet eller någon
annan myndighet som skall ingripa
mot brottet, om det för brottet inte
är föreskrivet lindrigare straff än
fängelse i två år,

4. uppgift som avses i 25 § första
stycket 1 till en kronofogdemyndig-
het som behöver uppgiften i exe-
kutiv verksamhet, om myndigheten
finner att uppgiften är av väsentlig
betydelse för handläggningen av ett
ärende,

5. uppgift som avses i 25 § första
stycket 1 till en skattemyndighet
som behöver uppgiften i verksam-
het som avser kontroll av skatt
eller avgift eller i utredning om
rätt folkbokföringsort enligt folk-
bokföringslagen (1991:481), om
myndigheten finner att uppgiften är
av väsentlig betydelse för hand-
läggningen av ett ärende.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

11

2.5 Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684) Prop. 1995/96:56

Härigenom föreskrivs att 20 § postlagen (1993:1684) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20 §

Den som bedriver postverksamhet och därvid har fått del av eller
tillgång till uppgift som avses i 19 § första stycket skall på begäran lämna

1. uppgift om enskilds adress, telefonnummer eller arbetsplats till en
myndighet som i ett särskilt fall behöver en sådan uppgift för delgivning
enligt delgivningslagen (1970:428), om myndigheten finner att det kan
antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att det annars

finns synnerliga skäl,

2. uppgift som rör misstanke om
brott till åklagarmyndighet, polis-
myndighet eller någon annan myn-
dighet som har att ingripa mot
brottet, om det för brottet inte är
föreskrivet lindrigare straff än
fängelse i två år.

2. uppgift som rör misstanke om
brott till åklagarmyndighet, polis-
myndighet eller någon annan myn-
dighet som har att ingripa mot
brottet, om det för brottet inte är
föreskrivet lindrigare straff än
fängelse i två år,

3. uppgift om enskilds adress till
en kronofogdemyndighet som be-
höver uppgiften i exekutiv verksam-
het, om myndigheten finner att
uppgiften är av väsentlig betydelse
för handläggningen av ett ärende,

4. uppgift om enskilds adress till
en skattemyndighet som behöver
uppgiften i verksamhet som avser
kontroll av skatt eller avgift eller i
utredning om rätt folkbokföringsort
enligt folkbokföringslagen
(1991:481), om myndigheten finner
att uppgiften är av väsentlig be-
tydelse för handläggningen av ett
ärende.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

12

2.6 Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen ProP- 1995/96:56
(1986:617)

Härigenom föreskrivs att 2 § utsökningsregisterlagen (1986:617) skall

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

2 §

Riksskatteverket är registeransva-
rigt för det centrala utsöknings-
registret. En kronofogdemyndighet
är registeransvarig för registret,
när det gäller uppgifter i mål eller
ärenden som handläggs hos myn-
digheten, enligt de närmare före-
skrifter regeringen meddelar.

Riksskatteverket är registeransva-
rigt för det centrala utsöknings-
registret. Kronofogdemyndigheten
är registeransvarig för registret när
det gäller uppgifter i mål eller
ärenden som handläggs hos myn-
digheten och uppgifter som annars
har förts in i registret av myndig-
heten.

Kronofogdemyndigheten är registeransvarig för det regionala ut-
sökningsregistret för länet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

'Senaste lydelse 1995:441.

13

2.7 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) ProP- 1995/96:56

Härigenom föreskrivs att i 9 kap. 19 § sekretesslagen (1980:100)’ ordet
"utsökningsregistret" skall bytas ut mot "ett utsökningsregister".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

'Senaste lydelse av 9 kap. 19 § 1986:618.

14

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om Prop- 1995/96:56
avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter

Härigenom föreskrivs att i 2, 3 och 15 §§ lagen (1985:146) om
avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter1 ordet "utsöknings-
registret" skall bytas ut mot "ett utsökningsregister".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

*Senaste lydelse av 2 § 1993:909.

15

3 Ärendet och dess beredning

Riksskatteverket (RSV) har i en skrivelse den 30 juni 1995 lagt fram
förslag om att terminalåtkomsten till de lokala folkbokföringsregistren
skall utökas så att skattemyndigheten i länet får åtkomst till de lokala
register som förs inom myndighetens verksamhetsområde. Datainspektio-
nen har yttrat sig över framställningen.

RSV har vidare i en skrivelse den 25 augusti 1995 föreslagit att uppgift
om skuldsanering skall få registreras i det centrala skatteregistret. I
skrivelsen behandlas även frågan om omfattningen av skattemyndig-
heternas terminalåtkomst till skatteregistret. Datainspektionen har yttrat
sig över framställningen.

Regeringen tar i detta sammanhang även upp vissa frågor som rör
terminalåtkomsten till uppgifter om näringsverksamhet och pågående och
planerade revisioner. Regeringen har under hand inhämtat synpunkter
från Datainspektionen och RSV.

RSV har i framställningar den 1 december och den 9 december 1994
hemställt att skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna får
tillgång till uppgifter om telefonnummer och adresser på samma villkor
som före bolagiseringen av Televerket och Posten. De båda fram-
ställningarna har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av Riksdagens
ombudsmän, Datainspektionen, Statskontoret, Södra Roslags tingsrätt,
Länsrätten i Stockholms län, CityMail AB, Posten AB, Post- och
telestyrelsen, Svensk Adressändring AB, Svenska Inkassoföreningen och
Telia AB. En sammanställning av remissinstansernas yttranden finns
tillgänglig i lagstiftningsärendet (Fi94/4321 resp. Fi95/1426). Vi lägger
nu fram förslag i dessa frågor.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 21 september 1995 att inhämta Lagrådets
yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 1.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 2. Lagrådet har lämnat förslagen utan
erinran. Vissa redaktionella ändringar har gjorts i lagtexten. Lagrådet har
inte yttrat sig över förslaget till ändring i 10 § tredje stycket (förutvaran-
de fjärde stycket) skatteregisterlagen (1980:343). Ändringen är av sådan
beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Prop. 1995/96:56

16

4 Utökad terminalåtkomst till de lokala
folkbokföringsregistren

Prop. 1995/96:56

Regeringens förslag: Skattemyndigheten i länet skall få ha
terminalåtkomst till de lokala folkbokföringsregister som förs inom
myndighetens verksamhetsområde.

RSV:s förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Datainspektionen har i yttrande anfört att inspektionen anser att det
numera inte föreligger något hinder från integritetssynpunkt mot
terminalåtkomst inom skattemyndigheten.

Skälen för regeringens förslag: För bl.a. handläggningen av folk-
bokföringsärenden förs med hjälp av ADB lokala folkbokföringsregister
för varje lokalt skattekontors verksamhetsområde. Grundläggande
bestämmelser om folkbokföringsregistren finns i lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister, som trädde i kraft den 1 juli 1991. Enligt 9 §
denna lag får inom en skattemyndighet terminalåtkomst till ett lokalt
folkbokföringsregister finnas endast hos det lokala skattekontor för vars
verksamhetsområde registret förs. Skattemyndigheten i länet är emellertid
registeransvarig för de lokala folkbokföringsregister som förs inom
myndighetens verksamhetsområde (4 § lagen om folkbokföringsregister).

Utgångspunkten för begränsningen i terminalåtkomsten är att uppgifter-
na i registren bör finnas tillgängliga via terminal endast i den mån
behovet av att snabbt och enkelt få tillgång till uppgifterna väger tyngre
än de risker från integritetssynpunkt som en terminalåtkomst kan
medföra. I den proposition som låg till grund för lagen om folkbok-
föringsregister ansågs att vid en avvägning mellan verksamhetsmässiga
skäl för en vidare åtkomst och integritetssynpunktema borde åtkomsten
begränsas till de lokala skattekontoren. Som skäl angavs bl.a. att man
utan den begränsningen får en onödig spridning av uppgifter i registret,
inte minst genom att uppgifterna blir tillgängliga för allmänheten hos
varje skattemyndighet (prop. 1990/91:53 s. 28).

Under den tid lagen om folkbokföringsregister varit i kraft har det visat
sig att begränsningen av terminalåtkomsten hindrar en effektiv hand-
läggning av folkbokföringsärendena. Det har också visat sig att skatte-
myndigheternas roll att leda och fördela arbetet på ett lämpligt sätt
avsevärt försvårats när rätten till terminalåtkomst inte följer registeran-
svaret.

Genom att tillåta ett lokalt skattekontor att ha åtkomst till de lokala
folkbokföringsregistren i länet kan ärendehandläggningen underlättas.
Detta gäller främst i ärenden rörande flyttningar. Av det totala antalet
flyttningar i landet sker cirka 80 % inom länen. Vid varje inflyttning från
ett annat lokalt skattekontors område behöver uppgifter hämtas från
utflyttningskontoret. Även i namnärenden och vid hindersprövning

17

1** Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 56

behöver uppgifter ofta hämtas in från ett annat kontor inom skattemyndig-
heten. En utökning av terminalåtkomsten inom en skattemyndighet skulle
också kunna medföra att administrationen förenklas genom att t.ex.
underlätta samlokalisering av skattekontorens expeditioner. Dessutom kan
hanteringen av personbevis rationaliseras om man centralt inom
skattemyndigheten kan framställa och utlämna personbevis. En utökad
terminalåtkomst öppnar vidare möjligheten att i ärenden som kräver
speciell kompetens låta handläggningen ske av en särskild person inom
myndigheten. Ett exempel på detta är ärenden om markering för särskild
sekretessprövning som kan innebära svåra avvägningar.

Det är enligt regeringens mening väsentligt att det ADB-system som
finns för ärendehandläggningen kan utnyttjas på ett ändamålsenligt och
effektivt sätt. Skyddet för den enskildes personliga integritet får dock inte
försämras. De begränsningar i terminalåtkomsten som nu finns torde
emellertid endast ha gett begränsad effekt när det gäller folkbok-
föringsuppgiftemas tillgänglighet för allmänheten. Skattemyndigheten är
enligt offentlighetsprincipen skyldig att lämna ut uppgifter som finns i de
lokala folkbokföringsregistren inom myndigheten även om begäran att få
ut uppgifterna bara ställts till ett kontor. För uppgifter i folkbok-
föringsregistren gäller vidare enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen (1980:100)
sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden om det av
särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom
närstående lider men om uppgiften röjs. Någon ovillkorlig rätt för
allmänheten att få tillgång till uppgifterna via terminal hos skattemyndig-
heten finns därför inte. En begäran om att få ut uppgifterna skall först
sekretessprövas.

Mot bakgrund av det angivna anser regeringen i likhet med Datainspek-
tionen att det numera inte föreligger något hinder från integritetssynpunkt
mot terminalåtkomst inom skattemyndigheten till de lokala folkbok-
föringsregister som förs inom myndighetens verksamhetsområde.
Regeringen föreslår att 9 § lagen om folkbokföringsregister ändras i
enlighet härmed.

Prop. 1995/96:56

18

5 Skatteregisterlagen

Prop. 1995/96:56

5.1 Registrering av skuldsanering m.m. i det centrala
skatteregistret

Regeringens förslag: Uppgift om beslut om skuldsanering och om
att en person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman
eller företrädare för en juridisk person skall få registreras i det
centrala skatteregistret.

RSV:s förslag överensstämmer med regeringens.

Datainspektionen har i princip inget att erinra mot att uppgift om att
en person är föremål för skuldsanering eller har ålagts betalningsskyldig-
het i egenskap av företrädare för en juridisk person registreras i det
centrala skatteregistret. Inspektionen anser dock att för att uppgifterna i
skatteregistret inte skall bli felaktiga eller missvisande behövs ytterligare
överväganden om tidpunkten för registreringen samt när gallring skall
ske.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 7 § 9 skatteregisterlagen får i
det centrala skatteregistret registreras uppgifter om bl.a. beslut om
ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.
RSV har föreslagit att även uppgift om skuldsanering och att någon ålagts
betalningsansvar i egenskap av företrädare för en juridisk person skall få
registeras i det centrala skatteregistret.

Skuldsaneringslagen (1994:334) trädde i kraft den 1 juli 1994. Lagen
innebär att en fysisk person helt eller delvis kan befrias från betalningsan-
svaret för sina skulder genom skuldsanering. En skuldsanering omfattar
i princip samtliga skulder som har uppkommit före en viss dag inklusive
det allmännas fordringar på skatt och avgifter. Skuldsanering medför i de
flesta fall att en betalningsplan fastställs. Varje enskild borgenär har
sedan att själv bevaka att han får betalt enligt planen och att agera om
gäldenären inte sköter betalningarna. Om en gäldenär inte skulle följa
betalningsplanen kan borgenären begära verkställighet hos kronofog-
demyndigheten beträffande enligt planen obetalda, förfallna belopp.

Betalningsansvaret för en juridisk persons skatteskulder kan i vissa fall
genom beslut utvidgas till att omfatta även en företrädare för den
juridiska personen. Bestämmelser om utvidgat betalningsansvar finns
såväl i skattelagstiftningen som annan lagstiftning, t.ex. 77 a § uppbörds-
lagen (1953:272), 16 kap. 17 § mervärdesskattelagen (1994:200) samt 11
kap. 3 § och 13 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385). Vidare svarar
bolagsmännen i handelsbolag enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om
handelsbolag och enkla bolag solidariskt för bolagets skulder.

Uppgift om beslut om skuldsanering och att en person ålagts betal-
ningsansvar i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk

19

person är på samma sätt som de uppgifter som i dag får registreras
nödvändig för beskattningsverksamheten. Skattemyndigheten har dock
behov av att registrera uppgift om skuldsanering först sedan beslut om att
medge skuldsanering fattats. Det är också tillräckligt att endast uppgift
om att någon ålagts betalningsansvar i egenskap av bolagsman eller
företrädare för en juridisk person tas in i registret. Regeringen föreslår
därför att uppgift om beslut om skuldsanering och att en person ålagts
betalningsansvar i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk
person skall få tas in i det centrala skatteregistret. Bestämmelser om detta
bör tas in i 7 § 9 skatteregisterlagen.

Flertalet uppgifter i det centrala skatteregistret som hänför sig till viss
beskattningsperiod skall gallras när sju år gått från utgången av det
kalenderår under vilken perioden gick ut. Uppgift om beslut om
skuldsanering och företrädaransvar bör enligt regeringens mening gallras
efter samma tid som övriga uppgifter i registret, t.ex. uppgifter om
konkurs och ackord. Uppgifterna kan enligt regeringens mening inte
anses vara av sådan art att det finns skäl att ha kortare gallringstid.

Prop. 1995/96:56

5.2 Terminalåtkomst till det centrala skatteregistret

Regeringens förslag: Skatteregisterlagens bestämmelse om
skattemyndighetens rätt att ha terminalåtkomst till uppgifter om
dem som beskattas i länet skall förtydligas så att det framgår att
terminalåtkomsten omfattar även uppgifter hänförliga till den
skattskyldige för beskattningsperiod då denne beskattades i annat
län.

RSV har - för det fall regeringen anser det nödvändigt - föreslagit att
bestämmelserna i 10 § skatteregisterlagen om s.k. länsåtkomst till
uppgifter i det centrala skatteregistret förtydligas så att det framgår att
terminalåtkomst får finnas till uppgifter som hänför sig till den skattskyl-
diges verksamhet i annat län och till uppgifter för beskattningsår då den
skattskyldige hade annat hemortslän. Enligt RSV uppfattning behövs
emellertid inte något förtydligande.

Datainspektionen anser i likhet med RSV att skrivningen i 10 §
skatteregisterlagen också täcker uppgifter avseende tidigare beskattningsår
och annat län. Inspektionen anser dock att för tydlighetens skull bör ett
förtydligande göras såvitt avser annat beskattningsår.

Skälen för regeringens förslag: Frågan om terminalåtkomst till uppgif-
ter i det centrala skatteregistret regleras i 10 § skatteregisterlagen
(1980:343). Samtliga skattemyndigheter får ha terminalåtkomst till vissa
basuppgifter i det centrala skatteregistret, s.k. riksåtkomst. Skattemyndig-
heterna har vidare medgivits riksåtkomst när det av praktiska skäl ansetts
finnas behov av sådan åtkomst till uppgifterna, t.ex. mervärdesskatte- och

20

arbetsgivaruppgifter. Till det stora flertalet uppgifter i registret bl.a.   Prop. 1995/96:56

uppgifter från kontrolluppgifter och uppgifter rörande näringsverksamhet
får terminalåtkomst finnas endast i den mån uppgifterna hänför sig till
länet eller rör skattskyldig som beskattas i länet, s.k. länsåtkomst (10 §
tredje stycket skatteregisterlagen).

Inom skatteförvaltningen har utvecklats ett revisionsstödprogram,
SAFIR, som innebär att en skatterevisor vid granskningen av en viss
skattskyldig skall kunna beställa en teleöverföring av uppgifter i det
centrala skatteregistret från centraldatorn till en lokal dator. De överförda
uppgifterna utgör en kopia av uppgifter om den skattskyldige som har
registrerats i det centrala skatteregistret. Avsikten är att uppgifterna med
hjälp av SAFIR-programmet skall presenteras på terminalbilder i den
lokala datorn med ett för skatterevisom överskådligt och anpassat
innehåll. SAFIR-programmet avses användas såväl under själva revi-
sionen som innan beslut om revision fattas. Revisorn behöver vid såväl
förgranskningen som under revisionen uppgifter rörande den skattskyldige
från flera år. Även uppgifter om den skattskyldige som finns i annat län
behövs för att beslutsunderlaget skall bli fullständigt. Detta gäller t.ex.
om den skattskyldige är registrerad som arbetsgivare i annat län än där
han själv beskattas eller om den skattskyldige nyligen bytt hemortslän.

I samband med utvecklingen av SAFIR har fråga uppkommit om inne-
börden av 10 § tredje stycket skatteregisterlagen. Bestämmelsen har av
skatteförvaltningen i princip tillämpats så att en skattemyndighet har
terminalåtkomst endast till de uppgifter om en skattskyldig som finns i
hemortslänet. Begränsningen av terminalåtkomsten följer - förutom av de
lagliga begränsningarna - till viss del av de tekniska begränsningar som
införts för att möjligheten till terminalåtkomst inte skall gå utöver kända
behov. Möjligheten att använda registrerade uppgifter som kriterium för
åtkomsträtten har också kommit att begränsa terminalåtkomsten. Detta
har medfört att skattemyndigheten i den skattskyldiges hemortslän i dag
inte kan utnyttja det centrala terminalsystemet för åtkomst till uppgifter
rörande den skattskyldige för år då denna hade hemort i annat län.
Motsvarande gäller även begränsningen i rätten till terminalåtkomst för
hemortslänet beträffande möjligheten att använda uppgifter hänförliga till
den skattskyldiges verksamhet i annat län där denne t.ex. är registrerad
som arbetsgivare.

I fråga om innebörden av regleringen i 10 § rörande länsåtkomst anser
regeringen i likhet med RSV och Datainspektionen att bestämmelsen
medger att skattemyndigheten i den skattskyldiges hemortslän får ha
terminalåtkomst till uppgifter som hänför sig till den skattskyldiges
verksamhet i annat län. Bestämmelsen ger i sin lydelse i och för sig
också utrymme för terminalåtkomst för skattemyndigheten i den
skattskyldiges hemortslän till uppgifter för år då den skattskyldige
beskattades i ett annat län. Mot bakgrund av den osäkerhet som har
funnits i detta avseende anser regeringen emellertid att övervägande skäl
talar för att 10 § skatteregisterlagen bör förtydligas så att det klart
framgår att åtkomst får finnas även till uppgifter som avser annat
beskattningsår.

21

5.3 Terminalåtkomst till uppgifter om näringsverksamhet Prop. 1995/96:56
samt planerade och pågående revisioner.

Regeringens förslag: Samtliga skattemyndigheter skall få möjlig-
het att ha terminalåtkomst till de uppgifter om näringsverksamhet
som en näringsidkare skall lämna i självdeklarationen enligt 2 kap.
19 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt till
uppgifter om att revision pågår eller planeras.

Skälen för regeringens förslag: Uppgifter som en näringsidkare enligt
2 kap. 19 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter (1990:325)
skall lämna i självdeklarationen om näringsverksamheten, s.k. SRU-
uppgifter, registreras i skatteregistret. Åtkomst till sådana uppgifter har
endast den skattemyndighet inom vars verksamhetsområde näringsidkaren
beskattas (10 § tredje stycket skatteregisterlagen).

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen Samlade åtgärder mot den
ekonomiska brottsligheten (Skr. 1994/95:217) uttalat att skattekontrollen
skall stärkas för att förebygga ekonomisk brottslighet och öka upptäcks-
risken för överträdelser. Ett av problemen som skattemyndigheten har i
sitt arbete med bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten är att
informationen om enskilda företag till stor del är tillgänglig endast i den
mån uppgiften finns registrerad i länet. Dessa begränsningar utnyttjas av
näringsidkare som har för avsikt att missbruka systemet. Det är därför av
vikt att skattemyndigheterna har ett informationsstöd som medger en
effektiv kontroll och som gör det möjligt att upptäcka och utreda
exempelvis riksomfattande skattehärvor med en rimlig arbetsinsats.
Genom att utöka möjligheten till terminalåtkomst till de uppgifter om
näringsverksamhet som skall lämnas i deklarationen kan arbetet under-
lättas.

Begränsningen i terminalåtkomsten medför också problem i be-
skattningsarbetet. Bolag som ingår i t.ex. en koncern är inte sällan
skattskyldiga i olika län. Vid kontroll av bolag inom en koncern skulle
det underlätta möjligheten till en effektiv kontroll om det farms tillgång
till de uppgifter om näringsverksamheten som bolagen lämnat till
skattemyndigheterna. Härigenom kan skattemyndigheten få en så komplett
bild som möjligt av de företag som kan bli föremål för revision. Vid
genomförandet av revision eller annan kontroll finns med nuvarande
begränsningar inte möjlighet att på ett enkelt sätt få tillgång till uppgifter
om de bolag som beskattas i andra län. Även i de situationer då en
delägare i ett fåmansbolag skall kontrolleras kan finnas behov av att få
tillgång till uppgifter rörande bolagets uppgifter om näringsverksamheten.
Beskattas delägaren och bolaget i olika län är detta inte möjligt med
dagens reglering. Uppgifterna kan också behövas innan beslut om
revision fattas som underlag för ställningstagande till om ytterligare
kontrollåtgärder är nödvändiga.

22

En snabb åtkomst till SRU-uppgifter skulle i hög grad underlätta
beskattningsarbetet. Den skulle ge ett bredare beslutsunderlag t.ex. vid
granskningen av deklarationerna. En utökad terminalåtkomst ger också
möjlighet att på ett effektivare sätt ta fram företag som från olika
aspekter är kontrollvärda. Skattemyndighetens resurser kan härigenom
utnyttjas bättre. Regeringen anser därför att det är väsentligt att uppgifter
om t.ex. bolag som ingår i en koncern på ett enkelt sätt kan hämtas från
det centrala skatteregistret.

En annan fråga i detta sammanhang är åtkomsten till uppgift om
revisioner. Skattemyndigheten får besluta om revision för att kontrollera
att deklarations- och annan uppgiftsskyldighet fullgjorts riktigt och
fullständigt. Taxeringsrevision får endast göras hos den som är eller kan
antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125) eller
skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141)
och hos annan juridisk person än dödsbo. I fråga om mervärdesskatt och
annan indirekt skatt gäller att revision får göras hos den skattskyldige,
vilken i flertalet fall är en näringsidkare. Enligt uppbördslagen får
revision företas hos den som är arbetsgivare.

Enligt skatteregisterlagens bestämmelser om terminalåtkomst får s.k.
riksåtkomst finnas till uppgift om avslutad revision, verkställt besök m.m.
När det däremot gäller uppgift om tid och art för planerad eller pågående
revision har endast skattemyndigheten i det län där den reviderade
beskattas terminalåtkomst till uppgifterna. Det förhållandet att en
skattemyndighet inte via terminal kan få tillgång till uppgift om att
revision planeras eller pågår kan innebära att revision pågår i fråga om
företag inom samma intressegrupp i flera län samtidigt utan att myndig-
heterna har kännedom om detta. Det finns oftast behov av att samordna
kontrollerna. När det gäller revision av större koncerner sker dessa
planmässigt och RSV beslutar om vilka koncerner som skall revideras.
I dessa fall sker således revisionen genom samordnade insatser och
skattemyndigheterna underrättas om vilka bolag som skall revideras. Är
det däremot fråga om t.ex. en mindre koncern eller en person som är
delägare i ett flertal bolag i olika län sker kontrollerna inte genom någon
övergripande samordning från RSV. Det kan i dessa fall medföra onödigt
tidskrävande merarbete att utreda vilka åtgärder som vidtas i andra län.
En följd kan också vara att revision pågår av samma skattskyldig i flera
län samtidigt. Detta kan innebära bristande samordning och att samman-
hang och helheter förloras.

Skatteförvaltningens ADB-system har ett behörighetssystem som
medger att man kommer att kunna begränsa åtkomstmöjligheten till
uppgifterna i registret till endast de tjänstemän som har behov av
uppgifterna. För uppgifter i skatteregistret gäller dessutom enligt 9 kap.
1 § sekretesslagen (1980:100) s.k. absolut sekretess. Vidare avser ovan
angivna uppgifter juridiska personer och fysiska personer endast i deras
egenskap av näringsidkare. Datainspektionen har under hand förklarat att
den inte har något att erinra mot den utökade terminalåtkomsten.
Regeringen anser att något hinder från integritetssynpunkt inte kan anses
föreligga mot att tillåta riksåtkomst till SRU-uppgifter och uppgifter om

Prop. 1995/96:56

23

att revision pågår eller planeras. Med hänsyn härtill och till det behov av Prop. 1995/96:56
tillgång till uppgifterna som skattemyndigheterna har anser regeringen att
de uppgifter som en näringsidkare skall lämna enligt 2 kap. 19 § lagen
om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter i fråga om
revision som pågår eller planeras skall omfattas av riksåtkomst. Detta
föranleder ändring av 10 § skatteregisterlagen.

6 Tillgång till uppgifter om telefonnummer och
adresser

Regeringens förslag: Den som driver televerksamhet och därvid
har fått del av eller tillgång till uppgift om teleabonnemang skall
på begäran lämna sådan uppgift till en skattemyndighet om
myndigheten behöver uppgiften i verksamhet som avser kontroll av
skatt eller avgift eller i utredning om rätt folkbokföringsort enligt
folkbokföringslagen. Uppgift skall även lämnas till kronofog-
demyndighet som behöver uppgiften i exekutiv verksamhet.

Skyldighet att lämna uppgift skall på motsvarande sätt gälla för
den som driver postverksamhet beträffande uppgift om enskilds
adress.

Myndighet får begära att uppgift om teleabonnemang respektive
enskilds adress som omfattas av tystnadsplikt skall lämnas ut
endast om myndigheten finner att uppgiften är av väsentlig
betydelse för handläggningen av ett ärende.

RSV:s förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig
tillstyrker huvuddragen i förslagen. Endast två instanser - Posten AB och
Telia AB - avstyrker uttryckligen att förslagen leder till lagstiftning. Flera
instanser anmärker att förslagen till lagtext när det gäller rätten för
myndighet att få ut uppgifter kan tolkas som mer långtgående än vad som
gäller mellan myndigheter enligt den s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 §
sekretesslagen och föreslår att förslagen därför anpassas så att skatte- och
kronofogdemyndigheter får tillgång till hemliga uppgifter i samma
omfattning som före bolagiseringen av Posten och Televerket. Några
instanser har även tagit upp frågan om sekretess hos de mottagande
myndigheterna för de uppgifter som lämnats ut.

Skälen för regeringens förslag: Televerket och Posten bolagiserades
under 1993 och 1994. Före bolagiseringen var uppgifter om telefonnum-
mer och adresser hos dessa myndigheter sekretesskyddade genom be-
stämmelsen i 9 kap. 8 § tredje stycket sekretesslagen (1980:100).
Uppgifter om telefonnummer och adresser lämnades dock regelmässigt
ut till skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter med stöd av 14 kap.
3 § sekretesslagen den s.k. generalklausulen.

24

Generalklausulen gäller vid utlämnande av uppgifter mellan myndig- Prop. 1995/96:56
heter. Efter bolagiseringen kan den därför inte längre åberopas av en
myndighet för att få tillgång till sekretessbelagda uppgifter från Telia AB
och Posten AB. Frågan om utlämnande av uppgifter till skattemyndig-
heter och kronofogdemyndigheter togs inte upp vid utarbetandet av
telelagen och postlagen (prop. 1992/93:200 resp. 1993/94:38).

Före bolagiseringen utnyttjade skattemyndigheterna och kronofog-
demyndigheterna i stor utsträckning möjligheten att få ta del av Postens
och Televerkets uppgifter. Från Posten lämnades uppgifter om bl.a.
tillfälliga eftersändningsadresser, inneboende och adresser till innehavare
av postbox. Beträffande Televerket lämnades uppgift ut både om
telefonnummer och på vilken adress telefonabonnemanget finns.

Det finns vid skatte- och avgiftskontroller av näringsverksamhet ett
stort behov av att få del av hemliga telefonabonnemang och adresser,
framför allt vid revisioner och särskilt då i samband med misstänkta
skattebrott. Allmänt sett gäller att skattemyndigheten vid bl.a. revisioner
med koppling till ekonomisk brottslighet ofta inte vet vem man har att
göra med. Det är vanligt att de verkliga ägarna använder sig av bulvaner,
stulna identiteter eller "gömmer" sig bakom postboxadresser och hemliga
telefonnummer. Orsaken till detta kan vara att de inte vill uppträda under
sitt namn på grund av att de tidigare varit föremål för skatte- eller
brottsutredningar. Det kan också vara så att de vill undgå lagföring om
ett planerat eller genomfört skattebedrägeri upptäcks. Den som i sin
privata bostad har hemligt telefonnummer kan ha det av t.ex. integritets-
eller säkerhetsskäl. Att man i sin affärsverksamhet väljer att ha hemligt
telefonnummer har normalt andra orsaker.

Myndigheten behöver således kontrollera att lämnade uppgifter om
företrädare, verksamhetslokaler, kontaktpersoner m.m. är riktiga.
Kännedom om namn kan vara avgörande för att bestämma om det är en
seriös verksamhet eller inte. Myndigheten behöver vidare kontrollera
äktheten av infordrade fakturor på vilka hemligt telefonnummer angetts.
I de fall det är aktuellt med åtalsanmälan är det viktigt att veta vem som
är den faktiska företrädaren och varifrån verksamheten bedrivs. Uppgift
om telefonnummer lämnas på bl.a. mervärdesskattedeklarationer,
uppbördsdeklarationer, mervärdesskatt- och avgiftsanmälan och inkomst-
deklarationer.

Även i folkbokföringsverksamheten är tillgång till telefonnummer och
adressuppgifter nödvändig. Samhället har intresse av att människor är
folkbokförda på de fastigheter där de faktiskt bor och att personer med
gemensamt hushåll är folkbokförda tillsammans. Främst gäller det kanske
kommuner för vilka s.k. skenskrivningar kan betyda väsentligt minskade
skatteintäkter samt utökade utgifter och krav på förtur till olika former
av service som t.ex. barntillsyn eller pensionärsbostad. Det främsta
incitamentet för skenskrivningar är att bidrag och avgifter beräknas på
den ena förälderns inkomst i stället för familjens sammanlagda inkomst.
Enligt RSV:s beräkningar kan en tvåbamsfamilj i ett normalt inkomstläge
under vissa förutsättningar göra en vinst på ca 50 000 kr under ett år.

25

För att i möjligaste mån garantera att skatte- och bidragssystemen får Prop. 1995/96:56
den verkan som statsmakterna avsett är det viktigt att folkbokföringen
speglar befolkningens verkliga bosättning. Flyttningskontroll är därför av
betydelse för myndigheternas möjlighet att tillvarata såväl den enskildes
som samhällets intresse i dessa frågor.

Vid flyttningskontroll är det av största vikt att ha tillgång till ad-
ressuppgifter och därmed sammanhängande uppgifter, t.ex. om post delas
ut till viss person på viss adress, vilken fastighet en viss adress avser
eller om en person har eller har ansökt om telefonabonnemang på en viss
adress. För att bl.a. effektivisera handläggningen av folkbokföringsären-
den är det viktigt att handläggaren kan komma i telefonkontakt med
personer som inte svarar på utsända förfrågningar och som har hemliga
telefonnummer. Detta kan gälla såväl enskilda personer som fastig-
hetsägare.

Kronofogdemyndigheten har bl.a. till uppgift att verkställa dom eller
exekutionstitel som innefattar betalningsskyldighet eller annan för-
pliktelse. Det är i denna verksamhet av största vikt att kontakt fås med
svaranden/gäldenären. En stor del av kronofogdemyndighetens resurser
används också till att skriva till, ringa till och besöka gäldenären eller att
på annat sätt försöka få kontakt med honom.

En av tankarna bakom utsökningsbalken var att kronofogdemyndigheten
i ökad utsträckning skall ha kontakt med gäldenären och undvika att som
tidigare regelmässigt göra bostadsförrättning (prop. 1980/81:8 s. 408 f).
Får kronofogdemyndigheten inte tillgång till hemliga telefonnummer
måste bostadsförrättning tillgripas när kontakt med gäldenären annars inte
kan nås. Alternativt kan gäldenären sökas genom arbetsgivaren eller
genom en anhörig. Det bör i detta sammanhang också framhållas att
många mål kan avslutas efter en telefonkontakt.

Bland gäldenärema finns också de som medvetet håller sig undan.
Detta kan ske genom upprepade tillfälliga eftersändningar medan den
faktiska bostaden finns på annat håll. Det är inte ovanligt att ett företag
har en postbox men i övrigt är svårt att spåra.

Uppgifter om teleabonnemang och adresser är som framgår av det ovan
angivna av stor betydelse för att skattemyndigheterna och kronofog-
demyndigheterna på ett effektivt och rättssäkert sätt skall kunna bedriva
sin verksamhet. Svårigheterna att få ut behövliga uppgifter från post- och
teleoperatörer innebär ett avsevärt merarbete för myndigheterna. Från
effektivitetssynpunkt är det inte godtagbart att myndigheterna tvingas
använda en avsevärd del av sina resurser till att söka efter enskilda
personer när de på ett enkelt sätt skulle kunna få fram uppgifterna från
kommunikationsföretagen. Beträffande kronofogdemyndigheternas
verksamhet bör uppmärksammas att det även för den som söks måste
vara avsevärt mindre ingripande att få ett telefonsamtal eller ett brev än
att kronofogdemyndigheten t.ex. gör ett besök i bostaden - eventuellt med
hjälp av låssmed - eller kontaktar arbetsgivaren. Väsentliga vinster skulle
därför göras för såväl myndigheter som enskilda om en liknande ordning
som den som gällde före bolagiseringen infördes.

Länsrätten i Stockholms län har noterat att en alltför vittgående lagstift-
ning kan komma i konflikt med den europeiska konventionen angående
skydd för de mänskliga rättigheterna och har härvid hänvisat till artikel
8 punkt 2 som behandlar rätten till skydd för privatliv. Med denna rät-
tighet sammanhänger nära rätten till skydd för familjeliv, hem, korre-
spondens och rätt att ingå äktenskap. Skyddet har dock i praxis kommit
att avse väsentligt större ingrepp i privatlivet än utlämnande av uppgifter
om adress och telefonnummer. Inskränkningen i rättigheten får i detta fall
anses stå i ett rimligt förhållande till det syfte som skall tillgodoses.

Posten AB har i sitt remissyttrande hänvisat till de särskilda överens-
kommelser som finns med RSV om utlämning av adressuppgifter till
skattemyndigheterna och, som enligt Posten väl motsvarar dessa
myndigheters behov av adressuppgifter från Posten. Vidare har Posten
anfört att det är mer ändamålsenligt att hänskjuta frågan till den översyn
av postlagen som pågår i stället för att nu ändra i postlagen.

Regeringen noterar att Posten AB i skrivelse den 11 november 1994 till
RSV utlovat att under vissa förutsättningar till skattemyndigheterna lämna
ut adressuppgifter och därmed sammanhängande uppgifter såsom
huruvida post delas ut till viss person på viss adress samt uppgifter
avseende ihopkoppling av viss adress med viss fastighet, under förut-
sättning att sådant uppgiftsutlämnande inte står i strid med lag eller
myndighetsbeslut eller medför någon särskild utredningskostnad för
Posten. Medgivandet gäller under tiden till och med den 31 decemer
1996. Sägs inte medgivandet upp av Posten med iakttagande av sex
månaders uppsägningstid förlängs det med ett år i taget. En motsvarande
överenskommelse har träffats den 20 december 1994 avseende kronofog-
demyndigheten. Även om myndigheternas behov av upplysningar därmed
kan sägas vara till en viss del tillgodosett får det anses önskvärt att i
stället få förhållandena reglerade genom lagstiftning. För detta talar dels
att överenskommelserna faktiskt kan upphöra att gälla, dels att de bara
avser en av flera tänkbara postoperatörer. Beträffande Telia AB saknas
motsvarande överenskommelser.

Inom Kommunikationsdepartementet har nyligen en arbetsgrupp tillsatts
med målsättning att under hösten utarbeta en departementspromemoria
beträffande en översyn av postlagen. Beträffande telelagen finns planer
på en motsvarande promemoria under våren 1996. Förslagen i pro-
memoriorna kan förväntas leda till lagstiftning med ikraftträdande tidigast
den 1 januari 1997. Mot bakgrund av de problem som för närvarande
föreligger främst på telesidan får det dock anses angeläget att de nu
aktuella förslagen leder till lagstiftning snarast.

Beträffande kronofogdemyndigheten anges i RSV:s förslag till lagtext
endast att hemliga uppgifter skall lämnas ut till kronofogdemyndighet.
Regeringen anser dock inte att ett utlämnande skall kunna ske oavsett för
vilket ändamål myndigheten anser sig ha behov av den begärda uppgiften.
Ett sådant utlämnande går enligt vår uppfattning utöver vad som var
möjligt med tillämpning av generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen
och är enligt vår mening inte behövligt. Uppgiftslämnande till kronofog-
demyndighet bör regleras på motsvarande sätt som RSV föreslagit för

Prop. 1995/96:56

27

uppgiftslämnande till skattemyndighet. En begränsning bör därför införas Prop. 1995/96:56
i lagtexten så att uppgifter får lämnas ut om de behövs hos kronofog-
demyndigheterna i ett exekutivt ärende, medan annan verksamhet inte bör
omfattas. En sådan begränsning synes också bättre överensstämma med
tidigare praxis vid tillämpning av generalklausulen.

Bestämmelsen i 14 kap. 3 § sekretesslagen föreskriver emellertid även
att en intresseavvägning skall ske. Regeringen har inte uppfattat RSV:s
förslag så att det är avsett att nu utvidga möjligheten att ta del av hemliga
uppgifter. Enligt vår mening kan dock en intresseavvägning inte komma
till uttryck i lagtexten på samma sätt som i sekretesslagen, eftersom det
inte längre är fråga om utlämnande mellan två myndigheter. Enligt
generalklausulen är det den utlämnande myndigheten som skall göra
intresseavvägningen. I det nu aktuella fallet skulle en motsvarande
bestämmelse innebära att bedömningen görs av post- eller teleoperatören.
På motsvarande sätt som anfördes vid tillkomsten av telelagen är det
emellertid inte lämpligt att genom lag överlämna denna myndighetsut-
övande uppgift, som berör intresset för enskildas personliga integritet i
förhållande till det allmännas intresse att utreda ärenden på skatte- resp,
exekutionsområdet, till de enskilda operatörerna (jfr prop. 1992/93:200
s. 163 f). Det bör därför i stället läggas på den myndighet som behöver
uppgiften att bedöma om uppgift bör begäras utlämnad. Det kan
emellertid inte alltid anses befogat att uppgifter som omfattas av
tystnadsplikt hämtas in. Utlämnande bör komma i fråga endast där
handläggningen annars skulle försvåras. För att undvika att uppgifter
hämtas in slentrianmässigt bör rätten att få ut en uppgift begränsas till det
fall där uppgiften är av väsentlig betydelse för att myndigheten skall
kunna handlägga ärendet.

Regeringen föreslår att det införs bestämmelser med den innebörd som
nu redovisats. De nya bestämmelserna bör införas i två nya punkter, 4
och 5, i 27 § telelagen (1993:597) resp, två nya punkter, 3 och 4, i 20 §
postlagen (1993:1684).

28

7 Utsökningsregistren

Prop. 1995/96:56

Regeringens förslag: Kronofogdemyndigheten skall vara register-
ansvarig för det centrala utsökningsregistret när det gäller uppgifter
i mål och ärenden som handläggs hos myndigheten och uppgifter
som annars förts in i registret av myndigheten.

Skälen för regeringens förslag: Kronofogdemyndigheten är enligt 2 §
utsökningsregisterlagen (1986:617) registeransvarig för det centrala
utsökningsregistret när det gäller uppgifter i mål och ärenden som
handläggs hos myndigheten, enligt de närmare föreskrifter regeringen
meddelar. Enligt 1 § utsökningsregisterförordningen (1986:678) är
kronofogdemyndigheten registeransvarig när det gäller uppgifter i mål
hos myndigheten om exekutiva åtgärder. I fråga om uppgifter i ärenden
som handläggs hos kronofogdemyndigheten är myndigheten registeransva-
rig endast om uppgifterna avser anstånd, avräkning, nedsättning,
betalning eller återkallelse samt om uppgifterna avser konkurs, ackord
eller förordnande av god man enligt 2 § ackordslagen (1970:847).

Enligt regeringens mening bör bestämmelserna om kronofogdemyndig-
heternas registeransvar vara samlade i utsökningsregisterlagen. Reglering-
en blir därigenom mer överskådlig. De bestämmelser om registeransvar
som finns i utsökningsregisterförordningen bör därför, efter vissa
justeringar arbetas in i utsökningsregisterlagen. Bestämmelserna i
utsökningsregisterförordningen kan därefter upphävas.

I dag är kronofogdemyndighetens registeransvar i ärenden som hand-
läggs hos myndigheten reglerat på det sättet att det avser viss typ av upp-
gifter. Något skäl att behålla denna begränsning finns enligt regeringens
mening inte. Kronofogdemyndigheten bör vara registeransvarig när det
gäller samtliga uppgifter i mål och ärenden som handläggs hos myndig-
heten och som myndigheten därigenom kan förfoga över. Detta torde i
sak inte innebära någon skillnad mot vad som gäller i dag.

Vissa uppgifter får registreras i det centrala utsökningsregistret även
beträffande den som inte är svarande i något mål hos kronofogdemyndig-
heten. Detta gäller t.ex. uppgift om konkurs och näringsförbud.
Registeransvarig för ifrågavarande uppgifter bör, i likhet med vad som
gäller i dag, vara den kronofogdemyndighet som fört in uppgifterna i
registret. Enligt regeringens mening saknas emellertid skäl att särskilt
ange vilka uppgifter som avses. Det får anses tillräckligt att det framgår
vilken kronofogdemyndighet som är registeransvarig i fråga om uppgifter
som inte har samband med något mål eller ärende.

29

8 Ekonomiska konsekvenser

Prop. 1995/96:56

En utökad åtkomst till de lokala folkbokföringsregistren innebär att
ärendehandläggningen kan effektiviseras, framförallt vid handläggningen
av flyttningsärenden. RSV har beräknat att nuvarande rutiner vid
flyttningar mellan lokalkontor inom skattemyndigheten medför ett
merarbete som motsvarar cirka 24 årsarbetskrafter. Vidare kan admini-
strationen förenklas genom t.ex. samlokalisering av expeditioner och
omfördelning av personella resurser vid tillfälliga arbetstoppar hos ett
visst skattekontor. En effektivare ärendehandläggning och förenklad
administration medför att besparingar kan göras inom verksamheten. RSV
uppskattar att den årliga besparingseffekten uppgår till minst 15 miljoner
kronor.

Förslagen om ändringar i skatteregisterlagen medför inte några be-
aktansvärda kostnader för skatteförvaltningen. Enligt regeringens mening
torde däremot förslagen om utökad terminalåtkomst till det centrala
skatteregistret innebära att befintliga resurser för skattekontroll och
ekonomisk brottslighet kan utnyttjas effektivare.

Förslaget om utökad skyldighet för post- och teleoperatörer att lämna
ut uppgifter om teleabonnemang och adresser till skattemyndigheter och
kronofogdemyndigheter medför inga kostnader för det allmänna, däremot
kommer de berörda myndigheternas verksamhet att effektiviseras.
Handläggningen i de aktuella fallen kommer i många fall att kunna ske
effektivare och ge snabbare och bättre resultat. Dessutom kan myndig-
heten, i stället för att ägna sig åt att spåra upp enskilda personer, lägga
dessa resurser på högre prioriterade uppgifter.

9 Författningskommentarer

9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister

Ändringen har kommenterats i avsnitt 4.

9.2 Förslaget till ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

20 §

Ändringen i första stycket föranleds av att bestämmelserna i förutvarande
tredje stycket arbetats in i andra stycket.

Andm stycket har ändrats för att samtliga skattemyndigheter skall få ha
terminalåtkomst till uppgifter om näringsverksamhet som skall lämnas

30

enligt 2 kap. 19 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt Prop. 1995/96:56
till uppgifter i fråga om revision som pågår eller planeras.

Vidare har bestämmelsen i förutvarande tredje stycket om s.k. länsåt-
komst tagits in i andra stycket. Bestämmelsen om länsåtkomst har ändrats
för att det klart skall framgå att terminalåtkomst till uppgifter i det
centrala skatteregistret även får finnas till uppgifter som avser den
skattskyldige för beskattningsperiod då denne beskattades i ett annat län.
I övrigt innebär ändringen att terminalåtkomst får finnas även till uppgift
som avses i 7 § 19 skatteregisterlagen. Enligt denna bestämmelse får
uppgift från det centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell registreras.
Denna uppgift kan inte anses känslig från integritetssynpunkt och något
hinder mot att medge terminalåtkomst till uppgiften kan inte anses
föreligga.

Ändringen i förutvarande fjärde stycket innebär att även RSV får
terminalåtkomst till uppgift som avses i 7 § 19 skatteregisterlagen.

9.3 Förslaget till ändring i lagen (1994:1915) om ändring i
skatteregisterlagen (1980:343)

Betalningsansvaret för en juridisk persons skatteskulder kan genom beslut
m.m. utvidgas till att omfatta även företrädare för den juridiska personen.
Bestämmelser om företrädaransvar finns t.ex. i 77 a § uppbördslagen
(1953:272), 16 kap. 17 § mervärdesskattelagen (1994:200) samt 11 kap.
3 § och 13 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385). Vidare svarar
bolagsmännen i handelsbolag enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om
handelsbolag och enkla bolag solidariskt för bolagets skulder. Uppgift om
att en person ålagts betalningsansvar i egenskap av bolagsman eller
företrädare för en juridisk person skall få registreras i det centrala
skatteregistret. Vidare skall uppgift om beslut om skuldsanering enligt
skuldsaneringslagen (1994:334) registreras. Det beslut om skuldsanering
som skall registreras är beslutet om att medge skuldsanering. De beslut
som fattas innan detta beslut skall inte registreras i det centrala skattere-
gistret.

9.4 Förslaget till lag om ändring i telelagen (1993:597)

27 §

I två nya punkter, 4 och 5, har införts bestämmelser om skyldighet för
den som driver televerksamhet och därvid har fått del av eller tillgång till
uppgift om teleabonnemang att lämna ut uppgiften till kronofogdemyndig-
het respektive skattemyndighet. Med uppgift om teleabonnemang avses

31

t.ex. uppgift om telefonnummer till viss person, vem som är registrerad
för visst telefonnummer och på vilken adress teleabonnemanget finns.

Utlämnande skall dock inte ske oavsett för vilket ändamål myndigheten
anser sig ha behov av den begärda uppgiften. För kronofogdemyndig-
hetens del skall utlämnandet kunna komma i fråga endast i exekutiv
verksamhet, och för skattemyndighetens del i verksamhet som avser
kontroll av skatt eller avgift eller i utredning om rätt folkbokföringsort
enligt folkbokföringslagen.

En avvägning skall vidare göras mellan intresset av skydd för de en-
skildas integritet och samhällets intresse av att myndigheter får tillgång
till den information de behöver för att bedriva den verksamhet de ålagts.
Detta har uttryckts på så sätt att myndigheten skall finna att uppgiften är
av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende. Det innebär att
myndigheten inte får begära in uppgiften, om handläggningen av ärendet
ändå kan fortgå utan att ärendet väsentligt försenas. På så sätt uppnås att
begäran om uppgift begränsas till de fall där det verkligen är angeläget
för myndigheten att uppgiften inhämtas. Som exempel på en situation där
begäran om utlämnande av uppgift inte bör komma i fråga kan nämnas
inhämtande av uppgift om telefonnummer när adressuppgift redan finns
hos myndigheten och där inhämtandet skulle göras enbart av den
anledningen att myndigheten finner det mer ändamålsenligt att ringa upp
den eftersökte än att tillskriva honom per post.

Beträffande skydd för de hemliga uppgifterna hos de mottagande
myndigheterna kan noteras att sekretesslagen innehåller bestämmelser om
sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden i sådan
verksamhet som nu är aktuell. Av 9 kap. 2 § framgår att sekretess gäller
i ärende angående skattekontroll m.m. Enligt 7 kap. 15 § resp. 9 kap.
19 § gäller under vissa förutsättningar sekretess i verksamhet som avser
folkbokföringen och inom exekutionsväsendet i mål eller ärende angående
exekutiv verksamhet.

Prop. 1995/96:56

9.5 Förslaget till lag om ändring i postlagen (1993:1684)

20 §

I två nya punkter, 3 och 4, har införts bestämmelser om skyldighet för
den som driver postverksamhet och därvid har fått del av eller tillgång
till uppgift om adress att lämna ut uppgiften till kronofogdemyndighet
respektive skattemyndighet. Adress är ett begrepp av skiftande innebörd,
även i rättsliga och administrativa sammanhang, t.ex. förekommer
adressort, bostadsadress, folkbokföringsadress, postadress, särskild
postadress och utdelningsadress. Genom att postmonopolet numera är
upphävt finns det inte längre några allmänt giltiga postadresser. Varje
postoperatör avgör själv hur en adress skall anges för att hanteras av
företaget. Begreppet adress bör därför tolkas i vid bemärkelse. Det bör
även kunna ske utlämnande av uppgift om vem som är innehavare av
postbox och adressen till denna person samt nummer på postboxen.

32

Vidare bör utlämnande kunna ske av med adressuppgift sammanhängande Prop. 1995/96:56
uppgifter, såsom huruvida post delas ut till en viss person på viss adress
samt uppgifter avseende hopkoppling av viss adress med viss fastighet.

Förslaget har beträffande förutsättningarna för att myndigheten skall få
begära att uppgifter lämnas ut och sekretess för utlämnade uppgifterna
hos den mottagande myndigheten motsvarande innebörd som i förslaget
till ändring i 27 § telelagen.

9.6 Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen
(1986:617)

2 §

Ändringen i första stycket innebär att kronofogdemyndigheten skall vara
registeransvarig för det centrala utsökningsregistret såvitt gäller uppgifter
i mål eller ärenden som handläggs hos myndigheten. Den begränsning i
registeransvaret som i dag finns i utsökningsregisterförordningen
(1986:678) tas därigenom bort.

Kronofogdemyndigheten registrerar även uppgifter beträffande personer
som inte är svarande i något mål hos kronofogdemyndigheten, t.ex.
uppgift om konkurs. Registeransvaret skall i dessa fall ligga hos den
kronofogdemyndighet som registrerar uppgiften.

9.7 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Ändringen är föranledd av att det fr.o.m. den 1 juni 1995 för ex-
ekutionsväsendet får föras inte bara ett centralt utsökningsregister utan
även regionala utsökningsregister för varje län (prop. 1994/95:168, bet.
1994/95:LU27, rskr. 1994/95:305).

9.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:146) om
avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter

Se kommentaren under 9.7.

33

Lagrådsremissens lagförslag

Prop. 1995/96:56

Bilaga 1

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:1536) om folkbok-
föringsregister skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

9

Inom en skattemyndighet får
terminalåtkomst till ett lokalt folk-
bokföringsregister endast finnas
hos det lokala skattekontor för vars
verksamhetsområde registret förs.

Föreslagen lydelse

§

Inom en skattemyndighet får
terminalåtkomst finnas till de loka-
la folkbokföringsregister som förs
inom myndighetens verksamhets-
område.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

34

2.2 Förslag till ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 10 § skatteregisterlagen (1980:343)’ skall ha
följande lydelse.

Prop. 1995/96:56

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10

Terminalåtkomst till uppgifter i
det centrala skatteregistret får
finnas endast för de ändamål som
anges i 1 § och i den utsträckning
i övrigt som anges i andra—-femte
styckena.

Skattemyndigheten i länet får ha
terminalåtkomst till uppgifter som
avses i 5 och 6 §§, 7 § 1—6, 8, 9,
13, 15, 17 och 22 samt de uppgif-
ter därutöver som behövs för ut-
färdande av skattsedel och dubb-
lettskattsedel.

§2

Terminalåtkomst till uppgifter i
det centrala skatteregistret får
finnas endast för de ändamål som
anges i 1 § och i den utsträckning
i övrigt som anges i andra—fjärde
styckena.

Skattemyndigheten i länet får ha
terminalåtkomst till uppgifter som
avses i 5 och 6 §§, 7 § 1—6, 7,
dock endast i fråga om uppgifter
som skall lämnas enligt 2 kap. 19
§ lagen (1990:325) om självdekla-
ration och kontrolluppgifter, 8, 9,
13—15, 17 och 22 samt de uppgif-
ter därutöver som behövs för ut-
färdande av skattsedel och dubb-
lettskattsedel. Skattemyndigheten
får ha terminalåtkomst också till
övriga uppgifter om de, för på-
gåenden eller annat beskattningsår,
hänför sig till länet eller avser
skattskyldig som beskattas i länet.

Skattemyndigheten får vidare ha
terminalåtkomst till uppgifter som
avses i 7 § 7, 10-12, 14, 16, 18,
20, 21, 23 och 24 och som hänför
sig till länet eller gäller skattskyl-
dig som beskattas i länet.

Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och
6 §§ samt 7 § 1-18, 20-24.

Kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till uppgifter enligt 5 och
6 §§ samt 7 § 1, 3 och 4. Kronofogdemyndighet i det län där ett mål är
registrerat för exekutiva åtgärder får vidare ha sådan terminalåtkomst i
fråga om uppgifter enligt 7 § 7, 8, 12 och 13. Terminalåtkomsten får
avse den som är registrerad som gäldenär hos kronofogdemyndighet eller
make till gäldenären eller annan som sambeskattas med gäldenären. I
fråga om uppgifter enligt 7 § 1 får terminalåtkomsten avse också den som
är delägare i fåmansföretag där någon som avses i tredje meningen är
delägare.

35

Av rådets förordning (EEG) nr 218/92 framgår att behörig myndighet Prop. 1995/96:56

i ett annat EU-land får ha terminalåtkomst till uppgifter rörande mervärdesskatt. Bilaga 1

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

1 Lagen omtryckt 1983:143.

2 Senaste lydelse 1994:1905.

36

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1915) om Prop- 1995/96:56
ändring i skatteregisterlagen (1980:343)                       Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)' i
paragrafens lydelse enligt lagen (1994:1915) om ändring i nämnda lag
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

7 §

För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som
enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag
och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap. 4 §
mervärdesskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen (1953:-
272), 27 a § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbets-
givare eller 19 b § lagen (1958:295) om sjömansskatt. För varje sådan
åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut
om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med
anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har
fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om
innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om
återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen
för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift
enligt uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgiva-
re, lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och
lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad
inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av
sådana skatter eller avgifter.

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.

5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och
med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att
laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldig-
het.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter

37

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:56

Bilaga 1

som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter.

8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och

uppgift om utmätning enligt 68 § 6

9. Uppgift om att fordran mot
personen registrerats hos kronofog-
demyndighet, uppgift om indriv-
ningsresultat, uppgift om beslut om
ackord, likvidation eller konkurs
samt uppgift om betalningsinställel-
se.

mom. uppbördslagen.

9. Uppgift om att fordran mot
personen registrerats hos kronofog-
demyndighet, uppgift om indriv-
ningsresultat, uppgift om att en
person ålagts betalningsskyldighet
i egenskap av bolagsman eller
företrädare för en juridisk person,
uppgift om beslut om skuldsane-
ring, ackord, likvidation eller
konkurs, uppgift om betalningsin-
ställelse.

10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.

11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsför-
sändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.

12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om själv-
deklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt
från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, del värde, taxerings-
värde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för
fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek
om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för
beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering
av bostad på fastighet.

14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid
för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 §
taxeringslagen, 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a mom.
uppbördslagen, 27 a § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgi-
vare eller 19 b § lagen om sjömansskatt.

15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är
näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta
emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots
nummer och typ.

16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyl-
dige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen om sjömansskatt.

17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.

18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan be-
räkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp
som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.

19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.

38

20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift
och uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för
bestämmande av skattereduktion enligt samma lag samt uppgift om beslut
om sådan skattereduktion.

21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-
land.

22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i
2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,
totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-
ning för koncemmoderföretag.

23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets
storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbe-
loppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 §
andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnum-
mer och namn.

24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 §§ mer-
värdesskattelagen.

Prop. 1995/96:56

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1983:143.

39

2.4 Förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597)

Prop. 1995/96:56

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 27 § telelagen (1993:597) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

27 §

Den som driver televerksamhet och därvid har fått del av eller tillgång
till uppgift som avses i 25 § första stycket skall på begäran lämna

1. uppgift, som avses i 25 § första stycket 1, till en myndighet som i
ett särskilt fall behöver en sådan uppgift för delgivning enligt delgiv-
ningslagen (1970:428), om myndigheten finner att det kan antas att den
som söks för delgivning håller sig undan eller att det annars finns
synnerliga skäl,

2. uppgift, som avses i 25 § första stycket 1 och som angår misstanke
om brott, till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan
myndighet som har att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för
brottet och detta enligt myndighetens bedömning kan föranleda annan
påföljd än böter,

3. uppgift, som avses i 25 §
första stycket 3 och som angår
misstanke om brott, till åklagar-
myndighet, polismyndighet eller
någon annan myndighet som har att
ingripa mot brottet, om det för
brottet inte är föreskrivet lindrigare
straff än fängelse i två år.

3. uppgift som avses i 25 §
första stycket 3 och som angår
misstanke om brott till åklagarmyn-
dighet, polismyndighet eller någon
annan myndighet som har att in-
gripa mot brottet, om det för brot-
tet inte är föreskrivet lindrigare
straff än fängelse i två år,

4. uppgift som avses i 25 § första
stycket 1 till en kronofogdemyndig-
het som behöver uppgiften i ex-
ekutiv verksamhet, om myndigheten
finner att uppgiften är av väsentlig
betydelse för handläggningen av ett
ärende,

5. uppgift som avses i 25 § första
stycket 1 till en skattemyndighet
som behöver uppgiften i verksam-
het som avser kontroll av skatt
eller avgift eller i utredning om
rätt folkbokföringsort enligt folk-
bokföringslagen (1991:481), om
myndigheten finner att uppgiften är
av väsentlig betydelse för hand-
läggningen av ett ärende.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

40

2.5 Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)

Härigenom föreskrivs att 20 § postlagen (1993:1684) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:56

Bilaga 1

20 §

Den som bedriver postverksamhet och därvid har fått del av eller
tillgång till uppgift som avses i 19 § första stycket skall på begäran lämna

1. uppgift om enskilds adress, telefonnummer eller arbetsplats till en
myndighet som i ett särskilt fall behöver en sådan uppgift för delgivning
enligt delgivningslagen (1970:428), om myndigheten finner att det kan
antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att det annars
finns synnerliga skäl,

2. uppgift som rör misstanke om
brott till åklagarmyndighet, polis-
myndighet eller någon annan myn-
dighet som har att ingripa mot
brottet, om det för brottet inte är
föreskrivet lindrigare straff än
fängelse i två år.

2. uppgift som rör misstanke om
brott till åklagarmyndighet, polis-
myndighet eller någon annan myn-
dighet som har att ingripa mot
brottet, om det för brottet inte är
föreskrivet lindrigare straff än
fängelse i två år,

3. uppgift om enskilds adress till
en kronofogdemyndighet som be-
höver uppgiften i exekutiv verksam-
het, om myndigheten finner att
uppgiften är av väsentlig betydelse
för handläggningen av ett ärende,

4. uppgift om enskilds adress till
en skattemyndighet som behöver
uppgiften i verksamhet som avser
kontroll av skatt eller avgift eller i
utredning om rätt folkbokföringsort
enligt folkbokföringslagen
(1991:481), om myndigheten finner
att uppgiften är av väsentlig be-
tydelse för handläggningen av ett
ärende.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

41

2.6 Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen
(1986:617)

Prop. 1995/96:56

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 2 § utsökningsregisterlagen (1986:617) skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Riksskatteverket är registeransva-
rigt för det centrala utsöknings-
registret. En kronofogdemyndighet
är registeransvarig för registret,
när det gäller uppgifter i mål eller
ärenden som handläggs hos myn-
digheten, enligt de närmare före-
skrifter regeringen meddelar.

2 §'

Riksskatteverket är registeransva-
rigt för det centrala utsöknings-
registret. Kronofogdemyndigheten
är registeransvarig för registret när
det gäller uppgifter i mål eller
ärenden som handläggs hos myn-
digheten och uppgifter som annars
har förts in i registret av myndig-
heten.

Kronofogdemyndigheten är registeransvarig för det regionala ut-
sökningsregistret för länet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

'Senaste lydelse 1995:441.

42

2.7 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att i 9 kap. 19 § sekretesslagen (1980:100)’ ordet
"utsökningsregistret" skall bytas ut mot "ett utsökningsregister".

Prop. 1995/96:56

Bilaga 1

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

'Senaste lydelse av 9 kap. 19 § 1986:618.

43

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om
avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter

Härigenom föreskrivs att i 2, 3 och 15 §§ lagen (1985:146) om
avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter1 ordet "utsöknings-
registret" skall bytas ut mot "ett utsökningsregister”.

Prop. 1995/96:56

Bilaga 1

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

‘Senaste lydelse av 2 § 1993:909.

44

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-10-02

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.

Enligt lagrådsremiss den 21 september 1995 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister, m.fl.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorerna
Birgitta Pettersson och Christer Alexandersson

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 1995/96:56

Bilaga 2

45

Finansdepartementet                                  Prop. 1995/96:56

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 1995

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,

Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström, Tham, Schori,

Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,

Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Nygren

Regeringen beslutar proposition 1995/96:56 om ändringar i lagen om
folkbokföringsregister, m.m.

46