Regeringens proposition
1995/96:31

Ny myndighet för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga
produkter

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 26 oktober 1995

Ingvar Carlsson

Jan Nygren
(Utrikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen att Krigsmaterielinspektionen - som nu
finns inom Utrikesdepartementets handelsavdelning och är regeringens
beredningsorgan för ärenden om kontroll över tillverkning, export m.m. av
krigsmateriel - skall ombildas till en ny myndighet, Inspektionen för
strategiska produkter.
Den nya myndigheten skall pröva merparten av de ärenden om kontroll över
krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter som regeringen eller ett
statsråd i dag har till uppgift att pröva.
Regeringen skall också i fortsättningen pröva ärenden som har principiell
betydelse eller annars är av särskild vikt. Det skall inte längre förekomma att
ett statsråd själv avgör tillståndsärenden på exportkontrollområdet.
Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor skall ombildas till ett råd
för samråd i exportkontrollfrågor hos den nya myndigheten. Detta råd får ett
vidare verksamhetsområde och en bredare sammansättning än den nuvarande nämnden.
Förslagen är led i strävandena att
* delegera sådana ärenden från regeringen till myndighetsnivå som inte kräver
ett ställningstagande från regeringen,
* utveckla det samråd som Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor är
ett forum för i dag.

Förslagen innebär inte att prövningen i ärendena ändras i sak.
Reformen föreslås träda i kraft den 1 februari 1996.

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 3

2 Lagtext.................................................... 4
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om
krigsmateriel....................................... 4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:341) om strategiska
produkter........................................... 14

3 Ärendet och dess beredning................................. 18

4 En ny myndighet för prövning av förvaltningsärenden om kontroll över
krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter..... 19

5 Närmare om vilka ärenden som skall prövas på myndighetsnivå 24

6 Ärenden som skall prövas av regeringen..................... 26

7 Ombildning av Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor 27

8 Finansiering av den nya myndighetens verksamhet............ 29

9 Överprövning av beslut..................................... 33

10 Genomförande............................................... 36

11 Anslagsfrågor för budgetåret 1995/96........................37

12 Författningskommentar...................................... 37
12.1 Förslaget till ändring i lagen om krigsmateriel..... 37
12.2 Förslaget till ändring i lagen om strategiska produkter 39

Bilaga 1 Arbetsgruppens lagförslag............................41

Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över arbetsgruppens förslag54

Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag..........................71

Bilaga 4 Lagrådets yttrande...................................85

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 oktober 1995..95

Rättsdatablad.....................................................96

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om
krigsmateriel,
2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:341) om
strategiska produkter,
3. godkänner att en ny myndighet inrättas för kontroll över krigsmateriel och
andra strategiska produkter,
4. godkänner att Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor ombildas
till ett råd för samråd i exportkontrollfrågor hos den nya myndigheten,
5. till Inspektionen för strategiska produkter på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 11 500 000 kr.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1300) om krigsmateriel
dels att 1, 3-12, 16-23, 25 och 27 §§, rubriken närmast före 1 § samt
övergångsbestämmelserna till lagen skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 a och 23 a §§, samt
närmast före 23 a § en ny rubrik av följande lydelse.

-----------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse[1] Föreslagen lydelse

Inledande bestämmelse Inledande bestämmelser
-----------------------------------------------------------------------

1 §

Denna lag har avseende på vapen, ammunition och annan för militärt bruk
utformad materiel som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel.
---------------------------------------------------------------------
Tillstånd
enligt
denna
lag
får
lämnas
endast
om
det
finns
säkerhets-
eller
försvarspolitiska
skäl
för
det
och
det
inte
strider
mot
Sveriges
utrikespolitik.

1 a §
--------------------------------------------------------------------

Inspektionen för strategiska
produkter prövar frågor om
tillstånd, förbud och undantag i
enskilda fall enligt denna lag.
Inspektionen får med eget
yttrande lämna över ett ärende till
regeringens prövning, om ärendet
har principiell betydelse eller
annars är av särskild vikt.
Regeringen får meddela
ytterligare föreskrifter om
överlämnande av ärenden till
regeringen.
3 §
--------------------------------------------------------------------

Krigsmateriel får inte Krigsmateriel får inte
tillverkas här i landet utan tillverkas här i landet utan
tillstånd av regeringen. tillstånd.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från detta tillståndskrav för
1. ändring eller ombyggnad av skjutvapen i de fall som avses i 24 § första
stycket vapenlagen (1973:1176),
2. tillverkning av enstaka skjutvapen och av ammunition för tillverkarens eget
bruk,
3. årlig tillverkning för medicinska eller farmaceutiska ändamål eller för
forskningsändamål av högst 100 gram kemiska produkter som klassificeras som
krigsmateriel.
Bestämmelsen i första stycket gäller inte för sådana statliga myndigheter som
inte är affärsverk.

4 §
--------------------------------------------------------------------

Verksamhet som avser Verksamhet som avser
tillhandahållande av tillhandahållande av
krigsmateriel, uppfinningar krigsmateriel, uppfinningar
rörande krigsmateriel och metoder rörande krigsmateriel och metoder
för framställning av sådan materielför framställning av sådan materiel
får inte bedrivas här i landet får inte bedrivas här i landet utan
utan tillstånd av regeringen. tillstånd.
Svenska myndigheter, svenska
företag samt den som är bosatt Svenska myndigheter, svenska
eller stadigvarande vistas här får företag samt den som är bosatt
inte heller utom landet bedriva eller stadigvarande vistas här får
sådan verksamhet utan inte heller utom landet bedriva
regeringens tillstånd. sådan verksamhet utan tillstånd.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för sådana statliga
myndigheter som inte är affärsverk.
Tillstånd enligt första eller andra stycket behövs inte för verksamhet som
avser tillhandahållande av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller
sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag
tillhandahållandet gäller. Inte heller behöver innehavare av
tillverkningstillstånd ha tillstånd enligt första eller andra stycket, om
verksamheten avser tillhandahållande av krigsmateriel som tillhör
tillståndshavaren och som finns inom landet eller tillhandahållande av
uppfinning eller metod för framställning av krigsmateriel till svenska statliga
myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka
krigsmateriel av det slag tillhandahållandet gäller.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet enligt
första och andra styckena i fråga om sådan handel med skjutvapen som regleras
genom föreskrifterna i vapenlagen (1973:1176) eller sådan hantering av
ammunition eller annan explosiv vara som regleras genom föreskrifterna i lagen
(1988:868) om brandfarliga och explosiva varor.

5 §
--------------------------------------------------------------------

Svenska myndigheter, svenska Svenska myndigheter, svenska
företag samt den som är bosatt företag samt den som är bosatt
eller stadigvarande vistas här får eller stadigvarande vistas här får
inte utan tillstånd av regeringen inte utan tillstånd i det enskilda
i det enskilda fallet till någon fallet till någon i utlandet
i utlandet tillhandahålla tillhandahålla krigsmateriel som
krigsmateriel som finns i finns i utlandet eller uppfinning
utlandet eller uppfinning rörande rörande krigsmateriel eller metod
krigsmateriel eller metod för för framställning av sådan materiel.
framställning av sådan materiel.

6 §

--------------------------------------------------------------------
Krigsmateriel får inte föras ut Krigsmateriel får inte föras ut
ur landet utan tillstånd av ur landet utan tillstånd, om inte
regeringen, om inte annat följer annat följer av denna lag eller
av denna lag eller annan annan författning. I fråga om
författning. I fråga om programvara likställs med utförsel
programvara likställs med utförsel överföring till utlandet genom
överföring till utlandet genom telekommunikation eller på annat
telekommunikation eller på annat liknande sätt.
liknande sätt.
I ärenden som inte avser
utförsel i större omfattning eller
som i övrigt inte är av större vikt
får det statsråd som har till
uppgift att föredra ärenden om
utförsel av krigsmateriel pröva
frågor om tillstånd enligt första
stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om utförsel av
1. skjutvapen och tillhörande ammunition för enskilds persons räkning samt
skjutvapen och därtill hörande ammunition för användning vid jakt, tävling eller
övning utom riket,
2. skjutvapen för reparation, översyn eller annan liknande åtgärd,
3. skjutvapen som förts in i landet för åtgärd som avses i 2,
4. sådana jakt- och tävlingsskjutvapen och tillhörande ammunition som har
förts in i landet i enlighet med bestämmelserna i 16 § 2 vapenlagen (1973:1176).

--------------------------------------------------------------------
7 §
--------------------------------------------------------------------

Avtal som innebär upplåtelse Avtal som innebär upplåtelse
eller överlåtelse av eller överlåtelse av
tillverkningsrätt till någon i tillverkningsrätt till någon i
utlandet får inte ingås här i utlandet får inte ingås här i landet
landet utan tillstånd av utan tillstånd.
regeringen.
Svenska myndigheter, svenska Svenska myndigheter, svenska
företag samt den som är bosatt företag samt den som är bosatt
eller stadigvarande vistas här får eller stadigvarande vistas här får
inte heller utom landet ingå inte heller utom landet ingå sådant
sådant avtal utan tillstånd av avtal utan tillstånd.
regeringen.

8 §
--------------------------------------------------------------------

Avtal med någon utom landet om Avtal med någon utom landet om
att gemensamt med denne eller för att gemensamt med denne eller för
hans räkning utveckla hans räkning utveckla
krigsmateriel eller metod för krigsmateriel eller metod för
framställning av sådan materiel framställning av sådan materiel
eller om att gemensamt tillverka eller om att gemensamt tillverka
krigsmateriel får inte ingås här i krigsmateriel får inte ingås här i
landet utan tillstånd av landet utan tillstånd.
regeringen. Svenska myndigheter, svenska
Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt
företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får
eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet ingå sådant
inte heller utom landet ingå avtal utan tillstånd.
sådant avtal utan tillstånd av
regeringen.

9 §

--------------------------------------------------------------------
Avtal om tillägg till eller Avtal om tillägg till eller
ändring av avtal av det slag som ändring av avtal av det slag som
kräver tillstånd enligt 7 eller 8 §kräver tillstånd enligt 7 eller 8 §
får inte ingås utan tillstånd av får inte ingås utan tillstånd, om
regeringen, om tillägget eller tillägget eller ändringen avser
ändringen avser

1. den materiel som omfattas av avtalet,
2. vidareupplåtelse eller vidareöverlåtelse av rätt enligt avtalet,
3. rätt att tillhandahålla krigsmateriel till mottagare som inte angivits
tidigare,
4. förlängning av avtalets giltighetstid, eller
5. bestämmelser om sekretess.

10 §
--------------------------------------------------------------------

Militärt inriktad utbildning av Militärt inriktad utbildning av
personer som inte är svenska personer som inte är svenska
medborgare får inte bedrivas här i medborgare får inte bedrivas här i
landet utan tillstånd av landet utan tillstånd.
regeringen. Svenska myndigheter, svenska
Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt
företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får
eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet
inte heller utom landet yrkesmässigt bedriva sådan
yrkesmässigt bedriva sådan utbildning utan tillstånd.
utbildning utan tillstånd av
regeringen.

Tillstånd behövs inte för utbildning som anordnas av statliga myndigheter som
inte är affärsverk eller som anordnas i samband med försäljning av krigsmateriel
eller för de anställda i sådana företag som har tillstånd att tillverka
krigsmateriel.

11 §
--------------------------------------------------------------------

Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3
eller 4 § liksom svenska statliga eller 4 § liksom svenska statliga
myndigheter som bedriver myndigheter som bedriver
motsvarande verksamhet skall, i motsvarande verksamhet skall, i
den ordning regeringen den ordning regeringen
föreskriver, lämna redovisning föreskriver, lämna redovisning till
till regeringen Inspektionen för strategiska
produkter

1. om den marknadsföring av krigsmateriel som bedrivs i utlandet,
2. om åtgärder som syftar till avtal som är tillståndspliktigt enligt 7 eller
8 §.
--------------------------------------------------------------------

Regeringen får meddela närmare Regeringen får meddela närmare
föreskrifter om föreskrifter om
redovisningsskyldighet och om redovisningsskyldighet och om
undantag från denna. Regeringen undantag från denna. Inspektionen
får i det enskilda fallet medge för strategiska produkter får i det
undantag från sådan enskilda fallet medge undantag
redovisningsskyldighet. från sådan redovisningsskyldighet.

12 §
--------------------------------------------------------------------

Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3
eller 4 § liksom svenska statliga eller 4 § liksom svenska statliga
myndigheter som bedriver myndigheter som bedriver
motsvarande verksamhet skall motsvarande verksamhet skall
underrätta regeringen innan underrätta Inspektionen för
anbud lämnas, eller, där strategiska produkter innan
anbudsförfarande inte förekommer, anbud lämnas eller, där
innan avtal ingås om anbudsförfarande inte förekommer,
innan avtal ingås om

1. tillhandahållande av krigsmateriel till någon i utlandet,
2. upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt som avses i 7 §, eller
3. tillverkning eller utveckling av krigsmateriel eller metod för
framställning av krigsmateriel som avses i 8 §.
--------------------------------------------------------------------

Regeringen får meddela närmare Regeringen får meddela närmare
föreskrifter om senaste tidpunkt föreskrifter om senaste tidpunkt
för underrättelse och om undantag för underrättelse och om undantag
från underrättelseskyldigheten. från underrättelseskyldigheten.
Regeringen får också i enskilda Inspektionen för strategiska
fall medge undantag från produkter får i enskilda fall
underrättelseskyldighet. medge undantag från
underrättelseskyldighet.
I ärenden som inte är av större
omfattning eller i övrigt inte är
av större vikt får det statsråd som
har till uppgift att föredra
ärenden om utförsel av
krigsmateriel medge undantag i
enskilda fall från föreskrifter om
tid för lämnande av underrättelse.
Regeringen får i det enskilda Inspektionen får i det enskilda
fallet förbjuda att sådant anbud fallet förbjuda att sådant anbud
lämnas eller avtal ingås, som lämnas eller avtal ingås som avses
avses i första stycket. i första stycket.

16 §

--------------------------------------------------------------------
Tillstånd enligt 3-10 §§ kan Tillstånd enligt 3-10 §§ kan
återkallas av regeringen, om återkallas, om tillståndshavaren
tillståndshavaren åsidosatt en åsidosatt en föreskrift i denna lag
föreskrift i denna lag eller eller föreskrift, villkor eller
föreskrift, villkor eller bestämmelse som har meddelats med
bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen eller om det finns
stöd av lagen eller om det finns andra särskilda skäl till
andra särskilda skäl till återkallelse.
återkallelse.

En återkallelse får inte avse tillstånd till avtal enligt någon av 7-9 §§ som
redan ingåtts.
--------------------------------------------------------------------

En återkallelse gäller med
omedelbar verkan, om inte något
annat beslutas.

17 §

--------------------------------------------------------------------
Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3
eller 4 § liksom svensk statlig eller 4 § liksom svensk statlig
myndighet som bedriver myndighet som bedriver
motsvarande verksamhet utan att motsvarande verksamhet utan att
behöva tillstånd skall, enligt de behöva tillstånd skall, enligt de
föreskrifter som regeringen föreskrifter som regeringen
meddelar, lämna uppgifter till meddelar, lämna uppgifter till
regeringen om ägande i utländska Inspektionen för strategiska
rättssubjekt som bedriver produkter om ägande i utländska
utveckling, tillverkning, rättssubjekt som bedriver
marknadsföring eller försäljning avutveckling, tillverkning,
krigsmateriel. marknadsföring eller försäljning av
krigsmateriel.

18 §

--------------------------------------------------------------------
Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3
eller 4 § skall stå under tillsyn eller 4 § skall stå under tillsyn
av den myndighet som regeringen av Inspektionen för strategiska
bestämmer. Regeringen får meddela produkter. Regeringen får meddela
föreskrifter om tillsynen. föreskrifter om tillsynen.

19 §

--------------------------------------------------------------------
Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3
eller 4 § skall, enligt de närmare eller 4 § skall, enligt de närmare
föreskrifter som regeringen föreskrifter som regeringen
meddelar, till meddelar, till Inspektionen för
tillsynsmyndigheten lämna strategiska produkter lämna
deklaration på heder och samvete deklaration på heder och samvete
rörande den verksamhet för vilken rörande den verksamhet för vilken
tillstånd har meddelats. tillstånd har meddelats.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att lämna
deklaration.
Regeringen får meddela föreskrifter om att
1. den som har tillstånd enligt 6 § skall lämna uppgifter om krigsmateriel som
förts ut ur landet,
2. den som har tillstånd enligt 7 eller 8 § skall lämna uppgifter om ingångna
avtal.

20 §

--------------------------------------------------------------------
Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3
eller 4 § skall efter anmodan av eller 4 § skall efter anmodan av
tillsynsmyndigheten lämna de Inspektionen för strategiska
upplysningar och handlingar som produkter lämna de upplysningar
behövs för kontrollen samt lämna och handlingar som behövs för
tillsynsmyndigheten tillträde kontrollen samt lämna inspektionen
till lokaler där verksamheten tillträde till de lokaler där
bedrivs. Tillsynsmyndigheten har verksamheten bedrivs.
rätt att anlita biträde från andra Inspektionen har rätt att anlita
statliga myndigheter i sin biträde från andra statliga
tillsyn. myndigheter i sin tillsyn.
21 §

--------------------------------------------------------------------
Den som har tillstånd enligt Den som har tillstånd enligt
denna lag är skyldig att vid denna lag är skyldig att vid
ändring i förhållanden som tagits ändring i förhållanden som tagits
upp i tillståndsansökan anmäla upp i tillståndsansökan anmäla detta
detta till regeringen i enlighet till Inspektionen för strategiska
med de föreskrifter som produkter i enlighet med de
regeringen meddelar. föreskrifter som regeringen
meddelar.
Om tillståndet avser Om tillståndet avser
tillverkning av kemiska tillverkning av kemiska
produkter, skall produkter, skall tillståndshavaren
tillståndshavaren till regeringen till inspektionen i enlighet med
eller till den myndighet som de föreskrifter som regeringen
regeringen bestämmer i enlighet meddelar anmäla ändringar i
med de föreskrifter som verksamheten som planeras för
regeringen meddelar anmäla pågående kalenderår.
ändringar i verksamheten som
planeras för pågående kalenderår.

22 §

--------------------------------------------------------------------
För att täcka kostnaderna för För att täcka statens kostnader
tillsynsmyndighetens för Inspektionen för strategiska
organisation och verksamhet produkter skall den som har
skall den som har fått tillstånd tillstånd att tillverka
enligt 3 § årligen betala en krigsmateriel enligt denna lag
avgift som regeringen bestämmer. eller den som tillverkar
Avgiften beräknas efter ett för produkter som omfattas av
samtliga tillverkare lika inspektionens tillsyn enligt 16 §
förhållande till det fakturerade lagen (1991:341) om strategiska
värdet av försåld krigsmateriel. produkter årligen betala en
avgift, om det fakturerade värdet
av tillverkarens sålda produkter
av dessa slag under året överstiger
2 500 000 kr. Inspektionen
bestämmer avgiften efter ett för
samtliga avgiftsskyldiga lika
förhållande till det fakturerade
värdet.

23 §

--------------------------------------------------------------------
Om en revisor i sin Om en revisor i sin
granskningsverksamhet har anmärkt granskningsverksamhet har anmärkt
på ett företags efterlevnad av på ett företags efterlevnad av
bestämmelserna enligt denna lag bestämmelserna enligt denna lag
och anmärkningen har framförts i och anmärkningen har framförts i en
en sådan revisionsberättelse som sådan revisionsberättelse som sägs
sägs i 10 kap. 10 § i 10 kap. 10 § aktiebolagslagen
aktiebolagslagen (1975:1385) (1975:1385) eller 4 kap. 10 §
eller 4 kap. 10 § lagen lagen (1980:1103) om
(1980:1103) om årsredovisning årsredovisning m.m. i vissa
m.m. i vissa företag, skall han företag, skall han genast sända in
genast sända in en kopia av en kopia av revisionsberättelsen
revisionsberättelsen till till Inspektionen för strategiska
regeringen. En revisor vid en produkter. En revisor vid en
svensk statlig myndighet har svensk statlig myndighet har
motsvarande skyldighet. motsvarande skyldighet.

Överklagande

23 a §

--------------------------------------------------------------------
Beslut av Inspektionen för
strategiska produkter att
återkalla ett tillstånd enligt 16 §
eller att bestämma en avgift
enligt 22 § får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
Andra förvaltningsbeslut enligt
denna lag får inte överklagas.

25 §

Den som bryter mot någon av 3 - 5 §§ eller 7 - 10 §§ eller mot förbud som har
meddelats med stöd av 12 § döms,
1. om gärningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två
år,
2. om gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst sex
månader.
--------------------------------------------------------------------

Den som uppsåtligen genom Den som uppsåtligen genom
vilseledande förmår regeringen att vilseledande förmår Inspektionen för
lämna tillstånd enligt någon av 3-5 §§strategiska produkter eller
eller 7-10 §§ och därigenom regeringen att lämna tillstånd
föranleder att avtal fullföljs enligt någon av 3-5 §§ eller 7-10 §§
eller tillhandahållande kommer och därigenom föranleder att avtal
till stånd döms till böter eller fullföljs eller tillhandahållande
fängelse i högst två år. Om gärningenkommer till stånd döms till böter
har skett av oaktsamhet, döms eller fängelse i högst två år. Om
till böter eller fängelse i högst gärningen har skett av oaktsamhet,
sex månader. döms till böter eller fängelse i
högst sex månader.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.
27 §

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller
av oaktsamhet
--------------------------------------------------------------------

1. underlåter att underrätta 1. underlåter att lämna
regeringen enligt 12 § eller att underrättelse enligt 12 § eller att
lämna uppgifter enligt 17 §, lämna uppgifter enligt 17 §,

2. underlåter att göra sådan anmälan som avses i 21 §,
3. i annat fall än som avses i 25 eller 26 § lämnar en oriktig uppgift i
ansökan om tillstånd eller i annan handling som är av betydelse för prövningen
av ett ärende enligt denna lag eller som annars ges in till tillsynsmyndigheten,
4. åsidosätter ett villkor eller bryter mot en kontroll- eller
ordningsbestämmelse som har meddelats med stöd av denna lag.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

______________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993, då lagen (1983:1034) om kontroll
över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och lagen (1988:558) om förbud mot
utförsel av krigsmateriel, m.m. skall upphöra att gälla.
Tillstånd som har meddelats med stöd av äldre lag skall vid tillämpningen av
den nya lagen anses som meddelat enligt denna.
--------------------------------------------------------------------

Beträffande tillstånd att Beträffande tillstånd att
tillverka krigsmateriel som har tillverka krigsmateriel som har
meddelats svenskt aktiebolag meddelats svenskt aktiebolag
eller handelsbolag före den 1 eller handelsbolag före den 1
januari 1993 får regeringen januari 1993 får Inspektionen för
bestämma att tidigare meddelade strategiska produkter bestämma
villkor avseende ägandet ändras. att tidigare meddelade villkor
Beträffande tillstånd som har avseende ägandet ändras. Beträffande
meddelats svenskt aktiebolag före tillstånd som har meddelats
nämnda datum får regeringen vidare svenskt aktiebolag före nämnda
bestämma att tillståndet skall datum får inspektionen vidare
förenas med villkor om att nya bestämma att tillståndet skall
styrelseledamöter och suppleanter förenas med villkor om att nya
för dem samt verkställande direktörstyrelseledamöter och suppleanter
i bolaget skall vara svenska för dem samt verkställande direktör
medborgare och bosatta i i bolaget skall vara svenska
Sverige. Om sådana villkor medborgare och bosatta i Sverige.
åsidosätts får tillståndet Om sådana villkor åsidosätts får
återkallas. tillståndet återkallas.

Bestämmelserna i 9 § skall tillämpas på avtal av det slag som avses i 7 eller
8 §, även om avtalet på grund av äldre bestämmelser inte krävt tillstånd.

______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.
2. Avgifter enligt 22 § för år 1996 skall beräknas för tiden
februari-december. Som villkor för att en tillverkare skall vara avgiftsskyldig
gäller då att det fakturerade värdet av sålda produkter under den tiden
överstiger elva tolftedelar av 2 500 000 kr.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:341) om strategiska produkter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:341) om strategiska produkter
dels att 1 a, 6 b, 6 c, 8, 10, 15 och 16 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 1 b, 6 d och 8 a §§,
samt närmast före 8 a § en ny rubrik av följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 a §

--------------------------------------------------------------------
Frågor om tillstånd enligt denna Tillstånd enligt denna lag eller
lag och enligt rådets förordning enligt föreskrifter som har
(EG) nr 3381/94 prövas av meddelats med stöd av lagen skall
regeringen eller den myndighet lämnas, om det inte strider mot
som regeringen bestämmer. utrikes-, säkerhets- eller
försvarspolitiska intressen.

1 b §

--------------------------------------------------------------------
Frågor om tillstånd enligt denna
lag och enligt rådets förordning
(EG) nr 3381/94 prövas av
Inspektionen för strategiska
produkter eller av den myndighet
som regeringen bestämmer.
En myndighet får med eget
yttrande lämna över ett ärende till
regeringens prövning, om ärendet
har principiell betydelse eller
annars är av särskild vikt.
Regeringen får meddela
ytterligare föreskrifter om
överlämnande av ärenden till
regeringen.

6 b §
--------------------------------------------------------------------

I den utsträckning och enligt Enligt de närmare föreskrifter
de föreskrifter som regeringen som regeringen meddelar skall en
meddelar skall till regeringen deklaration varje år lämnas av den
eller den myndighet som som
regeringen bestämmer lämnas en
deklaration av den som

1. producerar, bereder, förbrukar, importerar eller exporterar produkter som
avses i 2 § 4,
2. under något av de tre senaste åren har producerat, berett, förbrukat,
importerat eller exporterat sådana produkter, eller
3. producerar diskreta organiska kemikalier.
Deklarationen skall innehålla uppgifter om
1. verksamheten under det gångna kalenderåret,
2. den verksamhet som planeras för det kommande kalenderåret,
3. ändringar i verksamheten som planeras för pågående kalenderår.

6 c §
--------------------------------------------------------------------

Den som har lämnat deklaration Den som har lämnat deklaration
enligt 6 b § skall efter anmodan enligt 6 b § skall efter anmodan
av regeringen eller den av den myndighet som regeringen
myndighet som regeringen utsett utsett att ta emot deklarationer
att ta emot deklarationer lämna lämna de uppgifter och handlingar
de uppgifter och handlingar som som kan behövas för kontroll av de
kan behövas för kontroll av de uppgifter som lämnats i
uppgifter som lämnats i deklarationen.
deklarationen. För denna kontroll har företrädare
För denna kontroll har för myndigheten rätt till tillträde
företrädare för regeringen eller till de områden, lokaler och
myndigheten rätt till tillträde anläggningar där verksamhet bedrivs
till de områden, lokaler och som omfattas av
anläggningar där verksamhet deklarationsskyldigheten och får
bedrivs som omfattas av där göra undersökningar och ta
deklarationsskyldigheten och får prover.
där göra undersökningar och ta
prover.

Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att kontrollen skall
kunna genomföras.

6 d §
--------------------------------------------------------------------

Föreskrifter om skyldighet för
tillverkare av produkter som
avses i denna lag att betala
årliga avgifter för att täcka
statens kostnader för Inspektionen
för strategiska produkter finns i
22 § lagen (1992:1300) om
krigsmateriel. Den som är
avgiftsskyldig skall årligen till
inspektionen enligt de närmare
föreskrifter som regeringen
meddelar lämna en deklaration med
de uppgifter som behövs för att
bestämma avgifterna.
Regeringen får meddela
föreskrifter om undantag från
deklarationsskyldigheten.

8 §

--------------------------------------------------------------------
Tillstånd enligt 3 och 5-6 §§ kan Tillstånd enligt 3 och 5-6 §§ kan
återkallas av regeringen, om återkallas, om tillståndshavaren
tillståndshavaren har åsidosatt en har åsidosatt en föreskrift i denna
föreskrift i denna lag eller lag eller föreskrift, villkor
föreskrift, villkor eller eller bestämmelse som har
bestämmelse som har meddelats med meddelats med stöd av lagen eller
stöd av lagen eller om det finns om det finns andra särskilda skäl
andra särskilda skäl till till återkallelse.
återkallelse.

En återkallelse får inte avse tillstånd till avtal enligt 5 § eller 5 a § som
redan ingåtts.
--------------------------------------------------------------------

En återkallelse gäller med
omedelbar verkan, om inte något
annat beslutas.

--------------------------------------------------------------------
Överklagande

8 a §

--------------------------------------------------------------------
Beslut av en annan myndighet än
regeringen att återkalla ett
tillstånd får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
Andra förvaltningsbeslut enligt
denna lag eller enligt rådets
förordning (EG) nr 3381/94 får inte
överklagas.

10 §

Den som bryter mot 5, 5 a eller 6 § döms,
1. om gärningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två
år,
2. om gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst sex
månader.
--------------------------------------------------------------------

Den som uppsåtligen genom Den som uppsåtligen genom
vilseledande förmår regeringen att vilseledande förmår regeringen
lämna tillstånd enligt 5, 5 a eller någon annan myndighet att
eller 6 § och därigenom föranleder lämna tillstånd enligt 5, 5 a eller
att avtalet eller 6 § och därigenom föranleder att
tillhandahållandet kommer till avtalet eller tillhandahållandet
stånd, döms till böter eller kommer till stånd, döms till böter
fängelse i högst två år. Om gärningeneller fängelse i högst två år. Om
har skett av oaktsamhet, döms gärningen har skett av oaktsamhet,
till böter eller fängelse i högst döms till böter eller fängelse i
sex månader. högst sex månader.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

15 §
--------------------------------------------------------------------

Försummar den uppgiftsskyldige Försummar den uppgiftsskyldige
att i rätt tid ge in sådan att i rätt tid ge in en sådan
deklaration som avses i 6 b §, får deklaration som avses i 6 b eller
regeringen eller den myndighet 6 d §, får den myndighet som skall
som regeringen bestämmer vid vite ta emot deklarationen vid vite
förelägga den uppgiftsskyldige att förelägga den uppgiftsskyldige att
fullgöra sin skyldighet. fullgöra sin skyldighet.

16 §
--------------------------------------------------------------------

Tillsyn och annan kontroll av Tillsyn och annan kontroll av
efterlevnaden av bestämmelserna i efterlevnaden av bestämmelserna i
rådets förordning (EG) nr 3381/94 rådets förordning (EG) nr 3381/94
skall utövas av den myndighet som skall utövas av Inspektionen för
regeringen bestämmer strategiska produkter eller av
(tillsynsmyndigheten). den myndighet som regeringen
Regeringen får meddela bestämmer (tillsynsmyndigheten).
föreskrifter om tillsynen. Regeringen får meddela föreskrifter
om tillsynen.

______________________

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.

**FOOTNOTES**

1 I fråga om 3 och 21 §§ återges här paragrafernas lydelse
enligt SFS 1994:122.
3, 4 och 6 §§ föreslås också ändrade i prop. 1995/96:52.

3 Ärendet och dess beredning

Det har länge varit en strävan att befria regeringen från förvaltningsärenden av
mer eller mindre rutinbetonad karaktär för att statsråden och departementen
skall få möjlighet att ägna mer tid och kraft åt reformarbete, övergripande
planering och prioritering och annat som kräver ett ställningstagande från
regeringen som politiskt organ. Under en följd av år har ett stort antal
ärendegrupper på olika förvaltningsområden delegerats från regeringen till
myndigheter under regeringen.
Tanken att som ett led i denna strävan och utveckling delegera ärenden också
på exportkontrollområdet har fått ökad aktualitet i takt med att dessa ärenden
har ökat i antal. Ärendena gäller bl.a. utförsel av krigsmateriel och utförsel
av varor som har en etablerad civil användning men som också kan utnyttjas i
förstörelsebringande syfte (s.k. dual use-produkter).
Att antalet ärenden av detta slag ökat har samband med att lagstiftningen om
kontroll över krigsmateriel och dual use-produkter efter hand har byggts ut till
att omfatta allt fler varuslag och verksamheter i enlighet med Sveriges
internationella åtaganden på exportkontrollområdet.
Möjligheterna att delegera exportkontrollärenden till myndighetsnivå har
tidigare övervägts av en särskild utredare2. Till utredningen knöts en
referensgrupp med företrädare för Generaltullstyrelsen, Sveriges Industriförbund
och Stockholms Handelskammare. Utredningen avlämnade i juni 1993 betänkandet
Kontrollen över export av strategiskt känsliga varor (SOU 1993:56).
Betänkandet remissbehandlades. Det remitterades till Justitiekanslern,
Rikspolisstyrelsen, Krigsmaterielinspektionen, Sveriges EG-delegation i Bryssel,
Kommerskollegium, Överbefälhavaren, Försvarets forskningsanstalt, Försvarets
materielverk, Smittskyddsinstitutet, Generaltullstyrelsen, Riksrevisionsverket,
Närings- och teknikutvecklingsverket, Kemikalieinspektionen, Statens
kärnkraftinspektion, Exportrådet, Stockholms Handelskammare, Grossistförbundet
Svensk Handel, Sveriges Industriförbund, Sveriges Verkstadsindustrier och
Sveriges Försvarsindustriförening. En sammanställning av remissyttrandena finns
i prop. 1993/94:176 (s. 49).
Efter förslag i den propositionen ändrades lagstiftningen med verkan från den
1 januari 1995 så att regeringen fick möjlighet att delegera prövningen av
tillståndsfrågor för dual use-produkter till den myndighet som regeringen
bestämmer. Denna möjlighet har utnyttjats bara för vissa kärntekniska produkter
och material.
En arbetsgrupp inom regeringskansliet3 har därefter övervägt delegeringsfrågan
ytterligare och lagt fram förslag i form av ett utkast till lagrådsremiss.
Arbetsgruppens lagförslag finns i bilaga 1.
Utkastet har remissbehandlats. Yttranden har kommit in från Länsrätten i
Stockholms län, Domstolsverket, Justitiekanslern, Kommerskollegium,
Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Kammarkollegiet, Generaltullstyrelsen,
Konkurrensverket, Statens kärnkraftinspektion, Sveriges Industriförbund,
Stockholms Handelskammare, Sveriges Verkstadsindustrier, Sveriges
Försvarsindustriförening, Sveriges Exportkontrollförening och Svenska Freds- och
Skiljedomsföreningen. En sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 2.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 19 oktober 1995 att inhämta Lagrådets yttrande över de
lagförslag som finns i bilaga 3.
Lagrådet har föreslagit några ändringar i lagtexten. Regeringen återkommer
till detta längre fram i propositionen (avsnitt 4, 9, 12.1 och 12.2).
Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.

4 En ny myndighet för prövning av förvaltningsärenden om kontroll över
krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: En ny myndighet, Inspektionen för |
| strategiska produkter, inrättas för prövning av de flesta ärenden|
| om kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga |
| produkter som regeringen eller ett statsråd i dag prövar. |
| Utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden skall |
| liksom hittills fälla utslaget vid prövningen i ärendena. |
| Bestämmelser som säkerställer detta tas in i lagstiftningen. |
--------------------------------------------------------------------

Utredningens förslag i betänkandet SOU 1993:56: De utförselärenden som avser
krigsmateriel och som avgörs genom beslut av ett statsråd är genomgående av
rutinartad karaktär och kan delegeras till myndighetsnivå. En sådan ändring bör
dock anstå tills en klarare praxis har utbildats vid tillämpningen av den nya
krigsmateriellag som trädde i kraft den 1 januari 1993.
Tillståndsprövningen för dual use-produkter bör delegeras från regeringen till
Kommerskollegium. För vissa kärntekniska produkter och material bör besluten i
stället fattas av Statens kärnkraftinspektion.
Remissinstanserna: De flesta stöder utredningens förslag eller har inga
invändningar mot det. Generaltullstyrelsen är kritisk till att Kommerskollegium
skall vara prövningsmyndighet. Styrelsen framhåller att prövningen kräver
kompetens i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor och dessutom teknisk
kompetens. Det finns naturligtvis ett generellt handelspolitiskt intresse av att
Sverige skall kunna exportera så mycket som möjligt men detta intresse är
perifert i sammanhanget, anser Generaltullstyrelsen. Sveriges Industriförbund,
Sveriges Verkstadsindustrier och Sveriges Försvarsindustriförening pekar på
företagens behov av att kunna vända sig till en enda instans i alla ärenden som
avser exportkontroll.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i det väsentliga med regeringens
förslag. De lagbestämmelser om prövningens inriktning som gruppen föreslår är
dock utformade på ett och samma sätt för krigsmateriel och dual use-produkter
och på ett annat sätt än motsvarande bestämmelser i regeringens förslag. En
annan skillnad i förhållande till regeringens förslag gäller myndighetens namn.
Arbetsgruppen föreslår att namnet skall vara Krigsmaterielinspektionen.
Remissinstanserna: Nästan alla är positiva till att prövningen av ärenden om
kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter delegeras
till en ny myndighet. Från ett par håll varnas för att en delegering kan leda
till en försvagning av regeringens ansvar för och regeringens möjligheter att
styra utvecklingen.
Meningarna är delade om vilka intressen som skall vägas in vid prövningen i
ärendena och om behovet av lagbestämmelser i ämnet. Enligt Justitiekanslern är
det vid en delegering nödvändigt att införa materiella regler om prövningen hos
den nya myndigheten. Han tvivlar dock på att det är tillräckligt med den
bestämmelse i ämnet som arbetsgruppen föreslår och som anger att besluten skall
grundas på utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden. Sveriges
Försvarsindustriförening vill att besluten på krigsmaterielområdet skall grundas
också på industripolitiska överväganden. Sveriges Industriförbund, Sveriges
Verkstadsindustrier, Stockholms Handelskammare och Sveriges
Exportkontrollförening anser att den föreslagna bestämmelsen inte ger
tillräckligt utrymme för exportintressen på dual use-området. Den grundläggande
frihandelsprincip som finns på det området är enligt Industriförbundet och
Sveriges Verkstadsindustrier ett skäl mot att där ha samma bestämmelse om
prövningens inriktning som för krigsmateriel. Handelskammaren och
Exportkontrollföreningen föreslår att en delegering genomförs utan någon
bestämmelse av detta slag på dual use-området. Handelskammaren har däremot inget
att invända mot den bestämmelse som arbetsgruppen föreslår när det gäller export
av krigsmateriel. Länsrätten i Stockholms län anser att ett moment av
vandelsprövning bör ingå i tillståndsprövningen.
Några remissinstanser har invändningar mot namnet Krigsmaterielinspektionen.
De hävdar att det namnet kan medföra nackdelar för exportörer av dual use-
produkter.
Lagrådet: Lagrådet har synpunkter på hur en lagbestämmelse om prövningens
inriktning på krigsmaterielområdet bör utformas. Lagrådet tar också upp frågan
om den konstitutionella valören hos de riktlinjer för krigsmaterielexport och
annan utlandssamverkan som framgår av prop. 1991:92:174 (s. 41) Lag om
krigsmateriel och bet. 1992/93:UU1 Krigsmaterielexport. Om dessa riktlinjer
avses utgöra normgivning för den nya myndigheten, föreslår Lagrådet att det i
lag tas in ett bemyndigande för regeringen att meddela närmare föreskrifter om
vad som skall beaktas vid prövningen. Om emellertid riktlinjerna skall ses
endast som ett slags sammanställning av praxis, anser Lagrådet att de inte
behöver ha författningsform.

Bakgrunden till regeringens förslag

Krigsmateriel

Enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel får det statsråd som har till uppgift
att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel själv avgöra de ärenden om
utförsel av krigsmateriel som inte avser utförsel i större omfattning eller som
i övrigt inte är av större vikt. Det kan gälla utförsel i samband med t.ex.
demonstration eller reparation av krigsmateriel. På detta sätt avgörs varje år
upp mot 2 000 ärenden.
Prövningen av andra ärenden enligt lagen om krigsmateriel är förbehållen
regeringen, t.ex. ärenden om tillstånd till tillverkning, utförsel i större
omfattning, utförsel till känsliga destinationer eller annan utlandssamverkan än
utförsel. Antalet regeringsärenden uppgår till några hundra per år.

Dual use-produkter

Frågor om utförseltillstånd och andra tillstånd som avser dual use-produkter
skall enligt lagen (1991:341) om strategiska produkter prövas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.Möjligheten att delegera prövningen
till en myndighet har utnyttjats bara för vissa kärntekniska produkter och
material. Prövningen i dessa fall görs av Statens kärnkraftinspektion.
I andra fall prövar regeringen tillståndsfrågan. Under första halvåret 1995
avgjorde regeringen cirka 300 ärenden av detta slag.

Skälen för regeringens förslag: Att regeringen prövar ärenden om kontroll över
krigsmateriel och dual use-produkter skall ses i ljuset av att utrikes-,
säkerhets- och försvarspolitiska överväganden skall fälla utslaget vid
prövningen. Sådana överväganden är ett viktigt led i den styrande funktion som
regeringen har enligt regeringsformen.
Varken lagen om krigsmateriel eller lagen om strategiska produkter anger några
förutsättningar för tillstånd, förbud och undantag enligt lagarna. Regeringen
kan i sin verksamhet som prövningsinstans fritt forma en praxis och samordna den
med Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik i övrigt.

Det finns ett betydande utrymme för delegering

En given utgångspunkt är att regeringen också i fortsättningen skall ansvara för
och kunna styra utvecklingen i praxis på området och anpassa den till växlande
utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska krav. För att säkerställa detta är
det emellertid inte nödvändigt att regeringen eller ett statsråd prövar alla de
ärenden - upp mot 3 000 per år - som i dag avgörs på detta sätt. Det kan räcka
att regeringen prövar de ärenden som är viktiga för utvecklingen eller som är
svårbedömda. Dessa ärenden är inte så många.
Andra ärenden bör delegeras till en myndighet under regeringen. Det gäller
bl.a. ett stort antal krigsmaterielärenden där regeringens riktlinjer för
krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan ger ledning vid prövningen.
Riktlinjerna framgår av prop. 1991/92:174 Lag om krigsmateriel (s. 41) och bet.
1992/93:UU1 Krigsmaterielexport. De uttrycker principer som regeringen har lagt
fast i sin praxis och som skall vara vägledande för framtiden. Dessa principer
ger god ledning i de flesta fall.
Att ett statsråd varje år själv svarar för avgörandena i ett par tusen
tillståndsärenden står i mindre god överensstämmelse med vad som förutsattes i
grundlagspropositionen (prop. 1973:90 s. 184). Där betonas att regeln om
kollektiv beslutsform i regeringsärendena inte får kringgås genom att ärenden
förklaras vara departementsärenden. Principen måste vara, heter det vidare, att
alla frågor som anses kräva ett ställningstagande från någon i regeringskretsen
skall behandlas som regeringsärenden. Endast i ett fåtal speciella fall bör det
vara möjligt att förlägga en formell beslutanderätt hos ett enskilt statsråd. En
särställning i det avseendet intar enligt grundlagspropositionen beslut som hör
till beredningen av regeringsärenden och beslut som gäller administrationen i
ett departement. Jfr bet. 1976/77:KU44 s. 15.
Det bör observeras att varje gång som ett statsråd själv avgör ett
tillståndsärende, agerar statsrådet som en egen myndighet. För sådana fall finns
det inga regler om gemensam beredning eller motsvarande garantier för att
besluten speglar regeringens uppfattning.
Också när det gäller tillståndsprövningen för dual use-produkter är utrymmet
för en delegering till myndighetsnivå stort. Den prövning som regeringen gör i
dessa ärenden bygger på en grundsats om friast möjliga handel som saknar
motsvarighet på krigsmaterielområdet. Exporttillstånd ges för produkter som har
en etablerad civil användning, om det inte strider mot något utrikes-,
säkerhets- eller försvarspolitiskt intresse. Dessa intressen fäller alltså
utslaget i ärendena.
Kontrollen över dual use-produkter tar sikte på att - framför allt genom
granskning av slutanvändningen - hindra spridning av massförstörelsevapen och
uppkomsten av annan destabiliserande militär kapacitet. Den är global och icke-
diskriminerande till sin karaktär men inriktas i praktiken på särskilt känsliga
destinationer.

En ny myndighet bör bildas

En prövning på myndighetsnivå kräver att myndigheten kan tillföras sakkunskap
och kontinuerlig inblick i utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska frågor.
Detta måste beaktas när man tar ställning till vilken myndighet som är lämplig
för uppgiften och hur handläggningen i övrigt bör organiseras och regleras.
Den lösning som ligger närmast till hands är att Krigsmaterielinspektionen,
som i dag finns inom Utrikesdepartementets handelsavdelning och som svarar för
beredningen av de flesta ärenden som det här gäller, ombildas till en ny
myndighet för prövning av ärenden enligt lagen om krigsmateriel och lagen om
strategiska produkter.
Regeringen förordar en sådan lösning och återkommer strax till hur denna
närmare bör genomföras.
Med hänsyn till de invändningar mot namnet Krigsmaterielinspektionen som har
gjorts vid remissbehandlingen bör ett annat namn väljas för den nya myndigheten.
Det bör vara ett namn som inte ger underlag för uppfattningen att verksamheten
omfattar endast krigsmateriel. Inspektionen för strategiska produkter är ett
lämpligt namn.

Lagen bör ange vilken inriktning som prövningen skall ha

För företag och andra berörda kan det verka förvirrande att lagstiftningen om
kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter inte anger
några kriterier för prövningen eller ens vilka typer av överväganden som skall
vara avgörande. De delade meningar om detta som framgår av remissyttrandena
bekräftar att det förhåller sig så. Vid en delegering till myndighetsnivå är det
därför nödvändigt att lyfta fram de principer som regeringen har lagt fast i sin
praxis och som på krigsmaterielområdet har kommit till uttryck i regeringens
riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan.
Principerna innebär att Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska
intressen skall fälla utslaget i ärendena. Detta gäller även för dual use-
produkter. En annan sak är att prövningen då bygger på en presumtion för att
export skall tillåtas och att utrymmet för att tillgodose exportintressen därmed
är mycket större än på krigsmaterielområdet där någon motsvarande presumtion
inte gäller.
Det är viktigt att principerna i regeringens praxis får genomslag på
myndighetsnivån utan någon eftersläpning. Delegeringen bör genomföras på ett
sätt som garanterar att så sker och att den inte leder till att prövningen
ändras i sak.
Samtidigt står det klart att de utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska
intressena är mångskiftande. Möjligheterna att förutse och på ett smidigt sätt
reglera de olika situationer som kan komma upp i tillämpningen är begränsade.
Regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan är
inte heller avsedda att utgöra sådana föreskrifter som avses i 8 kap.
regeringsformen.
Med hänsyn till detta bör delegeringen till myndighetsnivå kombineras med att
man i lag uttryckligen anger vilken inriktning som tillståndsprövningen skall
ha.
Lagrådet har haft synpunkter på hur en sådan lagbestämmelse bör utformas på
krigsmaterielområdet och föreslagit att tillstånd skall kunna lämnas "endast om
det är påkallat från utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska synpunkter".
Regeringen kan för sin del i det väsentliga ansluta sig till Lagrådets
synpunkter. För att det skall bli tydligt att bestämmelsen inte innebär någon
ändring i sak i förhållande till vad som hittills har gällt enligt regeringens
praxis så som denna återspeglas i riktlinjerna bör bestämmelsen dock ges en
något annorlunda lydelse än vad Lagrådet föreslår. I lagen om krigsmateriel bör
det föreskrivas att tillstånd enligt lagen får lämnas endast om det finns
säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot
Sveriges utrikespolitik (jfr prop. 1991/92:174 s. 41 punkt 1 och 2).
En motsvarande lagbestämmelse för dual use-produkter bör ange att tillstånd
skall lämnas, om det inte strider mot utrikes-, säkerhets- eller
försvarspolitiska intressen.
Närmare principer för prövningen har lagts fast i regeringens praxis och bör
också i fortsättningen utvecklas genom praxis och inte genom lagstiftning.
Regeringen bör behålla det övergripande ansvaret för praxisbildningen och kunna
styra utvecklingen genom att pröva vissa ärenden.

5 Närmare om vilka ärenden som skall prövas på myndighetsnivå

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Den nya Inspektionen för strategiska |
| produkter övertar den uppgift som regeringen eller ett statsråd |
| nu har att pröva frågor om tillstånd, förbud och undantag i |
| särskilda fall enligt lagen om krigsmateriel. Frågor om tillstånd|
| som avser dual use-produkter skall prövas av inspektionen |
| eller, om regeringen bestämmer det, av någon annan myndighet. |
| En myndighet får lämna över ett ärende till regeringens prövning,|
| om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild|
| vikt. Regeringen får besluta ytterligare regler om överlämnande |
| av ärenden till regeringen. |
--------------------------------------------------------------------

Utredningens förslag i betänkandet SOU 1993:56: Frågor om tillstånd som avser
dual use-produkter skall prövas av den myndighet som regeringen bestämmer. Om
myndigheten finner att ett ärende är av principiell vikt, får myndigheten lämna
över ärendet till regeringen för prövning.
Remissinstanserna: De flesta tillstyrker eller har inga invändningar mot
utredningens förslag. Generaltullstyrelsen understryker vikten av att ärenden
kan överlämnas till regeringen för beslut. Styrelsen bedömer att denna möjlighet
kommer att utnyttjas i mycket få fall men att den har stor betydelse när den
utrikes- eller säkerhetspolitiska aspekten är svårbedömd. Sveriges
Industriförbund, Sveriges Verkstadsindustrier och Sveriges
Försvarsindustriförening pekar på företagens behov av att kunna vända sig till
en enda instans i alla ärenden som avser exportkontroll.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De flesta stöder arbetsgruppens förslag. Ett par
remissinstanser har synpunkter på hur en regel om överlämnande av ärenden till
regeringen bör utformas.
Skälen för regeringens förslag: Frågan är hur man bör avgränsa de ärenden som
skall prövas på myndighetsnivå från de ärenden som skall prövas av regeringen.
En fördelning bör göras så att regeringen kan styra utvecklingen i praxis och
anpassa den till växlande utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska krav.
Dessutom måste regeringen ha möjlighet att uppfylla kravet på samråd med
Utrikesnämnden enligt 10 kap. 6 § regeringsformen.
Samtidigt är det viktigt att reglerna blir lätta att förstå och tillämpa. När
ett ärende har avgjorts skall det inte råda någon tvekan om att avgörandet har
träffats av en behörig instans och är giltigt.
De sökandes intresse av enkelhet och snabbhet i sina kontakter med
myndigheterna bör också vägas in. För de sökande är det i allmänhet en fördel,
om de får vända sig till en och samma instans oavsett vem som skall göra själva
prövningen.
Med dessa utgångspunkter bör förfarandet utformas efter följande huvudlinjer:

* Alla ärenden skall väckas på myndighetsnivå. Myndigheten ser till attvarje
ärende blir tillräckligt utrett.
* Myndigheten tar ställning till om ärendet behöver prövas av regeringen. I så
fall lämnas ärendet över dit. En förutsättning för överlämnande bör vara att
ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt.
* Myndigheten avgör själv de ärenden som inte överlämnas till regeringen.

Regler med denna innebörd bör tas in i lagen om krigsmateriel och lagen om
strategiska produkter.
I krislägen eller andra tillspetsade situationer kan det vara motiverat att
regeringen prövar fler eller andra ärenden än vad som normalt är ändamålsenligt.
Med tanke på detta bör regeringen bemyndigas att besluta ytterligare regler om
överlämnande av ärenden till regeringen. Det kan gälla t.ex. alla ärenden som
avser export till ett visst land eller som avser varor av ett visst slag.
En särskild fråga är om Inspektionen för strategiska produkter bör överta
också den prövningsuppgift som Statens kärnkraftinspektion (SKI) nu har på
exportkontrollområdet.
Dessa ärenden kräver en speciell kompetens som finns hos SKI och prövningen
kan inte utan vidare föras över till den nya myndigheten. SKI bör därför tills
vidare behålla sin prövningsuppgift. Erfarenheterna får visa om en sådan
uppgiftsfördelning mellan de båda myndigheterna är ändamålsenlig eller om den
bör ändras i något avseende. Det bör vara en uppgift för regeringen att besluta
om detta.
Mot denna bakgrund bör lagen om strategiska produkter ange att ärendena prövas
av Inspektionen för strategiska produkter eller av den myndighet som regeringen
bestämmer.
Något motsvarande arrangemang behövs inte på krigsmaterielområdet. Där bör
uppgiften att vara prövningsinstans på myndighetsnivå genomgående ligga på
Inspektionen för strategiska produkter.

6 Ärenden som skall prövas av regeringen

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: När en myndighet lämnar över ett ärende till|
| regeringen skall den bifoga ett eget yttrande. |
| De ärenden som överlämnas till regeringen skall avgöras som |
| regeringsärenden. Det skall inte längre förekomma att ett statsråd|
| själv avgör tillståndsärenden på exportkontrollområdet. |
--------------------------------------------------------------------

Utredningens förslag i betänkandet SOU 1993:56: Överensstämmer med regeringens
förslag. I utredningens förslag finns dock ingen motsvarighet till regeringens
förslag att ett yttrande skall bifogas när ett ärende överlämnas till
regeringen.
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar
mot utredningens förslag.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar
mot arbetsgruppens förslag.
Skälen för regeringens förslag: När Inspektionen för strategiska produkter,
eller någon annan myndighet som har till uppgift att pröva ärenden på området,
lämnar över ett ärende till regeringens prövning bör myndigheten alltid bifoga
ett eget yttrande. Detta för att myndighetens kunskaper och erfarenheter skall
tas till vara också i dessa fall.
Det överlämnande av ärenden som regeringen föreslår tar sikte på ett mindre
antal ärenden som kräver ett ställningstagande från regeringen. Det finns då
inte längre någon anledning att behålla möjligheten för ett statsråd att själv
avgöra vissa ärenden. Reglerna om detta bör därför upphävas (6 § andra stycket
och 12 § tredje stycket lagen om krigsmateriel).

7 Ombildning av Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Den rådgivande nämnd för |
| krigsmaterielexportfrågor som finns i dag ombildas till ett råd |
| för samråd i exportkontrollfrågor hos den nya myndigheten. Rådet|
| får ett vidare verksamhetsområde och en bredare sammansättning än|
| den nuvarande nämnden. |
--------------------------------------------------------------------

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De flesta stöder arbetsgruppens förslag. Ett par
remissinstanser som företräder näringslivet är kritiska till att
verksamhetsområdet för den nya myndighetens råd skall omfatta också dual use-
produkter. Ett par andra instanser har synpunkter på rådets sammansättning.
Bakgrunden till regeringens förslag: Efter förslag av den dåvarande regeringen
godkände riksdagen år 1984 att en rådgivande nämnd för krigsmaterielexportfrågor
inrättades (prop. 1984/85:82, bet. 1984/85:UU5, rskr. 1984/85:61). Nämnden
består av sex personer som regeringen har utsett efter förslag av de partier som
var företrädda i Utrikesnämnden när Rådgivande nämnden inrättades.
Rådgivande nämnden har enligt sin instruktion till uppgift att lämna råd i
enskilda krigsmaterielexportfrågor. Alla principiellt viktiga frågor blir
föremål för samråd i nämnden.
Krigsmaterielinspektören är sammankallande och leder överläggningarna i
nämnden. Vid sammanträdena brukar företrädare för Utrikesdepartementets
politiska avdelning och företrädare för Försvarsdepartementet vara närvarande
och bidra med upplysningar och synpunkter.
Krigsmaterielinspektören redovisar därefter samrådet för det statsråd som har
till uppgift att föredra ärenden om kontroll över krigsmateriel och andra
strategiskt känsliga produkter.
Rådgivande nämnden ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som
regeringen enligt regeringsformen skall överlägga med Utrikesnämnden om.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen vill utveckla det samråd som
Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor är ett forum för i dag.
Bildandet av en ny myndighet - Inspektionen för strategiska produkter - för
prövning av bl.a. krigsmaterielexportärenden aktualiserar frågan om en
ombildning av nämnden.
Föreskrifter om detta kan beslutas av regeringen och tas in i t.ex. den
förordning med instruktion för den nya myndigheten som regeringen avser att
besluta, om riksdagen bifaller de förslag som regeringen lägger fram nu. Det
förhållandet att riksdagen medverkade genom att lämna sitt godkännande när
nämnden inrättades motiverar att regeringen inhämtar riksdagens godkännande till
en ombildning av nämnden.

Rådgivande nämnden ombildas till ett exportkontrollråd hos den nya myndigheten

I linje med vad som gäller för andra myndigheter med tillståndsprövning och
tillsyn som huvuduppgifter bör den nya myndigheten organiseras enligt en
enrådighetsmodell. Myndighetschefen skall alltså i princip ensam ha
beslutsansvaret.
En rationell uppgiftsfördelning mellan Inspektionen för strategiska produkter
och regeringen förutsätter att inspektionen svarar för beredningen av ett ärende
så länge ärendet inte har överlämnats till regeringen. Innan inspektionen tar
ställning i frågan om överlämnade skall ärendet vara ordentligt utrett och så
långt det är möjligt färdigt för avgörande.
Behandlingen av ett ärende i ett sådant organ för samråd som det här gäller
har sin naturliga plats i beredningsprocessens slutskede, dvs. omedelbart innan
inspektionen lämnar över ärendet till regeringen eller själv avgör ärendet.
Det sagda leder regeringen till slutsatsen att den nuvarande rådgivande
nämnden för krigsmaterielexportfrågor bör ombildas till ett råd för samråd i
exportkontrollfrågor hos Inspektionen för strategiska produkter. Detta råd bör
ha ett verksamhetsområde som är vidare än Rådgivande nämndens.
Verksamhetsområdet bör omfatta även sådana frågor om exportkontroll som avser
andra strategiskt känsliga produkter än krigsmateriel och som inspektionen skall
pröva.

Exportkontrollrådets uppgifter, sammansättning och arbetsformer

Arbetet i rådet skall ta sikte inte bara på samråd. Det skall också tillföra
myndigheten sakkunskap och kontinuerlig inblick i relevanta utrikes-, säkerhets-
och försvarspolitiska frågor.
För dessa ändamål bör
* myndighetschefen med jämna mellanrum informera rådet om myndighetens
verksamhet på exportkontrollområdet,
* viktigare beslut föregås av samråd med rådet,
* myndigheten genom föredragningar i rådet få kännedom om de länderbedömningar,
bedömningar av spridningsrisker m.m. som görs inom regeringskansliet med hjälp
av internationellt informationsutbyte och det kontaktnät som
utlandsmyndigheterna utgör.

Rådet bör däremot inte ha till uppgift att bistå myndigheten i teknisk-
vetenskapliga frågor. För sådana frågor finns i dag ett särskilt expertorgan som
är knutet till Krigsmaterielinspektionen. Om riksdagen bifaller de förslag som
regeringen lägger fram nu, avser regeringen att ombilda detta expertorgan till
ett teknisk-vetenskapligt råd hos den nya myndigheten. Regeringen kommer då
också att överväga möjligheten att låta det teknisk-vetenskapliga rådets
verksamhetsområde omfatta även dual use-produkter.
Exportkontrollrådets sammansättning och arbetsformer bör avpassas för de
funktioner som det sålunda skall ha.
Lekmän bör ingå i rådet. Dessa ledamöter bör regeringen utse efter förslag
från de partier som är företrädda i Utrikesnämnden. Myndighetschefen bör vara
den som leder överläggningarna i rådet.
Behandlingen av ett ärende i rådet kan ske så att myndighetschefen eller någon
annan föredrar ärendet, att de närvarande överlägger med varandra och att
myndighetschefen summerar den diskussion som har varit. Formliga omröstningar är
inte nödvändiga i ett råd för samråd. Förfarandet behöver inte regleras i
detalj.
Personal i Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet bör bistå rådet med
föredragningar på samma sätt som företrädare för dessa departement har medverkat
vid sammanträden med Rådgivande nämnden.
De upplysningar och synpunkter som kommer fram vid behandlingen i rådet och
som har betydelse för den fortsatta handläggningen bör dokumenteras på lämpligt
sätt.
Enligt de allmänna regler som finns i sekretesslagen (1980:100) blir
ledamöterna i rådet bundna av handlingssekretess och tystnadsplikt på samma sätt
som andra som tjänstgör hos myndigheten.
Något beslutsfattande i egentlig mening bör inte förekomma i rådet.
Behandlingen av en fråga i rådet befriar självfallet inte regeringen från dess
skyldighet enligt regeringsformen att överlägga med Utrikesnämnden.

8 Finansiering av den nya myndighetens verksamhet

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: För att täcka kostnaderna för den nya |
| myndigheten skall en årlig avgift betalas av den som har |
| tillstånd att tillverka krigsmateriel eller som tillverkar dual |
| use-produkter av det slag som myndighetens tillsyn skall |
| omfatta. Detta under förutsättning att det fakturerade värdet av|
| tillverkarens sålda produkter av dessa slag under året överstiger|
| 2,5 miljoner kr. Myndigheten skall bestämma avgiften efter ett |
| för alla avgiftsskyldiga lika förhållande till det fakturerade |
| värdet. |
--------------------------------------------------------------------

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De flesta tillstyrker eller har inga invändningar mot
förslaget.
Länsrätten i Stockholms län anser att avgiftsuttaget (bestämt av
totalkostnaderna för den nya myndigheten) bör låsas av regeringen på något sätt.
Statens kärnkraftinspektion föreslår att också dess verksamhet på området skall
avgiftsfinansieras.
De remissinstanser som företräder de berörda företagen argumenterar för att
verksamheten skall bekostas av staten och inte genom avgifter från tillverkare.
Deras synpunkter går ut på bl.a. följande. Några liknande avgifter finns inte i
våra grannländer eller i andra EU-länder. Avgifterna försätter svensk industri i
en sämre konkurrenssituation än dess utländska konkurrenter. De kan dessutom
leda till illojal konkurrens genom att mindre seriösa företag försöker dra undan
produkter från myndighetens kontroll. Ökad byråkrati och administration blir
också följden. Om avgifter skall tas ut, bör dessa gälla krigsmateriel och inte
dual use-produkter. Vidare bör i vart fall kostnaderna för sådana tillstånd till
utförsel av krigsmateriel som beviljas andra än tillverkare inte bäras av
tillverkarna.

Bakgrunden till regeringens förslag

Krigsmateriel

Den nuvarande Krigsmaterielinspektionens organisation och verksamhet finansieras
genom avgifter. Kostnaderna utgörs till största delen av löner och
lokalkostnader. De täcks till en liten del (några procent) genom
expeditionsavgifter och i övrigt genom den årliga avgift som tillverkare av
krigsmateriel betalar enligt reglerna i 22 § lagen om krigsmateriel.
Reglerna innebär att regeringen varje år beräknar en avgift för var och en som
har tillstånd att tillverka krigsmateriel. Avgiften beräknas efter ett för alla
dessa tillståndshavare lika förhållande till det fakturerade värdet av såld
krigsmateriel.
I praxis sker en utjämning på så sätt att avgiftsbelopp under 2 000 kr inte
tas ut. Dessa belopp fördelas i stället mellan de övriga tillståndshavarna. En
avgift på 2 000 kr motsvarade år 1994 ett värde av såld krigsmateriel på cirka
2,5 miljoner kr.
I den proposition som ligger bakom lagen om krigsmateriel (prop. 1991/92:174
s. 94) konstaterade den dåvarande regeringen att merparten av
Krigsmaterielinspektionens arbete avsåg utförselkontroll. Bara någon tiondel av
arbetet kunde hänföras till tillverkningskontroll. De nya regler som föreslogs i
propositionen innebar att inspektionen fick ytterligare uppgifter på
exportkontrollområdet. Skäl att ändra de dittillsvarande principerna för
inspektionens finansiering genom avgifter från tillverkarna ansågs likväl inte
föreligga. Denna ståndpunkt motiverades i propositionen med att funktionen som
tillsynsmyndighet för den krigsmaterieltillverkande industrin alltjämt utgjorde
kärnan i verksamheten och med att huvuddelen av ärendena om utförsel, upplåtelse
eller överlåtelse av tillverkningsrätt m.m. hänförde sig till den industrin.
Vid tillkomsten av lagen om krigsmateriel valde alltså lagstiftaren att hålla
fast vid de etablerade principerna om finansiering genom årliga avgifter från
tillverkarna av krigsmateriel, trots att förutsättningarna för en sådan lösning
förändrades genom att Krigsmaterielinspektionens verksamhet vidgades på
exportkontrollområdet.

Dual use-produkter

Några avgifter tas däremot inte ut för att täcka statens kostnader för
exportkontrollen för dual use-produkter. Här finns ingen direkt motsvarighet
till den kontroll som tillverkare av krigsmateriel är underkastade och som är
grundläggande för systemet med årliga avgifter för dem.
Krigsmaterielinspektionen har dock tillsyn över efterlevnaden av de EG-regler
som lagen om strategiska produkter kompletterar. Se 16 § i den lagen och 27 §
förordningen (1994:2060) om strategiska produkter.

Skälen för regeringens förslag: Årskostnaderna för den nya myndigheten kan
beräknas till cirka 11,5 miljoner kr. Av statsfinansiella skäl bör verksamheten
finansieras genom någon form av avgifter från de företag vars produkter omfattas
av kontrollen över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter.
Myndigheten skall ha ett vidare verksamhetsområde än den nuvarande
Krigsmaterielinspektionen. Det förhållandet att de nya arbetsuppgifterna avser
dual use-produkter talar för att de företag som tillverkar och exporterar sådana
produkter bör delta i finansieringen och att verksamheten alltså inte bör
bekostas enbart av den krigsmaterieltillverkande industrin.
Funktionen som tillsynsmyndighet för den industrin skall emellertid
fortfarande spela en framträdande roll i verksamheten. Det står klart att de
flesta och mest resurskrävande ärendena kommer att hänföra sig till företag som
- själva eller genom närstående företag - tillverkar krigsmateriel. En del av
dessa företag är också tillverkare och exportörer av dual use-produkter.
Vidare gäller att ett övergripande syfte med exportkontrollen för dual use-
produkter är detsamma som ligger bakom krigsmaterielkontrollen: det skall
undvikas att Sverige bidrar till sådan militär upprustning som kan hota fred och
frihet.
Samtidigt är det angeläget att de avgifter som behöver tas ut utformas så att
de inte blir handelshinder och tveksamma med hänsyn till våra internationella
åtaganden. Avgifter som baseras på att någon är exportör eller på värdet av
exporterade produkter kan lätt bli - eller uppfattas som - handelshinder. Det
är därför olämpligt att knyta en årlig avgift till exporttillstånden.
Väsentligt är också att det merarbete som själva avgiftsuttaget medför för
företag och myndigheter är rimligt i förhållande till de kostnader som
avgifterna är till för att täcka. Det är ofrånkomligt att ett smidigt
avgiftssystem förutsätter ett visst mått av schablon.
Till skillnad från vad som gäller för krigsmateriel är antalet företag som
tillverkar och exporterar dual use-produkter stort. Många av dem har en föga
omfattande export av sådana produkter. Kostnaderna för att samla in och
kontrollera de uppgifter om försäljning m.m. som behövs för att beräkna en årlig
avgift för vart och ett av dessa företag skulle i många fall inte stå i rimlig
proportion till avgiftens storlek.

Kretsen av avgiftsskyldiga tillverkare bör vidgas

Av dessa skäl bör kretsen av avgiftsskyldiga tillverkare vidgas i förhållande
till vad som gäller i dag. Inte bara krigsmaterieltillverkare utan också en del
av de företag som tillverkar dual use-produkter bör delta i finansieringen av
den nya myndigheten. Det gäller företag vars produkter skall omfattas av
myndighetens tillsyn och vars försäljning av sådana produkter värdemässigt
ligger i nivå med - eller överstiger - de flesta krigsmaterieltillverkande
företags försäljning av krigsmateriel.
Tillverkare med en försäljning som ligger på en lägre nivå bör däremot inte
omfattas av avgiftssystemet.
För att reglerna skall bli tydliga bör de avgiftsskyldigas krets anges med en
beloppsgräns för värdet av sålda produkter. Denna gräns kan lämpligen sättas vid
2,5 miljoner kr. En förutsättning för avgiftsskyldighet bör vara att värdet av
tillverkarens sålda produkter under året överstiger detta belopp.
En annan sak är hur avgiftsskyldigheten skall fördelas mellan de
avgiftsskyldiga.

Fördelningen mellan de avgiftsskyldiga bör ske på ett nytt sätt

Som det är nu bestämmer regeringen en fördelning efter ett för samtliga
krigsmaterieltillverkare lika förhållande till det fakturerade värdet av såld
krigsmateriel.
I konsekvens med att kretsen av avgiftsskyldiga tillverkare vidgas till att
omfatta också tillverkare av dual use-produkter bör fördelningen göras på ett
något annorlunda sätt än hittills. Värdet av en avgiftsskyldig tillverkares
sålda dual use-produkter av det slag som den nya myndighetens tillsyn skall
omfatta bör i fortsättningen tas med vid beräkningen av det värde som utgör
underlag för fördelningen.
Vidare bör beslut om fördelningen fattas av den nya myndigheten och inte av
regeringen. För detta talar att ett sådant beslut har karaktär av
rättstillämpning, att rättssäkerhetskrav gör sig gällande och att beslutet
därför bör kunna överklagas till domstol av den som på detta sätt avkrävs en
avgift.
Avgifterna bör liksom hittills redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten.
Den återkommande prövning av verksamheter och kostnadsramar som sker inom ramen
för budgetprocessen är en garanti för att avgiftsfinansieringen inte påverkar
myndighetens kostnadsmedvetande negativt.

Finansieringen bör ske enbart genom årliga avgifter
De expeditionsavgifter som i nuläget tas ut i tillståndsärenden på
krigsmaterielområdet - 500 kr för ett bevis om tillstånd med vissa undantag
enligt 25 § förordningen (1992:1302) om krigsmateriel - har med tiden fått allt
mindre betydelse. Budgetåret 1994/95 inbringade dessa avgifter 125 000 kr. Hos
de flesta andra myndigheter har avgifter av denna typ numera bytts ut mot andra
avgiftsformer.
Finansieringen av verksamheten hos Inspektionen för strategiska produkter bör
mot denna bakgrund ske enbart genom årliga avgifter. Om riksdagen bifaller de
förslag som regeringen lägger fram nu, avser regeringen att upphäva reglerna om
expeditionsavgift i 25 § förordningen om krigsmateriel.

Statens kärnkraftinspektions verksamhet på exportkontrollområdet

Regeringen har i det föregående (avsnitt 5) stannat för att Statens
kärnkraftinspektion (SKI) tills vidare bör behålla sin prövningsuppgift på
exportkontrollområdet. I väntan på erfarenheter av en sådan uppgiftsfördelning
mellan SKI och den nya Inspektionen för strategiska produkter bör formerna för
finansieringen av SKI:s verksamhet på området inte ändras.

9 Överprövning av beslut

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Ett beslut på myndighetsnivå att återkalla |
| ett tillstånd eller att bestämma en årlig avgift får överklagas hos|
| allmän förvaltningsdomstol. Beslut att inte bevilja ett tillstånd|
| skall däremot inte kunna överklagas. Detsamma gäller beslut att |
| inte medge ett undantag och beslut att förbjuda att ett anbud |
| lämnas eller att ett avtal ingås. |
--------------------------------------------------------------------

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De flesta tillstyrker eller har inga invändningar mot
arbetsgruppens förslag.
Domstolsverket anser det inte uteslutet att Europakonventionens krav på
tillgång till domstolsprövning gör sig gällande också vid beslut att avslå en
ansökan eller att meddela ett förbud. Vidare efterlyser verket besked om vidden
av den prövning som domstolen skall göra. Länsrätten i Stockholms län har
liknande önskemål och är dessutom kritisk till att tillämpningen av regler om
överlämnande av ärenden till regeringen enligt arbetsgruppens förslag blir
avgörande för vilka ärenden som skall prövas på myndighetsnivå och därmed för
möjligheten att överklaga ett återkallelsebeslut. Länsrätten ifrågasätter också
om inte beslut att förbjuda att ett anbud lämnas eller att ett avtal ingås bör
kunna överklagas på samma sätt som återkallelsebeslut.
De remissinstanser som företräder näringslivet anser att det bör finnas en
möjlighet till överprövning av beslut att avslå en ansökan om exporttillstånd
för dual use-produkter. De hänvisar till att tekniska bedömningar av om en
produkt omfattas av kravet på tillstånd eller inte kan vara svåra att göra.
Lagrådet: Lagrådet påpekar att det råder en viss oklarhet om räckvidden av
Europakonventionens krav på tillgång till domstolsprövning och att det i
framtiden kan bli nödvändigt att se över de regler om överprövning av beslut som
det här gäller.
Skälen för regeringens förslag: Allmänt gäller att ändamålet med en möjlighet
att överklaga myndigheters beslut bör vara att bereda enskilda intressen i
ärendena rättsskydd. Det är viktigt att hålla detta i minnet när man skall
utforma regler om vilka beslut av en myndighet som skall vara överklagbara.

Avslag och förbud

En första fråga är om det mot denna bakgrund bör finnas en möjlighet att
överklaga ett beslut varigenom Inspektionen för strategiska produkter, eller
någon annan förvaltningsmyndighet på området, avslår en ansökan om tillstånd
eller undantag eller förbjuder att ett anbud lämnas eller att ett avtal ingås.
Som regeringen redan har sagt (avsnitt 4) skall utrikes-, säkerhets- och
försvarspolitiska överväganden fälla utslaget i ärendena. Enskilda intressen,
t.ex. ett företags intresse av att få avsättning för sina produkter, skall inte
vägas in vid prövningen av en ansökan.
Det förhållandet att prövningen hos beslutsmyndigheten inte skall omfatta
enskilda intressen motiverar att sådana intressen inte heller kan göras gällande
genom en möjlighet att överklaga dessa beslut till en högre instans.

Återkallelse av tillstånd

Vid beslut att återkalla ett tillstånd är situationen annorlunda.Utgångspunkten
är att tillståndshavaren har rätt att behålla tillståndet. En återkallelse
förutsätter att han har åsidosatt föreskrifter eller villkor eller att det finns
andra särskilda skäl till återkallelse. En återkallelse får inte avse tillstånd
till avtal som redan ingåtts. Regler om detta finns i 16 § lagen om
krigsmateriel och 8 § lagen om strategiska produkter.
Här gör sig alltså trygghetsaspekter gällande på ett annat sätt än vid beslut
att avslå en ansökan eller att meddela ett förbud. Detta talar för att
återkallelsebeslut bör vara möjliga att överklaga.
I en del återkallelsefall ställer också Europakonventionen (artikel 6) krav på
att det skall finnas en möjlighet till domstolsprövning. Detta krav har
införlivats med vår rättsordning genom lagen (1994:1219) om den europeiska
konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna.
Av dessa skäl bör beslut på myndighetsnivå att återkalla ett tillstånd enligt
lagen om krigsmateriel eller lagen om strategiska produkter kunna överklagas
till allmän förvaltningsdomstol.
Regeringen har övervägt möjligheten att låta bara vissa typer av
återkallelsebeslut bli överklagbara, t.ex. sådana som grundar sig på
överträdelser av föreskrifter eller villkor eller som avser tillstånd att
tillverka krigsmateriel eller tillstånd att tillhandahålla krigsmateriel. Detta
har regeringen gjort med tanke på att det inte skall bli någon domstolsprövning
av utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska lämplighetsfrågor.
Även om domstolsprövningen i fall av detta slag i princip kommer att gälla
återkallelsebeslutet i hela dess vidd, ligger det emellertid i sakens natur att
prövningen sker med beaktande av att domstolar inte kan förutsättas göra
bedömningar av utpräglat politisk karaktär.
Med hänsyn till detta har vi stannat för att en regel om att man får överklaga
de återkallelsebeslut som fattas på myndighetsnivå kan gälla utan några
uttryckliga undantag eller begränsningar.

Avgiftsbeslut

Enligt regeringens förslag om den nya myndighetens finansiering (avsnitt 8)
skall myndigheten bestämma en årlig avgift för företag som har tillstånd att
tillverka krigsmateriel eller som tillverkar dual use-produkter av det slag som
omfattas av myndighetens tillsyn. Av hänsyn till rättssäkerheten bör också dessa
beslut kunna överklagas till domstol.

Regeringsbeslut

När det gäller regeringens beslut på området, dvs. i ärenden som lämnas över
till regeringens prövning, finns det inte skäl att gå ifrån den ståndpunkt som
regering och riksdag intagit i tidigare lagstiftningsärenden. Det betyder att
ett regeringsbeslut bör kunna överprövas bara om det avser återkallelse av ett
tillstånd att tillverka krigsmateriel eller återkallelse av ett tillstånd att
tillhandahålla krigsmateriel. Överprövningen görs då av Regeringsrätten enligt
lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut.
Vi hänvisar här till prop. 1987/88:69 Europakonventionen och rätten till
domstolsprövning i Sverige (s. 22). Se vidare prop. 1987/88:154, bet.
1987/88:UU30, rskr. 1987/88:331; prop. 1991/92:174, bet. 1992/93:FiU6, rskr.
1992/93:121; prop. 1990/91:97, bet. 1990/91:UU13, rskr. 1990/91:227; prop.
1993/94:176, bet. 1993/94:UU24, rskr. 1993/94:336.

Utlämnande av allmänna handlingar

Hos inspektionen kommer det i stor omfattning att finnas handlingar med
uppgifter som omfattas av olika slags sekretess.
En följd av den nya organisationen blir att beslut att avslå en framställning
om att få ta del av en handling hos inspektionen får överklagas till
kammarrätten enligt de allmänna regler om detta som finns i sekretesslagen.

10 Genomförande

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Den nya myndigheten skall börja sin |
| verksamhet den 1 februari 1996. Ärenden som har väckts men som |
| inte har avgjorts före den dagen skall lämnas över från |
| regeringskansliet till myndigheten. |
--------------------------------------------------------------------

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna stöder arbetsgruppens förslag.
Skälen för regeringens förslag: Den nya myndigheten bör tillföras resurser
genom omfördelningar från i första hand den nuvarande Krigsmaterielinspektionen
och den enhet för strategisk exportkontroll som finns inom Utrikesdepartementets
handelsavdelning.
Någon ökad belastning på domstolarna blir det knappast. Regeringens förslag om
överprövning av beslut (avsnitt 9) innebär visserligen att ytterligare ett par
typer av förvaltningsbeslut skall kunna överprövas av domstol. Det gäller beslut
om återkallelse av utförseltillstånd och beslut om årliga avgifter.
Att ett utförseltillstånd återkallas är emellertid ingen vanlig företeelse.
Under 1970-talet har regeringen fattat ett par beslut, under 1980-talet något
enstaka beslut och under 1990-talet tre beslut av detta slag.
Avgiftsbesluten bör liksom hittills fattas en gång per år. De skall grundas på
en räkneoperation. Tvistigheter och fel vid tillämpningen bör så gott som alltid
kunna förebyggas eller rättas till genom kontakter mellan beslutsmyndigheten och
de avgiftsskyldiga, dvs. utan att möjligheten till domstolprövning behöver
utnyttjas.
Reformen bör genomföras så snart som möjligt. Den 1 februari 1996 är en
lämplig tidpunkt med hänsyn till att nya och ändrade föreskrifter bör utfärdas
och kungöras i god tid innan de skall träda i kraft.
Ärenden som har väckts men inte avgjorts före den dagen bör överlämnas från
regeringskansliet till den nya myndigheten. Det bör vara en uppgift för
myndigheten att undersöka om det bland dessa ärenden finns något ärende som
behöver prövas av regeringen enligt de nya reglerna om överlämnande av ärenden
till regeringens prövning. I så fall bör myndigheten fullfölja beredningen och
överlämna ärendet enligt dessa regler.
Sedan år 1985 lämnar regeringen årligen till riksdagen en redogörelse för den
svenska krigsmaterielexporten. Den senaste redogörelsen gäller år 1994 (skr.
1994/95:183). Regeringen avser att också i fortsättningen lämna riksdagen årliga
redogörelser av detta slag.

11 Anslagsfrågor för budgetåret 1995/96

För den nuvarande Krigsmaterielinspektionen finns på statsbudgeten för
innevarande budgetår ett ramanslag under tredje huvudtiteln. Anslaget är uppfört
med 8 204 000 kr och är beräknat att täcka kostnaderna under hela år 1996.
Krigsmaterielinspektionen kommer enligt förslagen i denna proposition att
upphöra vid utgången av januari 1996 och medelsförbrukningen på anslaget
Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1995/96 kan beräknas bli begränsad till
cirka 3,2 miljoner kr. En besparing på cirka 5 miljoner kr i förhållande till
statsbudgeten uppkommer således.
Verksamheten hos den nya myndigheten, Inpektionen för strategiska produkter,
är avsedd att bekostas genom avgifter från tillverkare vars produkter skall
omfattas av myndighetens tillsyn. De medel som inflyter på detta sätt bör
redovisas på statsbudgetens inkomstsida.
För att bekosta utgifterna behöver ett nytt anslag anvisas av riksdagen, för
innevarande budgetår uppfört på tilläggsbudget till statsbudgeten. Anslaget bör,
i likhet med de flesta andra myndighetsanslag, vara ett ramanslag. Den nya
myndigheten får därmed tillgång till de kredit-, låne- och besparingsmöjligheter
som följer av denna anslagstyp.
Anslagsbehovet beräknas till 11,5 miljoner kr. Att anslaget för Inspektionen
för strategiska produkter behöver vara större än anslaget för
Krigsmaterielinspektionen beror till största delen på att den nya myndighetens
verksamhetsområde skall vara vidare än Krigsmaterielinspektionens.
Som en följd av delegeringen av ärenden från regeringen till den nya
myndigheten på dual use-området uppkommer besparingar på tredje huvudtitelns
ramanslag Utrikesförvaltningen motsvarande två handläggartjänster.

12 Författningskommentar

12.1 Förslaget till ändring i lagen om krigsmateriel

1 §
Bestämmelsen i det nya andra stycket har behandlats i avsnitt 4. Den anger
vilken inriktning som prövningen skall ha i ärenden hos Inspektionen för
strategiska produkter och i sådana ärenden hos regeringen som inspektionen
överlämnar dit.
Utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden skall vara avgörande.
Några andra - allmänna eller enskilda - intressen (arbetsmarknadspolitiska skäl,
ett företags behov av att få avsättning för sina produkter osv.) skall inte
vägas in vid prövningen.
Styckets tillämpningsområde är begränsat till tillstånd enligt denna lag .
Motsvarande bestämmelse i lagrådsremissen hade en vidare tillämpning. Den gällde
tillstånd, förbud och undantag i enskilda fall enligt lagen eller enligt
föreskrifter som har meddelats med stöd av den . Begränsningen har gjorts efter
förslag av Lagrådet och av de skäl som framgår av Lagrådets yttrande.
Uttrycket får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska
skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik skiljer sig något
från Lagrådets motsvarande förslag till formulering. Uttrycket har valts för att
det skall bli tydligt att de grundsatser som har utbildats i praxis och som har
kommit till uttryck i prop. 1991/92:174 (s. 41 punkt 1 och 2) skall vara
vägledande också i fortsättningen. Orden "Sveriges utrikespolitik" syftar bl.a.
på den respekt för mänskliga rättigheter och andra folkrättsliga principer som
är en betydelsefull del av utrikespolitiken.

1 a §
Paragrafen är ny. Den har behandlats i avsnitt 5 och 6.
Första stycket innebär att Inspektionen för strategiska produkter övertar den
uppgift som regeringen eller ett statsråd nu har att pröva förvaltningsärenden
enligt lagen. Orden frågor om tillstånd täcker även återkallelser av
tillstånd.
Andra stycket innehåller den regel om överlämnande av ärenden till regeringen
som skall göra det möjligt för denna att styra utvecklingen i praxis genom att
pröva överlämnade ärenden. Regeringens praxis skall vara vägledande vid
inspektionens prövning av liknande fall.
Regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan (se
prop. 1991/92:174 s. 41 och bet. 1992/93:UU1) uttrycker principer som har lagts
fast i praxis. Regeringen avser att bygga sin praxis i överlämnade ärenden på
dessa principer.
Enligt tredje stycket kan regeringen besluta föreskrifter som preciserar eller
kompletterar regeln om överlämnande i andra stycket.

22 §
Den nya lydelsen innebär att den industri vars produkter omfattas av den tillsyn
som Inspektionen för strategiska produkter har enligt lagen om krigsmateriel
eller lagen om strategiska produkter skall bekosta inspektionens verksamhet
genom årliga avgifter. Frågan har behandlats i avsnitt 8.

23 a §
Paragrafen innehåller de nya regler om överklagande av beslut som har behandlats
i avsnitt 9.

Övriga bestämmelser (3-12, 16-21, 23, 25 och 27 §§ samt ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna)
I 6 och 12 §§ slopas reglerna om att ett statsråd själv får avgöra vissa
ärenden. Frågan har behandlats i avsnitt 6.
I 16 § har ett stycke lagts till som innebär att inspektionens beslut att
återkalla ett tillstånd skall gälla med omedelbar verkan, dvs. oberoende av om
beslutet har vunnit laga kraft, om inte inspektionen bestämmer något annat i
beslutet. Att den domstol som skall pröva ett överklagande enligt 23 a § kan
besluta om inhibition följer av den allmänna regel om detta som finns i
förvaltningsprocesslagen (1971:291). Det nya stycket har tillkommit efter ett
påpekande från Länsrätten i Stockholms län vid remissbehandlingen av
arbetsgruppens förslag. Stycket har utformats på det sätt som Lagrådet
föreslagit i sitt yttrande
Övriga ändringar innebär att texten anpassas till de nya reglerna i 1 a § om
att Inspektionen för strategiska produkter är prövningsinstans utom i de ärenden
som inspektionen överlämnar till regeringens prövning.
I en övergångsbestämmelse till de nya reglerna i 22 § om årliga avgifter
klargörs hur avgifter för år 1996 skall beräknas med hänsyn till att den nya
myndigheten skall börja sin verksamhet en bit in på året.

12.2 Förslaget till ändring i lagen om strategiska produkter

1 a §
De regler som nu finns i denna paragraf ändras och flyttas till 1 b § för att ge
plats åt den bestämmelse som har behandlats i avsnitt 4 och som anger vilken
inriktning som tillståndsprövningen skall ha. Bestämmelsen gäller oavsett om
prövningen görs av Inspektionen för strategiska produkter, av någon annan
förvaltningsmyndighet eller av regeringen.
Paragrafen slår fast att tillståndsprövningen skall bygga på en presumtion för
att export skall tillåtas. Vid bedömningen av om det finns skäl att avvika från
presumtionen skall Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen
vara avgörande. Några andra - allmänna eller enskilda - intressen
(arbetsmarknadspolitiska skäl, ett företags behov av att få avsättning för sina
produkter osv.) skall inte vägas in.

1 b §
Första stycket motsvarar den nuvarande 1 a § med vissa ändringar och anger som
en huvudregel att Inspektionen för strategiska produkter är prövningsinstans.
Som har framgått av avsnitt 4 och 5 är det meningen att inspektionen skall pröva
merparten av förvaltningsärendena på området. Att inspektionen nämns vid namn
redan här är praktiskt också med hänsyn till att namnet behöver användas i de
bestämmelser om finansiering och tillsyn som finns i 6 d och 16 §§.
En annan sak är att Statens kärnkraftinspektion tills vidare bör behålla sin
uppgift att pröva frågor om utförsel av vissa kärntekniska produkter och
material. Lagtexten har utformats så att regeringen kan bestämma om detta och
föreskriva avvikelser från regeln om att Inspektionen för strategiska produkter
är prövningsinstans.
Orden "frågor om tillstånd" täcker även återkallelser av tillstånd.
Andra stycket innehåller den bestämmelse om överlämnande av ärenden till
regeringen som skall göra det möjligt för denna att styra utvecklingen i praxis
genom att pröva överlämnade ärenden. Regeringens praxis skall vara vägledande
vid prövningen av liknande fall på myndighetsnivå. Bestämmelsen har behandlats i
avsnitt 5 och 6.
Enligt tredje stycket kan regeringen besluta föreskrifter som preciserar eller
kompletterar regeln om överlämnande i andra stycket. Frågan har behandlats i
avsnitt 5.

6 b, 6 c och 15 §§
Texten har anpassats till att regeringen, enligt de nya reglerna i 1 b §, inte
skall pröva andra förvaltningsärenden på området än sådana som en myndighet
överlämnar till regeringens prövning.

6 d §
Paragrafen, som är ny, innehåller en hänvisning till den nya skyldigheten för
tillverkare av dual use-produkter att delta i finansieringen av verksamheten hos
Inspektionen för strategiska produkter genom att betala årliga avgifter enligt
22 § lagen om krigsmateriel. Frågan har behandlats i avsnitt 8.
Vidare föreskrivs i paragrafen en skyldighet för sådana tillverkare att lämna
de uppgifter som behövs för att bestämma avgifterna.

8 §
Texten i första stycket har anpassats till att regeringen, enligt de nya
reglerna i 1 b §, inte skall pröva andra förvaltningsärenden på området än
sådana som en myndighet överlämnar till regeringens prövning.
Enligt det nya tredje stycket skall en återkallelse gälla med omedelbar
verkan, dvs. oberoende av om beslutet har vunnit laga kraft, om inte
beslutsmyndigheten bestämmer något annat i beslutet. Att den domstol som skall
pröva ett överklagande enligt 8 a § kan besluta om inhibition följer av den
allmänna regel om detta som finns i förvaltningsprocesslagen (1971:291).
Stycket har tillkommit efter ett påpekande från Länsrätten i Stockholms län
vid remissbehandlingen av arbetsgruppens förslag. Det har utformats på det sätt
som Lagrådet föreslagit i sitt yttrande.

8 a §
Paragrafen innehåller de nya regler om överklagande av beslut som har behandlats
i avsnitt 9.

10 §
Ändringen innebär att lagens straffbestämmelser anpassas till de nya reglerna i
1 b §.

16 §
Texten har anpassats till de nya reglerna i 1 b §. Ändringen innebär att
Inspektionen för strategiska produkter är tillsynsmyndighet, om något annat inte
anges i en regeringsförordning.

**FOOTNOTES**

2 Ambassadören Gunnar Lund.

3 Arbetsgruppen har letts av krigsmaterielinspektören
Staffan Sohlman.

Bilaga 1
Arbetsgruppens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1300) om krigsmateriel
dels att 1, 3-12, 16-23, 25 och 27 §§, rubriken närmast före 1 § samt
övergångsbestämmelserna till lagen skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 a och 23 a §§, samt
närmast före 23 a § en ny rubrik av följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Inledande bestämmelse Inledande bestämmelser

1 §

Denna lag har avseende på vapen, ammunition och annan för militärt bruk
utformad materiel som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel.
--------------------------------------------------------------------
Beslut om tillstånd, förbud och
undantag i enskilda fall enligt
lagen eller enligt föreskrifter
som har meddelats med stöd av den
skall grundas på utrikes-,
säkerhets- och försvarspolitiska
överväganden.

1 a §
--------------------------------------------------------------------

Krigsmaterielinspektionen prövar
frågor om tillstånd, förbud och
undantag i enskilda fall enligt
denna lag.
Krigsmaterielinspektionen får
med eget yttrande lämna över ett
ärende till regeringens prövning,
om ärendet har principiell
betydelse eller annars är av
särskild vikt.
Regeringen får meddela
ytterligare föreskrifter om
överlämnande av ärenden till
regeringen.

3 §
--------------------------------------------------------------------

Krigsmateriel får inte Krigsmateriel får inte
tillverkas här i landet utan tillverkas här i landet utan
tillstånd av regeringen. tillstånd.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från detta tillståndskrav för
1. ändring eller ombyggnad av skjutvapen i de fall som avses i 24 § första
stycket vapenlagen (1973:1176),
2. tillverkning av enstaka skjutvapen och av ammunition för tillverkarens eget
bruk,
3. årlig tillverkning för medicinska eller farmaceutiska ändamål eller för
forskningsändamål av högst 100 gram kemiska produkter som klassificeras som
krigsmateriel.
Bestämmelsen i första stycket gäller inte för sådana statliga myndigheter som
inte är affärsverk.

4 §
--------------------------------------------------------------------

Verksamhet som avser Verksamhet som avser
tillhandahållande av tillhandahållande av
krigsmateriel, uppfinningar krigsmateriel, uppfinningar
rörande krigsmateriel och metoder rörande krigsmateriel och metoder
för framställning av sådan materielför framställning av sådan materiel
får inte bedrivas här i landet får inte bedrivas här i landet utan
utan tillstånd av regeringen. tillstånd.
Svenska myndigheter, svenska
företag samt den som är bosatt Svenska myndigheter, svenska
eller stadigvarande vistas här får företag samt den som är bosatt
inte heller utom landet bedriva eller stadigvarande vistas här får
sådan verksamhet utan inte heller utom landet bedriva
regeringens tillstånd. sådan verksamhet utan tillstånd.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för sådana statliga
myndigheter som inte är affärsverk.
Tillstånd enligt första eller andra stycket behövs inte för verksamhet som
avser tillhandahållande av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller
sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag
tillhandahållandet gäller. Inte heller behöver innehavare av
tillverkningstillstånd ha tillstånd enligt första eller andra stycket, om
verksamheten avser tillhandahållande av krigsmateriel som tillhör
tillståndshavaren och som finns inom landet eller tillhandahållande av
uppfinning eller metod för framställning av krigsmateriel till svenska statliga
myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka
krigsmateriel av det slag tillhandahållandet gäller.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet enligt
första och andra styckena i fråga om sådan handel med skjutvapen som regleras
genom föreskrifterna i vapenlagen (1973:1176) eller sådan hantering av
ammunition eller annan explosiv vara som regleras genom föreskrifterna i lagen
(1988:868) om brandfarliga och explosiva varor.

5 §
--------------------------------------------------------------------

Svenska myndigheter, svenska Svenska myndigheter, svenska
företag samt den som är bosatt företag samt den som är bosatt
eller stadigvarande vistas här får eller stadigvarande vistas här får
inte utan tillstånd av regeringen inte utan tillstånd i det enskilda
i det enskilda fallet till någon fallet till någon i utlandet
i utlandet tillhandahålla tillhandahålla krigsmateriel som
krigsmateriel som finns i finns i utlandet eller uppfinning
utlandet eller uppfinning rörande rörande krigsmateriel eller metod
krigsmateriel eller metod för för framställning av sådan materiel.
framställning av sådan materiel.

6 §

--------------------------------------------------------------------
Krigsmateriel får inte föras ut Krigsmateriel får inte föras ut
ur landet utan tillstånd av ur landet utan tillstånd, om inte
regeringen, om inte annat följer annat följer av denna lag eller
av denna lag eller annan annan författning. I fråga om
författning. I fråga om programvara likställs med utförsel
programvara likställs med utförsel överföring till utlandet genom
överföring till utlandet genom telekommunikation eller på annat
telekommunikation eller på annat liknande sätt.
liknande sätt.
I ärenden som inte avser
utförsel i större omfattning eller
som i övrigt inte är av större vikt
får det statsråd som har till
uppgift att föredra ärenden om
utförsel av krigsmateriel pröva
frågor om tillstånd enligt första
stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om utförsel av
1. skjutvapen och tillhörande ammunition för enskilds persons räkning samt
skjutvapen och därtill hörande ammunition för användning vid jakt, tävling eller
övning utom riket,
2. skjutvapen för reparation, översyn eller annan liknande åtgärd,
3. skjutvapen som förts in i landet för åtgärd som avses i 2,
4. sådana jakt- och tävlingsskjutvapen och tillhörande ammunition som har
förts in i landet i enlighet med bestämmelserna i 16 § 2 vapenlagen (1973:1176).

--------------------------------------------------------------------
7 §
--------------------------------------------------------------------

Avtal som innebär upplåtelse Avtal som innebär upplåtelse
eller överlåtelse av eller överlåtelse av
tillverkningsrätt till någon i tillverkningsrätt till någon i
utlandet får inte ingås här i utlandet får inte ingås här i landet
landet utan tillstånd av utan tillstånd.
regeringen.
Svenska myndigheter, svenska Svenska myndigheter, svenska
företag samt den som är bosatt företag samt den som är bosatt
eller stadigvarande vistas här får eller stadigvarande vistas här får
inte heller utom landet ingå inte heller utom landet ingå sådant
sådant avtal utan tillstånd av avtal utan tillstånd.
regeringen.

8 §
--------------------------------------------------------------------

Avtal med någon utom landet om Avtal med någon utom landet om
att gemensamt med denne eller för att gemensamt med denne eller för
hans räkning utveckla hans räkning utveckla
krigsmateriel eller metod för krigsmateriel eller metod för
framställning av sådan materiel framställning av sådan materiel
eller om att gemensamt tillverka eller om att gemensamt tillverka
krigsmateriel får inte ingås här i krigsmateriel får inte ingås här i
landet utan tillstånd av landet utan tillstånd.
regeringen. Svenska myndigheter, svenska
Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt
företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får
eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet ingå sådant
inte heller utom landet ingå avtal utan tillstånd.
sådant avtal utan tillstånd av
regeringen.

9 §

--------------------------------------------------------------------
Avtal om tillägg till eller Avtal om tillägg till eller
ändring av avtal av det slag som ändring av avtal av det slag som
kräver tillstånd enligt 7 eller 8 §kräver tillstånd enligt 7 eller 8 §
får inte ingås utan tillstånd av får inte ingås utan tillstånd, om
regeringen, om tillägget eller tillägget eller ändringen avser
ändringen avser
1. den materiel som omfattas av avtalet,
2. vidareupplåtelse eller vidareöverlåtelse av rätt enligt avtalet,
3. rätt att tillhandahålla krigsmateriel till mottagare som inte angivits
tidigare,
4. förlängning av avtalets giltighetstid, eller
5. bestämmelser om sekretess.

10 §
--------------------------------------------------------------------

Militärt inriktad utbildning av Militärt inriktad utbildning av
personer som inte är svenska personer som inte är svenska
medborgare får inte bedrivas här i medborgare får inte bedrivas här i
landet utan tillstånd av landet utan tillstånd.
regeringen. Svenska myndigheter, svenska
Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt
företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får
eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet
inte heller utom landet yrkesmässigt bedriva sådan
yrkesmässigt bedriva sådan utbildning utan tillstånd.
utbildning utan tillstånd av
regeringen.
Tillstånd behövs inte för utbildning som anordnas av statliga myndigheter som
inte är affärsverk eller som anordnas i samband med försäljning av krigsmateriel
eller för de anställda i sådana företag som har tillstånd att tillverka
krigsmateriel.

11 §
--------------------------------------------------------------------

Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3
eller 4 § liksom svenska statliga eller 4 § liksom svenska statliga
myndigheter som bedriver myndigheter som bedriver
motsvarande verksamhet skall, i motsvarande verksamhet skall, i
den ordning regeringen den ordning regeringen
föreskriver, lämna redovisning föreskriver, lämna redovisning till
till regeringen Krigsmaterielinspektionen

1. om den marknadsföring av krigsmateriel som bedrivs i utlandet,
2. om åtgärder som syftar till avtal som är tillståndspliktigt enligt 7 eller
8 §.

--------------------------------------------------------------------
Regeringen får meddela närmare Regeringen får meddela närmare
föreskrifter om föreskrifter om
redovisningsskyldighet och om redovisningsskyldighet och om
undantag från denna. Regeringen undantag från denna.
får i det enskilda fallet medge Krigsmaterielinspektionen får i
undantag från sådan det enskilda fallet medge
redovisningsskyldighet. undantag från sådan
redovisningsskyldighet.

12 §
--------------------------------------------------------------------

Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3
eller 4 § liksom svenska statliga eller 4 § liksom svenska statliga
myndigheter som bedriver myndigheter som bedriver
motsvarande verksamhet skall motsvarande verksamhet skall
underrätta regeringen innan underrätta
anbud lämnas, eller, där Krigsmaterielinspektionen innan
anbudsförfarande inte förekommer, anbud lämnas, eller, där
innan avtal ingås om anbudsförfarande inte förekommer,
innan avtal ingås om
1. tillhandahållande av krigsmateriel till någon i utlandet,
2. upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt som avses i 7 §, eller
3. tillverkning eller utveckling av krigsmateriel eller metod för
framställning av krigsmateriel som avses i 8 §.

--------------------------------------------------------------------
Regeringen får meddela närmare Regeringen får meddela närmare
föreskrifter om senaste tidpunkt föreskrifter om senaste tidpunkt
för underrättelse och om undantag för underrättelse och om undantag
från underrättelseskyldigheten. från underrättelseskyldigheten.
Regeringen får också i enskilda Krigsmaterielinspektionen får i
fall medge undantag från enskilda fall medge undantag från
underrättelseskyldighet. underrättelseskyldighet.
I ärenden som inte är av större
omfattning eller i övrigt inte är
av större vikt får det statsråd som
har till uppgift att föredra
ärenden om utförsel av
krigsmateriel medge undantag i
enskilda fall från föreskrifter om
tid för lämnande av underrättelse.
Regeringen får i det enskilda Krigsmaterielinspektionen får i
fallet förbjuda att sådant anbud det enskilda fallet förbjuda att
lämnas eller avtal ingås, som sådant anbud lämnas eller avtal
avses i första stycket. ingås som avses i första stycket.

16 §

--------------------------------------------------------------------
Tillstånd enligt 3-10 §§ kan Tillstånd enligt 3-10 §§ kan
återkallas av regeringen, om återkallas, om tillståndshavaren
tillståndshavaren åsidosatt en åsidosatt en föreskrift i denna lag
föreskrift i denna lag eller eller föreskrift, villkor eller
föreskrift, villkor eller bestämmelse som har meddelats med
bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen eller om det finns
stöd av lagen eller om det finns andra särskilda skäl till
andra särskilda skäl till återkallelse.
återkallelse.
En återkallelse får inte avse tillstånd till avtal enligt någon av 7-9 §§ som
redan ingåtts.

17 §

--------------------------------------------------------------------
Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3
eller 4 § liksom svensk statlig eller 4 § liksom svensk statlig
myndighet som bedriver myndighet som bedriver
motsvarande verksamhet utan att motsvarande verksamhet utan att
behöva tillstånd skall, enligt de behöva tillstånd skall, enligt de
föreskrifter som regeringen föreskrifter som regeringen
meddelar, lämna uppgifter till meddelar, lämna uppgifter till
regeringen om ägande i utländska Krigsmaterielinspektionen om
rättssubjekt som bedriver ägande i utländska rättssubjekt som
utveckling, tillverkning, bedriver utveckling,
marknadsföring eller försäljning avtillverkning, marknadsföring eller
krigsmateriel. försäljning av krigsmateriel.

18 §

--------------------------------------------------------------------
Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3
eller 4 § skall stå under tillsyn eller 4 § skall stå under tillsyn
av den myndighet som regeringen av Krigsmaterielinspektionen.
bestämmer. Regeringen får meddela Regeringen får meddela föreskrifter
föreskrifter om tillsynen. om tillsynen.

19 §

--------------------------------------------------------------------
Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3
eller 4 § skall, enligt de närmare eller 4 § skall, enligt de närmare
föreskrifter som regeringen föreskrifter som regeringen
meddelar, till meddelar, till
tillsynsmyndigheten lämna Krigsmaterielinspektionen lämna
deklaration på heder och samvete deklaration på heder och samvete
rörande den verksamhet för vilken rörande den verksamhet för vilken
tillstånd har meddelats. tillstånd har meddelats.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att lämna
deklaration.
Regeringen får meddela föreskrifter om att
1. den som har tillstånd enligt 6 § skall lämna uppgifter om krigsmateriel som
förts ut ur landet,
2. den som har tillstånd enligt 7 eller 8 § skall lämna uppgifter om ingångna
avtal.

20 §

--------------------------------------------------------------------
Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3
eller 4 § skall efter anmodan av eller 4 § skall efter anmodan av
tillsynsmyndigheten lämna de Krigsmaterielinspektionen lämna de
upplysningar och handlingar som upplysningar och handlingar som
behövs för kontrollen samt lämna behövs för kontrollen samt lämna
tillsynsmyndigheten tillträde inspektionen tillträde till de
till lokaler där verksamheten lokaler där verksamheten bedrivs.
bedrivs. Tillsynsmyndigheten har Inspektionen har rätt att anlita
rätt att anlita biträde från andra biträde från andra statliga
statliga myndigheter i sin myndigheter i sin tillsyn.
tillsyn.

21 §

--------------------------------------------------------------------
Den som har tillstånd enligt Den som har tillstånd enligt
denna lag är skyldig att vid denna lag är skyldig att vid
ändring i förhållanden som tagits ändring i förhållanden som tagits
upp i tillståndsansökan anmäla upp i tillståndsansökan anmäla detta
detta till regeringen i enlighet till Krigsmaterielinspektionen i
med de föreskrifter som enlighet med de föreskrifter som
regeringen meddelar. regeringen meddelar.
Om tillståndet avser Om tillståndet avser
tillverkning av kemiska tillverkning av kemiska
produkter, skall produkter, skall tillståndshavaren
tillståndshavaren till regeringen till Krigsmaterielinspektionen i
eller till den myndighet som enlighet med de föreskrifter som
regeringen bestämmer i enlighet regeringen meddelar anmäla
med de föreskrifter som ändringar i verksamheten som
regeringen meddelar anmäla planeras för pågående kalenderår.
ändringar i verksamheten som
planeras för pågående kalenderår.

22 §

--------------------------------------------------------------------
För att täcka kostnaderna för För att täcka kostnaderna för
tillsynsmyndighetens Krigsmaterielinspektionens
organisation och verksamhet organisation och verksamhet skall
skall den som har fått tillstånd den som har tillstånd att
enligt 3 § årligen betala en tillverka krigsmateriel enligt 3 §
avgift som regeringen bestämmer. eller som tillverkar produkter
Avgiften beräknas efter ett för som avses i 2 § lagen (1991:341)
samtliga tillverkare lika om strategiska produkter årligen
förhållande till det fakturerade betala en avgift, om det
värdet av försåld krigsmateriel. fakturerade värdet av
tillverkarens försålda produkter av
dessa slag under året överstiger
2 500 000 kr.
Krigsmaterielinspektionen
bestämmer avgiften efter ett för
samtliga avgiftsskyldiga lika
förhållande till det fakturerade
värdet.

23 §

--------------------------------------------------------------------
Om en revisor i sin Om en revisor i sin
granskningsverksamhet har anmärkt granskningsverksamhet har anmärkt
på ett företags efterlevnad av på ett företags efterlevnad av
bestämmelserna enligt denna lag bestämmelserna enligt denna lag
och anmärkningen har framförts i och anmärkningen har framförts i en
en sådan revisionsberättelse som sådan revisionsberättelse som sägs
sägs i 10 kap. 10 § i 10 kap. 10 § aktiebolagslagen
aktiebolagslagen (1975:1385) (1975:1385) eller 4 kap. 10 §
eller 4 kap. 10 § lagen lagen (1980:1103) om
(1980:1103) om årsredovisning årsredovisning m.m. i vissa
m.m. i vissa företag, skall han företag, skall han genast sända in
genast sända in en kopia av en kopia av revisionsberättelsen
revisionsberättelsen till till Krigsmaterielinspektionen.
regeringen. En revisor vid en En revisor vid en svensk statlig
svensk statlig myndighet har myndighet har motsvarande
motsvarande skyldighet. skyldighet.

Överklagande

23 a §

--------------------------------------------------------------------
Krigsmaterielinspektionens
beslut att återkalla ett tillstånd
enligt 16 § eller att bestämma en
avgift enligt 22 § får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
Andra förvaltningsbeslut enligt
denna lag får inte överklagas.

25 §

Den som bryter mot någon av 3 - 5 §§ eller 7 - 10 §§ eller mot förbud som har
meddelats med stöd av 12 § döms,
1. om gärningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två
år,
2. om gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst sex
månader.

--------------------------------------------------------------------
Den som uppsåtligen genom Den som uppsåtligen genom
vilseledande förmår regeringen att vilseledande förmår regeringen
lämna tillstånd enligt någon av 3-5 §§eller Krigsmaterielinspektionen
eller 7-10 §§ och därigenom att lämna tillstånd enligt någon
föranleder att avtal fullföljs av 3-5 §§ eller 7-10 §§ och därigenom
eller tillhandahållande kommer föranleder att avtal fullföljs
till stånd döms till böter eller eller tillhandahållande kommer
fängelse i högst två år. Om gärningentill stånd döms till böter eller
har skett av oaktsamhet, döms fängelse i högst två år. Om gärningen
till böter eller fängelse i högst har skett av oaktsamhet, döms till
sex månader. böter eller fängelse i högst sex
månader.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

27 §

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller
av oaktsamhet
--------------------------------------------------------------------
1. underlåter att underrätta 1. underlåter att lämna
regeringen enligt 12 § eller att underrättelse enligt 12 § eller att
lämna uppgifter enligt 17 §, lämna uppgifter enligt 17 §,
2. underlåter att göra sådan anmälan som avses i 21 §,
3. i annat fall än som avses i 25 eller 26 § lämnar en oriktig uppgift i
ansökan om tillstånd eller i annan handling som är av betydelse för prövningen
av ett ärende enligt denna lag eller som annars ges in till tillsynsmyndigheten,
4. åsidosätter ett villkor eller bryter mot en kontroll- eller
ordningsbestämmelse som har meddelats med stöd av denna lag.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

______________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993, då lagen (1983:1034) om kontroll
över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och lagen (1988:558) om förbud mot
utförsel av krigsmateriel, m.m. skall upphöra att gälla.
Tillstånd som har meddelats med stöd av äldre lag skall vid tillämpningen av
den nya lagen anses som meddelat enligt denna.
--------------------------------------------------------------------

Beträffande tillstånd att Beträffande tillstånd att
tillverka krigsmateriel som har tillverka krigsmateriel som har
meddelats svenskt aktiebolag meddelats svenskt aktiebolag
eller handelsbolag före den 1 eller handelsbolag före den 1
januari 1993 får regeringen januari 1993 får
bestämma att tidigare meddelade Krigsmaterielinspektionen bestämma
villkor avseende ägandet ändras. att tidigare meddelade villkor
Beträffande tillstånd som har avseende ägandet ändras. Beträffande
meddelats svenskt aktiebolag före tillstånd som har meddelats
nämnda datum får regeringen vidare svenskt aktiebolag före nämnda
bestämma att tillståndet skall datum får
förenas med villkor om att nya Krigsmaterielinspektionen vidare
styrelseledamöter och suppleanter bestämma att tillståndet skall
för dem samt verkställande direktörförenas med villkor om att nya
i bolaget skall vara svenska styrelseledamöter och suppleanter
medborgare och bosatta i för dem samt verkställande direktör
Sverige. Om sådana villkor i bolaget skall vara svenska
åsidosätts får tillståndet medborgare och bosatta i Sverige.
återkallas. Om sådana villkor åsidosätts får
tillståndet återkallas.
Bestämmelserna i 9 § skall tillämpas på avtal av det slag som avses i 7 eller
8 §, även om avtalet på grund av äldre bestämmelser inte krävt tillstånd.

______________

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:341) om strategiska produkter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:341) om strategiska produkter
dels att 1 a, 8 och 10 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 1 b, 6 d och 8 a §§,
samt närmast före 8 a § en ny rubrik av följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 a §

--------------------------------------------------------------------
Frågor om tillstånd enligt denna Beslut om tillstånd enligt denna
lag och enligt rådets förordning lag eller enligt föreskrifter som
(EG) nr 3381/94 prövas av har meddelats med stöd av lagen
regeringen eller den myndighet skall grundas på utrikes-,
som regeringen bestämmer. säkerhets- och försvarspolitiska
överväganden.

1 b §

--------------------------------------------------------------------
Frågor om tillstånd enligt denna
lag och enligt rådets förordning
(EG) nr 3381/94 prövas av
regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.
En myndighet får med eget
yttrande lämna över ett ärende till
regeringens prövning, om ärendet
har principiell betydelse eller
annars är av särskild vikt.
Regeringen får meddela
ytterligare föreskrifter om
överlämnande av ärenden till
regeringen.

6 d §
--------------------------------------------------------------------

Föreskrifter om skyldighet för
tillverkare av produkter som
avses i 2 § att betala årliga
avgifter för att täcka kostnaderna
för Krigsmaterielinspektionens
organisation och verksamhet finns
i 22 § lagen (1992:1300) om
krigsmateriel. Den som tillverkar
och säljer sådana produkter skall
årligen enligt de närmare
föreskrifter som regeringen
meddelar lämna en deklaration med
de uppgifter som behövs för att
bestämma avgifterna.
Regeringen får meddela
föreskrifter om undantag från
deklarationsskyldigheten.

8 §

--------------------------------------------------------------------
Tillstånd enligt 3 och 5-6 §§ kan Tillstånd enligt 3 och 5-6 §§ kan
återkallas av regeringen, om återkallas, om tillståndshavaren
tillståndshavaren har åsidosatt en har åsidosatt en föreskrift i denna
föreskrift i denna lag eller lag eller föreskrift, villkor
föreskrift, villkor eller eller bestämmelse som har
bestämmelse som har meddelats med meddelats med stöd av lagen eller
stöd av lagen eller om det finns om det finns andra särskilda skäl
andra särskilda skäl till till återkallelse.
återkallelse.
En återkallelse får inte avse tillstånd till avtal enligt 5 § eller 5 a § som
redan ingåtts.

--------------------------------------------------------------------
Överklagande

8 a §

--------------------------------------------------------------------
Beslut av en annan myndighet än
regeringen att återkalla ett
tillstånd får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
Andra förvaltningsbeslut enligt
denna lag eller enligt rådets
förordning (EG) nr 3381/94 får inte
överklagas.

10 §

Den som bryter mot 5, 5 a eller 6 § döms,
1. om gärningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två
år,
2. om gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst sex
månader.

--------------------------------------------------------------------
Den som uppsåtligen genom Den som uppsåtligen genom
vilseledande förmår regeringen att vilseledande förmår regeringen
lämna tillstånd enligt 5, 5 a eller någon annan myndighet att
eller 6 § och därigenom föranleder lämna tillstånd enligt 5, 5 a eller
att avtalet eller 6 § och därigenom föranleder att
tillhandahållandet kommer till avtalet eller tillhandahållandet
stånd, döms till böter eller kommer till stånd, döms till böter
fängelse i högst två år. Om gärningeneller fängelse i högst två år. Om
har skett av oaktsamhet, döms gärningen har skett av oaktsamhet,
till böter eller fängelse i högst döms till böter eller fängelse i
sex månader. högst sex månader.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

______________________

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.

Bilaga
2
Sammanställning av remissyttranden över arbetsgruppens förslag

Innehåll

1 Allmänna synpunkter
2 Kriterier för tillståndsprövningen
3 Överlämnande av ärenden till regeringens prövning
4 Ombildning av Rådgivande nämnden
5 Finansiering
6 Överprövning av beslut
7 Myndighetens namn
8 Sekretessfrågor
9 Övriga synpunkter

Remissyttrandena återges i regel i oavkortat skick och utan bearbetning.

1 Allmänna synpunkter

Länsrätten i Stockholms län har inte kunnat göra en fullständig genomgång av
utkastet i alla dess delar. Domstolen har t.ex. inte studerat
Europakonventionens effekter på området. Länsrätten finner det konstitutionellt
rättsenligt (jfr RF 10 kap. 6 och 8 §§) och sett från rådande uppfattning om
regeringens och enskilda statsråds uppgifter och arbetsförutsättningar
följdriktigt att det inrättas en ny myndighet för prövning av
förvaltningsärenden om kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt
känsliga produkter. Domstolen har ingen erinran mot den tilltänkta fördelningen
av beslutskompetensen när det gäller frågor om tillstånd.
Kommerskollegium har heller ingen erinran mot den föreslagna lösningen att
samla alla utförselärenden vad avser krigsmateriel och dual use-produkter under
en nyupprättad myndighet, Krigsmaterielinspektionen.
Justitiekanslern delar arbetsgruppens uppfattning att förvaltningsärenden av
rutinbetonad karaktär lämpligen bör kunna avlastas regeringen eller enskilda
statsråd och så långt möjligt delegeras till myndigheter under regeringen.
Justitiekanslern har inte heller någon erinran mot att den ifrågavarande gruppen
ärenden angående krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter
delegeras på detta sätt.
Stockholms Handelskammare och Sveriges Exportkontrollförening anser det
positivt att exportkontrollen av krigsmateriel och strategiska produkter förs
till myndighetsnivå men med den reservationen att exportkontrollen av
krigsmateriel respektive strategiska produkter hålls åtskild genom sina
respektive lagar. Detta bör även gälla i myndighetens arbete såväl internt som
externt.
Statens kärnkraftinspektion tillstyrker förslaget om en myndighet och därav
föranledda lagändringar, dock med reservation för 22 § lagen om krigsmateriel
och 6 d § lagen om strategiska produkter avseende avgifter.
Sveriges Industriförbund och Sveriges Verkstadsindustrier anför. Regelsystem
av den typ som exportkontrollreglerna utgör har en benägenhet att utvecklas till
permanenta och omfattande byråkratiska system. Det är därför nödvändigt att
ständigt ifrågasätta reglernas existens och funktion för att så långt möjligt
säkerställa den grundläggande principen om frihandel. De svenska
exportkontrollreglerna måste tillämpas med utgångspunkter att inte skapa
konkurrensnackdelar för svenska företag. Sverige bör inom EU och andra
internationella fora verka för avreglering och förenkling av exportkontrollen.
Den mycket stora mängd produkter som omfattas av kontrollen måste bantas till
ett, i enlighet med lagstiftningens syften, nödvändigt minimum.
Industrin har i remissvar avseende det tidigare betänkandet Kontrollen över
export av strategiska varor (SOU 1993:56) betonat vikten av att företagen kan
vända sig till en enda instans i exportkontrollärenden på dual use-området.
Enligt vår mening finns det samtidigt starka skäl att hålla hanteringen av
krigsmateriel åtskild från hanteringen av dual use- produkter. All befattning
med krigsmateriel är i Sverige beroende av tillstånd från regeringen. När det
gäller dual use-produkter är det däremot fråga om ordinär industriell
verksamhet, vilken inte belastas av denna typ av generella tillståndskrav och
där produkten tas fram helt för civilt bruk. En sammanslagen hantering av
krigsmateriel och dual use-produkter innebär en påtaglig risk att den snäva och
av förbudstänkande präglade inställningen i handläggningen av
krigsmaterielärenden, överförs till hanteringen av dual use-produkter. Den
hittillsvarande organisationen av exportkontrollen i statsförvaltningen har
enligt företagens uppfattning i praktiken fungerat i sort sett
tillfredsställande. Industriförbundet och Sveriges Verkstadsindustrier kan dock
instämma i åsikten att det finns utrymme för rationalisering av
exportkontrollärenden av dual use-produkter. Den helt övervägande majoriteten av
ärenden på dual use-området skulle kunna hanteras betydligt enklare än i dag
genom exempelvis fler generella tills-vidare-gällande tillstånd.
Motiven för att inrätta en ny exportkontrollmyndighet är
förvaltningsadministrativa snarare än byggda på uttalade behov från företagen.
Det förefaller också som om förslaget om ny myndighet ur ekonomisk synvinkel är
opåkallat. Enheten för strategisk exportkontroll och Krigsmaterielinspektionen
(KMI) handlägger idag ca 2 500 ärenden per år. Enligt uppgift sker detta till en
kostnad av ca 4 miljoner kr. Den nya myndigheten beräknas få ca 3 000 ärenden
per år, men handläggningen kommer att kosta minst 12 miljoner kr per år. Från
företagens synpunkt är det oacceptabelt om inrättandet av en ny myndighet för
dem medför ökade kostnader.
Svenska Freds utgångspunkt är att export av krigsmateriel skall vara ett
politiskt ansvar. Runt om i världen dödas människor av krigsmateriel, tillverkad
i Sverige. Detta ansvar skall inte politikerna kunna skjuta ifrån sig till en
myndighet, vars chef inte kan avsättas i allmänna val. Svenska Freds avvisar
därför förslaget om att instifta en ny myndighet, som skall fatta beslut om en
stor del av den svenska krigsmaterielexporten.

2 Kriterier för tillståndsprövningen

Justitiekanslern: Den av arbetsgruppen föreslagna ordningen innebär att en ny
myndighet - KMI - skall besluta i ärenden som tidigare avgjordes av ett statsråd
ensamt och, såvitt jag kan förstå, i vissa mindre betydelsefulla fall avgjordes
av regeringen, men att regeringen skall besluta i övriga ärenden enligt lagarna
om krigsmateriel och om strategiska produkter. Dessa senare ärenden, som enligt
vad arbetsgruppen anger är sådana som är viktiga för utvecklingen eller
svårbedömda, får huvudsakligen antas motsvara den typ av ärenden som regeringen
redan enligt gällande regler prövar enligt de aktuella lagarna. Den av
arbetsgruppen föreslagna ordningen innebär vidare att det ankommer på KMI att
besluta om vilka ärenden som skall överlämnas till regeringens prövning.
Vid bedömningen av förslagen i nu angivna hänseenden vill Justitiekanslern
framhålla följande.
De nu gällande lagarna om krigsmateriel och om strategiska produkter innehåller
inte några materiella regler som anger under vilka förutsättningar ett
tillstånd, ett förbud eller ett undantag enligt lagarna skall meddelas. Som
arbetsgruppen framhåller kan regeringen som prövningsinstans fritt forma en
praxis och samordna den med Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik i
övrigt. Vissa riktlinjer för regeringens ställningstaganden har visserligen
beslutats av riksdagen och finns angivna i prop. 1991/92:174 s. 41 men i princip
är regeringens avgöranden i dessa frågor i praktiken inte normbundna i gängse
mening utan kan snarare hänföras till den styrande makt som regeringen utövar
under konstitutionellt ansvar.
Arbetsgruppens förslag innebär att KMI i vissa delar skall överta regeringens
uppgift att pröva ärenden om krigsmateriel och andra strategiska produkter. KMI
är inte en politisk instans utan en förvaltningsmyndighet som skall syssla med
rättstillämpning. Det är därför nödvändigt att införa materiella regler i
lagarna om krigsmateriel och om strategiska produkter som anger normer för KMI:s
prövning. Inte minst av hänsyn till att reglerna om tjänsteansvar och
skadeståndsansvar för staten skall kunna tillämpas är det nödvändigt att sådana
normer för KMI:s ställningstaganden finns.
De nya bestämmelser som arbetsgruppen föreslagit i detta hänseende - 1 § andra
stycket och 1 a § lagen om krigsmateriel samt 1 a § och 1 b § lagen om
strategiska produkter - kommer att gälla såväl för regeringens prövning av
aktuella ärenden som för KMI:s prövning. Bestämmelsen i 1 § andra stycket lagen
om krigsmateriel och 1 a § lagen om strategiska produkter har dock fått en
utformning som är så allmänt hållen att den inte kan sägas ha något egentligt
materiellt innehåll. I dessa bestämmelser anges endast att beslut om tillstånd
m.m. skall grundas på utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden.
En sådan utformning av lagtexten avseende grunderna för prövningen kan vara
tillräcklig såvitt gäller beslut som fattas av regeringen, vilka - som tidigare
angetts - närmast är av politisk karaktär.
När det gäller KMI kan de föreslagna lagreglerna dock knappast på ett
tillfredsställande sätt sägas ange grunderna för prövningen. Av arbetsgruppens
skäl till förslagen framgår nämligen att det är riksdagens riktlinjer och
regeringens praxis i tidigare avgjorda ärenden som skall vara bestämmande för
KMI:s avgöranden. Arbetsgruppens avsikt får antas ha varit att KMI inte skall
göra egna bedömningar av utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska slag, vilket
är naturligt med hänsyn till att myndigheten inte skall fatta politiska beslut.
Justitiekanslern anser att den skillnad som föreligger mellan de beslut som
skall fattas av regeringen och de som skall fattas av KMI inte på ett
tillfredsställande sätt kommer till uttryck i de föreslagna nya paragraferna.
Enligt Justitiekanslerns uppfattning skulle lagregleringen i nu angivna
hänseenden - med utgångspunkt i den av arbetsgruppen föreslagna uppdelningen av
beslutsfunktionerna i sak mellan regeringen och KMI - möjligen kunna utformas
efter följande riktlinjer.
KMI avgör vilka ärenden som myndigheten själv skall pröva och vilka som skall
prövas av regeringen. För KMI:s prövning ges materiella regler i de båda lagarna
som utformas i överensstämmelse med riktlinjerna i prop. 1991/92:174 s. 41.
Frågan om följsamheten till regeringens praxis berörs genom uttalanden i
förarbetena. KMI får besluta i enlighet härmed i rutinbetonade ärenden, dvs. i
princip sådana ärenden som för närvarande beslutas av ett statsråd ensamt.
Uppkommer fråga om ändring i praxis eller större och betydelsefulla ärenden,
skall KMI överlämna ärendet till regeringen för prövning.
Regeringens befattning med ärenden om krigsmaterielexport m.m. synes, av skäl
som nämnts i det föregående, liksom hittills inte fordra någon motsvarande
reglering.
En nackdel med den föreslagna och med anförda synpunkter här tillstyrkta
ordningen synes kunna vara att regeringen blir beroende av en fristående
myndighet i bedömningen av i vilken utsträckning praxis kan behöva ändras. Den
politiska kontrollen av krigsmaterielhanteringen kan därmed sägas bli något
försvagad.
Sveriges Industriförbund och Sveriges Verkstadsindustrier anser att förslaget
att ändra lydelsen i 1 a § lagen om strategiska produkter är synnerligen
olämpligt.
Enligt vår uppfattning måste en grundläggande frihandelsprincip gälla för
civila produkter. Även industripolitiska överväganden måste läggas på handeln
med civila produkter. De utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska
övervägandena är relevanta endast i ett begränsat fall på dual-use-området.
Sammantaget finner vi därför att det finns starka skäl att inte införa samma
lydelse i lagen om strategiska produkter som i lagen om krigsmateriel.
Stockholms Handelskammare har en liknade uppfattning i frågan.
I den nya 1 a § lagen om strategiska produkter anges att tillståndsbesluten
skall grundas på utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden. I
motiveringen anges att detta är en uttömmande lista på kriterier och att några
andra, allmänna eller enskilda intressen inte får vägas in i prövningen. Denna
inriktning har Handelskammaren inget att invända mot när det gäller export av
krigsmateriel. När det å andra sidan gäller strategiska produkter är
förhållandena annorlunda.
Den förslagna ensidiga inriktningen innebär att den svåra avvägning mellan
exportintresse och skyddsintresse som ägnats stort intresse av politiker och
forskare i västvärlden under hela 80-talet helt läggs åt sidan. Begrepp som
"Balancing the national interest" förlorar i Sverige hela sin betydelse. Detta
är förvånande eftersom Sverige är befriad från den barlast som COCOM utgör på
många länders tänkesätt. Sverige borde sålunda ha större möjlighet att hålla
huvudet kallt i avvägningen mellan motstående intressen i dessa fall.
De element som i Rådets beslut 94/942/CFSP skall ligga i skyddsintressets
vågskål blir enligt föreliggande förslag de allenarådande faktorerna. Det säger
sig självt att Rådet inte haft anledning föreskriva vad medlemsländerna skall
lägga i vågskålen av nationella intressen för export, utveckling och
sysselsättning. Det gör de bäst själva. I förslagets 1 a § sätts det svenska
exportintresset till noll. Handelskammaren finner denna lösning helt
oacceptabel. Några hänvisningar till regeringens "praxis om frihandel" kan inte
ändra detta. Skulle denna ordning få råda kommer det att få mycket svåra
konsekvenser för svensk framtidsindustri och möjligheterna att få utländska
etableringar till Sverige. Handelskammaren föreslår att 1 a § i förslaget helt
utgår. Självklart skall Sverige även utan den paragrafen tillämpa de kriterier
som anges i bilaga 3 till nämnda rådsbeslut. Eftersom denna bilaga innefattar de
tre kriterier som angivits i den föreslagna 1 a § innebär ett utelämnande av
paragrafen ingen ändring i sak.
Sveriges Exportkontrollförening har liknande synpunkter och anför vidare:
Huvudinriktningen för tillståndsprövning av dual use-produkter bör vara att
förhindra spridning av varor och teknologier som skall användas för
framställning av konventionella vapen eller massförstörelsevapen, medan legal
civil handel skall belastas med så få handelshinder som möjligt.
Försvarsindustriföreningen: I arbetsgruppens förslag föreslås att båda
lagarna skall innehålla en bestämmelse att beslut om tillstånd till export skall
grundas på utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden. Enligt vår
uppfattning bör härtill komma industripolitiska överväganden. Exporten av
krigsmateriel och framför allt dual use-produkter omfattar nästan uteslutande
högteknologiska produkter. Inom västvärlden, och kanske särskilt inom EU, görs
stora ansträngningar att utveckla respektive länders högteknologi. Utveckling
och export av sådana varor främjas i stor utsträckning med statligt stöd. Det
finns därför enligt vår uppfattning all anledning att vid beredningen av
exporttillstånd för högteknologiska produkter noga beakta de egna industriella
motiven för export så att svensk industri inte missgynnas i förhållande till
industrin i bl.a. övriga EU-länder. Det vore därför olyckligt att i lag
fastlägga den snäva begränsning som nu föreslås.
Länsrätten i Stockholms län: När det gäller återkallelsegrunderna kan man
inte ha en ordning med två särskilda paragrafer, 16 § respektive 8 §, som
reglerar återkallelserekvisiten samtidigt som "beslut om tillstånd" i 1 §
krigsmateriellagen respektive 1 a § lagen om strategiska produkter och i
specialmotiveringarna avses reglera även återkallelsesituationer (grundas på
utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden, enskilda intressen
skall inte vägas in). Det förefaller också svårt att samtidigt hävda att
tillstånd grundar vissa rättigheter samtidigt som man vid en
återkallelseprövning skall bortse från dessa rättigheter. I tillståndsprövningen
bör ingå ett moment av vandelsprövning beträffande sökanden eller dennes
ställföreträdare. Detta bör framgå av lagtexten.
Svenska Freds: Det är en felaktig tolkning som saknar grund att de utrikes-,
säkerhets- och försvarspolitiska intressena skall vägas mot varandra som det
sägs i remissen. Det är en förskjutning och liberalisering som ägt rum på grund
av den försvarsindustriella krisen. Skrivningarna har definitivt inte stöd i
riksdagens riktlinjer för krigsmaterielexport (prop. 1991/92:174 s. 41 och 46).
Riktlinjerna stadgar nämligen att det är två villkor som måste uppfyllas för
att det kan bli tal om export. Dels ska den vara erforderlig för att tillgodose
det svenska försvarets behov, eller i övrigt vara säkerhetspolitisk önskvärd.
Dels ska den inte stå i strid med principerna och målen för Sveriges
utrikespolitik (och det är här som de fyra exportvillkoren kommer in).
Så först ska man bedöma om det finns försvars/säkerhetspolitiska skäl för
export. Om så är fallet kan man gå vidare och se om de uppfyller exportvillkoren
i riktlinjerna. Detta framgår av riktlinjerna och den tidigare propositionen.
Och detta bör upprepas i den kommande propositionen.
Med stöd av den föreslagna skrivningen kan man i framtiden konstatera att ett
land visserligen inte uppfyller riktlinjernas exportvillkor, men exporten är
mycket viktig för det svenska försvaret. Och eftersom dessa intressen ska "vägas
mot varandra", så kan man godkänna exporten i fråga.

3 Överlämnande av ärenden till regeringens prövning

Länsrätten i Stockholms län: Till följd av frågans art kan dock ifrågasättas om
inte andra stycket i 1 a § krigsmateriellagen och 1 b § lagen om strategiska
produkter borde formuleras så att ärenden skall överlämnas, inte får överlämnas
till regeringen i de situationer som avses i de angivna styckena.
Svenska Freds anför liknande synpunkter. Självfallet måste ordet "får" bytas
ut mot "skall". Regeringen skall avgöra samtliga ärenden där det råder
tveksamhet kring om regeringen, ifall den fick möjlighet, skulle förordna ett
positivt förhandsbesked, acceptera att ett företag lämnar offert eller bevilja
exporttillstånd. KMI får endast lämna förhandsbesked, acceptera offertgivning
eller bevilja utförsel om regeringen nyligen fattat ett entydigt prejudicerande
beslut. Finns det regeringsbeslut som talar i olika riktning så ska det nya
ärendet avgöras av regeringen. Att regeringen exempelvis nyligen har givit
klartecken för export av övrig krigsmateriel till ett visst land kan därmed inte
tas till intäkt för KMI att godkänna export av krigsmateriel för strid till
samma land. När myndigheten själv, i något skede, fattar beslut om
förhandsbesked, offertgivning eller utförseltillstånd, så skall den skriftligen
notera vilket eller vilka prejudicerande regeringsbeslut den stöder sig på.
Ovanstående betyder att för att undvika att regeringen hamnar inför "fullbordat
faktum" skall regeringen få ta ställning till ett exportärende på ett så tidigt
stadium som möjligt.

4 Ombildning av Rådgivande nämnden

Stockholms Handelskammare: Förslagets ombildning av Rådgivande nämnden för
krigsmaterielfrågor till Exportkontrollrådet vilar på samma syn som ovan
relaterats, att dual use-produkter i grunden är samma sak som krigsmateriel.
Eftersom Stockholms Handelskammare ej kan acceptera de ensidiga
bedömningskriterier som i förslaget angetts för dual use-produkter, kan
Exportkontrollrådets roll i dual use-ärenden ej tillstyrkas. Visserligen kan
situationer uppkomma då denna rådgivande församling kan behöva lämna synpunkter.
Betydligt mer angeläget torde dock ett civil-försvarstekniskt råd vara. Det
nuvarande teknisk-vetenskapliga rådet synes dock ha en alltför gles
mötesfrekvens för att vara lämpligt. Handelskammaren föreslår att ett rådgivande
expertorgan, där intressena för export respektive icke-spridning är företrädda
med teknisk sakkunskap, skapas för bedömning av dual use-ärenden och Sveriges
position i förhandlingar om varulistors innehåll.
Sveriges Exportkontrollförening har liknande synpunkter. Förslagets ombildning
av Rådgivande nämnden för krigsmaterielfrågor till Exportkontrollrådet har vi
liten förståelse för. Självklart kan ett sådant råd tillföra vissa
utrikespolitiska synpunkter. För dual use-produkter är den tekniska bedömningen
av en helt annan dignitet. Vår bedömning är att endast i undantagsfall kommer
någon ledamot av Exportkontrollrådet att ha sådan teknisk kompetens att den kan
jämföras med kompetensen hos myndigheten respektive det sökande företaget.
Förtroendet för den nya myndigheten från näringslivets sida kommer att påverkas
negativt om inte en möjlighet till överprövning införs.
Försvarsindustriföreningen: Det framstår som oklart om man med lekmän avser
riksdagsledamöter eller om rådet, förutom av representanter från
regeringskansliet, skall bestå av såväl lekmän som riksdagsledamöter eller om
det enbart skall bestå av lekmän som ej är riksdagsledamöter.
Försvarsindustriföreningen förordar ett råd sammansatt av riksdagsledamöter med
ett begränsat antal ledamöter. Om därutöver lekmän skall beredas plats bör även
sådana som företräder industrin utses.
Sveriges Industriförbund och Sveriges Verkstadsindustrier framför att det är
något oklart om man beträffande sammansättningen av myndighetens
exportkontrollråd med lekmän avser riksdagsledamöter eller andra.
Industriförbundet och Sveriges Verkstadsindustrier har gjort bedömningen att man
här avser riksdagsledamöter och finner det även mest ändamålsenligt med en dylik
sammansättning.
Statens kärnkraftinspektion anser att en representant för Statens
kärnkraftinspektion bör ingå i det föreslagna exportkontrollrådet.
Svenska Freds: Det är viktigt att rådet konsulteras så tidigt som möjligt.
Ärendets "slutskede" måste alltså konkretiseras till att inte avse den tidpunkt
då det är dags att fatta beslut om exporttillstånd, utan då det eventuellt ska
lämnas förhands- eller underhandsbesked, samt då företag meddelar sin avsikt att
lämna offert.
Det är viktigt att rådet får samma stora betydelse som den rådgivande nämnden
har i dag. Alla tveksamma ärenden bör, som tidigare gällt i Rådgivande nämnden,
behandlas i rådet.
Endast sådana utförselärenden som tillstyrkts av samtliga partier i Rådgivande
nämnden förs av KMI vidare till ställningstagande av regeringen. Eftersom rådet
föreslås bestå av samtliga partier i Utrikesnämnden, där Miljöpartiet och
Vänsterpartiet vill avveckla hela vapenexporten, så kommer inte regeringen att
föreslå en liknande konsensusprincip för rådets arbete. Däremot bör regeringen i
sin proposition formulera en intention: Vid beslut om krigsmateriel är det
viktigt med största möjliga partipolitiska enighet.

5 Finansiering

Statens kärnkraftinspektion (SKI): Arbetsgruppen föreslår en ändring i 22§ lagen
om krigsmateriel som innebär att även den som tillverkar kärnkraftsreaktorer,
kärnbränsle och annan kärnteknisk utrustning som avses i bilaga 3 till
förordningen (1994:2060) om strategiska produkter skall betala avgift till KMI
efter värdet av försåld sådan egendom. Samtidigt föreslår arbetsgruppen att SKI
även framdeles skall bereda och i vissa fall fatta beslut om utförseltillstånd
för kärnämne och utrustning enligt nämnda bilaga. SKI - som instämmer i
arbetsgruppens bedömning av SKI:s roll - anser att även SKI:s arbete med
exportkontrollen bör täckas med avgifter.
Enligt det avgiftssystem som före lagändringarna om överförande av utförsel av
kärnämne och kärnteknisk utrustning från kärntekniklagen till lagen om
strategiska produkter gällde för avgifter till SKI, betalade innehavare av
kärntekniska anläggningar, t.ex ABB-ATOM som innehavare av kärnbränslefabriken i
Västerås ingen särskild avgift för utförseltillstånd. SKI:s kostnader för
tillståndsprövningen inberäknades i stället i den kvartalsavgift som bolaget
betalar för SKI:s tillsyn av anläggningen. Exportörer av kärnteknisk utrustning,
vilka inte hade särskilt anläggningstillstånd, betalade däremot en särskild
avgift för varje utförseltillstånd. Detta gäller t.ex. Sandvik. Den lagliga
grunden härför i 30 § kärntekniklagen bortföll genom lagändringarna (1994:720
och 1995:500). SKI gjorde en särskild erinran härom i sitt remissyttrande över
lagförslagen.
SKI har ingen bestämd uppfattning om hur detta lagtekniskt skall uttryckas men
anser att de föreslagna bestämmelserna om avgifter bör modifieras så att även
SKI:s kostnader blir täckta genom avgifter.
Stockholms Handelskammare: Handelskammaren är förvånad över att ett område som
icke-spridning av massförstörelsevapen inom regeringskansliet anses ha en sådan
låg prioritet att det förutsätts att finansiering över statsbudgeten ej kan
åstadkommas.
Stockholms Handelskammare finner det ej möjligt att här kommentera det
egenartade förhållande som nu råder inom krigsmaterielkontrollen vad avser
finansieringen av KMI. Däremot får denna ordning inte tillåtas sprida sig till
dual use-produkter. Argumenteringen i förslaget är svag och motsägelsefull.
För Stockholms handelskammare är det självklart att en export av civila
produkter inte kan påläggas avgifter för finansiering av en kontroll som tar
sikte på att förhindra en använding som varorna inte är avsedda för. Denna
affärshämmande inblandning i företags legitima exportverksamhet kan av uppenbara
skäl ej finasieras av de drabbade. Alla analogier med krigsmaterielexporten
underkänner Handelskammaren utan att för den skull acceptera nuvarande ordning
på krigsmaterelsidan.
En ytterligare kommentar gäller kretsen av de föreslagna avgiftspliktiga
företagen. Här anges "tillverkare....- själva eller genom närstående företag".
Tolkningen av detta kan leda antingen till diskriminering av svenska tillverkare
eller ohållbara beräkningar avseende utländska moderbolags försäljning.
Sveriges Exportkontrollförening: Exportkontrollföreningen är förvånad över att
man föreslår att avgiftsbelägga tillverkning av varor som skall exporteras.
Enligt uppgift förekommer ej sådana avgifter i de övriga EU-länderna.
Förutom det märkliga i att tillverkning av varor som finns upptagna i
varuförordningen skall avgiftsbeläggas (beskattas) kan man fråga sig varför ej
varor som transiteras (eller förs in till ett lager och sedan vidareexporteras)
skall avgiftsbeläggas. Ytterligare en frågeställning: Hur skall en beräkning ske
om en produkt sammanställs av ett antal importerade produkter?
En avgiftsbeläggning (beskattning) av varor upptagna på varulistan kommer att
kosta seriösa företag dels avgiften (skatten) i sig själv, dels ett betydande
arbete för att fastställa för vilken summa företaget skall betala avgiften.
Sannolikt måste många företag bygga upp dataregistrering för detta ändamål. Till
detta kommer så kostnaden för myndighetens kontrollarbete. För de mindre seriösa
företagen öppnar sig en ny väg för illojal konkurrens genom att försöka undandra
produkter från myndighetens kontroll.
Det är Exportkontrollföreningens absoluta krav att finansiering av det nya
verket skall ske via statsbudgeten.
Länsrätten i Stockholms län: När det gäller avgiftsfrågorna inskränker sig
länsrätten till två påpekanden. På ett eller annat sätt bör det totala
avgiftsuttaget (bestämt av totalkostnaderna för KMI) låsas på regeringsnivå. En
lägsta faktureringsnivå (i utgångsläget 2,5 miljoner kr) förefaller behöva
ändras med jämna mellanrum och bör därför inte låsas på lagnivå. En delegation
till regeringen (inom ramen för självkostnad) kunde här vara på sin plats.
Försvarsindustriföreningen: Ett starkt motiv till en organisationsändring av
nu föreslaget slag bör vara att rationaliseringseffekter uppstår. Detta synes
emellertid inte vara fallet. Genom att besluten också till en del skall beredas
i regeringskansliet uppstår dels en risk för förlängd handläggningstid, dels
ökade personalkostnader.
I arbetsgruppens remiss uppskattas den nya myndighetens kostnader till 12
miljoner kr. KMI:s nuvarande kostnader för beredning av krigsmaterielärenden är
ca 4 miljoner kr. I remissen föreslås vidare att kostnaderna solidariskt skall
betalas av såväl krigsmateriel- som dual use -tillverkande företag vilka har en
fakturering av kontrollerade produkter överstigande 2,5 miljoner kr.
Försvarsindustrins årliga fakturering är ca 10 miljarder kr. Faktureringen av
exportkontrollerade dual use-produkter torde endast uppgå till en mindre del
därav. Med den föreslagna fördelningen av kostnaderna kommer försvarindustrins
kostnad med stor sannolikhet att minst fördubblas.
Försvarsindustriföreningen ställer sig principiellt avvisande till att
företagen överhuvudtaget skall belastas med kostnader för beredning av
exportärendena. Exportkontrollen är en myndighetsuppgift vars omkostnader bör
bestridas av staten. Så sker i våra grannländer.
Om det ändå beslutas att avgifter skall tas ut är det inte rimligt att
försvarsindustrin belastas med större andel än som motsvarar de kostnader som
uppstår för beredningen av krigsmaterielärendena. Försvarsindustrins
tillverkning och export av dual use-produkter är, i motsats till vad som uppges
i remissen, mycket obetydlig.
Eftersom antalet exportärenden håller sig tämligen konstant inom
krigsmaterielområdet bör inte avgiften överstiga 4 miljoner kr i en rationell
organisation. Vi finner inte några motiv för att vi skall bestrida kostnader
härutöver för verksamhet av vilken vi inte är berörda.
Det nämns inte i remissen hur avgiftsbeläggning skall ske för vapenhandlares
utförseltillstånd. Erfarenhetsmässigt utgör beredningen av dessa ärenden en icke
obetydlig arbetsbelastning. Om det beslutas att avgifter skall tas ut
förutsätter Försvarsindustriföreningen att dessa tillstånd belastas med sina
beredningskostnader och inte överförs på försvarsindustrin.
Sveriges Industriförbund och Sveriges Verkstadsindustrier: Det är vår bestämda
uppfattning att den typ av myndighetsutövning som den föreslagna myndigheten
skall arbeta med, där kontrollbehovet har utrikes-, säkerhetspolitiska- eller
försvarspolitiska motiv, är en typisk verksamhet som skall finansieras via
statsbudgeten. Vi finner det således helt oacceptabelt med den finansieringsform
som föreslås i remissen. Förslaget till finansiering är dessutom felaktigt
konstruerat även utifrån den, enligt vår mening oacceptabla, utgångspunkten att
företagen skall finansiera den föreslagna myndigheten.
Vi vill i sammanhanget erinra om utvecklingen av exportkontrollen av dual use-
produkter.
Gällande regler förutser också förenklade eller inga tillståndsförfaranden vid
export till dessa destinationer. I praktiken går den helt dominerande delen av
svensk dual use-export till sådana okontroversiella destinationer. Likväl
föreslås att den nya myndigheten finansieras genom en avgift på tillverkarens
försålda dual use-produkter totalt förutsatt att det fakturerade värdet under
ett år överstiger 2,5 miljoner kr.
Detta innebär att normal, från exportkontrollsynpunkt helt okontroversiell
export, i mycket stor utsträckning kommer att vara avgiftsgrundande. Det
förefaller dessutom som om även försäljning inom Sverige kommer att vara
avgiftsgrundande. Det finns inget stöd i lagstiftningens bakomliggande syften
för ett sådant förfaringssätt.
Vi vill också betona den kraftigt ökade byråkrati och administration som
företagen påtvingas för att klara den deklarationsskyldighet som avses ligga
till grund för avgiftsbeläggningen. Denna svårighet finns noterad i remissen men
har tyvärr inte kommit att påverka förslagets utformning.
Vi kan mot denna bakgrund sammantaget inte se den föreslagna finansieringen
annat än som en handelshindrande exportskatt som sätter svensk industri i en
sämre konkurrenssituation än dess utländska konkurrenter. Denna typ av pålaga
bidrar inte heller positivt till att attrahera utländska investeringar inom
högteknologiområdet i Sverige.

6 Överprövning av beslut

Länsrätten i Stockholms län: Domstolen har ingen erinran mot att beslut i
tillståndsfrågor görs icke överklagbara i ordinär väg.
Återkallelsefrågorna är i en rad hänseenden grumligt reglerade i lagförslagen
och i motivskrivningarna.
Länsrätten uppfattar förslagen på det sättet att i uttrycket "beslut om
tillstånd" i 1 § krigsmateriellagen och 1 b § lagen om strategiska produkter
avses omfatta även återkallelsefrågor, att det därmed skulle bli föremål för
myndighets avgörande om ett återkallelsebeslut blir överklagbart till allmän
förvaltningsdomstol eller ej samt att det blir fritt fram för regeringen att
meddela ytterligare föreskrifter i fråga om överlämnande av återkallelsefrågor
till regeringen.
Länsrätten, som finner att den föreslagna ordningen har dåligt stöd i de
föreslagna lagtexterna, tar för sin del avstånd från förslaget i denna del.
Överklagandereglerna bör vara uttömmande fastlagda i lag. Någon valrätt bör inte
föreligga. Om förslagställarna har uppfattningen att "återkallelsebeslut bör
vara möjliga att överklaga" hade de också bort bygga upp lagtexter och motiv
från denna utgångspunkt.
Återkallelseparagraferna bör enligt länsrättens uppfattning genom en
uppräkning (eventuellt avrundad med en generalklausul) uttömmande reglera
återkallelsefrågorna. I en sådan uppräkning kan länsrätten bl. a. tänka sig
- oriktiga uppgifter till grund för tillstånd,
- åsidosatta föreskrifter, villkor eller andra skyldigheter,
- sådana förändringar utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitiskt som utgör
särskilda skäl, och
- om eljest särskilda skäl föreligger.
Normalt brukar det krävas starkare skäl för återkallelse än för vägrat
tillstånd. Inte sällan brukar lagstiftaren i återkallelsesammanhang i motiven
uppehålla sig också vid proportionalitetsfrågor. Ibland tillgrips ett
varningsinstitut (inte alltid överklagbart) för lindrigare överträdelser.
I motiven talas om att "domstolar inte kan förutsättas göra bedömningar av
utpräglat skönsmässig eller politisk karaktär".
Länsrätten är helt främmande för denna ståndpunkt såvitt gäller skönsmässiga
bedömningar. Sådana är legio i olika måltyper vid de allmänna
förvaltningsdomstolarna (jfr t.ex. också argumenten för lekmannamedverkan och
"skönstaxering").
Domstolen delar däremot uppfattningen att utpräglat politiska bedömningar inte
lämpar sig för prövning i domstol. Domstolarna betackar sig för och värjer sig
regelmässigt mot sådana uppgifter.
Praktiskt taget hela vår lagstiftning bygger på politiska bedömningar av
skilda slag. I detta sammanhang måste man dock skilja på lagstiftning och
rättstillämpning. I rättstillämpningsfrågor söker domstolarna sig fram till de
lösningar och tolkningar som bäst anses överensstämma med lagtexter och motiv.
Detta uppfattas icke av domstolarna som en politisk eller ens rättspolitisk
uppgift.
Från dessa utgångspunkter har länsrätten intet att erinra mot att den tas i
anspråk för överprövning av återkallelsebeslut under förutsättning att blivande
lagtexter och motiv kommer att ge tillräcklig vägledning till förhindrande av
krav på egna politiska bedömningar. I annat fall bör återkallelse på politiska
grunder inte överklagas till domstol. Det bör framhållas att det synes vara
möjligt att minska antalet återkallelsesituationer genom att begränsa räckvidden
av tillstånd genom utrymme för inskränkande generella föreskrifter förenade med
uttryckliga förbehåll och villkor i de individuella tillståndsbesluten. Ett ökat
utnyttjande av förbudsinstitutet kan också vara en väg att minska antalet
återkallelsesituationer.
Länsrätten har svårt att se annat än att ett förbud enligt 12 § sista stycket,
som inte följer av en generell och i laga ordning tillkommen föreskrift (t. ex.
"ett tillstånd förfaller") eller utgår från ett förbehåll eller villkor i det
enskilda tillståndet, har karaktär av inskränkning eller partiell återkallelse
av ett tillstånd. Saken har inte berörts i utkastet men om länsrättens förmodan
är riktig torde samma skäl för överklagningsrätt göra sig gällande som i
återkallelsefallen. Saken förefaller behöva övervägas.
I avsaknad av särregler i de båda nu aktuella lagarna kommer regelsystemet i
förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen i sin helhet att bli tillämpligt.
Länsrätten ser inga hinder mot att så sker.
Regeringen förbereder en proposition till regeringen med förslag till
generella regler om tvåpartsprocess i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Om
saken inte får en generell reglering bör i det här lagstiftningsärendet
övervägas att ge KMI besvärsrätt över motgångsbeslut i domstol.
Förpliktande förvaltningsbeslut (återkallelser) går om annat inte uttryckligen
sägs i verkställighet först efter laga kraft.
Här ifrågakommande återkallelsebeslut är av sådan karaktär att det kan
ifrågasättas om inte KMI åtminstone borde ges en rätt att förordna om omedelbar
verkställighet. Domstols beslut förefaller böra gå i omedelbar verkställighet
(inhibition regleras i förvaltningsprocesslagen).
Länsrätten kan genom interna lottningsregler ombesörja att ifrågavarande mål
speciallottas inom domstolen. Om processen läggs upp som en tvåpartsprocess
borde domstolens beslutsunderlag i allmänhet kunna bli fullödigt genom parternas
försorg. Extern kompetens kan dessutom tillföras domstoeln genom det generella
sakkunnighetsinstitutet. Några särskilda sakkunniga synes inte påkallade.
Domstolsverket (DV), som främst har granskat utkastet till lagrådsremiss från
domstolsväsendets synpunkt, tillstyrker i stort sett förslaget. Vad gäller
rätten till överprövning av beslut ifrågasätter DV dock förslaget om att denna
inte skall omfatta beslut att avslå en ansökan eller att meddela ett förbud mot
bakgrund av att Europadomstolen ansett att artikel 6 i Europakonventionen är
tillämplig på frågor som rör rätten att bedriva viss ekonomisk verksamhet eller
att få tillstånd av något slag som är av betydelse för möjligheterna att bedriva
sådan verksamhet (jfr Danelius, Mänskliga rättigheter, 5:e uppl. 1993, s. 143).
Visserligen skall prövningen av nämnda beslut inte omfatta enskilda intressen
såsom ett företags intresse av att få avsättning för sina produkter men det kan
enligt DV:s mening ej uteslutas att andra aspekter kan vägas in vid bedömningen,
t.ex. att den som söker tillstånd tidigare har fått ett tillstånd återkallat.
Det stipuleras ej heller några regler i lagen om krigsmateriel för vad
bedömningen vid beslut om tillstånd skall grundas på förutom att denna skall
grundas på utrikes,- säkerhets- och försvarspolitiska överväganden. Med
anledning härav kan det inte uteslutas att det behövs en möjlighet till
överprövning av nämnda beslut.
Dessutom ligger en sådan generell rätt till domstolsprövning väl i linje med
den utveckling som innebär att förvaltningsmyndigheters beslut får överklagas
hos domstol i större omfattning samt med strävanden att uppfylla även EG-rättens
krav på domstolsprövning av förvaltningsbeslut. DV efterlyser således en analys
i frågan.
När det gäller vidden av den prövning domstolen skall göra efterfrågar DV
klarare riktlinjer för vad denna skall omfatta. Det ligger i sakens natur att en
domstol måste göra bedömningar av skönsmässig karaktär. Därför kan det inte
anses tillfyllest med den vägledning som ges i remissen i förevarande fråga. DV
efterlyser även härvidlag en analys.
Stockholms Handelskammare: De tekniska kriterierna för krigsmateriel och dual
use-produkter skiljer sig åt markant. Exempelvis är en luftvärnskanon
krigsmateriel oavsett om den skjuter ett skott i minuten eller hundra. När det
gäller dual use-produkter avgör ofta tekniska parametrar om varan är
kontrollerad eller inte. Ett modem med en hastighet över en viss gräns är
kontrollerat, däremot ej ett långsammare. Varulistan är dock ingalunda så klar i
alla delar som den vid första anblicken kan ge sken av. Helt avgörande uttryck
som "motståndskraftigt utformad" eller "expertsystem" kan svårligen definieras.
All erfarenhet av varulistor visar också att uppdateringen på internationell
nivå sker stegvis, vilket innebär en eftersläpning gentemot den tekniska
utvecklingen. I dessa fall går de enskilda länderna före och frisläpper
produkter trots att de finns på en överenskommen lista. Det är bland annat i
dessa fall som den faktiska tillgängligheten - "foreign availability" - måste
kunna vägas in.
Den väsenskilda prövningen av krigsmateriel respektive dual use-produkter gör
att en möjlighet till överprövning av beslut beträffande dual use-produkter är
helt nödvändig. Hur denna överprövning skall gå till bör närmare utredas.
Förvaltningsdomstol är sannolikt inte rätt forum. Här bör man hålla i minnet att
det inte bara är svenska företag som är intressenter. Även utländska
moderföretag kan ha synpunkter på en svensk bedömning av teknologier som över
huvud taget ej finns i Sverige.
Sveriges Exportkontrollförening: De tekniska kriterierna för klassning av
krigsmateriel å ena sidan och dual use-produkter å andra sidan skiljer sig
markant. Även om det i vissa fall kan krävas en politisk eller teknisk bedömning
huruvida en produkt skall anses vara krigsmateriel för strid eller övrig
krigsmateriel eller ej krigsmateriel så förekommer ej för krigsmateriel samma
krav på teknisk kompetens som föreligger vid avgörandet om en dual use-produkt
skall omfattas av varulistan eller ej. Speciellt i avsnitten om programvara och
om teknologiöverföring kan den korrekta bedömningen vara synnerligen grannlaga.
Definitionsmässigt är klassning av krigsmateriel beroende på dess användning och
verkan, medan klassning av dual use-produkter bygger på prestanda och teknologi.
Exportkontrollföreningen har intet att erinra mot att politiska beslut måste
fattas av regeringen och därefter ej skall kunna överklagas. En
överklagandeprocess i tekniska frågor är dock ofrånkomlig.
Vi föreslår dels att om myndigheten fattat ett politiskt beslut som ej
tillfredsställer den sökande, skall ärendet på den sökandes begäran tas upp till
prövning av regeringen, dels att det nuvarande teknisk-vetenskapliga rådet
ombildas eller ges en sådan instruktion att det kan avgöra tekniska frågor.
Detta råd måste dessutom sammanträda tillräckligt ofta för att förhindra
utdragna licensprocesser.
Sveriges Industriförbund och Sveriges Verkstadsindustrier: Vi anser att det är
en grundläggande förvaltningsrättslig princip att kunna överklaga myndigheters
beslut. Vidare måste en myndighet motivera beslut att avslå en ansökan om
tillstånd.
Enligt vår uppfattning är remissens förslag vad gäller överprövning därför
alltför snävt utformat. En avslagen ansökan om export av dual use-produkt till
ett regimland ligger t. ex. utanför överklagandemöjligheten.
Vi anser därför att nuvarande förslag inte kan accepteras utan måste bli föremål
för en överarbetning. Företagens enskilda intressen kan inte förbigås.

7 Myndighetens namn

Stockholms Handelskammare: Handelskammaren finner det synnerligen olämpligt att
kalla den nya myndigheten för Krigsmaterielinspektionen. Den åtskillnad som är
helt nödvändig mellan krigsmateriel å ena sidan och dual use-produkter å den
andra kan inte upprätthållas externt vid ett sådant namnval. Handelskammaren har
dock inget att invända mot att myndighetschefen också är krigsmaterielinspektör.
Namnet är inte heller lämpat från synpunkten att medvetandegöra svenska
företag som tillverkar eller handlar med civila produkter som antingen återfinns
på varulistan över strategiska produkter eller som kan inrymmas i ett catch all-
meddelande.
Gentemot svenska företags kunder i utlandet utgör informationen att leveransen
är kontrollerad av något som kallas "The Military Equipment Inspectorate" ett
klart hinder i konkurrensen med andra länders leverantörer.
Allt detta talar för att myndighetens namn inte bör vara
Krigsmaterielinspektionen. Verksamheten inom myndigheten som avser kontroll över
krigsmateriel kan dock behålla namnet Krigsmaterielinspektionen. Myndighetens
namn bör knytas till begreppet exportkontroll och vara exempelvis
Exportkontrollstyrelsen.
Sveriges Exportkontrollförening har liknande synpunkter. Ett neutralt namn
skulle enligt föreningen kunna vara Exportkontrollinspektionen.
Sveriges Industriförbund och Sveriges Verkstadsindustrier: Det finns en klar
och principiellt viktig skillnad mellan krigsmateriel och dual use-produkter:
Dual use-produkter är till sin natur civila produkter som inte har något
förstörelsebringande syfte. Grundprincipen är att civila produkter får
exporteras fritt medan krigsmaterielexport i princip är förbjuden. Det är mot
denna bakgrund klart olämpligt att välja namnet Krigsmaterielinspektionen för
den föreslagna myndigheten. Mera neutralt vore Exportkontrollinspektionen eller
ännu enklare Exportinspektionen.

8 Sekretessfrågor

Sveriges Industriförbund och Sveriges Verkstadsindustrier vill starkt erinra om
vikten av en fungerande sekretess i exportkontrollärenden, så att företagen kan
känna sig trygga vid inlämnandet av ansökningar.
Länsrätten i Stockholms län: Länsrätten utgår från att regler om sekretess,
partsinsyn och personalkontroll är eller kommer att bli lösta.
Med nuvarande regler kommer länsrätten att få pröva sekretessfrågor i sina
egna mål. Antalet återkallelsemål förefaller dock bli så få att det inte
motiverar ett frångående av huvudregeln att KMI:s sekretessbeslut överklagas
till kammarrätten.
Om samma handlingar finns både hos KMI och hos regeringen synes även detta
öppna för dubbla besvärsvägar. Detta är dock en generell olägenhet med gällande
sekretesslagstiftning.
Försvarsindustriföreningen: De ansökningar och andra handlingar som av
försvarsindustrin sänds in till KMI är praktiskt taget alla kommersiellt
hemliga. Det finns en stor oro inom försvarsindustrin att den kommersiella
sekretessen hos den nya myndigheten inte kommer att kunna tillvaratas på samma
sätt som inom regeringskansliet.
Våra utländska kunder är i de flesta fall ytterst angelägna att hålla sina
operationella, tekniska och övriga upphandlingsförutsättningar hemliga. De
omfattas då av försvarssekretess i kundlandet vilket enligt vår uppfattning bör
utgöra ett hinder för utlämning över svensk rättslig instans. I synnerhet gäller
detta för länder med vilka bilaterala sekretessavtal tecknats. För industrin kan
en möjlig försäljningsframgång helt spolieras om kundens krav i dessa avseenden
inte respekteras.
Dessutom skadas svensk försvarsindustri om den kommersiella sekretessen brytes
så att prisinformation och avtalsvillkor kommer till konkurrenters kännedom.
Enbart information i ett tidigt skede om att Sverige engagerat sig i en viss
upphandling kan ge konkurrenter möjlighet att agera samtidigt som en för våra
kunder kanske icke önskvärd publicitet åstadkomms. Sammantaget kan sådana avsteg
från den kommersiella sekretessen vara till stor nackdel inte bara för
försvarsindustrin utan också för Sverige som land.
Vi anser det vara viktigt att man i den nya organisationen mot denna bakgrund
noga ger akt på sekretessfrågorna.
Vid beredningen i fall där försvarssekretess gäller tillämpas för närvarande
ett smidigt förfarande enligt vilket endast ett regeringsbeslut fattas.
Motsvarande förfaringssätt tillämpas också för beslut avseende utlämning till
utlandet av hemliga materielspecifikationer. Det är starkt önskvärt att denna
beslutsordning behålls även i den nya organisationen.

9 Övriga synpunkter

Försvarsindustriföreningen: Försvarsindustrin är starkt beroende av
långsiktighet och stabilitet i sina kundrelationer. Det är därför utomordentligt
betydelsefullt att också regeringens agerande mot försvarsindustrin är
långsiktigt och stabilt. Vi fäster därför stor vikt vid att de år 1992
fastställda riktlinjerna, de handlingsregler som meddelats i KMI:s handbok och
de kontakter som etablerats i form av regelbundna sammanträffanden får fortleva
i den nya myndigheten. Nuvarande regelverk och handlingsregler har skapat en
stabil grund för styrning av exportverksamheten i den nuvarande organisationen.
Det är därför vår uppfattning att man nu inte bör vidta några förändringar av
dessa regler utan låta den nya organisationen samla ytterligare erfarenheter
under några år.
Man kan förutse att den nya organisationen kommer att effektivt och med korta
handläggningstider kunna bereda ärenden som kan beslutas inom organisationen.
För ärenden av komplicerad art, i vilka exportkontrollrådet skall beredas insyn
och där regeringen kommer in i beslutsprocessen, kan emellertid risk för längre
beredningstider än nu föreligga.
Det är från försvarsindustrins sida angeläget att förfaringssättet för
beredning av sådana ärenden noga övervägs, t.ex. att tillräcklig täthet i
exportkontrollrådets sammanträden åstadkomms och att klara ansvarsförhållanden
skapas mellan regeringskansli och myndighet så att handläggningstiden trots fler
inblandade parter förblir rimligt kort.
Kommerskollegium: I detta sammanhang önskar kollegiet anhängiggöra en fråga
som rör handläggningen av en viss typ av krigsmaterielärenden. Kommerskollegium
är för närvarande remissinstans för ärenden om tillstånd att tillhandahålla och
tillverka krigsmateriel. Kollegiet föreslår att dessa frågor vid upprättandet av
den nya myndigheten remitteras dit och inte till kollegiet. Det gällande
arrangemanget fungerar enligt följande. KMI remitterar ett ärende till kollegiet
som i sin tur sänder det vidare till aktuell handelskammare. Det svar som
kollegiet erhåller från handelskammaren skickas därefter till KMI utan att
kollegiet gör någon utredning av ärendet.
Det får anses som ett naturligt steg att överlämna denna handläggning till den
nya myndigheten, då den ligger i linje med den övriga verksamheten.

Statens kärnkraftinspektion (SKI):
1. Dual use-produkter
Arbetsgruppen använder begreppet dual use-varor för att beteckna varor som har
både militär och civil tillämpning. Inom kärntekniken används "single use"
respektive "dual use" i en annan bemärkelse där "single use" betecknar varor som
uteslutande är inriktade på att använda kärnämne (för energiutvinning eller på
annat sätt) och "dual use" betecknar varor som är både kärnämnesinriktade och
andvändbara för andra ändamål, exempelvis röntgenblixtaggregat och
varmisostatpressar. Den dubbla betydelsen av "dual use" är ägnad att förvirra,
eftersom det som enligt kärnteknisk terminologi är single use-varor, enligt
strategisk terminologi kan vara dual use-varor. De produkter som enligt
kärnteknisk terminologi kallas dual use-produkter är förtecknade i Nuclear
Suppliers Guidelines (NSG), lista 2. SKI vill inför arbetsgruppens fortsatta
arbete framföra den åsikten att exportkontrollen över dessa produkter bör kunna
delegeras till SKI.
2. Överlåtelse av kärnämne
Överlåtelse av kärnämne är fortfarande kärnteknisk verksamhet. I de fall en
utförsel av kärnämne även innefattar en försäljning eller annan överlåtelse av
ämnet, måste ärendet splittras upp i två, där regeringen (Miljödepartementet)
avgör frågan om överlåtelse och SKI avgör frågan om utförsel. Det skulle vara
ändamålsenligt att SKI prövade även frågan om överlåtelse och att en sådan
delegering gjordes efter samma kriterier som för utförsel. Detta skulle kräva en
ändring i förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet.
Försvarsmakten: Försvarsmakten anser att myndigheten Försvarsmakten bör
fungera som remissinstans innan beslut meddelas enligt 1 a § i förslaget till
lag om ändring i lagen om krigsmateriel.

Bilaga 3
Lagrådsremissens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1300) om krigsmateriel
dels att 1, 3-12, 16-23, 25 och 27 §§, rubriken närmast före 1 § samt
övergångsbestämmelserna till lagen skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 a och 23 a §§, samt
närmast före 23 a § en ny rubrik av följande lydelse.

-----------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Inledande bestämmelse Inledande bestämmelser
-----------------------------------------------------------------------

1 §

Denna lag har avseende på vapen, ammunition och annan för militärt bruk
utformad materiel som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel.
---------------------------------------------------------------------

Tillstånd,
förbud
och
undantag
i
enskilda
fall
enligt
lagen
eller
enligt
föreskrifter
som
har
meddelats
med
stöd
av
den
skall
grundas

utrikes-
,
säkerhets-
och
försvarspolitiska
överväganden.

1 a §
--------------------------------------------------------------------

Inspektionen för strategiska
produkter prövar frågor om
tillstånd, förbud och undantag i
enskilda fall enligt denna lag.
Inspektionen får med eget
yttrande lämna över ett ärende till
regeringens prövning, om ärendet
har principiell betydelse eller
annars är av särskild vikt.
Regeringen får meddela
ytterligare föreskrifter om
överlämnande av ärenden till
regeringen.

3 §
--------------------------------------------------------------------

Krigsmateriel får inte Krigsmateriel får inte
tillverkas här i landet utan tillverkas här i landet utan
tillstånd av regeringen. tillstånd.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från detta tillståndskrav för
1. ändring eller ombyggnad av skjutvapen i de fall som avses i 24 § första
stycket vapenlagen (1973:1176),
2. tillverkning av enstaka skjutvapen och av ammunition för tillverkarens eget
bruk,
3. årlig tillverkning för medicinska eller farmaceutiska ändamål eller för
forskningsändamål av högst 100 gram kemiska produkter som klassificeras som
krigsmateriel.
Bestämmelsen i första stycket gäller inte för sådana statliga myndigheter som
inte är affärsverk.

4 §
--------------------------------------------------------------------

Verksamhet som avser Verksamhet som avser
tillhandahållande av tillhandahållande av
krigsmateriel, uppfinningar krigsmateriel, uppfinningar
rörande krigsmateriel och metoder rörande krigsmateriel och metoder
för framställning av sådan materielför framställning av sådan materiel
får inte bedrivas här i landet får inte bedrivas här i landet utan
utan tillstånd av regeringen. tillstånd.
Svenska myndigheter, svenska
företag samt den som är bosatt Svenska myndigheter, svenska
eller stadigvarande vistas här får företag samt den som är bosatt
inte heller utom landet bedriva eller stadigvarande vistas här får
sådan verksamhet utan inte heller utom landet bedriva
regeringens tillstånd. sådan verksamhet utan tillstånd.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för sådana statliga
myndigheter som inte är affärsverk.
Tillstånd enligt första eller andra stycket behövs inte för verksamhet som
avser tillhandahållande av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller
sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag
tillhandahållandet gäller. Inte heller behöver innehavare av
tillverkningstillstånd ha tillstånd enligt första eller andra stycket, om
verksamheten avser tillhandahållande av krigsmateriel som tillhör
tillståndshavaren och som finns inom landet eller tillhandahållande av
uppfinning eller metod för framställning av krigsmateriel till svenska statliga
myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka
krigsmateriel av det slag tillhandahållandet gäller.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet enligt
första och andra styckena i fråga om sådan handel med skjutvapen som regleras
genom föreskrifterna i vapenlagen (1973:1176) eller sådan hantering av
ammunition eller annan explosiv vara som regleras genom föreskrifterna i lagen
(1988:868) om brandfarliga och explosiva varor.

5 §
--------------------------------------------------------------------

Svenska myndigheter, svenska Svenska myndigheter, svenska
företag samt den som är bosatt företag samt den som är bosatt
eller stadigvarande vistas här får eller stadigvarande vistas här får
inte utan tillstånd av regeringen inte utan tillstånd i det enskilda
i det enskilda fallet till någon fallet till någon i utlandet
i utlandet tillhandahålla tillhandahålla krigsmateriel som
krigsmateriel som finns i finns i utlandet eller uppfinning
utlandet eller uppfinning rörande rörande krigsmateriel eller metod
krigsmateriel eller metod för för framställning av sådan materiel.
framställning av sådan materiel.

6 §

--------------------------------------------------------------------
Krigsmateriel får inte föras ut Krigsmateriel får inte föras ut
ur landet utan tillstånd av ur landet utan tillstånd, om inte
regeringen, om inte annat följer annat följer av denna lag eller
av denna lag eller annan annan författning. I fråga om
författning. I fråga om programvara likställs med utförsel
programvara likställs med utförsel överföring till utlandet genom
överföring till utlandet genom telekommunikation eller på annat
telekommunikation eller på annat liknande sätt.
liknande sätt.
I ärenden som inte avser
utförsel i större omfattning eller
som i övrigt inte är av större vikt
får det statsråd som har till
uppgift att föredra ärenden om
utförsel av krigsmateriel pröva
frågor om tillstånd enligt första
stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om utförsel av
1. skjutvapen och tillhörande ammunition för enskilds persons räkning samt
skjutvapen och därtill hörande ammunition för användning vid jakt, tävling eller
övning utom riket,
2. skjutvapen för reparation, översyn eller annan liknande åtgärd,
3. skjutvapen som förts in i landet för åtgärd som avses i 2,
4. sådana jakt- och tävlingsskjutvapen och tillhörande ammunition som har
förts in i landet i enlighet med bestämmelserna i 16 § 2 vapenlagen (1973:1176).
--------------------------------------------------------------------
7 §
--------------------------------------------------------------------

Avtal som innebär upplåtelse Avtal som innebär upplåtelse
eller överlåtelse av eller överlåtelse av
tillverkningsrätt till någon i tillverkningsrätt till någon i
utlandet får inte ingås här i utlandet får inte ingås här i landet
landet utan tillstånd av utan tillstånd.
regeringen.
Svenska myndigheter, svenska Svenska myndigheter, svenska
företag samt den som är bosatt företag samt den som är bosatt
eller stadigvarande vistas här får eller stadigvarande vistas här får
inte heller utom landet ingå inte heller utom landet ingå sådant
sådant avtal utan tillstånd av avtal utan tillstånd.
regeringen.

8 §
--------------------------------------------------------------------

Avtal med någon utom landet om Avtal med någon utom landet om
att gemensamt med denne eller för att gemensamt med denne eller för
hans räkning utveckla hans räkning utveckla
krigsmateriel eller metod för krigsmateriel eller metod för
framställning av sådan materiel framställning av sådan materiel
eller om att gemensamt tillverka eller om att gemensamt tillverka
krigsmateriel får inte ingås här i krigsmateriel får inte ingås här i
landet utan tillstånd av landet utan tillstånd.
regeringen. Svenska myndigheter, svenska
Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt
företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får
eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet ingå sådant
inte heller utom landet ingå avtal utan tillstånd.
sådant avtal utan tillstånd av
regeringen.

9 §

--------------------------------------------------------------------
Avtal om tillägg till eller Avtal om tillägg till eller
ändring av avtal av det slag som ändring av avtal av det slag som
kräver tillstånd enligt 7 eller 8 §kräver tillstånd enligt 7 eller 8 §
får inte ingås utan tillstånd av får inte ingås utan tillstånd, om
regeringen, om tillägget eller tillägget eller ändringen avser
ändringen avser
1. den materiel som omfattas av avtalet,
2. vidareupplåtelse eller vidareöverlåtelse av rätt enligt avtalet,
3. rätt att tillhandahålla krigsmateriel till mottagare som inte angivits
tidigare,
4. förlängning av avtalets giltighetstid, eller
5. bestämmelser om sekretess.

10 §
--------------------------------------------------------------------

Militärt inriktad utbildning av Militärt inriktad utbildning av
personer som inte är svenska personer som inte är svenska
medborgare får inte bedrivas här i medborgare får inte bedrivas här i
landet utan tillstånd av landet utan tillstånd.
regeringen. Svenska myndigheter, svenska
Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt
företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får
eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet
inte heller utom landet yrkesmässigt bedriva sådan
yrkesmässigt bedriva sådan utbildning utan tillstånd.
utbildning utan tillstånd av
regeringen.
Tillstånd behövs inte för utbildning som anordnas av statliga myndigheter som
inte är affärsverk eller som anordnas i samband med försäljning av krigsmateriel
eller för de anställda i sådana företag som har tillstånd att tillverka
krigsmateriel.

11 §
--------------------------------------------------------------------

Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3
eller 4 § liksom svenska statliga eller 4 § liksom svenska statliga
myndigheter som bedriver myndigheter som bedriver
motsvarande verksamhet skall, i motsvarande verksamhet skall, i
den ordning regeringen den ordning regeringen
föreskriver, lämna redovisning föreskriver, lämna redovisning till
till regeringen Inspektionen för strategiska
produkter
1. om den marknadsföring av krigsmateriel som bedrivs i utlandet,
2. om åtgärder som syftar till avtal som är tillståndspliktigt enligt 7 eller
8 §.

--------------------------------------------------------------------
Regeringen får meddela närmare Regeringen får meddela närmare
föreskrifter om föreskrifter om
redovisningsskyldighet och om redovisningsskyldighet och om
undantag från denna. Regeringen undantag från denna. Inspektionen
får i det enskilda fallet medge för strategiska produkter får i det
undantag från sådan enskilda fallet medge undantag
redovisningsskyldighet. från sådan redovisningsskyldighet.

12 §
--------------------------------------------------------------------

Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3
eller 4 § liksom svenska statliga eller 4 § liksom svenska statliga
myndigheter som bedriver myndigheter som bedriver
motsvarande verksamhet skall motsvarande verksamhet skall
underrätta regeringen innan underrätta Inspektionen för
anbud lämnas, eller, där strategiska produkter innan
anbudsförfarande inte förekommer, anbud lämnas eller, där
innan avtal ingås om anbudsförfarande inte förekommer,
innan avtal ingås om
1. tillhandahållande av krigsmateriel till någon i utlandet,
2. upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt som avses i 7 §, eller
3. tillverkning eller utveckling av krigsmateriel eller metod för
framställning av krigsmateriel som avses i 8 §.

--------------------------------------------------------------------
Regeringen får meddela närmare Regeringen får meddela närmare
föreskrifter om senaste tidpunkt föreskrifter om senaste tidpunkt
för underrättelse och om undantag för underrättelse och om undantag
från underrättelseskyldigheten. från underrättelseskyldigheten.
Regeringen får också i enskilda Inspektionen för strategiska
fall medge undantag från produkter får i enskilda fall
underrättelseskyldighet. medge undantag från
underrättelseskyldighet.
I ärenden som inte är av större
omfattning eller i övrigt inte är
av större vikt får det statsråd som
har till uppgift att föredra
ärenden om utförsel av
krigsmateriel medge undantag i
enskilda fall från föreskrifter om
tid för lämnande av underrättelse.
Regeringen får i det enskilda Inspektionen får i det enskilda
fallet förbjuda att sådant anbud fallet förbjuda att sådant anbud
lämnas eller avtal ingås, som lämnas eller avtal ingås som avses
avses i första stycket. i första stycket.

16 §

--------------------------------------------------------------------
Tillstånd enligt 3-10 §§ kan Tillstånd enligt 3-10 §§ kan
återkallas av regeringen, om återkallas, om tillståndshavaren
tillståndshavaren åsidosatt en åsidosatt en föreskrift i denna lag
föreskrift i denna lag eller eller föreskrift, villkor eller
föreskrift, villkor eller bestämmelse som har meddelats med
bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen eller om det finns
stöd av lagen eller om det finns andra särskilda skäl till
andra särskilda skäl till återkallelse.
återkallelse.
En återkallelse får inte avse tillstånd till avtal enligt någon av 7-9 §§ som
redan ingåtts.
--------------------------------------------------------------------
En återkallelse skall gälla med
omedelbar verkan.

17 §

--------------------------------------------------------------------
Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3
eller 4 § liksom svensk statlig eller 4 § liksom svensk statlig
myndighet som bedriver myndighet som bedriver
motsvarande verksamhet utan att motsvarande verksamhet utan att
behöva tillstånd skall, enligt de behöva tillstånd skall, enligt de
föreskrifter som regeringen föreskrifter som regeringen
meddelar, lämna uppgifter till meddelar, lämna uppgifter till
regeringen om ägande i utländska Inspektionen för strategiska
rättssubjekt som bedriver produkter om ägande i utländska
utveckling, tillverkning, rättssubjekt som bedriver
marknadsföring eller försäljning avutveckling, tillverkning,
krigsmateriel. marknadsföring eller försäljning av
krigsmateriel.

18 §

--------------------------------------------------------------------
Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3
eller 4 § skall stå under tillsyn eller 4 § skall stå under tillsyn
av den myndighet som regeringen av Inspektionen för strategiska
bestämmer. Regeringen får meddela produkter. Regeringen får meddela
föreskrifter om tillsynen. föreskrifter om tillsynen.

19 §

--------------------------------------------------------------------
Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3
eller 4 § skall, enligt de närmare eller 4 § skall, enligt de närmare
föreskrifter som regeringen föreskrifter som regeringen
meddelar, till meddelar, till Inspektionen för
tillsynsmyndigheten lämna strategiska produkter lämna
deklaration på heder och samvete deklaration på heder och samvete
rörande den verksamhet för vilken rörande den verksamhet för vilken
tillstånd har meddelats. tillstånd har meddelats.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att lämna
deklaration.
Regeringen får meddela föreskrifter om att
1. den som har tillstånd enligt 6 § skall lämna uppgifter om krigsmateriel som
förts ut ur landet,
2. den som har tillstånd enligt 7 eller 8 § skall lämna uppgifter om ingångna
avtal.

20 §

--------------------------------------------------------------------
Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3
eller 4 § skall efter anmodan av eller 4 § skall efter anmodan av
tillsynsmyndigheten lämna de Inspektionen för strategiska
upplysningar och handlingar som produkter lämna de upplysningar
behövs för kontrollen samt lämna och handlingar som behövs för
tillsynsmyndigheten tillträde kontrollen samt lämna inspektionen
till lokaler där verksamheten tillträde till de lokaler där
bedrivs. Tillsynsmyndigheten har verksamheten bedrivs.
rätt att anlita biträde från andra Inspektionen har rätt att anlita
statliga myndigheter i sin biträde från andra statliga
tillsyn. myndigheter i sin tillsyn.

21 §

--------------------------------------------------------------------
Den som har tillstånd enligt Den som har tillstånd enligt
denna lag är skyldig att vid denna lag är skyldig att vid
ändring i förhållanden som tagits ändring i förhållanden som tagits
upp i tillståndsansökan anmäla upp i tillståndsansökan anmäla detta
detta till regeringen i enlighet till Inspektionen för strategiska
med de föreskrifter som produkter i enlighet med de
regeringen meddelar. föreskrifter som regeringen
meddelar.
Om tillståndet avser Om tillståndet avser
tillverkning av kemiska tillverkning av kemiska
produkter, skall produkter, skall tillståndshavaren
tillståndshavaren till regeringen till inspektionen i enlighet med
eller till den myndighet som de föreskrifter som regeringen
regeringen bestämmer i enlighet meddelar anmäla ändringar i
med de föreskrifter som verksamheten som planeras för
regeringen meddelar anmäla pågående kalenderår.
ändringar i verksamheten som
planeras för pågående kalenderår.

22 §

--------------------------------------------------------------------
För att täcka kostnaderna för För att täcka statens kostnader
tillsynsmyndighetens för Inspektionen för strategiska
organisation och verksamhet produkter skall den som har
skall den som har fått tillstånd tillstånd att tillverka
enligt 3 § årligen betala en krigsmateriel enligt denna lag,
avgift som regeringen bestämmer. eller som tillverkar produkter
Avgiften beräknas efter ett för som omfattas av inspektionens
samtliga tillverkare lika tillsyn enligt 16 § lagen
förhållande till det fakturerade (1991:341) om strategiska
värdet av försåld krigsmateriel. produkter, årligen betala en
avgift, om det fakturerade värdet
av tillverkarens sålda produkter
av dessa slag under året överstiger
2 500 000 kr. Inspektionen
bestämmer avgiften efter ett för
samtliga avgiftsskyldiga lika
förhållande till det fakturerade
värdet.

23 §

--------------------------------------------------------------------
Om en revisor i sin Om en revisor i sin
granskningsverksamhet har anmärkt granskningsverksamhet har anmärkt
på ett företags efterlevnad av på ett företags efterlevnad av
bestämmelserna enligt denna lag bestämmelserna enligt denna lag
och anmärkningen har framförts i och anmärkningen har framförts i en
en sådan revisionsberättelse som sådan revisionsberättelse som sägs
sägs i 10 kap. 10 § i 10 kap. 10 § aktiebolagslagen
aktiebolagslagen (1975:1385) (1975:1385) eller 4 kap. 10 §
eller 4 kap. 10 § lagen lagen (1980:1103) om
(1980:1103) om årsredovisning årsredovisning m.m. i vissa
m.m. i vissa företag, skall han företag, skall han genast sända in
genast sända in en kopia av en kopia av revisionsberättelsen
revisionsberättelsen till till Inspektionen för strategiska
regeringen. En revisor vid en produkter. En revisor vid en
svensk statlig myndighet har svensk statlig myndighet har
motsvarande skyldighet. motsvarande skyldighet.

Överklagande

23 a §

--------------------------------------------------------------------
Beslut av Inspektionen för
strategiska produkter att
återkalla ett tillstånd enligt 16 §
eller att bestämma en avgift
enligt 22 § får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
Andra förvaltningsbeslut enligt
denna lag får inte överklagas.

25 §

Den som bryter mot någon av 3 - 5 §§ eller 7 - 10 §§ eller mot förbud som har
meddelats med stöd av 12 § döms,
1. om gärningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två
år,
2. om gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst sex
månader.

--------------------------------------------------------------------
Den som uppsåtligen genom Den som uppsåtligen genom
vilseledande förmår regeringen att vilseledande förmår Inspektionen för
lämna tillstånd enligt någon av 3-5 §§strategiska produkter eller
eller 7-10 §§ och därigenom regeringen att lämna tillstånd
föranleder att avtal fullföljs enligt någon av 3-5 §§ eller 7-10 §§
eller tillhandahållande kommer och därigenom föranleder att avtal
till stånd döms till böter eller fullföljs eller tillhandahållande
fängelse i högst två år. Om gärningenkommer till stånd döms till böter
har skett av oaktsamhet, döms eller fängelse i högst två år. Om
till böter eller fängelse i högst gärningen har skett av oaktsamhet,
sex månader. döms till böter eller fängelse i
högst sex månader.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

27 §

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller
av oaktsamhet

--------------------------------------------------------------------
1. underlåter att underrätta 1. underlåter att lämna
regeringen enligt 12 § eller att underrättelse enligt 12 § eller att
lämna uppgifter enligt 17 §, lämna uppgifter enligt 17 §,
2. underlåter att göra sådan anmälan som avses i 21 §,
3. i annat fall än som avses i 25 eller 26 § lämnar en oriktig uppgift i
ansökan om tillstånd eller i annan handling som är av betydelse för prövningen
av ett ärende enligt denna lag eller som annars ges in till tillsynsmyndigheten,
4. åsidosätter ett villkor eller bryter mot en kontroll- eller
ordningsbestämmelse som har meddelats med stöd av denna lag.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

______________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993, då lagen (1983:1034) om kontroll
över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och lagen (1988:558) om förbud mot
utförsel av krigsmateriel, m.m. skall upphöra att gälla.
Tillstånd som har meddelats med stöd av äldre lag skall vid tillämpningen av
den nya lagen anses som meddelat enligt denna.

--------------------------------------------------------------------
Beträffande tillstånd att Beträffande tillstånd att
tillverka krigsmateriel som har tillverka krigsmateriel som har
meddelats svenskt aktiebolag meddelats svenskt aktiebolag
eller handelsbolag före den 1 eller handelsbolag före den 1
januari 1993 får regeringen januari 1993 får Inspektionen för
bestämma att tidigare meddelade strategiska produkter bestämma
villkor avseende ägandet ändras. att tidigare meddelade villkor
Beträffande tillstånd som har avseende ägandet ändras. Beträffande
meddelats svenskt aktiebolag före tillstånd som har meddelats
nämnda datum får regeringen vidare svenskt aktiebolag före nämnda
bestämma att tillståndet skall datum får inspektionen vidare
förenas med villkor om att nya bestämma att tillståndet skall
styrelseledamöter och suppleanter förenas med villkor om att nya
för dem samt verkställande direktörstyrelseledamöter och suppleanter
i bolaget skall vara svenska för dem samt verkställande direktör
medborgare och bosatta i i bolaget skall vara svenska
Sverige. Om sådana villkor medborgare och bosatta i Sverige.
åsidosätts får tillståndet Om sådana villkor åsidosätts får
återkallas. tillståndet återkallas.

Bestämmelserna i 9 § skall tillämpas på avtal av det slag som avses i 7 eller
8 §, även om avtalet på grund av äldre bestämmelser inte krävt tillstånd.

______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.
2. Avgifter enligt 22 § för år 1996 skall beräknas för tiden
februari-december. Som villkor för att en tillverkare skall vara avgiftsskyldig
gäller då att det fakturerade värdet av sålda produkter under den tiden
överstiger elva tolftedelar av 2 500 000 kr.

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:341) om strategiska produkter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:341) om strategiska produkter
dels att 1 a, 6 b, 6 c, 8, 10, 15 och 16 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 1 b, 6 d och 8 a §§,
samt närmast före 8 a § en ny rubrik av följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 a §

--------------------------------------------------------------------
Frågor om tillstånd enligt denna Tillstånd enligt denna lag eller
lag och enligt rådets förordning enligt föreskrifter som har
(EG) nr 3381/94 prövas av meddelats med stöd av lagen skall
regeringen eller den myndighet lämnas, om det inte strider mot
som regeringen bestämmer. utrikes-, säkerhets- eller
försvarspolitiska intressen.

1 b §

--------------------------------------------------------------------
Frågor om tillstånd enligt denna
lag och enligt rådets förordning
(EG) nr 3381/94 prövas av
Inspektionen för strategiska
produkter eller av den myndighet
som regeringen bestämmer.
En myndighet får med eget
yttrande lämna över ett ärende till
regeringens prövning, om ärendet
har principiell betydelse eller
annars är av särskild vikt.
Regeringen får meddela
ytterligare föreskrifter om
överlämnande av ärenden till
regeringen.

6 b §
--------------------------------------------------------------------

I den utsträckning och enligt Enligt de närmare föreskrifter
de föreskrifter som regeringen som regeringen meddelar skall en
meddelar skall till regeringen deklaration varje år lämnas av den
eller den myndighet som som
regeringen bestämmer lämnas en
deklaration av den som
1. producerar, bereder, förbrukar, importerar eller exporterar produkter som
avses i 2 § 4,
2. under något av de tre senaste åren har producerat, berett, förbrukat,
importerat eller exporterat sådana produkter, eller
3. producerar diskreta organiska kemikalier.
Deklarationen skall innehålla uppgifter om
1. verksamheten under det gångna kalenderåret,
2. den verksamhet som planeras för det kommande kalenderåret,
3. ändringar i verksamheten som planeras för pågående kalenderår.

6 c §
--------------------------------------------------------------------

Den som har lämnat deklaration Den som har lämnat deklaration
enligt 6 b § skall efter anmodan enligt 6 b § skall efter anmodan
av regeringen eller den av den myndighet som regeringen
myndighet som regeringen utsett utsett att ta emot deklarationer
att ta emot deklarationer lämna lämna de uppgifter och handlingar
de uppgifter och handlingar som som kan behövas för kontroll av de
kan behövas för kontroll av de uppgifter som lämnats i
uppgifter som lämnats i deklarationen.
deklarationen. För denna kontroll har företrädare
För denna kontroll har för myndigheten rätt till tillträde
företrädare för regeringen eller till de områden, lokaler och
myndigheten rätt till tillträde anläggningar där verksamhet bedrivs
till de områden, lokaler och som omfattas av
anläggningar där verksamhet deklarationsskyldigheten och får
bedrivs som omfattas av där göra undersökningar och ta
deklarationsskyldigheten och får prover.
där göra undersökningar och ta
prover.

Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att kontrollen skall
kunna genomföras.

6 d §
--------------------------------------------------------------------

Föreskrifter om skyldighet för
tillverkare av produkter som
avses i denna lag att betala
årliga avgifter för att täcka
statens kostnader för Inspektionen
för strategiska produkter finns i
22 § lagen (1992:1300) om
krigsmateriel. Den som är
avgiftsskyldig skall årligen till
inspektionen enligt de närmare
föreskrifter som regeringen
meddelar lämna en deklaration med
de uppgifter som behövs för att
bestämma avgifterna.
Regeringen får meddela
föreskrifter om undantag från
deklarationsskyldigheten.

8 §

--------------------------------------------------------------------
Tillstånd enligt 3 och 5-6 §§ kan Tillstånd enligt 3 och 5-6 §§ kan
återkallas av regeringen, om återkallas, om tillståndshavaren
tillståndshavaren har åsidosatt en har åsidosatt en föreskrift i denna
föreskrift i denna lag eller lag eller föreskrift, villkor
föreskrift, villkor eller eller bestämmelse som har
bestämmelse som har meddelats med meddelats med stöd av lagen eller
stöd av lagen eller om det finns om det finns andra särskilda skäl
andra särskilda skäl till till återkallelse.
återkallelse.
En återkallelse får inte avse tillstånd till avtal enligt 5 § eller 5 a § som
redan ingåtts.
--------------------------------------------------------------------
En återkallelse skall gälla med
omedelbar verkan.

--------------------------------------------------------------------
Överklagande

8 a §

--------------------------------------------------------------------
Beslut av en annan myndighet än
regeringen att återkalla ett
tillstånd får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
Andra förvaltningsbeslut enligt
denna lag eller enligt rådets
förordning (EG) nr 3381/94 får inte
överklagas.

10 §

Den som bryter mot 5, 5 a eller 6 § döms,
1. om gärningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två
år,
2. om gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst sex
månader.

--------------------------------------------------------------------
Den som uppsåtligen genom Den som uppsåtligen genom
vilseledande förmår regeringen att vilseledande förmår regeringen
lämna tillstånd enligt 5, 5 a eller någon annan myndighet att
eller 6 § och därigenom föranleder lämna tillstånd enligt 5, 5 a eller
att avtalet eller 6 § och därigenom föranleder att
tillhandahållandet kommer till avtalet eller tillhandahållandet
stånd, döms till böter eller kommer till stånd, döms till böter
fängelse i högst två år. Om gärningeneller fängelse i högst två år. Om
har skett av oaktsamhet, döms gärningen har skett av oaktsamhet,
till böter eller fängelse i högst döms till böter eller fängelse i
sex månader. högst sex månader.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

15 §
--------------------------------------------------------------------

Försummar den uppgiftsskyldige Försummar den uppgiftsskyldige
att i rätt tid ge in sådan att i rätt tid ge in en sådan
deklaration som avses i 6 b §, får deklaration som avses i 6 b eller
regeringen eller den myndighet 6 d §, får den myndighet som skall
som regeringen bestämmer vid vite ta emot deklarationen vid vite
förelägga den uppgiftsskyldige att förelägga den uppgiftsskyldige att
fullgöra sin skyldighet. fullgöra sin skyldighet.

16 §
--------------------------------------------------------------------

Tillsyn och annan kontroll av Tillsyn och annan kontroll av
efterlevnaden av bestämmelserna i efterlevnaden av bestämmelserna i
rådets förordning (EG) nr 3381/94 rådets förordning (EG) nr 3381/94
skall utövas av den myndighet som skall utövas av Inspektionen för
regeringen bestämmer strategiska produkter eller av
(tillsynsmyndigheten). den myndighet som regeringen
Regeringen får meddela bestämmer (tillsynsmyndigheten).
föreskrifter om tillsynen. Regeringen får meddela föreskrifter
om tillsynen.

______________________

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.

Bilaga 4
Lagrådets yttrande

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 oktober 1995

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén,
Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Blomberg,
Heckscher, Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh,
Johansson

Föredragande: statsrådet Nygren

Regeringen beslutar proposition 1995/96:31 Ny myndighet för kontroll över
krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter.

Rättsdatablad

--------------------------------------------------------------------
Författningsrubrik Bestämmelser som inför, Celexnummer för
ändrar, upphäver eller bakomliggande EG-
upprepar ett regler
normgivnings-
bemyndigande

--------------------------------------------------------------------
Lagen (1992:1300) om 1, 1 a, 3, 4, 6, 11,
krigsmateriel 12, 17-19, 21 §§

--------------------------------------------------------------------
Lagen (1991:341) om 1 b, 6 b, 6 d, 16 §§ 394R3381
strategiska produkter