Prop.
1995/96:3
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 15 juni 1995
Mals Hellström
Ines LJusmann
(Kommunikationsdepartementet)
I propositionen föreslås att regeringen ges bemyndigande att besluta om
inriktning och begränsningar av Postgirot Bank AB:s bankrörelse-
verksamhet. Regeringen skall dock inte, utan att först höra riksdagen,
besluta om förändringar i bolagsordningen som medför att nuvarande
inriktning på betalningsförmedling förändras.
Följande förändringar är enligt regeringen aktuella att genomföra i
Postgirot Bank AB:s bolagsordning:
- Det nuvarande kravet på att endast kunna ta emot inlåning på post-
girokonto från allmänheten slopas.
- Volymtaket för räntebärande inlåning, beräknat på genomsnittet
under de senaste 12 månaderna, höjs till 35 miljarder kronor.
- Volymtaket för krediter m.m., beräknat på genomsnittet under de
senaste 12 månaderna, höjs till 10 miljarder kronor.
- Den nuvarande begränsningen för placeringar i skuldebrev som inte
är föremål för handel på penningmarknaden som innebär att löptiden
inte får överstiga 60 dagar slopas.
Regeringen redovisar vidare vilka förändringar som avses att genom-
föras avseende Posten Fondkommission AB:s verksamhetsförutsätt-
ningar. Detta bolag kommer att ges utökade befogenheter att utveckla
värdepappersrörelse i egen regi. Posten Fondkommission AB kommer
därför att ges möjlighet att ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen
att bedriva värdepappersrörelse enligt 1 kap. 3 § lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse.
Posten Fondkommission AB skall dock inte utveckla en aktiv för-
mögenhetsförvaltning, ta egna positioner i andra syften än för att hålla 1
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 3
ett handelslager eller bedriva in- eller utlåningsverksamhet i samband
med värdepappersrörelsen. Posten Fondkommission AB skall inte heller
erbjuda garantier vid emissioner av fondpapper eller erbjudanden om
köp eller försäljning av finansiella instrument.
Regeringen anser att det i dagsläget saknas motiv att förändra verk-
samhetsförutsättningama för de övriga postbolagen i fråga om möjlig-
heterna att bedriva finansiell verksamhet.
Regeringen informerar även om det övergripande arbete som på-
börjats på postområdet. Det nuvarande avtalet mellan staten och Posten
AB avseende bl.a. rikstäckande post- och kassaservice går ut den
31 december år 1996 och ett nytt avtal måste tecknas under år 1996.
Vidare har regeringen aviserat att man avser att se över postlagen.
Regeringen planerar mot denna bakgrund att överlämna en proposition
om postverksamhet (inklusive kassaservice) till riksdagen under år
1996.
Prop. 1995/96:3
Prop. 1995/96:3
1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 4
2 Ärendet och dess beredning .................... 4
3 Postbolagens finansiella verksamhet................ 5
4 Postgirot Bank AB .......................... 6
5 Posten Fbndkommission AB .................... 10
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 juni 1995 ... 12
1* Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 3
Regeringen föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att besluta om inriktning och begränsningar
av Postgirot Bank AB:s bankrörelseverksamhet med inriktning på
betalningsförmedling.
Prop. 1995/96:3
Posten AB:s befogenheter att bedriva finansiell verksamhet lades fest i
samband med bolagiseringen av Postverket (prop. 1993/94:38, bet.
1993/94:TU11, rskr. 1993/94:119). De befogenheter som gäller för
bolagen inom postkoncemen har därefter skrivits in i bolagsordningarna
för Posten AB och dess dotterbolag.
Postgirot Bank AB:s och Posten Kredit AB:s bolagsordningar skall i
enlighet med riksdagens beslut inte ändras i sådan omfattning att bola-
gens verksamhetsförutsättningar ändras utan att regeringen först hört
riksdagen. Motsvarande krav att höra riksdagen för att genomföra för-
ändringar i bolagsordningarna finns inte för de övriga postbolagen.
När det gäller Postgirot Bank AB:s befogenheter beslutade riksdagen
vidare att en utvärdering bör genomföras senast före utgången av år
1995.
Posten AB har i olika sammanhang pekat på svårigheterna att upp-
rätthålla ett rikstäckande kassanät till en rimlig kostnad och har därför
bl.a. framfört önskemål om att få bättre möjlighet att utnyttja kontors-
nätet genom utökade befogenheter att bedriva finansiell verksamhet.
Posten AB har vidare anfört att Postgirot Bank AB måste få utökade
befogenheter på det finansiella området för att kunna bemöta den allt
hårdare konkurrensen på betalningsmarknaden.
Mot bakgrund av riksdagens och regeringens ställningstagande i årets
budget (prop. 1994/95:100 bil. 7, bet. 1994/95:TU25, rskr.
1994/95:376) att den finansiella verksamheten i kontorsnätet bör utökas
samt den utlovade utvärderingen av Postgirot Bank AB:s befogenheter
har Kommunikationsdepartementet i samverkan med Finansdepartemen-
tet genomfört en utvärdering av de nuvarande begränsningarna för
bolagen inom postkoncemen.
I denna proposition behandlar regeringen Postgirot Bank AB:s verk-
samhetsförutsättningar. Regeringen informerar därutöver riksdagen om
de förändrade verksamhetsförutsättningar för Posten Fondkommission
AB (tidigare Posten Finansservice AB) som regeringen avser genom-
föra. Regeringen anser att det i dagsläget saknas motiv att förändra
verksamhetsforutsättningama för de övriga postbolagen.
Regeringen vill i detta sammanhang även informera om det över-
gripande arbete som påbörjats på postområdet. Det nuvarande avtalet
mellan staten och Posten AB avseende bl.a. rikstäckande post- och
kassaservice går ut den 31 december 1996 och ett nytt avtal måste
tecknas under år 1996. Vidare har regeringen aviserat att man avser att
se över postlagen. Regeringen planerar mot denna bakgrund att utarbeta Prop. 1995/96:3
en departementspromemoria med förslag till framtida regelsystem på
postområdet. Promemorian som även kommer att behandla
kassaservicen skall enligt planerna skickas ut på remiss före årets slut.
Promemorian kan därefter komma att ligga till grund för en proposition
om postverksamhet m.m. under år 1996.
De förändringar avseende Posten AB:s finansiella verksamhet som
behandlas i denna proposition bör enligt regeringens uppfattning emel-
lertid komma till stånd snarast möjligt och behandlas därför i särskild
ordning.
I enlighet med Posten AB:s bolagsordning skall bolaget med huvud-
inriktning på den svenska marknaden direkt eller indirekt genom dotter-
eller intressebolag bedriva rikstäckande postverksamhet jämte därmed
förenlig verksamhet. Bolaget skall vidare med huvudinriktning på den
svenska marknaden genom dotter- eller intressebolag bedriva riks-
täckande kassaservice samt betalningsförmedling och finansiell verksam-
het jämte annan därmed förenlig verksamhet. Bolaget får inte direkt
eller indirekt äga aktier eller andelar i företag som bedriver annan
tillståndspliktig finansiell verksamhet än sådan verksamhet som får
bedrivas av Postgirot Bank AB, Posten Fondkommission AB och Posten
Kredit AB. Posten AB får dock till skyddande av fordran i
Näringslivskredit NLK AB äga högst 25 % av aktierna i det bolaget.
Bolagsordningarna för Postgirot Bank AB, Posten Fondkommission
AB och Posten Kredit AB innehåller i sin tur begränsningar för vilken
finansiell verksamhet som får bedrivas.
De nuvarande begränsningarna innebär att Postbolagen förutom
kassaservicen och betalningsförmedlingen i stor utsträckning endast får
förmedla olika finansiella tjänster. Flertalet av dessa tjänster förmedlas
åt Nordbanken. Nordbankens och Posten AB:s samarbete baseras på ett
avtal med fem års uppsägningstid. Enligt vad regeringen har erfarit
pågår förhandlingar i syfte att utveckla detta samarbete ytterligare i ett
nytt långsiktigt avtal.
Posten AB har i ett avtal med staten om särskilda åtaganden förbundit
sig att tillhandahålla en rikstäckande kassaservice under avtalsperioden
1 mars 1994 - 31 december 1996. Posten AB tillhandahåller en riks-
täckande kassaservice via postkontorsnätet och lantbrevbämingen. Detta
gör det möjligt för privatpersoner, företag och organisationer i hela
landet att verkställa och ta emot betalningar samt att få tillgång till
kontanta medel.
För tillhandahållande av kassaservicen till den del det saknas alterna-
tiv och det inte är kommersiellt motiverat att bedriva verksamheten
utgår under avtalsperioden en ersättning till Posten AB. Denna ersätt-
ning har reducerats från 300 miljoner kronor till 200 miljoner kronor
per kalenderår från och med budgetåret 1995/96 (prop. 1994/95:100
bil. 7, bet. 1994/95:TU25, rskr. 1994/95:376). I samband med beslutet Prop. 1995/96:3
att minska anslaget angav riksdagen att det är angeläget att Postbolagen
kan utveckla och utföra ytterligare finansiella tjänster.
Regeringens förslag: Regeringen ges bemyndigande att besluta
om inriktning och begränsningar av Postgirot Bank AB:s bank-
rörelseverksamhet .
Regeringen skall dock inte, utan att först höra riksdagen,
godkänna förändringar i bolagsordningen som medför att den
nuvarande huvudinriktningen på betalningsförmedling förändras.
Skälen för regeringens förslag: Postgirot Bank AB fick oktroj den
1 mars 1994. Postgirot Bank AB:s ensamrätt till vissa statliga betal-
ningsflöden upphörde den 1 juli samma år.
I samband med bolagiseringen av Postverket (prop. 1993/94:38, bet.
1993/94:TU11, rskr. 1993/94:119) angav riksdagen att en avveckling av
Postgirot Bank AB:s särställning i det statliga betalningssystemet måste
ske på ett sådant sätt att konkurrens på lika villkor uppstår mellan
Postgirot Bank AB och bankema/bankgirot. Konkurrens på lika villkor
kräver att bägge systemen kan erbjuda samma tjänster. För att kunna
bemöta konkurrensen på en avreglerad betalningsmarknad beslutade
riksdagen därför att ge Postgirot Bank AB utvidgade verksamhetsförut-
sättningar, bl.a. möjlighet att komplettera kämaffären betalningsförmed-
ling genom att ge ränta och krediter till hushåll och företag/organisatio-
ner. Riksdagen angav vidare att det är önskvärt att en överenskommelse
kan träffas mellan Postgirot Bank AB och bankerna avseende möjlig-
heten att förmedla betalningar till och från banksystemen genom debite-
ringar och krediteringar av bankernas konton (autogirofrågan).
Postgirot Bank AB skall enligt den nuvarande bolagsordningen med
inriktning på betalningsförmedling bedriva bankrörelse. I enlighet med
bolagsordningen kan bolaget:
1. ta emot inlåning från postgirokonto från allmänheten,
2. låna upp medel på dagslånemarknaden för att utjämna fluktuationer
i likviditeten,
3. lämna kredit i högst 360 dagar i samband med betalningsförmed-
ling,
4. förmedla kredit,
5. förmedla betalningar,
6. tillhandahålla betalningsmedel i form av t.ex. checkar och konto-
kort,
7. ställa borgen och garantier,
8. bedriva rembursverksamhet och dokumentinkasso,
9. bedriva fäctoring i samband med betalningsförmedling, Prop. 1995/96:3
10. lämna ekonomisk rådgivning och biträde i frågor som har samband
med betalningsförmedling,
11. förvara värdepapper,
12. tillhandahålla data- och redovisningstjänster, informationsförmed-
ling och informationsförädling,
13. driva valutahandel under de förutsättningar som föreskrivs i lagen
(1988:1385) om Sveriges riksbank,
14. driva värdepappersrörelse enligt 1 kap. 3 § 2 lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse samt
15. tillhandahålla övriga administrativa tjänster som har naturligt sam-
band med verksamhet som anges i punkterna 1-14.
Bolagsordningen innehåller dessutom följande restriktioner för bo-
lagets verksamhet:
A. Volymen av räntebärande inlåning får, beräknat på genomsnittet
under de senaste 12 månaderna, inte överstiga 23 miljarder kronor
i penningvärdet vid ingången av år 1994. Kontovillkoren får inte
utformas på ett sådant sätt att en sparkontorörelse utvecklas inom
banken.
B. För verksamhet som anges i punkt 3 och punkterna 7-9 ovan
gäller att de sammanlagda beloppen av utnyttjade krediter, lämna-
de garantier och ställd borgen, beräknat på genomsnittet under de
senaste 12 månaderna, inte får överstiga 4 miljarder kronor i
penningvärdet vid ingången av år 1994.
C. Utöver vad som sägs i punkt 3 ovan får banken endast placera
medel i skuldförbindelser med låg kreditrisk. För skuldebrev som
inte är föremål för handel på penningmarknaden får löptiden inte
överstiga 60 dagar.
D. För att minska riskerna i förvaltningen av bankens tillgångar får
banken vidare placera medel i derivatainstrument.
Dessa restriktioner har införts för att säkerställa att Postgirot Bank
AB:s ställning är att endast vara ett betalningsförmedlande institut.
Övrig bankverksamhet skall inte utvecklas inom bolaget.
Postgirot Bank AB anser att bolagets nuvarande restriktioner för-
svårar för bolaget att bemöta konkurrensen på betalningsmarknaden.
Bolaget kan inte erbjuda en rad banktjänster t.ex. långa krediter m.m.
vilket gör att man går miste om främst mindre och medelstora företags-
kunder.
Vidare pekar bolaget på att man fortfarande inte nått en lösning i
autogirofrågan dvs. Postgirot Bank AB kan inte förmedla betalningar till
och från banksystemet genom debiteringar och krediteringar av andra
bankers konton. Detta innebär en betydande konkurrensnackdel för
Postgirot Bank AB.
När det gäller effekterna av avregleringen av de statliga betalningarna
kan konstateras att det finns en generell tröskeleffekt vid avregleringar
av denna karaktär. Postgirot Bank AB anser att de stora effekterna av Prop. 1995/96:3
avregleringen kommer först under år 1996 och därefter.
Det är emellertid uppenbart att konkurrensen hårdnat på betalnings-
marknaden efter avregleringen. Utvecklingen går mot en skärpt konkur-
rens på betalningsmarknaden mellan affärsbankerna och ett antal nya
nischbanker.
Bland annat genom de utökade befogenheter som Postgirot Bank AB
fick under år 1994 samt ett kommersiellt samarbete med Nordbanken,
sparbankerna och ett antal nischbanker har bolaget kunnat bemöta den
ökande konkurrensen på betalningsmarknaden. Resultatet efter finan-
siella poster för kalenderåret 1994 uppgick till 510 miljoner kronor
(703 miljoner kronor under år 1993) och avkastningen på eget kapital
uppgick till 27 % (28 % under år 1993). Resultatnedgången har sin
huvudsakliga förklaring i de lägre marknadsräntorna. Det är i dagsläget
svårt att isolera effekterna av avregleringen och de utökade befogen-
heterna från effekterna av förändringar i konjunkturen m.m. Enligt
regeringens bedömning bör Postgirot Bank AB ges vissa utökade möj-
ligheter att utföra finansiella tjänster i egen regi och därmed erhålla
bättre möjligheter att konkurrera på betalningsmarknaden. Bolaget bör
dock även fortsättningsvis agera på betalningsmarknaden och inte ut-
veckla en fullständig bankrörelse. De tjänster som bolaget inte ges
möjlighet att erbjuda i egen regi bör på samma sätt som i dagsläget
kunna erbjudas i samarbete med andra banker. Samarbetet med
Nordbanken spelar här en viktig roll.
I det följande redovisas Postgirot Bank AB:s förslag till förändringar
i bolagsordningen och regeringens ställningstagande.
Postgirot Bank AB anser att det nuvarande kravet på att endast kunna
ta emot inlåning på postgirokonto från allmänheten slopas (se punkt 1).
Den nuvarande skrivningen fyller ingen funktion och har inneburit olika
tolkningsproblem. Regeringen delar bolagets åsikt och anser att en ny
skrivning endast bör ange att bolaget kan ta emot inlåning. Att bolaget
inte skall utveckla en sparkontorörelse bör dock kvarstå (se punkt A).
Postgirot Bank AB anser att man bör få möjlighet att lämna krediter
som överstiger ett år (se punkt 3) för att på ett bättre sätt kunna konkur-
rera med övriga banker. Med nuvarande restriktion kan bolaget inte
erbjuda kunder byggnadskreditiv, leasingavtal osv. vilket enligt bolaget
bl.a. innebär att de kunder vilka vill samla sina åtaganden hos en bank
inte kan utnyttja Postgirot Bank AB. Regeringens uppfettning är att
detta är en av de viktigaste begränsningarna för att säkerställa att
huvudsyftet att Postgirot Bank AB endast skall vara ett betalnings-
fÖrmedlande institut bibehålls. Regeringen anser således att denna
begränsning bör kvarstå. Enligt regeringens bedömning kan bolaget i
samverkan med andra banker erbjuda de av kunderna efterfrågade
längre krediterna.
Postgirot Bank AB vill slopa de kvantitativa begränsningarna (se
punkterna A och B) for räntebärande inlåning (23 miljarder kronor i
1994 års penningvärde) och krediter m.m. (4 miljarder kronor i 1994
års penningvärde). De nuvarande kvantitativa begränsningarna kan
komma att överskridas de närmaste åren och det är enligt bolaget inte Prop. 1995/96:3
rimligt att kunderna skall avvisas den dag detta sker.
Regeringen anser inte att taken skall slopas då dessa utgör en garanti
mot att en fullskalig bankrörelse utvecklas. Regeringen anser dock att
de nuvarande taken bör höjas för att inte utgöra ett reellt hinder de
närmaste åren. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att volymen av
räntebärande inlåning, beräknat på genomsnittet under de senaste
12 månaderna, inte får överstiga 35 miljarder kronor. Regeringen före-
slår vidare att de sammanlagda beloppen av utnyttjade krediter, lämnade
garantier och ställd borgen, beräknat på de senaste 12 månaderna, inte
får överstiga 10 miljarder kronor.
Avslutningsvis vill bolaget att den nuvarande begränsningen för
placeringar i skuldebrev som inte är föremål för handel på penning-
marknaden som innebär att löptiden inte får överstiga 60 dagar slopas
(se punkt C). Mot bakgrund av att Postgirot Bank AB är en stor netto-
placerare på marknaden och det förhållandet att det är få aktörer hos
vilka bolaget kan placera, är det nödvändigt att öka placeringsmöjlig-
hetema. Genom att ta bort kredittiden för krediter i placeringsverksam-
heten skulle placeringarna kunna spridas mot t.ex. den kommunala
sektorn där det är vanligt med en löptid på 180 dagar. Regeringen delar
Postgirot Bank AB:s uppfettning och anser att den nuvarande begräns-
ningen för placeringar i skuldebrev som inte är föremål för handel på
penningmarknaden skall slopas.
Som redovisats anser regeringen att ett antal förändringar bör genom-
föras i Postgirot Bank AB:s bolagsordning. Regeringen föreslår därför
att regeringen ges bemyndigande att ändra Postgirot Bank AB:s bolags-
ordning. Regeringens målsättning är att inga ytterligare förändringar
skall behöva genomföras under de närmaste åren.
Mot bakgrund av det stora antalet detaljerade begränsningar i bolags-
ordningen kan det dock bli nödvändigt att skyndsamt genomföra ytter-
ligare förändringar i bolagsordningen. Det är mot denna bakgrund
regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om
inriktning och begränsningar av Postgirot Bank AB:s bankrörelseverk-
samhet med inriktning på betalningsförmedling. Detta innebär att reger-
ingen alltjämt måste underställa riksdagen ändringar i bolagsordningen
som medför att den nuvarande inriktningen på betalningsförmedling
förändras.
När det gäller autogirofrågan tvingas regeringen tyvärr konstatera att
denna fråga fortfarande inte lösts trots att såväl regeringen som riks-
dagen ansett att det är önskvärt att de berörda parterna kan träffe en
överenskommelse i denna fråga. Regeringen betonar ännu en gång att
det är viktigt att autogirofrågan löses men att detta måste ske på sedvan-
ligt sätt i en uppgörelse mellan de berörda parterna eller efter en kon-
kurrensrättslig prövning. Enligt vad regeringen erfer överväger
Postgirot Bank AB möjligheten att via det konkurrensrättsliga regel-
systemet finna en lösning på problemet.
Regeringen avser att även fortsättningsvis noga följa utvecklingen på
betalningsmarknaden och Postgirot Bank AB:s möjligheter att konkur- 9
rera med de övriga bankema/bankgirot.
Regeringens bedömning: Regeringen avser att ge Posten
Fondkommission AB utökade befogenheter att utveckla en värde-
pappersrörelse i egen regi.
Posten Fondkommission AB ges möjlighet att ansöka om till-
stånd hos Finansinspektionen att bedriva värdepappersrörelse
enligt 1 kap. 3 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.
Posten Fondkommission AB skall dock inte utveckla en aktiv
formögenhetsförvaltning, ta egna positioner i andra syften än för
att hålla ett handelslager eller bedriva in- eller utlåningsverksam-
het i samband med värdepappersrörelsen. Posten Fondkommission
AB skall inte heller erbjuda garantier vid emissioner av fond-
papper eller erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella
instrument.
Skälen för regeringens bedömning: Posten Fondkommission AB
skall enligt den nuvarande bolagsordningen bedriva värdepappersrörelse
enligt 1 kap. 3 § 1 och 2 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.
Detta innebär att bolaget kan bedriva handel med finansiella instrument
för annans räkning samt förmedla kontakt mellan köpare och säljare av
finansiella instrument eller i annat fall medverka vid transaktioner av-
seende sådana instrument. Bolaget kan vidare, på annat sätt än genom
garantigivning, medverka vid emissioner av fondpapper eller erbjudan-
den om försäljning av finansiella instrument i samband med privati-
sering av statligt ägda bolag enligt 1 kap. 3 § 5 samma hg. Posten
Fondkommission AB är föremål för Finansinspektionens tillsyn.
Posten AB och dess dotterbolag skall som tidigare redovisats endast
bedriva annan verksamhet än kärnverksamheten, rikstäckande post- och
kassaservice, under förutsättning att denna kompletterar huvud-
inriktningen och att den bidrar till att stärka koncernens lönsamhet.
Ytterligare en förutsättning är att verksamheten bedrivs under ett rimligt
risktagande.
Posten AB bedömer att utökade befogenheter på värdepappersområdet
kan generera ett betydande resultattillskott till Postkoncemen.
I dagsläget krävs att Posten AB vid förmedling av enskilda värde-
papper måste samarbeta med andra värdepappersbolag utan motsvarande
restriktioner. Det saknas enligt Posten AB förutsättningar att uppnå en
tillfredsställande lönsamhet vid förmedling av värdepapper så länge
intäkterna måste delas mellan flera aktörer. Detta skall ses mot bak-
grund av att Posten Fondkommission AB:s huvudsakliga målgrupp
består av kunder med en relativt begränsad placeringskapacitet. Över-
vägande delen av affärerna består av order som är mindre än en normal
börspost.
Posten Fondkommission AB har efter att deltagit i spridningen av
aktier i privatiserade statliga bolag fått förfrågningar om bolaget kan
medverka vid emissioner av aktier m.m. i privata bolag. På grund av
Prop. 1995/96:3
10
nuvarande begränsningar har bolaget tvingats tacka nej till dessa affärer. Prop. 1995/96:3
Posten AB gör bedömningen att det endast krävs begränsade investe-
ringar for att bedriva en värdepappersrörelse i egen regi. Vidare finns
det redan i dagsläget kompetens att påbölja en begränsad verksamhet på
detta område inom Postkoncemen. Mot denna bakgrund anser Posten
AB att en värdepappersverksamhet i egen regi kan ske till en rimlig
risknivå.
I enlighet med årets fastställda budget (prop. 1994/95:100 bil. 7, bet.
1994/95:TU25, rskr. 1994/95:376) har den statliga ersättningen till
Posten AB för att upprätthålla en rikstäckande kassaservice reducerats.
Ett av motiven för denna minskning av anslaget är att Posten AB bör
kunna utöka den finansiella verksamheten. Utökade befogenheter att
agera på värdepappersmarknaden kan ses som ett sätt att möjliggöra för
Posten AB att utveckla och utföra ytterligare finansiella tjänster och
därmed på ett effektivare sätt utnyttja det rikstäckande kontorsnätet.
Regeringen anser mot denna bakgrund att Posten AB skall ges möj-
lighet att utveckla en värdepappersrörelse i egen regi inom ramen för
Posten Fondkommission AB. Regeringen anser dock att vissa restriktio-
ner bör bibehållas för att säkerställa ett rimligt risktagande. Vissa
restriktioner behövs vidare för att förhindra att verksamheter som inte
kan anses komplettera huvudinriktningen utvecklas. Regeringen avser
därför ge Posten Fondkommission AB möjlighet att bedriva handel med
finansiella instrument för egen räkning, förvalta andras finansiella
instrument samt delta i spridningen av aktier m.m. i privata bolag.
Bolaget skall dock inte utveckla en aktiv förmögenhetsförvaltning, ta
egna positioner i annat syfte än för att hålla ett handelslager eller be-
driva in- eller utlåningsverksamhet i samband med värdepappers-
rörelsen. Bolaget bör enligt regeringens bedömning inte heller erbjuda
garantier vid emissioner av fondpapper eller erbjudanden om köp eller
försäljning av finansiella instrument.
Regeringen anser mot denna bakgrund att Posten Fondkommission
AB skall ha till föremål att bedriva värdepappersrörelse enligt 1 kap.
3 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse med beaktande av ovan
redovisade begränsningar. Finansinspektionen beslutar om tillstånd
enligt denna lag.
11
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 juni 1995
Närvarande: statsrådet Hellström, ordförande, och statsråden
Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Schori, Blomberg,
Heckscher, Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren, Ulvskog,
Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Uusmann
Regeringen beslutar proposition 1995/96:3 Postens finansiella
tjänster.
gotab 49001, Stockholm 1995
12