Prop.
1995/96:228
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 23 maj 1996
Göran Persson
Margot Wallström
(Socialdepartementet)
I propositionen föreslås att en 18-årsgräns för inköp och införsel av
tobaksvaror förs in i tobakslagen (1993:581) Avsikten är att förhindra
tidiga tobaksdebuter och att minska tobakskonsumtionen för att däri-
genom förbättra folkhälsan.
Förslaget innebär ett förbud mot att i näringsverksamhet sälja eller
annars lämna ut tobaksvaror till den som inte har fyllt 18 år. Försälj-
ningsförbudet kompletteras med en regel om att tobaksvaror får föras in
i landet endast av den som har fyllt 18 år. Med anledning av förslaget
om försäljningsförbud föreslås också en straffrättslig reglering och vissa
följdändringar i bl.a. den lagstiftning som reglerar de skattefria kvoterna
vid införsel av tobaksvaror.
De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 228
Prop. 1995/96:228
1 Förslag till riksdagsbeslut ...........................3
2 Lagtext........................................3
2.1 Förslag till lag om ändring i tobakslagen (1993:581).....3
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet
från skatt vid import, m.m........................7
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om be-
skattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaks-
varor från land som är medlem i Europeiska unionen .... 9
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:000) om Tull-
verkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat
land inom Europeiska unionen ................... 10
3 Ärendet och dess beredning......................... 12
4 Allmän bakgrund................................ 12
4.1 Tidigare behandling av frågan om en åldersgräns ......12
4.2 Tobakens hälsorisker.......................... 13
4.3 Debutåldems betydelse för hälsoriskerna ............ 13
4.4 Tobaksbrukets utveckling....................... 14
4.5 Åldersgränser i andra länder..................... 15
5 Överväganden och förslag.......................... 16
5.1 Effekter av en åldersgräns ...................... 16
5.2 Stärkt opinion för en åldersgräns.................. 17
5.3 Åldersgräns för inköp och införsel av tobaksvaror...... 17
5.4 Strafffättsligt ansvar........................... 19
5.5 Tillsyn m.m.................................22
5.6 Ikraftträdande m.m............................24
6 Kostnadskonsekvenser ............................25
7 Författningskommentar............................25
7.1 Förslaget till lag om ändring i tobakslagen (1993:581) ... 25
7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet
från skatt vid import, m.m.......................28
7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1565) om be-
skattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaks-
varor från land som är medlem i Europeiska unionen ... 29
7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:000) om Tull-
verkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat
land inom Europeiska unionen ...................30
Bilaga 1 Remissammanställning, inklusive förteckning över
remissinstanserna och departementspromemorians
förslag i sammanfattning .....................31
Bilaga 2 Departementspromemorians lagförslag............45
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag ...................51
Bilaga 4 Lagrådets yttrande..........................60
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1996 . . 63
Rättsdatablad......................................64
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i tobakslagen (1993:581),
2. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid im-
port, m.m.,
3. lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av privatinför-
sel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i
Europeiska unionen,
4. lag om ändring i lagen (1996:000) om Tullverkets befogenheter
vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen.
Prop. 1995/96:228
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs i fråga om tobakslagen (1993:581)'
dels att den nuvarande 12 § och de nuvarande 14-25 §§ skall beteck-
nas 14 § respektive 15-26 §§,
dels att 1 § och de nya 15, 19, 20, 25 och 26 §§ skall ha följande
lydelse,
dels att rubrikerna närmast före nuvarande 12, 15, 18 och 24 §§ skall
sättas närmast före de nya 14, 16, 19 och 25 §§,
dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 12, 13 och 27 §§,
samt närmast före de nya 12 och 27 §§ två nya rubriker av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
På grund av de hälsorisker och
olägenheter som är förbundna med
bruk av tobak meddelas i denna
lag bestämmelser om
- begränsning av rökning i vissa
lokaler och utrymmen samt på
vissa områden utomhus,
- rökfri arbetsmiljö,
- varningstexter och innehållsde-
klaration på förpackningar till to-
baksvaror,
På grund av de hälsorisker och
olägenheter som är förbundna med
bruk av tobak meddelas i denna
lag bestämmelser om
- begränsning av rökning i vissa
lokaler och utrymmen samt på
vissa områden utomhus,
- rökfri arbetsmiljö,
- varningstexter och innehållsde-
klaration på förpackningar till to-
baksvaror,
1 Senaste lydelse av förutvarande
12 § prop. 1995/96:160
15 § 1994:98.
2 Senaste lydelse 1994:98.
Nuvarande lydelse
- marknadsföring av tobaksvaror
samt
- produktkontroll m.m. av tobaks-
varor.
Lydelse enligt prop. 1995/96:160
14 § En marknadsföringsåtgärd
som strider mot 12 § skall vid
tillämpningen av 4, 14 och 19 §§
marknadsföringslagen (1995:450)
anses vara otillbörlig mot konsu-
menter. En marknadsföringsåtgärd
som strider mot 12 § första
stycket andra och tredje meningen
kan medföra marknadsstömingsav-
gift enligt bestämmelserna i
22-28 §§ marknadsföringslagen.
Föreslagen lydelse
- begränsningar av handeln med
och rätten till införsel av tobaks-
varor,
- marknadsföring av tobaksvaror
samt
- produktkontroll m.m. av tobaks-
varor.
Handel m.m.
Tobaksvaror får inte säljas eller
på annat sätt lämnas ut i närings-
verksamhet till den som inte har
fyllt 18 år. Den som lämnar ut
tobaksvaror skall förvissa sig om
att mottagaren har uppnått nämn-
da ålder.
Om det finns särskild anledning
att anta att en tobaksvara är av-
sedd att lämnas över till någon
som inte har fyllt 18 år får varan
inte lämnas ut.
Tobaksvara får föras in i landet
endast av den som har fyllt 18 år.
Föreslagen lydelse
15 § En marknadsföringsåtgärd
som strider mot 14 § skall vid
tillämpningen av 4, 14 och 19 §§
marknadsföringslagen (1995:450)
anses vara otillbörlig mot konsu-
menter. En marknadsföringsåtgärd
som strider mot 14 § första
stycket andra och tredje meningen
kan medföra marknadsstömingsav-
gift enligt bestämmelserna i
22-28 §§ marknadsföringslagen.
Prop. 1995/96:228
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Den centrala tillsynen över att
denna lag och föreskrifter som
meddelas med stöd av lagen följs
utövas av
1. Arbetarskyddsstyrelsen när det
gäller
Den centrala tillsynen över att
denna lag och föreskrifter som
meddelas med stöd av lagen följs
utövas av
1. Arbetarskyddsstyrelsen när det
gäller
3 Senaste lydelse 1994:98.
Nuvarande lydelse
a) lokaler och andra utrymmen
som avses i 2 § och som är upp-
låtna enbart for personal, och
b) lokaler och andra utrymmen
på vilka 8 § skall tillämpas, samt
2. Socialstyrelsen när det gäller
a) miljöer som avses i 2 § och
som inte är upplåtna enbart för
personal,
b) lokaler som avses i 4 §,
c) varningstexter m.m. enligt
9-11 §§, och
d) produktkontroll m.m. enligt
15-17 §§.
Den omedelbara tillsynen utövas
av
1. Yrkesinspektionen när det
gäller lokaler och andra utrymmen
för vilka Arbetarskyddsstyrelsen
har den centrala tillsynen, och
2. den nämnd som fullgör kom-
munens uppgifter inom miljö- och
hälsoskyddsområdet när det gäller
de miljöer och lokaler för vilka
Socialstyrelsen har den centrala
tillsynen.
Föreslagen lydelse
a) lokaler och andra utrymmen
som avses i 2 § och som är upp-
låtna enbart för personal, och
b) lokaler och andra utrymmen
på vilka 8 § skall tillämpas, samt
2. Socialstyrelsen när det gäller
a) miljöer som avses i 2 § och
som inte är upplåtna enbart för
personal,
b) lokaler som avses i 4 §,
c) varningstexter m.m. enligt
9-H §§,
d) handel enligt 12 §, och
e) produktkontroll m.m. enligt
16-18
Den omedelbara tillsynen utövas
av
1. Yrkesinspektionen när det
gäller lokaler och andra utrymmen
för vilka Arbetarskyddsstyrelsen
har den centrala tillsynen, och
2. den eller de nämnder som
kommunfullmäktige bestämmer när
det gäller dels de miljöer och lo-
kaler för vilka Socialstyrelsen har
den centrala tillsynen, dels handel
enligt 12 §.
Prop. 1995/96:228
Länsstyrelsen utövar inom länet tillsyn enligt andra stycket 2.
Socialstyrelsen får meddela de
förelägganden och förbud som
behövs för att bestämmelserna i
9-77 §§ och 15-17 §§ eller med
stöd av dem meddelade föreskrif-
ter skall följas.
En tillsynsmyndighet som anges
i 18 § andra och tredje styckena
får i sin tillsynsverksamhet med-
dela de förelägganden eller förbud
som behövs för att lagen eller en
föreskrift som har meddelats med
stöd av lagen skall följas.
Socialstyrelsen får meddela de
förelägganden och förbud som
behövs för att bestämmelserna i
9-77 §§ och 16-18 §§ eller med
stöd av dem meddelade föreskrif-
ter skall följas.
En tillsynsmyndighet som anges
i 19 § andra och tredje styckena
får i sin tillsynsverksamhet med-
dela de förelägganden eller förbud
som behövs för att lagen eller en
föreskrift som har meddelats med
stöd av lagen skall följas.
I beslut om föreläggande eller förbud får tillsynsmyndigheten sätta ut
vite. Vitet får inte förvandlas.
Beslut som en i 18 § angiven
nämnd har fattat enligt denna lag
eller enligt en föreskrift som har
meddelats med stöd av lagen får
överklagas hos länsstyrelsen. Läns-
Beslut som en i 19 § angiven
nämnd har fattat enligt denna lag
eller enligt en föreskrift som har
meddelats med stöd av lagen får
överklagas hos länsstyrelsen. Läns-
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:228
styrelsens beslut får överklagas styrelsens beslut får överklagas
hos länsrätten. hos allmän förvaltningsdomstol.
Yrkesinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos Arbe-
tarskyddsstyrelsen. Arbetarskyddsstyrelsens beslut får inte överklagas.
Beslut som Socialstyrelsen har
meddelat med stöd av 19 § första
stycket eller 20 § får överklagas
hos länsrätten.
Beslut om en föreskrift enligt
17 § eller 22 § andra stycket som
en myndighet har meddelat med
stöd av ett bemyndigande får inte
överklagas.
Beslut som Socialstyrelsen har
meddelat med stöd av 20 § första
stycket eller 21 § får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
Beslut om en föreskrift enligt
18 § eller 23 § andra stycket som
en myndighet har meddelat med
stöd av ett bemyndigande får inte
överklagas.
Beslut om föreskrifter enligt 9 § som en myndighet har meddelat med
stöd av ett bemyndigande får överklagas hos regeringen av tillverkare av
tobaksvaror och importörer av tobaksvaror som är avsedda att säljas till
konsumenter inom landet.
/insvar
Den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet bryter mot 12 § döms
för olovlig tobaksförsäljning till
böter eller fängelse i högst sex
månader.
Är gärningen att anse som ringa
döms inte till ansvar.
Den som har överträtt ett vites-
föreläggande eller ett vitesförbud
skall inte dömas till ansvar enligt
denna lag för gärning som om-
fattas av föreläggandet eller för-
budet.
Bestämmelser om ansvar för
olovlig införsel av tobaksvaror
finns i lagen (1960:418) om strajf
för varusmuggling.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997, men tillämpas, såvitt gäller
25 § fjärde stycket, inte i de fall där det första beslutet i ärendet fattats
dessförinnan.
Prop. 1995/96:228
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4, 7 och 8 §§ lagen (1994:1551) om
frihet från skatt vid import, m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
Frihet från skatt skall under förutsättningar som anges i 1 § medges en
resande för import av
1. 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 gram
röktobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror,
2. en liter alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volym-
procent eller två liter musserat vin eller alkoholdryck med en alkoholhalt
som överstiger 15 volymprocent men inte 22 volymprocent,
3. två liter vin med en alkoholhalt som inte överstiger 15 volympro-
cent,
4. 50 gram parfym,
5. 0,25 liter luktvatten,
6. 500 gram kaffe eller 200 gram kaffeextrakt eller essens,
7. 100 gram te eller 40 gram teextrakt eller essens, och
8. medicin i den mängd som motsvarar den resandes personliga behov.
Frihet från skatt skall inte med-
ges en resande under 17 år för
varor som anges i första stycket 1
eller för en resande under 15 år
för varor som anges i första
stycket 6. Bestämmelser om
hinder för den som inte fyllt 20 år
att föra in spritdrycker, vin och
starköl i landet finns i 4 kap. 2 §
alkohollagen (1994:1738).
Frihet från skatt skall inte med-
ges en resande under 15 år för
varor som anges i första stycket 6.
Bestämmelser om hinder för den
som inte fyllt 20 år att föra in
spritdrycker, vin och starköl i
landet finns i 4 kap. 2 § alkohol-
lagen (1994:1738). En bestäm-
melse om förbud för den som inte
fyllt 18 år att föra in tobaksvaror
i landet finns i 13 § tobakslagen
(1993:581).
Bestämmelser om tullfrihet i fall som anges i denna paragraf finns i
artikel 46 i förordning (EEG) nr 918/83.
Frihet från tull och annan skatt får enligt detta kapitel medges besätt-
ningsman som utför arbete på fartyg eller luftfartyg som kommer från
tredje land endast i fall som avses i 2 och 3 §§ samt för 100 cigaretter
eller 20 cigarrer eller 20 cigariller eller 100 gram röktobak eller en pro-
portionell blandning av dessa tobaksvaror.
En bestämmelse om förbud för
den som inte fyllt 18 år att föra in
tobaksvaror i landet finns i 13 §
tobakslagen (1993:581).
Begränsningen av rätten till frihet från tull och skatt enligt första
stycket gäller inte om besättningsmannen
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1. inför varorna i samband med att han slutar sin anställning hos
rederiet eller flygföretaget eller hos annan som driver rörelse ombord,
eller
2. gör ett uppehåll i tjänstgöringen ombord för semester eller annan
ledighet och ledigheten avses vara minst 15 dagar, eller
3. är bosatt i Sverige och har vistats utomlands minst 15 dagar.
Begränsningen av rätten till frihet från tull och skatt enligt första
stycket gäller endast personal som utför arbete som sammanhänger med
transportmedlets gång eller med betjäningen ombord. Till betjäning om-
bord på tranportmedlet hänförs förutom sedvanliga tjänster som serve-
ring, uppassning och städning även sådana tjänster som lämnas av frisör-
er, butikspersonal, underhållningsartister och andra jämförbara personal-
grupper.
Prop. 1995/96:228
För varor som anges i 4 § första stycket 1-3 och 6 § får frihet från tull
och annan skatt enligt detta kapitel medges en resande som är bosatt i
Sverige endast om inresan sker med
om utlandsvistelsen varat mer än 24
i Finland eller Norge.
Även i andra fall får dock tull-
och skattefrihet medges en resan-
de som är bosatt i Sverige och
som fyllt 75 år för 40 cigaretter
eller 20 cigarrer eller cigariller
eller 100 gram andra tobaksvaror.
luftfartyg i yrkesmässig trafik eller
timmar eller om varorna beskattats
Även i andra fall får dock tull-
och skattefrihet medges en resan-
de som är bosatt i Sverige och
som fyllt 18 år för 40 cigaretter
eller 20 cigarrer eller cigariller
eller 100 gram andra tobaksvaror.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:1565) om beskattning av
privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är med-
lem i Europeiska unionen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
För resande som
är bosatt i annat land än Sverige, eller
är bosatt i Sverige och där inresan sker med luftfartyg i yrkesmässig
trafik eller utlandsvistelsen har varat längre än 24 timmar eller där
varorna beskattats i annat land som är medlem i Europeiska unionen,
skall skatt enligt 1 § inte tas ut till den del införseln uppgår till högst
följande kvantiteter
1. 1 liter spritdryck eller
3 liter starkvin,
2. 5 liter vin,
3. 15 liter starköl,
4. 300 cigaretter eller
150 cigariller eller
75 cigarrer eller
400 gram röktobak.
1 fråga om tobaksvara gäller
skattefriheten endast om resanden
fyllt 15 år. För sådan vara skall
skatt, oavsett vad som anges i
första stycket, inte tas ut för to-
baksvaror till den del införseln
uppgår till högst 40 cigaretter eller
20 cigarrer eller cigariller eller
100 gram röktobak.
Bestämmelser om hinder för den
som inte fyllt 20 år att föra in
spritdrycker, vin och starköl i
landet finns i 4 kap. 2 § alkohol-
lagen (1994:1738).
För tobaksvara skall skatt, oav-
sett vad som anges i första
stycket, inte tas ut till den del in-
förseln uppgår till högst 40
cigaretter eller 20 cigarrer eller
cigariller eller 100 gram röktobak.
Bestämmelser om hinder för den
som inte fyllt 20 år att föra in
spritdrycker, vin och starköl i
landet finns i 4 kap. 2 § alkohol-
lagen (1994:1738). En bestäm-
melse om förbud för den som inte
fyllt 18 år att föra in tobaksvaror
i landet finns i 13 § tobakslagen
(1993:581).
Vad som enligt denna paragraf gäller för resande som är bosatt i
Sverige skall även gälla den som utför arbete på det fartyg eller luftfar-
tyg som inresan sker med, även om denne är bosatt i annat land.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Prop. 1995/96:228
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1996:000) om Tullverkets be-
fogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska
unionen skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 1995/96:166 Föreslagen lydelse
Lagen är tillämplig endast be-
träffande följande varor:
1. krigsmateriel som avses i
lagen (1992:1300) om krigsmate-
riel, och produkter som avses i
lagen (1991:341) om strategiska
produkter,
2. varor som skall beskattas en-
ligt lagen (1994:1565) om be-
skattning av privatinförsel av alko-
holdrycker och tobaksvaror från
land som är medlem i Europeiska
unionen,
3. narkotika som avses i narko-
tikastrafflagen (1968:64),
4. vapen och ammunition som
avses i vapenlagen (1996:67),
5. injektionssprutor och kanyler,
6. dopningsmedel som avses i
lagen (1991:1969) om förbud mot
vissa dopningsmedel,
7. springstiletter, springknivar,
knogjäm, kaststjämor, riv- eller
nithandskar, batonger, karate-
pinnar, blydaggar, spikklubbor och
liknande,
8. kulturföremål som avses i
5 kap. 4-6 §§ lagen (1988:950)
om kulturminnen m.m.,
9. hundar och katter for annat
ändamål än handel,
10. spritdrycker, vin och starköl
enligt alkohollagen (1994:1738),
11. nötkreatur, svin, får, getter,
fjäderfän, fisk och reptiler,
12. andra djur än sådana som
anges ovan och produkter av djur,
om det finns särskild anledning att
misstänka att smittsam sjukdom
förekommer, att djuret eller djur-
produkten på annat sätt utgör en
Lagen är tillämplig endast be-
träffande följande varor:
1. krigsmateriel som avses i
lagen (1992:1300) om krigsmate-
riel, och produkter som avses i
lagen (1991:341) om strategiska
produkter,
2. varor som skall beskattas en-
ligt lagen (1994:1565) om be-
skattning av privatinförsel av alko-
holdrycker och tobaksvaror från
land som är medlem i Europeiska
unionen,
3. narkotika som avses i narko-
tikastrafflagen (1968:64),
4. vapen och ammunition som
avses i vapenlagen (1996:67),
5. injektionssprutor och kanyler,
6. dopningsmedel som avses i
lagen (1991:1969) om förbud mot
vissa dopningsmedel,
7. springstiletter, springknivar,
knogjäm, kaststjämor, riv- eller
nithandskar, batonger, karate-
pinnar, blydaggar, spikklubbor och
liknande,
8. kulturföremål som avses i
5 kap. 4-6 §§ lagen (1988:950)
om kulturminnen m.m.,
9. hundar och katter för annat
ändamål än handel,
10. spritdrycker, vin och starköl
enligt alkohollagen (1994:1738)
och tobaksvaror vid kontroll av
åldersgränsen i 13 § tobakslagen
(1993:581),
11. nötkreatur, svin, får, getter,
fjäderfän, fisk och reptiler,
12. andra djur än sådana som
anges ovan och produkter av djur,
om det finns särskild anledning att
misstänka att smittsam sjukdom
förekommer, att djuret eller djur-
produkten på annat sätt utgör en
10
Lydelse enligt prop. 1995/96:166
allvarlig hälsorisk för människor
eller djur, att medföljande doku-
ment är ofullständiga eller fel-
aktiga, att erforderliga dokument
saknas eller att de villkor som i
övrigt gäller för införseln inte är
uppfyllda.
Föreslagen lydelse
allvarlig hälsorisk för människor
eller djur, att medföljande doku-
ment är ofullständiga eller fel-
aktiga, att erforderliga dokument
saknas eller att de villkor som i
övrigt gäller för införseln inte är
uppfyllda.
Prop. 1995/96:228
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
11
I januari 1995 uppdrog regeringen åt Folkhälsoinstitutet att i samråd med
Socialstyrelsen redovisa en hälsoekonomisk analys av konsekvenserna av
att infora en åldersgräns för tobaksköp. Uppdraget redovisades i form av
en rapport om åldersgränser vid tobaksinköp som överlämnades till
regeringen den 28 april 1995. På grundval av denna rapport har inom
Socialdepartementet en departementspromemoria utarbetats med förslag
till åldersgräns vid tobaksköp (Ds 1995:66).
Departementspromemorian har remissbehandlats och ligger till grund
för förslagen i propositionen. En förteckning över remissinstanserna och
en remissammanställning, som innefattar en sammanfattning av pro-
memorian, finns i bilaga 1. De lagförslag som lades fram i promemorian
finns i bilaga 2.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 9 maj 1996 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i
bilaga 4.
Lagrådet har föreslagit att vissa av bestämmelserna i den remitterade
lagtexten ändras, huvudsakligen i förtydligande syfte. Regeringen har i
propositionen följt Lagrådets förslag. Därutöver har vissa smärre språk-
liga ändringar gjorts i lagtexten i förhållande till förslagen i lagråds-
remissen.
Prop. 1995/96:228
Är 1990 lämnade tobaksutredningen sitt betänkande Tobakslag
(SOU 1990:29). Det innehöll bl.a. förslag om att tobaksvaror inte skulle
få säljas till den som är under 18 år. För att stödja en sådan åldersgräns
föreslogs också att det skulle bli förbjudet att sälja tobaksvaror i automat
eller genom andra former av självbetjäning.
I propositionen 1990/91:175 om vissa folkhälsofrågor menade regering-
en att det var särskilt viktigt att ungdomar inte använder tobak. Men
man befarade att ett förslag om en åldersgräns för inköp av tobaksvaror
för vissa grupper skulle kunna få motsatt verkan mot den avsedda.
Genom en åldersgräns skulle tobaksbruk kunna förknippas med en vana
som betraktas som "vuxen" - något som många ungdomar eftersträvar.
Dessutom bedömdes svårigheterna att kontrollera efterlevnaden av en
åldersgräns som betydande. Någon åldersgräns föreslogs därför inte och
därmed heller inget förslag till förbud mot automatförsäljning och annan
självbetjäning.
År 1992 lade regeringen på grundval av tobaksutredningens betänkande
fram propositionen 1992/93:185 med förslag till tobakslag. I denna
12
hänvisades bl.a. till propositionen om vissa folkhälsofrågor vid över- Prop. 1995/96:228
vägandena om en eventuell åldersgräns. Regeringen föreslog inte heller
i detta sammanhang att någon sådan skulle inforas.
Riksdagens socialutskott anförde i sitt betänkande (bet.
1992/93 :SoU26) att många studier och undersökningar visar att tobaks-
rökning medför större risker ju tidigare rökdebuten sker. Insatser för att
förhindra att barn och ungdomar börjar använda tobak måste ges högsta
prioritet. Information och utbildning om tobakens skadeverkningar är
därför viktig. Enligt utskottet fanns det anledning att noga följa effek-
terna av Folkhälsoinstitutets informationsinsatser och forskningen kring
ungdomars rökvanor.
Socialutskottet menade att en åldersgräns for inköp av tobaksvaror kan
innebära ett stöd for osäkra ungdomar. Men i sämsta fall kan en
åldersgräns också göra det mera spännande att röka. Utskottet delade
därför regeringens bedömning att det vid denna tidpunkt inte skulle tas
in några bestämmelser om åldersgräns för tobaksköp i tobakslagen. Men
utskottet betonade också vikten av att regeringen noga skulle följa
effekterna av informationsinsatserna mot tobaksbruket och resultaten av
pågående forskning kring ungdomars rökvanor. Om tobaksbruket bland
barn och ungdomar inte minskade skulle regeringen återkomma till riks-
dagen med ett lagförslag om en åldersgräns. Riksdagen beslöt ge
regeringen till känna vad utskottet hade anfört (rskr. 1992/93:356).
De första rapporterna om tobakens skadeverkningar publicerades for ett
trettiotal år sedan. Sedan dess har kunskaperna om rökningens hälso-
risker ökat. Så gott som alla de stora folkhälsoproblemen - t.ex. hjärt-
kärlsjukdomar, cancer, allergier och bristande tandhälsa - anses ha
samband med tobaksbruk.
Enligt en nyligen publicerad rapport från Världshälsoorganisationen
(WHO) dör upp till varannan rökare i förtid till följd av sin rökning.
Hälften av dessa dödsfall inträffar i aktiva åldrar, främst till följd av
rökningsrelaterade hjärt-kärlsjukdomar och cancer, särskilt lungcancer.
Mer än tjugo olika sjukdomar har enligt WHO-rapporten samband med
rökning. Många ger långvarig sjuklighet och lidande utan att direkt leda
till döden. Enligt vissa uppskattningar dör i vårt land mer än tjugo
människor per dag i förtid till följd av tobaksbruk.
Även s.k. passiv rökning är förknippad med allvarliga sjukdomsrisker.
Beräkningar som har gjorts i Sverige tyder på att passiv rökning leder
till ca 50 dödsfall av lungcancer och ca tio gånger fler dödsfall av hjärt-
kärlsjukdomar per år i landet. Passiv rökning skadar dessutom barn
genom att bidra till luftvägsinfektioner och allergier.
Ju tidigare i livet man börjar använda tobak, desto större blir hälsorisker-
na. Enligt amerikanska studier löper män som börjat röka före 15 års
ålder en nära fyrdubblad lungcancerrisk jämfört med dem som har börjat Prop. 1995/96:228
röka efter 25 års ålder. Även svenska data visar på ett klart samband
mellan debutålder och förhöjd dödlighet för såväl män som kvinnor. Att
börja röka före 16 års ålder innebär att den årliga dödsrisken mer än
fördubblas jämfört med om man aldrig rökt. Åtgärder som bidrar till att
skjuta upp ungdomars tobaksdebut har alltså ett stort hälsomässigt värde,
även om det totala antalet tobaksdebuter inte skulle minska.
Under senare år har forskningen också kunnat redovisa nya rön om
tobaksbrukets art. Nikotinet är en beroendeffamkallande drog enligt
WHO:s kriterier och har en hög beroendeffamkallande potential (ungefär
som heroin eller kokain). De farmakologiska effekterna av nikotinet i to-
baken är helt avgörande för såväl drivkraften att fortsätta använda tobak
som svårigheterna att sluta. De flesta som regelbundet använder tobak är
också nikotinberoende. Den snabba tillvänjningen gör det särskilt an-
geläget att försvåra för och hindra barn och ungdomar att använda tobak
och bli fast i ett nikotinberoende, innan de ännu fullt ut kan bedöma
hälsoriskernas omfattning och de framtida svårigheterna att sluta med
tobak.
Nya kunskaper, främst om hälsorisker till följd av passiv rökning och
om nikotinberoendets art, har förändrat synen på tobaksbruket. Numera
betraktas knappast tobak som en alldaglig konsumtionsvana, som det är
den enskildes privatsak att avgöra om han eller hon vill nyttja eller inte.
Beteendevetenskaplig forskning har ökat våra kunskaper om varför
man börjar röka. Det sker i regel inte som något övertänkt och avgöran-
de val vid ett bestämt tillfälle. I stället handlar det om en process under
flera år. Denna process sker i flera steg, där varje steg påverkas av en
rad personliga, sociala och miljömässiga faktorer. Det är alltså inte bara
en utan flera faktorer som bidrar till att någon börjar använda tobak.
Nio av tio rökare har börjat före 18 års ålder. Åtgärder som skjuter
upp debuten kan därför förväntas bidra till att totalt sett färre människor
börjar röka. Tobaksvarors tillgänglighet är en sådan åtgärd. Tillgänglig-
heten påverkar också i stor utsträckning tobakens sociala acceptans. Den
har även betydelse för det fortsatta tobaksbruket och för den allmänna
benägenheten att sluta röka.
Under de senaste 10-15 åren har rökvanorna förändrats. Tobaksbruket
har successivt minskat såväl bland vuxna män som bland vuxna kvinnor,
liksom i alla delar av landet. År 1994 rökte 22 % av de vuxna männen
och 24 % av kvinnorna dagligen. Motsvarande siffror var år 1980 36
respektive 29 %. För både män och kvinnor är andelen dagligrökare
numera högst i åldersgruppen 45-54 år och det är fler kvinnor än män
som röker. Att fler kvinnor än män röker gäller för alla åldersgrupper
upp till 54 år. I åldersgrupperna däröver är förhållandet det omvända.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) genom-
för varje år undersökningar om skolungdomars tobaksvanor. Att döma
av dessa ökar rökningen åter bland tonåringarna. Visserligen var andelen
14
rökare bland elever i grundskolans årskurs 9 år 1995 lägre - 19 % för
pojkar och 27 % för flickor - än på 1970-talet, men den var högre än i
mitten av 1980-talet. År 1985 rökte 16 % av pojkarna och 21 % av
flickorna (dagligen eller tillfälligtvis), medan motsvarande andelar år
1990 hade ökat till 20 % bland pojkarna och 31 % bland flickorna. An-
delen som rökte dagligen ökade också mellan 1985 och 1995. Trenden
bland de vuxna mot minskad rökning gäller alltså inte - i varje fall inte
lika tydligt - bland ungdomar. Men en viss nedgång bland flickor i
årskurs 9 kan skönjas mellan åren 1990 och 1995 även om andelen som
röker varierar mellan respektive år.
Att döma av försäljningsstatistiken fortsätter nedgången av per capita-
konsumtionen av cigaretter. Konsumtionen, som låg på sin högsta nivå
år 1976 - 1 840 stycken - hade minskat till 1 218 år 1994. En jämförel-
se mellan rökvanedata och försäljningssiffror tyder på att detta har skett
genom att många rökare dragit ned på sin konsumtion och inte till följd
av att fler än tidigare helt slutat röka.
Försäljningen av snus har däremot ökat stadigt ända sedan 1970-talet.
Det finns ingen officiell statistik som belyser snusvanomas förändringar
under de senaste åren. Men data från 1989 visar att ca 17 % av de
vuxna männen då använde snus dagligen. Att snusa tycks fortfarande
vara en övervägande manlig vana. Mest utbredd är den bland män i
åldrarna 25-44 år. Endast någon procent av kvinnorna använder snus.
Åldersgränser för tobaksköp tillämpas i många länder. 1 Europa har Stor-
britannien, Irland, Spanien och Italien sedan länge en åldersgräns på 16
år. Även Finland och Norge har tidigare haft en åldersgräns på 16 år,
som i båda länderna nu höjts till 18 år - i Finland ff.o.m. den 1 mars
1995 och i Norge ff.o.rn. den 1 januari 1996.
I Kanada höjdes åldersgränsen år 1994 från 16 till 18 år genom federal
lagstiftning, men flertalet delstater tillämpar en åldersgräns på 19 år
(densamma som vid alkoholköp).
I USA har frågan om åldersgräns hittills reglerats i delstatlig lagstift-
ning. Flertalet stater tillämpar en 18-årsgräns. Under år 1995 har dock
livs- och läkemedelsmyndigheten Food and Drug Administration (FDA)
fått presidentens godkännande för ett mer ingripande åtgärdsprogram
mot ungdomars tobaksbruk. FDA:s åtgärder baseras i legalt hänseende
på att nikotin nyligen definierats som beroendeframkallande drog i
amerikansk lagstiftning. Bland de åtgärder som FDA planerar återfinns
federal lagstiftning om 18-årsgräns för inköp av tobaksvaror och förbud
mot försäljning via automater, postorder eller självbetjäning. Vidare
planerar man att förbjuda gratisutdelning av tobaksvaror, försäljning av
cigaretter styckevis eller i paket med mindre än 20 stycken och restrik-
tioner mot tobaksreklam som når barn och ungdomar.
Prop. 1995/96:228
15
Prop. 1995/96:228
Många forskare anser att konsumtionen av tobak, liksom av varor i all-
mänhet, ur teoretiskt hänseende kan förklaras som en samverkan mellan
den allmänna tillgängligheten i samhället såsom antal säljställen, even-
tuella begränsningar för inköp eller bruk, pris etc. och individens be-
nägenhet att använda varan i fråga (attityder, föreställningar, personlighet
etc.). Tobaks- och alkoholkonsumtionen etc. skulle därmed öka när till-
gängligheten ökar och tvärtom. Hypotesen om ett sådant samband stöds
av vetenskapliga forskningsrön i allmänhet.
Det finns bara ett fåtal studier där man har försökt kartlägga effekterna
av en åldersgräns för tobaksköp på ungdomars rökvanor. Däremot har
effekterna av åldersgränser för alkohol studerats ingående i flera länder.
Man har då kartlagt effekter av såväl höjda som sänkta åldersgränser,
effekter i form av ändrade konsumtionsmönster och ändrade försäljnings-
volymer eller frekvensen av trafikolyckor i de berörda åldersklasserna.
Resultaten visar att sänkt inköpsålder leder till ökad alkoholkonsumtion
i de berörda åldersgrupperna medan den minskar när åldersgränserna
höjs.
De slutsatser som kan dras av forskningen om åldersgränser för alko-
hol torde, enligt regeringens mening, i stort sett vara relevanta även for
tobak. Rökningen bland ungdomar skulle därmed minska om en ålders-
gräns eller en skärpt tillämpning av en åldersgräns införs. Detta har i sin
tur betydelse för att förbättra folkhälsan.
Det sägs ibland att en åldersgräns skulle kunna leda till att ungdomar
börjar röka i större utsträckning genom att det skulle bli extra spännande
och lockande att pröva tobak. En åldersgräns befaras då också kunna
förstärka tobaksvaromas statusvärde som vuxensymboler och som ett
tecken på att samhället utan förbehåll skulle acceptera tobaksbruk bland
vuxna. Men inga kända empiriska data visar att sådana eventuella
negativa effekter skulle överväga fördelarna.
Forskningen på området har dock som tidigare framhållits främst gällt
effekterna av en åldersgräns för alkohol. Man har här bl.a. sökt svar på
frågan om en åldersgräns gör alkoholkonsumtion så lockande att ung-
domar dricker mer när de väl uppnått åldersgränsen i fråga. Forsknings-
rönen hittills tyder dock på att den minskade alkoholkonsumtionen vid
en höjd åldersgräns finns kvar, också när ungdomarna blir äldre. Någon
"uppdämd" efterfrågeökning har inte dokumenterats.
En åldersgräns för tobaksinköp skulle möjligen kunna ha ännu större
långsiktig effekt än åldersgränser för alkohol. Detta då konsumtions-
mönstren för tobak respektive alkohol i viss mån är olika. Även om man
inte dricker alkohol under ungdomsåren kanske man inte helt avstår från
alkohol i vuxen ålder. Men den som inte börjat röka eller snusa under
tonåren börjar ytterst sällan senare i livet.
Farhågorna med förbud bör enligt regeringens mening dessutom
övervägas mot bakgrund av erfarenheter från föräldrars förbud mot
16
rökning. Flera undersökningar av ungdomars tobaksbruk och attityder till Prop. 1995/96:228
rökning visar att föräldrars förbud har en tydligt avhållande effekt. I en
svensk studie från år 1987 fann man att 10 % av barnen rökte i familjer
där föräldrarna var rökfria och förbjöd sina barn att röka. I familjer där
föräldrarna rökte men ändå förbjöd barnen att röka var 12 % av barnen
rökare. När rökfria föräldrar tillät barnen att röka rökte 26 % av barnen,
medan andelen ökade till 38 % i familjer där föräldrarna både rökte
själva och tillät barnen att göra det. Liknande resultat har konstaterats i
motsvarande undersökningar i Norge.
Den allmänna inställningen till en åldersgräns vid tobaksköp har föränd-
rats. Folkhälsoinstitutet har redovisat flera aktuella opinionsundersök-
ningar som ger ett starkt stöd för en åldersgräns. Av en enkätundersök-
ning som Folkhälsoinstitutet gjorde år 1995 framgår att det också bland
ungdomarna själva finns ett övervägande stöd för en åldersgräns.
Under våren 1995 utfärdade Svenska Tobaksbranschföreningen en
rekommendation till detaljhandeln att frivilligt införa en åldersgräns på
18 år vid försäljning av tobak. En rad butikskedjor och enskilda närings-
idkare, bl.a. stora livsmedelskedjor som ICA och Konsum, har därefter
infört en sådan åldersgräns.
Regeringens förslag: En åldersgräns för inköp av tobaksvaror förs in
i tobakslagen (1993:581). Åldersgränsen skall vara 18 år och gälla
alla slags tobaksvaror oavsett försäljningsform. Samma åldersgräns,
18 år, skall gälla även vid införsel av tobaksvaror.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanser delar ståndpunkten att
en åldersgräns på 18 år bör införas. En klar majoritet förordar att en
sådan åldersgräns regleras i lag, medan företrädare för tobaksbranschen
och näringsidkare menar att ett frivilligt system är att föredra. Region-
åklagarmyndigheten i Härnösand är dock tveksam till att ett förbud in-
förs, medan Svenska läkaresällskapet föreslår en enhetlig åldersgräns vid
20 år för inköp av tobak och alkohol.
Skälen för regeringens förslag: Tillgängliga data om tobaksvanorna i
Sverige tyder på att rökningen minskat betydligt bland vuxna under
1990-talet. Någon motsvarande minskning kan dock inte skönjas i under-
sökningarna om skolungdomars tobaksbruk. Elever i grundskolans års-
kurs 9 röker i dag i större utsträckning än för ett decennium sedan, men
mindre än för 20 år sedan.
Forskningsrön under senare år har tillfört ny kunskap om faktorer som
påverkar tobaksdebuten och om nikotinets beroendeskapande effekter.
17
2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 228
Det tycks också uppenbart att tobakens tillgänglighet har betydelse för Prop. 1995/96:228
när ungdomar börjar använda tobak. Det är bara ett fåtal som börjar röka
eller snusa efter tonåren.
Nikotin skapar ett fysiskt beroende som kan vara mycket starkt. Det
kan vara svårt att föreställa sig att den tillfällighets- eller feströkning,
som är ett vanligt inslag i många tonåringars livsstil, kan resultera i ett
beroende som kan vara ytterst svårt att bryta.
Åldersgräns som regleras i lag och omfattar köp av alla typer av
tobaksvaror
Enligt regeringens mening skall, mot ovan angivna bakgrund och i enlig-
het med vad riksdagen anförde år 1993 vid behandlingen av
propositionen med förslag till tobakslag, en åldersgräns för att köpa
tobaksvaror införas i lag. Med tobaksvaror avses i detta sammanhang
alla varor som helt eller till någon del består av tobak, dvs. cigaretter,
cigarrer, cigariller, pip- och rulltobak, snus och portionstobak.
Alla tobaksvaror är inte förknippade med samma eller lika omfattande
hälsorisker. Men den beroendeskapande komponenten - nikotinet - är
gemensam för dem alla. Att börja snusa i unga år kan därmed skapa ett
nikotinberoende som bäddar för att man senare i livet går över till att
röka. Därför menar vi att det är angeläget att förbudet omfattar alla to-
baksvaror och inte bara cigaretter.
Regeringen anser att frivilliga åtgärder inte kan ersätta en lagstiftning
i frågan. En lag tillmäts större vikt än en rekommendation och har ett
avsevärt större symbolvärde som uttryck för samhällets inställning till
ungdomars rökning. Det finns också risk för att mindre seriösa detalj-
handlare systematiskt negligerar en rekommendation och därmed skaffar
sig konkurrensfördelar gentemot dem som vägrar sälja tobak till ung-
domar.
Förbudet skall gälla försäljning och annan överlåtelse i den mån den
sker i näringsverksamhet. Enligt vår mening skulle det föra för långt att
kriminalisera varje form av överlåtelse, t.ex. inom familjen. Dessutom
skulle ett sådant förbud bli mycket svårt att övervaka på ett effektivt
sätt. Visserligen ökar därmed risken för langning, men å andra sidan bör
en lagreglerad åldersgräns i sig göra äldre ungdomar och vuxna mer
benägna att inte lämna över tobaksvaror till underåriga.
Åldersgräns vid 18 år
Det är främst mot slutet av tonåren som ungdomar på allvar etablerar ett
regelbundet tobaksbruk. En relativt låg åldersgräns, t.ex. 15 eller 16 år,
skulle riskera att bli utan effekt. Regeringen anser därför att en ålders-
gräns skall sättas vid 18 år. Flera andra skäl talar för detta. En ålders-
gräns för tobaksköp på 18 år gäller bl.a. i Finland och sedan januari
1996 även i Norge. Enligt regeringens mening är det en fördel i sig att
de svenska reglerna överensstämmer med vad som gäller i dessa nordis-
ka grannländer. Dessutom pågår det en översyn av olika åldersgränser i
18
samhället för att förenkla och renodla bestämmelserna om åldersgränser Prop. 1995/96:228
(dir. 1995:29). Att låta åldersgränsen för tobaksinköp sammanfalla med
myndighetsåldern ter sig i detta perspektiv också ändamålsenligt.
Det är den som säljer och lämnar ut tobak som har ansvaret för att
förvissa sig om köparens ålder. På motsvarande sätt som vid försäljning
av t.ex. folköl bör alltså expediten i tveksamma fall begära legitimation.
Frågan om försäljning i automater m.m.
Tobaksvaror säljs normalt över disk och förvaras ofta så att kunden själv
inte kan ta fram varan, eftersom den är stöldbegärlig. Automatförsäljning
sker för närvarande i ganska liten omfattning, ungefär 1 % av den totala
försäljningen. Men försäljning i automat ger inte samma möjligheter att
tillämpa en åldersgräns om automaterna är placerade utanför utgångs-
kassoma i en snabbköpsbutik eller i foajén till en restaurang. Detta
skulle alltså kunna tala för ett förbud mot tobaksförsäljning i automat -
ett krav som ställts i flera olika sammanhang och som förordas av vissa
remissinstanser.
Å andra sidan är tobaksautomater ofta placerade i lokaler dit ungdomar
inte har tillträde, t.ex. dansrestauranger där man tillämpar åldersgräns för
inträde. Även i andra fall är automater ofta placerade så att de övervakas
av personal. I sammanhanget måste man också beakta att tobaksvaror är
mycket stöldbegärliga och att flera tobakshandlare därför i allt större
utsträckning väljer att försälja tobaksvaroma bara genom automat. Ett
förbud mot all automatförsäljning av tobaksvaror skulle kunna komma
att motverka handelns åtgärder mot stöld och svinn.
Regeringen vill mot denna bakgrund särskilt framhålla att förslaget
innebär förbud att sälja tobaksvaror till dem som är under 18 år oavsett
försäljningsform. Den som säljer tobak har därmed ansvaret för att se till
att försäljningsförbudet till minderåriga upprätthålls även om försäljning-
en sker från automat.
Åldersgräns vid införsel från utlandet
Om försäljning av tobak till den som är under 18 år förbjuds är det,
enligt regeringens mening, naturligt att samma åldersgräns tillämpas
även vid införsel av tobaksvaror i samband med utlandsresa. Vi föreslår
därför att tobakslagen skall kompletteras med en bestämmelse om detta.
En erinran om en sådan åldersgräns vid införsel skall också tas in i bl.a.
de lagar som reglerar de skattefria kvoterna vid privat införsel av
tobaksvaror.
Regeringens förslag: Ansvaret för att åldersgränsen vid inköp av
tobaksvaror följs skall vila på den som säljer tobak. Överträdelser
skall medföra böter eller fängelse i högst sex månader.
19
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna är delade vad gäller det straff-
rättsliga ansvaret. Vissa, bl.a. Förbundet En rökfri generation, Riksför-
bundet Hem och Skola och ett par länsstyrelser tillstyrker att överträdel-
se skall medföra böter eller fängelse i högst sex månader. Riksåklagaren
och Regionåklagarmyndigheterna i Malmö och Härnösand avstyrker
straffsanktionering bl.a. med hänsyn till att den knappast kommer att få
någon effekt då all annan överlåtelse än försäljning i näringsverksamhet
är straffri. Man hänvisar också till de principer mot en utvidgning av
straffrättens tillämpningsområde som slagits fast genom riksdagens
beslut med anledning av regeringens proposition 1994/95:23 Ett
effektivare brottmålsförfarande. Ökad användning av straffsanktioner vid
enklare förseelser bidrar enligt Regionåklagarmyndigheten i Härnösand
till en överkriminalisering i samhället. Myndigheten menar att det bör
räcka med att tillsynsmyndigheterna genom vitesföreläggande eller på
annat sätt kan ingripa. Svenska arbetsgivareföreningen och
näringsidkarnas företrädare instämmer i detta. De menar att om
straffsanktionering trots allt införs så är fängelse i sex månader en alltför
kraftfull påföljd. Påföljden bör i stället kunna stanna vid böter.
Skälen för regeringens förslag: Tobaksbruk medför allvarliga hälso-
risker för såväl ungdomar som vuxna. Arbetet mot tobaksbruket motive-
ras också av omsorg om hälsan. Att försöka hindra ungdomar att röka
genom att kriminalisera deras bruk men inte de vuxnas skulle kunna ge
intryck av att tobaksbruk är en ordningsfråga. Regleringen skall därför
inte gälla individens bruk av tobak, som var och en själv i första hand
måste ta ansvar för, utan handeln med tobak för att minska tobakens till-
gänglighet.
Men de vuxna måste ta ett större ansvar för att motverka tidiga tobaks-
debuter. Detta gäller inte bara föräldrar och lärare utan också i hög grad
dem som yrkesmässigt marknadsför tobaksvaror. Att fastställa en ålders-
gräns för inköp påverkar, enligt regeringens mening, våra attityder mot
tobaksbruket och ger de vuxna ett viktigt stöd i arbetet med att minska
tobaksbruket bland de unga. Den som säljer tobak skall dock i första
hand ha ansvaret för att åldersgränsen efterlevs.
En straffsanktion bör därför kopplas till bestämmelsen om åldersgräns.
Den som med uppsåt eller av oaktsamhet säljer tobak till minderåriga
skall kunna dömas till böter eller, i mer graverande fall, till fängelse.
Med mer graverande fall menas framför allt de fall då försäljning skett i
stor omfattning. Det bör också vara möjligt att göra undantag och inte
utkräva ansvar när brottet är ringa.
Den myndighet som utövar tillsyn över att tobakslagen efterlevs kan
enligt nuvarande bestämmelser i tobakslagen, 19 §, ingripa med före-
lägganden eller förbud som också kan förenas med vite. Det straffrätt-
sliga ansvaret utesluter inte denna möjlighet för tillsynsmyndigheten när
det gäller åldersgränsen. Detta innebär i realiteten att man får två
parallella sanktionssystem, vilket enligt vissa remissinstanser, bl.a Kam-
marrätten i Göteborg, Kristinehamns tingsrätt och Umeå kommun, kan
ge upphov till otydligheter och medföra risk för att likartade förseelser
bedöms olika.
Prop. 1995/96:228
20
Det bör beaktas att straff utgår från vad någon redan har gjort, medan
vite avser framtida åtgärder. Regeringen vill också understryka att den
som har överträtt ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud inte skall
dömas till ansvar enligt tobakslagen för gärning som omfattas av för-
läggandet eller förbudet. Det framgår av 27 § tredje stycket i förslaget
till lag om ändring i tobakslagen. Vi vill i detta sammanhang också
framhålla att svensk rätt, i varje fall tidigare, har intagit den
ståndpunkten att det inte bör vara möjligt att ingripa med både straff och
vite mot samma förfarande - se t.ex. det i propositionen med förslag till
lag om viten m.m. (prop. 1984/85:96 s. 87) återgivna yttrandet av
Lagrådet. I flera författningar där såväl straff som vite föreskrivs för
samma gärning, har denna ståndpunkt godtagits på det sättet att det
uttryckligen angetts att de som överträtt ett vitesföreläggande inte skall
dömas till ansvar för gärning som omfattas av föreläggandet, se t.ex.
24 § sista stycket renhållningslagen (1979:596), 57 § första stycket pa-
tentlagen (1967:387) och 58 § sista stycket räddningstjänstlagen
(1986:1102). Vissa andra författningar, t.ex. livsmedelslagen (1971:511)
och hälsoskyddslagen (1982:1080), innehåller bestämmelser om dubbla
sanktioner utan att möjligheterna att döma till straff inskränks. Den ovan
återgivna ståndpunkten hindrar således inte att lagbestämmelser beslutas
som innebär att både straff och vite kan komma i fråga för en och sam-
ma gärning och inte heller att sådana bestämmelser tillämpas i enlighet
med sitt innehåll (jämför RÅ 1974 ref. 119 och RÅ 1992 ref. 25).
Vad gäller tobakslagen vill regeringen framhålla att såväl kommunen
som länsstyrelsen i sin tillsynsverksamhet kan meddela de förelägganden
och förbud som behövs för att lagen, eller en föreskrift som har med-
delats med stöd av lagen, skall följas. I beslut om föreläggande eller
förbud får tillsynsmyndigheten sätta ut vite. I avsnitt 5.5 föreslår rege-
ringen att den omedelbara tillsynen också över efterlevnaden av ålders-
gränsen för inköp av tobak skall åvila kommunen och att länsstyrelsen
skall svara för tillsynen inom länet. Det ter sig då både naturligt och
ändamålsenligt att ge nämnda tillsynsmyndigheter befogenheter att med-
dela de vitessanktionerade förelägganden och förbud som behövs för att
även de nya bestämmelserna om handel med tobaksvaror skall följas.
Möjligheten att föreskriva vite borde också göra det möjligt att ingripa
effektivare mot fall av systematisk underlåtenhet att iaktta åldersgränsen
och minska risken för fortsatta överträdelser efter utdömt straff. Skillnad
föreligger också mellan straff och vitesföreläggande på så sätt att straff
kommer att drabba den som bevisligen överlåtit tobak till minderåriga
medan vitesföreläggande kan tillämpas utan att någon överlåtelse ännu
ägt rum men där det föreligger en uppenbar risk för att så kommer att
ske, t.ex. i fall där automatförsäljning ur ålderskontrollhänseende har
organiserats på ett mindre nöjaktigt sätt. Straffet kommer också i första
hand att drabba den som faktiskt verkställt överlåtelsen, t.ex. affärsbiträ-
det, medan vitesföreläggande naturligtvis skall riktas mot den som ytterst
ansvarar för försäljningen, dvs. butiksinnehavaren eller motsvarande.
Ingenting hindrar således att, i det enskilda fallet, affärsbiträdet är att
anse som straffrättsligt ansvarig för en genomförd försäljning samtidigt
Prop. 1995/96:228
21
som butiksinnehavaren föreläggs att vidta vissa åtgärder för den framtida Prop. 1995/96:228
efterlevnaden av åldersgränsen. Regeringen anser sammanfattningsvis att
åtgärder för att minska tobakskonsumtionen är en så angelägen hälso-
fråga att såväl straff som vite skall kunna komma i fråga som påföljd for
överträdelse av försäljningsforbudet. Några egentliga olägenheter torde
inte heller uppstå till följd av denna ordning eftersom, i enlighet med
vad som har anförts ovan det enligt förslaget i propositionen är
uttryckligen uteslutet att både straff och vite skall kunna inträda för en
och samma gärning.
Regeringens förslag: Den omedelbara tillsynen över att åldersgrän-
sen för inköp av tobak följs av handeln skall åvila kommunen.
Länsstyrelsen skall svara för tillsynen inom länet och Socialstyrelsen
skall vara central tillsynsmyndighet.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag vad
gäller kommunernas, länsstyrelsernas och Socialstyrelsens ansvar. Till
skillnad från regeringens förslag föreslås dock i promemorian att kom-
munerna skall få ta ut avgifter for att finansiera sin tillsynsverksamhet.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslagen om
tillsynsinstanser. Däremot är det flera som avstyrker förslaget om att
kommunerna skall få ta ut avgifter för sin tillsyn. Datainspektionen me-
nar bl.a. att det skulle vara orimligt att med bara avgiftsutttag som grund
införa den omfattande registerverksamhet som skulle bli konsekvensen.
Svenska kommunförbundet avstyrker bestämt förslaget om kommunal
tillsyn. Det skulle medföra kraftigt utökade arbetsuppgifter for kommu-
nerna. Avgifter för tillsynen kan inte förväntas täcka de faktiska kost-
naderna. Umeå kommun framhåller att en avgiftsfinansiering av den
kommunala tillsynen skulle skapa en onödig byråkrati.
Skälen för regeringens förslag: Den nämnd som ansvarar för kom-
munens skyldigheter på miljö- och hälsoskyddsområdet har redan i dag
ett tillsynsansvar när det gäller tobakslagens bestämmelser om rökfria
miljöer. Samma nämnd svarar i regel också för tillsynen enligt livsme-
delslagen (1971:511). Dessutom säljs i många fall tobak på samma
ställen som livsmedel. Inom dessa områden bedriver kommunen redan
tillsyn i form av inspektioner m.m. Regeringen anser därför att det är
lämpligt att kommunerna skall utöva den omedelbara tillsynen även av
bestämmelsen om åldersgräns vid tobaksforsäljning. Denna tillsyn bör
också till stor del kunna integreras i den redan befintliga verksamheten,
vare sig detta sker inom ramen for ovan nämnda tillsyn eller genom
annan kommunal verksamhet.
Även den centrala tillsynen bör åvila de myndigheter som redan i dag
svarar för tillsynen av tobakslagens regler om rökfria miljöer. Länssty-
relsen skall alltså utöva tillsynen inom länet, medan Socialstyrelsen skall
ha ansvaret för den centrala tillsynen.
22
Syftet med tillsynen är främst att skapa goda förutsättningar ftjr att
åldersgränsen efterlevs. 1 tillsynsarbetet bör man därför granska hur
försäljningen är organiserad, kontrollera att information om åldersgrän-
sen lämnas på lämpligt sätt och att personalen har god kännedom om
hur reglerna skall tillämpas, m.m. Om någon bryter mot bestämmelserna
om åldersgräns skall de kommunala och regionala tillsynsmyndigheterna,
på motsvarande sätt som gäller i övrigt vid tillämpning av tobakslagen,
ha rätt att meddela de förelägganden och förbud som behövs för att
åldersgränsen skall följas. I beslut om föreläggande eller förbud är av-
sikten att det också skall finnas en möjlighet att sätta ut vite. Regeringen
har tidigare föreslagit att det även skall finnas en möjlighet att ingripa
straffrättsligt mot den som överträder förbudet mot försäljning till min-
deråriga.
Den kommun där ett försäljningsställe är beläget skall alltså vid vite
kunna förbjuda en handlare att sälja tobak till minderåriga. Även länssty-
relsen skall kunna meddela ett sådant förbud - en ordning som överens-
stämmer med tobakslagens nuvarande konstruktion.
Regeringen har också övervägt att ge tillsynsmyndigheten möjlighet att
använda ytterligare åtgärder mot den handlare som systematiskt under-
låter att följa förbudet mot försäljning av tobak till underåriga. När det
gäller försäljning av folköl till underåriga, har kommunen t.ex. rätt att
meddela varning och att helt förbjuda en näringsidkare att sälja sådana
drycker under en viss tid, 7 kap. 21 § alkohollagen (1994:1738). Dessa
åtgärder är visserligen mycket kännbara för den drabbade näringsidka-
ren, men torde knappast hota hela verksamhetens existens. Oftast kan
säljstället under förbudstiden ändå få inkomster av annan verksamhet,
t.ex. livsmedelsförsäljning. På tobaksområdet är förhållandena många
gånger annorlunda. Det finns många små säljställen där tobak svarar for
en betydande del av omsättningen och där även ett tillfälligt förbud att
sälja tobak skulle medföra att verksamheten måste upphöra. Enligt rege-
ringens mening bör man inte nu införa en möjlighet till forsäljningsför-
bud på motsvarande sätt som gäller på alkoholområdet.
Den allmänna inställningen till en åldersgräns vid tobaksköp har för-
ändrats. Det har betydelse när man bedömer formerna och kostnaderna
för tillsyn. Den som systematiskt säljer tobak till minderåriga torde upp-
märksammas och anmälas av inte minst föräldrar, lärare och personalen
inom sko Ihälsovården. Den sociala kontrollen för att kontrollera efter-
levnaden kan alltså förväntas bli stark. Detta ökar möjligheterna till att
en åldersgräns för tobaksinköp kommer att följas och få effekt utan att
omfattande myndighetsåtgärder behöver sättas in. Tillsynsmyndigheter-
nas insatser skulle därmed främst bestå i att ingripa efter anmälan.
I motsats till förslaget i promemorian anser regeringen inte att kommu-
nernas tillsyn skall kunna finansieras med avgifter. Ett sådant avgiftssys-
tem är svårt att tillämpa när handeln med tobak i princip är helt fri.
Motsvarande gäller inte för t.ex. alkohol- eller livsmedelshanteringen,
där det sedan länge finns antingen ett tillståndskrav för handeln eller ett
krav på att vissa grundläggande förutsättningar skall vara uppfyllda, för
att handeln över huvud skall få äga rum. Att föra in ett system med
Prop. 1995/96:228
23
tillsynsavgifter när det gäller detaljhandeln med tobak skulle också inne- Prop. 1995/96:228
bära att någon form av förteckning över dem som säljer tobak i kommu-
nen måste inrättas.
Även om många av dem som säljer tobak såsom livsmedelsbutiker,
restauranger m.fl. redan är registrerade hos kommunen i någon form
skulle det ändå bli fråga om ett omfattande registreringsförfarande. Det
torde vara förenat med relativt stora insatser att inrätta ett register över
alla tobakshandlare - ett register som bara skulle användas för att ta ut
avgifter. Flera remissinstanser inklusive Datainspektionen avvisar också
ett sådant förfarande.
Regeringens förslag: Reglerna om åldersgräns för inköp och införsel
av tobaksvaror skall träda i kraft den 1 januari 1997.
Regeringens bedöm ing: Tillsynsmyndigheterna bör svara för in-
formation och uppföljning. Folkhälsoinstitutet i synnerhet men även
tobaksbranschens och handelns organisationer bör kunna svara för
viss information.
Förslagen i promemorian: Överensstämmer i princip med regeringens
förslag och bedömning.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser instämmer i huvudsak i
promemorians förslag om ett snabbt ikraftträdande. Flera remissinstan-
ser, bl.a. Läkare mot tobak, Förbundet En rökfri generation, Riksförbun-
det Hem och Skola, Cancerfonden, Svenska restauratörförbundet, Sjuk-
sköterskor mot tobak, Riksförbundet Hälsofrämjandet och Rädda
Barnen, framhåller vikten av informationsinsatser i samband med ett
beslut om åldersgräns.
Skälen för regeringens överväganden: En lagregel om åldersgräns
för tobaksinköp bör kunna träda i kraft mycket snart efter ett eventuellt
riksdagsbeslut härom. För många säljställen innebär ett riksdagsbeslut i
frågan ingen större förändring utan bara att en regel som redan tillämpas
blir lagfäst. De informationsinsatser som krävs för att de och övriga
säljställen skall kunna anpassa sig till den nya regleringen torde vara
relativt begränsade och möjliga att genomföra med ganska kort varsel.
Regeringen föreslår inte heller att ett avgiftssystem skall införas för att
finansiera kommunernas tillsynsverksamhet (se avsnitt 5.5). Om så varit
fallet hade otvivelaktigt en längre genomförandetid krävts.
Tillsynsmyndigheterna bör svara för information till berörda myndig-
heter, organisationer och detaljhandlare inför ikraftträdandet. Socialsty-
relsen bör informera såväl de regionala och lokala tillsynsmyndigheterna
som tobaksbranschens och handelns organisationer om den nya regle-
ringen. Regionala och lokala tillsynsmyndigheter bör svara för informa-
tionen inom sina respektive områden. Även tobaksbranschens och han-
delns organisationer bör kunna svara för viss information till sina med-
24
lemmar. Dessa insatser bör kunna bygga på de initiativ som tagits för Prop. 1995/96:228
information beträffande den frivilliga åldersgräns som redan tillämpas av
många handlare.
Folkhälsoinstitutet har redan i dag ett allmänt informationsuppdrag när
det gäller tobakslagen. Institutet bör inom ramen för detta ansvar även
svara för en väsentlig del av informationen om den nya regeln till all-
mänheten. Folkhälsoinstitutet och tillsynsmyndigheterna bör så långt
möjligt samverka när det gäller informationsinsatserna för att dessa skall
få så stort genomslag som möjligt.
Det är en uppgift för tillsynsmyndigheterna att följa upp hur ålders-
gränsen tillämpas. Det är alltså Socialstyrelsen som centralt har ansvaret
för uppföljning och utvärdering av den nya regleringen. Däremot bör det
vara en uppgift för Folkhälsoinstitutet att initiera forsknings- och ut-
värderingsinsatser om den nya regleringens inverkan på ungdomars to-
baksvanor och attityder till tobak.
I avsnitt 5.5 har regeringen framhållit att tillsynen avseende efterlevna-
den av en åldersgräns vid tobaksköp i stor utsträckning torde kunna
integreras i redan befintlig verksamhet hos såväl kommunerna som de
statliga tillsynsmyndigheterna. Polismyndigheternas och åklagarmyndig-
heternas insatser i anledning av försäljningsförbudet kommer i huvudsak
att inskränka sig till att utreda brott efter anmälan från allmänheten eller
tillsynsmyndigheter. Med hänsyn till att efterlevnaden av försäljningsför-
budet, i enlighet med vad regeringen har anfört i ovan nämnda avsnitt,
allmänt sett kan förväntas bli god förutses inte någon större ökning av
polismyndigheternas och åklagarmyndigheternas arbetsbelastning. Det-
samma gäller för de allmänna domstolarna och för de allmänna förvalt-
ningsdomstolarna. Merkostnaden på grund av de föreslagna bestämmel-
serna i propositionen förväntas därför bli begränsad.
I paragrafen har lagts till att lagen, på grund av de hälsorisker och
olägenheter som är förbundna med bruk av tobak, även innehåller be-
stämmelser om begränsningar av handeln med och rätten till införsel av
tobaksvaror, se framför allt de nya 12-13 §§.
I paragrafens första stycke anges att tobaksvaror inte får säljas eller på
annat sätt lämnas ut i näringsverksamhet till den som inte har fyllt 18 år.
25
Vidare anges att den som lämnar ut tobaksvaror i sådan verksamhet Prop. 1995/96:228
skall forvissa sig om att mottagaren har uppnått 18 års ålder. Förbudet
att tillhandahålla tobaksvaror till personer som ännu inte har uppnått
myndighetsåldern är begränsat till överlåtelse i näringsverksamhet, dvs.
till de fall då någon som ett led i en yrkesmässigt bedriven verksamhet
eller i en med yrkesmässighet jämförbar verksamhet tillhandahåller to-
baksvaror till konsument. Det kan här vara fråga om försäljning i t.ex.
tobaksaffärer, livsmedelsbutiker eller restauranger men även försäljning
som äger rum utan fast driftsställe omfattas av förbudet liksom post-
orderförsäljning och försäljning genom tobaksautomat eller andra former
av självbetjäning.
För det fall en näringsidkare, av företagsekonomiska, säkerhetsmässiga
eller andra skäl, väljer att tillhandahålla tobaksvaror genom automat
åligger det honom att tillse att försäljningen ändå organiseras på ett
sådant sätt att underåriga förhindras från att få åtkomst till varorna. Lag-
rådet har här framhållit att bestämmelserna i 12 § första stycket sam-
mantagna synes innebära att en försäljning av tobaksvaror i näringsverk-
samhet är tillåten endast om den genomförs på ett sådant sätt att säljaren
kan kontrollera köparens ålder. I fråga om automatförsäljning skulle
konsekvensen bli att en sådan försäljning är tillåten bara när automaten
är uppställd antingen i en lokal till vilken underåriga inte har tillträde
eller på ett sådant sätt att den kontinuerligt kan bevakas - och också
faktiskt bevakas - av säljarens personal. Som framgått tidigare är den av
Lagrådet anmärkta följden av regleringen helt i överensstämmelse med
det av regeringen åsyftade resultatet.
Att man inte behöver betala för varorna saknar betydelse for bestäm-
melsens tillämpning. Utanför bestämmelsens tillämpningsområde faller
dock gåvo- och lånetransaktioner avseende tobaksvara i vän- eller famil-
jekretsen.
Andra meningen framhåller den kontrollskyldighet som åvilar den som
utlämnar tobaksvaror. Om det föreligger tveksamhet beträffande en
kunds ålder skall legitimation begäras. Om legitimation inte lämnas skall
försäljning vägras.
Andra stycket anger att tobaksvara inte får lämnas ut i näringsverksam-
het om det finns särskild anledning att anta att varan är avsedd att till-
handahållas någon som inte har uppnått 18 års ålder. Bestämmelsen tar
sikte på de fall där det for utlämnaren står klart eller borde stå klart att
fråga är om langning av tobaksvaran.
Som en följd av förbudet att här i riket i näringsverksamhet tillhanda-
hålla tobaksvara till den som inte har fyllt 18 år föreskrivs i 13 § att
tobaksvara får föras in i landet endast av den som har uppnått nämnda
ålder. Införselförbudet i tobakslagen fordrar följdändringar dels i lagen
(1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m., dels i lagen
(1994:1565) om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och
tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen och dels i
26
lagen (1996:000) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett Prop. 1995/96:228
annat land inom Europeiska unionen, se nedan.
Ändringarna i paragrafen är av redaktionell art.
Som en följd av införandet av en åldersgräns för inköp av tobaksvaror
har i första stycket lagts till att Socialstyrelsen nu har att utöva den cent-
rala tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna om handel enligt
den nya 12 §. I övrigt är ändringen i första stycket av redaktionell art.
Genom andra stycket har kommunerna fått en motsvarande utvidgning
av sina tillsynsuppgifter på det lokala planet. Genom den ändrade lydel-
sen ges kommunerna också möjlighet att själva avgöra var inom kom-
munen tillsynsansvaret lämpligen placeras. Tredje stycket är oförändrat
men innebär att även länsstyrelsens tillsynsuppgifter på det regionala
planet har utvidgats i motsvarande mån. I sammanhanget bör uppmärk-
sammas tillsynsmyndighets befogenheter vid utövande av tillsynen enligt
nuvarande 20-22 §§ (21-23 §§ i förslaget). Dessa befogenheter, bl.a.
rätten att få tillträde till vissa lokaler och möjligheten att omhänderta
vissa varor, tillkommer naturligtvis tillsynsmyndigheterna även vid ut-
övande av tillsyn över efterlevnaden av försäljningsförbudet.
Ändringarna i paragrafen medför att såväl kommunen som länsstyrelsen
kan meddela de förelägganden och förbud som behövs för att även de
nya bestämmelserna om handel skall följas. Detta innebär bl.a. att kom-
munen där försäljningsstället är beläget vid vite får förbjuda en tobaks-
handlare att sälja till minderåriga, se avsnitt 5.4. Även länsstyrelsen kan
meddela ett sådant förbud.
I enlighet med den ordning som numera eftersträvas i förvaltningspro-
cessen bör i ett nytt fjärde stycke krav på prövningstillstånd införas vid
överklagande av länsrätts beslut till kammarrätt även i mål enligt tobaks-
lagen. Av ikraftträdandebestämmelsema följer emellertid att pröv-
ningstillstånd endast krävs i de fall där det första beslutet i ärendet har
fattats efter utgången av december 1996. I övrigt är ändringarna i para-
grafen av redaktionell art.
Ändringarna i paragrafen är av redaktionell art.
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet i näringsverksamhet säljer eller
annars lämnar ut tobaksvara till den som inte har fyllt 18 år skall enligt
27
första stycket dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Vid Prop. 1995/96:228
straffmätningen får beaktas om gärningen har utgjort led i en verksamhet
som har bedrivits i större omfattning eller om fråga varit om en en-
gångsförseelse. Vidare bör skillnad göras mellan de fall då en butiks-
innehavare själv genomfört försäljningen och de fall då en oerfaren
yngre anställd lämnat ut tobaksvaran. I sist nämnda fall kan förhållande-
na vara sådana att det inte kan uteslutas att jämväl butiksinnehavaren
eller motsvarande person skall träffas av ansvar på grund av underlåten-
het att tillse att försäljningen av tobaksvaror har organiserats på ett så-
dant sätt att 18-årsregeln kan upprätthållas. Det bör i sammanhanget
uppmärksammas att den allmänna medverkansregleringen i 23 kap.
brottsbalken även omfattar brott som avses i 27 § tobakslagen.
Andra stycket anger att ansvar enligt första stycket inte skall inträda
vid ringa brott. Utrymmet att anse den ifrågavarande gärningen som
ringa måste emellertid betecknas som mycket begränsat. Detta har sin
bakgrund främst i att det enligt 12 § föreligger en skyldighet for den
som lämnar ut tobaksvaror i näringsverksamhet att förvissa sig om att
mottagaren har uppnått 18 års ålder. Det bör framhållas att det förhållan-
det att brottet ägt rum genom automatförsäljning, inte kan medföra att
gärningen skulle vara att anse som ringa på grund av att näringsidkaren
skulle ha saknat möjlighet att övervaka att underåriga fått åtkomst till
automaten.
Genom tredje stycket undviks att både straff och vite inträder for en
och samma gärning. Straff får således inte ådömas for en gärning som
omfattas av ett meddelat vitesförbud eller vitesföreläggande, se avsnitt
5.4.
Någon särskild förverkandebestämmelse har inte kopplats till ansvars-
regleringen. Detta har sin förklaring bl.a. i att tillsynsmyndighet redan
enligt nuvarande 20 § (21 § i förslaget) får besluta att tobaksvara skall
tas om hand, om den bjuds ut till försäljning eller uppenbart är avsedd
att bjudas ut till försäljning i strid med lagen. Detta kommer naturligtvis
också att gälla beträffande tobaksvara som bjuds ut till försäljning i strid
med försäljningsförbudet till minderåriga.
För brott mot införselförbudet i 13 § kan straffrättsligt ansvar komma
att utkrävas i enlighet med bestämmelserna i lagen (1960:418) om straff
för varusmuggling. På Lagrådets inrådan har en erinran om detta tagits
in i fjärde stycket.
3 kap.
Lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. innehåller be-
stämmelser om frihet från och återbetalning av annan skatt än tull vid
import av varor från tredje land i vissa fall. Lagen innehåller även kom-
pletterande bestämmelser till de bestämmelser om tullfrihet for resande
som finns i rådets förordning (EEG) nr 918/83 av den 28 mars 1983 om
28
upprättande av ett gemenskapssystem for tullbefrielse. Vad som sägs i Prop. 1995/96:228
lagen om frihet från skatt vid import från tredje land gäller även i fråga
om varor som fors in i landet från ett område som ligger inom EG:s
tullområde men utanför EG:s skatteområde, t.ex. Åland, när införseln
sker under sådana förhållanden som vid import från tredje land skulle ha
medfört rätt till frihet från skatt enligt bestämmelserna i lagen.
Lagens tredje kapitel innehåller regler om resandes import, dvs. i de
fall en resande kommer till riket från ett tredje land. I paragrafen anges
de särskilda kvoter inom vilka skattefri import får ske enligt EG:s be-
stämmelser. Motsvarande kvoter för tullfri import regleras i förordningen
(EEG) nr 918/83. Bestämmelserna innebär inte någon begränsning av
rätten att föra in varorna, utan i stället en begränsning av den skattefria
importen. Andra stycket innehåller bestämmelser om särskilda ålders-
gränser i vissa fall. Liksom när det gäller kvoterna är det dock endast
skattefriheten som regleras, inte införselrätten som sådan. Eftersom det i
13 § tobakslagen föreskrivs att den som är under 18 år överhuvudtaget
inte får föra in tobaksvaror i landet blir det naturligtvis inte fråga om att
beskatta någon sådan införsel, än mindre att medge skattefrihet för inför-
seln. Det saknas därför till följd av den nya regleringen i tobakslagen
behov av en bestämmelse som begränsar rätten till skattefrihet för den
som är under 17 år. Däremot bör en erinran om införselförbudet i to-
bakslagen föras in i lagtexten.
3 kap.
7§
En erinran motsvarande den som har tagits in i 3 kap. 4 § har även förts
in i förevarande paragraf som behandlar frihet från tull och annan skatt
för ombordanställda.
I enlighet med vad som anförts i kommentaren under 3 kap. 4 § bör
åldersgränsen i förevarande paragrafs andra stycke ändras från 15 till 18
år.
För privatpersoners hantering inom Europeiska unionen av tobaks- och
alkoholvaror gäller principen om fri rörlighet över gränserna. Varor som
är beskattade i ett EU-land kan, om de är avsedda för privat bruk, fritt
föras till andra medlemsländer. Sverige har dock i förhandlingarna röran-
de medlemskap i Europeiska unionen erhållit möjlighet att upprätthålla
vissa restriktioner vid privatpersoners inresa till Sverige från ett annat
EU-land. Överenskommelsen innebär att Sverige vid privatinförsel från
29
ett annat EU-land får ta ut punktskatt på vissa överskjutande kvantiteter Prop. 1995/96:228
av tobaks- eller alkoholvaror, även om beskattning skett i ett annat EU-
land. Detta undantag från det gemenskapsrättsliga regelsystemet har
kommit till uttryck i lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel
av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Euro-
peiska unionen.
Det bör uppmärksammas att lagen endast reglerar beskattningsfrågan
och inte införselrätten som sådan. Eftersom det i 13 § tobakslagen före-
skrivs att den som är under 18 år överhuvudtaget inte får föra in tobaks-
varor i landet blir det naturligtvis inte fråga om att beskatta någon sådan
införsel, än mindre att medge skattefrihet for införseln. Det saknas därför
till följd av den nya regleringen i tobakslagen behov av en bestämmelse
som begränsar rätten till skattefrihet avseende tobaksvara endast till den
som är 15 år eller äldre. Däremot bör en erinran om införselförbudet i
tobakslagen föras in i lagtexten.
I proposition 1995/96:166 har regeringen lämnat förslag till en lag om
Tullverkets befogenheter vid införsel och utförsel över Sveriges gräns
mot ett annat EU-land. Den föreslagna lagen föreslås träda i kraft den 1
juli 1996.
Tullens kontrollbefogenheter regleras for närvarande i tullagen
(1994:1550), såvitt avser trafik med tredje land, dvs. land som inte är
medlem i EU, och i övergångsbestämmelserna till tullagen när det är
fråga om EU-intem trafik. Den föreslagna lagen, som endast skall gälla
i förhållande till trafik mellan Sverige och ett annat EU-land, reglerar
tullens befogenheter i samband med kontrollen av vissa särskilt uppräk-
nade varor, däribland narkotika, vapen och alkoholdrycker. Sverige fick
1 medlemskapsförhandlingama med EU rätt att punktbeskatta privatinför-
sel av bl.a. tobak över en viss mängd, se ovan under kommentaren till
2 § lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av alkohol-
drycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen.
Såvitt avser tobaksvaror medges tullen i den nya lagen följaktligen vissa
befogenheter endast for att företa kontroll av att dessa skatteregler följs.
Mot bakgrund av att det i 13 § tobakslagen föreskrivs att den som är
under 18 år inte får fora in tobaksvaror i landet måste emellertid tullens
kontrollbefogenheter utökas i motsvarande mån. I 3 § 10. föreskrivs
därför att tullen har rätt att utöva kontroll i enlighet med den nya lagen
även vad avser åldersgränsen for införsel av tobaksvaror i 13 § tobaks-
lagen. En sådan kontroll motiveras, på samma sätt som möjligheten till
kontroll av att åldersgränsen för införsel av spritdrycker, vin och starköl
efterlevs, se 4 kap. 2 § alkohollagen (1994:1738), av skyddet for liv och
hälsa och omfattas därför av undantaget i artikel 36 i Romfördraget.
Utformningen av 3 § 10. överensstämmer med den lydelse som har
föreslagits av Lagrådet.
30
Prop. 1995/96:228
Bilaga 1
Promemorian remissbehandlades under perioden 14 december 1995 till
1 mars 1996.
Följande instanser har beretts möjlighet att lämna synpunkter:
Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Göteborg, Gävle
tingsrätt, Kristinehamns tingsrätt, Länsrätten i Blekinge län, Länsrätten i
Kronobergs län, Riksåklagaren, Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen,
Datainspektionen, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Generaltullstyrel-
sen, Skolverket, Statens livsmedelsverk, Arbetarskyddsstyrelsen, Kon-
kurrensverket, Konsumentverket, Ungdomsstyrelsen, Länsstyrelsen i
Södermanlands län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i
Kopparbergs län, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet,
Stockholms kommun, Gotlands kommun, Norrköpings kommun,
Helsingborgs kommun, Umeå kommun, Landsorganisationen i Sverige
(LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen
SACO/SR, Svenska arbetsgivarföreningen (SAF), Svenska tobaks-
branschföreningen, Svenska tobaks AB, Grossistförbundet Svensk
handel, Sveriges köpmannaförbund, Tobaks- och servicehandelns riksför-
bund, Sveriges livsmedelshandlareförbund, Handelsanställdas förbund,
Svenska läkaresällskapet, Läkare mot tobak, Riksförbundet mot allergi
och astma, VISIR, Förbundet En rökfri generation, Riksförbundet Hem
och skola, Cancerfonden, Smokepeace, Sveriges hotell- och restaurang-
företagare, Svenska restauratörförbundet, Totalt har 44 av 50 tillfrågade
remissinstanser inkommit med yttrande.
På eget initiativ har därutöver inkommit yttranden från:
Regionåklagarmyndigheten i Malmö, Regionåklagarmyndigheten i
Härnösand, Tobakksfritt, Sveriges kristna socialdemokraters förbund,
KIGA-förbundet, Tandvård mot tobak, Finland's ASH, Philip Morris,
Sveriges läkarförbund, Sveriges tandläkarförbund, Hjärt-lungfonden,
Lärare mot tobak, Sjuksköterskor mot tobak, Riksförbundet Hälso-
ffämjandet, Statens strålskyddsinstitut, Rädda barnen, The International
Non Govemmental Coalition Against Tobacco.
I promemorian föreslås att det i tobakslagen (1993:581) skall införas en
18-årsgräns for inköp och införsel av tobaksvaror. Förslaget syftar till att
i möjligaste mån förhindra tidiga tobaksdebuter och i förlängningen till
en minskning av tobakskonsumtionen och därigenom en förbättring av
folkhälsan.
31
Regleringen utformas som ett förbud att i näringsverksamhet sälja
eller annars lämna ut tobaksvaror till den som inte har fyllt 18 år.
Försäljningsförbudet här i landet kompletteras med en regel om att
tobaksvaror får föras in till landet endast av den som har uppnått
nämnda ålder. Vidare föreslås en straffrättslig reglering i anledning av
försäljningsförbudet samt en möjlighet för kommunerna att avgiftsfman-
siera den tillsyn som kommer att krävas för att kontrollera efterlevnaden
av förbudet. Slutligen föreslås vissa följdändringar i den lagstiftning som
reglerar de skattefria kvoterna vid införsel av bl.a. tobaksvaror.
En åldersgräns för inköp av tobaksvaror bör införas i tobakslagen
(1993:581). Åldersgränsen bör sättas till 18 år och gälla för alla slags
tobaksvaror oavsett försäljningsform. Åldersgränsen bör även gälla vid
införsel av tobaksvaror (s.29).
Arbetarskyddsstyrelsen, Cancerfonden, Domstolsverket, Finland's ASH,
Folkhälsoinstitutet, Gotlands kommun, Gävle tingsrätt, Handelsan-
ställdas förbund, Hjärt-lungfonden, Hovrätten över Skåne och Blekinge,
The International Non Govefnmental Coalition Against Tobacco, Kam-
marrätten i Göteborg, Konkurrensverket, Konsumentverket, Landstings-
förbundet, Livsmedelsverket, Läkare mot tobak, Länsrätten i Kronobergs
län, Länsstyrelsen i Kopparbergs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län,
Länsstyrelsen i Södermanlands län, Lärare mot tobak, Philip Morris,
Regionåklagarmyndigheten i Malmö, Riksförbundet Hem och skola,
Riksförbundet Hälsofrämjandet, Rikspolisstyrelsen, Riksåklagaren, Rädda
barnen, SAF, Sjuksköterskor mot tobak, Skolverket, Socialstyrelsen,
Statens strålskyddsinstitut, Stockholms kommun, Svenska kommunförbun-
det, Svenska läkaresällskapet, Svenska tobaksbranschföreningen,
Sveriges kristna socialdemokraters förbund, Sveriges läkarförbund,
Sveriges tandläkarförbund, Tandvård mot tobak, TCO, Tobakksfritt,
Umeå kommun, Ungdomsstyrelsen, VISIR.
Domstolsverket bedömer att de föreslagna förändringarna leder till ett
ökat antal mål i domstolarna, men omfattningen kommer troligen att
vara beroende av hur informationen kring den nya åldersgränsen genom-
förs.
Gotlands kommun föreslår att lagtexten utformas så att kommunen
själv får avgöra såväl avgift för tillsyn som vilken nämnd som ska utöva
tillsynen.
Umeå kommun menar att en lag underlättar situationen för näringsid-
karna i konkurrenshänseende.
Prop. 1995/96:228
Bilaga 1
32
Handelsanställdas förbund hänvisar till tobakens skadeeffekter som ett
samhällsproblem.
Läkare mot tobak framhåller att det inte finns några kända empiriska
data som visar att förmodat negativa effekter av en åldersgräns, t.ex.
trotsreaktioner, skulle dominera över fördelarna.
Riksåklagaren och Regionåklagarmyndigheten i Malmö delar i allt
väsentligt promemorians överväganden och förslag utom vad gäller
förslaget i 28 § första stycket.
Kammarrätten i Göteborg, Gävle tingsrätt, Skolverket, Livsmedels-
verket, Konkurrensverket, Svenska tobaksbranschföreningen och SAF har
inte något principiellt att invända mot den föreslagna lagstiftningen.
Svenska tobaksbranschföreningen, SAF och Svenska tobaks AB, för-
ordar dock i första hand ett på frivillig väg uppbyggt system (se övriga
kommentarer nedan). Om en lag ändå införs är det viktigt att den
tillämpas utan omfattande byråkrati.
Svenska tobaks AB anser inte att lagreglering är nödvändig, men delar
promemorians ståndpunkt att en åldersgräns på 18 år behövs och att den
bör gälla oavsett försäljningsform. Svenska tobaks AB menar dock att
det personliga engagemanget bland barns och ungdomars omgivning är
mycket viktigt för att förmå dem att undvika tobaksbruk, och att risken
finns att en lagreglering kan minska det engagemanget.
Svenska restauratörförbundet vänder sig mot att en åldersgräns lagreg-
leras, men har inget principiellt att invända mot en åldersgräns vid 18 år
för inköp och införsel av tobak. Den bör dock införas på frivillig väg
genom branschvisa överenskommelser och rekommendationer. Förbundet
anser sig ha goda erfarenheter av liknande frivilliga överenskommelser
och menar att promemorian övervärderar lagstiftningens symbolvärde.
Frågan bör konsekvensutredas bättre innan åldersgräns införs.
Redan idag finns en åldersgräns i handeln för inköp av folköl, och efter
en rekommendation från Svenska tobaksbranschföreningen 1995 tilläm-
pas en frivillig åldersgräns på 18 år för tobaksinköp av delar av detalj-
handeln bl.a. ICA och Konsum. Detta förhållande kommenteras av ett
antal instanser.
Länsstyrelsen i Södermanlands län, TCO och Läkare mot tobak in-
stämmer med promemorian om att en frivilliggräns är otillräcklig och
inte kan ersätta ett förbud, och VISIR anser att den frivilliga ålders-
gränsen i praktiken aldrig har fungerat.
Svenska tobaksbranschföreningen, SAF, Svenska restauratörförbundet,
Svenska tobaks AB, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges livsmedels-
handlareförbund, Tobaks- och servicehandelns riksförbund och KIGA-
förbundet anser dock att ett frivilligt system är att föredra och har stora
praktiska fördelar jämfört med ett lagreglerat system, samt påpekar att
Prop. 1995/96:228
Bilaga 1
33
3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 228
den redan tillämpade frivilliga åldersgränsen hittills bara verkat under en
kortare tid och därför inte har fått fullt genomslag. Svenska tobaks AB
anser att den frivilliga åldersgränsen bör ges möjlighet att utvecklas
ytterligare och sedan utvärderas. I detta instämmer Philip Morris. Mer
information till handeln bör kunna leda till ännu större följsamhet än vad
som redan är fallet.
Sveriges köpmannaförbund och Svenska restauratörförbundet menar att
en frivillig åldersgräns dessutom upplevs som en aktiv och positiv
egenåtgärd och därmed leder till ett större engagemang hos handlarna,
och i förlängningen en bättre genomslagskraft än lagstiftning. Svenska
restauratörförbundet anser vidare att en frivilligt införd åldersgräns skulle
bespara allmänheten att kontrollera efterlevnaden och tobaksförsäljama
att betala tillsynsavgifter. Man undviker också en straffsanktion vars
konsekvenser inte kan överblickas.
Rikspolisstyrelsen instämmer i att ungdomars tobaksbruk inte bör
kriminaliseras, och att förbudet enbart bör gälla överlåtelse i närings-
verksamhet eftersom ett förbud mot langning skulle vara mycket svårt
att övervaka.
Kammarrätten i Göteborg påpekar å andra sidan att eftersom det i
förslaget inte finns någon bestämmelse som förbjuder överlåtelse från
icke-näringsidkare till minderårig skulle det kunna visa sig bristfälligt
som hjälpmedel för att förhindra tidiga tobaksdebuter.
KIGA-förbundet menar att ålderskontrollen kommer att innebära för-
dyringar för handeln.
Sveriges hotell- och restaurangföretagare menar att om förslaget
genomförs bör inskränkningarna samt tillsyn och tillsynsavgifter göras
generella och omfatta all försäljning av tobaksvaror och inte enbart
begränsas till "näringsverksamhet", eftersom försäljning även sker i
föreningsregi och motsvarande.
Gävle tingsrätt beklagar att det inte redovisas några studier som visar
effekterna av åldersgränser i de länder där sådana införts.
Kristinehamns tingsrätt och Länsrätten i Blekinge län tar inte tydlig
ställning men anser att de föreslagna författningsändringarna är lämpade
att leda till det uttalade målet och att en 18-årsgräns kan beslutas på
grundval av dessa. Kristinehamns tingsrätt anser vidare att lagparagrafen
(12 §) skulle bli mer lättläst och kortare om uttrycket "den som inte har
fyllt 18 år" användes även i andra stycket, istället för "någon som inte
har uppnått den ålder som anges i första stycket" (s.10).
Generaltullstyrelsen framhåller att det i förslaget saknas befogenheter
för tullverket att göra ingripande avseende brott mot införselrestrik-
tionen, befogenheter som finns vad gäller alkoholdrycker. Om inte
motsvarande befogenheter införs blir resultatet att tullverket inte kan
ingripa mot minderårig som for in tobaksvaror, och dessutom att den
minderårige kommer i åtnjutande av en skattebefrielse som han enligt
dagens regler inte har rätt till. Generaltullstyrelsen påpekar, med hän-
visning till avsaknaden av sanktionsmöjligheter och till begränsade
tullkontrollresurser, att tullverket inte kan ge någon hög prioritering för
kontroll av efterlevnaden av införselförbudet. Styrelsen föreslår slutligen
Prop. 1995/96:228
Bilaga 1
34
att en erinran om förslaget till ny 13 § i tobakslagen införs i 3 kap. 7 §
lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m., motsvarande
den erinran som införts i 3 kap. 8 § i samma lag.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län framhåller parallellen till tillstånd för
yrkesmässig överlåtelse av vissa hälsofarliga kemiska produkter enligt
17 § förordningen (1985:835) om kemiska produkter. Enligt förord-
ningen ska en överlåtare förvara produkter på ett sådant sätt att hälso-
och miljörisker förebyggs och att obehöriga inte kan komma åt dem.
Motsvarande ansvar borde kanske ligga på tobaksförsäljare i livsmedels-
butiker eller andra säljställen som inte är enbart inriktade mot tobak.
Sveriges livsmedelshandlareförbund oroar sig för att tobaksmotståndare
genom en lagstiftning får möjlighet att provocera handeln till lagbrott
genom att organiserat skicka in minderåriga i butikerna för att försöka
handla, vilket enligt förbundet är vanligt förekommande vad gäller
folköl.
Regionåklagarmyndigheten i Härnösand ställer sig tveksam till införan-
de av förbudet.
Svenska läkaresällskapet föreslår en enhetlig åldersgräns vid 20 år för
inköp av tobak och alkohol.
Ansvaret för att åldersgränsen beträffande inköp av tobaksvaror efterlevs
bör åvila den som säljer tobak. Överträdelse bör medföra böter eller
fängelse i högst sex månader (s.32).
Förbundet En rökfri generation, Länsstyrelsen i Kopparbergs län, Läns-
styrelsen i Norrbottens län, Riksförbundet Hem och skola.
Handelsanställdas förbund, KIGA-förbundet, Philip Morris, Regionåk-
lagarmndigheten i Malmö, Regionåklagarmyndigheten i Härnösand,
Riksåklagaren, SAF, Svenska tobaks AB, Svenska tobaksbranschföre-
ningen, Svenska restauratörförbundet, Sveriges köpmannaförbund,
Sveriges livsmedelshandlareförbund, Tobaks- och servicehandelns riks-
förbund.
Riksåklagaren hänvisar dels till att den föreslagna straffsanktioneringen
knappast kommer att få någon effekt då all annan överlåtelse utom
genom försäljning i näringsverksamhet är straffri, vilket Regionåklagar-
myndigheten i Malmö också påpekar, dels till de principer mot en ut-
vidgning av straffrättens tillämpningsområde som statsmakterna slagit
fast i prop. 1994/1995:23. En sådan ökad användning av straffsanktioner
Prop. 1995/96:228
Bilaga 1
35
vid enklare förseelser bidrar enligt Regionåklagarmyndigheten /
Härnösand till en överkriminalisering i samhället.
Riksåklagaren delar visserligen promemorians uppfattning att det är
angeläget att på olika sätt verka for att bl.a. tidiga tobaksdebuter förhind-
ras, men menar att det inte är en uppgift som bör ligga på polis och
åklagare eller ett i övrigt överbelastat rättsväsende. Uppgiften skulle
antingen ställa stora krav på övervakning, utredning och processföring
eller framstå som ett tomt straffhot. Istället bör hem, skola, sociala in-
stitutioner och myndigheter, särskilt Folkhälsoinstitutet, bidra till
minskad tobaksanvändning genom verksam information och rådgivning.
En liknande uppfattning har Regionåklagarmyndigheterna i Härnösand
och Malmö. Den senare framhåller att med anledning av svårigheten att
polisiärt kontrollera efterlevnaden kan förbudet inte upprätthållas i nu-
varande kärva ekonomiska läge. Det kan i sin tur bidra till att under-
gräva förtroendet för rättsmyndighetemas verksamhet.
Svenska tobaksbranschföreningen och SAF anser att införande av möj-
ligheten att döma till fängelsestraff i sex månader är att använda mer
våld än nöden kräver, varför böter bör vara tillräcklig straffsanktion.
Instanserna framhåller att det i en kommande proposition även bör tyd-
liggöras att det straffrättsliga ansvaret for lagens tillämpning ska ligga på
näringsidkaren och inte den handelsanställde, något som också Handels-
anställdas förbund anser. Promemorians otydlighet beträffande vem som
ska göras straffrättsligt ansvarig motiverar även Svenska tobaks AB:s
ståndpunkt att straffrättsligt ansvar i den föreslagna formen inte bör
införas.
Sveriges köpmannaförbund, Sveriges livsmedelshandlareförbund, To-
baks- och servicehandelns riksförbund och KIGA-förbundet delar ovan-
stående instansers kritik av straffansvaret och hänvisar särskilt till hur
svårt det är att fastställa ungdomars ålder och att många av dem saknar
legitimation.
Svenska tobaks AB, KIGA-förbundet, Tobaks- och servicehandelns riks-
förbund, Sveriges livmedels handlare-förbund, Philip Morris, Regionåk-
lagarmyndigheten i Härnösand, Svenska restauratörförbundet, och
Sveriges köpmannaförbund anser att nuvarande möjligheter till före-
läggande och förbud i enlighet med marknadsföringslagens sanktioner,
eventuellt kombinerade med vite, är tillräckligt.
Sveriges livsmedelshandlareförbund saknar i förslaget en precisering av
när den tilltänkta lagen ska kunna åberopas, och instansen utgår från att
åtal endast ska kunna väckas om uppsåt kan göras gällande.
Svenska restauratörförbundet anser att det verkar stötande att försälj-
ning av tobaksvara till minderårig ska kunna ges samma straff som t.ex.
egenmäktigt förfarande och allmänfarlig vårdslöshet enligt brottsbalken.
Tobaks- och servicehandelns riksförbund anser att straffansvaret, om
det införs, måste gälla alla i samhället, vilket skulle innefatta langnings-
situationer.
Prop. 1995/96:228
Bilaga 1
36
Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att det är lämpligt att i 28 § 1
stycket infora en brottsrubricering med benämningen "olovlig tobaks-
forsäljning" (s,12f).
Förbundet En rökfri generation anser att tredje stycket i promemorians
förslag till lag om ändring av tobakslagen 28 § ( "Är gärning som avses
i första eller andra stycket att anse som ringa, skall inte dömas till
straff.") bör utgå då en sådan lag kan bli urvattnad.
Kammarrätten i Göteborg önskar en tydligare redovisning av hur de
två ansvarssystemen med vitesföreläggande och straffrättsligt ansvar är
tänkta att fungera. Kammarrätten menar att brott mot försäljningsför-
budet i 12 § troligen hör under allmänt åtal och därför kan anmälas av
vem som helst. I en sådan situation är det inte självklart att åklagaren
avvaktar ett vitesföreläggande från tillsynsmyndighet såsom prome-
morian förutsätter på s.41, tredje stycket, sista meningen.
Umeå kommun menar att förslaget om vite och förbud är otydligt och
frågar sig om det är kommunerna själva som ska utforma regelverket.
Bättre vore att sanktion ges via det straffrättsliga systemet.
Kristinehamns tingsrätt anser det vara otillfredsställande att förslaget i
21 § att en tillsynsmyndighet i enskilda fall ska kunna utfärda förbud
eller ålägganden av samma innehåll som avses i 12 § och 14 § och dess-
utom kunna förena detta med en vitessanktion, trots att det i 28 § före-
skrivs en straffsanktion for samma förseelser. Endast en sanktion bör
komma ifråga för en och samma gärning. Det finns en risk för att lik-
artade förseelser kan komma att medföra olika följder, även om det i
28 § fjärde stycket föreskrivs att straff inte ska dömas för gärning som
omfattas av vitesförbudet.
Länsstyrelsen i Södermanlands län menar att tobaksfÖrsäljamas an-
svarstagande kan bli svårt att praktiskt genomdriva på grund av deras
kommersiella intresse.
Handelsanställdas förbund påpekar, trots sitt stöd för lagförslaget, att
åldersgränsen kommer att leda till poblem som redan förekommer vid
försäljning av åldersvillkorade varor, d.v.s. konflikter mellan nekade
konsumenter och butikspersonal, vilket av de senare ofta upplevs som
både hotfullt och mycket pressande.
Svenska restauratörförbundet ser det som självklart att utlämnaren ska
kontrollera köparens ålder och hänvisar till serveringspersonalens vana
vid ålderskontroller rörande alkohol.
Den omedelbara tillsynen över efterlevnaden av åldersgränsen beträffan-
de inköp av tobak bör åvila kommunen. Länsstyrelsen bör svara for
tillsynen inom länet. Socialstyrelsen bör vara central tillsynsmyndighet.
Prop. 1995/96:228
Bilaga 1
37
Kommunen bör få ta ut avgifter för sin tillsyn. Den som säljer tobak
bör därför bli skyldig att anmäla detta till kommunen. Underlätelse att
iaktta anmälningsskyldighet bör medföra straffrättsligt ansvar (s.33).
Folkhälsoinstitutet, Förbundet En rökfri generation, Länsstyrelsen i
Kopparbergs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Söder-
manlands län, Regionåklagarmyndigheten i Malmö, Riksförbundet Hem
och skola, Rädda barnen, SAF, Svenska restauratörförbundet, Svenska
tobaks AB, Svenska tobaksbranschföreningen, VISIR.
Folkhälsoinstitutet anser att kommuners registrering av tobaksförsäljare
på sikt bör kunna ge en bättre bild av hur detaljhandeln med tobak sker.
Folkhälsoinstitutet menar vidare att tillsynsavgifter på längre sikt även
kan användas för att bidra till kostnaderna för central tillsyn och infor-
mationsverksamhet.
Länsstyrelsen i Södermanlands län instämmer i att en förteckning över
dem som säljer tobak bör kunna upprättas i varje kommun.
Svenska tobaksbranschföreningen, SAF och Svenska tobaks AB tillstyrker
förslagets första del om kommunernas tillsynsansvar.
Datainspektionen, KIGA-förbundet, Philip Morris, SAF, Svenska tobaks-
branschföreningen, Svenska kommunförbundet, Svenska tobaks AB,
Sveriges livmedelshandlareförbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges
hotell- och restaurangföretagare, Tobaks- och servicehandelns riksför-
bund, Umeå kommun.
Svenska kommunförbundet avstyrker förslaget om kommunal tillsyn av
åldersgräns enligt tobakslagen. Förslaget innebär, enligt förbundet, kraf-
tigt utökade arbetsuppgifter för kommunernas miljö- och hälsoskydds-
nämnder, samtidigt som de föreslagna uppgifterna snarare är av polisiär
karaktär än berörande nämndernas normala verksamhet. Kommunernas
utökade tillsynsuppgifter samt upprättandet och uppdateringen av ett
tobaksförsäljarregister ökar behoven av personal, tid, och ekonomiska
resurser. Avgifter kan inte förväntas täcka kommunernas kostnader. Den
ansträngda ekonomin och kravet på rationaliseringar i kommunernas
befintliga verksamhet medför därför att ett kommunalt tillsynsansvar av
förbudet är orealistiskt.
Datainspektionen menar att det är orimligt att med endast avgiftsuttag
som grund införa den omfattande registerverksamhet som blir konsek-
vensen av förslaget.
Umeå kommun avstyrker förslaget med liknande invändningar som
Svenska kommunförbundet, och tillägger att branschen är mycket nega-
tiv till avgifter, samt att det skapar mer onödig byråkrati, vilket även
Svenska tobaksbranschföreningen och SAF anser när de avvisar för-
slagets andra del om anmälningsplikt till kommunen och särskild till-
synsavgift.
Prop. 1995/96:228
Bilaga 1
38
Svenska tobaksbranschföreningen och SAF påpekar att flertalet tobaks-
försäljare också säljer livsmedel och för det redan är föremål för tillsyn
och en särskild avgift. Motsvarande argument anför Sveriges hotell- och
restaurangföretagare rörande sina medlemmars situation, och tillägger
att den eventuella tillsynen bör täckas kostnadsmässigt av de befintliga
avgifterna, särskilt eftersom tobaksförsäljningen på restauranger är
mycket liten.
Sveriges köpmannaförbund, Tobaks- och servicehandelns riksförbund,
Svenska tobaks AB, Sveriges livsmedelshandlareförbund, Philip Morris
och KIGA-förbundet avvisar också anmälningsskyldighet, registrering
och avgifter i motsvarande ordalag som närmast föregående instanser.
Flera framhåller handelns vanligt förekommande ekonomiska problem
och att en avgift innebär kostnadsökningar för butikerna, vilket man inte
kan kompensera sig för ekonomiskt då detaljhandelspriset på tobak en-
sidigt bestäms av leverantören. Dessa lönsamhetsförsämringar innebär
ökade svårigheter framför allt för de många småföretag som helt eller
delvis ägnar sig åt tobaksförsäljning.
Svenska tobaks AB anser att promemorians förutsättande av allmän-
hetens sociala tryck mot lagöverträdande försäljare onödiggör registre-
ring av handlare. Umeå och Stockholms kommuner menar också att för
tillsyn bör man snarare förlita sig på föräldrar, lärare och allmänhet, och
agera efter anmälan från dessa.
Sveriges köpmannaförbund framhåller å sin sida att den eventuella
kontroll som anses nödvändig skulle kunna utföras av Konsumentverket
i samband med den övriga marknadskontroll som verket ansvarar för.
Flera instanser menar att det troligen blir mycket svårt att kontrollera
efterlevnaden av åldersgränsen.
Till dem hör Gävle tingsrätt, Länsrätten i Blekinge län, Länsrätten i
Kronobergs län, Norrköpings kommun, Regionåklagarmyndigheten i
Malmö och Förbundet En rökfri generation.
Gävle tingsrätt anser vidare att det kan ifrågasättas om den föreslagna
ordningen för tillsyn kommer att få önskad effekt, särskilt med hänsyn
till det mycket stora antal försäljningsställen för tobak som finns.
Stockholms kommun är tveksam och tror att kontrollen kan komma att
innebära att kommunerna binder upp sig i alltför stora administrativa
insatser.
Datainspektionen påpekar att om de nya registren bara omfattar per-
soner som har anmält sig till den kommunala nämnden kan det vara
tillräckligt att nämnden har licens enligt datalagen för att inrätta och föra
registret. Om däremot registren ska inkludera uppgifter om personer som
inte har anmält sig eller uppgifter som är känsliga enligt datalagen (t.ex.
misstanke om brott mot åldersgränsen vid försäljning) blir de tillstånds-
pliktiga.
Kristinehamns tingsrätt anser att i 14 § bör ordet "säljer" bytas ut mot
"avser att sälja" eftersom anmälan om tilltänkt försäljningsverksamhet
Prop. 1995/96:228
Bilaga 1
39
ska göras senast när verksamheten påbörjas (s.10). Tingsrätten påpekar
vidare att paragrafens innehåll inte helt stämmer överens med vad som
sägs under 14 § andra stycket i författningskommentaren (s.38).
Folkhälsoinstitutet framhåller att ett licensieringsmönster efter utländsk
modell skulle ge avsevärt förbättrade möjligheter att begränsa tillgänglig-
heten av tobaksvaror.
Konkurrensverket anser att det är oacceptabelt att det i förslaget inte
görs någon beräkning av kostnaderna som den nya regleringen kommer
att medföra genom anmälningsskyldighet, registerhantering och kontroll-
åtgärder. Kommunernas möjlighet att i sammanhanget vältra över de
okända kostnaderna på enskilda företag tar inte hänsyn till näringslivets
berättigade krav på tydliga spelregler, menar Konkurrensverket. För att
få ett riktigt beslutsunderlag bör det därför genomföras en mål-medel-
analys för att utforma tillsynsdelen i promemorians förslag. Sveriges
livsmedelshandlareförbund instämmer i kravet på en ekonomisk kon-
sekvensanalys.
Svenska restauratörförbundet anser att tillsynskostnaden ska finansieras
genom skattemedel. Risken är att den ringa tobaksförsäljningen i hotell-
och restaurangnäringen medför att intäkterna inte räcker för att täcka
tillsynsavgiftema. Förbundet framhåller att ytterligare utredning bör ske
rörande tillsynsavgiften.
Tobaks- och servicehandelns riksförbund framhåller att kontrollen av
lagens efterlevnad måste finansieras av den tobaksskatt som idag belas-
tar produkterna, och Sveriges livmedelshandlarförbund anser att even-
tuella nya avgifter måste tas ut i producentledet istället for i detaljhan-
delsledet. Om avgifter ändå införs måste de vara mycket små och kon-
kurrensneutrala, och de får inte bara bli ytterligare en inkomstkälla for
kommunerna.
Sveriges livsmedelshandlareförbund anser vidare, liksom Sveriges ho-
tell- och restaurangföretagare, att det vore mer rättvist att ta ut tillsyns-
avgifter när tillsyn utförs än att ta ut en generell registreringsavgift. En
generell skatt skulle drabba även de som sköter sig klanderfritt.
Rädda barnen menar att tillsynsansvaret också måste innebära en in-
formationsskyldighet om lagens innehåll och tillämpning gentemot för-
äldrar, lärare och andra som arbetar med barn och ungdomar, då det är
betydelsefullt att de är väl informerade om sitt anmälningsansvar.
Stockholms kommun poängterar av samma anledning vikten av informa-
tion till allmänheten om den nya lagen från Folkhälsoinstitutet och kom-
munerna.
Lärare mot tobak påpekar dock att möjligheten för föräldrar, lärare och
skolpersonal att påverka tobakshandlare som inte följer reglerna for
åldersgräns, inte ska överskattas, och säger sig ha negativa erfarenheter
av sådana försök till påverkan.
Prop. 1995/96:228
Bilaga 1
40
Reglerna om åldersgräns för inköp och införsel av tobaksvaror bör kun-
na träda i kraft mycket snart efter riksdagens beslut härom. Tillsynsmyn-
digheterna bör svara för information och uppföljning. Även Folkhälso-
institutet samt tobaksbranschens och handelns organisationer bör kunna
svara för viss information (s.35).
Förbundet En rökfri generation, Länsstyrelsen i Kopparbergs län, Läns-
styrelsen i Norrbottens län, Riksförbundet Hem och skola.
Länsrätten i Kronobergs län anser att ikraftträdandebestämmelsen vad
gäller prövningstillstånd bör utformas så som är fallet i det stora antalet
lagändringar som träder i kraft den 1 maj 1996, d.v.s. att prövningstill-
stånd krävs i de fall där det första beslutet i ärendet har fattats efter
utgången av juni 1996. Första punkten i övergångsbestämmelserna bör
därför lyda: Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996, men tillämpas,
såvitt gäller 26 §, inte i de fall där det första beslutet i ärendet fattats
dessförinnan.
Philip Morris ifrågasätter förslaget om krav på prövningstillstånd och
är tveksamt till att en ordning införs där en part inte har möjlighet att få
sin sak prövad i åtminstone två instanser.
Svenska tobaksbranschföreningen, SAF och Philip Morris menar att för
handelns del bör inte det föreslagna ikraftträdandedatumet innebära
något problem, men förutser större omställningsproblem för kommuner-
na. De två förra anser att med hänsyn till att den frivilliga åldersgränsen
redan tillämpas bör det räcka med att bestämmelserna träder i kraft
ff.o.rn. årsskiftet 1996/97.
Svenska restauratörförbundet föreslår möjligheten till övergångsregler
under en kortare period.
Ett antal remissinstanser kommenterar tobaksautomatemas vara eller icke
vara i varierande ordalag. Promemorian skriver att försäljning i automat
inte ger samma möjligheter att tillämpa en åldersgräns vid tobaksförsälj-
ning, vilket skulle tala för ett förbud mot automater, men att tobaksauto-
mater ofta är placerade i lokaler dit ungdomar inte har tillträde och att
ett förbud mot all automatförsäljning av tobaksvaror skulle kunna mot-
verka handelns åtgärder mot stöld och svinn. Därför bör ett förbud mot
försäljning till minderåriga i stället gälla oavsett försäljningsform (s.31).
Prop. 1995/96:228
Bilaga 1
41
Socialstyrelsen anser att tobaksautomater och den ökade postorderför-
säljningen av tobak bör förbjudas eftersom ingen av försäljningsformema
är möjlig att övervaka. Vad gäller tobaksautomater i livsmedelsbutiker
hindrar kassaexpediters arbetssituation dem från att kunna ingripa, och
tobaksautomater till vilka minderåriga inte har tillträde underlättar ändå
indirekt langning till dem. Automatförsäljningen ökar i vissa andra
länder och ett förbud mot automater skulle i Sverige än så länge vara ett
mindre ingrepp än vad det kan förväntas bli senare, särskilt efter ett
införande av en 18-årsgräns. Socialstyrelsen anser vidare att försäljning
av cigaretter styckevis eller i små paket bör förbjudas, då försäljningen
främst är avsedd för barn och ungdomar och ofta är en inkörsport till
rökning som leder till ett senare beroende. Styckevis försäljning är i
princip redan förbjuden genom skattelagstiftningen men bör även införas
i tobakslagen.
Folkhälsoinstitutet, Ungdomsstyrelsen, The International Non Govern-
mental Coalition Against Tobacco, Tobakksfritt och Sveriges läkarför-
bund delar Socialstyrelsens invändningar i stort.
Folkhälsoinstitutet, The International Non Governmental Coalition
Against Tobacco, Lärare mot tobak, Sjuksköterskor mot tobak, Hjärt-
lungfonden och Cancerfonden tillägger att bestämmelsen om åldersgräns
även bör kombineras med skärpta regler för marknadsföring och direkt-
reklam för tobak på sälj stället, och Ungdomsstyrelsen anser att ålders-
gränsen bör följas av en översyn vad gäller ovan nämnda företeelser och
senare en utvärdering av effekterna.
Konsumentverket, Umeå kommun, TCO, Svenska läkaresällskapet,
Läkare mot tobak, VISIR, Förbundet En rökfri generation, Riksförbundet
Hem och skola, Tandvård mot tobak, Cancerfonden, Hjärt-lungfonden,
Lärare mot tobak, Sjuksköterskor mot tobak, Riksförbundet Hälsofräm-
jandet och Rädda barnen delar med små variationer Socialstyrelsens
uppfattning rörande förbud mot tobaksautomater. Rädda barnen kräver
dock inte ett totalt förbud mot automater, men anser att hänsynen till
barns hälsa bör väga tyngre än handelns stöldförebyggande åtgärder.
TCO anser att automatförsäljning med de restriktioner som beskrivs i
förslaget torde innebära att reglernas efterlevnad ska kontrolleras av
tillsynsmyndigheterna, vilket är en onödig belastning. TCO, liksom
VISIR, menar dock att tobaksautomater möjligen skulle kunna tillåtas i
lokaler dit ungdomar under 18 år inte har tillträde.
VISIR framhåller dessutom som skäl för förbud mot tobaksautomater
att de skapar möjligheter till skattefusk och undanhållande av inkomster
då försäljningen i automater inte registreras på kvitto.
Svenska läkaresällskapet anser att stöldskyddsargumenten för tobaks-
automater bör vägas mot möjligheterna att via automatförsäljning kring-
gå den föreslagna lagen, eftersom ett av syftena med automater är att
öka tillgängligheten. Åsikten delas av Riksförbundet Hem och skola, som
dessutom påpekar att andra varor med åldersgräns, såsom folköl, inte går
att köpa i automat.
Svenska tobaksbranschföreningen, SAF och Philip Morris instämmer i
promemorians synpunkter på försäljning genom tobaksautomat, och de
Prop. 1995/96:228
Bilaga 1
42
två förra framhåller att ett förbud skulle försvåra ansträngningarna att
begränsa snatterier.
Svenska tobaks AB anser att det inte finns något skäl att förbjuda auto-
materna med hänvisning till att åldersgränsen bör gälla alla försäljnings-
former generellt.
Svenska restauratörförbundet understryker svårigheten att kontrollera
inköp från tobaksautomat, och anser att förslagets konsekvens blir att
automatförsäljning antingen måste upphöra eller att automaterna måste
placeras så att de vid varje tidpunkt kan övervakas, vilket är mycket
problematiskt för restauranger med små lokalytor.
Umeå kommun anser att tobakslagen bör utvidgas till att som i alko-
hollagstiftningen ge möjlighet att totalförbjuda tobaksförsäljning under
viss tid, vilket också Riksförbundet Hem och skola, Lärare mot tobak
och Sjuksköterskor mot tobak anser för det fall en näringsidkare syste-
matiskt nonchalerar åldersgränsen.
Hovrätten över Skåne och Blekinge framhåller vikten av att uppföljning
och kontroll av lagens efterlevnad görs när lagen varit i kraft en period.
Synpunkten delas av Läkare mot tobak som vidare betonar vikten av en
omfattande informationsinsats om bakgrund och innebörd av lagförslaget
före och i samband med dess införande, inte minst till handeln och kom-
munerna.
Förbundet En rökfri generation har en motsvarande åsikt och tillägger
behovet av en bred informationskampanj riktad dessutom till allmänhe-
ten, föräldrar, ungdomar, media och andra opinionsbildare. Liknande
åsikter har med små avvikelser Riksförbundet Hem och skola, Cancer-
fonden, Svenska restauratörförbundet, Sjuksköterskor mot tobak, Umeå
kommun, Riksförbundet Hälsofrämjandet och Rädda barnen.
Cancerfonden och Sjuksköterskor mot tobak anser att lagen bör lanse-
ras som en del i ett större åtgärdspaket där också strängare regler för
direktreklam och uppföljning av den nuvarande tobakslagens regler om
bl.a. rökfria miljöer bör ingå. Ett sådant brett åtgärdsprogram skulle
motverka eventuella trotsreaktioner från ungdomar, menar Cancerfonden.
Riksförbundet Hälsofrämjandet framhåller särskilt behovet av stärkta
informationsinsatser på mödravårdscentraler och menar att informationen
under graviditeten for närvarande är mycket dålig.
Länsrätten i Kronobergs län, KIGA-förbundet och Sveriges köpmanna-
förbund anser att i första hand en utvidgad informationsinsats om to-
bakens skadliga inverkningar bör genomföras i syfte att nå ungdomar i
riskzonen for tobaksdebut.
Även Folkhälsoinstitutet framhåller vikten av stärkt information och
föreslår, med anledning av det statsfinansiella läget, införandet av en
särskild avgift från tobaksindustrin såsom förekommer i andra länder,
t.ex. i USA.
Förbundet En rökfri generation, Lärare mot tobak och Sjuksköterskor
mot tobak utvecklar tanken och föreslår införande av en hälsovårdsavgift
på tobaksvaror att använda till bl.a. förebyggande information, fortbild-
ning av skolpersonal, forskning i tobaksfrågor, och till tobaksskadade.
Prop. 1995/96:228
Bilaga 1
43
Rikspolisstyrelsen och Umeå kommun framhåller risken av tobaksrök-
ning som inkörsport till tyngre droger.
KIGA-förbundet anser allmänt att om regler fastställes ska det finnas
en mycket allvarlig anledning eller ett starkt behov av regler och sam-
tidigt ingen alternativ åtgärd. Förbud främjar bara ett behov av att över-
vinna eventuella lagar och förordningar, tror förbundet.
Statens strålskyddsinstitut saknar i promemorians avsnitt om tobakens
hälsorisker information om den ökade risk för lungcancer som föreligger
för rökare som utsätts för radon. Enligt institutet är det klarlagt att rök-
ning i samband med exponering för radon innebär en närmast multip-
likativt ökad risk för att utveckla lungcancer. I Sverige bor var åttonde
svensk i en bostad där radonhalten är högre än gränsvärdet för radon i
nybyggnad, påpekar institutet.
Prop. 1995/96:228
Bilaga 1
44
Prop. 1995/96:228
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs i fråga om tobakslagen (1993:581)
dels att den nuvarande 12 § och de nuvarande 14-25 §§ skall beteck-
nas 15 § respektive 16-27 §§,
dels att 1 § och de nya 16, 20, 21, 26 och 27 §§ samt rubriken när-
mast före nuvarande 18 § skall ha följande lydelse,
dels att rubrikerna närmast före nuvarande 12, 15, 18 och 24 §§ skall
sättas närmast före de nya 15, 17, 20 och 26 §§,
dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 12-14 §§ och
28 §, samt närmast före de nya 12 och 28 §§ två nya rubriker av följan-
de lydelse.
Nuvarande lydelse
På grund av de hälsorisker och
olägenheter som är förbundna med
bruk av tobak meddelas i denna
lag bestämmelser om
- begränsning av rökning i vissa
lokaler och utrymmen samt på
vissa områden utomhus,
- rökfri arbetsmiljö,
- varningstexter och innehålls-
deklaration på förpackningar till
tobaksvaror,
- marknadsföring av tobaksvaror
samt
- produktkontroll m.m. av tobaks-
varor.
Föreslagen lydelse
På grund av de hälsorisker och
olägenheter som är förbundna med
bruk av tobak meddelas i denna
lag bestämmelser om
- begränsning av rökning i vissa
lokaler och utrymmen samt på
vissa områden utomhus,
- rökfri arbetsmiljö,
- varningstexter och innehålls-
deklaration på förpackningar till
tobaksvaror,
- begränsningar av handeln med
och rätten till införsel av tobaks-
varor,
- marknadsföring av tobaksvaror
samt
- produktkontroll m.m. av tobaks-
varor.
Handel m.m.
Tobaksvaror får inte säljas eller
annars lämnas ut i näringsverk-
samhet till den som inte har fyllt
18 år. Den som lämnar ut tobaks-
varor skall förvissa sig om att
mottagaren har uppnått nämnda
ålder.
Om det finns särskild anledning
att anta att tobaksvara är avsedd
att tillhandahållas någon som inte
har uppnått den ålder som anges i
första stycket får varan inte läm-
nas ut.
45
Nuvarande lydelse
Marknadsföringsåtgärd som stri-
der mot 12 § skall vid tillämp-
ningen av marknadsföringslagen
(1995:450) anses vara otillbörlig
mot konsumenter.
Föreslagen lydelse
Tobaksvara får föras in till lan-
det endast av den som har fyllt 18
år.
Den som i näringsverksamhet
säljer tobaksvara till konsument
skall anmäla detta till den nämnd
som avses i 20 § andra stycket 2.
Anmälan skall göras senast när
verksamheten påbörjas.
§
Marknadsföringsåtgärd som stri-
der mot 15 § skall vid tillämp-
ningen av marknadsföringslagen
(1995:450) anses vara otillbörlig
mot konsumenter.
Prop. 1995/96:228
Bilaga 2
Den centrala tillsynen över att
denna lag och föreskrifter som
meddelas med stöd av lagen följs
utövas av
1. Arbetarskyddsstyrelsen när det
gäller
a) lokaler och andra utrymmen
som avses i 2 § och som är upp-
låtna enbart for personal, och
b) lokaler och andra utrymmen
på vilka 8 § skall tillämpas, samt
2. Socialstyrelsen när det gäller
a) miljöer som avses i 2 § och
som inte är upplåtna enbart for
personal,
b) lokaler som avses i 4 §,
c) varningstexter m.m. enligt
9-11 §§, och
d) produktkontroll m.m. enligt
15-17 §§.
Den omedelbara tillsynen utövas
av
1. Yrkesinspektionen när det gäl-
ler lokaler och andra utrymmen
for vilka Arbetarskyddsstyrelsen
har den centrala tillsynen, och
2. den nämnd som fullgör kom-
munens uppgifter inom miljö- och
hälsoskyddsområdet när det gäller
Tillsyn m.m.
20 §
Den centrala tillsynen över att
denna lag och föreskrifter som
meddelas med stöd av lagen följs
utövas av
1. Arbetarskyddsstyrelsen när det
gäller
a) lokaler och andra utrymmen
som avses i 2 § och som är upp-
låtna enbart for personal, och
b) lokaler och andra utrymmen
på vilka 8 § skall tillämpas, samt
2. Socialstyrelsen när det gäller
a) miljöer som avses i 2 § och
som inte är upplåtna enbart for
personal,
b) lokaler som avses i 4 §,
c) varningstexter m.m. enligt
9-11 §§,
d) handel m.m. enligt 12 och
14 §§, och
e) produktkontroll m.m. enligt
17-19 §§.
Den omedelbara tillsynen utövas
av
1. Yrkesinspektionen när det gäl-
ler lokaler och andra utrymmen
för vilka Arbetarskyddsstyrelsen
har den centrala tillsynen, och
2. den nämnd som fullgör kom-
munens uppgifter inom miljö- och
hälsoskyddsområdet när det gäller
46
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
de miljöer och lokaler för vilka de miljöer och lokaler samt den
Socialstyrelsen har den centrala handel m.m. där Socialstyrelsen
tillsynen. har den centrala tillsynen.
Länsstyrelsen utövar inom länet tillsyn enligt andra stycket 2.
Prop. 1995/96:228
Bilaga 2
Socialstyrelsen får meddela de
förelägganden och förbud som be-
hövs för att bestämmelserna i
9-11 §§ och 15-17 §§ eller med
stöd av dem meddelade föreskrif-
ter skall följas.
En tillsynsmyndighet som anges
i 18 § andra och tredje styckena
får i sin tillsynsverksamhet med-
dela de förelägganden eller förbud
som behövs för att lagen eller en
föreskrift som har meddelats med
stöd av lagen skall följas.
Kommunen får, enligt de grun-
der som beslutas av kommunfull-
mäktige, ta ut avgift för tillsyn
över efterlevnaden av 12 § av den
som i näringsverksamhet säljer
tobaksvara till konsument.
Socialstyrelsen får meddela de
förelägganden och förbud som be-
hövs för att bestämmelserna i
9-11§§ och 17-19 §§ eller med
stöd av dem meddelade föreskrif-
ter skall följas.
En tillsynsmyndighet som anges
i 20 § andra och tredje styckena
får i sin tillsynsverksamhet med-
dela de förelägganden eller förbud
som behövs för att lagen eller en
föreskrift som har meddelats med
stöd av lagen skall följas.
I beslut om föreläggande eller förbud får tillsynsmyndigheten sätta ut
vite. Vitet får inte förvandlas.
26 §
Beslut som en i 18 § angiven
nämnd har fattat enligt denna lag
eller enligt en föreskrift som har
meddelats med stöd av lagen får
överklagas hos länsstyrelsen.
Länsstyrelsens beslut får över-
klagas hos länsrätten.
Beslut som en i 20 § angiven
nämnd har fattat enligt denna lag
eller enligt en föreskrift som har
meddelats med stöd av lagen får
överklagas hos länsstyrelsen.
Länsstyrelsens beslut får över-
klagas till allmän förvaltnings-
domstol.
Yrkesinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos Arbetar-
skyddsstyrelsen. Arbetarskyddsstyrelsens beslut får inte överklagas.
Beslut som Socialstyrelsen har
meddelat med stöd av 19 § första
stycket eller 20 § får överklagas
hos länsrätten.
Beslut som Socialstyrelsen har
meddelat med stöd av 21 § första
stycket eller 22 § får överklagas
till allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
27
Beslut om en föreskrift enligt
17 § eller 22 § andra stycket som
en myndighet har meddelat med
Beslut om en föreskrift enligt
19 § eller 24 § andra stycket som
en myndighet har meddelat med
47
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
stöd av ett bemyndigande får inte stöd av ett bemyndigande får inte
överklagas. överklagas.
Beslut om föreskrifter enligt 9 § som en myndighet har meddelat med
stöd av ett bemyndigande får överklagas hos regeringen av tillverkare av
tobaksvaror och importörer av tobaksvaror som är avsedda att säljas till
konsumenter inom landet.
Ansvar
Den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet bryter mot 12 § döms
till böter eller fängelse i högst sex
månader.
Den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet underlåter att göra
anmälan enligt 14 § döms till böt-
er.
Är gärning som avses i första
eller andra stycket att anse som
ringa, skall inte dömas till straff.
Den som har överträtt ett vites-
föreläggande eller ett vitesförbud
skall inte dömas till ansvar enligt
denna lag för gärning som omfat-
tas av föreläggandet eller förbud-
et.
Prop. 1995/96:228
Bilaga 2
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
2. Den som vid ikraftträdandet av denna lag i näringsverksamhet säljer
tobaksvara till konsument skall senast den 1 oktober 1996 ha gjort sådan
anmälan som avses i 14 §.
48
Prop. 1995/96:228
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 och 8 §§ lagen (1994:1551) om
frihet från skatt vid import, m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
Frihet från skatt skall under förutsättningar som anges i 1 § medges en
resande för import av
1. 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 gram
röktobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror,
2. en liter alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volym-
procent eller två liter musserat vin eller alkoholdryck med en alkoholhalt
som överstiger 15 volymprocent men inte 22 volymprocent,
3. två liter vin med en alkoholhalt som inte överstiger 15 volympro-
cent,
4. 50 gram parfym,
5. 0,25 liter luktvatten,
6. 500 gram kaffe eller 200 gram kaffeextrakt eller essens,
7. 100 gram te eller 40 gram teextrakt eller essens, och
8. medicin i den mängd som motsvarar den resandes personliga behov.
Frihet från skatt skall inte med-
ges en resande under 17 år för
varor som anges i första stycket 1
eller för en resande under 15 år
för varor som anges i första styck-
et 6. Bestämmelser om hinder för
den som inte fyllt 20 år att föra in
spritdrycker, vin och starköl i lan-
det finns i 4 kap. 2 § alkohol-
lagen (1994:1738).
Frihet från skatt skall inte med-
ges en resande under 15 år för
varor som anges i första stycket 6.
Bestämmelser om hinder för den
som inte fyllt 20 år att föra in
spritdrycker, vin och starköl i lan-
det finns i 4 kap. 2 § alkohol-
lagen (1994:1738). Bestämmelser
om hinder för den som inte fyllt
18 år att föra in tobaksvaror i
landet finns i 13 § tobakslagen
(1993:581).
Bestämmelser om tullfrihet i fall som anges i denna paragraf finns i
artikel 46 i förordning (EEG) nr 918/83.
8§
För varor som anges i 4 § första stycket 1-3 och 6 § får frihet från tull
och annan skatt enligt detta kapitel
Sverige endast om inresan sker med
om utlandsvistelsen varat mer än 24
i Finland eller Norge.
Även i andra fall får dock tull-
och skattefrihet medges en resan-
de som är bosatt i Sverige och
som fyllt 15 år för 40 cigaretter
eller 20 cigarrer eller cigariller
eller 100 gram andra tobaksvaror.
medges en resande som är bosatt i
luftfartyg i yrkesmässig trafik eller
timmar eller om varorna beskattats
Även i andra fall får dock tull-
och skattefrihet medges en resan-
de som är bosatt i Sverige och
som fyllt 18 år för 40 cigaretter
eller 20 cigarrer eller cigariller
eller 100 gram andra tobaksvaror.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
4 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 228
49
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:1565) om beskattning av
privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är med-
lem i Europeiska unionen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
T- §
För resande som
är bosatt i annat land än Sverige, eller
är bosatt i Sverige och där inresan sker med luftfartyg i yrkesmässig
trafik eller utlandsvistelsen har varat längre än 24 timmar eller där
varorna beskattats i annat land som är medlem i Europeiska unionen,
skall skatt enligt 1 § inte tas ut till den del införseln uppgår till högst
följande kvantiteter
1. 1 liter spritdryck eller
3 liter starkvin,
2. 5 liter vin,
3. 15 liter starköl,
4. 300 cigaretter eller
150 cigariller eller
75 cigarrer eller
400 gram röktobak.
/ fråga om tobaksvara gäller
skattefriheten endast om resanden
fyllt 15 år. För sådan vara skall
skatt, oavsett vad som anges i för-
sta stycket, inte tas ut för tobaks-
varor till de del införseln uppgår
till högst 40 cigaretter eller 20
cigarrer eller cigariller eller 100
gram röktobak.
Bestämmelser om hinder för den
som inte fyllt 20 år att föra in
spritdrycker, vin och starköl i lan-
det finns i 4 kap. 2 § alkohollagen
(1994:000).
För tobaksvara skall skatt, oav-
sett vad som anges i första styck-
et, inte tas ut till den del införseln
uppgår till högst 40 cigaretter eller
20 cigarrer eller cigariller eller
100 gram röktobak.
Bestämmelser om hinder för den
som inte fyllt 20 år att föra in
spritdrycker, vin och starköl i lan-
det finns i 4 kap. 2 § alkohollagen
(1994:7735). Bestämmelser om
hinder för den som inte fyllt 18
år att föra in tobaksvaror i landet
finns z 13 § tobakslagen
(1993:581).
Vad som enligt denna paragraf gäller för resande som är bosatt i
Sverige skall även gälla den som utför arbete på det fartyg eller luftfar-
tyg som inresan sker med, även om denne är bosatt i annat land.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
50
Prop. 1995/96:228
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs i fråga om tobakslagen (1993:581)'
dels att den nuvarande 12 § och de nuvarande 14-25 §§ skall beteck-
nas 14 § respektive 15-26 §§,
dels att 1 § och de nya 15, 19, 20, 25 och 26 §§ samt rubriken när-
mast före nuvarande 18 § skall ha följande lydelse,
dels att rubrikerna närmast före nuvarande 12, 15, 18 och 24 §§ skall
sättas närmast före de nya 14, 16, 19 och 25 §§,
dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 12-13 §§ och 27 §,
samt närmast före de nya 12 och 27 §§ två nya rubriker av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
1
På grund av de hälsorisker och
olägenheter som är förbundna med
bruk av tobak meddelas i denna
lag bestämmelser om
- begränsning av rökning i vissa
lokaler och utrymmen samt på
vissa områden utomhus,
- rökfri arbetsmiljö,
- varningstexter och innehållsde-
klaration på förpackningar till to-
baksvaror,
- marknadsföring av tobaksvaror
samt
- produktkontroll m.m. av tobaks-
varor.
Föreslagen lydelse
På grund av de hälsorisker och
olägenheter som är förbundna med
bruk av tobak meddelas i denna
lag bestämmelser om
- begränsning av rökning i vissa
lokaler och utrymmen samt på
vissa områden utomhus,
- rökfri arbetsmiljö,
- varningstexter och innehållsde-
klaration på förpackningar till to-
baksvaror,
- begränsningar av handeln med
och rätten till införsel av tobaks-
varor,
- marknadsföring av tobaksvaror
samt
- produktkontroll m.m. av tobaks-
varor.
Handel m.m.
Tobaksvaror får inte säljas eller
på annat sätt lämnas ut i närings-
verksamhet till den som inte har
fyllt 18 år. Den som lämnar ut
tobaksvaror skall förvissa sig om
att mottagaren har uppnått nämn-
da ålder.
1 Senaste lydelse av förutvarande
12 § prop. 1995/96:160.
15 § 1994:98.
2 Senaste lydelse 1994:98.
51
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Om det finns särskild anledning
att anta att en tobaksvara är av-
sedd att lämnas över till någon
som inte har fyllt 18 år får varan
inte lämnas ut.
13 §
Tobaksvara får föras in i landet
endast av den som har fyllt 18 år.
Prop. 1995/96:228
Bilaga 3
Lydelse enligt prop. 1995/96:160
14 § En marknadsföringsåtgärd
som strider mot 12 § skall vid
tillämpningen av 4, 14 och 19 §§
marknadsföringslagen (1995:450)
anses vara otillbörlig mot konsu-
menter. En marknadsföringsåtgärd
som strider mot 12 § första styck-
et andra och tredje meningen kan
medföra marknadsstömingsavgift
enligt bestämmelserna i 22-28 §§
marknadsföringslagen.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
15 § En marknadsföringsåtgärd
som strider mot 14 § skall vid
tillämpningen av 4, 14 och 19 §§
marknadsföringslagen (1995:450)
anses vara otillbörlig mot konsu-
menter. En marknadsföringsåtgärd
som strider mot 14 § första styck-
et andra och tredje meningen kan
medföra marknadsstömingsavgift
enligt bestämmelserna i 22-28 §§
marknadsföringslagen.
Föreslagen lydelse
19 §3
Den centrala tillsynen över att
denna lag och föreskrifter som
meddelas med stöd av lagen följs
utövas av
1. Arbetarskyddsstyrelsen när det
gäller
a) lokaler och andra utrymmen
som avses i 2 § och som är upp-
låtna enbart for personal, och
b) lokaler och andra utrymmen
på vilka 8 § skall tillämpas, samt
2. Socialstyrelsen när det gäller
a) miljöer som avses i 2 § och
som inte är upplåtna enbart för
personal,
b) lokaler som avses i 4 §,
c) varningstexter m.m. enligt
9-11 §§, och
d) produktkontroll m.m. enligt
15-17 §§.
Tillsyn ntm.
Den centrala tillsynen över att
denna lag och föreskrifter som
meddelas med stöd av lagen följs
utövas av
1. Arbetarskyddsstyrelsen när det
gäller
a) lokaler och andra utrymmen
som avses i 2 § och som är upp-
låtna enbart för personal, och
b) lokaler och andra utrymmen
på vilka 8 § skall tillämpas, samt
2. Socialstyrelsen när det gäller
a) miljöer som avses i 2 § och
som inte är upplåtna enbart for
personal,
b) lokaler som avses i 4 §,
c) varningstexter m.m. enligt
9-11 §§,
d) handel m.m. enligt
12 §, och
3 Senaste lydelse 1994:98.
52
Nuvarande lydelse
Den omedelbara tillsynen utövas
av
1. Yrkesinspektionen när det
gäller lokaler och andra utrymmen
för vilka Arbetarskyddsstyrelsen
har den centrala tillsynen, och
2. den nämnd som fullgör kom-
munens uppgifter inom miljö- och
hälsoskyddsområdet när det gäller
de miljöer och lokaler för vilka
Socialstyrelsen har den centrala
tillsynen.
Länsstyrelsen utövar inom länet
tillsyn enligt andra stycket 2.
Socialstyrelsen får meddela de
förelägganden och förbud som
behövs för att bestämmelserna i
9—77 §§ och 15-17 §§ eller med
stöd av dem meddelade föreskrif-
ter skall följas.
En tillsynsmyndighet som anges
i 18 § andra och tredje styckena
får i sin tillsynsverksamhet med-
dela de förelägganden eller förbud
som behövs for att lagen eller en
föreskrift som har meddelats med
stöd av lagen skall följas.
I beslut om föreläggande eller fc
vite. Vitet får inte förvandlas.
Beslut som en i 18 § angiven
nämnd har fattat enligt denna lag
eller enligt en foreskift som har
meddelats med stöd av lagen får
överklagas hos länsstyrelsen.
Länsstyrelsens beslut får över-
klagas hos länsrätten.
Föreslagen lydelse
e) produktkontroll m.m. enligt
16-18 §§.
Den omedelbara tillsynen utövas
av
1. Yrkesinspektionen när det
gäller lokaler och andra utrymmen
för vilka Arbetarskyddsstyrelsen
har den centrala tillsynen, och
2. den eller de nämnder som
kommunfullmäktige bestämmer när
det gäller de miljöer och lokaler
och den handel m.m. där Social-
styrelsen har den centrala till-
synen.
Länsstyrelsen utövar inom länet
tillsyn enligt andra stycket 2.
Prop. 1995/96:228
Bilaga 3
Socialstyrelsen får meddela de
förelägganden och förbud som
behövs för att bestämmelserna i
9—77 §§ och 16-18 §§ eller med
stöd av dem meddelade föreskrif-
ter skall följas.
En tillsynsmyndighet som anges
i 19 § andra och tredje styckena
får i sin tillsynsverksamhet med-
dela de förelägganden eller förbud
som behövs for att lagen eller en
föreskrift som har meddelats med
stöd av lagen skall följas.
iud får tillsynsmyndigheten sätta ut
Beslut som en i 19 § angiven
nämnd har fattat enligt denna lag
eller enligt en foreskift som har
meddelats med stöd av lagen får
överklagas hos länsstyrelsen.
Länsstyrelsens beslut får över-
klagas hos allmän förvaltnings-
domstol.
Yrkesinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos Arbe-
tarskyddsstyrelsen. Arbetarskyddsstyrelsens beslut får inte överklagas.
Beslut som Socialstyrelsen har
meddelat med stöd av 19 § första
stycket eller 20 § får överklagas
hos länsrätten.
Beslut som Socialstyrelsen har
meddelat med stöd av 20 § första
stycket eller 21 § får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
53
Nuvarande lydelse
Beslut om en föreskrift enligt
17 § eller 22 § andra stycket som
en myndighet har meddelat med
stöd av ett bemyndigande får inte
överklagas.
Föreslagen lydelse
§
Beslut om en föreskrift enligt
18 § eller 23 § andra stycket som
en myndighet har meddelat med
stöd av ett bemyndigande får inte
överklagas.
Prop. 1995/96:228
Bilaga 3
Beslut om föreskrifter enligt 9 § som en myndighet har meddelat med
stöd av ett bemyndigande får överklagas hos regeringen av tillverkare av
tobaksvaror och importörer av tobaksvaror som är avsedda att säljas till
konsumenter inom landet.
Ansvar
Den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet bryter mot
12 § döms för olovlig tobaksför-
säljning till böter eller fängelse i
högst sex månader.
Ar gärningen att anse som ringa
döms inte till ansvar.
Den som har överträtt ett vites-
föreläggande eller ett vitesförbud
skall inte dömas till ansvar enligt
denna lag för gärning som om-
fattas av föreläggandet eller för-
budet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997, men tillämpas, såvitt gäller
25 § fjärde stycket, inte i de fall där det första beslutet i ärendet fattats
dessförinnan.
54
Prop. 1995/96:228
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4, 7 och 8 §§ lagen (1994:1551) om
frihet från skatt vid import, m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
Frihet från skatt skall under förutsättningar som anges i 1 § medges en
resande för import av
1. 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 gram
röktobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror,
2. en liter alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volym-
procent eller två liter musserat vin eller alkoholdryck med en alkoholhalt
som överstiger 15 volymprocent men inte 22 volymprocent,
3. två liter vin med en alkoholhalt som inte överstiger 15 volympro-
cent,
4. 50 gram parfym,
5. 0,25 liter luktvatten,
6. 500 gram kaffe eller 200 gram kaffeextrakt eller essens,
7. 100 gram te eller 40 gram teextrakt eller essens, och
8. medicin i den mängd som motsvarar den resandes personliga behov.
Frihet från skatt skall inte med-
ges en resande under 17 år för
varor som anges i första stycket 1
eller för en resande under 15 år
för varor som anges i första
stycket 6. Bestämmelser om hin-
der för den som inte fyllt 20 år att
föra in spritdrycker, vin och stark-
öl i landet finns i 4 kap. 2 § alko-
hollagen (1994:1738).
Frihet från skatt skall inte med-
ges en resande under 15 år för
varor som anges i första stycket 6.
Bestämmelser om hinder för den
som inte fyllt 20 år att föra in
spritdrycker, vin och starköl i lan-
det finns i 4 kap. 2 § alkohollagen
(1994:1738). Bestämmelser om
förbud för den som inte fyllt 18 år
att föra in tobaksvaror i landet
finns i 13 § tobakslagen
(1993:581).
Bestämmelser om tullfrihet i fall som anges i denna paragraf finns i
artikel 46 i förordning (EEG) nr 918/83.
Frihet från tull och annan skatt
får enligt detta kapitel medges
besättningsman som utför arbete
på fartyg eller luftfartyg som
kommer från tredje land endast i
fall som avses i 2 och 3 §§ samt
för 100 cigaretter eller 20 cigarrer
eller 20 cigariller eller 100 gram
röktobak eller en proportionell
blandning av dessa tobaksvaror.
Frihet från tull och annan skatt
får enligt detta kapitel medges
besättningsman som utför arbete
på fartyg eller luftfartyg som
kommer från tredje land endast i
fall som avses i 2 och 3 §§ samt
för 100 cigaretter eller 20 cigarrer
eller 20 cigariller eller 100 gram
röktobak eller en proportionell
blandning av dessa tobaksvaror.
Bestämmelser om förbud för den
som inte fyllt 18 år att föra in
tobaksvaror i landet finns i 13 §
tobakslagen (1993:581).
55
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Begränsningen av rätten till frihet från tull och skatt enligt första styck-
et gäller inte om besättningsmannen
1. inför varorna i samband med att han slutar sin anställning hos rede-
riet eller flygföretaget eller hos annan som driver rörelse ombord, eller
2. gör ett uppehåll i tjänstgöringen ombord för semester eller annan
ledighet och ledigheten avses vara minst 15 dagar, eller
3. är bosatt i Sverige och har vistats utomlands minst 15 dagar.
Begränsningen av rätten till frihet från tull och skatt enligt första styck-
et gäller endast personal som utfor arbete som sammanhänger med tran-
sportmedlets gång eller med betjäningen ombord. Till betjäning ombord
på tranportmedlet hänförs förutom sedvanliga tjänster som servering,
uppassning och städning även sådana tjänster som lämnas av frisörer,
butikspersonal, underhållningsartister och andra jämförbara personal-
grupper.
Prop. 1995/96:228
Bilaga 3
För varor som anges i 4 § första stycket 1-3 och 6 § får frihet från tull
och annan skatt enligt detta kapitel
Sverige endast om inresan sker med
om utlandsvistelsen varat mer än 24
i Finland eller Norge.
Även i andra fall får dock tull-
och skattefrihet medges en resan-
de som är bosatt i Sverige och
som fyllt 75 år för 40 cigaretter
eller 20 cigarrer eller cigariller
eller 100 gram andra tobaksvaror.
medges en resande som är bosatt i
luftfartyg i yrkesmässig trafik eller
timmar eller om varorna beskattats
Även i andra fall får dock tull-
och skattefrihet medges en resan-
de som är bosatt i Sverige och
som fyllt 18 år for 40 cigaretter
eller 20 cigarrer eller cigariller
eller 100 gram andra tobaksvaror.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
56
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:1565) om beskattning av
privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är med-
lem i Europeiska unionen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
För resande som
är bosatt i annat land än Sverige, eller
är bosatt i Sverige och där inresan sker med luftfartyg i yrkesmässig
trafik eller utlandsvistelsen har varat längre än 24 timmar eller där
varorna beskattats i annat land som är medlem i Europeiska unionen,
skall skatt enligt 1 § inte tas ut till den del införseln uppgår till högst
följande kvantiteter
1. 1 liter spritdryck eller
3 liter starkvin,
2. 5 liter vin,
3. 15 liter starköl,
4. 300 cigaretter eller
150 cigariller eller
75 cigarrer eller
400 gram röktobak.
I fråga om tobaksvara gäller
skattefriheten endast om resanden
fyllt 15 år. För sådan vara skall
skatt, oavsett vad som anges i
första stycket, inte tas ut för to-
baksvaror till den del införseln
uppgår till högst 40 cigaretter eller
20 cigarrer eller cigariller eller
100 gram röktobak.
Bestämmelser om hinder för den
som inte fyllt 20 år att föra in
spritdrycker, vin och starköl i
landet finns i 4 kap. 2 § alkohol-
lagen (1994:1738).
För tobaksvara skall skatt, oav-
sett vad som anges i första styck-
et, inte tas ut till den del införseln
uppgår till högst 40 cigaretter eller
20 cigarrer eller cigariller eller
100 gram röktobak.
Bestämmelser om hinder för den
som inte fyllt 20 år att föra in
spritdrycker, vin och starköl i
landet finns i 4 kap. 2 § alkohol-
lagen (1994:1738). Bestämmelser
om förbud för den som inte fyllt
18 år att föra in tobaksvaror i
landet finns i 13 § tobakslagen
(1993:581).
Vad som enligt denna paragraf gäller för resande som är bosatt i
Sverige skall även gälla den som utför arbete på det fartyg eller luftfar-
tyg som inresan sker med, även om denne är bosatt i annat land.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
57
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1996:000) om Tullverkets be-
fogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unio-
nen skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 1995/96:166 Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:228
Bilaga 3
3§
Lagen är tillämplig endast be-
träffande följande varor:
1. krigsmateriel som avses i
lagen (1992:1300) om krigsmate-
riel, och produkter som avses i
lagen (1991:341) om strategiska
produkter,
2. varor som skall beskattas en-
ligt lagen (1994:1565) om be-
skattning av privatinförsel av al-
koholdrycker och tobaksvaror från
land som är medlem i Europeiska
unionen,
3. narkotika som avses i narko-
tikastrafflagen (1968:64),
4. vapen och ammunition som
avses i vapenlagen (1996:67),
5. injektionssprutor och kanyler,
6. dopningsmedel som avses i
lagen (1991:1969) om förbud mot
vissa dopningsmedel,
7. springstiletter, springknivar,
knogjäm, kaststjämor, riv- eller
nithandskar, batonger, karate-
pinnar, blydaggar, spikklubbor och
liknande,
8. kulturföremål som avses i
5 kap. 4-6 §§ lagen (1988:950)
om kulturminnen m.m.,
9. hundar och katter för annat
ändamål än handel,
10. spritdrycker, vin och starköl
enligt alkohollagen (1994:1738),
11. nötkreatur, svin, får, getter,
fjäderfän, fisk och reptiler,
12. andra djur än sådana som
anges ovan och produkter av djur,
om det finns särskild anledning att
misstänka att smittsam sjukdom
förekommer, att djuret eller djur-
produkten på annat sätt utgör en
allvarlig hälsorisk för människor
Lagen är tillämplig endast be-
träffande följande varor:
1. krigsmateriel som avses i
lagen (1992:1300) om krigsmate-
riel, och produkter som avses i
lagen (1991:341) om strategiska
produkter,
2. varor som skall beskattas en-
ligt lagen (1994:1565) om be-
skattning av privatinförsel av al-
koholdrycker och tobaksvaror från
land som är medlem i Europeiska
unionen,
3. narkotika som avses i narko-
tikastrafflagen (1968:64),
4. vapen och ammunition som
avses i vapenlagen (1996:67),
5. injektionssprutor och kanyler,
6. dopningsmedel som avses i
lagen (1991:1969) om förbud mot
vissa dopningsmedel,
7. springstiletter, springknivar,
knogjäm, kaststjämor, riv- eller
nithandskar, batonger, karate-
pinnar, blydaggar, spikklubbor och
liknande,
8. kulturföremål som avses i
5 kap. 4-6 §§ lagen (1988:950)
om kulturminnen m.m.,
9. hundar och katter för annat
ändamål än handel,
10. spritdrycker, vin och starköl
enligt alkohollagen (1994:1738)
och tobaksvaror i de fall som av-
ses i 13 § tobakslagen (1993:581),
11. nötkreatur, svin, får, getter,
fjäderfän, fisk och reptiler,
12. andra djur än sådana som
anges ovan och produkter av djur,
om det finns särskild anledning att
misstänka att smittsam sjukdom
förekommer, att djuret eller djur-
produkten på annat sätt utgör en
allvarlig hälsorisk för människor
58
Lydelse enligt prop. 1995/96:166
eller djur, att medföljande doku-
ment är ofullständiga eller felak-
tiga, att erforderliga dokument
saknas eller att de villkor som i
övrigt gäller för införseln inte är
uppfyllda.
Föreslagen lydelse
eller djur, att medföljande doku-
ment är ofullständiga eller fel-
aktiga, att erforderliga dokument
saknas eller att de villkor som i
övrigt gäller för införseln inte är
uppfyllda.
Prop. 1995/96:228
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
59
Prop. 1995/96:228
Bilaga 4
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-05-15
Närvarande: f.d. regeringsrådet Åke Bouvin, regeringsrådet Anders
Swartling, justitierådet Bengt Lambe.
Enligt en lagrådsremiss den 9 maj 1996 (Socialdepartementet) har rege-
ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i tobakslagen (1993:581),
2. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid im-
port, m.m.,
3. lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av privatin-
försel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem
i Europeiska unionen,
4. lag om ändring i lagen (1996:000) om Tullverkets befogenheter
vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Christian Groth.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.
Frågan hur tobaksförsäljning genom automat skall regleras har upp-
märksammats under förarbetena till lagrådsremissen. I departementspro-
memorian Ds 1995:66 övervägdes om denna försäljningsform borde helt
förbjudas. Tanken på ett sådant förbud avvisades dock med hänsyn dels
till att automaterna inte sällan är placerade så att de kan övervakas av
personal eller inte är tillgängliga för underåriga, dels till att detalj-
handeln kan ha behov av att utnyttja automater för att motverka stöld
och svinn. Däremot förordades att det föreslagna förbudet mot försälj-
ning till underåriga skulle gälla oavsett försäljningsform. Flera remiss-
instanser uttalade sig ändå för ett totalförbud mot automatförsäljning -
och några också för ett förbud mot postorderförsäljning - men regering-
en har i lagrådsremissen intagit samma ståndpunkt som redovisades i
promemorian.
I enlighet med denna ståndpunkt innehåller det remitterade lagförslaget
inte något uttryckligt förbud mot några särskilda försäljningsformer. I
stället har i 12 § första stycket tagits in ett generellt förbud mot att i
näringsverksamhet sälja eller på annat sätt lämna ut tobaksvaror till den
som inte har fyllt 18 år. Detta förbud har dessutom i samma stycke
kompletterats med en regel som kräver att den som "lämnar ut" tobaks-
varor skall förvissa sig om att mottagaren har uppnått nämnda ålder.
60
Sedd for sig kunde denna regel uppfattas så att den omfattar endast
försäljning över disk. Med hänsyn till formuleringen av den generella
förbudsregeln i samma stycke - tobaksvaror får inte "säljas eller på
annat sätt lämnas ut" till underårig — torde det dock stå klart att även
den kompletterande regeln är generell i den meningen att den omfattar
alla försäljningsformer. Sammantagna synes bestämmelserna i 12 §
första stycket därför innebära att en försäljning av tobaksvaror i närings-
verksamhet är tillåten endast om den genomförs på ett sådant sätt att
säljaren kan kontrollera köparens ålder. I fråga om automatförsäljning
skulle konsekvensen bli att en sådan försäljning är tillåten bara när auto-
maten är uppställd antingen i en lokal till vilken underåriga inte har
tillräde eller på ett sådant sätt att den kontinuerligt kan bevakas - och
också faktiskt bevakas - av säljarens personal. Beträffande postorderför-
säljning förefaller det tveksamt om försäljning i denna form överhuvud-
taget kan anordnas så att den uppfyller de i lagen uppställda kraven.
Det nu angivna resultatet synes i och för sig överensstämma med vad
som åsyftas i lagrådsremissen (avsnitt 5.3 i remissen och s. 31 i
Ds 1995:66). Enligt Lagrådets mening kan det dock ifrågasättas om man
inte skulle ha vunnit i klarhet genom att ställa upp ett uttryckligt förbud
mot försäljning som sker på ett sådant sätt att den inte uppfyller vissa
angivna minimikrav beträffande tillsyn och övervakning. Den valda
tekniken, som för övrigt nära överensstämmer med den som använts vid
utformningen av försäljningsförbudet i 3 kap. 8 § alkohollagen
(1994:1738), får dock anses godtagbar.
Den föreslagna ansvarsbestämmelsen i 27 § upptar ett stadgande om
straff för den som bryter mot förbudet att sälja eller på annat sätt lämna
ut tobaksvaror till den som ej fyllt 18 år. Däremot saknas straffbe-
stämmelse för den som överträder importförbudet i 13 §. I författnings-
kommentaren påpekas att överträdelse av importförbud bestraffas enligt
varusmugglingslagen. Enligt Lagrådets mening bör i 27 § intas en erin-
ran härom (jfr 10 kap. 10 § alkohollagen).
I första stycket föreslås som en andra mening en särregel i anslutning till
importförbudet i 13 § tobakslagen. Med hänsyn till de hänvisningar som
i andra och tredje styckena görs till första stycket synes mest följdriktigt
att lagtexten redigeras på det sättet att hänvisningarna som ej omfattar
andra meningen får kvarstå oförändrade när det gäller första stycket och
att den föreslagna andra meningen får bli ett eget stycke.
Prop. 1995/96:228
Bilaga 4
61
3§
Paragrafens uppräkning av varor som omfattas av lagen föreslås komp-
letterad med "tobaksvaror i de fall som avses i 13 § tobakslagen
(1993:581)". Såsom Lagrådet uppfattat syftet med detta tillägg skulle en
mer adekvat formulering vara "tobaksvaror vid kontroll av åldersgränsen
i 13 § tobakslagen (1993:581)".
Lagrådet lämnar övriga förslag utan erinran.
Prop. 1995/96:228
Bilaga 4
62
Prop. 1995/96:228
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1996
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Hjelm-Wallén, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg,
Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson,
von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Wallström
Regeringen beslutar proposition 1995/96:228 Åldersgräns vid tobaksköp.
63
Prop. 1995/96:228
|
Författningsrubrik |
Bestämmelser som |
Celexnummer för |
|
Lag om ändring i to- |
16, 17, 18 och 23 §§ | |
|
Lag om ändring i |
LO 169 | |
|
lagen (1994:1551) om |
377L0138 | |
|
frihet från skatt vid |
383LO181 | |
|
import, m.m. |
392L0012 | |
|
Lag om ändring i |
392R0012 |
Lag om ändring i
lagen (1996:000) om
Tullverkets befogen-
heter vid Sveriges
gräns mot ett annat
land inom Europeiska
unionen
157E (Romfördraget)
394R2281
392L0109
393L0046
390R3677
391L0477
393L0015
393L0007
390L0425 m.fl.
gotab 49983, Stockholm 1996
64