Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 27 juni 1996
Göran Persson
Thomas östros
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås att sjömansskattelagen (1958:295) skall upphävas
och att beskattningen av sjömän som är bosatta i Sverige skall ske enligt
reglerna i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om stat-
lig inkomstskatt. För att skatteuttaget för sjömännen vid övergången till
landskattesystemet skall motsvara uttaget enligt sjömansskattelagen fö-
reslås sjömännen få ett särskilt sjöinkomstavdrag och en särskild skattere-
duktion.
Utomlands bosatta sjömän föreslås bli beskattade enligt lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. En lägre skat-
tesats, 15%, föreslås för utländska sjömän för att de inte skall bli hårdare
beskattade än sjömän bosatta i Sverige.
Sjömansskattelagen föreslås upphävd vid utgången av år 1997. De nya
bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas
första gången vid 1999 års taxering.
1 Riksdagen 1995/96.1 saml. Nr 227
Prop. 1995/96:227
1 Beslut ..........................................5
2 Lagtext ..........................................6
2.1 Förslag till lag om upphävande av lagen
(1958:295) om sjömansskatt ..................6
2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).................................7
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt......................23
2.4 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen
(1990:324)................................ 25
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter.......27
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691)
om socialavgifter ..........................31
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
lagen (1962:381) om allmän försäkring.........32
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring.........34
2.9 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272)................................ 36
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare .....39
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586)
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta .. 43
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591)
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl................................46
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744)
om allmänna egenavgifter....................48
2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:532) om
tillstånd för anställning på fartyg ..............49
2.15 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)................................ 50
2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092)
med reglemente för Allmänna pensionsfonden ... 54
2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891)
om indrivning av stadiga fordringar ...........55
2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466)
om särskilda tvångsåtgärder i beskattnings-
förfarandet................................57
2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146)
om avräkning vid återbetalning av skatter och
avgifter...................................59
2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737)
om bostadsbidrag ..........................61
2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:000)
Prop. 1995/96:227
om underhållsstöd..........................63
2.22 Förslag till lag om upphävande av lagen
(1991:1870) om överflyttande av
arbetsuppgifter från Rikskatteverkets
Sjömansskattekontor i Göteborg till
Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län ... 64
2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1072) om
förmånsberättigade skattefordringar ...........65
3 Ärendet och dess beredning........................ 66
4 Bakgrund och gällande rätt..........................67
5 Beskattningen av sjöarbetsinkomster..................70
5.1 Inkomster och utgifter i allmänhet.............70
5.2 Sexmånadersregeln för sjömän ...............75
5.3 Sjöinkomstavdrag och skattereduktion .........76
5.4 Krigsrisktillägg ............................77
6 Redaravgiftema ..................................78
7 Beskattning av sjömän bosatta i utlandet ..............80
8 Administrativa frågor ..............................81
9 Ikraftträdande ....................................82
10 Ekonomiska effekter............................. 83
11 Författningskommentarer...........................83
11.1 Förslaget till lag om upphävande av lagen
(1958:295) om sjömansskatt.................83
11.2 Förslaget till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370) ............. 84
11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt .....................88
11.4 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen
(1990:324)................................ 88
11.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter.......89
11.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691)
om socialavgifter...........................89
11.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring .......................90
11.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1959:551)
om beräkning av pensionsgrundande inkomst
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring ... 90
11.9 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272)................................ 91
11.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:668)
om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare .. 92
11.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586)
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta .. 93
11.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591)
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
artisterm.fi................................93
11.13 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1994:1744) om allmänna egenavgifter.........94
11.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:532)
om tillstånd för anställning på fartyg...........94
11.15 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)................................ 94
11.16 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden............................94
11.17 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1993:891) om indrivning av statliga fordringar .. 95
11.18 Föslaget till lag om ändring i lagen
(1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i
beskattningsförfarandet......................95
11.19 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1985:146) om av avräkning vid återbetalning
av skatter och avgifter.......................95
11.20 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1993:737) om bostadsbidrag.................95
11.21 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:000)
om underhållsstöd..........................95
11.22 Förslaget till lag om upphävande av lagen
(1991:1870) om överflyttande av arbetsuppgifter
från Riksskatteverkets Sjömansskattekontor till
Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län ... 96
11.23 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1072)
om förmånsberättigade skattefordringar m.m. ... 96
Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Beskattning
av sjömän (Ds 1991:41).....................97
Bilaga 2 Förteckning av de remissinstanser som yttrat
sig över promemorian Beskattning av sjömän
(Ds 1991:41)..............................98
Bilaga 3 Lagrådsremissens förslag....................99
Bilaga 4 Lagrådets yttrande.........................157
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 juni 1996 164
Prop. 1995/96:227
Prop. 1995/96:227
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om upphävande av lagen (1958:295) om
sjömansskatt,
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt,
4. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter,
6. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
7. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
8. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring,
9. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
10. lag om ändring i lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
11. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta,
12. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,
13. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna
egenavgifter,
14. lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för
anställning på fartyg,
15. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
16. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente
för Allmänna pensionsfonden,
17 . lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar,
18. lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda
tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet,
19. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräk-
ning vid återbetalning av skatter och avgifter,
20. lag om ändring i lagen (1993: 737) om bostadsbidrag,
21. lag om ändring i lagen (1996:000) om underhållsstöd
22. lag om upphävande av lagen (1991:1870) om
överflyttande av arbetsuppgifter från
Riksskatteverkets Sjömansskattekontor till
Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län,
23. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m.m.
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs att lagen (1958:295) om sjömansskatt1 skall upp-
höra att gälla vid utgången av år 1997.
1. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om inkomster
som hänför sig till tid före utgången av år 1997.
2. Ärenden enligt den upphävda lagen skall efter utgången av år 1997
handläggas av Riksskatteverket när det gäller ärenden enligt 21 § 1 mom. 1
och 6 och av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län när det gäller
övriga ärenden.
3. Beslut som meddelas av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus
län enligt den upphävda lagen överklagas hos länsrätten. Vid överklagande
av länsrättens beslut gäller 6 kap. 13 § taxeringslagen (1990:324). Bestäm-
melserna i taxeringslagen gäller i fråga om företrädare för det allmänna och
rätt för det allmänna att överklaga.
4. Riksskatteverkets beslut enligt 21 § 1 mom. 1 den upphävda lagen får
inte överklagas. Verkets beslut enligt 21 § 1 mom. 6 överklagas hos rege-
ringen.
5. Riksskatteverket skall från och med den 1 januari 1998 föra det all-
männas talan i allmän förvaltningsdomstol i mål enligt den upphävda lagen.
Prop. 1995/96:227
1 Lagen omtryckt 1970:933.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 19 och 42 §§, 46 § 2 mom., 48 § 2 mom., 50 §, punkt 21 av
anvisningarna till 23 § och punkt 6 av anvisningarna till 46 § skall ha fö-
ljande lydelse,
dels att det i lagen skall införas sju nya bestämmelser, 49 §, punkt 7 av
anvisningarna till 32 §, punkt 3 e av anvisningarna till 33 § samt punkterna
1 - 4 av anvisningarna till 49 §, och närmast före nya 49 § en ny rubrik av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 §*
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:
vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvär-
vats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;
vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade
premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid
vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100
kronor;
ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så
ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått
annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall
som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen
grundas på förvärvsinkomst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller
olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i
samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i
form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig
enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av trafik-
försäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skade-
ståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;
belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen
utgått på grund av kapitalförsäkring, samt belopp som arbetsgivare utan att
försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som motsvarar
ersättning på grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet inte väsent-
ligt överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens tjänst;
försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock
att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad
Prop. 1995/96:227
Prop. 1995/96:227
än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som
skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade
sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels i den
mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill
omkostnad för näringsverksamhet;
ersättning för förlust eller skada
på egendom vid fartygs förolyck-
ande som redare utger till sådan
arbetstagare som avses i punkt 1 av
anvisningarna till 49 §;
vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av
annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som
utgått på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie
icke förelegat;
ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst;
periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke
utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 §
eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för
utgivet belopp;
stipendier för mottagarens utbildning;
stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår perio-
diskt och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras
för utgivarens räkning;
studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), intematbi-
drag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag
samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndig-
het meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning
samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav de
bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestri-
das med bidrag av förevarande slag;
introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktions-
ersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar;
allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt
lagen om allmän försäkring till den del pensionen för vaije månad den
avser inte överstiger en tolftedel av fyrtio procent eller, vid pension efter
båda föräldrarna, åttio procent, av basbeloppet den månad pensionen avser
samt sådan i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring angiven
livränta i form av efterlevandelivränta till barn enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller enligt annan i nämnda lagrum angiven författ-
ning till den del livräntan föranlett minskning av sådan del av barnpension
som inte är skattepliktig;
lön eller annan gottgörelse, för
Prop. 1995/96:227
vilken skall erläggas skatt enligt
lagen (1958:295) om sjömansskatt;
kontantimderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av
statsmedel;
handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäk-
ring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag som
utgör ersättning för merkostnader, ersättning för merutgifter för resor enligt
3 kap. 7 a § samma lag, särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om
särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller
handikappat barn samthemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag, som utges
av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;
assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning och
ekonomiskt stöd till kostnader för personlig assistans enligt lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade;
bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer;
kommunalt bostadstillägg till handikappade;
bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag och lagen
(1993:737) om bostadsbidrag;
bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska
barn;
bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med
barn;
ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna
medel till den som - utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför dom-
stol eller arman myndighet, om ersättningen avser reseersättning,
traktamente eller ersättning för tidsspillan;
förmån av fri resa till eller från anställningsintervju eller
kostnadsersättning för sådan resa till den del förmånen eller ersättningen
avser resa inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller
EES-ländema och, såvitt gäller ersättningen, till den del den inte överstiger
faktiska resekostnader och vid köming med egen bil inte överstiger det
avdrag som medges för kostnader för resor med egen bil enligt den
schablon som anges i punkt 4 av anvisningarna till 33 §;
hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller
egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som
begått brott;
sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;
tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som
utgår i axman form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vinsten
avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp avrundat
till närmaste hundratal kronor;
sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från
personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid
första tillfälle dylika medel firmas i stiftelsen;
Prop. 1995/96:227
gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del
stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka
avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;
intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som
den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattnings-
år inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till näringsverksamhet
som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;
ränta enligt 61 § lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvo-
skatt, 69 § 1 och 2 mom., 69 a §
tredje stycket eller 75 a § fjärde
stycket uppbördslagen (1953:272),
36 § 3 mom. lagen (1958:295) om
sjömansskatt, 22 § tullagen
(1973:670), 20 § lagen (1982:1006)
om avdrags- och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersätt-
ningar, 5 kap. 13 § lagen
(1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter, 40 § lagen
(1984:404) om stämpelskatt vid in-
skrivningsmyndigheter, 24 § lagen
(1984:668) om uppbörd av social-
avgifter från arbetsgivare, 32 och
34 §§ tullagen (1987:1065) eller 16
kap. 15 § mervärdesskattelagen
(1994:200);
ränta enligt 61 § lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvo-
skatt, 69 § 1 och 2 mom., 69 a §
tredje stycket eller 75 a § fjärde
stycket uppbördslagen (1953:272),
22 § tullagen (1973:670), 20 § la-
gen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa
uppdragsersättningar, 5 kap. 13 §
lagen (1984:151) om punktskatter
och prisregleringsavgifter, 40 § la-
gen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter, 24 § la-
gen (1984:668) om uppbörd av so-
cialavgifter från arbetsgivare, 32
och 34 §§ tullagen (1987:1065) el-
ler 16 kap. 15 § mervärdesskattela-
gen (1994:200);
ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 3 och 4 lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift
om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt
inte uppgår till 500 kronor;
vad som utgör utgående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200).
Om mervärdesskatt ändå har räknats med vid inkomstredovisningen
anses skatten, om den betalats till staten, som en sådan speciell skatt för
vilken avdrag medges vid inkomsttaxeringen enligt denna lag. Till följd av
detta utgör belopp som har fallit bort, och för vilket avdrag medgetts vid
inkomsttaxeringen, skattepliktig intäkt vid inkomsttaxeringen.
Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtalsgruppsjukförsäk-
ring gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av anvis-
ningarna till 22 §.
(Se vidare anvisningarna.)
10
Prop. 1995/96:227
42 §2
Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte an-
vänds som semesterbostad skall beräknas med ledning av i orten gällande
hyrespris eller, om tillfälle till sådan jämförelse saknas, efter annan lämplig
grund.
Värdet av produkter, varor eller andra förmåner, som ingår i lön eller
annan inkomst, beräknas till marknadsvärdet.
Bilförmån, kostförmån och vissa reseförmåner värderas enligt särskilda
grunder som anges i anvisningarna.
Värdet av fritt logi ombord på
fartyg för sådan arbetstagare som
avses i punkt 1 av anvisningarna till
49 § skall bestämmas till 0 kronor.
(Se vidare anvisningarna.)
46 §
2 mom? Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela beskatt-
ningsåret, får dessutom göra avdrag:
1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,
som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den ut-
sträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;
2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter
som inte får dras av frän inkomsten av särskild förvärvskälla;
3) för obligatoriska socialförsäkringsavgifter som den skattskyldige, på
grund av utfört arbete, enligt slutligt fastställd debitering eller liknande skall
betala i överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen
(1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni 1992 om
social trygghet eller till följd av att den skattskyldige enligt rådets förord-
ning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpning av systemen
för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlem-
mar flyttar inom gemenskapen skall omfattas av ett annat lands lagstiftning
om social trygghet, i båda fallen under förutsättning att den avgiftsgrundan-
de intäkten tas till beskattning för beskattningsåret i Sverige;
6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för
annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbets-
givare, i den omfattning som framgår av punkt 6 av anvisningarna;
7) för inbetalning som den skattskyldige under beskattningsåret har gjort
på pensionssparkonto i den omfattning som framgår av punkt 7 av anvis-
ningarna.
Har skattskyldig under beskatt-
ningsåret varit skyldig att betala
sjömansskatt, medges avdrag för
11
Prop. 1995/96:227
periodiskt understöd, avgift för pen-
sionsförsäkring som anges i första
stycket 6 och inbetalning på pen-
sionssparkonto som anges i första
stycket 7, endast i den mån hänsyn
inte tagits till understödet, avgiften
eller inbetalningen vid beräkningen
av sjömansskatt.
Avdrag för avgift som avses i första stycket 6 och för inbetalning som
avses i första stycket 7 medges endast i den män avdrag inte får ske från
intäkt av särskild förvärvskälla.
Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskatt-
ningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på
nämnda tid.
48 §
2 mom.'' Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i riket under
hela beskattningsåret, har rätt till kommunaltgrundavdrag enligt följande.
Grundavdraget uppgår till 0,24 basbelopp för taxerad inkomst som inte
överstiger 1,86 basbelopp. För taxerad inkomst som överstiger 1,86 men
inte 3,04 basbelopp uppgår grundavdraget till 0,24 basbelopp ökat med 25
procent av det belopp varmed den taxerade inkomsten överstiger 1,86 men
inte 2,89 basbelopp. För taxerad inkomst som överstiger 3,04 basbelopp
uppgår grundavdraget till det belopp som enligt föregående mening utgår
vid en taxerad inkomst på 3,04 basbelopp minskat med 10 procent av det
belopp varmed den taxerade inkomsten överstiger 3,04 basbelopp, dock
lägst till 0,24 basbelopp.
Har skattskyldig under beskatt-
ningsåret uppburit lön eller annan
gottgörelse som utgör skattepliktig
inkomst enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt skall grundavdraget
minskas med en tolftedel för varje
period om trettio dagar för vilken
den skattskyldige uppburit beskatt-
ningsbar inkomst enligt nämnda lag
samt enligt 1 § 2 mom. lagen skatte-
pliktig dagpenning.
Med basbelopp avses basbeloppet
försäkring för året före taxeringsåret.
Grundavdraget får inte överstiga
den skattskyldiges inkomst av nä-
ringsverksamhet som utgör aktiv
enligt lagen (1962:381) om allmän
Grundavdraget får inte överstiga
den skattskyldiges inkomst av nä-
rings verksamhet som utgör aktiv
12
Prop. 1995/96:227
näringsverksamhet enligt 11 kap.
3 § lagen om allmän försäkring och
tjänst minskad med avdrag som av-
ses i 46 §. I inkomst av tjänst inräk-
nas därvid inte intäkt som avses i
32 § 1 mom. första stycket h och i.
Som avdrag enligt 46 § räknas där-
vid inte avdrag som på grund av
dispens enligt punkt 6 tredje stycket
av anvisningarna till 46 § grundas
på inkomst av passiv näringsverk-
samhet eller intäkt som avses i 32 §
1 mom. första stycket h.
näringsverksamhet enligt 11 kap.
3 § lagen om allmän försäkring och
tjänst minskad med avdrag som av-
ses i 46 §. I inkomst av tjänst inräk-
nas därvid inte intäkt som avses i
32 § 1 mom. första stycket h och i.
Som avdrag enligt 46 § räknas där-
vid inte avdrag som på grund av
dispens enligt punkt 6 fjärde stycket
av anvisningarna till 46 § grundas
på inkomst av passiv näringsverk-
samhet eller intäkt som avses i 32 §
1 mom. första stycket h.
Grundavdraget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.
Sjöinkomstavdrag
49 f
Skattskyldig som uppburit sjöin-
komst under ett helt år medges
sjöinkomstavdrag med 18 000 kro-
nor vid anställning på svenskt han-
delsfartyg som går i närfart och
med 27 000 kronor vid anställning
på svenskt handelsfartyg som går i
fj ärrfart.
Skattskyldig som uppburit sjöin-
komst under en del av ett år medges
sjöinkomstavdrag med en trehun-
drasextiofemtedel av belopp som
anges i första stycket för varje dag
under vilken sjöinkomst uppburits.
Sjöinkomstavdraget avrundas
nedåt till helt hundratal kronor.
50 §6
Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med på beskattningsåret
belöpande avgifter enligt lagen
(1994:1744) om allmänna egen-
avgifter och kommunalt grundav-
drag i nu nämnd ordning. Det som
Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med på beskattningsåret
belöpande avgifter enligt lagen
(1994:1744) om allmänna egenav-
gifter, kommunalt grundavdrag och,
såvitt avser skattskyldig som uppbu-
13
Prop. 1995/96:227
därefter återstår utgör beskattnings- rit sjöinkomst som avses i punkt 1
bar förvärvsinkomst. av anvisningarna till 49 §, sjöin-
komstavdrag i nu nämnd ordning.
Det som därefter återstår utgör be-
skattningsbar förvärvsinkomst.
21.7 Avdrag får göras för avgift
för pensionsförsäkring och för inbe-
talning på eget pensionssparkonto.
Avdraget beräknas på inkomst av
näringsverksamhet och inkomst av
kapital i den omfattning som anges i
46 § 2 mom. första stycket 6 och 7
och fjärde stycket, i punkt 6 första -
fjärde styckena och sjätte stycket
samt i punkt 7 av anvisningarna till
46 §.
Anvisningarna
till 23 §
21. Avdrag får göras för avgift
för pensionsförsäkring och för inbe-
talning på eget pensionssparkonto.
Avdraget beräknas på inkomst av
näringsverksamhet och inkomst av
kapital i den omfattning som anges i
46 § 2 mom. första stycket 6 och 7
och fjärde stycket, i punkt 6 första -
femte styckena och sjunde stycket
samt i punkt 7 av anvisningarna till
46 §.
till 32 §
7.8 Förmån av fri resa till eller
från fartyg, eller kostnadsersättning
för sådan resa, som arbetstagare
som avses i punkt 1 av anvisningar-
na till 49 § fått skall, under förut-
sättning att fartyget är arbetstaga-
rens tjänsteställe, inte tas upp till
beskattning. Vad nu sagts gäller
inte om fartyget är ett passagerar-
fartyg som går i närfart med fast-
ställd tidtabell.
till 33 §
3 e. Vad som sagts i punkterna 3,
3 a och 3 b gäller inte sådana ar-
betstagare som avses i punkt 1 av
anvisningarna till 49 § vid vistelse
ombord.
Skattskyldig som avses i punkt 1
av anvisningarna till 49 § skall an-
14
Prop. 1995/96:227
ses ha sitt tjänsteställe på det fartyg
där han eller hon fullgör sitt arbete.
till 46 §
6.10 Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om försäk-
ringen ägs av den skattskyldige. Avdrag medges inte om försäkringen för-
värvats genom bodelning under äktenskapet utan att mål om äktenskaps-
skillnad pågått.
Avdraget får, tillsammans med avdrag för sådan inbetalning på pen-
sionssparkonto som avses i punkt 7, inte överstiga summan av
1. den skattskyldiges inkomst av
näringsverksamhet som utgör aktiv
näringsverksamhet enligt 11 kap.
3 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring före avdrag enligt punkt
21 av anvisningarna till 23 §, före
avdrag for särskild löneskatt på pen-
sionskostnader enligt punkt 23 av
anvisningarna till 23 § på sådan
pensionsförsäkring som avses i den-
na anvisningspunkt och på sådan
inbetalning på pensionssparkonto
som avses i punkt 7 och före avdrag
för avsättning för egenavgifter en-
ligt lagen (1981:691) om social-
avgifter,
2. inkomst av tjänst, med bortse-
ende från sådan intäkt som avses i
32 § 1 mom. första stycket h och i
och
3. inkomst ombord enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt samt
enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skat-
tepliktig dagpenning för antingen
beskattningsåret eller året närmast
dessförinnan
och beräknas med hänsyn till
storleken av sådan inkomst. Avdra-
get får uppgå till högst ett belopp
som motsvarar hälften av det bas-
belopp som enligt lagen om allmän
försäkring bestämts för året närmast
före taxeringsåret och dessutom i
1. den skattskyldiges inkomst av
näringsverksamhet som utgör aktiv
näringsverksamhet enligt 11 kap.
3 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring före avdrag enligt punkt
21 av anvisningarna till 23 §, före
avdrag för särskild löneskatt på pen-
sionskostnader enligt punkt 23 av
anvisningarna till 23 § på sådan
pensionsförsäkring som avses i den-
na anvisningspunkt och på sådan
inbetalning på pensionssparkonto
som avses i punkt 7 och före avdrag
för avsättning för egenavgifter en-
ligt lagen (1981:691) om socialav-
gifter och
2. inkomst av tjänst, med bortse-
ende från sådan intäkt som avses i
32 § 1 mom. första stycket h och i.
Avdraget beräknas med hänsyn
till storleken av sådan inkomst som
avses i 1 och 2 och får uppgå till
högst ett belopp som motsvarar
hälften av det basbelopp som enligt
lagen om allmän försäkring be-
stämts för året närmast före taxe-
ringsåret och dessutom i fråga om
a. inkomst av aktiv näringsverk-
samhet till sammanlagt högst 25
procent av inkomsten före avdrag
enligt punkt 21 av anvisningarna till
23 §, före avdrag för särskild löne-
skatt på pensionskostnader enligt
15
Prop. 1995/96:227
fråga om
a. inkomst av aktiv näringsverk-
samhet till sammanlagt högst 25
procent av inkomsten före avdrag
enligt punkt 21 av anvisningarna till
23 §, före avdrag för särskild löne-
skatt på pensionskostnader enligt
punkt 23 av anvisningarna till 23 §
på sådan pensionsförsäkring som
avses i denna anvisningspunkt och
på sådan inbetalning på pensions-
sparkonto som avses i punkt 7 och
före avdrag för avsättning för e-
genavgifter enligt lagen om social-
avgifter till den del den inte
överstiger tjugo gånger nämnda
basbelopp samt högst 20 procent av
den del av nyss nämnda inkomst
som överstiger tjugo men inte fyrtio
gånger nämnda basbelopp,
b. inkomst av anställning om den
skattskyldige helt saknar pensions-
rätt i anställning och inte är anställd
i ett aktiebolag eller en ekonomisk
förening vari han har sådant be-
stämmande inflytande som avses i
punkt 20 e femte stycket av anvis-
ningarna till 23 § till sammanlagt
högst 35 procent av inkomsten till
den del den inte överstiger tjugo
gånger nämnda basbelopp samt
högst 25 procent av den del av
inkomsten som överstiger tjugo men
inte trettio gånger nämnda basbe-
lopp eller
c. annan inkomst av tjänst, med
bortseende från sådan intäkt som
avses i 32 § 1 mom. första stycket h
och i, och inkomst ombord enligt
lagen om sjömansskatt samt enligt
1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig
dagpenning till högst 5 procent av
den del av inkomsten som över-
stiger tio men inte tjugo gånger
samma basbelopp. - Avdrag enligt
punkt 23 av anvisningarna till 23 §
på sådan pensionsförsäkring som
avses i denna anvisningspunkt och
på sådan inbetalning på pensions-
sparkonto som avses i punkt 7 och
före avdrag för avsättning för egen-
avgifter enligt lagen om socialavgif-
ter till den del den inte överstiger
tjugo gånger nämnda basbelopp
samt högst 20 procent av den del av
nyss nämnda inkomst som översti-
ger tjugo men inte fyrtio gånger
nämnda basbelopp,
b. inkomst av anställning om den
skattskyldige helt saknar pensions-
rätt i anställning och inte är anställd
i ett aktiebolag eller en ekonomisk
förening vari han har sådant be-
stämmande inflytande som avses i
punkt 20 e femte stycket av anvis-
ningarna till 23 § till sammanlagt
högst 35 procent av inkomsten till
den del den inte överstiger tjugo
gånger nämnda basbelopp samt
högst 25 procent av den del av in-
komsten som överstiger tjugo men
inte trettio gånger nämnda basbe-
lopp eller
c. annan inkomst av tjänst, med
bortseende från sådan intäkt som
avses i 32 § 1 mom. första stycket h
och i, till högst 5 procent av den del
av inkomsten som överstiger tio
men inte tjugo gånger samma bas-
belopp. - Avdrag enligt detta stycke
beräknas i sin helhet antingen på in-
komst som skall tas upp till beskatt-
ning under beskattningsåret eller på
inkomst året närmast dessförinnan.
Om den skattskyldige har inkomst
av aktiv näringsverksamhet från
mer än en förvärvskälla får avdrag
beräknat enligt detta stycke inte
överstiga det avdrag som kunnat
göras om inkomsten varit hänförlig
16
Prop. 1995/96:227
detta stycke beräknas i sin helhet
antingen på inkomst som skall tas
upp till beskattning under beskatt-
ningsåret eller på inkomst året när-
mast dessförinnan. Om den skatt-
skyldige har inkomst av aktiv nä-
ringsverksamhet från mer än en för-
värvskälla får avdrag beräknat en-
ligt detta stycke inte överstiga det
avdrag som kunnat göras om
inkomsten varit hänförlig till en och
samma förvärvskälla. Har den skatt-
skyldige inkomster som kan grunda
rätt till avdrag enligt detta stycke
både i inkomstslaget näringsverk-
samhet och som allmänt avdrag
skall den del av avdraget som be-
räknas på ett halvt basbelopp förde-
las efter respektive avdragsgrundan-
de inkomsts andel av de
sammanlagda avdragsgrundande in-
komsterna.
till en och samma förvärvskälla. Har
den skattskyldige inkomster som
kan grunda rätt till avdrag enligt
detta stycke både i inkomstslaget
näringsverksamhet och som allmänt
avdrag skall den del av avdraget
som beräknas på ett halvt basbelopp
fördelas efter respektive avdrags-
grundande inkomsts andel av de
sammanlagda avdragsgrundande
inkomsterna.
Om särskilda skäl föreligger får skattemyndigheten efter ansökan besluta
att avdrag för avgift för pensionsförsäkring respektive inbetalning på pen-
sionssparkonto får medges med högre belopp än som följer av bestämmel-
serna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyl-
dig, som redovisar inkomst som är att anse som inkomst endast av tjänst
med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h
och i men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får avdrag
medges högst med belopp, beräknat som för skattskyldig som avses i andra
stycket b. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i samband med
att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande pensions-
skydd, får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag som avses i de
två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som
härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har
sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 20 e femte stycket av
anvisningarna till 23 §. Har skattskyldig, som - själv eller genom förmed-
ling av juridisk person - bedrivit näringsverksamhet, upphört med driften i
förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryg-
gande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på inkomst av kapital som
är hänförlig till försäljning av förvärvskällan före avdraget, på inkomst av
passiv näringsverksamhet enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på
vissa förvärvsinkomster före avdraget samt på sådan intäkt av tjänst som
avses i 32 § 1 mom. första stycket h. Avdraget får i detta fall beräknas med
2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 227
17
Prop. 1995/96:227
beaktande av det antal år den skattskyldige drivit näringsverksamheten,
dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek
tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till
avdrag för avgift och inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6
och 7. Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för vaije år som
driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om all-
män försäkring bestämts för det år driften i förvärvskällan upphört och ej
heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som
inkomst av förvärvskällan i förekommande fall före avdraget, före avdrag
för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av anvisningar-
na till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna anvisningspunkt
och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses i punkt 7 och
före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen om socialavgifter
och sådan inkomst av kapital som är att hänföra till vinst med anledning av
överlåtelse av förvärvskällan. Har skattemyndigheten enligt punkt 1 tredje
stycket av anvisningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar pensionsförsäk-
ring, anger skattemyndigheten det högsta belopp varmed avdrag för avgift
för försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmel-
serna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i
en förvärvskälla Skattemyndighetens beslut i fråga som avses i detta stycke
får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte över-
klagas.
Har skattskyldig erlagt avgift eller gjort inbetalning som avses i 46 § 2
mom. första stycket 6 och 7 men har avdrag för avgiften eller inbetalningen
helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i andra stycket,
medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande be-
skattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsam-
mans med erlagd avgift och gjord inbetalning sistnämnda år överstiger vad
som anges i andra stycket.
Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift
eller inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 inte med
högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster
från olika förvärvskällor och övriga avdrag enligt 46 §. Avdrag, som på
grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det beskatt-
ningsår då avgiften betalades eller inbetalningen skedde, får utnyttjas senast
vid taxeringen för sjätte beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i
sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag
enligt 46 § gjorts.
Om avdrag medges enligt tredje
stycket sjätte meningen på grund av
att aktier eller andelar i fåmansföre-
tag avyttrats skall avdraget i första
hand göras som allmänt avdrag. Av-
draget begränsas till ett belopp mot-
svarande det lägsta av den del av
Om avdrag medges enligt fl är de
stycket sjätte meningen på grund av
att aktier eller andelar i fåmansföre-
tag avyttrats skall avdraget i första
hand göras som allmänt avdrag. Av-
draget begränsas till ett belopp mot-
svarande det lägsta av den del av
18
Prop. 1995/96:227
vinsten vid avyttringen som tas upp
som intäkt av tjänst och inkomsten
av tjänst före avdraget. Till den del
avdraget inte kan utnyttjas som all-
mänt avdrag får avdrag göras i in-
komstslaget kapital enligt 3 § 2
mom. sjätte stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.
I det fall avdrag medges på grund
av att andelar i fåmansägt handels-
bolag avyttrats skall avdrag göras i
inkomstslaget kapital enligt 3 § 2
mom. sjätte stycket lagen om statlig
inkomstskatt.
vinsten vid avyttringen som tas upp
som intäkt av tjänst och inkomsten
av tjänst före avdraget. Till den del
avdraget inte kan utnyttjas som all-
mänt avdrag får avdrag göras i in-
komstslaget kapital enligt 3 § 2
mom. sjätte lagen stycket
(1947:576) om statlig inkomstskatt.
I det fall avdrag medges på grund
av att andelar i fåmansägt handels-
bolag avyttrats skall avdrag göras i
inkomstslaget kapital enligt 3 § 2
mom. sjätte stycket lagen om statlig
inkomstskatt.
till 49 §
1.11 Som sjöinkomst räknas in-
komst av lön, naturaförmåner eller
annan ersättning till sådan arbets-
tagare som enligt sjömanslagen
(1973:282) anses som sjöman, om
denne är anställd i redarens tjänst
ombord på svenskt handelsfartyg.
Med anställning hos redare likställs
anställning hos annan arbetsgivare
som redaren antagit som entrepre-
nör. Till sjöinkomst räknas inte ba-
ra vad sjömannen uppbär från re-
daren utan även drickspengar och
dylikt. Vidare räknas till sjöinkomst
inkomster som enligt det föregående
uppbärs av
a) den som för redarens räkning
tjänstgör som kontrollant under far-
tygs byggande eller biträder vid far-
tygs utrustning för att senare tillträ-
da befattning på fartyget, och
b) den som före leveransen av ett
fartyg, som är under byggnad, och
innan tjänstgöring ombord påbör-
jats inställer sig på fartyget för att
lära känna det och dess tekniska
utrustning m.m.
Har sjöman anställts för att till-
19
Prop. 1995/96:227
träda befattning på ett visst fartyg,
skall lön eller annan ersättning som
utgår under en kortare väntetid an-
ses utgöra inkomst ombord på farty-
get. Har sjöman mönstrat av från
tjänst ombord på ett visst fartyg för
att tillträda tjänst ombord på ett
annat fartyg som tillhör samma re-
dare, skall ersättning som utgår un-
der en kortare väntetid anses som
utbetald i tjänsten ombord på det
förra fartyget.
2. Med anställning på ett svenskt
handelsfartyg avses anställning på
ett fartyg enligt 1 kap. I § sjölagen
(1994:1009) som används till han-
delssjöfart eller resandes fortskaf-
fande eller till annat ändamål som
har gemenskap med handelssjöfar-
ten.
Med anställning på ett svenskt
handelsfartyg likställs
a) en anställning på ett utländskt
handelsfartyg som en svensk redare
hyr i huvudsak obemannat, om an-
ställningen sker hos redaren eller
någon av redaren anlitad arbets-
givare,
b) anställning på ett svenskt han-
delsfartyg som hyrs ut till utländsk
redare i huvudsak obemannat om
anställningen sker hos fartygets
ägare eller någon av ägaren anlitad
arbetsgivare.
3. I denna lag avses med
inre fart: fart inom landet
huvudsakligen i hamnar eller på
floder, kanaler eller insjöar eller
inomskärs vid kusterna eller i Kal-
marsund,
n ä r f a r t: linjefart mellan
svenska hamnar utanför öppen kust
eller utomskärs vid kusterna samt
linjefart mellan svensk och utländsk
hamn, eller mellan utländska ham-
20
Prop. 1995/96:227
nar, dock ej linjefart bortom linjen
Hanstholm - Lindesnäs eller bortom
Cuxhaven,
fj ärrfart: annan fart än inre
fart och närfart.
4. Riksskatteverket skall årligen
lämna besked beträffande de fartyg
ombord på vilka de anställda skall
få sjöinkomstavdrag enligt 49 § och
skattereduktion enligt 2 § 4 mom.
andra - fjärde styckena uppbördsla-
gen (1953:272) samt beträffande
vilket fartområde som fartyget går i.
Riksskatteverkets beslut får inte
överklagas.
En redare skall före den 1 okto-
ber varje år till Riksskatteverket
lämna uppgift för nästkommande år
om svenska handelsfartyg med en
bruttodräktighet om minst 100 rö-
rande
1) storleken av fartyg som reda-
ren skall använda i sin näringsverk-
samhet,
2) den fart som fartygen är av-
sedda att användas i, och
3) entreprenör som redaren anli-
tar för sin verksamhet ombord samt
4) övriga förhållanden som kan
vara av betydelse för Riksskattever-
ket vid handläggning av ärenden
om klassificering.
Inträffar ändring i förhållande
om vilken uppgift lämnats, är reda-
ren skyldig att snarast anmäla detta
till Riksskatteverket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gång-
en vid 1999 års taxering.
2. Äldre bestämmelser i 19 § tillämpas i fråga om ränta som utgår enligt
36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt och som betalas ut efter
ikraftträdandet.
21
1 Senaste lydelse 1996:651.
2 Senaste lydelse 1996:651.
3 Senaste lydelse 1995:1521.
4 Senaste lydelse 1995:547.
5 Förutvarande 49 § upphävd genom 1990:650.
6 Senaste lydelse 1994:1677.
7 Senaste lydelse 1993:938.
8 Förutvarande punkt 7 av anvisningarna till 32 § upphävd genom
1990:650.
9 Senaste lydelse 1996:651.
10 Senaste lydelse 1995:919.
11 Förutvarande anvisningar till 49 § upphävda genom 1990:650.
Prop. 1995/96:227
22
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt
dels att 1 § 4 mom., 3 § 2 mom. och 9 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 8 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 mom.1 Beträffande stadig
inkomstskatt i form av kupongskatt
för utdelning på aktie i svenskt ak-
tiebolag och beträffande sjömans-
skatt skall gälla vad därom finnes
särskilt stadgat.
§
4 m o m. Beträffande statlig in-
komstskatt i form av kupongskatt
för utdelning på aktie i svenskt ak-
tiebolag skall gälla vad därom fin-
nes särskilt stadgat.
3§
2 mom.2 Från intäkt av kapital får avdrag göras för omkostnader för
intäkternas förvärvande samt, såvitt gäller fysisk person som har varit bo-
satt i Sverige under beskattningsåret och svenskt dödsbo, för ränteutgift och
förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och
sådana förpliktelser som anges i 1 mom., i den mån inte annat anges i 31 §
femte stycket, allt under förutsättning att avdrag inte skall göras från intäkt
av näringsverksamhet. Avdrag för realisationsförlust får dock göras av
annan fysisk person om skattskyldighet skulle ha förelegat för realisations-
vinst på den avyttrade egendomen.
Till realisationsförlust hänförs även valutakursförlust på fordringar och
skulder i utländsk valuta.
Särskilda bestämmelser om avdrag för realisationsförlust finns 125 § 11
mom., 26 § 10 mom., 27 § 5 och 6 mom. samt 29 § 2 mom. Avdrag för
realisationsförlust på egendom som avses i 28, 30 och 31 §§ och i fall som
avses i 13 mom. medges med 70 procent av förlusten.
Förvaltningskostnader får dras av endast till den del de överstiger 1 000
kronor under beskattningsåret.
Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra
liknande insatser i lotteri.
Från intäkt av kapital får avdrag
också göras för avgift för pensions-
försäkring i den omfattning som
anges i punkt 6 tredje och sjätte
styckena av anvisningarna till 46 §
kommunalskattelagen (1928:370)
och för avdrag i motsvarande om-
Från intäkt av kapital får avdrag
också göras för avgift för pensions-
försäkring i den omfattning som
anges i punkt 6 jjärde och sjunde
styckena av anvisningarna till 46 §
kommunalskattelagen (1928:370)
och för avdrag i motsvarande om-
23
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
fattning för inbetalning på pensions- fattning för inbetalning på pensions-
sparkonto enligt punkt 7 av nämnda sparkonto enligt punkt 7 av nämnda
anvisningar. anvisningar.
Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår
att uppskovsavdrag får göras i vissa fall.
Avdrag enligt detta moment får inte göras för omkostnader och förluster
avseende tillgångar hänförliga till ett pensionssparkonto.
8a§
Skattskyldig fysisk person, som
varit bosatt här i riket under be-
skattningsåret och som har upp-
burit sjöinkomst som avses i punkt 1
av anvisningarna till 49 § kommu-
nalskattelagen (1928:370) har rätt
till sjöinkomstavdrag enligt 49 §
samma lag.
9 §’
Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med på beskattningsåret
belöpande avgifter enligt lagen
(1994:1774) om allmänna egen-
avgifter och statligt grundavdrag i
nu nämnd ordning. Det som därefter
återstår utgör beskattningsbar för-
värvsinkomst.
Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med på beskattningsåret
belöpande avgifter enligt lagen
(1994:1744) om allmänna egen-
avgifter, statligt grundavdrag och
sjöinkomstavdrag i nu nämnd ord-
ning. Det som därefter återstår utgör
beskattningsbar förvärvsinkomst.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången
vid 1999 års taxering.
1 Senaste lydelse 1990:651.
2 Senaste lydelse 1993:1544.
3 Senaste lydelse 1994:1678.
24
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 13 och 17 §§ taxeringslagen (1990:324)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
13 §'
Omprövar skattemyndigheten självmant ett taxeringsbeslut, får ompröv-
ningsbeslut som är till den skattskyldiges fördel meddelas före utgången av
det femte året efter taxeringsåret.
Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av det
femte året efter taxeringsåret, om det föranleds av
1. skattemyndighets taxeringsbeslut eller allmän förvaltningsdomstols
beslut i mål om taxering avseende annat taxeringsår eller annan skattskyl-
dig,
2. allmän förvaltningsdomstols beslut om tillägg till eller ändring i fastig-
hetstaxering,
3. skattemyndighets beslut om fastighetstaxering enligt fastighetstaxe-
ringslagen (1979:1152),
4. beslut av Riksskatteverket,
kammarrätt eller Regeringsrätten
angående sjömansskatt,
5. beslut om utländsk skatt eller 4. beslut om utländsk skatt eller
om obligatoriska avgifter som avses
i 46 § 2 mom. första stycket 3 kom-
munalskattelagen (1928:370).
om obligatoriska avgifter som avses
i 46 § 2 mom. första stycket 3 kom-
munalskattelagen (1928:370).
Även om tiden för omprövning enligt första stycket har gått ut får skatte-
myndigheten till den skattskyldiges fördel självmant ompröva ett beslut om
skattetillägg så länge beslutet i den taxeringsfråga som föranlett skattetilläg-
get inte har vunnit laga kraft.
17 §2
Eftertaxering får också ske
1. vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbise-
ende,
2. när kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter saknats eller varit
felaktig,
3. när en ändring i ett taxerings- 3. när en ändring i ett taxerings-
beslut föranleds av beslut som anges beslut föranleds av beslut som anges
i 13 § andra stycket 7-5. i 13 § andra stycket 1-4.
25
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gängen
vid 1999 års taxering.
1 Senaste lydelse 1993:1562.
2 Senaste lydelse 1991:1902.
26
Prop. 1995/96:227
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter
dels att 3 kap. 36 § skall upphöra att gälla,
dels att 2 kap. 4 och 33 §§ samt 3 kap. 5 § skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 3 kap. 35 § skall lyda “Kontrolluppgifter
om ackordsöverskott”,
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 3 kap. 10 §, av följan-
de lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
4 §*
Fysisk person skall lämna självdeklaration
1. när hans bruttointäkter av tjänst i andra fall än som avses i 32 § 1
mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) och av aktiv
näringsverksamhet, under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst
24 procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
för året före taxeringsåret och inte annat följer av 6 §,
2. när hans bruttointäkter av tjänst i fall som avses i 32 § 1 mom. första
stycket h eller i kommunalskattelagen och av passiv näringsverksamhet
uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
3. när han haft bruttointäkter av kapital av annat slag än avkastning för
vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt 3 § 2 mom. tredje stycket upp-
bördslagen (1962:381) och bruttointäkterna av kapital uppgått till samman-
lagt minst 100 kronor,
4. om han inte varit bosatt i Sve- 4. om han inte varit bosatt i Sve-
rige under hela beskattningsåret el- rige under hela beskattningsåret när
ler om han under beskattningsåret bruttointäkterna uppgått till sam-
betalat sjömansskatt, när bruttoin- manlagt minst 100 kronor,
täktema uppgått till sammanlagt
minst 100 kronor,
5. när hans tillgångar av den art som anges i 3 § 1 mom. den upphävda
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt vid beskattningsårets utgång
haft ett värde som överstiger 900 000 kronor, eller
6. när underlag för skogsvårds-
avgift, statlig fastighetsskatt, avkast-
ningsskatt på pensionsmedel eller
särskild löneskatt på pensionskost-
nader skall fastställas för honom.
6. när underlag för stadig fastig-
hetsskatt, avkastningsskatt på pen-
sionsmedel eller särskild löneskatt
på pensionskostnader skall faststäl-
las för honom.
Vid bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket skall
hänsyn inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet för vilken skattskyldig-
27
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
het inte föreligger enligt kommunalskattelagen, lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt eller den upphävda lagen om stadig förmögenhetsskatt. Däre-
mot skall hänsyn tas till sådan inkomst eller förmögenhet som enligt dub-
belbeskattningsavtal skall vara helt eller delvis undantagen från beskattning
i Sverige.
Har makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och
levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft förmögenhet,
skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn till ma-
karnas sammanlagda förmögenhet.
Skall någon enligt den upphävda lagen om stadig förmögenhetsskatt
taxeras för förmögenhet som tillhör barn eller någon annan, skall hänsyn
tas därtill när deklarationsskyldigheten bedöms.
33 §2
Den som i varaktigt bedriven nä-
ringsverksamhet biträder deklara-
tionsskyldiga med att upprätta själv-
deklaration, kan för sådana deklara-
tionsskyldiga som skall lämna sär-
skild självdeklaration enligt 13 §
1-5 efter ansökan få tillstånd att
enligt tidsplan lämna deklarationer
under tiden den 1 april - den 15 juni
under taxeringsåret. Vid
ansökningshandlingen skall fogas
förteckning över de deklarations-
skyldiga. Om tillståndet medges,
skall den som är upptagen i förteck-
ningen anses ha fått anstånd med att
lämna deklarationen till den dag då
deklaration senast få lämnas enligt
tidsplanen.
Den som i varaktigt bedriven nä-
ringsverksamhet biträder deklara-
tionsskyldiga med att upprätta själv-
deklaration, kan för sådana deklara-
tionsskyldiga som skall lämna sär-
skild självdeklaration enligt 13 §
1-4 efter ansökan få tillstånd att
enligt tidsplan lämna deklarationer
under tiden den 1 april - den 15 juni
under taxeringsåret. Vid ansök-
ningshandlingen skall fogas förteck-
ning över de deklarationsskyldiga.
Om tillståndet medges, skall den
som är upptagen i förteckningen
anses ha fått anstånd med att lämna
deklarationen till den dag då dekla-
ration senast få lämnas enligt tids-
planen.
Ansökan enligt första stycket görs hos och prövas av skattemyndigheten
i det län inom vilken sökanden utövar sin näringsverksamhet.
3 kap.
5§3
Uppgiftsskyldighet enligt 4 § föreligger först efter föreläggande av skatte-
myndigheten beträffande
1. ersättning och förmån med anledning av tillfälligt arbete, som getts ut
av fysisk person eller dödsbo och inte utgör omkostnad i näringsverksam-
het, om avdrag för preliminär A-skatt inte har gjorts och det som mottaga-
ren sammanlagt fått haft ett lägre värde än 1 000 kronor för hela året,
28
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
2. ersättning och förmån med
anledning av tillfälligt arbete i andra
fall än som avses i 1 om det som
mottagaren sammanlagt fått haft ett
lägre värde än 100 kronor för hela
året,
2. ersättning och förmån med
anledning av tillfälligt arbete i andra
fall än som avses i 1 om det som
mottagaren sammanlagt fått haft ett
lägre värde än 100 kronor för hela
året samt förmån av fritt logi om-
bord för arbetstagare som avses i
punkt 1 av anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen (1928:370),
3. följande slag av ersättningar om det har angetts i kontrolluppgiften att
sådan ersättning har lämnats
a) kostnadsersättning för resa i tjänsten med allmänt kommunikations-
medel, hyrbil eller taxi, motsvarande gjorda utlägg,
b) kostnadsersättning för logi vid
sådan resa i tjänsten som avses i
punkt 3 av anvisningarna till 33 §
kommunalskattelagen (1928:370),
motsvarande gjorda utlägg,
b) kostnadsersättning för logi vid
sådan resa i tjänsten som avses i
punkt 3 av anvisningarna till 33 §
kommunalskattelagen, motsvarande
gjorda utlägg,
c) representationsersättning, motsvarande gjorda utlägg,
d) ersättning för ökade levnadskostnader vid sådan resa i tjänsten som
avses i punkterna 3 och 3 a av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen
eller för kostnader för resa med egen bil i tjänsten, i den mån ersättningarna
enligt 10 § första - tredje styckena uppbördslagen (1953:272) inte skall
ligga till grund för beräkning av preliminär A-skatt.
10 §3
Kontrolluppgift om sjöinkomst
skall även ange antalet arbetsda-
gar som tjänstgöringen omfattat
samt på vilket fartyg och i vilket
fartområde som tjänstgöringen ägt
rum.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2. Bestämmelserna i 2 kap. 4 § samt 3 kap. 5 och 10 §§ tillämpas första
gången vid 1999 års taxering.
3. Äldre bestämmelser om redares kontrolluppgiftsskyldighet i 3 kap.
36 § gäller fortfarande i fråga om inkomst som beskattas enligt sjömans-
skattelagen (1958:295).
29
Prop. 1995/96:227
1 Senaste lydelse 1996:693.
2 Senaste lydelse 1994:483.
3 Senaste lydelse 1992:681.
4 Förutvarande 10 § upphävd genom 1990:1136
30
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1981:691) om socialavgifter1
dels att 5 kap. 2 § skall upphöra att gälla,
dels att 2 kap. 2 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
2§
En arbetsgivare som sysselsätter sjömän skall på den ersättning som
utgetts till sådana för varje år betala även sjömanspensionsavgift med 1,20
procent.
I fråga om sjömän skall sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift
beräknas efter de procentsatser som regeringen eller, efter regeringens be-
myndigande, Riksförsäkringsverket årligen fastställer. Procentsatserna skall
utgöra den andel av de i 1 § första stycket 1 och 2 angivna procentsatserna
som svarar mot förhållandet mellan antalet svenska sjömän och hela antalet
sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal för den 30 september de tre år
som närmast föregått det år då procentsatserna fastställs. Hänsyn skall där-
vid inte tas till fartyg med en bruttodräktighet understigande 300. Procent-
satserna beräknas med två decimaler.
Med sjöman avses i denna lag Med sjöman avses i denna lag
den som skall betala sjömansskatt arbetstagare som avses i punkt 1 av
enligt 1 § 1 mom. första stycket la- anvisningarna till 49 § kommunal-
gen (1958:295) om sjömansskatt. skattelagen (1928:370).
Prop. 1995/96:227
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller
dock fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före utgången av år
1997.
1 Lagen omtryckt 1989:633.
31
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 4 § och 20 kap. 1 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring 1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
4§2
Till grund för beräkning av inkomst av anställning och inkomst av annat
förvärvsarbete undervisst år skall läggas den försäkrades taxering till statlig
inkomstskatt avseende nämnda år. Avser taxeringen beskattningsår som ej
sammanfaller med kalenderår, skall inkomst under beskattningsåret anses
hava åtnjutits under det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret.
Närmare bestämmelser rörande beräkningen av inkomst av anställning
och inkomst av annat förvärvsarbete beslutas av riksdagen särskilt.
Angående beräkningen av in-
komst av anställning, för vilken den
försäkrade inte är skattskyldig här i
riket eller för vilken den försäkrade
har att betala sjömansskatt, finns
det särskilda bestämmelser.
Angående beräkningen av inkomst
av anställning, för vilken den för-
säkrade inte är skattskyldig här i
riket enligt kommunalskattelagen
(1928:370) finns det särskilda be-
stämmelser.
20 kap.
1§
I denna lag avses, där ej annat framgår, med år kalenderår och med
månad kalendermånad.
Med sjöman avses, där ej annat framgår, arbetstagare som enligt sjö-
manslagen (1973:282) anses som sjöman.
Med anställning på svenskt handelsfartyg likställes anställning på ut-
ländskt handelsfartyg som svensk redare förhyr i huvudsak obemannat, om
anställningen sker hos denne eller någon av honom anlitad arbetsgivare.
Uthyres svenskt handelsfartyg till utländsk redare i huvudsak obemannat,
äga bestämmelserna i denna lag tillämpning om anställningen sker hos
fartygets ägare eller någon av denne anlitad arbetsgivare.
Bestämmelserna i 1 kap. 3 § and-
ra stycket äga icke tillämpning i fall
då lagen (1958:295) om sjömans-
skatt enligt beslut jämlikt 36 a §
nämnda lag icke skall tillämpas.
32
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller
dock fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tid före den 1
januari 1998.
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1991:1838.
3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 227
33
Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 4 §§ lagen (1959:551) om beräkning
av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
Pensionsgrundande inkomst en-
ligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring bestäms av skattemyn-
digheten i det län den försäkrade
taxerats till statlig inkomstskatt eller
skulle ha taxerats till sådan skatt, om
han varit bosatt i riket eller inte haft
att erlägga sjömansskatt.
Pensionsgrundande inkomst för
sjöman, som inte är bosatt i riket,
skall bestämmas av Skattemyndig-
heten i Göteborgs och Bohus län.
För annan försäkrad än som i
första eller andra stycket sägs skall
den pensionsgrundande inkomsten
bestämmas av Skattemyndigheten i
Stockholms län.
1§2
Pensionsgrundande inkomst en-
ligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring bestäms av skattemyn-
digheten i det län den försäkrade
taxerats till stadig inkomstskatt eller
skulle ha taxerats till sådan skatt, om
den försäkrade varit bosatt i riket.
För annan försäkrad än som i
första stycket sägs skall den pen-
sionsgrundande inkomsten be-
stämmas av Skattemyndigheten i
Stockholms län.
Pensionsgrundande inkomst
skall, i den mån den utgörs av annan
inkomst än som avses i 3 §, bestäm-
mas med ledning av den försäkrades
taxering till statlig inkomstskatt el-
ler, såvitt gäller försäkrad som av-
ses i 1 § första stycket lagen
(1958:295) om sjömansskatt, med
ledning av redares redovisning en-
ligt 14 § nämnda lag. Ändras ett
taxeringsbeslut av förvaltningsdom-
stol eller - efter utgången av novem-
ber taxeringsåret - av skattemyndig-
het, skall verkställd beräkning av
pensions grundande inkomst ändras
endast om ändringsbeslutet föranle-
Pensionsgrundande inkomst
skall, i den män den utgörs av annan
inkomst än som avses i 3 §, bestäm-
mas med ledning av den försäkrades
taxering till statlig inkomstskatt.
Ändras ett taxeringsbeslut av för-
valtningsdomstol eller - efter ut-
gången av november taxeringsåret -
av skattemyndighet, skall verkställd
beräkning av pensionsgrundande
inkomst ändras endast om ändrings-
beslutet föranleder avvikelse från
nämnda beräkning med minst 1 000
kronor.
34
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
der avvikelse från nämnda beräk-
ning med minst 1 000 kronor.
4§
Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall, utöver vad som
framgår av lagen om allmän försäkring, gälla följande.
Värdet av skattepliktiga förmå-
ner i annat än pengar till arbetsta-
gare, som skall betala sjömansskatt,
skall uppskattas i enlighet med vad
som föreskrivs av regeringen eller
den myndighet som regeringen be-
stämmer. Skattepliktiga förmåner
skall i andra fall tas upp till ett vär-
de som bestäms i enlighet med 8 §
första - fjärde och sjätte styckena
uppbördslagen (1953:272). När
skäl föreligger får avvikelse ske från
förmånsvärde som skattemyndighe-
ten bestämt enligt 5 § andra stycket
lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare.
Skattepliktiga förmåner skall tas
upp till ett värde som bestäms i en-
lighet med 8 § första - fjärde och
sjätte styckena uppbördslagen
(1953:272). När skäl föreligger får
avvikelse ske från förmånsvärde
som skattemyndigheten bestämt en-
ligt 5 § andra stycket lagen
(1984:668) om uppbörd av social-
avgifter från arbetsgivare.
Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostna-
der som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, i den mån
kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger ettusen
kronor.
Särskilda föreskrifter angående beräkning av sådan inkomst av anställ-
ning, som enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt hänförs till intäkt
av näringsverksamhet meddelas av regeringen eller myndighet som rege-
ringen bestämmer.
Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete får från inkomst av en
viss förvärvskälla inte dras av underskott i annan förvärvskälla.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller
dock fortfarande vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst för år
1997 och tidigare år.
1 Lagen omtryckt 1976:1015.
2 Senaste lydelse 1991:507.
3 Senaste lydelse 1990:349.
4 Senaste lydelse 1993:1521.
35
Prop. 1995/96:227
Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)'
dels att 2 § 4 mom., 8 § och 68 § 5 mom. skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 12 a och 78 b §§, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§
4 m o m.2 Skattereduktion med-
ges skattskyldig för underskott av
kapital enligt 3 § 14 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.
Skattereduktionen skall uppgå till
30 procent av den del av underskot-
tet som inte överstiger 100 000 kro-
nor och 21 procent av återstoden.
Om en skattskyldig under beskatt-
ningsåret har varit skyldig att beta-
la sjömansskatt enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt och
denna har satts ned enligt 12 § 4
mom. samma lag på grund av un-
derskott av kapital skall skattere-
duktionen dock minskas med det
belopp varmed nedsättning har
skett.
4 mom. Skattereduktion med-
ges skattskyldig för underskott av
kapital enligt 3 § 14 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.
Skattereduktionen skall uppgå till
30 procent av den del av under-
skottet som inte överstiger 100 000
kronor och 21 procent av återsto-
den.
Skattskyldig som uppburit sjöin-
komst enligt punkt 1 av anvisning-
arna till 49 § kommunalskattelagen
(1928:370) under ett helt år medges
skattereduktion med 10 000 kronor
vid anställning på svenskt handels-
fartyg som går i närfart och med
12 000 kronor vid anställning på
svenskt handelsfartyg som går i
fj ärrfart.
Skattskyldig som uppburit sjöin-
komst under en del av ett år medges
skattereduktion med en trehundra-
sextiofemtedel av belopp som anges
i föregående stycke för varje dag
under vilken sjöinkomst uppburits.
Skattereduktion sker i första
handför sjöinkomst och därefter för
36
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
Skattereduktion sker endast i frå-
ga om statlig inkomstskatt, kommu-
nal inkomstskatt, skogsvårdsavgift
och statlig fastighetsskatt.
underskott i kapital.
Skattereduktion sker endast i frå-
ga om statlig inkomstskatt, kom-
munal inkomstskatt och statlig fas-
tighetsskatt.
Bestämmelserna om skattereduktion skall tillämpas vid debitering av
slutlig skatt, tillkommande skatt, preliminär F-skatt och särskild A-skatt
samt vid beslut om beräkning i enskilt fall av preliminär A-skatt, öretal
som uppkommer vid beräkning av skattereduktion bortfaller.
8§3
Åtnjuter skattskyldig jämte kontant inkomst andra förmåner skall preli-
minär A-skatt beräknas efter inkomstfönnånemas sammanlagda värde. Har
den skattskyldige utgett ersättning för en förmån skall förmånsvärdet sättas
ned med ersättningens belopp.
Värdet av bilförmån skall beräknas enligt punkt 2 av anvisningarna till
42 § kommunalskattelagen (1928:370). Andra stycket andra meningen av
nämnda anvisningspunkt skall dock tillämpas endast i fall som avses i sjätte
stycket nedan. Värdet av förmån av räntefritt lån eller lån där räntan under-
stiger marknadsräntan skall beräknas enligt punkt 10 tredje - femte stycke-
na av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen.
Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte är
semesterbostad skall beräknas enligt följande grunder. Riket delas in i om-
råden som är väsentligen enhetliga i fråga om boendekostnader. Förmåns-
värdet av en bostad inom vaije område skall bestämmas till det genomsnitt-
liga värdet beräknat per kvadratmeter bostadsyta för jämförbara bostäder
inom området. Om bostaden är belägen utom tätort med närmaste omgiv-
ning skall dock värdet bestämmas till det lägsta av nämnda genomsnittsvär-
den reducerat med tio procent.
Värdet av annan förmån än som Värdet av annan förmån än som
avses i andra och tredje styckena
skall beräknas enligt 42 § andra
stycket kommunalskattelagen samt
punkt 1 andra och tredje styckena
och punkt 3 av anvisningarna till
den paragrafen.
avses i andra och tredje styckena
skall beräknas enligt 42 § andra och
jjärde styckena kommunalskatte-
lagen samt punkt 1 andra och tredje
styckena och punkt 3 av anvis-
ningarna till den paragrafen.
Föreligger fall som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till
42 § kommunalskattelagen får skattemyndigheten bestämma värdet av
förmånen med hänsyn härtill.
Om skattemyndigheten bestämt värdet av förmånen enligt bestämmelser-
na i 5 § andra stycket lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare skall detta värde användas även vid beräkning av preliminär
A-skatt.
37
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
12a§
För sjöman som avses i första
stycket punkt 1 av anvisningarna till
49 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall preliminär A-skatt
i fall som avses i 4 § 1 mom. och
40 § tas ut enligt de grunder som
där anges samt med beaktande av
att sjömannen har rätt till sjöin-
komstavdrag enligt 49 § kommunal-
skattelagen samt medfrångående av
bestämmelserna i 2 § 4 mom. sista
stycket skattereduktion enligt andra
eller tredje stycket samma lagrum.
68
5 m o m.4 Vad i 3 och 4 mom.
sägs äger motsvarande tillämpning,
då den som är berättigad att återfå
skatt har att betala sjömansskatt,
särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta, särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl. eller
kupongskatt.
§
5 m o m. Vad i 3 och 4 mom.
sägs äger motsvarande tillämpning,
då den som är berättigad att återfå
skatt har att betala särskild in-
komstskatt för utomlands bosatta,
särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl. eller kupong-
skatt.
I lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgif-
ter finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.
78b§
Har annan arbetsgivare för sjö-
man än redare fast driftställe i riket
bara på fartyg, svarar redaren för
att arbetsgivaren fullgör sina för-
pliktelser enligt denna lag som om
förpliktelserna ålegat redaren själv.
Har redare till följd härav betalat
skattebelopp, får redaren kräva till-
baka beloppet av sjömannens ar-
betsgivare. Därvid tillämpas be-
stämmelserna i 76 §.
Bestämmelserna i 4 § preskrip-
tionslagen (1981:130) gäller i fråga
38
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
om regressfordran enligt första
stycket
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas i fråga om
inkomster som uppburits efter utgången av år 1997. Äldre föreskrifter gäl-
ler dock fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tid före
utgången av år 1997.
1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Senaste lydelse 1994:1866.
3 Senaste lydelse 1993:1516.
4 Senaste lydelse 1991:593.
39
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av so-
cialavgifter från arbetsgivare 1
dels att 31-35 och 37 § § samt rubriken närmast före 31 § skall upphöra
att gälla,
dels att 2,44,68, 73 och 76 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 20 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§2
I denna lag förstås med
Zön: sådan lön eller annan ersättning enligt 2 kap. 3 - 5 §§ lagen
(1981:691) om socialavgifter på vilken arbetsgivaravgifter skall beräknas;
uppbördsdeklaration: sådan uppbördsdeklaration som anges i 54 § 1
mom. uppbördslagen (1953:272);
månadsavgift: de arbetsgivaravgifter som skall redovisas enligt 4 §;
utgiftsår. det kalenderår för vilket arbetsgivaravgifter skall betalas;
årsavgift: summan av de arbetsgivaravgifter som belöper på utgiftsåret;
redaravgift-.de arbetsgiva-
ravgifter som avser lön för vilken
sjömansskatt skall betalas;
restitutionsränta: ränta enligt 24 §;
anståndsränta: ränta enligt 13 §;
respitränta: ränta enligt 14 §.
Prop. 1995/96:227
20 §3
Har annan arbetsgivare för sjö-
man än redare fast driftställe i riket
bara på fartyg, svarar redaren för
att arbetsgivaren fullgör sina för-
pliktelser enligt denna lag som om
förpliktelserna ålegat redaren själv.
Har redare till följd härav betalat
avgifter, får redaren kräva tillbaka
beloppet av sjömannens arbetsgiva-
re. Därvid tillämpas bestämmelser-
na i 76 § uppbördslagen
(1953:272).
Bestämmelserna i 4 § preskrip-
tionslagen (1981:130) gäller i fråga
om regressfordran enligt första
stycket.
40
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
44 §
Frågor om avgiftstillägg som avser månadsavgift eller årsavgift som har
fastställts av skattemyndigheten prövas av myndigheten.
Riksskatteverket och, när fråga
är om redaravgift, det allmänna
ombudet för sjömansskatt får i den
ordning som gäller för överklagan-
de enligt denna lag hos länsrätten
eller, när fråga är om redaravgift,
Sjömansskattenämnden yrka att av-
giftstillägg påförs.
Riksskatteverket får i den ord-
ning som gäller för överklagande
enligt denna lag hos länsrätten yrka
att avgiftstillägg påförs.
68 §
Skattemyndighetens beslut får Skattemyndighetens beslut får
överklagas hos länsrätten. Sjömans- överklagas hos länsrätten.
skattekontorets beslut får överkla-
gas hos sjömansskattenämnden.
Överklagandet skall vara skrift-
ligt.
73 §
Överklagande av Riksskattever-
ket eller av det allmänna ombudet
för sjömansskatt skall ha kommit in
inom tidsfrist som enligt 57, 58 och
63 - 66 §§ gäller för beslut om om-
prövning på initiativ av skattemyn-
dighet eller efter sådan tid men in-
om två månader från den dag då det
överklagade beslutet meddelades.
Överklagande av Riksskattever-
ket skall ha kommit in inom tidsfrist
som enligt 57, 58 och 63 - 66 §§
gäller för beslut om omprövning på
initiativ av skattemyndighet eller
efter sådan tid men inom två måna-
der från den dag då det överklagade
beslutet meddelades.
Överklagas ett omprövningsbeslut som avser efterprövning och yrkas
ändring till arbetsgivarens nackdel, skall överklagandet ha kommit in inom
två månader från den dag då beslutet meddelades.
76 §<
Länsrättens beslut i fråga som avses i 6 § tredje stycket, 7 § eller 22 a §
andra stycket får inte överklagas.
Överklagande av länsrättens beslut i fråga som avses i 13 § första stycket
får prövas av kammarrätten endast om den har meddelat prövningstillstånd.
Sjömansskattenämndens beslut
41
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
överklagas hos kammarrätten inom
den tid som gäller vid överklagande
hos kammarrätten av nämndens
beslut enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt. Beslut i Jråga som
avses i 6 § tredje stycket, eller
22 a § andra stycket får dock inte
överklagas.
Överklagande av Sjömansskatte-
nämndens beslut i fråga som avses i
13 § första stycket får prövas av
kammarrätten endast om den har
meddelat prövnings tillstånd.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller
dock fortfarande för avgifter som avser tid före utgången av år 1997 om
inte annat följer av punkterna 2-4.
2. Beslut som har fattats av skattemyndigheten med stöd av lagen
(1991:1870) om överflyttande av arbetsuppgifter från Riksskatteverkets
Sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län
överklagas till Länsrätten i Göteborgs och Bohus län.
3. Ärenden som före ikraftträdandet överklagats hos Sjömansskatte-
nämnden men inte avgjorts av nämnden före den 1 januari 1998 skall hand-
läggas av Länsrätten i Göteborgs och Bohus län.
4. Riksskatteverket skall från och med den 1 januari 1998 föra det all-
männas talan i allmän förvaltningsdomstol i mål som avser överklagande av
skattemyndighetens eller Sjömansskattenämndens beslut.
1 Lagen omtryckt 1991:98.
Senaste lydelse av 32 § 1992:642.
Senaste lydelse av 34 § 1992:642.
2 Senaste lydelse 1992:642.
3 Förutvarande 20 § upphävd genom 1990:1318.
4 Senaste lydelse 1994:475.
42
Prop. 1995/96:227
Härigenom föreskrivs att 5, 7 och 21 §§ lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5§*
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:
1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställ-
ning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den
mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;
3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av
ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktie-
bolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;
4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppbu-
rits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som upp-
burit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet överstiger
uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits
enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt bestämmelserna i
17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivränta
eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till den del beloppet översti-
ger den pension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett, och
för annan ersättning enligt lagen om allmän försäkring;
5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller
svensk kommun;
6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste-
pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven för-
säkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört av
ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige
enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande;
7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension
eller förmån, om förmån utgår från Sverige på grund av förutvarande tjänst
och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;
8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om er-
sättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till
någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänst-
göring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskade-
skydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;
9. dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om ar-
betslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
43
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;
Prop. 1995/96:227
10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349);
11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;
12. återfört avdrag för egenavgif-
ter enligt lagen (1981:691) om soci-
alavgifter, egenavgifter som fallit
bort, i den mån avdrag har med-
getts för avgifterna samt avgifter
som avses i 46 § 2 mom. första
stycket 3 kommunalskattelagen
(1928:370) och som satts ned ge-
nom ändrad debitering i den mån
avdrag har medgetts för avgifterna
och dessa inte hänför sig till nä-
ringsverksamhet.
12. återfört avdrag för egenavgif-
ter enligt lagen (1981:691) om soci-
alavgifter, egenavgifter som fallit
bort, i den mån avdrag har med-
getts för avgifterna samt avgifter
som avses i 46 § 2 mom. första
stycket 3 kommunalskattelagen
(1928:370) och som satts ned ge-
nom ändrad debitering i den mån
avdrag har medgetts för avgifterna
och dessa inte hänför sig till nä-
ringsverksamhet;
13. sjöinkomst som avses i punkt
1 av anvisningarna till 49 § kommu-
nalskattelagen.
Som inkomst enligt första stycket 1-3 anses också förskott på sådan
inkomst. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den
enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.
Däremot räknas inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension.
Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i
riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga
besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande
(t. ex. handelsresande).
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som
är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.
7§
Särskild inkomstskatt tas ut med
25 procent av skattepliktig inkomst.
Särskild inkomstskatt tas ut med
25 procent av skattepliktig inkomst.
Särskild inkomstskatt tas dock ut
med 15 procent av skattepliktig in-
komst beträffande inkomster som
avses i 5 § första stycket 13.
Öretal som uppkommer vid beräkning av skatten bortfaller.
44
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
21 §2
I fråga om särskild inkomstskatt
gäller i tillämpliga delar vad som
sägs om överflyttning av besluts-
behörighet i 2 a §, om anstånd med
inbetalning av skatt i 49 och 51 §§,
om dröjsmålsavgift i 58 §, om in-
drivning i 59 §, om ansvar för skatt
som påförts en avliden eller ett
dödsbo i 61 §, om central tillsyn
m.m. i 72 §, om rätt att ta del av pre-
liminär självdeklaration m m. i 73 §,
om arbetsgivares ansvarighet för
arbetstagares skatt, m.m. i 77, 77 a,
77 c och 78 §§, om vite i 83§, om
omprövning m.m. i 84 - 94 §§, om
beslut om särskilda debiterings-
åtgärder i 95 § samt om överklagan-
de m.m. i 96 - 103 §§ uppbördsla-
gen (1953:272). Beslut om anstånd
som avses i 49 § den lagen medde-
las av beskattningsmyndigheten en-
ligt denna lag. Beslut om anstånd
skall skyndsamt meddelas den skatt-
skyldige utan kostnad för denne.
I fråga om särskild inkomstskatt
gäller i tillämpliga delar vad som
sägs om överflyttning av besluts-
behörighet i 2 a §, om anstånd med
inbetalning av skatt i 49 och 51 §§,
om dröjsmålsavgift i 58 §, om in-
drivning i 59 §, om ansvar för skatt
som påförts en avliden eller ett
dödsbo i 61 §, om central tillsyn
m.m. i 72 §, om rätt att ta del av pre-
liminär självdeklaration m m. i 73 §,
om arbetsgivares ansvarighet för
arbetstagares skatt, m.m. i 77, 77 a,
77 c, 78 och 78 b §§, om vite i 83 §,
om omprövning m.m. i 84 - 94 §§,
om beslut om särskilda debiterings-
åtgärder i 95 § samt om överklagan-
de m.m. i 96 - 103 §§ uppbördsla-
gen (1953:272). Beslut om anstånd
som avses i 49 § den lagen medde-
las av beskattningsmyndigheten en-
ligt denna lag. Beslut om anstånd
skall skyndsamt meddelas den skatt-
skyldige utan kostnad för denne.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas på inkomster
som hänför sig till tid efter ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 1994:1982.
2 Senaste lydelse 1996:678.
45
Prop. 1995/96:227
Härigenom föreskrivs att 3 och 23 §§ lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3§
I denna lag avses med
bosatt utomlands: om fysisk person att denne inte är bosatt här i riket
eller stadigvarande vistas här,
hemmahörande i utlandet: om fysisk person att denne är bosatt utom-
lands och om juridisk person att denne inte är registrerad här i riket och inte
heller har fast driftställe här,
artistisk verksamhet: personligt framträdande inför publik eller vid ljud-
eller bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller liknande,
artist: den som utövar artistisk verksamhet,
idrottslig verksamhet: personligt framträdande inför publik direkt eller
genom ljud- eller bildupptagningar,
idrottsman: den som utövar idrottslig verksamhet,
artistföretag: fysisk eller juridisk person som utan att vara arrangör mot
ersättning tillhandahåller artist eller idrottsman,
arrangör: fysisk eller juridisk person som anordnar tillställning med
artistisk eller idrottslig verksamhet,
svenskt fartyg: sådant
svenskt handelsfartyg som avses i
1 § lagen (1958:295) om sjömans-
skatt eller sådant utländskt han-
delsfartyg som avses i punkt 1 av
anvisningarna till nämnda para-
graf
svenskt fartyg: sådant
svenskt eller utländskt handelsfar-
tyg som avses i punkt 2 av anvis-
ningarna till 49 § kommunalskatte-
lagen (1928:370).
23 §
I fråga om särskild inkomstskatt
gäller i tillämpliga delar vad som
sägs om anstånd med inbetalning
av skatt i 49 och 51 §§, om uppbörd
i 52 § om dröjsmålsavgift i 58 §, om
indrivning i 59 §, om ansvar för
skatt som påförts en avliden eller ett
dödsbo i 61 §, om rätt att taga del av
prelimär självdeklaration i m m. i
73 §, om arbetsgivares ansvarighet
för arbetstagares skatt, m.m. i TI, 77
a, 77c och 78 §§, om vite i 83 §,
I fråga om särskild inkomstskatt
gäller i tillämpliga delar vad som
sägs om anstånd med inbetalning
av skatt i 49 och 51 §§, om uppbörd
i 52 § om dröjsmålsavgift i 58 §, om
indrivning i 59 §, om ansvar för
skatt som påförts en avliden eller ett
dödsbo i 61 §, om rätt att taga del av
prelimär självdeklaration i m m. i
73 §, om arbetsgivares ansvarighet
för arbetstagares skatt, m.m. i TI, TI
a, 77 c, 78 och 78 b §§, om vite i
46
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
om omprövning m.m. i 84 - 94 §§
om beslut om särskilda debiterings-
åtgärder i 95 § samt om överklagan-
de m.m. i 97, 99, 101 och 103 §§
uppbördslagen (1953:272). Vad
som där sägs om arbetsgivare skall
då gälla den som är redovisnings-
skyldig enligt 14 § denna lag och
vad om där sägs om skattemyndig-
het skall gälla Skattemyndigheten i
Dalarnas län. Med uppbördsdeklara-
tion avses enligt denna lag redovis-
ning enligt 14 §. Beslut om anstånd
skall skyndsamt meddelas den skatt-
skyldige utan kostnad för denne.
83 §, om omprövning m.m. i 84 -
94 §§, om beslut om särskilda debi-
teringsåtgärder i 95 § samt om över-
klagande m.m. i 97, 99, 101 och
103 §§ uppbördslagen (1953:272).
Vad som där sägs om arbetsgivare
skall då gälla den som är redovis-
ningsskyldig enligt 14 § denna lag
och vad om där sägs om skattemyn-
dighet skall gälla Skattemyndighe-
ten i Dalarnas län. Med uppbördsde-
klaration avses enligt denna lag re-
dovisning enligt 14 §. Beslut om
anstånd skall skyndsamt meddelas
den skattskyldige utan kostnad för
denne.
I 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring finns bestämmelser om skyl-
dighet för arbetsgivare att lämna särskild kontrolluppgift för beräkning av
pensionsgrundande inkomst.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas på inkomster
som hänför sig till tid efter ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 1996:679 och prop. 1995/96:224.
47
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:1744) om allmänna egenav-
gifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1§
Allmänna egenavgifter skall Allmänna egenavgifter skall
betalas enligt denna lag. Bestämmel- betalas enligt denna lag.
ser om allmänna egenavgifier finns
även i lagen (1958:295) om sjö-
mansskatt.
Prop. 1995/96:227
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
48
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1989:532) om tillstånd för anställ-
ning på fartyg skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
1§*
En utlänning skall ha tillstånd för att ha anställning som avser befattning
på svenskt fartyg i utrikes trafik (anställningstillstånd) om inte utlänningen
har permanent uppehållstillstånd i Sverige eller är medborgare i Danmark,
Finland, Island eller Norge.
Kravet på anställningstillstånd gäller inte för annan utlänning som är
medborgare i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(EES).
Kravet på anställningstillstånd
omfattar inte heller annan utlänning
än som avses i första och andra
styckena, om fartyget huvudsakli-
gen används i sådan fjärrfart som
avses i 2 § lagen (1958:295) om
sjömansskatt.
Kravet på anställningstillstånd
omfattar inte heller annan utlänning
än som avses i första och andra
styckena, om fartyget huvudsakli-
gen används i sådan fjärrfart som
avses i punkt 3 av anvisningarna till
49 § kommunalskattelagen
(1928:370).
Regeringen får föreskriva andra undantag från kravet på anställnings-
tillstånd.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas på anställnings-
tillstånd från och med ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 1992:1724.
4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 227
49
Härigenom föreskrivs att 3,7 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343)'
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§2
Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges
1. skatt enligt uppbördslagen 1. skatt enligt uppbördslagen
(1953:272), och sjömansskatt, (1953:272),
2. mervärdesskatt, annan skatt eller avgift för vilken Skattemyndigheten
i Dalarnas län är beskattningsmyndighet och fordonsskatt,
3. arbetsgivaravgift, särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
4. skatte- och avgiftstillägg samt förseningsavgift,
5. ränta och avgift som utgår i samband med uppbörd eller indrivning av
skatt eller avgift enligt 1-4.
Med skatt enligt uppbördslagen avses, förutom skatt och avgift enligt 1 §
nämnda lag, även annan avgift och ränta som utgår enligt bestämmelserna i
lagen.
7§3
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och
6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som
enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och dot-
terföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter.
2. Uppgifter angående avslutad
revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 §
taxeringslagen (1990:324), 17 kap.
4 § mervärdesskattelagen
(1994:200), 78 § 2 a mom. upp-
bördslagen (1953:272), 27 a § lagen
(1984:668) om uppbörd av social-
avgifter från arbetsgivare eller
19 b § lagen (1958:295) om sjö-
mansskatt. För varje sådan åtgärd
får anges tid, art, beskattningspe-
riod, skatteslag, myndighets beslut
2. Uppgifter angående avslutad
revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 §
taxeringslagen (1990:324), 17 kap.
4 § mervärdesskattelagen
(1994:200), 78 § 2 a mom. upp-
bördslagen (1953:272) eller 27 a §
lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare. För
varje sådan åtgärd får anges tid, art,
beskattningsperiod, skatteslag, myn-
dighets beslut om beloppsmässiga
ändringar av skatt eller underlag för
50
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
om beloppsmässiga ändringar av
skatt eller underlag för skatt med
anledning av åtgärden samt uppgift
huruvida bokföringsskyldighet har
fullgjorts.
skatt med anledning av åtgärden
samt uppgift huruvida bokförings-
skyldighet har fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om
innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om återkallel-
se av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för beslutet,
uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt uppbördsla-
gen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen
(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och
lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad
inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av
sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift
om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt,
dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga
förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild själv-
deklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra stycket
lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall
lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och
uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyn-
dighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts be-
talningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk
person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller kon-
kurs samt uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändel-
se samt namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdekla-
ration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan
särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pen-
sionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxerings-
värde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för
fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om
fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning
av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad
51
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
på fastighet.
14. Uppgift om tid och art för
planerad eller pågående revision
samt beskattningsperiod och skatte-
slag som denna avser samt uppgift
om tid för planerat besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 §
taxeringslagen, 17 kap. 4 § mervär-
desskattelagen, 78 § 2 a mom. upp-
bördslagen, 27 a § lagen om upp-
börd av socialavgifter från arbetsgi-
vare eller 19 b § lagen om sjömans-
skatt.
14. Uppgift om tid och art för
planerad eller pågående revision
samt beskattningsperiod och skatte-
slag som denna avser samt uppgift
om tid för planerat besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 §
taxeringslagen, 17 kap. 4 § mervär-
desskattelagen, 78 § 2 a mom. upp-
bördslagen eller 27 a § lagen om
uppbörd av socialavgifter från ar-
betsgivare.
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är närings-
idkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatte-
återbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och
typ.
16. Uppgift om antal perioder
om trettio dagar för vilka den skatt-
skyldige uppburit inkomst som be-
skattas enligt lagen om sjömans-
skatt.
16. Uppgift om antal dagar för
vilka den skattskyldige uppburit
sjöinkomst enligt punkt 1 av anvis-
ningarna till 49 § kommunalskatte-
lagen (1928:370).
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräk-
ning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som
under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.
19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skatte-
reduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt
7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar och
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:000) om skat-
tereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande
av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om sådan
skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-
land.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap.
16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt
respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslutning för
koncemmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets
52
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbe-
loppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 §
andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnum-
mer och namn.
24. Uppgift som skall länmas enligt 13 kap. 29 eller 30 § mervärdesskat-
telagen.
19 §4
Om inte annat sägs i andra eller tredje stycket skall sådana uppgifter i det
centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras
när sju år gått från utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut.
Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5,6 §, 7 §
3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på
preliminär F-skatt och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsav-
drag enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får
bevaras även efter utgången av den tid som anges i första stycket. Detsam-
ma gäller uppgifter om
1. personnummer för make och, om samtaxering sker med annan person,
personnummer för denne,
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart
på kontrolluppgift om inkomst av kapital,
4. antal perioder om trettio dagar 4. antal dagar för vilka den skatt-
för vilka den skattskyldige uppburit skyldige uppburit sjöinkomst enligt
inkomst som beskattas enligt lagen punkt 1 av anvisningarna till 49 §
(1958:295) om sjömansskatt, kommunalskattelagen (1928:370),
5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsav-
drag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt.
Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det
år under vilket revisionen avslutades.
Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för upp-
gifter som avses i första eller tredje stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre bestämmelser gäller
dock fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tid före utgång-
en av år 1997.
1 Lagen omtryckt 1983:143.
2Lydelse enligt prop. 1995/96:224.
3 Lydelse enligt prop. 1995/96:217.
4 Senaste lydelse 1994:1905.
53
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
1
De penningmedel som enligt 4
kap. 3 § lagen (1981:691) om so-
cialavgifter, 6 § lagen (1994:1744)
om allmänna egenavgifter och 3 §
lagen (1958:295) om sjömansskatt
skall föras till Allmänna pensions-
fonden, skall förvaltas av första -
femte fondstyrelserna.
Föreslagen lydelse
§*
De penningmedel som enligt 4
kap. 3 § lagen (1981:691) om soci-
alavgifter och 6 § lagen
(1994:1744) om allmänna egen-
avgifter skall föras till Allmänna
pensionsfonden, skall förvaltas av
första - femte fondstyrelserna.
Bestämmelser om första - tredje fondstyrelserna finns i 2 - 16, 21 - 25,
44 och 45 §§ samt om fjärde och femte fondstyrelserna i 26, 28 - 30, 32 -
35,37,39, och43 -45 §§.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas i fråga om
avgifter på inkomster som uppburits efter utgången av år 1997. Äldre före-
skrifter gäller dock fortfarande i fråga om penningmedel som förts till All-
männa pensionsfonden enligt 3 § lagen (1958:295) om sjömansskatt.
1 Senaste lydelse 1994:1749.
54
Prop. 1995/96:227
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§*
Under indrivningen gäller betämmelsema i 7 kap. 14 § utsökningsbal-
ken om företrädesrätt vid utmätning av lön för böter och viten samt för
fordringar som påförts enligt bestämmelserna i
1. uppbördslagen (1953:272), om inte annat föreskrivs i den lagen,
2. lagen (1958:295) om sjömans-
skatt, om inte annat föreskrivs i den
lagen,
3. lagen (1972:435) om överlast-
avgift,
4. lagen (1976:206) om felparke-
ringsavgift,
5. lagen (1976:339) om salu-
vagnsskatt,
6. lagen (1984:151) om punkt-
skatter och prisregleringsavgifter,
7. lagen (1984:668) om uppbörd
av socialavgifter från arbetsgivare,
om inte annat föreskrivs i den lagen,
8. fordonsskattelagen
(1988:327),
9. lagen (1989:471) om investe-
ringsskatt för vissa bygnadsarbeten,
10. lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta,
11. lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl.,
12. mervärdesskattelagen
(1994:200), eller
13. lagen (1994:419) om brotts-
offerfond.
2. lagen (1972:435) om överlastav-
gift,
3. lagen (1976:206) om felparke-
ringsavgift,
4. lagen (1976:339) om saluvagns-
skatt,
5. lagen (1984:151) om punktskat-
ter och prisregleringsavgifter,
6. lagen (1984:668) om uppbörd
av socialavgifter från arbetsgivare,
om inte annat föreskrivs i den lagen,
7. fordonsskattelagen (1988:327),
8. lagen (1989:471) om investe-
ringsskatt för vissa byggnadsarbe-
ten,
9. lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta,
10. lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta
artisterm.fi.,
11. mervärdesskattelagen
(1994:200), eller
12. lagen (1994:419) om brottsof-
ferfond.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter
gäller dock fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tid före
utgången av år 1997.
55
Prop. 1995/96:227
Senaste lydelse 1996:133.
56
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgär-
der i beskattningsförfarandet skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
1§
Denna lag tillämpas vid revision eller annan kontroll av att skatt, tull eller
avgift tas ut enligt bestämmelserna i
1. uppbördslagen (1953:272),
2. lagen (1958:295) om sjö-
mansskatt,
3. kupongskattelagen
(1970:624),
4. lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsav-
gifter,
5. lagen (1984:668) om upp-
börd av socialavgifter från arbetsgi-
vare,
6. tullagen (1987:1065),
7. fordonsskattelagen
(1988:327),
8. taxeringslagen (1990:324),
9. lagen (1991:586) om sär-
skild inkomstskatt för utomlands
bosatta,
10. lagen (1991:591) om sär-
skild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl.,
11. mervärdesskattelagen
(1994:200).
2. kupongskattelagen
(1970:624),
3. lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsav-
gifter,
4. lagen (1984:668) om uppbörd
av socialavgifter från arbetsgivare,
5. tullagen (1987:1065),
6. fordonsskattelagen
(1988:327),
7. taxeringslagen (1990:324),
8. lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta,
9. lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl.,
10. mervärdesskattelagen
(1994:200).
Lagen tillämpas även vid kontroll av att en vara får föras in i eller ut ur
landet enligt tullagen och för kontroll av att föreläggande enligt lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter fullgjorts riktigt och
fullständigt.
57
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller
dock fortfarande i fråga om revision eller kontroll av sjömansskatt som
avser tid före utgången av år 1997.
58
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1985:146) om avräkning vid återbe-
talning av skatter och avgifter skall ha följande lydelse.
Prop. 1995/96:227
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1§‘
Avräkning enligt denna lag skall göras från belopp som återbetalas eller
annars utbetalas på grund av bestämmelse i
1. uppbördslagen (1953:272),
2. lagen (1958:295) om sjö-
mansskatt,
3. lagen (1984:151) om punkt-
skatter och prisregleringsavgifter
eller författning som anges i 1 kap.
1 § första stycket samma lag, i de
fall då utbetalningen ankommer på
Skattemyndigheten i Dalarnas län,
4. lagen (1984:668) om uppbörd
av socialavgifter från arbetsgivare,
5. lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta,
6. lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl.,
7. mervärdesskattelagen
(1994:200) med undantag av 10
kap. 6 och 7 §§,
8. tullagen (1994:1550) och
lagen (1994:1551) om tullfrihet
m.m.
Vad som sagts i första stycket 3
gäller inte utbetalning enligt 9 kap.
1 § lagen (1994:1776) om skatt på
energi och 13 § lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon.
2. lagen (1984:151) om punkt-
skatter och prisregleringsavgifter
eller författning som anges i 1 kap.
1 § första stycket samma lag, i de
fall då utbetalningen ankommer på
Skattemyndigheten i Dalarnas län,
3. lagen (1984:668) om uppbörd
av socialavgifter från arbetsgivare,
4. lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta,
5. lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl.,
6. mervärdesskattelagen
(1994:200) med undantag av 10
kap. 6 och 7 §§,
7. tullagen (1994:1550) och
lagen (1994:1551) om tullfrihet
m.m.
Vad som sagts i första stycket 2
gäller inte utbetalning enligt 9 kap.
1 § lagen (1994:1776) om skatt på
energi och 13 § lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon.
Avräkning skall också göras vid återbetalning av belopp som tagits ut
som förrättningskostnad vid indrivning av en sådan fordran som avses i 2 §
första meningen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller
dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år
1997.
59
Prop. 1995/96:227
‘Senaste lydelse 1996:686 och prop. 1995/96:224.
60
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4§‘
Bidragsgrundande inkomst utgörs av summan av inkomst av näringsverk-
samhet och inkomst av tjänst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och
inkomst av kapital enligt lagen (1947:576) om stadig inkomstskatt, med de
tillägg och avdrag som anges i andra och tredje styckena samt 5 och 7 §§.
Beloppet enligt första stycket skall ökas med
1. inkomst, inklusive kostförmån,
som beskattas enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt,
2. inkomst som på grund av be- 1. inkomst som på grund av be-
stämmelserna i 54 § första stycket f) stämmelsema i 54 § första stycket f)
Prop. 1995/96:227
kommunalskattelagen eller avtal om
undvikande av dubbelbeskattning
inte ingår i inkomst av näringsverk-
samhet, tjänst eller kapital,
3. studiemedel i form av studiebi-
drag,
4. icke skattepliktiga stipendier
över 3 000 kronor per månad,
5. belopp varmed inkomst av nä-
ringsverksamhet har minskats ge-
nom avdrag för
- avsättning till periodiserings-
fond
- ökning av expansionsmedel
- utgift för egen pension intill ett
halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring
- underskott från tidigare beskatt-
ningsår, och
6. belopp varmed inkomst av ka-
pital har minskats genom avdrag,
utom där
- realisationsvinst har minskats
med realisationsförlust uppkommen
under beskattningsåret
- avdrag har gjorts enligt lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag
kommunalskattelagen eller avtal om
undvikande av dubbelbeskattning
inte ingår i inkomst av näringsverk-
samhet, tjänst eller kapital,
2. studiemedel i form av studie-
bidrag,
3. icke skattepliktiga stipendier
över 3 000 kronor per månad,
4. belopp varmed inkomst av
näringsverksamhet har minskats
genom avdrag för
- avsättning till periodiserings-
fond
- ökning av expansionsmedel
- utgift för egen pension intill ett
halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring
- underskott från tidigare be-
skattningsår, och
5. belopp varmed inkomst av
kapital har minskats genom avdrag,
utom där
- realisationsvinst har minskats
med realisationsförlust uppkommen
under beskattningsåret
- avdrag har gjorts enligt lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag
61
vid byte av bostad, eller vid byte av bostad, eller
- avdrag har gjorts för negativ - avdrag har gjorts för negativ
räntefördelning. räntefördelning.
Beloppet enligt första stycket skall minskas med belopp varmed inkomst
av näringsverksamhet har ökats genom
- återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodiserings-
fond
- minskning av expansionsmedel.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller
dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år
1997.
Prop. 1995/96:227
1 Senaste lydelse 1996:441.
62
Prop. 1995/96:227
Härigenom föreskrivs att 26 § lagen (1996:000) om underhållsstöd skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
26 §
Till beloppen enligt 25 § skall läggas
1. inkomst, inklusive kostförmån,
som beskattas enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt,
2. studiemedel i form av studiebi-
drag,
3. en procent av den del av den
bidragsskyldiges skattepliktiga för-
mögenhet som överstiger 800 000
kronor.
1. studiemedel i form av studiebi-
drag,
2. en procent av den del av den
bidragsskyldiges skattepliktiga för-
mögenhet som överstiger 800 000
kronor.
Det sålunda framräknade beloppet skall minskas med 24 000 kronor och
utgör därefter den inkomst som skall ligga till grund för beräkningen av
återbetalningsskyldigheten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller
dock fortfarande i fråga om inkomster som hänför sig till tid före utgången
av år 1997.
'Lydelse enligt prop. 1995/96:208.
63
2.22 Förslag till lag om upphävande av lagen (1991:1870) om
överflyttande av arbetsuppgifter från Riksskatteverkets
sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs och
Bohus län
Härigenom föreskrivs att lagen (1991:1870) om överflyttande av arbets-
uppgifter från Riksskatteverkets sjömansskattekontor till Skattemyndighe-
ten i Göteborgs och Bohus län skall upphöra att gälla vid utgången av år
1997.
Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt och
avgifter som avser tid före utgången av år 1997.
Prop. 1995/96:227
64
Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1971:1072) omförmånsbe-
rättigade skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1§*
Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran
på skatt och tull samt, om så särskilt föreskrivs, annan avgift till det
allmänna som inte betecknas som skatt.
Lagen tillämpas inte om det föl-
jer av särskild föreskrift eller i fråga
om skatte- eller avgiftstillägg, ränta,
dröjsmålsavgift, förseningsavgift
eller liknande avgift.
Lagen tillämpas inte om det föl-
jer av särskild föreskrift eller i fråga
om skatte- eller avgiftstillägg, dröjs-
målsavgift, förseningsavgift eller
liknande avgift.
Fordran på slutlig skatt enligt
uppbördslagen (1953:272) har för-
månsrätt endast om den tidsrymd till
vilken skatten är att hänföra har gått
till ända innan beslutet om konkurs
meddelas. Fordran på avgift enligt
1 § 7 har förmånsrätt i den mån av-
giften belöper på lön eller annan
ersättning som har utgetts före
beslutet om konkurs.
Fordran på slutlig skatt enligt
uppbördslagen (1953:272) har för-
månsrätt endast om den tidsrymd till
vilken skatten är att hänföra har gått
till ända innan beslutet om konkurs
meddelas. Fordran på avgift som
uppbärs med tillämpning av lagen
(1984:668) om uppbörd av social-
avgifter från arbetsgivare har
förmånsrätt i den män avgiften
belöper på lön eller annan ersättning
som har utgetts före beslutet om
konkurs.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
*Senaste lydelse 1996:684.
2Senaste lydelse 1984:855.
5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 227
65
Reglerna om beskattning av sjömän tillkom i slutet av 1950-talet och finns
i lagen (1958:295) om sjömansskatt och i sjömansskattekungörelsen
1958:301).
Sjömansskatten är en definitiv källskatt som tillkom i nordiskt
samarbete. Sjömansskatten har dock för länge sedan avskaffats i Finland,
Norge och Danmark.
Motiven för att behålla sjömansskatten i Sverige har försvagats.
Sjömansskatten har därför varit föremål för översyn under lång tid inom
Finansdepartementet. Efter önskemål från riksdagen lämnade
Riksskatteverket förslag till ändringar av reglerna i en rapport den 21
oktober 1982.1 rapporten föreslogs att sjömännens sjö- resp, landinkomster
skulle läggas samman vid landbeskattningen och att alla kontanta
ersättningar skulle beskattas. Rapporten föranledde inget förslag frän
regeringen.
Inom Finansdepartementet påböljades inför skattereformen ett arbete
med att förändra sjömännens beskattning så att en övergång till beskattning
enligt landskattesystemet skulle kunna ske i samband med skattereformens
genomförande. Arbetet kunde inte slutföras i tid varför departementschefen
i prop. 1990/91:54 endast uttalade att sjömansskattesystemet skulle
upphävas och landbeskattning ske fr.o.m. 1993 års taxering. I
propositionen nämndes att ett s.k. sjöinkomstavdrag skulle införas och att
de särregler som finns för sjömän i socialavgiftssystemet skulle ses över i
samband med överföringen av sjömännen till landskattesystemet. Arbetet
inom Finansdepartementet med översynen av sjömansbeskattningen
redovisades i en promemoria Beskattning av sjömän (Ds 1991:41). En
sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1.
Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna finns i bilaga 2. En remissammanställning finns
tillgänglig i Finansdepartementet (dm 2731/91). I det följande behandlas de
frågor som tas upp i promemorian.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 13 juni 1996 att inhämta Lagrådets yttrande över
de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.
Lagrådet föreslår vissa ändringar i de remitterade förslagen till lag om
upphävande av lagen om sjömansskatt och lag om ändring i
kommunalskattelagen samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
till de remitterade lagförslagen. Regeringen godtar i huvudsak Lagrådets
förslag till ändringar och återkommer till Lagrådets synpunkter i avsnitten
11.1,11.2 och 11.4.
I lagrådsremissen föreslogs att sjömansskattelagen skall upphävas vid
utgången av år 1997. Från och med inkomståret 1998 skall sjömännen
beskattas i landskattesystemet. Lagändringarna i kommunalskattelagen m.fl.
lagar föreslogs i remissen träda i kraft den 1 januari 1997 med tillämpning
Prop. 1995/96:227
66
från och med 1 januari 1998. Lagrådet föreslår att ikraftträdandet sätts till
den 1 januari 1998 för att överensstämma med vad som föreslagits
beträffande sjömansskattelagens upphörande. Ikraftträdande- och över-
gångsbestämmelserna har justerats i enlighet med det nu anförda. Lagrådets
granskning har också lett till vissa redaktionella ändringar i lagtexten.
Förslagen till ändringar i 1 och 3 §§ lagen (1971:1072) om
förmånsberättigade skattefordringar har inte granskats av Lagrådet. Dessa
förslag är enligt regeringens mening av sådan beskaffenhet att Lagrådets
hörande skulle sakna betydelse.
Prop. 1995/96:227
Lagen (1958:295) om sjömansskatt och i sjömansskattekungörelsen
(1958:301) har genomgått små förändringar under årens lopp.
Sjömansskatten är i princip en definitiv källskatt vilket innebär att den
preliminära skatten motsvaras av den slutliga skatten. Som skäl för att
infora en definitiv källskatt åberopades sjömännens praktiska svårigheter att
avge deklaration under tjänstgöring ombord och att i övrigt ta tillvara sina
rättigheter. Vidare åberopades att sjömän inte på samma sätt som
landanställda kunde utnyttja samhällets service och tillgodogöra sig sociala
förmåner. Slutligen var syftet med den definitiva källskatten att skapa en
enkel och billig administration.
Lagen om sjömansskatt tillkom i nordiskt samarbete med anledning av
en rekommendation från Nordiska rådet. Det ansågs önskvärt att alla
nordiska sjömän skulle beskattas lika oberoende av i vilket land de var
bosatta. Sjömansskatten har emellertid upphävts i Finland, Norge och
Danmark varför det inte finns något skäl att i den nordiska gemenskapens
intresse bevara den särskilda skatten för sjömän.
Den svenska handelsflottan har under de senare decennierna undergått
en betydande minskning såväl absolut sett som i förhållande till omvärlden.
Antalet befattningar har sedan år 1975 minskat från ca 24 000 till ca 12 000
år 1995. Under 1995 betalade dock ca 19 000 personer sjömansskatt för
någon tid under året. En avsevärd utflaggning har ägt rum till bl.a. länder
med fördelaktigare beskattningsregler. En inte obetydlig del av svensk
sjöfart bedrivs därför med fartyg under utländsk flagg. För att behålla
fartyg under svensk flagg erhåller rederierna stöd till
bemanningskostnadema för fartyg som går i ljärrfart.
Sjömansskattesystemet har vidare bidragit till att hålla nere
bemanningskostnadema.
En av grundprinciperna i skattereformen var att alla arbetsinkomster
skall behandlas likformigt. Arbetet med att ändra sjömansbeskattningen
hann inte slutföras i samband med skattereformen. Departementschefen
uttalade därför i prop. 1990/91:54 endast att sjömansskatten skulle
upphävas och att landbeskattning skulle ske av sjöinkomsterna. Vidare
uttalade han att ett särskilt sjöinkomstavdrag skulle införas.
67
Sjömansskattelagen är föråldrad och har inte genomgått några större
förändringar sedan tillkomsten. Genom lagstiftning 1985 infördes dock en
särskild sexmånadersregel i punkt 3 av anvisningarna till 54 §
kommunalskattelagen (1928:370, KL) för sjömän ombord på utländska
fartyg som går i oceanfart om anställningen skett hos en inländsk juridisk
person eller en här i landet bosatt fysisk person (prop. 1984/85:175, bet.
1984/85:SkU59, rskr. 351, SFS 1985:362). Regeln gällde ursprungligen
vid 1986-1988 års taxeringar men har efter förlängning permanentats
(prop. 1992/93:217, bet. 1992/93:SkU35, rskr. 1992/93:354, SFS
1993:526).
Sjömansskatten erläggs av sjömän för inkomst vid anställning ombord
på svenskt handelsfartyg eller utländskt handelsfartyg som svensk redare
hyr i huvudsak obemannat, s.k. bare-boat charter. Anställning på svenskt
handelsfartyg som hyrs ut till utlandet i huvudsak obemannat likställs med
anställning på svenskt handelsfartyg om anställningen sker hos fartygets
ägare eller någon av honom anlitad arbetsgivare. Sjömansskatt erläggs
vidare av den som är anställd hos annan arbetsgivare vilken redaren antagit
som entreprenör för viss verksamhet ombord såsom restaurang eller kiosk.
Med sjöman avses arbetstagare som enligt sjömanslagen (1973:282) anses
som sjöman.
För att sjömansskatt skall tas ut skall fartyget ha en bruttodräktighet på
minst 100. Sjömansskatten gäller inte i s.k. inre fart, varmed avses trafik
inom landet eller inomskärs vid kusterna, eller i Kalmarsund. Sjömanskatt
tas bara ut på inkomster ombord på fartyg som går i när- eller fjärrfart. Med
närfart avses linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller
utomskärs vid kusterna samt linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen
kust eller utomskärs vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk
hamn eller mellan utländska hamnar, dock inte linjefart bortom Hanstholm-
Lindesnäs eller bortom Cuxhaven. Med fjärrfart avses annan fart än inre
fart och närfart.
Sjömansskatten är generellt lägre än motsvarande inkomstskatt på
förvärvsinkomster i land. Sjömansskatt betalas enligt olika tabeller
beroende på om den inkomst som skall beskattas kommer från anställning
ombord på fartyg som går i närfart (N) eller fjärrfart (F).
Sjömansskattenämnden avgör vilken tabell som skall tillämpas på fartyget.
Sjömansskattenämnden får medge att sjöman på fartyg som huvudsakligen
går i inre fart får betala sjömansskatt om fartyget har certifikat för stor
kustfart och om det tidvis används i sådan fart. Nämnden får också i vissa
fall medge att fartyg som går i närfart beskattas enligt tabell F. Redare för
handelsfartyg med en bruttodräktighet om minst 100, som nyttjas i när-
eller fjärrfart, skall för nämndens klassificering av fartyget i när- eller
Q ärrfart före den 1 oktober vaije år lämna uppgifter om fartyget till
Sjömansskattekontoret, s.k. redaruppgift.
Sjömansskatt betalas för inkomst ombord på fartyg. Med inkomst
ombord förstås inkomst enligt lagen om sjömansskatt eller annan
gottgörelse som sjöman erhåller på grund av sin anställning ombord och
som skulle ha varit skattepliktig om den utgjort intäkt av tjänst enligt
kommunalskattelagen. Till inkomst ombord räknas förutom lön även bl.a.
Prop. 1995/96:227
68
lön under vederlagsledighet, semesterlön, lön under sjukdom, retroaktiv
lön, semesterersättning och skadeståndslön. Till inkomst ombord räknas
också bilersättning som överstiger 13 kr per mil och traktamenten som
överstiger de avdragsgilla beloppen enligt reglerna i kommunalskattelagen.
Även om ersättningen utbetalas av annan än arbetsgivaren, såsom
drickspengar av passagerare, är den skattepliktig enligt sjömansskattelagen.
Skattetabellerna baseras på en kommunal skatt om 30 kr, statlig
inkomstskatt med 20 % på inkomster över brytpunkten samt den statliga
100-kronan (på inkomster över brytpunkten tas vidare ut 5 % värnskatt
framtill 1998). Den genomsnittliga kommunala skattesatsen i landet är 31,5
%. I sjömansskattetabellemas konstruktion har hänsyn tagits till
grundavdraget och numera även till allmänna egenavgifter. I tabellerna har
hänsyn vidare tagits till värdet av fri kost som beräknats till 805 kr per
månad. Slutligen har omkostnadsavdrag gjorts i fjärrfart med 7 000 kr samt
i närfart med 4 000 kr. Skattebeloppet minskas därefter med en särskild
skattereduktion for sjömän, 600 kr per månad eller 7 200 kr per år i fjärrfart
och 275 kr per månad eller 3 300 kr per år i närfart.
Engångsbelopp beskattas med samma procentsats som månadslönen
inkl, kostförmånen. Sjöinkomster från olika fartyg och arbetsgivare
beskattas för sig. Sjöinkomsterna sammanläggs inte heller med
landinkomster vid beskattningen. Sjömansskatten är sålunda sammantaget
lägre än skatten på förvärvsinkomster i land.
Sjömansskatten är som tidigare nämnts en definitiv källskatt.
Sjömansskatten kan dock jämkas t.ex. vid underskott i inkomstslaget
kapital och för vissa pensionsförsäkringar. Antalet slutliga jämkningarna
uppgick år 1994 till ca 4 000.
Ärenden om sjömansskatt handläggs av Sjömansskattenämnden, som är
en nämnd inom Riksskatteverket. Sjömansskattekontoret har hand om såväl
uppbörden av sjömansskatten som arbetsgivaravgifterna för sjömännen.
Sjömansskattekontorets uppgifter fullgörs numera av Skattemyndigheten i
Göteborgs och Bohus län (se SFS 1991:1870).
Sjömansskatten tillfaller staten. Staten ersätter kommuner och
landstingskommunerna årligen för mistade skatteintäkter. Statens intäkter
av sjömansskatten var år 1994 ca 650 milj, kronor. Till detta kommer
socialavgifter om ca 700 milj, kronor.
Sjömän som inte har landinkomster behöver inte lämna självdeklaration.
Har sjömannen även haft landinkomster måste han emellertid deklarera.
Grundavdraget reduceras därvid med 1/12 förvaije 30-dagarsperiod som
sjömansskatt erlagts eftersom grundavdrag redan tillgodoförts honom
genom sjömansskattesystemet.
Prop. 1995/96:227
69
Prop. 1995/96:227
Regeringens förslag: Sjömansskattelagen upphävs. Sjömän som är
bosatta i Sverige och som tjänstgör ombord på svenska handelsfartyg
beskattas för sina sjöinkomster enligt kommunalskattelagen
(1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Alla kontanta ersättningar och naturaförmåner, förutom förmån av
fritt logi på fartyget och vissa fria resor till och från
tjänstgöringsfartyg, blir skattepliktiga i enlighet med reglerna i
kommunalskattelagen. Förmån av fritt logi ombord skall bestämmas
till 0 kronor. Förmån av fria resor till och från tjänstgöringsfartyget,
om detta inte utgörs av ett passagerarfartyg som går i närfart med
fastställd tidtabell, är skattefri.
Alla kostnader för fullgörande av tjänsten blir i princip
avdragsgilla. Sjömannens tjänsteställe skall vara det fartyg som han
tjänstgör på. Sjömannen omfattas inte vid vistelse ombord på fartyget
av reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel
bosättning och tillfällig anställning eller om reglerna för hemresor.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har i princip tillstyrkt
promemorians förslag att sjömännen skall föras över till landskattesystemet.
Sveriges redareförening, Svenska masldnbefälsförbundet och Sveriges
fartygsbefälsförening föredrar dock ett system med total skattefrihet för
sjömän i fjärrfart. Sveriges redareförening förordar en omläggning endast
om rederiernas kostnader för ombordarbetskraften inte ökar, om de
ombordanställdas nettoförmåner av anställningen inte påtagligt försämras
och om möjligheten att tjänstgöra enligt s.k. intemationaliseringsavtal med
skattebefrielse kvarstår.
Skälen för regeringens förslag: En av grundtankarna bakom
skattereformen var principen om likformighet och neutralitet vid
beskattningen av olika slag av inkomster. Den nuvarande beskattningen av
sjömän innebär en mängd särregler i såväl materiellt som administrativt
hänseende. Sjömansskatten är generellt lägre än skatten för anställda på
land. Vidare behandlas förmånsbelopp och kostersättning förmånligare än
motsvarande inkomster på land. Eftersom land- och sjöinkomster inte
sammanläggs kommer det sammanlagda skatteuttaget att bli lägre än om
motsvarande belopp uppburits på land. Till detta kommer att vissa
ersättningar är skattefria enligt gällande sjömansskatteregler.
Likformigheten vid beskattningen av arbetsinkomster utgör ett starkt
skäl för att nu avskaffa sjömansskatten. Sjömännen vistas numera i regel
70
inte ett eller flera är i taget på sjön. De har således stöne möjligheter att
utnyttja samhällets service. De skäl som tidigare motiverade
sjömansskattens införande är därför inte längre bärkraftiga. Allt fler sjömän
har även landinkomster och måste lämna självdeklaration. Sjömansskatten
har därför i princip spelat ut sin roll som definitiv källskatt. Till den
slutsatsen bidrar även det stora antalet jämkningsfall per år. Eftersom de
övriga nordiska länderna har avskaffat sjömansskattesystemet finns inte
heller skäl att i den nordiska gemenskapens intresse behålla sjömansskatten.
Regeringen föreslår därför att sjömansskattelagen upphävs och att
beskattningen av sjöinkomster förs över till landskattesystemet.
Inkomsten från anställningen ombord skall beskattas enligt reglerna om
tjänst 31 - 34 §§ i kommunalskattelagen (1928:370, KL) och enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt. Alla inkomster såsom lön, sjuklön,
semesterlön och vederlagslön som sjömannen får på grund av
anställningen, utgör skattepliktig sjöinkomst.
Regeringen föreslår att undantaget i 19 § KL från skatteplikt för
inkomster som beskattas enligt sjömansskattelagen upphävs.
Beskattning av naturaförmåner
Naturaförmåner har endast i begränsad omfattning beskattats i
sjömansskattesystemet. I sjömansskattetabellema har, såsom tidigare
nämnts, inräknats skatt för värdet på den fria kosten ombord som beräknats
till 805 kr. Till inkomst ombord räknas inte värdet av fritt logi ombord. I
landskattesystemet beskattas i princip alla naturaförmåner enligt 32 § KL.
Förmånerna skall med vissa undantag enligt 42 § KL vid beskattningen
värderas till marknadsvärdet. En övergång till landskattesystemet medför att
naturaförmåner, såsom förmån av fri offentligt finansierad sjukvård som
följer av anställningen ombord vid beskattningen skall upptas till
marknadsvärdet. Sjukvård utomlands är dock skattefri.
Av punkt 3 av anvisningarna till 42 § KL följer att förmånsvärdet av helt
fri kost skall beräknas till 250 % av genomsnittspriset i riket för en
normallunch. Förmån av fri lunch respektive middag värderas till 40 % och
fri frukost till 20 % av förmånsvärdet för fri kost. Genomsnittspriset för en
normallunch härvid 1997 års taxering bestämts till 48 kr (RSFS 1995:12).
Förmånsvärdet får jämkas uppåt eller nedåt om det föreligger synnerliga
skäl.
Förmånsvärdet av fritt logi ombord har inte beskattats i
sjömansskattesystemet. Skattebefrielsen har motiverats med hänvisning till
att sjömannen normalt även har en bostad i land. Den fria kojplatsen saknar
sålunda ett reellt värde för sjömannen. Enligt reglerna i
kommunalskattelagen skall värdet av fritt logi tas upp till beskattning. En
formånsbeskattning i landskattesystemet av värdet av den fria login ombord
skulle medföra rätt till avdrag för kostnader för dubbel bosättning och
tillfälligt arbete för sjömannen. En sådan ordning skulle innebära onödigt
administrativt arbete för såväl arbetsgivarna som för arbetstagarna.
Regeringen anser mot bakgrund härav att förmån av fritt logi ombord skall
Prop. 1995/96:227
71
bestämmas till 0 kronor. En särskild bestämmelse om detta bör införas i Prop. 1995/96:227
42 § KL. Förslaget föranleder också en ändring av 8 § uppbördslagen
(1953:272).
Kostnadsersättningar
I sjömansskattesystemet räknas kontant ersättning för kost vid
vederlagsledighet eller sjukdom, ersättning för kojutrustning, ersättning för
förlust av effekter vid fartygs förolyckande och ersättning som varit avsedd
att täcka särskilda kostnader som är förenade med anställningen ombord
inte som inkomst. Ersättningarna är undantagna beskattning på grund av att
det är svårt att beskatta dem på ett riktigt sätt i sjömansskattesystemet.
I landskattesystemet beskattas alla kostnadsersättningar enligt punkt 4 av
anvisningarna till 32 § KL såsom inkomst av tjänst. De kostnader som
ersättningen avser att täcka dras av som kostnader för tjänsten. Om
ersättningen avser personliga levnadskostnader medges emellertid inte
avdrag för den kostnad ersättningen avser att täcka.
Efter övergången till landskattesystemet skall alla kontanta ersättningar
som sjömännen uppbär från redaren tas upp till beskattning. Avdrag
medges endast för kostnader som betingats äv tjänsten. Kostersättning när
sjömannen inte tjänstgör ombord på fartyget blir därför i fortsättningen
skattepliktig utan att avdrag medges för mot ersättningen svarande kostnad.
Motsvarande gäller för sjukvårdskostnader som redaren betalar för
sjukvård i Sverige. Kostnaden för kojutrustning samt ersättning i övrigt
som utgått för att bestrida kostnader på grund av anställningen ombord är
sådana kostnader som enligt kommunalskattelagens regler är nödvändiga
för tjänsten och därför avdragsgilla om de överstiger 1 000 kr.
Ersättning för effekter vid fartygs förolyckande är enligt
sjömansskattelagens regler skattefria. Regeringen anser att sådana
ersättningar även i fortsättningen bör vara undantagna beskattning.
Förslaget föranleder en ny bestämmelse i 19 § KL.
Ombordanställdas ökade levnadskostnader
Enligt Sjömansskattenämndens anvisningar om sjömansskatt 1996 har
sjömän rätt till avdrag för ökade levnadskostnader vid resa om resan inte
omfattar längre tid än tre månader med 180 kr för hel dag och med 90 kr
för halvdag plus 27 kr motsvarande värdet av fri kost i skattetabellen.
Avdrag för logi medges med styrkta kostnader eller med belopp
motsvarande nattraktamentet, dock högst 90 kr. Har arbetsgivaren betalat
kostnaden för logi medges sjömannen inget avdrag. Vid utlandsresor skall
varje resa beräknas för sig. Avdrag medges antingen med belopp
motsvarande den kostnadsersättning som arbetsgivaren utbetalat eller med
styrkta merkostnader. Avdragen får inte överstiga de normalbelopp som
fastställs av Riksskatteverket.
Huruvida en sjöman vid beskattning i landskattesystemet är på
72
tjänsteresa eller inom sin ordinarie verksamhetsort beror på var han skall
anses ha sitt tjänsteställe. Enligt första stycket punkt 3 av anvisningarna till
33 § KL förstås med tjänsteresa som berättigar till avdrag för ökade
levnadskostnader en resa i arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten
som varit förenad med övernattning. Verksamhetsorten utgörs av ett
område på 50 km kring den skattskyldiges tjänsteställe eller bostad. Enligt
andra stycket nämnda anvisningspunkt är tjänstestället den plats där en
arbetstagare fullgör huvuddelen av sitt arbete. Om arbetet sker under
förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar anses som
tjänsteställe i regel den plats där arbetstagaren fullgör en del av sitt arbete,
såsom att hämta och lämna arbetsredskap eller att utföra förberedande eller
avslutande arbetsuppgifter. Om arbetet på vaije arbetsplats pågår en
begränsad tid enligt de villkor som gäller för byggnads- och
anläggningsbranschen eller därmed jämförliga branscher skall arbetstagaren
anses ha sitt tjänsteställe i bostaden.
För sjömän gäller särskilda villkor. Eftersom sjömännen fullgör
huvuddelen av sina arbetsuppgifter på fartyget bör fartyget vara
sjömannens tjänsteställe när han är anställd för arbetsuppgifter ombord. I
landskattesystemet bör sjömannens tjänsteställe således vara det fartyg som
han tjänstgör på. Vistelsen på fartyget utgör därför inte en tjänsteresa.
Någon rätt till avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa under
vistelsen på fartyget följer därför inte av kommunalskattelagens regler.
Avdrag skulle kunna aktualiseras enligt reglerna för tillfällig anställning
och dubbel bosättning. Sjömännens situation avviker från de situationer
som motiverar avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfällig anställning
och dubbel bosättning för anställda på land. Såsom tidigare framgått har
sjömännen inga kostnader för logi ombord. Denna förmån skall inte heller
åsättas något värde vid beskattningen. Sjömännen har också fri kost
ombord på fartyget. Sjömännen har emellertid merkostnader, t.ex.
kostnader för telefonkontakter med familjen. I avsnitt 5.3 föreslår dock
regeringen att sjömännen skall få särskilda sjöinkomstavdrag och
skattereduktioner. De särskilda avdraget och skattereduktionen som
sjömannen får täcker mer än väl de merkostnader som sjömannen har på
grund av vistelsen ombord. Mot bakgrund härav och av förenklingsskäl bör
sjömännen vid tjänstgöring ombord inte omfattas av reglerna om avdrag
för kostnader vid dubbel bosättning och vid tillfällig anställning. En
sjöman får inte inte heller göra avdrag för kostnaden om han betalar för
logi ombord. Avdrag medges inte för privata levnadskostnader enligt
reglerna i kommunalskattelagen.
Enligt regeringens mening bör det av lagen framgå att tjänstestället för
en sjöman skall vara det fartyg som han tjänstgör på. Sjömännen skall inte
omfattas av reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel
bosättning och vid tillfälligt arbete och inte heller av reglerna om avdrag för
hemresor. Förslagen föranleder en ny punkt, 3 e, i anvisningarna till 33 §
KL.
Prop. 1995/96:227
73
Prop. 1995/96:227
Resor till och från fartyget
Eftersom sjömannen skall anses ha sitt tjänsteställe på fartyget är resorna
till och från fartyget vid på- och avmönstring att betrakta som resor till och
från arbetet. Om resorna betalas av arbetsgivaren skall enligt nuvarande
regler i kommunalskattelagen ersättningen eller värdet av resan tas upp till
beskattning och arbetsgivaren skall göra avdrag för preliminär skatt.
Avdrag får göras i deklarationen för kostnaden till den del den sammanlagt
under året överstiger 6 000 kronor. Arbetsgivaravgifter utgår på värdet av
resan. Om en sjöman måste inställa sig på ett fartyg i ett annat land eller en
annan kontinent blir det fråga om mycket dyrbara resor.
Vissa inställelseresor är skattefria enligt kommunalskattelagen. Förmån
av fria resor till eller från anställningsintervju eller kostnadsersättning för
sådan resa är enligt 19 § KL skattefri. Kostnader för inställelseresor vid
tillträdande eller frånträdande av tjänst eller uppdrag inom riket är enligt
punkt 4 av anvisningarna till 33 § KL avdragsgilla. Om ersättning utges för
sådan resa skall den tas upp till beskattning. Avdraget prövas såsom för
egna utgifter. I prop. 1995/96:152 Beskattning av förmån av fri utbildning
och andra åtgärder vid personalavveckling m.m. föreslås att reglerna om
skattefrihet och avdragsrätt skall gälla även vid resor inom eller mellan
Europeiska unionens medlemsländer eller EES-länder.
Resorna för en sjöman till och från sitt fartyg vid mönstring på och av
fartyget är en form av inställelseresor. Förenklingsskäl talar enligt
regeringens mening först och främst för att dessa resor bör behandlas på
samma sätt som intervjuresoma. Resorna till och från fartyget bör därför
vara skattefria. Skattefriheten bör gälla även om resan görs till eller från en
ort i utlandet även om landet inte är medlem av Europeiska unionen eller är
ett EES-land.
Vad nu sagts om resor till och från fartyget gäller inte för sjömän som
tjänstgör på passagerarfartyg med fastställd tidtabell. Med passagerarfartyg
som går i närfart med fastställd tidtabell avses främst sådana fartyg som
går i linjetrafik såsom mellan Stockholm och Helsingfors eller mellan
Helsingborg och Helsingör. Passagerarfartygens huvudsakliga ändamål
skall vara att transportera passagerare. Lastfäijor omfattas således inte av
undantaget. För anställda ombord på de passagerarfartyg som avses här
skiljer sig normalt inte resorna till och från arbetet från land anställd as resor.
Sjömannen mönstrar på och av i en viss hamn i t.ex. Stockholm eller
Helsingborg. Han kan ofta ta sig till hamnen med allmänna färdmedel. Av
rättviseskäl bör därför hans resor behandlas på samma sätt som resorna för
de landanställda.
Regeringen anser sammanfattningsvis att förmån av fria resor till och
från fartyget, dock inte resor till och från passagerarfartyg som går i närfart
med fastställd tidtabell, skall vara skattefria. Om ersättning utgår för sådana
resor skall den inte tas upp till beskattning. Avdrag medges inte för
kostnaden för resan. Detta bör framgå av en ny anvisningspunkt, 7, till
32 § KL.
74
övriga kostnader
Prop. 1995/96:227
Ombordanställda får enligt gällande ordning omkostnadsavdrag vilket
beaktas vid upprättandet av skattetabellerna. Landanställda hade tidigare
rätt till schablonavdrag i inkomstslaget tjänst. Schablonavdraget slopades
från och med 1993 års taxering. Samtidigt infördes en begränsning av
rätten till avdrag för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Avdrag
medgavs endast för kostnader som översteg 4 000 kr. Från och med 1996
års taxering har gränsen höjts till 6 000 kr. Avdrag medges för övriga
kostnader som nu är i fråga till den del de sammanlagt överstiger 1 000 kr.
Vid övergång till landskattesystemet bör ombordanställda i princip ha
rätt till avdrag för kostnader som är förenade med tjänsten på motsvarande
sätt som anställda i land.
Regeringen har ovan föreslagit att ombordanställda vid vistelse ombord
inte skall omfattas av reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader vid
tjänsteresa, dubbel bosättning och vid tillfällig anställning och inte heller
av reglerna om avdrag för hemresor. Övriga regler om avdrag bör däremot
även gälla anställda ombord.
Regeringens bedömning: Någon ändring i den nu gällande
sexmånadersregeln för sjömän bör inte göras.
Skälen för regeringens bedömning: Inkomster som åtnjutits under
vistelse utomlands och som getts ut av arbetsgivare som bedrivit
verksamhet från fast driftställe i det land arbetet utförts var t.o.m. 1991 års
taxering skattefria om inkomsten belastat driftstället som omkostnad. Från
och med 1992 års taxering beskattas inte inkomster som intjänats under
vistelse utomlands om anställningen och vistelsen utomlands varat minst
sex månader och inkomsten beskattats i verksamhetslandet. Sådan
skattefrihet gällde normalt inte vid anställning på utländskt fartyg.
Från denna huvudregel har sedan år 1985 gällt ett undantag för anställda
hos inländska arbetsgivare ombord på utländska fartyg i oceanfart, den s.k.
sexmånadersregeln för sjömän i punkt 3 av anvisningarna till 54 § KL.
Regeln tillkom mot bakgrund av det s.k. intemationaliseringsavtalet som
syftade till att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft. Reglerna, som varit
tidsbegränsade till taxeringsåren 1986 - 1988 och därefter förlängts till att
omfatta tiden fram t.o.m. 1994 års taxering, gäller fr.o.m. 1995 års taxering
varaktigt. Enligt uttalande i prop. 1992/93:217 om ändring i den s.k.
sexmånadersregeln för sjömän bör bestämmelsen på nytt ses över när ett
förslag till ny sjöfartspolitik och därmed sammanhängande frågor om
sjömännens beskattning föreligger.
Enligt regeringens mening finns inte skäl att nu ändra gällande regler i
detta avseende.
75
Prop. 1995/96:227
Regeringens förslag: Sjöman med anställning på svenskt
handelsfartyg skall få dels särskilt sjöinkomstavdrag som uppgår till
18 000 kr i närfart och till 27 000 kr i fjärrfart per år, dels
skattereduktion med 10 000 kr i närfart och 12 000 kr i tjärrfart per år.
Om en sjöman inte arbetat hela året på sjön medges avdrag och
skattereduktion med en trehundasextiofemtedel för vaqe dag som
sjöinkomst uppburits.
Promemorians förslag överensstämmer i princip med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget.
Riksskatteverket, Länsrätten i Göteborgs och Bohus län, Sveriges
redareförening, Svenska sjöfolksförbundet, Svenska maskinbefälsförbundet
och Sveriges fartygsbefälsförening anser att kravet på en sammanhängande
period på 30 dagar som sjöinkomst uppburits för att erhålla
sjöinkomstavdrag och skattereduktion måste slopas. Sveriges
redareförening, Sveriges fartygsbefälsförening, Svenska sjöfolksförbundet
och Svenska maskinbefälsförbundet föreslår att avdraget och
skattereduktionen i stället delas upp i 360-delar. Riksskatteverket anser att
alla sjödagar skall rendera sjöinkomstavdrag och skattereduktion.
Länsrätten i Göteborgs och Bohus län föreslår att avdrag respektive
reduktion bör medges för vaije hel 30 dagarsperiod under året.
Vissa remissinstanser, såsom Sveriges redareförening och Svenska
sjöfolksförbundet, anser att sjöinkomstavdragen och skattereduktionerna i
fråga måste indexeras för att inte värdet skall urholkas.
Kammarrätten i Göteborg anser att det strider mot skattereformen att
föra in ett ekonomiskt stöd till en särskild bransch i skattesystemet.
Skäl för regeringens förslag: En inte obetydlig del av världsflottan
seglar under flaggor som medger skattefrihet för rederierna. Detta påverkar
naturligtvis bemanningskostnadema. Av konkurrensskäl har flertalet av
sjönationema infört olika lättnader för sjöfartsnäringen. Sjöfartsnäringen i
Sverige har nyligen varit föremål för översyn. Sjöfartspolitiska
utredningen föreslår i sitt betänkande, Svensk sjöfart - Näring för
framtiden (SOU 1995:112), att rederistödet bibehålls i nuvarande
storleksordning. Rederistödet är konstruerat så att det direkt sänker
bemanningskostnadema på de fartyg som är stödberättigade genom att den
inbetalda sjömansskatten och delvis de sociala avgifterna, ett bidrag på
29 000 kr per kalenderår och årsanställd sjöman, återbetalas. Rederistödet
uppgår till totalt ca 400 miljoner kr per år. Dämtöver har den lägre
sjömansskatten i jämförelse med landskatten bidragit till att hålla nere
lönenivåerna.
Vid en övergång till land skattesystemet skulle sjömännens disponibla
inkomster komma att minska avsevärt till följd av att skatteuttaget blir
högre. För att inte skatteskärpningen skall bli alltför kraftig föreslog
departementschefen i prop. 1990/91:54 att särskilda sjöinkomstavdrag
skulle införas i samband med övergången.
76
Regeringen föreslår därför att ett sjöinkomstavdrag införs. Den taxerade
förvärvsinkomsten skall minskas med allmänna egenavgifter och därefter i
första hand med grundavdrag och sedan med ett sjöinkomstavdrag.
Avdraget föreslås i närfart uppgå till högst 18 000 kr och i fjärrfart till
högst 27 000 kr per år. Om sjömannen inte arbetat hela året på sjön medges
avdrag för varje dag som sjömannen uppbär sjöinkomst. Såsom tidigare
nämnts är i princip alla ersättningar och förmåner som den skattskyldige får
på grund av anställningen ombord skattepliktiga sjöinkomster. Enligt
sjömansskattelagen räknas även ersättning från arbetslöshetskassa som
sjöinkomst. Ersättning från arbetslöshetskassan betalas inte av
arbetsgivaren och bör därför inte anses utgöra sådan sjöinkomst som
medför rätt till sjöinkomstavdrag. Sjöinkomstavdrag medges sålunda för
de dagar som sjömannen uppburit lön, vederlagslön, semesterlön eller
sjuklön.
I sjömansskattelagen finns regler om fartområdena inre fart, närfart och
fjärrfart och klassificeringen av fartyg. Klassificeringen görs av
Sjömansskattenämnden. Definitionerna är väl inarbetade och bör föras över
till kommunalskattelagen. Sjömansskattenämndens uppgift att klassificera
fartygen bör emellertid föras över till Riksskatteverket.
Förslaget föranleder ändring av 50 § KL och 9 § lagen om stadig
inkomstskatt samt införandet av en ny paragraf, 49 § KL, med anvisningar
samt en ny paragraf, 8 a §, i lagen om statlig inkomstskatt.
Inom Finansdepartementet gjorda beräkningar har visat att en
kombination av avdrag och skattereduktion ger den bästa
fördelningspolitiska profilen.
Det föreslagna sjöinkomstavdraget kompenserar inte sjömännen
tillräckligt för den skatteskärpning som uppkommer vid en övergång till
landskattesystemet. Regeringen föreslår därför att sjömännen därutöver får
skattereduktion som uppgår till 10 000 kr i närfart och till 12 000 kr i
fjärrfart per år. Om en sjöman inte arbetat hela året ombord på fartyg skall
skattereduktion medges med 1/365 för varje dag sjöarbetsinkomst
uppburits. För att skattereduktion skall medges gäller även i övrigt samma
förutsättningar som för sjöinkomstavdraget.
Såväl sjöinkomstavdraget som skattereduktionen skall beaktas i
preliminärskattetabellema för sjömän.
Förslaget föranleder en ändring av 2 § 4 mom. och en ny 12 a § i
uppbördslagen (1953:272).
Prop. 1995/96:227
Regeringens förslag: Krigsrisktillägg och liknande tillägg skall tas
upp till beskattning.
Promemorians förslag: I promemorian föreslås att krigsrisktillägg skall
vara skattefritt i landskattesystemet.
77
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inte berört frågan.
Kammarrätten i Göteborg föreslår att krigsrisktilläggen av neutralitets- och
likformighetsskäl inte bör särbehandlas.
Skälen för regeringens förslag: Enligt sjömansskattelagen är
krigsrisktillägg eller motsvarande ersättning skattefritt om regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om skattefrihet.
Reglerna om skattefrihet tillkom år 1969 (prop. 1969:50, bet. BeU36, rskr.
145, SFS 1969:107). Vid denna tidpunkt pågick krig bl.a. i Vietnam och i
Främre Orienten. Skattefrihet har senast meddelats av regeringen år 1991
för fartyg som trafikerade Persiska viken. I promemorian föreslås att
ersättningen även i fortsättningen skall vara skattefri.
Vårt nuvarande skattesystem eftersträvar neutralitet och likformighet vid
beskattningen av ersättningar som utgår på grund av tjänsten. Alla slag av
ersättningar för arbetsinkomster t.ex. kontantlön, naturaförmåner och
kostnadsersättningar skall så långt som möjligt beskattas på ett likformigt
sätt utan undantag. Neutralitetsskäl talar därför för att även
krigsrisktillägget skall utgöra skattepliktig inkomst.
För denna bedömning talar även andra skäl. Enligt 8 kap. 3 §
regeringsformen skall föreskrifter om skatt till staten meddelas genom lag.
Det kan ifrågasättas om det är förenligt med nämnda lagrum att regeringen
har befogenhet att besluta om skattefrihet för ersättningar av det slag som
det nu är fråga om.
Enligt regeringens mening talar därför övervägande skäl för att
krigsrisktillägg och liknande ersättningar skall anses utgöra skattepliktig
inkomst.
Prop. 1995/96:227
Regeringens bedömning: Förslaget i promemorian om att
arbetsgivare som sysselsätter sjömän skall betala fulla
arbetsgivaravgifter på de anställdas löner bör inte genomföras nu.
Promemorians förslag: Sjömännen jämställs med andra arbetstagare i
socialavgiftssystemet. Redarna skall betala fulla arbetsgivaravgifter på
sjömännens löner. Någon ändring av den särskilda
sjömanspensionsavgiften föreslås inte.
Remissinstanserna: Endast några instanser har berört frågan.
Riksrevisionsverket tillstyrker förslaget. Redareföreningen anför att
förslaget om ändringar i socialavgiftssystemet inte har samband med den
föreslagna ändringen av sjömansskatten. Förslaget innebär dels en kraftig
ökning av uttagsprocenten, dels en ökning av avgiftsunderlaget genom en
ytterligare ökning av förmånsvärdet av fri kost. Föreningen framhåller att
redarna har avsevärda merkostnader och ett meransvar på grund av
sjömanslagens regler. För ombordanställda - i vart fall i fäijetrafik och
liknande trafik - skall samma regler och förmåner gälla som för
78
landanställda. Riksskatteverket framhåller att den särskilda pensionsavgiften
bör slopas av administrativa skäl.
Skälen för regeringens bedömning: Socialavgifter tas ut enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter. Alla förvärvsinkomster som grundar rätt till
socialförsäkringsförmåner skall i princip beläggas med socialavgifter,
antingen i form av arbetsgivaravgifter eller i form av egenavgifter.
Arbetsgivaravgifterna utgår för år 1996 med totalt 31,56 % (2 kap. 1 §
lagen [1986:691] om socialavgifter). Därutöver betalar arbetsgivarna
allmän löneavgift med 1, 5 % enligt lagen (1994:1920) om allmän
löneavgift. Arbetsgivaravgifterna utgörs av sjukförsäkringsavgift, folk-
pensionsavgift, tilläggspensionavgift, delpensionsavgift, arbetsskadeavgift,
arbetarskyddsavgift, arbetsmarknadsavgift och lönegarantiavgift. Avgif-
terna beräknas på den lön eller skattepliktiga förmån som getts ut till
anställda (2 kap. 3 § lagen om socialavgifter). Förmåner värderas enligt
samma princip som vid inkomstbeskattningen. Socialavgifter uttas inte på
ersättning som uppgått till högst 1 000 kr under ett år.
Kostnadsersättningar skall ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter om
arbetsgivaren skall göra avdrag för preliminär skatt på ersättningen.
Arbetsavgiftema är avdragsgilla för arbetsgivaren vid inkomsttaxeringen.
Arbetsgivare som sysselsätter sjömän betalar lägre sjukförsäkringsavgift
och folkpensionsavgift (2 kap. 2 § lagen om socialavgifter). De lägre
procentsatserna fastställs årligen av Riksförsäkringsverket. För år 1996
uppgår sjukförsäkringsavgiften till 4 % och folkpensionsavgiften till
4,44 %. Motsvarande procentsatser är för andra arbetsgivare 5,28 resp.
5,86 %. Samtidigt betalar redarna en särskild sjömanspensionsavgift om
1,20 % av löneunderlaget. I lagen (1984:668) om uppbörd av social-
avgifter från arbetsgivare benämns arbetsgivaravgifterna som redarna
betalar för redaravgifter.
De lägre arbetsgivaravgifterna har motiverats bl.a. med att en del av
besättningen inte är bosatt i Sverige och därför inte heller är berättigad till
de förmåner som avgifterna är avsedda att täcka. Förhållandena har
emellertid förändrats i detta avseende, främst genom Sveriges medlemskap
i Europeiska unionen. De lägre avgifterna är således inte längre motiverade
av detta skäl.
För sjömän gäller på förmånssidan flera särregler. Reglerna om
sjömännens pensionering har reglerats genom avtal mellan parterna. I
sjömanslagen (1973:282) finns särskilda regler om sjömännens sjuklöner.
Särreglerna medför att redarna har större ansvar mot arbetstagarna än vad
arbetsgivarna generellt har mot sina anställda. Särreglerna medför även att
redarna delvis står för kostnader som i annat fall åvilat
sjukförsäkringssystemet.
I sammanhanget kan nämnas att regeringen nyligen överlämnat en
proposition till riksdagen med bl.a. förslag till lagändringar inom
sjukpenning- och sjuklönesystemet, som innebär en förlängning av
sjuklöneperioden, en höjning av den allmänna egenavgiften i form av
sjukförsäkringsavgift, sänkt avgiftsuttag avseende socialavgifter och en
höjning av den allmänna löneavgiften (prop. 1995/96:209).
En ändring av reglerna för arbetsgivaravgifter i enlighet med
Prop. 1995/96:227
79
promemorian kan innebära att redarna får en högre belastning sammantaget
än vad som i övrigt gäller för arbetsgivare. Frågan om nivån på
avgiftsuttaget från redarna måste därför utredas ytterligare innan ställning
kan tas till om de nu gällande särreglerna kan slopas.
Prop. 1995/96:227
Regeringens förslag: Utländska sjömän som tjänstgör på svenska
handelsfartyg skall beskattas enligt lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta. Skattesatsen föreslås dock endast
vara 15 %.
Promemorians förslag överenstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Endast två remissinstanser har berört frågan.
Sveriges redareförening anför att skillnaderna netto för ombordanställda
med samma löne- och tjänstgöringsförmåner inte får bli alltför stora vid
införandet av skillnad i beskattningen på grund av bosättningsland.
Sveriges fartygsbefälsförening anför att förslaget kommer att snedvrida
nettolönerna. Många befattningshavare på svenskflaggade båtar bor i ett
annat nordiskt land och skall enligt förslaget bara betala 15 % i skatt. De
uppbär i dag enligt sjömansskattesystemet samma nettolön som sin i
Sverige bosatta kollega.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 53 § KL är en person som är
bosatt här oinskränkt skattskyldig för alla sina inkomster som förvärvats
inom eller utom riket. Med bosatt här jämställs den som stadigvarande
vistas här. Personer som inte är bosatta här beskattas för tjänsteinkomster
som uppburits på grund av arbete här i landet enligt lagen om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta. Den särskilda inkomstskatten för
utomlands bosatta är en definitiv källskatt och utgår med 25 % av
inkomsten.
Även vid övergång till beskattning enligt landskattesystemet bör sjömän
som inte är bosatta i Sverige beskattas här för inkomst ombord på svenskt
handelsfartyg. Sjömän som är svenska medborgare men inte bosatta i
Sverige bör inte särbehandlas. Nordiska sjömän som enligt gällande
ordning jämställs med i Sverige bosatta sjömän skall efter reformen
beskattas såsom övriga utomlands bosatta personer. EG-rätten kräver att
samma regler gäller för alla EU-medborgare oavsett vilket land de är
bosatta i.
Utomlands bosatta sjömän bör beskattas enligt lagen om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta. Den särskilda inkomstskatten för
utomlands bosatta personer är som redan nämnts en definitiv källskatt.
Skattesatsen är lägre än skattesatsen för inkomster som beskattas enligt
kommunalskattelagen och lagen om statlig inkomstskatt för skattskyldiga
som är bosatta i riket. Skattesatsen är beräknad mot bakgrund av att den
som är bosatt utomlands inte får göra några avdrag för kostnader från
nettoinkomsten.
80
Tillämpningen av lagen har medfört betydande förenklingar såväl för de
skattskyldiga som för skatteförvaltningen. Lagen om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta bör därför även omfatta utländska sjömän. Med
hänsyn till att sjömän bosatta i Sverige medges ett särskilt sjöinkomstavdrag
och skattereduktion bör emellertid skattesatsen för utländska sjömän vara
lägre än vad som gäller för utomlands bosatta personer i övrigt. För att inte
utländska sjömän skall bli diskriminerade i förhållande till dem som är
bosatta i Sverige föreslår regeringen en skattesats om 15 % för sjömän
bosatta utomlands.
Prop. 1995/96:227
Regeringens förslag: Sjömän skall i likhet med andra skattskyldiga
lämna självdeklaration. Beskattning skall ske i hemortskommunen.
Redare skall i kontrolluppgift lämna uppgifter om antal dagar som
sjöinkomst uppburits, på vilket fartyg och inom vilket fartområde som
tjänstgöringen ägt rum.
Redare skall i likhet med andra arbetsgivare lämna
uppbördsdeklaration varje månad.
Begreppet redaravgift utmönstras ur lagtexten.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har berört frågorna.
Svenska maskinbefälsförbundet, Sveriges redareförening och Sveriges
fartygsbefälsförening framhåller att de ombordanställda kan ha svårt att
erhålla sina kontrolluppgifter och att lämna självdeklaration. De föreslår en
förlängd tidsfrist för inlämnande av självdeklaration och kontrolluppgifter.
Skälen för regeringens förslag: Reformen innebär att sjömannen skall
deklarera sina sjöinkomster enligt reglerna i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK). Skattemyndigheten skall till
den som kan antas få lämna förenklad självdeklaration före den 15 april
taxeringsåret översända en förtryckt deklarationsblankett, 2 kap. 11 § LSK.
Förenklad självdeklaration skall lämnas senast den 2 maj taxeringsåret och
särskild självdeklaration senast den 31 mars. Enligt 2 kap. 21 § LSK kan
skattemyndigheten bevilja anstånd med att lämna självdeklaration om
någon är förhindrad att lämna deklarationen i tid. Ett stort antal sjömän är
redan i dag skyldiga att lämna självdeklaration på grund av att de har
landinkomster. Några särskilda regler för dessa sjömän finns inte. Enligt
regeringens uppfattning föreligger inte skäl att införa särskilda regler om
deklarationstidpunkt eller anstånd för denna kategori anställda.
För att särskilja inkomsterna från andra inkomster bör arbetsgivaren
ange på kontrolluppgiften att inkomsten avser sjöinkomst i när- eller
fjärrfart. Vidare bör antalet arbetsdagar som tjänstgöringen omfattar anges
och på vilket fartyg samt inom vilket fartområde tjänstgöringen ägt rum.
Regeringen föreslår därför att en ny paragraf, 3 kap. 10 §, införs i lagen om
6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 227
81
självdeklaration och kontrolluppgifter.
Utomlands bosatta sjömän behöver inte deklarera eftersom de betalar en
särskild definitiv källskatt.
För redarna innebär övergången från sjömansskatt till landskatt att
arbetsgivaravgifter skall redovisas och inbetalas enligt reglerna i
uppbördslagen (1953:272) och lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare. Enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen skall
uppbördsdeklaration lämnas senast den 10 i uppbördsmånaden efter den
månad då skatteavdraget gjordes eller lönen utgavs. I uppbördsmånaden
januari får deklaration lämnas senast den 15. Skatten skall betalas in vid
samma tidpunkt (52 § uppbördslagen). Bestämmelserna tillämpas också för
redovisning och betalning av arbetsgivaravgifter (4 och 12 §§ lagen om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare). Skattemyndigheten har
möjlighet att medge arbetsgivare anstånd med att redovisa
arbetsgivaravgifter.
Enligt reglerna i sjömansskattelagen skall redare för vaije period om två
månader inbetala och redovisa innehållen sjömansskatt. Skatten skall
redovisas senast den sista dagen i den andra månaden efter
redovisningsperioden. Motsvarande regler gäller för redovisning och
inbetalning av redaravgift. Sjömansskattekontoret får efter framställan
bevilja anstånd, i regel dock högst en månad.
Övergången till landskattesystemet innebär således kortare perioder för
redovisning och betalning av socialavgifter och innehållen preliminär skatt.
Vissa mindre rederier kan ha sitt kontor beläget på fartyget vilket försvårar
for redaren att redovisa och betala avgifter och skatter inom föreskriven tid.
Det kan dock påpekas att redarna enligt gällande regelsystem är skyldiga
att redovisa och betala preliminär F-skatt och mervärdesskatt inom korta
tidsperioder. Dagens teknik möjliggör också att betalningar kan skötas
genom telekommunikationer. Svårigheterna för dessa redare att redovisa
avgifter och skatter i tid skall därför inte överdrivas.
I sammanhanget bör nämnas att Skattebetalningsutredningen inom kort
kommer att lämna förslag om införande av ett nytt system för redovisning
och betalning av skatter och avgifter.
Regeringens förslag innebär att de särskilda reglerna om uppbörd av
redaravgift i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbets-
givare skall upphävas. Begreppet redaravgift för arbetsgivaravgifter som
betalas av redare för anställda ombord, fyller ingen funktion när de
särskilda reglerna om uppbörd upphävs. Bestämmelsen om redaravgift i 2 §
lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare bör därför även den
upphävas.
Prop. 1995/96:227
För att parterna inom sjöfartsnäringen skall hinna anpassa sig och sina
rutiner till reformen förslås regeringen att lagen om sjömansskatt upphävs
vid utgången av år 1997 samt att sjömännen beskattas enligt
82
landskattesystemet från och med inkomståret 1998. Äldre bestämmelser Prop. 1995/96:227
skall fortsättningsvis tillämpas på skatt och avgifter som avser tiden före
den 1 januari 1998.
Sjömansskattenämnden skall upphöra vid utgången av år 1997. Ärenden
enligt den upphävda lagen skall därefter handläggas av Skattemyndigheten
i Göteborgs och Bohus län.
Den föreslagna omläggningen av sjömännens beskattning syftar till att vara
statsfinansiellt neutral. Det stöd som enligt sjömansskattelagen förs över till
sjöfartsnäringen genom det lägre skatteuttaget föreslås i stället ges i form av
sjöinkomstavdrag och skattereduktioner.
Omläggningen syftar också till att vara finansiellt neutral för
kommunerna. Skatteintäkterna som enligt förslaget tillfaller kommunerna
beräknas motsvara den slopade ersättningen från staten enligt den upphävda
lagen om sjömansskatt.
Lagen om sjömansskatt föreslås upphävd vid utgången av år 1997.
Sjömansskattenämnden upphör vid nämnda tidpunkt. Ärendena som
Sjömansskattenämnden handlägger är normalt sådana som handläggs av
skattemyndigheten. Ärenden enligt den upphävda lagen skall därför efter
utgången av år 1997 enligt övergångsbestämmelserna handläggas av
Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län. Skattemyndighetens beslut
överklagas till Länsrätten i Göteborgs och Bohus län. Ett överklagande av
länsrättens eller kammarrättens beslut skall ha kommit in inom den tid som
anges i 6 kap. 13 § taxeringslagen (1990:324).
Ärenden om klassificering av fartyg övertas dock av Riksskatteverket.
Riksskatteverket skall också fastställa belopp med vilka ersättning skall
utgå till kommuner och landstingskommuner.
Riksskatteverket för det allmännas talan enligt den upphävda lagen.
Lagrådet har påpekat att övergångsbestämmelserna i lagrådsremissens
lagtextförslag till den upphävda lagen om sjömansskatt är oklara och
83
behöver förtydligas. Bestämmelserna har justerats i enlighet med Lagrådets Prop. 1995/96:227
förslag.
19 §
Upphävandet av sjömansskattelagen medför att sjöinkomster som uppbärs
av sjömän bosatta i Sverige vid anställning ombord på svenska
handelsfartyg skall beskattas enligt kommunalskattelagen. Vad som avses
med sjöinkomst och anställning ombord på svenskt fartyg framgår av
punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 49 §. Alla inkomster som
sjömannen uppbär på grund av sin anställning ombord blir skattepliktiga
enligt kommunalskattelagen. Även krigsrisktilllägg blir skattepliktig
inkomst. Undantaget från skatteplikt för inkomster enligt
sjömansskattelagen i 19 § första stycket fjortonde ledet KL utgår därför.
I bestämmelsen införs vidare ett nytt sjätte led i första stycket som anger
att ersättning, som ges ut av redaren till en sjöman som är anställd ombord,
för egendom vid fartygs förolyckande inte skall tas upp till beskattning.
Avdrag skall inte heller medges för kostnaden för sådan egendom.
Ersättning för förlorade effekter vid fartygs förolyckande även varit
undantaget beskattning enligt lagen om sjömansskatt.
Eftersom bestämmelsen om skattefrihet för restitutionsränta i 36 § 3
mom. sjömansskattelagen slopas skall även trettioandra ledet i 19 § första
stycket upphävas.
42 §
I det nya fjärde stycket stadgas att värdet av förmån av fritt logi för
ombordanställd skall bestämmas till 0 kronor. Något avdrag får inte heller
göras för kostnad för logi även om sjömannen erlagt ersättning för login
eller fått löneavdrag för kostnaden. Om sjömannen uppbär ersättning för att
förmånen inte kan utnyttjas t.ex. vid vederlagsledighet skall ersättningen tas
upp till beskattning. Förslaget har kommenterats i avsnitt 5.1.
46 § 2 mom.
De särskilda reglerna om avdrag för periodiskt understöd och avgift för
pensionsförsäkring för skattskyldiga som betalar sjömansskatt blir onödiga
och föreslås upphävda.
84
Prop. 1995/96:227
48 § 2 mom.
Grundavdraget har enligt sjömansskattelagen beaktats i
sjömansskattetabellema. Grundavdrag har för tid ombord därför inte
medgetts enligt reglerna i kommunalskattelagen. Efter att
sjömanskattelagen upphävts finns inte behov för reduceringsregeln i tredje
stycket för grundavdrag avseende sjömän. Grundavdraget skall bestämmas
med hänsyn till storleken av de taxerade förvärvsinkomsterna och till
bosättningstiden i Sverige.
I femte stycket görs en lagteknisk ändring till följd av justeringen som
görs i punkt 6 av anvisningarna till 46 §.
49 §
I första stycket anges att en sjöman har rätt till sjöinkomstavdrag. För helt är
medges avdrag med 27 000 kr vid tjänstgöring i fjärrfart och med 18 000 lo-
vid tjänstgöring i närfart. I andra stycket anges i fall en sjöman inte
uppburit sjöinkomst hela året att sjöinkomstavdrag medges med 1/365 av
ovan nämnda belopp för vaije dag, även under skottår, som sjömannen
uppbär sjöinkomst på svenskt handelsfartyg. Vad som avses med fjärrfart
resp, närfart framgår av punkt 3 av anvisningarna till 49 §. Som
sjötjänstetid räknas alla dagar som berättigar till någon form av ersättning
från arbetsgivaren för anställning ombord på fartyg. Sjöavdrag som inte
kan utnyttjas under det beskattningsår då ersättningen betalas ut kan inte
dras av senare år. Förslagen har också kommenterats i avsnitt 5.3.
Lagrådet föreslår att sjöinkomstavdrag som slutar på 50 kronor avrundas
uppåt till närmast högre hundratal. Grundavdraget och det särskilda
grundavdraget avrundas nedåt till närmast lägre hundratal kronor.
Sjöinkomstavdraget bör enligt regeringens mening i konsekvens härmed
avrundas nedåt till närmast hela hundratal kronor. Avrundningsregeln i
tredje stycket har formulerats med 48 § 2 mom. sista stycket som förebild.
50 §
Den taxerade förvärvsinkomsten inklusive sjöinkomsten skall minskas med
allmänna egenavgifter, kommunalt grundavdrag och sjöinkomstavdrag i nu
nämnd ordning.
Anvisningar
till 23
punkt 21
Ändringen är en följd av den lagtekniska justeringen i punkt 6 av
anvisningarna till 46 §.
till 32 §
punkt 7
Prop. 1995/96:227
Bestämmelsen innehåller regler om skattefrihet för s.k. inställelseresor vid
mönstring på och av det fartyg som sjömannen tjänstgör på. Skattefriheten
gäller inte resor till och från passagerarfartyg som går i närfart med
fastställd tidtabell om detta fartyg utgör sjömannens arbetsplats. Vad som
avses med närfart framgår av punkt 3 av anvisningarna till 49 §. Med
passagerarfartyg avses fartyg som transporterar personer i stor omfattning
genom att resor med fartyget erbjuds allmänheten och inte bara till en viss
yrkeskategori. Fartyg som huvudsakligen fraktar gods, såsom lastfäijor,
omfattas inte av begreppet passagerarfartyg i denna bestämmelse även om
fartyget kan transportera personer inom en viss yrkeskategori såsom
lastbilschaufförer.
till 33 §
punkt 3 e
Sjömännens arbetssituation skiljer sig från landanställdas i flera avseenden.
Sjömän har inte ökade levnadskostnader i samma omfattning som
landanställda när de tjänstgör ombord på fartyg. Sjömännen erbjuds
ombord fritt logi ombord, kost m.m. Det är därför inte motiverat att
sjömännen får avdrag för ökade levnadskostnader för dubbel bosättning
eller vid anställning viss kortare tid. Anvisningspunkten 3 a bör därför inte
gälla för sjömän vid vistelse på fartyget som de tjänstgör på.
I andra stycket regleras sjömännens tjänsteställe. Sjömän skall anses ha
sitt tjänsteställe på det fartyg som de är anställda vid. Vistelsen på fartyget
utgör ingen tjänsteresa utan arbetet sker på den vanliga verksamhetsorten. I
bestämmelsen anges därför att tjänstestället är det fartyg där sjömannen
fullgör sitt arbete. Det innebär att sjömän normalt inte omfattas av reglerna
i punkterna 3 och 3 b av anvisningarna. Förslaget har också kommenterats
i avsnitt 5.1.
Lagrådet har föreslagit att bestämmelsen placeras som en sista mening i
andra stycket punkt 3 av anvisningarna. Det av Lagrådet förordade stycket
innehåller en allmän definition av tjänsteställe. I första stycket av punkt 3 e
föreskrivs att punkt 3 av anvisningarna inte gäller för sjömän vid vistelse
ombord på tjänstgöringsfartyget. Lagrådets förslag kräver att undantag görs
i punkt 3 e för den nya sista meningen i andra stycket. Regeringen anser att
lagstiftningen blir överskådligare om reglerna som gäller sjömän finns i en
paragraf. Lagrådets förslag bör därför inte genomföras.
till 46 §
punkt 6
Ändringarna är konsekvensändringar till följd av att sjömanskattelagen
upphävs och sjömansskatten slopas. En lagteknisk justering har gjorts i
paragrafen som innebär att bestämmelsen omfattar sju stycken i stället för
sex stycken.
86
till 49 §
punkt 1
Prop. 1995/96:227
Definitionerna av begreppen sjöman och svenskt handelsfartyg har förts
över från sjömansskattelagen. Någon ändring av innebörden av begreppen
är inte avsedd.
Med sjöinkomst avses i denna bestämmelse alla ersättningar och
förmåner som en sjöman erhåller på grund av anställningen. Även
ersättningar som betalas av annan än arbetsgivaren är skattepliktig intäkt
om den utgår på grund av anställningen ombord. I bestämmelsen anges
särskilt drickspengar. Även ersättning i annan form än pengar, t.ex. gåvor
från passagerare, är skattepliktig inkomst.
När en sjöman anställs för att tjänstgöra på ett visst fartyg kan det hända
att han måste vänta en tid på ankomsten av fartyget. Lön eller annan
ersättning betalas normalt ut av arbetsgivaren till sjömannen under
väntetiden. Avlönad väntetid kan också uppkomma när en sjöman mönstrar
av från ett fartyg för att mönstra på ett annat fartyg som tillhör samme
redare. Ersättningen under väntetiden skall anses utgöra sjöinkomst även
om sjömannen sysselsätts på land under väntetiden. Sysselsättningen på
land får dock inte bli långvarig. I sådant fall är det fråga om anställning i
land. I bestämmelsen anges därför att ersättning under en kortare väntetid
skall anses utgöra sjöinkomst. Med kortare väntetid avses några dagar dock
normalt ej längre tid än 14 dagar.
punkt 2
I bestämmelsen definieras begreppet anställning på svenskt handelsfartyg.
Bestämmelserna har förts över från sjömansskattelagen.
punkt 3
Även bestämmelserna om klassificeringen av fartyg och av fartområdena,
inre fart, närfart och fjärrfart, har förts över från sjömansskattelagen.
punkt 4
Klassificeringen av fartygen i fartområden skall göras av Riksskatteverket.
Redare skall före 1 oktober lämna uppgifter om svenska handelsfartyg som
har en bruttodräktighet av minst 100 till Rikskatteverket för klassificeringen
för nästkommande år. I bestämmelsen anges vidare att redaren snarast skall
anmäla ändringar avseende sådana förhållanden som uppgift skall lämnas
om. Anmälan skall ges in så snart det kan ske och senast inom ett par
veckor från det att de nya förhållandena blev kända. Uppgiftsskyldigheten
överensstämmer med vad som gäller enligt sjömansskattelagen.
87
1 § 4 mom.
Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömanskattelagen
upphävs och sjömansskatten slopas.
3 § 2 mom.
Ändringen är en följd av justeringen i punkt 6 av anvisningarna till 46 §.
8a§
I bestämmelsen anges att en sjöman som är bosatt i Sverige och som arbetat
på svenskt handelsfartyg vid taxeringen till statlig inkomstskatt skall
medges sjöinkomstavdrag enligt reglerna i 49 § KL.
9§
Den taxerade förvärvsinkomsten skall även vid den stadiga taxeringen i
första hand minskas med allmänna egenavgifter, därefter med stadigt
grundavdrag och slutligen med sjöinkomstavdrag. Det som återstår utgör
den beskattningsbara inkomsten.
I paragrafen har också en rättelse gjorts av den felaktiga beteckningen på
lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter.
4 kap. 13 §
Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen
upphävs och sjömansskatten slopas.
Lagrådet har föreslagit att en övergångbestämmelse skall införas av
innebörd att äldre föreskrifter fortfarande gäller i fråga om 1998 års och
tidigare års taxeringar. När en ny lag träder i kraft gäller enligt vedertagen
praxis alltjämt äldre bestämmelser för taxeringsåren före ikraftträdandet om
inte annat föreskrivs. Enligt regeringens mening kan ett taxeringsbeslut för
1998 eller tidigare års taxeringar omprövas om det föranleds av ett sådant
beslut om sjömansskatt som avses i punkt 4, och som nu föreslås upphävd,
utan en särskild övergångsbestämmelse. Regeringen föreslår därför ingen
övergångsbestämmelse med denna innebörd.
88
Prop. 1995/96:227
17 §
Ändringen är en följd av att punkt 5 utgår i 13 § denna lag.
2 kap.
4§
Ändringen i första stycket 4 är en konsekvensändring till följd av att
sjömansskattelagen upphävs och av att sjömansskatten slopas. Ändringen i
första stycket 6 är en följd av att skogsvårdsavgiften har slopats fr.o.m. 30
juni 1992 genom lagen (1991:1849) om upphävande av lagen om
skogsvårdsavgift.
33 §
Ändringen är en följd av att regeringen i prop. 1995/96:152 har föreslagit
att den nu gällande punkten 4 i 13 § skall upphävas och att numreringen i
paragrafen justeras.
3 kap.
5§
I första stycket 2 görs ett tilllägg som innebär att arbetsgivaren inte utan
föreläggande behöver ange på kontrolluppgiften förmånen av fritt logi
ombord.
I samma stycke 3 b) har en lagteknisk justering gjorts.
10 §
I bestämmelsen regleras vilka ytterligare uppgifter som skall anges i
kontrolluppgift som avser sjöinkomst. I kontrolluppgiften skall anges antal
dagar som tjänstgöringen omfattar, på vilket fartyg och i vilket fartområde
tjänstgöringen ägt rum.
2 kap. 2 §
I tredje stycket anges vad som avses med sjöman i denna lag. Definitionen
89
hänvisar till sjömansskattelagen. Vid upphävandet av sjömansskattelagen
bör begreppet knyta an till definitionen i punkt 1 av anvisningarna till 49 §
KL. Definitionen från sjömansskattelagen är överflyttad till nämnda
anvisningspunkt.
5 kap. 2 §
Bestämmelsen upphävs. Motsvarande bestämmelse införs i 78 b §
uppbördslagen (1953:272) och 20 § lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare.
11 kap. 4 §
Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen
upphävs. I bestämmelsen har vidare ett förtydligande gjorts. Inkomst av
anställning för försäkrade som inte är skattskyldiga i Sverige enligt KL
beräknas enligt särskilda bestämmelser. Bestämmelsen motsvarar vad som
stadgas om pensionsgrundande inkomst i 3 § lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.
20 kap. 1 §
Ändringen, som innebär att bestämmelsen om sjömansskatt slopas i
paragrafen, är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen
upphävs.
1§
Efter att sjömansskattelagen har upphävts skall sjömannen taxeras i sin
hemortskommun. Skattemyndigheten i det län där den försäkrade taxerats
till statlig inkomstskatt bestämmer pensionsgrundande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring. Om den försäkrade inte varit bosatt i
Sverige skall Skattemyndigheten i Stockholms län bestämma den
pensionsgrundande inkomsten.
Prop. 1995/96:227
90
Prop. 1995/96:227
2§
Ändringen är en följd av att sjömansskattelagen upphävs.
4§
Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen
upphävs och sjömansskatten slopas.
2 § 4 mom.
I andra stycket anges att anställda ombord på svenska handelsfartyg skall
medges en särskild skattereduktion som uppgår till 10 000 kr i närfart och
till 12 000 kr i fjärrfart per år eller med 1/365 per dag. Den särskilda
skattereduktionen införs för att inte skatteskärpningen skall bli alltför
påtaglig för sjömännen vid övergång till landsskattesystemet. För
skattereduktion gäller samma krav som för sjöinkomstavdrag. Förslaget har
kommenterats i avsnitt 5.3.
I fjärde stycket har vidare gjorts en lagteknisk justering.
Skogsvårdsavgiften har upphävts från och med 1 juli 1992 genom lagen
(1991:1849) om upphävande av lagen om skogsvårdsavgift.
8§
Förmån av fritt logi ombord skall, precis som vid inkomstbeskattningen,
värderas till 0 kr vid beräkningen av underlaget för preliminärskatt och
arbetsgivaravgifter.
12a§
1 bestämmelsen anges att sjöinkomstavdraget och skattereduktionen skall
beaktas i preliminärskattetabellema för sjömän.
68 § 5 mom.
Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen
upphävs.
78b§
Bestämmelsen reglerar redarens ansvar för annan arbetsgivares
förpliktelser. Bestämmelsen är ny och har utformats efter mönster av 5 kap.
2 § lagen (1981:691) om socialavgifter.
I andra stycket föreskrivs att bestämmelserna i 4 § preskriptionslagen
(1981:130) skall gälla för sådan regressfordran.
Motsvarande bestämmelse har införts i 20 § lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
2§
Redaravgift utgår på lön för vilken sjömansskatt skall betalas. Efter att
sjömansskatten och de särskilda uppbördsreglema för redaravgiftema
upphävts finns inget behov av begreppet som därför skall utmönstras ur
lagtexten.
20 §
Bestämmelsen reglerar redarens ansvar för annan arbetsgivares
förpliktelser. Bestämmelsen är ny och har utformats efter 5 kap. 2 § lagen
(1981:691) om socialavgifter.
I andra stycket föreskrivs att bestämmelserna i 4 § preskriptionslagen
(1981:130) skall gälla för sådan regressfordran.
Motsvarande bestämmelse har införts i 78 b § uppbördslagen
(1953:272).
44 §
Allmänna ombudet för sjömansskatt avskaffas. Detta innebär att
uppgifterna i denna bestämmelse tas över av Riksskatteverket.
68 §
Länsrätten är första instans att pröva överklaganden om skatt eller avgifter.
Efter att sjömansskattelagen har upphävts skall skattemyndigheten besluta
om skatter och avgifter. Skattemyndighetens beslut enligt denna
bestämmelse skall överklagas till länsrätten.
I andra stycket föreskrivs att överklagandet skall vara skriftligt. Kravet
på skriftlighet framgår av förvaltningsprocesslagen (1981:291). På
Lagrådets inrådan föreslås att andra stycket upphävs.
73 §
Ändringen är en konsekvensändring till följd av det att allmänna ombudet
för sjömansskatt slopas.
Prop. 1995/96:227
92
76 §
Prop. 1995/96:227
Sjömansskattenämnden skall upphöra den 31 december 1997. Ärenden
som är anhängiggjorda hos nämnden skall överlämnas till Länsrätten i
Göteborgs och Bohus län. De särskilda reglerna om överklagande av
Sjömansskattenämndens beslut blir obehövliga efter att
Sjömansskattenämnden upphört och bör därför upphävas.
5§
En ny bestämmelse införs, punkt 13, enligt vilken inkomster som avses i 1
punkt av anvisningarna till 49 § KL omfattas av lagens tillämpningsområde.
Bestämmelsen innebär att sjömän bosatta utomlands beskattas enligt denna
lag.
7§
I bestämmelsen anges att intäkter som avses i punkt 1 av anvisningarna till
49 § KL beskattas efter en skattesats om 15 %. Förslaget har kommenterats
i avsnitt 7.
21 §
Den nya bestämmelsen 78 b § i uppbördslagen (1953:272) skall också gälla
i fråga om särskild inkomstskatt.
3§
Ändringen är en följd av att definitionen av svenskt handelsfartyg har
flyttats över från sjömansskattelagen till punkt 1 av anvisningarna till 49 §
KL.
23 §
Den nya bestämmelsen i 78 b § uppbördslagen (1953:272) skall också gälla
i fråga om särskild inkomstskatt.
93
1§
Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen
upphävs.
1§
Ändringen är en följd av att sjömansskattelagen skall upphävas.
Definitionen av lj ärrfart har förts över frän sjömansskattelagen till punkt 1
av anvisningarna till 49 § KL.
3§
Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen
skall upphävas.
7 och 19 §§
Ändringarna är konsekvensändringar till följd av att sjömansskattelagen
upphävs. Eftersom grundavdrag även skall medges vid tjänstgöring ombord
på fartyg saknar uppgiften om antal perioder om trettio dagar betydelse.
Sjöinkomstavdrag och skattereduktion skall medges med 1/365 per
sjöarbetsdag. Ändringarna innebär att uppgift skall lämnas om antal dagar
som sjöinkomst uppburits.
Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen
skall upphävas.
94
11.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:891) om ProP- 1995/96:227
indrivning av statliga fordringar m.m.
2§
Ändringen är en följd av att sjömanskattelagen upphävs. Vissa lagtekniska
justeringar har gjorts i paragrafen.
11.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:466) om
särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet
1§
Ändringen är en följd av att sjömanskattelagen upphävs. En lagteknisk
justering har gjorts i paragrafen.
11.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om
avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter
1§
Ändringen är en konsekvensändring av att sjömansskattelagen upphävs. En
lagteknisk justering har gjorts i paragrafen.
11.20 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag
6§
Ändringen är en konsekvensändring av att sjömansskattelagen upphävs. En
lagteknisk justering har gjorts i paragrafen.
11.21 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:000) om
underhållsstöd
26 §
Regeringen har i prop. 1995/96:208 föreslagit regler om underhållsstöd till
barn till särlevande föräldrar m.m. Ändringen i 26 § i den föreslagna lagen
är en konsekvensändring av att sjömansskattelagen upphävs.
95
1§
När sjömansskattelagen upphävs upphör Sjömansskattenämnden och den
särskilda lagen om överflyttande av arbetsuppgifter avseende sjömansskatt
och avgifter till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län.
Skattemyndigheterna i sjömannens hemortskommun skall besluta om
skatter avseende sjömän. Skattemyndigheten får emellertid enligt 2 kap. 2 §
taxeringslagen (1990:324) uppdra åt en annan skattemyndighet att fatta
beslut i dess ställe i ett visst ärende eller grupp av ärenden.
1§
Paragrafen fick sin nuvarande lydelse genom en lagändring som träder i
kraft den 1 juli 1996 (prop. 1995/96:170, bet. 1995/96JuU23, rskr.
1995/96:277, SFS 1996:684). Genom ändringen i andra stycket kommer
ränta inte att ha förmånsrätt. Enligt tidigare lydelse av paragrafen (SFS
1995:1670) omfattar förmånsrätten ej dröjsmålsavgift och liknande avgift
som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringar och ej heller
skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift. Räntor har således inte varit
undantagna från förmånsrätt. Av motiven till ändringen som träder i kraft
den 1 juli 1996 framgår att avsikten med den nya lydelsen endast varit att
göra en redaktionell ändring, men att någon saklig ändring inte åsyftats
(prop. 1995/96:170 s. 183). Omnämnandet av räntor i andra stycket bör
därför utgå.
3§
Ändringen är en konsekvensändring till den ändrade lydelse av 1 § som
träder i kraft den 1 juli 1996 (se kommentaren till 1 §).
96
Sjöman som tjänstgör ombord på svenskt handelsfartyg beskattas för
närvarande enligt den särskilda lagen (1958:295) om sjömansskatt för sin
inkomst ombord. Denna skatt är en i princip definitiv källskatt som tas ut i
stället för statlig och kommunal inkomstskatt. Någon taxering av
sjöinkomster sker alltså inte. Sjömansskatten är progressiv och den är olika
hög beroende på om fartyget i fråga går i fjärrfart eller närfart. Den är
emellertid generellt sett något lägre än vanlig landskatt.
I föreliggande promemoria redovisas ett förslag som går ut på att
reglerna om sjömansskatt upphävs och att sjömännen i stället beskattas för
sina inkomster ombord enligt allmänna inkomstskatteregler i land. Ett
system med särskilda avdrag och skattereduktioner för sjömän som
tjänstgör på svenska handelsfartyg som går i närfart eller fjärrfart föreslås
för att undvika en påtaglig skärpning av sjömännens beskattning.
Utländska sjömän som tjänstgör på svenska fartyg skall enligt förslaget
i framtiden beskattas enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta för sina inkomster ombord på svenska handelsfartyg.
Skattesatsen föreslås uppgå till 15 %. Skatten är en definitiv källskatt och de
utländska sjömännen slipper således att deklarera.
I och med att sjömännen förs över till landskattsystemet föreslås också
att att de särregler som i dag finns angående sjömän i socialavgiftssystemet
upphävs.
Omläggningen innebär bl.a. administrativa förändringar och för-
enklingar. De tekniska förändringar som krävs i nuvarande rederistöd
kommer att klarläggas i annat sammanhang. Verksamheten vid
Sjömansskattenämnden och Sjömanskattekontoret kan upphöra i och med
att sjömansskattelagen upphävs. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1
januari 1992.
7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 227
Prop. 1995/96:227
Bilaga 1
97
Riksskatteverket, Riksrevisionsverket, Riksförsäkringsverket, Kammar-
rätten i Göteborg, Länsrätten i Göteborgs och Bohus län, Boverket,
Sveriges redareförening, Svenska sjöfolksförbundet, Sveriges
fartygsbefälsförening, Svenska maskinbefälsförbundet och Nämnden för
rederistöd.
Prop. 1995/96
Bilaga 2
98
Härigenom föreskrivs att lagen (1958:295)* om sjömansskatt skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1997.
1. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt
som avser tid före utgången av år 1997 enligt följande.
2. Ärenden som enligt den upphävda lagen handläggs av
Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län:
Ärenden enligt den upphävda lagen behandlas av Skattemyndigheten i
Göteborgs och Bohus län. Skattemyndighetens beslut får överklagas hos
länsrätten. Vid överklagande av länsrättens beslut gäller 6 kap. 13 §
taxeringslagen (1990:324). Bestämmelserna i taxeringslagen gäller i fråga
om företrädare för det allmänna och rätt för det allmänna att överklaga.
3. Ärenden som enligt den upphävda lagen handläggs av
Sjömansskattenämnden:
Sjömansskattenämnden upphör den 3Idecember 1997. Beslut i ärende
rörande sjömansskatt fattas därefter av Skattemyndigheten i Göteborgs och
Bohus län.
Ärenden enligt 21 § 1 mom. 1 den upphävda lagen som anhängiggjorts
hos Sjömansskattenämnden behandlas av Riksskatteverket.
Riksskatteverkets beslut i ett sådant ärende får inte överklagas. Beslut som
avses i 21 § 1 mom. 6 nämnda lag överklagas dock hos regeringen.
4. Riksskatteverket övertar från och med den 1 januari 1998 det
allmänna ombudets uppgift i mål avseende överklagande av
Sjömansskattenämndens beslut.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
1 Lagen omtryckt 1970:933.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.
99
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 19 och 42 §§, 46 § 2 mom., 48 § 2 mom., 50 §, punkt 21 av
anvisningarna till 23 § och punkt 6 av anvisningarna till 46 § skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas sju nya bestämmelser, 49 §, punkt 7 av
anvisningarna till 32 §, punkt 3 e av anvisningarna till 33 § samt punkterna
1 - 4 av anvisningarna till 49 §, och närmast före nya 49 § en ny rubrik av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 §‘
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:
vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som
förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;
vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade
premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid
vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100
kronor;
ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så
ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått
annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall
som avses i lagen (1977:265) om stadigt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen
grundas på förvärvsinkomst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller
olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i
samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i
form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig
enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av
trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av
skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;
belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen
utgått på grund av kapitalförsäkring, samt belopp som arbetsgivare utan att
försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som motsvarar
ersättning på grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet inte
väsentligt överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens tjänst;
försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock
att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad
än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som
100
skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade
sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels i den
mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill
omkostnad för näringsverksamhet;
ersättning för förlust eller skada
på egendom vid fartygs föro-
lyckande som redare utger till
sådan arbetstagare som avses i
punkt 1 av anvisningarna till 49 §;
vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av
annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som
utgått på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie
icke förelegat;
ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst;
periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke
utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 §
eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för
utgivet belopp;
stipendier för mottagarens utbildning;
stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår
periodiskt och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall
utföras för utgivarens räkning;
studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349),
intematbidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap.
samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller
statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i
arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag lik-
ställda, och äger i följd härav de bidragsberättigade icke göra avdrag för
kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;
introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om
introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar;
allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt
lagen om allmän försäkring till den del pensionen för varje månad den
avser inte överstiger en tolftedel av fyrtio procent eller, vid pension efter
båda föräldrarna, åttio procent, av basbeloppet den månad pensionen avser
samt sådan i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring angiven
livränta i form av efterlevandelivränta till barn enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller enligt annan i nämnda lagrum angiven
författning till den del livräntan föranlett minskning av sådan del av
barnpension som inte är skattepliktig;
lön eller annan gottgörelse, för
vilken skall erläggas skatt enligt
lagen (1958:295) om sjömansskatt;
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
101
kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av
statsmedel;
handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän
försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag
som utgör ersättning för merkostnader, ersättning för merutgifter för resor
enligt 3 kap. 7 a § samma lag, särskilt pensionstillägg enligt lagen
(1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård
av sjukt eller handikappat barn samt hemsjukvårdsbidrag och
hemvårdsbidrag, som utges av kommunala eller landstingskommunala
medel till den vårdbehövande;
assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning och
ekonomiskt stöd till kostnader för personlig assistans enligt lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade;
bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer;
kommunalt bostadstillägg till handikappade;
bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag och lagen
(1993:737) om bostadsbidrag;
bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska
barn;
bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med
barn;
ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna
medel till den som - utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför
domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning,
traktamente eller ersättning för tidsspillan;
förmån av fri resa till eller från anställningsintervju eller
kostnadsersättning för sådan resa till den del förmånen eller ersättningen
avser resa inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller
EES-länderna och, såvitt gäller ersättningen, till den del den inte överstiger
faktiska resekostnader och vid köming med egen bil inte överstiger det
avdrag som medges för kostnader för resor med egen bil enligt den
schablon som anges i punkt 4 av anvisningarna till 33 §;
hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller
egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som
begått brott;
sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;
tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som
utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vinsten
avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp avrundat
till närmaste hundratal kronor;
sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från
personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid
första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;
gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del
stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka
avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;
intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som
den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
102
beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till
näringsverksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
ränta enligt 61 § lagen(1941:416)
om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1
och 2 mom., 69 a § tredje stycket
eller 75 a § fjärde stycket
uppbördslagen (1953:272), 36 § 3
mom. lagen (1958:295) om
sjömansskatt, 22 § tullagen
(1973:670), 20 § lagen (1982:1006)
om avdrags- och uppgiftsskyl-
dighet beträffande vissa upp-
dragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen
(1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter, 40 § lagen
(1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter, 24 §
lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare, 32
och 34 §§ tullagen (1987:1065)
eller 16 kap. 15 § mervärdes-
skattelagen (1994:200);
ränta enligt 61 § lagen
(1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt, 69 § 1 och 2 mom., 69 a
§ tredje stycket eller 75 a § fjärde
stycket uppbördslagen (1953:272),
22 § tullagen (1973:670), 20 §
lagen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa
uppdragsersättningar, 5 kap. 13 §
lagen (1984:151) om punktskatter
och prisreg- leringsavgifter, 40 §
lagen (1984:404) om stämpelskatt
vid inskrivningsmyndigheter, 24 §
lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare, 32
och 34 §§ tullagen (1987:1065)
eller 16 kap. 15 § mervärdes-
skattelagen (1994:200);
ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 3 och 4 lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift
om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt
inte uppgår till 500 kronor;
vad som utgör utgående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200).
Om mervärdesskatt ändå har räknats med vid inkomstredovisningen
anses skatten, om den betalats till staten, som en sådan speciell skatt för
vilken avdrag medges vid inkomsttaxeringen enligt denna lag. Till följd av
detta utgör belopp som har fallit bort, och för vilket avdrag medgetts vid
inkomsttaxeringen, skattepliktig intäkt vid inkomsttaxeringen.
Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtals-
gruppsjukförsäkring gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och
punkt 12 av anvisningarna till 22 §.
(Se vidare anvisningarna.)
42 §2
Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte
används som semesterbostad skall beräknas med ledning av i orten gällande
hyrespris eller, om tillfälle till sådan jämförelse saknas, efter annan lämplig
grund.
Värdet av produkter, varor eller andra förmåner, som ingår i lön eller
annan inkomst, beräknas till marknadsvärdet.
Bilförmån, kostförmån och vissa reseförmåner värderas enligt särskilda
103
grunder som anges i anvisningarna.
Värdet av fri kojplats ombord på
fartyg för sådan arbetstagare som
avses i punkt 1 av anvisningarna till
49 § skall bestämmas till 0 kronor.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
(Se vidare anvisningarna.)
46 §
2 mom.3 Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela
beskattningsåret, får dessutom göra avdrag:
1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,
som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den
utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;
2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter
som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;
3) för obligatoriska socialförsäkringsavgifter som den skattskyldige, på
grund av utfört arbete, enligt slutligt fastställd debitering eller liknande skall
betala i överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen
(1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni 1992 om
social trygghet eller till följd av att den skattskyldige enligt rådets
förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpning av
systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras
familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen skall omfattas av ett annat
lands lagstiftning om social trygghet, i båda fallen under förutsättning att
den avgiftsgrundande intäkten tas till beskattning för beskattningsåret i
Sverige;
6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för
annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av
arbetsgivare, i den omfattning som framgår av punkt 6 av anvisningarna;
7) för inbetalning som den skattskyldige under beskattningsåret har gjort
på pensionssparkonto i den omfattning som framgår av punkt 7 av
anvisningarna.
Har skattskyldig under
beskattningsåret varit skyldig att
betala sjömansskatt, medges avdrag
för periodiskt understöd, avgift för
pensionsförsäkring som anges i
första stycket 6 och inbetalning på
pensionssparkonto som anges i
första stycket 7, endast i den mån
hänsyn inte tagits till understödet,
avgiften eller inbetalningen vid
beräkningen av sjömansskatt.
104
Avdrag för avgift som avses i första stycket 6 och för inbetalning som
avses i första stycket 7 medges endast i den mån avdrag inte får ske från
intäkt av särskild förvärvskälla.
Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av
beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper
på nämnda tid.
48 §
2 wom.‘'Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i riket under hela
beskattningsåret, har rätt till kommunaltgrundavdrag enligt följande.
Grundavdraget uppgår till 0,24 basbelopp för taxerad inkomst som inte
överstiger 1,86 basbelopp. För taxerad inkomst som överstiger 1,86 men
inte 3,04 basbelopp uppgår grundavdraget till 0,24 basbelopp ökat med 25
procent av det belopp varmed den taxerade inkomsten överstiger 1,86 men
inte 2,89 basbelopp. För taxerad inkomst som överstiger 3,04 basbelopp
uppgår grundavdraget till det belopp som enligt föregående mening utgår
vid en taxerad inkomst på 3,04 basbelopp minskat med 10 procent av det
belopp varmed den taxerade inkomsten överstiger 3,04 basbelopp, dock
lägst till 0,24 basbelopp.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
Har skattskyldig under
beskattningsåret uppburit lön eller
annan gottgörelse som utgör skat-
tepliktig inkomst enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt skall
grundavdraget minskas med en
tolftedel för varje period om trettio
dagar för vilken den skattskyldige
uppburit beskattningsbar inkomst
enligt nämnda lag samt enligt 1 § 2
mom. lagen skattepliktig dagpen-
ning.
Med basbelopp avses basbeloppet
försäkring för året före taxeringsåret.
Grundavdraget får inte överstiga
den skattskyldiges inkomst av
näringsverksamhet som utgör aktiv
näringsverksamhet enligt 11 kap. 3
§ lagen om allmän försäkring och
tjänst minskad med avdrag som
avses i 46 §. I inkomst av tjänst
inräknas därvid inte intäkt som
avses i 32 § 1 mom. första stycket h
och i. Som avdrag enligt 46 §
räknas därvid inte avdrag som på
grund av dispens enligt punkt 6
tredje stycket av anvisningarna till
46 § grundas på inkomst av passiv
enligt lagen (1962:381) om allmän
Grundavdraget får inte överstiga
den skattskyldiges inkomst av
näringsverksamhet som utgör aktiv
näringsverksamhet enligt 11 kap. 3
§ lagen om allmän försäkring och
tjänst minskad med avdrag som
avses i 46 §. I inkomst av tjänst
inräknas därvid inte intäkt som
avses i 32 § 1 mom. första stycket h
och i. Som avdrag enligt 46 §
räknas därvid inte avdrag som på
grund av dispens enligt punkt 6
fjärde stycket av anvisningarna till
46 § grundas på inkomst av passiv
105
näringsverksamhet eller intäkt som näringsverksamhet eller intäkt som Prop. 1995/96:227
avses i 32 § 1 mom. första stycket h. avses i 32 § 1 mom. första stycket h. Bilaga 3
Grundavdraget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.
Sjöinkomstavdrag
49 §s
Skattskyldig som uppburit
sjöinkomst medges sjöin-
komstavdrag med 18 000 kronor vid
anställning på svenskt handels-
fartyg som går i närfart och med
27 000 kronor vid anställning på
svenskt handelsfartyg som går i
fjärrfart.
Sjöinkomstavdrag medges med en
trehundrasextiofemtedel för varje
dag under vilken sjöinkomst
uppburits.
Sjöinkomstavdraget avrundas till
närmast hela hundratal kronor.
Avdrag som slutar på 50 kronor
avrundas till närmast lägre hund-
ratal kronor.
50 §6
Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med på beskattningsåret
belöpande avgifter enligt lagen
(1994:1744) om allmänna
egenavgifter och kommunalt grund-
avdrag i nu nämnd ordning. Det
som därefter återstår utgör
beskattningsbar förvärvsinkomst.
Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med på beskattningsåret
belöpande avgifter enligt lagen
(1994:1744) om allmänna
egenavgifter, kommunalt grund-
avdrag och, såvitt avser skattskyldig
som uppburit sjöinkomst som avses
i punkt 1 av anvisningarna till 49 §,
sjöinkomstavdrag i nu nämnd
ordning. Det som därefter återstår
utgör beskattningsbar för-
värvsinkomst.
106
Anvisningarna
till 23
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
21.7 Avdrag får göras för avgift
för pensionsförsäkring och för
inbetalning på eget pensions-
sparkonto. Avdraget beräknas på
inkomst av näringsverksamhet och
inkomst av kapital i den omfattning
som anges i 46 § 2 mom. första
stycket 6 och 7 och fjärde stycket, i
punkt 6 första - fjärde styckena och
sjätte stycket samt i punkt 7 av
anvisningarna till 46 §.
21. Avdrag får göras för avgift
för pensionsförsäkring och för
inbetalning på eget pensions-
sparkonto. Avdraget beräknas på
inkomst av näringsverksamhet och
inkomst av kapital i den omfattning
som anges i 46 § 2 mom. första
stycket 6 och 7 och fjärde stycket, i
punkt 6 första - femte styckena och
sjunde stycket samt i punkt 7 av
anvisningarna till 46 §.
till 32 §
7.8 Förmån av fri resa till eller
från fartyg, eller kostnadsersättning
för sådan resa, som arbetstagare
som avses i punkt 1 av anvis-
ningarna till 49 § fått skall, under
förutsättning att fartyget är
arbetstagarens tjänsteställe, inte tas
upp till beskattning. Vad nu sagts
gäller inte om fartyget är ett
passagerarfartyg som går i närfart
med fastställd tidtabell.
till 33 §
3 e Vad som sagts i punkterna 3,
3a och 3 b gäller inte sådana
arbetstagare som avses i punkt 1 av
anvisningarna till 49 § vid vistelse
ombord.
Skattskyldig som avses i punkt 1
av anvisningarna till 49 § skall
anses ha sitt tjänsteställe på det
fartyg där han eller hon fullgör sitt
arbete.
107
till 46 §
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
6.9 Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om
försäkringen ägs av den skattskyldige. Avdrag medges inte om
försäkringen förvärvats genom bodelning under äktenskapet utan att mål
om äktenskapsskillnad pågått.
Avdraget får, tillsammans med
pensionssparkonto som avses i punkt
1. den skattskyldiges inkomst av
näringsverksamhet som utgör aktiv
näringsverksamhet enligt 11 kap. 3
§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring före avdrag enligt punkt
21 av anvisningarna till 23 §, före
avdrag för särskild löneskatt på
pensionskostnader enligt punkt 23
av anvisningarna till 23 § på sådan
pensionsförsäkring som avses i
denna anvisningspunkt och på
sådan inbetalning på pensions-
sparkonto som avses i punkt 7 och
före avdrag för avsättning för
egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter,
2. inkomst av tjänst, med
bortseende från sådan intäkt som
avses i 32 § 1 mom. första stycket h
och i och
3. inkomst ombord enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt samt
enligt 1 § 2 mom. nämnda lag
skattepliktig dagpenning för an-
tingen beskattningsåret eller året
närmast dessförinnan
och beräknas med hänsyn till
storleken av sådan inkomst.
Avdraget får uppgå till högst ett
belopp som motsvarar hälften av det
basbelopp som enligt lagen om
allmän försäkring bestämts för året
närmast före taxeringsåret och
dessutom i fråga om
a. inkomst av aktiv
näringsverksamhet till sammanlagt
högst 25 procent av inkomsten före
avdrag enligt punkt 21 av
anvisningarna till 23 §, före avdrag
för särskild löneskatt på pensions-
avdrag för sådan inbetalning på
7, inte överstiga summan av
1. den skattskyldiges inkomst av
näringsverksamhet som utgör aktiv
näringsverksamhet enligt 11 kap. 3
§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring före avdrag enligt punkt
21 av anvisningarna till 23 §, före
avdrag för särskild löneskatt på
pensionskostnader enligt punkt 23
av anvisningarna till 23 § på sådan
pensionsförsäkring som avses i
denna anvisningspunkt och på
sådan inbetalning på pensions-
sparkonto som avses i punkt 7 och
före avdrag för avsättning för
egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter och
2. inkomst av tjänst, med
bortseende från sådan intäkt som
avses i 32 § 1 mom. första stycket h
och i.
Avdraget beräknas med hänsyn
till storleken av sådan inkomst som
avses i l och 2 och får uppgå till
högst ett belopp som motsvarar
hälften av det basbelopp som enligt
lagen om allmän försäkring
bestämts för året närmast före
taxeringsåret och dessutom i fråga
om
a. inkomst av aktiv nä-
ringsverksamhet till sammanlagt
högst 25 procent av inkomsten före
avdrag enligt punkt 21 av
anvisningarna till 23 §, före avdrag
för särskild löneskatt på pensions-
kostnader enligt punkt 23 av
anvisningarna till 23 § på sådan
pensionsförsäkring som avses i
denna anvisningspunkt och på
sådan inbetalning på pensions-
108
kostnader enligt punkt 23 av
anvisningarna till 23 § på sådan
pensions- försäkring som avses i
denna anvisningspunkt och på
sådan inbetalning på pensions-
sparkonto som avses i punkt 7 och
före avdrag för avsättning för
egenavgifter enligt lagen om
socialavgifter till den del den inte
överstiger tjugo gånger nämnda
bas- belopp samt högst 20 procent
av den del av nyss nämnda inkomst
som överstiger tjugo men inte fyrtio
gånger nämn- da basbelopp,
b. inkomst av anställning om den
skattskyldige helt saknar
pensionsrätt i anställning och inte är
anställd i ett aktiebolag eller en
ekonomisk förening vari han har
sådant bestämmande inflytande som
avses i punkt 20 e femte stycket av
anvisningarna till 23 § till
sammanlagt högst 35 procent av
inkomsten till den del den inte
överstiger tjugo gånger nämnda
basbelopp samt högst 25 procent av
den del av inkomsten som
överstiger tjugo men inte trettio
gånger nämnda basbelopp eller
c. annan inkomst av tjänst, med
bortseende från sådan intäkt som
avses i 32 § 1 mom. första stycket h
och i, och inkomst ombord enligt
lagen om sjömansskatt samt enligt 1
§ 2 mom. nämnda lag skattepliktig
dagpenning till högst 5 procent av
den del av inkomsten som
överstiger tio men inte tjugo gånger
samma basbelopp. - Avdrag enligt
detta stycke beräknas i sin helhet
antingen på inkomst som skall tas
upp till beskattning under beskatt-
ningsåret eller på inkomst året
närmast dessförinnan. Om den
skattskyldige har inkomst av aktiv
näringsverksamhet från mer än en
förvärvskälla får avdrag beräknat
enligt detta stycke inte överstiga det
sparkonto som avses i punkt 7 och
före avdrag för avsättning för
egenavgifter enligt lagen om
socialavgifter till den del den inte
överstiger tjugo gånger nämnda
basbelopp samt högst 20 procent av
den del av nyss nämnda inkomst
som över- stiger tjugo men inte
fyrtio gånger nämnda basbelopp,
b. inkomst av anställning om den
skattskyldige helt saknar
pensionsrätt i anställning och inte
är anställd i ett aktiebolag eller en
ekonomisk förening vari han har
sådant bestämmande inflytande som
avses i punkt 20 e femte stycket av
anvisningarna till 23 § till
sammanlagt högst 35 procent av
inkomsten till den del den inte
överstiger tjugo gånger nämnda
basbelopp samt högst 25 procent av
den del av inkomsten som över-
stiger tjugo men inte trettio gånger
nämnda basbelopp eller
c. annan inkomst av tjänst, med
bortseende från sådan intäkt som
avses i 32 § 1 mom. första stycket h
och i, till högst 5 procent av den del
av inkomsten som överstiger tio
men inte tjugo gånger samma
basbelopp. - Avdrag enligt detta
stycke beräknas i sin helhet
antingen på inkomst som skall tas
upp till beskattning under
beskattningsåret eller på inkomst
året närmast dessförinnan. Om den
skattskyldige har inkomst av aktiv
närings- verksamhet från mer än en
förvärvskälla får avdrag be- räknat
enligt detta stycke inte överstiga det
avdrag som kunnat göras om
inkomsten varit hänförlig till en och
samma förvärvskälla. Har den
skattskyldige inkomster som kan
grunda rätt till avdrag enligt detta
stycke både i inkomstslaget närings-
verksamhet och som allmänt avdrag
skall den del av avdraget som
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
109
avdrag som kunnat göras om
inkomsten varit hänförlig till en och
samma förvärvskälla. Har den
skattskyldige inkomster som kan
grunda rätt till avdrag enligt detta
stycke både i inkomstslaget
näringsverksamhet och som allmänt
avdrag skall den del av avdraget
som beräknas på ett halvt basbelopp
fördelas efter respektive avdrags-
grundande inkomsts andel av de
sammanlagda avdragsgrundande
inkomsterna.
beräknas på ett halvt basbelopp
fördelas efter respektive
avdragsgrundande inkomsts andel
av de sammanlagda avdragsgrun-
dande inkomsterna.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
Om särskilda skäl föreligger får skattemyndigheten efter ansökan
besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring respektive inbetalning
på pensionssparkonto får medges med högre belopp än som följer av
bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För
skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som inkomst endast av
tjänst med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom. första
stycket h och i men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får
avdrag medges högst med belopp, beräknat som för skattskyldig som avses
i andra stycket b. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i
samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett
betryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre belopp.
Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte
beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening
vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i
punkt 20 e femte stycket av anvisningarna till 23 §. Har skattskyldig, som -
själv eller genom förmedling av juridisk person - bedrivit
näringsverksamhet, upphört med driften i förvärvskällan och har han under
verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag
beräknas även på inkomst av kapital som är hänförtig till försäljning av
förvärvskällan före avdraget, på inkomst av passiv näringsverksamhet
enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster
före avdraget samt på sådan intäkt av tjänst som avses i 32 § 1 mom. första
stycket h. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år
den skattskyldige drivit näringsverksamheten, dock högst för tio år. Hänsyn
skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges
övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift och
inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7. Avdraget får
dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar
tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts
för det år driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de
belopp som under beskattningsåret redovisats som inkomst av
förvärvskällan i förekommande fall före avdraget, före avdrag för särskild
löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av anvisningarna till 23 § på
sådan pensionsförsäkring som avses i denna anvisningspunkt och på sådan
110
inbetalning på pensionssparkonto som avses i punkt 7 och före avdrag för
avsättning för egenavgifter enligt lagen om socialavgifter och sådan
inkomst av kapital som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse
av förvärvskällan. Har skattemyndigheten enligt punkt 1 tredje stycket av
anvisningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, anger
skattemyndigheten det högsta belopp varmed avdrag för avgift för
försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna
i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en
förvärvskälla. Skattemyndighetens beslut i fråga som avses i detta stycke
får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte
överklagas.
Har skattskyldig erlagt avgift eller gjort inbetalning som avses i 46 § 2
mom. första stycket 6 och 7 men har avdrag för avgiften eller inbetalningen
helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i andra stycket,
medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande
beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som
tillsammans med erlagd avgift och gjord inbetalning sistnämnda år
överstiger vad som anges i andra stycket.
Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift
eller inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 inte med
högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster
från olika förvärvskällor och övriga avdrag enligt 46 §. Avdrag, som på
grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det
beskattningsår då avgiften betalades eller inbetalningen skedde, får utnyttjas
senast vid taxeringen för sjätte beskattningsåret efter betalningsåret. Inte
heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga
avdrag enligt 46 § gjorts.
Om avdrag medges enligt tredje Om avdrag medges enligt jjärde
stycket sjätte meningen på grund av stycket sjätte meningen på grund av
att aktier eller andelar i fåmans- att aktier eller andelar i fåmans-
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
företag avyttrats skall avdraget i
första hand göras som allmänt
avdrag. Avdraget begränsas till ett
belopp motsvarande det lägsta av
den del av vinsten vid avyttringen
som tas upp som intäkt av tjänst och
inkomsten av tjänst före avdraget.
Till den del avdraget inte kan
utnyttjas som allmänt avdrag får
avdrag göras i inkomstslaget kapital
enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt. I det fall avdrag medges
på grund av att andelar i fåmansägt
handelsbolag avyttrats skall avdrag
göras i inkomstslaget kapital enligt
3 § 2 mom. sjätte stycket lagen om
statlig inkomstskatt.
företag avyttrats skall avdraget i
första hand göras som allmänt
avdrag. Avdraget begränsas till ett
belopp motsvarande det lägsta av
den del av vinsten vid avyttringen
som tas upp som intäkt av tjänst och
inkomsten av tjänst före avdraget.
Till den del avdraget inte kan
utnyttjas som allmänt avdrag får
avdrag göras i inkomstslaget kapital
enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt. I det fall avdrag medges
på grund av att andelar i fåmansägt
handelsbolag avyttrats skall avdrag
göras i inkomstslaget kapital enligt
3 § 2 mom. sjätte stycket lagen om
statlig inkomstskatt.
111
till 49 §
1. ‘° Som sjöinkomst räknas
inkomst i form av lön,
naturaförmåner eller annan
ersättning för sådan arbetstagare
som enligt sjömanslagen
(1973:282) anses som sjöman, om
denna är anställd i redarens tjänst
ombord på svenskt handelsfartyg.
Med anställning hos redare likställs
anställning hos annan arbetsgivare
som redaren antagit som
entreprenör. Till sjöinkomst räknas
inte bara vad sjömannen uppbär
från redaren utan även dricks-
pengar och dylikt. Vidare räknas till
sjöinkomst inkomster som enligt det
föregående uppbärs av
a) den som för redarens räkning
tjänstgör som kontrollant under
fartygs byggande eller biträder vid
fartygs utrustning för att senare
tillträda befattning på fartyget, och
b) den som före leveransen av ett
fartyg, som är under byggnad, och
innan tjänstgöring ombord
påbörjats inställer sig på fartyget
för att lära känna det och dess
tekniska utrustning m.m.
Har sjöman anställts för att
tillträda befattning på ett visst
fartyg, skall lön eller annan
ersättning som utgår under en
kortare väntetid anses utgöra
inkomst ombord på fartyget. Har
sjöman mönstrat av från tjänst
ombord på ett visst fartyg för att
tillträda tjänst ombord på ett annat
fartyg som tillhör samma redare,
skall ersättning som utgår under en
kortare väntetid anses som utbetald
i tjänsten ombord på det förra
fartyget.
2. Med anställning på ett svenskt
handelsfartyg avses anställning på
ett fartyg enligt 1 kap. 1 § sjölagen
(1994:1009) som används till
hande Issjöfart eller resandes
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
112
fortskaffande eller till annat Prop. 1995/96:227
ändamål som har gemenskap med Bilaga 3
handelssjöfarten.
Med anställning på ett svenskt
handelsfartyg likställs
a) en anställning på ett utländskt
handelsfartyg som en svensk redare
hyr i huvudsak obemannat, om
anställningen sker hos redaren eller
någon av redaren anlitad
arbetsgivare,
b) anställning på ett svenskt
handelsfartyg som hyrs ut till
utländsk redare i huvudsak
obemannat om anställningen sker
hos fartygets ägare eller någon av
ägaren anlitad arbetsgivare.
3. I denna lag avses med
inre far t: fart inom landet
huvudsakligen i hamnar eller på
floder, kanaler eller insjöar eller
inomskärs vid kusterna eller i
Kalmarsund,
n ä r f a r t: linjefart mellan
svenska hamnar utanför öppen kust
eller utomskärs vid kusterna samt
linjefart mellan svensk och utländsk
hamn, eller mellan utländska
hamnar, dock ej linjefart bortom
linjen Hanstholm - Lindesnäs eller
bortom Cuxhaven,
fjärrfart: annan fart än inre
fart och närfart.
4. Riksskatteverket skall årligen
lämna besked beträffande de fartyg
ombord på vilka de anställda skall
få sjöinkomstavdrag enligt 49 § och
skattereduktion enligt 2 § 4 mom.
andra stycket uppbördslagen
(1953:272) samt beträffande vilket
fartområde som fartyget går i.
Riksskatteverkets beslut får inte
överklagas.
En redare skall före den 1
oktober till Riksskatteverket lämna
uppgift för nästkommande år om
svenska handelsfartyg med en
bruttodräktighet om minst 100
8 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 227
113
rörande
1) storleken av fartyg som
redaren skall använda i sin
näringsverksamhet,
2) den fart som fartygen är
avsedda att användas i, och
3) entreprenör som redaren
anlitar för sin verksamhet ombord
samt
4) övriga förhållanden som kan
vara av betydelse för Riks-
skatteverket vid handläggning av
ärenden om klassificering.
Inträffar ändring i förhål- lande
om vilken uppgift lämnats är
redaren skyldig att snarast anmäla
detta till Riksskatteverket.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första
gängen vid 1999 års taxering.
2. Äldre bestämmelser i 19 § tillämpas i fråga om ränta som utgår enligt
36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt och som betalas ut efter
ikraftträdandet.
1 Lydelse enligt prop. 1995/96:152.
2 Lydelse enligt prop. 1995/96:152.
3 Senaste lydelse 1995:1521.
4 Senaste lydelse 1995:547.
5 Förutvarande 49 § upphävd genom 1990:650.
6 Senaste lydelse 1994:1677
7 Senaste lydelse 1993:938.
8 Förutvarande punkt 7 av anvisningarna till 32 § upphävd genom
1990:650.
9 Senaste lydelse 1995:919.
10 Förutvarande anvisningar till 49 § upphävda genom 1990:650.
114
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt
dels att 1 § 4 mom., 3 § 2 mom. och 9 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 8 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 mom.1 Beträffande statlig
inkomstskatt i form av kupongskatt
för utdelning på aktie i svenskt
aktiebolag och beträffande
sjömansskatt skall gälla vad därom
finnes särskilt stadgat.
4 mom. Beträffande statlig
inkomstskatt i form av
kupongskatt för utdelning på aktie i
svenskt aktiebolag skall gälla vad
därom finnes särskilt stadgat.
3§
2 mom.2 Från intäkt av kapital får avdrag göras för omkostnader för
intäkternas förvärvande samt, såvitt gäller fysisk person som har varit
bosatt i Sverige under beskattningsåret och svenskt dödsbo, för ränteutgift
och förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar
och sådana förpliktelser som anges i 1 mom., i den mån inte annat anges i
31 § femte stycket, allt under förutsättning att avdrag inte skall göras från
intäkt av näringsverksamhet. Avdrag för realisationsförlust får dock göras
av annan fysisk person om skattskyldighet skulle ha förelegat för
realisationsvinst på den avyttrade egendomen.
Till realisationsförlust hänförs även valutakursförlust på fordringar och
skulder i utländsk valuta.
Särskilda bestämmelser om avdrag för realisationsförlust finns i 25 § 11
mom., 26 § 10 mom., 27 § 5 och 6 mom. samt 29 § 2 mom. Avdrag för
realisationsförlust på egendom som avses i 28, 30 och 31 §§ och i fall som
avses i 13 mom. medges med 70 procent av förlusten.
Förvaltningskostnader får dras av endast till den del de överstiger 1 000
kronor under beskattningsåret.
Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra
liknande insatser i lotteri.
Från intäkt av kapital får avdrag Från intäkt av kapital får avdrag
också göras för avgift för också göras för avgift för
115
pensionsförsäkring i den omfattning
som anges i punkt 6 tredje och
sjätte styckena av anvisningarna till
46 § kommunalskattelagen
(1928:370) och för avdrag i
motsvarande omfattning för
inbetalning på pensionssparkonto
enligt punkt 7 av nämnda
anvisningar.
pensionsförsäkring i den omfattning
som anges i punkt 6 fjärde och
sjunde styckena av anvisningarna
till 46 § kommunalskattelagen
(1928:370) och för avdrag i
motsvarande omfattning för
inbetalning på pensionssparkonto
enligt punkt 7 av nämnda
anvisningar.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår
att uppskovsavdrag får göras i vissa fall.
Avdrag enligt detta moment får inte göras för omkostnader och förluster
avseende tillgångar hänförliga till ett pensionssparkonto.
8a§
Skattskyldig fysisk person, som
varit bosatt här i riket under
beskattningsåret och som har
uppburit sjöinkomst som avses i
punkt 1 av anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen (1928:370)
har rätt till sjöinkomstavdrag enligt
bestämmelserna i 49 § samma lag.
Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med på beskattningsåret
belöpande avgifter enligt lagen
(1994:1774) om allmänna
egenavgifter och statligt
grundavdrag i nu nämnd ordning.
Det som därefter återstår utgör be-
skattningsbar förvärvsinkomst.
Den taxerade förvärvs-
inkomsten minskas med på
beskattningsåret belöpande avgifter
enligt lagen (1994:1744) om
allmänna egenavgifter, statligt
grundavdrag och sjöinkomstavdrag
i nu nämnd ordning. Det som
därefter återstår utgör be-
skattningsbar förvärvsinkomst.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången
vid 1999 års taxering.
1 Senaste lydelse 1990:651.
2 Senaste lydelse 1993:1544.
’ Senaste lydelse 1994:1678.
116
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 13 och 17 §§ taxeringslagen (1990:324)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
13 §*
Omprövar skattemyndigheten självmant ett taxeringsbeslut, får
omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges fördel meddelas före
utgången av det femte året efter taxeringsåret.
Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av det
femte året efter taxeringsåret, om det föranleds av
1. skattemyndighets taxeringsbeslut eller allmän förvaltningsdomstols
beslut i mål om taxering avseende annat
taxeringsår eller annan skattskyldig,
2. allmän förvaltningsdomstols beslut om tillägg till eller ändring i
fastighetstaxering,
3. skattemyndighets beslut om fastighetstaxering enligt
fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
4. beslut av Riksskatteverket,
kammarrätt eller Regeringsrätten
angående sjömansskatt,
5. beslut om utländsk skatt eller 4. beslut om utländsk skatt eller
om obligatoriska avgifter som avses
i 46 § 2 mom. första stycket 3 kom-
munalskattelagen (1928:370).
om obligatoriska avgifter som avses
i 46 § 2 mom. första stycket 3 kom-
munalskattelagen (1928:370).
Även om tiden för omprövning enligt första stycket har gått ut får
skattemyndigheten till den skattskyldiges fördel självmant ompröva ett
beslut om skattetillägg så länge beslutet i den taxeringsfråga som föranlett
skattetillägget inte har vunnit laga kraft.
17 §2
Eftertaxering får också ske
1. vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart
förbiseende,
2. när kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter saknats eller varit
felaktig,
3. när en ändring i ett 3. när en ändring i ett
taxeringsbeslut föranleds av beslut taxeringsbeslut föranleds av beslut
som anges i 13 § andra stycket 7-5. som anges i 13 § andra stycket 1-4.
117
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gängen
vid 1999 års taxering.
1 Senaste lydelse 1993:1562.
2 Senaste lydelse 1991:1902.
118
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter
dels att 3 kap. 36 § skall upphöra att gälla,
dels att 2 kap. 4,6 och 33 §§ samt 3 kap. 5 § skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 3 kap. 35 § skall lyda “Kontrolluppgifter
och om ackordsöverskott”
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 3 kap. 10 §, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
4§>
Fysisk person skall lämna självdeklaration
1. när hans bruttointäkter av tjänst i andra fall än som avses i 32 § 1
mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) och av aktiv
näringsverksamhet, under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst
24 procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
för året före taxeringsåret och inte annat följer av 6 §,
2. när hans bruttointäkter av tjänst i fall som avses i 32 § 1 mom. första
stycket h eller i kommunalskattelagen och av passiv näringsverksamhet
uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
3. när han haft bruttointäkter av kapital av annat slag än avkastning för
vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt 3 § 2 mom. tredje stycket
uppbördslagen (1962:381) och bruttointäkterna av kapital uppgått till
sammanlagt minst 100 kronor,
4. om han inte varit bosatt i 4. om han inte varit bosatt i
Sverige under hela beskatt-
ningsåret eller om han under
beskattningsåret betalat sjö-
mansskatt, när bruttointäkterna
uppgått till sammanlagt minst 100
kronor,
Sverige under hela be-
skattningsåret när bruttointäkterna
uppgått till sammanlagt minst 100
kronor,
5. när hans tillgångar av den art som anges i 3 § 1 mom. den upphävda
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt vid beskattningsårets utgång
haft ett värde som överstiger 900 000 kronor, eller
6. när underlag för
skogsvårdsavgift, statlig
fastighetsskatt, avkastningsskatt på
pensionsmedel eller särskild
löneskatt på pensionskostnader skall
fastställas för honom.
6. när underlag för statlig
fastighetsskatt, avkastningsskatt på
pensionsmedel eller särskild
löneskatt på pensionskostnader skall
fastställas för honom.
119
Vid bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket skall
hänsyn inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet för vilken
skattskyldighet inte föreligger enligt kommunalskattelagen, lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt eller den upphävda lagen om statlig
förmögenhetsskatt. Däremot skall hänsyn tas till sådan inkomst eller
förmögenhet som enligt dubbelbeskattningsavtal skall vara helt eller delvis
undantagen från beskattning i Sverige.
Har makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och
levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft förmögenhet,
skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn till
makarnas sammanlagda förmögenhet.
Skall någon enligt den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt
taxeras för förmögenhet som tillhör barn eller någon annan, skall hänsyn
tas därtill när deklarationsskyldigheten bedöms.
6§2
För den som inte haft inkomst av aktiv näringsverksamhet eller annan
inkomst av tjänst än folkpension och pensionstillskott enligt 2 § lagen
(1969:205) om pensionstillskott eller allmän tilläggspension som föranlett
avräkning av sådant pensionstillskott gäller i stället för vad som sägs i 4 §
första stycket 1 följande. Skyldighet att lämna självdeklaration föreligger
endast om den uppburna pensionen överstiger för gift skattskyldig 134,0
procent och för annan skattskyldig 151,5 procent av basbeloppet enligt 1
kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring minskat enligt tredje
stycket samma lagrum. Gränsen 151,5 procent av sistnämnda belopp gäller
också gift skattskyldig som under någon del av året uppburit folkpension
som ogift.
Som folkpension räknas inte barnpension och vårdbidrag.
För den som haft inkomst av
tjänst endast i form av sjöinkomst
gäller förutom vad som sägs i 4 §
första stycket 1 följande. Åven om
bruttointäkten av tjänst överstiger
24 procent av basbeloppet enligt
lagen (1962:381) om allmän
försäkring för året före
taxeringsåret, föreligger skyl-
dighet att lämna självdeklaration
endast om den uppburna sjöin-
komsten överstiger det
sjöinkomstavdrag som skall medges
enligt 49 § kommunalskattelagen
(1928:370).
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
120
33
Den som i varaktigt bedriven
näringsverksamhet biträder
deklarationsskyldiga med att
upprätta självdeklaration, kan för
sådana deklarationsskyldiga som
skall lämna särskild själv-
deklaration enligt 13 § 1 - 5 efter
ansökan få tillstånd att enligt
tidsplan lämna deklarationer under
tiden den 1 april - den 15 juni under
taxeringsåret. Vid ansök-
ningshandlingen skall fogas
förteckning över de dek-
larationsskyldiga. Om tillståndet
medges, skall den som är upptagen i
förteckningen anses ha fått anstånd
med att lämna deklarationen till den
dag då deklaration senast få lämnas
enligt tidsplanen.
§’
Den som i varaktigt bedriven
näringsverksamhet biträder
deklarationsskyldiga med att
upprätta självdeklaration, kan för
sådana deklarationsskyldiga som
skall lämna särskild själv-
deklaration enligt 13 § 1 - 4 efter
ansökan få tillstånd att enligt
tidsplan lämna deklarationer under
tiden den 1 april - den 15 juni under
taxeringsåret. Vid ansök-
ningshandlingen skall fogas förteck-
ning över de deklarationsskyldiga.
Om till ståndet medges, skall den
som är upptagen i förteckningen
anses ha fått anstånd med att lämna
deklarationen till den dag då
deklaration senast få lämnas enligt
tidsplanen.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
Ansökan enligt första stycket görs hos och prövas av skattemyndigheten
i det län inom vilken sökanden utövar sin näringsverksamhet.
3 kap.
5§4
Uppgiftsskyldighet enligt 4 § föreligger först efter föreläggande av
skattemyndigheten beträffande
1. ersättning och förmån med anledning av tillfälligt arbete, som getts ut
av fysisk person eller dödsbo och inte utgör omkostnad i
näringsverksamhet, om avdrag för preliminär A-skatt inte har gjorts och det
som mottagaren sammanlagt fått haft ett lägre värde än 1 000 kronor för
hela året,
2. ersättning och förmån med
anledning av tillfälligt arbete i andra
fall än som avses i 1 om det som
mottagaren sammanlagt fått haft ett
lägre värde än 100 kronor för hela
året,
2. ersättning och förmån med
anledning av tillfälligt arbete i andra
fall än som avses i 1 om det som
mottagaren sammanlagt fått haft ett
lägre värde än 100 kronor för hela
året samt förmån av fri kojplats för
arbetstagare som avses i punkt 1 av
anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen (1928:370),
3. följande slag av ersättningar om det har angetts i kontrolluppgiften att
sådan ersättning har lämnats
a) kostnadsersättning för resa i tjänsten med allmänt
kommunikationsmedel, hyrbil eller taxi, motsvarande gjorda utlägg,
121
b) kostnadsersättning för logi vid
sådan resa i tjänsten som avses i
punkt 3 av anvisningarna till 33 §
kommunalskattelagen (1928:370),
motsvarande gjorda utlägg,
b) kostnadsersättning för logi vid
sådan resa i tjänsten som avses i
punkt 3 av anvisningarna till 33 §
kommunalskattelagen, motsva-
rande gjorda utlägg,
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
c) representationsersättning, motsvarande gjorda utlägg,
d) ersättning för ökade levnadskostnader vid sådan resa i tjänsten som
avses i punkterna 3 och 3 a av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen
eller för kostnader för resa med egen bil i tjänsten, i den mån ersättningarna
enligt 10 § första - tredje styckena uppbördslagen (1953:272) inte skall
ligga till grund för beräkning av preliminär A-skatt.
10§
Kontrolluppgift om sjöinkomst
skall även ange antalet
arbetsdagar som tjänstgöringen
omfattar samt på vilket fartyg och i
vilket fartområde som tjänst-
göringen ägt rum.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
2. Bestämmelserna i 2 kap. 4 och 6 §§ samt 3 kap. 5 och 10 §§ tillämpas
första gången vid 1999 års taxering.
3. Äldre bestämmelser om redares kontrolluppgiftsskyldighet i 3 kap.
36 § gäller fortfarande i fråga om inkomst enligt sjömansskattelagen
(1958:295).
1 Lydelse enligt prop. 1995/96:198.
2 Senaste lydelse 1995:1522.
3 Senaste lydelse 1994:483
4 Senaste lydelse 1992:681.
122
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1981:691)1 om socialavgifter
dels att 5 kap. 2 § skall upphöra att gälla,
dels att 2 kap. 2 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
2 kap.
2§
En arbetsgivare som sysselsätter sjömän skall på den ersättning som
utgetts till sådana för vaije år betala även sjömanspensionsavgift med 1,20
procent.
I fråga om sjömän skall sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift
beräknas efter de procentsatser som regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, Riksförsäkringsverket årligen fastställer. Procentsatserna
skall utgöra den andel av de i 1 § första stycket 1 och 2 angivna
procentsatserna som svarar mot förhållandet mellan antalet svenska sjömän
och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal för den 30
september de tre år som närmast föregått det år då procentsatserna fastställs.
Hänsyn skall därvid inte tas till fartyg med en bruttodräktighet
understigande 300. Procentsatserna beräknas med två decimaler.
Med sjöman avses i denna lag
den som skall betala sjömansskatt
enligt 1 § 1 mom. första stycket
lagen (1958:295) om sjömansskatt.
Med sjöman avses i denna lag
arbetstagare som avses i punkt 1 av
anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen (1928:370).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre föreskrifter gäller
dock fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före utgången av år
1997.
1 Lagen omtryckt 1989:633.
123
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 4 § och 20 kap. 1 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring 1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
11 kap.
4§2
Till grund för beräkning av inkomst av anställning och inkomst av annat
förvärvsarbete undervisst år skall läggas den försäkrades taxering till statlig
inkomstskatt avseende nämnda år. Avser taxeringen beskattningsår som ej
sammanfaller med kalenderår, skall inkomst under beskattningsåret anses
hava åtnjutits under det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret.
Närmare bestämmelser rörande beräkningen av inkomst av anställning
och inkomst av annat förvärvsarbete beslutas av riksdagen särskilt.
Angående beräkningen av
inkomst av anställning, för vilken
den försäkrade inte är skattskyldig
här i riket eller för vilken den
försäkrade har att betala
sjömansskatt, finns det särskilda
bestämmelser.
Angående beräkningen av inkomst
av anställning, för vilken den
försäkrade inte är skattskyldig här i
riket enligt kommunalskattelagen
(1928:370) finns det särskilda
bestämmelser.
20 kap.
1§
I denna lag avses, där ej annat framgår, med år kalenderår och med
månad kalendermånad.
Med sjöman avses, där ej annat framgår, arbetstagare som enligt
sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman.
Med anställning på svenskt handelsfartyg likställes anställning på
utländskt handelsfartyg som svensk redare förhyr i huvudsak obemannat,
om anställningen sker hos denne eller någon av honom anlitad arbetsgivare.
Uthyres svenskt handelsfartyg till utländsk redare i huvudsak obemannat,
äga bestämmelserna i denna lag tillämpning om anställningen sker hos
fartygets ägare eller någon av denne anlitad arbetsgivare.
Bestämmelserna i 1 kap. 3 §
andra stycket äga icke tillämpning i
fall då lagen (1958:295) om
sjömansskatt enligt beslut Jämlikt
36 a § nämnda lag icke skall till-
lämpas.
124
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas från och med
den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om
sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1991:1838.
125
Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 4 §§ lagen (1959:551) om beräkning
av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
1§2
Pensionsgrundande inkomst
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring bestäms av skatte-
myndigheten i det län den
försäkrade taxerats till statlig
inkomstskatt eller skulle ha taxerats
till sådan skatt, om han varit bosatt i
riket eller inte haft att erlägga
sjömansskatt.
Pensionsgrundande inkomst för
sjöman, som inte är bosatt i riket,
skall bestämmas av Skatte-
myndigheten i Göteborgs och Bohus
län.
För annan försäkrad än som i
första eller andra stycket sägs skall
den pensionsgrundande inkomsten
bestämmas av Skattemyndigheten i
Stockholms län.
Föreslagen lydelse
Pensionsgrundande inkomst
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring bestäms av skatte-
myndigheten i det län den
försäkrade taxerats till statlig
inkomstskatt eller skulle ha taxerats
till sådan skatt, om den försäkrade
varit bosatt i riket.
För annan försäkrad än som i
första stycket sägs skall den
pensionsgrundande inkomsten
bestämmas av Skattemyndigheten i
Stockholms län.
Pensionsgrundande inkomst
skall, i den mån den utgörs av annan
inkomst än som avses i 3 §,
bestämmas med ledning av den
försäk- rades taxering till statlig in-
komstskatt eller, såvitt gäller
försäkrad som avses i 1 § första
stycket lagen (1958:295) om
sjömansskatt, med ledning av
redares redovisning enligt 14 §
nämnda lag. Ändras ett taxerings-
beslut av förvaltningsdomstol eller -
Pensionsgrundande inkomst
skall, i den mån den utgörs av annan
inkomst än som avses i 3 §,
bestämmas med ledning av den
försäk- rades taxering till statlig in-
komstskatt. Ändras ett
taxeringsbeslut av förvalt-
ningsdomstol eller - efter utgången
av november taxeringsåret - av
skattemyndighet, skall verkställd
beräkning av pensionsgrundande
inkomst ändras endast om
efter utgången av november
taxeringsåret - av skattemyndighet,
skall verkställd beräkning av
pensionsgrundande inkomst ändras
endast om ändringsbeslutet
föranleder avvikelse från nämnda
ändringsbeslutet föranleder
avvikelse från nämnda beräkning
med minst 1 000 kronor.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
beräkning med minst 1 000 kronor.
4§4
Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall, utöver vad som
framgår av lagen om allmän försäkring, gälla följande.
Värdet av skattepliktiga
förmåner i annat än pengar till
arbetstagare, som skall betala
sjömansskatt, skall uppskattas i
enlighet med vad som föreskrivs av
regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer. Skat-
tepliktiga förmåner skall i andra fall
tas upp till ett värde som bestäms i
enlighet med 8 § första - ljärde och
sjätte styckena uppbördslagen
(1953:272). När skäl föreligger får
avvikelse ske från förmånsvärde
som skattemyndigheten bestämt
enligt 5 § andra stycket lagen
(1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare.
Skattepliktiga förmåner skall tas
upp till ett värde som bestäms i
enlighet med 8 § första - fjärde och
sjätte styckena uppbördslagen
(1953:272). När skäl föreligger får
avvikelse ske från förmånsvärde
som skattemyndigheten bestämt
enligt 5 § andra stycket lagen
(1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare.
Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för
kostnader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, i den
mån kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger
ettusen kronor.
Särskilda föreskrifter angående beräkning av sådan inkomst av
anställning, som enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt hänförs till
intäkt av näringsverksamhet meddelas av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer.
Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete får från inkomst av en
viss förvärvskälla inte dras av underskott i annan förvärvskälla.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången
när pensionsgrundande inkomst skall bestämmas för år 1998. Äldre
föreskrifter i 2 § gäller fortfarande för tid före utgången av år 1997.
127
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
1 Lagen omtryckt 1976:1015.
2 Senaste lydelse 1991:507.
3 Senaste lydelse 1990:349.
4 Senaste lydelse 1993:1521.
128
Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)*
dels att 2 § 4 mom., 8 § och 68 § 5 mom. skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer,12 a och 78 b §§, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
4 m o m.2 Skattereduk- tion
medges skattskyldig för underskott
av kapital enligt 3 § 14 mom. lagen
(1947:576) om statlig in-
komstskatt. Skattereduktionen skall
uppgå till 30 procent av den del av
underskottet som inte överstiger 100
000 kronor och 21 procent av
återstoden. Om en skattskyldig
under beskattningsåret har varit
skyldig att betala sjömansskatt
enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt och denna har satts
ned enligt 12 § 4 mom. samma lag
på grund av underskott av kapital
skall skattereduktionen dock
minskas med det belopp varmed
nedsättning har skett.
4 mom. Skattereduktion
medges skattskyldig för underskott
av kapital enligt 3 § 14 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.
Skattereduktionen skall uppgå till
30 procent av den del av
underskottet som inte överstiger
100 000 kronor och 21 procent av
återstoden.
Skattereduktion medges vidare
skattskyldig som uppburit
sjöinkomst enligt punkt 1 av
anvisningarna till 49 §
kommunaskattelagen (1928:370).
Skattereduktionen uppgår till
10 000 kronor för sjöinkomst på
svenskt handelsfartyg som går i
närfart och till 12 000 kronor för
sjöinkomst på svenskt handelsfartyg
som går i fjärrfart. Vad som avses
med närfart och fjärrfart framgår
av punkt 3 av anvisningarna till
49 § kommunalskattelagen.
Skattereduktion för sjöinkomst
medges med en trehundra-
sextiofemtedel för varje dag under
vilken den skattskyldige uppburit
sjöinkomst. Skattereduktion sker i
första hand för sjöinkomst och
9 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 227
129
därefter för underskott i kapital.
Skattereduktion sker endast i
fråga om statlig inkomstskatt,
kommunal inkomstskatt och statlig
fastighetsskatt.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
Skattereduktion sker endast i
fråga om statlig inkomstskatt,
kommunal inkomstskatt, skogsvård-
avgift och stadig fastighetsskatt.
Bestämmelserna om skattereduktion skall tillämpas vid debitering av
slutlig skatt, tillkommande skatt, preliminär F-skatt och särskild A-skatt
samt vid beslut om beräkning i enskilt fall av preliminär A-skatt. Öretal
som uppkommer vid beräkning av skattereduktion bortfaller.
8 §’
Åtnjuter skattskyldig jämte kontant inkomst andra förmåner skall
preliminär A-skatt beräknas efter inkomstförmånemas sammanlagda värde.
Har den skattskyldige utgett ersättning för en förmån skall förmånsvärdet
sättas ned med ersättningens belopp.
Värdet av bilförmån skall beräknas enligt punkt 2 av anvisningarna till
42 § kommunalskattelagen (1928:370). Andra stycket andra meningen av
nämnda anvisningspunkt skall dock tillämpas endast i fall som avses i sjätte
stycket nedan. Värdet av förmån av ränteffitt lån eller lån där räntan
understiger marknadsräntan skall beräknas enligt punkt 10 tredje - femte
styckena av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen.
Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte är
semesterbostad skall beräknas enligt följande grunder. Riket delas in i
områden som är väsentligen enhetliga i fråga om boendekostnader.
Förmånsvärdet av en bostad inom vaije område skall bestämmas till det
genomsnittliga värdet beräknat per kvadratmeter bostadsyta för jämförbara
bostäder inom området. Om bostaden är belägen utom tätort med närmaste
omgivning skall dock värdet bestämmas till det lägsta av nämnda
genomsnittsvärden reducerat med tio procent.
Värdet av annan förmån än som Värdet av annan förmån än som
avses i andra och tredje styckena
skall beräknas enligt 42 § andra
stycket kommunalskattelagen samt
punkt 1 andra och tredje styckena
och punkt 3 av anvisningarna till
den paragrafen.
avses i andra och tredje styckena
skall beräknas enligt 42 § andra och
fjärde styckena kommunalskatte-
lagen samt punkt 1 andra och tredje
styckena och punkt 3 av
anvisningarna till den paragrafen.
Föreligger fall som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till
42 § kommunalskattelagen får skattemyndigheten bestämma värdet av
130
förmånen med hänsyn härtill.
Om skattemyndigheten bestämt värdet av förmånen enligt
bestämmelserna i 5 § andra stycket lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare skall detta värde användas även vid
beräkning av preliminär A-skatt.
12a§
För sjöman som avses i första
stycket punkt 1 av anvisningarna till
49 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall preliminär A-skatt
i fall som avses i 4 § 1 mom. och 40
§ tas ut enligt de grunder som där
anges samt med beaktande av att
sjömannen erhåller sjö-
inkomstavdrag enligt 49 §
kommunalskattelagen samt skattere-
duktion enligt 2 § 4 mom. andra
stycket denna lag.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
5 m o m.4 Vad i 3 och 4 mom.
sägs äger motsvarande tillämpning,
då den som är berättigad att återfå
skatt har att betala sjömansskatt,
särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta, särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl. eller
kupongskatt.
68 §
5 m o m. Vad i 3 och 4 mom.
sägs äger motsvarande tillämpning,
då den som är berättigad att återfå
skatt har att betala särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta,
särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl. eller
kupongskatt.
I lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och
avgifter finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.
78 b §
Har annan arbetsgivare för
sjöman än redare fast driftställe i
riket bara på fartyg, svarar redaren
för att arbetsgivaren fullgör sina
förpliktelser enligt denna lag som
om förpliktelserna ålegat redaren
själv. Har redare till följd härav
betalat skattebelopp, får redaren
kräva tillbaka beloppet av sjö-
mannens arbetsgivare. Därvid
tillämpas bestämmelserna i 76 §.
131
Bestämmelserna i 4 §
preskriptionslagen (1981:130)
gäller i fråga om regressfordran
enligt första stycket.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas i fråga om
inkomster som uppburits efter utgången av år 1997. Äldre föreskrifter i 2 §
4 mom. gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före
utgången av år 1997.
1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Senaste lydelse 1994:1866.
3 Senaste lydelse 1993:1516.
4Senaste lydelse 1991:593.
132
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare 1
dels att 31 -3 5 och 3 7 § § samt rubriken närmast före 31 § skall upphöra
att gälla,
dels att 2, 44,68, 73 och 76 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 20 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§2
I denna lag förstås med
lön: sådan lön eller annan ersättning enligt 2 kap. 3 - 5 §§ lagen
(1981:691) om socialavgifter på vilken arbetsgivaravgifter skall beräknas;
uppbördsdeklaration: sådan uppbördsdeklaration som anges i 54 § 1
mom. uppbördslagen (1953:272);
månadsavgift: de arbetsgivaravgifter som skall redovisas enligt 4 §;
utgiftsår: det kalenderår för vilket arbetsgivaravgifter skall betalas;
årsavgift: summan av de arbetsgivaravgifter som belöper på utgiftsåret;
redaravgift: de
arbetsgivaravgifter som avser lön
för vilken sjömansskatt skall
betalas;
restitutionsränta: ränta enligt 24 §;
anståndsränta: ränta enligt 13 §;
respitränta: ränta enligt 14 §.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
20 §3
Har annan arbetsgivare för
sjöman än redare fast driftställe i
riket bara på fartyg, svarar redaren
för att arbetsgivaren fullgör sina
förpliktelser enligt denna lag som
om förpliktelserna ålegat redaren
själv. Har redare till följd härav
betalat agifter, får redaren kräva
tillbaka beloppet av sjömannens
arbetsgivare. Därvid tillämpas
bestämmelserna i 76 §
uppbördslagen (1953:272).
Bestämmelserna i 4 §
preskriptionslagen (1981:130)
gäller i fråga om regressfordran
133
enligt första stycket.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
44 §
Frågor om avgiftstillägg som avser månadsavgift eller årsavgift som har
fastställts av skattemyndigheten prövas av myndigheten.
Riksskatteverket och, när fråga
är om redaravgift, det allmänna
ombudet för sjömansskatt får i den
ordning som gäller för
överklagande enligt denna lag hos
läns- rätten eller, när fråga är om
redaravgift, Sjömans-
skattenämnden yrka att av-
giftstillägg påförs.
Riksskatteverket får i den
ordning som gäller för
överklagande enligt denna lag hos
länsrätten yrka att avgiftstillägg
påförs.
68 §
Skattemyndighetens beslut får Skattemyndighetens beslut får
överklagas hos länsrätten, överklagas hos länsrätten.
Sjömansskattekontorets beslut får Överklagandet skall vara skriftligt.
överklagas hos sjömansskatte-
nämnden.
Överklagandet
skriftligt.
skall vara
73 §
Överklagande av Riks-
skatteverket eller av det allmänna
ombudet för sjömansskatt skall ha
kommit in inom tidsfrist som enligt
57, 58 och 63 - 66 §§ gäller för
beslut om omprövning på initiativ
av skattemyndighet eller efter sådan
tid men inom två månader från den
dag då det överklagade beslutet
meddelades.
Överklagande av Riks-,
skatteverket skall ha kommit in
inom tidsfrist som enligt 57,58 och
63 - 66 §§ gäller för beslut om om-
prövning på initiativ av
skattemyndighet eller efter sådan tid
men inom två månader från den dag
då det överklagade beslutet med-
delades.
Överklagas ett omprövningsbeslut som avser efterprövning och yrkas
ändring till arbetsgivarens nackdel, skall över- klagandet ha kommit in
inom två månader från den dag då beslutet meddelades.
76 §4
Länsrättens beslut i fråga som avses i 6 § tredje stycket, 7 § eller 22 a §
andra stycket får inte överklagas.
Överklagande av länsrättens beslut i fråga som avses i 13 § första stycket
134
får prövas av kammarrätten endast om den har meddelat prövningstillstånd.
Sjömansskattenämndens beslut
överklagas hos kammarrätten inom
den tid som gäller vid överklagande
hos kammarrätten av nämndens
beslut enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt. Beslut i fråga som
avses i 6 § tredje stycket, eller 22 a
§ andra stycket får dock inte
överklagas.
överklagande av Sjö-
mansskattenämndens beslut i fråga
som avses i 13 § första stycket får
prövas av kammarrätten endast om
den har meddelat prövnings
tillstånd.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre föreskrifter gäller
dock fortfarande för avgifter som avser tid före utgången av år 1997.
2. De uppgifter som enligt äldre föreskrifter åvilar Sjö-
mansskattekontoret inom Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län
skall även efter den första januari 1998 utföras av Skattemyndigheten i
Göteborgs och Bohus län. Skattemyndighetens beslut får överklagas hos
länsrätten. Riksskatteverket får överklaga skattemyndighetens beslut.
3. Ärenden om avgifter som anhängiggjorts hos Sjömansskattenämnden
före utgången av är 1997 behandlas av Länsrätten i Göteborgs och Bohus
län.
3. Riksskatteverket övertar från och med den 1 januari 1998 det
allmänna ombudets för sjömansskatt uppgift i mål avseende överklagande
av Sjömansskattenämndens beslut.
1 Lagen omtryckt 1991:98.
Senaste lydelse av 32 § 1992:642.
Senaste lydelse av 34 § 1992:642.
2 Senaste lydelse 1992:642.
3Förutvarande 20 § upphävd genom 1990:1318.
4 Senaste lydelse 1994:475.
135
Härigenom föreskrivs att 5, 7 och 21 §§ lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5§*
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:
1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun,
i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;
3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av
ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt
aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten
utövats;
4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som
uppburits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den
som uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet
överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som
uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt
bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring samordnats med
yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till den
del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan
samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän
försäkring;
5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller
svensk kommun;
6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än
tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört
av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i
Sverige enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande;
7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension
eller förmån, om förmån utgår från Sverige på grund av förutvarande tjänst
och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;
8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om
ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått
till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av
militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
136
sjöman;
9. dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;
10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349);
11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
12. återfört avdrag för egen-
avgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter, egenavgifter som
fallit bort, i den mån avdrag har
medgetts för avgifterna samt
avgifter som avses i 46 § 2 mom.
första stycket 3 kommunal-
skattelagen (1928:370) och som
satts ned genom ändrad debitering i
den mån avdrag har medgetts för
avgifterna och dessa inte hänför sig
till näringsverksamhet.
12. återfört avdrag för
egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter,
egenavgifter som fallit bort, i den
mån avdrag har medgetts för
avgifterna samt avgifter som avses i
46 § 2 mom. första stycket 3
kommunalskattelagen (1928:370)
och som satts ned genom ändrad
debitering i den mån avdrag har
medgetts för avgifterna och dessa
inte hänför sig till närings-
verksamhet;
13. sjöinkomst som avses i punkt
1 av anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen.
Som inkomst enligt första stycket 1- 3 anses också förskott på sådan
inkomst. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den
enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.
Däremot räknas inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension.
Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i
riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga
besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande
(t. ex. handelsresande).
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som
är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.
7§
Särskild inkomstskatt tas ut med
25 procent av skattepliktig inkomst.
Särskild inkomstskatt tas ut med
25 procent av skattepliktig inkomst.
Särskild inkomstskatt tas dock ut
med 15 procent av skattepliktig
inkomst beträffande inkomster som
avses i 5 § första stycket 13.
137
Öretal som uppkommer vid beräkning av skatten bortfaller.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
21 §2
I fråga om särskild inkomstskatt
gäller i tillämpliga delar vad som
sägs om överflyttning av
beslutsbehörighet i 2 a §, om
anstånd med inbetalning av skatt i
49 och 51 §§, om dröjsmålsavgift i
58 §, om indrivning i 59 §, om
ansvar för skatt som påförts en
avliden eller ett dödsbo i 61 §, om
central tillsyn m.m. i 72 §, om rätt
att ta del av preliminär
självdeklaration m m. i 73 §, om
arbetsgivares ansvarighet för
arbetstagares skatt, m.m. i 77, 77 a,
77 c och 78 §§, om vite i 83§, om
omprövning m.m. i 84 - 94 §§, om
beslut om särskilda
debiteringsåtgärder i 95 § samt om
överklagande m.m. i 96 - 103 §§
uppbördslagen (1953:272). Beslut
om anstånd som avses i 49 § den
lagen meddelas av be-
skattningsmyndigheten enligt denna
lag. Beslut om anstånd skall
skyndsamt meddelas den
skattskyldige utan kostnad för
denne.
I fråga om särskild inkomstskatt
gäller i tillämpliga delar vad som
sägs om överflyttning av
beslutsbehörighet i 2 a §, om
anstånd med inbetalning av skatt i
49 och 51 §§, om dröjsmålsavgift i
58 §, om indrivning i 59 §, om
ansvar för skatt som påförts en
avliden eller ett dödsbo i 61 §, om
central tillsyn m.m. i 72 §, om rätt
att ta del av preliminär
självdeklaration m m. i 73 §, om
arbetsgivares ansvarighet för
arbetstagares skatt, m.m. i 77, 77 a,
77 c, 78 och 78 b §§, om vite i 83 §,
om omprövning m.m. i 84 - 94 §§,
om beslut om särskilda
debiteringsåtgärder i 95 § samt om
överklagande m.m. i 96 - 103 §§
uppbördslagen (1953:272). Beslut
om anstånd som avses i 49 § den
lagen meddelas av
beskattningsmyndigheten enligt
denna lag. Beslut om anstånd skall
skyndsamt meddelas den
skattskyldige utan kostnad för
denne.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på inkomst som
uppbärs efter utgången av år 1997.
1 Senaste lydelse 1994:1982.
2 Lydelse enligt prop. 1995/96:170.
138
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs att 3 och 23 §§ lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3§
I denna lag avses med
bosatt utomlands: om fysisk person att denne inte är bosatt här i riket
eller stadigvarande vistas här,
hemmahörande i utlandet: om fysisk person att denne är bosatt
utomlands och om juridisk person att denne inte är registrerad här i riket
och inte heller har fast driftställe här,
artistisk verksamhet: personligt framträdande inför publik eller vid ljud-
eller bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller liknande,
artist: den som utövar artistisk verksamhet,
idrottslig verksamhet: personligt framträdande inför publik direkt eller
genom ljud- eller bildupptagningar,
idrottsman: den som utövar idrottslig verksamhet,
artistföretag: fysisk eller juridisk person som utan att vara arrangör mot
ersättning tillhandahåller artist eller idrottsman,
arrangör: fysisk eller juridisk person som anordnar tillställning med
artistisk eller idrottslig verksamhet,
svenskt fartyg: sådant
svenskt handelsfartyg som avses i
1 § lagen (1958:295) om
sjömansskatt eller sådant utländskt
handelsfartyg som avses i punkt 1
av anvisningarna till nämnda
paragraf.
svenskt fartyg: sådant
svenskt eller utländskt handelsfartyg
som avses i punkt 1 av
anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen (1928:370).
23 §
I fråga om särskild inkomstskatt
gäller i tillämpliga delar vad som
sägs om anstånd med inbe- talning
av skatt i 49 och 51 §§, om uppbörd
i 52 § om dröjsmålsavgift i 58 §, om
indrivning i 59 §, om ansvar för
skatt som påförts en avliden eller ett
dödsbo i 61 §, om rätt att taga del av
prelimär självdeklaration i m m. i
73 §, om arbetsgivares ansvarighet
för arbetstagares skatt, m.m. i 77,
I fråga om särskild inkomstskatt
gäller i tillämpliga delar vad som
sägs om anstånd med in- betalning
av skatt i 49 och 51 §§, om uppbörd
i 52 § om dröjsmålsavgift i 58 §, om
indrivning i 59 §, om ansvar för
skatt som påförts en avliden eller ett
dödsbo i 61 §, om rätt att taga del av
prelimär självdeklaration i m m. i
73 §, om arbetsgivares ansvarighet
för arbetstagares skatt, m.m. i 77,
139
77 a, 77c och 78§§, om vite i 83 §,
om omprövning m.m. i 84 - 94 §§
om beslut om särskilda
debiteringsåtgärder i 95 § samt om
överklagande m.m. i 97, 99, 101
och 103 §§ uppbördslagen
(1953:272). Vad som där sägs om
arbetsgivare skall då gälla den som
är redovisningsskyldig enligt 14 §
denna lag och vad om där sägs om
skattemyndighet skall gälla Skatte-
myndigheten i Dalarnas län. Med
uppbördsdeklaration avses enligt
denna lag redovisning enligt 14 §.
Beslut om anstånd skall skyndsamt
meddelas den skattskyldige utan
kostnad för denne.
77 a, 77 c, 78 och 78 b §§, om vite i
83 §, om omprövning m.m. i 84 -
94 §§, om beslut om särskilda
debiteringsåtgärder i 95 § samt om
överklagande m.m. i 97, 99, 101
och 103 §§ uppbördslagen
(1953:272). Vad som där sägs om
arbetsgivare skall då gälla den som
är redovisningsskyldig enligt 14 §
denna lag och vad om där sägs om
skattemyndighet skall gälla Skatte-
myndigheten i Dalarnas län. Med
uppbördsdeklaration avses enligt
denna lag redovisning enligt 14 §.
Beslut om anstånd skall skyndsamt
meddelas den skattskyldige utan
kostnad för denne.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
I 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring finns bestämmelser om
skyldighet för arbetsgivare att lämna särskild kontrolluppgift för beräkning
av pensionsgrundande inkomst.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på inkomster
som uppbärs efter utgången av 1997.
1 Lydelse enligt prop. 1995/96:170 och prop. 1995/96:224.
140
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:1744) om allmänna
egenavgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
1§
Allmänna egenavgifter skall Allmänna egenavgifter skall
betalas enligt denna lag. betalas enligt denna lag.
Bestämmelser om allmänna
egenavgifter finns även i lagen
(1958:295) om sjömansskatt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på inkomster
som uppburits efter utgången av 1997. Äldre föreskrifter gäller dock i
fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.
141
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1989:532) om tillstånd för
anställning på fartyg skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
1§*
En utlänning skall ha tillstånd för att ha anställning som avser befattning
på svenskt fartyg i utrikes trafik (anställningstillstånd) om inte utlänningen
har permanent uppehållstillstånd i Sverige eller är medborgare i Danmark,
Finland, Island eller Norge.
Kravet på anställningstillstånd gäller inte för annan utlänning som är
medborgare i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(EES).
Kravet på anställningstillstånd
omfattar inte heller annan utlänning
än som avses i första och andra
styckena, om fartyget huvud-
sakligen används i sådan fjärrfart
som avses i 2 § lagen (1958:295)
om sjömansskatt.
Kravet på anställningstillstånd
omfattar inte heller annan utlänning
än som avses i första och andra
styckena, om fartyget huvud-
sakligen används i sådan fjärrfart
som avses i punkt 3 av
anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen (1928:370).
Regeringen får föreskriva andra undantag från kravet på
anställningstillstånd.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på
anställningstillstånd från och med 1 januari 1998.
1 Senaste lydelse 1992:1724.
142
Härigenom föreskrivs att 3, 7 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343)*
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§2
Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges
1. skatt enligt uppbördslagen skatt enligt uppbördslagen
(1953:272), och sjömansskatt, (1953:272),
2. mervärdesskatt, annan skatt eller avgift för vilken Skattemyndigheten
i Dalarnas län är beskattningsmyndighet och fordonsskatt,
3. arbetsgivaravgift, särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
4. skatte- och avgiftstillägg samt förseningsavgift,
5. ränta och avgift som utgår i samband med uppbörd eller indrivning av
skatt eller avgift enligt 1-4.
Med skatt enligt uppbördslagen avses, förutom skatt och avgift enligt 1 §
nämnda lag, även annan avgift och ränta som utgår enligt bestämmelserna i
lagen.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
7§3
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och
6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som
enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag
och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter.
2. Uppgifter angående avslutad
revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 §
taxeringslagen (1990:324), 17 kap.
4 § mervärdesskattelagen
(1994:200), 78 § 2 a mom.
uppbördslagen (1953:272), 27 a §
lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare eller
19 b § lagen (1958:295) om sjö-
mansskatt. För vaije sådan åtgärd
får anges tid, art, beskatt-
ningsperiod, skatteslag, myndighets
beslut om beloppsmässiga ändringar
2. Uppgifter angående avslutad
revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 §
taxeringslagen (1990:324), 17 kap.
4 § mervärdesskattelagen
(1994:200), 78 § 2 a mom.
uppbördslagen (1953:272), 27 a §
lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare. För
varje sådan åtgärd får anges tid, art,
beskattningsperiod, skatteslag,
myndighets beslut om
beloppsmässiga ändringar av skatt
eller underlag för skatt med
143
av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift Prop. 1995/96:227
anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har Bilaga 3
huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.
fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om
innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om
återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för
beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt
uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen
(1990: 659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och
lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad
inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av
sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift
om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt,
dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga
förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarations- skyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som
skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och
uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos
kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en
person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller
företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering,
ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för
skattsedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om
självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt
från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning
av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde,
taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och
tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen,
andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som
behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för
värdering av bostad på fastighet.
144
14. Uppgift om tid och art för
planerad eller pågående revision
samt beskattningsperiod och
skatteslag som denna avser samt
uppgift om tid för planerat besök
eller annat sammanträffande enligt 3
kap. 7 § taxeringslagen, 17 kap. 4 §
mervärdesskattelagen, 78 § 2 a
mom. uppbördslagen, 27 a§ lagen
om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare eller 19 b § lagen om
sjömansskatt.
14. Uppgift om tid och art för
planerad eller pågående revision
samt beskattningsperiod och
skatteslag som denna avser samt
uppgift om tid för planerat besök
eller annat sammanträffande enligt 3
kap. 7 § taxeringslagen, 17 kap. 4 §
mervärdesskattelagen, 78 § 2 a
mom. uppbördslagen, 27 a § lagen
om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är
näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot
skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer
och typ.
16. Uppgift om antal perioder
om trettio dagar för vilka den
skattskyldige uppburit inkomst som
beskattas enligt lagen om
sjömansskatt.
16. Uppgift om antal dagar för
vilka den skattskyldige uppburit
sjöinkomst enligt punkt 1 av
anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen (1928:370).
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan
beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp
som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.
19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter
enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för
riskkapitalinvesteringar och uppgifter enligt 6 § första och andra styckena
lagen (1996:000) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt
uppgift om beslut om sådan skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av
bosättningsland.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap.
16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt
respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslutning för
koncemmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets
storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera
omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som
avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets
10 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 227
145
organisationsnummer och namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 §
mervärdesskattelagen.
19 §’
Om inte annat sägs i andra eller tredje stycket skall sådana uppgifter i det
centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras
när sju år gått från utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut.
Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5,6 §, 7 §
3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på
preliminär F-skatt och 7 § 23, med undantag av uppgift om
uppskovsavdrag enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av
bostad, får bevaras även efter utgången av den tid som anges i första
stycket. Detsamma gäller uppgifter om
1. personnummer for make och, om samtaxering sker med annan person,
personnummer för denne,
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart
på kontrolluppgift om inkomst av kapital,
4. antal perioder om trettio dagar 4. antal dagar för vilka den
för vilka den skattskyldige uppburit skattskyldige uppburit sjöinkomst
inkomst som beskattas enligt lagen enligt punkt 1 av anvisningarna till
(1958:295) om sjömansskatt, 49 § kommunalskattelagen
(1928:370),
5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt
investeringsavdrag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av
mervärdesskatt.
Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det
år under vilket revisionen avslutades.
Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för
uppgifter som avses i första eller tredje stycket.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre bestämmelser gäller
dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år
1997.
1 Lagen omtryckt 1983:143.
2Lydelse enligt prop. 1995/96:224.
3 Lydelse enligt prop. 1995/96:217.
4 Senaste lydelse 1994:1905.
146
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden skall ha följande lydelse.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
Nuvarande lydelse
1
De penningmedel som enligt 4
kap. 3 § lagen (1981:691) om
socialavgifter, 6 § lagen
(1994:1744) om allmänna
egenavgifter och 3 § lagen
(1958:295) om sjömansskatt skall
föras till Allmänna pensionsfonden,
skall förvaltas av första - femte
fondstyrelserna.
Föreslagen lydelse
§*
De penningmedel som enligt 4
kap. 3 § lagen (1981:691) om
socialavgifter och 6 § lagen
(1994:1744) om allmänna
egenavgifter skall föras till
Allmänna pensionsfonden, skall
förvaltas av första - femte fond-
styrelserna.
Bestämmelser om första - tredje fondstyrelserna finns i 2 - 16, 21 - 25,
44 och 45 §§ samt om fjärde och femte fondstyrelserna i 26, 28 - 30, 32 -
35, 37,39, och 43 -45 §§.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas i fråga om
avgifter på inkomster som uppburits efter utgången av år 1997. Äldre
föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid
före utgången av år 1997.
1 Senaste lydelse 1994:1749.
147
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
2§*
Under indrivningen gäller bestämmelserna i 7 kap. 14 §
utsökningsbalken om företrädesrätt vid utmätning av lön för böter och viten
samt för fordringar som påförts enligt bestämmelserna i
1. uppbördslagen (1953:272), om inte annat föreskrivs i den lagen,
2. lagen (1958:295) om
sjömansskatt, om inte annat
föreskrivs i den lagen,
3. lagen (1972:435) om
överlastavgift,
4. lagen (1976:206) om
felparkeringsavgift,
5. lagen (1976:339) om
saluvagnsskatt,
6. lagen (1984:151) om
punktskatter och prisreglerings-
avgifter,
7. lagen (1984:668) om uppbörd
av socialavgifter från arbetsgivare,
om inte annat föreskrivs i den lagen,
8. fordonsskattelagen
(1988:327),
9. lagen (1989:471) om
investeringsskatt för vissa
byggnadsarbeten,
10. lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta,
11. lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl.,
12. mervärdesskattelagen
(1994:200), eller
13. lagen (1994:419) om
brottsofferfond.
2. lagen (1972:435) om över-
lastavgift,
3. lagen (1976:206) om
felparkeringsavgift,
4. lagen (1976:339) om
saluvagnsskatt,
5. lagen (1984:151) om punkt-
skatter och prisregleringsavgifter,
6. lagen (1984:668) om uppbörd
av socialavgifter från arbetsgivare,
om inte annat föreskrivs i den lagen,
7. fordonsskattelagen (1988:327),
8. lagen (1989:471) om in-
vesteringsskatt för vissa bygg-
nadsarbeten,
9. lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta,
10. lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl.,
11. mervärdesskattelagen
(1994:200), eller
12. lagen (1994:419) om
brottsofferfond.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på skatt
på inkomster som uppburits efter utgången av 1997. Äldre bestämmelser
148
gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången Prop. 1995/96:227
av år 1997. Bilaga 3
1 Senaste lydelse 1996:133.
11 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 227
149
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgär-
der i beskattningsförfarandet skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1§
Denna lag tillämpas vid revision eller annan kontroll av att skatt, tull eller
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
avgift tas ut enligt bestämmelserna i
1 .uppbördslagen (1953:272),
2. lagen (1958:295) om sjö-
mansskatt,
3. kupongskattelagen
(1970:624),
4. lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsav-
gifter,
5. lagen (1984:668) om upp-
börd av socialavgifter från arbetsgi-
vare,
6. tullagen (1987:1065),
7. fordonsskattelagen
(1988:327),
8. taxeringslagen (1990:324),
9. lagen (1991:586) om sär-
skild inkomstskatt för utomlands
bosatta,
10. lagen (1991:591) om sär-
skild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl.,
11. mervärdesskattelagen
(1994:200).
2. kupongskattelagen
(1970:624),
3. lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsav-
gifter,
4. lagen (1984:668) om upp-
börd av socialavgifter från arbetsgi-
vare,
5. tullagen (1987:1065),
6. fordonsskattelagen
(1988:327),
7. taxeringslagen (1990:324),
8. lagen (1991:586) om sär-
skild inkomstskatt för utomlands
bosatta,
9. lagen (1991:591) om sär-
skild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl.,
10. mervärdesskattelagen
(1994:200).
Lagen tillämpas även vid kontroll av att en vara får föras in i eller ut
ur landet enligt tullagen och för kontroll av att föreläggande enligt lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter fullgjorts riktigt och
fullständigt.
150
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på inkomster
som uppburits efter utgången av 1997. Äldre föreskrifter gäller dock fort-
farande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.
151
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1985:146) om avräkning vid återbe-
talning av skatter och avgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
1§*
Avräkning enligt denna lag skall göras från belopp som återbetalas eller
annars utbetalas på grund av bestämmelse i
1. uppbördslagen (1953:272),
2. lagen (1958:295) om sjö-
mansskatt,
3. lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsav-
gifter eller författning som anges i 1
kap. 1 § första stycket samma lag, i
de fall då utbetalningen ankommer
på Skattemyndigheten i Dalarnas
län,
4. lagen (1984:668) om upp-
börd av socialavgifter från arbetsgi-
vare,
5. lagen (1991:586) om sär-
skild inkomstskatt för utomlands
bosatta,
6. lagen (1991:591) om sär-
skild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl.,
7. mervärdesskattelagen
(1994:200) med undantag av 10
kap. 6 och 7 §§,
8. tullagen (1994:1550) och
lagen(l994:1551) om tullfrihet m.
m.
Vad som sagts i första stycket
3 gäller inte utbetalning enligt 9
kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt
på energi och 13 § lagen (1978:69)
om försäljningsskatt på motorfor-
don.
2. lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsav-
gifter eller författning som anges i 1
kap. 1 § första stycket samma lag, i
de fall då utbetalningen ankommer
på Skattemyndigheten i Dalarnas
län,
3. lagen (1984:668) om upp-
börd av socialavgifter från arbetsgi-
vare,
4. lagen (1991:586) om sär-
skild inkomstskatt för utomlands
bosatta,
5. lagen (1991:591) om sär-
skild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl.,
6. mervärdesskattelagen
(1994:200) med undantag av 10
kap. 6 och 7 §§,
7. tullagen (1994:1550) och
lagen (1994:1551) om tullfrihet
m.m.
Vad som sagts i första stycket
2 gäller inte utbetalning enligt 9
kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt
på energi och 13 § lagen (1978:69)
om försäljningsskatt på motorfor-
don.
Avräkning skall också göras vid återbetalning av belopp som tagits ut
som förrättningskostnad vid indrivning av en sådan fordran som avses i 2 §
första meningen.
152
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre föreskrifter gäller
dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år
1997.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
1 Lydelse enligt prop. 1995/96:170 och prop. 1995/96:224.
153
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4§*
Bidragsgrundande inkomst utgörs av summan av inkomst av näringsverk-
samhet och inkomst av tjänst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och
inkomst av kapital enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, med de
tillägg och avdrag som anges i andra och tredje styckena samt 5 och 7 §§.
Beloppet enligt första stycket skall ökas med
1. inkomst, inklusive kostförmån,
som beskattas enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt,
2. inkomst som på grund av bestämmelserna i 54 § första stycket f) kom-
munalskattelagen eller avtal om undvikande av dubbelbeskattning inte
ingår i inkomst av näringsverksamhet, tjänst eller kapital,
3. studiemedel i form av studiebidrag,
4. icke skattepliktiga stipendier över 3 000 kronor per månad,
5. belopp varmed inkomst av näringsverksamhet har minskats genom
avdrag för
- avsättning till periodiseringsfond
- ökning av expansionsmedel
- utgift för egen pension intill ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring
- underskott från tidigare beskattningsår, och
6. belopp varmed inkomst av kapital har minskats genom avdrag, utom
där
- realisationsvinst har minskats med realisationsförlust uppkommen
under beskattningsåret
- avdrag har gjorts enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid
byte av bostad, eller
- avdrag har gjorts för negativ räntefördelning.
Beloppet enligt första stycket skall minskas med belopp varmed inkomst
av näringsverksamhet har ökats genom
- återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodiserings-
fond
- minskning av expansionsmedel.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas från och med
den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om
154
sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
1 Senaste lydelse 1996:441
155
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs 26 § att lagen (1996:000) om underhållsstöd till
barn till särlevande föräldrar m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
26 §*
Till beloppen enligt 25 § skall läggas
1. inkomst, inklusive kostförmån,
som beskattas enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt,
2. studiemedel i form av studiebi-
drag,
3. en procent av den del av den
bidragsskyldiges skattepliktiga för-
mögenhet som överstiger 800 000
kronor.
1. studiemedel i form av studiebi-
drag,
2. en procent av den del av den
bidragsskyldiges skattepliktiga för-
mögenhet som överstiger 800 000
kronor.
Det sålunda framräknade beloppet skall minskas med 24 000 kronor och
utgör därefter den inkomst som skall ligga till grund för beräkningen av
återbetalningsskyldigheten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre föreskrifter gäller
dock förfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år
1997.
1 Lydelse enligt prop. 1995/96:208
156
22 Förslag till lag om upphävande av lagen (1991:1870) om
överflyttande av arbetsuppgifter från Riksskatteverkets sjö-
mansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bo-
hus län
Härigenom föreskrivs att lagen (1991:1870) om överflyttande av ar-
betsuppgifter frän Riksskatteverkets sjömansskattekontor till Skattemyn-
digheten i Göteborgs och Bohus län skall upphöra att gälla vid utgången av
år 1997.
Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt och
avgifter som avser tid före utgången av år 1997.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 3
157
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-06-18
Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i
Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.
Enligt en lagrådsremiss den 13 juni 1996 (Finansdepartementet) har rege-
ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till bl.a. lag om
upphävande av lagen (1958:295) om sjömansskatt.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Anita Saldén Enérus.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.
Förslaget till lag om upphävande av lagen om sjömansskatt
Enligt lagförslaget skall lagen om sjömansskatt upphöra att gälla vid
utgången av år 1997 men fortfarande gälla i fråga om sjömansskatt som
avser tid dessförinnan. Särskilda bestämmelser föreslås i fråga om
handläggningen av ärenden enligt den upphävda lagen och överklagande av
beslut enligt lagen. Enligt Lagrådets mening kan bestämmelserna i
upphävandelagen förenklas och förtydligas. Därvid bör i bestämmelsen om
ärenden som skall behandlas av Riksskatteverket uttryckligen anges att
verket skall behandla också ärenden enligt 21 § 1 mom. 6 i den upphävda
lagen.
Lagrådet förordar att lagen ges följande utformning:
"Härigenom föreskrivs att lagen (1958:295) om sjömansskatt skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1997.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 4
1. Den upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om inkomster som hänför
sig till tid före utgången av år 1997. Sjömansskattenämnden skall dock
upphöra vid utgången av år 1997.
2. Ärenden enligt den upphävda lagen skall efter utgången av år 1997
handläggas av Riksskatteverket när det gäller ärenden enligt 21 § 1 mom. 1
och 6 och av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län när det gäller
övriga ärenden.
3. Beslut som meddelas av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län
enligt den upphävda lagen överklagas hos länsrätten. Vid överklagande av
länsrättens beslut gäller 6 kap. 13 § taxeringslagen (1990:324). Bestäm-
melserna i taxeringslagen gäller i fråga om företrädare för det allmänna och
rätt för det allmänna att överklaga.
158
4. Riksskatteverkets beslut enligt 21 § 1 mom. 1 den upphävda lagen får Prop. 1995/96:227
inte överklagas. Verkets beslut enligt 21 § 1 mom. 6 överklagas hos Bilaga 4
regeringen.
5. Riksskatteverket skall från och med den 1 januari 1998 föra det all-
männas talan i allmän förvaltningsdomstol i mål enligt den upphävda
lagen."
Upphävandet av lagen om sjömansskatt föranleder följdändringar i en rad
andra lagar. Beträffande dessa lagar föreslås i remissen genomgående att
ändringarna skall träda i kraft den 1 januari 1997. De nya bestämmelserna
skall dock i princip inte böija tillämpas förrän ett år senare.
Lagrådet föreslår att samtliga följdändringar sätts i kraft den 1 januari 1998,
så att man får en överensstämmelse med vad som har föreslagits
beträffande sjömansskattelagens upphörande.
Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
I 49 § har förts in bestämmelser om sjöinkomstavdrag. Huvudregeln enligt
första stycket är att skattskyldig som har uppburit sjöinkomst under ett helt
år skall medges sjöinkomstavdrag med de belopp som anges i stycket. I
andra stycket finns en bestämmelse om storleken av sjöinkomstavdraget i
fall då den skattskyldige har uppburit sjöinkomst under en del av ett år,
medan tredje stycket innehåller avrundningsregler.
Enligt Lagrådets mening bör paragrafen förtydligas på ett par punkter. När
det gäller avrundningsreglema kan det ifrågasättas om inte avdrag som
slutar på 50 kronor bör avrundas till närmast högre hundratal kronor.
Lagrådet förordar att 49 § utformas på följande sätt:
"Skattskyldig som uppburit sjöinkomst under ett helt år medges
sjöinkomstavdrag med 18 000 kronor vid anställning på svenskt
handelsfartyg som går i närfart och med 27 000 kronor vid anställning på
svenskt handelsfartyg som går i fjärrfart.
Skattskyldig som uppburit sjöinkomst under en del av ett år medges
sjöinkomstavdrag med en trehundrasextiofemtedel av belopp som anges i
första stycket för varje dag under vilken sjöinkomst uppburits.
Sjöinkomstavdraget avrundas till närmast hela hundratal kronor. Avdrag
som slutar på 50 kronor avrundas till närmast högre hundratal kronor."
I anvisningarna till 33 § har i en ny punkt 3 e (andra stycket) tagits in en
bestämmelse om var en skattskyldig som avses i punkt 1 av anvisningarna
till 49 § skall anses ha sitt tjänsteställe. Bestämmelsen bör lämpligen flyttas
159
till punkten 3 andra stycket, som innehåller en allmän definition av
begreppet tjänsteställe. Lagrådet förordar att bestämmelsen placeras sist i
det angivna stycket och utformas enligt följande:
"För skattskyldig som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 § skall det
fartyg där han eller hon fullgör sitt arbete anses som tjänsteställe."
Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen
Enligt 4 kap. 13 § första stycket gäller att skattemyndigheten självmant kan
ompröva ett taxeringsbeslut före utgången av det femte året efter taxerings-
året, om omprövningsbeslutet är till den skattskyldiges fördel. I paragrafens
andra stycke anges vissa fall då ett sådant omprövningsbeslut får meddelas
även senare. I andra stycket punkt 4, som föreslås upphävd, regleras det
fallet att ett omprövningsbeslut föranleds av beslut av Riksskatteverket,
kammarrätt eller Regeringsrätten angående sjömansskatt. Sådana beslut kan
komma att meddelas efter det att förevarande lag trätt i kraft och efter
utgången av den i paragrafens första stycke angivna tiden. Någon möjlighet
att på grund därav ompröva ett taxeringsbeslut synes då inte finnas. Denna
effekt kan undvikas om en övergångsbestämmelse införs av innebörd att
äldre föreskrifter fortfarande gäller i fråga om 1998 och tidigare års
taxeringar.
Förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring
Enligt vad Lagrådet tidigare har förordat bör lagen träda i kraft den 1
januari 1998. Föreskriften i första meningen i övergångsbestämmelserna
om att lagen tillämpas från och med den 1 januari 1998 kan då slopas. I
andra meningen anges att äldre föreskrifter fortfarande gäller i fråga om
sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997. Eftersom lagen om
sjömansskatt upphör att gälla den 1 januari 1998 kan sjömansskatt inte avse
tid efter utgången av år 1997. Bl.a. med hänsyn härtill bör andra meningen
i övergångsbestämmelserna därför utformas så att äldre föreskrifter fort-
farande gäller i fråga om förhållanden som hänför sig till tid före den 1 ja-
nuari 1998.
Övergångsbestämmelserna bör enligt Lagrådets mening ges följande ly-
delse:
"Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tid före den 1 januari
1998."
Motsvarande ändringar bör göras i förslagen till lag om ändring i skat-
teregisterlagen, lag om ändring i lagen om indrivning av statliga fordringar
m.m., lag om ändring i lagen om särskilda tvångsåtgärder i beskattnings-
förfarandet, lag om ändring i lagen om avräkning vid återbetalning av
skatter och avgifter, lag om ändring i lagen om bostadsbidrag och lag om
Prop. 1995/96:227
Bilaga 4
160
upphävande av lagen om överflyttande av arbetsuppgifter frän Riks-
skatteverkets sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs och
Bohus län.
Förslaget till lag om ändring i lagen om beräkning av pensions-
grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
Enligt andra meningen i övergångsbestämmelserna gäller äldre föreskrifter
i 2 § fortfarande för tid före utgången av år 1997. Även beträffande övriga
ändringar i lagen synes det finnas anledning att ha en sådan bestämmelse. I
bestämmelsen bör anges att äldre föreskrifter skall tilllämpas vid be-
stämmande av pensionsgrundande inkomst för år 1997 och tidigare år.
Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen
Bestämmelserna i 2 § 4 mom. andra stycket bör ändras i överensstämmelse
med vad Lagrådet har förordat beträffande 49 § kommunalskattelagen.
I konsekvens med vad Lagrådet förordat beträffande lagen om ändring i
lagen om allmän försäkring bör andra meningen i över-
gångsbestämmelserna formuleras om. Det bör lämpligen anges att äldre fö-
reskrifter fortfarande gäller i fråga om förhållanden som hänför sig till tid
före den 1 januari 1998.
Förslaget till lag om ändring i lagen om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare
Ändringen i 68 § innebär att en särskild bestämmelse om att sjö-
mansskattekontorets beslut överklagas hos sjömansskattenämnden tas bort.
Kvar står därefter att skattemyndighetens beslut får överklagas hos
länsrätten och att överklagandet skall vara skriftligt. Den senare
bestämmelsen bör kunna utgå, eftersom kravet på skriftligt överklagande
hos länsrätten framgår av 3 § förvaltningsprocesslagen (1981:291).
I punkt 2 i övergångsbestämmelserna föreskrivs bl.a. att skatte-
myndighetens beslut får överklagas hos länsrätten och att Riksskatteverket
får överklaga skattemyndighetens beslut. Detta synes gälla enligt både
nuvarande och föreslagna bestämmelser. Övergångsbestämmelserna i fråga
synes därför kunna undvaras.
Lagrådet förordar att övergångsbestämmelserna ges följande lydelse:
"1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller
dock fortfarande för avgifter som avser tid före utgången av år 1997, om
inte annat följer av punkterna 2-5.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 4
2. Beslut som har fattats av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län
med stöd av lagen (1991:1870) om överflyttande av arbetsuppgifter från
161
Riksskatteverkets sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs
och Bohus län överklagas hos Länsrätten i Göteborgs och Bohus län.
3. Ärenden som före ikraftträdandet överklagats hos Sjömans-
skattenämnden men inte avgjorts av nämnden före den 1 januari 1998 skall
handläggas av Länsrätten i Göteborgs och Bohus län.
4. Riksskatteverket skall från och med den 1 januari 1998 föra det all-
männas talan i allmän förvaltningsdomstol i mål som avser överklagande av
skattemyndighetens eller Sjömansskattenämndens beslut."
Förslaget till lag om ändring i lagen om allmänna egenavgifter
Förslaget innebär endast att man tar bort en erinran i 1 § om att det finns
bestämmelser i visst avseende även i lagen om sjömansskatt. Särskilda
övergångsbestämmelser har föreslagits. Det synes inte finnas något behov
av annat än en bestämmelse om att lagen träder i kraft den 1 januari 1998.
Förslaget till lag om ändring i lagen med reglemente för Allmänna pen-
sionsfonden
I 1 § föreskrivs för närvarande att de penningmedel som enligt
bestämmelser i vissa lagar, däribland 3 § lagen om sjömansskatt, skall föras
till Allmänna pensionsfonden, skall förvaltas av första-femte
fondstyrelserna. Den föreslagna ändringen innebär att lagen om
sjömansskatt slopas i uppräkningen av lagar. Enligt över-
gångsbestämmelserna till den föreslagna lagen tillämpas lagen i fråga om
avgifter på inkomster som uppburits efter utgången av år 1997, men äldre
föreskrifter skall gälla i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången
av år 1997.
Enligt Lagrådets mening kan övergångsbestämmelserna utformas på ett
tydligare och mer exakt sätt. Lagen bör i enlighet med vad Lagrådet tidigare
förordat sättas i kraft den 1 januari 1998. Vad som därutöver behöver
regleras synes endast vara att de sjömansskattemedel som förs till Allmänna
pensionsfonden fortfarande skall förvaltas av första-femte fondstyrelserna,
trots att lagen om sjömansskatt upphört att gälla. I en andra mening i
övergångsbestämmelserna bör därför anges att äldre föreskrifter fortfarande
gäller i fråga om penningmedel som förts till Allmänna pensionsfonden
enligt 3 § lagen (1958:295) om sjömansskatt. Av punkt 1 i lagen om upp-
hävande av lagen om sjömansskatt framgår att den lagen fortfarande gäller
i fråga om inkomster som hänför sig till tid före utgången av år 1997, vilket
bl.a. innebär att sjömansskattemedel kan komma att föras till Allmänna pen-
sionsfonden även efter utgången av år 1997.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 4
162
Förslaget till lag om ändring i lagen om underhållsstöd till barn till
särlevande föräldrar m.m.
Den lag som föreslås ändrad skall enligt prop. 1995/96:208 kallas lagen om
underhållsstöd. Övergångsbestämmelserna bör ändras på det sätt som
Lagrådet förordat beträffande förslaget till lag om ändring i lagen om
allmän försäkring.
Prop. 1995/96:227
Bilaga 4
163
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 juni 1996
Närvarande statsministern Persson, ordförande, och statsråden Åsbrink,
Östros, Freivalds, Hjelm-Wallén, Ahnberg, Winberg, Andersson, Lindh,
Pagrotsky, Schori, Messing, von Sydow, Blomberg
Föredragande: statsrådet Östros
Prop. 1995/96:227
Regeringen beslutar proposition 1995/96:227 Beskattning av sjömän.
gotab 50052, Stockholm 1996
164