Regeringens proposition
1995/96:227

Beskattning av sjömän

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 27 juni 1996

Göran Persson

Thomas Östros
(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att sjömansskattelagen (1958:295) skall upphävas och
att beskattningen av sjömän som är bosatta i Sverige skall ske enligt reglerna
i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
För att skatteuttaget för sjömännen vid övergången till landskattesystemet
skall motsvara uttaget enligt sjömansskattelagen föreslås sjömännen få ett
särskilt sjöinkomstavdrag och en särskild skattereduktion.
Utomlands bosatta sjömän föreslås bli beskattade enligt lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. En lägre skattesats, 15 %,
föreslås för utländska sjömän för att de inte skall bli hårdare beskattade än
sjömän bosatta i Sverige.
Sjömansskattelagen föreslås upphävd vid utgången av år 1997. De nya
bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första
gången vid 1999 års taxering.

1

Innehållsförteckning

1 Beslut 5
2 Lagtext 62.1Förslag till lag om
upphävande av lagen
(1958:295) om sjömansskatt............6
2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)............................7 2.3Förslag till lag om
ändring i lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt..............23 2.4Förslag till lag om
ändring i taxeringslagen
(1990:324)...........................25 2.5Förslag till lag om
ändring i lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter272.6Förslag till lag om
ändring i lagen (1981:691)
om socialavgifter ...................31 2.7Förslag till lag om
ändring i lagen (1962:381) om
lagen (1962:381) om allmän försäkring32
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring34
2.9 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272)...........................36 2.10Förslag till lag om
ändring i lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare 39
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586)
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta43
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591)om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl........................46
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744)
om allmänna egenavgifter.............48 2.14Förslag till lag om
ändring i lagen (1989:532) om
tillstånd för anställning på fartyg..49
2.15 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)...........................50 2.16Förslag till lag om
ändring i lagen (1983:1092)
med reglemente för Allmänna pensionsfonden542.17Förslag till lag om
ändring i lagen (1993:891)
om indrivning av statliga fordringar.55 2.18Förslag till lag om
ändring i lagen (1994:466)
om särskilda tvångsåtgärder i beskattnings-
förfarandet..........................57 2.19Förslag till lag om
ändring i lagen (1985:146)
om avräkning vid återbetalning av skatter och
avgifter.............................59 2.20Förslag till lag om
ändring i lagen (1993:737)
om bostadsbidrag.....................61 2.21Förslag till lag om
ändring i lagen (1996:000)
om underhållsstöd....................63 2.22Förslag till lag om
upphävande av lagen
(1991:1870) om överflyttande av
arbetsuppgifter från Rikskatteverkets
Sjömansskattekontor i Göteborg till
Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län64
2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1072) om
förmånsberättigade skattefordringar..65

3 Ärendet och dess beredning ................ 66

4 Bakgrund och gällande rätt..................67

5 Beskattningen av sjöarbetsinkomster.........70
5.1 Inkomster och utgifter i allmänhet...70
5.2 Sexmånadersregeln för sjömän ........75
5.3 Sjöinkomstavdrag och skattereduktion.76
5.4 Krigsrisktillägg ....................77

6 Redaravgifterna ...........................78

7 Beskattning av sjömän bosatta i utlandet ...80

8 Administrativa frågor.......................81

9 Ikraftträdande..............................82

10 Ekonomiska effekter...................... 83

11 Författningskommentarer.....................83
11.1 Förslaget till lag om upphävande av lagen
(1958:295) om sjömansskatt..........83 11.2Förslaget till lag om
ändring i
kommunalskattelagen (1928:370).......84
11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt.............88 11.4Förslaget till lag om
ändring i taxeringslagen
(1990:324)...........................88 11.5Förslaget till lag om
ändring i lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter89
11.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691)
om socialavgifter....................89 11.7Förslaget till lag om
ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring.................90 11.8Förslaget till lag om
ändring i lagen (1959:551)
om beräkning av pensionsgrundande inkomst
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring9011.9Förslaget till lag
om ändring i uppbördslagen
(1953:272)...........................91 11.10Förslaget till lag
om ändring i lagen (1984:668)
om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare92
11.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586)
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta93
11.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591)
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl........................93 11.13Förslaget till lag
om ändring i lagen
(1994:1744) om allmänna egenavgifter.94
11.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:532)
om tillstånd för anställning på fartyg94
11.15 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)...........................94 11.16Förslaget till lag
om ändring i lagen
(1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden.......................94
11.17 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1993:891) om indrivning av statliga fordringar95
11.18 Föslaget till lag om ändring i lagen
(1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i
beskattningsförfarandet..............95 11.19Förslaget till lag
om ändring i lagen
(1985:146) om av avräkning vid återbetalning
av skatter och avgifter..............95
11.20 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1993:737) om bostadsbidrag..........95
11.21 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:000)
om underhållsstöd....................95
11.22 Förslaget till lag om upphävande av lagen
(1991:1870) om överflyttande av arbetsuppgifter
från Riksskatteverkets Sjömansskattekontor till
Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län9611.23Förslaget till lag
om ändring i lagen (1971:1072)
om förmånsberättigade skattefordringar m.m.96

Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Beskattning
av sjömän (Ds 1991:41)..............97
Bilaga 2 Förteckning av de remissinstanser som yttrat
sig över promemorian Beskattning av sjömän
(Ds 1991:41).........................98
Bilaga 3 Lagrådsremissens förslag.............99
Bilaga 4 Lagrådets yttrande..................157
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 juni 1996164

2

1 Beslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om upphävande av lagen (1958:295) om sjömansskatt,
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
4. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklarationoch kontrolluppgif-
ter,
6. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
7. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
8. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
9. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
10. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare,
11. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta,
12. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl.,13. lag om ändring i lagen
(1994:1744) om allmänna egenavgifter,
14. lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd föranställning på fartyg,
15. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
16. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pen-
sionsfonden,
17 . lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar,
18. lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i
beskattningsförfarandet,
19. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräk- ning vid återbetalning
av skatter och avgifter,
20. lag om ändring i lagen (1993: 737) om bostadsbidrag,
21. lag om ändring i lagen (1996:000) om underhållsstöd
22. lag om upphävande av lagen (1991:1870) om överflyttande av
arbetsuppgifter från Riksskatteverkets Sjömansskattekontor till
Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län,
23. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m.m.

5

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om upphävande av lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att lagen (1958:295) om sjömansskatt1 skall upphöra att
gälla vid utgången av år 1997.
_________________
1. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om inkomster som hänför
sig till tid före utgången av år 1997.
2. Ärenden enligt den upphävda lagen skall efter utgången av år 1997
handläggas av Riksskatteverket när det gäller ärenden enligt 21 § 1 mom. 1 och 6
och av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län när det gäller övriga
ärenden.
3. Beslut som meddelas av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län enligt
den upphävda lagen överklagas hos länsrätten. Vid överklagande av länsrättens
beslut gäller 6 kap. 13 § taxeringslagen (1990:324). Bestämmelserna i
taxeringslagen gäller i fråga om företrädare för det allmänna och rätt för det
allmänna att överklaga.
4. Riksskatteverkets beslut enligt 21 § 1 mom. 1 den upphävda lagen får inte
överklagas. Verkets beslut enligt 21 § 1 mom. 6 överklagas hos regeringen.
5. Riksskatteverket skall från och med den 1 januari 1998 föra det allmännas
talan i allmän förvaltningsdomstol i mål enligt den upphävda lagen.

1 Lagen omtryckt 1970:933.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.

6

2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 19 och 42 §§, 46 § 2 mom., 48 § 2 mom., 50 §, punkt 21 av
anvisningarna till 23 § och punkt 6 av anvisningarna till 46 § skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas sju nya bestämmelser, 49 §, punkt 7 av
anvisningarna till 32 §, punkt 3 e av anvisningarna till 33 § samt punkterna 1 -
4 av anvisningarna till 49 §, och närmast före nya 49 § en ny rubrik av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §1
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:
vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvärvats
genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;
vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade
premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid
vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;
ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på
förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt
annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av
sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete
eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till
sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst, ävensom ersättning,
vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan
försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig
inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån
livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som
utgår på grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på
grund av skade- ståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig
natur;
belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått
på grund av kapitalförsäkring, samt belopp som arbetsgivare utan att försäkring
har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som motsvarar ersättning på
grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet inte väsentligt överstiger vad
som utgår för befattningshavare i statens tjänst;
försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock att
skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad än
privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha
influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade
varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels i den mån
ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill
omkostnad för näringsverksamhet;
-------------------------------------------------------
ersättning
för förlust eller skada på
egendom vid fartygs
förolyck- ande som redare
utger till sådan
arbetstagare som avses i
punkt 1 av anvisningarna
till 49 §;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan
personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycks-
fallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på
grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;
ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst;
periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke utgör
vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5
av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;
stipendier för mottagarens utbildning;
stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår periodiskt och
inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för
utgivarens räkning;
studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internatbidrag,
studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant
särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade
bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i
fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav de bidragsberättigade
icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av
förevarande slag;
introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktions- ersättning
för flyktingar och vissa andra utlänningar;
allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt lagen om
allmän försäkring till den del pensionen för varje månad den avser inte
överstiger en tolftedel av fyrtio procent eller, vid pension efter båda
föräldrarna, åttio procent, av basbeloppet den månad pensionen avser samt sådan
i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring angiven livränta i form av
efterlevandelivränta till barn enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
eller enligt annan i nämnda lagrum angiven författning till den del livräntan
föranlett minskning av sådan del av barnpension som inte är skattepliktig;
--------------------------------------------------------------------------------
----
lön eller annan gottgörelse, för vilken
skall erläggas skatt enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;
handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring, sådan
del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag som utgör ersättning för
merkostnader, ersättning för merutgifter för resor enligt 3 kap. 7 a § samma
lag, särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt
pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat
barn samt hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag, som utges av kommunala eller
landstingskommunala medel till den vårdbehövande;
assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning och
ekonomiskt stöd till kostnader för personlig assistans enligt lagen (1993:387)
om stöd och service till vissa funktionshindrade;
bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer;
kommunalt bostadstillägg till handikappade;
bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag och lagen
(1993:737) om bostadsbidrag;
bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn;
bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn;
ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel
till den som - utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför domstol
eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller
ersättning för tidsspillan;
förmån av fri resa till eller från anställningsintervju eller
kostnadsersättning för sådan resa till den del förmånen eller ersättningen avser
resa inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-länderna och,
såvitt gäller ersättningen, till den del den inte överstiger faktiska
resekostnader och vid körning med egen bil inte överstiger det avdrag som medges
för kostnader för resor med egen bil enligt den schablon som anges i punkt 4 av
anvisningarna till 33 §;
hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller
egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som
begått brott;
sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;
tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som utgår
i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vinsten avser
minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp avrundat till närmaste
hundratal kronor;
sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från
personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid
första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;
gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del
stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka
avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;
intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som den
skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår
inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till näringsverksamhet som
utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;
-------------------------------------------------------
ränta enligt 61 § lagen ränta
(1941:416) om arvsskatt och enligt 61 § lagen
gåvo- skatt, 69 § 1 och 2 (1941:416) om arvsskatt
mom., 69 a § tredje stycket och gåvo- skatt, 69 § 1 och
eller 75 a § fjärde stycket 2 mom., 69 a § tredje
uppbördslagen (1953:272), 36 §stycket eller 75 a § fjärde
3 mom. lagen (1958:295) om stycket uppbördslagen
sjömansskatt, 22 § tullagen (1953:272), 22 § tullagen
(1973:670), 20 § lagen (1973:670), 20 § lagen
(1982:1006) om avdrags- och (1982:1006) om avdrags-
uppgiftsskyldighet och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa beträffande vissa
uppdragsersättningar, 5 kap. uppdragsersättningar, 5
13 § lagen (1984:151) om kap. 13 § lagen (1984:151)
punktskatter och om punktskatter och
prisregleringsavgifter, 40 § prisregleringsavgifter, 40 §
lagen (1984:404) om la- gen (1984:404) om
stämpelskatt vid stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter, inskrivningsmyndigheter,
24 § lagen (1984:668) om 24 § la- gen (1984:668) om
uppbörd av social- avgifter uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare, 32 och från arbetsgivare, 32 och
34 §§ tullagen (1987:1065) 34 §§ tullagen (1987:1065)
eller 16 kap. 15 § eller 16 kap. 15 §
mervärdesskattelagen mervärdesskattelagen
(1994:200); (1994:200);

ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 3 och 4 lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift om sådan
ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt inte uppgår till
500 kronor;
vad som utgör utgående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200).
Om mervärdesskatt ändå har räknats med vid inkomstredovisningen anses skatten,
om den betalats till staten, som en sådan speciell skatt för vilken avdrag
medges vid inkomsttaxeringen enligt denna lag. Till följd av detta utgör belopp
som har fallit bort, och för vilket avdrag medgetts vid inkomsttaxeringen,
skattepliktig intäkt vid inkomsttaxeringen.
Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtalsgruppsjukförsäkring
gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av anvisningarna till
22 §.

(Se vidare anvisningarna.)

7

42 §2
Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte används som
semesterbostad skall beräknas med ledning av i orten gällande hyrespris eller,
om tillfälle till sådan jämförelse saknas, efter annan lämplig grund.
Värdet av produkter, varor eller andra förmåner, som ingår i lön eller annan
inkomst, beräknas till marknadsvärdet.
Bilförmån, kostförmån och vissa reseförmåner värderas enligt särskilda grunder
som anges i anvisningarna.

-------------------------------------------------------
Värdet
av fritt logi ombord på
fartyg för sådan
arbetstagare som avses i
punkt 1 av anvisningarna
till 49 § skall bestämmas
till 0 kronor.

-------------------------------------------------------
(Se vidare anvisningarna.)

46 §
2 mom.3 Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela
beskattningsåret, får dessutom göra avdrag:
1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som
inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning
som framgår av punkt 5 av anvisningarna;
2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter som inte
får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;
3) för obligatoriska socialförsäkringsavgifter som den skattskyldige, på grund
av utfört arbete, enligt slutligt fastställd debitering eller liknande skall
betala i överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen
(1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni 1992 om social
trygghet eller till följd av att den skattskyldige enligt rådets förordning
(EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpning av systemen för social
trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom
gemenskapen skall omfattas av ett annat lands lagstiftning om social trygghet, i
båda fallen under förutsättning att den avgiftsgrundande intäkten tas till
beskattning för beskattningsåret i Sverige;
6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för
annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbetsgivare,
i den omfattning som framgår av punkt 6 av anvisningarna;
7) för inbetalning som den skattskyldige under beskattningsåret har gjort på
pensionssparkonto i den omfattning som framgår av punkt 7 av anvisningarna.
-------------------------------------------------------
Har skattskyldig under
beskatt- ningsåret varit
skyldig att betala
sjömansskatt, medges avdrag
för periodiskt understöd,
avgift för pen-
sionsförsäkring som anges i
första stycket 6 och
inbetalning på pen-
sionssparkonto som anges i
första stycket 7, endast i
den mån hänsyn inte tagits
till understödet, avgiften
eller inbetalningen vid
beräkningen av sjömansskatt.

-------------------------------------------------------
Avdrag för avgift som avses i första stycket 6 och för inbetalning som avses i
första stycket 7 medges endast i den mån avdrag inte får ske från intäkt av
särskild förvärvskälla.
Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av
beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på
nämnda tid.

48 §
2 mom.4 Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i riket under hela
beskattningsåret, har rätt till kommunaltgrundavdrag enligt följande.
Grundavdraget uppgår till 0,24 basbelopp för taxerad inkomst som inte
överstiger 1,86 basbelopp. För taxerad inkomst som överstiger 1,86 men inte 3,04
basbelopp uppgår grundavdraget till 0,24 basbelopp ökat med 25 procent av det
belopp varmed den taxerade inkomsten överstiger 1,86 men inte 2,89 basbelopp.
För taxerad inkomst som överstiger 3,04 basbelopp uppgår grundavdraget till det
belopp som enligt föregående mening utgår vid en taxerad inkomst på 3,04
basbelopp minskat med 10 procent av det belopp varmed den taxerade inkomsten
överstiger 3,04 basbelopp, dock lägst till 0,24 basbelopp.
-------------------------------------------------------
Har skattskyldig under
beskatt- ningsåret uppburit
lön eller annan gottgörelse
som utgör skattepliktig
inkomst enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt
skall grundavdraget minskas
med en tolftedel för varje
period om trettio dagar för
vilken den skattskyldige
uppburit beskatt- ningsbar
inkomst enligt nämnda lag
samt enligt 1 § 2 mom. lagen
skatte- pliktig dagpenning.

Med basbelopp avses basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
för året före taxeringsåret.
-------------------------------------------------------
Grundavdraget får inte
överstiga den skattskyldiges
inkomst av nä-
ringsverksamhet som utgör
aktiv näringsverksamhet
enligt 11 kap. 3 § lagen om
allmän försäkring och tjänst
minskad med avdrag som
avses i 46 §. I inkomst av
tjänst inräknas därvid inte
intäkt som avses i 32 § 1
mom. första stycket h och i.
Som avdrag enligt 46 § räknas
därvid inte avdrag som på
grund av dispens enligt
punkt 6 tredje stycket av
anvisningarna till 46 §
grundas på inkomst av passiv
näringsverksamhet eller
intäkt som avses i 32 § 1
mom. första stycket h.

-------------------------------------------------------
Grundavdraget får inte
överstiga den skattskyldiges
inkomst av nä- rings
verksamhet som utgör aktiv
näringsverksamhet enligt 11
kap. 3 § lagen om allmän
försäkring och tjänst minskad
med avdrag som avses i 46 §.
I inkomst av tjänst inräknas
därvid inte intäkt som avses
i 32 § 1 mom. första stycket
h och i. Som avdrag enligt
46 § räknas därvid inte avdrag
som på grund av dispens
enligt punkt 6 fjärde
stycket av anvisningarna
till 46 § grundas på inkomst
av passiv näringsverksamhet
eller intäkt som avses i 32 §
1 mom. första stycket h.

Grundavdraget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

-------------------------------------------------------
Sjöinkomstavdrag

49 §5

Skattskyldig som uppburit
sjöinkomst under ett helt
år medges sjöinkomstavdrag
med 18 000 kronor vid
anställning på svenskt
handelsfartyg som går i
närfart och med 27 000
kronor vid anställning på
svenskt handelsfartyg som
går i fjärrfart.
Skattskyldig som
uppburit sjöinkomst under
en del av ett år medges
sjöinkomstavdrag med en
trehundrasextiofemtedel av
belopp som anges i första
stycket för varje dag
under vilken sjöinkomst
uppburits.
Sjöinkomstavdraget
avrundas nedåt till helt
hundratal kronor.

50 §6

-------------------------------------------------------
Den taxerade Den
förvärvsinkomsten minskas medtaxerade förvärvsinkomsten
på beskattningsåret belöpandeminskas med på
avgifter enligt lagen beskattningsåret belöpande
(1994:1744) om allmänna avgifter enligt lagen
egen- avgifter och (1994:1744) om allmänna
kommunalt grundavdrag i nu egenav- gifter, kommunalt
nämnd ordning. Det som grundavdrag och, såvitt
därefter återstår utgör avser skattskyldig som
beskattningsbar uppbu- rit sjöinkomst som
förvärvsinkomst. avses i punkt 1 av
anvisningarna till 49 §,
sjöin- komstavdrag i nu
nämnd ordning. Det som
därefter återstår utgör
beskattningsbar för-
värvsinkomst.

Anvisningarna
till 23 §
-------------------------------------------------------
21.7 Avdrag får göras för 21.
avgift för pensionsförsäkringAvdrag får göras för avgift
och för inbetalning på eget för pensionsförsäkring och för
pensionssparkonto. Avdraget inbetalning på eget
beräknas på inkomst av pensionssparkonto.
näringsverksamhet och Avdraget beräknas på inkomst
inkomst av kapital i den av näringsverksamhet och
omfattning som anges i 46 § inkomst av kapital i den
2 mom. första stycket 6 och omfattning som anges i 46 §
7 och fjärde stycket, i 2 mom. första stycket 6
punkt 6 första - fjärde och 7 och fjärde stycket, i
styckena och sjätte stycket punkt 6 första - femte
samt i punkt 7 av styckena och sjunde
anvisningarna till 46 §. stycket samt i punkt 7 av
anvisningarna till 46 §.

till 32 §
-------------------------------------------------------
7.8
Förmån av fri resa till
eller från fartyg, eller
kostnadsersättning för sådan
resa, som arbetstagare som
avses i punkt 1 av
anvisningarna till 49 § fått
skall, under förutsättning
att fartyget är
arbetstagarens
tjänsteställe, inte tas upp
till beskattning. Vad nu
sagts gäller inte om
fartyget är ett
passagerarfartyg som går i
närfart med fastställd
tidtabell.

till 33 §
-------------------------------------------------------
3 e.
Vad som sagts i punkterna
3, 3 a och 3 b gäller inte
sådana arbetstagare som
avses i punkt 1 av
anvisningarna till 49 § vid
vistelse ombord.
Skattskyldig
som avses i punkt 1 av
anvisningarna till 49 §
skall anses ha sitt
tjänsteställe på det fartyg
där han eller hon fullgör
sitt arbete.

till 46 §

6.10 Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om försäkringen
ägs av den skattskyldige. Avdrag medges inte om försäkringen förvärvats genom
bodelning under äktenskapet utan att mål om äktenskapsskillnad pågått.
Avdraget får, tillsammans med avdrag för sådan inbetalning på
pensionssparkonto som avses i punkt 7, inte överstiga summan av
-------------------------------------------------------
1. den skattskyldiges 1.
inkomst av näringsverksamhet den skattskyldiges inkomst
som utgör aktiv av näringsverksamhet som
näringsverksamhet enligt 11 utgör aktiv
kap. 3 § lagen (1962:381) om näringsverksamhet enligt 11
allmän försäkring före avdragkap. 3 § lagen (1962:381)
enligt punkt 21 av om allmän försäkring före
anvisningarna till 23 §, föreavdrag enligt punkt 21 av
avdrag för särskild löneskattanvisningarna till 23 §,
på pensionskostnader enligt före avdrag för särskild
punkt 23 av anvisningarna löneskatt på
till 23 § på sådan pen- pensionskostnader enligt
sionsförsäkring som avses i punkt 23 av anvisningarna
den- na anvisningspunkt och till 23 § på sådan pen-
på sådan inbetalning på sionsförsäkring som avses i
pensionssparkonto som avses denna anvisningspunkt och
i punkt 7 och före avdrag förpå sådan inbetalning på
avsättning för egenavgifter pensionssparkonto som
en- ligt lagen (1981:691) avses i punkt 7 och före
om social- avgifter, avdrag för avsättning för
2. inkomst av tjänst, med egenavgifter enligt lagen
bortseende från sådan intäkt (1981:691) om
som avses i 32 § 1 mom. socialavgifter och
första stycket h och i och 2.
3. inkomst ombord enligt inkomst av tjänst, med
lagen (1958:295) om bortseende från sådan intäkt
sjömansskatt samt enligt 1 § som avses i 32 § 1 mom.
2 mom. nämnda lag första stycket h och i.
skattepliktig dagpenning för Avdraget
antingen beskattningsåret beräknas med hänsyn till
eller året närmast storleken av sådan inkomst
dessförinnan som avses i 1 och 2 och får
och beräknas med hänsyn uppgå till högst ett belopp
till storleken av sådan som motsvarar hälften av
inkomst. Avdra- get får uppgådet basbelopp som enligt
till högst ett belopp som lagen om allmän försäkring
motsvarar hälften av det be- stämts för året närmast
bas- belopp som enligt före taxeringsåret och
lagen om allmän försäkring dessutom i fråga om
bestämts för året närmast före a.
taxeringsåret och dessutom i inkomst av aktiv nä-
fråga om ringsverksamhet till
a. inkomst av aktiv sammanlagt högst 25 procent
näringsverksamhet till av inkomsten före avdrag
sammanlagt högst 25 procent enligt punkt 21 av anvis-
av inkomsten före avdrag ningarna till 23 §, före
enligt punkt 21 av avdrag för särskild löne-
anvisningarna till 23 §, föreskatt på pensionskostnader
avdrag för särskild löne- enligt punkt 23 av
skatt på pensionskostnader anvisningarna till 23 § på
enligt punkt 23 av sådan pensionsförsäkring som
anvisningarna till 23 § på avses i denna
sådan pensionsförsäkring som anvisningspunkt och på sådan
avses i denna inbetalning på pensions-
anvisningspunkt och på sådan sparkonto som avses i
inbetalning på pensions- punkt 7 och före avdrag för
sparkonto som avses i punkt avsättning för egen-
7 och före avdrag för avgifter enligt lagen om
avsättning för e- genavgiftersocialavgifter till den
enligt lagen om social- del den inte överstiger
avgifter till den del den tjugo gånger nämnda
inte överstiger tjugo gånger basbelopp samt högst 20
nämnda basbelopp samt högst procent av den del av nyss
20 procent av den del av nämnda inkomst som
nyss nämnda inkomst som överstiger tjugo men inte
överstiger tjugo men inte fyrtio gånger nämnda
fyrtio gånger nämnda basbelopp,
basbelopp, b.
b. inkomst av anställning inkomst av anställning om
om den skattskyldige helt den skattskyldige helt
saknar pensions- rätt i saknar pensions- rätt i
anställning och inte är anställning och inte är
anställd i ett aktiebolag anställd i ett aktiebolag
eller en ekonomisk förening eller en ekonomisk förening
vari han har sådant be- vari han har sådant be-
stämmande inflytande som stämmande inflytande som
avses i punkt 20 e femte avses i punkt 20 e femte
stycket av anvisningarna stycket av anvisningarna
till 23 § till sammanlagt till 23 § till sammanlagt
högst 35 procent av högst 35 procent av
inkomsten till den del den inkomsten till den del den
inte överstiger tjugo gånger inte överstiger tjugo gånger
nämnda basbelopp samt högst nämnda basbelopp samt högst
25 procent av den del av 25 procent av den del av-
inkomsten som överstiger in- komsten som överstiger
tjugo men inte trettio tjugo men inte trettio
gånger nämnda basbelopp ellergånger nämnda basbelopp
c. annan inkomst av tjänst, eller
med bortseende från sådan c.
intäkt som avses i 32 § 1 annan inkomst av tjänst,
mom. första stycket h och i, med bortseende från sådan
och inkomst ombord enligt intäkt som avses i 32 § 1
lagen om sjömansskatt samt mom. första stycket h och
enligt 1 § 2 mom. nämnda lag i, till högst 5 procent av
skattepliktig dagpenning den del av inkomsten som
till högst 5 procent av den överstiger tio men inte
del av inkomsten som över- tjugo gånger samma
stiger tio men inte tjugo basbelopp. - Avdrag enligt
gånger samma basbelopp. - detta stycke beräknas i sin
Avdrag enligt detta stycke helhet antingen på inkomst
beräknas i sin helhet som skall tas upp till
antingen på inkomst som beskattning under
skall tas upp till beskattningsåret eller på
beskattning under beskatt- inkomst året närmast
ningsåret eller på inkomst dessförinnan. Om den
året närmast dessförinnan. Omskattskyldige har inkomst
den skattskyldige har av aktiv näringsverksamhet
inkomst av aktiv från mer än en förvärvskälla får
näringsverksamhet från mer änavdrag beräknat enligt
en förvärvskälla får avdrag detta stycke inte överstiga
beräknat enligt detta stycke det avdrag som kunnat göras
inte överstiga det avdrag om inkomsten varit hänförlig
som kunnat göras om till en och samma
inkomsten varit hänförlig förvärvskälla. Har den
till en och samma skattskyldige inkomster
förvärvskälla. Har den som kan grunda rätt till
skattskyldige inkomster som avdrag enligt detta stycke
kan grunda rätt till avdrag både i inkomstslaget
enligt detta stycke både i näringsverksamhet och som
inkomstslaget allmänt avdrag skall den
näringsverksamhet och som del av avdraget som
allmänt avdrag skall den del beräknas på ett halvt
av avdraget som beräknas på basbelopp fördelas efter
ett halvt basbelopp fördelas respektive
efter respektive avdragsgrundande inkomsts
avdragsgrundande inkomsts andel av de sammanlagda
andel av de sammanlagda avdragsgrundande
avdragsgrundande in- inkomsterna.
komsterna.

Om särskilda skäl föreligger får skattemyndigheten efter ansökan besluta att
avdrag för avgift för pensionsförsäkring respektive inbetalning på
pensionssparkonto får medges med högre belopp än som följer av bestämmelserna i
föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som
redovisar inkomst som är att anse som inkomst endast av tjänst med bortseende
från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i men som i
huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får avdrag medges högst med belopp,
beräknat som för skattskyldig som avses i andra stycket b. Har sådan
skattskyldig erhållit särskild ersättning i samband med att anställning upphört
och har han ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges
med högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får
dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk
förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i
punkt 20 e femte stycket av anvisningarna till 23 §. Har skattskyldig, som -
själv eller genom förmedling av juridisk person - bedrivit näringsverksamhet,
upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej
skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på inkomst
av kapital som är hänförlig till försäljning av förvärvskällan före avdraget, på
inkomst av passiv näringsverksamhet enligt lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster före avdraget samt på sådan intäkt av
tjänst som avses i 32 § 1 mom. första stycket h. Avdraget får i detta fall
beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivit
näringsverksamheten, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av
avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra
möjligheter till avdrag för avgift och inbetalning som avses i 46 § 2 mom.
första stycket 6 och 7. Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för
varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen
om allmän försäkring bestämts för det år driften i förvärvskällan upphört och ej
heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som inkomst av
förvärvskällan i förekommande fall före avdraget, före avdrag för särskild
löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av anvisningarna till 23 § på
sådan pensionsförsäkring som avses i denna anvisningspunkt och på sådan
inbetalning på pensionssparkonto som avses i punkt 7 och före avdrag för
avsättning för egenavgifter enligt lagen om socialavgifter och sådan inkomst av
kapital som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av
förvärvskällan. Har skattemyndigheten enligt punkt 1 tredje stycket av
anvisningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, anger
skattemyndigheten det högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen
får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om
avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla.
Skattemyndighetens beslut i fråga som avses i detta stycke får överklagas hos
Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.
Har skattskyldig erlagt avgift eller gjort inbetalning som avses i 46 § 2 mom.
första stycket 6 och 7 men har avdrag för avgiften eller inbetalningen helt
eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i andra stycket, medges
avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret.
Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift och
gjord inbetalning sistnämnda år överstiger vad som anges i andra stycket.
Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift eller
inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 inte med högre belopp
än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från olika förvärvskällor
och övriga avdrag enligt 46 §. Avdrag, som på grund av vad nu sagts inte kunnat
utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsår då avgiften betalades eller
inbetalningen skedde, får utnyttjas senast vid taxeringen för sjätte
beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får
avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt 46 § gjorts.
-------------------------------------------------------
Om avdrag medges enligt Om
tredje stycket sjätte avdrag medges enligt fjärde
meningen på grund av att stycket sjätte meningen på
aktier eller andelar i grund av att aktier eller
fåmansföretag avyttrats skallandelar i fåmansföretag
avdraget i första hand göras avyttrats skall avdraget i
som allmänt avdrag. Avdraget första hand göras som allmänt
begränsas till ett belopp avdrag. Avdraget begränsas
motsvarande det lägsta av till ett belopp
den del av vinsten vid motsvarande det lägsta av
avyttringen som tas upp som den del av vinsten vid
intäkt av tjänst och avyttringen som tas upp
inkomsten av tjänst före som intäkt av tjänst och
avdraget. Till den del inkomsten av tjänst före
avdraget inte kan utnyttjas avdraget. Till den del
som allmänt avdrag får avdragavdraget inte kan
göras i inkomstslaget utnyttjas som allmänt
kapital enligt 3 § 2 mom. avdrag får avdrag göras i
sjätte stycket lagen inkomstslaget kapital
(1947:576) om statlig in- enligt 3 § 2 mom. sjätte
komstskatt. I det fall lagen stycket (1947:576)
avdrag medges på grund av om statlig inkomstskatt. I
att andelar i fåmansägt det fall avdrag medges på
handelsbolag avyttrats grund av att andelar i
skall avdrag göras i fåmansägt handelsbolag
inkomstslaget kapital avyttrats skall avdrag
enligt 3 § 2 mom. sjätte göras i inkomstslaget
stycket lagen om statlig kapital enligt 3 § 2 mom.
inkomstskatt. sjätte stycket lagen om
statlig inkomstskatt.

till 49 §
-------------------------------------------------------
1.11
Som sjöinkomst räknas
inkomst av lön,
naturaförmåner eller annan
ersättning till sådan
arbets- tagare som enligt
sjömanslagen (1973:282)
anses som sjöman, om denne
är anställd i redarens tjänst
ombord på svenskt
handelsfartyg. Med
anställning hos redare lik-
ställs anställning hos annan
arbetsgivare som redaren
antagit som entreprenör.
Till sjöinkomst räknas inte
bara vad sjömannen uppbär
från redaren utan även
drickspengar och dylikt.
Vidare räknas till sjöin-
komst inkomster som enligt
det föregående uppbärs av
a)
den som för redarens räkning
tjänstgör som kontrollant
under fartygs byggande
eller biträder vid fartygs
utrustning för att senare
tillträda befattning på
fartyget, och
b)
den som före leveransen av
ett fartyg, som är under
byggnad, och innan
tjänstgöring ombord påbörjats
inställer sig på fartyget för
att lära känna det och dess
tekniska utrustning m.m.
Har
sjöman anställts för att
till- träda befattning på
ett visst fartyg, skall lön
eller annan ersättning som
utgår under en kortare
väntetid anses utgöra
inkomst ombord på fartyget.
Har sjöman mönstrat av från
tjänst ombord på ett visst
fartyg för att tillträda
tjänst ombord på ett annat
fartyg som tillhör samma
redare, skall ersättning
som utgår under en kortare
väntetid anses som utbetald
i tjänsten ombord på det
förra fartyget.
2.
Med anställning på ett
svenskt handelsfartyg
avses anställning på ett
fartyg enligt 1 kap. 1 §
sjölagen (1994:1009) som
används till handelssjöfart
eller resandes
fortskaffande eller till
annat ändamål som har
gemenskap med
handelssjöfarten.
Med
anställning på ett svenskt
handelsfartyg likställs
a) en
anställning på ett utländskt
handelsfartyg som en
svensk redare hyr i
huvudsak obemannat, om
anställningen sker hos
redaren eller någon av
redaren anlitad arbets-
givare,
b)
anställning på ett svenskt
handelsfartyg som hyrs ut
till utländsk redare i
huvudsak obemannat om
anställningen sker hos
fartygets ägare eller någon
av ägaren anlitad
arbetsgivare.
3. I
denna lag avses med i n r
e f a r t: fart inom
landet huvudsakligen i
hamnar eller på floder,
kanaler eller insjöar eller
inomskärs vid kusterna
eller i Kalmarsund,
n ä r
f a r t: linjefart mellan
svenska hamnar utanför öppen
kust eller utomskärs vid
kusterna samt linjefart
mellan svensk och utländsk
hamn, eller mellan
utländska hamnar, dock ej
linjefart bortom linjen
Hanstholm - Lindesnäs eller
bortom Cuxhaven,
f j ä
r r f a r t: annan fart än
inre fart och närfart.
4.
Riksskatteverket skall
årligen lämna besked
beträffande de fartyg
ombord på vilka de anställda
skall få sjöinkomstavdrag
enligt 49 § och
skattereduktion enligt 2 §
4 mom. andra - fjärde
styckena uppbördslagen-
(1953:272) samt beträffande
vilket fartområde som
fartyget går i. Riks-
skatteverkets beslut får
inte överklagas.
En
redare skall före den 1
oktober varje år till
Riksskatteverket lämna
uppgift för nästkommande år
om svenska handelsfartyg
med en bruttodräktighet om
minst 100 rörande
1)
storleken av fartyg som
redaren skall använda i sin
näringsverksamhet,
2)
den fart som fartygen är
avsedda att användas i, och
3)
entreprenör som redaren
anlitar för sin verksamhet
ombord samt
4)
övriga förhållanden som kan
vara av betydelse för Riks-
skatteverket vid
handläggning av ärenden om
-------------------------------------------------------
klassificering.
Inträffar
ändring i förhållande om
vilken uppgift lämnats, är
redaren skyldig att snarast
anmäla detta till
Riksskatteverket.
_______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången vid
1999 års taxering.
2. Äldre bestämmelser i 19 § tillämpas i fråga om ränta som utgår enligt 36 §
3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt och som betalas ut efter
ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1996:651.
2 Senaste lydelse 1996:651.
3 Senaste lydelse 1995:1521.
4 Senaste lydelse 1995:547.
5 Förutvarande 49 § upphävd genom 1990:650.
6 Senaste lydelse 1994:1677.
7 Senaste lydelse 1993:938.
8 Förutvarande punkt 7 av anvisningarna till 32 § upphävd genom 1990:650.
9 Senaste lydelse 1996:651.
10 Senaste lydelse 1995:919.
11 Förutvarande anvisningar till 49 § upphävda genom 1990:650.

8

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
dels att 1 § 4 mom., 3 § 2 mom. och 9 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 8 a §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §
-------------------------------------------------------
4 m o m.1 Beträffande 4 m
statlig inkomstskatt i form o m. Beträffande statlig
av kupongskatt för utdelning inkomstskatt i form av
på aktie i svenskt kupongskatt för utdelning på
aktiebolag och beträffande aktie i svenskt aktiebolag
sjömans- skatt skall gälla skall gälla vad därom finnes
vad därom finnes särskilt särskilt stadgat.
stadgat.

3 §
2 mom.2 Från intäkt av kapital får avdrag göras för omkostnader för
intäkternas förvärvande samt, såvitt gäller fysisk person som har varit bosatt i
Sverige under beskattningsåret och svenskt dödsbo, för ränteutgift och förlust
(realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana
förpliktelser som anges i 1 mom., i den mån inte annat anges i 31 § femte
stycket, allt under förutsättning att avdrag inte skall göras från intäkt av
näringsverksamhet. Avdrag för realisationsförlust får dock göras av annan fysisk
person om skattskyldighet skulle ha förelegat för realisationsvinst på den
avyttrade egendomen.
Till realisationsförlust hänförs även valutakursförlust på fordringar och
skulder i utländsk valuta.
Särskilda bestämmelser om avdrag för realisationsförlust finns i 25 § 11 mom.,
26 § 10 mom., 27 § 5 och 6 mom. samt 29 § 2 mom. Avdrag för realisationsförlust
på egendom som avses i 28, 30 och 31 §§ och i fall som avses i 13 mom. medges
med 70 procent av förlusten.
Förvaltningskostnader får dras av endast till den del de överstiger 1 000
kronor under beskattningsåret.
Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra
liknande insatser i lotteri.
-------------------------------------------------------
Från intäkt av kapital får Från
avdrag också göras för avgiftintäkt av kapital får avdrag
för pensionsförsäkring i den också göras för avgift för
omfattning som anges i pensionsförsäkring i den
punkt 6 tredje och sjätte omfattning som anges i
styckena av anvisningarna punkt 6 fjärde och sjunde
till 46 § styckena av anvisningarna
kommunalskattelagen till 46 §
(1928:370) och för avdrag i kommunalskattelagen
motsvarande omfattning för (1928:370) och för avdrag i
inbetalning på motsvarande omfattning för
pensionssparkonto enligt inbetalning på
punkt 7 av nämnda pensionssparkonto enligt
anvisningar. punkt 7 av nämnda
anvisningar.

Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår att
uppskovsavdrag får göras i vissa fall.
Avdrag enligt detta moment får inte göras för omkostnader och förluster
avseende tillgångar hänförliga till ett pensionssparkonto.

-------------------------------------------------------
8 a §
Skattskyldig
fysisk person, som varit
bosatt här i riket under
beskattningsåret och som
har upp- burit sjöinkomst
som avses i punkt 1 av
anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen
(1928:370) har rätt till
sjöinkomstavdrag enligt 49 §
samma lag.

9 §3
-------------------------------------------------------
Den taxerade Den
förvärvsinkomsten minskas medtaxerade förvärvsinkomsten
på beskattningsåret belöpandeminskas med på
avgifter enligt lagen beskattningsåret belöpande
(1994:1774) om allmänna avgifter enligt lagen
egen- avgifter och statligt (1994:1744) om allmänna
grundavdrag i nu nämnd egen- avgifter, statligt
ordning. Det som därefter grundavdrag och
återstår utgör beskattningsbarsjöinkomstavdrag i nu nämnd
för- värvsinkomst. ord- ning. Det som därefter
återstår utgör be-
skattningsbar förvärvsin-
komst.

_________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången vid
1999 års taxering.

1 Senaste lydelse 1990:651.
2 Senaste lydelse 1993:1544.
3 Senaste lydelse 1994:1678.

9

2.4 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 13 och 17 §§ taxeringslagen (1990:324) skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.
13 §1
Omprövar skattemyndigheten självmant ett taxeringsbeslut, får
omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges fördel meddelas före utgången
av det femte året efter taxeringsåret.
Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av det femte
året efter taxeringsåret, om det föranleds av
1. skattemyndighets taxeringsbeslut eller allmän förvaltningsdomstols beslut i
mål om taxering avseende annat taxeringsår eller annan skattskyldig,
2. allmän förvaltningsdomstols beslut om tillägg till eller ändring i
fastighetstaxering,
3. skattemyndighets beslut om fastighetstaxering enligt
fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
-------------------------------------------------------
4. beslut av
Riksskatteverket, kammarrätt
eller Regeringsrätten
angående sjömansskatt, 4.
5. beslut om utländsk skatt beslut om utländsk skatt
eller om obligatoriska eller om obligatoriska
avgifter som avses i 46 § 2 avgifter som avses i 46 § 2
mom. första stycket 3 kom- mom. första stycket 3 kom-
munalskattelagen munalskattelagen
(1928:370). (1928:370).

Även om tiden för omprövning enligt första stycket har gått ut får
skattemyndigheten till den skattskyldiges fördel självmant ompröva ett beslut om
skattetillägg så länge beslutet i den taxeringsfråga som föranlett
skattetillägget inte har vunnit laga kraft.

17 §2
Eftertaxering får också ske
1. vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende,
2. när kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter saknats eller varit
felaktig,
-------------------------------------------------------
3. när en ändring i ett 3. när
taxerings- beslut föranleds en ändring i ett taxerings-
av beslut som anges i 13 § beslut föranleds av beslut
andra stycket 1 - 5. som anges i 13 § andra
stycket 1 - 4.

________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången vid
1999 års taxering.

1 Senaste lydelse 1993:1562.
2 Senaste lydelse 1991:1902.

10

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter
dels att 3 kap. 36 § skall upphöra att gälla,
dels att 2 kap. 4 och 33 §§ samt 3 kap. 5 § skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 3 kap. 35 § skall lyda Kontrolluppgifter om
ackordsöverskott ,
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 3 kap.10 §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.4 §1
Fysisk person skall lämna självdeklaration
1. när hans bruttointäkter av tjänst i andra fall än som avses i 32 § 1 mom.
första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) och av aktiv
näringsverksamhet, under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 24
procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för året
före taxeringsåret och inte annat följer av 6 §,
2. när hans bruttointäkter av tjänst i fall som avses i 32 § 1 mom. första
stycket h eller i kommunalskattelagen och av passiv näringsverksamhet uppgått
till sammanlagt minst 100 kronor,
3. när han haft bruttointäkter av kapital av annat slag än avkastning för
vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt 3 § 2 mom. tredje stycket
uppbördslagen (1962:381) och bruttointäkterna av kapital uppgått till sammanlagt
minst 100 kronor,
-------------------------------------------------------
4. om han inte varit 4. om
bosatt i Sverige under hela han inte varit bosatt i
beskattningsåret eller om Sverige under hela
han under beskattningsåret beskattningsåret när
betalat sjömansskatt, när bruttointäkterna uppgått
bruttoin- täkterna uppgått till sam- manlagt minst
till sammanlagt minst 100 100 kronor,
kronor,

5. när hans tillgångar av den art som anges i 3 § 1 mom. den upphävda lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt vid beskattningsårets utgång haft ett
värde som överstiger 900 000 kronor, eller
-------------------------------------------------------
6. när underlag för 6. när
skogsvårdsavgift, statlig underlag för statlig
fastighetsskatt, fastighetsskatt,
avkastningsskatt på avkastningsskatt på
pensionsmedel eller särskild pensionsmedel eller
löneskatt på särskild löneskatt på
pensionskostnader skall pensionskostnader skall
fastställas för honom. fastställas för honom.

Vid bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket skall hänsyn
inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet för vilken skattskyldighet inte
föreligger enligt kommunalskattelagen, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
eller den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt. Däremot skall hänsyn tas
till sådan inkomst eller förmögenhet som enligt dubbelbeskattningsavtal skall
vara helt eller delvis undantagen från beskattning i Sverige.
Har makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och levt
tillsammans under större delen därav, var för sig haft förmögenhet, skall
vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn till makarnas
sammanlagda förmögenhet.
Skall någon enligt den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för
förmögenhet som tillhör barn eller någon annan, skall hänsyn tas därtill när
deklarationsskyldigheten bedöms.

33 §2

-------------------------------------------------------
Den som i varaktigt Den som i varaktigt
bedriven näringsverksamhet bedriven näringsverksamhet
biträder biträder
deklarationsskyldiga med deklarationsskyldiga med
att upprätta att upprätta
självdeklaration, kan för självdeklaration, kan för
sådana deklarationsskyldiga sådana deklarationsskyldiga
som skall lämna särskild som skall lämna särskild
självdeklaration enligt 13 § självdeklaration enligt 13 §
1 - 5 efter ansökan få 1 - 4 efter ansökan få
tillstånd att enligt tillstånd att enligt
tidsplan lämna deklarationer tidsplan lämna
under tiden den 1 april - deklarationer under tiden
den 15 juni under den 1 april - den 15 juni
taxeringsåret. Vid under taxeringsåret. Vid
ansökningshandlingen skall ansökningshandlingen skall
fogas förteckning över de fogas förteckning över de
deklarationsskyldiga. Om deklarationsskyldiga. Om
tillståndet medges, skall tillståndet medges, skall
den som är upptagen i den som är upptagen i
förteckningen anses ha fått förteckningen anses ha fått
anstånd med att lämna anstånd med att lämna
deklarationen till den dag deklarationen till den dag
då deklaration senast få då deklaration senast få
lämnas enligt tidsplanen. lämnas enligt tids- planen.

Ansökan enligt första stycket görs hos och prövas av skattemyndigheten i det
län inom vilken sökanden utövar sin näringsverksamhet.

3 kap.
5 §3
Uppgiftsskyldighet enligt 4 § föreligger först efter föreläggande av
skattemyndigheten beträffande
1. ersättning och förmån med anledning av tillfälligt arbete, som getts ut av
fysisk person eller dödsbo och inte utgör omkostnad i näringsverksamhet, om
avdrag för preliminär A-skatt inte har gjorts och det som mottagaren sammanlagt
fått haft ett lägre värde än 1 000 kronor för hela året,
-------------------------------------------------------
2. ersättning och förmån med 2.
anledning av tillfälligt ersättning och förmån med
arbete i andra fall än som anledning av tillfälligt
avses i 1 om det som arbete i andra fall än som
mottagaren sammanlagt fått avses i 1 om det som
haft ett lägre värde än 100 mottagaren sammanlagt fått
kronor för hela året, haft ett lägre värde än 100
kronor för hela året samt
förmån av fritt logi ombord
för arbetstagare som avses
i punkt 1 av anvisningarna
till 49 §
kommunalskattelagen
(1928:370),

3. följande slag av ersättningar om det har angetts i kontrolluppgiften att
sådan ersättning har lämnats
a) kostnadsersättning för resa i tjänsten med allmänt kommunikationsmedel,
hyrbil eller taxi, motsvarande gjorda utlägg,
-------------------------------------------------------
b) kostnadsersättning för b)
logi vid sådan resa i kostnadsersättning för logi
tjänsten som avses i punkt 3 vid sådan resa i tjänsten
av anvisningarna till 33 § som avses i punkt 3 av
kommunalskattelagen anvisningarna till 33 §
(1928:370), motsvarande kommunalskattelagen,
gjorda utlägg, motsvarande gjorda utlägg,

c) representationsersättning, motsvarande gjorda utlägg,
d) ersättning för ökade levnadskostnader vid sådan resa i tjänsten som avses i
punkterna 3 och 3 a av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen eller för
kostnader för resa med egen bil i tjänsten, i den mån ersättningarna enligt 10 §
första - tredje styckena uppbördslagen (1953:272) inte skall ligga till grund
för beräkning av preliminär A-skatt.

-------------------------------------------------------
10 §3
Kontrolluppgift
om sjöinkomst skall även
ange antalet arbetsdagar
som tjänstgöringen omfattat
samt på vilket fartyg och
i vilket fartområde som
tjänstgöringen ägt rum.

___________________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2. Bestämmelserna i 2
kap. 4 § samt 3 kap. 5 och 10 §§ tillämpas första gången vid 1999 års taxering.
3. Äldre bestämmelser om redares kontrolluppgiftsskyldighet i 3 kap. 36 §
gäller fortfarande i fråga om inkomst som beskattas enligt sjömans- skattelagen
(1958:295).

1 Senaste lydelse 1996:693.
2 Senaste lydelse 1994:483..
3 Senaste lydelse 1992:681.
4 Förutvarande 10 § upphävd genom 1990:1136

11

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1981:691) om socialavgifter 1
dels att 5 kap. 2 § skall upphöra att gälla,
dels att 2 kap. 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.
2 §
En arbetsgivare som sysselsätter sjömän skall på den ersättning som utgetts
till sådana för varje år betala även sjömanspensionsavgift med 1,20 procent.
I fråga om sjömän skall sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift beräknas
efter de procentsatser som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
Riksförsäkringsverket årligen fastställer. Procentsatserna skall utgöra den
andel av de i 1 § första stycket 1 och 2 angivna procentsatserna som svarar mot
förhållandet mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på svenska
handelsfartyg i medeltal för den 30 september de tre år som närmast föregått det
år då procentsatserna fastställs. Hänsyn skall därvid inte tas till fartyg med
en bruttodräktighet understigande 300. Procentsatserna beräknas med två
decimaler.
-------------------------------------------------------
Med sjöman avses i denna Med
lag den som skall betala sjöman avses i denna lag
sjömansskatt enligt 1 § 1 arbetstagare som avses i
mom. första stycket la- gen punkt 1 av anvisningarna
(1958:295) om sjömansskatt. till 49 § kommunal-
skattelagen (1928:370).

______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock
fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före utgången av år 1997.

1 Lagen omtryckt 1989:633.
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 4 § och 20 kap. 1 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring 1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.
4 §2
Till grund för beräkning av inkomst av anställning och inkomst av annat
förvärvsarbete under visst år skall läggas den försäkrades taxering till statlig
inkomstskatt avseende nämnda år. Avser taxeringen beskattningsår som ej
sammanfaller med kalenderår, skall inkomst under beskattningsåret anses hava
åtnjutits under det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret.
Närmare bestämmelser rörande beräkningen av inkomst av anställning och inkomst
av annat förvärvsarbete beslutas av riksdagen särskilt.
-------------------------------------------------------
Angående beräkningen av in- Angående beräkningen av
komst av anställning, för inkomst av anställning, för
vilken den försäkrade inte ärvilken den försäkrade inte är
skattskyldig här i riket skattskyldig här i riket
eller för vilken den enligt kommunalskattelagen
försäkrade har att betala (1928:370) finns det
sjömansskatt, finns det särskilda bestämmelser.
särskilda bestämmelser.

20 kap.
1 §
I denna lag avses, där ej annat framgår, med år kalenderår och med månad
kalendermånad.
Med sjöman avses, där ej annat framgår, arbetstagare som enligt sjömanslagen
(1973:282) anses som sjöman.
Med anställning på svenskt handelsfartyg likställes anställning på utländskt
handelsfartyg som svensk redare förhyr i huvudsak obemannat, om anställningen
sker hos denne eller någon av honom anlitad arbetsgivare. Uthyres svenskt
handelsfartyg till utländsk redare i huvudsak obemannat, äga bestämmelserna i
denna lag tillämpning om anställningen sker hos fartygets ägare eller någon av
denne anlitad arbetsgivare.

-------------------------------------------------------
Bestämmelserna i 1 kap. 3 §
and- ra stycket äga icke
tillämpning i fall då lagen
(1958:295) om sjömansskatt
enligt beslut jämlikt 36 a §
nämnda lag icke skall
tillämpas.

12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

___________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tid före den 1 januari
1998.

1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1991:1838.
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 4 §§ lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2
-------------------------------------------------------
Pensionsgrundande inkomst Pensionsgrundande
enligt lagen (1962:381) om inkomst enligt lagen
allmän försäkring bestäms av (1962:381) om allmän
skattemyndigheten i det län försäkring bestäms av
den försäkrade taxerats tillskattemyndigheten i det län
statlig inkomstskatt eller den försäkrade taxerats
skulle ha taxerats till till statlig inkomstskatt
sådan skatt, om han varit eller skulle ha taxerats
bosatt i riket eller inte till sådan skatt, om den
haft att erlägga försäkrade varit bosatt i
sjömansskatt. riket.
Pensionsgrundande inkomst
för sjöman, som inte är bosatt
i riket, skall bestämmas av
Skattemyndig- heten i
Göteborgs och Bohus län.
För annan försäkrad än som i För
första eller andra stycket annan försäkrad än som i
sägs skall den första stycket sägs skall
pensionsgrundande inkomsten den pensionsgrundande
bestämmas av inkomsten be- stämmas av
Skattemyndigheten i Skattemyndigheten i
Stockholms län. Stockholms län.

2 §3
-------------------------------------------------------
Pensionsgrundande inkomst
skall, i den mån den utgörs
av annan inkomst än som
avses i 3 §, bestämmas med
ledning av den försäkrades
taxering till statlig in-
komstskatt eller, såvitt
gäller försäkrad som avses i 1 §
första stycket lagen
(1958:295) om sjömansskatt,
med ledning av redares
redovisning enligt 14 §
nämnda lag. Ändras ett
taxeringsbeslut av
förvaltningsdomstol eller -
efter utgången av november
taxeringsåret - av
skattemyndighet, skall
verkställd beräkning av
pensions grundande inkomst
ändras endast om
ändringsbeslutet föranleder
avvikelse från nämnda
beräkning med minst 1 000
kronor.

-------------------------------------------------------
Pensionsgrundande inkomst
skall, i den mån den utgörs
av annan inkomst än som
avses i 3 §, bestämmas med
ledning av den försäkrades
taxering till statlig in-
komstskatt. Ändras ett
taxeringsbeslut av
förvaltningsdomstol eller -
efter utgången av november
taxeringsåret - av
skattemyndighet, skall
verkställd beräkning av
pensionsgrundande inkomst
ändras endast om
ändringsbeslutet föranleder
avvikelse från nämnda
beräkning med minst 1 000
kronor.

4 §4
Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall, utöver vad som framgår av
lagen om allmän försäkring, gälla följande.
-------------------------------------------------------
Värdet av skattepliktiga Skattepliktiga
förmåner i annat än pengar förmåner skall tas upp till
till arbetstagare, som ett värde som bestäms i
skall betala sjömansskatt, enlighet med 8 § första -
skall uppskattas i enlighet fjärde och sjätte styckena
med vad som föreskrivs av uppbördslagen (1953:272).
regeringen eller den När skäl föreligger får
myndighet som regeringen avvikelse ske från
bestämmer. Skattepliktiga förmånsvärde som
förmåner skall i andra fall skattemyndigheten bestämt
tas upp till ett värde som en- ligt 5 § andra stycket
bestäms i enlighet med 8 § lagen (1984:668) om uppbörd
första - fjärde och sjätte av social- avgifter från
styckena uppbördslagen arbetsgivare.
(1953:272). När skäl
föreligger får avvikelse ske
från förmånsvärde som
skattemyndigheten bestämt
enligt 5 § andra stycket
lagen (1984:668) om uppbörd
av socialavgifter från
arbetsgivare.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader som
arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, i den mån kostnaderna,
minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger ettusen kronor.
Särskilda föreskrifter angående beräkning av sådan inkomst av anställning, som
enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt hänförs till intäkt av
näringsverksamhet meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer.
Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete får från inkomst av en viss
förvärvskälla inte dras av underskott i annan förvärvskälla.

__________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock
fortfarande vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst för år 1997 och
tidigare år.

1 Lagen omtryckt 1976:1015.
2 Senaste lydelse 1991:507.
3 Senaste lydelse 1990:349.
4 Senaste lydelse 1993:1521.

2.9 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)1
dels att 2 § 4 mom., 8 § och 68 § 5 mom. skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer,12 a och 78 b §§, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §
-------------------------------------------------------
4 m
o m.2 Skattereduktion
medges skattskyldig för
underskott av kapital
enligt 3 § 14 mom. lagen
(1947:576) om statlig
inkomstskatt.
Skattereduktionen skall
uppgå till 30 procent av den
del av underskottet som
inte överstiger 100 000
kronor och 21 procent av
återstoden. Om en
skattskyldig under
beskattningsåret har varit
skyldig att betala
sjömansskatt enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt
och denna har satts ned
enligt 12 § 4 mom. samma lag
på grund av underskott av
kapital skall
skattereduktionen dock
minskas med det belopp
varmed nedsättning har
skett.

Skattereduktion sker
endast i fråga om statlig
inkomstskatt, kommunal
inkomstskatt,
skogsvårdsavgift och statlig
fastighetsskatt.

-------------------------------------------------------
4 m
o m. Skattereduktion medges
skattskyldig för underskott
av kapital enligt 3 § 14
mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt.
Skattereduktionen skall
uppgå till 30 procent av den
del av under- skottet som
inte överstiger 100 000
kronor och 21 procent av
återstoden.

Skattskyldig som uppburit
sjöin- komst enligt punkt 1
av anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen
(1928:370) under ett helt år
medges skattereduktion med
10 000 kronor vid
anställning på svenskt han-
delsfartyg som går i närfart
och med 12 000 kronor vid
anställning på svenskt
handelsfartyg som går i
fjärrfart.
Skattskyldig som uppburit
sjöinkomst under en del av
ett år medges
skattereduktion med en
trehundrasextiofemtedel av
belopp som anges i föregående
stycke för varje dag under
vilken sjöinkomst uppburits.
Skattereduktion sker i
första hand för sjöinkomst och
därefter för underskott i
kapital.
Skattereduktion sker
endast i fråga om statlig
inkomstskatt, kom- munal
inkomstskatt och statlig
fastighetsskatt.

Bestämmelserna om skattereduktion skall tillämpas vid debitering av slutlig
skatt, tillkommande skatt, preliminär F-skatt och särskild A-skatt samt vid
beslut om beräkning i enskilt fall av preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer
vid beräkning av skattereduktion bortfaller.

8 §3
Åtnjuter skattskyldig jämte kontant inkomst andra förmåner skall preliminär
A-skatt beräknas efter inkomstförmånernas sammanlagda värde. Har den
skattskyldige utgett ersättning för en förmån skall förmånsvärdet sättas ned med
ersättningens belopp.
Värdet av bilförmån skall beräknas enligt punkt 2 av anvisningarna till 42 §
kommunalskattelagen (1928:370). Andra stycket andra meningen av nämnda
anvisningspunkt skall dock tillämpas endast i fall som avses i sjätte stycket
nedan. Värdet av förmån av räntefritt lån eller lån där räntan understiger
marknadsräntan skall beräknas enligt punkt 10 tredje - femte styckena av
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen.
Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte är
semesterbostad skall beräknas enligt följande grunder. Riket delas in i områden
som är väsentligen enhetliga i fråga om boendekostnader. Förmåns- värdet av en
bostad inom varje område skall bestämmas till det genomsnittliga värdet beräknat
per kvadratmeter bostadsyta för jämförbara bostäder inom området. Om bostaden är
belägen utom tätort med närmaste omgivning skall dock värdet bestämmas till det
lägsta av nämnda genomsnittsvärden reducerat med tio procent.
-------------------------------------------------------
Värdet av annan förmån än som Värdet
avses i andra och tredje av annan förmån än som avses
styckena skall beräknas i andra och tredje
enligt 42 § andra stycket styckena skall beräknas
kommunalskattelagen samt enligt 42 § andra och fjärde
punkt 1 andra och tredje styckena kommunalskatte-
styckena och punkt 3 av lagen samt punkt 1 andra
anvisningarna till den och tredje styckena och
paragrafen. punkt 3 av anvis- ningarna
till den paragrafen.

Föreligger fall som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 42 §
kommunalskattelagen får skattemyndigheten bestämma värdet av förmånen med hänsyn
härtill.
Om skattemyndigheten bestämt värdet av förmånen enligt bestämmelserna i 5 §
andra stycket lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare
skall detta värde användas även vid beräkning av preliminär A-skatt.

-------------------------------------------------------
12 a §
För
sjöman som avses i första
stycket punkt 1 av
anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen
(1928:370) skall preliminär
A-skatt i fall som avses i
4 § 1 mom. och 40 § tas ut
enligt de grunder som där
anges samt med beaktande
av att sjömannen har rätt
till sjöin- komstavdrag
enligt 49 § kommunal-
skattelagen samt med
frångående av bestämmelserna
i 2 § 4 mom. sista stycket
skattereduktion enligt
andra eller tredje stycket
samma lagrum.

68 §
-------------------------------------------------------
5 m o m.4 Vad i 3 och 4 5 m o
mom. sägs äger motsvarande m. Vad i 3 och 4 mom. sägs
tillämpning, då den som är äger motsvarande
berättigad att återfå skatt tillämpning, då den som är
har att betala sjömansskatt, berättigad att återfå skatt
särskild inkomstskatt för har att betala särskild
utomlands bosatta, särskild in- komstskatt för
inkomstskatt för utomlands utomlands bosatta, särskild
bosatta artister m.fl. inkomstskatt för utomlands
eller kupongskatt. bosatta artister m.fl.
eller kupong- skatt.

I lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter
finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.

78 b §
-------------------------------------------------------
Har
annan arbetsgivare för
sjöman än redare fast
driftställe i riket bara på
fartyg, svarar redaren för
att arbetsgivaren fullgör
sina förpliktelser enligt
denna lag som om
förpliktelserna ålegat
redaren själv. Har redare
till följd härav betalat
skattebelopp, får redaren
kräva tillbaka beloppet av
sjömannens arbetsgivare.
Därvid tillämpas be-
stämmelserna i 76 §.
Bestämmelserna
i 4 § preskrip- tionslagen
(1981:130) gäller i fråga

-------------------------------------------------------
. om regressfordran enligt
första stycket

______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas i fråga om
inkomster som uppburits efter utgången av år 1997. Äldre föreskrifter gäller
dock fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tid före utgången
av år 1997.

1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Senaste lydelse 1994:1866.
3 Senaste lydelse 1993:1516.
4 Senaste lydelse 1991:593.

13

2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av so-
cialavgifter från arbetsgivare 1
dels att 31-35 och 37 §§ samt rubriken närmast före 31 § skall upphöra att
gälla,
dels att 2, 44, 68, 73 och 76 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 20 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §2
I denna lag förstås med
lön: sådan lön eller annan ersättning enligt 2 kap. 3 - 5 §§ lagen (1981:691)
om socialavgifter på vilken arbetsgivaravgifter skall beräknas;
uppbördsdeklaration: sådan uppbördsdeklaration som anges i 54 § 1 mom.
uppbördslagen (1953:272);
månadsavgift: de arbetsgivaravgifter som skall redovisas enligt 4 §;
utgiftsår: det kalenderår för vilket arbetsgivaravgifter skall betalas;
årsavgift: summan av de arbetsgivaravgifter som belöper på utgiftsåret;
-------------------------------------------------------
r e d a r a v g i f t: de
arbetsgivaravgifter som
avser lön för vilken
sjömansskatt skall betalas;

restitutionsränta: ränta enligt 24 §;
anståndsränta: ränta enligt 13 §;
respitränta: ränta enligt 14 §.

20 §3
-------------------------------------------------------
Har
annan arbetsgivare för
sjöman än redare fast
driftställe i riket bara på
fartyg, svarar redaren för
att arbetsgivaren fullgör
sina förpliktelser enligt
denna lag som om
förpliktelserna ålegat
redaren själv. Har redare
till följd härav betalat
avgifter, får redaren kräva
tillbaka beloppet av
sjömannens arbetsgivare.
Därvid tillämpas
bestämmelserna i 76 §
uppbördslagen (1953:272).
Bestämmelserna
i 4 § preskrip- tionslagen
(1981:130) gäller i fråga om
regressfordran enligt
första stycket.

-------------------------------------------------------
44 §
Frågor om avgiftstillägg som avser månadsavgift eller årsavgift som har
fastställts av skattemyndigheten prövas av myndigheten.
-------------------------------------------------------
Riksskatteverket och, när Riksskatteverket
fråga är om redaravgift, det får i den ordning som gäller
allmänna ombudet för för överklagande enligt
sjömansskatt får i den denna lag hos länsrätten
ordning som gäller för yrka att avgiftstillägg
överklagande enligt denna påförs.
lag hos länsrätten eller, när
fråga är om redaravgift,
Sjömansskattenämnden yrka att
avgiftstillägg påförs.

68 §
-------------------------------------------------------
Skattemyndighetens beslut Skattemyndighetens
får överklagas hos länsrätten.beslut får överklagas hos
Sjömans- skattekontorets länsrätten.
beslut får överklagas hos
sjömansskattenämnden.
Överklagandet skall vara
skriftligt.

73 §

-------------------------------------------------------
Överklagande av Överklagande
Riksskatteverket eller av av Riksskatteverket skall
det allmänna ombudet för ha kommit in inom
sjömansskatt skall ha kommit tidsfrist som enligt 57,
in inom tidsfrist som 58 och 63 - 66 §§ gäller för
enligt 57, 58 och 63 - 66 §§ beslut om omprövning på
gäller för beslut om initiativ av
omprövning på initiativ av skattemyndighet eller
skattemyndighet eller efter efter sådan tid men inom två
sådan tid men inom två månadermånader från den dag då det
från den dag då det överklagade beslutet
överklagade beslutet meddelades.
meddelades.

Överklagas ett omprövningsbeslut som avser efterprövning och yrkas ändring
till arbetsgivarens nackdel, skall överklagandet ha kommit in inom två månader
från den dag då beslutet meddelades.

76 §4
Länsrättens beslut i fråga som avses i 6 § tredje stycket, 7 § eller 22 a §
andra stycket får inte överklagas.
Överklagande av länsrättens beslut i fråga som avses i 13 § första stycket får
prövas av kammarrätten endast om den har meddelat prövningstillstånd.
-------------------------------------------------------
Sjömansskattenämndens beslut
överklagas hos kammarrätten
inom den tid som gäller vid
överklagande hos kammarrätten
av nämndens beslut enligt
lagen (1958:295) om
sjömansskatt. Beslut i fråga
som avses i 6 § tredje
stycket, eller 22 a § andra
stycket får dock inte
överklagas.
Överklagande av
Sjömansskatte- nämndens
beslut i fråga som avses i
13 § första stycket får prövas
av kammarrätten endast om
den har meddelat prövnings
tillstånd.

_____________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock
fortfarande för avgifter som avser tid före utgången av år 1997 om inte annat
följer av punkterna 2 - 4.
2. Beslut som har fattats av skattemyndigheten med stöd av lagen (1991:1870)
om överflyttande av arbetsuppgifter från Riksskatteverkets Sjömansskattekontor
till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län överklagas till Länsrätten i
Göteborgs och Bohus län.
3. Ärenden som före ikraftträdandet överklagats hos Sjömansskattenämnden men
inte avgjorts av nämnden före den 1 januari 1998 skall handläggas av Länsrätten
i Göteborgs och Bohus län.
4. Riksskatteverket skall från och med den 1 januari 1998 föra det allmännas
talan i allmän förvaltningsdomstol i mål som avser överklagande av
skattemyndighetens eller Sjömansskattenämndens beslut.

1 Lagen omtryckt 1991:98.
Senaste lydelse av 32 § 1992:642.
Senaste lydelse av 34 § 1992:642.
2 Senaste lydelse 1992:642.
3 Förutvarande 20 § upphävd genom 1990:1318.
4 Senaste lydelse 1994:475.

14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Härigenom föreskrivs att 5, 7 och 21 §§ lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §1Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:
1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller
uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning
eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån
inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;
3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av ledamot
eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller
annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;
4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet
överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 §
lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folkpension i
form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen folkpension
och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag,
eller, om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän
försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven
livränta, till den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om
sådan samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän
försäkring;
5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller
svensk kommun;
6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än
tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört av ett
svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige
enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande;
7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension eller
förmån, om förmån utgår från Sverige på grund av förutvarande tjänst och den
tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;
8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till
smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i
fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskade- skydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;
9. dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371)
om kontant arbetsmarknadsstöd;

10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349);
11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst
av tjänst;
-------------------------------------------------------
12. återfört avdrag för egen-
avgifter enligt lagen
(1981:691) om
socialavgifter,
egenavgifter som fallit
bort, i den mån avdrag har
med- getts för avgifterna
samt avgifter som avses i
46 § 2 mom. första stycket 3
kommunalskattelagen
(1928:370) och som satts
ned genom ändrad debitering
i den mån avdrag har
medgetts för avgifterna och
dessa inte hänför sig till nä-
ringsverksamhet.

-------------------------------------------------------
12. återfört avdrag för
egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om
socialavgifter,
egenavgifter som fallit
bort, i den mån avdrag har
med- getts för avgifterna
samt avgifter som avses i
46 § 2 mom. första stycket 3
kommunalskattelagen
(1928:370) och som satts
ned genom ändrad debitering
i den mån avdrag har
medgetts för avgifterna och
dessa inte hänför sig till
nä- ringsverksamhet;
13. sjöinkomst som avses i
punkt 1 av anvisningarna
till 49 §
kommunalskattelagen.

Som inkomst enligt första stycket 1- 3 anses också förskott på sådan inkomst.
Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om
pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Däremot räknas inte
barnpension eller vårdbidrag som folkpension.
Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i
riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga
besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande (t.
ex. handelsresande).
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som är
skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.

7 §
-------------------------------------------------------
Särskild inkomstskatt tas Särskild
ut med 25 procent av inkomstskatt tas ut med 25
skattepliktig inkomst. procent av skattepliktig
inkomst. Särskild in-
komstskatt tas dock ut med
15 procent av
skattepliktig inkomst
beträffande inkomster som
avses i 5 § första stycket
13.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatten bortfaller.

21 §2
-------------------------------------------------------
I fråga om särskild
inkomstskatt gäller i
tillämpliga delar vad som
sägs om överflyttning av
besluts- behörighet i 2 a §,
om anstånd med inbetalning
av skatt i 49 och 51 §§, om
dröjsmålsavgift i 58 §, om
indrivning i 59 §, om ansvar
för skatt som påförts en
avliden eller ett dödsbo i
61 §, om central tillsyn
m.m. i 72 §, om rätt att ta
del av preliminär
självdeklaration m m. i 73 §,
om arbetsgivares
ansvarighet för
arbetstagares skatt, m.m. i
77, 77 a, 77 c och 78 §§, om
vite i 83§, om omprövning
m.m. i 84 - 94 §§, om beslut
om särskilda debiterings-
åtgärder i 95 § samt om
överklagande m.m. i 96 -
103 §§ uppbördslagen
(1953:272). Beslut om
anstånd som avses i 49 § den
lagen meddelas av
beskattningsmyndigheten
enligt denna lag. Beslut om
anstånd skall skyndsamt
meddelas den skatt- skyl-
dige utan kostnad för denne.

-------------------------------------------------------
I fråga om särskild
inkomstskatt gäller i
tillämpliga delar vad som
sägs om överflyttning av
besluts- behörighet i 2 a §,
om anstånd med inbetalning
av skatt i 49 och 51 §§, om
dröjsmålsavgift i 58 §, om
indrivning i 59 §, om ansvar
för skatt som påförts en
avliden eller ett dödsbo i
61 §, om central tillsyn
m.m. i 72 §, om rätt att ta
del av preliminär
självdeklaration m m. i 73 §,
om arbetsgivares
ansvarighet för
arbetstagares skatt, m.m. i
77, 77 a, 77 c, 78 och 78
b §§, om vite i 83 §, om
omprövning m.m. i 84 - 94 §§,
om beslut om särskilda
debiteringsåtgärder i 95 §
samt om överklagande m.m. i
96 - 103 §§ uppbördslagen
(1953:272). Beslut om
anstånd som avses i 49 § den
lagen meddelas av
beskattningsmyndigheten
enligt denna lag. Beslut om
anstånd skall skyndsamt
meddelas den skattskyldige
utan kostnad för denne.

___________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas på inkomster som
hänför sig till tid efter ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1994:1982.
2 Senaste lydelse 1996:678.

2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl.

Härigenom föreskrivs att 3 och 23 §§ lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §
I denna lag avses med
bosatt utomlands: om fysisk person att denne inte är bosatt här i riket eller
stadigvarande vistas här,
hemmahörande i utlandet: om fysisk person att denne är bosatt utomlands och om
juridisk person att denne inte är registrerad här i riket och inte heller har
fast driftställe här,
artistisk verksamhet: personligt framträdande inför publik eller vid ljud-
eller bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller liknande,
artist: den som utövar artistisk verksamhet,
idrottslig verksamhet: personligt framträdande inför publik direkt eller genom
ljud- eller bildupptagningar,
idrottsman: den som utövar idrottslig verksamhet,
artistföretag: fysisk eller juridisk person som utan att vara arrangör mot
ersättning tillhandahåller artist eller idrottsman,
arrangör: fysisk eller juridisk person som anordnar tillställning med
artistisk eller idrottslig verksamhet,
-------------------------------------------------------
s v e n s k t f a r t y s v e
g: sådant svenskt n s k t f a r t y g:
handelsfartyg som avses i sådant svenskt eller
1 § lagen (1958:295) om utländskt handelsfartyg som
sjömans- skatt eller sådant avses i punkt 2 av
utländskt han- delsfartyg anvisningarna till 49 §
som avses i punkt 1 av kommunalskattelagen
anvisningarna till nämnda (1928:370).
paragraf.

23 §1
-------------------------------------------------------
I fråga om särskild
inkomstskatt gäller i
tillämpliga delar vad som
sägs om anstånd med
inbetalning av skatt i 49
och 51 §§, om uppbörd i 52 § om
dröjsmålsavgift i 58 §, om
indrivning i 59 §, om ansvar
för skatt som påförts en
avliden eller ett dödsbo i
61 §, om rätt att taga del av
prelimär självdeklaration i m
m. i 73 §, om arbetsgivares
ansvarighet för
arbetstagares skatt, m.m. i
77, 77 a, 77c och 78 §§, om
vite i 83 §, om omprövning
m.m. i 84 - 94 §§ om beslut
om särskilda debiterings-
åtgärder i 95 § samt om
överklagande m.m. i 97, 99,
101 och 103 §§ uppbördslagen
(1953:272). Vad som där sägs
om arbetsgivare skall då
gälla den som är
redovisningsskyldig enligt
14 § denna lag och vad om
där sägs om skattemyndighet
skall gälla
Skattemyndigheten i
Dalarnas län. Med
uppbördsdeklaration avses
enligt denna lag
redovisning enligt 14 §.
Beslut om anstånd skall
skyndsamt meddelas den
skattskyldige utan kostnad
för denne.

-------------------------------------------------------
I fråga om särskild
inkomstskatt gäller i
tillämpliga delar vad som
sägs om anstånd med
inbetalning av skatt i 49
och 51 §§, om uppbörd i 52 § om
dröjsmålsavgift i 58 §, om
indrivning i 59 §, om ansvar
för skatt som påförts en
avliden eller ett dödsbo i
61 §, om rätt att taga del av
prelimär självdeklaration i m
m. i 73 §, om arbetsgivares
ansvarighet för
arbetstagares skatt, m.m. i
77, 77 a, 77 c, 78 och 78
b §§, om vite i 83 §, om
omprövning m.m. i 84 - 94 §§,
om beslut om särskilda
debiteringsåtgärder i 95 §
samt om överklagande m.m. i
97, 99, 101 och 103 §§
uppbördslagen (1953:272).
Vad som där sägs om
arbetsgivare skall då gälla
den som är
redovisningsskyldig enligt
14 § denna lag och vad om där
sägs om skattemyndighet
skall gälla
Skattemyndigheten i
Dalarnas län. Med
uppbördsdeklaration avses
enligt denna lag
redovisning enligt 14 §.
Beslut om anstånd skall
skyndsamt meddelas den
skattskyldige utan kostnad
för denne.

I 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring finns bestämmelser om skyldighet för
arbetsgivare att lämna särskild kontrolluppgift för beräkning av
pensionsgrundande inkomst.

___________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas på inkomster som
hänför sig till tid efter ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1996:679 och prop. 1995/96:224.

15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.13 Förslag till lagen om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §
-------------------------------------------------------
Allmänna egenavgifter skall Allmänna
betalas enligt denna lag. egenavgifter skall betalas
Bestämmelser om allmänna enligt denna lag.
egenavgifter finns även i
lagen (1958:295) om sjö-
mansskatt.

__________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

16

2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:532) om
tillstånd för anställning på fartyg

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på
fartyg skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1
En utlänning skall ha tillstånd för att ha anställning som avser befattning på
svenskt fartyg i utrikes trafik (anställningstillstånd) om inte utlänningen har
permanent uppehållstillstånd i Sverige eller är medborgare i Danmark, Finland,
Island eller Norge.
Kravet på anställningstillstånd gäller inte för annan utlänning som är
medborgare i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
-------------------------------------------------------
Kravet på Kravet
anställningstillstånd på anställningstillstånd
omfattar inte heller annan omfattar inte heller annan
utlänning än som avses i utlänning än som avses i
första och andra styckena, första och andra styckena,
om fartyget huvudsakligen om fartyget huvudsakligen
används i sådan fjärrfart somanvänds i sådan fjärrfart som
avses i 2 § lagen (1958:295) avses i punkt 3 av
om sjömansskatt. anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen
(1928:370).

Regeringen får föreskriva andra undantag från kravet på anställnings-
tillstånd.

________________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas på anställnings-
tillstånd från och med ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1992:1724.
2.15 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 3, 7 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343)1 skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §2
Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges
-------------------------------------------------------
1. skatt enligt 1.
uppbördslagen (1953:272), skatt enligt uppbördslagen
och sjömansskatt, (1953:272),

2. mervärdesskatt, annan skatt eller avgift för vilken Skattemyndigheten i
Dalarnas län är beskattningsmyndighet och fordonsskatt,
3. arbetsgivaravgift, särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
4. skatte- och avgiftstillägg samt förseningsavgift,
5. ränta och avgift som utgår i samband med uppbörd eller indrivning av skatt
eller avgift enligt 1- 4.
Med skatt enligt uppbördslagen avses, förutom skatt och avgift enligt 1 §
nämnda lag, även annan avgift och ränta som utgår enligt bestämmelserna i lagen.

7 §3
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6
§§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som enligt 3
§ 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall
behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och dotterföretag som avses
i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.
-------------------------------------------------------
2. Uppgifter angående
avslutad revision,
verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3
kap. 7 § taxeringslagen
(1990:324), 17 kap. 4 §
mervärdesskattelagen
(1994:200), 78 § 2 a mom.
upp- bördslagen (1953:272),
27 a § lagen (1984:668) om
uppbörd av social- avgifter
från arbetsgivare eller
19 b § lagen (1958:295) om
sjömansskatt. För varje sådan
åtgärd får anges tid, art,
beskattningsperiod, skat-
teslag, myndighets beslut

Nuvarande lydelse

om beloppsmässiga ändringar
av skatt eller underlag för
skatt med anledning av
åtgärden samt uppgift
huruvida
bokföringsskyldighet har
fullgjorts.

-------------------------------------------------------
2. Uppgifter angående
avslutad revision,
verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3
kap. 7 § taxeringslagen
(1990:324), 17 kap. 4 §
mervärdesskattelagen
(1994:200), 78 § 2 a mom.
upp- bördslagen (1953:272)
eller 27 a § lagen
(1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från
arbetsgivare. För varje sådan
åtgärd får anges tid, art,
beskattningsperiod,
skatteslag, myndighets
beslut om beloppsmässiga
ändringar av skatt eller
underlag för

Föreslagen lydelse

skatt med anledning av
åtgärden samt uppgift
huruvida
bokföringsskyldighet har
fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav
av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av
skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för beslutet, uppgifter
som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt uppbördslagen, lagen om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter,
mervärdesskattelagen och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och
återbetalning av sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift om beslut
om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, dock ej skälen
för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger
för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall
lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och uppgift
om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet,
uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts
betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk
person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs
samt uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse samt
namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration
och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild
uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande in-
komst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxeringsvärde,
omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för
fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har
flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig
fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

på fastighet.
-------------------------------------------------------
14. Uppgift om tid och art
för planerad eller pågående
revision samt
beskattningsperiod och
skatte- slag som denna
avser samt uppgift om tid
för planerat besök eller
annat sammanträffande enligt
3 kap. 7 § taxeringslagen,
17 kap. 4 § mervär-
desskattelagen, 78 § 2 a
mom. uppbördslagen, 27 a §
lagen om uppbörd av
socialavgifter från
arbetsgivare eller 19 b §
lagen om sjömansskatt.

-------------------------------------------------------
14. Uppgift om tid och art
för planerad eller pågående
revision samt
beskattningsperiod och
skatte- slag som denna
avser samt uppgift om tid
för planerat besök eller
annat sammanträffande enligt
3 kap. 7 § taxeringslagen,
17 kap. 4 § mervär-
desskattelagen, 78 § 2 a
mom. uppbördslagen eller
27 a § lagen om uppbörd av
socialavgifter från
arbetsgivare.

15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare
samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot
skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och
typ.
-------------------------------------------------------
16. Uppgift om antal 16.
perioder om trettio dagar Uppgift om antal dagar för
för vilka den skattskyldige vilka den skattskyldige
uppburit inkomst som uppburit sjöinkomst enligt
beskattas enligt lagen om punkt 1 av anvisningarna
sjömansskatt. till 49 §
kommunalskattelagen
(1928:370).

17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av
relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under
beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.
19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets
registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt
7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar och
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:000) om skat-
tereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av
skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om sådan
skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16
§ sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt
respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för
koncernmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbeloppet
samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra meningen
nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 §
mervärdesskattelagen.

19 §4
Om inte annat sägs i andra eller tredje stycket skall sådana uppgifter i det
centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras när
sju år gått från utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut.
Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §, 7 § 3,
med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på preliminär
F-skatt och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsavdrag enligt lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får bevaras även efter
utgången av den tid som anges i första stycket. Detsamma gäller uppgifter om
1. personnummer för make och, om samtaxering sker med annan person,
personnummer för denne,
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart på
kontrolluppgift om inkomst av kapital,
-------------------------------------------------------
4. antal perioder om 4.
trettio dagar för vilka den antal dagar för vilka den
skattskyldige uppburit skattskyldige uppburit
inkomst som beskattas sjöinkomst enligt punkt 1
enligt lagen (1958:295) om av anvisningarna till 49 §
sjömansskatt, kommunalskattelagen
(1928:370),

5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsavdrag och
redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt.
Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det år
under vilket revisionen avslutades.
Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för uppgifter som
avses i första eller tredje stycket.

_________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre bestämmelser gäller dock
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tid före utgången av år
1997.

1 Lagen omtryckt 1983:143.
2 Lydelse enligt prop. 1995/96:224.
3 Lydelse enligt prop. 1995/96:217.
4 Senaste lydelse 1994:1905.

17

2.16 Förslag till lag om ändring lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1
-------------------------------------------------------
De penningmedel som enligt De
4 kap. 3 § lagen (1981:691) penningmedel som enligt 4
om so- cialavgifter, 6 § kap. 3 § lagen (1981:691)
lagen (1994:1744) om om soci- alavgifter och 6 §
allmänna egenavgifter och 3 §lagen (1994:1744) om
lagen (1958:295) om allmänna egen- avgifter
sjömansskatt skall föras tillskall föras till Allmänna
Allmänna pensionsfonden, pensionsfonden, skall
skall förvaltas av första - förvaltas av första - femte
femte fondstyrelserna. fondstyrelserna.

Bestämmelser om första - tredje fondstyrelserna finns i 2 - 16, 21 - 25, 44
och 45 §§ samt om fjärde och femte fondstyrelserna i 26, 28 - 30, 32 - 35, 37,
39, och 43 - 45 §§.

___________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas i fråga om avgifter
på inkomster som uppburits efter utgången av år 1997. Äldre föreskrifter gäller
dock fortfarande i fråga om penningmedel som förts till All- männa
pensionsfonden enligt 3 § lagen (1958:295) om sjömansskatt.

1 Senaste lydelse 1994:1749.

18

2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §1
Under indrivningen gäller betämmelserna i 7 kap. 14 § utsökningsbalken om
företrädesrätt vid utmätning av lön för böter och viten samt för fordringar som
påförts enligt bestämmelserna i
1. uppbördslagen (1953:272), om inte annat föreskrivs i den lagen,
-------------------------------------------------------
2. lagen (1958:295) om
sjömans- skatt, om inte
annat föreskrivs i den
lagen, 2. lagen (1972:435) om
3. lagen (1972:435) om överlastavgift,
överlast- avgift, 3. lagen (1976:206) om
4. lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,
felparkeringsavgift, 4. lagen (1976:339) om
5. lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,
saluvagnsskatt, 5. lagen (1984:151) om
6. lagen (1984:151) om punktskatter och
punkt- skatter och prisregleringsavgifter,
prisregleringsavgifter, 6. lagen (1984:668) om
7. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, om inte
från arbetsgivare, om inte annat föreskrivs i den
annat föreskrivs i den lagen,
lagen, 7. fordonsskattelagen
8. fordonsskattelagen (1988:327),
(1988:327), 8. lagen (1989:471) om
9. lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa
investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten,
bygnadsarbeten, 9. lagen (1991:586) om
10. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
särskild inkomstskatt för u- utomlands bosatta,
tomlands bosatta, 10. lagen (1991:591) om
11. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister
utomlands bosatta artister m.fl.,
m.fl., 11. mervärdesskattelagen
12. mervärdesskattelagen (1994:200), eller
(1994:200), eller 12. lagen (1994:419) om
13. lagen (1994:419) om brottsofferfond.
brotts- offerfond.

______________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller
dock fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tid före utgången
av år 1997.

1 Senaste lydelse 1996:133.

2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder
i beskattningsförfarandet

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i
beskattningsförfarandet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §
Denna lag tillämpas vid revision eller annan kontroll av att skatt, tull eller
avgift tas ut enligt bestämmelserna i
1. uppbördslagen (1953:272),
-------------------------------------------------------
2. lagen (1958:295) om
sjömansskatt,
3. kupongskattelagen 2. kupongskattelagen
(1970:624), (1970:624),
4. lagen (1984:151) om 3. lagen (1984:151) om
punktskatter och punktskatter och
prisregleringsavgifter, prisregleringsavgifter,
5. lagen (1984:668) om 4. lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare, från arbetsgivare,
6. tullagen
(1987:1065), 5. tullagen
7. fordonsskattelagen (1987:1065),
(1988:327), 6. fordonsskattelagen
8. taxeringslagen (1988:327),
(1990:324), 7. taxeringslagen
9. lagen (1991:586) om (1990:324),
särskild inkomstskatt för 8. lagen (1991:586) om
utomlands bosatta, särskild inkomstskatt för
10. lagen (1991:591) om utomlands bosatta,
särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister 9. lagen (1991:591) om
m.fl., särskild inkomstskatt för
11. mervärdesskattelagen utomlands bosatta artister
(1994:200). m.fl.,
10. mervärdesskattelagen
(1994:200).

Lagen tillämpas även vid kontroll av att en vara får föras in i eller ut ur
landet enligt tullagen och för kontroll av att föreläggande enligt lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter fullgjorts riktigt och
fullständigt.

19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

_____________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock
fortfarande i fråga om revision eller kontroll av sjömansskatt som avser tid
före utgången av år 1997.

20

2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om
avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning
av skatter och avgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1
Avräkning enligt denna lag skall göras från belopp som återbetalas eller
annars utbetalas på grund av bestämmelse i
1. uppbördslagen (1953:272),
-------------------------------------------------------
2. lagen (1958:295) om
sjömansskatt,
3. lagen (1984:151) om 2. lagen (1984:151) om
punktskatter och punktskatter och
prisregleringsavgifter prisregleringsavgifter
eller författning som anges eller författning som anges
i 1 kap. 1 § första stycket i 1 kap. 1 § första stycket
samma lag, i de fall då samma lag, i de fall då
utbetalningen ankommer på utbetalningen ankommer på
Skattemyndigheten i Skattemyndigheten i
Dalarnas län, Dalarnas län,
4. lagen (1984:668) om 3. lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare, från arbetsgivare,
5. lagen (1991:586) om 4. lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta, utomlands bosatta,
6. lagen (1991:591) om 5. lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister utomlands bosatta artister
m.fl., m.fl.,
7. mervärdesskattelagen 6. mervärdesskattelagen
(1994:200) med undantag av (1994:200) med undantag av
10 kap. 6 och 7 §§, 10 kap. 6 och 7 §§,
8. tullagen (1994:1550) 7. tullagen
och lagen (1994:1551) om (1994:1550) och lagen
tullfrihet m.m. (1994:1551) om tullfrihet
Vad som sagts i första m.m.
stycket 3 gäller inte Vad som sagts i första
utbetalning enligt 9 kap. 1 §stycket 2 gäller inte
lagen (1994:1776) om skatt utbetalning enligt 9 kap.
på energi och 13 § lagen 1 § lagen (1994:1776) om
(1978:69) om skatt på energi och 13 §
försäljningsskatt på lagen (1978:69) om
motorfordon. försäljningsskatt på
motorfordon.

Avräkning skall också göras vid återbetalning av belopp som tagits ut som
förrättningskostnad vid indrivning av en sådan fordran som avses i 2 § första
meningen.
__________________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock
fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.

1Senaste lydelse 1996:686 och prop. 1995/96:224.

21

2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §1
Bidragsgrundande inkomst utgörs av summan av inkomst av näringsverksamhet och
inkomst av tjänst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och inkomst av kapital
enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, med de tillägg och avdrag som
anges i andra och tredje styckena samt 5 och 7 §§.
Beloppet enligt första stycket skall ökas med
-------------------------------------------------------
1. inkomst, inklusive
kostförmån, som beskattas
enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt,
2. inkomst som på grund
av bestämmelserna i 54 §
första stycket f)
kommunalskattelagen eller
avtal om undvikande av
dubbelbeskattning inte ingår
i inkomst av
näringsverksamhet, tjänst
eller kapital,
3. studiemedel i form av
studiebidrag,
4. icke skattepliktiga
stipendier över 3 000 kronor
per månad,
5. belopp varmed inkomst
av näringsverksamhet har
minskats genom avdrag för
- avsättning till
periodiseringsfond
- ökning av expan-
sionsmedel
- utgift för egen pension
intill ett halvt basbelopp
enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän
försäkring
- underskott från
tidigare beskattningsår, och
6. belopp varmed inkomst
av kapital har minskats
genom avdrag, utom där
- realisationsvinst har
minskats med
realisationsförlust
uppkommen under
beskattningsåret
- avdrag har gjorts
enligt lagen (1993:1469) om
uppskovsavdrag vid byte av
bostad, eller
- avdrag har gjorts för
negativ räntefördelning.

-------------------------------------------------------

1. inkomst som på grund
av bestämmelserna i 54 §
första stycket f)
kommunalskattelagen eller
avtal om undvikande av
dubbelbeskattning inte ingår
i inkomst av
näringsverksamhet, tjänst
eller kapital,
2. studiemedel i form av
studiebidrag,
3. icke skattepliktiga
stipendier över 3 000 kronor
per månad,
4. belopp varmed inkomst
av näringsverksamhet har
minskats genom avdrag för
- avsättning till
periodiseringsfond
- ökning av
expansionsmedel
- utgift för egen pension
intill ett halvt basbelopp
enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän
försäkring
- underskott från
tidigare beskattningsår, och
5. belopp varmed inkomst
av kapital har minskats
genom avdrag, utom där
- realisationsvinst har
minskats med
realisationsförlust
uppkommen under
beskattningsåret
- avdrag har gjorts
enligt lagen (1993:1469) om
uppskovsavdrag vid byte av
bostad, eller
- avdrag har gjorts för
negativ räntefördelning.

Beloppet enligt första stycket skall minskas med belopp varmed inkomst av
näringsverksamhet har ökats genom
- återföring till beskattning av avdrag för avsättning till
periodiseringsfond
- minskning av expansionsmedel.
_________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock
fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.

1 Senaste lydelse 1996:441.

22

2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:000) om
underhållsstöd

Härigenom föreskrivs att 26 § lagen (1996:000) om underhållsstöd skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 §1
Till beloppen enligt 25 § skall läggas
-------------------------------------------------------
1. inkomst, inklusive
kostförmån, som beskattas
enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt, 1. studiemedel i form
2. studiemedel i form av av studiebidrag,
studiebidrag, 2. en procent av den
3. en procent av den del del av den
av den bidragsskyldiges bidragsskyldiges
skattepliktiga för- mögenhet skattepliktiga för- mögenhet
som överstiger 800 000 som överstiger 800 000
kronor. kronor.

Det sålunda framräknade beloppet skall minskas med 24 000 kronor och utgör
därefter den inkomst som skall ligga till grund för beräkningen av
återbetalningsskyldigheten.

__________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock
fortfarande i fråga om inkomster som hänför sig till tid före utgången av år
1997.

1 Lydelse enligt prop. 1995/96:208.

23

2.22 Förslag till lag om upphävande av lagen (1991:1870) om överflyttande av
arbetsuppgifter från Riksskatteverkets sjömansskattekontor till
Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län

Härigenom föreskrivs att lagen (1991:1870) om överflyttande av arbets-
uppgifter från Riksskatteverkets sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i
Göteborgs och Bohus län skall upphöra att gälla vid utgången av år 1997.
Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt och
avgifter som avser tid före utgången av år 1997.

24

2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1
Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran på
skatt och tull samt, om så särskilt föreskrivs, annan avgift till det allmänna-
som inte betecknas som skatt.
-------------------------------------------------------
Lagen tillämpas inte om Lagen
det föl- jer av särskild tillämpas inte om det föl-
föreskrift eller i fråga om jer av särskild föreskrift
skatte- eller avgiftstil- eller i fråga om skatte-
lägg, ränta, dröjsmålsavgift,eller avgiftstillägg, dröjs-
förseningsavgift eller målsavgift, förseningsavgift
liknande avgift. eller liknande avgift.

3 §2
--------------------------------------------------
Fordran på slutlig Fordran på slutlig skatt
skatt enligt enligt uppbördslagen
uppbördslagen (1953:272) (1953:272) har förmånsrätt
har förmånsrätt endast om endast om den tidsrymd
den tidsrymd till vilken till vilken skatten är
skatten är att hänföra haratt hänföra har gått till
gått till ända innan ända innan beslutet om
beslutet om konkurs konkurs meddelas.
meddelas. Fordran på Fordran på avgift som
avgift enligt 1 § 7 har uppbärs med tillämpning av
förmånsrätt i den mån lagen (1984:668) om
avgiften belöper på lön uppbörd av social-
eller annan ersättning avgifter från
som har utgetts före arbetsgivare har
beslutet om konkurs. förmånsrätt i den mån
avgiften belöper på lön
eller annan ersättning
som har utgetts före
beslutet om konkurs.

_________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

1Senaste lydelse 1996:684.
2Senaste lydelse 1984:855.

25

3 Ärendet och dess beredning

Reglerna om beskattning av sjömän tillkom i slutet av 1950-talet och finns i
lagen (1958:295) om sjömansskatt och i sjömansskattekungörelsen 1958:301).
Sjömansskatten är en definitiv källskatt som tillkom i nordiskt samarbete.
Sjömansskatten har dock för länge sedan avskaffats i Finland, Norge och
Danmark.
Motiven för att behålla sjömansskatten i Sverige har försvagats. Sjömansskatten
har därför varit föremål för översyn under lång tid inom Finansdepartementet.
Efter önskemål från riksdagen lämnade Riksskatteverket förslag till ändringar av
reglerna i en rapport den 21 oktober 1982. I rapporten föreslogs att sjömännens
sjö- resp. landinkomster skulle läggas samman vid landbeskattningen och att alla
kontanta ersättningar skulle beskattas. Rapporten föranledde inget förslag från
regeringen.
Inom Finansdepartementet påbörjades inför skattereformen ett arbete med att
förändra sjömännens beskattning så att en övergång till beskattning enligt
landskattesystemet skulle kunna ske i samband med skattereformens genomförande.
Arbetet kunde inte slutföras i tid varför departementschefen i prop. 1990/91:54
endast uttalade att sjömansskattesystemet skulle upphävas och landbeskattning
ske fr.o.m. 1993 års taxering. I propositionen nämndes att ett s.k.
sjöinkomstavdrag skulle införas och att de särregler som finns för sjömän i
socialavgiftssystemet skulle ses över i samband med överföringen av sjömännen
till landskattesystemet. Arbetet inom Finansdepartementet med översynen av
sjömansbeskattningen redovisades i en promemoria Beskattning av sjömän (Ds
1991:41). En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1.
Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i
bilaga 2. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr
2731/91). I det följande behandlas de frågor som tas upp i promemorian.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 13 juni 1996 att inhämta Lagrådets yttrande över de
lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.Lagrådet
föreslår vissa ändringar i de remitterade förslagen till lag om upphävande av
lagen om sjömansskatt och lag om ändring i kommunalskattelagen samt
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till de remitterade lagförslagen.
Regeringen godtar i huvudsak Lagrådets förslag till ändringar och återkommer
till Lagrådets synpunkter i avsnitten 11.1, 11.2 och 11.4.
I lagrådsremissen föreslogs att sjömansskattelagen skall upphävas vid utgången
av år 1997. Från och med inkomståret 1998 skall sjömännen beskattas i
landskattesystemet. Lagändringarna i kommunalskattelagen m.fl. lagar föreslogs i
remissen träda i kraft den 1 januari 1997 med tillämpning från och med 1 januari
1998. Lagrådet föreslår att ikraftträdandet sätts till den 1 januari 1998 för
att överensstämma med vad som föreslagits beträffande sjömansskattelagens
upphörande. Ikraftträdande- och över- gångsbestämmelserna har justerats i
enlighet med det nu anförda. Lagrådets granskning har också lett till vissa
redaktionella ändringar i lagtexten.
Förslagen till ändringar i 1 och 3 §§ lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar har inte granskats av Lagrådet. Dessa förslag är enligt
regeringens mening av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna
betydelse.

4 Bakgrund och gällande rätt

Lagen (1958:295) om sjömansskatt och i sjömansskattekungörelsen (1958:301) har
genomgått små förändringar under årens lopp.
Sjömansskatten är i princip en definitiv källskatt vilket innebär att den
preliminära skatten motsvaras av den slutliga skatten. Som skäl för att införa
en definitiv källskatt åberopades sjömännens praktiska svårigheter att avge
deklaration under tjänstgöring ombord och att i övrigt ta tillvara sina
rättigheter. Vidare åberopades att sjömän inte på samma sätt som landanställda
kunde utnyttja samhällets service och tillgodogöra sig sociala förmåner.
Slutligen var syftet med den definitiva källskatten att skapa en enkel och
billig administration.
Lagen om sjömansskatt tillkom i nordiskt samarbete med anledning av en
rekommendation från Nordiska rådet. Det ansågs önskvärt att alla nordiska sjömän
skulle beskattas lika oberoende av i vilket land de var bosatta. Sjömansskatten
har emellertid upphävts i Finland, Norge och Danmark varför det inte finns något
skäl att i den nordiska gemenskapens intresse bevara den särskilda skatten för
sjömän.
Den svenska handelsflottan har under de senare decennierna undergått en
betydande minskning såväl absolut sett som i förhållande till omvärlden. Antalet
befattningar har sedan år 1975 minskat från ca 24 000 till ca 12 000 år 1995.
Under 1995 betalade dock ca 19 000 personer sjömansskatt för någon tid under
året. En avsevärd utflaggning har ägt rum till bl.a. länder med fördelaktigare
beskattningsregler. En inte obetydlig del av svensk sjöfart bedrivs därför med
fartyg under utländsk flagg. För att behålla fartyg under svensk flagg erhåller
rederierna stöd till bemanningskostnaderna för fartyg som går i fjärrfart.
Sjömansskattesystemet har vidare bidragit till att hålla nere
bemanningskostnaderna.
En av grundprinciperna i skattereformen var att alla arbetsinkomster skall
behandlas likformigt. Arbetet med att ändra sjömansbeskattningen hann inte
slutföras i samband med skattereformen. Departementschefen uttalade därför i
prop. 1990/91:54 endast att sjömansskatten skulle upphävas och att
landbeskattning skulle ske av sjöinkomsterna. Vidare uttalade han att ett
särskilt sjöinkomstavdrag skulle införas.
Sjömansskattelagen är föråldrad och har inte genomgått några större
förändringar sedan tillkomsten. Genom lagstiftning 1985 infördes dock en
särskild sexmånadersregel i punkt 3 av anvisningarna till 54 §
kommunalskattelagen (1928:370, KL) för sjömän ombord på utländska fartyg som
går i oceanfart om anställningen skett hos en inländsk juridisk person eller en
här i landet bosatt fysisk person (prop. 1984/85:175, bet. 1984/85:SkU59, rskr.
351, SFS 1985:362). Regeln gällde ursprungligen vid 1986-1988 års taxeringar men
har efter förlängning permanentats (prop. 1992/93:217, bet. 1992/93:SkU35, rskr.
1992/93:354, SFS 1993:526).
Sjömansskatten erläggs av sjömän för inkomst vid anställning ombord på svenskt
handelsfartyg eller utländskt handelsfartyg som svensk redare hyr i huvudsak
obemannat, s.k. bare-boat charter. Anställning på svenskt handelsfartyg som hyrs
ut till utlandet i huvudsak obemannat likställs med anställning på svenskt
handelsfartyg om anställningen sker hos fartygets ägare eller någon av honom
anlitad arbetsgivare. Sjömansskatt erläggs vidare av den som är anställd hos
annan arbetsgivare vilken redaren antagit som entreprenör för viss verksamhet
ombord såsom restaurang eller kiosk. Med sjöman avses arbetstagare som enligt
sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman.
För att sjömansskatt skall tas ut skall fartyget ha en bruttodräktighet på
minst 100. Sjömansskatten gäller inte i s.k. inre fart, varmed avses trafik
inom landet eller inomskärs vid kusterna, eller i Kalmarsund. Sjömanskatt tas
bara ut på inkomster ombord på fartyg som går i när- eller fjärrfart. Med
närfart avses linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs
vid kusterna samt linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller
utomskärs vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk hamn eller
mellan utländska hamnar, dock inte linjefart bortom Hanstholm-Lindesnäs eller
bortom Cuxhaven. Med fjärrfart avses annan fart än inre fart och närfart.
Sjömansskatten är generellt lägre än motsvarande inkomstskatt på
förvärvsinkomster i land. Sjömansskatt betalas enligt olika tabeller beroende på
om den inkomst som skall beskattas kommer från anställning ombord på fartyg som
går i närfart (N) eller fjärrfart (F). Sjömansskattenämnden avgör vilken tabell
som skall tillämpas på fartyget. Sjömansskattenämnden får medge att sjöman på
fartyg som huvudsakligen går i inre fart får betala sjömansskatt om fartyget har
certifikat för stor kustfart och om det tidvis används i sådan fart. Nämnden får
också i vissa fall medge att fartyg som går i närfart beskattas enligt tabell
F. Redare för handelsfartyg med en bruttodräktighet om minst 100, som nyttjas i
när- eller fjärrfart, skall för nämndens klassificering av fartyget i när- eller
fjärrfart före den 1 oktober varje år lämna uppgifter om fartyget till
Sjömansskattekontoret, s.k. redaruppgift.
Sjömansskatt betalas för inkomst ombord på fartyg. Med inkomst ombord förstås
inkomst enligt lagen om sjömansskatt eller annan gottgörelse som sjöman erhåller
på grund av sin anställning ombord och som skulle ha varit skattepliktig om den
utgjort intäkt av tjänst enligt kommunalskattelagen. Till inkomst ombord räknas
förutom lön även bl.a. lön under vederlagsledighet, semesterlön, lön under
sjukdom, retroaktiv lön, semesterersättning och skadeståndslön. Till inkomst
ombord räknas också bilersättning som överstiger 13 kr per mil och traktamenten
som överstiger de avdragsgilla beloppen enligt reglerna i kommunalskattelagen.
Även om ersättningen utbetalas av annan än arbetsgivaren, såsom drickspengar av
passagerare, är den skattepliktig enligt sjömansskattelagen.Skattetabellerna
baseras på en kommunal skatt om 30 kr, statlig inkomstskatt med 20 % på
inkomster över brytpunkten samt den statliga 100-kronan (på inkomster över
brytpunkten tas vidare ut 5 % värnskatt fram till 1998). Den genomsnittliga
kommunala skattesatsen i landet är 31,5 %. I sjömansskattetabellernas
konstruktion har hänsyn tagits till grundavdraget och numera även till allmänna
egenavgifter. I tabellerna har hänsyn vidare tagits till värdet av fri kost som
beräknats till 805 kr per månad. Slutligen har omkostnadsavdrag gjorts i
fjärrfart med 7 000 kr samt i närfart med 4 000 kr. Skattebeloppet minskas
därefter med en särskild skattereduktion för sjömän, 600 kr per månad eller
7 200 kr per år i fjärrfart och 275 kr per månad eller 3 300 kr per år i
närfart.
Engångsbelopp beskattas med samma procentsats som månadslönen inkl.
kostförmånen. Sjöinkomster från olika fartyg och arbetsgivare beskattas för
sig. Sjöinkomsterna sammanläggs inte heller med landinkomster vid beskattningen.
Sjömansskatten är sålunda sammantaget lägre än skatten på förvärvsinkomster i
land.
Sjömansskatten är som tidigare nämnts en definitiv källskatt. Sjömansskatten
kan dock jämkas t.ex. vid underskott i inkomstslaget kapital och för vissa
pensionsförsäkringar. Antalet slutliga jämkningarna uppgick år 1994 till ca
4 000.
Ärenden om sjömansskatt handläggs av Sjömansskattenämnden, som är en nämnd inom
Riksskatteverket. Sjömansskattekontoret har hand om såväl uppbörden av
sjömansskatten som arbetsgivaravgifterna för sjömännen. Sjömansskattekontorets
uppgifter fullgörs numera av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län (se SFS
1991:1870).
Sjömansskatten tillfaller staten. Staten ersätter kommuner och
landstingskommunerna årligen för mistade skatteintäkter. Statens intäkter av
sjömansskatten var år 1994 ca 650 milj. kronor. Till detta kommer socialavgifter
om ca 700 milj. kronor.
Sjömän som inte har landinkomster behöver inte lämna självdeklaration. Har
sjömannen även haft landinkomster måste han emellertid deklarera. Grundavdraget
reduceras därvid med 1/12 för varje 30-dagarsperiod som sjömansskatt erlagts
eftersom grundavdrag redan tillgodoförts honom genom sjömansskattesystemet.

26

5 Beskattningen av sjöinkomster

5.1 Inkomster och utgifter i allmänhet

Regeringens förslag: Sjömansskattelagen upphävs. Sjömän som är bosatta i Sverige
och som tjänstgör ombord på svenska handelsfartyg beskattas för sina
sjöinkomster enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt.
Alla kontanta ersättningar och naturaförmåner, förutom
förmån av fritt logi på fartyget och vissa fria resor till och från
tjänstgöringsfartyg, blir skattepliktiga i enlighet med reglerna i
kommunalskattelagen. Förmån av fritt logi ombord skall bestämmas till 0 kronor.
Förmån av fria resor till och från tjänstgöringsfartyget, om detta inte utgörs
av ett passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell, är
skattefri.
Alla kostnader för fullgörande av tjänsten blir i princip
avdragsgilla. Sjömannens tjänsteställe skall vara det fartyg som han tjänstgör
på. Sjömannen omfattas inte vid vistelse ombord på fartyget av reglerna om
avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning och tillfällig
anställning eller om reglerna för hemresor.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har i princip tillstyrkt
promemorians förslag att sjömännen skall föras över till landskattesystemet.
Sveriges redareförening, Svenska maskinbefälsförbundet och Sveriges
fartygsbefälsförening föredrar dock ett system med total skattefrihet för sjömän
i fjärrfart. Sveriges redareförening förordar en omläggning endast om
rederiernas kostnader för ombordarbetskraften inte ökar, om de ombordanställdas
nettoförmåner av anställningen inte påtagligt försämras och om möjligheten att
tjänstgöra enligt s.k. internationaliseringsavtal med skattebefrielse kvarstår.
Skälen för regeringens förslag: En av grundtankarna bakom skattereformen var
principen om likformighet och neutralitet vid beskattningen av olika slag av
inkomster. Den nuvarande beskattningen av sjömän innebär en mängd särregler i
såväl materiellt som administrativt hänseende. Sjömansskatten är generellt lägre
än skatten för anställda på land. Vidare behandlas förmånsbelopp och
kostersättning förmånligare än motsvarande inkomster på land. Eftersom land- och
sjöinkomster inte sammanläggs kommer det sammanlagda skatteuttaget att bli lägre
än om motsvarande belopp uppburits på land. Till detta kommer att vissa
ersättningar är skattefria enligt gällande sjömansskatteregler.Likformigheten
vid beskattningen av arbetsinkomster utgör ett starkt skäl för att nu avskaffa
sjömansskatten. Sjömännen vistas numera i regel inte ett eller flera år i taget
på sjön. De har således större möjligheter att utnyttja samhällets service. De
skäl som tidigare motiverade sjömansskattens införande är därför inte längre
bärkraftiga. Allt fler sjömän har även landinkomster och måste lämna
självdeklaration. Sjömansskatten har därför i princip spelat ut sin roll som
definitiv källskatt. Till den slutsatsen bidrar även det stora antalet
jämkningsfall per år. Eftersom de övriga nordiska länderna har avskaffat
sjömansskattesystemet finns inte heller skäl att i den nordiska gemenskapens
intresse behålla sjömansskatten.
Regeringen föreslår därför att sjömansskattelagen upphävs och att beskattningen
av sjöinkomster förs över till landskattesystemet.
Inkomsten från anställningen ombord skall beskattas enligt reglerna om tjänst
31 - 34 §§ i kommunalskattelagen (1928:370, KL) och enligt lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt. Alla inkomster såsom lön, sjuklön, semesterlön och
vederlagslön som sjömannen får på grund av anställningen, utgör skattepliktig
sjöinkomst.
Regeringen föreslår att undantaget i 19 § KL från skatteplikt för inkomster
som beskattas enligt sjömansskattelagen upphävs.

Beskattning av naturaförmåner

Naturaförmåner har endast i begränsad omfattning beskattats i
sjömansskattesystemet. I sjömansskattetabellerna har, såsom tidigare nämnts,
inräknats skatt för värdet på den fria kosten ombord som beräknats till 805 kr.
Till inkomst ombord räknas inte värdet av fritt logi ombord. I
landskattesystemet beskattas i princip alla naturaförmåner enligt 32 § KL.
Förmånerna skall med vissa undantag enligt 42 § KL vid beskattningen värderas
till marknadsvärdet. En övergång till landskattesystemet medför att
naturaförmåner, såsom förmån av fri offentligt finansierad sjukvård som följer
av anställningen ombord vid beskattningen skall upptas till marknadsvärdet.
Sjukvård utomlands är dock skattefri.
Av punkt 3 av anvisningarna till 42 § KL följer att förmånsvärdet av helt fri
kost skall beräknas till 250 % av genomsnittspriset i riket för en normallunch.
Förmån av fri lunch respektive middag värderas till 40 % och fri frukost till 20
% av förmånsvärdet för fri kost. Genomsnittspriset för en normallunch har vid
1997 års taxering bestämts till 48 kr (RSFS 1995:12). Förmånsvärdet får jämkas
uppåt eller nedåt om det föreligger synnerliga skäl.
Förmånsvärdet av fritt logi ombord har inte beskattats i
sjömansskattesystemet. Skattebefrielsen har motiverats med hänvisning till att
sjömannen normalt även har en bostad i land. Den fria kojplatsen saknar sålunda
ett reellt värde för sjömannen. Enligt reglerna i kommunalskattelagen skall
värdet av fritt logi tas upp till beskattning. En förmånsbeskattning i
landskattesystemet av värdet av den fria login ombord skulle medföra rätt till
avdrag för kostnader för dubbel bosättning och tillfälligt arbete för
sjömannen. En sådan ordning skulle innebära onödigt administrativt arbete för
såväl arbetsgivarna som för arbetstagarna. Regeringen anser mot bakgrund härav
att förmån av fritt logi ombord skall bestämmas till 0 kronor. En särskild
bestämmelse om detta bör införas i 42 § KL. Förslaget föranleder också en
ändring av 8 § uppbördslagen (1953:272).

Kostnadsersättningar

I sjömansskattesystemet räknas kontant ersättning för kost vid vederlagsledighet
eller sjukdom, ersättning för kojutrustning, ersättning för förlust av effekter
vid fartygs förolyckande och ersättning som varit avsedd att täcka särskilda
kostnader som är förenade med anställningen ombord inte som inkomst.
Ersättningarna är undantagna beskattning på grund av att det är svårt att
beskatta dem på ett riktigt sätt i sjömansskattesystemet.
I landskattesystemet beskattas alla kostnadsersättningar enligt punkt 4 av
anvisningarna till 32 § KL såsom inkomst av tjänst. De kostnader som
ersättningen avser att täcka dras av som kostnader för tjänsten. Om ersättningen
avser personliga levnadskostnader medges emellertid inte avdrag för den kostnad
ersättningen avser att täcka.
Efter övergången till landskattesystemet skall alla kontanta ersättningar som
sjömännen uppbär från redaren tas upp till beskattning. Avdrag medges endast för
kostnader som betingats av tjänsten. Kostersättning när sjömannen inte tjänstgör
ombord på fartyget blir därför i fortsättningen skattepliktig utan att avdrag
medges för mot ersättningen svarande kostnad. Motsvarande gäller för
sjukvårdskostnader som redaren betalar för sjukvård i Sverige. Kostnaden för
kojutrustning samt ersättning i övrigt som utgått för att bestrida kostnader på
grund av anställningen ombord är sådana kostnader som enligt
kommunalskattelagens regler är nödvändiga för tjänsten och därför avdragsgilla
om de överstiger 1 000 kr.
Ersättning för effekter vid fartygs förolyckande är enligt sjömansskattelagens
regler skattefria. Regeringen anser att sådana ersättningar även i
fortsättningen bör vara undantagna beskattning. Förslaget föranleder en ny
bestämmelse i 19 § KL.

Ombordanställdas ökade levnadskostnader

Enligt Sjömansskattenämndens anvisningar om sjömansskatt 1996 har sjömän rätt
till avdrag för ökade levnadskostnader vid resa om resan inte omfattar längre
tid än tre månader med 180 kr för hel dag och med 90 kr för halvdag plus 27 kr
motsvarande värdet av fri kost i skattetabellen. Avdrag för logi medges med
styrkta kostnader eller med belopp motsvarande nattraktamentet, dock högst 90
kr. Har arbetsgivaren betalat kostnaden för logi medges sjömannen inget avdrag.
Vid utlandsresor skall varje resa beräknas för sig. Avdrag medges antingen med
belopp motsvarande den kostnadsersättning som arbetsgivaren utbetalat eller med
styrkta merkostnader. Avdragen får inte överstiga de normalbelopp som fastställs
av Riksskatteverket.
Huruvida en sjöman vid beskattning i landskattesystemet är på tjänsteresa eller
inom sin ordinarie verksamhetsort beror på var han skall anses ha sitt
tjänsteställe. Enligt första stycket punkt 3 av anvisningarna till 33 § KL
förstås med tjänsteresa som berättigar till avdrag för ökade levnadskostnader en
resa i arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten som varit förenad med
övernattning. Verksamhetsorten utgörs av ett område på 50 km kring den
skattskyldiges tjänsteställe eller bostad. Enligt andra stycket nämnda
anvisningspunkt är tjänstestället den plats där en arbetstagare fullgör
huvuddelen av sitt arbete. Om arbetet sker under förflyttning eller på
arbetsplatser som hela tiden växlar anses som tjänsteställe i regel den plats
där arbetstagaren fullgör en del av sitt arbete, såsom att hämta och lämna
arbetsredskap eller att utföra förberedande eller avslutande arbetsuppgifter. Om
arbetet på varje arbetsplats pågår en begränsad tid enligt de villkor som gäller
för byggnads- och anläggningsbranschen eller därmed jämförliga branscher skall
arbetstagaren anses ha sitt tjänsteställe i bostaden.
För sjömän gäller särskilda villkor. Eftersom sjömännen fullgör huvuddelen av
sina arbetsuppgifter på fartyget bör fartyget vara sjömannens tjänsteställe när
han är anställd för arbetsuppgifter ombord. I landskattesystemet bör sjömannens
tjänsteställe således vara det fartyg som han tjänstgör på. Vistelsen på
fartyget utgör därför inte en tjänsteresa. Någon rätt till avdrag för ökade
levnadskostnader vid tjänsteresa under vistelsen på fartyget följer därför inte
av kommunalskattelagens regler. Avdrag skulle kunna aktualiseras enligt reglerna
för tillfällig anställning och dubbel bosättning. Sjömännens situation avviker
från de situationer som motiverar avdrag för ökade levnadskostnader vid
tillfällig anställning och dubbel bosättning för anställda på land. Såsom
tidigare framgått har sjömännen inga kostnader för logi ombord. Denna förmån
skall inte heller åsättas något värde vid beskattningen. Sjömännen har också fri
kost ombord på fartyget. Sjömännen har emellertid merkostnader, t.ex. kostnader
för telefonkontakter med familjen. I avsnitt 5.3 föreslår dock regeringen att
sjömännen skall få särskilda sjöinkomstavdrag och skattereduktioner. De
särskilda avdraget och skattereduktionen som sjömannen får täcker mer än väl de
merkostnader som sjömannen har på grund av vistelsen ombord. Mot bakgrund härav
och av förenklingsskäl bör sjömännen vid tjänstgöring ombord inte omfattas av
reglerna om avdrag för kostnader vid dubbel bosättning och vid tillfällig
anställning. En sjöman får inte inte heller göra avdrag för kostnaden om han
betalar för logi ombord. Avdrag medges inte för privata levnadskostnader enligt
reglerna i kommunalskattelagen.
Enligt regeringens mening bör det av lagen framgå att tjänstestället för en
sjöman skall vara det fartyg som han tjänstgör på. Sjömännen skall inte omfattas
av reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning och vid
tillfälligt arbete och inte heller av reglerna om avdrag för hemresor. Förslagen
föranleder en ny punkt, 3 e, i anvisningarna till 33 § KL.

27

Resor till och från fartyget

Eftersom sjömannen skall anses ha sitt tjänsteställe på fartyget är resorna
till och från fartyget vid på- och avmönstring att betrakta som resor till och
från arbetet. Om resorna betalas av arbetsgivaren skall enligt nuvarande regler
i kommunalskattelagen ersättningen eller värdet av resan tas upp till
beskattning och arbetsgivaren skall göra avdrag för preliminär skatt. Avdrag får
göras i deklarationen för kostnaden till den del den sammanlagt under året
överstiger 6 000 kronor. Arbetsgivaravgifter utgår på värdet av resan. Om en
sjöman måste inställa sig på ett fartyg i ett annat land eller en annan
kontinent blir det fråga om mycket dyrbara resor.
Vissa inställelseresor är skattefria enligt kommunalskattelagen. Förmån av fria
resor till eller från anställningsintervju eller kostnadsersättning för sådan
resa är enligt 19 § KL skattefri. Kostnader för inställelseresor vid
tillträdande eller frånträdande av tjänst eller uppdrag inom riket är enligt
punkt 4 av anvisningarna till 33 § KL avdragsgilla. Om ersättning utges för
sådan resa skall den tas upp till beskattning. Avdraget prövas såsom för egna
utgifter. I prop. 1995/96:152 Beskattning av förmån av fri utbildning och andra
åtgärder vid personalavveckling m.m. föreslås att reglerna om skattefrihet och
avdragsrätt skall gälla även vid resor inom eller mellan Europeiska unionens
medlemsländer eller EES-länder.
Resorna för en sjöman till och från sitt fartyg vid mönstring på och av
fartyget är en form av inställelseresor. Förenklingsskäl talar enligt
regeringens mening först och främst för att dessa resor bör behandlas på samma
sätt som intervjuresorna. Resorna till och från fartyget bör därför vara
skattefria. Skattefriheten bör gälla även om resan görs till eller från en ort i
utlandet även om landet inte är medlem av Europeiska unionen eller är ett EES-
land.
Vad nu sagts om resor till och från fartyget gäller inte för sjömän som
tjänstgör på passagerarfartyg med fastställd tidtabell. Med passagerarfartyg som
går i närfart med fastställd tidtabell avses främst sådana fartyg som går i
linjetrafik såsom mellan Stockholm och Helsingfors eller mellan Helsingborg och
Helsingör. Passagerarfartygens huvudsakliga ändamål skall vara att transportera
passagerare. Lastfärjor omfattas således inte av undantaget. För anställda
ombord på de passagerarfartyg som avses här skiljer sig normalt inte resorna
till och från arbetet från landanställdas resor. Sjömannen mönstrar på och av i
en viss hamn i t.ex. Stockholm eller Helsingborg. Han kan ofta ta sig till
hamnen med allmänna färdmedel. Av rättviseskäl bör därför hans resor behandlas
på samma sätt som resorna för de landanställda.
Regeringen anser sammanfattningsvis att förmån av fria resor till och från
fartyget, dock inte resor till och från passagerarfartyg som går i närfart med
fastställd tidtabell, skall vara skattefria. Om ersättning utgår för sådana
resor skall den inte tas upp till beskattning. Avdrag medges inte för kostnaden
för resan. Detta bör framgå av en ny anvisningspunkt, 7, till 32 § KL.

Övriga kostnader

Ombordanställda får enligt gällande ordning omkostnadsavdrag vilket beaktas vid
upprättandet av skattetabellerna. Landanställda hade tidigare rätt till
schablonavdrag i inkomstslaget tjänst. Schablonavdraget slopades från och med
1993 års taxering. Samtidigt infördes en begränsning av rätten till avdrag för
resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Avdrag medgavs endast för kostnader som
översteg 4 000 kr. Från och med 1996 års taxering har gränsen höjts till 6 000
kr. Avdrag medges för övriga kostnader som nu är i fråga till den del de
sammanlagt överstiger 1 000 kr.
Vid övergång till landskattesystemet bör ombordanställda i princip ha rätt
till avdrag för kostnader som är förenade med tjänsten på motsvarande sätt som
anställda i land.
Regeringen har ovan föreslagit att ombordanställda vid vistelse ombord inte
skall omfattas av reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa,
dubbel bosättning och vid tillfällig anställning och inte heller av reglerna om
avdrag för hemresor. Övriga regler om avdrag bör däremot även gälla anställda
ombord.

5.2 Sexmånadersregeln för sjömän

Regeringens bedömning: Någon ändring i den nu gällande sexmånadersregeln för
sjömän bör inte göras.

Skälen för regeringens bedömning: Inkomster som åtnjutits under vistelse
utomlands och som getts ut av arbetsgivare som bedrivit verksamhet från fast
driftställe i det land arbetet utförts var t.o.m. 1991 års taxering skattefria
om inkomsten belastat driftstället som omkostnad. Från och med 1992 års taxering
beskattas inte inkomster som intjänats under vistelse utomlands om anställningen
och vistelsen utomlands varat minst sex månader och inkomsten beskattats i
verksamhetslandet. Sådan skattefrihet gällde normalt inte vid anställning på
utländskt fartyg.
Från denna huvudregel har sedan år 1985 gällt ett undantag för anställda hos
inländska arbetsgivare ombord på utländska fartyg i oceanfart, den s.k.
sexmånadersregeln för sjömän i punkt 3 av anvisningarna till 54 § KL. Regeln
tillkom mot bakgrund av det s.k. internationaliseringsavtalet som syftade till
att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft. Reglerna, som varit tidsbegränsade
till taxeringsåren 1986 - 1988 och därefter förlängts till att omfatta tiden
fram t.o.m. 1994 års taxering, gäller fr.o.m. 1995 års taxering varaktigt.
Enligt uttalande i prop. 1992/93:217 om ändring i den s.k. sexmånadersregeln för
sjömän bör bestämmelsen på nytt ses över när ett förslag till ny sjöfartspolitik
och därmed sammanhängande frågor om sjömännens beskattning föreligger.
Enligt regeringens mening finns inte skäl att nu ändra gällande regler i detta
avseende.

5.3 Sjöinkomstavdrag och skattereduktion

Regeringens förslag: Sjöman med anställning på svenskt handelsfartyg skall få
dels särskilt sjöinkomstavdrag som uppgår till 18 000 kr i närfart och till 27
000 kr i fjärrfart per år, dels skattereduktion med 10 000 kr i närfart och
12 000 kr i fjärrfart per år. Om en sjöman inte arbetat hela året på sjön medges
avdrag och skattereduktion med en trehundasextiofemtedel för varje dag som
sjöinkomst uppburits.

Promemorians förslag överensstämmer i princip med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget.
Riksskatteverket, Länsrätten i Göteborgs och Bohus län, Sveriges redareförening,
Svenska sjöfolksförbundet, Svenska maskinbefälsförbundet och Sveriges
fartygsbefälsförening anser att kravet på en sammanhängande period på 30 dagar
som sjöinkomst uppburits för att erhålla sjöinkomstavdrag och skattereduktion
måste slopas. Sveriges redareförening, Sveriges fartygsbefälsförening, Svenska
sjöfolksförbundet och Svenska maskinbefälsförbundet föreslår att avdraget och
skattereduktionen i stället delas upp i 360-delar. Riksskatteverket anser att
alla sjödagar skall rendera sjöinkomstavdrag och skattereduktion. Länsrätten i
Göteborgs och Bohus län föreslår att avdrag respektive reduktion bör medges för
varje hel 30 dagarsperiod under året.
Vissa remissinstanser, såsom Sveriges redareförening och Svenska
sjöfolksförbundet, anser att sjöinkomstavdragen och skattereduktionerna i fråga
måste indexeras för att inte värdet skall urholkas.
Kammarrätten i Göteborg anser att det strider mot skattereformen att föra in
ett ekonomiskt stöd till en särskild bransch i skattesystemet.
Skäl för regeringens förslag: En inte obetydlig del av världsflottan seglar
under flaggor som medger skattefrihet för rederierna. Detta påverkar
naturligtvis bemanningskostnaderna. Av konkurrensskäl har flertalet av
sjönationerna infört olika lättnader för sjöfartsnäringen. Sjöfartsnäringen i
Sverige har nyligen varit föremål för översyn. Sjöfartspolitiska utredningen
föreslår i sitt betänkande, Svensk sjöfart - Näring för framtiden (SOU
1995:112), att rederistödet bibehålls i nuvarande storleksordning. Rederistödet
är konstruerat så att det direkt sänker bemanningskostnaderna på de fartyg som
är stödberättigade genom att den inbetalda sjömansskatten och delvis de sociala
avgifterna, ett bidrag på 29 000 kr per kalenderår och årsanställd sjöman,
återbetalas. Rederistödet uppgår till totalt ca 400 miljoner kr per år.
Därutöver har den lägre sjömansskatten i jämförelse med landskatten bidragit
till att hålla nere lönenivåerna.
Vid en övergång till landskattesystemet skulle sjömännens disponibla inkomster
komma att minska avsevärt till följd av att skatteuttaget blir högre. För att
inte skatteskärpningen skall bli alltför kraftig föreslog departementschefen i
prop. 1990/91:54 att särskilda sjöinkomstavdrag skulle införas i samband med
övergången.
Regeringen föreslår därför att ett sjöinkomstavdrag införs. Den taxerade
förvärvsinkomsten skall minskas med allmänna egenavgifter och därefter i första
hand med grundavdrag och sedan med ett sjöinkomstavdrag. Avdraget föreslås i
närfart uppgå till högst 18 000 kr och i fjärrfart till högst 27 000 kr per år.
Om sjömannen inte arbetat hela året på sjön medges avdrag för varje dag som
sjömannen uppbär sjöinkomst. Såsom tidigare nämnts är i princip alla
ersättningar och förmåner som den skattskyldige får på grund av anställningen
ombord skattepliktiga sjöinkomster. Enligt sjömansskattelagen räknas även
ersättning från arbetslöshetskassa som sjöinkomst. Ersättning från
arbetslöshetskassan betalas inte av arbetsgivaren och bör därför inte anses
utgöra sådan sjöinkomst som medför rätt till sjöinkomstavdrag. Sjöinkomstavdrag
medges sålunda för de dagar som sjömannen uppburit lön, vederlagslön,
semesterlön eller sjuklön.
I sjömansskattelagen finns regler om fartområdena inre fart, närfart och
fjärrfart och klassificeringen av fartyg. Klassificeringen görs av
Sjömansskattenämnden. Definitionerna är väl inarbetade och bör föras över till
kommunalskattelagen. Sjömansskattenämndens uppgift att klassificera fartygen bör
emellertid föras över till Riksskatteverket.
Förslaget föranleder ändring av 50 § KL och 9 § lagen om statlig inkomstskatt
samt införandet av en ny paragraf, 49 § KL, med anvisningar samt en ny
paragraf, 8 a §, i lagen om statlig inkomstskatt.
Inom Finansdepartementet gjorda beräkningar har visat att en kombination av
avdrag och skattereduktion ger den bästa fördelningspolitiska profilen.
Det föreslagna sjöinkomstavdraget kompenserar inte sjömännen tillräckligt för
den skatteskärpning som uppkommer vid en övergång till landskattesystemet.
Regeringen föreslår därför att sjömännen därutöver får skattereduktion som
uppgår till 10 000 kr i närfart och till 12 000 kr i fjärrfart per år. Om en
sjöman inte arbetat hela året ombord på fartyg skall skattereduktion medges med
1/365 för varje dag sjöarbetsinkomst uppburits. För att skattereduktion skall
medges gäller även i övrigt samma förutsättningar som för sjöinkomstavdraget.
Såväl sjöinkomstavdraget som skattereduktionen skall beaktas i
preliminärskattetabellerna för sjömän.
Förslaget föranleder en ändring av 2 § 4 mom. och en ny 12 a § i uppbördslagen
(1953:272).

5.4 Krigsrisktillägg
Regeringens förslag: Krigsrisktillägg och liknande tillägg skall tas upp till
beskattning.

Promemorians förslag: I promemorian föreslås att krigsrisktillägg skall vara
skattefritt i landskattesystemet.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inte berört frågan.
Kammarrätten i Göteborg föreslår att krigsrisktilläggen av neutralitets- och
likformighetsskäl inte bör särbehandlas.
Skälen för regeringens förslag: Enligt sjömansskattelagen är krigsrisktillägg
eller motsvarande ersättning skattefritt om regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer beslutar om skattefrihet. Reglerna om skattefrihet tillkom
år 1969 (prop. 1969:50, bet. BeU36, rskr. 145, SFS 1969:107). Vid denna
tidpunkt pågick krig bl.a. i Vietnam och i Främre Orienten. Skattefrihet har
senast meddelats av regeringen år 1991 för fartyg som trafikerade Persiska
viken. I promemorian föreslås att ersättningen även i fortsättningen skall vara
skattefri.
Vårt nuvarande skattesystem eftersträvar neutralitet och likformighet vid
beskattningen av ersättningar som utgår på grund av tjänsten. Alla slag av
ersättningar för arbetsinkomster t.ex. kontantlön, naturaförmåner och
kostnadsersättningar skall så långt som möjligt beskattas på ett likformigt sätt
utan undantag. Neutralitetsskäl talar därför för att även krigsrisktillägget
skall utgöra skattepliktig inkomst.
För denna bedömning talar även andra skäl. Enligt 8 kap. 3 § regeringsformen
skall föreskrifter om skatt till staten meddelas genom lag. Det kan ifrågasättas
om det är förenligt med nämnda lagrum att regeringen har befogenhet att besluta
om skattefrihet för ersättningar av det slag som det nu är fråga om.
Enligt regeringens mening talar därför övervägande skäl för att
krigsrisktillägg och liknande ersättningar skall anses utgöra skattepliktig
inkomst.

6 Redaravgifterna

Regeringens bedömning: Förslaget i promemorian om att arbetsgivare som
sysselsätter sjömän skall betala fulla arbetsgivaravgifter på de anställdas
löner bör inte genomföras nu.

Promemorians förslag: Sjömännen jämställs med andra arbetstagare i
socialavgiftssystemet. Redarna skall betala fulla arbetsgivaravgifter på
sjömännens löner. Någon ändring av den särskilda sjömanspensionsavgiften
föreslås inte.
Remissinstanserna: Endast några instanser har berört frågan.
Riksrevisionsverket tillstyrker förslaget. Redareföreningen anför att förslaget
om ändringar i socialavgiftssystemet inte har samband med den föreslagna
ändringen av sjömansskatten. Förslaget innebär dels en kraftig ökning av
uttagsprocenten, dels en ökning av avgiftsunderlaget genom en ytterligare ökning
av förmånsvärdet av fri kost. Föreningen framhåller att redarna har avsevärda
merkostnader och ett meransvar på grund av sjömanslagens regler. För
ombordanställda - i vart fall i färjetrafik och liknande trafik - skall samma
regler och förmåner gälla som för landanställda. Riksskatteverket framhåller att
den särskilda pensionsavgiften bör slopas av administrativa skäl.
Skälen för regeringens bedömning: Socialavgifter tas ut enligt lagen (1981:691)
om socialavgifter. Alla förvärvsinkomster som grundar rätt till
socialförsäkringsförmåner skall i princip beläggas med socialavgifter, antingen
i form av arbetsgivaravgifter eller i form av egenavgifter.
Arbetsgivaravgifterna utgår för år 1996 med totalt 31,56 % (2 kap. 1 § lagen
[1986:691] om socialavgifter). Därutöver betalar arbetsgivarna allmän löneavgift
med 1, 5 % enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Arbetsgivaravgifterna
utgörs av sjukförsäkringsavgift, folk- pensionsavgift, tilläggspensionavgift,
delpensionsavgift, arbetsskadeavgift, arbetarskyddsavgift, arbetsmarknadsavgift
och lönegarantiavgift. Avgif- terna beräknas på den lön eller skattepliktiga
förmån som getts ut till anställda (2 kap. 3 § lagen om socialavgifter).
Förmåner värderas enligt samma princip som vid inkomstbeskattningen.
Socialavgifter uttas inte på ersättning som uppgått till högst 1 000 kr under
ett år. Kostnadsersättningar skall ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter
om arbetsgivaren skall göra avdrag för preliminär skatt på ersättningen.
Arbetsavgifterna är avdragsgilla för arbetsgivaren vid inkomsttaxeringen.
Arbetsgivare som sysselsätter sjömän betalar lägre sjukförsäkringsavgift och
folkpensionsavgift (2 kap. 2 § lagen om socialavgifter). De lägre
procentsatserna fastställs årligen av Riksförsäkringsverket. För år 1996 uppgår
sjukförsäkringsavgiften till 4 % och folkpensionsavgiften till 4,44 %.
Motsvarande procentsatser är för andra arbetsgivare 5,28 resp. 5,86 %. Samtidigt
betalar redarna en särskild sjömanspensionsavgift om 1,20 % av löneunderlaget.
I lagen (1984:668) om uppbörd av social- avgifter från arbetsgivare benämns
arbetsgivaravgifterna som redarna betalar för redaravgifter.
De lägre arbetsgivaravgifterna har motiverats bl.a. med att en del av
besättningen inte är bosatt i Sverige och därför inte heller är berättigad till
de förmåner som avgifterna är avsedda att täcka. Förhållandena har emellertid
förändrats i detta avseende, främst genom Sveriges medlemskap i Europeiska
unionen. De lägre avgifterna är således inte längre motiverade av detta skäl.
För sjömän gäller på förmånssidan flera särregler. Reglerna om sjömännens
pensionering har reglerats genom avtal mellan parterna. I sjömanslagen
(1973:282) finns särskilda regler om sjömännens sjuklöner. Särreglerna medför
att redarna har större ansvar mot arbetstagarna än vad arbetsgivarna generellt
har mot sina anställda. Särreglerna medför även att redarna delvis står för
kostnader som i annat fall åvilat sjukförsäkringssystemet.
I sammanhanget kan nämnas att regeringen nyligen överlämnat en proposition till
riksdagen med bl.a. förslag till lagändringar inom sjukpenning- och
sjuklönesystemet, som innebär en förlängning av sjuklöneperioden, en höjning av
den allmänna egenavgiften i form av sjukförsäkringsavgift, sänkt avgiftsuttag
avseende socialavgifter och en höjning av den allmänna löneavgiften (prop.
1995/96:209).
En ändring av reglerna för arbetsgivaravgifter i enlighet med promemorian kan
innebära att redarna får en högre belastning sammantaget än vad som i övrigt
gäller för arbetsgivare. Frågan om nivån på avgiftsuttaget från redarna måste
därför utredas ytterligare innan ställning kan tas till om de nu gällande
särreglerna kan slopas.

7 Beskattning av sjömän bosatta i utlandet

Regeringens förslag: Utländska sjömän som tjänstgör på svenska handelsfartyg
skall beskattas enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta. Skattesatsen föreslås dock endast vara 15 %.

Promemorians förslag överenstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Endast två remissinstanser har berört frågan. Sveriges
redareförening anför att skillnaderna netto för ombordanställda med samma löne-
och tjänstgöringsförmåner inte får bli alltför stora vid införandet av skillnad
i beskattningen på grund av bosättningsland. Sveriges fartygsbefälsförening
anför att förslaget kommer att snedvrida nettolönerna. Många befattningshavare
på svenskflaggade båtar bor i ett annat nordiskt land och skall enligt förslaget
bara betala 15 % i skatt. De uppbär i dag enligt sjömansskattesystemet samma
nettolön som sin i Sverige bosatta kollega.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 53 § KL är en person som är bosatt här
oinskränkt skattskyldig för alla sina inkomster som förvärvats inom eller utom
riket. Med bosatt här jämställs den som stadigvarande vistas här. Personer som
inte är bosatta här beskattas för tjänsteinkomster som uppburits på grund av
arbete här i landet enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.
Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta är en definitiv källskatt och
utgår med 25 % av inkomsten.
Även vid övergång till beskattning enligt landskattesystemet bör sjömän som
inte är bosatta i Sverige beskattas här för inkomst ombord på svenskt
handelsfartyg. Sjömän som är svenska medborgare men inte bosatta i Sverige bör
inte särbehandlas. Nordiska sjömän som enligt gällande ordning jämställs med i
Sverige bosatta sjömän skall efter reformen beskattas såsom övriga utomlands
bosatta personer. EG-rätten kräver att samma regler gäller för alla EU-
medborgare oavsett vilket land de är bosatta i.
Utomlands bosatta sjömän bör beskattas enligt lagen om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta. Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta
personer är som redan nämnts en definitiv källskatt. Skattesatsen är lägre än
skattesatsen för inkomster som beskattas enligt kommunalskattelagen och lagen om
statlig inkomstskatt för skattskyldiga som är bosatta i riket. Skattesatsen är
beräknad mot bakgrund av att den som är bosatt utomlands inte får göra några
avdrag för kostnader från nettoinkomsten.
Tillämpningen av lagen har medfört betydande förenklingar såväl för de
skattskyldiga som för skatteförvaltningen. Lagen om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta bör därför även omfatta utländska sjömän. Med hänsyn till att
sjömän bosatta i Sverige medges ett särskilt sjöinkomstavdrag och
skattereduktion bör emellertid skattesatsen för utländska sjömän vara lägre än
vad som gäller för utomlands bosatta personer i övrigt. För att inte utländska
sjömän skall bli diskriminerade i förhållande till dem som är bosatta i Sverige
föreslår regeringen en skattesats om 15 % för sjömän bosatta utomlands.

8 Administrativa frågor

Regeringens förslag: Sjömän skall i likhet med andra skattskyldiga lämna
självdeklaration. Beskattning skall ske i hemortskommunen.
Redare skall i kontrolluppgift lämna uppgifter om antal
dagar som sjöinkomst uppburits, på vilket fartyg och inom vilket fartområde som
tjänstgöringen ägt rum.
Redare skall i likhet med andra arbetsgivare lämna
uppbördsdeklaration varje månad.
Begreppet redaravgift utmönstras ur lagtexten.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har berört frågorna.
Svenska maskinbefälsförbundet, Sveriges redareförening och Sveriges
fartygsbefälsförening framhåller att de ombordanställda kan ha svårt att erhålla
sina kontrolluppgifter och att lämna självdeklaration. De föreslår en förlängd
tidsfrist för inlämnande av självdeklaration och kontrolluppgifter. Skälen för
regeringens förslag: Reformen innebär att sjömannen skall deklarera sina
sjöinkomster enligt reglerna i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter (LSK). Skattemyndigheten skall till den som kan antas få lämna
förenklad självdeklaration före den 15 april taxeringsåret översända en
förtryckt deklarationsblankett, 2 kap. 11 § LSK. Förenklad självdeklaration
skall lämnas senast den 2 maj taxeringsåret och särskild självdeklaration senast
den 31 mars. Enligt 2 kap. 21 § LSK kan skattemyndigheten bevilja anstånd med
att lämna självdeklaration om någon är förhindrad att lämna deklarationen i
tid. Ett stort antal sjömän är redan i dag skyldiga att lämna självdeklaration
på grund av att de har landinkomster. Några särskilda regler för dessa sjömän
finns inte. Enligt regeringens uppfattning föreligger inte skäl att införa
särskilda regler om deklarationstidpunkt eller anstånd för denna kategori
anställda.
För att särskilja inkomsterna från andra inkomster bör arbetsgivaren ange på
kontrolluppgiften att inkomsten avser sjöinkomst i när- eller fjärrfart. Vidare
bör antalet arbetsdagar som tjänstgöringen omfattar anges och på vilket fartyg
samt inom vilket fartområde tjänstgöringen ägt rum. Regeringen föreslår därför
att en ny paragraf, 3 kap. 10 §, införs i lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter.
Utomlands bosatta sjömän behöver inte deklarera eftersom de betalar en
särskild definitiv källskatt.
För redarna innebär övergången från sjömansskatt till landskatt att
arbetsgivaravgifter skall redovisas och inbetalas enligt reglerna i
uppbördslagen (1953:272) och lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare. Enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen skall uppbördsdeklaration lämnas
senast den 10 i uppbördsmånaden efter den månad då skatteavdraget gjordes eller
lönen utgavs. I uppbördsmånaden januari får deklaration lämnas senast den 15.
Skatten skall betalas in vid samma tidpunkt (52 § uppbördslagen). Bestämmelserna
tillämpas också för redovisning och betalning av arbetsgivaravgifter (4 och 12
§§ lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare). Skattemyndigheten har
möjlighet att medge arbetsgivare anstånd med att redovisa arbetsgivaravgifter.
Enligt reglerna i sjömansskattelagen skall redare för varje period om två
månader inbetala och redovisa innehållen sjömansskatt. Skatten skall redovisas
senast den sista dagen i den andra månaden efter redovisningsperioden.
Motsvarande regler gäller för redovisning och inbetalning av redaravgift.
Sjömansskattekontoret får efter framställan bevilja anstånd, i regel dock högst
en månad.
Övergången till landskattesystemet innebär således kortare perioder för
redovisning och betalning av socialavgifter och innehållen preliminär skatt.
Vissa mindre rederier kan ha sitt kontor beläget på fartyget vilket försvårar
för redaren att redovisa och betala avgifter och skatter inom föreskriven tid.
Det kan dock påpekas att redarna enligt gällande regelsystem är skyldiga att
redovisa och betala preliminär F-skatt och mervärdesskatt inom korta
tidsperioder. Dagens teknik möjliggör också att betalningar kan skötas genom
telekommunikationer. Svårigheterna för dessa redare att redovisa avgifter och
skatter i tid skall därför inte överdrivas.
I sammanhanget bör nämnas att Skattebetalningsutredningen inom kort kommer att
lämna förslag om införande av ett nytt system för redovisning och betalning av
skatter och avgifter.
Regeringens förslag innebär att de särskilda reglerna om uppbörd av redaravgift
i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbets- givare skall
upphävas. Begreppet redaravgift för arbetsgivaravgifter som betalas av redare
för anställda ombord, fyller ingen funktion när de särskilda reglerna om uppbörd
upphävs. Bestämmelsen om redaravgift i 2 § lagen om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare bör därför även den upphävas.

9 Ikraftträdande

För att parterna inom sjöfartsnäringen skall hinna anpassa sig och sina rutiner
till reformen förslås regeringen att lagen om sjömansskatt upphävs vid utgången
av år 1997 samt att sjömännen beskattas enligt landskattesystemet från och med
inkomståret 1998. Äldre bestämmelser skall fortsättningsvis tillämpas på skatt
och avgifter som avser tiden före den 1 januari 1998.
Sjömansskattenämnden skall upphöra vid utgången av år 1997. Ärenden enligt den
upphävda lagen skall därefter handläggas av Skattemyndigheten i Göteborgs och
Bohus län.

10 Ekonomiska effekter

Den föreslagna omläggningen av sjömännens beskattning syftar till att vara
statsfinansiellt neutral. Det stöd som enligt sjömansskattelagen förs över till
sjöfartsnäringen genom det lägre skatteuttaget föreslås i stället ges i form av
sjöinkomstavdrag och skattereduktioner.
Omläggningen syftar också till att vara finansiellt neutral för kommunerna.
Skatteintäkterna som enligt förslaget tillfaller kommunerna beräknas motsvara
den slopade ersättningen från staten enligt den upphävda lagen om sjömansskatt.

11 Författningskommentar

11.1 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Lagen om sjömansskatt föreslås upphävd vid utgången av år 1997.
Sjömansskattenämnden upphör vid nämnda tidpunkt. Ärendena som
Sjömansskattenämnden handlägger är normalt sådana som handläggs av
skattemyndigheten. Ärenden enligt den upphävda lagen skall därför efter utgången
av år 1997 enligt övergångsbestämmelserna handläggas av Skattemyndigheten i
Göteborgs och Bohus län. Skattemyndighetens beslut överklagas till Länsrätten i
Göteborgs och Bohus län. Ett överklagande av länsrättens eller kammarrättens
beslut skall ha kommit in inom den tid som anges i 6 kap. 13 § taxeringslagen
(1990:324).
Ärenden om klassificering av fartyg övertas dock av Riksskatteverket.
Riksskatteverket skall också fastställa belopp med vilka ersättning skall utgå
till kommuner och landstingskommuner.
Riksskatteverket för det allmännas talan enligt den upphävda lagen.
Lagrådet har påpekat att övergångsbestämmelserna i lagrådsremissens
lagtextförslag till den upphävda lagen om sjömansskatt är oklara och behöver
förtydligas. Bestämmelserna har justerats i enlighet med Lagrådets förslag.

11.2 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

19 §

Upphävandet av sjömansskattelagen medför att sjöinkomster som uppbärs av sjömän
bosatta i Sverige vid anställning ombord på svenska handelsfartyg skall
beskattas enligt kommunalskattelagen. Vad som avses med sjöinkomst och
anställning ombord på svenskt fartyg framgår av punkterna 1 och 2 av
anvisningarna till 49 §. Alla inkomster som sjömannen uppbär på grund av sin
anställning ombord blir skattepliktiga enligt kommunalskattelagen. Även
krigsrisktilllägg blir skattepliktig inkomst. Undantaget från skatteplikt för
inkomster enligt sjömansskattelagen i 19 § första stycket fjortonde ledet KL
utgår därför.
I bestämmelsen införs vidare ett nytt sjätte led i första stycket som anger att
ersättning, som ges ut av redaren till en sjöman som är anställd ombord, för
egendom vid fartygs förolyckande inte skall tas upp till beskattning. Avdrag
skall inte heller medges för kostnaden för sådan egendom. Ersättning för
förlorade effekter vid fartygs förolyckande även varit undantaget beskattning
enligt lagen om sjömansskatt.
Eftersom bestämmelsen om skattefrihet för restitutionsränta i 36 § 3 mom.
sjömansskattelagen slopas skall även trettioandra ledet i 19 § första stycket
upphävas.

42 §

I det nya fjärde stycket stadgas att värdet av förmån av fritt logi för
ombordanställd skall bestämmas till 0 kronor. Något avdrag får inte heller göras
för kostnad för logi även om sjömannen erlagt ersättning för login eller fått
löneavdrag för kostnaden. Om sjömannen uppbär ersättning för att förmånen inte
kan utnyttjas t.ex. vid vederlagsledighet skall ersättningen tas upp till
beskattning. Förslaget har kommenterats i avsnitt 5.1.

46 § 2 mom.

De särskilda reglerna om avdrag för periodiskt understöd och avgift för
pensionsförsäkring för skattskyldiga som betalar sjömansskatt blir onödiga och
föreslås upphävda.

83

48 § 2 mom.

Grundavdraget har enligt sjömansskattelagen beaktats i sjömansskattetabellerna.
Grundavdrag har för tid ombord därför inte medgetts enligt reglerna i
kommunalskattelagen. Efter att sjömanskattelagen upphävts finns inte behov för
reduceringsregeln i tredje stycket för grundavdrag avseende sjömän.
Grundavdraget skall bestämmas med hänsyn till storleken av de taxerade
förvärvsinkomsterna och till bosättningstiden i Sverige.
I femte stycket görs en lagteknisk ändring till följd av justeringen som görs i
punkt 6 av anvisningarna till 46 §.

49 §

I första stycket anges att en sjöman har rätt till sjöinkomstavdrag. För helt år
medges avdrag med 27 000 kr vid tjänstgöring i fjärrfart och med 18 000 kr vid
tjänstgöring i närfart. I andra stycket anges i fall en sjöman inte uppburit
sjöinkomst hela året att sjöinkomstavdrag medges med 1/365 av ovan nämnda belopp
för varje dag, även under skottår, som sjömannen uppbär sjöinkomst på svenskt
handelsfartyg. Vad som avses med fjärrfart resp. närfart framgår av punkt 3 av
anvisningarna till 49 §. Som sjötjänstetid räknas alla dagar som berättigar till
någon form av ersättning från arbetsgivaren för anställning ombord på fartyg.
Sjöavdrag som inte kan utnyttjas under det beskattningsår då ersättningen
betalas ut kan inte dras av senare år. Förslagen har också kommenterats i
avsnitt 5.3.
Lagrådet föreslår att sjöinkomstavdrag som slutar på 50 kronor avrundas uppåt
till närmast högre hundratal. Grundavdraget och det särskilda grundavdraget
avrundas nedåt till närmast lägre hundratal kronor. Sjöinkomstavdraget bör
enligt regeringens mening i konsekvens härmed avrundas nedåt till närmast hela
hundratal kronor. Avrundningsregeln i tredje stycket har formulerats med 48 § 2
mom. sista stycket som förebild.

50 §

Den taxerade förvärvsinkomsten inklusive sjöinkomsten skall minskas med allmänna
egenavgifter, kommunalt grundavdrag och sjöinkomstavdrag i nu nämnd ordning.

Anvisningar

till 23
punkt 21

Ändringen är en följd av den lagtekniska justeringen i punkt 6 av anvisningarna
till 46 §.

till 32 §
punkt 7
Bestämmelsen innehåller regler om skattefrihet för s.k. inställelseresor vid
mönstring på och av det fartyg som sjömannen tjänstgör på. Skattefriheten
gäller inte resor till och från passagerarfartyg som går i närfart med
fastställd tidtabell om detta fartyg utgör sjömannens arbetsplats. Vad som avses
med närfart framgår av punkt 3 av anvisningarna till 49 §. Med passagerarfartyg
avses fartyg som transporterar personer i stor omfattning genom att resor med
fartyget erbjuds allmänheten och inte bara till en viss yrkeskategori. Fartyg
som huvudsakligen fraktar gods, såsom lastfärjor, omfattas inte av begreppet
passagerarfartyg i denna bestämmelse även om fartyget kan transportera personer
inom en viss yrkeskategori såsom lastbilschaufförer.

till 33 §
punkt 3 e

Sjömännens arbetssituation skiljer sig från landanställdas i flera avseenden.
Sjömän har inte ökade levnadskostnader i samma omfattning som landanställda när
de tjänstgör ombord på fartyg. Sjömännen erbjuds ombord fritt logi ombord, kost
m.m. Det är därför inte motiverat att sjömännen får avdrag för ökade
levnadskostnader för dubbel bosättning eller vid anställning viss kortare tid.
Anvisningspunkten 3a bör därför inte gälla för sjömän vid vistelse på fartyget
som de tjänstgör på.
I andra stycket regleras sjömännens tjänsteställe. Sjömän skall anses ha sitt
tjänsteställe på det fartyg som de är anställda vid. Vistelsen på fartyget utgör
ingen tjänsteresa utan arbetet sker på den vanliga verksamhetsorten. I
bestämmelsen anges därför att tjänstestället är det fartyg där sjömannen fullgör
sitt arbete. Det innebär att sjömän normalt inte omfattas av reglerna i
punkterna 3 och 3 b av anvisningarna. Förslaget har också kommenterats i avsnitt
5.1.
Lagrådet har föreslagit att bestämmelsen placeras som en sista mening i andra
stycket punkt 3 av anvisningarna. Det av Lagrådet förordade stycket innehåller
en allmän definition av tjänsteställe. I första stycket av punkt 3 e föreskrivs
att punkt 3 av anvisningarna inte gäller för sjömän vid vistelse ombord på
tjänstgöringsfartyget. Lagrådets förslag kräver att undantag görs i punkt 3 e
för den nya sista meningen i andra stycket. Regeringen anser att lagstiftningen
blir överskådligare om reglerna som gäller sjömän finns i en paragraf. Lagrådets
förslag bör därför inte genomföras.

till 46 §
punkt 6

Ändringarna är konsekvensändringar till följd av att sjömanskattelagen upphävs
och sjömansskatten slopas. En lagteknisk justering har gjorts i paragrafen som
innebär att bestämmelsen omfattar sju stycken i stället för sex stycken.

till 49 §
punkt 1
Definitionerna av begreppen sjöman och svenskt handelsfartyg har förts över från
sjömansskattelagen. Någon ändring av innebörden av begreppen är inte avsedd.
Med sjöinkomst avses i denna bestämmelse alla ersättningar och förmåner som en
sjöman erhåller på grund av anställningen. Även ersättningar som betalas av
annan än arbetsgivaren är skattepliktig intäkt om den utgår på grund av
anställningen ombord. I bestämmelsen anges särskilt drickspengar. Även
ersättning i annan form än pengar, t.ex. gåvor från passagerare, är
skattepliktig inkomst.
När en sjöman anställs för att tjänstgöra på ett visst fartyg kan det hända att
han måste vänta en tid på ankomsten av fartyget. Lön eller annan ersättning
betalas normalt ut av arbetsgivaren till sjömannen under väntetiden. Avlönad
väntetid kan också uppkomma när en sjöman mönstrar av från ett fartyg för att
mönstra på ett annat fartyg som tillhör samme redare. Ersättningen under
väntetiden skall anses utgöra sjöinkomst även om sjömannen sysselsätts på land
under väntetiden. Sysselsättningen på land får dock inte bli långvarig. I sådant
fall är det fråga om anställning i land. I bestämmelsen anges därför att
ersättning under en kortare väntetid skall anses utgöra sjöinkomst. Med kortare
väntetid avses några dagar dock normalt ej längre tid än 14 dagar.

punkt 2

I bestämmelsen definieras begreppet anställning på svenskt handelsfartyg.
Bestämmelserna har förts över från sjömansskattelagen.

punkt 3

Även bestämmelserna om klassificeringen av fartyg och av fartområdena, inre
fart, närfart och fjärrfart, har förts över från sjömansskattelagen.

punkt 4

Klassificeringen av fartygen i fartområden skall göras av Riksskatteverket.
Redare skall före 1 oktober lämna uppgifter om svenska handelsfartyg som har en
bruttodräktighet av minst 100 till Rikskatteverket för klassificeringen för
nästkommande år. I bestämmelsen anges vidare att redaren snarast skall anmäla
ändringar avseende sådana förhållanden som uppgift skall lämnas om. Anmälan
skall ges in så snart det kan ske och senast inom ett par veckor från det att de
nya förhållandena blev kända. Uppgiftsskyldigheten överensstämmer med vad som
gäller enligt sjömansskattelagen.

84

11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

1 § 4 mom.

Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömanskattelagen upphävs
och sjömansskatten slopas.

3 § 2 mom.

Ändringen är en följd av justeringen i punkt 6 av anvisningarna till 46 §.

8 a §

I bestämmelsen anges att en sjöman som är bosatt i Sverige och som arbetat på
svenskt handelsfartyg vid taxeringen till statlig inkomstskatt skall medges
sjöinkomstavdrag enligt reglerna i 49 § KL.

9 §

Den taxerade förvärvsinkomsten skall även vid den statliga taxeringen i första
hand minskas med allmänna egenavgifter, därefter med statligt grundavdrag och
slutligen med sjöinkomstavdrag. Det som återstår utgör den beskattningsbara
inkomsten.
I paragrafen har också en rättelse gjorts av den felaktiga beteckningen på
lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter.

11.4 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

4 kap. 13 §

Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen upphävs
och sjömansskatten slopas.
Lagrådet har föreslagit att en övergångbestämmelse skall införas av innebörd
att äldre föreskrifter fortfarande gäller i fråga om 1998 års och tidigare års
taxeringar. När en ny lag träder i kraft gäller enligt vedertagen praxis
alltjämt äldre bestämmelser för taxeringsåren före ikraftträdandet om inte annat
föreskrivs. Enligt regeringens mening kan ett taxeringsbeslut för 1998 eller
tidigare års taxeringar omprövas om det föranleds av ett sådant beslut om
sjömansskatt som avses i punkt 4, och som nu föreslås upphävd, utan en särskild
övergångsbestämmelse. Regeringen föreslår därför ingen övergångsbestämmelse med
denna innebörd.

85

17 §

Ändringen är en följd av att punkt 5 utgår i 13 § denna lag.

11.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

2 kap.
4 §

Ändringen i första stycket 4 är en konsekvensändring till följd av att
sjömansskattelagen upphävs och av att sjömansskatten slopas. Ändringen i första
stycket 6 är en följd av att skogsvårdsavgiften har slopats fr.o.m. 30 juni 1992
genom lagen (1991:1849) om upphävande av lagen om skogsvårdsavgift.

33 §

Ändringen är en följd av att regeringen i prop. 1995/96:152 har föreslagit att
den nu gällande punkten 4 i 13 § skall upphävas och att numreringen i paragrafen
justeras.

3 kap.
5 §

I första stycket 2 görs ett tilllägg som innebär att arbetsgivaren inte utan
föreläggande behöver ange på kontrolluppgiften förmånen av fritt logi ombord.
I samma stycke 3 b) har en lagteknisk justering gjorts.

10 §

I bestämmelsen regleras vilka ytterligare uppgifter som skall anges i
kontrolluppgift som avser sjöinkomst. I kontrolluppgiften skall anges antal
dagar som tjänstgöringen omfattar, på vilket fartyg och i vilket fartområde
tjänstgöringen ägt rum.

11.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

2 kap. 2 §

I tredje stycket anges vad som avses med sjöman i denna lag. Definitionen
hänvisar till sjömansskattelagen. Vid upphävandet av sjömansskattelagen bör
begreppet knyta an till definitionen i punkt 1 av anvisningarna till 49 § KL.
Definitionen från sjömansskattelagen är överflyttad till nämnda anvisningspunkt.

5 kap. 2 §
Bestämmelsen upphävs. Motsvarande bestämmelse införs i 78 b § uppbördslagen
(1953:272) och 20 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare.

11.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

11 kap. 4 §

Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen upphävs.
I bestämmelsen har vidare ett förtydligande gjorts. Inkomst av anställning för
försäkrade som inte är skattskyldiga i Sverige enligt KL beräknas enligt
särskilda bestämmelser. Bestämmelsen motsvarar vad som stadgas om
pensionsgrundande inkomst i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

20 kap. 1 §

Ändringen, som innebär att bestämmelsen om sjömansskatt slopas i paragrafen, är
en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen upphävs.

11.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

1 §

Efter att sjömansskattelagen har upphävts skall sjömannen taxeras i sin
hemortskommun. Skattemyndigheten i det län där den försäkrade taxerats till
statlig inkomstskatt bestämmer pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring. Om den försäkrade inte varit bosatt i Sverige skall
Skattemyndigheten i Stockholms län bestämma den pensionsgrundande inkomsten.

86

2 §

Ändringen är en följd av att sjömansskattelagen upphävs.

4 §

Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen upphävs
och sjömansskatten slopas.

11.9 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

2 § 4 mom.

I andra stycket anges att anställda ombord på svenska handelsfartyg skall medges
en särskild skattereduktion som uppgår till 10 000 kr i närfart och till 12 000
kr i fjärrfart per år eller med 1/365 per dag. Den särskilda skattereduktionen
införs för att inte skatteskärpningen skall bli alltför påtaglig för sjömännen
vid övergång till landsskattesystemet. För skattereduktion gäller samma krav som
för sjöinkomstavdrag. Förslaget har kommenterats i avsnitt 5.3.
I fjärde stycket har vidare gjorts en lagteknisk justering. Skogsvårdsavgiften
har upphävts från och med 1 juli 1992 genom lagen (1991:1849) om upphävande av
lagen om skogsvårdsavgift.

8 §

Förmån av fritt logi ombord skall, precis som vid inkomstbeskattningen, värderas
till 0 kr vid beräkningen av underlaget för preliminärskatt och
arbetsgivaravgifter.

12 a §

I bestämmelsen anges att sjöinkomstavdraget och skattereduktionen skall beaktas
i preliminärskattetabellerna för sjömän.

68 § 5 mom.

Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen upphävs.

78 b §

Bestämmelsen reglerar redarens ansvar för annan arbetsgivares förpliktelser.
Bestämmelsen är ny och har utformats efter mönster av 5 kap. 2 § lagen
(1981:691) om socialavgifter.
I andra stycket föreskrivs att bestämmelserna i 4 § preskriptionslagen
(1981:130) skall gälla för sådan regressfordran.
Motsvarande bestämmelse har införts i 20 § lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare.

11.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare

2 §

Redaravgift utgår på lön för vilken sjömansskatt skall betalas. Efter att
sjömansskatten och de särskilda uppbördsreglerna för redaravgifterna upphävts
finns inget behov av begreppet som därför skall utmönstras ur lagtexten.

20 §

Bestämmelsen reglerar redarens ansvar för annan arbetsgivares förpliktelser.
Bestämmelsen är ny och har utformats efter 5 kap. 2 § lagen (1981:691) om
socialavgifter.
I andra stycket föreskrivs att bestämmelserna i 4 § preskriptionslagen
(1981:130) skall gälla för sådan regressfordran.
Motsvarande bestämmelse har införts i 78 b § uppbördslagen (1953:272).

44 §

Allmänna ombudet för sjömansskatt avskaffas. Detta innebär att uppgifterna i
denna bestämmelse tas över av Riksskatteverket.

68 §

Länsrätten är första instans att pröva överklaganden om skatt eller avgifter.
Efter att sjömansskattelagen har upphävts skall skattemyndigheten besluta om
skatter och avgifter. Skattemyndighetens beslut enligt denna bestämmelse skall
överklagas till länsrätten.
I andra stycket föreskrivs att överklagandet skall vara skriftligt. Kravet på
skriftlighet framgår av förvaltningsprocesslagen (1981:291). På Lagrådets
inrådan föreslås att andra stycket upphävs.

73 §

Ändringen är en konsekvensändring till följd av det att allmänna ombudet för
sjömansskatt slopas.

87

76 §

Sjömansskattenämnden skall upphöra den 31 december 1997. Ärenden som är
anhängiggjorda hos nämnden skall överlämnas till Länsrätten i Göteborgs och
Bohus län. De särskilda reglerna om överklagande av Sjömansskattenämndens
beslut blir obehövliga efter att Sjömansskattenämnden upphört och bör därför
upphävas.

11.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta

5 §

En ny bestämmelse införs, punkt 13, enligt vilken inkomster som avses i 1 punkt
av anvisningarna till 49 § KL omfattas av lagens tillämpningsområde.
Bestämmelsen innebär att sjömän bosatta utomlands beskattas enligt denna lag.

7 §

I bestämmelsen anges att intäkter som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 §
KL beskattas efter en skattesats om 15 %. Förslaget har kommenterats i avsnitt
7.

21 §

Den nya bestämmelsen 78 b § i uppbördslagen (1953:272) skall också gälla i fråga
om särskild inkomstskatt.

11.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta artister m.fl.

3 §

Ändringen är en följd av att definitionen av svenskt handelsfartyg har flyttats
över från sjömansskattelagen till punkt 1 av anvisningarna till 49 § KL.

23 §

Den nya bestämmelsen i 78 b § uppbördslagen (1953:272) skall också gälla i fråga
om särskild inkomstskatt.

11.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter

1 §

Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen upphävs.

11.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för
anställning på fartyg



Ändringen är en följd av att sjömansskattelagen skall upphävas. Definitionen av
fjärrfart har förts över från sjömansskattelagen till punkt 1 av anvisningarna
till 49 § KL.

11.15 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen (1989:343)

3 §

Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen skall
upphävas.

7 och 19 §§

Ändringarna är konsekvensändringar till följd av att sjömansskattelagen upphävs.
Eftersom grundavdrag även skall medges vid tjänstgöring ombord på fartyg saknar
uppgiften om antal perioder om trettio dagar betydelse. Sjöinkomstavdrag och
skattereduktion skall medges med 1/365 per sjöarbetsdag. Ändringarna innebär
att uppgift skall lämnas om antal dagar som sjöinkomst uppburits.

11.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden

1 §

Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen skall
upphävas.

88

11.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m.

2 §

Ändringen är en följd av att sjömanskattelagen upphävs. Vissa lagtekniska
justeringar har gjorts i paragrafen.

11.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda
tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet

1 §

Ändringen är en följd av att sjömanskattelagen upphävs. En lagteknisk justering
har gjorts i paragrafen.

11.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid
återbetalning av skatter och avgifter

1 §

Ändringen är en konsekvensändring av att sjömansskattelagen upphävs. En
lagteknisk justering har gjorts i paragrafen.

11.20 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

6 §

Ändringen är en konsekvensändring av att sjömansskattelagen upphävs. En
lagteknisk justering har gjorts i paragrafen.

11.21 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:000) om underhållsstöd

26 §

Regeringen har i prop. 1995/96:208 föreslagit regler om underhållsstöd till barn
till särlevande föräldrar m.m. Ändringen i 26 § i den föreslagna lagen är en
konsekvensändring av att sjömansskattelagen upphävs.

11.22 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1991:1870) om överflyttande av
arbetsuppgifter från Riksskatteverkets sjömansskattekontor till
Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län

1 §

När sjömansskattelagen upphävs upphör Sjömansskattenämnden och den särskilda
lagen om överflyttande av arbetsuppgifter avseende sjömansskatt och avgifter
till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län. Skattemyndigheterna i
sjömannens hemortskommun skall besluta om skatter avseende sjömän.
Skattemyndigheten får emellertid enligt 2 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324)
uppdra åt en annan skattemyndighet att fatta beslut i dess ställe i ett visst
ärende eller grupp av ärenden.

11.23 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar

1 §

Paragrafen fick sin nuvarande lydelse genom en lagändring som träder i kraft den
1 juli 1996 (prop. 1995/96:170, bet. 1995/96JuU23, rskr. 1995/96:277, SFS
1996:684). Genom ändringen i andra stycket kommer ränta inte att ha förmånsrätt.
Enligt tidigare lydelse av paragrafen (SFS 1995:1670) omfattar förmånsrätten ej
dröjsmålsavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller
betala fordringar och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och
förseningsavgift. Räntor har således inte varit undantagna från förmånsrätt. Av
motiven till ändringen som träder i kraft den 1 juli 1996 framgår att avsikten
med den nya lydelsen endast varit att göra en redaktionell ändring, men att
någon saklig ändring inte åsyftats (prop. 1995/96:170 s. 183). Omnämnandet av
räntor i andra stycket bör därför utgå.

3 §

Ändringen är en konsekvensändring till den ändrade lydelse av 1 § som träder i
kraft den 1 juli 1996 (se kommentaren till 1 §).

89

Sammanfattning av promemorian Beskattning av sjömän (Ds 1991:41)

Sjöman som tjänstgör ombord på svenskt handelsfartyg beskattas för närvarande
enligt den särskilda lagen (1958:295) om sjömansskatt för sin inkomst ombord.
Denna skatt är en i princip definitiv källskatt som tas ut i stället för statlig
och kommunal inkomstskatt. Någon taxering av sjöinkomster sker alltså inte.
Sjömansskatten är progressiv och den är olika hög beroende på om fartyget i
fråga går i fjärrfart eller närfart. Den är emellertid generellt sett något
lägre än vanlig landskatt.
I föreliggande promemoria redovisas ett förslag som går ut på att reglerna
om sjömansskatt upphävs och att sjömännen i stället beskattas för sina inkomster
ombord enligt allmänna inkomstskatteregler i land. Ett system med särskilda
avdrag och skattereduktioner för sjömän som tjänstgör på svenska handelsfartyg
som går i närfart eller fjärrfart föreslås för att undvika en påtaglig skärpning
av sjömännens beskattning.
Utländska sjömän som tjänstgör på svenska fartyg skall enligt förslaget
i framtiden beskattas enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta för sina inkomster ombord på svenska handelsfartyg.
Skattesatsen föreslås uppgå till 15 %. Skatten är en definitiv källskatt och de
utländska sjömännen slipper således att deklarera.
I och med att sjömännen förs över till landskattsystemet föreslås också
att att de särregler som i dag finns angående sjömän i socialavgiftssystemet
upphävs.
Omläggningen innebär bl.a. administrativa förändringar och för- enklingar.
De tekniska förändringar som krävs i nuvarande rederistöd kommer att klarläggas
i annat sammanhang. Verksamheten vid Sjömansskattenämnden och
Sjömanskattekontoret kan upphöra i och med att sjömansskattelagen upphävs. De
nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.

97

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över promemorian Beskattning av
sjömän (Ds 1991:41)

Riksskatteverket, Riksrevisionsverket, Riksförsäkringsverket, Kammar- rätten i
Göteborg, Länsrätten i Göteborgs och Bohus län, Boverket, Sveriges
redareförening, Svenska sjöfolksförbundet, Sveriges fartygsbefälsförening,
Svenska maskinbefälsförbundet och Nämnden för rederistöd.

98

Beslut

Regeringen har beslutat inhämta Lagrådets yttrande över
förslag till

1. lag om upphävande av lagen (1958:295) om sjömansskatt,
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statliginkomstskatt,
4. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklarationoch
kontrolluppgifter,
6. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
7. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmänförsäkring,
8. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) omallmän försäkring,
9. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
10. lag om ändring i lagen (1984:668) omuppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare,
11. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskildinkomstskatt
för utomlands bosatta,
12. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskildinkomstskatt
för utomlands bosatta artister m.fl.,13. lag om ändring i lagen
(1994:1744) om allmänna egenavgifter,
14. lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för
anställning på fartyg,
15. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
16. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglementeför
Allmänna pensionsfonden,
17 . lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar,
18. lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda
tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet,
19. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräk-ning vid
återbetalning av skatter och avgifter,
20. lag om ändring i lagen (1993: 737) om bostadsbidrag,
21. lag om ändring i lagen (1996:000) om underhållsstödtill
barn till särlevande föräldrar m.m.,
22. lag om upphävande av lagen (1991:1870) omöverflyttande
av arbetsuppgifter från Riksskatteverkets Sjömansskattekontor till
Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län

Lagrådsremissens lagförslag

1 Förslag till lag om upphävande av lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att lagen (1958:295)1 om sjömansskatt skall upphöra
att gälla vid utgången av år 1997.
1. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som
avser tid före utgången av år 1997 enligt följande.
2. Ärenden som enligt den upphävda lagen handläggs av Skattemyndigheten i
Göteborgs och Bohus län:
Ärenden enligt den upphävda lagen behandlas av Skattemyndigheten i
Göteborgs och Bohus län. Skattemyndighetens beslut får överklagas hos
länsrätten. Vid överklagande av länsrättens beslut gäller 6 kap. 13 §
taxeringslagen (1990:324). Bestämmelserna i taxeringslagen gäller i fråga om
företrädare för det allmänna och rätt för det allmänna att överklaga.
3. Ärenden som enligt den upphävda lagen handläggs av
Sjömansskattenämnden:
Sjömansskattenämnden upphör den 31december 1997. Beslut i ärende rörande
sjömansskatt fattas därefter av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län.
Ärenden enligt 21 § 1 mom. 1 den upphävda lagen som anhängiggjorts hos
Sjömansskattenämnden behandlas av Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut i
ett sådant ärende får inte överklagas. Beslut som avses i 21 § 1 mom. 6 nämnda
lag överklagas dock hos regeringen.
4. Riksskatteverket övertar från och med den 1 januari 1998 det allmänna
ombudets uppgift i mål avseende överklagande av Sjömansskattenämndens beslut.

1 Lagen omtryckt 1970:933.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.

99

2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 19 och 42 §§, 46 § 2 mom., 48 § 2 mom., 50 §, punkt 21 av
anvisningarna till 23 § och punkt 6 av anvisningarna till 46 § skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas sju nya bestämmelser, 49 §, punkt 7 av
anvisningarna till 32 §, punkt 3 e av anvisningarna till 33 § samt punkterna 1 -
4 av anvisningarna till 49 §, och närmast före nya 49 § en ny rubrik av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §1
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:
vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som
förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;
vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket
utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller
vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100
kronor;
ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på
förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt
annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av
sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete
eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till
sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst, ävensom ersättning,
vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan
försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig
inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån
livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som
utgår på grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på
grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig
natur;
belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen
utgått på grund av kapitalförsäkring, samt belopp som arbetsgivare utan att
försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som motsvarar
ersättning på grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet inte väsentligt
överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens tjänst;
försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock
att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad än
privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha
influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade
varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels i den mån
ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill
omkostnad för näringsverksamhet;
-------------------------------------------------------
ersättning för förlust
eller skada på egendom vid
fartygs föro- lyckande som
redare utger till sådan
arbetstagare som avses i
punkt 1 av anvisningarna
till 49 §;
vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av
annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som
utgått på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke
förelegat;
ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst;
periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke
utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 § eller
punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet
belopp;
stipendier för mottagarens utbildning;
stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår periodiskt
och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för
utgivarens räkning;
studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349),
internatbidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma
lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig
myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning
samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav de
bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas
med bidrag av förevarande slag;
introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om
introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar;
allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt lagen
om allmän försäkring till den del pensionen för varje månad den avser inte
överstiger en tolftedel av fyrtio procent eller, vid pension efter båda
föräldrarna, åttio procent, av basbeloppet den månad pensionen avser samt sådan
i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring angiven livränta i form av
efterlevandelivränta till barn enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
eller enligt annan i nämnda lagrum angiven författning till den del livräntan
föranlett minskning av sådan del av barnpension som inte är skattepliktig;
--------------------------------------------------
lön eller annan
gottgörelse, för vilken
skall erläggas skatt
enligt lagen (1958:295)
om sjömansskatt;
kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av
statsmedel;
handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring,
sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag som utgör
ersättning för merkostnader, ersättning för merutgifter för resor enligt 3 kap.
7 a § samma lag, särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt
pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat
barn samt hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag, som utges av kommunala eller
landstingskommunala medel till den vårdbehövande;
assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning och
ekonomiskt stöd till kostnader för personlig assistans enligt lagen (1993:387)
om stöd och service till vissa funktionshindrade;
bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer;
kommunalt bostadstillägg till handikappade;
bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag och lagen
(1993:737) om bostadsbidrag;
bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn;
bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med
barn;
ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna
medel till den som - utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför
domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente
eller ersättning för tidsspillan;
förmån av fri resa till eller från anställningsintervju eller
kostnadsersättning för sådan resa till den del förmånen eller ersättningen avser
resa inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-länderna och,
såvitt gäller ersättningen, till den del den inte överstiger faktiska
resekostnader och vid körning med egen bil inte överstiger det avdrag som medges
för kostnader för resor med egen bil enligt den schablon som anges i punkt 4 av
anvisningarna till 33 §;
hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller
egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som
begått brott;
sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;
tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som
utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vinsten
avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp avrundat till
närmaste hundratal kronor;
sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från
personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid
första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;
gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den
del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka
avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;
intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som
den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår
inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till näringsverksamhet som
utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;
-------------------------------------------------------
ränta enligt 61 §
lagen(1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt, 69 §
1 och 2 mom., 69 a § tredje
stycket eller 75 a § fjärde
stycket uppbördslagen
(1953:272), 36 § 3 mom.
lagen (1958:295) om
sjömansskatt, 22 § tullagen
(1973:670), 20 § lagen
(1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyl- dighet
beträffande vissa upp-
dragsersättningar, 5 kap. 13 §
lagen (1984:151) om
punktskatter och
prisregleringsavgifter, 40 §
lagen (1984:404) om
stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter,
24 § lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare, 32 och
34 §§ tullagen (1987:1065)
eller 16 kap. 15 § mervärdes-
skattelagen (1994:200);

-------------------------------------------------------
ränta enligt 61 §
lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt, 69 §
1 och 2 mom., 69 a § tredje
stycket eller 75 a § fjärde
stycket uppbördslagen
(1953:272), 22 § tullagen
(1973:670), 20 § lagen
(1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet
beträffande vissa
uppdragsersättningar, 5 kap.
13 § lagen (1984:151) om
punktskatter och prisreg-
leringsavgifter, 40 § lagen
(1984:404) om stämpelskatt
vid
inskrivningsmyndigheter,
24 § lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare, 32 och
34 §§ tullagen (1987:1065)
eller 16 kap. 15 § mervärdes-
skattelagen (1994:200);

ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 3 och 4 lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift om sådan
ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt inte uppgår till
500 kronor;
vad som utgör utgående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200).
Om mervärdesskatt ändå har räknats med vid inkomstredovisningen anses
skatten, om den betalats till staten, som en sådan speciell skatt för vilken
avdrag medges vid inkomsttaxeringen enligt denna lag. Till följd av detta utgör
belopp som har fallit bort, och för vilket avdrag medgetts vid
inkomsttaxeringen, skattepliktig intäkt vid inkomsttaxeringen.
Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtalsgruppsjukförsäkring
gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av anvisningarna till
22 §.

(Se vidare anvisningarna.)

42 §2
Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte
används som semesterbostad skall beräknas med ledning av i orten gällande
hyrespris eller, om tillfälle till sådan jämförelse saknas, efter annan lämplig
grund.
Värdet av produkter, varor eller andra förmåner, som ingår i lön eller
annan inkomst, beräknas till marknadsvärdet.
Bilförmån, kostförmån och vissa reseförmåner värderas enligt särskilda
grunder som anges i anvisningarna.

-------------------------------------------------------
Värdet av fri
kojplats ombord på fartyg
för sådan arbetstagare som
avses i punkt 1 av
anvisningarna till 49 §
skall bestämmas till 0
kronor.

-------------------------------------------------------
(Se vidare anvisningarna.)

46 §
2 mom.3 Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela
beskattningsåret, får dessutom göra avdrag:
1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,
som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den
utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;
2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter som
inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;
3) för obligatoriska socialförsäkringsavgifter som den skattskyldige, på
grund av utfört arbete, enligt slutligt fastställd debitering eller liknande
skall betala i överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen
(1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni 1992 om social
trygghet eller till följd av att den skattskyldige enligt rådets förordning
(EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpning av systemen för social
trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom
gemenskapen skall omfattas av ett annat lands lagstiftning om social trygghet, i
båda fallen under förutsättning att den avgiftsgrundande intäkten tas till
beskattning för beskattningsåret i Sverige;
6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret
för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av
arbetsgivare, i den omfattning som framgår av punkt 6 av anvisningarna;
7) för inbetalning som den skattskyldige under beskattningsåret har gjort
på pensionssparkonto i den omfattning som framgår av punkt 7 av anvisningarna.
-------------------------------------------------------
Har skattskyldig
under beskattningsåret varit
skyldig att betala
sjömansskatt, medges avdrag
för periodiskt understöd,
avgift för pensionsförsäkring
som anges i första stycket 6
och inbetalning på
pensionssparkonto som anges
i första stycket 7, endast i
den mån hänsyn inte tagits
till understödet, avgiften
eller inbetalningen vid
beräkningen av sjömansskatt.

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6 och för inbetalning som
avses i första stycket 7 medges endast i den mån avdrag inte får ske från intäkt
av särskild förvärvskälla.
Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av
beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på
nämnda tid.

48 §
2 mom.4Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i riket under
hela beskattningsåret, har rätt till kommunaltgrundavdrag enligt följande.
Grundavdraget uppgår till 0,24 basbelopp för taxerad inkomst som inte
överstiger 1,86 basbelopp. För taxerad inkomst som överstiger 1,86 men inte 3,04
basbelopp uppgår grundavdraget till 0,24 basbelopp ökat med 25 procent av det
belopp varmed den taxerade inkomsten överstiger 1,86 men inte 2,89 basbelopp.
För taxerad inkomst som överstiger 3,04 basbelopp uppgår grundavdraget till det
belopp som enligt föregående mening utgår vid en taxerad inkomst på 3,04
basbelopp minskat med 10 procent av det belopp varmed den taxerade inkomsten
överstiger 3,04 basbelopp, dock lägst till 0,24 basbelopp.
-------------------------------------------------------
Har skattskyldig
under beskattningsåret
uppburit lön eller annan
gottgörelse som utgör skat-
tepliktig inkomst enligt
lagen (1958:295) om
sjömansskatt skall
grundavdraget minskas med
en tolftedel för varje
period om trettio dagar för
vilken den skattskyldige
uppburit beskattningsbar
inkomst enligt nämnda lag
samt enligt 1 § 2 mom. lagen
skattepliktig dagpen- ning.

-------------------------------------------------------
Med basbelopp avses basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring för året före taxeringsåret.
-------------------------------------------------------
Grundavdraget får Grundavdraget får
inte överstiga den inte överstiga den
skattskyldiges inkomst av skattskyldiges inkomst av
näringsverksamhet som utgör näringsverksamhet som utgör
aktiv näringsverksamhet aktiv näringsverksamhet
enligt 11 kap. 3 § lagen om enligt 11 kap. 3 § lagen om
allmän försäkring och tjänst allmän försäkring och tjänst
minskad med avdrag som minskad med avdrag som
avses i 46 §. I inkomst av avses i 46 §. I inkomst av
tjänst inräknas därvid inte tjänst inräknas därvid inte
intäkt som avses i 32 § 1 intäkt som avses i 32 § 1
mom. första stycket h och i. mom. första stycket h och
Som avdrag enligt 46 § räknasi. Som avdrag enligt 46 §
därvid inte avdrag som på räknas därvid inte avdrag
grund av dispens enligt som på grund av dispens
punkt 6 tredje stycket av enligt punkt 6 fjärde
anvisningarna till 46 § stycket av anvisningarna
grundas på inkomst av passiv till 46 § grundas på inkomst
näringsverksamhet eller av passiv näringsverksamhet
intäkt som avses i 32 § 1 eller intäkt som avses i 32 §
mom. första stycket h. 1 mom. första stycket h.

Grundavdraget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

-------------------------------------------------------
Sjöinkomstavdrag

49 §5
Skattskyldig som
uppburit sjöinkomst medges
sjöin- komstavdrag med
18 000 kronor vid
anställning på svenskt
handels- fartyg som går i
närfart och med 27 000
kronor vid anställning på
svenskt handelsfartyg som
går i fjärrfart.
Sjöinkomstavdrag medges
med en
trehundrasextiofemtedel för
varje dag under vilken
sjöinkomst uppburits.
Sjöinkomstavdraget
avrundas till närmast hela
hundratal kronor. Avdrag
som slutar på 50 kronor
avrundas till närmast lägre
hundratal kronor.

50 §6

-------------------------------------------------------
Den taxerade Den taxerade
förvärvsinkomsten minskas medförvärvsinkomsten minskas
på beskattningsåret belöpandemed på beskattningsåret
avgifter enligt lagen belöpande avgifter enligt
(1994:1744) om allmänna lagen (1994:1744) om
egenavgifter och kommunalt allmänna egenavgifter,
grund- avdrag i nu nämnd kommunalt grund- avdrag
ordning. Det som därefter och, såvitt avser
återstår utgör beskattningsbarskattskyldig som uppburit
förvärvsinkomst. sjöinkomst som avses i
punkt 1 av anvisningarna
till 49 §, sjöinkomstavdrag
i nu nämnd ordning. Det som
därefter återstår utgör
beskattningsbar för-
värvsinkomst.

100

Anvisningarna
till 23
-------------------------------------------------------
21.7 Avdrag får göras 21. Avdrag får göras
för avgift för för avgift för
pensionsförsäkring och för pensionsförsäkring och för
inbetalning på eget inbetalning på eget
pensions- sparkonto. pensions- sparkonto.
Avdraget beräknas på inkomst Avdraget beräknas på inkomst
av näringsverksamhet och av näringsverksamhet och
inkomst av kapital i den inkomst av kapital i den
omfattning som anges i 46 § omfattning som anges i 46 §
2 mom. första stycket 6 och 2 mom. första stycket 6
7 och fjärde stycket, i och 7 och fjärde stycket, i
punkt 6 första - fjärde punkt 6 första - femte
styckena och sjätte stycket styckena och sjunde
samt i punkt 7 av stycket samt i punkt 7 av
anvisningarna till 46 §. anvisningarna till 46 §.

till 32 §
-------------------------------------------------------
7.8 Förmån av fri
resa till eller från
fartyg, eller
kostnadsersättning för sådan
resa, som arbetstagare
som avses i punkt 1 av
anvis- ningarna till 49 §
fått skall, under
förutsättning att fartyget är
arbetstagarens
tjänsteställe, inte tas upp
till beskattning. Vad nu
sagts gäller inte om
fartyget är ett
passagerarfartyg som går i
närfart med fastställd
tidtabell.

till 33 §

-------------------------------------------------------
3 e Vad som sagts i
punkterna 3, 3a och 3 b
gäller inte sådana
arbetstagare som avses i
punkt 1 av anvisningarna
till 49 § vid vistelse
ombord.
Skattskyldig som
avses i punkt 1 av
anvisningarna till 49 §
skall anses ha sitt
tjänsteställe på det fartyg
där han eller hon fullgör
sitt arbete.

101

till 46 §

6.9 Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om
försäkringen ägs av den skattskyldige. Avdrag medges inte om försäkringen
förvärvats genom bodelning under äktenskapet utan att mål om äktenskapsskillnad
pågått.
Avdraget får, tillsammans med avdrag för sådan inbetalning på
pensionssparkonto som avses i punkt 7, inte överstiga summan av
-------------------------------------------------------
1. den
skattskyldiges inkomst av
näringsverksamhet som utgör
aktiv näringsverksamhet
enligt 11 kap. 3 § lagen
(1962:381) om allmän
försäkring före avdrag enligt
punkt 21 av anvisningarna
till 23 §, före avdrag för
särskild löneskatt på
pensionskostnader enligt
punkt 23 av anvisningarna
till 23 § på sådan
pensionsförsäkring som avses
i denna anvisningspunkt och
på sådan inbetalning på
pensions- sparkonto som
avses i punkt 7 och före
avdrag för avsättning för
egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om
socialavgifter,
2. inkomst av tjänst,
med bortseende från sådan
intäkt som avses i 32 § 1
mom. första stycket h och i
och
3. inkomst ombord
enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt samt enligt 1 §
2 mom. nämnda lag
skattepliktig dagpenning för
an- tingen beskattningsåret
eller året närmast
dessförinnan
och beräknas med
hänsyn till storleken av
sådan inkomst. Avdraget får
uppgå till högst ett belopp
som motsvarar hälften av det
basbelopp som enligt lagen
om allmän försäkring bestämts
för året närmast före
taxeringsåret och dessutom i
fråga om
a. inkomst av aktiv
näringsverksamhet till
sammanlagt högst 25 procent
av inkomsten före avdrag
enligt punkt 21 av
anvisningarna till 23 §, före
avdrag för särskild löneskatt
på pensions- kostnader
enligt punkt 23 av
anvisningarna till 23 § på
sådan pensions- försäkring som
avses i denna
anvisningspunkt och på sådan
inbetalning på pensions-
sparkonto som avses i punkt
7 och före avdrag för
avsättning för egenavgifter
enligt lagen om
socialavgifter till den del
den inte överstiger tjugo
gånger nämnda bas- belopp
samt högst 20 procent av den
del av nyss nämnda inkomst
som överstiger tjugo men
inte fyrtio gånger nämn- da
basbelopp,
b. inkomst av
anställning om den
skattskyldige helt saknar
pensionsrätt i anställning
och inte är anställd i ett
aktiebolag eller en
ekonomisk förening vari han
har sådant bestämmande
inflytande som avses i
punkt 20 e femte stycket av
anvisningarna till 23 § till
sammanlagt högst 35 procent
av inkomsten till den del
den inte överstiger tjugo
gånger nämnda basbelopp samt
högst 25 procent av den del
av inkomsten som överstiger
tjugo men inte trettio
gånger nämnda basbelopp eller
c. annan inkomst av
tjänst, med bortseende från
sådan intäkt som avses i 32 §
1 mom. första stycket h och
i, och inkomst ombord
enligt lagen om sjömansskatt
samt enligt 1 § 2 mom. nämnda
lag skattepliktig
dagpenning till högst 5
procent av den del av
inkomsten som överstiger tio
men inte tjugo gånger samma
basbelopp. - Avdrag enligt
detta stycke beräknas i sin
helhet antingen på inkomst
som skall tas upp till
beskattning under beskatt-
ningsåret eller på inkomst
året närmast dessförinnan. Om
den skattskyldige har
inkomst av aktiv
näringsverksamhet från mer än
en förvärvskälla får avdrag
beräknat enligt detta stycke
inte överstiga det avdrag
som kunnat göras om
inkomsten varit hänförlig
till en och samma
förvärvskälla. Har den
skattskyldige inkomster som
kan grunda rätt till avdrag
enligt detta stycke både i
inkomstslaget
näringsverksamhet och som
allmänt avdrag skall den del
av avdraget som beräknas på
ett halvt basbelopp fördelas
efter respektive avdrags-
grundande inkomsts andel av
de sammanlagda
avdragsgrundande
inkomsterna.

-------------------------------------------------------
1. den
skattskyldiges inkomst av
näringsverksamhet som utgör
aktiv näringsverksamhet
enligt 11 kap. 3 § lagen
(1962:381) om allmän
försäkring före avdrag enligt
punkt 21 av anvisningarna
till 23 §, före avdrag för
särskild löneskatt på
pensionskostnader enligt
punkt 23 av anvisningarna
till 23 § på sådan
pensionsförsäkring som avses
i denna anvisningspunkt och
på sådan inbetalning på
pensions- sparkonto som
avses i punkt 7 och före
avdrag för avsättning för
egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om
socialavgifter och
2. inkomst av tjänst,
med bortseende från sådan
intäkt som avses i 32 § 1
mom. första stycket h och i.
Avdraget beräknas med
hänsyn till storleken av
sådan inkomst som avses i 1
och 2 och får uppgå till högst
ett belopp som motsvarar
hälften av det basbelopp som
enligt lagen om allmän
försäkring bestämts för året
närmast före taxeringsåret och
dessutom i fråga om
a. inkomst av aktiv
näringsverksamhet till
sammanlagt högst 25 procent
av inkomsten före avdrag
enligt punkt 21 av
anvisningarna till 23 §, före
avdrag för särskild löneskatt
på pensions- kostnader
enligt punkt 23 av
anvisningarna till 23 § på
sådan pensionsförsäkring som
avses i denna
anvisningspunkt och på sådan
inbetalning på pensions-
sparkonto som avses i punkt
7 och före avdrag för
avsättning för egenavgifter
enligt lagen om
socialavgifter till den del
den inte överstiger tjugo
gånger nämnda basbelopp samt
högst 20 procent av den del
av nyss nämnda inkomst som
över- stiger tjugo men inte
fyrtio gånger nämnda
basbelopp,
b. inkomst av
anställning om den
skattskyldige helt saknar
pensionsrätt i anställning
och inte är anställd i ett
aktiebolag eller en
ekonomisk förening vari han
har sådant bestämmande
inflytande som avses i
punkt 20 e femte stycket av
anvisningarna till 23 § till
sammanlagt högst 35 procent
av inkomsten till den del
den inte överstiger tjugo
gånger nämnda basbelopp samt
högst 25 procent av den del
av inkomsten som över-
stiger tjugo men inte
trettio gånger nämnda
basbelopp eller
c. annan inkomst av
tjänst, med bortseende från
sådan intäkt som avses i 32 §
1 mom. första stycket h och
i, till högst 5 procent av
den del av inkomsten som
överstiger tio men inte
tjugo gånger samma
basbelopp. - Avdrag enligt
detta stycke beräknas i sin
helhet antingen på inkomst
som skall tas upp till
beskattning under
beskattningsåret eller på
inkomst året närmast
dessförinnan. Om den
skattskyldige har inkomst
av aktiv närings- verksamhet
från mer än en förvärvskälla får
avdrag be- räknat enligt
detta stycke inte överstiga
det avdrag som kunnat göras
om inkomsten varit hänförlig
till en och samma
förvärvskälla. Har den
skattskyldige inkomster som
kan grunda rätt till avdrag
enligt detta stycke både i
inkomstslaget närings-
verksamhet och som allmänt
avdrag skall den del av
avdraget som beräknas på ett
halvt basbelopp fördelas
efter respektive
avdragsgrundande inkomsts
andel av de sammanlagda
avdragsgrun- dande
inkomsterna.

Om särskilda skäl föreligger får skattemyndigheten efter ansökan
besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring respektive inbetalning på
pensionssparkonto får medges med högre belopp än som följer av bestämmelserna i
föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som
redovisar inkomst som är att anse som inkomst endast av tjänst med bortseende
från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i men som i
huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får avdrag medges högst med belopp,
beräknat som för skattskyldig som avses i andra stycket b. Har sådan
skattskyldig erhållit särskild ersättning i samband med att anställning upphört
och har han ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges
med högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får
dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk
förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i
punkt 20 e femte stycket av anvisningarna till 23 §. Har skattskyldig, som -
själv eller genom förmedling av juridisk person - bedrivit näringsverksamhet,
upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej
skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på inkomst
av kapital som är hänförlig till försäljning av förvärvskällan före avdraget, på
inkomst av passiv näringsverksamhet enligt lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster före avdraget samt på sådan intäkt av
tjänst som avses i 32 § 1 mom. första stycket h. Avdraget får i detta fall
beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivit
näringsverksamheten, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av
avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra
möjligheter till avdrag för avgift och inbetalning som avses i 46 § 2 mom.
första stycket 6 och 7. Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för
varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen
om allmän försäkring bestämts för det år driften i förvärvskällan upphört och ej
heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som inkomst av
förvärvskällan i förekommande fall före avdraget, före avdrag för särskild
löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av anvisningarna till 23 § på
sådan pensionsförsäkring som avses i denna anvisningspunkt och på sådan
inbetalning på pensionssparkonto som avses i punkt 7 och före avdrag för
avsättning för egenavgifter enligt lagen om socialavgifter och sådan inkomst av
kapital som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av
förvärvskällan. Har skattemyndigheten enligt punkt 1 tredje stycket av
anvisningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, anger
skattemyndigheten det högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen
får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om
avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla.
Skattemyndighetens beslut i fråga som avses i detta stycke får överklagas hos
Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.
Har skattskyldig erlagt avgift eller gjort inbetalning som avses i 46 § 2
mom. första stycket 6 och 7 men har avdrag för avgiften eller inbetalningen helt
eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i andra stycket, medges
avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret.
Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift och
gjord inbetalning sistnämnda år överstiger vad som anges i andra stycket.
Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift
eller inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 inte med högre
belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från olika
förvärvskällor och övriga avdrag enligt 46 §. Avdrag, som på grund av vad nu
sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsår då avgiften
betalades eller inbetalningen skedde, får utnyttjas senast vid taxeringen för
sjätte beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får
avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt 46 § gjorts.
-------------------------------------------------------
Om avdrag medges Om avdrag medges
enligt tredje stycket sjätte enligt fjärde stycket sjätte
meningen på grund av att meningen på grund av att
aktier eller andelar i aktier eller andelar i
fåmans- företag avyttrats fåmans- företag avyttrats
skall avdraget i första hand skall avdraget i första
göras som allmänt avdrag. hand göras som allmänt
Avdraget begränsas till ett avdrag. Avdraget begränsas
belopp motsvarande det till ett belopp
lägsta av den del av vinsten motsvarande det lägsta av
vid avyttringen som tas upp den del av vinsten vid
som intäkt av tjänst och avyttringen som tas upp
inkomsten av tjänst före som intäkt av tjänst och
avdraget. Till den del inkomsten av tjänst före
avdraget inte kan utnyttjas avdraget. Till den del
som allmänt avdrag får avdragavdraget inte kan
göras i inkomstslaget utnyttjas som allmänt
kapital enligt 3 § 2 mom. avdrag får avdrag göras i
sjätte stycket lagen inkomstslaget kapital
(1947:576) om statlig in- enligt 3 § 2 mom. sjätte
komstskatt. I det fall stycket lagen (1947:576)
avdrag medges på grund av om statlig inkomstskatt. I
att andelar i fåmansägt det fall avdrag medges på
handelsbolag avyttrats grund av att andelar i
skall avdrag göras i fåmansägt handelsbolag
inkomstslaget kapital avyttrats skall avdrag
enligt 3 § 2 mom. sjätte göras i inkomstslaget
stycket lagen om statlig kapital enligt 3 § 2 mom.
inkomstskatt. sjätte stycket lagen om
statlig inkomstskatt.

till 49 §
-------------------------------------------------------
1.1o Som sjöinkomst
räknas inkomst i form av
lön, naturaförmåner eller
annan ersättning för sådan
arbetstagare som enligt
sjömanslagen (1973:282)
anses som sjöman, om denna
är anställd i redarens tjänst
ombord på svenskt
handelsfartyg. Med
anställning hos redare
likställs anställning hos
annan arbetsgivare som
redaren antagit som
entreprenör. Till sjöinkomst
räknas inte bara vad
sjömannen uppbär från redaren
utan även dricks- pengar
och dylikt. Vidare räknas
till sjöinkomst inkomster
som enligt det föregående
uppbärs ava) den som för
redarens räkning tjänstgör
som kontrollant under
fartygs byggande eller
biträder vid fartygs
utrustning för att senare
tillträda befattning på
fartyget, och
b) den som före
leveransen av ett fartyg,
som är under byggnad, och
innan tjänstgöring ombord
påbörjats inställer sig på
fartyget för att lära känna
det och dess tekniska
utrustning m.m.
Har sjöman anställts
för att tillträda befattning
på ett visst fartyg, skall
lön eller annan ersättning
som utgår under en kortare
väntetid anses utgöra
inkomst ombord på fartyget.
Har sjöman mönstrat av från
tjänst ombord på ett visst
fartyg för att tillträda
tjänst ombord på ett annat
fartyg som tillhör samma
redare, skall ersättning
som utgår under en kortare
väntetid anses som utbetald
i tjänsten ombord på det
förra fartyget.
2. Med anställning på
ett svenskt handelsfartyg
avses anställning på ett
fartyg enligt 1 kap. 1 §
sjölagen (1994:1009) som
används till handelssjöfart
eller resandes
fortskaffande eller till
annat ändamål som har
gemenskap med
handelssjöfarten.
Med anställning på
ett svenskt handelsfartyg
likställs a)
en anställning på ett
utländskt handelsfartyg som
en svensk redare hyr i
huvudsak obemannat, om
anställningen sker hos
redaren eller någon av
redaren anlitad
arbetsgivare,
b) anställning på ett
svenskt handelsfartyg som
hyrs ut till utländsk
redare i huvudsak
obemannat om anställningen
sker hos fartygets ägare
eller någon av ägaren
anlitad arbetsgivare.
3. I denna lag
avses medi n r e f a r t:
fart inom landet
huvudsakligen i hamnar
eller på floder, kanaler
eller insjöar eller
inomskärs vid kusterna
eller i Kalmarsund,
n ä r f a r t:
linjefart mellan svenska
hamnar utanför öppen kust
eller utomskärs vid
kusterna samt linjefart
mellan svensk och utländsk
hamn, eller mellan
utländska hamnar, dock ej
linjefart bortom linjen
Hanstholm - Lindesnäs eller
bortom Cuxhaven,
f j ä r r f a r t:
annan fart än inre fart och
närfart.
4. Riksskatteverket
skall årligen lämna besked
beträffande de fartyg
ombord på vilka de anställda
skall få sjöinkomstavdrag
enligt 49 § och
skattereduktion enligt 2 §
4 mom. andra stycket
uppbördslagen (1953:272)
samt beträffande vilket
fartområde som fartyget går
i. Riksskatteverkets
beslut får inte överklagas.
En redare skall
före den 1 oktober till
Riksskatteverket lämna
uppgift för nästkommande år
om svenska handelsfartyg
med en bruttodräktighet om
minst 100 rörande
1) storleken av
fartyg som redaren skall
använda i sin
näringsverksamhet,
2) den fart som
fartygen är avsedda att
användas i, och
3) entreprenör som
redaren anlitar för sin
verksamhet ombord
samt
4) övriga förhållanden
som kan vara av betydelse
för Riksskatteverket vid
handläggning av ärenden om
klassificering.
Inträffar ändring i
förhål- lande om vilken
uppgift lämnats är redaren
skyldig att snarast anmäla
detta till
Riksskatteverket.

_______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första
gången vid 1999 års taxering.
2. Äldre bestämmelser i 19 § tillämpas i fråga om ränta som utgår enligt
36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt och som betalas ut efter
ikraftträdandet.

1 Lydelse enligt prop. 1995/96:152.
2 Lydelse enligt prop. 1995/96:152.
3 Senaste lydelse 1995:1521.
4 Senaste lydelse 1995:547.
5 Förutvarande 49 § upphävd genom 1990:650.
6 Senaste lydelse 1994:1677
7 Senaste lydelse 1993:938.
8 Förutvarande punkt 7 av anvisningarna till 32 § upphävd genom 1990:650.
9 Senaste lydelse 1995:919.
10 Förutvarande anvisningar till 49 § upphävda genom 1990:650.

102

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
dels att 1 § 4 mom., 3 § 2 mom. och 9 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 8 a §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §
-------------------------------------------------------
4 m o m.1 4 m o m.
Beträffande statlig Beträffande statlig
inkomstskatt i form av inkomstskatt i form av
kupongskatt för utdelning på kupongskatt för utdelning på
aktie i svenskt aktiebolag aktie i svenskt aktiebolag
och beträffande sjömansskatt skall gälla vad därom finnes
skall gälla vad därom finnes särskilt stadgat.
särskilt stadgat.

3 §
2 mom.2 Från intäkt av kapital får avdrag göras för omkostnader för
intäkternas förvärvande samt, såvitt gäller fysisk person som har varit bosatt i
Sverige under beskattningsåret och svenskt dödsbo, för ränteutgift och förlust
(realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana
förpliktelser som anges i 1 mom., i den mån inte annat anges i 31 § femte
stycket, allt under förutsättning att avdrag inte skall göras från intäkt av
näringsverksamhet. Avdrag för realisationsförlust får dock göras av annan fysisk
person om skattskyldighet skulle ha förelegat för realisationsvinst på den
avyttrade egendomen.
Till realisationsförlust hänförs även valutakursförlust på fordringar och
skulder i utländsk valuta.
Särskilda bestämmelser om avdrag för realisationsförlust finns i 25 § 11
mom., 26 § 10 mom., 27 § 5 och 6 mom. samt 29 § 2 mom. Avdrag för
realisationsförlust på egendom som avses i 28, 30 och 31 §§ och i fall som avses
i 13 mom. medges med 70 procent av förlusten.
Förvaltningskostnader får dras av endast till den del de överstiger 1 000
kronor under beskattningsåret.
Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra
liknande insatser i lotteri.
-------------------------------------------------------
Från intäkt av kapital
får avdrag också göras för
avgift för pensionsförsäkring
i den omfattning som anges
i punkt 6 tredje och sjätte
styckena av anvisningarna
till 46 §
kommunalskattelagen
(1928:370) och för avdrag i
motsvarande omfattning för
inbetalning på
pensionssparkonto enligt
punkt 7 av nämnda
anvisningar.

-------------------------------------------------------
Från intäkt av kapital
får avdrag också göras för
avgift för pensionsförsäkring
i den omfattning som anges
i punkt 6 fjärde och sjunde
styckena av anvisningarna
till 46 §
kommunalskattelagen
(1928:370) och för avdrag i
motsvarande omfattning för
inbetalning på
pensionssparkonto enligt
punkt 7 av nämnda
anvisningar.

Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår att
uppskovsavdrag får göras i vissa fall.
Avdrag enligt detta moment får inte göras för omkostnader och förluster
avseende tillgångar hänförliga till ett pensionssparkonto.

-------------------------------------------------------
8 a §
Skattskyldig fysisk
person, som varit bosatt
här i riket under
beskattningsåret och som
har uppburit sjöinkomst som
avses i punkt 1 av
anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen
(1928:370) har rätt till
sjöinkomstavdrag enligt
bestämmelserna i 49 § samma
lag.

9 §3
-------------------------------------------------------
Den taxerade Den taxerade
förvärvsinkomsten minskas medförvärvs- inkomsten minskas
på beskattningsåret belöpandemed på beskattningsåret
avgifter enligt lagen belöpande avgifter enligt
(1994:1774) om allmänna lagen (1994:1744) om
egenavgifter och statligt allmänna egenavgifter,
grundavdrag i nu nämnd statligt grundavdrag och
ordning. Det som därefter sjöinkomstavdrag i nu nämnd
återstår utgör be- ordning. Det som därefter
skattningsbar återstår utgör be-
förvärvsinkomst. skattningsbar förvärvsin-
komst.

_________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången
vid 1999 års taxering.

1 Senaste lydelse 1990:651.
2 Senaste lydelse 1993:1544.
3 Senaste lydelse 1994:1678.

103

4 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 13 och 17 §§ taxeringslagen (1990:324)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.
13 §1
Omprövar skattemyndigheten självmant ett taxeringsbeslut, får
omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges fördel meddelas före utgången
av det femte året efter taxeringsåret.
Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av det
femte året efter taxeringsåret, om det föranleds av
1. skattemyndighets taxeringsbeslut eller allmän förvaltningsdomstols
beslut i mål om taxering avseende annat
taxeringsår eller annan skattskyldig,
2. allmän förvaltningsdomstols beslut om tillägg till eller ändring i
fastighetstaxering,
3. skattemyndighets beslut om fastighetstaxering enligt
fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
-------------------------------------------------------
4. beslut av
Riksskatteverket, kammarrätt
eller Regeringsrätten
angående sjömansskatt, 4. beslut om
5. beslut om utländsk utländsk skatt eller om
skatt eller om obligatoriska avgifter som
obligatoriska avgifter som avses i 46 § 2 mom. första
avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 kom-
stycket 3 kom- munalskattelagen
munalskattelagen (1928:370).
(1928:370).

Även om tiden för omprövning enligt första stycket har gått ut får
skattemyndigheten till den skattskyldiges fördel självmant ompröva ett beslut om
skattetillägg så länge beslutet i den taxeringsfråga som föranlett
skattetillägget inte har vunnit laga kraft.

17 §2
Eftertaxering får också ske
1. vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart
förbiseende,
2. när kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter saknats eller varit
felaktig,
-------------------------------------------------------
3. när en ändring i 3. när en ändring i
ett taxeringsbeslut ett taxeringsbeslut
föranleds av beslut som föranleds av beslut som
anges i 13 § andra stycket 1 anges i 13 § andra stycket
- 5. 1 - 4.

________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången
vid 1999 års taxering.

1 Senaste lydelse 1993:1562.
2 Senaste lydelse 1991:1902.

104

5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter
dels att 3 kap. 36 § skall upphöra att gälla,
dels att 2 kap. 4, 6 och 33 §§ samt 3 kap. 5 § skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 3 kap. 35 § skall lyda Kontrolluppgifter
och om ackordsöverskott
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 3 kap.10 §, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.4 §1
Fysisk person skall lämna självdeklaration
1. när hans bruttointäkter av tjänst i andra fall än som avses i 32 § 1
mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) och av aktiv
näringsverksamhet, under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 24
procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för året
före taxeringsåret och inte annat följer av 6 §,
2. när hans bruttointäkter av tjänst i fall som avses i 32 § 1 mom.
första stycket h eller i kommunalskattelagen och av passiv näringsverksamhet
uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
3. när han haft bruttointäkter av kapital av annat slag än avkastning för
vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt 3 § 2 mom. tredje stycket
uppbördslagen (1962:381) och bruttointäkterna av kapital uppgått till sammanlagt
minst 100 kronor,
-------------------------------------------------------
4. om han inte varit 4. om han inte
bosatt i Sverige under hela varit bosatt i Sverige
beskatt- ningsåret eller om under hela be-
han under beskattningsåret skattningsåret när
betalat sjö- mansskatt, när bruttointäkterna uppgått
bruttointäkterna uppgått tilltill sammanlagt minst 100
sammanlagt minst 100 kronor,
kronor,

5. när hans tillgångar av den art som anges i 3 § 1 mom. den upphävda
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt vid beskattningsårets utgång haft
ett värde som överstiger 900 000 kronor, eller
-------------------------------------------------------
6. när underlag för 6. när underlag för
skogsvårdsavgift, statlig statlig fastighetsskatt,
fastighetsskatt, avkastningsskatt på
avkastningsskatt på pensionsmedel eller
pensionsmedel eller särskild särskild löneskatt på
löneskatt på pensionskostnader skall
pensionskostnader skall fastställas för honom.
fastställas för honom.

Vid bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket skall
hänsyn inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet för vilken skattskyldighet
inte föreligger enligt kommunalskattelagen, lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt eller den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt. Däremot
skall hänsyn tas till sådan inkomst eller förmögenhet som enligt
dubbelbeskattningsavtal skall vara helt eller delvis undantagen från beskattning
i Sverige.
Har makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och
levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft förmögenhet, skall
vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn till makarnas
sammanlagda förmögenhet.
Skall någon enligt den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt
taxeras för förmögenhet som tillhör barn eller någon annan, skall hänsyn tas
därtill när deklarationsskyldigheten bedöms.

6 §2
För den som inte haft inkomst av aktiv näringsverksamhet eller annan
inkomst av tjänst än folkpension och pensionstillskott enligt 2 § lagen
(1969:205) om pensionstillskott eller allmän tilläggspension som föranlett
avräkning av sådant pensionstillskott gäller i stället för vad som sägs i 4 §
första stycket 1 följande. Skyldighet att lämna självdeklaration föreligger
endast om den uppburna pensionen överstiger för gift skattskyldig 134,0 procent
och för annan skattskyldig 151,5 procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring minskat enligt tredje stycket samma lagrum.
Gränsen 151,5 procent av sistnämnda belopp gäller också gift skattskyldig som
under någon del av året uppburit folkpension som ogift.
Som folkpension räknas inte barnpension och vårdbidrag.

-------------------------------------------------------
För den som haft
inkomst av tjänst endast i
form av sjöinkomst gäller
förutom vad som sägs i 4 §
första stycket 1 följande.
Även om bruttointäkten av
tjänst överstiger 24 procent
av basbeloppet enligt
lagen (1962:381) om allmän
försäkring för året före
taxeringsåret, föreligger
skyl- dighet att lämna
självdeklaration endast om
den uppburna sjöinkomsten
överstiger det
sjöinkomstavdrag som skall
medges enligt 49 §
kommunalskattelagen
(1928:370).

105

33 §3

-------------------------------------------------------
Den som i varaktigt Den som i varaktigt
bedriven näringsverksamhet bedriven näringsverksamhet
biträder biträder
deklarationsskyldiga med deklarationsskyldiga med
att upprätta att upprätta
självdeklaration, kan för självdeklaration, kan för
sådana deklarationsskyldiga sådana deklarationsskyldiga
som skall lämna särskild som skall lämna särskild
själv- deklaration enligt 13 §själv- deklaration enligt
1 - 5 efter ansökan få 13 § 1 - 4 efter ansökan få
tillstånd att enligt tillstånd att enligt
tidsplan lämna deklarationer tidsplan lämna
under tiden den 1 april - deklarationer under tiden
den 15 juni under den 1 april - den 15 juni
taxeringsåret. Vid ansök- under taxeringsåret. Vid
ningshandlingen skall fogas ansök- ningshandlingen
förteckning över de dek- skall fogas förteck- ning
larationsskyldiga. Om över de
tillståndet medges, skall deklarationsskyldiga. Om
den som är upptagen i till ståndet medges, skall
förteckningen anses ha fått den som är upptagen i
anstånd med att lämna förteckningen anses ha fått
deklarationen till den dag anstånd med att lämna
då deklaration senast få deklarationen till den dag
lämnas enligt tidsplanen. då deklaration senast få
lämnas enligt tidsplanen.

Ansökan enligt första stycket görs hos och prövas av skattemyndigheten i
det län inom vilken sökanden utövar sin näringsverksamhet.

3 kap.
5 §4
Uppgiftsskyldighet enligt 4 § föreligger först efter föreläggande av
skattemyndigheten beträffande
1. ersättning och förmån med anledning av tillfälligt arbete, som getts
ut av fysisk person eller dödsbo och inte utgör omkostnad i näringsverksamhet,
om avdrag för preliminär A-skatt inte har gjorts och det som mottagaren
sammanlagt fått haft ett lägre värde än 1 000 kronor för hela året,
-------------------------------------------------------
2. ersättning och 2. ersättning och
förmån med anledning av förmån med anledning av
tillfälligt arbete i andra tillfälligt arbete i andra
fall än som avses i 1 om det fall än som avses i 1 om
som mottagaren sammanlagt det som mottagaren
fått haft ett lägre värde än sammanlagt fått haft ett
100 kronor för hela året, lägre värde än 100 kronor för
hela året samt förmån av fri
kojplats för arbetstagare
som avses i punkt 1 av
anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen
(1928:370),

3. följande slag av ersättningar om det har angetts i kontrolluppgiften
att sådan ersättning har lämnats
a) kostnadsersättning för resa i tjänsten med allmänt
kommunikationsmedel, hyrbil eller taxi, motsvarande gjorda utlägg,
-------------------------------------------------------
b) kostnadsersättning
för logi vid sådan resa i
tjänsten som avses i punkt 3
av anvisningarna till 33 §
kommunalskattelagen
(1928:370), motsvarande
gjorda utlägg,

-------------------------------------------------------
b) kostnadsersättning
för logi vid sådan resa i
tjänsten som avses i punkt 3
av anvisningarna till 33 §
kommunalskattelagen,
motsva- rande gjorda utlägg,
c) representationsersättning, motsvarande gjorda utlägg,
d) ersättning för ökade levnadskostnader vid sådan resa i tjänsten som
avses i punkterna 3 och 3 a av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen eller
för kostnader för resa med egen bil i tjänsten, i den mån ersättningarna enligt
10 § första - tredje styckena uppbördslagen (1953:272) inte skall ligga till
grund för beräkning av preliminär A-skatt.

-------------------------------------------------------
10 §
Kontrolluppgift om
sjöinkomst skall även ange
antalet arbetsdagar som
tjänstgöringen omfattar samt
på vilket fartyg och i
vilket fartområde som
tjänst- göringen ägt rum.

___________________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.2. Bestämmelserna i 2 kap.
4 och 6 §§ samt 3 kap. 5 och 10 §§ tillämpas första gången vid 1999 års
taxering.
3. Äldre bestämmelser om redares kontrolluppgiftsskyldighet i 3 kap.
36 § gäller fortfarande i fråga om inkomst enligt sjömansskattelagen (1958:295).

1 Lydelse enligt prop. 1995/96:198.
2 Senaste lydelse 1995:1522.
3 Senaste lydelse 1994:483.
4 Senaste lydelse 1992:681.
6 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1981:691)1 om socialavgifter
dels att 5 kap. 2 § skall upphöra att gälla,
dels att 2 kap. 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.
2 §
En arbetsgivare som sysselsätter sjömän skall på den ersättning som
utgetts till sådana för varje år betala även sjömanspensionsavgift med 1,20
procent.
I fråga om sjömän skall sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift
beräknas efter de procentsatser som regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, Riksförsäkringsverket årligen fastställer. Procentsatserna skall
utgöra den andel av de i 1 § första stycket 1 och 2 angivna procentsatserna som
svarar mot förhållandet mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på
svenska handelsfartyg i medeltal för den 30 september de tre år som närmast
föregått det år då procentsatserna fastställs. Hänsyn skall därvid inte tas till
fartyg med en bruttodräktighet understigande 300. Procentsatserna beräknas med
två decimaler.
-------------------------------------------------------
Med sjöman avses i Med sjöman avses i
denna lag den som skall denna lag arbetstagare
betala sjömansskatt enligt 1 §som avses i punkt 1 av
1 mom. första stycket lagen anvisningarna till 49 §
(1958:295) om sjömansskatt. kommunalskattelagen
(1928:370).

______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre föreskrifter gäller
dock fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före utgången av år 1997.

1 Lagen omtryckt 1989:633.
7 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 4 § och 20 kap. 1 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring 1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.
4 §2
Till grund för beräkning av inkomst av anställning och inkomst av annat
förvärvsarbete under visst år skall läggas den försäkrades taxering till statlig
inkomstskatt avseende nämnda år. Avser taxeringen beskattningsår som ej
sammanfaller med kalenderår, skall inkomst under beskattningsåret anses hava
åtnjutits under det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret.
Närmare bestämmelser rörande beräkningen av inkomst av anställning och
inkomst av annat förvärvsarbete beslutas av riksdagen särskilt.
-------------------------------------------------------
Angående beräkningen Angående beräkningen av
av inkomst av anställning, inkomst av anställning, för
för vilken den försäkrade intevilken den försäkrade inte är
är skattskyldig här i riket skattskyldig här i riket
eller för vilken den enligt kommunalskattelagen
försäkrade har att betala (1928:370) finns det
sjömansskatt, finns det särskilda bestämmelser.
särskilda bestämmelser.

20 kap.
1 §
I denna lag avses, där ej annat framgår, med år kalenderår och med månad
kalendermånad.
Med sjöman avses, där ej annat framgår, arbetstagare som enligt
sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman.
Med anställning på svenskt handelsfartyg likställes anställning på
utländskt handelsfartyg som svensk redare förhyr i huvudsak obemannat, om
anställningen sker hos denne eller någon av honom anlitad arbetsgivare. Uthyres
svenskt handelsfartyg till utländsk redare i huvudsak obemannat, äga
bestämmelserna i denna lag tillämpning om anställningen sker hos fartygets ägare
eller någon av denne anlitad arbetsgivare.

-------------------------------------------------------
Bestämmelserna i 1
kap. 3 § andra stycket äga
icke tillämpning i fall då
lagen (1958:295) om
sjömansskatt enligt beslut
jämlikt 36 a § nämnda lag icke
skall till- lämpas.

106

___________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas från och med
den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om
sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.

1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1991:1838.
8 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 4 §§ lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2
-------------------------------------------------------
Pensionsgrundande Pensionsgrundande
inkomst enligt lagen inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän (1962:381) om allmän
försäkring bestäms av skatte-försäkring bestäms av skatte-
myndigheten i det län den myndigheten i det län den
försäkrade taxerats till försäkrade taxerats till
statlig inkomstskatt eller statlig inkomstskatt eller
skulle ha taxerats till skulle ha taxerats till
sådan skatt, om han varit sådan skatt, om den
bosatt i riket eller inte försäkrade varit bosatt i
haft att erlägga riket.
sjömansskatt.
Pensionsgrundande
inkomst för sjöman, som inte
är bosatt i riket, skall
bestämmas av Skatte-
myndigheten i Göteborgs och
Bohus län. För annan försäkrad än
För annan försäkrad änsom i första stycket sägs
som i första eller andra skall den
stycket sägs skall den pensionsgrundande
pensionsgrundande inkomsten inkomsten bestämmas av
bestämmas av Skattemyndigheten i
Skattemyndigheten i Stockholms län.
Stockholms län.

2 §3

-------------------------------------------------------
Pensionsgrundande Pensionsgrundande
inkomst skall, i den mån den inkomst skall, i den mån
utgörs av annan inkomst än den utgörs av annan inkomst
som avses i 3 §, bestämmas än som avses i 3 §, bestämmas
med ledning av den försäk- med ledning av den försäk-
rades taxering till statlig rades taxering till
inkomstskatt eller, såvitt statlig inkomstskatt.
gäller försäkrad som avses i 1 §Ändras ett taxeringsbeslut
första stycket lagen av förvalt- ningsdomstol
(1958:295) om sjömansskatt, eller - efter utgången av
med ledning av redares november taxeringsåret - av
redovisning enligt 14 § skattemyndighet, skall
nämnda lag. Ändras ett verkställd beräkning av
taxeringsbeslut av pensionsgrundande inkomst
förvaltningsdomstol eller - ändras endast om
efter utgången av november ändringsbeslutet föranleder
taxeringsåret - av avvikelse från nämnda
skattemyndighet, skall beräkning med minst 1 000
verkställd beräkning av kronor.
pensionsgrundande inkomst
ändras endast om
ändringsbeslutet föranleder
avvikelse från nämnda
beräkning med minst 1 000
kronor.

4 §4
Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall, utöver vad som
framgår av lagen om allmän försäkring, gälla följande.
-------------------------------------------------------
Värdet av Skattepliktiga
skattepliktiga förmåner i förmåner skall tas upp till
annat än pengar till ett värde som bestäms i
arbetstagare, som skall enlighet med 8 § första -
betala sjömansskatt, skall fjärde och sjätte styckena
uppskattas i enlighet med uppbördslagen (1953:272).
vad som föreskrivs av När skäl föreligger får
regeringen eller den avvikelse ske från
myndighet som regeringen förmånsvärde som
bestämmer. Skat- tepliktiga skattemyndigheten bestämt
förmåner skall i andra fall enligt 5 § andra stycket
tas upp till ett värde som lagen (1984:668) om uppbörd
bestäms i enlighet med 8 § av socialavgifter från
första - fjärde och sjätte arbetsgivare.
styckena uppbördslagen
(1953:272). När skäl
föreligger får avvikelse ske
från förmånsvärde som
skattemyndigheten bestämt
enligt 5 § andra stycket
lagen (1984:668) om uppbörd
av socialavgifter från
arbetsgivare.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader
som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, i den mån
kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger ettusen
kronor.
Särskilda föreskrifter angående beräkning av sådan inkomst av
anställning, som enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt hänförs till
intäkt av näringsverksamhet meddelas av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer.
Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete får från inkomst av en
viss förvärvskälla inte dras av underskott i annan förvärvskälla.

__________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången
när pensionsgrundande inkomst skall bestämmas för år 1998. Äldre föreskrifter i
2 § gäller fortfarande för tid före utgången av år 1997.

1 Lagen omtryckt 1976:1015.
2 Senaste lydelse 1991:507.
3 Senaste lydelse 1990:349.
4 Senaste lydelse 1993:1521.

107

9 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)1
dels att 2 § 4 mom., 8 § och 68 § 5 mom. skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer,12 a och 78 b §§,
av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §
-------------------------------------------------------
4 m o m.2
Skattereduk- tion medges
skattskyldig för underskott
av kapital enligt 3 § 14
mom. lagen (1947:576) om
statlig in- komstskatt.
Skattereduktionen skall
uppgå till 30 procent av den
del av underskottet som
inte överstiger 100 000
kronor och 21 procent av
återstoden. Om en
skattskyldig under
beskattningsåret har varit
skyldig att betala
sjömansskatt enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt
och denna har satts ned
enligt 12 § 4 mom. samma lag
på grund av underskott av
kapital skall
skattereduktionen dock
minskas med det belopp
varmed nedsättning har
skett.

Skattereduktion sker
endast i fråga om statlig
inkomstskatt, kommunal
inkomstskatt, skogsvård-
avgift och statlig
fastighetsskatt.

-------------------------------------------------------
4 m o m.
Skattereduktion medges
skattskyldig för underskott
av kapital enligt 3 § 14
mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt.
Skattereduktionen skall
uppgå till 30 procent av den
del av underskottet som
inte överstiger 100 000
kronor och 21 procent av
återstoden.

Skattereduktion
medges vidare skattskyldig
som uppburit sjöinkomst
enligt punkt 1 av
anvisningarna till 49 §
kommunaskattelagen
(1928:370).
Skattereduktionen uppgår
till 10 000 kronor för
sjöinkomst på svenskt han-
delsfartyg som går i närfart
och till 12 000 kronor för
sjöinkomst på svenskt
handelsfartyg som går i
fjärrfart. Vad som avses
med närfart och fjärrfart
framgår av punkt 3 av
anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen.
Skattereduktion för sjöin-
komst medges med en
trehundra- sextiofemtedel
för varje dag under vilken
den skattskyldige uppburit
sjöinkomst. Skattereduktion
sker i första hand för
sjöinkomst och därefter för
underskott i kapital.
Skattereduktion sker
endast i fråga om statlig
inkomstskatt, kommunal
inkomstskatt och statlig
fastighetsskatt.

Bestämmelserna om skattereduktion skall tillämpas vid debitering av
slutlig skatt, tillkommande skatt, preliminär F-skatt och särskild A-skatt samt
vid beslut om beräkning i enskilt fall av preliminär A-skatt. Öretal som
uppkommer vid beräkning av skattereduktion bortfaller.

8 §3
Åtnjuter skattskyldig jämte kontant inkomst andra förmåner skall preliminär
A-skatt beräknas efter inkomstförmånernas sammanlagda värde. Har den
skattskyldige utgett ersättning för en förmån skall förmånsvärdet sättas ned med
ersättningens belopp.
Värdet av bilförmån skall beräknas enligt punkt 2 av anvisningarna till
42 § kommunalskattelagen (1928:370). Andra stycket andra meningen av nämnda
anvisningspunkt skall dock tillämpas endast i fall som avses i sjätte stycket
nedan. Värdet av förmån av räntefritt lån eller lån där räntan understiger
marknadsräntan skall beräknas enligt punkt 10 tredje - femte styckena av
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen.
Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte är
semesterbostad skall beräknas enligt följande grunder. Riket delas in i områden
som är väsentligen enhetliga i fråga om boendekostnader. Förmånsvärdet av en
bostad inom varje område skall bestämmas till det genomsnittliga värdet beräknat
per kvadratmeter bostadsyta för jämförbara bostäder inom området. Om bostaden är
belägen utom tätort med närmaste omgivning skall dock värdet bestämmas till det
lägsta av nämnda genomsnittsvärden reducerat med tio procent.
-------------------------------------------------------
Värdet av annan förmån Värdet av annan förmån
än som avses i andra och än som avses i andra och
tredje styckena skall tredje styckena skall
beräknas enligt 42 § andra beräknas enligt 42 § andra
stycket kommunalskattelagen och fjärde styckena
samt punkt 1 andra och kommunalskatte- lagen samt
tredje styckena och punkt 3 punkt 1 andra och tredje
av anvisningarna till den styckena och punkt 3 av
paragrafen. anvisningarna till den
paragrafen.

Föreligger fall som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till
42 § kommunalskattelagen får skattemyndigheten bestämma värdet av förmånen med
hänsyn härtill.
Om skattemyndigheten bestämt värdet av förmånen enligt
bestämmelserna i 5 § andra stycket lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare skall detta värde användas även vid beräkning av preliminär
A-skatt.

-------------------------------------------------------
12 a §
För sjöman som avses
i första stycket punkt 1 av
anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen
(1928:370) skall preliminär
A-skatt i fall som avses i
4 § 1 mom. och 40 § tas ut
enligt de grunder som där
anges samt med beaktande
av att sjömannen erhåller
sjö- inkomstavdrag enligt
49 § kommunalskattelagen
samt skattere- duktion
enligt 2 § 4 mom. andra
stycket denna lag.

68 §
-------------------------------------------------------
5 m o m.4 Vad i 3 5 m o m. Vad i 3
och 4 mom. sägs äger och 4 mom. sägs äger
motsvarande tillämpning, då motsvarande tillämpning, då
den som är berättigad att den som är berättigad att
återfå skatt har att betala återfå skatt har att betala
sjömansskatt, särskild särskild inkomstskatt för
inkomstskatt för utomlands utomlands bosatta, särskild
bosatta, särskild in- inkomstskatt för utomlands
komstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
bosatta artister m.fl. eller kupongskatt.
eller kupongskatt.

I lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter
finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.

78 b §
-------------------------------------------------------
Har annan
arbetsgivare för sjöman än
redare fast driftställe i
riket bara på fartyg,
svarar redaren för att
arbetsgivaren fullgör sina
förpliktelser enligt denna
lag som om förpliktelserna
ålegat redaren själv. Har
redare till följd härav
betalat skattebelopp, får
redaren kräva tillbaka
beloppet av sjö- mannens
arbetsgivare. Därvid
tillämpas bestämmelserna i
76 §.
Bestämmelserna i 4 §
preskriptionslagen
(1981:130) gäller i fråga om
regressfordran enligt
första stycket.

______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas i fråga om
inkomster som uppburits efter utgången av år 1997. Äldre föreskrifter i 2 § 4
mom. gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången
av år 1997.

1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Senaste lydelse 1994:1866.
3 Senaste lydelse 1993:1516.
4Senaste lydelse 1991:593.
10 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare 1
dels att 31-35 och 37 §§ samt rubriken närmast före 31 § skall upphöra
att gälla,
dels att 2, 44, 68, 73 och 76 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 20 §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §2
I denna lag förstås med
lön: sådan lön eller annan ersättning enligt 2 kap. 3 - 5 §§ lagen
(1981:691) om socialavgifter på vilken arbetsgivaravgifter skall beräknas;
uppbördsdeklaration: sådan uppbördsdeklaration som anges i 54 § 1 mom.
uppbördslagen (1953:272);
månadsavgift: de arbetsgivaravgifter som skall redovisas enligt 4 §;
utgiftsår: det kalenderår för vilket arbetsgivaravgifter skall betalas;
årsavgift: summan av de arbetsgivaravgifter som belöper på utgiftsåret;
-------------------------------------------------------
r e d a r a v g i f
t: de arbetsgivaravgifter
som avser lön för vilken
sjömansskatt skall betalas;

restitutionsränta: ränta enligt 24 §;
anståndsränta: ränta enligt 13 §;
respitränta: ränta enligt 14 §.

20 §3
-------------------------------------------------------
Har annan
arbetsgivare för sjöman än
redare fast driftställe i
riket bara på fartyg,
svarar redaren för att
arbetsgivaren fullgör sina
förpliktelser enligt denna
lag som om förpliktelserna
ålegat redaren själv. Har
redare till följd härav
betalat agifter, får
redaren kräva tillbaka
beloppet av sjömannens
arbetsgivare. Därvid
tillämpas bestämmelserna i
76 § uppbördslagen
(1953:272).
Bestämmelserna i 4 §
preskriptionslagen
(1981:130) gäller i fråga om
regressfordran enligt
första stycket.

44 §
Frågor om avgiftstillägg som avser månadsavgift eller årsavgift som har
fastställts av skattemyndigheten prövas av myndigheten.
-------------------------------------------------------
Riksskatteverket Riksskatteverket får
och, när fråga är om i den ordning som gäller för
redaravgift, det allmänna överklagande enligt denna
ombudet för sjömansskatt får ilag hos länsrätten yrka att
den ordning som gäller för avgiftstillägg påförs.
överklagande enligt denna
lag hos läns- rätten eller,
när fråga är om redaravgift,
Sjömans- skattenämnden yrka
att av- giftstillägg påförs.

68 §
-------------------------------------------------------
Skattemyndighetens Skattemyndighetens
beslut får överklagas hos beslut får överklagas hos
länsrätten. länsrätten. Överklagandet
Sjömansskattekontorets skall vara skriftligt.
beslut får överklagas hos
sjömansskatte- nämnden.
Överklagandet skall
vara skriftligt.

73 §

-------------------------------------------------------
Överklagande av Riks- Överklagande av
skatteverket eller av det Riks-. skatteverket skall
allmänna ombudet för ha kommit in inom
sjömansskatt skall ha kommit tidsfrist som enligt 57,
in inom tidsfrist som 58 och 63 - 66 §§ gäller för
enligt 57, 58 och 63 - 66 §§ beslut om om- prövning på
gäller för beslut om initiativ av
omprövning på initiativ av skattemyndighet eller
skattemyndighet eller efter efter sådan tid men inom två
sådan tid men inom två månadermånader från den dag då det
från den dag då det överklagade beslutet med-
överklagade beslutet delades.
meddelades.

Överklagas ett omprövningsbeslut som avser efterprövning och yrkas
ändring till arbetsgivarens nackdel, skall över- klagandet ha kommit in inom två
månader från den dag då beslutet meddelades.

76 §4
Länsrättens beslut i fråga som avses i 6 § tredje stycket, 7 § eller 22 a
§ andra stycket får inte överklagas.
Överklagande av länsrättens beslut i fråga som avses i 13 § första
stycket får prövas av kammarrätten endast om den har meddelat
prövningstillstånd.
-------------------------------------------------------
Sjömansskattenämndens
beslut överklagas hos
kammarrätten inom den tid
som gäller vid överklagande
hos kammarrätten av nämndens
beslut enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt.
Beslut i fråga som avses i 6 §
tredje stycket, eller 22 a §
andra stycket får dock inte
överklagas.
Överklagande av Sjö-
mansskattenämndens beslut i
fråga som avses i 13 § första
stycket får prövas av
kammarrätten endast om den
har meddelat prövnings
tillstånd.
_____________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre föreskrifter gäller
dock fortfarande för avgifter som avser tid före utgången av år 1997.
2. De uppgifter som enligt äldre föreskrifter åvilar Sjö-
mansskattekontoret inom Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län skall även
efter den första januari 1998 utföras av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus
län. Skattemyndighetens beslut får överklagas hos länsrätten. Riksskatteverket
får överklaga skattemyndighetens beslut.
3. Ärenden om avgifter som anhängiggjorts hos Sjömansskattenämnden före
utgången av år 1997 behandlas av Länsrätten i Göteborgs och Bohus län.
3. Riksskatteverket övertar från och med den 1 januari 1998 det allmänna
ombudets för sjömansskatt uppgift i mål avseende överklagande av
Sjömansskattenämndens beslut.

1 Lagen omtryckt 1991:98.
Senaste lydelse av 32 § 1992:642.
Senaste lydelse av 34 § 1992:642.
2 Senaste lydelse 1992:642.
3 Förutvarande 20 § upphävd genom 1990:1318.
4 Senaste lydelse 1994:475.

11 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta

Härigenom föreskrivs att 5, 7 och 21 §§ lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §1 Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:
1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den
mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;
3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av
ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt
aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;
4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits
enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit
folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen
folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a §
sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen
om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda
lagrum angiven livränta, till den del beloppet överstiger den pension som skulle
ha utgått om sådan samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen
om allmän försäkring;
5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller
svensk kommun;
6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än
tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört av ett
svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige
enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande;
7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension eller
förmån, om förmån utgår från Sverige på grund av förutvarande tjänst och den
tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;
8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till
smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i
fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;
9. dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371)
om kontant arbetsmarknadsstöd;
10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349);
11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;
-------------------------------------------------------
12. återfört avdrag för 12. återfört avdrag
egenavgifter enligt lagen för egenavgifter enligt
(1981:691) om lagen (1981:691) om
socialavgifter, socialavgifter,
egenavgifter som fallit egenavgifter som fallit
bort, i den mån avdrag har bort, i den mån avdrag har
medgetts för avgifterna samt medgetts för avgifterna
avgifter som avses i 46 § 2 samt avgifter som avses i
mom. första stycket 3 46 § 2 mom. första stycket 3
kommunal- skattelagen kommunalskattelagen
(1928:370) och som satts (1928:370) och som satts
ned genom ändrad debitering ned genom ändrad debitering
i den mån avdrag har i den mån avdrag har
medgetts för avgifterna och medgetts för avgifterna och
dessa inte hänför sig till dessa inte hänför sig till
näringsverksamhet. närings- verksamhet;
13. sjöinkomst som
avses i punkt 1 av
anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen.

Som inkomst enligt första stycket 1- 3 anses också förskott på sådan
inkomst. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt
lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Däremot
räknas inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension.
Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i
riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga
besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande (t.
ex. handelsresande).
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som
är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.

7 §

-------------------------------------------------------
Särskild inkomstskatt Särskild
tas ut med 25 procent av inkomstskatt tas ut med 25
skattepliktig inkomst. procent av skattepliktig
inkomst. Särskild in-
komstskatt tas dock ut med
15 procent av
skattepliktig inkomst
beträffande inkomster som
avses i 5 § första stycket
13.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatten bortfaller.

21 §2
-------------------------------------------------------
I fråga om särskild I fråga om särskild
inkomstskatt gäller i inkomstskatt gäller i
tillämpliga delar vad som tillämpliga delar vad som
sägs om överflyttning av sägs om överflyttning av
beslutsbehörighet i 2 a §, ombeslutsbehörighet i 2 a §,
anstånd med inbetalning av om anstånd med inbetalning
skatt i 49 och 51 §§, om av skatt i 49 och 51 §§, om
dröjsmålsavgift i 58 §, om dröjsmålsavgift i 58 §, om
indrivning i 59 §, om ansvar indrivning i 59 §, om
för skatt som påförts en ansvar för skatt som påförts
avliden eller ett dödsbo i en avliden eller ett dödsbo
61 §, om central tillsyn i 61 §, om central tillsyn
m.m. i 72 §, om rätt att ta m.m. i 72 §, om rätt att ta
del av preliminär del av preliminär
självdeklaration m m. i 73 §,självdeklaration m m. i
om arbetsgivares 73 §, om arbetsgivares
ansvarighet för ansvarighet för
arbetstagares skatt, m.m. i arbetstagares skatt, m.m.
77, 77 a, 77 c och 78 §§, om i 77, 77 a, 77 c, 78 och
vite i 83§, om omprövning 78 b §§, om vite i 83 §, om
m.m. i 84 - 94 §§, om beslut omprövning m.m. i 84 - 94 §§,
om särskilda om beslut om särskilda
debiteringsåtgärder i 95 § debiteringsåtgärder i 95 §
samt om överklagande m.m. i samt om överklagande m.m. i
96 - 103 §§ uppbördslagen 96 - 103 §§ uppbördslagen
(1953:272). Beslut om (1953:272). Beslut om
anstånd som avses i 49 § den anstånd som avses i 49 § den
lagen meddelas av be- lagen meddelas av
skattningsmyndigheten beskattningsmyndigheten
enligt denna lag. Beslut om enligt denna lag. Beslut
anstånd skall skyndsamt om anstånd skall skyndsamt
meddelas den skattskyldige meddelas den skattskyldige
utan kostnad för denne. utan kostnad för denne.

___________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på inkomst som
uppbärs efter utgången av år 1997.

1 Senaste lydelse 1994:1982.
2 Lydelse enligt prop. 1995/96:170.

12 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m. fl.

Härigenom föreskrivs att 3 och 23 §§ lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta artister m. fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §
I denna lag avses med
bosatt utomlands: om fysisk person att denne inte är bosatt här i riket eller
stadigvarande vistas här,
hemmahörande i utlandet: om fysisk person att denne är bosatt utomlands och om
juridisk person att denne inte är registrerad här i riket och inte heller har
fast driftställe här,
artistisk verksamhet: personligt framträdande inför publik eller vid ljud-
eller bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller liknande,
artist: den som utövar artistisk verksamhet,
idrottslig verksamhet: personligt framträdande inför publik direkt eller genom
ljud- eller bildupptagningar,
idrottsman: den som utövar idrottslig verksamhet,
artistföretag: fysisk eller juridisk person som utan att vara arrangör mot
ersättning tillhandahåller artist eller idrottsman,
arrangör: fysisk eller juridisk person som anordnar tillställning med artistisk
eller idrottslig verksamhet,
-------------------------------------------------------
s v e n s k t f a r t y s v e
g: sådant svenskt n s k t f a r t y g:
handelsfartyg som avses i sådant svenskt eller
1 § lagen (1958:295) om utländskt handelsfartyg som
sjömansskatt eller sådant avses i punkt 1 av
utländskt handelsfartyg som anvisningarna till 49 §
avses i punkt 1 av kommunalskattelagen
anvisningarna till nämnda (1928:370).
paragraf.

23 §1
-------------------------------------------------------
I fråga om särskild
inkomstskatt gäller i
tillämpliga delar vad som
sägs om anstånd med inbe-
talning av skatt i 49 och
51 §§, om uppbörd i 52 § om
dröjsmålsavgift i 58 §, om
indrivning i 59 §, om ansvar
för skatt som påförts en
avliden eller ett dödsbo i
61 §, om rätt att taga del av
prelimär självdeklaration i m
m. i 73 §, om arbetsgivares
ansvarighet för
arbetstagares skatt, m.m. i
77, 77 a, 77c och 78§§, om
vite i 83 §, om omprövning
m.m. i 84 - 94 §§ om beslut
om särskilda
debiteringsåtgärder i 95 §
samt om överklagande m.m. i
97, 99, 101 och 103 §§
uppbördslagen (1953:272).
Vad som där sägs om
arbetsgivare skall då gälla
den som är
redovisningsskyldig enligt
14 § denna lag och vad om
där sägs om skattemyndighet
skall gälla Skatte-
myndigheten i Dalarnas län.
Med uppbördsdeklaration
avses enligt denna lag
redovisning enligt 14 §.
Beslut om anstånd skall
skyndsamt meddelas den
skattskyldige utan kostnad
för denne.

-------------------------------------------------------
I fråga om särskild
inkomstskatt gäller i
tillämpliga delar vad som
sägs om anstånd med in-
betalning av skatt i 49 och
51 §§, om uppbörd i 52 § om
dröjsmålsavgift i 58 §, om
indrivning i 59 §, om ansvar
för skatt som påförts en
avliden eller ett dödsbo i
61 §, om rätt att taga del av
prelimär självdeklaration i m
m. i 73 §, om arbetsgivares
ansvarighet för
arbetstagares skatt, m.m. i
77, 77 a, 77 c, 78 och 78
b §§, om vite i 83 §, om
omprövning m.m. i 84 - 94 §§,
om beslut om särskilda
debiteringsåtgärder i 95 §
samt om överklagande m.m. i
97, 99, 101 och 103 §§
uppbördslagen (1953:272).
Vad som där sägs om
arbetsgivare skall då gälla
den som är
redovisningsskyldig enligt
14 § denna lag och vad om där
sägs om skattemyndighet
skall gälla Skatte-
myndigheten i Dalarnas län.
Med uppbördsdeklaration
avses enligt denna lag
redovisning enligt 14 §.
Beslut om anstånd skall
skyndsamt meddelas den
skattskyldige utan kostnad
för denne.

I 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring finns bestämmelser om skyldighet för
arbetsgivare att lämna särskild kontrolluppgift för beräkning av
pensionsgrundande inkomst.

___________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på inkomster som
uppbärs efter utgången av 1997.

1 Lydelse enligt prop. 1995/96:170 och prop. 1995/96:224.

108

13 Förslag till lagen om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §
-------------------------------------------------------
Allmänna egenavgifter skall Allmänna
betalas enligt denna lag. egenavgifter skall betalas
Bestämmelser om allmänna enligt denna lag.
egenavgifter finns även i
lagen (1958:295) om sjö-
mansskatt.

__________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på inkomster som
uppburits efter utgången av 1997. Äldre föreskrifter gäller dock i fråga om
sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.

109

14 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning
på fartyg

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på
fartyg skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1
En utlänning skall ha tillstånd för att ha anställning som avser befattning på
svenskt fartyg i utrikes trafik (anställningstillstånd) om inte utlänningen har
permanent uppehållstillstånd i Sverige eller är medborgare i Danmark, Finland,
Island eller Norge.
Kravet på anställningstillstånd gäller inte för annan utlänning som är
medborgare i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
-------------------------------------------------------
Kravet på Kravet
anställningstillstånd på anställningstillstånd
omfattar inte heller annan omfattar inte heller annan
utlänning än som avses i utlänning än som avses i
första och andra styckena, första och andra styckena,
om fartyget huvud- sakligen om fartyget huvud-
används i sådan fjärrfart somsakligen används i sådan
avses i 2 § lagen (1958:295) fjärrfart som avses i punkt
om sjömansskatt. 3 av anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen
(1928:370).

Regeringen får föreskriva andra undantag från kravet på anställningstillstånd.

________________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på
anställningstillstånd från och med 1 januari 1998.

1 Senaste lydelse 1992:1724.

110

15 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 3, 7 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343)1 skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §2
Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges
-------------------------------------------------------
1. skatt enligt skatt
uppbördslagen (1953:272), enligt uppbördslagen
och sjömansskatt, (1953:272),

2. mervärdesskatt, annan skatt eller avgift för vilken Skattemyndigheten i
Dalarnas län är beskattningsmyndighet och fordonsskatt,
3. arbetsgivaravgift, särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
4. skatte- och avgiftstillägg samt förseningsavgift,
5. ränta och avgift som utgår i samband med uppbörd eller indrivning av skatt
eller avgift enligt 1- 4.
Med skatt enligt uppbördslagen avses, förutom skatt och avgift enligt 1 §
nämnda lag, även annan avgift och ränta som utgår enligt bestämmelserna i lagen.

7 §3
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6
§§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som enligt 3
§ 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall
behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och dotterföretag som avses
i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.
-------------------------------------------------------
2. Uppgifter angående 2.
avslutad revision, Uppgifter angående avslutad
verkställt besök eller annat revision, verkställt besök
sammanträffande enligt 3 eller annat sammanträffande
kap. 7 § taxeringslagen enligt 3 kap. 7 §
(1990:324), 17 kap. 4 § taxeringslagen (1990:324),
mervärdesskattelagen 17 kap. 4 §
(1994:200), 78 § 2 a mom. mervärdesskattelagen
uppbördslagen (1953:272), 27 (1994:200), 78 § 2 a mom.
a § lagen (1984:668) om uppbördslagen (1953:272),
uppbörd av socialavgifter 27 a § lagen (1984:668) om
från arbetsgivare eller 19 b §uppbörd av socialavgifter
lagen (1958:295) om sjö- från arbetsgivare. För varje
mansskatt. För varje sådan sådan åtgärd får anges tid,
åtgärd får anges tid, art, art, beskattningsperiod,
beskatt- ningsperiod, skatteslag, myndighets
skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga
beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller
ändringar av skatt eller underlag för skatt med
underlag för skatt med anledning av åtgärden samt
anledning av åtgärden samt uppgift huruvida
uppgift huruvida bokföringsskyldighet har
bokföringsskyldighet har fullgjorts.
fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav
av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av
skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för beslutet, uppgifter
som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt uppbördslagen, lagen om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990: 659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter,
mervärdesskattelagen och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och
återbetalning av sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift om beslut
om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, dock ej skälen
för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger
för underlåtenhet att fullgöra deklarations- skyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall
lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och uppgift om
utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet,
uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts
betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk
person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs
samt uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse samt
namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration
och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild
uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande in-
komst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxeringsvärde,
omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för
fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har
flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig
fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet.
-------------------------------------------------------
14. Uppgift om tid och art 14.
för planerad eller pågående Uppgift om tid och art för
revision samt planerad eller pågående
beskattningsperiod och revision samt
skatteslag som denna avser beskattningsperiod och
samt uppgift om tid för skatteslag som denna avser
planerat besök eller annat samt uppgift om tid för
sammanträffande enligt 3 planerat besök eller annat
kap. 7 § taxeringslagen, 17 sammanträffande enligt 3
kap. 4 § kap. 7 § taxeringslagen, 17
mervärdesskattelagen, 78 § kap. 4 §
2 a mom. uppbördslagen, 27 a§mervärdesskattelagen, 78 §
lagen om uppbörd av 2 a mom. uppbördslagen,
socialavgifter från 27 a § lagen om uppbörd av
arbetsgivare eller 19 b § socialavgifter från
lagen om sjömansskatt. arbetsgivare.

15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare samt,
om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning på
ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ.
-------------------------------------------------------
16. Uppgift om antal 16.
perioder om trettio dagar Uppgift om antal dagar för
för vilka den skattskyldige vilka den skattskyldige
uppburit inkomst som uppburit sjöinkomst enligt
beskattas enligt lagen om punkt 1 av anvisningarna
sjömansskatt. till 49 §
kommunalskattelagen
(1928:370).

17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av
relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under
beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.
19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets
registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift, uppgifter
enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt 7 § lagen
(1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar och uppgifter enligt
6 § första och andra styckena lagen (1996:000) om skattereduktion för utgifter
för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämn-
da lagar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 §
sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt respektive
i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för
koncernmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets storlek,
belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbeloppet samt, om
ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag,
föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 § mervärdesskattelagen.

19 §3
Om inte annat sägs i andra eller tredje stycket skall sådana uppgifter i det
centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras när
sju år gått från utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut.
Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §, 7 § 3,
med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på preliminär
F-skatt och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsavdrag enligt lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får bevaras även efter
utgången av den tid som anges i första stycket. Detsamma gäller uppgifter om
1. personnummer för make och, om samtaxering sker med annan person,
personnummer för denne,
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart på
kontrolluppgift om inkomst av kapital,
-------------------------------------------------------
4. antal perioder om 4.
trettio dagar för vilka den antal dagar för vilka den
skattskyldige uppburit skattskyldige uppburit
inkomst som beskattas sjöinkomst enligt punkt 1
enligt lagen (1958:295) om av anvisningarna till 49 §
sjömansskatt, kommunalskattelagen
(1928:370),
5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsavdrag och
redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt.
Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det år
under vilket revisionen avslutades.
Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för uppgifter som
avses i första eller tredje stycket.

_________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre bestämmelser gäller dock
fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.

1 Lagen omtryckt 1983:143.
2 Lydelse enligt prop. 1995/96:224.
3 Lydelse enligt prop. 1995/96:217.
4 Senaste lydelse 1994:1905.

111

16 Förslag till lag om ändring lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1
-------------------------------------------------------
De penningmedel som enligt De
4 kap. 3 § lagen (1981:691) penningmedel som enligt 4
om socialavgifter, 6 § lagen kap. 3 § lagen (1981:691)
(1994:1744) om allmänna om socialavgifter och 6 §
egenavgifter och 3 § lagen lagen (1994:1744) om
(1958:295) om sjömansskatt allmänna egenavgifter skall
skall föras till Allmänna föras till Allmänna
pensionsfonden, skall pensionsfonden, skall
förvaltas av första - femte förvaltas av första - femte
fondstyrelserna. fond- styrelserna.

Bestämmelser om första - tredje fondstyrelserna finns i 2 - 16, 21 - 25, 44 och
45 §§ samt om fjärde och femte fondstyrelserna i 26, 28 - 30, 32 - 35, 37, 39,
och 43 - 45 §§.

___________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas i fråga om avgifter
på inkomster som uppburits efter utgången av år 1997. Äldre föreskrifter gäller
dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.

1 Senaste lydelse 1994:1749.
17 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §1
Under indrivningen gäller bestämmelserna i 7 kap. 14 § utsökningsbalken om
företrädesrätt vid utmätning av lön för böter och viten samt för fordringar som
påförts enligt bestämmelserna i
1. uppbördslagen (1953:272), om inte annat föreskrivs i den lagen,
-------------------------------------------------------
2. lagen (1958:295) om
sjömansskatt, om inte annat
föreskrivs i den lagen,
3. lagen (1972:435) om 2. lagen (1972:435) om
överlastavgift, överlastavgift,
4. lagen (1976:206) om 3. lagen (1976:206) om
felparkeringsavgift, felparkeringsavgift,
5. lagen (1976:339) om 4. lagen (1976:339) om
saluvagnsskatt, saluvagnsskatt,
6. lagen (1984:151) om 5. lagen (1984:151) om
punktskatter och punktskatter och
prisreglerings- avgifter, prisregleringsavgifter,
7. lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter 6. lagen (1984:668) om
från arbetsgivare, om inte uppbörd av socialavgifter
annat föreskrivs i den från arbetsgivare, om inte
lagen, annat föreskrivs i den
8. fordonsskattelagen lagen,
(1988:327), 7. fordonsskattelagen
9. lagen (1989:471) om (1988:327),
investeringsskatt för vissa
byggnadsarbeten, 8. lagen (1989:471) om
10. lagen (1991:586) om in- vesteringsskatt för
särskild inkomstskatt för u- vissa byggnadsarbeten,
tomlands bosatta, 9. lagen (1991:586) om
11. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
utomlands bosatta artister 10. lagen (1991:591) om
m.fl., särskild inkomstskatt för
12. mervärdesskattelagen utomlands bosatta artister
(1994:200), eller m.fl.,
13. lagen (1994:419) om 11. mervärdesskattelagen
brottsofferfond. (1994:200), eller
12. lagen (1994:419) om
brottsofferfond.

______________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på skatt på
inkomster som uppburits efter utgången av 1997. Äldre bestämmelser gäller dock
fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.

1 Senaste lydelse 1996:133.

18 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i
beskattningsförfarandet

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i
beskattningsförfarandet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §
Denna lag tillämpas vid revision eller annan kontroll av att skatt, tull eller
avgift tas ut enligt bestämmelserna i
1.uppbördslagen (1953:272),
-------------------------------------------------------
2. lagen (1958:295) om
sjömansskatt,
3. kupongskattelagen
(1970:624),
4. lagen (1984:151) om
punktskatter och
prisregleringsavgifter,
5. lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare,
6. tullagen
(1987:1065),
7. fordonsskattelagen
(1988:327),
8. taxeringslagen
(1990:324),
9. lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta,
10. lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister
m.fl.,
11. mervärdesskattelagen
(1994:200).

-------------------------------------------------------

2. kupongskattelagen
(1970:624),
3. lagen (1984:151) om
punktskatter och
prisregleringsavgifter,
4. lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare,
5. tullagen
(1987:1065),
6. fordonsskattelagen
(1988:327),
7. taxeringslagen
(1990:324),
8. lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta,
9. lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister
m.fl.,
10. mervärdesskattelagen
(1994:200).

Lagen tillämpas även vid kontroll av att en vara får föras in i eller ut ur
landet enligt tullagen och för kontroll av att föreläggande enligt lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter fullgjorts riktigt och
fullständigt.

112

_____________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på inkomster som
uppburits efter utgången av 1997. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i
fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.

113

19 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om
avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning
av skatter och avgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1
Avräkning enligt denna lag skall göras från belopp som återbetalas eller
annars utbetalas på grund av bestämmelse i
1. uppbördslagen (1953:272),
-------------------------------------------------------
2. lagen (1958:295) om
sjömansskatt,
3. lagen (1984:151) om 2. lagen (1984:151) om
punktskatter och punktskatter och
prisregleringsavgifter prisregleringsavgifter
eller författning som anges eller författning som anges
i 1 kap. 1 § första stycket i 1 kap. 1 § första stycket
samma lag, i de fall då samma lag, i de fall då
utbetalningen ankommer på utbetalningen ankommer på
Skattemyndigheten i Skattemyndigheten i
Dalarnas län, Dalarnas län,
4. lagen (1984:668) om 3. lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare, från arbetsgivare,
5. lagen (1991:586) om 4. lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta , utomlands bosatta,
6. lagen (1991:591) om 5. lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister utomlands bosatta artister
m.fl., m.fl.,
7. mervärdesskattelagen 6. mervärdesskattelagen
(1994:200) med undantag av (1994:200) med undantag av
10 kap. 6 och 7 §§, 10 kap. 6 och 7 §§,
8. tullagen 7. tullagen
(1994:1550) och (1994:1550) och lagen
lagen(1994:1551) om (1994:1551) om tullfrihet
tullfrihet m. m. m.m.
Vad som sagts i första Vad som sagts i första
stycket 3 gäller inte stycket 2 gäller inte
utbetalning enligt 9 kap. 1 §utbetalning enligt 9 kap.
lagen (1994:1776) om skatt 1 § lagen (1994:1776) om
på energi och 13 § lagen skatt på energi och 13 §
(1978:69) om lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på försäljningsskatt på
motorfordon. motorfordon.

Avräkning skall också göras vid återbetalning av belopp som tagits ut som
förrättningskostnad vid indrivning av en sådan fordran som avses i 2 § första
meningen.

____________________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre föreskrifter gäller dock
fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.

1 Lydelse enligt prop. 1995/96:170 och prop. 1995/96:224.
20 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §1
Bidragsgrundande inkomst utgörs av summan av inkomst av näringsverksamhet och
inkomst av tjänst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och inkomst av kapital
enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, med de tillägg och avdrag som
anges i andra och tredje styckena samt 5 och 7 §§.
Beloppet enligt första stycket skall ökas med
-------------------------------------------------------
1. inkomst, inklusive
kostförmån, som beskattas
enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt,

2. inkomst som på grund av bestämmelserna i 54 § första stycket f)
kommunalskattelagen eller avtal om undvikande av dubbelbeskattning inte ingår i
inkomst av näringsverksamhet, tjänst eller kapital,
3. studiemedel i form av studiebidrag,
4. icke skattepliktiga stipendier över 3 000 kronor per månad,
5. belopp varmed inkomst av näringsverksamhet har minskats genom avdrag för
- avsättning till periodiseringsfond
- ökning av expansionsmedel
- utgift för egen pension intill ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring
- underskott från tidigare beskattningsår, och
6. belopp varmed inkomst av kapital har minskats genom avdrag, utom där
- realisationsvinst har minskats med realisationsförlust uppkommen under
beskattningsåret
- avdrag har gjorts enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av
bostad, eller
- avdrag har gjorts för negativ räntefördelning.
Beloppet enligt första stycket skall minskas med belopp varmed inkomst av
näringsverksamhet har ökats genom
- återföring till beskattning av avdrag för avsättning till perio-
diseringsfond
- minskning av expansionsmedel.

_________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas från och med den 1
januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt
som avser tid före utgången av år 1997.

1 Senaste lydelse 1996:441

21 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:000) om underhållsstöd till barn
till särlevande föräldrar m.m.

Härigenom föreskrivs 26 § att lagen (1996:000) om underhållsstöd till barn
till särlevande föräldrar m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 §1
Till beloppen enligt 25 § skall läggas
-------------------------------------------------------
1. inkomst, inklusive
kostförmån, som beskattas
enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt, 1. studiemedel i form av
2. studiemedel i form av studiebidrag,
studiebidrag, 2. en procent av den
3. en procent av den del del av den
av den bidragsskyldiges bidragsskyldiges
skattepliktiga förmögenhet skattepliktiga för- mögenhet
som överstiger 800 000 som överstiger 800 000
kronor. kronor.

Det sålunda framräknade beloppet skall minskas med 24 000 kronor och utgör
därefter den inkomst som skall ligga till grund för beräkningen av
återbetalningsskyldigheten.

__________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre föreskrifter gäller dock
forfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.

1 Lydelse enligt prop. 1995/96:208

22 Förslag till lag om upphävande av lagen (1991:1870) om överflyttande av
arbetsuppgifter från Riksskatteverkets sjömansskattekontor till Skattemyn-
digheten i Göteborgs och Bohus län

Härigenom föreskrivs att lagen (1991:1870) om överflyttande av ar-
betsuppgifter från Riksskatteverkets sjömansskattekontor till Skattemyndigheten
i Göteborgs och Bohus län skall upphöra att gälla vid utgången av år 1997.
Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt och
avgifter som avser tid före utgången av år 1997.

114

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-06-18

Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i
Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.

Enligt en lagrådsremiss den 13 juni 1996 (Finansdepartementet) har regeringen
beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till bl.a. lag om upphävande av
lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Anita Saldén Enérus.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om upphävande av lagen om sjömansskatt

Enligt lagförslaget skall lagen om sjömansskatt upphöra att gälla vid utgången
av år 1997 men fortfarande gälla i fråga om sjömansskatt som avser tid
dessförinnan. Särskilda bestämmelser föreslås i fråga om handläggningen av
ärenden enligt den upphävda lagen och överklagande av beslut enligt lagen.
Enligt Lagrådets mening kan bestämmelserna i upphävandelagen förenklas och
förtydligas. Därvid bör i bestämmelsen om ärenden som skall behandlas av
Riksskatteverket uttryckligen anges att verket skall behandla också ärenden
enligt 21 § 1 mom. 6 i den upphävda lagen.

Lagrådet förordar att lagen ges följande utformning:

"Härigenom föreskrivs att lagen (1958:295) om sjömansskatt skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1997.
___________

1. Den upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om inkomster som hänför sig
till tid före utgången av år 1997. Sjömansskattenämnden skall dock upphöra vid
utgången av år 1997.

2. Ärenden enligt den upphävda lagen skall efter utgången av år 1997 handläggas
av Riksskatteverket när det gäller ärenden enligt 21 § 1 mom. 1 och 6 och av
Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län när det gäller övriga ärenden.

3. Beslut som meddelas av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län enligt den
upphävda lagen överklagas hos länsrätten. Vid överklagande av länsrättens beslut
gäller 6 kap. 13 § taxeringslagen (1990:324). Bestämmelserna i taxeringslagen
gäller i fråga om företrädare för det allmänna och rätt för det allmänna att
överklaga.

4. Riksskatteverkets beslut enligt 21 § 1 mom. 1 den upphävda lagen får inte
överklagas. Verkets beslut enligt 21 § 1 mom. 6 överklagas hos regeringen.

5. Riksskatteverket skall från och med den 1 januari 1998 föra det allmännas
talan i allmän förvaltningsdomstol i mål enligt den upphävda lagen."

Upphävandet av lagen om sjömansskatt föranleder följdändringar i en rad andra
lagar. Beträffande dessa lagar föreslås i remissen genomgående att ändringarna
skall träda i kraft den 1 januari 1997. De nya bestämmelserna skall dock i
princip inte börja tillämpas förrän ett år senare.

Lagrådet föreslår att samtliga följdändringar sätts i kraft den 1 januari 1998,
så att man får en överensstämmelse med vad som har föreslagits beträffande
sjömansskattelagens upphörande.

Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

I 49 § har förts in bestämmelser om sjöinkomstavdrag. Huvudregeln enligt första
stycket är att skattskyldig som har uppburit sjöinkomst under ett helt år skall
medges sjöinkomstavdrag med de belopp som anges i stycket. I andra stycket finns
en bestämmelse om storleken av sjöinkomstavdraget i fall då den skattskyldige
har uppburit sjöinkomst under en del av ett år, medan tredje stycket innehåller
avrundningsregler.

Enligt Lagrådets mening bör paragrafen förtydligas på ett par punkter. När det
gäller avrundningsreglerna kan det ifrågasättas om inte avdrag som slutar på 50
kronor bör avrundas till närmast högre hundratal kronor.

Lagrådet förordar att 49 § utformas på följande sätt:

"Skattskyldig som uppburit sjöinkomst under ett helt år medges sjöinkomstavdrag
med 18 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i närfart och
med 27 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i fjärrfart.

Skattskyldig som uppburit sjöinkomst under en del av ett år medges
sjöinkomstavdrag med en trehundrasextiofemtedel av belopp som anges i första
stycket för varje dag under vilken sjöinkomst uppburits.

Sjöinkomstavdraget avrundas till närmast hela hundratal kronor. Avdrag som
slutar på 50 kronor avrundas till närmast högre hundratal kronor."

I anvisningarna till 33 § har i en ny punkt 3 e (andra stycket) tagits in en
bestämmelse om var en skattskyldig som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49
§ skall anses ha sitt tjänsteställe. Bestämmelsen bör lämpligen flyttas till
punkten 3 andra stycket, som innehåller en allmän definition av begreppet
tjänsteställe. Lagrådet förordar att bestämmelsen placeras sist i det angivna
stycket och utformas enligt följande:
"För skattskyldig som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 § skall det
fartyg där han eller hon fullgör sitt arbete anses som tjänsteställe."

Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen

Enligt 4 kap. 13 § första stycket gäller att skattemyndigheten självmant kan
ompröva ett taxeringsbeslut före utgången av det femte året efter taxeringsåret,
om omprövningsbeslutet är till den skattskyldiges fördel. I paragrafens andra
stycke anges vissa fall då ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även
senare. I andra stycket punkt 4, som föreslås upphävd, regleras det fallet att
ett omprövningsbeslut föranleds av beslut av Riksskatteverket, kammarrätt eller
Regeringsrätten angående sjömansskatt. Sådana beslut kan komma att meddelas
efter det att förevarande lag trätt i kraft och efter utgången av den i
paragrafens första stycke angivna tiden. Någon möjlighet att på grund därav
ompröva ett taxeringsbeslut synes då inte finnas. Denna effekt kan undvikas om
en övergångsbestämmelse införs av innebörd att äldre föreskrifter fortfarande
gäller i fråga om 1998 och tidigare års taxeringar.

Förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring

Enligt vad Lagrådet tidigare har förordat bör lagen träda i kraft den 1 januari
1998. Föreskriften i första meningen i övergångsbestämmelserna om att lagen til-
lämpas från och med den 1 januari 1998 kan då slopas. I andra meningen anges att
äldre föreskrifter fortfarande gäller i fråga om sjömansskatt som avser tid före
utgången av år 1997. Eftersom lagen om sjömansskatt upphör att gälla den 1
januari 1998 kan sjömansskatt inte avse tid efter utgången av år 1997. Bl.a. med
hänsyn härtill bör andra meningen i övergångsbestämmelserna därför utformas så
att äldre föreskrifter fortfarande gäller i fråga om förhållanden som hänför sig
till tid före den 1 januari 1998.

Övergångsbestämmelserna bör enligt Lagrådets mening ges följande lydelse:

"Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tid före den 1 januari
1998."

Motsvarande ändringar bör göras i förslagen till lag om ändring i skat-
teregisterlagen, lag om ändring i lagen om indrivning av statliga fordringar
m.m., lag om ändring i lagen om särskilda tvångsåtgärder i beskattnings-
förfarandet, lag om ändring i lagen om avräkning vid återbetalning av skatter
och avgifter, lag om ändring i lagen om bostadsbidrag och lag om upphävande av
lagen om överflyttande av arbetsuppgifter från Riksskatteverkets sjömans-
skattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län.

Förslaget till lag om ändring i lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Enligt andra meningen i övergångsbestämmelserna gäller äldre föreskrifter i 2 §
fortfarande för tid före utgången av år 1997. Även beträffande övriga ändringar
i lagen synes det finnas anledning att ha en sådan bestämmelse. I bestämmelsen
bör anges att äldre föreskrifter skall tilllämpas vid bestämmande av pen-
sionsgrundande inkomst för år 1997 och tidigare år.

Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen

Bestämmelserna i 2 § 4 mom. andra stycket bör ändras i överensstämmelse med vad
Lagrådet har förordat beträffande 49 § kommunalskattelagen.

I konsekvens med vad Lagrådet förordat beträffande lagen om ändring i lagen om
allmän försäkring bör andra meningen i övergångsbestämmelserna formuleras om.
Det bör lämpligen anges att äldre föreskrifter fortfarande gäller i fråga om
förhållanden som hänför sig till tid före den 1 januari 1998.

Förslaget till lag om ändring i lagen om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare

Ändringen i 68 § innebär att en särskild bestämmelse om att sjö-
mansskattekontorets beslut överklagas hos sjömansskattenämnden tas bort. Kvar
står därefter att skattemyndighetens beslut får överklagas hos länsrätten och
att överklagandet skall vara skriftligt. Den senare bestämmelsen bör kunna utgå,
eftersom kravet på skriftligt överklagande hos länsrätten framgår av 3 §
förvaltningsprocesslagen (1981:291).

I punkt 2 i övergångsbestämmelserna föreskrivs bl.a. att skattemyndighetens
beslut får överklagas hos länsrätten och att Riksskatteverket får överklaga
skattemyndighetens beslut. Detta synes gälla enligt både nuvarande och före-
slagna bestämmelser. Övergångsbestämmelserna i fråga synes därför kunna
undvaras.

Lagrådet förordar att övergångsbestämmelserna ges följande lydelse:

"1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock
fortfarande för avgifter som avser tid före utgången av år 1997, om inte annat
följer av punkterna 2-5.

2. Beslut som har fattats av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län med
stöd av lagen (1991:1870) om överflyttande av arbetsuppgifter från
Riksskatteverkets sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs och
Bohus län överklagas hos Länsrätten i Göteborgs och Bohus län.

3. Ärenden som före ikraftträdandet överklagats hos Sjömansskattenämnden men
inte avgjorts av nämnden före den 1 januari 1998 skall handläggas av Länsrätten
i Göteborgs och Bohus län.

4. Riksskatteverket skall från och med den 1 januari 1998 föra det allmännas
talan i allmän förvaltningsdomstol i mål som avser överklagande av
skattemyndighetens eller Sjömansskattenämndens beslut."

Förslaget till lag om ändring i lagen om allmänna egenavgifter

Förslaget innebär endast att man tar bort en erinran i 1 § om att det finns
bestämmelser i visst avseende även i lagen om sjömansskatt. Särskilda
övergångsbestämmelser har föreslagits. Det synes inte finnas något behov av
annat än en bestämmelse om att lagen träder i kraft den 1 januari 1998.

Förslaget till lag om ändring i lagen med reglemente för Allmänna pensionsfonden

I 1 § föreskrivs för närvarande att de penningmedel som enligt bestämmelser i
vissa lagar, däribland 3 § lagen om sjömansskatt, skall föras till Allmänna
pensionsfonden, skall förvaltas av första-femte fondstyrelserna. Den föreslagna
ändringen innebär att lagen om sjömansskatt slopas i uppräkningen av lagar.
Enligt övergångsbestämmelserna till den föreslagna lagen tillämpas lagen i fråga
om avgifter på inkomster som uppburits efter utgången av år 1997, men äldre
föreskrifter skall gälla i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av
år 1997.

Enligt Lagrådets mening kan övergångsbestämmelserna utformas på ett tydligare
och mer exakt sätt. Lagen bör i enlighet med vad Lagrådet tidigare förordat
sättas i kraft den 1 januari 1998. Vad som därutöver behöver regleras synes
endast vara att de sjömansskattemedel som förs till Allmänna pensionsfonden
fortfarande skall förvaltas av första-femte fondstyrelserna, trots att lagen om
sjömansskatt upphört att gälla. I en andra mening i övergångsbestämmelserna bör
därför anges att äldre föreskrifter fortfarande gäller i fråga om penningmedel
som förts till Allmänna pensionsfonden enligt 3 § lagen (1958:295) om
sjömansskatt. Av punkt 1 i lagen om upphävande av lagen om sjömansskatt framgår
att den lagen fortfarande gäller i fråga om inkomster som hänför sig till tid
före utgången av år 1997, vilket bl.a. innebär att sjömansskattemedel kan komma
att föras till Allmänna pensionsfonden även efter utgången av år 1997.

158

Förslaget till lag om ändring i lagen om underhållsstöd till barn till
särlevande föräldrar m.m.

Den lag som föreslås ändrad skall enligt prop. 1995/96:208 kallas lagen om
underhållsstöd. Övergångsbestämmelserna bör ändras på det sätt som Lagrådet
förordat beträffande förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring.

159

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 juni 1996

Närvarande statsministern Persson, ordförande, och statsråden Åsbrink, Östros,
Freivalds, Hjelm-Wallén, Åhnberg, Winberg, Andersson, Lindh, Pagrotsky, Schori,
Messing, von Sydow, Blomberg

Föredragande: statsrådet Östros

_______________

Regeringen beslutar proposition 1995/96:227 Beskattning av sjömän.

160