Regeringens proposition
1995/96:224

Följdfrågor med anledning av den ändrade
länsindelningen i Skåne m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 23 maj 1996

Göran Persson

Jörgen Andersson
(Civildepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen att Malmö skall vara residensstad i Skåne
län, som bildas den 1 januari 1997 då Kristianstads och Malmöhus län läggs
samman.
Regeringen föreslår också en lag om sammanläggningsdelegerade för bildandet av
Skåne läns landsting samt lagar om val av ledamöter i styrelsen för
Länsstyrelsen i Skåne län och i Skogsvårdsstyrelsen i Skåne län. Vidare lämnas
förslag till lagändringar av främst teknisk natur med anledning av bildandet av
Skåne län och namnändringen av Kopparbergs län till Dalarnas län den 1 januari
1997.
Regeringen anser att en förändrad länsindelning också skall komma till uttryck
i en motsvarande justering av verksamhetsområdena för offentliga organ med länet
som indelningsgrund. Beträffande skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna
kan ställning till frågan om den regionala indelningen dock inte tas nu.
Slutligen redovisas i propositionen den fortsatta behandlingen av frågorna om
den regionala samhällsorganisationen och fördelningen av ansvaret för den
regionala utvecklingen. Det är regeringens avsikt att under hösten 1996 samlat
ge sin syn på dessa frågor.

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 4

2 Lagtext.................................................... 6
2.1 Förslag till lag om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns
landsting........................................... 6
2.2 Förslag till lag om val av ledamöter i styrelsen för
Länsstyrelsen i Skåne län........................... 13
2.3 Förslag till lag om val av ledamöter i Skogsvårdsstyrelsen i
Skåne län........................................... 14
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1952:167) om allmän-
ningsskogar i Norrland och Dalarna.................. 15
2.5 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) 16
2.6 Förslag till lag om ändring i rennäringslagen (1971:437) 17
2.7 Förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620)... 18
2.8 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)
20
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskat-
ter och prisregleringsavgifter...................... 21
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning
vid återbetalning av skatter och avgifter........... 22
2.11 Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259).. 23
2.12 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)
24
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1567) om miljöskatt
på inrikes flygtrafik............................... 25
2.14 Förslag till lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137) 26
2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på
ränta på skogskontomedel m.m........................ 27
2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning
av socialavgifter................................... 28
2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.... 29
2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:492) om ändring i
lagen (1992:1479) om lagerskatt på viss bensin...... 30
2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:468) om ändring i
lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam.... 31
2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:471) om ändring i
lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. 32
2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:40) om tillfällig
kompensation för viss energiskatt................... 33
2.22 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)
34
2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om
beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksva-
ror från land som är medlem i Europeiska unionen.... 35
2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi.............................................. 36
2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1518) om
mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.... 37

3 Ärendet och dess beredning................................. 38

4 Residensstad i Skåne län................................... 39

5 Offentliga organs verksamhetsområden....................... 41

6 Lagstiftningsfrågor........................................ 43
6.1 Bildandet av Skåne läns landsting................... 43
6.2 Huvudmannaskapet för viss kollektiv persontrafik ... 44
6.3 Övriga lagstiftningsfrågor.......................... 45

7 Den regionala ansvarsfördelningen m.m...................... 47

8 Författningskommentar...................................... 48

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1996..... 62

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om sammanläggningsdelegerade för Skåne
läns landsting,
2. antar regeringens förslag till lag om val av ledamöter i styrelsen för
Länsstyrelsen i Skåne län,
3. antar regeringens förslag till lag om val av ledamöter i Skogs-
vårdsstyrelsen i Skåne län,
4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1952:167) om
allmänningsskogar i Norrland och Dalarna,
5. antar regeringens förslag till lag om ändring i kupongskattelagen
(1970:624),
6. antar regeringens förslag till lag om ändring i rennäringslagen
(1971:437),
7. antar regeringens förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620),
8. antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343),
9. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter,
10. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om
avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,
11. antar regeringens förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259),
12. antar regeringens förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen
(1988:327),
13. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:1567) om
miljöskatt på inrikes flygtrafik,
14. antar regeringens förslag till lag om ändring i tullregisterlagen
(1990:137),
15. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt
på ränta på skogskontomedel m.m.,
16. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om
nedsättning av socialavgifter,
17. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,
18. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:492) om
ändring i lagen (1992:1479) om lagerskatt på viss bensin,
19. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:468) om
ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,
20. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:471) om
ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,
21. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:40) om
tillfällig kompensation för viss energiskatt,
22. antar regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200),
23. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om
beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land
som är medlem i Europeiska unionen,
24. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt
på energi,
25. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1518) om
mervärdesskattekonton för kommuner och landsting,
26. godkänner regeringens förslag att Malmö skall vara residensstad i Skåne
län.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om sammanläggningsdelegerade för
Skåne läns landsting

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § I denna lag finns bestämmelser om sammanläggningsdelegerade vid bildandet
av Skåne läns landsting. Bestämmelserna gäller utan hinder av vad som föreskrivs
i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting.

2 § Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting skall bestå till
utgången av år 1998.

3 § Skåne läns landsting skall, på det sätt som anges i 7 och 8 §§, företrädas
av sammanläggningsdelegerade från den dag regeringen bestämmer till och med den
31 oktober 1998. Från och med den 1 november 1998 företräds Skåne läns landsting
av det nyvalda fullmäktige.
Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting skall under tiden den
1 november-31 december 1998 företrädas av fullmäktige i Skåne läns landsting.

Val av sammanläggningsdelegerade

4 § Delegerade och ersättare för dessa skall senast den dag regeringen be-
stämmer väljas av fullmäktige i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns
landsting och Malmö kommun.
När valen har ägt rum, skall ordföranden i fullmäktige i Malmöhus läns
landsting underrättas om vilka som har valts.

5 § Antalet delegerade skall uppgå till 87, varav 23 skall väljas av Kristian-
stads läns landsting, 45 av Malmöhus läns landsting och 19 av Malmö kommun.
Antalet ersättare skall vara lika många som antalet delegerade och väljas på
samma sätt som dessa.

6 § Valbar är den som är ledamot eller ersättare i fullmäktige i Kristianstads
läns landsting, Malmöhus läns landsting eller Malmö kommun. Föreskrifterna i 2 §
lagen (1992:339) om proportionellt valsätt skall tilllämpas vid valet.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i
vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.
Behörigheten att fatta beslut

7 § Utöver vad som i övrigt framgår av denna lag skall sammanlägg-
ningsdelegerade
1. under år 1997
- besluta om Skåne läns landstings indelning i valkretsar,
- fastställa antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige i Skåne läns lands-
ting,
- anta grunderna för ersättning för resekostnader och andra utgifter som för-
anleds av uppdrag enligt denna lag samt arvode, pension och andra ekonomiska
förmåner till den som fullgör ett sådant uppdrag, samt
- upprätta och fastställa budget för sin verksamhet under budgetåret 1998,
2. under år 1998
- anta förslag till budget för Skåne läns landsting avseende budgetåret 1999,
samt
- besluta i andra ärenden där besluten sträcker sina verkningar efter utgången
av år 1998.

8 § Fullmäktige i Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting får
under tiden den 1 januari-31 oktober 1998 besluta endast i sådana ärenden som
uteslutande avser dem själva och där besluten inte sträcker sina verkningar
efter utgången av år 1998. För Malmö kommun gäller motsvarande begränsning under
tiden den 1 januari-31 december 1998 i frågor som den 1 januari 1999 skall föras
över till Skåne läns landsting.

9 § Sammanläggningsdelegerade får uppdra åt ett arbetsutskott eller en kommitté
som avses i 21 § att besluta på sammanläggningsdelegerades vägnar i ett visst
ärende eller en viss grupp av ärenden. I sådana fall får sammanläggnings-
delegerade besluta att arbetsutskottet eller en kommitté i sin tur får uppdra åt
en eller flera ledamöter eller ersättare i arbetsutskottet eller i kommittén
eller åt en anställd hos Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting
eller Malmö kommun att besluta på sammanläggningsdelegerades vägnar.
I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras:
1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,
2. framställningar eller yttranden till sammanläggningsdelegerade, liksom ytt-
randen med anledning av att ett beslut av arbetsutskottet eller en kommitté i
dess helhet eller av sammanläggningsdelegerade har överklagats, samt
3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell
beskaffenhet eller annars av större vikt.

10 § Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 9 § skall anmälas till
sammanläggningsdelegerade, som bestämmer hur detta skall ske.

Medel för verksamheten

11 § Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting skall till-
handahålla medel för sammanläggningsdelegerades verksamhet i förhållande till
det antal skattekronor och skatteören som enligt lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. skall
ligga till grund för landstingens bestämmande av skattesatsen för uttag av skatt
för år 1996.
Malmö kommun skall på motsvarande sätt tillhandahålla medel i förhållande till
den verksamhet som kommunen skall överföra till Skåne läns landsting.

Ekonomisk förvaltning

12 § Vad som föreskrivs i 8 kap. kommunallagen (1991:900) om mål för den
ekonomiska förvaltningen, medelsförvaltningen, utgiftsbeslut under budgetåret
samt räkenskapsföring och redovisning skall i tillämpliga delar gälla för
sammanläggningsdelegerades ekonomiska förvaltning.

Sammanläggningsdelegerades arbetsformer

13 § Ordföranden i fullmäktige i Malmöhus läns landsting skall snarast efter
det att delegerade och ersättare har valts utse en av de delegerade att utfärda
kungörelse om det första sammanträdet med sammanläggningsdelegerade och att föra
ordet där till dess ordförande har valts.

14 § Vid det första sammanträdet skall sammanläggningsdelegerade för sin
tjänstgöringstid bland de delegerade välja en ordförande och en eller flera vice
ordförande.

15 § Sammanläggningsdelegerades ordförande skall utfärda en kungörelse om varje
sammanträde. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträ-
det och om de ärenden som skall behandlas.
Kungörelsen skall anslås på anslagstavlan i Kristianstads läns landsting,
Malmöhus läns landsting och Malmö kommun minst en vecka före sammanträdesdagen
samt inom samma tid på lämpligt sätt lämnas till varje delegerad och ersättare.
Kungörelsen skall inom samma tid införas i de ortstidningar där landstingen
och kommunen inför sådana tillkännagivanden som avses i 5 kap. 10 §
kommunallagen (1991:900).

16 § Om en delegerad är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller
att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i den
delegerades ställe. När ersättarna tjänstgör har de samma rättigheter som de
delegerade.
I fråga om ersättarnas tjänstgöring skall föreskrifterna i 5 kap. 13-15 §§
kommunallagen (1991:900) tillämpas.
17 § Sammanläggningsdelegerade får kalla en förtroendevald eller en anställd
hos Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting eller Malmö kommun
eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med
sammanläggningsdelegerade för att lämna upplysningar.
Den som har kallats till ett sådant sammanträde får, om sammanläggnings-
delegerade beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten.
18 § Sammanläggningsdelegerade skall i en arbetsordning meddela de ytterligare
föreskrifter som behövs för sammanträdena och handläggningen av ärenden.

19 § Ärenden hos sammanläggningsdelegerade får väckas av
1. arbetsutskottet,
2. en kommitté,
3. en delegerad genom motion,
4. revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisions-
uppdraget, eller
5. fullmäktige eller styrelsen i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns
landsting eller Malmö kommun.
Sammanläggningsdelegerade skall besluta i ärenden som har väckts enligt första
stycket.

20 § Utöver vad som anges i denna lag gäller följande bestämmelser i kom-
munallagen (1991:900) för delegerade och deras ersättare:
- 4 kap. 10 § om återkallande av uppdraget,
- 4 kap. 11 § om rätt till ledighet från anställning,
- 4 kap. 19-22 §§ om omröstning, beslut och reservation,
- 5 kap. 18-20 §§ om beslutförhet och jäv,
- 5 kap. 26, 28, 29 och 31-33 §§ om hur ärendena bereds,
- 5 kap. 36-46 §§ om bordläggning, offentlighet och ordning vid sammanträdena,
hur ärendena avgörs och proportionella val, samt
- 5 kap. 57-62 §§ om protokollet.

Beredning och verkställighet

21 § För beredning och verkställighet skall sammanläggningsdelegerade utse ett
arbetsutskott. För sådana uppgifter får de dessutom utse en eller flera
kommittéer.

22 § Ledamöter och ersättare i arbetsutskottet och i en kommitté väljs av
sammanläggningsdelegerade till det antal och för den tid som samman-
läggningsdelegerade bestämmer, dock längst till utgången av år 1998.
Valbar till ledamot och ersättare i arbetsutskottet eller en kommitté är den
som fyller 18 år senast på dagen för valet och som är folkbokförd i en kommun
inom området för Skåne läns landsting. Den som inte är svensk medborgare är
valbar bara om han har varit folkbokförd i Sverige den 1 november de tre åren
närmast före valåret.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i
vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.

23 § Sammanläggningsdelegerade skall för tid som anges i 22 § bland ledamöterna
i arbetsutskottet och i en kommitté välja en ordförande och en eller två vice
ordförande.

24 § Det förslag till budget för Skåne läns landsting som sammanläggnings-
delegerade enligt 7 § 2 skall besluta om upprättas av arbetsutskottet.
I fråga om budgeten tillämpas i övrigt bestämmelserna i 8 kap. 5 och 8-11 §§
kommunallagen (1991:900).

25 § För beredning och verkställighet av ärenden som avser Skåne läns landsting
får det nyvalda fullmäktige i detta landsting under perioden den 1 november-31
december 1998 anlita sammanläggningsdelegerades arbetsutskott och kommittéer
samt nämnder och beredningar i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns
landsting och Malmö kommun.

26 § Utöver vad som anges i denna lag gäller följande bestämmelser i
kommunallagen (1991:900) för arbetsutskottet och en kommitté:
- 4 kap. 11 § om ledighet från anställning,
- 4 kap. 19-22 §§ om omröstning, beslut och reservation,
- 4 kap. 23 § om närvarorätt,
- 6 kap. 18 och 19 §§ om tidpunkt för sammanträde och närvarorätt för ut-
omstående,
- 6 kap 23-26 §§ om beslutförhet och jäv, samt
- 6 kap. 28-31 §§ om hur ärendena avgörs samt om protokoll och delgivning.

Interpellationer och frågor

27 § Interpellationer och frågor får ställas av de delegerade samt av
ledamöterna i fullmäktige i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns lands-
ting och Malmö kommun. De skall riktas till sammanläggningsdelegerades,
arbetsutskottets eller en kommittés ordförande.

28 § Interpellationer och frågor skall avse ämnen som hör till samman-
läggningsdelegerades, arbetsutskottets eller en kommittés handläggning. De får
dock inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild.

29 § Den ordförande till vilken en interpellation eller en fråga har ställts
får överlåta besvarandet av denna till en annan delegerad eller till en ledamot
i arbetsutskottet eller en kommitté. Svaret skall lämnas vid sammanträde med det
fullmäktige vars ledamot har ställt interpellationen eller frågan. I det fall en
delegerad har ställt en interpellation eller en fråga skall den besvaras vid ett
sammanträde med sammanläggningsdelegerade.

30 § Utöver vad som föreskrivs i denna lag om interpellationer och frågor
gäller bestämmelserna i 5 kap. 50 och 51 §§, 54 § första stycket samt 55 och 56
§§ kommunallagen (1991:900).

Uppdragets upphörande

31 § Om en delegerad, en ledamot i arbetsutskottet eller i en kommitté eller en
ersättare för någon av dessa avgår under tjänstgöringstiden, skall bestämmelser-
na i 6 kap. 14 § första och andra styckena kommunallagen (1991:900) tillämpas.
Bestämmelsen i 4 kap. 7 § kommunallagen gäller för delegerade, ledamöter i
arbetsutskottet och i en kommitté samt deras ersättare.

32 § Om en delegerad, en ledamot i arbetsutskottet eller i en kommitté eller en
ersättare för någon av dessa upphör att vara valbar, upphör också uppdraget
genast.
Sammanläggningsdelegerade skall befria en delegerad, en ledamot i arbets-
utskottet eller i en kommitté eller en ersättare för någon av dessa från upp-
draget när denne önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det.

Revision

33 § Sammanläggningsdelegerade skall för den tid som sammanläggningsdelegerade
bestämmer, dock längst till utgången av år 1998, välja minst tre revisorer och
lika många revisorsersättare för att granska arbetsutskottets och kommittéernas
verksamhet.
Valbar till revisor eller revisorsersättare är den som är valbar enligt 22 §.
Om revisorsersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även be-
stämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.

34 § Om en revisor eller en revisorsersättare upphör att vara valbar, upphör
också uppdraget genast.
Sammanläggningsdelegerade skall befria en revisor eller revisorsersättare från
uppdraget när denne önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det.

35 § Revisorerna skall år 1999 till fullmäktige i Skåne läns landsting avge en
berättelse om resultatet av den revision som avser verksamheten under år 1998.
Fullmäktige skall vid sammanträde före utgången av år 1999 besluta om
ansvarsfrihet skall beviljas eller om någon åtgärd för att bevara landstingets
rätt skall vidtas.

36 § Utöver vad som föreskrivs i denna lag om revision gäller 9 kap.
kommunallagen (1991:900).

Laglighetsprövning

37 § Bestämmelserna om överklagande i 10 kap. kommunallagen (1991:900) gäller i
fråga om ett beslut som har fattats av sammanläggningsdelegerade, arbetsut-
skottet eller en kommitté. Ett sådant beslut får överklagas såväl av Kristian-
stads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun som av deras med-
lemmar.
Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att
det verkställs, får domstolens beslut överklagas även av Kristianstads läns
landsting, Malmöhus läns landsting, Malmö kommun och av deras medlemmar.

__________

Denna lag träder i kraft den 1 november 1996.

2.2 Förslag till lag om val av ledamöter i styrelsen för
Länsstyrelsen i Skåne län

Härigenom föreskrivs följande.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i lagen (1976:891) om val av ledamöter i
länsstyrelses styrelse skall val av ledamöter och ersättare i styrelsen för
Länsstyrelsen i Skåne län förrättas av fullmäktige i Kristianstads läns
landsting och Malmöhus läns landsting samt Malmö kommun med den fördelning
mellan dem som regeringen bestämmer efter befolkningstalen.
Valen skall avse en period av två år, räknat från den 1 januari 1997.

__________

Denna lag träder i kraft den 1 november 1996 och gäller till utgången av år
1998.

2.3 Förslag till lag om val av ledamöter i Skogsvårds-
styrelsen i Skåne län

Härigenom föreskrivs följande.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 3 § andra stycket lagen (1990:1496) om
hur ledamöter i skogsvårdsstyrelserna utses skall beträffande
Skogsvårdsstyrelsen i Skåne län en ledamot och en ersättare väljas av
fullmäktige i Kristianstads läns landsting samt två ledamöter och två ersättare
av fullmäktige i Malmöhus läns landsting.
Valen skall avse en period av två år, räknat från den 1 januari 1997.

__________

Denna lag träder i kraft den 1 november 1996 och gäller till utgången av år
1998.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i
Norrland och Dalarna

Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland
och Dalarna orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län .

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2.5 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen
(1970:624)

Härigenom föreskrivs att i 6 § kupongskattelagen (1970:624)1 samt i övergångs-
bestämmelserna till lagen (1993:463) om ändring i nämnda lag orden Kopparbergs
län skall bytas ut mot Dalarnas län .

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse av 6 § 1993:463.

2.6 Förslag till lag om ändring i rennäringslagen
(1971:437)

Härigenom föreskrivs att i 3, 17, 21, 25 och 102 §§ rennäringslagen (1971:437)1
orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län .

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

**FOOTNOTES**

1 Lagen omtryckt 1993:36.
Senaste lydelse av
3 § 1993:36
17 §1993:36
21 §1992:785
25 §1992:785
102 §1990:1490.

2.7 Förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § vallagen (1972:620) skall ha följande
lydelse.

--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.
1 §1
--------------------------------------------------------------------
För val till riksdagen är riket För val till riksdagen är riket
indelat i 29 valkretsar. Dessa indelat i 29 valkretsar. Dessa
är är
Stockholms kommun, Stockholms kommun,
Stockholms län med undantag Stockholms län med undantag av
av Stockholms kommun (Stock- Stockholms kommun (Stockholms
holms läns valkrets), läns valkrets),
Göteborgs kommun, Göteborgs kommun,
Göteborgs och Bohus län med Göteborgs och Bohus län med
undantag av Göteborgs kommun undantag av Göteborgs kommun
(Bohusläns valkrets), (Bohusläns valkrets),
Malmö kommun, Malmö kommun,
Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs, Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs,
Höganäs, Hörby, Höörs, Landskrona Höganäs, Hörby, Höörs, Landskrona
och Svalövs kommuner (Malmöhus och Svalövs kommuner (Skåne läns
läns norra valkrets), västra valkrets),
Burlövs, Kävlinge, Lomma, Burlövs, Kävlinge, Lomma,
Lunds, Skurups, Sjöbo, Staf- Lunds, Skurups, Sjöbo, Staffans-
fanstorps, Svedala, torps, Svedala, Trelleborgs,
Trelleborgs, Vellinge och Vellinge och Ystads kommuner
Ystads kommuner (Malmöhus läns (Skåne läns södra valkrets),
södra valkrets), Bromölla, Båstads, Hässleholms,
Ale, Alingsås, Bengtsfors, Klippans, Kristianstads, Osby,
Dals-Eds, Färgelanda, Herr- Perstorps, Simrishamns, To-
ljunga, Lerums, Lilla Edets, melilla, Åstorps, Ängelholms,
Melleruds, Trollhättans, Vårgår- Örkelljunga och Östra Göinge kom-
da, Vänersborgs och Åmåls kommu- muner (Skåne läns norra och östra
ner (Älvsborgs läns norra val- valkrets),
krets), Ale, Alingsås, Bengtsfors,
Borås, Marks, Svenljunga, Dals-Eds, Färgelanda, Herr-
Tranemo och Ulricehamns kommu- ljunga, Lerums, Lilla Edets,
ner (Älvsborgs läns södra val- Melleruds, Trollhättans, Vårgårda,
krets), Vänersborgs och Åmåls kommuner
vart och ett av övriga län. (Älvsborgs läns norra valkrets),
Bollebygds, Borås, Marks,
Svenljunga, Tranemo och Ulrice-
hamns kommuner (Älvsborgs läns
södra valkrets),
vart och ett av övriga län.

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse 1993:232.

2.8 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)

Härigenom föreskrivs att i 3 § skatteregisterlagen (1980:343)1 orden Koppar-
bergs län skall bytas ut mot Dalarnas län .

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

**FOOTNOTES**

1 Lagen omtryckt 1983:143.
Senaste lydelse av 3 § 1993:849.

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 5 §, 3 kap. 16 § och 6 kap. 3 § lagen
(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter1 samt i övergångsbe-
stämmelserna till lagen (1993:462) om ändring i nämnda lag orden Malmöhus län
respektive Kopparbergs län skall bytas ut mot Skåne län respektive Dalarnas
län .

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse av
1 kap. 5 §1993:462
3 kap. 16 §1994:1906
6 kap. 3 §1993:462.

2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om av-
räkning vid återbetalning av skatter och avgifter

Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning
av skatter och avgifter1 orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas
län .

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse av 1 § 1994:1780.

2.11 Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259)

Härigenom föreskrivs att i 10 a § jaktlagen (1987:259)1 orden Kopparbergs län
skall bytas ut mot Dalarnas län .

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse av 10 a § 1992:787.

2.12 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen
(1988:327)

Härigenom föreskrivs att i 68 § fordonsskattelagen (1988:327)1 och i bilaga 2
till lagen orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län .

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse av 68 § 1995:1201.

2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1567) om
miljöskatt på inrikes flygtrafik

Härigenom föreskrivs att i 10 § lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes
flygtrafik1 orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län .

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse av 10 § 1993:470.

2.14 Förslag till lag om ändring i tullregisterlagen
(1990:137)

Härigenom föreskrivs att i 3 § tullregisterlagen (1990:137)1 orden Kopparbergs
län skall bytas ut mot Dalarnas län .

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse av 3 § 1994:1557.

2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt
på ränta på skogskontomedel m.m.

Härigenom föreskrivs att i 4, 6-9 och 11 §§ lagen (1990:676) om skatt på ränta
på skogskontomedel m.m.1 orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas
län .

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse av
4 §1993:464 8 §1993:1708
6 §1993:464 9 §1993:464
7 §1993:464 11 §1993:464.

2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om
nedsättning av socialavgifter

Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1990:912) om nedsättning av social-
avgifter1 orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län .

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse av 1 § 1995:894.

2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om sär-
skild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

Härigenom föreskrivs att i 10 och 23 §§ lagen (1991:591) om särskild inkomst-
skatt för utomlands bosatta artister m.fl.1 samt i övergångsbestämmelserna till
lagen (1993:466) om ändring i nämnda lag orden Kopparbergs län skall bytas ut
mot Dalarnas län .

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse av
10 §1993:466
23 §1994:1883.

2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:492) om
ändring i lagen (1992:1479) om lagerskatt på viss
bensin

Härigenom föreskrivs att i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:492) om
ändring i lagen (1992:1479) om lagerskatt på viss bensin orden Kopparbergs län
skall bytas ut mot Dalarnas län .

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:468) om
ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och
reklam

Härigenom föreskrivs att i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:468) om
ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam orden Kopparbergs
län skall bytas ut mot Dalarnas län .

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:471) om
ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon

Härigenom föreskrivs att i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:471) om
ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon orden Kopparbergs
län skall bytas ut mot Dalarnas län .

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:40) om
tillfällig kompensation för viss energiskatt

Härigenom föreskrivs att i 1, 3 och 7 §§ lagen (1994:40) om tillfällig kom-
pensation för viss energiskatt orden Kopparbergs län skall bytas ut mot
Dalarnas län .

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2.22 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200)

Härigenom föreskrivs att i 12 kap. 1 a och 2 §§, 19 kap. 1 och 6 §§ och 20 kap.
1 § mervärdesskattelagen (1994:200)1 samt i övergångsbestämmelserna till lagen
orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län .

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

**FOOTNOTES**

1 Senaste lydelse av
12 kap. 1 a §1994:1798
12 kap. 2 §1995:1286
20 kap. 1 §1995:1286.

2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om
beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och
tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska
unionen

Härigenom föreskrivs att i 4 § lagen (1994:1565) om beskattning av privat-
införsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska
unionen orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län .

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi

Härigenom föreskrivs att i 11 kap. 4 § lagen (1994:1776) om skatt på energi
orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län .

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1518) om
mervärdesskattekonton för kommuner och landsting

Härigenom föreskrivs att i 8 § lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för
kommuner och landsting orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas
län .

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

3 Ärendet och dess beredning

I augusti 1992 tillkallades den parlamentariska kommittén Regionberedningen (C
1992:06) för att utforma förslag om den offentliga verksamhetens uppbyggnad och
indelning på regional nivå (dir. 1992:86).
Beredningen presenterade i november 1993 delbetänkandet Västsverige och Skåne
- regioner i förändring (SOU 1993:97). Betänkandet har remissbehandlats. En
sammanställning av remissvaren har publicerats (Ds 1994:110).
I mars 1995 lämnade Regionberedningen sitt slutbetänkande Regional framtid
(SOU 1995:27). Betänkandet har remissbehandlats.
I december 1995 tillkallades en särskild utredare (S 1995:13) med uppdrag att
utreda frågan om en gemensam allmän försäkringskassa för Skåne (dir. 1995:156).
Regeringen redovisade i februari 1996 sina överväganden i fråga om länsindel-
ningen i Skåne och Västsverige till riksdagen (prop. 1995/96:38). Regeringen
föreslog att Kristianstads och Malmöhus län den 1 januari 1997 skall läggas
samman till Skåne län. Vidare uttalade regeringen att Malmö borde vara residens-
stad i Skåne län. Ett beslut i frågan kunde enligt regeringens mening dock
fattas först sedan det klarlagts vilken fördelning offentlig förvaltning kan
komma att få i regionen. I propositionen föreslogs också att benämningen
Kopparbergs län skall ändras till Dalarnas län den 1 januari 1997.
En särskild utredare (C 1996:01) tillkallades samtidigt med uppgift att efter
samråd med företrädare för kommuner, landsting och länsstyrelser i Kristianstads
och Malmöhus län samt andra berörda parter utarbeta ett underlag till regeringen
om lokaliseringen av den förvaltning som bedrivs av den nya länsstyrelsen, det
kommande Skånelandstinget, Skånestyrelsen och andra regionala offentliga organ
(dir. 1996:10).
Riksdagen har härefter godkänt regeringens förslag om bildandet av Skåne län
och namnändringen till Dalarnas län (bet. 1995/96:BoU9, rskr. 1995/96:206).
Utredaren har den 25 april 1996 redovisat sitt uppdrag. Rapporten finns
tillgänglig i Civildepartementet (dnr C96/643).
I denna proposition behandlar regeringen vissa följdfrågor med anledning av
bildandet av Skåne län och namnändringen till Dalarnas län. Vi tar också upp den
fortsatta behandlingen av frågor om den regionala ansvarsfördelningen.

4 Residensstad i Skåne län

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Malmö skall vara residensstad i Skåne län. |
--------------------------------------------------------------------

Regionberedningens förslag: Kristianstad bör vara residensstad i Skåne län.
Remissinstanserna: En redovisning av remissinstansernas synpunkter finns i prop.
1995/96:38 (s. 15 ff.). Sammanfattningsvis ansluter sig flertalet
remissinstanser i Skåneregionen till uppfattningen att valet av residensstad och
huvudort för den statliga länsförvaltningen i första hand är en statlig
angelägenhet. Samtidigt är en vanlig synpunkt att decentraliserade lösningar bör
prövas. Kristianstad respektive Malmö som residensstad förespråkas i ett antal
yttranden. De åsikter beträffande Regionberedningens betänkande som har
framförts sedan den nämnda propositionen beslutades innebär ingen nämnvärd för-
ändring av den samlade synen på frågan om vilken ort som skall vara residensstad
i Skåne län.
Utredaren: Det finns nu enighet i Skåne om att Malmö bör vara residensstad i
det nya länet. Verksamhet förläggs också till Kristianstad.
Beträffande verksamhet som utövas eller tänks kunna utövas av självstyr-
elseorgan i Skåne, framgår av utredarens rapport att man i regionen har enats om
fördelningen av sådan verksamhet. Det kommande Skånelandstinget skall ha sitt
säte i Kristianstad. Den mycket omfattande sjukvårdsverksamheten decentraliseras
till olika orter i länet. Lund - i dag säte för Malmöhus läns landsting - kommer
att ha kvar betydande resurser också när det gäller sjukvårdsförvaltning.
Skånestyrelsen får enligt rapporten Kristianstad som huvudort. Olika verk-
samhetsgrenar fördelas inom regionen.
I rapporten sägs att Hässleholm bör bli huvudort för kollektivtrafiken, Lund
för forskning och utveckling och turism, Helsingborg för miljöfrågor och Lands-
krona för frågor som rör kulturen med undantag för Musik i Skåne som skall
finnas kvar i Kristianstad. EU-samordning och omvärldsbevakning bör lokaliseras
till Malmö. Detsamma gäller uppgifter på näringspolitikens område. ALMI Före-
tagspartner Skåne AB bör dock liksom nu finnas i Malmö och Lund samt
fortsättningsvis även i Helsingborg. Det gemensamma kommunförbundet för Skåne
län bör enligt rapporten lokaliseras till Klippan; viss verksamhet bör dock
bedrivas i Lund.
Också beträffande verksamhet som bedrivs inom ramen för statlig regional
förvaltning vid sidan av länsstyrelsen redovisas överväganden som syftar till
att uppnå en god balans i Skåne län. När det gäller länsrätten sägs att
verksamhet tills vidare blir kvar både i Malmö och Kristianstad och att den
framtida organisationen skall utredas. De båda skattemyndigheterna blir kvar
under en övergångstid. Malmö blir huvudort för en kommande regionkronofogdemyn-
dighet som omfattar Blekinge och Skåne län. Länsarbetsnämnden i Skåne län
förläggs till Malmö samtidigt som det sker en decentralisering av uppgifter till
arbetsförmedlingskontoren i länet. När det gäller lantmäteriet kommer verksamhet
att bedrivas i såväl Malmö som Kristianstad. Kristianstad kommer även fort-
sättningsvis att vara huvudort för skogsvårdsstyrelsen. Den nya försäkrings-
kassan för Skåne län lokaliseras till Kristianstad. Verksamheten blir dock mer
decentraliserad än i dag.
Skälen för regeringens förslag: Som regeringen har framhållit i prop. 1995/96:38
är det en utgångspunkt vid valet av residensstad att verksamhet kommer att ut-
övas såväl i Malmö som i Kristianstad, oavsett vilken av dessa orter som är
residensstad i Skåne län. Strävandena att uppnå inomregional balans bör enligt
vår mening tillgodoses bl.a. genom lokalisering av delar av övrig regional
offentlig förvaltning till andra orter än residensstaden.
I Skåne har funnits och finns en uttalad vilja att i samförstånd utarbeta en
gemensam strategi när det gäller lokaliseringen av offentlig förvaltning i det
nya länet, varvid valet av residensstad utgör en viktig komponent. Mot denna
bakgrund tillkallade regeringen en särskild utredare för att efter samråd med
företrädare för regionen och andra berörda parter utarbeta ett underlag till
regeringen om lokaliseringen av regional offentlig förvaltning i Skåne län.
Detta uppdrag är nu fullgjort.
Den av utredaren redovisade fördelningen av offentlig verksamhet i Skåne utgör
enligt regeringens mening en god grund när det nya länet byggs upp. Därmed
skapas realistiska förutsättningar att uppnå ett av de framträdande målen med
länsreformen i Skåne, nämligen att minska den regionala röra som den nuvarande
administrativa uppdelningen av regionen med skilda huvudmän medför. Samtidigt
ges det möjligheter att tillgodose ett påtagligt behov av inomregional balans.
I prop. 1995/96:38 uttalade regeringen att Malmö borde vara residensstad i
Skåne län, men att resultatet av utredarens uppdrag skulle redovisas innan ett
konkret förslag i frågan förelades riksdagen. Denna redovisning föreligger nu.
Vad som därvid har framkommit visar enligt vår mening att det, med Malmö som re-
sidensstad, går att uppnå en rimlig geografisk fördelning av regional offentlig
förvaltning i det nya länet. Denna uppfattning delas också av företrädare för
regionen.
Vi står därför fast vid uppfattningen att Malmö bör vara residensstad i Skåne
län och föreslår nu riksdagen att godkänna det valet. Detta innebär också att
landshövdingens bostad i Kristianstad avvecklas.

5 Offentliga organs verksamhetsområden

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: En förändrad länsindelning bör också komma|
| till uttryck i en motsvarande justering av verksamhetsområdena |
| för offentliga organ med länet som indelningsgrund. Beträffande |
| skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna går det dock |
| inte nu att ta ställning till frågan om den regionala indelning-|
| en. |
--------------------------------------------------------------------

Regionberedningens bedömning överensstämmer i princip med regeringens.
Remissinstanserna har inte närmare kommenterat denna fråga.
Skälen för regeringens bedömning: Länsindelningen är styrande för en stor del av
den offentliga regionala förvaltningen vid sidan av länsstyrelserna.
Sammanläggningen av Kristianstads och Malmöhus län till Skåne län föranleder
således att frågan om motsvarande förändring för berörda organ tas upp.
När det gäller bl.a. länsrätterna, fastighetsdomstolarna och skattemyndig-
heterna regleras den regionala indelningen i lag. I flertalet fall är den re-
gionala offentliga verksamhetens koppling till länsindelningen dock förord-
ningsreglerad, t.ex. såvitt avser kronofogdemyndigheterna och lantmäterimyndig-
heterna. Regeringen anser att utgångspunkten bör vara att en förändrad länsin-
delning också kommer till uttryck i en motsvarande justering av verksamhets-
områdena för offentliga organ i regionen med länet som indelningsgrund. I Skåne
är det bl.a. just den tydliga önskan att minska antalet aktörer på den regionala
arenan som har varit målet med att lägga samman de båda nuvarande länen. Det
finns då som regel ingen anledning att begränsa dessa effektiviseringsåtgärder
till enbart länsstyrelseorganisationen eller självstyrelsesidan.
Några författningsändringar för att åstadkomma önskade sammanläggningar som
sådana behövs inte. Däremot blir ett antal justeringar i förordningar
nödvändiga.
Vad som nu har sagts innebär dock inte att all verksamhet som en myndighet
bedriver på regional nivå måste utövas på en och samma ort i Skåne län. Genom en
sådan inriktning erbjuds rimliga möjligheter till decentraliserade lösningar
samtidigt som de nackdelar från samordnings- och rationaliseringssynpunkt som
ett bibehållande av två regionala myndigheter i ett och samma län medför kan
undvikas. Målet att uppnå en godtagbar balans i Skåne län av offentlig regional
förvaltning har av naturliga skäl varit grundat på önskemålet att motverka de
nackdelar från arbetsmarknadssynpunkt som en förlust av arbetstillfällen skulle
medföra och att i utjämnande syfte tillföra delar av regionen arbetstillfällen.
Det är således behovet av spridning av verksamhet snarare än strävan att bevara
organisatoriska strukturer som har varit avgörande. Det är också dessa övergrip-
ande strävanden som har varit ett av de framträdande inslagen i de diskussioner
som har förts i Skåne och som har redovisats av utredaren.
För närvarande pågår en översyn av den organisatoriska strukturen inom dom-
stolsväsendet (dir. 1995:102). Enligt direktiven skall utredningen - 1995 års
domstolskommitté (Ju 1995:05) - i en första etapp senast den 1 december 1996
lämna förslag till en ny organisation för domstolsväsendet som helhet. En av de
övergripande utgångspunkterna är att samverkan mellan olika slag av domstolar på
samma nivå, t.ex. mellan tingsrätter och länsrätter, skall utvecklas betydligt.
Med tanke på kommitténs uppdrag är den lösning som nu väljs med avseende på
länsrätterna i Kristianstads och Malmöhus län den mest flexibla. Lösningen
innebär att det endast kommer att finnas en länsrätt i Skåne län, men att
verksamheten även i fortsättningen kommer att bedrivas i såväl Malmö som
Kristianstad. Detta innebär att det finns möjlighet att på längre sikt, sedan
kommittén har redovisat sitt uppdrag, välja en annan lösning.
Vad beträffar den regionala verksamheten på skattemyndigheternas och kronofog-
demyndigheternas område gör sig särskilda omständigheter gällande. Riksskatte-
verket har i sin fördjupade anslagsframställning för perioden 1997-1999 bl.a.
föreslagit att de nuvarande 24 kronofogdemyndigheterna skall läggas samman till
åtta regionmyndigheter den 1 januari 1997. Frågan om den framtida indelningen
bereds för närvarande i Finansdepartementet. I fråga om skatteförvaltningens or-
ganisation läggs inte fram något förslag i anslagsframställningen. Det sägs i
stället att Riksskatteverket avser att utreda frågan vidare.
Mot bakgrund av vad som nu har sagts anser regeringen att det inte går att i
detta sammanhang ta ställning till den delfråga beträffande den framtida
regionindelningen för skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna som följer
av bildandet av Skåne län.
ALMI Företagspartner AB, som redan i dag har ett bolag för hela Skåne, är
inget offentligrättsligt organ. Den verksamhetsmässiga strukturen på detta
område är således en angelägenhet för ALMI:s ägare, dvs. staten som huvudägare
genom moderbolaget samt landstingen.
De allmänna försäkringskassornas verksamhetsområden styrs av landstings-
indelningen. I Skåne finns det i dag, efter en sammanläggning år 1992 av de
tidigare två kassorna i Malmöhus län, därför två försäkringskassor. Inriktningen
är att dessa skall läggas samman den 1 januari 1998 (bet. 1994/95:SfU10, rskr.
1994/95:343, dir. 1995:156). Eftersom de nuvarande två landstingen i Skåne
kommer att finnas kvar till utgången av år 1998, saknas det behov av
lagstiftningsåtgärder för de båda försäkringskassornas bestånd under år 1997.

6 Lagstiftningsfrågor

6.1 Bildandet av Skåne läns landsting

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: För regleringen av den landstingskommunala |
| beslutanderätten i samband med bildandet av Skåne läns landsting|
| införs en särskild lag om sammanläggningsdelegerade. |
--------------------------------------------------------------------

Regionberedningens förslag: Beredningen har föreslagit att lagen (1979:411) om
ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting och lagen (1979:412) om
kommunala indelningsdelegerade skall anpassas till indelningsändringar som
innebär sammanläggning av landsting.
Remissinstanserna har inte närmare kommenterat denna fråga.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 1 kap. 2 § kommunallagen (1991:900)
omfattar varje landsting ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet.
Om två eller flera län läggs samman skall en sammanläggning därför ske också av
motsvarande landsting. Således skall som en följd av bildandet av Skåne län
Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting läggas samman till ett
landsting. Med hänsyn till de allmänna valen hösten 1998 måste emellertid
landstingen bestå till utgången av år 1998. Skåne läns landsting bör bildas den
1 januari 1999.
Malmö kommun står för närvarande utanför landstingsindelningen. Kristianstads
läns landsting och Malmöhus läns landsting samt Malmö kommun har i en gemensam
framställning till regeringen i april 1995 anhållit om att få gå samman till
Skåne läns landsting från och med den 1 januari 1999. Enligt p. 4 av
övergångsbestämmelserna till lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning
i kommuner och landsting (indelningslagen) är det regeringen som bestämmer dagen
för kommunens inträde i landstinget och meddelar de övriga föreskrifter som
behövs. Regeringen avser att under hösten 1996 besluta i ärendet.
Bestämmelser om förfarandet vid ändringar i landstingsindelningen finns i
indelningslagen. Den lagen är emellertid - som också Regionberedningen har kon-
staterat - inte anpassad till sådana större indelningsförändringar rörande
landsting som det nu är fråga om. Lagen saknar bl.a. bestämmelser om att
delegerade skall utses för att företräda ett nybildat landsting i de fall detta
inte bör företrädas av de gamla fullmäktige. Regler måste därför skapas för den
nu aktuella sammanläggningen till Skåne läns landsting.
Regeringen anser att bestämmelser om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns
landsting bör tas in i en särskild lag. Det blir härigenom möjligt att
tillgodose vissa särskilda önskemål som har förts fram. Termen sammanläggnings-
delegerade har valts eftersom det rör sig om en sammanläggning av landstingen
samt ett inträde av Malmö kommuns landstingsverksamhet i det nybildade
landstinget. Enligt den lag som regeringen nu föreslår skall sammanläggnings-
delegerade företräda Skåne läns landsting från den dag regeringen bestämmer till
och med den 31 oktober 1998. Därefter övergår beslutanderätten till det nyvalda
fullmäktige.
Kommunallagen (1991:900), indelningslagen samt lagen (1979:412) om kommunala
indelningsdelegerade har tjänat som förebilder för den lag som regeringen nu
föreslår. I lagstiftningsärendet har synpunkter inhämtats från företrädare för
de berörda landstingen samt Malmö kommun.
Förslaget till lag om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting
kommenteras närmare i avsnitt 8.

6.2 Huvudmannaskapet för viss kollektiv persontrafik

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: Något förslag till ändringar i lagen om hu-|
| vudmannaskap för viss kollektiv persontrafik bör inte läggas fram|
| nu. |
--------------------------------------------------------------------

Skälen för regeringens bedömning: Bildandet av Skåne län påkallar en ändring i
lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik (huvud-
mannaskapslagen).
I denna lag sägs att det i varje län skall finnas en huvudman för den lokala
och regionala linjetrafiken för persontransporter. De båda huvudmän som finns i
Kristianstads respektive Malmöhus län måste alltså ersättas med en för Skåne
gemensam ny huvudman.
I de allra flesta län, bl.a. Kristianstads län, är kommunerna och landstinget
gemensamt huvudman. I Malmöhus län har emellertid kommunerna och landstinget
kommit överens om att endast landstinget och Malmö kommun skall vara huvudman.
Huvudmannaskapslagen ger även i övrigt kommunerna och landstinget i ett län
stor frihet att träffa överenskommelser om huvudmannaskapet. Möjlighet finns
således att endast landstinget men även endast kommunerna skall vara huvudman.
I lagen regleras också organisationsformen. I normalfallet skall huvudmannens
uppgifter has om hand av ett kommunalförbund, vilket är fallet i Malmöhus län. I
Kristianstads län däremot har kommunerna och landstinget kommit överens om att
uppgifterna i stället skall åvila ett aktiebolag, som har bildats för ändamålet.
Som en följd av bildandet av Skåne län måste en ändring göras i 5 § huvud-
mannaskapslagen beträffande parternas inflytande över verksamheten. I denna
fråga gäller helt olika bestämmelser för Kristianstads och Malmöhus län.
Väsentliga skillnader finns också när det gäller tillämpningen av 6 §, som
reglerar fördelningen mellan kommunerna och landstinget av underskottet i
verksamheten.
Enligt vad regeringen har erfarit pågår överläggningar och utredningar, bl.a.
inom ramen för Skånestyrelsen, rörande organisationen av ett gemensamt
huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Skåne. Inriktningen är att ett sådant
huvudmannaskap skall vara genomfört den 1 januari 1999, vilket hänger samman med
att det nya Skånelandstinget avses bildas då. Resultatet av dessa överläggningar
bör avvaktas innan regeringen tar något initiativ i frågan.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen senare under år 1996 med förslag
till lagändringar som ger möjlighet att fram till utgången av år 1998 bibehålla
den nuvarande organisationen för kollektivtrafiken i Skåne.

6.3 Övriga lagstiftningsfrågor

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: En särskild lag införs för att reglera valet|
| av ledamöter i styrelsen för den nya länsstyrelsen i Skåne län för|
| åren 1997 och 1998. Detsamma gäller för valet av ledamöter i |
| Skogsvårdsstyrelsen i Skåne län. |
| Benämningarna Kristianstads och Malmöhus respektive Kopparbergs|
| län byts ut mot Skåne respektive Dalarnas län i de lagar där dessa|
| förekommer. Vidare görs en ändring av benämningen av valkretsarna|
| i Skåne vid val till riksdagen samt läggs den nybildade |
| Bollebygds kommun till uppräkningen av de kommuner som utgör |
| Älvsborgs läns södra valkrets. |
--------------------------------------------------------------------

Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1976:891) om val av ledamöter i
länsstyrelses styrelse består styrelsen av landshövdingen, som är ordförande,
samt av ytterligare 14 ledamöter. Dessa utses genom val av landstinget. Om det i
länet finns en kommun som inte ingår i landsting, skall valet förrättas av
landstinget och kommunen med den fördelning mellan dem som regeringen bestämmer
efter befolkningstalen. För de ledamöter som har valts av landstinget eller
kommunen skall lika många ersättare väljas.
Ytterligare föreskrifter om val av ledamöter och ersättare finns i förordning-
en (1990:1510) med länsstyrelseinstruktion. Därav framgår att i Malmöhus län
väljs nio av ledamöterna i styrelsen för länsstyrelsen i länet av fullmäktige i
Malmöhus läns landsting och de återstående fem ledamöterna av fullmäktige i
Malmö kommun. Ledamöter och ersättare skall vara folkbokförda i länet.
Valperioden är tre år, räknat från den 1 januari året efter det år då val av
landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet.
Valet av ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i Skåne län för åren 1997 och
1998 bör regleras i en speciallag. Av lagen bör framgå att styrelsen skall
väljas av fullmäktige i Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting
samt Malmö kommun med den fördelning mellan dem som regeringen bestämmer efter
befolkningstalen. Denna fördelning kommer att göras genom förordning.
Lagens giltighetstid bör begränsas till utgången av år 1998. Den bör träda i
kraft den 1 november 1996 så att styrelsen hinner väljas under år 1996. Av lagen
om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse följer att valet av styrelse från
den 1 januari 1999 förrättas av fullmäktige i Skåne läns landsting, som väljs i
september 1998.
Enligt lagen (1990:1496) om hur ledamöterna i skogsvårdsstyrelserna utses
består skogsvårdsstyrelsen i länet av sju ledamöter. Länsjägmästaren är
självskriven ledamot. Tre av de övriga ledamöterna och en personlig ersättare
för var och en av dem förordnas av regeringen. De återstående tre ledamöterna
och lika många ersättare väljs av landstinget i länet. Av 16 § andra stycket
förordningen (1995:1335) med instruktion för Skogsstyrelsen och
skogsvårdsstyrelserna framgår att ledamöter och ersättare utses för en period av
fyra år.
Liksom beträffande länsstyrelsen bör valet av ledamöter i Skogsvårdsstyrelsen
i Skåne län för åren 1997 och 1998 regleras i en speciallag. Med hänsyn till be-
folkningstalen bör en ledamot och en ersättare väljas av fullmäktige i
Kristianstads läns landsting samt två ledamöter och två ersättare av fullmäktige
i Malmöhus läns landsting.
Lagens giltighetstid bör begränsas till utgången av år 1998. Den bör träda i
kraft den 1 november 1996 så att ledamöterna hinner väljas under 1996. Valet av
ledamöter från den 1 januari 1999 förrättas av fullmäktige i Skåne läns
landsting, som väljs i september 1998.
Kristianstads, Malmöhus eller Kopparbergs län nämns vid namn i ett antal olika
författningar. Genom bildandet av Skåne län och namnbytet till Dalarnas län blir
dessa namn inaktuella och måste därför bytas ut. Regeringen lägger i denna
proposition fram förslag till behövliga ändringar i de berörda lagarna.
Motsvarande justeringar kommer att behövas i de förordningar i vilka de äldre
länsbenämningarna också förekommer.
När det gäller vallagen (1972:620) kan konstateras att det i Justitiedeparte-
mentet pågår ett arbete med att utarbeta förslag till en ny vallag som skall
träda i kraft före 1998 års allmänna val. Den nuvarande lagen kommer dock att
tillämpas om det hålls extra val dessförinnan.
Indelningen i valkretsar för val till riksdagen anges i 2 kap. 1 § vallagen.
Malmöhus län utgör tre valkretsar (Malmö kommun samt Malmöhus läns norra och
södra valkrets) medan Kristianstads län utgör en valkrets. Någon förändring av
valkretsarnas antal eller deras utformning är inte aktuell nu. Däremot måste de
tre valkretsar i Skåne län som inte omfattar Malmö kommun få nya benämningar.
Malmöhus läns norra valkrets, Malmöhus läns södra valkrets respektive
Kristianstads läns valkrets bör i stället benämnas Skåne läns västra valkrets,
Skåne läns södra valkrets respektive Skåne läns norra och östra valkrets.
Vidare bör i vallagen Bollebygds kommun i Älvsborgs län, som bildades den 1
januari 1995 genom utbrytning ur Borås kommun i samma län, föras in i upp-
räkningen över de kommuner som bildar Älvsborgs läns södra valkrets.
Vad som har sagts om behovet av författningsjusteringar med anledning av
bildandet av Skåne län gäller inte i fråga om Kristianstads läns landsting och
Malmöhus läns landsting. Dessa skall nämligen bestå till utgången av år 1998
varefter de, tillsammans med Malmö kommun, kommer att bilda Skåne läns
landsting. I de fall dessa landsting uttryckligen nämns vid namn i en för-
fattning - det rör sig om ett mindre antal förordningar inom Socialdepartemen-
tets område - är det således inte påkallat med en ändring förrän från den 1 ja-
nuari 1999.

7 Den regionala ansvarsfördelningen m.m.

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: Ytterligare analys och överväganden behövs|
| innan konkreta förslag om den regionala samhällsorganisationen |
| och fördelningen av ansvaret för regionala utvecklingsfrågor kan|
| läggas fram. Regeringen avser att under hösten 1996 samlat redo-|
| visa sin syn på dessa frågor för riksdagen. |
--------------------------------------------------------------------

Skälen för regeringens bedömning: Regionberedningens förslag om att förändra
fördelningen av ansvaret för viktiga samhällsuppgifter när det gäller den regio-
nala utvecklingen inrymmer många komplexa frågeställningar. Att ett flertal
olika aspekter gör sig gällande när dessa frågor skall övervägas framgår klart
av de synpunkter som har kommit fram under remissbehandlingen av
Regionberedningens slutbetänkande.
Åsikterna om Regionberedningens förslag är splittrade. De remissinstanser som
ansluter sig till beredningens förslag om att föra över befogenheter och ansvar
från länsstyrelserna till landstingen är ungefär lika många som de som intar en
motsatt uppfattning.
Till regeringen har också kommit in framställningar om försöksverksamhet med
ändrad regional ansvarsfördelning i olika delar av landet.
Enligt regeringens mening krävs en ingående och noggrann analys i regerings-
kansliet av samtliga de delar som regionfrågan innefattar. Inte minst gäller
detta beträffande framställningarna om försöksverksamhet, vilka i allmänhet har
getts in eller konkretiserats först i samband med remissbehandlingen av
Regionberedningens slutbetänkande.
Regeringen anser mot denna bakgrund att några meningsfulla och konkreta
förslag om fördelningen av ansvaret för regionala utvecklingsfrågor nu inte kan
läggas fram. Flera av Regionberedningens övriga förslag har en koppling till
denna ansvarsfördelning, varför samtliga dessa frågor bör tas upp i ett samman-
hang.
Vi avser att under hösten 1996 samlat redovisa vår syn på de nu berörda
frågorna för riksdagen.

8 Författningskommentar

Förslaget till lag om sammanläggningsdelegerade för Skåne
läns landsting

Inledande bestämmelser

--------------------------------------------------------------------
| 1 § I denna lag finns bestämmelser om sammanläggningsdelegerade|
| vid bildandet av Skåne läns landsting. Bestämmelserna gäller utan|
| hinder av vad som föreskrivs i lagen (1979:411) om ändringar i |
| Sveriges indelning i kommuner och landsting. |
| |
| 2 § Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting |
| skall bestå till utgången av år 1998. |
| |
| 3 § Skåne läns landsting skall, på det sätt som anges i 7 och 8 §§,|
| företrädas av sammanläggningsdelegerade från den dag regeringen |
| bestämmer till och med den 31 oktober 1998. Från och med den 1 |
| november 1998 företräds Skåne läns landsting av det nyvalda full-|
| mäktige. |
| Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting skall |
| under tiden den 1 november-31 december 1998 företrädas av full- |
| mäktige i Skåne läns landsting. |
--------------------------------------------------------------------

Av bestämmelsen i 1 § framgår att denna lag exklusivt reglerar hur Skåne läns
landsting skall företrädas under tiden fram till dess att landstinget bildas den
1 januari 1999. Bestämmelserna i lagen kompletterar 2 kap. indelningslagen och
gäller i stället för de bestämmelser som finns där om hur beslutanderätten skall
utövas. Av bestämmelsen i 2 kap. 6 § indelningslagen framgår att ett nytt
landsting kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter så snart beslut
om indelningsändringen har fattats.
I 1 kap. 2 § kommunallagen anges att varje landsting omfattar ett län, om inte
något annat är särskilt föreskrivet. I 2 § i det framlagda lagförslaget före-
skrivs att de nuvarande landstingen i Skåne skall finnas kvar under en över-
gångsperiod fram till utgången av år 1998.
I 3 § anges vilka som skall företräda Skåne läns landsting. Regeringen kommer
att under hösten 1996, i samband med beslut i indelningsärendet, bestämma vilken
dag sammanläggningsdelegerade skall börja sin tjänstgöring. Av första stycket
framgår att sammanläggningsdelegerades tjänstgöring upphör i anslutning till att
det nyvalda fullmäktige i Skåne läns landsting tillträder, dvs. den 1 november
1998 (jfr 5 kap. 5 § kommunallagen).
Termen sammanläggningsdelegerade har valts eftersom det rör sig om en
sammanläggning av landsting samt ett inträde av den del av verksamheten i Malmö
kommun som motsvarar landstingsverksamheten.
Eftersom det inte under år 1998 kommer att väljas några fullmäktige för
Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting föreskrivs i 3 § andra
stycket att det nyvalda fullmäktige i Skåne läns landsting skall företräda också
dessa landsting under tiden den 1 november-31 december 1998.

Val av sammanläggningsdelegerade

--------------------------------------------------------------------
| 4 § Delegerade och ersättare för dessa skall senast den dag re-|
| geringen bestämmer väljas av fullmäktige i Kristianstads läns |
| landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun. |
| När valen har ägt rum, skall ordföranden i fullmäktige i Malmöhus|
| läns landsting underrättas om vilka som har valts. |
| |
| 5 § Antalet delegerade skall uppgå till 87, varav 23 skall |
| väljas av Kristianstads läns landsting, 45 av Malmöhus läns |
| landsting och 19 av Malmö kommun. Antalet ersättare skall vara |
| lika många som antalet delegerade och väljas på samma sätt som |
| dessa. |
| |
| 6 § Valbar är den som är ledamot eller ersättare i fullmäktige i|
| Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting eller Malmö|
| kommun. Föreskrifterna i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt |
| valsätt skall tillämpas vid valet. |
| Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet |
| också bestämmas i vilken ordning som de skall kallas in till |
| tjänstgöring. |
--------------------------------------------------------------------

I dessa paragrafer finns bestämmelser om tidpunkten för val av delegerade och
ersättare, valsätt, antalet delegerade och ersättare samt valbarhet.
I 4 § sägs att det är regeringen som bestämmer vilken dag som delegerade och
ersättare senast skall väljas. Regeringen kommer att bestämma detta i samband
med att beslut i indelningsfrågan fattas under hösten 1996. Med hänsyn till de
uppgifter som ordföranden i fullmäktige i Malmöhus läns landsting har enligt 13
§ är det nödvändigt med en bestämmelse i 4 § om att denne skall underrättas om
utgången av valen.
I 5 § regleras antalet delegerade och ersättare. Antalet samt fördelningen
mellan Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun
har bestämts i enlighet med de berörda parternas gemensamma önskemål.
Av 6 § framgår att endast den som är ledamot eller ersättare i fullmäktige i
de berörda landstingen eller i Malmö kommun kan väljas till delegerad eller
ersättare. Motsvarande begränsning gäller enligt 2 § lagen om kommunala in-
delningsdelegerade och är en följd av föreskriften i 1 kap. 7 § regeringsformen
att beslutanderätten i kommunerna skall utövas av valda församlingar.

Behörigheten att fatta beslut

--------------------------------------------------------------------
| 7 § Utöver vad som i övrigt framgår av denna lag skall sammanlägg-|
| ningsdelegerade |
| 1. under år 1997 |
| - besluta om Skåne läns landstings indelning i valkretsar, |
| - fastställa antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige i Skåne|
| läns landsting, |
| - anta grunderna för ersättning för resekostnader och andra |
| utgifter som föranleds av uppdrag enligt denna lag samt arvode, |
| pension och andra ekonomiska förmåner till den som fullgör ett |
| sådant uppdrag, samt |
| - upprätta och fastställa budget för sin verksamhet under |
| budgetåret 1998, |
| 2. under år 1998 |
| - anta förslag till budget för Skåne läns landsting avseende bud-|
| getåret 1999, samt |
| - besluta i andra ärenden där besluten sträcker sina verkningar |
| efter utgången av år 1998. |
| |
| 8 § Fullmäktige i Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns|
| landsting får under tiden den 1 januari-31 oktober 1998 besluta |
| endast i sådana ärenden som uteslutande avser dem själva och där|
| besluten inte sträcker sina verkningar efter utgången av år 1998.|
| För Malmö kommun gäller motsvarande begränsning under tiden den 1|
| januari-31 december 1998 i frågor som den 1 januari 1999 skall |
| föras över till Skåne läns landsting. |
--------------------------------------------------------------------

I paragraferna finns bestämmelser om beslutanderättens fördelning mellan full-
mäktige i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun
samt sammanläggningsdelegerade. Av 7 § framgår omfattningen av sammanläggnings-
delegerades beslutanderätt och att den ökar successivt under åren 1997 och 1998.
I 8 § regleras beslutanderätten för fullmäktige i Kristianstads läns landsting,
Malmöhus läns landsting och Malmö kommun i sådana ärenden som avser lands-
tingsverksamheten.
Under det första verksamhetsåret, dvs. år 1997, kommer sammanläggnings-
delegerade att ha behörighet att fatta vissa i huvudsak förberedande beslut i en
del formella frågor. Under samma tid skall beslutanderätten i alla ärenden som i
sak avser landstingsverksamheten helt ligga kvar hos fullmäktige i Kristianstads
läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun.-
Grunderna för arvode m.m. enligt 7 § 1 tredje strecksatsen bör bestämmas på
sätt som anges i kommunallagen. Ersättningen skall således vara skälig.
Under det andra verksamhetsåret, dvs. år 1998, skall sammanläggningsdelegerade
dels besluta om förslag till budget för Skåne läns landsting, dels besluta i
sådana sakfrågor som har verkningar efter utgången av år 1998, dvs. när Skåne
läns landsting har bildats.
Exempel på sådana sakfrågor är Skåne läns landstings organisation samt
tillsättningar av tjänster inom landstinget.
Av 8 § följer att fullmäktige i Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns
landsting under tiden den 1 januari-31 oktober 1998 får utöva beslutanderätt
endast i sådana frågor som avser dem själva och som inte har några verkningar
efter det att Skåne läns landsting har bildats. För Malmö kommun gäller
motsvarande begränsning under tiden den 1 januari-31 december 1998 i sådana
frågor som den 1 januari 1999 skall föras över till Skåne läns landsting.
I lagen anges inte vad som menas med landstingsverksamheten i Malmö kommun.
Detta kommer att i sina detaljer bli föremål för förhandlingar mellan de berörda
parterna.

--------------------------------------------------------------------
| 9 § Sammanläggningsdelegerade får uppdra åt ett arbetsutskott |
| eller en kommitté som avses i 21 § att besluta på sammanläggnings-|
| delegerades vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av |
| ärenden. I sådana fall får sammanläggningsdelegerade besluta att|
| arbetsutskottet eller en kommitté i sin tur får uppdra åt en |
| eller flera ledamöter eller ersättare i arbetsutskottet eller i |
| kommittén eller åt en anställd hos Kristianstads läns landsting,|
| Malmöhus läns landsting eller Malmö kommun att besluta på |
| sammanläggningsdelegerades vägnar. |
| I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras:|
| 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning |
| eller kvalitet, |
| 2. framställningar eller yttranden till |
| sammanläggningsdelegerade, liksom yttranden med anledning av |
| att ett beslut av arbetsutskottet eller en kommitté i dess |
| helhet eller av sammanläggningsdelegerade har överklagats, samt |
| 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av |
| principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. |
| |
| 10 § Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 9 § skall|
| anmälas till sammanläggningsdelegerade, som bestämmer hur detta |
| skall ske. |
--------------------------------------------------------------------

Bestämmelsen i 9 § motsvarar huvudsakligen 6 kap. 33 och 34 §§ kommunallagen. I
lagen om kommunala indelningsdelegerade finns inte någon motsvarande reglering.
Med hänsyn till de berörda parternas gemensamma önskemål har sammanläggnings-
delegerade getts möjlighet att i vissa ärenden delegera sin beslutanderätt till
arbetsutskottet eller till en kommitté. Mot bakgrund av att det endast är
sammanläggningsdelegerade som har formell beslutanderätt i ärenden är arbetsut-
skottet, kommittéerna och anställda beroende av delegation för att kunna fatta
beslut i ärenden.
Anmälningsförfarandet i 10 § har sin förebild i 6 kap. 35 § kommunallagen.
Bestämmelsen är nödvändig för att sammanläggningsdelegerade skall kunna
kontrollera hur arbetsutskottet eller en kommitté hanterat beslutanderätt som
har delegerats.

Medel för verksamheten

--------------------------------------------------------------------
| 11 § Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting |
| skall tillhandahålla medel för sammanläggningsdelegerades verk- |
| samhet i förhållande till det antal skattekronor och skatteören |
| som enligt lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om |
| kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. skall |
| ligga till grund för landstingens bestämmande av skattesatsen för|
| uttag av skatt för år 1996. |
| Malmö kommun skall på motsvarande sätt tillhandahålla medel i för-|
| hållande till den verksamhet som kommunen skall överföra till Skå-|
| ne läns landsting. |
--------------------------------------------------------------------

Paragrafen motsvarar i huvudsak bestämmelsen i 20 § lagen om kommunala
indelningsdelegerade och innebär att kostnaderna för delegerades verksamhet
skall fördelas efter skatteunderlaget. Eftersom Malmö kommun inte går in i Skåne
läns landsting med hela sin verksamhet skall inte hela kommunens skatteunderlag
ligga till grund för regleringen. Kommunen får i stället tillhandahålla medel i
förhållande till omfattningen av den verksamhet som kommunen överför till det
nya landstinget, dvs. i förhållande till landstingsverksamheten i kommunen.

Ekonomisk förvaltning

--------------------------------------------------------------------
| 12 § Vad som föreskrivs i 8 kap. kommunallagen (1991:900) om mål|
| för den ekonomiska förvaltningen, medelsförvaltningen, utgifts- |
| beslut under budgetåret samt räkenskapsföring och redovisning |
| skall i tillämpliga delar gälla för sammanläggningsdelegerades |
| ekonomiska förvaltning. |
--------------------------------------------------------------------

Genom paragrafen görs vissa bestämmelser i 8 kap. kommunallagen om den
ekonomiska förvaltningen tillämpliga på sammanläggningsdelegerades verksamhet.
Det gäller mål för den ekonomiska förvaltningen (1 §), medelsförvaltningen (2-3b
§§), utgiftsbeslut under budgetåret (12 §) samt räkenskapsföring och redovisning
(14-23 §§). Sammanläggningsdelegerade förmodas inte ha någon omfattande ekono-
misk förvaltning men måste ändå redovisa sina räkenskaper m.m. Sammanläggnings-
delegerade skall för sin del avsluta räkenskaperna per den 31 oktober 1998.

Sammanläggningsdelegerades arbetsformer

--------------------------------------------------------------------
| 13 § Ordföranden i fullmäktige i Malmöhus läns landsting skall |
| snarast efter det att delegerade och ersättare har valts utse |
| en av de delegerade att utfärda kungörelse om det första samman-|
| trädet med sammanläggningsdelegerade och att föra ordet där till|
| dess ordförande har valts. |
| |
| 14 § Vid det första sammanträdet skall sammanläggningsdelegerade|
| för sin tjänstgöringstid bland de delegerade välja en ordförande|
| och en eller flera vice ordförande. |
| |
| 15 § Sammanläggningsdelegerades ordförande skall utfärda en |
| kungörelse om varje sammanträde. Kungörelsen skall innehålla upp-|
| gift om tid och plats för sammanträdet och om de ärenden som |
| skall behandlas. |
| Kungörelsen skall anslås på anslagstavlan i Kristianstads läns |
| landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun minst en |
| vecka före sammanträdesdagen samt inom samma tid på lämpligt sätt|
| lämnas till varje delegerad och ersättare. |
| Kungörelsen skall inom samma tid införas i de ortstidningar där|
| landstingen och kommunen inför sådana tillkännagivanden som avses|
| i 5 kap. 10 § kommunallagen (1991:900). |
--------------------------------------------------------------------

I dessa paragrafer finns bestämmelser om sammanläggningsdelegerades första sam-
manträde samt när, var och hur kungörelse om deras sammanträden skall ske samt
kungörelsens innehåll.
Närmare regler om hur ordförandeskapet skall utövas i olika situationer, t.ex.
när varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid ett sam-
manträde, kan tas in i den arbetsordning som sammanläggningsdelegerade skall
anta enligt 18 §.

--------------------------------------------------------------------
| 16 § Om en delegerad är förhindrad att inställa sig till ett |
| sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en |
| ersättare tjänstgöra i den delegerades ställe. När ersättarna |
| tjänstgör har de samma rättigheter som de delegerade. |
| I fråga om ersättarnas tjänstgöring skall föreskrifterna i 5 kap.|
| 13-15 §§ kommunallagen (1991:900) tillämpas. |
--------------------------------------------------------------------

Paragrafens första stycke motsvaras av bestämmelserna i 4 kap. 18 § första
stycket och 5 kap. 12 § kommunallagen.
I andra stycket görs vissa andra av kommunallagens regler om ersättarnas
tjänstgöring tillämpliga. Sammanläggningsdelegerade bör i sin arbetsordning i
övrigt reglera ersättarnas tjänstgöring.

--------------------------------------------------------------------
| 17 § Sammanläggningsdelegerade får kalla en förtroendevald eller|
| en anställd hos Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns lands-|
| ting eller Malmö kommun eller en särskild sakkunnig att närvara |
| vid ett sammanträde med sammanläggningsdelegerade för att lämna |
| upplysningar. |
| Den som har kallats till ett sådant sammanträde får, om samman-|
| läggningsdelegerade beslutar det, delta i överläggningarna men |
| inte i besluten. |
--------------------------------------------------------------------

Paragrafen ger sammanläggningsdelegerade rätt att besluta att vissa utomstående
har rätt att närvara vid sammanläggningsdelegerades sammanträden för att lämna
upplysningar.

--------------------------------------------------------------------
| 18 § Sammanläggningsdelegerade skall i en arbetsordning meddela|
| de ytterligare föreskrifter som behövs för sammanträdena och hand-|
| läggningen av ärenden. |
--------------------------------------------------------------------

Paragrafen, som motsvarar bestämmelsen i 5 kap. 63 § kommunallagen, avviker från
vad som gäller enligt lagen om kommunala indelningsdelegerade. I den lagen finns
det inte någon motsvarande reglering. I detta sammanhang finns det dock ett
behov av att göra en anpassning till kommunallagens regler om en arbetsordning
för fullmäktige.
Sammanläggningsdelegerade åläggs således att anta en arbetsordning. I
arbetsordningen skall närmare bestämmelser om sammanläggningsdelegerades
arbetsformer tas in. Exempel på frågor som bör regleras i en arbetsordning är
sammanläggningsdelegerades säte, var och när sammanträdena skall hållas och på
vems initiativ (jfr 5 kap. 7 § kommunallagen), ersättarnas tjänstgöring, vem som
är ordförande när en vald ordförande inte är närvarande, förfarandet vid
omröstningar, handläggningen av motioner, interpellationer och frågor samt
formerna för justering av protokoll. I arbetsordningen kan också bestämmas vem
som har rätt att närvara vid sammanträdena och eventuellt delta i över-
läggningarna. Här kan även föreskrivas om vem som skall få del av protokoll och
andra sammanträdeshandlingar.
Arbetsordningen är ett komplement till lagen och får inte avvika från vad som
är föreskrivet där.

--------------------------------------------------------------------
| 19 § Ärenden hos sammanläggningsdelegerade får väckas av |
| 1. arbetsutskottet, |
| 2. en kommitté, |
| 3. en delegerad genom motion, |
| 4. revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med|
| revisionsuppdraget, eller |
| 5. fullmäktige eller styrelsen i Kristianstads läns landsting, |
| Malmöhus läns landsting eller Malmö kommun. |
| Sammanläggningsdelegerade skall besluta i ärenden som har väckts|
| enligt första stycket. |
--------------------------------------------------------------------

Paragrafen, som i huvudsak motsvarar 5 kap. 23 och 25 §§ kommunallagen, anger i
sitt första stycke vilka som har rätt att väcka ärenden hos sammanlägg-
ningsdelegerade. I andra stycket slås fast att sammanläggningsdelegerade har
skyldighet att fatta beslut i väckta ärenden.

--------------------------------------------------------------------
| 20 § Utöver vad som anges i denna lag gäller följande bestämmelser|
| i kommunallagen (1991:900) för delegerade och deras ersättare: |
| - 4 kap. 10 § om återkallande av uppdraget, |
| - 4 kap. 11 § om rätt till ledighet från anställning, |
| - 4 kap. 19-22 §§ om omröstning, beslut och reservation, |
| - 5 kap. 18-20 §§ om beslutförhet och jäv, |
| - 5 kap. 26, 28, 29 och 31-33 §§ om hur ärendena bereds, |
| - 5 kap. 36-46 §§ om bordläggning, offentlighet och ordning vid |
| sammanträdena, hur ärendena avgörs och proportionella val, samt |
| - 5 kap. 57-62 §§ om protokollet. |
--------------------------------------------------------------------

Genom hänvisningar i paragrafen skall vissa bestämmelser i kommunallagen gälla
för sammanläggningsdelegerade och deras ersättare.

Beredning och verkställighet

--------------------------------------------------------------------
| 21 § För beredning och verkställighet skall sammanläggningsdele-|
| gerade utse ett arbetsutskott. För sådana uppgifter får de |
| dessutom utse en eller flera kommittéer. |
--------------------------------------------------------------------

I paragrafen anges att sammanläggningsdelegerade skall utse ett arbetsutskott
och att de får utse en eller flera kommittéer för beredning och verkställighet.
Regeln hindrar inte att sammanläggningsdelegerade inrättar olika former av
samrådsorgan utan egen rätt att fatta eller verkställa beslut.
Av 9 § i det framlagda lagförslaget framgår att arbetsutskottet och en
kommitté kan få viss beslutanderätt delegerad till sig från sammanläggnings-
delegerade.
För arbetsutskottet eller en kommitté bör antas ett reglemente eller motsva-
rande dokument. Detta bör innehålla närmare bestämmelser om arbetsutskottets
eller kommittéernas sammanträden såsom ersättarnas tjänstgöring, ersättare för
ordföranden när varken ordföranden eller någon vice ordförande kan delta i ett
sammanträde samt formerna för justering av protokoll. Skyldigheten att föra
protokoll och att anslå tillkännagivanden om justering av protokoll följer av 26
§.

--------------------------------------------------------------------
| 22 § Ledamöter och ersättare i arbetsutskottet och i en kommitté|
| väljs av sammanläggningsdelegerade till det antal och för den tid|
| som sammanläggningsdelegerade bestämmer, dock längst till utgången|
| av år 1998. |
| Valbar till ledamot och ersättare i arbetsutskottet eller en |
| kommitté är den som fyller 18 år senast på dagen för valet och som|
| är folkbokförd i en kommun inom området för Skåne läns landsting.|
| Den som inte är svensk medborgare är valbar bara om han har |
| varit folkbokförd i Sverige den 1 november de tre åren närmast |
| före valåret. |
| Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet |
| också bestämmas i vilken ordning som de skall kallas in till |
| tjänstgöring. |
| |
| 23 § Sammanläggningsdelegerade skall för tid som anges i 22 § |
| bland ledamöterna i arbetsutskottet och i en kommitté välja en |
| ordförande och en eller två vice ordförande. |
--------------------------------------------------------------------

I paragraferna finns bestämmelser om valet av ledamöter och ersättare i arbets-
utskottet och i kommittéer samt om valbarhet och val av ordförande och vice
ordförande i dessa organ.
Av 22 § andra stycket följer att valbarheten, till skillnad från vad som
gäller för sammanläggningsdelegerade, inte är begränsad till ledamöter och
ersättare i fullmäktige i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting
och Malmö kommun. Valbar är i stället var och en som uppfyller de allmänna
valbarhetsvillkoren.

--------------------------------------------------------------------
| 24 § Det förslag till budget för Skåne läns landsting som samman-|
| läggningsdelegerade enligt 7 § 2 skall besluta om upprättas av |
| arbetsutskottet. |
| I fråga om budgeten tillämpas i övrigt bestämmelserna i 8 kap. 5|
| och 8-11 §§ kommunallagen (1991:900). |
--------------------------------------------------------------------

Paragrafen förutsätter att sammanläggningsdelegerade senast före utgången av
oktober 1998 beslutar om budgetförslaget enligt 7 § 2 så att fullmäktige i Skåne
läns landsting i sin tur kan fastställa budgeten före november månads utgång. I
första stycket slås fast att det är arbetsutskottet som svarar för upprättandet
av det budgetförslag som sammanläggningsdelegerade skall lämna.
Genom andra stycket görs i övrigt kommunallagens budgetregler i huvudsak
tillämpliga på arbetet med budget för det nya landstinget. Den underrättelse om
skattesatsen som avses i 8 kap. 11 § bör göras av arbetsutskottet.

--------------------------------------------------------------------
| 25 § För beredning och verkställighet av ärenden som avser Skåne|
| läns landsting får det nyvalda fullmäktige i detta landsting |
| under perioden den 1 november-31 december 1998 anlita samman- |
| läggningsdelegerades arbetsutskott och kommittéer samt nämnder |
| och beredningar i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns |
| landsting och Malmö kommun. |
--------------------------------------------------------------------

Paragrafen ger det nyvalda fullmäktige i Skåne läns landsting möjlighet att
anlita sammanläggningsdelegerades arbetsutskott och kommittéer till dess
landstinget har bildats den 1 januari 1999. En förutsättning för att arbets-
utskottet och kommittéerna skall kunna användas är att sammanläggningsdelegerade
enligt 22 § har bestämt deras mandattid till och med utgången av år 1998.
Fullmäktige får också anlita nämnder och beredningar i Kristianstads läns
landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun.

--------------------------------------------------------------------
| 26 § Utöver vad som anges i denna lag gäller följande bestämmelser|
| i kommunallagen (1991:900) för arbetsutskottet och en kommitté: |
| - 4 kap. 11 § om ledighet från anställning, |
| - 4 kap. 19-22 §§ om omröstning, beslut och reservation, |
| - 4 kap. 23 § om närvarorätt, |
| - 6 kap. 18 och 19 §§ om tidpunkt för sammanträde och närvarorätt för|
| utomstående, |
| - 6 kap 23-26 §§ om beslutförhet och jäv, samt |
| - 6 kap. 28-31 §§ om hur ärendena avgörs samt om protokoll och |
| delgivning. |
--------------------------------------------------------------------

Genom hänvisningar i paragrafen skall vissa bestämmelser i kommunallagen gälla
för arbetsutskottet och en kommitté. När arbetsutskottet och kommittéerna fattar
beslut har de en skyldighet att protokollföra detta. De skall också anslå
tillkännagivande om justering av protokoll på anslagstavlan i Kristianstads läns
landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun. Denna ordning kommer att få
särskild betydelse för när klagotiden börjar löpa i ärenden där beslut
överklagas genom en begäran om laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen.
Skyldigheten att anmäla delegationsbeslut finns reglerad i 10 §.

Interpellationer och frågor

--------------------------------------------------------------------
| 27 § Interpellationer och frågor får ställas av de delegerade |
| samt av ledamöterna i fullmäktige i Kristianstads läns landsting,|
| Malmöhus läns landsting och Malmö kommun. De skall riktas till- |
| sammanläggningsdelegerades, arbetsutskottets eller en kommittés |
| ordförande. |
| |
| 28 § Interpellationer och frågor skall avse ämnen som hör till |
| sammanläggningsdelegerades, arbetsutskottets eller en kommittés |
| handläggning. De får dock inte avse ärenden som rör myndighetsutöv-|
| ning mot någon enskild. |
| |
| 29 § Den ordförande till vilken en interpellation eller en fråga|
| har ställts får överlåta besvarandet av denna till en annan |
| delegerad eller till en ledamot i arbetsutskottet eller en |
| kommitté. Svaret skall lämnas vid sammanträde med det fullmäktige|
| vars ledamot har ställt interpellationen eller frågan. I det |
| fall en delegerad har ställt en interpellation eller en fråga |
| skall den besvaras vid ett sammanträde med sammanläggningsdele- |
| gerade. |
--------------------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------------------
| 30 § Utöver vad som föreskrivs i denna lag om interpellationer |
| och frågor gäller bestämmelserna i 5 kap. 50 och 51 §§, 54 § första|
| stycket samt 55 och 56 §§ kommunallagen (1991:900). |
--------------------------------------------------------------------

Genom dessa paragrafer görs kommunallagens regler om interpellationer och frågor
i stort tillämpliga. Ämnesområdet för interpellationer och frågor omfattar såda-
na ämnen som hör till sammanläggningsdelegerades, arbetsutskottets eller en
kommittés handläggning. Ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild får
aldrig bli föremål för frågor och interpellationer.
Närmare bestämmelser om hanteringen av interpellationer och frågor kan tas in
i arbetsordningen för sammanläggningsdelegerade.

Uppdragets upphörande

--------------------------------------------------------------------
| 31 § Om en delegerad, en ledamot i arbetsutskottet eller i en |
| kommitté eller en ersättare för någon av dessa avgår under tjänstgör-|
| ingstiden, skall bestämmelserna i 6 kap. 14 § första och andra |
| styckena kommunallagen (1991:900) tillämpas. |
| Bestämmelsen i 4 kap. 7 § kommunallagen gäller för delegerade, |
| ledamöter i arbetsutskottet och i en kommitté samt deras ersät- |
| tare. |
| |
| 32 § Om en delegerad, en ledamot i arbetsutskottet eller i en |
| kommitté eller en ersättare för någon av dessa upphör att vara |
| valbar, upphör också uppdraget genast. |
| Sammanläggningsdelegerade skall befria en delegerad, en |
| ledamot i arbetsutskottet eller i en kommitté eller en ersättare|
| för någon av dessa från uppdraget när denne önskar avgå, om det inte|
| finns särskilda skäl mot det. |
--------------------------------------------------------------------

Bestämmelsen i 31 § första stycket hänvisar till kommunallagens regler om att
fyllnadsval skall förrättas om en ledamot avgår under mandattiden.
Paragrafens andra stycke avser den situation som uppstår när ett fel har
blivit begånget i valet till respektive fullmäktige.
Bestämmelserna i 32 § motsvarar regleringen i 4 kap. 8 och 9 §§ kommunallagen.

Revision

--------------------------------------------------------------------
| 33 § Sammanläggningsdelegerade skall för den tid som sammanlägg-|
| ningsdelegerade bestämmer, dock längst till utgången av år 1998,|
| välja minst tre revisorer och lika många revisorsersättare för att|
| granska arbetsutskottets och kommittéernas verksamhet. |
| Valbar till revisor eller revisorsersättare är den som är valbar|
| enligt 22 §. |
| Om revisorsersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid |
| valet även bestämmas i vilken ordning som de skall kallas in |
| till tjänstgöring. |
| |
| 34 § Om en revisor eller en revisorsersättare upphör att vara |
| valbar, upphör också uppdraget genast. |
| Sammanläggningsdelegerade skall befria en revisor eller |
| revisorsersättare från uppdraget när denne önskar avgå, om det inte|
| finns särskilda skäl mot det. |
| |
| 35 § Revisorerna skall år 1999 till fullmäktige i Skåne läns |
| landsting avge en berättelse om resultatet av den revision som |
| avser verksamheten under år 1998. Fullmäktige skall vid |
| sammanträde före utgången av år 1999 besluta om ansvarsfrihet |
| skall beviljas eller om någon åtgärd för att bevara landstingets|
| rätt skall vidtas. |
| |
| 36 § Utöver vad som föreskrivs i denna lag om revision gäller |
| 9 kap. kommunallagen (1991:900). |
--------------------------------------------------------------------

I dessa paragrafer finns bestämmelser om val av revisorer samt revision av ar-
betsutskottets och kommittéernas verksamhet.
Utöver den revisionsberättelse som anges i 35 § följer av 36 § att revisorerna
även skall avge en revisionsberättelse för verksamhetsåret 1997. Denna
revisionsberättelse skall lämnas till sammanläggningsdelegerade (jfr 9 kap. 14 §
kommunallagen).
Att fyllnadsval skall förrättas om en revisor som inte har utsetts vid ett
proportionellt val avgår, framgår av 9 kap. 3 § kommunallagen.

Laglighetsprövning

--------------------------------------------------------------------
| 37 § Bestämmelserna om överklagande i 10 kap. kommunallagen |
| (1991:900) gäller i fråga om ett beslut som har fattats av |
| sammanläggningsdelegerade, arbetsutskottet eller en kommitté. |
| Ett sådant beslut får överklagas såväl av Kristianstads läns |
| landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun som av deras|
| medlemmar. |
| Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller för-|
| bjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas även|
| av Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting, Malmö |
| kommun och av deras medlemmar. |
--------------------------------------------------------------------

I paragrafen behandlas rätten att få lagligheten av sammanläggningsdelegerades
beslut prövad. Rätten att överklaga tillkommer såväl Kristianstads läns
landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun som deras medlemmar. Genom
bestämmelsen har det här, i förhållande till vad som gäller enligt
kommunallagen, skett en utvidgning av rätten att överklaga till de båda lands-
tingen samt till Malmö kommun. Motsvarande princip tillämpas för
indelningsdelegerade enligt 23 § lagen om kommunala indelningsdelegerade.
Genom att bestämmelserna i 10 kap. kommunallagen har gjorts tillämpliga kommer
bl.a. föreskriften i samma kapitels 15 § om rättelse av verkställighet att gäl-
la.

Ikraftträdande

Lagen träder i kraft den 1 november 1996. Med hänsyn till att bestämmelserna om
revision och laglighetsprövning är tillämpliga även efter utgången av år 1998,
har lagen inte tidsbegränsats. Den får i stället upphävas när den inte längre är
aktuell.

Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1996

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén,
Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg,
Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg,
Östros, Messing

Föredragande: statsrådet Andersson

Regeringen beslutar proposition 1995/96:224 Följdfrågor med anledning av den
ändrade länsindelningen i Skåne m.m.