Effektiviseringar inom den summariska
processen
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 15 maj 1996
Göran Persson
Laila Freivalds
(Justitiedepartementet)
Prop.
1995/96:211
I propositionen lämnas bl.a. några förslag som skall göra den sum-
mariska processen mer kostnadseffektiv.
I mål om betalningsföreläggande, som inte avser fastställelse till betal-
ning ur viss egendom, och i mål om vanlig handräckning skall ansök-
ningshandlingarna behöva bifogas föreläggandet till svaranden i målet
endast om handlingarna innehåller någonting utöver vad som framgår av
föreläggandet.
Delgivning genom kungörelse skall få ske inte bara i mål om särskild
handräckning utan även i mål som avser fastställelse till betalning ur
viss egendom.
Sökandens tidsfrist för att begära att ett mål efter bestridande
överlämnas till tingsrätt förlängs från tre till fyra veckor.
En kronofogdemyndighet skall få ha terminalåtkomst till uppgifter i en
annan kronofogdemyndighets register för betalningsföreläggande och
handräckning såvitt avser delgivningsadress i utslag beträffande någon
som är svarande i ett mål om betalningsföreläggande eller handräckning
vid den egna myndigheten. Tillgången till uppgifter om utslag för verk-
ställighetsändamål ökas också.
Vid ansökan om verkställighet som görs på ADB-medium skall
exekutionstiteln inte behöva ges in, om denna är ett utslag i mål om
betalningsföreläggande, oavsett hur gammalt utslaget är.
Tredskodom med stöd av 44 kap. 7 b § rättegångsbalken skall inte få
meddelas om tredskodom har meddelats tidigare.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 211
Prop. 1995/96:211
1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 4
2 Lagtext ................................. 5
2.1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken ..... 5
2.2 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken..... 7
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:746) om
betalningsföreläggande och handräckning........ 8
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:876) om
register for betalningsföreläggande och handräck-
ning ............................... 10
3 Ärendet och dess beredning .................... 12
4 Bakgrund................................ 12
5 Ändringsförslag............................ 13
5.1 Föreläggandet till svaranden att yttra sig över
ansökan............................. 13
5.2 Delgivning av föreläggandet ................ 15
5.3 Tidsfrist för begäran om överlämnande till tingsrätt . . 18
5.4 Överlämnande av mål mellan behöriga kronofogde-
myndigheter .......................... 19
5.5 Terminalåtkomst till uppgifter om delgivningsadress
i en annan kronofogdemyndighets register........21
5.6 Ingivande av exekutionstitel vid ansökan om verk-
ställighet ............................ 24
5.7 Terminalåtkomst i verkställighetsärenden ........27
5.8 Tredskodom i mål där fordran grundas på skriftligt
fordringsbevis......................... 29
6 Ekonomiska konsekvenser ..................... 31
7 Författningskommentar........................ 31
7.1 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken .... 31
7.2 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken .... 32
7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:746) om
betalningsföreläggande och handräckning ........ 32
7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:876) om
register för betalningsföreläggande och handräck-
ning ............................... 33
Bilaga 1 Promemorians lagförslag .................. 35
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
promemorian ......................... 42
Bilaga 3 Riksskatteverkets lagförslag................. 43
Bilaga 4 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
Riksskatteverkets framställning...............44 Prop. 1995/96:211
Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag ................45
Bilaga 6 Lagrådets yttrande......................52
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 1996 . . 54
Prop. 1995/96:211
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i rättegångsbalken,
2. lag om ändring i utsökningsbalken,
3. lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och
handräckning,
4. lag om ändring i lagen (1991:876) om register för betalnings-
föreläggande och handräckning.
Härigenom föreskrivs att 44 kap. 7 b och 10 §§ rättegångsbalken skall
ha följande lydelse.
Prop. 1995/96:211
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
44 kap.
7 b §*
Har käranden grundat sitt yrkande på ett skriftligt fordringsbevis eller
på en skriftlig utfästelse som rör annan fullgörelse än betalning, får
tredskodom meddelas även om svaranden efter föreläggande att skrift-
ligen avge svaromål vid påföljd av tredskodom uppfyllt vad som sägs i
7 a § andra stycket men inte förmått visa sannolika skäl för sin inställ-
tung.
Första stycket gäller inte, om
kärandens yrkande grundas på
ett ömsesidigt förpliktande avtal
och svaranden gör invändning
om vederlaget.
Tredskodom enligt första styc-
ket får inte meddelas
1. om kärandens yrkande
grundas på ett ömsesidigt för-
pliktande avtal och svaranden
gör invändning om vederlaget,
2. om tredskodom har med-
delats tidigare i saken, eller
3. om käranden motsätter sig
det.
Tredskodom enligt första styc-
ket får inte meddelas om käran-
den motsätter sig det.
10 §2
Vid återvinning skall hand-
läggningen av målet, i den del
återvinning har sökts, fortsätta
där den slutade när frågan om
tredskodom togs upp. Avser
återvinningsansökningen en
tredskodom som meddelats med
stöd av 7 b §, får sådan tred-
skodom inte meddelas på nytt i
målet.
En part mot vilken tredskodom
återvinning i målet.
Vid återvinning skall hand-
läggningen av målet, i den del
återvinning har sökts, fortsätta
där den slutade när frågan om
tredskodom togs upp.
meddelas på nytt har inte rätt till
1 Senaste lydelse 1990:747.
2 Senaste lydelse 1990:747.
Prop. 1995/96:211
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § utsökningsbalken skall ha
följande lydelse.
Prop. 1995/96:211
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
2 §>
Sökanden skall ange den åtgärd som han yrkar.
Vid ansökan skall inges den exekutionstitel på grund varav verk-
ställighet söks. Grundas anspråket på löpande skuldebrev eller annan
handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller
påkalla fullgörande av annan förpliktelse, skall den handlingen inges.
Exekutionstiteln skall inges i huvudskrift eller, om kronofogdemyn-
digheten anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift. Handling som avses i
andra stycket andra meningen skall inges i huvudskrift. Annan handling
bör inges i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.
Görs ansökan på medium för
automatisk databehandling
höver exekutionstiteln inte
ges, om den är ett utslag i
om betalningsföreläggande,
be-
in-
mål
som
Görs ansökan på medium för
automatisk databehandling
höver exekutionstiteln inte
in, om den är ett utslag i
om betalningsföreläggande.
be-
ges
mål
har meddelats tidigast tre år
innan verkställighet söks.
Sökanden behöver inte ge in exekutionstiteln, om denna är en dom
eller ett strafföreläggande som på grund av föreskrift i lag eller annan
författning har översänts till kronofogdemyndigheten från en domstol
eller en myndighet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Senaste lydelse 1994:1413.
Härigenom föreskrivs att 20, 29, 30 och 34 §§ lagen (1990:746) om
betalningsföreläggande och handräckning skall ha följande lydelse.
Prop. 1995/96:211
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
20 §
Är ansökningen så bristfällig
att den inte kan läggas till grund
för handläggning av målet, skall
sökanden föreläggas att avhjälpa
bristen. Sådant föreläggande får
sändas till sökanden med posten
under hans i målet uppgivna
adress eller förmedlas på annat
lämpligt sätt. Följer sökanden
inte föreläggandet, skall ansök-
ningen avvisas. Sökanden skall
upplysas om detta i före-
läggandet.
Är ansökningen så bristfällig
att den inte kan läggas till grund
för handläggning av målet, skall
sökanden föreläggas att avhjälpa
bristen. Sådant föreläggande får
sändas till sökanden med post
under hans i målet uppgivna
adress eller förmedlas på annat
lämpligt sätt. Följer sökanden
inte föreläggandet, skall ansök-
ningen avvisas. Sökanden skall
upplysas om detta i före-
läggandet.
Första stycket skall också tillämpas, om kronofogdemyndigheten
begär att sökanden skall betala ansökningsavgiften i förskott.
Om sökanden inte har betalat ansökningsavgiften i förskott men
kronofogdemyndigheten ändå har tagit upp ansökningen, får ansök-
ningsavgiften genast utsökas hos sökanden.
29 §2
Föreläggandet skall tillsam-
mans med en kopia av ansök-
ningshandlingarna delges
svaranden i enlighet med vad
som enligt rättegångsbalken
gäller för delgivning av stäm-
ning i tvistemål. I ett mål om
betalningsföreläggande eller
vanlig handräckning får delgiv-
ning dock inte ske genom kun-
görelse enligt 15 § delgivnings-
lagen (1970:428).
Föreläggandet skall delges
svaranden i enlighet med vad
som enligt rättegångsbalken
gäller för delgivning av stäm-
ning i tvistemål. Delgivning
genom kungörelse enligt 15 §
delgivningslagen (1970:428) får
dock endast ske i mål om sär-
skild handräckning och i mål om
betalningsföreläggande såvitt
gäller fastställelse till betalning
ur viss egendom enligt 2 §
andra stycket.
En kopia av ansökningshand-
lingarna skall fogas till före-
1 Senaste lydelse 1993:520.
2 Senaste lydelse 1991:846.
läggandet i mål om betalnings- Prop. 1995/96:211
föreläggande som avses i 2 §
andra stycket, i mål om särskild
handräckning samt i andra mål
där handlingarna innehåller
någonting utöver vad som fram-
går av föreläggandet.
Skall sökanden ombesörja delgivningen, tillämpas 32 kap. 2 § rätte-
gångsbalken.
Har delgivning inte kunnat
ske, skall kronofogdemyndig-
heten pröva om försöken till
delgivning skall fortsätta eller
om sökanden skall erbjudas att
själv ombesörja delgivningen.
Hänsyn skall därvid tas till det
arbete och den kostnad som
dittills har lagts ned på delgiv-
ningen, förutsättningarna för att
fortsatta försök skall lyckas
samt omständigheterna i övrigt.
Erbjudandet får sändas med
posten till sökanden under hans
i målet uppgivna adress eller
förmedlas på annat sätt. Antar
sökanden inte erbjudandet, skall
ansökningen avvisas.
Vill sökanden att målet skall
överlämnas till tingsrätt, skall
han begära detta skriftligen.
Hans begäran skall ha kommit
in till kronofogdemyndigheten
inom tre veckor från den dag då
underrättelsen sändes till
honom.
§’
Har delgivning inte kunnat
ske, skall kronofogdemyndig-
heten pröva om försöken till
delgivning skall fortsätta eller
om sökanden skall erbjudas att
själv ombesöija delgivningen.
Hänsyn skall därvid tas till det
arbete och den kostnad som
dittills har lagts ned på delgiv-
ningen, förutsättningarna för att
fortsatta försök skall lyckas
samt omständigheterna i övrigt.
Erbjudandet får sändas med post
till sökanden under hans i målet
uppgivna adress eller förmedlas
på annat sätt. Antar sökanden
inte erbjudandet, skall ansök-
ningen avvisas.
§
Vill sökanden att målet skall
överlämnas till tingsrätt, skall
han begära detta skriftligen.
Hans begäran skall ha kommit
in till kronofogdemyndigheten
inom fyra veckor från den dag
då underrättelsen sändes till
honom.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
3 Senaste lydelse 1991:846.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:876) om register för
betalningsföreläggande och handräckning
dels att 8 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 a §, samt närmast
före denna paragraf en ny rubrik av följande lydelse.
Prop. 1995/96:211
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Vid sökning i ett register får
som sökbegrepp användas
endast namn, personnummer,
organisationsnummer, särskilt
registreringsnummer, sökandens
eller ingivarens referensnum-
mer, ingivarens kodbeteckning,
målnummer, målets inkomstdag,
dagen för målets avgörande,
bevakningstider och uppgifter
om målets art.
Riksskatteverket får som sökbegrepp inte använda uppgifter om
sökanden eller svaranden i målet.
Regeringen får föreskriva att även andra uppgifter får användas som
sökbegrepp för de ändamål som anges i 1 § andra meningen.
Vid sökning i ett register får
som sökbegrepp användas
endast namn, personnummer,
organisationsnummer, särskilt
registreringsnummer, sökandens
eller ingivarens referensnum-
mer, ingivarens kodbeteckning,
målnummer, målets inkomstdag,
dagen för målets avgörande, ut-
slagsnummer, bevakningstider
och uppgifter om målets art.
Terminalåtkomst
Sa §
En kronofogdemyndighet får
ha terminalåtkomst till en annan
kronofogdemyndighets register
när det gäller uppgift om delgiv-
ningsadress i utslag för den som
är svarande i ett mål om betal-
ningsföreläggande eller hand-
räckning vid den egna myndig-
heten.
En kronofogdemyndighet får
också ha terminalätkomst till en
annan kronofogdemyndighets re-
gister när det gäller samtliga
uppgifter i ett utslag i mål om
betalningsföreläggande för den
som är gäldenär i ett mål om
10
verkställighet av utslaget vid den Prop. 1995/96:211
egna myndigheten. Därvid får
endast utslagsnumret användas
som sökbegrepp.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
11
Den 1 januari 1992 genomfördes omfattande ändringar i den sum-
mariska processen. På regeringens uppdrag har Riksskatteverket och
Domstolsverket utvärderat reformen. För att ta till vara en del av de
förslag till ytterligare förbättringar som kommit fram genom utvärde-
ringarna har inom Justitiedepartementet upprättats promemorian
Effektiviseringar inom den summariska processen (Ds 1995:53). I
promemorian föreslås ändringar i rättegångsbalken, utsökningsbalken,
lagen om betalningsföreläggande och handräckning samt lagen om
register för betalningsföreläggande och handräckning. Promemorians
lagförslag finns intaget som bilaga 1. Promemorian har remissbehand-
lats. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitie-
departementet (dnr Ju95/3598). En förteckning över remissinstanserna
finns i bilaga 2.
I detta sammanhang tar regeringen även upp en framställning från
Riksskatteverket om att minska kraven på ingivande av exekutionstitel i
de s.k. ADB-målen (dnr Ju95/81O). Verkets lagförslag finns intaget som
bilaga 3. Framställningen har remissbehandlats. En förteckning över de
remissinstanser som yttrat sig över framställningen finns i bilaga 4.
Yttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartmentet.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 25 april 1996 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 5.
Lagrådet har i huvudsak godtagit förslagen men föreslagit vissa lag-
tekniska justeringar. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Regeringen
återkommer till Lagrådets synpunkter i avsnitt 5.1 och 5.2. Dessutom
har en redaktionell ändring gjorts i lagtexten.
Handläggningen av mål om betalningsföreläggande och handräckning
flyttades den 1 januari 1992 från tingsrätterna till kronofogdemyndig-
heterna. Processordningen reformerades och målen handläggs numera
enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning
(BfL) (se bl.a. prop. 1989/90:85 och 1990/91:126). På regeringens
uppdrag har Riksskatteverket och Domstolsverket utvärderat reformen
(RSV Rapport 1994:6 och DV diarienummer 578-1994). Sammanfatt-
ningsvis kan utvärderingen sägas visa att reformen efter vissa initial-
svårigheter har slagit väl ut och att vi nu har en summarisk process som
i huvudsak motsvarar de ställda förväntningarna på att vara snabb,
enkel, billig, rättssäker och effektiv. Det har dock visat sig finnas ett
visst behov av förändringar.
Prop. 1995/96:211
12
I detta ärende behandlas en del förslag som kommit fram vid ut- Prop. 1995/96:211
värderingen av den summariska processen.
Regeringens förslag: I mål om betalningsföreläggande, som inte
avser fastställelse till betalning ur viss egendom, och i mål om
vanlig handräckning skall ansökningshandlingarna behöva bifogas
föreläggandet till svaranden i målet endast om handlingarna inne-
håller någonting utöver vad som framgår av föreläggandet.
Promemorians förslag omfattar inte mål om vanlig handräckning
men överensstämmer i övrigt med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget.
Ingen instans motsätter sig den föreslagna förändringen.
Riksskatteverket anser att förslaget bör utvidgas till att även omfatta
mål om vanlig handräckning. Också Kronofogdemyndigheten i Stock-
holms län förespråkar ett utvidgat användningsområde. Stockholms
tingsrätt och Kronofogdemyndigheten i Stockholms län anser att
lagtexten bör ges en annan lydelse.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 25 § lagen (1990:746) om
betalningsföreläggande och handräckning (BfL) skall kronofogdemyn-
digheten, om ansökan tas upp, förelägga svaranden att yttra sig inom
viss tid. Föreläggandet skall enligt 29 § tillsammans med en kopia av
ansökningshandlingarna delges svaranden på visst sätt. I mål där
ansökan görs på ADB-medium, s.k. bandmål, finns inga ansöknings-
handlingar, varför endast föreläggandet delges i dessa mål. I alla mål
innehåller föreläggandet uppgifter om bl.a. yrkandena och grunderna i
ansökan. I enklare mål kommer därigenom själva ansökningshandlingen
inte att innehålla någonting av intresse som inte också fiamgår av
föreläggandet.
I promemorian framhålls att förfarandet med att bifoga en ansök-
ningshandling som inte innehåller något av intresse utöver vad som
framgår av föreläggandet för många svarande inte är till gagn utan
snarare är förvirrande. Resonemanget utmynnar i ett förslag att ansök-
ningshandlingar skall behöva delges tillsammans med föreläggandet
endast i mål om handräckning samt i vissa mål om betalningsföre-
läggande, nämligen mål som avser fastställelse till betalning ur viss
egendom och mål där ansökan innehåller någonting utöver vad som
fiamgår av föreläggandet.
Förslaget har genomgående fått ett positivt mottagande av remiss-
instanserna. Några förespråkar ett större användningsområde. Riks-
skatteverket uppger att i det stora flertalet mål om betalningsföre-
läggande innehåller ansökningshandlingen ingenting utöver vad som
13
sedan kommer att ingå i föreläggandet. Därtill framhålls att sökandens Prop. 1995/96:211
yrkande ofta har ändrats t.ex. avseende inkassokostnader eller ränta och
att det i dessa fall bara är förvirrande att skicka med ansöknings-
handlingen till svaranden. Detta leder enligt verket ofta till merarbete
för kronofogdemyndigheten genom att svaranden ringer för att få
klarhet om vad som gäller. Vidare påpekar Riksskatteverket att också
mål om vanlig handräckning inte sällan är av relativt enkel natur och
därför borde kunna innefattas i ett ändringsförslag. Sammanfattningsvis
anser verket att endast mål som avser fastställelse till betalning ur viss
egendom och mål om särskild handräckning bör undantas från förslagets
tillämpningsområde. Kronofogdemyndigheten i Stockholms län vill gå
ännu längre och anser att förslaget även bör omfatta mål om
betalningsfastställelse.
Regeringen anser att det av effektivitetsskäl är angeläget att i så stor
utsträckning som möjligt kunna underlåta att foga ansökningshandlingar
till föreläggandet. Detta möjliggör nämligen ett maskinellt utskick av
föreläggandet via en servicebyrå på det sätt som för närvarande sker i
bandmålen. Att i fler mål slippa den manuella posthanteringen skulle
spara mycket arbete hos myndigheterna.
Regeringen ansluter sig till promemorians förslag. Det syftar till att
ytterligare effektivisera den summariska processen utan att svarandens
självklara rätt att få del av de uppgifter i sak som sökanden åberopat i
ansökningen träds for när. Det bör emellertid enligt regeringens mening
vara möjligt att, som Riksskatteverket framhållit, gå något längre än
promemorieförslaget och låta även mål om vanlig handräckning
omfattas av förslaget. Sådana mål är nämligen inte sällan av så relativt
enkel natur att innehållet i ansökningshandlingen lämpligen kan återges
i föreläggandet.
Regeringen är däremot inte beredd att gå så långt som Kronofogde-
myndigheten i Stockholms län föreslagit och låta förslaget omfatta även
mål om betalningsfastställelse. En sådan utvidgning förutsätter bl.a.
ändringar när det gäller kravet i 12 § BfL på ingivande av pantförskriv-
ningen eller annan handling enligt vilken säkerheten upplåtits.
Den i promemorian föreslagna lydelsen av bestämmelsen har kritise-
rats av ett par remissinstanser. Kronofogdemyndigheten i Stockholms
län har påpekat att formuleringen ”där handlingarna innehåller någon-
ting utöver föreläggandet” rent lexikaliskt leder till att en ansöknings-
handling som inte är identisk med föreläggandet skall bifogas, dvs. i
praktiken alla mål som inte är ingivna på ADB där ansökan och
föreläggande anses identiska redan i dag. Regeringen delar inte denna
uppfattning. Med den i promemorian föreslagna lydelsen krävs inte
fullständig identitet mellan ansökningshandlingen och föreläggandet till
svaranden. Däremot krävs att det sakliga innehållet i ansökan framgår
av föreläggandet för att man skall kunna underlåta att bifoga även själva
ansökningshandlingen till föreläggandet. Regeringens förslag till lagtext
överensstämmer med promemorieförslaget.
Lagrådet har för sin del framhållit att förslaget är svårt att förena med
den nuvarande lydelsen av 25 § BfL som anger att ansökningen alltid 14
skall delges svaranden. Lagrådet har mot denna bakgrund föreslagit att
ordet ”ansökningen” andra gången det används i den paragrafen ersätts Prop. 1995/96:211
med ”föreläggandet” och att en motsvarande ändring görs i 4 § tredje
stycket räntelagen (1975:635), där orden ”ansökan om betalnings-
föreläggande” kan ersättas med enbart ”betalningsföreläggande”.
Enligt regeringens mening avses med orden ansökningen i 25 och
26 §§ BfL inte själva ansökningshandlingen utan dess innehåll. Det
förekommer redan i dag mål i den summariska processen där svaranden
endast delges ett föreläggande som inkluderar ansökningens innehåll,
nämligen när ansökan gjorts på ADB-medium. I dessa mål finns för
övrigt inte några ansökningshandlingar som kan delges svaranden.
Situationen berördes i förslaget till ny summarisk process och det
ansågs där vara tillräckligt att ta in ansökningens innehåll i själva före-
läggandet (se prop. 1989/90:85 s. 121). Det förslag som regeringen nu
lägger fram innebär inte någon ändring av det grundläggande kravet i
25 § BfL på att ansökningens innehåll skall delges svaranden. I de fall
man enligt förslaget kan underlåta att delge svaranden ansöknings-
handlingen kommer han i stället att delges en handling som liksom i de
nuvarande ADB-målen kommer att innehålla såväl föreläggandet som
ansökningens innehåll. Regeringen förordar följaktligen inte någon
ändring i lagen om betalningsföreläggande och handräckning i enlighet
med Lagrådets förslag. Vid denna bedömning finns det inte heller skäl
till ändring i räntelagen.
Regeringens förslag: Delgivning genom kungörelse skall få ske
inte bara i mål om särskild handräckning utan även i mål om
betalningsföreläggande såvitt gäller en begäran om fastställelse till
betalning ur viss egendom.
Promemorians förslag: Delgivning av föreläggandet till svaranden
skall ske enligt samma regler som gäller för stämning i tvistemål, vilket
innebär att även delgivning genom kungörelse skall få ske i alla slags
mål i den summariska processen.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller
lämnar detta utan erinran. Kronofogdemyndigheterna i Jönköpings och
Västerbottens län avstyrker förslaget. Stockholms tingsrätt anser att
möjligheten att använda kungörelsedelgivning i den summariska
processen endast skall utvidgas till mål om fastställelse till betalning ur
pantsatt egendom. Kronofogdemyndigheten i Malmöhus län tillstyrker
en utökad användning av kungörelsedelgivning endast avseende mål om
betalningsfastställelse och mål om vanlig handräckning. Riksskatteverket
och kronofogdemyndigheterna i Stockholms, Göteborgs och Bohus samt
Västemorrlands län framhåller att en utökad användning av kungörelse-
delgivning medför ökade kostnader för det allmänna. Det ifrågasätts om
inte sökanden i första hand skall svara för dessa kostnader.
15
Skälen för regeringens förslag: I 29 § lagen om betalnings- Prop. 1995/96:211
föreläggande och handräckning föreskrivs att föreläggandet skall delges
svaranden i enlighet med rättegångsbalkens regler om delgivning i
tvistemål. I mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning
får delgivning dock inte ske genom kungörelse enligt 15 § delgivnings-
lagen (1970:428). Sådan delgivning får alltså endast användas i mål om
särskild handräckning.
Enligt 15 § första stycket delgivningslagen sker delgivning genom
kungörelse, dvs. normalt genom annonsering i tidning, om den sökte
saknar känt hemvist och det inte kan klarläggas var han uppehåller sig.
Enligt andra stycket får delgivning under vissa omständigheter ske
genom kungörelse även om den sökte har känt hemvist inom riket. Det
får ske om man inte träffar på vare sig den sökte själv eller någon som
handlingen kan lämnas till enligt reglerna för s.k. surrogatdelgivning,
om det inte kan klarläggas var den sökte uppehåller sig och om det
dessutom kan antas att han har avvikit eller på annat sätt håller sig
undan. I ett sådant fåll får handlingen i stället ”spikas”, dvs. lämnas i
bostaden eller fästas på dörren. I praktiken förekommer knappast tid-
ningsannonsering i fall där den sökte har känt hemvist, utan då
använder man i stället spikning.
Enligt 16 § delgivningslagen får delgivning ske genom kungörelse
även i vissa andra fall. Reglerna i BfL föreskriver inget hinder mot att
delge föreläggandet genom kungörelse med stöd av 16 § delgivnings-
lagen, om förutsättningar skulle finnas för detta.
Frågan huruvida spikning och kungörelse enligt 15 § delgivningslagen
borde tillåtas i den summariska processen diskuterades i propositionen
med förslaget till BfL (se prop. 1989/90:85 s. 60 ff.). Det betonades
där att det var viktigt med rimliga garantier för att delgivningen
verkligen gav svaranden möjlighet att ta del av föreläggandet i målet,
inte minst med tanke på att ett kommande utslag i målet skulle vinna
laga kraft efter fyra veckor - tidsfristen för återvinning - utan någon
ytterligare delgivning. Slutsatsen blev att spikning borde tillåtas men
inte delgivning genom kungörelse. Som skäl angavs att chansen att
svaranden genom kungörelsen verkligen får del av handlingarnas inne-
håll generellt får anses som ringa. Dock kunde delgivning genom kun-
görelse tillåtas i mål om särskild handräckning, eftersom ett utslag i ett
sådant mål inte får rättskraft över det bakomliggande rättsförhållandet.
Det förhållandet att delgivning genom kungörelse enligt 15 § delgiv-
ningslagen alltså inte blev tillåten i mål om betalningsföreläggande och
vanlig handräckning kan sägas ha inneburit en effektivitetsminskning
jämfört med tidigare ordning i så måtto att sådan delgivning var tillåten
i de tidigare lagsökningsmålen.
I den utvärdering som låg till grund för promemorieförslaget framkom
olika synpunkter på delgivning genom kungörelse. Några ville inte
ändra delgivningsreglerna medan andra ville tillåta delgivning genom
kungörelse i alla mål. Riksskatteverket stannade för att förorda att
delgivning genom kungörelse skulle tillåtas i alla mål om handräckning
och i mål om betalningsföreläggande som gällde fastställelse till 16
betalning ur pantsatt egendom. Verket framhöll att det kunde vara en
tillfällighet om sökanden i ett visst fall begärde vanlig eller särskild Prop. 1995/96:211
handräckning samt att yrkandena i mål om betalningsfastställelse alltid
grundades på skriftliga fordringsbevis och skriftlig pantförskrivning och
därför typiskt sett var välgrundade.
Riksskatteverkets skäl för att delgivning genom kungörelse skulle
tillåtas i just de angivna måltypema men inte i övrigt ansågs i pro-
memorian inte vara alldeles övertygande. I stället föreslogs där att
delgivning genom kungörelse av föreläggandet skulle få ske i alla mål i
den summariska processen enligt samma regler som nu gäller för
delgivning av stämning i tvistemål.
Remissutfallet är övervägande positivt men inte utan kritik. Reserva-
tionerna mot den föreslagna reformen riktar sig främst mot att den
innebär ökade kostnader för det allmänna, men även rättssäker-
hetsaspekter berörs.
Promemorians förslag uppges medföra extra kostnader som enbart för
Kronofogdemyndigheten i Stockholms län kan beräknas uppgå till 10
miljoner kr per år. Samtidigt framgår det av remissvaren att det är ett
mycket begränsat antal mål, där delgivning inte kunnat ske i den
summariska processen, som förs vidare till tingsrätt. Skälet till detta är
att exempelvis en exekutionstitel på betalning sällan kan verkställas mot
den som saknar hemvist. Om man öppnar möjligheten till kungörelse-
delgivning i alla slags mål inom den summariska processen - och
därmed även ger en motsvarande skyldighet för myndigheten - skulle
med all säkerhet kungörelseförfarandet användas i betydligt fler fall än
i dag. Förutom i de mål som i dag avslutas därför att delgivning inte
kunnat ske skulle kungörelseförfärandet kunna komma till användning i
de mål där partsdelgivning nu förekommer. Promemorieförslaget skulle
visserligen leda till lägre kostnader i de relativt sett fåtaliga mål som i
dag drivs vidare till tingsrätt och kungörelsedelges där. De totala
kostnaderna för kungörelsedelgivning skulle emellertid öka genom att
fler mål skulle kungörelsedelges i den summariska processen än vad
som i dag sker i den summariska och ordinära processen tillsammans.
Kostnadsökningarna skulle leda till att kronofogdemyndigheterna måste
tillföras ytterligare resurser. Till saken hör också att den utökade
användningen av kungörelsedelgivning i huvudsak endast skulle leda till
utslag som inte gick att verkställa.
Flera av remissinstanserna diskuterar vad förslaget innebär för rätts-
säkerheten inom den summariska processen. Stockholms tingsrätt pekar
på att kraven på angivande av grunden i en stämningsansökan är högre
än de krav som ställs i den summariska processen. Flera remissinstanser
uppmärksammar också att det föreligger en skillnad mellan tingsrättens
avgörande, som är en tredskodom, och ett utslag i den summariska
processen som vinner laga kraft utan ytterligare delgivning.
Det gäller för regeringen att väga de effektivitetsvinster som pro-
memorieförslaget kan ge mot de kostnader och de risker för rätts-
säkerheten som det innebär. När det först gäller kostnadsfrågan framstår
det som oacceptabelt att belasta den summariska processen med
kostnader för kungörelsedelgivning som i ett stort antal fåll leder till 17
utslag som i praktiken inte kan verkställas. Den besparing som ligger i
2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 211
att ett begränsat antal mål inte behöver drivas till tingsrätt för Prop. 1995/96:211
kungörelsedelgivning motiverar inte de relativt betydande extra kost-
nader för det allmänna som förslaget skulle medföra. En tänkbar utväg
vore att i första hand låta sökanden själv få betala för kungörelse-
förfarandet. Det framstår emellertid inte som en bra ordning att ha olika
regler i detta avseende för den summariska processen och rättegången
vid allmän domstol. Det skulle rent av kunna motverka önskemålet om
att parter i så stor utsträckning som möjligt skall använda sig av den
summariska processen.
Regeringen förordar alltså inte det förslag som lagts fram i pro-
memorian. Däremot anser regeringen att man bör kunna utöka använd-
ningen av kungörelseförfarandet inom ett mera avgränsat område av den
summariska processen, nämligen när det gäller betalningsfastställelse ur
viss egendom. Det rör sig här om mål där utslaget i de flesta fall har
betydelse från verkställighetssynpunkt även om svaranden inte går att nå
genom ordinär delgivning. Detta är också en typ av mål där kraven
typiskt sett är välgrundade. En förutsättning för att betalningsfast-
ställelse skall kunna sökas i den summariska processen är att panträtten
upplåtits skriftligen (2 § andra stycket BfL). Vidare skall pantförskriv-
ningen eller annan handling, enligt vilken säkerheten upplåtits, ges in
till kronofogdemyndigheten (12 §) så att myndigheten kan kontrollera
att skriftlighetskravet är uppfyllt.
Kungörelsedelgivning skulle visserligen fylla ett praktiskt behov även
när det gäller vissa andra mål inom den summariska processen, t.ex.
avhysning, där sökanden i dag tvingas vända sig till tingsrätt för att
kunna få till stånd kungörelsedelgivning där. Det är emellertid svårt att
i generella regler skilja ut de fäll som ur denna synvinkel borde kunna
kungörelsedelges i den summariska processen från de fäll där sökanden
i dag inte finner skäl att föra målet till tingsrätt. Vidare talar rätts-
säkerhetsskäl emot att kungörelsedelgivning godtas mera allmänt inom
den summariska processen. Det är trots allt, som påpekats under
remissbehandlingen, en viss skillnad mellan de krav på angivande av
grunder som ställs i en rättegång och det krav som uppställs inom den
summariska processen. Vidare ligger det en viss skillnad i att ett utslag
som meddelas i den summariska processen vinner rättskraft utan
ytterligare delgivning medan en tredskodom måste delges.
Sammantaget anser regeringen att en utökad användning av kun-
görelsedelgivning inom den summariska processen endast bör utsträckas
till att också avse en begäran om fastställelse till betalning ur viss
egendom som framställs i ett mål om betalningsföreläggande. Lagtexten
har efter påpekande av Lagrådet fått en mera klargörande lydelse.
Regeringens förslag: Sökandens tidsfrist för att begära att ett mål
efter bestridande överlämnas till tingsrätt förlängs från tre till fyra
veckor.
18
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Prop. 1995/96:211
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller
lämnar förslaget utan erinran. Endast Kronofogdemyndigheten i Väster-
bottens län avstyrker förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Om svaranden i ett mål om
betalningsföreläggande eller vanlig handräckning bestrider ansökan, kan
sökanden begära att målet överlämnas till rättegång vid tingsrätt. Detta
skall han enligt 34 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning
göra inom tre veckor från det att underrättelse om bestridandet
skickades till honom.
Under utvärderingen av den nya summariska processen har före-
trädare för borgenärskollektivet, med instämmande av Riksskatteverket,
anfört att treveckorstiden är for kort och bör förlängas med en vecka.
Skälen är att kompletterande utredning ofta måste göras med anledning
av svarandens bestridande och att detta inte alltid hinns med under nu-
varande treveckorsfrist, som ju dessutom naggas i båda kanterna av
tiden för postgång.
Endast en remissinstans avstyrker promemorians förslag att förlänga
sökandens tidsfrist för att begära överlämnande till tingsrätt från tre till
fyra veckor. Kronofogdemyndigheten i Västerbottens län menar att en
förlängning av fristen medför en förlängd handläggningstid såväl i de
fall sökanden begär att målet skall överlämnas till tingsrätten som i de
fall när målet inte skall överlämnas. Regeringen kan dock inte se annat
än att en förlängning av fristen i de flesta fall är ägnad att leda till
effektivitetsvinster. Det ligger i sökandens intresse att målet drivs
framåt. Någon risk för missbruk av en förlängd tidsfrist kan därför inte
anses finnas. En förlängd tidsfrist bör i stället kunna bidra till att fler
mål, som egentligen inte kräver domstolsbehandling, sållas bort innan
de når tingsrätten. Den ytterligare tid som ett mål enligt förslaget kan
vara anhängigt hos kronofogdemyndigheten medför inte något merarbete
för myndigheten men kan leda till en arbetsbesparing för tingsrätten. Vi
förordar därför att förslaget genomförs.
Regeringens bedömning: Utökade möjligheter att flytta ett mål
från en behörig kronofogdemyndighet till en annan främjar inte
effektiviteten i den summariska processen. Promemorians förslag
till en sådan utökning bör därför inte genomföras.
Promemorians förslag: Ett mål skall få flyttas från en behörig
kronofogdemyndighet till en annan, om det främjar målets hand-
läggning.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller
lämnar utan erinran vad som föreslås i promemorian.
19
Riksskatteverket ifrågasätter om det finns behov av att utvidga möjlig- Prop. 1995/96:211
hetema till överflyttning och föreslår i stället att en kronofogdemyn-
dighet alltid skall få handlägga en ansökan som getts in till myndig-
heten. Kronofogdemyndigheterna i Stockholms samt Göteborgs och
Bohus län gör samma bedömning. Kronofogdemyndigheten i Söder-
manlands län är tveksam till om handläggningen främjas av förslaget,
men tillstyrker ändå detta.
Kronofogdemyndigheterna i Västemorrlands och Västerbottens län
anser att ett samrådsförfarande före överlämnandet inte bör göras
obligatoriskt.
Skälen för regeringens förslag: I 8 § lagen om betalnings-
föreläggande och handräckning finns bl.a. en regel som gäller över-
flyttande av ett mål från en kronofogdemyndighet till en annan. Ett mål
skall alltid flyttas till en behörig kronofogdemyndighet om ansökan har
getts in till en obehörig kronofogdemyndighet. Ett mål får överflyttas
även om ansökan getts in till en behörig kronofogdemyndighet. Detta
får göras om målet inte utan avsevärd olägenhet kan handläggas vid den
första myndigheten eller om det av andra skäl är uppenbart att ett över-
lämnande skulle främja målets handläggning. I promemorian anges att
regeln är onödigt snäv och behöver göras mer flexibel. Det föreslås
därför i promemorian att ett mål skall få flyttas över om det främjar
målets handläggning. En sådan regel, som överensstämmer med vad
som sedan 1994 gäller beträffande utsökningsmål hos kronofogdemyn-
digheten, sägs göra det möjligt att genom överflyttande av mål ta till
vara även mindre arbetsbesparingar i handläggningen.
Flera kronofogdemyndigheter och Riksskatteverket ifrågasätter om
promemorieförslaget medför några besparingar. Riksskatteverket fram-
håller att förslaget skulle medföra stora merkostnader för myndigheterna
vid ADB-ansökningar. Verket pekar på att när ett s.k. bandmål - dvs.
mål där ansökan görs på ADB-medium - överlämnas till en annan
myndighet förlorar målet sin karaktär av bandmål och kan därför inte
längre handläggas i den rationella bandmålshanteringen. Riksskatte-
verket föreslår i stället att det införs en bestämmelse i BfL som innebär
att den kronofogdemyndighet som fått en ansökan om betalnings-
föreläggande eller handräckning alltid får handlägga ansökan om
myndigheten finner det lämpligt. När ett utslag har meddelats i målet
kan detta med automatik styras till en annan kronofogdemyndighet för
verkställighet. Kronofogdemyndigheterna i Stockholms samt i Göteborgs
och Bohus län framför liknande förslag.
Forumreglema i lagen om betalningsföreläggande och handräckning
har - till skillnad från forumreglema i rättegångsbalken - inte till
främsta syfte att underlätta för svaranden att ingå i svaromål i en tvist.
Hänsynen till svarandens bekvämlighet väger ju inte särskilt tungt i ett
skriftligt förfarande. Forumreglema i BfL syftar i stället till att styra
handläggningen till en kronofogdemyndighet som är lämplig från verk-
ställighetssynpunkt och att fördela arbetsbördan lika mellan krono-
fogdemyndigheterna (se prop. 1989/90:85 s. 105). Som Riksskatte-
verket framhållit når man största möjliga effektivitet i den summariska 20
processen om den myndighet som fått in ansökan också handlägger den.
Detta är särskilt tydligt vid handläggningen av s.k. bandmål. Det bör Prop. 1995/96:211
enligt regeringens mening inte förekomma att mål överlämnas till en
annan kronofogdemyndighet, med åtföljande effektivitetsförluster, om
det inte finns starka praktiska skäl som talar för det. Promemorians
förslag att utöka möjligheterna för en behörig kronofogdemyndighet att
överlämna ett mål till en annan behörig kronofogdemyndighet bör
därför inte genomföras.
I stället kunde det övervägas att, som vissa remissinstanser före-
språkat, införa en regel av innebörd att en i och för sig obehörig krono-
fogdemyndighet skall få fortsätta att handlägga en ansökan om detta är
lämpligare än att överlämna ansökan till en behörig kronofogdemyn-
dighet. Regeringen anser dock inte att det i detta ärende finns
tillräckligt underlag för att gå fram med ett sådant förslag. Frågan bör
emellertid kunna beredas vidare i ett annat sammanhang.
Enligt 10 § förordningen (1991:1339) om betalningsföreläggande och
handräckning bör samråd ske mellan myndigheterna innan ett mål
överlämnas med stöd av 8 § BfL. I promemorian påpekas att det kan
finnas anledning att göra detta samrådsförfarande obligatoriskt.
Regeringen avser att senare ta ställning till frågan om en eventuell
ändring av förordningen i denna del.
Regeringens förslag: En kronofogdemyndighet skall få ha
terminalåtkomst till uppgifter i en annan kronofogdemyndighets
register för betalningsföreläggande och handräckning när det
gäller delgivningsadress i utslag beträffande någon som är
svarande i ett mål om betalningsföreläggande eller handräckning
vid den egna myndigheten.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget
eller lämnar detta utan erinran. Sveriges Advokatsamfund är den enda
instans som är tveksam och anger att man fortforande hyser betänklig-
heter, från rättssäkerhets- och integritetssynpunkt, mot varje slag av
utvidgning av åtkomst till terminaluppgifter. Riksskatteverket före-
språkar en längre gående reform än vad som föreslås i promemorian.
Verket anser att man bör överväga att ge kronofogdemyndigheten
riksåtkomst till det ADB-register som förs för den summariska
processen. Riksskatteverket samt kronofogdemyndigheterna i Stock-
holms och Jönköpings län framhåller att effektiviteten skulle öka
ytterligare om kronofogdemyndigheterna fick tillgång till fler uppgifter,
t.ex. delgivningsadresser i mål som ännu inte lett till utslag och adresser
där delgivningsförsök tidigare misslyckats.
21
Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1991:876) om register Prop. 1995/96:211
för betalningsföreläggande och handräckning finns for handläggning av
mål enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning ett ADB-
register for vaije kronofogdemyndighet. Vaije kronofogdemyndighet är
registeransvarig for sitt register och har terminalåtkomst endast till
detta. Det huvudsakliga skälet till att länsvisa register inrättades var att
se till att det inte, med åberopande av offentlighetsprincipen, skulle gå
att vid ett och samma tillfälle få tillgång till samtliga uppgifter om en
svarandes alla mål i summarisk process i hela landet. Riksskatteverket
är, tillsammans med respektive kronofogdemyndighet, registeransvarigt
för alla registren. Riksskatteverket får dock inte använda uppgifter om
parterna vid sökning i registren.
I utvärderingen har Riksskatteverket pekat på avigsidor med läns-
spärrama i främst två avseenden. Den ena gäller komplikationer vid
ADB-ansökan i sådana verkställighetsmål där en annan kronofogdemyn-
dighet än den verkställande har meddelat det utslag som skall verk-
ställas; denna fråga behandlas i avsnitt 5.7. Den andra gäller bristande
tillgång till uppgifter i andra kronofogdemyndigheters register om
aktuell delgivningsadress till svaranden.
Frågan om tillgång för en kronofogdemyndighet till uppgift i en annan
kronofogdemyndighets register om adress för delgivning med svaranden
diskuterades i propositionen med förslag till bl.a. den aktuella
registerlagen (prop. 1990/91:126 s. 69). Från exekutionsväsendet hade
då framförts ett av effektivitetsskäl betingat önskemål om tillgång till
sådana uppgifter. Datainspektionen påpekade i sitt remissvar att tillgång
till uppgifter i andra kronofogdemyndigheters register skulle motverka
just det syfte man velat uppnå med länsvisa register. Enligt inspektionen
kunde ett intresse från borgenärssynpunkt att ta del av register-
uppgifterna gälla uppgifter om ansökningar om betalningsföreläggande
mot fysiska personer som inte är näringsidkare; sådana uppgifter erhålls
nämligen inte från kreditupplysningsföretagen på ansökningsstadiet utan
först efter utslag i målet men skulle med en reglering som den angivna
bli tillgängliga i alla registren på en gång med stöd av offentlig-
hetsprincipen. Inspektionen förklarade sig med skärpa avstyrka en sådan
reglering.
I propositionen anfördes att det var i viss mån osäkert vilka vinster
som i praktiken kan göras genom att man ger kronofogdemyndigheterna
terminalåtkomst till varandras register för delgivningsändamål, men att
goda betingelser för delgivning har en mycket stor betydelse för en
effektiv summarisk process och att därför inget borde hindra att dessa
frågor tas upp på nytt, sedan erfarenheter vunnits av det nya systemet.
Riksskatteverkets utvärdering visar att delgivningsproblemen är i stort
sett det enda återstående allvarliga hindret mot en riktigt effektiv hand-
läggning av den summariska processen. Svarandena i den summariska
processen visar en tendens till att flytta oftare än invånarna i övrigt och
att därvid försumma att anmäla adressändring eller ordna med efter-
sändning. Flyttningarna sker ofta över länsgränsema. Erfarenheterna
från fältet är tydliga: värdefull information missas i stor utsträckning av 22
kronofogdemyndigheten och delgivningen förlorar i effektivitet till följd
av länsspärrama. Det bör därför enligt regeringens mening övervägas Prop. 1995/96:211
om man kan ta tillvara delgivningsinformation över länsgränsema utan
att åstadkomma de olägenheter i integritetshänseende som Data-
inspektionen varnade för i det tidigare lagstiftningsärendet.
En möjlighet som tas upp i promemorian är att göra tillgänglig endast
sådan delgivningsinformation som finns i utslagen, alltså inte så länge
målen befinner sig på ansökningsstadiet. Därigenom undviks att till-
gången till uppgifter i registret ökas jämfört med vad som, när det
gäller fysiska personer, kan erhållas från kreditupplysningsföretagen.
Att uppgift om samtliga utslag på detta sätt blir åtkomlig med stöd av
offentlighetsprincipen vid ett och samma tillfälle inger inte några all-
varliga betänkligheter. Uppgiften gäller dessutom bara själva före-
komsten av utslagen samt delgivningsadressen, inte utslagens materiella
innehåll. I jämförelse med vad som kan erhållas vid en enda förfrågan
till ett kreditupplysningsföretag är detta en mindre informationsmängd.
Promemorieförslaget har mottagits positivt av remissinstanserna. Inte
heller Datainspektionen har haft något att erinra mot förslaget sådant det
utformats i promemorian.
Från effektivitetssynpunkt förlorar man givetvis något på att inte
också fånga upp mål som befinner sig på ansökningsstadiet. Detta
framhålls också i remissvaren från Riksskatteverket samt kronofogde-
myndigheterna i Stockholms och Jönköpings län. Det hävdas där att
effektiviteten skulle öka ytterligare om även t.ex. delgivningsadresser i
mål som ännu inte lett till utslag och adresser där delgivningsförsök
tidigare misslyckats omfattades av förslaget. En sådan utvidgning i
förhållande till promemorieförslaget skulle dock vara problematisk från
integritetssy npunkt.
En rimlig avvägning mellan effektivitets- och integritetsintressena
anser regeringen vara att en kronofogdemyndighet i enlighet med pro-
memorieförslaget skall få ha terminalåtkomst till en annan kronofogde-
myndighets register for betalningsföreläggande och handräckning såvitt
avser uppgifter om delgivningsadress i utslag för någon som är svarande
i ett mål om betalningsföreläggande eller handräckning vid den egna
myndigheten. Det innebär att regeringen, utifrån det underlag som pre-
senterats i ärendet, inte är övertygad om att de ytterligare effektivitets-
vinster som kan göras genom att utöka tillgången till delgivnings-
information är så stora att de uppväger de risker ett sådant förslag kan
innebära från integritetssynpunkt.
Regeringen anser det klart att en sådan användning av registren ryms
inom den ändamålsbeskrivning som finns i 1 § i registerlagen; registren
förs framför allt för handläggning av mål enligt lagen om betalnings-
föreläggande och handräckning och delgivning av föreläggandet är ett
centralt moment i handläggningen.
Frågan om tillgång till övriga uppgifter i utslag från annan krono-
fogdemyndighet för att underlätta ADB-ansökan i verkställighetsmål
behandlas i avsnitt 5.7.
23
Regeringens förslag: Vid ansökan om verkställighet som görs på
ADB-medium behöver exekutionstiteln inte ges in, om denna är
ett utslag i mål om betalningsföreläggande, oavsett hur gammalt
utslaget är. Kravet på att kronofogdemyndigheten skall ha tillgång
till exekutionstiteln i verkställighetsärendet behålls.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Riksskatteverkets förslag: Vid ansökan om verkställighet på medium
för automatisk databehandling skall exekutionstiteln endast behöva inges
när kronofogdemyndigheten begär det. I andra hand föreslår verket att
försäkringskassan inte skall behöva bifoga exekutionstiteln vid ansökan
om verkställighet på grund av utgivet bidragsförskott.
Remissinstanserna:
Promemorieförslaget. De flesta remissinstanserna tillstyrker eller
lämnar förslaget utan erinran. Kronofogdemyndigheten i Södermanlands
län framhåller att förslaget kräver betydande arbetsinsatser om myndig-
heten manuellt från mikrokort måste ta fram uppgifter om det under-
liggande utslaget. Även Kronofogdemyndigheten i Västerbottens län
hävdar att effektivitetsvinsterna motverkas om man i vaije mål skall ta
fram utslag från mikrokort medan om detta krävs endast när särskild
anledning föreligger, t.ex. efter gäldenärens invändning, främjas en
snabbare handläggning.
Riksskatteverkets förslag. Det övervägande antalet remissinstanser
tillstyrker eller lämnar förslagen utan erinran. Flera remissinstanser
pekar dock på behovet av en närmare reglering av vilka krav som skall
ställas på den som skall få ansöka om verkställighet utan att samtidigt
inge exekutionstiteln. Kronofogdemyndigheten i Göteborgs och Bohus
län avstyrker förslagen och framhåller att det förekommer att sökandens
yrkande - även när en försäkringskassa är sökande - inte stämmer med
exekutionstiteln. Flera remissinstanser avstyrker förslagen med hänvis-
ning till att de lägger ett för stort ansvar på den enskilde att reagera mot
oriktiga krav. Riksrevisionsverket säger sig inte kunna bedöma
förslagens kvalitets- och rättssäkerhetsaspekter men konstaterar att
Riksskatteverket inte redovisar några kalkyler som belyser de samlade
kostnadskonsekvensema.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 2 § utsökningsbalken
skall sökanden vid ansökan om verkställighet ge in exekutionstiteln,
alltså den dom eller motsvarande som skall utgöra grund för verk-
ställigheten. Vid ansökan på ADB-medium behöver dock titeln inte ges
in, om den är ett utslag i mål om betalningsföreläggande som inte är
äldre än tre år. Kronofogdemyndigheten har nämligen själv tillgång till
en sådan exekutionstitel. Tre år - drygt - är den gallringsfrist som
gäller för utslag i mål om betalningsföreläggande enligt 11 § lagen om
register för betalningsföreläggande och handräckning och kronofogde-
Prop. 1995/96:211
24
myndigheten kan därför själv ta fram uppgifterna om utslaget ur det s.k. Prop. 1995/96:211
SUPRO-registret. Utslag i mål om handräckning berörs inte av dessa
regler.
För att få göra ansökan om verkställighet på ADB-medium krävs
tillstånd från Riksskatteverket. Vid sådan ansökan ges ett magnetband
eller något annat ADB-medium in till Riksskatteverket, som maskinellt
överför uppgifterna till de olika kronofogdemyndigheternas register.
Ansökan på ADB innebär effektivitetsvinster både för sökandena och
kronofogdemyndigheten. Kronofogdemyndigheten slipper att manuellt
registrera uppgifterna i ansökan. Sökanden slipper ta ut ansökan på
papper, underteckna och skicka den till rätt kronofogdemyndighet.
Särskilt arbetsbesparande blir det om sökanden inte vid sidan av ADB-
ansökan behöver bifoga några handlingar, såsom t.ex. exekutionstiteln.
Det har emellertid visat sig att ADB-ansökan kommer till användning
endast i mindre än 20 procent av verkställighetsmålen, vilket är
väsentligt mindre än vad som beräknades när reformen beslutades och
även väsentligt mindre än vad som är fallet med ADB-ansökan i den
summariska processen, där cirka 60 procent av ansökningarna görs på
ADB-medium. Många ingivare har bedömt att de inte gör tillräckligt
stora rationaliseringsvinster genom ADB-hantering så länge de även
måste skicka in någon handling med post. Inte heller den möjlighet till
s.k. automatisk verkställighet som lagen om betalningsföreläggande och
handräckning ger utnyttjas i den utsträckning som beräknades. Enligt
16 § BfL verkställs ett utslag utan särskild ansökan, om inte sökanden
uttryckligen har avstått från detta. Endast i omkring en tredjedel av
målen i den summariska processen utnyttjar sökandena denna möjlighet
till automatisk verkställighet. Detta för med sig att antalet separata
ansökningar om verkställighet är högre än vad som beräknades vid
reformens genomförande.
Från effektivitetssynpunkt är det alltså angeläget att bana väg för fler
ADB-ansökningar i verkställighetsmål. Detta gäller såväl ur de
verkställande myndigheternas perspektiv som ur sökandenas.
Riksskatteverket har i en framställning till regeringen föreslagit att
exekutionstiteln vid ADB-ansökan bara skall behöva ges in om
kronofogdemyndigheten begär det. En konsekvens av detta förslag är att
kronofogdemyndigheten inte alltid kommer att ha tillgång till och kunna
kontrollera ansökan om verkställighet mot exekutionstiteln. Verket
föreslår i sin framställning i andra hand att en uppgift skall få bevaras i
SUPRO-registret i minst tio år - vi återkommer till denna fråga i avsnitt
5.7 - samt att försäkringskassan inte skall behöva bifoga exekutions-
titeln vid ansökan om verkställighet på grund av utgivet bidragsförskott.
I sistnämnda förslag efterges kravet på att kronofogdemyndigheten alltid
skall ha tillgång till och kunna kontrollera ansökan om verkställighet
mot exekutionstiteln endast beträffande försäkringskassans krav på
grund av utgivet bidragsförskott.
Frågan är om det över huvud taget är möjligt och lämpligt att efterge
kravet på att kronofogdemyndigheten skall granska en exekutionstitel
som det begärs verkställighet av. Ett sådant förslag behandlades i 25
ärendet om följdlagstiftning med anledning av den nya summariska
processen, m.m. (se prop. 1990/91:126 s. 46 ff.). Regeringen intog där Prop. 1995/96:211
ståndpunkten att man för närvarande inte var beredd att ställa sig bakom
ett sådant förslag. Skälen som framhölls var bl.a. följande. Svårig-
heterna att förebygga att felaktiga krav läggs till grund för verkställighet
är uppenbara. Felen kan få svåra följder för svaranden. Det är inte
heller invändningsfritt att för kronofogdemyndigheterna och dess
tjänstemän föreskriva att de skall verkställa krav som de egentligen inte
kan ta ansvar för och vilkas riktighet inte heller prövats av någon annan
myndighet. Slutligen påpekades dock att saken kunde komma i ett annat
läge när den nya summariska processen genomförts vid årsskiftet
1991/92.
Den kritik som under remissbehandlingen har riktats mot Riks-
skatteverkets förslag tar framför allt sikte på rättssäkerhetsaspektema.
Verket framhåller i sin framställning att den ingivare som får tillstånd
att ge in en ansökan om verkställighet på ADB-medium utan att behöva
översända exekutionstiteln gör stora rationaliseringsvinster. Risken att få
ett sådant tillstånd återkallat skulle därför, enligt Riksskatteverkets
bedömning, medföra att ingivarna skulle vara beredda att lämna långt-
gående garantier för att rättssäkerhetskravet tillgodoses. Justitieombuds-
mannen och Konsumentverket anser emellertid att förslaget lägger för
stort ansvar på den enskilde. Detta arguments tyngd minskar inte av att
den enskilde, som Konsumentverket också påpekar, i allmänhet intar en
underlägsen position i förhållande till sökanden. Visserligen framhåller
Riksskatteverket i sin framställning att kronofogdemyndigheten skall ha
tillgång till exekutionstiteln om den är uttryckt i så komplicerade
ordalag att det kan uppstå tveksamhet om hur den skall tydas. Men hur
kronofogdemyndigheten skall få reda på detta är, som Villaägarnas
Riksförbund uppmärksammar, oklart. Slutligen uppger Kronofogde-
myndigheten i Göteborg och Bohus län att det förekommer att
sökandens yrkande inte stämmer med exekutionstiteln. I ett sådant fall
krävs det att gäldenären gör invändning för att felet skall uppmärk-
sammas. De nu anförda synpunkterna talar enligt regeringens mening
med styrka mot att efterge kravet på kontroll av en ansökan om
verkställighet mot exekutionstiteln.
Till de skäl av rättssäkerhetskaraktär som talar emot en reform
kommer att ett genomförande av förslaget skulle behöva kombineras
med en ganska ingående reglering bl.a. av kraven för att bevilja
respektive återkalla tillstånd att ansöka om verkställighet på ADB-
medium. Inte minst frågan om sökandens skadeståndsansvar skulle
behöva få en lösning. Slutligen framstår det enligt regeringens mening
inte heller som en lämplig avvägning mellan effektivitet och rätts-
säkerhet att genomföra en reform som utan tvekan ger mindre rätts-
säkerhetsgarantier än den nuvarande ordningen när, som Riksrevisions-
verket uppmärksammat, effektivitetsvinsterna är oklara.
De skäl av rättssäkerhetskaraktär som talar emot en reform gäller
även Riksskatteverkets förslag att låta kronofogdemyndigheten verkställa
vissa ansökningar som inges av försäkringskassan utan att ha tillgång till
exekutionstiteln. Kronofogdemyndigheten i Göteborgs och Bohus län 26
påpekar att det förekommer att även försäkringskassornas yrkanden inte
överensstämmer med exekutionstiteln. Riksskatteverket framhåller också Prop. 1995/96:211
självt i sin framställning att exekutionstitlar rörande underhållsbidrag
generellt är svårare att tolka än t.ex. utslag i mål om betalnings-
föreläggande.
Sammanfattningsvis är regeringen inte heller nu beredd att ge avkall
på principen att kronofogdemyndigheten skall ha tillgång till och kunna
granska exekutionstiteln även vid en ansökan om verkställighet som
görs på ADB-medium.
Det i promemorian behandlade förslaget att vid ansökan om verk-
ställighet som görs på ADB-medium avstå från kravet på ingivande av
exekutionstitel, om denna är ett utslag i mål om betalningsföreläggande,
oavsett hur gammalt utslaget är, har däremot vunnit gillande bland
nästan alla remissinstanserna. En sådan ändring är möjlig att genomföra
utan att samtidigt efterge kravet på att kronofogdemyndigheten skall
granska exekutionstiteln, eftersom utslagen i dessa mål kommer att
sparas på mikrokort när de gallras ur SUPRO-registret. Kronofogde-
myndigheten kan därigenom ta fram utslagen även efter gallringen.
Förslaget beräknas leda till effektivitetsvinster genom att ansökningar i
flera fall kan registreras maskinellt. Detta gäller oavsett om man
förlänger gallringsfristen eller ej (se avsnitt 5.7). En sådan förändring
kommer inte i konflikt med rättssäkerheten i förfarandet; kronofogde-
myndigheten skall precis som i dag ha tillgång till exekutionstiteln.
Regeringen ställer sig bakom en sådan utvidgning av de nuvarande
bestämmelserna och föreslår därför att kravet på att inge exekutionstitel
vid ansökan om verkställighet som görs på ADB-medium slopas även
för utslag i mål om betalningsföreläggande som är äldre än tre år.
Regeringens förslag: En kronofogdemyndighet får ha
terminalåtkomst till en annan kronofogdemyndighets register för
betalningsföreläggande och handräckning när det gäller samtliga
uppgifter i utslag i mål om betalningsföreläggande för den som är
gäldenär i ett mål om verkställighet vid den egna myndigheten.
Därvid får endast utslagsnumret användas som sökbegrepp. Ingen
ändring föreslås när det gäller den tid som uppgifter får bevaras i
registret.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Riksskatteverkets förslag: En uppgift skall få bevaras i
betalningsföreläggande- och handräckningsregistret (SUPRO) i minst tio
år.
Remissinstanserna:
Promemorieförslaget. De flesta remissinstanserna tillstyrker eller
lämnar förslaget utan erinran. Sveriges Advokatsamfund är den enda
instans som är tveksam och anger att man fortfarande hyser betänk-
ligheter, från rättssäkerhets- och integritetssynpunkt, mot vaije slag av
27
utvidgning av åtkomst till terminaluppgifter. Några kronofogdemyndig- Prop. 1995/96:211
heter framhåller att det förslag som regeringen ställt sig bakom i avsnitt
5.6 kräver betydande arbetsinsatser om gallringfristen inte förlängs utan
myndigheten manuellt från mikrokort måste ta fram uppgifter om det
underliggande utslaget.
Riksskatteverkets förslag. Det övervägande antalet remissinstanser
tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran. Konsumentverket fram-
håller att en förlängning av bevarandetiden från tre till tio år torde
kräva en mer djupgående analys av effekterna i avseende på integritets-
frågor. Svenska Inkassoföreningen är positiv till förslaget men påpekar
att om en förlängd bevarandetid genomförs bör kronofogdemyndigheten
ha rätt att gallra utslag ur SUPRO-registret som är felaktiga eller på
annat sätt missvisande eftersom registret är offentligt och i viss mån
används för ändamål av kreditupplysningskaraktär. Datainspektionen
avstyrker bestämt förslaget. Riksrevisionsverket säger sig inte kunna
bedöma förslagens kvalitets- och rättssäkerhetsaspekter men konstaterar
att Riksskatteverket inte redovisar några kalkyler som belyser de
samlade kostnadskonsekvensema.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tidigare i detta
ärende (se avsnitt 5.6) föreslagit att exekutionstiteln inte skall behöva
ges in vid en ansökan om verkställighet som görs på ADB-medium, om
denna är ett utslag i mål om betalningsföreläggande, oavsett hur gam-
malt utslaget är. Regeringen har dock inte ansett att man kan frångå
kravet på att kronofogdemyndigheten skall ha tillgång till exeku-
tionstiteln i verkställighetsärendet. Det innebär att kronofogdemyndig-
heten själv måste ta fram utslaget. Detta kan ske maskinellt om utslaget
har meddelats av den egna myndigheten och finns kvar i det s.k.
SUPRO-registret. Gallringsfristen i detta register för utslag i mål om
betalningsföreläggande är som tidigare nämnts drygt tre år enligt 11 §
lagen om register för betalningsföreläggande och handräckning. När ett
utslag gallras överförs det till mikrokort. Sådana utslag, liksom utslag
som har meddelats av en annan kronofogdemyndighet, måste tas fram
manuellt i ett verkställighetsärende.
Enligt dagens ordning har alltså en kronofogdemyndighet ingen
terminalåtkomst till uppgifter i en annan kronofogdemyndighets register.
Man kan därför inte maskinellt ta fram ett utslag som meddelats av en
annan myndighet, vilket det finns behov av vid en del ansökningar om
verkställighet. Den gällande författningsregleringen innebär i och för sig
inget hinder mot att i stället Riksskatteverket tar fram utslaget ur
SUPRO-registret för kronofogdemyndighetens räkning (jfr prop.
1990/91:126 s. 50). Däremot skulle det vara förenat med ganska stora
datatekniska ingrepp att införa en sådan rutin. Vidare skulle det inte
vara särskilt rationellt rent handläggningsmässigt att Riksskatteverket
tog på sig denna uppgift. Någon sådan rutin har heller inte införts.
Läget är alltså att den verkställande kronofogdemyndigheten måste
hämta in utslaget på något annat sätt än via terminal, om utslaget är
meddelat av en annan myndighet, vilket kräver en icke oväsentlig extra
arbetsinsats. 28
Om man överväger att bryta igenom länsspärrama genom att ge Prop. 1995/96:211
kronofogdemyndigheten terminalåtkomst till alla uppgifter i utslag i mål
om betalningsföreläggande vid alla övriga kronofogdemyndigheter är
det av integritetsskäl angeläget att utforma åtkomsten så att det inte med
stöd av offentlighetsprincipen blir fritt fram att vid ett och samma
tillfälle ta fram uppgifterna i en gäldenärs alla utslag i hela riket. Detta
kan åstadkommas genom att man föreskriver dels att bara utslagsnumret
får användas som sökbegrepp, dels att uppgifterna i utslaget bara får
hämtas i den situationen att myndigheten i fråga har ett pågående mål
om verkställighet av det aktuella utslaget mot gäldenären i fråga. Ett
sålunda utformat förslag läggs fram i promemorian.
Förslaget har fått ett positivt bemötande av remissinstanserna. Data-
inspektionen har framhållit att förslaget inte innebär risker för otillbör-
liga integritetsintrång. Inte någon remissinstans har motsatt sig föränd-
ringen. Registerlagens ändamålsbeskrivning innebär inget hinder mot
förslaget, eftersom den anger att uppgifter i registret får användas bl.a.
som underlag för verkställighet enligt utsökningsbalken. Även rege-
ringen anser att en förändring av föreslagen omfattning bör genomföras.
Riksskatteverket har föreslagit en längre gående reform, nämligen att
uppgifter i SUPRO-registret skall få bevaras i minst tio år. Därigenom
skulle även äldre utslag kunna tas fram på automatisk väg i stället för
från mikrokort. De flesta remissinstanserna tillstyrker eller lämnar för-
slaget utan erinran. Datainspektionen avstyrker däremot bestämt att
tiden för bevarande av uppgifter i SUPRO-registret förlängs. Den
begränsning som ligger i att uppgifterna föreslås endast få användas för
verkställighet blir enligt inspektionen verkningslös mot bakgrund av
offentlighetsprincipens grundlagsregler om rätten för den som begär att
få ta del av allmänna handlingar att vara anonym och inte behöva röja
syftet med sin framställan. Konsumentverket har framhållit att en
förlängning av bevarandetiden torde kräva en mer djupgående analys av
effekterna i avseende på integritetsfrågor. Regeringen anser att de på-
pekade integritetseffektema av en förlängd bevarandetid för närvarande
är oklara. Till detta kommer den osäkerhet som följer av diskussionerna
om en regionalisering av kronofogdemyndigheterna och vad en sådan
reform kan leda till. Regeringen är alltså inte beredd att förorda att
bevarandetiden i SUPRO-registret förlängs.
Regeringens förslag: Tredskodom med stöd av 44 kap. 7 b §
rättegångsbalken skall inte få meddelas om tredskodom har
meddelats tidigare.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
29
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller Prop. 1995/96:211
lämnar förslaget utan erinran. Endast Fristående Sparbankers Riks-
förbund motsätter sig förslaget. Förbundet menar att de utvärderingar
som gjorts av den summariska processen inte ger något stöd för
antagandet att erforderliga krav på rättssäkerhet i realiteten riskerar att
bli åsidosatta om nuvarande ordning behålls.
Skälen för regeringens förslag: Föreläggande för en svarande i ett
tvistemål vid tingsrätt att avge svaromål vid påföljd av tredskodom
regleras i 42 och 44 kap. rättegångsbalken (RB). Den nya summariska
processen föranledde vissa nyheter i denna reglering. Sedan tidigare
gäller - enligt 44 kap. 7 a § RB - att tredskodom mot svaranden kan
meddelas om svaranden underlåter att efter tredskodomsföreläggande
inkomma med svaromål. Han skall anses ha följt föreläggandet om han
har klargjort sin inställning till kärandens yrkande och angett skäl som
kan vara av betydelse vid prövning av saken. Detta brukar kallas för ett
motiverat bestridande.
I den nya summariska processen saknar det i princip betydelse om
sökandens krav grundar sig på ett skriftligt fordringsbevis eller inte. För
att ta tillvara de fördelar som en sökande hade av ett skriftligt ford-
ringsbevis i den tidigare gällande lagsökningsprocessen infördes en
förstärkt möjlighet till tredskodom på tvistemålsstadiet; enligt 7 b § i
samma kapitel måste svaranden i ett sådant fåll för att undgå tred-
skodom visa sannolika skäl för sin inställning, förutom att han måste
uppfylla kraven på ett motiverat bestridande enligt 7 a §. För att
svaranden inte på ett otillbörligt sätt skulle hindras från att komma till
sin rätt infördes också ett förbud i 44 kap. 10 § RB mot att meddela två
tredskodomar i rad med stöd av 7 b §. En andra tredskodom är
nämligen inte återvinningsbar.
Denna konstruktion kan kritiseras av flera orsaker. Det är redan av
formella skäl inte möjligt att meddela två tredskodomar med stöd av
7 b §. Rätten kan nämligen inte utfärda föreläggande om svaromål om
ett svaromål redan är avgivet och förbudet saknar därigenom praktisk
betydelse. Vidare är det klart otillfredsställande från rättssäkerhets-
synpunkt att meddela en icke återvinningsbar tredskodom med stöd av
7 b §, oavsett vad som förevarit tidigare i målet; på detta sätt kan
nämligen svaranden på grund av bevissvårigheter hindras från att
komma till sin rätt. Om svaranden har underlåtit att bestrida en ansökan
om betalningsföreläggande och därför fått ett utslag emot sig är detta
utslag definitionsmässigt att anse som en tredskodom. Om rätten efter
återvinning utfärdar föreläggande om svaromål vid påföljd av
tredskodom enligt 7 b § och svaranden inte skriftligen kan anföra
sannolika skäl för sin inställning, riskerar han en icke återvinningsbar
tredskodom. Likartat blir förhållandet om svaranden underlåter att svara
på ett första tredskodomsföreläggande. I så fäll meddelas tredskodom
med stöd av 7 a §, och efter återvinning samt ett eventuellt förnyat
föreläggande möter det inte något hinder att meddela en ny, nu icke
återvinningsbar, tredskodom enligt 7 b §, om svaranden visserligen
avger svaromål men inte lyckas anföra sannolika skäl.
30
Domstolsverket och de av verket vid utvärderingen tillfrågade tings- Prop. 1995/96:211
rätterna menade att det inte bör kunna komma i fråga att meddela en
tredskodom med stöd av 7 b § som slutgiltigt avgörande av ett mål.
I promemorian föreslås ett förbud mot att meddela en tredskodom
med stöd av 7 b § om det redan har meddelats en tredskodom eller ett
utslag i summarisk process. Remissinstanserna har med ett undantag
tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran. Fristående Sparbankers
Riksförbund har gjort gällande att de utvärderingar som gjorts inte ger
stöd för antagande att erforderliga krav på rättssäkerhet i realiteten
riskerar att bli åsidosatta med nuvarande ordning. Även om det kanske
inte går att peka på något fall som lett till ett materiellt oriktigt
avgörande är det enligt regeringens mening otillfredsställande med en
regel som innebär att svaranden riskerar att på grund av
bevissvårigheter hindras från att få till stånd en fullständig prövning av
saken. Borgenärens intressen träds inte otillbörligt för när genom ett
sådant förbud, med tanke på att borgenären redan har fått en
exekutionstitel - ett utslag eller en tredskodom - vilken kan bli föremål
för åtminstone partiell verkställighet även om återvinning söks. Ett
sådant förbud bör i enlighet med promemorians förslag skrivas in i 44
kap. 7 b § RB i stället för den reglering frågan nu har i 44 kap. 10 §
RB.
De flesta förslagen innebär arbetsbesparingar och kommer att bidra till
en effektivare handläggning av den summariska processen och verk-
ställighetsmålen. Genomströmningstakten för målen har förutsättningar
att kunna öka. Förslagen kan sålunda förväntas bidra till att resurser hos
kronofogdemyndigheterna frigörs för andra angelägna uppgifter där.
Några av förslagen bör kunna leda till en minskning av antalet mål som
förs vidare till tingsrätt. De initiala kostnaderna för att genomföra
förslagen, liksom kostnaderna för en utökad användning av kungörelse-
delgivning, bedöms bli små och i vart fall inte större än att de ryms
inom de berörda myndigheternas befintliga resursramar.
44 kap. 7 b §
Förslaget har kommenterats i avsnitt 5.8. Den sakliga nyheten finns i
paragrafens andra stycke punkt 2 och innebär att tredskodom med stöd
av första stycket inte får meddelas om tredskodom har meddelats
tidigare. Detta gäller alltså oavsett på vilken grund den första tredsko-
domen har meddelats. Förbudet gäller också efter ett utslag i den sum-
31
mariska processen, vilket enligt 60 § lagen (1990:746) om betalnings- Prop. 1995/96:211
föreläggande och handräckning (BfL) är att anse som tredskodom.
Den föreslagna regleringen ersätter det tidigare förbudet i 10 § mot
att meddela två tredskodomar efter varandra med stöd av 7 b §.
Paragrafen har också genomgått en redaktionell förändring så att
nuvarande andra och tredje styckena förts samman till ett stycke.
44 kap. 10 §
Ändringen har behandlats i kommentaren till 7 b §.
2 kap. 2 §
Ändringen, som har kommenterats i avsnitt 5.6, innebär att exe-
kutionstiteln inte behöver ges in vid ansökan om verkställighet som görs
på ADB-medium, om titeln är ett utslag i mål om betalningsföre-
läggande, oavsett hur lång tid som förflutit sedan utslaget meddelades.
Den nuvarande treårsgränsen upphävs alltså.
20 §
I paragrafen ändras uttrycket ”med posten” till ”med post”. Ändringen
är föranledd av postlagen (1993:1684) och Postverkets nya verksam-
hetsform.
29 §
Ändringarna i denna paragraf - som har formulerats om efter
påpekande från Lagrådet - gäller dels delgivningsformema för före-
läggandet till svaranden, dels de handlingar som skall bifogas före-
läggandet.
Delgivningsfrågan har behandlats i avsnitt 5.2. Ändringen innebär att
förbudet mot delgivning genom kungörelse enligt 15 § delgivningslagen
(1970:428) slopas för mål om betalningsföreläggande såvitt gäller fast-
ställelse till betalning ur viss egendom. Om det i ett mål om betalnings-
föreläggande framställts yrkande om såväl personlig betalningsskyldig-
het som fastställelse till betalning ur t.ex. en fastighet kan kungörelse-
delgivning alltså endast avse begäran om festställelsen till betalning ur
fastigheten. Ett yrkande avseende personlig betalningsskyldighet kan
inte delges genom kungörelse. Detta gäller oavsett mot vem ett sådant
yrkande riktas, dvs. även om yrkandet om personlig betalningsskyldig-
het riktar sig mot samma person (fastighetens ägare) som har att svara
beträffande yrkandet om fastställelse till betalning ur fastigheten.
Frågan om när ansökningshandlingarna skall fogas till föreläggandet
har behandlats i avsnitt 5.1. Grundregeln att en kopia av ansöknings-
handlingarna skall bifogas föreläggandet tas bort. I stället anges i andra
32
stycket i vilka fall dessa handlingar skall bifogas. Sålunda skall de alltid Prop. 1995/96:211
bifogas i mål om betalningsföreläggande som gäller fastställelse till
betalning ur viss egendom, alltså mål som avses i 2 § andra stycket,
och i mål om särskild handräckning. Vidare skall ansökningshand-
lingarna bifogas i andra mål där handlingarna innehåller någonting
utöver vad som kommer att framgå av föreläggandet i målet. Ett sådant
är då sökandens fullständiga yrkande och samtliga omständigheter som
sökanden åberopat inte återges i föreläggandet. Ett annat fall är då
ansökan innehåller påståenden som inte är av omedelbar betydelse för
yrkandet, t.ex. en upplysning om att parterna diskuterade tvisten vid ett
visst telefonsamtal, och påståendena inte fiamgår av föreläggandet. En
ytterligare situation när ansökningshandlingarna måste tillställas svaran-
den är när det i ansökan hänvisas till bifogade handlingar och innehållet
i dessa inte återges i föreläggandet. I allmänhet torde ändringen med-
föra effektivitetsvinster endast när det gäller ansökningar som är upp-
rättade i standardiserad form. Kronofogdemyndigheten ges emellertid
själv rätt att från fall till fall avgöra om det merarbete som ett åter-
givande av ansökningshandlingarnas innehåll i föreläggandet innebär
uppvägs av de fördelar som ett sådant förfarande medför.
30 §
I paragrafen ändras, av samma skäl som ändringen i 20 §, uttrycket
”med posten” till ”med post”.
34 §
Ändringen, som har behandlats i avsnitt 5.3, innebär att den tid som
sökanden har på sig att begära överlämnande av ett mål till tingsrätt
förlängs från tre till fyra veckor.
8 §
Paragrafens uppräkning i första stycket av tillåtna sökbegrepp kom-
pletteras med utslagsnummer. Skälen för förslaget finns i avsnitt 5.7.
8a§
Paragrafen är ny. Båda styckena gäller vilken terminalåtkomst en kro-
nofogdemyndighet får ha till en annan kronofogdemyndighets register
för betalningsföreläggande och handräckning.
Första stycket gäller uppgifter om delgivningsadress till en svarande i
ett mål om betalningsföreläggande eller handräckning. Sådana uppgifter
blir tillgängliga för en myndighet som har ett sådant mål även om de
finns i ett utslag som meddelats av en annan myndighet. Den myndighet
som efterfrågar uppgifterna måste alltså ha ett pågående mål om
summarisk process mot samma svarande. Det är vidare inte tillräckligt
att uppgifterna finns i vilket mål som helst hos den andra myndigheten,
utan målet måste ha avslutats genom utslag, och det är endast
3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 211
uppgifterna i utslaget som blir tillgängliga. Förslaget har kommenterats Prop. 1995/96:211
i avsnitt 5.5.
Andra stycket gäller endast åtkomst till uppgifter i mål om betal-
ningsforeläggande. Här är situationen att den efterfrågande myndigheten
skall ha ett pågående verkställighet smål mot en gäldenär avseende ett
visst utslag och myndigheten får då ha åtkomst till uppgifterna i det
utslaget även om uppgifterna finns i en annan myndighets register. I
denna situation får sökning i registret ske endast med användande av
utslagets nummer. Skälen för förslaget har behandlats i avsnitt 5.7.
34
Härigenom föreskrivs att 44 kap. 7 b och 10 §§ rättegångsbalken skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
44 kap.
7b §
Har käranden grundat sitt yrkande på ett skriftligt fordringsbevis eller
på en skriftlig utfästelse som rör annan fullgörelse än betalning, får
tredskodom meddelas även om svaranden efter föreläggande att
Prop. 1995/96:211
Bilaga 1
skriftligen avge svaromål vid
sägs i 7 a § andra stycket men inte
inställning.
Första stycket gäller inte, om
kärandens yrkande grundas på
ett ömsesidigt förpliktande avtal
och svaranden gör invändning
om vederlaget.
i av tredskodom uppfyllt vad som
förmått visa sannolika skäl för sin
Tredskodom enligt första styc-
ket får inte meddelas
1. om kärandens yrkande
grundas på ett ömsesidigt för-
pliktande avtal och svaranden
gör invändning om vederlaget,
2. om tredskodom har med-
delats tidigare, eller
3. om käranden motsätter sig
det.
Tredskodom enligt första styc-
ket får inte meddelas om käran-
den motsätter sig det.
1<
Vid återvinning skall hand-
läggningen av målet, i den del
återvinning har sökts, fortsätta
där den slutade när frågan om
tredskodom togs upp. Avser
återvinningsansökningen en
tredskodom som meddelats med
stöd av 7 b §, får sådan tred-
skodom inte meddelas på nytt i
målet.
En part mot vilken tredskodom
återvinning i målet.
§
Vid återvinning skall hand-
läggningen av målet, i den del
återvinning har sökts, fortsätta
där den slutade när frågan om
tredskodom togs upp.
meddelas på nytt har inte rätt till
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
35
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § utsökningsbalken skall ha
följande lydelse.
Prop. 1995/96:211
Bilaga 1
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
2§
Sökanden skall ange den åtgärd som han yrkar.
Vid ansökan skall inges den exekutionstitel på grund varav verk-
ställighet söks. Grundas anspråket på löpande skuldebrev eller annan
handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller
påkalla fullgörande av annan förpliktelse, skall den handlingen inges.
Exekutionstiteln skall inges i huvudskrift eller, om kronofogde-
myndigheten anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift. Handling som
avses i andra stycket andra meningen skall inges i huvudskrift. Annan
handling bör inges i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.
Görs ansökan på medium för
automatisk databehandling
höver exekutionstiteln inte
ges, om den är ett utslag i
om betalningsföreläggande,
har meddelats tidigast tre år
innan verkställighet söks.
Sökanden behöver inte ge in exekutionstiteln, om denna är en dom
eller ett strafföreläggande som på grund av föreskrift i lag eller annan
författning har översänts till kronofogdemyndigheten från en domstol
eller en myndighet.
Görs ansökan på medium för
automatisk databehandling be-
höver exekutionstiteln inte in-
ges, om den är ett utslag i mål
om betalningsföreläggande.
be-
in-
mål
som
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
36
Härigenom föreskrivs att 8, 20, 29, 30 och 34 §§ lagen (1990:746)
om betalningsföreläggande och handräckning skall ha följande lydelse.
Prop. 1995/96:211
Bilaga 1
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Har ansökan gjorts hos en
kronofogdemyndighet som inte
är behörig, skall målet genast
överlämnas till en kronofogde-
myndighet som enligt vad hand-
lingarna visar är behörig. Även
om den myndighet där ansökan
gjorts är behörig, får målet
överlämnas till annan behörig
kronofogdemyndighet, om det
inte utan avsevärd olägenhet
kan handläggas vid den första
myndigheten eller om det av
andra skäl är uppenbart att ett
överlämnande skulle främja
målets handläggning. Ansökan
anses gjord när den kom in till
den första myndigheten.
Har ansökan gjorts hos en
kronofogdemyndighet som inte
är behörig, skall målet genast
överlämnas till en kronofogde-
myndighet som enligt vad hand-
lingarna visar är behörig. Även
om den myndighet där ansökan
gjorts är behörig, får målet
överlämnas till annan behörig
kronofogdemyndighet, om det
främjar målets handläggning.
Ansökan anses gjord när den
kom in till den första myn-
digheten.
20 §
Är ansökningen så bristfällig
att den inte kan läggas till grund
för handläggning av målet, skall
sökanden föreläggas att avhjälpa
bristen. Sådant föreläggande får
sändas till sökanden med posten
under hans i målet uppgivna
adress eller förmedlas på annat
lämpligt sätt. Följer sökanden
inte föreläggandet, skall ansök-
ningen avvisas. Sökanden skall
upplysas om detta i före-
läggandet.
Är ansökningen så bristfällig
att den inte kan läggas till grund
för handläggning av målet, skall
sökanden föreläggas att avhjälpa
bristen. Sådant föreläggande får
sändas till sökanden med post
under hans i målet uppgivna
adress eller förmedlas på annat
lämpligt sätt. Följer sökanden
inte föreläggandet, skall ansök-
ningen avvisas. Sökanden skall
upplysas om detta i före-
läggandet.
Första stycket skall också tillämpas, om kronofogdemyndigheten
begär att sökanden skall betala ansökningsavgiften i förskott.
Om sökanden inte har betalat ansökningsavgiften i förskott men
kronofogdemyndigheten ändå har tagit upp ansökningen, får ansök-
ningsavgiften genast utsökas hos sökanden.
37
Föreläggandet skall tillsam-
mans med en kopia av ansök-
ningshandlingarna delges
svaranden i enlighet med vad
som enligt rättegångsbalken
gäller för delgivning av stäm-
ning i tvistemål. I ett mål om
betalningsföreläggande eller
vanlig handräckning får delgiv-
ning dock inte ske genom
kungörelse enligt 15 § delgiv-
ningslagen (1970:428).
Föreläggandet skall delges
svaranden i enlighet med vad
som enligt rättegångsbalken
gäller för delgivning av stäm-
ning i tvistemål.
Prop. 1995/96:211
Bilaga 1
En kopia av ansökningshand-
lingarna skall fogas till före-
läggandet i mål om handräck-
ning, i mål om betalningsföre-
läggande som avses i 2 § andra
stycket samt i andra mål där
handlingarna innehåller någon-
ting utöver vad som framgår av
föreläggandet.
Skall sökanden ombesöija delgivningen, tillämpas 32 kap. 2 § rätte-
gångsbalken.
Har delgivning inte kunnat
ske, skall kronofogdemyndig-
heten pröva om försöken till
delgivning skall fortsätta eller
om sökanden skall erbjudas att
själv ombesöija delgivningen.
Hänsyn skall därvid tas till det
arbete och den kostnad som
dittills har lagts ned på delgiv-
ningen, förutsättningarna för att
fortsatta försök skall lyckas
samt omständigheterna i övrigt.
Erbjudandet får sändas med
posten till sökanden under hans
i målet uppgivna adress eller
förmedlas på annat sätt. Antar
sökanden inte erbjudandet, skall
ansökningen avvisas.
Vill sökanden att målet skall
överlämnas till tingsrätt, skall
han begära detta skriftligen.
§
Har delgivning inte kunnat
ske, skall kronofogdemyndig-
heten pröva om försöken till
delgivning skall fortsätta eller
om sökanden skall erbjudas att
själv ombesöija delgivningen.
Hänsyn skall därvid tas till det
arbete och den kostnad som
dittills har lagts ned på delgiv-
ningen, förutsättningarna för att
fortsatta försök skall lyckas
samt omständigheterna i övrigt.
Erbjudandet får sändas med post
till sökanden under hans i målet
uppgivna adress eller förmedlas
på annat sätt. Antar sökanden
inte erbjudandet, skall ansök-
ningen avvisas.
§
Vill sökanden att målet skall
överlämnas till tingsrätt, skall
han begära detta skriftligen.
38
|
Hans begäran skall ha kommit |
Hans begäran skall ha kommit Prop. 1995/96:211 honom. |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
39
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:876) om register for
betalningsföreläggande och handräckning
dels att 8 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 a §, samt närmast
före denna paragraf en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Vid sökning i ett register får
som sökbegrepp användas
endast namn, personnummer,
organisationsnummer, särskilt
registreringsnummer, sökandens
eller ingivarens referensnum-
mer, ingivarens kodbeteckning,
målnummer, målets inkomstdag,
dagen för målets avgörande,
bevakningstider och uppgifter
om målets art.
Riksskatteverket får som sökbegrepp inte använda uppgifter om
sökanden eller svaranden i målet.
Regeringen får föreskriva att även andra uppgifter får användas som
sökbegrepp för de ändamål som anges i 1 § andra meningen.
Vid sökning i ett register får
som sökbegrepp användas
endast namn, personnummer,
organisationsnummer, särskilt
registreringsnummer, sökandens
eller ingivarens referensnum-
mer, ingivarens kodbeteckning,
målnummer, målets inkomstdag,
dagen för målets avgörande, ut-
slagsnummer, bevakningstider
och uppgifter om målets art.
Prop. 1995/96:211
Bilaga 1
Terminalåtkomst
Sa §
En kronofogdemyndighet får
ha terminalåtkomst till en annan
kronofogdemyndighets register
såvitt avser uppgift om delgiv-
ningsadress i utslag för den som
är svarande i ett mål om
betalningsföreläggande eller
handräckning vid den egna
myndigheten.
En kronofogdemyndighet får
också ha terminalåtkomst till en
annan kronofogdemyndighets re-
gister såvitt avser samtliga upp-
gifter i ett utslag i mål om betal-
ningsföreläggande för den som
är gäldenär i ett mål om verk-
ställighet av utslaget vid den Prop. 1995/96:211
egna myndigheten. Därvid får Bilaga 1
endast utslagsnumret användas
som sökbegrepp.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
41
4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 211
Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av Riksdagens
ombudsmän, Justitiekanslem, Stockholms tingsrätt, Trelleborgs tings-
rätt, Göteborgs tingsrätt, Bodens tingsrätt, Domstolsverket, Data-
inspektionen, Riksskatteverket, Rikspolisstyrelsen, Riksrevisionsverket,
kronofogde-myndigheterna i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings,
Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Gävleborgs, Västemorrlands och
Västerbottens län, Centralnämnden för fastighetsdata, Sveriges Advokat-
samfund, Svenska Inkassoföreningen, Sveriges Inkassoorganisation,
Svenska Bank-föreningen, Fristående Sparbankers Riksförbund, Finans-
bolagens Förening samt Dun & Bradstreet Soliditet AB.
Prop. 1995/96:211
Bilaga 2
42
Härigenom föreskrivs ifråga om utsökningsbalken att 2 kap. 2 § skall
ha följande lydelse.
Prop. 1995/96:211
Bilaga 3
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Förstahandsförslag
2 kap.
2§
Sökanden skall ange den åtgärd som han yrkar.
Vid ansökan skall inges den exekutionstitel på grund varav verk-
ställighet söks. Grundas anspråket på löpande skuldebrev eller annan
handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller
påkalla fullgörande av annan förpliktelse, skall den handlingen inges.
Exekutionstiteln skall inges i huvudskrift eller, om kronofogde-
myndigheten anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift. Handling som
avses i andra stycket andra meningen skall inges i huvudskrift. Annan
handling bör inges i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.
Görs ansökan på medium för
automatisk databehandling be-
höver exekutionstiteln inte in-
ges, om den är ett utslag i mål
om betalningsföreläggande, som
har meddelats tidigast tre
innan verkställighet söks.
Görs ansökan på medium för
automatisk databehandling be-
höver exekutionstiteln inges
endast när kronofogdemyndig-
heten begär det.
år
Andrahandsförslag
Görs ansökan på medium för
automatisk databehandling be-
höver exekutionstiteln inte in-
ges, om den är ett utslag i mål
om betalningsföreläggande, som
har meddelats tidigast tre år
innan verkställighet söks.
Görs ansökan på medium för
automatisk databehandling be-
höver exekutionstiteln inte in-
ges, om den är ett utslag i mål
om betalningsföreläggande, som
har meddelats av kronofogde-
myndigheten.
43
Efter remiss har yttrande över Riksskatteverkets framställning avgetts av
Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslem, Stockholms tingsrätt, Kristian-
stads tingsrätt, Domstolsverket, Datainspektionen, Konkurrensverket,
Konsumentverket, Riksrevisionsverket, Riksförsäkringsverket, Krono-
fogdemyndigheterna i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Malmö-
hus, Göteborgs och Bohus, Gävleborgs, Västemorrlands och Väster-
bottens län, Svenska kommunförbundet, Föreningen Sveriges Krono-
fogdar, Sveriges Advokatsamfund, Svenska Inkassoföreningen, Sveriges
Inkassoorganisation, Kundinkasso AB, Trafikförsäkringsföreningen,
Svenska Bankföreningen, Fristående Sparbankers Riksförbund, Finans-
bolagens Förening, Sveriges Fastighetsägareförbund, Lantbrukarnas
Riksförbund samt Villaägarnas Riksförbund.
Prop. 1995/96:211
Bilaga 4
44
Härigenom föreskrivs att 44 kap. 7 b och 10 §§ rättegångsbalken skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
44 kap.
7 b §*
Har käranden grundat sitt yrkande på ett skriftligt fordringsbevis eller
på en skriftlig utfästelse som rör annan föllgörelse än betalning, får
tredskodom meddelas även om svaranden efter föreläggande att
skriftligen avge svaromål vid påföljd av tredskodom uppfyllt vad som
Prop. 1995/96:211
Bilaga 5
sägs i 7 a § andra stycket men inte
inställning.
Första stycket gäller inte, om
kärandens yrkande grundas på
ett ömsesidigt förpliktande avtal
och svaranden gör invändning
om vederlaget.
förmått visa sannolika skäl för sin
Tredskodom enligt första styc-
ket får inte meddelas
1. om kärandens yrkande
grundas på ett ömsesidigt för-
pliktande avtal och svaranden
gör invändning om vederlaget,
2. om tredskodom har med-
delats tidigare, eller
3. om käranden motsätter sig
det.
Tredskodom enligt första styc-
ket får inte meddelas om
käranden motsätter sig det.
10
Vid återvinning skall hand-
läggningen av målet, i den del
återvinning har sökts, fortsätta
där den slutade när frågan om
tredskodom togs upp. Avser
återvinningsansökningen en
tredskodom som meddelats med
stöd av 7 b §, får sådan tred-
skodom inte meddelas på nytt i
målet.
En part mot vilken tredskodom
återvinning i målet.
§2
Vid återvinning skall hand-
läggningen av målet, i den del
återvinning har sökts, fortsätta
där den slutade när frågan om
tredskodom togs upp.
meddelas på nytt har inte rätt till
1 Senaste lydelse 1990:747.
2 Senaste lydelse 1990:747.
45
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Prop. 1995/96:211
Bilaga 5
46
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § utsökningsbalken skall ha
följande lydelse.
Prop. 1995/96:211
Bilaga 5
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
2 §*
Sökanden skall ange den åtgärd som han yrkar.
Vid ansökan skall inges den exekutionstitel på grund varav
verkställighet söks. Grundas anspråket på löpande skuldebrev eller
annan handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning
eller påkalla fullgörande av annan förpliktelse, skall den handlingen
inges.
Exekutionstiteln skall inges i huvudskrift eller, om kronofogde-
myndigheten anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift. Handling som
avses i andra stycket andra meningen skall inges i huvudskrift. Annan
handling bör inges i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.
Görs ansökan på medium för
automatisk databehandling be-
höver exekutionstiteln inte
inges, om den är ett utslag i mål
om betalningsföreläggande, som
har meddelats tidigast tre år
innan verkställighet söks.
Görs ansökan på medium för
automatisk databehandling be-
höver exekutionstiteln inte ges
in, om den är ett utslag i mål
om betalningsföreläggande.
Sökanden behöver inte ge in exekutionstiteln, om denna är en dom
eller ett strafföreläggande som på grund av föreskrift i lag eller annan
författning har översänts till kronofogdemyndigheten från en domstol
eller en myndighet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Senaste lydelse 1994:1413.
47
Härigenom föreskrivs att 20, 29, 30 och 34 §§ lagen (1990:746) om
betalningsföreläggande och handräckning skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:211
Bilaga 5
20 §‘
Är ansökningen så bristfällig
att den inte kan läggas till grund
för handläggning av målet, skall
sökanden föreläggas att avhjälpa
bristen. Sådant föreläggande får
sändas till sökanden med posten
under hans i målet uppgivna
adress eller förmedlas på annat
lämpligt sätt. Följer sökanden
inte föreläggandet, skall ansök-
ningen avvisas. Sökanden skall
upplysas om detta i före-
läggandet.
Första stycket skall också tillämpas, om kronofogdemyndigheten
begär att sökanden skall betala ansökningsavgiften i förskott.
Om sökanden inte har betalat ansökningsavgiften i förskott men
kronofogdemyndigheten ändå har tagit upp ansökningen, får ansök-
ningsavgiften genast utsökas hos sökanden.
29 §2
Föreläggandet skall tillsam-
mans med en kopia av ansök-
ningshandlingarna delges
svaranden i enlighet med vad
som enligt rättegångsbalken
gäller för delgivning av stäm-
ning i tvistemål. / ett mål om
betalningsföreläggande eller
vanlig handräckning får delgiv-
ning dock inte ske genom
kungörelse enligt 15 § delgiv-
ningslagen (1970:428).
Är ansökningen så bristfällig
att den inte kan läggas till grund
för handläggning av målet, skall
sökanden föreläggas att avhjälpa
bristen. Sådant föreläggande får
sändas till sökanden med post
under hans i målet uppgivna
adress eller förmedlas på annat
lämpligt sätt. Följer sökanden
inte föreläggandet, skall ansök-
ningen avvisas. Sökanden skall
upplysas om detta i före-
läggandet.
Föreläggandet skall delges
svaranden i enlighet med vad
som enligt rättegångsbalken
gäller för delgivning av stäm-
ning i tvistemål. Delgivning
genom kungörelse enligt 15 §
delgivningslagen (1970:428) får
dock endast ske i mål om
särskild handräckning och i mål
om betalningsföreläggande som
avses i 2 § andra stycket.
En kopia av ansökningshand-
lingarna skall fogas till före-
läggandet i mål om betalnings-
1 Senaste lydelse 1993:520.
2 Senaste lydelse 1991:846.
48
|
föreläggande som avses i 2 § Prop. 1995/96:211 | |
|
Skall sökanden |
ombesörja delgivningen, tillämpas 32 kap. 2 § |
Har delgivning inte kunnat
ske, skall kronofogdemyndig-
heten pröva om försöken till
delgivning skall fortsätta eller
om sökanden skall erbjudas att
själv ombesöija delgivningen.
Hänsyn skall därvid tas till det
arbete och den kostnad som
dittills har lagts ned på delgiv-
ningen, förutsättningarna för att
fortsatta försök skall lyckas
samt omständigheterna i övrigt.
Erbjudandet får sändas med
posten till sökanden under hans
i målet uppgivna adress eller
förmedlas på annat sätt. Antar
sökanden inte erbjudandet, skall
ansökningen avvisas.
Vill sökanden att målet skall
överlämnas till tingsrätt, skall
han begära detta skriftligen.
Hans begäran skall ha kommit
in till kronofogdemyndigheten
inom tre veckor från den dag då
underrättelsen sändes till
honom.
§’
Har delgivning inte kunnat
ske, skall kronofogdemyndig-
heten pröva om försöken till
delgivning skall fortsätta eller
om sökanden skall erbjudas att
själv ombesöija delgivningen.
Hänsyn skall därvid tas till det
arbete och den kostnad som
dittills har lagts ned på delgiv-
ningen, förutsättningarna for att
fortsatta försök skall lyckas
samt omständigheterna i övrigt.
Erbjudandet får sändas med post
till sökanden under hans i målet
uppgivna adress eller förmedlas
på annat sätt. Antar sökanden
inte erbjudandet, skall ansök-
ningen avvisas.
§
Vill sökanden att målet skall
överlämnas till tingsrätt, skall
han begära detta skriftligen.
Hans begäran skall ha kommit
in till kronofogdemyndigheten
inom fyra veckor från den dag
då underrättelsen sändes till
honom.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
3 Senaste lydelse 1991:846.
49
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:876) om register för
betalningsföreläggande och handräckning
dels att 8 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 a §, samt närmast
före denna paragraf en ny rubrik av följande lydelse.
Prop. 1995/96:211
Bilaga 5
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Vid sökning i ett register får
som sökbegrepp användas
endast namn, personnummer,
organisationsnummer, särskilt
registreringsnummer, sökandens
eller ingivarens referensnum-
mer, ingivarens kodbeteckning,
målnummer, målets inkomstdag,
dagen för målets avgörande,
bevakningstider och uppgifter
om målets art.
Riksskatteverket får som sökbegrepp inte använda uppgifter om
sökanden eller svaranden i målet.
Regeringen får föreskriva att även andra uppgifter får användas som
sökbegrepp för de ändamål som anges i 1 § andra meningen.
Vid sökning i ett register får
som sökbegrepp användas
endast namn, personnummer,
organisationsnummer, särskilt
registreringsnummer, sökandens
eller ingivarens referensnum-
mer, ingivarens kodbeteckning,
målnummer, målets inkomstdag,
dagen för målets avgörande, ut-
slagsnummer, bevakningstider
och uppgifter om målets art.
Terminalåtkomst
Sa §
En kronofogdemyndighet får
ha terminalåtkomst till en annan
kronofogdemyndighets register
när det gäller uppgift om delgiv-
ningsadress i utslag för den som
är svarande i ett mål om betal-
ningsföreläggande eller hand-
räckning vid den egna myndig-
heten.
En kronofogdemyndighet får
också ha terminalåtkomst till en
annan kronofogdemyndighets re-
gister när det gäller samtliga
uppgifter i ett utslag i mål om
betalningsföreläggande för den
som är gäldenär i ett mål om
verkställighet av utslaget vid den
egna myndigheten. Därvid får
endast utslagsnumret användas
som sökbegrepp.
Prop. 1995/96:211
Bilaga 5
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
51
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-04-29
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.
Enligt en lagrådsremiss den 25 april 1996 (Justitiedepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i rättegångsbalken,
2. lag om ändring i utsökningsbalken,
3. lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och
handräckning,
4. lag om ändring i lagen (1991:876) om register for
betalningsföreläggande och handräckning.
Förslagen har infor Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Bengt
Olsson.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:746) om
betalningsföreläggande och handräckning
29 §
Första stycket
Enligt förslaget skall kungörelsedelgivning i fortsättningen kunna
användas bl.a. i mål om betalningsföreläggande som avses i 2 § andra
stycket, dvs. mål där sökanden begär fastställelse till betalning ur viss
egendom som omfattas av panträtt eller företagshypotek. Avfattningen
av den föreslagna regeln kan göra det något tveksamt om kungörelse-
delgivning får användas när det, som ofta torde vara fallet, i ett sådant
mål även har yrkats personlig betalningsskyldighet, men lydelsen talar
närmast för att detta inte kan anses tillåtet. Om detta är avsikten,
förordar Lagrådet till undvikande av tillämpningssvårigheter att regeln
förtydligas på det sättet att det i stället för ”mål om betalningsföre-
läggande som avses i 2 § andra stycket” används uttryckssättet ”mål om
betalningsföreläggande som endast rör en sådan begäran om betalnings-
fastställelse som avses i 2 § andra stycket”.
Andra stycket
Förslaget innebär att själva ansökningen i ett mål om betalningsföre-
läggande eller vanlig handräckning med visst undantag inte skall behöva
delges svaranden i det fallet att denna inte innehåller något utöver vad
som framgår av föreläggandet. Mot denna ordning har Lagrådet i sak
inte något att invända. Det synes emellertid svårt att komma ifrån att
25 § enligt sina ordalag förutsätter att ansökningen alltid skall delges
Prop. 1995/96:211
Bilaga 6
52
svaranden. Lagrådet förordar att ordet ”ansökningen” andra gången det
används i den paragrafen ersätts med ”föreläggandet”. En motsvarande
ändring bör göras i 4 § tredje stycket räntelagen (1975:635), där
lämpligen orden ”ansökan om betalningsföreläggande” kan ersättas med
enbart ”betalningsföreläggande”.
Prop. 1995/96:211
Bilaga 6
övriga lagförslag
Förslagen lämnas utan erinran.
53
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 1996
Prop. 1995/96:211
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Äsbrink, Andersson,
Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Åhnberg, Pagrotsky
Föredragande: statsrådet Freivalds
Regeringen beslutar proposition 1995/96:211 Effektiviseringar inom
den summariska processen.
54
gotab 49932, Stockholm 1996