Prop.
1995/96:200
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 9 maj 1996
Göran Persson
Ylva Johansson
(Utbildningsdepartementet)
I propositionen föreslås att fristående skolor skall svara mot de allmänna
mål och den värdegrund som gäller för utbildningen i det offentliga skol-
väsendet för barn och ungdom. Det föreslås att principen att en fristående
skola skall vara öppen för alla tas in i skollagen (1985:1100). För god-
kännande av en fristående skola föreslås att skolan skall omfatta minst 20
elever. Skolverket skall förklara fristående grundskolor berättigade till
bidrag. Förklaring skall inte lämnas om det skulle innebära påtagliga
negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen. En
godkänd fristående grundskola som förklarats berättigad till bidrag
föreslås fa bidrag av elevernas hemkommuner enligt samma grunder som
gäller för kommunernas egna grundskolor. Utbildningen vid en fristående
grundskola som får offentligt bidrag skall vara avgiftsfri för de elever som
bidragen avser. Skolverket föreslås få pröva om en fristående gymnasie-
skola skall förklaras ha rätt till bidrag. Den kommun där en fristående
skola är belägen föreslås få rätt till insyn i skolans verksamhet. Fristående
skolor som får offentligt stöd föreslås bli skyldiga att delta i kommunal
uppföljning och utvärdering. En bestämmelse om tystnadsplikt föreslås för
personal vid fristående skolor.
Vidare föreslås att rätten till befrielse från undervisning i religions-
kunskap för elever som tillhör vissa trossamfund upphävs.
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 200
Prop. 1995/96:200
1 Förslag till riksdagsbeslut ........................ 4
2 Lagtext ..................................... 5
2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) . . 5
2.2 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349).............................. 21
3 Ärendet och dess beredning....................... 23
4 Gällande bestämmelser.......................... 25
4.1 Gemensamma bestämmelser.................. 25
4.2 Fristående grundskolor...................... 26
4.3 Fristående gymnasieskolor ................... 27
5 Principiella utgångspunkter ....................... 28
6 Allmänna villkor .............................. 31
6.1 Gemensamma villkor....................... 31
6.1.1 Allmänna mål och värdegrund............ 31
6.1.2 En fristående skola skall vara öppen för alla . . 34
6.1.3 Skolledare.......................... 36
6.1.4 Skolhälsovård ....................... 37
6.1.5 Hemspråksundervisning ................ 38
6.2 Fristående grundskolor m.m................... 39
6.3 Fristående gymnasieskolor ................... 41
7 Bidrag och avgifter............................. 44
7.1 Fristående grundskolor...................... 44
7.2 Fristående gymnasieskolor ................... 50
7.2.1 Rätt till bidrag....................... 50
7.2.2 Bidragsgivning och utbetalning ........... 54
8 Statlig tillsyn och kommunal insyn.................. 56
9 Tystnadsplikt................................. 59
10 Övriga frågor................................. 60
10.1 Vissa internationella skolor................... 60
10.2 Fristående särskolor och fristående
gymnasiesärskolor m.m...................... 62
11 Kommitté för uppföljning ........................ 64
12 Befrielse från undervisning i
religionskunskap............................... 65
13 Författningskommentarer......................... 69 Prop. 1995/96:200
13.1 Förslaget till lag om ändring i skollagen
(1985:1100) ............................. 69
13.2 Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349) .............................. 77
Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Likvärdig utbildning
på lika villkor (SOU 1995:109)................ 78
Bilaga 2 Friskolekommitténs lagförslag................. 82
Bilaga 3 Sammanfattning av betänkandet Fristående
gymnasieskolor (SOU 1995:113)............... 89
Bilaga 4 Utredarens lagförslag....................... 93
Bilaga 5 Sammanställning av remissyttranden över SOU
1995:109 ............................... 97
Bilaga 6 Sammanställning av remissyttranden över SOU
1995:1 13 ..............................
112
Bilaga 7
Lagrådsremissens lagförslag
125
Bilaga 8 Lagrådets yttrande........................
140
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 maj 1996 . . 144
Rättsdatablad.....................................
145
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
Prop. 1995/96:200
1. Lag om ändring i skollagen (1985:1100),
2. Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349).
Prop. 1995/96:200
2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)'
dels att 3 kap. 12 §, 4 kap. 8 a §. 6 kap. 6 a §, 9 kap. 2, 5-14 och
17 §§, 10 kap. 1 c § samt 15 kap. 13 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 9 kap. 8 b-8 c och
16 a §§ samt 14 kap. 7 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
12 §3
På begäran av en skolpliktig elevs vårdnadshavare skall eleven befrias
från skyldighet att delta i annars obligatoriska inslag i verksamheten, om
det med hänsyn till särskilda omständigheter inte är rimligt att kräva att
eleven deltar.
Befi-ielse skall alltid medges från
undervisning i religionskunskap,
om eleven tillhör ett trossamfund,
som har regeringens tillstånd att i
skolans ställe ombesörja sådan
undervisning, och eleven visar att
han deltar i denna.
Om elevens vårdnadshavare kräver det, skall begäran om befrielse
prövas av styrelsen för utbildningen eller, för elever utanför det offentliga
skolväsendet, av den styrelse som ansvarar för grundskolan i elevens
hemkommun. Avslås begäran vid sådan prövning, får beslutet överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
4 kap.
8 a
Efter önskemål av vårdnadshavare
har en kommun rätt att i andra fall
än som avses i 5 § tredje stycket
och 8 § i sin grundskola ta emot en
elev från en annan kommun. I så-
§3
Efter önskemål av vårdnadshavare
har en kommun rätt att i andra fall
än som avses i 5 § tredje stycket
och 8 § i sin grundskola ta emot en
elev från en annan kommun. 1 så-
1 Lagen omtryckt 1991:1111.
2 Senaste lydelse 1995:63.
J Senaste Ivdelse 1995:816.
dana fall har kommunen rätt till
ersättning för elevens utbildning
från elevens hemkommun. Om inte
de berörda kommunerna kommer
överens om annat, skall ersättning-
en motsvara den genomsnittliga
kostnaden per elev i hemkommu-
nens grundskola det pågående ka-
lenderåret på den årskurs som ele-
ven tillhör. Hemkommunen får dock
göra ett avdrag som uppgår till
högst 25 procent från den fram-
räknade genomsnittskostnaden.
dana fall har kommunen rätt till
ersättning för elevens utbildning
från elevens hemkommun. Om inte
de berörda kommunerna kommer
överens om annat, skall ersättning-
en bestämmas med hänsyn till kom-
munens åtagande och elevens be-
hov efter samma grunder som hem-
kommunen tillämpar vid fördelning
av resurser till de egna grundsko-
lorna. Om en elev har ett omfattan-
de behov av särskilt stöd, är hem-
kommunen inte skyldig att lämna
bidrag för det särskilda stödet, om
betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter uppstår för
kommunen.
Prop. 1995/96:200
6 kap.
6 a §4
Efter önskemål av vårdnadshavare
har en kommun rätt att i andra fall
än som avses i 5 § andra stycket i
sin särskola ta emot en elev från en
annan kommun. I sådana fall har
kommunen rätt till ersättning för
elevens utbildning från elevens
hemkommun. Om inte de berörda
kommunerna kommer överens om
annat, skall hemkommunen utge
det belopp som regeringen före-
skriver.
Efter önskemål av vårdnadshavare
har en kommun rätt att i andra fall
än som avses i 5 § andra stycket i
sin särskola ta emot en elev från en
annan kommun. I sådana fall har
kommunen rätt till ersättning för
elevens utbildning från elevens
hemkommun. Om inte de berörda
kommunerna kommer överens om
annat, skall hemkommunen betala
det belopp som regeringen beslutat.
9 kap.
2 §5
En fristående skola som motsva-
rar grundskolan skall godkännas,
om skolans utbildning ger kunska-
per och färdigheter som till art och
nivå väsentligen svarar mot de
kunskaper och färdigheter som
grundskolan förmedlar och skolan
även i övrigt väsentligen svarar
mot grundskolans allmänna mål.
En fristående skola, vars utbild-
ning ger kunskaper och färdigheter
som till art och nivå väsentligen
svarar mot de kunskaper och fär-
digheter som grundskolan, särsko-
lan respektive specialskolan skall
förmedla, skall godkännas, om
1. skolan även i övrigt svarar mot
de allmänna mål och den var de-
4 Senaste lydelse 1993:800.
5 Senaste lydelse 1995:1248.
|
Härvid skall särskilt beaktas de |
grund som gäller för utbildning in- Prop. 1995/96:200 2. skolan står öppen för alla barn 3. skolan har minst 20 elever, om 4. skolan, om den motsvarar sär- 5. skolan uppfyller de ytterligare |
|
En fristående skola som motsva- |
En fristående skola som avses i |
få i särskolan eller specialskolan.
En ytterligare förutsättning är att
|
eleverna i samband med utbild- I godkännandet av en skola som |
Ett godkännande kan avse vissa |
5 §6
Den som endast för en kortare tid är bosatt i landet eller den som har
andra skäl att få utbildning i en internationell skola får fullgöra sin
skolplikt i en sådan skola, om skolan är godkänd för ändamålet av Statens
skolverk. Detta gäller dock inte sådana barn som avses i 3 kap. 3 § andra
och tredje styckena.
Med internationell skola avses en fristående skola som har en annan
Senaste lydelse 1995:1248.
internationell inriktning än den som får finnas i grundskolan eller i en Prop. 1995/96:200
fristående skola som motsvarar grundskolan. För godkännande krävs att
skolans utbildning som helhet betraktad är likvärdig med grundskolans.
Skolan skall förmedla kunskaper och färdigheter som underlättar fortsatt
skolgång utomlands. Undervisning i svenska språket och om svenska
förhållanden skall meddelas i den omfattning som de i landet för kortare
tid bosatta eleverna behöver.
En godkänd fristående skola som
motsvarar grundskolan skall till-
delas bidrag för verksamheten av
elevernas hemkommuner. För varje
elev skall lämnas ett belopp som
motsvarar den genomsnittliga kost-
naden per elev i hemkommunens
grundskola det pågående kalender-
året på den årskurs som eleven
tillhör. Vid tilldelningen får kom-
munen göra ett avdrag som uppgår
till högst 25 procent av den fram-
räknade genomsnittskostnaden. När
kommunen bestämmer avdragets
storlek skall den beakta bland an-
nat om den fristående skolan har
särskilda kostnader på grund av
1. att skolan drivs av en enskild
fysisk eller juridisk person och inte
av kommunen,
2. att skolans åtagande omfattar
elever med behov av särskilda
stödinsatser,
3. att skolan erbjuder skolhälso-
vård.
Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer får medge
ett större avdrag än 25 procent, om
det finns särskilda skäl.
Tilldelningen beräknas för ett
bidragsår i sänder. Varje bidragsår
Regeringen får medge att en in-
ternationell skola tar emot andra
barn än sådana som avses i första
stycket för att de skall fullgöra
skolplikten vid skolan.
En godkänd fristående skola som
motsvarar grundskolan skall av
Statens skolverk förklaras berätti-
gad till sådant bidrag som avses i
tredje stycket. Förklaring skall
dock inte lämnas, om skolans verk-
samhet skulle innebära påtagliga
negativa följder för skolväsendet i
den kommun där skolan är belägen
eller skolan tar ut avgifter i strid
med 7
För att en nystartad skola skall
ha rätt till bidrag gäller att skolan
7 Senaste lydelse 1996:60.
börjar den 1 juli. Tilldelningen
grundas på antalet elever från
kommunen i den fristående skolan
den 15 september under bidrags-
året. Bidragen skall utbetalas med
en tolftedel varje månad. Utbetal-
ningarna i juli-september avpassas
efter ett beräknat antal elever och
reglering görs vid utbetalning i
oktober. För en skola som är ny-
startad, får bidrag, som avser tiden
juli-september månad, betalas ut
samlat i september. För att en
nystartad skola skall ha rätt till
bidrag gäller dock att skolan skall
ha ansökt om att bli godkänd före
den 1 april kalenderåret innan
bidragsåret börjar.
Om en elev slutar i den fristående
skolan efter den 15 september bi-
dragsåret är hemkommunen inte
skyldig att tilldela skolan bidrag
för längre tid än till och med ka-
lendermånaden efter den då eleven
slutade.
har ansökt om att bli godkänd före
den 1 april kalenderåret innan
skolan startar. Motsvarande gäller,
om en skola har godkänts för ut-
bildning för vissa årskurser och
ansöker om att bli godkänd för
ytterligare årskurser.
Prop. 1995/96:200
För varje elev som genomgår
utbildning motsvarande den som
ges i grundskolan lämnas bidrag
av hemkommunen. Bidraget skall
bestämmas med hänsyn till skolans
åtagande och elevens behov efter
samma grunder som kommunen
tillämpar vid fördelning av resurser
till de egna grundskolorna. Om en
elev har ett omfattande behov av
särskilt stöd, är kommunen inte
skyldig att lämna bidrag för det
särskilda stödet, om betydande or-
ganisatoriska eller ekonomiska
svårigheter uppstår för kommunen.
Utbetalning av bidrag enligt and-
ra stycket får grundas på den kost-
nad som hemkommunen fastställt i
sin budget för respektive kalender-
år. Om det slutliga utfallet skulle
bli högre än det i budgeten fast-
ställda har den fristående skolan
rätt att få ut motsvarande mellan-
skillnad. Sådan slutreglering skall
ske senast två månader efter det att
kommunens årsredovisning för det
aktuella kalenderåret har lämnats
över till fullmäktige.
Vad som sägs i försla-fjärde
styckena gäller inte de fristående
skolor för vilka regeringen har
Vad som sägs i första-tre<#e
styckena gäller inte de fristående
skolor för vilka regeringen har
beslutat om statsbidrag genom sär-
skilda föreskrifter eller andra sär-
skilda beslut och inte heller skolor,
för vilka huvudmannen skriftligen
avstått från medelstilldelning eller
sådana skolor som Statens skolverk
enligt 7 £ förklarat sakna rätt till
bidrag. Första-jjärde styckena gäl-
ler inte heller om statsbidrag läm-
nas för en utlandssvensk elevs ut-
bildning.
beslutat om statsbidrag genom sär-
skilda föreskrifter eller andra sär-
skilda beslut och inte heller skolor,
för vilka huvudmannen skriftligen
har avstått från medelstilldelning.
Kommunens skyldighet enligt tredje
stycket gäller inte, om statsbidrag
lämnas för en utlandssvensk elevs
utbildning.
Prop. 1995/96:200
6a§8
En godkänd fristående skola som
motsvarar särskolan skall tilldelas
bidrag för verksamheten av elever-
nas hemkommuner. För att en ny-
startad skola skall ha rätt till bi-
drag gäller dock att skolan skall ha
ansökt om att bli godkänd före den
1 april kalenderåret innan
bidragsåret börjar. Varje bidragsår
börjar den 1 juli.
Tilldelningen skall, om elevernas
hemkommuner och den fristående
skolan inte kommer överens om
annat, ske i enlighet med bestäm-
melserna i 6 § andra och tredje
styckena.
En godkänd fristående skola som
motsvarar särskolan skall av Sta-
tens skolverk förklaras berättigad
till sådant bidrag som avses i tred-
je stycket. Förklaring skall dock
inte lämnas, om skolans verksamhet
skulle innebära påtagliga negativa
följder för skolväsendet i den kom-
mun där skolan är belägen eller
skolan tar ut elevavgifter som stri-
der mot 7 £
För att en nystartad skola skall
ha rätt till bidrag gäller att skolan
har ansökt om att bli godkänd före
den 1 april kalenderåret innan sko-
lan startar. Motsvarande gäller, om
en skola har godkänts för utbild-
ning för vissa årskurser och an-
söker om att bli godkänd för ytter-
ligare årskurser.
Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernas
hemkommuner, skall dessa erlägga det belopp som regeringen beslutat.
7 (
Fristående skolor, som har rätt
till bidrag enligt 6 §, får för de
elever som bidragen avser endast
ta ut elevavgifter som är skäliga
med hänsyn till de särskilda kost-
nader som skolan har, förutsatt att
■<>
Utbildningen vid fristående sko-
lor, som får bidrag enligt 6 §, skall
vara avgiftsfri för de elever som
bidragen avser. Eleverna skall utan
kostnad ha tillgång till böcker,
skrivmateriel, verktyg och andra
8 Senaste lydelse 1995:1248.
’ Senaste lydelse 1994:739.
10
|
kostnaderna kan anses rimliga för |
hjälpmedel som behövs för en tids- Prop. 1995/96:200 |
Fristående skolor som har rätt till bidrag enligt 6 a § får för de elever
som bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn
till de kostnader som skolan har,
rimliga för verksamheten.
Om Statens skolverk, vid pröv-
ning av en ansökan om godkännan-
de som avses i 2 §, finner att elev-
avgifterna vid skolan inte kan an-
ses skäliga, skall verket, om skolan
godkänns, förklara att den inte
skall ha rätt till bidrag enligt 6
eller 6 a §.
Skolverket skall vidare förklara
rätten till fortsatt bidrag förverkad,
om en skola efter godkännandet tar
ut elevavgifter som inte kan anses
skäliga. Innan ett sådant beslut
fattas skall skolan ges möjlighet att
ändra avgiftens storlek.
Beslut om att en skola inte skall
få bidrag får upphävas av Skolver-
ket, om elevavgifterna senare be-
döms som skäliga.
8
Regeringen får i fråga om viss
utbildning förklara en fristående
skola berättigad till sådant bidrag
som avses i andra stycket, om ut-
bildningen ger kunskaper och fär-
digheter som till art och nivå vä-
sentligen svarar mot de kunskaper
och färdigheter som gymnasiesko-
lan förmedlar och skolan även i
övrigt väsentligen svarar mot gym-
nasieskolans allmänna mål. Härvid
skall särskilt beaktas de krav som
anges i 1 kap. 2 § andra och tredje
styckena. Förklaring skall dock inte
förutsatt att kostnaderna kan anses
Om en fristående skola lämnar
utbildning som ger kunskaper och
färdigheter som till art och nivå
väsentligen svarar mot de kunska-
per och färdigheter som gymnasie-
skolan skall förmedla på nationella
eller specialutformade program,
skall Statens skolverk förklara sko-
lan berättigad till bidrag som avses
i 8 a § i fråga om utbildningen.
Förklaring får dock lämnas endast
om
■ I. skolan även i övrigt svarar mot
de allmänna mål och den värde-
10 Senaste lydelse 1996:60.
lämnas i fråga om utbildning som
skulle innebära påtagliga negativa
följder för gymnasieskolan inom
det offentliga skolväsendet i regio-
nen.
grund som gäller för utbildning
inom det offentliga skolväsendet,
2. skolan står öppen för alla ung-
domar som har rätt till motsvaran-
de utbildning i gymnasieskolan
enligt denna lag, med undantag för
sådana ungdomar vilkas motta-
gande skulle medföra att betydande
organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter uppstår för skolan, och
3. skolan uppfyller de ytterligare
villkor som regeringen föreskriver
i fråga om utbildningen vid fristå-
ende skolor och om antagningen
till och ledningen av sådana skolor.
Prop. 1995/96:200
Om en sådan förklaring som av-
ses i första stycket lämnats, skall
elevernas hemkommuner lämna bi-
drag till skolan. Kommunens skyl-
dighet gäller endast utbildning för
sådana elever som hemkommunen
var skyldig att erbjuda gymnasieut-
bildning vid den tidpunkt då utbild-
ningen började.
Kommunens skyldighet enligt
andra stycket att lämna bidrag till
skolan gäller inte om statsbidrag
lämnas för en utlandssvensk elev.
Om den fristående skolan inte
kommer överens om annat med
elevernas hemkommuner skall des-
sa erlägga det belopp som rege-
ringen eller den myndighet som
regeringen bestämt har föreskrivit.
En förklaring enligt första stycket
skall inte lämnas i fråga om utbild-
ning som skulle innebära påtagliga
negativa följder för skolväsendet i
den kommun där skolan är belägen
eller i närliggande kommuner.
En fristående skola som avses i
denna paragraf får inom ramen för
vad som sägs i första stycket 1 ha
en konfessionell inriktning.
8 a§
Regeringen får i fråga om viss
utbildning förklara en fristående
skola berättigad till sådant bidrag
som avses i andra stycket, om ut-
bildningen ger kunskaper och fär-
digheter som till art och nivå vä-
sentligen svarar mot de kunskaper
och färdigheter som gymnasiesär-
skolan förmedlar och skolan även
För varje elev som genomgår
sådan utbildning som avses i 8 §
lämnas bidrag av hemkommunen.
Kommunens skyldighet gäller en-
dast utbildning för sådana elever
som hemkommunen var skyldig att
erbjuda gymnasieutbildning vid den
tidpunkt då utbildningen började.
" Senaste lydelse 1994:739.
12
i övrigt väsentligen svarar mot
gymnasiesärskolans allmänna mål.
Härvid skall särskilt beaktas de
krav som anges i 1 kap. 2 § andra
och tredje styckena.
Om en sådan förklaring som av-
ses i första stycket lämnats, skall
elevernas hemkommuner lämna
bidrag till skolan. Kommunens
skyldighet gäller endast utbildning
för sådana elever som hemkommu-
nen var skyldig att erbjuda utbild-
ning i gymnasiesärskolan vid den
tidpunkt då utbildningen började.
Om den fristående skolan inte
kommer överens om annat med
elevernas hemkommuner skall des-
sa erlägga det belopp som rege-
ringen beslutat.
Kommunens skyldighet att lämna
bidrag till skolan gäller inte, om
statsbidrag lämnas för en utlands-
svensk elevs utbildning.
Om den fristående skolan inte
kommer överens om annat med
elevernas hemkommuner, skall des-
sa erlägga det belopp som rege-
ringen eller den myndighet som
regeringen bestämt har föreskrivit.
8b §
Om en fristående skola lämnar
utbildning som ger kunskaper och
färdigheter som till art och nivå
väsentligen svarar mot de kunska-
per och färdigheter som gymnasie-
särskolan skall förmedla, skall
Statens skolverk förklara skolan
berättigad till bidrag som avses i
8 c § i fråga om utbildningen. För-
klaring får dock lämnas endast om
1. skolan även i övrigt svarar mot
de allmänna mål och den värde-
grund som gäller för utbildning
inom det offentliga skolväsendet,
2. skolan står öppen för alla ung-
domar som har rätt till utbildning
i gymnasiesärskolan, med undantag
för sådana ungdomar vilkas mot-
tagande skulle medföra att bety-
dande organisatoriska eller ekono-
miska svårigheter uppstår för sko-
lan, och
3. skolan uppfyller de ytterligare
villkor som regeringen föreskriver
i fråga om utbildningen vid fristå-
ende skolor och om antagningen
till och ledningen av sådana skolor.
Prop. 1995/96:200
13
Enförklaring enligt första stycket Prop. 1995/96:200
skall inte lämnas i fråga om utbild-
ning som skulle innebära påtagliga
negativa följder för skolväsendet i
den kommun där skolan är belägen
eller i närliggande kommuner.
En fristående skola som avses i
denna paragraf får inom ramen för
vad som sägs i första stycket 1 ha
en konfessionell inriktning.
8c§
För varje elev som genomgår så-
dan utbildning som avses i 8 b §
lämnas bidrag av hemkommunen.
Kommunens skyldighet gäller en-
dast utbildning för sådana elever
som hemkommunen var skyldig att
erbjuda utbildning i gymnasiesär-
skolan vid den tidpunkt då utbild-
ningen började.
Om den fristående skolan inte
kommer överens om annat med
elevernas hemkommuner, skall des-
sa betala det belopp som rege-
ringen beslutat.
Om inte kommunen och skolan
har kommit överens om annat skall
bidraget enligt 8 eller 8 a § beräk-
nas för ett bidragsår i sänder. Varje
bidragsår börjar den 1 juli. Till-
delningen grundas på antalet ele-
ver på den bidragsberättigade ut-
bildningen den 15 september under
bidragsåret. Bidraget skall utbe-
talas med en tolftedel varje månad.
Utbetalningarna i juli-september
avpassas efter ett beräknat antal
elever och reglering görs vid utbe-
talning i oktober. För en skola som
är nystartad, får bidrag, som avser
tiden juli-september månad, be-
talas ut samlat i september.
Om en elev slutar efter den 15
Om inte kommunen och skolan
har kommit överens om annat, skall
bidraget enligt 8 a eller 8 c § be-
räknas för ett bidragsår i sänder.
Varje bidragsår börjar den 1 juli.
12 Senaste lydelse 1995:816.
14
september bidragsåret är hemkom-
munen inte skyldig att tilldela sko-
lan bidrag för längre tid än till och
med kalendermånaden efter den då
eleven slutade.
För att en skola skall ha rätt till
bidrag gäller dock att skolan har
ansökt om att bli förklarad som
bidragsberättigad före den 1 april
kalenderåret innan. Ansökan skall
lämnas in till länsstyrelsen i det
län där skolan är belägen om an-
sökan avser en skola vars utbild-
ningar motsvarar gymnasieskolans
och till Statens skolverk om ansö-
kan avser en skola vars utbildning-
ar motsvarar gymnasiesärskolans.
Prop. 1995/96:200
För att en fristående skola som
avses i 8 eller 8 b § skall ha rätt
till bidrag gäller att skolan har
ansökt om att bli förklarad som
bidragsberättigad före den 1 april
kalenderåret innan bidragsåret bör-
jar.
10 §'3
Skolor som har rätt till bidrag
enligt 8 § får för de elever som
bidragen avser endast ta ut elevav-
gifter som är skäliga med hänsyn
till de särskilda kostnader som
skolan har. förutsatt att kostnaderna
kan anses rimliga för verksam-
heten.
Skolor som har rätt till bidrag
enligt 8 a § får för de elever som
bidragen avser endast ta ut elevav-
gifter som är skäliga med hänsyn
till de kostnader som skolan har,
förutsatt att kostnaderna kan anses
rimliga för verksamheten.
Om en skola tar ut elevavgifter
för utbildningar som berättigar till
bidrag enligt 8 eller 8 a § och av-
gifterna inte kan anses skäliga,
skall förklaringen om rätt till bi-
drag återkallas. Innan ett sådant
beslut fattas skall skolan ges möj-
lighet att ändra avgiftens storlek.
Skolor som har rätt till bidrag
enligt 8 § får för de elever som
bidragen avser endast ta ut elevav-
gifter som är skäliga med hänsyn
till de särskilda kostnader som
skolan har för den bidragsgrundan-
de utbildningen, förutsatt att kost-
naderna kan anses rimliga för verk-
samheten.
Skolor som har rätt till bidrag
enligt 8 b § får för de elever som
bidragen avser endast ta ut elevav-
gifter som är skäliga med hänsyn
till de kostnader som skolan har för
den bidragsgrundande utbildning-
en, förutsatt att kostnaderna kan an-
ses rimliga för verksamheten.
Om en skola tar ut elevavgifter
för utbildningar som berättigar till
bidrag enligt 8 eller 8 b § och av-
gifterna inte kan anses skäliga,
skall förklaringen om rätt till bi-
drag återkallas. Innan ett sådant
beslut fattas skall skolan ges möj-
lighet att ändra avgiftens storlek.
13 Senaste lydelse 1994:739.
15
11
Fristående skolor som avses i 1
och 5 §§ skall i fråga om sin ut-
bildning för skolpliktiga elever stå
under tillsyn av Statens skolverk.
Skolorna är skyldiga att delta i den
uppföljning och utvärdering av
skolväsendet som genomförs av
Statens skolverk.
Fristående skolor som avses i 1
och 5 §§ skall i fråga om sin ut-
bildning för skolpliktiga elever stå
under tillsyn av Statens skolverk
och vara skyldiga att delta i den
uppföljning och utvärdering av
skolväsendet som genomförs av
Skolverket.
I fråga om fristående skolor som
får bidrag enligt 6 eller 6 a § skall
den kommun där skolan är belägen
ha rätt till insyn i verksamheten.
Sådana skolor är skyldiga att i den
utsträckning som kommunen be-
stämmer delta i den uppföljning
och utvärdering som kommunen
gör av sitt eget skolväsende.
Prop. 1995/96:200
Fristående skolor som avses i 1 § är vidare skyldiga att delta i
riksomfattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer. Skolorna är också skyldiga att
informera eleverna och deras vårdnadshavare om elevens resultat vid
sådana prov.
12
Om en fristående skola som avses
i 1 och 5 §§ inte längre uppfyller
kraven för godkännande och bris-
terna inte avhjälps efter påpekande
för huvudmannen, skall godkännan-
det återkallas. Detsamma gäller om
en fristående skola trots påpekande
inte iakttar sin skyldighet enligt
11 § att delta i uppföljning och ut-
värdering samt riksomfattande
prov. Detsamma gäller också om
skolan åsidosätter sin skyldighet att
lämna information om proven.
Om en fristående skola som avses
i 1 och 5 §§ inte längre uppfyller
kraven för godkännande och bris-
terna inte avhjälps efter påpekande
för huvudmannen, skall godkännan-
det återkallas. Detsamma gäller om
en fristående skola trots påpekande
inte iakttar sin skyldighet enligt
11 § att delta i den uppföljning och
utvärdering som genomförs av Sta-
tens skolverk samt riksomfattande
prov. Detsamma gäller också om
skolan åsidosätter sin skyldighet att
lämna information om proven.
Om verksamheten vid en fristå-
ende skola som har rätt till bidrag
enligt 6 eller 6 a § förändras i så-
dan utsträckning att det innebär
14 Senaste lydelse 1993:1679.
15 Senaste lydelse 1993:1679.
16
Återkallande beslutas av den
myndighet som beslutar om god-
kännande.
Fristående skolor som får bidrag
för viss utbildning enligt 8 eller
8 a § skall, i fråga om den utbild-
ningen, stå under tillsyn av Statens
skolverk. Skolorna är i fråga om
dessa utbildningar skyldiga att
delta i den uppföljning och
utvärdering av skolväsendet som
genomförs av Statens skolverk.
påtagliga negativa följder för skol- Prop. 1995/96:200
väsendet i den kommun där skolan
är belägen, skall rätten till bidrag
återkallas. Rätten till bidrag skall
också återkallas, om skolan tar ut
avgifter i strid med 7 £
Återkallande beslutas av den
myndighet som beslutar om god-
kännande eller om rätt till bidrag.
Fristående skolor som får bidrag
för viss utbildning enligt 8 eller
8 b § skall, i fråga om den utbild-
ningen, stå under tillsyn av Statens
skolverk och vara skyldiga att delta
i den uppföljning och utvärdering
av skolväsendet som genomförs av
Skolverket.
1 fråga om fristående skolor som
får bidrag enligt 8 eller 8 b § skall,
i fråga om den utbildningen, den
kommun där skolan är belägen ha
rätt till insyn i skolans verksamhet.
Sådana skolor är skyldiga att i den
utsträckning som kommunen be-
stämmer delta i den uppföljning
och utvärdering som kommunen
gör av sitt eget skolväsende.
Fristående skolor som avses i 8 § är vidare skyldiga att delta i
riksomfattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer.
14
Om en fristående skola som har
rätt till bidrag enligt 8 eller 8 a §
inte längre uppfyller kraven för att
få bidrag och bristerna inte av-
hjälps efter påpekande för huvud-
mannen. skall förklaringen om rätt
till bidrag återkallas. Detsamma
gäller om en fristående skola trots
§”
Om en fristående skola som har
rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b §
inte längre uppfyller kraven för att
få bidrag och bristerna inte av-
hjälps efter påpekande för huvud-
mannen, skall förklaringen om rätt
till bidrag återkallas. Detsamma
gäller om en fristående skola trots
16 Senaste lydelse 1994:740.
17 Senaste lydelse 1994:739.
2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 200
|
påpekande inte iakttar sin skyldig- |
påpekande inte iakttar sin skyldig- Prop. 1995/96:200 Om verksamheten vid en friståen- 16 a § Ingen som är eller har varit verk- 1. vad han eller hon i den elev- 2. uppgifter i ett ärende om till- |
17 §18
|
Beslut av Statens skolverk i ären- |
Beslut av Statens skolverk i ären- |
Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden om godkännande eller
återkallande av godkännande för en fristående skola enligt 1 § tredje
stycket eller 12 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3, 4 och
16 §§ får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut som
avses i 3 § får överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som
Senaste lydelse 1995:1248.
18
18
avses i 16 § får överklagas endast av eleven eller företrädare för denne. Prop. 1995/96:200
10 kap.
1 c
En kommun skall lämna bidrag
till en riksintematskola för en elev
som inte är att anse som utlands-
svensk. Därvid skall bestämmelser-
na i 9 kap. 6 § om bidrag till fri-
stående skolor tillämpas i fråga om
elever som går i den del av riksin-
tematskolan som motsvarar grund-
skolan och bestämmelser i 9 kap. 8
och 9 §§ i fråga om elever som går
i den del som motsvarar gymnasie-
skolan. Om eleven går en utbild-
ning som leder fram till Internatio-
nal Baccalaureate (IB) skall be-
stämmelserna i 5 kap. 26 a § till-
lämpas.
En kommun skall lämna bidrag
till en riksintematskola för en elev
som inte är att anse som utlands-
svensk. Därvid skall bestämmelser-
na i 9 kap. 6 § om bidrag till fri-
stående skolor tillämpas i fråga om
elever som går i den del av riksin-
tematskolan som motsvarar grund-
skolan och bestämmelserna i 9 kap.
8 a och 9 §§ i fråga om elever som
går i den del som motsvarar gym-
nasieskolan. Om eleven går en
utbildning som leder fram till In-
ternational Baccalaureate (IB) skall
bestämmelserna i 5 kap. 26 a § till-
lämpas.
14 kap.
7a§
För elever i sådana fristående
skolor som avses i 9 kap. skall
skolan erbjuda skolhälsovård som
motsvarar den som ges åt eleverna
inom motsvarande skolform inom
det offentliga skolväsendet. Detta
gäller dock inte sådana skolor som
avses i 9 kap. 5 §.
15 kap.
13
Den som efter skolpliktens upp-
hörande genomgår utbildning inom
det offentliga skolväsendet eller
annars genomgår utbildning med
stöd av denna lag skall på egen
eller ställföreträdares begäran be-
frias från deltagande i inslag som
annars inte kan väljas bort, om
förutsättningarna i 3 kap. 12 § är
uppfyllda. I fråga om prövning och
överklagande gäller bestämmelser-
na i 3 kap. 12 § tredje stycket.
§
Den som efter skolpliktens upp-
hörande genomgår utbildning inom
det offentliga skolväsendet eller
annars genomgår utbildning med
stöd av denna lag skall på egen
eller ställföreträdares begäran be-
frias från deltagande i inslag som
annars inte kan väljas bort, om
förutsättningarna i 3 kap. 12 § är
uppfyllda. I fråga om prövning och
överklagande gäller bestämmelser-
na i 3 kap. 12 § andra och tredje
19
Senaste lydelse 1996:60.
19
styckena.
Prop. 1995/96:200
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och skall tillämpas på
utbildning som äger rum efter den 1 juli 1997.
2. Ett godkännande enligt 9 kap. 2 § som har meddelats före ikraftträ-
dandet skall fortsätta att gälla till dess Statens skolverk beslutar om något
annat. För sådana skolor skall kravet på minsta elevantal tillämpas först
från och med den 1 juli 1998.
3. En fristående skola som vid ikraftträdandet har rätt till bidrag enligt
9 kap. 6, 6 a, 8 eller 8 a § i deras äldre lydelse har rätt till bidrag enligt
motsvarande nya bestämmelser till dess Statens skolverk beslutar om
något annat.
4. För skolor som under läsåret 1996/97 tar ut avgifter med stöd av 9
kap. 7 § i dess äldre lydelse skall paragrafen i dess nya lydelse tillämpas
först från och med den 1 juli 1998.
20
2.2 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349)
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 §. 4 kap. 1 § och 7 kap. 1 § studie-
stödslagen (1973:349)20 skall ha följande lydelse.
Prop. 1995/96:200
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
1
Studiehjälp utgår till studerande
vid de läroanstalter och utbildning-
ar som regeringen bestämmer, om
inte något annat följer av bestäm-
melserna nedan i detta kapitel.
Studiehjälp utgår dock längst till
och med första kalenderhalvåret det
år under vilket den studerande
fyller 20 år.
Studiehjälp lämnas till studerande
vid de läroanstalter och utbildning-
ar som bestäms av regeringen eller
den myndighet som regeringen
utser, om inte något annat följer av
bestämmelserna nedan i detta kapi-
tel.
Studiehjälp lämnas dock längst
till och med första kalenderhalvåret
det år under vilket den studerande
fyller 20 år.
4 kap.
1 §22
Studiemedel utgår till studerande
vid de läroanstalter och utbildning-
ar som regeringen bestämmer.
Studiemedel lämnas till studeran-
de vid de läroanstalter och utbild-
ningar som bestäms av regeringen
eller den myndighet som regering-
en utser.
7 kap.
1
Särskilt vuxenstudiestöd kan läm-
nas till studerande vid de läroan-
stalter och utbildningar som rege-
ringen bestämmer. Regeringen får
meddela föreskrifter om rätt till
särskilt vuxenstudiestöd för stude-
rande vid sådana lärarutbildningar
till vilka det finns behov av att
förbättra rekryteringen. I sådana
§23
Särskilt vuxenstudiestöd kan läm-
nas till studerande vid de läroan-
stalter och utbildningar som be-
stäms av regeringen eller den myn-
dighet som regeringen utser. Rege-
ringen får meddela föreskrifter om
rätt till särskilt vuxenstudiestöd för
studerande vid sådana lärarutbild-
ningar till vilka det finns behov av
20 Lagen omtryckt 1987:303.
21 Senaste lydelse 1993:220.
22 Senaste lydelse 1993:220.
23 Senaste lydelse 1995:480.
21
föreskrifter får göras undantag från
bestämmelserna i 3-5 a, 7, 8, 8 a
och 14 §§. Regeringen får vidare
meddela föreskrifter om rätt till
särskilt vuxenstudiestöd för vissa
studerande vid vissa naturveten-
skapliga och tekniska utbildningar.
I sådana föreskrifter får göras av-
vikelser från bestämmelserna i 3, 5,
7. 8 och 14 §§ samt, såvitt avser
studiemedel för behörighets givande
förutbildning, i 4 kap. 9 §. I före-
skrifterna får också ges rätt till
avskrivning av studielån enligt
4 kap. i andra fall än som anges i 8
kap. 9-12 §§.
att förbättra rekryteringen. I sådana Prop. 1995/96:200
föreskrifter får göras undantag från
bestämmelserna i 3-5 a, 7, 8, 8 a
och 14 §§. Regeringen får vidare
meddela föreskrifter om rätt till
särskilt vuxenstudiestöd för vissa
studerande vid vissa naturveten-
skapliga och tekniska utbildningar.
1 sådana föreskrifter får göras av-
vikelser från bestämmelserna i 3, 5,
7, 8 och 14 §§ samt, såvitt avser
studiemedel för behöri ghetsgivande
förutbildning, i 4 kap. 9 §. I före-
skrifterna får också ges rätt till
avskrivning av studielån enligt
4 kap. i andra fall än som anges i
8 kap. 9-12 §§.
I 20 § finns bestämmelser om verkan av att en studerande har uppburit
studiemedel för den tid för vilken särskilt vuxenstudiestöd lämnas.
Särskilt vuxenstudiestöd får inte beviljas eller uppbäras för den tid för
vilken utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller utbildnings-
bidrag för doktorander lämnas, om inte något annat följer av bestämmel-
ser som regeringen meddelar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
22
Den 21 februari 1995 bemyndigade regeringen det statsråd som har till
uppgift att föredra ärenden om det offentliga skolväsendet och fristående
skolor att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté som antog
namnet Friskolekommittén (U 1995:02). Kommitténs uppdrag (Dir.
1995:16) var att utreda frågor som rör godkännande, tillsyn, bidrag och
avgifter avseende fristående skolor på grundskolenivå. Enligt direktiven
skulle kommittén överväga hur kommunernas inflytande vid tillstånds-
givningen kan stärkas, överväga om kriterierna för godkännande av
fristående skolor kan behöva ändras samt lämna förslag till ett delat
tillsynsansvar mellan Statens skolverk och kommunerna. Kommittén
skulle vidare lämna förslag till regler för bidragsgivning och överväga om
fristående skolor även fortsättningsvis skall ha rätt att ta ut elevavgifter
samt föreslå de författningsändringar som föranleds av kommitténs ställ-
ningstaganden.
Vidare bemyndigade regeringen den 13 juli 1995 det statsråd som har
till uppgift att föredra ärenden om det offentliga skolväsendet och
fristående skolor att tillkalla en särskild utredare (U1995:10) för att utreda
frågor som rör villkoren som skall vara uppfyllda för att utbildningen vid
en fristående gymnasieskola skall kunna förklaras berättigad till offentligt
stöd. Enligt direktiven (Dir. 1995:107) skulle utredaren ge förslag till dels
villkor för att en fristående gymnasieskola skall förklaras berättigad till
offentligt stöd, dels ordningen för sådana beslut och hur ansvaret skall
fördelas mellan olika aktörer. Utredaren skulle även ge förslag till hur
tillsynsansvaret skall fördelas mellan olika parter och regler för bidrags-
givning.
Friskolekommittén lämnade den 14 november 1995 sitt betänkande
Likvärdig utbildning på lika villkor (SOU 1995:109), som i samman-
fattning finns i bilaga 1. De lagförslag som lades fram i betänkandet finns
i bilaga 2. Den särskilda utredaren lämnade den 16 november 1995 sitt
betänkande Fristående gymnasieskolor (SOU 1995:113), som i samman-
fattning finns i bilaga 3. De lagförslag som lades fram i betänkandet finns
i bilaga 4.
Betänkandena har remissbehandlats. En sammanställning av remiss-
yttrandena finns i bilaga 5 avseende betänkandet SOU 1995:109 och i
bilaga 6 avseende betänkandet SOU 1995:113.
Som ett led i beredningsarbetet anordnade Utbildningsdepartementet den
6 februari 1996 ett seminarium i Stockholm med företrädare för fristående
skolor, kommuner och intresseorganisationer.
Som underlag för regeringens förslag i avsnitt 12 Befrielse från under-
visning i religionskunskap finns en inom Utbildningsdepartementet upp-
rättad promemoria (PM 1995-05-18 Befrielse från undervisning i
religionskunskap) som remissbehandlats.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 18 april 1996 att inhämta Lagrådets yttrande
Prop. 1995/96:200
23
över de lagförslag som finns i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns i bilaga Prop. 1995/96:200
8. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom har
vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.
24
Prop. 1995/96:200
Med fristående skolor avses skolor som anordnas av enskilda fysiska eller
juridiska personer. Skollagen (1985:1100) behandlar inte alla skolor med
enskild huvudman, utan endast de som kan utgöra ett likvärdigt alternativ
till någon av skolformerna inom det offentliga skolväsendet för barn och
ungdom. Bestämmelser om fristående skolor finns i 9 kap. skollagen. De
fristående skolor som där behandlas är dels sådana som är godkända för
fullgörande av skolplikt, dvs. som motsvarar utbildning i grundskolan
(fristående grundskolor), i den obligatoriska särskolan (fristående sär-
skolor) eller i specialskolan, dels sådana som förklarats ha rätt till
offentligt stöd och vars utbildning kan anses motsvara utbildning i gym-
nasieskolan (fristående gymnasieskolor) eller gymnasiesärskolan (fri-
stående gvmnasiesärskolor). Dessutom finns bestämmelser om möjligheten
för vissa barn att fullgöra skolplikten vid s.k. internationella skolor.
Den nuvarande regleringen för fristående grundskolor har sin grund vad
gäller godkännande i riksdagens beslut med anledning av propositionen
Skolor med enskild huvudman m.m. (prop. 1982/83:1, bet. 1982/83:
UbUlO. rskr. 1982/83:63) och vad gäller bidrag i riksdagens beslut med
anledning av propositionen om valfrihet och fristående skolor (prop.
1991/92:95. bet. 1991/92:UbU22, rskr. 1991/92:346). Reglerna för fri-
stående gymnasieskolor antogs i sina huvuddrag av riksdagen efter förslag
i propositionen Valfrihet i skolan (prop. 1992/93:230, bet. 1992/93:
UbU17. rskr. 1992/93:406).
Godkännande för en fristående grundskola skall ges respektive för-
klaring om rätt till bidrag för en fristående gymnasieskola får lämnas, om
utbildningen ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsent-
ligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan/
gymnasieskolan förmedlar. Skolan skall även i övrigt väsentligen svara
mot grundskolans/gymnasieskolans allmänna mål. Särskilt skall de krav
beaktas som anges i 1 kap. 2 § andra och tredje styckena skollagen (9
kap. 2 och 8 §§ första stycket).
Enligt 1 kap. 2 § andra och tredje styckena skall utbildningen ge
eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen,
främja elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor
och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever med
särskilda behov. Vidare skall skolans verksamhet utformas i överens-
stämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som
•verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde
och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar
inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt bemöda sig om att
hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling.
Skolverket har tillsyn över utbildningen vid en godkänd fristående
grundskola och vid en fristående gymnasieskola med offentligt stöd (9
25
kap. 11 och 13 §§ första stycket). Skolorna är också skyldiga att delta i Prop. 1995/96:200
den uppföljning och den utvärdering av skolväsendet som genomförs av
Skolverket. Fristående grundskolor och fristående gymnasieskolor är
vidare skyldiga att delta i riksomfattande prov i den utsträckning som
föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
(9 kap. 11 och 13 §§ andra stycket).
Fristående grundskolor och fristående gymnasieskolor har rätt till bidrag
från elevernas hemkommuner. För att en skola skall vara berättigad till
bidrag gäller att ansökan om godkännande respektive ansökan om rätt till
bidrag har lämnats före den 1 april kalenderåret innan det första bidrags-
året börjar. Varje bidragsår börjar den 1 juli.
En godkänd fristående grundskola och en fristående gymnasieskola som
har rätt till bidrag far, för de elever som bidragen avser, endast ta ut
elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de särskilda kostnader som
skolan har. förutsatt att kostnaderna är rimliga för verksamheten. Om det
visar sig att skolan tar ut oskäliga elevavgifter skall skolan förklaras inte
längre ha rätt till bidrag. Skolan skall dock ha getts möjlighet att ändra
avgifternas storlek innan sådant beslut fattas.
Skolplikt får enligt 9 kap. 1 § skollagen fullgöras i en fristående grund-
skola som är godkänd av Skolverket.
En godkänd skola skall tilldelas bidrag av elevernas hemkommuner.
Bidraget per elev skall motsvara hemkommunens genomsnittliga kostnad
per elev det pågående kalenderåret i den årskurs eleven tillhör. Kommu-
nen får göra ett avdrag om högst 25 procent från sin genomsnittskostnad,
men kommunen skall därvid beakta om skolan har särskilda kostnader
p.g.a. att den drivs av enskild fysisk eller juridisk person och inte av kom-
munen. Likaså skall beaktas om skolans åtagande omfattar elever med be-
hov av särskilda stödinsatser och om skolan erbjuder skolhälsovård.
Bidraget beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den
1 juli. Bidraget grundas på antalet elever från kommunen i den fristående
skolan den 15 september under bidragsåret.
Om en godkänd fristående skola inte längre uppfyller kraven för
godkännande och bristerna efter påpekande inte avhjälps, skall Skolverket
återkalla godkännandet (9 kap. 12 §).
Skolverkets beslut om godkännande eller återkallande av godkännande
och i ärenden om elevavgifter får överklagas hos allmän förvaltnings-
domstol (9 kap. 17 §).
26
Till skillnad från vad som gäller för fristående grundskolor behövs inte
något formellt "godkännande” för att bedriva utbildning på gymnasienivå.
Detta eftersom utbildningen efter grundskolan är en frivillig skolform.
Däremot ställer staten vissa krav på fristående gymnasieskolor som
ansöker om offentligt stöd.
Det offentliga stödet omfattar antingen enbart statlig tillsyn eller också
både statlig tillsyn och bidrag från elevens hemkommun. En skola, som
i och för sig uppfyller villkoren för att förklaras berättigad till bidrag, kan
- om skolan ansöker om det - ställas under enbart statlig tillsyn. Detta
regleras inte i skollagen utan i förordningen (1993:884) om offentligt stöd
till fristående skolor. Statlig tillsyn medför i regel att eleverna har rätt till
studiestöd enligt bestämmelserna i studiestödslagen (1973:349).
En skola skall inte förklaras berättigad till bidrag om utbildningen
skulle innebära påtagliga negativa följder för gymnasieskolan inom det
offentliga skolväsendet i regionen.
Om en bidragsberättigad fristående gymnasieskola inte kommer överens
om annat med elevernas hemkommuner, skall dessa erlägga det belopp
som har föreskrivits av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämt.
Om inte kommunen och skolan kommit överens om annat, skall
bidraget beräknas för ett bidragsår i sänder och grundas på antalet elever
på den bidragsberättigade utbildningen den 15 september under bidrags-
året. som börjar den 1 juli.
Nyetablering av fristående gymnasieskolor kan få effekter för det befint-
liga skolväsendet i kommunen och regionen. Bedömning av omfattningen
av dessa effekter görs av länsstyrelsen i det län där skolan avses bli
belägen. Ansökan skall därför lämnas in till länsstyrelsen, som med eget
yttrande vidarebefordrar ansökan till Skolverket. Innan länsstyrelsen yttrar
sig. skall den kommun där skolan avses ligga ges tillfälle att ge sin
bedömning över den nya skolans inverkan på kommunens gymnasieskola.
I förekommande fall skall även närliggande kommuners bedömning i detta
avseende inhämtas. Länsstyrelsen skall i sitt yttrande redovisa en samlad
bedömning av om utbildningen kommer att få påtagliga negativa följder
för gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet i regionen. Skol-
verket skall - med eget yttrande - överlämna ärendet till regeringen för
beslut. Av yttrandet skall framgå om verket anser att inträdesvillkor och
urvalsprinciper vid skolan är godtagbara.
Om den fristående gymnasieskolan inte längre uppfyller kraven för att
få rätt till bidrag och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvud-
mannen. skall förklaringen om rätt till bidrag återkallas. Detsamma gäller
om en fristående gymnasieskola trots påpekande inte iakttar sin skyldighet
att delta i uppföljning och utvärdering. Beslut i ärenden om fristående
gymnasieskolor kan inte överklagas. .
Av förordningen (1993:884) om offentligt stöd till fristående skolor
framgår att en fristående gymnasieskola skall ha en läroplan samt kurs-
och timplaner och att eleverna skall få betyg eller intyg över utbildningen.
Prop. 1995/96:200
27
Skolan har en central roll i barns och ungdomars liv men också för
samhället i stort. Skolan skall, tillsammans med hemmen, främja barns
och ungdomars utveckling till ansvarstagande medborgare och lägga
grund för ett aktivt deltagande i vår demokrati. Alla barn och ungdomar
skall ha rätt till en likvärdig utbildning av god kvalitet som lägger
grunden för ett fortsatt lärande. Det är en grundläggande svensk princip,
om vilken politisk enighet sedan länge råder.
I skollagen uttrycks att alla barn och ungdomar, oberoende av kön,
geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, skall ha
lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet. Inom varje skol-
form skall utbildningen vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.
Därför är det viktigt att läro-, kurs- och timplaner är nationellt enhetliga
och riksgiltiga. Likvärdigheten skall inte leda till likformighet. Inom
denna ram kan skolor vara olika och utvecklas olika. Detta är positivt och
kan driva skolutvecklingen framåt. Ytterst är det de professionella i skolan
som har ansvaret för skolans utveckling.
Riksdag och regering har det övergripande ansvaret för barns och ung-
domars skolutbildning. Riksdagen stiftar de lagar som ligger till grund för
verksamheten, medan det är kommunen som har att garantera varje barn
en plats i utbildning. Det betyder att kommunen har ett administrativt
ansvar för elevernas konkreta möjligheter att studera. Det är på kom-
munerna skyldigheten att planera och erbjuda undervisning vilar. Ansvaret
för att verksamheten bedrivs i enlighet med de nationella målen vilar på
skolhuvudmännen. De har också ansvar för att de i läroplaner och kurs-
planer fastställda kunskapsmålen uppnås. Regeringen anser därför att all
undervisning skall utgå från den gemensamma värdegrund och de all-
männa mål som kommer till uttryck i skollag och läroplaner. Skolan
måste åtnjuta förtroende för att kunna lyckas med sin uppgift. Därför är
det av central betydelse att alla föräldrar med förtroende skall kunna
skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt
påverkade. Föräldrar måste kunna lita på att skolans undervisning är
saklig och allsidig.
I 1995 års budgetproposition redogjorde regeringen för sin syn på
skolan: "Den svenska skolan är en sammanhållen skola som skall ge
likvärdig utbildning till alla barn och ungdomar. Barn börjar skolan med
skilda sociala och kulturella förutsättningar. Det är skolans uppgift att
anpassa sin organisation och sin undervisning så att alla barns förut-
sättningar tas till vara. En skola för alla betyder en skola där alla elever
blir sedda och bemötta, där alla elevers erfarenheter får utrymme, och
där alla elever får en undervisning som tillgodoser deras behov och krav.
I en skola för alla undervisas elever med olika bakgrund tillsammans.
Integration är ett viktigt värde i den sammanhållna skolan. Det går inte
att överskatta betydelsen av att barn och ungdomar med olika erfaren-
Prop. 1995/96:200
28
heter, kulturer och sociala tillhörigheter tillbringar tid tillsammans med Prop. 1995/96:200
varandra under skoltiden. I ett öppet demokratiskt samhälle är empati,
inlevelse i andra, förmåga att se med andras ögon osv. avgörande värden.
Sådana värden utvecklas bäst om de kan grundläggas tidigt i en
ömsesidig kommunikation mellan skolkamrater."
Fristående skolor har sedan länge en plats i svenskt skolväsende. De
är en del av det totala utbildningsutbudet. Fristående skolor är olika och
bidrar till en mångfald inom skolväsendet. Mångfalden i sig är positiv och
står inte i motsats till likvärdighet eller god kvalitet. Mångfalden är
tvärtom som regel en förutsättning för utveckling och pedagogisk för-
nyelse.
Ett positivt inslag i de fristående skolornas verksamhet är det ofta stora
föräldraengagemanget. Föräldrarnas engagemang behövs i skolan. Föräld-
rarnas medverkan kan bidra till att utveckla skolans kvalitet i vid be-
märkelse. Det är bl.a. därför regeringen har lagt ett förslag om försöks-
verksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet också inom den
offentliga skolan.
Möjligheten för elever och föräldrar att påverka skolan är en av våra
viktigaste demokratifrågor. Barnens inflytande över den egna skol-
situationen och föräldrarnas över sina barns skolgång är en av de frågor
som starkast engagerar människor. Det inflytandet kan inte reduceras till
en rätt att välja mellan olika färdiga och opåverkbara alternativ. Rätten till
inflytande i skolan kan således inte reduceras till en rätt att välja mellan
färdiga alternativ. Rätten att välja skola står dock inte i motsats till ett
fördjupat inflytande. Tvärtom. Möjligheten att välja kan stärka brukarnas
krav på inflytande inte minst därför att det i sig stärker föräldrars och
elevers ställning i skolan.
Det tillhör en av skolans viktigaste uppgifter att motverka diskriminering,
främlingsfientlighet och rasism. Därför får ingen skola verka ekonomiskt
eller socialt segregerande. Alla skall ha samma möjligheter att välja skola.
Kommunen har ansvaret för att alla elever i kommunen får en god
utbildning i enlighet med de nationella målen. Kommunen har dessutom,
i likhet med den fristående skolan, rollen att driva skolverksamhet. De
kommunala skolorna är i det moderna skolväsendet självständiga enheter
med stor frihet under eget ansvar. De kan sägas konkurrera med varandra
och med fristående skolor. Denna konkurrens i förening med den valfrihet
som finns i dag är en stimulans för skolans utveckling. För elever och
föräldrar är det då viktigt att de i denna valsituation kan lita på att
samtliga alternativ uppfyller de nationella kraven och ger en god utbild-
ning.
Alla barn är olika och har olika behov. Därför måste skolan, oavsett
huvudman, möta barn på olika sätt för att ge dem en likvärdig utbildning.
Den grundläggande utbildningen för alla barn och ungdomar skall vara
likvärdig. För att garantera elevernas rätt till en likvärdig utbildning av
hög kvalitet skall alla skolor, oavsett huvudman, ha jämförbara ekono-
miska villkor. Varje skola skall ha resurser med hänsyn till elevernas
behov. Likvärdiga ekonomiska villkor mellan kommunala och fristående
skolor är en förutsättning för en verklig valfrihet, även för elever från 29
ekonomiskt svaga grupper eller med behov av särskilt stöd.
En elev har rätt att välja en fristående skola för sin utbildning och har Prop. 1995/96:200
då också rätt till resurser som kan ge en likvärdig utbildning av hög
kvalitet. Rätten att välja en fristående skola far dock inte inskränka andra
elevers rätt att välja en kommunal skola. Mot denna bakgrund anser
regeringen att de ekonomiska effekterna för det övriga skolväsendet måste
vägas in i bedömningen av en ansökan om rätt till bidrag för en ny
fristående skola.
Den frihet som sedan tidigare har funnits för fristående skolor finns nu
även inom det offentliga skolväsendet. Hela skolområdet har avreglerats
kraftigt jämfört med tidigare. För att skapa förutsättningar för likvärdig
utbildning, öppen för variation och mångfald, på lika villkor bör de över-
gripande regelsystemen för offentliga och fristående skolor vara likartade,
dvs. så generella som möjligt.
Samarbetet mellan de fristående skolorna och kommunerna kan för-
djupas och stärkas. Samarbete är ett sätt att bättre utnyttja de gemen-
samma resurserna, vilket i sin tur bör kunna gagna såväl fristående som
kommunala skolor.
Utbildningen för alla barn och ungdomar syftar till att ge en gemensam
kunskapsbas och skall bygga på en gemensam värdegrund samt ha
gemensamma mål. Därför måste även de fristående skolorna i praktiken
följa nationella läroplaner och kursplaner. Av samma skäl bör fristående
skolor stå under Skolverkets tillsyn, ingå i kommunens uppföljnings- och
utvärderingssystem samt delta i nationella prov.
Den demokratiska grund som utbildningen för barn och ungdom skall
vila på i vårt land, innebär bl.a. att elevens rätt till en allsidig och saklig
undervisning aldrig kan få stå tillbaka för föräldrarnas rätt att välja
undervisning för sina barn. Enskildas och organisationers rätt att grunda
och driva skolor förutsätter att undervisningen vid dessa skolor svarar mot
de minimikrav som ställts upp från det offentligas sida. Fristående skolor
skall, på samma sätt som offentliga skolor, bygga på demokratisk grund
och präglas av demokratiska värderingar, öppenhet, tolerans samt
saklighet och allsidighet.
30
6.1.1 Allmänna mål och värdegrund
Regeringens förslag: Fristående skolor skall svara mot de allmänna
mål och den värdegrund som gäller för utbildningen i det offentliga
skolväsendet. En fristående skola kan inom ramen för dessa krav ha
en konfessionell inriktning.
Friskolekommitténs och utredarens förslag: Skollagen ändras, så att det
tidigare villkoret att skolan även i övrigt väsentligen svarar mot grund-
skolans allmänna mål ersätts av villkoret att skolans utbildning även i
övrigt väsentligen svarar mot grundskolans/gymnasieskolans värdegrund
och allmänna mål.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslagen.
Skälen för regeringens förslag: De grundläggande värden som skall
prägla utbildningen inom det offentliga skolväsendet finns angivna i 1
kap. 2 § tredje stycket skollagen. De nya läroplanerna för det offentliga
skolväsendet (Lpo 94 och Lpf 94) tydliggör denna värdegrund. Läro-
planerna anger att undervisningen skall bedrivas under demokratiska
arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet.
Undervisningen skall utveckla elevernas förmåga att utöva inflytande och
ta ansvar. Varje elev skall successivt utöva ett allt större inflytande över
sin utbildning och det inre arbetet i skolan.
Den värdegrund som kommer till uttryck i skollagen och läroplanerna
är så grundläggande för vårt samhälle att den också måste prägla
utbildningen vid en fristående skola, oavsett vilken inriktning skolan har.
Enligt vår mening bör i lagtexten hänvisning inte endast göras till den
offentliga skolans allmänna mål utan även till dess värdegrund. Samma
krav beträffande värdegrund och mål bör således gälla för fristående
skolor som för skolor med offentligrättslig huvudman. Eftersom värde-
grunden och de allmänna målen inte återfinns enbart i 1 kap. 2 § andra
och tredje styckena skollagen, anser vi att den nuvarande hänvisningen till
dessa lagrum bör tas bort.
I läroplanerna anges att undervisningen i skolan skall vara icke-
konfessionell. Sverige har ingått flera internationella överenskommelser
som har betydelse på området. Sverige har bl.a. åtagit sig att respektera
föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning
som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska
övertygelse. Sedan den 1 januari 1995 gäller den europeiska konventionen
Prop.
1995/96:200
31
angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande Prop. 1995/96:200
friheterna som lag i Sverige. Enligt 2 kap. 23 § regeringsformen (RF) far
inte lag eller annan föreskrift meddelas i strid med Sveriges åtaganden på
grund av konventionen.
Ett krav på att undervisningen vid en fristående skola skall vara icke-
konfessionell torde inte vara förenligt med Sveriges internationella
åtaganden. Att en skola får ha en konfessionell inriktning innebär emeller-
tid inte att undervisningen i den egna konfessionen vid den fristående
skolan får ersätta den undervisning som ges inom det offentliga skol-
väsendet i ämnet religionskunskap. Undervisningen i ämnet religions-
kunskap syftar till att ge alla elever grundläggande kunskaper om reli-
gioner och livsåskådningar. Andra trosuppfattningar än den egna skall där-
vid behandlas sakligt och med respekt. Religionsundervisningen skall
främja en öppen diskussion kring tros- och livsåskådningsfrågor samt
bidra till att elever med olika traditioner och med olikartad kulturell
bakgrund kan förstå och respektera varandra och varandras värderingar.
Målen i kursplanerna i religionskunskap skall nås även vid en fristående
skola.
I en fristående skola med konfessionell profil måste undervisningen i
religionskunskap, men även utbildningen i övrigt, bedrivas under
iakttagande av läroplanens krav på saklighet och allsidighet, öppenhet för
skilda uppfattningar, tolerans samt möjligheter till personliga ställnings-
taganden. Den omständigheten att en skola har en konfessionell profil,
eller för övrigt någon annan profil, får inte inkräkta på sakligheten och
allsidigheten i utbildningen. Oavsett profil skall en fristående skola i
realiteten vara öppen för skilda uppfattningar, hävda de grundläggande
värden som anges i skollagen och läroplanerna samt klart ta avstånd från
det som strider mot dessa värden. Undervisningen får med andra ord inte
i något ämne vara indoktrinerande eller tendensiös. Elevens rätt till en
saklig och allsidig undervisning av god kvalitet kan aldrig underordnas
föräldrarnas rätt att välja en undervisning som överensstämmer med
föräldrarnas religiösa eller filosofiska övertygelse.
För att ge möjlighet till skolor med konfessionell inriktning föreslår
kommittén och den särskilda utredaren att utbildningen vid en fristående
skola väsentligen skall svara mot motsvarande skolforms värdegrund och
allmänna mål.
Regeringen anser i motsats till kommittén och utredaren att en lösning
bör väljas som innebär att ordet väsentligen slopas i bestämmelsen och att
det i stället utttryckligen anges i skollagen att en fristående skola får ha
en konfessionell inriktning. Vad som nu sagts bör gälla samtliga typer av
fristående skolor som avses i 9 kap., utom internationella skolor.
Vid bedömningen av om en fristående skola kan förväntas präglas av
ett synsätt som står i överensstämmelse med de krav som ställs när det
gäller värdegrund är det viktigt att Skolverket tar hänsyn till alla uppgifter
som verket kan få och som kan ha betydelse för bedömningen. I vissa fall
kan det vara av betydelse för bedömningen att kontrollera om huvud-
mannen har anknytning till exempelvis någon rasistisk eller någon annan
antidemokratisk organisation. Eventuellt kan sådana uppgifter komma 32
fram som leder till att skolan inte kan godkännas, trots att huvudmannen
förklarat att utbildningen vid skolan skall präglas av den värdegrund som Prop. 1995/96:200
krävs, eller vid ett senare tillfälle att godkännandet skall återkallas.
Regeringen avser att närmare låta utreda problematiken kring den
segregation som kan bli följden av att allt fler skolor bildas med inrikt-
ning mot en avgränsad grupp inom det svenska samhället.
Elevinflytande
Såväl skollagen som läroplanerna slår fast att eleverna har rätt till
inflytande och att skolans arbete skall bedrivas i aktivt samspel mellan
skolans personal och elever. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska
arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet.
Den skall samtidigt utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.
Genom att ha inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan
och delta i planeringen och utvärderingen av den dagliga undervisningen
samt genom att välja kurser och ämnen, kan eleverna utveckla sin
förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Vi ser det - i likhet med
Barnombudsmannen (BO) - som viktigt att elevernas inflytande över sin
utbildning skall gälla, oavsett i vilken skolform de får sin utbildning.
Regeringen anser att elevernas inflytande över sitt eget lärande är
fundamentalt. Elevinflytande ryms inom ramen för de grundläggande
värdena. Någon särskild reglering av elevinflytandet vid fristående skolor
föreslås därför inte.
Byte av huvudman
Ett godkännande innebär att en viss huvudman får rätt att bedriva
undervisning omfattande vissa årskurser i en bestämd kommun. God-
kännandet baseras på en bedömning av huvudmannens uttalade avsikter,
förutsättningar och mål samt de eventuella erfarenheter Skolverket kan ha
av huvudmannen eller har inhämtat om denne. Huvudmannen ansvarar
sedan för att skolverksamheten bedrivs i enlighet med gällande be-
stämmelser. Ett godkännande kan inte utan vidare överlåtas på en annan
huvudman. I de fall det kan bli aktuellt att byta huvudman för en skola,
skall detta anmälas till Skolverket. Regeringen avser att meddela före-
skrifter om detta.
3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 200
6.1.2 En fristående skola skall vara öppen för alla
Regeringens forslag: Principen att en fristående skola skall vara
öppen för alla tas in i skollagen. En skola skall dock inte vara
skyldig att ta emot en elev, om mottagandet medför betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för skolan. Regeringen
får meddela ytterligare föreskrifter om villkor för antagning.
Friskolekommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Utredarens förslag: Utredaren anser att nuvarande principer för intag-
ningsvillkor och urvalsgrunder väl tillgodoser krav på att skolan skall vara
öppen för alla och föreslår ingen förändring.
Remissinstanserna:
Likvärdig utbildning på lika villkor (SOU 1995:109)
Remissinstanserna instämmer i att en fristående skola skall vara öppen för
alla. Några instanser, bl.a. Handikappombudsmannen, Länsstyrelsen i
Östergötland, Statens Institut för Handikappfrågor i skolan (SIH), Social-
styrelsen och Statskontoret, avstyrker att en fristående skola under vissa
omständigheter inte skall vara skyldig att ta emot en elev. Handikapp-
ombudsmannen erinrar om att Sverige anslutit sig till Förenta Nationernas
standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning
delaktighet och jämlikhet.
Fristående gymnasieskolor (SOU 1995:113)
Tillstyrker i huvudsak utredarens förslag.
Skälen för regeringens förslag:
Fristående grundskolor
En fristående skola får inte verka segregerande utan skall vara öppen för
alla. I en situation där en skola har fler sökande än tillgängligt antal
platser blir principerna för urval avgörande för om skolan skall anses vara
öppen för alla. Som en följd av öppenhetsprincipen får endast sådana
urvalsgrunder som inte sätter öppenheten ur spel tillämpas, exempelvis
anmälningsdatum, geografisk närhet och syskonförtur. Principen att en
fristående skola skall vara öppen för alla gäller redan i dag genom hänvis-
Prop. 1995/96:200
34
ningen till att skolan väsentligen skall svara mot grundskolans allmänna Prop. 1995/96:200
mål (jfr bl.a. prop. 1991/92:95 s. 12). Vi anser dock att principen om att
en fristående skola skall vara öppen för alla bör framgå av en uttrycklig
bestämmelse i skollagen.
Förutom i de fall då en skola inte har plats för alla som sökt dit finns
det situationer då det inte är rimligt att kräva att en skola skall vara
skyldig att ta emot en sökande.
När det gäller den kommunala grundskolan slår skollagen 4 kap. 6 §
fast, att kommunen får neka att ta emot ett barn vid en viss skola om det
skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter
uppstår för kommunen. Motsvarande bör gälla för fristående skolor. Vi
anser att en elev som behöver särskilt stöd i första hand skall fa detta vid
den skola som han eller hon vill gå i. Skolans uppgift är att anpassa sin
organisation och sin undervisning så att hänsyn tas till alla elevers behov
och förutsättningar. De elever som behöver särskilt stöd skall få det. Om
behovet av stöd är av sådan omfattning att det skulle medföra betydande
ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för den fristående skolan, bör
det i likhet med vad som gäller för grundskolan vara möjligt för den
fristående skolan att inte ta emot eleven. En bestämmelse om detta bör tas
in i skollagen.
1 en sammanhållen skola som skall ge alla barn och ungdomar likvärdig
utbildning, skall inte intagningsprov eller -test användas. I stället har en
skola en absolut skyldighet att anpassa sin verksamhet så att barn med
olika bakgrund och olika behov kan undervisas och utvecklas tillsammans.
I en sammanhållen skola blir integration en naturlig företeelse, som lägger
grunden för framtida förståelse, respekt och tolerans oavsett etnisk och
social bakgrund. Vi anser att intagningsprov av olika slag begränsar
öppenheten och därmed möjligheterna att välja skola. Ett sådant urvals-
förfarande kan inverka negativt på möjligheterna till en allsidig social
sammansättning. Om test och prov eller motsvarande system för gallring
av elever skulle accepteras vid intagning och urval till skolor för
skolpliktiga elever, skulle detta riskera att bidra till och förstärka en icke
önskvärd segregation.
En skola som skall ge alla barn och ungdomar en grundläggande
utbildning, måste erkänna varje elevs rätt att utvecklas och att utveckla sin
kunskap i olika former. En viktig uppgift för skolan är att främja och
stimulera elevernas allsidiga utveckling.
Enligt Friskolekommittén skall test och prov inte få förekomma vid
intagning till årskurserna 1-5 och därefter inte i de ämnen som utgör
själva kärnan i grundskolans utbildning. Flertalet remissinstanser delar den
uppfattningen. Test och prov bör endast få förekomma i undantagsfall och
då inte i de ämnen som utgör själva kärnan i grundskolans utbildning.
Skolverket utgår från att det inte skall ställas strängare krav på fristående
grundskolor än på kommunala och framhåller att inträdesprov i dans och
musik förekommer i årskurs 4 i vissa kommunala grundskolor. Regering-
en delar Skolverkets bedömning. Fryxellska Skolan och Fryxellska
Skolans Vänner framhåller att anlagstestning för musik- och dansklasser
sker inför årskurs 4. Vi anser det viktigt att den verksamhet med musik 35
och dans som bl.a. förekommer vid Fryxellska skolan och i musikklasser-
na vid Adolf Fredriks skola får fortsätta som hittills. Det bör således i Prop. 1995/96:200
vissa fall finnas möjligheter att ha särskilda antagningsvillkor. Regeringen
bör med stöd av ett bemyndigande i skollagen få meddela föreskrifter om
antagningsvillkor till fristående skolor.
Fristående gymnasieskolor
Nuvarande principer om antagningsvillkor och urvalsgrunder utgår från
vad som redovisats i propositionen 1992/93:230 Valfrihet i skolan, dvs.
i princip tillämpas samma regler som för intagning till den kommunala
gymnasieskolan och som anges i gymnasieförordningen (1992:394).
Regeringen föreslår - i likhet med vad vi föreslagit när det gäller
fristående grundskolor - att principen om att en fristående gymnasieskola
skall vara öppen för alla slås fast i skollagen. I likhet med vad som
föreslås gälla för fristående grundskolor skall inte den fristående
gymnasieskolan vara skyldig att ta emot en elev, om mottagandet skulle
medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter
uppstår för skolan. Även när det gäller fristående gymnasieskolor bör
regeringen få möjlighet att meddela föreskrifter om antagningsvillkor.
Regeringen anser att i princip skall gymnasieförordningens intagnings-
och urvalsregler tillämpas.
6.1.3 Skolledare
Regeringens förslag: Regeringen får meddela föreskrifter om led-
ningen av en fristående skola.
Friskolekommitténs förslag: Vid en fristående grundskola skall det
finnas en person som företräder skolan.
Utredarens förslag: För ledningen av verksamheten vid en fristående
gymnasieskola skall det finnas en rektor.
Remissinstanserna: Majoriteten av de instanser som yttrat sig i frågan
tillstyrker förslagen.
Skälen för regeringens förslag: Behovet av en identifierbar rektor eller
motsvarande har påtagligt ökat genom den ansvarsfördelning som de nya
läroplanerna förutsätter. Det yttersta ansvaret för och ledningen av det
pedagogiska arbetet förutsätter en person med rektorsfunktion. Rektor har
ett övergripande ansvar för att elevernas intresse tillvaratas när det gäller
val av kurser, behov av stöd i undervisningen, elevvård, information.
36
arbetsmiljö m.m. Detta ansvar för verksamheten och för eleverna har Prop. 1995/96:200
också en fristående skola. Med hänsyn till att det även i en fristående
skola fattas vissa beslut som är ingripande för den enskilde eleven och att
en person skall kunna utpekas som ansvarig gentemot lärare, föräldrar och
elever, bör det finnas en person med ett formellt ledningsansvar. Denna
person bör genom utbildning eller erfarenhet ha förvärvat pedagogisk
insikt. Waldorfskolefederationen och Sveriges Fristående Waldorjskolors
Föräldraförening förordar att en fristående skola skall kunna företrädas
av ett begränsat antal personer. Vi anser inte att kravet på en ansvarig
skolledare behöver innebära något hinder för waldorfskolor att delegera
den dagliga pedagogiska ledningen till ett begränsat antal personer. Den
föreslagna regleringen bör lagtekniskt genomföras så att regeringen får ett
bemyndigande att meddela föreskrifter om ledningen av en fristående
skola.
6.1.4 Skolhälsovård
Regeringens förslag: Fristående skolor skall vara skyldiga att
erbjuda skolhälsovård.
Skälen för regeringens förslag: Några remissinstanser har tagit upp
frågan om skolhälsovård. Enligt 14 kap. 1 § skollagen skall skolhälsovård
anordnas för elever i grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, special-
skolan och sameskolan. Motsvarande skyldighet för fristående skolor finns
inte, men flertalet fristående skolor tillhandahåller skolhälsovård. Skol-
hälsovården är ett led i en kontinuerlig hälsoövervakning, som påbörjas
i samband med mödra- och barnhälsovård och som sedan följs upp i form
av företagshälsovård och andra former av hälsokontroll. Hälsovården för
barn har avgörande betydelse för barns hälsa och utveckling. Skol-
hälsovården utgör inte bara den medicinska delen av skolans elevvård. I
skolhälsovården ryms även pedagogisk verksamhet i form av hälso-
undervisning i klassrumssituationer och i elevaktiviteter, att förebygga och
stoppa mobbning, i form av elevvårdskonferenser samt anpassning av
skolsituationen för elever med funktionshinder.
Regeringen anser i likhet med vissa remissinstanser, att fristående skolor
skall vara skyldiga att erbjuda skolhälsovård. Detta innebär inte att den
fristående skolan själv måste anordna skolhälsovård. Det kan naturligtvis
också ske i samarbete med kommunen. Skyldigheten bör gälla alla de
fristående skolor som avses i 9 kap. utom internationella skolor. Regering-
en föreslår därför att det införs en bestämmelse i 14 kap. skollagen om
skyldighet för fristående skolor att erbjuda skolhälsovård.
37
6.1.5 Hemspråksundervisning
Prop. 1995/96:200
Regeringens förslag: Regeringen får meddela föreskrifter om
utbildningen vid fristående skolor.
Skälen för regeringens förslag: Enligt bestämmelser i förordningarna för
de skilda skolformerna inom det offentliga skolväsendet är skolhuvud-
mannen skyldig att erbjuda undervisning i hemspråk, om eleven har
grundläggande kunskaper i hemspråket samt om eleven behöver och öns-
kar få sådan undervisning.
En elev har rätt till undervisning i hemspråk under sammanlagt högst
sju läsår under sin skoltid, om undervisningen anordnas utanför timplane-
bunden tid. En elev kan dock välja ett alternativ inom timplanen för att
få studera hemspråk under längre tid än sju år. Begränsningen till sju år
gäller inte för vissa elever.
En kommun är inte skyldig att anordna undervisning i hemspråk om det
inte finns lämpliga lärare. En kommun är heller inte skyldig att anordna
sådan undervisning om antalet elever är mindre än fem. Från dessa be-
stämmelser finns vissa undantag.
Skyldigheten att erbjuda hemspråksundervisning gäller för närvarande
inte för fristående skolor. Invandrarundervisningen i Botkyrka kommun
framhåller i sitt yttrande att valfrihet för invandrarelever inte existerar så
länge de fristående skolorna inte har denna skyldighet. Den nuvarande
ordningen har. enligt yttrandet, inneburit att fristående skolor kunnat dra
ekonomisk nytta av invandrartäta kommuners kommunbidrag. Fristående
skolor som inte erbjuder hemspråksundervisning står inte heller öppna för
alla och verkar därmed segregerande. Regeringen delar denna uppfattning.
Vi föreslår därför att skyldigheten att erbjuda hemspråksundervisning även
skall gälla fristående skolor, dock inte internationella skolor. En sådan
skyldighet innebär inte att den fristående skolan själv måste anordna
hemspråksundervisning. Sådan undervisning kan naturligtvis också ske i
samarbete med kommunen. Redan nu erbjuder drygt en fjärdedel av de
fristående grundskolorna hemspråksundervisning genom samverkansavtal
med kommunen.
Den föreslagna regleringen bör lagtekniskt genomföras så att regeringen
får ett bemyndigande att meddela föreskrifter om utbildningen vid
fristående skolor.
38
Prop. 1995/96:200
Regeringens förslag: Den kommun där skolan skall vara belägen
skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökan om godkännande
och rätt till bidrag. För godkännande krävs att en fristående skola
skall omfatta minst 20 elever. Dock skall Skolverket ha möjlighet
att medge undantag från detta krav då det finns särskilda skäl.
Friskolekommitténs förslag: Berörda kommuner skall beredas tillfälle att
yttra sig över en ansökan om godkännande. En skola skall omfatta minst
tolv elever för att den skall kunna godkännas som fristående skola. Skol-
verket föreslås få möjlighet att göra undantag från denna regel, då det
finns särskilda skäl.
Remissinstanserna: Svenska Kommunförbundet tillstyrker förslaget att
berörda kommuner skall beredas tillfälle att yttra sig över en ansökan om
godkännande. Däremot anser Skolverket att endast lägeskommunen skall
få yttra sig. Kammarrätterna i Stockholm och Sundsvall anser att begrep-
pet "berörda kommuner” måste preciseras.
Flertalet remissinstanser instämmer i förslaget att en fristående skola
skall omfatta minst tolv elever.
Skälen för regeringens förslag: Ärenden om godkännande av fristående
grundskolor skall som hittills prövas av Skolverket. Skolverkets praxis är
att låta den kommun där skolan är belägen (lägeskommunen) yttra sig
över ansökan. Härigenom får kommunen, om den inte redan har det,
kännedom om planerna på en ny skola i kommunen. Kommunen kan i sitt
yttrande redovisa den lokalt betingade kunskap som finns om huvud-
mannen och dennes förutsättningar att driva en skola och på så sätt ge
Skolverket ett bättre underlag vid prövningen. Redan av den anledningen
bör skyldigheten att höra kommunen uttryckligen föreskrivas. 1 det följan-
de kommer vi att föreslå att Skolverket i samband med prövningen av
godkännande skall fatta beslut även om en skolas rätt till bidrag. För att
Skolverket skall kunna ta ställning till detta måste yttrandet innehålla
kommunens bedömning i frågan. Detta är en handläggningsfråga som inte
bör regleras i lag utan genom föreskrifter av regeringen.
Kommittén föreslog att berörda kommuner skall få yttra sig. Som några
remissinstanser påpekat kan kretsen av obligatoriska remissinstanser bli
svår att avgöra. Därför bör skyldigheten begränsas till lägeskommunen.
I de fall det är uppenbart att en närliggande kommun har något att tillföra
ärendet, förutsätter vi att lägeskommunen inför sitt remissyttrande också
hör den närliggande kommunen.
39
Lägsta antal elever
Prop. 1995/96:200
Läroplanen förutsätter att en skola skall erbjuda en allsidig och ut-
vecklande miljö. En skola med ett fåtal elever innebär begränsningar av
möjligheterna till samarbete, social fostran och utveckling. En skolas stor-
lek har även betydelse för möjligheten att erbjuda eleverna språkval. En
skola med få elever ger knappast ett stabilt ekonomiskt underlag för en
verksamhet av mer varaktig karaktär. Vi föreslår, mot denna bakgrund, att
en skola för att kunna godkännas skall omfatta minst 20 elever samman-
lagt för de årskurser godkännandet avser. Detta bör inte bara gälla fri-
stående grundskolor utan även fristående särskolor och fristående skolor
som motsvarar specialskolan. Skolverket bör få möjlighet att medge
undantag från denna regel då det finns särskilda skäl, t.ex. för att i lägre
årskurser möjliggöra skolgång inom rimligt avstånd från elevernas hem
i glesbygd och för skolor av typen behandlingshem/terapiskola. Vidare
kan ett särskilt skäl vara att en nystartad skola behöver en viss tid för
uppbyggnad.
40
Regeringens förslag: För att förklaras berättigad till offentligt stöd
skall utbildningen vid en fristående gymnasieskola ge kunskaper
och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de
kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan förmedlar på ett
nationellt eller specialutformat program. Regeringen får meddela
ytterligare föreskrifter om utbildningen vid fristående gymnasie-
skolor.
Utredarens forslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget att lika
höga krav skall ställas på utbildningens innehåll och kvalitet för fristående
och offentliga skolor.
Skälen för regeringens förslag: Alla elever har rätt till en allsidig och
saklig undervisning av hög kvalitet. Detta gäller oavsett huvudman för
utbildningen. I avsnitt 4 redovisas nuvarande regler för att en fristående
gymnasieskola skall förklaras berättigad till offentligt stöd. Förutom de
villkor för rätt till offentligt stöd som berörts i avsnitt 6.1 anser regeringen
att följande bör gälla för de fristående gymnasieskolorna.
Ett grundläggande villkor för att en utbildning vid en fristående gym-
nasieskola skall förklaras berättigad till offentligt stöd är som framgått att
utbildningen ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsent-
ligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan för-
medlar. I dag skall de fristående gymnasieskolorna, utöver vad som ovan
sagts om kunskaper och färdigheter, även svara mot gymnasieskolans
allmänna mål. Vidare krävs enligt förordningen (1993:884) om offentligt
stöd till fristående skolor att det finns en läroplan samt tim- och kurspla-
ner för undervisningen.
I Lpf 94 anges de övergripande målen och riktlinjerna för skolverksam-
heten. Dessa allmänna mål och riktlinjer bryts sedan ner till programmål
för de nationella programmen och till kursplanemål för enskilda ämnen
och kurser. Lpf 94 föreskriver att de mål och riktlinjer för utbildningen
som anges i skollagen, läroplaner och kursplaner skall konkretiseras i den
lokala planeringen. Den enskilda skolan skall i sin lokala planering visa
hur målen skall förverkligas och hur verksamheten skall utformas och
organiseras.
Den särskilda utredaren har föreslagit att samma krav som Lpf 94
föreskriver om den lokala planeringen skall ställas på fristående gym-
nasieskolor. Det betyder att utöver att redovisa de allmänna målen för
utbildningen måste också mål anges för utbildningens olika ämnen och
kurser. Tydligt utformade mål är en viktig förutsättning för att elever,
Prop. 1995/96:200
41
lärare, föräldrar och samhälle skall kunna utvärdera och bedöma utbild- Prop. 1995/96:200
ningens kvalitet. Regeringen, liksom många remissinstanser, delar
utredarens uppfattning i denna del. Det bör ankomma på regeringen att
utfärda närmare bestämmelser om detta.
Enligt skollagen skall utbildningen på nationella och specialutformade
program i den offentliga gymnasieskolan omfatta ämnen som i gym-
nasieförordningen betecknas som kärnämnen och karaktärsämnen samt
vidare lokalt tillägg/ämnesanknuten praktik, individuellt val och special-
arbete. För vissa program genomförs del av undervisningen i form av
arbetsplatsförlagd utbildning. För de nationella programmen anges en
minsta garanterad undervisningstid.
Med utbildningar vid fristående gymnasieskola som skulle kunna
komma i fråga för offentligt stöd avsågs i propositionen (1992/93:230)
Valfrihet i skolan sådana utbildningar som till innehållet anses motsvara
gymnasieskolans utbildning på nationella eller specialutformade program.
Även om detta inte kommit till klart uttryck i 9 kap. 8 § skollagen har
Skolverket, vid yttrande om en skola skall förklaras berättigad till stöd,
krävt att de kärnämnen som enligt skollagen skall ingå i gymnasieskolans
nationella och specialutformade program finns i samma omfattning i den
fristående gymnasieskolans utbildningar. En viktig förutsättning för att
utbildningen vid en fristående gymnasieskola skall kunna jämställas med
den i den kommunala gymnasieskolan är dels att läroplanen och
kursplanerna är utformade på samma sätt, dels att kärnan av ämnen är
densamma. De fristående gymnasieskolorna är därtill skyldiga att delta i
riksomfattande prov. Dessa prov utgår från kursplanerna i den offentliga
gymnasieskolan.
Regeringen föreslår nu att bestämmelserna i skollagen ändras så att det
klart framgår att förklaring om rätt till offentligt stöd skall ges endast för
utbildningar vid en fristående gymnasieskola som motsvarar gym-
nasieskolans utbildning på nationella eller specialutformade program.
Regeringen föreslår vidare att en ytterligare förutsättning skall vara att
utbildningen innehåller de kärnämnen som anges i gymnasieförordningen.
Det bör ankomma på regeringen att utfärda bestämmelser om detta.
Kravet på kärnämnen innebär att de mål som anges för de olika kärnäm-
nena skall uppfyllas även vid en fristående gymnasieskola. Med vårt
förslag kommer utbildning i fristående gymnasieskolor att också uppfylla
de i 1 kap. 2 § första stycket sista meningen skollagen fastställda kraven
på likvärdig utbildning varhelst den anordnas i landet. Vidare ges
förutsättningar för elevernas rätt till allsidig och saklig undervisning
genom att målen för kärnämnen skall uppnås. Vårt förslag innebär även
att en konfessionellt inriktad skola skall uppnå målen för kärnämnena.
42
Betyg
Prop. 1995/96:200
Eleverna i fristående gymnasieskolor skall, enligt nuvarande bestämmelse
i förordningen (1993:884) om offentligt stöd till fristående skolor, få
betyg eller intyg över utbildningen. I sin ansökan om rätt till bidrag redo-
visar skolan efter vilka principer eleverna avses få betyg eller intyg.
Enligt utredarens förslag skall intyg som ersättning för betyg inte längre
kunna ges. Utredaren anser att det ligger ett värde i att tillämpa likvärdiga
principer för betygsättning i fristående och kommunala gymnasieskolor.
Betygen bör därför - för att vara jämförbara med dem i den offentliga
gymnasieskolan - vara mål- och kunskapsrelaterade. Flera remissinstanser
delar denna uppfattning medan Waldorfskolefederationen föreslår att nu-
varande regler bibehålls. Skolverket anser att förslaget att enbart sätta
betyg, medför att skolornas frihet begränsas genom att de i så fall tvingas
följa de fastställda betygskriterierna och därmed också de fastlagda
kursplanerna. Även ett väl utformat intyg skulle, enligt verkets mening,
fortsättningsvis kunna garantera att eleverna far sina prestationer doku-
menterade så att de kan jämföras med betyg från den offentliga gym-
nasieskolan.
De kunskaper som eleverna förvärvar i gymnasiet är bl.a. centrala för
studier på högskolenivå. Regeringen har i propositionen Tillträde till
högre utbildning m.m. (prop. 1995/96:184) föreslagit att urval till högre
utbildning till lägst en tredjedel skall ske efter betyg från gymnasieskolan.
Regeringen anser att betygsättningen i fristående gymnasieskolor bör följa
de regler som gäller för den offentliga gymnasieskolan. Detta innebär att
kraven för de olika betygen blir likvärdiga med dem som gäller i de
kommunala skolorna. Betygen behöver dock inte, som Skolverket antar,
bygga på samma kriterier som för de kommunala skolorna såvida det inte
är fråga om samma kurser. För övriga kurser skall skolan utforma egna
betygskriterier. Regeringen finner dock att ett undantag bör göras för
waldorfskolorna. Vid dessa skolor har sedan länge tillämpats ordningen
med intyg. Ett väl utformat intyg bör således även fortsättningsvis kunna
användas vid dessa skolor för dokumentation av elevernas prestationer.
Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att efter samråd med
Högskoleverket och Waldorfskolefederationen utforma principer för ett
sådant intyg.
Det bör ankomma på regeringen att utfärda de närmare bestämmelserna
om betyg.
43
Regeringens förslag: I samband med att Skolverket beslutar att
godkänna en fristående skola, skall verket pröva om skolan skall
förklaras berättigad till bidrag. Förklaring skall inte lämnas om det
skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den
kommun där skolan är belägen. Om den fristående skolans verk-
samhet förändras i sådan utsträckning att det innebär påtagliga
negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är
belägen, får Skolverket återkalla rätten till bidrag. Skolverkets
beslut om rätt till bidrag skall kunna överklagas hos allmän förvalt-
ningsdomstol.
En godkänd fristående grundskola som förklarats berättigad till
bidrag skall tilldelas bidrag av elevernas hemkommuner. Bidrag
skall ges enligt samma grunder som tillämpas för kommunens egna
grundskolor utifrån skolans åtagande och elevernas behov. Om en
elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, skall kommunen inte
vara skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Utbildningen vid en fristående grundskola som får offentligt bidrag
skall vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser. Eleverna skall
utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra
hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning.
Om en skola som får kommunalt bidrag tar ut avgifter, skall Skol-
verket besluta att skolan inte skall ha rätt till bidrag.
Friskolekommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-
ens förslag, utom att lägeskommunen föreslås utbetala hela bidraget och
få interkommunal ersättning från övriga hemkommuner. Kommittén före-
slår vidare att bidraget skall lämnas inom ramen för en treårig elevprog-
nos, som bifogas ansökan till Skolverket.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker att fristående
skolor skall tilldelas bidrag på samma grunder och enligt samma principer
som kommunens egna skolor. Flera instanser förordar en miniminivå för
bidraget. Konkurrensverket anser att förslaget skall kompletteras med
anvisningar om hur kommunens ersättning skall beräknas. Skolverket tar
inte ställning till en miniminivå.
Lärarförbundet, TCO, Botkyrka, Falu, Lunds och Skara kommuner delar
kommitténs uppfattning att en skola inte skall förklaras ha rätt till bidrag,
Prop. 1995/96:200
44
om etableringen av en ny skola medför bestående kostnadsökningar som Prop. 1995/96:200
far betydande negativa konsekvenser för andra elever i kommunen.
Friskolornas Riksförbund, Nacka kommun, RR V och Skolverket avstyrker.
Kammarrätten i Stockholm och Statskontoret anser att förslaget behöver
preciseras.
Kammarrätten i Sundsvall saknar en möjlighet för hemkommunen att
påverka bidragsnivån. Österåkers kommun påtalar risken att en kommun
med låga kostnader kan få betala mer för friskoleelever i annan kommun
än för egna elever. Svenska Kommunförbundet föreslår att varje hem-
kommun skall lämna bidrag direkt till den fristående skolan.
Merparten av remissinstanserna tillstyrker att utbildningen vid en
fristående skola som får offentligt stöd skall vara avgiftsfri för eleverna
under förutsättning av likvärdiga ekonomiska villkor.
Skälen för regeringens förslag: Nuvarande bidragsordning har inneburit
en alltför schablonmässig resurstilldelning, utan hänsyn till elevernas olika
behov eller till omfattningen av skolornas åtagande. En ovillkorlig rätt till
bidrag för alla godkända skolor kan också i vissa fall få negativa följder
för andra elever i en kommun. Därför bör ett godkännande inte auto-
matiskt medföra rätt till bidrag.
Vårt förslag innebär att Skolverket i samband med godkännandet skall
pröva frågan om rätt till bidrag. Huvudregeln bör dock vara att en skola
som godkänts också skall förklaras ha rätt till bidrag. Om en kommun
hävdar att etableringen av den fristående skolan kommer att innebära
påtagliga negativa följder för skolväsendet i kommunen, skall Skolverket
särskilt pröva frågan om rätt till bidrag. Skäl för att en skola skall kunna
förklaras inte ha rätt till bidrag skall vara, att etableringen av en ny
bidragsberättigad fristående skola medför påtagliga negativa följder för
skolväsendet i den kommun där skolan är belägen. Det torde i första hand
vara frågan om påverkan på grundskoleverksamheten, men det kan hända
att också andra delar av skolväsendet påverkas, t.ex. särskolan. Valfriheten
för vissa elever får inte inskränka andra elevers frihet att välja att gå i en
skola nära hemmet. Med påtagliga negativa följder avses t.ex. om till-
komsten av en fristående skola medför att en landsorts- eller glesbygds-
kommun tvingas att lägga ned en redan befintlig skola och detta medför
att avståndet till närmaste skola avsevärt ökar för elever i någon del av
kommunen. Glesbygdsskolor har ett stort värde för den omgivande
bygden, dess livskraft och utvecklingsmöjligheter. Därför kan det inte
anses rimligt att ge bidragsrätt till en ny skola, om detta samtidigt medför
att en glesbygdsskola måste avvecklas. I små kommuner kan etableringen
av en fristående skola påverka kommunens skolorganisation och medföra
betydande kostnadsökningar, som är bestående. I en del fall kan inrättan-
det av en fristående skola leda till ökade kostnader för kommunen till
följd av att skolverksamhet bedrivs i mindre effektiv omfattning och med
lågt kapacitetsutnyttjande. Överkapacitet kan i vissa fall komma att bestå
på lång sikt. t.ex. i det fall en fristående skola bildas av en kommunal
skola som skall avvecklas. I sådana fall motverkas kommunens ansträng-
ningar att upprätthålla en kostnadseffektiv skolorganisation, vilket minskar
resurserna för övriga elever i kommunen. Regeringen anser att det skall
ankomma på lägeskommunen att påvisa att de negativa följderna har
bestående karaktär och är så påtagliga att bidrag inte bör ges. Det
ankommer på Skolverket att göra en helhetsbedömning av följderna för
skolväsendet i kommunen och att därvid inte endast se till de ekonomiska
konsekvenserna.
Skolverkets beslut om rätt till bidrag skall kunna överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Regeringen vill i det följande redovisa några argument som framförts
mot det föreslagna bidragssystemet och också bemöta dessa.
Några remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Stockholms län och Konkur-
rensverket. menar att kommunen har dubbla roller, dels som finansiär,
dels som utövare av samma verksamhet. Det kan innebära en intressekon-
flikt, då kommunen som myndighet skall fördela pengar till fristående
skolor som i praktiken konkurrerar med den kommunala skolan om
eleverna. Enligt remissinstanserna kan man därför inte bortse från risken,
att kommunen gynnar egna skolor framför fristående skolor. Likaså finner
länsstyrelsen grunderna för bidragsgivningen osäkra, vilket är olämpligt
ur både rättssäkerhets- och konkurrenssynpunkt. Det blir med det före-
slagna systemet i praktiken omöjligt för en fristående skola att i förväg
räkna ut bidragets storlek.
Flera remissinstanser uttrycker en oro över att bidragets storlek kan
komma att avgöras av kommunalt godtycke och förespråkar därför en
miniminivå för bidraget. Regeringen anser att det är av största vikt att slå
vakt om varje elevs rätt till en likvärdig utbildning varhelst den anordnas.
För att elever i fristående skolor skall kunna få en likvärdig utbildning
med den som ges i kommunens egna skolor skall elevernas behov, oavsett
skola, bedömas på ett likvärdigt sätt. Ett schabloniserat bidrag skulle
innebära en betydande risk för att miniminivån uppfattas som såväl golv
som tak för bidragsgivningen. Regeringens förslag innebär en i lag
reglerad skyldighet för kommunerna att ge en fristående skola bidrag
enligt samma grunder som tillämpas för kommunernas egna skolor. Det
innebär att kommunerna skall beakta den fristående skolans samlade kost-
nader utifrån skolans åtaganden och elevernas behov. Således medför för-
slaget likvärdiga villkor och ger möjligheter att ta hänsyn till elevernas
varierande behov. Förslaget är också i överensstämmelse med den
decentraliserade målstyrningen, som gäller för skolväsendet i övrigt.
För att kommunala och fristående skolor skall behandlas likvärdigt
måste de enligt regeringens uppfattning också inordnas i samma resursför-
delningssystem. Vi förutsätter att kommunerna utvecklar tydliga regler för
sin resursfördelning som går att utvärdera. Många kommuner har i dag ett
resursfördelningssystem med grundbidrag och tilläggsbidrag. Grund-
bidraget är avsett att täcka de normala kostnaderna för skolverksamheten.
Tilläggsbidrag kan exempelvis utgå för elever med funktionshinder, elever
som behöver stödundervisning och för hemspråksundervisning. Vissa
kommuner har även resursfördelningsmodeller som omfattar ett bidrag
grundat på socioekonomiska förhållanden i respektive skolas upptagnings-
område. Vårt förslag innebär att de fristående skolorna inordnas i samma
resursfördelningssystem som de kommunala skolorna med t.ex. grund-
Prop. 1995/96:200
46
bidrag för alla elever och tilläggsbidrag for elever med särskilda behov. Prop. 1995/96:200
Regeringen förutsätter att kommunen beaktar att den fristående skolan har
vissa högre kostnader till följd av skillnaden i huvudmannaskap, t.ex. vad
gäller mervärdesskatt. En särskild ersättning utges därför till kommuner
och landsting i syfte att förhindra konkurrenssnedvridning inom de mer-
värdesskattefria områdena, exempelvis utbildning. Denna ersättning läm-
nas i samband med upphandling av tjänster från, eller bidragsgivning till,
näringsidkare som inte är skattskyldiga till moms och därför inte kan göra
avdrag för sina momskostnader. Den särskilda ersättningen uppgår till sex
procent av det bidrag/ersättning kommunen betalar.
Med vårt förslag till bidragsmodell skapas möjligheter till öppna
diskussioner mellan kommunen och den fristående skolan. Modellen ger
förutsättningar för att alla elever får tillgång till likvärdiga resurser. Det
är också angeläget att redan från början försöka bygga in goda relationer.
Modellen uppmuntrar till samarbete, vilket kan komma hela skolverksam-
heten till godo.
För att den fristående skolan skall ha rimliga förutsättningar för sin
planering i ett längre perspektiv är det nödvändigt att skolan får insyn i
hur bidraget beräknas; det bör sålunda vara möjligt för den fristående
skolan att utifrån elevantalet göra en preliminär uppskattning av bidraget
för kommande år.
Friskolekommitténs förslag att lägeskommunen skall betala bidraget
utan möjlighet för hemkommunen att kunna påverka ersättningens storlek
kan ses som ett intrång i den kommunala självbestämmanderätten, vilket
också påpekats av en del remissinstanser. Regeringen anser därför att
nuvarande regler skall behållas, dvs. en godkänd fristående grundskola
skall tilldelas bidrag av elevens hemkommun.
Regeringen finner inte anledning att reglera de fristående skolornas
möjligheter att utöka sitt elevantal så som utredningen föreslår. Vi anser
att bidrag skall lämnas för skolans faktiska elevantal. Om förutsätt-
ningarna för godkännandet kraftigt förändras, exempelvis att skolans
elevantal väsentligt kommer att överskrida det antal som i ansökan
angivits för fullt utbyggd verksamhet, kan det finnas anledning för Skol-
verket att återkalla rätten till bidrag. Lägeskommunen skall i sådant fall
kunna - under åberopande av att förändringen leder till påtagliga negativa
följder - hos Skolverket begära att rätten till bidrag återkallas. Skolverket
skall då endast pröva bidragsfrågan, inte godkännandet i sig.
En kommun har ett övergripande ansvar för planering av skolväsendet
och att ta emot alla elever i kommunen samt att sörja för skolskjuts, men
en fristående skola har inte dessa skyldigheter. Eftersom kommunerna för
övrigt skall tilldela bidrag på samma grunder och enligt samma principer
som gäller för kommunernas egna skolor, skall bidrag utbetalas till de
fristående skolorna på sådant sätt att de kan driva sin verksamhet på
likvärdiga villkor med kommunernas skolor. En fristående skola far häri-
genom samma planeringsförutsättningar som kommunens skolor. De när-
mare regler som emellertid kan behövas om utbetalning m.m. avses bli
meddelade av regeringen som verkställighetsföreskrifter.
I avsnitt 6.1.2 föreslås att en fristående skola inte skall vara skyldig att 47
ta emot en elev, om mottagandet medför betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter för skolan. I konsekvens med detta förslag anser Prop. 1995/96:200
vi att en kommun inte skall vara skyldig att lämna bidrag för särskilt stöd,
om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd och detta skulle
medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter upp-
står för skolan.
För att en nystartad skola skall ha rätt till bidrag gäller att skolan skall
ha ansökt om att bli godkänd före den 1 april kalenderåret innan
bidragsåret börjar. Eftersom vi, när det gäller det nya bidragssystemet,
inte föreslår några bestämmelser om bidragsår, måste bestämmelsen om
ansökningsdatum ändras. Kopplingen bör i stället göras till det kalenderår
då skolan startar. Det finns skolor som endast är godkända för under-
visning i vissa årskurser och som sedan ansöker om att bli godkända för
undervisning i ytterligare årskurser. Viss tveksamhet har rått om be-
stämmelsen om ansökningsdatum skall tillämpas i dessa fall. Bestämmel-
sen om ansökningstid har tillkommit för att underlätta kommunernas
planering. Om en skola avser att utöka sitt åtagande med undervisning i
fler årskurser än tidigare, kan en kommun behöva tid för att anpassa sitt
skolväsende till den nya situationen. Därför föreslår vi att bestämmelsen
om ansökningsdatum även skall gälla i sådana situationer.
I 4 kap. 8 a § skollagen finns bestämmelser om mottagande i en
kommuns grundskola av en elev från en annan kommun, för vars
utbildning kommunen inte är skyldig att sörja. I sådana fall har en kom-
mun rätt att få ersättning för elevens utbildning från elevens hemkommun.
Om inte de berörda kommunerna kommer överens om annat, skall
ersättningen motsvara den genomsnittliga kostnaden per elev i hem-
kommunens grundskola det pågående kalenderåret på den årskurs som
eleven tillhör. Hemkommunen får dock göra ett avdrag som uppgår till
högst 25 procent från den framräknade genomsnittskostnaden. Ersätt-
ningen när man inte kommer överens har således varit densamma som för
elever i fristående skolor.
Som en konsekvens av ändringarna av bidrag till fristående grundskolor
bör ersättningen som avser mottagande av elever i andra hand också
ändras så att den även fortsättningsvis överensstämmer med bidrags-
reglerna för fristående grundskolor.
Avgifter
Vårt förslag, att en fristående skola skall få likvärdiga bidrag med
kommunens egna grundskolor, medför att en fristående skola som får
offentligt bidrag inte bör ha rätt att ta ut någon elevavgift utöver vad som
accepteras i den offentliga skolan. Om en fristående skola som uppbär
bidrag på samma grunder som kommunens skolor därutöver skulle ha rätt
att ta ut avgifter, skulle detta innebära att de olika skolorna inte får arbeta
på likvärdiga villkor. Vi föreslår att‘Utbildningen i en fristående skola,
som tilldelas offentligt bidrag, skall vara avgiftsfri för eleverna och att de
utan kostnad skall ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra
hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten bör - 48
i likhet med vad som gäller för kommunala skolor - endast få förekomma
enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Prop. 1995/96:200
Skolverket framhåller att ca 40 skolor för närvarande tar ut elevavgifter.
Enligt verkets mening är det befogat att ha en övergångsperiod, som gör
det möjligt för berörda skolor att successivt anpassa sig till de nya
villkoren. Vi delar Skolverkets syn i denna fråga. Dessa skolor bör därför
få en övergångsperiod på ett år.
Om en fristående skola som får kommunalt bidrag tar ut avgifter utöver
vad som accepteras i den offentliga grundskolan, skall Skolverket besluta
att skolan inte skall ha rätt till bidrag.
Kostnadskonsekvenser
Regeringen bedömer att kommunerna inte kommer att få förändrade
kostnader med anledning av föreliggande förslag, vilket innebär att
reglering i enlighet med finansieringsprincipen inte skall göras.
49
4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 200
7.2.1 Rätt till bidrag
Regeringens förslag: Skolverket skall besluta om en fristående
gymnasieskola skall förklaras berättigad till bidrag. I konsekvens
med detta är det också Skolverket som skall besluta om återkallande
av förklaringar om rätt till bidrag.
Ansökan om att en fristående gymnasieskola för viss utbildning
skall förklaras berättigad till bidrag skall lämnas direkt till Skol-
verket, som begär in kommunernas yttranden.
Skolverkets beslut om förklaring om rätt till bidrag respektive
återkallande av sådan förklaring skall kunna överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Skolverkets beslut om att förklara en fristående skola berättigad till
bidrag bör innebära att studiestöd kommer att kunna lämnas till
eleverna vid en sådan skola. Regeringen föreslås få ett bemyn-
digande att meddela föreskrifter om detta.
Utredarens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag utom vad
gäller inhämtande av yttranden från berörda kommuner och om att
beslutet skall avse ett visst antal elever.
Remissinstanserna: Majoriteten av instanserna tillstyrker att Skolverket
skall besluta om rätt till bidrag. Förslaget att beslutet om bidrag skall avse
ett visst antal elever avstyrks med undantag för kommunerna, som till-
styrker. Flertalet kommuner är positiva till kommunernas yttranderätt.
Skälen för regeringens förslag: Beslutsprocessen om rätt till offentligt
stöd för en fristående gymnasieskola bör förenklas. Regeringen föreslår
därför att ansökan skall lämnas direkt till Skolverket som också skall fatta
beslut om bidrag. I enlighet med rådande förvaltningspolitiska inriktning
bör denna typ av ärenden beslutas av myndighet, samtidigt som regering-
en bör avlastas denna typ av löpande ärenden. Vi anser det viktigt att
såväl lägeskommunen som närliggande kommuner också i fortsättningen
får tillfälle att yttra sig över ansökningen. Vi menar dock, till skillnad från
utredaren och i likhet med många remissinstanser, att detta inte skall vila
på lägeskommunen. I stället skall det ankomma på Skolverket att inhämta
yttranden från respektive kommun. Det överensstämmmer också med
synpunkter som framförts av flera kommuner. Genom att Skolverket
samtidigt inhämtar yttranden från alla berörda kommuner kan också tiden
för beredningen kortas. Varje kommun får på så sätt också längre
beredningstid, en betydelsefull faktor som understrukits av Svenska
Kommunförbundet. Det bör ankomma på regeringen att meddela
Prop. 1995/96:200
50
bestämmelser om detta.
Enligt skollagen skall förklaring om rätt till offentligt stöd inte lämnas
för utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för gymna-
sieskolan inom det offentliga skolväsendet i regionen, även om utbild-
ningen kvalitativt uppfyller villkoren. Av kommunernas yttranden bör
därför framgå dels värdet av den fristående gymnasieskolans planerade
utbildning i förhållande till befintliga gymnasieutbildningar i kommunen,
dels bestående effekter som utbildningen bedöms få på den kommunala
gymnasieskolan. Den regionala bedömningen som nu görs av länsstyrelsen
upphör enligt förslaget. Skolverket skall i stället i sin prövning tillämpa
ett helhetsperspektiv på gymnasieutbildningen i lägeskommunen och i när-
liggande kommuner.
Gymnasieskolan är en mer komplex skolform än grundskolan. Det
fordras ett stort elevunderlag för att upprätthålla en gymnasieskola med
ett brett utbud av program och grenar förenade med en hög kvalitet i
utbildningen. Långt ifrån alla kommuner har därför en egen gymnasie-
skola. utan gymnasieutbildning sker inom ramen för samverkansavtal med
andra kommuner. Det är därför nödvändigt att bedömningen även i fort-
sättningen görs i ett vidare perspektiv än den enskilda kommunens.
Elevplatser
Till skillnad från utredaren anser vi det däremot inte nödvändigt att
beslutet avser ett visst antal elevplatser. Det bör räcka att i ansökan anges
det beräknade elevantalet vid fullt utbyggd organisation. Det bör vara
naturligt att en eventuellt större utökning av elevantalet sker i samråd med
lägeskommunen. Det är vidare inte ovanligt att intagning till den fri-
stående gymnasieskolan sker samordnat med lägeskommunens intagnings-
nämnd. Om förutsättningarna för godkännandet kraftigt förändras, kan det
vara anledning för Skolverket att återkalla rätten till bidrag som framgått
i avsnitt 7.1. En bestämmelse om detta tas in i skollagen.
Återkallande av beslut och rätt att överklaga
Om en fristående gymnasieskola inte längre uppfyller kraven för att få
bidrag och bristerna inte avhjälps eller skolan trots påpekande inte iakttar
sina skyldigheter att delta i uppföljning och utvärdering kan regeringen -
enligt nu gällande ordning - besluta att återkalla förklaringen om rätt till
bidrag. I konsekvens med att Skolverket föreslås besluta om att förklara
en fristående gymnasieskola berättigad till bidrag bör Skolverket också
besluta om återkallelse.
Beslut om att förklara en fristående gymnasieskola berättigad till bidrag
eller beslut om återkallande av rätt till sådant bidrag skall kunna över-
klagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prop. 1995/96:200
51
Närmare om följder för skolväsendet
Prop. 1995/96:200
Förslaget att Skolverket skall besluta om rätt till bidrag innebär en ny
uppgift för verket, som i dag i sitt yttrande endast bedömer om utbild-
ningen kan anses motsvara den i den kommunala gymnasieskolan.
Regeringen finner det viktigt att klarare regler om villkoren ges när nu
den samlade bedömningen av såväl nya utbildningars kvalitet som effekter
på den offentliga gymnasieskolan föreslås bli överförda till Skolverket. De
förslag som lämnats i det föregående om kärnämnen skall ses mot bl.a.
den bakgrunden. I sammanhanget är det också nödvändigt att något beröra
vad som bör ingå i bedömningen påtagligt negativ inverkan på den kom-
munala gymnasieskolan.
Det är nödvändigt att väga in såväl kvantitativa som kvalitativa
aspekter i bedömningen av om rätt till stöd skall ges för en fristående
gymnasieskola. Alla elevers rätt till valfrihet och till likvärdig utbildning
av hög kvalitet bör vara utgångspunkten vid bedömningen. Av intresse är
att se om etablering av den fristående gymnasieskolan medför att
kommunens eller en samverkande kommuns möjligheter att erbjuda t.ex.
alla inriktningar av ett nationellt program kraftigt begränsas eller om
nämnda etablering helt rycker undan förutsättningen för den kommunala
gymnasieskolan att fortsätta att erbjuda aktuellt program. Dock bör sam-
verkan mellan den fristående och den kommunala gymnasieskolan kunna
motverka att elevernas valmöjlighet i vissa enstaka ämnen begränsas.
Vidare bör en bedömning göras av de kvalitativa följderna av en
etablering. t.ex. om den fristående gymnasieskolan tillför något till det
samlade utbildningsutbudet, t.ex. om den har ett utbildningsinnehåll som
inte finns i den kommunala gymnasieskolan.
På samma sätt är det viktigt att bedöma vilka ekonomiska konsekvenser
en nyetablering av en fristående gymnasieskola får på skolväsendet.
Omfattningen av negativa ekonomiska effekter är olika på kort respektive
lång sikt. Kommunens storlek och storleken på kommunens gymnasie-
organisation har också betydelse i sammanhanget. Bedömningen om en
ny fristående gymnasieskola beräknas ge påtagliga negativa följder skall
avse förhållandet på lång sikt. Regeringen anser att det skall ankomma på
lägeskommunen eller närliggande kommuner att påvisa att de negativa
följderna är så påtagliga att bidrag inte skall ges.
Ansökan om enbart statlig tillsyn
En ansökan om att en fristående skola enbart skall ställas under statlig
tillsyn skall lämnas in till Skolverket. Skolverkets beslut om enbart rätt
till statlig tillsyn respektive återkallande av sådant beslut skall inte kunna
överklagas. Regeringen avser, i likhet med vad som tidigare gällt, att
meddela bestämmelser om detta i förordningsform.
52
Studiestöd
Prop. 1995/96:200
Av 3, 4 och 7 kap. studiestödslagen (1973:349) framgår att studiehjälp,
studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd utgår till studerande vid de
läroanstalter och utbildningar som regeringen bestämmer. Sådana läro-
anstalter och utbildningar upptas i bilagan till studiestödsförordningen
(1973:418). Den nuvarande regleringen innebär att elever vid en fristående
skola automatiskt blir berättigade till studiestöd när regeringen förklarar
skolan berättigad till bidrag eller ställer den under statlig tillsyn.
Enligt vårt förslag skall Skolverket besluta om en fristående gym-
nasieskola skall förklaras berättigad till bidrag eller ställas under statlig
tillsyn. Som en konsekvens av detta bör Skolverkets beslut då samtidigt
innebära att studiestöd kan lämnas till eleverna i utbildning vid en sådan
fristående gymnasieskola. Bestämmelserna i studiestödslagen om vem som
bestämmer vid vilka läroanstalter och utbildningar som studerande kan få
studiehjälp bör därför ändras. Regeringen föreslår således att 3 kap. 1 §,
4 kap. 1 § och 7 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349) ändras så att
studiehjälp, studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd utgår till studerande
vid de läroanstalter och utbildningar som bestäms av regeringen eller den
myndighet som regeringen utser.
53
7.2.2 Bidragsgivning och utbetalning
Prop. 1995/96:200
Regeringens förslag: Nuvarande regler i 9 kap. 9 § skollagen med
närmare bestämmelser om beräkning av bidrag och utbetalning
slopas.
Utredarens förslag: Utredaren föreslår att bidragsnivån i första hand skall
fastställas i överenskommelse mellan kommunen och den fristående
gymnasieskolan. Lägeskommunen föreslås svara för överläggningarna och
därvid fastställa bidragsnivån för samtliga bidragsberättigade elever i sko-
lan. Om lägeskommunen och den fristående gymnasieskolan inte kommer
överens om annat skall bidraget beräknas med utgångspunkt i skolans
faktiska kostnader, baserat på skolans åtaganden och elevernas behov.
Beräkningen skall ske på samma grunder och enligt samma principer som
kommunen tillämpar i fråga om kostnader för elever som går i ett
motsvarande program i en kommunal skola. När det gäller utbildningar
motsvarande Naturbruks- och Omvårdnadsprogrammet föreslås att skolan
och lägeskommunen skall samråda med landstinget innan bidragsnivån
fastställs. Nuvarande regler för utbetalning skall gälla oförändrade.
Remissinstanserna: Många remissinstanser är positiva till grundprincipen
om likvärdiga ekonomiska villkor. Förslaget att bidragsnivån i första hand
bör fastställas genom överläggningar mellan fristående skola och kommun
förordas av huvuddelen av kommunerna, men de motsätter sig att ersätta
skolans faktiska kostnader om överenskommelse inte nås. Flertalet
kommuner är kritiska mot att lägeskommunen skall fastställa en bidrags-
nivå som är normerande för övriga hemkommuner. Man anser att
överläggningarna skall ske mellan skolan och respektive elevs hem-
kommun. Svenska Kommunförbundet menar att en ordning där läges-
kommunen kommer överens med skolan om ett belopp som skall gälla
även andra elevers hemkommuner, innebär ett intrång i varje kommuns
självbestämmande.
Ett stort antal instanser förespråkar någon form av minimibelopp som
fastställs av regeringen, i den händelse att skolan och kommunen inte
kommer överens.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen - som har förståelse för
remissinstansernas invändningar - föreslår ingen förändring av nuvarande
regler. Detta innebär att den fristående gymnasieskolan och elevernas
respektive hemkommuner i första hand skall komma överens om nivån för
bidraget till skolan. Om de inte kommer överens skall hemkommunen er-
lägga det belopp som regeringen föreskrivit.
Regeringen vill dock understryka vikten av att överläggningar sker, så
att elevernas behov och utbildningens krav kan tillgodoses. Det är rimligt
54
att överläggningarna sker på grundval av den fristående gymnasieskolans
beräknade kostnader för utbildningen jämfört med kommunens kostnader
för motsvarande utbildning i den kommunala gymnasieskolan eller den
utbildning som kommit till stånd genom samverkansavtal (interkommunal
ersättning). Rätten till ersättning från elevernas hemkommuner är i första
hand avsedd för kostnader för utbildningen. Regeringen förutsätter att
kommunen beaktar att den fristående skolan har vissa högre kostnader till
följd av skillnaden i huvudmannaskap, t.ex. vad gäller mervärdesskatt. En
särskild ersättning utges därför till kommuner och landsting i syfte att
förhindra konkurrenssnedvridning inom de mervärdesskattefria områdena,
exempelvis utbildning. Denna ersättning lämnas i samband med upp-
handling av tjänster från, eller bidragsgivning till, näringsidkare som inte
är skattskyldiga till moms och därför inte kan göra avdrag för sina
momskostnader. Den särskilda ersättningen uppgår till sex procent av det
bidrag/ersättning kommunen betalar.
Regeringen föreslår, i likhet med vad som föreslagits avseende
fristående grundskolor, att reglerna i 9 kap. 9 § skollagen för beräkning
och utbetalning av bidrag slopas. De närmare regler om utbetalning av
bidrag m.m. som behövs avses bli meddelade av regeringen som
verkställighetsföreskrifter. Det kan dock nämnas att detta inte avses inne-
bära någon ändring i sak av nuvarande regler.
Prop. 1995/96:200
55
Regeringens förslag: Den kommun där den fristående skolan är
belägen skall ha rätt till insyn i verksamheten hos en fristående
skola som far offentligt stöd. Detta gäller dock inte en internationell
skola.
Fristående skolor som får offentligt stöd skall vara skyldiga att
delta i den kommunala uppföljningen och utvärderingen av skolan
i den utsträckning som lägeskommunen bestämmer.
Friskolekommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Utredarens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag utom när
det gäller kommunal uppföljning och utvärdering. Enligt utredaren bör en
fristående gymnasieskola delta i den kommunala uppföljningen och utvär-
deringen i den utsträckning som kommunen och den fristående gymnasie-
skolan kommer överens om.
Remissinstanserna:
Likvärdig utbildning på lika villkor (SOU 1995:109)
Svenska Kommunförbundet delar uppfattningen att insyn är nödvändig för
en bedömning av den fristående skolans resursbehov. Majoriteten av
kommunerna tillstyrker att kommunen skall ha rätt till insyn och att
skolorna skall vara skyldiga att delta i kommunal uppföljning och
utvärdering. Flera remissinstanser t.ex. Länsstyrelsen i Stockholms län,
Friskolornas Riksförbund och SAF avstyrker förslaget om insyn av
konkurrensskäl. Av samma skäl avstyrks förslaget om uppföljning och
utvärdering av t.ex. Konkurrensverket och Skolverket.
Fristående gymnasieskolor (SOU 1995:113)
I stort sett samtliga remissinstanser tillstyrker att Skolverket skall ha
fortsatt ansvar för tillsyn samt nationell uppföljning och utvärdering.
Delade meningar råder däremot om förslaget att lägeskommunen skall ha
rätt till insyn. Nacka kommun, Länsstyrelserna i Stockholms och Öster-
götlands län, Friskolornas Riksförbund, Waldorfskolefederationen m.fl.
Prop. 1995/96:200
56
motsätter sig förslaget om lägeskommunens rätt till insyn. Andra t.ex. Prop. 1995/96:200
Örebro kommun framhåller det riktiga i att så sker men att det naturligtvis
inte får betyda att lägeskommunens insyn syftar till att begränsa skolans
möjligheter att genomfora sin undervisning.
Skälen för regeringens förslag: Fristående skolor står under tillsyn av
Skolverket och skall delta i den nationella uppföljning och utvärdering
som Skolverket bedriver. Skolverket skall utöva tillsyn över hur skolorna
uppfyller skollagens och läroplanens krav. Utbildningens resultat i alla
dess delar bör stå i fokus för tillsynen. Stor vikt bör även fastas vid
kraven på lärares kompetens. Elevernas rätt till utbildning av god kvalitet
kräver att tillsynen som hittills dels inriktas mot förutsättningarna för en
likvärdig utbildning, dels inriktas mot hur skolan uppnår målen för
utbildningen.
När Skolverket utövar tillsyn vid en fristående skola redovisas resultatet
av tillsynen i en rapport. Samtidigt som rapporten fastställs fattar
Skolverket ett beslut, av vilket det antingen framgår att skolan i fråga
alltjämt uppfyller villkoren för godkännande eller att skolan i visst/vissa
avseende(n) inte uppfyller villkoren. I det senare fallet får skolan åter-
komma till Skolverket med skriftligt besked om vilka åtgärder skolan
avser att vidta för att avhjälpa de påtalade bristerna. Om skolan inte rättar
till bristerna återkallas godkännandet.
Skolverkets tillsyn över fristående skolor syftar till att garantera
föräldrar och elever, som väljer en fristående skola, att skolans utbildning
motsvarar de kvalitetskrav som respektive läroplan förutsätter.
I och med att antalet fristående skolor ökar och att det nu föreslås att
kraven för godkännande skärps, blir det också naturligt att Skolverket i
sin tillsyn, i större utsträckning än hittills, kommer att få anledning att
återkalla beslut om godkännande. För att kunna garantera att eleverna får
en likvärdig utbildning som svarar mot statens krav bör Skolverket i sin
tillsyn särskilt ge akt på om skolan bedriver sin verksamhet i enlighet
med skollagens och läroplanernas värdegrund och allmänna mål. Skol-
verket bör i sin bedömning kunna använda sig av samtliga tillgängliga
uppgifter för att avgöra om undervisningen i den fristående skolan
överensstämmer med den värdegrund som skall förmedlas i det offentliga
skolväsendet. Om Skolverket i sin tillsyn finner att undervisningen i den
fristående skolan inte lever upp till dessa krav, skall beslutet om
godkännande återkallas. Skolverket bör också i sin tillsyn särskilt noga ge
akt på huruvida skolan är öppen för alla. Om Skolverket finner att skolan
tillämpar urvalsmetoder som inte är förenliga med principen om öppenhet
skall detta föranleda att godkännande återkallas. Likaså kan givetvis
bristande lärarkompetens leda till att skolans godkännande respektive rätt
till bidrag återkallas. Tillsynen bör utövas i form av både föranmälda och
oanmälda besök på de fristående skolorna. Ett sådant förfarande kan vara
ett effektivt sätt att kontrollera att skolan verkligen lever upp till de
statliga kraven. Genom att tillsynen vilar på en instans, Skolverket, kan
kraven på rättssäkerhet uppfyllas, så att tillsynen sker på ett enhetligt sätt 57
och att enhetliga bedömningsgrunder tillämpas över hela landet.
Regeringen ser det som väsentligt att den kommun där skolan är
belägen har insyn i verksamheten. Denna insyn är en förutsättning för att
kommunen skall kunna göra en rättvis bedömning av skolans bidrags-
behov grundat på skolans åtaganden och elevernas behov. Den kommu-
nala insynen innebär också en garanti för att offentliga medel för
utbildning används för avsedda ändamål. Genom att kommunen har insyn
i den fristående skolan kan förståelsen för den fristående skolans särart
och förutsättningar fördjupas samtidigt som förutsättningarna bör öka för
en dialog kring möjligheterna till en för båda parter meningsfull sam-
verkan. Sådan samverkan bör t.ex. vara möjlig vad gäller speciella lokaler,
idrottsanläggningar, hemspråksundervisning, skolhälsovård, viss admini-
stration etc. Ett samarbete mellan kommunala och fristående skolor kan
också stimulera den pedagogiska utvecklingen genom fortbildnings-
samarbete med utbyte av pedagogiska erfarenheter och idéer.
Regeringen föreslår att den kommun där en fristående skola är belägen
skall ha rätt till insyn i den fristående skolans verksamhet. Om en
kommun i samband med sin insyn finner anledning att ifågasätta om den
fristående skolan lever upp till kraven för sitt godkännande, får kommu-
nen hänskjuta frågan till Skolverket som prövar om tillsyn skall genom-
föras.
Regeringen anser att fristående skolor som får offentligt stöd, skall vara
skyldiga att delta i den kommunala uppföljningen och utvärderingen av
skolan i den utsträckning som lägeskommunen finner erforderlig.
Kommunen förutsätts därvid ta speciell hänsyn till den fristående skolans
pedagogiska särart. Härigenom kan alla skolor i en kommun jämföras,
vilket är en förutsättning för en verklig valfrihet. Kommunal uppföljning
och utvärdering av fristående skolor skall ses som ett stöd för elevernas
rätt till en likvärdig utbildning. De fristående skolornas skyldighet att
delta i kommunal uppföljning och utvärdering syftar inte till att likrikta
skolorna utan till att göra alternativen tydliga och till att underlätta valet
mellan dessa alternativ för elever och vårdnadshavare.
Prop. 1995/96:200
58
Prop. 1995/96:200
Regeringens förslag: Ingen som är eller har varit verksam vid en
fristående skola som avses i 9 kap. skollagen skall obehörigen få
röja vad han eller hon i den elevvårdande verksamheten har fått
veta om någons personliga förhållanden eller uppgift i ärende om
tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare
studier.
Friskoiekommitténs och utredarens förslag: Överensstämmer med
regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 7 kap. 9 § sekretesslagen
(1980:100) gäller sekretess inom det offentliga skolväsendet för vissa
uppgifter om i huvudsak enskildas personliga förhållanden. Fristående
skolor omfattas inte av offentlighetsprincipen och sekretesslagen är inte
tillämplig på deras verksamhet. Enligt regeringens mening är det otill-
fredsställande att den som är verksam eller har varit verksam vid en fri-
stående skola inte omfattas av lagstadgad tystnadsplikt. En bestämmelse
som i allt väsentligt motsvarar vad som gäller i det allmännas verksamhet
bör införas i skollagen. Fristående skolor definieras i skollagen som skolor
som - vid sidan av de skolformer som anordnas av det allmänna -
anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer. De bestämmelser
som finns i skollagen om fristående skolor omfattar inte alla skolor som
kan falla in under definitionen. För att bl.a. undvika gränsdragnings-
problem bör bestämmelsen om tystnadsplikt endast avse sådana skolor
som omfattas av 9 kap. skollagen.
59
Prop. 1995/96:200
Regeringens förslag: Regeringen får medge att en internationell
skola tar emot andra elever än sådana som skolorna är avsedda för.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 9 kap. 5 § skollagen får skolplik-
tiga barn som endast under kortare tid bor i Sverige eller som har andra
skäl att få utbildning i en internationell skola, fullgöra sin skolplikt i en
sådan skola, om skolan är godkänd för ändamålet av Skolverket.
För godkännande krävs att skolans utbildning som helhet betraktad är
likvärdig med grundskolans. Skolan skall förmedla kunskaper och
färdigheter som underlättar fortsatt skolgång utomlands. Undervisning i
svenska språket och om svenska förhållanden skall meddelas i den
omfattning som de i landet för kortare tid bosatta eleverna behöver. De
internationella skolorna omfattas inte av det bidragssystem som riksdagen
beslutade om år 1992. De har inte rätt till bidrag från kommunerna, utan
de får statsbidrag i särskild ordning.
För närvarande finns sex internationella skolor: British Primary School
i Danderyd. Bladins skola i Malmö och i Stockholm International School
of Stockholm. Lycée Franfais Saint Louis. The Tanto School samt Tyska
skolan.
Lycée Franqais Saint Louis
Lycée Framjais Saint Louis omfattar samtliga stadier från förskola till
gymnasium. Den grundades 1952 som en särskild avdelning inom Franska
skolan men övergick 1962 till att bli en självständig stiftelse. Skolan följer
den franska läroplanen och undervisningen sker på franska. Därtill
kommer undervisning i svenska, svensk geografi, historia och samhälls-
kunskap. Skolan har ca 350 elever. Omkring 70 procent av eleverna är
stadigvarande boende i Sverige.
Tyska skolan
Den nuvarande Tyska skolan öppnades 1953. Skolan följer de kulturpo-
litiska riktlinjer som Tyskland rekommenderar för en bikulturell skola
(Begegnungsschule). En Begegnungsschule är en skola där två språk och
kulturer möts. Båda språken undervisas som modersmål upp till den tyska
60
studentexamen. Skolan är komplett utbyggd från förskola till gymnasium. Prop. 1995/96:200
Ca 500 elever finns varav ungefar två tredjedelar är stadigvarande boende
i Sverige.
Överväganden
Skolverket har vid genomförd tillsyn över utbildningen vid Lycée
Franfais Saint Louis respektive Tyska skolan våren 1994 konstaterat, att
skolorna väl uppfyller kraven för godkännande av en internationell skola
för skolpliktiga elever. Däremot står skolornas elevrekrytering i strid med
bestämmelsen i 9 kap. 5 § skollagen, eftersom skolorna även tar emot
barn som stadigvarande bor i Sverige.
Skolorna har därefter undersökt möjligheterna att i stället bli godkända
som fristående skolor enligt 9 kap. 2 § skollagen och ansökt om att bli
godkända som sådana skolor. Ansökningarna har senare återtagits,
eftersom de båda skolorna inte anser sig kunna uppfylla kraven på att en
fristående skola i huvudsak skall följa svensk läroplan.
Både Lycée Fran^ais Saint Louis och Tyska skolan har som framgått
lång tradition i Sverige. Dessa skolor bör kunna fortsätta att existera som
internationella skolor. Enligt regeringens uppfattning ligger det ett värde
i att kunna erbjuda även ett antal elever, som stadigvarande bor i landet,
en sådan internationellt inriktad utbildning. Vi föreslår därför att ett tillägg
görs till skollagens 9 kap. 5 §, som ger regeringen rätt att medge att en
internationell skola får ta emot andra elever än sådana som avses i första
meningen. Det kan bli aktuellt att i sådana fall bestämma att denna rätt
skall avse ett visst antal elever.
61
Regeringens förslag: Skolverket skall förklara en fristående
särskola respektive en fristående gymnasiesärskola berättigad till
bidrag. Sådan förklaring skall inte lämnas om skolans verksamhet
skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i
lägeskommunen eller, när det gäller fristående gymnasiesärskolor,
även i närliggande kommuner. En förklaring om rätt till bidrag skall
kunna återkallas, om skolans verksamhet förändras så att det
innebär påtagliga negativa följder för lägeskommunen eller, för
gymnasiesärskolans del, också närliggande kommuner. Skolverkets
beslut i ärenden om bidrag skall kunna överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Den kommun där en fristående särskola eller en fristående
gymnasiesärskola, som får kommunala bidrag, är belägen skall ha
insyn i skolans verksamhet. Skolorna skall också vara skyldiga att
delta i kommunal uppföljning och utvärdering.
Skäl för regeringens förslag:
Utvecklingsstörda barn får enligt 9 kap. 1 § skollagen fullgöra sin
skolplikt i en fristående särskola, om skolan är godkänd för ändamålet av
Skolverket. I likhet med vad som gäller för fristående gymnasieskolor
krävs inget godkännande för att driva en fristående gymnasiesärskola.
Däremot kan en sådan skola av regeringen förklaras berättigad till bidrag
av elevernas hemkommuner. Det innebär att Skolverket skall pröva om
en godkänd fristående särskola skall ha rätt till bidrag.
En utgångspunkt bör vara att regelverket skall vara så likartat som
möjligt för fristående särskolor och fristående gymnasiesärskolor jämfört
med andra fristående skolor. Våra förslag i fråga om kraven för att bli
godkänd respektive bidragsberättigad (kapitel 6 och 7) bör därför också
gälla dessa skolor.
I likhet med vad som föreslås för fristående gymnasieskolor bör det
vara Skolverket och inte längre regeringen som prövar ärenden om rätt till
bidrag för fristående gymnasiesärskolor. På samma sätt som när det gäller
fristående grundskolor och fristående gymnasiesärskolor bör en förklaring
om rätt till bidrag inte lämnas om skolans verksamhet innebär påtagliga
negativa följder för skolväsendet i lägeskommunen eller, när det gäller
gymnasiesärskolor, också i närliggande kommuner. Rätten till bidrag bör
också kunna återkallas om verksamheten förändras. Samma regler om
kommunal insyn och skyldighet att delta i kommunal uppföljning och
utvärdering bör också gälla fristående särskolor och fristående gymnasie-
särskolor som får offentliga bidrag.
Fristående särskolor och fristående gymnasiesärskolor skall tilldelas
bidrag av elevernas hemkommuner. Om den fristående skolan inte
1995/96:200
62
kommer överens om annat med elevernas hemkommuner skall dessa Prop. 1995/96:200
erlägga det belopp som regeringen beslutat. Regeringen har ännu inte
behövt fastställa något sådant belopp. Någon förändring av dessa regler
föreslås inte.
63
Prop. 1995/96:200
Regeringens bedömning: En expertkommitté bör tillsättas för att
följa utvecklingen av bidragsgivningen till fristående skolor.
Friskolekommitténs förslag: Kommittén föreslår att systemet för den
kommunala bidragsgivningen skall följas upp och utvärderas genom en
delrapport när de nya bestämmelserna tillämpats under ett år och en slut-
rapport när de tillämpats under två år.
Remissinstanserna: Svenska Kommunförbundet understryker vikten av
att utvärderingen av systemet noggrant följer reformens ekonomiska
konsekvenser för kommunerna. Waldorfskolefederationen tillstyrker och
föreslår att företrädare för fristående skolor skall ingå i utvärderings-
gruppen.
Skälen för regeringens bedömning: Flera remissinstanser har uttryckt
oro för att en del kommuner inte skulle komma att beräkna sina bidrag till
de fristående skolorna på ett korrekt sätt utan utsätta skolorna för
godtycke. Regeringen anser det viktigt att de nya reglerna för bidrags-
givning till fristående skolor, som bygger på ett fungerande samarbete
mellan kommuner och skolor, samt de resursfördelningsregler som därvid
tillämpas följs upp under de första två åren och utvärderas. Vidare bör
även effekterna av de nya reglerna för glesbygden belysas. Därför avser
vi att tillsätta en expertkommitté med uppgift att under två år följa hur
bidragsgivningen fungerar och vilka effekter den får för såväl fristående
skolor som för kommuner. Vi anser det rimligt att kommittén till sig
knyter en referensgrupp med olika berörda intressenter.
64
Prop. 1995/96:200
Regeringens förslag: Rätten till befrielse från undervisning i
religionskunskap för elever som tillhör vissa trossamfund upp-
hävs.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Statens skolverk. Barnombudsmannen, Katolska
kyrkan i Sverige, Judiska Centralrådet i Sverige, Svenska kyrkans
utbildningsnämnd, Sveriges Kristna Råd, Föreningen Lärare i Religions-
kunskap, Human-Etiska Förbundet, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbun-
det, Sveriges skolledarförbund, Riksförbundet Hem och Skola samt
Botkyrka, Göteborgs, Malmö och Stockholms kommuner tillstyrker
förslaget. Evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige och Lutherska Be-
kännelsekyrkan i Sverige avstyrker.
Skälen för regeringens förslag:
Gällande bestämmelser m.m.
Enligt 3 kap. 12 § första stycket skollagen skall på begäran av en
skolpliktig elevs vårdnadshavare eleven befrias från skyldighet att delta
i annars obligatoriska inslag i verksamheten, om det med hänsyn till
särskilda omständigheter inte är rimligt att kräva att eleven deltar.
Befrielse skall alltid medges från undervisning i religionskunskap, om
eleven tillhör ett trossamfund, som har regeringens tillstånd att i skolans
ställe ombesörja sådan undervisning, och eleven visar att han deltar i
denna (3 kap. 12 § andra stycket skollagen). Enligt 15 kap. 13 § skollagen
gäller motsvarande för den som efter skolpliktens upphörande genomgår
utbildning inom det offentliga skolväsendet eller annan utbildning med
stöd av skollagen.
Beslut i frågan fattas av rektorn. Om elevens vårdnadshavare kräver det,
skall begäran om befrielse prövas av styrelsen för utbildningen eller, för
elever utanför det offentliga skolväsendet, av den styrelse som ansvarar
för grundskolan i elevens hemkommun. Avslås begäran vid sådan pröv-
ning, får beslutet överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Enligt förordningen (SKOLFS 1991:13) om tillstånd för vissa trossam- 65
5 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 200
fund att anordna undervisning i religionskunskap får följande trossamfund Prop. 1995/96:200
i skolans ställe anordna undervisning i religionskunskap.
1. Katolska kyrkan i Sverige
2. Mosaiska församlingarna i Stockholm, Göteborg och Malmö
3. S:t Martins församling i Stockholm
4. Muslimska församlingen i Malmö
5. Lutherska Bekännelsekyrkan i Sverige
6. Islamiskt Centrum i Göteborg och
7. Pakistanska-Islamiska föreningen i Göteborgs och Bohus län.
Undervisning i religionskunskap som trossamfund anordnar skall i huvud-
sak motsvara den undervisning som skolan meddelar. En elev som deltar
i sådan undervisning skall i fråga om betyg behandlas som om ämnet inte
ingår i läroplanen.
Möjligheten att befrias i enlighet med skollagen 3 kap. 12 § andra
stycket tycks i dag utnyttjas endast av ett fåtal elever. Läsåret 1994/95
saknade 1066 elever i hela landet slutbetyg i ämnet religionskunskap i
årskurs 9. I endast 0.8 procent av dessa uppgavs orsaken till avsaknad av
slutbetyg vara "befrielse".
Utbildningsutskottet (1993/94 :UbUl) har med anledning av Fri- och
rättighetskommitténs förslag förutsatt att regeringen noga skulle följa och
analysera om bestämmelsen i 3 kap. 12 § andra stycket skollagen om
befrielse från religionskunskap borde finnas kvar. Med anledning av
uttalandet har en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet analyserat
frågan och föreslagit att det åberopade avsnittet i skollagen upphävs.
Dessa överväganden återfinns i en promemoria från Utbildningsdeparte-
mentet (PM 1995-05-18 Befrielse från undervisning i religionskunskap)
som remissbehandlats. Svenska Kyrkans Centralstyrelse och Stockholms
skolstyrelse har vidare inkommit med framställningar om att 3 kap. 12 §
andra stycket i skollagen upphävs.
Icke-konfessionell undervisning
De nya läroplanerna slår fast att undervisningen i skolan skall vara icke-
konfessionell. Undervisningen skall vara saklig och allsidig. Det betonas
att alla föräldrar med samma förtroende skall kunna skicka sina barn till
skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån
för den ena eller andra åskådningen.
Syftet med undervisningen i ämnet religionskunskap är att öka elevernas
kunskaper om religioner och livsåskådningar och ge dem möjlighet att
arbeta med egna reflektioner och frågor kring existentiella och etiska
problem. Undervisningen skall främja en öppen diskussion kring frågor
om tros- och livsåskådning och bidra' till att möten med människor från
olika traditioner och kulturer sker med respekt för vars och ens egenart.
Kunskaper om kristen tro och den etik som förvaltats av den kristna
traditionen ingår i undervisningen för att eleverna skall kunna tillgodogöra
sig och förstå mycket av innehåll och uttryck i svensk och västerländsk
66
konst, musik, litteratur, historia och samhällsutveckling. Prop. 1995/96:200
Flertalet remissinstanser framhåller att skolans undervisning i religions-
kunskap utgör en väsentlig del av en elevs utbildning. Särskilt understryks
dess roll för att utveckla elevernas kunskap om såväl den egna som andras
kulturer, traditioner och värderingar som grund för förståelse och tolerans.
Katolska biskopsämbetet anför t.ex. i sitt remissyttrande att det som
undervisningen i religionskunskap skall ge är så viktigt att ingen elev bör
gå miste härom. Judiska Centralrådet instämmer i att skolan bör förmedla
kunskaper om olika religioner och livsåskådningar för att utveckla
elevernas förståelse för alla människors lika värde. Sveriges Kristna Råd
framhåller att en icke-konfessionell religionsundervisning som omfattar
alla elever har blivit en tradition man vill värna om och att borttagande
av möjligheten till befrielse är en konsekvens av en lång tids praxis.
Undervisning i religionskunskap kan. enligt Lärarförbundet, ses som en
rättighet som bör tillkomma alla barn som ett led i att öka förståelsen för
andra människors sätt att tänka och därigenom bidra till att öka toleransen
och minska främlingsfientligheten i samhället.
För skolan är det en väsentlig uppgift att utveckla elevernas förståelse
för andra kulturer, traditioner och värderingar. Det vore att beröva skolan
viktiga verktyg i arbetet med att främja tolerans och förståelse i det
mångkulturella samhälle som skolan i dag speglar, om de elever som har
en annan religiös bakgrund än flertalet elever inte skulle delta i under-
visningen i religionskunskap. Vi bedömer det som angeläget att på alla
sätt bidra till att minska motsättningar mellan människor från olika
kulturer och länder och med olika religioner. Skolan är den gemensamma
plats där alla barn bör få en likvärdig utbildning och tillräckliga kun-
skaper för ett framtida samhälle. Alla elever bör därför delta i under-
visningen i religionskunskap. En speciell åsikt hos eleven eller i elevens
hemmiljö skall inte vara skäl för befrielse från en undervisning som
bygger på läroplanens gemensamma värdegrund. Skolan måste utforma
verksamheten så att varje elev kan delta.
Befrielse pä grund av särskilda omständigheter
På begäran av vårdnadshavaren kan en elev befrias från skyldighet att
delta i annars obligatoriska inslag i verksamheten om det med hänsyn till
särskilda omständigheter inte är rimligt att kräva att eleven deltar (3 kap.
12 § första stycket skollagen). Av förarbeten till skollagen (prop.
1985/86:10 s. 89 f.) framgår att utrymmet för befrielse kan avse inslag i
undervisningen som är meningslösa för eleven därför att han redan mer
än väl behärskar det som skall uppnås med inslaget. Befrielsen kan också
motiveras av att inslaget upplevs som utmanande mot bakgrund av
elevens speciella inställning och hemmiljö. I propositionen framhålls att
bestämmelsen skall tillämpas med återhållsamhet. Sveriges Kristna Råd
och Föreningen Lärare i Religionskunskap hör till de remissinstanser som
är tveksamma till att behålla denna möjlighet till befrielse och framhåller
att den bör tillämpas mycket restriktivt. Regeringen delar inställningen att 67
en sådan möjlighet skall tillämpas endast undantagsvis. Någon förändring
av möjligheten till befrielse föreslås dock inte för närvarande.
Prop. 1995/96:200
Internationella konventioner
I fråga om befrielse från religionsundervisningen måste Sveriges
åtaganden enligt gällande internationella konventioner beaktas. En av
remissinstanserna. Evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige, avvisar den i
promemorian föreslagna förändringen av skollagen och hävdar att
förslaget strider mot gällande internationella konventioner. Sverige har
bl.a. åtagit sig att respektera föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn en
uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med deras egen
övertygelse.
Frågan om gällande internationella konventioner behandlades av
riksdagen (bet. 1993/94:KU24, rskr. 1993/94:246) med anledning av pro-
positionen 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra
fri- och rättighetsfrågor.
I propositionen betonades vikten av att de fri- och rättigheter som
Sverige åtagit sig att respektera verkligen kan garanteras i förhållande till
alla medborgare. I de fall skolans hållning strider mot den övertygelse
som en förälder hyser bryts dock två delvis skilda synsätt mot varandra.
Ett synsätt utgår från föräldrarnas ansvar som fostrare och samhällets plikt
att respektera de val som föräldrarna träffar. Ett annat synsätt är det som
bl.a. kommer till uttryck i barnkonventionen och som faster avgörande
vikt vid barnets rätt till en utbildning som utvecklar respekt för demokra-
tiska värderingar.
Dessa båda synsätt behöver emellertid inte vara oförenliga, vilket också
framgår av ett beslut av Europeiska kommissionen för mänskliga rättig-
heter. I sitt avgörande uttalade kommissionen att föreskriften i artikel 2
i tilläggsprotokollet av den 20 mars 1952 om respekt för föräldrars
religiösa och filosofiska övertygelse måste läsas tillsammans med artikelns
första mening som föreskriver att ”ingen må förvägras rätt till under-
visning”. Eftersom denna mening inleder och dominerar artikeln måste
enligt kommissionen slutsatsen dras att föräldrars övertygelse endast kan
respekteras i den mån den inte står i konflikt med barnets grundläggande
rätt till utbildning. Det innebär att föräldrar inte på grund av sin rätt till
övertygelse kan vägra barnet rätten till utbildning.
Regeringen förklarade att den fäste avgörande vikt vid det allmänna
synsätt som kommissionen anlagt, nämligen att det grundläggande är
barnets rätt till undervisning och att föräldrars rätt till respekt för sin
övertygelse måste ses i ljuset härav. Riksdagen beslöt i enlighet med
regeringens förslag.
Mot den här angivna bakgrunden bedömer regeringen att de internatio-
nella konventioner som finns inom detta område inte utgör hinder för att
upphäva rätten till befrielsen enligt 3’kap. 12 § andra stycket skollagen.
Den föreslagna förändringen bör tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1997.
68
3 kap.
12 §
Andra stycket som innebar att befrielse från undervisning i religionskun-
skap alltid skulle medges om vissa förutsättningar var uppfyllda har
slopats. Förslaget har behandlats i avsnitt 12. Möjligheten enligt första
stycket till befrielse från annars obligatorisk undervisning finns dock kvar.
Beträffande motiven till första stycket se prop. 1985/86:10 Del A s. 89 f.
4 kap.
8 a §
Paragrafen har ändrats så att den i fråga om ersättningen i huvudsak
motsvarar den nya bi dragskonstruktionen enligt 9 kap. 6 § tredje stycket
för fristående skolor som motsvarar grundskolan.
6 kap.
6a§
1 paragrafen har föreskriver bytts ut mot beslutat. Bestämmelsen
överensstämmer därmed med vad som gäller för fristående särskolor enligt
9 kap. 6 a § tredje stycket. Ändringen innebär att om berörda kommuner
inte kommer överens om ersättningen, får denna bestämmas genom
förvaltningsbeslut av regeringen i varje enskilt fall och inte genom
föreskrifter.
9 kap.
2 §
I paragrafen regleras förutsättningarna för att en fristående skola skall
godkännas för skolpliktens fullgörande. Förutom en del ändringar i sak
har paragrafen strukturerats om. De fristående skolor som behandlas i
paragrafen är sådana som motsvarar grundskolan, särskolan och special-
skolan.
Vad som anges i första stycket gällde tidigare enbart fristående skolor
Prop. 1995/96:200
69
motsvarande grundskolan. För fristående särskolor och specialskolor Prop. 1995/96:200
uttrycktes kraven något annorlunda. Avsikten är inte att ändringen skall
innebära någon ändring i sak. De kunskaper och färdigheter som skall
uppnås i respektive skolform inom det offentliga skolväsendet finns
angivna i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet och i kursplanerna
för de skilda ämnena.
I första stycket 1 anges hur verksamheten skall utformas. Förutom de
allmänna mål som gäller för det offentliga skolväsendet har tillagts att
skolan också skall svara mot den värdegrund som gäller för utbildningen
inom det offentliga skolväsendet. Ordet väsentligen har slopats. Det inne-
bär att någon avvikelse från de allmänna mål och den värdegrund som
gäller för det offentliga skolväsendet inte är möjlig. Enligt andra stycket
är det dock möjligt för en fristående skola att ha en konfessionell
inriktning. Vidare har den särskilda hänvisningen till 1 kap. 2 § andra och
tredje styckena slopats. Ändringen finns behandlad i avsnitt 6.1.1.
De allmänna mål och den värdegrund som gäller för det offentliga
skolväsendet finns angivna, förutom i 1 kap. 2 § andra och tredje styckena
skollagen, i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet. Läroplanen för
det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) är införd i Statens skolverks för-
fattningssamling (SKOLFS 1994:1).
I första stycket 2 har principen om att en fristående skola skall vara
öppen för alla barn lagfästs. Med att vara öppen för alla menas att skolan
i mån av plats skall ta emot alla som söker dit. Det får inte finnas något
krav på t.ex etniskt ursprung eller församlingstillhörighet för att komma
ifråga som elev vid en skola. I kravet på öppenhet ligger också att skolan
vid fler sökande än det finns platser tillämpar sådana urvalsregler som inte
sätter öppenhetsprincipen åt sidan. Exempel på urvalsregler som kan
accepteras är anmälningsdatum och geografisk närhet. I första stycket 5
finns ett bemyndigande för regeringen att meddela ytterligare föreskrifter
om antagningen till en fristående skola.
Möjligheten att neka att ta emot en elev under vissa förutsättningar
motsvarar vad som gäller vid placeringen av elever vid en kommuns olika
skolenheter. En skola kan när det gäller barn med särskilda behov ha svårt
att ta emot en elev. För att skolan skall få neka en elev tillträde måste
dock svårigheten vara betydande. Om kommunen är beredd att betala för
det särskilda stödet kan skolan inte åberopa ekonomiska svårigheter.
I första stvcket 3 anges det lägsta antal elever som måste finnas för att
en fristående skola skall godkännas. Eftersom skolan vid godkännandet
i regel inte har antagit några elever får bedömningen grundas på den
elevprognos som skolan uppger i sin ansökan. Särskilda skäl kan finnas
i glesbygd för att i lägre årskurser möjliggöra skolgång inom rimligt
avstånd från hemmet. Det kan också vara fråga om skolor av typen
behandlingshem/terapiskola. Särskilda skäl kan också finnas under en upp-
byggnadsperiod.
Första stycket 4 motsvarar tidigare andra stycket andra meningen.
Bemyndigandet i första stycket 5 avses komma att användas för
föreskrifter om skyldighet att erbjuda hemspråksundervisning. i vilken
omfattning krav på speciella kunskaper och färdigheter får ställas och i 70
vilken omfattning test och prov får användas vid antagningen. Vidare
avser regeringen att meddela föreskrifter om skolledare. Dessa frågor har Prop. 1995/96:200
I behandlats i avsnitten 6.1.2, 6.1.3 och 6.1.5.
Xndra stycket finns behandlat i avsnitt 6.1.1.
I tredje stycket klargörs att ett godkännande kan avse vissa årskurser.
5 §
Tredje stycket är nytt. Ändringen har motiverats i avsnitt 10.1. Avsikten
är att några internationella skolor skall fa möjlighet att ta emot andra
skolpliktiga barn än sådana som skolorna är avsedda för. En begränsning
av hur många sådana elever som skolan skall få ta emot kan bli aktuell.
6 §
Till skillnad mot tidigare kommer en godkänd fristående skola som
motsvarar grundskolan inte automatiskt att få rätt till bidrag. Enligt
bestämmelsen skall Skolverket besluta om skolan skall ha rätt till bidrag.
En skola skall inte ha rätt till bidrag, om skolans verksamhet skulle
innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där
skolan är belägen. En förutsättning för att Skolverket skall kunna
underlåta att förklara skolan berättigad till bidrag är att kommunen har
anfört och kan visa på påtagliga negativa följder för skolväsendet i
kommunen. Det är endast sådana följder som uppkommer för den
kommun där skolan är belägen som kan medföra att skolan skall förklaras
sakna rätt till bidrag, inte eventuella följder för skolväsendet i någon
annan kommun.
Att de negativa följderna skall vara påtagliga innebär att bestämmelsen
skall användas med återhållsamhet. De påtagliga negativa följderna skall
ha bestående karaktär. Påtagliga negativa följder kan föreligga om
tillkomsten av en fristående skola medför att en kommunal skola måste
läggas ned och detta medför att avståndet till närmaste kommunal skola
avsevärt ökar för elever i någon del av kommunen. Det kan också vara
fråga om att en fristående skola inrättas som alternativ till planerad ned-
läggning av en kommunal, inte längre bärkraftig skola. Det torde främst
vara fråga om följder för grundskoleverksamheten i kommunen. I vissa
fall kan etableringen av en fristående grundskola få följder för andra skol-
former. t.ex. särskolan.
Att en skola saknar rätt till bidrag innebär inte att skolan inte får driva
verksamhet. Det är bara finansieringen som får ske på annat sätt än
genom kommunala bidrag. Skolverkets beslut i frågan om rätt till bidrag
får enligt 17 § överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Om verksam-
heten vid skolan förändras, kan rätten till bidrag återkallas enligt 12 §
andra stycket.
Bestämmelsen i andra stycket om ansökningstid motsvarar i huvudsak
vad som gäller i dag. Ett förtydligande har gjorts när det gäller skolor
som är godkända för utbildning i vissa årskurser. Om skolan ansöker om
att bli godkänd för ytterligare årskurser, gäller samma tidpunkt för 7]
ansökan för att skolan skall vara berättigad till bidrag från ett visst år för
de årskurser skolan inte tidigare varit godkänd för. Prop. 1995/96:200
I tredje stycket regleras bidragets storlek. Den nya bidragskonstruktio-
nen har behandlats i avsnitt 7.1. Den innebär att en fristående skola
inordnas i samma resursfördelningssystem som de kommunala skolorna.
Hur de enskilda skolenheterna i kommunen tilldelas resurser kan variera
från kommun till kommun.
Fristående skolor skall, utifrån sina kostnader, få ersättning för den
utbildning de erbjuder och vad som hör till utbildningen, dvs. skolans
åtagande. Hänsyn skall tas till elevernas behov. Förutom sådant som varje
elev behöver i form av lärare, lokaler, läromedel m.m. för att få sin
utbildning, kan vissa elever ha behov av särskilt stöd, t.ex stödundervis-
ning eller hemspråk. Kommunerna skall ur bidragssynpunkt behandla de
fristående skolorna på samma sätt som om eleverna funnits i den kom-
munala grundskolan.
Ett undantag finns dock om en elev har ett omfattande behov av särskilt
stöd. Det kan vara fråga om att skollokalerna måste förändras eller att det
behövs extra personal för eleven.
Av 2 § första stycket 2 följer att en fristående skola inte är skyldig att
ta emot en sådan elev om skolan inte får ersättning för det särskilda
stödet.
Fjärde stycket motsvarar det tidigare femte stycket.
6a§
Första och andra styckena motsvarar vad som enligt 6 § första och andra
styckena gäller för fristående grundskolor. Det tidigare andra stycket har
slopats eftersom några bestämmelser om utbetalning av bidrag m.m. inte
längre finns i 6 §. De bestämmelser om utbetalning m.m. som kan
behövas, avses bli meddelade av regeringen.
7 §
Paragrafen, som behandlar elevavgifter, har ändrats vad gäller fristående
skolor som får bidrag enligt 6 §. Möjligheten att ta ut skäliga elevavgifter
i en fristående grundskola som får kommunala bidrag har tagits bort. I
stället motsvarar första stycket vad som gäller för utbildningen i grund-
skolan (4 kap. 4 §). Exempel på inslag som kan få föranleda en blygsam
avgift är studiebesök, teaterbesök o.d.
Tredje och ljärde styckena har slopats till följd av att skolorna inte
längre i och med godkännandet automatiskt har rätt till bidrag. 1 stället
regleras eventuella avgifters följder för rätten till bidrag i 6 § första
stycket när det gäller fristående grundskolor och i 6 a § första stycket när
det gäller fristående särskolor samt-i 12 § andra stycket i fråga om
återkallelse av rätt till bidrag.
72
8 §
Av paragrafens nya lydelse framgår att det är Statens skolverk som skall
pröva om en fristående skola är berättigad till bidrag för en viss utbild-
ning.
Av första stycket framgår att utbildningens innehåll väsentligen skall
motsvara gymnasieskolans utbildning på nationella och specialutformade
program. Att uttrycket "väsentligen" valts visar att en fristående gym-
nasieskola inte helt behöver följa de regler som omgärdar de ifrågavaran-
de programmen inom gymnasieskolans ram. Att det nu förs in i lagtexten
att utbildningen vid en fristående gymnasieskola skall till art och nivå
väsentligen motsvara de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan
förmedlar på nationella eller specialutformade program skall ses som en
markering av den vikt lagstiftaren fäster vid att utbildningen vid de
fristående gymnasieskolorna är likvärdig den som ges inom det offentliga
skolväsendet.
I första stycket 1 har ett innehållsmässigt tillägg gjorts genom att
begreppet "värdegrund" har införts. Värdegrunden finns angiven i 1 kap.
2 § och i 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna. Läroplanen för
de frivilliga skolformerna (Lpf 94) är införd i Statens skolverks för-
fattningssamling (SKOLFS 1994:2). Ordet väsentligen har slopats, jfr
kommentaren till 2 § första stycket 1.
I första stycket 2 har principen om att en fristående gymnasieskola skall
vara öppen för alla ungdomar lagfästs. Att skolan skall vara öppen för alla
innebär att alla behöriga ungdomar skall kunna söka dit. Några urvalskri-
terier som sätter den ifrågavarande öppenhetsprincipen ur spel får inte
förekomma vid skolans intagningsförfarande. Det kan uppkomma svårig-
heter för en skola att ta emot en elev med särskilda behov. Om skolan har
betydande svårigheter att ta emot eleven, kan skolan neka eleven tillträde.
Om kommunen däremot är beredd att betala skolan för de kostnader
elevens särskilda behov orsakar, kan skolan som skäl för sitt nekande inte
åberopa ekonomiska svårigheter.
Bemyndigandet i första stycket 3 avses komma till användning för att
bl.a. reglera på vilket sätt och i vilken omfattning intagningsprov och
särskilda tester kan få förekomma. Även andra frågor rörande utbild-
ningen vid en fristående gymnasieskola kan komma att regleras av
regeringen. Dessa frågor har behandlats i avsnitten 6.1.2, 6.1.3, 6.1.5 och
6.3.
Av andra stycket framgår att bedömningen av om en viss utbildning vid
en fristående gymnasieskola skulle innebära påtagliga negativa följder för
skolväsendet skall göras mot bakgrund av förhållandena inom lägeskom-
munen och inom de närliggande kommunerna. Dessa frågor har behand-
lats i avsnitt 7.2.1. Länsstyrelsen skall inte längre regelmässigt avge något
yttrande i frågan. Statens skolverk bör ändå kunna använda sig av
argument som är giltiga på regional nivå vid sin bedömning och sitt
beslut.
Skolverket skall inhämta yttranden från lägeskommunen och från
närliggande kommuner. Om tveksamhet uppstår kring vilka kommuner
som i detta sammanhang skall betraktas som "närliggande" d.v.s. om
Prop. 1995/96:200
73
skolan med tanke på sin lokalisering inte har ett "naturligt" upptagnings- Prop. 1995/96:200
område, bör Skolverket be om yttrande från ett flertal kommuner i skolans
närområde. I förekommande fall bör yttrande inhämtas från landstinget.
Tredje stycket finns behandlat i avsnitt 6.1.1.
8 a §
Paragrafen i sin nya lydelse motsvarar tidigare 8 § andra - ljärde
styckena.
8 b §
Paragrafen är ny. Den behandlar förutsättningarna att en fristående
gymnasiesärskola skall förklaras berättigad till bidrag. Detta reglerades
tidigare i 8 a §. Regleringen överensstämmer i huvudsak med vad som
gäller för fristående gymnasieskolor enligt 8 §. En fristående gymnasie-
särskola kan dock anordna utbildning på individuella program.
8 c §
Paragrafen är ny och motsvarar tidigare 8 a § andra och tredje styckena.
9 §
De tidigare första och andra styckena, som i huvudsak reglerade hur
bidraget skulle betalas ut, har till stora delar tagits bort. Avsikten är att
motsvarande regler skall föreskrivas i förordningsform. Kvar i paragrafen
är i huvudsak en bestämmelse om när ett bidragsår börjar och när en
ansökan skall vara inlämnad inför det första bidragsåret. I den nya ord-
ningen skall ansökan lämnas in till Statens skolverk.
10 §
En konsekvensändring har gjorts med anledning av att rätten till bidrag
för fristående gymnasiesärskolor regleras i 8 b §. Vidare har några för-
tydliganden gjorts.
H §
I första stycket har enbart redaktionella ändringar gjorts.
Andra stycket är nytt. Det behandlar dels rätten till insyn för kommunen
i den fristående skolans verksamhet, dels skyldigheten att delta i kom-
munal uppföljning och utvärdering.
74
Förslaget till insyn har behandlats i avsnitt 8. Insynen ger kommunen Prop. 1995/96:200
möjlighet att bedöma skolans behov av bidrag. Genom insynen, som kan
ske bl.a. genom besök på skolan, kan kommunen se om offentliga medel
för utbildning används för avsedda ändamål. Insynen har inte samma
genomgripande karaktär som den tillsyn som Statens skolverk utövar. Det
är inte främst fråga om en kontroll av att skolan följer de nationella
bestämmelserna. Om en kommun ändå finner att undervisningen brister
i kvalitet eller på annat sätt eller om skolan inte låter kommunen få insyn,
är det naturligt att detta påtalas för Skolverket som då har anledning att
överväga om tillsyn skall genomföras. Rätten till insyn gäller i förhållande
till de skolor som får kommunala bidrag.
Fristående skolor som är godkända för skolpliktens fullgörande, utom
internationella skolor, är enligt första stycket skyldiga att delta i den
uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Skolver-
ket. Nu införs en skyldighet för skolor som får kommunala bidrag att
också delta i den uppföljning och utvärdering som den kommun där
skolan är belägen gör av sitt skolväsende. Den kommunala uppföljningen
och utvärderingen kan se olika ut i olika kommuner.
12 §
I första stycket har gjorts en ändring på grund av införandet av skyldighet
att delta i kommunal uppföljning och utvärdering. Återkallelse av god-
kännande eller rätt till bidrag kan inte ske på den grunden att en skola
inte deltar i den kommunala uppföljningen och utvärderingen.
Andra stycket är nytt. Ett återkallande av bidragsrätten på grundval av
att verksamheten förändras kommer främst att vara aktuellt om elevantalet
ökar markant vid en skola. Vad som utgör påtagliga negativa följder får
bedömas på samma sätt som då en skola skall förklaras ha rätt till bidrag
enligt 6 eller 6 a §.
Av tredje stycket följer att återkallande av rätt till bidrag beslutas av
Statens skolverk.
I 13 §
I första stycket har enbart redaktionella ändringar gjorts.
Andra stycket är nytt och motsvarar 11 § andra stycket. Lägeskommu-
nen ges rätt till insyn i de fristående skolornas verksamhet.
Dessutom införs en skyldighet för de fristående skolorna att delta i den
uppföljning och utvärdering av utbildningen som kommunen gör av sitt
eget skolväsende.
14 §
I första stycket har gjorts en justering på grund av införandet av skyldig-
het att delta i kommunal uppföljning och utvärdering. Återkallelse av rätt
75
till bidrag kan inte ske på den grunden att en skola inte deltar i den Prop. 1995/96:200
kommunala uppföljningen och utvärderingen.
Andra stycket är nytt. Om verksamheten vid den fristående skolan
forändras kan det bli aktuellt för Skolverket att återkalla förklaringen om
rätt till bidrag. Förändringen kan t.ex. bestå i att elevantalet vid skolan
kraftigt överskrider det ursprungligen beräknade antalet elever. En sådan
förändring kan förhindra lägeskommunen eller eventuellt närliggande
kommuner från att upprätthålla ett allsidigt utbud av utbildningar inom
den offentliga gymnasieskolan. Den beskrivna situationen, och även andra
oförutsedda och för skolväsendet negativa förändringar, kan i undantags-
fall bedömas medföra sådana påtagliga negativa följder att den fristående
skolan inte längre skall ha rätt till bidrag.
16 a §
Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 9.
Föremålet för tystnadsplikten är framför allt uppgifter som hänför sig
till skolans elevvårdande verksamhet. Det är inte bara uppgifter som rör
eleven som kan omfattas av tystnadsplikten. Också uppgifter av personlig
natur som rör andra personer kan omfattas, t.ex uppgifter om en elevs
föräldrar och syskon.
I begreppet elevvård ryms en verksamhet av betydande omfattning. Dit
räknas bl.a. lärarnas inhämtande av uppgifter om elevernas personliga
förhållanden i syfte att förebygga eller avhjälpa skolsvårigheter. Det kan
gälla uppgifter om elevers fysiska eller psykiska förutsättningar, deras
beteende och prestationer i skolan, hemmet eller fritidsmiljön. Dit hör
också de mera aktiva rådgivnings- och stödåtgärder som kan förekomma.
Obehörigt röjande föreligger inte om någon fullgör sin uppgifts-
skyldighet enligt lag eller förordning. En sådan bestämmelse finns i 71 §
socialtjänslagen (1980:620).
17 §
Paragrafen ändras med anledning av att Skolverket skall besluta i fler
frågor än tidigare. Verkets beslut i dessa frågor skall kunna överklagas till
allmän förvaltningsdomstol.
När det gäller fristående grundskolor och fristående särskolor får beslut
av Statens skolverk i frågor om rätt till bidrag enligt 6 eller 6 a § eller
beslut om återkallande av rätt till bidrag enligt 12 § andra stycket
överklagas.
I fråga om ärenden angående fristående gymnasieskolor och gymnasie-
särskolor. som regeringen haft till uppgift att pröva och som Skolverket
skall pröva, införs en rätt att överklaga beslutet till allmän förvaltnings-
domstol.
76
10 kap.
Prop. 1995/96:200
1 c §
Paragrafen har ändrats med anledning av att bestämmelserna om
ersättningens storlek till fristående gymnasieskolor och om vilka elever
skyldigheten avser numera finns i 9 kap. 8 a §.
14 kap.
7 a §
Kravet på att erbjuda skolhälsovård innebär inte att den fristående skolan
också måste anordna skolhälsovård. Skolan kan i stället komma överens
med kommunen att eleverna i den fristående skolan skall få tillgång till
kommunens skolhälsovård.
15 kap.
13 §
I paragrafen har en följdändring gjorts med anledning av att 3 kap. 12 §
andra stycket har upphävts.
Övergångsbestämmelser
Punkt 3 innebär bl.a. att fristående grundskolor och särskolor som är
godkända vid ikraftträdandet har rätt till bidrag utan något särskilt beslut
av Skolverket. Rätten till bidrag kan dock upphöra enligt 9 kap. 12 § om
verksamheten förändras på sätt som anges i paragrafen.
3 kap. 1 §. 4 kap. 1 §. 7 kap. 1 §
Ändringarna innebär att inte bara regeringen utan även den myndighet
som regeringen utser kan besluta om vid vilka läroanstalter och ut-
bildningar som studerande kan få studiestöd. Bestämmelserna har
behandlats i avsnitt 7.2.1.
77
Friskolekommittén har haft till uppgift att utreda frågor som rör god-
kännande, tillsyn, bidrag och avgifter avseende fristående skolor på grund-
skolenivå.
Efter det att godkända fristående skolor fick rätt till offentligt bidrag
enligt den bidragsordning som infördes fr.o.m. den 1 juli 1992 har antalet
skolor ökat kraftigt. Läsåret 1994/95 bedrevs verksamhet vid 217 skolor.
Andelen elever i fristående skolor uppgick läsåret 1994/95 till 1.9 procent
av det totala antalet elever på grundskolenivå i landet.
Allmänna utgångspunkter
Fristående skolor har en plats i svenskt skolväsende som ett komplement
till kommunala skolor. De fristående skolorna bidrar till att öka mång-
falden och förnyelsen inom skolväsendet. Genom regler, som är lång-
siktiga. blir förutsättningarna för de fristående skolorna stabila. Likvärdiga
ekonomiska villkor för kommunala skolor och fristående skolor är en
förutsättning för att alla föräldrar och elever skall ha valfrihet och inte
bara ekonomiskt starka grupper. Stabila och förutsägbara regler skall
också göra avgifter onödiga. Det föreslagna bidragssystemet syftar till att
stärka samarbetet mellan kommuner och fristående skolor. De fristående
skolorna bör ges möjlighet att på lika villkor erbjuda utbildning som är
likvärdig med den som grundskolan ger. Att villkoren skall vara lika och
att utbildningen skall vara likvärdig, innebär inte att undervisningen måste
vara likformig med den offentliga skolans undervisning. De fristående
skolorna skall ha rätt att fritt välja arbetsformer och arbetssätt. Vad som
däremot måste vara gemensamt är den värdegrund som utbildningen
bygger på och målen för utbildningen av barn och ungdom.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 1
Godkännande
En ändring föreslås av skollagens 9 kap. 2 § så att det tidigare villkoret
att skolans utbildning även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans
allmänna mål ersätts av villkoret att skolans utbildning även i övrigt
väsentligen svarar mot grundskolans värdegrund och allmänna mål.
Liksom i dag skall Skolverket, vid sin prövning av ansökningar om
godkännande av fristående skolor, göra en bedömning huruvida det finns
grund att anta att skolan kan leva upp till läroplanens grundläggande
värden och allmänna mål. En fristående skola som inte ansluter sig till
dessa värden och mål skall inte godkännas för fullgörande av skolplikt.
Kommittén anser att en fristående skola inte skall godkännas, om det
bakom huvudmannen finns en organisation som ger skäl att anta att
skolans verksamhet inte kommer att präglas av demokratiska värderingar.
Det är rimligt att en elevprognos för de tre första läsåren bifogas en
ansökan om godkännande av en fristående skola.
Kommittén föreslår att en nedre gräns för antalet elever fastställs till
tolv elever för att en skola skall kunna godkännas som fristående skola.
Skolverket föreslås få möjlighet att göra undantag från denna regel, då det
finns särskilda skäl.
Lärarnas kompetens och förmåga är en viktig förutsättning för att en
skola skall kunna svara mot skollagens krav och läroplanens mål. De
nuvarande kraven på ämneskunskaper och pedagogisk erfarenhet kan i
praktiken inte sättas lägre för de fristående skolorna än för grundskolan,
varför stor vikt bör fastas vid dessa krav såväl vid prövning av ansök-
ningar om godkännande som i tillsynen.
Kommittén föreslår att en bestämmelse införs i skollagen om att det vid
en fristående skola skall finnas en person som företräder skolan. Denna
person bör genom utbildning eller erfarenhet ha förvärvat pedagogisk
insikt.
Principen att en fristående skola skall vara öppen för alla bör framgå av
en uttrycklig bestämmelse i skollagen. Några särskilda intagningsprinciper
skall därför inte kunna tillämpas för en enskild skola. Kommittén föreslår
dock att en bestämmelse tas in i skollagen om att en fristående skola inte
är skyldig att ta emot en elev, om mottagandet skulle medföra att
betydande organisatoriska eller ekonomiska problem uppstår för skolan.
Test och prov vid intagning av elever till fristående skolor skall inte få
förekomma vid intagning till årskurserna 1-5 och därefter inte i de ämnen
som utgör själva kärnan i grundskolans utbildning. Regeringen bör få ett
bemyndigande att meddela föreskrifter om villkor för antagning till en
fristående skola.
Skolverket skall även fortsättningsvis fatta beslut om godkännande av
fristående skolor med utbildning som motsvarar grundskolan. Skolverket
skall också fatta beslut om rätt till bidrag för den fristående skolan.
Berörda kommuner skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökningar om
godkännande.
Bidrag
En fristående skola som av Skolverket godkänts och förklarats be-
rättigad till bidrag, skall tilldelas bidrag av den kommun där skolan är
belägen utifrån skolans åtagande och elevernas behov på samma grunder
och enligt samma principer som gäller för kommunens egna grundskolor.
Skäl för att en skola skall kunna förklaras inte ha rätt till bidrag som
därvid bör godtas är, att etableringen av en ny bidragsberättigad fristående
skola medför kostnadsökningar, som far betydande negativa konsekvenser
för andra elever i berörda kommuner eller om etableringen i övrigt kan
fa allvarliga negativa effekter för kommunens grundskoleverksamhet som
helhet.
Den kommun i vilken skolan är be’lägen skall ge skolan bidrag inom
ramen för den treåriga elevprognos som kommittén anser skall bifogas
ansökan till Skolverket. Om skolan efter treårsperioden önskar få bidrag
för fler elever från den kommun där skolan är belägen eller andra berörda
kommuner, förutsätter detta att ökningen av elevantalet sker i samförstånd
Prop. 1995/96:200
Bilaga 1
mellan skolan och kommunen.
Den kommun där skolan är belägen skall ha rätt till ersättning för sina
kostnader från elevens hemkommun.
Skolverkets beslut vad gäller godkännande och rätten till bidrag för en
fristående skola skall kunna överklagas av den fristående skolan och av
berörda kommuner hos allmän förvaltningsdomstol.
Kommittén bedömer att förslagen inte skall innebära någon kostnads-
ökning totalt sett jämfört med vad som gäller fr.o.m. den 1 juli 1995.
Avgifter
Utbildningen i en fristående skola som får offentligt stöd skall vara
avgiftsfri för eleverna. I verksamheten bör endast få förekomma enstaka
inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Om en skola
som far kommunalt bidrag tar ut avgifter som inte kan anses skäliga, skall
Skolverket på samma sätt som nu gäller förklara rätten till fortsatt bidrag
förverkad.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 1
Tillsyn
Utbildningen i fristående skolor skall stå under Skolverkets tillsyn.
Kommunerna skall ha rätt till insyn i verksamheten hos de fristående
skolor, som får offentligt stöd.
Skolverkets tillsyn skall inriktas mot hur de fristående skolorna upp-
fyller skollagens och läroplanens krav samt mot resultatet av utbildningen.
Vidare bör Skolverkets tillsyn ske redan fr.o.m. en skolas första verksam-
hetsår.
Kommittén föreslår även att en skyldighet skall lagfästas för fristående
skolor som får offentligt stöd att medverka i sådan uppföljning och
utvärdering som kommunen där skolan är belägen bedriver och som
kommunen anser erforderlig.
De fristående skolornas skyldighet att delta i riksomfattande ämnesprov
i svenska bör utvidgas till att omfatta även ämnena engelska och matema-
tik.
Sekreress m.m.
Personliga uppgifter om elever vid fristående skolor har inte samma
sekretesskydd som motsvarande uppgifter om elever vid offentliga skolor.
Kommittén föreslår därför att en bestämmelse om tystnadsplikt införs för
personal vid fristående skolor.
Slutligen föreslås att det system för bidragsgivning som kommittén
föreslagit skall följas upp och utvärderas genom en delrapport när de nya
bestämmelserna tillämpats under ett år och en slutrapport när de tillämpats
under två år.
Kommittén föreslår att de nya bestämmelserna för godkännande skall
tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1997 för de skolor som redan blivit godkända.
En skola som bedrivit verksamhet före den 1 juli 1997 skall automatiskt
vara bidragsberättigad när de nya bestämmelserna träder i kraft.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 1
6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 200
Förslag till
Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 kap. Fristående skolor
1 §24
Prop. 1995/96:200
Bilaga 2
Skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd enligt
2 §■
Ärenden om godkännande av
fristående skolor som motsvarar
grundskolan eller särskolan prö-
vas av Statens skolverk.
Ärenden om godkännande av
fristående skolor som motsvarar
grundskolan eller särskolan prö-
vas av Statens skolverk. Be-
rörda kommuner skall beredas
tillfälle att yttra sig över an-
sökan.
Ärenden om godkännande av fristående skolor som motsvarar special-
skolan prövas av styrelsen för den specialskola som ansvarar för utbild-
ning av samma handikappgrupp där skolan är belägen.
2 §25
En fristående skola som mot-
svarar grundskolan skall god-
kännas. om skolans ubildning
ger kunskaper och färdigheter
som till art och nivå väsentligen
svarar mot de kunskaper och
färdigheter som grundskolan
förmedlar och skolan även i
övrigt väsentligen svarar mot
grundskolans allmänna mål.
Härvid skall särskilt beaktas de
krav som anges i 1 kap. 2 §
andra och tredje styckena.
En fristående skola som mot-
svarar grundskolan skall god-
kännas, om skolans utbildning
ger kunskaper och färdigheter
som till art och nivå väsentligen
svarar mot de kunskaper och
färdigheter som grundskolan
förmedlar och skolan även i
övrigt väsentligen svarar mot
grundskolans värdegrund och
allmänna mål.
För godkännande krävs att sko-
lan dessutom uppfyller de krav
som anges i 2 a - c §§.
24 Lydelse enligt prop. 1994/95:212.
25 Lydelse enligt prop. 1994/95:212.
82
En fristående skola som motsvarar särskolan eller specialskolan skall
godkännas, om skolan ger eleverna en utbildning som väsentligen svarar
mot den som de skulle få i särskolan eller specialskolan. En ytterligare
förutsättning är att eleverna i samband med utbildningen bereds erforder-
liga omsorger.
I godkännandet av en skola som motsvarar specialskolan skall anges
vilka handikappgrupper som godkännandet avser.
2 a §
Prop. 1995/96:200
Bilaga 2
Skolan skall ha minst tolv ele-
ver. En skola får dock ha färre
elever, om det finns särskilda
skäl.
2 b §
En fristående skola skall vara
öppen för alla barn som enligt
denna lag, eller enligt bestäm-
melser som meddelats med stöd
av denna lag, har rätt till ut-
bildning i grundskolan. En sko-
la är dock inte skyldig att ta
emot en elev om mottagandet
medför att betydande organisa-
toriska eller ekonomiska svårig-
heter uppstår för skolan.
Regeringen får meddela före-
skrifter om villkor för antagning
till en fristående skola.
2c §
Vid en fristående skola skall det
finnas en person som företräder
skolan.
6 §26
En godkänd fristående skola
som motsvarar grundskolan
skall tilldelas bidrag för verk-
samheten av elevernas hem-
En godkänd fristående skola
som motsvarar grundskolan
skall av den kommun där
skolan är belägen tilldelas
:6 Senaste lydelse 1995:816. Lydelsen enligt prop. 1994/95:212 har också beaktats.
83
kommuner. För varje elev skall
lämnas ett belopp som mot-
svarar den genomsnittliga kost-
naden per elev i hemkommunens
grundskola det pågående kalen-
deråret på den årskurs som
eleven tillhör. Vid tilldelningen
får kommunen gör ett avdrag
som uppgår till högst 25 pro-
cent av den framräknade
genomsnittskostnaden. När kom-
munen bestämmer avdragets
storlek skall den beakta bland
annat om den fristående skolan
har särskilda kostnader på
grund av
1. att skolan drivs av en enskild
fysisk eller juridisk person och
inte av kommunen,
2. att skolans åtagande omfattar
elever med behov av särskilda
stödinsatser,
3. att skolan erbjuder skol-
hälsovård.
Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer får med-
ge ett större avdrag än 25
procent, om det finns särskilda
skäl.
Tilldelningen beräknas för ett
bidragsår i sänder. Varje bi-
dragsår börjar den 1 juli.
Tilldelningen grundas på antalet
elever från kommunen i den
fristående skolan den 15 sep-
tember under bidragsåret. Bi-
draget skall utbetalas med en
tolftedel varje månad. Utbetal-
ningarna i juli-september av-
passas efter ett beräknat antal
elever och reglering görs vid
utbetalning i oktober. För en
skola som är nystartad, får
bidrag, som avser tiden juli-
september månad, betalas ut
samlat i september. För att en
nystartad skola skall ha rätt till
bidrag gäller dock att skolan
skall ha ansökt om att bli
bidrag utifrån skolans åtagande
och elevernas behov på samma
grunder och enligt samma prin-
ciper som kommunen tillämpar
i frhga om de egna grund-
skolorna. Om en elev har ett
omfattande behov av särskilt
stöd, är kommunen inte skyldig
att lämna bidrag till den fri-
stående skolan för det särskilda
stödet om kommunens skolorga-
nisation kan tillgodose elevens
behov av särskilt stöd. Kom-
munen är skyldig att lämna
bidrag endast för högst det
elevantal som den fristående
skolan i samband med ansökan
om godkännande har beräknat
för de första tre åren.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 2
Om den fristående skolans
verksamhet skulle medföra be-
tydande negativa följder för
grundskoleverksamheten i be-
rörda kommuner får Statens
skolverk i samband med god-
kännandet besluta att skolan
inte skall ha rätt till bidrag
enligt första stycket.
84
godkänd före den 1 april
kalenderåret innan bidragsåret
börjar.
Om en elev slutar i den
fristående skolan efter den 15
september bidragsåret är hem-
kommunen inte skyldig att till-
dela skolan bidrag för längre
tid än till och med kalender-
månaden efter den då eleven
slutade.
Utbetalning av bidrag enligt
andra stycket får grundas på
den kostnad som hemkommunen
faställt i sin budget för respek-
tive kalenderår. Om det slutliga
utfallet skulle bli högre än det i
budgeten fastställda har den
fristående skolan rätt att få ut
motsvarande mellanskillnad. Så-
dan slutreglering skall ske
senast två månader efter det att
kommunens årsredovisning för
det aktuella kalenderåret har
lämnats över till fullmäktige.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 2
För att en nystartad skola skall
ha rätt till bidrag skall skolan
ha ansökt om att bli godkänd
före den 1 april kalenderåret
innan skolan startar.
Om en fristående skola, som
har tilldelats medel enligt
första stycket, har tagit in en
elev som inte är hemmahörande
i kommunen har kommunen rätt
till ersättning för sina kostna-
der för elevens utbildning från
elevens hemkommun.
Vad som sägs i första-fjärde styckena gäller inte de fristående skolor för
vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom särskilda föreskrifter
eller andra särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka huvudmannen
skriftligen avstått från medelstilldelning eller sådana skolor som Statens
skolverk enligt 7 § förklarat sakna rätt till bidrag.
7 §27
Fristående skolor, som har rätt
till bidrag enligt 6 §. får för de
elever som bidragen avser en-
dast ta ut elevavgifter som är
skäliga med hänsyn till de sär-
skilda kostnader som skolan
har, förutsatt att kostnaderna
kan anses rimliga för verksam-
heten.
Utbildningen vid fristående
skolor, som får bidrag enligt 6
§, skall för de elever som bi-
dragen avser vara avgiftsfri.
Eleverna skall utan kostnad ha
tillgång till böcker, skrivmate-
rial, verktyg och andra hjälp-
medel som behövs för en tids-
enlig utbildning. I verksamheten
får dock förekomma enstaka
inslag som kan föranleda en
obetydlig kostnad för eleverna.
85
Senaste Ivdelse 1994:739.
Fristående skolor som har rätt till bidrag enligt 6 a § får för de elever som
bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de
kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan anses rimliga för
verksamheten.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 2
Om Statens skolverk, vid pröv-
ning av en ansökan om godkän-
nande som avses i 2 §, finner att
elevavgifterna vid skolan inte
kan anses skäliga, skall verket,
om skolan god-känns, förklara
att den inte skall ha rätt till bi-
drag enligt 6 eller 6 a §.
Skolverket skall vidare förklara
rätten till fortsatt bidrag för-ver-
kad, om en skola efter godkän-
nandet tar ut elevavgifter som
inte kan anses skäliga. Innan ett
sådant beslut fattas skall skolan
ges möjlighet att ändra avgiftens
storlek.
Beslut om att en skola inte
skall få bidrag får upphävas av
Skolverket, om elevavgifterna
senare bedöms som skäliga.
Om Statens skolverk, vid pröv-
ning av en ansökan om godkän-
nande som avses i 2 §, finner
att skolan avser att ta ut avgif-
ter som strider mot första eller
andra stycket, skall verket, om
skolan godkännas, förklara att
skolan inte skall ha rätt till bi-
drag enligt 6 eller 6 a §.
Skolverket skall vidare förklara
rätten till fortsatt bidrag för-
verkad, om en skola efter god-
kännandet tar ut avgifter som
strider mot första eller andra
stycket. Innan ett sådant beslut
fattas skall skolan ges möjlighet
att ändra avgiftens storlek.
Beslut om att en skola inte
skall få bidrag får upphävas av
Skolverket, om avgifterna sena-
re bedöms inte strida mot för-
sta eller andra stycket.
11
Fristående skolor som avses i 1 och 5 §§ skall i fråga om sin utbildning
för skolpliktiga elever stå under tillsyn av Statens skolverk. Skolorna är
skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som
genomförs av Statens skolverk.
1 fråga om fristående skolor
som får bidrag enligt 6 § skall
den kommun där skolan är be-
lägen ha insyn i verksamheten.
Sådana skolor är skyldiga att i
den utsträckning som kommu-
nen bestämmer delta i den upp-
följning och utvärdering som
kommnen gör av sitt eget skol-
väsende.
28
Senaste lydelse 1993:1679.
86
Fristående skolor som avses i 1 § är vidare skyldiga att delta i riks-
omfattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer. Skolorna är också skyldiga att
informera eleverna och deras vårdnadshavare om elevens resultat vid
sådana prov.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 2
16 a §
Den som är eller har varit
verksam vid en fristående skola
får inte obehörigen röja vad
han i den elevvårdande verk-
samheten har fått veta om nå-
gons personliga förhållanden.
Han får inte heller obehörigen
röja uppgift i ärende om till-
rättaförande av en elev eller
om skiljande av en elev från
vidare studier.
Beslut av Statens skolverk i
ärenden om godkännande eller
återkallande av godkännande för
en fristående skola enligt 1, 5
eller 12 § samt beslut i ärenden
om elevavgifter enligt 7 § får
överklagas hos allmän för-valt-
ningsdomstol.
Beslut av Statens skolverk i
ärenden om godkännande eller
återkallande av godkännande
för en fristående skola enligt 1,
5 eller 12 § i ärenden om bi-
drag enligt 6 § andra stycket
samt i ärenden om elevavgifter
enligt 7 § får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.
Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden om godkännande eller
återkallande av godkännande för en fristående skola enligt 1 § tredje
stycket 2 eller 12 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3, 4 och 16 §§
far överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut som avses
i 3 § far överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som avses
i 16 § får överklagas endast av eleven eller företrädare för denne.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli '1996.
24 Lydelse enligt prop. 1994/95:212.
87
2. Beträffande fristående skolor som har godkänts före ikraftträdandet
skall vid tillämpningen av 9 kap. 12 § i fråga om återkallande av
godkännande för fristående skolor 9 kap. 2 § i sin nya lydelse och 9 kap.
2 a - c §§ tillämpas från och med den 1 juli 1997.
3. Bestämmelserna i 9 kap. 6, 7, 11 och 17 §§ i deras nya lydelse skall
tillämpas på utbildning som äger rum efter den 1 juli 1997. Vad som sägs
i 9 kap. 6 § första stycket om en kommuns skyldighet att lämna bidrag
endast för ett visst högsta elevantal skall tillämpas i fråga om skolor som
startat efter den 1 juli 1997. I fråga om fristående skolor som bedrivit
verksamhet dessförinnan är kommunen skyldig att lämna bidrag endast för
högst det elevantal som skolan fick bidrag för bidragsåret 1996/97, eller
om elevantalet var högre året innan, för högst det elevantal som skolan
fick bidrag för bidragsåret 1995/96.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 2
88
Bakgrund
Fristående gymnasieskolor är utbildningar som till innehållet motsvarar
den kommunala gymnasieskolans utbildning på ett nationellt eller ett
specialutformat program. Genomgången utbildning i dessa skolor skall ge
samma möjligheter till yrkesliv eller fortsatta studier som avslutad utbild-
ning i den kommunala gymnasieskolan.
Ett nytt bidragssystem för fristående gymnasieskolor infördes den 1 juli
1994. Regeringen kan på ansökan förklara en fristående skola berättigad
till offentligt stöd, vilket kan bestå dels av bidrag från elevernas hem-
kommuner för utbildningen, dels av statlig tillsyn vilken i sin tur ger rätt
till studiestöd för eleverna. Staten har ställt upp särskilda krav och villkor
för skolor som vill ansöka om att bli berättigade till offentligt stöd. Nu
gällande reglerna finns i 9 kap. skollagen samt i förordningen (1993: 884)
om offentligt stöd till fristående skolor.
Läsåret 1994/95 fanns det 37 fristående gymnasieskolor. Elevantalet
uppgick till drygt 2 400, vilket utgör 1,2 procent av landets samtliga gym-
nasieelever.
Utredningen om fristående gymnasieskolor syftar till att utreda frågor
som rör villkor för att en fristående skola skall kunna förklaras berättigad
till offentligt stöd. Utredningen utgår i första hand från rapporter och
undersökningar som belyser olika förhållanden i de fristående gym-
nasieskolorna. En del uppgifter i rapporterna hänför sig emellertid till
skolor som varit verksamma redan innan de nya bidragsreglerna började
gälla. Det finns således få dokumenterade erfarenheter av hur nuvarande
bidragssystem har fungerat. Diskussioner med skolledning, lärare och
elever i samband med besök vid ett antal fristående gymnasieskolor, samt
med representanter för myndigheter och organisationer, har gett informa-
tion som kompletterar den skriftliga dokumentationen.
Sammantaget ger de olika erfarenheterna bilden av en väl fungerande
verksamhet vid de fristående gymnasieskolorna. Elevernas prestationer är
i stort sett jämförbara med vad elever i kommunala gymnasieskolor
presterar. Endast ett fåtal kommuner, och då framför allt mindre kom-
muner. har bedömt att de fristående gymnasieskolorna har eller kan få
"påtagliga negativa följder” för den kommunala gymnasieskolans utbild-
ningsutbud eller för kommunens ekonomi. De fristående gymnasieskolor-
na har ofta fått ersättning med belopp som varit högre än de av regeringen
föreskrivna beloppen.
De förslag och överväganden som redovisas innebär i flera avseenden
en framskrivning av principer som i praktiken redan tillämpas.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 3
89
Villkor för att en fristående gymnasieskola skall förklaras berättigad till
offentligt stöd
De fristående gymnasieskolorna bör ges möjlighet att på lika villkor
erbjuda utbildning som är likvärdig med den som den offentliga gym-
nasieskolan ger. Att villkoren skall vara lika och utbildningen likvärdig
innebär inte att undervisningen måste vara likformig med den offentliga
gymnasieskolans undervisning. De fristående gymnasieskolorna skall ha
rätt att fritt utforma sin undervisning så långt det ryms inom kravet på
likvärdig utbildning. Vad som däremot måste vara gemensamt är den
värdegrund som utbildningen bygger på och målen för den offentliga
gymnasieskolan.
Utredaren föreslår en ändring av 9 kap. 8 § skollagen så att det tidigare
villkoret ”skolan även i övrigt svarar mot gymnasieskolans allmänna mål”
ersätts av villkoret ”skolan även i övrigt väsentligen svarar mot gym-
nasieskolans värdegrund och allmänna mål.”
Utredaren föreslår att det införs en bestämmelse i skollagen om att det
skall finnas en rektor som har det övergripande ansvaret för skolans verk-
samhet. Detta utesluter inte att den pedagogiska ledningen kan utövas av
enskilda personer eller grupper inom skolan.
Intyg som ersättning för betyg skall inte längre kunna ges.
Utredaren har inte funnit skäl att ändra nu gällande villkor och princi-
per beträffande :
- Skolans läroplan, kurs- och timplan.
- Intagningsvillkoren och urvalsgrundema.
- Betygen som skall vara jämförbara med betygen i den offentliga
gymnasieskolan, vilket innebär att de numera skall vara mål- och kun-
skapsrelaterade.
- Undervisningen skall bedrivas av kompetenta lärare.
- Den fristående gymnasieskolan skall inte ha påtagliga negativa effekter
på gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet.
Ordning för beslut om offentligt stöd
Skolverket skall besluta om en fristående skola skall förklaras berättigad
till offentligt stöd. Beslutet skall avse ett visst antal elever.
Ansökan för en angiven utbildning skall lämnas direkt till Skolverket,
som inhämtar kommunernas yttranden.
Den kommun där skolan skall ligga skall yttra sig över de effekter den
fristående skolan kan ha på gymnasieskolan inom det offentliga skolvä-
sendet och därvid inhämta och bifoga närliggande kommuners ytt-randen,
i förekommande fall även landstingets yttrande. Av kommuner-nas
yttranden skall särskilt framgå effekter för utbildningsutbudet i den
offentliga gymnasieskolan och på kömmunens ekonomi. Bedömningen
skall grundas bl.a. på elevantalet vid fullt utbyggd organisation i den fri-
stående gymnasieskolan.
Avvikelser från det beräknade elevantalet vid den fristående gymnasie-
skolan får inte göras utan Skolverkets beslut. Om kommun och skola är
Prop. 1995/96:200
Bilaga 3
överens om utökningen, skall detta anmälas till Skolverket för att ett nytt
beslut skall kunna utfärdas. I det fall kommun och skola inte kommer
överens om utökningen, skall en ny ansökan lämnas till Skolverket i van-
lig ordning.
Länsstyrelsernas ansvar för bedömning av effekterna för det offentliga
skolväsendet föreslås upphöra.
I konsekvens med förslaget att Skolverket skall besluta om bidragsrätt
till en fristående gymnasieskola, bör Skolverket även besluta om att åter-
kalla rätten till bidrag.
Skolverkets beslut skall kunna överklagas hos allmän förvaltnings-
domstol.
Tillsyn
De bidragsberättigade fristående gymnasieskolorna skall som nu stå under
Skolverkets tillsyn.
Den kommun där skolan ligger skall ha rätt till insyn i skolans verk-
samhet. Som ett led i denna insyn bör skolan delta i den kommunala
uppföljningen och utvärderingen i den utsträckning som kommunen och
den fristående gymnasieskolan kommer överens om. Skolan skall som
hittills vara skyldig att delta i den nationella uppföljningen och utvär-
deringen samt i riksomfattande prov i den utsträckning som Skolverket
beslutar.
Regler för bidragsgivning
Om en fristående gymnasieskola har förklarats berättigad till offentligt
stöd skall elevens hemkommun liksom nu lämna bidrag till skolan.
Bidragsnivån skall i första hand fastställas i överenskommelse mellan
den kommun där skolan är belägen och den fristående gymnasieskolan.
Lägeskommunen skall fastställa bidragsnivån för samtliga bidrags-
berättigade elever i skolan.
Nationellt föreskrivna belopp skall inte längre förekomma. Om kom-
munen och den fristående gymnasieskolan inte kommer överens om annat
skall bidraget beräknas med utgångspunkt i skolans faktiska kostnader,
baserat på skolans åtaganden och elevernas behov. Beräkningen skall ske
på samma grunder och enligt samma principer som kommunen tillämpar
i fråga om kostnader för elever som går i ett motsvarande program i en
kommunal skola. När det gäller utbildningar på Naturbruks- och Omvård-
nadsprogrammet skall skolan och lägeskommunen samråda med lands-
tinget.
Nuvarande begränsning av skolans rätt att ta ut elevavgifter skall finnas
kvar oförändrad.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 3
91
Sekretess
Utredaren ansluter sig till Friskolekommitténs förslag om att en be-
stämmelse om tystnadsplikt, motsvarande den som finns i lagen om
entreprenadförhållanden inom skolan, införs för personal vid fristående
skolor.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 3
92
Förslag till
Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 8, 9, 13 och 17 §§ skollagen
(1985:1 1OO)30 skall ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:200
Bilaga 4
Nuvarande lydelse
9 kap.
8 §31
Regeringen får i fråga om viss
utbildning förklara en fristående
skola berättigad till sådant bidrag
som avses i andra stycket, om ut-
bildningen ger kunskaper och fär-
digheter som till art och nivå vä-
sentligen svarar mot de kunskaper
och färdigheter som gymnasiesko-
lan förmedlar och skolan även i
övrigt väsentligen svarar mot gym-
nasieskolans allmänna mål. Härvid
skall särskilt beaktas de krav som
anges i 1 kap. 2 § andra och tredje
styckena. Förklaring skall dock inte
lämnas i fråga om utbildning som
skulle innebära påtagliga negativa
följder för gymnasieskolan inom
det offentliga skolväsendet i regio-
nen.
Statens skolverk får i fråga om
viss utbildning med ett angivet
antal elever förklara en fristående
skola berättigad till sådant bidrag
som avses i andra stycket, om ut-
bildningen ger kunskaper och fär-
digheter som till art och nivå vä-
sentligen svarar mot de kunskaper
och färdigheter som gymnasiesko-
lan förmedlar och skolan även i
övrigt väsentligen svarar mot gym-
nasieskolans värdegrund och all-
männa mål. Härvid skall särskilt
beaktas de krav som anges i 1 kap.
2 § andra och tredje styckena. För-
klaring skall dock inte lämnas i
fråga om utbildning som skulle
innebära påtagliga negativa följder
för gymnasieskolan inom det of-
fentliga skolväsendet i den kommun
där skolan är belägen eller närlig-
gande kommuner. För att en utbild-
ning skall förklaras berättigad till
bidrag krävs vidare att den upp-
fyller kraven i femte stycket.
Om en sådan förklaring som avses i första stycket lämnats, skall
elevernas hemkommuner lämna bidrag till skolan. Kommunens skyldighet
gäller endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig
att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började.
Om den fristående skolan inte Om den fristående skolan och den
30 Lagen omtryckt 1991:1111.
31 Senaste lydelse 1993:800.
93
kommer överens om annat med
elevernas hemkommuner skall des-
sa erlägga det belopp som rege-
ringen eller den myndighet som
regeringen bestämt har föreskrivit.
kommun där skolan är belägen inte
kommer överens om annat skall
bidraget beräknas med utgångs-
punkt i skolans faktiska kostnader
baserade på skolans åtagande och
elevernas behov på samma grunder
och enligt samma principer som
kommunen tillämpar i fråga om
elever som går ett liknande pro-
gram i en kommunal skola.
Om en fristående skola som för-
klarats berättigad till bidrag för en
utbildning avser att utöka antalet
elever på utbildningen skall skolan
ansöka om en ny förklaring.
För ledningen av verksamheten
vid en fristående skola skall det
finnas en rektor.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 4
9 §32
Om inte kommunen och skolan har kommit överens om annat skall
bidraget enligt 8 eller 8 a § beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje
bidragsår börjar den 1 juli. Tilldelningen grundas på antalet elever på den
bidragsberättigade utbildningen den 15 september under bidragsåret.
Bidraget skall utbetalas med en tolftedel varje månad. Utbetalningarna i
juli-september avpassas efter ett beräknat antal elever och reglering görs
vid utbetalning i oktober. För en skola som är nystartad, far bidrag, som
avser tiden juli-september månad, betalas ut samlat i september.
Om en elev slutar efter den 15 september bidragsåret är hemkommunen
inte skyldig att tilldela skolan bidrag för längre tid än till och med
kalendermånaden efter den då eleven slutade.
För att en skola skall ha rätt till
bidrag gäller dock att skolan har
ansökt om att bli förklarad som
bidragsberättigad före den 1 april
kalenderåret innan. Ansökan skall
lämnas in till länsstyrelsen i det län
där skolan är belägen om ansökan
avser en skola vars utbildningar
motsvarar gymnasieskolans och till
Statens skolverk om ansökan avser
en skola vars utbildningar motsva-
rar gymnasiesärskolans.
För att en skola skall ha rätt till
bidrag gäller dock att skolan har
ansökt om att bli förklarad som
bidragsberättigad före den 1 april
kalenderåret innan. Regeringen
eller den myndighet regeringen
bestämmer får föreskriva att an-
sökan i vissa fall får lämnas sena-
re. Ansökan skall lämnas in till
Statens skolverk.
32
Senaste lydelse 1995:816.
94
13 §33
Fristående skolor som får bidrag för viss utbildning enligt 8 eller 8 a §
skall, i fråga om den utbildningen, stå under tillsyn av Statens skolverk.
Skolorna är i fråga om dessa utbildningar skyldiga att delta i den upp-
följning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Statens
skolverk.
I fråga om fristående skolor som
får bidrag enligt 8 § skall den
kommun där skolan är belägen ha
insyn i skolans verksamhet.
Fristående skolor som avses i 8 § är vidare skyldiga att delta i
riksomfattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 4
17
Beslut av Statens skolverk i ären-
den om godkännande eller återkal-
lande av godkännande för en fristå-
ende skola enligt 1. 5 eller 12 §
samt beslut i ärenden om elevav-
gifter enligt 7 § får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.
Beslut av Statens skolverk i ären-
den om godkännande eller återkal-
lande av godkännande för en fristå-
ende skola enligt 1, 5 eller 12 §,
eller i ärenden om bidrag eller
återkallande av bidrag enligt 8
eller 14 § samt beslut i ärenden om
elevavgifter enligt 7 eller 10 § får
överklagas hos allmän förvaltnings-
domstol.
Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden om godkännande eller
återkallande av godkännande för en fristående skola för särskild skolplikt
enligt 1 § tredje stycket 2 eller 12 § får överklagas hos allmän för-
valtningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3, 4 och
16 §§ får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut som
avses i 3 § får överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som
avses i 16 § får överklagas endast av eleven eller företrädare för denne.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
2. Bestämmelsen i 9 kap. 8 § i dess nya lydelse skall tillämpas på
utbildning som äger rum efter den 1 juli 1997.
3. En förklaring om rätt till bidrag enligt 9 kap. 8 § som regeringen
har meddelat före ikraftträdandet skall fortsätta att gälla till dess Statens
3-' Senaste Ivdelse 1994:740.
34
Senaste lydelse 1995:63.
95
skolverk beslutar om något annat.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 4
96
Remissyttranden har inkommit från Socialstyrelsen, Handikappombuds-
mannen, Barnombudsmannen (BO), Statskontoret, Riksrevisionsverket
(RRV), Statens skolverk, Statens institut för handikappfrågor i skolan
(SIH). Konkurrensverket, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i
Sundsvall. Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Östergötlands
län. Botkyrka kommun, Norrtälje kommun, Stockholms stad, Södertälje
kommun. Uppsala kommun, Flens kommun, Linköpings kommun, Norr-
köpings kommun, Simrishamns kommun, Örkelljunga kommun, Höörs
kommun. Lunds kommun, Göteborgs kommun, Skara kommun, Örebro
kommun. Falu kommun, Härjedalens kommun, Skellefteå kommun, Umeå
kommun. Pajala kommun, Svenska Kommunförbundet, Elevorganisatio-
nen i Sverige. Sveriges Skolledarförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riks-
förbund (LR). Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Cent-
ralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation
(SACO). Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Riksförbundet Hem och
Skola (RHS). Friskolornas Riksförbund, Sveriges Kristna Råd, Sveriges
Kristna Friskoleråd. Svenska Montessoriförbundet (SMF) och Waldorfsko-
lefederationen.
Dessutom har yttranden inkommit från föräldrar med barn i S:t Eriks
Katolska Skola. Botkyrka Friskola, Franciska Darnell, Utbildningsförvalt-
ningen/Invandrarundervisningen i Botkyka kommun, Sveriges Finska
Lärarförbund (SFiL). Österåkers kommun, Göteborgs Finskspråkiga
Socialdemokratiska Förening. Solängsskolan, Moderat Skolungdom.
Nacka kommun. Sveriges Fristående Waldorfskolors Föräldraförening
(SFWF). Sverigefinska Riksförbundet, Tjänsteföretagens Arbetsgivarför-
bund (HAO-förbunden), Göteborgs Högre Samskola, Estniska Skolan,
Hillelskolan. Sverigefinska Skolan i Stockholm, Sverigefinska Skolan i
Upplands-Väsby. Fryxellska Skolan, Ellen Keyskolans Waldorfförening,
Engelska Skolans PTA, Stödföreningen för Solvikskolan, Kristoffersko-
lans Föräldraförening och Fryxellska Skolans Vänner.
1.1 Långsiktighet och stabilitet
Syftet med en regeländring är att skapa långsiktiga och stabila regler som
dels ska ge fristående skolor samma möjlighet som de kommunala skolor-
na att på lika villkor erbjuda likvärdig utbildning, dels att stärka sam-
arbetet mellan kommuner och fristående skolor.
Flertalet remissinstanser delar kommitténs åsikt att långsiktiga och stabila
regler är viktiga. Sveriges Skolledarförbund understryker vikten av att
kommunala och fristående skolor måste fa "fasta, långsiktiga och icke-
försvårande spelregler för såväl krav som ställs som för resurstilldel-
ningen." Detta stöds av såväl fristående skolor som kommuner, t.ex.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 5
7 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 200
Nacka kommun, som understryker att för elevernas valfrihet skall fungera
i verkligheten måste fristående skolor ges "tydliga och förutsägbara spel-
regler som inte lämnar utrymme för godtycke eller tolkningssvårigheter."
Svenska Kommunförbundet anser att utredningen är ett steg mot
långsiktiga lösningar som ger både skolor och kommuner bättre förutsätt-
ningar för planering av sin verksamhet. Dock saknar förbundet en
harmonisering av reglerna mellan fristående grundskolor och gymnasie-
skolor. RR V påpekar vikten av decentralisering och avreglering. Ett ökat
lokalt ansvar med mindre regelstyrning underlättar för skolan att anpassa
sig till lokala förutsättningar och krav och "stimulerar initiativkraft och
innovativ utveckling".
SAF menar att betänkandet saknar långsiktiga regler vilket kommer
resultera i att få fristående skolor vill utsätta sig för osäkerhet. Förslaget
kommer medföra stora försämringar för skolorna som utlämnas åt
kommunernas godtycke. Waldorfskolefederationen och Friskolornas Riks-
förbund anser att betänkandet "genomsyras av en snäv kommunalpolitisk
och kommunalekonomisk grundsyn...".
1.2 Komplement eller konkurrens?
Friskolekommittén anser att fristående skolor skall fungera som komple-
ment till den kommunala skolan och genom samarbete skall de kunna ut-
veckla och stimulera varandra.
Beträffande den fristående skolans ställning gentemot kommunen och det
offentliga skolväsendet går åsikterna isär. Länsstyrelsen i Stockholms Län,
Konkurrensverket och Kammarrätten i Stockholm anser att de fristående
skolorna "ofta får ses som konkurrenter till kommunens skolor. Man kan
därför inte bortse från risken att kommunen, t.ex. när kommunens
ekonomi försämras eller inte är i balans, gynnar egna skolor framför fri-
skolorna." SAF framför att den konkurrens som finns mellan skolor
stimulerar till utveckling och skapar medvetande om den egna och andra
skolors verksamhet.
Svenska Kommunförbundet framför att valfrihet inom skolområdet ger
incitament för en både bättre och billigare skola. För att detta skall
fungera i praktiken krävs att olika skolformer behandlas likvärdigt och
inordnas i samma resursfördelningssystem. RRV menar att fristående
skolor bör behandlas i perspektivet av de utmaningar som skolan har att
möta. Socialstyrelsen ser positivt på tillkomsten av fristående skolor, vilka
har möjligheter att berika svenskt skolväsende.
Flera fristående skolor och kommuner, t.ex. Uppsala och Nacka
kommuner, påpekar att det är av största vikt att skolorna uppfattas som
komplement till den kommunala skolverksamheten för att underlätta sam-
arbetet mellan skola och kommun och för att öka valfriheten. Skara
kommun instämmer och påpekar att "all verksamhet mår väl av ett visst
mått av konkurrens". Sveriges Kristna Råd ser också positivt på fristående
skolor som komplement för gruppers och minoriteters särskilda behov.
Sveriges Kristna Friskoleråd menar att fristående skolor måste ses som
Prop. 1995/96:200
Bilaga 5
alternativ och inte endast som "komplement på kommunens villkor, som
löper risk att bli godtyckliga." Sveriges Elevorganisation menar tvärtom
att de fristående skolorna är ett hot mot den offentliga skolan och att
kompletterande verksamhet skall inordnas i den offentliga skolan. Sveriges
Skolledarförbund hävdar: "Frågan om vem som driver en skola får inte
överskugga frågan om hur skolan drivs. Det är utbildningens innehåll och
grad av måluppfyllelse som räknas."
2. Värdegrund och mål
Kommittén anser att samma krav skall gälla för fristående och offentliga
skolor vad gäller utbildningens värdegrund och mål. En ändring i skol-
lagen föreslås så att skolans utbildning "även i övrigt väsentligen svarar
mot grundskolans värdegrund och allmänna mål". Genom denna formu-
lering i lagtexten avser kommittén att konfessionell utbildningsprofil skall
vara möjlig. Att en skola har en viss profil får inte inkräkta på saklig-
heten och allsidigheten i undervisningen. Den fristående skolan skall ge
kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de
kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar. Skolans verksam-
het ska utformas i överensstämmelse med demokratiska värderingar. Om
skolan brister i öppenhet och insyn skall den inte godkännas.
Majoriteten av remissinstanserna stöder kommitténs förslag att skolverk-
samheten skall baseras på de värden och mål som formulerats för den
offentliga grundskolan. Nacka kommun menar att "läroplanens allmänna
mål och värdegrund skall genomsyra all verksamhet och inte bara be-
gränsas till själva undervisningen." Handikappombudsmannen anser att
vid bedömning av en skolas värdegrund också bör beaktas de handi-
kappolitiska målen om full delaktighet och jämlikhet. BO stöder förslaget
men önskar vissa tillägg. För det första bör en uttrycklig hänvisning föras
in om att den som verkar i skolan skall hindra elever att utsätta andra för
kränkande behandling. För det andra bör en regel om elevernas rätt till
inflytande över sin utbildning införas, motsvarande den som gäller den
offentliga skolan. SIH ifrågasätter förslaget då berörd tillsynsmyndighet
riskerar att hamna i tolknings-/gränsdragningsproblem kring "när och i
vilken grad en fristående skola eventuellt kan anses ha frångått denna
fundamentala värdegrund på sätt som skulle motivera sanktioner av ringa
eller grav karaktär." RHS saknar en analys kring förutsättningarna för
etniska skolor och språkskolor.
Skolverket menar att staten inte kan ha några synpunkter på hur kon-
fessionella skolor låter sin "religiösa profil komma till uttryck i utbild-
ningen. så länge denna är förenlig med grundläggande demokratiska
värderingar." Verket anser att det är orealistiskt att utvidga kontrollen av
fristående skolor till att omfatta även bakomliggande organisationer.
Vidare förordas att ordet väsentligen stryks. I stället bör konfessionella
skolors rättigheter särskilt behandlas i lagtexten. Sveriges Kristna Fri-
skoleråd anser att de fristående skolorna själva skall få avgöra vilka
värdegrunder deras undervisning och "etiska fostran" skall bygga på.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 5
Enligt rådet kränker förslaget "en minoritet av föräldrar med en annan
religiös och filosofisk värdegrund än den som anges i Lpo 94." Rådet
håller med om att all undervisning skall vara saklig och allsidig även i
konfessionella skolor och att religionsundervisning skall bedrivas enligt
läroplan och kursplan. Även Friskolornas Riksförbund menar att förslaget
kränker religionsfriheten. Liksom Skolverket och Kammarrätten i Sunds-
vall ifrågasätter förbundet förenligheten mellan utredningen och den euro-
peiska konventionen om mänskliga rättigheter.
3. Elevantal
I betänkandet föreslås att en nedre gräns för antalet elever fastställs till
tolv elever. Friskolekommittén anser att en skola med för få elever inte
leder till en stimulerande miljö för samarbete, social fostran och utveck-
ling. En skola med få elever ger heller inte ett stabilt ekonomiskt under-
lag. Skolverket föreslås få möjlighet att göra undantag från denna regel,
då särskilda skäl föreligger, t.ex. i utpräglad glesbygd.
Flera instanser instämmer i förslaget, bl.a. Konkurrensverket, Lärarförbun-
det och Kammarrätten i Stockholm. LR tillstyrker förslaget med motive-
ringen att "friskolor bör dimensioneras så att elevens val och språkval kan
tillgodoses."
Göteborgs, Örebro. Skara och Falu kommuner menar att kravet på tolv
elever bör skärpas, då ett allt för litet elevunderlag begränsar innehållet
och variationen i elevens och skolans val. Dessutom framförs att en skola
med för få elever får svårigheter med stabil ekonomi och varaktig verk-
samhet. Även Uppsala kommun anser att det bör "föreligga synnerliga
skäl för godkännandet av en fristående skola med endast 12 elever".
Risken finns att undervisning i små skolor brister i kvalitet. Länsstyrelsen
i Östergötlands län instämmer och Lärarförbundet framför att "skolan inte
far vara alltför liten om den skall fungera som en social och kulturell
mötesplats." Waldorfskolefedrationen instämmer i att det är rimligt med
en minimigräns men hävdar att denna inte bör inforas under de tre första
verksamhetsåren då skolan håller på att etablera sig. Flens kommun tillför
att elevantalet bör bedömas från fall till fall.
4. Lärarkompetens och skolledning
Friskolekommittén anser att kraven på lärares ämneskunskaper och peda-
gogiska erfarenhet i praktiken inte kan sättas lägre för de fristående
skolorna än för grundskolan, varför stor vikt bör fästas vid dessa krav
såväl vid prövning av ansökningar om godkännande som i tillsynen.
Vidare föreslås i betänkandet att en bestämmelse skall införas i skollagen
om att det vid en fristående skola skall finnas en person med pedagogisk
insikt som företräder skolan med ett formellt ledningsansvar.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 5
Majoriteten av instanserna instämmer i synen på lärarkompetens. TCO är
100
positiv till förslaget om både kompetens och skolledning och understryker
att kravet på lärarutbildning är särskilt viktigt. LR anser att en god lärar-
kompetens är en "förutsättning för att eleverna kan integreras i det
svenska samhället utan svårigheter...". SMF stöder också förslaget och
betonar att det är olyckligt att andelen lärare med pedagogisk utbildning
är lägre i de fristående skolorna än i de kommunala. Göteborgs kommun
förordar att kravet på lärarkompetens lagregleras.
Handikappombudsmannen för fram betydelsen av skolledning och kom-
petent personal för vårdnadshavare och elever med funktionsnedsättning.
För dem är det viktigt att kunna vända sig till någon när det gäller
speciella behov av anpassningar i miljön och undervisningen som en
funktionsnedsättning medför.
Waldorfskolefederationen och SFWF motsätter sig förslaget om rektor
och menar att detta premierar en hierarkisk struktur, vilket inte överens-
stämmer med Waldorfpedagogiken. I stället förordas ett tillägg att en fri-
stående skola kan företrädas av "ett begränsat antal personer".
Kammarrätten i Sundsvall och BO menar att de krav som skall ställas
på skolans företrädare bör anges uttryckligen i lagtexten. Man anser också
att ansvarsfördelningen mellan företrädaren och huvudmannen bör belysas
bättre.
5. Öppen för alla
I betänkandet föreslås att principen att en fristående skola skall vara
öppen för alla bör framgå av en uttrycklig bestämmelse i skollagen.
Vidare anser kommittén att en bestämmelse skall tas in i skollagen om att
en fristående skola inte är skyldig att ta emot en elev, om mottagandet
skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter
för skolan.
Flertalet instanser instämmer i grundprincipen att skolorna skall vara
öppna för alla, men avstyrker förslaget att en fristående skola inte skall
vara skyldig att ta emot en elev om detta leder till organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter. Dessutom ifrågasätts om kommunen skall vara
den instans som fattar det ekonomiska beslutet i frågan.
SIH riktar skarp kritik mot förslaget och framför att de fristående
skolorna, liksom de kommunala, måste vara förpliktigade att erbjuda
utbildning på lika villkor för alla elever, även elever som kräver extra
ekonomiska resurser som t.ex. funktionshindrade barn. "Varje inskränk-
ning av och/eller reservation för de rättigheter som normalt tillkommer
andra kan aldrig accepteras, utan att man gör påtagligt våld på de värde-
principer och den ideologiska grund som det svenska skolväsendet vilar
på." Även Handikappombudsmannen är kritisk mot förslaget och framför
att handikappolitiska aspekter bör beaktas av Skolverket när beslut om
bidrag skall fattas för att undvika segregerande effekter. Socialstyrelsen
menar att förslaget kan leda till att barn med funktionsnedsättningar får
mindre möjlighet att ta del av fristående skolor. Man föreslår att bidrag
skall lämnas per barn som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad
Prop. 1995/96:200
Bilaga 5
101
per barn i motsvarande verksamhet. Länsstyrelsen i Östergötlands län,
Lärarförbundet, Statskontoret och RHS instämmer i kritiken att elevers
valfrihet inte bör beskäras utan även innefatta elever med särskilda behov.
Den enda grund för att vägra en elev inträde som skall tillåtas, enligt
Länsstyrelsen och Friskolornas Riksförbund, är skolans egen bedömning
av möjligheterna att ta emot eleven. Till detta ansluter sig också Skol-
verket som också pekar på svårigheter som kan uppkomma när lägeskom-
munen skall bedöma om elevens hemkommun kan tillgodose elevens sär-
skilda behov på ett mer kostnadseffektivt sätt än den fristående skolan.
LR stöder förslaget men finner det anmärkningsvärt att kommunen själv
skall kunna göra bedömningen om vad som är kostnadseffektivt. Söder-
tälje kommun framför åsikten att diskussion huruvida en elev skall tas
emot bör föras med elevens hemkommun, inte lägeskommunen.
Örebro kommun menar att kommun och skola skall komma överens om
när skolan kan neka en elev att börja i den fristående skolan.
6. Inträdeskrav och urvalsgrund
Kommittén föreslår att test och prov vid intagning till årskurserna 1-5
inte skall få förekomma. I övriga årskurser skall sådana urvalsmetoder
inte tillåtas i ämnen som utgör kärnan i grundskolans utbildning. Som en
följd av öppenhetsprincipen skall endast sådana urvalsgrunder som inte
sätter öppenheten ur spel accepteras.
Majoriteten av de instanser som yttrat sig i frågan tillstyrker förslaget att
inga inträdeskrav i princip skall få förekomma.
Kammarrätten i Stockholm ifrågasätter varför krav på viss förmåga att
tillgodogöra sig utbildning i musik eller idrott skall få förekomma, medan
krav på motsvarande förmåga att lära sig t.ex. språk inte får ställas. Skol-
verket framhåller att så länge inträdesprov i t.ex. dans och musik tillåts i
kommunala skolor årskurs 1-5 skall detta också vara möjligt i fristående
skolor. Dock instämmer verket i att intagningsprov inte skall accepteras
i ämnen som svenska, engelska och matematik, då sådana urvalsmetoder
kan ha segregerande effekter. SAF anser att skolor med speciell pro-
filering skall få använda sig utav särskilda inträdeskrav för att kunna leva
upp till föräldrars och elevers förväntningar. Göteborgs Högre Samskola
menar att varje skola själv skall få bestämma om sina intagningsregler
och att dessa kan vara konstruerade på olika sätt på olika skolor.
Fryxellska skolan förordar att musik- och danstest skall vara tillåtna och
Engelska Skolans PTA att språktester skall accepteras, även i årskurserna
1-5.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 5
102
7. Beslutsordning och ansvarsfördelning
7.1 Skolverket
Kommittén anser att Skolverket även fortsättningsvis skall fatta beslut om
godkännande av fristående skolor. Byte av huvudman skall ske genom ny
ansökan om godkännande. Skolverket skall enligt förslaget också fatta
beslut om rätt till bidrag för den fristående skolan. Det skall också vara
Skolverket som förklarar rätten till bidrag förverkad. Verkets beslut om
godkännande och rätt till bidrag skall kunna överklagas i allmän förvalt-
ningsdomstol.
Kommunerna ställer sig i allmänhet positiva till föreslagen beslutsordning
medan de fristående skolorna är mer kritiska. Bl.a. Norrköpings och Upp-
sala kommuner anser att det nuvarande systemet "försvårar den kom-
munala planeringen och strävanden att åstadkomma en rationell skolorga-
nisation" och tillstyrker därför utredningens förslag.
Skolverket däremot avstyrker förslaget och anser att skolor som blivit
godkända skall ha rätt till offentlig finansiering. Godkännandet av en fri-
stående skola skall enbart göras utifrån skolans kapacitet att uppfylla
nationella kvalitetskrav och inte utifrån konsekvenser för kommunal skol-
verksamhet. Bl.a. RHS. Sveriges Kristna Friskoleråd, Konkurrensverket,
Sveriges Finska Lärarförbund, Friskolornas Riksförbund och Nacka kom-
mun anser också att en fristående skola som godkänts av Skolverket auto-
matiskt skall vara berättigad till bidrag. I detta instämmer även Sverige-
finska Riksförbundet och Länsstyrelsen i Östergötlands län, som menar
att det är olyckligt att kommunen som konkurrent skall kunna utöva in-
flytande över detta beslut. SAF anser att en godkänd skola skall garanteras
bidrag från kommunen motsvarande vad en elev i den kommunala skolan
kostar.
Kammarrätten i Sundsvall och Svenska Kommunförbundet anser att
Skolverkets skyldighet att besluta om en skola skall vara bidragsberättigad
skall framgå av lagtexten. Man framhåller att med nu föreslagen lagtext
följer bidragsrätt med godkännande. Vidare framhålls att Skolverkets be-
slut bör kunna överklagas till länsrätten som har lägeskommunen inom sin
domkrets. Kammarrätterna i Stockholm och Sundsvall menar att det bör
klargöras vem som kan överklaga olika typer av beslut.
Svenska Kommunförbundet anför också att det ur planeringssynpunkt skall
finnas en tydlig tidsfrist inom vilken skolan senast skall vara godkänd för
att kommunens skyldighet att betala bidrag för ett visst läsår skall gälla.
7.2 Kommunens yttranderätt
Enligt betänkandet skall en bestämmelse införas i lagtexten om remiss
från Skolverket till kommunen gällande godkännande av fristående skolor.
Kommittén föreslår att lägeskommunen och övriga berörda kommuner
skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökan. Kommunen bör i sitt
yttrande framhålla lokalt betingad kunskap om huvudmannen och dennes
Prop. 1995/96:200
Bilaga 5
103
förutsättningar för att bedriva skolverksamhet. Yttrandet bör även behand-
la elevprognosen och skolans budget.
Kommunerna ser det i allmänhet som positivt med en lagfäst yttranderätt.
Svenska Kommunförbundet välkomnar kommunens yttranderätt och beto-
nar vikten av att kommunen skall ges tillräckligt med tid för att göra de
utredningar som krävs. Linköpings kommun anser att man skall fästa stor
vikt vid kommunernas yttranden och Lunds kommun är positiv till att det
kommunala medinflytandet nu skall lagregleras. LO menar att förslaget
är viktigt eftersom kommunerna måste ges "rimliga och någorlunda lång-
siktiga förutsättningar att planera och genomföra sin verksamhet."
Övriga instanser, t.ex. Skolverket, Konkurrensverket, Kammarrätterna
i Stockholms och Sundsvalls län, Länsstyrelserna i Stockholms och Öster-
götlands län samt flertalet fristående skolor, avstyrker förslaget med
motiveringen att reglerna är oklara eller att kommunen anses få för stort
inflytande. Länsstyrelsen i Stockholms län och Konkurrensverket menar
att kommunen har dubbla roller, dels som finansiär och dels som utövare
av samma verksamhet, vilket föranleder en intressekonflikt där kommunen
efter eget tycke kan avgöra om en skola skall få etableras eller inte. Även
Sverigefinska Riksförbundet anser det vara olyckligt att "kommunernas
välvilja kan vara avgörande" för godkännandet av Sverigefinska skolor.
Kammarrätterna i Stockholm och Sundsvall påpekar att det bör pre-
ciseras vad som menas med "berörda kommuner" för att undvika juridiska
konflikter. Sveriges Kristna Råd instämmer och framhåller att Skolverket
bör ha tydliga direktiv för hur berörda kommuners yttranden skall viktas.
Skolverket menar att den lagfasta remisskyldigheten endast skall avse
lägeskommunen. Lägeskommunen skall inhämta synpunkter från övriga
kommuner om det finns behov av detta och inarbeta dessa i sitt yttrande.
8. Bidrag
8.1 Likvärdiga ekonomiska villkor
I betänkandet föreslås att de fristående skolorna bör ges möjlighet att på
lika villkor erbjuda utbildning som är likvärdig med den som grundskolan
ger. Likvärdiga ekonomiska villkor för kommunala och fristående skolor
är en förutsättning för att alla elever och föräldrar skall ha en reell val-
frihet och inte bara ekonomiskt starka grupper. En fristående skola som
godkänts och förklarats bidragsberättigad skall tilldelas bidrag utifrån
omfattningen av skolans åtaganden och elevernas behov. Bidraget skall
enligt betänkandet beräknas på samma grunder och enligt samma prin-
ciper som gäller för kommunens egna skolor.
Majoriteten av instanserna stöder grundprincipen att de fristående skolorna
skall erhålla bidrag som är likvärdiga med de som kommunala skolor får.
TCO och Lärarförbundet anser att det föreslagna behovsrelaterade bidrags-
systemet tar större hänsyn till de faktiska förhållandena än det nuvarande
och att förslaget kan leda till ett stärkt samarbete mellan kommunala och
Prop. 1995/96:200
Bilaga 5
104
fristående skolor. Norrköpings och Botkyrka kommuner anser det vara
positivt att inte låsa fast kommunens bidrag i schablonbelopp och menar
att det föreslagna systemet tar hänsyn till lokala kostnadsvariationer. SIH
och Handikappombudsmannen stöder tanken på ett behovsbaserat
bidragssystem och framhåller att likvärdighet inte innebär att alla elever
skall ha lika mycket utan efter behov. Svenska Kommunförbundet förordar
att bidraget till fristående skolor skall fastställas utifrån verksamhetens
beräknade resursbehov, vilket bör framgå i lagtexten. Kostnadsaspekten
som kriterium är viktigt då kommunen måste få utrymme att inför fast-
ställandet av bidraget beakta skolans samlade kostnader.
Länsstyrelsen i Stockholms län menar att de föreslagna bidrags grunderna
är osäkra och oklara, vilket undergräver den förutsägbarhet och kontinuitet
som kommittén eftersträvade. SAF varnar för att kommunalt godtycke
kommer att avgöra finansieringen. Socialstyrelsen och Sveriges Kristna
Råd anser att det bör tydliggöras vilka beräkningsgrunder som gäller för
kommunens bidragsgivning till sina egna skolor. Utan ett sådant klarlägg-
ande är det svårt att veta hur fristående skolors bidragsbehov kommer att
bedömas.
Trots att majoriteten är för likvärdiga ekonomiska förutsättningar före-
språkar ett flertal instanser någon form av minimireglering, ett schablo-
niserat bidragssystem. Det skulle enligt många fungera som en garanti i
situationer då kommun och skola inte kommer överens. Sveriges Skol-
ledarförbund. LR och Friskolornas Riksförbund efterlyser ett förutsägbart
bidragssystem om en fristående skola skall kunna klara sin ekonomi och
planering och "minimibidrag bör följaktligen garanteras av staten.”
Många fristående skolor instämmer i kritiken. Hillelskolan, Estniska
skolan. Sverigefinska skolan i Stockholm och Upplands Väsby samt
Waldorfskolefederationen anser att det krävs "starka garantier" för att
resurstilldelningen till en fristående skola skall ske på samma grunder och
enligt samma principer som gäller för kommunens egna skolor. Detta upp-
fylls bäst genom en bestämd miniminivå på 75 eller 85%. Göteborgs
Högre Samskola menar att lägeskommunen vid beräkning av bidraget
skall ge en långsiktig försäkran om bidragets storlek för att möjliggöra
kontinuitet och långsiktig planering.
Även flera kommuner, bl.a. Örkelljunga, Höörs. Falu och Nacka
kommuner, ansluter sig till att de fristående skolorna skall garanteras ett
lägsta bidrag "så att friskolorna inte blir beroende av kommunal välvilja
för sin överlevnad." Stockholms stad anför att minimibeloppet skall
kompletteras med tydliga regler för tilläggsbidrag som skall utgå för olika
typer av insatser som inte är lagregierade krav på fristående skolor.
Flera instanser, bl.a. Skolverket, RHS, Kammarrätten i Stockholm och
Friskolornas Riksförbund anser att det bör finnas möjlighet för skolorna
att besvära sig över ersättningsnivån.
8.2 Lägeskommunens och hemkommunens roll
Enligt betänkandet skall en fi-istående skola som godkänts och förklarats
berättigad till bidrag tilldelas bidrag av den kommun där skolan är
Prop. 1995/96:200
Bilaga 5
105
belägen. Detta skall ske inom ramen för den treåriga elevprognosen.
Kommunen skall ha rätt till ersättning för sina kostnader från elevens
hemkommun om denna är annan än lägeskommunen.
På denna punkt är oenigheten stor och många kommuner ställer sig nega-
tiva till ansvarsfördelningen mellan läges- och hemkommunen. Svenska
Kommunförbundet anser att det är oacceptabelt att "lägeskommunen förut-
sätts fungera som bank för friskolans fordringar visavi andra kommuner".
Att dessutom lägeskommunens beräkning skulle bli normerande för andra
kommuner är ett "intrång i varje kommuns självbestämmande". 1 stället
bör varje berörd kommun direkt lämna bidrag till den fristående grund-
skolan. För att berörda kommuner skall kunna påverka ersättningsnivån
bör lägeskommunen åläggas att samråda med berörda parter inför
bidragets fastställande. Vissa kommuner, bl.a. Nacka, Botkyrka och Upp-
sala kommuner, ifrågasätter också om lägeskommunens föreslagna be-
fogenhet står i samklang med den kommunala självbestämmanderätten.
Uppsala. Örkelljunga och Höörs kommuner förordar att bidraget skall
fastställas i förhandling mellan berörda kommuner för att minska läges-
kommunens belastning samt för att hemkommunen skall ha rätt att
påverka arten av stödinsats och åtföljande kostnader för elever med behov
av särskilt stöd. Norrköpings och Flens kommuner anser också att varje
kommun skall ersätta skolan direkt men ställer sig i övrigt positiva till
förslaget att lägeskommunen skall bestämma bidragsnivå.
Österåkers kommun m.fl. påpekar att det med det nya bidragssystemet
med ersättningsskyldighet från hemkommunen finns en risk att en effektiv
kommun med relativt låg genomsnittskostnad tvingas betala mer för
elever som väljer en fristående skola i annan kommun, än kostnaden för
de elever som går i kommunens egna skolor. Till detta ansluter sig Söder-
tälje kommun som framhåller att hemkommunens kostnader bör vara
grund för ersättningen till elev som väljer en fristående skola i annan
kommun.
Kammarrätten i Sundsvall framhåller att det bör övervägas om hem-
kommunen skall få en möjlihet att påverka och besvära sig över ersätt-
ningsnivån.
8.3 Elevprognos
Kommittén föreslår att skolan med sin ansökan om godkännande redo-
visar en elevprognos för de tre första läsåren. Kommunen i vilken skolan
är belägen skall ge skolan bidrag inom ramen för den treåriga prog-
nosen. En ökning av elevantalet skall ske i samförstånd mellan skola och
kommun. Detta är nödvändigt för att kommunen i god tid skall kunna
planera sitt utbildningsutbud.
I allmänhet ställer sig kommunerna i högre utsträckning än övriga
instanser positiva till förslaget om elevprognos. Svenska Kommunförbun-
det bedömer att en majoritet av kommunerna ser en elevprognos som
positiv utifrån ett planeringsperspektiv och bl.a. Botkyrka. Linköpings och
Prop. 1995/96:200
Bilaga 5
106
Lunds kommuner tillstyrker förslaget. Falu kommun anser att det vore en
fördel om den fristående skolan åläggs att göra fortlöpande treårs-
prognoser för elevantalet.
Konkurrensverket m.fl. anser att det finns risk för att kommunen med-
vetet kommer att hindra fristående skolor från att utöka sin verksamhet
och i stället borde bidraget baseras på ett realistiskt beräknat elevantal för
det första året. Statskontoret påpekar att det finns uppenbara risker att
prognoserna slår fel. En för låg prognos skulle hindra skolans möjligheter
att ta emot elever, medan en för hög prognos kan leda till att läges-
kommunen hävdar att etableringen skulle få negativa konsekvenser för
kommunens skolorganisation och därmed utgöra skäl till att neka bidrag.
LR menar att elevers val av skola beror på skolans resultat och därigenom
är det svårt att ge en realistisk prognos för de första årens elevantal.
Skolverket och Örkelljunga kommun instämmer i kritiken och Läns-
styrelsen i Östergötlands län anser att kravet på elevprognos hindrar
skolan från att planera verksamheten långsiktigt samtidigt som kommunen
far en oacceptabel konkurrensfördel.
Även de fristående skolorna och förbunden knutna till dessa tar i all-
mänhet avstånd från förslaget. Bl.a. Estniska skolan, Sverigefinska skolan
i Stockholm och Sverigefinska Riksförbundet framhåller att regeln kommer
att försvåra etablerandet av fristående skolor. Waldorfskolefederationen
menar att treårsregeln ger intrycket av etableringskontroll.
8.4 Påtagliga negativa effekter
Friskolekommittén anser att skäl för att en skola skall kunna förklaras
inte ha rätt till bidrag är att etableringen av en ny bidragsberättigad
skola skulle medföra bestående kostnadsökningar som får betydande
negativa konsekvenser för andra elever i berörda kommuner eller för
kommunens grundskoleverksamhet som helhet. Kommittén anser att det
bör ankomma på den berörda kommunen att påvisa sådana eventuella
konsekvenser.
I allmänhet är kommunerna positiva till förslaget, medan de fristående
skolorna är kritiska. Bl.a. Falu och Botkyrka kommuner anser det vara
mycket viktigt att kunna neka en skola bidrag med tanke på att kommunal
skolverksamhet kan bli tvungen att läggas ned till följd av etableringen av
en fristående skola.
Konkurrensverket och Skolverket anser att det inte klargjorts vad som
åsyftas med "negativa konsekvenser" vilket kan få olyckliga effekter då
kommunen som konkurrent själv ska få tolka denna innebörd och på
oklara grunder inte medge ersättning. Statskontoret. Sverigefinska Riks-
förbundet och Sveriges Kristna Råd anser också att bestämmelsen om
negativa effekter måste preciseras för att förhindra att den används god-
tyckligt. LR motsätter sig förslaget med motiveringen att en kommun, om
den vill, alltid kan hitta argument att hindra en fristående skola och SAF
anser att förslaget är principiellt oacceptabelt.
Flera fristående skolor avstyrker förslaget. Botkyrka Friskola uttrycker
Prop. 1995/96:200
Bilaga 5
107
att "kommunerna... fatt en lagtext vilken kommer att kunna användas som Prop. 1995/96:200
ett medel att stoppa nyetableringar av friskolor." Bilaga 5
9. Elevavgifter
I betänkandet föreslås att en fristående skola som får offentligt bidrag
inte skall ha rätt att ta ut någon elevavgift utöver vad som accepteras i
den kommunala skolan. I verksamheten skall endast få förekomma enstaka
avgifter som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Om en
skola som får kommunalt bidrag tar ut elevavgifter som inte anses
skäliga, skall rätten till bidrag förklaras förverkad.
Huvudparten av instanserna instämmer i förslaget under förutsättningen
att de fristående skolorna får likvärdiga ekonomiska villkor. Förslaget att
avgifter inte skall tillåtas följer naturligt av det föreslagna bidrags-
systemet. "Valfriheten kan då bli en realitet även för dem som inte har
möjlighet att betala en extra avgift för sina barns skolgång", framför
Lärarförbundet.
Svenska Kommunförbundet stöder i princip utredningen men anser att
det måste klargöras hur den fristående skolans särskilda profil skall finan-
sieras. Friskolornas Riksförbund anser att avgifter skall vara tillåtna för
att lämna skolan utrymme att skapa eget kapital och därmed soliditet.
Skolverket förordar att fristående skolor som idag tar ut elevavgifter bör
ha rätt till en övergångsperiod for att kunna anpassa sig till förslaget.
10. Tillsyn/uppfoljning
10.1 Skolverkets Tillsyn
Enligt betänkandet skall Skolverket ha tillsyn över att utbildningen vid de
fristående skolorna motsvarar statens krav. Denna tillsyn skall fokusera
hur skolan svarar mot skollagens och läroplanens krav samt utbildningens
resultat. Kommittén föreslår att tillsynen bör ske fr.o.m. skolans första
verksamhetsår. Tillsynen skall utformas så att större hänsyn tas till utbild-
ningens resultat, dvs. huruvida man uppnår målen, och mindre till
formerna för utbildningen.
Majoriteten, bl.a. Svenska Kommunförbundet, SMF, Konkurrensverket,
TCO samt kommuner och fristående skolor i allmänhet, ställer sig positiva
till förslaget och instämmer i att Skolverket skall vara den instans som
utövar tillsynen. Även förslaget om tillsyn fr.o.m. skolans första verksam-
hetsår får stöd. Svenska Kommunförbundet menar att Skolverkets odelade
tillsynsansvar innebär en klar ansvarsfördelning mellan verket och kom-
munerna och tydliga spelregler för kommunerna och skolorna.
LO understryker vikten av tillsyn och uppföljning för att garantera att
den fristående skolan inte har segregerande effekter genom t.ex. speciella
intagningsregler eller elevavgifter. Uppsala kommun framför att denna til 1-
108
syn är särskilt viktig i invandrartäta områden för att säkerställa god under-
visning i det svenska språket.
Skolverket understryker att det är den fristående skolan själv som har
resultatansvaret och därigenom ansvarar för att fullgöra sin egen uppfölj-
ning och utvärdering. Vidare anses att tillsynens omfattning och periodi-
citet bör bestämmas av verket. Göteborgs kommun anser att kommunen
skall ansvara för tillsynen.
10.2 Riksomfattande prov
Kommittén anser att det är av nationellt intresse att få belyst i vilken
utsträckning de fristående skolorna lever upp till läroplansmålen. Därför
skall det även i de fristående skolorna förekomma riksomfattande prov i
svenska, engelska och matematik.
Nästan samtliga remissinstanserna som yttrat sig i frågan tillstyrker att de
fristående skolorna skall delta i alla riksomfattande prov. Bl.a. Friskolor-
nas Riksförbund. Konkurrensverket, TCO, Sveriges Kristna Friskoleråd
samt alla kommuner och fristående gymnasieskolor ställer sig bakom
förslaget. Riksomfattande prov "ökar Skolverkets möjlighet att utvärdera
fristående skolors resultat på samma grund som kommunala skolors",
framför LR. Skara kommun anser att kravet på fristående skolor att delta
i nationella prov och uppföljningar på lika villkor som den kommunala
skolan "är en kvalitetssäkring för båda parter".
11. Insyn/uppföljning
11.1 Kommunal insyn
För att kommunen skall kunna tilldela en godkänd och bidragsberättigad
fristående skola bidrag på samma grunder och enligt samma principer
som gäller för kommunens egna skolor, föreslås kommunen få rätt till
insyn i den fristående skolans verksamhet. Detta är en förutsättning för
att kommunen skall kunna göra en rättvis bedömning av bidragsbehovet.
Genom kommunens rätt till insyn bör möjligheterna öka för ett samarbete
som kan leda till ömsesidig utveckling.
Nästan samtliga kommuner tillstyrker förslaget, medan många fristående
skolor och förbund knutna till dessa avstyrker. Svenska Kommun-
förbundet välkomnar förslaget och anser att det bör övervägas om även
övriga berörda kommuner skall få möjlighet till insyn i skolans verk-
samhet. Norrköpings. Linköpings och Uppsala kommuner anser liksom
utredningen att kommunal insyn är nödvändig om kommunen skall kunna
bedöma bidragsbehovet. Botkyrka kommun menar att ett kommunalt
insynsansvar bör leda till en mer kontinuerlig tillsyn än den Skolverket
kan genomföra. Detta bör. som också Stockholms stad påpekar, i sin tur
kunna leda till förbättrade förutsättningar för samarbete mellan skola och
Prop. 1995/96:200
Bilaga 5
109
kommun. LO menar att insyn och tillsyn är en förutsättning för att kunna
"redovisa vad medborgarnas skattemedel används till."
Av konkurrensskäl avstyrker flera instanser, bl.a. Länsstyrelsen i
Stockholms län, SAF och Nacka kommun, förslaget om kommunal insyn.
Skolverkets tillsyn anses vara tillräcklig. Nacka kommun anser att det
enda fall som motiverar insyn är då eventuell ersättning skall utgå för icke
obligatoriska verksamheter. LR menar att tillåta kommunal insyn vore föl-
skolan ett "kommunalt förmyndarskap", som inte gynnar utvecklingen av
alternativ till den kommunala skolan. Länsstyrelsen i Östergötlands län
menar att kommunen med det föreslagna systemet får en oacceptabel
konkurrensfördel gentemot fristående skolor och att detta förefaller strida
mot konkurrensrätten. Waldorfskolefederationen menar att risken finns att
den pedagogiska särarten underordnas ekonomiska överväganden. Kam-
marrätten i Stockholm anser att det bör framkomma hur långt insynen
sträcker sig med tanke på det konkurrensförhållande som föreligger mel-
lan fristående skola och kommun.
11.2 Kommunal uppföljning och utvärdering
I betänkandet föreslås att en fristående skola som får offentligt stöd skall
vara skyldig att delta i uppföljning och utvärdering i den omfattning som
kommunen anser erforderlig.
Det är främst kommunerna som ställer sig positiva till förslaget. Bl.a.
Höörs, Norrköpings och Uppsala kommuner anser att uppföljning är nöd-
vändig för att utveckla samarbetet mellan de fristående och kommunala
skolorna.
De fristående skolorna är negativa till förslaget, vilket även andra
instanser är. Konkurrensverket och Länsstyrelsen i Stockholms län anser
att förslaget inte uppfyller kravet på konkurrensneutralitet och rättsäkerhet
för olika skolor. I stället föreslås att kommunen och fristående skola kom-
mer överens om uppföljningens inriktning och omfattning. Flera instanser
bl.a. Skolverket, LR och Länsstyrelsen i Östergötlands län menar att
skolans deltagande i kommunens uppföljning och utvärdering skall vara
frivillig. Svenska Kommunförbundet instämmer i detta och avstyrker ock-
så förslaget bl.a. med motiveringen att "ett lagfäst tvång" inte främjar
samarbete mellan parterna.
12. Sekretess
Friskolekommittén föreslår att en bestämmelse om tystnadsplikt, mot-
svarande den som finns i lagen om entrepenadförhållanden inom skolan,
införs för personal vid fristående skolor.
Samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan stöder utredningens för-
slag om sekretess. De flesta är överens om att uppgifter om elevers per-
sonliga förhållanden som framkommit på ett eller annat sätt skall skyddas
Prop. 1995/96:200
Bilaga 5
110
av sekretess.
Kammarrätten i Stockholm anser att det ter sig följdriktigt att även fri-
stående skolor skall omfattas av tystnadsplikt men påpekar att den före-
slagna paragrafen inte helt överensstämmer med den s.k. skolsekretessen
i sekretesslagen. Därför förordas att det bör undersökas i vad mån sekre-
tessbehovet behöver tillgodoses i skollagen för att undvika skillnader
mellan kommunala och fristående skolor.
13. Övriga frågor
BO, Lunds och Simrishamns kommuner framför åsikten att fristående
skolor skall, liksom det offentliga skolväsendet, vara skyldiga att anordna
skolhälsovård enligt skollagens 14 kap.
Utbildningsförvaltningen/Invandrarundervisningen i Botkyrka kommun
anser att skollagens reglering om hemspråksundervisning och läroplanens
mål om aktiv tvåspråkighet skall gälla även fristående skolor. Således
förespråkas att fristående skolor skall vara skyldiga att ordna hemspråks-
undervisning.
HAO-förbunden påpekar problematiken kring elever som byter skola
under läsåret. Att som idag förlora ersättningen för elever som slutar res-
pektive inte erhålla bidrag för elever som tillkommer under läsåret skapar
otrygghet.
Med hänvisning till finska språkets särställning och minoritetsstatus
föreslår Sverigefinska Riksförbundet att det stiftas en lag angående
Sverigefinska skolors verksamhet.
Friskolornas Riksförbund och Falu kommun lyfter frågan om integrerade
fritidshem och bidragen till dessa och anser att denna fråga bör belysas
i samband med översynen av bestämmelserna för fristående skolor.
Handikappombudsmannen framhåller att reglerna om bidrag till sär-
skolorna inte analyserats i betänkandet. Detta är olyckligt med tanke på
att särskolorna är betydligt mer resurskrävande än grundskolan.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 5
111
Remissinstanser
Remissyttranden har inkommit från Socialstyrelsen, Handikappom-
budsmannen. Barnombudsmannen (BO), Statskontoret. Riksrevisionsver-
ket (RRV). Statens skolverk, Statens Institut för Handikappfrågor i skolan
(SIH). Centrala studiestödsnämnden (CSN), Konkurrensverket. Kammar-
rätten i Stockholm, Kammarrätten i Sundsvall, Länsstyrelsen i Stockholms
län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Stockholms stad, Haninge
kommun, Nacka kommun, Sollentuna kommun, Södertälje kommun,
Österåkers kommun, Norrtälje kommun, Uppsala kommun, Norrköpings
kommun. Söderköpings kommun, Malmö kommun, Vellinge kommun,
Höörs kommun. Båstad kommun. Göteborgs kommun. Partilie kommun,
Mölndals kommun. Storfors kommun, Örebro kommun. Västerås
kommun. Hallstahammars kommun, Umeå kommun, Bjurholms kommun,
Stockholms läns landsting. Svenska Kommunförbundet, Landstingsför-
bundet. Elevorganisationen i Sverige, Sveriges Skolledarförbund, Lärar-
förbundet. Lärarnas Riksförbund (LR), Landsorganisationen i Sverige
(LO). Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers
Centralorganisation (SACO), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF),
Riksförbundet Hem och Skola (RHS). Friskoiornas Riksförbund. Sveriges
Kristna Råd. Sveriges Kristna Friskoleråd, Waldorfskolefederationen,
Svenska Montessoriförbundet (SMF), Apelrydsskolan i Båstad. Göteborgs
Högre Samskola. Johannes Hedbergskolan i Helsingborg, KCS Kristna
Gymnasium i Höör och ABB Industrigymnasium i Västerås.
Dessutom har yttranden inkommit från Uppsala universitet. Vackstanäs-
gymnasiet. Stockholms Handelskammare, Fria Gymnasieskolan i Haninge,
Sigrid Rudebecks Gymnasium och Tjänsteföretagens Arbetsgivarförbund
(HAO-förbunden).
1.1 Långsiktighet och stabilitet
Syftet med en regeländring är att skapa långsiktiga och stabila regler för
fristående gymnasieskolor så att dessa får samma möjlighet som den
offentliga gymnasieskolan att på lika villkor erbjuda likvärdig utbildning.
Majoriteten av instanserna håller med om att det är viktigt med lång-
siktiga och stabila regler. Lärarförbundet och Konkurrensverket ställer sig
positiva till utredningens syfte att skapa stabila regler, vilket är en förut-
sättning för att fristående skolor skall garanteras rättssäkerhet och kunna
verka på lika villkor som kommunala skolor. Svenska Kommunförbundet
anser att förslaget är ett steg mot långsiktiga lösningar som underlättar
kommuners och skolors planering. Dock saknar förbundet en harmoni-
sering av reglerna mellan fristående grund- och gymnasieskolor.
Länsstyrelsen i Stockholms län och Östergötlands län betonar vikten av
att skapa stabila regler för de fristående skolorna, men menar att utred-
112
ningen inte lever upp till detta syfte utan snarare försvårar fristående
skolors etablering och överlevnad. Utredningen anses ta sin utgångspunkt
i kommunernas planeringssituation i stället för att fokusera elevernas val-
frihet och skolväsendets mångfald och variation.
1.2 Komplement eller konkurrens?
Fristående gymnasieskolor ökar mångfalden inom skolväsendet som till-
sammans med det offentliga skolväsendet skall tillgodose elevernas behov
och önskemål. De fristående skolorna skall fungera som komplement till
den kommunala gymnasieskolan.
När det gäller den fristående gymnasieskolans ställning gentemot kom-
munen och det offentliga skolväsendet går åsikterna isär. Länsstyrelsen i
Stockholms län och Konkurrensverket anser att de fristående skolorna ofta
ses som konkurrenter av kommunerna. Därför finns risk att kommuner
med dålig ekonomi gynnar sina egna skolor framför de fristående skolor-
na.
SACO, SAF och Stockholms Handelskammare anser att skolor med olika
huvudmän ger mångfald i utbildningen och skapar en nyttig konkurrenssi-
tuation som leder till allmän kvalitetshöjning. Friskolornas Riksförbund
och Stockholms stad framhåller att fristående skolor är en plats för
nytänkande och pedagogiskt utvecklingsarbete, vilket på sikt kommer alla
skolor och elever till del. Elevorganisationen i Sverige anser tvärtom att
de fristående skolorna är ett hot och framför att kompletterande verksam-
het skall inordnas i den offentliga skolan.
Flera fristående gymnasieskolor påpekar att skolorna är ett komplement
och en resurs. ABB Industrigymnasium anser att skolan ger inspiration till
förnyelse av andra skolors arbetssätt och att samarbete mellan olika
gymnasieskolor är positivt för alla parter.
2. Värdegrund och mål
I betänkandet föreslås ett tillägg i skollagen att "skolans utbildning även
i övrigt väsentligen svarar mot gymnasieskolans värdegrund och allmänna
mål". Lika höga krav skall ställas på de fristående gymnasieskolorna som
på den offentliga gymnasieskolan beträffande de allmänna mål och den
värdegrund som uttrycks i läroplanen. Det skall vara möjligt att bedriva
konfessionell skolverksamhet och samtidigt svara mot läroplanens krav på
allsidighet och saklighet.
Flertalet remissinstanser stöder utredaren på denna punkt. LR anser att
förslaget "svarar mot de höga krav samhället måste ställa på kvaliteten i
utbildningen i de kommunala skolorna och kan ses som en naturlig
konsekvensändring". Även TCO, Lärarförbundet och Haninge kommun
tillstyrker och menar att det är viktigt att regelsystemet tydligt ger uttryck
för att de fristående skolorna inte får verka segregerande. BO saknar "en
Prop. 1995/96:200
Bilaga 6
113
8 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 200
uttrycklig regel som slår fast elevernas rätt till inflytande över sin
utbildning även i de fristående gymnasieskolorna". Handikappombuds-
mannen framhåller att de handikappolitiska målen om full delaktighet och
jämlikhet är en del av skolans värdegrund och att dessa särskilt bör be-
aktas vid beslut om godkännande. SIH framhåller att tillsynsmyndigheten
kan hamna i svåra tolknings- och gränsdragningsproblem när en skola kan
anses ha frångått gymnasieskolans värdegrund i "väsentlig grad".
Skolverket m.fl. förordar att ordet väsentligen stryks och att det istället
klart skall framgå i lagtexten att konfessionellt präglad undervisning kan
bedrivas.
Friskolornas Riksförbund avstyrker förslaget och anser att fristående
gymnasieskolor själva skall få avgöra på vilka värdegrunder deras
undervisning och "etiska fostran" skall bygga. Även Sveriges Kristna
Friskoleråd anser att fristående skolor själva skall ha rätt att välja vilka
värden man ansluter sig till och kräver att begreppet värdegrund
definieras. KCS Kristna Skola ifrågasätter förenligheten mellan utred-
ningen och den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter.
3. Betyg/Intyg
Utredaren anser att kravet på att eleverna skall få betyg över utbild-
ningen enligt nu gällande principer skall finnas kvar. Betygen skall vara
kurs- och målrelaterade för att kunna jämföras med dem som ges i
offentlig gymnasieskola. Skolor som tillämpar andra bedömningsformer
än betyg under elevens studietid, skall utfärda ett slutbetyg enligt de
principer som gäller för det offentliga skolväsendet. Slutbetyget skall ej
kunna ersättas med intyg.
Många instanser ställer sig positiva till förslaget, t.ex. Friskolornas
Riksförbund, LR och Svenska Kommunförbundet samt vissa kommuner
och fristående gymnasieskolor. LR, Norrköpings och Umeå kommuner
menar att jämförbara betyg är ett rättvisekrav ur elevens synvinkel med
tanke på att konkurrens råder om platser i högre utbildning. Skolverket
avstyrker förslaget för att det verkar inskränkande på gymnasieskolans fri-
het, eftersom skolan "tvingas att följa de av Skolverket fastställda betygs-
kriterierna och därmed också de fastlagda kursplanerna". Verket anser att
ett väl utformat intyg även fortsättningsvis kan garantera eleverna en
jämförbarhet med betyg från den offentliga gymnasieskolan. Även Wal-
dorfskolefederationen menar att en fristående skola bör ha frihet att
utforma egna principer för betygsättning såväl under som vid slutet av
skoltiden. När elev och målsman väljer skola skall dessa informeras om
betygssystemet och därefter själva dra slutsatser av de eventuella negativa
effekter som skolans bedömningssätt kan leda till. Elevorganisationen i
Sverige avstyrker också förslaget med motiveringen att betyg överhuvud-
taget är negativt och att intyg om avklarad kurs borde ersätta betyg också
inom det offentliga skolväsendet.
Kammarrätten i Sundsvall framhåller att det föreslagna kravet på slut-
betyg även i den fristående gymnasieskolan bör komma till uttryck i lag-
Prop. 1995/96:200
Bilaga 6
114
texten.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 6
4. Lärarkompetens och skolledning
4.1 Lärarkompetens
Utredaren anser att kravet på lärares ämneskompetens och pedagogiska
förmåga inte bör sättas lägre för de fristående skolorna än för de kommu-
nala. Utredaren föreslår inte någon ändring av kravet på lärarkompetens.
Majoriteten av de instanser som yttrat sig i frågan ställer sig positiva till
detta synsätt. Bl.a. Skolverket, TCO, Lärarförbundet och ett antal kommu-
ner betonar att den offentliga gymnasieskolans kompetensbestämmelser
bör gälla även de fristående gymnasieskolorna. Handikappombudsmannen
instämmer och för fram betydelsen av skolledning och kompetent personal
för elever med funktionsnedsättning. SIH understryker vikten av tillsyns-
myndighetens ansvar att "optimalt verka för att fria gymnasieskolor ska
ha välutbildade, kompetenta lärarkrafter till sin verksamhet".
SAF delar uppfattningen att fristående skolor skall ha kompetenta lärare,
men anser inte att denna kompetens måste vara förvärvad genom formell
lärarutbildning. För de yrkesinriktade delarna av utbildningen skall det
räcka med att lärarna har egen erfarenhet av yrket och det skall inte krä-
vas någon formellt förvärvad pedagogisk förmåga, vilket även Friskolor-
nas Riksförbund och Sveriges Kristna Friskoleråd instämmer i. Stock-
holms Handelskammare framför att "reell kompetens är betydelsefullare
än formella meriter. Att alltid ge företräde till de lärare som har längst
formell utbildning är en form av skråtänkande, och mer en räddnings-
planka för mindre lämpliga lärare än ett stöd för skolans kvalitet".
4.2 Skolledning
Utredaren föreslår att det i fristående skolors ledningsorganisation skall
finnas en rektor som har det övergripande ansvaret för skolans verksam-
het och som är ytterst ansvarig gentemot elever och föräldrar.
Förslaget om skolledning får stöd av flertalet remissinstanser, bl.a. Fri-
skolornas Riksförbund, TCO, LR, Lärarförbundet samt de flesta kommu-
nerna och fristående gymnasieskolorna. Österåkers kommun anser att
kravet på skolledning bör lagregleras. ABB Industrigymnasium ifrågasätter
benämningen "rektor" och förespråkar istället att företrädaren benämns
"skolledare". Mölndals kommun anför att rektorsansvaret skall åligga en
person, inte ett kollektiv, medan Waldorfskolefederationen och Stockholms
stad föreslår att skolledningen skall kunna utgöras av ett begränsat antal
personer.
Kammarrätten i Sundsvall efterlyser en precisering av vilka krav som
skall ställas på och vilka kvaliteter som skall finnas hos en rektor. Vidare
föreslår man att ansvarsförhållandet mellan rektor och huvudman klargörs.
115
5. Inträdeskrav och urvaisgrund
Prop. 1995/96:200
Bilaga 6
De regler som gäller för den offentliga gymnasieskolan skall också i
princip gälla för fristående gymnasieskolor. Kravet på öppenhet innebär
att några särskilda intagningsvillkor som regel inte kan tillåtas. Test och
intagningsprov får generellt inte användas om det inte gäller områden
som kräver speciella förutsättningar som inte återspeglas i elevens grund-
skolebetyg. Utredaren föreslår ingen ändring av nuvarande principer.
På denna punkt går åsikterna isär. Majoriteten stöder grundprincipen om
öppenhet, t.ex. Kammarrätten i Stockholm som förordar att öppenhets-
principen skall lagfastas. SIH, Statskontoret och Skolverket framför åsikten
att även fristående gymnasieskolor måste ha tydliga förpliktelser att be-
reda plats för funktionshindrade och att ekonomiska konsekvenser inte får
utgöra argument för att neka sådana elever plats.
Många instanser menar att intagningsprov måste tillåtas till speciella ut-
bildningar där särskilda kvalifikationer krävs. Flera kommuner förespråkar
att intagningstester skall vara tillåtna i undantagsfall, t.ex. till estetiska
utbildningar. Örebro kommun poängterar dock att urvalskriterier kan ten-
dera att snedvrida intagningen så att en oönskad konkurrens på ojämlika
villkor uppstår.
Friskolornas Riksförbund, SAF och Stockholms Handelskammare fram-
håller att intagningstester är ett sätt för skolan att utifrån sin utbildnings-
profil få undervisningsgrupper som är anpassade att tillgodogöra sig
undervisningen. SAF betonar att detta är speciellt viktigt för företagsskolor
där "elever som inte skulle kommit in på betyg kan ha praktiska och
personlighetsmässiga förutsättningar som gör att de kommer med i ett
urval tack vare goda resultat i test och antagningsintervjuer". Detta synsätt
får också stöd från ABB Industrigymnasium som menar att ett urval enbart
baserat på betyg slår hårt först och främst mot eleven. Elevorganisationen
i Sverige påpekar att även betygen föranleder segregation och att in-
tagningsprov av den anledningen inte kan förbjudas.
6. Beslutsordning
6.1 Skolverket
I betänkandet föreslås att Skolverket skall fatta beslut om en fristående
gymnasieskola skall förklaras berättigad till bidrag. Detta beslut skall
avse ett visst antal elever. Ansökan skall lämnas direkt till Skolverket som
inhämtar kommunernas yttranden. Skolverket skall även besluta om att
återkalla rätten till bidrag. Länsstyrelsernas ansvar upphör. Skolverkets
beslut skall kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Flertalet instanser ställer sig bakom utredarens förslag. Friskolornas
Riksförbund anser att Skolverkets ansvar för tillståndsgivning ligger i linje
med att fristående skolor skall ha förutsägbara och fasta spelregler.
116
Kammarrätterna i Sundsvall och Stockholm tillstyrker förslaget, då Skol-
verket redan har att ta ställning till motsvarande frågor för fristående
skolor på grundskolenivå. LR och Länsstyrelserna i Stockholms och
Östergötlands län finner den föreslagna ordningen enklare och mindre
krånglig än den nuvarande. Även TCO tillstyrker förslaget liksom
Konkurrensverket som välkomnar "den föreslagna förenklingen av de
administrativa rutinerna..." Skolverket påpekar att förslaget för verkets del
kommer att medföra ökade kostnader.
Såväl kommunerna som de fristående gymnasieskolorna är i allmänhet
positiva till förslaget. Svenska Kommunförbundet framför att det bör fin-
nas en tidsfrist inom vilken skolan senast skall förklaras bidragsberättigad
för att kommunernas skyldighet att ge bidrag skall gälla.
Ett fatal instanser avstyrker förslaget. Vackstanäsgymnasiet och Örebro
kommun anser att beslutsrätten skall kvarligga hos regeringen, då det är
tveksamt att ett ämbetsverk utan politisk ledning skall kunna överpröva
kommunernas politiska bedömningar.
Kammarrätten i Sundsvall anser att besvärsbestämmelsen bör ses över
i sin helhet.
6.2 Elevantal
Avvikelser frän det beräknade elevantalet får inte göras utan Skolverkets
beslut. Om kommun och skola är överens om eventuell utökning skall
detta anmälas till Skolverket för att ett nytt beslut skall kunna utfärdas.
Om kommun och skola inte kommer överens skall ny ansökan lämnas till
Skolverket i vanlig ordning.
Majoriteten av de kommuner som yttrat sig i frågan tillstyrker utred-
ningens förslag och Svenska Kommunförbundet framför att regeln om
elevprognos för fristående grundskolor även bör gälla fristående gym-
nasieskolor.
Flertalet övriga instanser avstyrker förslaget. SAF och Friskolornas
Riksförbund menar att de fristående skolorna fritt skall få utvidga sin
verksamhet utifrån elevtillströmningen och vad som är praktiskt möjligt.
Sveriges Kristna Friskoleråd och Länsstyrelsen i Östergötlands län anför
att valfriheten förutsätter att inte bara ett begränsat antal elever och
föräldrar skall ha rätt att välja. Skolledarförbundet anser att konstruktionen
är "stelbent" och menar att framgångsrika skolor inte skall förbehållas ett
fåtal. LR poängterar att en skola inte redan från början kan uppskatta
antalet elever, eftersom valet av skola baseras på hur väl skolan lyckats
profilera sig och skapat ett gott rykte. Konkurrensverket påtalar att
förslaget innebär att kommunen i hög grad får styra skolans utveckling,
vilket inte sammanfaller med principen om lika villkor.
De fristående gymnasieskolorna är kritiska mot förslaget. Vackstanäs-
gymnasiet och Apelrydsskolan framför att om utbildningen efterfrågas av
fler elever än vad som tidigare uppgivits, skall det finnas möjlighet för
skolan att växa i takt med denna efterfrågan. ABB Industrigymnasium
framhåller att en låsning av elevantalet torde vara hämmande för skolor-
Prop. 1995/96:200
Bilaga 6
117
nas utveckling och uttrycker att "en bra skola far det antal elever den för-
tjänar".
6.3 Kommunens yttranderätt
Lägeskommunen skall yttra sig över de effekter den fristående skolan kan
ha på den offentliga gymnasieskolan och på kommunens ekonomi samt
inhämta närliggande kommuners yttranden och i vissa fall landstingets
åsikt. Bedömningen skall bl.a. grundas på elevantalet vid fullt utbyggd
organisation.
Kommunerna ser det i allmänhet som positivt att kommunen skall yttra
sig över etableringen av en fristående skola. Svenska Kommunförbundet
välkomnar förslaget och betonar vikten av att kommunen skall ges till-
räckligt med tid för att göra de utredningar som krävs. Partilie kommun
anser att det är viktigt att samtliga berörda kommuner får yttra sig och
föreslår att. i det fall det finns ett regionalt organ som beslutar om gym-
nasieplaneringen i regionen, skall detta organ ta in medlemskommunemas
synpunkter och avge ett yttrande. Sveriges Kristna Råd betonar att det är
kommunen som har lokal och informell kännedom om vilka värderingar
som faktiskt ligger till grund för en ansökan. Skolverket anser att en
tidsgräns för kommunens yttrande bör lagregleras för att säkerställa att
verkets handläggning inte fördröjs.
Andra instanser är starkt kritiska till förslaget. SAF och Friskolornas
Riksförbund menar att det ur konkurrenssynpunkt är olämpligt att kom-
munen skall yttra sig över konkurrerande verksamhet då kommunen kan
ha intresse av att begränsa konkurrensen. LR anser att det är att "upp-
muntra till destruktivt revirtänkande att föreslå att omkringliggande kom-
muner och i förekommande fall landstingen ska ha rätt att yttra sig om
lämpligheten av en friskoleetablering". Sollentuna, Umeå och Örebro
kommuner framför att Skolverket som beslutande myndighet bör ansvara
för att från berörda kommuner inhämta yttranden bland vilka lägeskom-
munens skall väga tyngst.
Kammarrätten i Stockholm anför att reglerna för kommunens yttrande-
rätt och vad denna rätt innebär bör framgå av författningsförslaget.
7. Bidrag
7.1 Likvärdiga ekonomiska villkor/ersättningsnivå
Utredaren anser att fristående gymnasieskolor bör ges möjlighet att på
lika villkor erbjuda utbildning som är likvärdig med den som offentliga
gymnasieskolan ger. Bidragsnivån skall fastställas i första hand i överens-
kommelse mellan kommun och fristående gymnasieskola. Om kommunen
och skolan inte kommer överens skall bidraget beräknas med utgångs-
punkt från skolans faktiska kostnader, baserat på skolans åtagande och
elevernas behov. Beräkningen skall ske på samma grunder och enligt
Prop. 1995/96:200
Bilaga 6
118
samma principer som kommunen tillämpar i fråga om kostnader för Prop. 1995/96:200
elever som går i ett motsvarande program i en kommunal skola. Bilaga 6
Många remissinstanser stöder själva grundprincipen att fristående gym-
nasieskolor skall erhålla bidrag som är likvärdiga med dem som kommu-
nala skolor får. Landstingsförbundet och Statskontoret tillstyrker förslaget
med motiveringen att detta motverkar segregation och ökar valfriheten.
TCO och Lärarförbundet anser att det föreslagna bidragssystemet tar
större hänsyn till de faktiska förhållandena än det nuvarande.
Kommunernas åsikter i frågan går isär. I allmänhet stöder kommunerna
förslaget att bidraget skall bestämmas genom en överenskommelse, men
de motsätter sig att ersätta de faktiska kostnaderna om överenskommelse
inte nås. Svenska Kommunförbundet tycker att det är bra att det föreslagna
systemet med förhandlingar, till skillnad mot ett schabloniserat system,
ger kommunerna möjlighet att påverka kostnadsutvecklingen. Förbundet
anser också att begreppet "faktiska kostnader" bör ersättas av "beräknade
kostnader", vilket också skulle medföra en omarbetning av lagtexten.
Göteborgs och Västerås kommuner anser att skolan skall ersättas utifrån
en jämförelse med motsvarande program i kommunens skola, vilket
minskar risken för att kostnaderna för elevens hemkommun blir oaccepta-
belt höga när en fristående gymnasieskola etableras. Flera kommuner, t.ex.
Stockholms stad och Örebro, Vellinge och Nacka kommuner förordar att
nationellt föreskrivna belopp även fortsättningsvis skall gälla för att
underlätta överläggningarna mellan kommun och skola och för att minska
risken att skolans faktiska kostnader blir orimligt höga.
Konkurrensverket anför att det föreslagna systemet måste kompletteras
med klara beräkningsanvisningar för att undvika godtyckligt bestämda
bidragsnivåer. RHS kräver att kommunerna skall redovisa sina beräknings-
grunder för att undvika tolkningstvister. Med oro för osäkra förutsättning-
ar och godtycke förespråkar flera instanser att den fristående gymnasie-
skolan skall garanteras ett minimibelopp. SAF anser att det är skolans
faktiska kostnader som skall ersättas, men föreslår att regeringen skall
fastställa programvisa bidragsnivåer till fristående gymnasieskolor som en
sorts garanti. LR, Länsstyrelsen i Östergötlands län och Sveriges Kristna
Råd uttrycker att nationellt föreskrivna belopp måste finnas kvar
"eftersom risken annars är stor att de fristående skolorna missgynnas vid
överenskommelser om bidrag".
Flera fristående gymnasieskolor och förbund knutna till dessa före-
språkar också någon form av minimibelopp. Friskolornas Riksförbund,
Apelrydsskolan, Fria Gymnasieskolan i Haninge, Johannes Hedbergskolan
och KCS Kristna Skola anser att nationellt föreskrivna belopp är nöd-
vändiga för skolornas långsiktiga planering, i de fall överenskommelse
inte kan nås. Flera skolor påpekar att de har kostnader för t.ex. moms och
pensionsavgifter som den offentliga skolan inte har och att särskild hän-
syn till dessa kostnader bör tas vid beräkning av ersättningsnivå.
Några instanser, bl.a. Konkurrensverket, Waldorfskolefederationen. Apel-
rydsskolan och Friskolornas Riksförbund, understryker vikten av att
skolan bör ges särskild besvärsmöjlighet över kommunens beslut om er-
sättning.
119
7.2 Lägeskommunens och hemkommunens roll
Lägeskommunen skall svara för överläggningarna med den fristående
skolan och därmed fastställa bidragsnivån för samtliga elever i skolan.
Lägeskommunen skall bedöma om skolans kostnader är rimliga i för-
hållande till ändamålen. En fristående gymnasieskola som förklarats
berättigad till offentligt stöd skall få bidrag från elevens hemkommun.
Många kommuner är kritiska mot rollfördelningen mellan läges- och
hemkommun. Svenska Kommunförbundet menar att lägeskommunens
normerande bidragsberäkning är ett intrång i varje kommuns självbe-
stämmanderätt och understryker därför vikten av att lägeskommunen skall
samråda med övriga berörda kommuner inför fastställandet av bidragsni-
vån. Även flera kommuner, bl.a. Norrköpings, Norrtälje och Söderköpings
kommuner, anser att utredningen är ett "ingrepp i det kommunala
självbestämmandet" och att varje berörd kommun måste ha rätt att
förhandla om bidraget. Förslaget skulle kunna föranleda tvister mellan
kommuner som gör olika bedömningar av t.ex. elevers särskilda behov.
Haninge kommun framför att det finns risk för att resurssvaga kommuner,
genom den interkommunala ersättningen, tvingas betala relativt höga
bidrag till resursstarka kommuner och föreslår därför att ersättningen skall
följa kostnaden för motsvarande utbildning i hemkommunen.
De fristående skolornas åsikter i frågan skiljer sig åt. KCS Kristna Skola
anser att skolan själv måste få föra sin talan i bidragsförhandlingama med
berörda kommuner. Johannes Hedbergskolan påpekar att en av lägeskom-
munen fastställd ersättningsnivå kommer att variera med aktuell politisk
majoritet. Bl.a. Göteborgs Högre Samskola, SigridRudebecks Gymnasium
samt SMF förespråkar att om man inte kommer överens om annat, skall
bidraget beräknas med utgångspunkt från lägeskommunens kostnader för
samma eller motsvarande utbildning. Om kommunen inte har utbildning-
en. skall jämförelse göras med annan lägeskommun.
Kammarrätten i Sundsvall framhåller att det bör övervägas om hem-
kommunen skall få en möjlighet att påverka och besvära sig över bidrags-
nivån.
7.3 Påtagliga negativa effekter
Om den fristående gymnasieskolan bevisligen kan få påtagliga negativa
följder för den offentliga gymnasieskolan skall en fristående skola inte
förklaras bidragsberättigad. Bevisbördan skall ligga hos kommunen.
Nuvarande föreskrift i skollagen skall enligt utredaren finnas kvar oför-
ändrad.
Majoriteten av de kommuner som yttrat sig i frågan ställer sig positiva till
förslaget, medan flertalet fristående skolor och förbund knutna till dessa
är negativa. Bl.a. Mölndals och Söderköpings kommuner tillstyrker utred-
ningens förslag och Örebro kommun menar att det är viktigt att inte bara
Prop. 1995/96:200
Bilaga 6
120
se till de ekonomiska konsekvenserna utan också till de kvalitativa följ-
derna. Även TCO, LO, Lärarförbundet och Elevorganisationen i Sverige
ställer sig positiva till förslaget och anser att kommunens yttranderätt om
skolans effekter är rimlig, eftersom kommunen har ansvar för den lokala
utbildningssituationen.
Konkurrensverket, Statskontoret, RHS och ABB Industrigymnasium
anser att bestämmelsen om negativa effekter måste preciseras då frågan
annars riskerar att bli föremål för kommunalt godtycke. Skolverket anser
att det framstår som näst intill omöjligt att bedöma huruvida en skolas
etablering kan anses leda till "betydande negativa följder", varför sådana
aspekter inte bör beaktas. Även Länsstyrelsen i Östergötlands län och
Sveriges Kristna Råd avstyrker att kommunens yttrande skall avse effekter
på den kommunala ekonomin.
RRV framhåller att kommunerna med föreslagen regel medvetet kan
motverka och hindra fristående skolors verksamhet och KCS Kristna
Skola menar att bidragsfrågan riskerar att styras av vilken ekonomisk
situation som råder i kommunen. Friskolornas Riksförbund anför att en
fristående skola i princip aldrig kan medföra negativa konsekvenser för
eleverna, eftersom programutbudet ökar och därmed också valfriheten.
8. Elevavgifter
Avgifter skall i princip endast medges för särskilda kostnader som för-
anleds av skolans profil i undervisningshänseende. En förutsättning är att
avgiften inte leder till segregerande effekter. Utredaren föreslår inga
ändringar av nuvarande begränsningar av skolans rätt att ta ut elev-
avgifter.
Flertalet instanser ställer sig positiva till grundprincipen att utbildning
skall vara kostnadsfri för eleverna, men anser liksom utredningen att vissa
avgifter skall kunna medges i undervisningshänseende. TCO och Lärar-
förbundet instämmer i att fristående skolor i princip skall vara avgiftsfria
och LR menar att avgiftsbegränsningen aktivt bör motverka tendenser till
segregering.
Friskolornas Riksförbund betonar vikten av att utbildningar inom en
frivillig skolform inte behöver vara kostnadsfria. Bl.a. SMF och Sigrid
Rudebecks Gymnasium anser att en fristående gymnasieskola skall vara
berättigad att ta ut elevavgifter som är rimliga och skäliga med anledning
av skolans profil eller när kommunens bidrag inte täcker de nödvändiga
kostnaderna. Stockholms Handelskammare framför att det är viktigt för
fristående skolor att få ta ut mindre elevavgifter för att bygga upp eko-
nomiska reserver.
Elevorganisationen i Sverige riktar skarp kritik mot förslaget och fram-
håller att det ur demokratisynvinkel ärfel att offentligt finansierade skolor
skall tillåtas ta ut elevavgifter.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 6
121
9. Tillsyn/uppföljning
Utredaren föreslår att Skolverket även fortsättningsvis skall ha ett huvud-
ansvar för tillsynen, vilken skall fokusera på huruvida verksamheten vid
de fristående gymnasieskolorna svarar mot de statliga kraven. Skolan
skall som hittills vara skyldig att delta i den nationella uppföljningen och
utvärderingen.
I det närmaste samtliga remissinstanser verkar vara nöjda med den tillsyn
som Skolverket utövar och ställer sig därför positiva till förslaget att Skol-
verket även fortsättningsvis skall ansvara för tillsyn samt nationell upp-
följning och utvärdering.
Svenska Kommunförbundet menar att Skolverkets odelade tillsynsansvar
innebär en klar ansvarsfördelning mellan verket och kommunerna samt
tydliga spelregler för kommunerna och skolorna. Lärarförbundet och LR
anser att tillsynen och uppföljningen är naturlig och nödvändig för kvali-
tetssäkringens skull, eftersom de fristående skolorna skall ge en utbildning
som är likvärdig med den som ges i det offentliga skolväsendet. Även
Friskolornas Riksförbund och Sveriges Kristna Friskoleråd är positiva till
Skolverkets tillsyn, men påpekar att verket på ett annat sätt än vad som
sker idag bör präglas av mål- och resultatstyrning.
Såväl kommunerna som de fristående gymnasieskolorna tillstyrker
förslaget. Vackstanäsgymnasiet uttrycker att "Skolverket har kompetens,
resurser och en samlad överblick över utbildningen i landet" vilket borgar
för en god och objektiv kvalitetskontroll.
10. Insyn/uppföljning
10.1 Kommunal insyn
I betänkandet föreslås att lägeskommunen skall ha rätt till insyn i den
fristående skolans verksamhet för att kunna göra en rättvis bedömning av
skolans bidragsbehov. Kommunen bör också ha denna rätt för att fort-
löpande kunna bilda sig en uppfattning om hur verksamheten bedrivs och
utvecklas i relation till förhållandena i den kommunala skolan. Om
kommunen finner anledning att ifrågasätta verksamheten, skall kommunen
kunna anmäla detta till Skolverket.
Kommunerna är i huvudsak positiva till förslaget, medan övriga instanser
är mer kritiska. Svenska Kommunförbundet välkomnar förslaget och anser
att det bör övervägas om även övriga berörda kommuner skall få möjlig-
het till insyn i skolans verksamhet. Bl.a. Uppsala, Göteborgs och Partille
kommuner stöder förslaget och framför att detta underlättar kommunens
uppgift att bedöma vilka faktiska kostnader skolan har samt lägger grund
för ett ömsesidigt samarbete. Sollentuna och Södertälje kommuner poäng-
terar att kommunen för ändamålet måste avdela arbetskraft och ha till-
räcklig kompetens för att kunna göra en bedömning av den pedagogiska
verksamheten.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 6
122
Flera instanser avstyrker förslaget om kommunal insyn med motivering-
en att kommunal insyn av konkurrensskäl är olämplig. Konkurrensverket,
Länsstyrelserna i Stockholms och Östergötlands län anser att kommunerna
genom insynsrätten skulle ges en oacceptabel konkurrensfördel och
påpekar att förslaget förefaller strida mot konkurrensrätten. Friskolornas
Riksförbund, LR och Umeå kommun menar att kommunal insynsrätt kom-
mer att försvåra fristående skolors konkurrens- och utvecklingsmöjlig-
heter. Sveriges Kristna Friskoleråd och Waldorfskolefederationen framför
att insynsbegreppet måste definieras för att undvika missförstånd.
Misstankar får inte finnas att insyn skulle syfta till att begränsa skolans
verksamhet eller utveckling.
Kammarrätten i Stockholm anser att det bör framgå hur långt insynen
får sträcka sig med tanke på det konkurrensförhållande som föreligger
mellan fristående skolor och kommuner. Dessutom ifrågasätts insyns-
regelns förhållande till tystnadsplikten. Stockholms läns landsting framför
att landstingen bör ges rätt till insyn, när det gäller utbildningar på
Naturbruks- och omvårdnadsprogrammet.
10.2 Kommunal uppföljning och utvärdering
Utredaren föreslår att en fristående skola bör delta i kommunens uppfölj-
ning och utvärdering i den utsträckning som kommunen och skolan
gemensamt bedömer det vara meningsfullt och kommer överens om. Insyn
och uppföljning skall ses som ett stöd åt den fristående gymnasieskolan,
inte som en begränsning.
Flertalet kommuner ställer sig positiva till förslaget. Uppsala kommun
framhåller att kommunen har ett starkt intresse av att kunna bedöma den
fristående skolan i relation till den kommunala och att information om
skolans verksamhet därför måste vara tillgänglig. Örebro kommun menar
att det är naturligt att skolorna deltar i kommunens utvärdering och
uppföljning, men anser till skillnad mot förslaget att deltagandet inte skall
vara förhandlingsbart utan en skyldighet i de fall kommunen så begär.
Konkurrensverket, Länsstyrelsen i Stockholms län och Skolverket för-
ordar i likhet med utredningen att skolans deltagande bör ske enligt
överenskommelse mellan skola och kommun. Även flera fristående gym-
nasieskolor. t.ex. Apelrvdsskolan och Vackstanäsgymnasiet, stöder att
föreslagen uppföljning skall vara frivillig.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 6
123
11. Sekretess
Utredaren föreslår att en bestämmelse om tystnadsplikt, motsvarande den
som finns i lagen om entreprenad inom skolan, införs för personal vid
fristående gymnasieskolor.
Samtliga remissinstanser som kommenterat frågan tillstyrker förslaget om
sekretess. Alla är överens om att uppgifter om elevers personliga för-
hållanden som framkommit på ett eller annat sätt skall skyddas av sekre-
tess.
12. Övriga frågor
BO anser att skyldigheten att anordna skolhälsovård också borde gälla för
fristående gymnasieskolor.
Sigrid Rudebecks Gymnasium lyfter fram frågan om fristående skolors
rätt att ta emot bidrag från huvudmannens övriga verksamheter som t.ex.
industriföretag och intresseföreningar.
Hallstahammars kommun (lägeskommun för ABB Industrigymnasium)
påpekar att det finns risk för att företagsdrivna gymnasieskolor snedvrider
konkurrensen på arbetsmarknaden, då skolans undervisning skulle kunna
komma att fungera som en inkörsport till framtida anställning vid ABB-
koncemen.
Flera instanser har berört frågan om information om utbildningsvägar
i gymnasieskolan. Konkurrensverket, Stockholms Handelskammare och
Haninge kommun förordar att kommunerna även skall informera om de
fristående gymnasieskolorna. Örebro kommun anser däremot att eftersom
den fristående skolan är konkurrent till den kommunala skolan är det inte
rimligt att begära att kommunen skall ha skyldighet att informera om and-
ra huvudmäns utbildningar. Undantag skall göras för nationella program
och grenar som inte erbjuds i den egna kommunen.
CSN framhåller att om förslaget att Skolverket skall besluta om en
fristående gymnasieskola skall förklaras bidragsberättigad genomförs,
måste antingen bestämmelserna i studiestödslagen och studiestödsförord-
ningen ändras eller också måste regeringen besluta om ändringar i bilaga
1 till förordningen om offentligt stöd till fristående skolor (1993:884),
kontinuerligt efter Skolverkets beslut. För att Skolverkets beslut skall
innebära att studiestöd kan lämnas krävs ändring i bilagan till förord-
ningen. Vidare betonar nämnden att förslaget kommer att medföra kon-
sekvenser i form av kostnader för studiestöd. Slutligen kommenterar
nämnden att hemkommunens ersättningsskyldighet (enligt 5 kap. 8 § skol-
lagen) inte automatiskt medför att statligt inackorderingstillägg lämnas om
den studerande är inackorderad. För att inackorderingstillägg skall lämnas
krävs normalt bl.a. att motsvarande utbildning inte finns på elevens hem-
ort.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 6
124
Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)35
dels att 3 kap. 12 §. 4 kap. 8 a §. 6 kap. 6 a §, 9 kap. 2, 5-9, 11-14
och 17 §§. 10 kap. 1 c § samt 15 kap. 13 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall inforas nya bestämmelser, 9 kap. 8 b, 8 c och
16 a §§ samt 14 kap. 7 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:200
Bilaga 7
3 kap.
12 §36
På begäran av en skolpliktig elevs vårdnadshavare skall eleven befrias
från skyldighet att delta i annars obligatoriska inslag i verksamheten, om
det med hänsyn till särskilda omständigheter inte är rimligt att kräva att
eleven deltar.
Befrielse skall alltid medges från
undervisning i religionskunskap,
om eleven tillhör ett trossamfund,
som har regeringens tillstånd att i
skolans ställe ombesörja sådan
undervisning, och eleven visar att
han deltar i denna.
Om elevens vårdnadshavare kräver det, skall begäran om befrielse
prövas av styrelsen för utbildningen eller, för elever utanför det offentliga
skolväsendet, av den styrelse som ansvarar för grundskolan i elevens
hemkommun. Avslås begäran vid sådan prövning, får beslutet överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
4 kap.
8a§37
Efter önskemål av vårdnadshavare
Efter önskemål av vårdnadshavare
har en kommun rätt att i andra fall
har en kommun rätt att i andra fall
än som avses i 5 § tredje stycket
och 8 § i sin grundskola ta emot en
elev från en annan kommun. 1 så-
än som avses i 5 § tredje stycket
och 8 § i sin grundskola ta emot en
elev från en annan kommun. I så-
dana fall har kommunen rätt till
dana fall har kommunen rätt till
35 Lagen omtryckt 1991:1111.
36 Senaste lydelse 1995:63.
’ Senaste lvdelse 1995:816.
125
ersättning för elevens utbildning
från elevens hemkommun. Om inte
de berörda kommunerna kommer
överens om annat, skall ersättning-
en motsvara den genomsnittliga
kostnaden per elev i hemkommu-
nens grundskola det pågående ka-
lenderåret på den årskurs som ele-
ven tillhör. Hemkommunen får dock
göra ett avdrag som uppgår till
högst 25 procent från den fram-
räknade genomsnittskostnaden.
ersättning för elevens utbildning
från elevens hemkommun. Om inte
de berörda kommunerna kommer
överens om annat, skall ersättning-
en bestämmas med hänsyn till kom-
munens åtagande och elevens be-
hov efter samma grunder som hem-
kommunen tillämpar i fråga om de
egna grundskolorna. Om en elev
har ett omfattande behov av sär-
skilt stöd, är hemkommunen inte
skyldig att lämna bidrag för det
särskilda stödet om betydande or-
ganisatoriska eller ekonomiska
svårigheter uppstår för kommunen.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 7
6 kap.
6 a
Efter önskemål av vårdnadshavare
har en kommun rätt att i andra fall
än som avses i 5 § andra stycket i
sin särskola ta emot en elev från en
annan kommun. I sådana fall har
kommunen rätt till ersättning för
elevens utbildning från elevens
hemkommun. Om inte de berörda
kommunerna kommer överens om
annat, skall hemkommunen utge
det belopp som regeringen före-
skriver.
Efter önskemål av vårdnadshavare
har en kommun rätt att i andra fall
än som avses i 5 § andra stycket i
sin särskola ta emot en elev från en
annan kommun. I sådana fall har
kommunen rätt till ersättning för
elevens utbildning från elevens
hemkommun. Om inte de berörda
kommunerna kommer överens om
annat, skall hemkommunen betala
det belopp som regeringen beslutat.
En fristående skola som motsva-
rar grundskolan skall godkännas,
om skolans utbildning ger kunska-
per och färdigheter som till art och
nivå väsentligen svarar mot de
kunskaper och färdigheter som
grundskolan förmedlar och skolan
även i övrigt väsentligen svarar
mot grundskolans allmänna mål.
Härvid skall särskilt beaktas de
krav som anges i 1 kap. 2 § andra
En fristående skola skall godkän-
nas, om
1. skolans utbildning ger kunska-
per och färdigheter som till art och
nivå väsentligen svarar mot de kun-
skaper och färdigheter som grund-
skolan, särskolan respektive speci-
alskolan skall förmedla,
2. skolan även i övrigt svarar mot
de allmänna mål och den värde-
grund som gäller för utbildning in-
38 Senaste lydelse 1993:800.
39 Senaste lydelse 1995:1248.
126
och tredje styckena.
En fristående skola som motsva-
rar särskolan eller specialskolan
skall godkännas, om skolan ger
eleverna en utbildning som väsent-
ligen svarar mot den som de skulle
fä i särskolan eller specialskolan.
En ytterligare förutsättning är att
eleverna i samband med utbild-
ningen bereds erforderliga omsor-
ger.
I godkännandet av en skola som
motsvarar specialskolan skall an-
ges vilka handikappgrupper som
godkännandet avser.
om det offentliga skolväsendet,
3. skolan står öppen för alla barn
som enligt denna lag har rätt till
utbildning inom motsvarande skol-
form i det offentliga skolväsendet,
med undantag för sådana barn
vilkas mottagande skulle medföra
att betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter uppstår för
skolan,
4. skolan har minst 20 elever, om
det inte finns särskilda skäl för ett
lägre elevantal,
5. - i fråga om en skola som
motsvarar särskolan eller special-
skolan — eleverna bereds de omsor-
ger som behövs, och
6. skolan uppjyller de ytterligare
villkor som regeringen föreskriver
i fråga om utbildningen vid fristå-
ende skolor och om antagningen
till och ledningen av sådana skolor.
En fristående skola får inom ra-
men för vad som sägs i första
stycket 2 ha en konfessionell inrikt-
ning.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 7
5 §40
Den som endast för en kortare tid är bosatt i landet eller den som har
andra skäl att få utbildning i en internationell skola får fullgöra sin
skolplikt i en sådan skola, om skolan är godkänd för ändamålet av Statens
skolverk. Detta gäller dock inte sådana barn som avses i 3 kap. 3 § andra
och tredje styckena.
Med internationell skola avses en fristående skola som har en annan
internationell inriktning än den som får finnas i grundskolan eller i en
40
Senaste lydelse 1995:1248.
127
fristående skola som motsvarar grundskolan. För godkännande krävs att
skolans utbildning som helhet betraktad är likvärdig med grundskolans.
Skolan skall förmedla kunskaper och färdigheter som underlättar fortsatt
skolgång utomlands. Undervisning i svenska språket och om svenska
förhållanden skall meddelas i den omfattning som de i landet för kortare
tid bosatta eleverna behöver.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 7
6 §
En godkänd fristående skola som
motsvarar grundskolan skall till-
delas bidrag för verksamheten av
elevernas hemkommuner. För varje
elev skall lämnas ett belopp som
motsvarar den genomsnittliga kost-
naden per elev i hemkommunens
grundskola det pågående kalender-
året på den årskurs som eleven
tillhör. Vid tilldelningen får kom-
munen göra ett avdrag som uppgår
till högst 25 procent av den fram-
räknade genomsnittskostnaden. När
kommunen bestämmer avdragets
storlek skall den beakta bland an-
nat om den fristående skolan har
särskilda kostnader pä grund av
1. att skolan drivs av en enskild
fysisk eller juridisk person och inte
av kommunen.
2. att skolans åtagande omfattar
elever med behov av särskilda
stödinsatser.
3. att skolan erbjuder skolhälso-
vård.
Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer får medge
ett större avdrag än 25 procent, om
det finns särskilda skäl.
Tilldelningen beräknas för ett
bidragsår i sänder. Varje bidragsår
börjar den 1 juli. Tilldelningen
Regeringen får medge att en in-
ternationell skola tar emot andra
barn än sådana som avses i första
stycket för att fullgöra skolplikten
vid skolan.
41
En godkänd fristående skola som
motsvarar grundskolan skall av
Statens skolverk förklaras berätti-
gad till sådant bidrag som avses i
tredje stycket. Förklaring skall
dock inte lämnas, om skolans verk-
samhet skulle innebära påtagliga
negativa följder för skolväsendet i
den kommun där skolan är belägen
eller skolan tar ut avgifter i strid
med 7 J.
För att en nystartad skola skall
ha rätt till bidrag gäller att skolan
har ansökt om att bli godkänd före
41 Senaste lydelse 1996:60.
128
grundas på antalet elever från
kommunen i den fristående skolan
den 15 september under bidrags-
året. Bidragen skall utbetalas med
en tolftedel varje månad. Utbetal-
ningarna i juli-september avpassas
efter ett beräknat antal elever och
reglering görs vid utbetalning i
oktober. För en skola som är ny-
startad, får bidrag, som avser tiden
juli-september månad, betalas ut
samlat i september. För att en
nystartad skola skall ha rätt till
bidrag gäller dock att skolan skall
ha ansökt om att bli godkänd före
den 1 april kalenderåret innan
bidragsåret börjar.
Om en elev slutar i den fristående
skolan efter den 15 september bi-
dragsåret är hemkommunen inte
skyldig att tilldela skolan bidrag
för längre tid än till och med ka-
lendermånaden efter den då eleven
slutade.
den 1 april kalenderåret innan
skolan startar. Detsamma gäller
om en skola har godkänts för ut-
bildning för vissa årskurser och
ansöker om att bli godkänd för
ytterligare årskurser.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 7
En skola som har rätt till bidrag
skall tilldelas bidrag av elevernas
hemkommuner. Bidraget skall för
varje elev bestämmas med hänsyn
till skolans åtagande och elevens
behov efter samma grunder som
kommunen tillämpar i fråga om
elever i de egna grundskolorna.
Om en elev har ett omfattande
behov av särskilt stöd, är kommu-
nen inte skyldig att lämna bidrag
för det särskilda stödet om bety-
dande organisatoriska eller ekono-
miska svårigheter uppstår för kom-
munen.
Utbetalning av bidrag enligt and-
ra stycket får grundas på den kost-
nad som hemkommunen fastställt i
sin budget för respektive kalender-
år. Om det slutliga utfallet skulle
bli högre än det i budgeten fast-
ställda har den fristående skolan
rätt att fä ut motsvarande mellan-
skillnad. Sådan slutreglering skall
ske senast två månader efter det att
kommunens årsredovisning för det
aktuella kalenderåret har lämnats
över till fullmäktige.
Vad som sägs i Eorsta-fjärde
styckena gäller inte de fristående
skolor för vilka regeringen har
beslutat om statsbidrag genom sär-
Vad som sägs i första-tredje
styckena gäller inte de fristående
skolor för vilka regeringen har
beslutat om statsbidrag genom sär-
129
9 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 200
skilda föreskrifter eller andra sär-
skilda beslut och inte heller skolor,
för vilka huvudmannen skriftligen
avstått från medelstilldelning eller
sådana skolor som Statens skolverk
enligt 7 § förklarat sakna rätt till
bidrag. Första-fjärde styckena gäl-
ler inte heller om statsbidrag läm-
nas för en utlandssvensk elevs ut-
bildning.
En godkänd fristående skola som
motsvarar särskolan skall tilldelas
bidrag för verksamheten av elever-
nas hemkommuner. För att en ny-
startad skola skall ha rätt till bi-
drag gäller dock att skolan skall ha
ansökt om att bli godkänd före den
1 april kalenderåret innan
bidragsåret börjar. Varje bidragsår
börjar den 1 juli.
Tilldelningen skall, om elevernas
hemkommuner och den fristående
skolan inte kommer överens om
annat, ske i enlighet med bestäm-
melserna i 6 § andra och tredje
styckena.
skilda föreskrifter eller andra sär-
skilda beslut. Kommunens skyldig-
het enligt tredje stycket gäller inte
om statsbidrag lämnas för en ut-
landssvensk elevs utbildning.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 7
6a§42
En godkänd fristående skola som
motsvarar särskolan skall av Sta-
tens skolverk förklaras berättigad
till sådant bidrag som avses i tred-
je stycket. Förklaring skall dock
inte lämnas, om skolans verksamhet
skulle innebära påtagliga negativa
följder för skolväsendet i den kom-
mun där skolan är belägen eller
skolan tar ut elevavgifter som stri-
der mot 7
För att en nystartad skola skall
ha rätt till bidrag gäller att skolan
har ansökt om att bli godkänd före
den 1 april kalenderåret innan sko-
lan startar. Detsamma gäller om
en skola har godkänts för utbild-
ning för vissa årskurser och an-
söker om att bli godkänd för ytter-
ligare årskurser.
Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernas
hemkommuner skall dessa erlägga det belopp som regeringen beslutat.
7 §
Fristående skolor, som har rätt
till bidrag enligt 6 §, får för de
elever som bidragen avser endast
ta ut elevavgifter som är skäliga
med hänsyn till de särskilda kost-
nader som skolan har, förutsatt att
kostnaderna kan anses rimliga för
Utbildningen vid fristående sko-
lor, som får bidrag enligt 6 §, skall
för de elever som bidragen avser
vara avgiftsfi-i. Eleverna skall utan
kostnad ha tillgång till böcker,
skrivmateriel, verktyg och andra
hjälpmedel som behövs för en tids-
42 Senaste lydelse 1995:1248.
43 Senaste lydelse 1994:739.
130
verksamheten.
enlig utbildning. I verksamheten får
dock förekomma enstaka inslag
som kan föranleda en obetydlig
kostnad för eleverna.
Fristående skolor som har rätt till bidrag enligt 6 a §, får för de elever
som bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn
till de kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan anses
rimliga för verksamheten.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 7
Om Statens skolverk, vid pröv-
ning av en ansökan om godkännan-
de som avses i 2 §, finner att elev-
avgifterna vid skolan inte kan an-
ses skäliga, skall verket, om skolan
godkänns, förklara att den inte
skall ha rätt till bidrag enligt 6
eller 6 a §.
Skolverket skall vidare förklara
rätten till fortsatt bidrag förverkad,
om en skola efter godkännandet tar
ut elevavgifter som inte kan anses
skäliga. Innan ett sådant beslut
fattas skall skolan ges möjlighet att
ändra avgiftens storlek.
Beslut om att en skola inte skall
få bidrag får upphävas av Skolver-
ket. om elevavgifterna senare be-
döms som skäliga.
8 §
Regeringen får i fråga om viss
utbildning förklara en fristående
skola berättigad till sådant bidrag
som avses i andra stycket, om ut-
bildningen ger kunskaper och fär-
digheter som till art och nivå vä-
sentligen svarar mot de kunskaper
och färdigheter som gymnasiesko-
lan förmedlar och skolan även i
övrigt väsentligen svarar mot gym-
nasieskolans allmänna mål. Härvid
skall särskilt beaktas de krav som
anges i 1 kap. 2 § andra och tredje
styckena. Förklaring skall dock inte
lämnas i fråga om utbildning som
44
Statens skolverk skall i fråga om
viss utbildning förklara en friståen-
de skola berättigad till sådant bi-
drag som avses i 8 a §, om
1. utbildningen ger kunskaper och
färdigheter som till art och nivå
väsentligen svarar mot de kunska-
per och färdigheter som gymnasie-
skolan skall förmedla på nationella
eller specialutformade program,
2. skolan även i övrigt svarar mot
de allmänna mål och den värde-
grund som gäller för utbildning
inom det offentliga skolväsendet,
3. skolan står öppen för alla ung-
44
131
Senaste lydelse 1996:60.
skulle innebära påtagliga negativa
följder för gymnasieskolan inom
det offentliga skolväsendet i regio-
nen.
Om en sådan förklaring som av-
ses i första stycket lämnats, skall
elevernas hemkommuner lämna bi-
drag till skolan. Kommunens skyl-
dighet gäller endast utbildning för
sådana elever som hemkommunen
var skyldig att erbjuda gymnasieut-
bildning vid den tidpunkt då utbild-
ningen började.
Kommunens skyldighet enligt
andra stycket att lämna bidrag till
skolan gäller inte om statsbidrag
lämnas för en utlandssvensk elev.
Om den fristående skolan inte
kommer överens om annat med
elevernas hemkommuner skall des-
sa erlägga det belopp som rege-
ringen eller den myndighet som
regeringen bestämt har föreskrivit.
8 a
Regeringen får i fråga om viss
utbildning förklara en fristående
skola berättigad till sådant bidrag
som avses i andra stycket, om ut-
bildningen ger kunskaper och fär-
digheter som till art och nivå vä-
sentligen svarar mot de kunskaper
och färdigheter som gymnasiesär-
skolan förmedlar och skolan även
i övrigt väsentligen svarar mot
gymnasiesärskolans allmänna mål.
Härvid skall särskilt beaktas de
domar som har rätt till motsvaran-
de utbildning i gymnasieskolan
enligt denna lag, med undantag för
sådana ungdomar vilkas motta-
gande skulle medföra att betydande
organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter uppstår för skolan, och
4. skolan uppfyller de ytterligare
villkor som regeringen föreskriver
i fråga om utbildningen vid fristå-
ende skolor och om antagningen
till och ledningen av sådana skolor.
En sådan förklaring skall dock
inte lämnas i fråga om utbildning
som skulle innebära påtagliga ne-
gativa följder för skolväsendet i
den kommun där skolan är belägen
eller i närliggande kommuner.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 7
En fristående skola får inom ra-
men för vad som sägs i första
stycket 2 ha en konfessionell inrikt-
ning.
§45
Om en fristående skola förklarats
berättigad till bidrag enligt 8 §,
skall elevernas hemkommuner läm-
na bidrag till skolan. Kommunens
skyldighet gäller endast utbildning
för sådana elever som hemkommu-
nen var skyldig att erbjuda gym-
nasieutbildning vid den tidpunkt då
utbildningen började.
45
Senaste l\delse 1994:739.
132
krav som anges i 1 kap. 2 § andra
och tredje styckena.
Om en sådan förklaring som av-
ses i första stycket lämnats, skall
elevernas hemkommuner lämna
bidrag till skolan. Kommunens
skyldighet gäller endast utbildning
för sådana elever som hemkommu-
nen var skyldig att erbjuda utbild-
ning i gymnasiesärskolan vid den
tidpunkt då utbildningen började.
Om den fristående skolan inte
kommer överens om annat med
elevernas hemkommuner skall des-
sa erlägga det belopp som rege-
ringen beslutat.
8
Kommunens skyldighet att lämna
bidrag till skolan gäller inte om
statsbidrag lämnas för en utlands-
svensk elev.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 7
10 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 200
Om den fristående skolan inte
kommer överens om annat med
elevernas hemkommuner skall des-
sa erlägga det belopp som rege-
ringen eller den myndighet som
regeringen bestämt har föreskrivit.
§
Statens skolverk skall i fråga om
viss utbildning förklara en friståen-
de skola berättigad till stådant bi-
drag som avses i 8 c §, om
1. utbildningen ger kunskaper och
färdigheter som till art och nivå
väsentligen svarar mot de
kunskaper och färdigheter som
gymnasiesärskolan skall förmedla,
2. skolan även i övrigt svarar mot
de allmänna mål och den värde-
grund som gäller för utbildning
inom det offentliga skolväsendet,
3. skolan står öppen för alla ung-
domar som har rätt till utbildning
i gymnasiesärskolan, med undantag
för sådana ungdomar vilkas mot-
tagande skulle medföra att bety-
dande organisatoriska eller ekono-
miska svårigheter uppstår för sko-
lan, och
4. skolan uppjyller de ytterligare
villkor som regeringen föreskriver
i fråga om utbildningen vid fristå-
ende skolor och om antagningen
till och ledningen av sådana skolor.
En sådan förklaring skall dock
inte lämnas i fråga om utbildning
som skulle innebära påtagliga ne-
133
Om inte kommunen och skolan
har kommit överens om annat skall
bidraget enligt 8 eller 8 a § beräk-
nas för ett bidragsår i sänder. Varje
bidragsår börjar den 1 juli. Tilldel-
ningen grundas på antalet elever
på den bidragsberättigade utbild-
ningen den 15 september under
bidragsåret. Bidraget skall utbe-
talas med en tolftedel varje månad.
Utbetalningarna i juli-september
avpassas efter ett beräknat antal
elever och reglering görs vid utbe-
talning i oktober. För en skola som
är nystartad, får bidrag, som avser
tiden juli-september månad, be-
talas ut samlat i september.
Om en elev slutar efter den 15
september bidragsåret är hemkom-
munen inte skyldig att tilldela sko-
lan bidrag för längre tid än till och
med kalendermånaden efter den då
eleven slutade.
För att en skola skall ha rätt till
gativa följder för skolväsendet i
den kommun där skolan är belägen
eller i närliggande kommuner.
En fristående skola får inom ra-
men för vad som sägs i första
stycket 2 ha en konfessionell inrikt-
ning.
8c §
Om en fristående skola förklarats
berättigad till bidrag enligt 8 b §,
skall elevernas hemkommuner läm-
na bidrag till skolan. Kommunens
skyldighet gäller endast utbildning
för sådana elever som hemkommu-
nen var skyldig att erbjuda utbild-
ning i gymnasiesärskolan vid den
tidpunkt då utbildningen började.
Om den fristående skolan inte
kommer överens om annat med
elevernas hemkommuner skall des-
sa betala det belopp som rege-
ringen beslutat.
9 §'
Om inte kommunen och skolan
har kommit överens om annat skall
bidraget enligt 8 a eller 8 c § be-
räknas för ett bidragsår i sänder.
Varje bidragsår börjar den 1 juli.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 7
134
bidrag gäller dock att skolan har
ansökt om att bli förklarad som
bidragsberättigad före den 1 april
kalenderåret innan. Ansökan skall
lämnas in till länsstyrelsen i det
län där skolan är belägen om an-
sökan avser en skola vars utbild-
ningar motsvarar gymnasieskolans
och till Starens skolverk om ansö-
kan avser en skola vars utbildning-
ar motsvarar gvmnasiesärskolans.
För att en fristående skola som
avses i 8 eller 8 b § skall ha rätt
till bidrag gäller att skolan har
ansökt om att bli förklarad som
bidragsberättigad före den 1 april
kalenderåret innan bidragsåret bör-
jar.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 7
11 §46
Fristående skolor som avses i 1 och 5 §§ skall i fråga om sin utbildning
för skolpliktiga elever stå under tillsyn av Statens skolverk. Skolorna är
skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som
genomförs av Statens skolverk.
I fråga om fristående skolor som
får bidrag enligt 6 eller 6 a § skall
den kommun där skolan är belägen
ha rätt till insyn i verksamheten.
Sådana skolor är skyldiga att i den
utsträckning som kommunen be-
stämmer delta i den uppföljning
och utvärdering som kommunen
gör av sitt eget skolväsende.
Fristående skolor som avses i 1 § är vidare skyldiga att delta i
riksomfattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer. Skolorna är också skyldiga att
informera eleverna och deras vårdnadshavare om elevens resultat vid
sådana prov.
12 §47
Om en fristående skola som avses
i 1 och 5 §§ inte längre uppfyller
kraven för godkännande och bris-
terna inte avhjälps efter påpekande
för huvudmannen, skall godkännan-
det återkallas. Detsamma gäller om
en fristående skola trots påpekande
inte iakttar sin skyldighet enligt
11 § att delta i uppföljning och ut-
Om en fristående skola som avses
i 1 och 5 §§ inte längre uppfyller
kraven för godkännande och bris-
terna inte avhjälps efter påpekande
för huvudmannen, skall godkännan-
det återkallas. Detsamma gäller om
en fristående skola trots påpekande
inte iakttar sin skyldighet enligt
11 § att delta i den uppföljning och
46 Senaste lydelse 1993:1679.
47 Senaste lydelse 1993:1679.
135
värdering samt riksomfattande
prov. Detsamma gäller också om
skolan åsidosäter sin skyldighet att
lämna information om proven.
Återkallande beslutas av den
myndighet som beslutar om god-
kännande.
13
Fristående skolor som får bidrag
för viss utbildning enligt 8 eller
8 a § skall, i fråga om den utbild-
ningen. stå under tillsyn av Statens
skolverk. Skolorna är i fråga om
dessa utbildningar skyldiga att delta
i den uppföljning och utvärdering
av skolväsendet som genomförs av
Statens skolverk.
utvärdering som genomförs av Sta-
tens skolverk samt riksomfattande
prov. Detsamma gäller också om
skolan åsidosäter sin skyldighet att
lämna information om proven.
Om verksamheten vid en fristå-
ende skola som har rätt till bidrag
enligt 6 eller 6 a § förändras i så-
dan utsträckning att det innebär
påtagliga negativa följder för skol-
väsendet i den kommun där skolan
är belägen skall rätten till bidrag
återkallas. Rätten till bidrag skall
också återkallas om skolan tar ut
avgifter i strid med 7 §.
Återkallande beslutas av den
myndighet som beslutar om god-
kännande eller om rätt till bidrag.
Fristående skolor som får bidrag
för viss utbildning enligt 8 eller
8 b § skall, i fråga om den utbild-
ningen. stå under tillsyn av Statens
skolverk. Skolorna är i fråga om
dessa utbildningar skyldiga att delta
i den uppföljning och utvärdering
av skolväsendet som genomförs av
Statens skolverk.
I fråga om fristående skolor som
får bidrag enligt 8 eller 8 b § skall,
i fråga om den utbildningen, den
kommun där skolan är belägen ha
rätt till insyn i skolans verksamhet.
Sådana skolor är skyldiga att i den
utsträckning som kommunen be-
stämmer delta i den uppföljning
och utvärdering som kommunen
gör av sitt eget skolväsende.
Fristående skolor som avses i 8 § är vidare skyldiga att delta i
riksomfattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer.
48 Senaste Ivdeise 1994:740.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 7
136
Om en fristående skola som har
rätt till bidrag enligt 8 eller 8 a §
inte längre uppfyller kraven för att
få bidrag och bristerna inte av-
hjälps efter påpekande för huvud-
mannen, skall förklaringen om rätt
till bidrag återkallas. Detsamma
gäller om en fristående skola trots
påpekande inte iakttar sin skyldig-
het enligt 13 § att delta i uppfölj-
ning och utvärdering.
Prop. 1995/96:200
Om en fristående skola som har Bilaga 7
rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b §
inte längre uppfyller kraven för att
få bidrag och bristerna inte av-
hjälps efter påpekande för huvud-
mannen, skall förklaringen om rätt
till bidrag återkallas. Detsamma
gäller om en fristående skola trots
påpekande inte iakttar sin skyldig-
het enligt 13 § att delta i den upp-
följning och utvärdering som ge-
nomförs av Statens skolverk.
Statens skolverk får om verksam-
heten vid en fi-istående skola som
har rätt till bidrag enligt 8 eller
8 b § förändras i sådan utsträck-
ning att det innebär påtagliga ne-
gativa följder för skolväsendet i
den kommun där skolan är belägen
eller i närliggande kommuner åter-
kalla förklaringen om rätt till bi-
drag.
16 a §
Ingen som är eller har varit verk-
sam i en fristående skola som avses
i detta kapitel får obehörigen röja
vad han eller hon i den elevvår-
dande verksamheten har fått veta
om någons personliga förhållan-
den. Ingen får heller obehörigen
röja uppgifter i ett ärende om till-
rättaförande av en elev eller om
skiljande av en elev från vidare
studier.
17 §50
Beslut av Statens skolverk i ären-
den om godkännande eller återkal-
lande av godkännande för en fristå-
ende skola enligt 1. 5 eller 12 §
samt beslut i ärenden om elevav-
gifter enligt 7 § får överklagas hos
Beslut av Statens skolverk får
överklagas hos allmän förvalt-
ningsdomstol i ärenden om god-
kännande eller återkallande av god-
kännande för en fristående skola
enligt 1, 5 eller 12 §, eller i ären-
49 Senaste ivdelse 1994:739.
50 Senaste Ivdelse 1995:1248.
137
allmän förvaltningsdomstol.
den om rätt till bidrag eller åter-
kallande av sådan rätt enligt 6,
6 a, 8, 8 b, 12 eller 14 § samt be-
slut i ärenden om elevavgifter en-
ligt 10 §.
Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden om godkännande eller
återkallande av godkännande för en fristående skola enligt 1 § tredje
stycket eller 12 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3, 4 och
16 §§ far överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut som
avses i 3 § får överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som
avses i 16 § far överklagas endast av eleven eller företrädare för denne.
10 kap.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 7
1 c
En kommun skall lämna bidrag
till en riksintematskola för en elev
som inte är att anse som utlands-
svensk. Därvid skall bestämmelser-
na i 9 kap. 6 § om bidrag till fri-
stående skolor tillämpas i fråga om
elever som går i den del av riksin-
ternatskolan som motsvarar grund-
skolan och bestämmelser i 9 kap. 8
och 9 §§ i fråga om elever som går
i den del som motsvarar gymnasie-
skolan. Om eleven går en utbild-
ning som leder fram till Internatio-
nal Baccalaureate (IB) skall be-
stämmelserna i 5 kap. 26 a § till-
lämpas.
14
En kommun skall lämna bidrag
till en riksintematskola för en elev
som inte är att anse som utlands-
svensk. Därvid skall bestämmelser-
na i 9 kap. 6 § om bidrag till fri-
stående skolor tillämpas i fråga om
elever som går i den del av riksin-
ternatskolan som motsvarar grund-
skolan och bestämmelser i 9 kap.
8 a och 9 §§ i fråga om elever som
går i den del som motsvarar gym-
nasieskolan. Om eleven går en
utbildning som leder fram till In-
ternational Baccalaureate (IB) skall
bestämmelserna i 5 kap. 26 a § till-
lämpas.
kap.
7a §
För elever i sådana fi-istående
skolor som avses i 9 kap. skall
huvudmannen för skolan erbjuda
skolhälsovård som motsvarar den
som ges åt eleverna inom motsva-
rande skolform inom det offentliga
skolväsendet. Detta gäller dock inte
sådana skolor som avses i 9 kap.
'5 §■
51
Senaste lydelse 1996:60.
138
15 kap.
13
Den som efter skolpliktens upp-
hörande genomgår utbildning inom
det offentliga skolväsendet eller
annars genomgår utbildning med
stöd av denna lag skall på egen
eller ställföreträdares begäran be-
frias från deltagande i inslag som
annars inte kan väljas bort, om
förutsättningarna i 3 kap. 12 § är
uppfyllda. I fråga om prövning och
överklagande gäller bestämmelser-
na i 3 kap. 12 § tredje stycket.
§
Den som efter skolpliktens upp-
hörande genomgår utbildning inom
det offentliga skolväsendet eller
annars genomgår utbildning med
stöd av denna lag skall på egen
eller ställföreträdares begäran be-
frias från deltagande i inslag som
annars inte kan väljas bort, om
förutsättningarna i 3 kap. 12 § är
uppfyllda. I fråga om prövning och
överklagande gäller bestämmelser-
na i 3 kap. 12 § andra och tredje
styckena.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 7
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och skall tillämpas på
utbildning som äger rum efter den 1 juli 1997.
2. Ett godkännande enligt 9 kap. 2 § som har meddelats före ikraftträ-
dandet skall fortsätta att gälla till dess Statens skolverk beslutar om något
annat. För sådana skolor skall kravet på minsta elevantal tillämpas först
från och med den 1 juli 1998.
3. En fristående skola som godkänts före ikraftträdandet skall trots vad
som sägs i 9 kap. 6 § första stycket och 6 a § första stycket vara
berättigad till bidrag enligt 9 kap. 6 § tredje stycket respektive 6 a §
tredje stycket till dess Statens skolverk beslutar om något annat.
4. För skolor som under läsåret 1996/97 tar ut avgifter med stöd av 9
kap. 7 § i dess äldre lydelse skall bestämmelsen i dess nya lydelse
tillämpas först från och med den 1 juli 1998.
5. En förklaring om rätt till bidrag enligt 9 kap. 8 eller 8 a § i deras
äldre lydelse som regeringen har meddelat före ikraftträdandet skall
fortsätta att gälla till dess Statens skolverk beslutar om något annat.
139
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-04-29
Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-
ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.
Enligt en lagrådsremiss den 18 april 1996 (Utbildningsdepartementet)
har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Lars Borg.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Huvuddelen av de föreslagna lagändringarna avser 9 kap. skollagen,
som handlar om fristående skolor. 9 kap. 2 § innehåller regler om god-
kännande av sådana fristående skolor som motsvarar grundskolan,
särskolan eller specialskolan, medan 9 kap. 6 och 6 a §§ innehåller
bestämmelser om bidrag till fristående skolor som motsvarar grundskolan
respektive särskolan.
Frågor om bidrag till sådana fristående skolor som lämnar utbildning
motsvarande den som ges i gymnasieskolan skall enligt lagrådsremissen
regleras i 9 kap. 8 och 8 a §§. Liknande bestämmelser beträffande
utbildning motsvarande den som ges i gymnasiesärskolan har tagits in i
två nya paragrafer. 9 kap. 8 b och 8 c §§.
Enligt Lagrådets mening bör inledningen till 9 kap. 2 § ändras, så att
det tydligare än i det remitterade förslaget framgår vilka slag av skolor det
är fråga om. Vidare bör som ett nytt tredje stycke i paragrafen tas in en
bestämmelse om att ett godkännande kan avse vissa årskurser (jfr det
föreslagna andra stycket i 9 kap. 6 §, där det anges när en skola som har
godkänts för utbildning för vissa årskurser och som vill bli godkänd för
ytterligare årskurser har att göra ansökan härom).
Även vissa andra, smärre ändringar bör göras i 9 kap. 2 §.
1 9 kap. 6 § bör det föreslagna tredje stycket ändras, så att det klart
framgår att bidrag lämnas av hemkommunen för varje elev som genomgår
utbildning motsvarande den som ges i grundskolan. Vidare bör det anges
att bidraget skall bestämmas efter samma grunder som hemkommunen
tillämpar "vid fördelning av resurser" till de egna grundskolorna.
När det gäller 9 kap. 6 § fjärde stycket, som motsvarar det nuvarande
femte stycket, finns det anledning att liksom i dag slå fast att bidragsbe-
stämmelsema i de föregående styckena inte gäller de fristående skolor för
vilka huvudmannen skriftligen har avstått från medelstilldelning.
Lagrådet föreslår, i likhet med vad som har förordats beträffande 9 kap.
2 §, att inledningen till 9 kap. 8 och 8 b §§ ändras, så att det klart
framgår vilka slag av utbildning som det är fråga om. Vidare bör, i likhet
med vad Lagrådet har förordat beträffande 9 kap. 6 §, såväl 9 kap. 8 a
som 8 c §§ inledas med en bestämmelse om att hemkommunen lämnar
bidrag för varje elev som genomgår sådan utbildning som det är fråga om.
Utöver de paragrafer som föreslås ändrade i lagrådsremissen bör
ändringar göras även i 9 kap. 10 §. Hänvisningarna i andra och tredje
styckena till 8 a § bör sålunda ändras till att avse 8 b §. Vidare bör det
i såväl första som andra styckena anges att hänsyn skall tas till de
Prop. 1995/96:200
Bilaga 8
140
särskilda kostnader som skolan har "för den bidragsgrundande utbild-
ningen".
Lagrådets förslag till ändringar av 9 kap. 2, 6, 8-8 c och 10 §§ framgår
av en bilaga till lagrådsyttrandet.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 8
Bilaga
9 kap.
2 §
En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till
art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som
grundskolan, särskolan respektive specialskolan skall förmedla, skall
godkännas, om
1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund
som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
2. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till
utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med
undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan,
3. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre
elevantal.
4. skolan, om den motsvarar särskolan eller specialskolan, bereder
elevema de omsorger som behövs, och
5. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i
fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och
ledningen av sådana skolor.
En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad
som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.
Ett godkännande kan avse vissa årskurser.
6 §
En godkänd fristående skola som motsvarar grundskolan skall av Statens
skolverk förklaras berättigad till sådant bidrag som avses i tredje stycket.
Förklaring skall dock inte lämnas, om skolans verksamhet skulle innebära
påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är
belägen eller skolan tar ut avgifter i strid med 7 §.
För att en nystartad skola skall ha rätt till bidrag gäller att skolan har
ansökt om att bli godkänd före den 1 april kalenderåret innan skolan
startar. Motsvarande gäller, om en skola har godkänts för utbildning för
vissa årskurser och ansöker om att bli godkänd för ytterligare årskurser.
För varje elev som genomgår utbildning motsvarande den som ges i
grundskolan lämnas bidrag av hemkommunen. Bidraget skall bestämmas
med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder
som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundsko-
lorna. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen
inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
141
Vad som sägs i första-tredje styckena gäller inte de fristående skolor för
vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom särskilda föreskrifter
eller andra särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka huvdmannen
skriftligen har avstått från medelstilldelning. Kommunens skyldighet
enligt tredje stycket gäller inte, om statsbidrag lämnas för en utlands-
svensk elevs utbildning.
8 §
Om en fristående skola lämnar utbildning som ger kunskaper och
färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och
färdigheter som gymnasieskolan skall förmedla på nationella eller
specialutformade program, skall Statens skolverk förklara skolan
berättigad till bidrag som avses i 8 a § i fråga om utbildningen. Förklaring
får dock lämnas endast om
1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund
som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
2. skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till motsvarande
utbildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag för sådana
ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska
eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, och
3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i
fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och
ledningen av sådana skolor.
En förklaring enligt första stycket skall inte lämnas i fråga om
utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder for skolväsendet
i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner.
En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad
som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.
8a§
För varje elev som genomgår sådan utbildning som avses i 8 § lämnas
bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet gäller endast utbildning
för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieut-
bildning vid den tidpunkt då utbildningen började.
Kommunens skyldighet att lämna bidrag till skolan gäller inte, om
statsbidrag lämnas för en utlandssvensk elevs utbildning.
Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernas
hemkommuner, skall dessa erlägga det belopp som regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämt har föreskrivit.
8b§
Om en fristående skola lämnar utbildning som ger kunskaper och
färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och
färdigheter som gymnasiesärskolan skall förmedla, skall Statens skolverk
förklara skolan berättigad till bidrag som avses i 8 c § i fråga om
utbildningen. Förklaring far dock lämnas endast om
1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund
som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
2. skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till utbildning i
Prop. 1995/96:200
Bilaga 8
142
gymnasiesärskolan, med undantag för sådana ungdomar vilkas mottagande
skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter
uppstår för skolan, och
3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i
fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och
ledningen av sådana skolor.
En förklaring enligt första stycket skall inte lämnas i fråga om ut-
bildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet
i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner.
En fristående skola som avses i denna paragraf far inom ramen för vad
som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.
8 c §
För varje elev som genomgår sådan utbildning som avses i 8 b § lämnas
bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet gäller endast utbildning
för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda utbildning
i gymnasiesärskolan vid den tidpunkt då utbildningen började.
Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernas
hemkommuner, skall dessa betala det belopp som regeringen beslutat.
10 §
Skolor som har rätt till bidrag enligt 8 § får för de elever som bidragen
avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de särskilda
kostnader som skolan har för den bidrags grundande utbildningen, förutsatt
att kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten.
Skolor som har rätt till bidrag enligt 8 b § får för de elever som
bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de
kostnader som skolan har för den bidrags grundande utbildningen, förutsatt
att kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten.
Om en skola tar ut elevavgifter för utbildningar som berättigar till
bidrag enligt 8 eller 8 b § och avgifterna inte kan anses skäliga, skall för-
klaringen om rätt till bidrag återkallas. Innan ett sådant beslut fattas skall
skolan ges möjlighet att ändra avgiftens storlek.
Prop. 1995/96:200
Bilaga 8
143
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 maj 1996
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg,
Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow,
Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Messing
Föredragande: statsrådet Ylva Johansson
Regeringen beslutar proposition 1995/96:200 Fristående skolor m.m..
144
Prop. 1995/96:200
|
Författningsrubrik |
Bestämmelser som in- Celexnummer for för, ändrar, upphäver bakomliggande EG- eller upprepar ett regler normgivnings- |
|
Lag om ändring i skolla- |
6 kap. 6 a § 9 kap. 2 § 9 kap. 8-8 b §§ 9 kap. 11 § 9 kap. 13 § |
|
Lag om ändring i studi- |
3 kap. 1 § 4 kap. 1 § 7 kap. 1 § |
.Senaste lydelse 1995:816.
145
gotab 49899, Stockholm 1996