Prop.
1995/96:198
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 10 april 1996
Göran Persson
Thomas Östros
(Finansdepartementet)
I propositionen lämnas forslag till ett antal åtgärder på skatteområdet med
anknytning till regeringens ekonomiska vårproposition (prop.
1995/96:150). Förslagen innebär i huvudsak följande.
Fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt höjs från 800 000 kr till
900 000 kr fr.o.m. 1997 års taxering som en följd av 1996 års fastighets-
taxering. Samtliga aktier o.d. som är marknadsnoterade och som är av
sådant slag att de idag är skattepliktiga tas upp till fulla värdet vid förmö-
genhetsbeskattningen.
Beträffande mervärdesskatten ändras för redovisningsperioder som
börjar den 1 juli 1996 eller senare redovisnings- och betalningstidpunkten
från den 20 i månaden efter redovisningsperioden till den 5 i andra måna-
den efter redovisningsperioden för skattskyldiga vars beskattningsunder-
lag beräknas uppgå till högst 40 miljoner kr.
Det fasta beloppet om 100 kr i statlig inkomstskatt på förvärvsinkom-
ster höjs till 200 kr fr.o.m. 1998 års taxering.
Energiskatten for samtliga bränsleslag höjs. Höjningen sker i två steg,
det första den 1 september 1996 och det andra den 1 juli 1997. Vid varje
tillfälle höjs skattesatserna för bensin och olja för motordrivna fordon
med 2,5 %, skatten på elektrisk kraft med 1,5 öre per kWh och övriga
energiskatter med 10 %.
Den kompensation som nu utgår for värmeleveranser till tillverknings-
industrin slopas fr.o.m. den 1 september 1996. Produktionsskatterna på
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 198
elektrisk kraft från kärnkraftverk och äldre vattenkraftverk höjs också i två
steg med sammanlagt 2 öre.
Slutligen aviseras senare förslag till skattereduktion for utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus, begränsningar av avdragsramen for repre-
sentation, att ersätta miljöskatten på inrikes flygtrafik, höjning av den
allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen och forändringar av vissa
andra avgifter samt ändrade regler för beskattning av bilförmån.
Prop. 1995/96:198
Prop. 1995/96:198
1 Förslag till riksdagsbeslut........................... 5
2 Lagtext ......................................... 6
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776)
om skatt på energi.......................... 6
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1104)
om särskild skatt för elektrisk kraft från
kärnkraftverk.............................. 12
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:1201)
om skatt på viss elektrisk kraft ................ 13
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1850)
om upphävande av lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt..................... 14
2.5 Förslag till lag om ändring i mervärdesskatte-
lagen (1994:200)........................... 16
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt...................... 17
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1852)
om beräkning av statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar .. 19
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter ....... 21
3 Ärendet och dess beredning ......................... 24
4 Förmögenhetsbeskattningen......................... 25
5 Ändring i mervärdesskattelagen...................... 26
6 Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster.............. 27
7 Höjda energiskatter m.m............................ 28
7.1 Höjning av energiskatten på bränslen och
elektrisk kraft.............................. 28
7.2 Slopad kompensation för värmeleveranser
till tillverkningsindustrin och for växthus-
uppvärmning .............................. 30
7.3 Höjd skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk
och äldre vattenkraftverk..................... 31
7.4 Miljöskatt på inrikes flygtrafik ................ 32
8 Skattereduktion for utgifter for byggnadsarbete på
bostadshus....................................... 33
9 Begränsning av avdragsramen for representation......... 34
10 Allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen m.m......... 35 Prop. 1995/96:198
11 Bilförmån ....................................... 36
12 Budgeteffekter ................................... 36
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 10 april 1996 ....................................... 40
Prop. 1995/96:198
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
2. lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk
kraft från kärnkraftverk,
3. lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk
kraft,
4. lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
5. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
6. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
7. lag om ändring i lagen (1994:1852) om beräkning av statlig
inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar,
8. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter.
1 * Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 198
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1995/96:198
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi
dels att 9 kap. 5 § skall upphöra att gälla,
dels att 2 kap. 1 §, 9 kap. 7 och 8 §§ samt 11 kap. 3 § skall ha följande
lydelse.
2 kap.
1 §'
Nuvarande lydelse
Energiskatt och koldioxidskatt skall för år 1996, om inte annat följer av
andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:
KN-nr
Slag av bränsle
Skattebelopp
Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt
|
1. 2710 00 26, |
Bensin som | |||
|
2710 00 27, |
uppfyller krav | |||
|
2710 00 29 |
för | |||
|
eller | ||||
|
2710 00 32 | ||||
|
a) miljöklass 2 |
3 kr 30 öre |
86 öre |
4 kr 16 öre | |
|
per liter |
per liter |
per liter | ||
|
b) miljöklass 3 |
3 kr 36 öre |
86 öre |
4 kr 22 öre | |
|
per liter |
per liter |
per liter | ||
|
2. 2710 00 26, |
Annan bensin |
3 kr 90 öre |
86 öre |
4 kr 76 öre |
|
2710 00 34 |
än som avses |
per liter |
per liter |
per liter |
eller under 1
2710 00 36
3. 2710 00 51,
2710 00 55,
2710 00 69
eller
2710 00 74-
2710 00 78
Eldningsolja,
dieselbrännolja,
fotogen, m.m.
som
a) har försetts med 590 kr per m’
märkämnen eller
ger mindre än 85
volymprocent destillat
vid 350°C,
1 054 kr per m’ / 644 kr per m3
Nuvarande lydelse
Prop. 1995/96:198
KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp
Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt
b) inte har försetts
med märkämnen och ger
minst 85 volymprocent
destillat vid 350°C,
tillhörig
|
miljöklass 1 |
1 476 kr per m’ 1 682 kr per m’ 1 955 kr per m’ |
1 054 kr per m3 1 054 kr per m3 1 054 kr per m3 |
2 530 kr per m3 2 736 kr per m3 3 009 kr per m3 | ||
|
4. |
ur 2711 12 11- 2711 19 00 |
Gasol som används | |||
|
a) drift av |
92 öre per liter |
55 öre per liter |
1 kr 47 öre | ||
|
b) annat ändamål |
115 kr per 1 000 kg |
1 105 kr per 1 000 kg |
/ 220 kr per 1 000 kg | ||
|
5. |
ur 2711 29 00 |
Metan som används | |||
|
a) drift av motor- |
1 533 kr per 1 000 m’ |
788 kr per |
2 321 kr per 1 000 m3 | ||
|
b) annat ändamål |
191 kr per 1 000 m3 |
788 kr per 1 000 m3 |
979 kr per 1 000 m3 | ||
|
6. |
2711 11 00, 2711 21 00 |
Naturgas som används a) drift av motor- |
1 533 kr per 1 000 m3 |
788 kr per 1 000 m3 |
2 321 kr per 1 000 m3 |
|
b) annat ändamål |
191 kr per 1 000 m3 |
788 kr per 1 000 m3 |
979 kr per 1 000 m3 | ||
|
7. |
2701,2702 |
Kolbränslen |
251 kr per 1 000 kg |
916 kr per 1 000 kg |
/ 167 kr per 1 000 kg |
|
8. |
2713 11 00- 2713 12 00 |
Petroleumkoks |
25/ kr per 1 000 kg |
916 kr per 1 000 kg |
/ 167 kr per 1 000 kg |
I fall som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt
12 § första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som
motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika
användningssätt. Prop. 1995/96:198
För kalenderåret 1997 och efterföljande kalenderår skall de i första
stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.
Föreslagen lydelse
Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra
stycket, betalas for följande bränslen med angivna belopp:
KN-nr
Slag av bränsle
Skattebelopp
Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt
1. 2710 00 26,
2710 00 27,
2710 00 29
eller
2710 00 32
Bensin som
uppfyller krav
för
a) miljöklass 2
2. 2710 00 26,
2710 00 34
eller
2710 00 36
3. 2710 00 51,
2710 00 55,
2710 00 69
eller
2710 00 74-
2710 00 78
b) miljöklass 3
Annan bensin
än som avses
under 1
Eldningsolja,
dieselbrännolja,
fotogen, m.m.
som
|
3 kr 54 öre |
86 öre |
4 kr 40 öre |
|
3 kr 60 öre |
86 öre |
4 kr 46 öre |
|
per liter |
per liter |
per liter |
|
4 kr 18 öre |
86 öre |
5 kr 04 öre |
|
per liter |
per liter |
per liter |
|
a) har försetts med |
729 kr per m3 |
1 054 kr per m3 |
1 783 kr per m3 |
|
b) inte har försetts med märkämnen och ger miljöklass 1 1 583 kr per m3 miljöklass 2 1 804 kr per m3 miljöklass 3 2 096 kr per m3 |
1 054 kr per m3 1 054 kr per m3 1 054 kr per m3 |
2 637 kr per m3 2 858 kr per m3 3 150 kr per m3 | |
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:198
KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa skatt | |||
|
4. |
ur 2711 12 11- 2711 19 00 |
Gasol som används | |||
|
a) drift av |
99 öre per liter |
55 öre per liter |
1 kr 54 öre | ||
|
b) annat ändamål |
142 kr per 1 000 kg |
1 105 kr per 1 000 kg |
/ 247 kr per 1 000 kg | ||
|
5. |
ur 2711 29 00 |
Metan som används | |||
|
a) drift av motor- |
/ 645 kr per 1 000 m3 |
788 kr per 1 000 m3 |
2 433 kr per 1 000 m3 | ||
|
b) annat ändamål |
236 kr per 1 000 m3 |
788 kr per 1 000 m3 |
1 024 kr per 1 000 m3 | ||
|
6. |
2711 11 00, 2711 21 00 |
Naturgas som används a) drift av motor- |
1 645 kr per 1 000 m3 |
788 kr per 1 000 m3 |
2 433 kr per 1 000 m3 |
|
b) annat ändamål |
236 kr per 1 000 m3 |
788 kr per 1 000 m3 |
1 024 kr per 1 000 m3 | ||
|
7. |
2701, 2702 |
Kolbränslen |
310 kr per 1 000 kg |
916 kr per 1 000 kg |
1 226 kr per 1 000 kg |
|
8. |
2713 11 00- 2713 12 00 |
Petroleumkoks |
310 kr per 1 000 kg |
916 kr per 1 000 kg |
1 226 kr per 1 000 kg |
I fall som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt
12 § första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som
motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika
användningssätt.
För kalenderåret 1997 och efterföljande kalenderår skall de i första
stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:198
9 kap.
Ansökan om återbetalning eller
kompensation enligt 2-6 §§ skall
omfatta en period om ett kalen-
derkvartal och skall lämnas in till
beskattningsmyndigheten inom ett
år efter kvartalets utgång.
8
Rätt till återbetalning eller
kompensation enligt 2-6 §§ före-
ligger endast när ersättningen för
ett kalenderkvartal uppgår till
a) minst 1 000 kronor i fall som
avses i 2, 4, 5 eller 6 §, och
§
Ansökan om återbetalning eller
kompensation enligt 2-4 och 6 §§
skall omfatta en period om ett
kalenderkvartal och skall lämnas in
till beskattningsmyndigheten inom
ett år efter kvartalets utgång.
§
Rätt till återbetalning eller
kompensation enligt 2-4 och 6 §§
föreligger endast när ersättningen
för ett kalenderkvartal uppgår till
a) minst 1 000 kronor i fall som
avses i 2, 4 eller 6 §, och
b) minst 500 kronor i fall som avses i 3 §.
11 kap.
3 §2
Energiskatten utgör för år 1996 Energiskatten utgör
1. 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i
industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig
växthusodling,
2. 4,3 öre per kilowattimme för
annan elektrisk kraft än som avses
under 1 och som förbrukas i kom-
muner som anges i 4 §,
3. 7,5 öre per kilowattimme
för elektrisk kraft som förbrukas
för el-, gas-, värme- eller vat-
tenförsörjning i andra kommuner
än de som anges i 4 §, och
4. 9,7 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas i
övriga fall.
För kalenderåret 1997 och
efterföljande kalenderår skall de i
första stycket angivna skatte-
beloppen räknas om på det sätt som
1 fråga om skatt på bränslen anges i
2 kap. 10 §. Belopp som anges i
tiondels ören skall dock avrundas
till hela tiondels ören.
2. 7,4 öre per kilowattimme för
annan elektrisk kraft än som avses
under 1 och som förbrukas i kom-
muner som anges i 4 §,
3. 10,7 öre per kilowattimme
för elektrisk kraft som förbrukas
för el-, gas-, värme- eller vat-
tenförsörjning i andra kommuner
än de som anges i 4 §, och
4. 13,0 öre per kilowattimme
för elektrisk kraft som förbrukas i
övriga fall.
För kalenderåret 1999 och
efterföljande kalenderår skall de i
första stycket angivna skatte-
beloppen räknas om på det sätt som
1 fråga om skatt på bränslen anges i
2 kap. 10 §. Belopp som anges i
tiondels ören skall dock avrundas
till hela tiondels ören.
10
Prop. 1995/96:198
1. Denna lag träder i kraft den 1 september 1996. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.
2. Till utgången av juni månad år 1997 skall dock följande energi-
skattebelopp tillämpas på bränsle som avses i
a) 2 kap. 1 § första stycket 1 a: 3 kr 41 öre,
b) 2 kap. 1 § första stycket 1 b: 3 kr 47 öre,
c) 2 kap. 1 § första stycket 2: 4 kr 03 öre,
d) 2 kap. 1 § första stycket 3 a: 654 kr per m3
e) 2 kap. 1 § första stycket 3 b: miljöklass 1
miljöklass 2
miljöklass 3
1 524 kr per m3
1 736 kr per m3
2 018 kr per m3
f) 2 kap. 1 § första stycket 4 a: 95 öre per liter,
g) 2 kap. 1 § första stycket 4 b: 127 kr per 1 000 kg,
h) 2 kap. 1 § första stycket 5 a och 6 a: 1 584 kr per 1 000 m3
i) 2 kap. 1 § första stycket 5 b och 6 b: 212 kr per 1 000 m3
j) 2 kap. 1 § första stycket 7 och 8: 278 kr per 1 000 kg.
3. Till utgången av juni månad 1997 skall dock energiskatten på
elektrisk kraft utgöra
a) 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell
verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling,
b) 5,8 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under a
och som förbrukas i kommuner som anges i 11 kap. 4 §,
c) 9,1 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas för el-, gas-,
värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i
11 kap. 4 §, och
d) 11,3 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga
fall.
4. Vare sig de nya energiskattebeloppen i 2 kap. 1 § första stycket
eller de energiskattebelopp som tillämpas enligt punkten 2 av
övergångsbestämmelserna skall för åren 1997 och 1998 räknas om enligt
2 kap. 1 § tredje stycket och 10 §.
1. Senaste lydelse 1995:1525.
2. Senaste lydelse 1995:1526.
11
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1983:1104) om särskild skatt för
elektrisk kraft från kärnkraftverk1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5§2
Skatten tas ut med 1.2 öre per Skatten tas ut med 3,2 öre per
kilowattimme. kilowattimme.
Denna lag träder i kraft den 1 september 1996. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträ-
dandet. Under tiden 1 september 1996 - 30 juni 1997 skall skatt enligt 5 §
dock tas ut med 2,2 öre per kilowattimme.
1. Lagen omtryckt 1986:503.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1986:503.
2. Senaste lydelse 1995:914.
12
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1982:1201) om skatt på viss elek-
trisk kraft1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
5
Skatten tas ut med fyra öre per
kilowattimme.
Skatten sätts ned med två öre per
kilowattimme om kraften har pro-
ducerats i ett kraftverk som har ta-
gits i drift under åren 1973-1977
och med fyra öre per kilowattimme
om den har producerats i ett kraft-
verk som har tagits i drift senare.
Föreslagen lydelse
§2
Skatten tas ut med sex öre per
kilowattimme.
Skatten sätts ned med tre öre per
kilowattimme om kraften har pro-
ducerats i ett kraftverk som har ta-
gits i drift under åren 1973-1977
och med sex öre per kilowattimme
om den har producerats i ett kraft-
verk som har tagits i drift senare.
Den skattepliktiga kraften skall mätas vid varje kraftverk.
Denna lag träder i kraft den 1 september 1996. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträ-
dandet. Under tiden 1 september 1996 - 30 juni 1997 skall skatt enligt 5 §
dock tas ut med 5 öre per kilowattimme och nedsättning ske med 2,5 öre
om kraften producerats i ett kraftverk som har tagits i drift under åren
1973 - 1977 och med 5 öre per kilowattimme om den producerats i ett
kraftverk som har tagits i drift senare.
1. Lagen omtryckt 1984:163.
2. Senaste lydelse 1995:913.
13
1** Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 198
Härigenom föreskrivs att punkt 2 och 3 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmö-
genhetsskatt1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
2.2 I stället för vad som sägs i
punkt 5 första stycket av anvisning-
arna till 3 och 4 §§ gäller följande.
Aktier som är inregistrerade vid en
svensk börs eller noterade vid ut-
ländsk börs, andelar i värdepap-
persfonder samt andra värdepapper
än aktier som omsätts marknads-
mässigt och är av det slag som an-
ges i 27 § 1 mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt tas upp till
75 procent av det noterade värdet.
Föreslagen lydelse
2. 1 stället för vad som sägs i
punkt 5 första stycket av anvisning-
arna till 3 och 4 §§ gäller följande.
Aktier som är inregistrerade vid en
svensk börs eller noterade vid ut-
ländsk börs, andelar i värdepap-
persfonder samt andra värdepapper
än aktier som omsätts marknads-
mässigt och är av det slag som an-
ges i 27 § 1 mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt tas upp till
det noterade värdet.
Andra stycket i nämnda anvisningspunkt skall omfatta aktier som inte
är av det slag som nu nämnts men som är föremål för marknadsmässig
omsättning med regelbundna noteringar om avslut. Sådana aktier är inte
skattepliktiga. Detsamma gäller aktier som är inregistrerade vid en svensk
börs om aktierna vid utgången av år 1991 omfattades av bestämmelserna
i andra eller femte stycket nämnda anvisningspunkt.
3? Statlig förmögenhetsskatt för
skattskyldig som avses i 11 § 1
mom. är
vid 1992 års taxering 1,5 procent
av den del av den beskattningsbara
förmögenheten som överstiger
800 000 kronor men inte 1 600 000
kronor och 2,5 procent av den del
av den beskattningsbara förmögen-
heten som överstiger 1 600 000
kronor, samt
vid 1993 - 1997 års taxeringar
1,5 procent av den del av den be-
skattningsbara förmögenheten som
överstiger 800 000 kronor.
3. Statlig förmögenhetsskatt för
skattskyldig som avses i 11 § 1
mom. är
vid 1992 års taxering 1,5 procent
av den del av den beskattningsbara
förmögenheten som överstiger
800 000 kronor men inte 1 600 000
kronor och 2,5 procent av den del
av den beskattningsbara förmögen-
heten som överstiger 1 600 000
kronor,
vid 1993 - 1996 års taxeringar
1,5 procent av den del av den be-
skattningsbara förmögenheten som
överstiger 800 000 kronor, samt
vid 1997 års taxering 1,5 pro-
cent av den del av den beskatt-
ningsbara förmögenheten som
överstiger 900 000 kronor.
14
Prop. 1995/96:198
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas vid 1997 års taxe-
ring.
1. Lagen omtryckt 1994:1897.
2. Senaste lydelse 1992:1489.
3. Senaste lydelse 1995:1541.
15
Prop. 1995/96:198
Härigenom föreskrivs att 14 kap. 12 § mervärdesskattelagen (1994:200)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 kap.
12 §'
Om inget annat följer av 13 §,
skall den som bedriver en verksam-
het där beskattningsunderlagen för
beskattningsåret beräknas uppå till
1. högst 10 miljoner kronor läm-
na in deklarationen senast den 5 i
andra månaden efter utgången av
den redovisningsperiod som dekla-
rationen avser,
2. mer än 10 miljoner kronor
lämna in deklarationen senast den
20 i månaden efter utgången av den
redovisningsperiod som deklaratio-
nen avser.
Om inget annat följer av 13 §,
skall den som bedriver en verksam-
het där beskattningsunderlagen för
beskattningsåret beräknas uppå till
1. högst 40 miljoner kronor läm-
na in deklarationen senast den 5 i
andra månaden efter utgången av
den redovisningsperiod som dekla-
rationen avser,
2. mer än 40 miljoner kronor
lämna in deklarationen senast den
20 i månaden efter utgången av den
redovisningsperiod som deklaratio-
nen avser.
I fall som avses i 5 § andra meningen skall deklarationen lämnas in
senast 35 dagar efter förvärvet.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
2. Äldre bestämmelser om redovisning och betalning av mervärdesskatt
gäller fortfarande i fråga om redovisningsperioder som gått till ända före
ikraftträdandet.
1. Senaste lydelse 1995:1207.
16
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §'
För fysiska personer beräknas statlig inkomstskatt enligt följande.
Skatt på förvärvsinkomst utgör
700 kronor samt 20 procent av den
del av den beskattningsbara för-
värvsinkomsten som överstiger en
skiktgräns på 170 000 kronor vid
1992 års taxering. Vid följande tax-
eringar uppgår skiktgränsen till
skiktgränsen för föregående taxe-
ringsår multiplicerad med det
jämförelsetal, uttryckt i procent,
som anger förhållandet mellan det
allmänna prisläget i oktober andra
året före taxeringsåret och prisläget
i oktober tredje året före taxerings-
året med tillägg av två procenten-
heter. Skiktgränsen fastställs av
regeringen före utgången av andra
året före taxeringsåret och avrundas
nedåt till helt hundratal kronor.
Skatt på förvärvsinkomst utgör
200 kronor samt 20 procent av den
del av den beskattningsbara för-
värvsinkomsten som överstiger en
skiktgräns på 170 000 kronor vid
1992 års taxering. Vid följande tax-
eringar uppgår skiktgränsen till
skiktgränsen för föregående taxe-
ringsår multiplicerad med det
jämförelsetal, uttryckt i procent,
som anger förhållandet mellan det
allmänna prisläget i juni andra året
före taxeringsåret och prisläget i
juni tredje året före taxeringsåret
med tillägg av två procentenheter.
Skiktgränsen fastställs av regering-
en före utgången av andra året före
taxeringsåret och avrundas nedåt
till helt hundratal kronor.
Skatt på kapitalinkomst utgör 30 procent av inkomsten av kapital enligt
3 § 14 mom.
För dödsbon beräknas skatten
enligt andra och tredje styckena
med följande undantag. Från och
med beskattningsåret efter det ka-
lenderår dödsfallet inträffade tas
det i andra stycket angivna belop-
pet 700 kronor ut bara om den
beskattningbara förvärvsinkomsten
överstiger ett belopp som motsvarar
grundavdrag enligt 48 § 2 mom.
kommunalskattelagen (1928:370).
Från och med det fjärde beskatt-
ningsåret efter det kalenderår döds-
fallet inträffade utgör skatten på
förvärvsinkomst 20 procent av den
För dödsbon beräknas skatten
enligt andra och tredje styckena
med följande undantag. Från och
med beskattningsåret efter det ka-
lenderår dödsfallet inträffade tas
det i andra stycket angivna belop-
pet 200 kronor ut bara om den be-
skattningbara förvärvsinkomsten
överstiger ett belopp som motsvarar
grundavdrag enligt 48 § 2 mom.
kommunalskattelagen (1928:370).
Från och med det fjärde beskatt-
ningsåret efter det kalenderår döds-
fallet inträffade utgör skatten på
förvärvsinkomst 20 procent av den
17
beskattningsbara förvärvsinkom-
sten. Om den beskattningsbara för-
värvsinkomsten överstiger ett be-
lopp motsvarande grundavdrag en-
ligt 48 § 2 mom. kommunalskatte-
lagen tas dessutom 100 kronor ut.
beskattningsbara förvärvsinkom- Prop. 1995/96:198
sten. Om den beskattningsbara för-
värvsinkomsten överstiger ett be-
lopp motsvarande grundavdrag en-
ligt 48 § 2 mom. kommunalskatte-
lagen tas dessutom 200 kronor ut.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas första gången vid
1998 års taxering.
1. Senaste lydelse 1994:1859.
18
Prop. 1995/96:198
Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1994:1852) om beräkning
av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§'
För fysiska personer beräknas statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst
enligt följande.
Skatt på förvärvsinkomst utgör
100 kronor samt 25 procent av den
del av den beskattningsbara för-
värvsinkomsten som överstiger en
skiktgräns som vid 1996 års taxe-
ring uppgår till 203 900 kronor. Vid
följande taxeringar uppgår skikt-
gränsen till skiktgränsen för föregå-
ende taxeringsår multiplicerad med
ett tal, uttryckt i procent, som anger
förhållandet mellan det jäm-
förelsetal som enligt 1 kap. 6 § and-
ra stycket lagen (1962:381) om all-
män försäkring ligger till grund för
bestämmande av basbeloppet för
året före taxeringsåret och det
jämförelsetal som enligt nämnda
lagrum ligger till grund för bestäm-
mande av basbeloppet för andra året
före taxeringsåret, med tillägg av
1,2 procentenheter. Skiktgränsen
fastställs av regeringen före utgång-
en av andra året före taxeringsåret
och avrundas nedåt till helt hundra-
tal kronor.
Skatt på förvärvsinkomst utgör
200 kronor samt 25 procent av den
del av den beskattningsbara för-
värvsinkomsten som överstiger en
skiktgräns som vid 1996 års taxe-
ring uppgår till 203 900 kronor. Vid
följande taxeringar uppgår skikt-
gränsen till skiktgränsen för föregå-
ende taxeringsår multiplicerad med
ett tal, uttryckt i procent, som anger
förhållandet mellan det jäm-
förelsetal som enligt 1 kap. 6 § and-
ra stycket lagen (1962:381) om all-
män försäkring ligger till grund för
bestämmande av basbeloppet för
året före taxeringsåret och det
jämförelsetal som enligt nämnda
lagrum ligger till grund för bestäm-
mande av basbeloppet för andra året
före taxeringsåret, med tillägg av
1,2 procentenheter. Skiktgränsen
fastställs av regeringen före utgång-
en av andra året före taxeringsåret
och avrundas nedåt till helt hundra-
tal kronor.
3§
För dödsbon beräknas skatten på förvärvsinkomst enligt 2 § med föl-
jande undantag.
Från och med beskattningsåret
efter det kalenderår dödsfallet in-
träffade tas det i 2 § angivna belop-
pet på 100 kronor ut bara om den
Från och med beskattningsåret
efter det kalenderår dödsfallet in-
träffade tas det i 2 § angivna belop-
pet på 200 kronor ut bara om den
19
beskattningsbara förvärvsinkom-
sten överstiger ett belopp som
motsvarar grundavdrag enligt 48 §
2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370). Från och med det fjär-
de beskattningsåret efter det kalen-
derår dödsfallet inträffade utgör
skatten på förvärvsinkomst 25 pro-
cent av den beskattningsbara för-
värvsinkomsten. Om den beskatt-
ningsbara förvärvsinkomsten över-
stiger ett belopp motsvarande grun-
davdrag enligt 48 § 2 mom. kom-
munalskattelagen tas dessutom 100
kronor ut.
beskattningsbara förvärvsinkom- Prop. 1995/96:198
sten överstiger ett belopp som
motsvarar grundavdrag enligt 48 §
2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370). Från och med det fjär-
de beskattningsåret efter det kalen-
derår dödsfallet inträffade utgör
skatten på förvärvsinkomst 25 pro-
cent av den beskattningsbara för-
värvsinkomsten. Om den beskatt-
ningsbara förvärvsinkomsten över-
stiger ett belopp motsvarande grun-
davdrag enligt 48 § 2 mom. kom-
munalskattelagen tas dessutom 200
kronor ut.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas första gången vid
1998 års taxering.
1. Senaste lydelse 1995:654.
20
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 och 8 §§ lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:198
2 kap.
4§'
Fysisk person skall lämna självdeklaration
1. när hans bruttointäkter av tjänst i andra fall än som avses i 32 § 1
mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) och av aktiv
näringsverksamhet, under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst
24 procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
för året före taxeringsåret och inte annat följer av 6 §,
2. när hans bruttointäkter av tjänst i fall som avses i 32 § 1 mom. första
stycket h eller i kommunalskattelagen och av passiv näringsverksamhet
uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
3. när han haft bruttointäkter av kapital av annat slag än avkastning för
vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt 3 § 2 mom. tredje stycket
uppbördslagen (1953:272) och bruttointäkterna av kapital uppgått till
sammanlagt minst 100 kronor,
4. om han inte varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret eller
om han under beskattningsåret betalat sjömansskatt, när bruttointäkterna
uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
5. när hans tillgångar av den art
som anges i 3 § 1 mom. lagen
(1947:577) om statlig förmögen-
hetsskatt vid beskattningsårets ut-
gång haft ett värde som överstiger
800 000 kronor, eller
5. när hans tillgångar av den art
som anges i 3 § 1 mom. den upp-
hävda lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt vid beskatt-
ningsårets utgång haft ett värde
som överstiger 900 000 kronor,
eller
6. när underlag för skogsvårdsavgifit, statlig fastighetsskatt,
avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pension-
skostnader skall fastställas for honom.
Vid bedömandet av deklara-
tionsskyldighet enligt första stycket
skall hänsyn inte tas till sådan in-
komst eller förmögenhet för vilken
skattskyldighet inte föreligger en-
ligt kommunalskattelagen, lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
eller lagen om statlig förmögen-
hetsskatt. Däremot skall hänsyn tas
till sådan inkomst eller formögen-
Vid bedömandet av deklara-
tionsskyldighet enligt första stycket
skall hänsyn inte tas till sådan in-
komst eller förmögenhet for vilken
skattskyldighet inte föreligger en-
ligt kommunalskattelagen, lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
eller den upphävda lagen om statlig
förmögenhetsskatt. Däremot skall
hänsyn tas till sådan inkomst eller
21
het som enligt dubbelbeskattnings-
avtal skall vara helt eller delvis un-
dantagen från beskattning i Sveri-
ge-
förmögenhet som enligt dubbelbes-
kattningsavtal skall vara helt eller
delvis undantagen från beskattning
i Sverige.
Prop. 1995/96:198
Har makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och
levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft förmögenhet,
skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn till
makarnas sammanlagda förmögenhet.
Skall någon enligt lagen om stat-
lig förmögenhetsskatt taxeras för
förmögenhet som tillhör barn eller
någon annan, skall hänsyn tas där-
till när deklarationsskyldigheten
bedöms.
Skall någon enligt den upphävda
lagen om statlig förmögenhetsskatt
taxeras för förmögenhet som tillhör
barn eller någon annan, skall hän-
syn tas därtill när deklarationsskyl-
digheten bedöms.
8§2
Följande juridiska personer skall lämna självdeklaration
1. aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidigt skadeförsäk-
ringsföretag och värdepappersfond samt sådan stiftelse, fond eller inrätt-
ning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa
familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen,
2. ideell förening, som avses i 7 § 5 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, om dess bruttointäkter under beskatt-
ningsåret överstigit grundavdraget enligt 8 § nämnda lag,
3. annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera för-
värvskällor under beskattningsåret
kronor,
4. juridisk person, vars tillgångar
av den art som anges i 3 § 1 mom.
lagen (1947:577) om statlig förmö-
genhetsskatt, vid beskattningsårets
utgång haft ett värde som översti-
ger 800 000 kronor eller, i fråga om
sådan juridisk person som avses i
6 § 1 mom. b nämnda lag, 25 000
kronor,
uppgått till sammanlagt minst 100
4. juridisk person, vars tillgångar
av den art som anges i 3 § 1 mom.
den upphävda lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt, vid be-
skattningsårets utgång haft ett vär-
de som överstiger 900 000 kronor
eller, i fråga om sådan juridisk per-
son som avses i 6 § 1 mom. b
nämnda lag, 25 000 kronor,
5. juridisk person för vilken underlag för skogsvårdsavgift, statlig fas-
tighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på
pensionskostnader skall fastställas.
Vid bedömandet av deklara-
tionsskyldighet enligt första stycket
2-4 skall hänsyn inte tas till sådan
inkomst eller förmögenhet, för vil-
ken skattskyldighet inte föreligger
enligt kommunalskattelagen
(1928:370), lagen om statlig
Vid bedömandet av deklara-
tionsskyldighet enligt första stycket
2-4 skall hänsyn inte tas till sådan
inkomst eller förmögenhet, för vil-
ken skattskyldighet inte föreligger
enligt kommunalskattelagen
(1928:370), lagen om statlig
22
inkomstskatt eller lagen om statlig
förmögenhetsskatt. Däremot skall
hänsyn tas till sådan inkomst eller
förmögenhet som enligt dubbelbes-
kattningsavtal skall vara helt eller
delvis undantagen från beskattning
i Sverige
inkomstskatt eller den upphävda
lagen om statlig förmögenhetsskatt.
Däremot skall hänsyn tas till sådan
inkomst eller förmögenhet som en-
ligt dubbelbeskattningsavtal skall
vara helt eller delvis undantagen
från beskattning i Sverige.
Prop. 1995/96:198
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas första gången vid
1997 års taxering.
1. Senaste lydelse 1995:548.
2. Senaste lydelse 1991:698.
23
Regeringen har sedan hösten 1994 föreslagit ett antal åtgärder på skatte-
området som bidrag till att sanera de offentliga finanserna. Därigenom
återupprättas också den avvägning som gjordes i 1990-91 års skattereform
mellan önskemålen att åstadkomma en samhällsekonomiskt effektiv be-
skattning och fördelningspolitiska mål.
En sammanfattande redovisning av de olika åtgärderna har bl.a. läm-
nats i 1995 års kompletteringsproposition. Riksdagen har redan beslutat i
enlighet med förslagen för den helt dominerande delen av åtgärderna. I
denna proposition föreslås eller aviseras ett antal kompletterande åtgärder
på skatteområdet i huvudsak med syfte att stärka de offentliga finanserna.
Bakgrunden ges av redovisningen i vårpropositionen (prop. 1995/96:150)
för utvecklingen av offentliga sektorns saldo och det behov som finns av
åtgärder utöver vad som fastlagts genom saneringsprogrammet. För de
aviserade förslagen avser regeringen att senare i år återkomma med preci-
serade förslag.
I vårpropositionen redovisas också en förväntad avmattning av bygg-
konjunkturen under nästa år. Mot denna bakgrund aviseras tidsbegränsade
åtgärder för att stimulera byggnadsarbete på bostadshus.
I vårpropositionen föreslås en bred satsning på utbildningsområdet.
Som bidrag till finansieringen av denna föreslås i förevarande proposition
ett antal åtgärder på energiskatteområdet. Dessa medför sammantagna en
inkomstförstärkning med ca 5 miljarder kr. Åtgärderna medför att energi-
sparande främjas och särskilt skattehöjningarna på fossilbaserade bränslen
bidrar till uppfyllandet av klimatmålet. I sammanhanget tar regeringen
också upp frågan om att ersätta miljöskatten på inrikes flygtrafik.
Höjningen av skatten på de fossilbaserade bränslena föreslås ske genom
en höjning av energiskatten på bränslen. Till skillnad från en höjning av
koldioxidskatten ger detta ingen prishöjning på industrins bränsleanvänd-
ning utom för fordonsbränslen. Detta bidrar till en lämplig avvägning
mellan å ena sidan önskemålen om energibesparing och positiv miljöpå-
verkan och å andra sidan önskemålet att inte försvaga industrins konkur-
renskraft.
Frågan om de nya redovisnings- och betaltider för mervärdesskatten
som infördes den 1 januari 1996 tas också upp, och ytterligare lättnader
för små och medelstora företag föreslås.
Avslutningsvis kommenteras det fortsatta arbetet med beskattningen av
bilförmån.
Lagrådet
De framlagda lagförslagen avser ändrade skattesatser och andra justering-
ar av lagtekniskt enkel beskaffenhet. Ändringarna är enligt regeringens
bedömning därför av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle
sakna betydelse.
Prop. 1995/96:198
24
Prop. 1995/96:198
Regeringens förslag: Fribeloppet for uttag av förmögenhetsskatt höjs
från 800 000 till 900 000 kr som en följd av 1996 års fastighetstaxe-
ring.
Samtliga aktier o.d. som är marknadsnoterade och som är av så-
dant slag att de idag är skattepliktiga tas upp till fulla värdet vid för-
mögenhetsbeskattningen.
De nya reglerna tillämpas fr.o.m. 1997 års taxering.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslöt hösten 1991 om en
avveckling av förmögenhetsskatten (prop. 1991/92:60, bet.
1991/92:SkU10, rskr. 1991/92:97, SFS 1991:1850 och 1851). I ett första
steg vid 1992 års taxering slopades det översta skiktet i skatteskalan. Sam-
tidigt togs skatten på s.k. arbetande kapital i näringsverksamhet bort, vil-
ket bl.a. resulterade i att börsnoterade aktier på de s.k. O- och OTC-listor-
na blev helt befriade från förmögenhetsskatt.
Fr.o.m. år 1993 slopades även mellanskiktet i skatteskalan. Skatten blev
därefter proportionell och utgår med 1,5 % av den beskattningsbara för-
mögenhet som överstiger 800 000 kr. Enligt 1991 års beslut skulle skatten
upphöra helt fr.o.m. 1994. Genom krisöverenskommelsen hösten 1992
mellan den dåvarande regeringen och socialdemokraterna sköts avskaffan-
det upp ett år.
1 början av den nuvarande mandatperioden år 1994 beslutades att
förmögenhetsskatten skulle kvarstå i avvaktan på en översyn av reglerna
(prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiUl, rskr. 1994/95:145, SFS
1994:1897). Enligt gällande regler behålls skatten t.o.m. 1996 (1997 års
taxering).
Förmögenhetsskattebestämmelserna ses för närvarande över med sikte
på en enklare och rättvisare ordning. Översynen kommer inom kort att
redovisas i en departementspromemoria. Efter promemorians remissbe-
handling kommer regeringen att lägga fram förslag om en reformerad
förmögenhetsskatt som skall gälla fr.o.m. 1998 års taxering.
År 1996 genomförs en allmän fastighetstaxering av villor. Prisutveck-
lingen på villor kommer i många fall att medföra en höjning av taxerings-
värdena.
Med hänsyn till de nya taxeringsvärdena för villafastigheter bör nuva-
rande fribelopp vid förmögenhetsbeskattningen på 800 000 kr justeras
upp. Utrymmet för en höjning är dock begränsat av statsfinansiella skäl.
Med dessa utgångspunkter anser regeringen att fribeloppet bör höjas till
900 000 kr med verkan fr.o.m. årets beskattningstidpunkt, dvs. 1997 års
taxering.
Höjningen av fribeloppet bör finansieras med en skärpning av förmö-
genhetsbeskattningen av aktier och liknande värdepapper.
Aktier på börsens O- och OTC-listor är inte skattepliktiga. Detsamma
gäller aktier som noteras på börsens A-lista i de fall företagets aktier var
förmånsbehandlade vid utgången av år 1991. Skattebefrielsen har delvis
25
kommit att gälla för aktier i ett antal börsföretag som aldrig haft egentlig
småföretagskaraktär. Aktier i övrigt på börsens A-lista tas upp till 75 % av
det noterade värdet. Andelar i värdepappersfonder och vissa aktieanknutna
instrument värderas på samma sätt. Obligationer som inte är aktieanknutna
tas däremot upp till sitt fulla värde.
Som skäl for en lägre värdering av aktier har hänvisats till den latenta
skatteskuld avseende reavinst vid en framtida försäljning som kan sägas
belasta aktierna. Till saken hör dock att aktier som inte endast innehas en
kort tid får en relativt andra tillgångar förhållandevis förmånlig behand-
ling vid inkomstbeskattningen genom att värdestegring på aktien inte
beskattas före försäljningen. Denna inkomstskatteförmån medför att det
inte finns tillräckliga skäl att medge en reducering av förmögenhetsskatte-
värdet.
Marknadsnoterade aktier bör därför tas upp till det noterade värdet på
samma sätt som obligationer. Ytterligare överväganden bör dock göras i
fråga om de idag skattebefriade börsaktierna. Vid dessa överväganden bör
särskilt beaktas förhållandena för dem som före börsintroduktionen till-
hörde kretsen av huvuddelägare.
Kapital i små och medelstora företag bör i allt väsentligt befrias från
förmögenhetsskatt eftersom detta kapital inte är placeringstillgångar i
egentlig mening. Det är angeläget att det gynnade företagskapitalet av-
gränsas på ett sådant sätt att företagens tillväxt och möjligheter att erhålla
riskvilligt kapital inte onödigtvis hämmas. När företag med en mindre
krets ägare börsintroduceras bör förmögenhetsskatteplikt därför gälla fullt
ut först efter en längre övergångsfas. En motsvarande övergångsperiod bör
gälla för nämnda kategori huvuddelägare i företag med börsnoterade akti-
er som nu är skattefria efter det att generell skatteplikt införts även för
dessa aktier.
Höjningen av fribeloppet skall finansieras fullt ut fr.o.m. 1998 års taxe-
ring inom ramen för förmögenhetsbeskattningen.
Regeringens förslag föranleder ändringar i lagen (1991:1850) om upp-
hävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt samt i lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.
Prop. 1995/96:198
Regeringens förslag: Redovisnings- och betaltidpunkten ändras från
den 20 i månaden efter redovisningperioden till den 5 i andra måna-
den efter redovisningsperioden för skattskyldiga vars beskattningsun-
derlag för beskattningsåret beräknas uppgå till högst 40 miljoner kr.
Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 1996 infördes nya reg-
ler för redovisning och betalning av mervärdesskatt. Reglerna bygger på
det förslag som Skattebetalningsutredningen (Fi 1993:07) lämnade i ett
delbetänkande i februari 1995 (SOU 1995:12). I betänkandet föreslogs att
enmånadsredovisning skulle införas för samtliga skattskyldiga som då
26
redovisade skatten för tvåmånadersperioder i mervärdesskattedeklaratio-
nen. Dessutom föreslog utredningen att tidpunkten för redovisning och
betalning skulle förkortas från den 5 i andra månaden efter redovisnings-
perioden till den 20 i första månaden efter redovisningsperioden.
Regeringen ansåg att utredningens förslag skulle kunna leda till alltför
stora negativa konsekvenser för de mindre företagen. Regeringens propo-
sition 1995/96:19 innehöll därför vissa lättnader för de mindre företagen
jämfört med utredningens förslag. Det föreslogs en höjning av gränsen för
vilka som skulle fä redovisa mervärdesskatten årligen i självdeklarationen
från 200 000 kr till 1 miljon kr. Vidare föreslogs att redovisningstidpunk-
ten den 5 i andra månaden efter redovisningsperioden skulle behållas för
företag med beskattningsunderlag på högst 10 miljoner kr. Endast de med
beskattningsunderlag överstigande 10 miljoner kr skulle redovisa och
betala den 20 i första månaden efter perioden. Riksdagen beslutade i enlig-
het med regeringens proposition och de nya reglerna trädde i kraft den 1
januari 1996.
Vid beredningen gjorde regeringen bedömningen att de lättnader som
medgavs för de mindre företagen skulle vara tillräckliga. Det har nu emel-
lertid visat sig att lättnader kan behövas även för de skattskyldiga vars
beskattningsunderlag ligger strax över gränsen 10 miljoner kr. Regeringen
föreslår därför att gränsen för vilka som far redovisa och betala mervär-
desskatten den 5 i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång höjs
från 10 miljoner kronor till 40 miljoner kr. Ändringen bör träda i kraft så
snart som möjligt, även om den innebär vissa negativa ekonomiska effek-
ter på statsbudgeten. Regeringen föreslår därför att de nya reglerna tilläm-
pas i fråga om redovisningsperioder som börjar den 1 juli 1996 eller se-
nare.
Förslaget föranleder ändring i 14 kap. 12 § mervärdesskattelagen
(1994:200).
Prop. 1995/96:198
Regeringens förslag: Det fasta beloppet om 100 kr i statlig inkomst-
skatt på förvärvsinkomster höjs till 200 kr.
Vid beräkningen av skiktgränsen för den statliga inkomstskatten
tidigareläggs mätperioden för prisförändringen så att förändringen
mäts från juni till juni.
Skälen för regeringens förslag: Vid beräkning av den statliga
inkomstskatten på förvärvsinkomster utgår ett för alla skattskyldiga ge-
mensamt belopp om 100 kr. Det förhållandet att skatteuttaget i denna del
är oberoende av den skattskyldiges inkomst innebär att skatten har begrän-
sade effekter på individernas beteende, bl.a. vad gäller arbetsutbudet. I
förhållande till andra skatter på förvärvsinkomster ger därför en höjning
av det fasta beloppet till 200 kr endast begränsade snedvridningar.
Med anledning av övergången till det nya budgetåret som i fortsättning-
27
en kommer att sammanfalla med kalenderåret har regeringen i propositio- Prop. 1995/96:198
nen 1995/96:149 Beräkning av basbelopp m.m., föreslagit att basbeloppet
skall fastställas i augusti och att mätperioden för prisförändringen tidigare-
läggs så att förändringen mäts från juni till juni. Ändringen föreslås träda
i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas första gången vid fastställandet av
basbelopp för år 1997. Tidigareläggningen av fastställandet av basbelop-
pet förbättrar möjligheterna till tillförlitliga prognoser för bl.a. pensionsut-
gifter, skatteintäkter och avgiftsintäkter i budgetpropositionen. Av samma
skäl bör jämförelsetalet vid beräkningen av skiktgränsen för den statliga
inkomstskatten enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt ange för-
hållandet mellan det allmänna prisläget i juni andra året före taxeringsåret
och juni tredje året före taxeringsåret med tillägg av två procentenheter.
Skiktgränsen enligt lagen (1994:1852) om beräkning av statlig inkomst-
skatt på förvärvsinkomster vid 1996 - 1999 års taxeringar är redan nu
knuten till basbeloppet på sådant sätt att någon ändring inte behöver göras
i den lagen.
Förslagen föranleder ändringar i 10 § lagen om statlig inkomstskatt
samt 2 och 3 §§ lagen om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsin-
komster vid 1996-1999 års taxeringar.
Regeringens förslag: Energiskatten höjs för samtliga bränsleslag. En
höjning sker även av energiskatten på elektrisk kraft. Höjningarna
sker i två steg, det första den 1 september 1996 och det andra den 1
juli 1997. Vid vardera tillfället höjs skattesatserna för bensin och olja
för drift av motordrivna fordon med 2,5 %, skatten på elektrisk kraft
med 1,5 öre per kWh och övriga energiskatter med 10 %. Dessutom
har en uppräkning gjorts med den förväntade förändringen av
konsumentprisindex under tiden t.o.m. oktober månad 1997.
Skälen för regeringens förslag: Energiskatt och koldioxidskatt tas ut
enligt regler i lagen (1994:1776) om skatt på energi på samtliga fossila
bränslen. Vidare tas energiskatt ut på elektrisk kraft. Ingen energiskatt tas
dock ut för bränslen och elektrisk kraft som förbrukas vid tillverknings-
processen i industriell verksamhet eller för växthusuppvärmning vid yr-
kesmässig växthusodling. För dessa verksamheter uppgår vidare koldi-
oxidskatten till endast 25 % av den generella skattenivån. De nämnda
skattelättnaderna är emellertid begränsade till bränsleanvändning för annat
ändamål än drift av motordriva fordon. Regeringen har för avsikt att före-
slå en generell höjning av koldioxidskatten från 25 till 50 % av den gene-
rella skattenivån för bränslen som förbrukas vid industriell verksamhet
eller vid yrkesmässig växthusodling. Regeringen har under våren 1996 till
kommissionen resp, rådet dels notifierat den tilltänkta förändringen, dels
28
ansökt om undantag från reglerna i direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober Prop. 1995/96:198
1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på mineraloljor.
Riksdagen har beslutat att skattesatserna for energiskatten och koldi-
oxidskatten årligen skall räknas om med hänsyn tagen till den allmänna
prisutvecklingen. Denna automatiska uppräkning skall första gången göras
hösten 1996 för skatteuttaget under år 1997.
Som framgått av avsnitt 3 bör en höjning ske av energiskatten på samt-
liga bränsleslag.
Höjningen av energiskatten bör genomföras i två steg, varav första
steget bör träda i kraft så snart som möjligt. En lämplig tidpunkt är därvid
enligt regeringens bedömning den 1 september 1996. Resterande skatte-
höjning bör ske den 1 juli 1997.
Energiskatten på bensin och omärkt olja, dvs. sådan olja som används i
motordrivna fordon, bör i varje steg höjas med 2,5 %. Detsamma föreslås
beträffande gasol, metan och naturgas som används för drift av motordriv-
na fordon. Höjningen av skatten för övriga bränsleslag bör ske med 10 %
i vart och ett av stegen. Det rör sig om olja, gasol, metan och naturgas som
används för uppvärmning och drift av stationära motorer samt om
kolbränslen och petroleumkoks. Eftersom ingen energiskatt tas ut när
dessa bränslen förbrukas vid tillverkningsprocessen i industriell verksam-
het eller för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling begrän-
sas således den direkta effekten av de föreslagna skattehöjningarna till
annan än sådan verksamhet, dvs. bl.a. hushållssektorn.
Vid beräkningen av skattehöjningarna har hänsyn tagits till förväntade
förändringar av konsumentprisindex (KPI) fram t.o.m. oktober månad
1997. Den automatiska uppräkningen av energiskatten på bränsle bör
därför skjutas fram och ske först för skatteuttaget för år 1999.
För att inte kostnadsrelationen mellan oljeuppvärmning och eluppvärm-
ning i bostadssektorn skall förändras bör energiskatten på elektrisk kraft
samtidigt höjas i två steg om vardera 1,5 öre per kWh, dvs. en samman-
lagd höjning om 3 öre per kWh. Höjningarna av energiskatten på elektrisk
kraft bör träda i kraft vid samma tidpunkter som föreslagits beträffande
skatten på bränslen. På motsvarande sätt som gjorts vid beräkningen av
bränsleskattebeloppen har förväntade förändringar av KPI beaktats. De
föreslagna skattebeloppen för elektrisk kraft bör därför omräknas först
inför 1999 års skatteuttag.
Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1 § och 11 kap. 3 § lagen om
skatt på energi samt vissa övergångsbestämmelser.
Den föreslagna ffamflyttningen av den automatiska indexuppräkningen
framgår, vad gäller energiskatten på elektrisk kraft, av 11 kap. 3 § andra
stycket. Med hänsyn till att den automatiska uppräkningen av koldioxid-
skatten på bränslen inte berörs av av förslaget, bör en annan lagteknisk
konstruktion väljas för bränslenas del. (Se punkt 4 av de föreslagna över-
gångsbestämmelserna.) De i 2 kap. 1 § första stycket lagen om skatt på
energi föreslagna energiskattebeloppen tillämpas inte förrän den 1 juli
1997 (för tid dessförinnan se punkt 2 av de föreslagna övergångsbestäm-
melserna). De i paragrafen angivna koldioxidskattebeloppen berörs inte av
lagförslaget och skall enligt lydelsen av paragrafens tredje stycke index-
29
uppräknas inför år 1997. Detta innebär att de skatteblopp som anges under
rubriken “Summa skatt “ i tabellen i paragrafens första stycke aldrig kom-
mer att vara aktuella, eftersom koldioxidskattebeloppen skall indexupp-
räknas innan de angivna energiskattebeloppen träder i kraft.
Prop. 1995/96:198
Regeringens förslag: Kompensationen med 9 öre per kWh värme
som levereras till tillverkningsindustrin eller för växthusuppvärmning
slopas.
Bakgrunden till regeringens förslag: Kompensation medges inom
ramen för energiskattesystemet med 9 öre per kWh värme som levererats
för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet samt - fr.o.m. den 1 juli
1996 - för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling. Kompen-
sationen medges oavsett vilket energislag, dock inte råtallolja, som förbru-
kats vid värmeframställningen. Kompensationen kan således utgå såväl
om beskattat fossilt bränsle som skattefritt biobränsle har använts vid
framställningen av värme. Bestämmelserna infördes den 1 juli 1994 och
har oförändrade förts över till den nu gällande lagen (1994:1776) om skatt
på energi.
Skälen för regeringens förslag: Kompensation medges den som har
framställt värmen och därefter levererat den till tillverkningsindustrin. Den
har i praxis inte medgetts i de fall då värmen nyttiggjorts inom samma
juridiska person som framställt den. Bakom införandet av en schablonise-
rad kompensation utan grund i faktisk skattebelastning stod en önskan att
ytterligare öka utrymmet för användning av skattefria biobränslen i vär-
meverk.
Bestämmelsen har tillämpats under två års tid och det har visat sig att
möjligheten till kompensation i allt högre grad utnyttjats på sätt som inte
var avsett vid dess införande. Sålunda har kompensationsreglema
kringgåtts genom att tillverkningsföretag brutit ut värmeproduktionen och
lagt den i en egen juridisk person som därefter levererat bränsle till til-
lverkningsföretaget och därigenom varit berättigade till kompensation för
levererad värme. Enligt vad regeringen erfarit har sådana bolagskonstruk-
tioner ökat kraftigt i omfattning under senare tid och de belopp som nu
utbetalas i kompensation överstiger vida de beräkningar som gjordes vid
införandet av bestämmelsen.
Mot bakgrund av att värmekompensationen i allt högre grad kommit
att utnyttjas på ett sätt som inte varit avsett vid införandet av reglerna bör
den, särskilt med beaktande av de kraftigt ökade kostnaderna för staten, så
snart som möjligt slopas. Regeringen kommer att i annan ordning övervä-
ga förslag om ekonomiska stödåtgärder till vissa värmeleverantörer,
främst värmeverk vars huvudsakliga bränsleförbrukning består av biob-
30
ränslen och som har stora industrileveranser. Sådana åtgärder bör dock
vidtas utan anknytning till energiskattesystemet.
Förslaget föranleder att i 9 kap. 5 § lagen om skatt på energi upphävs
samt medför ändringar i 9 kap. 7 och 8 §§ samma lag. Ändringarna bör
träda i kraft den 1 september 1996.
Prop. 1995/96:198
Regeringens förslag: Produktionsskatterna på elektrisk kraft från
kärnkraftverk och från äldre vattenkraftverk höjs med 1 öre per kWh
den 1 september 1996 och med ytterligare 1 öre per kWh den 1 juli
1997.
Bakgrunden till regeringens förslag: Energiskatt enligt lagen om
skatt på energi tas ut i samband med leverans eller förbrukning av elek-
trisk kraft. Härutöver tas dock i vissa fall ut skatt på elektrisk kraft även i
samband med produktion av kraften.
Den som tillverkar elektrisk kraft i ett vattenkraftverk med en installe-
rad generatoreffekt av minst 1500 kW är skyldig att betala en särskild
skatt på den levererade elkraften. Skatten tas ut med 4 öre per kWh, men
sätts ned med 2 öre per kWh om kraften producerats i ett kraftverk som
tagits i drift under åren 1973 - 1977 och med 4 öre per kWh om den pro-
ducerats i ett kraftverk som tagits i drift senare. En annan skatt tas ut med
1,2 öre per kWh för elektrisk kraft som inom landet framställts i ett kärn-
kraftverk. De nu nämnda skatterna regleras i lagen (1982:1201) om skatt
på viss elektrisk kraft, resp, i lagen (1983:1104) om särskild skatt for elek-
trisk kraft från kärnkraftverk.
Skälen för regeringens förslag: Inom regeringskansliet har under en
längre tid övervägts i vad mån vattenkraftsskatten i sin helhet bör ersättas
med en fastighetsskatt. Det är regeringens avsikt att så snart som möjligt
lägga fram ett sådant förslag till riksdagen. En omläggning till fastighets-
skatt medför att de ekonomiska snedvridningar som den nuvarande pro-
duktionsskatten ger upphov till minskar. Vattenkraftsskatten har visserli-
gen nyligen höjts (prop. 1994/95:203, bet. 1994/95:SkU28, rskr.
1994/95:439, SFS 1995:914) men av statsfinansiella skäl bör dock - i
avvaktan på att ett förslag om fastighetsskatt kan presenteras - nu ytterli-
gare en höjning ske. En höjning bör ske i två steg från 4 till sammanlagt 6
öre per kWh, med motsvarande nedsättning vad gäller produktion från
yngre kraftverk, dvs. med 3 öre resp. 6 öre per kWh. Vidare bör även
skatten på kämkraftsproducerad elkraft höjas i två steg med sammanlagt 2
öre till 3,2 öre per kWh. Det första steget av de föreslagna skattehöjning-
arna bör träda i kraft den 1 september 1996 och resterande höjning den
1 juli 1997.
31
Förslagen föranleder ändringar i 5 § lagen om särskild skatt för elek-
trisk kraft från kärnkraftverk och 5 § lagen om skatt på viss elektrisk kraft.
Prop. 1995/96:198
Regeringens bedömning: Miljöskatten på inrikes flygtrafik bör
fr.o.m. den 1 januari 1997 ersättas av ett system med bättre miljöstyr-
ning, t.ex. en ökad differentiering av luftfartsverkets landningsavgif-
ter.
Bakgrunden till regeringens bedömning: Miljöskatten på inrikes
flygtrafik regleras i lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik.
Den infördes från och med den 1 mars 1989. Skattens storlek bestämdes
till 12 kr per kg utsläppta kolväten och kväveoxider. Från och med den 1
januari 1991 kompletterades skatteuttaget med en skatt på 79 öre per kg
förbrukat flygbränsle. Den 1 januari 1993 höjdes skatten till 1 kr per kg
förbrukat bränsle.
Skattskyldig är den som äger flygplanet eller, om det inte används av
ägaren, den som brukar det i hans ställe. Skatten tas ut för varje inrikes
flygning i reguljär trafik. Skatten beräknas med ledning av luftfartsverkets
uppgifter om bränsleförbrukning och utsläpp av kolväten och kväveoxider
från den aktuella flygplanstypen under en genomsnittligt beräknad
flygsträcka. För år 1994 inbringade skatten 210 miljoner kr.
Skälen för regeringens bedömning: Förutom de fiskala och trafikpo-
litiska motiven för införandet av en miljöskatt på inrikes flygtrafik fanns
redan från början det miljömässiga skälet att förmå Linjeflyg AB att byta
ut brännkamrama i de flygplansmotorer som då var aktuella. Linjeflyg AB
beslutade att byta ut brännkamrarna när lagen om miljöskatt på inrikes
flygtrafik förbereddes. 1 detta fall åstadkom alltså miljöskatten en positiv
miljöeffekt.
Sedan skatten infördes har emellertid förändringar skett som påverkar
skattens funktion. Avregleringen av den civila inrikes luftfarten har såle-
des gjort det allt svårare att på ett rättvist sätt göra de schablonberäkningar
som miljöskatten grundas på.
Inom EU gäller att medlemsstaterna enligt mineraloljedirektivet
(92/81/EEG) inte får beskatta mineraloljor som används för yrkesmässigt
flyg. I en skrivelse den 21 februari 1996 har kommissionens
generaldirektorat för skattefrågor hävdat att miljöskatten på inrikes flyg-
trafik inte är förenlig med mineraloljedirektivet.
Sammantaget anser regeringen att miljöskatten i sin nuvarande
utformning inte är tillfredsställande. I syfte att öka miljöstyrningen avser
regeringen att i höst lägga ett förslag om att fr.o.m. den 1 januari 1997
ersätta miljöskatten med ett alternativ med minst samma styreffekt som
miljöskatten. Ett sådant alternativ skulle kunna vara miljörelaterade land-
ningsavgifter.
32
Regeringens bedömning: En skattereduktion bör medges för kostna-
der för reparationer m.m. på bostadshus som utförs under tiden den
15 april 1996 - 31 december 1997.
Skälen för regeringens bedömning: För att stimulera konjunkturen
inom byggsektorn beslutades våren 1993 (prop. 1992/93:150, bet.
1992/93 :SkU36, rskr. 1992/93:422, SFS 1993:672) om åtgärder avsedda
att öka reparationer, ombyggnader och tillbyggnader av fastigheter under
åren 1993 och 1994.
Beslutet innebar att en skattereduktion medgavs för utgifter för
reparationer m.m. som utfördes på bostadshus under tiden den 15 februari
1993 - 31 december 1994.
Skattereduktion medgavs fastighetsägare och vissa andra som vid fas-
tighetstaxeringen jämställs med ägare till fastighet. Underlaget för
skattereduktionen var fastighetsägarens kostnader för repararations- och
underhållsarbeten samt utgifter för om- och tillbyggnad av bostadshus.
Utgifter för material ingick inte i underlaget och inte heller värdet av så-
dant arbete som utfördes av ägaren.
Skattereduktion medgavs om underlaget sammantaget uppgick till
minst 2 000 kr. För småhus medgavs skattereduktion med 30 procent av
underlaget till den del detta under den aktuella tidsperioden inte översteg
35 000 kr per taxeringsenhet.
Även för hyreshus uppgick skattereduktionen till 30 procent av under-
laget. För dessa medgavs dock skattereduktion med högst 20 000 kr eller
ett belopp motsvarande tre gånger den fastighetsskatt som beräknades för
kalenderåret 1993 om sistnämnda belopp var högre.
Enligt i vårpropositionen redovisade ekonomiska bedömningar kan
förutses en icke obetydlig avmattning mellan 1996 och 1997 av den totala
byggnadsverksamheten, särskild markerat för bostadsbyggandet såväl vad
avser nybyggnader som ombyggnader. För att motverka en ökning av
arbetslösheten finns därför anledning att ge en temporär stimulans åt den-
na sektor. Stimulansen bör lämpligen ske på det sätt som gällde tidigare i
form av en skattereduktion för kostnader för reparationer m.m. på bostads-
hus. Regeringen kommer därför att föreslå att det åter införs en möjlighet
att erhålla en sådan skattereduktion.
En proposition i frågan kommer under våren att lämnas till riksdagen.
Här presenteras huvuddragen i den kommande propositionen.
En skattereduktion medges för utgifter för reparation och underhåll
samt för om- och tillbyggnad av bostadshus som utförs under tiden den 15
april 1996 - 31 december 1997. Skattereduktionen skall medges fastighets-
ägare och vissa andra som vid fastighetstaxeringen jämställs med ägare.
De arbeten som grundar rätt till skattereduktion är sådana som utförts
på byggnad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus eller som
33
hyreshus till den del den används för bostadsändamål.
Underlaget för skattereduktionen skall vara fastighetsägarens egna
kostnader för reparations- och underhållsarbeten samt utgifter för om- och
tillbyggnad av bostadshus. Utgifter för material får inte ingå i underlaget.
Inte heller får utgifter för vilka erhålls statligt ombyggnads-, förbättrings-
eller upprustningsbidrag ingå i underlaget. Värdet av sådant arbete som
utförs av ägaren av bostadshuset får inte heller ingå i underlaget för skatte-
reduktionen.
Skattereduktionen skall uppgå till 30 procent av underlaget. För varje
taxeringsenhet får skattereduktionen dock sammanlagt inte överskrida, för
småhus 10 500 kr och för hyreshus, det högsta av beloppen 20 000 kr eller
det belopp som motsvarar tre gånger fastighetsskatten för hela kalender-
året 1996. Det sammanlagda underlaget måste uppgå till minst 2 000 kr.
Ansökan om skattereduktion skall ske genom ett särskilt förfarande.
Regeringen kommer vidare att överväga möjligheterna att reglerna om
skattereduktion, till skillnad mot vad som tidigare gällde, också skall om-
fatta sådana förbättringsarbeten på bostadsrättslägenheter som bekostas av
bostadsrättsinnehavarna. Om sådana regler skall införas kommer den tidi-
gare nämnda propositionen att också innehålla ett förslag om detta.
Prop. 1995/96:198
Regeringens bedömning: Som ett led i saneringen av statsfinanserna
bör avdragsramen för representation begränsas. Det maximalt av-
dragsgilla beloppet för måltidsutgifter bör halveras till 90 kr fr.o.m. år
1997.
Skälen för regeringens bedömning: Riksdagen beslutade så sent som
hösten 1995 om en begränsning av avdragsramen för representation (prop.
1995/96:109, bet. 1995/96:SkU20, rskr. 1995/96:135, SFS 1995:1625).
Avdraget för måltidutgifter som tidigare kunde medges med högst 300
kronor begränsades då till högst 180 kr per person. För att förstärka stats-
finanserna bör avdragsramen nu begränsas ytterligare. En begränsning till
90 kr per person bör innebära att syftet med avdraget tillgodoses.
Begränsningen bör gälla representation fr.o.m. år 1997. Mot bakgrund
av att regeringen nyligen lämnat förslag till riksdagen (prop. 1995/96:152)
om ett tekniskt förtydligande i reglerna om representationsavdrag lägger
regeringen inte fram något lagförslag nu. Regeringen avser därför att åter-
komma till riksdagen med ett lagförslag senare i år.
34
Prop. 1995/96:198
Regeringens bedömning: Senare i vår lämnas förslag till beslut om
höjning av den allmänna egenavgiften i form av sjukförsäkringsavgift
till 4,95 procent år 1997 och 5,95 procent fr.o.m. år 1998. Höjningen
balanseras av en sänkning av sjukförsäkringsavgiften enligt lagen om
socialavgifter och en höjning av den allmänna löneavgiften.
Skälen för regeringens bedömning: I den ekonomisk-politiska pro-
postionen hösten 1994 (prop. 1994/95:25) föreslogs dels en omedelbar
höjning av den allmänna egenavgiften i form av sjukförsäkringsavgift med
två procentenheter för år 1995 dels en successiv höjning av avgiften med
en procentenhet per år fram t.o.m. år 1998. Fr.o.m. år 1998 skall avgiften
uppgå till 5,95 procent. Riksdagen har beslutat om de föreslagna höjning-
arna för åren 1995 och 1996. För att fullfölja saneringsprogrammet även i
denna del kommer regeringen senare i vår att lämna förslag om höjningar
för de återstående åren 1997 och 1998.
Vid tidigare beslutade höjningar av egenavgiften har vissa förändringar
gjorts i uttaget av socialavgifter. Sålunda har sjukförsäkringsavgiften i
lagen om socialavgifter sänkts för att balansera det ökade uttaget av all-
män egenavgift i form av sjukförsäkringsavgift. Samtidigt har arbetsmar-
knadsavgiften höjts i samma omfattning som sänkningen av sjukförsäk-
ringsavgiften vilket givit ett oförändrat totalt uttag av socialavgifter.
Höjningarna av den allmänna egenavgiften i form av sjukförsäkrings-
avgift inklusive följdändringarna av socialavgifterna ingår i saneringspro-
grammet som syftar till att förstärka de offentliga finanserna. 1 detta per-
spektiv bör de förändringar i uttaget av socialavgifter som följer av höj-
ningarna av den allmänna egenavgiften åren 1997 och 1998 utformas på
ett något annorlunda sätt än vid tidigare höjningar. Sänkningen av sjukför-
säkringsavgiften enligt lagen om socialavgifter bör balanseras med en
höjning, inte av arbetsmarknadsavgiften, utan av den allmänna löneavgif-
ten. Den senare avgiften, som infördes som ett led i finansieringen av
avgiften till EU (prop. 1994/95:122), utgör en inkomstkälla för staten och
har till skillnad från arbetsmarknadsavgiften ingen koppling till det samla-
de försäkringssystemet. En höjning av den allmänna löneavgiften bidrar
därmed till en mer entydig förstärkning av de offentliga finanserna.
1 anslutning till nu aviserade förändringar av den allmänna egenavgif-
ten i form av sjukförsäkringsavgift, sjukförsäkringsavgiften enligt lagen
om socialavgifter och den allmänna löneavgiften aktualiseras justeringar
av de särskilda löneskatterna på vissa förvärvsinkomster och på pension-
skostnader för åren 1997 och 1998. Aviserade förändringar i den särskilda
löneskatten kommer att föranleda vissa justeringar i den särskilda premies-
katten för grupplivförsäkringar m.m. Även dessa förslag kommer att läm-
nas till riksdagen senare i vår.
35
Prop. 1995/96:198
Regeringens bedömning: Ett förslag till ändrade regler för beskattning
av bilfömån kommer att remitteras om några veckor. De ändrade reg-
lerna bör träda i kraft den 1 januari 1997.
Skälen för regeringens bedömning: Riksdagen uttalade sig i decem-
ber 1993 för en översyn av bilförmånsreglema i syfte att åstadkomma ett
bättre samband mellan förmånsvärde och den privata körsträckans längd
(bet. 1993/94:SkU10). Frågan om utformningen av bilförmånsreglema har
sedan dess beretts inom regeringskansliet. Reglerna om beskattning av
bilförmån har också varit föremål för en intensiv debatt under senare tid.
Främst har frågan hur den privata körsträckans längd skall beaktas vid
förmånsbeskattningen diskuterats.
Frågan om hur bilförmån skall värderas vid inkomstbeskattningen rym-
mer många aspekter. Finansdepartementet avser att inom några veckor i en
promemoria som skickas ut på remiss lägga fram förslag om ändrade reg-
ler för beskattning av bilförmån. En utgångspunkt för förslagen kommer
att vara att förmånsbeskattningen inte skall vara oberoende av den privata
körsträckans längd. De ändrade reglerna bör träda i kraft den 1 januari
1997.
För föreslagna och aviserade åtgärder redovisas i tabell 1 budgeteffekterna
för den konsoliderade offentliga sektorn. Redovisade effekter avser dels
kalenderårseffekterna för åren 1996-1998, dels de varaktiga nettobudge-
teffektema, där i förekommande fall olika slag av övervältring beaktats.
36
Tabell 1 Budgeteffekter för offentlig sektor av föreslagna och aviserade Prop. 1995/96:198
åtgärder. Kalenderårseffekter och varaktiga nettobudgeteffekter. Miljarder
kr i 1997 års priser och volymer.
|
1996 |
1997 |
1998 |
Varaktig | |
|
Höjd statlig skatt på |
0 |
0,6 |
0,6 |
0,6 |
|
Förändrad förmögenhetsskatt |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
ROT-åtgärder |
0 |
-1,5 |
-2,0 |
- |
|
Sänkt representationsavdrag |
0 |
0 |
0,5 |
0,5 |
|
Höjd omsättningsgräns moms |
-1,53 |
-0,03 |
-0,03 |
-0,03 |
|
Energiskatter | ||||
|
Höjd energiskatt el |
0,23 |
1,18 |
1,58 |
1,38 |
|
Höjd energiskatt |
0,28 |
1,40 |
1,86 |
1,63 |
|
Höjd skatt el från |
0,15 |
0,78 |
1,05 |
0,72 |
|
Höjd skatt el från |
0,10 |
0,50 |
0,67 |
0,46 |
|
Fördubblad koldioxid- |
0 |
0,38 |
0,38 |
0,25 |
|
Slopad värmekom- |
0,08 |
0,31 |
0,29 |
0,20 |
|
Ersättning av miljöskatt |
0 |
-0,15 |
-0,15 |
-0,10 |
|
Summa |
0,69 |
3,47 |
4,75 |
5,61 |
37
Höjningen av det fasta beloppet om 100 kr i statlig inkomstskatt på för-
värvsinkomster till 200 kr beräknas ge en inkomstförstärkning på 0,6
miljarder kr.
Omläggningen av förmögenhetsskatten med en basbreddning i form
av att aktier skall tas upp till 100 % av marknadsvärdet och en höjning av
fribeloppet från 800 000 kr till 900 000 kr beräknas ge en engångsvis
budgetförsvagning för år 1997 på ca 150 miljoner kr. För detta år avräknas
detta belopp mot den outnyttjade delen av den ram på 2 miljarder kr som
är avsatt för sänkt företagsskatt (se prop. 1994/95:25). En finansiering fullt
ut av det höjda fribeloppet skall ske fr.o.m. 1998 års taxering inom ramen
för förmögenhetsskatten.
För bedömningen av de finansiella effekterna av den tidsbegränsade
skattereduktionen för byggnadsarbete kan viss vägledning hämtas från
utfallet av den tidigare tillämpningen under perioden den 15 februari 1993
- 31 december 1994. Vid 1994 års taxering medgavs reduktion med 1
miljard kr och vid 1995 års taxering med 2,5 miljarder kr.
Vid den tidigare tillämpningen rådde en viss oklarhet kring reglernas
innebörd under första halvåret 1993, vilket kan ha bidragit till att begränsa
reduktionsbeloppet för detta år. Samtidigt kan det yrkade reduktionsbelop-
pet för inkomståret 1994 till viss del ha avsett åtgärder under 1993 för
vilka avdrag kunde yrkas vid 1995 års taxering. Mot denna bakgrund kan
de prognostiserade reduktionsbeloppen sättas till 1,5 miljarder kr vid 1997
års taxering och 2,0 miljarder kr vid 1998 års taxering. Dessa belopp utgör
de primära budgeteffekterna. Dessa kommer att motverkas av indirekta
budgeteffekter, där storleken av dessa blir beroende av bl.a. i vilken ut-
sträckning aktiviteten i byggsektorn ökar p.g.a. skattereduktionen. Detta
bidrar till ökade skatteintäkter och minskade utgifter för arbetslösheten.
De indirekta effekterna är dock svåra att kvantifiera och av försiktighets-
skäl beaktas inte dessa vid budgetbedömningen.
Begränsningen i rätten till avdragsgill representation från 180 kr till
90 kr beräknas ge en inkomstförstärkning på 0,5 miljarder kr.
Höjningen från 10 till 40 miljoner kr av den gräns under vilken
skattskyldiga skall betala mervärdesskatten senast den 5:e i andra måna-
den efter redovisningsperioden beräknas ge en engångsvis försvagning av
statsbudgeten med 1,53 miljarder kr. Den varaktiga effekten i form av
ränteförlusten för det allmänna p.g.a. senareläggningen med 15 dagar är
betydligt lägre, 0,03 miljarder kr.
Såvitt gäller energiskatteförändringarna genomförs flertalet i två lika
stora steg med en höjning dels den 1 september 1996, dels den 1 juli 1997.
Då uppgifterna i tabellen avser budgeteffekten i förhållande till oförändra-
de regler uppkommer en successivt starkare effekt under perioden 1996—
1998.
Redovisade effekter för sådana skatter där en automatisk uppräkning
sker med förändringen i konsumentpriserna avser den rena regelföränd-
ringseffekten, dvs de förändringar i olika skattesatser som redovisas i de
bilagda lagförslagen och som beror av indexeringen har ej inkluderas i
tabellredovisningen. Detta innebär att redovisade effekter fångar upp den
reala budgetförstärkningen.
Prop. 1995/96:198
38
Avvikelsen mellan faktiska kalenderårseffekter och varaktiga effekter Prop. 1995/96:198
beror på att de olika skatterna med varierande tidsfördröjning påverkar
andra skattebaser eller offentliga utgifter, det senare p.g.a effekter via
KPI-förändringar.
För skatter som utgår på hushållens konsumtion av energiprodukter
antas de olika punktskattehöjningarna ge upphov till två varandra motver-
kande effekter. För det första uppkommer en budgetförstärkning genom
att den höjda punktskatten ingår i underlaget för beräkning av mervärdes-
skatt. Med viss tidsfördröjning motverkas detta av att effekten på KPI
reducerar nästföljande års inkomstskatter och ökar basbeloppsanknutna
offentliga utgifter.
För sådana skatter som utgår på näringslivets energianvändning antas
att en övervältring successivt kommer att ske på lönerna vilket innebär att
underlaget för socialavgifter och inkomstskatt reduceras. Denna övervält-
ring antas dock schablonmässigt ske med en betydande tidsfördröjning.
39
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 1996
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Peterson, Wallström, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson,
Uusmann, Ulvskog, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg,
Pagrotsky, Östros
Föredragande: statsrådet Östros
Regeringen beslutar propositionen 1995/96:198 Ekonomisk-politiska
åtgärder på skatte- och avgiftsområdet.
gotab 49785, Stockholm 1996
Prop. 1995/96:198
40