Prop.
1995/96:177
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 7 mars 1996
Ingvar Carlsson
Laila Freivalds
(Justitiedepartementet)
För nya växtsorter finns en särskild skyddsform, växtförädlarrätt.
Skyddet, som liknar patent, regleras i växtförädlarrättslagen (1971:392)
och växtforädlarrättskungörelsen (1971:393). I propositionen föreslås en
ändring av reglerna så att sorter av ett ytterligare antal växtsläkten och
arter omfattas av lagen.
För att komplettera rådets förordning om gemenskapens växtföräd-
larrätt föreslås vidare att det i växtförädlarrättslagen införs bestämmel-
ser om straffansvar vid intrång i en EG-växtförädlarrätt och om att
avgift skall betalas då en ansökan om EG-växtförädlarrätt ges in till
Växtsortnämnden för vidare befordran till gemenskapens växtsortmyn-
dighet.
Slutligen föreslås en ändring i övergångsbestämmelserna till lagen
(1994:1510) om ändring i varumärkeslagen (1960:644).
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 177
Prop. 1995/96:177
1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 3
2 Lagtext ................................. 4
2.1 Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen
(1971:392)........................... 4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1510) om
ändring i varumärkeslagen (1960:644).......... 8
3 Ärendet ................................ 9
4 Europeiska gemenskapens växtförädlarrätt............ 11
5 Förslag till ändringar i växtförädlarrättslagen.......... 15
5.1 Utvidgning av växtförädlarrättslagens tillämpnings-
område ............................. 15
5.2 Lagstiftning till följd av EG-växtförädlarrättens
tillämplighet i Sverige.................... 16
6 Ändringar i lagen (1994:1510) om ändring i varumärkesla-
gen (1960:644) ............................ 17
7 Kostnader................................ 18
8 Författningskommentar........................ 18
8.1 Förslaget till lag om ändring i växtförädlarrättslagen
(1971:392) .......................... 18
8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1510)
om ändring i varumärkeslagen (1960:644) ....... 19
Prop. 1995/96:177
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i växtförädlarrättsla-
gen (1971:392),
2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1510)
om ändring i varumärkeslagen (1960:644).
Prop. 1995/96:177
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till
lag om ändring i växtförädlarrättslagen
(1971:392)
Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen (1971:392)
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 51 och 52 §§,
samt närmast före 51 § en ny rubrik av följande lydelse,
dels att bilagan till lagen skall ha följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse EG-växtförädlarrätt 51 § Den som ger in en ansökan om 52 § Vid intrång i en gemenskapens |
EGT nr L 227, 1.9.1994, s. 1 (Celex 394R2100).
Prop. 1995/96:177
|
Bilaga- | |
|
Acer spp. |
Lönn |
|
Agrostis spp. |
Ven |
|
Allium spp. |
Lök |
|
Alopecurus pratensis L. |
Ängskavle |
|
Alstroemeria L. |
Perulilja |
|
Anethum graveolens L. |
Dill |
|
Apium graveolens L. |
Selleri |
|
Aronia spp. |
Aronia |
|
Asparagus officinalis L. |
Sparris |
|
Avena byzantina K. Koch |
Rödhavre |
|
Avena sa ti va L. |
Havre |
|
Begonia spp. |
Begonia |
|
Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. | |
|
altissima Döll |
Sockerbeta |
|
Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. | |
|
conditiva Alef. |
Rödbeta |
|
Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. | |
|
crassa Alef. |
Foderbeta |
|
Betula spp. |
Björk |
|
Brassica napus L. var. oleifera Metzg. |
Raps |
|
Brassica napus L. var. napobrassica (L.) | |
|
Rchb. |
Kålrot |
|
Brassica nigra (L.) W. Koch |
Svartsenap |
|
Brassica oleracea L. |
Kål |
|
Brassica oleracea L. ssp. acephala DC. |
Fodermärgkål |
|
Brassica rapa L. var. oleifera Metzg. |
Rybs |
|
Brassica rapa L. var. rapa (L.) Thell. |
Rova |
|
Bromus arvensis L. |
Renlosta |
|
Bromus inermis Leyss. |
Foderlosta |
|
Camelina sativa (L.) Crantz |
Oljedådra |
|
Cannabis sativa L. |
Hampa |
|
Capsicum annuum L. |
Paprika |
|
Caragana spp. |
Ärtbuske |
|
Chaenomeles Lindl. |
Rosenkvitten |
|
Chrysanthemum spp. |
Krysantemum |
|
Clematis L. |
Klematis |
|
Comus spp. |
Kornell, snöbär |
|
Crocosmia spp. |
Crocosmia |
|
Cucumis melo L. |
Melon |
|
Cucumis sativus L. |
Gurka |
|
Cynosurus cristatus L. |
Kamäxing |
2Senaste lydelse 1994:106
1* Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 177
Prop. 1995/96:177
|
Dactylis glomerata L. Dianthus caryophyllus L. Dracaena spp. |
Hundäxing |
|
Euonymus spp. |
Spindelträd |
|
Euphorbia spp. |
Julstjärna, Kristi |
|
Festuca spp. |
Svingel |
|
Festulolium spp. |
Rajsvingel |
|
Ficus spp. |
Fikus |
|
Fragaria spp. |
Jordgubbar, smultron |
|
Glycine max (L.) Merrill |
Sojaböna |
|
Helianthus annuus L. |
Solros |
|
Hippophae spp. |
Havtorn |
|
Hordeum vulgäre L. |
Korn |
|
Impatiens spp. |
Balsamin |
|
Kalanchoe Adans. |
Höst glöd, våreld |
|
Lactuca sativa L. |
Sallat |
|
Linum usitatissimum L. |
Lin |
|
Lolium spp. |
Rajgräs |
|
Lonicera spp. |
Try |
|
Lupinus angustifolius L. |
Blålupin |
|
Lupinus luteus L. |
Gullupin |
|
Lycopersicon esculentum P. Mill. |
Tomat |
|
Malus spp. (även grundstam) |
Äpple |
|
Medicago spp. |
Lusern |
|
Omithopus sativus Brot. |
Seradella |
|
Papaver somniferum L. |
Vallmo |
|
Pastinaca sativa L. |
Palsternacka |
|
Pelargonium L’Hér. ex Ail. Petroselinum crispum (Mill.) Nym. |
Pelargon |
|
ex A. W. Hill |
Persilja |
|
Petunia spp. |
Petunia |
|
Phalaris arundinacea L. |
Rörflen |
|
Phaseolus coccineus L. |
Rosenböna |
|
Phaseolus vulgaris L. |
Böna |
|
Philadelphus spp. |
Schersmin |
|
Phleum spp. |
Timotej |
|
Pisum sativum L. sensu lato |
Ärt |
|
Poa spp. |
Gröe |
Prop. 1995/96:177
|
Populus spp. Potentilla spp. Prunus spp. (även grundstam) Pyrus spp. (även grundstam) |
Asp, poppel Fingerört, tok Körsbär, plommon, persika, Päron |
|
Raphanus sativus L. var. niger (Mill.) |
Rättika |
|
Raphanus sativus L. var. radicula Pers. |
Rädisa |
|
Rhododendron spp. |
Azalea, |
|
Ribes spp. (även grundstam) |
rhododendron |
|
Rosa spp. |
Ros, nypon |
|
Rubus spp. |
Hallon, björnbär |
|
Saintpaulia ionantha H. Wendl. |
Saintpaulia |
|
Salix spp. |
Pil, sälg, vide |
|
Scaveola aemula R.Br. |
Scaveola |
|
Secale cereale L. |
Råg |
|
Sinapis alba L. |
Vitsenap |
|
Solanum tuberosum L. |
Potatis |
|
Sorbus spp. |
Rönn |
|
Spinacia oleracea L. |
Spenat |
|
Spiraea spp. |
Spirea |
|
Streptocarpus x hybridus Voss |
Kornettblomma |
|
Syringa spp. |
Syrén |
|
Trifolium hybridum L. |
Alsikeklöver |
|
Trifolium pratense L. |
Rödklöver |
|
Trifolium repens L. |
Vitklöver |
|
Triticosecale Wittmack |
Rågvete |
|
Triticum aestivum L. emend. Fiori et Paol. |
Vete |
|
Triticum durum Desf. |
Makaroni vete |
|
Triticum turgidosecale |
Rågvete |
|
Tulipa L. |
Tulpan |
|
Vaccinium spp. |
Blåbär, lingon |
|
Verbena spp. |
Verbena |
|
Vibumum spp. |
Olvon |
|
Vicia foba L. var. major Harz. |
Bondböna |
|
Vicia faba L. var. minor Harz. |
Åkerböna |
|
Vicia sativa L. |
Fodervicker |
|
Vicia villosa Roth |
Luddvicker |
|
Zea mays L. |
Majs |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
Prop. 1995/96:177
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1510) om
ändring i varumärkeslagen (1960:644)
Härigenom föreskrivs att övergångsbestämmelserna till lagen
(1994:1510) om ändring i varumärkeslagen (1960:644)' skall ha följan-
de lydelse.
Nuvarande lydelse
Denna lag träder i kraft i fråga
om 14 § första stycket 8) och
andra stycket samt 50 - 64 §§
den dag regeringen bestämmer
och i övrigt den 1 januari 1995.
Om en ansökan om registrering
av ett varumärke har kungjorts
före den 1 januari 1995, skall
den behandlas och avgöras
enligt lagen i dess äldre lydelse.
Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft i fråga
om 14 § första stycket 8 och 9,
tredje och fjärde stycket samt 50
- 64 §§ den dag regeringen
bestämmer och i övrigt den 1
januari 1995. De nya bestäm-
melserna får sättas i kraft vid
olika tidpunkter. Om en ansökan
om registrering av ett varumär-
ke har kungjorts före den 1
januari 1995, skall den behand-
las och avgöras enligt lagen i
dess äldre lydelse.
Ändrad genom 1995:1278.
Prop. 1995/96:177
För nya växtsorter finns det en särskild civilrättslig skyddsform, växt-
forädlarrätt. Skyddet, som liknar patent, regleras i växtforädlarrättsla-
gen (1971:392) och växtförädlarrättskungörelsen (1971:393). Den som
har framställt en ny växtsort kan genom en registrering få en viss
ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten. Skyddstiden är 20 år. Ansök-
ningar om växtförädlarrätt prövas av Statens växtsortnämnd.
Lagstiftningen bygger på 1961 års internationella konvention för
skydd av växtforädlingsprodukter (Convention internationale pour la
protection des obtentions végétales).
Enligt 1 § växtförädlarrättslagen skall lagen tillämpas på växtsorter
som tillhör de växtsläkten och arter som anges i en särskild bilaga till
lagen. En grundläggande förutsättning för att man skall få en ny växt-
sort registrerad är alltså att den tillhör de släkten eller arter som är
upptagna i bilagan. Denna omfattar för närvarande drygt 100 släkten
och arter.
Växtsortnämnden har i en framställning den 12 september 1995 till
regeringen föreslagit att växtförädlarrättslagen skall utvidgas till att
omfatta Dracaena spp. (dracena), hela släktet Euphorbia spp. (jul-
stjärna, Kristi törnekrona), Kalanchoe Adans, (höstglöd, våreld), hela
släktet Pelargonium L’Hér. ex Ait. (pelargon) och Philadelphus spp.
(schersmin).
Vidare har Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för hortikultu-
rell växtförädling, i en framställning den 22 december 1995 föreslagit
att bl.a. Chaenomeles (rosenkvitten) och Clematis (klematis) tas upp i
bilagan.
Båda framställningarna har remitterats till Statens jordbruksverk, Patent-
och registreringsverket, Konkurrensverket, Statens utsädeskontroll,
Lantbrukarnas riksförbund, Svenska Lantmännens Riksförbund, Träd-
gårdsnäringens Riksförbund, Hilleshög Aktiebolag, Svalöf Weibull
Aktiebolag och Sveriges Industriförbund. Därutöver har Sveriges lant-
bruksuniversitets framställning remitterats till Statens växtsortnämnd. En
sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig hos Justitiedepar-
tementet (dnr Ju 95-3476).
Inom Europeiska unionen (EU) har antagits en förordning på växt-
forädlarrättens område, rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27
juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt. Genom förordningen in-
fördes en gemensam europeisk växtförädlarrätt som är gällande i alla
unionens medlemsländer parallellt med de olika staternas nationella
skydd för växtsorter. Förordningen är direkt tillämplig och gäller som
lag här i landet.
Under 1995 utarbetades i Justitiedepartementet en promemoria som
innehåller ett förslag till en helt ny växtförädlarrättslag (Ds 1995:69).
Promemorian tar upp dels frågan om en svensk anslutning till en re-
viderad version av 1961 års internationella växtförädlarrättskonvention,
Prop. 1995/96:177
dels frågan om kompletterande nationell lagstiftning till följd av EG-
förordningen. I sistnämnda avseende föreslås bestämmelser dels om
straffansvar vid intrång i en EG-växtförädlarrätt, dels om avgifter som
skall betalas då ansökningar om EG-växtförädlarrätt ges in till Statens
växtsortnämnd. Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning
av remissyttrandena finns tillgänglig hos Justitiedepartementet (dnr Ju
95-4495).
Eftersom EG-förordningen har trätt i kraft och det är möjligt att
ansöka om gemenskapens växtförädlarrätt bör de kompletterande na-
tionella bestämmelserna om straffansvar och avgifter träda i kraft så
snart som möjligt. Frågan om en ny växtförädlarrättslag är fortfarande
under beredning och den reviderade versionen av den internationella
växtförädlarrättskonventionen har ännu inte trätt i kraft. Den del av
promemorians lagförslag som rör frågor med anknytning till EG-växt-
förädlarrätten behandlas därför i denna proposition.
I ärendet föreslås dessutom en ändring i lagen (1994:1510) om änd-
ring i varumärkeslagen (1960:644).
Lagrådet
Förslaget om växtförädlarrättslagen innehåller, förutom en komplette-
ring av bilagan, endast två paragrafer. Den första av dem svarar mot
65 § första meningen varumärkeslagen (1960:644) och den andra mot
66 § första meningen i samma lag. De nämnda paragraferna, som gran-
skades av Lagrådet, infördes som en följd av en EG-förordning om
gemenskapsvarumärken (prop. 1995/96:26). I förhållande till dessa
paragrafer har endast justeringar gjorts som föranleds av den aktuella
skyddsformens annorlunda benämning. Lagförslaget är i fråga om änd-
ringarna av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna
betydelse. Lagförslaget har därför inte granskats av Lagrådet. Detsam-
ma gäller lagförslaget rörande lagen (1994:1510) om ändring i varu-
märkeslagen (1960:644). Det lagförslaget innehåller enbart en komplet-
tering av en uppräkning i en övergångsbestämmelse av vilka delar av
lagen som regeringen får sätta i kraft.
10
Prop. 1995/96:177
År 1990 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till en förord-
ning om ensamrätt till växtsorter (Proposal for a Council Regulation
[EEC] on Community plant variety rights, COM [90] 347). Rådet antog
den 27 juli 1994 förordning (EG) nr 2100/94 om gemenskapens växtför-
ädlarrätt. Förordningen publicerades i gemenskapernas officiella tidning
den 1 september 1994 (EGT Nr L 227) och trädde i kraft samma dag.
Enligt övergångsbestämmelserna blev dock flertalet artiklar inte till-
lämpliga förrän den 27 april 1995. Från och med detta datum blev det
möjligt att ansöka om gemenskapens växtförädlarrätt (EG-växtföräd-
larrätt).
Genom förordningen inrättas en möjlighet att genom en enda ansökan
få skydd för en växtsort inom hela Europeiska unionen (EU). Ett
centralt register skall föras av gemenskapens växtsortmyndighet, vars
slutliga lokalisering ännu inte är bestämd. Tills vidare bedriver myndig-
heten sin verksamhet i Bryssel.
Förordningen innebär inte något hinder för medlemsstaterna att på
nationell nivå behålla sina skyddssystem. Däremot skall det inte vara
möjligt att få en och samma växtsort skyddad både på nationell nivå och
inom EG-systemet (artikel 3 och 92).
EG-förordningens bestämmelser är tillämpliga på alla växtsläkten och
växtarter.
I EG-förordningen gäller som grundläggande skyddsförutsättningar att
växtsorten är ny, särskiljbar, likformig och stabil (artikel 6-10).
När det gäller EG-växtförädlarrättens omfattning och innebörd görs i
artikel 13.2 en uppräkning av sju slags åtgärder som inte får vidtas utan
tillstånd. Dessa åtgärder är: produktion eller reproduktion (uppförök-
ning), behandling med avseende på förökning, erbjudande till försälj-
ning, försäljning eller annan form av saluföring, export från gemenska-
pen, import till gemenskapen samt lagring i syfte att utföra någon av de
nyss nämnda åtgärderna.
Generellt fordras tillstånd när förfarandena innebär befattning med
sortbeståndsdelar. Därutöver utsträcker EG-förordningen ensamrätten
också till skördat material, men endast på villkor att detta erhållits
genom att sortbeståndsdelar använts utan tillstånd.
En EG-växtförädlarrätt ger inte skydd för enbart den registrerade
växtsorten utan även för vissa närbesläktade sorter, däribland s. k.
väsentligen avledda sorter (artikel 13.5). Sådana sorter kan framställas
genom att man med hjälp av genteknik modifierar en sort som förädlats
fram på traditionell väg. Genom att skyddsomfånget utsträcks till
väsentligen avledda sorter får den sortinnehavare som har växtförädlar-
rätten till den ursprungliga sorten även ensamrätt till den sort som blir
resultatet av en sådan avledningsprocedur.
Av artikel 13.8 följer en viss generell begränsning av EG-växtföräd-
larrätten. Där sägs att utövandet av rätten inte får strida mot föreskrifter
som antagits på grund av vissa, särskilt angivna allmänna intressen,
bl.a. miljöskydd och säkerställande av konkurrens.
11
Prop. 1995/96:177
Frågan om undantag för jordbrukare (farmer’s privilegé) regleras i
artikel 14. Principen framgår av artikel 14.1, där det anges att jord-
brukare skall ha rätt att på marken inom sina egna jordbruksföretag an-
vända skördeprodukter av en skyddad sort för förökningsändamål, om
skördeproduktema erhållits genom odling av marken inom företaget.
Detta gäller dock inte hybridsorter eller syntetiska sorter.
Jordbruksundantaget gäller inte generellt. I artikel 14.2 anges på vilka
växtarter undantaget är tillämpligt. Samtliga arter är att hänföra till
foderväxter, spannmål, potatis eller olje- och fiberväxter.
Vidare sägs i artikel 14.3 att de närmare villkoren för tillämpningen
av undantagsbestämmelsen skall anges i tillämpningsföreskrifter som
skall utformas på grundval av vissa uppräknade principer. Till dessa
principer hör att det skördade materialet får rensas antingen av lant-
brukaren själv eller av någon uppdragstagare. Vidare fastslås att små-
brukare inte skall behöva betala ersättning till sortinnehavaren. Vissa
riktlinjer för vilka som skall anses vara småbrukare anges också. Den
ersättning som andra jordbrukare än småbrukare kan åläggas att betala
skall vara betydligt lägre än licensavgiften.
I artikel 15 anges ett antal begränsningar av gemenskapsväxtföräd-
larrättens rättsverkningar. Inskränkningarna omfattar åtgärder av privat
natur utan affärsmässiga syften, experimentellt bruk och utnyttjande i
syfte att förädla fram andra växtsorter (breeder's exemption). Därutöver
anges uttryckligen att EG-växtförädlarrätten inte heller omfattar de nya
sorter som framställs med hjälp av den skyddade sorten, såvida inte
bestämmelsen i artikel 13.5 om bl. a. väsentligen avledda sorter är
tillämplig. Slutligen klargörs i artikel 15 att ensamrätten är begränsad i
den mån det behövs för att principerna i artikel 13.8 (allmänna
intressen), 14 (jordbruksundantag) och 29 (tvångslicens) skall kunna
upprätthållas.
I artikel 16 slås fäst att principen om regional konsumtion gäller inom
EU. Ensamrätten utsläcks alltså för växtmaterial som med förädlarens
samtycke har överlåtits inom gemenskapen.
Reglerna om användning av rätt benämning i artiklarna 17 och 18 ger
vid handen att det finns en skyldighet för var och en som utnyttjar
växtdelar av en skyddad sort i kommersiella sammanhang att använda
den registrerade benämningen. Vidare är det inte tillåtet att använda en
sådan benämning, eller en beteckning som kan förväxlas med en sådan,
för någon annan växtsort som tillhör samma eller en besläktad växtart.
Skyddstiden för gemenskapens växtförädlarrätt är 25 år (artikel 19).
För vin och träd är dock skyddstiden 30 år. Ensamrätten kan upphöra i
förtid om sortinnehavaren avstår sin rätt.
Om det visar sig att någon av de grundläggande skyddsförutsätt-
ningarna inte var uppfylld när EG-växtförädlarrätt beviljades, skall
Växtsortmyndigheten enligt artikel 20 förklara ensamrätten ogiltig. När
det gäller likformighets- och stabilitetskraven skall bristen leda till
ogiltighet endast om ensamrätten beviljades huvudsakligen på grundval
av information och dokument som sökanden tillhandahöll.
12
Prop. 1995/96:177
För det fall det uppdagas att EG-växtförädlarrätt har beviljats en
annan person än den som är berättigad, skall rätten förklaras ogiltig, om
den inte förs över till den som har bättre rätt.
Enligt artikel 21 finns även en möjlighet för Växtsortmyndigheten att
upphäva en EG-växtförädlarrätt med verkan endast för framtiden. Detta
kan ske om likformighets- och stabilitetskraven inte längre är uppfyllda.
Vidare kan ensamrätten upphävas om rättsinnehavaren underlåter att
tillhandahålla material för efterkontroll, att föreslå annan benämning
eller att betala föreskriven avgift. Detsamma gäller om rättsinnehavaren
eller hans ombud inte längre uppfyller de krav som gäller beträffande
medborgarskap och hemvist.
Av artiklarna 22 - 29 framgår att förordningen behandlar EG-växt-
förädlarrätten som en förmögenhetstillgång som kan överlåtas, helt eller
delvis upplåtas (licens), utmätas osv.
Den förmögenhetstillgång som ensamrätten representerar skall i första
hand anses finnas i det medlemsland där sortinnehavaren har sitt hem-
vist, säte eller driftställe enligt vad som är antecknat i växtsortregistret.
En EG-växtförädlarrätt får överlåtas endast till den som uppfyller
kraven rörande medborgarskap och skyldighet att i vissa fall ställa
ombud.
Reglerna om tvångslicens innebär att den som önskar få sådan licens
kan ansöka om det hos Växtsortmyndigheten. Även medlemsstater och
kommissionen är behöriga att göra ansökningar om att någon person
eller viss kategori av personer skall beviljas tvångslicens.
Generellt gäller att tvångslicens får beviljas bara på grund av något
allmänt intresse. Växtsortmyndigheten skall fastställa skäliga villkor för
licensen. Det kan gälla tidsbegränsning av utnyttjandet och betalning av
licens.
Växtsortmyndigheten är ensam behörig att besluta om tvångslicens för
en EG-växtförädlarrätt. Medlemsstaternas domstolar och myndigheter
får alltså inte bevilja sådan licens.
EG-växtförädlarrätt kan beviljas endast efter ansökan hos EG:s växt-
sortmyndighet. Visserligen kan ansökan ges in till en nationell myndig-
het, men denna skall då vidarebefordra handlingarna till Växtsortmyn-
digheten för prövning.
En ansökan skall enligt artiklarna 53 och 54 prövas av Växtsortmyn-
digheten i både formellt och materiellt hänseende. Den materiella
granskningen omfattar också en teknisk undersökning som skall utföras
av särskilda provningsanstalter. Vid dessa skall som regel provodlingar
av växtsorten göras.
Om Växtsortmyndigheten finner att det inte finns några hinder mot att
bevilja ensamrätt, skall ansökan bifallas (artikel 62). I samband därmed
skall myndigheten också pröva om den benämning som sökanden har
föreslagit kan godkännas. Visar det sig däremot att villkoren inte är
uppfyllda, skall ansökan avslås (artikel 61). Hindret kan vara av såväl
formell som materiell natur.
Växtsortmyndighetens beslut kan överklagas hos myndighetens över-
prövningsenhet, Överklagandenämnden. Var och en som berörs av ett
13
Prop. 1995/96:177
beslut har talerätt (artikel 68). Överklagandenämndens beslut får i vissa
fall överklagas hos EG-domstolen.
I artikel 94 anges de gärningar som utgör intrång i en EG-växtföräd-
larrätt. Det första fallet är att någon utför någon av de sju åtgärder som
anges i artikel 13.2 utan att vara berättigad till detta. Hit hör t. ex.
yrkesmässig försäljning av beståndsdelar av en skyddad växtsort.
Det andra fallet är att någon underlåter att använda växtsortens kor-
rekta benämning när detta är obligatoriskt.
Som ett tredje foll anges användning av en skyddad sorts benämning,
eller en snarlik benämning, på en annan växtsort på ett sätt som strider
mot vad förordningen föreskriver.
Enligt artikel 94.1 kan två sanktioner komma ifråga då någon gör sig
skyldig till ett intrång. För det första kan en domstol förbjuda fortsatta
intrång. För det andra föreskrivs i artikel 94.1 att den som begått ett
intrång skall betala rimlig ersättning. Denna ersättningsskyldighet synes
vara oberoende av om någon oaktsamhet kan läggas intrångsgöraren till
last.
I de fall där intrång begås uppsåtligen eller av försumlighet kan ytter-
ligare skadeståndsansvar komma ifråga enligt artikel 94.2. Om försum-
ligheten är ringa, kan skadeståndet jämkas. I fråga om skadeståndets
beräkning tillämpas enligt artikel 97 nationell rätt.
Talan om skadestånd - liksom talan om bättre rätt till en EG-växtför-
ädlarrätt - skall väckas vid nationell domstol.
Av artikel 107 följer att medlemsstaterna skall se till att överträdelser
straffsanktioneras och att straffskalan är densamma som vid intrång i
den motsvarande rätt som följer av inhemsk lag.
14
Prop. 1995/96:177
5.1 Utvidgning av växtförädlarrättslagens tillämpningsom-
råde
Regeringens förslag: Växtförädlarrättslagens tillämpningsområde
skall utvidgas till att omfatta Chaenomeles (rosenkvitten),
Clematis (klematis), Dracaena spp. (dracena), Euphorbia spp.
(julstjärna, Kristi törnekrona), Kalanchoe Adans, (höstglöd, vår-
eld), Pelargonium L’Hér. ex Ait. (pelargon) och Philadelphus
spp. (schersmin).
Växtsortnämndens förslag: Växtsortnämnden föreslår att växtföräd-
larrättslagens tillämpningsområde utvidgas att omfatta dracena, hela
släktet Euphorbia (julstjärna, Kristi törnekrona), höstglöd, våreld, hela
släktet pelargon samt schersmin.
Lantbruksuniversitetets förslag: Lantbruksuniversitetet föreslår att
sorter av Hippophae spp. (havtorn), Chaenomeles (rosenkvitten), Aronia
(bäraronia) och Clematis (klematis) skall kunna bli föremål för växtför-
ädlarrätt.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslagen
eller lämnar dem utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: För att omfattas av växtförädlarrätt
bör, enligt vad som för närvarande gäller, ett växtsläkte eller en växtart
vara odlingsbar och således tillhöra kulturväxterna. Det bör också
finnas ett behov av att skydda sorter av släktet eller arten i fråga. Det
måste slutligen finnas en möjlighet att prova sorterna för registrering
(jfr SOU 1969:15 s. 73 f.).
I likhet med Växtsortnämnden respektive Lantbruksuniversitetet och
samtliga remissinstanser anser regeringen att det finns förutsättningar att
låta sorter av rosenkvitten, klematis, dracena, hela släktet Euphorbia,
höstglöd, våreld, hela släktet pelargon samt schersmin omfattas av
växtförädlarrätt. Regeringen föreslår därför att växtförädlarrättslagens
tillämpningsområde utvidgas till att omfatta sådana sorter.
Den nu gällande lagens tillämpningsområde omfattar redan havtorn
och bäraronia. Lantbruksuniversitetets framställan beträffande dessa
arter föranleder därför inte något förslag från regeringens sida.
15
Prop. 1995/96:177
5.2 Lagstiftning till följd av EG-växtförädlarrättens tillämp-
lighet i Sverige
Regeringens förslag: I växtförädlarrättslagen införs bestämmelser
om straffansvar för intrång i en EG-växtförädlarrätt och om att
avgift skall betalas då en ansökan om EG-växtförädlarrätt ges in
till Växtsortnämnden för vidare befordran till gemenskapens
växtsortmyndighet.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
(se promemorian s. 133).
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller
lämnar det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Reglerna i EG-förordningen om
gemenskapens växtförädlarrätt innehåller bestämmelser om skadestånd
m.m. vid överträdelse av växtförädlarrätten (sjätte delen i förord-
ningen). Bestämmelserna om sanktioner omfattar emellertid inte - som
en följd av kompetensfördelningen inom EU - regler om ansvar. I arti-
kel 107 föreskrivs i stället att medlemsstaterna skall vidta alla nödvändi-
ga åtgärder för att se till att samma straffbestämmelser gäller för över-
trädelser av gemenskapens växtförädlarrätt som för intrång i en natio-
nell växtförädlarrätt. Reglerna i växtförädlarrättslagen om straffansvar
vid intrång i en växtförädlarrätt bör alltså göras tillämpliga också på
intrång i gemenskapens växtförädlarrätt.
Enligt artikel 49.2 kan en ansökan om gemenskapens växtförädlarrätt
ges in till en nationell myndighet för vidare befordran till Växtsortmyn-
digheten. Myndigheten får ta ut en avgift som inte får överstiga de
administrativa kostnaderna för att ta emot och vidarebefordra ansökan.
I Sverige är det Växtsortnämnden som är behörig att ta emot ansök-
ningar. Regeringen föreslår att den som ger in en ansökan till Växtsort-
nämnden för vidare befordran enligt artikel 49.2 skall betala en avgift
och att regeringen får bemyndigande att bestämma beloppet.
16
Prop. 1995/96:177
Hösten 1994 genomfördes vissa ändringar i varumärkeslagen
(1960:644), bl.a. som en följd av Sveriges tillträde till det s.k. Madrid-
protokollet (prop. 1994/95:59, bet. 1994/95:LU7, rskr. 1994/95:108.
SFS 1994:1510). Ändringarna i denna del innebar dels att vissa nya
paragrafer rörande registrering m.m. av varumärken enligt Madrid-
protokollet infördes i varumärkeslagen (50 - 64 §§) och dels att 14 §
första stycket kompletterades med en ny punkt 8 enligt vilken varumär-
kesregistrering enligt Madridprotokollet skall kunna vara hinder för
senare registrering av nationella varumärken. I övergångsbestämmel-
serna bemyndigades regeringen att bestämma när dessa ändringar skulle
träda i kraft. Regeringen har ännu inte bestämt när ändringen i 14 §
skall träda i kraft.
Hösten 1995 genomfördes ytterligare ändringar i varumärkeslagen.
Dessa ändringar var en följd av rådets förordning (EG) nr 40/94 av den
20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (prop. 1995/96:26, bet.
1995/96:LU6, rskr. 1995/96:66, SFS 1995:1277). Ändringarna innebar
bl.a. att gemenskapsvarumärken skall kunna vara hinder för senare
registrering av nationella varumärken. Eftersom 1994 års ändringar med
anledning av Madrid-protokollet inte trätt i kraft genomfördes 1995 års
ändringar bl.a. genom införande av en ny punkt 8 i 14 § första stycket;
i 14 § infördes vidare två nya stycken. Dessa ändringar trädde i kraft
den 1 januari 1996. Samtidigt beslutades om en ändring i lagen
1994:1510 i de delar den ännu inte trätt i kraft. Ändringen innebär
bl.a. att den regel som i 1995 års lagstiftningsärende återfinns under
punkt 8 i 14 § första stycket i stället återfinns under punkt 9 medan
punkt 8 i likhet med vad som ursprungligen föreskrevs tar sikte på re-
gistreringar enligt Madrid-protokollet (se SFS 1995:1278). I lagstift-
ningsärendet gjordes emellertid ingen ändring i övergångsbestämmelser-
na till 1994 års ändringar. Till följd härav saknas bemyndigande för
regeringen att till fullo sätta i kraft de bestämmelser som riksdagen har
beslutat om.
Denna brist bör omgående åtgärdas genom en ändring i
övergångsbestämmelserna till lagen (1994:1510) om ändring i varumär-
keslagen. Det föreslås att så sker.
17
Prop. 1995/96:177
På grund av införandet av gemenskapens växtförädlarrätt kommer
troligen antalet ansökningar om nationell växtförädlarrätt att minska.
Det förhållandet att det blir möjligt att skydda växtsorter av ytterligare
några släkten och arter kan inte antas kompensera denna minskning.
Den minskade arbetsbörda som införandet av gemenskapens växtföräd-
larrätt torde innebära för Växtsortnämnden motsvaras av minskade
intäkter från ansöknings- och årsavgifter.
För det arbete som nämnden måste lägga ned på mottagande och
vidarebefordran av ansökningar om EG-växtförädlarrätt kommer nämn-
den att kompenseras genom avgifter.
Kriminaliseringen av intrång i EG-växtförädlarrätten kan inte för-
väntas leda till någon ökad belastning för domstolarna eller åklagarvä-
sendet. Marknaden, aktörerna och växtsorterna är desamma oavsett om
ett visst förfarande utgör intrång i en nationell växtförädlarrätt eller en
EG-växtförädlarrätt. Det finns därför ingen anledning att anta att det
totala antalet brott på växtförädlarrättens område kommer att öka. Un-
der de 25 år som det har funnits ett växtförädlarrättssystem i Sverige
har det, såvitt är känt, inte förekommit några brottmål enligt växtföräd-
larrättslagen.
Vid en samlad bedömning finns det således inte grund för att anta att
de föreslagna ändringarna kommer att leda till några ökade utgifter för
staten.
18
Prop. 1995/96:177
8.1 Förslaget till lag om ändring i växtförädlarrättslagen
(1971:392)
57 §
Den som ger in en ansökan om gemenskapens växtförädlarrätt till Växt-
sortnämnden för vidare befordran enligt artikel 49.2 i rådets förordning
(EG) nr 2100/94 av den 27juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt
skall betala en avgift med det belopp som regeringen bestämmer.
Paragrafen lägger en skyldighet på sökanden att betala en avgift för
ansökan som ges in till Växtsortnämnden och bemyndigar regeringen att
bestämma avgiftens belopp.
52 §
Vid intrång i en gemenskapens växtförädlarrätt tillämpas bestämmelser-
na i 36 § om ansvar för intrång i en växtförädlarrätt.
Genom denna paragraf uppfyller Sverige skyldigheten enligt artikel 107
i förordningen om gemenskapens växtförädlarrätt att i nationell lagstift-
ning straffbelägga intrång i gemenskapens växtförädlarrätt. Som nämnts
i avsnitt 4 anges i artikel 94 de gärningar som utgör intrång i gemen-
skapens växtförädlarrätt.
8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1510) om
ändring i varumärkeslagen (1960:644)
Övergångsbestämmelserna
Denna lag träder i kraft i fråga om 14 § första stycket 8 och 9, tredje
och fjärde stycket samt 50 - 64 §§ den dag regeringen bestämmer och i
övrigt den 1 januari 1995. De nya bestämmelserna får sättas i kraft vid
olika tidpunkter. Om en ansökan om registrering av ett varumärke har
kungjorts före den 1 januari 1995, skall den behandlas och avgöras
enligt lagen i dess äldre lydelse.
Ändringen har behandlats i avsnitt 6.
19
Prop. 1995/96:177
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996.
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Peter-
son, Hellström, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Blomberg, Hed-
borg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Lindh, Jo-
hansson
Föredragande: statsrådet Freivalds
Regeringen beslutar proposition 1995/96:177 Ändringar i växtförädlar-
rättslagen m.m.
20
Prop. 1995/96:177
|
Författningsrubrik |
Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp- bakomliggande EG- häver eller upprepar regler ett normgivningsbe- myndigande |
|
Växtförädlarrättslagen (1971:392) |
51 § 394R2100 |
21
gotab 49626, Stockholm 1996