Prop.
1995/96:125
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 7 mars 1996
Lena Hjelm-Wallén
Jan Nygren
(Statsrådsberedningen)
I propositionen redovisar regeringen förslag till mål för en övergripande
nationell IT-strategi som pekar ut Sveriges fortsatta väg in i informations-
och kunskapssamhället. Regeringen lämnar förslag till prioriterade statliga
uppgifter - rättsordningen, utbildningen och samhällets informations-
försörjning - samt redovisar ett handlingsprogram för att bredda och
utveckla användningen av informationsteknik.
Propositionen är en del i regeringens arbete med att främja tillväxt och
sysselsättning. Regeringen vill därutöver värna grundläggande sam-
hällsmål som demokrati och rättvisa genom målsättningen att alla med-
borgare skall kunna dra nytta av informationsteknikens möjligheter.
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 125
Prop. 1995/96:125
Sammanfattning................................... 4
1 Förslag till riksdagsbeslut........................ 6
2 Bakgrund................................... 7
3 Pågående arbete på IT-området .................... 11
3.1 Sverige................................ 11
3.2 EU:s arbete och G7-ländemas initiativ .......... 12
3.3 Nationella initiativ i några andra länder ......... 12
4 Nationell IT-strategi ........................... 13
4.1 Målen för en nationell IT-strategi.............. 13
4.2 En nationell IT-strategi..................... 15
4.3 Prioriterade statliga uppgifter................. 17
5 Handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen
av IT ..................................... 21
5.1 Rättsordningen........................... 22
5.1.1 Rättsligt observatorium ................ 23
5.1.2 Prioritering och tidsplan for pågående arbete . 23
5.2 Utbildning för och i kunskapssamhället.......... 26
5.2.1 Skolan............................ 26
5.2.2 Vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning
och folkbildning..................... 32
5.2.3 Högre utbildning och forskning .......... 34
5.2.4 Distansutbildning .................... 38
5.2.5 Bibliotekens roll i kunskapssamhället...... 38
5.3 Samhällets informationsförsörjning............. 39
5.3.1 Mot en sammanhållen informations-
infrastruktur........................ 39
5.3.2 Kommunikationerna i ett IT-perspektiv ..... 40
5.3.3 Översyn av telelagen m.m............... 42
5.3.4 Utvecklingen av samhällets grunddatabaser ... 45
5.3.5 Säkerhet och sårbarhet................. 51
5.3.6 Internationell samverkan ............... 52
5.4 Övriga insatsområden...................... 54
5.4.1 Näringspolitiken..................... 54
5.4.2 Kulturpolitiken...................... 62
5.4.3 Den offentliga förvaltningens IT-användning . . 65
5.4.4 Hälso- och sjukvård .................. 74
5.4.5 Funktionshindrade och äldre............. 77
5.4.6 Miljöpolitiken ...................... 80
5.4.7 Transportområdet .................... 84
5.4.8 Energiområdet ...................... 90
5.4.9 Statistikförsörjningen på IT-området ....... 92
5.4.10 Ekonomiska konsekvenser mm........... 93 Prop. 1995/96:125
Bilaga 1 Informations- och kommunikationsteknik i Sverige
- ett faktaunderlag........................ 95
Bilaga 2 Ordlista ...............................132
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996 . . 138
Sammanfattning Prop. 1995/96:125
Det svenska samhället befinner sig i omvandling. Vi är på väg in i
informations- och kunskapssamhället.
Det ligger en stor utmaning i att fånga det nya samhällets möjligheter
utan att ge avkall på grundläggande samhällsmål som demokrati och rätt-
visa. Vi har alla möjlighet att bli delägare i kunskap, datorkraft och
information samt att ta ansvar för och delta i det nya samhällets
utformning.
Redskapet i informations- och kunskapssamhället är informations-
tekniken, IT. Med IT kan produkter och tjänster lättare individanpassas,
de centraliserade produktionsplatserna ersättas av decentraliserade,
individanpassade arbetsplatser och dyrbar manuell informationshantering
ersättas av kostnadseffektiv, maskinell informationsbehandling.
Hierarkiska maktstrukturer kan lättare ersättas av decentaliserade
organisationer.
Omvandlingen sker dock inte utan smärta. Industrins pågående
rationaliseringar gör att färre kan producera mer. Tillväxten och
sysselsättningen i informations- och kunskapssamhället måste skapas på
nya villkor. Avgörande blir vår förmåga att förädla information och
kunskap till konkurrenskraftiga varor och tjänster och att använda den
nya tekniken för att förädla traditionell produktion.
IT-utvecklingen och det avancerade informations- och kunskaps-
samhället innebär enastående möjligheter för Sverige. En utbredd och
effektiv användning av IT inom både näringsliv och offentlig sektor ökar
Sveriges konkurrenskraft. Med den nya tekniken minskar de fysiska
avstånden i betydelse och olika regioner kan få mer likartade för-
utsättningar. Demokratin kan fördjupas. Sverige kommer också närmare
övriga världen.
I IT-utvecklingen finns löften om nya arbetstillfällen, nya sätt att
organisera verksamheter och tillhandahålla samhällsservice samt nya
redskap för att utveckla välfärden. Här finns förhoppningar om ökad
livskvalitet för den enskilda människan med möjlighet att arbeta friare i
tid och rum. Här finns möjligheter att med hjälp av IT stärka med-
borgarnas ställning, utveckla demokratin och underlätta insynen i det
offentligas förehavanden.
I all förändring ligger möjligheter men också hot och risker. IT
förutspås ibland få en användning som mer utarmar än berikar
människors liv - förlorade arbetstillfällen, en omvärld som blir alltmer
oöverskådlig och ett växande, osorterat informationsflöde som hotar att
ge upphov till främlingskap och vilsenhet snarare än gemenskap, kunskap
och överblick. Här finns framför allt farhågor för nya och ökade klyftor
i samhället mellan dem som har och dem som inte har kunskap om och
tillgång till teknik och information. Detta är risker som måste tas på
allvar.
Användningen av IT domineras i dag av män. Detta är en effekt av,
och bidrar till att upprätthålla, en könsuppdelad arbetsmarknad. Att IT
i stället görs till allas angelägenhet är till nytta inte bara för
jämställdheten mellan kvinnor och män utan också för Sveriges ekonomi
och välfärd.
I propositionen lämnar regeringen förslag till en övergripande IT-
strategi i syfte att rikta nationens samlade krafter mot informations-
kunskapssamhällets krav och behov. Staten, liksom kommunerna, lands-
tingen, näringslivet och arbetsmarknadens parter måste alla bidra till att
IT får ett brett genomslag i Sverige. Innehållet i strategin skall ytterst
bestämmas av gemensamt formulerade mål som demokrati och rättvisa
och främja tillväxt och sysselsättning. Staten måste också delta i
internationella organ för att bevaka Sveriges intressen på IT-området och
ta initiativ för att påverka den pågående samhällsförändringen på
områden där den nationella beslutsrätten inte längre räcker till.
I många länders IT-strategier är det högt prioriterat att skapa en öppen
marknad för telekommunikationstjänster samt att bygga ut den fysiska
infrastrukturen. Det grundläggande arbetet på dessa områden är redan
genomfört i Sverige. Enligt regeringens uppfattning gäller det nu framför
allt att stimulera användningen av den nya tekniken. Att så många som
möjligt far god kunskap om IT och att tillgången till information och
kunskap ökar befrämjar kreativitet, tillväxt och sysselsättning.
Regeringen föreslår att staten under de närmaste åren skall prioritera
insatser inom rättsordningen, utbildningen och samhällets informations-
försörjning.
Rättsordningen i ett utvecklat informations- och kunskapssamhälle
måste vara så robust att den kan hantera tekniska förändringar samtidigt
som den fångar våra grundläggande samhällsvärderingar. Målet är att
genomföra författningsändringar inom prioriterade rättsområden inom tre
år. Målet är också att finna effektiva former for en kontinuerlig rättslig
uppföljning av den snabba utvecklingen på IT-området.
En generell och hög utbildningsnivå med inriktning på ett livslångt
lärande skapar förutsättningar för ett informations- och kunskapssam-
hälle där alla medborgare ges möjlighet att dra nytta av IT:s möjligheter.
Målet är att kunskaper om IT och dess användningsmöjligheter skall
föras in på alla nivåer i utbildningsväsendet inom tre år.
Samhällets informationsförsörjning innefattar såväl fysiska nätverk som
innehållet i och regelverket kring gemensamma informationssystem.
Målet är att utforma en väl fungerande infrastruktur för samhällets
informationsförsörjning som ger hög tillgänglighet till basinformation och
som verkar tillväxtbeffämjande.
Regeringen redovisar därutöver ett handlingsprogram för att bredda och
utveckla IT- användningen inom olika samhällssektorer.
Propositionens förslag är ett led i regeringens arbete för att stärka
tillväxten och sysselsättningen (jfr. prop. 1995/96:25 En politik för
arbete, trygghet och utveckling). Åtgärderna berör nästan alla departe-
mentsområden. Med hänsyn till att utvecklingen av teknik och använd-
ning kommer att fortgå i snabb takt krävs en fortlöpande anpassning av
åtgärder och handlingsprogram.
Fakta om tillgången till och användningen av IT i Sverige redovisas i
bilaga 1.
Prop. 1995/96:125
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till mål för en nationell IT-strategi
(avsnitt 4.1)
2. godkänner regeringens förslag till prioriterade statliga uppgifter när
det gäller att främja IT-utvecklingen (avsnitt 4.3).
Prop. 1995/96:125
IT har en nyckelroll i utvecklingen av informations- och kunskaps-
samhället
IT är ett samlingsbegrepp för olika tekniker som används för att skapa,
lagra, bearbeta, överföra och presentera ljud, text och bild. IT gör denna
hantering möjlig oberoende av mängden information och geografiska av-
stånd. Sammansmältningen av tele- data- och medieområdena har lett till
att begreppet IT numera omfattar all datorbaserad hantering av informa-
tion.
Informations- och kunskapssamhället är en vidareutveckling av industri-
samhället där information och kunskap blir en allt viktigare resurs för att
skapa nationellt välstånd. Informations- och kunskapssamhället bör bygga
på utbredd och generell användning av IT för produktion av varor och
tjänster, för undervisning, utbildning och forskning samt för berikande
av arbets- och fritidsliv och därmed för utveckling av samhälle och
individ.
I en alltmer uppdriven internationell konkurrens blir effektiv informa-
tionshantering och förmåga att förädla information till kunskap
avgörande för den ekonomiska tillväxten, för tillgången till arbeten och
för den allmänna utvecklingen av levnadsstandarden.
IT kan göra information och kunskap tillgänglig för individer och orga-
nisationer på ett generellt, kostnadseffektivt sätt och blir därmed ett red-
skap för bl.a. det som brukar kallas det livslånga lärandet, dvs. den
kontinuerliga kunskapsutveckling som krävs i en allt mer föränderlig
omvärld. IT kan göra det möjligt för industrin att utveckla konkur-
renskraftiga produktionssystem som bygger på omedelbar, korrekt och
avståndsoberoende information. IT:s påverkan på industrins produktions-
system har bl.a. gjort det möjligt att korta ledtider, skapa effektivare
system för distribution av varor och tjänster, rationalisera produktion och
administration och effektivisera analys, informationshantering, marknads-
föring och försäljning. Men industrin kan också erbjuda nya varor och
tjänster som inte vore möjliga utan IT.
Välfärdssamhällets behov är långt ifrån tillfredsställda. IT kan användas
inom den offentliga sektorns omsorg och utbildning och för att
rationalisera offentlig och privat verksamhet. Så kan resurser frigöras
från rutinartade och administrativa arbetsuppgifter till att fylla andra
behov inom t.ex. vården, omsorgen och utbildningen.
IT ger förutsättningar för ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen och
banar väg för framväxten av nya IT-baserade företag. Genom att de
tekniska innovationerna leder till grundläggande förändringar i struk-
turerna, t.ex. decentralisering, distansarbete och uppdragsverksamhet,
kan IT också komma att främja regional utveckling. Därmed öppnas nya
möjligheter för företag och organisationer även i glest befolkade
områden.
Prop. 1995/96:125
IT är en drivkraft
IT spelar en viktig roll i förändringen av innehållet i såväl industrins
som tjänstesektorns arbetsuppgifter. Utvecklingen mot ett samhälle som
blir mer beroende av tillgång till olika informationsresurser och av
förmågan att utveckla ny kunskap innebär inte att industrin förlorar i
betydelse. IT är invävt i både industri- och tjänsteproduktion, i utbildning
och i forskning. När industrisamhället utvecklades upphörde inte
människans beroende av livsmedel, som tidigare var navet i det gamla
jordbrukssamhället. Lika lite innebär självfallet utvecklingen av
informationssamhället att behovet av varor eller tjänster försvinner.
Vår historia visar att en handfull genombrottstekniker spelat en viktig
roll för den långsiktiga produktivitetsutvecklingen och tillväxttakten.
Några av dessa teknikers egenskaper gör dem samhällsomdanande - de
har ett mycket brett användningsområde, en stor potential när det gäller
att utveckla befintliga tillverkningsprocesser, varor och tjänster och de
kan ge upphov till helt nya varor och tjänster.
Historiskt har det tagit generationer för samhället att utnyttja nya tek-
niska genombrott. Det är först när tekniken utvecklats och blivit använ-
darvänlig, när många tillämpningar utvecklats och när spridningen har
nått en viss kritisk nivå, som konsekvenserna i samhällsekonomin och i
samhällslivet märks tydligt.
IT är omdanande
Ny teknik har spelat en avgörande roll när IT-användningen i Sverige
gått från att vara specifik till att bli generell. Under 1970-talet decentra-
liserades datorkraften när mikroprocessorn successivt integrerades i indu-
strins tillverkningsprocesser i samhällets kommunikationssystem, i hus-
hållens kapitalvaror, inom telekommunikationsområdet och i kontors-
utrustning. Under de senaste åren har digitaliseringen spridits till allt fler
delar av samhället.
Telefonsystemet digitaliseras systematiskt. De mekaniska växlarna har
bytts ut mot digitala växlar, de analoga telelinjerna byts ut mot digitala
höghastighetslinjer. Finansmarknadens elektroniska valutaströmmar, un-
derhållningsbranschens digitaliserade marknad och de multinationella
företagens elektroniska arbetsförflyttning som följer solens uppgång i
olika världsdelar, är bara några exempel. Ett annat exempel är arbets-
marknaden, där platsautomater på arbetsförmedlingarna och på Internet
underlättar kontakten mellan dem som söker jobb och tillgängliga arbets-
tillfällen.
Även på kulturens område införs nu digital teknik. Digitala radio-
sändningar har provats i några år och digitala TV-sändningar står för
dörren, vilket kommer att ge en kraftig ökning av sändningskapaciteten.
Därmed utökas antalet möjliga TV-kanaler och multimedia förs in på
sikt i vardagsrummen. Den analoga grammonfonskivan har sedan flera
år slagits ut av den digitala CD-skivan. Helt digitala kameror finns sedan
flera år på marknaden. 8
När informationen består av ettor och nollor så kan den blandas.
Prop. 1995/96:125
Digitala radiosändningar kan t.ex. också innehålla text och bild. Inom en Prop. 1995/96:125
snar framtid kan t.ex. bilisterna därför få upp trafikkartor med
information om den aktuella trafiksituationen på bildskärmar i bilen, som
i sin tur får sin information via de digitala radiosändningama. Flera
tidningar har redan kompletterat sin pappersutgivning med en digital
utgivning via elektroniska nätverk som t.ex. Internet. I den digitala
formen kan läsaren själv skapa sin tidning genom att välja vilken
information han eller hon vill ha och om informationen ska förädlas. Den
viktigaste följden av digitaliseringen är att den möjliggör ett interaktivt
informationsflöde dvs att informationen kan skickas i båda riktningarna.
Digitaliseringen av samhället gör att gränserna suddas ut. Många
branscher integreras med varandra, t.ex. data, telefoni, film, TV, radio,
tryck, reklam och media, som blir delar av en snabbt växande
informationsindustri. Många tror att informationsindustrin redan om
några år är världens största industri.
Strukturerna ändras
Spridningen av IT har nu nått en sådan nivå att den kräver
strukturförändringar i samhället. Så har det även varit vid tidigare
tillfällen i historien då genombrottstekniker skapat epokskiften, och så ser
det ut att bli även denna gång. En av orsakerna till att IT och det nya
samhället tvingar fram förändringar i de strukturer som byggts upp med
utgångspunkt i industrisamhället, är teknikens gränsöverskridande
karaktär. IT skapar nya och oväntade samband som går på tvären mot
gamla, väletablerade strukturer.
Den nya tekniken lägger i sig också grunden för andra former av
gränsöverskridanden. Arbete och fritid kan komma att vävas samman på
ett nytt sätt och påverka organisationen av såväl arbetet som privatlivet.
Arbete på distans blir allt vanligare. Även indelningen av livet i skilda
faser av utbildning, omsorg och arbete kan gradvis komma att suddas ut.
Det finns också förhoppningar om att uppdelningen mellan centrum och
periferi successivt skall förlora i betydelse och att den allt rikare
informationstillgången skall motverka de hierarkiska strukturer som
byggts upp på grundval av tidigare produktionsformer.
I sättet att organisera skilda verksamheter har en utveckling i denna
riktning varit märkbar länge. Ett uttryck för denna strävan är de s.k.
virtuella organisationerna. Dessa fungerar som ett mer eller mindre fest
nätverk som binder samman personer eller grupper med olika kompe-
tenser kring en gemensam verksamhetsidé. IT är ett nödvändigt stöd för
denna typ av organisationer.
Kvinnor och män har olika sätt att nalkas IT. Män är oftare in-
tresserade av tekniken i sig, medan kvinnor mer betonar teknikens nytta.
De nätverksbaserade organisationer som växer fram med stöd av IT ökar
förhoppningarna om att bl.a. kvinnors erferenhet och kompetens kan ut-
nyttjas bättre.
Samma drivkrafter som inspirerar enskilda verksamheter till nya orga-
nisationsformer kommer även att inverka på samhällsorganisationen i
stort. IT kan bli ett stöd för småskalighet och lokalt förankrad utveckling Prop. 1995/96:125
och därmed ett alternativ till storskalighet och centralism.
Användningen av IT utmanar den traditionella indelningen i samhälls-
sektorer och ställer nya krav på sektorsövergripande lösningar. Redan för
många av de frågor som behandlas i denna proposition gäller att de inte
har någon klar hemvist i någon viss samhällssektor eller entydigt kan
föras till något visst departements, riksdagsutskotts eller någon enskild
myndighets ansvarsområde.
IT i Sverige
Sverige är redan ett av världens mest utvecklade länder vad gäller såväl
tillgången till som användningen av avancerad informations- och kom-
munikationsteknik. På några områden - t. ex. mobiltelefoni - är Sverige
världsledande. Användningen av Internet - det globala nätet av datanät
- växer snabbt i Sverige. Olika internationella jämförelser visar dock att
Sverige inte längre ligger i den absoluta frontlinjen när det gäller
datortäthet. Likväl är sex av tio vuxna svenskar datoranvändare idag. Det
är nästan en fördubbling sedan mitten av 1980-talet.
De svenska stamnäten för tele- och datakommunikation är väl utbyggda
och bedöms kunna tillgodose dagens och de närmaste årens
kommunikationsbehov. Lokalnäten är dock i allmänhet ännu inte
anpassade för att motsvara kraven från nya användningssätt. Snabba
tekniska framsteg sker dock för närvarande längs flera utvecklingslinjer
som förväntas bidra till att lösa dessa problem. En mer utförlig reo-
visning av tillgången till och användningen av IT i Sverige ges i bilaga
1.
Digital distribution av TV och radio kommer i grunden att förändra
förutsättningarna för bl.a. svenska etermedia och för svensk mediepolitik.
Den digitala tekniken ger inte bara bättre frekvensutnyttjande och högre
kvalitet utan förebådar också vad som är möjligt i ett framtida
multimediasamhälle. Ett snabbt införande av digital marksänd TV- teknik
påverkar även i hög grad spridningen av IT och av nya tjänster till
hushållen.
De flesta visioner om morgondagens IT-system tar fasta på tre viktiga
sammanhängande utvecklingslinjer som brukar sammanfattas under
rubrikerna konvergens, integrering och universalitet. Med konvergens
avses sammansmältningen mellan olika teknikområden såsom tele-
kommunikation, datorteknik och medier. Med integrering avses att olika
media som text, ljud och bild kan hanteras parallellt i nät, växlar och
anslutningspunkter och med universalitet att olika tjänster och nät kan
erbjudas och nås överallt. Det kommunikationssystem som tonar fram
kännetecknas av en växande teknisk enhetlighet i de fasta näten, att
gränsen mellan fast och mobil tillgänglighet suddas ut och att näten och
tjänsterna blir alltmer ”intelligenta”. En stor fråga är om ”intelligensen”
kommer att ligga i de enskilda datorerna eller i nätet med dess tillgång
till miljontals datorer. Det är i denna miljö som nya användningsområden
och tillämpningar av IT förväntas växa fram i snabb takt under de
kommande åren.
Prop. 1995/96:125
I Sverige pågår ett mycket stort antal aktiviteter i syfte att främja ut-
vecklingen och användningen av IT. Omfattningen av och mångfalden i
den utvecklingsverksamhet som pågår omöjliggör en fullständig redo-
visning.
Staten, kommunerna och landstingen har initierat projekt för att
underlätta och utveckla IT- användningen inom sina verksamheter. I den
offentliga förvaltningen pågår ett arbete inom ramen för Toppledarfbrum,
som är ett forum för samverkan kring den offentliga förvaltningens IT-
användning med företrädare for statliga myndigheter, Svenska
Kommunförbundet och Landstingsförbundet (se vidare avsnitt 5.4.3
Den offentliga förvaltningens IT-användning).
Flera initiativ tas också lokalt och/eller regionalt och i genomförandet
av strukturfondsprogrammen. Enligt en rapport från Näringsdeparte-
mentet (Svenska kommuners IT-strategier, en nulägesrapport) har en
tredjedel av kommunerna arbetat fram IT-strategier som är samman-
länkade med den lokala näringspolitiken. Merparten av landets
kommuner bedöms ha utarbetat liknande strategier före utgången av år
1996. Regionala initiativ har lett till samverkan mellan företag, högskolor
och förvaltning för att stärka möjligheterna att med hjälp av IT utveckla
regionen och därmed skapa tillväxt och sysselsättning.
Näringslivet har initierat övergripande och gemensamma projekt på IT-
området, t.ex. genom Ingenjörsvetenskapsakademin (TVA), Svenska IT-
företagens organisation (SITO) och Svenska IT-Forum. De fackliga
organisationerna arbetar med att förbereda sina medlemmar på de nya
förutsättningarna i arbetslivet.
Nya organisationer föds för att möta nya frågeställningar, t.ex.
Föreningen for Säkrad Elektronisk Information i Samhället (SEIS) och
Swebizz för att stimulera eletronisk handel på Internet.
Den förra regeringen tillkallade en kommission för att främja en bred
användning av IT i Sverige. Kommissionen presenterade betänkandet
”Vingar åt människans förmåga” (SOU 1994:118), vars rekommenda-
tioner delvis överlämnats till Stiftelsen för kunskaps- och kompetens-
utveckling. Denna stiftelse tillkom genom ett riksdagsbeslut våren 1994
(prop. 1993/94:177, bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399). Stiftelsen
har bl.a. till uppgift att finansiera satsningar som främjar användning av
IT.
Den nuvarande regeringens IT-kommission (SB 1995:01) har en delvis
annan sammansättning än den tidigare kommissionen och ett tydligare
definierat uppdrag (dir. 1995:1). IT-kommissionen är rådgivande till
regeringen i övergripande och strategiska frågor på IT-området.
Kommissionen skall lämna förslag till åtgärder som främjar användningen
11
av IT med särskild inriktning på företagande, arbetsliv, utbildning och Prop, 1995/96:125
kompetensutveckling. Kommissionen har lämnat ett första delbetänkande
i juni 1995 (SOU 1995:68, IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96).
Arbetet skall pågå till och med utgången av år 1996.
Ungdomar kan vara budbärare av den utveckling IT för med sig.
Regeringen har därför tillkallat ett Ungdomens IT-råd (SB 1995:02) med
ledamöter i åldrarna 14-25 år. Rådet skall fokusera på skolan och på
ungdomars möjligheter att använda IT. Många barn och ungdomar deltar
i rådets arbete. Även detta arbete skall vara avslutat vid utgången av år
1996.
EU:s arbete på IT-området har som övergripande mål att stödja fram-
växten av informationssamhället. Inriktningen av arbetet har konkreti-
serats i en rad dokument, bl.a. i ett White Paper från hösten 1993
(Growth, competitiveness, employment. The challenges and ways
forward into the 21st century). År 1994 beslutade EU-kommissionen om
en aktionsplan som berör samtliga EU-institutioner. En kommissionärs-
grupp och en särskild organsation (Information Society Project Office)
har inrättats för att samordna och följa upp arbetet.
Arbetet omfattar aktiviteter inom tre huvudområden:
- det legala ramverket inklusive avregleringen av telekommu-
nikationsmarknaden,
- gemensamma nät, grundtjänster och användningsområden samt
- samhälleliga, sociala och kulturella frågor.
Motiven för EU:s engagemang på IT-området anges framför allt vara
av näringspolitisk och handelspolitisk karaktär. Men även kulturfrågorna
tillmäts en stor betydelse liksom möjligheterna att med hjälp av IT få den
inre gemensamma marknaden att fungera. Omfattande resurser har av-
satts till forskning och utveckling på IT-området. Ett av de större
forskningsprogrammen avser s.k. telematik och syftar till att stödja nya
IT-tillämpningar för t.ex. transporter, biblioteksverksamhet, forskar-
samverkan, stöd till handikappade och äldre samt hälso- och sjukvård.
G7-ländema, dvs. Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien,
Tyskland och USA, har i samarbete med EU-kommissionen inlett ett
arbete kring IT-frågoma och den globala informationsinfrastrukturen. G7-
ländema och EU-kommissionen beslutade i februari 1995 om en
gemensam policy och om pilotprojekt inom bl.a. standardisering,
utbildning, elektronisk handel, biblioteksverksamhet samt hälso- och
sjukvård.
I flertalet industrialiserade länder pågår arbete med att stimulera och
främja utvecklingen och användningen av IT. Sveriges tekniska attachéer
har på uppdrag av Näringsdepartementet och IT-kommissionen genomfört
12
en studie av nationella IT-initiativ i tolv länder (IT världen runt - Prop. 1995/96:125
nationella initiaitiv). Studien visar bl. a. att elva av tolv undersökta
länder har utformat nationella IT-strategier med mål och aktiviteter för
att på olika sätt bredda och utveckla användningen av IT.
Många länder anger att de skall vara världsledande IT-användare år
2000. USA har idag en ledande ställning och de flesta länder har som
mål att inhämta USA:s forsprång.
Utvecklingen går snabbt och kräver stora resurser. De flesta länder
strävar efter att hitta former för en effektivare samverkan mellan närings-
liv, offentlig sektor och forskningsinstitutioner. Marknadskrafterna är nu
så starka att utvecklingen går framåt i ett mycket högt tempo. Statens
insatser i de olika länderna koncentreras till områden som avreglering,
lagstiftning och offentlig upphandling. Syftet är att skapa nyinvesteringar
och tillväxt. Dessutom prioriteras stöd till utbildning, forskning, hälso-
vård, glesbygd samt små och medelstora företag. En del länder, t.ex.
Australien och Kanada, betonar särskilt betydelsen av rikstäckande till-
gänglighet till IT samt de kulturpolitiska frågorna. Andra, t.ex.
Danmark, betonar utbildning, säkerhetsfrågorna och den offentliga
förvaltningens IT-användning. Norge har lagt särskild vikt vid IT inom
transportsektorn samt vid navigering och säkerhet till havs.
Enligt de tekniska attachéernas rapport behöver Sverige öka tempot på
IT-området för att inte riskera att släpa efter i den hårda konkurrensen
om tillväxt och nya arbetstillfällen (se vidare avsnitt 5.4.1 Närings-
politiken).
Målen för en nationell IT-strategi skall vara
- att utnyttja IT:s möjligheter på ett aktivt sätt som bidrar till att
skapa tillväxt och sysselsättning och som stärker Sveriges
konkurrenskraft,
- att värna allas lika möjligheter så att IT kan bli ett medel för
ökad kunskap, demokrati och rättvisa,
- att utnyttja såväl kvinnors som mäns erfarenheter och kompetens
i IT-utvecklingen,
- att utnyttja IT för att utveckla välfärdssamhället och öka med-
borgarnas livskvalitet,
- att använda IT för att stödja grupper med särskilda behov,
- att skapa bred tillgång till information for ökad delaktighet och
kunskapsutveckling,
- att bevara och utveckla det svenska språket och kulturen i en allt
mer gränslös värld,
- att använda IT för att öka effektiviteten och kvaliteten i offentiig
verksamhet och förbättra servicen till medborgare och företag.
13
Skälen för regeringens förslag: Prop. 1995/96:125
IT har inte något egenvärde i sig. Även utvecklingen på detta område
måste relateras till grundläggande behov hos individ och samhälle.
Insatserna inom IT-området måste därför bli en del av en sammanhållen
vision om vilken samhällsutveckling vi önskar och underordnas de över-
gripande mål som i demokratisk ordning läggs fast för olika samhälls-
områden. Det Sverige behöver är därför ingen fristående statlig IT-politik
utan en politik för skilda samhällsområden som på bästa sätt tar vara på
informations- och kunskapssamhällets möjligheter. För att skapa samsyn
kring insatserna på IT-området behövs dock gemensamma mål för
användningen och utvecklingen av IT.
De mål för en nationell IT-strategi som regeringen nu föreslår tar sikte
på att övergången till informations- och kunskapssamhället skall omfatta
nationen i dess helhet och att alla medborgare skall kunna dra nytta av
IT:s möjligheter. Att så många som möjligt, både kvinnor och män, får
god kunskap om IT och att tillgången till information och kunskap ökar
befrämjar kreativitet, tillväxt och sysselsättning. Samtidigt skall en
kvalificerad och innovativ användning av IT stimuleras för att främja en
utveckling av nya tjänster och ny kompetens.
Målen utgår från regeringens strävan att använda IT som ett led i en
politik för tillväxt och sysselsättning samt att värna andra grundläggande
samhällsmål som demokrati och rättvisa i informations- och kunskaps-
samhället. Eftersom IT och de nya verksamhetsformer som den ger
upphov till på ett helt avgörande sätt kommer att lägga grunden för
samhällets fortsatta utveckling ekonomiskt, socialt och kulturellt så är IT-
användningen en angelägenhet för alla.
Att skapa en bred tillgång till information och kunskap ger
förutsättningar för ökad delaktighet i samhällslivet och främjar kunskaps-
utvecklingen. Den svenska kulturen, det svenska språket och vår
nationella identitet blir än viktigare att bevara och utveckla när gränserna
mellan länder, kulturer och språkområden inte längre är lika tydliga.
Medborgare, förvaltning och företag skall därför inte vara hänvisade till
att söka information och kunskap enbart i andra länders och kulturers
samlade vetande. I att värna det svenska ingår även att värna vår
demokratiska tradition i en tid när även det demokratiska samtalet på-
verkas av utvecklingen på IT-området.
Målsättningen är också att använda IT för att effektivisera och utveckla
verksamheterna och för att förbättra servicen till medborgare och företag.
14
Staten, kommunerna, landstingen, näringslivet och arbetsmark-
nadens parter måste alla bidra till att IT får ett brett genomslag i
Sverige.
Huvudinriktningen bör vara att stimulera användningen av IT på
ett sätt som befrämjar kreativitet, tillväxt och sysselsättning.
Politiskt fastställda mål, ramar och riktlinjer för hur samhällets
kommunikations- och informationssystem i stort skall fungera bör
förenas med valfrihet för användarna och med en marknadsmässig
utveckling av nät, tillämpningar och tjänster. Staten bör därvid i
internationell samverkan fastställa spelreglerna för marknadens
aktörer på IT-området.
Staten bör även vara medaktör och katalysator i utvecklingen på
IT-området och samverka med de utvecklingsaktiviteter som pågår
i kommuner, län och regioner, i näringslivet och olika ideella
nätverk och organisationer.
IT-strategin syftar till att rikta nationens samlade krafter mot
informations- och kunskapssamhällets krav och behov och att ange en
övergripande ansvars- och rollfördelning i den fortsatta IT-utvecklingen.
Genom de föreslagna målen för IT-strategin kan insatserna samlas till en
mer slagkraftig helhet så att sambanden mellan olika områden och
behoven av gemensamma och övergripande utvecklingsinsatser blir
tydliga.
Sverige har länge haft en position i den internationella frontlinjen när
det gäller tillgång till och användning av IT. Utvecklingen på området
sker emellertid nu så snabbt och med en sådan dynamik att det inte går
att vila på tidigare lagrar. Sverige behöver bli ännu bättre på att anpassa
teknik, strukturer, arbetsformer, regelverk och utbildning på alla nivåer
till de nya förutsättningarna och på att bredda och utveckla användningen
av IT. Staten, kommunerna, landstingen, näringslivet och arbets-
marknadens parter har alla ett ansvar för att IT får ett brett genomslag
i Sverige.
Högt på agendan i många andra länders IT-strategier står att skapa en
öppen marknad för telekommunikationstjänster, att lägga fast ett grund-
läggande regelverk för utbudet av dessa tjänster samt att bygga ut den
fysiska infrastrukturen. Dessa steg har Sverige redan tagit bl.a. genom
avregleringen av telemarknaden och utformningen av en modem
telelagstiftning.
Den svenska telelagen medger konkurrens men utgör samtidigt ett
överordnat politiskt ramverk för att bl.a. säkerställa rikstäckande
tillgänglighet till grundläggande tjänster på telekommunikationsområdet,
ett ramverk som fortlöpande måste följas upp och vidareutvecklas.
Den fysiska infrastrukturen är väl utbyggd i ett internationellt
perspektiv. Men behoven av överföringskapacitet kommer att öka som
Prop. 1995/96:125
15
en följd av att näten i allt större utsträckning används för överföring av
stora datamängder, ljud och bilder (se vidare avsnitt 5.3.2
Kommunikationerna i ett IT-perspektiv).
En nationell IT-strategi bör mot denna bakgrund se delvis annorlunda
ut i Sverige jämfört med i många andra länder. Enligt regeringens
uppfattning gäller det nu framför allt att stimulera användningen av den
nya tekniken på ett sätt som befrämjar kreativitet, tillväxt och
sysselsättning.
Statens roll och uppgifter måste fortlöpande anpassas till sam-
hällsutvecklingen i stort och till grundläggande strukturförändringar. På
samma sätt som industrisamhället gav andra förutsättningar och motiv för
statens organisation och politik jämfört med jordbrukssamhället, måste
vi vara öppna för att informations- och kunskapssamhället kan skapa nya
förutsättningar för och anspråk på staten.
Till en del har en sådan process redan inletts. Decentralisering av
offentlig verksamhet och avreglering inom viktiga samhällsområden är
utvecklingslinjer som under senare tid förändrat statens roll och som
delvis har att göra med de alltmer komplexa informationsflödena i sam-
hället. Den tilltagande internationaliseringen och strävandena mot ökat
europeiskt samarbete vilar delvis på samma grund.
Den fortsatta utvecklingen måste bygga på ett decentraliserat besluts-
fattande där alla användare ges frihet att välja sina kommunikations- och
informationslösningar utifrån sina unika förutsättningar och behov.
Samtidigt kommer det även i framtiden att vara så att varje enskild
användares nytta av och tillgång till kommunikationsnäten och
informationstjänsterna är beroende av att näten och tjänsterna kan delas
av många. Behovet av samverkan och samordning kommer således att
kvarstå i oförminskad grad.
Politiskt fastställda mål, ramar och riktlinjer för hur samhällets
informations- och kommunikationssystem i stort skall fungera skall vara
utgångspunkt för marknadens aktörer. Dessa skall förenas med valfrihet
för användarna och med en marknadsmässig utveckling av nät,
tillämpningar och tjänster. För att bli verkningsfulla måste de över-
gripande riktlinjerna i stor utsträckning utformas i internationell
samverkan. Här har staten en roll när det gäller att bevaka Sveriges
intressen på IT-området och ta initiativ på områden där den nationella
beslutsrätten inte längre räcker till.
Förutom att lägga fast spelreglerna för marknadens aktörer kan staten
spela en viktig roll som medaktör och katalysator. I en IT-utveckling som
i hög grad drivs av många enskilda och lokala initiativ måste statens
insatser härvidlag ses som en del av och samverka med den mängd
utvecklingsaktiviteter som pågår i kommuner, län och regioner, i
näringslivet och i olika ideella nätverk och organisationer. I detta
regionala och lokala samspel bör länsstyrelserna mot bakgrund av deras
grundläggande uppgift att företräda regeringen och deras ansvar för
sektorövergripande samordning spela en viktig roll. Det är naturligt att
IT-frågor blir ett viktigt instrument för utvecklingen i alla län och att
länsstyrelserna använder tilldelade medel för länsutveckling för insatser
inom IT-området.
Prop. 1995/96:125
16
Staten har därutöver viktiga uppgifter när det gäller att främja IT- Prop. 1995/96:125
användningen och utvecklingen av informations- och kunskapssamhället.
Dessa uppgifter konkretiseras i avsnitt 4.3 Prioriterade statliga uppgifter.
Staten skall prioritera uppgifter inom tre områden i syfte att främja
utvecklingen av informations- och kunskapssamhället i enlighet
med målen för den övergripande nationella IT-strategin. Dessa
uppgifter är:
- rättsordningen,
- utbildningen
- samhällets informationsförsörjning.
Den tidigare regeringens IT-kommission liksom den nuvarande
kommissionen har behandlat frågan om statens uppgifter när det gäller
att främja IT-användningen och utvecklingen av informations- och
kunskapssamhället. Regeringen anser, i likhet med den nuvarande
kommissionen, att det är nödvändigt att definiera och konkretisera statens
uppgifter.
Regeringen föreslår att staten under de kommande åren skall prioritera
insatser inom tre områden - rättsordningen, utbildningen och samhällets
informationsförsörjning. En kraftsamling inom dessa områden lägger en
allmän grund för IT-utvecklingen och bidrar till att uppnå de mål som
föreslagits för den nationella IT-strategin. Åtgärderna inom dessa
områden samt inom övriga insatsområden redovisas samlat i regeringens
handlingsprogram för att bredda och utveckla IT-användningen (se vidare
avsnitt 5).
Enligt regeringens uppfattning är en genomgripande reformering av
lagstiftningen och utbildningen nödvändig för att informations- och
kunskapssamhället skall få en reell innebörd och nå ut till alla
medborgare. Utgångspunkten bör här inte vara att dessa områden skall
anpassas till eller underordnas utvecklingen på IT-området. I stället
handlar det om att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att
bibehålla och förstärka de ideal som vi sedan länge haft när det gäller ett
fungerande rättssamhälle och ett samhälle där individerna utvecklas till
fria och självständiga medborgare. Målsättningen bör därför vara att i
lagstiftningen och utbildningen bygga in kapaciteten att inrymma
informationssamhällets verksamhetsformer och verksamhetsmönster utan
att för den skull rucka på de grundläggande värderingar som sedan länge
varit styrande på dessa områden.
Ytterligare en huvuduppgift för staten bör vara att medverka till
utvecklingen av en grundläggande informationsinfrastruktur som svarar
mot medborgarnas och näringslivets behov. Samhällets informa-
tionsförsörjning måste bygga på en effektiv, tillförlitlig och allmänt
17
2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 125
tillgänglig informationsinfrastruktur.
Rättsordningen
IT:s inverkan på och betydelse för rättsordningen är ett stort och viktigt
men samtidigt också mycket komplext område. I dag föreligger en rad
rättsliga hinder för en rationell användning av IT. Det nuvarande regel-
verket ger inte heller i alla avseenden de klara signaler som krävs för att
undvika olika typer av missbruk och oönskade följder av den nya
tekniken.
Problemen är av olika slag. Många har internationell räckvidd, andra
är nationella. Vissa problem är generella och berör nästan alla rättsom-
råden medan andra kan vara begränsade till en viss lagstiftning En
generell svårighet är att teknikutvecklingen sker så snabbt och att det kan
råda osäkerhet om vart den leder. Takten i teknikutvecklingen medför att
även tempot i rättsutvecklingen måste drivas upp och att det ofta blir
svårt att klara en rättslig ffamförhållning.
Det rättsliga ramverket måste stå i samklang med samhällsutvecklingen
i stort. Det är endast genom ett stabilt och väl förankrat rättsligt regel-
verk, samt tydliga spelregler i övrigt, som en allmän tilltro till IT:s
möjligheter kan växa fram och förutsättningar skapas för en dynamisk
tillväxt av olika tjänster och tillämpningar. Rättsordningens förmåga att
reglera och stödja användningen av IT är därför av central betydelse.
Regeringen har redan tagit initiativ till översyner av befintlig
lagstiftning med anledning av utvecklingen på IT-området. Det gäller
t.ex. persondatalagstiftningen och regelverket för den offentliga förvalt-
ningen där ett förändringsarbete redan pågår. Regeringen anger i denna
proposition ytterligare rättsområden som är av särskild betydelse för IT-
utvecklingen samt en tidsplan för pågående lagstiftningsarbete. Enligt
regeringens uppfattning måste den IT-anknutna rättsutvecklingen
påskyndas. Inriktningen bör vara att genom ett systematiskt och
samordnat utvecklingsarbete söka finna en så generell form för rättsliga
regleringar som möjligt så att de kan inrymma nya verksamhetsformer
och kommunikationsmönster och så långt möjligt göras oberoende av de
yttre former som teknikutvecklingen och teknikanvändningen kan anta vid
olika tidpunkter.
I regeringens handlingsprogram anges de första och mest
grundläggande stegen i ett sådant rättsligt utvecklingsarbete. Målet är att
genomföra erforderliga författningsändringar inom prioriterade rätts-
områden inom tre år. Målet är också att finna effektiva former för en
kontinuerlig rättslig uppföljning av den snabba tekniska utvecklingen på
IT-området.
Utbildningen
Kunskapssamhället har en innebörd som är långt vidare än vad som ryms
i utbildningsbegreppet. Det rör sig närmast om ett förhållningssätt till
kunskaper och kunskapsförvärv som måste genomsyra hela samhället.
Prop. 1995/96:125
18
I det framtida samhället kommer inhämtande och skapande av kunskap Prop. 1995/96:125
att stå i centrum. Utbildning är därmed grundläggande för både individen
och samhället. Utbildning och bildning är centrala för att stärka vår
förmåga att omsätta information till kunskap i en kreativ process.
Utbildning och kunskap vidgar människors möjligheter och förmågor och
främjar samhällets kulturella och ekonomiska utveckling. Utbildning som
är anpassad till ett livslångt lärande och till informations- och
kunskapssamhällets skiftande behov har förutsättningar att bidra till ett
kunskapslyft hos alla i samhället utan att kunskapsklyftorna ökar.
Utbildning som insatsområde måste därför sättas än mer i centrum i
den omvandling som nu pågår. Denna omvandling berör alla utbild-
ningens områden - det reguljära utbildningsväsendet, vuxenutbildning,
folkbildning och arbetsmarknads- utbildning liksom vidareutbildning och
kompetensutveckling i företag och offentlig förvaltning. Även biblioteken
kommer i detta sammanhang att få nya uppgifter.
Återkommande utbildning under ett livslångt lärande, liksom utbild-
ningens utbredning inom alla områden kan stödjas av en bred och
utvecklad IT-användning, bl.a. i form av distansutbildning.
I Sverige liksom i många andra länder har intresset i hög grad
fokuserats på teknisk utbildning i allmänhet och datautbildning i synner-
het. Detta kan vara naturligt med tanke på att den snabba utvecklingen
på IT-området medfört en hög efterfrågan på sådan kompetens och att det
uppstått bristsituationer som kan verka som flaskhalsar för hela eko-
nomin. På kort sikt är det viktigt att försöka komma till rätta med dessa
problem. Ett mål är därför att kunskaper om IT och dess användnings-
möjligheter skall föras in på alla nivåer i utbildningsväsendet inom tre år.
Att reducera behovet av kompetensutveckling till en fråga enbart om
tekniska färdigheter vore dock att underskatta vidden av den omdaning
som samhället står inför. I ett längre perspektiv framstår det som minst
lika viktigt att värna om en allmänbildning som är så bred och djup att
människomas möjligheter att orientera sig i det växande infor-
mationsflödet säkerställs. Med utgångspunkt i att de välståndsskapande
krafterna sannolikt främst kommer att ligga i en kreativ användning av
IT är också framstående kunskaper i humanistiska och konstnärliga
ämnen en viktig nationell tillgång.
Initiativ är nu särskilt viktiga inom skolans område. Spridningen och
användningen av IT i skolorna är för närvarande mycket ojämn. Detta är
ett problem som måste lösas eftersom IT blir ett allt viktigare hjälpmedel
i skolans arbete. Undervisningen får nya redskap där kunskapsförmedling
kompletteras med handledning, informationsvärdering och egen
informationssökning. Skolan har en viktig uppgift i att stödja och
handleda eleven när det gäller att finna information och inte minst i att
ge stöd för att omvandla information till kunskap, att värdera information
och sätta in den i större förklaringsmönster, att hantera information så
att den kan utvecklas till kunskap.
19
Samhällets informationsförsörjning Prop.
För att IT skall bli en verklig drivkraft för tillväxt och välstånd och
samtidigt komma alla i samhället till del ställs höga krav på samhällets
informationsförsörjning. Informationsvägarna måste vara korta och lätta
att förstå och följa. Den information och de kunskaper som byggts upp
genom gemensamma ansträngningar skall också vara en gemensam
tillgång och kunna användas till största möjliga nytta för landet och
medborgarna. Öppenhet och demokratisk insyn skall kunna förenas med
rättssäkerhet och värnandet av den personliga integriteten. Insatser för att
fortlöpande vidga och fördjupa informations- och kunskapsbasen skall
främjas. Målet bör med andra ord vara att utforma en infrastruktur som
ger hög tillgänglighet till basinformation och som är tillväxtbeffämjande.
Hittills har inhämtningen, förvaltningen, förmedlingen och använd-
ningen av information i hög grad byggts upp och utformats för en
speciell verksamhets eller samhällssektors behov. IT-utvecklingen med-
för nu att ökad tonvikt läggs vid kommunikation och informations-
överföring mellan verksamheter och sektorer och vid interaktivitet.
Tidigare åtskilda informationssystem växer successivt till ett mer
enhetligt och samverkande nätverk. I denna utveckling ligger också att
informationen och informationssystemen allt mera blir en gemensam
resurs och angelägenhet för alla företag, myndigheter och enskilda.
Informationsförsörjningen, och den infrastruktur som skall bära upp
informationsförsörjningen, tonar därmed fram som en nationell tillgång
av stor strategisk vikt och med avgörande betydelse för möjligheterna att
uppnå gemensamma samhällsmål.
En informationsförsörjning som svarar mot de nya möjligheterna och
kraven måste stödjas av en väl utvecklad infrastruktur. De fysiska kom-
munikationsnätverken är väl utbyggda i Sverige. Digital marksänd TV-
teknik står för dörren vilket förstärker bilden av en allt mer komplex och
integrerad infrastruktur där olika teknikområden smälter samman -
telefoni, datakommunikation och medier. Utbyggnad av ett optofibemät
för informationsöverföring i storkraftnätet pågår. Det blir emellertid allt
mera uppenbart att informations- och kunskapssamhällets genombrott inte
enbart kan vila på en avancerad teknisk infrastruktur. Tekniken måste
också kompletteras med en omfattande immateriell överbyggnad i form
av bl.a. olika spelregler som underlättar informationsutbytet.
Att utforma denna nya infrastruktur för samhällets informations-
försörjning är en stor och komplicerad uppgift. Eftersom många olika
aktörer måste medverka i utvecklingen, de tekniska förutsättningarna
fortlöpande ändras och stora krav därigenom ställs på både samverkan
och flexibilitet, måste uppbyggnaden av informationsinffastrukturen ske
stegvis. Den snabba utvecklingen på IT-området och konkurrensen från
omvärlden medför samtidigt att omställningstiden är kort. Då risken för
felinvesteringar är betydande är det viktigt att utvecklingen styrs av
användarnas behov. Enligt regeringens mening måste därför informa-
tionsinfrastrukturen i huvudsak växa fram i decentraliserade former
genom ett nära samspel mellan olika användare och tjänsteleverantörer.
Eftersom informationsinffastrukturen sannolikt kommer att utgöra en av
1995/96:125
20
de viktigaste grundstenarna i framtidens samhälle har emellertid stats-
makterna ett stort ansvar för att skapa så gynnsamma förutsättningar som
möjligt för denna utveckling. På många områden är det också nödvändigt
med ett direkt statligt engangemang.
Staten har bl.a. ett ansvar för att det utvecklas grundläggande principer
för hur offentlig information skall tillhandahållas till medborgare och
näringsliv. Viktiga frågor som behöver övervägas är ansvar och
ägarformer, pris- och avtalsffågor, ansvarsfördelningen mellan det offent-
liga och marknaden när det gäller informationsförsörjningen samt
ansvarsfördelningen mellan olika aktörer inom den offentliga sektom.
Säkerhet och informationskvalitet är ytterligare områden där gemen-
samma spelregler kan underlätta informationsutbytet och främja ianspråk-
tagandet av nya IT-system. Vidare är gemensamma standarder och
normer för teknik, tillämpningar och information en central beståndsdel
i infrastrukturen. På detta område har staten det yttersta ansvaret för att
en rationell ordning kommer till stånd. Självfallet måste det även ingå i
statens ansvar att allmänna och gemensamma tjänster utvecklas i en
omfattning som svarar mot samhällets och enskildas behov. I detta ligger
bl.a. att säkerställa tillgången till effektiva och flexibla data- och tele-
kommunikationsnät.
Många av de åtgärder som redovisas i regeringens handlingsprogram
för att bredda och utveckla IT-användningen påverkar och ställer krav på
infrastrukturutvecklingen. Det gäller bl.a. insatserna inom lagstiftningen
och utbildningen, inom de kommunikationspolitiska och förvaltnings-
politiska områdena samt inom kultur- och miljöområdena. Ytterligare ett
centralt insatsområde är att utveckla samhällets grunddatabaser.
Prop. 1995/96:125
I detta avsnitt redovisar regeringen ett handlingsprogram för de
kommande åren med åtgärder för att bredda och utveckla IT-
användningen. Programmet tar sin utgångspunkt i målen för den
övergripande nationella IT-strategin. Utöver åtgärder inom tre prioriterade
statliga insatsområden -rättsordningen, utbildningen och samhällets infor-
mationsförsörjning - redovisas åtgärder inom ett antal samhällssektorer
och politikområden. Det åvilar varje departement att svara för finansiering
och genomförande av sina respektive åtgärder samt för återrapportering
av genomfört arbete till riksdagen. Ekonomiska konsekvenser av
åtgärderna m.m. redovisas samlat i avsnitt 5.4.10.
Med hänsyn till den snabba utvecklingen på IT-området bör
programmet ses som ett första samlat åtgärdsprogram, som fortlöpande
kommer att behöva anpassas och vidareutvecklas.
21
Prop. 1995/96:125
Anpassningen och utvecklingen av rättsordningen skall
påskyndas. Målet är att genomföra vissa högprioriterade
författningsändringar inom tre år. Målet är också att finna
effektiva former för en kontinuerlig rättslig uppföljning av den
snabba utvecklingen på IT-området.
IT-utvecklingen innebär allmänt sett att många juridiska begrepp och
regelsammanhang måste ses över och behandlas på ett nytt sätt Frågor
om tex. elektroniska dokument skär tvärs igenom traditionella rätts-
områden. Frågor om rätten till information aktualiserar upphovsrätt,
informationsfrihet, straffrätt, konkurrensfrågor, avtalsfrågor, integritets-
skydd, arkivfrågor mm Distansarbete aktualiserar också rättsliga fråge-
ställningar som berör flera rättsområden såsom arbetstidslagstiftning,
försäkringsskydd och skattelagstiftning.
Utvecklingen sker snabbt, vilket ökar kraven på lagstiftaren när det
gäller att se över och utveckla lagstiftningen. Behovet av snabba
förändringar kan samtidigt vara svårt att förena med andra krav på
lagstiftningsarbetet - omsorgsfulla bedömningar och i vissa fall även
riksdagsval innan lagändringar kan träda ikraft.
Regeringen anser att det är angeläget att ha en så god ffamförhållning
som möjligt när det gäller vilka lagstiftningsfrågor som berörs eller kan
komma att beröras av utvecklingen på IT-området. Det är också angeläget
att hålla ett så högt tempo som möjligt i pågående översyns- och lagstift-
ningsarbete.
De rättsliga frågor som aktualiseras genom IT kan endast till en del
lösas genom anpassning och utveckling av den svenska lagstiftningen. En
del frågor, t.ex. på upphovsrättens område, måste lösas genom interna-
tionella överenskommelser om den rättsliga normeringen av IT. Allmänt
gäller att den geografiska lokaliseringen av informationsbehandling m.m.
får mindre betydelse genom gränsöverskridande informationsutbyte.
Spridning av t.ex. barnpornografi kan ske från länder med en mycket
tolerant inställning till sådan verksamhet, vilket belyser behovet av
internationella överenskommelser. Behov av etik och moral i informa-
tionssamhällets nya medier samt åtgärder för att förhindra förekomsten av
datorrelaterade brott och missbruk kan endast i begränsad omfattning
lösas med nationella insatser. Samtidigt är det angeläget att de
informations- och samordningsvinster som kan uppnås med hjälp av IT
också kan användas för att förebygga ekonomisk brottslighet och oseriöst
näringsutö vande.
22
Prop. 1995/96:125
Mot bakgrund av de IT-rättsliga frågornas komplexitet och
gränsöverskridande karaktär skall ett rättsligt observatorium
inrättas. Observatoriet skall tills vidare knytas till regeringens
IT-kommission. Observatoriet skall bl.a. göra en samlad kart-
läggning av alla rättsliga frågor som aktualiseras av
utvecklingen på IT-området.
Tekniken utvecklas med explosionsartad hastighet och skapar en mängd
nya tillämpningar och informationssystem som blir allt mer komplexa.
Kraven ökar därmed på detaljerade undersökningar av konsekvenserna av
rättsliga regleringar, konsekvenser som i traditionella sammanhang kunnat
lämnas åt rättspraxis att klara ut och lösa i vaije uppkommet fall. Det
krävs även kombinerade juridisk-tekniska överväganden om hur rättsliga
lösningar skall realiseras tekniskt och hur tekniska lösningar skall kunna
nyttiggöras i olika rättsliga sammanhang.
För att möta utvecklingen och de krav som denna ställer på det juri-
diska ramverket skall ett rättsligt observatorium inrättas, som fortlöpande
följer utvecklingen på IT-området. Observatoriet skall följa pågående
lagstiftningsarbete, fästa uppmärksamheten på akuta problem, hålla
kontakt med den privata och den offentliga sektorn samt följa den
rättsliga utvecklingen internationellt
Observatoriet skall tills vidare knytas till regeringens IT-kommission
och finansieras via regeringens IT-kommission. Observatoriet kan med
fördel organiseras i nätverksform liknande bl.a. EU:s Legal Advisory
Board under Generaldirektorat XHI.
De fem rättsområden som prioriteras är integritetsskyddet,
regelverk för elektronisk dokumenthantering i offentlig
förvaltning, upphovsrätt, reglering av distansarbete och tele-
lagen. Målet är att inom tre år genomföra erforderliga för-
fattningsändringar m.m. inom dessa prioriterade rättsområden.
Pågående arbete
Vissa rättsliga frågor på IT-området behandlas för närvarande i flera olika
utredningar, bl.a.:
- Berörda myndigheter har givits i uppdrag att lämna förslag till
strategi för samordning av rättsväsendets informationsförsörjning.
Uppdraget skall redovisas till regeringen den 2 september 1996.
- IT-utredningen (Ju 1994:05) har i uppgift att utarbeta sådana förslag
till rättslig reglering som kan behövas i samband med inrättandet av
23
s.k. elektroniska anslagstavlor och för användningen av elektroniska Prop. 1995/96:125
dokument inom både förvaltningen och näringslivet. Utredningsarbetet
skall vara avslutat våren 1996.
- Kommittén om nya medier och grundlagarna (Ju 1994:13) har bl.a.
till uppgift att analysera hur tryckfrihetsförordningen och yttran-
defrihetsgrundlagen skall tillämpas på nya medier som används vid
förmedling av yttranden och annan information till allmänheten.
Kommittén skall undersöka möjligheterna att ge grundlagsskydd för
moderna medier, som nu inte har ett sådant skydd. Utredningsarbetet
skall vara avslutat vid utgången av 1996.
- Datalagskommittén (Ju 1995:08) skall analysera på vilket sätt EG-
direktivet om skydd för personuppgifter skall införlivas i svensk
lagstiftning samt lägga fram förslag till en ny lag på området.
Kommittén skall också föreslå de ändringar i tryckfrihetsförordningen
som är motiverade för att grundlagsregleringen om allmänna
handlingars offentlighet skall vara anpassad till den nya tekniken och
terminologin på området. Utredningsarbetet skall vara avslutat senast
den 31 mars 1997.
- Redovisningskommittén (Ju 1991:07) behandlar bl.a. frågan om den
s.k. varannanlänksprincipen vid redovisning och bokföring.
- Arbete inom det datastrqffrättsliga området (straffrätt, straff-
processrätt) pågår inom Justitiedepartementet.
- En kontinuerlig översyn av sekretesslagstiftningen pågår inom
Justitiedepartementet.
- Diskussioner om upphovsrätten pågår på flera olika internationella
plan, bl.a. inom Världsorganisationen för den intellektuella ägande-
rätten och EU. EU-kommissionen publicerade i juli 1995 ett ”Green
paper” Copyright and Related rights in the Information Society som
kommer att bilda underlag för eventuell fortsatt lagstiftning inom EU.
Sverige deltar aktivt i det internationella arbetet på detta område.
- Kommissionen om den svenska arbetsrätten (A 1995:04) skall ta
hänsyn till bl.a. distansarbete och andra förändringar i arbetslivet till
följd av IT. Detta gäller även 1995 års arbetstidskommitté (A
1995:02).
- Sverige deltar i ett internationellt arbete med att utforma en modellag
angående rättsliga aspekter på elektronisk kommunikation i avtals-
och köprättsliga förhållanden. Lagen skall t.ex. behandla vad som
gäller rättsligt vid elektroniska överföringar mellan datorer enligt ett
överenskommet system.
- Översyn av telelagen pågår inom Kommunikationsdepartementet med
inriktningen att redan under innevarande år lämna förslag till
revidering.
Prioritering och tidsplan
Datalagen, som härrör från böljan av 1970-talet, speglar i mycket en syn
på datorer och databaser som härrör från en annan teknikkultur. Även om
datalagen successivt har ändrats kvarstår bilden av en lagstiftning som inte
24
tar hänsyn till att informations- och kommunikationstekniken förändrats
på ett grundläggande sätt. En avgörande fråga i detta sammanhang är t.ex.
om reglering av skyddet av personuppgifter bör utformas så att det blir
oberoende av på vilket medium de lagras och hur i så fall skyddet bör
regleras och övervakas. En annan fråga är hur ett fullgott integritetsskydd
kan säkerställas, som inte i onödan försvårar önskvärda tillämpningar av
IT.
Den svenska datalagen har länge varit i behov av en totalrevision. EU:s
ministerråd antog i oktober 1995 ett direktiv om skyddet för enskilda
personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria
flödet av sådana uppgifter, det s.k. dataskyddsdirektivet. Också av denna
anledning är översynen av datalagen mycket angelägen liksom den
översyn av offentlighetslagstiftningen som ingår i datalagskommitténs
uppdrag. Datalagen skall inom tre år ersättas av en ny persondata- eller
integritetslagstiftning. I anslutning till detta bör även en modernisering
och anpassning av registerlagarna till en ny persondata- eller integritets-
lagstiftning påböijas.
Elektronisk dokumenthantering inom förvaltningen och i näringslivet
blir allt vanligare samtidigt som det för närvarande saknas en fungerade
rättslig reglering. Inom tre år skall det finnas en generell rättslig reglering
för elektronisk dokumenthantering inbegripet elektroniska signaturer inom
förvaltningen.
De upphovsrättsliga frågeställningar som aktualiseras genom bl.a.
digitaliseringen är ett tredje prioriterat område. På det upphovsrättsliga
området innebär mediesammansmältningen och användningen av dator-
lagrade verk nya krav på rättsskyddet och på rättighetsadministrationen.
Upphovsrättssystemet och skyddet för intellektuella äganderätter utsätts
för betydande påfrestningar genom digitaliseringen. Denna gör det möjligt
att, på sätt som inte varit möjliga tidigare, komprimera verk och annan
information, kombinera informationen (i multimedieform), överföra och
kopiera information med stor hastighet och slutligen även att manipulera
informationen. Den nya tekniken kan bl.a. medföra att upphovsmännen
och andra rättighetsinnehavare i hög grad förlorar kontrollen över
användningen av sina verk och prestationer. Samtidigt finns det risker att
IT:s långtgående kontrollmöjligheter utnyttjas på ett sätt som äventyrar
olika intressen i informationsfrihet och som måste stämmas av mot
ensamrättsanspråken.
Mer specifikt berörs teknikens inverkan på verksbegreppet, upphovs-
mannabegreppet, tillämpningen av de ekonomiska rättigheterna, tillämp-
ningen av rätten att kontrollera offentliga framträdanden samt tillämplig
lag i samband med internationell överföring av information. Enskilda
länders möjligheter att anta nationella lösningar på det senare området är
mycket begränsade. Sverige medverkar inom en krets omfattande de vik-
tigaste industriländerna. Målsättningen är att komma fram till en inter-
nationellt harmoniserad lösning under senare delen av 1996.
Reglering av distansarbete är ett fjärde prioriterat område. Utvecklingen
av IT-användningen har redan lett till att arbete kan utföras på distans, i
hemmet eller någon annanstans utanför fasta arbetsplatser. Konse-
kvenserna för lagstiftning på olika områden bör klarläggas. Det bör gälla
Prop. 1995/96:125
25
det arbetsrättsliga området och arbetsmiljölagstiftningen men även tex. Prop. 1995/96:125
skattelagstiftningen och regleringen av ansvaret för skador på person eller
egendom. Målsättningen är att erforderliga lagändringar kan ske inom tre
år.
Telelagen är ett femte prioriterat område. Den snabba utvecklingen på
telemarknaden i kombination med den tekniska utvecklingen ställer krav
på en lagstiftning på teleområdet som medger konkurrens i kombination
med politiskt fastställda mål och riktlinjer för aktörernas agerande.
Områdets dynamik gör det nödvändigt med regelbunden översyn och
anpassning av lagstiftningen. Regeringen avser att redan under
innevarande år lämna förslag till revidering (se vidare avsnitt 5.3.3).
Utbildningsområdet i vid mening är av stor betydelse för Sveriges
möjligheter att utveckla informations- och kunskapssamhället. Det
livslånga lärandet kan stödjas av en bred och utvecklad användning
av IT inom utbildningen. Här krävs dock insatser på alla nivåer i
utbildningsväsendet inklusive i vuxenutbildningen och i folkbild-
ningen. Målet är att kunskaper om IT och om dess använd-
ningsmöjligheter förs in på alla nivåer i utbildningsväsendet inom
tre år.
I ett informationsrikt samhälle har skolan inte längre monopol på infor-
mation, fakta eller kunskap. Den pedagogiska arenan vidgas och utbild-
ning och kompetensutveckling kan även ske i skolan, i arbetslivet och i
hemmet. Detta får konsekvenser för skolans samhällsuppdrag.
IT ger också nya förutsättningar för skolarbetet vad avser såväl
innehållet i skolundervisningen som arbetsformer och pedagogisk
förnyelse.
Skolan har en generell uppgift att ge alla elever en likvärdig utbildning
i enlighet med målen och kraven i läroplaner och kursplaner. Häri ligger
också en kompensatorisk uppgift - att ge alla elever kunskaper oavsett
bakgrund, kön, bostadsort etc. Detta är inte minst viktigt när det gäller
elevernas rätt att få kunskaper om och förtrogenhet i att använda IT som
en föreberedelse för ett kommande arbetsliv i informations- och
kunskapssamhället.
Skolan har därmed ett särskilt ansvar för att motverka en samhällsut-
veckling med en del av befolkningen invigd och resten utanför infor-
mations- och kunskapssamhället. Även om skolans kunskapsmonopol
successivt avtar så är den också i framtiden samhällets viktigaste verktyg
för att överbrygga kunskapsklyftor.
I allt lärande är eleven i centrum. Lärarens roll bör ses som pedagogen
och handledaren, som stödjer eleven i kunskapssökandet. Det stora
26
utbudet av information i databaser m.m. ställer krav på förmåga att Prop. 1995/96:125
formulera problem och på kritiskt tänkande för att kunna välja relevant
information. Det ställer också krav på samarbete och diskussioner till-
sammans med andra. Den kunskapsutveckling som sker genom samtalet
mellan elever och mellan elever och lärare far inte mindre betydelse i en
miljö som i övrigt präglas av användningen av IT. Genom de enorma
informationskällor som eleverna kan få tillgång till med hjälp av IT får
läraren en än viktigare roll som handledare där information skall utvecklas
till kunskap.
Förändringen av formerna och miljön för lärandet handlar om vad kun-
skap är och vilka kunskaper som det är skolans uppgift att medverka till
att eleverna inhämtar. Om inte skolan kan följa med i utvecklingen och
integrera IT i undervisningen, och om metoderna för kunskapssökning i
skolan och utanför skolan blir alltför olika, kan skolan hamna i en
legitimitetskris. Många elever har redan vana vid och kunskaper om IT
och kan därmed bidra till skolans utveckling av IT-användningen. Det
handlar om skolans förmåga att möta sin tids elever och sin tids
samhällsfrågor.
Flickors inlärningsprocess skiljer sig delvis från pojkars. Lärares
pedagogik har tidigare varit sådan att den stött pojkars inlärning mer än
flickors. Det är därför viktigt att de lärare som skall föra ut IT till
eleverna särskilt beaktar skillnaderna mellan pojkars och flickors sätt att
närma sig tekniken.
Statliga insatser på dataområdet har tidigare i stor utsträckning varit
inriktade på att tillföra medel för utrustning samt centralt planerade
fortbildningsinsatser. De utvärderingar som gjorts visar på blandade
erfarenheter och resultat. Bl.a har framkommit att insatserna betonat
tekniken mer än användningen av tekniken och att den pedagogiska effekt
som man förväntat sig därför ofta uteblivit
Tillgången till datorer i skolundervisningen har ökat under de senaste
åren enligt en undersökning som genomfördes av Skolverket hösten 1995.
Den största förändringen avser tillgången till datorer i grundskolan.
Tillgång till nätverk med möjlighet till extern kommunikation, bl.a.
genom Skoldatanätet, har också ökat. Datorerna i grundskolan finns
också i allt högre utsträckning i klassrummen. Datortätheten är fort-
farande, generellt bland skolformerna, högst i glesbygdskommunerna och
lägst i storstadskommunerna.
Även om trenden pekar på ökad tillgång till och användning av datorer
m.m. varierar användningen av IT i skolan i dag mellan enskilda skolor
och kommuner. Svårigheterna att komma i gång beror både på brist på
utrustning i tider av resursknapphet och på otillräckliga kunskaper hos
lärare och skolledare. Även brist på anpassade IT-baserade läromedel i
skilda stadier och ämnen försvårar en breddad användning. Det viktigaste
just nu är enligt regeringens bedömning att skapa ett engagemang och
intresse i alla skolor för IT som ett pedagogiskt redskap. Förändringen
handlar i första hand om pedagogik, i andra hand om IT och datorer.
IT-användningen i skolan kan inte dirigeras från central nivå utan måste
i första hand utvecklas av kommunerna i samspel med lärarna och 27
skolorna. Kommunerna bör därför upprätta IT-strategier för skolan som
dels ger vägledning och stöd för skolans användning av IT dels Prop. 1995/96:125
säkerställer att IT ingår som en del i lärarnas fortbildning. Statliga
insatser krävs när det gäller lärarutbildningen vid lärarhögskolorna och när
det gäller utveckling av IT-baserade läromedel samt av informations-
system på utbildningsområdet.
IT-användningen i skolan kommer också att stimulera föräldrarna att
använda IT och kan därmed ge ett positiv bidrag till vuxenutbildningen.
Regeringens avsikt är att samtliga kostnader som följer av insatserna
inom utbildningsområdet skall finansieras och inte medföra ökade
kostnader för staten.
IT-strategier för skolan
För att utveckla formerna för IT-användningen i undervisningen
behöver skolorna vägledning och stöd. Vatje kommun bör därför
upprätta en IT-strategi för skolan. Denna bör utvecklas i samklang
med kommunens övergripande IT-strategi och bör ingå i dess
skolplan.
Skolhuvudmännen ansvarar för genomförandet av undervisningen. I
detta ligger att utveckla arbetsformerna i skolan i syfte att nå de nationella
målen. Skolhuvudmännen har därmed ansvar för att skolan som institution
påverkas och utvecklas i takt med arbetslivets och samhällets utveckling.
Den nya målstyrningen bygger på en distinktion mellan målen för
verksamheten å ena sidan och processen, sättet att arbeta för att nå målen,
å den andra. De nya läroplanerna och kursplanerna anger mål och
preciserar inte hur arbetet skall bedrivas. Det betyder att det är de lokala
aktörerna som tolkar de nationella målen, väljer innehåll, arbetssätt osv.
Regeringen anser att det redan nu finns stöd i de nationella måldoku-
menten för användningen av IT i skolan. Exempelvis anges i läroplanen
att eleverna skall ha tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet
och annat stöd, t.ex. datorer, för att själva kunna söka och utveckla
kunskaper. Det finns därför inte skäl att komplettera läroplaner eller
kursplaner. Det ligger inom ramen för Skolverkets generella uppdrag att
genomföra en löpande revidering av kursplanerna och i detta sammanhang
pröva i vilka avseenden en kursplan behöver förnyas eller förändras.
Skolverket har sedan 1992 i uppdrag att utveckla och genomföra en
nationell IT-satsning för skolan. Insatserna berör datakommunikation, nya
läromedel, metodutveckling och informationsspridning. Sedan 1994 har
Skolverket även ett uppdrag kring uppbyggandet av ett informationsnät-
verk på Internet - ett svenskt Skoldatanät
Utvecklingen av skolans IT-användning är ett förändringsarbete där de-
batten om pedagogisk förnyelse måste stimuleras i skolans vardag. Arbetet
måste planeras, förankras och genomföras i en riktning som överens-
stämmer med skolans mål och förutsättningar. Detta arbete är i sig tungt
och resurskrävande, särskilt mot bakgrund av att skolans vardag också
innefattar en mängd andra frågeställningar och problem som kräver
28
skolans och läramas uppmärksamhet. Prop. 1995/96:125
I den specialpedagogiska undervisningen har datorer och IT fått allt
större betydelse. Elever med funktionshinder får med datorstöd ökade
förutsättningar för sitt lärande. För många elever med funktionshinder är
datom som personligt hjälpmedel en nödvändighet för att överhuvudtaget
kunna ta del i skolans undervisning och därmed utveckla sina kunskaper.
Genom IT ökar också möjligheterna för dessa elever att kommunicera
med andra elever och delta i undervisningen på ett sätt som tidigare inte
var möjligt.
Regeringen bedömer mot denna bakgrund att alla kommuner bör ut-
forma en IT-strategi för skolan. En sådan strategi bör utformas utifrån
kommunens egna förutsättningar när det gäller bl.a. pedagogisk utveck-
ling, behov av utrustning, ekonomiska resurser och kompetens. Skolans
IT-strategi bör utgöra en del av kommunens övergripande IT-strategi. På
så sätt markeras betydelsen av IT som ett redskap för att nå uppsatta mål.
Lärarutbildning och fortbildning av lärare
Ett särskilt mål för lärarutbildningarna såvitt gäller IT skall fast-
ställas. Målet skall vara att fr.o.m. år 1998 skall samtliga som er-
håller examen avsedd för läraryrke ha kunskaper om och egna
erfarenheter av hur IT kan användas i undervisningen. Regeringen
avser att uppdra åt Högskoleverket att följa upp genomförandet
Regeringens avsikt är att ställa ca 15 milj kr till förfogande för
utbildningsinsatser för lärarutbildare.
Skolhuvudmännen och berörda högskolor bör ta initiativ till fort-
bildning av lärare för att öka intresset för och kunskaperna om
IT:s möjligheter i undervisningen.
Lärarnas kunskaper när det gäller användning av IT som verktyg i det
pedagogiska arbetet är av central betydelse för utvecklingen inom skolans
område. Skolhuvudmännen ansvarar för fortbildningen av lärarna. Staten
svarar för utbildningen av nya lärare.
I utbildningsmålen för grundskollärar- och gymnasielärarexamen anges
att det för examen krävs kunskaper och färdigheter som behövs för att
förverkliga skolans mål och medverka i utvecklingen av skolans verk-
samhet. Dessa krav måste i dagsläget anses omfatta även användning av
IT i utbildningen. Universiteten och högskolorna behöver inom lärarut-
bildningen ta stor hänsyn till den mycket snabba utvecklingen inom IT-
området. Bilden när det gäller införande av pedagogik där IT används
som en del i lärarutbildningen är dock mycket splittrad. På en del håll har
man kommit långt. På andra håll tas inga initiativ alls. Detta är mycket
otillfredsställande mot bakgrund av de krav som dagens och morgon-
dagens skola ställer på lärarna.
Regeringen anser därför att särskilda åtgärder behöver vidtas i fråga om
IT inom lärarutbildningarna. Åtgärderna skall syfta till att snabbt införa
IT-inslag i alla lärarutbildningar. Ett särskilt mål skall därför fastställas.
29
Målet skall vara att senast fr.o.m år 1998 skall lärarutbildningen generellt Prop. 1995/96:125
vara anpassad så att samtliga som erhåller examen avsedd för läraryrke
skall ha kunskaper om och egna erfarenheter av IT-tillämpningar i det
pedagogiska arbetet. Regeringen avser att uppdra åt Högskoleverket att
följa upp genomförandet.
I syfte att understryka vikten av att lärama på ett pedagogiskt
genomtänkt sätt skall kunna utnyttja IT till stöd för elevernas inlärning
kan det vara motiverat att komplettera högskoleförordningens beskrivning
av lärarexamina. Ett särskilt krav om erfarenhet av egna studier och av
egen undervisning med stöd av IT kan införas. Inom Utbild-
ningsdepartementet har en översyn av lärarutbildningarna genomförts. I
den fortsatta beredningen kommer bl.a. IT-frågoma att behandlas.
För utvecklingen av lärarutbildningarna med avseende på IT är det
väsentligt att alla lärarutbildare vid berörda universitet och högskolor dels
har goda kunskaper om datom som ett redskap i undervisningen dels
själva har goda praktiska färdigheter. Det bör utvecklas nätverk mellan
landets lärarutbildare för utbyte av information om utbildningsplaner,
kursplaner och aktuellt FoU-arbete samt för elektroniska konferenser.
Även europeiska nätverk bör etableras. Lärarutbildama behöver ha god
tillgång till datorer och annan IT-utrustning.
Sammantaget krävs omfattande insatser inom lärarutbildningen. Inom
vaije lärarutbildning bör därför handlingsprogram utarbetas med
obligatoriska fortbildningsprogram. Regeringen avser att inledningsvis
ställa 15 milj kr till förfogande för utbildningsinsatser för lärarutbildare
(se även avsnitt 5.2.3 Högre utbildning och forskning).
IT-baserade läromedel för skolan och informationssystem på
utbildningsområdet
Regeringen avser att tillskapa ett nätverksbaserat resurscentrum för
att främja och stimulera framväxten av IT-baserade läromedel-
läromedia. Regeringen avser att uppdra åt Skolverket och Hög-
skoleverket att utveckla ett informationssystem på utbild-
ningsområdet. Uppdraget skall genomföras i samråd med Centrala
Studiestödsnämden, Arbetsmarknadsstyrelsen och EU:s program-
kontor för utbildning och kompetens.
Traditionellt har läromedel arbetats fram av lärare för att sedan produ-
ceras och distribueras av läromedelsförlagen. Genom IT och multimedia
kan en helt ny typ av läromedel tas fram. Ett namn som ofta används är
läromedia. Det finns få lärare som i dag har tillräckliga kunskaper för att
kunna producera läromedia. Det pågår dock ett begynnande utveck-
lingsarbete i skolor där lärare och elever successivt ökar sina kunskaper
i användandet av olika författarverktyg för multimedia. På sikt kan det
utvecklas större lärarutvecklade läromedia.
Det läge som skolan står inför idag är helt annorlunda än för några år
sedan. Nya multimediaprodukter lanseras, som ligger i gränsområdet
30
mellan dataspel och rena utbildningsprogram. USA dominerar för Prop. 1995/96:125
närvarande denna marknad.
Det är mot denna bakgrund angeläget att det i ökad utsträckning tas
fram läromedia som tar sin utgångspunkt i svenska läroplaner och
kursplaner och som tar sikte på att utveckla nya former för lärande.
Marknaden är emellertid ännu inte tillräckligt omfattande för att en större
svensk produktion av mer omfattande läromediaprodukter kan komma till
stånd.
Enligt regeringens bedömning är det angeläget att i första hand stödja
kompetensuppbyggnaden inom området. Regeringen avser därför att
tillskapa ett nätverksbaserat nationellt resurscentrum baserat på befintliga
organisationer, tex. universitet och högskolor och kommunala resurs-
centrum.
Till ett centrum för utveckling av läromedia bör knytas personer med
olika kompetenser, t.ex inom pedagogik och bild-, ljud-, video- och
datateknik. Även kompetenser som idag kanske återfinns inom teater,
reklam eller marknadsföring behövs för utveckling av läromedia. Denna
nya typ av läromedel innebär också att nya juridiska frågeställningar
väcks, bl.a. på det upphovsrättsliga området. Till ett centrum bör därför
även knytas personer med juridisk kompetens. Genom de initiativ som tas
inom EU inom bl.a. multimediaområdet är det naturligt att ett nationellt
centrum knyter kontakter utanför Sverige.
Uppgifter för ett centrum kan tex. vara att genomföra seminarier och
erbjuda rådgivning när det gäller pedagogik, teknik, marknadsföring och
juridik. En annan uppgift kan vara att medverka i utveckling av innehåll
och miljöer i näten. Skolverket har i detta sammanhang ett uppdrag att
utveckla skoldatanätet. Skolverket bör därför medverka i uppbyggnaden
av ett nätverksbaserat resurscentrum.
Regeringen avser vidare att uppdra åt Skolverket och Högskoleverket
att utveckla ett informationssystem på utbildningsområdet. Uppdraget
skall genomföras i samråd med Centrala studiestödsnämnden, Arbetsmark-
nadsstyrelsen och EU:s programkontor för utbildning och kompetens.
Avsikten är att information som rör skolan, tex. skollag, läroplaner och
kursplaner, uppgifter om olika utbildningar och behörighetskrav, samlas
i ett informationssystem.
31
Det bör ske en ökad samverkan mellan de olika aktörerna inom
vuxenutbildningen.
Arbetsmarknadens parter bör samverka för att uppnå en samsyn
om IT:s konsekvenser och möjligheter i arbetslivet och på arbets-
platserna.
En utveckling av skolan till ett kunskapscentrum är ett bra sätt att
bredda tillgången till teknik och kunskap. Även datorteken spelar
här en viktig roll.
Av de statliga anslagsmedlen till Folkbildningsrådets respektive
till Folkrörelserådets verksamhet skall, under en treårsperiod,
särskilda medel avse utbildningsinsatser på IT-området.
Som tidigare framhållits är behovet av en allmänt hög utbildningsnivå
i samhället större än någonsin. Huvuddelen av arbetskraften som i dag är
verksam kommer även att vara verksam långt in i nästa sekel. Kunskaper
om IT måste därför komma även vuxna till del.
SCB:s studie av svenska folkets datorvanor (1995) visar bl.a. att män
använder datorer i större utsträckning än kvinnor både i arbetet och
hemma. Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad, vilket medför
att stora grupper kvinnor som arbetar inom t.ex. vård och utbildning inte
kommer i kontakt med datorer. Särskild uppmärksamhet bör därför riktas
mot att förbättra kvinnors möjligheter att lära sig IT.
Den kommunala vuxenutbildningen liksom folkbildningens studie-
förbund och folkhögskolor har ett särskilt ansvar för att vuxna inte
hamnar på efterkälken i fråga om kunskaper om IT.
Regeringen anser att det bör finnas goda möjligheter till samverkan
mellan olika aktörer, t.ex. komvux, studieförbund och folkhögskolor, i
syfte att utnyttja befintliga resurser på ett bättre sätt. Så skapas också mer
flexibla möjligheter för vuxna att ta del av utbildningsutbudet. Nya
former för undervisningen bör prövas. Kvinnors behov och intressen bör
ägnas särskild uppmärksamhet.
För att införandet och användningen av IT i arbetslivet skall ge optimal
effekt är det nödvändigt att de inblandade parterna uppnår en gemensam
syn på förändringens innehåll och riktning. Arbetsmarknadens parter bör
samverka på arbetsplatserna i samband med införande av ny teknik.
Användningen av IT påverkar arbetsorganisationen, vilket bl.a. får konse-
kvenser för arbetsmiljön. Konsekvenser för den psykosociala och fysiska
arbetsmiljön bör i detta sammanhang ges ökad uppmärksamhet.
Genom att öppna skolan för olika aktiviteter kan både skolan och
samhället berikas. På detta sätt kan skolan medverka till att gemenskapen
mellan människor stärks. En utveckling av skolan, som ett kunskaps-
centrum ”mitt i byn”, är ett bra sätt att bredda tillgången till teknik och
kunskap. I många kommuner finns närhet mellan bibliotek och skolor,
vilket i än högre grad gör skolan till ett kunskapscentrum. Utvecklingen
av datorteken på många orter bidrar till att vuxna far tillgång till IT.
Prop. 1995/96:125
32
Genom folkbildningen får människor självförtroende att gå vidare i
utbildning. Folkbildning om IT och om frågor som rör informations- och
kunskapssamhället bör enligt regeringens mening prioriteras under de
närmaste åren. Av de statliga anslagsmedlen till Folkbildningsrådets och
Folkrörelserådets verksamhet avser regeringen att avsätta särskilda medel
under en treårsperiod till folkbildning på IT-området.
I flera länder, däribland Norge och Finland, finns möjlighet att
examineras for ett ”IT-körkort” och därmed erhålla dokumenterad grund-
kunskap om hur man använder IT. Körkortet har utvecklats i samarbete
mellan utbildningsarrangörer och leverantörer av IT-utrustning och er-
bjuds av studieförbund, skolor, datortek, vuxenutbildningsarrangörer och
andra ”licensierade” utbildare. ”IT-körkortet” är ett hjälpmedel för att
sprida kunskaperna om och användningen av IT. I Sverige drivs detta av
Dataföreningen i Sverige, som även medverkar i ett europeiskt samarbete
for att etablera ett internationell ”IT-körkort”.
Prop. 1995/96:125
Yrkesinriktade utbildningar inom IT-området
Regeringen avser att uppdra ut Skolverket att i samråd med
berörda branscher utveckla yrkesinriktade kurser på IT-området
inom gymnasieskolan och komvux.
Utvecklingen inom IT-området skapar nya yrken med anknytning till
datorer, kommunikationsutrustningar, datanät och informationshantering.
I dag finns det tex. datatekniska utbildningar på gymnasienivå och utbild-
ningar i informationshantering och datateknik på högskolenivå. Det visar
sig dock att många företag upplever en brist på kvalificerad arbetskraft på
IT-området.
Gymnasieskolan och komvux erbjuder i dag olika slags yrkesinriktad
utbildning inom IT-området. Detta område kommer successivt att
utvecklas. Det ligger inom ramen för Skolverkets uppgifter att utveckla
och fastställa kursplaner för bl.a. gymnasieskolan och komvux.
Regeringen finner det dock viktigt att utbildningsutbudet på IT-området
följer med i IT-utvecklingen och avser därför att uppdra åt Skolverket att
i samråd med berörda branscher utveckla nya yrkesinriktade kurser inom
gymnasieskolan och komvux.
Det finns vidare ett behov av kvalificerad eftergymnasial yrkes-
utbildning med arbetsplatsintegrering. Regeringen har nyligen föreslagit
riksdagen att en försöksverksamhet på detta område skall inledas detta år
(prop. 1995/96:145). Det är naturligt att yrkesinriktade utbildningar inom
IT-området kan ingå i denna försöksverksamhet.
3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 125
33
Regeringen avser att uppdra åt vaije universitet och högskola att
redovisa ett handlingsprogram för användning av IT inom utbild-
ning och forskning.
Regeringen kommer att överväga ytterligare insatser om 15 milj
kr för att främja den pedagogiska användningen av IT inom den
högre utbildningen.
Den högre utbildningen och forskningen är av avgörande betydelse för
utvecklingen av IT i samhället. Universitet och högskolor är också
regionala resurser för kunskap och information. IT påverkar dessutom
både forskningen och utbildningen inom högskolan. Det är därför en
viktig uppgift för högskolan att bidra till utvecklingen av den nya
tekniken och utbilda dem som skall arbeta med IT i framtiden samt att
främja användningen av IT inom högskolan och i samhället
Den fortsatta utbyggnaden av den högre utbildningen - som aviserats
i tillväxtpropositionen - ställer krav på ökad användning av IT, bl.a. som
hjälpmedel i det pedagogiska utvecklingsarbetet. I utbyggnaden skall
tekniska och naturvetenskapliga utbildningar prioriteras, vilket betyder att
nya platser också kommer att tillföras utbildningen på IT-området.
Högskolans betydelse for IT-utvecklingen i samhället
Forskningen och utvecklingen inom högskolan är av största vikt för
utvecklingen av IT och dess användning. Svenska forskare deltar mycket
aktivt inom många områden, t.ex. i utvecklingen av Internet. Mycket stora
resurser satsas på forskning och utveckling inom IT-området av
universitet och högskolor, forskningsråd, sektorsorgan och andra
forskningsfinansiärer. En betydande del av detta forsknings- och
utvecklingsarbete bedrivs i samarbete med näringslivet Utanför högskolan
är t ex SICS, Swedish Institute of Computer Science i Kista,
samfinansierat av högskolan och näringslivet. Det är dock angeläget att
rekrytera fler kvinnliga forskare till dessa områden för att tillföra
forskningen nya erfarenheter, frågeställningar och perspektiv.
Högskolans forskning inom IT-området berör inte endast tekniken utan
också dess konsekvenser för samhället. Detta forskningsområde är i ett
uppbyggnadsskede.
Högskolan har likaså en viktig uppgift i att utbilda dem som skall
utveckla och använda IT i framtidens samhälle. Det finns både särskilda
utbildningar inom IT-området för dem som skall utveckla den nya
tekniken och IT-inslag i många andra utbildningar. Högskolans lärarut-
bildningar har också en stor betydelse, eftersom de blivande lärarna bör
kunna ge sina elever grundläggande kunskaper om IT.
Högskolan utbildar studenter som skall forska om och utveckla datorer,
nätverk och andra kommunikationsmedel, men även studenter som skall
forska om och utveckla programvaror och tillämpningar, bl.a. nya
Prop. 1995/96:125
34
läromedel. Utbildningarna skall ge kunskaper om teknikens användning Prop. 1995/96:125
och även ge förmåga att sätta in tekniken i ett vidare sammanhang där
människans och samhällets behov står i centrum. Det är angeläget att öka
rekryteringen av kvinnor till dessa utbildningar. Forskning visar emellertid
att kvinnors inlärning av IT-kunskaper försvåras och hindras av
könsrelaterade faktorer. Det kan bl.a. handla om innehåll i datanäten som
uppfattas som kränkande för kvinnor och om manliga lärares attityder till
kvinnliga studenter. Av stor betydelse är också de datavetenskapliga
utbildningarnas innehåll, som oftare upplevs av kvinnor som smalt och
isolerat enbart till teknik. Utbildningarnas uppläggning och innehåll bör
således anpassas till kvinnors behov och intressen för att bättre motsvara
samhällets krav. Härigenom höjs utbildningarnas kvalitet för samtliga
studenter genom att ett vidare perspektiv än det snävt tekniska tillförs.
Inom högskolan pågår ett omfattande utvecklingsarbete med denna
inriktning. Flera av dessa projekt stöds av Högskoleverket genom Rådet
för grundläggande högskoleutbildning. Försöken tyder på att fler kvinnor
söker sig till datautbildningar som ändrats i denna riktning.
Högskolan har en viktig uppgift när det gäller att medverka till att en
större allmänhet ges möjlighet och förmåga att utnyttja den nya tekniken.
För att främja förutsättningarna för användandet av IT bör samtliga
studenter inom högskolan ges en grundläggande orientering i och praktisk
erfarenhet av IT. Detta är särskilt angeläget inom mindre teknikberoende
utbildningsområden som traditionellt har en stor andel kvinnliga studenter.
Det är dessuom viktigt att all sådan grundläggande IT-utbildning är
anpassad efter kvinnors erfarenheter och perspektiv.
Lärarutbildningarnas utformning är av största betydelse både för
spridningen av kunskaper om IT och för utvecklingen av pedagogiska
arbetsmetoder baserade på den nya tekniken.
Lärare i ungdomsskolan skall kunna ge eleverna grundläggande
kunskaper om IT. Alla blivande lärare skall i sin utbildning fa kunskaper
om och erfarenhet av användning av datorer och nätverk i undervisningen.
Dessa kunskaper kan också ligga till grund för utveckling av
arbetsmetoder och läromedel. Lärarutbildama är en nyckelgrupp i
förändringsarbetet. Samtliga lärarutbildare måste ha kunskaper om och
förmåga att använda datorer och nätverk som pedagogiska hjälpmedel.
Regeringen har tidigare (avsnitt 5.2.1) nämnt att särskilda resurser skall
anvisas för utbildningsinsatser för lärarutbildare. För att ytterligare stärka
lärarutbildningen avser regeringen att också avsätta särskilda forsknings-
resurser - 5 milj kr - inom pedagogikämnet med inriktning på
användning av IT i undervisningen.
Användningen av IT inom högskolan
Högskolans arbete påverkas på alla områden av den nya tekniken.
Regeringen avser att uppdra åt vaije universitet och högskola att redovisa
ett handlingsprogram för användningen av IT inom utbildning och
forskning.
Universitet och högskolor kommer i allt större utsträckning att ta emot ^5
studenter som vuxit upp med den nya tekniken både i hemmet och i Prop. 1995/96:125
skolan. Detta ställer höga krav på att högskolan förmår utnyttja IT på ett
ändamålsenligt sätt i forskning och utbildning, inte minst inom
distansutbildningen. Mot bakgrund av IT:s många tillämpningar inom
högskolan och i samhället är det angeläget att främja samarbete och
samordning mellan olika utbildnings- och forskningsområden.
Alla studenter bör ges möjlighet att själva använda datorer och nätverk
för att bearbeta, skapa, kommunicera och söka kunskap och information.
De måste därför få utbildning i användandet av IT och tillgång till
nätverken. Många universitet och högskolor har kommit långt i denna
utveckling och erbjuder t.ex nätverksanslutning till studenterna.
Användning av IT bör innebära att allt större vikt läggs vid att
utbildningen ger god förmåga till kritiskt tänkande och värdering av
information.
IT bör därför användas i större utsträckning av högskolans lärare som
ett hjälpmedel för att höja utbildningens kvalitet. Pedagogiska motiv bör
vara centrala vid teknikens utnyttjande.
Högskoleverket stöder genom Rådet för grundläggande högskoleut-
bildning ett stort antal projekt som syftar till att integrera IT i under-
visningen. Det är angeläget att vaije undervisningsämne har tillgång till
pedagogisk och teknisk kompetens på IT-området och att pedagogisk
förnyelse främjas. I dag är det ännu få kvinnor som genomför tekniska
utbildningar på gymnasie- och högskolenivå. Ett sätt att stimulera flickor
och kvinnor att utbilda sig inom dessa områden är att anpassa
utbildningens innehåll och att använda undervisningsformer där studenten
tar större ansvar för sin egen inlärning, t.ex. problembaserad inlärning på
det sätt som sker vid vissa tekniska utbildningar.
Liksom på andra områden finns här ett omfattande internationellt
utvecklingsarbete, men kontakterna över nationsgränserna är inte så
utvecklade inom utbildningen som inom forskningen. Det finns därför
mycket att vinna genom ett ökat internationellt samarbete och erfaren-
hetsutbyte. Högskoleverket stöder genom Rådet för grundläggande
högskoleutbildning också utveckling av läromedel som utnyttjar IT, tex.
multimediaprogram, inom ett flertal ämnen. Dessa multimediaprogram är
mycket kostsamma att framställa och därför har inom exempelvis medicin
och moderna språk nationella utvecklingsprogram för ändamålet skapats.
Regeringen kommer att överväga ytterligare insatser om 10 milj kr för att
främja den pedagogiska användningen av IT inom den högre utbildningen.
Ett område där IT har särskilt stor betydelse är distansutbildningen.
Betydande resurser anslås till utvecklingen av denna undervisningsform,
vilket behandlas i avsnitt 5.2.4.
Inom högskolans forskning utnyttjas datorer och nätverk intensivt inom
många discipliner, särskilt inom naturvetenskapliga och tekniska
fakulteter, och en fortlöpande utveckling pågår. Universitet och högskolor
ligger väl framme och satsar stora resurser för ändamålet, även om det
finns stora skillnader mellan olika fakulteter och ämnen. Rådet för
högpresterande datorsystem och flera andra finansiärer, Lex.
Forskningsrådsnämnden, ger också anslag till de datorer och lokala 36
nätverk som används inom forskningen.
Vidareutveckling av Swedish University Computer NetWork (SUNET) Prop. 1995/96:125
Regeringen anser att SUNET är en nationell tillgång som bör kun-
na utnyttjas av ännu fler, t.ex. inom hela biblioteksväsendet.
SUNET är ett datornät som för närvarande i första hand betjänar uni-
versiteten och högskolorna genom ett frivilligt samarbete. Även andra än
universitet och högskolor har tillgång till SUNET enligt vissa riktlinjer.
Högskoleverket har det adminstrativa ansvaret för SUNET med en
särskild styrelse för verksamheten.
SUNET spelar en viktigt roll för utvecklingen av Internet i Sverige.
Nätet garanterar för närvarande elva större högskolor god tillgång till
Internet. Ytterligare femton högskolor är anslutna via universiteten.
Universiteten och högskolorna har goda förutsättningar att använda
Internet. Som regel finns det vid universitet och högskolor en lokal
infrastruktur i form av s.k. campusnät eller institutionsnät. Här finns även
kunskap och erfarenheter som innebär att högskolan snabbt kan utnyttja
de fördelar en anslutning till SUNET ger. Även bibliotek och arkiv vid
högskolorna utnyttjar i hög grad SUNET och Internet.
Regeringen anser att SUNET är en nationell tillgång som bör kunna
utnyttjas av ännu fler, tex. inom hela biblioteksväsendet. Länsbiblioteken
och inte minst folkbiblioteken bör ges förutsättningar att spela en roll som
informationscentraler och förmedlare av IT-kunskaper. Det är därför ett
nationellt intressen att även läns- och folkbiblioteken får tillgång till
Internet t.ex. genom SUNET.
För att SUNET skall kunna utvecklas och spela en fortsatt viktig roll
för IT-utvecklingen skall styrningen och finansieringen ses över liksom
riktlinjerna för anslutning av nya användare. Utveckling av SUNET bör
självfallet ske så att dess ursprungliga syfte - att betjäna universitet och
högskolor - även fortsättningsvis tillgodoses.
Forskningsinformation
Regeringen avser att uppdra åt Högskoleverket att i samråd med
Forskningsrådsnämnden m.fl. utarbeta ett förslag till ett forsk-
ningsinformationssystem med Internet som informationsbärare.
Målet är att nå ett väl utbyggt och överblickbart system över hela
landet år 1998.
Allmänhet, skolor och andra utbildningsinstitutioner har intresse av att
såväl orientera sig allmänt om forskning som att finna vägar att skaffa
specifik information om olika forskningsområden. Det är därför angeläget
att tillhandahålla information på olika detaljnivå och information som är
anpassad både för en allmänhet och för utbildningsväsendet i vid mening.
Mot denna bakgrund anser regeringen att det behövs en samordning för
att bl.a. säkerställa att IT-baserad forskningsinformation riktad till all-
37
mänhet och utbildningsväsende blir nationellt heltäckande. Befintlig forsk- Prop. 1995/96:125
ningsinformation av nämnt slag på Internet bör samordnas genom ett sök-
och länkningssystem. Informationen bör vara strukturerad så att olika
detaljnivåer kan svara mot olika målgruppers behov. Regeringen avser
därför att uppdra åt Högskoleverket att i samråd med
Forskningsrådsnämnden och i samarbete med universitet och högskolor
skyndsamt lämna förslag till ett forskningsinformationssystem med
Internet som grund. Målet är att nå ett väl utbyggt och överblickbart
system över hela landet år 1998.
Inom utbildningens och folkbildningens alla områden kan distans-
utbildning med nya IT-läromedel och nya metoder för kommunikation
mellan studerande och handledare komma att spela en framträdande roll.
Distansutbildning är en metod där undervisning och inlärning i hög grad
anpassas till den studerandes behov vad gäller när, var och i vilken takt
studierna bedrivs. För många kan detta vara avgörande för möjligheten att
utbilda eller fortbilda sig.
Både för utvecklingen av livslångt lärande och för utbildningens allt
mer framträdande roll på samhällets alla områden kan distansutbildning
få stor betydelse.
Regeringen har därför de senaste åren anvisat särskilda medel för
utveckling och genomförande av distansutbildning i syfte att bredda
utbildningsutbudet, nå nya studerandegrupper och utveckla nya läromedel.
Regeringen har också tillsatt en särskild kommitté (U 1995:07) med
uppgift att föreslå åtgärder som kan främja användningen av distans-
metoder inom utbildningen. Kommitténs huvuduppgift är att föreslå en
strategi som långsiktigt främjar utvecklingen i hela landet av de möj-
ligheter till distansutbildning som IT erbjuder. Kommittén kommer under
sitt arbete att stödja ett stort antal distansutbildningsprojekt. Utrymme för
ytterligare satsningar kommer att reserveras. Kommittén, som under
hösten 1995 lämnade ett delbetänkande (SOU 1995:120 TV och
utbildning), skall lämna sitt slutbetänkande i maj 1998.
Regeringen avser att ge Kungliga biblioteket i uppdrag att utveckla
ett IT-baserat nationellt bibliotekssystem.
Regeringen avser att överväga ett särskilt utvecklingsstöd för
datorisering av folkbiblioteken.
Ett arbete pågår inom regeringskansliet i syfte att skapa en sam-
lad syn på bibliotekens roll i IT-utvecklingen. En ny bibliotekslag
förebereds.
Sverige har ett väl utbyggt biblioteksväsende som varit en föregångare
38
internationellt när det gäller att utnyttja ny teknik för att förnya och ut- Prop. 1995/96:125
veckla biblioteksverksamhet. Ett exempel på detta är det nationellt
täckande LIBRIS-systemet, som utgör kärnan i det nationella biblioteks-
systemet i Sverige.
Regeringens bedömning är att LIBRIS-systemet behöver moderniseras
och göras mer användarvänligt. Regeringen avser därför att ge Kungliga
biblioteket i uppdrag att utveckla LIBRIS till ett modemt och heltäckande
bibliotekssystem.
Regeringen fäster stor vikt vid läns-, folk- och skolbibliotekens
utveckling. IT:s genomslag och risken för att informationsklyftorna ökar
gör att det behövs insatser som underlättar tillgången till information och
ger breda grupper av människor möjlighet att använda IT.
Folkbiblioteken kommer att spela en viktig roll när det gäller alla
medborgares tillgång till information via IT. Folkbiblioteken har en bred
geografisk spridning och når en stor del av befolkningen. De är en del av
ett större nätverk, vilket innebär att de kan hämta information på ett
effektivt sätt, och här finns erfarenhet av att söka och värdera infor-
mation. I detta sammanhang är det viktigt att skolbiblioteken och folk-
biblioteken samarbetar för att ge elever, lärare och andra kommun-
invånare tillgång till dessa IT-tjänster.
Bibliotekssystemet måste kunna utnyttjas av läns- och folkbiblioteken
i syfte att öka tillgängligheten till biblioteksinformation runt om i landet
Regeringen överväger därför att föreslå riksdagen att det införs ett särskilt
utvecklingsstöd för folkbiblioteken i syfte att ge tillgång till nätverk och
databaser och ökade möjligheter att erbjuda besökarna service vad det
gäller att söka information i databaser m.m.
IT leder till att biblioteksverksamheten måste omvärderas och utvecklas.
I maj 1996 kommer frågor om biblioteken och IT att behandlas, bl.a.
kommer förslag till en ny bibliotekslag att läggas fram.
För att IT skall bli en verklig drivkraft för tillväxt och välstånd
ställs höga krav på samhällets informationsförsörjning. På detta
område har staten viktiga och delvis nya uppgifter. Målet är att
utforma en infrastruktur som ger hög tillgänglighet till basin-
formation och som är tillväxtbefrämjande.
Regeringen har i sina förslag beträffande statens roll och uppgifter på IT-
området starkt betonat betydelsen av samhällets informationsförsörjning.
Detta förutsätter en väl utvecklad informationsinfrastruktur. Hittills har
inhämtningen, förvaltningen, förmedlingen och användningen av
information i hög grad byggts upp och utformats för en speciell verk-
samhets eller samhällssektors behov. IT-utvecklingen medför nu att ökad
39
tonvikt läggs vid kommunikation och informationsöverföring mellan verk- Prop. 1995/96:125
samheter och sektorer och att tidigare åtskilda informationssystem
successivt växer samman till ett mer enhetligt och samverkande nätverk
för hela samhällets informationsförsörjning. I denna utveckling ligger
också att informationen och informationssystemen allt mera blir en
gemensam resurs och angelägenhet för alla företag, myndigheter och en-
skilda. Informationsförsörjningen och den infrastruktur som skall bära upp
informationsförsörjningen tonar därmed fram som en nationell tillgång av
stor strategisk vikt.
Utvecklingen mot en mer sammanhållen informationsinfrastruktur be-
finner sig ännu bara i ett inledningsskede. Att utforma denna nya bas för
samhällets informationsförsörjning är en angelägen uppgift Det är
uppenbart att de kommunikationssystem som krävs för att förmedla
informationen kommer att vara en vital beståndsdel. Vidare måste
samhällets grunddatabaser utgöra en central del i denna informa-
tionsinfrastruktur. Detta avsnitt fokuserar därför på utvecklingen inom
dessa två centrala områden. Även andra avsnitt innehåller åtgärder som
ställer krav på och påverkar samhällets informationsinfrastruktur. Det
gäller avsnitten om rättsordningen, utbildning för och i kunskapssamhället,
den offentliga förvaltningens IT-användning, kulturpolitiken, miljö-
politiken samt transportsektorn och energisektorn.
Informationsinffastrukturen skall utvecklas till väl fungerande
allmänna plattformar för att stödja produktion, konsumtion,
rekreation m.m. och utveckling av nya tjänster. Målet är att skapa
flexibilitet och frihet i tillämpningarna.
Riksdagen har i samband med behandlingen av frågor inom IT-område
(bet 1995/96:TU1) konstaterat att regeringen har det övergripande
ansvaret för att Sverige har ett fungerande kommunikationssystem. I detta
ansvar ingår uppgiften att se till att kommunikationsnäten utnyttjas på ett
samhällsekonomiskt effektivt sätt och att alla medborgare kan få tillgång
till nätanknutna tjänster på likvärdiga villkor.
Enligt regeringens uppfattning ligger det också inom ramarna för kom-
munikationspolitiken att svara för att det sker en integrerad utveckling av
IT/telekommunikationer och fysiska transporter för att lösa samhällets
kommunikationsbehov. I detta ingår bl.a. att göra en mer medveten och
systematisk avvägning mellan fysiska och elektroniska kommunikationer
för att tillfredsställa efterfrågan på goda kommunikationer. Regeringen har
också vidtagit en rad åtgärder inom bl.a. statistik-, forsknings- och
analysområdena som syftar till att utveckla en mer sammanhållen syn på
kommunikationssystemet.
Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté med uppdrag att
utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige (Kommunika-
tionskommittén, K 1995:01). Uppdraget omfattar hela trafik - och
40
kommunikationsområdet. I direktiven ingår bl.a. att utreda miljöan- Prop. 1995/96:125
passning, infrastrukturens utformning och investeringsplaneringens
inriktning samt åtgärder på IT-området. Kommunikationskommittén skall
också analysera om utvecklingen av arbetsformer och hjälpmedel för
distansarbete kan erbjuda alternativa sätt att tillgodose ett ökat behov av
kommunikation och påverka behovet av utbyggd kapacitet i infra-
strukturen. Regeringen har som målsättning att kommitténs förslag skall
kunna läggas till grund för ett samlat kommunikationspolitiskt beslut år
1997.
Innan en mera genomgripande översyn sker av målen för kommu-
nikationspolitiken i stort bör Kommunikationskommitténs förslag och
beredningen av dessa förslag avvaktas. Detta hindrar emellertid inte att
det redan nu är möjligt att ange vissa övergripande riktlinjer som bör
prägla kommunikationspolitiken.
Kommunikationspolitiken bör utformas med utgångspunkt i ett större
mått av helhetssyn på informationsinffastrukturen. Politiken kan enligt
regeringens mening inte längre enbart inriktas på att tillgodose kraven på
den tekniska infrastrukturen och de fysiska nätverken. Den måste vidgas
till att även omfatta samhällets informationsbas och sådana generella IT-
tillämpningar som kan komma att få stor betydelse för den samlade
informationsinffastrukturens utformning.
Politiken måste också anpassas till de nya villkor och förutsättningar
som IT i sig skapar. Utvecklingstempot, områdets tilltagande mångformig-
het och kommunikationssystemens internationalisering medför enligt
regeringens mening att centralstyrd planering på IT- och telekommunika-
tionsområdet inte är funktionell. Den svenska infrastrukturen måste
integreras i ett globalt sammanhängande nät, eller ett nät av nät, som
kommer att utnyttjas för en mångfald tänkbara kommunikationsbehov och
tjänster. Detta kan endast ske genom ett decentraliserat beslutsfattande där
vaije användare ges frihet att själv välja sina kommunikationslösningar.
Samtidigt kommer det fortfarande att vara så att vaije enskild användares
nytta av och tillgång till kommunikationsnäten är beroende av att näten
kan delas av många. Behovet av samverkan och samordning kvarstår
således i oförminskad grad, men dessa behov måste mötas på andra sätt
än tidigare.
Kommunikationspolitiken bör mot denna bakgrund inriktas på att främja
en god IT-användning genom att säkerställa att infrastrukturen utvecklas
till väl fungerande allmänna plattformar för att stödja produktion,
konsumtion, rekreation mm och utveckling av nya tjänster. Målet är att
skapa flexibilitet och frihet i tillämpningarna. Därför är det också enligt
regeringens mening olämpligt att statsmakterna låser fast sig i bestämda
uppfattningar om vilken teknik som skall utnyttjas för att stödja olika
funktioner och tjänster. Staten har dock det slutliga och övergripande
ansvaret för att den fysiska infrastrukturen är effektiv, rikstäckande och
allmänt tillgänglig.
41
5.3.3 översyn av telelagen m.m.
Prop.
Telelagen ses över. Lagstiftningen skall anpassas till EU:s regelverk
på teleområdet samt till utvecklingen på IT-området.
Post- och telestyrelsens roll och uppgifter ses över med särskild
inriktning på myndighetens tillämpning av telelagen.
Särskilda åtgärder vidtas för att säkerställa säkerheten och
stabiliteten i den svenska delen av Internet.
Regeringen avser att ta initiativ till att analysera behovet av
kompetens för nätbyggnad och drift av nättjänster samt hur detta
skall uppfyllas.
Regeringen har tillsatt en utredning för att analysera förutsätt-
ningarna för och lämna förslag till en nationell teleadresskatalog.
Katalogen skall omfatta alla teleadresser som abonnenterna vill
hålla tillgängliga.
EU:s strävanden mot en öppen marknad omfattar även telekom.m.u-
nikationsområdet. En gradvis liberaliseringsprocess har pågått sedan 1980-
talet. Denna kom.m.er enligt nu gällande planer att fullbordas senast den
1 januari 1998 då den öppna telemarknaden skall omfatta samtliga
teletjänster och all infrastruktur i flertalet medlemsländer. Utformningen
av regelverket för perioden efter 1998 bedöms klarna först fram emot
som.m.aren och hösten 1996. För Sveriges del kom.m.er emellertid
utformningen av det slutliga regelverket förmodligen att medföra behov
av vissa mindre förändringar i telelagen. En sådan förändring kan tex.
avse ökade befogenheter för den nationella regleringsmyndigheten att
ingripa i och lösa konflikter som uppstår vid samtrafikförhandlingar. Med
stor sannolikhet kom.m.er en anpassning till EU:s regelverk även att
medföra en förändrad modell för tillståndsgivning där samtliga operatörer
skall uppfylla generella grundkrav. Därutöver kan individuella tillstånd
utfärdas när så anses befogat.
Den svenska telelagen har varit i kraft sedan den 1 juli 1993. Telelagen
syftar till att tillförsäkra envar tillgång till effektiva telekom.m.unikationer
till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Som ett viktigt medel vid
tillämpningen av lagen anges upprätthållandet av en effektiv konkurrens
inom alla delar av teleområdet. Det är därför nödvändigt att fortlöpande
följa upp marknadsförhållanden och konkurrensförutsättningar på
telekom.m.unikationsområdet.
Regeringen gav i september 1994 Riksrevisionsverket (RRV) i uppdrag
att analysera dels konkurrensens utveckling på teleområdet, dels hur
telelagen och Post- och telestyrelsens tillämpning av lagen fungerat för att
uppnå de telepolitiska målen. RRV redovisade sina analyser och slutsatser
i en rapport i juni 1995.
RRV konstaterar att det idag förekommer konkurrens på vissa delmark-
nader men inte på andra. Konkurrensen på tex. utlandstelefonimarknaden
har ökat betydligt med lägre taxor som följd. Relationen mellan
samtrafikavgifter och samtalstaxor har däremot hittills inte medgivit
någon lönsamhet för nya operatörer, vilket hämmat marknadens
1995/96:125
42
utveckling. Mobiltelefonimarknaden har utvecklats positivt vad avser
antalet nya abonnenter och nya tjänster, medan de ordinarie
samtalstaxorna för mobiltelefoni legat på en realtivt stabil och hög nivå.
Enligt RRV är det främst strukturella faktorer som påverkar konkurrens-
förutsättningarna på teleområdet medan telelagen och dess tillämpning är
av underordnad betydelse. RRV pekar dock på några problem som hänger
samman med regelsystemets utformning och praktiska tillämpning. RRV
föreslår bl.a. åtgärder för att effektivisera Post- och telestyrelsens
tillstånds- och tillsynsverksamhet.
Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) har bl.a. kartlagt till-
gängligheten till modema tele- och datakommunikationstjänster i Sverige.
En sammanfattning av denna kartläggning redovisas i bilaga 1.
NUTEK bedömer att det svenska riksnätet är väl utbyggt och svarar
mot de behov som finns idag och under den närmaste framtiden. Däremot
är lokalnäten i allmänhet ännu inte anpassade för mer avancerade IT-
tjänster, vilket NUTEK emellertid bedömer kan åtgärdas genom
utbyggnad av bl.a. flertjänstnätet ISDN. Studien visar också att det för
närvarande finns ett stort intresse runt om i landet för ökad tillgång till
bl.a. Internet och ISDN. Samtidigt konstateras att ISDN fortfarande är
ofullständigt utbyggt i mer glest befolkade delar av landet och att såväl
anslutningskostnaden som trafikavgifterna missgynnar dessa regioner. I
remissbehandlingen av NUTEK:s förslag har emellertid också fram-
kommit att de nuvarande begränsningarna i lokalnäten kommer att
undanröjas genom pågående teknikutveckling och att ISDN snarare bör
betraktas som en tjänst som levereras på marknadsmässiga grunder.
STÄTTEL-delegationen har nyligen genomfört en upphandling av
teletjänster för den statliga förvaltningen (se vidare avsnitt 5.4.3 Den
offentliga förvaltningens IT-användning). Det avtal som tecknats innebär
att det nu är möjligt att få konkurrens på telefoni över hela landet
inklusive lokalsamtal.
Mot bakgrund av den utveckling som beskrivits och det underlag som
finns tillgängligt anser regeringen att telelagen bör ses över. Denna fråga
bereds för närvarande inom Kommunikationsdepartementet med sikte på
att regeringen skall kunna lägga fram en proposition hösten 1996. Post-
och telestyrelsens roll samt Telias framtida verksamhet och kapitalbehov
skall behandlas i detta sammanhang.
Som redan framhållits anser regeringen emellertid att statsmakterna inte
bör ta ställning till utbyggnaden av specifika överföringstekniker såsom
t.ex. ISDN. Däremot är det angeläget att överväga hur behovet av
rikstäckande tjänster skall tillgodoses i den omvälvning som kan förutses
under åren framöver mot bakgrund av de nya språng som förväntas ske
i teknikutvecklingen. Numera finns flera nya aktörer som kan förse
företag och hushåll med kraftfull överföringskapacitet - kommunala
nätbolag, Svenska kraftnät genom utbyggnaden av optofibemät och
genom ny teknik som gör det möjligt att överföra information i
ledningsnätet för kraftöverföring, Banverket genom ett utbyggt optofiber-
nät, företag som levererar mobila accesser m.m. Sammantaget förväntas
mångfalden av aktörer att leda till lägre priser och skapa nya möjligheter.
Denna utveckling aktualiserar samtidigt frågor om hur behovet av
Prop. 1995/96:125
43
kompetens för nätbyggnad och utveckling av nättjänster tillgodoses. Prop. 1995/96:125
Regeringen avser att ta initiativ till att analysera behovet av kompetens på
detta område samt hur detta skall uppfyllas.
Användningen av Internet har ökat lavinartat världen över. Sverige
utgör därvidlag inget undantag. Sverige tillhör tvärtom de länder där
användningen för närvarande växer snabbast. Allt fler företag och
myndigheter utnyttjar Internet i sin verksamhet. Svenska forskare och
experter har också deltagit mycket aktivt i utvecklingen av Internet vilket
medfört att ett av världens främsta kompetenscentra när det gäller
Intemetteknik efterhand etablerats i anslutning till bl.a. Kungliga Tekniska
Högskolan i Stockholm.
Internet utgör redan en viktig del i den svenska informations- och
kommunikationsinfrastrukturen. Detta nätverk av nätverk kommer
sannolikt att växa mycket snabbt i betydelse för allt fler sektorer i
samhället Detta medför samtidigt att allt fler företag, myndigheter och
enskilda blir beroende av att Internet fungerar på ett tillfredsställande och
säkert sätt
Organisationen kring Internet är idag mycket informell. Detta har i
många avseenden varit en tillgång och skapat förutsättningar för den flexi-
bilitet och anpassningsförmåga som sannolikt till stor del ligger bakom
Intemets framgångar. I en situation när en växande del av det svenska
informationsflödet passerar eller har beröring med Internet blir det
emellertid ett samhälleligt intresse att nätet motsvarar högt ställda krav på
tillförlitlighet.
Kommunikationsdepartementet kommer att tillsätta en utredning med
uppdraget att undersöka behovet av och förutsättningarna för att öka
säkerheten och användbarheten i den svenska delen av Internet. I utred-
ningens uppdrag skall ingå att identifiera kritiska frågor och att finna
ändamålsenliga samverkansformer. I uppdraget skall även ingå att
undersöka möjligheterna att inrätta en organisation för incidentberedskap.
Syftet är att, med bibehållande av nätets öppna karaktär, öka
uthålligheten i den organisation av gemensamma, konkurrensneutrala
funktioner som krävs för administrationen och utvecklingen av Internet.
Syftet är också att minska nätets sårbarhet för störningar samt att
undersöka förutsättningarna att öka användbarheten genom ett regelverk
som är tekniskt sunt avseende bl.a. namn- och adressplan, utveckling av
vägvalsregister, administration av säkerhetsnycklar samt utveckling av en
nationell sökstruktur. Avsikten är också att i detta arbete bygga vidare på
den delvis unika kompetens på området som utvecklats i Sverige.
För att underlätta användares teleadressäkning har regeringen tillsatt en
utredning för att analysera förutsättningarna för och lämna förslag till en
nationell teleadresskatalog. Katalogen skall omfatta alla teleadresser som
abonnenterna vill hålla tillgängliga. Utredningen skall redovisa resultatet
av sitt arbete senast den 1 juni 1996. Huvudsyftet med en nationell
teleadresskatalog är att underlätta för alla användare inom tele- och
datakommunikationsnäten att enkelt kunna kommunicera med varandra.
Detta är också en av grundstenarna för att möjliggöra en ökad IT-använd-
ning.
44
Tillgängligheten till och kvaliteten i offentliga grunddatabaser skall
förbättras.
Enhetliga principer för prissättning av offentliga informations-
tjänster skall utformas.
Riktlinjer för vilka grundläggande data staten och kommunerna
skall svara för samt principer för finansiering av investeringar och
drift av grunddatabaser skall vidareutvecklas.
Sverige ligger vid en internationell jämförelse långt framme när det
gäller utvecklingen av grundläggande offentliga databaser. Uppbyggnaden
av databaserna påböljades tidigt och informationen är ofta organiserad på
ett sätt som underlättar övergången till en elektronisk lagring av data. I
många fall är denna överföring redan genomförd.
Utvecklingen på detta område har varit starkt knuten till specifika
administrativa behov. Andra behov har därför ofta inte kunnat tillgodoses
pga oklara regler, rättsliga och organisatoriska hinder m.m. Därmed har
vi inte fullt ut kunnat utnyttja de fördelar som vårt försprång på detta
område kunnat ge. Det är först när dessa förutsättningar föreligger som
utnyttjandet av den nya informationsinfrastrukturen kan få fullt genom-
slag.
För en vidareutveckling av samhällets informationsförsöijning är det
viktigt att de offentliga grunddatabasema anpassas till de nya behoven och
att det skapas förutsättningar för en väl fungerande förvaltning av
databaser. Staten och kommunerna har ofta ett delat ansvar för data-
insamlingen på dessa områden och bör därmed också ta ett gemensamt
ansvar för den fortsatta uppbyggnaden och utvecklingen av de offentliga
grunddatabasema. Klara regler och förutsättningar för utnyttjande och
tillgång innebär stora samhällsekonomiska vinster och är till gagn för
såväl allmänheten som för offentlig verksamhet och för näringslivet
Särskilda insatser bör genomföras för att utveckla de offentliga
databaser som är grundläggande i betydelsen att de har ett stort
användningsområde och också kan utnyttjas för flera ändamål, de s.k.
grunddatabasema. De centrala registren över personer, företag och
fastigheter/byggnader är exempel på sådana grunddatabaser. Grund-
läggande geografiska data och den i avsnitt 5.4.7 föreslagna
vägdatabanken bör också räknas till grunddatabasema. Sveriges
internationella åtaganden, främst det s.k. dataskyddsdirektivet som nämnts
i avsnitt 5.1.2, sätter dock vissa gränser för ett informationsutbyte när det
gäller utnyttjande av personuppgifter.
Vilka grundläggande data som det allmänna skall svara för är en vital
fråga för ett fungerande informations- och kunskapssamhälle. Detta kan
självfallet inte fastställas en gång för alla. Riktlinjer måste emellertid
utformas för att möta kraven på utveckling och anpassning av
grunddatabasema.
Det fortsatta arbetet vad gäller avgränsningen, tillhandahållandet och
utvecklingen av basdata bör ha följande utgångspunkter:
- Grunddatabaser bör begränsas till vad som är basdata av stort Prop. 1995/96:125
gemensamt intresse och endast innehålla offentliga data som kan
utnyttjas utan rättsliga hinder. Dessutom är det viktigt att de anpassas
för ett generellt utnyttjande, vilket ställer krav på standardisering och
åtkomst.
- För att undvika dubbelarbete och stimulera samverkan mellan olika
registerproducenter och användare bör offentliga grunddatabaser i
princip byggas upp och ä jourhållas genom registrering vid källan
dvs. där informationen skapas. Registrering bör normalt endast ske en
gång och data nyttiggöras så långt möjligt i övriga databaser. Detta
förutsätter bl.a. en nära samverkan mellan staten och kommunerna
eftersom kommunerna är stora producenter av primärdata.
- Ett samhällsekonomiskt riktigt utnyttjande av den information som
offentlig förvaltning förfogar över får inte begränsas eller hindras av
att kostnaderna för att utnyttja de offentliga registren blir för höga.
Investeringarna och driften av grunddatabasema bör finansieras av det
offentliga när registren i huvudsak motiveras av deras administrativa
användning.
Prissättningen på informationstjänsterna är en central fråga när det
gäller att öka tillgängligheten till de offentliga registren. Regeringen anser
att det bör utformas enhetliga principer för prissättningen på
informationstjänsterna och har därför givit Riksrevisionsverket i uppdrag
att lämna förslag till prissättningsprinciper. Riksrevisionsverket lämnade
sin rapport i januari 1996 (RRV 1995:64) och är nu föremål för
remissbehandling.
Andra principiella frågor för att främja utvecklingen av grund-
databasema gäller t.ex. gränsdragningen mellan offentligt och enskilt,
konkurrensrättsliga hänsynstaganden, finansiering av investering och drift
när registrens uppbyggnad inte i huvudsak motiveras av administrativ
användning, möjligheter att direkt betala för tillgång till databaser över
nätet samt vilka kvalitets- och säkerhetskrav som skall ställas på register
med en bred användning. Som ett första steg avser regeringen att inom
kort tillsatt en utredning om vissa frågor avseende de centrala person-,
företags- och fastighetsregistren. Utredningens resultat bör även ge
vägledning för ställningstaganden avseende andra centrala databaser (se
även avsnitt 5.4.3).
övergången till digitala system förutsätter en koncentrerad investerings-
insats, t.ex. när det gäller geografiska data och vägdata. Utan att göra
avsteg från de ovan angivna grundläggande finansierings- och
avgiftsprincipema bör även fortsatt, i enlighet med riskdagens beslut
våren 1995 (prop. 1995/96:166, bet. 1994/95:BoU 17, rskr. 1994/95:313),
i vissa avgifter kunna innefattas också bidrag till databasuppbyggnad, å
jourhållning och utveckling. Uttagen skall utformas så att ett
samhällsekonomiskt riktigt utnyttjande av databaserna inte hindras. Bidrag
av detta slag kan, rätt utformade, ses som en kollektiv
intressentfinansiering av delar av nödvändiga investeringar.
Mot denna bakgrund koncentreras redovisningen i det följande till
databaser om fastigheter, byggnader och andra geografiska data. Därefter 46
behandlas vissa frågor om samhällsinformation och rättsdatasystemet.
Geografiska informationssystem (GIS)
Prop.
Sverige har unika förutsättningar inom geografisk informations-
teknik. Dessa fördelar bör tas tillvara inom samhällsplanering,
forskning, utbildning och näringspolitik för att stödja utvecklingen
av nya tillämpningar och tjänster med anknytning till geografiska
data.
Information i samhället har ofta en lägeskomponent. Även databaser
över personer och företag kan därför ses som geografiska register. Av de
ovan angivna grunddatabasema är det emellertid främst registren över
fastigheter och byggnader samt de databaser som byggs upp med ett
innehåll som motsvarar traditionella kartor av olika slag som är av ut-
präglat geografisk karaktär.
Det som ger ett register karaktären av en geografisk databas är att
objekten i databasen åsätts en lägesangivelse, vanligen genom att läget
anges med koordinater. Härigenom skapas möjlighet för geografisk
redovisning av objekten i databasen, men också motsvarande möjlighet
beträffande alla data som kan knytas till dessa objekt Registren får
härigenom en rumslig dimension och lägger en grund för geografiska
informationssystem. Gränserna mellan register och kartor suddas ut
Den beskrivna s.k. geokodningen har utvecklats i Sverige. Det har inne-
burit att Sverige tillsammans med de nordiska grannländerna har unika
förutsättningar for olika tillämpningar inom geografisk informationsteknik.
Genom att grundläggande geografiska element som fastigheter och
byggnader har koordinatbestämts ges stora möjligheter till geografiska
beskrivningar och rumsliga analyser. Den lägesbestämda informationen
bildar grunden for en geografisk systematik som kan utnyttjas
tvärsektoriellt och tvärvetenskapligt inom t.ex. dokumentation, samhälls-
planering och forskning. Det finns stora förutsättningar att med utgångs-
punkt från denna basinformation utveckla olika kommersiella tillämp-
ningar, nya företag och en betydande tjänsteexport
Register om fastigheter, byggnader m.m.
Uppbyggnaden av basdata med geografisk inriktning har pågått länge
i Sverige. De resurser som under många år har satsats på detta område
utgör en ansenlig investering. De nya systemen beräknas redan ha givit
besparingar på 100-tals milj kr inom t.ex. inskrivningsmyndigheterna och
inom bank- och kreditväsendet. De stora vinsterna kommer emellertid
först när de geografiska grunddatabasema kan integreras fullt ut i en
sammanhängande informationsinfrastruktur.
Utvecklingen av geografiska basdata befinner sig just nu i ett intensivt
skede. Fastighetsdatasystemet har nu, efter en total utvecklings- och
uppläggningstid på drygt 30 år, införts i hela landet. Fastighetsdata-
systemet har också kompletterats med ett basregister över byggnader.
Övergången till registerbaserade folk- och bostadsräkningar ger möjlighet
1995/96:125
47
till uppbyggnad av lägenhetsregister och adressregister som kan anknytas Prop. 1995/96:125
till befintliga byggnadskoordinater. Lägenhetsregistret förväntas fä vid-
sträckt användning för bl.a. statistik, folkbokföring, resursfördelning,
planering, uppföljning och utvärdering av boende, byggande och kommu-
nikationer. Geokodade adresser i ett komplett och ajourhållet system
kommer, i många fall i kombination med s.k. GPS-teknik, att bli en del
i många IT-tillämpningar inom räddningstjänst, trafik och kommunal
planering m.m. En översyn av författningsregleringen av fastighets-
datasystemet genomförs av Fastighetsdatautredningen (se dir. 1995:120).
Sammanfattningsvis kan konstateras att tillgången på digitala data om
fastigheter, byggnader och adresser i landsomfattande och enhetliga
register bör kunna vara mycket god redan inom tre år.
Övriga geografiska databaser
Staten och kommunerna bör i samverkan bygga upp den digitala
fastighetsregisterkartan och anpassa den till användning i olika
geografiska informationssystem. Målsättningen är att fastighets-
registerkartan så långt möjligt skall vara överförd i digital form före
år 2000.
Arbetet med att föra över de konventionella allmänna kartorna till
digital form bör bedrivas så snabbt som möjligt.
Förutsättningarna att åstadkomma en samordnad övergång till
digitala databaser för hela landskapsinformationsområdet bör
klarläggas.
Övergången från konventionella kartor till databaser är som regel en be-
tydligt mer komplicerad process än överföring av register till digital form.
Databaserna skall kunna ligga till grund för såväl traditionell kartproduk-
tion som för direkt utnyttjande i olika former av informationssystem.
Stora datamängder berörs och speciella metodproblem måste lösas.
Lantmäteriverket har från och med år 1996 ett samlat ansvar för basin-
formation om fastigheter och byggnader samt om landskapet.
Fastighetsregisterkartan, som ger en geografisk redovisning av fastigheter
samt av planer och markreglerande bestämmelser, är ännu endast till viss
del överförd till digital form. En fastighetsregisterkarta anpassad till
användning i olika GIS-tillämpningar utgör ett värdefullt komplement till
den textbaserade informationen i fastighetsdatasystemet och förbättrar
underlaget för användningen av geografiska informationssystem inom
kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Bristen på en digital
fastighetsregisterkarta kan sägas vara något av den felande länken för att
uppnå en helhet i den geografiska dimensionen i informations-
infrastrukturen. En digital karta är också en förutsättning för att kunna
integrera och rationalisera fastighetsbildningen och fastighets-
registreringen. För landsbygdsområdena kommer en digital registerkarta
att bli klar under år 1998. För genomförandet i tätorterna krävs en nära
samverkan mellan stat och kommun. Enligt nu gällande förutsättningar
48
kan även en stor del av tätortsområdena täckas ett par år in på 2000-talet.
Lantmäteriverket har på regeringens uppdrag inlett en översyn av
förutsättningarna för genomförandet
Arbete pågår också med att föra över de konventionella allmänna
kartorna till digital form. Denna information tillhör också samhällets
grunddatabaser varför även detta arbete bör bedrivas så snabbt som
möjligt Den pågående databasuppbyggnaden med innehåll från ekono-
miska kartan beräknas bli avslutad år 1998. Detta innefattar då också den
i den ekonomiska kartan ingående flygbilden, som får en självständig
funktion med ett stort användningsområde, inte minst tillsammans med
GPS-teknik. En samlad databas som svarar mot det fullständiga inne-
hållet i den ekonomiska kartan, den topografiska kartan och de allmänna
översiktskartorna kommer med nu föreliggande förutsättningar att vara
färdig några år in på 2000-talet
En lång rad andra statliga aktörer, tex. Sveriges geologiska under-
sökning (SGU) och Sjöfartsverket och kommuner bidrar också till
produktionen av landskapsinformation i form av kartor eller basdata.
Många av dessa producenter av landskapsinformation har påbörjat en
anpassning av sina databaser i syfte att göra dem mera generellt använd-
bara. Uppgifternas omfattning, förutsättningar och resurstillgång varierar
inom de nu berörda verksamhetsområdena och därmed också tidpunkterna
för när en övergång till helt digitala system kan vara genomförd.
För att belysa dessa frågor och åstadkomma en ökad samverkan om
geografiska data och geografiska informationssystem har regeringen
inrättat en särskild arbetsgrupp (REGGIT) inom regeringskansliet med
representanter bl.a. för berörda departement, vissa centrala myndigheter
och Svenska Kommunförbundet. Det ingår i gruppens uppdrag att
sammanställa befintliga tidsplaner och klarlägga förutsättningarna att
åstadkomma en mera samordnad övergång till databaser med syfte att
uppnå en heltäckande geografisk informationsinfrastruktur. Gruppen skall
lämna en rapport i juni 1996.
Sveriges nationalatlas
Den digitala versionen av Sveriges nationalatlas skall vidareut-
vecklas och anpassas till nya distributionsmedier och presentations-
former.
Sveriges nationalatlas intar en speciell ställning i svensk kartverksamhet.
Atlasen närmar sig nu sin fullbordan. Den utgörs dels av ett bokverk, dels
av en geografisk databas. Databasen distribueras för användning i
persondator med program för interaktiv sökning och presentation av
informationen.
Den nationella tematiska beskrivning av Sverige som nationalatlasen
innebär kräver aktualitet och fullständighet om den skall förbli användbar
även på sikt. Genom de betydande investeringar som nu gjorts i upp-
byggnad och utformning av atlasens databas har goda förutsättningar
Prop. 1995/96:125
49
4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 125
skapats för ett sådant vidmakthållande. Lantmäteriverket har i 1996 års
anslagsframställning lämnat förslag till insatser beträffande utvecklingen
av nationalatlasen.
Regeringen har tidigare betonat vikten av att de nya informations-
möjligheter som tekniken skapar också motsvaras av utvecklingsinsatser
för att skapa ett informationsinnehåll som är av hög kvalitet och har en
förankring i det svenska samhället och i svensk kultur. Enligt regeringens
mening representerar nationalatlasen en betydande tillgång. Atlasen kan
utvecklas till en innehållsrik informationsdatabas som bl.a. kan användas
som ett läromedel i undervisningen eller som ett underlag för
vidareutvecklingen av nya läromedel är betydande. Atlasen bör även vara
av intresse när det gäller information om Sverige utomlands. Enligt
regeringens uppfattning är det därför angeläget att en fortsatt utveckling
sker av nationalatlasens digitala version och att atlasen fortlöpande kan
anpassas till de nya distributionsmedier och presentationsformer som
utvecklas med hjälp av IT.
Samhällsinformation
Samhällsguiden uppdateras. Samhällsguiden som databas utreds i
regeringskansliet i samverkan med riksdagens förvaltningsorga-
nisation. Möjligheten att använda Internet för att koppla samman
och sprida information från bl.a. riksdag och regering, myndigheter
och EU prövas.
Konstitutionsutskottet tog i betänkandet 1994/95 :KU41 upp frågan om
samhällsinformationen på en övergripande nivå och informationen i
riksdagen och i förhållande till regeringskansliet. Utskottet tog också upp
frågor om informationshantering på elektronisk väg.
Enligt konstitutionsutskottet har riksdagen inga praktiska möjligheter
att svara för uppdateringen av Samhällsguiden, vilket har inneburit att den
för närvarande inte uppfyller kravet på aktualitet i alla delar. Enligt ut-
skottets mening bör ansvaret för uppdateringen av innehållet i Samhälls-
guiden övergå från riksdagen till regeringen.
Regeringen genomför nu en vidareutveckling av Samhällsguiden i sam-
verkan med riksdagen. I det sammanhanget är det också naturligt att
undersöka möjligheterna att utveckla ett nätverksbaserat data- och infor-
mationssystem för spridning av samhällsinformation till företag, orga-
nisationer och till allmänheten. Samhällsguiden som databas kan utgöra
en viktig tillgång i ett sådant informationssystem.
Utgångspunkten är att systemet skall omfatta övergripande information
från riksdag och regering, statliga, kommunala och landstingskommunala
myndigheter och verk samt internationella relationer och kontakter särskilt
med anknytning till EU. Möjligheten att använda Internet för att koppla
samman och sprida information från bl.a. riksdag och regering,
myndigheter och EU prövas. Arbetet beräknas vara avslutat under 1996.
Prop. 1995/96:125
50
Rättsdatasystemet och Rixlex Prop. 1995/96:125
Rättsdatasystemet innefattar bl.a. databaser med uppgifter om Svensk
författningssamling (SFS) och kommittéerna. I rättsdatasystemet finns
också andra baser med myndighetsförfattningar och rättsfall. Ansvaret för
de olika databaserna i rättsdatasystemet är fördelat på olika myndigheter.
Databaserna i rättsdatasystemet används i dag i stor omfattning av
myndigheter, skolor och studerande men även av företag för vidare
kommersiellt bruk.
Rixlex, som är riksdagens databas med uppgifter om bl.a. propositioner
Och motioner, är på försök öppet för utomstående användare.
Rättsdatasystemets databaser med uppgifter om SFS och kommittéerna
görs tillgängliga för allmänheten genom Rixlex. Andra databaser i
rättsdatasystemet görs tillgängliga genom företag.
Användarna av Rixlex betalar för närvarande en grundavgift på 6000
kr, skolor (grundskolor och gymnasieskolor) erbjuds en lägre avgift
medan folkbikbliotekens användning av Rixlex är avgiftsfri.
I olika sammanhang har det rests krav på att användningen av Rixlex
skall vara gratis. Även i riksdagen pågår för närvarande en diskussion om
huruvida Rixlex skall tillhandahållas gratis eller inte. Inom EU pågår ett
arbete rörande den privata sektorns roll i detta sammanhang, som kan
komma att få betydelse för Rixlex och andra offentliga rättsdatabasers
vidare utveckling och användning.
Regeringen anser att offentliga rättsdatabaser med grundläggande
information om den svenska lagstiftningsprocessen och svenska rättskällor
bör tillhandahållas utan särskilda avgifter på sikt. Åtminstone bör dessa
kunna omfattas av de riktlinjer för prissättning av informationstjänster
som regeringen angivit för andra centrala grunddatabaser (se avsnitt
5.3.4).
Regeringen avser att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att följa
utvecklingen av hot och risker inom IT-området. I arbetsgruppen
skall även företrädare för försvarsmakten ingå.
Samverkan mellan offentlig och privat sektor bör ske genom
bl.a. Föreningen för Säkrad Elektronisk Information i Samhället
(SEIS).
Internationella överenskommelser bör eftersträvas när det gäller
användning av kryptering och digitala signaturer. En särskild
förhandlare har tillkallats för att koordinera svenska intressen
avseende kryptering.
För att kunna bredda och utveckla användningen av IT i Sverige är det
viktigt att samtidigt öka säkerheten och medvetenheten om den sårbarhet
som kan finnas inbyggd i olika IT-tillämpningar och om hur man kan
skydda sig mot olovlig verksamhet.
51
Sårbarheten riskerar att öka när samhället blir mer komplext och Prop. 1995/96:125
beroende av avancerade elektroniska informations- och kommunikations-
system. Säkerhets- och sårbarhetsaspekter inom IT-området måste tas på
stort allvar. Risken för att obehöriga utnyttjar svagheter i teknik och
system för att uppnå olovliga syften måste beaktas. Sådana syften kan
vara av politisk, militär eller ekonomisk art och kan ta sig uttryck i att
otillbörligt utnyttja, förvanska eller förstöra information. Verksamhet av
detta slag, inom försvarsområdet benämnt informationskrigföring, kan på
sikt sudda ut gränserna mellan fred, kris och krig och kan innebära att
enskilda personer, grupper eller stater kan uppnå sina syften utan att
behöva tillgripa konventionella hot-och påtryckningsmedel. Utvecklingen
inom IT-området kommer således sannolikt att medföra försvarspolitiska
fömyelsekrav.
Flera myndigheter och institutioner arbetar med och har kunskap om om
utvecklingen vad gäller säkerhet och sårbarhet i moderna informa-
tionssystem, tex. Försvarsmakten, ÖCB, NUTEK, FOA, Post - och
Telestyrelsen och Statskontoret Det finns dock en risk för att kunskapen
inte kan hållas samman och nyttiggöras inom hela den offentliga sektorn.
Regeringen avser mot denna bakgrund att tillsätta en arbetsgrupp med
uppdraget att följa utvecklingen av hot och risker inom IT-området såväl
inom den civila som inom den militära delen av samhället. Gruppen skall
utarbeta en beskrivning av hot och risker inom IT-området samt
informera om samhällets och individens sårbarhet, risker, konsekvenser
samt om medel att skydda sig mot olovlig verksamhet.
Samverkan i säkerhetsfrågor mellan offentlig sektor och privat sektor
bör ske bl.a. inom ramen för Föreningen Säkrad Elektronisk Information
i Samhället (SEIS). Ett viktigt område för samverkan är utvecklingen av
s.k. smarta kort för identifiering, behörighetskontroll m.m. Ett ökat
informationsutbyte inom ramen för EU-medlemskapet innebär att
gemensamma lösningar måste utvecklas på europeisk nivå. Sverige bör
därför delta aktivt i informationssäkerhetsarbetet inom EU. På detta
område kan även den nybildade föreningen Swebiss för stimulans av
elektronisk handel på Internet bidra till utvecklingsarbetet.
En särskild förhandlare har tillkallats av Utrikesdepartementet för att
koordinera svenska intressen avseende kryptering.
Det ligger i Sveriges intresse att de internationella kommunika-
tionerna och informationsutbytet världen över underlättas. Utveck-
lingen på telekommunikationsområdet och IT-området i övrigt
måste ske i harmoni med omvärlden och ett omfattande samarbete
inom bl.a. EU är därför nödvändigt.
Enligt regeringens uppfattning har Sverige ett starkt nationellt intresse
av att de internationella kommunikationssystemen utvecklas för att under-
lätta utbytet av idéer, varor och tjänster. Den kanske viktigaste grunden
52
för denna hållning är vår förvissning om de fördelar som ett öppet sam- Prop. 1995/96:125
hälle har för fredens bevarande och för utvecklingen av demokratin. Att
underlätta olika former av kommunikation och informationsutbyte också
över gränserna blir en naturlig följd av denna inställning. För Sverige,
vårt internationellt inriktade näringsliv och något perifiera läge i för-
hållande till de stora marknaderna och knutpunkterna i världen, är också
goda internationella kommunikationer ett centralt intresse.
Det arbete som pågår inom EU för att förverkliga den öppna tele-
marknaden har redan berörts. Med hänsyn till att Sverige, i jämförelse
med flertalet andra medlemsländer, ligger före när det gäller avreglering
av telemarknaden och införande av en modem telelagstiftning ligger det
i Sveriges intresse att denna process påskyndas. Det finns en viss risk för
att EU:s regelverk på teleområdet kommer att bli betydligt mer detaljerad
än den svenska teleregleringen. Sveriges ambition är att i första hand
försöka åstadkomma enighet kring ett mindre detaljerat regelverk och i
andra hand skapa ökat utrymme för medlemsländerna att själva utforma
och tillämpa regelverket i dess detaljer.
Ett viktigt begrepp som diskuteras inom EU är samhällsomfattande
tjänster (”universal services”), dvs. skyldigheten att tillhandahålla
grundläggande tjänster till rimligt pris oavsett geografiskt läge. Den
svenska uppfattningen är att EU bör fastställa minimikrav i detta avseende
samtidigt som vaije land skall ha möjlighet att öka ambitionen i takt med
den tekniska och ekonomiska utvecklingen i landet, dock givetvis utan att
ställa upp så höga krav att konkurrensen snedvrids. EU är också aktivt på
flera områden för att på olika sätt främja utvecklingen och användningen
av IT. De större projekten inom teleområdet (TransEuropean Networks
eller TEN-tele) avser stöd till teleapplikationer och utveckling av nät. Info
2000 är ett nytt program med syftet att stimulera informationsproducenter
att utveckla nya produkter och tjänster.
Enligt regeringens bedömning är det angeläget att olika aktörer inom
svenskt näringsliv och förvaltning deltar aktivt i detta gemensamma
utvecklingsarbete.
53
Om Sverige skall kunna försvara en framskjuten position som en
kunskapsbaserad industrination måste IT-innehållet i svenska
produkter och tjänster öka och IT introduceras snabbt i alla typer av
företag.
Näringspolitiken skall medverka till att främja näringslivets och
särskilt de små och medelstora företagens användning av IT samt
främja utvecklingen av en svensk programvaru- och informations-
industri.
Teknikutvecklingen och marknadens aktörer är de främsta driv-
krafterna för näringslivets och programvaruindustrins utveckling.
Statens uppgifter avser framför allt utbildning, forskning och ut-
veckling samt offentlig upphandling. Privat och offentlig sektor
måste också samverka för att utveckla nya användningsområden och
tillämpningar av IT.
Sverige bör ligga i framkant i utvecklingen av elektronisk handel.
Pågående internationella förhandlingar på det handelspolitiska
området har stor betydelse for den svenska IT-industrins utveckling.
IT är ett redskap för ökad tillväxt och sysselsättning
IT-industrin anses vara en av världens få riktigt stora långsiktiga
tillväxtbranscher med en snabb teknikutveckling och en kraftigt växande
marknad. När det gäller data- och teleinvesteringar totalt låg Sverige i
topp tillsammans med USA med investeringar om närmare 6 % av BNP
år 1994. Omsättningen inom den svenska telekommunikationsmarknaden
uppgick till ca 41 miljarder kr år 1994, vilket motsvarar en tillväxt på 9
miljarder kr eller 28% jämfört med omsättningen år 1991. Omsättningen
inom hela den svenska IT-marknaden har uppskattats till närmare 195
miljarder kr for år 1994.
Teknikutvecklingen, avregleringen av telekommunikationsmarknaden,
det svenska EU-medlemskapet och en utbredd acceptans i företag och
offentlig förvaltning av IT som redskap, är faktorer som allmänt sett
verkar gynnsamt för en fortsatt tillväxt av IT-industrin i Sverige. I detta
ligger också möjligheter till att skapa nya arbetstillfällen.
IT-utvecklingen har både direkta och indirekta effekter på sysselsätt-
ningen. Teknikutvecklingen ger upphov till helt nya branscher som pro-
gramvaruindustrin, dataindustrin, den mikroelektroniska industrin, multi-
media och mobiltelefoni. Dessa områden skapar redan en betydande
sysselsättning direkt i tillverknings-, service- och underleverantörsleden.
För tio år sedan omsatte t.ex. Ericsson på mobiltelefonisidan några
miljoner, idag är omsättningen ca 30 miljarder kr.
Användningen av IT i näringslivet - i tillverkningsprocesser, produkt-
utveckling, försäljning, analys och informationshantering m.m. - ökar
Prop. 1995/96:125
54
också generellt företagens effektivitet och konkurrenskraft och skapar Prop. 1995/96:125
därigenom indirekt förutsättningar för ökad tillväxt och sysselsättning.
Utväxlingen av företagens IT-investeringar i form av tillväxt och nya
arbetstillfällen beror emellertid i hög grad på vilka förändringar som
samtidigt görs av arbetsorganisationer och arbetsformer.
Näringslivet i Sverige måste bygga sin framtida konkurrenskraft på
effektiva arbetsrutiner och arbetsorganisationer samt på ett högt kunskaps-
innehåll i produkter, tjänster och tillverkningsprocesser. IT-innehållet i
svenska produkter och tjänster måste därför öka. Här krävs tillgång till
specialdesignad programvara, både s.k. stödjande programvara för olika
arbetsmoment i företagen och programvara som kan byggas in i produk-
ter, tjänster och industriella processer.
I de tekniska attachéernas rapport (IT-världen runt - nationella initiativ)
anges att Sverige behöver öka tempot på IT-området för att inte riskera
att släpa efter i den hårda internationella konkurrensen om tillväxt och
nya arbetstillfällen. Enligt attachéerna är våra konkurrensnackdelar bl.a.
en relativt sett outvecklad inhemsk programvaruindustri samt brist på
nyckelkompetens inom programvaruutveckling. Brist på IT-kompetens i
framför allt många små och medelstora företag anges också vara ett
hinder för en snabb spridning av användningen av IT i näringslivet. Detta
understryks även av SCB:s senaste studie om datorvanor samt av
NUTEK:s rapport om tillänglighet till moderna data- och telekommunika-
tionstjänster m m. Enligt SCB har hälften av företag med mindre än fyra
anställda samt närmare 30 % av företag med mindre än 20 anställda ännu
inte tillgång till en dator.
Mot denna bakgrund prioriterar regeringen insatser inom ramen för
näringspolitiken som främjar näringslivets och särskilt de små och medel-
stora företagens användning av IT samt utvecklingen av en svensk pro-
gramvaru- och informationsindustri samt dess utveckling som
exportindustri. Insatserna avser utbildning, forskning och utveckling samt
offentlig upphandling. Privat och offentlig sektor måste mer än hittills
samverka för att utveckla nya användningsområden och tillämpningar av
IT.
Elektronisk handel kommer i framtiden att vara en förutsättning för
svenska företag att kunna konkurrera på världsmarknaden. Sverige bör
därför ligga i framkant i utvecklingen av den elektroniska handeln. För
särskilt de mindre företagen, som idag har svårt att på egen hand nå den
europeiska och den globala marknaden, erbjuder den elektroniska handeln
helt nya möjligheter till marknadsföring och försäljning. Ur närings-
politiska utgångspunkter är detta ett område som bedöms fa stor
genomslagskraft och därmed också stor betydelse för näringslivets
utveckling framöver.
Inom EU pågår diskussion om standardiseringens roll inom
telekommunikations- och IT-området. Sverige medverkar i det pågående
arbetet i syfte att nå enhetliga och klara strukturer för standardi-
seringsverksamheten.
55
Programvaru- och informationsindustrin
Prop.
Offentlig förvaltning bör i ökad utsträckning agera katalysator för
utveckling av programvara genom offentliga och öppna upphand-
lingar av väldefinierade programprodukter utifrån användarbehov.
Offentlig förvaltning och näringslivet bör främja utvecklingen av
programvaru- och informationsindustrin genom att lägga ut mer av
sin programvarutillverkning utanför den egna verksamheten.
Grundutbildningen vid högskolorna inom programvaruområdet,
multimedia och kommunikation måste stärkas.
Samarbetet mellan forskningen vid universitet och högskolor och
näringslivet bör utvecklas.
Förutsättningarna för att inrätta ett EU-institut och/eller ett svenskt
forskningscentrum för utvecklingen av IT och dess användning
skall prövas.
Sveriges Exportråd skall under år 1996 samla svenska program-
varuföretag för en gemensam exportsatsning.
Regeringen avser att uppdra åt NUTEK att i samarbete med ALMI
se över kapitalförsöijningen till programvaruföretag och andra nya
kunskapsintensiva IT-baserade företag.
Den svenska programvaruindustrin sysselsätter for närvarande ca
150 000 personer inklusive konsulter och säljande organisationer. Omsätt-
ningen beräknas uppgå till närmare 100 miljarder kr. Programvarutill-
verkningen avser dels stödjande programvara för olika funktioner i företag
och offentlig förvaltning dels utveckling av programvara som ingår i
produkter och tjänster.
Programvara används inte bara i persondatorer och annan IT-utrustning.
För svensk exportindustri skärps kraven på programvara i förädlade
produkter. Att behärska programvaruteknik och effektivt kunna framställa
programvara har således avgörande betydelse for det svenska näringslivets
internationella konkurrenskraft. Företag som Ericsson och ABB betecknar
sig idag som programvaruföretag och programvara är internationellt sett
en snabbt växande industrigren. Framtiden för tex. person- och
lastvagnar ligger också i elektroniken och i programinnehållet i fordonen.
Sverige är dock i ett internationellt perspektiv relativt svagt inom
industriell programvaruteknik, trots att det svenska näringslivets
konkurrenskraft är starkt beroende av kompetens på området.
Upphandling
Huvuddelen av programvaruutvecklingen inom industrin bedrivs ännu
internt utan konkurrens. Även administrativa system inom näringslivet
och i den offentliga förvaltningen utvecklas och förvaltas till stor del i
egen regi. Jämfört med annan produktion är graden av industrialisering
låg inom programvarutillverkningen.
På motsvarande sätt som inom verkstadsindustrin under 1950- och 60-
1995/96:125
56
talen bör en omstrukturering av programvaruindustrin mot en ökad Prop. 1995/96:125
användning av specialiserade underleverantörer leda till ökad effektivitet
och ökad grad av återanvändning.
Offentlig förvaltning bör i högre utsträckning än idag agera katalysator
för utveckling av programvara genom offentliga och öppna upphandlingar
av väldefinierade programprodukter utifrån användarbehov. Offentlig
förvaltning och näringslivet förutsätts bör kunna lägga ut mer av sin
programvarutillverkning utanför den egna verksamheten. Detta bör leda
till ökad konkurrens på programvaruområdet och en industristruktur som
kännetecknas av en stor mängd mindre programvaruföretag som levererar
färdiga programprodukter till industriföretagen och till den offentliga
förvaltningen. Ett exempel på detta är den nyligen genomföra upp-
handlingen av telefonitjänster för statsförvaltningen där kravställandet
drivit fram helt nya verksamhetsstödjande tjänster hos operatörerna.
Möjligheten att använda s.k. teknikupphandling på IT-området är före-
mål för en särskild utredning (Utredningen om former och områden för
offentlig teknikupphandling, N 1995:06). Utredningen skall redovisa sitt
arbete under våren 1996.
Utbildning och FoU
Regeringen har tidigare (se avsnitt 5.2.3.) pekat på behovet av insatser
inom den högre utbildningen och forskningen. Inom ramen för de avisera-
de insatserna skall möjligheterna att stärka grundutbildningen vid hög-
skolorna inom programvaruområdet, multimedia och kommunikation
prövas särskilt.
Det är angeläget att forskning och kompetens inom industriell
programvaruteknik och utveckling av programmering av komplexa system
ges ökad prioritet. Även teknik- och kunskapsöverföringen mellan
högskolorna och industrin behöver förbättras. De s.k. teknikbyar som
finns på ett antal platser i Sverige och som bygger på samarbete lokalt
mellan högskola och näringsliv har hittills visat sig ge goda resultat
EU:s satsning på IT och ”Information Society” har givits en hög
prioritet i kommissionens arbetsprogram. I ett stort antal dokument pekar
EU:s beslutsfattare på de omvälvningar i samhället som IT-utvecklingen
medför. Samtidigt saknas i EU en resurskoncentration, som kan medverka
till att företag och samhällsmedborgare görs redo för och kan nyttiggöra
omställningen. EU-kommissionen har i sin handlingsplan på IT-området
tagit upp frågan om att etablera ett särskilt EU-institut på IT-området.
Något beslut har ännu inte fattats.
Utvecklingen på området för avancerade tele- och datakommunikationer
är av mycket stor betydelse för EU som helhet. Mot denna bakgrund kan
ett gemensamt institut utgöra ett väsentligt stöd genom att erbjuda en
samlad FoU-kompetens för att utveckla nya användningsområden.
Regeringen avser att pröva förutsättningar för en framtida lokalisering av
ett EU-institut med denna inriktning i Sverige.
57
Svensk programvara på export Prop. 1995/96:125
En stark inhemsk programvaruindustri förutsätter export för att bli
ekonomiskt bärkraftig. Sveriges Exportråd prioriterar exportstöd till små
och medelstora företag med särskild inriktning på IT.
Många programvaruföretag har för närvarande svårt att nå ut med sina
produkter på export på grund av begränsade kunskaper om
marknadsföring och försäljning på en internationell marknad. De
elektroniska marknadsplatserna kommer här att förbättra möjligetema
högst väsentligt Sveriges Exportråd skall under år 1996 i samarbete med
Swebizz ta initiativ till att samla programföretagen för en gemensam
exportsatsning. Satsningen innebär att alla intresserade program-
varuföretag ges en möjlighet att nå ut på den globala marknaden. Export-
rådets initiativ utgör ett underlag för att bedöma eventuella ytterligare
insatser för att underlätta programvaruföretagens marknadsföring för
export
Kapitalförsörjning
Regeringen har uppmärksammat att programvaruföretag och andra nya
IT-baserade företag, s.k. kunskapföretag, i dag har svårt att få tillgång till
kapital på marknaden. Dessa företags fysiska substansvärden är ofta små.
Tillgångarna finns i form av kunskap och idéer, vilket ställer till problem
vid bl.a. bankernas kreditvärdering. Regeringen avser därför att uppdra
åt NUTEK att i samarbete med ALMI se över kapitalförsöijningen till
nya IT-baserade företag. En fråga att belysa i detta sammanhang är om
kreditgivare kan behöva utveckla ytterligare kreditvärderingsvillkor för att
bättre svara upp mot kunskapsföretagens behov.
Små och medelstora företag
De små och medelstora företagens IT-användning bör i första hand
främjas genom en breddad marknad via offentliga och privata upp-
handlingar. Förenklad kommunikation med myndigheter på elek-
tronisk väg kan också bereda vägen för företagens IT-användning.
Därutöver kan lokala initiativ och en ökad samverkan mellan statliga
myndigheter, regionala organ, kommunerna, högskolorna och
näringslivet bidra till att påskynda spridningen av IT i de mindre
företagen.
Regeringen avser att uppdra åt NUTEK att i samverkan med ALMI
och Svenska Kommunförbundet sprida information om goda IT-
tillämpningar och utvecklingsmöjligheter för småföretag.
Småföretagens IT-användning bör i första hand främjas genom en
breddad marknad via offentliga och privata upphandlingar. Den offentliga
förvaltningen kan även verka pådrivande för företagens IT-användning
genom att underlätta elektronisk kommunikation mellan företag och
58
myndigheter (se vidare avsnitt 5.4.3 Den offentliga förvaltningens IT- Prop. 1995/96:125
användning).
I de små och medelstora företagens utveckling spelar emellertid också
de lokala och regionala förutsättningar en stor roll. Regeringen har bl.a.
i propositionen ”En politik för arbete, trygghet och utveckling” (prop.
1995/96:25) framhållit att kommunerna spelar en viktig roll när det gäller
att främja utvecklingen av de små och medelstora företagen.
Flera initiativ tas också lokalt och/ eller regionalt och i samverkan med
EU:s strukturfonder. Enligt en redovisning från Näringsdepartementet har
en tredjedel av kommunerna arbetat fram IT-strategier sammanlänkade
med bl.a. den lokala näringspolitiken och merparten av landets kommuner
bedöms ha utarbetat liknande strategier före utgången av år 1996.
Regionala initiativ har lett till samverkan mellan företag, högskolor och
förvaltning för att stärka möjligheterna att med hjälp av IT utveckla
regionens tillväxt och sysselsättning. Det pågår även ett stort antal
aktiviteter i samverkan mellan länsstyrelser och kommuner med
nätverksbyggen och andra stödjande insatser visavi småföretagen.
Länsstyrelserna bör uppmärksamma IT:s möjligheter i sitt arbete med
olika regionalpolitiska stödformer och bör särskilt svara för att olika
statliga insatser på regional nivå samverkar och främjar en önskvärd
utveckling i enlighet med denna proposition.
ALMI Företagspartner AB kan spela en viktig roll när det gäller IT-
utvecklingen i mindre företag. Genom bl.a. de regionala ALMI-bolagens
närhet till de mindre företagen har ALMI goda förutsättningar att intitiera
projekt som främjar dessa företags IT-användning och utveckling.
För att underlätta den fortsatta utvecklingen av de lokala IT-strategiema
behövs information om goda IT-tillämpningar och utvecklingsmöjligheter
med hjälp av IT för småföretag. Regeringen avser därför att uppdra åt
NUTEK att, i samverkan med ALMI och Svenska Kommunförbundet,
utveckla informationen mot småföretagen till småföretagen.
Turistnäringen
Turistnäringen omsätter ca 100 miljarder kr per år varav 20 miljarder kr
tillförs genom utländska besökare. Turistnäringen ökar med totalt 10 %
per år och är Sveriges tredje största exportnäring. I enlighet med
riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition om
exportinsatser m.m. (prop. 1995/96:94) har regeringen nyligen anvisat 20
milj kr för utveckling av IT-användningen inom turistnäringen i syfte att
stärka Sveriges position som turistland.
59
Elektronisk handel
Prop. 1995/96:125
Initiativ för att påskynda utvecklingen av den elektroniska handeln
har nyligen tagits av Toppledarforum och av regeringens IT-kom-
mission.
Regeringen avser att uppdra åt NUTEK att finna former för en
effektivare elektronisk informationsspridning till svenska företag när
det gäller offentliga upphandlingar inom EU.
För ett land som Sverige med långa fysiska avstånd till marknaderna
ger utvecklingen av den elektroniska handeln möjligheter för svenska
företag att konkurrera på någorlunda lika villkor. För de mindre
företagen, som idag har svårt att på egen hand nå den europeiska och
globala marknaden erbjuder den elektroniska handeln nya möjligheter till
marknadsföring och försäljning. Ur näringspolitiska utgångspunkter är
detta ett område som bedöms få stor genomslagskraft och därmed också
stor betydelse för näringslivets utveckling framöver. Sverige bör därför
ligga i framkant i utvecklingen av den elektroniska handeln.
Toppledarforum och regeringens IT-kommission har tagit initiativ till
att påskynda införandet av elektronisk handel och uppmuntra en ökad
användning av elektroniska marknadsplatser mellan företag, såväl
nationellt som internationellt. Liknande initiativ har tagits i t.ex. Finland,
Norge, Frankrike, USA och Japan.
Toppledarforums satsning innebär att elektronisk offentlig upphandling
införs i hela den offentliga förvaltningen. Ett av målen är att 95 % av
upphandlingsvolymen för frekventa varor och tjänster skall ske elektronisk
före år 1998 (se vidare avsnitt 5.4.3 Den offentliga förvaltningens IT-
användning).
IT-kommissionens roll är initiativtagarens, dvs. att medverka till att
intresserade användare och leverantörer kommer samman i former som
möjliggör en snabb utveckling av elektronisk handel för svenska företag.
Arbete bedrivs i en nystartad förening, Swebizz. Intresserade företag, som
vill sälja på Internet samt leverantörer som utvecklar produkter som
skapar marknadsplatsen, kan bli medlemmar. Swebizz skall visa på
affärsnyttan med bl.a. goda exempel och pilotverksamhet samt verka för
att undanröja hinder. Härigenom vill föreningen verka för att svenska
företag så tidigt som möjligt kan utnyttja Internet som marknadsplats.
Hinder idag är framför allt brist på globala säkerhetslösningar,
elektroniska betalningssystem, oklarheter i lagstiftning och bristande
kompetens hos företagare kring marknadsplatsens möjligheter och tek-
niska realisering. Ett samarbete håller även på att etableras med en
motsvarande organisation i USA, CommerceNet.
Den offentliga upphandlingen inom EU uppgår till totalt mer än 5400
miljarder kr per år. Svenska företag, särskilt de mindre och medelstora
företagen, har i likhet med motsvarande företag i andra EU-länder
svårigheter att fa information angående offentliga upphandlingar i EU:s
medlemsländer. Regeringen avser därför att uppdra åt NUTEK att finna
former för en effektivare informationspridning till svenska företag när
60
det gäller offentliga upphandlingar inom EU.
Vissa handelspolitiska frågor på IT-området
Pågående internationella förhandlingar på det handelspolitiska
området har stor betydelse för industrins utveckling. De avser
förslaget från amerikansk industri om ett informationsteknologiavtal
(ITA), de transatlantiska förbindelserna samt den förlängda
telekommunikationsförhandlingen inom ramen för WTO.
Frågan om att förbättra möjligheterna till konkurrens på lika villkor för
europeisk IT-industri i förhållande till i första hand amerikansk och
japansk industri berör bl.a. tullar. EU hade vid Sveriges inträde som
medlemsland relativt höga tullar på elektronikkomponenter. Den svenska
importen av dessa varor uppgår till flera miljarder kronor. EU:s tullar har
dock sänkts betydligt från och med den 1 januari 1996 som följd av
tullkompensationer enligt reglerna i världshandelsorganisationen WTO.
I början av 1995 presenterade amerikansk industri ett förslag om
informationsteknologiavtal (ITA) som främst syftar till nolltullar för
eletronikkomponenter och telekommunikationsutrustning men som på sikt
även kan omfatta andra former av diskriminerande handelsregler. ITA har
välkomnats av svensk industri. ITA med deltagande av åtminstone EU,
USA, Canada och Japan utgör en högprioriterad handelspolitisk fråga
under 1996.
Vid toppmötet EU - USA i Madrid år 1995 antogs en gemensam
deklaration och en handlingsplan för en fördjupning av de transatlantiska
förbindelserna. Handlingsplanen spänner över ett brett fält av
samarbetsområden. De mest konkreta förslagen finns på det handels-
politiska området där det bl.a. ingår som en särskild punkt att partema
skall sträva efter att ingå ett informationsteknologiavtal. Handlingsplanen
talar dessutom om ett bredare samarbete på IT-området.
Näringslivet har etablerat en ”Transatlantic Business Dialogue” som ett
komplement till det arbete som görs på det officiella planet inom ramen
för handlingsplanen för de transatlantiska förbindelserna syftande bl.a. till
att eliminera resterande tekniska handelshinder.
På grund av den snabba utvecklingen på IT-området och inom
telekommunikationssektorn kunde förhandlingarna om grundläggande
telekommunikationstjänster inte slutföras inom ramen för GATT:s
Uruguay-runda. Förhandlingarna om dessa tjänster har förlängts fram till
den 30 april 1996.
Den förlängda telkommunikationsförhandlingen, som genomförs inom
ramen för WTO, utgår från de deltagande ländernas pågående av-
regleringar av de inhemska telemarknaderna. Förhandlingen syftar till att
deltagande länder öppnar sina marknader för utländsk konkurrens och
binder villkoren för marknadstillträde för ett effektivare utnyttjande av
befintlig infrastruktur samt sannolikt lägre konsumentpriser.
Med utgångspunkt i Sveriges öppna telemarknad och lagstiftning på detta
Prop. 1995/96:125
61
område, och vår förmåga att hävda oss internationellt på telekom- Prop. 1995/96:125
munikationsområdet, verkar Sverige genom EU för att uppnå motsvarande
marknadsöppningar på för oss intressanta marknader (i första hand
OECD-ländema, Sydkorea, Hongkong och Singapore).
Med IT förändras förutsättningarna för att förverkliga de kul-
turpolitiska målen.
En samlad strategi för användning av IT vid myndigheter och
institutioner inom kulturområdet skall utformas. En utredning för
att skapa ett svenskt kulturnät pågår.
IT öppnar också helt nya perspektiv för museernas och arkivens
möjligheter. Museerna och arkivmyndigheterna bör därför ta aktiv
del i utvecklingen av multimedier, digitaliseringssystem och
telekommunikation.
Regeringen avser att utforma och förankra riktlinjer som under-
lättar beslut om snabbt införande av digitala TV-sändningar i
marknätet, om åtgärder för att stärka och förtydliga public
serviceverksamheten och om insatser för att säkra framtida svensk
TV-produktion med kultur och kvalitet.
Det finns ett nära samband mellan ett rikt och mångsidigt kulturliv och
ett öppet och demokratiskt samhälle. Kultur, språk och identitet är inte
en gång för alla givna utan formas och stöps om över tiden. I Sverige
sker nu anpassningar med anledning av förändringar i omvärlden i en allt
snabbare takt. IT-området är kanske det område där utvecklingen går
allra snabbast. Utvecklingen öppnar många nya möjligheter, men kan
ibland också upplevas som ett hot.
Det svenska samhället bygger på grundläggande värderingar som
demokrati och rättvisa, där yttrandefrihet och mångfald i den offentliga
debatten är vitala delar. IT erbjuder elektroniska samtalsrum för den
demokratiska debatten för dem som har tillgång till och kunskap om
information och teknik. Det är därför av stor vikt att tekniken blir
tillgänglig och att kunskapen om hur den används kommer så många som
möjligt till del.
IT kan också utnyttjas för att bevara, sprida och utveckla vår kultur,
vårt språk och vår identitet. Med IT kan allmänhetens tillgång till vårt
kulturarv och till den samtida konsten öka. IT kan även bidra till att
utveckla nya konstnärliga uttrycksformer samt underlätta distribution av
svenska kulturprodukter. Med IT öppnas nya möjligheter till ett brett
deltagande i den offentliga debatten.
Utvecklingen på IT-området påverkar redan idag och kommer i allt
högre utsträckning att påverka vår vardag. Sammansmältningen mellan
data-, tele- och medieindustrierna spelar i det sammanhanget en viktig
roll.
Med IT förändras förutsättningarna för att förverkliga de kulturpolitiska
62
målen. Regeringen avser att senare under våren 1996 återkomma till Prop. 1995/96:125
dessa frågor i en kulturpolitisk proposition.
Utredning om kulturnät Sverige
Regeringen har tillsatt en utredare (Ku 1995:03) med uppdrag att utforma
en samlad strategi för användning av IT vid myndigheter och institutioner
inom kulturområdet. I uppdraget ingår bl.a. att finna öppna tekniska
system där olika former för systematisering och katalogisering av
information beaktas så att frågan om användarvänlighet sätts i centrum.
Det innebär bl.a. att utredaren skall klargöra förutsättningarna för att
göra kulturinstitutionernas kunskap och information i form av t.ex.
bilder, tavlor, texter, ljudupptagningar och film tillgänglig elektroniskt
Utredningen ska redovisa sitt arbete senast den 15 november 1996.
Kuliurmiljövården, museerna och arkiven
Det arbete som är inriktat på att bevara kulturarvet genom kultur-
miljövård och museiverksamhet bygger i hög grad på inventering och
dokumentation av bebyggelse, kulturlandskap, fomlämningar och
kulturföremål. Dokumentationen används som underlag för sam-
hällsplaneringen, för grunddata i kunskapsuppbyggnad och forskning
samt som utgångspunkt för kunskapsförmedling till museernas publik.
IT innebär att nya perspektiv öppnas för det traditionella kulturvårds-
arbetet genom att data om kulturarvet kan användas, kombineras och
spridas i tidigare otänkbara former. I kulturmiljöarbetet blir det möjligt
att via geografiska informationssystem göra jämförelser mellan de
historiska landskapen såsom vi känner dem från äldre och det moderna
kulturlandskapet.
IT öppnar också helt nya perspektiv på museernas möjligheter att möta
allmänhetens intressen och krav samtidigt som den skapar nya
förutsättningar och synergieffekter för tolkningarna och rekon-
struktionerna av vårt förflutna. Därför måste museerna ta aktiv del i ut-
vecklingen av multimedier, digitaliseringssystem och tele- kom-
munikation. En grundläggande förutsättning för museernas utveckling på
IT-området är att de arbetar med en gemensam struktur, vilket krävs för
att samlingarna skall bli en tillgänglig resurs för hela landet. Regeringen
kommer att ställa krav på att de statliga museerna, och museerna med
statliga bidrag, arbetar fram en enhetlig struktur för samlingarna.
Det ”virtuella museet” används i dag som ett begrepp för att beteckna
en multimediai utställning som ofta saknar en motsvarighet i verklig-
heten. Utställningen består vanligen av nätverksbuma tvådimensionella
bilder, text och ljud. Internationellt har man konstaterat att väl utformade
och innehållsrika virtuella utställningar blir ett viktigt verktyg
marknadsföring som kan öka intresset för riktiga besök på museerena. De
tekniska förutsättningarna för virtuella utställningar finns redan, liksom
fallet är med andra tillämpningar för museerna. Därför kommer
säkerligen dessa användningsområden att expandera och utnyttjas allt mer
63
i framtiden.
IT-utvecklingen innebär även att förutsättningarna för arkivbildning och
arkivverksamhet i grunden har förändrats inte minst genom möjligheten
till digital lagring. Arkivverksamheten syftar till att tillgodose kultur-
arvsintressen, rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av
information för förvaltningen och rättsskipningen samt för forskningens
behov. Arkiwårdsmyndighetema har ett ansvar för att det utformas klara
rutiner för att garantera ett tillräckligt och representativt källmaterial.
Digitaliseringen av TV och radio
Alla som bor i Sverige har i dag tillgång till minst tre rikstäckande
marksända TV-kanaler och till minst fyra rikstäckande marksända
radiokanaler. Utöver dessa kanaler finns lokala radio- och TV-kanaler.
Drygt hälften av hushållen i Sverige har dessutom tillgång till
satellitsända TV-kanaler. Sändningar sker i dag till största delen med
analog teknik.
Digital distribution av TV och radio kommer i grunden att förändra
förutsättningarna for svenska etermedier och för svensk mediepolitik.
Digitaltekniken ger inte bara bättre frekvensutnyttjande och högre kvalitet
utan förebådar också vad som är möjligt i det framtida multimedia-
samhället. Digitala ljudradiosändningar från markbundna sändare inleddes
år 1995. Dessa skall utvärderas efter två år. Det förekommer också
satellitsändningar med digital teknik.
En särskild utredare har nyligen lagt fram betänkandet Från massmedia
till multimedia (SOU 1996:25). Där föreslås att digitala TV-sändningar
i marknät ska byggas ut i Sverige. Enligt utredaren kan en första etapp
påbörjas 1997 och vara slutförd våren 1998. Denna etapp ger
sändningsmöjligheter för åtta rikstäckande marksända kanaler, dvs. fem
nya kanaler utöver de nuvarande tre. Utredningen remissbehandlas för
närvarande.
Beslut om digitala TV-sändningar i marknät diskuteras också i USA,
Storbritannien och Finland. Om Sverige tidigt kan införa digital TV-
teknik kan det ge näringspolitiska fördelar.
Ett snabbt införande av digital marksänd TV-teknik kan öka
yttrandefriheten och mångfalden samt motverka privat och offentlig
maktkoncentration. Fler TV-fÖretag ges möjlighet att sända i marknätet,
som når alla hushåll i landet. Införandet av digital sändningsteknik kan
bl.a. ge nya, svenska TV-kanaler med svensk- och nordiskproducerade
program möjlighet till ökad decentralisering med fler lokala och regionala
TV-kanaler.
Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet har enats om
riktlinjer som underlättar beslut om snabbt införande av digitala TV-
sändningar i marknätet, om åtgärder for att stärka och förtydliga public
serviceverksamheten och om insatser för att säkra framtida svensk TV-
produktion med kultur och kvalitet. Innan beslut kan fattas om digital
uppbyggnad av marknätet måste frågor besvaras om t.ex. i vilken takt det
digitala marknätet kan byggas ut, hur snabbt det analoga marknätet kan
Prop. 1995/96:125
64
avvecklas, i vilken mån särskilda stimulanser behövs för att underlätta för Prop. 1995/96:125
hushållen att ta emot digitala sändningar och vilka ändringar i lagstiftning
som behövs.
Regeringens avsikt är att samtliga kostnader i samband med digita-
liseringen skall finansieras fullt ut och inte medföra några kostnader för
staten.
Regeringen lägger fast övergripande mål för den offentliga
förvaltningens IT-användning och ett åtgärdsprogram i syfte att
åstadkomma en förnyelse av offentlig förvaltning med stöd av
IT.
De senaste årens utveckling på IT-området skapar nya förutsättningar
för myndigheternas IT-användning. Ökad tonvikt läggs vid användningen
av IT för kommunikation och samverkan inom förvaltningen och mellan
förvaltningen å ena sidan och näringslivet och medborgarna å den andra.
IT-frågoma blir därför inte längre bara en angelägenhet för den enskilda
myndigheten.
En fungerande samverkan inom förvaltningen respektive mellan för-
valtningen, företag och medborgare förutsätter en öppen elektronisk
infrastruktur för den offentliga förvaltningens informationsförsörjning
som bl.a. innefattar gemensamma regelverk och en samsyn i tekniska och
organisatoriska frågor. En sådan infrastruktur utgör också en viktig grund
för samhällets informationsförsöijning och underlättar informationsutbytet
inom den offentliga förvaltningen och mellan förvaltning, företag och
medborgare. Företagen och medborgarna har rätt att ställa krav på enkla
och likartade rutiner för sitt elektroniska informationsutbyte med
förvaltningen, oavsett om det sker med en statlig myndighet, en kommun
eller ett landsting.
En framsynt användning av IT i offentlig förvaltning kan också
stimulera användningen av IT i samhället som helhet. Den offentliga
sektoms upphandling ger affärsmöjligheter för programvaruindustrin och
för andra delar av näringslivet som utvecklar nya produkter och tjänster
på IT-området
Regeringen har ett övergripande ansvar för IT-användningen i den stat-
liga förvaltningen. En väl fungerande offentlig sektor bygger emellertid
i hög grad på en god samverkan och omfattande informationsutbyte
mellan stat kommun och landsting. Det är därför nödvändigt att ha en
samlad syn på IT-användningen i den offentliga förvaltningen.
I budgetpropositionen för år 1995/96 (prop. 1994/95:100 bilaga 8, s. 13)
lämnades en redovisning av det arbete som inletts i samverkan mellan
stat kommun och landsting för att förnya den offentliga förvaltningen
genom ökad användning av IT. Arbetet leds av en informell
samverkansgrupp, Toppledarforum, med företrädare för ett tiotal statliga
myndigheter samt för Svenska Kommunförbundet och Lands-
65
5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 125
tingsförbundet. Prop. 1995/96:125
Arbetet inom Toppledarforum syftar till att undanröja hinder och skapa
förutsättningar för en rationell och säker IT-användning i den offentliga
förvaltningen. Ambitionen är att lägga en grund för omprövning och för-
nyelse genom att skapa en öppen elektronisk infrastruktur för informa-
tionsförsörjning i den offentliga förvaltningen.
Enligt regeringens uppfattning har det arbete som hittills bedrivits
bedrivits inom ramen för Toppledarforum varit framgångsrikt och rönt
stort intresse inom den offentliga förvaltningen. Det är därför angeläget
att denna samverkan fortsätter och utvecklas vidare.
Utifrån Toppledarforums arbete och rekommendationer bör över-
gripande mål för den offentliga förvaltningens IT-användning läggas fast
och konkreta åtgärder vidtas för att stimulera en utveckling i denna
riktning.
För åtgärder som kan komma att behöva nya medel förutsätter
regeringen att finansiering sker inom befintliga anslag och tilldelade
ramar.
Målen för den offentliga förvaltningens IT-användning
Offentlig förvaltning bör vara ett föredöme som IT-användare.
Den offentliga förvaltningen skall utnyttja IT för att effektivisera
verksamheterna och ge en god service till företag och medborgare.
Mer rationella arbetsrutiner, effektivare organisations- och samar-
betsformer i den offentliga förvaltningen skall förbättra servicen
och samtidigt minska kostnaderna.
Den offentliga förvaltningens IT-användning bör bidra till en
öppen och säker elektronisk infrastruktur för samhällets
informations- och kunskapsförsörjning.
IT skall användas för att utveckla kontakterna och samspelet
mellan allmänhet, företag och offentlig förvaltning. Medborgarnas
och företagens kontakter med den offentliga förvaltningen skall
göras enklare och mer öppna. IT:s möjligheter att främja allmän-
hetens insyn i förvaltningen skall tillvaratas. Höga krav på infor-
mationssystemens säkerhet och kvalitet skall därvid beaktas. Den
personliga integriteten skall värnas.
Alla offentliga organ bör utnyttja IT:s möjligheter. Det inbegriper
att kunna ta emot och besvara elektronisk post och ha möjligheter
att söka i informationsdatabaser. Därmed främjas elektronisk ären-
dehantering.
IT skall användas för ett bättre utnyttjande av de informations-
resurser som finns i den offentliga förvaltningen. Offentlig informa-
tion skall göras tillgänglig också elektroniskt. Enhetliga principer
för prissättning av offentlig information skall utformas.
Elektroniska kommunikationsmöjligheter med organ i EU skall
göra det europeiska förvaltningssamarbetet effektivare.
66
Effektivitetskraven har hittills varit den främsta drivkraften för en ökad Prop. 1995/96:125
IT-användning i den offentliga förvaltningen. Det statsfinansiella läget
innebär ett fortsatt högt besparings- och rationaliseringstryck. IT är ett
instrument som rätt utnyttjad och tillsammans med organisations- och
strukturförändringar kan ge avsevärda effektivitetsförbättringar. Förvalt-
ningen måste därför bli bättre på att ta tillvara IT:s möjligheter till ökad
effektivitet.
Den offentliga förvaltningens IT-användning bör utformas på ett sådant
sätt att den också bidrar till effektivare samverkan och kontakter med
företag och medborgare och därmed bidra till utvecklingen av informa-
tions- och kunskapssamhället.
Offentlighetsprincipen är en grundläggande princip i det svenska för-
valtningssystemet. Den ökade IT-användningen kräver anpassningar av
lagstiftningen för att denna offentlighetsprincip skall kunna upprätthållas
och fungera i en situation där elektroniska dokument och meddelanden i
allt större utsträckning ersätter traditionella pappersbundna handlingar.
Den offentliga förvaltningens legitimitet grundas på att den står under
demokratisk insyn och kontroll. IT skall underlätta insynen och kontrollen
och kan, rätt utnyttjad, bidra till att ge den demokratiska styrningen ett
reellt innehåll.
Möjligheterna till en bred spridning av samhällsinformation ökar drama-
tiskt genom IT-utvecklingen. Offentlig information skall vara lätt till-
gänglig elektroniskt. Samtidigt skall offentlig information och offentliga
tjänster vara tillgängliga på likvärdiga villkor för alla. En ökad
användning av IT får inte leda till att vissa grupper av medborgare ställs
utanför informationssamhället.
Det svenska näringslivet är för sin utveckling beroende av en väl
fungerande offentlig sektor. IT skall användas så att företagens kontakter
med den offentliga förvaltningen underlättas och så att informa-
tionsutbytet förbättras.
Av särskild betydelse är utvecklingen av IT-användningen inom
tjänstesektorn. Den offentliga förvaltningen ansvarar för en stor del av
samhällets informationsförsöijning och den offentliga informationen kan
spela en viktig roll i utvecklingen av den privata marknaden för infor-
mationstjänster. Villkoren för ett sådant samspel mellan privat och
offentlig sektor på en marknad för informationstjänster behöver klar-
läggas.
Den ökande IT- användningen innebär också risker och skärper kraven
på tillfredsställande säkerhet. Ett i allt högre utsträckning elektroniskt
förvaltningsarbete är endast möjligt om tilltron till tekniken är hög. Säker-
heten måste kunna garanteras. Sekretess- och integritetsfrågoma måste
liksom i dag vara klart reglerade.
67
Rättsliga frågor i samband med IT-användningen i den offentliga
fijrvaltningen
Inom tre år skall det finnas en generell rättslig reglering för elek-
tronisk dokumenthantering inom förvaltningen.
Samtliga regelverk som styr förvaltningens IT-användning skall ses
över i syfte att förbättra samordningen och öka tydligheten.
Ökad samverkan bör komma till stånd mellan de myndigheter som
svarar för rådgivning och tillsyn.
I avsnitt 5.1 Rättsområdet redovisar regeringen en prioritering och en
tidsplan för det pågående lagstiftningsarbetet. Här anges bl.a. att det inom
tre år skall finnas en generell rättslig reglering för elektronisk doku-
menthantering inom förvaltningen. Det anges också att en modernisering
och en anpassning av registerlagarna till en ny persondata- eller
integritetslagstiftning skall påböijas inom samma tid.
Det är viktigt, både för allmänheten och för myndigheterna, att reglerna
om IT-användningens förenlighet med insynsrätt, integritet, rättssäkerhet,
service och arkivvård görs mera begripliga och tydliga än idag.
Utvecklingen av myndigheternas informationssystem kräver rättsliga
förhandsbedömningar som knyter samman författningarnas krav med
komplicerade administrativa och tekniska förlopp. Rättsligt anpassade
standarder och modeller behöver utvecklas t.ex. när det gäller elektroniska
dokument och signaturer, elektronisk diarieföring och andra mottagnings-
och utlämningsfunktioner, elektronisk post och elektroniska anslagstavlor.
Säkerhetsaspekterna behöver därvid särskilt belysas.
Den rättsliga regleringen av myndigheternas organisation och indelning
kan ibland försvåra ett rationellt utbyte av elektroniskt lagrad information
mellan myndigheter och inom en myndighet. En översyn av sådana regler
skall därför göras. En utgångspunkt för översynen skall vara att kontak-
terna mellan myndigheter inte längre sköts enbart med hjälp av papper
eller i muntlig form, utan att informationsutbyte och kommunikation i
förvaltningen i allt högre utsträckning sker med stöd av IT.
Särskilda stödinsatser behövs för att myndigheterna på ett säkert och
effektivt sätt skall kunna använda IT med bibehållna krav på insyn i
myndigheternas verksamhet, på sekretess och säkerhet och på skydd för
enskildas personliga integritet. Ökad samverkan bör komma till stånd
mellan de myndigheter som svarar för rådgivning och tillsyn i dessa
frågor, bl.a. Datainspektionen, Riksarkivet och Statskontoret.
68
Principer och riktlinjer for den offentliga förvaltningens informations- Prop. 1995/96:125
försörjning
Det övergripande målet för den offentliga förvaltningens tillhanda-
hållande av informationstjänster bör vara att uppnå en effektiv
användning av den information som finns i offentliga databaser.
Som redovisats i avsnitt 5.3 Utveckling av samhällets grunddatabaser
avser regeringen att se över möjligheterna till ett bättre utnyttjande av
vissa centrala grunddatabaser som innehåller information om personer,
företag, fastigheter och andra geografiska data och fastställa enhetliga
principer för prissättning av offentliga informationstjänster.
Det övergripande målet för tillhandahållande av informationstjänster bör
vara att uppnå en effektiv användning av den information som finns i
offentliga databaser. Finansierings- och prissättningsprincipema får inte
motverka detta mål. En effektiv informationsöverföring mellan olika
aktörer underlättas av enhetliga riktlinjer för prissättningen. Det finns
därför ett behov av att identifiera olika förekommande slag av infor-
mationsöverföring och vilka principer för avgiftssättning som bör
tillämpas. Syftet är att riktlinjerna för prissättning skall vara generellt
tillämpbara inom den offentliga förvaltningen.
Myndigheterna samlar idag in stora mängder information för olika
ändamål. Vissa data är av sådan karaktär att de behövs för ett flertal
ändamål. Utan att ge avkall på sekretess-, integritets- och säkerhetskraven
bör det finnas förutsättningar att bättre utnyttja befintliga datakällor och
att i högre utsträckning anpassa dessa till olika användares och
uppgiftslämnares särskilda behov.
I samband med att man från näringslivets sida framfört krav på
begränsningar i företagens uppgiftslämnande har man också pekat på de
möjligheter som ligger i en ökad återanvändning av data. En viktig
utgångspunkt är därvid självfallet att data är korrekta och inte kan
misstolkas samt att sekretess och företagsintressen inte blir lidande.
Gemensamma plattformar för informationsutbytet
Överenskommelser bör träffas om gemensamma IT-plattformar för
den offentliga förvaltningen i syfte att erbjuda medborgare och företag
enkla och likartade rutiner.
För att kunna använda IT på ett effektivt sätt för informationsutbyte
inom den offentliga förvaltningen, mellan förvaltningen och företag, med-
borgare och EU krävs vissa gemensamma val av standarder m.m för den
offentliga förvaltningen.
En öppen elektronisk infrastruktur som bygger på sådana gemensamma
val ger redan på kort sikt stora ekonomiska vinster bl.a genom ökad
funktionalitet i systemen. Genom att förutsättningarna för utveckling av
69
system fastställs gemensamt behöver dessa inte utredas i vaije enskilt fall. Prop. 1995/96:125
Allmänhetens och näringslivets elektroniska kontakter med den offentliga
förvaltningen underlättas vidare av att denna uppträder på ett enhetligt
sätt.
Inom Toppledarforum pågår ett arbete om gemensamma IT-plattformar
för informationsutbyte, som syftar till att sammanställa rekommendationer
avseende standarder och produkttval. Arbetet inriktas på att få till stånd
överenskommelser om gemensamma standarder för utvecklingen av IT-
tjänster for spridning av allmän information, för tillhandahållande och
hämtning av individ- och företagsspecifik information samt för tjänster
som bidrar till förkortning av ledtider och allmän effektivisering av
verksamheten.
Kvalitet och säkerhet
Kvalitet och säkerhet måste upprätthållas i den offentliga förvalt-
ningens informationsförsöijning. Principer skall utvecklas for att
fastställa grundläggande krav på säkerheten. För att värna kvalitet och
säkerhet behövs även kontinuerlig utveckling av IT-kompetensen i
förvaltningen.
Förvaltningens och allmänhetens förtroende for den elektroniska infor-
mationen förutsätter ett fortlöpande arbete med frågor som rör säkerheten
i informationssystemen. Elektronisk information måste ha en lika stor
acceptans i juridisk och annan mening som den pappersbundna informa-
tionen. En utgångspunkt är därvid de krav som verksamheten och
lagstiftningen ställer.
Säkerhetsarbetet omfattar inte endast sekretessfrågor utan också frågor
om tillgänglighet, kvalitet och integritet utifrån de behov som finns i den
offentliga förvaltningen. Modeller bör utvecklas för att pröva modeller för
kvalitetssäkring av informationssystem under utveckling och i drift
Möjligheten att utfärda tillämpningsregler och att fastställa en miniminivå
för en verksamhetsanpassad säkerhet for offentlig förvaltnings informa-
tionsförsöijning bör prövas och system för certifiering av produkter och
tjänster bör utvecklas. Vidtagna säkerhetsåtgärder bör fortlöpande följas
upp. En förutsättning for detta är att det finns någon form av
incidentrapportering.
Avgörande för all utväxling eller överföring av information är tilltron
till att informationen är korrekt, att den inte röjts, att rätt och behörig
person har skickat den samt att rätt och behörig person tagit del av den.
Detta kräver säkerhetslösningar som innefattar möjligheter till digitala
signaturer och kryptering. En gemensam struktur for säkerhetslösningar
i offentlig förvaltning behöver därför utvecklas.
70
Nya elektroniska medier
Alla offentliga myndigheter skall kunna nås med elektronisk post.
Offentlig information bör även kunna förmedlas elektroniskt.
Myndigheterna bör pröva möjligheterna att utveckla nya förvalt-
ningstjänster via bl.a. telefon, fax och s.k. elektroniska anslagstavlor
som komplement till traditionell spridning av offentlig information.
Toppledarforums projekt om elektronisk post har bl.a. som mål att alla
offentliga myndigheter skall kunna nås med elektronisk post före
utgången av år 1996. En omfattande informationskampanj genomförs för
närvarande för att ge myndigheter råd och stöd när det gäller elektronisk
posthantering.
Vaije myndighet har ett ansvar för att den är tillgänglig via elektronisk
post för allmänhet och företag. Det måste finnas rutiner som är kända för
personalen om hur inkommande och utgående elektroniska brev hanteras.
Det måste också finnas en lätt åtkomlig elektronisk adress till myn-
digheten och en regelbunden bevakning av myndighetens elektroniska
brevlåda.
Olika typer av handlingar ställer krav på mer eller mindre avancerade
tekniska lösningar för elektronisk post. Det ankommer på vaije myndighet
att utifrån verksamhetens karaktär avgöra vilka krav på säkerhet etc. som
behöver ställas vid användningen av elektronisk post. Målet bör emellertid
vara att alla myndigheter uppfyller vissa minimikrav i sin hantering av
elektronisk post.
Ett problem vid extern elektronisk post är att sändare och mottagare
ofta har olika produkter och olika leverantörer för postdistributionen
vilket kan innebära olikheter i adressformat och teckenhantering. Det är
viktigt att säkerställa vem som är avsändare av elektroniska brev, att
brevet inte kommer till fel mottagare och att innehållet inte förvanskas.
Elektronisk post bör så snart som möjligt kompletteras med användning
av digitala signaturer och samordnade rutiner för nyckelhantering.
Offentlig information skall göras tillgänglig också elektroniskt för
medborgare och företag. Ambitionen är att tillmötesgå medborgarnas krav
på snabb service på ett sätt som också innebär förenklingar och be-
sparingar för myndigheterna. Det finns idag en rad olika tekniker att välja
mellan, från telefonservice över fax till elektroniska anlagstavlor och
databaser.
Myndigheterna bör pröva möjligheterna att utveckla nya förvaltnings-
tjänster via bl.a. telefon, fax och s.k. elektroniska anslagstavlor som
komplement till konventionella former för spridning av offentlig
information. De rättsliga förutsättningar för en sådan utveckling behöver
klargöras. Här kommer också att krävas stöd till myndigheter som vill
utveckla sin informationsverksamhet och rådgivning när det t.ex. gäller
vilka förmedlingsformer som är lämpliga för olika typer av information.
Olika typer av elektroniska anslagstavlor utvecklas i snabb takt I
Sverige upprättas för närvarande ett femtontal nya elektroniska anslags-
tavlor vaije dag. Dessa spelar en viktig roll bl.a. som en kanal för en fri
Prop. 1995/96:125
71
och allsidig upplysning och som ett forum för ett fritt meningsutbyte. För Prop. 1995/96:125
myndigheterna öppnar dessa nya möjligheter att på ett snabbt och enkelt
sätt sprida information. Förvaltningen bör noga följa utvecklingen och
genomföra praktiska försök med den nya tekniken. På detta sätt kan
förvaltningen öka sin service till allmänheten och näringslivet samt erhålla
effektivitetsvinster i sitt interna arbete.
Ett gemensamt synsätt behöver utvecklas när det gäller förvaltningens
användning av elektroniska anslagstavlor. Tekniska lösningar måste
utformas så att man får en god överblick över den offentliga informa-
tionen och så att man på ett enkelt sätt kan hitta fram till den information
man söker.
Elektronisk handel
Elektronisk offentlig upphandling införs i hela den offentliga förvalt-
ningen.
Med elektronisk handel avses bl.a. att man vid upphandlingar och inköp
använder elektroniska hjälpmedel baserade på datakommunikation istället
för pappersbaserade dokument. Den offentliga upphandlingen är idag
omfattande och kräver mycket tid och stora arbetsinsatser. Överblick och
uppföljning av upphandlingen är svår på grund av decentraliserat ansvar
och manuella rutiner.
Den offentliga sektoms upphandlings- och inköpsprocesser kan
förenklas och rationaliseras genom elektronisk handel. Kostnaderna i
samband med inköp och upphandling kan sänkas väsentligt samtidigt som
kontrollen underlättas. Ett införande av elektronisk handel i offentlig
förvaltning medför också en teknikspridning till företagen, vilket ökar
deras konkurrenskraft på den europeiska offentliga upphandlingsmark-
naden, som idag uppgår till mer än 5 400 miljarder kr per år. En satsning
på elektronisk handel i den offentliga offentliga förvaltningen kan också
ge den svenska programvaru- och informationsindustrin möjligheter att
utveckla produkter och tjänster som kan bli ledande även på den
internationella marknaden.
Stat, kommun och landsting finansierar och genomför inom ramen för
Toppledarforums arbete ett projekt som syftar till att införa elektroniskt
baserade rutiner i den offentliga sektoms upphandlings- och
inköpsverksamhet. Målet är att 95% av upphandlingsvolymen för
frekventa varor och tjänster och 50% av upphandlingsvolymen för övriga
generella varor och tjänster upphandlas och beställs elektroniskt inom tre
år. En av huvuduppgifterna för projektet är att få till stånd ett ramavtal
för programvaror och tjänster för elektronisk handel. En annan viktig
uppgift är att öka kunskaperna om och intresset för elektronisk handel
genom informationsinsatser riktade till både offentliga organ och
leverantörsföretag. För att ge vägledning om hur man inför elektroniska
handelsprocesser kommer särskilda handböcker att utarbetas. Praktiska
försök att införa elektronisk handel kommer att stimuleras och stödjas.
72
Gemensamma telekommunikationstjänster
Prop. 1995/96:125
Med de ramavtal som nyligen tecknats av STÄTTEL-delegationen
kan statliga verk och myndigheter spara mellan 20 och 35 % av
sina telekostnader. Det är angeläget att kunskap om avtalen och de
möjligheter dessa medför blir väl kända av myndigheterna.
STÄTTEL-delegationen har haft regeringens uppdrag att föreslå
lösningar för att öka förvaltningens effektivitet och servicenivå inom
telekommunikation. Regeringen angav som målsättning att de statliga
kostnaderna för telekommunikation skulle minska med 25%.
Delegationen slutförde i februari 1996 sitt arbete genom en upphandling
av telefonitjänster för statsförvaltningen. Enligt delegationen kan statliga
myndigheter spara mellan 20 och 35 % av sina telekostnader med de avtal
som nu tecknats, vilket skulle innebära totala besparingar på i
storleksordningen 2-3 miljarder kr över en femårsperiod.
Genom att avtal undertecknats med två leverantörer av teletjänster för
statsförvaltningen - Telia och France Telecom - skapas prispress och en
stimulans till fortsatt snabb utveckling av teletjänsterna.
Myndigheter som använder ramavtalen kan beställa tjänster hos någon
av de två leverantörerna. Ramavtalen är inte tvingande dvs. en myndighet
har frihet att välja annan leverantör, vilket dock kräver egen upphandling.
Informationsutbyte mellan förvaltningen och EU
Informationsutbytet mellan förvaltningarna i medlemsländerna och
gemenskapens institutioner måste effektiviseras. Sverige skall delta
aktivt i det gemensamma arbetet med att utforma och införa
alleuropeiska datanätverk för informationsutbyte mellan förvalt-
ningar, det s.k. IDA-programmet inom EU.
Sverige deltar i EUs arbete med att utveckla och införa datanätverk för
informationsutbyte mellan medlemsländernas förvaltningar och gemen-
skapens institutioner. Detta arbete berör många departement och myndig-
heter. Regeringen har givit Statskontoret i uppdrag att samordna den
statliga förvaltningens medverkan i EUs program för datautbyte mellan
förvaltningar.
73
Prop. 1995/96:125
Förutsättningarna för att genomföra ett särskilt IT-program för
att stödja det pågående förändrings- och förnyelsearbetet inom
hälso- och sjukvården skall prövas.
Spri, Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut, bör utveckla
och samordna insatserna samt lämna förslag till finansiering.
Säkerheten och patienternas personliga integritet måste kunna
upprätthållas i även mycket integrerade informationssystemlös-
ningar. Representanter från olika landsting, kommuner, myn-
digheter, universitet och högskolor samt näringslivet bör knytas
till gemensamma utvecklingsprojekt vars resultat kan nyttjas av
den samlade hälso- och sjukvården i Sverige.
Vårdpersonalen bör erbjudas kompetensutveckling på IT-om-
rådet.
Hälso- och sjukvården är för närvarande inne i ett intensivt skede av
förändring och förnyelse. Ett viktigt inslag är att stärka patienternas
ställning och öka patienternas delaktighet i vården. Framsteg inom den
medicintekniska området motiverar en ändrad inriktning av vården och
nya arbetssätt. Krav på förbättrad kvalitet och bättre resursutnyttjande
medför att vissa sjukvårdsverksamheter behöver koncentreras samtidigt
som primär- och annan öppenvård ökar i omfattning. Det allt snävare
utrymmet för offentlig finansiering har bidragit till att intensifiera
utvecklingsarbetet för att öka effektiviteten i hälso- och sjukvården.
Till detta kommer personalens väl berättigade krav på en god
arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Vidare förutsätter ett offensivt folkhälsoarbete en samhällsplanering för
att minska hälsorisker och ge alla livsvillkor som befrämjar hälsan. En
viktig uppgift för hälso- och sjukvården är att tillhandahålla information
om hur utbredd ohälsan är, vilka orsaker den har, hur den utvecklas över
tiden samt hur den är fördelad i befolkningen.
IT ger stora möjligheter att stärka förändrings- och förnyelsearbetet
inom hälso- och sjukvården.
Förutsättningarna för att utforma ett särskilt IT-program för att stödja det
pågående förändrings- och förnyelsearbetet inom hälso- och sjukvården
skall prövas. Programmet är också ett led i kompetensutvecklingen av
hälso- och sjukvårdens personal.
Enligt avtal mellan staten och Landstingsförbundet är Spri svenskt
kompetenscentrum för IT-frågor inom hälso- och sjukvården och har
enligt avtalet uppgifter som ryms i det angivna IT-programmet.
Programmet bör därför hållas samman av Spri men arbetet bedrivas i
nära samarbete med centrala myndigheter, sjukvårdshuvudmännen, de
74
fackliga organisationerna och de IT-resurser som i övrigt finns inom t.ex. Prop. 1995/96:125
näringslivet och forskningsorganisationen. Samverkan bör också ske inom
ramen för EU där dessa frågeställningar behandlas.
För att genomföra programmet krävs en resursram på ca 100 milj fa-
under en treårsperiod. Programmet kommer endast att kunna genom-
föras under förutsättning att regeringen finner det möjligt att få fram
medel genom en omprioritering av de medel som anslås för övriga IT-
satsningar i denna proposition. Om detta inte visar sig vara möjligt
kommer programmet endast att genomföras under förutsättning att
finansieringen sker med medel utanför statsbudgeten. Regeringen avser
att uppdra åt Spri att lämna förslag till finansiering genom medel från
olika utvecklingsprojekt inom hälso- och sjukvården, från forsknings-
finansierande organ m.m. samt från EU. På sikt bör IT-satsningama
inom hälso- och sjukvården kunna finansieras genom de produktivi-
tetsvinster som satsningarna förutsätts ge.
Programmet inriktas på följande områden:
Harmonisering av termer, standarder, system och metoder
Patientjournalen innehåller grunduppgifter om patientens hälsa och
genomförda behandlingar. För att få fram bra datoriserade vårddoku-
mentationssystem krävs en ökad standardisering av funktioner. Det är
nödvändigt att i ett europeiskt sammanhang utveckla tekniska lösningar
som senare kan accepteras av standardiseringsorganen. Gränssnitt
behöver fastställas som möjliggör ett samspel mellan olika tillämpningar
utifrån skilda tekniska plattformar.
Stärka patientens ställning
Patienten bör via publika självbetjäningsterminaler ges tillgång till fakta
om hälsofrågor och möjligheter att få vård. System som vänder sig till
speciella patientgrupper, t.ex. diabetiker, bör utvecklas. Med hjälp av ett
ett elektroniskt patientkort kan patienten ges möjlighet att själv ta del av
den egna journalen och bära med sig medicinsk information.
Öka vårdens kvalitet
Nya tillämpningar behöver utvecklas för att främja arbetet med att för-
bättra kvaliteten och effektiviteten i vården vid sjukhus, öppna
specialistmottagningar, inom primärvården och i samspelet mellan dessa.
Ge en god tillgänglighet till vård i hela landet
Med hjälp av s.k. telemedicin kan sjukvården erbjuda kvalificerad vård
i alla delar av landet. Begränsade specialistresurser och avancerad teknisk
utrustning kan därmed ställas till förfogande oavsett var i landet man
befinner sig. För att realisera kvalitets- och serviceförbättringar samt den
75
ekonomiska potential som finns i de telemedicinska tillämpningarna krävs Prop. 1995/96:125
nya organisatoriska och administrativa lösningar.
Effektivare ledning och uppföljning
För en bättre ledning och planering av hälso- och sjukvården krävs en
mer anpassad och bättre strukturerad information med stöd av IT om hur
sjukvårdens insatser efterfrågas och utnyttjas.
Möjliggöra ett effektivt folkhälsoarbete
Kontinuerligt förda och individbaserade register över dem som insjuknar
i olika sjukdomar är ett viktigt redskap för ett effektivt folkhälsoarbete.
Ett exempel är cancerregistret. Det finns många sjukdomsgrupper för
vilka det idag finns begränsad kunskap om förekomst och utveckling. Det
är angeläget att pröva nya former för epidemiologisk bevakning genom
t ex hänvisnings- eller s.k. pekarregister för olika sjukdomar.
Förbättra hälso- och sjukvårdens produktivitet och effektivitet
Alla vårdprocesser är ytterst beroende av en stor mängd information,
både av generell karaktär och om den enskilda patientens situation.
Därtill behövs styrinformation från själva processen. En effektivare in-
formationsbehandling handlar framför allt om att skapa tillgång till
information som finns på olika ställen. Detta kan ske med stöd av IT som
även på andra sätt kan förbättra produktiviteten och effektiviteten i hälso-
och sjukvården.
Säkerheten och den personlig integriteten
Allt arbete som bedrivs inom vården måste utföras med beaktande av
den personliga integriteten. Den pågående förändringsprocessen inom
vården har inneburit att känslig patientrelaterad information numera i allt
större omfattning återfinns också i rent administrativa sammanhang.
För att upprätthålla förtroendet för vården måste den av Spri påbörjade
satsningen avseende IT-säkerhet och integritet inom hälso- och sjuk-
vården fullföljas.
Hanteringen av datasäkerhetsfrågoma inom vården kräver ett samlat
grepp. Spri bör aktivt arbeta med dessa frågor i nära samverkan med
representanter från olika landsting, kommuner, myndigheter, universitet
och högskolor samt från näringslivet i syfte att få fram kunskaper och
lösningar som kan nyttjas av den samlade hälso- och sjukvården i
Sverige.
76
Kompetensutveckling av personal inom hälso- och sjukvården Prop. 1995/96:125
Det sker en mycket snabb förändring av hälso- och sjukvårdens arbets-
metoder. Dessa baseras allt oftare på IT-lösningar. Därför är det viktigt
att vårdpersonalen erbjuds sådan kompetensutveckling att utnyttjandet av
IT blir mer omfattande än i dag. När nya arbetsmetoder utvecklas med
stöd av IT är det angeläget att utgå från såväl kvinnors som mäns
förutsättningar. I dag används IT inom hälso- och sjukvården framför allt
i yrken som domineras av högutbildade män.
För den redan verksamma personalen bör utbildningsprogram utvecklas
och nya utbildningsmoment introduceras. Dessutom bör gällande läro-
planer vid de medicinska fakulteterna och vårdhögskolorna kompletteras
och utvidgas för att förmedla en insikt om att effektiviteten och kvaliteten
i vården kan förbättras kraftigt genom att utnyttja IT:s möjligheter.
Telematik inom hälso- och sjukvården i ett europeiskt perspektiv
Inom EU finns möjlighet att få ekonomiskt stöd för utveckling av system
med telekommunikationsfunktioner (telematik) inom hälso- och sjukvår-
den. Sverige har genom Spri lämnat projektförslag t.ex. inom området
säkerhet och skydd av personlig integritet. Det är betydelsefullt att
Sverige medverkar i denna typ av satsningar, inte minst för att kunna
påverka synen inom Europa på frågor om personlig integritet i patient-
journaler m.m.
Förutsättningarna för att genomföra ett IT-program med inriktning
på att främja funktionshindrades samt äldre personers användning
av IT skall prövas.
Regeringen avser att uppdra åt Handikappinstitutet att i samråd
med berörda myndigheter och organisationer utveckla programmet
och lämna förslag till finansiering.
Regeringen kommer senare under våren 1996 att lägga förslag om
radio och TV i allmänhetens tjänst 1997 - 2001. En utgångspunkt
är härvid att det ingår i public service-uppdraget att ta ett stort
ansvar för att funktionshindrades intressen tillgodoses.
Om alla människor skall kunna dra nytta av IT:s möjligheter och delta
i informations- och kunskapssamhället fordras att kraven på tillgänglighet
och användbarhet uppmärksammas och tillgodoses. Detta gäller i
synnerhet för människor med funktionshinder och ofta också äldre. Rätt
använd kan IT skapa helt nya förutsättningar för att uppnå målet för
handikappolitiken; full delaktighet och jämlikhet. Om dessa aspekter inte
tillgodoses finns å andra sidan en risk för att klyftorna i samhället ökar.
För personer med svåra funktionshinder, bl.a. synskadade, döva, svårt
rörelsehindrade och talskadade, har IT inneburit helt nya möjligheter att
77
leva aktivt och självständigt. Livskvaliteten för dessa människor har ökat Prop. 1995/96:125
väsentligt.
För att ta tillvara den stora potential som IT innebär for funktions-
hindrade och äldre bör ett samlat grepp tas över området i ett särskilt
IT-program. Det är väsentligt att programmet utformas utifrån ett
helhetsperspektiv och att alla de aktörer som verkar inom området
involveras. Det är angeläget att den kunskap som finns inom
handikapprörelsen tas tillvara i detta sammanhang. Frågor om handikapp
och IT behandlades vid en workshop anordnad av bl.a. IT-kommissionen
hösten 1995. IT-kommissionen har överlämnat en rapport med deltagar-
nas slutsatser till regeringen.
Regeringen avser att uppdra åt Handikappinstitutet att i nära samverkan
med övriga aktörer utarbeta ett förslag till IT-program med inriktning
på funktionshindrade och äldre personer. I uppdraget skall ingå att
föreslå handlingslinjer och åtgärder, att kostnadsberäkna förslagen samt
att lämna förslag om finansiering. Förutsättningen för att programmet
skall genomföras är att regeringen finner det möjligt att få fram medel
genom en omprioritering av de resurser som sammantaget anslås för IT-
satsningar i denna proposition eller att finansiering kan ske genom
externa medel.
Programmet bör bl.a. innefatta följande områden:
Skola och utbildning
IT skapar nya förutsättningar for undervisningen t.ex. genom läromedel
i elektronisk form eller självständig sökning i databaser. Det är angeläget
att funktionshindrade elever fullt ut kan använda dessa möjligheter och
att t.ex. skoldatanät görs tillgängliga även for synskadade elever.
Elektroniska läromedel eller s.k. läromedia kan också vara till stor
nytta för elever med grava rörelsehinder, dövhet eller med synskador.
I den specialpedagogiska undervisningen får IT allt större betydelse.
Det finns behov av att vidareutveckla den speciella pedagogik som krävs
för att använda IT i undervisningen liksom att öka kompetensen hos
lärarna på detta område.
Arbetslivet
Datorer med särskilda anpassningar gör det numera möjligt for personer
med funktionshinder att självständigt sköta kvalificerade arbeten. Val-
möjligheten i fråga om yrkesinriktning har ökat. En fortsatt utveckling
bör ske på detta område. Nya grupper bör kunna erbjudas lösningar som
underlättar för dem att fungera i arbetslivet såsom personer med läs- och
skrivsvårigheter eller utvecklingsstörning. Det är också här angeläget att
förbättra den generella tillgängligheten till IT-systemen.
78
5.4.6 Miljöpolitiken
Prop.
IT ger ett viktigt stöd för miljöarbetet. Den nya miljöpolitiken
bygger på decentralisering och sektorsansvar dvs. att omsorgen om
miljön skall genomsyra hela samhället och att ansvaret för att
genomföra de miljöpolitiska målen förs ut och integreras i de
verksamheter och samhällssektorer där miljöproblemen uppstår. En
väl fungerande informationsförsörjning och avancerad IT är en av
grundförutsättningarna för genomförandet av denna politik.
IT har sedan länge använts i olika delar av miljöarbetet och utgjorde
tidigt ett medel för att nå de miljöpolitiska mål som främst var inriktade
mot att nedbringa punktutsläpp av olika slag. Sedan slutet av 1970-talet
har det skett en kontinuerlig utveckling av miljödatabaser med infor-
mation om miljöfarliga verksamheter och deras utsläpp. Dessa databaser
utgör idag ett viktigt instrument i den miljöövervakningsverksamhet som
syftar till att beskriva miljösituationen i form av utsläpp, belastning,
m.m. och som ligger till grund för beslut om åtgärder samt uppföljningen
och bedömningen av miljöhotens utveckling och effekterna av vidtagna
åtgärder.
I takt med att de stora, koncentrerade utsläppen och punktvisa förore-
ningarna av miljön har kunnat bringas under större kontroll har
miljöarbetet allt mera inriktats mot att komma till rätta med den
omfattande samlade miljöbelastning som orsakas av många små och
spridda föroreningskällor. Miljöproblemen kännetecknas således allt mer
av att det är många som bidrar till problemen och att det också är många
som drabbas. Effekterna är dessutom ofta storskaliga och mycket
komplicerade att åtgärda eftersom de är invävda i samhällsorganisationen
och samhällsutvecklingen i stort.
För att nå miljöpolitikens mål om en långsiktigt hållbar utveckling kan
vi därför inte längre förlita oss enbart till miljömyndigheternas arbete. I
stället måste alla ta ett ökat ansvar för miljön. Det gäller såväl enskilda
medborgare som företag och myndigheter inom olika samhällssektorer.
Var och en måste känna ett ansvar för miljöfrågorna i sin omgivning och
närmiljö och inom sina verksamhets- och samhällsområden. Detta kräver
ett växande eget miljöengagemang hos alla berörda samtidigt som miljö-
myndigheternas arbete mera inriktas på att tillhandahålla stöd, följa upp
och utvärdera resultaten samt att vid behov samordna och driva på
arbetet. Det blir också allt tydligare att välinformarede konsumenter kan
utgöra en stor kraft i miljöarbetet.
Regeringen har mot denna bakgrund givit Miljövårdsberedningen
(Jo 1968:A) i uppdrag (dir. 195:104) att utarbeta förslag till en samlad
strategi för användningen av IT inom miljöområdet. Miljövårdsbered-
ningen skall bl.a. lämna förslag om hur informationsutbyte och informa-
tionsförmedling kan utvecklas samt hur utnyttjande, tillgänglighet och
utbyte av miljödata kan samordnas och effektiviseras. Det ingår även i
uppdraget att lägga fram förslag om utvecklingen av ett konferenssystem
för dialog och debatt om miljömål och miljöpolitik.
1995/96:125
80
Kultur och fritid
Utöver att ge funktionshindrade tillgång till nya former av kultur skapar
IT möjligheter till kulturaktiviteter som tidigare varit svåra att utföra.
Det kan t.ex. vara mediaverkstäder for funktionshindrade, program för
egen skapande konstnärlig verksamhet på datorn eller för att komponera
och spela egen musik. Det kan också handla om att över nätet kunna
hämta hem och läsa en bok eller att kommunicera med andra över t.ex.
Internet.
För funktionshindrade finns idag redan flera textbaserade digitala
system, där texten ligger lagrad på diskett eller annat datormedium.
Talboks- och punktskriftsbiblioteket har bl.a. anpassat tekniken för
läshandikappade och utvecklat en prototyp till en digital talbok - DAISY
(Digital Audio-based Information System). Eftersom detta är det enda
digitala talbokssystemet i världen kan det komma att bli standard för alla
talboksbibliotek och producenter. Inom ramen för statens stöd till radio-
och kassettidningar för synskadade kan även tidningar för synskadade
överföras digitalt. IT-utvecklingen ger möjlighet att utveckla nya tjänster
på kultur- och fritidsområdet till stöd för de funktionshindrade.
Prop. 1995/96:125
Boende
Datorstöd i boendet kan öka äldre och funktionshindrade personers själv-
ständighet och oberoende. För många handikappgrupper underlättas
boendet avsevärt genom att olika funktioner kan utföras automatiskt eller
fjärrstyras. Tillgång till trygghets- och larmfunktioner är särskilt viktigt.
Rehabilitering liksom vård och omsorg i hemmet kommer också att
kunna underlättas med hjälp av IT.
Tillgänglighet i samhällslivet
Det är väsentligt att den generella tillgängligheten inom olika samhälls-
områden görs så hög som möjligt. Därmed minskar behovet av särlös-
ningar, som ofta är väsentligt dyrare. I enlighet med den s.k. ansvars-
och finansieringsprincipen är det ett ansvar för den som anordnar en
verksamhet att se till att kravet på tillgänglighet tillgodoses. Utöver
generell tillgänglighet fordras att särskilda IT-produkter och metoder för
funktionshindrade kan fortsätta att utvecklas.
Genom IT-utvecklingen har tillgången till information ökat explosions-
artat. Från demokratisk synpunkt är det viktigt att även funktionshindrade
personer kan ta del av informationsutbudet.
Regeringen kommer senare under våren 1996 att lägga förslag om en
radio och TV i allmänhetens tjänst 1997 - 2001. En utgångspunkt är
härvid att det ingår i public service-uppdraget att ta ett stort ansvar för
att funktionshindrades intressen tillgodoses (se avsnitt 5.4.2).
79
Utan att föregripa resultaten av Miljövårdsberedningens arbete är det Prop. 1995/96:125
regeringens bestämda uppfattning att den nya miljöpolitiken förutsätter
en ökad tillgänglighet till miljöinformationen och nya former för att
sprida goda exempel i miljöarbetet. Ett svenskt miljönätverk via Internet
riktat till såväl offentligt som ideellt miljöarbete, till forskare, skolung-
dom, bibliotek m.fl. kan ge intressanta utvecklingsmöjligheter. Den
verksamhet som Miljövårdsberedningen redan påbörjat när det gäller att
utnyttja CD-romteknik för miljöinformation också av intresse i detta
sammanhang. Det är enligt regeringens mening ett exempel på hur
information och material som tas fram som ett led i den ordinarie
offentliga utredningsverksamheten kan vidareförädlas och utnyttjas som
medborgarinformation, läromedel m.m. och skapa ett högkvalitativt
innehåll i samhällets gemensamma informationsbas.
IT:s miljökonsekvenser
Det finns goda förutsättningar för att den ökade användningen av
IT skall få övervägande positiva konsekvenser för miljön. Den
snabbt ökade efterfrågan på elektronikprodukter är emellertid också
förknippad med betydande miljöproblem. För att förhindra att IT-
utvecklingen leder till miljöskador och resursslöseri är det angeläget
att användningen av elektroniken anpassas till de krav som måste
ställas i ett kretsloppssamhälle.
IT:s betydelse för att kunna bedriva ett effektivt miljöarbete torde vara
oomtvistat. Den nya teknikens indirekta effekter på miljömålen är mera
svårbedömda eftersom de kan förväntas komma att inrymma mycket
genomgripande förändringar i människors levnadsförhållanden och
samhällsorganisationen i stort.
En ökad användning av datoriserade system för övervakning, styrning
och reglering av komplicerade processer kan innebära betydande miljö-
fördelar. Det gäller t.ex. på energiområdet där man länge arbetat med
sådana system. Även när det gäller styrning av bl.a. värme- och
ventilationssystem och i samband med trafikledningssystem av olika slag
skapar tekniken nya möjligheter. Det är angeläget att dessa styrsystem kan
vidareutvecklas ur miljösynpunkt. Det samlade utfallet från miljösynpunkt
av IT:s mera storskaliga effekter på arbetsorganisationen m.m., där
tekniken exempelvis kan tänkas ge nya möjligheter att ersätta resande
genom distansarbete, videokonferenser etc. är fortfarande osäkert. Det
finns olika hypoteser om hur en ökad IT-användning kan tänkas påverka
resmönstren och ett vanligt antagande är att det kortväga resandet kan
komma att minska men ersättas av ett mera frekvent långväga resande.
Vilken riktning utvecklingen tar är emellertid i hög grad resultatet av vårt
eget val och det bör finnas en betydande potential när det gäller att
minska miljöbelastningen från transporterna genom en medveten
användning av IT. Det ingår i Kommunikationskommitténs (K 1995:01)
81
6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 125
uppdrag att pröva dessa möjligheter och även Miljövårdsberedningen skall Prop. 1995/96:125
studera IT:s miljöeffekter inom olika samhällssektorer.
En ökad IT-användning leder också till en ökad omsättning av
elektronik som kan innebära särskilda risker för miljön. Omsättnings-
hastigheten på varor och produkter inom IT-området är mycket hög till
följd av den snabba tekniska utvecklingen, vilket leder till att det
uppkommer betydande problem vid omhändertagandet av uttjänta produk-
ter. Redan i dag återvinns elektronikskrot genom frivillig deponering.
Inom IT-branschen arbetar vissa större företag med egna åter-
vinningssystem där merparten av produkterna återvinns. Svenska IT-
företagens organisation, SITO, startade 1995 ett återvinningssystem för
elektronikskrot för sina medlemsföretag.
Det finns emellertid även miljöproblem i samband med tillverkningen
och användningen av produkterna som bl.a. yttrar sig i en omfattande
kemikalieanvändning och utsläpp av metaller, giftigt organiskt material,
lösningsmedel och andra kemiska föreningar. För att förhindra att IT-
utvecklingen leder till miljöskador och resursslöseri är det enligt
regeringens mening av största vikt att de varor och produkter som
utnyttjas kan fogas in i de krav som måste ställas i ett kretsloppssamhälle.
Kretsloppsdelegationen har därför fått i uppdrag att utarbeta ett förslag till
producentansvar för elektronik. Förslaget kommer att redovisas den 1
april 1996.
IT i miljöarbetet
Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas gemensamma strategi för
uppbyggnad av miljödatabasema lägger en god grund för ytterligare
utveckling av IT-användning inom miljöområdet. En fortsatt decen-
tralisering av miljöansvaret kräver dock att fler aktörer ansluter sig
till denna strategi. Särskilt viktigt är det att kommunerna involveras
i utvecklingsarbetet
En kvalitetsdeklaration av miljödata och miljödatabaser bör över-
vägas.
Miljödatacenter i Kiruna kommer att utgöra en allt viktigare resurs
i såväl nationellt som internationellt miljöarbete. Sverige bör med
utgångspunkt i denna verksamhet ha som målsättning att spela en
ledande roll när det gäller att tillhandahålla, utveckla och analysera
digitala databaser för lägesbestämd miljöinformation.
En bärande idé i den nya miljöpolitiken är som nämnts att många olika
aktörer skall vara delaktiga i miljöarbetet. Detta kräver emellertid ett
intensivt informationsutbyte och miljöpolitikens beroende av en väl
fungerande informationsteknik accentueras därmed ytterligare. Inte minst
en decentraliserad hantering av miljödata ställer stora krav på samordning
och standardisering för att verksamheten skall kunna drivas på ett
rationellt sätt.
Naturvårdsverket och länsstyrelserna har utvecklat ett gemensamt
82
system (NEXT) som är anpassat till de nya krav som ställs på
miljöarbetet och som ligger till grund för utvecklingen av nya
miljödatabaser. Genom detta nya system har enligt regeringens uppfatt-
ning grunden lagts till en ytterligare utveckling av IT-användning inom
miljöområdet. En fortsatt decentralisering av miljöansvaret kräver dock
att fler aktörer ansluter sig till det koncept som Naturvårdsverket och
länsstyrelserna utvecklat. Enligt regeringens mening är det särskilt viktigt
att kommunerna involveras i utvecklingsarbetet eftersom kommunerna
spelar en allt mer central roll i insamlingen av de grundläggande data som
bildar basen för hela miljöarbetet. Regeringen kommer därför att ge
Naturvårdsverket i uppdrag att verka för detta.
En allmänt ökad tillgång på miljödata i digital form i kombination med
ett växande antal databaser, dataproducenter och datakällor samt de ökade
möjligheter och behov av att kombinera data med olika ursprung som
detta medför, innebär att det kan bli nödvändigt att överväga någon form
av kvalitetsdeklaration av miljödata. Syftet med en sådan kvalitets-
deklaration skulle vara att säkerställa att data är insamlade, bearbetade och
presenterade enligt fastställda rutiner för att undvika att undermålig
information sprids och används eller att informationen förvanskas eller
används på ett missvisande sätt. Regeringen kommer att ge Natur-
vårdsverket i uppdrag att i samverkan med Kommunförbundet utarbeta ett
förslag till utformningen av en sådan kvalitetsdeklaration av miljödata och
miljödatabaser.
Aktuell och tillförlitlig information som beskriver miljön ur olika
aspekter är ett gemensamt intresse för alla aktörer i miljöarbetet. Inom
miljöområdet finns det också stor efterfrågan på mer tillgänglig och
enhetlig information som underlag för internationella beslut och
överenskommelser. Fjärranalys baserad på satellitdata är ett viktigt
instrument i sådana sammanhang. Satelliternas möjligheter att bidra med
detaljerad lägesbestämd och digital information från stora områden som
är direkt anpassad till fortsatt användning i geografiska informations-
system innebär att användningsmöjligheterna är stora inte minst när det
gäller internationell miljöövervakning. Det sker också en imponerande
internationell aktivitet på jordobservationsområdet. Fram till år 2000
kommer ett 40-tal satelliter utrustade med en eller flera sensorer för
studier av land, hav och atmosfär att sändas upp.
Sverige har en internationellt stark position inom fjärranalys med
inriktning mot det markbundna systemet för datamottagning, data-
bearbetning samt uppbyggnad av användaranpassade informationssystem.
Naturvårdsverket, Rymdbolaget, Lantmäteriverket, länsstyrelsen i Norr-
bottens län samt Kiruna kommun inledde i böljan av 1990-talet ett
samarbete för att utveckla satellitbaserad miljöövervakning till ett svenskt
specialområde. Ett resultat av detta samarbete är miljödatacentret i Kiruna
som har till huvuduppgift att producera och ajourhålla miljödatabaser,
utveckla nya databaser i samverkan med olika uppdragsgivare samt att
bedriva miljöövervakningsverksamhet. Miljödatacentret har nu blivit ett
s.k. European Topic Center inom EEA som är EU:s miljömyndighet med
uppgift att ansvara för uppbyggnad, underhåll och drift av EU:s
landtäckningsdatabaser. Centret är avsett att ingå som en väsentlig del av
Prop. 1995/96:125
83
det planerade Miljö- och rymdinstitutet (MRI) i Kiruna, som delvis avses Prop. 1995/96:125
finansieras genom EU:s strukturfonder.
Etableringen av Miljödatacentret i Kiruna, med dess koppling till EEA,
ger enligt regeringens bedömning Sverige unika möjligheter att spela en
ledande roll när det gäller bearbetning av digitala databaser för
lägesbestämd miljöinformation. Sverige för även en central funktion inom
det europeiska informationsnätverket på miljöområdet (EIONET). I sin
egenskap av nedtagningsstation för ett stort antal jordresurssatelliter utgör
centret också en viktig tillgång för miljöarbetet i ett globalt perspektiv.
Anslutningen till ett världsomspännande nät som är under uppbyggnad gör
det också möjligt att utnyttja Miljödatacentret för att förse
utvecklingsländer med bearbetad miljöinformation.
En ökad användning av IT i transportsektorn kan på sikt påtagligt
komma att underlätta genomförandet av de trafikpolitiska mål som
riksdagen lagt fest, bidra till en effektivare användning av
infrastrukturen och övriga transportresurser samt höja kvaliteten på
de tjänster som erbjuds trafikanterna och näringslivet.
Sverige har goda förutsättningar att behålla en framskjuten
position i utvecklingen och användningen av transportinformatik.
En ökad användning av IT i transportsektorn kan på sikt påtagligt
komma att underlätta genomförandet av trafikpolitiken, bidra till en
effektivare användning av infrastrukturen och övriga transportresurser
samt höja kvaliteten på de tjänster som erbjuds trafikanterna och
näringslivet. Enligt regeringens bedömning kan därmed åtgärder som
påskyndar ianspråktagandet av transportinformatik som en integrerad del
av infrastrukturen eller i övrigt främjar IT-användningen i transport-
sektorn verka tillväxtbeffämjande i flera olika avseenden. Förutom att
den nya tekniken ger möjligheter att rationalisera trafiksystemet och
därmed minska belastningen på samhällsekonomin skapas också
förutsättningar för framväxten av en tjänstemarknad på trafikinforma-
tionsområdet samtidigt som vägen öppnas till ett helt nytt tekniskt-
industriellt utvecklingsblock kring bl.a. transportnäringen och elek-
tronikindustrin.
Genom att svenska foretag, forskare och myndigheter tidigt och i för-
hållandevis stor omfattning deltagit i den forsknings- och utvecklings-
verksamhet som bedrivits på europeisk nivå bedöms Sverige ligga relativt
väl framme på transportinformatikområdet. Regeringen anser att det är
betydelsefullt att Sverige kan behålla denna position och har därför
vidtagit en rad åtgärder för att främja utvecklingen och höja beredskapen
för ett successivt införande av den nya tekniken.
Svenska forsknings- och utvecklingsinsatser inom väginformatikområdet
har sedan 1991 samordnats inom ramen för Svenskt RTI-program.
Regeringen har i 1995 års budgetproposition avsatt särskilda medel för
84
en fortsättning av detta program och givit Vägverket i uppdrag att redo- Prop. 1995/96:125
visa en plan för hur medlen bör användas. Målsättningen är att den verk-
samhet som bedrivits inom ramen för Svenskt RTI-program skall kunna
fullföljas på ett effektivt sätt, att ett fortsatt svenskt deltagande i den
verksamhet som pågår i Europa säkerställs samt att det även framgent
skapas goda förutsättningar för ett väl fungerande samarbete mellan olika
svenska intressenter. Verksamheten inriktas mot två huvudmål; att ta
fram och genomföra ett program for att utveckla tillämpning av och
försök med väginformatik under 1996 samt att ta fram ett programförslag
för väginformatik som kan inforas i det svenska trafiksystemet fram till
år 2007.
Regeringen har vidare nyligen förelagt riksdagen förslag om vägverkets
sektorsansvar inom vägtransportsystemet m.m. (prop. 1995/96:131). Ett
viktigt inslag i propositionen är att klargöra Vägverkets roll och ansvar
for utvecklingen och ianspråktagande av IT inom hela vägtrafiksektorn.
Regeringen har också uppdragit åt Lantmäteriverket att tillsammans
med berörda myndigheter inom trafikområdet genomföra vissa åtgärder
för att stödja ett effektivt utnyttjande av GPS-teknik för positionsbestäm-
ning, mätning m m med hjälp av satelliter. Det är regeringens bedömning
att en etablering av GPS-tekniken kommer att ha stor samhällsekonomisk
betydelse och i grunden förändra förutsättningarna för alla verksamheter
där navigering och positionsbestämning är viktiga inslag. Inte minst på
infrastruktur- och transportområdet kommer användningen att bli
omfattande.
Vidare har regeringen tillsatt Delegationen för transporttelematik (K
1994:08), som skall utreda frågor om IT:s trafikpolitiska konsekvenser
och behovet av att utforma ett regelverk kring den nya teknikens
användning i trafiken. Delegationen har nyligen avgivit delbetänkandet
Bättre trafik med väginformatik (SOU 1996:17) med förslag om bl.a.
utveckling av en nationell digital vägdatabas och hur en mer aktiv
vägtrafikledning bör organiseras. Betänkandet skall remissbehandlas.
Regeringen tar dock redan i det följande upp vissa frågor som
aktualiseras i betänkandet.
En nationell digital vägdatabas
En nationell digital vägdatabas bör upprättas. Databasen bör
betraktas som en av samhällets grunddatabaser och vara etablerad
senast år 1999.
Vägverket skall vara huvudman för en nationell digital väg-
databas.
Vägverket ges i uppdrag att i samverkan med Lantmäteriverket,
Svenska Kommunförbundet och företrädare för skogsnäringen
påbörja uppbyggnaden av en nationell digital vägdatabas.
Databasen skall finansieras inom ramen för Vägverkets ordinarie
anslag.
85
En omfattande svensk utredning om väginformatikens samhällseko- Prop. 1995/96:125
nomiska effekter - det s.k. TOSCA Il-projektet - har nyligen redovisats.
I projektet har en mängd olika IT-tillämpningar för trafikstyrning, bilin-
formationssystem, kollektivtrafikinformationssystem, vägvisning, betal-
system samt hastighetsanpassning analyserats med avseende bl.a. på
systemens effekter, nytta och kostnader. Analyserna visar att många av
systemen kan medföra mycket stora effekter i form av minskad restid,
minskad miljöbelastning och ökad trafiksäkerhet. De samhällsekonomiska
kalkyler som gjorts visar också att flera tillämpningar kan uppvisa en
lönsamhet som avsevärt överstiger den genomsnittliga lönsamheten i
vägbyggnadsåtgärder.
Delegationen för transporttelematik konstaterar i sitt delbetänkande att
det underlag som tagits fram visar att olika informationstekniktillämp-
ningar inom framför allt vägtrafikområdet har en mycket stor potential
när det gäller att uppnå olika trafikpolitiska mål och att det därför är
angeläget att snabbt skapa bättre förutsättningar för att ta den nya
tekniken i anspråk. Delegationen har därvid identifierat två insatsområden
som är strategiska för ett införande av ny teknik; vägtrafikledning och en
digital vägdatabas.
Delegationen konstaterar således att tillgången till en nationell digital
vägdatabas är en viktig förutsättning för många väginformatiktillämp-
ningar men att det också finns många andra områden där en digital
vägdatabas skulle vara ytterst värdefull. Uppbyggnad av digitala
vägdatabaser pågår för närvarande på många håll utomlands och enligt
delegationens uppfattning kan avsaknaden av en nationell digital vägdata-
bas i Sverige till stor del hänföras till att det rått oklarhet om vem som
bör ansvara för uppbyggnaden och förvaltningen av databasen.
En nationell digital vägdatabas anses ha mycket vidsträckta använd-
ningsområden, bl.a. som planerings- och beslutsstöd inom en lång rad
verksamheter, för vägtrafikledning, transportledning, lokalisering av
fordon och gods, ruttplanering, navigering och vägvisning. Tillgång till
digitala väg- och trafikdata bedöms därmed komma att få stor betydelse
för industrin, skogsbruket, transportbranschen, kollektivtrafiken, kommu-
nerna, Vägverket, Försvarsmakten, Räddningsverket, polisen, rädd-
ningstjänsten, bilindustrin, olika aktörer inom miljöområdet, turism och
serviceverksamheter, massmedier, forskning och utbildning. En väg-
databas utgör också en nödvändig del av den grundläggande landskaps-
informationen. Betydelsen av tillkomsten av en digital vägdatabas har
särskilt understrukits av skogsnäringen och fordonsindustrin.
Enligt delegationen har olika kommersiella aktörer långt framskridna
planer på att bygga upp digitala vägdatabaser inom vissa delar av landet
och med inrikning på att databaserna skall utgöra ett stöd för de
navigationssystem som utvecklas inom fordons- och elektronikindustrin.
Vidare pågår uppbyggnad av digitala vägdatabaser inom vissa kommuner.
Enligt delegationens uppfattning talar emellertid karaktären av
grunddatabas, den önskvärda omfattningen i geografiskt och innehålls-
mässigt avseende, vidden av användningsområden och samordnings-
fördelarna för att en digital vägdabas bör byggas upp på ett enhetligt sätt 86
med nationell täckning och under offentligt huvudmannaskap. Dele-
gationen föreslår mot denna bakgrund att en nationell digital vägdatabas
etableras, att databasen bör omfatta det statliga och kommunala vägnätet
samt i viss utsträckning även skogsbilvägnätet och att databasen bör
byggas upp skyndsamt för att undvika ytterligare förseningar i
utvecklingen av olika tillämpningar av väginformatik.
Enligt delegationen kan två principiellt olika synsätt anläggas på frågan
om huvudmannaskapet för en nationell digital vägdatabas. Väg-
beskrivande data kan ses som ett viktigt medel att uppfylla de trafik-
politiska målen. Med utgångspunkt i detta synsätt bör det ingå i
Vägverkets sektorsansvar för vägtrafiken att dessa data tillhandahålls.
Basala vägbeskrivande data kan emellertid även ses som ingående i den
grundläggande landskapsinformation som Lantmäteriverket skall till-
handahålla i sin myndighetsroll. Delegationen finner i sin analys att
övervägande skäl talar för att vägdatabasens trafikpolitiska betydelse när
det gäller framkomlighet, trafiksäkerhet och miljö bör vara avgörande för
valet av huvudman och föreslår således att Vägverket bör ges denna
uppgift. Samtidigt betonas dock att Vägverket i denna roll måste ha ett
mycket nära samarbete med övriga intressenter, bland vilka Lantmäteri-
verket, kommunerna, skogsnäringens företrädare och Räddningsverket är
särskilt framträdande.
Delegationen har uppskattat att uppbyggnaden av en nationell digital
vägdatabas kräver en investering på 35-40 milj kr fördelad på 2-3 år.
Driftskostnaderna för databasen beräknas uppgå till 20-30 milj kr per år.
Kostnaderna för att etablera och driva vägdatabasen beräknas dock väl
uppvägas av rationaliseringsvinster i olika verksamheter, vartill även
kommer att databasen kan förväntas generera betydande intäkter. Enbart
för skogsnäringens och övriga näringslivets godstransporter har tillgången
till en nationell digital vägdatabas beräknats möjliggöra rationali-
seringsvinster på ca 350 milj kr per år.
Regeringen anser att investeringarna i uppbyggnaden av en nationell
digital vägdatabas liksom eventuella driftsunderskott skall finansieras
inom ramen för Vägverkets ordinarie anslag. Ansvaret för dataleveranser
och å jourhållning bör dock ligga på respektive väghållare (dvs. Väg-
verket, kommunerna och skogsnäringen) och ansvariga myndigheter
(bl.a. Lantmäteriverket, Statistiska centralbyrån och Räddningsverket).
Regeringen delar delegationens uppfattning att en nationell digital
vägdatabas bör upprättas snarast möjligt. Enligt regeringens uppfattning
bör en sådan databas räknas som en del av samhällets grunddatabaser.
Med hänsyn till att det är angeläget att undvika ytterligare dubbel-
investeringar på området och att ge olika aktörer stabila planerings-
förutsättningar bör målet vara att en rikstäckande databas skall vara
etablerad senast år 1999.
Regeringen anser också att övervägande skäl talar för att Vägverket bör
vara huvudman för en nationell digital vägdatabas. Regeringen avser där-
för att omgående ge Vägverket i uppdrag att i samverkan med Lant-
mäteriverket, Kommunförbundet och företrädare för skogsnäringen på-
börja uppbyggnaden av en nationell digital vägdatabas.
Uppbyggnaden av den nationella digitala vägdatabasen bör ske med
utgångspunkt i det underlagsmaterial som tagits fram inom ramen för
Prop. 1995/96:125
87
Transporttelematikdelegationens arbete och enligt de riktlinjer som Prop. 1995/96:125
delegationen föreslagit. I uppdraget till Vägverket bör ingå att utarbeta
en plan för uppbyggnaden av en nationell digital vägdatabas vad avser
bl.a. ingående vägnät och de attribut som skall knytas till vägnätet, att
lägga fast innehåll, definitioner och kvalitetskrav för databasen, att
analysera och lägga fast den närmare systemutformningen, utforma
rutiner och tekniker för datainsamling, utforma ajourhållningsrutiner samt
att lägga fast driftsorganisationen för vägdatabasen. Enligt regeringens
uppfattning är det därvid av särskild betydelse att säkerställa att data-
basen blir rikstäckande och att ingående data uppfyller mycket höga
aktualitets- och kvalitetskrav. Det är också viktigt att ingående data
tillhandahålls på sådana villkor att en vidsträckt användning av
informationen främjas.
Vägtrafikledning
Regeringen gör bedömningen att vägtrafikledning kommer att bli
en allt viktigare funktion i det framtida vägtrafiksystemet och bilda
basen för många IT-tillämpningar.
För att främja utvecklingen av IT inom vägtrafikområdet bör
organisationen av vägtrafikledningen ges en fastare form och sam-
verkansformer och ansvarsförhållanden mellan olika berörda
myndigheter och organisationer preciseras.
Delegationen för transporttelematik framhåller att tillgången till allt
mera avancerade IT-tillämpningar kommer att ge nya möjligheter att
påverka trafikförhållandena men att en effektiv användning av den nya
tekniken inte kommer att kunna uppnås utan en ändamålsenlig
organisation och en klar ansvarsfördelning mellan olika aktörer.
Delegationen betonar särskilt att vägtrafikledningens utveckling i hög
grad kommer att vara beroende av vilka organisatoriska förutsättningar
som verksamheten ges.
Enligt delegationen bör vägtrafikledningens huvudsakliga uppgifter vara
att:
- samordna åtgärder för säkerställande av vägen,
- säkerställa att väg- och trafikinformation finns tillgänglig,
- informera trafikanterna om väg- och trafiksituationen samt
- styra och leda trafiken.
Den tekniska infrastrukturen som erfordras för vägtrafikledning kan
bestå av:
- databaser för informationslagring,
- tekniska stödsystem för operativa samband och beslut,
- telematiksystem för datafångst från detektorer, mätutrustning m.m.,
- system för insamling av information från trafikanter och andra
intressenter,
- telematiksystem för spridning av information till trafikanter m.fl.,
- system för bearbetning av information,
88
- system for statistik, planering, simulering och prognoser.
Mot bakgrund av en analys av förutsättningar och behov i olika delar
av landet föreslår delegationen att en vägtrafikledningsfunktion orga-
niseras på tre olika nivåer; dels i en funktion för övergripande nationell
vägtrafikledning, dels i en regionalt organiserad vägtrafikledning för det
nationella vägnätet, dels i särskilda vägtrafikledningsorganisationer för
de tre storstadsområdena. Vägverket föreslås bli huvudman för den
övergripande nationella vägtrafikledningen och för vägtrafikledningen på
det nationella vägnätet. Mot bakgrund av den komplicerade trafik-
situationen, det stora antalet väghållare som berörs och trafikens starka
samband med olika omgivningsfaktorer som gör det angeläget att
åstadkomma ett demokratiskt inflytande över verksamheten anser
delegationen att Vägverket och berörda kommuner bör ta ett gemensamt
ansvar för vägtrafikledningen i storstadsregionerna.
Delegationen anser att vägtrafikledningen kostnadsfritt skall tillhanda-
hålla trafikanter och andra aktörer i trafiksystemet basinformation om den
aktuella väg- och trafiksituationen. Vidare anser delegationen att den som
svarar för vägtrafikledningen måste samverka med ett flertal andra
aktörer i trafiksystemet. De som berörs är bl.a. väghållarna, polisen,
räddningstjänsten, SOS Alarm, bärgningsföretag, trafikhuvudmän, trafik-
och transportföretag, trafikanter och informatörer (t ex radio och TV).
Delegationens betänkande kommer som nämnts att remissbehandlas.
När det gäller ett ställningstagande till delegationens principförslag om
organisationen av en framtida vägtrafikledning anser regeringen därför
att remissutfallet bör avvaktas. Regeringen gör dock redan nu bedöm-
ningen att vägtrafikledning kommer att bli en allt viktigare funktion i det
framtida vägtrafiksystemet och bilda basen för många IT-tillämpningar
i trafiken. För att främja utvecklingen av IT inom vägtrafikområdet bör
därför organisationen av vägtrafikledningen snarast möjligt ges en fastare
form. Samverkansformer och ansvarsförhållanden mellan olika berörda
myndigheter och organisationer bör därvid preciseras.
Prop. 1995/96:125
89
5.4.8 Energiområdet
Prop.
Omregleringen av elmarknaden hade inte varit möjlig utan de
senaste årens utveckling inom IT-området. Den har bl.a. skapat
effektiva och billiga lösningar för insamling, överföring och
bearbetning av mätvärden. Utvecklingen på detta område bör nu
drivas framåt ytterligare.
Utbyggnaden av ett optofibemät för informationsöverföring i det
svenska s.k. storkraftnätet ger även möjligheter till överföring av
information till externa intressenter.
Teknikutveckling för att överföra information i kraftledningar
samt for styrning och reglering av energianvändningen i bl.a.
anläggningar och processer inom olika samhällssektorer pågår. Q
de lösningar som utvecklas bedöms som effektiva och konkurrens-
kraftiga bör staten verka för att underlätta utvecklingen och
införandet.
Utveckling av system och programvara på enerigområdet skapar
också förutsättningar för export.
1995/96:125
Omreglering av elmarknaden
Omreglering av elmarknaden syftar till att öka elanvändarnas valfrihet
och skapa incitament till effektivisering inom elsektorn. Därmed skapas
förutsättningar för en kostnadseffektiv elförsörjning till stabila och
rimliga elpriser.
Omregleringen innebär att försäljningen av el utsätts for konkurrens
medan nätverksamheten även fortsättningsvis skall ske i monopol.
Elkunderna skall ha full frihet att välja elleverantör. Näten skall vara
öppna.
I och med omregleringen skapas ett helt nytt system för handel och
leveranser av el, som ställer betydligt större krav på mätning och
rapportering av produktion, överföring och förbrukning av el. Bl.a.
måste tidsupplösningen och möjligheterna att identifiera enskilda punkter
i elsystemet öka. Detta ställer krav på förmåga att hantera ett betydligt
större antal mätvärden på kortare tid. Kundernas elförbrukning måste
t.ex. kunna mätas på timbasis.
Omregleringen hade inte varit möjlig utan de senaste årens utveckling
inom IT-området. Den har skapat effektiva och billiga lösningar för
insamling, överföring och bearbetning av mätvärden.
Elreformen har skapat incitament för svenska företag inom IT-området
att utveckla nya typer av elmätare. Utvecklingen på detta område bör nu
drivas framåt ytterligare. För att även de små elkunderna fritt skall kunna
välja elleverantör måste elmätarna bli billigare. Regeringen har därför
givit NUTEK i uppdrag att tillsammans med Svenska kraftnät verka för
att det kommer fram billiga mätare. Här har IT ett givet tillämp-
ningsområde.
Elreformen innebär vidare att samordningen och samarbetet mellan de
90
stora kraftbolagen i produktionsfrågor upphör. I stället skall optimering
av produktionen ske på den öppna elmarknaden. En gemensam
elektronisk handelsplats för el skapas i de nordiska länderna för detta
ändamål. Att produktionsoptimeringen kan ske på en marknad är möjligt
genom utvecklingen av avancerade beräkningsprogram inom IT-området
och IT-baserade kommunikationslösningar.
Utveckling av elekroniska, datorbaserade handelssystem för el är nästa
steg i denna utveckling. Det finns redan i dag inom detta område väl
fungerande systemlösningar, som har tagits fram av bl.a. svenska
företag. Systemen kan dock utvecklas ytterligare. På sikt bör de
erfarenheter som görs inom området kunna utnyttjas för exportinriktad
systemutveckling.
Elreformen utgör sammantaget ett exempel på ett område där IT-
utvecklingen gjort det möjligt att, på statens initiativ, söka nya effektivare
lösningar samtidigt som statens agerande drivit på utvecklingen av nya
IT-tillämpningar.
Prop. 1995/96:125
Utbyggnad av optofiber
För närvarande pågår utbyggnad av ett optofibemät för informations-
överföring i det svenska s.k. storkraftnätet. Svenska kraftnät förvaltar
storkraftnätet för statens räkning.
Optofibemätet skall användas dels för överföring av driftsdata inom
elsystemet dels för överföring av information till externa intressenter.
Endast en mindre del av nätet utnyttjas för driften av elsystemet. Därmed
finns betydande möjligheter för externa intressenter att utnyttja nätet.
Överföring av information i ledningsnätet för kraftöverföring
För närvarande utvecklas teknik för att överföra information i
kraftledningar. Mot bakgrund av att elnätet idag har en mycket god
täckning kan detta vara en möjlighet att öka tillgängligheten till snabba
överföringssystem i hela samhället.
Om denna teknik bedöms som en effektiv och konkurrenskraftig
möjlighet för att skapa system för informationsöverföring och kom-
munikation bör staten verka för att underlätta dess utveckling och
införande. I detta sammanhang bör även undersökas i vad mån sådana
system kan medverka till att sänka kostnaderna för mätning och
rapportering på den nya elmarknaden.
Utveckling av styr- och reglersystem för energianvändning
IT-utvecklingen bör även medverka till förbättringar och prissänkningar
på olika styr- och reglersystem, t.ex. för styrning och reglering av
energianvändningen i anläggningar och processer inom olika
samhällssektorer. I nuläget finns liknande system hos vissa, huvud-
sakligen större energiförbrukare. Dessa bör kunna utvecklas ytterligare
för att dels anpassas till andra användargruppers behov dels göras Prop. 1995/96:125
billigare och enklare.
Om dessa system bedöms kunna bidra till en minskad energiför-
brukning på ett effektiv och konkurrenskraftigt sätt bör staten stödja dess
utveckling och införande. Utveckling av system och programvara på detta
område skapar också förutsättningar för export.
Statistiken behöver utvecklas och göras mer ändamålsenlig i syfte
att belysa utvecklingen på IT-området. Ett samlat program för
statistik på IT-området skall utformas.
I 1995 års budgetproposition konstaterade regeringen att statistiken
inom telekommunikations- och informationsteknikområdet har stora
brister. Regeringen ansåg att uppbyggnaden av en mer tillförlitlig och
heltäckande statistik om telekommunikationer och därtill knuten IT borde
forceras. Statens institut för kommunikationsanalys (SKA) har därefter
tillförts 3 milj kr för detta ändamål. Även IT-kommissionen har tagit
initiativ för att förbättra statistikunderlaget på IT-området. Men fort-
farande saknas en heltäckande och kontinuerlig statistik på detta område.
Ett arbete har nu inletts i syfte att föreslå hur ett samlat program för
statistik över IT-användning bör utformas. I detta arbete deltar NUTEK
samt SCB och SKA.
Enligt vad regeringen erfarit har vidare SKA, SCB och Post- och tele-
styrelsen bildat en gemensam arbetsgrupp i syfte att bygga upp en
ändamålsenlig statistik som belyser produktionen inom telekommunika-
tionsområdet. Målsättningen är att täcka in aspekter såsom utvecklingen
av infrastrukturen, produktionsmått, företagsuppgifter, trafikvolymer,
priser, efterfrågeindikatorer, servicenivåer samt internationell han-
del/utbyte. SKA bedömer att det finns förutsättningar att upphandla en
mera heltäckande produktionsstatistik för telekommunikationsområdet för
verksamhetsåret 1996.
SKA planerar även att bygga upp en statistik som speglar hur använd-
ningen av tjänster inom telekommunikationsområdet utvecklas hos hushåll
och företag och hur denna användning påverkar bl.a. resandet och
samhällsutvecklingen i stort. SKA studerar för närvarande förut-
sättningarna att koppla en löpande undersökning av telekommunikations-
/IT-användningen till den nationella resvaneundersökningen som SKA
har ett samordnande ansvar för. SKA bedömer att en provundersökning
skall kunna genomföras under perioden februari-april 1996.
Regeringen avser att återkomma till frågan om IT-statistikens
utveckling i budgetpropositionen för år 1997.
92
Regeringens förslag till en övergripande nationell IT-strategi (avsnitt 4.1)
samt till prioriterade statliga uppgifter (avsnitt 4.3) speglar regeringens
ambition att aktivt verka för att IT blir en positiv kraft i den pågående
samhällsutvecklingen. De uppgifter som prioriteras - rättsordningen,
utbildningen och samhällets informationsförsörjning - genomsyrar
regeringens handlingsprogram för att bredda och utveckla IT-använd-
ningen under de kommande åren. Utgångspunkten är att insatserna på
dessa områden skall finansieras genom omfördelning av befintliga medel.
IT är framför allt ett verktyg för förnyelse och rationalisering och
måste därför ses som en integrerad del i samhällets olika sektorer,
verksamheter och befintliga stödsystem. En utbredd IT-användning ger
rationaliserings- och samordningsvinster inom flera samhällssektorer. Det
krävs framför allt övergripande och gemensamma mål och riktlinjer som
fokuserar på informations- och kunskapssamhällets krav och behov,
kunskap om de nya förutsättningarna, anpassning av strukturer och regel-
verk, ökad samverkan och samsyn och sektorsövergripande initiativ.
Regeringens förslag till en nationell IT-strategi och det redovisade
handlingsprogrammet utgör ett första avstamp för att främja en
utveckling i denna riktning.
De frågor som aktualiseras till följd av IT-utvecklingen kan inte mötas
med central styrning av traditionellt slag. Snarare skärps behovet av
sektorövergripande samverkan i utvecklingsarbetet, inte minst inom den
offentliga förvaltningen men även mellan förvaltningen och näringslivet.
Samverkansformema behöver därför utvecklas såsom t ex skett när det
gäller den offentliga fövaltningens IT-användning genom inrättandet av
ett Toppledarforum.
De statliga punktinsatser i handlingsprogrammet som kräver ökade
resurser skall finansieras genom omfördelning. Punktinsatserna inom ut-
bildningsområdet avser utbildningsinsatser för lärarutbildare, distans-
utbildning, insatser på folkbildningens område, resurser för pedagogik
med inriktning på IT i undervisningen, bibliotekssystem, forsknings-
information och SUNET (se avsnitt 5.2 Utbildning för och i kunskaps-
samhället).
Regeringens avsikt är att samtliga kostnader i samband med digi-
taliseringen av radio- och TV-sändningar skall finansieras fullt ut och inte
medföra några kostnader för staten, (se avsnitt 5.4.2 Kulturpolitiken).
I handlingsprogrammet ingår uppdrag till Spri respektive till
Handikappinstitutet rörande förutsättningarna för att genomföra särskilda
IT-program. Dessa program kommer endast att genomföras under
förutsättning att regeringen finner det möjligt att få fram medel genom
en omprioritering av de medel som anslås för övriga IT-satsningar i
denna proposition alternativt att finansiering kan ske med medel utanför
statsbudgeten. Regeringen avser att uppdra åt Spri respektive till
Handikappinstitutet att lämna förslag till finansiering genom medel från
forskningsfinansierande organ mm samt från EU. På sikt bör IT-
satsningama inom hälso- och sjukvården kunna finansieras genom de
produktivitetsvinster som satsningarna förutsätts ge (se avsnitt 5.4.4
Prop. 1995/96:125
93
Hälso- och sjukvård respektive 5.4.5 Funktionshindrade och äldre). Prop. 1995/96:125
Uppbyggnaden av en nationell vägdatabas bedöms kräva investeringar
på 35-40 milj kr fördelade på 2-3 år samt kostnader för driften av
databasen om 20-30 milj kr per år. Kostnaderna för investeringar och
eventuella driftsunderskott skall finansieras genom en omfördelning av
medel inom befintliga ramar för Vägverkets ordinarie anslag, (se avsnitt
5.4.7 Transportsektorn).
94
Inledning
Syftet med detta faktaunderlag är att försöka ge en samlad bild av till-
gången till och användningen av informations- och kommunikationstek-
nik i Sverige och därvid också belysa situationen i ett internationellt
perspektiv. Underlaget bygger på en lång rad olika utredningar och fak-
tasammanställningar som tagits fram dels med direkt sikte på regering-
ens IT-proposition, dels som ett led i olika departements och myndig-
heters verksamhet, av IT-kommissionen eller i andra sammanhang
Bland viktigare källor bör framhållas Närings- och teknikutvecklings-
verkets rapport Teletjänster och IT-användningen i Sverige (R 1995:38)
som tagits fram på Kommunikationsdepartementets uppdrag, IDC1
Swedens Sverige i ett internationellt IT-perspektiv som sammanställts
för Statsrådsberedningen, Sveriges Tekniska Attachéers rapport IT värl-
den runt som beställts av IT-kommissionen och Näringsdepartementet,
Statistiska centralbyråns Datorvanor 1995 som redovisar en av IT-kom-
missionen beställd undersökning samt Post och telestyrelsens rapport
Marknads & konkurrensanalys av den svenska kommunikationsmarkna-
den
Även om ambitionen har varit att ge en så heltäckande bild som möjligt
över hela IT-fältet har redovisningen påverkats av att tillgången till upp-
gifter, liksom uppgifternas tillförlitlighet och kvalitet, skiftar starkt mel-
lan olika delområden. Detta har bl.a. medfört att kommunikationsnäten
och telekommunikationsmarknaden har fatt en mer utförlig behandling
än exempelvis marknaden för datorer och dataanknutna tjänster. Ytterli-
gare en reservation som bör göras är att hela IT-området för närvande
kännetecknas av sådan dynamik att faktasammanställningar av detta slag
snabbt förlorar i aktualitet. En strävan har därför varit att använda så
aktuella uppgifter som möjligt. Det är emellertid inte helt uteslutet att
vissa av de uppgifter som förekommer i detta underlag redan har hunnit
bli missvisande eller obsoleta
Omsättningen inom hela den svenska IT-marknaden har uppskattats till
närmare 195 miljarder kronor för år 1994.2 De sammanlagda tele- och
datainvesteringama i Sverige har samma år beräknats uppgå till närmare
85 miljarder kronor. Det betyder att Sverige hör till de länder i världen
som satsar mest på IT-investeringar i förhållande till bruttonationalpro-
1 International Data Corporation
2 Post- och telestyrelsen: Marknads- & konkurrensanalys av den svenska kom-
munikationsmarknaden
95
dukten. Andelen är högre än i
andra västeuropeiska iänder
och i paritet med den som
USA har.
Investeringarna på telekommu-
nikationsområdet domineras
starkt av tjänster medan för-
delningen mellan tjänster och
utrustning (hårdvara) är mer
jämn på datasidan. Vid en
uppdelning av de totala inve-
steringarna på hårdvara (ut-
Data- och teleinvesteringar i procent av
—Prop-1995/96:125
BNl3ilaga 1
rustning), mjukvara (program m.m.) samt tjänster svarar tjänsterna för
62 procent medan hårdvaran står för 31 procent. Mjukvaruinvesteringar-
na utgör 7 procent av den sammanlagdainvesteringsvolymen.
IT-investeringamas fördelning
på olika ändamål i Sverige
överensstämmer relativt väl
med motsvarande fördelning i
Europa och övriga världen.
Sverige har dock en något min-
dre andel mjukvaruinvestering-
ar.
Data- och teleinvesteringarnas fördelning
Sverige Eiropa Världen
Källa: DCSvveden
■ Tjänster
□ Mjukvara
■ Hårdvara
De första datorerna för allmänt bruk var av tekniska och ekonomiska
skäl placerade i datacentraler. Man kommunicerade med dem via hål-
kortsläsare eller hålremsläsare. Mot slutet av 1960-talet introducerades
textskärmsterminaler från vilka man kunde föra en dialog med datorn
Det första kända datomätsprojektet startades 1968 av USA:s försvars-
departement som satsade pengar på att ta fram en teknik för s.k. paket-
förmedlad kommunikation mellan datorer av olika typ. Det nät som
efterhand utvecklades kom att kallas ARPANET.
På 1970-talet kom minidatorerna. De bidrog till starkt ökad dataanvänd-
ning och utveckling av nya datortillämpningar. Även kommunikations-
tekniken utvecklades. Olika datortillverkare följde emellertid olika kon-
cept, vilket starkt försvårade möjligheterna att kommunicera mellan
datorer av olika fabrikat
96
Under 1980-talet breddades datoranvändningen ytterligare, bl.a. genom
att persondatorerna kom ut på marknaden. Dessa användes till att börja
med huvudsakligen för ordbehandling och beräkningsarbete, eller som
terminaler till större datorer. Samtidigt utvecklades emellertid datakom-
munikationstekniken mot den första generationens öppna datanätstjän-
ster. Därmed kom också efterhand insikten om att det fanns ett stort,
nytt användningsområde för persondatorn - som kommunikationshjälp-
medel
I mitten av 1980-talet började man kunna koppla ihop olika lokala nät
över större geografiska avstånd. För detta ändamål hade motsvarigheten
till televärdens växlar utvecklats i form av s.k. bryggor och "routrar".
APRANET växte och utvecklades fortlöpande. Ett viktig milstolpe var
det s.k. TCP/IP-protokollen som blev anbefallda som standard av det
amerikanska försvarsdepartementet 1983. Samtidigt delades nätet upp i
en militär och en civil del. Den senare bibehöll namnet APRANET.
Forskare och institutioner inom och utom USA anslöt sig i allt större
omfattning till detta nät och akademiska nät etablerades över hela värl-
den. APRANET övergick därmed helt enkelt till att bli Internet, nätet av
alla nät som bygger på intemet-teknik och som är sammankopplade för
gemensam trafik
Utvecklingen hittills tyder på att 1990-talet blir nätverkens årtionde
inom datorutvecklingen. Datorindustrin satsar nu på utveckling av olika
tillämpningar byggda på multimedia, exempelvis videokonferenser för
persondatorer. Gemensamt för alla de nya tillämpningarna är att de skall
kunna fungera över nät. Detta ställer nya krav på tele- och datakommu-
nikationsnäten vad beträffar kapacitet, minimala fördröjningar och
feltolerans.
CfeÉcrerperirMånar
Prop. 1995/96:125
Bilaga 1
Sverige har ansetts höra
till de länder som tidigt
och på bred front tagit
datatekniken i anspråk.
En sammanställning som
Sveriges Tekniska Atta-
chéer låtit göra visar
dock att Sverige inte lig-
ger i den absoluta front-
linjen när det gäller ut-
bredningen av datorer.
En viss försiktighet bör
dock iakttas vid tolkning-
en av dessa uppgifter
Datorer är inget entydigt
begrepp och det är inte
uteslutet att definitioner-
na skiftar mellan olika länder, liksom sammansättningen av datorbestån-
det.
Käla Wrid GbrrpetKeress Ftepo
97
7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 125
I Sverige startade utvecklingen av datorbaserad informationssökning
tidigt. Redan i slutet av 1960-talet etablerades system för datorbaserad
litteraturbevakning vid Kungliga Tekniska Högskolans bibliotek. I slutet
av 1970-talet och början av 1980-talet startades många databaser och
onlinetjänster. Som en följd av detta var Sveriges andel av världens
publika databaser mycket hög i början av 1980-talet - uppemot 5 % av
databaserna fanns då i Sverige. Därefter har ökningen varit långsamma-
re. År 1994 fanns det i Sverige 166 publika databaser, vilket motsvarar
ca 2 procent av de uppemot 7 000 publika databaser som finns globalt.
Prop. 1995/96:125
Bilaga 1
De bibliografiska databaserna dominerade under 1970-talet och använ-
darna utgjordes främst av bibliotek. Utbudet av databaser breddades
dock och nya typer tillkom, t ex nyhetsdatabaser, fulltextdatabaser och
statistiska databaser. Samtidigt ökade direktsökningen och slutanvändar-
na blev gradvis allt fler. År 1979 var ca 80 procent av onlineanvändarna
informationsförmedlare av typen bibliotek medan förhållandet är det
omvända idag. Av ca 20 000 onlineanvändare av textbaserade databaser
1994 var således ca 80 procent slutanvändare.
Antalet aktiva användare av onlinetjänster i Sverige kan uppskattas till
ca 100 000. Många användare, särskilt s.k. intermediärer (bibliotekarier,
dokumental ister) som arbetar på
uppdrag av andra, utnyttjar flera
olika onlinetjänster. Antalet interme-
diärer uppskattas till ca 4 000 och
de använder företrädesvis textbase-
rade databaser
De offentliga registren, som alla har
karaktären av faktadatabaser, har
flest användare. Antalet kan upp-
skattas till ca 50 000. De textbasera-
de registren har ca 20 000 använda-
re medan ca 7 000 personer utnytt-
jar de finansiella onlinetjänstema.
Omsättningen, som totalt beräknas
uppgå till omkring 1 miljard kronor, domineras däremot av finansiella
tjänster med drygt 500 miljoner kronor. Sökning i de offentliga registren
beräknas generera en omsättning på i storleksordningen 350 miljoner
kronor.
De första kommersiella titlarna med information på CD-ROM lanserades
1985. Efter en något trög start har spridningen av detta medium tagit
98
fart under inledningen av 1990-talet.
Billigare CD-ROM-spelare och lägre
produktionskostnader har banat vä-
gen för en allt bredare yrkesmässig
användning. Under de senaste åren
har även spridningen till hushållen
tagit fart. Såväl den internationella
som den nationella CD-ROM-mark-
naden befinner sig därför nu i myck-
et snabb tillväxt.
Det finns för närvarande ingen
fullständig och samlad bild över den
svenska produktionen och användningen av CD-ROM. Vissa skattningar
av utvecklingen redovisas dock i Teldok-rapporten Den svenska markna-
den för Online, audiotex och CD-ROM3 Antalet installerade CD-ROM-
spelare i Sverige vid utgången av år 1994 har uppskattats till i storleks-
ordningen 110-130.000. Försäljningen under 1995 har prognosticerats
till intervallet 120-150.000. Antalet publikt tillgängliga svenska titlar
inriktade på informationsförmedling (d.v.s. exklusive spel- och nöjesin-
nktade produktioner) uppskattas till ett sextiotal De beräknas ha sålts i
ca 20-25.000 exemplar
Datoranvändning etter ålderoch köng1|aga j
De flesta svenska titlar ges ut av förlag och motsvarande. Störst är Bon-
niers och Norstedts, de förra med inriktning på affärs- och företagsin-
formation och de senare på juridik, samhälle, ordböcker, etc. Även de
nationella bibliotekskatalogerna och vissa myndigheters information
finns på CD-ROM.
Användarna
Enligt Statistiska centralbyråns un-
dersökning av datorvanorna 19954
har drygt 3,1 miljoner människor i
Sverige i åldern 16-64 år använt da-
tor. Det motsvarar ca 60 procent av
Andel datoranvändare (16-64 år)
61
3 Lars Klasén och Anders Olofsson: Den svenska marknaden för Online, auditex
och CD-ROM - framväxt, nuläge, utveckling och trender, Teldok-rapport 93
1995.
4 Statistiska centralbyrån: Datorvanor 1995. Undersökning gjord på uppdrag av
IT-kommissionen.
Prop. 1995/96:125
99
befolkningen i de aktuella åldrama. Motsvarande andelar 1984 och 1989 Prop. 1995/96:125
var 35 procent respektive 42 procent Bilaga 1
Män använder datorer i högre utsträckning än kvinnor. Skillnaden mel-
lan könen förefaller också att ha varit tämligen konstant under de se-
naste tio åren.
Personer över 55 år använder datorer i mindre utsträckning än övriga
åldersgrupper. Andelen datoranvändare är högst i åldern 25-34 år. Kvin-
nor använder datorer mindre än män i alla åldersgrupper men detta är
särskilt markant i yngre åldersgrupper samt när det gäller personer över
55 år
Högre tjänstemän använder datorer i stor utsträckning. Drygt 90 procent
uppger att de är eller har varit datoranvändare. Även lägre tjänstemän
använder i hög grad datorer, medan andelarna är betydligt lägre för före-
tagare och arbetare. Även utbild-
ningsnivån spelar stor roll för da-
toranvändningen. Andelen datoran-
vändare ökar markant med ökad
utbildningslängd
Det finns även ett tydligt regionalt
mönster i datoranvändningen. I stora
drag innebär detta att datorer an-
vänds mera av dem som är bosatta i
storstadsområden och större tätorter
än dem som bor i mindre tätorter
och på landsbygden
DötorarKärriing i prooen
KälaS:
Användning i arbetet
Omkring 2,1 miljoner personer i
yrkesverksam ålder använder datorer
i sitt arbete. Det motsvarar något
över hälften av samtliga sysselsatta.
Datorn används framför allt till ord-
och textbehandling samt enklare
diagramritning. Män använder da-
torer i arbetet i något högre grad än
kvinnor.
Andel sysselsatta som använder dator i artetet
51
Ser man till näringsgrenar är dator-
tätheten högst inom finansiell verk-
samhet. Närmare 94 procent av dem som arbetar inom denna närings-
gren använder dator. Även de som arbetar inom den offentliga förvalt-
ningen, försvaret och det obligatoriska socialförsäkringssystemet har en
hög användningsgrad. Minst utbredd är datorn inom nänngssektorema
100
Datoranvändare i %av sysselsatta
jordbruk, jakt och skogsbruk samt byggverksamhet med ca 23 procent Prop. 1995/96:125
användare. Bilaga 1
Statlig verksamhet är den arbets-
marknadssektor där datoranvänd-
ningen är högst med 83 procent an-
vändare. Lägst är datoranvändningen
inom den primärkommunala sektorn
där endast 32 procent av de syssel-
satta använder dator. Inom lands-
tingssektorn är andelen användare
52 procent och det är denna sektor
som uppvisar den högsta relativa
tillväxten i datoranvändningen. Den
har mer än tredubblats jämfört med 1989. Inom enskild sektor använder
56 procent av de anställda dator medan motsvarande andel för företaga-
re uppgår till 46 procent. Även bland företagare har det skett en mycket
stark ökning av datoranvändning - den har mer än fördubblats mellan
1989 och 1995.
Användning i hemmet
Drygt 1,4 miljoner personer eller ca 28 procent av befolkningen i åld-
rarna 16-64 år uppger att de har tillgång till datorer i hemmet Detta
utgör en markant ökning jämfört med situationen 1984 och 1989.
Det vanligaste användningsområdet
för datorerna i hemmen är eget
skrivarbete, skötsel av privatekono-
mi samt föreningsverksamhet och
liknande. Ungefär 80 procent använ-
der datorn för sådana ändamål. Om-
kring 55 procent uppger att de an-
vänder datorn för spel, hobby och
liknande. Knappt 40 procent använ-
der datorn till utbildning i hemmet,
medan ca 42 procent av dem som
förvärvsarbetar använder datorn
hemma för sitt arbete
Andel av befolkningen med tillgäng till dator
hemma
27,6
Omkring 17 procent av datorerna i hemmen är uppkopplade mot andra
datorer utanför hemmet. Det vanligast förekommande användningsom-
rådet för uppkopplingen är att hämta och/eller lämna information från
externa databaser
Även i hemmet använder män datorer i större utsträckning än kvinnor.
Störst andel hemmaanvändare finns i åldersgruppen 16-19 år. På denna
punkt avviker således åldersmönstret från det som gäller för datoran-
vändning i arbetet Även när det gäller datoranvändning i hemmen ut-
101
märks dock den äldsta undersökta
åldersgruppen av en låg använd-
ningsnivå.
Socioekonomisk bakgrund, utbild-
ningslängd, bostadsort m.m inverkar
även på användningen av datorer i
hemmen. Variationerna återspeglar i
stora drag samma mönster som gäl-
ler för datoranvändningen i stort.
Skillnade mellan å ena sidan högre
och lägre tjänstemän och å andra
Prop.
Bilaga 1
44
Andel som använder dator hemma
sidan företagare och arbetare är dock större när det gäller datoranvänd
ningen i hemmet jämfört med datoranvändningen i arbetet
Distansarbete
Omkring 42 procent av alla som är sysselsatta och använder datorn i
hemmet använder denna i samband med sitt förvärvsarbete. Det betyder
att knappt en halv miljon personer i åldern 16-64 år använder datorn för
att helt eller delvis sköta sitt för-
värvsarbete från hemmet.
De allra flesta arbetar emellertid
mindre än en fjärdedel av arbetstiden
hemma. Knappt 50.000 personer an-
vänder dock datorn för att sköta det
mesta av sitt arbete hemifrån och
ytterligare en nästan lika stor grupp
sköter mer än 1/4 av sitt arbete hem-
ifrån.
Skolverket genomförde 1995 en undersökning av tillgången till datorer
i den svenska skolan. En liknande undersökning genomfördes 1993
Preliminära resultat visar att tillgången till datorer i skolundervisningen
har ökat markant mellan dessa båda undersökningstillfällen.
Fortfarande finns det stora skillnader i datortäthet mellan olika skolfor-
mer. Tillgången till datorer är lägst i grundskolan och i komvux med 19
resp. 12 elever per dator. I gymnasieskolan och särskolan är datortäthe-
ten betydligt högre med 8 resp 4 elever per dator. De största föränd-
ringarna i tillgången till datorer har emellertid inträffat i grundskolan. År
1993 gick det 38 grundskolelever på varje dator medan motsvarande
relation 1995 således var 19 elever per dator.
Oavsett skolform är datortätheten fortfarande högst i glesbygdskommu-
ner och lägst i storstäderna. I den kommunala grundskolan är exempel-
102
vis datortätheten 14 elever per dator i glesbygdskommunerna jämfört Prop. 1995/96:125
med 22 elever/dator i storstäderna Motsvarande tal för år 1993 var 23 Bilaga 1
resp. 54 elever per dator.
Undersökningen visar också att datorerna i mindre grad än 1993 är pla-
cerade i särskilda s.k. datasalar. Drygt hälften av undervismngsdatorema
i grundskolan är nu placerade i klassrummen. Två år tidigare gällde
detta endast för ca 1/3 av grundskolans datorer. I gymnasieskolan och
komvux är dock fortfarande ca 3/4 av datorerna placerade i särskilda
datasalar.
Lärarnas tillgång till egna datorer har ökat markant. Ökningen av antalet
lärardatorer är störst i grundskolan där det 1993 gick 27 lärare på varje
dator mot 12 lärare/dator 1995.
Möjligheterna till extern datakommunikation, bl.a. tillgång till Internet,
är fortfarande störst i gymnasieskolan och minst i särskolan. Omkring
3/4 av gymnasieskolorna och ca 1/3 av grundskolorna har tillgång till
extern datakommunikation
I det moderna samhället med dess många komplexa inbördes beroenden
och sammansatta kommunikationsbehov är naturligtvis tillgången till
olika typer av teleförbindelser och kommunikationsnät av vital betydel-
se. Kraven på förbindelsernas kapacitet och kvalitet ökar också hela
tiden och blir samtidigt alltmer anpassade efter skiftande behov och
ändamål.
Det allmänt tillgängliga, kopplade telenätet har utvecklats under en hun-
draårsperiod med utgångspunkt i en dominerande tjänst - telefoni Ut-
vecklingen har dessutom kunnat ske med de stabila planeringsförutsätt-
ningar som gäller i en monopolmiljö Uppgiften framöver blir radikalt
annorlunda; nämligen att planera och utveckla ett nät, eller nät av nät,
för en formlig explosion av en mångfald tänkbara kommunikationsbehov
och tjänster. Detta kommer också att ske under den osäkerhet som en
öppen marknad och intensiv konkurrens innebär. Utvecklingen på in-
formationsområdet medför således att kraven på den fysiska infrastruk-
turen - näten - blir allt svårare att förutse. Planeringen, dimensionering-
en och investeringarna måste göras under växande osäkerhet och med
ett betydande ekonomiskt risktagande.
När det gäller tele- och datakommunikation kan de tekniska kraven på
näten huvudsakligen sammanfattas i tre egenskaper, överföringshastighet
(bandbredd), känslighet för fördröjningar i överföringen och variationer
i fördröjningstiden samt känslighet för förlust av information (data).
Näten måste också kunna motsvara både de momentana kraven i varje
103
enskild kommunikationssituation och kraven från den sammanlagda Prop. 1995/96:125
volymen av alla tillämpningar i bred användning. Vid sidan av de tek- Bilaga 1
niska egenskaperna är givetvis också nätens geografiska täckning och
priset för att nyttja dem centrala tillgänglighetsaspekter ur såväl samhäl-
lets som de enskilda användarnas perspektiv.
Det klassiska problemet när det gäller att dimensionera näten består i att
tillhandahålla tillräcklig - men inte överflödig - kapacitet för att motsva-
ra tillgänglighetskraven. För att priset på tjänsterna skall bli rimligt
krävs också att kostnaderna kan fördelas på många användare. Att näten
kan delas mellan många är vidare ofta avgörande för varje enskild an-
vändares nytta av nätet. Att uppnå en kritisk massa i användning och
trafikvolym medför således en dubbel vinst: Dels kan de tunga investe-
ringskostnaderna fördelas på flera händer, dels ökar varje användares
intresse av att få tillgång till nätet
Det telenät som har störst spridning nationellt och internationellt är
naturligtvis det allmänna telefonnätet. Så gott som alla företag och hus-
håll i Sverige är idag anslutna till detta nät.
Det fasta telefonnätet består av växlar (telefonstationer) och ett trans-
missionsnät. Det senare delas in i ett accessnät för anslutning av de en-
skilda abonnenterna och ett transportnät för överföring av trafiken mel-
lan telefonstationerna. Transportnäten kallas ibland "elektroniska motor-
vägar" medan acessnäten med motsvarande analogi beskrivs som "på-
farter" till dessa motorvägar.
Varje enskild kund är ansluten till en lokalstation via accessnätet. Samt-
liga lokalstationer inom ett visst geografiskt område är i sin tur anslutna
till en gemensam förmedlingsstation, som genom transportnätet står i
förbindelse med övriga förmedlingsstationer.
I accessnätet är varje enskild förbindelse avdelad för en specifik abon-
nent, medan kapaciteten i transportnätet är en gemensam resurs som
delas av samtliga som är anslutna till nätet Högre utnyttjandegrad och
ekonomiska skalfördelar medför att transportnätet generellt sett är mer
kostnadseffektivt än accessnäten.
Transportnäten i Sverige består till övervägande delen av fiberoptiska
kablar men även radiolänk används i viss utsträckning. Varje fiberpar5
som ingår i en optokabel kan överföra ett stort antal telefonsamtal sam-
tidigt. För närvarande ligger den övre kapacitetsgränsen vid ca 30.000
samtal per fiberpar
Accessnäten består ännu till största delen av kopparkablar. Även radio-
baserade system förekommer dock. I ökande utsträckning används också
104
5 Det behövs en fiber i vardera överföringsriktningen.
optokabel i dessa nätdelar. Även kabel-TV-näten, som i Sverige mesta-
dels utgörs av enkelriktade distributionskanaler, är möjliga att anpassa
för andra, dubbelriktade tjänster.
Vid sidan av fysiska nät använder man nu också begreppet logiska nät.
Logiska nät är de nät som erbjuder tjänster ur användarens perspektiv.
Det logiska nätet kan tillhandahållas av en tjänsteleverantör eller nätope-
ratör som helt eller delvis utnyttjar andra nätleverantörers fysiska nät
Detta kan t.ex. ta sig uttryck i att en nätoperatör som Tele2 väljer att
vara sin egen nätleverantör vad gäller vissa delar av transportnätet men
förlitar sig på andra nätleverantörer, t.ex. Telia, när det gäller lokalnätet.
Vissa större företag kan också av olika skäl föredra att vara sin egen
tjänsteleverantör eller nätoperatör och driva ett helt eget kommunika-
tionsnät i form av s.k. bypassnät eller s.k. virtuella nät. Ytterligare ex-
empel är de s.k. stadsnät som nu byggs upp eller planeras i många kom-
muners regi. Sammantaget kan således mängden av aktörer som verkar
på en öppen telemarknad leda till att det växer fram ett stort antal logis-
ka nät som har sin bas i ett och samma fysiska nät.
Medan telekommunikationsnätet ända långt in på 1980-talet främst ut-
nyttjades för taltelefoni och i viss mån textöverföring via telex har en
rad nya användningssätt blivit aktuella i den begynnande informationsål-
dern. Användningssätten skiljer sig åt bl.a. med avseende på vilka som
kommunicerar (människa/människa, människa/dator, dator/dator, etc),
kommunikationsformen (enkel riktat/dubbelriktat, dialog/möten, interak-
tivt/distributivt, etc) och kommunikationsmediet (ljud, bild, text, data,
etc).
Användningssätten har naturligtvis också betydelse för kraven på tele-
kommunikationsnäten. Ljud- och bildkommunikation kan tåla vissa
informationsförluster i överföringen men är känslig för fördröjningar och
fördröjningsvariationer. Överföring av stillbilder, text, grafik och data
kräver i högre grad helt korrekt överförd information men kan i gengäld
tåla vissa fördröjningar och fördröjningsvariationer. Hittills har dessa
varierande krav hos medierna mötts genom att olika nät utnyttjats för
överföringen. För överföring av bl.a. tal har man således använt tele-
fonnätet som är ett s.k. kretskopplat nät medan datakommunikationen
företrädesvis skett via s.k. paketkopplade nät. Den stora utmaningen
blir därför när kommunikationsbehoven blir mera sammansatta och krä-
ver att olika typer av media kan utnyttjas parallellt - det som brukar
betecknas som multimediatillämpningar.
För närvarande finns det egentligen bara tre nät6 som har global täck-
ning; telefonnätet, telexnätet och Internet. Telefonnätet är optimerat för
talkommunikation men används även för långsam text- och datakommu-
nikation. Telexnätet är utformat för ren textkommunikation och utkon-
Prop. 1995/96:125
Bilaga 1
105
6 Med nät avses här s.k. logiska nät.
kurreras nu av telefaxtjänsten i telefonnätet. Internet är främst ett data- Prop. 1995/96:125
kommunikationsnät som först helt nyligen utvecklats till ett globalt nät Bilaga 1
ISDN, som är ett s.k tjänsteintegrerat nät avsett att stödja många olika
användningssätt, är visserligen globalt men interoperabiliteten har fort-
farande begränsningar på grund av att standardiseringen ännu inte är
fullständigt genomförd.
Det allmänna telefonnätet var
tidigt väl utbyggt i Sverige.
Telefontätheten har sedan
länge legat i världstopp. Un-
der de senaste tjugo åren har
de analoga, elektromagneti-
ska växlarna bytts ut mot
digitala, datorstyrda elek-
troniska växlar. Digitaltek-
niken och datorstyrningen
ger bl.a. helt nya möjligheter
att förse nätet med avancera-
de funktioner och s.k. intelli-
genta tjänster. I Sverige är
växlarna AXE-stationer och graden av modernisering av telenätet kan
således mätas i andelen abonnenter som är anslutna till AXE-stationer
Telefonlinjer per 1000 invånare 1994
AXE-anslutning i kombination med en tonvalstelefon ger abonnenten
tillgång till en rad nya tjänster, tex. medflyttning, återuppringning,
vidarekoppling, pendling och överflyttning. Datoriseringen av telefonnä-
tet ger också möjlighet till en effektivare styrning av nätet - märkbar
t.ex. genom mycket korta uppkopplingstider - samt införande av olika
tilläggstjänster. Styrningen sker via ett särskilt s.k. signalnät som är skilt
från samtalsvägama, men som i funktionell mening är en del av tele-
fonnätet.
I Sverige påbörjades utbyggnaden av AXE-stationer 1980. År 1989 var
1,4 miljoner abonnenter anslutna till
sådana stationer. Sedan dess har ut-
byggnadstakten höjts kraftigt. Vid
slutet av år 1995 var drygt 5,3 mil-
joner av Telias kunder anslutna till
AXE-stationer. Detta motsvarar ca
91 procent av kunderna. Hela det
svenska telefonisystemet beräknas
vara baserat på digitala växlar under
1997
Samtliga Telia-kunder i landets 30
största tätorter är idag anslutna till
Andel abonnenter anslutna till AXE
106
AXE-stationer (jämfört med 94 %
vid årskiftet 1993/94) I de därefter
200 största tätorterna var 99 % av
kunderna anslutna till AXE vid ut-
gången av 1995 (jämfört med 73 %
vid årsskiftet 1993/94). I s.k. norma-
lområden var 81 % av kunderna an-
slutna till AXE vid slutet av år 1995
(jämfört med 30 % 1993/94) medan
motsvarande andel i glesbygdsom-
råden var 54 % (jämfört med 19 %
1993/94).
:125
Bilaga 1
Andel AXE-andutna abonnenter
Kala: Teli
Digitaliseringen av telenätet har så-
ledes hunnit längst i tätorterna Samtidigt är det i de glesare befolkade
delarna av landet som utbyggnadstakten har varit högst under de senaste
året. Ser man till den regionala fördelningen är andelen AXE-anslutna
kunder högst i Stockholmsregionen och södra Sverige och lägst i västra
Svealand och Norrland. Dessa skillnader har dock mindre med ett syd-
nordperspektiv eller ett kust-inlandsperspektiv att göra och mera med
variationer i tätortsgrad.
Mobiltelefonen utgör ett sätt att fa tillgång till telekommunikationstjän-
ster genom att utnyttja trådlös radioaccess. Den moderna mobiltelefonin
introducerades i Sverige i slutet av 1970-talet då dåvarande Televerket
byggde upp de s.k. NMT-näten (NMT 450 resp. NMT 900). Senare har
tre företag - Telia Mobitel, Comviq och Europolitan - byggt egna s.k
GSM-nät. Skillnaden mellan NMT och GSM är att det förra bygger på
analog teknik medan det senare är helt digitalt och innehåller fler tjän-
ster. Både NMT 450 och NMT 900 har fortfarande bättre täckning i
Sverige än de nya GSM-näten. Å andra sidan har GSM-näten en betyd-
ligt bättre täckning i Europa.
NMT 450 har idag den bästa täckningen över landet. Det är endast i
fjällkedjan som det finns större sammanhängande områden utan täck-
ning. NMT 900 har god täckning i södra delarna av landet upp emot en
linje i höjd med Gävle. Även flertalet tätorter och viktiga vägar i Norr-
land täcks av detta system. Vid årskiftet 1995/96 hade Telia Mobitel ca
950.000 abonnenter i de båda NMT-systemen sammantagna
Utbyggnaden av Telia Mobitels GSM-nät pågår kontinuerligt. Områdena
runt de tre storstäderna är mycket väl utbyggda. Större delen av södra
Sverige är också väl försörjt. I norra Sverige har utbyggnaden hittills
koncentrerats till större tätorter, europavägar samt turistområden. Vid
årsskiftet 1995/96 hade Telias GSM-nät knappt 465.000 abonnenter.
107
Europolitans GSM-nät öppnades för kunder 1992 och nätet byggs suc- Prop. 1995/96:125
cessivt ut. Nätet har god täckning i landets södra delar. Därutöver täcks Bilaga 1
Norrlandskusten och ett stråk från Sundsvall via Östersund mot Storlien
Även ett område kring Kiruna har god täckning. I övrigt är dock täck-
ningen för närvarande mycket begränsad i norra Sverige. Vid årsskiftet
1995/96 hade Europolitan ca 130.000 GSM-abonnenter.
Även Comviq har drivit sitt GSM-nät sedan 1992. Detta nät har lägre
täckningsgrad jämfört med Telias och Europolitans. Nätet är väl utbyggt
i landets södra delar. Stora delar av Värmland täcks dock inte alls av
nätet och utbyggnaden norr om Gävle begränsar sig till ett stråk genom
Bergslagen upp till Idre samt täckning av städerna Sundsvall, Öster-
sund/Äre, Umeå och Luleå. Vid årsskiftet 1995/96 hade Comviq ca
420.000 mobiltelefoniabonnemang.
Taxorna för mobiltelefonitjänstema skiftar mellan de olika operatörerna
och varierar också med hänsyn bl.a. till kundkategori, trafikbelastning
och tjänsternas omfattning (olika tillvalstjänster förekommer). I huvud-
sak tre olika taxeslag förekommer, inträdesavgift, månadsavgift samt
sam talsavgift.
Sverige låg i början av år 1995
främst bland alla länder i fråga
om mobiltelefontäthet enligt en
internationell jämförelse av ut-
vecklingsgraden i världens le-
dande IT-länder som Sveriges
Tekniska Attacheer nyligen
sammanställt för IT-kommis-
sionens räkning. En tidigt på-
börjad utbyggnad och en jäm-
förelsevis låg prisnivå bedöms
ligga bakom Sveriges tätposi-
tion.
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
KiHa: Mobil* Comnxncation* intarrwnonal
Det vanliga telefonnätet kan utnytt-
jas för datakommunikation via s.k.
modem som omvandlar digitala sig-
naler till analoga och omvänt. An-
vändningen av modem har ökat
starkt under senare år som en följd
av det ökande intresset för dataö-
verförmgstjänster hos företag och
hushåll. För att klara de överfö-
ringshastigheter som nya, mer avan-
cerade tjänster kräver behövs dock
andra lösningar. Användningen av
108
modem är emellertid en viktig indikation på hur utnyttjandet av data-
överföringstjänster utvecklas och internationella jämförelser visar att
Sverige och övriga Norden ligger mycket väl framme på detta område.
Om man bortser från de möjligheter till datakommunikation som det
vanliga telefoninätet erbjuder, finns det ännu inget globalt sammanhän-
gande nät för datakommunikation. En bidragande orsak till detta är att
det saknas ett allmänt regelverk som stöd för hur man skall koppla sam-
man olika nät och avräkna trafik mellan olika nätoperatörer.
Utvecklingen mot särskilda datanät startade i USA i slutet av 1960-talet
genom att det amerikanska försvarsdepartementet satsade pengar på att
ta fram en teknik för s.k. paketförmedlad kommunikation mellan datorer
av olika typ. Det nät som efterhand utvecklades kom att kallas ARPA-
NET
Under 1970-talet ökade dataanvändningen och utveckling av nya dator-
tillämpningar starkt, bl.a. som ett resultat av minidatorernas intåg. Även
kommunikationstekniken utvecklades. Olika datortillverkare utvecklade
emellertid egna lösningar, vilket starkt försvårade möjligheterna att kom-
municera mellan datorer av olika fabrikat. Under 1980-talet utvecklades
emellertid datakommunikationstekniken mot den första generationens
öppna datanätstjänster. Därmed kom också efterhand insikten om att det
fanns ett stort, nytt användningsområde för persondatorn - som kommu-
nikationshjälpmedel I mitten av 1980-talet började man kunna koppla
ihop olika lokala nät över större geografiska avstånd. För detta ändamål
utvecklades motsvarigheten till televärldens växlar i form av s.k. bryg-
gor och "routrar".
APRANET växte och utvecklades fortlöpande under 1970- och 80-talen.
En viktig milstolpe var det s.k. TCP/IP-protokollet som blev anbefallt
som standard 1983. Samtidigt delades nätet upp i en militär och en civil
del. Den senare bibehöll namnet APRANET. Forskare och institutioner
inom och utom USA anslöt sig i allt större omfattning till detta nät och
akademiska nät etablerades över hela världen. APRANET övergick där-
med helt enkelt till att bli Internet, nätet av alla nät som bygger på in-
temet-teknik och som är sammankopplade för gemensam trafik Det
svenska universitetsnätet SUNET blev 1988 ett IP-nät och därmed fick
även Sverige en anknytning till Internet
Utvecklingen hittills tyder på att 1990-talet blir nätverkens årtionde
inom datorutvecklingen. Datorindustrin satsar nu på utveckling av olika
multimediala tillämpningar, exempelvis videokonferenser för personda-
torer. Gemensamt för alla de nya tillämpningarna är att de skall kunna
fungera över nät Detta ställer höga krav på näten vad beträffar kapaci-
tet, minimala fördröjningar och feltolerans.
Prop. 1995/96:125
Bilaga 1
109
Internet
Prop. 1995/96:125
Bilaga 1
Internet består av en stor mängd olika nät som byggts samman med det
ovan nämnda TPC/IP-protokollet som grund. Internet kan också beskri-
vas som ett gigantiskt internationellt samarbete. Internet har ingen
egentlig ägare utan styrs av det beslutande organet Internet Engineering
Task Force (IETF) och intresseorganisationen Internet Society (ISOC).
Standarder och lösningar på olika praktiska problem som rör nätet be-
handlas företrädesvis på frivillig basis i kommittéer och arbetsgrupper.
Den vanligaste tjänsten i Internet är
förmedling av elektronisk post.
Denna tjänst har utvidgats och gett
upphov till diskussionsgrupper och
nyhetsförmedling. Det blir också allt
vanligare att tidskrifter, böcker, ve-
tenskapliga avhandlingar m.m
publiceras och hålls tillgängliga i In-
ternet. Funktionen "World Wide
Web" (WWW) har, i kombination
med nya program, medfört att Inter-
net blivit mer lättillgängligt för nya
och mindre avancerade användare
Utvecklingen av antalet domäner7 ger en uppfattning om den snabba
tillväxten av Internetanvändningen
I Sverige finns det idag tre publika
Internettjänster, SWIPnet (Tele2),
TIPnet (Telia/Umsource) och Trans-
pac (France Telecom/Global One).
Det akademiska nätet, SUNET, som
i första hand binder samman landets
universitet och högskolor, har sam-
trafik med dessa publika nät samt
med de internationella näten.
Intemetdomäner i Sverige
6185
Användningsområdena för fast an-
slutning till de publika Intemetnäten
är dels öppen kommunikation med
Internet och dess generella informationstjänster såsom gopher, Medlink,
publika databaser, elektronisk post m.m., dels organisationsintern kom-
munikation där näten utnyttjas för att koppla samman geografiskt sprid-
da lokala nät. Det finns numera också ett stort antal återförsäljare som
köpt in sig på de publika näten och erbjuder Intemetabonnemang med
varierande tjänsteinnehåll
7 Varje organisation eller företag som ansluts till Internet tilldelas normalt ett
eller några domännamn, t.ex. liu.se (Linköpings universitet).
110
Priset för en fast anslutning till
de publika Intemätnäten består
dels i en engångsavgift och
dels i en månadsavgift. Av-
giftsstrukturen varierar något
mellan de olika operatörerna.
Den lägsta engångsavgiften låg
vid halvårsskiftet 1995 på ca
20.000 kronor och månadsav-
giften varierar från ca 2.500
kronor och uppåt beroende på
vilken överföringshastighet
95/96:125
Intemetanvändare per 1000 invånare
Prop IS
Bilaga 1
som efterfrågas. Vid krav på snabbare förbindelser stiger månadsavgif-
ten till uppemot 10.000 kronor och däröver.
Såväl globalt som i Sverige har användningen av Internet ökat lavinar-
tat. Enligt den europeiska samarbetsorgamsationen RIPE8 var i augusti
1995 ca 1,8 miljoner europeiska datorer kopplade till Internet, varav
116.000 fanns i Sverige Vid samma tidpunkt fanns enligt ISOC9 3,3
miljoner amerikanska datorer med Internetanslutning. Sverige har en i
förhållande till övriga Europa stor användning av Internet men ligger
ändå något efter Norge och Finland där spridningen är ännu större
Övriga datakommunikationsnät
Datapak är ett s.k. paketförmedlat datanät som utnyttjar kommunika-
tionsprotokollet X.25 för öppen kommunikation nationellt och interna-
tionellt. Nätet, som är uppbyggt kring 40 stationer runt om i Sverige,
marknadsförs av Telia och är främst inriktat på företagens kommunika-
tionsbehov. Det sker numera ingen ytterligare utbyggnad av Datapaknä-
tet.
Avgiften för Datapaktjänstema utgörs av engångsavgift, abonnemangs-
avgift och trafikavgift. Avgifterna varierar beroende bl.a. på avståndet
mellan installationsorten och närmaste anslutning till Datapaknätet, den
efterfrågade överföringshastigheten samt överföringsavståndet.
Datex är ett s.k. kretskopplat datakommunikationsnät som marknadsförs
av Telia. Det bygger på ca 680 noder som är utplacerade över landet
Ingen ytterligare utbyggnad planeras. Även för Datextjänsterna uttas
engångs-, abonnemangs- och trafikavgifter.
Réseaux IP Européens
9 Internet Society
111
ISDN betyder "Integrated Services Digital NetWork" och bygger på en
teknik som medför att hela nätet, inklusive lokalnätet, blir digitalt och
att datakommunikation således kan ske utan s.k. modem. Genom digi-
taliseringen blir det också i princip möjligt för användaren att över ett
och samma nät samtidigt få tillgång till olika tjänster som utnyttjar ljud,
text, bild och data
Prop. 1995/96:125
Bilaga 1
Det första flertjänstnäten i Sverige - i form av Telia Duo och Telia Mul-
ti - introducerades våren 1994. Telia Duo ger tillgång till 2 kanaler och
Telia Multi till allt ifrån 8 till 30
kanaler. Överföringshastigheten i
varje kanal är 64 kbit.
Anslutnings- och abonnemangskost-
naderna för flertjänstnäten har sjun-
kit kraftigt sedan tjänsterna introdu-
cerades. Medelpriset för den enklas-
te formen av ISDN-anslutning (Te-
lia Duo) har således för landet som
helhet sjunkit från drygt 40.000
kronor 1994 till ca 10.000 kronor
1995. Samtidigt kan konstateras att
anslutningsavgifterna varierar stark
tätortsgraden och ortsstorleken som påverkar prisnivån. Genomsnittspri-
set för Telia Duo ligger således idag på ca 3.000 kronor i orter med
över 2.000 invånare medan det uppgår till närmare 30.000 kronor i orter
med mindre än 1.000 invånare. Samtidigt som kostnaden för att fa till-
gång till flertjänstnät fortfarande är starkt beroende av var i landet man
befinner sig har prisreduktionen varit störst i de minsta orterna Genom-
snittspriset i orter med mindre än 1.000 invånare låg således avsevärt
över 100.000 kronor 1994.
Medelpris lör ISDN-andutnlng
Ortsstoriek
Käla: NUTEK
över landet. Det är framför allt
Prisvariationerna och prisutvecklingen när det gäller ISDN-anslutning i
olika delar av Sverige måste också ses i ljuset av att det är mindre än
två år sedan nätet introducerades i
Sverige. Fram till och med årsskiftet
1995/96 hade det tecknats ca 18.000
ISDN-abonnemang i Sverige
Sverige har inte någon särskilt fram-
skjuten position i Västeuropa vad
avser ISDN-installationer. Särskilt i
Tyskland och Frankrike har ISDN
avsevärt större spridning. I Tyskland
uppges det stora intresset för ISDN
delvis hänga samman med att kost-
naderna för att hyra fast uppkopplade
ISDN-anslutningar per 1000 invånare
112
förbindelser är höga. Tillväxten i Frankrike förklaras av att tjänsten
introducerades tidigt och att anslutningsavgifterna har hållits nere
Erfarenheten visar att utvecklingen av informationstjänster och informa-
tionsteknologitillämpningar är svåra att förutsäga. Internet används t.ex.
idag på ett sätt som fa kunde förutse för bara några år sedan. I syfte att
identifiera eventuella tekniska svagheter och begränsningar i den svens-
ka kommunikationsinfrastrukturen har dock Närings- och teknikutveck-
lingsverket (NUTEK) på Kommunikationsdepartementets uppdrag kart-
lagt olika tänkbara kommunikationssituationer inom tal-, text-, data-,
bild- och multimediakommunikation som kan bedömas vara aktuella
inom den framtid som nu kan överblickas. Som exempel på kommuni-
kationstillämpningar som studerats kan nämnas olika former av telemö-
ten, olika former av samverkan inom och mellan organisationer, tele-
medicin, distansutbildning, distansarbete, telehandel, underhållning samt
vetenskapligt samarbete.
Kartläggningen visar att den enskilda tillämpning som kräver störst
momentankapacitet - högst 25 Mbps - är videokommunikation med
mycket hög bildkvalitet (HDTV). Flertalet idag intressanta tillämpningar
klarar sig dock med mindre än 2 Mbps. De olika tillämpningarna till-
sammans kan däremot kräva bandbredder långt utöver detta. Framför allt
gäller detta naturligtvis med de trafikvolymer som blir aktuella i trans-
portnäten. Olika tillämpningar i kombination kan emellertid kräva högre
bandbredd än 2 Mbps även i den enskilde användarens accessnät.
Det svenska transportnätet är idag väl utbyggt. Införandet av den nya
överföringstekniken SDH (Synkron Digital Hierarki) har höjt kapaciteten
och medger också snabbare omdirigering av trafiken. Detta ger bl.a.
ökat skydd mot avbrott i överföringen. I motsats till vad som gäller
internationellt har också den svenska delen av Internet - SUNET - hög
kapacitet (34 Mbps).
Summan av alla de tillämpningar och tjänster som nu diskuteras och
planeras kommer dock vid en bred användning att leda till kraftigt öka-
de behov av volymkapacitet. De mer sammansatta krav på näten som
följer av multimediatillämpningar, medför också att toleransen för över-
belastning minskar. Det krävs m.a.o. större marginaler och mer volym-
kapacitet i transportnäten efterhand som andelen mediaintegrerad trafik
ökar. Kapaciteten i stamnäten är emellertid en kvalitetsfråga och inget
hindrar nätlevarantörerna från att bygga ut kapaciteten i takt med be-
hoven genom att successivt öka antalet länkar och överföringskanaler.
Detta kan åstadkommas på många sätt och den svenska infrastrukturen
bedöms därför i denna del vara väl rustad för att svara mot behoven.
Det betyder att de " elektroniska motorvägarna" finns i Sverige.
Prop. 1995/96:125
Bilaga 1
113
8 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 125
Påfartema till motorvägarna - accessnäten - är inte lika enkla att anpassa
till växande kommunikationsbehov. Större delen av lokalnäten är fort-
farande analoga. En digitalisering av dessa är en förutsättning för mera
avancerade IT-tillämpningar, liksom för att exempelvis kunna ansluta
digitala abonnentväxlar till telenätet eller knyta samman privata nät på
digital basis.
En analog access klarar således förutom telefoni idag endast långsam
text/datakommunikation och möjligen videokommunikation med låg
bildkvalitet. Även om det pågår en snabb utveckling av kompressions-
tekniken, med vars hjälp man i vissa fall kan minska kraven på band-
bredd flera hundra gånger, bedömer NUTEK att kapaciteten i det nuva-
rande lokalnätet är otillräcklig för merparten av de nya IT-tillämpningar
man studerat. Därtill kommer att det finns behov av ökad kapacitet för
kopplade förbindelser mellan lokala användamät som ersättning för de
dyra fasta förbindelser som nu erfordas för att binda samman användar-
näten.
Den lösning som för närvarande ligger närmast till hands för att ge olika
användare möjlighet att fa tillgång till mera avancerade IT-tillämpningar
är ISDN-anslutning som kan anordnas via redan existerande kopparled-
ningar i lokalnäten. Som framgått ovan erbjuds ISDN-anslutning idag
enligt två huvudalternativ som ger olika överföringskapacitet En anslut-
ning som motsvarar den tjänst som marknadsförs som Telia Duo och
som också går under beteckningen ISDN BRA10 eller ISDN 2B+D,
anses vara tillräcklig för flertalet av de IT-tillämpningar som NUTEK
studerat. Den är dock otillräcklig för de mest avancerade tillämpningar-
na, t.ex videokonferens med fullgod bildkvalitet. NUTEK gör bedöm-
ningen att denna typ av ISDN-anslutning väl motsvarar användnmgsbe-
hoven inom enskilda hushåll och många mindre företag.
Den mer kapacitetsstarka ISDN-anslutning som marknadsförs som Telia
Multi men också betecknas som ISDN-PRA11 eller ISDN 30B+D klarar
kapacitetskraven för de flesta intressanta tillämpningar och anses också
med god marginal svara mot behoven hos mindre företag när det gäller
uppkoppling av lokala datanät mot omvärlden. Även många medelstora
och större företag kan täcka sina kommunikationsbehov genom denna
typ av anslutning, bl.a. genom att när så erfordras teckna flera parallella
abonnemang
För att täcka de mest avancerade tillämpningarna är nästa steg 34 Mbps
Detta är dock en mycket dyr lösning som knappas tillhandahålles i Sve-
rige ännu annat än som uthyrda förbindelser och som torde vara aktuell
endast för de allra största företagen samt för företag med speciella kom-
Prop. 1995/96:125
Bilaga 1
10 BRA = Basic Rate Access
114
11 PRA = Private Rate Acess
munikationsbehov, t.ex. högkvalitativ bildförmedling. Till detta kommer
att det givetvis finns och kommer att finnas speciella användare, forska-
re m.fl., som har behov av datakommunikation i betydligt högre hastig-
heter än de som behandlats här - t.o.m. i Gigabit-klassen I de europeis-
ka forskningsnäten rör man sig exempelvis nu med överföringshastig-
heten 155 Mbps.
Förutom den redan fullt etablerade ISDN-tekniken sker en snabb utveck-
ling av nya modulationsmetoder och kompressionstekniker som gör att
existerande kopparledningar i lokalnäten i ännu högre grad kan utnyttjas
för avancerade IT-tillämpningar och därmed också alltjämt spela en vital
roll i dessa nät. Två intressanta exponenter för denna utveckling är s.k.
HDSL (High rate Digital Subscriber Line) och ADSL (Assymetric Digi-
tal Subscriber Line). HDSL är främst avsett för företagstillämpningar
medan ADSL framför allt utvecklas för privatkunder. Den kapacitet som
kan uppnås med dessa tekniker varierar med avståndet men blir högre
eller avsevärt högre än för en enstaka ISDN-anslutning. Som exempel
på den snabba och i hög grad konkurrensdrivna utvecklingen kan näm-
nas att den kapacitet som kan uppnås med ADSL förväntas öka med
minst en faktor tio från 1995 till 1998 (från ca 2 till 25 Mbps), samti-
digt som priset 1998 väntas ha gått ner till en tiondedel av priset 1995.
System av denna typ kan komma att fa stor betydelse redan inom några
år.
Det finns redan idag tämligen bestämda föreställningar om hur de fram-
tida telesystemen kommer att gestalta sig. Gemensamt för de flesta
framtidsvisioner är att de tar fasta på tre viktiga sammanhängande ut-
vecklingslinjer som brukar sammanfattas under rubrikerna konvergens,
integrering och universialitet. Med konvergens avses sammansmältning-
en mellan olika teknikområden såsom telekommunikationsteknik och
datorteknik, telefoni, datakommunikation och television, kopplade tele-
nät och TV-distributionsnät samt mobila och fasta nät. Med integrering
avses att olika media kan hanteras parallellt i nät, växlar och acesspunk-
ter och med universialitet att olika tjänster och nät kan erbjudas och nås
överallt. Det telekommunikationssystem som tonar fram kännetecknas
således av en växande teknisk enhetlighet i de fasta näten, att gränsen
mellan fast och mobil acess suddas ut och att näten och tjänsterna blir
alltmer "intelligenta".
Den horisontella infrastrukturen i 2000-talets telekommunikationssystem
förutsätts huvudsakligen vara uppbyggt med optofiber och kompletterad
med radio- och satellitacess i perifiera och mobila delar. Denna infra-
struktur förväntas i sin tur möjliggöra ett rikt spektrum av tjänster med
stöd av ett s.k. intelligent nät. Bilden av detta telekommunikationssy-
stem har konkretiserats bl.a. inom ramen för EU:s kommunikations-
Prop. 1995/96:125
Bilaga 1
115
forskningsprogram RACE/ACTS12. Ett viktigt mål är därvid enhetlighet
i teknik och presentation av tjänster oavsett nätnivå eller om det är fråga
om fasta eller mobila nät. Ett annat mål är att uppnå full mobilitet i
telesystemet. Detta innebär dels att varje användare skall kunna utnyttja
vilken ändutrustning som helst som sin egen oavsett var den är placerad,
dels att alla nät och tjänster skall kunna nås när man befinner sig i rö-
relse.
De flesta bedömare anser att det som skall förverkliga detta nya tele-
kommunikationssystem är asynkron överföring baserad på den s.k.
ATM-tekniken13. Den innebär i korthet att all information, oberoende av
media, kodas digitalt och överförs i ett enhetsformat med ett bestämt
antal bitar i en s.k. cell. ATM-tekniken kan sägas förena krets- och
paketkopplingsteknikemas fördelar och tekniken är också användbar
från låga till mycket höga överföringshastigheter - målet är några Gbps -
och i såväl lokala som globala nät. Det är ATM-teknikens potentiella
förmåga att möta dessa skiftande behov som är nyckeln till visionen om
en enhetlig teknik i hela telekommunikationsnätet. ATM-tekniken ligger
också till grund för en nät- och tjänstearkitektur, kallad B-ISDN14, som
för närvarande är föremål för standardiseringsarbete.
ATM-tekniken förefaller idag vara tämligen allmänt accepterad som
nästa utvecklingssteg både inom telekommunikations- och dataindu-
strin. Det finns dock kritiker som menar att tekniken har så allvarliga
brister att den kommer att visa sig vara ett stickspår. Vissa experter
anser således att den nuvarande s.k. hub- och routertekniken, som ligger
till grund för bl.a. Internet, med vissa modifieringar kommer att kunna
tillfredsställa även framtidens krav och att ATM-tekniken därför är en
onödig omväg. Andra kritiker menar att ATM-tekniken inte kommer att
kunna motsvara framtidens kapacitetskrav och att det därför fordras helt
nya lösningar.
NUTEK har i sin rapport för Kommunikationsdepartementet tecknat ett
scenario för telekommunikationssystemets utveckling fram emot och
bortom sekelskiftet. Utvecklingen av nätkapaciteten sker i detta scenario
gradvis i takt med att trafikvolymen ökar. Även lokala nätverk (LAN)15
12 RACE = Research and Developement in Advanced Communication Technolo-
gies in Europé (Delprogram i EU:s tredje ramprogram för forskning och utveck-
ling som genomfördes 1990-1994)
ACTS = Advanced Communications Technologies and Services (Delprogram i
EU:s fjärde ramprogram för forskning och teknisk utveckling som genom-
förs 1994-1998)
13 Asynchronous Transfer Mode
14 Broadband Integrated Services Digital NetWork
13 Lokal Area NetWork, d.v.s. ett datornät med begränsad rumslig utsträckning,
t.ex. inom en förvaltnings- eller företagsenhet.
Prop. 1995/96:125
Bilaga 1
116
och stads- eller kommunnät och motsvarande (MAN)16 byggs med opto-
fiber och kommer att kunna länkas in i stamnätet på ett flexibelt sätt.
Den infrastruktur som betjänar större företag och företag och organisa-
tioner som är anslutna till stads- eller kommunnät bedöms därför till
övervägande delen komma att vara fiberbaserad redan före år 2000.
När det gäller mindre företag och i ännu högre grad hushåll och privat-
personer väntas trafikvolymerna vara så små att installation av fiber i
lokalnäten knappast kan motiveras ekonomiskt. Utvecklingen av den
optiska komponentteknologin i riktning mot s.k. passiva optiska nät,
d.v.s. nät utan förstärkning och optisk/elektrisk omvandling kan emel-
lertid komma att möjliggöra nya lösningar som medför att fibern kan
delas av flera användare allt närmare de enskilda anslutningspunkterna.
Man förväntar sig därvid att fibern skall kunna dras till en spridnings-
punkt som är gemensam för ett kvarter eller större byggnad. Den sista
sträckan utnyttjas alltjämt existerande anslutningsnät i form av koppar-
eller koaxialkabel men avståndet blir tillräckligt kort för att medge en
väsentlig ökning av bandbredden (uppemot några Mbps) 1 vilken ut-
sträckning denna lösning blir tillgänglig beror huvudsakligen på trafik-
underlaget och nätoperatörernas kalkyler och utbyggnadsplaner. Mot
slutet av 1990-talet ser NUTEK framför sig en spridning av fiberstruk-
turen som täcker in samtliga stora företag, många mindre företag samt
vissa hushåll. Täckningen kommer dock huvudsakligen att omfatta lan-
dets tätbebyggda delar
En bit in på 2000-talet kan enligt NUTEK den tekniska utvecklingen i
kombination med ett genomslag för bredbandstjänster medföra att det
blir ekonomiskt motiverat att installera fiber med kapaciteten 155 Mbps
ända fram till den enskilda abonnenten. Huruvida detta verkligen kom-
mer att ske är emellertid starkt omdiskuterat idag och under alla om-
ständigheter kommer det att finnas öar av abonnenter som knappast kan
nås av fibernätet till rimliga kostnader. För dessa återstår en uppgrade-
ring med digitala tekniker på den befintliga koppar- eller koaxialkabeln
eller anslutning via radio eller satellit.
När det gäller användarna av telenäten skiljer sig förutsättningarna åt
mellan privatpersoner/hushåll, mindre företag och organisationer samt
större företag/organisationer. Trafikströmmama går mellan alla dessa
användarkategorier och passerar i regel det allmänt tillgängliga nätet. En
växande del av trafiken sker emellertid i privata nät. Det gäller i första
hand trafik som genereras inom de större företagen och organisationer-
na. NUTEK gör bedömningen att under perioden fram mot år 2000
kommer en allt större del av de stora företagen/organisationema att
utnyttja egna privata nät som upplåts av nätleverantörema i form av mer
eller mindre permanent uppkopplade förbindelser. För denna användar-
16 Metropolitan Area Network, d.v.s. vidareutveckling av lokala nät (LAN) för
vidare geografisk täckning.
Prop. 1995/96:125
Bilaga 1
117
9 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 125
kategori reduceras m.a.o. det fysiska nätet till att bli ett rent transport- Prop. 1995/96:125
nät. Hushållen och många mindre företag kommer däremot att vara Bilaga 1
hänvisade till det allmänna nätet. Efter sekelskiftet anser NUTEK också
att kopplade förbindelser med ATM-växlar kan bli så billiga och tillför-
litliga att även större företag och organisationer åter kan komma att
finna det fördelaktigt att utnyttja de allmännt tillgängliga näten
I NUTEK:s framtidsscenario berörs också tjänsteutvecklingen och huru-
vida de tjänsteanknutna funktionerna kommer att integreras i näten eller
förläggas till olika typer av terminaler. Valet bedöms kunna få vittom-
fattande följder för hela IT- och teleindustrin, inklusive leverantörer som
Ericsson och således också ha avgörande betydelse för de mycket starka
ekonomiska intressen som är involverade i informations- och telekom-
munikationssystemets utveckling. NUTEK gör ingen egen prognos för
vilken väg utvecklingen kommer att ta men konstaterar att det borde
finnas ett mellanting där visionen om ett "intelligent nät" kan förenas
med en avancerad terminalutrustning.
Telekommunikationsmarknaden
I de flesta länder har nationell telefoni varit
förbehållet statsägda monopol. I Sverige har
det emellertid aldrig funnits något rättsligt
monopol när det gäller att anlägga telenät
eller erbjuda teletjänster. Marknaden har i
stället varit reglerad genom de monopol
Televerket har haft på olika apparater (tele-
foner, kontorsväxlar, telefonsvarare, modem,
m.m.) för anslutning till det allmänna
telenätet. Dessa monopol avvecklades suc-
cessivt under 1980-talet. Televerket har
också haft en totalt dominerande ställning på
den svenska telemarknaden och man har talat
om ett naturligt monopol eller de facto mo-
nopol.
Sverige anses av många bedömare idag vara
det land i Europa som har den liberalaste
telepolitiken. De nuvarande telepolitiska
målen lades i sina huvuddrag fast av riks-
dagen 1988. De går i korthet ut på att staten
skall svara för att det finns ett sammanhållet
och öppet telenät som täcker hela landet och
som skall ge enskilda hushåll, näringslivet
och den offentliga förvaltningen tillgång till
telekommunikationer till lägsta möjliga
samhällsekonomiska kostnader. Dessutom
Stegen mot en öppen tele-
marknad
1980
Det blir gradvis tillåtet att koppla
privata modem till telenätet.
Comviq tillåts bedriva rikstäckande
mobil telefoni.
1985
Avreglering av marknaden för
telefonapparater.
1988-89
Gradvis avreglering av marknaden
för företagsväxlar
1991
Tredjepartstrafik tillåts. Temporära
principer för samtrafik avseende
mobil telefoni fastställs.
1992
Telestyrelsen bildas.
1993
Ny telelag, teleterminallag samt
lag om radiokommunikation.
Televerket bolagiseras och blir
Telia AB.
118
skall telesystemet vara uthålligt och tillgängligt under kriser och i krig. Prop. 1995/96:125
År 1990 preciserade riksdagen tillgänglighetsmålet till att avse tillgång Bilaga 1
till telefonitjänster i hela landet till enhetliga priser. Till detta lades
statens ansvar för telefonautomater i glesbygd, handikappades tillgång
till teletjänster, beredskapsåtgärder och alarmeringstjänst.
När 1993 års riksdag behandlade förslaget till telelag gavs också de
telepolitiska målen ett delvis nytt innehåll. Betydelsen för samhälls-
utvecklingen av effektiva telekommunikationer framhölls starkare än
tidigare. Det statliga ansvaret för grundläggande telekommunikationer
utvidgades från taltelefoni till att omfatta telefax och viss datakommuni-
kation. Fasta förbindelser för exempelvis datakommunikation skall
tillhandahållas där de efterfrågas. Samtidigt framhölls effektiv konkur-
rens som det viktigaste medlet att uppnå effektiva telekommunikationer.
Telelagen trädde i kraft 1993. Samtidigt upphörde Televerket att vara en
myndighet och övergick till att bli det av staten helägda aktiebolaget
Telia. Telelagen skall ge staten ett instrument för att garantera att de
telepolitiska målen uppfylls samtidigt som telemarknaden är fri. Lagen
föreskriver att de som vill tillhandahålla telefonitjänster och mobila
teletjänster eller hyra ut festa teleförbindelser, måste ha tillstånd. Till-
ståndet kan förenas med villkor som gör att de telepolitiska målen främ-
jas. Särskilda regler gäller för samtrafik och nummerplaner.
I samband med bolagiseringen ingick Telia och staten ett avtal som
innebär vissa förpliktelser och begränsningar för Telia. Detta avtal löper
ut vid årsskiftet 1995/96.
Europeiska Unionens (EU) strävanden mot en öppen marknad omfattar
även telekommunikationsområdet. En s.k. grönbok17 om utvecklingen av
den gemensamma marknaden för teletjänster och teleutrustning publi-
cerades 1987. I slutet av år 1995 beslutade ministerrådet att all telein-
frastruktur skall liberaliseras fr.o.m. 1998. EU utarbetar också fortlö-
pande direktiv om liberalisering och harmonisering inom olika områden.
Tjänstedirektivet påbjuder att teletjänstmarknaden öppnas för konkur-
rens. Telefoni samt "tillhandahållande och drift av allmänt tillgängligt
telenät" får dock fortfarande förbehållas en monopoloperatör. I sådana
fall måste villkoren för tillgång till infrastrukturen vara "objektiva och
icke-diskriminerande". Direktivet föreskriver också att myndighets- och
operatörsfunktioner skiljs åt. Det s.k. ONP-direktivet18 syftar till att
främja konkurrens genom att göra det möjligt för andra än de traditio-
nella teleoperatörerna att tillhandahålla nättjänster. Terminaldirektivet
17 Torwards a Dynamic European Economy - Green Paper on the development
of the common market for telecommunications services and equipment,
COM(87)290).
119
18 Open Network Provision Framework Directive, 90/387/EEC
behandlar harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om terminal- Prop. 1995/96:125
utrustning och om godkännande av utrustning som är avsedd att anslutas Bilaga 1
till ett allmänt tillgängligt telenät. Det syftar till en fullständig liberalise-
ring av teleterminalmarknaden. Vidare har direktiv utfärdats om
fasta/hyrda förbindelser och satellitkommunikation. Ytterligare direktiv
förbereds avseende bl.a. mobil- och persontelefoni, rösttelefoni, ka-
belTV-nät och telelicencer.
Den stegvisa liberaliseringen av den svenska telemarknaden har medfört
att antalet leverantörer av telekommunikationstjänster i Sverige har ökat
starkt. I januari 1996 hade sju företag fått tillstånd för såväl telefonitjän-
ster som fasta förbindelser, nämligen Telia AB, Tele2 AB, France
Telecom Network Services Nordic AB, Dotcom Data & Tele Commu-
nications AB, TBT Communication AB, Telecom Finland AB samt
MFS Communications AB. Utöver dessa företag har Banverket erhållit
tillstånd för fasta förbindelser. Vidare hade i januari 1996 Cyberlink
Sweden AB, Singapore Telecom International Svenska AB, Nordisk
Tele8 AB, Tele 1 Europé AB och FT Nordphone AB erhållit tillstånd
för enbart telefonitjänst. Telia Mobitel AB, Comviq GSM AB, Comvik
Systems AB, Tele Danmark International, Netcom Systems AB, Euro-
politan AB, Europolitan PCN AB samt Cable & Wireless Flightnet hade
vid samma tidpunkt tillstånd för mobila teletjänster. Post- och Tele-
styrelsen behandlar också för närvarande ett antal ansökningar om
tillstånd. Föjande företag är aktuella: AB Stokab (fasta förbindelser),
TELiT AB och First Telecom Sweden AB (telefonitjänster), Cable &
Wireless Flightnet och Tele8 Kontakt AB (mobila teletjänster),
Omsättningen inom den svenska telekommunikationsmarknaden har i en
studie för Post- och telestyrelsen (PTS-studien)19 beräknats uppgå till ca
41 miljarder kronor 1994. Detta motsvarar en tillväxt på 9 miljarder
kronor jämfört med omsättningen 1991. Till telekommunikationsmark-
naden räknas då dels nättjänster i fasta och radiobaserade nät för tele-
foni, datakommunikation och radio/TV-sändning, dels telefoni, publikt
tillgängliga meddelandetjänster, kabel-TV företagens underhållningsin-
täkter samt vissa andra teleanknutna tjänster. Omsättningstalen inom
telekommunikationsmarknaden kan jämföras med omsättningen inom
hela den svenska IT-marknaden som har uppskattats till närmare 195
miljarder kronor för år 1994.
Parallellt med att marknaden vuxit har också som nämnts en rad nya
leverantörer av telekommunikationstjänster etablerat sig. Vid sidan av de
fyra stora företagskonstellationerna Telia, Kinnevik, France Telecom
och Telenordia har bl.a. ett antal företag specialiserade på Intemettjän-
19 Post & telestyrelsen: Marknad & konkurrensanalys av den svenska kommuni-
kationsmarknaden, Rapport utarbetat av PA Consulting Group, September 1995
120
ster och s.k. callback-tjänster vuxit fram under de senaste åren. Ägar-
mässigt domineras marknaden alltjämt av staten med en total marknads-
andel 1994 på 95 procent, varav Telia står för 91 procent. Statens
marknadsandel har dock sjunkit med tre procentenheter jämfört med
1991 (och Telias med sju procentenheter).
Konkurrensen på den svenska telemarknaden är starkast på delmarkna-
derna för mobiltelefoni och utlandstelefoni. Konkurrensen bedöms också
ha lett till en betydande prispress på fjärrtrafik och internationell trafik
medan delmarknaden för när- och regiontelefoni fortfarande är relativt
opåverkade. Vinsterna av liberaliseringen av telemarknaden i Sverige i
form av lägre kommunikationskostnader kan därmed hittills främst sägas
ha kommit de stora exportföretagen till del medan den för konsument-
marknaden snarare har medfört en viss prisstegring.
Ett viktigt inslag i marknadsutvecklingen fram emot år 2000 kommer
sannolikt att vara att de nationella telekommunikationsmarknaderna
efterhand ersätts av en europeisk eller global marknad. Vidare förutses
att den lokala marknaden - accessnäten - blir allt mer kommersiellt in-
tressanta som följd bl.a. av att data- och multimediatrafiken ökar. Tek-
nikutvecklingen och en ökad etablering av radiobaserade nät väntas
också möjliggöra alternativ till de nuvarande fysiska näten och pressa
ner infrastrukturkostnaderna.
Telekommunikationsmarknaden domineras av telefonisegmentet, som
1994 hade en totalomsättning på ca 29 miljarder kronor. Detta mark-
nadssegment väntas vara dominerande även vid sekelskiftet. Omsätt-
ningen beräknas ha ökat till 45 miljarder kronor år 2000, vilket motsva-
rar en tillväxttakt på ca 8 procent
per år. Inom telefoniområdet väntas
när- och regiontrafiken växa snab-
bast i omsättning som en följd av
dels väntade prishöjningar inom
ramen för en ombalansering av
samtalstaxorna, dels en snabb
ökning av uppringd datakommuni-
kation. Den snabba tillväxten av
mobiltelefoni väntas också fortsätta.
Meddelandetjänster, som omfattar
elektronisk post, Internettjänster och
interaktiva tjänster, är emellertid det marknadssegmentet som väntas öka
snabbast i omsättning från nuvarande nivå på ca 100 miljoner kronor till
över 2 miljarder kronor år 2000.
Även omsättningen inom nättjänster väntas växa kraftigt, bl.a. genom
en hög volymtillväxt för sammankoppling av lokala användarnät (LAN).
Prop. 1995/96:125
Bilaga 1
121
Sammantaget väntas omsättningen på nätsidan öka från 5 till 8 miljarder
kronor under perioden 1994-2000.
I detta marknadssegment ingår tillhandahållande av nätkapacitet, privata
nät (d.v.s. eget innehav av nät), uthyrning av förbindelser, tillhandahål-
lande av bredbandskapacitet (d.v.s. fiber och kabel samt bredbandstjän-
ster), datakommunikationstjänster, virtuella växeltjänster samt radie-
ringstjänster. År 1994 fanns det totalt 23 levererantörer av nättjänster i
Sverige. Den sammanlagda omsättningen inom detta marknadssegment
uppgick samma år till drygt 5 miljarder kronor.
Nätkapacitet
Tjänsten inom detta delsegment består enbart i att tillhandahålla ren
nätkapacitet, vilket också brukar benämnas "svart fiber". Utformningen
av systemutrustningen överlåts m.a.o. helt till kunden. I Sverige finns
f.n. två leverantörer av denna typ av tjänst, nämligen Stokab och Sven-
ska Kraftnät. Stokabs verksamhet är koncentrarad till Stockholm medan
Svenska Kraftnät utnyttjar det befintliga kraftledningsnätet för att bygga
ett fibernät mellan de tre storstadsregionerna. Man kan inte tala om
någon egentlig konkurrens inom detta delsegment då de få aktörer som
finns har helt skilda utgångspunkter för sin verksamhet.
Prop. 1995/96:125
Bilaga 1
Uthyrning av förbindelser
I PTS-studien har 13 företag identifi-
erats som verksamma inom denna
marknadsnisch. Flertalet av dessa är
dock enbart återförsäljare. Endast
fem av företagen har egen nätkapaci-
tet. För år 1994 beräknas omsätt-
ningen inom detta marknadssegment
uppgå till ca 2,3 miljarder kronor,
vilket innebär mer än en fördubb-
ling i förhållande till 1991. Samtidigt
har Telias marknadsandel sjunkit
från 91 till 83 procent.
Uthyrning av förbindelser -
Källa: PTS- studien
Samtliga de operatörer som har ett mera fullständigt utbud av telekom-
munikationstjänster - d.v.s. Telia, Tele 2, France Telecom och Tele-
nordia - är verksamma inom uthyrning av förbindelser. Banverket är å
andra sidan ett exempel på en aktör som specialiserat sig på just denna
tjänst och vars verksamhet på telekommunikationsområdet således be-
gränsar sig till uthyrning av förbindelser.
122
Marknadssegmentet kännetecknas av en förhållandevis stark konkurrens Prop. 1995/96:125
och pressad prisnivå. Prisnivån i Sverige anses vara låg vid en interna- Bilaga 1
tionell jämförelse.
Privata/kommunala nät
För närvarande sker en mycket stark utbyggnad av privata nät20, inte
minst i kommunal regi. Det är således inte ovanligt att kommunerna
idag bygger upp kommun- eller stadsnät baserade på egen fiber och/eller
radiolänk. Flera olika motiv anförs för kommunernas engagemang i
denna verksamhet, bl.a. kostnadsbesparingar som kan göras genom att
frikoppla den kommunala förvaltningen från teleoperatörerna, förbe-
redelse inför behov av större överföringskapacitet vid införandet av
multimediatjänster, ökad attraktionskraft som etableringsort för företag
med stora kommunikationsbehov, profilering av kommunen som IT-
kommun samt förväntade prisökningar på nätkapacitet. Enligt PTS-
studien finns det idag ca 100 lokala privata eller kommunala fibernät i
landet. I kombination med Banverkets och Svenska Kraftnäts/Tele2:s
stamnät kan dessa lokala nät ses som en allt starkare utgångspunkt för
en ny, från Telia helt fristående, nationell nätinfrastruktur.
Datakommunikation
Datakommunikationssegmentet domi-
neras av de ovan beskrivna datex-
och datapaktjänsterna som svarar för
drygt hälften av trafikvolymen.
Nättjänster inriktade på samman-
koppling av lokala datanät har ökat
kraftigt under senare år och bedöms
fortsättningsvis komma att svara för
en stor del av volymtillväxten på
denna marknad.
Datakommunikation - omsättning och
marknadsandelar
1200
1000
800
| 600
400
200
0
1991 1994
Källa: PTS-studien
Omsättningen inom datakommunikationstjänsterna har vuxit jämförelse-
vis långsamt mellan 1991 och 1994 - från ca 800 miljoner kronor 1991
till ca 1,1 miljarder kronor 1994. I dessa tal ingår emellertid endast de
kommunikationstjänster som säljs i Sverige oavsett om trafiken går över
svenska eller utländska nät medan tjänster som säljs utomlands inte
omfattas även om trafiken berör det svenska nätet. Eftersom marknaden
är internationell är därför den totala omsättning som kan relateras till
den svenska marknaden inte längre möjlig att beräkna.
Konkurrensen inom detta marknadssegment etablerades relativt tidigt
och många av de större företag och företagskonstellationer som etable-
20 Med privata nät avses s.k. Wide Area Networks (WAN). Däremot ingår inte
s.k. Lokal Area Networks (LAN).
123
rats på den svenska marknaden är aktiva på detta område. Telia är
fortfarande den helt dominerande leverantören men Telias marknadsan-
del har sjunkit från 94 procent till 78 procent mellan 1991 och 1994.
Virtuella växlar m.m.
Detta marknadssegment - som bl.a. består i att i det allmänna nätet
avbilda det privata nätets funktioner genom vissa speciella tjänster - har
ännu inte utvecklats i någon större utsträckning i Sverige. I USA har
däremot detta marknadssegment vuxit mycket snabbt genom en prissätt-
ning som gjort denna typ av tjänster attraktivare än alternativa hårdva-
rulösningar. Många av aktörerna på den svenska marknaden - bl.a.
Telia, Tele2, Telenordia, France Telecom och Telecom Finland - har
emellertid virtuella nät och växlar på sina produktprogram, varför denna
typ av tjänster kan antas komma att växa i betydelse framöver.
Radio och TV
Sammansmältningen av olika tekniker inom informationsteknikområdet
medför att även näten för radio- och TV-distribution måste räknas till
nätinffastrukturen på telekommunikationsområdet.
År 1994 var över 2,1 miljoner svenska hushåll anslutna till kabelTV. I
förhållande till 1991 innebär detta en ökning med drygt 300.000 hushåll.
Svensk Kabel-TV är det dominerande företaget med en marknadsandel
på knappt 60 procent. Andra stora företag på denna marknad är Kabelvi-
sion och Stjäm-TV.
Förutom kabelTV-företagen utgör Teracom Svensk Rundradio AB21 en
viktig aktör på detta område. De radiolänkar och master som företaget
förfogar över samutnyttjas med mobiltelefonoperatörerna och företaget
tillhandahåller också specialtjänster för vissa användargrupper såsom
företagsintern TV och videokonferenser. Ytterligare en aktör inom detta
marknadssegment är Rymdbolaget som, utöver TV-distribution via sin
satellitkapacitet, även tillhandahållet satellitbaserade telekommunika-
tionstjänster.
PTS-studien har identifierat 22 företag som är verksamma inom denna
delmarknad. Nästan hälften av dessa företag är främst inriktade på s.k.
callback-tjänster, d.v.s. att erbjuda tjänster som innebär att ett samtal
initieras i det land där priset för samtalet blir lägst.
21 Den enhet som bröts ut ur Telia 1993 och ombildades till ett eget bolag under
Kulturdepartementet.
Prop. 1995/96:125
Bilaga 1
124
Telefonimarknaden kan med utgångspunkt i marknadsförhållandena delas Prop 1995/96:125
in i fyra delsegment; när- och regiontrafik, fjärrtrafik, utlandstrafik och Bilaga 1
mobiltelefoni. För samtliga dessa delmarknader kan konstateras att en
stor och växande del av trafiken går igenom privata, främst företagsin-
terna, nät. Denna trafik utgör ett mörkertal som inte beaktas i den
följande redovisningen. Däremot ingår trafik via telefax och s.k. upp-
ringd datakommunikation, vars sammanlagda andel kan uppskattas till
10-15 procent av de totala trafikvolymerna.
När- och regiontelefoni
Omsättningen inom detta delsegment
uppgick 1994 till ca 3 miljarder
kronor. Telia har fortfarande ett de
facto-monopol eftersom inga andra
aktörer ännu etablerat sig på denna
marknad. Detta beror på att prisni-
vån i Sverige vad avser samtalstax-
orna är mycket låg internationellt
sett och i jämförelse med prisnivån
på övriga delmarknader för telefoni.
Detta balanseras i viss mån av att
Sverige ligger relativt högt i fråga om abonnemangsavgifter. Samman-
taget har dock prisstrukturen hittills verkat som ett effektivt etablerings-
hinder för nya operatörer på marknaden för när- och regiontelefoni.
När- och regiontelefoni - omsättning
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
1901 1904
Källa: PTS-stucken
På grund av den konstlade konkurrenssituation som skevheterna i pris-
bildningen givit upphov till sker emellertid nu en snabb ombalansering
av telefonitaxorna både i Sverige och utomlands. De genomsnittliga
prisnivåerna för närsamtal i våra viktigaste konkurrentländer låg 1994
mer än dubbelt så högt som i Sverige och prisnivån i England var nästan
4 gånger högre än i Sverige. Sedan dess har det emellertid skett en
betydande utjämning som bl.a. har tagit sig uttryck i en kraftig pris-
sänkning i Storbritannien (som kan förklaras av en växande konkurrens
om lokaltrafiken från kabelTV-operatörer) och en prishöjning på närma-
re 30 procent i Sverige. Sedan 1991 har de svenska priserna på när- och
regionsamtal ökat med drygt 80 procent och enligt PTS-studien talar allt
för att konkurrensen tvingar fram en fortsatt utveckling i denna riktning.
Tillgängliga marknadsbedömningar pekar också mot att lokaltrafiken
kommer att få en växande betydelse i takt med att olika mer avancerade
IT-tillämpningar blir kommersiellt bärkraftiga fram emot sekelskiftet.
Detta, i kombination med prisförändringarna, väntas medföra att nya
aktörer etablerar sig även inom när- och regiontrafiken och att konkur-
rensen på detta delsegment därigenom ökar.
125
Fjärrtelefoni
10 Riksdagen 1995/96. 1 sand. Nr 125
Omsättningen inom fjärrtraftkseg-
mentet har beräknats uppgå till ca
4,3 miljarder kronor 1994. Även
denna delmarknad domineras fort-
farande nästan totalt av Telia. Un-
der 1994 har dock Tele2 börjat
etablera sig och nått en marknadsan-
del på knappt 0,5 procent. Det finns
dock ytterligare ett antal stora ope-
ratörer som förbereder en introduk-
tion av fjärrtrafiktjänster på den
svenska marknaden och det finns
således anledning att räkna med en
intensivare konkurrenssituation från
och med år 1996.
Prop. 1995/96:125
Fjärrtelefoni - omsättning och
marknadsandelar
Den ovan omtalade ombalanseringen av samtalstaxorna har medfört en
sänkning av fjärrtrafikpriserna. Prissänkningen sedan 1991 ligger på i
storleksordningen 25 procent.
Utlandstelefoni
Den totala omsättningen inom ut-
landstelefonin beräknas ha vuxit från
ca 3 miljarder kronor 1991 till om-
kring 3,25 miljarder kronor 1994.
År 1991 var Telia ensamt på mark-
naden medan bolagets marknadsan-
del sjunkit till 86 procent 1994.
Även i detta fäll är det Tele2 som
stått för huvuddelen av marknadsin-
brytningen.
Utlandstelefoni - omsättning och
marknadsandelar
Totalt finns det dock idag mer än 20
företag, inklusive de s.k. call-backföretagen, som är aktiva inom detta
segment. Flertalet av dessa operatörer har dock kommit igång sent
under 1994 och endast nått marginella marknadsandelar detta år. Till-
växten hos dessa nya operatörer inträffar under 1995-1996 och beräknas
i PTS studie leda till att Telias marknadsandel inom utlandstelefoni
sjunker kraftigt ner mot 50-60 procent. Som exempel kan nämnas att
prognoser för call-backföretagens omsättning pekar på en ökning från
under 50 miljoner kronor 1994 till över 300 miljoner kronor 1995.
Olika aktörers stora intresse för att etablera sig på delmarknaden för
utlandstelefoni bottnar också i skevheterna i prisstrukturen på telefoni-
tjänster. I detta fall är det en hög prisnivå relativt andra länder och
delmarknader som skapat möjligheter till lönsamma inbrytningar på
marknaden. Den ökade konkurrensen har också resulterat i en pris- 126
minskning. I listpriset till slutkunderna har reduktionen uppgått till ca 15
procent mellan 1991 och 1995. De verkliga priseffektema av den ökade Prop. 1995/96:125
konkurrensen är emellertid större än så och yttrar sig bl.a. i de avtal Bilaga 1
operatörerna sluter med storkunderna och som genomgående innehåller
avsevärda rabatter. Ytterligare ett exempel på vilka prissänkningar det i
realiteten kan vara fråga om är callback-företagens priser som på vissa
destinationer ligger upp till 70 procent lägre än Telias listpriser.
Mobiltelefoni
Mobiltelefonimarknadens excep-
tionella tillväxt i Sverige är väl
känd. Omsättningen har ökat från ca
4,4 miljarder kronor 1991 till ca 5,4
miljarder kronor 1994. Telia domi-
nerade marknaden 1991 då ende
konkurrenten Comviq hade en mark-
nadsandel på endast ett par procent.
Idag finns tre väletablerade operatö-
rer i form av Telia, Comviq och
Europolitan. Telia är fortfarande
klart marknadsledande, totalt sett, men bolagets marknadsandel har
sjunkit till 86 procent 1994. Ser man enbart till det nya mobiltelefonsy-
stemet GSM är marknadsandelarna också betydligt mera jämt fördelade
mellan de tre operatörerna.
GSM-marknaden utmärks av att konkurrensen om nya kunder är mycket
hård. Faktorer som extremt snabb tillväxt, förväntningar om en långsik-
tigt hög vinstmarginal och sjunkande hårdvarukostnader har medfört att
marknaden bedömts som mycket attraktiv.
Samtalstaxorna för GSM-telefoner har gått ner med ca 30 procent sedan
GSM-nätet togs i bruk 1993.
Med meddelandetjänster avses publik elektronisk post22, övriga tjänster
med anknytning till Internet samt interaktiva tjänster av olika slag.
Meddelandetjänster av traditionellt slag (X.400, Postnet, m.fl) beräknas
i PTS studie för närvarande omsätta mindre än 50 mkr/år men med en
tillväxttakt på ca 30 procent per år. Om Postens hybridpostsystem rä-
knas in stiger dock omsättningen till drygt 0,5 miljarder kronor per år.
Internet är den del av marknadssegmentet som har vuxit snabbast.
Omsättningen 1991 uppgick till mindre än 5 miljoner kronor och beräk-
nas ha närmat sig 60 miljoner kronor 1994. Det motsvarar en tillväxttakt
22 D.v.s. postmeddelanden som växlas via en publik operatör.
127
på över 200 procent per år. Mycket talar för att tillväxten därefter
accelererat ytterligare. Vid halvårsskiftet 1995 var tillväxttakten för
Intemetanslutningar 500-800 per vecka och i PTS studie uppskattas
antalet kommersiella användare av Internet i Sverige - de som abonnerar
på en Intemetanslutning - ha uppgått till drygt 10.000 i maj 1995.
Priserna på framför allt uppringda abonnemang på Internet har sjunkit
kraftigt det senaste året. Detta har också medfört en prispress på övriga
meddelandetjänster.
Marknaden för interaktiva tjänster har ännu inte nått några nämnvärda
omsättningsvolymer. Marknaden bedöms dock ha en stor potential.
Betalningstjänster anses av många vara nyckeln till utvecklingen av en
massmarknad för meddelandetrafik. Flera aktörer på den svenska mark-
naden, bl.a. Telia (Passagen) och Everyday (Everyday Village), satsar
nu på "elektroniska varuhus" i samma anda som Microsoft i USA med
sitt Microsoft NetWork. Det finns dock frågor kring säkerhet och konse-
kvenserna av att hantera stora betalningsvolymer utanför de traditionella
betalningssystemen som måste klarläggas för att bana väg för en mera
storskalig introduktion av dessa tjänster.
I PTS studie har delmarknaden för utrustning avgränsats till växlar och
telefoner. Denna avgränsning är tämligen godtycklig. Även datorer,
faxmaskiner och lokala nätverk skulle exempelvis kunna föras till denna
delmarknad. Denna, icke intäkta del av marknaden är betydande, vilket
kan exemplifieras med att enbart hanteringen av de lokala nätverken be-
räknas kosta i storleksordningen 5-10.000 kronor per persondator.
Växelförsäljningen i Sverige omsatte ca 900 miljoner kronor 1994.
Telias marknadsandel var detta år ca 65 procent jämfört med 73 procent
1991.
Marknaden för vanliga telefoner omsätter ca 300 miljoner kronor per år
och omsättningen har varit relativt stabil under senare år. Mobiltelefon-
marknaden har däremot vuxit i omsättning från ca 3 miljarder kronor
1991 till 6,6 miljarder kronor 1994.
Telekommunikationsmarknadens framtida tillväxt och utvecklingen av
nya teletjänster hänger i hög grad samman med hur de olika aktörer
uppfatur investeringsbetingelserna och konkurrensförutsättningarna i
övrigt. Faktorer som gör en marknaden attraktiv och kan fungera som
drivkrafter för konkurrens är hög lönsamhet och stora marginaler, stor
marknadsvolym och hög tillväxt. Hög investeringsnivå, surkt konkur-
renstryck, brist på distributionskanaler, finansieringssvårigheter, be-
gränsande regelverk och krånglig administration är exempel på faktorer
som kan verka tillbakahållande på konkurrensen och utvecklingen av en
Prop. 1995/96:125
Bilaga 1
128
fungerande marknad. Sammansättningen av dessa faktorer varierar i hög Prop. 1995/96:125
grad mellan olika delar av telemarknaden. Bilaga 1
Konsultbolaget PA Consulting Group har för Post- och telestyrelsens
räkning analyserat konkurrensförutsättningarna på olika delar av den
svenska telekommunikationsmarknaden.
Enligt denna analys kännetecknas delmarknaden för mobiltelefoni av
mycket högt attraktionsvärde i kombination med starka etableringshin-
der. Att denna marknad är så attraktiv beror på snabb tillväxt, höga
marginaler och att en bra position på denna marknad anses ha ett strate-
gisk värde i ett längre perspektiv. Tillbakahållande faktorer är främst de
stora investeringar som krävs vid en etablering samt det starka konkur-
renstrycket. Tillståndskrav och ett begränsat frekvensutrymme är andra
hinder för en etablering.
Delmarknaden för virtuella nät anses också ha hög attraktionskraft
samtidigt som etableringshindren bedöms vara små. Även delmarkna-
derna för utlandstelefoni och bredbandstjänster bedöms ha relativt högt
attraktionsvärde i kombination med låga etableringshinder. Delmarkna-
den för meddelandetjänster kännetecknas av små etableringshinder och
från en tidigare relativt låg nivå bedöms nu även attraktionskraften hos
denna marknad tillta. Gemensamt för dessa marknader är således att de
kan förväntas dra till sig många nya aktörer. Åtminstone beträffande ut-
landstelefoni kan emellertid en ökad priskonkurrens väntas medföra att
etableringströskeln efterhand höjs.
Marknaderna för fjärrtelefoni och uthyrning av förbindelser känneteck-
nas enligt PA Consulting Group av såväl medelhög attraktionskraft som
medelhöga etableringshinder medan marknaden för när/regiontelefoni
förenar ett medelhögt attraktionsvärde med relativt stora etableringshin-
der. Det överskuggande etableringshindret i det senare fallet är den låga
prisnivån. Att när/regiontelefoni ändå bedöms ha relativt hög attraktion-
skraft beror på en förväntad volymtillväxt i kombination med att mark-
naden anses ha ett långsiktigt strategiskt värde för många aktörer.
Delmarknaderna för datakommunikation och ren överföringskapacitet
("svart fiber") bedömer PA Consulting Group ha låg attraktionskraft i
kombination med små eller medelstora etableringshinder. Den låga
attraktionskraften beror på begränsad lönsamhet och låga marginaler.
Etableringshindren är på datakommunikationssidan främst högt konkur-
renstryck. När det gäller ren överföringskapacitet är det däremot fram-
för allt de stora investeringarna och tillståndskraven som motverkar en
mer omfattande etablering av nya aktörer.
Utvecklingen när en tidigare monopolmarknad öppnas upp för konkur-
rens följer ofta ett visst givet mönster. När nya aktörer etablerar sig
leder detta i allmänhet till en intensiv priskonkurrens. Marknaden går in
i en instabil fas med pressade marginaler och låg lönsamhet som fram-
129
tvingar omstruktureringar av olika slag. Vissa aktörer kan komma att Prop. 1995/96:125
ingå allianser för att stärka sin konkurrensposition medan andra aktörer Bilaga 1
tvingas lämna marknaden. Omstruktureringen i kombination med en
strävan mot ökad produkt- eller tjänstedifferentiering kan på sikt väntas
ge förutsättningar för en ökad lönsamhet och större stabilitet på markna-
den varefter den fortsatta marknadsutvecklingen kan väntas följa ett
lugnare förlopp.
Olika delar av den svenska telemarknaden befinner sig idag i olika läser
av det ovan beskrivna utvecklingsförloppet. Mobiltelefoni- och utlands-
telefonimarknaderna befinner sig redan i en fas med intensiv kamp om
marknadsandelar och stark
priskonkurrens. På marknaden
för när- och regiontelefoni är
konkurrensförutsättningarna
annorlunda och i PTS-studien
bedöms denna marknad kom-
ma in i en mer intensiv kon-
kurrensfas först vid sekelskiftet
1999/2000. Övergången från
en monopolmarknad till en
öppen marknad i balans
bedöms således bli relativt
utdragen och sträcka sig en bit
bortom sekelskiftet. I PTS-
studien bedöms övergången
komma att resultera i en oligopolsituation där 3-4 stora aktörer svarar
för 80-90 procent av omsättningen och Telia även fortsättningsvis blir
den dominerande leverantören av telefoni- och nättjänster. Vid sidan av
dessa stora företag som erbjuder hela skalan av teletjänster väntas det
emellertid också utvecklas ett antal företag som erbjuder grossist- och
mäklartjänster samt ett stort nät av återförsäljare.
Prognos för telemarknadens tillväxt
Källa: PTS-studien
Med utgångspunkt i analysen av de olika delmarknaderna redovisas i
PTS-studien ovanstående prog-
nos för telekommunikations-
marknadens utveckling fram
mot sekelskiftet. Prognosen
innebär att totalmarknaden för
telekommunikationstjänster
växer från nuvarande omsätt-
ningsnivå på knappt 30 miljar-
der kronor till ca 45 miljarder
kronor år 2000. Telefoniseg-
mentet fortsätter att dominerar
omsättningen men den relativt
sett snabbaste tillväxten upp-
visas av meddelandetjänster
(Epost, Internet, etc) som
PtcgrsförtelefcrirTBrirBdenstihäxt
35cco/
30000
25000
U. 20000
.x
s 15000
10000
5000
OtLE
o
O1
cn
Cd -M-
05 05
05 05
<£>
05
O)
CO
05
05
O
o
o
C4
□ Mtiltdefcn
lUaxödefcn
□ Fjärtdefcri
□ hä/regcrtddai
■ Farfcäa
BÄxmarrEng
Käta:PTS-stirie
130
väntas växa från dagens blygsamma nivå på drygt 100 miljoner kronor Prop. 1995/96:125
till en omsättning på över 2 miljarder kronor år 2000. Bilaga 1
Telefonimarknaden präglas av en förväntad fortsatt stark tillväxt av
mobiltelefonin samt att när/regiontelefonin ökar kraftigare än fjärr- och
utlandstelefonin. Dessa skillnader i utvecklingen av omsättningstalen
beror både på volymförändringar och prisförändringar. De senare in-
nebär att när/regiontelefonin blir dyrare medan priset för fjärr- och
utlandstelefoni sjunker ytterligare.
131
Ordlista
Den sträcka som förbinder abonnenten med lokalväxeln
(se även lokalnät).
Det första kända externa datornät som startades av USA:s
försvarsdepartment 1968.
Advanced Communications Technologies and Services,
delprogram i EUs fjärde ram-program för forskning och
utveckling (1994-1998).
Assymetric Digital Subscriber Line, en teknik för att höja
överföringskapaciteten på befintliga kopparledningar.
Motsats till digital. En analog apparat gör inte, som den
digitala, om all information till koder (ettor och nollor).
Asynchronous Transfer Mode, kopplingsteknik för bred-
bandskommunikation.
B etalsvarstj änster
Datorstyrda digitala telefonväxlar (stationer).
Broadband Integrated Services Digital NetWork eller
Bredbands-ISDN, en vidareutveckling av ISDN mot
högre kapacitet.
Databaser för referatpublikationer, dvs. det traditionella
hjälpmedlet för sökning av litteratur m.m.
En enhet som sammanbinder nätverk med varandra
(gateways).
CD-ROM (CD-skiva)
Compact Disk-Read Only Memory, digital optisk skiva
för musik eller datalagring.
Prop. 1995/96:125
Bilaga 2
132
Telias X.25-tjänst, ett paketförmedlande datanät.
Prop. 1995/96:125
Bilaga 2
Telias kretskopplade datakommunikationsnät.
Teknik för att hantera information, som kortfattat inne-
bär att all information delas upp i små bitar(ettor och nollor),
som sedan kan tolkas när informationen skall användas.
Elektronik underskrift, t.ex. vid elektronisk post.
Ett sätt att namnge och gruppera datorer som är anslutna
till Internet och datorpostadresser på Internet. T.ex
(förnamn.eftemamn@skolverket.se) där Skolverket är
domänen, dvs ett samlingsnamn för alla datorer som
tillhör Skolverket, och se står för Sverige.
Tjänst (e-post eller e-mail) för att skicka elektroniska med-
delanden mellan användare.
Tunn böjbar ledning av glas eller plast, genom vilken en stråle
från en lysdiod eller laserdiod passerar.
Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien,
Tyskland och USA.
Lägesangivning av objekt, vanligtvis med kordinater,
som lagras i en databas
Gigabits per sekund, anger hastigheten vid dataöverföring,
miljardtals bitar per sekund.
Geografiskt informationssystem
133
Gopher Prop. 1995/96:125
Textbaserat menysystem för att länka dokument på olika Bilaga 2
datorer anslutna till Internet
Global Positioning System, satellitbaserade system för
positionsbestämning
Group Speciale Mobile/Global System for Mobil Communication,
ett digitalt alleuropeiskt mobiltelefonisystem som för närvarande
omfattar ca 20 länder.
High Rate Digital Subscriber Line, en teknik för att höja
överföringskapaciteten på befintliga kopparledningar
High Definition Television, TV med mycket hög bildupplösning.
Internet Engineering Task Force, en organisation för inter-
nationellt samarbete kring Internet
Nät där uppkopplingar kan styras beroende på villkor som är
inprogrammerade i nätdatabaser.
Databasanvändare som t.ex. bibliotekarier och dokumentalister
Globalt datornät med TCP/IP som kommunikationsprotokoll
Datornät som bygger på Internets kommunikationsprotokoll
(IP Internet Protocol).
Intergrated Services Digital NetWork, teknik för samtidig
sändning av av ljud, text, bild och data digitalt i teleledningar.
Se ISDN BRA
Se ISDN PRA
134
Basic Rate Access, kallas även 2B+D och består av två
kanaler på 64 kbps samt en styrkanal på 64 kbps.
Private Rate Access, kallas även 30B+D och består av
30 kanaler på 64 kbps samt en styrkanal på 64 kbps.
Internet Society, intresseorganisation för Internet
Ett begrepp för olika metoder att göra meddelanden
oläsbara för utomstående, dvs. för personer som inte
har tillgång till de kodnycklar som används för att
kryptera meddelandet.
Local Area NetWork, lokalt datanätverk. Ett datornät
med begränsad utsträckning, vanligtvis inom ett företag
eller myndighet
Sammanhängande nät för tjänster som ej nödvändigtvis
överensstämmer med de fysiska näten.
Den sträcka som förbinder abonnenten med lokalväxeln
(se även accessnät).
Metropolitan Area NetWork, en vidareutveckling av lokala
nät (LAN) för vidare geografik täckning.
Megabits per sekund, anger hastigheten vid dataöverföring
i miljontals bitar per sekund.
Persondatorns centrala styrenhet Det är processorn som
avgör datorns prestanda
Rörliga anknytningspunkter, jämför mobiltelefoni.
Prop. 1995/96:125
Bilaga 2
135
Datorbaserade presentationer, som kombinerar två eller
flera medier, t.ex. text, ljud, grafik och rörliga bilder.
Användaren skall kunna påverka presentationen interaktivt.
TV kan därför inte (ännu) anses som multimedia.
Nordisk MobilTelefon, ett helautomatiskt mobiltelefoni-
system i de nordiska länderna som utvecklats av de
nordiska teleförvaltningarna.
Vanligtvis en benämning på en knutpunkt i nätverk.
En aktör som tillhandahåller nätkapacitet
En aktör som tillhandahåller nättjänster i egen regi eller
som återförsäljare
Databasanvändare som når och arbetar med databaser
via elektronisk kommunikation
Open NetWork Provision, teknisk och ekonomiskt villkor,
bl.a. pris, för icke diskriminering vid uthyrning av oför-
ädlad nätkapacitet.
Private Automatic Branch Exhange, en företagsväxel.
Med en egen växel kan man vidarekoppla samtal samt
ringa internt inom företaget.
Resarch and Developement in Advanced Communication
Technologies in Europa. Ett delprogram i EU:s tredje
ramprogram för forskning och utveckling (1990-1994).
Réseaux IP Européens, en europeisk samarbetsorganisation
kring Internet.
Kommunikationsutrustning ("växel") som tolkar adresser
i inkommande datapaket och väljer den bästa vägen vidare
i nätet. 136
Prop. 1995/96:125
Bilaga 2
Synkron Digital Hierarki, en ny överföringsteknik för kopp-
lade nät som höjer kapaciteten i de optiska digitala näten.
Ren nätkapacitet utan systemutrustning.
Transmission Control Protocol/Intemet Protocol, en
samling kommunikationsprotokoll som utgör den minsta
gemensamma nämnaren för dator som kommunicerar i
Internet
Samlingsbegrepp för telekommunikation och informa-
tionsteknik.
Nät utformat för ren text kommunikation via s.k.
telexmaskiner (fjärrskrivarmaskin).
Överfönngsnät som delas in i accessnät (lokalnät)
och transportnät
Den del av transmissionsnätet som används för över-
föring av trafik mellan olika lokal- eller accessnät
Skenbar eller ej fysiskt, något som har simulerats fram.
Wide Area Networks, datornät med mycket stor geografisk
utsträckning. Används bl.a för att knyta samman flera
lokala nätverk (LAN).
Ett hypertextbaserat system för länkangivning (pekare)
till dokument över Internet.
En CCITT- och ISO-rekommendation (standard) för synk-
ron överföring av datapaket mellan datorer.
Datorpost-standard enligt OSI-modellen (Open System Inter-
connect), ISOs motsvarighet till SMTP (Intemets datorpostprotokoll)
Prop. 1995/96:125
Bilaga 2
137
STATSRÅDSBEREDNINGEN
Prop. 1995/96:125
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden
Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Blomberg,
Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Lindh,
Johansson
Föredragande: statsrådet Jan Nygren
Regeringen beslutar proposition 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och
utveckla användningen av informationsteknik.
138
gotab 49658, Stockholm 1996