Prop.
1995/96:121
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 21 december 1995
Ingvar Carlsson
Göran Persson
(F inansdepartementet)
1 propositionen föreslås att en lag med vissa bestämmelser om tillämp-
ningen av dubbelbeskattningsavtal införs. På grund av den stora osäkerhet
om rättsläget och möjligheten till skatteundandraganden som numera
föreligger då dubbelbeskattningsavtal är tillämpligt föreslås de nya
bestämmelserna enligt 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen bli
tillämpliga på inkomst som förvärvas efter utgången av 1995 och på
förmögenhet som taxeras vid 1996 års taxering eller senare.
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 121
Prop. 1995/96:121
|
1 |
Förslag till riksdagsbeslut |
3 |
|
2 |
Lagtext |
4 |
|
2.1 |
Förslag till lag med vissa bestämmelser om tillämpningen |
4 |
|
2.2 |
Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen |
5 |
|
2.3 |
Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig |
7 |
|
2.4 |
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1850) om |
10 |
|
2.5 |
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild |
11 |
|
2.6 |
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild |
13 |
|
3 |
Ärendet och dess beredning |
14 |
|
4 |
Bakgrund |
15 |
|
5 |
Förhållandet mellan bestämmelser i författningar om |
16 |
|
5.1 |
Inledning |
16 |
|
5.2 |
Förslag till åtgärder |
17 |
|
5.3 |
Vissa följdändringar |
19 |
|
6 |
Författningskommentar |
20 |
|
6.1 |
Lag med vissa bestämmelser om tillämpningen av |
20 |
Bilaga 1 Lagrådsremissens lagförslag 22
Bilaga 2 Lagrådets yttrande 32
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 21 december 1995 36
Prop. 1995/96:121
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag med vissa bestämmelser om tillämpningen av dubbelbeskattnings-
avtal,
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
4. lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
5. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta,
6. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl.
1* Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 121
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1995/96:121
Härigenom föreskrivs följande.
Ett dubbelbeskattningsavtals bestämmelser om hemvist, definitioner,
uppdelning i olika typer av inkomster respektive förmögenhetstillgångar
och övriga bestämmelser som rör beskattningsanspråk mot en fysisk eller
juridisk person skall användas endast vid tillämpningen av avtalets regler
om och i vilken utsträckning var och en av de avtalsslutande staterna får
beskatta inkomst respektive förmögenhetstillgångar, om hur internationell
dubbelbeskattning skall undanröjas och om förbud mot diskriminering.
Om bestämmelserna i ett dubbelbeskattningsavtal inte hindrar att en viss
inkomst eller förmögenhetstillgång helt eller delvis beskattas i Sverige,
skall beskattning i den delen ske enligt svensk lag med bortseende från
avtalet.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1996 och tillämpas första gången
på inkomst som taxeras vid 1997 års taxering och på förmögenhet som
taxeras vid 1996 års taxering. För beskattningsår som påbörjas före den
1 januari 1996 skall dock äldre bestämmelser tillämpas på inkomst som
hänför sig till tid före den 1 januari 1996. Såvitt avser arvsskatt och
gåvoskatt tillämpas lagen i de fåll då skattskyldigheten inträtt efter
ikraftträdandet.
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)*
dels att 72 och 73 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 53 § 1 mom. samt 71 och 74 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
53
1 mom.2 Skyldighet att erlägga
skatt för inkomst åligger så framt
ej annat föreskrives i denna lag el-
ler i särskilda bestämmelser, med-
delade pä grund av överenskom-
melse eller beslut, varom i 72 och
73 §§ sägs:
a) fysisk person:
för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:
för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket; samt
§
1 mom. Skyldighet att erlägga
skatt för inkomst åligger om ej
annat föreskrivs i denna lag:
för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:
för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fäst
driftställe här i riket;
för inkomst av näringsverksamhet som utgör intäkt när egendom som
avses i 26 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som innefattar
nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus här i riket övergår till
privatbostad eller avyttras;
för inkomst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska
aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar än sådana som avses
i 2 § 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt, dels av konvertibla skulde-
brev och konvertibla vinstandelsbevis som utgetts av svenska aktiebolag,
dels av sådana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avser rätt
till nyteckning eller köp av aktie och blivit utfästa i förening med
skuldebrev och dels optioner och terminer som avser något av nu nämnda
finansiella instrument, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio
kalenderår som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt
egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;
för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter, för egenavgifter som har fallit bort i den mån avdrag har
medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46 § 2 mom. första
stycket 3 och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag
har medgetts för avgifterna och dessa hänför sig till näringsverksamhet;
1 Senaste lydelse av
72 § 2 mom. 1974:769
72 § 3 mom. 1974:769
73 § 1986:1113.
2 Senaste lydelse 1994:487.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:121
b) dödsbo:
för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.
(Se vidare anvisningarna.)
71
Skatt, som enligt bestämmelserna
i 56 § och 72 § 7 mom. utgöres för
gemensamt kommunalt ändamål,
skall användas till utjämning av
skattetrycket olika kommuner eller
andra menigheter emellan.
§3
Skatt, som enligt bestämmelserna
i 56 § tas ut för gemensamt kom-
munalt ändamål, skall användas till
utjämning av skattetrycket mellan
olika kommuner eller andra menig-
heter.
14
Skall, på grund av överenskom-
melse eller beslut som avses i 72
eller 73 §, intäkt, som är skatte-
pliktig enligt denna lag, inte be-
skattas här i riket, medges inte
heller avdrag för kostnader som är
hänförliga till intäkten.
§4
Skall på grund av bestämmelse i
avtal om undvikande av dubbelbe-
skattning, intäkt, som är skatte-
pliktig enligt denna lag, inte be-
skattas här i landet, medges inte
heller avdrag för kostnader som är
hänförliga till intäkten.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1996 och tillämpas första gången
vid 1997 års taxering. För beskattningsår som påböijas före den 1 januari
1996 skall dock äldre bestämmelser tillämpas på inkomst som hänför sig
till tid före den 1 januari 1996.
3 Senaste lydelse 1986:1113.
4 Senaste lydelse 1986:465.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt1
dels att 20 § skall upphöra att gälla,
dels att 6 § 1 mom. och 22 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6
1 mom.2 Skyldighet att erlägga
skatt för inkomst åligger, såframt
ej annat föreskrivs i denna lag eller
i särskilda bestämmelser, meddela-
de på grund av överenskommelse
eller beslut, varom i 20 och 21 §§
sägs:
a) fysisk person:
/ör
§
1 mom. Skyldighet att erlägga
skatt för inkomst åligger, om ej
annat föreskrivs i denna lag eller i
särskilda bestämmelser, meddelade
på grund av beslut, varom i 21 §
sägs:
tid under vilken han varit bosatt här i riket:
för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket; samt
för tid under vilken han ej varit bosatt här i riket:
för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fäst
driftställe här i riket;
för inkomst av näringsverksamhet som utgör intäkt när egendom som
avses i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett
hus här i riket övergår till privatbostad eller avyttras;
för inkomst genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska
föreningar;
för löpande inkomster som hänför sig till privatbostadsfästighet och
privatbostad här i riket;
för vinst vid avyttring av fastighet här i riket eller av egendom som
avses i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett
hus här i riket;
för vinst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska
aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar än sådana som avses
i 2 § 7 mom., dels av konvertibla skuldebrev och konvertibla vinstandels-
bevis som utgivits av svenska aktiebolag, dels av sådana av svenska
aktiebolag utfästa optionsrätter som avser rätt till nyteckning eller köp av
aktie och blivit utfästa i förening med skuldebrev och dels optioner och
terminer som avser något av nu nämnda finansiella instrument, om
1 Senaste lydelse av
lagens rubrik 1974:770
20 § 1 mom. 1974:770
20 § 2 mom. 1986:508
20 § 3 mom. 1974:770.
2 Senaste lydelse 1994:1861.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:121
överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast
föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist
här i riket eller stadigvarande vistats här;
för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter, för egenavgifter som har fallit bort i den mån avdrag har
medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46 § 2 mom. första
stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370) och som har satts ned genom
ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa
hänför sig till näringsverksamhet;
b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning
äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar,
samfund, stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska
personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt
författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta
samfällighet endast om samfälligheten taxerats såsom särskild taxerings-
enhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet:
för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats;
c) utländska bolag:
för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast
driftställe här i riket;
för inkomst av näringsverksamhet vid avyttring av egendom som avses
i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här
i riket;
för slutlig skatt eller tillkommande skatt, som fallit bort, i den mån
avdrag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års taxeringar; samt
för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska före-
ningar;
d) andra utländska juridiska personer än utländska bolag:
för inkomst som anges under c med avdrag för delägares inkomst som
avses i punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunal skatte-
lagen.
I fråga om vad som avses med fäst driftställe gäller vad som sägs i
punkt 3 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen.
I fråga om sådan realisationsvinst som avses i 23 § andra stycket lagen
(1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktu-
reringar inom EG, skall med ordet avyttring i första stycket a näst sista
ledet förstås avyttring eller överlåtelse genom arv, testamente, bodelning
eller gåva av mottagen andel i det förvärvande bolaget eller, i fäll som
avses i tredje stycket den nämnda paragrafen, vederlagsandel som avses
där.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:121
22
Skall, på grund av överenskom-
melse eller beslut som avses i 20
eller 21 §, intäkt, som är skatte-
pliktig enligt denna lag, inte be-
skattas här i riket, medges inte
heller avdrag för kostnader som är
hänförliga till intäkten. Detta gäller
dock inte i fråga om utdelning från
utländskt bolag till svenskt företag
i fall då utdelningen skulle ha varit
undantagen från beskattning om
båda företagen varit svenska.
§3
Skall på grund av bestämmelse i
avtal om undvikande av dubbelbe-
skattning eller beslut som avses i
21 §, intäkt, som är skattepliktig
enligt denna lag, inte beskattas här
i landet, medges inte heller avdrag
för kostnader som är hänförliga till
intäkten. Detta gäller dock inte i
fråga om utdelning från utländskt
bolag till svenskt företag i fall då
utdelningen skulle ha varit undanta-
gen från beskattning om båda
företagen varit svenska.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1996 och tillämpas första gången
vid 1997 års taxering. För beskattningsår som påböijas före den 1 januari
1996 skall dock äldre bestämmelser tillämpas på inkomst som hänför sig
till tid före den 1 januari 1996.
3 Senaste lydelse 1994:1859.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1850) om upphävande av
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt1
dels att lagen skall ha följande lydelse,
dels att det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt, 7, av
följande lydelse.
Prop. 1995/96:121
Nuvarande lydelse
Enligt riksdagens beslut före-
skrivs att lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt skall
upphöra att gälla vid utgången av
år 1991. Den upphävda lagen
tillämpas dock alltjämt vid 1997
och tidigare års taxeringar. Vid
1992-1997 års taxeringar tillämpas
den upphävda lagen med de änd-
ringar som framgår av punkterna
1-6 nedan.
Föreslagen lydelse
Enligt riksdagens beslut före-
skrivs att lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt skall
upphöra att gälla vid utgången av
år 1991. Den upphävda lagen
tillämpas dock alltjämt vid 1997
och tidigare års taxeringar. Vid
1992-1997 års taxeringar tillämpas
den upphävda lagen med de änd-
ringar som framgår av punkterna
1-7 nedan.
7. Föreskrifterna i 20 § skall inte
gälla. Detsamma gäller hänvis-
ningen till dessa föreskrifter i 6 §
1 mom.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1996. Den nya punkten 7 tillämpas
första gången vid 1996 års taxering.
1 Lagen omtryckt 1994:1897.
Lydelse enligt prop. 1995/96:97.
10
Prop. 1995/96:121
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6 §
Från skatteplikt enligt denna lag undantas utomlands bosatt person för:
1. avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk
kommun, om
a) mottagaren av inkomsten vistas här i riket, under tidrymd eller
tidrymder, som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolv-
månadersperiod, och
b) ersättningen betalas av arbetsgivare, som inte har hemvist här i riket
eller på dennes vägnar, samt
c) ersättningen inte belastar fäst driftställe, som arbetsgivaren har här
i riket;
2. ersättning som vid tillfällig anställning i Sverige betalats av
arbetsgivare för kostnad
a) för resa till respektive från Sverige vid anställningens böljan
respektive slut och
b) för logi för den tid under vilken arbetet utförts i Sverige;
3. ersättning som sådan person i sin egenskap av ledamot eller
suppleant i styrelse eller annat liknande oigan i svenskt aktiebolag eller
annan svensk juridisk person uppburit i samband med förrättning i
Sverige och som betalats av bolaget eller den juridiska personen for
kostnad
a) för resa till respektive från förrättningen och
b) för logi i samband med förrättningen;
4. sådan inkomst för vilken avgift enligt lagen (1908:128 s. 1) om
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter skall betalas
eller beträffande vilken befrielse från sådan avgift skall medges enligt
särskilt stadgande i samma lag eller för sådan inkomst för vilken skatt
enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl. skall betalas;
5. avlöning eller därmed jämförlig förmån eller pension, som utgått på
grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, om mottagaren är
medborgare i anställningslandet och anställts av svensk utlandsmyndighet
eller utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverksamhet (lokalan-
ställd);
6. inkomst som är undantagen
från beskattning på grund av över-
enskommelse eller beslut som avses
i 72 § kommunalskattelagen
(1928:370).
6. inkomst som är undantagen
från beskattning på grund av be-
stämmelse i dubbelbeskattnings-
avtal.
11
1** Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 121
Prop. 1995/96:121
Denna lag träder i kraft den 1 april 1996 och tillämpas på inkomst som
uppbärs efter utgången av 1995.
12
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta artister m.fl. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Från skatteplikt enligt denna lag undantas
1. frivilliga betalningar som gatumusikanter och liknande får,
2. inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fäst driftställe i
Sverige,
3. inkomst av royalty eller periodiskt utgående avgift för utnyttjande av
materiella eller imateriella tillgångar,
4. inkomst som är undantagen
från beskattning på grund av över-
enskommelse eller beslut som avses
i 72 § kommunalskattelagen
(1928:370),
4. inkomst som är undantagen
från beskattning på grund av be-
stämmelse i dubbelbeskattnings-
avtal,
5. vederlag för nödvändig resa eller transport samt förmån av kost och
logi i samband med inkomsternas förvärvande eller för styrkta kostnader
härför,
6. ersättning i arman form än kontanter och därmed likställt vederlag,
om det sammanlagda värdet från en utbetalare under en redovisnings-
period uppgår till högst 0,03 basbelopp enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, avrundat till närmaste hundratal kronor.
Vid tillämpning av första stycket 3 skall ersättning från ljudradio eller
television anses som inkomst av royalty eller periodvis utgående avgift
till den del den inte avser förstagångssändning från sändare här i riket.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1996 och tillämpas på inkomst som
uppbärs efter utgången av 1995.
13
1 en den 22 november 1995 avkunnad dom (mål nr 3942-1992) har
Regeringsrättens majoritet funnit att en fysisk person som haft väsentlig
anknytning till Sverige och därigenom enligt punkt 1 av anvisningarna till
53 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, varit bosatt här i landet och
därför oinskränkt skattskyldig, men som enligt ett dubbelbeskattningsavtal
ansetts ha hemvist i annan avtalsslutande stat, inte har kunnat beskattas
1 Sverige för en inkomst som betalats från Sverige och som enligt Rege-
ringsrättens uppfattning enligt avtalet utgjorde ränta, trots att källstaten
enligt avtalet fick beskatta ränta härrörande därifrån med högst 15 % av
räntans bruttobelopp.
Denna dom har skapat stor osäkerhet om rättsläget. Det går inte att
med någon större säkerhet ange exakt vilka konsekvenser domen kan
medföra. En konsekvens skulle kunna bli att gjorda åtaganden i dubbelbe-
skattningsavtal får en helt annan innebörd än den avsedda vilket skulle
kunna medföra ett bortfall av skatteintäkter i vidare mån än vad som
följer av bestämmelserna i avtalen.
En i Sverige oinskränkt skattskyldig fysisk person får enligt 3 §
2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, göra avdrag för
ränteutgifter även om dessa inte utgör omkostnader för intäkternas
förvärvande och enligt 46 § 2 mom. KL göra vissa allmänna avdrag for
t.ex. periodiskt understöd och avgift for annan pensionsförsäkring än
tjänstepensionsförsäkring. Motsvarande avdrag får inte göras av fysisk
person som inte är oinskränkt skattskyldig i Sverige. En fysisk person
som är oinskränkt skattskyldig i Sverige enligt reglerna i KL och SIL
men som enligt ett dubbelbeskattningsavtal anses ha hemvist i annan
avtalsslutande stat bör inte av denna anledning förlora rätten till nämnda
avdrag. Detta är ytterligare en möjlig konsekvens av Regeringsrättens
dom.
Denna osäkerhet nödvändiggör ett snabbt lagstiftningsingripande. Ett
förslag till lagstiftning har därför upprättats inom Finansdepartementet.
Synpunkter på lagförslaget har under hand inhämtats från Riksskatte-
verket.
Den angivna osäkerheten om rättsläget och den möjlighet till skatteun-
dandragande - hur stort detta undandragande kan bli, är emellertid
beroende på hur Regeringsrättens dom skall tolkas - som en tillämpning
av bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal kan resultera i är inte
godtagbar. Ett klarläggande bör göras genom att berörd lagstiftning
ändras. Enligt regeringens mening föreligger på grund av möjligheten till
skatteundandragande särskilda skäl att med stöd av undantagsbestämmel-
sen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen låta de nya reglerna
tillämpas på inkomst som förvärvas efter utgången av 1995 och på
förmögenhet som taxeras vid 1996 års taxering eller senare.
Prop. 1995/96:121
14
Lagrådet
Prop. 1995/96:121
Regeringen beslutade den 7 december 1995 att inhämta Lagrådets
yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 1. Lagrådets yttrande finns
i bilaga 2. Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. Endast
smärre redaktionella ändringar har skett.
Sverige har ingått dubbelbeskattningsavtal avseende skatt på inkomst (och
i vissa fäll förmögenhet) med ett sjuttiotal stater. Vidare har Sverige
ingått cirka 15 dubbelbeskattningsavtal avseende arvsskatt. I dubbelbe-
skattningsavtalen har vårt beskattningsanspråk beträffande vissa inkomster
och förmögenhetstillgångar (i det följande bortses från förmögenhets- och
arvsbeskattningen såvida inte dessa särskilt kommenteras), såsom det
kommit till uttryck i annan skattelagstiftning, helt eller delvis eftergivits
i avsikt att undanröja internationell dubbelbeskattning.
Dessa efteigifter av skatt görs både beträffande i Sverige hemmahöran-
de personer som förvärvar inkomst från den andra avtalsslutande staten
och beträffande personer hemmahörande i den andra staten som förvärvar
inkomst från Sverige. Fördelningen av beskattningsrätten mellan staterna
sker genom att en stat utpekas som "hemviststat" och, i de flesta fall, en
stat utpekas som "källstat". I vissa fall härrör emellertid en inkomst från
en tredje stat varför någon särskild källstat inte pekas ut. Denna
uppdelning i hemviststat och källstat är av rent avtalsteknisk natur och
görs därför att avtalens systematik bygger på att en stats åtagande att
begränsa sitt skatteanspråk avseende en viss inkomst avgörs av var den
skattskyldige vid tillämpningen av avtalet skall anses ha hemvist resp,
från vilken stat en viss inkomst skall anses härröra.
I många fall behåller Sverige som källstat helt eller delvis beskattnings-
rätten till en inkomst som förvärvas av person som vid tillämpningen av
avtalet skall anses ha hemvist i den andra staten. I de fäll då denna
beskattningsrätt endast delvis kvarstår föreskriver avtalen regelmässigt att
källstatens rätt att beskatta är begränsad till en viss procent av inkomstens
bruttobelopp. Kopplingen till bruttobeloppet görs därför att detta belopp
oftast är lätt att fastställa och skiljer sig normalt sett inte åt beroende på
vilken av de två staterna som beräknar beloppets storlek, så som t.ex.
ofta är fallet då ett nettobelopp skall fastställas.
Hur beräkningen av skattens storlek görs i källstaten saknar emellertid
betydelse. Regelmässigt föreskrivs i avtal, och anges också i OECD:s
(Oiganisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) modellavtal,
att beskattningen skall ske "enligt lagstiftningen i denna stat" (se t.ex.
artikel 11 punkt 2 i OECD:s modellavtal).
1 punkt 9 i kommentaren till artikel 11 i OECD:s modellavtal be-
träffande denna fråga anges följande.
15
Punkten anger inte hur beskattning skall ske i källstaten. Den lämnar Prop. 1995/96:121
alltså denna stat fritt att tillämpa sin egen lagstiftning och då särskilt
att ta ut skatten antingen genom avdrag vid källan eller genom
särskild taxering. Frågor om förfarandet behandlas inte i denna
artikel. Varje stat bör kunna tillämpa det förfärande som föreskrivs
i dess egen lagstiftning.
Ett dubbelbeskattningsavtals primära syfte är att fördela beskattningsrätten
till olika inkomster (och i vissa fäll förmögenhetstillgångar) mellan de av-
talsslutande staterna. Systematiken i avtalen vid denna fördelning bygger,
som tidigare nämnts, på att en stat utpekas som hemviststat och den andra
oftast utpekas som källstat (situsstat). Vid fästställandet av denna fördel-
ning av beskattningsrätten enligt avtalets olika artiklar används ett antal
termer och uttryck som i flera fäll definieras i avtalet för att uttryckligen
användas "vid tillämpningen av detta avtal". Om dessa termer eller ut-
tryck över huvud taget existerar i de två staternas interna lagstiftning kan
de ha en helt annan och helt olika innebörd i dessa stater.
Uttrycket "hemvist" definieras regelmässigt i dubbelbeskattningsavtal
(vanligen i artikel 4). Denna definition gäller enligt ordalydelsen "vid
tillämpningen av detta avtal". Även andra uttryck definieras i dubbelbe-
skattningsavtal. Detta sker beträffände inkomst- och förmögenhets-
skatteavtal vanligen dels i artikel 3, Allmänna definitioner, där uttryck
som "person", "bolag", "internationell trafik", "medborgare" etc. brukar
definieras, dels i de artiklar som reglerar en viss fråga eller en viss typ
av inkomst, t.ex. uttrycken "fäst driftställe” i artikel 5, "utdelning" i
artikel 10, "ränta" i artikel 11 och "royalty" i artikel 12. Gemensamt för
alla dessa definitioner är att de gäller endast vid tillämpningen av
dubbelbeskattningsavtalet eller i vissa fäll enbart vid tillämpningen av en
enstaka artikel i avtalet. Inte i något fäll är avsikten att definitionen av ett
uttryck i ett dubbelbeskattningsavtal skall få genomslag vid tillämpning
av intern lagstiftning i övrigt.
Definitionerna av uttrycken "utdelning" och "ränta" kan tjäna som
exempel. Ofta är källstatens beskattningsrätt till en viss inkomst
annorlunda om inkomsten vid tillämpningen av avtalet skall anses som
utdelning i stället för t.ex. ränta. I avtal som följer OECD:s modellavtal
får källstaten beskatta en utdelning som uppbärs av en person med
hemvist i den andra avtalsslutande staten med 5 eller 15 % av ut-
delningens bruttobelopp, beroende på storleken på mottagarens innehav
i det utdelande bolaget, medan inkomsten får beskattas med högst 10 %
av bruttobetalningen om den vid tillämpningen av avtalet skall anses som
ränta.
16
Vid bestämmandet av det högsta belopp varmed beskattningen får ske
i källstaten är således definitionerna av uttrycken "utdelning" och "ränta"
helt avgörande. Hur beskattningsanspråket festställs i intern lagstiftning
saknar däremot i detta sammanhang helt betydelse.
Vid antagandet att inkomsten enligt dubbelbeskattningsavtalet utgör
ränta är alltså beskattningsrätten i Sverige som källstat begränsad till
högst 10 % av inkomstens bruttobelopp. Prövningen huruvida ett svenskt
beskattningsanspråk över huvud taget föreligger beträffende denna
inkomst skall göras med utgångspunkt i andra skatteförfettningar än
författningar om dubbelbeskattningsavtal. Både av artikel 10 och artikel
11 framgår att beskattningen i den stat som enligt avtalet är utpekad som
källstat skall ske "enligt lagstiftningen i denna stat”. Hur denna stat
internt enligt sin egen lagstiftning väljer att beskatta en viss inkomst eller
definiera olika uttryck och begrepp påverkas inte av ett dubbelbe-
skattningsavtals regler. Om den skattskyldige är oinskränkt skattskyldig
enligt reglerna i KL och SIL, t.ex. därför att han anses ha väsentlig
anknytning hit, skall han således så förbli oavsett förekomsten av ett
dubbelbeskattningsavtal och oavsett var han enligt avtalet skall anses ha
hemvist. Han är då naturligtvis bibehållen rätten till avdrag för ränteut-
gifter enligt 3 § 2 mom. SIL. Om Sveriges beskattningsanspråk såvitt
avser denna ränteinkomst enligt intern skattelagstiftning uppgår till högst
10 % av räntans bruttobelopp - t.ex. beroende på stora avdragsgilla
realisationsförluster - medför därför inte förekomsten av dubbelbeskatt-
ningsavtal någon förändring av den svenska beskattningen. Om däremot
Sveriges beskattningsanspråk avseende räntan enligt intern lagstiftning
uppgår till mer än 10 % av räntans bruttobelopp måste svensk skatt på
räntan sättas ned till ett belopp motsvarande just 10 % av bruttobeloppet.
Prop. 1995/96:121
Regeringens förslag: En lag med vissa bestämmelser om tillämp-
ningen av dubbelbeskattningsavtal införs. Lagen avser att reglera
förhållandet mellan bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal och
bestämmelser i andra skatteförfettningar.
Skälen för regeringens förslag: På grund av den uppkomna osäkerhe-
ten är det angeläget att förhållandet mellan reglerna i författningar om
dubbelbeskattningsavtal och reglerna i övriga skatteförfettningar (de
interna reglerna) festställs. Bestämmelserna bör tas in i en särskild lag.
Åtaganden i dubbelbeskattningsavtal innebär att beskattningen av viss
inkomst eller förmögenhet skall lindras eller helt efterges. Avtalens regler
om förbud mot diskriminering uppställer också krav på likabehandling.
1 övrigt saknas anledning att förekomsten av ett dubbelbeskattningsavtal
skall påverka tillämpningen av de interna reglerna. Förslaget innebär
därför följande. Definitionerna och uppdelningen i olika typer av inkomst
17
resp, tillgångar i avtalet, skall endast användas för att med tillämpning av
avtalets regler fastställa om och i vilken utsträckning Sverige får beskatta
viss inkomst eller förmögenhet, om och i så fäll hur Sverige enligt avtalet
skall undanröja dubbelbeskattning samt om avtalets regler om förbud mot
diskriminering skall påverka den svenska beskattningen.
Avtalens begrepp skall med andra ord inte påverka tillämpningen av de
interna reglerna. Frågan om en person skall anses skatterättsligt bosatt
eller hemmahörande i Sverige skall avgöras utan beaktande av dubbelbe-
skattningsavtalets bestämmelser. På samma sätt skall avtalets uppdelning
av inkomster inte påverka de interna reglernas uppdelning av inkomster
i olika inkomstslag. Detsamma gäller givetvis beträffande avtalets
uppdelning av tillgångar i olika slag av tillgångar. Beskattningen i
Sverige skall ske enligt den ordning och på det sätt som föreskrivs i de
interna reglerna. Föreligger ett åtagande enligt avtalet att lindra eller
efterge beskattningen av viss inkomst eller förmögenhet skall dock detta
åtagande iakttas vid bestämmandet av den skatt som skall debiteras. Vid
tillämpning av undantagandemetoden skall därvid enligt reglerna i vissa
författningar om dubbelbeskattningsavtal detta ske genom att viss inkomst
eller viss tillgång inte skall medtas vid fastställandet av beskattningsbar
inkomst resp, beskattningsbar förmögenhet. I andra fall skall denna
metod användas så att den svenska skatt som belöper på den undantagna
inkomsten eller tillgången skall fastställas genom proportionering. Den
beräknade svenska skatten sätts i detta fäll ned med den del av den
svenska skatten som fastställts belöpa på den undantagna inkomsten eller
tillgången (s.k. alternativ exempt). Vid tillämpning av avräkningsmetoden
nedsätts den beräknade svenska skatten med hänsyn till erlagd utländsk
skatt. Enligt avtalens regler skall den beräknade svenska skatten i vissa
fäll begränsas till viss procent av en betalnings bruttobelopp. Tillämp-
ningen av ett avtals regler om förbud mot diskriminering kan också
resultera i att svensk skatt skall utgå med lägre belopp än vad som annars
hade varit fället. Reglerna kan också innebära krav på beskattningens
form både beträffande underlaget för beskattningen och sättet för taxeringen.
Förhållandet mellan bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal och annan
skattelagstiftning kan lämpligen belysas med två exempel. I dessa
exempel antas att dubbelbeskattningsavtalet är utformat enligt OECD:s
modellavtal för inkomst- och förmögenhetsskatt utom såvitt avser
definitionerna av uttrycken "utdelning" och "ränta". Detta innebär att
källskatt på ränta får uppgå till högst 10 % av räntans bruttobelopp och
källskatt på utdelning får uppgå till högst 15 % av utdelningens bruttobe-
lopp.
Exempel 1. En fysisk person som har väsentlig anknytning till
Sverige enligt bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 53 §
KL och som därigenom är oinskränkt skattskyldig här i landet har
hemvist i annan avtalsslutande stat vid tillämpningen av dubbelbe-
skattningsavtalet. Han antas vara skattemässigt bosatt i den andra
staten enligt dess interna regler och också ha sitt "centrum för
levnadsintressen" i denna andra stat enligt artikel 4 punkt 2 a) i
dubbelbeskattningsavtalet. Han uppbär 100 000 kr i ränteinkomster
Prop. 1995/96:121
18
från Sverige och har haft ränteutgifter uppgående till 10 000 kr. I
övrigt har han bara inkomst av tjänst i utlandet som är undantagen
från beskattning i Sverige enligt den s.k. sexmånadersregeln i 54 §
första stycket f KL. Han taxeras enligt SIL i inkomstslaget kapital för
90 000 kr. Skatt, före tillämpning av dubbelbeskattningsavtalet,
uppgår till 27 000 kr. Hela denna skatt belöper på ränteintäkten.
Enligt reglerna i avtalet är emellertid Sveriges rätt att beskatta
ränteinkomsten inskränkt till 10 % av räntans bruttobelopp, dvs. till
10 000 kr. Svensk skatt skall därför sättas ned med 17 000 kr.
Exempel 2. En fysisk person som inte är bosatt i Sverige enligt
reglerna i KL och SIL men som enligt lagstiftningen i en stat med
vilken Sverige ingått dubbelbeskattningsavtal är bosatt där, uppbär
sådan utdelning på andel i svensk värdepappersfond som avses i 1 §
kupongskattelagen (1970:624). Han är således inskränkt skattskyldig
i Sverige och oinskränkt skattskyldig i den andra avtalsslutande
staten. Vid tillämpning av dubbelbeskattningsavtalet har han då
naturligtvis hemvist i denna andra stat. Vid tillämpningen av avtalet
antas emellertid utdelningen från värdepappersfonden vara ränta och
inte utdelning på grund av definitionen av uttrycket "ränta" i avtalet.
Källstatens, dvs. Sveriges, rätt att beskatta betalningen är därför
begränsad till högst 10 % av bruttobeloppet. Kupongskatt skall därför
tas ut på betalningen men skatten skall sättas ned till 10 % av
bruttobeloppet i stället för de 30 % som eljest skulle ha gällt enligt
kupongskattelagens regler.
Den stora osäkerheten om rättsläget medför risk för skatteundandragan-
de och risk för att personer som enligt de interna reglerna är bosatta här
förlorar rätten till de avdrag som endast medges personer som är
oinskränkt skattskyldiga. Lagen föreslås därför bli tillämplig på inkomst
som förvärvas efter utgången av 1995 och på förmögenhet som taxeras
vid 1996 års taxering eller senare. Enligt regeringens mening föreligger
på grund av den stora osäkerheten om rättsläget och risken för skatteun-
dandragande sådana särskilda skäl som avses i 2 kap. 10 § andra stycket
regeringsformen.
Såvitt gäller arvsskatt och gåvoskatt föreslås lagen bli tillämplig på fall
då skattskyldigheten inträtt efter ikraftträdandet.
Prop. 1995/96:121
I KL, SIL och den upphävda - men fortfarande tillämpliga - lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, SFL, finns några mycket gamla
bestämmelser som är föranledda av förekomsten av dubbelbeskatt-
ningsavtal. I några fåll finns bestämmelser som i princip kvarstått
oförändrade sedan dessa lagars tillkomst.
De bestämmelser som åsyftas är 72 och 73 §§ KL som innehåller vissa
bestämmelser om förhållandet mellan dubbelbeskattningsavtal och annan
lag, om beskattningsort då dubbelbeskattningsavtal skall tillämpas, om
rätt för regeringen att ingå dubbelbeskattningsavtal med främmande stats
regering och förordna att viss inkomst skall vara fri från beskattning här
i riket, om upphävandet av dubbelbeskattningsavtal och om rätt för
19
regeringen att meddela vissa föreskrifter med anledning av dubbelbe- Prop. 1995/96:121
skattningsavtal samt motsvarande bestämmelser i 20 § SIL och 20 § SFL.
I de två sistnämnda paragraferna finns därutöver bestämmelser om s.k.
progressionsuppräkning som saknar motsvarighet i KL. I 53 § 1 mom.
KL som inleds med orden "Skyldighet att erlägga skatt för inkomst
åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda
bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut,
varom i 72 och 73 §§ sägs" finns med andra ord en hänvisning till be-
stämmelser i författningar rörande dubbelbeskattningsavtal. Motsvarande
hänvisning finns i 6 § 1 mom. SIL och i 6 § 1 mom. SFL.
Föreskrifterna i 72 och 73 §§ KL, 20 § SIL och 20 § SFL samt hän-
visningarna till dessa paragrafer i 53 § 1 mom. KL, 6 § 1 mom. SIL och
6 § 1 mom. SFL är onödiga varför de föreslås upphävda. Förhållandet
mellan bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal och annan lag regleras i
de lagar genom vilka bestämmelserna i dubbelbeskattningsavtal införlivas
med svensk rätt och i den föreslagna lagen, frågan om beskattningsort
regleras uttömmande i 56 § KL, rätten för regeringen att ingå dubbelbe-
skattningsavtal med annan stat regleras i 10 kap. regeringsformen, rätten
för regeringen att förordna att viss inkomst eller förmögenhet skall vara
fri från beskattning här i riket kan bara utnyttjas i fåll då 7 kap. 4 §
taxeringslagen (1990:324) är tillämplig varför någon särskild föreskrift
inte är behövlig i KL, SIL eller SFL. Frågor om upphävande av
dubbelbeskattningsavtal behöver inte särskilt regleras i skattelagstiftningen
och rätten för regeringen att meddela närmare föreskrifter för tillämp-
ningen av dubbelbeskattningsavtal behöver inte annat lagstöd än vad som
följer av 8 kap. 13 § regeringsformen angående s.k. verkställighetsföre-
skrift. Frågan huruvida Sverige skall utnyttja s.k. progressionsuppräkning
prövas alltid av riksdagen varför något bemyndigande i skattelagstift-
ningen om denna fråga är obehövlig.
De följdändringar som berör förmögenhetsbeskattningen föreslås göras
genom att en ny punkt införs i lagen (1991:1850) om upphävande av
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.
Förslaget föranleder även vissa följdändringar i 71 och 74 §§ KL, 22 §
SIL, 6 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
och 8 § lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl.
I den inledande meningen fästslås att ett dubbelbeskattningsavtals
bestämmelser om hemvist, definitioner, uppdelningen i olika typer av
inkomster resp, förmögenhetstillgångar samt övriga bestämmelser som
berör beskattningsanspråk mot enskild skall användas endast vid
fördelningen av beskattningsrätten mellan staterna, dvs. om resp, i vilken
20
utsträckning en stat får beskatta en viss inkomst eller tillgång, om hur Prop. 1995/96:121
internationell dubbelbeskattning skall undanröjas, t.ex. genom avräkning
av utländsk skatt, och när frågor om eventuell diskriminering av den
andra statens skattesubjekt skall avgöras. I förtydligande syfte har i andra
meningen föreskrivits att i de fåll bestämmelser i ett dubbelbeskattnings-
avtal inte hindrar att en viss inkomst eller tillgång helt eller delvis
beskattas i Sverige, skall beskattningen i den delen ske enligt svensk lag
med bortseende från avtalet. Beskattning sker med andra ord aldrig med
stöd av ett dubbelbeskattningsavtal. Om rätten att beskatta viss inkomst
eller förmögenhetstillgång har inskränkts genom bestämmelse i dubbelbe-
skattningsavtal skall givetvis sådan begränsning iakttas. Detta sker genom
att svensk skatt sätts ned så att skatteuttaget inte överskrider vad som
enligt avtalet får tas ut i Sverige.
21
Prop. 1995/96:121
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Har det i en författning föreskrivits att bestämmelser i ett dubbelbe-
skattningsavtal skall tillämpas, gäller, oavsett förekomsten av ett
dubbelbeskattningsavtal, vad som föreskrivs i kommunal skattelagen
(1928:370), lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1993:1536)
om räntefördelning vid beskattning, lagen (1993:1537) om expan-
sionsmedel, lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, kupong-
skattelagen (1970:624), lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta och lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl. om skattepliktig inkomst, beräkning av
inkomst och om skattskyldighet.
Vad som sägs i första stycket gäller på motsvarande sätt vid tillämpning
av lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt och lagen (1991:1850)
om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.
2 § Ett dubbelbeskattningsavtals bestämmelser om hemvist, definitioner,
uppdelning i olika typer av inkomster respektive förmögenhetstillgångar
och övriga bestämmelser som rör beskattningsanspråk mot fysisk eller
juridisk person, skall endast användas vid tillämpningen av avtalets regler
om och i vilken utsträckning var och en av de avtalsslutande staterna får
beskatta inkomst respektive förmögenhetstillgångar, om hur internationell
dubbelbeskattning skall undanröjas och om förbud mot diskriminering.
Om bestämmelser i ett dubbelbeskattningsavtal skall tillämpas beträffande
viss inkomst eller viss förmögenhetstillgång, skall beskattning alltid ske
med stöd av tillämplig lag i 1 §. Har rätten att beskatta viss inkomst eller
förmögenhetstillgång inskränkts genom avtalets bestämmelser, skall dock
denna begränsning iakttas. Föranleder avtalets bestämmelser om förbud
mot diskriminering att undantag från bestämmelse i lag eller annan
författning skall göras även i annat fall, skall sådant undantag också
iakttas.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1996 och tillämpas på inkomst som
förvärvas efter utgången av 1995 och på förmögenhet som taxeras vid
1996 års taxering eller senare. Såvitt avser arvsskatt och gåvoskatt
tillämpas lagen i de fall då skattskyldigheten inträtt efter ikraftträdandet.
22
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)'
dels att 72 § skall upphöra att gälla,
dels att 53 § 1 mom. samt 71 och 74 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
53
1 mom.2 Skyldighet att erlägga
skatt för inkomst åligger så framt
ej annat föreskrives i denna lag el-
ler i särskilda bestämmelser, med-
delade på grund av överenskom-
melse eller beslut, varom i 72 och
73 §§ sägs:
a) fysisk person:
§
1 mom. Skyldighet att erlägga
skatt för inkomst åligger så framt
ej annat föreskrives i denna lag el-
ler i särskilda bestämmelser, med-
delade på grund av beslut, varom i
73 § sägs:
för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:
för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket; samt
Prop. 1995/96:121
Bilaga 1
för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:
för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast
driftställe här i riket;
för inkomst av näringsverksamhet som utgör intäkt när egendom som
avses i 26 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som innefattar
nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus här i riket
övergår till privatbostad eller avyttras;
för inkomst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska
aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar än sådana som avses
i 2 § 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt, dels av konvertibla skulde-
brev och konvertibla vinstandelsbevis som utgetts av svenska aktiebolag,
dels av sådana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avser rätt
till nyteckning eller köp av aktie och blivit utfästa i förening med
skuldebrev och dels optioner och terminer som avser något av nu nämnda
finansiella instrument, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio
kalenderår som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt
egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;
för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter, för egenavgifter som har fallit bort i den mån avdrag har
medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46 § 2 mom. första
stycket 3 och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag
har medgetts för avgifterna och dessa hänför sig till näringsverksamhet;
b) dödsbo:
för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.
(Se vidare anvisningarna.)
23
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Skatt, som enligt bestämmelserna
i 56 § och 72 § 1 mom. utgöres för
gemensamt kommunalt ändamål,
skall användas till utjämning av
skattetrycket olika kommuner eller
andra menigheter emellan.
71 §3
Skatt, som enligt bestämmelserna
i 56 § tas ut för gemensamt kom-
munalt ändamål, skall användas till
utjämning av skattetrycket olika
kommuner eller andra menigheter
emellan.
Prop. 1995/96:121
Bilaga 1
Skall, på grund av överenskom-
melse eller beslut som avses i 72
eller 73 §, intäkt, som är skatte-
pliktig enligt denna lag, inte be-
skattas här i riket, medges inte
heller avdrag för kostnader som är
hänförliga till intäkten.
74 §4
Skall på grund av bestämmelse i
avtal om undvikande av dubbelbe-
skattning eller beslut som avses i
73 §, intäkt, som är skattepliktig
enligt denna lag, inte beskattas här
i landet, medges inte heller avdrag
för kostnader som är hänförliga till
intäkten.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1996 och tillämpas på inkomst som
förvärvas efter utgången av 1995.
1 Senaste lydelse av
72 § 2 mom. 1974:769
72 § 3 mom. 1974:769
73 § 1986:1113.
2 Senaste lydelse 1994:487.
3 Senaste lydelse 1986:1113.
4 Senaste lydelse 1986:465.
24
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt1
dels att 20 § skall upphöra att gälla,
dels att 6 § 1 mom. och 22 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6
1 mom ,2 Skyldighet att erlägga
skatt för inkomst åligger, såframt
ej annat föreskrivs i denna lag eller
i särskilda bestämmelser, meddela-
de på grund av överenskommelse
eller beslut, varom i 20 och 21 §§
sägs:
a) fysisk person:
§
1 mom. Skyldighet att erlägga
skatt för inkomst åligger, såframt
ej annat föreskrivs i denna lag eller
i särskilda bestämmelser, meddela-
de på grund av beslut, varom i
21 § sägs:
för tid under vilken han varit bosatt här i riket:
för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket; samt
Prop. 1995/96:121
Bilaga 1
för tid under vilken han ej varit bosatt här i riket:
för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast
driftställe här i riket;
för inkomst av näringsverksamhet som utgör intäkt när egendom som
avses i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett
hus här i riket övergår till privatbostad eller avyttras;
för inkomst genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska
föreningar;
för löpande inkomster som hänför sig till privatbostadsfästighet och
privatbostad här i riket;
för vinst vid avyttring av fastighet här i riket eller av egendom som
avses i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett
hus här i riket;
för vinst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska
aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar än sådana som avses
i 2 § 7 mom., dels av konvertibla skuldebrev och konvertibla vinstandels-
bevis som utgivits av svenska aktiebolag, dels av sådana av svenska
aktiebolag utfästa optionsrätter som avser rätt till nyteckning eller köp av
aktie och blivit utfästa i förening med skuldebrev och dels optioner och
terminer som avser något av nu nämnda finansiella instrument, om
överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast
föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist
här i riket eller stadigvarande vistats här;
för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter, för egenavgifter som har fallit bort i den mån avdrag har
medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46 § 2 mom. första
stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370) och som har satts ned genom
25
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:121
Bilaga 1
ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa
hänför sig till näringsverksamhet;
b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning
äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar,
samfund, stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska
personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt
författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta
samfällighet endast om samfälligheten taxerats såsom särskild taxerings-
enhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet:
för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats;
c) utländska bolag:
för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fest
driftställe här i riket;
för inkomst av näringsverksamhet vid avyttring av egendom som avses
i 26 § och som innefettar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här
i riket;
för slutlig skatt eller tillkommande skatt, som fellit bort, i den mån
avdrag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års taxeringar; samt
för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska före-
ningar;
d) andra utländska juridiska personer än utländska bolag:
för inkomst som anges under c med avdrag för delägares inkomst som
avses i punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskatte-
lagen.
I fråga om vad som avses med fest driftställe gäller vad som sägs i
punkt 3 av anvisningarna till 53 § kommunal skattelagen.
1 fråga om sådan realisationsvinst som avses i 23 § andra stycket lagen
(1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktu-
reringar inom EG, skall med ordet avyttring i första stycket a näst sista
ledet förstås avyttring eller överlåtelse genom arv, testamente, bodelning
eller gåva av mottagen andel i det förvärvande bolaget eller, i fell som
avses i tredje stycket den nämnda paragrafen, vederlagsandel som avses
där.
22 §3
Skall, på grund av överenskom-
melse eller beslut som avses i 20
eller 21 §, intäkt, som är skatte-
pliktig enligt denna lag, inte be-
skattas här i riket, medges inte
heller avdrag för kostnader som är
hänförliga till intäkten. Detta gäller
dock inte i fråga om utdelning från
utländskt bolag till svenskt företag
i fell då utdelningen skulle ha varit
Skall på grund av bestämmelse i
avtal om undvikande av dubbelbe-
skattning eller beslut som avses i
21 §, intäkt, som är skattepliktig
enligt denna lag, inte beskattas här
i landet, medges inte heller avdrag
för kostnader som är hänförliga till
intäkten. Detta gäller dock inte i
fråga om utdelning från utländskt
bolag till svenskt företag i fell då
26
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:121
Bilaga 1
undantagen från beskattning om utdelningen skulle ha varit undanta-
båda företagen varit svenska.
gen från beskattning om båda
företagen varit svenska.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1996 och tillämpas på inkomst som
förvärvas efter utgången av 1995.
1 Senaste lydelse av
lagens rubrik 1974:770
20 § 1 mom. 1974:770
20 § 2 mom. 1986:508
20 § 3 mom. 1974:770.
2 Senaste lydelse 1994:1861.
3 Senaste lydelse 1994:1859.
27
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1850) om upphävande av
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt1
dels att lagen skall ha följande lydelse,
dels att det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt, 7, av
följande lydelse.
Prop. 1995/96:121
Bilaga 1
Nuvarande lydelse
Enligt riksdagens beslut före-
skrivs att lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt skall
upphöra att gälla vid utgången av
år 1991. Den upphävda lagen
tillämpas dock alltjämt vid 1997
och tidigare års taxeringar. Vid
1992-1997 års taxeringar tillämpas
den upphävda lagen med de änd-
ringar som framgår av punkterna
1-6 nedan.
Föreslagen lydelse
Enligt riksdagens beslut före-
skrivs att lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt skall
upphöra att gälla vid utgången av
år 1991. Den upphävda lagen
tillämpas dock alltjämt vid 1997
och tidigare års taxeringar. Vid
1992-1997 års taxeringar tillämpas
den upphävda lagen med de änd-
ringar som framgår av punkterna
1-7 nedan.
7. Föreskrifterna i 20 § skall inte
gälla. Detsamma gäller hänvis-
ningen till dessa föreskrifter i 6 §
1 mom.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1996. Den nya punkten 7 tillämpas
första gången vid 1996 års taxering.
1 Lagen omtryckt 1994:1897.
Lydelse enligt prop. 1995/96:97.
28
Prop. 1995/96:121
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6 §
Från skatteplikt enligt denna lag undantas utomlands bosatt person för:
1. avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk
kommun, om
a) mottagaren av inkomsten vistas här i riket, under tidrymd eller
tidrymder, som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolv-
månadersperiod, och
b) ersättningen betalas av arbetsgivare, som inte har hemvist här i riket
eller på dennes vägnar, samt
c) ersättningen inte belastar fest driftställe, som arbetsgivaren har här
i riket;
2. ersättning som vid tillfällig anställning i Sverige betalats av
arbetsgivare för kostnad
a) för resa till respektive från Sverige vid anställningens böljan
respektive slut och
b) för logi för den tid under vilken arbetet utförts i Sverige;
3. ersättning som sådan person i sin egenskap av ledamot eller
suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller
annan svensk juridisk person uppburit i samband med förrättning i
Sverige och som betalats av bolaget eller den juridiska personen för
kostnad
a) för resa till respektive från förrättningen och
b) för logi i samband med förrättningen;
4. sådan inkomst för vilken avgift enligt lagen (1908:128 s. 1) om
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter skall betalas
eller beträffende vilken befrielse från sådan avgift skall medges enligt
särskilt stadgande i samma lag eller för sådan inkomst för vilken skatt
enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl. skall betalas;
5. avlöning eller därmed jämförlig förmån eller pension, som utgått på
grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, om mottagaren är
medborgare i anställningslandet och anställts av svensk utlandsmyndighet
eller utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverksamhet (lokalan-
ställd);
6. inkomst som är undantagen
från beskattning på grund av över-
enskommelse eller beslut som avses
i 72 § kommunalskattelagen
(1928:370).
6. inkomst som är undantagen
från beskattning på grund av be-
stämmelse i dubbelbeskattnings-
avtal.
29
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1996 och tillämpas på inkomst som
förvärvas efter utgången av 1995.
Prop. 1995/96:121
Bilaga 1
30
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta artister m.fl. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:121
Bilaga 1
Från skatteplikt enligt denna lag undantas
1. frivilliga betalningar som gatumusikanter och liknande får,
2. inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fest driftställe i
Sverige,
3. inkomst av royalty eller periodiskt utgående avgift för utnyttjande av
materiella eller imateriella tillgångar,
4. inkomst som är undantagen
från beskattning på grund av över-
enskommelse eller beslut som avses
i 72 § kommunalskattelagen
(1928:370),
4. inkomst som är undantagen
från beskattning på grund av be-
stämmelse i dubbelbeskattnings-
avtal.
5. vederlag för nödvändig resa eller transport samt förmån av kost och
logi i samband med inkomsternas förvärvande eller för styrkta kostnader
härför,
6. ersättning i arman form än kontanter och därmed likställt vederlag,
om det sammanlagda värdet från en utbetalare under en redovisnings-
period uppgår till högst 0,03 basbelopp enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, avrundat till närmaste hundratal kronor.
Vid tillämpning av första stycket 3 skall ersättning från ljudradio eller
television anses som inkomst av royalty eller periodvis utgående avgift
till den del den inte avser förstagångssändning från sändare här i riket.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1996 och tillämpas på inkomst som
förvärvas efter utgången av 1995.
31
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-12-14
Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i
Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.
Enligt en lagrådsremiss den 7 december 1995 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag med vissa bestämmelser om tillämpnmgen av dubbelbeskatt-
ningsavtal,
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
4. lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
5. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta,
6. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Roland
Gustafsson.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Allmänna synpunkter
De remitterade lagförslagen är föranledda av en dom av Regeringsrätten
den 22 november 1995. Domen rörde frågan huruvida en fysisk person
som under ett visst år hade bott och arbetat i Kenya skulle eftertaxeras
i Sverige för en utbetalning som han hade erhållit härifrån under det
aktuella året. Det var ostridigt i målet att gällande dubbelbeskattningsav-
tal mellan Sverige och Kenya (SFS 1974:69) var tillämpligt och att, vid
tillämpningen av avtalet, personen fick anses ha haft hemvist i Kenya.
Regeringsrätten fann att han till följd därav inte kunde beskattas här i
landet för den ifrågavarande utbetalningen, trots att det var fråga om en
sådan inkomst (ränta) som enligt dubbelbeskattningsavtalet kunde
beskattas av källstaten - Sverige - med högst 15 procent av brutto-
beloppet.
I remissprotokollet framhålls att Regeringsrättens dom har skapat stor
osäkerhet om rättsläget. En följd av domen skulle enligt remissprotokollet
kunna bli att gjorda åtaganden i dubbelbeskattningsavtal får en helt annan
innebörd än den avsedda, vilket skulle kunna medföra ett bortfall av
skatteintäkter även i fall då detta inte alls är nödvändigt för att undanröja
dubbelbeskattning. Osäkerheten om rättsläget, sägs det vidare, nödvän-
diggör ett snabbt lagstiftningsingripande. Enligt regeringens mening finns
det på grund av risken för skatteundandragande särskilda skäl att med
stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regerings-
formen låta de nya reglerna tillämpas på inkomst som förvärvas efter
Prop. 1995/96:121
Bilaga 2
32
utgången av 1995 och på förmögenhet som taxeras vid 1996 års taxering
eller senare.
Lagrådet finner sig böra godta att det finns ett behov av lagstiftning för
att klaigöra rättsläget när det gäller förhållandet mellan svensk skattelag
och bestämmelserna i olika dubbelbeskattningsavtal. Lagrådet finner inte
anledning ifrågasätta att det på grund av risken för skatteundandragande
finns särskilda skäl att låta de nya reglerna träda i kraft i enlighet med
vad som sägs i remissprotokollet.
Det är emellertid att beklaga att de nya reglerna har fått utarbetas under
en sådan tidspress som det här har varit fråga om. Det hade varit
önskvärt med en mera grundlig analys av de problem som kan uppstå vid
tillämpningen av dubbelbeskattningsavtal, däribland i vilken utsträckning
svensk skattelag sätts ur spel. Det ligger nära till hands att anta att det
finns behov av att lagreglera även andra frågor än dem som direkt har
aktualiserats av Regeringsrättens dom. Från lagteknisk synpunkt kan det
ifrågasättas om man inte, i stället för att införa en särskild lag, hade bort
göra ändringar i kommunalskattelagen och annan berörd befintlig skatte-
lagstiftning.
På grund av tidspressen har de utarbetade lagförslagen inte kunnat bli
föremål för någon remissbehandling. Enligt vad som sägs i remissproto-
kollet har det endast inhämtats synpunkter under hand från Riksskattever-
ket.
Trots vad som nu har anförts vill Lagrådet inte motsätta sig att de
remitterade lagförslagen - i avvaktan på ett mera omfattande utrednings-
arbete - läggs till grund för lagstiftning. Det finns emellertid anledning
att vidta ändringar i den föreslagna lagtexten.
Förslaget till lag med vissa bestämmelser om tillämpningen av
dubbelbeskattningsavtal
Det rubricerade lagförslaget innehåller två paragrafer som delvis
överlappar varandra. Den första paragrafen innehåller en uppräkning av
en rad lagar, som huvudsakligen gäller inkomstskatt. Vad som föreskrivs
i dessa lagar "om skattepliktig inkomst, beräkning av inkomst och om
skattskyldighet" skall, enligt vad som sägs i paragrafen, gälla oavsett
förekomsten av ett dubbelbeskattningsavtal.
Enligt Lagrådets mening har den angivna paragrafen fått en alltför
svepande utformning. Invändningar kan framför allt riktas mot be-
stämmelsen om att ett dubbelbeskattningsavtal inte påverkar föreskrifter
om skattskyldighet i olika svenska skattelagar. Denna formulering står i
direkt strid mot vad som sägs i en del lagar varigenom dubbelbeskatt-
ningsavtal sätts i kraft (se t.ex. lagen, 1994:281, om dubbelbeskatt-
ningsavtal mellan Sverige och Gambia och lagen, 1994:282, om dubbel-
beskattningsavtal mellan Sverige och Bolivia, där det bl.a. sägs att
avtalens beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför
inskränkning av den "skattskyldighet" i Sverige som annars skulle
föreligga).
Prop. 1995/96:121
Bilaga 2
33
I lagförslagets andra paragraf sägs till en böljan att sådana bestämmel-
ser i ett dubbelbeskattningsavtal som rör "beskattningsanspråk mot fysisk
eller juridisk person”, däribland bestämmelser om hemvist, definitioner
och uppdelning i olika typer av inkomster respektive förmögenhetstill-
gångar, skall användas endast vid tillämpningen av vissa angivna regler
i avtalet. Regeln följs av en andra mening, där det sägs att om be-
stämmelser i ett dubbelbeskattningsavtal skall tillämpas beträffande viss
inkomst eller viss förmögenhetstillgång, så skall beskattning alltid ske
med stöd av tillämplig lag i 1 §.
Enligt Lagrådets mening är särskilt den andra meningen svårförståelig.
Meningen synes i stor omfattning sätta bestämmelserna i dubbelbeskatt-
ningsavtal ur spel. En modifiering sker visserligen genom den därpå
följande tredje meningen, där det sägs att om rätten att beskatta viss
inkomst eller förmögenhetstillgång har inskränkts genom dubbelbe-
skattningsavtalets bestämmelser, så skall denna begränsning iakttas. Som
tredje meningen är utformad innefattar den emellertid ett närmast
självklart konstaterande.
Andra paragrafen avslutas med ytterligare en mening, där det sägs att
om bestämmelserna i ett dubbelbeskattningsavtal om förbud mot
diskriminering föranleder att undantag från bestämmelse i lag eller annan
författning skall göras "även i annat fåll", så skall sådant undantag också
iakttas. Även denna mening synes slå fäst något som gäller oavsett vad
som sägs i meningen.
Syftet med lagförslaget är, enligt vad som framgår av remissprotokol-
let, huvudsakligen att förhindra att svensk skattelagstiftning sätts ur spel
genom ett dubbelbeskattningsavtal i vidare utsträckning än som följer av
gjorda åtaganden i avtalet. I fåll då bestämmelserna i ett dubbelbeskatt-
ningsavtal innebär att en viss inkomst eller förmögenhetstillgång helt eller
delvis får beskattas i Sverige, skall beskattning i den delen kunna ske
genom att svensk skattelag tillämpas fullt ut. Detta syfte bör enligt
Lagrådets mening komma till klarare uttryck än som har skett i det
remitterade lagförslaget.
Lagrådet förordar sammanfattningsvis att lagförslagets paragrafer slås
samman till en paragraf med följande lydelse:
"Ett dubbelbeskattningsavtals bestämmelser om hemvist, definitioner,
uppdelning i olika typer av inkomster respektive förmögenhetstillgångar
och övriga bestämmelser som rör beskattningsanspråk mot en fysisk eller
juridisk person skall användas endast vid tillämpningen av avtalets regler
om och i vilken utsträckning var och en av de avtalsslutande staterna får
beskatta inkomst respektive förmögenhetstillgångar, om hur internationell
dubbelbeskattning får undanröjas och om förbud mot diskriminering. Om
bestämmelserna i ett dubbelbeskattningsavtal inte hindrar att en viss
inkomst eller förmögenhetstillgång helt eller delvis beskattas i Sverige,
sker beskattning i den delen enligt svensk lag med bortseende från
avtalet."
Prop. 1995/96:121
Bilaga 2
34
Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
I remissen föreslås bl.a. att 72 § kommunalskattelagen skall upphöra att
gälla. Skälet är, enligt vad som anges i remissprotokollet, att paragrafen
är onödig.
Lagrådet har inte någon invändning mot förslaget i den delen. Det kan
emellertid ifrågasättas om inte också 73 § bör upphävas i detta samman-
hang. Paragrafen synes numera sakna betydelse.
Upphävs såväl 72 som 73 §, bör inledningen till 53 § 1 mom. lyda på
följande sätt:
"Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, om ej annat föreskrivs
i denna lag, ...".
Vidare bör hänvisningen i 74 § till beslut som avses i 73 § utgå.
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 1995/96:121
Bilaga 2
35
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 december 1995
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson,
Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Uusmann,
Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Persson
Regeringen beslutar proposition 1995/96:121 Vissa bestämmelser om
tillämpningen av dubbelbeskattningsavtal.
gotab 49443, Stockholm 1995
36