Prop.
1995/96:105
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 21 december 1995
Ingvar Carlsson
Göran Persson
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås ytterligare anslag på tilläggsbudget till statsbud-
geten for innevarande budgetår med 2 099 miljoner kronor. Huvuddelen
av dessa medel, drygt 1 600 miljoner kronor, avser tillfälliga arbetsmark-
nadspolitiska medel inom utbildningsområdet för läsåret 1996/97.
Konjunkturläget motiverar inte en ytterligare förlängning av arbets-
marknadspolitiska insatser inom utbildningsområdet. Regeringen har i
prop. 1995/96:25 redovisat sin avsikt att efter läsåret 1996/97 inte föreslå
ytterligare förlängning av konjunkturinsatser inom utbildningsområdet
utan istället återkomma med förslag till permanenta satsningar.
1 Riksdagen 1995/96. 1 sand. Nr 105
Rättelse: S. 13 sista ordet Rättat till: riskfinansieringssystemet.
Prop. 1995/96:105
1 Inledning ................................ 3
2 Justitiedepartementet (andra huvudtiteln)........... 4
3 Försvarsdepartementet (fjärde huvudtiteln).......... 8
4 Kommunikationsdepartementet (sjätte huvudtiteln) .... 9
5 Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln)........... 11
6 Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln) ...... 14
7 Jordbruksdepartementet (nionde huvudtiteln) ........ 26
8 Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln) .... 27
9 Kulturdepartementet (elfte huvudtiteln)............ 31
10 Näringsdepartementet (tolfte huvudtiteln) .......... 40
11 Civildepartementet (trettonde huvudtiteln).......... 46
12 Miljödepartementet (fjortonde huvudtiteln) ......... 48
Anslagsförteckning ............................. 50
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 21 december 1995 ........................... 53
Bilaga Propositionens lagförslag.................... 54
Prop. 1995/96:105
Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på
tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra anslag
och anvisa nya anslag.
Under hösten 1995 har regeringen föreslagit riksdagen att anvisa anslag
på tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår i ett flertal
propositioner. De begärda anslagen uppgår sammanlagt till 40 603
miljoner kronor och förslagen om dem finns i följande propositioner:
|
Prop. |
Summa anslag | |
|
1995/96:25 |
Insatser for ny energiteknik |
200 000 000 |
|
1995/96:25 |
Åtgärder för energieffektiviseringar |
50 000 000 |
|
1995/96:31 |
Inspektionen för strategiska produkter |
11 500 000 |
|
1995/96:64 |
Generellt statsbidrag till kommuner |
14 250 000 000 |
|
1995/96:64 |
Generellt statsbidrag till landsting |
4 750 000 000 |
|
1995/96:64 |
Utjämningsbidrag till kommuner |
21 245 000 000 |
|
1995/96:90 |
Folk- och bostadsräkning |
37 000 000 |
|
1995/96:94 |
Vissa exportinsatser, m.m. |
50 000 000 |
|
1995/96:99 |
Spris fortsatta verksamhet |
2 500 000 |
|
1995/96:107 |
Bidrag till miljöarbetet |
5 000 000 |
|
1995/96:107 |
Koncessionsnämnden för miljöskydd |
2 000 000 |
De ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas och andra frågor
som vi anser bör tas upp i detta sammanhang har samlats i denna propo-
sition. De förslag till anslag på tilläggsbudget som läggs fram i det
följande uppgår sammanlagt till ca 2 099 miljoner kronor.
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för
innevarande budgetår.
Vid möte med ministerrådet för inrikes och rättsliga frågor i Luxem-
burg den 20 och 21 juni 1995 föreslog Sverige att den s.k. K.4-kommittén
eller annat lämpligt organ inom Europeiska Unionen skulle få till uppdrag
att göra en kartläggning över brottsförebyggande arbete inom EU och
föreslå eventuellt ytterligare åtgärder. Förslaget godtogs vid ministerråds-
mötet.
Som ett led i fullgörandet av ministrarnas uppdrag att kartlägga det
brottsförebyggande arbetet och att skapa underlag för beslut om eventuella
ytterligare brottsförebyggande åtgärder inom EU avser Sverige att anordna
ett seminarium i ämnet med deltagande från medlemsländerna.
Målsättningen med seminariet är att erhålla en bild av det brotts-
förebyggande arbete som för närvarande utförs inom EU, i medlemsstater-
na och i vissa andra internationella sammanslutningar samt att belysa
behovet av att utveckla det brottsförebyggande arbetet inom EU och, om
sådant behov bedöms föreligga, inom vilka områden och i vilka former
det bör ske.
Sverige har av den Europeiska kommissionen beviljats bidrag för att
finansiera seminariet. Eftersom medel som erhållits från EG enligt prop.
1994/95:40 skall bruttoredovisas i den svenska statsbudgeten bör ett nytt
anslag tas upp på statsbudgeten med en beräknad utgift motsvarande EG:s
finansiering.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Europeiskt seminarium om brottsförebyggande arbete på tilläggs-
budget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på
1 424 000 kronor.
1 statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 3 830 692 000 kronor.
Kostnader för kungörelser i mål och ärenden vid domstol belastar i dag
andra huvudtitelns förslagsanslag F 5. Vissa domstolskostnader m.m.,
anslagspost G. Kungörelsekostnader i mål och ärenden. Om en ändring Prop. 1995/96:105
görs så att dessa kostnader i stället belastar anslaget D 2. Domstolarna
m.m. förbättras domstolsväsendets incitament att effektivisera verksam-
heten och att hålla kostnaderna på en låg nivå. Normalbelastningen på
nämnda anslagspost under en tolvmånadersperiod är ca 40 000 000
kronor. Större delen av belastningen (60 %) sker perioden januari - juni.
Enligt regeringens mening bör kostnader för kungörelser i mål och
ärenden fr.o.m. den 1 juli 1996 belasta anslaget D 2. Domstolarna m.m.
Till följd av detta bör anslaget för budgetåret 1995/96 tillföras
16 000 000 kronor. Samtidigt kommer belastningen på anslaget F 5. Vissa
domstolskostnader m.m. att minska med motsvarande belopp.
Enligt begravningslagen (1990:1144) överklagas ett antal ärendetyper
från länsstyrelse till allmän förvaltningsdomstol. Lagen har lett till ökade
kostnader för domstolarna. Enligt regeringens uppfattning bör därför
874 000 kronor tillföras anslaget D 2. Domstolarna m.m. Anslagshöjning-
en finansieras med en motsvarande besparing på första huvudtitelns anslag
B 1. Regeringskansliet m.m. anslagspost 12 Civildepartementet.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Domstolarna m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 16 874 000 kronor.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 18 911 000 kronor.
Rättshjälpsmyndighetens system för automatisk databehandling av
rättshjälpsärenden fungerar inte på ett godtagbart sätt. Bristerna har bl.a.
medfört att faktureringen blivit försenad, att avstämning ej kunnat ske på
ett tillfredsställande sätt gentemot redovisningen i övrigt samt att
möjligheten att hämta in statistiska uppgifter från systemet försvårats.
För att undvika en situation där Rättshjälpsmyndigheten inte klarar av
att slutföra de ärenden som påbörjats måste systemet förbättras. För att
uppnå detta krävs bl.a. relativt omfattande konsultinsatser. Eftersom
myndighetens ekonomiska situation är ansträngd är regeringens be-
dömning att Rättshjälpsmyndigheten behöver en engångsvis anslagshöj-
ning med 1 500 000 kronor. Anslagshöjningen kommer att finansieras
med en motsvarande besparing på anslaget D 1. Domstolsverket för
budgetåret 1995/96.
Prop. 1995/96:105
Regeringen föreslår att riksdagen
till Rättshjälpsmyndigheten på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 1 500 000 kronor.
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för
innevarande budgetår.
Regeringen gav i ett beslut den 30 juni 1994 Domstolsverket i uppdrag
att vidta åtgärder för att avveckla verksamheten vid den Allmänna
advokatbyrån i Sundsvall.
Avvecklingen kommer att slutföras under innevarande budgetår och
Domstolsverket beräknar kostnaderna för avvecklingen till ca 5 800 000
kronor. Den helt dominerande delen av kostnaderna avser den samlade
förlusten till följd av verksamheten vid byrån. En mindre del av kost-
naderna utgörs av bl.a. kundförluster och slutavskrivning av inventarier.
Domstolsverket har under innevarande budgetår betalat in 17 530 909
kronor på inkomsttitel 2811 - övriga inkomster av statens verksamhet. Ca
2 000 000 kronor av beloppet hänför sig till överskottet från avvecklingen
av den Allmänna advokatbyrån i Kalmar. Resten av beloppet består av
den inbetalning av de allmänna advokatbyråernas statskapital som skett
i enlighet med regeringsbeslut den 26 oktober 1995.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Allmänna advokatbyråer: Avvecklingskostnader på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 5 800 000
kronor.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 12 281 000 kronor.
Brottsoffermyndigheten bildades den 1 juli 1994 genom att Brottsskade-
nämnden omorganiserades. I samband därmed utlokaliserades myndig-
heten från Stockholm till Umeå. Överflyttningen av verksamheten skedde
successivt under förra budgetåret och är i helhet lokaliserad till Umeå
sedan den 1 juli 1995.
Brottsoffermyndigheten har till uppgift att främja brottsoffrens
rättigheter samt bevaka deras behov och intressen. Myndigheten skall
särskilt pröva ärenden om brottsskadeersättning och ärenden om bidrag Prop. 1995/96:105
från brottsofferfonden.
Ett ADB-system för hantering av brottsskadeärendena är sedan några
år under utveckling. Systemet fungerar inte tillfredsställande, vilket bl.a.
beror på att det inte är dimensionerat för Brottsoffermyndighetens nuva-
rande arbetsuppgifter. Såväl arbetsuppgifter som ärendevolymen har ökat
sedan systemet upphandlades. Dessutom finns det vissa uppgifter som i
dag inte omfattas av ärendehanteringssystemets rutiner, bl.a. utbetalningar
av brottsskadeersättningar.
Budgetåret 1994/95 inkom det drygt 4 200 brottsskadeärenden och
utbetalades brottsskadeersättningar för drygt 42 200 000 kronor. En
förutsättning för att verksamheten skall fungera effektivt och rationellt är
ett väl dimensionerat och tillförlitligt ADB-system.
Regeringens bedömning är att den nödvändiga satsningen på en ut-
veckling av och utbildning kring datasystemet inte ryms inom ramen för
tillgängliga medel. Regeringen anser mot bakgrund av detta att Brotts-
offermyndigheten bör tillföras 1 500 000 kronor i engångsanvisning.
Dessa medel kommer att finansieras med en motsvarande besparing på
anslaget E 2. Kriminalvården för budgetåret 1995/96.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Brottsoffermyndigheten: Förvaltningskostnader på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 1 500 000
kronor.
Prop. 1995/96:105
Regeringen anmälde i prop 1994/95:100, bil. 5, s. 99 sin avsikt att
upphäva Försvarsmaktens dispens från att tillämpa anslagsförordningen
(1992:760) för merparten av materielanskaffningen vad avser avräkning
av förskott. Dispensen har inneburit att Försvarsmakten haft rätt att
anslagsavräkna förskott, dvs. förskotten har varit budgeterade inom
anslaget. Den räntekostnad detta medför har ej framkommit inom
totalförsvarets utgiftsram. Om förskott istället lånefinansieras synliggörs
de räntekostnader som dessa medför på ett bättre sätt än i dagsläget.
Regeringen gav Försvarsmakten, Försvarets materielverk samt Riks-
revisionsverket i uppdrag att redovisa konsekvenser vid ett upphävande
av dispensen från anslagsförordningen vid Försvarsmakten. Härvid
framkom att förskott därmed ej kan anslagsavräknas utan förskott
avräknas mot anslag först vid leverans av den beställda materielen till
Försvarsmakten.
Upphävandet av undantaget från anslagsförordningen och lånefinansie-
ring av förskott synliggör de räntekostnader för staten som följer av att
Försvarets materielverk lämnar förskott till försvarsindustrin.
Regeringen gör den bedömningen att ansvarsförhållanden skall vid
upphävandet av undantaget vara sådana att Försvarets materielverk
framgent ansvarar för lånefinansiering av förskotten och betalningar av
räntekostnader och amorteringar till Riksgäldskontoret. Försvarsmakten
å sin sida ansvarar för att betalning av överenskomna räntekostnader och
amorteringar sker till Försvarets materielverk i samband med leverans av
krigsmateriel till Försvarsmakten.
För att kunna lånefinansiera förskotten intill dess leverans sker behöver
Försvarets materielverk ha en särskild kredit, med kreditgräns på 18 000
mkr, hos Riksgäldskontoret. Denna kredit ersätter de tidigare anslags-
finansierade förskotten genom att Försvarsmaktens anslag Al reduceras
engångsvis med belopp motsvarande de utestående förskotten.
Genom en justering av anslaget A 1 kompenseras Försvarsmakten för
de tillkommande räntekostnaderna som följer av att de vid omläggnings-
tillfället utestående förskotten istället lånefinansieras. Justeringen påverkar
dock inte statsbudgetens utfall då Riksgäldskontoret erhåller motsvarande
medel som ränteintäkt.
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godtar den förändring som föreslagits.
2. beviljar att de tidigare anslagsfinansierade förskotten ersätts med en
kredit och att Försvarsmaktens anslag Al reduceras engångsvis med
belopp motsvarande de utestående förskotten.
Riksdagen har beslutat (prop. 1995/96:92, bet. 1995/96:TU12, rskr.
1995/96:108) att ansvaret för trafikledning och banfördelning på statens
spåranläggningar fr.o.m. den 1 juli 1996 skall överföras från Statens
järnvägar (SJ) till en självständig enhet inom Banverket. Denna enhets
verksamhet benämns här Tågledningen. Medel for tågledningen skall
anvisas via anslag och finansieras med höjda banavgifter.
De årliga kostnaderna för tågledningen beräknas uppgå till 450 miljoner
kronor. För det innevarande budgetåret föreslår regeringen att verksam-
heten tilldelas medel i ett nytt anslag med benämningen Tågledningen.
Regeringen anser att SJ fr.o.m. den 1 juli 1996 skall upplåta lokaler för
tågledningen på icke kommersiella villkor till en kostnad som motsvarar
driften av lokalerna i enlighet med de principer för upplåtelse av lokaler
som tillämpas mellan SJ och Banverket. Regeringen anser vidare att
ansvaret för livräntor och personskadeersättningar skall för berörd
personal regleras mellan Banverket och SJ på samma sätt som skett
fr.o.m. år 1994 för den personal inom Banverket som tidigare varit
anställd inom SJ:s banavdelning.
Avtalet mellan Förhandlaren för statens köp av persontrafik på järnväg
och SJ för perioden fr.o.m. den 10 juni 1996 t.o.m. den 31 december
1997, innebär att SJ erhåller en ersättning för främst trafikledningskost-
nader på länsjämvägar uppgående till 94 miljoner kronor. Regeringen
anser att denna ersättning till SJ skall upphöra i samband med att
Banverket fr.o.m. den 1 juli 1996 övertar ansvaret för alla kostnader som
är förknippade med trafikledning och banfördelning. Regeringen anser
vidare att den ersättning som Banverket betalar till SJ för trafiklednings-
kostnader i samband med banarbeten skall upphöra fr.o.m. den 1 juli
1996.
För att erhålla en neutral finansieringslösning bör höjningen av
banavgifterna uppgå till de totala kostnaderna för tågledning minskat med
den indragna ersättning till SJ som avser trafikledningskostnader på
länsjämvägar. Regeringen avser att uppdra åt Banverket att föreslå hur
banavgifterna bör anpassas till riksdagens beslut (prop. 1995/96:92, bet.
1995/96:TU 12, rskr. 1995/96:108) om Nya förutsättningar för järnvägstra-
fiken.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Tågledningen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 under sjätte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 225 000 000
kronor.
Prop. 1995/96:105
Något anslag for dessa ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för
innevarande budgetår.
Den 28 september 1994 förliste passagerarfärjan M/S Estonia sydväst
om finska Utö. Fartyget förde estnisk flagg. Regeringen uppdrog den
28 september 1994 åt Statens haverikommission (SHK) att biträda i
utredningsarbetet med anledning av förlisningen. Regeringen har den
15 december 1994 beslutat att M/S Estonia inte skall bärgas och att några
åtgärder för att ta upp de omkomna inte skall vidtas. Platsen där fartyget
förliste skall betraktas som en gravplats. För att säkerställa att gravfriden
respekteras skall fartyget täckas över och särskilda åtgärder vidtas i
samarbete med de estniska och finländska regeringarna för att skydda
gravplatsen rättsligt.
Regeringen har den 2 mars 1995 uppdragit åt Sjöfartsverket att låta
genomföra en övertäckning av M/S Estonia. Detta arbete beräknas kunna
påbörjas under våren 1996.
Riksdagen beslutade den 8 juni 1995 i en särskild lag om bestämmelser
till skydd för gravfriden i vraket efter M/S Estonia och i ett anslutande
område i Östersjön (SFS 1995:732).
Till följd av de extraordinära kostnaderna som uppstod i samband med
förlisningen anvisades på tilläggsbudget ett förslagsanslag om 1 000
kronor för budgetåret 1994/95. Vad beträffar SHK:s utredningskostnader
uppgick dessa till ca 2 740 000 kronor.
För innevarande budgetår beräknas SHK:s kostnader för deltagande i
utredningsarbetet till 3 940 000 kronor. Utredningsarbetet beräknas vara
slutfört under våren 1996.
Kostnaderna som uppkommit eller som kommer att uppkomma till följd
av regeringens ställningstaganden och de åtgärder som Sjöfartsverket
vidtagit för att bevaka att lagen om gravfrid respekteras, är i huvudsak
extraordinära och ryms inte inom befintliga anslag på statsbudgeten för
innevarande budgetår. Ett förslagsanslag om 1 000 kronor bör därför
anvisas för dessa kostnader. Vidare bör ett anslag om 3 940 000 kronor
anvisas för SHK:s utredningskostnader med anledning av M/S Estonias
förlisning.
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Vissa kostnader till följd av M/S Estonias förlisning på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under sjätte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kronor,
2. till Utredningsarbete med anledning av M/S Estonias förlisning på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under sjätte
huvudtiteln anvisar ett anslag på 3 940 000 kronor.
10
Prop. 1995/96:105
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 150 463 000 kronor.
Inom ramen för det internationella samarbetet på banktillsynsområdet
ingår Sverige i den s.k. GlO-gruppen inom Bank of International
Settlement (BIS). BIS är en internationell sammanslutning av central-
banker och banktillsynsmyndigheter.
Sverige accepterade, efter en formell förfrågan från BIS hösten 1994,
att vara värdland för 1996 års International Conference of Banking
Supervisors (ICBS). Vartannat år anordnas denna konferens för till-
synsmyndigheter i närmare 150 länder. Till skillnad från övriga G10-
länder har Sverige ännu inte varit värdland för konferensen.
Avsikten är att Finansinspektionen med visst biträde av Riksbanken
skall arrangera ICBS-konferensen 1996 i Sverige. Den totala kostnaden
för att arrangera konferensen har regeringen, i likhet med inspektionen,
beräknat till ca 5 000 000 kronor. Enligt en överenskommelse som träffats
mellan inspektionen och Riksbanken skall banken bestrida kostnader
motsvarande ca 1 500 000 kronor för konferensen. För att täcka
återstående medelsbehov föreslår regeringen att inspektionen anvisas ett
engångsbelopp på 2 800 000 kronor. Resterande medel får belasta redan
tilldelat anslag. Härigenom torde inte, enligt regeringens uppfattning,
resurserna för inspektionens reguljära tillsynsverksamhet påverkas i alltför
hög utsträckning.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Finansinspektionen på tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-
getåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 2 800 000 kronor.
I prop. 1991/92:125 bil. 5 hemställde regeringen att riksdagen till Bidrag
till centralt utvecklingsarbete avseende metoder och system för att jämföra
arbeten av lika värde skulle anvisa ett reservationsanslag på 40 445 000
kronor. Bakgrunden till detta var att parterna dels enligt avtal om slutlig
reglering enligt RALS 1989-90, dels enligt ett förhandlingsprotokoll med
tillägg till avtalet om slutlig reglering enligt RALS 1989-90, bilaga 1, Prop. 1995/96:105
avsatt 40 445 000 kronor för att bestrida kostnader för det
partsgemensamma centrala utvecklingsarbetet syftande till att utveckla
metoder och system för att kunna jämföra arbeten av lika värde.
Den 30 juni 1995 fanns det enligt Arbetsgivarverket, som enligt
regleringsbrevet disponerar anslaget, 5 255 849 kronor oförbrukat på detta
anslag. Budgetåret 1994/95 var det tredje och sista året efter det budgetår
då anslaget var uppfört på statsbudgeten som regeringen hade
dispositionsrätt till anslagsmedlen.
Arbetsgivarverket och de statsanställdas huvudorganisationer har i
förhandlingsprotokoll den 29 mars 1995 bl.a. överenskommit om att
överföra återstående delarna av de här aktuella medlen, 5 255 849
kronor, till det partsgemensamma organet Utvecklingsrådet. Parterna på
det statliga avtalsområdet är ense om att rådet, i enlighet med de riktlinjer
som parterna närmare skall utarbeta, skall besluta om och finansiera
särskilda utvecklingsinsatser m.m. inom bl.a. jämställdhetsområdet.
Eftersom det finns ett behov att disponera anslagsmedlen även efter
utgången av budgetåret 1994/95 bör anslaget ånyo föras upp på
statsbudgeten.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till centralt utvecklingsarbete avseende metoder och system
för att jämföra arbeten av lika värde på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 5 256 000 kronor.
I 1995 års kompletteringsproposition (prop. 1994/95:150 bil. 1 s. 99-103)
redogjorde regeringen för utvecklingen av ett internt statligt riskfinans-
ieringssystem. Detta system inrättas eftersom vissa större skador inte kan
hanteras inom ramen för en myndighets befintliga resurser. Myndig-
heterna får möjlighet att ansluta sig till riskfinansieringssystemet som
även omfattar skadeservice, skadereglering och skadekostnadsrapportering.
Bestämmelser om detta finns i den förordning om statliga myndigheters
riskhantering (1995:1300) som gäller sedan den 1 januari 1996.
Den ekonomiska riskutjämningen kommer att ske centralt genom ett
räntekonto hos Riksgäldskontoret som disponeras av Kammarkollegiet. De
löpande större skadorna kommer i första hand att finansieras med de
utgifter som myndigheterna betalat till Kammarkollegiet och som
placerats på riskutjämningskontot. Vid extremt stora skador kan regering-
12
en besluta om särskilda medelstillskott. I sådana fall kan sjuttonde Prop. 1995/96:105
huvudtitelns förslagsanslag Oförutsedda utgifter användas.
Avsikten är att de skadekostnader som skall belasta riskutjämnings-
kontot över tiden skall täckas av de avgifter som myndigheterna har
betalat. Det bör dock finnas möjlighet att jämna ut slumpmässiga
variationer i skadekostnaderna. Behovet är störst i riskfinansieringssyste-
mets uppbyggnadsskede. Om en större skada skulle inträffa, vars
kostnader inte kan täckas av dittills inbetalade avgifter, finns möjligheten
att använda förslagsanslaget Oförutsedda utgifter. En annan möjlighet är
att förse kontot med ett kreditutrymme. Eftersom kostnaderna därigenom
kan återföras på myndigheterna är detta alternativ att föredra. Kammar-
kollegiet har i en skrivelse till regeringen bedömt att detta kreditutrymme
under ett inledningsskede bör uppgå till 100 miljoner kronor. Regeringen
ansluter sig till denna bedömning och föreslår således att riskutjämnings-
kontot skall ha ett kreditutrymme som uppgår till detta belopp. Inom detta
utrymme bör Kammarkollegiet också ha rätt att ta upp lån i Riks-
gäldskontoret. En successiv anpassning förutsätts ske av beloppet i takt
med hur skadekostnaderna utvecklas i förhållande till myndigheternas
avgifter.
Regeringen föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att besluta om ett kreditutrymme i Riks-
gäldskontoret på 100 000 000 kronor för det statliga riskfinansierings-
systemet.
13
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett förslagsanslag på 1 644 605 000 kronor.
Under innevarande läsår har anvisats extra statsbidrag på drygt 1,5
miljarder kronor under detta anslag för sysselsättningsskapande åtgärder
inom gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning. Detta motsvarar
16 000 platser inom gymnasieskolan och 42 500 platser inom vuxenut-
bildningen varav 17 000 platser för tredje året i komvux och 1 500
bas årsplatser.
Skolverket redovisar i sin delrapport från oktober 1995 att sammanlagt
ca 13 000 elevplatser lagts ut i det tredje året i gymnasieskolan och
komvux. De medel som avdelades för det tredje året kommer, enligt
Skolverket, således inte att utnyttjas fullt ut. Därutöver fanns det ca
34 000 studerande i gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning.
Efterfrågan på basåret har varit mycket stor. Ansökningarna om basår-
splatser uppgår till ca 4 500 helårsplatser och Skolverket har fördelat alla
de 1 500 platser som det anvisats medel till. De allra flesta studerande är
över 20 år.
Fr.o.m läsåret 1997/98 avses statens konjunkturanpassade satsningar på
området att förändras. Kommunerna kommer då att få ta ett större ansvar
för grundutbildningen inklusive gymnasieutbildningen inom komvux.
Regeringen avser att återkomma i denna fråga.
Inom vuxenutbildningen föreslår regeringen att det för höstterminen
1996 anvisas medel för motsvarande 35 300 platser i komvux. 3 300 av
dessa platser avdelas för yrkesutbildning inom komvux och 4 000 för
basåret. För övriga platser 28 000 gäller samma prioriteringar som hittills,
dvs. naturvetenskap, teknik och språk inklusive det s.k. tredje året för
dem som endast har en tvåårig gymnasieutbildning. För dessa platser är
kostnaden 22 800 kronor per plats och år.
Kommunerna skall enligt skollagen erbjuda gymnasial vuxenutbildning
och därvid sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan
och behov. Varje kommun skall informera om möjligheterna till
gymnasial vuxenutbildning och verka för att vuxna deltar i sådan
utbildning. Den gymnasiala vuxenutbildningen skall motsvara den
utbildning ungdomar kan få i gymnasieskolan. Kommunerna har dock
genomfört besparingar på den reguljära komvuxverksamheten, och då,
enligt Skolverket, främst i yrkesutbildningen. Enligt regeringens
uppfattning finns det anledning att i högre grad än vad nu är fallet
använda komvux för grundläggande yrkesutbildning. Vi vill förstärka den
yrkesinriktade utbi ldningen inom komvux. Regeringen har därför beräknat
14
en högre kostnad för 3 300 platser yrkesinriktad komvux. Regeringen Prop. 1995/96:105
räknar med att bidraget skall uppgå till 47 700 kronor för en helårsplats.
För hösten 1996 föreslås att antalet platser inom basåret ökas till 4 000
platser varav 3 000 är avsedda för vuxna. Kostnaden för varje plats
beräknas till 31 500 kronor per år. Stipendiet på 10 000 kronor för
fullgjorda studier på basåret inom komvux som infördes under nuvarande
läsår föreslås bibehållas.
Några platser inom gymnasieskolan föreslås inte. Regeringen avser att
i budgetpropositionen för budgetåret 1997 återkomma till riksdagen med
förslag till medel för vårterminen 1997.
I propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling (prop.
1995/96:25) anmälde regeringen sin avsikt att under mandatperioden
inleda en försöksverksamhet med kvalificerad eftergymnasial yrkesut-
bildning. Detta försök bör inledas under hösten 1996. I avvaktan på
särskild proposition i detta ärende har medel motsvarande 1 700 platser
beräknats under detta anslag. Försöksverksamheten skall fr.o.m. hösten
1997 i sin helhet finansieras inom utbildningsdepartementets område.
Förslag avseende ökade kostnader för studiemedel behandlas under
anslaget E 4. Studiemedel m.m.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m
på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 511 905 000 kronor.
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för
innevarande år.
Delegationen för genomförande av vissa EU-program inom utbildning
och kompetensutveckling började sin verksamhet den 1 juli 1995.
Delegationen utgör svenskt programkontor för de EU-program inom
utbildning och kompetensutveckling som regeringen bestämmer. För
närvarande handhar programkontoret EU-program dels inom Utbildnings-
departementets område (Leonardo och delar av Sokrates), dels inom
Arbetsmarknadsdepartementets område (Adapt, Employment samt
Europeiska socialfondens Mål 4). De delar av Sokratesprogrammet som
berör högskolesektorn ansvarar Högskoleverket för.
Bidrag till verksamheten kommer från flera håll. Programkontoret får
medel både från EU och, som svensk medfinansiering till administra-
tionen av programmen, från åttonde huvudtitelns anslag C 44. Ut-
vecklingsverksamhet och internationell samverkan anslagsposten 5.
15
Kostnader för genomförande av EU-program inom utbildning och Prop. 1995/96:105
kompetensutveckling m.m. samt första huvudtitelns anslag B 1. Rege-
ringskansliet m.m. anslagsposten 9. Arbetsmarknadsdepartementet.
Bidraget från anslaget C 44. utgör medfinansiering av administrationen
för programmen Leonardo och Sokrates.
Regeringen föreslår nu att medel för genomförande av utbildnings-
programmen Sokrates (delar) och Leonardo anvisas via ett ramanslag för
att ge programkontoret såsom svenskt programkontor samma möjligheter
som andra myndigheter i finansiella hänseenden men också för att
underlätta uppföljning och utvärdering av verksamheten.
För detta budgetår anslogs under anslaget C 44. 5 540 000 kronor för
kostnader för genomförande av programmen Sokrates och Leonardo.
Dessa medel var beräknade för en 12-månaders period. Extra medel
behöver nu tillföras programkontoret för andra halvåret 1996.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Svenska EU-programkontoretför utbildning och kompetensutveckling
på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 3 460 000 kronor.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett anslag på 3 472 357 000 kronor.
Folkbildningsrådet har till Utbildningsdepartementet inkommit med en
rapport om studieförbundens och folkhögskolornas särskilda utbildningsin-
satser för arbetslösa budgetåret 1994/95. Folkbildningsrådet konstaterar i
rapporten att den verksamhet som genomförts i studieförbund och på
folkhögskolor med stöd av det särskilda statsbidraget till arbetsmark-
nadsanpassade utbildningar och till extra utbildningsplatser inom
folkhögskolan väl uppfyllt de intentioner och mål som ställts upp.
För läsåret 1995/96 disponerar Folkbildningsrådet 100 kronor för
särskilda kurser för arbetslösa förlagda till studieförbund och folk-
högskolor samt 439 kronor för att möjliggöra ca 10 000 extra platser
inom folkhögskolan.
Folkbildningsrådet har inkommit med en delrapport om studieförbun-
dens och folkhögskolornas särskilda utbildningsinsatser för arbetslösa
under budgetåret 1995/96. För studieförbundens verksamhet föreligger
ännu inte några statistiska uppgifter beträffande antalet deltagare och
studiecirklar. För folkhögskolornas del framgår att samtliga medel
kommer att tas i anspråk. De extra utbildningsplatserna används i stor
16
utsträckning till en utökning av antalet studerande på folkhögskolornas Prop. 1995/96:105
ordinarie långa kurser. Därutöver genomfors ett stort antal nya kurser som
delvis kommer till stånd genom samarbete med studieförbund, huvud-
mannaorganisationer, fackliga organisationer, länsarbetsnämnder och
lokala arbetsförmedlingar. Genom att Folkbildningsrådet prioriterar
verksamheter i de fyra invandrartäta kommunerna Stockholm, Göteborg,
Malmö och Botkyrka kommer folkhögskolorna att ha ytterligare ca 500
kursdeltagare med invandrarbakgrund.
Regeringen bedömer att verksamheterna med arbetsmarknadspolitiska
insatser vid studieförbund och folkhögskolor bör fortsätta även under
andra halvåret 1996. De extra platserna inom folkhögskolan bör dock
minskas. Regeringen föreslår därför att Folkbildningsrådet erhåller
ytterligare 50 000 000 kronor för särskilda kurser för arbetslösa förlagda
till studieförbund och folkhögskolor under hösten 1996. Regeringen
föreslår även att ytterligare 108 000 000 kronor anvisas för att möjliggöra
ca 6 000 extra platser inom folkhögskolan under höstterminen 1996.
Regeringen avser att i budgetpropositionen för budgetåret 1997 åter-
komma till riksdagen med motsvarande förslag avseende första halvåret
1997.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till folkbildningen på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 158 000 000 kronor.
Riksdagen har för budgetåret 1995/96 anvisat medel för vissa särskilda
åtgärder under läsåret 1995/96 för att, mot bakgrund av sysselsättnings-
läget, erbjuda fler studerande plats i högskolan (prop. 1994/95:100
bil. 9 s. 88, bet. 1994/95:UbU15, rskr. 1994/95:353 samt prop. 1994-
/95:139, bet. 1994/95:UbU15, rskr. 1994/95:353). De särskilda åtgärderna
omfattar generella volymökningar i form av 5 500 platser, huvudsakligen
inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildnings-
områdena, ca 1 400 basårsplatser samt en särskild satsning - aspirantut-
bildning bestående av varvad utbildning och praktik - som i första hand
vänder sig till arbetslösa invandrare med akademisk utbildning. Antalet
aspirantutbildningsplatser är 1 270. Därutöver omfattar den särskilda
satsningen 25 000 platser inom ramen för sommaruniversitet/sommar-
högskola vilka omräknat motsvarar ca 4 700 helårsplatser.
I propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling (prop.
1995/96:25 s. 14) anförs att regeringen avser att återkomma med förslag
2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 105
17
gällande omfattning och inriktning av de tillfälliga utbildningssatsningarna Prop. 1995/96:105
läsåret 1996/97. Vidare anför regeringen att det på längre sikt inte är
rimligt med konjunkturbetingade satsningar inom utbildningsområdet.
Regeringen anser att de tillfälliga utbildningssatsningarna inom den
högre utbildningen under läsåret 1995/96 bör förlängas att gälla under
läsåret 1996/97, med undantag för platserna inom sommaruniversitet/-
sommarhögskola. De 25 000 platserna som avser sommaruniversitet/-
sommarhögskola och för vilka särskilda medel har anvisats under läsåret
1995/96 får även tas i anspråk av universiteten och högskolorna under
sommaren 1996. Därför föreslås inga ytterligare medel för detta ändamål
för läsåret 1996/97. Eftersom regeringen inte har för avsikt att fortsätt-
ningsvis anvisa särskilda medel för sommarkurser blir det en angelägenhet
för resp, universitet och högskola att ta ställning till den fortsatta
omfattningen av sådan verksamhet inom ramen för det ordinarie
utbi ldningsuppdraget.
Basåret i högskolan som nu funnits under några år har inneburit att
rekryteringen till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar kunnat
breddas och att kvinnor i större utsträckning än tidigare sökt till sådana
utbildningar. De uppdrag som avser basårsplatser för läsåret 1995/96
omfattar totalt ca 2 600 platser varav ca 1 400 inom ramen för de
särskilda satsningarna. 1 200 basårsplatser avser sådana platser som
riksdagen beslutade med anledning av förslag i prop. 1992/93:150 bil.7,
bet. 1992/93:FiU 1, rskr. 1992/93:134 om medel för behörighetsgivande
förutbildning. Preliminära uppgifter avseende sökande och antagna till
basårsplatsema hösten 1995 visar att merparten av platserna kommer att
utnyttjas. Regeringen avser att under hand inhämta universitetens och
högskolornas uppfattning om möjligheterna att öka antalet basårsplatser.
Regeringen föreslår att resurser anvisas för de sista sex månaderna av
budgetåret 1995/96 för 2 600 basårsplatser samt 5 000 platser inom de
humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningsområdena.
Om universiteten och högskolorna bedömer att basåret kan ökas utöver
det föreslagna antalet bör antalet platser inom de humanistiska, sam-
hällsvetenskapliga och juridiska utbildningsområdena reduceras så att
antalet basårsplatser kan bli fler.
Det är alltför tidigt att dra några slutsatser vad gäller aspirantut-
bildningen för arbetslösa invandrare med akademisk utbildning. Det kan
dock konstateras att tiden för planering av denna utbildning var alltför
kort för att den skulle kunna starta i full omfattning vid höstterminens
början. Inte minst arbetet med att finna lämpliga praktikplatser för de
aktuella studerande var tidskrävande. Enligt uppgifter från de universitet
och högskolor som anordnar aspirantutbildning har kursstarterna därför
försenats. Mycket arbete har lagts ner vid de berörda lärosätena och
regeringen anser därför att det är angeläget att denna försöksverksamhet
får fortsätta även under läsåret 1996/97 innan några slutsatser dras av
verksamheten. Medel för 1 200 platser under de sista sex månaderna av
budgetåret 1995/96 bör anvisas och beräknas utifrån antagandet att de
studerande genomgår kurser inom olika utbildningsområden. Arbets-
18
marknadsmyndighetema bör kunna vara behjälpliga när det gäller att Prop. 1995/96:105
finna lämpliga praktikplatser.
Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för budgetåret
1997 avseende resurser under vårterminen 1997 för de nu föreslagna
platserna.
Regeringen begär riksdagens bemyndigande att fördela de medel som
föreslås för Övriga utgifter inom grundutbildning i enlighet med de
principer som redovisats.
Förslag avseende ökade kostnader för studiemedel behandlas under
anslaget E 4. Studiemedel m.m.
Regeringen har i propositionen Ett nytt utjämningssystem för kommuner
och landsting, m.m. (prop. 1995/96:64) föreslagit att ett nytt statsbidrags-
och utjämningssystem för kommuner och landsting införs år 1996.
Förslaget innebär bl.a. att en utjämning av skillnader i strukturella
förhållanden (kostnadsutjämning) görs så att de kommuner eller landsting
vars mätbara strukturella förhållanden är sämre än genomsnittet för riket
får ett utjämningsbidrag från staten. Kommuner eller landsting vars
mätbara strukturella förhållanden är bättre än genomsnittet för riket
betalar en utjämningsavgift till staten.
En av de faktorer som föreslås ligga till grund för kostnadsutjämningen
mellan kommuner och landsting är högskoleutbildning. En konsekvens av
förslaget blir att den interkommunala ersättningen mellan kommuner och
landsting avseende högskoleutbildning upphör. Detta betyder att be-
stämmelsen i 5 kap. 3 § högskolelagen (1992:1434) blir obsolet. 1
tydlighetens intresse bör paragrafen upphävas.
I 5 kap. 4 § högskolelagen föreskrivs att staten har rätt till ersättning
för utbildning av studenter som vid en högskola genomgår sådan
utbildning som även anordnas av landsting samt att denna ersättning i
princip skall betalas av det landsting till vilket den kommun, där
studenten är folkbokförd, hör. Paragrafen reglerar endast sjukgymnastut-
bildningen vid Lunds universitet och Karolinska institutet. Kostnadsutjäm-
ningen mellan landstingen för högskoleutbildning baseras i det nya
utjämningssystemet på antalet årsstudieplatser i respektive landsting.
Genom att antalet årsstudieplatser för sjukgymnastutbildningen vid Lunds
universitet och Karolinska institutet beaktas i utjämningssystemet kommer
hänsyn att tas till kostnadsskillnader mellan landstingen för högskoleut-
bildning oavsett om den bedrivs av staten (då landstinget betalar
ersättning till staten) eller av landstinget. Som en följd av detta bör 4 §
ändras, så att i stället det landsting, i vilket högskolan huvudsakligen är
belägen, skall betala ersättningen. Om högskolan huvudsakligen är
belägen i en kommun som inte tillhör något landsting skall ersättningen
betalas av kommunen.
Regeringen har i beslut den 12 april samt den 28 september 1995
godkänt avtal om att fyra statliga högskolor - Mitthögskolan, Mälardalens
19
högskola, Högskolan i Örebro och Högskolan i Halmstad - samt
Linköpings universitet skall överta den vårdhögskoleutbildning som förut
bedrivits av respektive landsting.
Huvudmannaskapet för de överflyttade vårdhögskoleutbildningarna
övergår från landstingen till staten. Finansieringen är dock även fortsätt-
ningsvis landstingskommunal och regleras i de av regeringen godkända
avtalen; utbildningarna genomförs på uppdrag av landstingen.
Den överflyttning som således har skett av vårdhögskoleutbildningar
föranleder en ändring i 5 kap. 4 § högskolelagen. Där föreskrivs som
nämnt att staten har rätt till ersättning för utbildning av studenter som vid
en högskola genomgår sådan utbildning som även anordnas av landsting.
Uppenbarligen skall denna bestämmelse inte tillämpas i fråga om de
överflyttade utbildningarna; staten ersätts ju enligt avtal för dessa
utbildningar och skall inte dubbelkompenseras. Genom ett nytt tredje
stycke i paragrafen bör det emellertid klargöras att bestämmelsen inte är
tillämplig i fråga om nämnda utbildningar.
Prop. 1995/96:105
I enlighet med det anförda har inom Utbildningsdepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434). Lagförslaget
finns i bilaga till denna proposition.
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen
(1992:1434),
2. godkänner det som regeringen förordar om omfattning och principer
för fördelning av vissa särskilda åtgärder under de sista sex månaderna av
budgetåret 1995/96,
3. till Övriga utgifter inom grundutbildning på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
173 285 000 kronor.
Riksrevisionsverket (RRV) har i revisionsberättelse avseende budgetåret
1993/94 framfört anmärkningar mot att Uppsala universitet tecknat en
checkräkningskredit i bank. Av universitetets svar framgår att krediten
tecknades för att universitetet skulle erhålla kapital för renovering av en
fastighet, som inköps av fondmedel.
Regeringen beslutade mot bakgrund av detta den 12 april 1995 att
Uppsala universitet skulle redogöra för samtliga krediter som tecknats
utöver vad regeringen medgivit. Dessutom beslutades att en särskild
20
utredare skulle tillkallas för att se över förvaltningen av donationskapital Prop. 1995/96:105
vid universitet och högskolor. Av direktiv (dir. 1995:122) beslutade av
regeringen den 31 augusti 1995 framgår att en särskild utredare skall
pröva hur statliga regler skall kunna tillämpas för att syftet med fond- och
egendomsförvaltningen skall kunna uppnås utan att principerna för den
statliga styrningen och ekonomiadministrationen åsidosätts. Utredaren
skall också lämna förslag till eventuellt behövliga kompletteringar av
regelsystemen. Utredaren skall lägga fram förslag till åtgärder som fordras
för de fall där donationsvillkor m.m. är sådana att tillgångarna inte ingår
i den statliga förmögenheten utan i stiftelser. Uppdraget skall redovisas
till regeringen senast den 15 april 1996.
Uppsala universitet har inkommit med den begärda redogörelsen. I
samband med redogörelsen hemställde universitetet om att i avvaktan på
resultatet av utredningen om förvaltning av donationskapital fa fortsätta
sitt samarbete med redovisade kreditinstitut rörande kreditgivningen.
Enligt gällande regler skall för statliga myndigheter lån tas upp i
Riksgäldskontoret. Regeringen har dock beslutat godta att Uppsala
universitet för donationsförvaltningens del tills vidare fortsätter samarbetet
rörande kreditgivningen med redovisade kreditinstitut m.m. i avvaktan på
ställningstagande med anledning av resultatet av utredningen om
förvaltningen av donationskapital vid universitet och högskolor. Godta-
gandet skedde mot bakgrund av att en omedelbar avveckling av krediterna
kunde vara mycket kostsam och att donationsegendomens status inte är
klarlagd innan utredningen presenterat sitt resultat. Godtagandet avser
endast de krediter som universitetet redovisat, intill ett sammanlagt belopp
om 140 000 000 kronor. Det krävs också att krediterna - såvitt gäller
räntor och amorteringar samt möjligheter att ställa erforderliga säkerheter
- är inom ramen för donationsförvaltningens ekonomi. Dessutom
förutsätts att för de krediter som ännu inte hunnit avtalats skall en
omläggning till lån i Riksgäldskontoret vara möjlig.
Regeringen har avräknat det nämnda beloppet mot det låneutrymme i
Riksgäldskontoret som beräknats för Utbildningsdepartementet (prop.
1994/95:100 bil. 1, bet. 1994/95:FiU 10, rskr. 1993/94:132).
Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan när resultatet av
utredningsarbetet är känt.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett reservationsanlag på 78 799 000 kronor.
I regleringsbrevet för budgetåret 1995/96 avseende anslag till nationella
och internationella forskningsresurser görs under anslaget D 22. Medel för
dyrbar vetenskaplig utrustning en besparing om 1 000 000 kronor. Detta
belopp är avsett att tillföras anslagsposten 1. Bidrag till Vetenskapsakade-
21
mien på anslaget D 21. Vissa bidrag till forskningsverksamhet. Åtgärderna Prop. 1995/96:105
avser att korrigera en felaktig beräkning som gjordes i samband med
budgetarbetet infor budgetpropositionen 1994/95:100.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Vissa bidrag till forskningsverksamhet på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
1 000 000 kronor.
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett
ramanslag på 265 622 000 kronor (prop. 1994/95:100, bil. 9, bet.
1994/95 :SfU 12, rskr. 1994/95:278). Från anslaget bekostas löne- och
övriga förvaltningskostnader m.m.
Statsmakterna har beslutat om väsentliga förändringar på högskoleom-
rådet och studiestödsområdet som träder i kraft under budgetåret 1995/96.
Förändringarna avser framförallt väsentligt ökade satsningar på utbildning
och studiestöd med hänsyn till arbetsmarknadsläget. Detta har inneburit
ett ökat krav på studiestödsverksamheten som Centrala studiestödsnämn-
den (CSN) inte förutsåg i sin anslagsframställning förbudgetåret 1995/96.
De beslutade utbildningssatsningarna har resulterat i täta regeländringar
och stora volymökningar. Ökad komplexitet i regelverket har medfört
större krav på individuell information och rådgivning.
Enligt regeringens uppfattning bör CSN för att kunna fullgöra sina
uppgifter få en tillfällig medelsförstärkning med anledning av vad som
redovisats ovan. Regeringen förordar därför att ytterligare 30 000 000
kronor ställs till CSN:s förfogande för studiemedelsadministration för
budgetåret 1995/96.
En sådan anslagshöjning föreslås finansieras genom en omfördelning
från det för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln uppförda
reservationsanslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m., anslagsposten 17. Till regeringens disposition.
Övrigt
En person kan enligt studiestödslagen (1973:349) få korttidsstudiestöd och
intematbidrag för ett maximalt antal timmar eller dagar per budgetår.
Före omläggningen av budgetåret sammanföll detta med läsåret. Maximig-
ränserna för korttidsstudiestöd och intematbidrag bör även i fortsättningen
gälla per läsår. Regeringen föreslår därför att ändringar i 5 kap. 3 § och Prop. 1995/96:105
6 kap. 3 § studiestödslagen görs så att korttidsstudiestöd och intemat-
bidrag får lämnas för ett maximalt antal timmar eller dagar från och med
den 1 juli ett visst år till och med den 30 juni påföljande år.
I enlighet med det anförda har inom Utbildningsdepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349). Lagförslaget
finns i bilaga till denna proposition.
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349),
2. bemyndigar regeringen att omfördela 30 000 000 kronor från
reservationsanslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. under åttonde huvudtiteln till ramanslaget E 1. Centrala
studiestödsnämnden m.m. under samma huvudtitel,
1 statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett förslagsanslag på 2 784 333 000 kronor
Under anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet m.m. föreslås medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder
motsvarande 1 000 platser i basår för elever under 20 år. Kostnaderna för
studiehjälp för dessa studerande beräknas uppgå till 2 880 000 kronor.
Kostnader för stipendierna till basåret skall också belasta detta anslag.
Eftersom stipendierna utdelas efter genomgången utbildning återkommer
dock regeringen med medel till stipendierna samt studiehjälp till platser
under våren 1997 i budgetpropositionen.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Studiehjälp m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 2 880 000 kronor.
23
Prop. 1995/96:105
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett förslagsanslag på 11 023 125 000 kronor.
Under anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet m.m. föreslås medel till bl.a. platser i komvux och kvalifice-
rad eftergymnasial yrkesutbildning för höstterminen 1996. Vidare föreslås
under anslaget B 1. Bidrag till folkbildningen medel för platser i
folkhögskolan för höstterminen 1996. Resurser till studiemedel bör
anvisas till 14 000 platser i komvux, 1 650 platser i yrkesutbildning i
komvux, 3 000 basårsplatser i komvux samt 3 000 platser i folkhögskolan
för höstterminen 1996. Därutöver bör det beräknas studiemedel för 1 700
platser i kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. Studiemedel
motsvarande dessa platser beräknas till 207 815 000 kronor. Regeringen
avser att i budgetpropositionen för budgetåret 1997 återkomma till
riksdagen med motsvarande förslag avseende första halvåret 1997.
Under anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning föreslås
medel för tillfälliga utbildningssatsningar inom den högre utbildningen.
Satsningarna avser totalt 8 800 platser och kostnaderna för studiemedel
för de studerande beräknas till 78 320 000 kronor.
Totalt beräknas således kostnaderna för studiemedel för de särskilda
satsningarna under hösten 1996 uppgå till 286 135 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Studiemedel m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 286 135 000 kronor
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett reservationsanslag på 3 484 600 000 kronor
Under anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet m.m. föreslår regeringen medel till platser i bl.a. komvux för
höstterminen 1996. Vidare föreslås under anslaget B 1. Bidrag till
folkbildningen medel för platser i folkhögskolan för höstterminen 1996.
Eftersom färre studerande har valt att studera med särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa (svuxa) föreslår regeringen att det för svuxa anslås medel
till motsvarande ytterligare 14 000 platser i gymnasial komvux samt
1 650 platser i yrkesutbildning inom komvux. Därutöver bör 3 000 platser
i folkhögskolan för höstterminen 1996 också beräknas med svuxa.
Resurser för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) motsvarande
dessa platser beräknas till 475 575 000 kronor avseende hösten 1996.
Regeringen avser att i budgetpropositionen för budgetåret 1997 åter-
24
komma till riksdagen med motsvarande förslag avseende första halvåret Prop. 1995/96:105
1997.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Vuxenstudiestöd m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 475 575 000 kronor.
25
I statsbudgeten för detta budgetår finns för ändamålet uppfört ett för-
slagsanslag på 691 000 kronor.
Regeringen gjorde i prop. 1994/95:100 bil.10 bedömningen att tillsyn
av kvalitetsdeklarationer av prydnadsväxtfrö inte kräver statens med-
verkan. Medel för denna verksamhet drogs därför in. Statens utsädeskon-
troll hade tidigare redovisat att det är svårt att avgiftsbelägga verksam-
heten.
Emellertid finns det ett EG-direktiv på området som förutsätter statens
medverkan (rådets direktiv 91/682/EEG om saluforing av prydnadsväxter
och förökningsmaterial av prydnadsväxter).
Regeringen anser därför att 485 000 kronor bör tillföras ifrågavarande
anslag för budgetåret 1995/96 för att möjliggöra för Utsädeskontrollen att
kontrollera utsäde av prydnadsväxter i enlighet med EG-direktivet.
Finansiering sker inom ramen for Jordbruksdepartementets verksam-
hetsområde.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till Statens utsädeskontroll på tilläggsbudget till statsbud-
geten för budgetåret 1995/96 anvisar ett forslaganslag på 485 000 kronor.
26
I budgetpropositionen för 1995/96 reserverades medel för vissa till-
kommande utgiftsbehov i myndigheternas förvaltningskostnader för att
dessa skulle kunna fullgöra Sveriges åtaganden gentemot EU. Detta
finansierades genom att återlägga en mindre del av den i budgetproposi-
tionen föreslagna 11-procentiga besparingen på myndigheternas förvalt-
ningsanslag. 1 vårens kompletteringsproposition föreslog regeringen hur
merparten av dessa medel skulle fördelas. Det stod emellertid klart att
ytterligare erfarenhet från EU-medlemskapet skulle krävas för att bedöma
vissa politikområden. Regeringen föreslår därför nu vissa ramhöjningar
för Arbetsmarknadsverket och Glesbygdsverket.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 5 498 111 000 kronor.
Enligt regeringsbeslut den 8 juni 1995 är Arbetsmarknadsverket (AMV)
ansvarigt för samordning av insatserna inom den Europeiska Socialfon-
dens mål 3. Enligt regeringsbeslut den 21 juni 1995 ansvarar AMV
dessutom för alla utbetalningar avseende Europeiska Socialfonden.
Detta ansvar innebär tillkommande arbetsuppgifter för AMV, som
ekonomi-administration, samordning, information och uppföljning av
insatserna. Vissa av dessa arbetsuppgifter kan finansieras till en del av
medel från Socialfonden, dock krävs genomgående en nationell med-
finansiering.
Regeringen bedömer att med anledning av dessa tillkommande arbets-
uppgifter bör AMS från den 1 januari 1996 tillföras 10 miljoner kronor
ytterligare i förvaltningsmedel.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 10 000 000
kronor.
27
Prop. 1995/96:105
Glesbygdsverket har till uppgift att stödja utvecklingen för och lämna
förslag till förbättringar med avseende på glesbygds- och landsbygdsbe-
folkningens levnadsförhållanden i olika delar av landet med tyngdpunkten
i skogslänens inre delar samt i skärgårdsområdena.
Inom ramen för EU:s strukturfondspolitik får Sverige del av bl.a. olika
åtgärder, som innebär främjande av landsbygdsutveckling. Glesbygd-
sverket har under det senaste året aktivt medverkat i framtagande av
underlag för strukturfondsprogram för mål 6, utarbetat förslag till
strukturfondsprogram för 5b Skärgården samt utarbetat förslag till
program for gemenskapsinitiativet LEADER.
Regeringen har beslutat att Glesbygdsverket skall vara sekretariat för de
fem övervakningskommittéer som skall bildas för mål 5b. Verket skall
dessutom vara beslutsorgan för åtgärder inom programmet LEADER och
sekretariat åt övervakningskommittén för detta program. Riksdagen har
redan beslutat om vissa medel för detta ändamål (prop. 1994/95:161 s. 59-
60, bet. 1994/95:AU13, rskr. 1994/95:425). Ytterligare resurser bör dock
tilldelas verket för att genomföra de nya uppgifterna. Medelsbehovet för
detta beräknas till 3 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Glesbygdsverket på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 3 000 000 kronor.
1 statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett reservationsanslag på 27 000 000 kronor.
Invandrarnas sysselsättningssituation har de senaste 15 åren trendmässigt
försämrats och medfört negativa sociala och ekonomiska konsekvenser för
både individen och samhället i stort. Den höga arbetslösheten bland
invandrare resulterar i utanförskap, marginalisering och risk för etniska
konflikter. För att vända utvecklingen och förhindra etableringen av ett
etniskt segregerat samhälle är det nödvändigt att invandrarna i ökad
utsträckning får fotfäste på arbetsmarknaden.
Invandrarpolitiska kommittén (Ku 1994:11) har avlämnat ett delbe-
tänkande, Arbete till Invandrare (SOU 1995:76), med förslag om att
främja invandrarnas arbetsmarknadssituation. Invandrarpolitiska kommit-
28
téns delbetänkande bereds nu inom regeringskansliet och kommer, Prop. 1995/96:105
tillsammans med det betänkande som kommittén om arbetsmarknadspolit-
kens roll, omfattning, inriktning och avgränsning (A 1994:01) kommer att
presentera i februari, att vara underlag for de förslag till åtgärder som
regeringen kommer att lägga fram i en proposition under 1996.
Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige
(LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) har nyligen i en
gemensam rekommendation betonat vikten av att förebygga rasdis-
kriminering och främlingsfientlighet samt att främja lika möjligheter på
arbetsplatsen. Organisationerna ser det som angeläget att skapa ett
demokratiskt, pluralistiskt samhälle som kännetecknas av solidaritet och
respekt för alla människors värdighet.
En nationell kommitté (C 1994:04) har de senaste två budgetåren
bedrivit en ungdomskampanj mot främlingsfientlighet och rasism inom
ramen för Europarådets motsvarande arbete. Ungdomskampanjen har
under innevarande budgetår finansierats med 4 175 000 kronor från
anslaget Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism. Syftet med
ungdomskampanjen har varit att stärka respekten och förståelsen for ett
mångkulturellt samhälle. Utöver ungdomar har företrädare för privat
näringsliv, myndigheter och organisationer medverkat i kampanjen bl.a.
genom att öppna sina organisationer för information, dialog samt
potentiella arbetstillfällen. De har därigenom medverkat till att skapa goda
förebilder för tolerans och öppenhet i kampen mot främlingsfientlighet
och rasism och i detta syfte gått samman i en opinionsledargrupp under
arbetsnamnet Sverige 2000-gruppen.
Opinionsledargruppen har i ett manifest angett att den aktivt vill verka
för en ny och positiv samhällsanda genom att, i samverkan med arbets-
tagarnas representanter, stärka insikten hos såväl medlemmarnas anställda
som i samhället i stort om det betydande värde som ligger i att bejaka och
ta tillvara Sverige som en mångkulturell nation. Målet är bl.a. att stödja
och uppmuntra att nya vägar prövas för att öka antalet yngre anställda och
bland dessa en representativ andel med invandrarbakgrund. Sverige
2000-gruppen avser att bilda ett institut och fortsätta med sin verksamhet
även efter det att ungdomskampanjen avslutats 25-26 november 1995.
Institutets främsta uppgifter kommer att bli opinionsbildning, faktainsam-
ling och kunskapsförmedling i frågor som rör mångkulturell kompetens.
Avsikten är att verka utifrån en liten organisatorisk bas som huvud-
sakligen finansieras med medlemsavgifter. En strävan är att successivt öka
antalet medlemmar. Samverkan för ömsesidig nytta har inletts med
Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ). Det gemensamma intresset ligger
i att det finns en tydlig kvalitetsaspekt i att bättre utnyttja den mång-
kulturella kompetensen i Sverige.
Regeringen välkomnar de initiativ som tagits av företag, myndigheter
och organisationer för att främja invandrarnas situation på arbetsmarkna-
den och motverka främlingsfientlighet och rasism. Vad som nu är
angeläget är att initiativen får praktiskt genomslag och reellt påverkar
invandrarnas integration på arbetsmarknaden. Regeringen förutsätter att
den gemensamma rekommendationen från SAF, LO och TCO att
29
förebygga diskriminering och främlingsfientlighet samt att främja lika Prop. 1995/96:105
möjligheter på arbetsplatsen kommer att leda till åtgärder från parterna
på det lokala planet.
Regeringen ser mycket positivt på det frivilliga initiativet att inrätta ett
institut som arbetar med att ta tillvara landets mångkulturella resurser på
arbetsmarknaden. För näringslivet har detta betydelse bl.a. för att stärka
konkurrenskraften såväl internationellt som på hemmamarknaden.
Institutet bör därför utvecklas och bygga på den drivkraft som finns i det
privata näringslivet. Även många myndigheter torde ha ett eget intresse
av institutets arbete. Staten bör också medverka och ekonomiskt stödja
institutet för att markera dess legitimitet och för att positiva erfarenheter
från institutets arbete och de företag och myndigheter som är medlemmar
skall få en bred spridning bland andra företag m.fl. Detta stöd är särskilt
viktigt under institutets uppbyggnadsskede. Statens ekonomiska bidrag bör
dock vara av den storleken att institutet inte blir beroende av detta för sin
drift och utveckling.
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner att högst 2 000 000 kronor av medlen under anslaget
Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism får användas för att stödja
syftet att främja tillvaratagande av mångkulturell kompetens i arbetslivet.
30
Flertalet av förslagen inom Kulturdepartementets område härrör från
variationer i betalningsflöden under det förlängda budgetåret, vilka
regeringen inte hade full kännedom om när budgetpropositionen
beslutades. Förslagen, som enbart är en tillfällig justering, medför således
ingen ökad belastning på statsbudgeten under mandatperioden.
I budgetpropositionen för 1995/96 reserverades medel för vissa
kommande utgiftsbehov i myndigheternas förvaltningskostnader för att
dessa skulle kunna fullgöra Sveriges åtaganden gentemot EU. Detta
finansierades genom att återlägga en mindre del av den i budgetproposi-
tionen föreslagna besparing på 11 procent på myndigheternas för-
valtningsanslag. I vårens kompletteringsproposition föreslog regeringen
hur merparten av dessa medel skulle fördelas. Det stod emellertid klart att
ytterligare erfarenhet från EU-medlemskapet skulle krävas for att bedöma
vissa politikområden. Regeringen föreslår därför nu vissa ökningar av
anslagen till Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet och Statens kulturråd.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns for detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 328 926 000 kronor.
Stockholms stadsarkiv har som uppgift att fungera som landsarkiv for
regionala och lokala statliga myndigheter inom hela Stockholms län.
Ersättningen till Stockholms stadsarkiv regleras genom ett avtal mellan
svenska staten och Stockholms kommun. För närvarande uppgår
ersättningen till 6 266 000 kronor per år och skall enligt avtalet betalas
ut den 1 augusti. Således uppstår utbetalningar for två år under budgetåret
1995/96. I budgetförslaget för innevarande budgetår har anslaget till
Riksarkivet ökats med ersättningen för ett och ett halvt år. För att
Riksarkivet skall kunna fullfölja avtalet när det gäller den ersättning som
skall betalas ut den 1 augusti 1996 föreslår regeringen därför att
3 133 000 kronor anvisas för detta ändamål.
Sveriges medlemskap i EU innebär för vissa myndigheter ett aktivt
deltagande i arbetet inom EU. För de ökade kostnader för resor m.m. som
uppstår med anledning härav föreslår regeringen att Riksarkivet anvisas
165 000 kronor.
Regeringen föreslår att Riksarkivet anvisas sammanlagt 3 298 000
kronor på tilläggsbudget för innevarande budgetår.
31
Prop. 1995/96:105
Regeringen föreslår att riksdagen
till Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 3 298 000
kronor.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har för detta ändamål uppförts
ett ramanslag på 655 818 000 kronor, varav för Statens musiksamlingar
41 588 000 kronor.
Statens musiksamlingar har sagts upp från de lokaler som byggdes för
musikbiblioteket på 1870-talet. Regeringen medgav av denna anledning
den 31 augusti 1995 att Statens musiksamlingar fick teckna hyresavtal
fr.o.m. den 1 mars 1996 för en period på tio år avseende arkiv och kontor
för musikbiblioteket på Torsgatan 21 i Stockholm. Hyresökningen för de
nya lokalerna är 740 000 kronor per år. Hyresökningen för tiden den
1 mars - 31 december 1996 är 616 000 kronor, varav Statens musiksam-
lingar finansierar 154 000 kronor. Regeringen föreslår att återstoden av
beloppet, 462 000 kronor, anvisas på tilläggsbudget för innevarande
budgetår.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Centrala museer: Myndigheter på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 462 000 kronor.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett obetecknat anslag på 180 068 000 kronor, varav för Stiftelsen
Tekniska museet 53 948 000 kronor.
Vid Tekniska museet finns en personlig anställning som kontorist.
Kostnaderna för den personliga anställningen har tidigare belastat det
under sjunde huvudtiteln Finansdepartementet uppförda anslaget Täckning
av merkostnader för löner och pensioner m.m. Då anslaget upphört fr.o.m.
innevarande budgetår skall kostnaderna i stället ingå i Tekniska museets
anslag. Regeringen föreslår att anslaget till Tekniska museet ökas med
398 000 kronor för budgetåret 1995/96 för den personliga anställningen.
32
Prop. 1995/96:105
Regeringen föreslår att riksdagen
till Centrala museer: Stiftelser på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 398 000 kronor.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har för detta ändamål uppförts
ett ramanslag på 193 919 000 kronor.
Sveriges medlemskap i EU innebär bl.a. att insatser för landskapsvård
i fortsättningen kommer att ske inom ramen för EU:s program för
miljöersättningar till jordbruket under nionde huvudtiteln (Jordbruks-
departementet). Kostnader för administration m.m. ingår inte i de medel
som beräknats för det nya miljöersättningsprogrammet utan skall betalas
av medlemsländerna själva. Genom programmet kommer insatserna för
landskapsvårdande åtgärder m.m. att bli mera omfattande än i dag. Med
anledning härav bör Riksantikvarieämbetet anvisas 3 200 000 kronor för
de kostnader som är förknippade med ämbetets arbetsuppgifter inom
ramen för miljöersättningsprogrammet.
Vidare innebär medlemskapet att ärenden om export och återlämnande
av kulturföremål mellan EU-ländema skall handläggas av svenska
myndigheter. För Riksantikvarieämbetets ökade kostnader för ärende-
handläggning m.m. bör anvisas 500 000 kronor.
Slutligen innebär medlemskapet ett aktivt deltagande för vissa
myndigheter i arbetet inom EU, vilket innebär ökade kostnader för resor
m.m. Riksantikvarieämbetet bör anvisas 165 000 kronor för detta.
Regeringen föreslår således att Riksantikvarieämbetet anvisas samman-
lagt 3 865 000 kronor på tilläggsbudget för innevarande budgetår.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Riksantikvarieämbetet på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 3 865 000 kronor.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för ändamålet Kulturmiljö-
vård uppfört ett förslagsanslag på 112 406 000 kronor och för ändamålet
3 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 105
33
Kulturstöd vid ombyggnad m.m. ett förslagsanslag på 240 000 000 Prop. 1995/96:105
kronor.
Från anslaget B 15. Kulturmiljövård utgår bidrag enligt förordningen
(1993:379) om bidrag till kulturmiljövård. Medel får även utgå till vård
och underhåll av vissa kyrkliga inventarier. Frågor om bidrag prövas av
Riksantikvarieämbetet eller, efter Riksantikvarieämbetets bemyndigande,
av länsstyrelsen. Från anslaget utgår också ersättning enligt 2 kap. 7, 8,
14-16 §§ samt 3 kap. 10 och 12 §§ lagen (1988:950) om kulturminnen
m.m. Under budgetåret 1995/96 får bidrag och andra åtgärder för
byggnadsvård samt fomminnes- och kulturlandskapsvård beslutas inom en
ram på 112 406 000 kronor.
Från anslaget B 17. Kulturstöd vid ombyggnad m.m. utgår bidrag till
ombyggnad, renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull
bostadsbebyggelse enligt 2 § förordningen (1993:379) om bidrag till
kulturmiljövård.
Under budgetåret 1995/96 får åtgärder beslutas som motiveras av
antikvariska skäl inom en ram motsvarande 240 000 000 kronor. Av
ramen får högst 15 000 000 kronor disponeras för arkeologiska undersök-
ningskostnader i samband med bostadsbebyggelse enligt 7 § forordningen
(1993:379) om bidrag till kulturmiljövård.
Medlen disponeras även av Boverket för avräkningar i enlighet med
förordningen (1983:102) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus
m.m. och förordningen (1991:1933) om statligt räntebidrag för ny- och
ombyggnad av bostäder.
Riksantikvarieämbetet har hemställt att beslutsramen för anslaget B 17.
Kulturstöd vid ombyggnad m.m. får användas för omfördelning till
anslaget B 15. Kulturmiljövård. Detta för att uppnå ett mer effektivt
utnyttjande av tillgängliga medel ur kulturhistorisk synpunkt.
Det nya systemet för kulturstöd vid ombyggnad av bostadshus har verkat
sedan den 1 juli 1993. Riksantikvarieämbetet har genomfört den
delegering av beslut om stödet till länsstyrelserna som var avsedd.
Lågkonjunkturen innebär att bostadsbyggandet för närvarande har en
exceptionellt låg omfattning. Därför är efterfrågan på kulturstöd vid
bostadsombyggnad också låg. Däremot är efterfrågan på vård och
underhåll av andra kulturbyggnader under anslaget till kulturmiljövård
fortfarande stor. Detta bidrag begränsas dock av en väsentligt mindre ram.
Ur kulturhistorisk synpunkt är det angeläget att de befintliga besluts-
ramarna utnyttjas effektivt. Regeringen anhåller därför om riksdagens
bemyndigande att vid behov få använda beslutsramen under anslaget B
17. Kulturstöd vid ombyggnad m.m. för beslut om bidrag till bygg-
nadsvård under anslaget B 15. Kulturmiljövård.
34
Prop. 1995/96:105
Regeringen föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att vid behov få använda beslutsramen för
anslaget Kulturstöd vid ombyggnad m.m. för beslut om bidrag till
byggnadsvård under anslaget Kulturmiljövård.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 41 428 000 kronor.
Sveriges medlemskap i EU innebär för vissa myndigheter ett aktivt
deltagande i arbetet inom EU. För de ökade kostnader för resor m.m. som
uppstår med anledning härav föreslår regeringen att Statens kulturråd
anvisas 170 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Statens kulturråd på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 170 000 kronor.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett reservationsanslag på 212 012 000 kronor, varav för Svenska
pennklubben 225 000 kronor, Stiftelsen Drottningholms teatermuseum
10 307 000 kronor och för Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien
3 303 000 kronor.
Svenska PEN-klubben utdelar varje höst ett gäststipendium till flykting-
författare. Statens bidrag till detta är 150 000 kronor. I statsbudgeten har
anslaget beräknats för endast ett och ett halvt stipendium. För att Svenska
PEN-klubben skall kunna betala ut hela stipendiet under hösten 1996 bör
anslaget därför öka med 75 000 kronor.
Under anslaget erhåller Stiftelsen Drottningholms teatermuseum bidrag
för föreställningsverksamheten vid Drottningholmsteatem och vid
Ulriksdals Slottsteater och Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien
bidrag för kurs- och föreställningsverksamheten. Då föreställningarna till
väsentlig del äger rum under sommaren, har bidragen i sin helhet betalats
ut till stiftelserna den 1 juli varje år. I statsbudgeten har bidraget
35
beräknats för 1,5 år. För att stiftelserna skall kunna få fullt bidrag även Prop. 1995/96:105
för sommaren 1996 bör anslaget öka med 4 537 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 4 612 000 kronor.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett reservationsanslag på 81 299 000 kronor.
Till och med budgetåret 1994/95 var medlen uppförda under ett
obetecknat anslag. Anslaget fördes upp första gången budgetåret 1982/83.
I prop. 1981/82:100 bil. 12 förordade föredraganden att medel för
visningsersättning skulle anvisas som ett fast anslag och tillföras en fond,
kallad Sveriges bildkonstnärsfond. Riksdagen hade inget att erinra mot det
anförda och anvisade medel för ändamålet under ett obetecknat anslag.
Någon fondbildning i egentlig mening har dock inte skett och det är
oklart huruvida detta var regeringens och riksdagens avsikt. I stället har
medlen på vanligt sätt disponerats genom löpande avräkning mot anslaget
varpå medlen tillförts ett särskilt konto vilket möjliggjort att medlen
kunnat överföras mellan budgetåren. Hanteringen av anslagsmedlen
överensstämmer sålunda inte med den anslagskonstruktion som valdes.
Behov har emellertid funnits av att reservera medel för utnyttjande under
påföljande budgetår. Riksdagen har därför budgetåret 1995/96 fört upp
medel för ändamålet under ett reservationsanslag.
Konstnärsnämnden har hemställt att ett vid budgetåret 1994/95
outnyttjat belopp under anslaget B 5. Visningsersättning åt bild- och
formkonstnärer på 678 000 kronor får disponeras budgetåret 1995/96.
Nämnden har anfört att 673 600 kronor fördelats på skilda bidragsmotta-
gare genom beslut av Bildkonstnärsfondens styrelse den 21 juni 1995 men
att de beviljade medlen av administrativa skäl inte betalats ut före
budgetårets utgång. Endast 4 337 kronor är ointecknade. Regeringen avser
att fatta beslut om att 678 000 kronor skall återföras till statsbudgeten.
För att de konstnärer som genom beslutet den 21 juni 1995 blivit
tilldelade bidrag skall få del av dessa bör ett reservationsanslag motsva-
rande de beslutade bidragen föras upp under förevarande anslag.
Regeringens förslag innebär sammantaget ingen ökad belastning på stats-
budgeten.
36
Prop. 1995/96:105
Regeringen föreslår att riksdagen
till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
674 000 kronor.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfort
ett anslag på 921 010 000 kronor, varav för Operan 401 526 000 kronor
och för Dramatiska teatern 233 992 000 kronor.
Operan och Dramatiska teatern har under hösten ökade kostnader till
följd av att det största antalet nyproducerade föreställningar sätts upp då.
Med anledning härav uppstår för sista halvåret 1996 tidigare inte
inräknade kostnadsbelastningar för anslaget på 30 217 000 kronor, varav
för Operan 15 214 000 kronor och för Dramatiska teatern 15 003 000
kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag
på 30 217 000 kronor.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett reservationsanslag på 88 884 000 kronor.
Anslaget till fria teater-, dans- och musikgrupper betalas normalt i sin
helhet ut den första juli varje år, då gruppernas behov av medel är störst
i början av säsongen. För att kunna säkra de fria gruppernas likviditet
även för den spelsäsong som börjar den 1 juli 1996 bör anslaget öka med
23 702 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. på tilläggsbud-
get till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag
på 23 702 000 kronor.
37
Prop. 1995/96:105
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett reservationsanslag på 91 020 000 kronor.
För sista halvåret 1996 uppstår till följd av variationer i betalningflödet
tidigare ej inräknade kostnadsbelastningar för anslaget på 1 230 000
kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Stöd till svensk filmproduktion m.m. på tilläggsbudget till statsbud-
geten för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 230 000
kronor.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett reservationsanslag på 90 780 000 kronor, varav för bidrag till
Konstnärsnämndens filmstöd 3 297 000 kronor.
När det gäller bidrag till Konstnärsnämndens filmstöd uppstår för sista
halvåret 1996 till följd av variationer i betalningflödet tidigare ej
inräknade kostnadsbelastningar för anslaget på 45 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Stöd tillfilmkulturell verksamhet på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 45 000 kronor.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett förslagsanslag på 827 000 000 kronor.
Driftsstödet har utgått enligt i huvudsak nuvarande regler sedan år 1990.
Sedan dess har priser och kostnader ökat väsentligt. Dessutom har
dagspressen fått särskilt stora kostnadsökningar under det senaste året, och
ytterligare sådana är att vänta under år 1996. Kostnadsökningarna, som
framför allt hänför sig till mycket kraftiga prishöjningar på tidnings-
papper, slår särskilt hårt mot lågtäckningstidningama. Mot denna
bakgrund och för att kunna bevara mångfalden inom dagspressen anser
regeringen att driftsstödet skall höjas.
38
För hög- och medelfrekventa tidningar beräknas driftsstöd genom att en Prop. 1995/96:105
tidnings veckovolym multipliceras med en bidragssats. Stödet får dock
inte överstiga ett maximibelopp. Regeringen föreslår att dessa bidragssat-
ser och maximibelopp höjs med 13 procent. Motsvarande höjning bör
göras av stödbeloppen för lågfrekventa dagstidningar med allmänt
driftsstöd och för dagstidningar med begränsat driftsstöd eller driftsstöd
i särskilt fall. De nya beräkningsgrunderna bör tillämpas första gången för
stöd som avser kalenderåret 1996. Med antagande om ett oförändrat antal
stödberättigade tidningar kan kostnaderna för driftsstöd till dagspressen
därmed beräknas öka med 53 000 000 kronor under innevarande budgetår
jämfört med det utfall som annars skulle bli fallet.
Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen vad gäller de
förslag om presstöd som lämnats av Pressutredningen -94 i betänkandet
Vårt dagliga blad-stöd till svensk dagspress (SOU 1995:37).
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner förändringen av beräkningsgrunderna för driftsstöd till
dagspressen,
2. till Driftsstöd till dagspressen på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 53 000 000 kronor.
39
Prop. 1995/96:105
Våren 1981 träffade den svenska regeringen och den norska regeringen
ett avtal om ekonomiskt samarbete, särskilt på industri- och energiom-
rådena. Som en del i uppgörelsen undertecknade de båda ländernas
regeringar ett särskilt protokoll om att upprätta en fond för svenskt-norskt
industriellt samarbete (Svensk-norsk Industrifond). Riksdagen godkände
den träffade överenskommelsen (prop. 1980/81:189, bet. 1980/81:NU65,
rskr. 1980/81:427). Sverige har tillfört ett kapital på 200 miljoner kronor
och Norge ett kapital på motsvarande 50 miljoner svenska kronor i
enlighet med det nämnda protokollet, vilket gäller i första hand i 20 år,
dvs. fram till år 2001. Såvida det inte sägs upp tre år dessförinnan skall
det fortsätta att gälla med tre års uppsägningstid för vardera parten.
Riksdagen har våren 1985 dels godkänt vissa ändringar av villkoren for
stöd från fonden, dels utan erinringar tagit del av vad regeringen anfört
om att framtida mindre ändringar av stödvillkoren skall kunna beslutas av
regeringen utan att höra riksdagen, enligt vad som följer av regerings-
formen (prop. 1984/85:204, bet. 1984/85:NU39, rskr. 1984/85:395).
Nuvarande stadgar för fonden gäller från år 1992 enligt ett regerings-
avtal från den 19 december 1991, då vissa mindre ändringar beslutades
rörande fondens verksamhet.
Fondens verksamhet består i att med bl.a. villkorslån delfinansiera
riskfyllda utvecklingsprojekt där minst ett norskt och ett svenskt företag
medverkar. Fonden betalar ut medel huvudsakligen för att finansiera
företag och täcka utgifter för administrationen. Inbetalningarna består av
dels räntor på likvida medel, dels inflytande amorteringar, räntor och
royalties från kundföretagen.
Fonden hade i juni 1995 likvida medel på ca 195 miljoner kronor,
varav ca 100 miljoner kronor var avsatt för lån m.m. som ännu inte hade
lyfts av företagen. De beslutade lånen kommer inte alltid att utnyttjas,
eftersom vissa företag finner annan finansiering eller projekt avbryts. Det
kapital som motsvaras av kvarstående finansieringslöften till företag kan
fonden inte använda för lån till andra företag. Det disponibla kapitalet är
alltså begränsat. Den uppkomna situationen innebär att fonden kan
fortsätta sin verksamhet på i stort sett nuvarande nivå endast i ca två år
till. Därefter beräknar fonden att den måste skära ned sin verksamhet,
såvida inte ökade resurser tillförs eller någon annan lösning skapas. Det
är tveksamt om en starkt begränsad verksamhet skulle kunna motivera att
nuvarande kansliresurser bibehålls.
Fonden önskar i första hand få ett tillskott av nytt kapital från de två
regeringarna. En ansökan om ytterligare sammanlagt 250 miljoner svenska
kronor kom in till regeringarna år 1993. Vid överläggningar mellan
företrädare for de två regeringarna har olika sätt att lösa fondens kapitalsi-
tuation diskuterats. I första hand söks en lösning som gör att fonden kan
40
fortsätta verksamheten efter år 1997 på en oförändrad nivå utan att nya Prop. 1995/96:105
medel tillskjuts från svensk sida.
Regeringen förordar att staten utfärdar en kreditgaranti for att fonden
vid behov skall kunna ta upp lån på marknaden och sålunda fullgöra alla
sina förpliktelser. Garantin från den svenska staten bör uppgå till högst
20 000 000 kronor och gälla under förutsättning att den norska staten
lämnar en motsvarande garanti eller ett direkt tillskott av medel på lägst
motsvarande ca 80 000 000 svenska kronor. Fonden beräknas med dessa
ökade resurser kunna fortsätta sin verksamhet på i stort sett oförändrad
nivå under ytterligare ca fem år.
En garanti till fonden behöver sannolikt inte leda till kostnader för
staten, eftersom fonden har god soliditet. Vid en finansiell kris bör den
kunna realisera sina lånefordringar och andra tillgångar for att i första
hand betala tillbaka lånen med statlig garanti. Eventuella förluster till
följd av garantin bör belasta sjunde huvudtitelns anslag Riksgäldskontoret:
Garantiverksamhet.
Regeringen vill i detta sammanhang för riksdagens kännedom anmäla
att fonden för regeringarna har anmält behov av att i särskilda fall, främst
för att skydda en lånefordran, temporärt kunna omvandla en fordran till
aktier i kundföretaget. Det ankommer på regeringen att ta ställning till
detta förslag.
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner vad regeringen förordar om en garanti för lån på högst
20 000 000 kronor till Stiftelsen Fonden för svenskt-norskt industriellt
samarbete.
En fortsatt utbyggnad av den svenska infrastrukturen ställer nya krav på
finansieringsmöjligheterna för dessa investeringar. AB Svensk Export-
kredit (SEK) bildades av staten och de svenska affärsbankerna år 1962 för
att medverka vid finansiering av svensk export (prop. 1962:125, bet.
1962:SU110 och bet. 1962:BaU22, rskr. 1962:272 och 275). SEK ägs till
hälften vardera av de två ägargrupperna. SEK har haft stor betydelse som
finansiär av större svenska exportprojekt. SEK har sedan år 1978 förvaltat
det statsstödda exportkreditsystemet och senare kreditgivningen baserad
på biståndsmedel. SEK har en balansomslutning på ca 100 miljarder
kronor och ett eget kapital på ca 4,5 miljarder kronor. Lönsamheten är
god.
Av utlåningen är drygt två tredjedelar exportkrediter till marknads-
mässiga villkor, en sjättedel biståndskrediter och en sjundedel export-
krediter med statligt stöd. Ett särskilt program vänder sig till de mindre
och medelstora exportföretagen där SEK tillsammans med Export-
4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 105
Rättelse: S. 54 rad 8 Står: 3 Rättat till: 4
41
kreditnämnden och bankerna förser dessa företag med fördelaktig Prop. 1995/96:105
exportfinansiering. SEK har lyckats uppnå mycket goda upplåningsvillkor
på de internationella kapitalmarknaderna. Detta har bl.a. lett till att de
statsstödda krediterna ger överskott.
Tidigare i år anmälde regeringen (prop. 1994/95:150 bil. 12, s. 7) att
SEK avser förmedla lån från den Europeiska Investeringsbanken (EIB) till
svenska mindre och medelstora företag, bl.a. via ALMI Företagspartner
AB och bankerna. Denna samverkan med internationella mellanstatliga
organisationer och institut, bl.a. inom ramen för den europeiska unionen
eller med utländska exportkreditinstitut, krävde en ändring av bolagsord-
ningen. Den har genomförts. SEK har bl.a. utnyttjat denna nya möjlighet
för att i september 1995 sluta ett avtal med den japanska Export- och Im-
portbanken (JEXIM) för förmedling av förmånliga japanska krediter till
svenska företag.
Större utbyggnader av svensk infrastruktur och exportindustri kan
komma att kräva ökade finansieringsinsatser. SEK:s styrelse och
bolagsstämma har därför beslutat att det bör skapas möjligheter att
utnyttja den upplåningskapacitet och upplåningskompetens som byggts
upp i SEK till långfristig finansiering för utbyggnad av infrastrukturen i
Sverige och utvecklingsprojekt inom exportindustrin för att stärka den
svenska industrins internationella konkurrenskraft. SEK:s medverkan i
detta slag av finansieringar skapar förutsättningar för att främja ut-
vecklingen av svenskt näringsliv och tillväxten i ekonomin. SEK:s
medverkan kommer att ske på affärsmässig basis och med oförändrad
riskprofil. Regeringen ser positivt på en sådan förändring av verksam-
heten. Enligt SEK:s bolagsordning får den inte ändras utan regeringens
godkännande. Riksdagen bör dock ges möjlighet att ta ställning till frågan
innan regeringen slutligt godkänner ändringen av bolagsordningen.
När SEK bildades år 1962 var inriktningen enbart exportfinansiering.
Den nu beslutade ändringen av bolagsordningen innebär en utvidgad
verksamhet. Riksdagen föreslås godkänna de förändrade riktlinjerna för
verksamheten.
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner vad som anförts om inriktningen av verksamheten vid AB
Svensk Exportkredit.
42
Prop. 1995/96:105
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 302 967 000 kronor (prop. 1994/95:100 bil. 13, bet.
1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300 och prop. 1994/95:150 bil. 12, bet.
1994 /95:NU28, rskr. 1994/95:445). I budgetpropositionen för 1995/96
reserverades medel för vissa tillkommande utgiftsbehov i myndigheternas
förvaltningskostnader for att dessa skulle kunna fullgöra Sveriges
åtaganden gentemot EU. Detta finansierades genom att återlägga en
mindre del av den i budgetpropositionen föreslagna 11-procentiga
besparingen på myndigheternas förvaltningsanslag. I vårens komplette-
ringsproposition föreslog regeringen hur merparten av dessa medel skulle
fördelas. Det stod emellertid klart att ytterligare erfarenhet från EU-
medlemskapet skulle krävas för att bedöma vissa politikområden.
Regeringen föreslår därför nu vissa ramhöjningar för några myndigheter.
En del av medlen på anslaget A 1. Närings- och teknikutvecklingsver-
ket: Förvaltningskostnader är avsedda att täcka kostnaderna för de insatser
som krävs av NUTEK for hanteringen av återflödet från EU:s strukturfon-
der. Vid tidpunkten for dessa propositioner fanns det inte underlag för att
göra en slutlig översyn av systemet och bedömning av behovet av
kompletterande resurser. Den komplicerade förhandlingsprocessen om
strukturfondsprogrammen har gjort att det totala behovet först nu är
överblickbart.
NUTEK skall svara för den ekonomiadministrativa samordningen av
återflödet från samtliga fyra strukturfonder och utbetalningar från
regionalfonden. Vidare skall NUTEK vara sekretariat åt sex övervaknings-
kommittéer för mål 2 och 6 samt för vissa gemenskapsinitiativ.
Regeringen bedömer att ytterligare 4 000 000 kronor behövs for att
NUTEK skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 4 000 000 kronor.
43
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 757 900 000 kronor (prop. 1994/95:100 bil. 13, bet.
1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300).
Merparten av utgifterna inom anslaget utgörs av avtalsbundna bidrag till
den europeiska rymdorganisationen European Space Agency, ESA,
avseende långsiktiga utvecklingsprojekt. Utrymme saknas att inom anvisat
anslag delta i nya projekt. Två för svenskt vidkommande viktiga projekt
planeras för närvarande inom ramen för ESA-samarbetet.
Vid ESA:s ministermöte i oktober 1995 fattades beslut om ett euro-
peiskt deltagande i den planerade internationella rymdstationen Alpha.
Rymdstationen innebär det största internationella samarbetsprojektet
någonsin. Projektet är en teknisk utmaning och ett första steg för längre
explorativa projekt. Den utgör också modell för framtidens alltmer
globala samarbete på rymdområdet. Projektet leds av USA. Övrigaparter
är Ryssland, Japan, Kanada och Europa via ESA.
Målen för projektet är att tillhandahålla rymd- och markinstallationer
för utforskande och användning av rymden. Detta innebär att kunna
behärska alla delar i driften av en komplex utpost i rymden inklusive
bemannade transporter.
Det europeiska deltagandet i utvecklingen utgörs enligt planerna av de
s.k. europeiska elementen dvs. en laboratoriemodul och transporttjänster
i form av nästa generation Ariane-raket (Ariane 5) med en transportmodul
(ATV). Detta förutsätter också deltagande i de gemensamma driftkost-
naderna av stationen från år 2001 och under dess beräknade livstid fram
till år 2013 liksom i användning och drift av de europeiska elementen.
Enligt regeringen bör Sverige som medlem i ESA delta i utvecklingen
av Europas bidrag till den internationella rymdstationen. Kostnaderna för
ett svenskt deltagande på nivån 0,4 procent beräknas till 102,5 miljoner
kronor under perioden 1996 - 2004 (prisnivå 1995). Deltagandet innebär
också att Sverige ansluter sig till det mellanstatliga avtal som reglerar
samarbetet mellan rymdstationspartema.
ESA och användarorganisationen Eumetsat driver ett gemensamt
program, Metop, för att utveckla polära vädersatelliter. De polära
satelliterna skall komplettera de redan beslutade geostationära vädersatelli-
tema (MSG). De polära satelliterna är av stort intresse för den svenska
vädertjänsten eftersom de ger en bättre bild av vädersituationen på
nordliga breddgrader än vad de geostationära satelliterna ger. Sverige
deltar i ett förberedande program för Metop sedan år 1993. Regeringen
anser att Sverige bör fortsätta att delta i utvecklingen av Metop.
Kostnaderna för ett tvåprocentigt deltagande beräknas till 150,8 miljoner
kronor för perioden 1996 - 2006 (prisnivå 1995).
Ett svenskt deltagande i projekten ger svensk högteknologisk industri
möjlighet att konkurrera om attraktiva utvecklingsuppdrag och därmed
44
bibehålla en hög kompetensnivå. Medelsbehovet för de två projekten Prop. 1995/96:105
beräknas till sammanlagt 30 000 000 kronor för budgetåret 1995/96.
De avtalsbundna bidragen till ESA debiteras Sverige i utländsk valuta.
Dessa utgifter är föremål för årliga pris- och valutajusteringar enligt vissa
regler. Kostnaderna för pris- och valutajusteringar för budgetåret 1995/96
kan nu beräknas till 32 544 000 kronor.
Anslagshöjningen finansieras genom motsvarande besparing inom
Näringsdepartementets verksamhetsområde.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Rymdverksamhet på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 62 544 000 kronor.
45
I statsbudgeten for innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 2 662 173 000 kronor.
I budgetpropositionen för budgetåret 1995/96 reserverades medel för
vissa tillkommande utgiftsbehov i myndigheternas förvaltningskostnader
för att dessa skulle kunna fullgöra Sveriges åtaganden gentemot EU.
Kostnaderna finansierades genom att återlägga en mindre del av myndig-
heternas besparingsbeting. Det stod emellertid klart att ytterligare
erfarenhet från EU-medlemskapet skulle komma att krävas för att bedöma
vissa politikområden. Regeringen föreslår därför nu vissa ramhöjningar
för några myndigheter.
Under det första året av Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen
har inom ramen för EU:s regionalpolitik ett omfattande arbete lagts ned
på att ta fram program för de olika målområdena. Programmen, varav ca
hälften redan har godkänts av EG-kommissionen, kommer att genomföras
fram t.o.m. år 1999. För genomförandet av strukturfondsprogrammen
kommer länsstyrelserna att spela en viktig roll.
Särskilda beslutsgrupper har inrättats för att inom ramen för ett samlat
programdokument besluta om stöd från EU:s strukturfonder. Länsstyrelsen
eller länsstyrelserna i det eller de län där beslutsgruppen verkar skall
svara för sekretariatsfunktionen för beslutsgruppen. Funktionen innebär,
förutom betydande beredningsarbete och rapportering, att länsstyrelserna
skall informera om förutsättningarna för att ta del av EU:s strukturfonder.
Med anledning av de nya arbetsuppgifter som ålagts de berörda länsstyrel-
serna bör 10 000 000 kronor tillföras anslaget A 1. Länsstyrelserna m.m.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Länsstyrelserna m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 10 000 000 kronor.
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för
innevarande budgetår.
Fastighetsmäklarnämnden har inrättats i enlighet med den nya fastig-
hetsmäklarlagen (1995:400) som antogs av riksdagen den 7 april 1995
46
(prop. 1994/95:14, bet. 1994/95:LU33, rskr. 1994/95:258). Regeringen har Prop. 1995/96:105
den 20 juli 1995 beslutat om fastighetsmäklarförordning (1995:1028) och
förordning (1995:1029) med instruktion för Fastighetsmäklarnämnden.
Lagen och förordningarna trädde i kraft den 1 oktober 1995.
Nämnden skall verka som central myndighet för registrering av och
tillsyn över fastighetsmäklare och skall särskilt inrikta sin verksamhet på
att fastighetsmäklama följer god fastighetsmäklarsed, att information
sprids om vad god fastighetsmäklarsed innebär och att mäklarna har en
god utbildning för sin uppgift.
Enligt fastighetsmäklarförordningen gäller att den som vill bli registre-
rad som fastighetsmäklare skall ansöka om detta hos nämnden. För
prövning av en ansökan tas avgift ut enligt avgiftsförordningen
(1992:191). Den som är registrerad som fastighetsmäklare skall från och
med kalenderåret efter registreringsåret betala en årlig avgift. Utgångs-
punkten är att staten skall få full kostnadstäckning för arbetet med
registrering av och tillsyn över fastighetsmäklare. Inkomsterna för
budgetåret 1995/96 kan uppskattas till 7 725 000 kronor.
Kostnaden för nämndens verksamhet beräknas till 7 200 000 kronor för
budgetåret 1995/96. Regeringen kommer att ange de närmare villkoren för
anslaget.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Fastighetsmäklarnämnden på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 7 200 000 kronor.
47
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag på 19 880 000 kronor för bl.a. sanering och
återställning av miljöskadade områden.
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91: JoU30,
rskr. 1990/91:338) skall anslaget användas till genomförandet av ett
femårigt program för sanering och återställning av miljöskadade områden.
Statens naturvårdsverks pågående arbete med det femåriga programmet
för sanering och återställning av miljöskadade områden löper ut den 30
juni 1996.
Genom ett särskilt anslag (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU01,
rskr. 1994/95:145, 1994/95:146) på 75 000 000 kronor har bidrag för ett
tiotal objekt för sanering och återställning beviljats av Naturvårdsverket
till länsstyrelser och kommuner. Totalt omfattade ansökningarna 97 objekt
på tillsammans 267 000 000 kronor för åtgärder som bedömts vara
angelägna och möjliga att genomföra med kort insatstid.
Naturvårdsverket har i oktober 1995 inkommit till regeringen med en
redovisning av förslag till handlingsprogram för den långsiktiga in-
riktningen på efiterbehandlingsarbetet och förslag till det fortsatta arbetet
med bl.a. inventeringar och undersökningar.
Med hänvisning till behovet av fortsatta inventeringar, undersökningar
och prioriteringar på nationell nivå som underlag för bedömning av behov
av framtida sanerings- och återställningsinsatser i landet bör anvisas
ytterligare 3 000 000 kronor på anslag A 6. Sanering och återställning av
miljöskadade områden.
Den nya utgiften kompenseras genom besparingar på andra anslag under
fjortonde huvudtiteln.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Sanering och återställning av miljöskadade områden på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 3 000 000 kronor.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag på 11 965 000 kronor.
48
Inom EU pågår ett arbete for att harmonisera medlemsstaternas regler Prop. 1995/96:105
för godkännande av växtskyddsmedel. Som ett led i detta arbete har
kommissionen påbörjat ett arbetsprogram som syftar till att successivt
under en tolvårsperiod utvärdera och registrera verksamma ämnen i
bekämpningsmedel som finns på marknaden. I kommissionens förordning
(EEG) nr 3600/92 ges närmare bestämmelser for genomförandet av den
första etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i Rådets
direktiv 91/414/EEG om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden.
Varje tillverkare eller importör av ett verksamt ämne som önskar få ämnet
registrerat som ett godkänt ämne skall anmäla detta till kommissionen.
För varje verksamt ämne skall en rapporterande medlemsstat utnämnas.
I förordningen ges detaljerade anvisningar som den rapporterande
medlemsstaten är skyldig att följa vid utvärderingen. I kommissionens
förordning (EG) nr 933/94 anges vilka tillverkare och importörer som
gjort anmälan till kommissionen och vilket land som skall vara rapportör-
land. Efter Sveriges, Finlands och Österrikes anslutning till EG har en
omfördelning av ämnena gjorts genom kommissionens förordning (EG)
nr 491/95. Sverige har i förordningen utnämnts till rapporterande
medlemsstat för fyra ämnen. Kemikalieinspektionen är den svenska
myndighet som ansvarar för utvärderingen.
De aktuella EU-reglema anvisar inte hur utvärderingen skall finansieras.
Ett arbete på detta område pågår inom kommissionen men är inte klart för
att kunna tillämpas på den första etappen av arbetsprogrammet. Mot
denna bakgrund anser regeringen att det är nödvändigt att medel anvisas
för att delfinansiera utvärderingen. Medlen bör anvisas under anslag All.
Särskilda projekt.
Den nya utgiften skall kompenseras genom besparingar på andra anslag
under fjortonde huvudtiteln.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Särskilda projekt på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 000 kronor.
49
III. Justitiedepartementet
|
A 8 |
Europeiskt seminarium om brottsförebyggande |
1 424 000 |
|
D 2 |
Domstolarna m.m. ramanslag |
16 874 000 |
|
F 2 |
Rättshjälpsmyndigheten, reservationsanslag |
1 500 000 |
|
F 7 |
Allmänna advokatbyråer: Avvecklingskostnader |
5 800 000 |
|
G 3 |
Brottsoffermyndigheten: Förvaltningskostnader, |
1 500 000 |
VI. Kommunikationsdepartementet
A 15 Tågledningen, ramanslag
B 7 Vissa kostnader till följd av M/S Estonias
förlisning, förslagsanslag
B 8 Utredningsarbete med anledning av
M/S Estonias förlisning
225 000 000
1 000
3 940 000
VII. Finansdepartementet
D 3 Finansinspektionen, ramanslag
E 7 Bidrag till centralt utvecklingsarbete
avseende metoder och system för att jämföra
arbeten av lika värde
2 800 000
5 256 000
VIII. Utbildningsdepartementet
A 9 Bidrag till viss verksamhet inom det
kommunala skolväsendet m.m., förslagsanslag
A 16 Svenska EU-programkontoret för utbildning
och kompetensutveckling, ramanslag
B 1 Bidrag till folkbildningen
C 45 Vissa särskilda utgifter inom unversitetet
och högskolor m.m., reservationsanslag
C 46 Övriga utgifter inom grundutbildning,
reservationsanslag
D 21 Vissa bidrag till forskningsverksamhet,
reservationsanslag
E 1 Centrala studiestödsnämnden m.m.,
ramanslag
E 3 Studiehjälp m.m., förslagsanslag
511 905 000
3 460 000
158 000 000
-30 000 000
173 285 000
1 000 000
30 000 000
2 880 000
50
E 4 Studiemedel m.m., förslagsanslag
E 5 Vuxenstudiestöd m.m., reservationsanslag
286 135 000 Prop. 1995/96:105
475 575 000
IX. Jordbruksdepartementet
F 2 Bidrag till statens utsädeskontroll,
förslagsanslag
485 000
X. Arbetsmarknadsdepartementet
A 1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,
ramanslag
C 7 Glesbygdsverket, ramanslag
10 000 000
3 000 000
|
XI. |
Kulturdepartementet | |
|
B 1 |
Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet, |
3 298 000 |
|
B 4 |
Centrala museer: Myndigheter, ramanslag |
462 000 |
|
B 5 |
Centrala museer: Stiftelser |
398 000 |
|
B 14 |
Riksantikvarieämbetet, ramanslag |
3 865 000 |
|
C 1 |
Statens kulturråd, ramanslag |
170 000 |
|
C 2 |
Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kultur- |
4 612 000 |
|
C 5 |
Visningsersättning åt bild- och |
674 000 |
|
C 10 |
Bidrag till Svenska riksteatern, Operan |
30 217 000 |
|
C 14 |
Bidrag till fria teater-, dans- och musik- |
23 702 000 |
|
C 29 |
Stöd till svensk filmproduktion m.m., |
1 230 000 |
|
C 30 |
Stöd till filmkulturell verksamhet, |
45 000 |
|
C 33 |
Driftsstöd till dagspressen, förslagsanslag |
53 000 000 |
XII. Näringsdepartementet
X 1 Närings- och teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader, ramanslag
F 5 Rymdverksamhet, ramanslag
4 000 000
62 544 000
51
Prop. 1995/96:105
XIII. Civildepartementet
|
A 1 C 7 |
Länsstyrelserna m.m., ramanslag |
10 000 000 7 200 000 |
|
XIV. |
Miljödepartementet | |
|
A 6 |
Sanering och återställning av miljöskadade |
3 000 000 |
|
A 11 |
Särskilda projekt, reservationsanslag |
1 000 000 |
52
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 december 1995 Prop. 1995/96:105
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström,
Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,
Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsråden Persson, Freivalds, Peterson, Uusmaan, Tham,
Sundström, Blomberg, Wallström, Heckscher, Ulvskog, Lindh och
Johansson
Regeringen beslutar proposition 1995/96:105 Förslag till tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96.
53
Härigenom föreskrivs i fråga om högskolelagen (1992:1434)
dels att 5 kap. 3 § skall upphöra att gälla,
dels att 5 kap. 4 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap.
4 §
Prop. 1995/96:105
Bilaga
Har en högskola tagit emot en student till sådan högskoleutbildning som
även anordnas av landsting har staten rätt till ersättning för utbildningen.
Ersättningen skall betalas av det
landsting tz// vilket den kommun,
där studenten är folkbokförd, hör.
Tillhör kommunen inte något lands-
ting skall ersättningen betalas av
kommunen. Ersättningens storlek
bestäms av regeringen eller den
myndighet som regeringen utser.
Ersättningen skall betalas av det
landsting i vilket högskolan huvud-
sakligen är belägen. Om högskolan
huvudsakligen är belägen i en kom-
mun som inte tillhör något lands-
ting skall ersättningen betalas av
kommunen. Ersättningens storlek
bestäms av regeringen eller den
myndighet som regeringen utser.
Ersättning enligt denna paragraf
betalas inte för sådan utbildning
som ett landsting eller en kommun
har uppdragit åt en högskola att
genomföra.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Ersättning enligt den upphävda
föreskriften i 5 kap. 3 § skall inte betalas såvitt avser tiden efter den 31
december 1995. Den nya lydelsen av 5 kap. 4 § andra stycket tillämpas
på ersättning avseende tiden efter den 31 december 1995.
54
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 3 § och 6 kap. 3 § studiestödslagen
(1973:349) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 kap.
3 §'
Korttidsstudiestöd utgår för varje
timme
1. under vilken den studerande för-
lorar arbetsinkomst på grund av att
han deltar i utbildning,
Korttidsstudiestöd lämnas för varje
timme
1. under vilken den studerande för-
lorar arbetsinkomst på grund av att
studeranden deltar i utbildning,
2. under vilken den studerande förlorar arbetsinkomst på grund av resor
till eller från den plats där utbildningen äger rum.
Till samma studerande får kort- Till samma studerande får kort-
tidsstudiestöd utgå för högst 240 tidsstudiestöd lämnas för högst 240
timmar under ett budgetår. timmar från och med den 1 juli ett
visst år till och med den 30 juni
påföljande år.
6 kap.
3 §2
Intematbidrag utgår för varje Intematbidrag lämnas för varje
dygn dygn
1. under vilket den studerande deltar i kurs och på grund därav har sådana
särskilda kostnader för resa, kost eller logi i samband med kursen som är
av betydelse,
2. under vilket den studerande reser till eller från den plats där kursen
äger mm och på grund därav har sådana särskilda kostnader för resa, kost
eller logi som är av betydelse.
Till samma studerande får under
ett budgetår utgå intematbidrag för
högst tio dygn enligt första stycket
1 och för högst två dygn enligt
första stycket 2.
Till samma studerande får från
och med den 1 juli ett visst år till
och med den 30 juni påföljande år
lämnas intematbidrag för högst tio
dygn enligt första stycket 1 och för
högst två dygn enligt första stycket
2.
'Senaste lydelse 1990:209.
2Senaste lydelse 1987:303.
55
Närmare föreskrifter om ersättning för kostnader som avses i första Prop. 1995/96:105
stycket meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen Bilaga
bestämmer.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
gotab 49456, Stockholm 1996
56