Regeringens proposition

1995/96:104

Skatteregler med anledning av nya
årsredovisningslagar, m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 6 november 1995

Mona Sahlin

Laila Freivalds
(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa skatteregler på företagsskatteområdet med
anledning av de nya årsredovisningslagarna för kreditinstitut och värdepap-
persbolag samt försäkringsföretag som skall träda i kraft vid årsskiftet. Vidare
föreslås vissa smärre ändringar i aktiebolagslagen (1975:1385) och i lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. som en följd av förslagen i
prop. 1995/96:10 Års- och koncernredovisning. Dessutom tas i propositionen upp
ett antal andra frågor på företagsskatteområdet. Avskattningen av Landshypoteks
reservfonder anpassas till vad som gäller för övriga företag. Spärreglerna mot
förlustutjämning ändras så att de gäller även underskott som uppkommer hos
utländska företag verksamma i Sverige. Förslag lämnas även om skattefrihet för
viss utdelning från bankaktiebolag samt om skatteregler för
producentorganisationer på fiskets område.

1

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut4

2 Lagtext 5
2.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt 12
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:257) om
inventering av varulager för inkomsttaxeringen 20
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter 22
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om
avdrag för underskott av näringsverksamhet 24
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:760)
om inkomstskatteregler vid ombildning av
landshypoteksinstitutionen 25
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m. 26
2.8 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)27
2.9 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713) 28
2.10 Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618)29
2.11 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)30
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om
medlemsbanker 31

3 Ärendet och dess beredning 32
4 Särskilda värderingsregler för försäkringsföretag
och kreditinstitut m.fl. 34
4.1 Inledning344.2 Placeringstillgångar i
försäkringsföretag35
4.3 Värdering till verkligt värde37
4.4 Justeringsregel394.5 Utdelningsspärr41
4.6 Skattemyndighetens kontroll av utdelningsspärren
454.7 Ikraftträdande45

5 Skattefrihet för viss utdelning från bankaktiebolag46

2

6 Skatteregler för producentorganisationer på fiskets
område 49

7 Landshypoteks reservfonder 51

8 Spärreglerna mot förlustutjämning 52

9 Vissa lagtekniska justeringar 52

10 Budgeteffekter 53

11 Författningskommentar 54
11.1 Kommunalskattelagen (1928:370) 54
11.2 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt 55
11.3 Lagen (1955:257) om inventering av varulager för
inkomsttaxeringen 58
11.4 Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter59
11.5 Lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av
näringsverksamhet5911.6Lagen (1994:760) om inkomstskatteregler vid
ombildning
av landshypoteksinstitutionen5911.7 Lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m.60
11.8 Aktiebolagslagen (1975:1385)6111.9Försäkringsrörelselagen
(1982:713)6111.10Bankaktiebolagslagen (1987:618)6111.11Sparbankslagen (1987:619)
61
11.12 Lagen (1995:000) om medlemsbanker 62

Bilaga 1 Förteckning över remissinstaner (SOU 1995:43)63

Bilaga 2 Remitterade lagförslag 64

Bilaga 3 Lagrådets yttrande 80

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 6 november 1995 83

3

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
3. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager för
inkomsttaxeringen,
4. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
5. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av
näringsverksamhet,
6. lag om ändring i lagen (1994:760) om inkomstskatteregler vidombildning av
landshypoteksinstitutionen,
7. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,
8. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
9. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
10.lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),
11.lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
12.lag om ändring i lagen (1995:000) om medlemsbanker.

4

3 Ärendet och dess beredning

Regeringen bemyndigade i augusti 1991 chefen för Justitiedepartementet att
tillkalla en kommitté med uppgift att göra en översyn av redovisnings-
lagstiftningen (dir. 1991:71). Kommittén antog namnet Redovisningskommittén.
Kommitténs huvuduppgift är att överväga vilka lagändringar och andra åtgärder
som är påkallade för att anpassa lagstiftningen till utvecklingen på
redovisningsområdet. I kommitténs uppdrag ingår vidare att behandla en rad
övergripande frågor på redovisningsområdet, bl.a. lagstiftningens struktur,
kompletterande normgivning och sambandet mellan redovisning och beskattning.
Kommittén har genom tilläggsdirektiv (dir. 1992:91) fått i uppdrag att föreslå
de ändringar i redovisningslagstiftningen som är påkallade med anledningen av
den europeiska integrationen. Detta uppdrag har senare genom ytterligare
tilläggsdirektiv utsträckts till att avse även redovisningslagstiftningen på
bank- och försäkringsområdet.
Våren 1994 avgav kommittén delbetänkandet Års- och koncernredovisning enligt
EG-direktiv (SOU 1994:17). Betänkandet behandlar bl.a. det åtagande som Sverige
har gjort att anpassa de svenska redovisningsreglerna till vissa EG-direktiv.
Regeringen har den 7 september i år beslutat överlämna en proposition till
riksdagen med förslag till nya lagar på redovisningsområdet (prop. 1995/96:10
Års- och koncernredovisning). Det gäller i huvudsak tre nya årsredovisningslagar
som träder i kraft vid årsskiftet, nämligen årsredovisningslagen (1995:000),
ÅRL, lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,
ÅRKL och lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkringsföretag, ÅRFL.
Våren 1995 avgav kommittén ytterligare ett delbetänkande, Sambandet
Redovisning Beskattning (SOU 1995:43). Betänkandet behandlar frågor om
sambandet mellan företagens redovisning och beskattning och lämnar förslag med
inriktning på ett minskat samband. Bl.a. föreslås att systemet med
bokslutsdispositioner och obeskattade reserver skall avskaffas och vidare att
sådana avskrivningar och avsättningar som görs uteslutande av skatteskäl inte
skall redovisas i balans- och resultaträkning.
Delbetänkandet har remissbehandlats. I bilaga 1 finns en förteckning över
remissinstanserna. Inom Finansdepartementet har gjorts en sammanställning av
remissyttrandena (dnr Fi 95/3241). Sammanställningen finns tillgänglig i
lagstiftningsärendet.
Regeringen kommer nu att ta upp vissa av de frågor som behandlats i
delbetänkandet.
Remissutfallet på Redovisningskommitténs förslag är övervägande negativt även
om ett antal remissinstanser är positiva till att bokslutsdispositioner och
obeskattade reserver avskaffas. De negativa synpunkterna har framförallt gällt
den skatteregel som kommittén föreslagit för att hindra att företagen delar ut
obeskattade inkomster (utdelningsspärr). Skatteförvaltningen har ansett denna
bestämmelse krånglig och framhållit att den inte skulle vara lämplig för ADB-
mässig kontroll. Riksskatteverket (RSV) har avstyrkt lagstiftning. Företrädare
för näringslivet har varit splittrade när det gäller det minskade sambandet
mellan redovisning och beskattning. Företrädare för större företag har sett
fördelar med ett minskat samband medan företrädare för småföretagen har pekat på
att ett starkt samband för dessa är praktiskt och inte kräver så mycket resurser
att hantera.
Vissa remissinstanser har framhållit att med de nya årsredovisningslagarna
följer ett krav på företagen att redovisa latent skatt. En redovisning av latent
skatt skulle vara tillräcklig för att hindra att för stora belopp delas ut av
företagen. Mot detta bör följande framhållas. Den nuvarande kopplingen mellan
redovisning och beskattning i förening med aktieägarnas utdelningskrav leder
till att företagen tvingas redovisa en högre beskattningsbar inkomst för att
kunna uppfylla utdelningskravet. Vid en frikoppling mellan redovisning och
beskattning skulle företagen i frånvaro av en utdelningsspärr kunna utnyttja de
skattemässiga reserveringsmöjligheterna på ett mycket effektivare sätt än i dag
och ändå hålla utdelningsnivån oförändrad. Statens skatteintäkter skulle minska
avsevärt. En frikoppling mellan redovisning och beskattning utan någon form av
utdelningsspärr är därför orealistisk.
Mot bakgrund av remisskritiken har regeringen bl.a. övervägt ett modifierat
förslag med en frivillig s.k. utdelningsspärr. Detta skulle innebära att de
företag som så önskade även i framtiden skulle kunna redovisa
bokslutsdispositioner och obeskattade reserver och därmed inte behöva omfattas
av utdelningsspärren. De företag som vill komma ifrån systemet med
bokslutsdispositioner och obeskattade reserver skulle kunna göra det. Sannolikt
skulle det sistnämnda alternativet väljas främst av de större företagen. Vid
beredningen inom Finansdepartementet av kommitténs förslag har fråga uppkommit
huruvida ett modifierat förslag i alla delar skulle stå i överensstämmelse med
EG:s direktiv på redovisningsområdet. Mot denna bakgrund är det nödvändigt med
ytterligare överväganden innan regeringen tar ställning till vad som skulle vara
en lämplig ordning. En civilrättslig utdelningsspärr för obeskattade vinster bör
också kunna övervägas. Till bilden hör även att den nya årsredovisningslagen för
företag i allmänhet inte skall börja tillämpas förrän i fråga om räkenskapsår
som påbörjas efter den 31 december 1996. Regeringen lägger därför inte nu fram
något förslag i fråga om sambandet mellan redovisning och beskattning för
företag i allmänhet.
För kreditinstitut och värdepappersbolag samt försäkringsföretag är emellertid
läget ett annat. De nya årsredovisningslagarna för dessa företag skall nämligen
tillämpas på räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december 1995. Regeringens
förslag i propositionen begränsas därför till de nya regler på skatteområdet som
är en nödvändig konsekvens av de nya årsredovisningslagarna för kreditinstitut
och värdepappersbolag samt försäkringsföretag. RSV har vid den fortsatta
beredningen under hand förklarat sig inte ha något att erinra mot att
utdelningsspärren införs för denna krets av företag. Härutöver lämnas
ytterligare några förslag på konsekvensändringar till de förslag som regeringen
har lagt fram i prop. 1995/96:10, Års- och koncernredovisning, samt vissa
förtydliganden som föreslagits i Redovisningskommitténs senaste delbetänkande.
I propositionen tas vidare upp ett antal frågor som inte hänger samman med
Redovisningskommitténs arbete. Det gäller bl.a. en framställning från Svenska
Bankföreningen avseende skatteregler för att ge bankerna möjligheter att
avveckla sitt fastighetsbestånd (dnr Fi95/4032). Under ärendets beredning har
synpunkter inhämtats från Finansinspektionen och RSV. Förslaget redovisas i
avsnitt 5.
På fiskets område tas upp en fråga om EU-anpassning av skattereglerna för
producentorganisationers marknadsreglering. Förslaget som presenteras i avsnitt
6 har utformats i samråd med Fiskeriverket och RSV.
Inom Finansdepartementet har upprättats en promemoria med förslag till ändrade
regler för återföring av reservfond inom Landshypotek. Promemorian har
remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr
Fi95/1115). I avsnitt 7 redovisas förslagen till ändringar i
återföringsreglerna.
I avsnitt 8 lämnas förslag om en justering i underskottsavdragslagen.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 12 oktober 1995 att inhämta Lagrådets yttrande över de
lagförslag som finns i bilaga 2.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.
Lagrådet har föreslagit vissa förtydliganden av lagtexten. Regeringen har i
propositionen i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. I förhållande till
lagrådsremissen har också gjorts vissa andra ändringar av lagtexten,
huvudsakligen av redaktionell karaktär.
De lagförslag som presenteras i denna proposition men som inte har remitterats
till Lagrådet är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna
betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats över dessa
lagförslag.

4 Särskilda värderingsregler för försäkringsföretag och kreditinstitut m.fl.

4.1 Inledning

Regeringen har som tidigare nämnts den 7 september i år lämnat förslag till tre
nya lagar om årsredovisning (prop. 1995/96:10 Års- och koncernredovisning). Det
är en årsredovisningslag, som är tillämplig på aktiebolag och vissa
handelsbolag, en lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
och en lag om årsredovisning i försäkringsföretag. De två sistnämnda lagarna
innebär bl.a. att vissa tillgångar hos försäkringsföretag samt banker och
värdepappersbolag får värderas till verkligt värde även om detta överstiger
anskaffningsvärdet för tillgången. Dagens regler med värdering enligt lägsta
värdets princip kan inte enligt EG:s regler behållas för samtliga
placeringstillgångar. För att inte dessa regler skall medföra ett förändrat
skatteuttag för företagen lämnas i det följande förslag till ändringar på
skatteområdet.
I den nämnda propositionen, del 4 s.18 har regeringen föreslagit att
indelningen i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar upphävs såvitt
gäller försäkringsföretag. I stället införs begreppet placeringstillgångar som
enhetlig beteckning på huvuddelen av ett försäkringsföretags tillgångar. För
värderingen av placeringstillgångarna gäller i princip bestämmelserna i
förslaget till årsredovisningslag om värdering av anläggningstillgångar, dvs.
som regel skall tillgångarna tas upp till anskaffningsvärdet, i förekommande
fall efter avdrag för planenliga avskrivningar. På kort sikt kan detta värde
vara högre än det verkliga värdet.
Vidare har i propositionen föreslagits att försäkringsföretagen ges rätt att
värdera vissa placeringstillgångar till verkligt värde även när detta värde
överstiger anskaffningsvärdet. Samma värderingsregel har föreslagits beträffande
vissa omsättningstillgångar i kreditinstitut och värdepappersbolag. Om förslagen
i dessa delar genomförs blir effekten att berörda företag kan komma att redovisa
orealiserade vinster i resultaträkningen. För att förhindra att sådana
orealiserade vinster används för utdelning har föreslagits (prop. 1995/95:10 del
3 s.67 och del 4 s.70) att beloppen i fråga skall sättas av till särskilda
fonder under bundet eget kapital.

4.2 Placeringstillgångar i försäkringsföretag

Kommitténs förslag: Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Enligt RSV kan frikopplingen innebära stora praktiska
problem när det gäller att göra en från redovisningen fristående bedömning av en
tillgångs verkliga värde. Det finns även risk för ett minskat skatteuttag.
Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande rätt indelas ett försäk-
ringsföretags tillgångar i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar. Med
anläggningstillgångar förstås enligt 11 kap. 4 § försäkringsrörelselagen
(1982:713) maskiner, inventarier o.d., kontorsfastigheter som huvudsakligen
avses för rörelsen, aktier och andelar i dotterföretag samt andra aktier och
andelar som innehas som ett led i organisationen av företagets
försäkringsrörelse. Efter medgivande av Finansinspektionen får även andra
tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav redovisas som
anläggningstillgångar. Enligt 11 kap. 7 § nämnda lag anses övriga tillgångar som
omsättningstillgångar.
Omsättningstillgångarna kan delas in i tre grupper nämligen finansiella
tillgångar (i huvudsak likvida tillgångar såsom kassa, banktillgodohavanden,
fordringar m.m.), återförsäkrares andel i försäkringstekniska skulder samt vad
som hittills betecknats som placeringstillgångar (obligationer, förlagsbevis,
placeringsaktier, inteckningslån och placeringsfastigheter m.m.).
Av denna indelning av försäkringsföretagens tillgångar följer att huvuddelen
av tillgångarna i dag värderas enligt de bestämmelser som gäller för
omsättningstillgångar, dvs. enligt lägsta värdets princip, oavsett avsikten med
innehavet. Detta gäller även vid beskattningen.
Ett genomförande av förslaget till särskild årsredovisningslag för
försäkringsföretag får, som nyss nämnts, till följd att större delen av ett
försäkringsföretags tillgångar kommer att utgöras av placeringstillgångar vilka
skall tas upp till anskaffningsvärde - i förekommande fall efter avdrag för
planenliga avskrivningar - eller till verkligt värde. Om denna värdering utan
ändring i skattelagstiftningen läggs till grund för beskattningen skulle
förslagen innebära en avsevärd skatteskärpning för försäkringsföretagen.
Regeringens mål är att de förslag som läggs fram på redovisningsområdet inte
skall medföra någon förändring av det totala skatteuttaget. Sådana
placeringstillgångar som i dag anses som omsättningstillgångar dvs. andra
placeringstillgångar än kontorsfastigheter för den egna rörelsen samt aktier och
andelar i dotterföretag och intresseföretag bör därför även i framtiden
behandlas som omsättningstillgångar vid inkomsttaxeringen. Detta bör gälla både
vid den löpande inkomstbeskattningen och vid en eventuell försäljning av
tillgångarna. I 2 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) föreslås
därför ett nytt moment, 6 a mom., bli infört.
Förslaget att behandla flertalet placeringstillgångar som omsättningstill-
gångar innebär att de även i fortsättningen får värderas enligt lägsta värdets
princip vid beskattningen, dvs. tillgångarna får inte tas upp till lägre värde
än det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet. Genom regeringens
förslag att slopa kopplingen mellan redovisning och beskattning i fråga om detta
slags tillgångar kan företaget använda det lägsta värdet skattemässigt oavsett
behandlingen i räkenskaperna. Är det verkliga värdet lägre än anskaffningsvärdet
får tillgången alltså tas upp till detta lägre värde vid taxeringen även om
tillgången tas upp till anskaffningsvärdet i räkenskaperna. Om å andra sidan det
verkliga värdet överstiger anskaffningsvärdet kommer det skattemässiga och det
bokföringsmässiga värdet att sammanfalla utom i det fallet då företaget
utnyttjar möjligheten till värdering till verkligt värde i räkenskaperna.
Om företaget på det nyss skisserade sättet tillämpar anskaffningsvärdet i
räkenskaperna och lägsta värdet vid taxeringen skall det överskjutande beloppet
inte få användas för utdelning. Det överskjutande beloppet bör beskattas om
företaget delar ut medel i en omfattning som inte hade varit möjlig om
tillgången hade värderats till verkligt värde även i räkenskaperna. För att
detta skall kunna ske föreslås en särskild regel i 2 § 1 mom. nionde stycket
SIL, oegentligt kallad utdelningsspärr, se avsnitt 4.5.
Den föreslagna frikopplingen kan komma att medföra en benägenhet hos
försäkringsföretagen att hävda att placeringstillgångar - framför allt
fastigheter och andra tillgångar som är svåra att värdera - har ett verkligt
värde som understiger det bokförda värdet. En sådan skattemässig värdering
kommer ju inte att påverka det redovisade resultatet och därmed inte heller
inverka på företagets kapitalbas och solvensmarginal. Detta kan i sin tur leda
till taxeringsprocesser som gäller en från redovisningen fristående bedömning av
en tillgångs verkliga värde. Att märka är dock att en nedskrivning skall ske
även i räkenskaperna om det är fråga om en varaktig värdenedgång. En lägre
värdering vid taxeringen än i räkenskaperna kan därför knappast förekomma under
en längre tid än några få år. Med hänsyn härtill och då den regel som avses
förhindra att utdelning skall kunna ske av den obeskattade vinsten (se avsnitt
4.5) kan antas ha en dämpande effekt på nedskrivningsviljan torde de praktiska
problemen kunna bemästras.

4.3 Värdering till verkligt värde

Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Skattemyndigheten i Stockholms län avstyrker förslaget.
Skattemyndigheten i Göterborgs och Bohus län anser att förslagets effekter bör
utredas ytterligare. Finansinspektionen och Svenska Bankföreningen är positiva
till kommitténs förslag.
Skälen för regeringens förslag: För försäkringsföretagens del innebär
regeringens förslag i prop. 1995/96:10 del 4 s.63 att merparten av
placeringstillgångarna får konsekvent värderas till verkligt värde, dvs. även
när detta överstiger anskaffningsvärdet. Sådana placeringstillgångar kan t.ex.
utgöras av byggnader och mark, aktier och andelar i andra företag än kon-
cernföretag och intresseföretag samt obligationer och andra räntebärande
värdepapper. Vidare innebär förslaget att placeringar för livförsäkringstagare
som själva bär placeringsrisken (s.k. Unit Linked-försäkring) skall tas upp till
verkligt värde. Den vinst som uppkommer till följd av att det bokförda värdet
överstiger anskaffningsvärdet skall sättas av till en särskild Fond för
orealiserade vinster, som tas upp under bundet eget kapital i
skadeförsäkringsföretag och som återbäringsmedel i livförsäkringsföretag.
Avsättningen får till effekt att de orealiserade vinsterna inte kan läggas till
grund för utdelning. Motsvarande ordning föreslås gälla för livförsäk-
ringsföretagen även när ingen utdelning kan förekomma där.
När det gäller den skattemässiga behandlingen av placeringstillgångar i
försäkringsföretag kan detta och förslaget i föregående avsnitt att vissa
placeringstillgångar får värderas enligt lägsta värdets princip vid taxeringen
belysas med följande exempel. I exemplet bortses från värdeminskningsavdrag.
Anskaffningsvärdet för en fastighet uppgår till 100. Om det verkliga värdet går
ner till 80 får fastigheten tas upp till 80 vid taxeringen samtidigt som
anskaffningsvärdet, 100, bibehålls som bokfört värde om värdenedgången inte
anses bestående. Mellanskillnaden, 20, behöver inte sättas av till någon
särskild fond men omfattas av utdelningsspärren. Om å andra sidan det verkliga
värdet går upp till 120 kan två situationer uppkomma. Antingen tillämpar
företaget metoden att värdera placeringstillgångarna till anskaffningsvärde i
räkenskaperna. I sådant fall uppgår såväl det skattemässiga värdet beräknat
enligt lägsta värdets princip som det bokföringsmässiga till 100. Alternativt
kan företaget tillämpa metoden med värdering till verkligt värde i bokföringen
(120) och 100 skattemässigt. Mellanskillnaden, 20, skall sättas av till en
bunden fond och kan därmed inte ligga till grund för utdelning.
Oavsett vilken metod som väljs i balansräkningen - anskaffningsvärde eller
verkligt värde - skall upplysningar om den alternativa värderingen lämnas i not.
När det gäller kreditinstitut och värdepappersbolag innebär regeringens
förslag till årsredovisningslag för kreditinstitut och värdepappersbolag att
omsättningstillgångar som utgörs av överlåtbara värdepapper får tas upp till
verkligt värde och att den orealiserade vinst som uppkommer till följd av att
det bokförda värdet överstiger anskaffningsvärdet skall sättas av till en Fond
för orealiserade vinster. Denna fond skall redovisas under bundet eget kapital.
Genom fondavsättningen uppnås på samma sätt som gäller skadeförsäkringsföretagen
att beloppet inte kan läggas till grund för utdelning. Även i detta fall finns
särskilda regler om tillägsupplysningar.
De orealiserade vinster som genom de nya värderingsreglerna kan komma att
redovisas i försäkringsföretagens, kredititstitutens och värdepappersbolagens
räkenskaper bör inte bli föremål för beskattning. Vad nu sagts innebär att det
bör vara tillåtet att värdera berörda tillgångar i försäkringsföretag,
kreditinstitut och värdepappersbolag enligt lägsta värdets princip vid
inkomsttaxeringen även om tillgångarna tagits upp till högre värde i
räkenskaperna, se förslaget till 2 § 6 a mom. SIL. En förutsättning är dock att
detta övervärde inte läggs till grund för utdelning. En särskild utelningsspärr
med verkan vid beskattningen är nödvändig i de fall där skillnaden i bokfört
värde uppkommer på grund av att företaget i räkenskaperna värderat tillgångarna
till anskaffningsvärde medan det vid inkomsttaxeringen värderat tillgångarna
till ett lägre verkligt värde.

4.4 Justeringsregel

Kommitténs förslag: Kommittén har inte lämnat något förslag på denna punkt.
Skälen för regeringens förslag: En fråga som aktualiseras på grund av
förslagen i det föregående är i vad mån en frikoppling mellan redovisning och
beskattning i fråga om värdering av t.ex. värdepapper kan medföra att ett
företag inom ramen för lägsta värdets princip vid beskattningen kan växla från
en kollektiv värdering av värdepapper och en post-för-post-värdering.
Frikopplingen medför att önskemål om att redovisa så goda resultat som möjligt
inte hålls tillbaka av beskattningen. Det skulle därför finnas anledning för de
företag som tidigare tillämpat en kollektiv värdering vid beskattningen att gå
över till att tillämpa en post-för-post-värdering. Ett exempel illustrerar.
Ett bolag har en värdepappersportfölj som innehåller tre typer av värdepapper.
Värdepapperens anskaffningsvärde och verkliga värde visas nedan.

Värde- Anskaffnings- Verkligt Post-för-post
papper värde värde värdering
X 100 200 100
Y 300 100 100
Z 200 200 200

Summa 600 500 400

Vid en post-för-post-värdering av portföljen väljs det lägsta värdet för varje
slag av värdepapper. Värdepapper X värderas således till 100, värdepapper Y till
100 och värdepapper Z till 200. Den totala värderingen uppgår därmed till 400.
Den individuella värderingen understiger med andra ord den kollektiva
värderingen.
Lägsta värdet vid en portföljvis tillämpning av lägsta värdets princip är
däremot 500, det sammanlagda verkliga värdet, eftersom det understiger det
sammanlagda anskaffningsvärdet.
Detta är ett generellt resultat. Ju mer divergerande värdeutvecklingen på
olika innehav av värdepapper är, desto större blir skillnaden mellan en
individuell och en kollektiv tillämpning av lägsta värdets princip. Den lägre
värderingen skulle föranleda ett visst skattebortfall. För att undvika detta
föreslås i det nya 2 § 6 a mom. SIL ett stycke som innebär att ett belopp
motsvarande skillnaden mellan en kollektiv värdering och en post-för-post-
värdering skall justera den ändring i värdering av tillgångarna som får
genomslag i resultaträkningen.
Ett exempel kan illustrera. Utgångspunkten är samma värdepappersportfölj som
används ovan. Den situation som där beskrivs är värdena vid utgången av år t-1.
Under år t stiger tillgångarna i värde med 10%. Vid utgången av år t är
situationen följande:

Värde- Anskaffnings- Verkligt Post-för-post
papper värde värde värdering
X 100 220 100
Y 300 110 110
Z 200 220 200

Summa 600 550 410

Vid en post-för-post-värdering värderas värdepapper X till 100, värdepapper Y
till 110 och värdepapper Z till 200. Sammantaget värderas tillgångarna till 410.
Vid byte av värderingsmetod från kollektiv värdering år t-1 till post-för-post
värdering år t ändras resultatet år t med -90 (=-(500-410)) när värdet på
portföljen faktiskt har stigit med 50 (=-(500-550)). Genom att företaget måste
justera sin ändring med skillnaden mellan kollektiv värdering och post-för-post
värdering år t-1, 100 (=500-400), ändras påverkan på resultatet till +10(=-
90+100). Detta motsvarar att en post-för-post värdering skulle ha gjorts redan
år t-1 (=-(400-410). Ingen skattelättnad uppkommer och därmed ger frikopplingen
inget incitament att byta värderingsmetod.

32

4.5 Utdelningsspärr

Kommitténs förslag: Utdelningsspärren omfattar alla de situationer i vilka
kommittén föreslagit frikoppling mellan redovisning och beskattning.
Remissinstanserna: RSV avstyrker utdelningsspärren. RSV anser regeln
komplicerad och resurskrävande. Skattemyndigheterna i Stockholms, Östergötlands
och Örebro län avstyrker förslaget. Finansinspektionen konstaterar att
utdelningsspärren kan komma att leda till vissa problem hos främst de små och
medelstora företagen. BFN anser att reglerna är komplicerade och framhåller
bl.a. att det kan finnas olika meningar om vad som skall anses som
vinstutdelning och hur begränsningsreglerna skall tillämpas. Vidare framhålls
att de utdelningsbara vinstmedlen kan bestämmas inte bara av redovisningen i den
juridiska personen utan också av koncernredovisningen. BFN motsätter sig
emellertid inte en utdelningsspärr om en sådan spärr av andra än
redovisningsmässiga skäl skulle bedömas nödvändig. Redovisningsrådet motsätter
sig inte att utdelningsspärren införs om det utgör en förutsättning för att
förslaget skall genomföras. Handelshögskolan i Stockholm pekar bl.a. på att det
kan vara svårt att definiera vad som skall förstås med utdelning eller annat
förfogande. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet har invändningar mot
utdelningsspärren. FAR och KF avstyrker. Näringslivets skattedelegation anser
att utdelningsspärren inte behövs eftersom företagen kommer att göra avsättning
för latent skatt.

Skälen för regeringens förslag:

Grundläggande utformning

Som redan har framhållits innebär kopplingen mellan redovisning och beskattning
i förening med ägarnas utdelningskrav att företagen inte kan utnyttja de
skattemässiga reserveringsmöjligheterna fullt ut. Vid en frikoppling skulle
företagen kunna utnyttja de skattemässiga reserveringsmöjligheterna mer
effektivt och ändå kunna hålla oförändrad utdelning. Redan av statsfinansiella
skäl kan en utdelningsspärr därför inte undvaras. RSV har vid den fortsatta
beredningen under hand förklarat sig inte ha något att erinra mot att
utdelningsspärren införs för en begränsad krets företag.
Regeringen delar med hänsyn till det anförda kommitténs uppfattning att en
utvidgning av det frikopplade området inte skall öka möjligheterna att dela ut,
eller på annat sätt förfoga över, obeskattade vinster. En utdelningsspärr skall
därför införas för de företag som värderar sådana tillgångar som avses i 2 § 6 a
mom. första och tredje styckena SIL enligt lägsta värdets princip vid
inkomsttaxeringen och till ett högre verkligt värde i räkenskaperna. Spärren är
trots benämningen inte något associationsrättsligt institut utan en ren
skatteregel. En överträdelse av spärren utlöser således inte några associa-
tionsrättsliga sanktioner (i form av skadestånd, återbetalningsskyldighet e.d.)
utan får enbart beskattningsmässiga konsekvenser.
Utdelningsspärren, som föreslås införd i 2 § 1 mom. nionde stycket SIL, bör
utformas så att det skattemässiga värdet av t.ex. omsättningstillgångar som
utgörs av överlåtbara värdepapper skall höjas i den mån ett företag delar ut
medel eller på annat sätt förfogar över uppkommen vinst i en omfattning som inte
lagligen hade kunnat ske om det skattemässiga värdet också hade använts i
räkenskaperna. Förslaget tar inte bara sikte på utdelningar utan även på annat
förfogande över uppkommen vinst. Härmed avses i första hand reglerna om
fondemission i aktiebolag. Enligt 4 kap. 16 § ABL kan fondemission nämligen ske
genom överföring till aktiekapitalet av belopp som kan utdelas enligt 12 kap.
2 § första stycket samma lag. Genom frikopplingen kan bolagets utdelningsbara
vinstbelopp innehålla även obeskattade vinster vilka, om nuvarande reglering
lämnas oförändrad, skulle kunna användas för fondemission. Genom att
utdelningsspärren föreslås omfatta även fondemission förhindras att bolaget
först överför obeskattade vinster till aktiekapitalet och därefter beslutar om
nedsättning av detta och utbetalar motsvarande belopp till aktieägarna.
Ett annat exempel på en inte avsedd effekt som skulle uppkomma om förslaget
till utdelningsspärr endast tog sikte på utdelning från ett företag är reglerna
om återbetalning av medlemsinsatser enligt 4 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar. Enligt dessa bestämmelser har en medlem som avgått ur föreningen
rätt att efter viss tid få ut sina inbetalda insatser. Återbetalningen får dock
inte överstiga vad som belöper på honom i förhållande till övriga medlemmar av
föreningens eget kapital enligt den balansräkning som hänför sig till tiden för
avgången. Om det i detta fall vore tillåtet att inräkna även obeskattade vinster
i föreningens eget kapital skulle det återbetalningsbara beloppet öka i
motsvarande mån. Detta talar för att hänsyn bör tas endast till beskattade
vinster vid beräkningen av det återbetalningsbara beloppet. En förening som
återbetalar medlemsinsatser i en omfattning som inte hade varit möjlig om t.ex.
föreningens tillgångar tagits upp till samma värde i räkenskaperna som vid
beskattningen bör således helt eller delvis förlora rätten till nedskrivning.
Som antytts i det föregående är avsikten att tillämpningen av utdelnings-
spärren skall utgå från det civilrättsliga utdelningsbegreppet. Ett förfogande
över uppkommen vinst som enligt de associationsrättsliga reglerna är att anse
som en utdelning blir således att betrakta som en utdelning även vid
tillämpningen av den skatterättsliga utdelningsspärren. Vid bedömningen av vad
som hade varit utdelningsbara medel enligt t.ex. 12 kap. ABL om samma värdering
hade gjorts i räkenskaperna som vid inkomsttaxeringen torde det i praktiken
knappast bli tal om att tillämpa någon annan utdelningsregel än den mekaniska
spärren i 12 kap. 2 § första stycket ABL. Någon begränsning till denna regel bör
emellertid inte föreskrivas i SIL. Även om det i något sällsynt undantagsfall
skulle framstå som uppenbart att försiktighetsregeln i 12 kap. 2 § andra stycket
ABL har överträtts utan att utdelningen står i strid med paragrafens första
stycke bör den skattemässiga behandlingen kunna underkännas.

Koncernbidrag

En fråga som bör övervägas är hur koncernbidrag skall behandlas när det gäller
tillämpningen av den föreslagna utdelningsspärren. Det kan vara svårt att
fastställa utdelningens storlek om ett moderföretag och ett dotterföretag med
kort mellanrum utväxlar prestationer som har karaktär av koncernbidrag
respektive aktieägartillskott. Dotterföretaget lämnar först ett koncernbidrag på
exempelvis 100 varefter moderföretaget återsänder 72 i form av
aktieägartillskott. Moderföretaget behåller således endast ett belopp
motsvarande den skatt som belöper på koncernbidraget från dotterföretaget.
Frågan är om koncernbidraget skall bestämmas till nettobeloppet (28) eller till
bruttobeloppet (100). Starka skäl talar för att endast nettobeloppet bör anses
som utdelning, i vart fall om transaktionerna sker i det närmaste samtidigt.
Det kan vidare övervägas om avdrag för koncernbidrag bör kunna vägras på den
grunden att ett annat företag inom samma koncern delar ut medel på ett sätt som
inte hade varit förenligt med utdelningsspärren om det givande bolaget stått för
utdelningen. Tanken med en sådan bestämmelse är att ett företag inte skall kunna
använda det bokföringsmässiga resultatet - opåverkat av de skattemässiga
dispositionerna - för att lämna koncernbidrag till ett annat företag som i sin
tur använder beloppet för vinstutdelning.
Ett koncernbidrag från ett dotterföretag till dess moderföretag utgör
civilrättsligt sett med få undantag en vinstdisposition och får därmed inte
överstiga vad som är tillgängligt för utdelning enligt de associationsrättsliga
reglerna. Vid bedömningen av om vinstdispositionen håller sig inom ramen för
utdelningsbara medel måste hänsyn tas till eventuella skattedispositioner. Den
föreslagna utdelningsspärren innebär att det givande bolagets deklaration skall
prövas mot bakgrund av bl.a. denna vinstutdelning och detta oavsett hur
moderbolaget i sin tur använt koncernbidraget. Samma synsätt bör anläggas på det
fallet att koncernbidraget lämnas till ett systerföretag. Det förhållandet att
koncernbidraget utgör en vid taxeringen avdragsgill kostnad är i detta
sammanhang utan betydelse. En förmögenhetsöverföring som enligt civilrättens
regler utgör en vinstutdelning skall således generellt behandlas som en sådan
även vid tillämpning av den föreslagna utdelningsspärren.Det kan inträffa att
ett bidrag mellan två koncernföretag närmast har karaktär av rörelsekostnad i
det givande företaget; bidraget avser t.ex. vissa av moder- eller
systerföretaget tillhandahållna tjänster. I detta fall är det inte fråga om
utdelning varför den föreslagna utdelningsspärren inte blir tillämplig. Detta
gäller oavsett om överföringen använts för vinstutdelning i det mottagande
företaget.
Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett dotterföretag kan närmast ses
som ett aktieägartillskott och utgör definitionsmässigt inte någon
vinstutdelning. Frågan är om ett sådant koncernbidrag ändå skall jämställas med
utdelning när det gäller tillämpningen av utdelningsspärren.
I enlighet med vad som tidigare anförts beträffande koncernbidrag från
dotterföretag till moderföretag bör ett aktieägartillskott som har karaktär av
rörelsekostnad aldrig utlösa utdelningsspärren hos moderföretaget. Ett tillskott
som har karaktär av en moderföretagets investering i dotterföretaget och således
medför att värdet på aktierna eller andelarna i detta företag ökar bör inte
heller medföra att utdelningsspärren aktualiseras. Möjligen skulle frågan kunna
bedömas något annorlunda om dotterföretaget i sin tur delade ut medel i en
omfattning som inte hade varit tillåten i moderföretaget.
Antag exempelvis att ett aktiebolag (moderbolaget) äger 60 % av aktierna i ett
annat bolag (dotterbolaget). Resterande 40 % av aktierna ägs av samma fysiska
personer som äger aktierna i moderbolaget. Moderbolaget värderar lagret av
överlåtbara värdepapper till anskaffningsvärdet, 400, i räkenskaperna och till
det verkliga värdet, 300, i deklarationen. Skillnaden, 100, tillförs
dotterbolaget i form av ett aktieägartillskott. Dotterbolaget delar i sin tur ut
60 tillbaka till moderbolaget och 40 till övriga aktieägare. Om moderbolaget
hade delat ut dessa 40 direkt till aktieägarna hade utdelningsspärren utlösts.
Om dotterbolaget är helägt uppkommer inte något problem eftersom utdelningen
ju i så fall går tillbaka till samma bolag som lämnat tillskottet. Det är
således samma medel, först i form av ett aktieägartillskott och sedan i form av
en vinstutdelning, som utväxlas mellan bolagen. Om moderbolaget sedan väljer att
vidareutdela utdelningen från dotterbolaget prövas moderbolagets deklaration på
vanligt sätt med tillämpning av utdelningsspärren.
Inte heller i det fallet att dotterbolaget inte är helägt men samma personer
äger aktier i såväl moderbolaget som dotterbolaget synes den föreslagna
utdelningsspärren behöva föranleda något tillämpningsproblem. I sådant fall bör
rimligen det aktieägartillskott som formellt sett lämnas av moderbolaget ensamt
i själva verket anses ha lämnats av samtliga aktieägare i förhållande till vars
och ens aktieinnehav och den del som på detta sätt bedöms härröra från annan
aktieägare än moderbolaget bör antas först ha kommit denne till del i form av
utdelning från moderbolaget. I exemplet ovan skulle således 40 av
aktieägartillskottet anses ha delats ut till övriga aktieägare för att sedan
tillskjutas dotterbolaget i form av aktieägartillskott. Vid prövningen av
moderbolagets deklaration får denna utdelning på 40 betydelse.
Regeringen delar kommitténs slutsats att bestämmelsen om utdelningsspärr inte
behöver kombineras med särskilda regler som tar sikte på koncernbidrag eller
andra förmögenhetsöverföringar mellan koncernföretag. Frågan om
utdelningsspärren skall tillämpas bör avgöras enbart på grundval av om ett
koncernbidrag civilrättsligt sett utgör utdelning eller inte.

4.6 Skattemyndighetens kontroll av utdelningsspärren

Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: RSV har framhållit att en mängd nya uppgifter måste tas in
på deklarationsblanketterna och att arbetet med kontrollen kan bli mycket
resurskrävande.
Skälen för regeringens förslag: För att den föreslagna utdelningsspärren skall
bli effektiv måste skattemyndigheterna ges möjlighet att kontrollera dess
efterlevnad. För detta ändamål bör berörda skattskyldiga åläggas att i sin
självdeklaration lämna sådana uppgifter som erfordras för att utdelningsspärren
skall kunna kontrolleras. Framför allt gäller detta uppgift om hur det
bokföringsmässiga resultatet har justerats för att överensstämma med de regler
som gäller för beräkningen av det skattemässiga resultatet. Ett sådant krav
finns redan i dag i 2 kap. 19 § andra stycket 3 lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK).
I övrigt måste den skattskyldige lämna uppgift om beslutad utdelning eller
annat förfogande över uppkommen vinst.

4.7 Ikraftträdande

Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig har framhållit att
ikraftträdandet av skattereglerna bör samordnas med de ändrade tidpunkter som
föreslås i lagrådsremissen om års- och koncernredovisning för de nya
årsredovisningslagarna.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår att samtliga ändringar i
skattelagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1996 och att de tillämpas på
beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1996 eller senare såvitt avser företag
som omfattas av ÅRKL och ÅRFL. För övriga företag tillämpas de nya reglerna på
beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1997 eller senare. Gällande
bestämmelser bör dock tillämpas i fråga om räkenskapsår som påbörjas före
utgången av år 1995. Några särskilda övergångsregler behövs inte utan redan 1996
års bokslut och årsredovisningar bör kunna upprättas med beaktande av de
förändrade skattereglerna.
Den nya redovisningsprincipen för finansiella företag leder till att fritt
eget kapital, och därmed utdelningsbara medel, kan komma att höjas avsevärt
mellan åren 1995 och 1996. Som utdelningsspärren är utformad kan emellertid
någon utdelning av detta höjningsbelopp inte ske utan att beloppet i fråga blir
föremål för beskattning.

5 Skattefrihet för viss utdelning från bank-
aktiebolag

Bakgrunden till regeringens förslag: I 3 § 7 mom. SIL finns en bestämmelse som
innebär att ett aktiebolag utan omedelbara skattekonsekvenser kan dela upp
verksamheten på mindre enheter. I avsaknad av civilrättsliga regler för fission
har de skatterättsliga bestämmelserna sin utgångspunkt i ett förfarande där ett
aktiebolag till sina aktieägare delar ut aktierna i ett helägt dotterbolag.
Sådan utdelning undantas från beskattning under följande förutsättningar.
Moderbolaget skall ha aktier inregistrerade vid en svensk börs. Utdelningen
skall lämnas i form av aktier i ett svenskt aktiebolag som det utdelande bolaget
skall ha ägt sedan ingången av föregående beskattningsår eller sedan det andra
bolaget började bedriva verksamhet av något slag. Samtliga aktier skall delas
ut. Den verksamhet som skall bedrivas i vartdera bolaget efter det att
utdelningen har lämnats skall vara av betydande omfattning i förhållande till
den verksamhet som före utdelningen av aktierna bedrevs i det utdelande bolaget.
Av punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § KL framgår att
uttagsbeskattning av det utdelande bolaget inte skall ske vid utdelning av
aktier enligt 3 § 7 mom. SIL (undantag gäller för uttag av vissa
omsättningsaktier). Bestämmelser om anskaffningsvärdet för de utdelade aktierna
finns i 27 § 2 mom. SIL. Anskaffningsvärdet på aktien i det utdelande bolaget
skall fördelas på denna och den utdelade aktien med ledning av förändringen i
marknadsvärdet till följd av utdelningen. Vinsten vid en framtida försäljning av
resp. aktie beräknas med utgångspunkt i detta fördelade anskaffningsvärde och
beskattas enligt allmänna regler. Ett delningsförfarande innebär alltså inte
någon definitiv skattelättnad utan enbart en uppskjuten beskattning.
Vid lagstiftningens tillkomst anförde det föredragande statsrådet att det var
fråga om ett begränsat ingrepp i beskattningsreglerna i avvaktan på en generell
översyn av olika inkomstskattefrågor i samband med omstruktureringar (prop.
1990/91:167 s.18). Det faktum att aktieägarna inte skulle beskattas för
utdelning i form av aktier i ett dotterbolag var att betrakta som ett avsteg
från huvudprincipen vilket motiverade en restriktiv tillämpning av den
föreslagna regeln. Kravet på omfattningen av den verksamhet som skall bedrivas i
dotterbolaget, det s.k. verksamhetsvillkoret, ansågs nödvändigt för att ett
delningsförfarande skulle vara motiverat av marknadsmässiga skäl och inte utgöra
ett alternativ till kontantutdelning.
Verksamhetsvillkoret har inte preciserats närmare men ett allmänt krav är att
den verksamhet som skall bedrivas i det avskilda dotterbolaget minst skall
utgöra ca 20 % av den verksamhet som bedrevs i det förutvarande moderbolaget.
Den verksamhet som finns kvar i det förutvarande moderbolaget bör även den
utgöra minst 20 % av den ursprungliga verksamheten (prop. 1990/91:167 s.19 och
26).
Svenska Bankföreningen har i en framställning till Finansdepartementet hem-
ställt om en ändring i de aktuella reglerna i syfte att bereda bankerna
möjlighet att avveckla det stora fastighetsbestånd som övertagits som en följd
av den s.k. bankkrisen (dnr Fi95/4032). Bankföreningen anför i huvudsak följande
som stöd för sin hemställan. Fastighetsinnehavet ligger i helägda dotterbolag.
Att avyttra ett fastighetsbestånd av den storlek bankerna innehar är en
synnerligen omfattande procedur som kommer att medföra påtagliga
samhällsekonomiska konsekvenser. Alla tänkbara möjligheter måste tillvaratas för
att avvecklingen skall kunna ske så smärtfritt som möjligt. En avveckling skulle
kunna ske genom att aktierna i dotterbolagen delas ut till aktieägarna i banken.
För att kunna uppfylla verksamhetsvillkoret i 3 § 7 mom. SIL kan emellertid i
vissa fall krävas en kapitalisering av dotterbolagen som enbart skulle vara
motiverad av skattemässiga skäl.
Skälen för regeringens förslag: En bank är i princip förbjuden att förvärva
fast egendom som placeringstillgång. Vissa undantagsregler finns dock. Ett
undantag finns i 2 kap. 8 § bankrörelselagen (1987:617), BRL, som medger att en
bank för att skydda sin fordran får köpa egendom som är utmätt eller utgör
säkerhet för fordringen. Om det föreligger risk för avsevärd förlust får banken
även överta viss egendom som betalning för fordran. Egendom som en bank har
förvärvat för att skydda fordran skall enligt 2 kap. 8 § sjätte stycket BRL
avyttras så snart det lämpligen kan ske och senast när det kan äga rum utan
förlust för banken.
En avveckling av det fastighetsbestånd som bankerna har övertagit i samband
med bankkrisen är ett led i den pågående normaliseringen av banksektorn. En
renodling av verksamheten minskar också risktagandet vilket i sin tur kan
innebära en minskning av bankernas finansieringskostnader. Genom att såväl
banker som flera andra aktörer har stora fastighetsbestånd som skall avyttras
finns det risk för att en avvecklingsprocess skulle medföra störningar på
fastighetsmarknaden. Regeringens uppfattning är att det är väsentligt att bereda
bankerna möjlighet att på olika vägar avveckla sitt fastighetsinnehav.
För de banker som driver bankrörelse i form av bankaktiebolag kan en
avveckling ske genom ett sådant delningsförfarande som avses i 3 § 7 mom. SIL.
En förutsättning enligt gällande regler är att verksamhetsvillkoret kan
uppfyllas, något som inte utan stora olägenheter är möjligt för vissa
bankaktiebolag. Företagsskatteutredningen (1992:11) arbetar för närvarande med
frågor som rör omstrukturering av företag. Behovet av eventuella ändringar i de
regler som gäller för uppdelning av företag kommer naturligt upp i detta samman-
hang. Avsikten var att utredningen skulle redovisa resultatet av sitt uppdrag
före utgången av år 1995. Utredningen har emellertid nu fått tilläggsdirektiv
och arbetet med omstruktureringar kommer att senareläggas (prop. 1995/96:25,
dir. 1995:130).
Regeringen anser att bankerna redan under år 1996 bör ges möjlighet att
avveckla sina fastighetsengagemang. Ett förslag till ändrad lagstiftning bör
därför läggas fram nu. Tillämpningsområdet för bestämmelserna i 3 § 7 mom. SIL
gäller i dag svenska aktiebolag. Motiven för de föreslagna ändringarna är
inriktade på förhållandena i banksektorn. För att inte föregripa Företagsskatte-
utredningens arbete bör förslaget begränsas till en omprövning av de villkor som
kan hindra en omstrukturering av bankaktiebolagen.
När reglerna om uppdelning av verksamhet infördes var det fråga om ett nytt
inslag i omstruktureringsreglerna. Det var därför befogat med särskilda
begränsningar. Ett exempel på detta är verksamhetsvillkoret som skall motverka
att ett delningsförfarande blir ett alternativ till kontantutdelning. Ett
delningsförfarande innebär också att anskaffningsvärdet på aktierna i det
utdelande bolaget skall fördelas, något som medför bl.a. vissa praktiska
problem. Den restriktion som ligger i verksamhetsvillkoret kan därför tala för
ett bibehållande av villkoret i någon form. Den omständigheten att banker står
under tillsyn av Finansinspektionen bör enligt regeringens uppfattning
emellertid vara en tillräckligt återhållande faktor utan att det därutöver skall
behövas ett verksamhetsvillkor för dessa företag.
Ett slopande av verksamhetsvillkoret är inte tillräckligt för att bereda
samtliga bankaktiebolag möjlighet att genomföra ett delningsförfarande. Förutom
det grundläggande kravet att det utdelande företaget måste vara ett aktiebolag
krävs att bolaget skall ha aktier inregistrerade vid en svensk börs. Bolag som
har aktier noterade på OTC- eller O-listan omfattas således inte av
lagstiftningen. Det innebär att vissa bankaktiebolag av det skälet inte kan
använda ett delningsförfarande. Regeringen bedömer att är angeläget att möjlig-
heten till ett delningsförfarande kan utnyttjas av samtliga bankaktiebolag.
Bankaktiebolag bör därför undantas från kravet att det utdelande bolaget skall
ha aktier inregistrerade vid en svensk börs.
Förslaget föranleder ändring i 3 § 7 mom. SIL.

6 Skatteregler för producentorganisationer på
fiskets område

Bakgrunden till regeringens förslag:

Marknadsregleringen

Redan EES-avtalet innebar ett svenskt deltagande i den gemensamma
fiskeripolitiken inom EU. Genom EU-avtalet deltar Sverige fullt ut i den
politiken från årsskiftet 1994/95. Fiskeripolitiken består av resurs-, marknads-
och strukturpolitik. Resurspolitiken reglerar fördelningen av fiskresurser
mellan medlemsländerna samt avtal med tredje land. De viktigaste delarna i
marknadspolitiken är överskottsreglering och importreglering. Strukturpolitiken
syftar bl.a. till anpassning och modernisering av fiskeflottan samt
investeringar i fiskberedning och vattenbruk.
Grundläggande bestämmelser om marknadsreglering finns i Council Regulation
(EEC) No 3759/92 of 17 december 1992 on the common organization of the market in
fishery and aquaculture products (No L 388/1). Nationella bestämmelser om
marknadsregleringen finns i lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den
gemensamma fiskeripolitiken och i förordningen (1994:1716) om fisket,
vattenbruket och fiskerinäringen samt i föreskrifter meddelade av Fiskeriverket
(prop. 1994/95:75, bet. 1994/95:JoU7, rskr. 1994/95:126).
Syftet med marknadsregleringen är att stabilisera marknaden och trygga
försörjningen av varor av god kvalitet till skäliga priser. I
marknadsregleringen har producentorganisationerna viktiga uppgifter. En
producentorganisation är en sammanslutning av fiskare eller organisationer av
fiskare. Den skall vara godkänd av Fiskeriverket. Producentorganisationerna
svarar bl.a. för återtagande av varor i marknadsreglerande syfte. Med
återtagande av varor avses att varor i det första försäljningsledet tas ur
marknaden. Det är fråga om fisk som inte kan avsättas till vissa bestämda priser
(s.k. återtagspriser). De återtagna varorna skall användas på ett sådant sätt
att den övriga normala avsättningen av produktionen inte hämmas. De återtagna
varorna används till fiskmjöl och djurfoder.
Systemet med återtagande bygger på att de fiskare som är medlemmar i en
producentorganisation betalar en avgift till organisationen. Dessa avgifter förs
till interventionsfonder som skall finansiera organisationens kostnader för
återtagande av fisk.
För att undvika marknadsstörningar kan Fiskeriverket föreskriva att även de
fiskare som inte är medlemmar i någon producentorganisation skall följa
organisationens regler om återtagspriser.
I Sverige finns fyra godkända producentorganisationener; dessa är Sveriges
Fiskares Producentorganisation ekonomisk förening, Norra Bohusläns
Producentorganisation ekonomisk förening, Hallandsfiskarnas
Producentorganisation ekonomisk förening och Producentorganisationen Gävlefisk
ekonomisk förening.

Gällande rätt

Marknadsregleringen på fiskets område har pågått under många år. Vidare har till
regleringen kopplats särskilda skatteregler.
Enligt förordningen (1954:71) om rätt att vid taxeringen för inkomst njuta
avdrag för belopp, som tillförts vissa för prisreglering bildade stiftelser,
m.m. kunde överskott i regleringsverksamheten med avdragsrätt föras över till
stiftelser (konjunkturutjämningsfonder) som enligt förordningen var frikallade
från skattskyldighet. Föreningarna var i princip oinskränkt skattskyldiga till
statlig inkomstskatt men reglerna om avsättning till fonderna medförde i
praktiken att föreningarna i stort sett var skattebefriade. Denna lagstiftning
ersattes år 1987 genom att sådana regleringsföreningar som avses i lagen
(1974:226) om prisreglering på fiskets område togs in i den s.k. katalogen (7 §
4 mom. SIL) och frikallades från skattskyldighet för all annan inkomst än
inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.
Motsvarande gäller för jordbruket i fråga om regleringsföreningar enligt lagen
(1967:340) om prisreglering på jordbrukets område.
Prisregleringslagarna upphävdes år 1993 varför bestämmelsen om frikallelse
från skattskyldighet kommer att sakna aktualitet efter att Svensk Fisk Ekonomisk
Förening har genomfört sin likvidiation under år 1995 eller 1996 (SFS 1993:649).
Även lagstiftningen om regleringsföreningarna på jordbrukets område har upphävts
och skattebestämmelserna saknar nu aktualitet (SFS 1990:615).
Skälen till regeringens förslag: Som framgått av den tidigare redovisningen
uppbär producentorganisationerna medlemsavgifter som skall användas för
återtagande av fisk. Vidare utgår bidrag från staten. Medel som inte används
under året sparas i interventionsfonder. Dessa fonder används när årets intäkter
inte förslår till verksamheten med återtagande.
Den särbehandling som de tidigare prisregleringsföreningarna åtnjöt vid
inkomstbeskattningen motiverades av de speciella uppgifter föreningarna hade och
de former under vilka verksamheten bedrevs. Producentorganisationerna har ersatt
prisregleringsföreningarnas verksamhet och även producentorganisationerna bör
därför räknas till de inskränkt skattskyldiga som regleras i 7 § 4 mom. SIL. Med
hänsyn till att producentorganisationerna kan bedriva annan verksamhet vid sidan
av de marknadsreglerande uppgifterna bör föreningarna frikallas från
skattskyldighet endast till den del verksamheten avser marknadsreglering.
Frikallelsen för producentorganisationerna bör gälla redan vid innevarande
taxering.
Bestämmelserna om prisregleringsföreningar i 7 § 4 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt är inte längre aktuella och kan därför tas bort.

7 Landshypoteks reservfonder

Skälen för regeringens förslag: Vid 1993 års företagsskattereform beslöts att
företagens skatteutjämningsreserver skulle avvecklas på så sätt att i princip
halva reserven återförs till beskattning under fem år. Den andra hälften skulle
få upplösas skattefritt med en femtedel per år.
För bl.a. Stadshypotek, som före ombildningen till kreditmarknadsbolag i
stället gjort avsättningar till reservfond, beslöts att hälften av
reservfonderna avsatta i bokslut till ledning för 1986 och senare års taxeringar
skulle anses utgöra skatteutjämningsreserv. Det sagda innebar att upp till en
fjärdedel av dessa reservfonder inte skulle behöva återföras till beskattning.
Vid ombildning av Landshypotek åstadkoms med Stadshypotek likformiga regler.
Tre fjärdedelar av reservfonderna avsatta i bokslut till ledning för 1986 och
senare års taxeringar skall enligt hittillsvarande regler återföras till
beskattning vid 1996-1999 års taxeringar (prop. 1993/94:216, bet. 1993/94:NU27,
rskr. 1993/94:446, SFS 1994:760).
Hösten 1994 beslöt riksdagen att begränsa den skattefria upplösningen av
skatteutjämningsreserverna och samtidigt förlänga återföringsperioden med två år
(prop. 1994/95:25 s. 63 ff, bet. FiU1, rskr. 1994/95:145, SFS 1994:1891). För
att uppnå likformiga regler bör motsvarande ändringar göras även i fråga om
återföringen av Landshypoteks reservfonder. Landshypotek bör därför återföra
sammantaget minst 19/20-delar av sina reservfonder vid 1996 - 2001 års
taxeringar. Ett förslag därom har remitterats till bl.a. Landshypotek och
Riksskatteverket. Landshypotek har motsatt sig förslaget med hänvisning till den
juridiska sentensen "pacta sunt servanda" (avtal skall hållas) medan
Riksskatteverket inte haft något att erinra.
Den förra regeringens beslut i fråga om återföringen av skatteutjäm-
ningsreserverna framstår, som regeringen tidigare framhållit, som orättfärdigt.
En eftergift av beskattningen på så stora reserveringar innebär ett betydande
skattebortfall. Skärpningen av återföringsreglerna för övriga företag har
beräknats ge en varaktig budgetförstärkning på 600 miljoner kronor. Motsvarande
skärpning av återföringsreglerna för Landshypotek beräknas innebära en varaktig
budgetförstärkning på ytterligare 2 miljoner kronor. Det är angeläget att
företagen får arbeta under så likformiga förutsättningar som möjligt. Främst
neutralitetsaspekter talar således för att återföringsreglerna ändras.
Förslaget föranleder en ändring av lagen (1994:760) om inkomstskatteregler vid
ombildning av landshypoteksinstitutionen.

8 Spärreglerna mot förlustutjämning

Skälen för regeringens förslag: Spärreglerna mot förlustutjämning är för
närvarande inte tillämpliga i fråga om utländska företag. Det är självfallet
inte meningsfullt att föreskriva att de svenska spärreglerna skall tillämpas i
fråga om företag som taxeras utomlands. Utländska företag som driver verksamhet
vid ett fast driftställe i Sverige är emellertid skattskyldiga här för inkomster
från det fasta driftstället. Underskott som uppkommer i det utländska bolagets
svenska verksamheten får utnyttjas enligt vanliga regler. Av neutralitetsskäl
bör spärreglerna vara tillämpliga även vid ägarförändringar i utländska bolag
verksamma i Sverige.
Förslaget föranleder en ändring i 3 § lagen om avdrag för underskott av
näringsverksamhet.

9 Vissa lagtekniska justeringar

Regeringen föreslår dessutom ett antal lagtekniska justeringar som enbart
kommenteras i författningskommentaren, avsnitt 11.
Regeringen föreslår också en mindre ändring i 13 kap. 7 § aktiebolagslagen
(1975:1385) och en ny paragraf i lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m. (tryggandelagen). Båda förslagen, som kommenteras
närmare i avsnitt 11.7 och 11.8, sammanhänger med de förslag som regeringen har
lagt fram i prop. 1995/96:10. Den föreslagna ändringen i aktiebolagslagen är
föranledd av att förslaget i prop. 1995/96:10 att bestämmelserna om redovisning
i aktiebolag skall flyttas från aktiebolagslagen till bl.a. ÅRL. Den hänvisning
till aktiebolagslagens regler som i dag görs i 13 kap. 7 § aktiebolagslagen
måste därför kompletteras med en hänvisning till den föreslagna lagstiftningen
om årsredovisning. Motsvarande ändring görs i bankaktiebolagslagen,
sparbankslagen och förslaget till lag om medlemsbanker enligt regeringens
proposition 1995/96:74. Det föreslagna tillägget i tryggandelagen syftar till
att uppnå överensstämmelse mellan de regler om redovisning som finns i den lagen
och de bestämmelser om balansräkningens postindelning som förslås i prop.
1995/96:10.

10 Budgeteffekter

Förslagen i propositionen har inga budgetmässiga konsekvenser. Utdelningsspärren
och justeringsregeln säkerställer att förslagen i avsnitt 4 ger en oförändrad
beskattning av finansiella företag. Vad gäller omperiodiseringen av
Landshypoteks reservfond uppkommer endast försumbara ränteeffekter.
Ändringen vad avser fiskets producentorganisationer är av teknisk art och har
således ringa offentligfinansiella konsekvenser.
Vad gäller bankernas utvidgade möjligheter till utdelning i vissa fall är de
totala effekterna svårbedömda. En rimlig utgångspunkt är dock att realisationen
av fastighetsinnehavet skulle ha tagit lång tid. Mot bakgrund av de stora
fastighetsvolymer det rör sig om, skulle denna realisation få viss negativ
inverkan på marknadspriserna och därmed ge en motsvarande effekt på statens
skatteinkomster. Det kan därför antas att den föreslagna ändringen inte medför
några budgetmässiga effekter.

33

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 22 §, punkterna 1 och
16 av anvisningarna till 23 §, punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 24 § samt
punkt 1 av anvisningarna till 43 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar
till 22 §
-------------------------------------------------------
4.1 4. Har en
omsättningstillgång tagits
upp till ett lägre värde vid
inkomsttaxeringen än i
räkenskaperna skall
skillnadsbeloppet återföras
till beskattning nästfö-
ljande beskattningsår.
Detta gäller dock inte i
den mån skillnadsbeloppet
motsvarar sådana värdeminsk-
ningsavdrag som avses i
andra stycket.
Har en fastighet som utgör omsättningstillgång avyttrats skall medgivna
värdeminskningsavdrag som inte har gjorts i räkenskaperna återföras till
beskattning i näringsverksamheten.

till 23 §
1.2 Kostnaderna i en näringsverksamhet består bl.a. av kostnader för personal,
anskaffande av varor samt reparation, underhåll och värdeminskning av anlägg-
ningstillgångar. Till kostnad i näringsverksamhet hänförs även räntor på lån för
anskaffande av inventarier m. m., näringsfastighet och sådan andel i ekonomisk
förening som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt om
innehavet av andelen betingas av sådan verksamhet.
I fråga om handelsbolag räknas räntor på lån som kostnad i näringsverksamheten
även när detta inte följer av första stycket. Utgifter i ett handelsbolag för
inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri anses inte som
kostnad i verksamheten.
-------------------------------------------------------
Om den skattskyldige i
sina räkenskaper har
inräknat sådana räntor som
avses i första och andra
styckena i utgiften för an-
skaffningen av en tillgång
och denna utgift enligt
bestämmelser i denna lag
skall dras av genom årliga
värdeminskningsavdrag,
gäller bestämmelserna om
sådana avdrag även
beträffande räntorna.

-------------------------------------------------------
16.3 Avdrag enligt bestäm- 16. Avdrag enligt
melserna i punkterna 13 och bestämmelserna i punkterna
14 får även göras för utgifter13 och 14 får även göras för
för anskaffning av patenträttutgifter för anskaffning av
och liknande tidsbegränsad koncessioner, patent,
rättighet. Det är härvid utanlicenser, varumärken,
betydelse om näringsidkaren hyresrätter, goodwill samt
har förvärvat rättigheten förliknade rättigheter. Det är
att utnyttja den vid härvid utan betydelse om
tillverkning som han näringsidkaren har förvärvat
bedriver eller om han till- rättigheten för att utnyttja
godogör sig rättigheten genomden vid tillverkning som
att överlåta utnyttjandet av han bedriver eller om han
denna till annan. Också tillgodogör sig rättigheten
utgifter för anskaffning av genom att överlåta utnytt-
hyresrätt och av varumärke, jandet av denna till
firma eller annan rättighet annan.
av goodwills natur dras av
enligt de nämnda be-
stämmelserna.

till 24 §
-------------------------------------------------------
1.4 För skattskyldig som 1. För skattskyldig som
har haft ordnad bokföring har haft ordnad bokföring
skall beräkningen av inkomst skall beräkningen av
ske på grundval av hans bok- inkomst ske på grundval av
föring med iakttagande av hans bokföring med
bestämmelserna i denna an- iakttagande av
visningspunkt. Vid inkomst- bestämmelserna i denna
beräkningen tas hänsyn till anvisningspunkt. Vid in-
in- och utgående lager av komstberäkningen tas hänsyn
varor, däri inbegripet djur, till in- och utgående lager
råmaterial, hel- och halv- av varor, däri inbegripet
fabrikat m. m., till pågåendedjur, råmaterial, hel- och
arbeten samt till halvfabrikat m. m., till
fordrings- och skuldposter. pågående arbeten samt till
Reserv i lager o. d. får fordrings- och skuldposter
beaktas endast vid tillämp- samt avsättningar. Reserv i
ning av punkt 2 tredje och lager o.d. får beaktas
fjärde styckena. Värdet av endast vid tillämpning av
utgående lager, pågående punkt 2 tredje och fjärde
arbeten samt fordrings- och styckena. Värdet av utgående
skuldposter bestäms med hän- lager, pågående arbeten samt
syn till förhållandena vid fordrings- och skuldposter
beskattningsårets utgång. Somsamt avsättningar bestäms
värde av ingående lager, med hänsyn till förhållandena
pågående arbeten samt for- vid beskattningsårets ut-
drings- och skuldposter tas gång. Som värde av ingående
upp värdet av närmast före- lager, pågående arbeten samt
gående beskattningsårs utgåen-fordrings- och skuldposter
de lager, pågående arbeten och avsättningar tas upp
samt fordrings- och värdet av närmast föregående
skuldposter. beskattningsårs utgående
lager, pågående arbeten samt
fordrings- och skuldposter
och avsättningar.
Har det bokförda resulta- Har det bokförda
tet påverkats av att bland resultatet påverkats av att
intäkterna har tagits upp bland intäkterna har tagits
belopp, som inte skall be- upp belopp, som inte skall
skattas som inkomst, eller beskattas som inkomst,
uteslutits belopp, som eller uteslutits belopp,
borde ha medräknats, eller som borde ha medräknats,
bland kostnaderna har eller bland kostnaderna
tagits upp belopp, som inte har tagits upp belopp, som
är avdragsgilla vid inte är avdragsgilla vid
inkomstberäkningen, skall inkomstberäkningen, skall
resultatet justeras så att resultatet justeras så att
det kan läggas till grund fördet kan läggas till grund
inkomstberäkningen enligt för inkomstberäkningen
denna lag. I de fall enligt denna lag. I de
resultatet har påverkats av fall resultatet har påver-
att lager, pågående arbeten kats av att lager, pågående
eller fordringspost har arbeten eller
tagits upp med för lågt fordringspost har tagits
belopp eller skuldpost med upp med för lågt belopp
för högt belopp skall dock påeller skuldpost eller
yrkande av den avsättningar med för högt
skattskyldige justering av belopp skall dock på yr-
det bokförda resultatet kande av den skattskyldige
underlåtas i den mån det är justering av det bokförda
uppenbart att denne - i resultatet underlåtas i den
överensstämmelse med reglernamån det är uppenbart att
för inkomstberäkning i denna denne - i överensstämmelse
lag - genom större avskriv- med reglerna för inkomst-
ningar på beräkning i denna lag -
anläggningstillgångar än som genom större avskrivningar
skett skulle ha kunnat på anläggningstillgångar än
redovisa ett lägre resultat som skett skulle ha kunnat
än det som skulle framkomma redovisa ett lägre resultat
efter justeringen. än det som skulle framkomma
efter justeringen.
Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall iakttas, att
en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt god
redovisningssed eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt brukligt
bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu inte har
uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda t. ex. i form
av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed jämförligt
sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna tillämpas också i fråga om
utgiftsposterna. I fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters upptagande
enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssättet, att
fordringar tas upp som inkomst under det år, då de uppkommer, och att räntor
hänförs till inkomsten för det år, på vilket de belöper, i bägge fallen
oberoende av om de verkligen har influtit under nämnda år eller inte. Å andra
sidan bör förskottsvis influtna räntor, som till större eller mindre del belöper
på ett kommande år, till denna del bokföringsmässigt hänföras till det
sistnämnda årets inkomst. Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån
med uppskjuten ränta åtnjuts för det år då räntan har betalats.
Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl. a. att värdet av
avyttrade varor skall - även om fakturering inte skett - redovisas som fordran,
såvida varorna levererats till den nye ägaren före årets utgång.
Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläggas
under loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas upp den del av
köpeskillingen som influtit under samma år.
I fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fastighet
gäller även punkt 4 tredje och fjärde styckena av anvisningarna till 23 §.
Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på hans
räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för ett år beskattat vinst,
som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare år, skall vid
inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten redovisas i bokföringen, det
sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant sätt att den redan
beskattade vinsten inte beskattas en gång till.
Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en
förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomstbe-
räkningen för det år då den redovisats i räkenskaperna eller beskattnings-
myndighet i annat fall visst år frångått den skattskyldiges bokföring på sådant
sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning.
-------------------------------------------------------
Har intäkter eller utgif- Har intäkter eller utgif-
ter avseende viss egendom ter avseende viss egendom
vid den närmast föregående vid den närmast föregående
taxeringen till statlig in- taxeringen till statlig
komstskatt hänförts till inkomstskatt hänförts till
inkomstslaget kapital och inkomstslaget kapital och
sker beskattning vid den sker beskattning vid den
aktuella taxeringen i aktuella taxeringen i
inkomstslaget näringsverk- inkomstslaget näringsverk-
samhet skall den skattskyl- samhet skall den
dige ta upp sådana ingående skattskyldige ta upp sådana
tillgångs- och skuldposter ingående tillgångs- och
som erfordras för att någon skuldposter samt
intäkt eller utgift inte avsättningar som erfordras
skall beskattas två gånger för att någon intäkt eller
eller lämnas obeskattad på utgift inte skall beskat-
grund av skiftet av tilläm- tas två gånger eller lämnas
pligt inkomstslag. obeskattad på grund av
skiftet av tillämpligt
inkomstslag.
3 § 7-11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har motsvarande
tillämpning vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Vid beräkning av
realisationsvinst eller realisationsförlust som är hänförlig till
näringsverksamhet tillämpas 24 § 1-5 mom., 27 § 1-4 mom., 28 §, 29 § 1 mom., 30
§ 1 mom. och 31 § nämnda lag.
-------------------------------------------------------
2.5 Tillgångar avsedda för 2. Tillgångar avsedda för
omsättning eller förbrukning omsättning eller förbrukning
(lager) får inte tas upp (lager) får inte tas upp
till lägre värde än det lägstatill lägre värde än det lägsta
av anskaffningsvärdet och av anskaffningsvärdet och
verkliga värdet. Begreppen verkliga värdet. Begreppen
anskaffningsvärde och anskaffningsvärde och
verkligt värde har den in- verkligt värde har den
nebörd som anges i 13 § andrainnebörd som anges i 13 §
stycket och 14 § andra andra stycket och 14 §
stycket bokföringslagen andra stycket
(1976:125). bokföringslagen (1976:125)
eller, i förekommande fall
4 kap. 9 § andra fjärde
styckena årsredo-
visningslagen (1995:000),
4 kap. 5 § lagen (1995:000)
om årsredovisning i
kreditinstitut och värde-
pappersbolag eller 4 kap.
4 lagen (1995:000) om
årsredovisning i
försäkringsföretag..
Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagertillgångar, som
ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång, anses som
de av honom senast anskaffade eller tillverkade.
Utan hinder av vad som sägs i första stycket får annat varulager än lager av
fastigheter och liknande tillgångar och lager av aktier, obligationer, lånefor-
dringar och liknande tillgångar tas upp till lägst 97 procent av det samlade an-
skaffningsvärdet.
Djur i jordbruk och renskötsel skall alltid anses som lager. Sådant lager får
inte tas upp till lägre belopp än 85 procent av den genomsnittliga
produktionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning som det
är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre belopp
än som motsvarar djurens sammanlagda allmänna saluvärde. Regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer fastställer för varje taxeringsår
föreskrifter för beräkning av produktionskostnaden. Har denna kostnad inte
fastställts, t. ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret tas upp
lägst till 85 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna
saluvärdet.
Nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans av lagertillgångar enligt
ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får godkännas endast i den
mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen
understiger det kontraherade priset. Beträffande värdet på rättigheter till
leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt
ej fullgjorda köpekontrakt kan avskrivning (kontraktsavskrivning) godkännas
endast i den mån den skattskyldige visar, att inköpspriset för tillgångar av
samma slag på balansdagen understiger det kontraherade priset.
Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank- eller
annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skattskyldig, för
vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det inte uppenbart att den
skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde för
honom med hänsyn till hans näringsverksamhet, får sådan nedgång i aktiens värde
som beror på utdelning till den skattskyldige av medel, vilka fanns hos det
utdelande bolaget vid förvärvet och inte motsvarar tillskjutet belopp, inte
föranleda att aktien vid inkomstberäkningen för den skattskyldige tas upp till
lägre belopp än som motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna,
innan sådan utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den skattskyldiges
anskaffningskostnad, får aktien vid utgången av det beskattningsår, under vilket
utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än aktiens värde i
beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av ett belopp, som
motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktien
och nämnda värde, dock högst av det utdelade beloppet. Sker utdelning utan att
det värde för aktien, som ligger till grund för beräkningen av den
skattskyldiges inkomst, påverkas och medför detta att den skattskyldige efter
överlåtelse av aktien eller upplösning av bolaget redovisar förlust, skall
därifrån avräknas det belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i
detta stycke anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar
tillskjutet belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke gäller även beträffande
andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats.
Bestämmelserna gäller också vid förvärv av aktie eller andel i utländsk juridisk
person. I detta fall saknar det betydelse om den skattskyldige genom förvärvet
erhåller en tillgång av verkligt och särskilt värde.
I fråga om aktier som utgör lager gäller vidare följande. Har aktier erhållits
genom sådan utdelning som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall som anskaffningsvärde för dessa aktier anses så stor
del av anskaffningsvärdet för aktierna i det utdelande bolaget som svarar mot
förändringen i marknadsvärdet på dessa aktier till följd av utdelningen.
Anskaffningsvärdet för aktierna i det utdelande bolaget skall minskas i
motsvarande mån. För sådana mottagare som inte äger aktier i det utdelande
bolaget skall, om vederlag erlagts för rätten till utdelning, vederlaget anses
som anskaffningsvärde. I annat fall skall de utdelade aktierna anses anskaffade
utan kostnad. Har aktier erhållits genom sådan utskiftning som avses i 3 § 8
mom. tredje stycket nämnda lag skall som anskaffningsvärde för dessa aktier
anses anskaffningsvärdet för andelarna i den förening som skiftat ut aktierna.

till 43 §
1.6 I 1 mom. denna paragraf meddelas vissa bestämmelser för det fall, att
överflyttning av inkomst har skett från en näringsidkare som är skattskyldig här
i riket till en person som inte är skattskyldig här. Vid tillämpningen av dessa
bestämmelser skall ekonomisk intressegemenskap anses föreligga då en
näringsidkare direkt eller indirekt deltar i ledningen eller övervakningen av en
annan näringsidkares företag eller äger del i detta företags kapital eller då
samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller övervakningen av
de båda företagen eller äger del i dessa företags kapital.
-------------------------------------------------------
I 57 § 3 mom. ges be-
stämmelser för vissa fall av
överflyttning av inkomst, där
båda kontrahenterna varit här
i riket skattskyldiga.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Lagen tillämpas, om inte annat följer av 3, i fråga om företag som omfattas
av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och
lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkringsföretag på beskattningsår som
påbörjas den 1 januari 1996 eller senare och i övrigt på beskattningsår som
påbörjas den 1 januari 1997 eller senare.

5

3. Den nya lydelsen av punkt 1 av anvisningarna till 43 § tillämpas första
gången vid 1997 års taxering.

1 Senaste lydelse 1990:650.
2 Senaste lydelse 1990:650.
3 Senaste lydelse 1990:650.
4 Senaste lydelse 1995:853.
5 Senaste lydelse 1994:1858.
6 Senaste lydelse 1983:123.

6

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1
dels att 2 § 1 och 6 mom., 3 § 7 mom. och 7 § 4 mom. skall ha följande
lydelse,
dels att i 2 § skall införas ett nytt moment, 6 a mom., av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §
1 mom.2 Bestämmelserna i 3-6, 18-25, 27, 31-34, 41-43, 65 och 66 §§
kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas också vid taxeringen till statlig
inkomstskatt i den mån inte annat följer av denna lag.
I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag meddelade,
med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmelser är tillämpliga vid
taxeringen till statlig inkomstskatt, skall även anvisningarna till
kommunalskattelagen i motsvarande delar tillämpas.
-------------------------------------------------------
För juridiska personer För juridiska personer
utom dödsbon gäller bestäm- utom dödsbon gäller bestäm-
melserna i fjärde-åttonde melserna i fjärde-nionde
styckena. styckena.
Beskattningsåret utgörs av det räkenskapsår som slutat närmast före
taxeringsåret. I fråga om verksamhet på vilken bokföringslagen (1976:125) inte
är tillämplig skall beskattningsåret avse kalenderår.
All inkomst hänförs till samma förvärvskälla. För kommanditdelägare medges
avdrag för underskott i bolaget i den mån avdraget och avdrag som medgetts vid
tidigare års taxeringar inte överstiger ett belopp som svarar mot vad delägaren
satt in i bolaget eller, om det belopp som delägaren åtagit sig sätta in är
högre, detta senare belopp. För sådana delägare i handelsbolag som i förhållande
till övriga delägare i bolaget förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets
förbindelser medges avdrag med sammanlagt högst ett belopp motsvarande det han
ansvarar för. För överskjutande underskott medges avdrag vid beräkning av
inkomsten från bolaget närmast följande beskattningsår.
Till intäkt av näringsverksamhet räknas - utöver vad som följer av första och
andra styckena - löpande kapitalavkastning, vinst (realisationsvinst) vid icke
yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana förpliktelser som avses i 3 § 1
mom. samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 §
kommunalskattelagen.
Ränteutgift och - med den begränsning som anges i 14 mom. - förlust
(realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och
förpliktelser räknas som omkostnad i näringsverksamhet även när detta inte
följer av första och andra styckena. Avdrag medges inte för utgifter för inköp
av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.
Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust tillämpas -
utöver vad som följer av första stycket - 25 § 1-9 och 11 mom. samt 26 § 1-8 och
10 mom. Vid tillämpning av 25 § 11 mom. eller 26 § 10 mom. skall dock gälla att
90 procent av en förlust är avdragsgill.
-------------------------------------------------------

Det värde som tillgångar
som avses i 6 a mom. tas
upp till vid
inkomsttaxeringen skall
höjas i den mån den
skattskyldige delat ut
medel eller på annat sätt
förfogat över uppkommen
vinst i en omfattning som
inte lagligen kunnat ske
om tillgångarna tagits upp
till det skattemässiga
värdet i räkenskaperna.

6 mom.3 Med livförsäkringsföretag avses
1. livförsäkringsbolag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen (1982:713),
samt
2. utländska försäkringsföretag som driver livförsäkringsrörelse här i landet
med stöd av lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkringsföretag att driva
försäkringsrörelse i Sverige eller lagen (1993:1302) om EES-försäkringsgivares
verksamhet i Sverige.
Med skadeförsäkringsföretag förstås annat försäkringsföretag än
livförsäkringsföretag. Utländskt försäkringsföretag, som drivit försäk-
ringsrörelse i Sverige, bedöms med hänsyn endast till den rörelse som företaget
drivit här genom etablering.
Livförsäkringsföretag frikallas från skattskyldighet enligt denna lag för dels
den del av nettointäkten som är hänförlig till tillgångar och skulder som
förvaltas för försäkringstagarnas räkning, dels influtna premier. Undantaget
från skattskyldighet gäller dock inte den del av nettointäkten eller premierna
som är hänförlig till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som
grupplivförsäkringar eller sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i 2 kap.
3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4
försäkringsrörelselagen. Avdrag får inte göras för kostnader som är hänförliga
till intäkter som är fria från skatt enligt detta moment.
Att särskilda bestämmelser gäller vid beskattning av livförsäkringsföretag
följer av lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.
Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländskt
skadeförsäkringsföretag, anses överskottet av försäkringsrörelsen. Detsamma
gäller för livförsäkringsföretag till den del nettointäkten är hänförlig till
försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller
sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i 2 kap. 3 a § första stycket 1 och
2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen.
-------------------------------------------------------
Vid beräkning av Vid beräkning av
överskottet av överskottet av
försäkringsrörelse, som avsesförsäkringsrörelse, som avses
i föregående stycke, får fråni föregående stycke, får från
bruttointäkten avdrag göras bruttointäkten avdrag göras
förutom för driftkostnader, förutom för driftkostnader,
som avses i 23 § som avses i 23 §
kommunalskattelagen, för av- kommunalskattelagen, för
gifter och bidrag, som avgifter och bidrag, som
utgivits till kommun, utgivits till kommun,
förening eller sam- förening eller sam-
manslutning och som avser manslutning och som avser
att understödja verksamhet att understödja verksamhet
med syfte att förebygga med syfte att förebygga
skador, vilka faller inom skador, vilka faller inom
ramen för den av företaget ramen för den av företaget
bedrivna rörelsen, för ökningbedrivna rörelsen, för ökning
av försäkringstekniska av försäkringstekniska
skulder för egen räkning, föravsättningar för egen
ökning av säkerhetsreserv räkning, för ökning av säker-
samt för utbetald återbäring hetsreserv samt för
och verkställd premieåter- utbetald återbäring och
betalning. verkställd premieåter-
Med försäkringstekniska betalning.
skulder för egen räkning Med försäkringstekniska
förstås sådana skulder enligtavsättningar för egen räkning
7 kap. 1 § första stycket förstås sådana avsättningar
försäkringsrörelselagen enligt 7 kap. 1 § första
(1982:713) (premiereserv, stycket försäkringsrörelse-
ersättningsreserv, lagen (1982:713)
skadebehandlingsreserv, (premiereserv, avsättning
tilldelad återbäring och för oreglerade skador,
utjämningsreserv för tilldelad återbäring och
kreditförsäkring) minskade utjämningsavsättning för
med värdet av kreditförsäkring) minskade
återförsäkringsgivares med värdet av återförsäk-
ansvarighet. ringsgivares ansvarighet.
Med säkerhetsreserv förstås den reserv skadeförsäkringsföretag får redovisa
enligt en av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av
Finansinspektionen fastställd normalplan.
Minskning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, av säkerhetsreserv,
av regleringsfond för trafikförsäkring och minskning av utjämningsfond skall
anses som intäkt.
Utöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för avsättning till omedelbar
eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.
Bestämmelserna i detta moment om inländskt livförsäkringsföretag har
motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländskt livförsäk-
ringsföretag drivit här i riket.
Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av utländskt skadeför-
säkringsföretag, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp
motsvarande två procent av företagets premieinkomst av här bedriven
försäkringsrörelse. Med premieinkomst förstås bruttobeloppet av årets
försäkringspremier, dvs. utan avdrag för återförsäkringspremier.
Blir det på grund av bestämmelserna i detta moment nödvändigt att dela upp
intäkt eller avdrag mellan olika delar av ett försäkringsföretags verksamhet,
skall fördelningen av intäkten eller avdraget göras på skäligt sätt.

7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-------------------------------------------------------
6 a mom.
Placeringstillgångar enligt
lagen (1995:000) om års-
redovisning i
försäkringsföretag skall
behandlas enligt reglerna
för omsättningstillgångar.
Tillgångarna får tas upp
till det lägsta av an-
skaffningsvärdet och
verkliga värdet även om de
tagits upp till ett högre
värde i räkenskaperna.
Första stycket gäller inte
kontorsfastigheter som
huvudsakligen avses för
rörelsen och inte heller
aktier och andelar i
dotterföretag och
intresseföretag.
Kreditinstitut och
värdepappersbolag får ta upp
omsättningstillgångar som
utgörs av överlåtbara
värdepapper till det lägsta
av anskaffningsvärdet och
verkliga värdet även om
tillgångarna tagits upp
till högre värde i räken-
skaperna.
Begreppen
anskaffningsvärde och
verkligt värde i första och
tredje styckena har den
innebörd som anges i 4 kap.
9 § andra fjärde styckena
årsredovisningslagen
(1995:000) och i före-
kommande fall 4 kap. 5 §
lagen (1995:000) om
årsredovisning i
kreditinstitut och
värdepappersbolag eller
4 kap. 4 § lagen (1995:000)
om årsredovisning i
försäkringsföretag.
Om ett företag vid in-
komsttaxeringen ändrar
värderingsmetod från en
kollektiv värderingsmetod
till en post-för-post-
metod, skall det värde som
tillgångarna tas upp till
enligt första och tredje
styckena höjas med ett
belopp som motsvarar
skillnaden mellan kollek-
tiv värdering och post-för-
post-värdering för tillgång-
arna året före beskattnings-
året.

3 §
7 mom.4 Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår i
förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig grund,
är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i levnadskostnader.
Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag eller
andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till teckning av
sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 § 9 mom. skall, om han
utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom företrädesrätten kan anses ha
tillförts honom inte anses utgöra intäkt av kapital.
Till intäkt av kapital räknas utdelning från bostadsföretag som avses i 2 § 7
mom. även om utdelningen inte utgått i förhållande till innehavda andelar eller
aktier. Vad nu sagts gäller endast om utdelningen består av annat än
bostadsförmån eller annan förmån av fastighet. Endast den del av utdelningen som
överstiger avgifter och andra inbetalningar till företaget än kapitaltillskott
enligt 3 mom. femte stycket är skattepliktig.
-------------------------------------------------------
Utdelning från svenskt Utdelning från svenskt
aktiebolag är skattefri om aktiebolag är skattefri om
den har uppburits i den har uppburits i
förhållande till innehavda förhållande till innehavda
aktier och utgår i form av aktier och utgår i form av
aktier i ett annat svenskt aktier i ett annat svenskt
aktiebolag. Som aktiebolag. Som
förutsättningar gäller förutsättningar gäller
följande. Det utdelande följande. Det utdelande
bolaget skall ha aktier bolaget skall ha aktier
inregistrerade vid en inregistrerade vid en
svensk börs. När utdelning svensk börs. När utdelning
lämnas skall bolaget - lämnas skall bolaget -
direkt eller indirekt - ha direkt eller indirekt - ha
innehaft samtliga aktier i innehaft samtliga aktier i
det andra bolaget sedan det andra bolaget sedan
ingången av närmast föregåendeingången av närmast föregående
beskattningsår eller sedan beskattningsår eller sedan
det andra bolaget började det andra bolaget började
bedriva verksamhet av något bedriva verksamhet av något
slag. Samtliga aktier i det slag. Samtliga aktier i
andra bolaget skall delas det andra bolaget skall
ut. Den verksamhet som delas ut. Den verksamhet
därefter bedrivs eller skall som därefter bedrivs eller
bedrivas i vartdera bolaget skall bedrivas i vartdera
skall vara av betydande bolaget skall vara av
omfattning i förhållande tillbetydande omfattning i
den verksamhet som bedrevs förhållande till den verk-
i det utdelande bolaget. samhet som bedrevs i det
Utgör de utdelade aktierna utdelande bolaget. Utgör de
lager hos mottagaren av utdelade aktierna lager
utdelningen skall denne som hos mottagaren av
intäkt ta upp värdet av utdelningen skall denne
aktierna. Värdet skall som intäkt ta upp värdet av
bestämmas enligt punkt 2 aktierna. Värdet skall
första och sjunde styckena bestämmas enligt punkt 2
av anvisningarna till 24 § första och sjunde styckena
kommunalskattelagen av anvisningarna till 24 §
(1928:370). kommunalskattelagen
(1928:370). Är det
utdelande bolaget ett ban-
kaktiebolag gäller inte
tredje och sjätte
meningarna i detta stycke.
Utdelning enligt fjärde stycket är skattefri även för mottagare som inte äger
aktierna i det utdelande bolaget.
-------------------------------------------------------
Som utdelning anses utbe- Som utdelning anses
talning till aktieägare från utbetalning till aktieägare
ett svenskt aktiebolag vid från ett svenskt aktiebolag
nedsättning av aktiekapita- vid nedsättning av aktie-
let genom minskning av kapitalet genom minskning
aktiernas nominella belopp av aktiernas nominella be-
eller vid nedsättning av re- lopp eller vid nedsättning
servfonden. Även utbetalning av reservfonden eller
från en utländsk juridisk överkursfonden. Även
person genom ett utbetalning från en utländsk
motsvarande förfarande anses juridisk person genom ett
som utdelning. motsvarande förfarande
anses som utdelning.

7 §
4 mom.5 Akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av
studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt
gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för sådana
sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar
ankommer på sammanslutningarna,
-------------------------------------------------------
sjömanshus, företagare- sjömanshus, företagare-
förening som erhåller förening som erhåller
statsbidrag, regionalt ut- statsbidrag, regionalt ut-
vecklingsbolag som med stöd vecklingsbolag som med stöd
av 1 § lagen (1994:77) om av 1 § lagen (1994:77) om
beslutanderätt för regionala beslutanderätt för regionala
utvecklingsbolag har fått utvecklingsbolag har fått
rätt att pröva frågor om stödrätt att pröva frågor om stöd
till näringsidkare samt till näringsidkare samt
moderbolag till sådant moderbolag till sådant
regionalt utvecklingsbolag, regionalt utveck-
regleringsförening som avses lingsbolag,
i lagen (1967:340) om pris-
reglering på jordbrukets
område och i lagen
(1974:226) om prisreglering
på fiskets område,
allmänna försäkringskassor, arbetslöshetskassor, personalstiftelser som avses
i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. med ändamål
uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,
stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och
arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare
eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller
löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse
eller rationalisering av företags verksamhet eller med ändamål att utge
permitteringslöneersättning, bolag eller annan juridisk person som uteslutande
har till uppgift att lämna
permitteringslöneersättning, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i
lagen om yrkesskadeförsäkring,
Allmänna sjukförsäkringsfonden, Alva och Gunnar Myrdals stiftelse,
Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m.m.,
Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, Bryggeristiftelsen, Dag
Hammarskjölds minnesfond, Fonden för industriellt utvecklingsarbete, Fonden för
industriellt samarbete med u-länder, Fonden för svenskt-norskt industriellt
samarbete, handelsprocedurrådet, Jernkontoret och SIS - Standardiseringskommis-
sionen i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel används
till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller
medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Olof Palmes minnesfond för in-
ternationell förståelse och gemensam säkerhet, Stiftelsen Industricentra,
Stiftelsen industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen
Institutet för Företagsutveckling, Stiftelsen Landstingens fond för
teknikupphandling och produktutveckling, Stiftelsen för produktutveck-
lingscentrum i Göteborg, Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för
tekoindustrin - PROTEKO, Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergötland,
Stiftelsen samverkan universitet/högskola och näringsliv i Stockholm och de sex
motsvarande stiftelserna med säte i Luleå, Umeå, Uppsala, Linköping, Göteborg
respektive Lund, Stiftelsen Småföretagsfonden, Stiftelsen för samverkan mellan
Lunds universitet och näringslivet - SUN, Stiftelsen Sveriges Nationaldag,
Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet, Stiftelsen
UV-huset, Stiftelsen ÖV-huset, Svenska bibelsällskapets bibelfond, Svenska
kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet, Svenska Penninglotteriet
Aktiebolag, Svenska skeppshypotekskassan, Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges
exportråd, Sveriges turistråd, TCO:s internationella stipendiefond till
statsminister Olof Palmes minne, Aktiebolaget Tipstjänst och Aktiebolaget Trav
och Galopp
frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av
näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.
Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande tillämpning i
fråga om stiftelse som avses i detta moment.
-------------------------------------------------------
En producentorganisation
frikallas från skatt-
skyldighet för inkomst av
näringsverksamhet som avser
marknadsreglering enligt
lagen (1994:1709) om EG:s
förordningar om den gemen-
samma fiskeripolitiken.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Lagen tillämpas, om inte annat följer av 3 5, i fråga om företag som
omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkringsföretag på
beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1996 eller senare och i övrigt på
beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1997 eller senare.
3. Bestämmelsen om bankaktiebolag i 3 § 7 mom. fjärde stycket tillämpas första
gången vid 1997 års taxering.
4. Bestämmelsen om producentorganisationer i 7 § 4 mom. tillämpas första
gången vid 1995 års taxering.
5. I fråga om prisregleringsföreningar på fiskets område tillämpas äldre
bestämmelser i 7 § 4 mom. till och med 1997 års taxering.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.
2 Senaste lydelse 1994:1859.
3 Senaste lydelse 1993:1544.
4 Senaste lydelse 1994:1859.
5 Senaste lydelse 1995:415.

8

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:257) om
inventering av varulager för inkomsttaxeringen

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1955:257) om inventering av varulager för
inkomsttaxeringen1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2
-------------------------------------------------------
Skattskyldig som är bok- Skattskyldig som är bok-
föringsskyldig enligt bok- föringsskyldig enligt bok-
föringslagen (1976:125) föringslagen (1976:125)
skall inventera varje i skall inventera varje i
lagret ingående post av lagret ingående post av
tillgångar avsedda för omsätt-tillgångar avsedda för
ning eller förbrukning. Vid omsättning eller för-
inventeringen skall upprät- brukning. Vid
tas en förteckning som för inventeringen skall
varje post anger det lägsta upprättas en förteckning som
av anskaffningsvärdet och för varje post anger det
verkliga värdet. Begreppen lägsta av anskaffningsvärdet
anskaffningsvärde och verk- och verkliga värdet.
ligt värde har den innebörd Begreppen anskaffningsvärde
som anges i 13 § andra och verkligt värde har den
stycket och 14 § andra innebörd som anges i 13 §
stycket bokföringslagen. Vid andra stycket och 14 §
bestämmande av lagrets an- andra stycket
skaffningsvärde skall de bokföringslagen eller, i
lagertillgångar, som ligger förekommande fall 4 kap. 9 §
kvar i den skattskyldiges andra fjärde styckena
lager vid beskattningsårets årsredovisningslagen
utgång, anses som de av ho- (1995:000), 4 kap. 5
nom senast anskaffade eller lagen (1995:000) om
tillverkade. Om den skatt- årsredovisning i
skyldige yrkar att lagret kreditinstitut och värde-
skall värderas i enlighet pappersbolag eller 4 kap.
med punkt 2 tredje stycket 4 § lagen (1995:000) om
av anvisningarna till 24 § årsredovisning i
kommunalskattelagen försäkringsföretag. Vid be-
(1928:370) skall stämmande av lagrets an-
anskaffningsvärdet på varje skaffningsvärde skall de
post anges i förteckningen. lagertillgångar, som ligger
kvar i den skattskyldiges
lager vid beskattningsårets
utgång, anses som de av
honom senast anskaffade
eller tillverkade. Om den
skattskyldige yrkar att
lagret skall värderas i
enlighet med punkt 2
tredje stycket av
anvisningarna till 24 §
kommunalskattelagen
(1928:370) skall
anskaffningsvärdet på varje
post anges i förteckningen.
Första stycket gäller inte
tillgångar som värderats med
tillämpning av 4 kap. 12 §
årsredovisningslagen.
Om inventeringen sker före balansdagen skall värdet på lagertillgångarna vid
inventeringstillfället kunna korrigeras på ett tillfredsställande sätt med
hänsyn till lagerutvecklingen fram till och med balansdagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om företag som
omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkringsföretag på
beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1996 eller senare och i övrigt på
beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1997 eller senare.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1979:144.
2 Senaste lydelse 1992:694.

9

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 19 § lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.
19 §1
Den som har inkomst av näringsverksamhet skall, om inte annat framgår av 25 §,
i sin självdeklaration för varje förvärvskälla från bokföringen lämna uppgifter
om varje slag av
1. intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga
avsättningar,
-------------------------------------------------------
2. tillgångar, skulder, 2. tillgångar, skulder,
obeskattade reserver och avsättningar, obeskattade
eget kapital. reserver och eget kapital.
Uppgifter skall vidare lämnas om
1. arten och omfattningen av verksamheten,
2. hur värdesättningen på lager samt fordringar skett,
3. hur det bokföringsmässiga vinstresultatet justerats för att överensstämma
med de för den skattemässiga inkomstberäkningen stadgade grunderna,
4. hur avdrag för värdeminskning beräknats,
5. vad den skattskyldige satt in i form av pengar i näringsverksamheten eller
tagit ut ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat eller på annat sätt
använt för att betala levnadskostnader eller för andra utgifter, som inte är
hänförliga till omkostnader i verksamheten, samt om andra förmåner som den
skattskyldige fått av verksamheten,
6. ändrade redovisningsprinciper samt
7. under året anskaffade och försålda anläggningstillgångar.
-------------------------------------------------------
Juridisk person som
omfattas av 2 § 6 a mom.
lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall
lämna uppgift om beslut om
utdelning eller annat
förfogande över uppkommen
vinst.
Fysisk person och dödsbo skall lämna uppgift om fördelningsunderlag enligt 2 §
lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning vid utgången av närmast
föregående beskattningsår samt motsvarande belopp vid beskattningsårets utgång.
Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet behöver uppgifter som avses
i första och andra styckena endast lämnas av en av makarna. Var och en av
makarna skall dock lämna uppgifter om arten och omfattningen av sitt arbete i
verksamheten samt de övriga uppgifter som behövs för tillämpningen av
anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen.
Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten på ansökan av den
deklarationsskyldige medge att de uppgifter som avses i första stycket 1 lämnas
i sammansatta poster. Ett sådant medgivande får omfatta en tid av högst tre år
åt gången. En ansökan skall ha kommit in till skattemyndigheten före ingången av
taxeringsåret.
Uppgifter som avses i första och andra styckena skall lämnas på blankett
enligt fastställt formulär eller, efter särskilt medgivande av Riksskatteverket
eller myndighet som Riksskatteverket bestämmer, på annat lämpligt sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om företag
som omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkringsföretag på
beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1996 eller senare och i övrigt på
beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1997 eller senare.

1 Senaste lydelse 1993:1563.

10

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om
avdrag för underskott av näringsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av
näringsverksamhet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §
Med företag avses aktiebolag, ekonomisk förening, bankaktiebolag, sparbank,
försäkringsbolag eller utländskt bolag.
-------------------------------------------------------
Med förlustföretag avses Med förlustföretag avses
ett företag med underskott ett företag med underskott
beskattningsåret närmast förebeskattningsåret närmast före
det beskattningsår företaget det beskattningsår företaget
omfattats av en sådan ägar- omfattats av en sådan ägar-
förändring som anges i 4 förändring som anges i 4
eller 5 §. Ett utländskt eller 5 §.
bolag skall inte anses
utgöra ett förlustföretag.
Med annat rättssubjekt avses fysisk person, dödsbo, stiftelse, ideell förening
eller annan utländsk juridisk person än utländskt bolag. Med annat rättssubjekt
avses även handelsbolag i vilket subjekt av de slag som anges i föregående
mening är delägare. Närstående räknas som en person. Med närstående avses
föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling, avkomlings make, syskon,
syskons make och avkomling. Med avkomling avses även styvbarn och fosterbarn.
Med närstående avses även dödsbon och handelsbolag i vilka någon sådan person
som anges i fjärde och femte meningarna är delägare.
Med gammalt underskott avses underskott som kvarstår från beskattningsåret
närmast före det beskattningsår då ett förlustföretag omfattats av en sådan
ägarförändring som anges i 4 eller 5 § eller utgjort överlåtande eller
övertagande företag i sådan fusion, ombildning eller övertagande som anges i 12
§ första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången vid
1997 års taxering. Äldre föreskrifter tillämpas dock fortfarande i fråga om
ägarförändringar som skett före lagens ikraftträdande.

11

2.6 Förslag till lag om ändring av lagen (1994:760) om
inkomstskatteregler vid ombildning av
landshypoteksinstitutionen

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:760) om inkomstskatteregler vid
ombildning av landshypoteksinstitutionen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §
-------------------------------------------------------
Avsättningar till reserv- Avsättningar till reserv-
fond som Sveriges allmänna fond som Sveriges allmänna
hypoteksbank eller lands- hypoteksbank eller lands-
hypoteksförening gjort i hypoteksförening gjort i
bokslut till ledning för bokslut till ledning för
1986 och senare års taxe- 1986 och senare års
ringar skall återföras till taxeringar återförs till
beskattning hos det kredit- beskattning hos det
marknadsbolag som avses i 3 §kreditmarknadsbolag som
lagen (1994:758) om om- avses i 3 § lagen
bildning av landshypotek- (1994:758) om ombildning
sinstitutionen på så sätt attav landshypo-
teksinstitutionen eller
hos den ekonomiska förening
vid 1996 års taxering åter-som övertar kredit-
förs minst 60 procent av marknadsbolagets
avsättningarna, verksamhet
vid 1996 och 1997 års vid 1996 års taxering med
taxeringar återförs samman- minst trettiosju sextion-
lagt minst 65 procent av delar,
avsättningarna,
vid 1996-1998 års taxe- vid 1996 och 1997 års
ringar återförs sammanlagt taxeringar med minst fyr-
minst 70 procent av avsätt- tioen sextiondelar,
ningarna, och
vid 1996-1999 års vid 1996-1998 års taxe-
taxeringar återförs samman- ringar med minst fyrtiofem
lagt minst 75 procent av sextiondelar,
avsättningarna.
vid 1996-1999 års taxe-
ringar med minst fyrtionio
sextiondelar,
vid 1996-2000 års taxe-
ringar med minst femtiotre
sextiondelar, ochvid 1996-2001 års
taxeringar eller, om
taxering inte sker år 2001,
vid 1996-2002 års taxe-
ringar, med femtiosju
sextiondelar.

Denna lag träder i kraft den 31 december 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering.

12

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1967:531) om tryggande av pen-
sionsutfästelse m.m. skall införas en ny paragraf, 8 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-------------------------------------------------------
8 a § Om en arbetsgivare
som omfattas av
årsredovisningslagen
(1995:000), lagen
(1995:000) om
årsredovisning i
kreditinstitut och
värdepappersbolag eller
lagen (1995:000) om års-
redovisning i
försäkringsföretag redovisar
pensionsåtagande i
balansräkningen, skall han
i stället för att redovisa
sådan skuld som avses i 5 §
redovisa motsvarande
belopp som delpost under
rubriken Avsättningar för
pensioner och liknande
förpliktelser. Vad som sägs
i 5 § andra stycket samt 7
och 8 §§ om posten Avsatt
till pensioner gäller även
beträffande en sådan del-
post.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. De nya bestämmelserna skall, såvitt gäller arbetsgivare som omfattas av
lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och
lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkringsföretag, tillämpas första gången
i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995.
Beträffande arbetsgivare, som omfattas av årsredovisningslagen (1995:000)
skall de nya bestämmelserna tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår
som inleds närmast efter den 31 december 1996.
3. I samband med att de nya bestämmelserna börjar tillämpas skall vad som har
avsatts till posten Avsatt till pensioner omföras till en sådan delpost som
avses i 8 a §.

13

2.8 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385)

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385)1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 kap.
7 §2
När bolagsstämman har fattat beslut om likvidation skall detta genom stämmans
försorg genast anmälas till registreringsmyndigheten och denna skall därefter
genast utse en eller flera likvidatorer. När en domstol eller
registreringsmyndigheten beslutar att bolaget skall träda i likvidation, skall
en eller flera likvidatorer samtidigt utses. Likvidator träder i styrelsens och
verkställande direktörs ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen.
Saknar aktiebolag, som har trätt i likvidation, till registret anmäld behörig
likvidator, skall registreringsmyndigheten förordna en eller flera likvidatorer.
Beslut om likvidation och om förordnande av likvidator skall registreras.
-------------------------------------------------------
Bestämmelserna i denna lag Bestämmelserna om
om styrelse och styrelse och sty-
styrelseledamöter äger relseledamöter i denna lag
motsvarande tillämpning på och tillämplig lag om
likvidator, i den mån ej årsredovisning gäller även i
annat följer av detta fråga om likvidator, om
kapitel. inte annat följer av detta
kapitel.
Uppdrag att vara revisor upphör icke genom att bolaget träder i likvidation.
Bestämmelserna i 10 kap. äger tillämpning under likvidation.
Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande huruvida enligt revisorernas
mening likvidation onödigt fördröjes.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

1 Omtryck 1993:150.
2 Senaste lydelse 1993:1495.

14

2.9 Förslag till lag om ändring i
försäkringsrörelselagen
(1982:713)

Härigenom föreskrivs att 14 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 kap.
8 §
-------------------------------------------------------
Bestämmelserna i denna lag Bestämmelserna om styrelse
om styrelse och och styrelseledamöter i
styrelseledamöter skall denna lag och lagen
tillämpas på likvidatorer, i (1995:000) om årsredo-vis-
den mån något annat inte ning i försäkringsföretag
följer av detta kapitel. skall tillämpas på
likvidatorerna, i den mån
inte annat följer av detta
kapitel.
Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att bolaget träder i
likvidation. Bestämmelserna i 10 kap. skall tillämpas under likvidationen.
Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida enligt revisorernas
mening likvidationen onödigt fördröjs.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. I fråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har inletts före
ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

15

2.10 Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen
(1987:618)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 8 § bankaktiebolagslagen (1987:618) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.
8 §
-------------------------------------------------------
Bestämmelserna i denna lag Bestämmelserna om styrelse
och bankrörelselagen och styrelseledamöter i
(1987:617) om styrelse och denna lag, bankrörelselagen
styrelseledamöter skall (1987:617) och lagen
tillämpas på likvidatorerna, (1995:000) om årsredo-vis-
i den mån inte annat följer ning i kreditinsititut och
av detta kapitel. värdepappersbolag skall
tillämpas på likvidatorerna,
i den mån inte annat följer
av detta kapitel.
Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att bolaget träder i
likvidation. Bestämmelserna om revision i 3 kap. bankrörelselagen skall
tillämpas under likvidationen. Revisionsberättelsen skall innehålla ett
uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidationen onödigt fördröjs.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. I fråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har inletts före
ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

16

2.11 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen
(1987:619)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 6 § sparbankslagen (1987:619) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.
6 §
-------------------------------------------------------
Bestämmelserna i denna lag Bestämmelserna om styrelse
och bankrörelselagen och styrelseledamöter i
(1987:617) om styrelse och denna lag, bankrörelselagen
styrelseledamöter skall (1987:617) och lagen
tillämpas på likvidatorerna, (1995:000) om årsredo-vis-
i den mån inte annat följer ning i kreditinsititut och
av detta kapitel. värde-pappersbolag skall
tillämpas på likvidatorerna,
i den mån inte annat följer
av detta kapitel.
Upphör mandattiden för en huvudman medan sparbanken är i likvidation, skall
mandattiden anses vara förlängd till dess att likvidationen avslutas.
Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att sparbanken träder i
likvidation. Bestämmelserna om revision i 3 kap. bankrörelselagen skall
tillämpas under likvidationen. Revisionsberättelsen skall innehålla ett
uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidationen onödigt fördröjs.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. I fråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har inletts före
ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

17

2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om
medlemsbanker

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 8 § lagen (1995:000) om medlemsbanker skall ha
följande lydelse.

Lydelse enligt Föreslagen lydelse
prop. 1995/96:74

9 kap.
8 §
-------------------------------------------------------
Bestämmelserna i denna lag Bestämmelserna om styrelse
och bankrörelselagen och styrelseledamöter i
(1987:617) om styrelse och denna lag, bankrörelselagen
styrelseledamöter skall (1987:617) och lagen
tillämpas på likvidatorerna, (1995:000) om årsredovis-
i den mån inte annat följer ning i kreditinsititut och
av detta kapitel. värdepappersbolag skall
tillämpas på likvidatorerna,
i den mån inte annat följer
av detta kapitel.
Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att medlemsbanke träder i
likvidation. Bestämmelserna om revision i 3 kap. bankrörelselagen skall
tillämpas under likvidationen. i revisionsberättelsen skall anges om
likvidationen enligt revisorernas mening onödigt fördröjs.

18

11 Författningskommentar

11.1 Kommunalskattelagen (1928:370)

Anvisningar

till 22 §

punkt 4
Första stycket är nytt. Av detta framgår att sådana nedskrivningar av t.ex.
placeringstillgångar i försäkringsföretag som enligt förslaget till 2 § 6 a mom.
SIL skall behandlas som omsättningstillgångar vid inkomsttaxeringen skall
återföras till beskattning nästföljande beskattningsår. Om tillgången finns kvar
vid nästa bokslutstidpunkt prövas avdragsrätten på nytt utifrån då gällande
förhållanden. Om tillgången har avyttrats under året innebär återföringen att
avdraget upptas till beskattning vid sidan av den bokföringsmässiga vinst som
eventuellt har gjorts vid försäljningen. Undantag görs uttryckligen för sådana
värdeminskningsavdrag som enligt andra stycket skall återföras till beskattning
när tillgången avyttras. Förutom placeringstillgångar i försäkringsföretag är
bestämmelsen tillämplig på sådana överlåtbara värdepapper i kreditinstitut och
värdepappersbolag som enligt förslaget till 2 § 6 a mom. SIL får värderas enligt
lägsta värdets princip vid taxeringen även om de tagits upp till högre värde i
räkenskaperna.

till 23 §

punkt 1
I anvisningspunkten är tredje stycket nytt. Av detta framgår uttryckligen att
räntor som i räkenskaperna har inräknats i anskaffningsvärdet för en viss
tillgång inte får dras av som en omedelbar kostnad vid beskattningen. Vid
förvärv genom köp e.d. blir alltså anskaffningsvärdet detsamma i bokföringen och
vid beskattningen så länge det inte finns någon skatteregel som föreskriver hur
anskaffningsvärdet skall beräknas. Om företaget valt att i bokföringen aktivera
räntor måste således sådan aktivering ske även skattemässigt. Detta innebär
endast ett förtydligande av lagtexten och inte någon saklig förändring av
gällande rätt.

punkt 16
Första stycket har ändrats på så sätt att det klart framgår att samtliga sådana
rättigheter som enligt 4 kap. 2 § ÅRL får tas upp som tillgång omfattas av
bestämmelsen. Undantag gäller för forsknings- och utvecklingsutgifter eftersom
sådana utgifter regleras särskilt i punkt 24 av anvisningarna.

54

till 24 §

punkt 1
Ändringarna i första, andra och nionde styckena är följdändringar till ÅRL.
Ändringarna innebär att begreppet avsättning införs.

punkt 2
I första stycket har ett tillägg gjorts. Det är en hänvisning till definitionen
av begreppen anskaffningsvärde och verkligt värde i 4 kap. 9 § i ÅRL (jfr. 4
kap. 1 § ÅRKL och 4 kap 1 § ÅRFL) samt till 4 kap. 5 § ÅRKL och 4 kap. 4 § ÅRFL.
I övrigt är stycket oförändrat, dvs. lager får som huvudregel värderas enligt
lägsta värdets princip.

till 43 § 1 mom

punkt 1
Av andra stycket framgår att det i 57 § 3 mom. KL finns bestämmelser för vissa
fall av överflyttning av inkomst där båda kontrahenterna varit skattskyldiga här
i landet. Av 57 § 3 mom. KL framgick att inkomsten kunde justeras om
näringsidkare i intressegemenskap i icke oväsentlig mån genom internprissättning
redovisat inkomsten i annan kommun än där den skulle ha redovisats. Den utpekade
bestämmelsen upphävdes år 1986 (prop. 1985/86:150, bet. 1985/86:SkU50, SFS
1986:473) i samband med att beskattningen i utbokommun slopades så att all
inkomst kom att beskattas i hemortskommunen. Något behov av justering av
beskattningsunderlaget mellan kommuner fanns då inte längre. Andra stycket i
anvisningspunkten saknar alltså relevans och kan upphävas.

Övergångsbestämmelser

De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1996. Den nya lydelsen av
punkt av anvisningarna till 43 § tillämpas första gången vid 1997 års taxering.
Ändringarna i övrigt tillämpas i fråga om företag som omfattas av ÅRKL och ÅRFL
tillämpas lagen på beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1996 eller senare
och i fråga om övriga företag på beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1997
eller senare.

11.2 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

2 § 1 mom.

Ändringen i tredje stycket är föranledd av att ett nytt nionde stycke har
införts i momentet.
Bestämmelserna i nionde stycket avser endast företag som omfattas av ÅRKL och
ÅRFL. Bestämmelsen innebär att dessa företag blir underkastade en skattemässig
begränsning vad gäller möjligheterna att dela ut medel eller på annat sätt
förfoga över uppkommen vinst, t.ex. för fondemission. I första hand omfattas
bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag men även ekonomiska föreningar,
inklusive medlemsbanker och ömsesidiga försäkringsbolag berörs. Innebörden av
regleringen är att tillämpningen av en särskilt angiven skatteregel görs
beroende av i vilken utsträckning företaget har delat ut vinst till aktieägarna,
medlemmarna eller motsvarande eller på annat sätt förfogat över sin egendom. Ett
företag som värderat t.ex. placeringstillgångar till verkligt värde vid
inkomsttaxeringen och till ett högre värde i räkenskaperna kan inte med
bibehållen skattemässig värdering dela ut mer än vad som hade varit tillåtet om
tillgångarna i räkenskaperna värderats till samma värde som vid
inkomsttaxeringen. Vid "överutdelning" höjs det skattemässiga värdet så mycket
som behövs för att utdelningen skulle ha varit tillåten om tillgångarna i
räkenskaperna värderats på samma sätt som i deklarationen. De belopp som på
detta sätt skall beskattas kan vara hänförliga till tidigare räkenskapsår. Det
är således inte möjligt att kringgå utdelningsspärren genom att skjuta upp ut-
delningen till ett senare beskattningsår än det för vilket skillnaden i
värdering förelåg.

2 § 6 mom.

Ändringarna i detta moment är konsekvenser av förslagen i prop. 1995/96:10.
Ändringen i sjätte sycket är en följd av att termen försäkringstekniska
skulder byts ut mot termen försäkringstekniska avsättningar.
I sjunde stycket ändras, försäkringstekniska skulder till försäkringstekniska
avsättningar, skulder till avsättningar, ersättningsreserv till avsättning för
oreglerade skador samt utjämningsreserv till utjämningsavsättning.

2 § 6 a mom.

Momentet är nytt. Av första stycket framgår att sådana placeringstillgångar i
försäkringsföretag som enligt gällande regler utgör omsättningstillgångar även
framdeles skall behandlas som sådana vid taxeringen oavsett behandlingen i
räkenskaperna. Ändringen hänger samman med att förslaget till särskild lag om
årsredovisning i försäkringsföretag tillåter att placeringstillgångar kan
värderas till högre värde än vad som är förenligt med lägsta värdets princip. De
placeringstillgångar som inte anses som omsättningstillgångar är sådana som i
dag utgör anläggningstillgångar, nämligen kontorsfastigheter avsedda för
rörelsen samt aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag. Vidare
framgår att försäkringsföretag vid inkomsttaxeringen får värdera sådana
placeringstillgångar som skall behandlas som omsättningstillgångar enligt lägsta
värdets princip även om de tagits upp till högre värde i räkenskaperna. Den
lägre värdesättningen godtas dock inte om överskjutande belopp används för
vinstutdelning eller liknande, se förslaget till ändring av 2 § 1 mom. SIL.
Bestämmelsen är en följd av att den föreslagna årsredovisningslagen för
försäkringsföretag föreskriver att placeringstillgångar som huvudregel skall tas
upp till anskaffningsvärde trots att detta - åtminstone på kort sikt - kan
överstiga det verkliga värdet. Den nämnda lagen tillåter också att tillgångarna
tas upp till verkligt värde även om detta överstiger anskaffningsvärdet. Om den
bokföringsmässiga värderingen även skulle ligga till grund för beskattningen
skulle resultatet bli en i vissa fall avsevärd skatteskärpning eftersom den
skattemässiga värderingen i dag grundas på lägsta värdets princip.
I andra stycket föreskrivs att behandlingen som omsättningstillgångar inte
gäller kontorsfastigheter som huvudsakligen avses för rörelsen och inte heller
aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag.
Av tredje stycket framgår att kreditinstitut och värdepappersbolag får värdera
vissa omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip utan hinder av att de
tagits upp till högre värde i räkenskaperna. Denna bestämmelse är en följd av
förslaget till årsredovisningslag för kreditinstitut och värdepappersbolag. Den
lägre värdesättningen godtas dock inte om överskjutande belopp används för
vinstutdelning eller liknande, se förslaget till ändring av 2 § 1 mom. SIL.
Av fjärde stycket framgår att begreppen anskaffningsvärde och verkligt värde
har den innebörd som anges i ÅRL och i förekommande fall ÅRKL och ÅRFL.
I femte stycket föreslås en bestämmelse som skall motverka att en
skattelättnad uppkommer om ett företag byter värderingsmetod från en kollektiv
värdering till en post-för-post-värdering. Bestämmelsen kommenteras i avsnitt
4.5.

3 § 7 mom

I tredje stycket finns bestämmelser som innebär att utdelning av aktier i ett
dotterbolag under vissa förutsättningar är skattefri. Tillägget i tredje stycket
innebär att om det utdelande bolaget är ett bankaktiebolag gäller inte villkoret
att bolaget skall ha aktier inregistrerade vid en svensk börs. Något krav ställs
inte heller på omfattningen av den verksamhet som skall bedrivas i det utdelade
bolaget.
Ändringen i sjätte stycket är föranledd av förslaget till ÅRL, ÅRKL och ÅRFL
som innebär att det införs en ny reserv, benämnd Överkursfond.

55

7 § 4 mom.

Av bestämmelsen framgår att en producentorganisation på fiskets område frikallas
från skattskyldighet för den verksamhet som avser marknadsreglering.
Bestämmelser om marknadsreglering finns i lagen (1994:1709) om EG:s förordningar
om den gemensamma fiskeripolitiken. Vidare finns föreskrifter i förordningen
(1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Av 3 kap. 2 §
förordningen framgår att Fiskeriverket hanterar frågor om godkännande av
producentorganisationer.
Om en producentorganisation bedriver även annan verksamhet än
marknadsreglering krävs separat bokföring för marknadsregleringen. Gemensamma
kostnader får fördelas mellan verksamheterna efter lämplig grund.

Övergångsbestämmelser

De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1996. Bestämmelsen om
bankaktiebolag i 3 § 7 mom. fjärde stycket tillämpas första gången vid 1997 års
taxering. Bestämmelsen om producentorganisationer i 7 § 4 mom. tillämpas första
gången vid 1995 års taxering. I fråga om prisregleringsföreningar på fiskets
område tillämpas äldre bestämmelser i 7 § 4 mom. till och med 1997 års taxering.
Ändringarna i övrigt tillämpas i fråga om företag som omfattas av ÅRKL och ÅRFL
på beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1996 eller senare och i fråga om
övriga företag på beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1997 eller senare.

11.3 Lagen (1955:257) om inventering av varulager för
inkomstaxeringen

1 §

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till vissa lagrum i BFL har
kompletterats med en hänvisning till motsvarande lagrum i ÅRL, Årkl och ÅRFL.
I ett nytt andra stycke föreslås att sådana lagertillgångar som värderas med
tillämpning av 4 kap. 12 § förslaget till ÅRL undantas från kravet på
inventering. Avsikten med nämnda bestämmelse i ÅRL är att förenkla för den
bokföringsskyldige genom att vissa slag av tillgångar får tas upp till en
bestämd mängd och ett fast värde oavsett de enskilda tillgångsposternas värde.
Denna förenkling skulle motverkas om skattelagstiftningen ändå krävde en
inventering post för post.

Övergångsbestämmelser

De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om
företag som omfattas av ÅRKL och ÅRFL på beskattningsår som påbörjas den 1
januari 1996 eller senare och i övrigt på beskattningsår som påbörjas den 1
januari 1997 eller senare.

11.4 Lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

2 kap. 19 §

Ändringen i första stycket är en konsekvens av förslaget till ÅRL. Ändringen
innebär att begreppet avsättning införs.
Ett nytt tredje stycke har tillkommit. Detta innebär att de juridiska personer
som kommer att omfattas av utdelningsspärren i SIL även skall lämna uppgift om
beslut om utdelning eller annat förfogande över uppkommen vinst. Med beslut om
utdelning avses i förekommande fall styrelsens förslag till utdelning. En sådan
upplysning krävs för att utdelningsspärren i SIL skall kunna kontrolleras.

Övergångsbestämmelser

De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om
företag som omfattas av ÅRKL och ÅRFL på beskattningsår som påbörjas den 1
januari 1996 eller senare och i övrigt på beskattningsår som påbörjas den 1
januari 1997 eller senare.

11.5 Lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av
näringsverksamhet

3 §

Ändringen i andra stycket innebär att även ett utländskt bolag kan utgöra ett
förlustbolag i lagens mening.

11.6 Lagen (1994:760) om inkomstskatteregler vid
ombildning av landshypoteksinstitutionen

2 §

Ändringen innebär att sammantaget 19/20-delar av de avsättningar till
reservfonder som Sveriges allmänna hypoteksbank och landshypoteksföreningarna
gjort i bokslut till ledning för 1986 och senare års taxeringar skall återföras
till beskattning. Vid 1996 års taxering återförs sammanlagt minst 37/60-delar.
Vid 1997-2001 års taxeringar eller, om taxering inte sker år 2001, vid 1997 -
2002 års taxeringar återförs ytterligare minst 4/60-delar vid varje taxering
till dess sammanlagt 57/60-delar återförts till beskattning.

11.7 Lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m.m.

8 a §

En arbetsgivare får enligt 5 § första stycket lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse (tryggandelagen) i balansräkningen som skuld under rubriken
Avsatt till pensioner ta upp vad han enligt allmän pensionsplan har åtagit sig
att redovisa under denna rubrik. Enligt andra stycket samma paragraf får
aktiebolag och vissa andra företag under samma rubrik redovisa även upplupen del
av pensionsutfästelse som inte omfattas av pensionsplan. Posten avsatt till
pensioner får enligt 7 § inte minskas under arbetsgivarens pensionsreserv i
vidare mån än denna har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet. Om han
uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot detta förbud, kan han enligt 8 §
dömas till böter.
I propositionen 1995/95:10, Års- och koncernredovisning föreslås bl.a. att de
bolag som omfattas av den föreslagna redovisningslagstiftningen skall upprätta
balansräkningen på ett annat sätt än tidigare. Bland annat föreslås att man på
balansräkningens passivsida skall redovisa "Avsättningar", dvs. förpliktelser
som är säkra eller sannolika till sin existens men ovissa i fråga om beloppet
och tidpunkten för infriande. Dessa avsättningar kommer därigenom till stor del
att omfatta vad som enligt hittills gällande rätt har redovisats som skuld.
Under rubriken Avsättningar skall tas upp bl.a. posten Avsättningar för
pensioner och liknande förpliktelser. Den i bokföringslagen förekommande posten
Avsatt till pensioner återfinns inte i det nya balansräkningsschemat.
5 - 8 §§ tryggandelagen går därför inte att förena med de nya allmänna
redovisningsbestämmelserna. Vad som hittills redovisats som skuld under posten
Avsatt till pensioner torde enligt den nya redovisningslagstiftningens
systematik i stället som regel vara att anse som avsättning och därför redovisas
under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.
I förevarande paragraf har därför tagits in en bestämmelse om att de
arbetsgivare som omfattas av den nya redovisningslagstiftningen i stället för
att redovisa belopp under posten Avsatt till pensioner skall redovisa
motsvarande belopp som en delpost under Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser.

11.8 Aktiebolagslagen (1975:1385)

13 kap. 7 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om likvidatorer.
I det fjärde stycket föreskrivs att aktiebolagslagens bestämmelser om styrelse
skall tillämpas även på likvidatorer. Tillkomsten av den nya
årsredovisningslagstiftningen (se prop. 1995/96:10) innebär att vissa
bestämmelser om styrelsen i aktiebolag har flyttats från aktiebolagslagen till
den nya årsredovisningslagstiftningen. Det gäller t.ex. bestämmelserna om att
årsredovisningen skall undertecknas av styrelsen och bestämmelserna om att
styrelseledamöter kan bli personligen betalningsansvariga eller vitesföreläggas
om redovisning- och revisionshandlingar inte ges in i tid.
Av paragrafens nya lydelse följer att även bestämmelserna i årsredo-
visningslagstiftningen angående styrelse skall tillämpas på likvidatorer.
I lagrådsremissen föreslogs att olika slag av bolag skulle börja tillämpa
paragrafen i dess nya lydelse vid skilda tidpunkter. Dessa tidpunkter
överensstämde med de tidpunkter då bestämmelserna i den nya årsredo-
visningslagstiftningen föreslås börja tillämpas.
Någon sådan övergångsbestämmelse finns inte med i propositionens förslag.
Hänvisningen i förevarande paragraf till "tillämplig lag om årsredovisning" får
nämligen - såsom Lagrådet har påpekat - inte någon praktisk betydelse förrän de
lagar som hänvisningen gäller träder i tillämpning.

11.9 Försäkringsrörelselagen (1982:713)

14 kap. 8 §

Ändringen är av motsvarande slag som ändringen av 13 kap. 7 § aktiebolagslagen.
Vidare har vissa mindre språkliga bearbetningar gjorts.

11.10 Bankaktiebolagslagen (1987:618)

10 kap. 8 §
Se 13 kap. 7 § aktiebolagslagen.

11.11 Sparbankslagen (1987:619)

6 kap. 6 §

Se 13 kap. 7 § aktiebolagslagen.

11.12 Lagen (1995:000) om medlemsbanker

9 kap. 8 §

Se 13 kap. 7 § aktiebolagslagen.

56

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över betänkandet Sambandet
Redovisning - Beskattning SOU 1995:43

Efter remiss har yttrande inkommit från Riksskatteverket (RSV), Riksbanken,
Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Sundsvall, Finansinspektionen,
Bokföringsnämnden (BFN), Kommerskollegium, Riksförsäkringsverket (RFV),
Riksrevisionsverket (RRV), Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Närings- och
tekninkutvecklingsverket (NUTEK), Bankstödsnämnden, Handelshögskolan i Stock-
holm, Juridiska fakulteten vid Uppsala universtitet, Byggentreprenörena,
Centralorganisationen SACO, Finansbolagens förening, Föreningen Auktoriserade
Revisorer FAR, Företagarnas riksorganisation, Grossistförbundet Svensk Handel,
Kooperativa Förbundet (KF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas
Riksförbund (LRF), Skogsägarnas Riksförbund, Stockholms fondbörs, Svensk
industriförening, Svenska Arbetsgivareföringen (SAF), Svenska Bankföreningen,
Stockholms handelskammare, Svenska Revisorsamfundet SRS, Svenska Samernas
Riksförbund, Svenska Uppfinnareföreningen, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges
Bokförings- och Revisionsbyråers förbund, Sveriges Fastighetsägareförbund,
Sveriges Finansanalytikers Förening, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges
Industriförbund, Sveriges Jordägareförbund, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges
Redovisningskonsulters förbund, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).
Riksskatteverket har inhämtat yttrande från Skattemyndigheterna i Stockholms,
Östergötlands, Malmöhus, Hallands, Göteborgs- och Bohus och Örebro län.
Lantbrukarnas Riksförbund och Skogsägarnas Riksförbund har kommit in med ett
gemensamt yttrande.
Sveriges Jordägareförbund hänvisar i sitt remissvar till Lantbrukarnas
Riksförbunds yttrande.
Stockholms handelskammare, Svensk Industriförening, SAF, Sveriges
Industriförbund och Sveriges Köpmannaförbund hänvisar i sina remissvar till
Näringslivets Skattedelegations yttrande.
Svenska Bankföreningen och Sveriges Försäkringsförbund har förutom eget
yttrande åberopat yttrande från Näringslivets Skattedelegation.
Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd och Sveriges Fiskares
Riksföbund har avstått från att yttra sig.
Yttrande har inkommit från SABO, Sydsvenska Handelskammaren och Johan Hellman.

63

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 22 §, punkterna 1 och
16 av anvisningarna till 23 § samt punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 24 §
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar
till 22 §
-------------------------------------------------------
4.1 4. Har en
omsättningstillgång tagits
upp till ett lägre värde vid
inkomsttaxeringen än i
räkenskaperna skall
skillnadsbeloppet återföras
till beskattning nästfö-
ljande beskattningsår.
Detta gäller dock inte i
den mån skillnadsbeloppet
motsvarar sådana värdeminsk-
ningsavdrag som avses i
andra stycket.
Har en fastighet som utgör omsättningstillgång avyttrats skall medgivna
värdeminskningsavdrag som inte har gjorts i räkenskaperna återföras till
beskattning i näringsverksamheten.

till 23 §
1.2 Kostnaderna i en näringsverksamhet består bl.a. av kostnader för personal,
anskaffande av varor samt reparation, underhåll och värdeminskning av anlägg-
ningstillgångar. Till kostnad i näringsverksamhet hänförs även räntor på lån för
anskaffande av inventarier m. m., näringsfastighet och sådan andel i ekonomisk
förening som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt om
innehavet av andelen betingas av sådan verksamhet.
I fråga om handelsbolag räknas räntor på lån som kostnad i näringsverksamheten
även när detta inte följer av första stycket. Utgifter i ett handelsbolag för
inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri anses inte som
kostnad i verksamheten.
-------------------------------------------------------
Om den skattskyldige i
sina räkenskaper har
inräknat sådana räntor som
avses i första och andra
styckena i utgiften för an-
skaffningen av en tillgång
och denna utgift enligt
bestämmelser i denna lag
skall dras av genom årliga
värdeminskningsavdrag,
gäller bestämmelserna om
sådana avdrag även
beträffande räntorna.

-------------------------------------------------------
16.3 Avdrag enligt bestäm- 16. Avdrag enligt
melserna i punkterna 13 och bestämmelserna i punkterna
14 får även göras för utgifter13 och 14 får även göras för
för anskaffning av patenträttutgifter för anskaffning av
och liknande tidsbegränsad koncessioner, patent,
rättighet. Det är härvid utanlicenser, varumärken,
betydelse om näringsidkaren hyresrätter, goodwill samt
har förvärvat rättigheten förliknade rättigheter. Det är
att utnyttja den vid härvid utan betydelse om
tillverkning som han näringsidkaren har förvärvat
bedriver eller om han till- rättigheten för att utnyttja
godogör sig rättigheten genomden vid tillverkning som
att överlåta utnyttjandet av han bedriver eller om han
denna till annan. Också tillgodogör sig rättigheten
utgifter för anskaffning av genom att överlåta utnytt-
hyresrätt och av varumärke, jandet av denna till
firma eller annan rättighet annan.
av goodwills natur dras av
enligt de nämnda be-
stämmelserna.

till 24 §
-------------------------------------------------------
1.4 För skattskyldig som 1. För skattskyldig som
har haft ordnad bokföring har haft ordnad bokföring
skall beräkningen av inkomst skall beräkningen av
ske på grundval av hans bok- inkomst ske på grundval av
föring med iakttagande av hans bokföring med
bestämmelserna i denna an- iakttagande av
visningspunkt. Vid inkomst- bestämmelserna i denna
beräkningen tas hänsyn till anvisningspunkt. Vid in-
in- och utgående lager av komstberäkningen tas hänsyn
varor, däri inbegripet djur, till in- och utgående lager
råmaterial, hel- och halv- av varor, däri inbegripet
fabrikat m. m., till pågåendedjur, råmaterial, hel- och
arbeten samt till halvfabrikat m. m., till
fordrings- och skuldposter. pågående arbeten samt till
Reserv i lager o. d. får fordrings- och skuldposter
beaktas endast vid tillämp- samt avsättningar. Reserv i
ning av punkt 2 tredje och lager o.d. får beaktas
fjärde styckena. Värdet av endast vid tillämpning av
utgående lager, pågående punkt 2 tredje och fjärde
arbeten samt fordrings- och styckena. Värdet av utgående
skuldposter bestäms med hän- lager, pågående arbeten samt
syn till förhållandena vid fordrings- och skuldposter
beskattningsårets utgång. Somsamt avsättningar bestäms
värde av ingående lager, med hänsyn till förhållandena
pågående arbeten samt for- vid beskattningsårets
drings- och skuldposter tas utgång. Som värde av ingående
upp värdet av närmast före- lager, pågående arbeten samt
gående beskattningsårs utgåen-fordrings- och skuldposter
de lager, pågående arbeten och avsättningar tas upp
samt fordrings- och värdet av närmast föregående
skuldposter. beskattningsårs utgående
lager, pågående arbeten samt
fordrings- och skuldposter
och avsättningar.
Har det bokförda resulta- Har det bokförda
tet påverkats av att bland resultatet påverkats av att
intäkterna har tagits upp bland intäkterna har tagits
belopp, som inte skall be- upp belopp, som inte skall
skattas som inkomst, eller beskattas som inkomst,
uteslutits belopp, som eller uteslutits belopp,
borde ha medräknats, eller som borde ha medräknats,
bland kostnaderna har eller bland kostnaderna
tagits upp belopp, som inte har tagits upp belopp, som
är avdragsgilla vid inte är avdragsgilla vid
inkomstberäkningen, skall inkomstberäkningen, skall
resultatet justeras så att resultatet justeras så att
det kan läggas till grund fördet kan läggas till grund
inkomstberäkningen enligt för inkomstberäkningen
denna lag. I de fall enligt denna lag. I de
resultatet har påverkats av fall resultatet har påver-
att lager, pågående arbeten kats av att lager, pågående
eller fordringspost har arbeten eller
tagits upp med för lågt fordringspost har tagits
belopp eller skuldpost med upp med för lågt belopp
för högt belopp skall dock påeller skuldpost eller
yrkande av den avsättningar med för högt
skattskyldige justering av belopp skall dock på yr-
det bokförda resultatet kande av den skattskyldige
underlåtas i den mån det är justering av det bokförda
uppenbart att denne - i resultatet underlåtas i den
överensstämmelse med reglernamån det är uppenbart att
för inkomstberäkning i denna denne - i överensstämmelse
lag - genom större avskriv- med reglerna för inkomst-
ningar på anläggningstill- beräkning i denna lag -
gångar än som skett skulle hagenom större avskrivningar
kunnat redovisa ett lägre på anläggningstillgångar än
resultat än det som skulle som skett skulle ha kunnat
framkomma efter jus- redovisa ett lägre resultat
teringen. än det som skulle framkomma
efter justeringen.
Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall iakttas, att
en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt god
redovisningssed eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt brukligt
bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu inte har
uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda t. ex. i form
av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed jämförligt
sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna tillämpas också i fråga om
utgiftsposterna. I fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters upptagande
enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssättet, att
fordringar tas upp som inkomst under det år, då de uppkommer, och att räntor
hänförs till inkomsten för det år, på vilket de belöper, i bägge fallen
oberoende av om de verkligen har influtit under nämnda år eller inte. Å andra
sidan bör förskottsvis influtna räntor, som till större eller mindre del belöper
på ett kommande år, till denna del bokföringsmässigt hänföras till det
sistnämnda årets inkomst. Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån
med uppskjuten ränta åtnjuts för det år då räntan har betalats.
Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl. a. att värdet av
avyttrade varor skall - även om fakturering inte skett - redovisas som fordran,
såvida varorna levererats till den nye ägaren före årets utgång.
Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläggas
under loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas upp den del av
köpeskillingen som influtit under samma år.
I fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fastighet
gäller även punkt 4 tredje och fjärde styckena av anvisningarna till 23 §.
Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på hans
räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för ett år beskattat vinst,
som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare år, skall vid
inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten redovisas i bokföringen, det
sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant sätt att den redan
beskattade vinsten inte beskattas en gång till.
Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en
förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomstbe-
räkningen för det år då den redovisats i räkenskaperna eller beskattnings-
myndighet i annat fall visst år frångått den skattskyldiges bokföring på sådant
sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning.
-------------------------------------------------------
Har intäkter eller utgif- Har intäkter eller utgif-
ter avseende viss egendom ter avseende viss egendom
vid den närmast föregående vid den närmast föregående
taxeringen till statlig in- taxeringen till statlig
komstskatt hänförts till inkomstskatt hänförts till
inkomstslaget kapital och inkomstslaget kapital och
sker beskattning vid den sker beskattning vid den
aktuella taxeringen i aktuella taxeringen i
inkomstslaget näringsverk- inkomstslaget näringsverk-
samhet skall den skattskyl- samhet skall den
dige ta upp sådana ingående skattskyldige ta upp sådana
tillgångs- och skuldposter ingående tillgångs-och
som erfordras för att någon skuldposter samt av-
intäkt eller utgift inte sättningar som erfordras för
skall beskattas två gånger att någon intäkt eller
eller lämnas obeskattad på utgift inte skall beskat-
grund av skiftet av tilläm- tas två gånger eller lämnas
pligt inkomstslag. obeskattad på grund av
skiftet av tillämpligt
inkomstslag.
3 § 7-11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har motsvarande
tillämpning vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Vid beräkning av
realisationsvinst eller realisationsförlust som är hänförlig till
näringsverksamhet tillämpas 24 § 1-5 mom., 27 § 1-4 mom., 28 §, 29 § 1 mom., 30
§ 1 mom. och 31 § nämnda lag.
-------------------------------------------------------
2.5 Tillgångar avsedda för 2. Tillgångar avsedda för
omsättning eller förbrukning omsättning eller förbrukning
(lager) får inte tas upp (lager) får inte tas upp
till lägre värde än det lägstatill lägre värde än det lägsta
av anskaffningsvärdet och av anskaffningsvärdet och
verkliga värdet. Begreppen verkliga värdet. Begreppen
anskaffningsvärde och anskaffningsvärde och
verkligt värde har den in- verkligt värde har den
nebörd som anges i 13 § andrainnebörd som anges i 13 §
stycket och 14 § andra andra stycket och 14 §
stycket bokföringslagen andra stycket
(1976:125). bokföringslagen (1976:125)
eller , i förekommande
fall, 4 kap. 9 §
andra fjärde styckena
årsredovisningslagen
(1995:000), 4 kap. 1 §
lagen (1995:000) om
årsredovisning i
kreditinstitut och värde-
pappersbolag eller 4 kap.
1 § lagen (1995:000) om års-
redovisning i
försäkringsföretag.
Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagertillgångar, som
ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång, anses som
de av honom senast anskaffade eller tillverkade.
Utan hinder av vad som sägs i första stycket får annat varulager än lager av
fastigheter och liknande tillgångar och lager av aktier, obligationer, lånefor-
dringar och liknande tillgångar tas upp till lägst 97 procent av det samlade an-
skaffningsvärdet.
Djur i jordbruk och renskötsel skall alltid anses som lager. Sådant lager får
inte tas upp till lägre belopp än 85 procent av den genomsnittliga
produktionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning som det
är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre belopp
än som motsvarar djurens sammanlagda allmänna saluvärde. Regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer fastställer för varje taxeringsår
föreskrifter för beräkning av produktionskostnaden. Har denna kostnad inte
fastställts, t. ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret tas upp
lägst till 85 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna
saluvärdet.
Nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans av lagertillgångar enligt
ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får godkännas endast i den
mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen
understiger det kontraherade priset. Beträffande värdet på rättigheter till
leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt
ej fullgjorda köpekontrakt kan avskrivning (kontraktsavskrivning) godkännas
endast i den mån den skattskyldige visar, att inköpspriset för tillgångar av
samma slag på balansdagen understiger det kontraherade priset.
Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank- eller
annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skattskyldig, för
vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det inte uppenbart att den
skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde för
honom med hänsyn till hans näringsverksamhet, får sådan nedgång i aktiens värde
som beror på utdelning till den skattskyldige av medel, vilka fanns hos det
utdelande bolaget vid förvärvet och inte motsvarar tillskjutet belopp, inte
föranleda att aktien vid inkomstberäkningen för den skattskyldige tas upp till
lägre belopp än som motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna,
innan sådan utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den skattskyldiges
anskaffningskostnad, får aktien vid utgången av det beskattningsår, under vilket
utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än aktiens värde i
beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av ett belopp, som
motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktien
och nämnda värde, dock högst av det utdelade beloppet. Sker utdelning utan att
det värde för aktien, som ligger till grund för beräkningen av den
skattskyldiges inkomst, påverkas och medför detta att den skattskyldige efter
överlåtelse av aktien eller upplösning av bolaget redovisar förlust, skall
därifrån avräknas det belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i
detta stycke anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar
tillskjutet belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke gäller även beträffande
andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats.
Bestämmelserna gäller också vid förvärv av aktie eller andel i utländsk juridisk
person. I detta fall saknar det betydelse om den skattskyldige genom förvärvet
erhåller en tillgång av verkligt och särskilt värde.
I fråga om aktier som utgör lager gäller vidare följande. Har aktier erhållits
genom sådan utdelning som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall som anskaffningsvärde för dessa aktier anses så stor
del av anskaffningsvärdet för aktierna i det utdelande bolaget som svarar mot
förändringen i marknadsvärdet på dessa aktier till följd av utdelningen.
Anskaffningsvärdet för aktierna i det utdelande bolaget skall minskas i
motsvarande mån. För sådana mottagare som inte äger aktier i det utdelande
bolaget skall, om vederlag erlagts för rätten till utdelning, vederlaget anses
som anskaffningsvärde. I annat fall skall de utdelade aktierna anses anskaffade
utan kostnad. Har aktier erhållits genom sådan utskiftning som avses i 3 § 8
mom. tredje stycket nämnda lag skall som anskaffningsvärde för dessa aktier
anses anskaffningsvärdet för andelarna i den förening som skiftat ut aktierna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om företag
som omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkringsföretag på
beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1996 eller senare och i övrigt på
beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1997 eller senare.

1 Senaste lydelse 1990:650.
2 Senaste lydelse 1990:650.
3 Senaste lydelse 1990:650.
4 Senaste lydelse 1995:853.
5 Senaste lydelse 1994:1858.

64

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1
dels att 2 § 1 mom. och 3 § 7 mom. skall ha följande lydelse,
dels att i 2 § skall införas ett nytt moment, 6 a mom., av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §
1 mom.2 Bestämmelserna i 3-6, 18-25, 27, 31-34, 41-43, 65 och 66 §§
kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas också vid taxeringen till statlig
inkomstskatt i den mån inte annat följer av denna lag.
I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag meddelade,
med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmelser är tillämpliga vid
taxeringen till statlig inkomstskatt, skall även anvisningarna till
kommunalskattelagen i motsvarande delar tillämpas.
-------------------------------------------------------
För juridiska personer För juridiska personer
utom dödsbon gäller bestäm- utom dödsbon gäller bestäm-
melserna i fjärde-åttonde melserna i fjärde-nionde
styckena. styckena.
Beskattningsåret utgörs av det räkenskapsår som slutat närmast före
taxeringsåret. I fråga om verksamhet på vilken bokföringslagen (1976:125) inte
är tillämplig skall beskattningsåret avse kalenderår.
All inkomst hänförs till samma förvärvskälla. För kommanditdelägare medges
avdrag för underskott i bolaget i den mån avdraget och avdrag som medgetts vid
tidigare års taxeringar inte överstiger ett belopp som svarar mot vad delägaren
satt in i bolaget eller, om det belopp som delägaren åtagit sig sätta in är
högre, detta senare belopp. För sådana delägare i handelsbolag som i förhållande
till övriga delägare i bolaget förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets
förbindelser medges avdrag med sammanlagt högst ett belopp motsvarande det han
ansvarar för. För överskjutande underskott medges avdrag vid beräkning av
inkomsten från bolaget närmast följande beskattningsår.
Till intäkt av näringsverksamhet räknas - utöver vad som följer av första och
andra styckena - löpande kapitalavkastning, vinst (realisationsvinst) vid icke
yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana förpliktelser som avses i 3 § 1
mom. samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 §
kommunalskattelagen.
Ränteutgift och - med den begränsning som anges i 14 mom. - förlust
(realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och
förpliktelser räknas som omkostnad i näringsverksamhet även när detta inte
följer av första och andra styckena. Avdrag medges inte för utgifter för inköp
av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.
Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust tillämpas -
utöver vad som följer av första stycket - 25 § 1-9 och 11 mom. samt 26 § 1--8
och 10 mom. Vid tillämpning av 25 § 11 mom. eller 26 § 10 mom. skall dock gälla
att 90 procent av en förlust är avdragsgill.
-------------------------------------------------------

Det värde som tillgångar
som avses i 6 a mom. tas
upp till vid
inkomsttaxeringen skall
höjas i den mån den
skattskyldige delat ut
medel eller på annat sätt
förfogat över uppkommen
vinst i en omfattning som
inte lagligen kunnat ske
om tillgångarna tagits upp
till det skattemässiga
värdet i räkenskaperna.
-------------------------------------------------------
6 a mom.
Placeringstillgångar enligt
lagen (1995:000) om års-
redovisning i
försäkringsföretag anses som
omsättningstillgångar. Detta
gäller dock inte
kontorsfastigheter som
huvudsakligen avses för
rörelsen och inte heller
aktier och andelar i
dotterföretag och intres-
seföretag.
Sådana
placeringstillgångar som
anses som omsättningstill-
gångar får tas upp till det
lägsta av anskaffningsvärdet
och verkliga värdet även om
tillgångarna tagits upp
till ett högre värde i räken-
skaperna.
Kreditinstitut och
värdepappersbolag får ta upp
omsättningstillgångar som
utgörs av överlåtbara
värdepapper till det lägsta
av anskaffningsvärdet och
verkliga värdet även om
tillgångarna tagits upp
till högre värde i rä-
kenskaperna.
Begreppen
anskaffningsvärde och
verkligt värde i andra och
tredje styckena har den
innebörd som anges i 4 kap.
1 § lagen om årsredovisning
i försäkringsföretag eller 4
kap. 1 § lagen (1995:000)
om årsredovisning i
kreditinstitut och
värdepappersbolag.
Om ett företag vid
inkomsttaxeringen ändrar
värderingsmetod från en
kollektiv värderingsmetod
till en post-för-post-
metod, skall det värde som
tillgångarna tas upp till
enligt andra och tredje
styckena justeras med ett
belopp som motsvarar
skillnaden mellan
kollektiv värdering och
post-för-post-värdering för
tillgångarna året före
beskattningsåret.

3 §
7 mom.3 Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår i
förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig grund,
är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i levnadskostnader.
Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag eller
andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till teckning av
sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 § 9 mom. skall, om han
utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom företrädesrätten kan anses ha
tillförts honom inte anses utgöra intäkt av kapital.
Till intäkt av kapital räknas utdelning från bostadsföretag som avses i 2 § 7
mom. även om utdelningen inte utgått i förhållande till innehavda andelar eller
aktier. Vad nu sagts gäller endast om utdelningen består av annat än
bostadsförmån eller annan förmån av fastighet. Endast den del av utdelningen som
överstiger avgifter och andra inbetalningar till företaget än kapitaltillskott
enligt 3 mom. femte stycket är skattepliktig.
Utdelning från svenskt aktiebolag är skattefri om den har uppburits i
förhållande till innehavda aktier och utgår i form av aktier i ett annat svenskt
aktiebolag. Som förutsättningar gäller följande. Det utdelande bolaget skall ha
aktier inregistrerade vid en svensk börs. När utdelning lämnas skall bolaget --
direkt eller indirekt -- ha innehaft samtliga aktier i det andra bolaget sedan
ingången av närmast föregående beskattningsår eller sedan det andra bolaget
började bedriva verksamhet av något slag. Samtliga aktier i det andra bolaget
skall delas ut. Den verksamhet som därefter bedrivs eller skall bedrivas i
vartdera bolaget skall vara av betydande omfattning i förhållande till den
verksamhet som bedrevs i det utdelande bolaget. Utgör de utdelade aktierna lager
hos mottagaren av utdelningen skall denne som intäkt ta upp värdet av aktierna.
Värdet skall bestämmas enligt punkt 2 första och sjunde styckena av
anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370).
Utdelning enligt fjärde stycket är skattefri även för mottagare som inte äger
aktierna i det utdelande bolaget.
-------------------------------------------------------
Som utdelning anses utbe- Som utdelning anses
talning till aktieägare från utbetalning till aktieägare
ett svenskt aktiebolag vid från ett svenskt aktiebolag
nedsättning av aktiekapita- vid nedsättning av aktie-
let genom minskning av kapitalet genom minskning
aktiernas nominella belopp av aktiernas nominella be-
eller vid nedsättning av re- lopp eller vid nedsättning
servfonden. Även utbetalning av reservfonden eller
från en utländsk juridisk överkursfonden. Även
person genom ett utbetalning från en utländsk
motsvarande förfarande anses juridisk person genom ett
som utdelning. motsvarande förfarande
anses som utdelning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om företag
som omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkringsföretag på
beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1996 eller senare och i övrigt på
beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1997 eller senare.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.
2 Senaste lydelse 1994:1859.
3 Senaste lydelse 1994:1859.

65

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:257) om
inventering av varulager för inkomsttaxeringen

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1955:257) om inventering av varulager för
inkomsttaxeringen1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2
-------------------------------------------------------
Skattskyldig som är bok- Skattskyldig som är bok-
föringsskyldig enligt bok- föringsskyldig enligt bok-
föringslagen (1976:125) föringslagen (1976:125)
skall inventera varje i skall inventera varje i
lagret ingående post av lagret ingående post av
tillgångar avsedda för omsätt-tillgångar avsedda för
ning eller förbrukning. Vid omsättning eller för-
inventeringen skall upprät- brukning. Vid
tas en förteckning som för inventeringen skall
varje post anger det lägsta upprättas en förteckning som
av anskaffningsvärdet och för varje post anger det
verkliga värdet. Begreppen lägsta av anskaffningsvärdet
anskaffningsvärde och verk- och verkliga värdet.
ligt värde har den innebörd Begreppen anskaffningsvärde
som anges i 13 § andra och verkligt värde har den
stycket och 14 § andra innebörd som anges i 13 §
stycket bokföringslagen. Vid andra stycket och 14 §
bestämmande av lagrets an- andra stycket
skaffningsvärde skall de bokföringslagen eller, i
lagertillgångar, som ligger förekommande fall, 4 kap.
kvar i den skattskyldiges 9 § andra fjärde styckena
lager vid beskattningsårets årsredovisningslagen
utgång, anses som de av ho- (1995:000), 4 kap. 1 § la-
nom senast anskaffade eller gen (1995:000) om
tillverkade. Om den skatt- årsredovisning i
skyldige yrkar att lagret kreditinstitut och
skall värderas i enlighet värdepappersbolag eller 4
med punkt 2 tredje stycket kap 1 § lagen (1995:000) om
av anvisningarna till 24 § årsredovisning i
kommunalskattelagen försäkringsföretag. Vid be-
(1928:370) skall stämmande av lagrets an-
anskaffningsvärdet på varje skaffningsvärde skall de
post anges i förteckningen. lagertillgångar, som ligger
kvar i den skattskyldiges
lager vid beskattningsårets
utgång, anses som de av
honom senast anskaffade
eller tillverkade. Om den
skattskyldige yrkar att
lagret skall värderas i
enlighet med punkt 2
tredje stycket av
anvisningarna till 24 §
kommunalskattelagen
(1928:370) skall
anskaffningsvärdet på varje
post anges i förteckningen.
Första stycket gäller inte
tillgångar som värderats med
tillämpning av 4 kap. 12 §
årsredovisningslagen.

66

Om inventeringen sker före balansdagen skall värdet på lagertillgångarna vid
inventeringstillfället kunna korrigeras på ett tillfredsställande sätt med
hänsyn till lagerutvecklingen fram till och med balansdagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om företag
som omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkringsföretag på
beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1996 eller senare och i övrigt på
beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1997 eller senare.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1979:144.
2 Senaste lydelse 1992:694.

67

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 19 § lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.
19 §1
Den som har inkomst av näringsverksamhet skall, om inte annat framgår av 25 §,
i sin självdeklaration för varje förvärvskälla från bokföringen lämna uppgifter
om varje slag av
1. intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga
avsättningar,
-------------------------------------------------------
2. tillgångar, skulder, 2. tillgångar, skulder,
obeskattade reserver och avsättningar, obeskattade
eget kapital. reserver och eget kapital.
Uppgifter skall vidare lämnas om
1. arten och omfattningen av verksamheten,
2. hur värdesättningen på lager samt fordringar skett,
3. hur det bokföringsmässiga vinstresultatet justerats för att överensstämma
med de för den skattemässiga inkomstberäkningen stadgade grunderna,
4. hur avdrag för värdeminskning beräknats,
5. vad den skattskyldige satt in i form av pengar i näringsverksamheten eller
tagit ut ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat eller på annat sätt
använt för att betala levnadskostnader eller för andra utgifter, som inte är
hänförliga till omkostnader i verksamheten, samt om andra förmåner som den
skattskyldige fått av verksamheten,
6. ändrade redovisningsprinciper samt
7. under året anskaffade och försålda anläggningstillgångar.
-------------------------------------------------------
Juridisk person som
omfattas av 2 § 1 mom.
nionde stycket lagen
(1947:576) om statlig
inkomstskatt skall lämna
uppgift om beslut om
utdelning eller annat för-
fogande över uppkommen
vinst.
Fysisk person och dödsbo skall lämna uppgift om fördelningsunderlag enligt 2 §
lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning vid utgången av närmast
föregående beskattningsår samt motsvarande belopp vid beskattningsårets utgång.
Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet behöver uppgifter som avses
i första och andra styckena endast lämnas av en av makarna. Var och en av
makarna skall dock lämna uppgifter om arten och omfattningen av sitt arbete i
verksamheten samt de övriga uppgifter som behövs för tillämpningen av
anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen.
Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten på ansökan av den dek-
larationsskyldige medge att de uppgifter som avses i första stycket 1 lämnas i
sammansatta poster. Ett sådant medgivande får omfatta en tid av högst tre år åt
gången. En ansökan skall ha kommit in till skattemyndigheten före ingången av
taxeringsåret.
Uppgifter som avses i första och andra styckena skall lämnas på blankett
enligt fastställt formulär eller, efter särskilt medgivande av Riksskatteverket
eller myndighet som Riksskatteverket bestämmer, på annat lämpligt sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om företag
som omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkringsföretag på
beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1996 eller senare och i övrigt på
beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1997 eller senare.

1Senaste lydelse 1993:1563.

68

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1967:531) om tryggande av pen-
sionsutfästelse m.m. skall införas en ny paragraf, 8 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-------------------------------------------------------
8 a § Om en arbetsgivare
som omfattas av
årsredovisningslagen
(1995:000), lagen
(1995:000) om
årsredovisning i
kreditinstitut och
värdepappersbolag eller
lagen (1995:000) om års-
redovisning i
försäkringsföretag vill
redovisa pensionsåtagande i
balansräkningen, skall han
i stället för att redovisa
sådan skuld som avses i 5 §
redovisa motsvarande
belopp som delpost under
rubriken Avsättningar för
pensioner och liknande
förpliktelser. Vad som sägs
i 5 § andra stycket samt 7
och 8 §§ om posten Avsatt
till pensioner gäller även
beträffande en sådan
delpost.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. De nya bestämmelserna skall, såvitt gäller arbetsgivare som omfattas av
lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och
lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkringsföretag, tillämpas första gången
i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995.
Beträffande arbetsgivare, som omfattas av årsredovisningslagen (1995:000)
skall de nya bestämmelserna tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår
som inleds närmast efter den 31 december 1996.
3. I samband med att de nya bestämmelserna börjar tillämpas skall vad som har
avsatts till posten Avsatt till pensioner omföras till en sådan delpost som
avses i 8 a §.

69

2.6 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385)

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385)1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 kap.
7 §2
När bolagsstämman har fattat beslut om likvidation skall detta genom stämmans
försorg genast anmälas till registreringsmyndigheten och denna skall därefter
genast utse en eller flera likvidatorer. När en domstol eller
registreringsmyndigheten beslutar att bolaget skall träda i likvidation, skall
en eller flera likvidatorer samtidigt utses. Likvidator träder i styrelsens och
verkställande direktörs ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen.
Saknar aktiebolag, som har trätt i likvidation, till registret anmäld behörig
likvidator, skall registreringsmyndigheten förordna en eller flera likvidatorer.
Beslut om likvidation och om förordnande av likvidator skall registreras.
-------------------------------------------------------
Bestämmelserna i denna lag Bestämmelserna om
om styrelse och styrelse och sty-
styrelseledamöter äger relseledamöter i denna lag
motsvarande tillämpning på och tillämplig lag om
likvidator, i den mån ej årsredovisning gäller även
annat följer av detta ifråga om likvidator, om
kapitel. inte annat följer av detta
kapitel.
Uppdrag att vara revisor upphör icke genom att bolaget träder i likvidation.
Bestämmelserna i 10 kap. äger tillämpning under likvidation.
Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande huruvida enligt revisorernas
mening likvidation onödigt fördröjes.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. I bolag som omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket samma
lag skall 13 kap. 7 § tillämpas i sin äldre lydelse intill utgången av det sista
räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1996.
I övriga bolag skall paragrafen tillämpas i sin äldre lydelse intill utgången
av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1997.

1 Omtryck 1993:150.
2 Senaste lydelse 1993:1495.

70

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-11-01

Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i
Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.

Enligt en lagrådsremiss den 12 oktober 1995 (Finansdepartementet) har regeringen
beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
3. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager för
inkomsttaxeringen,
4. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
5. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m,
6. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Lars Svensson
och kanslirådet Sten Andersson.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt

2 § 6 a mom.
I första stycket anges bl.a. att placeringstillgångar anses som
omsättningstillgångar. Avsikten med bestämmelsen är att, liksom hittills,
reglerna om värdering och avyttring av omsättningstillgångar skall vara
tillämpliga. Enligt Lagrådets mening är det lämpligare att låta
placeringstillgångar behålla sin karaktär av placeringstillgångar och i stället
föreskriva att de får behandlas enligt reglerna för omsättningstillgångar.
Första stycket bör därför ändras och en följdändring göras i andra stycket.

Vidare anser Lagrådet att lagtexten vinner i enkelhet och klarhet om det
föreslagna andra stycket får bilda en andra mening i första stycket samtidigt
som den föreslagna andra meningen i det stycket görs till ett andra stycke i
lagrummet.

I lagrummets fjärde stycke bör hänvisningen till lagarna om årsredovisning i
försäkringsföretag respektive kreditinstitut och värdepappersbolag kunna
ersättas med en hänvisning till 4 kap. 9 § andra-fjärde styckena
årsredovisningslagen, eftersom de två först nämnda lagarna endast hänvisar till
bestämmelserna om bl.a. värdering av omsättningstillgångar i
årsredovisningslagen.

I femte stycket angiven justering synes inte kunna innebära annat än en höjning.
Ordet "justeras" bör därför bytas ut mot det tydligare "höjas".

6 a mom. bör enligt Lagrådets mening utformas på följande sätt:

"Placeringstillgångar enligt lagen (1995:000) om årsredovisning i
försäkringsföretag skall behandlas enligt reglerna för omsättningstillgångar.
Tillgångarna får tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga
värdet även om de tagits upp till ett högre värde i räkenskaperna.

Första stycket gäller inte kontorsfastigheter som huvudsakligen avses för
rörelsen och inte heller aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag.

Kreditinstitut och värdepappersbolag får ta upp omsättningstillgångar som utgörs
av överlåtbara värdepapper till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga
värdet även om tillgångarna tagits upp till ett högre värde i räkenskaperna.

Begreppen anskaffningsvärde och verkligt värde i första och tredje styckena har
den innebörd som anges i 4 kap. 9 § andra-fjärde styckena årsredovisningslagen
(1995:000).

Om ett företag vid inkomsttaxeringen ändrar värderingsmetod från en kollektiv
värderingsmetod till en post-för-post-metod, skall det värde som tillgångarna
tas upp till enligt första och tredje styckena höjas med ett belopp som
motsvarar skillnaden mellan kollektiv värdering och post-för-post-värdering för
tillgångarna året före beskattningsåret."

Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen

13 kap 7 §
I lagrummet föreslås en ändring som innebär att bestämmelserna om styrelse och
styrelseledamöter i dels aktiebolagslagen, dels "tillämplig lag om
årsredovisning" skall gälla även i fråga om likvidatorer. Med "tillämplig lag om
årsredovisning" avses i första hand den nya årsredovisningslagen. Också den nya
lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag kan i vissa fall
bli aktuell. Finansiella företag som inte omfattas av aktiebolagslagen utan
faller under den speciella bank- och försäkringslagstiftningen berörs däremot
inte av den nu diskuterade bestämmelsen. Enligt Lagrådets mening finns det
emellertid skäl att även beträffande dessa företag ha en regel som innebär att
bestämmelserna om styrelse och styrelseledamöter i de speciella lagar som är
tillämpliga på företagen gäller även i fråga om likvidatorer. 10 kap. 8 §
bankaktiebolagslagen och motsvarande paragrafer i annan banklagstiftning samt 14
kap. 8 § försäkringsrörelselagen bör därför ändras på ett sätt som motsvarar den
ändring som nu föreslås beträffande 13 kap. 7 § aktiebolagslagen.

När det gäller övergångsbestämmelserna ifrågasätter Lagrådet om det behövs några
regler utöver bestämmelsen om att lagen träder i kraft den 1 januari 1996. I och
med att det i 13 kap. 7 § hänvisas till "tillämplig lag om årsredovisning" får
hänvisningen inte någon praktisk betydelse förrän de lagar som det är fråga om
träder i tillämpning. Den frågan regleras i övergångsbestämmelserna till dessa
lagar.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

80

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 november 1995

Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Thalén,
Freivalds, Uusmann, Lindh.

Föredragande: statsrådet Freivalds

Regeringen beslutar proposition 1995/96:104 Skatteregler med anledning av nya
årsredovisningslagar, m.m.

83

84