Prop.
1995/96:104
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 6 november 1995
Mona Sahlin
Laila Freivalds
(F inansdepartementet)
I propositionen föreslås vissa skatteregler på foretagsskatteområdet med
anledning av de nya årsredovisningslagama för kreditinstitut och
värdepappersbolag samt försäkringsföretag som skall träda i kraft vid
årsskiftet. Vidare föreslås vissa smärre ändringar i aktiebolagslagen
(1975:1385) och i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m.m. som en följd av förslagen i prop. 1995/96:10 Års- och koncern-
redovisning. Dessutom tas i propositionen upp ett antal andra frågor på
foretagsskatteområdet. Avskattningen av Landshypoteks reservfonder
anpassas till vad som gäller for övriga företag. Spärreglerna mot
förlustutjämning ändras så att de gäller även underskott som uppkommer
hos utländska företag verksamma i Sverige. Förslag lämnas även om
skattefrihet för viss utdelning från bankaktiebolag samt om skatteregler
for producentorganisationer på fiskets område.
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 104
Rättelse: S. 1 rad 10 Står: Freivald Rättat till: Freivalds
1 Förslag till riksdagsbeslut 4
2 Lagtext 5
2.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt 12
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:257) om
inventering av varulager för inkomsttaxeringen 20
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter 22
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om
avdrag för underskott av näringsverksamhet 24
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:760)
om inkomstskatteregler vid ombildning av
landshypoteksinstitutionen 25
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m. 26
2.8 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) 27
2.9 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713) 28
2.10 Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618) 29
2.11 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) 30
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om
medlemsbanker 31
3 Ärendet och dess beredning 32
4 Särskilda värderingsregler för försäkringsföretag
och kreditinstitut m.fl. 34
4.1 Inledning 34
4.2 Placeringstillgångar i försäkringsföretag 35
4.3 Värdering till verkligt värde 37
4.4 Justeringsregel 39
4.5 Utdelningsspärr 41
4.6 Skattemyndighetens kontroll av utdelningsspärren 45
4.7 Ikraftträdande 45
5 Skattefrihet för viss utdelning från bankaktiebolag 46
6 Skatteregler for producentorganisationer på fiskets
område 49
7 Landshypoteks reservfonder 51
8 Spärreglerna mot forlustutjämning 52
9 Vissa lagtekniska justeringar 52
10 Budgeteffekter 53
11 Författningskommentar 54
11.1 Kommunalskattelagen (1928:370) 54
11.2 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt 55
11.3 Lagen (1955:257) om inventering av varulager för
inkomsttaxeringen 58
11.4 Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter 59
11.5 Lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av
näringsverksamhet 59
11.6 Lagen (1994:760) om inkomstskatteregler vid ombildning
av landshypoteksinstitutionen 59
11.7 Lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. 60
11.8 Aktiebolagslagen (1975:1385) 61
11.9 Försäkringsrörelselagen (1982:713) 61
11.10 Bankaktiebolagslagen (1987:618) 61
11.11 Sparbankslagen (1987:619) 61
11.12 Lagen (1995:000) om medlemsbanker 62
Bilaga 1 Förteckning över remissinstaner (SOU 1995:43) 63
Bilaga 2 Remitterade lagförslag 64
Bilaga 3 Lagrådets yttrande 80
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 6 november 1995 83
Prop. 1995/96:104
Prop. 1995/96:104
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
3. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager för
inkomsttaxeringen,
4. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
5. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av
näringsverksamhet,
6. lag om ändring i lagen (1994:760) om inkomstskatteregler vid
ombildning av landshypoteksinstitutionen,
7. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensions-
utfästelse m.m.,
8. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
9. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
10. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),
11. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
12. lag om ändring i lagen (1995:000) om medlemsbanker.
Prop. 1995/96:104
Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 22 §, punkterna
1 och 16 av anvisningarna till 23 §, punkterna 1 och 2 av anvisningarna
till 24 § samt punkt 1 av anvisningarna till 43 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningar
till 22 §
4.1 4. Har en omsättningstillgång
tagits upp till ett lägre värde vid
inkomsttaxeringen än i räkenska-
perna skall skillnadsbeloppet åter-
föras till beskattning nästföljande
beskattningsår. Detta gäller dock
inte i den mån skillnadsbeloppet
motsvarar sådana värdeminsk-
ningsavdrag som avses i andra
stycket.
Har en fastighet som utgör omsättningstillgång avyttrats skall medgivna
värdeminskningsavdrag som inte har gjorts i räkenskaperna återföras till
beskattning i näringsverksamheten.
till 23 §
l.2 Kostnaderna i en näringsverksamhet består bl.a. av kostnader för
personal, anskaffande av varor samt reparation, underhåll och värdemin-
skning av anläggningstillgångar. Till kostnad i näringsverksamhet hänförs
även räntor på lån för anskaffande av inventarier m. m., näringsfastighet
och sådan andel i ekonomisk förening som avses i 2 § 8 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt om innehavet av andelen betingas av
sådan verksamhet.
I fråga om handelsbolag räknas räntor på lån som kostnad i närings-
verksamheten även när detta inte följer av första stycket. Utgifter i ett
handelsbolag för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i
lotteri anses inte som kostnad i verksamheten.
Om den skattskyldige i sina
räkenskaper har inräknat sådana
räntor som avses i första och and-
ra styckena i utgiften för anskaff-
ningen av en tillgång och denna
utgift enligt bestämmelser i denna
lag skall dras av genom årliga
värdeminskningsavdrag, gäller
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:104
16.3 Avdrag enligt bestämmelser-
na i punkterna 13 och 14 får även
göras för utgifter för anskaffning
av patenträtt och liknande tids-
begränsad rättighet. Det är härvid
utan betydelse om näringsidkaren
har förvärvat rättigheten för att
utnyttja den vid tillverkning som
han bedriver eller om han till-
godogör sig rättigheten genom att
överlåta utnyttjandet av denna till
annan. Också utgifter för anskaff-
ning av hyresrätt och av varu-
märke, firma eller annan rättighet
av goodwills natur dras av enligt
de nämnda bestämmelserna.
bestämmelserna om sådana avdrag
även beträffande räntorna.
16. Avdrag enligt bestämmelser-
na i punkterna 13 och 14 får även
göras för utgifter för anskaffning
av koncessioner, patent, licenser,
varumärken, hyresrätter, goodwill
samt liknade rättigheter. Det är
härvid utan betydelse om närings-
idkaren har förvärvat rättigheten
för att utnyttja den vid tillverkning
som han bedriver eller om han
tillgodogör sig rättigheten genom
att överlåta utnyttjandet av denna
till annan.
till 24
l.4 För skattskyldig som har haft
ordnad bokföring skall beräkningen
av inkomst ske på grundval av
hans bokföring med iakttagande av
bestämmelserna i denna anvis-
ningspunkt. Vid inkomstberäk-
ningen tas hänsyn till in- och utgå-
ende lager av varor, däri inbegripet
djur, råmaterial, hel- och halv-
fabrikat m. m., till pågående ar-
beten samt till fordrings- och skul-
dposter. Reserv i lager o. d. får
beaktas endast vid tillämpning av
punkt 2 tredje och fjärde styckena.
Värdet av utgående lager, pågåen-
de arbeten samt fordrings- och
skuldposter bestäms med hänsyn
till förhållandena vid beskatt-
ningsårets utgång. Som värde av
ingående lager, pågående arbeten
samt fordrings- och skuldposter tas
upp värdet av närmast föregående
beskattningsårs utgående lager,
pågående arbeten samt fordrings-
och skuldposter.
Har det bokförda resultatet på-
verkats av att bland intäkterna har
tagits upp belopp, som inte skall
1. För skattskyldig som har haft
ordnad bokföring skall beräkningen
av inkomst ske på grundval av
hans bokföring med iakttagande av
bestämmelserna i denna anvis-
ningspunkt. Vid in-
komstberäkningen tas hänsyn till
in- och utgående lager av varor,
däri inbegripet djur, råmaterial,
hel- och halvfabrikat m. m., till
pågående arbeten samt till ford-
rings- och skuldposter samt avsätt-
ningar. Reserv i lager o.d. får be-
aktas endast vid tillämpning av
punkt 2 tredje och fjärde stycke-
na. Värdet av utgående lager, på-
gående arbeten samt fordrings- och
skuldposter samt avsättningar
bestäms med hänsyn till förhållan-
dena vid beskattningsårets utgång.
Som värde av ingående lager,
pågående arbeten samt fordrings-
och skuldposter och avsättningar
tas upp värdet av närmast före-
gående beskattningsårs utgående
lager, pågående arbeten samt
fordrings- och skuldposter och
avsättningar.
Har det bokförda resultatet på-
verkats av att bland intäkterna har
tagits upp belopp, som inte skall
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:104
beskattas som inkomst, eller ute-
slutits belopp, som borde ha med-
räknats, eller bland kostnaderna
har tagits upp belopp, som inte är
avdragsgilla vid inkomstberäkning-
en, skall resultatet justeras så att
det kan läggas till grund for in-
komstberäkningen enligt denna lag.
I de fäll resultatet har påverkats av
att lager, pågående arbeten eller
fordringspost har tagits upp med
for lågt belopp eller skuldpost eller
avsättningar med för högt belopp
skall dock på yrkande av den skatt-
skyldige justering av det bokförda
resultatet underlåtas i den mån det
är uppenbart att denne - i överens-
stämmelse med reglerna för in-
komstberäkning i denna lag -
genom större avskrivningar på
anläggningstillgångar än som skett
skulle ha kunnat redovisa ett lägre
resultat än det som skulle fram-
komma efter justeringen.
beskattas som inkomst, eller ute-
slutits belopp, som borde ha med-
räknats, eller bland kostnaderna
har tagits upp belopp, som inte är
avdragsgilla vid inkomstberäkning-
en, skall resultatet justeras så att
det kan läggas till grund för in-
komstberäkningen enligt denna lag.
I de fall resultatet har påverkats av
att lager, pågående arbeten eller
fordringspost har tagits upp med
för lågt belopp eller skuldpost med
för högt belopp skall dock på
yrkande av den skattskyldige jus-
tering av det bokförda resultatet
underlåtas i den mån det är upp-
enbart att denne - i överensstäm-
melse med reglerna för inkomstbe-
räkning i denna lag - genom större
avskrivningar på
anläggningstillgångar än som skett
skulle ha kunnat redovisa ett lägre
resultat än det som skulle fram-
komma efter justeringen.
Vid beräkning av inkomst enligt bokfÖringsmässiga grunder skall
iakttas, att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt
god redovisningssed eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt
brukligt bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu
inte har uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda
t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat
härmed jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna
tillämpas också i fråga om utgiftsposterna. I fråga om tiden för inkomst-
och utgiftsposters upptagande enligt bokfÖringsmässiga grunder tillämpas
i allmänhet det förfaringssättet, att fordringar tas upp som inkomst under
det år, då de uppkommer, och att räntor hänförs till inkomsten för det år,
på vilket de belöper, i bägge fallen oberoende av om de verkligen har
influtit under nämnda år eller inte. A andra sidan bör förskottsvis influtna
räntor, som till större eller mindre del belöper på ett kommande år, till
denna del bokföringsmässigt hänföras till det sistnämnda årets inkomst.
Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta
åtnjuts för det år då räntan har betalats.
Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl. a. att värdet av
avyttrade varor skall - även om fakturering inte skett - redovisas som
fordran, såvida varorna levererats till den nye ägaren före årets utgång.
Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall
erläggas under loppet av flera år, får som intäkt för vaije år tas upp den
del av köpeskillingen som influtit under samma år.
I fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av
fastighet gäller även punkt 4 tredje och fjärde styckena av anvisningarna
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:104
till 23 §.
Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på
hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för ett år
beskattat vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare
år, skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten redovisas
i bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant
sätt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till.
Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en
förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomstbe-
räkningen för det år då den redovisats i räkenskaperna eller beskattnings-
myndighet i annat fåll visst år frångått den skattskyldiges bokföring på
sådant sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning.
Har intäkter eller utgifter av-
seende viss egendom vid den när-
mast föregående taxeringen till
statlig inkomstskatt hänförts till
inkomstslaget kapital och sker
beskattning vid den aktuella taxe-
ringen i inkomstslaget näringsverk-
samhet skall den skattskyldige ta
upp sådana ingående tillgångs- och
skuldposter som erfordras för att
någon intäkt eller utgift inte skall
beskattas två gånger eller lämnas
obeskattad på grund av skiftet av
tillämpligt inkomstslag.
Har intäkter eller utgifter av-
seende viss egendom vid den när-
mast föregående taxeringen till
statlig inkomstskatt hänförts till
inkomstslaget kapital och sker
beskattning vid den aktuella taxe-
ringen i inkomstslaget näringsverk-
samhet skall den skattskyldige ta
upp sådana ingående tillgångs- och
skuldposter samt avsättningar som
erfordras för att någon intäkt eller
utgift inte skall beskattas två gång-
er eller lämnas obeskattad på grund
av skiftet av tillämpligt inkomst-
slag.
3 § 7-11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har motsva-
rande tillämpning vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Vid
beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som är hänförlig
till näringsverksamhet tillämpas 24 § 1-5 mom., 27 § 1-4 mom., 28 §,
29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § nämnda lag.
2.5 Tillgångar avsedda för om-
sättning eller förbrukning (lager)
får inte tas upp till lägre värde än
det lägsta av anskaffningsvärdet
och verkliga värdet. Begreppen
anskaffningsvärde och verkligt
värde har den innebörd som anges
i 13 § andra stycket och 14 §
andra stycket bokföringslagen
(1976:125).
2. Tillgångar avsedda för om-
sättning eller förbrukning (lager)
får inte tas upp till lägre värde än
det lägsta av anskaffningsvärdet
och verkliga värdet. Begreppen
anskaffningsvärde och verkligt
värde har den innebörd som anges
i 13 § andra stycket och 14 §
andra stycket bokföringslagen
(1976:125) eller, i förekommande
fall 4 kap. 9 § andra - fjärde
styckena årsredovisningslagen
(1995:000), 4 kap. 5 § lagen
(1995:000) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag eller 4 kap. 4 lagen
(1995:000) om årsredovisning i
försäkringsföretag..
Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagertillgångar,
som ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång,
anses som de av honom senast anskaffade eller tillverkade. Prop. 1995/96:104
Utan hinder av vad som sägs i första stycket får annat varulager än
lager av fastigheter och liknande tillgångar och lager av aktier, obligatio-
ner, lånefordringar och liknande tillgångar tas upp till lägst 97 procent
av det samlade anskaffningsvärdet.
Djur i jordbruk och renskötsel skall alltid anses som lager. Sådant lager
får inte tas upp till lägre belopp än 85 procent av den genomsnittliga
produktionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning
som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till
ett högre belopp än som motsvarar djurens sammanlagda allmänna
saluvärde. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
fastställer för vaije taxeringsår föreskrifter för beräkning av produk-
tionskostnaden. Har denna kostnad inte fastställts, t. ex. i fråga om
särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret tas upp lägst till 85 procent av det
lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna saluvärdet.
Nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans av lagertillgångar
enligt ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får godkännas
endast i den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag
på balansdagen understiger det kontraherade priset. Beträffande värdet på
rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan avskrivning
(kontraktsavskrivning) godkännas endast i den mån den skattskyldige
visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen
understiger det kontraherade priset.
Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank-
eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan
skattskyldig, för vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det inte
uppenbart att den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt
och särskilt värde för honom med hänsyn till hans näringsverksamhet, får
sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning till den skattskyldi-
ge av medel, vilka fanns hos det utdelande bolaget vid förvärvet och inte
motsvarar tillskjutet belopp, inte föranleda att aktien vid inkomstbe-
räkningen för den skattskyldige tas upp till lägre belopp än som
motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan sådan
utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den skattskyldiges
anskaffningskostnad, får aktien vid utgången av det beskattningsår, under
vilket utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än aktiens
värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av
ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges an-
skaffningskostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av det
utdelade beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som
ligger till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas
och medför detta att den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller
upplösning av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas det
belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:104
anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet
belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke gäller även beträffande
andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald
insats. Bestämmelserna gäller också vid förvärv av aktie eller andel i
utländsk juridisk person. I detta fäll saknar det betydelse om den
skattskyldige genom förvärvet erhåller en tillgång av verkligt och särskilt
värde.
I fråga om aktier som utgör lager gäller vidare följande. Har aktier
erhållits genom sådan utdelning som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall som anskaffningsvärde för
dessa aktier anses så stor del av anskaffningsvärdet för aktierna i det
utdelande bolaget som svarar mot förändringen i marknadsvärdet på
dessa aktier till följd av utdelningen. Anskaffningsvärdet för aktierna i
det utdelande bolaget skall minskas i motsvarande mån. För sådana
mottagare som inte äger aktier i det utdelande bolaget skall, om vederlag
erlagts för rätten till utdelning, vederlaget anses som anskaffningsvärde.
I annat fall skall de utdelade aktierna anses anskaffade utan kostnad. Har
aktier erhållits genom sådan utskiftning som avses i 3 § 8 mom. tredje
stycket nämnda lag skall som anskaffningsvärde för dessa aktier anses an-
skaffningsvärdet för andelarna i den förening som skiftat ut aktierna.
till 43 §
l.6 I 1 mom. denna paragraf meddelas vissa bestämmelser för det fäll,
att överflyttning av inkomst har skett från en näringsidkare som är
skattskyldig här i riket till en person som inte är skattskyldig här. Vid
tillämpningen av dessa bestämmelser skall ekonomisk intressegemenskap
anses föreligga då en näringsidkare direkt eller indirekt deltar i ledningen
eller övervakningen av en annan näringsidkares företag eller äger del i
detta företags kapital eller då samma personer direkt eller indirekt deltar
i ledningen eller övervakningen av de båda företagen eller äger del i
dessa företags kapital.
157 § 3 mom. ges bestämmelser
för vissa fall av överflyttning av
inkomst, där båda kontrahenterna
varit här i riket skattskyldiga.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Lagen tillämpas, om inte annat följer av 3, i fråga om företag som
omfättas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkrings-
företag på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1996 eller senare
och i övrigt på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1997 eller
senare.
10
3. Den nya lydelsen av punkt 1 av anvisningarna till 43 § tillämpas Prop. 1995/96:104
första gången vid 1997 års taxering.
1 Senaste lydelse 1990:650.
2 Senaste lydelse 1990:650.
3 Senaste lydelse 1990:650.
4 Senaste lydelse 1995:853.
5 Senaste lydelse 1994:1858.
6 Senaste lydelse 1983:123.
11
Prop. 1995/96:104
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt1
dels att 2 § 1 och 6 mom., 3 § 7 mom. och 7 § 4 mom. skall ha
följande lydelse,
dels att i 2 § skall införas ett nytt moment, 6 a mom., av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
1 mom.2 Bestämmelserna i 3-6, 18-25, 27, 31-34, 41-43, 65 och
66 §§ kommunal skattelagen (1928:370) tillämpas också vid taxeringen till
statlig inkomstskatt i den mån inte annat följer av denna lag.
I den mån bestämmelserna i kommunal skattelagen eller i denna lag
meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmel-
ser är tillämpliga vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall även
anvisningarna till kommunalskattelagen i motsvarande delar tillämpas.
För juridiska personer utom För juridiska personer utom
dödsbon gäller bestämmelserna i dödsbon gäller bestämmelserna i
fjärde-åttonde styckena. fjärde-nionde styckena.
Beskattningsåret utgörs av det räkenskapsår som slutat närmast före
taxeringsåret. I fråga om verksamhet på vilken bokföringslagen
(1976:125) inte är tillämplig skall beskattningsåret avse kalenderår.
All inkomst hänförs till samma förvärvskälla. För kommanditdelägare
medges avdrag för underskott i bolaget i den mån avdraget och avdrag
som medgetts vid tidigare års taxeringar inte överstiger ett belopp som
svarar mot vad delägaren satt in i bolaget eller, om det belopp som
delägaren åtagit sig sätta in är högre, detta senare belopp. För sådana
delägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare i bolaget
förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser medges
avdrag med sammanlagt högst ett belopp motsvarande det han ansvarar
för. För överskjutande underskott medges avdrag vid beräkning av
inkomsten från bolaget närmast följande beskattningsår.
Till intäkt av näringsverksamhet räknas - utöver vad som följer av
första och andra styckena - löpande kapitalavkastning, vinst (realisations-
vinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana för-
pliktelser som avses i 3 § 1 mom. samt lotterivinst som inte är frikallad
från beskattning enligt 19 § kommunalskattelagen.
Ränteutgift och - med den begränsning som anges i 14 mom. - förlust
(realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och
förpliktelser räknas som omkostnad i näringsverksamhet även när detta
inte följer av första och andra styckena. Avdrag medges inte för utgifter
för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.
12
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:104
Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust tillämpas -
utöver vad som följer av första stycket - 25 § 1-9 och 11 mom. samt
26 § 1-8 och 10 mom. Vid tillämpning av 25 § 11 mom. eller 26 § 10
mom. skall dock gälla att 90 procent av en förlust är avdragsgill.
Det värde som tillgängar som
avses i 6 a mom. tas upp till vid
inkomsttaxeringen skall höjas i den
mån den skattskyldige delat ut
medel eller på annat sätt förfogat
över uppkommen vinst i en om-
fattning som inte lagligen kunnat
ske om tillgångarna tagits upp till
det skattemässiga värdet i räken-
skaperna.
6 mom.3 Med livförsäkringsföretag avses
1. livförsäkringsbolag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen
(1982:713), samt
2. utländska försäkringsföretag som driver livförsäkringsrörelse här i
landet med stöd av lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkrings-
företag att driva försäkringsrörelse i Sverige eller lagen (1993:1302) om
EES-försäkringsgivares verksamhet i Sverige.
Med skadeförsäkrings/Öretag förstås annat försäkringsföretag än
livförsäkringsföretag. Utländskt försäkringsföretag, som drivit försäk-
ringsrörelse i Sverige, bedöms med hänsyn endast till den rörelse som
företaget drivit här genom etablering.
Livförsäkringsföretag frikallas från skattskyldighet enligt denna lag för
dels den del av nettointäkten som är hänförlig till tillgångar och skulder
som förvaltas för försäkringstagarnas räkning, dels influtna premier.
Undantaget från skattskyldighet gäller dock inte den del av nettointäkten
eller premiema som är hänförlig till försäkringar som i redovis-
ningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller sjuk- och
olycksfallsförsäkringar som avses i 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2
samt 3 b § första stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen. Avdrag far
inte göras för kostnader som är hänförliga till intäkter som är fria från
skatt enligt detta moment.
Att särskilda bestämmelser gäller vid beskattning av livförsäkrings-
företag följer av lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.
Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländskt
skadeförsäkrings/öretag, anses överskottet av försäkringsrörelsen.
Detsamma gäller för livförsäkringsföretag till den del nettointäkten är
hänförlig till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som
grupplivförsäkringar eller sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i
2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4
försäkringsrörelselagen.
Vid beräkning av överskottet av Vid beräkning av överskottet av
13
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:104
försäkringsrörelse, som avses i
föregående stycke, får från brut-
tointäkten avdrag göras förutom
för driftkostnader, som avses i
23 § kommunalskattelagen, för av-
gifter och bidrag, som utgivits till
kommun, förening eller sam-
manslutning och som avser att
understödja verksamhet med syfte
att förebygga skador, vilka fäller
inom ramen för den av företaget
bedrivna rörelsen, för ökning av
försäkringstekniska skulder för
egen räkning, för ökning av säker-
hetsreserv samt för utbetald åter-
bäring och verkställd premieåter-
betalning.
Med försäkringstekniska skulder
för egen räkning förstås sådana
skulder enligt 7 kap. 1 § första
stycket försäkringsrörelselagen
(1982:713) (premiereserv, ersätt-
ningsreserv, skadebehandlings-
reserv, tilldelad återbäring och
utjämningsreserv för kreditför-
säkring) minskade med värdet av
återförsäkringsgivares ansvarighet.
Med säkerhetsreserv förstås den
försäkringsrörelse, som avses i
föregående stycke, får från brut-
tointäkten avdrag göras förutom
för driftkostnader, som avses i
23 § kommunalskattelagen, för av-
gifter och bidrag, som utgivits till
kommun, förening eller sam-
manslutning och som avser att
understödja verksamhet med syfte
att förebygga skador, vilka faller
inom ramen för den av företaget
bedrivna rörelsen, för ökning av
försäkringstekniska avsättningar
för egen räkning, för ökning av
säkerhetsreserv samt för utbetald
återbäring och verkställd premie-
återbetalning.
Med försäkringstekniska avsätt-
ningar för egen räkning förstås
sådana avsättningar enligt 7 kap. 1
§ första stycket försäkringsrörelse-
lagen (1982:713) (premiereserv,
avsättning för oreglerade skador,
tilldelad återbäring och
utjämningsavsättning för kreditför-
säkring) minskade med värdet av
återförsäkringsgivares ansvarighet,
reserv skadeförsäkringsföretag får
redovisa enligt en av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av
Finansinspektionen fästställd normalplan.
Minskning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, av säker-
hetsreserv, av regleringsfond för trafikförsäkring och minskning av
utjämningsfond skall anses som intäkt.
Utöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för avsättning till
omedelbar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.
Bestämmelserna i detta moment om inländskt livförsäkringsföretag har
motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländskt livförsäk-
ringsföretag drivit här i riket.
Beträffände försäkringsrörelse, som här drivits av utländskt skadeför-
säkringsföretag, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp
motsvarande två procent av företagets premieinkomst av här bedriven
försäkringsrörelse. Med premieinkomst förstås bruttobeloppet av årets
försäkringspremier, dvs. utan avdrag för återförsäkringspremier.
Blir det på grund av bestämmelserna i detta moment nödvändigt att
dela upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av ett försäkringsföretags
verksamhet, skall fördelningen av intäkten eller avdraget göras på skäligt
sätt.
14
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:104
6 a mom. Placeringstillgångar
enligt lagen (1995:000) om års-
redovisning i försäkringsföretag
skall behandlas enligt reglerna för
omsättningstillgångar.Tillgångama
får tas upp till det lägsta av an-
skaffningsvärdet och verkliga vär-
det även om de tagits upp till ett
högre värde i räkenskaperna.
Första stycket gäller inte kon-
torsfastigheter som huvudsakligen
avses för rörelsen och inte heller
aktier och andelar i dotterföretag
och intressrföretag.
Kreditinstitut och värdepappers-
bolag får ta upp omsättningstill-
gångar som utgörs av överlåtbara
värdepapper till det lägsta av
anskaffningsvärdet och verkliga
värdet även om tillgångarna tagits
upp till högre värde i räken-
skaperna.
Begreppen anskaffningsvärde och
verkligt värde i första och tredje
styckena har den innebörd som
anges i 4 kap. 9 § andra - fjärde
styckena årsredovisningslagen
(1995:000) och i förekommande
fall 4 kap. 5 § lagen (1995:000)
om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag eller 4 kap.
4 § lagen (1995:000) om års-
redovisning i försäkringsföretag.
Om ett företag vid in-
komsttaxeringen ändrar värderings-
metod från en kollektiv värderings-
metod till en post-för-post-metod,
skall det värde som tillgångarna
tas upp till enligt första och tredje
styckena höjas med ett belopp som
motsvarar skillnaden mellan kollek-
tiv värdering och post-för-post-
värderingför tillgångarna året före
beskattningsåret.
3 §
7 mom.4 Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår
i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig
grund, är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i
levnadskostnader.
Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag
15
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:104
eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till
teckning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 §
9 mom. skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom
företrädesrätten kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av
kapital.
Till intäkt av kapital räknas utdelning från bostadsföretag som avses i
2 § 7 mom. även om utdelningen inte utgått i förhållande till innehavda
andelar eller aktier. Vad nu sagts gäller endast om utdelningen består av
annat än bostadsförmån eller annan förmån av fastighet. Endast den del
av utdelningen som överstiger avgifter och andra inbetalningar till
företaget än kapitaltillskott enligt 3 mom. femte stycket är skattepliktig.
Utdelning från svenskt aktiebolag
är skattefri om den har uppburits i
förhållande till innehavda aktier
och utgår i form av aktier i ett
annat svenskt aktiebolag. Som
förutsättningar gäller följande. Det
utdelande bolaget skall ha aktier
inregistrerade vid en svensk börs.
När utdelning lämnas skall bolaget
- direkt eller indirekt - ha in-
nehaft samtliga aktier i det andra
bolaget sedan ingången av närmast
föregående beskattningsår eller
sedan det andra bolaget böljade
bedriva verksamhet av något slag.
Samtliga aktier i det andra bolaget
skall delas ut. Den verksamhet som
därefter bedrivs eller skall bedrivas
i vartdera bolaget skall vara av
betydande omfattning i förhållande
till den verksamhet som bedrevs i
det utdelande bolaget. Utgör de
utdelade aktierna lager hos mot-
tagaren av utdelningen skall denne
som intäkt ta upp värdet av aktier-
na. Värdet skall bestämmas enligt
punkt 2 första och sjunde styckena
av anvisningarna till 24 § kom-
munalskattelagen (1928:370).
Utdelning från svenskt aktiebolag
är skattefri om den har uppburits i
förhållande till innehavda aktier
och utgår i form av aktier i ett
annat svenskt aktiebolag. Som
förutsättningar gäller följande. Det
utdelande bolaget skall ha aktier
inregistrerade vid en svensk börs.
När utdelning lämnas skall bolaget
- direkt eller indirekt - ha in-
nehaft samtliga aktier i det andra
bolaget sedan ingången av närmast
föregående beskattningsår eller
sedan det andra bolaget började
bedriva verksamhet av något slag.
Samtliga aktier i det andra bolaget
skall delas ut. Den verksamhet som
därefter bedrivs eller skall bedrivas
i vartdera bolaget skall vara av
betydande omfattning i förhållande
till den verksamhet som bedrevs i
det utdelande bolaget. Utgör de
utdelade aktierna lager hos mot-
tagaren av utdelningen skall denne
som intäkt ta upp värdet av aktier-
na. Värdet skall bestämmas enligt
punkt 2 första och sjunde styckena
av anvisningarna till 24 § kom-
munalskattelagen (1928:370). Är
det utdelande bolaget ett bank-
aktiebolag gäller inte tredje och
sjätte meningarna i detta stycke.
Utdelning enligt fjärde stycket är skattefri även för mottagare som inte
äger aktierna i det utdelande bolaget.
Som utdelning anses utbetalning
till aktieägare från ett svenskt
aktiebolag vid nedsättning av aktie-
kapitalet genom minskning av akti-
ernas nominella belopp eller vid
Som utdelning anses utbetalning
till aktieägare från ett svenskt
aktiebolag vid nedsättning av aktie-
kapitalet genom minskning av
aktiemas nominella belopp eller
16
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:104
nedsättning av reservfonden. Även
utbetalning från en utländsk juri-
disk person genom ett motsvarande
förfärande anses som utdelning.
vid nedsättning av reservfonden
eller överkursfonden. Även utbetal-
ning från en utländsk juridisk
person genom ett motsvarande
förfärande anses som utdelning.
sjömanshus, företagareförening
som erhåller statsbidrag, regionalt
utvecklingsbolag som med stöd av
1 § lagen (1994:77) om be-
slutanderätt för regionala utveck-
lingsbolag har fått rätt att pröva
frågor om stöd till näringsidkare
samt moderbolag till sådant
regionalt utvecklingsbolag,
7 §
4 mom.5 Akademier, allmänna undervisningsverk, sådana samman-
slutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de
studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar,
samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra
uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,
sjömanshus, företagareförening
som erhåller statsbidrag, regionalt
utvecklingsbolag som med stöd av
1 § lagen (1994:77) om be-
slutanderätt för regionala utveck-
lingsbolag har fått rätt att pröva
frågor om stöd till näringsidkare
samt moderbolag till sådant
regionalt utvecklingsbolag, reg-
leringsförening som avses i lagen
(1967:340) om prisreglering pä
jordbrukets område och i lagen
(1974:226) om prisreglering på
fiskets område,
allmänna försäkringskassor, arbetslöshetskassor, personalstiftelser som
avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. med
ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller
olycksfäll, stiftelser som bildats enligt avtal mellan oiganisationer av
arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning
till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare
som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av drifts-
inskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags
verksamhet eller med ändamål att utge permitteringslöneersättning, bolag
eller annan juridisk person som uteslutande har till uppgift att lämna
permitteringslöneersättning, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som
avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,
Allmänna sjukförsäkringsfonden, Alva och Gunnar Myrdals stiftelse,
Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m.m.,
Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, Bryggeristiftelsen, Dag
Hammarskjölds minnesfond, Fonden för industriellt utvecklingsarbete,
Fonden för industriellt samarbete med u-länder, Fonden för svenskt-
-norskt industriellt samarbete, handelsprocedurrådet, Jemkontoret och SIS
- Standardiseringskommissionen i Sverige, så länge kontorets respektive
kommissionens vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och
utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen,
Norrlandsfonden, Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse
2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 104
17
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:104
och gemensam säkerhet, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen industriellt
utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen Institutet för Företagsut-
veckling, Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och
produktutveckling, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i Göteborg,
Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin -
PROTEKO, Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergötland, Stiftel-
sen samverkan universitet/högskola och näringsliv i Stockholm och de
sex motsvarande stiftelserna med säte i Luleå, Umeå, Uppsala, Lin-
köping, Göteborg respektive Lund, Stiftelsen Småföretagsfonden,
Stiftelsen för samverkan mellan Lunds universitet och näringslivet -
SUN, Stiftelsen Sveriges Nationaldag, Stiftelsen Sveriges teknisk-veten-
skapliga attachéverksamhet, Stiftelsen UV-huset, Stiftelsen ÖV-huset,
Svenska bibelsällskapets bibelfond, Svenska kyrkans stiftelse för
rikskyrklig verksamhet, Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska
skeppshypotekskassan, Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exportråd,
Sveriges turistråd, TCO:s internationella stipendiefond till statsminister
Olof Palmes minne, Aktiebolaget Tipstjänst och Aktiebolaget Trav och
Galopp
frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av
näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.
Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande
tillämpning i fråga om stiftelse som avses i detta moment.
En producentorganisation frikal-
las från skattskyldighet för inkomst
av näringsverksamhet som avser
marknadsreglering enligt lagen
(1994:1709) om EG:s förordningar
om den gemensamma fis-
keripolitiken.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Lagen tillämpas, om inte annat följer av 3 - 5, i fråga om företag
som omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkrings-
företag på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1996 eller senare
och i övrigt på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1997 eller
senare.
3. Bestämmelsen om bankaktiebolag i 3 § 7 mom. fjärde stycket
tillämpas första gången vid 1997 års taxering.
4. Bestämmelsen om producentorganisationer i 7 § 4 mom. tillämpas
första gången vid 1995 års taxering.
5. I fråga om prisregleringsföreningar på fiskets område tillämpas äldre
bestämmelser i 7 § 4 mom. till och med 1997 års taxering.
18
Prop. 1995/96:104
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.
2 Senaste lydelse 1994:1859.
3 Senaste lydelse 1993:1544.
4 Senaste lydelse 1994:1859.
5 Senaste lydelse 1995:415.
19
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1955:257) om inventering av
varulager för inkomsttaxeringen1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1
Skattskyldig som är bokförings-
skyldig enligt bokföringslagen
(1976:125) skall inventera vaije i
lagret ingående post av tillgångar
avsedda för omsättning eller för-
brukning. Vid inventeringen skall
upprättas en förteckning som för
vaije post anger det lägsta av
anskaffaingsvärdet och verkliga
värdet. Begreppen anskaffnings-
värde och verkligt värde har den
innebörd som anges i 13 § andra
stycket och 14 § andra stycket
bokföringslagen. Vid bestämmande
av lagrets anskaffningsvärde skall
de lagertillgångar, som ligger kvar
i den skattskyldiges lager vid be-
skattningsårets utgång, anses som
de av honom senast anskaffade
eller tillverkade. Om den skatt-
skyldige yrkar att lagret skall vär-
deras i enlighet med punkt 2 tredje
stycket av anvisningarna till 24 §
kommunalskattelagen (1928:370)
skall anskaffningsvärdet på vaije
post anges i förteckningen.
§2
Skattskyldig som är bokförings-
skyldig enligt bokföringslagen
(1976:125) skall inventera vaije i
lagret ingående post av tillgångar
avsedda för omsättning eller för-
brukning. Vid inventeringen skall
upprättas en förteckning som för
vaije post anger det lägsta av
anskaffiiingsvärdet och verkliga
värdet. Begreppen anskaffnings-
värde och verkligt värde har den
innebörd som anges i 13 § andra
stycket och 14 § andra stycket
bokföringslagen eller, i förekom-
mande fall 4 kap. 9 §
andra - fjärde styckena årsredo-
visningslagen (1995:000), 4 kap.
5 lagen (1995:000) om årsredo-
visning i kreditinstitut och värde-
pappersbolag eller 4 kap. 4 §
lagen (1995:000) om årsredo-
visning i försäkringsföretag. Vid
bestämmande av lagrets an-
skaffningsvärde skall de lagertill-
gångar, som ligger kvar i den
skattskyldiges lager vid beskatt-
ningsårets utgång, anses som de av
honom senast anskaffade eller
tillverkade. Om den skattskyldige
yrkar att lagret skall värderas i
enlighet med punkt 2 tredje styck-
et av anvisningarna till 24 § kom-
munalskattelagen (1928:370) skall
anskaffningsvärdet på vaije post
anges i förteckningen.
Första stycket gäller inte till-
gångar som värderats med tillämp-
ning av 4 kap. 72 § årsredovis-
ningslagen.
Om inventeringen sker före balansdagen skall värdet på lagertillgångar-
na vid inventeringstillfället kunna korrigeras på ett tillfredsställande sätt
med hänsyn till lagerutvecklingen fram till och med balansdagen.
20
Prop. 1995/96:104
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om
foretag som omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinsti-
tut och värdepappersbolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i
försäkringsföretag på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1996
eller senare och i övrigt på beskattningsår som påböijas den 1 januari
1997 eller senare.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1979:144.
2 Senaste lydelse 1992:694.
21
Prop. 1995/96:104
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 19 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
19 §*
Den som har inkomst av näringsverksamhet skall, om inte annat
framgår av 25 §, i sin självdeklaration för varje förvärvskälla från
bokföringen lämna uppgifter om varje slag av
1. intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga
avsättningar,
2. tillgångar, skulder, obeskatta- 2. tillgångar, skulder, avsätt-
de reserver och eget kapital. ningar, obeskattade reserver och
eget kapital.
Uppgifter skall vidare lämnas om
1. arten och omfattningen av verksamheten,
2. hur värdesättningen på lager samt fordringar skett,
3. hur det bokfÖringsmässiga vinstiesultatet justerats för att överens-
stämma med de för den skattemässiga inkomstberäkningen stadgade
grunderna,
4. hur avdrag för värdeminskning beräknats,
5. vad den skattskyldige satt in i form av pengar i näringsverksamheten
eller tagit ut ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat eller på
annat sätt använt för att betala levnadskostnader eller lör andra utgifter,
som inte är hänförliga till omkostnader i verksamheten, samt om andra
förmåner som den skattskyldige fått av verksamheten,
6. ändrade redovisningsprinciper samt
7. under året anskaffade och försålda anläggningstillgångar.
Juridisk person som omfattas av
2 § 6a mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall lämna
uppgift om beslut om utdelning
eller annat förfogande över
uppkommen vinst.
Fysisk person och dödsbo skall lämna uppgift om föidelningsunderlag
enligt 2 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning vid
utgången av närmast föregående beskattningsår samt motsvarande belopp
vid beskattningsårets utgång.
Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet behöver uppgifter
som avses i första och andra styckena endast lämnas av en av makarna.
Var och en av makarna skall dock lämna uppgifter om arten och
omfattningen av sitt arbete i verksamheten samt de övriga uppgifter som
behövs för tillämpningen av anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen.
Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten på ansökan av den
22
deklarationsskyldige medge att de uppgifter som avses i första stycket 1 Prop. 1995/96:104
lämnas i sammansatta poster. Ett sådant medgivande får omfatta en tid
av högst tre år åt gången. En ansökan skall ha kommit in till skattemyn-
digheten före ingången av taxeringsåret.
Uppgifter som avses i första och andra styckena skall lämnas på
blankett enligt fastställt formulär eller, efter särskilt medgivande av
Riksskatteverket eller myndighet som Riksskatteverket bestämmer, på
annat lämpligt sätt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om
företag som omfettas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinsti-
tut och värdepappersbolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i
försäkringsföretag på beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1996
eller senare och i övrigt på beskattningsår som påbörjas den 1 januari
1997 eller senare.
1 Senaste lydelse 1993:1563.
23
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1993:1539) om avdrag för
underskott av näringsverksamhet skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Med förlustföretag avses ett
företag med underskott beskatt-
ningsåret närmast före det be-
skattningsår företaget omfattats av
en sådan ägarförändring som anges
i 4 eller 5 §.
3 §
Med företag avses aktiebolag, ekonomisk förening, bankaktiebolag,
sparbank, försäkringsbolag eller utländskt bolag.
Med förlustföretag avses ett
företag med underskott beskatt-
ningsåret närmast före det beskatt-
ningsår företaget omfattats av en
sådan ägarförändring som anges i
4 eller 5 §. Ett utländskt bolag
skall inte anses utgöra ett förlust-
företag.
Med annat rättssubjekt avses fysisk person, dödsbo, stiftelse, ideell
förening eller annan utländsk juridisk person än utländskt bolag. Med
annat rättssubjekt avses även handelsbolag i vilket subjekt av de slag som
anges i föregående mening är delägare. Närstående räknas som en
person. Med närstående avses föräldrar, far- och morföräldrar, make,
avkomling, avkomlings make, syskon, syskons make och avkomling.
Med avkomling avses även styvbarn och fosterbarn. Med närstående
avses även dödsbon och handelsbolag i vilka någon sådan person som
anges i fjärde och femte meningarna är delägare.
Med gammalt underskott avses underskott som kvarstår från beskatt-
ningsåret närmast före det beskattningsår då ett förlustföretag omfattats
av en sådan ägarförändring som anges i 4 eller 5 § eller utgjort
överlåtande eller övertagande företag i sådan fusion, ombildning eller
övertagande som anges i 12 § första stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången
vid 1997 års taxering. Äldre föreskrifter tillämpas dock fortfarande i
fråga om ägarförändringar som skett före lagens ikraftträdande.
24
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:760) om inkomstskatteregler
vid ombildning av landshypoteksinstitutionen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Avsättningar till reservfond som
Sveriges allmänna hypoteksbank
eller landshypoteksförening gjort i
bokslut till ledning för 1986 och
senare års taxeringar skall åter-
föras till beskattning hos det kre-
ditmarknadsbolag som avses i 3 §
lagen (1994:758) om ombildning
av landshypoteksinstitutionen på så
sätt att
vid 1996 års taxering återförs
minst 60 procent av avsättningar-
na,
vid 1996 och 1997 års taxeringar
återförs sammanlagt minst 65
procent av avsättningarna,
vid 1996-1998 års taxeringar
återförs sammanlagt minst 70
procent av avsättningarna, och
vid 1996-1999 års taxeringar
återförs sammanlagt minst 75
procent av avsättningarna.
Avsättningar till reservfond som
Sveriges allmänna hypoteksbank
eller landshypoteksförening gjort i
bokslut till ledning för 1986 och
senare års taxeringar återförs till
beskattning hos det kreditmark-
nadsbolag som avses i 3 § lagen
(1994:758) om ombildning av
landshypoteksinstitutionen eller hos
den ekonomiska förening som
övertar kreditmarknadsbolagets
verksamhet
vid 1996 års taxering med minst
trettiosju sextiondelar,
vid 1996 och 1997 års taxeringar
med minst fyrtioen sextiondelar,
vid 1996-1998 års taxeringar
med minst fyrtiofem sextiondelar,
vid 1996-1999 års taxeringar
med minst fyrtionio sextiondelar,
vid 1996-2000 års taxeringar
med minst femtiotre sextiondelar,
och
vid 1996-2001 års taxeringar
eller, om taxering inte sker år
2001, vid 1996-2002 års taxe-
ringar, med femtiosju sextiondelar.
Denna lag träder i kraft den 31
gången vid 1996 års taxering.
december 1995 och tillämpas första
25
Prop. 1995/96:104
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1967:531) om tryggande av pen-
sionsutfästelse m.m. skall inforas en ny paragraf, 8 a §, av följande
lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 8 a § Om en arbetsgivare som |
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. De nya bestämmelserna skall, såvitt gäller arbetsgivare som omfattas
av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-
bolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkringsföretag,
tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast
efter den 31 december 1995.
Beträffande arbetsgivare, som omfattas av årsredovisningslagen
(1995:000) skall de nya bestämmelserna tillämpas första gången i fråga
om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996.
3. I samband med att de nya bestämmelserna börjar tillämpas skall vad
som har avsatts till posten Avsatt till pensioner omföras till en sådan
delpost som avses i 8 a §.
26
Prop. 1995/96:104
Härigenom föreskrivs att 13 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385)1
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
13 kap.
7 §2
När bolagsstämman har fattat beslut om likvidation skall detta genom
stämmans försorg genast anmälas till registreringsmyndigheten och denna
skall därefter genast utse en eller flera likvidatorer. När en domstol eller
registreringsmyndigheten beslutar att bolaget skall träda i likvidation,
skall en eller flera likvidatorer samtidigt utses. Likvidator träder i
styrelsens och verkställande direktörs ställe och har i uppgift att
genomföra likvidationen.
Saknar aktiebolag, som har trätt i likvidation, till registret anmäld
behörig likvidator, skall registreringsmyndigheten förordna en eller flera
likvidatorer.
Beslut om likvidation och om förordnande av likvidator skall registre-
ras.
Bestämmelserna i denna lag om
styrelse och styrelseledamöter äger
motsvarande tillämpning på likvi-
dator, i den mån ej annat följer av
detta kapitel.
Bestämmelserna om styrelse och
styrelseledamöter i denna lag och
tillämplig lag om årsredovisning
gäller även i Jräga om likvidator,
om inte annat följer av detta kapi-
tel.
Uppdrag att vara revisor upphör icke genom att bolaget träder i likvi-
dation. Bestämmelserna i 10 kap. äger tillämpning under likvidation.
Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande huruvida enligt revisorer-
nas mening likvidation onödigt fördröjes.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
1 Omtryck 1993:150.
2 Senaste lydelse 1993:1495.
27
Härigenom föreskrivs att 14 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:7-
13) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 kap.
8 §
Bestämmelserna i denna lag om
styrelse och styrelseledamöter skall
tillämpas på likvidatorer, i den
mån något annat inte följer av
detta kapitel.
Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att bolaget träder i
likvidation. Bestämmelserna i 10 kap. skall tillämpas under likvidationen.
Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida enligt
revisorernas mening likvidationen onödigt fördröjs.
Bestämmelserna om styrelse och
styrelseledamöter i denna lag och
lagen (1995:000) om årsredo-
visning i försäkringsföretag skall
tillämpas på likvidatorema, i den
mån inte annat följer av detta
kapitel.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. I fråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har inletts
före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.
28
Härigenom föreskrivs att 10 kap. 8 § bankaktiebolagslagen (1987:618)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Bestämmelserna i denna lag
bankrörelselagen (1987:617)
styrelse och styrelseledamöter skall
tillämpas på likvidatorema, i den
mån inte annat följer av detta
kapitel.
10 kap.
8
och
om
§
Bestämmelserna om styrelse och
styrelseledamöter i denna lag,
bankrörelselagen (1987:617) och
lagen (1995:000) om årsredo-
visning i kreditinsititut och värde-
pappersbolag skall tillämpas på
likvidatorema, i den mån inte
annat följer av detta kapitel.
Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att bolaget träder i
likvidation. Bestämmelserna om revision i 3 kap. bankrörelselagen skall
tillämpas under likvidationen. Revisionsberättelsen skall innehålla ett
uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidationen onödigt
fördröjs.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. I fråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har inletts
före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.
29
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 6 § sparbankslagen (1987:619) skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Bestämmelserna i denna lag och
bankrörelselagen (1987:617) om
styrelse och styrelseledamöter skall
tillämpas på likvidatorema, i den
mån inte annat följer av detta
kapitel.
6 kap.
6 §
Bestämmelserna om styrelse och
styrelseledamöter i denna lag,
bankrörelselagen (1987:617) och
lagen (1995:000) om årsredo-
visning i kreditinsititut och värde-
pappersbolag skall tillämpas på
likvidatorema, i den mån inte
annat följer av detta kapitel.
Upphör mandattiden för en huvudman medan sparbanken är i
likvidation, skall mandattiden anses vara förlängd till dess att lik-
vidationen avslutas.
Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att sparbanken träder
i likvidation. Bestämmelserna om revision i 3 kap. bankrörelselagen skall
tillämpas under likvidationen. Revisionsberättelsen skall innehålla ett
uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidationen onödigt
fördröjs.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. I fråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har inletts
före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.
30
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 8 § lagen (1995:000) om med-
lemsbanker skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt
prop. 1995/96:74
Föreslagen lydelse
9 kap.
8
och
om
Bestämmelserna i denna lag
bankrörelselagen (1987:617)
styrelse och styrelseledamöter skall
tillämpas på likvidatorema, i den
mån inte annat följer av detta kapi-
tel.
§
Bestämmelserna om styrelse och
styrelseledamöter i denna lag, ban-
krörelselagen (1987:617) och lagen
(1995:000) om årsredovisning i
kreditinsititut och värdepappers-
bolag skall tillämpas på likvidato-
rema, i den mån inte annat följer
av detta kapitel.
Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att medlemsbanke trä-
der i likvidation. Bestämmelserna om revision i 3 kap. bankrörelselagen
skall tillämpas under likvidationen, i revisionsberättelsen skall anges om
likvidationen enligt revisorernas mening onödigt fördröjs.
31
Prop. 1995/96:104
Regeringen bemyndigade i augusti 1991 chefen for Justitiedepartementet
att tillkalla en kommitté med uppgift att göra en översyn av redovisnings-
lagstiftningen (dir. 1991:71). Kommittén antog namnet Redovisnings-
kommittén.
Kommitténs huvuduppgift är att överväga vilka lagändringar och andra
åtgärder som är påkallade för att anpassa lagstiftningen till utvecklingen
på redovisningsområdet. I kommitténs uppdrag ingår vidare att behandla
en rad övergripande frågor på redovisningsområdet, bl.a. lagstiftningens
struktur, kompletterande normgivning och sambandet mellan redovisning
och beskattning.
Kommittén har genom tilläggsdirektiv (dir. 1992:91) fått i uppdrag att
föreslå de ändringar i redovisningslagstiftningen som är påkallade med
anledningen av den europeiska integrationen. Detta uppdrag har senare
genom ytterligare tilläggsdirektiv utsträckts till att avse även redovis-
ningslagstiftningen på bank- och försäkringsområdet.
Våren 1994 avgav kommittén delbetänkandet Års- och koncernredovis-
ning enligt EG-direktiv (SOU 1994:17). Betänkandet behandlar bl.a. det
åtagande som Sverige har gjort att anpassa de svenska redovisnings-
reglerna till vissa EG-direktiv.
Regeringen har den 7 september i år beslutat överlämna en proposition
till riksdagen med förslag till nya lagar på redovisningsområdet (prop.
1995/96:10 Års- och koncernredovisning). Det gäller i huvudsak tre nya
årsredovisningslagar som träder i kraft vid årsskiftet, nämligen års-
redovisningslagen (1995:000), ÅRL, lagen (1995:000) om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappersbolag, ÅRKL och lagen (1995:000) om
årsredovisning i försäkringsföretag, ÅRFL.
Våren 1995 avgav kommittén ytterligare ett delbetänkande, Sambandet
Redovisning - Beskattning (SOU 1995:43). Betänkandet behandlar frågor
om sambandet mellan företagens redovisning och beskattning och lämnar
förslag med inriktning på ett minskat samband. Bl.a. föreslås att systemet
med bokslutsdispositioner och obeskattade reserver skall avskaffas och
vidare att sådana avskrivningar och avsättningar som görs uteslutande av
skatteskäl inte skall redovisas i balans- och resultaträkning.
Delbetänkandet har remissbehandlats. I bilaga 1 finns en förteckning
över remissinstanserna. Inom Finansdepartementet har gjorts en samman-
ställning av remissyttrandena (dnr Fi 95/3241). Sammanställningen finns
tillgänglig i lagstiftningsärendet.
Regeringen kommer nu att ta upp vissa av de frågor som behandlats i
delbetänkandet.
Remissutfallet på Redovisningskommitténs förslag är övervägande
negativt även om ett antal remissinstanser är positiva till att bokslutsdis-
positioner och obeskattade reserver avskaffas. De negativa synpunkterna
har framförallt gällt den skatteregel som kommittén föreslagit för att
hindra att företagen delar ut obeskattade inkomster (utdelningsspärr).
32
Skatteförvaltningen har ansett denna bestämmelse krånglig och framhållit Prop. 1995/96:104
att den inte skulle vara lämplig för ADB-mässig kontroll.
Riksskatteverket (RSV) har avstyrkt lagstiftning. Företrädare för
näringslivet har varit splittrade när det gäller det minskade sambandet
mellan redovisning och beskattning. Företrädare för större företag har
sett fördelar med ett minskat samband medan företrädare för småföre-
tagen har pekat på att ett starkt samband för dessa är praktiskt och inte
kräver så mycket resurser att hantera.
Vissa remissinstanser har framhållit att med de nya årsredovisnings-
lagama följer ett krav på företagen att redovisa latent skatt. En re-
dovisning av latent skatt skulle vara tillräcklig för att hindra att för stora
belopp delas ut av företagen. Mot detta bör följande framhållas. Den
nuvarande kopplingen mellan redovisning och beskattning i förening med
aktieägarnas utdelningskrav leder till att företagen tvingas redovisa en
högre beskattningsbar inkomst för att kunna uppfylla utdelningskravet.
Vid en frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle företagen
i frånvaro av en utdelningsspärr kunna utnyttja de skattemässiga reserve-
ringsmöjlighetema på ett mycket effektivare sätt än i dag och ändå hålla
utdelningsnivån oförändrad. Statens skatteintäkter skulle minska avsevärt.
En frikoppling mellan redovisning och beskattning utan någon form av
utdelningsspärr är därför orealistisk.
Mot bakgrund av remisskritiken har regeringen bl.a. övervägt ett
modifierat förslag med en frivillig s.k. utdelningsspärr. Detta skulle
innebära att de företag som så önskade även i framtiden skulle kunna
redovisa bokslutsdispositioner och obeskattade reserver och därmed inte
behöva omfettas av utdelningsspärren. De företag som vill komma ifrån
systemet med bokslutsdispositioner och obeskattade reserver skulle kunna
göra det. Sannolikt skulle det sistnämnda alternativet väljas främst av de
större företagen. Vid beredningen inom Finansdepartementet av kommit-
téns förslag har fråga uppkommit huruvida ett modifierat förslag i alla
delar skulle stå i överensstämmelse med EG:s direktiv på redovisnings-
området. Mot denna bakgrund är det nödvändigt med ytterligare
överväganden innan regeringen tar ställning till vad som skulle vara en
lämplig ordning. En civilrättslig utdelningsspärr för obeskattade vinster
bör också kunna övervägas. Till bilden hör även att den nya
årsredovisningslagen för företag i allmänhet inte skall bölja tillämpas
förrän i fråga om räkenskapsår som påböijas efter den 31 december
1996. Regeringen lägger därför inte nu fram något förslag i fråga om
sambandet mellan redovisning och beskattning för företag i allmänhet.
För kreditinstitut och värdepappersbolag samt försäkringsföretag är
emellertid läget ett annat. De nya årsredovisningslagama för dessa
företag skall nämligen tillämpas på räkenskapsår som påbörjas efter den
31 december 1995. Regeringens förslag i propositionen begränsas därför
till de nya regler på skatteområdet som är en nödvändig konsekvens av
de nya årsredovisningslagama för kreditinstitut och värdepappersbolag
samt försäkringsföretag. RSV har vid den fortsatta beredningen under
hand förklarat sig inte ha något att erinra mot att utdelningsspärren införs
för denna krets av företag. Härutöver lämnas ytterligare några förslag på
3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 104
33
konsekvensändringar till de förslag som regeringen har lagt fram i prop. Prop. 1995/96:104
1995/96:10, Års- och koncernredovisning, samt vissa förtydliganden som
föreslagits i Redovisningskommitténs senaste delbetänkande.
I propositionen tas vidare upp ett antal frågor som inte hänger samman
med Redovisningskommitténs arbete. Det gäller bl.a. en framställning
från Svenska Bankföreningen avseende skatteregler för att ge bankerna
möjligheter att avveckla sitt fastighetsbestånd (dnr Fi95/4032). Under
ärendets beredning har synpunkter inhämtats från Finansinspektionen och
RSV. Förslaget redovisas i avsnitt 5.
På fiskets område tas upp en fråga om EU-anpassning av skattereglerna
för producentorganisationers marknadsreglering. Förslaget som
presenteras i avsnitt 6 har utformats i samråd med Fiskeriverket och
RSV.
Inom Finansdepartementet har upprättats en promemoria med förslag
till ändrade regler för återföring av reservfond inom Landshypotek.
Promemorian har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga i
lagstiftningsärendet (dnr Fi95/1115). I avsnitt 7 redovisas förslagen till
ändringar i återföringsreglema.
I avsnitt 8 lämnas förslag om en justering i underskottsavdragslagen.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 12 oktober 1995 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 2.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.
Lagrådet har föreslagit vissa förtydliganden av lagtexten. Regeringen
har i propositionen i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. I förhållande
till lagrådsremissen har också gjorts vissa andra ändringar av lagtexten,
huvudsakligen av redaktionell karaktär.
De lagförslag som presenteras i denna proposition men som inte har
remitterats till Lagrådet är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets
hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte
inhämtats över dessa lagförslag.
Regeringen har som tidigare nämnts den 7 september i år lämnat förslag
till tre nya lagar om årsredovisning (prop. 1995/96:10 Års- och
koncernredovisning). Det är en årsredovisningslag, som är tillämplig på
aktiebolag och vissa handelsbolag, en lag om årsredovisning i kreditinsti-
tut och värdepappersbolag och en lag om årsredovisning i
försäkringsföretag. De två sistnämnda lagarna innebär bl.a. att vissa
34
tillgångar hos försäkringsföretag samt banker och värdepappersbolag får Prop. 1995/96:104
värderas till verkligt värde även om detta överstiger anskaffningsvärdet
för tillgången. Dagens regler med värdering enligt lägsta värdets princip
kan inte enligt EG:s regler behållas för samtliga placeringstillgångar. För
att inte dessa regler skall medföra ett förändrat skatteuttag for företagen
lämnas i det följande förslag till ändringar på skatteområdet.
I den nämnda propositionen, del 4 s. 18 har regeringen föreslagit att
indelningen i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar upphävs
såvitt gäller försäkringsföretag. I stället införs begreppet placeringstill-
gångar som enhetlig beteckning på huvuddelen av ett försäkringsföretags
tillgångar. För värderingen av placeringstillgångarna gäller i princip
bestämmelserna i förslaget till årsredovisningslag om värdering av
anläggningstillgångar, dvs. som regel skall tillgångarna tas upp till
anskaffningsvärdet, i förekommande fåll efter avdrag för planenliga
avskrivningar. På kort sikt kan detta värde vara högre än det verkliga
värdet.
Vidare har i propositionen föreslagits att försäkringsföretagen ges rätt
att värdera vissa placeringstillgångar till verkligt värde även när detta
värde överstiger anskaffningsvärdet. Samma värderingsregel har
föreslagits beträffande vissa omsättningstillgångar i kreditinstitut och
värdepappersbolag. Om förslagen i dessa delar genomförs blir effekten
att berörda företag kan komma att redovisa orealiserade vinster i
resultaträkningen. För att förhindra att sådana orealiserade vinster
används för utdelning har föreslagits (prop. 1995/95:10 del 3 s.67 och
del 4 s.70) att beloppen i fråga skall sättas av till särskilda fonder under
bundet eget kapital.
Regeringens förslag: Sådana placeringstillgångar för försäkrings-
företag som idag anses som omsättningstillgångar skall vid be-
skattningen behandlas som omsättningstillgångar och värderas enligt
lägsta värdets princip trots att de enligt lagen om årsredovisning för
försäkringsföretag får värderas antingen med utgångspunkt i
anskaffningsvärdet eller till verkligt värde även om detta är högre än
anskaffningsvärdet.
Kommitténs förslag: Kommitténs förslag överensstämmer med
regeringens förslag.
Remissinstanserna: Enligt RSV kan frikopplingen innebära stora
praktiska problem när det gäller att göra en från redovisningen fristående
bedömning av en tillgångs verkliga värde. Det finns även risk för ett
minskat skatteuttag.
Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande rätt indelas ett försäk-
ringsföretags tillgångar i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar.
35
Med anläggningstillgångar förstås enligt 11 kap. 4 § försäkringsrörel- Prop. 1995/96:104
selagen (1982:713) maskiner, inventarier o.d., kontorsfastigheter som
huvudsakligen avses för rörelsen, aktier och andelar i dotterföretag samt
andra aktier och andelar som innehas som ett led i organisationen av
företagets försäkringsrörelse. Efter medgivande av Finansinspektionen får
även andra tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav
redovisas som anläggningstillgångar. Enligt 11 kap. 7 § nämnda lag
anses övriga tillgångar som omsättningstillgångar.
Omsättningstillgångarna kan delas in i tre grupper nämligen finansiella
tillgångar (i huvudsak likvida tillgångar såsom kassa, banktillgodohavan-
den, fordringar m.m.), återförsäkrares andel i försäkringstekniska skulder
samt vad som hittills betecknats som placeringstillgångar (obligationer,
förlagsbevis, placeringsaktier, inteckningslån och placeringsfastigheter
m.m.).
Av denna indelning av försäkringsföretagens tillgångar följer att
huvuddelen av tillgångarna i dag värderas enligt de bestämmelser som
gäller för omsättningstillgångar, dvs. enligt lägsta värdets princip, oavsett
avsikten med innehavet. Detta gäller även vid beskattningen.
Ett genomförande av förslaget till särskild årsredovisningslag för
försäkringsföretag får, som nyss nämnts, till följd att större delen av ett
försäkringsföretags tillgångar kommer att utgöras av placeringstillgångar
vilka skall tas upp till anskaffningsvärde - i förekommande fall efter
avdrag för planenliga avskrivningar - eller till verkligt värde. Om denna
värdering utan ändring i skattelagstiftningen läggs till grund för be-
skattningen skulle förslagen innebära en avsevärd skatteskärpning för
försäkringsföretagen.
Regeringens mål är att de förslag som läggs fram på redovisningsom-
rådet inte skall medföra någon förändring av det totala skatteuttaget.
Sådana placeringstillgångar som i dag anses som omsättningstillgångar -
dvs. andra placeringstillgångar än kontorsfastigheter för den egna
rörelsen samt aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag - bör
därför även i framtiden behandlas som omsättningstillgångar vid
inkomsttaxeringen. Detta bör gälla både vid den löpande inkomstbe-
skattningen och vid en eventuell försäljning av tillgångarna. I 2 § lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) föreslås därför ett nytt moment,
6 a mom., bli infört.
Förslaget att behandla flertalet placeringstillgångar som omsättningstill-
gångar innebär att de även i fortsättningen får värderas enligt lägsta
värdets princip vid beskattningen, dvs. tillgångarna får inte tas upp till
lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet.
Genom regeringens förslag att slopa kopplingen mellan redovisning och
beskattning i fråga om detta slags tillgångar kan företaget använda det
lägsta värdet skattemässigt oavsett behandlingen i räkenskaperna. Ar det
verkliga värdet lägre än anskaffningsvärdet får tillgången alltså tas upp
till detta lägre värde vid taxeringen även om tillgången tas upp till
anskaffningsvärdet i räkenskaperna. Om å andra sidan det verkliga värdet
överstiger anskaffningsvärdet kommer det skattemässiga och det
36
bokfÖringsmässiga värdet att sammanfalla utom i det fellet då företaget Prop. 1995/96:104
utnyttjar möjligheten till värdering till verkligt värde i räkenskaperna.
Om företaget på det nyss skisserade sättet tillämpar anskaffningsvärdet
i räkenskaperna och lägsta värdet vid taxeringen skall det överskjutande
beloppet inte få användas för utdelning. Det överskjutande beloppet bör
beskattas om företaget delar ut medel i en omfattning som inte hade varit
möjlig om tillgången hade värderats till verkligt värde även i räkenska-
perna. För att detta skall kunna ske föreslås en särskild regel i 2 § 1
mom. nionde stycket SIL, oegentligt kallad utdelningsspärr, se avsnitt
4.5.
Den föreslagna frikopplingen kan komma att medföra en benägenhet
hos försäkringsföretagen att hävda att placeringstillgångar - framför allt
fastigheter och andra tillgångar som är svåra att värdera - har ett verkligt
värde som understiger det bokförda värdet. En sådan skattemässig
värdering kommer ju inte att påverka det redovisade resultatet och
därmed inte heller inverka på företagets kapitalbas och solvensmaiginal.
Detta kan i sin tur leda till taxeringsprocesser som gäller en från
redovisningen fristående bedömning av en tillgångs verkliga värde. Att
märka är dock att en nedskrivning skall ske även i räkenskaperna om det
är fråga om en varaktig värdenedgång. En lägre värdering vid taxeringen
än i räkenskaperna kan därför knappast förekomma under en längre tid
än några få år. Med hänsyn härtill och då den regel som avses förhindra
att utdelning skall kunna ske av den obeskattade vinsten (se avsnitt 4.5)
kan antas ha en dämpande effekt på nedskrivningsviljan torde de
praktiska problemen kunna bemästras.
Regeringens förslag: Även om ett försäkringsföretag i räkenska-
perna tar upp placeringstillgångar till verkligt värde när detta värde
överstiger anskaffningsvärdet får företaget vid beskattningen tillämpa
lägsta värdets princip.
Kreditinstitut och värdepappersbolag får ta upp omsättnings-
tillgångar som utgörs av överlåtbara värdepapper till det lägsta av
anskaffningsvärdet och verkliga värdet vid beskattningen även om
tillgångarna tagits upp till ett högre värde i räkenskaperna.
Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Skattemyndigheten i Stockholms län avstyrker
förslaget. Skattemyndigheten i Göterborgs och Bohus län anser att
förslagets effekter bör utredas ytterligare. Finansinspektionen och
Svenska Bankföreningen är positiva till kommitténs förslag.
Skälen för regeringens förslag: För försäkringsföretagens del innebär
regeringens förslag i prop. 1995/96:10 del 4 s.63 att merparten av
37
placeringstillgångarna får konsekvent värderas till verkligt värde, dvs. Prop. 1995/96:104
även när detta överstiger anskaffningsvärdet. Sådana placeringstillgångar
kan t.ex. utgöras av byggnader och mark, aktier och andelar i andra
företag än koncernföretag och intresseföretag samt obligationer och andra
räntebärande värdepapper. Vidare innebär förslaget att placeringar för
livförsäkringstagare som själva bär placeringsrisken (s.k. Unit Linked-
försäkring) skall tas upp till verkligt värde. Den vinst som uppkommer
till följd av att det bokförda värdet överstiger anskaffningsvärdet skall
sättas av till en särskild Fond för orealiserade vinster, som tas upp under
bundet eget kapital i skadeförsäkringsföretag och som återbäringsmedel
i livförsäkringsföretag. Avsättningen får till effekt att de orealiserade
vinsterna inte kan läggas till grund för utdelning. Motsvarande ordning
föreslås gälla för livförsäkringsföretagen även när ingen utdelning kan
förekomma där.
När det gäller den skattemässiga behandlingen av placeringstillgångar
i försäkringsföretag kan detta och förslaget i föregående avsnitt att vissa
placeringstillgångar får värderas enligt lägsta värdets princip vid
taxeringen belysas med följande exempel. I exemplet bortses från
värdeminskningsavdrag. Anskaffningsvärdet för en fastighet uppgår till
100. Om det verkliga värdet går ner till 80 får fastigheten tas upp till 80
vid taxeringen samtidigt som anskaffningsvärdet, 100, bibehålls som
bokfört värde om värdenedgången inte anses bestående.
Mellanskillnaden, 20, behöver inte sättas av till någon särskild fond men
omfettas av utdelningsspärren. Om å andra sidan det verkliga värdet går
upp till 120 kan två situationer uppkomma. Antingen tillämpar företaget
metoden att värdera placeringstillgångarna till anskaffningsvärde i
räkenskaperna. I sådant fell uppgår såväl det skattemässiga värdet -
beräknat enligt lägsta värdets princip - som det bokfÖringsmässiga till
100. Alternativt kan företaget tillämpa metoden med värdering till
verkligt värde i bokföringen (120) och 100 skattemässigt.
Mellanskillnaden, 20, skall sättas av till en bunden fond och kan därmed
inte ligga till grund för utdelning.
Oavsett vilken metod som väljs i balansräkningen - anskaffningsvärde
eller verkligt värde - skall upplysningar om den alternativa värderingen
lämnas i not.
När det gäller kreditinstitut och värdepappersbolag innebär regeringens
förslag till årsredovisningslag för kreditinstitut och värdepappersbolag att
omsättningstillgångar som utgörs av överlåtbara värdepapper får tas upp
till verkligt värde och att den orealiserade vinst som uppkommer till följd
av att det bokförda värdet överstiger anskaffningsvärdet skall sättas av till
en Fond för orealiserade vinster. Denna fond skall redovisas under
bundet eget kapital. Genom fondavsättningen uppnås på samma sätt som
gäller skadeförsäkringsföretagen att beloppet inte kan läggas till grund
för utdelning. Även i detta fell finns särskilda regler om
tillägsupplysningar.
De orealiserade vinster som genom de nya värderingsreglerna kan
komma att redovisas i försäkringsföretagens, kredititstitutens och
värdepappersbolagens räkenskaper bör inte bli föremål för beskattning.
38
Vad nu sagts innebär att det bör vara tillåtet att värdera berörda Prop. 1995/96:104
tillgångar i försäkringsföretag, kreditinstitut och värdepappersbolag enligt
lägsta värdets princip vid inkomsttaxeringen även om tillgångarna tagits
upp till högre värde i räkenskaperna, se förslaget till 2 § 6 a mom. SIL.
En förutsättning är dock att detta övervärde inte läggs till grund för
utdelning. En särskild utelningsspärr med verkan vid beskattningen är
nödvändig i de fäll där skillnaden i bokfört värde uppkommer på grund
av att företaget i räkenskaperna värderat tillgångarna till anskaffnings-
värde medan det vid inkomsttaxeringen värderat tillgångarna till ett lägre
verkligt värde.
Regeringens förslag: En bestämmelse införs i syfte att hindra att ett
byte från en kollektiv värderingsprincip till en post-för-post-
värdering vid värderingen av vissa tillgångar hos kreditinstitut och
värdepappersbolag samt försäkringsföretag föranleder skattebortfall.
Kommitténs förslag: Kommittén har inte lämnat något förslag på
denna punkt.
Skälen för regeringens förslag: En fråga som aktualiseras på grund
av förslagen i det föregående är i vad mån en frikoppling mellan
redovisning och beskattning i fråga om värdering av t.ex. värdepapper
kan medföra att ett företag inom ramen för lägsta värdets princip vid
beskattningen kan växla från en kollektiv värdering av värdepapper och
en post-för-post-värdering.
Frikopplingen medför att önskemål om att redovisa så goda resultat
som möjligt inte hålls tillbaka av beskattningen. Det skulle därför finnas
anledning för de företag som tidigare tillämpat en kollektiv värdering
vid beskattningen att gå över till att tillämpa en post-för-post-värdering.
Ett exempel illustrerar.
Ett bolag har en värdepappersportfölj som innehåller tre typer av
värdepapper. Värdepapperens anskaffningsvärde och verkliga värde visas
nedan.
|
Värde- |
Anskaffnings- |
Verkligt |
Post-för-post |
|
papper |
värde |
värde |
värdering |
|
X |
100 |
200 |
100 |
|
Y |
300 |
100 |
100 |
|
Z |
200 |
200 |
200 |
|
Summa |
600 |
500 |
400 |
Vid en post-för-post-värdering av portföljen väljs det lägsta värdet för
vaije slag av värdepapper. Värdepapper X värderas således till 100,
värdepapper Y till 100 och värdepapper Z till 200. Den totala värdering-
39
en uppgår därmed till 400. Den individuella värderingen understiger med Prop. 1995/96:104
andra ord den kollektiva värderingen.
Lägsta värdet vid en portföljvis tillämpning av lägsta värdets princip är
däremot 500, det sammanlagda verkliga värdet, eftersom det understiger
det sammanlagda anskaffningsvärdet.
Detta är ett generellt resultat. Ju mer divergerande värdeutvecklingen
på olika innehav av värdepapper är, desto större blir skillnaden mellan
en individuell och en kollektiv tillämpning av lägsta värdets princip. Den
lägre värderingen skulle föranleda ett visst skattebortfall. För att undvika
detta föreslås i det nya 2 § 6 a mom. SIL ett stycke som innebär att ett
belopp motsvarande skillnaden mellan en kollektiv värdering och en post-
för-post-värdering skall justera den ändring i värdering av tillgångarna
som får genomslag i resultaträkningen.
Ett exempel kan illustrera. Utgångspunkten är samma värdepappers-
portfölj som används ovan. Den situation som där beskrivs är värdena
vid utgången av år t-1. Under år t stiger tillgångarna i värde med 10%.
Vid utgången av år t är situationen följande:
|
Värde- |
Anskaffnings- |
Verkligt |
Post-för-post |
|
papper |
värde |
värde |
värdering |
|
X |
100 |
220 |
100 |
|
Y |
300 |
110 |
110 |
|
Z |
200 |
220 |
200 |
|
Summa |
600 |
550 |
410 |
Vid en post-för-post-värdering värderas värdepapper X till 100,
värdepapper Y till 110 och värdepapper Z till 200. Sammantaget värderas
tillgångarna till 410.
Vid byte av värderingsmetod från kollektiv värdering år t-1 till post-
för-post värdering år t ändras resultatet år t med -90 ( = -(500-410)) när
värdet på portföljen faktiskt har stigit med 50 ( = -(500-550)). Genom att
företaget måste justera sin ändring med skillnaden mellan kollektiv
värdering och post-för-post värdering år t-1, 100 (=500-400), ändras
påverkan på resultatet till +10( = -90+100). Detta motsvarar att en post-
för-post värdering skulle ha gjorts redan år t-1 ( = -(400-410). Ingen
skattelättnad uppkommer och därmed ger frikopplingen inget incitament
att byta värderingsmetod.
40
Prop. 1995/96:104
Regeringens förslag: Om ett företag som omfattas av ÅRKL eller
ÅRFL delar ut eller på annat sätt förfogar över uppkommen vinst på
ett sätt som inte varit möjligt om samma värdering gjorts i
räkenskaperna som vid inkomsttaxeringen skall värderingen vid
taxeringen höjas i motsvarande mån. Spärren gäller i fråga om andra
placeringstillgångar än sådana som utgör kontorsfastigheter som
huvudsakligen avses för rörelsen eller aktier och andelar i dot-
terföretag och intresseföretag samt i fråga om omsättningstillgångar
som utgörs av överlåtbara värdepapper.
Kommitténs förslag: Utdelningsspärren omfattar alla de situationer i
vilka kommittén föreslagit frikoppling mellan redovisning och be-
skattning.
Remissinstanserna: RSV avstyrker utdelningsspärren. RSV anser
regeln komplicerad och resurskrävande. Skattemyndigheterna i Stock-
holms, Östergötlands och Örebro län avstyrker förslaget. Finansinspek-
tionen konstaterar att utdelningsspärren kan komma att leda till vissa
problem hos främst de små och medelstora företagen. BFN anser att reg-
lerna är komplicerade och framhåller bl.a. att det kan finnas olika
meningar om vad som skall anses som vinstutdelning och hur begräns-
ningsreglema skall tillämpas. Vidare framhålls att de utdelningsbara
vinstmedlen kan bestämmas inte bara av redovisningen i den juridiska
personen utan också av koncernredovisningen. BFN motsätter sig
emellertid inte en utdelningsspärr om en sådan spärr av andra än
redovisningsmässiga skäl skulle bedömas nödvändig. Redovisningsrådet
motsätter sig inte att utdelningsspärren införs om det utgör en förut-
sättning för att förslaget skall genomföras. Handelshögskolan i Stockholm
pekar bl.a. på att det kan vara svårt att definiera vad som skall förstås
med utdelning eller annat förfogande. Juridiska fakulteten vid Uppsala
universitet har invändningar mot utdelningsspärren. FAR och KF
avstyrker. Näringslivets skattedelegation anser att utdelningsspärren inte
behövs eftersom företagen kommer att göra avsättning för latent skatt.
Skälen för regeringens förslag:
Grundläggande utformning
Som redan har framhållits innebär kopplingen mellan redovisning och
beskattning i förening med ägarnas utdelningskrav att företagen inte kan
utnyttja de skattemässiga reserveringsmöjlighetema fullt ut. Vid en
frikoppling skulle företagen kunna utnyttja de skattemässiga
reserveringsmöjligheterna mer effektivt och ändå kunna hålla oförändrad
utdelning. Redan av statsfinansiella skäl kan en utdelningsspärr därför
inte undvaras. RSV har vid den fortsatta beredningen under hand förklarat
41
sig inte ha något att erinra mot att utdelningsspärren införs för en Prop. 1995/96:104
begränsad krets företag.
Regeringen delar med hänsyn till det anförda kommitténs uppfattning
att en utvidgning av det frikopplade området inte skall öka möjligheterna
att dela ut, eller på annat sätt förfoga över, obeskattade vinster. En
utdelningsspärr skall därför införas för de företag som värderar sådana
tillgångar som avses i 2 § 6 a mom. första och tredje styckena SIL enligt
lägsta värdets princip vid inkomsttaxeringen och till ett högre verkligt
värde i räkenskaperna. Spärren är trots benämningen inte något
associationsrättsligt institut utan en ren skatteregel. En överträdelse av
spärren utlöser således inte några associationsrättsliga sanktioner (i form
av skadestånd, återbetalningsskyldighet e.d.) utan får enbart beskattnings-
mässiga konsekvenser.
Utdelningsspärren, som föreslås införd i 2 § 1 mom. nionde stycket
SIL, bör utformas så att det skattemässiga värdet av t.ex.
omsättningstillgångar som utgörs av överlåtbara värdepapper skall höjas
i den mån ett företag delar ut medel eller på annat sätt förfogar över
uppkommen vinst i en omfattning som inte lagligen hade kunnat ske om
det skattemässiga värdet också hade använts i räkenskaperna. Förslaget
tar inte bara sikte på utdelningar utan även på annat förfogande över
uppkommen vinst. Härmed avses i första hand reglerna om fondemission
i aktiebolag. Enligt 4 kap. 16 § ABL kan fondemission nämligen ske
genom överföring till aktiekapitalet av belopp som kan utdelas enligt 12
kap. 2 § första stycket samma lag. Genom frikopplingen kan bolagets
utdelningsbara vinstbelopp innehålla även obeskattade vinster vilka, om
nuvarande reglering lämnas oförändrad, skulle kunna användas för
fondemission. Genom att utdelningsspärren föreslås omfatta även
fondemission förhindras att bolaget först överför obeskattade vinster till
aktiekapitalet och därefter beslutar om nedsättning av detta och utbetalar
motsvarande belopp till aktieägarna.
Ett annat exempel på en inte avsedd effekt som skulle uppkomma om
förslaget till utdelningsspärr endast tog sikte på utdelning från ett företag
är reglerna om återbetalning av medlemsinsatser enligt 4 kap. lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar. Enligt dessa bestämmelser har en
medlem som avgått ur föreningen rätt att efter viss tid få ut sina inbetalda
insatser. Återbetalningen får dock inte överstiga vad som belöper på
honom i förhållande till övriga medlemmar av föreningens eget kapital
enligt den balansräkning som hänför sig till tiden för avgången. Om det
i detta fäll vore tillåtet att inräkna även obeskattade vinster i föreningens
eget kapital skulle det återbetalningsbara beloppet öka i motsvarande
mån. Detta talar för att hänsyn bör tas endast till beskattade vinster vid
beräkningen av det återbetalningsbara beloppet. En förening som
återbetalar medlemsinsatser i en omfattning som inte hade varit möjlig
om t.ex. föreningens tillgångar tagits upp till samma värde i räkenskaper-
na som vid beskattningen bör således helt eller delvis förlora rätten till
nedskrivning.
Som antytts i det föregående är avsikten att tillämpningen av
utdelningsspärren skall utgå från det civilrättsliga utdelningsbegreppet.
42
Ett förfogande över uppkommen vinst som enligt de associationsrättsliga Prop. 1995/96:104
reglerna är att anse som en utdelning blir således att betrakta som en
utdelning även vid tillämpningen av den skatterättsliga utdelningsspärren.
Vid bedömningen av vad som hade varit utdelningsbara medel enligt t.ex.
12 kap. ABL om samma värdering hade gjorts i räkenskaperna som vid
inkomsttaxeringen torde det i praktiken knappast bli tal om att tillämpa
någon annan utdelningsregel än den mekaniska spärren i 12 kap. 2 §
första stycket ABL. Någon begränsning till denna regel bör emellertid
inte föreskrivas i SIL. Även om det i något sällsynt undantagsfall skulle
framstå som uppenbart att försiktighetsregeln i 12 kap. 2 § andra stycket
ABL har överträtts utan att utdelningen står i strid med paragrafens första
stycke bör den skattemässiga behandlingen kunna underkännas.
Koncernbidrag
En fråga som bör övervägas är hur koncernbidrag skall behandlas när det
gäller tillämpningen av den föreslagna utdelningsspärren. Det kan vara
svårt att fastställa utdelningens storlek om ett moderföretag och ett
dotterföretag med kort mellanrum utväxlar prestationer som har karaktär
av koncernbidrag respektive aktieägartillskott. Dotterföretaget lämnar
först ett koncernbidrag på exempelvis 100 varefter moderföretaget
återsänder 72 i form av aktieägartillskott. Moderföretaget behåller således
endast ett belopp motsvarande den skatt som belöper på koncernbidraget
från dotterföretaget. Frågan är om koncernbidraget skall bestämmas till
nettobeloppet (28) eller till bruttobeloppet (100). Starka skäl talar för att
endast nettobeloppet bör anses som utdelning, i vart fall om
transaktionerna sker i det närmaste samtidigt.
Det kan vidare övervägas om avdrag för koncernbidrag bör kunna
vägras på den grunden att ett annat företag inom samma koncern delar
ut medel på ett sätt som inte hade varit förenligt med utdelningsspärren
om det givande bolaget stått för utdelningen. Tanken med en sådan
bestämmelse är att ett företag inte skall kunna använda det bokförings-
mässiga resultatet - opåverkat av de skattemässiga dispositionerna - för
att lämna koncernbidrag till ett annat företag som i sin tur använder
beloppet för vinstutdelning.
Ett koncernbidrag från ett dotterföretag till dess moderföretag utgör
civilrättsligt sett med få undantag en vinstdisposition och får därmed inte
överstiga vad som är tillgängligt för utdelning enligt de associations-
rättsliga reglerna. Vid bedömningen av om vinstdispositionen håller sig
inom ramen för utdelningsbara medel måste hänsyn tas till eventuella
skattedispositioner. Den föreslagna utdelningsspärren innebär att det
givande bolagets deklaration skall prövas mot bakgrund av bl.a. denna
vinstutdelning och detta oavsett hur moderbolaget i sin tur använt
koncernbidraget. Samma synsätt bör anläggas på det fallet att
koncernbidraget lämnas till ett systerföretag. Det förhållandet att
koncernbidraget utgör en vid taxeringen avdragsgill kostnad är i detta
sammanhang utan betydelse. En förmögenhetsöverföring som enligt civil-
43
rättens regler utgör en vinstutdelning skall således generellt behandlas Prop. 1995/96:104
som en sådan även vid tillämpning av den föreslagna utdelningsspärren.
Det kan inträffå att ett bidrag mellan två koncernföretag närmast har
karaktär av rörelsekostnad i det givande företaget; bidraget avser t.ex.
vissa av moder- eller systerföretaget tillhandahållna tjänster. I detta fell
är det inte fråga om utdelning varför den föreslagna utdelningsspärren
inte blir tillämplig. Detta gäller oavsett om överföringen använts för
vinstutdelning i det mottagande företaget.
Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett dotterföretag kan
närmast ses som ett aktieägartillskott och utgör definitionsmässigt inte
någon vinstutdelning. Frågan är om ett sådant koncernbidrag ändå skall
jämställas med utdelning när det gäller tillämpningen av utdelnings-
spärren.
I enlighet med vad som tidigare anförts beträffende koncernbidrag från
dotterföretag till moderföretag bör ett aktieägartillskott som har karaktär
av rörelsekostnad aldrig utlösa utdelningsspärren hos moderföretaget. Ett
tillskott som har karaktär av en moderföretagets investering i dot-
terföretaget och således medför att värdet på aktierna eller andelarna i
detta företag ökar bör inte heller medföra att utdelningsspärren ak-
tualiseras. Möjligen skulle frågan kunna bedömas något annorlunda om
dotterföretaget i sin tur delade ut medel i en omfettning som inte hade
varit tillåten i moderföretaget.
Antag exempelvis att ett aktiebolag (moderbolaget) äger 60 % av
aktierna i ett annat bolag (dotterbolaget). Resterande 40 % av aktierna
ägs av samma fysiska personer som äger aktierna i moderbolaget.
Moderbolaget värderar lagret av överlåtbara värdepapper till anskaff-
ningsvärdet, 400, i räkenskaperna och till det verkliga värdet, 300, i
deklarationen. Skillnaden, 100, tillförs dotterbolaget i form av ett
aktieägartillskott. Dotterbolaget delar i sin tur ut 60 tillbaka till moderbo-
laget och 40 till övriga aktieägare. Om moderbolaget hade delat ut dessa
40 direkt till aktieägarna hade utdelningsspärren utlösts.
Om dotterbolaget är helägt uppkommer inte något problem eftersom
utdelningen ju i så fell går tillbaka till samma bolag som lämnat
tillskottet. Det är således samma medel, först i form av ett aktieägartill-
skott och sedan i form av en vinstutdelning, som utväxlas mellan
bolagen. Om moderbolaget sedan väljer att vidareutdela utdelningen från
dotterbolaget prövas moderbolagets deklaration på vanligt sätt med
tillämpning av utdelningsspärren.
Inte heller i det fallet att dotterbolaget inte är helägt men samma
personer äger aktier i såväl moderbolaget som dotterbolaget synes den
föreslagna utdelningsspärren behöva föranleda något tillämpningsproblem.
I sådant fell bör rimligen det aktieägartillskott som formellt sett lämnas
av moderbolaget ensamt i själva verket anses ha lämnats av samtliga
aktieägare i förhållande till vars och ens aktieinnehav och den del som
på detta sätt bedöms härröra från annan aktieägare än moderbolaget bör
antas först ha kommit denne till del i form av utdelning från moderbola-
get. I exemplet ovan skulle således 40 av aktieägartillskottet anses ha
delats ut till övriga aktieägare för att sedan tillskjutas dotterbolaget i form
44
av aktieägartillskott. Vid prövningen av moderbolagets deklaration får Prop. 1995/96:104
denna utdelning på 40 betydelse.
Regeringen delar kommitténs slutsats att bestämmelsen om utdelnings-
spärr inte behöver kombineras med särskilda regler som tar sikte på
koncernbidrag eller andra förmögenhetsöverföringar mellan koncernföre-
tag. Frågan om utdelningsspärren skall tillämpas bör avgöras enbart på
grundval av om ett koncernbidrag civilrättsligt sett utgör utdelning eller
inte.
Regeringens förslag: Företag som omfattas av utdelningsspärren
skall i sin självdeklaration lämna de uppgifter som behövs för att ut-
delningsspärren skall kunna kontrolleras.
Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: RSV har framhållit att en mängd nya uppgifter
måste tas in på deklarationsblanketterna och att arbetet med kontrollen
kan bli mycket resurskrävande.
Skälen för regeringens förslag: För att den föreslagna utdel-
ningsspärren skall bli effektiv måste skattemyndigheterna ges möjlighet
att kontrollera dess efterlevnad. För detta ändamål bör berörda
skattskyldiga åläggas att i sin självdeklaration lämna sådana uppgifter
som erfordras för att utdelningsspärren skall kunna kontrolleras. Framför
allt gäller detta uppgift om hur det bokfÖringsmässiga resultatet har
justerats för att överensstämma med de regler som gäller för beräkningen
av det skattemässiga resultatet. Ett sådant krav finns redan i dag i 2 kap.
19 § andra stycket 3 lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter (LSK).
I övrigt måste den skattskyldige lämna uppgift om beslutad utdelning
eller annat förfogande över uppkommen vinst.
Regeringens förslag: De nya reglerna skall träda i kraft den 1
januari 1996 och tillämpas i fråga om företag som omfattas av
ÅRKL och ÅRFL på beskattningsår som påböijas den 1 januari
1996 eller senare och i övrigt på beskattningsår som påböijas den 1
januari 1997 eller senare.
Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
45
Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig har Prop. 1995/96:104
framhållit att ikraftträdandet av skattereglerna bör samordnas med de
ändrade tidpunkter som föreslås i lagrådsremissen om års- och
koncernredovisning för de nya årsredovisningslagama.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår att samtliga
ändringar i skattelagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1996 och att
de tillämpas på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1996 eller
senare såvitt avser företag som omfattas av ARKL och ÅRFL. För
övriga företag tillämpas de nya reglerna på beskattningsår som påböijas
den 1 januari 1997 eller senare. Gällande bestämmelser bör dock
tillämpas i fråga om räkenskapsår som påböijas före utgången av år
1995. Några särskilda övergångsregler behövs inte utan redan 1996 års
bokslut och årsredovisningar bör kunna upprättas med beaktande av de
förändrade skattereglerna.
Den nya redovisningsprincipen för finansiella företag leder till att fritt
eget kapital, och därmed utdelningsbara medel, kan komma att höjas
avsevärt mellan åren 1995 och 1996. Som utdelningsspärren är utformad
kan emellertid någon utdelning av detta höjningsbelopp inte ske utan att
beloppet i fråga blir föremål för beskattning.
Regeringens förslag: Utdelning från ett bankaktiebolag i form av
aktier i ett dotterbolag är under vissa förutsättningar skattefri utan
krav på att det utdelande bolaget skall ha aktier inregistrerade vid
svensk börs eller att det utdelade bolaget skall bedriva verksamhet
av viss omfattning.
Bakgrunden till regeringens förslag: 1 3 § 7 mom. SIL finns en be-
stämmelse som innebär att ett aktiebolag utan omedelbara skattekonse-
kvenser kan dela upp verksamheten på mindre enheter. I avsaknad av
civilrättsliga regler för fission har de skatterättsliga bestämmelserna sin
utgångspunkt i ett förfärande där ett aktiebolag till sina aktieägare delar
ut aktierna i ett helägt dotterbolag. Sådan utdelning undantas från be-
skattning under följande förutsättningar.
Moderbolaget skall ha aktier inregistrerade vid en svensk börs. Utdel-
ningen skall lämnas i form av aktier i ett svenskt aktiebolag som det
utdelande bolaget skall ha ägt sedan ingången av föregående beskattnings-
år eller sedan det andra bolaget böljade bedriva verksamhet av något
slag. Samtliga aktier skall delas ut. Den verksamhet som skall bedrivas
i vartdera bolaget efter det att utdelningen har lämnats skall vara av
betydande omfattning i förhållande till den verksamhet som före utdel-
ningen av aktierna bedrevs i det utdelande bolaget.
46
Av punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § KL framgår att Prop. 1995/96:104
uttagsbeskattning av det utdelande bolaget inte skall ske vid utdelning av
aktier enligt 3 § 7 mom. SIL (undantag gäller för uttag av vissa
omsättningsaktier). Bestämmelser om anskaffningsvärdet för de utdelade
aktierna finns i 27 § 2 mom. SIL. Anskaffningsvärdet på aktien i det
utdelande bolaget skall fördelas på denna och den utdelade aktien med
ledning av förändringen i marknadsvärdet till följd av utdelningen.
Vinsten vid en framtida försäljning av resp, aktie beräknas med
utgångspunkt i detta fördelade anskaffningsvärde och beskattas enligt
allmänna regler. Ett delningsförfärande innebär alltså inte någon definitiv
skattelättnad utan enbart en uppskjuten beskattning.
Vid lagstiftningens tillkomst anförde det föredragande statsrådet att det
var fråga om ett begränsat ingrepp i beskattningsreglerna i avvaktan på
en generell översyn av olika inkomstskattefrågor i samband med om-
struktureringar (prop. 1990/91:167 s. 18). Det faktum att aktieägarna inte
skulle beskattas för utdelning i form av aktier i ett dotterbolag var att
betrakta som ett avsteg från huvudprincipen vilket motiverade en restrik-
tiv tillämpning av den föreslagna regeln. Kravet på omfattningen av den
verksamhet som skall bedrivas i dotterbolaget, det s.k. verksamhetsvill-
koret, ansågs nödvändigt för att ett delningsförfärande skulle vara moti-
verat av marknadsmässiga skäl och inte utgöra ett alternativ till kontant-
utdelning.
Verksamhetsvillkoret har inte preciserats närmare men ett allmänt krav
är att den verksamhet som skall bedrivas i det avskilda dotterbolaget
minst skall utgöra ca 20 % av den verksamhet som bedrevs i det förut-
varande moderbolaget. Den verksamhet som finns kvar i det förutvarande
moderbolaget bör även den utgöra minst 20 % av den ursprungliga verk-
samheten (prop. 1990/91:167 s.19 och 26).
Svenska Bankföreningen har i en framställning till Finansdepartementet
hemställt om en ändring i de aktuella reglerna i syfte att bereda bankerna
möjlighet att avveckla det stora fastighetsbestånd som övertagits som en
följd av den s.k. bankkrisen (dnr Fi95/4032). Bankföreningen anför i
huvudsak följande som stöd för sin hemställan. Fastighetsinnehavet ligger
i helägda dotterbolag. Att avyttra ett fastighetsbestånd av den storlek
bankerna innehar är en synnerligen omfattande procedur som kommer att
medföra påtagliga samhällsekonomiska konsekvenser. Alla tänkbara möj-
ligheter måste tillvaratas för att avvecklingen skall kunna ske så smärtfritt
som möjligt. En avveckling skulle kunna ske genom att aktierna i dotter-
bolagen delas ut till aktieägarna i banken. För att kunna uppfylla
verksamhetsvillkoret i 3 § 7 mom. SIL kan emellertid i vissa fäll krävas
en kapitalisering av dotterbolagen som enbart skulle vara motiverad av
skattemässiga skäl.
Skälen för regeringens förslag: En bank är i princip förbjuden att
förvärva fäst egendom som placeringstillgång. Vissa undantagsregler
finns dock. Ett undantag finns i 2 kap. 8 § bankrörelselagen (1987:617),
BRL, som medger att en bank för att skydda sin fordran får köpa egen-
dom som är utmätt eller utgör säkerhet för fordringen. Om det före-
ligger risk för avsevärd förlust får banken även överta viss egendom som
47
betalning för fordran. Egendom som en bank har förvärvat för att skydda Prop. 1995/96:104
fordran skall enligt 2 kap. 8 § sjätte stycket BRL avyttras så snart det
lämpligen kan ske och senast när det kan äga rum utan förlust för
banken.
En avveckling av det fastighetsbestånd som bankerna har övertagit i
samband med bankkrisen är ett led i den pågående normaliseringen av
banksektorn. En renodling av verksamheten minskar också risktagandet
vilket i sin tur kan innebära en minskning av bankernas finansieringskost-
nader. Genom att såväl banker som flera andra aktörer har stora fastig-
hetsbestånd som skall avyttras finns det risk för att en awecklingspro-
cess skulle medföra störningar på fastighetsmarknaden. Regeringens upp-
fattning är att det är väsentligt att bereda bankerna möjlighet att på olika
vägar avveckla sitt fästighetsinnehav.
För de banker som driver bankrörelse i form av bankaktiebolag kan en
avveckling ske genom ett sådant delningsförfärande som avses i 3 §
7 mom. SIL. En förutsättning enligt gällande regler är att verksamhets-
villkoret kan uppfyllas, något som inte utan stora olägenheter är möjligt
för vissa bankaktiebolag. Företagsskatteutredningen (1992:11) arbetar för
närvarande med frågor som rör omstrukturering av företag. Behovet av
eventuella ändringar i de regler som gäller för uppdelning av företag
kommer naturligt upp i detta sammanhang. Avsikten var att utredningen
skulle redovisa resultatet av sitt uppdrag före utgången av år 1995.
Utredningen har emellertid nu fått tilläggsdirektiv och arbetet med
omstruktureringar kommer att senareläggas (prop. 1995/96:25, dir.
1995:130).
Regeringen anser att bankerna redan under år 1996 bör ges möjlighet
att avveckla sina lästighetsengagemang. Ett förslag till ändrad lagstiftning
bör därför läggas fram nu. Tillämpningsområdet för bestämmelserna i 3 §
7 mom. SIL gäller i dag svenska aktiebolag. Motiven för de föreslagna
ändringarna är inriktade på förhållandena i banksektorn. För att inte
föregripa Företagsskatteutredningens arbete bör förslaget begränsas till
en omprövning av de villkor som kan hindra en omstrukturering av
bankaktiebolagen.
När reglerna om uppdelning av verksamhet infördes var det fråga om
ett nytt inslag i omstruktureringsreglema. Det var därför befogat med
särskilda begränsningar. Ett exempel på detta är verksamhetsvillkoret
som skall motverka att ett delningsförfärande blir ett alternativ till
kontantutdelning. Ett delningsförfärande innebär också att anskaffnings-
värdet på aktierna i det utdelande bolaget skall fördelas, något som
medför bl.a. vissa praktiska problem. Den restriktion som ligger i
verksamhetsvillkoret kan därför tala för ett bibehållande av villkoret i
någon form. Den omständigheten att banker står under tillsyn av Finans-
inspektionen bör enligt regeringens uppfättning emellertid vara en
tillräckligt återhållande fäktor utan att det därutöver skall behövas ett
verksamhetsvillkor för dessa företag.
Ett slopande av verksamhetsvillkoret är inte tillräckligt för att bereda
samtliga bankaktiebolag möjlighet att genomföra ett delningsförfärande.
Förutom det grundläggande kravet att det utdelande företaget måste vara
48
ett aktiebolag krävs att bolaget skall ha aktier inregistrerade vid en Prop. 1995/96:104
svensk börs. Bolag som har aktier noterade på OTC- eller O-listan
omfattas således inte av lagstiftningen. Det innebär att vissa bankaktie-
bolag av det skälet inte kan använda ett delningsförfärande. Regeringen
bedömer att är angeläget att möjligheten till ett delningsförfärande kan
utnyttjas av samtliga bankaktiebolag. Bankaktiebolag bör därför undantas
från kravet att det utdelande bolaget skall ha aktier inregistrerade vid en
svensk börs.
Förslaget föranleder ändring i 3 § 7 mom. SIL.
Regeringens förslag: Producentorganisationer befrias från skatt-
skyldighet till den del verksamheten avser marknadsreglering.
De äldre skattebestämmelserna om prisregleringsföreningar tas
bort.
Bakgrunden till regeringens förslag:
Marknadsregleringen
Redan EES-avtalet innebar ett svenskt deltagande i den gemensamma
fiskeripolitiken inom EU. Genom EU-avtalet deltar Sverige fullt ut i den
politiken från årsskiftet 1994/95. Fiskeripolitiken består av resurs-,
marknads- och strukturpolitik. Resurspolitiken reglerar fördelningen av
fiskresurser mellan medlemsländerna samt avtal med tredje land. De
viktigaste delarna i marknadspolitiken är överskottsreglering och
importreglering. Strukturpolitiken syftar bl.a. till anpassning och
modernisering av fiskeflottan samt investeringar i fiskberedning och
vattenbruk.
Grundläggande bestämmelser om marknadsreglering finns i Council
Regulation (EEC) No 3759/92 of 17 december 1992 on the common
organization of the market in fishery and aquaculture products (No L
388/1). Nationella bestämmelser om marknadsregleringen finns i lagen
(1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken
och i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och
fiskerinäringen samt i föreskrifter meddelade av Fiskeriverket (prop.
1994/95:75, bet. 1994/95:JoU7, rskr. 1994/95:126).
Syftet med marknadsregleringen är att stabilisera marknaden och trygga
försöijningen av varor av god kvalitet till skäliga priser. I
marknadsregleringen har producentoiganisationema viktiga uppgifter. En
producentoiganisation är en sammanslutning av fiskare eller
organisationer av fiskare. Den skall vara godkänd av Fiskeriverket.
4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 104
49
Producentorganisationerna svarar bl.a. för återtagande av varor i Prop. 1995/96:104
marknadsreglerande syfte. Med återtagande av varor avses att varor i det
första försäljningsledet tas ur marknaden. Det är fråga om fisk som inte
kan avsättas till vissa bestämda priser (s.k. återtagspriser). De återtagna
varorna skall användas på ett sådant sätt att den övriga normala
avsättningen av produktionen inte hämmas. De återtagna varorna används
till fiskmjöl och djurfoder.
Systemet med återtagande bygger på att de fiskare som är medlemmar
i en producentorganisation betalar en avgift till organisationen. Dessa
avgifter förs till interventionsfonder som skall finansiera organisationens
kostnader för återtagande av fisk.
För att undvika marknadsstömingar kan Fiskeriverket föreskriva att
även de fiskare som inte är medlemmar i någon producentorganisation
skall följa organisationens regler om återtagspriser.
I Sverige finns fyra godkända producentorganisationener; dessa är
Sveriges Fiskares Producentorganisation ekonomisk förening, Norra
Bohusläns Producentorganisation ekonomisk förening, Hallandsfiskamas
Producentorganisation ekonomisk förening och Producentorganisationen
Gävlefisk ekonomisk förening.
Gällande rätt
Marknadsregleringen på fiskets område har pågått under många år.
Vidare har till regleringen kopplats särskilda skatteregler.
Enligt förordningen (1954:71) om rätt att vid taxeringen för inkomst
njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa för prisreglering bildade
stiftelser, m.m. kunde överskott i regleringsverksamheten med
avdragsrätt föras över till stiftelser (konjunkturutjämningsfonder) som
enligt förordningen var frikallade från skattskyldighet. Föreningarna var
i princip oinskränkt skattskyldiga till statlig inkomstskatt men reglerna
om avsättning till fondema medförde i praktiken att föreningarna i stort
sett var skattebefriade. Denna lagstiftning ersattes år 1987 genom att
sådana regleringsföreningar som avses i lagen (1974:226) om
prisreglering på fiskets område togs in i den s.k. katalogen (7 § 4 mom.
SIL) och frikallades från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst
av näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.
Motsvarande gäller för jordbruket i fråga om regleringsföreningar enligt
lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område.
Prisregleringslagama upphävdes år 1993 varför bestämmelsen om
frikallelse från skattskyldighet kommer att sakna aktualitet efter att
Svensk Fisk Ekonomisk Förening har genomfört sin likvidiation under år
1995 eller 1996 (SFS 1993:649). Även lagstiftningen om reglerings-
föreningarna på jordbrukets område har upphävts och skattebestäm-
melsema saknar nu aktualitet (SFS 1990:615).
Skälen till regeringens förslag: Som framgått av den tidigare
redovisningen uppbär producentorganisationerna medlemsavgifter som
skall användas för återtagande av fisk. Vidare utgår bidrag från staten.
50
Medel som inte används under året sparas i interventionsfonder. Dessa Prop. 1995/96:104
fonder används när årets intäkter inte förslår till verksamheten med
återtagande.
Den särbehandling som de tidigare prisregleringsföreningama åtnjöt vid
inkomstbeskattningen motiverades av de speciella uppgifter föreningarna
hade och de former under vilka verksamheten bedrevs. Producentorgani-
sationerna har ersatt prisregleringsföreningamas verksamhet och även
producentorganisationerna bör därför räknas till de inskränkt skatt-
skyldiga som regleras i 7 § 4 mom. SIL. Med hänsyn till att producent-
organisationerna kan bedriva annan verksamhet vid sidan av de
marknadsreglerande uppgifterna bör föreningarna frikallas från
skattskyldighet endast till den del verksamheten avser marknadsreglering.
Frikallelsen för producentorganisationerna bör gälla redan vid
innevarande taxering.
Bestämmelserna om prisregleringsföreningar i 7 § 4 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt är inte längre aktuella och kan därför
tas bort.
Regeringens förslag: Reglerna för återföring av reservfonder inom
Landshypotek anpassas till vad som gäller för övriga företag. Detta
innebär att 19/20-delar av reservfonderna skall återföras till
beskattning vid 1996-2001 års taxeringar.
Skälen för regeringens förslag: Vid 1993 års företagsskattereform
beslöts att företagens skatteutjämningsreserver skulle avvecklas på så sätt
att i princip halva reserven återförs till beskattning under fem år. Den
andra hälften skulle få upplösas skattefritt med en femtedel per år.
För bl.a. Stadshypotek, som före ombildningen till
kreditmarknadsbolag i stället gjort avsättningar till reservfond, beslöts att
hälften av reservfonderna avsatta i bokslut till ledning för 1986 och
senare års taxeringar skulle anses utgöra skatteutjämningsreserv. Det
sagda innebar att upp till en fjärdedel av dessa reservfonder inte skulle
behöva återföras till beskattning.
Vid ombildning av Landshypotek åstadkoms med Stadshypotek
likformiga regler. Tre fjärdedelar av reservfonderna avsatta i bokslut till
ledning för 1986 och senare års taxeringar skall enligt hittillsvarande
regler återföras till beskattning vid 1996-1999 års taxeringar (prop.
1993/94:216, bet. 1993/94:NU27, rskr. 1993/94:446, SFS 1994:760).
Hösten 1994 beslöt riksdagen att begränsa den skattefria upplösningen
av skatteutjämningsreserverna och samtidigt förlänga återföringsperioden
med två år (prop. 1994/95:25 s. 63 ff, bet. FiUl, rskr. 1994/95:145,
51
SFS 1994:1891). För att uppnå likformiga regler bör motsvarande Prop. 1995/96:104
ändringar göras även i fråga om återföringen av Landshypoteks
reservfonder. Landshypotek bör därför återföra sammantaget minst
19/20-delar av sina reservfonder vid 1996 - 2001 års taxeringar. Ett
förslag därom har remitterats till bl.a. Landshypotek och
Riksskatteverket. Landshypotek har motsatt sig förslaget med hänvisning
till den juridiska sentensen "pacta sunt servanda" (avtal skall hållas)
medan Riksskatteverket inte haft något att erinra.
Den förra regeringens beslut i fråga om återföringen av skatteutjäm-
ningsreserverna framstår, som regeringen tidigare framhållit, som
orättfärdigt. En eftergift av beskattningen på så stora reserveringar
innebär ett betydande skattebortfall. Skärpningen av återföringsreglema
för övriga företag har beräknats ge en varaktig budgetförstärkning på
600 miljoner kronor. Motsvarande skärpning av återföringsreglema för
Landshypotek beräknas innebära en varaktig budgetförstärkning på
ytterligare 2 miljoner kronor. Det är angeläget att företagen får arbeta
under så likformiga förutsättningar som möjligt. Främst
neutralitetsaspekter talar således för att återföringsreglema ändras.
Förslaget föranleder en ändring av lagen (1994:760) om
inkomstskatteregler vid ombildning av landshypoteksinstitutionen.
Regeringens förslag: Spärreglerna mot förlustutjämning skall gälla
även underskott som uppkommer hos utländska företag verksamma
i Sverige.
Skälen för regeringens förslag: Spärreglerna mot förlustutjämning är för
närvarande inte tillämpliga i fråga om utländska företag. Det är självfallet
inte meningsfullt att föreskriva att de svenska spärreglerna skall tillämpas
i fråga om företag som taxeras utomlands. Utländska företag som driver
verksamhet vid ett fast driftställe i Sverige är emellertid skattskyldiga här
för inkomster från det fasta driftstället. Underskott som uppkommer i det
utländska bolagets svenska verksamheten får utnyttjas enligt vanliga
regler. Av neutralitetsskäl bör spärreglerna vara tillämpliga även vid
ägarförändringar i utländska bolag verksamma i Sverige.
Förslaget föranleder en ändring i 3 § lagen om avdrag för underskott
av näringsverksamhet.
Regeringen föreslår dessutom ett antal lagtekniska justeringar som enbart
kommenteras i författningskommentaren, avsnitt 11.
52
Regeringen föreslår också en mindre ändring i 13 kap. 7 § Prop. 1995/96:104
aktiebolagslagen (1975:1385) och en ny paragraf i lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m. (tryggandelagen). Båda förslagen,
som kommenteras närmare i avsnitt 11.7 och 11.8, sammanhänger med
de förslag som regeringen har lagt fram i prop. 1995/96:10. Den
föreslagna ändringen i aktiebolagslagen är föranledd av att förslaget i
prop. 1995/96:10 att bestämmelserna om redovisning i aktiebolag skall
flyttas från aktiebolagslagen till bl.a. ARL. Den hänvisning till
aktiebolagslagens regler som i dag görs i 13 kap. 7 § aktiebolagslagen
måste därför kompletteras med en hänvisning till den föreslagna
lagstiftningen om årsredovisning. Motsvarande ändring görs i
bankaktiebolagslagen, sparbankslagen och förslaget till lag om
medlemsbanker enligt regeringens proposition 1995/96:74. Det föreslagna
tillägget i tryggandelagen syftar till att uppnå överensstämmelse mellan
de regler om redovisning som finns i den lagen och de bestämmelser om
balansräkningens postindelning som förslås i prop. 1995/96:10.
Förslagen i propositionen har inga budgetmässiga konsekvenser.
Utdelningsspärren och justeringsregeln säkerställer att förslagen i
avsnitt 4 ger en oförändrad beskattning av finansiella företag. Vad gäller
omperiodiseringen av Landshypoteks reservfond uppkommer endast
försumbara ränteeffekter.
Andringen vad avser fiskets producentoiganisationer är av teknisk art
och har således ringa offentligfinansiella konsekvenser.
Vad gäller bankernas utvidgade möjligheter till utdelning i vissa fell
är de totala effekterna svårbedömda. En rimlig utgångspunkt är dock att
realisationen av festighetsinnehavet skulle ha tagit lång tid. Mot bakgrund
av de stora festighetsvolymer det rör sig om, skulle denna realisation få
viss negativ inverkan på marknadspriserna och därmed ge en
motsvarande effekt på statens skatteinkomster. Det kan därför antas att
den föreslagna ändringen inte medför några budgetmässiga effekter.
53
Anvisningar
till 22 §
punkt 4
Första stycket är nytt. Av detta framgår att sådana nedskrivningar av
t.ex. placeringstillgångar i försäkringsföretag som enligt förslaget till 2 §
6 a mom. SIL skall behandlas som omsättningstillgångar vid in-
komsttaxeringen skall återföras till beskattning nästföljande bes-
kattningsår. Om tillgången finns kvar vid nästa bokslutstidpunkt prövas
avdragsrätten på nytt utifrån då gällande förhållanden. Om tillgången har
avyttrats under året innebär återföringen att avdraget upptas till bes-
kattning vid sidan av den bokfÖringsmässiga vinst som eventuellt har
gjorts vid försäljningen. Undantag görs uttryckligen för sådana värde-
minskningsavdrag som enligt andra stycket skall återföras till beskattning
när tillgången avyttras. Förutom placeringstillgångar i försäkringsföretag
är bestämmelsen tillämplig på sådana överlåtbara värdepapper i kredit-
institut och värdepappersbolag som enligt förslaget till 2 § 6 a mom. SIL
får värderas enligt lägsta värdets princip vid taxeringen även om de tagits
upp till högre värde i räkenskaperna.
till 23 §
punkt 1
I anvisningspunkten är tredje stycket nytt. Av detta framgår uttryckligen
att räntor som i räkenskaperna har inräknats i anskaffningsvärdet för en
viss tillgång inte får dras av som en omedelbar kostnad vid beskatt-
ningen. Vid förvärv genom köp e.d. blir alltså anskaffningsvärdet
detsamma i bokföringen och vid beskattningen så länge det inte finns
någon skatteregel som föreskriver hur anskaffningsvärdet skall beräknas.
Om företaget valt att i bokföringen aktivera räntor måste således sådan
aktivering ske även skattemässigt. Detta innebär endast ett förtydligande
av lagtexten och inte någon saklig förändring av gällande rätt.
punkt 16
Första stycket har ändrats på så sätt att det klart framgår att samtliga
sådana rättigheter som enligt 4 kap. 2 § ÅRL far tas upp som tillgång
omfattas av bestämmelsen. Undantag gäller för forsknings- och ut-
vecklingsutgifter eftersom sådana utgifter regleras särskilt i punkt 24 av
anvisningarna.
Prop. 1995/96:104
54
Prop. 1995/96:104
till 24 §
punkt 1
Ändringarna i första, andra och nionde styckena är följdändringar till
ÅRL. Ändringarna innebär att begreppet avsättning införs.
punkt 2
1 första stycket har ett tillägg gjorts. Det är en hänvisning till definitionen
av begreppen anskaffningsvärde och verkligt värde i 4 kap. 9 § i ÅRL
(jfr. 4 kap. 1 § ÅRKL och 4 kap 1 § ÅRFL) samt till 4 kap. 5 § ÄRKL
och 4 kap. 4 § ÅRFL. I övrigt är stycket oförändrat, dvs. lager får som
huvudregel värderas enligt lägsta värdets princip.
till 43 § 1 mom
punkt 1
Av andra stycket framgår att det i 57 § 3 mom. KL finns bestämmelser
för vissa fell av överflyttning av inkomst där båda kontrahenterna varit
skattskyldiga här i landet. Av 57 § 3 mom. KL framgick att inkomsten
kunde justeras om näringsidkare i intressegemenskap i icke oväsentlig
mån genom intemprissättning redovisat inkomsten i annan kommun än
där den skulle ha redovisats. Den utpekade bestämmelsen upphävdes år
1986 (prop. 1985/86:150, bet. 1985/86:SkU50, SFS 1986:473) i
samband med att beskattningen i utbokommun slopades så att all inkomst
kom att beskattas i hemortskommunen. Något behov av justering av
beskattningsunderlaget mellan kommuner fenns då inte längre. Andra
stycket i anvisningspunkten saknar alltså relevans och kan upphävas.
Övergångsbestämmelser
De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1996. Den nya
lydelsen av punkt av anvisningarna till 43 § tillämpas första gången vid
1997 års taxering. Ändringarna i övrigt tillämpas i fråga om företag som
omfettas av ÅRKL och ÅRFL tillämpas lagen på beskattningsår som
påböijas den 1 januari 1996 eller senare och i fråga om övriga företag
på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1997 eller senare.
2 § 7 mom.
Ändringen i tredje stycket är föranledd av att ett nytt nionde stycke har
införts i momentet.
55
Bestämmelserna i nionde stycket avser endast företag som omfettas av Prop. 1995/96:104
ÅRKL och ÅRFL. Bestämmelsen innebär att dessa företag blir under-
kastade en skattemässig begränsning vad gäller möjligheterna att dela ut
medel eller på annat sätt förfoga över uppkommen vinst, t.ex. för
fondemission. I första hand omfettas bankaktiebolag och försäkrings-
aktiebolag men även ekonomiska föreningar, inklusive medlemsbanker
och ömsesidiga försäkringsbolag berörs. Innebörden av regleringen är att
tillämpningen av en särskilt angiven skatteregel görs beroende av i vilken
utsträckning företaget har delat ut vinst till aktieägarna, medlemmarna
eller motsvarande eller på annat sätt förfogat över sin egendom. Ett
företag som värderat t.ex. placeringstillgångar till verkligt värde vid
inkomsttaxeringen och till ett högre värde i räkenskaperna kan inte med
bibehållen skattemässig värdering dela ut mer än vad som hade varit
tillåtet om tillgångarna i räkenskaperna värderats till samma värde som
vid inkomsttaxeringen. Vid "överutdelning" höjs det skattemässiga värdet
så mycket som behövs för att utdelningen skulle ha varit tillåten om
tillgångarna i räkenskaperna värderats på samma sätt som i deklarationen.
De belopp som på detta sätt skall beskattas kan vara hänförliga till
tidigare räkenskapsår. Det är således inte möjligt att kringgå utdel-
ningsspärren genom att skjuta upp utdelningen till ett senare be-
skattningsår än det för vilket skillnaden i värdering förelåg.
2 § 6 mom.
Ändringarna i detta moment är konsekvenser av förslagen i prop.
1995/96:10.
Ändringen i sjätte sycket är en följd av att termen försäkringstekniska
skulder byts ut mot termen försäkringstekniska avsättningar.
I sjunde stycket ändras, försäkringstekniska skulder till försäkrings-
tekniska avsättningar, skulder till avsättningar, ersättningsreserv till
avsättning för oreglerade skador samt utjämningsreserv till utjämnings-
avsättning.
2 § 6 a mom.
Momentet är nytt. Av första stycket framgår att sådana placeringstill-
gångar i försäkringsföretag som enligt gällande regler utgör omsättnings-
tillgångar även framdeles skall behandlas som sådana vid taxeringen
oavsett behandlingen i räkenskaperna. Ändringen hänger samman med att
förslaget till särskild lag om årsredovisning i försäkringsföretag tillåter
att placeringstillgångar kan värderas till högre värde än vad som är
förenligt med lägsta värdets princip. De placeringstillgångar som inte
anses som omsättningstillgångar är sådana som i dag utgör anläggnings-
tillgångar, nämligen kontorsfastigheter avsedda för rörelsen samt aktier
och andelar i dotterföretag och intresseföretag. Vidare framgår att
försäkringsföretag vid inkomsttaxeringen får värdera sådana placerings-
56
tillgångar som skall behandlas som omsättningstillgångar enligt lägsta Prop. 1995/96:104
värdets princip även om de tagits upp till högre värde i räkenskaperna.
Den lägre värdesättningen godtas dock inte om överskjutande belopp
används för vinstutdelning eller liknande, se förslaget till ändring av 2 §
1 mom. SIL. Bestämmelsen är en följd av att den föreslagna årsredo-
visningslagen för försäkringsföretag föreskriver att placeringstillgångar
som huvudregel skall tas upp till anskaffningsvärde trots att detta
- åtminstone på kort sikt - kan överstiga det verkliga värdet. Den
nämnda lagen tillåter också att tillgångarna tas upp till verkligt värde
även om detta överstiger anskaffningsvärdet. Om den bokfÖringsmässiga
värderingen även skulle ligga till grund för beskattningen skulle resultatet
bli en i vissa fell avsevärd skatteskärpning eftersom den skattemässiga
värderingen i dag grundas på lägsta värdets princip.
I andra stycket föreskrivs att behandlingen som omsättningstillgångar
inte gäller kontorsfastigheter som huvudsakligen avses för rörelsen och
inte heller aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag.
Av tredje stycket framgår att kreditinstitut och värdepappersbolag får
värdera vissa omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip utan
hinder av att de tagits upp till högre värde i räkenskaperna. Denna
bestämmelse är en följd av förslaget till årsredovisningslag för kreditinsti-
tut och värdepappersbolag. Den lägre värdesättningen godtas dock inte
om överskjutande belopp används för vinstutdelning eller liknande, se
förslaget till ändring av 2 § 1 mom. SIL.
Av jjärde stycket framgår att begreppen anskaffningsvärde och verkligt
värde har den innebörd som anges i ÅRL och i förekommande fell
ÅRKL och ÅRFL.
I femte stycket föreslås en bestämmelse som skall motverka att en
skattelättnad uppkommer om ett företag byter värderingsmetod från en
kollektiv värdering till en post-för-post-värdering. Bestämmelsen
kommenteras i avsnitt 4.5.
3 § 7 mom
I tredje stycket finns bestämmelser som innebär att utdelning av aktier i
ett dotterbolag under vissa förutsättningar är skattefri. Tillägget i tredje
stycket innebär att om det utdelande bolaget är ett bankaktiebolag gäller
inte villkoret att bolaget skall ha aktier inregistrerade vid en svensk börs.
Något krav ställs inte heller på omfattningen av den verksamhet som
skall bedrivas i det utdelade bolaget.
Ändringen i sjätte stycket är föranledd av förelaget till ÅRL, ARKL
och ÅRFL som innebär att det införe en ny reserv, benämnd Överkurs-
fond.
57
Prop. 1995/96:104
7 § 4 mom.
Av bestämmelsen framgår att en producentorganisation på fiskets område
frikallas från skattskyldighet för den verksamhet som avser marknads-
reglering. Bestämmelser om marknadsreglering finns i lagen (1994:1709)
om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. Vidare finns
föreskrifter i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och
fiskerinäringen. Av 3 kap. 2 § förordningen framgår att Fiskeriverket
hanterar frågor om godkännande av producentorganisationer.
Om en producentorganisation bedriver även annan verksamhet än
marknadsreglering krävs separat bokföring för marknadsregleringen.
Gemensamma kostnader får fördelas mellan verksamheterna efter lämplig
grund.
Övergångsbestämmelser
De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1996. Bestämmelsen
om bankaktiebolag i 3 § 7 mom. fjärde stycket tillämpas första gången
vid 1997 års taxering. Bestämmelsen om producentorganisationer i 7 §
4 mom. tillämpas första gången vid 1995 års taxering. I fråga om
prisregleringsföreningar på fiskets område tillämpas äldre bestämmelser
i 7 § 4 mom. till och med 1997 års taxering. Ändringarna i övrigt
tillämpas i fråga om företag som omfattas av ÅRKL och ÅRFL på be-
skattningsår som påböijas den 1 januari 1996 eller senare och i fråga om
övriga företag på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1997 eller
senare.
1 §
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till vissa lagrum i
BFL har kompletterats med en hänvisning till motsvarande lagrum i
ÅRL, Årkl och ÅRFL.
I ett nytt andra stycke föreslås att sådana lagertillgångar som värderas
med tillämpning av 4 kap. 12 § förslaget till ÅRL undantas från kravet
på inventering. Avsikten med nämnda bestämmelse i ÅRL är att förenkla
för den bokföringsskyldige genom att vissa slag av tillgångar får tas upp
till en bestämd mängd och ett fäst värde oavsett de enskilda tillgångs-
posternas värde. Denna förenkling skulle motverkas om skattelagstift-
ningen ändå krävde en inventering post för post.
58
Övergångsbestämmelser
Prop. 1995/96:104
De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas
1 fråga om företag som omfattas av ÅRKL och ÅRFL på beskattningsår
som påböijas den 1 januari 1996 eller senare och i övrigt på beskatt-
ningsår som påböijas den 1 januari 1997 eller senare.
2 kap. 19 §
Ändringen i första stycket är en konsekvens av förslaget till ARL.
Ändringen innebär att begreppet avsättning införs.
Ett nytt tredje stycke har tillkommit. Detta innebär att de juridiska
personer som kommer att omfattas av utdelningsspärren i SIL även skall
lämna uppgift om beslut om utdelning eller annat förfogande över
uppkommen vinst. Med beslut om utdelning avses i förekommande fåll
styrelsens förslag till utdelning. En sådan upplysning krävs för att
utdelningsspärren i SIL skall kunna kontrolleras.
Övergångsbestämmelser
De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas
1 fråga om företag som omfattas av ÅRKL och ÅRFL på beskattningsår
som påböijas den 1 januari 1996 eller senare och i övrigt på beskatt-
ningsår som påböijas den 1 januari 1997 eller senare.
3 §
Ändringen i andra stycket innebär att även ett utländskt bolag kan utgöra
ett förlustbolag i lagens mening.
2 §
Ändringen innebär att sammantaget 19/20-delar av de avsättningar till
reservfonder som Sveriges allmänna hypoteksbank och landshypoteks-
59
föreningarna gjort i bokslut till ledning för 1986 och senare års taxe- Prop. 1995/96:104
ringar skall återföras till beskattning. Vid 1996 års taxering återförs
sammanlagt minst 37/60-delar. Vid 1997-2001 års taxeringar eller, om
taxering inte sker år 2001, vid 1997 - 2002 års taxeringar återförs
ytterligare minst 4/60-delar vid vaije taxering till dess sammanlagt 57/60-
delar återförts till beskattning.
Sa §
En arbetsgivare får enligt 5 § första stycket lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse (tryggandelagen) i balansräkningen som
skuld under rubriken Avsatt till pensioner ta upp vad han enligt allmän
pensionsplan har åtagit sig att redovisa under denna rubrik. Enligt andra
stycket samma paragraf får aktiebolag och vissa andra företag under
samma rubrik redovisa även upplupen del av pensionsutfästelse som inte
omfattas av pensionsplan. Posten avsatt till pensioner får enligt 7 § inte
minskas under arbetsgivarens pensionsreserv i vidare mån än denna har
täckning i pensionsstiftelses förmögenhet. Om han uppsåtligen eller av
oaktsamhet bryter mot detta förbud, kan han enligt 8 § dömas till böter.
I propositionen 1995/95:10, Års- och koncernredovisning föreslås bl.a.
att de bolag som omfattas av den föreslagna redovisningslagstiftningen
skall upprätta balansräkningen på ett annat sätt än tidigare. Bland annat
föreslås att man på balansräkningens passivsida skall redovisa "Avsätt-
ningar", dvs. förpliktelser som är säkra eller sannolika till sin existens
men ovissa i fråga om beloppet och tidpunkten för infriande. Dessa
avsättningar kommer därigenom till stor del att omfatta vad som enligt
hittills gällande rätt har redovisats som skuld. Under rubriken Av-
sättningar skall tas upp bl.a. posten Avsättningar för pensioner och
liknande förpliktelser. Den i bokföringslagen förekommande posten
Avsatt till pensioner återfinns inte i det nya balansräkningsschemat.
5 - 8 §§ tryggandelagen går därför inte att förena med de nya allmän-
na redovisningsbestämmelsema. Vad som hittills redovisats som skuld
under posten Avsatt till pensioner torde enligt den nya redovisnings-
lagstiftningens systematik i stället som regel vara att anse som avsätt-
ning och därför redovisas under posten Avsättningar för pensioner och
liknande förpliktelser.
I förevarande paragraf har därför tagits in en bestämmelse om att de
arbetsgivare som omfattas av den nya redovisningslagstiftningen i stället
för att redovisa belopp under posten Avsatt till pensioner skall redovisa
motsvarande belopp som en delpost under Avsättningar för pensioner och
liknande förpliktelser.
60
13 kap. 7 §
Prop. 1995/96:104
Paragrafen innehåller bestämmelser om likvidatorer.
I det fjärde stycket föreskrivs att aktiebolagslagens bestämmelser om
styrelse skall tillämpas även på likvidatorer. Tillkomsten av den nya
årsredovisningslagstiftningen (se prop. 1995/96:10) innebär att vissa
bestämmelser om styrelsen i aktiebolag har flyttats från aktiebolagslagen
till den nya årsredovisningslagstiftningen. Det gäller t.ex. bestämmelser-
na om att årsredovisningen skall undertecknas av styrelsen och bestäm-
melserna om att styrelseledamöter kan bli personligen betalningsansvari-
ga eller vitesföreläggas om redovisning- och revisionshandlingar inte ges
in i tid.
Av paragrafens nya lydelse följer att även bestämmelserna i årsredo-
visningslagstiftningen angående styrelse skall tillämpas på likvidatorer.
I lagrådsremissen föreslogs att olika slag av bolag skulle bötja tillämpa
paragrafen i dess nya lydelse vid skilda tidpunkter. Dessa tidpunkter
överensstämde med de tidpunkter då bestämmelserna i den nya årsredo-
visningslagstiftningen föreslås bölja tillämpas.
Någon sådan övergångsbestämmelse finns inte med i propositionens
förslag. Hänvisningen i förevarande paragraf till "tillämplig lag om
årsredovisning" får nämligen - såsom Lagrådet har påpekat - inte någon
praktisk betydelse förrän de lagar som hänvisningen gäller träder i
tillämpning.
14 kap. 8 §
Ändringen är av motsvarande slag som ändringen av 13 kap. 7 §
aktiebolagslagen. Vidare har vissa mindre språkliga bearbetningar gjorts.
10 kap. 8 §
Se 13 kap. 7 § aktiebolagslagen.
6 kap. 6 §
Se 13 kap. 7 § aktiebolagslagen.
61
9 kap. 8 §
Se 13 kap. 7 § aktiebolagslagen.
Prop. 1995/96:104
62
Prop. 1995/96:104
Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över betänkandet Bilaga 1
Sambandet Redovisning - Beskattning SOU 1995:43
Efter remiss har yttrande inkommit från Riksskatteverket (RSV),
Riksbanken, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i
Sundsvall, Finansinspektionen, Bokföringsnämnden(BFN), Kommerskol-
legium, Riksförsäkringsverket (RFV), Riksrevisionsverket (RRV),
Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Närings- och tekninkutveck-
lingsverket (NUTEK), Bankstödsnämnden, Handelshögskolan i Stock-
holm, Juridiska fakulteten vid Uppsala universtitet, Byggentreprenörena,
Centralorganisationen SACO, Finansbolagens förening, Föreningen
Auktoriserade Revisorer FAR, Företagarnas riksorganisation, Grossistför-
bundet Svensk Handel, Kooperativa Förbundet (KF), Landsorganisationen
i Sverige (LO), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Skogsägarnas
Riksförbund, Stockholms fondbörs, Svensk industriförening, Svenska
Arbetsgivareföringen (SAF), Svenska Bankföreningen, Stockholms
handelskammare, Svenska Revisorsamfundet SRS, Svenska Samemas
Riksförbund, Svenska Uppfinnareföreningen, Sveriges Advokatsamfund,
Sveriges Bokförings- och Revisionsbyråers förbund, Sveriges Fastig-
hetsägareförbund, Sveriges Finansanalytikers Förening, Sveriges
Försäkringsförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Jordägareför-
bund, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Redovisningskonsulters
förbund, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).
Riksskatteverket har inhämtat yttrande från Skattemyndigheterna i
Stockholms, Östergötlands, Malmöhus, Hallands, Göteborgs- och Bohus
och Örebro län.
Lantbrukarnas Riksförbund och Skogsägarnas Riksförbund har kommit
in med ett gemensamt yttrande.
Sveriges Jordägareförbund hänvisar i sitt remissvar till Lantbrukarnas
Riksförbunds yttrande.
Stockholms handelskammare, Svensk Industriförening, SAF, Sveriges
Industriförbund och Sveriges Köpmannaförbund hänvisar i sina remissvar
till Näringslivets Skattedelegations yttrande.
Svenska Bankföreningen och Sveriges Försäkringsförbund har förutom
eget yttrande åberopat yttrande från Näringslivets Skattedelegation.
Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd och Sveriges
Fiskares Riksföbund har avstått från att yttra sig.
Yttrande har inkommit från SABO, Sydsvenska Handelskammaren och
Johan Hellman.
63
1995/96:104
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 22 §, punkterna
1 och 16 av anvisningarna till 23 § samt punkterna 1 och 2 av anvis-
ningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningar
till 22 §
4.' 4. Har en omsättningstillgång
tagits upp till ett lägre värde vid
inkomsttaxeringen än i räkenska-
perna skall skillnadsbeloppet åter-
föras till beskattning nästföljande
beskattningsår. Detta gäller dock
inte i den mån skillnadsbeloppet
motsvarar sådana värdeminsk-
ningsavdrag som avses i andra
stycket.
Har en fastighet som utgör omsättningstillgång avyttrats skall medgivna
värdeminskningsavdrag som inte har gjorts i räkenskaperna återföras till
beskattning i näringsverksamheten.
till 23 §
l.2 Kostnaderna i en näringsverksamhet består bl.a. av kostnader för
personal, anskaffande av varor samt reparation, underhåll och värdemin-
skning av anläggningstillgångar. Till kostnad i näringsverksamhet hänförs
även räntor på lån för anskaffande av inventarier m. m., näringsfastighet
och sådan andel i ekonomisk förening som avses i 2 § 8 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt om innehavet av andelen betingas av
sådan verksamhet.
I fråga om handelsbolag räknas räntor på lån som kostnad i närings-
verksamheten även när detta inte följer av första stycket. Utgifter i ett
handelsbolag för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i
lotteri anses inte som kostnad i verksamheten.
Om den skattskyldige i sina
räkenskaper har inräknat sådana
räntor som avses i första och and-
ra styckena i utgiften för anskaff-
ningen av en tillgäng och denna
utgift enligt bestämmelser i denna
lag skall dras av genom årliga
värdeminskningsavdrag, gäller
64
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1995/96:104
Bilaga 2
16.3 Avdrag enligt bestämmelser-
na i punkterna 13 och 14 får även
göras för utgifter för anskaffning
av patenträtt och liknande tids-
begränsad rättighet. Det är härvid
utan betydelse om näringsidkaren
har förvärvat rättigheten för att
utnyttja den vid tillverkning som
han bedriver eller om han till-
godogör sig rättigheten genom att
överlåta utnyttjandet av denna till
annan. Också utgifter för anskaff-
ning av hyresrätt och av varu-
märke, firma eller annan rättighet
av goodwills natur dras av enligt
de nämnda bestämmelserna.
till
1.4 För skattskyldig som har haft
ordnad bokföring skall beräkningen
av inkomst ske på grundval av
hans bokföring med iakttagande av
bestämmelserna i denna anvis-
ningspunkt. Vid inkomstberäk-
ningen tas hänsyn till in- och utgå-
ende lager av varor, däri inbegripet
djur, råmaterial, hel- och halv-
fabrikat m. m., till pågående ar-
beten samt till fordrings- och skul-
dposter. Reserv i lager o. d. får
beaktas endast vid tillämpning av
punkt 2 tredje och fjärde styckena.
Värdet av utgående lager, pågåen-
de arbeten samt fordrings- och
skuldposter bestäms med hänsyn
till förhållandena vid beskatt-
ningsårets utgång. Som värde av
ingående lager, pågående arbeten
samt fordrings- och skuldposter tas
upp värdet av närmast föregående
beskattningsårs utgående lager,
pågående arbeten samt fordrings-
och skuldposter.
bestämmelserna om sådana avdrag
även beträffande räntorna.
16. Avdrag enligt bestämmelser-
na i punkterna 13 och 14 får även
göras för utgifter för anskaffning
av koncessioner, patent, licenser,
varumärken, hyresrätter, goodwill
samt liknade rättigheter. Det är
härvid utan betydelse om närings-
idkaren har förvärvat rättigheten
för att utnyttja den vid tillverkning
som han bedriver eller om han
tillgodogör sig rättigheten genom
att överlåta utnyttjandet av denna
till annan.
Har det bokförda resultatet på-
verkats av att bland intäkterna har
tagits upp belopp, som inte skall
24 §
1. För skattskyldig som har haft
ordnad bokföring skall beräkningen
av inkomst ske på grundval av
hans bokföring med iakttagande av
bestämmelserna i denna anvis-
ningspunkt. Vid inkomstberäk-
ningen tas hänsyn till in- och utgå-
ende lager av varor, däri inbegripet
djur, råmaterial, hel- och halv-
fabrikat m. m., till pågående ar-
beten samt till fordrings- och
skuldposter samt avsättningar.
Reserv i lager o.d. får beaktas
endast vid tillämpning av punkt 2
tredje och fjärde styckena. Värdet
av utgående lager, pågående arbe-
ten samt fordrings- och skuldposter
samt avsättningar bestäms med
hänsyn till förhållandena vid be-
skattningsårets utgång. Som värde
av ingående lager, pågående ar-
beten samt fordrings- och skuld-
poster och avsättningar tas upp
värdet av närmast föregående
beskattningsårs utgående lager,
pågående arbeten samt fordrings-
och skuldposter och avsättningar.
Har det bokförda resultatet på-
verkats av att bland intäkterna har
tagits upp belopp, som inte skall
beskattas som inkomst, eller ute-
5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 104
65
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1995/96:104
Bilaga 2
slutits belopp, som borde ha med-
räknats, eller bland kostnaderna
har tagits upp belopp, som inte är
avdragsgilla vid inkomstberäkning-
en, skall resultatet justeras så att
det kan läggas till grund för in-
komstberäkningen enligt denna lag.
I de fell resultatet har påverkats av
att lager, pågående arbeten eller
fordringspost har tagits upp med
för lågt belopp eller skuldpost eller
avsättningar med för högt belopp
skall dock på yrkande av den skatt-
skyldige justering av det bokförda
resultatet underlåtas i den mån det
är uppenbart att denne - i överens-
stämmelse med reglerna för in-
komstberäkning i denna lag -
genom större avskrivningar på
anläggningstillgångar än som skett
skulle ha kunnat redovisa ett lägre
resultat än det som skulle fram-
komma efter justeringen.
beskattas som inkomst, eller ute-
slutits belopp, som borde ha med-
räknats, eller bland kostnaderna
har tagits upp belopp, som inte är
avdragsgilla vid inkomstberäkning-
en, skall resultatet justeras så att
det kan läggas till grund för in-
komstberäkningen enligt denna lag.
I de fell resultatet har påverkats av
att lager, pågående arbeten eller
fordringspost har tagits upp med
för lågt belopp eller skuldpost med
för högt belopp skall dock på
yrkande av den skattskyldige jus-
tering av det bokförda resultatet
underlåtas i den mån det är upp-
enbart att denne - i överensstäm-
melse med reglerna för inkomstbe-
räkning i denna lag - genom större
avskrivningar på anläggningstill-
gångar än som skett skulle ha
kunnat redovisa ett lägre resultat
än det som skulle framkomma efter
justeringen.
Vid beräkning av inkomst enligt bokfÖringsmässiga grunder skall
iakttas, att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt
god redovisningssed eller enligt vad som beträffende jordbruk är allmänt
brukligt bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu
inte har uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda
t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat
härmed jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna
tillämpas också i fråga om utgiftsposterna. I fråga om tiden för inkomst-
och utgiftsposters upptagande enligt bokfÖringsmässiga grunder tillämpas
i allmänhet det förfaringssättet, att fordringar tas upp som inkomst under
det år, då de uppkommer, och att räntor hänförs till inkomsten för det år,
på vilket de belöper, i bägge fellen oberoende av om de verkligen har
influtit under nämnda år eller inte. A andra sidan bör förskottsvis influtna
räntor, som till större eller mindre del belöper på ett kommande år, till
denna del bokföringsmässigt hänföras till det sistnämnda årets inkomst.
Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta
åtnjuts för det år då räntan har betalats.
Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl. a. att värdet av
avyttrade varor skall - även om fekturering inte skett - redovisas som
fordran, såvida varorna levererats till den nye ägaren före årets utgång.
Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall
erläggas under loppet av flera år, får som intäkt för vaije år tas upp den
del av köpeskillingen som influtit under samma år.
I fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av
festighet gäller även punkt 4 tredje och fjärde styckena av anvisningarna
66
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1995/96:104
Bilaga 2
till 23 §.
Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på
hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för ett år
beskattat vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare
år, skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten redovisas
i bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant
sätt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till.
Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en
förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomstbe-
räkningen för det år då den redovisats i räkenskaperna eller beskattnings-
myndighet i annat fell visst år frångått den skattskyldiges bokföring på
sådant sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning.
Har intäkter eller utgifter av-
seende viss egendom vid den när-
mast föregående taxeringen till
statlig inkomstskatt hänförts till
inkomstslaget kapital och sker
beskattning vid den aktuella taxe-
ringen i inkomstslaget näringsverk-
samhet skall den skattskyldige ta
upp sådana ingående tillgångs- och
skuldposter som erfordras för att
någon intäkt eller utgift inte skall
beskattas två gånger eller lämnas
obeskattad på grund av skiftet av
tillämpligt inkomstslag.
Har intäkter eller utgifter av-
seende viss egendom vid den när-
mast föregående taxeringen till
statlig inkomstskatt hänförts till
inkomstslaget kapital och sker
beskattning vid den aktuella taxe-
ringen i inkomstslaget näringsverk-
samhet skall den skattskyldige ta
upp sådana ingående tillgångs-och
skuldposter samt avsättningar som
erfordras för att någon intäkt eller
utgift inte skall beskattas två gång-
er eller lämnas obeskattad på grund
av skiftet av tillämpligt inkomst-
slag.
3 § 7-11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har motsva-
rande tillämpning vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Vid
beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som är hänförlig
till näringsverksamhet tillämpas 24 § 1-5 mom., 27 § 1-4 mom., 28 §,
29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31
2.5 Tillgångar avsedda för om-
sättning eller förbrukning (lager)
får inte tas upp till lägre värde än
det lägsta av anskaffningsvärdet
och verkliga värdet. Begreppen
anskaffningsvärde och verkligt
värde har den innebörd som anges
i 13 § andra stycket och 14 §
andra stycket bokföringslagen
(1976:125).
§ nämnda lag.
2. Tillgångar avsedda för om-
sättning eller förbrukning (lager)
får inte tas upp till lägre värde än
det lägsta av anskaffningsvärdet
och verkliga värdet. Begreppen
anskaffningsvärde och verkligt
värde har den innebörd som anges
i 13 § andra stycket och 14 §
andra stycket bokföringslagen
(1976:125) eller , i förekommande
fall, 4 kap. 9 § andra - fjärde
styckena årsredovisningslagen
(1995:000), 4 kap. 1 § lagen
(1995:000) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag eller 4 kap. 1 § lagen
(1995:000) om årsredovisning i
försäkringsföretag.
Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagertillgångar,
som ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång,
67
anses som de av honom senast anskaffade eller tillverkade.
Utan hinder av vad som sägs i första stycket får annat varulager än
lager av fastigheter och liknande tillgångar och lager av aktier, obligatio-
ner, lånefbrdringar och liknande tillgångar tas upp till lägst 97 procent
av det samlade anskaffningsvärdet.
Djur i jordbruk och renskötsel skall alltid anses som lager. Sådant lager
får inte tas upp till lägre belopp än 85 procent av den genomsnittliga
produktionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning
som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fell tas upp till
ett högre belopp än som motsvarar djurens sammanlagda allmänna
saluvärde. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
festställer för varje taxeringsår föreskrifter för beräkning av produk-
tionskostnaden. Har denna kostnad inte festställts, t. ex. i fråga om
särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret tas upp lägst till 85 procent av det
lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna saluvärdet.
Nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans av lagertillgångar
enligt ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får godkännas
endast i den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag
på balansdagen understiger det kontraherade priset. Beträffande värdet på
rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan avskrivning
(kontraktsavskrivning) godkännas endast i den mån den skattskyldige
visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen
understiger det kontraherade priset.
Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank-
eller arman penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan
skattskyldig, för vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det inte
uppenbart att den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt
och särskilt värde för honom med hänsyn till hans näringsverksamhet, får
sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning till den skattskyldi-
ge av medel, vilka fenns hos det utdelande bolaget vid förvärvet och inte
motsvarar tillskjutet belopp, inte föranleda att aktien vid inkomstbe-
räkningen för den skattskyldige tas upp till lägre belopp än som
motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan sådan
utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den skattskyldiges
anskaffningskostnad, får aktien vid utgången av det beskattningsår, under
vilket utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än aktiens
värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av
ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges an-
skaffningskostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av det
utdelade beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som
ligger till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas
och medför detta att den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller
upplösning av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas det
belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke
anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet
belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke gäller även beträffande
1995/96:104
Bilaga 2
68
andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald
insats. Bestämmelserna gäller också vid förvärv av aktie eller andel i
utländsk juridisk person. I detta fall saknar det betydelse om den
skattskyldige genom förvärvet erhåller en tillgång av verkligt och särskilt
värde.
I fråga om aktier som utgör lager gäller vidare följande. Har aktier
erhållits genom sådan utdelning som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall som anskaffningsvärde för
dessa aktier anses så stor del av anskaffningsvärdet för aktierna i det
utdelande bolaget som svarar mot förändringen i marknadsvärdet på
dessa aktier till följd av utdelningen. Anskaffningsvärdet för aktierna i
det utdelande bolaget skall minskas i motsvarande mån. För sådana
mottagare som inte äger aktier i det utdelande bolaget skall, om vederlag
erlagts för rätten till utdelning, vederlaget anses som anskaffningsvärde.
I annat fåll skall de utdelade aktierna anses anskaffade utan kostnad. Har
aktier erhållits genom sådan utskiftning som avses i 3 § 8 mom. tredje
stycket nämnda lag skall som anskaffningsvärde för dessa aktier anses an-
skaffningsvärdet för andelarna i den förening som skiftat ut aktierna.
1995/96:104
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om
företag som omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinsti-
tut och värdepappersbolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i
försäkringsföretag på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1996
eller senare och i övrigt på beskattningsår som påböijas den 1 januari
1997 eller senare.
1 Senaste lydelse 1990:650.
2 Senaste lydelse 1990:650.
3 Senaste lydelse 1990:650.
4 Senaste lydelse 1995:853.
5 Senaste lydelse 1994:1858.
6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 104
69
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt1
dels att 2 § 1 mom. och 3 § 7 mom. skall ha följande lydelse,
dels att i 2 § skall införas ett nytt moment, 6 a mom., av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§
1 mom.2 Bestämmelserna i 3-6, 18-25 , 27 , 31-34, 41-43 , 65 och
66 §§ kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas också vid taxeringen till
statlig inkomstskatt i den mån inte annat följer av denna lag.
1 den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag
meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmel-
ser är tillämpliga vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall även
anvisningarna till kommunalskattelagen i motsvarande delar tillämpas.
För juridiska personer utom För juridiska personer utom
dödsbon gäller bestämmelserna i dödsbon gäller bestämmelserna i
fjärde-dttonde styckena. fjärde-nionde styckena.
Beskattningsåret utgörs av det räkenskapsår som slutat närmast före
taxeringsåret. I fråga om verksamhet på vilken bokföringslagen
(1976:125) inte är tillämplig skall beskattningsåret avse kalenderår.
All inkomst hänförs till samma förvärvskälla. För kommanditdelägare
medges avdrag för underskott i bolaget i den mån avdraget och avdrag
som medgetts vid tidigare års taxeringar inte överstiger ett belopp som
svarar mot vad delägaren satt in i bolaget eller, om det belopp som
delägaren åtagit sig sätta in är högre, detta senare belopp. För sådana
delägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare i bolaget
förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser medges
avdrag med sammanlagt högst ett belopp motsvarande det han ansvarar
för. För överskjutande underskott medges avdrag vid beräkning av
inkomsten från bolaget närmast följande beskattningsår.
Till intäkt av näringsverksamhet räknas - utöver vad som följer av
första och andra styckena - löpande kapitalavkastning, vinst (realisations-
vinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana för-
pliktelser som avses i 3 § 1 mom. samt lotterivinst som inte är frikallad
från beskattning enligt 19 § kommunalskattelagen.
Ränteutgift och - med den begränsning som anges i 14 mom. - förlust
(realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och
förpliktelser räknas som omkostnad i näringsverksamhet även när detta
inte följer av första och andra styckena. Avdrag medges inte för utgifter
för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.
Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust tillämpas -
1995/96:104
Bilaga 2
70
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1995/96:104
Bilaga 2
utöver vad som följer av första stycket - 25 § 1-9 och 11 mom. samt
26 § 1--8 och 10 mom. Vid tillämpning av 25 § 11 mom. eller 26 § 10
mom. skall dock gälla att 90 procent av en förlust är avdragsgill.
Det värde som tillgångar som
avses i 6 a mom. tas upp till vid
inkomsttaxeringen skall höjas i den
mån den skattskyldige delat ut
medel eller på annat sätt förfogat
över uppkommen vinst i en om-
fattning som inte lagligen kunnat
ske om tillgångarna tagits upp till
det skattemässiga värdet i räken-
skaperna.
6 a mom. Placeringstillgångar
enligt lagen (1995:000) om års-
redovisning i försäkringsföretag
anses som omsättningstillgångar.
Detta gäller dock inte kontorsfas-
tigheter som huvudsakligen avses
för rörelsen och inte heller aktier
och andelar i dotterföretag och
intresseföretag.
Sådana placeringstillgångar som
anses som omsättningstillgångar
får tas upp till det lägsta av an-
skaffningsvärdet och verkliga vär-
det även om tillgångarna tagits upp
till ett högre värde i räkenskaper-
na.
Kreditinstitut och värdepappers-
bolag får ta upp omsättningstill-
gångar som utgörs av överlåtbara
värdepapper till det lägsta av an-
skaffningsvärdet och verkliga vär-
det även om tillgångarna tagits upp
till högre värde i räkenskaperna.
Begreppen anskaffningsvärde och
verkligt värde i andra och tredje
styckena har den innebörd som
anges i 4 kap. 1 § lagen om års-
redovisning i försäkringsföretag
eller 4 kap. 1 § lagen (1995:000)
om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag.
Om ett företag vid inkomsttaxe-
ringen ändrar värderingsmetod
från en kollektiv värderingsmetod
till en post-för-post-metod, skall
det värde som tillgångarna tas upp
till enligt andra och tredje styckena
justeras med ett belopp som mot-
71
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1995/96:104
Bilaga 2
svarar skillnaden mellan kollektiv
värdering och post-för-post-värde-
ring för tillgångarna året före
beskattningsåret.
3 §
7 mom.3 Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår
i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig
grund, är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i
levnadskostnader.
Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag
eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till
teckning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 §
9 mom. skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom
företrädesrätten kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av
kapital.
Till intäkt av kapital räknas utdelning från bostadsföretag som avses i
2 § 7 mom. även om utdelningen inte utgått i förhållande till innehavda
andelar eller aktier. Vad nu sagts gäller endast om utdelningen består av
annat än bostadsförmån eller annan förmån av fastighet. Endast den del
av utdelningen som överstiger avgifter och andra inbetalningar till
företaget än kapitaltillskott enligt 3 mom. femte stycket är skattepliktig.
Utdelning från svenskt aktiebolag är skattefri om den har uppburits i
förhållande till innehavda aktier och utgår i form av aktier i ett annat
svenskt aktiebolag. Som förutsättningar gäller följande. Det utdelande
bolaget skall ha aktier inregistrerade vid en svensk börs. När utdelning
lämnas skall bolaget — direkt eller indirekt — ha innehaft samtliga aktier
i det andra bolaget sedan ingången av närmast föregående beskattningsår
eller sedan det andra bolaget böljade bedriva verksamhet av något slag.
Samtliga aktier i det andra bolaget skall delas ut. Den verksamhet som
därefter bedrivs eller skall bedrivas i vartdera bolaget skall vara av
betydande omfattning i förhållande till den verksamhet som bedrevs i det
utdelande bolaget. Utgör de utdelade aktierna lager hos mottagaren av
utdelningen skall denne som intäkt ta upp värdet av aktierna. Värdet skall
bestämmas enligt punkt 2 första och sjunde styckena av anvisningarna till
24 § kommunalskattelagen (1928:370).
Utdelning enligt fjärde stycket är skattefri även för mottagare som inte
äger aktierna i det utdelande bolaget.
Som utdelning anses utbetalning
till aktieägare från ett svenskt
aktiebolag vid nedsättning av aktie-
kapitalet genom minskning av akti-
ernas nominella belopp eller vid
nedsättning av reservfonden. Även
utbetalning från en utländsk juri-
disk person genom ett motsvarande
förfarande anses som utdelning.
Som utdelning anses utbetalning
till aktieägare från ett svenskt
aktiebolag vid nedsättning av aktie-
kapitalet genom minskning av
aktiernas nominella belopp eller
vid nedsättning av reservfonden
eller överkursfonden. Även utbetal-
ning från en utländsk juridisk
person genom ett motsvarande
72
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
förfärande anses som utdelning.
1995/96:104
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om
företag som omlättas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinsti-
tut och värdepappersbolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i
försäkringsföretag på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1996
eller senare och i övrigt på beskattningsår som påböijas den 1 januari
1997 eller senare.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.
2 Senaste lydelse 1994:1859.
3 Senaste lydelse 1994:1859.
73
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1955:257) om inventering av
varulager för inkomsttaxeringen1 skall ha följande lydelse.
1995/96:104
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Skattskyldig som är bokförings-
skyldig enligt bokföringslagen
(1976:125) skall inventera vaije i
lagret ingående post av tillgångar
avsedda för omsättning eller för-
brukning. Vid inventeringen skall
upprättas en förteckning som för
varje post anger det lägsta av
anskaffningsvärdet och verkliga
värdet. Begreppen anskaffnings-
värde och verkligt värde har den
innebörd som anges i 13 § andra
stycket och 14 § andra stycket
bokföringslagen. Vid bestämmande
av lagrets anskaffningsvärde skall
de lagertillgångar, som ligger kvar
i den skattskyldiges lager vid be-
skattningsårets utgång, anses som
de av honom senast anskaffade
eller tillverkade. Om den skatt-
skyldige yrkar att lagret skall vär-
deras i enlighet med punkt 2 tredje
stycket av anvisningarna till 24 §
kommunalskattelagen (1928:370)
skall anskaffningsvärdet på vaije
post anges i förteckningen.
Skattskyldig som är bokförings-
skyldig enligt bokföringslagen
(1976:125) skall inventera vaije i
lagret ingående post av tillgångar
avsedda för omsättning eller för-
brukning. Vid inventeringen skall
upprättas en förteckning som för
vaije post anger det lägsta av
anskaffningsvärdet och verkliga
värdet. Begreppen anskaffnings-
värde och verkligt värde har den
innebörd som anges i 13 § andra
stycket och 14 § andra stycket
bokföringslagen eller, i förekom-
mande fall, 4 kap. 9 § andra -
förde styckena årsredovisnings-
lagen (1995:000), 4 kap. 1 § lagen
(1995:000) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag eller 4 kap 1 § lagen
(1995:000) om årsredovisning i
försäkringsföretag. Vid be-
stämmande av lagrets an-
skaffningsvärde skall de lagertill-
gångar, som ligger kvar i den
skattskyldiges lager vid beskatt-
ningsårets utgång, anses som de av
honom senast anskaffade eller
tillverkade. Om den skattskyldige
yrkar att lagret skall värderas i
enlighet med punkt 2 tredje styck-
et av anvisningarna till 24 § kom-
munalskattelagen (1928:370) skall
anskaffningsvärdet på vaije post
anges i förteckningen.
Första stycket gäller inte till-
gångar som värderats med tillämp-
ning av 4 kap. 72 § årsredovis-
ningslagen.
74
Om inventeringen sker före balansdagen skall värdet på lagertillgångar- 1995/96:104
na vid inventeringstillfället kunna korrigeras på ett tillfredsställande sätt Bilaga 2
med hänsyn till lagerutvecklingen fram till och med balansdagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om
företag som omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinsti-
tut och värdepappersbolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i
försäkringsföretag på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1996
eller senare och i övrigt på beskattningsår som påböijas den 1 januari
1997 eller senare.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1979:144.
Senaste lydelse 1992:694.
75
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 19 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
19 §*
Den som har inkomst av näringsverksamhet skall, om inte annat
framgår av 25 §, i sin självdeklaration för varje förvärvskälla från
bokföringen lämna uppgifter om varje slag av
1. intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga
avsättningar,
2. tillgångar, skulder, obeskatta- 2. tillgångar, skulder, avsätt-
de reserver och eget kapital. ningar, obeskattade reserver och
eget kapital.
Uppgifter skall vidare lämnas om
1. arten och omfattningen av verksamheten,
2. hur värdesättningen på lager samt fordringar skett,
3. hur det bokfÖringsmässiga vinstresultatet justerats för att överens-
stämma med de för den skattemässiga inkomstberäkningen stadgade
grunderna,
4. hur avdrag för värdeminskning beräknats,
5. vad den skattskyldige satt in i form av pengar i näringsverksamheten
eller tagit ut ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat eller på
annat sätt använt för att betala levnadskostnader eller för andra utgifter,
som inte är hänförliga till omkostnader i verksamheten, samt om andra
förmåner som den skattskyldige fått av verksamheten,
6. ändrade redovisningsprinciper samt
7. under året anskaffade och försålda anläggningstillgångar.
Juridisk person som omfattas av
2 § 1 mom. nionde stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall lämna uppgift om beslut om
utdelning eller annat förfogande
över uppkommen vinst.
Fysisk person och dödsbo skall lämna uppgift om fördelningsunderlag
enligt 2 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning vid
utgången av närmast föregående beskattningsår samt motsvarande belopp
vid beskattningsårets utgång.
Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet behöver uppgifter
som avses i första och andra styckena endast lämnas av en av makarna.
Var och en av makarna skall dock lämna uppgifter om arten och
omfattningen av sitt arbete i verksamheten samt de övriga uppgifter som
behövs för tillämpningen av anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen.
1995/96:104
Bilaga 2
76
Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten på ansökan av den
deklarationsskyldige medge att de uppgifter som avses i första stycket 1
lämnas i sammansatta poster. Ett sådant medgivande får omfatta en tid
av högst tre år åt gången. En ansökan skall ha kommit in till skattemyn-
digheten före ingången av taxeringsåret.
Uppgifter som avses i första och andra styckena skall lämnas på
blankett enligt fastställt formulär eller, efter särskilt medgivande av
Riksskatteverket eller myndighet som Riksskatteverket bestämmer, på
annat lämpligt sätt.
1995/96:104
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om
företag som omfettas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinsti-
tut och värdepappersbolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i
försäkringsföretag på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1996
eller senare och i övrigt på beskattningsår som påböijas den 1 januari
1997 eller senare.
'Senaste lydelse 1993:1563.
77
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1967:531) om tryggande av pen-
1995/96:104
Bilaga 2
sionsutfästelse m.m. skall införas
lydelse.
Nuvarande lydelse
en ny paragraf, 8 a §, av följande
Föreslagen lydelse
8 a § Om en arbetsgivare som
omfattas av årsredovisningslagen
(1995:000), lagen (1995:000) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag eller lagen
(1995:000) om årsredovisning i
försäkringsföretag vill redovisa
pensionsåtagande i balansräkning-
en, skall han i stället för att redo-
visa sådan skuld som avses i 5 §
redovisa motsvarande belopp som
delpost under rubriken Avsättning-
ar för pensioner och liknande
förpliktelser. Vid som sägs i 5 §
andra stycket samt 7 och 8 §§ om
posten Avsatt till pensioner gäller
även beträffande en sådan delpost.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. De nya bestämmelserna skall, såvitt gäller arbetsgivare som omfattas
av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-
bolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkringsföretag,
tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast
efter den 31 december 1995.
Beträffande arbetsgivare, som omfattas av årsredovisningslagen
(1995:000) skall de nya bestämmelserna tillämpas första gången i fråga
om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996.
3. I samband med att de nya bestämmelserna börjar tillämpas skall vad
som har avsatts till posten Avsatt till pensioner omföras till en sådan
delpost som avses i 8 a §.
78
1995/96:104
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 13 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385)' skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
13 kap.
7 §2
När bolagsstämman har fattat beslut om likvidation skall detta genom
stämmans försorg genast anmälas till registreringsmyndigheten och denna
skall därefter genast utse en eller flera likvidatorer. När en domstol eller
registreringsmyndigheten beslutar att bolaget skall träda i likvidation,
skall en eller flera likvidatorer samtidigt utses. Likvidator träder i
styrelsens och verkställande direktörs ställe och har i uppgift att
genomföra likvidationen.
Saknar aktiebolag, som har trätt i likvidation, till registret anmäld
behörig likvidator, skall registreringsmyndigheten förordna en eller flera
likvidatorer.
Beslut om likvidation och om förordnande av likvidator skall registre-
ras.
Bestämmelserna i denna lag om
styrelse och styrelseledamöter äger
motsvarande tillämpning pä likvi-
dator, i den mån ej annat följer av
detta kapitel.
Bestämmelserna om styrelse och
styrelseledamöter i denna lag och
tillämplig lag om årsredovisning
gäller även ifråga om likvidator,
om inte annat följer av detta kapi-
tel.
Uppdrag att vara revisor upphör icke genom att bolaget träder i likvi-
dation. Bestämmelserna i 10 kap. äger tillämpning under likvidation.
Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande huruvida enligt revisorer-
nas mening likvidation onödigt fördröjes.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. I bolag som omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1
§ andra stycket samma lag skall 13 kap. 7 § tillämpas i sin äldre lydelse
intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari
1996.
I övriga bolag skall paragrafen tillämpas i sin äldre lydelse intill ut-
gången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1997.
1 Omtryck 1993:150.
2 Senaste lydelse 1993:1495.
79
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-11-01
Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i
Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.
Enligt en lagrådsremiss den 12 oktober 1995 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
3. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager för
inkomsttaxeringen,
4. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
5. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m,
6. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Lars
Svensson och kanslirådet Sten Andersson.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt
2 § 6 a mom.
I första stycket anges bl.a. att placeringstillgångar anses som
omsättningstillgångar. Avsikten med bestämmelsen är att, liksom hittills,
reglerna om värdering och avyttring av omsättningstillgångar skall vara
tillämpliga. Enligt Lagrådets mening är det lämpligare att låta
placeringstillgångar behålla sin karaktär av placeringstillgångar och i
stället föreskriva att de får behandlas enligt reglerna för
omsättningstillgångar. Första stycket bör därför ändras och en
följdändring göras i andra stycket.
Vidare anser Lagrådet att lagtexten vinner i enkelhet och klarhet om det
föreslagna andra stycket får bilda en andra mening i första stycket
samtidigt som den föreslagna andra meningen i det stycket görs till ett
andra stycke i lagrummet.
I lagrummets fjärde stycke bör hänvisningen till lagarna om
årsredovisning i försäkringsföretag respektive kreditinstitut och
värdepappersbolag kunna ersättas med en hänvisning till 4 kap. 9 §
andra-fjärde styckena årsredovisningslagen, eftersom de två först nämnda
lagarna endast hänvisar till bestämmelserna om bl.a. värdering av
Prop. 1995/96:104
Bilaga 3
80
omsättningstillgångar i årsredovisningslagen.
I femte stycket angiven justering synes inte kunna innebära annat än en
höjning. Ordet "justeras" bör därför bytas ut mot det tydligare "höjas".
6 a mom. bör enligt Lagrådets mening utformas på följande sätt:
"Placeringstillgångar enligt lagen (1995:000) om årsredovisning i
försäkringsföretag skall behandlas enligt reglerna för
omsättningstillgångar. Tillgångarna får tas upp till det lägsta av
anskaffningsvärdet och verkliga värdet även om de tagits upp till ett
högre värde i räkenskaperna.
Första stycket gäller inte kontorsfastigheter som huvudsakligen avses för
rörelsen och inte heller aktier och andelar i dotterföretag och
intresseföretag.
Kreditinstitut och värdepappersbolag får ta upp omsättningstillgångar som
utgörs av överlåtbara värdepapper till det lägsta av anskaffningsvärdet
och verkliga värdet även om tillgångarna tagits upp till ett högre värde
i räkenskaperna.
Begreppen anskaffningsvärde och verkligt värde i första och tredje
styckena har den innebörd som anges i 4 kap. 9 § andra-fjärde styckena
årsredovisningslagen (1995:000).
Om ett företag vid inkomsttaxeringen ändrar värderingsmetod från en
kollektiv värderingsmetod till en post-för-post-metod, skall det värde som
tillgångarna tas upp till enligt första och tredje styckena höjas med ett
belopp som motsvarar skillnaden mellan kollektiv värdering och post-
för-post-värdering för tillgångarna året före beskattningsåret."
Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen
13 kap 7 §
I lagrummet föreslås en ändring som innebär att bestämmelserna om
styrelse och styrelseledamöter i dels aktiebolagslagen, dels "tillämplig lag
om årsredovisning" skall gälla även i fråga om likvidatorer. Med
"tillämplig lag om årsredovisning" avses i första hand den nya
årsredovisningslagen. Också den nya lagen om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag kan i vissa fäll bli aktuell.
Finansiella företag som inte omfattas av aktiebolagslagen utan faller
under den speciella bank- och försäkringslagstiftningen berörs däremot
inte av den nu diskuterade bestämmelsen. Enligt Lagrådets mening finns
det emellertid skäl att även beträffande dessa företag ha en regel som
innebär att bestämmelserna om styrelse och styrelseledamöter i de
speciella lagar som är tillämpliga på företagen gäller även i fråga om
Prop. 1995/96:104
Bilaga 3
81
likvidatorer. 10 kap. 8 § bankaktiebolagslagen och motsvarande
paragrafer i annan banklagstiftning samt 14 kap. 8 §
fbrsäkringsrörelselagen bör därför ändras på ett sätt som motsvarar den
ändring som nu föreslås beträffande 13 kap. 7 § aktiebolagslagen.
När det gäller övergångsbestämmelserna ifrågasätter Lagrådet om det
behövs några regler utöver bestämmelsen om att lagen träder i kraft den
1 januari 1996. I och med att det i 13 kap. 7 § hänvisas till "tillämplig
lag om årsredovisning" får hänvisningen inte någon praktisk betydelse
förrän de lagar som det är fråga om träder i tillämpning. Den frågan
regleras i övergångsbestämmelserna till dessa lagar.
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 1995/96:104
Bilaga 3
82
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 november 1995
Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén,
Thalén, Freivalds, Uusmann, Lindh.
Föredragande: statsrådet Freivalds
Regeringen beslutar proposition 1995/96:104 Skatteregler med anledning
av nya årsredovisningslagar, m.m.
83
gotab 49192, Stockholm 1995