Regeringens proposition
1995/96:10

Års- och koncernredovisning

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 7 september 1995

Ingvar Carlsson

Laila Freivalds
(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lägger regeringen fram förslag till ändringar i redo-
visningslagstiftningen för aktiebolag, vissa handelsbolag, kreditinstitut,
värdepappersbolag och försäkringsföretag. Flertalet förslag är betingade av
regler i EG:s fjärde, sjunde eller elfte bolagsrättsliga direktiv eller av de
redovisningsdirektiv som finns på bank- och försäkringsområdet.
I propositionen föreslås en ny allmän årsredovisningslag som innehåller be-
stämmelser om årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapporter. Det
föreslås vidare att det införs två särskilda årsredo-visningslagar för
försäkringsföretag resp. för kreditinstitut och värdepappersbolag.
De föreslagna nya årsredovisningslagarna innehåller bestämmelser om hur
årsredovisning och koncernredovisning skall upprättas. I de föreslagna lagarna
finns bestämmelser om hur balans- och resultaträkningarna skall ställas upp och
om hur tillgångar och skulder skall värderas. Lagarna reglerar också vilka
ytterligare upplysningar som skall lämnas i årsredovisningen och
koncernredovisningen och ger riktlinjer för hur en förvaltningsberättelse och en
finansieringsanalys skall vara utformade. Vidare regleras upprättandet av
delårsrapporter. Slutligen innehåller den föreslagna lagstiftningen bestämmelser
om offentliggörande av redovisningshandlingar och revisionsberättelser.
Propositionens förslag innebär bl.a. följande nyheter:
- Utöver kravet på att redovisningen skall ske enligt god redovisningssed införs
ett krav på att årsredovisning och koncernredovisning skall ge en rättvisande
bild av företagets ställning och resultat.
- Vissa grundläggande redovisningsprinciper lagfästs, bl.a. den s.k.
försiktighetsprincipen.
- En ny uppställningsform för balansräkningen och två nya uppställningsformer
för resultaträkningen införs.
- Förändringar sker i reglerna för värdering av tillgångar.
- En ny koncerndefinition, som skall tillämpas såväl på redovisningsrättens som
på bolagsrättens område, införs.
- En bestämmelse införs om att bolagen skall redovisa förekomsten av avtal om
avgångsvederlag eller liknande förmåner.
- Intresseföretagsbegreppet definieras i lag.
- Metoderna för konsolidering av dotterföretag och intresseföretag lagregleras.
För kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag innehåller
propositionen vissa särbestämmelser som föranleds av dessa företags särart.
Detta gäller uppställningsformen för balansräkningen och resultaträkningen samt
vissa särskilda värderingsregler.
Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1996. Kre-
ditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag skall enligt förslaget
tillämpa de nya bestämmelserna från och med det räkenskapsår som inleds den 1
januari 1996 eller senare under år 1996. Övriga företag som omfattas av den
föreslagna lagstiftningen skall börja tillämpa bestämmelserna ett år senare.

Innehållsförteckning del 1

1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 5

2 Lagtext.................................................... 6
2.1 Förslag till årsredovisningslag..................... 6
2.2 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen .... 43
2.3 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen...... 61
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103)
om årsredovisning m.m. i vissa företag............. 63
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160)
om utländska filialer m.m.......................... 69
2.6 Förslag till lag om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag.............................. 73
2.7 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617)......................................... 91
2.8 Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen
(1987:618)......................................... 94
2.9 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen
(1987:619)........................................ 104
2.10 Förslag till lag om ändring i föreningsbankslagen
(1987:620)......................................... 108
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse............................... 113
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag............................... 115
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:759) om
Sveriges allmänna hypoteksbank.................... 117
2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit-
institut och värdepappersbolag.................... 118
2.15 Förslag till lag om årsredovisning i försäkringsföretag 121
2.16 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713)........................................ 141
2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt
för utländska försäkringsföretag att driva försäkrings-
rörelse i Sverige................................. 164
2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:1079) om
livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder 166

3 Ärendet och dess beredning............................... 168

4 Allmänna utgångspunkter.................................. 169
4.1 EU och EG-rätten.................................. 169
4.2 EG:s direktiv på redovisningsrättens område....... 170
4.3 Den svenska anpassningen.......................... 172

5 Årsredovisningens funktion och innehåll.................. 174
5.1 Redovisningens syften............................. 174
5.2 Nuvarande lagstiftning och annan normgivning........176

6 Den nya lagstiftningens omfattning och struktur............180
6.1 Området för förändringar............................180
6.2 Den nya lagstiftningens formella struktur...........185
6.3 En ramlagstiftning..................................187
6.4 Redovisningen i mindre bolag........................189
6.5 Regeringens och Finansinspektionens föreskriftsrätt.191

7 Sambandet mellan redovisning och beskattning...............195

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. årsredovisningslag
2. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
3. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)
4. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning
m.m. i vissa företag
5. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.
6. lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-
bolag
7. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)
8. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618)
9. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)108
10. lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620)
11. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappers-
rörelse
12. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknads bolag
13. lag om ändring i lagen (1994:759) om Sveriges allmännahypoteksbank
14. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning
och stora exponeringar för kreditinstitut och
värdepappersbolag
15. lag om årsredovisning i försäkringsföretag
16. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)
17. lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska
försäkringsföretag att driva försäkringsförelse i Sverige
18. lag om ändring i lagen (1989:1079) om livförsäkringar
med anknytning till värdepappersfonder

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till årsredovisningslag

Härigenom föreskrivs följande1.

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag är, om inte annat föreskrivs, tillämplig på
1. aktiebolag,
2. handelsbolag i vilka samtliga obegränsat ansvariga delägare är aktiebolag,
3. handelsbolag i vilka samtliga obegränsat ansvariga delägare är aktiebolag
eller sådana handelsbolag som avses i 2,
4. handelsbolag som ingår i en koncern där moderbolaget är ett aktiebolag
eller ett sådant handelsbolag som avses i 2 eller 3,
5. handelsbolag som tidigare har omfattats av 2 - 4.
Vid tillämpningen av första stycket 2 och 3 skall med aktiebolag jämställas
1. utländska företag som avses i avsnitt 1 i bilaga 1, och
2. utländska företag som inte lyder under lagstiftningen i någon stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet men som har en rättslig form som är
jämförbar med aktiebolaget eller med de företag som avses i avsnitt 1 i bilaga
1.
Vid tillämpningen av första stycket 3 - 5 skall med sådana handelsbolag som
avses i första stycket 2 jämställas utländska företag som avses i avsnitt 2 i
bilaga 1 under förutsättning att samtliga obegränsat ansvariga delägare är
aktiebolag eller sådana utländska företag som
avses i andra stycket.

2 § Lagen är inte tillämplig på bolag som avses i 1 kap. 1 § första stycket
lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller
1 kap. 1 § första stycket lagen (1995:000) om årsredovisning i försäk-
ringsföretag, om inte annat är särskilt föreskrivet i dessa lagar.
Bolag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen om årsredovisning i kre-
ditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen om
årsredovisning i försäkringsföretag är skyldiga att upprätta koncernredovisning
enligt de lagarna är inte skyldiga att upprätta koncernredovisning enligt denna
lag.
Allmänna definitioner

3 § Med bolag avses aktiebolag och handelsbolag.
Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska personer.

Koncern- och intresseföretagsdefinitioner

4 § Ett bolag är moderbolag och en annan juridisk person är dotterföretag, om
bolaget
1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juridiska
personen,
2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra
delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga andelar,
3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta
mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan,
eller
4. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva ett
bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen
eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed
jämförbara stadgar.
Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderbolaget, om ett annat
dotterföretag till moderbolaget eller moderbolaget tillsammans med ett eller
flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans
1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juridiska
personen,
2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra
delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga andelar,
eller
3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta
mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan.
Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och på grund av avtal
med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning,
bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att ensamt utöva ett
bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även denna dotterföretag
till moderbolaget.
Moderbolag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.
Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern.

5 § Om ett bolag äger andelar i en juridisk person som inte är dotterföretag
och utövar ett betydande inflytande över den juridiska personens driftsmässiga
och finansiella styrning samt ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse
mellan bolaget och den juridiska personen, är den juridiska personen
intresseföretag till bolaget.
Innehar ett bolag minst tjugo procent av rösterna för samtliga andelar i en
annan juridisk person, skall det anses ha sådant inflytande över och sådan
förbindelse med denna som avses i första stycket, om inte annat framgår av
omständigheterna. Detsamma gäller om bolagets dotterföretag eller bolaget
tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller flera dotterföretag
tillsammans innehar minst tjugo procent av rösterna för samtliga andelar i den
juridiska personen.

6 § I de fall som avses i 4 § första stycket 1-3 och andra stycket samt 5 §
skall sådana rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn men för en
annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma den personen.
Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag eller intresse-företag
beaktas inte de andelar i dotterföretaget eller intresseföretaget som innehas av
företaget självt eller av dess dotterföretag. Detsamma gäller andelar som
innehas av den som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller
intresseföretagets eller dess dotterföretags räkning.

2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning

Årsredovisningens delar

1 § Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall bolag för
varje räkenskapsår upprätta årsredovisning enligt denna lag.Årsredovisningen
skall bestå av
1. balansräkning,
2. resultaträkning,
3. noter, och
4. förvaltningsberättelse.
Om bolaget är ett sådant bolag som avses i 10 kap. 3 § andra stycket
aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § första stycket lagen (1980:1103)
om årsredovisning m.m. i vissa företag, skall det i årsredovisningen även ingå
en finansieringsanalys.

Överskådlighet och god redovisningssed

2 § Årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet
med god redovisningssed.

Rättvisande bild

3 § Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall upprättas som en
helhet och ge en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat. Om det
behövs för att en rättvisande bild skall ges, skall det lämnas tilläggsupplys-
ningar.
Om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer
från normgivande organ, skall upplysning om detta och om skälen för avvikelsen
lämnas i en not.

Andra grundläggande redovisningsprinciper

4 § Vid upprättandet av balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall
följande iakttas:
1. Bolaget skall förutsättas fortsätta sin verksamhet.
2. Samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika
posterna och, i förekommande fall, delposterna skall konsekvent tillämpas från
ett räkenskapsår till ett annat.
3. Värderingen av de olika posterna och, i förekommande fall, delposterna
skall göras med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta innebär särskilt att
a) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i
resultaträkningen,
b) hänsyn skall tas till alla förutsebara och möjliga förluster och ekonomiska
förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår,
även om dessa förluster eller förpliktelser blir kända först efter
räkenskapsårets utgång men före upprättandet av årsredovisningen, och att
c) hänsyn skall tas till värdenedgångar oavsett om resultatet för räken-
skapsåret är en vinst eller en förlust.
4. Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret skall tas med
oavsett tidpunkten för betalningen.
5. De olika beståndsdelar som balansräkningens poster och, i förekommande
fall, delposter består av skall värderas var för sig.
6. Tillgångar och avsättningar eller skulder får inte kvittas mot varandra.
Inte heller får intäkter och kostnader kvittas mot varandra.
7. Den ingående balansen för ett räkenskapsår skall stämma överens med den
utgående balansen för det närmast föregående räkenskapsåret.
Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 2 och 3 §§, får avvikelse
göras från vad som föreskrivs i första stycket. I så fall skall upplysning om
skälen för avvikelsen och en bedömning av dess effekt på bolagets ställning och
resultat lämnas i en not.

Språk och form

5 § Årsredovisningen skall avfattas på svenska i vanlig läsbar form.

Valuta

6 § Beloppen i årsredovisningen skall anges i svenska kronor. Beloppen får
dessutom anges i annan valuta enligt omräkningskursen på dagen för
räkenskapsårets utgång (balansdagen). I så fall skall upplysning om omräk-
ningskursen lämnas i en not.

Årsredovisningens undertecknande

7 § I aktiebolag skall årsredovisningen skrivas under av samtliga
styrelseledamöter och av verkställande direktören. Har en avvikande mening om
årsredovisningen antecknats till styrelsens protokoll, skall yttrandet fogas
till redovisningen.
I handelsbolag skall årsredovisningen skrivas under av samtliga obegränsat
ansvariga delägare. Har en sådan delägare anmält avvikande mening om
årsredovisningen, skall yttrandet fogas till redovisningen.
Årsredovisningen skall innehålla uppgift om den dag då den undertecknades.

3 kap. Balansräkning och resultaträkning

Balansräkningens innehåll

1 § Balansräkningen skall i sammandrag redovisa bolagets samtliga tillgångar,
avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen. Ställda panter och
ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen.

Resultaträkningens innehåll

2 § Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa bolagets samtliga intäkter
och kostnader under räkenskapsåret.

Uppställningsformer

3 § Balansräkningen skall upprättas enligt den uppställningsform som anges i
bilaga 2 till denna lag. Resultaträkningen skall upprättas enligt någon av de
uppställningsformer som anges i bilagorna 3 och 4.
Byte av uppställningsform för resultaträkningen får ske endast om det finns
särskilda skäl och är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. Vid sådant byte skall
upplysning om skälen för bytet lämnas i en not.

4 § Posterna i balansräkningen och resultaträkningen skall tas upp var för sig
i den ordningsföljd som anges för respektive uppställningsform.
I fråga om poster som föregås av arabiska siffror skall de avvikelser göras
som är betingade av rörelsens särskilda inriktning.
Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna får tas upp, om
de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas poster. Posterna
får delas in i delposter. Om delar av en post har tillkommit på ett sådant sätt
eller är av sådan storlek att det är av betydelse med hänsyn till kravet i 2
kap. 3 § på en rättvisande bild att de redovisas särskilt, skall de tas upp i
delposter. Kompletterande poster skall ges beteckningar som tydligt anger vad
som ingår i posten.
Poster som föregås av arabiska siffror får slås samman,
1. om de är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på
rättvisande bild, eller
2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna och, i
förekommande fall, delposterna anges i not.

Jämförelsetal

5 § För varje post eller delpost i balansräkningen, resultaträkningen och
sådana noter som avses i 4 § fjärde stycket 2 skall beloppet av motsvarande post
för det närmast föregående räkenskapsåret anges.
Om bolaget har ändrat principerna för värdering, klassificering eller
indelning i poster eller delposter, skall posterna för det närmast föregående
räkenskapsåret räknas om eller ändras på det sätt som behövs för att de skall
kunna jämföras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt sätt.
Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§, får
avvikelse från vad som föreskrivs i andra stycket göras. I så fall skall
upplysning om skälen för avvikelsen anges i en not.

Större periodiseringsposter

6 § Större belopp som ingår i posterna Förutbetalda kostnader och upplupna
intäkter och Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter skall specificeras i
balansräkningen eller i en not.
Första stycket gäller inte i fråga om bolag, i vilket
1. antalet anställda under de senaste två räkenskapsåren i medeltal uppgått
till högst tio, och
2. tillgångarnas nettovärde enligt fastställd balansräkning för det senaste
räkenskapsåret uppgår till högst 24 miljoner kronor.

Resultaträkning i förkortad form

7 § Om det är motiverat av konkurrensskäl och regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer medger det, får posterna 1 - 6 i bilaga 3 respektive
posterna 1 - 3 och 6 i bilaga 4 slås samman till en post benämnd bruttovinst
eller bruttoförlust. Detta gäller dock inte om bolaget är ett sådant bolag som
avses i 10 kap. 3 § andra stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 §
första stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.
Ett bolag som slår samman poster enligt första stycket skall i en not upplysa
om skälen för detta.

Nettoomsättningen

8 § Nettoomsättningen skall omfatta intäkter från försålda varor och utförda
tjänster som ingår i bolagets normala verksamhet. Avdrag skall göras för lämnade
rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen.

Extraordinära intäkter och kostnader

9 § Intäkter och kostnader i annan verksamhet än bolagets normala verksamhet
skall redovisas som extraordinära intäkter och kostnader.
Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till storlek och art
i en not.
Andra stycket gäller inte bolag som avses i 6 § andra stycket.

4 kap. Värderingsregler

Vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar

1 § Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd att stadigvarande
brukas eller innehas i rörelsen. Med omsättningstillgång förstås annan tillgång.

2 § Utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten som
är av väsentligt värde för rörelsen under kommande år får tas upp som imma-
teriell anläggningstillgång. Detsamma gäller utgifter för koncessioner, patent,
licenser, varumärken, hyresrätter och liknande rättigheter och tillgångar samt
ersättning som vid förvärv av rörelse överstiger det behållna värdet av de
tillgångar som förvärvats och de skulder som övertagits (goodwill).
Utgifter för bolagsbildning, ökning av aktiekapitalet eller bolagets förvalt-
ning får inte tas upp som tillgång.

Anskaffningsvärde för anläggningstillgångar

3 § Anläggningstillgångar skall tas upp till belopp motsvarande utgifterna för
tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet), om inte annat
följer av 4 - 6 § eller 12 §.
I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång skall räknas in, utöver
inköpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet.
I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång skall räknas in, utöver sådana
kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig
andel av indirekta tillverkningskostnader.
Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en
tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig till
tillverkningsperioden. Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet, skall
upplysning om detta och det belopp som har räknats in lämnas i en not.
Utgifter för värdehöjande förbättringar av en tillgång får räknas in i
anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret eller balanserats
från tidigare år.

Avskrivning av anläggningstillgångar

4 § Anläggningstillgångar med begränsad ekonomisk livslängd skall skrivas av
systematiskt över denna livslängd.
Den ekonomiska livslängden för en immateriell anläggningstillgång som avses i
2 § skall anses uppgå till högst fem år, om inte en annan längre tid med rimlig
grad av säkerhet kan fastställas. Om en sådan längre avskrivningstid tillämpas,
skall det i en not lämnas upplysning om detta. I noten skall i så fall också
anges skälen för den längre avskrivningstiden.
Avskrivningar skall redovisas i resultaträkningen.

Nedskrivning av anläggningstillgångar

5 § Har en anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det värde som
följer av 3 § och 4 § första stycket, skall tillgången skrivas ned till detta
lägre värde, om det kan antas att värdenedgången är bestående.
En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värde som
tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas att värdenedgången är
bestående.
En nedskrivning enligt första eller andra stycket skall återföras, om det inte
längre finns skäl för den.
Nedskrivningar och återföringar som avses i första - tredje styckena skall
redovisas i resultaträkningen.

Uppskrivning av anläggningstillgångar

6 § Ett aktiebolags materiella eller finansiella anläggningstillgångar som har
ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde
enligt 3 §, 4 § första stycket, 5 § första - tredje styckena och 12 § får
skrivas upp till högst detta värde, om uppskrivningsbeloppet används för ökning
av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission eller för avsättning till
en uppskrivningsfond.
I samband med uppskrivningar skall det i en not lämnas upplysning om hur
uppskrivningsbeloppet har behandlats skattemässigt.
Avskrivningar och nedskrivningar av den tillgång som har skrivits upp skall
efter uppskrivningen beräknas med utgångspunkt i det uppskrivna värdet.

7 § Uppskrivningsfonden får tas i anspråk för
1. ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission,2. täckning av
förlust enligt fastställd balansräkning när förlusten inte kan täckas av fritt
eget kapital.
Ett beslut att ta uppskrivningsfonden i anspråk för att täcka en förlust
enligt första stycket 2 får fattas endast efter revisorernas hörande. Innan tre
år har förflutit från beslutet får vinstutdelning beslutas endast om rätten ger
tillstånd till det eller om aktiekapitalet har ökats med minst ett belopp som
motsvarar den förlust som har blivit täckt med uppskrivningsbelopp. I fråga om
rättens tillstånd gäller 6 kap. 6 § tredje - femte styckena aktiebolagslagen
(1975:1385).

8 § Vid avskrivning enligt 4 § eller nedskrivning enligt 5 § eller vid
avyttring eller utrangering av tillgången skall uppskrivningsfonden minskas i
motsvarande utsträckning, dock högst med den del av uppskrivningsfonden som
svarar mot tillgången.
Minskningen av uppskrivningsfonden i fall som avses i första stycket får göras
enbart genom att
1. fonden tas i anspråk enligt 7 §,
2. den del av uppskrivningsfonden som motsvarar avskrivning eller nedskrivning
överförs till fritt eget kapital, eller
3. den del av uppskrivningsfonden som motsvarar en avyttrad tillgång överförs
till fritt eget kapital.

Värdering av omsättningstillgångar

9 § Omsättningstillgångar skall, om inte annat följer av 10 eller 12 §, tas
upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansda-
gen.
Med anskaffningsvärde förstås, om inte annat följer av 11 §, utgifterna för
tillgångens förvärv eller tillverkning. Vid bestämmandet av anskaffningsvärdet
tillämpas 3 § andra - fjärde styckena.
Med det verkliga värdet avses försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad
försäljningskostnad. Om det finns särskilda skäl, får det verkliga värdet
bestämmas till återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med avdrag för
inkurans, eller något annat värde som är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.
Med återanskaffningsvärde avses det belopp som motsvarar den utgift för
anskaffandet som bolaget skulle ha haft, om tillgången anskaffats på ba-
lansdagen.

Värdering av pågående arbeten

10 § Pågående arbeten för någon annans räkning får värderas till belopp som
överstiger anskaffningsvärdet, om det finns särskilda skäl och det står i
överensstämmelse med 2 kap. 2 och 3 §§.

Varulagrets anskaffningsvärde

11 § Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar får beräknas
enligt först-in-först-ut-principen, enligt vägda genomsnittspriser eller enligt
någon annan liknande princip. Sist-in-först-ut-principen får inte tillämpas.
Om det värde som framkommer vid en sådan beräkning väsentligt avviker från
varulagrets verkliga värde på balansdagen, skall skillnadsbeloppet anges i en
not med fördelning på de i balansräkningen upptagna posterna. Det verkliga
värdet skall därvid beräknas enligt 9 § tredje stycket första meningen.
Bestämmelsen i andra stycket gäller inte bolag som avses i 3 kap. 6 § andra
stycket.

Redovisning till bestämd mängd och fast värde

12 § Materiella anläggningstillgångar, råvaror och förnödenheter som omsätts
och vilkas sammantagna värde är av underordnad betydelse för bolaget, får tas
upp till en bestämd mängd och ett fast värde, om deras kvantitet, värde och
sammansättning inte varierar väsentligt.

Omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta

13 § Fordringar och skulder i utländsk valuta får omräknas enligt växelkursen
på balansdagen, om detta står i överensstämmelse med 2 kap. 2 och 3 §§.

Egna aktier

14 § Tillgångsposten Egna aktier får inte tas upp till något värde.
Vid värdering av ett moderbolags andelar i ett dotterföretag skall andelar som
dotterföretaget äger i moderbolaget inte anses ha något värde.

Periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån

15 § Kapitalrabatt och direkta emissionsutgifter vid upptagande av lån skall
periodiseras, dock längst över tiden till dess skulden förfaller till betalning.
Sådan periodisering behöver dock inte göras om den är utan betydelse med hänsyn
till kravet i 2 kap. 3 § på rättvisande bild.

Avsättningar

16 § Avsättning skall göras för samtliga förpliktelser som är hänförliga till
räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller
sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då
de skall infrias.
Avskrivningar och nedskrivningar får inte redovisas som avsättningar.

17 § Större avsättningar som i balansräkningen har tagits upp under posten
Övriga avsättningar skall specificeras i balansräkningen eller i en not.
Första stycket gäller inte bolag som avses i 3 kap. 6 § andra stycket.

5 kap. Tilläggsupplysningar

Tilläggsupplysningarnas placering

1 § Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall årsredovis-
ningen innehålla de upplysningar som anges i 2 - 24 §§. Upplysningarna skall
lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet i 2 kap. 2
§, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller
resultaträkningen.
Lämnas upplysningarna i noter, skall hänvisning göras vid de poster i
balansräkningen eller resultaträkningen till vilka de hänför sig.

Värderings- och omräkningsprinciper

2 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar eller skulder skall
anges.
För poster i årsredovisningen som avser tillgångar, avsättningar eller skulder
i utländsk valuta skall anges enligt vilka principer beloppen har räknats om
till svenska kronor.

Anläggningstillgångar

3 § För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller
i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 skall uppgift lämnas om
1. tillgångarnas anskaffningsvärde,
2. tillkommande och avgående tillgångar,
3. överföringar,
4. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,
5. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts
med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,
6. årets uppskrivningar, med särskild uppgift om uppskrivningsbeloppets
användning och oavskrivet uppskrivningsbelopp,
7. ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,
8. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har
gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,
9. ackumulerade uppskrivningar, och
10. korrigeringar av tidigare års avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, ned-
skrivningar och uppskrivningar.
Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster skall
anges.
Till den del en tillgång skrivits av eller skrivits ned uteslutande av skatte-
skäl skall upplysning lämnas om detta med angivande av avskrivningens eller ned-
skrivningens storlek.

**FOOTNOTES**

1 Jfr rådets direktiv 78/660/EEG (EGT L 222, 14.8.1978 s.
31), 83/349/EEG(EGT L 193, 18.7.1983 s. 1) m.fl.

Uppgifter om taxeringsvärden

4 § För fastigheter som är anläggningstillgångar skall det lämnas uppgift om
taxeringsvärden med fördelning på balansräkningens poster och på sådana noter
som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2.

Uppskrivningsfond

5 § Om uppskrivningsfondens storlek eller sammansättning har ändrats under
räkenskapsåret, skall uppgift lämnas om
1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,
2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret, och
3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i
anspråk med uppgift om hur beloppet har använts.

Nettoomsättningens fördelning

6 § Om bolagets rörelsegrenar eller geografiska marknader avviker betydligt
från varandra, skall uppgift lämnas om nettoomsättningens fördelning på
rörelsegrenarna och marknaderna. Bedömningen av om bolagets rörelsegrenar och
marknader avviker betydligt från varandra skall göras med hänsyn till hur
bolaget normalt organiserar försäljningen av varor och tjänster.
Första stycket gäller inte bolag som tillämpar 3 kap. 7 §. Bestämmelsen om
nettoomsättningens fördelning på geografiska marknader gäller inte heller bolag
som avses i 3 kap. 6 § andra stycket.

Inköp och försäljning mellan koncernföretag

7 § Moderbolag och dotterföretag skall ange hur stor del av räkenskapsårets
inköp och försäljningar som avser andra koncernföretag.

Uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag

8 § För varje dotterföretag och intresseföretag skall anges
1. namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,
2. resultatet för det senaste räkenskapsår för vilket årsbokslut har upp-
rättats,
3. bolagets kapitalandel i företaget, beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 §,
och
4. antalet andelar och dessas värde enligt balansräkningen.
Första stycket gäller också i fråga om andra företag vari bolaget självt eller
på det sätt som anges i 1 kap. 6 § innehar en kapitalandel på minst 20 procent.
Ett bolag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag skall ange
detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.Om bolagets
rösträttsandel i sådana företag som avses i första och andra styckena avviker
från kapitalandelen, skall även rösträttsandelen anges.

9 § En uppgift enligt 8 § får utelämnas, om den är av ringa betydelse med
hänsyn till kravet på rättvisande bild i 2 kap. 3 §.
Under förutsättning att tillstånd ges av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer, får uppgift enligt 8 § också utelämnas, om den har sådan
karaktär att den kan vålla allvarlig skada för något av de i 8 § angivna
företagen.
Om en uppgift har utelämnats enligt första eller andra stycket, skall
upplysning lämnas om detta.
Uppgift om eget kapital och resultat får också utelämnas, om
1. bolaget äger andelar som motsvarar mindre än hälften av dotterföretagets
eller intresseföretagets eget kapital och detta företag inte offentliggör sin
balansräkning, eller
2. bolaget är moderbolag och dotterföretaget omfattas av en av bolaget
upprättad koncernredovisning eller av en sådan koncernredovisning som avses i 7
kap. 2 § första stycket.

Kortfristiga och långfristiga balansposter

10 § För varje fordringspost i balansräkningen som är upptagen under Omsätt-
ningstillgångar eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2
skall anges den del som förfaller till betalning senare än ett år efter ba-
lansdagen.
För varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap.
4 § fjärde stycket 2 skall anges den del som förfaller till betalning senare än
ett år efter balansdagen samt den del som förfaller till betalning senare än fem
år efter balansdagen.

Ställda säkerheter

11 § För varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3
kap. 4 § fjärde stycket 2 skall, om säkerhet har ställts, omfattningen av
säkerheterna anges med uppgift om deras art och form.
Om bolaget har ställt säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för
koncernföretag, skall särskild upplysning lämnas om detta.

Lån till ledande befattningshavare

12 § Om ett bolag har lämnat lån till en styrelseledamot, verkställande direk-
tör eller en motsvarande befattningshavare i bolaget eller i ett annat koncern-
företag, skall upplysning lämnas om detta. Detsamma gäller om bolaget har ställt
pant eller annan säkerhet eller har ingått ansvarsförbindelse till förmån för en
sådan befattningshavare. Med styrelseledamöter jämställs suppleanter för dessa
och med verkställande direktör jämställs vice verkställande direktör.
Uppgift skall lämnas om storleken av lämnade lån, huvudsakliga lånevillkor,
räntesatser, under räkenskapsåret återbetalda belopp, arten av ställda
säkerheter och ingångna ansvarsförbindelser samt beloppet av de lån för vilka
säkerhet ställts. Uppgift skall även lämnas om vilken anknytning till bolaget
den har som bolaget har lämnat lån till, ställt säkerhet för eller ingått
ansvarsförbindelse till förmån för.
Andra stycket tillämpas också, om bolaget har lämnat lån till eller ställt
säkerhet till förmån för någon annan med stöd av tillstånd enligt 12 kap. 8 §
aktiebolagslagen (1975:1385).

Konvertibla lån

13 § Om bolaget har utelöpande lån som är konvertibla eller förenade med
optionsrätt till nyteckning, skall för varje lån eller liknande rättighet anges
utestående lånebelopp samt tid och villkor för utbyte eller för nyteckning. För
varje lån mot vinstandelsbevis skall utestående lånebelopp och
räntebestämmelserna anges.

Aktiebolags eget kapital

14 § Ett aktiebolags eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och
fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas
upp aktiekapital, överkursfond, uppskrivningsfond och reservfond. Under fritt
eget kapital eller ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig,
balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret.
Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som av-
dragsposter.
Förändringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning skall
specificeras.
Vid aktiekapitalet skall antalet aktier anges. Består aktiekapitalet av aktier
av olika slag, skall motsvarande uppgift lämnas för varje aktieslag. Innehar
aktiebolaget egna aktier, skall det nominella beloppet av dessa anges.

Upplysningar om skatter

15 § Uppgift skall lämnas om skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som
har redovisats i resultaträkningen under räkenskapsåret och tidigare
räkenskapsår samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper sig på verksamheten
för dessa år. Uppgift behöver dock inte lämnas om skillnaden är obetydlig.
Första stycket gäller inte bolag som avses i 3 kap. 6 § andra stycket.

16 § Uppgift skall lämnas om hur den för räkenskapsåret redovisade
inkomstskatten fördelar sig på ordinärt och extraordinärt resultat.
Första stycket gäller inte bolag som avses i 3 kap. 6 § andra stycket.

Medelantalet anställda under räkenskapsåret

17 § Uppgift skall lämnas om medelantalet under räkenskapsåret anställda
personer med uppgift om fördelningen mellan kvinnor och män. Om bolaget har
anställda i flera länder, skall medelantalet anställda och fördelningen mellan
kvinnor och män i varje land anges.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

18 § Av räkenskapsårets personalkostnader skall följande belopp anges särskilt:
1. löner och ersättningar, och
2. sociala kostnader, med särskild uppgift om pensionskostnader.

19 § Det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra
ersättningar skall anges för var och en av följande grupper:
1. styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befattnings-
havare, och
2. anställda som inte omfattas av 1.
Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter, verkställande
direktören och motsvarande befattningshavare skall anges särskilt.
Har bolaget anställda i flera länder, skall uppgifter som anges i första och
andra styckena lämnas särskilt för varje land.

Pensioner och liknande förmåner

20 § Uppgift skall lämnas om det sammanlagda beloppet av kostnader och
förpliktelser som avser pensioner eller liknande förmåner till styrelseledamö-
ter, verkställande direktören eller motsvarande befattningshavare.

Tidigare styrelse och verkställande direktör

21 § Vad som enligt 19 och 20 §§ gäller för styrelseledamöter och verkställande
direktören gäller även tidigare styrelseledamöter och tidigare verkställande
direktör.

Suppleanter och vice verkställande direktör

22 § Vid tillämpning av 19 - 21 §§ jämställs med styrelseledamöter suppleanter
för dessa och med verkställande direktören vice verkställande direktör.

Avtal om avgångsvederlag

23 § Om bolaget har träffat avtal om avgångsvederlag eller liknande förmåner
till styrelseledamöter, verkställande direktören eller andra personer i bolagets
ledning, skall uppgift lämnas om avtalen och om de väsentligaste villkoren i
avtalen.

Uppgift om moderföretag

24 § Ett bolag som är dotterbolag skall lämna uppgift om namn, organisations-
nummer och säte för de moderföretag som upprättar koncernredovisning för den
största och minsta koncern som bolaget ingår i som dotterbolag. Uppgift skall
också lämnas om var det går att få tillgång till utländska moderföretags
koncernredovisningar.

6 kap. Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys

Förvaltningsberättelse

1 § Förvaltningsberättelsen skall innehålla en rättvisande översikt över
utvecklingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat.
Upplysningar skall även lämnas om
1. sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen, resultat-
räkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av bolagets
ställning och resultat,
2. sådana händelser av väsentlig betydelse för bolaget som har inträffat under
räkenskapsåret eller efter dess slut,
3. bolagets förväntade framtida utveckling,
4. bolagets verksamhet inom forskning och utveckling, och
5. bolagets filialer i utlandet.
Andra stycket 3 och 5 gäller inte bolag som avses i 3 kap. 6 § andra stycket.

2 § I aktiebolag skall i förvaltningsberättelsen lämnas förslag till
dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. I aktiebolag som är
moderbolag skall dessutom uppgift lämnas om belopp som enligt årsredovisningarna
för företag inom koncernen skall föras över från fritt eget kapital i koncernen
till bundet eget kapital.

Finansieringsanalys

3 § I finansieringsanalysen skall redovisas bolagets finansiering och
kapitalinvesteringar under räkenskapsåret.

7 kap. Koncernredovisning

Allmänna bestämmelser

Skyldighet att upprätta koncernredovisning

1 § Ett moderbolag skall för varje räkenskapsår upprätta koncernredovisning
enligt denna lag, om inte annat följer av 2 §.

2 § Ett moderbolag som är dotterbolag behöver inte upprätta koncernredovis-
ning, om
1. bolaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en koncernredovisning
som upprättas av ett annat moderföretag,
2. detta moderföretag lyder under lagstiftningen i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet, och
3. moderföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats enligt den
lagstiftning som i den staten har tillkommit i enlighet med Europeiska
gemenskapernas direktiv av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning
(83/349/EEG).
Första stycket gäller även om något dotterföretag av skäl som anges i 4 §
andra eller tredje stycket inte omfattas av den upprättade koncernredovisningen.
Ett moderbolag som med stöd av första stycket inte självt har upprättat någon
koncernredovisning skall ge in den koncernredovisning som avses i första stycket
jämte koncernrevisionsberättelsen till registreringsmyndigheten enligt
bestämmelserna i 8 kap. 3 §. Registreringsmyndigheten skall på det sätt som
anges i 8 kap. 4 § kungöra att handlingarna har getts in. Om handlingarna inte
är avfattade på svenska, får registreringsmyndigheten förelägga moderbolaget att
ge in en bestyrkt översättning till svenska. Sådant föreläggande skall utfärdas
om någon begär det.
Första stycket gäller inte,
1. om delägare som har en kapitalandel i moderbolaget på minst tio procent
senast sex månader före räkenskapsårets utgång hos moderbolagets styrelse eller
motsvarande ledningsorgan har krävt att koncernredovisning skall upprättas,
eller
2. om andelarna i moderbolaget eller skuldebrev som moderbolaget har utfärdat
är inregistrerade på en börs inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Den som enligt första stycket inte upprättar någon koncernredovisning skall
upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn,
organisationsnummer och säte för det moderföretag som upprättar den i stycket
nämnda koncernredovisningen.

Koncernredovisningens delar

3 § Koncernredovisningen skall bestå av
1. koncernbalansräkning,
2. koncernresultaträkning,
3. noter, och
4. förvaltningsberättelse.
Om moderbolaget är ett sådant bolag som avses i 10 kap. 3 § fjärde stycket
aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § andra stycket lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa företag, skall det i koncernredovisningen även ingå
en finansieringsanalys.

Dotterföretag som skall omfattas av koncernredovisningen

4 § Koncernredovisningen skall omfatta samtliga dotterföretag, om inte annat
följer av andra eller tredje stycket.
Ett dotterföretag behöver inte omfattas av koncernredovisningen, om företaget
är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 5 § på rättvisande bild. Om flera
dotterföretag tillsammans har mer än sådan ringa betydelse, skall de dock
omfattas av koncernredovisningen.
Ett dotterföretag behöver inte heller omfattas av koncernredovisningen, om
1. betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar moderbolagets
möjligheter att utöva sitt inflytande över dotterföretaget,
2. nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen inte kan fås
utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller
3. andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i avsikt
att säljas vidare.
Ett bolag som tillämpar andra eller tredje stycket skall i en not upplysa om
skälen för detta.

Principer för upprättande av koncernredovisning

Överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild

5 § Koncernredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i
enlighet med god redovisningssed.
Koncernbalansräkningen, koncernresultaträkningen och noterna skall upprättas
som en helhet och ge en rättvisande bild av ställningen och resultatet för de
företag, betraktade som en enhet, som omfattas av koncernredovisningen.
Bestämmelserna i 2 kap. 3 § första stycket andra meningen och andra stycket
tillämpas också på koncernredovisningen.

Andra grundläggande redovisningsprinciper m.m.

6 § För koncernredovisningen tillämpas följande bestämmelser i 2kap.:4 § om
andra grundläggande redovisningsprinciper,
5 § om språk och form,
6 § om valuta, och
7 § om undertecknande.

Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen

7 § Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen skall var för sig
utgöra en sammanställning av balansräkningarna respektive resultaträkningarna
för moderbolaget och de dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen.
Sammanställningen skall göras med tillämpning av 8 - 12 §§ och 17 - 23 §§. Vid
redovisningen av andelar i andra företag än dotterföretag skall 24 - 29 §§
beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap.
Vad som i aktiebolag har avsatts till kapitalandelsfonden enligt 27 § andra
stycket skall redovisas som en särskild post under A IV i koncern-
balansräkningen. Sådant belopp skall anses som bundet eget kapital.
När 3 kap. 6 § andra stycket tillämpas skall vad som där sägs om antalet
anställda och tillgångarnas nettovärde avse koncernen som helhet.
Bestämmelsen i 3 kap. 7 § gäller inte om koncernen är en sådan koncern som
avses i 10 kap. 3 § fjärde stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 §
andra stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.

Minoritetsandelar

8 § Den del av eget kapital och årets resultat i ett dotterföretag som belöper
sig på andelar ägda av någon annan än de koncernföretag som omfattas av
koncernredovisningen skall redovisas som särskilda poster i koncernbalans-
räkningen och koncernresultaträkningen.

Balansdag

9 § Koncernredovisningen skall hänföra sig till moderbolagets balansdag.
Om ett dotterföretags balansdag ligger mer än tre månader före moderbolagets
balansdag, skall dotterföretaget omfattas av koncernredovisningen på grundval av
en balansräkning som hänför sig till moderbolagets balansdag och en
resultaträkning som avser moderbolagets räkenskapsår.
Om ett dotterföretags balansdag ligger högst tre månader före moderbolagets
balansdag, skall upplysning lämnas om sådana händelser som är viktiga för att
bedöma dotterföretagets ställning och resultat och som har inträffat mellan
dotterföretagets och moderbolagets balansdagar.

Värderingsregler

10 § Bestämmelserna i 4 kap. tillämpas även på koncernredovisningen.

11 § Moderbolaget skall tillämpa samma principer för värderingen av tillgångar,
avsättningar och skulder i koncernredovisningen som i års-

redovisningen. Andra värderingsprinciper får användas i koncernredovisningen, om
det finns särskilda skäl. I sådant fall skall upplysning om detta lämnas i not
med angivande av skälen för avvikelsen.
Har något av de koncernföretag som omfattas av koncernredovisningen tillämpat
andra principer för värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder än de
som tillämpas i koncernbalansräkningen, skall dessa tillgångar, avsättningar
och skulder räknas om enligt sistnämnda principer.
Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 5 §, får avvikelse göras
från vad som föreskrivs i andra stycket. Sådan avvikelse får även göras, om en
omräkning med hänsyn till kravet på rättvisande bild är av ringa betydelse. I
dessa fall skall upplysning om skälen för avvikelsen anges i en not.

Elimineringar mellan koncernföretag

12 § Fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, skall
elimineras i koncernbalansräkningen.
Intäkter och kostnader, som hänför sig till transaktioner mellan koncern-
företag, liksom förändring av internvinst under räkenskapsåret, skall elimineras
i koncernresultaträkningen.
Vad som sägs i första och andra styckena om eliminering av fordringar och
skulder, intäkter och kostnader samt internvinster gäller inte om beloppen är av
ringa betydelse med hänsyn till kravet i 5 § på rättvisande bild.
Med internvinst avses antingen en vinst vid överlåtelse av en tillgång inom
koncernen eller den på moderbolaget belöpande andelen av en sådan vinst, i den
utsträckning tillgången inte därefter har överlåtits till en köpare utanför
koncernen eller har förbrukats eller dess värde har satts ned hos det företag
inom koncernen som har förvärvat tillgången. Upplysning om det
internvinstbegrepp som har tillämpats skall lämnas i en not.

Tilläggsupplysningar

Allmänna tilläggsupplysningar

13 § Bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap. 2 - 7 och 10 - 23 §§
tillämpas även på koncernredovisningen. Tilläggsupplysningarna skall lämnas på
det sätt som anges i 5 kap. 1 § första stycket andra och tredje meningarna och
andra stycket.

Förändringar i koncernens sammansättning

14 § Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncernredovisningen har
ändrats väsentligt under räkenskapsåret, skall sådana upplysningar lämnas som
gör det möjligt att jämföra de på varandra följande koncernredovisningarna.
Uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag

15 § För varje dotterföretag och intresseföretag skall dess namn,
organisationsnummer och säte anges. Vidare skall anges den kapitalandel,
beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 §, som koncernföretag innehar i företaget.
Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas även i fråga om andra företag
i vilka ett koncernföretag självt eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 §
innehar en kapitalandel på minst 20 procent. Uppgifter om dessa företag behöver
dock inte lämnas om uppgifterna med hänsyn till kravet på rättvisande bild är av
ringa betydelse.
I koncernredovisningen skall grunden för att ett företag har klassificerats
som dotterföretag anges. Denna uppgift får utelämnas, om moderbolaget innehar
mer än hälften av rösterna för samtliga andelar och kapitalandelen i
dotterföretaget är lika stor som rösträttsandelen.

16 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge att
uppgifter inte behöver lämnas enligt 15 § första och andra styckena, om
uppgifterna är av sådant slag att de kan vålla allvarlig skada för moderbolaget
eller för något av de angivna företagen.

Hur dotterföretag skall räknas in i koncernredovisningen

17 § Sammanställning avseende moderbolag och dotterföretag skall
göras enligt någon av de metoder som anges i 18 - 21 §§, 22 § eller
23 §.

Förvärvsmetoden

18 § I koncernbalansräkningen skall det bokförda värdet av moderbolagets
andelar i ett dotterföretag elimineras genom att avräknas mot den andel av
dotterföretagets eget kapital som belöpte på andelarna vid förvärvet.

19 § Vid förvärv av andelar i ett företag som är eller genom förvärvet blir
dotterföretag skall moderbolaget upprätta en förvärvsanalys för att fastställa
andelarnas anskaffningsvärde för koncernen samt anskaffningsvärdet för koncernen
av dotterföretagets tillgångar, avsättningar och skulder.

20 § Om anskaffningsvärdet för koncernen av dotterföretagets tillgångar,
avsättningar eller skulder enligt förvärvsanalysen avviker från deras bokförda
värden i dotterföretagets balansräkning, skall värdena i koncernbalansräkningen
justeras med hänsyn till detta. Summan av dessa justeringar skall avräknas från
det skillnadsbelopp som uppkommit vid avräkningen enligt 18 §.

21 § Om det efter en avräkning enligt 20 § föreligger ett positivt
skillnadsbelopp, skall detta redovisas som goodwill i koncernbalansräkningen.
Bestämmelserna i 4 kap. 4 och 5 §§ gäller även för sådan goodwill.
Om det efter en avräkning enligt 20 § föreligger ett negativt skillnadsbelopp
som motsvarar en vid förvärvstidpunkten förväntad ogynnsam resultatutveckling
eller förväntade utgifter i dotterföretaget, skall detta skillnadsbelopp
redovisas som en avsättning i koncernbalansräkningen. En sådan avsättning får
upplösas och intäktsföras i takt med att förväntningarna infrias.

Poolningsmetoden

22 § Det bokförda värdet av moderbolagets andelar i ett dotterföretag får
elimineras i koncernbalansräkningen genom avräkning mot den andel av
dotterföretagets eget kapital som belöpte på moderbolagets andelar i
dotterföretaget vid förvärvet utan att 19 - 21 §§ tillämpas, om
1. moderbolagets andelar i dotterföretaget representerar mer än 90 procent av
det nominella värdet av samtliga andelar i dotterföretaget,
2. andelarna har förvärvats genom att moderbolaget har emitterat andelar vilka
har lämnats som vederlag för andelarna i dotterföretaget,
3. den kontanta betalningen för de förvärvade andelarna inte överstiger tio
procent av de emitterade andelarnas nominella värde, och
4. det i övrigt är förenligt med kravet på god redovisningssed och kravet i 5
§ på rättvisande bild.
Det skillnadsbelopp som uppkommer vid tillämpning av första stycket skall
läggas till eller dras ifrån eget kapital i koncernbalansräkningen.
Upplysning om att första stycket har tillämpats skall lämnas i en not. Där
skall också lämnas upplysning om de förändringar i eget kapital som åtgärden har
medfört och om namn, organisationsnummer och säte för de berörda företagen.

Kapitalandelsmetoden

23 § Om verksamheten i ett dotterföretag skiljer sig så mycket från övrig verk-
samhet i koncernen att en tillämpning av vad som föreskrivs i 18 - 22 §§ skulle
vara oförenlig med kravet i 5 § på rättvisande bild, skall andelarna i
dotterföretaget i stället redovisas i koncernbalansräkningen och koncern-
resultaträkningen enligt 25 - 28 §§. Vad som sägs om intresseföretag skall
därvid avse dotterföretag.
Ett bolag som tillämpar första stycket skall i en not upplysa om skälen för
detta.
Om dotterföretagets årsredovisning eller, i förekommande fall, koncern-
redovisning inte offentliggörs enligt bestämmelserna i 8 kap. eller annan för-
fattning, skall handlingen ges in till registreringsmyndigheten tillsammans med
moderbolagets koncernredovisning.

Hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag skall räknas in i
koncernredovisningen

Kapitalandelsmetoden

24 § Andelar i intresseföretag skall redovisas i koncernbalansräkningen och
koncernresultaträkningen med tillämpning av bestämmelserna i 25 -28 §§, om inte
annat följer av tredje stycket eller 29 §.
Vid tillämpning av första stycket skall bestämmelserna i 11 § om värdering och
12 § om internvinsteliminering tillämpas, om det inte finns särskilda hinder mot
detta. Med internvinst skall därvid avses den andel i vinst som belöper på
moderbolaget vid överlåtelse mellan intresseföretag och koncernföretag.
Ett intresseföretag behöver inte redovisas enligt första stycket, om
1. företaget har ringa betydelse med hänsyn till kravet i 5 § på rätt-visande
bild, eller
2. förhållandena motsvarar dem som anges i 4 § tredje stycket.
Den som tillämpar tredje stycket skall i en not upplysa om skälen för detta.

25 § Första gången andelarna i ett intresseföretag redovisas i koncernbalans-
räkningen skall moderbolaget först göra en beräkning av deras värde enligt 4
kap. 3 § första och andra styckena, 5 § första - tredje styckena och 6 § första
stycket.
Skillnaden mellan det värde som följer av första stycket och den andel av
intresseföretagets eget kapital som belöper på andelarna skall anges särskilt i
balansräkningen eller i en not. Skillnadsbeloppet skall beräknas med ut-
gångspunkt i förhållandena vid förvärvstidpunkten. Om det finns särskilda skäl,
får skillnadsbeloppet beräknas med utgångspunkt i förhållandena vid den tidpunkt
då kapitalandelsmetoden tillämpas första gången.
Om det vid en beräkning enligt andra stycket finns ett positivt skillnads-
belopp, skall det belopp som har räknats fram enligt första stycket minskas med
avskrivningar eller nedskrivningar enligt 4 kap. 4 och 5 §§, beräknade på
grundval av det angivna skillnadsbeloppet. Den del av skillnadsbeloppet som inte
kan hänföras till något särskilt slag av tillgång, avsättning eller skuld skall
därvid anses som goodwill.
Det belopp som har räknats fram enligt första stycket skall vidare justeras
med tillägg eller avdrag för den andel av intresseföretagets vinst eller förlust
för räkenskapsåret som belöper på andelarna. Vidare skall avdrag göras för
mottagen utdelning från intresseföretaget. Hänsyn skall också tas till andra
förändringar i intresseföretagets eget kapital. Andelarna skall i
koncernbalansräkningen tas upp till det värde som motsvarar återstående belopp.

26 § När ett intresseföretag är moderföretag i en koncern, avses med företagets
eget kapital i 25 § andra stycket vad som i en av intresseföretaget upprättad
koncernredovisning redovisas som sådan post.

27 § I efterföljande koncernbalansräkningar skall de andelar som avses i 24 §
tas upp till det värde som de är upptagna till i närmast föregående
koncernbalansräkning. Detta värde skall justeras med tillämpning av 25 §.
Om andelarna vid en tillämpning av 25 § första, tredje och fjärde styckena tas
upp till ett högre värde än i närmast föregående koncernbalansräkning, skall
skillnadsbeloppet sättas av till en kapitalandelsfond.

28 § Vid redovisning enligt 25 - 27 §§ skall den andel av intresseföretagets
vinst eller förlust som belöper på andelarna redovisas som intäkt eller kostnad
i koncernresultaträkningen. Mottagen utdelning från intresseföretaget får inte
redovisas som intäkt.

Klyvningsmetoden

29 § Om ett bolag omfattas av en koncernredovisning och tillsammans med ett
eller flera företag, som inte omfattas av koncernredovisningen, leder ett annat
företag som inte är dotterföretag, får bolagets ägarandel i det sistnämnda
företaget redovisas enligt andra stycket.
I koncernbalansräkningen får tas upp en så stor andel av företagets
tillgångar och skulder som belöper på bolagets ägarandel. I koncernresul-
taträkningen får tas upp en så stor andel av företagets intäkter och kostnader
som belöper på bolagets ägarandel. Vid redovisning enligt detta stycke skall 9 -
12, 14 och 18 - 21 §§ tillämpas.
Ett bolag som tillämpar denna paragraf skall i en not upplysa om skälen för
detta. Uppgift enligt 5 kap. 17 § skall anges särskilt för varje företag för
vilket ägarandelar redovisas med tillämpning av denna paragraf.

Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys

30 § Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys för koncernen skall upprät-
tas med tillämpning av 6 kap. 1 och 3 §§.

8 kap. Offentliggörande

Registreringsmyndigheten

1 § Med registreringsmyndigheten avses i denna lag Patent- och registrerings-
verket.

Årsredovisningens avlämnande till revisorerna

2 § I ett aktiebolag skall årsredovisningen för det förflutna räkenskapsåret
lämnas till revisorerna senast en månad före ordinarie bolagsstämma. I ett
handelsbolag skall årsredovisningen lämnas till revisorerna senast fyra månader
efter räkenskapsårets utgång.
Ingivande till registreringsmyndigheten

3 § Sedan resultaträkningen och balansräkningen har blivit fastställda, skall
aktiebolag ge in bestyrkta kopior av årsredovisningen och revisionsberättelsen
för det förflutna räkenskapsåret till registreringsmyndigheten. Handlingarna
skall ha kommit in till registreringsmyndigheten inom en månad från
fastställelsebeslutet. På kopian av årsredovisningen skall en styrelseledamot
eller verkställande direktören teckna bevis om att resultaträkning och
balansräkning har fastställts med uppgift om fastställelsedagen. Beviset skall
även innehålla uppgift om bolagsstämmans beslut beträffande bolagets vinst eller
förlust.
Även handelsbolag skall ge in bestyrkta kopior av årsredovisningen och
revisionsberättelsen till registreringsmyndigheten. Handlingarna skall ha kommit
in till registreringsmyndigheten inom sex månader från räkenskapsårets utgång.

Kungörande

4 § När årsredovisning och revisionsberättelse har getts in till registre-
ringsmyndigheten enligt 3 §, skall myndigheten kungöra detta i en tidning som
myndigheten ger ut.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare
föreskrifter om sådant kungörande.

Förseningsavgifter för aktiebolag

5 § Om ett aktiebolag inte ger in bestyrkta kopior av årsredovisning och revi-
sionsberättelse eller om årsredovisningen saknar sådant bevis som avses i 3 §
första stycket, skall bolaget betala förseningsavgift till staten enligt 6 §.
Beslut om förseningsavgift fattas av registreringsmyndigheten.

6 § Ett aktiebolag skall betala en förseningsavgift om de handlingar som anges
i 5 § inte har kommit in till registreringsmyndigheten inom sju månader från
räkenskapsårets utgång. Har bolaget inom denna tid gjort anmälan enligt 9 kap.
5 § fjärde stycket aktiebolagslagen (1975:1385), skall dock bolaget betala
förseningsavgift först om handlingarna inte har kommit in inom nio månader från
räkenskapsårets utgång. Avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktie-
bolag och 5 000 kr för privata aktiebolag.
Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två månader från det
att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om förseningsavgift enligt
första stycket, skall bolaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften
skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata
aktiebolag.
Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två månader från det
att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om förseningsavgift enligt
andra stycket, skall bolaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften
skall uppgå till 20 000 kr för publika aktiebolag och 10 000 kr för privata
aktiebolag.

7 § Har registrering skett av beslut om att bolaget försatts i konkurs eller
trätt i likvidation, får beslut om förseningsavgift inte meddelas.

8 § Har bolaget inom tid som avses i 6 § gett in kopior av de handlingar som
anges i 5 § men är kopiorna inte bestyrkta eller har handlingarna på annat sätt
någon brist som lätt kan avhjälpas, får registreringsmyndigheten meddela beslut
om förseningsavgift endast om bolaget har underrättats om bristen och fått
tillfälle att avhjälpa den men inte gjort det inom tid som angetts i
underrättelsen. En sådan underrättelse får sändas med posten till den postadress
som bolaget senast har anmält hos registreringsmyndigheten.

9 § En förseningsavgift skall efterges, om underlåtenheten att ge in
handlingen framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter som bolaget
inte har kunnat råda över. Avgiften skall också efterges om det framstår som
uppenbart oskäligt att ta ut den.
Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om något yrkande om detta inte
har framställts, om det föranleds av vad som har förekommit i ärendet.

10 § Om en förseningsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, skall
avgiften lämnas för indrivning. Regeringen får föreskriva att indrivning inte
behöver begäras för ringa belopp.
Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

11 § Ett beslut om förseningsavgift får verkställas även om det inte har vunnit
laga kraft.
Om ett bolag har rätt att få tillbaka betalad förseningsavgift på grund av en
domstols beslut, skall ränta betalas på den återbetalade förseningsavgiften från
och med månaden efter den då förseningsavgiften betalades in till och med den
månad då återbetalning görs. I fråga om räntans storlek tillämpas 69 § 2 mom.
första stycket uppbördslagen (1953:272).

Personligt betalningsansvar

12 § Om kopia av årsredovisning och revisionsberättelse för aktiebolag inte har
sänts in enligt 3 § första stycket inom femton månader efter räkenskapsårets
utgång, svarar styrelseledamöterna och verkställande direktören solidariskt för
de förpliktelser som uppkommer för bolaget.
En styrelseledamot eller verkställande direktör går dock fri från ansvar, om
han eller hon visar att underlåtenheten att sända in årsredovisning och revi-
sionsberättelse inte beror på försummelse av honom eller henne. Ansvar inträder
inte för förpliktelser som uppkommer efter det att handlingarna har kommit in
till registreringsmyndigheten.

Vite

13 § Var och en som i egenskap av ställföreträdare för handelsbolag eller verk-
ställande direktör eller styrelseledamot i aktiebolag enligt denna lag eller
annan författning är skyldig att ensam eller gemensamt med någon annan till
registreringsmyndigheten ge in redovisningshandling eller revisionsberättelse,
kan av registreringsmyndigheten föreläggas vid vite att fullgöra denna
skyldighet.
Fråga om utdömande av vite prövas av registreringsmyndigheten.

Publicering av årsredovisningen

14 § Om ett bolag publicerar sin årsredovisning i dess helhet, skall
publiceringen avse årsredovisningen i den form och med den ordalydelse som har
legat till grund för revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen skall därvid
åtfölja årsredovisningen. Om någon revisionsberättelse inte har lämnats, skall
årsredovisningen i stället innehålla uppgift om detta förhållande och om skälen
för det.

15 § Om ett bolag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick, skall
det av publikationen framgå att den inte är fullständig. Det skall också anges
om den fullständiga årsredovisningen har getts in till registreringsmyndigheten.

En årsredovisning får, när den publiceras i ofullständigt skick, inte åtföljas
av revisionsberättelsen. Publikationen skall i stället innehålla revisorns
uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har upprättats enligt lag,
liksom uppgift om anmärkningar enligt 10 kap. 10 § andra - fjärde styckena
aktiebolagslagen (1975:1385) och 4 kap. 10 § andra - fjärde styckena lagen
(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag. Om revisionsberättelse inte
har lämnats, skall detta förhållande liksom skälen för det anges.

Koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse

16 § Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och koncernrevisions-
berättelse.

9 kap. Delårsrapport

Skyldighet att lämna delårsrapport

1 § Ett bolag skall minst en gång under ett räkenskapsår som omfattar mer än
tio månader lämna en särskild redovisning (delårsrapport), om bolaget är
skyldigt att ha auktoriserad revisor enligt 10 kap. 3 § andra eller fjärde
stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § första eller andra stycket
lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.
Delårsrapporten skall avse bolagets verksamhet från räkenskapsårets början.
Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två
tredjedelar av räkenskapsåret.
I ett aktiebolag skall delårsrapporten lämnas av styrelsen eller, om styrelsen
bestämmer det, av verkställande direktören.

Tillhandahållande av delårsrapport

2 § En delårsrapport skall hos bolaget hållas tillgänglig för var och en som
vill ta del av den och genast sändas till aktieägare eller bolagsman som begär
det. En bestyrkt kopia av en sådan delårsrapport som avses i 1 § andra stycket
andra meningen skall senast två månader efter rapportperiodens utgång sändas in
till registreringsmyndigheten.
Om delårsrapport inte ges in till registreringsmyndigheten i rätt tid,
tillämpas 8 kap. 13 §.

Delårsrapportens innehåll

3 § I en delårsrapport skall det översiktligt redogöras för verksamheten och
resultatutvecklingen samt för investeringar och förändringar i likviditet och
finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vidare skall det lämnas
beloppsuppgifter om nettoomsättningen och resultatet före bokslutsdispositioner
och skatt under rapportperioden. Om det finns särskilda skäl, får en ungefärlig
beloppsuppgift om resultatet lämnas. Bestämmelserna i 6 kap. 1 § andra stycket 1
och 2 gäller också i fråga om delårsrapport.
Om en koncern är av sådan storlek som anges i 10 kap. 3 § fjärde stycket
aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § andra stycket lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa företag, skall moderbolaget i delårsrapporten,
utöver uppgifter om moderbolaget, lämna uppgifter för koncernen motsvarande vad
som sägs i första stycket. Uppgifter om nettoomsättning och resultat skall avse
beloppen efter avdrag för interna poster inom koncernen och vara beräknade med
hänsyn tagen till internvinsteliminering.

4 § Om det inte finns särskilda hinder, skall i anslutning till uppgifter
enligt 3 § även lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under det
närmast föregående räkenskapsåret.
Begrepp och termer skall så långt det är möjligt stämma överens med dem som
har använts i den senast framlagda årsredovisningen eller, i förekommande fall,
koncernredovisningen.

10 kap. Överklagande

1 § En myndighets beslut i ett tillståndsärende enligt 3 kap. 7 § första
stycket, 5 kap. 9 § andra stycket eller 7 kap. 16 § får överklagas till
regeringen.

2 § Ett sådant beslut av registreringsmyndigheten som avses i 8 kap. 6, 9 och
13 §§ får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Bilaga 1

Avsnitt 1

I Belgien:
la société anonyme/de naamloze vennootschap, la société en commandite par
actions/de commanditaire vennootschap op aandelen, la société de personnes à
responsabilité limitée/de personenvennootschap met beperkte aansprakelijkheid.

I Danmark:
aktieselskaber, kommanditaktieselskaber, anpartsselskaber.

I Finland:
osakeyhtiö, aktiebolag.

I Frankrike:
la société anonyme, la société en commandite par actions, la société à
responsabilité limitée.

I Grekland:
* *****µ* *******, * ******* ****o***µ**** *******, * ****ó****µ* **** µ**o***
*******.

I Irland:
public companies limited by shares or by guarantee, private companies limited by
shares or by guarantee.

I Island:
almenningshlutafélag.

I Italien:
la società per azioni, la società in accomandita per azioni, la società a
responsabilità limitata.

I Liechtenstein:
die Aktiengesellschaft, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung, die
Kommanditaktiengesellschaft.
I Luxemburg:
la société anonyme, la société en commandite par actions, la société à
responsabilité limitée.

I Nederländerna:
de naamloze vennootschap, de besloten vennootschap met beperkte aans-
prakelijkheid.

I Norge:
aksjeselskap.

I Portugal:
a sociedade anónima de responsabilidade limitada, a sociedade em comandita por
acções, a sociedade por quotas de responsabilidade limitada.

I Spanien:
la sociedad anónima, la sociedad comanditaria por acciones, la sociedad de
responsabilidad limitada;

I Storbritannien:
public companies limited by shares or by guarantee, private companies limited by
shares or by guarantee.

I Tyskland:
die Aktiengesellschaft, die Kommanditgesellschaft auf Aktien, die Gesellschaft
mit beschränkter Haftung.

I Österrike:
die Aktiengesellschaft, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung.

Avsnitt 2

I Belgien:
la société en nom collectif/de vennootschap onder firma, la société en
commandite simple/de gewone commanditaire vennootschap.

I Danmark:
interessentskaber, kommanditselskaber.

I Finland:
avoin yhtiö, öppet bolag, kommandiittiyhtiö, kommanditbolag.

I Frankrike:
la société en nom collectif, la société en commandite simple.

I Grekland:
* oµó****µo* ********, * ****ó****µo* ********;
I Irland:
partnerships, limited partnerships, unlimited companies.

I Island:
sameignarfélag, samlagsfélag.

I Italien:
la società in nome collettivo, la società in accomandita semplice.

I Liechtenstein:
die offene Handelsgesellschaft, die Kommanditgesellschaft.

I Luxemburg:
la société en nom collectif, la société en commandite simple.

I Nederländerna:
de vennootschap onder firma, de commanditaire vennootschap.

I Norge:
partrederi, ansvarlig selskap, kommanditselskap.

I Portugal:
sociedade em nome colectivo, sociedade em comandita simples.

I Spanien:
sociedad colectiva, sociedad en comandita simple.

I Storbritannien:
partnerships, limited partnerships, unlimited companies.

I Tyskland:
die offene Handelsgesellschaft, die Kommanditgesellschaft.

I Österrike:
die offene Handelsgesellschaft, die Kommanditgesellschaft.

Bilaga 2

Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)

TILLGÅNGAR

A. Tecknat men ej inbetalt kapital

B. Anläggningstillgångar
I. Immateriella anläggningstillgångar
1. Balanserade utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande
arbeten
2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter
3. Hyresrätter och liknande rättigheter
4. Goodwill
5. Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

II. Materiella anläggningstillgångar
1. Byggnader och mark
2. Maskiner och andra tekniska anläggningar
3. Inventarier, verktyg och installationer
4. Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella
anläggningstillgångar

III. Finansiella anläggningstillgångar
1. Andelar i koncernföretag
2. Fordringar hos koncernföretag
3. Andelar i intresseföretag
4. Fordringar hos intresseföretag
5. Andra långfristiga värdepappersinnehav
6. Lån till delägare eller till personer som vid tillämpning av 12 kap.
7 § första och sjunde styckena aktiebolagslagen (1975:1385) är attanse som
närstående
7. Andra långfristiga fordringar

C. Omsättningstillgångar

I. Varulager m.m.
1. Råvaror och förnödenheter
2. Varor under tillverkning
3. Färdiga varor och handelsvaror
4. Pågående arbete för annans räkning
5. Förskott till leverantörer

II. Fordringar

1. Kundfordringar
2. Fordringar hos koncernföretag
3. Fordringar hos intresseföretag
4. Övriga fordringar
5. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

III. Kortfristiga placeringar

1. Andelar i koncernföretag
2. Egna aktier
3. Övriga kortfristiga placeringar

IV. Kassa och bank

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

A. Eget kapital, med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital och bundet
eget kapital

Aktiebolag:

I. Aktiekapital

II. Överkursfond

III. Uppskrivningsfond

IV. Andra fonder

1. Reservfond

2. Övrigt

V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Årets resultat

Handelsbolag:

I. Eget kapital vid räkenskapsårets början

II. Insättningar eller uttag under året

III. Årets resultat

IV. Eget kapital vid räkenskapsårets slut

B. Obeskattade reserver

C. Avsättningar

1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
2. Avsättningar för skatter
3. Övriga avsättningar
D. Skulder

1. Obligationslån
2. Skulder till kreditinstitut
3. Förskott från kunder (får även redovisas som avdragspost under Varulager
m.m.)
4. Leverantörsskulder
5. Växelskulder
6. Skulder till koncernföretag
7. Skulder till intresseföretag
8. Skatteskulder
9. Övriga skulder
10. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Poster inom linjen

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

1. Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna skulder och
för förpliktelser som redovisas såsom avsättningar, varje slag för sig

2. Övriga ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, varje slag för sig

3. Ansvarsförbindelser
a. Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skuldernaeller av-
sättningarna och som inte heller har täckning i pensionsstiftelses
förmögenhet
b. Övriga ansvarsförbindelser

Bilaga 3

Uppställningsform I för resultaträkning (rapportform med kostnadsslagsindelning)

1. Nettoomsättning

2. Förändring av varulager

3. Aktiverat arbete för egen räkning

4. Övriga rörelseintäkter

5. Råvaror och förnödenheter

6. Övriga externa kostnader
7. Personalkostnader

8. Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella
anläggningstillgångar

9. Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala nedskrivningar

10. Övriga rörelsekostnader

11. Intäkter från andelar i koncernföretag

12. Intäkter från andelar i intresseföretag

13. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är
anläggningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter frånkoncernföretag)

14. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskilduppgift om
intäkter från koncernföretag)

15. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och
kortfristiga placeringar

16. Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild uppgiftom kostnader
avseende koncernföretag)

17. Extraordinära intäkter

18. Extraordinära kostnader

19. Bokslutsdispositioner

20. Skatt på årets resultat

21. Övriga skatter

22. Årets resultat

Bilaga 4

Uppställningsform II för resultaträkning
(rapportform med funktionsindelning)

1. Nettoomsättning

2. Kostnad för sålda varor

3. Bruttoresultat

4. Försäljningskostnader

5. Administrationskostnader

6. Övriga rörelseintäkter

7. Övriga rörelsekostnader

8. Intäkter från andelar i koncernföretag

9. Intäkter från andelar i intresseföretag

10. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är
anläggningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter frånkoncernföretag)

11. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild
uppgift om intäkter från koncernföretag)

12. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar ochkortfristiga
placeringar

13. Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild uppgiftom kostnader
avseende företag)

14. Extraordinära intäkter

15. Extraordinära kostnader

16. Bokslutsdispositioner

17. Skatt på årets resultat

18. Övriga skatter

19. Årets resultat

________________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Bestämmelserna i 8 kap., 9 kap. 2 § andra stycket och 10 kap. 2 § skall
tillämpas första gången i fråga om offentliggörande av årsredovisning,
koncernredovisning, revisionsberättelse och delårsrapport avseende det räken-
skapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995.

3. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:000) om årsredo-
visning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra stycket
lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkringsföretag skall bestämmelserna i 2
- 6 kap., 9 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3 och 4 §§ samt 10 kap. 1 § tillämpas
första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31
december 1995.
I övriga bolag skall de angivna bestämmelserna samt bestämmelserna i 7 kap.
tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den
31 december 1996.

4. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till en föreskrift i 11
kap. aktiebolagslagen som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag,
tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

5. Bestämmelsen i 4 kap. 5 § tredje stycket skall inte tillämpas på ned-
skrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande.

6. Belopp som har avsatts till uppskrivningsfond före lagens ikraftträdande
får användas även för nödvändiga nedskrivningar på anläggningstillgångar. Om
detta görs skall upplysning om detta lämnas i en not.

2.2 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)Härigenom
föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385)2
dels att 11 kap. skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 5 §, 4 kap. 16, 20 och 21 §§, 8 kap. 13 §, 9 kap. 17 §, 10
kap. 3 och 10 §§, 12 kap. 1 - 4 §§, 13 kap. 3, 4 a, 6 a, 9 och 12 §§, 14 kap. 4
§, 15 kap. 1 och 3 §§, 17 kap. 1 §, 18 kap. 4 och 7 §§ samt 19 kap. 2 § skall
ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 1 kap. 6 §, 2 kap.
12 a § och 4 kap. 13 a §, av följande lydelse.

----------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
5 §3
--------------------------------------------------------------------
Äger ett aktiebolag så många Ett aktiebolag är moderbolag och
aktier eller andelar i en svensk en annan juridisk person är
eller utländsk juridisk person dotterföretag, om aktiebolaget
att det har mer än hälften av 1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller rösterna för samtliga aktier eller
andelar, är aktiebolaget moder- andelar i den juridiska perso-
bolag och den juridiska personen nen,
dotterföretag. Äger ett dotter- 2. äger aktier eller andelar i
företag eller äger ett moderbolag den juridiska personen och på
och ett eller flera dotterföretag grund av avtal med andra delägare
tillsammans eller äger flera i denna förfogar över mer än hälften
dotterföretag tillsammans aktier av rösterna för samtliga aktier
eller andelar i en juridisk eller andelar,
person i den omfattning som 3. äger aktier eller andelar i
angivits nu, är även sistnämnda den juridiska personen och har
juridiska person dotterföretag rätt att utse eller avsätta mer än
till moderbolaget. hälften av ledamöterna i dess
Har ett aktiebolag i annat styrelse eller motsvarande led-
fall på grund av aktie- eller ningsorgan, eller
andelsinnehav eller avtal ensamt 4. äger aktier eller andelar i
ett bestämmande inflytande över en den juridiska personen och har
juridisk person och en betydande rätt att ensamt utöva ett bestämman-
andel i resultatet av dess verk- de inflytande över denna på grund
samhet, är aktiebolaget moder- av avtal med den juridiska
bolag och den juridiska personen personen eller på grund av
dotterföretag. föreskrift i dess bolagsordning,
Moderbolag och dotterföretag bolagsavtal eller därmed jämförbara
utgör tillsammans en koncern. stadgar.
Vidare är en juridisk person
dotterföretag till moderbolaget,
om ett annat dotterföretag till
moderbolaget eller moderbolaget
tillsammans med ett eller flera
andra dotterföretag eller flera
andra dotterföretag tillsammans
1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar i den juridiska personen,
2. äger aktier eller andelar i
den juridiska personen och på
grund av avtal med andra delägare
i denna förfogar över mer än hälften
av rösterna för samtliga aktier
eller andelar, eller
3. äger aktier eller andelar i
den juridiska personen och har
rätt att utse eller avsätta mer än
hälften av ledamöterna i dess
styrelse eller motsvarande led-
ningsorgan.
Om ett dotterföretag äger aktier
eller andelar i en juridisk
person och på grund av avtal med
den juridiska personen eller på
grund av föreskrift i dess bolag-
sordning, bolagsavtal eller därmed
jämförbara stadgar har rätt att
ensamt utöva ett bestämmande
inflytande över den juridiska
personen, är även denna dotter-
företag till moderbolaget.
Moderbolag och dotterföretag
utgör tillsammans en koncern.
Med koncernföretag avses i
denna lag företag i samma koncern.
--------------------------------------------------------------------
6 §
I de fall som avses i 5 §
första stycket 1-3 och andra
stycket skall sådana rättigheter
som tillkommer någon som handlar i
eget namn men för en annan fysisk
eller juridisk persons räkning
anses tillkomma den personen.
Vid bestämmandet av antalet
röster i ett dotterföretag beaktas
inte de aktier och andelar i
dotterföretaget som innehas av
företaget självt eller av dess
dotterföretag. Detsamma gäller
aktier och andelar som innehas av
den som handlar i eget namn men
för dotterföretagets eller dess
dotterföretags räkning.
--------------------------------------------------------------------
2 kap.
--------------------------------------------------------------------
12 a §
Belopp som bolaget på grund av
aktieteckning har fått som
betalning för aktierna utöver det
nominella beloppet skall sättas av
till överkursfonden.

4 kap.
--------------------------------------------------------------------
13 a §
Belopp som bolaget på grund av
aktieteckning har fått som
betalning för aktierna utöver det
nominella beloppet skall sättas av
till överkursfonden.

16 §
--------------------------------------------------------------------
Fondemission kan ske genom Fondemission kan ske genom
överföring till aktiekapitalet av överföring till aktiekapitalet av
belopp som kan utdelas enligt belopp som kan utdelas enligt
12 kap. 2 § första stycket samt av 12 kap. 2 § första stycket samt av
uppskrivningsfond och reservfond uppskrivningsfond, reservfond och
eller genom uppskrivning av överkursfond eller genom upp-
anläggningstillgångs värde. skrivning av anläggningstillgångs
värde.
Bestämmelserna i 4 § första stycket gäller i tillämpliga delar även i fråga om
förslag till beslut om fondemission.
Beslut om fondemission skall ange på vilket sätt och med vilket belopp
aktiekapitalet ökas, de nya aktiernas aktieslag eller det belopp vartill
aktiernas nominella belopp höjes samt, i förekommande fall förordnande som avses
i 3 a §. I avstämningsbolag skall avstämningsdagen anges i beslutet varvid
iakttages att avstämning ej får ske innan beslutet registrerats. På sådant bolag
äger 5 § tredje stycket och 7 § första stycket motsvarande tillämpning.
Beslutet om fondemission skall utan dröjsmål anmälas för registrering och får
ej verkställas före registreringen.
Aktiekapitalet är ökat när registrering skett. De nya aktierna skall genom
styrelsens försorg ofördröjligen upptagas i aktieboken. De medför rätt till
utdelning enligt vad därom bestämts i beslutet om emission. Beslutet får dock ej
innebära att sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efter det under
vilket registrering skett.

**FOOTNOTES**

2 Lagen omtryckt 1993:150.

3 Senaste lydelse 1994:802.

20 §
--------------------------------------------------------------------
Emissionsprospekt skall inne- Emissionsprospekt skall inne-
hålla balansräkningar avseende hålla balansräkningar avseende
utgången av de tre senaste räken- utgången av de tre senaste räken-
skapsår, för vilka årsredovisning skapsår, för vilka årsredovisning
och revisionsberättelse avgivits, och revisionsberättelse avgivits,
resultaträkningar för dessa tre resultaträkningar för dessa tre
räkenskapsår samt ett sammandrag räkenskapsår samt ett sammandrag av
av de uppgifter som det ålegat de uppgifter som bolaget varit
bolaget att intaga i för- skyldigt att ta in i förvaltnings-
valtningsberättelserna för de tre berättelserna för de tre räkenskaps-
räkenskapsåren. Fyller hand- åren. Om handlingarna inte inne-
lingarna ej de krav, som framgår håller finansieringsanalys som
av 11 kap. 5 § andra stycket och avses i 2 kap. 1 § tredje stycket
9 § fjärde stycket, skall de full- årsredovisningslagen (1995:000),
ständigas i enlighet med dessa skall de kompletteras med en sådan
bestämmelser. analys. Om bolaget är skyldigt att
upprätta en kapitaltäckningsanalys
enligt 2 kap. 1 § tredje stycket
lagen (1995:000) om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappers-
bolag skall handlingarna också
innehålla en sådan.
--------------------------------------------------------------------
Bestämmelserna i 11 kap. 2 § Bestämmelserna i 3 kap. 5 § andra
första stycket andra meningen äger stycket och tredje stycket första
motsvarande tillämpning på meningen årsredovisningslagen
emissionsprospekt. skall tillämpas på emissionspro-
spekt.
Om bolaget är moderbolag, skall bolaget i emissionsprospektet intaga
koncernresultaträkning och koncernbalansräkning för de tre senaste
räkenskapsåren. När redovisningshandlingar och andra uppgifter för koncern
intages i prospektet får häremot svarande uppgifter för bolaget utelämnas i den
mån de kan anses sakna väsentlig betydelse för bedömningen av bolagets aktier.
Dock får bolagets resultaträkning och balansräkning för det senaste
räkenskapsåret enligt första stycket ej utelämnas.

21 §I emissionsprospektet skall upplysning lämnas om sådana för bedömningen av
bolagets verksamhetsresultat och ställning viktiga förhållanden och händelser i
övrigt av väsentlig betydelse för bolaget vilka hänför sig till tiden efter den
period som omfattas av de i 20 § angivna handlingarna.
--------------------------------------------------------------------
Framlägges emissionsprospektet Läggs emissionsprospektet fram
senare än åtta månader efter ut- senare än åtta månader efter utgången
gången av det senaste räkenskapsår, av det senaste räkenskapsår, för
för vilket årsredovisning och vilket årsredovisning och revi-
revisionsberättelse avgivits, sionsberättelse avgivits, skall
skall emissionsprospektet in- emissionsprospektet innehålla
nehålla uppgifter motsvarande uppgifter motsvarande delårs-
delårsrapport enligt 11 kap. 13 rapport enligt 9 kap. 3 och 4 §§
och 14 §§. Dessa uppgifter skall årsredovisningslagen (1995:000)
avse tiden från utgången av nämnda eller, i förekommande fall, 9 kap.
räkenskapsår till en dag ej 3 § 3 lagen (1995:000) om årsredo-
tidigare än tre månader före visning i kreditinstitut och
emissionsprospektets tillhanda- värdepappersbolag. Dessa uppgifter
hållande. skall avse tiden från utgången av
nämnda räkenskapsår till en dag som
infaller tidigast tre månader in-
nan emissionsprospektet läggs
fram.
8 kap.
13 §Styrelsen eller annan ställföreträdare för bolaget får ej företaga
rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda otillbörlig fördel åt
aktieägare eller annan till nackdel för bolaget eller annan aktieägare.
--------------------------------------------------------------------
Ställföreträdare får ej efterkomma Ställföreträdare får inte följa en
föreskrift av bolagsstämman eller föreskrift av bolagsstämman eller
annat bolagsorgan, om före- något annat bolagsorgan, om före-
skriften icke är gällande därför att skriften inte gäller därför att den
den står i strid mot denna lag står i strid med denna lag, till-
eller bolagsordningen. lämplig lag om årsredovisning eller
bolagsordningen.

9 kap.4
17 §
--------------------------------------------------------------------
Om bolagsstämmobeslut ej till- Om bolagsstämmobeslut inte har
kommit i behörig ordning eller tillkommit i behörig ordning eller
eljest strider mot denna lag på annat sätt strider mot denna
eller bolagsordningen, kan talan lag, tillämplig lag om årsredovis-
mot bolaget om upphävande eller ning eller bolagsordningen, kan
ändring av beslutet föras av talan mot bolaget om upphävande
aktieägare eller av styrelsen, eller ändring av beslutet föras av
styrelseledamot eller aktieägare eller av styrelsen,
verkställande direktör. Sådan talanstyrelseledamot eller verkställan-
kan föras även av den som de direktör. Sådan talan kan föras
styrelsen obehörigen vägrat att även av den som styrelsen obe-
införa såsom aktieägare i hörigen vägrat att införa såsom
aktieboken. aktieägare i aktieboken.
Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väckes icke talan
inom tid som nu sagts är rätten till talan förlorad.
Talan får väckas senare än vad i andra stycket sägs när
1. beslutet är sådant att det ej lagligen kan fattas ens med alla aktieägares
samtycke,
2. samtycke till beslutet kräves av alla eller vissa aktieägare och sådant
samtycke ej givits, eller
3. kallelse till stämman ej skett eller de för bolaget gällande bestämmelserna
om kallelse väsentligen eftersatts.
Vad som sägs i tredje stycket om tiden för väckande av talan gäller inte i
fall som avses i 14 kap. 30 § första stycket.
Dom, varigenom bolagsstämmans beslut upphäves eller ändras, gäller även för de
aktieägare som ej instämt talan. Rätten kan ändra bolagsstämmans beslut endast
om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft. Är
bolagsstämmans beslut sådant som enligt denna lag skall anmälas för registrering
och har det upphävts eller ändrats genom dom som vunnit laga kraft eller har
genom beslut under rättegången förordnats att bolagsstämmans beslut ej får verk-
ställas, skall rätten underrätta registreringsmyndigheten för registrering.

10 kap.
3 §Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor
eller godkänd revisor.
Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor om
1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det
basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den
sista månaden av respektive räkenskapsår,
2. antalet anställda hos bolaget under de två senaste räkenskapsåren i
medeltal överstigit 200, eller
3. bolagets aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller auktoriserad
marknadsplats.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om visst
bolag, beträffande vilket de i andra stycket 1 eller 2 angivna omständigheterna
föreligger, förordna att bolaget får utse viss godkänd revisor i stället för
auktoriserad revisor. Sådant beslut är giltigt i högst fem år.
--------------------------------------------------------------------
Vad i andra och tredje Vad i andra och tredje styckena
styckena föreskrives gäller även för föreskrivs gäller även för moderbolag
moderbolag i en koncern om i en koncern om
nettovärdet av koncernföretagens 1. nettovärdet av koncernföre-
tillgångar enligt fastställda kon- tagens tillgångar enligt fastställ-
cernbalansräkningar för de två da koncernbalansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger senaste räkenskapsåren överstiger
det gränsbelopp som anges i andra det gränsbelopp som anges i andra
stycket eller om antalet stycket,
anställda vid koncernföretagen 2. antalet anställda vid kon-
under nämnda tid i medeltal cernföretagen under den tid som
överstigit 200. anges i 1 i medeltal överstigit
200, eller
3. moderbolaget inte upprättar
koncernredovisning och nettovärdet
av koncernföretagens tillgångar,
enligt fastställda balansräkningar
för koncernföretagens två senaste
räkenskapsår, på moderbolagets
balansdag överstiger det gräns-
belopp som anges i andra stycket.
I annat bolag än som avses i andra och fjärde styckena skall auktoriserad
revisor utses, om ägare till en tiondel av samtliga aktier begär det vid
bolagsstämma, där revisorsval skall ske.

10 §5Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till
bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse senast två
veckor före ordinarie bolagsstämma.
--------------------------------------------------------------------
Revisionsberättelsen skall Revisionsberättelsen skall inne-
innehålla uttalande, huruvida års- hålla ett uttalande, huruvida års-
redovisningen uppgjorts enligt redovisningen har upprättats i
denna lag. Har i årsredovisningen överensstämmelse med tillämplig lag
icke lämnats sådana upplysningar om årsredovisning. Har i årsredo-
som enligt 11 kap. skall lämnas, visningen inte lämnats sådana upp-
skall revisorerna ange detta lysningar som skall lämnas enligt
och, om det kan ske, lämna tillämplig lag om årsredovisning,
erforderliga upplysningar i sin skall revisorerna ange detta och,
berättelse. om det kan ske, lämna behövliga
upplysningar i sin berättelse.
--------------------------------------------------------------------
Har revisorerna vid sin Om revisorerna vid sin gransk-
granskning funnit att åtgärd eller ning har funnit att åtgärd eller
försummelse, som kan föranleda er- försummelse, som kan föranleda
sättningsskyldighet, ligger ersättningsskyldighet, ligger sty-
styrelseledamot eller relseledamot eller verkställande
verkställande direktör till last direktör till last eller att
eller att styrelseledamot eller styrelseledamot eller verkställan-
verkställande direktör eljest de direktör på annat sätt handlat i
handlat i strid mot denna lag strid med denna lag, tillämplig
eller bolagsordningen skall det lag om årsredovisning eller bo-
anmärkas i berättelsen. Revisions- lagsordningen skall det anmärkas i
berättelsen skall även innehålla berättelsen. Revisionsberättelsen
uttalande angående ansvarsfrihet skall även innehålla uttalande
för styrelseledamöterna och verk- angående ansvarsfrihet för
ställande direktör. Revisorerna styrelseledamöterna och verkstäl-
kan även i övrigt i berättelsen lande direktör. Revisorerna kan
meddela upplysningar som de även i övrigt i berättelsen meddela
önskar bringa till aktieägarnas upplysningar som de önskar bringa
kännedom. till aktieägarnas kännedom.
I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att bolaget
inte har fullgjort sin skyldighet
1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),
2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen
(1994:200),
3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller
4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.
Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att bolaget inte har
fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorerna genast
sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.
Revisionsberättelsen skall innehålla yttrande huruvida förteckning enligt 12
kap. 9 § upprättats när skyldighet därtill förelegat och särskilt uttalande
angående fastställandet av balansräkningen och resultaträkningen samt angående
det i förvaltningsberättelsen fastställda förslaget till dispositioner be-
träffande bolagets vinst eller förlust.
I moderbolag skall revisor avge en särskild revisionsberättelse beträffande
koncernen. Bestämmelserna i första-tredje och sjätte styckena äger motsvarande
tillämpning.
Om anmälan har gjorts enligt 5 § tredje och femte stycket, skall revisor till
revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen.

12 kap.
1 §
--------------------------------------------------------------------
Utbetalning till aktieägarna av Utbetalning till aktieägarna av
bolagets medel får ske endast en- bolagets medel får ske endast en-
ligt bestämmelserna i denna lag ligt bestämmelserna i denna lag om
om vinstutdelning, utbetalning vinstutdelning, utbetalning vid
vid nedsättning av aktiekapitalet nedsättning av aktiekapitalet,
eller re-
--------------------------------------------------------------------
reservfonden och utskiftning vid servfonden eller överkursfonden
bolagets likvidation. och utskiftning vid bolagets
likvidation.
Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha annat syfte än att bereda
vinst åt aktieägarna, skall bolagsordningen innehålla bestäm-melse om användning
av vinst och behållna tillgångar vid bolagets likvidation.

2 §
--------------------------------------------------------------------
Vinstutdelning till aktieägarna Vinstutdelning till aktieägarna
får icke överstiga vad som i fast- får inte överstiga vad som i
ställd balansräkning och, i fråga fastställd balansräkning och, i
om moderbolag, i fastställd fråga om moderbolag som skall
koncernbalansräkning för det upprätta koncernredovisning, i
senaste räkenskapsåret redovisas fastställd koncernbalansräkning för
som bolagets eller koncernens det senaste räkenskapsåret
nettovinst för året, balanserad redovisas som bolagets eller
vinst och fria fonder med avdrag koncernens nettovinst för året,
för balanserad vinst och fria fonder
med avdrag för
1. redovisad förlust,
2. belopp som enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till bundet eget
kapital eller, i fråga om moderbolag, belopp som av det fria egna kapitalet i
koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till
bundet eget kapital,
--------------------------------------------------------------------
3. belopp som enligt 3. belopp som enligt bolagsord-
bolagsordning eljest skall ning annars skall användas för något
användas för annat ändamål än annat ändamål än utdelning till
utdelning till aktieägarna. aktieägarna.
--------------------------------------------------------------------
Vinstutdelning får icke ske med Vinstutdelning får inte ske med så
så stort belopp att utdelningen stort belopp att utdelningen med
med hänsyn till bolagets eller hänsyn till bolagets eller kon-
koncernens konsilideringsbehov, cernens konsilideringsbehov,
likviditet eller ställning i likviditet eller ställning i övrigt
övrigt står i strid mot god affärs- står i strid mot god affärssed.
sed. Förbud mot vinstutdelning i Förbud mot vinstutdelning i visst
visst fall föreskrives i 6 kap. fall föreskrivs i 6 kap. 5 §.
5 §.
3 §Beslut om vinstutdelning fattas av bolagsstämma. Stämman får endast i den
mån skyldighet därtill föreligger enligt andra stycket eller enligt bolagsord-
ningen besluta om utdelning av större belopp än styrelsen föreslagit eller
godkänt.
--------------------------------------------------------------------
Bolagsstämman skall på yrkande Bolagsstämman skall på yrkande av
av ägare till minst en tiondel av ägare till minst en tiondel av
samtliga aktier besluta ut- samtliga aktier besluta utdelning
delning av åtminstone ett belopp av åtminstone ett belopp mot-
mot-svarande hälften av vad som svarande hälften av vad som återstår
återstår av nettovinsten för året, av nettovinsten för året, sedan
sedan avdrag skett för balanserad avdrag skett för balanserad
förlust, som överstiger fria förlust, som överstiger fria
fonder och reservfond, och för fonder, reservfond och över-
belopp, som enligt lag eller kursfond, och för belopp, som
bolagsordning skall avsättas till enligt lag eller bolagsordning
bundet eget kapital eller enligt skall avsättas till bundet eget
bolagsordning eljest skall an- kapital eller enligt bolags-
vändas för annat ändamål än utdelning ordning annars skall användas för
till aktieägarna. Sådant yrkande något annat ändamål än utdelning till
skall framställas på ordinarie aktieägarna. Ett sådant yrkande
stämma innan beslut om användning skall framställas på ordinarie
av vinsten fattas. Utdelning får stämma innan beslut om användning
ej ske i strid mot 2 §. Stämman är av vinsten fattas. Utdelning får
ej skyldig att besluta högre inte ske i strid med 2 §. Stämman är
utdelning än fem procent av inte skyldig att besluta högre
bolagets egna kapital. utdelning än fem procent av
bolagets egna kapital.
I avstämningsbolag skall avstämningsdagen anges i bolagsstämmans beslut om
utdelning till aktieägare. Utdelningen förfaller till betalning på avstämnings-
dagen och skall betalas utan dröjsmål. Den som på avstämningsdagen är införd i
aktieboken eller i förteckning enligt 3 kap. 12 § skall anses behörig att
mottaga utdelningen. Var han vid mottagandet ej berättigad, äger 4 kap. 3 §
tredje stycket motsvarande tillämpning.

4 §Till reservfond skall avsättas belopp som
--------------------------------------------------------------------
1. om reservfonden ej uppgår 1. om reservfonden och överkurs-
till tjugo procent av aktiekapi- fonden tillsammans inte uppgår
talet, motsvarar minst tio till tjugo procent av aktiekapi-
procent av den del av talet, motsvarar minst tio
nettovinsten för året som ej går åtprocent av den del av netto-
för att täcka balanserad förlust, vinsten för året som inte går åt för
att täcka balanserad förlust,
--------------------------------------------------------------------
2. på grund av aktieteckning
erhållits för aktierna utöver det
nominella beloppet,
3. den för vilken aktie förver- 2. den för vilken aktie förver-
kats erlagt till bolaget, kats betalat till bolaget,
4. enligt 4 kap. 17 § skall 3. enligt 4 kap. 17 § skall
tillfalla bolaget, tillfalla bolaget,
5. vid utbyte av fordran 4. vid utbyte av fordran enligt
enligt skuldebrev mot aktie, skuldebrev mot aktie, motsvarar
motsvarar skillnaden mellan skillnaden mellan fordringsbe-
fordringsbeloppet och aktiens loppet och aktiens nominella
nominella belopp, belopp,
6. enligt bolagsordningen 5. enligt bolagsordningen skall
skall avsättas till reservfonden, avsättas till reservfonden,
7. enligt beslut av bolagsstäm- 6. enligt beslut av bolagsstäm-
man eljest skall överföras från detman eljest skall överföras från det
i balansräkningen redovisade fria i balansräkningen redovisade fria
egna kapitalet till reservfond. egna kapitalet till reservfond.
Vid beräkning av det belopp, som enligt första stycket 1 minst skall avsättas
till reservfond, skall nettovinsten ökas med vad som kan ha tillerkänts
styrelseledamot, verkställande direktör eller annan som tantiem.
--------------------------------------------------------------------
Nedsättning av reservfond får Nedsättning av reservfond eller
enligt beslut av bolagsstämman överkursfond får enligt beslut av
endast ske för bolagsstämman endast ske för
1. täckande av sådan förlust enligt fastställd balansräkning som ej kan täckas
av fritt eget kapital,
2. ökning av aktiekapitalet genom nyemission eller fondemission, eller
3. annat ändamål, om rätten med motsvarande tillämpning av 6 kap. 6 § ger
tillstånd till nedsättningen.

**FOOTNOTES**

4 Senaste lydelse 1994:1828.

5 Senaste lydelse 1995:531.

13 kap.
3 §
--------------------------------------------------------------------
Har aktieägare uppsåtligen genom Har aktieägare uppsåtligen genom
missbruk av sitt inflytande i missbruk av sitt inflytande i
bolaget medverkat till överträdel- bolaget medverkat till överträdelse
se av denna lag eller bolagsord- av denna lag, tillämplig lag om
ningen, kan rätten, om på grund av årsredovisning eller bolagsord-
missbrukets långvarighet eller ningen, kan rätten, om på grund av
annan anledning särskilda skäl missbrukets långvarighet eller
därtill föreligger, på talan av annan anledning särskilda skäl
ägare till en tiondel av samtliga därtill föreligger, på talan av ägare
aktier besluta, att bolaget till en tiondel av samtliga
skall träda i likvidation. Rätten aktier besluta, att bolaget skall
kan dock i sådant fall på yrkande träda i likvidation. Rätten kan
av bolaget i stället ålägga bolaget dock i sådant fall på yrkande av
att inom viss tid inlösa kärandens bolaget i stället ålägga bolaget att
aktier. Försummar bolaget att lösa inom viss tid inlösa kärandens
aktierna inom fastställd tid, aktier. Försummar bolaget att lösa
skall rätten på talan av den vars aktierna inom fastställd tid,
aktier skolat inlösas besluta, skall rätten på talan av den vars
att bolaget skall träda i aktier skolat inlösas besluta, att
likvidation. bolaget skall träda i likvidation.
Vid avgörande av frågan om beslut om likvidation eller beslut om inlösen av
aktier skall meddelas, skall särskild hänsyn tagas till de anställdas och
fordringsägarnas intressen. Inlösen enligt första stycket får dock ej ske, om
bolagets eget kapital, beräknat enligt 2 § tredje stycket, efter inlösen skulle
understiga halva aktiekapitalet.
Vid beräkningen av det egna kapitalet skall de aktier som avses skola inlösas
upptagas som tillgång utan värde.
Om aktieägare, sedan talan enligt denna paragraf behörigen väckts, för sin del
återkallar talan, kan övriga aktieägare som deltagit i väckande av talan
fullfölja denna.

4 a §6
Registreringsmyndigheten förordnar att bolaget skall träda i likvidation, om
1. bolaget är i konkurs som avslutas med överskott och bolagsstämman inte inom
föreskriven tid fattat beslut om likvidation enligt 19 §,
2. bolaget inte på föreskrivet sätt till registret har anmält sådan behörig
styrelse, verkställande direktör eller revisor som skall finnas enligt denna
lag, eller
--------------------------------------------------------------------
3. bolaget inte har sänt in års- 3. bolaget inte har sänt in års-
redovisning och revisionsbe- redovisning och revisionsbe-
rättelse enligt 11 kap. 3 § inom rättelse enligt 8 kap. 3 § första
elva månader från räkenskapsårets stycket årsredovisningslagen
utgång. (1995:000) inom elva månader från
räkenskapsårets utgång.
Beslut om likvidation meddelas dock inte, om likvidationsgrunden har upphört
under ärendets handläggning hos registreringsmyndigheten och avgift som påförts
enligt 6 a § har betalats.
Fråga om likvidation enligt första stycket tas upp av registreringsmyndigheten
självmant eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot, verkställande
direktör, aktieägare, borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att
det finns någon som kan företräda bolaget.

6 a §7Om registreringsmyndigheten självmant meddelar bolaget ett likvida-
tionsföreläggande enligt 5 a § på den grunden att bolaget inte har anmält
behörig styrelse, verkställande direktör eller revisor för registrering, skall
bolaget förpliktas att betala en särskild avgift för kostnaderna i
likvidationsärendet.
Bolaget skall förpliktas betala avgift enligt första stycket endast om
registreringsmyndigheten senast sex veckor innan föreläggandet meddelades har
skickat en påminnelse till bolaget på dess senast anmälda postadress om den
brist som föreläggandet avser. Påminnelsen skall ha innehållit en upplysning om
att bolaget kan bli skyldigt att betala en avgift om bristen inte avhjälps.
Kommer det fram i likvidationsärendet att det inte fanns grund för
tvångslikvidation när föreläggandet enligt 5 a § meddelades, skall avgifts-
beslutet upphävas.
--------------------------------------------------------------------
Bestämmelserna i 11 kap. 18 och Bestämmelserna i 8 kap. 9 och 10 §§
19 §§ tillämpas även i fråga om årsredovisningslagen (1995: 000)
avgift enligt första stycket. tillämpas även i fråga om avgift
enligt första stycket.
Regeringen får meddela föreskrifter om avgiftens storlek.

9 §
--------------------------------------------------------------------
När bolaget trätt i likvidation När bolaget trätt i likvidation
skall styrelsen och verkställande skall styrelsen och verkställande
direktör genast avge redovisning direktör genast avge redovisning
för sin förvaltning av bolagets för sin förvaltning av bolagets
angelägenheter under den tid, för angelägenheter under den tid, för
vilken redovisningshandlingar ej vilken redovisningshandlingar
förut framlagts på bolagsstämma. inte förut har lagts fram på bo-
Redovisningen skall framläggas på lagsstämma. Redovisningen skall
bolagsstämma så snart det kan ske. läggas fram på bolagsstämma så snart
Bestämmelserna om årsredovisning det kan ske. Bestämmelserna om
och revisionsberättelse äger årsredovisning i tillämplig lag om
motsvarande tillämpning. årsredovisning samt om revisions-
berättelse enligt denna lag skall
tilllämpas.
Omfattar tiden även föregående räkenskapsår, skall särskild redovisning, i
moderbolag omfattande även koncernredovisning, avges för nämnda år.

12 §
--------------------------------------------------------------------
Likvidatorerna skall för varje Likvidatorerna skall för varje
räkenskapsår avge årsredovisning, räkenskapsår avge årsredovisning,
som framlägges på ordinarie bo- som läggs fram på ordinarie bolags-
lagsstämma för godkännande. I fråga stämma för godkännande. I fråga om
om stämman och redovisningen äger stämman och redovisningen skall 9
9 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 kap. 5 § andra stycket 1 och 2
samt 11 kap. 9 § andra-fjärde denna lag samt 5 kap. 17 - 23 §§,
styckena, 10 och 11 §§ ej tillämp- 6 kap. 2 § och bestämmelserna om
ning. finansieringsanalys i 2 kap. 1 §
tredje stycket och 6 kap. 3 §
årsredovisningslagen (1995:000)
inte tillämpas. I förekommande fall
behöver inte heller bestämmelserna
i 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 §
lagen (1995:000) om årsredovisning
i kreditinstitut och värde-
pappersbolag tillämpas.
I balansräkningen upptages det egna kapitalet i en post, varvid aktiekapitalet
anges inom linjen, i förekommande fall fördelat på olika aktieslag.
--------------------------------------------------------------------
Tillgång får ej upptagas till Tillgång får ej upptagas till
högre värde än den beräknas inbringa högre värde än den beräknas inbringa
efter avdrag för försälj- efter avdrag för försälj-
ningskostnaderna. Om tillgång kan ningskostnaderna. Om tillgång kan
beräknas inbringa väsentligt högre beräknas inbringa väsentligt högre
belopp än det i balansräkningen belopp än det i balansräkningen
upptagna värdet eller om för skuld upptagna värdet eller om för skuld
och likvidationskostnad kan och likvidationskostnad kan beräk-
beräknas åtgå ett belopp som nas åtgå ett belopp som väsentligt
väsentligt avviker från redovisad avviker från redovisad avsättning
skuld, skall vid tillgångs- eller eller skuld, skall det beräknade
skuldposten det beräknade beloppet anges inom linjen vid
beloppet anges inom linjen. tillgångs-, avsättnings- eller
skuldposten.

14 kap.
4 §8Styrelserna för överlåtande och, vid absorption, övertagande bolag skall
upprätta en gemensam, dagtecknad fusionsplan. Planen skall undertecknas av
styrelsen i vart och ett av bolagen. I planen skall det för varje bolag anges
1. firma, organisationsnummer och den ort där styrelsen skall ha sitt säte,
2. hur många aktier i det övertagande bolaget som skall lämnas för ett angivet
antal aktier i överlåtande bolag samt vilken kontant ersättning som skall lämnas
som fusionsvederlag,
3. den tidpunkt och de övriga villkor som skall gälla för utlämnandet av
fusionsvederlaget,
4. från vilken tid och på vilka villkor de aktier som lämnas såsom
fusionsvederlag medför rätt till utdelning i det övertagande bolaget,
5. den planerade tidpunkten för överlåtande bolags upplösning,
6. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som skall tillkomma innehavare
av aktier, skuldebrev och andra värdepapper med särskilda rättigheter i
överlåtande bolag eller vilka åtgärder som i övrigt skall vidtas till förmån för

de nämnda innehavarna,
7. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen skall
lämnas till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en revisor i
överlåtande eller övertagande bolag.
Till fusionsplanen skall fogas
--------------------------------------------------------------------
1. en kopia av bolagens årsbok- 1. en kopia av bolagens årsredo-
slut och förvaltningsberättelser visningar för de senaste tre räken-
för de senaste tre räkenskapsåren skapsåren samt
samt 2. uppgifter motsvarande delårs-
2. uppgifter motsvarande rapport enligt 9 kap. 3 och 4 §§
delårsrapport enligt 11 kap. 13 årsredovisningslagen (1995:000)
och 14 §§, om fusionsplanen har eller, i förekommande fall, 9 kap.
upprättats senare än sex månader 3 § 3 lagen (1995:000) om års-
efter utgången av det senaste rä- redovisning i kreditinstitut och
kenskapsår för vilket årsredovis- värdepappersbolag, om fusionspla-
ning och revisionsberättelse har nen har upprättats senare än sex
lämnats. Uppgifterna skall avse månader efter utgången av det
tiden från utgången av nämnda senaste räkenskapsår för vilket
räkenskapsår till en dag ej årsredovisning och revisionsberät-
tidigare än tre månader före telse har lämnats. Uppgifterna
fusionsplanens upprättande. skall avse tiden från utgången av
nämnda räkenskapsår till en dag som
infaller tidigast tre månader
innan fusionsplanen upprättas.

15 kap.
1 §
--------------------------------------------------------------------
Stiftare, styrelseledamot och Stiftare, styrelseledamot och
verkställande direktör, som vid verkställande direktör, som vid
fullgörande av sitt uppdrag fullgörande av sitt uppdrag uppsåt-
uppsåtligen eller av oaktsamhet ligen eller av oaktsamhet skadar
skadar bolaget, skall ersätta bolaget, skall ersätta skadan.
skadan. Detsamma gäller när skadan Detsamma gäller när skadan vållas
vållas aktieägare eller annan aktieägare eller annan genom
genom överträdelse av denna lag överträdelse av denna lag, till-
eller bolagsordningen. lämplig lag om årsredovisning eller-
bolagsordningen.

3 §
--------------------------------------------------------------------
Aktieägare är skyldig att ersätta Aktieägare är skyldig att ersätta
skada som han genom att medverka skada som han genom att medverka
till överträdelse av denna lag till överträdelse av denna lag,
eller bolagsordningen uppsåtligen tillämplig lag om årsredovisning
eller av grov oaktsamhet eller bolagsordningen uppsåtligen
tillfogar bolaget, aktieägare eller av grov oaktsamhet
eller annan. Om det med hänsyn tillfogar bolaget, aktieägare
till faran för fortsatt missbruk eller annan. Om det med hänsyn
och förhållandena i övrigt är på- till faran för fortsatt missbruk
kallat, är han även skyldig att och förhållandena i övrigt är på-
inlösa skadelidande aktieägares kallat, är han även skyldig att
aktier. Lösenbeloppet bestämmes inlösa skadelidande aktieägares
till belopp som är skäligt med aktier. Lösenbeloppet bestämmes
hänsyn till bolagets ställning och till belopp som är skäligt med
övriga omständigheter. hänsyn till bolagets ställning och
övriga omständigheter.
17 kap.
1 §9
Ett beslut om att ett privat aktiebolag skall bli publikt fattas av bolags-
stämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om beslut om ändring av bolagsordningen.
--------------------------------------------------------------------
Om stämman hålls senare än sex Om stämman hålls senare än sex
månader efter utgången av det månader efter utgången av det
senaste räkenskapsår för vilket senaste räkenskapsår för vilket
årsredovisning och revisionsbe- årsredovisning och revisionsbe-
rättelse har avgivits, skall det rättelse har avgivits, skall det på
på stämman läggas fram uppgifter stämman läggas fram uppgifter
motsvarande delårsrapport enligt motsvarande delårsrapport enligt
11 kap. 13 och 14 §§. Uppgifterna 9 kap. 3 och 4 §§ årsredovisnings-
skall avse tiden från utgången av lagen (1995:000) eller, i före-
nämnda räkenskapsår till en dag ej kommande fall, 9 kap. 3 § 3 lagen
tidigare än tre månader före dagen (1995:000) om årsredovisning i
för bolagsstämman. kreditinstitut och värdepappers-
bolag. Uppgifterna skall avse
tiden från utgången av nämnda räken-
skapsår till en dag som infaller
tidigast tre månader före dagen för
bolagsstämman.
Beslutet får registreras endast om
1. bolagets registrerade aktiekapital uppgår till minst 500 000 kr,
2. yttrande företes från en auktoriserad eller godkänd revisor av vilket
framgår att bolagets eget kapital uppgår till minst det registrerade aktie-
kapitalet, och
3. bolagets firma inte strider mot föreskrifterna i 16 kap. 1 § om publikt
aktiebolags firma.
Ett privat aktiebolag skall anses ha blivit publikt, när bolagsordningen
uppfyller de bestämmelser som gäller för publika aktiebolag och beslutet om
övergång till publikt aktiebolag har blivit registrerat.

18 kap.
4 §10
Har sökande vid anmälan för registrering ej iakttagit vad som är föreskrivet
om anmälan, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vid-
taga rättelse. Detsamma gäller, om registreringsmyndigheten finner att beslut
som anmäles för registrering eller handling som bifogas anmälningen ej har
tillkommit i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller
annan författning eller mot bolagsordningen eller har i något viktigare hän-
seende otydlig eller vilseledande avfattning. Underlåter sökanden att efterkomma
föreläggandet, skall anmälningen avskrivas. Underrättelse om denna påföljd skall
intagas i föreläggande. Föreligger även efter det yttrande avgivits hinder för
registrering och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall
registrering vägras, om anledning ej förekommer att ge sökanden nytt
föreläggande.
Bestämmelserna i första stycket utgör ej hinder för registrering av bolags-
stämmobeslut, om rätten till talan mot beslutet gått förlorad enligt 9 kap. 17
§ andra stycket.
--------------------------------------------------------------------
Registreringsmyndigheten skall Registreringsmyndigheten skall
genast skriftligen underrätta genast skriftligen underrätta
bolaget när registreringsmyndig- bolaget när registreringsmyndig-
heten fattar beslut enligt 4 heten fattar beslut enligt 4 kap.
kap. 13 § andra stycket, 6 kap. 7 § 13 § andra stycket, 6 kap. 7 §
tredje stycket, 11 kap. 16 eller tredje stycket, 13 kap. 6 a eller
18 §, 13 kap. 6 a eller 18 §, 14 18 §, 14 kap. 15 § första stycket,
kap. 15 § första stycket, 21 eller 21 eller 29 § eller 19 kap. 2 §.
29 § eller 19 kap. 2 §.

7§11
--------------------------------------------------------------------
En myndighets beslut i till- En myndighets beslut i till-
ståndsärende enligt 2 kap. 1 §, ståndsärende enligt 2 kap. 1 §, 8
8 kap. 4 eller 11 §, 10 kap. 2 kap. 4 eller 11 §, 10 kap. 2 eller
eller 3 §, 11 kap. 6 § eller 8 § 3 § eller 12 kap. 8 § får överklagas
första stycket 1 eller 12 kap. 8 § till regeringen.
får överklagas hos regeringen.
Länsstyrelsens beslut enligt denna lag i annat fall än enligt första stycket
får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
--------------------------------------------------------------------
Ett beslut av Ett beslut av registreringsmyn-
registreringsmyndigheten att digheten att avskriva anmälan
avskriva anmälan eller vägra eller vägra registrering enligt 4 §
registrering enligt 4 § första första stycket får överklagas hos
stycket får överklagas hos allmän allmän förvaltningsdomstol inom två
förvaltningsdomstol inom två månader från beslutets dag.
månader från beslutets dag. Detsamma gäller ett sådant beslut
Detsamma gäller ett sådant beslut av registreringsmyndigheten som
av registreringsmyndigheten som avses i 4 a §, 4 kap. 13 § andra
avses i 4 a §, 4 kap. 13 § andra stycket, 6 kap. 7 § tredje styck-
stycket, 6 kap. 7 § tredje styck- et, 13 kap. 18 §, 14 kap. 15 §
et, 11 kap. 16 och 18 §§, 13 kap. första stycket, 21 och 29 §§ samt
18 §, 14 kap. 15 § första stycket, 19 kap. 2 §.
21 och 29 §§ samt 19 kap. 2 §.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

19 kap.
2 §12
Registreringsmyndigheten kan vid vite förelägga verkställande direktören eller
styrelseledamot att fullgöra skyldighet enligt denna lag eller annan författning
att
--------------------------------------------------------------------
1. till myndigheten sända in
behörig redovisningshandling,
revisionsberättelse eller delårs-
rapport,
2. hos myndigheten göra behörig 1. hos myndigheten göra behörig
anmälan för registrering, anmälan för registrering,
3. på bolagets brev, fakturor 2. på bolagets brev, fakturor och
och orderblanketter lämna sådana orderblanketter lämna sådana
uppgifter som anges i 16 kap. 4 uppgifter som anges i 16 kap. 4 §.
§. Föreläggande enligt första stycket
1 får inte meddelas, om under-
låtenheten att göra anmälan medför
att bolagsstämmans eller
styrelsens beslut förfaller eller
bolaget blir skyldigt att träda i
likvidation.
--------------------------------------------------------------------
Försuttet vite utdömes av regi- Fråga om utdömande av vite prövas
streringsmyndigheten. av registreringsmyndigheten.

**FOOTNOTES**

6 Senaste lydelse 1994:1826.

7 Senaste lydelse 1994:1826.

8 Senaste lydelse 1994:802.

9 Senaste lydelse 1994:1396.

10 Senaste lydelse 1994:1828.

11 Senaste lydelse 1995:38.

12 Senaste lydelse 1994:1395.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. I fråga om offentliggörande av årsredovisning, koncernredovisning,
revisionsberättelse och delårsrapport avseende räkenskapsår som har inletts före
den 1 januari 1996 tillämpas äldre bestämmelser.

3. I bolag som omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket samma
lag skall 2 kap. 12 a § och 4 kap. 13 a § tillämpas första gången i fråga om det
räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995.
I övriga bolag skall de angivna paragraferna tillämpas första gången i fråga
om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996.

4. I bolag som omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket samma
lag skall 11 kap. 1, 2 och 4 - 14 §§ tillämpas intill utgången av det sista
räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1996.
I övriga bolag skall de angivna paragraferna tillämpas intill utgången av det
sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1997.

5. I bolag som omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket samma
lag skall 4 kap. 16, 20 och 21 §§, 8 kap. 13 §, 9 kap. 17 §, 10 kap. 3 och 10
§§, 12 kap. 1 - 4 §§, 13 kap. 3, 9 och 12 §§, 14 kap. 4 §, 15 kap. 1 och 3 §§
samt 17 kap. 1 § tillämpas i sin äldre lydelse intill utgången av det sista
räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1996.
I övriga bolag skall de angivna paragraferna tillämpas i sin äldre lydelse
intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1997.

2.3 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)

Härigenom föreskrivs i fråga om bokföringslagen (1976:125)
dels att 22 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 11 a och b §§, av fö-
ljande lydelse.

11 a §
--------------------------------------------------------------------
I aktiebolag och sådana handels-
bolag som omfattas av års-
redovisningslagen (1995:000)
skall årsbokslutet bestå av
balansräkning, resultaträkning och
noter. För årsbokslutet i sådana
bolag gäller, i stället för 13 - 20
§§, bestämmelserna i 2 kap. 2 - 4
och 6 §§, 3 kap. 1 - 4, 6 , 8 och
9 §§ samt 4 och 5 kap. årsredovis-
ningslagen.
--------------------------------------------------------------------
11 b §
--------------------------------------------------------------------
I företag som omfattas av lagen
(1995:000) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag eller lagen (1995:000) om
årsredovisning i försäkringsföretag
skall årsbokslutet bestå av balans-
räkning, resultaträkning och noter.
För årsbokslutet i sådana företag
som omfattas av lagen om års-
redovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag gäller, i stället
för 13 - 20 §§, bestämmelserna i
2 kap. 2 § samt 3 - 5 kap. lagen
om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag. För års-
bokslutet i företag som omfattas
av lagen om årsredovisning i försäk-
ringsföretag gäller, i stället för 13
- 20 §§, bestämmelserna i 2 kap. 2 §
samt 3 - 5 kap. lagen om årsredo-
visning i försäkringsföretag. I fråga
om båda slagen av företag gäller
dock att hänvisningarna till 3
kap. 5 § årsredovisningslagen
(1995:000) inte skall tillämpas.
22 §Allt räkenskapsmaterial skall bevaras i ordnat skick och på betryggande sätt
inom landet under minst tio år från utgången av det kalenderår då räkenskapsåret
avslutades. Vad nu sagts gäller också avtal och andra handlingar av särskild
betydelse för att belysa rörelsens ekonomiska förhållanden.
Skyldighet att som räkenskapsmaterial bevara material enligt 10 § första
stycket 3 upphör, om registrerade uppgifter på betryggande sätt föres över till
vanlig läsbar form eller till film eller annat material med registreringar i
mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel.
Om särskilda skäl föreligger, får skattemyndigheten för visst fall tillåta,
att räkenskapsmaterial i vanlig läsbar form förstöres före utgången av den i
första stycket angivna tiden. Materialet skall därvid under betryggande former
mikrofilmas eller kopieras på likvärdigt sätt. Ko-piorna skall ordnas så att
sökta uppgifter lätt kan återfinnas och läsas samt bevaras under den tid som
återstår av den i första stycket angivna tiden.
--------------------------------------------------------------------
Tillstånd som avses i tredje Tillstånd som avses i tredje
stycket medges dock av bank- stycket medges dock av Finans-
inspektionen eller försäkrings- inspektionen när det gäller rörelse
inspektionen när det gäller rörelse som står under inspektionens
som står under respektive myn- tillsyn.
dighets tillsyn.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:000) om årsredo-
visning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra stycket
lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkringsföretag skall 11 a § tillämpas
första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31
december 1995.
I övriga bolag som omfattas av årsredovisningslagen (1995:000) skall 11 a §
tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den
31 december 1996.

3. Bestämmelserna i 11 b § skall tillämpas första gången i fråga om det räken-
skapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa företag

Härigenom föreskrivs ifråga om lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i
vissa föredrag
dels att nuvarande 1 kap. 1 § skall betecknas 1 kap. 1 a §,
dels att 2 kap. 3 §, 4 kap. 1, 3, 10 och 14 §§ samt 5 kap. 2 § skall ha
följande lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 1 §, av följande
lydelse.

----------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

--------------------------------------------------------------------
1 §
Bestämmelserna i 1 och 2 kap.,
3 kap. 1 - 10 §§ samt 4 kap. 8 §
andra stycket och 12 § gäller inte
sådana handelsbolag som omfattas
av årsredovisningslagen (1995:
000) eller hypoteksinstitut som
omfattas av lagen (1995:000) om
årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag. När det
gäller sådana handelsbolag och
hypoteksinstitut avses vid
tillämpningen av 3 kap. 11 § och 4
kap. med begreppen moderföretag,
dotterföretag och koncern vad som
i 1 kap. 3 § årsredovisningslagen
anges om moderbolag, dotterföretag
och koncern.
2 kap.
3 §13
--------------------------------------------------------------------
Avskrift av årsredovisningen Kopia av årsredovisningen skall
skall senast sex månader efter senast sex månader efter räken-
räkenskapsårets utgång sändas in skapsårets utgång sändas in till
till Patent- och registrerings- Patent- och registreringsverket,
verket, om tillgångarnas netto- om
värde i rörelsen enligt balans- 1. tillgångarnas nettovärde
räkningar för de två senaste enligt fastställda balansräkningar
räkenskapsåren överstiger ett för de två senaste räkenskapsåren
gränsbelopp som motsvarar 1 000 överstiger ett gränsbelopp som mot-
gånger det basbelopp enligt lagen svarar 1 000 gånger det basbelopp
(1962:381) om allmän försäkring som enligt lagen (1962: 381) om allmän
gällde under den sista månaden av försäkring som gällde under den
respektive räkenskapsår eller om sista månaden av respektive
antalet anställda i rörelsen under räkenskapsår, eller
vart och ett av de två senaste 2. antalet anställda i rörelsen
räkenskapsåren i medeltal har över- under de två senaste räkenskapsåren
stigit 200. i medeltal har överstigit 200.
Första stycket gäller även för ett Första stycket gäller även för
företag som är moderföretag i en moderföretag i en koncern om
koncern enligt denna lag, om 1. nettovärdet av koncernföre-
nettovärdet av koncernföretagets tagens tillgångar enligt fastställ-
tillgångar enligt koncernbalans- da koncernbalansräkningar för de två
räkningar för de två senaste senaste räkenskapsåren överstiger
räkenskapsåren överstiger det det gränsbelopp som anges i första
gränsbelopp som anges i första stycket,
stycket eller om antalet 2. antalet anställda vid kon-
anställda vid koncernföretagen cernföretagen under de två senaste
under vart och ett av dessa år i räkenskapsåren i medeltal överstigit
medeltal har överstigit 200. 200, eller
3. moderföretaget inte upprättar
koncernredovisning och nettovär-
det av koncernföretagens till-
gångar, enligt fastställda balans-
räkningar för koncernföretagens två
senaste räkenskapsår, på moder-
företagets balansdag överstiger det
gränsbelopp som anges i första
stycket.

4 kap.
1 §
--------------------------------------------------------------------
I företag som är skyldiga att I företag som är skyldiga att
upprätta årsredovisning enligt upprätta årsredovisning enligt
2 kap. 1 § skall den årsredovis- 2 kap. 1 §, skall den årsredovis-
ningsskyldige utse en eller ningsskyldige utse en eller flera
flera revisorer för bestämd tid revisorer för bestämd tid eller
eller tills vidare. Den tills vidare. Detsamma gäller i
årsredovisningsskyldige kan handelsbolag som är skyldiga att
bestämma att annan än han själv upprätta årsredovisning enligt
skall utse revisor. årsredovisningslagen (1995:000)
och hypoteksinstitut som är
skyldiga att upprätta årsredovis-
ning enligt lagen (1995:000) om
årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag. Den års-
redovisningsskyldige kan bestämma
att annan än han själv skall utse
revisor.
En eller flera revisorssuppleanter kan utses. Bestämmelserna i denna lag om
revisorer gäller i tillämpliga delar om suppleanter.

3 §14
--------------------------------------------------------------------
I företag som avses i 2 kap. 3 § Minst en revisor skall vara
första stycket och i moderföre- auktoriserad revisor om
taget i en koncern som avses i 1. tillgångarnas nettovärde enligt
andra stycket av nämnda paragraf fastställda balansräkningar för de
skall minst en revisor vara två senaste räkenskapsåren överstiger
auktoriserad. ett gränsbelopp som motsvarar
1 000 gånger det basbelopp enligt
lagen (1962: 381) om allmän
försäkring som gällde under den
sista månaden av respektive räken-
skapsår, eller
2. antalet anställda i rörelsen
under de två senaste räkenskapsåren
i medeltal har överstigit 200.
Första stycket gäller även för
moderföretag i en koncern om
1. nettovärdet av koncernföre-
tagens tillgångar enligt fastställ-
da koncernbalansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger
det gränsbelopp som anges i första
stycket,
2. antalet anställda vid kon-
cernföretagen under de två senaste
räkenskapsåren i medeltal överstigit
200, eller
3. moderföretaget inte upprättar
koncernredovisning och nettovär-
det av koncernföretagens till-
gångar, enligt fastställda balans-
räkningar för koncernföretagens två
senaste räkenskapsår, på
moderföretagets balansdag över-
stiger det gränsbelopp som anges i
första stycket.
--------------------------------------------------------------------
Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer kan i som regeringen bestämmer kan i
fråga om företag som avses i första fråga om företag som avses i första
stycket förordna att en viss god- eller andra stycket förordna att
känd revisor får utses i stället för en viss godkänd revisor får utses i
en auktoriserad revisor. Sådana stället för en auktoriserad revi-
beslut är giltiga i högst fem år. sor. Sådana beslut är giltiga i
högst fem år.
I fråga om annat företag får länsstyrelsen, om det är påkallat av särskilda
omständigheter, besluta att minst en revisor skall vara auktoriserad revisor
eller godkänd revisor.
Om det finns skäl till det, får länsstyrelsen samtidigt också förordna en
auktoriserad revisor eller en godkänd revisor att med övriga revisorer delta i
revisionen. Uppdragstiden för revisorn skall bestämmas så att uppdraget upphör
när annan behörig revisor har blivit utsedd i föreskriven ordning.
--------------------------------------------------------------------
Innan länsstyrelsen meddelar Innan länsstyrelsen meddelar
beslut som avses i tredje eller beslut som avses i fjärde eller
fjärde stycket, skall företaget femte stycket, skall företaget be-
beredas tillfälle att yttra sig. redas tillfälle att yttra sig.

10 §15
Revisorn skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till den
årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar för
förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv månader efter
räkenskapsårets utgång.
--------------------------------------------------------------------
Revisionsberättelsen skall in- Revisionsberättelsen skall inne-
nehålla ett uttalande, huruvida hålla ett uttalande, huruvida års-
årsredovisningen har uppgjorts redovisningen har upprättats
enligt denna lag. Innehåller inte enligt denna lag eller, i före-
årsredovisningen sådana upplys- kommande fall, enligt årsredovis-
ningar som skall lämnas enligt ningslagen (1995:000) eller lagen
denna lag, skall revisorn ange (1995:000) om årsredovisning i
detta och lämna behövliga upp- kreditinstitut och värdepappers-
lysningar i sin berättelse, om bolag. Innehåller inte årsredovis-
det kan ske. ningen sådana upplysningar som
skall lämnas enligt tillämplig lag
om årsredovisning, skall revisorn
ange detta och lämna behövliga upp-
lysningar i sin berättelse, om det
kan ske.
Har revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som kan
föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i företagsledningen till
last, skall det anmärkas i berättelsen. Revisorn kan även i övrigt i berättelsen
meddela upplysningar som han önskar bringa till den årsredovisningsskyldiges
kännedom.
I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorn funnit att företaget
inte har fullgjort sin skyldighet
1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),
2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen
(1994:200),
3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller
4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.
Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att företaget inte har
fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorn genast sända
in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.
I ett moderförtag skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje styckena tillämpas.
Om anmälan har gjorts enligt 5 § tredje eller femte stycket, skall revisor
till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen.

14 §
--------------------------------------------------------------------
En revisor som vid fullgörande En revisor som vid fullgörande
av sitt uppdrag uppsåtligen eller av sitt uppdrag uppsåtligen eller
av oaktsamhet vållar den årsredo- av oaktsamhet vållar den årsredo-
visningsskyldige skada skall visningsskyldige skada skall
ersätta skadan. Detsamma gäller när ersätta skadan. Detsamma gäller när
skada vållas någon annan genom skada vållas någon annan genom
överträdelse av denna lag. En överträdelse av denna lag eller, i
revisor ansvarar även för den förekommande fall, årsredovisnings-
skada som hans medhjälpare vållar lagen (1995:000) eller lagen
uppsåtligen eller av oaktsamhet. (1995:000) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag. En revisor ansvarar även för
den skada som hans medhjälpare
vållar uppsåtligen eller av oakt-
samhet.
Är ett revisionsbolag revisor, åligger ersättningsskyldigheten detta bolag och
den för revisionen huvudansvarige.

5 kap.
2 §
--------------------------------------------------------------------
Myndighets beslut i tillstånds- Myndighets beslut i tillstånds-
ärenden enligt 2 kap. 5 § 3, 3 ärenden enligt 2 kap. 5 § 3, 3 kap.
kap. 3 § andra stycket eller 4 3 § andra stycket eller 4 kap. 2 §
kap. 2 § första stycket eller 3 § första stycket eller 3 § tredje
andra stycket överklagas hos stycket får överklagas till rege-
regeringen genom besvär. ringen.
--------------------------------------------------------------------
Länsstyrelsens beslut enligt Länsstyrelsens beslut enligt
denna lag överklagas i övriga fall denna lag får överklagas hos allmän
hos kammarrätten genom besvär. förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. I hypoteksinstitut samt i bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen
(1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag skall de nya
bestämmelserna tillämpas första gången det räkenskapsår som inleds närmast efter
den 31 december 1995.
I övriga företag skall bestämmelserna tillämpas första gången det räkenskapsår
som inleds närmast efter den 31 december 1996. I fråga om offentliggörande av
årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport skall dock lagen tillämpas
i sin nya lydelse redan i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den
31 december 1995.

**FOOTNOTES**

13 Senaste lydelse 1992:1450

14 Senaste lydelse 1984:946.

15 Senaste lydelse 1994:533.

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.16
dels att 13 - 15, 19, 22 och 30 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 a och 14 a §§, av fö-
ljande lydelse.

----------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 a §
--------------------------------------------------------------------
Filialens brev, fakturor och
orderblanketter skall innehålla
uppgift om det utländska företagets
rättsliga form och säte, det ut-
ländska register där företaget är
registrerat, företagets nummer i
detta register samt filialens
organisationsnummer enligt lagen
(1974:174) om identitetsbeteck-
ning för juridiska personer m.fl.
och det svenska register där
filialen är registrerad. Om filia-
len har trätt i likvidation, skall
också detta anges.

13 §Verkställande direktören skall varje år till registreringsmyndigheten ge in
en bestyrkt kopia av
1. filialens redovisningshandlingar och revisionsberättelse för det senaste
räkenskapsåret,
2. motsvarande handlingar för företaget i dess helhet, om de gjorts offentliga
i företagets hemland.
--------------------------------------------------------------------
Första stycket 1 gäller inte, om
företaget lyder under lagstift-
ningen i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet och 1. har en
rättslig form som är
jämförbar med aktiebolaget,
2. är ett kreditinstitut eller
värdepappersbolag av motsvarande
slag som de företag som omfattas
av lagen (1995:000) om års-
redovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag, eller
3. är ett försäkringsföretag av
motsvarande slag som de företag
som omfattas av lagen (1995:000)
om årsredovisning i försäkrings-
företag.
--------------------------------------------------------------------
Handlingarna skall ges in inom Handlingar som avses i första
tre månader efter det att det stycket skall ges in inom tre må-
utländska företagets redovisnings- nader efter det att det utländska
handlingar och revisionsbe- företagets redovisningshandlingar
rättelse har lagts fram för före- och revisionsberättelse har lagts
tagets delägare, dock senast sju fram för företagets delägare, dock
månader från det att filialens senast sju månader från det att
räkenskapsår har utgått. filialens räkenskapsår har utgått.
Handlingarna skall vara upprättade
på eller översatta till svenska.
14 §För filialens bokföring och revision gäller, utöver vad som föreskrivits i
11-13 §§, i tillämpliga delar detsamma som för ett svenskt företag av motsva-
rande slag.
--------------------------------------------------------------------
Skyldighet att upprätta årsredo-
visning gäller inte om företaget
lyder under lagstiftningen i en
stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet och
1. har en rättslig form som är
jämförbar med aktiebolaget,
2. är ett kreditinstitut eller
värdepappersbolag av motsvarande
slag som de företag som omfattas
av lagen (1995:000) om års-
redovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag, eller
3. är ett försäkringsföretag av
motsvarande slag som de företag
som omfattas av lagen (1995:000)
om årsredovisning i försäkrings-
företag.

14 a §
Regeringen eller, efter rege-
ringens bemyndigande, Finansin-
spektionen får utfärda närmare
föreskrifter om avfattning och
innehåll i den redovisning som
enligt 11 - 14 §§ skall lämnas för
verksamhet i filial till
1. utländskt kreditinstitut
eller värdepappersbolag av motsva-
rande slag som de företag som
omfattas av lagen (1995:000) om
årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag, och
2. utländskt försäkringsföretag av
motsvarande slag som de företag
som omfattas av lagen (1995:000)
om årsredovisning i försäkrings-
företag.

15 §Den som utsetts till verkställande direktör enligt 8 § skall göra anmälan om
filialen till Patent- och registreringsverket (registreringsmyndigheten), som
för ett filialregister för registreringar enligt denna lag.
--------------------------------------------------------------------
Verkställande direktören skall Verkställande direktören skall
också till registreringsmyndig- också till registreringsmyndig-
heten snarast anmäla ändringar i heten snarast anmäla ändringar i de
de uppgifter som anmälts för uppgifter som anmälts för registre-
registrering. ring. Anmälan skall även göras, om
det utländska företaget är föremål för-
ackord eller liknande förfarande.
Näringsverksamheten får påbörjas när anmälan enligt första stycket har skett.

19 §
--------------------------------------------------------------------
Om sådant förhållande som avses i Om sådant förhållande som avses i
18 § 1 eller 2 inträder, skall 18 § 1 eller 2 inträder, skall
verkställande direktören snarast verkställande direktören snarast
anmäla detta till registrerings- anmäla detta till registrerings-
myndigheten. Anmälan kan också myndigheten. Anmälan kan också göras
göras av annan behörig ställ- av annan behörig ställföreträdare för
företrädare för det utländska före- det utländska företaget. Anmälan om
taget. likvidation skall innehålla
uppgift om namn, personnummer och
postadress för likvidator och om
omfattningen av dennes behörighet.
I fall som avses i 18 § 3 kan anmälan göras av den vars rätt är beroende av
att det finns någon med behörighet att företräda filialen och, i fall som avses
i 18 § 4, av borgenären.

22 §Registreringsmyndigheten skall utan dröjsmål i Post- och Inrikes Tidningar
kungöra vad som förs in i filialregistret. En kungörelse som avser ändring i ett
förhållande som tidigare har förts in i registret skall endast ange ändringens
art.

**FOOTNOTES**

16 Jfr rådets direktiv 89/666/EEG (EGT nr. L395, s. 36).

--------------------------------------------------------------------
När redovisningshandlingar som
avses i 13 § första stycket 2 har
kommit in till registreringsmyn-
digheten, skall myndigheten
kungöra detta i en tidning som
myndigheten ger ut.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om
sådan kungörelse.
--------------------------------------------------------------------
30 §Registreringsmyndigheten får vid vite förelägga verkställande direktören för
filial att fullgöra skyldighet att
1. göra anmälan enligt 15 § eller 19 § första stycket,
--------------------------------------------------------------------
2. sända in handlingar enligt 2. sända in handlingar enligt
13 § inom där föreskriven tid. 13 § inom där föreskriven tid,
3. lämna uppgift enligt 5 a §.
Fråga om utdömande av viten prövas av registreringsmyndigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

3 Ärendet och dess beredning

Regeringen bemyndigade i augusti 1991 chefen för Justitiedepartementet att
tillkalla en kommitté med uppgift att göra en översyn av redovisnings-
lagstiftningen (dir. 1991:71). Kommittén antog namnet Redovisningskommittén.
Kommitténs huvuduppgift är att överväga vilka lagändringar och andra åtgärder
som är påkallade för att anpassa lagstiftningen till utvecklingen på
redovisningsområdet. Arbetet skall avse såväl frågor om företagens löpande
bokföring som frågor om upprättande av årsbokslut, årsredovisning och
koncernredovisning.
I kommitténs uppdrag ingår vidare att behandla en rad övergripande frågor på
redovisningsområdet, bl.a. lagstiftningens struktur, kompletterande normgivning
samt sambandet mellan redovisning och beskattning.
Kommittén har genom tilläggsdirektiv (dir. 1992:19) fått i uppdrag att föreslå
de ändringar i redovisningslagstiftningen som är påkallade med anledning av den
europeiska integrationen och Sveriges närmande till EG. Detta uppdrag har senare
genom ytterligare tilläggsdirektiv utsträckts till att avse även
redovisningslagstiftningen på bank- och försäkringsområdet. Kommittén har vidare
haft i uppdrag att utreda bl.a. behovet av särskilda redovisningsregler för
pensionsersättningar och avtal om avgångsvederlag.
Våren 1994 avgav kommittén delbetänkandet Års- och koncernredovisning enligt
EG-direktiv (SOU 1994:17). Betänkandet, som är uppdelat i två delar, behandlar
främst de frågor som har aktualiserats genom Sveriges närmande till EU och det
åtagande som Sverige i samband därmed har gjort att anpassa de svenska
redovisningsreglerna till vissa EG-direktiv. Del I avser den allmänna
redovisningslagstiftningen och del II redovisningslagstiftningen för banker och
andra finansiella institut och för försäkringsföretag. Sammanfattningar av
delbetänkandets båda delar finns i bilagorna 1 och 2. Kommitténs lagförslag
finns i bilagorna 3 och 4.
Delbetänkandet har remissbehandlats. I bilaga 5 finns en förteckning över
remissinstanserna. Inom Justitiedepartementet har gjorts en sammanställning av
remissyttrandena över delbetänkandets del I (dnr 94-734) och inom
Finansdepartementet en sammanställning av remissyttrandena över del II (dnr 94-
1205). Sammanställningarna finns tillgängliga i lagstiftningsärendena.
Regeringen kommer nu att ta upp de frågor som har behandlats i betänkandet.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 11 maj 1995 att inhämta Lagrådets yttrande över de
lagförslag som finns i bilaga 6.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 7.
Regeringen kommer att behandla vissa av Lagrådets synpunkter i avsnitten 4.3,
6.2 och 6.5 samt i avsnitt 17 i del 4. Övriga synpunkter från Lagrådet kommer
att behandlas i författningskommentaren. Redan här kan dock sägas att regeringen
i allt väsentligt har följt Lagrådets förslag till ändringar av lagrådsremissens
förslag.
I förhållande till lagrådsremissen har även gjorts vissa andra ändringar,
några med materiell innebörd (se främst 4 kap. 8 § och 7 kap. 20 §
årsredovisningslagen samt 11 a och 11 b §§ bokföringslagen) men det stora
flertalet enbart av redaktionell natur.

4 Allmänna utgångspunkter

4.1 EU och EG-rätten

EG är en i huvudsak ekonomisk gemenskap, vars övergripande mål är att skapa
tillväxt, stabilitet och ökat välstånd i medlemsstaterna. Samarbetet inom EG
fick sina första former under 1950-talet. Det har därefter successivt byggts ut,
bl.a. genom det s.k. unionsfördraget (Maastricht; 1992). Den övergripande helhet
som omfattas av unionsfördraget - i vilket ingår även annat samarbete än det som
har bedrivits inom EG - brukar betecknas Europeiska unionen (EU).
I propositionen används beteckningen EU när medlemsstaternas samarbete i hela
dess vidd diskuteras. För den del av samarbetet som har överstatliga inslag och
som alltjämt förknippas med Europeiska gemenskaperna används den alltjämt
giltiga benämningen EG.
I dag har EU femton medlemsländer, nämligen Tyskland, Frankrike, Italien,
Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Storbritannien, Irland, Danmark, Grekland,
Spanien, Portugal, Sverige, Finland och Österrike. De tre sista länderna blev
medlemmar den 1 januari 1995.
Inom EG har utvecklats ett särskilt regelverk, EG-rätten.
Den primära EG-rätten består av de grundläggande gemenskapsfördragen.
Den sekundära EG-rätten utgörs av de rättsakter som har utfärdats av EG:s
institutioner på grundval av de grundläggande fördragen. Syftet med rättsakterna
är bl.a. att harmonisera medlemsstaternas lagstiftning på områden av betydelse
för den gemensamma marknaden.
Direktiven riktar sig till medlemsstaterna och anger ett visst resultat som
skall uppnås inom en bestämd tid men överlåter åt staterna själva att bestämma
form och tillvägagångssätt för genomförandet. Direktiven är alltså inte direkt
tillämpliga i medlemsstaterna. De har inte heller någon direkt effekt i
förhållandet mellan enskilda, dvs. direktivens bestämmelser grundar inte några
rättigheter eller skyldigheter för enskilda. Om en medlemsstat underlåter att
införa direktivets bestämmelser i den nationella lagstiftningen, anses
emellertid enskilda rättssubjekt i vissa fall kunna åberopa direktivens
bestämmelser gentemot det allmänna.
Inom EG har utfärdats nio bolagsrättsliga direktiv. Bland dessa behandlar tre
direktiv redovisningsfrågor för olika slag av företag och filialer. I EG-rätten
finns också ett bankredovisningsdirektiv och ett
försäkringsredovisningsdirektiv.
Som en följd av Sveriges medlemskap måste en mängd EG-regler införlivas med
svensk lagstiftning. Detta integrationsarbete har inletts redan tidigare till
följd av det avtal som Sverige och andra EFTA-stater år 1992 träffade med EG och
EG:s medlemsstater om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES). Genom
EES-avtalet åtog sig Sverige att i sin rättsordning införliva ett stort antal
EG-rättsakter, bl.a. flera olika direktiv på bolagsrättens och bank- och
försäkringslagstiftningens område. Medlemskapet i EU innebär samma skyldighet
att införliva EG:s rättsakter med nationell lagstiftning. Till de rättsakter som
måste införlivas med svensk lagstiftning hör de nämnda direktiven om
redovisning.

4.2 EG:s direktiv på redovisningsrättens område

Såsom tidigare nämnts har EG på bolagsrättens område utfärdat tre direktiv som
behandlar redovisningsfrågor. Dessa direktiv har till syfte att i
medlemsstaterna skapa en minsta gemensam skyddsnivå för delägare, borgenärer och
andra som träder i förbindelse med ett företag.År 1978 tillkom det fjärde
bolagsrättsliga direktivet (rådets direktiv av den 25 juli 1978 om årsbokslut i
vissa bolagsformer, 78/660/EEG; i fortsättningen benämnt det fjärde
direktivet ) som behandlar skyldigheten att upprätta årsbokslut och
förvaltningsberättelse i bolag med begränsat delägaransvar. Direktivet syftar
bl.a. till att uppställa likvärdiga minimikrav på den ekonomiska information
som företagen skall låta allmänheten ta del av. Det övergripande kravet i
direktivet är att årsbokslutet skall ge en rättvisande bild av bolagets
ställning och resultat. I direktivet föreskrivs ett antal standardiserade
uppställningsformer för balans- och resultaträkningarna liksom enhetliga regler
för värdering och tilläggsinformation.
År 1983 antogs det sjunde bolagsrättsliga direktivet (rådets sjunde direktiv
av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning, 83/349/EEG; fortsättningsvis
kallat det sjunde direktivet ). Detta behandlar skyldigheten att upprätta en
sammanställd redovisning och en sammanställd förvaltningsberättelse, dvs. i
stort sett vad som enligt svensk rätt utgör en koncernredovisning. Syftet med
direktivet är att uppställa krav på likvärdig information om koncerner så att
intressenter lättare kan bedöma dels koncernens ställning och resultat, dels de
ekonomiska banden mellan koncernbolagen. Direktivet reglerar bl.a. vilka krav
som skall vara uppfyllda för att företag skall tas in i en koncernredovisning,
vilka moderbolag som skall upprätta koncernredovisning samt hur dotterföretag
och intresseföretag skall räknas in i koncernredovisningen. I övrigt bygger det
till stora delar på det fjärde direktivet, framför allt i frågor om balans- och
resultaträkningarnas uppställning och i frågor om värdering.
Även EG:s elfte bolagsrättsliga direktiv (rådets direktiv av den 21 december
1989 om krav på offentlighet i filialer som har öppnats i en medlemsstat av
vissa bolagsformer som lyder under lagstiftningen i en annan stat, 89/666/EG)
innehåller bestämmelser om redovisning. Det ställer krav på att bolag som lyder
under en medlemsstats lagstiftning och öppnar en filial i en annan medlemsstat
skall offentliggöra bl.a. vissa räkenskapshandlingar i den andra staten. Syftet
med detta är att ge tredje man samma skydd oavsett om ett bolag väljer att
etablera sig i en medlemsstat genom ett dotterföretag eller genom en filial.
I de fjärde och sjunde direktiven anges att medlemsstaterna, i avvaktan på en
senare samordning, inte behöver tillämpa föreskrifterna i dessa direktiv på
banker och andra finansiella institut eller på försäkringsbolag.
År 1986 antogs ett direktiv om redovisning för bl.a. banker (rådets direktiv
av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och
andra finansiella institut, 86/635/EEG; i fortsättningen benämnt
bankredovisningsdirektivet ). Ett motsvarande direktiv för försäkringsbolagens
del antogs år 1991 (rådets direktiv av den 19 december 1991 om årsbokslut och
sammanställd redovisning för försäkringsbolag, 91/674/EEG; i fortsättningen
benämnt försäkringsredovisningsdirektivet ). Även dessa direktiv är motiverade
av hänsynen till skyddet för företagets intressenter och syftar till att göra
informationen mer lättillgänglig och internationellt mer jämförbar. Direktiven
hänvisar till de fjärde och sjunde direktiven och innehåller endast sådana
avvikelser från dessa direktiv som har bedömts vara motiverade av de särdrag som
utmärker dessa företags verksamheter.
Det s.k. bankfilialdirektivet (rådets direktiv av den 13 februari 1989 om
skyldigheter angående offentliggörande av årsredovisningshandlingar för i en
medlemsstat inrättade filialer till kreditinstitut och finansiella institut med
huvudkontor i en annan medlemsstat, 89/117/EEG) innehåller bestämmelser för
kreditinstitut och finansiella institut motsvarande dem som finns i det elfte
direktivet.
De fjärde och sjunde direktiven har införlivats med nationell lagstiftning i
samtliga de stater som år 1994 var medlemmar i EU. Graden av införlivande
skiljer sig dock mellan de olika staterna. Direktiven på bank- och
försäkringsområdena var den 1 januari 1995 införda i de flesta medlemsländer.
Det finns anledning att utgå från att EG:s redovisningsregler successivt
kommer att genomgå förändringar. Det fjärde direktivet har redan ändrats några
gånger. Den senaste ändringen skedde våren 1994 då EG beslöt att ändra vissa i
direktivet förekommande gränsvärden. Ändringen får till följd att möjligheterna
att undanta mindre företag från direktivets föreskrifter ökas.
Förekommande utkast till och förslag till förändringar av direktiv utarbetas
inom kommissionen. Även den s.k. kontaktkommittén är av betydelse för
redovisningsdirektivens utveckling. Kontaktkommittén består av representanter
för medlemsstaterna och kommissionen. Den har till uppgift att ge kommissionen
råd om tillägg till eller ändringar i direktiven. Kommittén har också i uppdrag
att genom regelbundna samråd underlätta en enhetlig tillämpning av direktiven.

4.3 Den svenska anpassningen

Nödvändiga anpassningsåtgärder

Föreskrifterna i redovisningsdirektiven är av flera olika slag.
I vissa delar lämnar föreskrifterna medlemsstaterna ett handlingsutrymme och
ger dem rätt att tillåta, föreskriva eller förbjuda vissa förfaranden.
I betydande delar är direktiven emellertid tvingande, dvs. medlemsstaterna är
skyldiga att tillse att den nationella rättsordningen anpassas till de normer
som direktiven uppställer. Utrymmet för nationella regler som i sak skiljer sig
från EG:s regler är här mycket begränsat och avser väsentligen endast en
möjlighet att i viss utsträckning ställa ytterligare krav, t.ex. krav på
tilläggsinformation.
Den nuvarande svenska redovisningslagstiftningen uppfyller på åtskilliga
punkter inte de krav som direktiven uppställer. Det kan inte anses tillräckligt
att överlämna till redovisningspraxis att anpassa de svenska
redovisningsnormerna till EG:s redovisningsnormer. EG-anpassningen måste i
stället i allt väsentligt ske i författningsform. Omfattande författnings-
ändringar måste göras.
Kommittén har mot den bakgrunden föreslagit att det stiftas tre nya lagar om
årsredovisning, en årsredovisningslag (i fortsättningen benämnd den nya års-
redovisningslagen ), en lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap-
persbolag ( ÅRKL ) och en lag om årsredovisning i försäkringsföretag ( ÅRFL ).
De nya lagarna skall enligt förslaget ersätta de regler om års- och
koncernredovisning som i dag finns i aktiebolagslagen (1975:1385),
bankrörelselagen (1987:617) och försäkringsrörelselagen (1982:713). De skall
delvis ersätta även den reglering som finns i bokföringslagen (1976:125) och
lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag (i fortsättningen
benämnd 1980 års årsredovisningslag ). Enligt förslaget skall lagarnas tillämp-
ningsområde väsentligen vara begränsat till de företagsformer som omfattas av
direktiven, i huvudsak aktiebolag, vissa handelsbolag, kreditinstitut, värde-
pappersbolag och försäkringsföretag.
För dessa företagsformer innebär kommitténs lagförslag en fullständig yttre
omgestaltning av den svenska lagstiftningen om års- och koncernredovisning.
Förslagen innehåller ett flertal nyheter, t.ex. införandet av ett krav på att
redovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och
resultat, ändrade uppställningsformer för balansräkningen och resultaträkningen,
delvis förändrade värderingsregler, nya koncern- och intresseföretagsbegrepp
samt en lagreglering av metoderna för konsolidering av dotterföretag.
Såsom kommer att framgå av det följande delar regeringen i huvudsak kommitténs
uppfattning om omfattningen av de nödvändiga förändringarna.
Betydelsen av de sakliga nyheterna bör dock inte överskattas. Den lagreglering
som direktiven framtvingar gäller i många fall detaljfrågor. I andra fall gäller
regleringen frågor som redan i dag löses på det sätt som direktiven föreskriver
men som hittills inte har varit lagreglerade.
Redovisningsrådet, Sveriges Industriförbund m.fl remissinstanser har hävdat
att de redovisningsnormer som direktiven innehåller i flera fall avviker från
modern redovisningspraxis och att anpassningen till direktiven därför innebär
ett steg tillbaka i utvecklingen av svensk redovisning. Det måste också
konstateras att t.ex. det fjärde direktivet, som utarbetades under 1970-talet,
inte helt står i samklang med den utveckling som därefter har skett inom
internationell redovisningspraxis. Det ligger emellertid i sakens natur att till
den del direktiven är tvingande det inte finns något utrymme för den svenska
lagstiftaren att välja helt andra lösningar än dem som direktiven anvisar. En
ytterligare modernisering av redovisningslagstiftningen måste sålunda ske inom
ramen för EG-rätten.
En särskild fråga är tidpunkten för Sveriges anpassning till direktiven.
Sveriges avtal om anslutning till EU innehåller i fråga om de aktuella
direktiven inga särskilda övergångsbestämmelser. Av avtalet måste därför anses
följa att Sverige snarast möjligt måste sätta i kraft de lagar och förordningar
som fordras för att uppnå överensstämmelse med direktiven. Regeringen avser att
återkomma till frågan om ikraftträdande i avsnitt 20.

Särskilda problem vid genomförandet

Vid utformningen av de nya svenska reglerna uppkommer särskilda problem som
sammanhänger med svårigheten att tolka direktiven och att ersätta vissa i
direktiven använda begrepp med svenska begrepp. Direktivens artiklar är inte
sällan komplicerade och svårtillgängliga för en svensk läsare. Ofta är de
resultatet av kompromisser och försök att jämka samman de skilda rättssystem som
finns i olika medlemsstater. Detta synes i flera fall ha påverkat utformningen
av föreskrifterna.
Anpassningen till direktiven försvåras dessutom av att direktiven saknar
förarbeten av det slag som förekommer i svensk lagstiftning. De enda officiella
motivuttalanden som finns är de förhållandevis kortfattade och allmänt hållna
ingresser som vanligen inleder direktiven. Kontaktkommitténs uttalanden kan på
enstaka områden ge viss vägledning men de måste användas med stor varsamhet.
Enligt EG:s rättsordning är det enbart EG-domstolen som är behörig att göra
auktoritativa uttalanden om innebörden i direktiven.
Dessa förhållanden manar till försiktighet vid genomförandet av direktiven i
den nationella rättsordningen. Om det inte går att fastställa innebörden i
direktiven, bör den svenska lagtexten utformas i nära anslutning till
direktivens formulering. Det finns också skäl att avstå från sådana
förarbetsuttalanden som kan uppfattas som bindande för enskilda, särskilt om
uttalandena går längre än vad som kan anses följa av direktiven. Lagbestämmelser
eller förarbetsuttalanden som ger uttryck för en särskild svensk uppfattning
riskerar nämligen att underkännas av EG-domstolen och skulle därigenom kunna
skapa en vilseledande bild av det faktiska rättsläget.
Det nu sagda gäller de områden som omfattas av tvingande EG-föreskrifter. Vid
lagregleringen av frågor som inte regleras i EG-rätten finns givetvis en större
valfrihet för den svenske lagstiftaren och ett större utrymme för auktoritativa
förarbetsuttalanden. Detsamma gäller i de fall då direktiven tillåter den
nationella lagstiftaren att på områden, som i och för sig regleras i EG-rätten,
uppställa ytterligare, mera långtgående krav på hur redovisningen skall vara
utformad.
Som Lagrådet har anfört rymmer den redovisningslagstiftning som nu föreslås en
hel del problem av terminologisk art. Dessa gäller inte minst de särskilda
lagarna på bank- och försäkringsområdet. Lagrådet har beklagat att det inte
varit möjligt att gå längre när det gäller samordningen med annan lagstiftning
på området. Lagrådet har uttryckt en förhoppning om att möjligheter finns att
åtgärda en del av problemen i samband med Redovisningskommitténs fortsatta
arbete. Regeringen kommer att pröva om det är möjligt att i terminologiskt
hänseende ytterligare samordna redovisningslagstiftningen med annan lagstiftning
sedan kommittén har avgett sitt slutbetänkande.

5 Årsredovisningens funktion och innehåll5.1Redovisningens syften

Begreppet redovisning ges ibland en mycket vid innebörd. Beroende i huvudsak på
vem redovisningen riktar sig till brukar man skilja mellan intern och extern
redovisning.
Till den interna redovisningen hör vissa åtgärder inom företaget som syftar
till att underlätta företagsledningens planering och kontroll av verksamheten.
Den interna redovisningen är inte lagreglerad. Den berörs inte direkt av detta
lagstiftningsarbete och behandlas därför inte vidare i detta sammanhang.
Den externa redovisningen omfattar den löpande bokföringen, årsbokslutet, års-
och koncernredovisningen och företagets delårsrapporter. Den löpande bokföringen
ligger till grund för informationen i såväl årsbokslutet som års- och
koncernredovisningarna. Årsbokslutet, som inte är offentligt, sammanfattar de
affärshändelser som har ägt rum under året. Års- och koncernredovisningarna har
en liknande utformning men syftar framför allt till att ge information till
företagets intressenter. För års- och koncernredovisningarna gäller särskilda
krav på att handlingarna skall offentliggöras.
Gemensamt för all extern redovisning är att den har till uppgift att redovisa
företagets ekonomiska utveckling och dess ställning vid vissa bestämda
tidpunkter. Redovisningen kan därmed ge en bild av avkastningen på investerat
kapital i företaget. Korrekt redovisningsinformation underlättar beslut och kan
även medverka till att resurser fördelas mera effektivt mellan olika alternativa
användningar.
Redovisningen skall dock inte bara utgöra grundvalen för framtida ekonomiska
beslut. Den skall också ge underlag för en kontroll och uppföljning av
företagens verksamhet och medelsförvaltning. Inom ett aktiebolag ligger
årsredovisningen och dess granskning till grund för aktieägarnas beslut om
ansvarsfrihet för styrelse och verkställande direktör. Bokföring och annan
redovisning är också av största betydelse vid utredandet av misstankar om
ekonomiska oegentligheter, t.ex. skatte- eller gäldenärsbrott. Även i andra
avseenden har redovisningen betydelse för samhällets möjligheter att kontrollera
att företagen uppfyller de krav som ställs i olika författningar eller
instruktioner.
I svensk lagstiftning har redovisningen också en direkt betydelse för
borgenärernas skydd. I den associationsrättsliga lagstiftningen har nämligen
möjligheten till vinstutdelning kopplats till den vinst som redovisas enligt den
av bolagsstämman fastställda årsredovisningen (se bl.a. 12 kap.
aktiebolagslagen).
Redovisningen har också stor betydelse för beskattningen av näringsverksamhet.
Vid taxeringen sker nämligen bedömningen av intäkter och kostnader på grundval
av innehållet i redovisningen, i den mån inte särskilda skatteregler fordrar
något annat. Sambandet mellan redovisning och beskattning kommer att behandlas
närmare i avsnitt 7.
Bland de företagets intressenter till vilka redovisningen kan sägas rikta sig
kan främst nämnas företagets ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder och
anställda. Gemensamt för dem är att de förväntar sig ett visst ekonomiskt utbyte
av sina relationer med företaget. De har därför ett intresse av att kunna
kontrollera och följa upp att deras anspråk inte åsidosätts. De har också ett
intresse av att kunna göra bedömningar av företagens vilja och förmåga att
uppfylla framtida avtal.
Även staten, som i egenskap av beskattningsmyndighet har anspråk på framtida
betalningsströmmar från företagen i form av skatter och avgifter, har ett
intresse av viss information om företagets ställning och resultat. Sådan
information kan också ha betydelse för möjligheterna att samla offentlig
statistik.
Den information som lämnas i den externa redovisningen är i viss utsträckning
standardiserad. Standardiseringen ökar möjligheterna till jämförelse mellan
olika räkenskapsperioder och mellan olika företag. Olika intressenter kan
emellertid ha skilda önskemål när det gäller utformningen av företagets externa
information. Det är självfallet omöjligt att med standardiserad information
tillgodose alla önskemål. Det är därför nödvändigt att vid utformningen av
redovisningsreglerna väga olika intressen mot varandra. Ett för samtliga
intressenter grundläggande krav är dock att företagens redovisning är användbar
som besluts- och kontrollunderlag. För att redovisningen skall tjäna dessa
syften måste ett antal kvalitativa krav ställas på redovisningen. I moderna
framställningar brukar dessa sammanfattas i begreppen relevans, tillförlitlighet
och jämförbarhet.
Kravet på relevans innebär bl.a. att informationen bör vara utformad så att
den kan ligga till grund för en uppföljning och utvärdering av upprättade planer
och tjäna som underlag för en bedömning av framtiden. Informationen skall även
vara väsentlig, dvs. inriktad på sådant som det finns anledning att tro är
viktigt för intressentens beslutsfattande.
I kravet på tillförlitlighet ligger att informationen skall beskriva
verkligheten samt vara verifierbar och neutral. Att redovisningen skall beskriva
verkligheten innebär att ekonomiska transaktioner kan behöva redovisas efter
sitt ekonomiska innehåll och inte enbart efter sin legala form ( substance over
form ). Av kravet på verifierbarhet följer att oberoende bedömare som använder
samma mätmetoder måste kunna nå samma resultat utifrån samma förutsättningar.
Kravet på neutralitet innebär att redovisningen bör utgå från ett perspektiv som
kan tillgodose olika intressentgruppers behov. För att informationen skall anses
tillförlitlig bör den vidare präglas av försiktighet, dvs. tillgångar och
intäkter får inte övervärderas och skulder och kostnader får inte undervärderas.
Den bör slutligen präglas av fullständighet. Det innebär att redovisningen skall
innehålla alla transaktioner som är nödvändiga för att informationen inte skall
bli missvisande.
Kravet på jämförbarhet innebär att den lämnade informationen måste kunna
jämföras med motsvarande information om företaget avseende någon annan
tidsperiod och med motsvarande information från andra företag. Kravet innefattar
därför ett krav på konsekvens i redovisningen.
Några av dessa principer, t.ex. kraven på jämförbarhet, kommer till uttryck i
EG:s redovisningsdirektiv och de bör därför återspeglas i lagstiftningen (se
bl.a. avsnitt 8.2 och 8.3). Andra principer behandlas inte i direktiven och
regeringen har inte ansett att de bör tas in i den nya lagstiftningen. Såsom
kommittén har uttalat torde emellertid principerna ändå kunna tjäna till
vägledning också i framtiden.

5.2 Nuvarande lagstiftning och annan normgivning

Lagstiftning

Bokföringslagen (1976:125) är den centrala författningen på redovisningsområdet.
Den skall tillämpas av i stort sett alla näringsidkare oavsett verksamhetens
form eller art. Lagen gäller dock inte vissa särskilda näringsidkare, främst
sådana som är bokföringsskyldiga enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141).
Vissa av dess bestämmelser behöver inte heller tillämpas av enskilda
näringsidkare med begränsad omsättning (se 1 § bokföringslagen).
Bokföringslagen innehåller regler om löpande bokföring, upprättande av
årsbokslut och arkivering av räkenskapsmaterial. Den har karaktär av ramlag,
vars bestämmelser fylls ut genom kompletterande föreskrifter i andra lagar och,
på vissa områden, av myndighetsföreskrifter. Lagens regler är också avsedda att
kompletteras av sådan redovisningspraxis som innefattas i begreppet god
redovisningssed (se 2 §). God redovisningssed beskrivs i förarbetena till
bokföringslagen bl.a. som en faktiskt förekommande praxis hos en kvalitativt
representativ krets av bokföringsskyldiga.
Bokföringslagen innehåller inte några bestämmelser om årsredovisning eller
koncernredovisning, dvs. sådan redovisning som skall offentliggöras genom
ingivande till Patent- och registreringsverket eller - i fråga om banker och
försäkringsföretag - Finansinspektionen. Bokföringslagens bestämmelser om
årsbokslut skall emellertid - med vissa undantag - tillämpas när års- eller
koncernredovisning upprättas. Det gäller bl.a. lagens föreskrifter om värdering
av tillgångar och skulder och om balansräkningens och resultaträkningens
uppställning och innehåll.
Redovisningsbestämmelser som kompletterar och, i viss utsträckning, ersätter
bokföringslagens bestämmelser finns i bl.a. aktiebolagslagen, 1980 års
årsredovisningslag, lagen (1986:667) om ekonomiska föreningar,
försäkringsrörelselagen och bankrörelselagen.
Reglerna i 11 kap. aktiebolagslagen innebär bl.a. att alla aktiebolag skall
upprätta årsredovisning och att moderbolag i en koncern skall upprätta
koncernredovisning.
Årsredovisningen skall bestå av en resultaträkning, en balansräkning, en
förvaltningsberättelse och, i vissa fall, en finansieringsanalys. Resultat-
räkningen och balansräkningen skall upprättas enligt bokföringslagens
bestämmelser om resultaträkning respektive balansräkning och med iakttagande av
vissa kompletterande bestämmelser i aktiebolagslagen. Resultaträkningen skall i
sammandrag redovisa samtliga intäkter och kostnader i rörelsen under
räkenskapsåret och lämna en redovisning för hur räkenskapsårets resultat har
uppkommit (jfr 18 § bokföringslagen). Balansräkningen skall i sammandrag
redovisa rörelsens samtliga tillgångar och skulder samt eget kapital i rörelsen
på balansdagen (jfr 19 § bokföringslagen). Både resultaträkningen och
balansräkningen kan eller, i vissa fall, skall kompletteras med
tilläggsupplysningar. Dessa kan lämnas i form av noter.
Förvaltningsberättelsen skall innehålla upplysningar om förhållanden som är
viktiga för bedömningen av bolagets verksamhetsresultat och ställning och som
inte har redovisats i resultat- eller balansräkningen. Den skall också upplysa
om sådana händelser av väsentlig betydelse för bolaget som har inträffat under
räkenskapsåret eller efter dess slut.
Finansieringsanalys skall upprättas av aktiebolag som är av sådan storlek att
de måste ha auktoriserad revisor. Den skall utvisa företagets finansiering och
kapitalinvesteringar under räkenskapsåret.
Syftet med koncernredovisningen är att utreda koncernens resultat och
ställning. Koncernredovisningen skall upprättas av moderbolaget i koncernen och
bestå av en koncernresultaträkning och en koncernbalansräkning. Dessa skall var
för sig utgöra ett sammandrag av moderbolagets och dotterföretagens resultat-
och balansräkningar. I koncernresultaträkningen skall internvinster, dvs.
vinster som har uppstått när koncernföretag har handlat med varandra, räknas
bort. Härigenom kommer koncernredovisningen att klarlägga vad som utgör den
realiserade, utdelningsbara vinsten respektive den ansamlade förlusten i
koncernen som helhet och vad som utgör koncernens samlade egna kapital.
1980 års årsredovisningslag har störst betydelse för näringsverksamhet som
bedrivs såsom handelsbolag eller av enskilda näringsidkare. Den är även
tillämplig på hypoteksinstitut. Den omfattar däremot inte näringsverksamhet som
bedrivs i aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser. Enligt lagen skall
den som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen upprätta årsredovisning,
dels när antalet anställda hos företaget under räkenskapsåret i medeltal har
varit minst tio, dels när företaget är moderföretag i en koncern och antalet
anställda i koncernen under räkenskapsåret i medeltal har varit minst tio, och
dels när tillgångarnas nettovärde enligt balansräkningen för de två senaste
räkenskapsåren har överstigit 1 000 gånger basbeloppet för den sista månaden av
respektive räkenskapsår. Årsredovisningen skall bestå av en resultaträkning och
en balansräkning och, i vissa fall, en förvaltningsberättelse och en
finansieringsanalys. Om antalet anställda i en koncern under räkenskapsåret i
medeltal har överstigit tio, skall moderföretaget avge en koncernredovisning,
bestående av koncernresultaträkning och koncernbalansräkning.
I 4 kap. bankrörelselagen finns bestämmelser om att bankaktiebolag, sparbanker
och föreningsbanker (banker) skall upprätta årsredovisning med resultat- och
balansräkningar samt förvaltningsberättelse. Till förvaltningsberättelsen skall
fogas en kapitaltäckningsanalys. Kravet på kapitaltäckningsanalys sammanhänger
med att ett kreditinstitut skall ha ett på särskilt sätt beräknat kapital
(kapitalbas) som skydd mot kreditrisker och - fr.o.m. år 1996 - marknadsrisker i
institutets verksamhet. I kapitlet finns även bestämmelser om koncernredo-
visningen i banker.
För kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag gäller samma bestämmelser som
för aktiebolag i allmänhet med de kompletterande föreskrifter som meddelats av
Finansinspektionen.
I 11 kap. försäkringsrörelselagen finns bestämmelser om årsredovisningen i
försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag. Av bestämmelserna följer
bl.a. att det i ett försäkringsföretags resultaträkning skall ingå en
resultatanalys med information om intäkter och kostnader särskilt för varje
verksamhetsgren inom rörelsen. Kapitlet innehåller även bestämmelser om
företagens koncernredovisning.
I vissa fall är företag skyldiga att upprätta delårsrapporter. Delårs-
rapporterna utgör inte en del av års- eller koncernredovisningen. Lagstiftningen
ställer också krav på att vissa företags räkenskaper skall granskas av
revisorer. Revisorerna skall upprätta en revisionsberättelse vilken liksom
årsredovisningen skall läggas fram på stämma och offentliggöras. Inte heller
revisionsberättelsen utgör någon del av redovisningen och den behandlas därför
inte här.

Kompletterande normgivning

Vid sidan av lagstiftningen förekommer på redovisningsområdet en betydande
kompletterande normgivning. Denna sker delvis genom statliga myndigheter, delvis
genom andra organ.
Bokföringsnämnden har enligt förordningen (1988:1118) med instruktion för
Bokföringsnämnden till uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed i
företagens bokföring och offentliga redovisning. En av nämndens huvuduppgifter
är att närmare konkretisera innebörden av begreppet god redovisningssed och att
utöva inflytande på hur frågor om god redovisningssed skall bedömas i olika
situationer. Nämndens ledamöter utses av regeringen. Nämnden kan uttala sig
såväl i övergripande frågor som i mer avgränsade frågor. I de förra fallen
benämns nämndens avgöranden rekommendationer, i de senare fallen uttalanden.
Nämnden saknar normgivningsmakt i regeringsformens mening. Dess
rekommendationer och uttalanden i redovisningsfrågor har enbart status av
allmänna råd och är därmed inte formellt bindande för de redo-visningsskyldiga.
Givetvis kan rekommendationerna ändå indirekt få rättslig betydelse när en
domstol eller en förvaltningsmyndighet prövar om den redovisningsskyldige har
upprättat sin redovisning i enlighet med god redovisningssed.
År 1989 bildades genom en överenskommelse mellan staten, genom
Bokföringsnämnden, samt Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och Sveriges
Industriförbund en stiftelse med ändamål att främja utvecklandet av god
redovisningssed i s.k. publika företag. Med publika företag avses här större
företag som sprider information till ett stort antal intressenter. Stiftelsen
verkar genom det s.k. Redovisningsrådet. I och med Redovisningsrådets tillkomst
har Bokföringsnämnden i princip kunnat upphöra med att utfärda rekommendationer
beträffande publika företag. Avsikten är att rådets rekommendationer så långt
som möjligt skall anpassas till internationell praxis, i första hand
rekommendationer från International Accounting Standards Committee (IASC), som
är en internationell sammanslutning av revisorsorganisationer. Rådets rekommen-
dationer, som får sin slutliga form först sedan ett utkast till rekommendation
offentliggjorts och remissbehandlats, har fått stort genomslag i praxis. De är
givetvis inte, lika lite som Bokföringsnämndens rekommendationer, bindande. Det
kan emellertid antas att de har stor betydelse för vad som skall förstås med
god redovisningssed .
Tidigare har även Föreningen Auktoriserade Revisorer och Näringslivets
börskommitté utfärdat rekommendationer i redovisningsfrågor. Dessa organ
upphörde emellertid med denna verksamhet i samband med skapandet av
Redovisningsrådet. Vidare har Sveriges Finansanalytikers Förening givit ut
rekommendationer om finansiella nyckeltal, medan Sveriges Försäkringsförbund har
utfärdat rekommendationer om nyckeltal i skadeförsäkringsbolags
årsredovisningar.
Finansinspektionen har enligt förordningen (1992:102) med instruktion för
Finansinspektionen till uppgift att utöva tillsyn över finansiella marknader,
kreditinstitut och det enskilda försäkringsväsendet. Inspektionen fungerar som
normgivare på redovisningsområdet för finansiella företag. I likhet med
Bokföringsnämnden kan Finansinspektionen meddela allmänna råd. Dessutom har
Finansinspektionen fått bemyndigande att meddela bindande föreskrifter. Med stöd
av 4 kap. 1 § bankrörelselagen och 11 kap. 1 § försäkringsrörelselagen har
regeringen sålunda bemyndigat Finansinspektionen att meddela föreskrifter om
löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning i banker och
försäkringsföretag. Finansinspektionen har också meddelat sådana föreskrifter i
en inte oväsentlig omfattning. Om det finns särskilda skäl, får föreskrifter av
detta slag avvika från vad som föreskrivs i bokföringslagen. Finansinspektionen
får vidare utfärda föreskrifter om löpande bokföring, årsbokslut och
årsredovisning i bl.a. kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag.
Finansinspektionens roll som normgivare för finansiella företag har inte
förhindrat att kompletterande normgivning från Bokföringsnämnden,
Redovisningsrådet och Föreningen Auktoriserade Revisorer kommit att i olika
hänseenden få betydelse även för de finansiella företagens redovisning.

6 Den nya lagstiftningens omfattning och struktur

6.1 Området för förändringar

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Nya regler om årsredovisning och koncern- |
| redovisning införs för aktiebolag och vissa handelsbolag |
| ( företag i allmänhet ), för banker, hypoteksinstitut och kredit-|
| marknadsbolag ( kreditinstitut ), för värdepappersbolag samt för|
| försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag ( försäkrings-|
| företag ). |
--------------------------------------------------------------------

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag (se
betänkandet del I s. 144 och 145 samt del II s. 110).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt kommitténs förslag
eller har lämnat det utan erinran. Några remissinstanser, såsom Uppsala
universitet, Landsorganisationen, Tjänstemännens Centralorganisation och
Sveriges Fastighetsägareförbund har dock ansett det vara olyckligt att förslaget
har begränsats till att gälla sådana redovisningsfrågor som berörs av EG-
direktiven. Svenska Revisorsamfundet har ansett att de föreslagna reglerna även
bör kunna tillämpas frivilligt i andra företagsformer än dem som behandlas i
kommitténs förslag. KOMREV har ansett att lagstiftningen även bör omfatta
stiftelser. Sveriges Köpmannaförbund har menat att det bör övervägas en
differentiering mellan större och mindre företag och har därför ifrågasatt om de
ändrade reglerna bör gälla den vida krets av aktiebolag och handelsbolag som
förslaget omfattar.

Bakgrund:

Företag i allmänhet

Enligt artikel 1.1 i det fjärde direktivet skall direktivet alltid tillämpas på
vissa särskilt uppräknade bolagsformer som finns i de stater som vid direktivets
tillkomst var medlemmar i EG. De uppräknade bolagsformerna motsvarar vad som i
Sverige utgör publika och privata aktiebolag. Av EES-avtalet och avtalet om
Sveriges anslutning till EU framgår att även svenska aktiebolag numera tillhör
de bolagsformer på vilka direktivet skall tillämpas.
Direktivet skall också tillämpas på vissa andra uppräknade bolagsformer, vilka
motsvarar svenska handelsbolag. En förutsättning för det är dock att alla
obegränsat ansvariga delägare är bolag av det slag som tidigare har angivits -
dvs. aktiebolag - eller bolag som inte lyder under någon medlemsstats
lagstiftning men är jämförbara med aktiebolag. Av EES-avtalet och Sveriges avtal
om anslutning till EU följer att till den uppräknade gruppen av bolag skall
räknas även svenska handelsbolag.
Vidare skall direktivet tillämpas på vissa handelsbolag i vilka delägarna inte
enbart är aktiebolag (eller motsvarande utländsk bolagsform) utan också
handelsbolag (eller motsvarande utländsk bolagsform). En förutsättning för
detta är emellertid att samtliga obegränsat ansvariga delägare i det sistnämnda
bolaget är aktiebolag eller med aktiebolag jämförbara bolag.
Tillämpningsområdet för koncernredovisningsreglerna i det sjunde direktivet
framgår av artikel 4 i detta direktiv. Artikeln innebär att reglerna måste
tillämpas, om moderföretaget är ett aktiebolag eller ett sådant handelsbolag som
avses i artikel 1 i det fjärde direktivet.
De bolagsformer som de fjärde och sjunde direktiven är tillämpliga på -
aktiebolag samt vissa handelsbolag - regleras i svensk rätt i aktiebolagslagen
och lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag. Den senare lagen saknar
dock särskilda redovisningsregler. De krav på års- och koncernredovisning som
svensk rätt i dag uppställer i fråga om handelsbolag återfinns i stället i 1980
års årsredovisningslag.

Kreditinstitut

Av artikel 2 i bankredovisningsdirektivet framgår vilka företag som direktivet
skall tillämpas på. Det skall tillämpas på sådana företag som i det första
banksamordningsdirektivet (77/780/EEG) benämns kredit-institut. Kreditinstitut
definieras där som ett företag vars verksamhet består i att från allmänheten ta
emot insättningar eller andra återbetalbara medel och att bevilja krediter för
egen räkning.
Bankredovisningsdirektivet skall gälla även för sådana finansiella institut
som verkar i sådan bolagsform som avses i artikel 1.1 i det fjärde
bolagsrättsliga direktivet, dvs. aktiebolag och vissa handelsbolag. Det saknas
dock i bankredovisningsdirektivet en definition av begreppet finansiellt
institut. I det andra banksamordningsdirektivet (89/646/EEG) finns visserligen
en definition av finansiellt institut. Bankredovisningsdirektivet hänvisar dock
inte dit.
Undantag från direktivets tillämpningsområde föreskrivs för centralbanker och
postgiroinstitut. Det görs vidare under vissa förutsättningar undantag för
institut som är underställda en central företagsenhet, om denna företagsenhet
avger en sammanställd redovisning av visst innehåll.
I avvaktan på en vidare samordning får medlemsländerna för kreditinstitut som
inte utgör aktiebolag eller visst handelsbolag före-skriva avvikande
bestämmelser som är nödvändiga till följd av dess företagsform. Det ges också en
möjlighet att för specialiserade kredit-institut föreskriva avvikelser som är
nödvändiga med hänsyn till den särskilda verksamhetsinriktningen.
De företagstyper som direktivet angår regleras i dag i ett flertal skilda
lagar.
Bankers verksamhet regleras i bankrörelselagen (1987:617), bankaktie-
bolagslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:619) och förenings-bankslagen
(1987:620). Bestämmelser för bankers redovisning finns i 4 kap. bankrörel-
selagen.
Kreditmarknadsbolagens verksamhet regleras av lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag. Kompletterande bestämmelser för rörelsen finns i
aktiebolagslagen. För redovisningen gäller 11 kap. aktiebolagslagen.
Kreditaktiebolagens och finansbolagens verksamhet reglerades tidigare i lagen
(1963:76) om kreditaktiebolag och lagen (1988:606) om finansbolag. Lagarna
upphävdes i samband med införande av lagen om kreditmarknadsbolag. Enligt vissa
övergångsbestämmelser kan dock de äldre företagstyperna finnas kvar under en
övergångstid.
Hypoteksinstitutens verksamhet regleras av lagen (1992:1610) om Konungariket
Sveriges Stadshypotekskassa, lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank
och lagen (1980:1097) om Sveriges skeppshypotekskassa. För hypoteksinstitutens
redovisning gäller i frånvaro av andra särskilda regler bestämmelser om års- och
koncern-redovisning i 1980 års årsredovisningslag.
Värdepappersbolagens verksamhet regleras av lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse. För redovisningen gäller 11 kap. aktiebolagslagen.För
samtliga ovan nämnda företagstyper gäller i grunden de bestämmelser om löpande
bokföring, årsbokslut och arkivering som finns i bokföringslagen. Dessutom
gäller kompletterande föreskrifter och all-männa råd utgivna av
Finansinspektionen (för närvarande främst FFFS 1994:37 och 1994:38).

Försäkringsföretag

Enligt artikel 2 i försäkringsredovisningsdirektivet skall direktivet tillämpas
på företag som anges i det första skadeförsäkringsdirektivet (73/239/EEG).
Undantagna är emellertid enligt artikel 3 vissa ömsesidiga institut. Det är
bl.a. vissa mindre, ömsesidiga skadeförsäkringsbolag som uppfyller vissa villkor
samt de ömsesidiga skadeförsäkringsbolag som har full återförsäkring för sina
åtaganden i ett annat ömsesidigt bolag (s.k. fronting). Vidare undantas enligt
artikel 4 vissa namngivna utländska institut såvida inte deras verksamhet helt
eller delvis utgörs av försäkringsrörelse.
Försäkringsredovisningsdirektivet skall också tillämpas på företag som anges i
det första livförsäkringsdirektivet (79/267/EEG). Det gäller dock inte sådana
försäkringsgivare som meddelar dödsfallsförsäkring, livsfallsförsäkring eller
försäkring mot förlust (helt eller delvis) av arbete, men endast till anställda
i vissa företag eller grupper av företag eller till personer tillhöriga en eller
flera yrkessektorer. Undantagna är också dels s.k. begravningskassor, dels vissa
mindre, ömsesidiga livförsäkringsbolag.
Försäkringsredovisningsdirektivet skall även tillämpas på företag som driver
återförsäkringsrörelse.
De försäkringsföretag som direktivet angår regleras i dag av
försäkringsrörelselagen (1982:713). Bestämmelser om års- och koncern-
redovisningen finns i 11 kap. denna lag. Dessutom finns kompletterande
föreskrifter och allmänna råd utgivna av Finansinspektionen (främst FFFS
1991:20).
Skälen för regeringens förslag: Av vad som nyss har redovisats framgår att
föreskrifterna i de fjärde och sjunde direktiven är tillämpliga på aktiebolag
och på vissa handelsbolag.
I fråga om aktiebolag berörs samtliga svenska aktiebolag.
När det gäller handelsbolag måste direktivets föreskrifter tillämpas endast på
sådana handelsbolag där samtliga obegränsat ansvariga delägare är
(1) svenska aktiebolag,
(2) utländska motsvarigheter till svenska aktiebolag eller
(3) handelsbolag eller utländska motsvarigheter till handelsbolag i vilka
samtliga obegränsat ansvariga delägare är svenska aktiebolag eller utländska
motsvarigheter till aktiebolag.
Det fjärde direktivets bestämmelser är således relevanta för samtliga bolag
som omfattas av aktiebolagslagen. De måste också tillämpas på vissa - men inte
alla - handelsbolag. En del av dessa handelsbolag är i dag skyldiga att upprätta
årsredovisning enligt 1980 års årsredo-visningslag, medan andra inte behöver
upprätta årsredovisning.
Bankredovisningsdirektivet får betydelse för banker, kreditmarknadsbolag,
kvarvarande finans- och kreditaktiebolag, hypoteksinstitut och
värdepappersbolag. För närvarande finns inte några föreningsbanker. Direktivet
får emellertid betydelse för de bestämmelser om bildande av föreningsbanker m.m.
som fortfarande finns kvar.
Försäkringsredovisningsdirektivet har relevans för sådana företag som i dag
omfattas av bestämmelserna i 11 kap. försäkringsrörelselagen, dvs.
försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag.
Direktiven berör alltså helt eller delvis de i dag befintliga regelsystemen i
aktiebolagslagen, 1980 års årsredovisningslag, bankrörelselagen och
försäkringsrörelselagen. På dessa områden måste därför den svenska
lagstiftningen anpassas till EG-rätten. En anpassning till direktiven föranleder
också en del följdändringar i andra angränsande lagar.
Kommittén har ifrågasatt om inte den nya lagstiftningen också borde göras
tillämplig på understödsföreningar enligt lagen (1972:262) om
understödsföreningar men har lämnat dessa utanför lagförslaget. Frågan kräver
ytterligare beredning. Regeringen kommer inom en snar framtid att tillsätta en
särskild utredning. I avvaktan på denna utredning finns det idag i enlighet med
30 § andra stycket lagen (1972:262) om understödsföreningar möjlighet för
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen att utfärda
närmare föreskrifter om understödsförenings löpande bokföring, årsbokslut och
årsredovisning samt om särskilda skäl föreligger även meddela regler som avviker
från bokföringslagen (1976:125).
Såsom flera remissinstanser har varit inne på hade det i och för sig varit
önskvärt att behandla samtliga frågor rörande redovisning i ett sammanhang.
Sveriges åtagande enligt avtalet om anslutning till EU medför emellertid att
anpassningen till direktiven måste göras utan ytterligare dröjsmål. Med hänsyn
härtill och då kommitténs översyn av övriga delar av redovisningslagstiftningen
ännu inte är avslutad måste lagstiftningen i detta skede begränsas till de
områden som direkt berörs av direktiven.
Ändringarna bör därför i huvudsak begränsas till reglerna om årsredovisning
och koncernredovisning. Reglerna om löpande bokföring bör alltså inte ändras nu.
I detta skede av lagstiftningsarbetet bör det inte heller göras någon
fullständig översyn av reglerna om årsbokslut. Med hänsyn till att
bestämmelserna om innehållet i årsbokslut och årsredovisning i dag är i huvudsak
desamma är det emellertid naturligt att företag som har att tillämpa nya
bestämmelser om årsredovisning skall tillämpa motsvarande regler när de
upprättar årsbokslut. Till den frågan återkommer regeringen i avsnitt 19.
Det kan anföras skäl för att de ändringar som anpassningen till direktiven
framtvingar i viss utsträckning bör få slå i genom även i fråga om företag som
inte direkt omfattas av direktiven. En remissinstans har ansett att dessa
företag i vart fall bör ha möjlighet att frivilligt tillämpa den nya
lagstiftningen. Regeringen anser dock att effekterna härav är svåra att
överblicka och att en sådan ordning måste föregås av ytterligare överväganden.
För sådana överväganden har det inte funnits plats i detta lagstiftningsarbete.
I detta skede av arbetet bör därför ändringarna i huvudsak begränsas till de
företagsformer och de verksamheter som omfattas av direktiven, dvs. aktiebolag,
vissa handelsbolag, kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag.
Frågan om ändringar av redovisningsreglerna för ekonomiska föreningar,
stiftelser, enskilda näringsidkare och övriga handelsbolag bör alltså anstå till
senare.
För att så långt möjligt undvika de olägenheter som en partiell lagstiftning
kan orsaka anser regeringen dock att den nya lagstiftningen i två avseenden bör
ges ett något vidare tillämpningsområde än vad direktiven har. I ett
handelsbolag där delägarkretsen förändras kan det hända att bolaget vid en
tidpunkt faller in under direktivens regler och vid en annan tidpunkt faller
utanför. Det är, såsom flera remissinstanser har varit inne på, knappast
lämpligt att ett bolag skall tvingas gå fram och tillbaka mellan två olika
system för års- och koncernredovisning till följd av förändringar i
delägarkretsen. Ett handelsbolag som en gång har omfattats av den nya
lagstiftningen bör därför tillämpa denna även om det vid en senare tidpunkt inte
längre uppfyller förutsättningarna i direktivet. Vidare bör de nya reglerna av
praktiska skäl gälla för alla handelsbolag som ingår i en koncern, där
moderbolaget omfattas av den nya lagstiftningen.

6.2 Den nya lagstiftningens formella struktur

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Bestämmelser om års- och koncernredovisning|
| för aktiebolag och vissa handelsbolag upptas i en ny |
| årsredovisningslag. |
| Motsvarande bestämmelser för kreditinstitut, värdepappersbolag |
| och försäkringsföretag samlas i två nya lagar, en lag om årsredo-|
| visning i kreditinstitut och värdepappersbolag och en lag om |
| årsredovisning i försäkringsföretag. De bestämmelser i dessa lagar|
| som överensstämmer med bestämmelserna i den allmänna lagen ges |
| formen av hänvisningar till den lagen. |
| Bestämmelserna om års- och koncernredovisning i aktie- |
| bolagslagen, bankrörelselagen och försäkringsrörelselagen upphävs.|
| Vidare begränsas tillämpningsområdet för 1980 års årsredo- |
| visningslag. |
--------------------------------------------------------------------

Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet del
I s. 144 och 145).
Remissinstanserna: Kommitténs förslag att redovisningslagstiftningen skall
delas upp på tre nya årsredovisningslagar har i huvudsak tillstyrkts av
flertalet remissinstanser. Bl.a. Finansinspektionen har dock ansett att
årsredovisningslagarna för bank- och försäkringsföretag bör vara fullständiga
och inte endast hänvisa till bestämmelser i den generella årsredovisningslagen.
Sveriges försäkringsförbund har uttalat att den modell som har valts gör lagarna
svårhanterliga. Hovrätten över Skåne och Blekinge har ansett att det finns
anledning att överväga att arbeta in reglerna för bank- och försäkringsföretag i
den generella lagen.
Skälen för regeringens förslag: Med hänsyn till att en anpassning till
direktiven fordrar förhållandevis stora ändringar i lagstiftningen finns det
inledningsvis anledning att diskutera den framtida lagstiftningens struktur. Den
diskussionen måste ske mot bakgrund av att kommittén ännu inte har avslutat sitt
arbete och kan antas komma att föreslå ytterligare ändringar. Dessa kan komma
att beröra även andra företagsformer än aktiebolag och handelsbolag.
En möjlighet är att foga in de nödvändiga lagändringarna i den befintliga
lagstiftningsstrukturen. Den nuvarande ordningen innebär att allmänna regler för
löpande bokföring och årsbokslut har samlats i bok-föringslagen, medan reglerna
för års- och koncernredovisning har tagits in i andra författningar, vilka dock
i betydande utsträckning hänvisar till bokföringslagen.
Det framstår emellertid inte som ändamålsenligt att bygga vidare på denna
modell. Det skulle bl.a. innebära att regelverket i såväl aktie-bolagslagen som
1980 års årsredovisningslag måste kompletteras med de nödvändiga anpassningarna
till direktivens regler om t.ex. balans- och resultaträkningar och om värdering.
Det skulle också innebära att man skulle tvingas ha två olika regelsystem om
årsredovisning i 1980 års årsredovisningslag, ett för de bolag som omfattas av
direktiven och ett för övriga näringsidkare som omfattas av lagen.
Ett annat alternativ är att tillskapa en ny lagstiftning men i avvaktan på att
kommittén har slutfört sitt arbete avgränsa denna till de sakområden som de
aktuella direktiven berör, dvs. års- och koncernredovisning, med sikte på att
längre fram, om kommitténs arbete föranleder det, utvidga lagens eller lagarnas
tillämpningsområde till andra företagsformer. Detta alternativ ger enligt
regeringens mening det mest lättöverskådliga och mest lätthanterliga
regelverket. Det innebär bl.a. att bokföringslagen och 1980 års
årsredovisningslag i allt väsentligt inte behöver ändras och att redovisnings-
reglerna kan lyftas ut ur aktiebolagslagen. En sådan ordning torde också ge en
bättre struktur för de ytterligare förändringar som kommitténs fortsatta arbete
föranleder.
Även denna modell har visserligen nackdelar, t.ex. en viss kvarstående
splittring av regelverket. Det finns dock anledning anta att det fortsatta
lagstiftningsarbetet ger goda möjligheter att på sikt komma till rätta med dessa
nackdelar och skapa en mera enhetlig lagstiftning. De förändringar som
anpassningen till direktiven gör nödvändiga bör därför enligt regeringens mening
komma till uttryck i en eller flera nya lagar.
I den nya lagstiftningen bör därför ingå en ny lag med generella bestämmelser
om årsredovisning och koncernredovisning. Denna bör äga tillämpning på
aktiebolag och på de handels- och kommanditbolag som omfattas av de fjärde och
sjunde direktiven. Aktiebolagslagens redovisningsregler bör samtidigt upphävas,
medan tillämpningsområdet för 1980 års årsredovisningslag bör begränsas.
En särskild fråga är om den nya lagen om årsredovisning och koncernredovisning
bör reglera även sådan verksamhet som omfattas av bank- och
försäkringsredovisningsdirektiven. Lagrådet har vid sin genomgång funnit att
övervägande skäl finns för detta. Lagrådet har dock förklarat sig godta
lagrådsremissens förslag att den nya redovisningslagstiftningen delas upp på tre
olika lagar.
Regeringen kan instämma i att vissa skäl talar för den ordning som Lagrådet
har förespråkat. I vissa principiella huvuddrag överensstämmer föreskrifterna i
bank- och försäkringsredovisningsdirektiven med vad som följer av de
bolagsrättsliga direktiven. Mot den bakgrunden leder en uppdelning på flera
lagar till att regler måste upprepas på flera ställen eller till att omfattande
hänvisningar måste göras, något som ger upphov till svårigheter vid
tillämpningen av lagarna. Dessa svårigheter skulle i någon utsträckning kunna
undvikas med en gemensam lag.
Å andra sidan skulle en gemensam lag tyngas av många specialregler avseende
finansiella företag. För det stora flertalet företag - sådana som inte är
underkastade de särskilda regler som gäller på det finansiella området - skulle
en gemensam lag därför blir mera svåröverskådlig. Mot den bakgrunden bör en
gemensam lag inte genomföras utan att regelsystemen för framför allt de
finansiella företagen ses över i syfte att undanröja sådana specialregler som
inte är påkallade av hänsyn till företagskategoriernas särart. Det har inte
funnits utrymme för en sådan översyn i detta sammanhang.
Regeringen anser därför att övervägande skäl talar för att redovisningen för
kreditinstitut och värdepappersbolag och för försäkringsföretag nu bör regleras
i särskilda lagar. Efter en sådan översyn som nyss nämnts finns det anledning
att på nytt ta upp frågan om lagstiftningens struktur.
De förslag till redovisningslagar på det finansiella området som kommittén har
upprättat innehåller ett stort antal hänvisningar till den nya allmänna
årsredovisningslagen. Några remissinstanser har förordat att det i dessa lagar i
stället tas in mera fullständiga bestämmelser.
Det kan i och för sig hävdas att fullständiga lagar i vissa avseenden skulle
göra det lättare för användarna att tillägna sig de bestämmelser som gäller för
kreditinstitut och försäkringsföretag. Det kan dock ifrågasättas om fullständigt
utbyggda lagar verkligen skulle bli lättare att tillämpa. Direktivens omfattning
medför nämligen att sådana lagar skulle bli mycket omfattande och detaljerade.
För tillämpningen på sikt är det lämpligare att de gemensamma bestämmelserna
samlas i en enda lag. En sådan lösning befrämjar bäst lagförslagens och
direktivens grundsyn att finansiella företag inte kan stå utanför det regelverk
som gäller för företag i allmänhet. Genom att utforma lagarna på det sätt som
kommittén har föreslagit kan man också minska risken för att gemensamma
bestämmelser tillämpas och tolkas på olika sätt. Den struktur som kommittén har
förordat kan vidare antas befrämja en mera enhetlig och sammanhållen utveckling
i redovisningspraxis i gemensamma frågor. Den föreslagna ordningen har också den
fördelen att det tydligt framgår vilka enskilda bestämmelser i den allmänna
lagen som skall tillämpas på finansiella företag och vilka avvikelser som skall
ske.
Det kan för övrigt konstateras att lagstiftningstekniken motsvarar den ordning
som gäller i dag, där bokföringslagen innehåller de grundläggande
redovisningsbestämmelserna, medan bankrörelselagen och försäkringsrörelselagen
innehåller enbart de bestämmelser som kompletterar eller avviker från
bokföringslagen.
Regeringen ansluter sig därför till kommitténs förslag.

6.3 En ramlagstiftning

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Redovisningslagstiftningens karaktär av |
| ramlagstiftning bibehålls i huvudsak oförändrad. |
--------------------------------------------------------------------

Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet del
I s. 146).
Remissinstanserna: Kommitténs uppfattning att de nya årsredovisningslagarna
bör utformas som ramlagar har inte mött någon erinran från remissinstanserna.
Några remissinstanser har tvärtom hävdat att kommittén i alltför hög
utsträckning avstått från direktivens valmöjligheter och att kommitténs
tolkningsuttalanden på ett onödigt sätt kommer att styra utvecklandet av
redovisningspraxis.
Skälen för regeringens förslag: Det är av stor vikt att redovisningsreglerna
leder till att olika företags rapportering i största möjliga utsträckning blir
jämförbar och enhetlig. Lagstiftningen bör därför så långt möjligt vara
generell. Det är emellertid knappast möjligt att i en generell lagstiftning
reglera alla de situationer som kan uppkomma. En sådan detaljreglering skulle
dessutom försvåra en successiv anpassning av redovisningspraxis till de ständigt
pågående förändringarna i näringslivet. Regeringen anser mot den bakgrunden att
redovisningslagstiftningen bör ges karaktär av ramlagstiftning. I denna
lagstiftning bör anges vilka grundläggande principer som skall gälla för
redovisningen och vissa minimikrav på omfattningen av den information som skall
lämnas externt. Däremot bör detaljbestämmelser så långt möjligt undvikas.
Det är emellertid inte möjligt att helt avstå från detaljföreskrifter. Detta
hänger delvis samman med att den svenske lagstiftaren måste beakta de krav som
EG-direktiven ställer. En lojal anpassning till direktiven fordrar att vissa
normer som i dag inte är lagfästa nu införs i lagstiftningen. I andra fall kan
samhällsintressen göra det påkallat att låta vissa specifika redovisningsnormer
komma till uttryck i lagstiftningen. I lagstiftningsarbetet måste i varje
särskilt fall göras en avvägning mellan å ena sidan intresset av flexibla
redovisningsnormer som kan anpassas till nya förhållanden och å andra sidan
intresset av klara och otvetydiga regler.
Att lagstiftningens karaktär av ramlagstiftning inte kan bibehållas fullt ut
är särskilt märkbart i fråga om sådana redovisningsfrågor som behandlas i
direktiven men som hittills inte har varit reglerade i lag. En anpassning till
direktiven gör det då nödvändigt att reglera frågorna i lag, antingen så att en
särskild lösning görs obligatorisk eller - om direktiven tillåter det - så att
lagen anvisar ett antal olika godtagbara lösningar. I båda fallen skulle det
givetvis strida mot direktiven och mot lagen ifall någon annan, i direktiven
inte omnämnd lösning kom till användning i det enskilda företagets redovisning.
Ett stort antal frågor av större eller mindre vikt är emellertid inte
reglerade i direktiven och det finns inte heller någon annan anledning att i
lag slå fast hur frågorna skall lösas. I sådana frågor är det naturligt att
lagstiftningen - liksom hittills - enbart anger de allmänna ramarna för
frågornas lösning. Inom dessa ramar bör redovisningspraxis utforma de normer som
bör tillämpas. Liksom hittills kan uttalanden och rekommendationer från
auktoritativa organ som Bokföringsnämnden, Redovisningsrådet och
Finansinspektionen härvid komma att få stor betydelse. Det ligger dock i sakens
natur att praxis måste anpassas till de övergripande målsättningar som kommer
till uttryck i EG-direktiven och avspeglas i lagstiftningen, främst principen om
att redovisningen skall ge en rättvisande bild av bolagets ställning och
resultat (se avsnitt 8.2).

6.4 Redovisningen i mindre bolag

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: I huvudsak samma regler bör gälla för större|
| och mindre bolag. |
--------------------------------------------------------------------

Kommitténs förslag: Överensstämmer väsentligen med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Företagarnas Riksorganisation har menat att kommitténs
förslag inte i tillräcklig utsträckning tillgodoser de mindre företagens behov
av regelförenkling och har på den grunden avstyrkt att förslaget läggs till
grund för lagstiftning. Sveriges Köpmannaförbund och Sveriges
Redovisningskonsulters Förbund har efterlyst en högre grad av differentiering
mellan större och mindre företag. Svenska Revisorsamfundet har uttalat sig mot
en sådan differentiering.
Gällande rätt: Aktiebolagslagens bestämmelser om års- och koncernredovisning
är i huvudsak desamma för större och mindre bolag. Vissa mindre skillnader finns
dock.
I 1980 års årsredovisningslag är differentieringen avsevärt större. Såsom har
beskrivits i avsnitt 5.2 är det enligt denna lag enbart vissa något större
företag som är skyldiga att upprätta årsredovisning och enbart moderföretag i
vissa något större koncerner som är skyldiga att upprätta koncernredovisning.
Även vissa andra lättnader för mindre och medelstora företag förekommer.
Direktiven: Samtliga de bolag som omfattas av det fjärde direktivet är
skyldiga att upprätta årsbokslut. Även i övrigt gäller samma regler för större
och mindre företag. På ett flertal punkter medger direktivet emellertid att det
görs undantag för mindre och medelstora företag. De viktigaste av dessa undantag
är de som avser s.k. artikel 11-bolag och s.k. artikel 27-bolag. Med artikel 11-
bolag avses bolag som överskrider högst ett av tre gränsvärden; balansomslutning
2 500 000 ecu, nettoomsättning 5 000 000 ecu och antal anställda 50. Artikel 27-
bolag definieras på motsvarande sätt, men de tre gränsvärdena är här;
balansomslutning 10 000 000 ecu, nettoomsättning 20 000 000 ecu och antal
anställda 250. De nuvarande gränsvärdena tillkom våren 1994. Medlemsstaterna får

tillåta att ett artikel 11-bolag upprättar balansräkning och noter i förkortad
form. Sådana bolag får även i övrigt undantas från skyldigheten att lämna vissa
tilläggsupplysningar. Härutöver får medlemsstaterna tillåta att artikel 27-bolag
upprättar en något sammandragen resultaträkning. Direktivet innehåller även
vissa andra förenklingar för mindre och medelstora bolag.
Skälen för regeringens förslag: Självfallet måste en strävan i lagstiftningen
vara att inte uppställa onödiga hinder för en sund företagsamhet.
Regelförenklingar bör alltid övervägas och behovet av reglering vägas mot de
kostnader som reglerna medför.
Mot behovet av förenklingar står emellertid den viktiga funktion som
redovisningssystemet fyller för företagens intressenter, främst aktieägare och
borgenärer. Från intressenternas synpunkt är det sålunda av stor vikt att ett
företags förhållanden fortlöpande genomlyses genom upprättande av
årsredovisningar. Borgenärssynpunkten har särskild tyngd i fråga om de
företagsformer som omfattas av direktiven och som kännetecknas av att delägarna
inte kan göras personligen ansvariga för bolagets förpliktelser. Att det
upprättas förhållandevis informativa års- och koncernredovisningar är därför av
värde för det samlade näringslivet. Dessa positiva effekter kommer även mindre
företag till del.
En öppen och innehållsrik årsredovisning har också positiv betydelse på andra
områden, t.ex. för statistikbearbetning, för skattekontroll och i
brottsbekämpningen.
Det kan i och för sig hävdas att den offentliga redovisningens betydelse är
mera begränsad i fråga om de mindre företagen än i fråga om större företag. De
mindre företagen har kanske endast ett fåtal delägare, borgenärer och andra
intressenter och dessa får ofta tillfälle att ta del av information om företaget
på annat vis än genom årsredovisningen. Uppenbarligen kan emellertid inte alla
intressentgrupper tillgodoses genom det slag av frivillig information som
företaget lämnar vid sidan av årsredovisningen. Till detta kommer att de mindre
företagens merkostnader för att ställa samman årsredovisningen i praktiken ofta
är begränsade, eftersom antalet uppgifter som måste redovisas normalt är mindre
ju mindre företaget är. Uppgifterna måste ändå finnas tillgängliga i företagens
bokföring och upprättandet av års- och koncernredovisning är enbart en begränsad
del av företagens sammanlagda redovisningsarbete.
En differentiering av upplysningskraven medför dessutom att möjligheterna att
jämföra olika företag försämras.
Ett mera allmänt utnyttjande av direktivets undantagsbestämmelser skulle
innebära en försämring av svensk redovisningsstandard. Det bör enligt
regeringens mening inte komma i fråga.
Självfallet kan det ändå finnas anledning att utnyttja en eller flera av
direktivets undantagsbestämmelser. Varje sådan bestämmelse måste då övervägas
för sig. Till detta återkommer regeringen i avsnitten 9.1.3, 9.2.3 och 12.1.2.
Redan här kan dock sägas att Sverige enligt regeringens mening i viss
utsträckning bör utnyttja möjligheten att tillåta mindre och medelstora företag
att upprätta s.k. resultaträkning i förkortad form samt att mindre företag
enligt regeringens mening bör undantas från vissa krav på tilläggsupplysningar.

6.5 Regeringens och Finansinspektionens föreskriftsrätt

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Nuvarande normgivningsbemyndiganden för |
| regeringen eller Finansinspektionen att meddela redovis- |
| ningsföreskrifter för finansiella företag överförs i huvudsak till|
| ÅRKL och ÅRFL. Den nuvarande möjligheten att meddela föreskrifter|
| som innebär avvikelser från lag upphävs dock. |
| Ett bemyndigande att meddela föreskrifter om redovisnings- |
| uppgifter från filialer till utländska kreditinstitut och värde-|
| pappersbolag samt försäkringsföretag införs i lagen (1992:160) om|
| utländska filialer m.m. |
| Regeringen eller Finansinspektionen bemyndigas att meddela |
| föreskrifter om att en koncern skall anses föreligga i fråga om |
| en företagsgrupp med gemensam ledning. |
--------------------------------------------------------------------

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Kommittén har dock föreslagit att bemyndigandet att meddela från lag avvikande
föreskrifter tills vidare skall vara kvar. Kommittén, som inte föreslagit någon
bestämmelse om att filialer till utländska försäkringsföretag skall befrias från
skyldigheten att avge årsredovisning, har inte heller föreslagit något
bemyndigande i fråga om redovisningsuppgifter från sådana filialer. Kommittén
har vidare utformat regeln om att en koncern kan förklaras föreligga vid gemen-
sam ledning såsom en rätt för Finansinspektionen att utan delegation från
regeringen fatta ett beslut i ett enskilt fall (se betänkandet del I s. 111-117
och del II s. 348-349 och 368).
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inte haft någon erinran mot
förslaget. Svenska Försäkringsförbundet, Svenska Bankföreningen och Svenska
Fondhandlarföreningen har dock ansett att Finansinspektionens dubbelroll som
normgivare och tillsynsmyndighet bör undvikas. Riksbanken har ansett att det är
osäkert om Finansinspektionens föreskriftsmakt till alla delar står i
överensstämmelse med regeringsformen. Hovrätten över Skåne och Blekinge har
förordat att redovisningsreglerna tas in i lag. Hovrätten har ansett att det i
vart fall inte kan komma i fråga för regeringen eller en förvaltningsmyndighet
att meddela från lag avvikande föreskrifter eller utsträcka lagens bestämmelser
om koncerner. I den sistnämnda frågan har hovrätten dessutom tillagt att
delegation från riksdag till förvaltningsmyndighet får ske endast genom
regeringen. Slutligen har Finansinspektionen ansett att nuvarande bemyndigande
att meddela föreskrifter även skall avse frågor om arkivering.
Bakgrund: Nuvarande bemyndiganden för regeringen eller, efter regeringens
bemyndiganden, Finansinspektionen att meddela föreskrifter för redovisningen i
kreditinstitut och försäkringsföretag finns i dag intagna i flera olika lagar.
Enligt 4 kap. 1 § tredje stycket bankrörelselagen får regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, Finansinspektionen utfärda närmare föreskrifter om
1. bankernas löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning samt
2. avfattningen och innehållet i den redovisning som enligt bestämmelserna i
11-14 §§ lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. skall lämnas för verksamhet
i filial till utländsk bankföretag. Sådana föreskrifter får, enligt paragrafens
fjärde stycke avvika från bokföringslagen, om det finns särskilda skäl.
Föreskrifterna skall utformas så att de främjar en klar och rättvisande
redovisning av bankers resultat och ställning.
I 5 kap. 2 § lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag och 6 kap. 2 § lagen
(1991:981) om värdepappersrörelse finns motsvarande bemyndigande som beträffande
banker, med ett tillägg att föreskrifter även får meddelas om förvaring och
inventering av värdehandlingar.
Enligt 11 kap. fjärde stycket försäkringsrörelselagen finns (med undantag för
filialers redovisning) motsvarande bemyndiganden som i bankrörelselagen.
Finansinspektionens bemyndigande att utfärda föreskrifter för redovisningen på
det finansiella området har kommit att utnyttjas i hög grad. Föreskrifter har
utfärdats i fråga om såväl årsredovisning som koncernredovisning. Föreskrifterna
omfattar inte bara regler om uppställningsformer för resultat- och
balansräkningarna utan också regler om värderingar samt regler om
tilläggsupplysningar. När det gäller kreditinstitut avser Finansinspektionens
föreskrifter även innehållet i delårsrapporterna.
Enligt 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen får Finansinspektionen förordna att
försäkringsrörelselagens bestämmelser om koncerner skall tillämpas helt eller
delvis på en grupp av försäkringsbolag som inte utgör en koncern enligt lagens
övriga förutsättningar men har gemensam eller i huvudsak gemensam administration
och företagsledning. Bestämmelsen är utformad såsom en beslutanderätt för
Finansinspektionen i enskilda fall.

Skälen för regeringens förslag:

Finansinspektionens roll som redovisningsnormgivare och tillsynsmyndighet

Flera remissinstanser har ifrågasatt Finansinspektionens roll som både redo-
visningsnormgivare och tillsynsmyndighet för finansiella företag. Denna fråga
får dock bedömas i ljuset av Redovisningskommitténs kommande slutbetänkande.
Regeringen är därför inte nu beredd att föreslå någon ändring i detta avseende

Kan och bör nuvarande normgivningsbemyndiganden behållas?

Som flera remissinstanser har påpekat finns det först anledning att överväga om
regeringsformen ger utrymme för normgivningsbemyndiganden på det aktuella
området. Frågor om normgivningsbemyndiganden på det finansiella området har
nyligen varit föremål för prövning i ett annat lagstiftningsärende (se prop.
1994/95:50, bet. 1994/95:NU12, rskr. 1994/95:164). I samband med införandet av
nya kapitaltäckningsregler aktualiserades sålunda olika konstitutionella frågor
kring normgivningsbemyndigandena på det finansiella området, bl.a. med hänsyn
tagen till vad som i frågan hade anförts i Redovisningskommitténs delbetänkande
(se särskilt prop. 1994/95:50 s. 283-288). De bemyndiganden som var aktuella i
samband med införandet av kapitaltäckningsreglerna godtogs av Lagrådet och av
riksdagen. De bemyndiganden som är aktuella i förevarande sammanhang liknar de
bemyndiganden som genomförts inom ramen för kapitaltäckningsreglerna.
Riksdagen har dessutom nyligen antagit förslag till nya EG-harmoniserade
placeringsregler för försäkringsföretag (se prop. 1994/95:184, bet.
1994/95:Nu24, rskr. 1994/95:392, SFS 1995:779). I det lagförslaget förekommer
flera normgivningsbemyndiganden. Även de bemyndigandena har lämnats utan erinran
av Lagrådet.
Vid sin granskning av de nu aktuella lagförslagen har Lagrådet - under
hänvisning till att Redovisningskommittén avser att göra en fullständig översyn
av frågan om normgivningsbemyndiganden på redovisningsområdet - nu inte gått
närmare in på denna fråga. Några principiella invändningar mot bemyndiganden av
detta slag har Lagrådet inte framfört.
Regeringen finner mot denna bakgrund inte anledning att gå ifrån den bedömning
som har gjorts i de tidigare lagstiftningsärendena. Det kan dock finnas
anledning att återkomma till frågan sedan Redovisningskommittén avgett sitt
slutbetänkande.

Förändringar av nuvarande normgivningsbemyndiganden

I nuvarande generella normgivningsbemyndigande på redovisningsområdet anges att
föreskrifter får meddelas om löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning.
Sakliga och praktiska skäl talar för att detta bemyndigande tills vidare får
bestå genom att i sak oförändrat flyttas över till ÅRKL och ÅRFL. Det framgår i
och för sig inte av lagtexten att nuvarande bemyndigande avser även föreskrifter
om koncernredovisning och delårsrapporter. Det nära samband som finns mellan å
ena sidan årsredovisningen och å andra sidan koncernredovisningen respektive
delårsrapporterna talar dock för att så är fallet (se prop. 1981/82:180 s. 90).
För att någon oklarhet inte skall råda bör dock de normgivningsbemyndiganden som
överförs till ÅRKL och ÅRFL preciseras till att avse även frågor om koncern-
redovisningen och - i fråga om kreditinstitut och värdepappersbolag -
delårsrapporter. Däremot finns det enligt regeringens mening inte nu anledning
att utöka bemyndigandena på så sätt att föreskrifter även skall kunna meddelas i
frågor som gäller arkivering.
Kommitténs förslag innehåller ett generellt bemyndigande för regeringen eller
Finansinspektionen att meddela föreskrifter som avviker från lag. Enligt
regeringens uppfattning kan det sättas i fråga om en sådan ordning är lämplig.
Behovet av avvikande föreskrifter bör vara mindre enligt den nu föreslagna
lagstiftningen än enligt gällande rätt. De föreslagna årsredovisningslagarna för
finansiella företag innehåller nämligen i förhållande till gällande rätt mera
fullständiga redovisningsbestämmelser. De nya bestämmelserna som föreslås har
också i högre grad än de nuvarande anpassats till de finansiella företagens
särart. Det generella bemyndigandet att meddela från lag avvikande föreskrifter
bör alltså, som Hovrätten över Skåne och Blekinge har föreslagit, upphävas.
Detsamma bör ske i fråga om bemyndigandet att meddela från bokföringslagen
avvikande föreskrifter.
Regeringen är däremot inte beredd att föreslå att de nuvarande bemyndigandena
begränsas ytterligare. Som tidigare nämnts har Redovisningskommittén aviserat
att den i sitt slutbetänkande kommer att behandla frågor om normgivningen på
redovisningsområdet. Det finns anledning att ta upp frågan på nytt sedan
betänkandet har avlämnats.
Som regeringen senare återkommer till bör även intas ett bemyndigande för
regeringen eller, efter vidaredelegation, Finansinspektionen att meddela
föreskrifter om avfattningen och innehållet i den redovisning som skall lämnas
av filialer till utländska kreditinstitut. Ett motsvarande bemyndigande finns i
dag i bankrörelselagen. Bemyndigandet bör tas in i filiallagen. Enligt
regeringen bör - som en direkt följd av att filialer till vissa utländska
försäkringsföretag föreslås undantagna från skyldigheten att upprätta en
årsredovisning för filialens verksamhet - ett liknande bemyndigande införas i
beträffande försäkringsföretags filialer. Något egentligt nytt bemyndigande på
det finansiella området blir det här inte fråga om.

Föreskriftsrätt angående s.k. oäkta koncerner

Kommittén har föreslagit att det i den nya lagstiftningen även såvitt avser
kreditinstitut, värdepappersbolag och finansiella holdingbolag införs ett bemyn-
digande som motsvarar det som i dag finns i 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen.
Hovrätten över Skåne och Blekinge har ifrågasatt förslaget.
Regeringen kan delvis ansluta sig till de synpunkter som hovrätten framfört.
Bestämmelsen i den nya lagstiftningen bör därför utformas som en delegation till
regeringen med möjlighet för regeringen att i sin tur bemyndiga
Finansinspektionen att under vissa förutsättningar föreskriva om en koncern
skall anses föreligga.
Med en sådan utformning kommer bestämmelsen att nära överensstämma med den
bestämmelse som nyligen har genomförts beträffande prövningen av om en s.k.
finansiell företagsgrupp föreligger (se 6 kap. 2 § lagen, 1994:2004, om
kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och
värdepappersbolag). Enligt den lagen kan regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, Finansinspektionen föreskriva att en finansiell företagsgrupp
föreligger om vissa särskilt uppräknade förutsättningar är förhanden, bl.a.
gemensam ledning.

Vissa följdändringar

Om, såsom regeringen har föreslagit, det generella bemyndigandet för regeringen
att meddela från lag avvikande föreskrifter upphävs, fordras vissa andra
kompletteringar av lagstiftningen.
En första fråga gäller behandlingen av sådana mindre, ömsesidiga
försäkringsföretag som i dag är undantagna från försäkringsrörelselagens
redovisningsbestämmelser och som i stället omfattas av särskilda redovisnings-
föreskrifter (se 1 kap. 10 § försäkringsrörelselagen). Enligt regeringens mening
bör sådana mindre, ömsesidiga bolag på liknande sätt undantas från ÅRFL:s
tillämpning. Detta kan enligt regeringen ske enligt den ordning som finns i
1 kap. 10 § FRL. En bestämmelse bör alltså införas om att regeringen eller,
efter dess bemyndigande, Finansinspektionen helt eller delvis får undanta de
angivna företagen från ÅRFL:s tillämpning. I den utsträckning företagen har
undantagits från ÅRFL bör andra bestämmelser för årsredovisningen, särskilt
anpassade för de små företagen, kunna tillämpas. De bör i så fall, liksom i dag,

kunna omfattas av särskilda föreskrifter för årsredovisningen som meddelas av
regeringen eller, efter regeringens bemyndiganden, Finansinspektionen. I fråga
om utformningen av den bestämmelsen har Lagrådet lämnat vissa synpunkter till
vilka regeringen återkommer i författningskommentaren till 1 kap. 4 § ÅRFL.
En andra fråga gäller undantag från bestämmelserna om balans- och
resultaträkningen med hänsyn till den särskilda verksamhetsinriktningen i
värdepappersbolag. I detta fall kan det med fog antas att ett allmänt
bemyndigande att meddela från lag avvikande föreskrifter har fått betydelse. Det
bör därför införas ett särskilt normgivningsbemyndigande som gör det möjligt att
meddela särskilda föreskrifter om sådana uppställningsformer för
värdepappersbolag som avviker från de uppställningsformer som skall tillämpas
enligt ÅRKL (se vidare avsnitt 9.3 i del 3).

7 Sambandet mellan redovisning och beskattning

--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: I detta skede av lagstiftningsarbetet bör|
| det nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning |
| behållas. |
--------------------------------------------------------------------

Kommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning (se betänkandet
del I s. 137).
Remissinstanserna: Bl.a. Föreningen Auktoriserade Revisorer har ansett att EG-
anpassningen bör samordnas med behandlingen av frågan om sambandet mellan
redovisning och beskattning. I sakfrågan - om sambandet mellan redovisning och
beskattning på sikt bör bestå - har de remissinstanser som uttalat sig redovisat
skiftande uppfattningar. Statistiska centralbyrån, Riksskatteverket,
Finansbolagens Förening, Svenska Revisorsamfundet och Sveriges
Redovisningskonsulters Förbund har ansett att kopplingen i allt väsentligt bör
bestå. Bokföringsnämnden, Finansinspektionen och Sveriges Försäkringsförbund har
uttalat den motsatta uppfattningen.
Bakgrund: I Sverige råder ett starkt samband mellan företagens redovisning och
beskattning innebärande att redovisningen utan större korrigeringar skall kunna
ligga till grund för beskattningen. Denna samordning är grundläggande för
företagsbeskattningen. Den skattemässiga inkomstberäkningen sker på grundval av
den skattskyldiges bokföring. För att vissa avdrag skall medges vid taxeringen
krävs att motsvarande avdrag eller avsättning har gjorts i räkenskaperna, t.ex.
avsättning till periodiseringsfond eller avdrag för värdeminskning av maskiner
och inventarier enligt reglerna om räkenskapsenlig avskrivning. Härigenom
tvingas företagen att i årsboksluten och årsredovisningarna redovisa
bokslutsdispositioner och obeskattade reserver. Någon särredovisning av hur stor
del av reserverna som utgör latent skatt sker inte. Systemet med
bokslutsdispositioner och obeskattade reserver saknar direkt motsvarighet i
andra länder.
Skälen för regeringens bedömning: En av fördelarna med det nuvarande sambandet
mellan redovisning och beskattning är att den förenklar för företagen. Företagen
behöver upprätta endast ett bokslut som sedan med enbart ett fåtal justeringar
kan läggas till grund för taxeringen.
Det brukar också sägas att sambandet mellan redovisning och beskattning
uppfyller ett statligt kontrollbehov. Redovisningen anses böra vara så utformad
att den direkt kan läggas till grund för skattekontrollen.Det finns också ett
finanspolitiskt motiv för sambandet, nämligen att de skattekrediter som ges
företagen skall vara villkorade av att vissa medel binds i företagen.
Samtidigt måste emellertid beaktas att redovisningen bör ge en rättvisande
bild av företagets resultat och ställning (jfr artikel 2.3 i det fjärde
direktivet). Intressenter som inte har tillgång till företagsintern information
skall kunna göra en realistisk bedömning av företaget utifrån de uppgifter som
lämnas i externredovisningen. De kan ha ett behov av annan information än den
som fordras för en skattemässig bedömning.
Det kan också hävdas att kopplingen till beskattningen försämrar
redovisningens kvalitet. Företagen väljer en redovisningsmetod som ger lägre
skatt även om en annan metod vore bättre från andra synpunkter.
Ett annat problem med sambandet mellan redovisning och beskattning är att
förekomsten av obeskattade reserver och bokslutsdispositioner gör de svenska
årsredovisningarna svårbegripliga för utländska läsare. Till detta kommer att
det nuvarande sambandet förmodligen försvårar anpassningen av svensk
redovisningspraxis till den internationella utvecklingen.
Det finns alltså flera argument som talar för att det nuvarande sambandet inte
bör bibehållas, i vart fall inte i sin nuvarande form. Regeringen anser sig
emellertid inte i detta sammanhang ha underlag för att föreslå några
förändringar i detta hänseende. Sådana ändringar förutsätter ändringar i den
skatterättsliga lagstiftningen. I detta lagstiftningsärende har inte funnits
utrymme för de omfattande överväganden som dylika ändringar fordrar.
Redovisningskommittén lade emellertid i maj 1995 fram ett delbetänkande med
förslag till vissa ändringar i skattelagstiftningen. Förslagen syftar till att
bereda vägen för en frikoppling mellan redovisning och beskattning. De frågor
som tas upp i delbetänkandet bereds för närvarande i Finansdepartementet. Frågan
om det nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning bör förändras bör
anstå till dess att detta beredningsarbete har avslutats.Redan genom de
redovisningslagar som nu föreslås uppstår emellertid ett behov av vissa
följdändringar i de skatterättsliga författningarna. Kommittén har inte lämnat
några förslag till sådana lagändringar och regeringen är inte beredd att i detta
sammanhang ta ställning till vilka anpassningar som kan behövas. En översyn av
dessa frågor pågår emellertid. Arbetet sker med inriktning på att nödvändiga
följdändringar skall kunna träda i kraft samtidigt med de nya redovisningsbe-
stämmelserna.