med anledning av prop.1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m.
Inledning och
sammanfattning
Folkpartiet yrkar på att proposition 1995/96:184 avslås
eftersom den innebär en återgång till centraliserad
regelstyrning, som till och med är hårdare än det system för
antagning som gällde före 1993 års högskolereform.
Regeringens förslag innebär också en ökad byråkrati för att
administrera systemet.
Förslagen i propositionen strider alltså mot de principer som gällde för
1993 års högskolereform. De stämmer inte heller med de principer för
decentralisering och målstyrning som gäller sedan ett antal år inom statsför-
valtningen. De stämmer vidare inte med principerna för nya gymnasieskolan
och de nya målrelaterade betygen.
Folkpartiet anser att de förslag som Utredningen om uppföljning av 1993
års universitets- och högskolereform (RUT-93 ) presenterade är väl genom-
tänkta.
1. Det behövs en klar ansvarsfördelning mellan de olika
aktörerna:
* Regering och riksdag sätter ramarna för verksamheten genom
högskolelag, högskoleförordning och regleringsbrev.
*
* Universitet och högskolor skall vara antagningsmyndigheter med ansvar
för behörighet och urval inom de ramar som riksdag och regering ställt
upp.
*
* Högskoleverket är tillsynsmyndighet som kontrollerar att högskolorna
följer det regelverk som är fastställt.
*
2. Behörighetskraven för de olika utbildningarna skall inom
gällande ramar bestämmas av dem som har ansvaret för den
aktuella utbildningen dvs. den enskilda högskolan.
* För att underlätta för dem som studerar i gymnasiet och andra som vill
meritera sig för olika utbildningar införs ett system med standard-
behörigheter som (enligt högskolornas eget gemensamma beslut) gäller
större delen av de utbildningar som vänder sig till högskolenybörjare.
*
3. Långsiktigt bör man sikta på ett system där så stor del som
möjligt av utbildningarna kan anta alla behöriga sökande.
4. Metoderna för urval skall anpassas till den utbildning det
gäller och de speciella förutsättningar som gäller för denna.
* Det finns i detta inget hinder för att de blivande studenterna får en
överblick och en bas för sitt handlande.
*
5. Betyg och högskoleprov är inte tillräckliga för framtiden.
* Båda systemen har brister ur prognossynpunkt. De passar inte heller alla
sökande med deras varierande bakgrund.
*
* Risken är stor att sökande med goda förutsättningar för den aktuella
utbildningen men med mer udda meriter inte kommer till sin rätt.
*
* I många fall är dessutom andra kvalifikationer än de som mäts med
betygen och högskoleprovet viktiga för den sökta utbildningen/yrket.
*
* Det nya betygssystemet innebär också att man riskerar att alla sökande
till vissa attraktiva utbildningar om några år kommer att ha högsta betyg
i alla eller nästan alla aktuella kurser. Då behövs metoder för
kompletterande urval. Det krävs därför att man utvecklar andra
urvalsmetoder som komplement till betygen och högskoleprovet.
*
* Det kan vara olika typer av lämplighetsprov, men också mer direkta
kunskapsprov.
*
* Betygsberedningen som gav förslaget om det nya betygssystemet ansåg
att det inte var lämpligt att använda vid urval.
*
6. Universitet och högskolor kommer i framtiden att få
sökande med mycket varierande bakgrund. Det måste därför
finnas möjligheter att ta individuell hänsyn till personer med
meriter som inte är förutsedda i regelverket.
* Därför föreslog RUT-93 införandet av urval på särskild grund. Inom
ramen för denna kan man också på ett mer flexibelt sätt ta hänsyn till
omfattande erfarenhet av verksamhet inom arbetslivet och andra av den
sökande åberopade särskilda skäl.
*
Den grundläggande behörigheten
(allmän behörighet) och kärnämnen
Folkpartiet anser att införandet av kärnämnena i gymnasiets
samtliga program bl.a. motiverats med att alla
gymnasieprogram skall ge allmän behörighet för
högskolestudier. Det nya betygssystemet har en
godkändgräns som innebär att den elev som får betyget icke
godkänd inte har tillräckliga kunskaper och/eller färdigheter.
(I systemet ingår också att han/hon kan tentera om för att få
godkänt.) Det är därför en självklar konsekvens av besluten
om gymnasieskolan och betygssystemet att begreppet
"fullföljt ett nationellt program" bl.a. skall innebära att man
erhållit minst betyget godkänt på de kurser som räknas till
kärnämnena.
Regeringen frångår de intentioner som fanns i beslutet om den nya
gymnasieskolan när den nu säger att godkänt på 90 % av kurserna i
gymnasieskolan skall räcka.
Särskild behörighet i form av
standardbehörigheter
Standardbehörigheter är ett sätt att strukturera större delen
av de särskilda förkunskapskrav från gymnasieskolan som
kan krävas. Sveriges universitets- och högskoleförbund har i
en skrivelse bundit sig för att samtliga universitet och
högskolor kommer att tillämpa standardbehörigheterna för
större delen av de antagningsalternativ som kan sökas.
Regeringen förutsätter att det skall finnas en uppsättning standard-
behörigheter (färre än dem som utredningen föreslagit) som fastställs av
Högskoleverket, efter hörande av Statens skolverk och universitet/högskolor.
Dessa standardbehörigheter skall gälla för alla "utbildningar som leder till
yrkesexamen". Högskoleverket skall avgöra vilka standardbehörigheter som
skall gälla för vilka av dessa program. För övriga kurser och program som
"vänder sig till nybörjare i högskolan" får högskolorna själva välja vilken
standardbehörighet som skall gälla. Man får också för sådana utbildningar ha
andra behörighetskrav än standardbehörigheterna. Detta måste dock god-
kännas av Högskoleverket.
Brist på analys
Propositionen innehåller ingen analys av hur ett modifierat
system med standardbehörigheter kan komma att se ut.
Detta innebär att man inte nu kan avgöra om regeringens förslag är
genomförbart och vilka konsekvenser det har för den framtida startnivån för
olika högskoleutbildningar. Risken finns att behörighetsnivån blir sänkt i
förhållande till i dag eller att man måste acceptera "icke adekvata"
förkunskapsnivåer, vilket i slutändan kan innebära att utbildningstiden för den
berörda högskoleutbildningen måste förlängas för att inte slutresultatet skall
försämras. En annan konsekvens kan bli att utveckling av nya utbildningar
som bygger på specialkunskaper hos de studerande försvåras.
Först när Högskoleverket gjort sin utredning kan man se konsekvenserna
för de olika utbildningarna.
Urval
Folkpartiet anser att utgångspunkten skall vara
högskoleförordningens princip att urvalet skall ske med
hänsyn till de sökandes möjlighet att tillgodogöra sig
utbildningen.
De urvalsmetoder RUT 93 föreslog skulle få användas var betyg,
högskoleprov, annat särskilt prov (i detta ingick också olika former av
intervjuer) samt tidigare utbildning eller erfarenhet. Vidare att högskolorna
också skulle ha rätt att anta studenter "på särskild grund". Som särskild grund
fick man räkna
- omfattande erfarenhet av verksamhet inom arbetslivet
-
- kunskaper och erfarenheter som är av speciell betydelse för den sökta
utbildningen och övriga av den sökande åberopade särskilda skäl.
-
Det innebär bl.a. att urval på betyg inte skall behöva ske
enligt en och samma princip till alla utbildningar. Istället
skulle man vid urvalet kunna ta speciell hänsyn till betyg,
erfarenheter och kunskaper som var av särskild betydelse för
den sökta utbildningen.
Regeringens förslag är att antagning på betyg skall baseras på ett
medelvärde (motsv) på betygen på de bästa 90 % av de kurser som den
sökande har. Samma beräkningsmetod skall gälla oberoende av inriktningen
på den utbildning som ansökan gäller. Kompletterade betyg skall tas med i
beräkningen. Eftersom vi under lång tid framåt kommer att ha sökande med
många olika typer av betyg skall de sökande antas i olika grupper, beroende
på bakgrund, där platserna fördelas proportionellt mot antalet sökande i de
olika grupperna. Dessutom är det nya betygssystemet målrelaterat och lämpar
sig svårligen för medelvärdesuträkningar.
Nej till återgång till ett centralistiskt
system
Högskoleverket skall efter hörande av Skolverket och
universitet och högskolor komma med förslag om hur de nya
och de gamla gymnasiebetygen skall värderas. Reglerna skall
alltså fastställas av regeringen. Regeringen skapar ett system
där man har samma turordning till alla sökalternativ, vilket
ger en situation där det finns en grupp sökande som kan
komma in på nästan allt de vill, samtidigt som det finns en
grupp som inte kan komma in på någonting vare sig de vill
läsa det eller ej. Lite hårdraget kan man säga att man skapar
ett klassystem bland de sökande.
Folkpartiet kan inte acceptera ett sådant system. Högskoleverket skall
också värdera olika typer av betyg, svenska och utländska. Tidigare
erfarenheter har lärt oss att det är komplicerat. Möjligheterna att man får
oplanerade och oönskade effekter finns, vilket erfarenheterna från det tidigare
antagningssystemet (enligt 1977 års förordning) visar.
Det kommer att kräva ändringar och lappningar på systemet, vilket innebär
att man inte når den stabilitet som regeringen säger sig eftersträva.
Erfarenheten säger också att urval på betyg av den typ som regeringen
föreslår kommer att ge incitament för de mest målmedvetna eleverna att i
första hand se taktiskt på sina studier i gymnasieskolan. Man försöker på
olika sätt "så billigt som möjligt" skaffa sig poäng så att man kan komma in
på de mest attraktiva utbildningarna. En sådan utveckling gynnar inte de
elever som kommer från icke-studievana miljöer.
Rättssäkerhet
Regeringen anför ökad rättssäkerhet för studenterna som mål
för sina förslag; vi anser att rättssäkerheten minskar, speciellt
gäller detta Högskoleverkets oklara roll som både
tillsynsmyndighet och den myndighet som i praktiken
bestämmer över hur behörighets- och urvalssystemen skall
tillämpas. Vem skall utöva tillsyn över Högskoleverkets
beslut om antagningsreglerna?
Färre spärrar till högskolan
Folkpartiet förordar en delvis ospärrad högskola där sökande
som har grundläggande behörighet - är godkända i
kärnämnena - själva bedömer sin kompetens för högre
studier. I examensbeskrivningen finns översiktligt målen för
den utbildning som söks. På förhand kända
standardbehörigheter är en hjälp när den enskilde väljer.
Grundläggande behörighet kan den sökande ha förvärvat på
flera olika sätt, t ex ungdomsgymnasium, komvux eller
folkhögskola eller på annat sätt. Detta skulle ge den enskilde
ansvaret för att själv bedöma sin kompetens, sin förmåga och
sin vilja att studera. Vi anser att ett system för en delvis
ospärrad högskola bör prövas i Sverige.
Ökad användning av IT och
distansutbildning en väg till en delvis
ospärrad högskola
Begreppet det öppna universitetet eller "det virtuella
universitetet" kan bli verklighet. Såväl föreläsningar och
utbildningsadministration som grupparbeten,
laborationsövningar och prov kan förmedlas via IT. Lärare
och studenter kan sinsemellan diskutera, oberoende av tiden
på dygnet. Inom landet finns ett värdefullt kunnande om
distribuerad universitetsutbildning. Detta kunnande bör tas
till vara och vidareutvecklas. Det finns internationella
erfarenheter av virtuell undervisning bl.a. från New Jersey
som visar på bättre studieresultat för grupper av studenter.
Liknande miljöer för högre studier borde startas i Sverige
och utvärderas systematiskt.
Det är fullt möjligt att vara inskriven vid en högskola men ändå befinna sig
hemma och studera. På sikt kan minst första året av en högskoleutbildning
ges på distans som alternativ till en mera traditionell utbildning. Folkpartiet
ser detta som en möjlighet för en delvis ospärrad högskola.
Satsningar på modern utbildning innebär att nya möjligheter praktiskt kan
göras tillgängliga på telenät och via lokala databaser. Kurser och
utbildningsmaterial blir därmed tillgängligt inte bara i skola/högskola utan
också i arbetslivet. Kvalificerad yrkesutbildning är ett område för IT-
pedagogik där varvade utbildningsmöjligheter på arbetsplatser ingår.
Distansutbildning är vidsträckt tillämpbart och har en enorm potential för
kreativa initiativ. Den europeiska satsningen på distansundervisning,
DELTA, har fortfarande ett alltför lågt svenskt deltagande.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår förslaget om regelsystem för tillträde till
högre utbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om urval,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om standardbehörigheter för särskild behörighet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om grundläggande behörighet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om försök med en delvis ospärrad högskola.