med anledning av prop. 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m.
I propositionen föreslår regeringen att riksdagen ska besluta
om en försöksverksamhet med viss kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning med stark
arbetsplatsintegrering. Denna utbildning avses ge de
fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för
att självständigt och i lag utföra kvalificerade uppgifter i en
modernt organiserad produktion av varor eller tjänster.
För att kunna möta arbetslivets behov av kompetent arbetskraft har
efterfrågan på en kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning vuxit sig allt
starkare. Den snabba tekniska utvecklingen och en allt kunskapsintensivare
produktion har förändrat produktionen av varor och tjänster. Det ställer nya
krav på medarbetarnas kompetens inom många olika områden. Allt oftare
krävs högre kompetens än yrkesutbildning på gymnasial nivå.
Att regeringen vill införa någon form av kvalificerad eftergymnasial
yrkesutbildning ser vi kristdemokrater som positivt. Den styrda
försöksverksamhet som föreslås i propositionen anser vi däremot helt
otillräcklig. När man väljer att genomföra en försöksverksamhet innebär det
en möjlighet att pröva olika vägar. Försöket ska enligt propositionen utvisa
var den nya utbildningen hör hemma; inom högskolan eller någon
annanstans. Men regeringen slår samtidigt fast att försöket inte får leda till
en
fristående yrkeshögskola. Därmed har man redan från början uteslutit en
modell som av många anses som den mest framtidsinriktade.
Risken, som regeringen framhåller, att en yrkeshögskola skulle betraktas
som en B-högskola, anser vi klart överdriven. Tvärtom menar vi att en
yrkeshögskola med tydlig egen identitet, liknande den modell som finns i
Tyskland, skulle få status genom sin särart. Yrkeshögskolan skulle vara ett
alternativ till den vanliga högskolan för elever som avslutat gymnasial
utbildning och inte vara ett mellanled mellan gymnasium och högskola.
Genom att på ett genomtänkt sätt förena praktisk inriktning, integrerad i
produktionen, med fördjupade teoretiska studier skulle yrkeshögskolan kunna
leda fram till just den typ av kvalificerad yrkeskompetens som det råder stor
efterfrågan på. Med en egen organisation skulle den kvalificerade
eftergymnasiala yrkesutbildningens identitet markeras på ett positivt sätt.
Yrkeshögskolan bör ha en bred kompetens och integreras med
produktionen. Det ska snarare vara arbetslivets erfarenhetsbaserade
förhållningssätt än universitetens kunskapsbaserade som ska vara vägledande
för yrkeshögskolan. Att skapa en ny högskolemodell med en kultur som inte
är uttalat akademisk men ändå har en relevant forskningsanknytning kan vara
ett framgångsrikt sätt att stimulera fler att vilja satsa på en längre
utbildning.
En yrkeshögskola skulle därmed kunna vara ett aktivt instrument för att
minska den sociala snedrekryteringen till högre utbildning.
Mot denna bakgrund föreslår vi att försöksverksamheten breddas så att
även en yrkeshögskola som anknyter till den modell som föreslås i
betänkandet "Yrkeshögskolan - Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning
(SOU 1995:38)" kan prövas. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Även om behovet av utbildningsplatser av kvalificerad eftergymnasial
karaktär är betydligt större än de 1 700 platser som regeringen föreslår är vi
inte nu beredda att föreslå fler platser på grund av det statsfinansiella läget.
Den korta förberedelsetid som ges utgör också en begränsning. Bland annat
måste arbetsgivarna ha praktisk möjlighet att ställa tillräckligt många
utbildningsplatser med kvalificerad handledning till förfogande för att
utbildningen ska kunna genomföras som den är tänkt.
Regeringen avser enligt propositionen att tillsätta en kommitté som ska
leda försöksverksamheten. Det framgår inte hur denna kommitté ska vara
sammansatt eller vilka intressen den ska företräda. Med tanke på att denna
kommitté kommer att ha ett mycket stort inflytande på såväl verksamhetens
innehåll och det praktiska genomförandet som tillsyn och uppföljning måste
denna brist ses som allvarlig. Kristdemokraterna utgår ifrån att företrädare för
näringslivet, olika utbildningsanordnare och de studerande kommer att
beredas plats i kommittén.
När det gäller de studieorganisatoriska frågorna tillstyrker vi regeringens
förslag angående poängberäkningen. Kopplingen till kalenderår som medför
att 80 poäng kan uppnås på kortare tid än fyra traditionella terminer är bra.
När det gäller urvalskriterier hänvisar regeringen till den reglering som
kommer att gälla för högskolan och som läggs fast senare i vår. I den delen
går det alltså inte att ta ställning till förslaget i nuläget. Det är dock
viktigt att
betona att kunskaper som förvärvats på annat sätt än genom gymnasieskolan
bör kunna godtas för tillträde till denna utbildning. Den skall öppna
högskolestudier för breda grupper i samhället och får därför varken utformas
så att den stryper tillträdet eller blir en återvändsgränd.
Vi ansluter oss till förslaget att deltagarna i försöksverksamheten blir
berättigade till studiemedel under hela studietiden, inklusive den
arbetsplatsförlagda delen.
Slutligen anser vi att det klart måste framgå att studerande inom den
kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen har samma rätt som övriga
högskolestudenter att överklaga fattade beslut i enlighet med HF 13 kap 2 §.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att förslaget beträffande försöksverksamheten
breddas så att den kan leda till en särskild yrkeshögskola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kommittén som skall leda försöksverksamheten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om studerandes rätt att överklaga beslut.
Stockholm den 19 mars 1996
Inger Davidson (kds)
Dan Ericsson (kds)
Rose-Marie Frebran (kds)
Ingrid Näslund (kds)
Chatrine Pålsson (kds)
Tuve Skånberg (kds)