med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik
IT - ett medel att bredda
och förstärka demokratin
I propositionen markeras informationsteknikens betydelse
för att stärka demokratin. Det är en brist att detta inte fullt ut
följs upp i de praktiska förslag som läggs i propositionen.
Offentlighetsprincipen tillhör grundbultarna i den svenska
demokratin och har haft stor betydelse för vår öppna
politiska debatt. Den har bidragit till den i ett internationellt
perspektiv stora omutlighet, som kännetecknar vårt politiska
system. Det borde vara naturligt för Sverige att fullt ut ta till
vara de möjligheter de nya medierna ger att snabbt, billigt
och enkelt sprida information i syfte att öka allmänhetens
kunskap och fördjupa demokratin.
En grundläggande förutsättning för att offentliga handlingar i elektroniska
medier ska bli tillgängliga för allmänheten och spela en aktiv roll i vanliga
medborgares sökande efter kunskap om samhällsutvecklingen är att
informationen inte belastas med stora kostnader.
Det krävs också att viktig information fullt ut läggs ut på de nät
allmänheten har tillgång till. Rixlex betingar f n ett pris på 6 000 kronor om
året. Detta är en låg summa för det stora företaget eller den stora tidningen,
som regelmässigt använder materialet, men utestänger varje normalt
samhällsintresserad medborgare från att använda sig av erbjudandet. Efter
fjolårets motionsbehandling tog konstitutionsutskottet initiativ till en analys
av prissättningen på Rixlex. Det har bl a lett till att folkbiblioteken nu
erbjuds
Rixlex kostnadsfritt. Det är positivt, men långt ifrån tillfredställande,
eftersom erbjudandet endast når den grupp, som besöker biblioteken och det
spontana sökandet efter information uteblir. Man missar egentligen hela idén
med elektroniska media, som är suveräna i sin tillgänglighet, om
medborgaren måste ta sig till biblioteket för att få del av samhälls-
informationen.
Information Rosenbad är inte prissatt på samma sätt, men har andra
allvarliga brister. Där finns bortsett från enstaka undantag - t ex IT-
propositionen - inte värdefull basinformation i form av propositioner,
regeringsbeslut, kommittéberättelser eller regeringens eget diarium. Däremot
finns gott om tillrättalagd information som pressmeddelanden, uppgifter om
statsråden etc. Det senare behöver inte vara fel, men är långt ifrån
tillräckligt
för den medborgare som själv vill söka sig kunskap.
Rätt utvecklad skulle samhällsinformation i elektronisk form kunna bidra
till en rejäl vitalisering av den svenska demokratin. Ökad information skulle
bidra till att nya grupper engagerades i samhällsdebatten den dag alla
medborgare har en grundläggande tillgång till de nya kommunikations-
nätverken. Förståelsen för de komplexa samhällsproblemen skulle också öka
om envar fick tillgång till underlag i olika sakfrågor. Väljarna skulle ges
tillfälle att följa upp sina förtroendevaldas insatser på lokal, regional och
nationell nivå och också få möjlighet att lättare nå sina förtroendevalda.
Det är därför otillfredsställande att propositionen inte är tydligare när det
gäller att framhålla medborgarnas tillgänglighet till grunddatabaser med
grundläggande samhällsinformation i form av lagar, förordningar och
föreskrifter från riksdag, regering, myndigheter och verk samt förslag och
beslut i riksdag, landsting och kommuner. En tillgänglighet som bygger på de
prissättningsprinciper som gäller vid tillämpandet av offentlighetsprincipen,
dvs att det skall vara avgiftsfritt att från sin dator, med rätt programvara och
modem, koppla upp sig på dessa grunddatabaser.
Information som har betydelse för medborgarnas möjlighet att få tillgång
till bakgrundsmaterial för olika beslut och följa den politiska processen skall
tillhandahållas kostnadsfritt och får inte hanteras som t ex tillgång till
register
eller liknande grunddata. Det är vidare oacceptabelt att svenska väljares
tillgång till samhällsinformation görs beroende av EU:s eventuella ambitioner
att tillåta privata intressenter att begränsa allmänhetens fria tillgång till
information, som har betydelse för demokratin. Sverige måste markera sin
rätt att oavsett EU-beslut ge allmänheten bästa tänkbara möjligheter att delta i
samhällsdebatten. Det är också följdriktigt att den svenska regeringen verkar
för att intresset att göra samhällsinformationen till en handelsvara inte under
några omständigheter får begränsa medborgarnas möjligheter till en
kostnadsfri och god information om den verksamhet de berörs av och
bekostar via skatten.
Vi menar därför att riksdagen bör göra en tydlig markering av sin ambition
att IT utvecklas i demokratins tjänst och att grundläggande samhälls-
information skall erbjudas avgiftsfritt från grunddatabaser till medborgarna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medborgarnas tillgänglighet till grunddatabaser
med grundläggande samhällsinformation,
2. att riksdagen begär att regeringen inom EU skall verka för att
medborgarnas behov av samhällsinformation om EU inte begränsas av
privata intressenters vilja att göra pengar på information av betydelse
för demokratin i Europa.
Stockholm den 27 mars 1996
Inger Lundberg (s)
Maud Björnemalm (s)
Hans Karlsson (s)
Helena Frisk (s)
Nils-Göran Holmqvist (s)