med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk- politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdet
Inledning
Regeringen har i propositionen föreslagit förändringar i
förmögenhetsbeskattningen, ändrade regler för inbetalning
av mervärdesskatt, höjd statlig inkomstskatt och höjda
energiskatter.
Vidare aviseras senare förslag till skattereduktion för utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus, begränsningar av avdragsramen för repre-
sentation, att ersätta miljöskatten på inrikes flyg, höjning av den allmänna
egenavgiften till sjukförsäkringen samt ändrade regler för beskattning av
bilförmån.
Kristdemokraterna redovisar i denna motion sin syn på ovanstående
förslag. De statsfinansiella effekterna av våra förslag redovisas i motionen
med anledning av den ekonomiska vårpropositionen.
Förmögenhetsbeskattningen
Fribeloppet
Regeringen skriver i propositionen att höjningen av
fribeloppet motiveras med höjda taxeringsvärden. Problemen
med de höjda taxeringsvärdena kräver dock andra mer
kraftfulla åtgärder. Därför avvisar Kristdemokraterna
förslaget.
Vi Kristdemokrater förordar bl a att fastighetsskatten på bostadsfastigheter
sänks till 1,5 % av taxeringsvärdet och att en takregel som begränsar
fastighetsskatten i storstäder och skärgårdar införs. En takregel kan t ex
utformas så att skatten på marken slopas över visst taxeringsvärde eller att
skatten på marken halveras över visst taxeringsvärde. Vidare bör
sambeskattningen av förmögenhet slopas.
Slopad sambeskattning
Sambeskattning av förmögenhet är det enda kvarvarande
momentet av sambeskattning som finns i nuvarande
skattessystem. Förmögenhetsskatten är 1,5 % på den del av
den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 800 000
kr. Den skattepliktiga förmögenheten beräknas bl a
gemensamt för makar som sammanbott större delen av
beskattningsåret. Med makar jämställs de som utan att vara
gifta bor tillsammans och har eller har haft barn eller tidigare
varit gifta med varandra. Detta innebär att samboende utan
barn inte sambeskattas.
I praktiken innebär detta att två personer eller t ex ett samboende par utan
barn kan förlora flera tusen kronor per år om de gifter sig. Detta är
oacceptabelt. Makar och samboende måste beskattas lika när det gäller
förmögenhet. Riksskatteverket anser i sin rapport "Förslag till förenklingar i
skattelagstiftningen" (RSV Rapport 1995:10) att ett slopande av
sambeskattningen av familjs förmögenhet skulle "vara till stor fördel och
innebära avsevärda förenklingar i de tekniska systemen". Kristdemokraterna
anser att sambeskattningen av förmögenhet ska slopas.
Aktier
Det finns fler motiv till varför aktier vid
förmögenhetsbeskattningen inte ska tas upp till fulla värdet.
Det främsta skälet är att det i kursen ligger en latent
skatteskuld avseende reavinst vid en framtida försäljning
som belastar aktierna. I propositionen skriver regeringen att
aktier som innehas under en lång tid får en "förhållandevis
förmånlig behandling vid inkomstbeskattningen genom att
värdestegring på aktien inte beskattas före försäljning". Detta
är en mycket märklig skrivning. Om aktien ökar i värde
kommer ju även förmögenhetsskatten att öka. Skrivningen
synes vidare innebära att regeringen ser det som något
negativt att aktier innehas under en lång tid för då får staten
inte in någon reavinstskatt under den perioden. Detta är ett
mycket inskränkt fiskalt och kortsiktigt tankesätt.
Regeringen skriver i propositionen att ytterligare överväganden bör göras i
fråga om de idag skattebefriade börsaktierna. Ambitionen är dock mycket
klar. Regeringen vill införa förmögenhetsskatt även på aktierna på O- och
OTC-listan samt på de aktier på A-listan som var förmånsbehandlade vid
utgången av år 1991. En sådan förändring skulle vara förödande för mindre
och medelstora företags möjligheter att få tillgång till riskvilligt kapital.
Kristdemokraterna anser att det privata sparandet ska gynnas. Genom
opinionsbildning och skatteregler ska sparande uppmuntras. Tyvärr har
regeringen fortsatt den politik som undergräver det privata sparandet bl a
genom begränsningar av avdragsutrymmet för pensionssparande, genom höjd
avkastningsskatt på pensionssparande och nu genom föreslagna regler för
skärpt förmögenhetsbeskattning av aktier.
Regeringens politik synes vara inriktad på att öka det statskontrollerade och
institutionella ägandet av svenskt näringsliv. Genom att metodiskt
skattemässigt missgynna privat sparande och förmögenhetsuppbyggande har
Socialdemokraterna minskat det riskvilliga kapital som står till förfogande för
näringslivet. Institutionerna betalar ingen förmögenhetsskatt på aktier vilket
innebär att förslaget drabbar privata sparare. De rika privatpersoner som
omfattas av den s k begränsningsregeln om maximalt 60 % i total skatt
kommer inte heller att betala någon ökad förmögenhetsskatt.
Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag att skattepliktiga aktier ska
tas upp till fulla värdet vid förmögenhetsbeskattningen.
Mervärdesskatten
Kristdemokraterna avvisade ändringarna i
mervärdesskattereglerna som gällde nya
redovisningsperioder och ny tidpunkt för redovisning och
betalning av mervärdesskatt. Ändringarna innebär att många
företag blir tvungna att betala in mervärdesskatt till staten
redan innan de fått betalt av sina kunder. Vi anser detta vara
principiellt oacceptabelt och medför stora likviditetsproblem
för många företag. Företagen fungerar genom
momsredovisningssystemet som statens uppbördsmän och
skall ges rimliga förutsättningar att klara denna uppgift utan
att det ska påverka deras möjligheter att klara sin ordinarie
verksamhet.
Statens intressen tycks genom ändringarna gå före företagens möjligheter
att utvecklas. Faktum är att det uppstår negativa statsfinansiella effekter
genom att förslaget orsakar praktiska och organisatoriska problem hos
företagen och försämrad likviditet. Detta försvårar i sin tur möjligheterna till
utveckling och expansion, vilket hämmar rekryteringsbenägenheten, särskilt
hos mindre och medelstora företag.
Förslaget att höja omsättningsgränsen från 10 till 40 miljoner för de företag
som inte behöver redovisa momsen den 20:e månad ett är ett steg i rätt
riktning. Men det räcker inte. Kristdemokraterna anser att samtliga företag
ska ha sin betalningstidpunkt för moms den 5:e i månad två och inte den 20:e
i månad ett.
Näringslivet, samhället och människor efterfrågar idag långsiktighet och
stabilitet i det regelverk som styr deras verksamhet och liv. Långsiktiga
investeringar, expansion och nyetableringar kräver möjligheter för företagare
att även på lång sikt kunna överblicka de regler som påverkar finansieringen.
Kristdemokraterna menar att - i avvaktan på Skattebetalningsutredningens
eventuella förslag om ett s k skattekonto - man inte borde ha gjort några
förändringar i reglerna för momsinbetalningar. Regeringen medgav själv i
propositionen att införandet av ett system med skattekonto kan medföra
ändrade förutsättningar även för redovisnings- och betalningstiden för
mervärdesskatten. Att om ett år återigen förändra reglerna för företagarna
främjar definitivt inte långsiktighet och stabilitet, vilket har stor betydelse
för
aktörerna på marknaden.
I sammanhanget kan också hänvisas till den rekommendation EU-
kommissionen gav till medlemsländerna i november 1994 att företag inte
skall behöva betala in moms förrän de själva fått fakturan betald. Särskilt
gäller detta de små och medelstora företagen med färre än 500 anställda.
Kommissionen hänvisar till företagens likviditet som påverkas av långa
betalningstider. Sammantaget riskerar därmed regeringens förslag att leda till
att svenska företags konkurrenssituation påverkas negativt.
Statlig skatt på
förvärvsinkomster
Skattereformen 1991 innebar bl a förenklingar av
skattesystemet. Bl a att inkomsttagare med inkomster under
brytpunkten, f n 209 000 kr, endast betalar kommunal skatt
(ca 31 %) så när som på 100 kr i statlig skatt. För inkomster
över brytpunkten betalas utöver kommunal skatt även statlig
skatt med 25 %. Grundavdraget varierar mellan 8 900 och
18 100 kr och är som högst för inkomster mellan 103 000
och 109 000 kr. Det rörliga grundavdraget infördes för att ge
deltidsarbetande, som ofta är kvinnor, lägre inkomstskatt.
Kristdemokraterna kan acceptera förslaget i propositionen att
höja det fasta beloppet om 100 kr i statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster till 200 kr.
Införandet av värnskatten, höjningen av den statliga skatten med 5
procentenheter, var olycklig. Värnskattens införande innebar en höjning av
marginalskatten och att effekterna av skattereformen urholkas. Kristdemo-
kraterna vill återställa den statliga skatten till den tidigare nivån om 20 %.
Istället vill vi slopa grundavdraget vid statlig skatt. Detta ger minskade
inkomster för staten på netto 2,5 miljarder år 1997 och 1998.
Höjda energiskatter
För närvarande arbetar en på Kristdemokraternas initiativ
tillsatt parlamentarisk utredning med skatteväxlingstanken -
en skatteväxling som syftar till att höjda miljö/energiskatter
skall växlas mot sänkt skatt på arbete. Energikommissionens
betänkande som också behandlar energiskatterna är just nu
förmål för ytterligare beredning inför kommande
energibeslut, Kommunikationskommitténs arbete likaså. Att
i detta läge - som regeringen gör - ensidigt föreslå ett antal
förändringar på energiskatteområdet är fel tågordning, vilket
vi beklagar. Trots detta avvisar vi inte dessa förändringar i
sin helhet men vi anser att skatteväxlingsfilosofin måste
vägas in i detta sammanhang. Utrymmet för skatteväxling
minskar annars och därmed möjligheten att åstadkomma en
bättre miljö genom att utnyttja ekonomiska styrmedel.
Höjning av energiskatten på bränslen
och elektrisk kraft
Regeringen ser dessa höjningar som en tidigareläggning av
en annars kommande automatisk uppräkning. Vi anser att det
inte är rimligt med en generell höjning av bensin och omärkt
olja utan nödvändig kompensation för glesbygden. De
boende i glesbygd har inte tillgång till kollektiva färdmedel
på samma sätt som de som bor i storstäderna. Samma
tankegångar finns också med i Kommunikationskommitténs
betänkande. De menar också att ökade skatteintäkter skall ge
möjligheter till ökade miljöinsatser på transportsidan. Vi
föreslår därför kompensationsåtgärder för glesbygden och
riktade medel för utveckling och stöd till miljövänligare
motorfordon. Kristdemokraterna kan endast acceptera en
höjning av bensinskatten om glesbygdsbefolkningen
tillförsäkras en rimlig kompensation.
Slopad kompensation för
värmeleveranser till
tillverkningsindustrin och för
växthusuppvärmning
Den föreslagna förändringen bygger på att möjligheten till
kompensation i viss grad utnyttjats på sätt som inte var
avsett. Problemet är att den slopade kompensationen slår
blint och också drabbar verksamhet som bygger på
biobränslebaserad produktion. Effekten blir att oljeeldningen
kommer att öka vilket inte kan vara regeringens avsikt. Om
systemet har missbrukats måste det finnas alternativa sätt att
stävja detta. Det viktiga nu är att inte kasta ut barnet med
badvattnet. Vid förändring på detta område måste
biobränslenas konkurrenskraft säkerställas.
Höjd skatt på elektrisk kraft från
kärnkraftverk och äldre
vattenkraftverk
Den avreglerade elmarknaden i kombination med en relativt
fri nordisk elmarknad innebär att man vid förändring av
produktionsskatterna på elektrisk kraft har fler hänsyn att ta
än tidigare. Effekten av ensidiga skatteökningar kan bli mer
av import av exempelvis fossilbränslebaserad
kraftproduktion. Det ökade skatteuttaget på
kärnkraftsbaserad elproduktion ligger dock i linje med
strävan att långsiktigt ge en riktigare prisbild när det gäller
kraftproduktion. Det riktiga vore dock att fondera dessa
ökade intäkter för att ge möjlighet till nyinvesteringar i
förnybar elproduktion (biobränsle och vind). Detta är ju
också ett förslag som finns i Energikommissionens
betänkande. Vad gäller vattenkraftsskatten borde en höjning
kompenseras med sänkta arbetskraftskostnader.
Miljöskatt på inrikes flygtrafik
Att som regeringen gör räkna med minskade inkomster
genom ett slopande av miljöskatten på inrikes flygtrafik är
att skicka fel signaler. Det är nödvändigt att få en
motsvarande miljöstyrning som miljöskatten gett genom
andra medel. Regeringen pekar själv på sådana möjligheter.
Grönfodertorkar
Grönfodertorkarnas situation är speciell p g a
konkurrensförhållandena med Danmark. Därför måste som
tidigare särskild hänsyn tas till denna verksamhet. Detta
måste beaktas när man i detalj utformar energibeskattningen.
Skattereduktion för utgifter
för byggnadsarbete på
bostadshus
Vartannat nystartat företag är ett tjänsteföretag, och enligt
SCB:s prognosinstitut kommer uppdragsverksamheten att
vara den stora tillväxtsektorn fram till år 2015. Det handlar
om olika branscher som byggnads och anläggning, data,
miljö, ekonomi, försäkring, media, reklam, underhållning,
turism, restaurang, frisör, skomakare, bilreparationer,
städbolag och tvättinrättningar. Tjänstesektorn är
arbetsintensiv. 1993 sysselsatte tjänstesektorn 70 % av
arbetskraften och stod för 68 % av produktionen.
Stimulanser för att påskynda utveckling av antalet
tjänsteföretag skulle få påtagliga effekter på antalet nya jobb.
Också ur resurshushållningssynpunkt är ett ökat utrymme för
tjänstesektorn, till exempel när det gäller reparationer och
underhåll, angeläget.
Arbete beskattas i dag generellt hårdare än kapital. Likaså har
tjänsteföretag allmänt varit högre beskattade än industriföretagen under
senare år. En maskininvestering får till exempel skrivas av under ett antal år,
medan så inte är fallet vid en "investering" i en ny medarbetare eller
kostnader för kompetenshöjning. Denna diskriminering av tjänsteproduktion
måste minska. Att generellt minska tjänsteföretagens kostnader genom till
exempel sänkt moms eller sänkt arbetsgivaravgift skulle, för att ge någon
betydande effekt, i dagsläget vara en alltför dyr åtgärd. Sänkningen skulle
behöva vara stor för att någon märkbar förändring skulle märkas vad gäller
exempelvis sysselsättning. Som ett första steg bör därför en selektiv lösning
väljas. Grundläggande när viss verksamhet särskilt stimuleras är att inte
osund konkurrens mellan olika branscher och företag uppstår.
Ett sätt att stimulera tjänstesektorn är att subventionera tjänster som säljs
till hushåll. Begränsningen skulle förslagsvis i ett första led vara olika
former
av underhåll, reparationer, renoveringar, städning, tvätt, trädgårdsarbete,
privat barnomsorg och hälsovård. Trots att det i dag finns en vit marknad för
exempelvis husrenoveringar vet vi att en stor del av renoveringarna också
utförs svart. Enligt uppgift från Målarmästarnas Riksförening betalas så
mycket som 62 % av alla jobb inom målarbranschens privatpersonsmarknad
svart. Genom en statlig subvention skulle man kunna reducera kostnaderna
för vissa tjänster riktade mot hushållen och därmed stimulera till ökad
sysselsättning och minskad svarthandel.
Den skattereduktion som gällde för reparationer av bostadshus, så kallat
ROT-avdrag, innebar att den arbetskostnad som kunde styrkas medgav en 30-
procentig skattereduktion. ROT-avdraget för 1994 gav staten en nettointäkt
på 3,1 miljarder, och 19 000 nya arbetstillfällen beräknas ha skapats. För
1993 var motsvarande siffror 1,5 miljarder och 8 000 nya jobb.
Kristdemokraterna anser att regeringens aviserade förslag till ROT-
program bör vidgas till att omfatta ovanstående tjänster riktade till hushållen
och att skattereduktionen bör vara avsevärt större.
Begränsning av
avdragsramen för
representation
Regeringen aviserar förslag om att avdragsramen för
måltidsutgifter i samband med representation skall halveras
till 90 kr fr o m 1997. Kristdemokraterna godtar denna
förändring.
Av förenklingsskäl anser regeringen sedan tidigare att även vin och sprit
skall ingå i avdragsramen. Regeringens motivering tycks mycket tunn i
jämförelse med ambitionerna på det alkoholpolitiska området att minska
konsumtionen av alkohol i Sverige med 25 % fram till år 2000. Detta mål har
av regering och riksdag ansetts så centralt och så viktigt att man ställt sig
bakom den handlingsplan som ett antal berörda myndigheter utarbetat.
Kristdemokraterna har den uppfattningen att staten inte bör subventionera
alkoholkonsumtion. Frånvaron av alkohol i arbetet bör istället vara ett särskilt
viktigt delmål inom alkoholbekämpningen. Reglerna om att inte inberäkna
alkohol i avdragen för representation har lång tradition i Sverige och bör
värnas. Både arbetsgivare och restaurangbranschen är vana vid nuvarande
rutiner. Förenklingsskälen väger även i detta perspektiv lätt.
Var tredje sjuksäng upptas i dag av människor med alkohol- och
tobaksskador. Sjukvårdens resurser minskar och kvaliteten på vården hotas.
Sjukvården behöver inte ökad belastning och mer kostnader utan tvärtom
ökade finansiella resurser. Målet att minska alkoholkonsumtionen måste stå
fast, med hänsyn både till enskilda människors välbefinnande och
finansiering av den övriga icke alkoholrelaterade sjukvården.
Den allmänna egenavgiften
till sjukförsäkringen
Regeringen aviserar förslag om höjning av den allmänna
egenavgiften till sjukförsäkringen med 1 procentenhet 1997
och ytterligare 1 procentenhet 1998. Regeringens aviserade
förslag innebär att sjukförsäkringsavgiften 1998 skulle uppgå
till hela 5,95 % 1998. I förslaget ingår en sänkning av
sjukförsäkringsavgiften som balanseras med en höjning av
av den allmänna löneavgiften. Den senare avgiften utgör en
ren inkomstkälla för staten eftersom den inte har någon
koppling till det samlade försäkringssystemet. Detta innebär
att den ökade egenaviften är att jämställa med en
marginalskattehöjning.
Förslaget att höja egenavgifterna med 2 procentenheter till en redan
finansierad sjukförsäkring innebär en indragning av hushållens köpkraft med
i storleksordningen 9,6 miljarder t o m 1998. Dessa egenavgifter drabbar
främst låginkomsttagare eftersom de har sämre ekonomiska marginaler och
lägre avdragseffekt vid inkomstbeskattningen. Höjningen av egenavgifterna
innebär att kommunernas skatteinkomster kommer att minska med ca 6
miljarder, eftersom egenavgifterna är avdragsgilla mot kommunalskatten. Det
riskerar framförallt att drabba vård och omsorg i kommuner och landsting.
Kristdemokraterna avvisar därför 1 procentenhets höjning av egenavgiften
till sjukförsäkringen. Detta innebär att hushållens köpkraft förbättras med ca
4,8 miljarder och framförallt att låginkomsttagarna får bättre ekonomiska
marginaler och att kommunerna får ca 3 miljarder i ökade skatteinkomster.
Bilförmån
Frågan om tjänstebilar och beskattning av denna förmån har
varit aktuell länge. Riksdagen uttalade sig i december 1993
för en översyn av bilförmånsreglerna i syfte att åstadkomma
ett bättre samband mellan förmånsvärde och den privata
körsträckans längd. Den nuvarande regeringen har haft
uppenbara svårigheter att efterkomma denna begäran.
Kristdemokraterna har tidigare motionerat i ärendet och hemställt att
bilförmånsbeskattningen måste bli mer miljöanpassad. Under hösten och
vintern har det förekommit ett flertal debatter i kammaren där regeringens
initiativ i frågan blivit efterlyst.
Regeringen aviserar nu att ett förslag ska komma inom några veckor.
Kristdemokraterna vill understryka vikten av att förändringar kommer till
stånd som kan skapa förutsättningar för att privat användning av tjänstebilar
belastas med en relevant kostnad.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att höja fribeloppet i
förmögenhetsbeskattningen,
2. att riksdagen begär att regeringen snarast möjligt lägger fram
förslag om slopad sambeskattning av förmögenhet,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag att skattepliktiga aktier
tas upp till fulla värdet vid förmögenhetsbeskattningen,
4. att riksdagen beslutar om en återgång till förutvarande regler för
redovisning av mervärdesskatt,
5. att riksdagen beslutar om ett borttagande av den s. k. värnskatten
och samtidigt om ett borttagande av grundavdraget vid den statliga
inkomstskatten med ikraftträdande den 1 januari 1997,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kompensation till glesbygdsboende för den höjda
energiskatten,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att använda en del av intäkterna från
energiskatten till miljöåtgärder inom transportsektorn,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att man, vid utformandet av den slopade
kompensationen för värmeleveranser, säkerställer att biobränslenas
konkurrenskraft gentemot oljeanvändning behålls,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en fond för förnybar elproduktion,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skatteväxling vad avser vattenkraftsskatten,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortsatt miljöstyrning vad gäller inrikes flygtrafik,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utformningen av energiskatterna avseende
grönfodertorkarnas situation,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett vidgat ROT-program för tjänster riktade till
hushållen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att vin och sprit ej skall ingå i avdragsramen för
representation,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om allmänna egenavgifter till sjukförsäkringen,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bilförmåner.
Stockholm den 2 maj 1996
Mats Odell (kds)
Michael Stjernström (kds)
Ulf Björklund (kds)
Dan Ericsson (kds)
Rose-Marie Frebran (kds)
Holger Gustafsson (kds)
Göran Hägglund (kds)