med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse
Vi är nöjda med inriktningen av propositionen Totalförsvar i
förnyelse. Det är bra med den handlingskraft
besparingsförslagen inom försvarsområdet uppvisar, vid en
tidpunkt när företrädare för Sveriges militärindustriella
komplex mobiliserar allt vad man förmår av
opinionsbildnings- och påtryckningsresurser för att hålla
uppe anslagsnivån. Vi anser att denna besparing gärna kunde
ha gått längre om man jämför med de mer betydande
neddragningar i andra länder både inom och utom NATO
vilka propositionen redovisar.
Vi välkomnar särskilt tankegångarna om ett vidgat
säkerhetspolitiskt begrepp och en helhetssyn på hantering av
hot och risker i fred och krig. Även avsnittet om
internationella insatser är mycket betydelsefullt. Här har vi
dock några kompletterande synpunkter.
Säkerhetspolitiken
Vi instämmer i synpunkterna om vikten av gemensam
säkerhet som ett grundläggande perspektiv i svensk
säkerhetspolitik.
I anslutning till diskussionen om CFE-avtalet på s 27-28
samt slutsatsen på s 38 om ett svenskt intresse att som
fullvärdig part kunna delta i utformningen av en kommande
utvecklad rustningskontrollregim i Europa, vill vi framhålla
att svenska insatser i sådana förhandlingar skulle kunna
vägledas av tankegångarna om icke-provokativt försvar. Ett
andra CFE-avtal utformat i enlighet med en sådan filosofi
skulle möjliggöra en sänkning av rustningskostnaderna och
en ökning av den gemensamma säkerheten i vår världsdel.
Övergripande inriktning av
totalförsvarets utveckling
och förnyelse
Vi stöder en anpassning av totalförsvarets förmåga till det
säkerhetspolitiska läget samt beredskap att höja denna
förmåga om det säkerhetspolitiska läget försämras.
Vi instämmer också i förslaget att totalförsvarets resurser
skall utformas för att kunna användas vid internationella
fredsbefrämjande och humanitära insatser.
Inriktning av totalförsvaret
Här föreslås bl.a. att ca tolv divisioner stridsflyg skall ingå i
grundnivån, samt att på sikt samtliga dessa divisioner bör
utgöras av JAS 39 Gripen-förband. Vi utgår från att en sådan
inriktning på förberedelsearbetet inför försvarsbeslutets
andra etapp inte innebär att ställningstagandet till delserie tre
av JAS föregrips. Detta bör anges i det nu förestående
riksdagsbeslutet.
Det är bra att det finns ett avsnitt om försvaret och miljön.
Vi utgår från att de olika underlag i frågan som enligt
avsnittet är på väg fram också kommer att redovisas för
riksdagen och i tillämpliga delar bli föremål för beslut. Vi
utgår också från att försvaret i fortsättningen kan redovisa
hur material i allt som beställs ingår i kretsloppet och på
vilket sätt de skall tas omhand när de är förbrukade samt att
materiel och ammunition tillverkas på det miljövänligaste
sättet och med miljöanpassade råvaror.
Internationella insatser
En huvudfråga i propositionen är de förslag som syftar till att
förbättra Sveriges förmåga, möjligheter och förutsättningar
att delta i fredsfrämjande och humanitära insatser. Vi
välkomnar förslagen om en internationell styrka inom
försvarsmakten samt om särskilda civila insatsstyrkor.
Det är likafullt viktigt att konstatera att båda dessa typer av
styrkor i huvudsak kommer att kunna sättas in först i ett
relativt framskridet skede av en konflikt. Vi noterar samtidigt
försvarsministerns uttalande att det viktigaste för det
internationella samfundet är att förebygga och förhindra
konflikter (s 7). Det är viktigt att större resurser kan lösgöras
för insatser med sådan inriktning.
Vi vill i detta sammanhang lyfta fram möjligheterna till
insatser från olika folkrörelser. Internationella och nationella
frivillighetsorganisationer har genom historien kommit till
undsättning och stöd i krissituationer orsakade av krig eller
naturkatastrofer. De har deltagit i minröjning, övervakat val,
repatrierat flyktingar, bistått dem som hotats av kidnappning,
tortyr eller mord, och de har sörjt för mat, husrum och
transporter för krigets offer. Frivilligorganisationerna har
också alltmer börjat medverka i fredsbyggande insatser. Det
finns många exempel på samarbetsprojekt i folkrörelserna,
t.ex. fredsövervakning. På basis av denna erfarenhet är nu
olika svenska folkrörelser i samverkan engagerade i ett
arbete med att dra upp riktlinjer för framtiden med anslag
från SIDA och Olof Palmes internationella centrum i regi av
svenska FN-förbundet. Enligt vår uppfattning är det
angeläget att statsmakterna på olika sätt understödjer och
underlättar för detta slags engagemang från folkrörelsernas
sida. Det skulle exempelvis kunna ske genom en utbildning
inom plikttjänstgöringens ram som förberedelse för senare
insatser.
De besparingar som föreslås i propositionen kan förväntas
leda till neddragningar både inom försvarsmakten och
försvarsmaterielindustrin. Detta gör det angeläget med
medvetna åtgärder för att underlätta för en omställning till
civila projekt.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om säkerhetspolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om inriktning av
totalförsvaret,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om internationella
insatser,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
personalförsörjning/försvarets materielförsörjning.
Stockholm den 20 oktober 1995
Monica Green (s)
Anders Ygeman (s)
Pär-Axel Sahlberg (s)
Annika Nilsson (s)