med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse
I propositionen Totalförsvar i förnyelse (1995/96:12)
behandlas, om än relativt begränsat, ledningsorganisationen
på lägre nivå.
Regeringen, sägs det i propositionen, har bedömt att en minskning av
antalet försvarsområden är möjlig. En reduktion av antalet med en tredjedel
har nämnts.
Vi vill utifrån ett par utgångspunkter starkt ifrågasätta denna utglesning av
försvarsområdena.
Vi kan instämma i, och gärna understryka, vad propositionen inledningsvis
i avsnitt 4.3.3 säger om betydelsen av samordningen inom och mellan
totalförsvarets civila och militära delar, såväl för de fredstida
förberedelserna
under extraordinära händelser som under höjd beredskap. Sedan några år
finns en fo-stab i varje län. På det hela taget är erfarenheterna goda av denna
överensstämmelse mellan län och försvarsområde.
Ett väl förgrenat nätverk av fo-staber i alla län har efter senare års
förbandsneddragningar blivit en stor tillgång för frivilligorganisationernas
betydelsefulla insatser i att säkerställa och fördjupa folkförsvarstanken i
praktisk handling.
Länssamhörigheten har också underlättat en samverkan mellan
totalförsvarets olika myndigheter. Närheten till länets kommuner har på goda
grunder ansetts som värdefull från fo-stabens sida då kommunerna övertagit
ansvaret för planeringen av det civila totalförsvaret. De motiv som redovisas
är av besparingskaraktär - i och för sig beaktansvärda. Underlag av rimlig
kvalitet för att ta ställning till en framtida fo-stabs organisation föreligger
ej.
Ett fullgott sådant underlag skall inte bara omfatta väl underbyggda
kostnadskalkyler utan också en analys av intäktssidan - i form av en
effektanalys vad avser bl.a. effekter på frivilligorganisationernas
arbetsförutsättningar och effekter på samspelet mellan fo-staber och
kommunernas civilförsvarsplanering och ansvar.
Innan ett sådant fullgott beslutsunderlag kan föreläggas riksdagen bör,
enligt vår mening, inga beslut om förändringar av fo-stabernas antal tas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beslutsunderlag för att pröva den framtida fo-
stabsorganisationen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att avvakta med beslut om fo-stabernas antal.