Kristianstad som residensstad
Regeringen skriver i propositionen att valet av residensstad kan ses som en symbolfråga. Det är riktigt, likaså att valet av residensstad har stor praktisk betydelse, liksom stor betydelse för regionens framtida utveckling. Av dessa och andra skäl bör residensstaden vara Kristianstad och inte Malmö, som regeringen föreslår.
Behovet av regioner har vuxit fram bland annat ur praktiska skäl som föranletts av vårt medlemskap i EU, men också av skäl som härrör ur en gemensam historia och en gemensam kultur. De båda Skånelänen är en alltför liten enhet för att uppfylla dessa krav på en region. Den naturliga regionen i Sydsverige är Skåneland, dvs södra Halland, Blekinge och Skåne tillsammans. Skåneland, som utgörs av de gamla danska landskapen, har en gemensam historia och en gemensam kultur. Skåneland har även en gemensam dialekttradition, där tungrots-r, till skillnad från det uppsvenska tungspets-r, kan sägas vara en gemensam nämnare.
Av praktiska skäl kan det vara lämpligt att börja länssamarbetet genom att slå ihop Malmöhus län och Kristianstads län till en enhet, men inte i val av länsnamn och residensstad bygga in effektiva hinder mot att regionen i en framtid utsträcks även till Blekinge och södra Halland, det som av ålder och hävd benämns Skåneland. Skånelands län är alltså en bättre benämning av sammanslagningen av Malmöhus län och Kristianstads län än det av regeringen föreslagna Skåne län, som blockerar för en utvidgning av regionen i framtiden.
Ännu mycket mer än namnet på länet blockerar förläggandet av residensstaden till Malmö. Kristianstad skulle utgöra en geografiskt centralt placerad ort för hela regionen Skåneland, och betydligt lättare att acceptera och ta sig till för såväl skåningar som blekingar och hallänningar, än Malmö.
Även utan att man inräknar perspektivet av en framtida utvidgning av det sammanslagna skånska länet talar en mängd sakskäl för att residensstaden bör förläggas till Kristianstad. Så är också regionberedningens förslag.
Bland remissinstanserna anser Bromölla, Klippans, Kristianstads, Osby, Simrishamns, Tomelilla och Örkelljunga kommuner, Kristianstads läns landsting, Länsstyrelsen i Kristianstads län och Kommunförbundet i Kristianstads län att Kristianstad skall vara residensstad i det nya länet.
Norra, nordöstra och östra Skåne har svårt att hävda sig gentemot Västskåne med Malmö-Lund-regionen när det gäller att locka såväl industri, forsknings- och utvecklingsresurser som att utöva attraktionskraft på tillflyt- tande människor. Skulle Malmö bli residensstad skulle Malmö också bli centrum för den statliga länsstyrelseorganisationen. I ett redan eftersatt läge riskerar nu norra och östra Skåne att ytterligare avlövas genom regeringens förslag. Inte nog med att nedläggningen av regementena P 6 och A 3 inneburit förlust av arbetstillfällen och kompetens i Nordöstskåne, nu vill regeringen öka trycket på en redan överhettad Malmö-Lund-region genom att inrätta en högskola i Malmö, bygga bro till Köpenhamn för Malmöborna, och dessutom förlägga det nya länets residensstad dit.
Av uppenbara region- och rättviseskäl, liksom av psykologiska skäl vore detta mycket olyckligt. Kristianstads läns kommuner löper stor risk att bara bli kranskommuner till ett alltmer expanderande Malmö-Lund-område. Balansen i det nya länet skulle på sikt förskjutas alltmer mot sydväst, något som knappast gagnar varken Malmö eller det övriga nya länet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det nya länet i Skåne benämns Skånelands län, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Kristianstad bör vara residensstad i det nya länet i Skåne.
Stockholm den 14 mars 1996
Tuve Skånberg (kds)