I betänkandet tillstyrker utskottet
regeringens förslag i proposition
1995/96:184 om ändrade regler för
tillträde till högre utbildning m.m.
Samtliga motioner avstyrks.
Termen allmän behörighet ersätts med
grundläggande behörighet. Den som gått i
programgymnasiet behöver för
grundläggande behörighet ha godkänt
betyg på kurser som motsvarar 90 % av
antalet gymnasiepoäng för fullständigt
nationellt program. Högskoleverket skall
bestämma de särskilda
behörighetsvillkoren för utbildningar
till yrkesexamina. Högskolorna får för
sina övriga utbildningar välja bland ett
begränsat antal standardbehörigheter som
Högskoleverket skall fastställa. Minst
en tredjedel av antalet platser skall
normalt besättas på grundval av betyg
och minst en tredjedel på grundval av
högskoleprov. Gymnasiebetygen skall
poängvärderas enligt enhetliga regler
som fastställs av regeringen. - Verket
för högskoleservice (VHS) ombildas inte
till servicebolag utan förblir
myndighet.
M och fp yrkar i en reservation avslag
på regeringens förslag om
tillträdesregler. I andra reservationer
framförs förslag som gäller särskild
behörighet, urvalsregler och VHS
ställning. Sammanlagt har 19
reservationer avgivits.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1995/96:184
Tillträde till högre utbildning m.m.
föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
högskolelagen (1992:1434),
2. att riksdagen godkänner riktlinjerna
för behörighet och urval till högre
utbildning (avsnitten 7, 8 och 9),
3. att riksdagen återkallar sitt
godkännande av att ett statligt helägt
servicebolag med högskolorna som
företrädare för staten bildas enligt
senare beslut av regeringen,
4. att riksdagen återkallar sitt
bemyndigande till regeringen att besluta
om nedläggning av Verket för
högskoleservice.
Lagförslaget återfinns som bilaga till
detta betänkande.
Motionerna
1995/96:Ub27 av Beatrice Ask m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om antagning till den högre
utbildningen.
1995/96:Ub28 av Gunnar Goude m.fl. (mp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om decentraliserat
antagningsförfarande under
Högskoleverkets ansvar,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om meriteringsvärde av
kompletterade betyg samt användning av
högskoleprovet,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillgodoräknande av
arbetslivserfarenhet vid antagning till
högre utbildning,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda regler för att
underlätta för invandrare att fullfölja
i hemlandet påbörjade studier vid svensk
högskola samt för att underlätta för dem
som har yrkesutbildning utanför Sverige
att få möjligheter till anpassning av
denna till svenska förhållanden.
1995/96:Ub29 av Inger Davidson m.fl.
(kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskild behörighet och
standardbehörigheter,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behörighetsregler för
utbildningar som leder till yrkesexamen,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvotering och utveckling av
urvalskriterier,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare krav på
specificering av antagningsordning,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om informationsplikt för
högskolan.
1995/96:Ub30 av Sofia Steiner m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om funktionshindrades
möjligheter till högre utbildning.
1995/96:Ub31 av Erik Arthur Egervärn (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fullgjord värnplikt bör
ges meritvärde motsvarande
arbetslivserfarenhet för tillträde till
högre utbildning.
1995/96:Ub32 av Margitta Edgren m.fl.
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget om
regelsystem för tillträde till högre
utbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om urval,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om standardbehörigheter för
särskild behörighet,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om grundläggande behörighet,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om försök med en delvis ospärrad
högskola.
1995/96:Ub33 av Andreas Carlgren m.fl.
(c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kärnämnen,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kärnämnen för konstnärliga
utbildningar,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om antalet standardbehörigheter,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behörighetsregler för
yrkesexamina,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om gymnasiebetygens
meritvärdering,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om urvalskriterier,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om urvalssystem.
Utskottet
Inledning
Stora förändringar har de senaste åren
skett både inom högskolan och inom
gymnasieskolan.
Den linjeindelade gymnasieskolan har
omvandlats till en program- och
kursbaserad gymnasieskola med en
gemensam kärna av allmänna ämnen. Alla
nationella och specialutformade
gymnasieprogram är nu treåriga. Det
grupprelaterade betygssystemet med betyg
i varje ämne enligt en femgradig
sifferskala har ersatts av
kunskapsrelaterade betyg efter varje
kurs enligt en fyragradig skala där det
lägsta betyget är Icke godkänd. Den
första årskullen som lämnar
programgymnasiet med betyg helt enligt
det nya betygssystemet kommer ut våren
1997.
Inom högskolan inleddes i slutet av
1980-talet en reformering av den inre
organisationen tillsammans med en
långtgående decentralisering. Denna
utveckling kulminerade den 1 juli 1993
när en ny högskolelag trädde i kraft
(prop. 1992/93:1, bet. UbU3, rskr. 103).
Respektive universitet och högskola har
i dag själv ansvar för att inom vida
ramar utforma sitt utbud av utbildningar
och besluta om innehållet i dessa. Även
villkoren för tillträde till studierna
bestäms till allra största delen av
varje högskola själv. Såväl
behörighetsvillkor som urvalsregler är i
många fall olika vid olika lärosäten för
utbildningar med samma mål.
I proposition 1995/96:184 Tillträde
till högre utbildning m.m. har
regeringen lagt fram förslag som
föranleds dels av erfarenheterna av den
nya ordningen inom högskolan, dels av
förändringarna i gymnasieskolan.
Regeringens uppfattning om hur villkoren
för tillträde till högre utbildning bör
regleras föranleder också förslag om att
inte fullfölja riksdagens tidigare
beslut om nedläggning av Verket för
högskoleservice. Slutligen tas i
propositionen upp vissa frågor angående
avskiljande från högskoleutbildning,
vilka riksdagen tidigare aktualiserat.
1. Villkoren för tillträde till
grundläggande högskoleutbildning
Avslag på propositionen
Reglerna för tillträde till högskolan
skall enligt regeringens mening i sina
huvuddrag vara en angelägenhet för
riksdag och regering, eftersom högskolan
ingår i ett nationellt
utbildningssystem. Statsmakterna skall
ha ansvar för utformningen av dessa
regler. Regeringens avsikt med
propositionen är att presentera ett
system för tillträde till högskolan som
är tydligt, överblickbart och
rättssäkert för de enskilda sökandena
och som samtidigt underlättar det
grannlaga arbetet med antagning till
högre studier. Varje lärosäte skall även
i fortsättningen vara
antagningsmyndighet med ansvar för
antagningen i enlighet med de nationella
reglerna.
I propositionen föreslås ett tillägg i
högskolelagen som bemyndigar regeringen
att meddela föreskrifter om urval.
Vidare redovisas huvuddragen i de
gemensamma regler som regeringen avser
att införa i högskoleförordningen när
det gäller grundläggande behörighet (ett
begrepp som avses ersätta det tidigare
allmän behörighet), särskild behörighet
samt urval.
Moderata samlingspartiet och Folkpartiet
liberalerna yrkar i motionerna
1995/96:Ub27 (m) yrkande 1 och
1995/96:Ub32 (fp) yrkande 1 avslag på
regeringens förslag till regelsystem för
tillträde till högre utbildning. Enligt
den förstnämnda motionen medför
regeringens förslag en centralisering
och en nivellering av inträdet till
högskolan, som innebär en klar
försämring av den studerandes villkor.
Motionärerna anser att propositionen är
helt onödig. Nej till återgång till ett
centralistiskt system och kritik på
många punkter mot regeringens förslag
framförs också i fp-motionen.
Utskottet anser det nödvändigt att
villkoren för tillträde till högre
utbildning för dem som nästa år lämnar
den nya gymnasieskolan med en helt ny
typ av betyg preciseras. Förslag om
detta lämnas i propositionen.
Erfarenheterna av de senaste årens
regler för behörighet och urval visar
att det behövs förändringar av
regelsystemet så att ungdomarna i
gymnasieskolan - och även vuxna
utbildningssökande - bättre kan
överblicka sina möjligheter att komma in
på högre utbildning. Mot denna bakgrund
anser utskottet att riksdagen bör avslå
motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 1 och
1995/96:Ub32 yrkande 1.
Behörighet
Regeringens förslag till riktlinjer för
grundläggande behörighet innebär
följande. Grundläggande behörighet skall
den ha som fått slutbetyg från ett
nationellt eller specialutformat program
i gymnasieskolan och har lägst betyget
Godkänd på kurser omfattande minst 90 %
av antalet gymnasiepoäng som krävs för
ett fullständigt program. Den som fått
slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning
behöver för grundläggande behörighet ha
lägst betyget Godkänd i kurser
omfattande minst 90 % av antalet
gymnasiepoäng som krävs för att få
sådant slutbetyg. För sökande med betyg
enligt det gamla betygssystemet skall
nuvarande regler fortsätta att gälla.
Också reglerna för behörighet genom
ålder och yrkesverksamhet (den s.k. 25:4-
regeln) kvarstår oförändrade.
Högskoleverket skall utfärda
föreskrifter för högskolornas bedömning
av grundläggande behörighet när det
gäller sökande som har kunskaper från
annan utbildning än gymnasieskolan eller
gymnasial vuxenutbildning, t.ex.
folkhögskola eller utländsk gymnasial
utbildning, eller från annan verksamhet
än utbildning. Regeringen har inte
anslutit sig till förslaget från
utredningen RUT 93 (Behörighet och
urval, SOU 1995:71) att det för
grundläggande behörighet skall krävas
godkänt betyg i sex av de åtta
kärnämnena i gymnasieskolan, nämligen
kärnämneskurserna i engelska, matematik,
naturkunskap, religionskunskap,
samhällskunskap och svenska.
I motion 1995/96:Ub28 (mp) accepteras
regeringens förslag under förutsättning
att kompletterade betyg efter avslutade
gymnasiestudier också tillgodoräknas
fullt ut. Motionärerna begär ett
tillkännagivande av riksdagen om detta
(yrkande 2 delvis).
Utskottet utgår från att regeringen
inte har för avsikt att ändra på det
sedan lång tid gällande förhållandet att
kompletterade betyg jämställs med betyg
i slutbetyget när det gäller behörighet.
Yrkandet om tillkännagivande avstyrks.
Frågan om det skall krävas godkänt
betyg i kärnämnena - de för alla
nationella och specialutformade program
gemensamma ämnena - tas upp i tre
motioner, 1995/96:Ub27 (m) yrkande 2,
1995/96:Ub32 (fp) yrkande 4 och
1995/96:Ub33 (c) yrkandena 1 och 2.
Motionärerna anknyter till förslaget
från RUT 93. Enligt centermotionen
(yrkande 2) bör dock inte godkänt i alla
kärnämnen vara avgörande för antagning
när det gäller vissa utbildningar, t.ex.
konstnärliga.
Utskottet konstaterar att
gymnasiereformen innebär en betydande
ambitionshöjning för den gymnasiala
utbildningen. Alla nationella och
specialutformade program har blivit
treåriga och innehåller en kärna av åtta
allmänna ämnen. Det estetiska
programmet, naturvetenskapsprogrammet
och samhällsvetenskapsprogrammet
omfattar totalt 2 150 gymnasiepoäng, de
övriga nationella programmen 2 370
gymnasiepoäng. Kärnämneskurserna
omfattar för samtliga program 680
gymnasiepoäng. Nationella
betygskriterier förtydligar kraven för
betygen Godkänd och Väl godkänd.
Regeringens förslag om krav på godkänt
i kurser motsvarande minst 90 % av
antalet gymnasiepoäng som krävs för ett
fullständigt program i gymnasieskolan
innebär en väsentlig skärpning i
förhållande till vad som har gällt under
ett par decennier för allmän behörighet
till högre utbildning. För sökande från
gymnasieskolan och gymnasial
vuxenutbildning har det nämligen sedan
1977 års högskolereform inte funnits
något krav på viss betygsnivå för allmän
behörighet. Eftersom kärnämneskurserna
utgör en så stor andel av det totala
antalet gymnasiepoäng måste eleven ha
minst betyget Godkänd i de flesta av
dessa för att nå grundläggande
behörighet. Utskottet delar regeringens
uppfattning att någon skärpning
därutöver, som RUT 93 och flera
motionärer föreslagit, inte är lämplig.
Med det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub27
yrkande 2 i denna del, 1995/96:Ub32
yrkande 4 och 1995/96:Ub33 yrkandena 1
och 2 samt godkänner regeringens förslag
till riktlinjer för grundläggande
behörighet.
Regeringen föreslår ett helt nytt system
för definiering av kraven för särskild
behörighet. Det nya systemet bygger på
begreppet standardbehörighet. Detta
begrepp har lanserats av RUT 93 (jfr SOU
1995:71 s. 51-53) och innebär att det på
nationell nivå fastställs ett antal
olika kombinationer av behörighetskrav,
uttryckta som krav på godkänt betyg i
vissa kurser i gymnasial utbildning.
Olika högskoleutbildningar kan sedan
knytas till olika sådana kombinationer -
standardbehörigheter.
Enligt regeringens förslag skall
Högskoleverket efter hörande av Statens
skolverk samt universitet och högskolor
utveckla och fastställa ett begränsat
antal standardbehörigheter för att
uttrycka kraven på särskild behörighet
för de program och kurser som vänder sig
till nybörjare i högskolan. För de
utbildningar som leder till yrkesexamina
(exkl. de konstnärliga examina) skall
Högskoleverket också bestämma vilka
standardbehörigheter som skall gälla.
För övriga program och kurser som vänder
sig till nybörjare skall respektive
högskola besluta vilka
standardbehörigheter som skall gälla,
eller att några särskilda
behörighetskrav inte skall ställas. Om
en högskola vill ställa andra
behörighetskrav än vad som ryms inom
standardbehörigheterna, skall
Högskoleverkets godkännande till detta
inhämtas. En högskola skall liksom
hittills kunna besluta om dispens från
något eller några behörighetsvillkor, om
det finns särskilda skäl.
Standardbehörigheterna skall enligt
regeringens förslag vara färre till
antalet än de 16 som RUT 93 föreslagit.
Innehållet i standardbehörigheterna
skall också övervägas närmare; bl.a.
anser regeringen att RUT 93 till alltför
många utbildningar föreslagit
förkunskapskrav som obligatoriskt uppnås
endast på naturvetenskapsprogrammet.
Regeringen menar, i likhet med en
arbetsgrupp inom
Utbildningsdepartementet (i rapporten
Gymnasieskolan - en bred grund för
högskolan! Ds 1995:56), att även vissa
kurser som eleverna läser inom andra
program kan vara en bra grund för
högskolestudier.
Centerpartiet och Kristdemokraterna
framför i motionerna 1995/96:Ub33 (c)
yrkandena 3 och 4 resp. 1995/96:Ub29
(kds) yrkandena 1 och 2 invändningar mot
regeringens förslag dels när det gäller
begränsningen av antalet
standardbehörigheter, dels när det
gäller centraliseringen av
beslutsfattandet om särskilda
behörighetsvillkor för utbildningar som
leder till yrkesexamina. Motionärerna
anser det önskvärt att utbildningen till
samma yrkesexamen kan ges olika profil
vid olika lärosäten, och anser att olika
standardbehörigheter därför kan vara
motiverade. Standardbehörigheterna bör
också vara tillräckligt många för att ge
utrymme för specialisering och
profilering, anser motionärerna.
Enligt motion 1995/96:Ub32 (fp) yrkande
3 saknas i propositionen analys av hur
ett modifierat system med
standardbehörigheter kan komma att se
ut. Man kan därför inte nu avgöra om
förslaget är genomförbart och vilka
konsekvenser det har för startnivån för
olika utbildningar. Motionärerna
pläderar också för försök med vad de
kallar en delvis ospärrad högskola
(yrkande 5). Därmed avses att sökande
som har grundläggande behörighet själva
bedömer sin kompetens för högre studier,
med standardbehörigheterna som hjälp vid
valet.
Utskottet utgår från att regeringen
kommer att se till att det nya systemet
för reglering av särskilda
behörighetsvillkor utformas så att det
blir genomförbart och att dess
eventuella inverkan på startnivån för
olika utbildningar beaktas. Utskottet är
inte berett att ställa sig bakom
förslaget om försök med en delvis
ospärrad högskola i enlighet med
motionärernas förslag. Riksdagen bör
därför avslå motion 1995/96:Ub32
yrkandena 3 och 5.
Liksom regeringen anser utskottet att
särskilda behörighetskrav bör tillämpas
relativt restriktivt. Regler som gör
kompletteringsstudier efter avslutade
gymnasiestudier nödvändiga för stora
grupper studerande är inte
tillfredsställande. Det är viktigt att
slå vakt om elevernas möjligheter att i
gymnasieskolan välja program och kurser
efter personligt intresse. Utrymmet för
detta skulle motverkas av ett system med
många olika och var för sig omfattande
standardbehörigheter som
tillträdesvillkor till högre studier.
För yrkesexamina är kraven som skall
vara uppfyllda för respektive examen
reglerade på nationell nivå i
examensordningen, som utgör bilaga 3
till högskoleförordningen (1993:100).
Kraven är uttryckta på ett sådant sätt
att de ger varje universitet och
högskola stor frihet när det gäller
uppläggning och innehåll i utbildningen.
Utskottet anser liksom regeringen att
det är viktigt att utbildningarna i stor
utsträckning kan bedrivas på lika
villkor. Reglerna för behörighet till
utbildningar som leder till en viss
yrkesexamen bör därför vara lika vid
alla högskolor.
Med det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub29
yrkandena 1 och 2 samt 1995/96:Ub33
yrkandena 3 och 4.
Urval
Regeringen föreslår ett tillägg i
högskolelagens 4 kap. 3 § varmed
regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer får rätt att
meddela föreskrifter om urval. I
propositionen redovisas också riktlinjer
för den reglering av urval till högre
utbildning som regeringen avser skall
gälla.
De nya regler om urval som föreslås i
propositionen skall gälla för sådana
sökande till kurser och program som inte
sedan tidigare är antagna till
högskolan. Studenter som redan är
registrerade vid högskolan och som vill
fortsätta sin utbildning med ytterligare
kurser kan alltså ges förtur.
Urvalsreglernas funktion är att
rangordna de sökande på ett lämpligt
sätt. Enligt nuvarande
högskoleförordning (1993:100) skall vid
urval användas en eller flera av
urvalsgrunderna betyg, högskoleprov,
annat särskilt prov, tidigare utbildning
samt arbetslivserfarenhet. Varje
lärosäte bestämmer vilken eller vilka av
urvalsgrunderna som skall användas för
varje utbildning där, med den
inskränkningen att högskoleprov inte får
användas som enda urvalsgrund för hela
antagningen till en utbildning.
Regeringen anser att betyg är det
urvalsinstrument som det finns mest
erfarenhet av och som synes ha det
högsta prognosvärdet. Det måste löna sig
att lägga ner arbete på studierna i
gymnasieskolan, och därför bör betygen
vara en viktig urvalsgrund. Som regel
skall enligt regeringens förslag minst
en tredjedel av antalet platser besättas
på grundval av betyg. Likaså skall minst
en tredjedel av antalet platser som
regel besättas på grundval av resultat
på högskoleprovet. Av dem som antas på
denna grund skall hälften antas på
grundval av poäng för
arbetslivserfarenhet och poäng för
högskoleprovet, medan andra hälften
antas på grundval enbart av poäng för
högskoleprovet. Annat särskilt prov
skall få användas som urvalsinstrument
endast till utbildningar som leder fram
till vissa yrken som ställer särskilda
krav på vissa personliga egenskaper
eller en särskild kompetens. Sökande som
av olika skäl inte kan bedömas på ett
lämpligt sätt med de här nämnda
urvalsmetoderna skall kunna antas efter
en friare bedömning. Detta kan behövas
för sökande med olika former av
funktionshinder. Regeringen anser dock
att urval på grund av särskilda skäl i
övrigt bör användas återhållsamt.
Funktionshindrades möjligheter till
högre utbildning tas upp i motionerna
1995/96:Ub28 (mp) yrkande 2 och
1995/96:Ub30 (s). Klarare direktiv för
högskolornas friare bedömning av
funktionshindrade sökande begärs i den
sistnämnda motionen. Där anförs också
att genomförandet av högskoleprovet
behöver utvecklas på olika sätt för att
provet skall passa även olika typer av
fysiska funktionshinder utan att kraven
på kunskaper för den skull sänks. Enligt
motion 1995/96:Ub28 bör högskoleprovet
genomföras på ett sådant sätt att hänsyn
tas till sökande med specifika läs- och
skrivsvårigheter eller ovana vid svenska
språket.
Utskottet anser att möjligheten till en
friare bedömning av sökande med
funktionshinder är viktig. Genom det
föreslagna tillägget till 4 kap. 3 §
högskolelagen får regeringen möjlighet
att meddela föreskrifter om urval. Det
bör ankomma på regeringen att avgöra om
det finns anledning att i sådana
föreskrifter närmare reglera hur
högskolorna skall bedöma ansökningar
från funktionshindrade om tillträde till
olika utbildningar.
Utskottet noterar att en
försöksverksamhet har inletts med
högskoleprov särskilt anpassat dels till
synskadade, dels till dyslektiker.
Försöken skall pågå i tre år och
därefter utvärderas. Det första provet
för synskadade anordnades våren 1995 och
det första provet för dyslektiker, vid
vilket multimedia kom till användning,
genomfördes våren 1996. Utskottet har
erfarit att personer med lättare
synskador kan genomgå det vanliga
högskoleprovet med texterna
uppförstorade. Rörelsehindrade kan också
genomgå det vanliga högskoleprovet och
därvid ange sina svar med hjälp av
personlig assistent. Om en
rullstolsburen person vill genomgå
högskoleprovet anskaffas lokal som är
tillgänglig för honom eller henne. De
för högskoleprovet ansvariga har dock
inte varit beredda att ge personer med
funktionshinder längre tid än andra för
genomförandet av högskoleprovet, detta
eftersom provet är ett
rangordningsinstrument och uppbyggt med
tidsfaktorn som en väsentlig komponent.
Utskottet utgår från att regeringen
efter utvärderingen av
försöksverksamheten kommer att överväga
möjligheterna till fortsatt utveckling
av högskoleprovet så att det på ett
rättvist sätt kan användas även av
sökande med olika slag av
funktionshinder.
Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1995/96:Ub28 yrkande 2 i
denna del och 1995/96:Ub30.
Användningen av särskilda prov vid urval
tas upp i motionerna 1995/96:Ub27 (m)
yrkande 2, 1995/96:Ub29 (kds) yrkande 3,
1995/96:Ub28 (mp) yrkande 1 och
1995/96:Ub33 (c) yrkande 7. Motionärerna
anser att den restriktivitet som
regeringen förordar är olycklig och att
utvecklingen av nya urvalsinstrument bör
uppmuntras. Enligt den sistnämnda
motionen bör dock Högskoleverket ha en
kontrollerande funktion, så att nya
urvalsinstrument leder till att olika
grupper av sökande gynnas. Även motion
1995/96:Ub28 förespråkar ett utökat
ansvar för Högskoleverket på denna
punkt.
Utskottet delar regeringens uppfattning
att det i normalfallet skall vara
möjligt att komma in även på mycket
eftertraktade utbildningar på enbart
betyg eller på grundval av resultatet av
högskoleprovet. Användningen av
särskilda prov för urval bör därför
begränsas på det sätt som regeringen
föreslår. Utskottet noterar att vård-
och lärarutbildningar i propositionen -
liksom i vissa av motionerna - nämns som
exempel på sådana utbildningar där
särskilt prov bör kunna användas. Det
bör ankomma på regeringen att bestämma
vilken roll Högskoleverket skall spela i
detta sammanhang.
Med det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub27
yrkande 2, 1995/96:Ub28 yrkande 1,
1995/96:Ub29 yrkande 3, alla i denna
del, och 1995/96:Ub33 yrkande 7.
Riktlinjerna för tillgodoräknande av
arbetslivserfarenhet kommenteras i
motion 1995/96:Ub28 (mp) yrkande 3.
Regeringens förslag är att
arbetslivserfarenhet bör kunna ge poäng
tillsammans med högskoleprovet om den
omfattar minst fem år på minst halvtid.
Då skall den ge 0,5 poäng i tillägg till
poängen för högskoleprovet. Motionären
anser att även kortare
arbetslivserfarenhet skall ge poäng,
nämligen 0,1 poäng per år upp till fem
år. I motion 1995/96:Ub31 (c) anförs att
fullgjord värnplikt bör ges meritvärde
motsvarande arbetslivserfarenhet.
Utskottet erinrar om att regeln om att
arbetslivserfarenhet skall omfatta minst
fem år för att kunna tillgodoräknas
tillsammans med poäng för högskoleprovet
infördes efter förslag i proposition
1987/88:109 (bet. UbU32, rskr. 330).
Tidigare hade även kortare
arbetslivserfarenhet tillgodoräknats.
Med förändringen ansågs en avsevärd
förenkling av urvalssystemet kunna
uppnås. När högskolorna efter 1993 års
högskolereform har haft möjlighet att
själva bestämma om sina urvalsregler har
de allra flesta hållit fast vid
femårsgränsen. Värnpliktstjänstgöring
har sedan länge jämställts med
anställning när det gäller poäng för
arbetslivserfarenhet vid urval och även
när det gäller att uppnå allmän
behörighet genom den s.k. 25:4-regeln.
Utskottet anser mot bakgrund av det
anförda att riksdagen bör avslå
motionerna 1995/96:Ub28 yrkande 3 och
1995/96:Ub31.
Av de föreslagna riktlinjerna i övrigt
för urval har särskilt förslaget att
ange minimiandelar för antagning på
betyg resp. på resultat av
högskoleprovet tagits upp i flera
motioner. I motion 1995/96:Ub33 (c)
yrkande 6 sägs att det inte behöver
regleras hur stora andelar som skall
antas på olika urvalskriterier. Däremot
anser motionärerna att det bör
föreskrivas att minst två
urvalskriterier måste användas. Vidare
anser de att regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag om hur de nya
gymnasiebetygen skall meritvärderas
(yrkande 5). Enligt motion 1995/96:Ub32
(fp) yrkande 2 kan Folkpartiet
liberalerna inte acceptera ett system
där man har samma turordning till alla
sökalternativ, vilket blir en följd av
regeringens förslag om enhetlig
värdering av betyg. Miljöpartiet
förespråkar i motion 1995/96:Ub28 (mp)
yrkande 1 i denna del att lokala
urvalskriterier skall kunna användas
efter att först ha godkänts av
Högskoleverket. Motionärerna anser också
att en höjning bör övervägas av den kvot
som tas in på grundval av resultat på
högskoleprovet (yrkande 2).
Kristdemokraterna säger i motion
1995/96:Ub29 (kds) yrkande 3 nej till
kvotering. De vill att regeringen lägger
fast att urvalskriterierna skall
utformas så att de gynnar mångfald och
jämställdhet.
Utskottet konstaterar att de riktlinjer
som regeringen föreslår innebär att
mångfald och jämställdhet gynnas.
Förslaget att minst en tredjedel av
antalet platser skall besättas på
grundval av betyg är enligt utskottets
mening väl befogat. Genom att hela
antagningen i normalfallet inte skall
baseras på betyg utan till minst en
tredjedel av platserna på resultat av
högskoleprovet (jämte för en viss andel
poäng för arbetlivserfarenhet)
garanteras att också sökande som inte
genomgått gymnasieskolan, eller som inte
fått betyg som gör deras studieförmåga
rättvisa, har en reell möjlighet att bli
antagna. Regeringen markerar vidare att
högskolorna liksom hittills skall kunna
göra ett urval med hänsyn till kön i
syfte att förbättra rekryteringen av
studenter från kraftigt
underrepresenterat kön. Denna möjlighet
skall ha utnyttjats, i den mån
förutsättningarna härför förelegat,
innan lottning får tillgripas som metod
att skilja mellan sökande med likvärdiga
meriter. Utskottet delar regeringens
uppfattning att det är viktigt att
gymnasiebetygen värderas på ett
enhetligt sätt. Enligt propositionen
skall Högskoleverket få i uppdrag att
lämna förslag om hur såväl de nya som de
gamla gymnasiebetygen skall värderas.
Verket skall därvid ha förslagen från
den nyss nämnda arbetsgruppen inom
Utbildningsdepartementet (Ds 1995:56)
som utgångspunkt. Det kan noteras att
dess förslag inte innebär att
gymnasiebetyget nödvändigtvis skulle ge
en student exakt samma meritvärde till
alla utbildningar i högskolan. Enligt
arbetsgruppen skall nämligen
meritvärderingen inte grundas på hela
gymnasiebetyget, men alla kurser som
utgör särskilda behörighetsvillkor till
den sökta utbildningen skall ingå i
underlaget för meritvärderingen. Med
tillämpning av den principen skulle en
sökandes betyg kunna ge olika meritvärde
vid ansökan till utbildningar som har
skilda förkunskapskrav. Utskottet anser
att det bör vara regeringens sak att i
detalj besluta om hur värderingen av
gymnasiebetygen skall göras.
Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen
godkänner de riktlinjer regeringen
föreslagit och avslår motionerna
1995/96:Ub28 yrkandena 1 och 2, båda i
motsvarande delar, 1995/96:Ub29 yrkande
3 i motsvarande del, 1995/96:Ub32
yrkande 2 och 1995/96:Ub33 yrkandena 5
och 6.
Utskottet har inget att invända mot
regeringens lagförslag när det gäller
urval och föreslår att riksdagen antar
förslaget till lag om ändring i
högskolelagen (1992:1434) såvitt avser 4
kap 3 §.
Enligt propositionen skall varje
högskola ha en lokal antagningsordning,
fastställd av högskolans styrelse.
Antagningsordningen skall omfatta regler
om behörighet och urval till de kurser
och utbildningsprogram som finns vid
högskolan, om anmälan till utbildning,
om formerna för hur besluten fattas och
om studenternas insyn i
antagningsverksamheten. Syftet är att
förbättra informationen om vilka regler
som gäller och att öka rättssäkerheten
för studenterna. I motion 1995/96:Ub29
(kds) yrkande 4 anförs att
Högskoleverket bör få i uppgift att
precisera regler för vad en
antagningsordning skall innehålla. Det
bör framgå att antagningsordningen skall
fastställas i god tid innan urvalet
skall göras, anför motionärerna. De
anser också att möjligheten att få
antagningsbeslutet prövat måste vara
garanterad.
Utskottet utgår från att regeringen
kommer att föreskriva att
antagningsordningen skall vara
fastställd - och bekantgjord - innan de
regler som den innehåller skall börja
tillämpas. Liksom regeringen anser
utskottet att det inte bör införas en
rätt att överklaga beslut om antagning.
Riksdagen bör därför inte göra något
sådant tillkännagivande som föreslås i
motion 1995/96:Ub29 yrkande 4, utan
avslå yrkandet.
Enligt motion 1995/96:Ub28 (mp) yrkande
4 bör Högskoleverket få i uppdrag att
utarbeta speciella antagningsregler för
invandrare, i syfte att underlätta för
dem att fullfölja i hemlandet påbörjade
studier vid svensk högskola eller för
dem som har yrkesutbildning utanför
Sverige att få möjlighet till anpassning
av denna till svenska förhållanden.
Utskottet noterar att behovet av regler
för bedömning av sökande med utländsk
utbildning nämns i propositionen, både
när det gäller behörighet och när det
gäller urval. Läsåret 1995/96 inleddes
en försöksverksamhet inom högskolan med
aspirantutbildning för arbetslösa
invandrade akademiker. Den syftar till
att underlätta dessa akademikers inträde
på arbetsmarknaden och ta till vara den
resurs deras kompetens utgör. I
proposition 1995/96:105 har regeringen
aviserat fortsättning av verksamheten
under nästa läsår och föreslagit medel
för denna under hösten 1996. Sistnämnda
förslag kommer att behandlas i riksdagen
längre fram i vår. Utskottet anser att
syftet med motionsyrkandet i huvudsak är
tillgodosett med de åtgärder som
regeringen vidtagit resp. föreslagit,
varför riksdagen bör avslå yrkandet.
I anslutning till vad regeringen anfört
om bedömning av sökande med utländsk
gymnasieutbildning - såväl vad avser
behörighet som vad avser urval - vill
utskottet påpeka att det i framtiden
kommer att finnas sökande som avlagt
europeisk studentexamen vid någon av
Europaskolorna. Genom att godkänna
konventionen med stadga för
Europaskolorna (prop. 1994/95:214, bet.
UbU20, rskr. 431) har Sverige förbundit
sig att bereda de elever som avlagt
europeisk studentexamen vid sådan skola
tillträde till högskoleutbildning på
samma villkor som elever med svensk
gymnasieutbildning.
2. Verket för högskoleservice, m.m.
Riksdagen godkände vid föregående
riksmöte ett förslag från regeringen att
de serviceuppgifter som Verket för
högskoleservice (VHS) hade skulle
överföras till ett helägt statligt
bolag, varefter VHS skulle läggas ner
(prop. 1994/95:165, bet. UbU17, rskr.
386). I förevarande proposition föreslår
regeringen nu att bolagiseringen inte
skall genomföras, och att den gemensamma
serviceverksamheten för antagningen
också i fortsättningen skall bedrivas i
myndighetsform. Riksdagen bör därför
återkalla bemyndigandet för regeringen
att lägga ner VHS.
Utskottet konstaterar att respektive
högskola även i fortsättningen skall
vara antagningsmyndighet till sin
utbildning och ha frihet att bygga upp
egna tekniska system för eget bruk.
Regeringen vill med förevarande
proposition skapa ett system för
tillträde till högskolan som är tydligt,
överblickbart och rättssäkert för de
enskilda sökandena och som samtidigt
underlättar högskolans grannlaga arbete
med antagning till högre studier. Därför
behövs enligt utskottet ett datorbaserat
system för anmälan och antagning som
medger en integrering av lokala och
centrala funktioner. Det behövs ett
nationellt system som tillgodoser
behovet hos både sökande och
antagningsmyndigheter av information om
sökmöjligheter och antagningssituation
under olika skeden av sök- och
antagningsproceduren. Systemet skall
också kunna fungera som instrument för
statistik. För detta behövs en samverkan
mellan samtliga antagningsmyndigheter
och den bör därför enligt utskottets
mening vara obligatorisk. Det är då mest
rationellt att staten centralt
finansierar systemutveckling och
systemunderhåll samt driften i den
omfattning den är obligatorisk för
samtliga antagningsmyndigheter.
Utskottet har därför inget att erinra
mot regeringens förslag att VHS skall
kvarbli som myndighet men få en delvis
ändrad roll.
Med det anförda tillstyrker utskottet
att riksdagen återkallar sitt
godkännande av att ett statligt helägt
servicebolag med högskolorna som
företrädare för staten bildas, och
likaså återkallar sitt bemyndigande till
regeringen att lägga ner Verket för
högskoleservice.
Enligt motion 1995/96:Ub29 (kds) yrkande
5 bör högskolorna åläggas
informationsplikt om sina kurser och
utbildningar till den myndighet som
regeringen ålägger informationsansvaret
för landets högre utbildning.
Utskottet erinrar om att Högskoleverket
enligt sin instruktion (1995:945) bl.a.
skall svara för information om
verksamheten och det samlade utbudet av
utbildning inom universitet och
högskolor. Detta kommer att underlättas
av det förändrade sätt att reglera
behörighet och urval som föreslås i
förevarande proposition. I förslaget om
inrättande av Högskoleverket (prop.
1994/95:165 s. 25) anförde regeringen
att en rationell samverkan och
arbetsfördelning när det gäller
information bör kunna utvecklas mellan
verket och dem som ansvarar för
antagningen. Som framgått i det
föregående kommer varje lärosäte även i
fortsättningen att ansvara för
antagningen till den utbildning det
anordnar. Riksdagen bör enligt
utskottets mening kunna utgå från att
regeringen på lämpligt sätt ser till att
lärosätena lämnar Högskoleverket
underlag för den på nationell nivå
samlade informationen. Utskottet
föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
3. Avskiljande från högskoleutbildning
Riksdagen begärde våren 1994 på förslag
av utbildningsutskottet (bet.
1994/95:UbU16, rskr. 308) att regeringen
skulle föreslå en sådan ändring av
gällande författning att företrädare för
den berörda högskolan kan uppträda som
part vid prövning i Högskolans
avskiljandenämnd av anmälan om
avskiljande. Även Justitiekanslern har i
en skrivelse den 23 oktober 1995 till
regeringen framfört förslag av samma
innebörd.
I propositionen framlägger regeringen
nu förslag om en ändring i högskolelagen
som tillmötesgår riksdagens begäran.
Ändringen innebär ett tillägg i 4 kap. 7
§ högskolelagen (1992:1434) och är
avsedd att träda i kraft den 1 juli
1996. Regeringen framhåller att det är
viktigt att det underlag som nämnden
skall fatta beslut på är så fylligt och
rättvisande som möjligt, vilket främjas
av att den anmälande högskolan - och
inte enbart den student som ärendet
gäller - lägger fram utredning hos
nämnden. Det yttersta ansvaret för att
ärendena blir tillräckligt utredda skall
dock även fortsättningsvis åvila
nämnden.
Det påpekas i propositionen att
regeringen, i anslutning till
utvecklingen inom det
förvaltningsprocessuella området, har
ändrat förordningen (1987:915) om
avskiljande av studenter från
högskoleutbildning. Om
Avskiljandenämndens beslut överklagas
till allmän förvaltningsdomstol skall
den berörda högskolan utgöra studentens
motpart sedan handlingarna överlämnats
till domstolen. Denna ändring trädde i
kraft den 1 maj 1996.
Utskottet föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till ändring i
högskolelagens 4 kap. 7 §.
Regeringen redovisar i propositionen
också sin bedömning i två andra frågor
rörande avskiljande, vilka också
aktualiserades av utbildningsutskottet i
det nyss nämnda betänkandet. Enligt
regeringen har Högskolans
avskiljandenämnd ännu inte behandlat
tillräckligt många ärenden för att en
utvärdering av erfarenheterna från dess
verksamhet skall vara meningsfull. Denna
uppfattning delar regeringen med nämnden
själv och med Justitiekanslern.
Regeringen anser inte heller att
reglerna för avskiljande bör vidgas, så
att även en students olämplighet för det
yrke som utbildningen är inriktad mot
skulle kunna läggas till grund för
avskiljande genom beslut i
Avskiljandenämnden. Regeringen instämmer
i nämndens uppfattning att högskolorna i
sådana fall bättre än hittills bör
utnyttja möjligheterna att underkänna
studenten i prov och i moment avseende
yrkespraktik.
Inga motioner har väckts med anledning
av vad regeringen anfört.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på
propositionen såvitt avser tillträde
till grundläggande
högskoleutbildning
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Ub27 yrkande 1 och
1995/96:Ub32 yrkande 1,
res. 1 (m, fp)
2. beträffande riktlinjer för
grundläggande behörighet
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2 och
1995/96:Ub28 yrkande 2, båda i denna
del, 1995/96:Ub32 yrkande 4 och
1995/96:Ub33 yrkandena 1 och 2
godkänner regeringens förslag,
res. 2 (m, fp)
res. 3 (c)
3. beträffande riktlinjer för
särskild behörighet
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub29 yrkandena 1
och 2, 1995/96:Ub32 yrkandena 3 och 5
samt 1995/96:Ub33 yrkandena 3 och 4
godkänner regeringens förslag,
res. 4 (c, kds)
res. 5 (fp)
4. beträffande
funktionshindrades möjligheter till
högre utbildning
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Ub28 yrkande 2 i denna del
och 1995/96:Ub30,
res. 6 (mp)
5. beträffande riktlinjer för
användningen av särskilda prov vid
urval
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2,
1995/96:Ub28 yrkande 1, 1995/96:Ub29
yrkande 3, samtliga i motsvarande del
och 1995/96:Ub33 yrkande 7 godkänner
regeringens förslag,
res. 7 (m)
res. 8 (c, fp)
res. 9 (mp)
res. 10 (kds)
6. beträffande riktlinjer för
tillgodoräknande av
arbetslivserfarenhet
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub28 yrkande 3 och
1995/96:Ub31 godkänner regeringens
förslag,
res. 11 (mp)
7. beträffande riktlinjer i
övrigt för urval
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub28 yrkandena 1
och 2 och 1995/96:Ub29 yrkande 3,
alla i motsvarande del, 1995/96:Ub32
yrkande 2 och 1995/96:Ub33 yrkandena
5 och 6 godkänner regeringens
förslag,
res. 12 (c)
res. 13 (fp)
res. 14 (mp)
res. 15 (kds)
8. beträffande lagförslaget
såvitt avser urval
att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
högskolelagen (1992:1434) såvitt
avser 4 kap. 3 §,
res. 16 (m, fp) -
villk. 1
9. beträffande innehållet i
högskolornas lokala
antagningsordningar
att riksdagen avslår motion
1995/96:Ub29 yrkande 4,
res. 17 (kds)
10. beträffande speciella
antagningsregler för invandrare
att riksdagen avslår motion
1995/96:Ub28 yrkande 4,
11. beträffande Verket för
högskoleservice
att riksdagen med bifall till
regeringens förslag återkallar dels
sitt godkännande av att ett statligt
helägt servicebolag med högskolorna
som företrädare för staten bildas
enligt senare beslut av regeringen,
dels sitt bemyndigande till
regeringen att besluta om
nedläggning av Verket för
högskoleservice,
res. 18 (m, fp) -
villk. 1
12. beträffande
informationsplikt för högskolan
att riksdagen avslår motion
1995/96:Ub29 yrkande 5,
res. 19 (kds)
13. beträffande Högskolans
avskiljandenämnd
att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
högskolelagen (1992:1434) såvitt
avser 4 kap. 7 §,
14. beträffande lagförslaget i
övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag
till lag om ändring i högskolelagen
(1992:1434) i den mån det inte omfattas
av vad utskottet hemställt under
momenten 8 och 13.
Stockholm den 9 maj 1996
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman
(s), Beatrice Ask (m), Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s),
Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),
Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren
(c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin
(m), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),
Majléne Westerlund Panke (s), Gunnar
Goude (mp), Inger Davidson (kds), Nalin
Baksi (s), Margareta E Nordenvall (m)
och Ola Ström (fp).
Reservationer
1. Avslag på propositionen såvitt avser
tillträde till grundläggande
högskoleutbildning (mom. 1)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Margareta E Nordenvall (m)
och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 4 börjar med Utskottet anser
och slutar med yrkande 1 bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas
uppfattning att propositionen när det
gäller regler för tillträde innebär en
återgång till en centraliserad
regelstyrning som liknar den som gällde
före 1993 års högskolereform. Genom
reformen, som initierades av den
borgerliga regeringen, gavs universitet
och högskolor ansvaret för att själva
utforma regler för antagningen. Den
kritik som de nya antagningsreglerna
fått handlar i huvudsak om bristande
information till elever och lärare i
gymnasieskolan. Denna brist bör åtgärdas
på annat sätt än genom att överge
grundläggande principer i reformen.
Utskottet föreslår därför att riksdagen
med bifall till motionerna 1995/96:Ub27
yrkande 1 och 1995/96:Ub32 yrkande 1
avslår regeringens förslag såvitt avser
reglerna för tillträde.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på
propositionen såvitt avser tillträde
till grundläggande högskoleutbildning
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 1 och
1995/96:Ub32 yrkande 1 avslår
regeringens förslag,
2. Riktlinjer för grundläggande
behörighet (mom. 2)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Margareta E Nordenvall (m)
och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 5 börjar med Regeringens
förslag och på s. 6 slutar med
grundläggande behörighet bort ha
följande lydelse:
Regeringens förslag om krav på godkänt
i kurser motsvarande minst 90 % av
antalet gymnasiepoäng som krävs för ett
fullständigt program i gymnasieskolan
innebär en väsentlig skärpning i
förhållande till vad som har gällt under
ett par decennier för allmän behörighet
till högre utbildning. För sökande från
gymnasieskolan och gymnasial
vuxenutbildning har det nämligen sedan
1977 års högskolereform inte funnits
något krav på viss betygsnivå för allmän
behörighet. Utskottet erinrar om att
kärnämnena infördes i gymnasiets
samtliga program bl.a. med motiveringen
att alla gymnasieprogram skall ge allmän
behörighet för högskolestudier. Det nya
betygssystemet med en godkändgräns
innebär att en elev som fått betyget
Icke godkänd inte har tillräckliga
kunskaper och/eller färdigheter. Med
regeringens förslag kan en elev nå
grundläggande behörighet med betyget
Icke godkänd i ett för alla studier så
nödvändigt ämne som svenska. Det är
beklagligt och strider mot intentionerna
med betygssystemet att som regeringen
föreslår avstå från att kräva betyget
Godkänd i kärnämnen för grundläggande
behörighet.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med anledning av motionerna 1995/96:Ub27
yrkande 2 i motsvarande del,
1995/96:Ub28 yrkande 2 i motsvarande
del, 1995/96:Ub32 yrkande 4 och
1995/96:Ub33 yrkande 1 och med avslag på
regeringens förslag och motion
1995/96:Ub33 yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande riktlinjer för
grundläggande behörighet
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2 och
1995/96:Ub28 yrkande 2, båda i
motsvarande del, 1995/96:Ub32
yrkande 4 och 1995/96:Ub33 yrkande 1
och med avslag på regeringens förslag
och motion 1995/96:Ub33 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
3. Riktlinjer för grundläggande
behörighet (mom. 2)
Andreas Carlgren (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 5 börjar med Regeringens
förslag och på s. 6 slutar med
grundläggande behörighet bort ha
följande lydelse:
Regeringens förslag om krav på godkänt
i kurser motsvarande minst 90 % av
antalet gymnasiepoäng som krävs för ett
fullständigt program i gymnasieskolan
innebär en väsentlig skärpning i
förhållande till vad som har gällt under
ett par decennier för allmän behörighet
till högre utbildning. För sökande från
gymnasieskolan och gymnasial
vuxenutbildning har det nämligen sedan
1977 års högskolereform inte funnits
något krav på viss betygsnivå för allmän
behörighet. Att eleven måste ha godkänt
i flertalet kärnämnen är dock enligt
utskottets mening inte tillräckligt.
Kärnämnena konstruerades vid reformen av
gymnasieskolan för att ge eleverna bredd
i sin kunskap. Det är viktigt att
uppmuntra eleverna att utnyttja
gymnasieskolan på ett sätt som främjar
de framtida studierna utan att det för
den skull leder till specialisering
redan under gymnasietiden. Utskottet
anser därför RUT 93:s förslag om krav på
godkänt i kärnämnen som rimligt när det
gäller flertalet högskoleutbildningar.
För vissa utbildningar, som t.ex.
konstnärliga, där personliga anlag eller
kvalifikationer spelar en stor roll, bör
dock inte godkänt betyg i alla kärnämnen
vara avgörande. Högskoleverket bör få i
uppdrag att fastställa behörighetskrav
för dessa utbildningar.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1995/96:Ub33
yrkandena 1 och 2, med anledning av
motionerna 1995/96: Ub27 yrkande 2 i
motsvarande del och 1995/96:Ub32 yrkande
4 och med avslag på regeringens förslag
och motion 1995/96:Ub28 yrkande 2 i
motsvarande del som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande riktlinjer för
grundläggande behörighet
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub33 yrkandena 1 och 2, med
anledning av motionerna 1995/96:Ub27
yrkande 2 i motsvarande del och
1995/96:Ub32 yrkande 4 samt med
avslag på regeringens förslag och
motion 1995/96:Ub28 yrkande 2 i
motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
4. Riktlinjer för särskild behörighet
(mom. 3)
Andreas Carlgren (c) och Inger Davidson
(kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 7 börjar med Liksom
regeringen och slutar med 3 och 4
bort ha följande lydelse:
Utskottet befarar att utvecklingen av
t.ex. tvärvetenskapliga studier och
program kan komma att hämmas om antalet
standardbehörigheter såsom regeringen
vill begränsas till färre än de 16 som
RUT 93 föreslagit. Det är viktigt att
standardbehörigheterna inte är för få
utan verkligen ger det utrymme som
behövs för att det enskilda lärosätet
skall kunna både specialisera sig och
profilera sig som lärosäte.
För yrkesexamina är kraven som skall
vara uppfyllda för respektive examen
reglerade på nationell nivå i
examensordningen, som utgör bilaga 3
till högskoleförordningen (1993:100).
Kraven är uttryckta på sådant sätt att
de ger varje universitet och högskola
stor frihet när det gäller uppläggning
och innehåll i utbildningen. Detta bör
enligt utskottets mening leda till att
även de utbildningar som leder till
yrkesexamina kan ha olika
förkunskapskrav när det är befogat med
hänsyn till den lokala utformningen av
utbildningen.
Utskottet föreslår att riksdagen med
anledning av motionerna 1995/96: Ub29
yrkandena 1 och 2 och 1995/96:Ub33
yrkandena 3 och 4 samt med avslag på
regeringens förslag och motion
1995/96:Ub32 yrkandena 3 och 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande riktlinjer för
särskild behörighet
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Ub29 yrkandena 1
och 2 och 1995/96:Ub33 yrkandena 3
och 4 samt med avslag på regeringens
förslag och motion 1995/96:Ub32
yrkandena 3 och 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
5. Riktlinjer för särskild behörighet
(mom. 3)
Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 7 börjar med Utskottet utgår
och slutar med 3 och 5 bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas
uppfattning att ett försök med en delvis
ospärrad högskola bör genomföras. På
förhand kända standardbehörigheter kan
vara en hjälp när den enskilde väljer,
men han eller hon skall själv ha
ansvaret för att bedöma sin kompetens,
sin förmåga och sin vilja att studera.
En ökad användning av IT och
distansundervisning bör vara en väg till
en sådan delvis ospärrad högskola. Med
hänsyn till att propositionen saknar
analys av hur ett modifierat system med
standardbehörigheter skulle se ut bör
riksdagen inte godkänna regeringens
förslag i denna del och inte heller göra
de tillkännagivanden som föreslås i de
övriga nyss nämnda motionsyrkandena.
Utskottet föreslår således att
riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub32 yrkandena 3 och 5 och med
avslag på regeringens förslag som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande riktlinjer för
särskild behörighet
att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Ub32 yrkandena 3 och 5 och
med avslag på regeringens förslag och
motionerna 1995/96:Ub29 yrkandena 1
och 2 och 1995/96:Ub33 yrkandena 3
och 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
6. Funktionshindrades möjligheter till
högre utbildning
(mom. 4)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med Utskottet utgår
och slutar med och 1995/96:Ub30 bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att högskoleprovet
skall genomföras på ett sådant sätt att
det inte ensidigt gynnar snabbhet eller
direkt missgynnar t.ex. sökande med
litet långsammare lästakt. Speciell
hänsyn bör tas till sökande med
specifika läs- och skrivsvårigheter
eller ovana vid svenska språket. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1995/96:Ub28 yrkande
2 i denna del och med avslag på motion
1995/96:Ub30 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande funktionshindrades
möjligheter till högre utbildning
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub28 yrkande 2 i motsvarande
del och med avslag på motion
1995/96:Ub30 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
7. Riktlinjer för användningen av
särskilda prov vid urval (mom. 5)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m) och Margareta E Nordenvall (m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med Utskottet delar
och slutar med yrkande 7 bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas
uppfattning att särskilda urvalsprov är
ett bra komplement till andra
urvalskriterier. Det är inte bara
konstnärliga utbildningar som kräver
talang, utan det är minst lika viktigt
vid andra utbildningar såsom till vård-
och läraryrken.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1995/96:Ub27
yrkande 2 i denna del, med anledning av
motionerna 1995/96: Ub28 yrkande 1 och
1995/96:Ub29 yrkande 3, båda i denna
del, och 1995/96:Ub33 yrkande 7 samt med
avslag på regeringens förslag som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande riktlinjer för
användningen av särskilda prov vid
urval
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub27 yrkande 2 i motsvarande
del, med anledning av motionerna
1995/96:Ub28 yrkande 1 och
1995/96:Ub29 yrkande 3, båda i
motsvarande del, och 1995/96:Ub33
yrkande 7 samt med avslag på
regeringens förslag som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
8. Riktlinjer för användningen av
särskilda prov vid urval (mom. 5)
Andreas Carlgren (c) och Ola Ström (fp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med Utskottet delar
och slutar med yrkande 7 bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser det viktigt att få en
mångfald i urvalsförfarandet. Risken är
stor att sökande med goda
förutsättningar för den aktuella
utbildningen men med mer udda meriter
inte kommer till sin rätt om man enbart
använder betyg eller högskoleprov som
urvalsgrund. I många fall är det
dessutom andra kvalifikationer som är
viktiga för den sökta utbildningen än de
som man mäter med betyg eller
högskoleprov. Högskolorna bör därför
även fortsättningsvis uppmuntras att
utveckla nya urvalsinstrument.
Högskoleverket bör få en kontrollerande
funktion så att nya urvalsinstrument
leder till att olika grupper av sökande
gynnas.
Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motion 1995/96:Ub33 yrkande
7, med anledning av motionerna
1995/96:Ub27 yrkande 2, 1995/96:Ub28
yrkande 1 och 1995/96:Ub29 yrkande 3,
samtliga i denna del, och med avslag på
regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande riktlinjer för
användningen av särskilda prov vid
urval
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub33 yrkande 7, med anledning av
motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2,
1995/96:Ub28 yrkande 1 och 1995/96:Ub29
yrkande 3, samtliga i motsvarande del,
och med avslag på regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
9. Riktlinjer för användningen av
särskilda prov vid urval (mom. 5)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med Utskottet delar
och slutar med yrkande 7 bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att lokalt anpassade
prov har så stora fördelar att de bör
tillåtas i betydligt större utsträckning
än vad regeringen föreslår. Lokala prov
skall kunna utvecklas och användas
enligt nu gällande principer, men innan
de tas i bruk skall de godkännas av
Högskoleverket.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1995/96:Ub28
yrkande 1 i denna del, med anledning av
motionerna 1995/96: Ub27 yrkande 2 och
1995/96:Ub29 yrkande 3, båda i denna
del, samt 1995/96:Ub33 yrkande 7 och med
avslag på regeringens förslag som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande riktlinjer för
användningen av särskilda prov vid
urval
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub28 yrkande 1 i motsvarande
del, med anledning av motionerna
1995/96:Ub27 yrkande 2 och
1995/96:Ub29 yrkande 3, båda i
motsvarande del, samt 1995/96:Ub33
yrkande 7 och med avslag på
regeringens förslag som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
10. Riktlinjer för användningen av
särskilda prov vid urval (mom. 5)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med Utskottet delar
och slutar med yrkande 7 bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen att det
vore olyckligt om högskolornas
utvecklingsarbete när det gäller nya
urvalsinstrument nu skulle strypas. De
existerande urvalsinstrumenten är
nämligen inte alltid objektiva. Det
regeringen bör lägga fast är att
urvalskriterierna skall utformas så att
de gynnar mångfald och jämställdhet.
Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motion 1995/96:Ub29 yrkande
3 i denna del, med anledning av
motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2 och
1995/96:Ub28 yrkande 1, båda i denna
del, samt 1995/96:Ub33 yrkande 7 och med
avslag på regeringens förslag som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande riktlinjer för
användningen av särskilda prov vid
urval
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub29 yrkande 3 i motsvarande
del, med anledning av motionerna
1995/96:Ub27 yrkande 2 och 1995/96:Ub28
yrkande 1, båda i denna del, samt
1995/96:Ub33 yrkande 7 och med avslag på
regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
11. Riktlinjer för tillgodoräknande av
arbetslivserfarenhet (mom. 6)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med Utskottet
erinrar och slutar med och
1995/96:Ub31 bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas
uppfattning att poängberäkningen för
arbetslivserfarenhet skall gälla gradvis
med 0,1 poäng per år upp till maximala
0,5 poäng. Värnpliktstjänstgöring har
sedan länge jämställts med
arbetslivserfarenhet vid urval och även
när det gäller att uppnå allmän
behörighet.
Utskottet föreslår således att
riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub28 yrkande 3 och med avslag på
regeringens förslag och motion
1995/96:Ub31 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:
6. beträffande riktlinjer för
tillgodoräknande av
arbetslivserfarenhet
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub28 yrkande 3 och med avslag
på regeringens förslag och motion
1995/96:Ub31 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
12. Riktlinjer i övrigt för urval (mom.
7)
Andreas Carlgren (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 10 börjar med Utskottet
konstaterar och på s. 11 slutar med 5
och 6 bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det viktigt att få en
mångfald i urvalsförfarandet. Olika
urvalskriterier gynnnar olika grupper av
sökande. Hur stor andel av de antagna
som skall tas in på olika
urvalskriterier är det dock inte
nödvändigt att reglera. Däremot förordar
utskottet en modell där högskolorna
måste använda sig av minst två
urvalskriterier. Vad gäller betygen
delar utskottet regeringens uppfattning
att de bör värderas lika vid urval,
oavsett till vilken högskola studenten
söker. Inget riktigt bra förslag till
hur betygen skall meritvärderas har ännu
kommit fram. Utskottet anser att
regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag om detta. Beträffande
högskoleprovet vill utskottet poängtera
vikten av att det utformas på ett sådant
sätt att det inte missgynnar vissa
grupper, t.ex. kvinnor.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1995/96:Ub33
yrkandena 5 och 6, med anledning av
regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1995/96:Ub28 yrkandena 1 och
2 och 1995/96:Ub29 yrkande 3, alla i
motsvarande del, och 1995/96:Ub32
yrkande 2 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:
7. beträffande riktlinjer i övrigt
för urval
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub33 yrkandena 5 och 6, med
anledning av regeringens förslag och
med avslag på motionerna 1995/96:Ub28
yrkandena 1 och 2 och 1995/96:Ub29
yrkande 3, alla i motsvarande del,
och 1995/96:Ub32 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
13. Riktlinjer i övrigt för urval (mom.
7)
Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 10 börjar med Utskottet
konstaterar och på s. 11 slutar med 5
och 6 bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att regeringens
förslag innebär att det skapas ett sy-
stem där man har samma turordning till
alla sökalternativ. Det ger en situation
där det finns en grupp sökande som kan
komma in på nästan allt de vill,
samtidigt som det finns en grupp som
inte kan komma in på någonting.
Erfarenheten säger att urval på betyg av
den typ regeringen föreslår kommer att
ge incitament för de mest målmedvetna
eleverna att på olika sätt försöka så
billigt som möjligt skaffa sig poäng så
att de kan komma in på de mest
attraktiva utbildningarna. En sådan
utveckling gynnar inte de elever som
kommer från icke studievana miljöer.
Utskottet kan inte acceptera ett sådant
system som regeringen föreslår.
Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motion 1995/96:Ub32 yrkande
2 avslår regeringens förslag och
motionerna 1995/96:Ub28 yrkandena 1 och
2 och 1995/96:Ub29 yrkande 3, alla i
motsvarande del, och 1995/96:Ub33
yrkandena 5 och 6 samt som sin sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:
7. beträffande riktlinjer i övrigt
för urval
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub32 yrkande 2 och med avslag
på regeringens förslag och motionerna
1995/96:Ub28 yrkandena 1 och 2 och
1995/96:Ub29 yrkande 3, alla i
motsvarande del, och 1995/96:Ub33
yrkandena 5 och 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
14. Riktlinjer i övrigt för urval (mom.
7)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 10 börjar med Utskottet
konstaterar och på s. 11 slutar med 5
och 6 bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att de riktlinjer
som regeringen föreslår innebär att
mångfald och jämställdhet gynnas. Genom
att hela antagningen i normalfallet inte
skall baseras på betyg utan till minst
en tredjedel på resultat av
högskoleprovet (jämte för en viss andel
poäng för arbetslivserfarenhet)
garanteras att också sökande som inte
genomgått gymnasieskolan, eller som inte
fått betyg som gör deras studieförmåga
rättvisa, har en reell möjlighet att bli
antagna. Gymnasiebetygen är enligt
utskottets mening relativt dåliga
prediktorer av studie- och
yrkesframgång. Med hänsyn till detta bör
enligt utskottets mening en höjning av
den kvot som tas in via högskoleprovet
övervägas.
Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motion 1995/96:Ub28
yrkandena 1 och 2, båda i denna del, och
med anledning av regeringens förslag som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört samt avslår motionerna
1995/96:Ub29 yrkande 3 i motsvarande
del, 1995/96:Ub32 yrkande 2 och
1995/96:Ub33 yrkandena 5 och 6.
dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:
7. beträffande riktlinjer i övrigt
för urval
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub28 yrkandena 1 och 2, båda
i motsvarande del, med anledning av
regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1995/96:Ub29 yrkande 3 i
motsvarande del, 1995/96:Ub32 yrkande
2 och 1995/96:Ub33 yrkandena 5 och 6
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
15. Riktlinjer i övrigt för urval (mom.
7)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 10 börjar med Utskottet
konstaterar och på s. 11 slutar med 5
och 6 bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i
Kristdemokraternas nej till kvotering.
Det bästa är enligt utskottets mening
att öppna så många olika vägar som
möjligt in i högskolan. Det som
regeringen bör lägga fast är att
urvalskriterierna skall utformas så att
de gynnar mångfald och jämställdhet.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1995/96:Ub29
yrkande 3 i denna del, med anledning av
motion 1995/96: Ub33 yrkande 6 och med
avslag på regeringens förslag och
motionerna 1995/96:Ub28 yrkandena 1 och
2, båda i denna del, 1995/96:Ub32
yrkande 2 och 1995/96:Ub33 yrkande 5 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:
7. beträffande riktlinjer i övrigt
för urval
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub29 yrkande 3 i motsvarande
del, med anledning av motion
1995/96:Ub33 yrkande 6 samt med
avslag på regeringens förslag och
motionerna 1995/96:Ub28 yrkandena 1
och 2, båda i motsvarande del,
1995/96:Ub32 yrkande 2 och
1995/96:Ub33 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
16. Lagförslaget såvitt avser urval
(mom. 8)
Under förutsättning av bifall till
reservation 1
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Margareta E Nordenvall (m)
och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 11 börjar med Utskottet har
och slutar med kap. 3 § bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att regeringens
lagförslag när det gäller urval bör
avslås, eftersom det är ett uttryck för
den centralisering som utskottet i det
föregående tagit avstånd från.
dels att utskottets hemställan under 8
bort ha följande lydelse:
8. beträffande lagförslaget såvitt
avser urval
att riksdagen avslår regeringens
förslag till lag om ändring i
högskolelagen (1992:1434) såvitt
avser 4 kap. 3 §,
17. Innehållet i högskolornas lokala
antagningsordningar (mom. 9)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 11 börjar med Utskottet
utgår och slutar med avslå yrkandet
bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i regeringens
förslag om att varje högskola skall
fastställa en antagningsordning. Som
motionärerna säger behöver det
preciseras vad en sådan skall innehålla.
Högskoleverket bör få i uppdrag att göra
detta. Om inte särskilda skäl föreligger
bör flera urvalsmetoder användas vid
antagning till en viss utbildning.
Möjligheten att få antagningsbeslutet
prövat måste också vara garanterad. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1995/96:Ub29 yrkande
4 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 9
bort ha följande lydelse:
9. beträffande innehållet i
högskolornas lokala
antagningsordningar
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub29 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
18. Verket för högskoleservice (mom. 11)
Under förutsättning av bifall till
reservation 1
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Margareta E Nordenvall (m)
och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 12 börjar med Utskottet
konstaterar och slutar med för
högskoleservice bort ha följande
lydelse:
Utskottet uppfattar regeringens förslag
som en logisk konsekvens av den
centralisering av antagningen som
regeringen föreslår och som utskottet
tagit avstånd från. Utskottet föreslår
följaktligen att riksdagen avslår
regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under 11
bort ha följande lydelse:
11. beträffande Verket för
högskoleservice
att riksdagen avslår regeringens
förslag om återkallande dels av
riksdagens godkännande av att ett
statligt helägt servicebolag med
högskolorna som företrädare för
staten bildas enligt senare beslut av
regeringen, dels av riksdagens
bemyndigande till regeringen att
besluta om nedläggning av Verket för
högskoleservice,
19. Informationsplikt för högskolan
(mom. 12)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 12 börjar med Utskottet
erinrar och slutar med avslår
motionsyrkandet bort ha följande
lydelse:
Utskottet erinrar om att Högskoleverket
enligt sin instruktion (1995:945) bl.a.
skall svara för information om
verksamheten och det samlade utbudet av
utbildning inom universitet och
högskolor. Som framgått av det
föregående kommer varje lärosäte även i
fortsättningen att ansvara för
antagningen till den utbildning det
anordnar. Det är då nödvändigt att
lärosätena åläggs informationsplikt till
Högskoleverket om sitt utbildningsutbud,
så att informationen kan nå alla och
inte endast de regioner eller grupper av
presumtiva studenter som den enskilda
högskolan prioriterar i sitt
informationsarbete. Utskottet föreslår
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub29 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen detta till känna.
dels att utskottets hemställan under 12
bort ha följande lydelse:
12. beträffande informationsplikt
för högskolan
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub29 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
Regeringens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i högskolelagen
(1992:1434)
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 och 7
§§ högskolelagen (1992:1434)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
3 §
Kan inte alla Kan inte alla
behöriga sökande behöriga sökande
till en utbildning till en utbildning
tas emot, skall tas emot, skall
urval göras bland urval göras bland
de sökande. de sökande.
Regeringen eller
den myndighet som
regeringen
bestämmer får
meddela
föreskrifter om
urval.
7 §1
En för högskolan gemensam nämnd skall
pröva frågor om avskiljande. Nämndens
ordförande skall vara jurist och ha
erfarenhet som domare.
Nämndens beslut i Nämndens beslut i
avskiljande-frågor avskiljande-frågor
får överklagas till får överklagas till
allmän allmän
förvaltningsdomstol förvaltningsdomstol
av studenten. av studenten och
högskolan.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
Ett beslut om avskiljande skall, om den
som har avskilts begär det, omprövas
efter två år.
________
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1996. Den äldre lydelsen av 4 kap. 7 §
gäller för beslut som har meddelats av
nämnden före ikraftträdandet.
1
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 2
Utskottet 3
Inledning 3
1. Villkoren för tillträde till
grundläggande högskoleutbildning 4
Avslag på propositionen 4
Behörighet 5
Urval 7
2. Verket för högskoleservice, m.m. 12
3. Avskiljande från
högskoleutbildning 13
Hemställan 14
Reservationer 16
1. Avslag på propositionen såvitt
avser tillträde till grundläggande
högskoleutbildning (mom. 1) (m, fp) 16
2. Riktlinjer för grundläggande
behörighet (mom. 2) (m, fp, kds) 16
3. Riktlinjer för grundläggande
behörighet (mom. 2) (c) 17
4. Riktlinjer för särskild
behörighet (mom. 3) (c, kds) 18
5. Riktlinjer för särskild
behörighet (mom. 3) (fp) 18
6. Funktionshindrades möjligheter
till högre utbildning
(mom. 4) (mp) 19
7. Riktlinjer för användningen av
särskilda prov vid urval
(mom. 5) (m) 19
8. Riktlinjer för användningen av
särskilda prov vid urval
(mom. 5) (c, fp) 20
9. Riktlinjer för användningen av
särskilda prov vid urval
(mom. 5) (mp) 21
10. Riktlinjer för användningen av
särskilda prov vid urval
(mom. 5) (kds) 21
11. Riktlinjer för tillgodoräknande
av arbetslivserfarenhet
(mom. 6) (mp) 22
12. Riktlinjer i övrigt för urval
(mom. 7) (c) 22
13. Riktlinjer i övrigt för urval
(mom. 7) (fp) 23
14. Riktlinjer i övrigt för urval
(mom. 7) (mp) 23
15. Riktlinjer i övrigt för urval
(mom. 7) (kds) 24
16. Lagförslaget såvitt avser urval
(mom. 8) (m, fp) 24
17. Innehållet i högskolornas
lokala antagningsordningar
(mom. 9) (kds) 25
18. Verket för högskoleservice
(mom. 11) (m) 25
19. Informationsplikt för högskolan
(mom. 12) (kds) 26
Regeringens lagförslag 27
Gotab, Stockholm 1996
_______________________________
1 Senaste lydelse 1995:96.