Utbildningsutskottets betänkande
1995/96:UBU11

Tillträde till högre utbildning m.m.


Innehåll

1995/96
UbU11

Sammanfattning

I   betänkandet  tillstyrker   utskottet
regeringens    förslag   i   proposition
1995/96:184   om  ändrade   regler   för
tillträde  till  högre  utbildning  m.m.
Samtliga motioner avstyrks.
Termen  allmän behörighet  ersätts  med
grundläggande behörighet. Den som gått i
programgymnasiet       behöver       för
grundläggande  behörighet   ha   godkänt
betyg  på kurser som motsvarar 90  %  av
antalet  gymnasiepoäng för  fullständigt
nationellt program. Högskoleverket skall
bestämma           de          särskilda
behörighetsvillkoren  för   utbildningar
till  yrkesexamina. Högskolorna får  för
sina övriga utbildningar välja bland ett
begränsat antal standardbehörigheter som
Högskoleverket  skall fastställa.  Minst
en  tredjedel  av antalet platser  skall
normalt  besättas på grundval  av  betyg
och  minst  en tredjedel på grundval  av
högskoleprov.   Gymnasiebetygen    skall
poängvärderas  enligt  enhetliga  regler
som  fastställs av regeringen. -  Verket
för  högskoleservice (VHS) ombildas inte
till     servicebolag    utan    förblir
myndighet.
M och fp yrkar i en reservation avslag
på regeringens förslag om
tillträdesregler. I andra reservationer
framförs förslag som gäller särskild
behörighet, urvalsregler och VHS
ställning. Sammanlagt har 19
reservationer avgivits.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1995/96:184
Tillträde  till  högre  utbildning  m.m.
föreslagit
1.   att  riksdagen  antar  regeringens
förslag   till   lag   om   ändring    i
högskolelagen (1992:1434),
2. att riksdagen godkänner riktlinjerna
för  behörighet  och  urval  till  högre
utbildning (avsnitten 7, 8 och 9),
3.   att   riksdagen  återkallar   sitt
godkännande  av att ett statligt  helägt
servicebolag    med   högskolorna    som
företrädare  för  staten  bildas  enligt
senare beslut av regeringen,
4.   att   riksdagen  återkallar   sitt
bemyndigande till regeringen att besluta
om    nedläggning    av    Verket    för
högskoleservice.
Lagförslaget återfinns som  bilaga  till
detta betänkande.

Motionerna

1995/96:Ub27 av Beatrice Ask  m.fl.  (m)
vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  antagning  till  den  högre
utbildningen.
1995/96:Ub28 av Gunnar Goude m.fl.  (mp)
vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts        om        decentraliserat
antagningsförfarande               under
Högskoleverkets ansvar,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    meriteringsvärde     av
kompletterade  betyg samt användning  av
högskoleprovet,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    tillgodoräknande     av
arbetslivserfarenhet vid antagning  till
högre utbildning,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  särskilda  regler  för  att
underlätta för invandrare att  fullfölja
i hemlandet påbörjade studier vid svensk
högskola samt för att underlätta för dem
som  har yrkesutbildning utanför Sverige
att  få  möjligheter till anpassning  av
denna till svenska förhållanden.
1995/96:Ub29  av  Inger  Davidson  m.fl.
(kds) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om  särskild  behörighet   och
standardbehörigheter,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om   behörighetsregler    för
utbildningar som leder till yrkesexamen,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om kvotering och utveckling  av
urvalskriterier,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om   ytterligare   krav    på
specificering av antagningsordning,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om   informationsplikt    för
högskolan.
1995/96:Ub30 av Sofia Steiner m.fl.  (s)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts       om      funktionshindrades
möjligheter till högre utbildning.

1995/96:Ub31 av Erik Arthur Egervärn (c)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts  om att fullgjord värnplikt  bör
ges        meritvärde        motsvarande
arbetslivserfarenhet för tillträde  till
högre utbildning.

1995/96:Ub32  av Margitta  Edgren  m.fl.
(fp) vari yrkas
1.  att  riksdagen avslår förslaget  om
regelsystem  för  tillträde  till  högre
utbildning,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om urval,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om  standardbehörigheter   för
särskild behörighet,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om grundläggande behörighet,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om försök med en delvis ospärrad
högskola.
1995/96:Ub33  av Andreas Carlgren  m.fl.
(c) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om kärnämnen,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  kärnämnen för  konstnärliga
utbildningar,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om antalet standardbehörigheter,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om   behörighetsregler    för
yrkesexamina,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts        om       gymnasiebetygens
meritvärdering,
6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om urvalskriterier,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om urvalssystem.

Utskottet

Inledning

Stora  förändringar har de senaste  åren
skett  både  inom  högskolan  och   inom
gymnasieskolan.
Den  linjeindelade  gymnasieskolan  har
omvandlats   till   en   program-    och
kursbaserad   gymnasieskola    med    en
gemensam  kärna av allmänna ämnen.  Alla
nationella      och     specialutformade
gymnasieprogram  är  nu  treåriga.   Det
grupprelaterade betygssystemet med betyg
i   varje   ämne  enligt  en   femgradig
sifferskala     har      ersatts      av
kunskapsrelaterade  betyg  efter   varje
kurs enligt en fyragradig skala där  det
lägsta  betyget  är  Icke  godkänd.  Den
första      årskullen     som     lämnar
programgymnasiet med betyg  helt  enligt
det  nya betygssystemet kommer ut  våren
1997.
Inom  högskolan inleddes  i  slutet  av
1980-talet  en reformering av  den  inre
organisationen   tillsammans   med    en
långtgående   decentralisering.    Denna
utveckling kulminerade den 1  juli  1993
när  en  ny  högskolelag trädde i  kraft
(prop. 1992/93:1, bet. UbU3, rskr. 103).
Respektive universitet och högskola  har
i  dag  själv ansvar för att  inom  vida
ramar utforma sitt utbud av utbildningar
och  besluta om innehållet i dessa. Även
villkoren  för tillträde till  studierna
bestäms  till  allra  största  delen  av
varje      högskola     själv.     Såväl
behörighetsvillkor som urvalsregler är i
många fall olika vid olika lärosäten för
utbildningar med samma mål.
I   proposition  1995/96:184  Tillträde
till    högre   utbildning   m.m.    har
regeringen   lagt   fram   förslag   som
föranleds dels av erfarenheterna av  den
nya  ordningen inom högskolan,  dels  av
förändringarna     i     gymnasieskolan.
Regeringens uppfattning om hur villkoren
för  tillträde till högre utbildning bör
regleras föranleder också förslag om att
inte   fullfölja   riksdagens   tidigare
beslut  om  nedläggning  av  Verket  för
högskoleservice.   Slutligen    tas    i
propositionen upp vissa frågor  angående
avskiljande   från   högskoleutbildning,
vilka riksdagen tidigare aktualiserat.
1. Villkoren för tillträde till
grundläggande högskoleutbildning

Avslag på propositionen

Reglerna  för  tillträde till  högskolan
skall  enligt regeringens mening i  sina
huvuddrag   vara  en  angelägenhet   för
riksdag och regering, eftersom högskolan
ingår       i       ett       nationellt
utbildningssystem.  Statsmakterna  skall
ha  ansvar  för  utformningen  av  dessa
regler.    Regeringens    avsikt     med
propositionen  är  att  presentera   ett
system för tillträde till högskolan  som
är     tydligt,    överblickbart     och
rättssäkert  för  de enskilda  sökandena
och   som   samtidigt  underlättar   det
grannlaga  arbetet  med  antagning  till
högre studier. Varje lärosäte skall även
i           fortsättningen          vara
antagningsmyndighet   med   ansvar   för
antagningen i enlighet med de nationella
reglerna.
I  propositionen föreslås ett tillägg i
högskolelagen som bemyndigar  regeringen
att   meddela  föreskrifter  om   urval.
Vidare   redovisas  huvuddragen   i   de
gemensamma  regler som regeringen  avser
att  införa  i högskoleförordningen  när
det gäller grundläggande behörighet (ett
begrepp  som avses ersätta det  tidigare
allmän  behörighet), särskild behörighet
samt urval.
Moderata samlingspartiet och Folkpartiet
liberalerna    yrkar    i     motionerna
1995/96:Ub27   (m)   yrkande    1    och
1995/96:Ub32 (fp) yrkande  1  avslag  på
regeringens förslag till regelsystem för
tillträde till högre utbildning.  Enligt
den    förstnämnda    motionen    medför
regeringens  förslag  en  centralisering
och  en  nivellering  av  inträdet  till
högskolan,   som   innebär    en    klar
försämring  av den studerandes  villkor.
Motionärerna anser att propositionen  är
helt onödig. Nej till återgång till  ett
centralistiskt  system  och  kritik   på
många  punkter mot  regeringens  förslag
framförs också i fp-motionen.
Utskottet  anser  det  nödvändigt   att
villkoren   för  tillträde  till   högre
utbildning för dem som nästa  år  lämnar
den  nya  gymnasieskolan med en helt  ny
typ  av  betyg  preciseras.  Förslag  om
detta     lämnas     i    propositionen.
Erfarenheterna  av  de   senaste   årens
regler  för  behörighet och urval  visar
att    det   behövs   förändringar    av
regelsystemet   så  att   ungdomarna   i
gymnasieskolan   -   och   även    vuxna
utbildningssökande    -    bättre    kan
överblicka sina möjligheter att komma in
på  högre utbildning. Mot denna bakgrund
anser  utskottet att riksdagen bör avslå
motionerna  1995/96:Ub27 yrkande  1  och
1995/96:Ub32 yrkande 1.

Behörighet

Regeringens förslag till riktlinjer  för
grundläggande     behörighet     innebär
följande. Grundläggande behörighet skall
den  ha  som  fått  slutbetyg  från  ett
nationellt eller specialutformat program
i  gymnasieskolan och har lägst  betyget
Godkänd på kurser omfattande minst 90  %
av  antalet gymnasiepoäng som krävs  för
ett  fullständigt program. Den som  fått
slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning
behöver för grundläggande behörighet  ha
lägst    betyget   Godkänd   i    kurser
omfattande   minst  90  %   av   antalet
gymnasiepoäng  som  krävs  för  att   få
sådant slutbetyg. För sökande med  betyg
enligt  det  gamla betygssystemet  skall
nuvarande  regler fortsätta  att  gälla.
Också   reglerna  för  behörighet  genom
ålder och yrkesverksamhet (den s.k. 25:4-
regeln)       kvarstår      oförändrade.
Högskoleverket       skall       utfärda
föreskrifter för högskolornas  bedömning
av   grundläggande  behörighet  när  det
gäller  sökande  som har kunskaper  från
annan utbildning än gymnasieskolan eller
gymnasial     vuxenutbildning,     t.ex.
folkhögskola  eller  utländsk  gymnasial
utbildning, eller från annan  verksamhet
än   utbildning.  Regeringen  har   inte
anslutit   sig   till   förslaget   från
utredningen   RUT  93  (Behörighet   och
urval,   SOU   1995:71)  att   det   för
grundläggande  behörighet  skall  krävas
godkänt   betyg  i  sex   av   de   åtta
kärnämnena  i  gymnasieskolan,  nämligen
kärnämneskurserna i engelska, matematik,
naturkunskap,          religionskunskap,
samhällskunskap och svenska.
I  motion  1995/96:Ub28 (mp) accepteras
regeringens  förslag under förutsättning
att  kompletterade betyg efter avslutade
gymnasiestudier   också   tillgodoräknas
fullt   ut.   Motionärerna   begär   ett
tillkännagivande av riksdagen  om  detta
(yrkande 2 delvis).
Utskottet  utgår  från  att  regeringen
inte  har  för avsikt att ändra  på  det
sedan lång tid gällande förhållandet att
kompletterade betyg jämställs med  betyg
i slutbetyget när det gäller behörighet.
Yrkandet om tillkännagivande avstyrks.
Frågan  om  det  skall  krävas  godkänt
betyg   i  kärnämnena  -  de  för   alla
nationella och specialutformade  program
gemensamma  ämnena  -  tas  upp  i   tre
motioner,  1995/96:Ub27 (m)  yrkande  2,
1995/96:Ub32   (fp)   yrkande   4    och
1995/96:Ub33  (c)  yrkandena  1  och  2.
Motionärerna  anknyter  till   förslaget
från   RUT   93.  Enligt  centermotionen
(yrkande 2) bör dock inte godkänt i alla
kärnämnen  vara avgörande för  antagning
när det gäller vissa utbildningar, t.ex.
konstnärliga.
Utskottet        konstaterar        att
gymnasiereformen  innebär  en  betydande
ambitionshöjning  för   den   gymnasiala
utbildningen.   Alla   nationella    och
specialutformade  program   har   blivit
treåriga och innehåller en kärna av åtta
allmänna     ämnen.    Det     estetiska
programmet,    naturvetenskapsprogrammet
och         samhällsvetenskapsprogrammet
omfattar totalt 2 150 gymnasiepoäng,  de
övriga  nationella  programmen   2   370
gymnasiepoäng.         Kärnämneskurserna
omfattar   för  samtliga   program   680
gymnasiepoäng.                Nationella
betygskriterier förtydligar  kraven  för
betygen Godkänd och Väl godkänd.
Regeringens förslag om krav på  godkänt
i  kurser  motsvarande  minst  90  %  av
antalet gymnasiepoäng som krävs för  ett
fullständigt  program  i  gymnasieskolan
innebär   en   väsentlig   skärpning   i
förhållande till vad som har gällt under
ett  par decennier för allmän behörighet
till  högre utbildning. För sökande från
gymnasieskolan       och       gymnasial
vuxenutbildning har det  nämligen  sedan
1977  års  högskolereform  inte  funnits
något krav på viss betygsnivå för allmän
behörighet.   Eftersom kärnämneskurserna
utgör  en  så stor andel av  det  totala
antalet  gymnasiepoäng måste  eleven  ha
minst  betyget Godkänd i  de  flesta  av
dessa    för    att   nå   grundläggande
behörighet.  Utskottet delar regeringens
uppfattning    att    någon    skärpning
därutöver,   som  RUT   93   och   flera
motionärer föreslagit, inte är lämplig.
Med  det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub27
yrkande  2  i  denna  del,  1995/96:Ub32
yrkande  4 och 1995/96:Ub33 yrkandena  1
och 2 samt godkänner regeringens förslag
till    riktlinjer   för   grundläggande
behörighet.
Regeringen föreslår ett helt nytt system
för  definiering av kraven för  särskild
behörighet. Det nya systemet  bygger  på
begreppet   standardbehörighet.    Detta
begrepp har lanserats av RUT 93 (jfr SOU
1995:71 s. 51-53) och innebär att det på
nationell  nivå  fastställs  ett   antal
olika  kombinationer av behörighetskrav,
uttryckta  som krav på godkänt  betyg  i
vissa  kurser  i  gymnasial  utbildning.
Olika   högskoleutbildningar  kan  sedan
knytas till olika sådana kombinationer -
standardbehörigheter.
Enligt   regeringens   förslag    skall
Högskoleverket efter hörande av  Statens
skolverk  samt universitet och högskolor
utveckla  och  fastställa ett  begränsat
antal   standardbehörigheter   för   att
uttrycka  kraven på särskild  behörighet
för de program och kurser som vänder sig
till  nybörjare  i  högskolan.  För   de
utbildningar som leder till yrkesexamina
(exkl.  de  konstnärliga examina)  skall
Högskoleverket   också  bestämma   vilka
standardbehörigheter  som  skall  gälla.
För övriga program och kurser som vänder
sig   till  nybörjare  skall  respektive
högskola          besluta          vilka
standardbehörigheter  som  skall  gälla,
eller      att      några      särskilda
behörighetskrav inte skall  ställas.  Om
en    högskola    vill   ställa    andra
behörighetskrav  än vad  som  ryms  inom
standardbehörigheterna,            skall
Högskoleverkets godkännande  till  detta
inhämtas.   En  högskola  skall   liksom
hittills  kunna besluta om dispens  från
något eller några behörighetsvillkor, om
det finns särskilda skäl.
Standardbehörigheterna   skall   enligt
regeringens  förslag  vara  färre   till
antalet  än de 16 som RUT 93 föreslagit.
Innehållet    i   standardbehörigheterna
skall  också  övervägas  närmare;  bl.a.
anser regeringen att RUT 93 till alltför
många       utbildningar      föreslagit
förkunskapskrav som obligatoriskt uppnås
endast   på   naturvetenskapsprogrammet.
Regeringen  menar,  i  likhet   med   en
arbetsgrupp                         inom
Utbildningsdepartementet  (i   rapporten
Gymnasieskolan  -  en  bred  grund   för
högskolan!  Ds 1995:56), att även  vissa
kurser  som  eleverna läser  inom  andra
program  kan  vara  en  bra  grund   för
högskolestudier.
Centerpartiet   och   Kristdemokraterna
framför  i  motionerna 1995/96:Ub33  (c)
yrkandena  3  och  4 resp.  1995/96:Ub29
(kds) yrkandena 1 och 2 invändningar mot
regeringens förslag dels när det  gäller
begränsningen         av         antalet
standardbehörigheter,   dels   när   det
gäller        centraliseringen        av
beslutsfattandet      om       särskilda
behörighetsvillkor för utbildningar  som
leder  till  yrkesexamina.  Motionärerna
anser det önskvärt att utbildningen till
samma  yrkesexamen kan ges olika  profil
vid olika lärosäten, och anser att olika
standardbehörigheter  därför  kan   vara
motiverade.  Standardbehörigheterna  bör
också vara tillräckligt många för att ge
utrymme    för    specialisering     och
profilering, anser motionärerna.
Enligt motion 1995/96:Ub32 (fp) yrkande
3  saknas i propositionen analys av  hur
ett      modifierat      system      med
standardbehörigheter kan  komma  att  se
ut.  Man  kan därför inte nu  avgöra  om
förslaget  är  genomförbart  och   vilka
konsekvenser det har för startnivån  för
olika     utbildningar.     Motionärerna
pläderar  också för försök  med  vad  de
kallar   en  delvis  ospärrad   högskola
(yrkande  5). Därmed avses  att  sökande
som  har grundläggande behörighet själva
bedömer sin kompetens för högre studier,
med standardbehörigheterna som hjälp vid
valet.
Utskottet  utgår  från  att  regeringen
kommer  att se till att det nya systemet
för      reglering     av      särskilda
behörighetsvillkor utformas så  att  det
blir    genomförbart   och   att    dess
eventuella  inverkan på  startnivån  för
olika utbildningar beaktas. Utskottet är
inte   berett  att  ställa   sig   bakom
förslaget  om  försök  med   en   delvis
ospärrad   högskola   i   enlighet   med
motionärernas  förslag.  Riksdagen   bör
därför    avslå    motion   1995/96:Ub32
yrkandena 3 och 5.
Liksom  regeringen anser utskottet  att
särskilda  behörighetskrav bör tillämpas
relativt  restriktivt.  Regler  som  gör
kompletteringsstudier  efter   avslutade
gymnasiestudier  nödvändiga  för   stora
grupper      studerande     är      inte
tillfredsställande. Det är  viktigt  att
slå vakt om elevernas möjligheter att  i
gymnasieskolan välja program och  kurser
efter personligt intresse. Utrymmet  för
detta skulle motverkas av ett system med
många  olika och var för sig  omfattande
standardbehörigheter                 som
tillträdesvillkor till högre studier.
För  yrkesexamina är kraven  som  skall
vara  uppfyllda  för  respektive  examen
reglerade    på   nationell    nivå    i
examensordningen,  som  utgör  bilaga  3
till   högskoleförordningen  (1993:100).
Kraven  är uttryckta på ett sådant  sätt
att   de   ger  varje  universitet   och
högskola  stor  frihet  när  det  gäller
uppläggning och innehåll i utbildningen.
Utskottet  anser liksom  regeringen  att
det är viktigt att utbildningarna i stor
utsträckning   kan  bedrivas   på   lika
villkor.  Reglerna för  behörighet  till
utbildningar  som  leder  till  en  viss
yrkesexamen  bör därför  vara  lika  vid
alla högskolor.
Med  det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub29
yrkandena  1  och  2  samt  1995/96:Ub33
yrkandena 3 och 4.

Urval

Regeringen   föreslår  ett   tillägg   i
högskolelagens  4  kap.   3   §   varmed
regeringen    eller    den     myndighet
regeringen   bestämmer  får   rätt   att
meddela   föreskrifter   om   urval.   I
propositionen redovisas också riktlinjer
för  den  reglering av urval till  högre
utbildning  som regeringen  avser  skall
gälla.
De  nya regler om urval som föreslås  i
propositionen  skall  gälla  för  sådana
sökande till kurser och program som inte
sedan    tidigare   är   antagna    till
högskolan.   Studenter  som   redan   är
registrerade vid högskolan och som  vill
fortsätta sin utbildning med ytterligare
kurser kan alltså ges förtur.
Urvalsreglernas   funktion    är    att
rangordna  de  sökande på  ett  lämpligt
sätt.          Enligt          nuvarande
högskoleförordning (1993:100) skall  vid
urval   användas  en  eller   flera   av
urvalsgrunderna   betyg,   högskoleprov,
annat särskilt prov, tidigare utbildning
samt     arbetslivserfarenhet.     Varje
lärosäte bestämmer vilken eller vilka av
urvalsgrunderna som skall  användas  för
varje    utbildning   där,    med    den
inskränkningen att högskoleprov inte får
användas  som enda urvalsgrund för  hela
antagningen till en utbildning.
Regeringen  anser  att  betyg  är   det
urvalsinstrument  som  det  finns   mest
erfarenhet  av  och  som  synes  ha  det
högsta prognosvärdet. Det måste löna sig
att  lägga  ner  arbete på  studierna  i
gymnasieskolan, och därför  bör  betygen
vara  en  viktig urvalsgrund. Som  regel
skall  enligt regeringens förslag  minst
en tredjedel av antalet platser besättas
på grundval av betyg. Likaså skall minst
en  tredjedel  av  antalet  platser  som
regel  besättas på grundval av  resultat
på  högskoleprovet. Av dem som antas  på
denna  grund  skall  hälften  antas   på
grundval       av       poäng        för
arbetslivserfarenhet   och   poäng   för
högskoleprovet,  medan   andra   hälften
antas  på  grundval enbart av poäng  för
högskoleprovet.  Annat   särskilt   prov
skall  få  användas som urvalsinstrument
endast till utbildningar som leder  fram
till  vissa yrken som ställer  särskilda
krav   på  vissa  personliga  egenskaper
eller en särskild kompetens. Sökande som
av  olika skäl inte kan bedömas  på  ett
lämpligt   sätt   med  de   här   nämnda
urvalsmetoderna skall kunna antas  efter
en  friare bedömning. Detta kan  behövas
för   sökande   med  olika   former   av
funktionshinder.  Regeringen anser  dock
att  urval på grund av särskilda skäl  i
övrigt bör användas återhållsamt.
Funktionshindrades   möjligheter    till
högre  utbildning tas upp  i  motionerna
1995/96:Ub28   (mp)   yrkande   2    och
1995/96:Ub30  (s). Klarare direktiv  för
högskolornas    friare   bedömning    av
funktionshindrade sökande begärs  i  den
sistnämnda  motionen. Där  anförs  också
att   genomförandet  av   högskoleprovet
behöver utvecklas på olika sätt för  att
provet  skall passa även olika typer  av
fysiska funktionshinder utan att  kraven
på kunskaper för den skull sänks. Enligt
motion  1995/96:Ub28 bör  högskoleprovet
genomföras på ett sådant sätt att hänsyn
tas  till sökande med specifika läs- och
skrivsvårigheter eller ovana vid svenska
språket.
Utskottet anser att möjligheten till en
friare   bedömning   av   sökande    med
funktionshinder  är  viktig.  Genom  det
föreslagna  tillägget till 4  kap.  3  §
högskolelagen  får regeringen  möjlighet
att  meddela föreskrifter om urval.  Det
bör ankomma på regeringen att avgöra  om
det   finns  anledning  att   i   sådana
föreskrifter   närmare    reglera    hur
högskolorna   skall  bedöma  ansökningar
från funktionshindrade om tillträde till
olika utbildningar.
Utskottet      noterar      att      en
försöksverksamhet   har   inletts    med
högskoleprov särskilt anpassat dels till
synskadade,   dels   till   dyslektiker.
Försöken  skall  pågå  i  tre   år   och
därefter  utvärderas. Det första  provet
för synskadade anordnades våren 1995 och
det  första provet för dyslektiker,  vid
vilket  multimedia kom till  användning,
genomfördes  våren 1996.  Utskottet  har
erfarit   att   personer   med   lättare
synskador   kan  genomgå   det   vanliga
högskoleprovet       med        texterna
uppförstorade. Rörelsehindrade kan också
genomgå  det vanliga högskoleprovet  och
därvid  ange  sina  svar  med  hjälp  av
personlig     assistent.      Om      en
rullstolsburen   person   vill   genomgå
högskoleprovet anskaffas  lokal  som  är
tillgänglig  för honom eller  henne.  De
för  högskoleprovet ansvariga  har  dock
inte  varit beredda att ge personer  med
funktionshinder längre tid än andra  för
genomförandet  av högskoleprovet,  detta
eftersom       provet       är       ett
rangordningsinstrument och uppbyggt  med
tidsfaktorn som en väsentlig komponent.
Utskottet  utgår  från  att  regeringen
efter          utvärderingen          av
försöksverksamheten kommer att  överväga
möjligheterna  till fortsatt  utveckling
av  högskoleprovet så  att  det  på  ett
rättvist  sätt  kan  användas  även   av
sökande     med    olika     slag     av
funktionshinder.
Med   hänvisning   till   det   anförda
föreslår utskottet att riksdagen  avslår
motionerna  1995/96:Ub28  yrkande  2   i
denna del och 1995/96:Ub30.
Användningen av särskilda prov vid urval
tas  upp  i motionerna 1995/96:Ub27  (m)
yrkande 2, 1995/96:Ub29 (kds) yrkande 3,
1995/96:Ub28   (mp)   yrkande   1    och
1995/96:Ub33 (c) yrkande 7. Motionärerna
anser   att   den   restriktivitet   som
regeringen förordar är olycklig och  att
utvecklingen av nya urvalsinstrument bör
uppmuntras.   Enligt   den    sistnämnda
motionen bör dock Högskoleverket  ha  en
kontrollerande  funktion,  så  att   nya
urvalsinstrument leder  till  att  olika
grupper  av sökande gynnas. Även  motion
1995/96:Ub28  förespråkar   ett   utökat
ansvar   för  Högskoleverket  på   denna
punkt.
Utskottet delar regeringens uppfattning
att   det  i  normalfallet  skall   vara
möjligt  att  komma in  även  på  mycket
eftertraktade  utbildningar  på   enbart
betyg eller på grundval av resultatet av
högskoleprovet.     Användningen      av
särskilda  prov  för  urval  bör  därför
begränsas  på  det sätt  som  regeringen
föreslår.  Utskottet noterar  att  vård-
och lärarutbildningar i propositionen  -
liksom i vissa av motionerna - nämns som
exempel   på  sådana  utbildningar   där
särskilt  prov  bör kunna användas.  Det
bör  ankomma på regeringen att  bestämma
vilken roll Högskoleverket skall spela i
detta sammanhang.
Med  det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub27
yrkande   2,  1995/96:Ub28  yrkande   1,
1995/96:Ub29  yrkande 3,  alla  i  denna
del, och 1995/96:Ub33 yrkande 7.
Riktlinjerna  för  tillgodoräknande   av
arbetslivserfarenhet    kommenteras    i
motion  1995/96:Ub28  (mp)  yrkande   3.
Regeringens     förslag      är      att
arbetslivserfarenhet bör kunna ge  poäng
tillsammans  med högskoleprovet  om  den
omfattar  minst fem år på minst halvtid.
Då skall den ge 0,5 poäng i tillägg till
poängen  för högskoleprovet.  Motionären
anser       att       även       kortare
arbetslivserfarenhet  skall  ge   poäng,
nämligen  0,1 poäng per år upp till  fem
år. I motion 1995/96:Ub31 (c) anförs att
fullgjord  värnplikt bör ges  meritvärde
motsvarande arbetslivserfarenhet.
Utskottet erinrar om att regeln om  att
arbetslivserfarenhet skall omfatta minst
fem  år  för  att  kunna  tillgodoräknas
tillsammans med poäng för högskoleprovet
infördes  efter  förslag  i  proposition
1987/88:109  (bet.  UbU32,  rskr.  330).
Tidigare      hade     även      kortare
arbetslivserfarenhet    tillgodoräknats.
Med   förändringen  ansågs  en  avsevärd
förenkling   av   urvalssystemet   kunna
uppnås.  När högskolorna efter 1993  års
högskolereform  har haft  möjlighet  att
själva bestämma om sina urvalsregler har
de   allra   flesta  hållit   fast   vid
femårsgränsen.    Värnpliktstjänstgöring
har    sedan   länge   jämställts    med
anställning  när  det gäller  poäng  för
arbetslivserfarenhet vid urval och  även
när   det   gäller  att   uppnå   allmän
behörighet  genom den s.k.  25:4-regeln.
Utskottet  anser  mot  bakgrund  av  det
anförda   att   riksdagen   bör    avslå
motionerna  1995/96:Ub28 yrkande  3  och
1995/96:Ub31.
Av  de  föreslagna riktlinjerna i övrigt
för  urval  har  särskilt förslaget  att
ange  minimiandelar  för  antagning   på
betyg     resp.    på    resultat     av
högskoleprovet  tagits   upp   i   flera
motioner.  I  motion  1995/96:Ub33   (c)
yrkande  6  sägs  att det  inte  behöver
regleras  hur  stora andelar  som  skall
antas  på olika urvalskriterier. Däremot
anser    motionärerna   att   det    bör
föreskrivas      att      minst      två
urvalskriterier  måste användas.  Vidare
anser  de  att regeringen bör  återkomma
till riksdagen med förslag om hur de nya
gymnasiebetygen   skall    meritvärderas
(yrkande  5). Enligt motion 1995/96:Ub32
(fp)    yrkande   2   kan    Folkpartiet
liberalerna  inte acceptera  ett  system
där  man har samma turordning till  alla
sökalternativ, vilket blir en  följd  av
regeringens    förslag    om    enhetlig
värdering    av    betyg.   Miljöpartiet
förespråkar  i motion 1995/96:Ub28  (mp)
yrkande   1  i  denna  del  att   lokala
urvalskriterier  skall  kunna   användas
efter   att   först   ha   godkänts   av
Högskoleverket. Motionärerna anser också
att en höjning bör övervägas av den kvot
som  tas  in på grundval av resultat  på
högskoleprovet       (yrkande        2).
Kristdemokraterna   säger    i    motion
1995/96:Ub29 (kds) yrkande  3  nej  till
kvotering. De vill att regeringen lägger
fast    att   urvalskriterierna    skall
utformas  så att de gynnar mångfald  och
jämställdhet.
Utskottet konstaterar att de riktlinjer
som   regeringen  föreslår  innebär  att
mångfald   och   jämställdhet    gynnas.
Förslaget  att  minst  en  tredjedel  av
antalet   platser  skall   besättas   på
grundval  av betyg är enligt  utskottets
mening  väl  befogat.  Genom  att   hela
antagningen  i normalfallet  inte  skall
baseras  på  betyg utan  till  minst  en
tredjedel  av platserna på  resultat  av
högskoleprovet (jämte för en viss  andel
poäng      för      arbetlivserfarenhet)
garanteras  att också sökande  som  inte
genomgått gymnasieskolan, eller som inte
fått  betyg  som gör deras studieförmåga
rättvisa, har en reell möjlighet att bli
antagna. Regeringen markerar vidare  att
högskolorna liksom hittills skall  kunna
göra  ett  urval med hänsyn till  kön  i
syfte  att  förbättra  rekryteringen  av
studenter         från          kraftigt
underrepresenterat kön. Denna  möjlighet
skall   ha   utnyttjats,   i   den   mån
förutsättningarna   härför    förelegat,
innan  lottning får tillgripas som metod
att skilja mellan sökande med likvärdiga
meriter.   Utskottet  delar  regeringens
uppfattning  att  det  är  viktigt   att
gymnasiebetygen    värderas    på    ett
enhetligt   sätt.  Enligt  propositionen
skall  Högskoleverket få i  uppdrag  att
lämna förslag om hur såväl de nya som de
gamla  gymnasiebetygen  skall  värderas.
Verket  skall  därvid ha förslagen  från
den   nyss  nämnda  arbetsgruppen   inom
Utbildningsdepartementet  (Ds   1995:56)
som  utgångspunkt. Det kan  noteras  att
dess    förslag   inte    innebär    att
gymnasiebetyget nödvändigtvis skulle  ge
en  student exakt samma meritvärde  till
alla  utbildningar  i högskolan.  Enligt
arbetsgruppen       skall       nämligen
meritvärderingen inte  grundas  på  hela
gymnasiebetyget,  men  alla  kurser  som
utgör särskilda behörighetsvillkor  till
den  sökta  utbildningen  skall  ingå  i
underlaget  för  meritvärderingen.   Med
tillämpning av den principen  skulle  en
sökandes betyg kunna ge olika meritvärde
vid  ansökan till utbildningar  som  har
skilda förkunskapskrav. Utskottet  anser
att  det bör vara regeringens sak att  i
detalj  besluta  om hur  värderingen  av
gymnasiebetygen skall göras.
Med   hänvisning   till   det   anförda
föreslår    utskottet   att    riksdagen
godkänner   de   riktlinjer   regeringen
föreslagit    och   avslår    motionerna
1995/96:Ub28 yrkandena 1 och 2,  båda  i
motsvarande delar, 1995/96:Ub29  yrkande
3   i   motsvarande  del,   1995/96:Ub32
yrkande  2 och 1995/96:Ub33 yrkandena  5
och 6.
Utskottet  har  inget  att  invända  mot
regeringens  lagförslag när  det  gäller
urval  och föreslår att riksdagen  antar
förslaget   till  lag   om   ändring   i
högskolelagen (1992:1434) såvitt avser 4
kap 3 §.

Enligt    propositionen   skall    varje
högskola  ha en lokal antagningsordning,
fastställd   av   högskolans   styrelse.
Antagningsordningen skall omfatta regler
om  behörighet och urval till de  kurser
och  utbildningsprogram  som  finns  vid
högskolan,  om anmälan till  utbildning,
om  formerna för hur besluten fattas och
om       studenternas      insyn       i
antagningsverksamheten.  Syftet  är  att
förbättra informationen om vilka  regler
som  gäller  och att öka rättssäkerheten
för  studenterna. I motion  1995/96:Ub29
(kds)     yrkande    4    anförs     att
Högskoleverket  bör  få  i  uppgift  att
precisera    regler    för    vad     en
antagningsordning skall  innehålla.  Det
bör framgå att antagningsordningen skall
fastställas  i  god  tid  innan  urvalet
skall  göras,  anför  motionärerna.   De
anser  också  att  möjligheten  att   få
antagningsbeslutet  prövat  måste   vara
garanterad.
Utskottet  utgår  från  att  regeringen
kommer      att      föreskriva      att
antagningsordningen      skall      vara
fastställd - och bekantgjord - innan  de
regler  som  den innehåller skall  börja
tillämpas.   Liksom   regeringen   anser
utskottet  att det inte bör  införas  en
rätt  att överklaga beslut om antagning.
Riksdagen  bör  därför inte  göra  något
sådant  tillkännagivande som föreslås  i
motion  1995/96:Ub29  yrkande  4,   utan
avslå yrkandet.
Enligt motion 1995/96:Ub28 (mp) yrkande
4  bör  Högskoleverket få i uppdrag  att
utarbeta speciella antagningsregler  för
invandrare,  i syfte att underlätta  för
dem  att fullfölja i hemlandet påbörjade
studier  vid svensk högskola  eller  för
dem   som  har  yrkesutbildning  utanför
Sverige att få möjlighet till anpassning
av denna till svenska förhållanden.
Utskottet noterar att behovet av regler
för  bedömning av sökande  med  utländsk
utbildning  nämns i propositionen,  både
när  det  gäller behörighet och när  det
gäller  urval. Läsåret 1995/96  inleddes
en  försöksverksamhet inom högskolan med
aspirantutbildning    för     arbetslösa
invandrade  akademiker. Den syftar  till
att underlätta dessa akademikers inträde
på  arbetsmarknaden och ta till vara den
resurs   deras   kompetens   utgör.    I
proposition  1995/96:105 har  regeringen
aviserat  fortsättning  av  verksamheten
under  nästa läsår och föreslagit  medel
för  denna under hösten 1996. Sistnämnda
förslag kommer att behandlas i riksdagen
längre  fram i vår. Utskottet anser  att
syftet med motionsyrkandet i huvudsak är
tillgodosett   med   de   åtgärder   som
regeringen  vidtagit  resp.  föreslagit,
varför riksdagen bör avslå yrkandet.
I  anslutning till vad regeringen anfört
om  bedömning  av sökande  med  utländsk
gymnasieutbildning  -  såväl  vad  avser
behörighet  som vad avser urval  -  vill
utskottet  påpeka att  det  i  framtiden
kommer  att  finnas sökande  som  avlagt
europeisk  studentexamen  vid  någon  av
Europaskolorna.   Genom   att   godkänna
konventionen     med     stadga      för
Europaskolorna (prop. 1994/95:214,  bet.
UbU20,  rskr. 431) har Sverige förbundit
sig  att  bereda  de elever  som  avlagt
europeisk studentexamen vid sådan  skola
tillträde  till  högskoleutbildning   på
samma  villkor  som  elever  med  svensk
gymnasieutbildning.

2. Verket för högskoleservice, m.m.

Riksdagen    godkände   vid   föregående
riksmöte ett förslag från regeringen att
de   serviceuppgifter  som  Verket   för
högskoleservice   (VHS)   hade    skulle
överföras   till  ett  helägt   statligt
bolag,  varefter VHS skulle  läggas  ner
(prop.  1994/95:165, bet.  UbU17,  rskr.
386). I förevarande proposition föreslår
regeringen  nu  att bolagiseringen  inte
skall genomföras, och att den gemensamma
serviceverksamheten   för    antagningen
också i fortsättningen skall bedrivas  i
myndighetsform.  Riksdagen  bör   därför
återkalla  bemyndigandet för  regeringen
att lägga ner VHS.
Utskottet  konstaterar  att  respektive
högskola  även  i  fortsättningen  skall
vara   antagningsmyndighet   till    sin
utbildning och ha frihet att  bygga  upp
egna  tekniska  system  för  eget  bruk.
Regeringen    vill    med    förevarande
proposition   skapa   ett   system   för
tillträde till högskolan som är tydligt,
överblickbart  och  rättssäkert  för  de
enskilda  sökandena  och  som  samtidigt
underlättar högskolans grannlaga  arbete
med antagning till högre studier. Därför
behövs enligt utskottet ett datorbaserat
system  för  anmälan och  antagning  som
medger  en  integrering  av  lokala  och
centrala  funktioner.  Det  behövs   ett
nationellt    system   som   tillgodoser
behovet    hos    både    sökande    och
antagningsmyndigheter av information  om
sökmöjligheter  och  antagningssituation
under   olika   skeden   av   sök-   och
antagningsproceduren.   Systemet   skall
också  kunna fungera som instrument  för
statistik. För detta behövs en samverkan
mellan   samtliga  antagningsmyndigheter
och  den  bör  därför enligt  utskottets
mening vara obligatorisk. Det är då mest
rationellt    att    staten     centralt
finansierar     systemutveckling     och
systemunderhåll  samt  driften   i   den
omfattning   den  är  obligatorisk   för
samtliga          antagningsmyndigheter.
Utskottet  har därför inget  att  erinra
mot  regeringens förslag att  VHS  skall
kvarbli  som myndighet men få en  delvis
ändrad roll.
Med  det  anförda tillstyrker utskottet
att     riksdagen    återkallar     sitt
godkännande  av att ett statligt  helägt
servicebolag    med   högskolorna    som
företrädare   för  staten  bildas,   och
likaså återkallar sitt bemyndigande till
regeringen  att  lägga  ner  Verket  för
högskoleservice.
Enligt motion 1995/96:Ub29 (kds) yrkande
5      bör      högskolorna      åläggas
informationsplikt  om  sina  kurser  och
utbildningar  till  den  myndighet   som
regeringen  ålägger informationsansvaret
för landets högre utbildning.
Utskottet erinrar om att Högskoleverket
enligt sin instruktion (1995:945)  bl.a.
skall    svara   för   information    om
verksamheten och det samlade utbudet  av
utbildning    inom    universitet    och
högskolor.  Detta kommer att underlättas
av   det  förändrade  sätt  att  reglera
behörighet  och  urval  som  föreslås  i
förevarande proposition. I förslaget  om
inrättande   av  Högskoleverket   (prop.
1994/95:165  s.  25) anförde  regeringen
att    en   rationell   samverkan    och
arbetsfördelning    när    det    gäller
information  bör kunna utvecklas  mellan
verket   och   dem  som   ansvarar   för
antagningen.   Som   framgått   i    det
föregående kommer varje lärosäte även  i
fortsättningen    att    ansvara     för
antagningen  till  den  utbildning   det
anordnar.    Riksdagen    bör     enligt
utskottets  mening kunna utgå  från  att
regeringen på lämpligt sätt ser till att
lärosätena     lämnar     Högskoleverket
underlag  för  den  på  nationell   nivå
samlade     informationen.     Utskottet
föreslår     att    riksdagen     avslår
motionsyrkandet.
3. Avskiljande från högskoleutbildning

Riksdagen begärde våren 1994 på  förslag
av       utbildningsutskottet      (bet.
1994/95:UbU16, rskr. 308) att regeringen
skulle  föreslå  en  sådan  ändring   av
gällande författning att företrädare för
den  berörda högskolan kan uppträda  som
part    vid    prövning   i   Högskolans
avskiljandenämnd    av    anmälan     om
avskiljande. Även Justitiekanslern har i
en  skrivelse den 23 oktober  1995  till
regeringen  framfört  förslag  av  samma
innebörd.
I  propositionen framlägger  regeringen
nu förslag om en ändring i högskolelagen
som   tillmötesgår  riksdagens  begäran.
Ändringen innebär ett tillägg i 4 kap. 7
§   högskolelagen  (1992:1434)  och   är
avsedd  att  träda i kraft  den  1  juli
1996.  Regeringen framhåller att det  är
viktigt  att  det underlag  som  nämnden
skall fatta beslut på är så fylligt  och
rättvisande som möjligt, vilket  främjas
av  att  den anmälande högskolan  -  och
inte  enbart  den  student  som  ärendet
gäller  -  lägger  fram  utredning   hos
nämnden. Det yttersta ansvaret  för  att
ärendena blir tillräckligt utredda skall
dock    även   fortsättningsvis    åvila
nämnden.
Det   påpekas   i   propositionen   att
regeringen,     i    anslutning     till
utvecklingen          inom           det
förvaltningsprocessuella  området,   har
ändrat   förordningen   (1987:915)    om
avskiljande     av    studenter     från
högskoleutbildning.                   Om
Avskiljandenämndens  beslut   överklagas
till  allmän  förvaltningsdomstol  skall
den  berörda högskolan utgöra studentens
motpart  sedan handlingarna  överlämnats
till  domstolen. Denna ändring trädde  i
kraft den 1 maj 1996.
Utskottet föreslår att riksdagen  antar
regeringens  förslag  till   ändring   i
högskolelagens 4 kap. 7 §.
Regeringen   redovisar  i  propositionen
också  sin bedömning i två andra  frågor
rörande    avskiljande,   vilka    också
aktualiserades av utbildningsutskottet i
det   nyss  nämnda  betänkandet.  Enligt
regeringen         har        Högskolans
avskiljandenämnd  ännu  inte   behandlat
tillräckligt många ärenden  för  att  en
utvärdering av erfarenheterna från  dess
verksamhet skall vara meningsfull. Denna
uppfattning delar regeringen med nämnden
själv    och    med    Justitiekanslern.
Regeringen   anser   inte   heller   att
reglerna för avskiljande bör vidgas,  så
att även en students olämplighet för det
yrke  som  utbildningen är inriktad  mot
skulle  kunna  läggas  till  grund   för
avskiljande     genom      beslut      i
Avskiljandenämnden. Regeringen instämmer
i nämndens uppfattning att högskolorna i
sådana  fall  bättre  än  hittills   bör
utnyttja  möjligheterna  att  underkänna
studenten  i prov och i moment  avseende
yrkespraktik.

Inga  motioner har väckts med  anledning
av vad regeringen anfört.

Hemställan

Utskottet hemställer
1.    beträffande   avslag    på
propositionen såvitt avser  tillträde
till                    grundläggande
högskoleutbildning
att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:Ub27    yrkande     1     och
1995/96:Ub32 yrkande 1,
res. 1 (m, fp)
2.  beträffande  riktlinjer  för
grundläggande behörighet
att    riksdagen   med   avslag    på
motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2 och
1995/96:Ub28 yrkande 2, båda i  denna
del,   1995/96:Ub32  yrkande  4   och
1995/96:Ub33  yrkandena   1   och   2
godkänner regeringens förslag,
res. 2 (m, fp)
res. 3 (c)
3.  beträffande  riktlinjer  för
särskild behörighet
att    riksdagen   med   avslag    på
motionerna  1995/96:Ub29 yrkandena  1
och 2, 1995/96:Ub32 yrkandena 3 och 5
samt  1995/96:Ub33 yrkandena 3 och  4
godkänner regeringens förslag,
res. 4 (c, kds)
res. 5 (fp)
4.                     beträffande
funktionshindrades möjligheter till
högre utbildning
att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:Ub28 yrkande 2  i  denna  del
och 1995/96:Ub30,
res. 6 (mp)
5.  beträffande  riktlinjer  för
användningen  av särskilda  prov  vid
urval
att    riksdagen   med   avslag    på
motionerna  1995/96:Ub27  yrkande  2,
1995/96:Ub28  yrkande 1, 1995/96:Ub29
yrkande 3, samtliga i motsvarande del
och  1995/96:Ub33 yrkande 7 godkänner
regeringens förslag,
res. 7 (m)
res. 8 (c, fp)
res. 9 (mp)
res. 10 (kds)
6.  beträffande  riktlinjer  för
tillgodoräknande                   av
arbetslivserfarenhet
att    riksdagen   med   avslag    på
motionerna 1995/96:Ub28 yrkande 3 och
1995/96:Ub31  godkänner   regeringens
förslag,
res. 11 (mp)
7.   beträffande  riktlinjer   i
övrigt för urval
att    riksdagen   med   avslag    på
motionerna  1995/96:Ub28 yrkandena  1
och  2  och  1995/96:Ub29 yrkande  3,
alla  i motsvarande del, 1995/96:Ub32
yrkande  2 och 1995/96:Ub33 yrkandena
5   och   6   godkänner   regeringens
förslag,
res. 12 (c)
res. 13 (fp)
res. 14 (mp)
res. 15 (kds)
8.    beträffande   lagförslaget
såvitt avser urval
att   riksdagen   antar   regeringens
förslag   till  lag  om   ändring   i
högskolelagen   (1992:1434)    såvitt
avser 4 kap. 3 §,
res. 16 (m,  fp)  -
villk. 1
9.   beträffande  innehållet   i
högskolornas                   lokala
antagningsordningar
att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Ub29 yrkande 4,
res. 17 (kds)
10.     beträffande    speciella
antagningsregler för invandrare
att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Ub28 yrkande 4,
11.   beträffande   Verket   för
högskoleservice
att   riksdagen   med   bifall   till
regeringens  förslag återkallar  dels
sitt  godkännande av att ett statligt
helägt  servicebolag med  högskolorna
som  företrädare  för  staten  bildas
enligt  senare beslut av  regeringen,
dels     sitt    bemyndigande    till
regeringen     att     besluta     om
nedläggning     av     Verket     för
högskoleservice,
res. 18 (m,  fp)  -
villk. 1
12.                    beträffande
informationsplikt för högskolan
att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Ub29 yrkande 5,
res. 19 (kds)
13.    beträffande    Högskolans
avskiljandenämnd
att   riksdagen   antar   regeringens
förslag   till  lag  om   ändring   i
högskolelagen   (1992:1434)    såvitt
avser 4 kap. 7 §,
14.  beträffande lagförslaget  i
övrigt
att  riksdagen antar regeringens förslag
till  lag  om  ändring  i  högskolelagen
(1992:1434) i den mån det inte  omfattas
av   vad   utskottet   hemställt   under
momenten 8 och 13.

Stockholm den 9 maj 1996

På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman
(s), Beatrice Ask (m), Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s),
Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),
Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren
(c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin
(m), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),
Majléne Westerlund Panke (s), Gunnar
Goude (mp), Inger Davidson (kds), Nalin
Baksi (s), Margareta E Nordenvall (m)
och Ola Ström (fp).

Reservationer

1. Avslag på propositionen såvitt avser
tillträde till grundläggande
högskoleutbildning (mom. 1)

Beatrice  Ask (m), Rune Rydén  (m),  Ulf
Melin  (m),  Margareta E Nordenvall  (m)
och Ola Ström (fp) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 4 börjar med  Utskottet anser 
och  slutar  med   yrkande  1   bort  ha
följande lydelse:
Utskottet      delar      motionärernas
uppfattning  att propositionen  när  det
gäller  regler för tillträde innebär  en
återgång     till    en    centraliserad
regelstyrning som liknar den som  gällde
före   1993  års  högskolereform.  Genom
reformen,   som   initierades   av   den
borgerliga  regeringen, gavs universitet
och  högskolor ansvaret för  att  själva
utforma  regler  för  antagningen.   Den
kritik  som  de  nya  antagningsreglerna
fått  handlar  i huvudsak  om  bristande
information  till elever  och  lärare  i
gymnasieskolan. Denna brist bör åtgärdas
på   annat  sätt  än  genom  att  överge
grundläggande  principer   i   reformen.
Utskottet  föreslår därför att riksdagen
med  bifall till motionerna 1995/96:Ub27
yrkande  1  och 1995/96:Ub32  yrkande  1
avslår regeringens förslag såvitt  avser
reglerna för tillträde.
dels  att utskottets hemställan under  1
bort ha följande lydelse:
1.      beträffande     avslag     på
propositionen såvitt avser  tillträde
till grundläggande högskoleutbildning
att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 1 och
1995/96:Ub32   yrkande    1    avslår
regeringens förslag,
2. Riktlinjer för grundläggande
behörighet (mom. 2)

Beatrice  Ask (m), Rune Rydén  (m),  Ulf
Melin  (m),  Margareta E Nordenvall  (m)
och Ola Ström (fp) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  5  börjar med   Regeringens
förslag    och  på  s.  6   slutar   med
 grundläggande   behörighet    bort   ha
följande lydelse:
Regeringens förslag om krav på  godkänt
i  kurser  motsvarande  minst  90  %  av
antalet gymnasiepoäng som krävs för  ett
fullständigt  program  i  gymnasieskolan
innebär   en   väsentlig   skärpning   i
förhållande till vad som har gällt under
ett  par decennier för allmän behörighet
till  högre utbildning. För sökande från
gymnasieskolan       och       gymnasial
vuxenutbildning har det  nämligen  sedan
1977  års  högskolereform  inte  funnits
något krav på viss betygsnivå för allmän
behörighet.  Utskottet  erinrar  om  att
kärnämnena    infördes   i    gymnasiets
samtliga  program bl.a. med motiveringen
att alla gymnasieprogram skall ge allmän
behörighet för högskolestudier. Det  nya
betygssystemet   med   en   godkändgräns
innebär  att  en elev som  fått  betyget
Icke   godkänd   inte  har  tillräckliga
kunskaper  och/eller  färdigheter.   Med
regeringens  förslag  kan  en  elev   nå
grundläggande  behörighet  med   betyget
Icke  godkänd i ett för alla studier  så
nödvändigt  ämne  som  svenska.  Det  är
beklagligt och strider mot intentionerna
med  betygssystemet att  som  regeringen
föreslår  avstå från att  kräva  betyget
Godkänd  i  kärnämnen för  grundläggande
behörighet.
Vad  utskottet här anfört bör riksdagen
med anledning av motionerna 1995/96:Ub27
yrkande    2    i    motsvarande    del,
1995/96:Ub28  yrkande  2  i  motsvarande
del,   1995/96:Ub32   yrkande   4    och
1995/96:Ub33 yrkande 1 och med avslag på
regeringens    förslag    och     motion
1995/96:Ub33 yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels  att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:
2.    beträffande   riktlinjer   för
grundläggande behörighet
att   riksdagen  med   anledning   av
motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2 och
1995/96:Ub28  yrkande   2,   båda   i
motsvarande     del,     1995/96:Ub32
yrkande 4 och 1995/96:Ub33 yrkande  1
och med avslag på regeringens förslag
och motion 1995/96:Ub33 yrkande 2 som
sin  mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
3. Riktlinjer för grundläggande
behörighet (mom. 2)

Andreas Carlgren (c) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  5  börjar med   Regeringens
förslag    och  på  s.  6   slutar   med
 grundläggande   behörighet    bort   ha
följande lydelse:
Regeringens förslag om krav på  godkänt
i  kurser  motsvarande  minst  90  %  av
antalet gymnasiepoäng som krävs för  ett
fullständigt  program  i  gymnasieskolan
innebär   en   väsentlig   skärpning   i
förhållande till vad som har gällt under
ett  par decennier för allmän behörighet
till  högre utbildning. För sökande från
gymnasieskolan       och       gymnasial
vuxenutbildning har det  nämligen  sedan
1977  års  högskolereform  inte  funnits
något krav på viss betygsnivå för allmän
behörighet. Att eleven måste ha  godkänt
i  flertalet  kärnämnen är  dock  enligt
utskottets   mening  inte  tillräckligt.
Kärnämnena konstruerades vid reformen av
gymnasieskolan för att ge eleverna bredd
i   sin  kunskap.  Det  är  viktigt  att
uppmuntra    eleverna    att    utnyttja
gymnasieskolan på ett sätt  som  främjar
de  framtida studierna utan att det  för
den   skull  leder  till  specialisering
redan   under  gymnasietiden.  Utskottet
anser därför RUT 93:s förslag om krav på
godkänt i kärnämnen som rimligt när  det
gäller  flertalet  högskoleutbildningar.
För   vissa   utbildningar,  som   t.ex.
konstnärliga, där personliga anlag eller
kvalifikationer spelar en stor roll, bör
dock inte godkänt betyg i alla kärnämnen
vara avgörande. Högskoleverket bör få  i
uppdrag  att  fastställa behörighetskrav
för dessa utbildningar.
Vad  utskottet här anfört bör riksdagen
med   bifall  till  motion  1995/96:Ub33
yrkandena  1  och  2, med  anledning  av
motionerna  1995/96: Ub27  yrkande  2  i
motsvarande del och 1995/96:Ub32 yrkande
4  och med avslag på regeringens förslag
och  motion  1995/96:Ub28  yrkande  2  i
motsvarande  del  som  sin   mening   ge
regeringen till känna.
dels  att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:
2.    beträffande   riktlinjer   för
grundläggande behörighet
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub33 yrkandena 1 och  2,  med
anledning  av motionerna 1995/96:Ub27
yrkande  2  i  motsvarande  del   och
1995/96:Ub32  yrkande  4   samt   med
avslag  på  regeringens  förslag  och
motion  1995/96:Ub28  yrkande   2   i
motsvarande  del som sin  mening  ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,
4. Riktlinjer för särskild behörighet
(mom. 3)

Andreas  Carlgren (c) och Inger Davidson
(kds) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som   på   s.   7  börjar  med    Liksom
regeringen   och slutar med   3  och  4 
bort ha följande lydelse:
Utskottet  befarar att utvecklingen  av
t.ex.   tvärvetenskapliga  studier   och
program  kan komma att hämmas om antalet
standardbehörigheter  såsom   regeringen
vill  begränsas till färre än de 16  som
RUT  93  föreslagit. Det är viktigt  att
standardbehörigheterna inte  är  för  få
utan  verkligen  ger  det  utrymme   som
behövs  för  att det enskilda  lärosätet
skall  kunna både specialisera  sig  och
profilera sig som lärosäte.
För  yrkesexamina är kraven  som  skall
vara  uppfyllda  för  respektive  examen
reglerade    på   nationell    nivå    i
examensordningen,  som  utgör  bilaga  3
till   högskoleförordningen  (1993:100).
Kraven  är uttryckta på sådant sätt  att
de  ger  varje universitet och  högskola
stor  frihet  när det gäller uppläggning
och  innehåll i utbildningen. Detta  bör
enligt  utskottets mening leda till  att
även  de  utbildningar  som  leder  till
yrkesexamina      kan      ha      olika
förkunskapskrav när det är  befogat  med
hänsyn  till den lokala utformningen  av
utbildningen.
Utskottet  föreslår att  riksdagen  med
anledning  av  motionerna 1995/96:  Ub29
yrkandena   1  och  2  och  1995/96:Ub33
yrkandena  3  och 4 samt med  avslag  på
regeringens    förslag    och     motion
1995/96:Ub32 yrkandena 3 och 5  som  sin
mening  ger  regeringen till  känna  vad
utskottet anfört.
dels  att utskottets hemställan under  3
bort ha följande lydelse:
3.    beträffande   riktlinjer   för
särskild behörighet
att   riksdagen  med   anledning   av
motionerna  1995/96:Ub29 yrkandena  1
och  2  och 1995/96:Ub33 yrkandena  3
och  4 samt med avslag på regeringens
förslag   och   motion   1995/96:Ub32
yrkandena 3 och 5 som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,
5. Riktlinjer för särskild behörighet
(mom. 3)

Ola Ström (fp) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 7 börjar med  Utskottet utgår 
och  slutar  med   3  och  5   bort   ha
följande lydelse:
Utskottet      delar      motionärernas
uppfattning att ett försök med en delvis
ospärrad  högskola  bör  genomföras.  På
förhand  kända standardbehörigheter  kan
vara  en  hjälp när den enskilde väljer,
men   han  eller  hon  skall  själv   ha
ansvaret  för att bedöma sin  kompetens,
sin  förmåga och sin vilja att  studera.
En    ökad   användning   av   IT    och
distansundervisning bör vara en väg till
en  sådan delvis ospärrad högskola.  Med
hänsyn  till  att  propositionen  saknar
analys av hur ett modifierat system  med
standardbehörigheter skulle  se  ut  bör
riksdagen   inte  godkänna   regeringens
förslag i denna del och inte heller göra
de  tillkännagivanden som föreslås i  de
övriga nyss nämnda motionsyrkandena.
Utskottet    föreslår    således    att
riksdagen   med   bifall   till   motion
1995/96:Ub32 yrkandena 3 och 5  och  med
avslag  på regeringens förslag  som  sin
mening  ger  regeringen till  känna  vad
utskottet anfört.
dels  att utskottets hemställan under  3
bort ha följande lydelse:
3.    beträffande   riktlinjer   för
särskild behörighet
att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Ub32 yrkandena 3  och  5  och
med avslag på regeringens förslag och
motionerna  1995/96:Ub29 yrkandena  1
och  2  och 1995/96:Ub33 yrkandena  3
och  4  som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
6. Funktionshindrades möjligheter till
högre utbildning
(mom. 4)

Gunnar Goude (mp) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med  Utskottet utgår 
och  slutar med  och 1995/96:Ub30   bort
ha följande lydelse:
Utskottet   anser  att   högskoleprovet
skall genomföras på ett sådant sätt  att
det  inte ensidigt gynnar snabbhet eller
direkt  missgynnar  t.ex.  sökande   med
litet   långsammare  lästakt.   Speciell
hänsyn   bör   tas  till   sökande   med
specifika   läs-   och  skrivsvårigheter
eller  ovana  vid svenska  språket.  Vad
utskottet  här anfört bör riksdagen  med
bifall  till motion 1995/96:Ub28 yrkande
2  i  denna del och med avslag på motion
1995/96:Ub30   som   sin    mening    ge
regeringen till känna.
dels  att utskottets hemställan under  4
bort ha följande lydelse:
4.   beträffande  funktionshindrades
möjligheter till högre utbildning
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub28 yrkande 2 i  motsvarande
del   och    med  avslag  på   motion
1995/96:Ub30  som  sin   mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,
7. Riktlinjer för användningen av
särskilda prov vid urval (mom. 5)

Beatrice  Ask (m), Rune Rydén  (m),  Ulf
Melin (m) och Margareta E Nordenvall (m)
anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med  Utskottet delar 
och  slutar  med   yrkande  7   bort  ha
följande lydelse:
Utskottet      delar      motionärernas
uppfattning att särskilda urvalsprov  är
ett    bra    komplement   till    andra
urvalskriterier.  Det   är   inte   bara
konstnärliga  utbildningar  som   kräver
talang,  utan det är minst lika  viktigt
vid  andra utbildningar såsom till vård-
och läraryrken.
Vad  utskottet här anfört bör riksdagen
med   bifall  till  motion  1995/96:Ub27
yrkande 2 i denna del, med anledning  av
motionerna 1995/96: Ub28 yrkande  1  och
1995/96:Ub29  yrkande 3,  båda  i  denna
del, och 1995/96:Ub33 yrkande 7 samt med
avslag  på regeringens förslag  som  sin
mening ge regeringen till känna.
dels  att utskottets hemställan under  5
bort ha följande lydelse:
5.    beträffande   riktlinjer   för
användningen  av särskilda  prov  vid
urval
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub27 yrkande 2 i  motsvarande
del,   med  anledning  av  motionerna
1995/96:Ub28    yrkande     1     och
1995/96:Ub29  yrkande   3,   båda   i
motsvarande   del,  och  1995/96:Ub33
yrkande   7   samt  med   avslag   på
regeringens  förslag som  sin  mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
8. Riktlinjer för användningen av
särskilda prov vid urval (mom. 5)

Andreas Carlgren (c) och Ola Ström  (fp)
anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med  Utskottet delar 
och  slutar  med   yrkande  7   bort  ha
följande lydelse:
Utskottet anser det viktigt att  få  en
mångfald i urvalsförfarandet. Risken  är
stor     att     sökande    med     goda
förutsättningar   för    den    aktuella
utbildningen  men med mer  udda  meriter
inte  kommer till sin rätt om man enbart
använder  betyg  eller högskoleprov  som
urvalsgrund.  I  många   fall   är   det
dessutom  andra kvalifikationer  som  är
viktiga för den sökta utbildningen än de
som    man   mäter   med   betyg   eller
högskoleprov.  Högskolorna  bör   därför
även  fortsättningsvis  uppmuntras   att
utveckla      nya      urvalsinstrument.
Högskoleverket  bör få en kontrollerande
funktion  så  att  nya  urvalsinstrument
leder  till att olika grupper av sökande
gynnas.
Utskottet  föreslår att  riksdagen  med
bifall  till motion 1995/96:Ub33 yrkande
7,    med    anledning   av   motionerna
1995/96:Ub27   yrkande  2,  1995/96:Ub28
yrkande  1  och 1995/96:Ub29 yrkande  3,
samtliga i denna del, och med avslag  på
regeringens förslag som sin  mening  ger
regeringen  till  känna  vad   utskottet
anfört.
dels  att utskottets hemställan under  5
bort ha följande lydelse:
5.    beträffande   riktlinjer   för
användningen  av särskilda  prov  vid
urval
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub33 yrkande 7, med anledning av
motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2,
1995/96:Ub28 yrkande 1 och 1995/96:Ub29
yrkande 3, samtliga i motsvarande del,
och med avslag på regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

9. Riktlinjer för användningen av
särskilda prov vid urval (mom. 5)

Gunnar Goude (mp) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med  Utskottet delar 
och  slutar  med   yrkande  7   bort  ha
följande lydelse:
Utskottet  anser  att lokalt  anpassade
prov  har så stora fördelar att  de  bör
tillåtas i betydligt större utsträckning
än  vad regeringen föreslår. Lokala prov
skall   kunna  utvecklas  och   användas
enligt nu gällande principer, men  innan
de  tas  i  bruk skall de  godkännas  av
Högskoleverket.
Vad  utskottet här anfört bör riksdagen
med   bifall  till  motion  1995/96:Ub28
yrkande 1 i denna del, med anledning  av
motionerna 1995/96: Ub27 yrkande  2  och
1995/96:Ub29  yrkande 3,  båda  i  denna
del, samt 1995/96:Ub33 yrkande 7 och med
avslag  på regeringens förslag  som  sin
mening ge regeringen till känna.
dels  att utskottets hemställan under  5
bort ha följande lydelse:
5.    beträffande   riktlinjer   för
användningen  av särskilda  prov  vid
urval
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub28 yrkande 1 i  motsvarande
del,   med  anledning  av  motionerna
1995/96:Ub27    yrkande     2     och
1995/96:Ub29  yrkande   3,   båda   i
motsvarande  del, samt   1995/96:Ub33
yrkande   7   och   med   avslag   på
regeringens  förslag som  sin  mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
10. Riktlinjer för användningen av
särskilda prov vid urval (mom. 5)

Inger Davidson (kds) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med  Utskottet delar 
och  slutar  med   yrkande  7   bort  ha
följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen  att  det
vore     olyckligt    om    högskolornas
utvecklingsarbete  när  det  gäller  nya
urvalsinstrument nu skulle  strypas.  De
existerande    urvalsinstrumenten     är
nämligen  inte  alltid  objektiva.   Det
regeringen   bör  lägga  fast   är   att
urvalskriterierna skall utformas så  att
de gynnar mångfald och jämställdhet.
Utskottet  föreslår att  riksdagen  med
bifall  till motion 1995/96:Ub29 yrkande
3   i   denna  del,  med  anledning   av
motionerna  1995/96:Ub27 yrkande  2  och
1995/96:Ub28  yrkande 1,  båda  i  denna
del, samt 1995/96:Ub33 yrkande 7 och med
avslag  på regeringens förslag  som  sin
mening  ger  regeringen till  känna  vad
utskottet anfört.
dels  att utskottets hemställan under  5
bort ha följande lydelse:
5.    beträffande   riktlinjer   för
användningen  av särskilda  prov  vid
urval
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub29 yrkande 3 i motsvarande
del, med anledning av motionerna
1995/96:Ub27 yrkande 2 och 1995/96:Ub28
yrkande 1, båda i denna del, samt
1995/96:Ub33 yrkande 7 och med avslag på
regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,

11. Riktlinjer för tillgodoräknande av
arbetslivserfarenhet (mom. 6)

Gunnar Goude (mp) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som   på  s.  9  börjar  med   Utskottet
erinrar     och    slutar    med     och
1995/96:Ub31  bort ha följande lydelse:
Utskottet      delar      motionärernas
uppfattning  att  poängberäkningen   för
arbetslivserfarenhet skall gälla gradvis
med  0,1  poäng per år upp till maximala
0,5  poäng.  Värnpliktstjänstgöring  har
sedan      länge     jämställts      med
arbetslivserfarenhet vid urval och  även
när   det   gäller  att   uppnå   allmän
behörighet.
Utskottet    föreslår    således    att
riksdagen   med   bifall   till   motion
1995/96:Ub28 yrkande 3 och med avslag på
regeringens    förslag    och     motion
1995/96:Ub31   som   sin   mening    ger
regeringen  till  känna  vad   utskottet
anfört.
dels  att utskottets hemställan under  6
bort ha följande lydelse:
6.    beträffande   riktlinjer   för
tillgodoräknande                   av
arbetslivserfarenhet
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub28 yrkande 3 och med avslag
på  regeringens  förslag  och  motion
1995/96:Ub31  som  sin   mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,
12. Riktlinjer i övrigt för urval (mom.
7)

Andreas Carlgren (c) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  10  börjar  med   Utskottet
konstaterar  och på s. 11 slutar med   5
och 6  bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det viktigt att  få  en
mångfald   i  urvalsförfarandet.   Olika
urvalskriterier gynnnar olika grupper av
sökande.  Hur stor andel av  de  antagna
som    skall    tas    in    på    olika
urvalskriterier   är   det   dock   inte
nödvändigt att reglera. Däremot förordar
utskottet   en  modell  där  högskolorna
måste   använda   sig   av   minst   två
urvalskriterier.  Vad   gäller   betygen
delar  utskottet regeringens uppfattning
att  de  bör  värderas lika  vid  urval,
oavsett  till vilken högskola  studenten
söker.  Inget  riktigt bra förslag  till
hur betygen skall meritvärderas har ännu
kommit   fram.   Utskottet   anser   att
regeringen bör återkomma till  riksdagen
med   förslag   om  detta.   Beträffande
högskoleprovet vill utskottet  poängtera
vikten av att det utformas på ett sådant
sätt   att  det  inte  missgynnar  vissa
grupper, t.ex. kvinnor.
Vad  utskottet nu anfört bör  riksdagen
med   bifall  till  motion  1995/96:Ub33
yrkandena  5  och  6, med  anledning  av
regeringens  förslag och med  avslag  på
motionerna 1995/96:Ub28 yrkandena 1  och
2  och  1995/96:Ub29 yrkande 3,  alla  i
motsvarande    del,   och   1995/96:Ub32
yrkande  2  som sin mening ge regeringen
till känna.
dels  att utskottets hemställan under  7
bort ha följande lydelse:
7.  beträffande riktlinjer i  övrigt
för urval
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub33 yrkandena 5 och  6,  med
anledning av regeringens förslag  och
med avslag på motionerna 1995/96:Ub28
yrkandena  1  och 2 och  1995/96:Ub29
yrkande  3,  alla i motsvarande  del,
och  1995/96:Ub32 yrkande 2  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
13. Riktlinjer i övrigt för urval (mom.
7)

Ola Ström (fp) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  10  börjar  med   Utskottet
konstaterar  och på s. 11 slutar med   5
och 6  bort ha följande lydelse:
Utskottet  konstaterar att  regeringens
förslag  innebär att det skapas ett  sy-
stem  där man har samma turordning  till
alla sökalternativ. Det ger en situation
där  det finns en grupp sökande som  kan
komma   in  på  nästan  allt  de   vill,
samtidigt  som det finns  en  grupp  som
inte   kan   komma  in   på   någonting.
Erfarenheten säger att urval på betyg av
den  typ regeringen föreslår kommer  att
ge  incitament  för de mest  målmedvetna
eleverna  att på olika sätt försöka   så
billigt som möjligt  skaffa sig poäng så
att   de   kan  komma  in  på  de   mest
attraktiva  utbildningarna.   En   sådan
utveckling  gynnar inte  de  elever  som
kommer  från  icke  studievana  miljöer.
Utskottet kan inte acceptera ett  sådant
system som regeringen föreslår.
Utskottet  föreslår att  riksdagen  med
bifall  till motion 1995/96:Ub32 yrkande
2   avslår   regeringens   förslag   och
motionerna 1995/96:Ub28 yrkandena 1  och
2  och  1995/96:Ub29 yrkande 3,  alla  i
motsvarande    del,   och   1995/96:Ub33
yrkandena  5  och  6 samt  som  sin  sin
mening  ger  regeringen till  känna  vad
utskottet anfört.
dels  att utskottets hemställan under  7
bort ha följande lydelse:
7.  beträffande riktlinjer i  övrigt
för urval
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub32 yrkande 2 och med avslag
på regeringens förslag och motionerna
1995/96:Ub28 yrkandena 1  och  2  och
1995/96:Ub29  yrkande   3,   alla   i
motsvarande   del,  och  1995/96:Ub33
yrkandena 5 och 6 som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,
14. Riktlinjer i övrigt för urval (mom.
7)

Gunnar Goude (mp) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  10  börjar  med   Utskottet
konstaterar  och på s. 11 slutar med   5
och 6  bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att de riktlinjer
som   regeringen  föreslår  innebär  att
mångfald och jämställdhet gynnas.  Genom
att hela antagningen i normalfallet inte
skall  baseras på betyg utan till  minst
en     tredjedel    på    resultat    av
högskoleprovet (jämte för en viss  andel
poäng      för     arbetslivserfarenhet)
garanteras  att också sökande  som  inte
genomgått gymnasieskolan, eller som inte
fått  betyg  som gör deras studieförmåga
rättvisa, har en reell möjlighet att bli
antagna.   Gymnasiebetygen   är   enligt
utskottets   mening   relativt    dåliga
prediktorer      av     studie-      och
yrkesframgång. Med hänsyn till detta bör
enligt  utskottets mening en höjning  av
den  kvot  som tas in via högskoleprovet
övervägas.
Utskottet  föreslår att  riksdagen  med
bifall    till    motion    1995/96:Ub28
yrkandena 1 och 2, båda i denna del, och
med anledning av regeringens förslag som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet  anfört samt avslår motionerna
1995/96:Ub29  yrkande  3  i  motsvarande
del,   1995/96:Ub32   yrkande   2    och
1995/96:Ub33 yrkandena 5 och 6.
dels  att utskottets hemställan under  7
bort ha följande lydelse:
7.  beträffande riktlinjer i  övrigt
för urval
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub28 yrkandena 1 och 2,  båda
i  motsvarande del, med anledning  av
regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1995/96:Ub29 yrkande  3  i
motsvarande del, 1995/96:Ub32 yrkande
2  och 1995/96:Ub33 yrkandena 5 och 6
som  sin  mening ger regeringen  till
känna vad utskottet anfört,
15. Riktlinjer i övrigt för urval (mom.
7)

Inger Davidson (kds) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  10  börjar  med   Utskottet
konstaterar  och på s. 11 slutar med   5
och 6  bort ha följande lydelse:
Utskottet          instämmer          i
Kristdemokraternas nej  till  kvotering.
Det  bästa  är enligt utskottets  mening
att  öppna  så  många  olika  vägar  som
möjligt   in   i  högskolan.   Det   som
regeringen   bör  lägga  fast   är   att
urvalskriterierna skall utformas så  att
de gynnar mångfald och jämställdhet.
Vad  utskottet här anfört bör riksdagen
med   bifall  till  motion  1995/96:Ub29
yrkande 3 i denna del, med anledning  av
motion  1995/96: Ub33 yrkande 6 och  med
avslag   på   regeringens  förslag   och
motionerna 1995/96:Ub28 yrkandena 1  och
2,   båda   i  denna  del,  1995/96:Ub32
yrkande 2 och 1995/96:Ub33 yrkande 5 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels  att utskottets hemställan under  7
bort ha följande lydelse:
7.  beträffande riktlinjer i  övrigt
för urval
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub29 yrkande 3 i  motsvarande
del,    med   anledning   av   motion
1995/96:Ub33  yrkande  6   samt   med
avslag  på  regeringens  förslag  och
motionerna  1995/96:Ub28 yrkandena  1
och   2,  båda  i  motsvarande   del,
1995/96:Ub32    yrkande     2     och
1995/96:Ub33 yrkande 5 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
16. Lagförslaget såvitt avser urval
(mom. 8)

Under   förutsättning  av  bifall   till
reservation 1

Beatrice  Ask (m), Rune Rydén  (m),  Ulf
Melin  (m),  Margareta E Nordenvall  (m)
och Ola Ström (fp) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som  på s. 11 börjar med  Utskottet har 
och  slutar  med   kap.  3  §   bort  ha
följande lydelse:
Utskottet    anser   att    regeringens
lagförslag  när  det  gäller  urval  bör
avslås, eftersom det är ett uttryck  för
den  centralisering som utskottet i  det
föregående tagit avstånd från.
dels  att utskottets hemställan under  8
bort ha följande lydelse:
8.  beträffande lagförslaget  såvitt
avser urval
att   riksdagen  avslår   regeringens
förslag   till  lag  om   ändring   i
högskolelagen   (1992:1434)    såvitt
avser 4 kap. 3 §,
17. Innehållet i högskolornas lokala
antagningsordningar (mom. 9)

Inger Davidson (kds) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  11  börjar  med   Utskottet
utgår   och slutar med  avslå  yrkandet 
bort ha följande lydelse:
Utskottet   instämmer   i   regeringens
förslag  om  att  varje  högskola  skall
fastställa  en  antagningsordning.   Som
motionärerna    säger    behöver     det
preciseras vad en sådan skall innehålla.
Högskoleverket bör få i uppdrag att göra
detta. Om inte särskilda skäl föreligger
bör  flera  urvalsmetoder  användas  vid
antagning   till  en  viss   utbildning.
Möjligheten  att  få  antagningsbeslutet
prövat måste också vara garanterad.  Vad
utskottet  här anfört bör riksdagen  med
bifall  till motion 1995/96:Ub29 yrkande
4  som  sin  mening ge  regeringen  till
känna.
dels  att utskottets hemställan under  9
bort ha följande lydelse:
9.    beträffande    innehållet    i
högskolornas                   lokala
antagningsordningar
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub29 yrkande 4 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
18. Verket för högskoleservice (mom. 11)

Under   förutsättning  av  bifall   till
reservation 1

Beatrice  Ask (m), Rune Rydén  (m),  Ulf
Melin  (m),  Margareta E Nordenvall  (m)
och Ola Ström (fp) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  12  börjar  med   Utskottet
konstaterar    och   slutar   med    för
högskoleservice    bort   ha    följande
lydelse:
Utskottet uppfattar regeringens förslag
som   en   logisk  konsekvens   av   den
centralisering   av   antagningen    som
regeringen  föreslår och  som  utskottet
tagit  avstånd från. Utskottet  föreslår
följaktligen   att   riksdagen    avslår
regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under  11
bort ha följande lydelse:
11.     beträffande    Verket    för
högskoleservice
att   riksdagen  avslår   regeringens
förslag   om  återkallande  dels   av
riksdagens  godkännande  av  att  ett
statligt   helägt  servicebolag   med
högskolorna   som   företrädare   för
staten bildas enligt senare beslut av
regeringen,   dels   av    riksdagens
bemyndigande   till  regeringen   att
besluta om nedläggning av Verket  för
högskoleservice,
19. Informationsplikt för högskolan
(mom. 12)

Inger Davidson (kds) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  12  börjar  med   Utskottet
erinrar    och   slutar   med     avslår
motionsyrkandet    bort   ha    följande
lydelse:
Utskottet erinrar om att Högskoleverket
enligt sin instruktion (1995:945)  bl.a.
skall    svara   för   information    om
verksamheten och det samlade utbudet  av
utbildning    inom    universitet    och
högskolor.   Som   framgått    av    det
föregående kommer varje lärosäte även  i
fortsättningen    att    ansvara     för
antagningen  till  den  utbildning   det
anordnar.  Det  är  då  nödvändigt   att
lärosätena åläggs informationsplikt till
Högskoleverket om sitt utbildningsutbud,
så  att  informationen kan nå  alla  och
inte endast de regioner eller grupper av
presumtiva  studenter som  den  enskilda
högskolan     prioriterar     i     sitt
informationsarbete.  Utskottet  föreslår
att  riksdagen  med bifall  till  motion
1995/96:Ub29  yrkande 5 som  sin  mening
ger regeringen detta till känna.
dels att utskottets hemställan under  12
bort ha följande lydelse:
12.   beträffande  informationsplikt
för högskolan
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub29 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

Regeringens lagförslag
Förslag till
Lag    om    ändring   i   högskolelagen
(1992:1434)
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 och  7
§§ högskolelagen (1992:1434)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse    Föreslagen lydelse
4 kap.
3  §
Kan    inte   alla   Kan    inte   alla
behöriga    sökande  behöriga    sökande
till  en utbildning  till  en utbildning
tas   emot,   skall  tas   emot,   skall
urval  göras  bland  urval  göras  bland
de sökande.          de         sökande.
Regeringen    eller
den  myndighet  som
regeringen
bestämmer       får
meddela
föreskrifter     om
urval.
7  §1
En  för högskolan gemensam nämnd  skall
pröva  frågor  om avskiljande.  Nämndens
ordförande  skall  vara  jurist  och  ha
erfarenhet som domare.
Nämndens beslut  i   Nämndens beslut  i
avskiljande-frågor   avskiljande-frågor
får överklagas till  får överklagas till
allmän               allmän
förvaltningsdomstol  förvaltningsdomstol
av studenten.        av   studenten  och
högskolan.
Prövningstillstånd      krävs       vid
överklagande till kammarrätten.
Ett  beslut om avskiljande skall, om den
som  har  avskilts begär  det,  omprövas
efter två år.
________
Denna  lag  träder i kraft  den  1  juli
1996. Den äldre lydelsen av 4 kap.  7  §
gäller  för beslut som har meddelats  av
nämnden före ikraftträdandet.



1

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 2
Utskottet 3
Inledning 3
1. Villkoren för tillträde till
grundläggande högskoleutbildning 4
Avslag på propositionen 4
Behörighet 5
Urval 7
2. Verket för högskoleservice, m.m. 12
3. Avskiljande från
högskoleutbildning 13
Hemställan 14
Reservationer 16
1. Avslag på propositionen såvitt
avser tillträde till grundläggande
högskoleutbildning (mom. 1) (m, fp) 16
2. Riktlinjer för grundläggande
behörighet (mom. 2) (m, fp, kds) 16
3. Riktlinjer för grundläggande
behörighet (mom. 2) (c) 17
4. Riktlinjer för särskild
behörighet (mom. 3) (c, kds) 18
5. Riktlinjer för särskild
behörighet (mom. 3) (fp) 18
6. Funktionshindrades möjligheter
till högre utbildning
(mom. 4) (mp) 19
7. Riktlinjer för användningen av
särskilda prov vid urval
(mom. 5) (m) 19
8. Riktlinjer för användningen av
särskilda prov vid urval
(mom. 5) (c, fp) 20
9. Riktlinjer för användningen av
särskilda prov vid urval
(mom. 5) (mp) 21
10. Riktlinjer för användningen av
särskilda prov vid urval
(mom. 5) (kds) 21
11. Riktlinjer för tillgodoräknande
av arbetslivserfarenhet
(mom. 6) (mp) 22
12. Riktlinjer i övrigt för urval
(mom. 7) (c) 22
13. Riktlinjer i övrigt för urval
(mom. 7) (fp) 23
14. Riktlinjer i övrigt för urval
(mom. 7) (mp) 23
15. Riktlinjer i övrigt för urval
(mom. 7) (kds) 24
16. Lagförslaget såvitt avser urval
(mom. 8) (m, fp) 24
17. Innehållet i högskolornas
lokala antagningsordningar
(mom. 9) (kds) 25
18. Verket för högskoleservice
(mom. 11) (m) 25
19. Informationsplikt för högskolan
(mom. 12) (kds) 26
Regeringens lagförslag 27
Gotab, Stockholm 1996
_______________________________
1 Senaste lydelse 1995:96.