Informationsteknikens användning



<div class="sidhuvud_publikation">Trafikutskottets betänkande</div>
<div class="sidhuvud_beteckning">1995/96:TU19</div>
<h1>Informationsteknikens användning</h1>
<hr class="sidhuvud_linje">
<h2>Innehåll</h2>
<ul><li class="innehall_lista"><a href="#bsam">Sammanfattning</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bprop">Propositionens förslag till</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bmot">Motionerna</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#btext">Utskottet</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bhemst">Hemställan</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bres">Reservationer</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#binh">Innehållsförteckning</li></a></ul>
<pre>1995/96
TU19</pre>
<a name="bsam"></a><h2>Sammanfattning</h2><pre>Utskottet  behandlar i detta  betänkande
informationsteknikens   användning   med
utgångspunkt från regeringens förslag  i
proposition 1995/96:125 Åtgärder för att
bredda  och  utveckla  användningen   av
informationsteknik   samt   ett   80-tal
motionsyrkanden som väckts med anledning
av propositionen.</pre>
<pre>
I  propositionen  redovisar  regeringen
förslag  till  mål för  en  övergripande
nationell          strategi          för
informationsteknik,    IT.    Regeringen
lämnar    vidare   förslag   till    tre
prioriterade   statliga   uppgifter    -
rättsordningen,     utbildningen     och
samhällets   informationsförsörjning   -
samt redovisar ett handlingsprogram  för
att bredda och utveckla användningen  av
informationsteknik. Propositionen  anges
vara en del i regeringens arbete med att
främja   tillväxt   och  sysselsättning.
Regeringen  säger  sig  därutöver  vilja
värna   grundläggande  samhällsmål   som
demokrati     och     rättvisa     genom
målsättningen att alla medborgare  skall
kunna dra nytta av informationsteknikens
möjligheter.</pre>
<pre>Motionerna tar upp utformningen  av  en
nationell        IT-strategi         och
informationsteknikens   betydelse    för
bl.a.  demokrati,  regional  utveckling,
sysselsättning och en god miljö.  Vidare
behandlas  i motionerna ett stort  antal
av   de   åtgärder   som   redovisas   i
regeringens  handlingsprogram  för   att
utveckla IT-användningen.</pre>
<pre>Utskottet konstaterar att det råder  en
betydande           samsyn            om
informationsteknikens  möjligheter   att
påverka  samhällsutvecklingen i  positiv
riktning. Informationstekniken  påverkar
vår    produktionsförmåga    och    vårt
levnadsmönster    liksom    demokratiska
värden som medborgarnas möjligheter till
insyn       och       deltagande       i
samhällsutvecklingen.          Utskottet
framhåller      vikten      av       att
informationstekniken  används  i  sådana
former  att samhällsutvecklingen främjas
och  att risker för regionala obalanser,
försämrat     integritetsskydd,     ökad
sårbarhet och kunskapsmässiga skillnader
mellan   olika   grupper   i   samhället
motverkas.</pre>
<pre>För   att  stärka  den  parlamentariska
förankringen    anser   utskottet    att
riksdagen  bör ge regeringen till  känna
att   den  årligen  bör  återkomma  till
riksdagen med en skrivelse som redovisar
utvecklingen på IT-området.</pre>
<pre>Utskottet    tillstyrker    regeringens
förslag   till   mål  och   prioriterade
uppgifter  för en nationell  IT-strategi
och   framhåller  vikten  av   att   det
redovisade handlingsprogrammet genomförs
snabbt    och   kraftfullt.    Utskottet
förutsätter    att   målen    för    IT-
användningen  kommer att vidareutvecklas
och  förtydligas. Riksdagen föreslås  ge
regeringen till känna att säkerhets- och
sårbarhetsfrågor  inom   IT-användningen
bör   uppmärksammas  tydligare  och  att
regeringen bör återkomma till  riksdagen
med  en  utvecklad  strategi  för  detta
arbete.</pre>
<pre>Med hänvisning till pågående berednings-
och  utvecklingsarbete avstyrks samtliga
motionsyrkanden.  Utskottet   framhåller
att   syftet   med   ett   stort   antal
motionsyrkanden    torde    komma    att
tillgodoses.   Det   gäller   exempelvis
yrkanden om åtgärder för att modernisera
lagstiftning och regelverk samt yrkanden
om   att   göra  tillgången   till   och
kostnaderna  för  IT  mer  likvärdiga  i
landets  alla  delar. Motionsförslag  om
att   skapa   en   bred  tillgång   till
information  för  att  möjliggöra   ökad
delaktighet  i samhällsutvecklingen  och
ökad   kunskapsutveckling  samt   stärkt
demokrati  bedöms likaså bli  uppfyllda.
Detta  innebär  att  riksdagens  databas
Rixlex,     som     bl.a.     innehåller
riksdagstryck,  förutsätts   komma   att
erbjudas  gratis  och att  informationen
successivt  kommer att göras tillgänglig
på Internet.</pre>
<pre>
Till    betänkandet   har   fogats    22
reservationer samt ett särskilt yttrande
av    mp-ledamoten.   De   frågor    som
reservationerna  avser samt  de  partier
som  har  avgett reservationerna framgår
översiktligt  av avsnittet Hemställan  i
utskottets yttrande (s. 57-59).</pre>
<a name="bprop"></a><h2>Propositionens förslag till</h2><pre>riksdagsbeslut</pre>
<pre></pre>
<pre>Regeringen        (Statsrådsberedningen)
föreslår i proposition 1995/96:125</pre>
<pre>
1.   att  riksdagen  antar  regeringens
förslag  till  mål för en nationell  IT-
strategi,</pre>
<pre>2.  att riksdagen godkänner regeringens
förslag   till   prioriterade   statliga
uppgifter när det gäller att främja  IT-
utvecklingen.</pre>
<pre>
Yttranden från andra utskott</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet   har  berett   samtliga
övriga   utskott  tillfälle   att   avge
yttrande  över de förslag i  proposition
125   jämte  motioner  som  berör  resp.
utskotts               beredningsområde.
Jordbruksutskottet,
socialförsäkringsutskottet,
skatteutskottet                      och
arbetsmarknadsutskottet   har   beslutat
avstå  från att avge yttrande. Yttranden
har avgivits av</pre>
<pre>
- konstitutionsutskottet (1995/96:KU7y)</pre>
<pre>- finansutskottet (1995/96:FiU6y)</pre>
<pre>- justitieutskottet (1995/96:JuU8y)</pre>
<pre>- lagutskottet (1995/96:LU4y)</pre>
<pre>- utrikesutskottet (1995/96:UU6y)</pre>
<pre>- försvarsutskottet (1995/96:FöU4y)</pre>
<pre>- socialutskottet (1995/96:SoU4y)</pre>
<pre>- kulturutskottet (1995/96:KrU7y)</pre>
<pre>- utbildningsutskottet (1995/96:UbU5y)</pre>
<pre>- näringsutskottet (1995/96:NU8y)</pre>
<pre>- bostadsutskottet (1995/96:BoU6y)</pre>
<pre>
Yttrandena återfinns i bilaga till
betänkandet.</pre>
<a name="bmot"></a><h2>Motionerna</h2><pre>1995/96:T50 av Tom Heyman (m) vari yrkas
att   riksdagen  som  sin   mening   ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om  att  statliga   verk   och
myndigheter   stimuleras   till   utökad
användning    av    telefonmöten     och
videokonferenser i sin verksamhet.</pre>
<pre></pre>
<pre>1995/96:T51 av Carl Bildt m.fl. (m) vari
yrkas</pre>
<pre>
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts              om              att
informationsteknikutvecklingen måste ses
i  ett bredare perspektiv än enbart  det
tekniska,</pre>
<pre>2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om principerna för anpassning av
lagstiftningen  till  de  krav  som  den
informationstekniska utvecklingen reser,</pre>
<pre>3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om en ny inriktning av  arbetet
med den enskildes integritetsskydd,</pre>
<pre>4.  att riksdagen hos regeringen  begär
förslag       till       en       samlad
integritetsskyddslag i enlighet med  vad
som anförts i motionen,</pre>
<pre>5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om skoldatanätet som en statlig
huvuduppgift     för     att      främja
informationsteknikanvändningen i skolan,</pre>
<pre>6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om resurscentrum för IT-baserade
läromedel,    informationssystem     för
utbildningsområdet och IT-körkort,</pre>
<pre>7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    informationsteknik    i
lärarutbildningen,</pre>
<pre>8.  att  riksdagen  avslår  regeringens
förslag  om  en  ny  roll  för  SUNET  i
enlighet med vad som anförts i motionen,</pre>
<pre>9.  att riksdagen hos regeringen  begär
förslag  om en utbyggd distansutbildning
i   enlighet  med  vad  som  anförts   i
motionen,</pre>
<pre>10. att riksdagen beslutar om principer
för        offentliga        handlingars
tillgänglighet i enlighet  med  vad  som
anförts i motionen,</pre>
<pre>11.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  en  databas  för  offentlig
upphandling,</pre>
<pre>12.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om överföring av delar av Telias
nät i en särskild juridisk form,</pre>
<pre>13.  att  riksdagen avslår  regeringens
förslag  om en utbyggnad av ett digitalt
marknät  för television till förmån  för
digitala  sändningar med utnyttjande  av
andra  distributionskanaler  i  enlighet
med vad som anförts i motionen.</pre>
<pre>
1995/96:T52  av  Mats Odell  m.fl.  vari
yrkas</pre>
<pre>
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om nationell IT-strategi,</pre>
<pre>2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om en bredare lagöversyn,</pre>
<pre>3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om medianeutralitet,</pre>
<pre>4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om personlig integritet,</pre>
<pre>5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om statens roll,</pre>
<pre>6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om IT-strategi för skolan,</pre>
<pre>7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om övergripande mål för skolan,</pre>
<pre>8.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om högskolan,</pre>
<pre>9.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om SUNET,</pre>
<pre>10.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att lyfta fram  exempel  på
användningen av IT,</pre>
<pre>11.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts           om          samhällets
informationsförsörjning  och  en  modern
innebörd av offentlighetsprincipen,</pre>
<pre>12.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om utförsäljning av Telia,</pre>
<pre>13.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om företagsvänligt klimat,</pre>
<pre>14.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om svensk kultur som  offentlig
handling,</pre>
<pre>15.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om digital TV,</pre>
<pre>16.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om datoriserade parlamentariker,</pre>
<pre>17.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om papperslös ärendehantering,</pre>
<pre>18.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om myndigheters ansvar för  att
öka intresset för IT-användning,</pre>
<pre>19.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om privat e-post,</pre>
<pre>20.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om hälso- och sjukvård,</pre>
<pre>21.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts       om      utredning       av
trygghetssystemen.</pre>
<pre>
1995/96:T53  av  Ingrid Andersson  m.fl.
(s)  vari  yrkas att riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen  anförts om särskilt  stöd  för
kvinnors IT-användning.</pre>
<pre></pre>
<pre>1995/96:T54  av Karin Olsson  m.fl.  (s)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts   om   tillskapande    av    ett
nationellt resurscentrum för att  främja
och  stimulera tillväxten av IT-baserade
läromedel/läromedier med tillvaratagande
av de regionala resurser och kompetenser
som finns.</pre>
<pre></pre>
<pre>1995/96:T55 av Inger Lundberg m.fl.  (s)
vari yrkas</pre>
<pre>
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  medborgarnas tillgänglighet
till  grunddatabaser  med  grundläggande
samhällsinformation,</pre>
<pre>2.  att  riksdagen begär att regeringen
inom EU skall verka för att medborgarnas
behov av samhällsinformation om EU  inte
begränsas av privata intressenters vilja
att   göra  pengar  på  information   av
betydelse för demokratin i Europa.</pre>
<pre>
1995/96:T56 av Stig Sandström m.fl.  (v)
vari yrkas</pre>
<pre>
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  en  utvidgad nationell  IT-
strategi,</pre>
<pre>2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   en   internationell   IT-
konferens,</pre>
<pre>3.  att riksdagen hos regeringen  begär
en  utredning om statens ansvar för  ett
rundare Sverige  i enlighet med vad  som
anförts i motionen,</pre>
<pre>4.  att riksdagen hos regeringen  begär
en  utredning  om grundskolor  med  låga
medelbetyg samt om pojkars och  flickors
IT-användning,</pre>
<pre>5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om de lågutbildades situation på
IT-området,</pre>
<pre>6.  att riksdagen hos regeringen  begär
en    utredning   om   prissättning   på
information från myndigheter,</pre>
<pre>7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om sextimmarsdagen,</pre>
<pre>8.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om rättsligt observatorium,</pre>
<pre>9.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om det svenska språket och IT,</pre>
<pre>10.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om distansutbildning,</pre>
<pre>11.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om bibliotekens roll,</pre>
<pre>12.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om kulturen,</pre>
<pre>13.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om folkbildningen,</pre>
<pre>14.  att riksdagen hos regeringen begär
en utredning om IT:s inverkan på behovet
av nya vägar,</pre>
<pre>15.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om   en   nationell   digital
kommunikationsdatabas,</pre>
<pre>16.  att riksdagen hos regeringen begär
en   utredning  om  IT:s  betydelse  för
byggsektorn,</pre>
<pre>17.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  kvalitetsdeklarationer   av
miljödata och miljöinformation.</pre>
<pre>
1995/96:T57 av Kerstin Warnerbring m.fl.
(c) vari yrkas</pre>
<pre>
1.  att  riksdagen antar de i  motionen
angivna förslagen till en nationell  IT-
strategi,</pre>
<pre>2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om decentralisering och regional
balans,</pre>
<pre>3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om demokrati och delaktighet,</pre>
<pre>4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om tillväxt,</pre>
<pre>5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om anslutningsavgifter för ISDN-
kommunikation,</pre>
<pre>6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om bildningsförbundens roll,</pre>
<pre>7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  behovet av  en  översyn  av
skatteregler  för  småföretag  för   att
främja  användning av IT och  företagens
behov av kompetensutveckling,</pre>
<pre>8.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om samutnyttjande av datortek,</pre>
<pre>9.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om yrkesutbildning,</pre>
<pre>10.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om SUNET,</pre>
<pre>11.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om forskning,</pre>
<pre>12.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om distansutbildning,</pre>
<pre>13.    att    riksdagen   kostnadsfritt
tillhandahåller Rixlex.</pre>
<pre>
1995/96:T58  av Eva Flyborg  m.fl.  (fp)
vari yrkas</pre>
<pre>
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om behovet av rättslig  översyn
av IT-användningens berörda lagar,</pre>
<pre>2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts     om     utbildnings-      och
utrustningssatsningar i skolorna,</pre>
<pre>3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  åtgärder  för  att   främja
tillväxt på datanäten,</pre>
<pre>4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts      om      förmedling       av
samhällsinformation vid  medborgarkontor
och till allmänhetens persondatorer,</pre>
<pre>5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om behov av konsumentupplysning
om IT,</pre>
<pre>6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  åtgärder  för  att   främja
miljö,  jämlikhet  och jämställdhet  med
hjälp av IT,</pre>
<pre>7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  skyddet  av  den  enskildes
integritet.</pre>
<pre>
1995/96:T59 av Elisa Abascal Reyes m.fl.
(mp) vari yrkas</pre>
<pre>
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om IT och miljön,</pre>
<pre>2.  att riksdagen hos regeringen  begär
en  utredning av problemen med  monopol-
och        oligopolstrukturer         på
programvarumarknaden,</pre>
<pre>3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om introduktion av IT inom  den
statliga kulturvården,</pre>
<pre>4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om public service-företagen  och
den nya tekniken,</pre>
<pre>5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om IT i skolan,</pre>
<pre>6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om IT och integritetsfrågor,</pre>
<pre>7.  att riksdagen hos regeringen  begär
en  utredning av säkerhetspolisens ökade
kontroll  av medborgarna genom  den  nya
tekniken,</pre>
<pre>
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Europol och kommersialisering
av personuppgifter från myndigheters
register till utlandet.</pre>
<a name="btext"></a><h2>Utskottet</h2><pre>1 Inledning</pre>
<pre></pre>
<pre>1.1 Vad är IT?</pre>
<pre></pre>
<pre>Informationsteknik,    IT,    är     ett
samlingsbegrepp för olika  tekniker  som
används  för att skapa, lagra, bearbeta,
vverföra  och presentera ljud, text  och
bild.  IT  gör  denna  hantering  möjlig
oberoende  av  mängden  information  och
geografiska  avstånd.  Sammansmältningen
av  tele-,  data- och medieområdena  har
lett   till  att  begreppet  IT   numera
omfattar  all datorbaserad hantering  av
information. Begreppet informations- och
kunskapssamhället används vidare som  en
benämning  på  en  vidareutveckling   av
industrisamhället  där  information  och
kunskap  utgör en allt viktigare  resurs
för att skapa nationellt välstånd.</pre>
<pre>
Utvecklingen inom IT-området  är  snabb
och   starkt  internationellt  inriktad.
Till  bilden hör vidare att IT-frågornas
spännvidd gör att en rad skilda företag,
stiftelser,     organisationer      samt
kommunala och statliga organ i samhället
arbetar  med  olika utvecklingsinsatser.
Det är därför svårt att ge en samlad och
aktuell   beskrivning  av  kunskapsläge,
strukturer och pågående insatser. För en
beskrivning   av  vissa  grundfakta   om
tillgången till och användningen av IT i
Sverige    hänvisas   till   proposition
1995/96:125, bilaga 1. En internationell
kartläggning  av  hur olika  länder  har
utformat  sina  nationella IT-strategier
har nyligen utförts av Sveriges tekniska
attachéer  (IT världen runt - nationella
initiativ).</pre>
<pre>
1.2 Ärendets beredning</pre>
<pre></pre>
<pre>Informationsteknikens   utveckling   och
användning har - under olika benämningar
som   datapolitik  och   ADB-politik   -
behandlats   av  riksdag  och   regering
alltsedan  1960-talet. Behandlingen  har
oftast  avsett  avgränsade  frågor  inom
särskilda      politikområden      eller
samhällssektorer   och    då    vanligen
tekniska     utvecklingsfrågor     eller
förändringar av rättsregler.</pre>
<pre>
Under  de  senaste åren har IT-frågorna
rönt   politisk  uppmärksamhet  i   allt
större  utsträckning. En  förklaring  är
den  snabba  tekniska  utvecklingen   på
området och att marknadskrafterna nu  är
så starka att IT-användningen ökar i ett
mycket  högt tempo. Informationstekniken
har därmed fått en allt större betydelse
för   hela  samhällsutvecklingen.  Såväl
nationellt   som   internationellt   har
intresset   också  alltmer  kommit   att
riktas  mot  gemensamma  IT-frågor   och
behovet   av  en  IT-strategi  för   att
påskynda     utvecklingen     av     ett
informations-  och kunskapssamhälle  som
främjar ökad välfärd och livskvalitet.</pre>
<pre>För  att  möjliggöra en mer samlad  och
övergripande  behandling av  IT-frågorna
inrättades  den  17  mars  1994  av  den
dåvarande  regeringen en kommission  för
att   höja  livskvaliteten  och  landets
internationella konkurrensförmåga  genom
användning   av  informationsteknik.   I
kommissionens uppgifter ingick bl.a. att
analysera   behovet   av   och   föreslå
åtgärder  i  syfte att Sverige  år  2010
skall      tillhöra     de      absoluta
spjutspetsarna när det gäller varje  del
av            utnyttjandet            av
informationsteknologin            (prop.
1993/94:177).</pre>
<pre>Kommissionen  färdigställde  i  augusti
1994  betänkandet Vingar  åt  människans
förmåga  (SOU  1994:118). I  utredningen
framhålls  att statens uppgifter  främst
är  att  undanröja  hinder,  stödja  och
stimulera   och   att   vara   föredöme.
Utbildning,   rättslig   förnyelse   och
effektivisering   av   den    offentliga
förvaltningen angavs som viktiga områden
för   statliga  insatser.  Kommissionens
verksamhet   upphörde  i   samband   med
regeringsskiftet      hösten       1994.
Dessförinnan      hade     kommissionens
rekommendationer delvis överlämnats till
Stiftelsen     för     kunskaps-     och
kompetensutveckling.</pre>
<pre>Efter   regeringsskiftet   tillkallades
genom direktiv den 19 januari 1995 en ny
kommission  för  att  främja   en   bred
användning     av     informationsteknik
(SB1995:01).  Kommissionen skall  enligt
sina   direktiv  vara  rådgivande   till
regeringen     i     strategiska     och
övergripande         frågor         inom
informationsteknikens    område    (dir.
1995:1). Kommissionen skall vidare  vara
pådrivare och kunskapsspridare i  frågor
om                 informationsteknikens
användningsmöjligheter i  samhället.  Av
direktiven   framgår  att   kommissionen
bl.a.  skall  följa  nätverksutbyggnaden
och  IT-användningen i offentlig  sektor
samt  bidra till att de rättsliga frågor
som  är  av  betydelse för att  få  till
stånd  en  ökad IT-användning  skyndsamt
kan lösas.</pre>
<pre>Den  nuvarande  IT-kommissionen  har  i
allt  väsentligt arbetat vidare  på  den
grund som lades av den förra regeringens
IT-kommission.  I  juni  1995   lämnades
betänkandet             IT-kommissionens
arbetsprogram 1995-1996 (SOU  1995:  68)
till  regeringen. Av betänkandet framgår
att    kommissionen    ser    som    sin
övergripande   uppgift   att   stimulera
användningen    av    IT    inom    alla
samhällsområden genom att bidra till ett
gynnsamt   klimat  för   införande   och
utnyttjande av IT.</pre>
<pre>En    samlad   riksdagsbehandling    av
övergripande  IT-frågor  skedde   hösten
1995   med  utgångspunkt  från  en   rad
övergripande   motionsförslag   om   IT-
utvecklingen  och  dess  betydelse   för
regional utveckling, sysselsättning  och
en  god  miljö. Enligt sitt av riksdagen
godkända     betänkande     konstaterade
trafikutskottet   att   det   fanns   en
betydande           samsyn            om
informationsteknikens  möjligheter   att
påverka  samhällsutvecklingen i  positiv
riktning   (bet.   1995/96:TU1).   Denna
samsyn  gällde  även  vilka  frågor  som
närmare  borde övervägas inom ramen  för
det     fortsatta    utvecklings-    och
beredningsarbetet.                Enligt
riksdagsbeslutet    avslogs     samtliga
motionsyrkanden   med  hänvisning   till
pågående   utvecklingsarbete    och    i
avvaktan    på   regeringens   aviserade
redovisning   till   riksdagen   av   en
strategi    för    att   utveckla    IT-
användningen.</pre>
<pre>
2 Nationell IT-strategi</pre>
<pre></pre>
<pre>2.1 Regeringens förslag och redovisning</pre>
<pre></pre>
<pre>Målen för en nationell IT-strategi</pre>
<pre></pre>
<pre>Regeringen  anger  i  propositionen  att
insatserna inom IT-området skall  utgöra
en  del av en sammanhållen vision om  en
önskvärd     samhällsutveckling      och
underordnas de övergripande  mål  som  i
demokratisk ordning läggs fast för olika
samhällsområden.    Någon     fristående
statlig IT-politik erfordras inte utan i
stället    en    politik   för    skilda
samhällsområden som på  bästa  sätt  tar
vara      på      informations-      och
kunskapssamhällets möjligheter. För  att
skapa  samsyn  kring insatserna  på  IT-
området  anges  dock att gemensamma  mål
behövs för användningen och utvecklingen
av IT. Därmed kan insatserna samlas till
en   mer   slagkraftig  helhet  så   att
sambanden   mellan  olika  områden   och
behoven  av  gemensamma och övergripande
utvecklingsinsatser förtydligas.</pre>
<pre></pre>
<pre>Regeringen  föreslår mot denna  bakgrund
att  målen  för en nationell IT-strategi
skall vara:</pre>
<pre>
-  att utnyttja IT:s möjligheter på  ett
aktivt  sätt som bidrar till  att  skapa
till-  växt och sysselsättning  och  som
stärker Sveriges konkurrenskraft,</pre>
<pre>- att värna allas lika möjligheter så att
IT  kan  bli ett medel för ökad kunskap,
demokrati och rättvisa,</pre>
<pre>-  att utnyttja såväl kvinnors som  mäns
erfarenheter   och   kompetens   i   IT-
utvecklingen,</pre>
<pre>-  att  utnyttja  IT  för  att  utveckla
välfärdssamhället och  öka  medborgarnas
livskvalitet,</pre>
<pre>-  att använda IT för att stödja grupper
med särskilda behov,</pre>
<pre>-   att   skapa   bred   tillgång   till
information  för  ökad  delaktighet  och
kunskapsutveckling,</pre>
<pre>-  att  bevara och utveckla det  svenska
språket  och  kulturen  i  en  allt  mer
gränslös värld och</pre>
<pre>-   att   använda   IT   för   att   öka
effektiviteten    och    kvaliteten    i
offentlig   verksamhet   och   förbättra
servicen till medborgare och företag.</pre>
<pre></pre>
<pre>En nationell IT-strategi</pre>
<pre></pre>
<pre>
Regeringen    redovisar    vidare    sin
bedömning   av   hur  IT-strategin   bör
utformas.  Syftet  med  strategin  anges
vara att rikta nationens samlade krafter
mot informations- och kunskapssamhällets
krav   och   behov  och  att   ange   en
övergripande ansvars- och rollfördelning
i  den fortsatta IT-utvecklingen. Enligt
regeringens  uppfattning gäller  det  nu
framför  allt att stimulera användningen
av  den  nya  tekniken på ett  sätt  som
befrämjar   kreativitet,  tillväxt   och
sysselsättning.</pre>
<pre>
Politiskt  fastställda mål,  ramar  och
riktlinjer     för    hur     samhällets
informations- och kommunikationssystem i
stort    skall   fungera   skall    vara
utgångspunkten  för marknadens  aktörer.
Dessa  mål  skall förenas med  valfrihet
för användarna och med en marknadsmässig
utveckling  av  nät,  tillämpningar  och
tjänster.  För  att  bli  verkningsfulla
måste  de  övergripande  riktlinjerna  i
stor     utsträckning     utformas     i
internationell     samverkan.     Enligt
propositionen har staten en viktig  roll
när   det  gäller  att  bevaka  Sveriges
intressen på IT-området och ta initiativ
på    områden    där   den    nationella
beslutsrätten inte längre räcker till.</pre>
<pre>Enligt  regeringen  kan  vidare  staten
spela  en  viktig roll som medaktör  och
katalysator. Staten bör därvid  samverka
med  de utvecklingsaktiviteter som pågår
i  kommuner,  län  och regioner  samt  i
näringslivet  och olika ideella  nätverk
och  organisationer. I  detta  regionala
och  lokala  samspel har länsstyrelserna
en viktig uppgift.</pre>
<pre></pre>
<pre>Prioriterade statliga uppgifter</pre>
<pre></pre>
<pre>
Regeringen  anser att det är  nödvändigt
att  definiera och konkretisera  statens
uppgifter.   Under  de   kommande   åren
föreslås att staten prioriterar insatser
inom   tre   områden  -  rättsordningen,
utbildningen       och        samhällets
informationsförsörjning.</pre>
<pre></pre>
<pre>Beträffande rättsordningen anges att det
endast  är  genom  ett stabilt  och  väl
förankrat   rättsligt  regelverk,   samt
tydliga  spelregler  i  övrigt,  som  en
allmän tilltro till IT:s möjligheter kan
växa fram och förutsättningar skapas för
en  dynamisk tillväxt av olika  tjänster
och    tillämpningar.    Rättsordningens
förmåga    att   reglera   och    stödja
användningen  av IT tillmäts  därför  en
central  betydelse.  Enligt  regeringens
uppfattning    måste   den   IT-anknutna
rättsutvecklingen             påskyndas.
Inriktningen  bör  vara  att  genom  ett
systematiskt        och        samordnat
utvecklingsarbete  söka  finna   en   så
generell  form för rättsliga regleringar
som  möjligt  så att de kan inrymma  nya
verksamhetsformer                    och
kommunikationsmönster   och   så   långt
möjligt  göras  oberoende  av  de  yttre
former   som   teknikutvecklingen    och
teknikanvändningen kan  anta  vid  olika
tidpunkter.   Målet  är  att   genomföra
erforderliga författningsändringar  inom
prioriterade rättsområden inom  tre  år.
Målet   är  också  att  finna  effektiva
former  för  en kontinuerlig uppföljning
av IT-utvecklingen på rättsområdet.</pre>
<pre></pre>
<pre>När  det  gäller utbildningen anges  att
kunskapssamhället har en innebörd som är
långt   vidare  än  vad   som   ryms   i
utbildningsbegreppet.   Det   rör    sig
närmast  om  ett  förhållningssätt  till
kunskaper och kunskapsförvärv som  måste
genomsyra hela samhället. Utbildning  är
grundläggande  för  både  individen  och
samhället och måste därför sättas än mer
i centrum i den omvandling som nu pågår.
Enligt  propositionen bör ett mål därför
vara   att  kunskaper  om  IT  och  dess
användningsmöjligheter förs in  på  alla
nivåer  i  utbildningsväsendet inom  tre
år.  I  ett längre perspektiv anges  att
det  framstår som minst lika viktigt att
värna  om  en allmänbildning som  är  så
bred    och    djup   att   människornas
möjligheter  att  orientera  sig  i  det
växande informationsflödet säkerställs.</pre>
<pre></pre>
<pre>Beträffande                   samhällets
informationsförsörjning  framhålls   att
den  information  och de  kunskaper  som
byggts      upp     genom     gemensamma
ansträngningar  skall vara  en  gemensam
tillgång och kunna användas till största
möjliga    nytta    för    landet    och
medborgarna.    Insatser     för     att
fortlöpande    vidga    och     fördjupa
informations-  och  kunskapsbasen  skall
därför  främjas.  Målet  bör  vara   att
utforma  en  infrastruktur som  ger  hög
tillgänglighet  till basinformation  och
som        är       tillväxtbefrämjande.
Informationsförsörjningen,    och    den
infrastruktur   som   skall   bära   upp
informationsförsörjningen, tonar  därmed
enligt   propositionen   fram   som   en
nationell  tillgång av  stor  strategisk
vikt  och  med  avgörande betydelse  för
möjligheterna   att   uppnå   gemensamma
samhällsmål.  En informationsförsörjning
som  svarar mot de nya möjligheterna och
kraven måste stödjas av en väl utvecklad
infrastruktur.  Tekniken   måste   också
kompletteras    med    en     omfattande
immateriell överbyggnad i form av  bl.a.
olika    spelregler   som    underlättar
informationsutbytet.  Att utforma  denna
nya    infrastruktur   för    samhällets
informationsförsörjning  anges  vara  en
stor  och komplicerad uppgift som  måste
ske  stegvis  i decentraliserade  former
genom  ett nära samspel mellan användare
och tjänsteleverantörer.</pre>
<pre></pre>
<pre>2.2 Motionsförslag</pre>
<pre></pre>
<pre>Regeringens  förslag till nationell  IT-
strategi   har  behandlats  av  samtliga
riksdagspartier. I motionerna efterlyses
bl.a. mer tydliga och ambitiösa mål  och
en  strategi som främjar regional balans
och  decentralisering samt en utveckling
av  näringslivet  och  en  miljöanpassad
samhällsutveckling.</pre>
<pre></pre>
<pre>I  motion  T51  (m) yrkande  1  (delvis)
kritiseras   regeringens  strategi   för
håglöshet  och otillräcklighet.  IT  kan
inte  utvecklas  med  politiska  diktat.
Avgörande  är  enskilda  människors  och
företags intresse och möjligheter att ta
tekniken  i sin tjänst. Enligt  motionen
behövs  därför  en ny typ  av  politiskt
ledarskap för att möta en utmaning som i
grunden   inte  är  teknisk.  Ett   helt
samhällssystem måste utvecklas  för  att
kunna möta krav som är annorlunda än  de
som      gällde     i     det      gamla
industrisamhället. Motionärerna  bedömer
att  inte  heller de nuvarande  formerna
för  vårt demokratiska styrelseskick  på
sikt kommer att klara de krav som följer
av  att  medborgare som  genom  den  nya
tekniken  kan sända, motta och  bearbeta
information oberoende av tid, rum  eller
andra  begränsningar.  Utvecklingen   av
Sverige  till en IT-nation i världsklass
är  en  långt  större  utmaning  än  vad
regeringen  tycks inse. Inte  minst  bör
villkoren  för företagande och  tillväxt
förbättras radikalt, eftersom det  är  i
företagen      som     den     avgörande
informationstekniska utvecklingen  måste
äga  rum.  Ju  snabbare den teknologiska
utvecklingen  är,  desto   större   blir
kraven på dynamik i ekonomin. Mot  denna
bakgrund  framhålls vikten  av  att  IT-
utvecklingen  betraktas  i  ett   vidare
perspektiv än enbart det tekniska.</pre>
<pre></pre>
<pre>I  motion T57 (c) yrkandena 1 och 2 sägs
att  regeringens förslag till nationella
mål     för    IT-utvecklingen     måste
förtydligas.  Motionärerna   anser   att
regeringens    riktlinjer     är     för
övergripande  och  att  kraven  på   hur
strategin skall fullföljas är  för  små.
Det är inte nog, menar motionärerna, att
statens uppgift skall vara att stimulera
användningen av den nya tekniken i syfte
att  främja  kreativitet,  tillväxt  och
sysselsättning.  Riksdagen  borde  fatta
beslut  om  en sammanhållen  IT-strategi
som   leder   till  tillväxt,   regional
balans, decentralisering och demokratisk
utveckling. Rätt använd kan IT leda till
att    hela    vårt   land    utvecklas.
Förutsättningen     är     dock      att
grundläggande  kommunikationsmöjligheter
blir tillgängliga  på likvärdiga villkor
för   alla   i  hela  landet   och   att
användningen    av    IT     stimuleras.
Politikens  uppgift  är  därför   enligt
motionen   att   formulera   målen   för
utvecklingen  av  den nya  tekniken  och
skapa de förutsättningar som behövs  för
att nå dit.</pre>
<pre></pre>
<pre>I  motion  T58 (fp) yrkande  1  (delvis)
framhålls   att   regeringens   strategi
saknar  vision och vilja till  offensiva
satsningar.  Enligt  motionen  bör   ett
centralt  mål för IT-politiken vara  att
den  snabba utvecklingen på området  får
genomslag  i  näringslivet. Motionärerna
anser  att om inte utvecklingen  på  IT-
området  även omfattar företagen  kommer
landet  snart  att  vara  permanent   på
efterkälken med en ökad arbetslöshet som
följd.</pre>
<pre></pre>
<pre>I  motion T56 (v) yrkande 1 betonas  att
den  nationella IT-strategin bör  främja
och   påskynda   utvecklingen   av   ett
ekologiskt uthålligt samhälle. Strategin
föreslås  vidare  kompletteras  med   de
problem  och  möjligheter  som  den  nya
tekniken innebär. IT kan skapa än större
klyftor  mellan rika och fattiga  länder
och   IT   kan  öka,  men  även   minska
klyftorna  mellan  regioner  i  Sverige.
Strategin  föreslås även beakta  att  IT
kan  påverka klyftorna mellan  hög-  och
lågutbildade  i samhället.  Motionärerna
framhåller  att eftersom IT-tekniken  är
etablerad  - men ännu inte var människas
egendom  -  är  statens förhållningssätt
avgörande      för     den     fortsatta
utvecklingen.</pre>
<pre></pre>
<pre>I  motion T59 (mp)  yrkande 1 anges  att
med  en  ökad IT-användning finns  stora
möjligheter att minska förbrukningen  av
naturresurser    och   energi.    Enligt
motionärerna  bör  därför  IT  genomsyra
såväl miljöarbetet som den nationella IT-
strategin. Detta betyder att  miljö  bör
ingå som ett delmål för den övergripande
IT-politiken.   Enligt   motionen    bör
regeringen mot denna bakgrund  återkomma
till  riksdagen med förslag om  hur  ett
ekologiskt långsiktigt hållbart tänkande
kan  komma  till uttryck i den fortsatta
IT-utvecklingen.</pre>
<pre></pre>
<pre>I  motion  T52 (kds) yrkande 1 framhålls
att  Sverige  behöver en  nationell  IT-
strategi.   IT   är  betydelsefull   för
sysselsättning och export, men  dessutom
som  ett  medel att nå andra  och  högre
mål.  Motionärerna betecknar regeringens
skrivningar   om   den  nationella   IT-
strategin som tomma och innehållslösa. I
stället  efterlyses en  IT-strategi  med
konkreta   mål   och  därtill   kopplade
åtgärdsprogram.  Det  år  1993  uttalade
målet att Sverige år 2010 skall tillhöra
världens absoluta spjutspetsar inom alla
delområden av IT bör fortfarande gälla.</pre>
<pre>
Vidare framhålls i motionen, vad gäller
statens roll, att det vore helt  fel  av
riksdagen eller andra statliga instanser
att  sätta  upp  konkreta  mål  för  hur
informationstekniken och dess användning
skall utvecklas de närmaste decennierna.
Staten kan dock tillsammans med kommuner
och  landsting  vidta åtgärder  för  att
skapa  förutsättningar för att  IT  blir
tillgänglig  för alla som  vill  ta  den
till   sig  och  att  tekniken  ger   de
fördelar inom den offentliga sektorn som
är möjliga att uppnå.</pre>
<pre>
2.3 Trafikutskottets ställningstagande</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet        anser         att
informationstekniken kommer  att  få  en
allt      större      betydelse      för
samhällsutvecklingen.   En   bred    och
effektiv  IT-användning  betyder  mycket
för     vår    produktionsförmåga    och
konkurrenskraft.  Utvecklingen  mot  ett
informationssamhälle   påverkar   vidare
arbetsliv   och   levnadsmönster    samt
demokratiska   värden  som   insyn   och
påverkansmöjligheter.  Det   är   därför
viktigt  att  IT-användningen   sker   i
sådana    former   att     en    positiv
samhällsutveckling främjas.</pre>
<pre>
Rätt  använd kan alltså IT  bidra  till
att  stärka  Sveriges produktionsförmåga
och      den      svenska      ekonomins
konkurrenskraft samt medverka  till  att
skapa    nya    arbetstillfällen.    IT-
användningen  innebär dock  även  risker
för nya former av kriminalitet samtidigt
som  problem såsom regionala  obalanser,
försämrat  personligt  integritetsskydd,
ökad   sårbarhet   och   kunskapsmässiga
skillnader   mellan  olika   grupper   i
samhället kan uppstå. För att  på  bästa
sätt  ta till vara IT:s möjligheter  och
hantera de risker som kan uppstå är  det
enligt  utskottets mening angeläget  att
en  samlad  nationell IT-strategi  läggs
fast av statsmakterna.</pre>
<pre>Trafikutskottet konstaterar  att  denna
syn   på   IT-frågornas  betydelse   för
samhällsutvecklingen delas av regeringen
och  motionärerna.  I propositionen  och
motionerna betonas sålunda att IT har en
nyckelroll  för  utvecklingen   av   ett
informations-  och kunskapssamhälle  och
att    IT   har   stor   betydelse   för
näringslivets   konkurrensförmåga,   den
regionala   utvecklingen,   miljön   och
demokratins  utveckling.  Utskottet  ser
för  sin  del  mycket  positivt  på  den
uppmärksamhet  som ägnats dessa  frågor.
En  bred  politisk samsyn om IT-områdets
betydelse  och  vilka  insatser  som  är
erforderliga     underlättar      enligt
utskottets   mening  möjligheterna   för
Sverige  att  uppnå  en  tätposition   i
världen  när  det gäller utveckling  och
användning av informationsteknik.</pre>
<pre>
Trafikutskottet  övergår  därefter  till
regeringens  förslag  om  målen  för  en
nationell IT-strategi. Försvarsutskottet
och    näringsutskottet   har   i   sina
yttranden till trafikutskottet behandlat
denna fråga.</pre>
<pre></pre>
<pre>Försvarsutskottet erinrar  inledningsvis
om   att   riksdagen  i  december   1995
beslutat  om  att  totalförsvaret  skall
utformas för att möta en vidgad hotbild.
Totalförsvaret  skall bl.a.  bidra  till
att  stärka  samhällets samlade  förmåga
att    förebygga   och   hantera   svåra
nationella   påfrestningar    i    fred.
Försvarsutskottet konstaterar  dock  att
inget  av  målen för IT-strategin,  vare
sig  i propositionen eller i motionerna,
uppmärksammar   frågan   om   samhällets
sårbarhets-    eller   säkerhetsaspekter
eller  de  nya beroendeförhållanden  som
kan   skapas  i  samhället  av  den  nya
tekniken.    Enligt   försvarsutskottets
bedömning  är  denna fråga av  avgörande
betydelse     för    möjligheten     att
förverkliga de ambitioner som målen  med
IT-strategin      skall      tillgodose.
Försvarsutskottet anför vidare följande:</pre>
<pre></pre>
<pre>Alla    insatser   i   det    föreslagna
handlingsprogrammet     måste     enligt
utskottets  mening  förenas   med   högt
ställda   säkerhetsmål,  och  samhällets
sårbarhet  beaktas. Först därmed  skapas
förtroende  hos allmänhet,  företag  och
myndigheter  för  informationssamhällets
möjligheter. Detta bör enligt utskottets
mening - av riksdagen - föras in som ett
uttalat mål i den nationella strategin.</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet  anser  i   likhet   med
försvarsutskottet                    att
informationstekniken  har  mycket   stor
betydelse  för samhällets  säkerhet  och
sårbarhet. Enligt vad utskottet  erfarit
avser regeringen att med hänsyn till den
snabba    utvecklingen   på   IT-området
ytterligare  utveckla  och  konkretisera
målen  för  den nationella IT-strategin.
Utskottet        förutsätter         att
säkerhetsfrågan   därvid   kommer    att
uppmärksammas  varvid de synpunkter  som
framförts av försvarsutskottet  beaktas.
Trafikutskottet     återkommer      till
säkerhets-   och  sårbarhetsfrågor   vid
behandlingen av regeringens förslag till
handlingsprogram (avsnitt 3.4.3).</pre>
<pre></pre>
<pre>Näringsutskottet  har  i  sitt  yttrande
framhållit att man betraktar regeringens
förslag  till  en nationell  IT-strategi
som  principiellt  och  övergripande   i
syfte  att  formulera statens  roll  vad
gäller    integrationen    av    IT    i
samhällsutvecklingen.  IT  betecknas  av
näringsutskottet   som   en   strategisk
hörnsten i den nödvändiga förnyelsen  av
Sverige  varför  det är  värdefullt  att
regeringen   söker   definiera   statens
uppgifter för att främja IT:s roll  inom
de  vitt skilda områden som behandlas  i
propositionen.          Näringsutskottet
framhåller vidare följande:</pre>
<pre></pre>
<pre>IT   är   ett   instrument   att   bryta
sektoriseringen       mellan       olika
politikområden    och     skapa     nya,
intressanta samverkansformer såväl  inom
som  mellan skilda samhällsområden.  Mot
denna  bakgrund och med hänsyn till  vad
som  sägs i propositionen om behovet  av
sektorsövergripande  samverkan   ställer
sig  utskottet tveksamt till om  det  är
dndamålsenligt  att  varje  departement,
såsom  föreslås i propositionen, enskilt
skall  återrapportera utvecklingen  inom
respektive område till riksdagen.  Detta
skulle  strida mot ambitionen att  bryta
ner     de     sektoriella    gränserna.
Näringsutskottet ser i denna  del  behov
av en mer samlad och sektorsövergripande
redovisning från regeringens  sida  till
riksdagen.</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet  delar näringsutskottets
uppfattning  om  behovet  av  en  samlad
redovisning  från  regeringens  sida  av
utvecklingen på IT-området.  Därmed  ges
förutsättningar  för  att  målen   skall
kunna      konkretiseras     ytterligare
samtidigt  som  handlingsprogrammet  kan
vidareutvecklas      och      genomföras
kraftfullt.     Utskottet    förutsätter
sålunda  att  regeringen  för  riksdagen
regelbundet  kommer att  följa  upp  hur
målen  för  IT-strategin  uppfylls   och
återrapportera  resultatet  samlat   för
riksdagen.</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet övergår därefter till de
motionsyrkanden  som   väckts   om   den
nationella IT-strategin.</pre>
<pre>
I   likhet   med  vad  näringsutskottet
anfört     i    sitt    yttrande     kan
trafikutskottet konstatera att  vad  som
anförs i de aktuella motionerna i  stora
drag  överensstämmer med vad som sägs  i
propositionen. Regeringens mål  för  IT-
strategin  tar  sålunda  sikte  på   att
övergången   till   informations-    och
kunskapssamhället skall omfatta nationen
som helhet och att alla medborgare skall
kunna  dra  nytta  av IT:s  möjligheter.
Huvudinriktningen    är    vidare    att
stimulera användningen av IT på ett sätt
som  befrämjar kreativitet, tillväxt och
sysselsättning.    IT     skall     även
understödja den redan inledda  processen
mot    decentralisering   av   offentlig
verksamhet  och stödja småskalighet  och
lokalt förankrad utveckling.  Målet  för
IT-strategin   är  även   att   utveckla
välfärdssamhället och  öka  medborgarnas
livskvalitet. Detta innebär  att  hänsyn
måste   tas   till   miljön   och   till
önskvärdheten   att   minska   klyftorna
mellan olika grupper i samhället.</pre>
<pre>Av  det  anförda följer  att  kraven  i
motion  T51  (m) yrkande 1 (delvis),  om
att informationstekniken måste ses i ett
bredare   perspektiv   än   enbart   det
tekniska,    blir   tillgodosedda.    De
utgångspunkter som anges  i  motion  T58
(fp)  yrkande  1  (delvis)  om  att  IT-
utvecklingen   måste  få   genomslag   i
näringslivet överensstämmer  vidare  väl
med     regeringens    riktlinjer    och
tillgodoses   därmed.  Detsamma   gäller
motionerna T57 (c) yrkandena 1 och 2 och
T52  (kds) yrkande 1, som betonar vikten
av  regional balans och decentralisering
samt  att  målen  måste bli  konkretare,
samt  motionerna T56 (v) yrkande  1  och
T59   (mp)   yrkande  1  som   behandlar
miljöfrågor och risken för  att  IT  kan
leda  till  större klyftor i  samhället.
När  det gäller yrkandet om mer konkreta
mål  vill  utskottet erinra  om  att  de
verksamhetsansvariga  fortlöpande  skall
konkretisera    målsättningarna     samt
anpassa  och vidareutveckla dem  i  takt
med  utvecklingen. Utskottet förutsätter
därvid  att  tydliga  och  mätbara   mål
kommer att utvecklas så att positionerna
på IT-området kan flyttas fram.</pre>
<pre>Trafikutskottet   anser   det    mycket
positivt   att  det  tycks   råda   stor
politisk           enighet            om
informationsteknikens   betydelse    för
samhällsutvecklingen och  om  de  frågor
som  särskilt behöver uppmärksammas.  Av
det   anförda   följer   att   utskottet
tillstyrker regeringens förslag till mål
för   en   nationell   IT-strategi   och
avstyrker motionerna i nu behandlad del.
De blir dock samtliga till väsentlig del
tillgodosedda.</pre>
<pre>
Trafikutskottet    behandlar    därefter
regeringens  förslag  till  prioriterade
statliga   uppgifter  -  rättsordningen,
utbildningen       och        samhällets
informationsförsörjning.</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet  anser  att  regeringens
prioritering        av         angelägna
samhällsområden är väl ägnad att  främja
en  positiv  utveckling av informations-
och   kunskapssamhället.  Utskottet  kan
konstatera att i utredningen  Vingar  åt
människans förmåga (SOU 1994:118) pekade
den    tidigare    IT-kommisionen     ut
politikområden   som    bedömdes    vara
särskilt  viktiga. Bland  dessa  områden
ingick       såväl       rättsordningen,
utbildningen som olika frågor som inryms
i          begreppet          samhällets
informationsförsörjning.</pre>
<pre>
Försvarsutskottet har i  sitt  yttrande
till  trafikutskottet noterat att varken
regeringen  eller motionärerna  särskilt
framhåller   att   det   bör   vara   en
prioriterad uppgift för staten att värna
om  säkerhets- och sårbarhetsaspekterna.
Försvarsutskottet framhåller att Sverige
redan  i  dag är utomordentligt beroende
av  en väl fungerande informations-  och
kommunikationsteknik. Även om  alla  som
använder IT har ett eget ansvar för  sin
säkerhet      bör     staten      enligt
försvarsutskottets   mening    ha    ett
övergripande  ansvar  för   frågor   som
enskilda  knappast kan påverka  på  egen
hand.  Försvarsutskottet  förordar   att
riksdagen  uttalar att  även  detta  bör
vara  en central uppgift för staten  när
det  gäller  att främja satsningar  inom
IT.</pre>
<pre>Trafikutskottet har ingen  erinran  mot
försvarsutskottets     bedömning     att
säkerhets- och sårbarhetsfrågor bör vara
en    prioriterad    statlig    uppgift.
Trafikutskottet konstaterar att i den av
regeringen  prioriterade arbetsuppgiften
samhällets       informationsförsörjning
ingår  säkerhets-  och sårbarhetsfrågor.
Utskottet återkommer till dessa frågor i
samband  med behandlingen av regeringens
handlingsprogram (avsnitt 3.4.3).</pre>
<pre>Trafikutskottet tillstyrker  mot  denna
bakgrund   regeringens   förslag    till
prioriterade statliga uppgifter.</pre>
<pre>
3 Handlingsprogram för
informationsteknikens användning</pre>
<pre></pre>
<pre>3.1 Inledning</pre>
<pre></pre>
<pre>I     propositionen    redovisas     ett
handlingsprogram  för de  kommande  åren
med åtgärder för att bredda och utveckla
IT-användningen.  Programmet   tar   sin
utgångspunkt    i    målen    för    den
övergripande   nationella  IT-strategin.
Åtgärder  redovisas inom  följande  elva
samhällssektorer och politikområden:</pre>
<pre>
- Rättsordningen</pre>
<pre>- Utbildningen</pre>
<pre>- Samhällets informationsförsörjning</pre>
<pre>- Näringspolitiken</pre>
<pre>- Kulturpolitiken</pre>
<pre>-   Den  offentliga  förvaltningens  IT-
användning</pre>
<pre>- Hälso- och sjukvård</pre>
<pre>- Funktionshindrade och äldre</pre>
<pre>- Miljöpolitiken</pre>
<pre>- Transportområdet</pre>
<pre>- Energiområdet</pre>
<pre>
Vidare  ges  en  samlad  redovisning  av
statistikförsörjningen på IT-området och
ekonomiska    konsekvenser     av     de
presenterade       åtgärderna        och
bedömningarna.</pre>
<pre>
De  delar  av  handlingsprogrammet  som
föranlett  motionsförslag  behandlas   i
avsnitten        3.2-3.10.        Övriga
motionsförslag  behandlas  i   avsnitten
3.11-3.15.    Kvarstående    delar    av
regeringens handlingsprogram behandlas i
avsnittet 3.16 Övriga insatsområden m.m.</pre>
<pre>
3.2 Rättsordningen</pre>
<pre></pre>
<pre>3.2.1 Regeringens redovisning</pre>
<pre></pre>
<pre>Enligt  propositionen föreligger det  en
rad  rättsliga hinder för  en  rationell
användning   av   IT.   Det    nuvarande
regelverket  anges  inte  heller  ge  de
klara signaler som krävs för att undvika
olika  typer  av missbruk  och  oönskade
följder av den nya tekniken. En generell
svårighet är teknikutvecklingens  snabba
förlopp. Regeringen redovisar att en rad
initiativ redan har tagits till  översyn
av   lagstiftning   med   anledning   av
utvecklingen   på   IT-området,    t.ex.
beträffande persondatalagstiftningen och
regelverket    för    den     offentliga
förvaltningen.</pre>
<pre>
Enligt regeringen innebär dock takten i
teknikutvecklingen    att    tempot    i
rättsutvecklingen  måste   drivas   upp.
Målet   för   handlingsprogrammet   inom
rättsordningen är därför  att  genomföra
nödvändiga  författningsändringar   inom
prioriterade rättsområden inom  tre  år.
De  fem  rättsområden som prioriteras  i
propositionen    är    integritetsskydd,
regelverk         för        elektronisk
dokumenthantering      i       offentlig
förvaltning,  upphovsrätt, reglering  av
distansarbete och telelagen.</pre>
<pre>Regeringen   anger   vidare   att   ett
rättsligt   observatorium   kommer   att
inrättas  för att möjliggöra en effektiv
form     av     kontinuerlig    rättslig
uppföljning på IT-området. Observatoriet
avses   knytas   till  regeringens   IT-
kommission     och     organiseras     i
nätverksform. Observatoriet skall  bl.a.
göra  en  samlad  kartläggning  av  alla
rättsliga  frågor  som  aktualiseras  av
utvecklingen       på        IT-området.
Observatoriet   skall    därvid    följa
pågående   lagstiftningsarbete,    fästa
uppmärksamhet  på akuta  problem,  hålla
kontakt  med den privata och  offentliga
sektorn   samt   följa   den   rättsliga
utvecklingen internationellt.</pre>
<pre></pre>
<pre>3.2.2 Motionsförslag</pre>
<pre></pre>
<pre>
I  motion  T51 (m) yrkande  2  behandlas
principerna    för    anpassningen    av
lagstiftningen  till  de  krav  som  den
informationstekniska utvecklingen reser.
Enligt motionärerna har staten en viktig
uppgift  att  se  till att  stabila  och
funktionsdugliga  rättsregler  utvecklas
och  upprätthålls. Vidare anges  att  en
översyn  av  den  offentliga  rätten  är
angelägen. Det gäller såväl förvaltnings-
lagens som tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens    anpassning
till  den nya tekniken. Väsentliga delar
av  det lagstiftningsarbete som nu måste
ges   högsta  prioritet  handlar  enligt
motionen snarare om att riva hinder  för
att   fullt  ut  dra  nytta  av  de  nya
möjligheter som IT öppnar, än  att  söka
finna nya detaljregler som snabbt kommer
att visa sig oanvändbara.</pre>
<pre>
I    motionen   hemställs   också   att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om  en
ny   inriktning  av  arbetet   med   den
enskildes  integritetsskydd (yrkande  3)
och  att riksdagen hos regeringen  begär
förslag       till       en       samlad
integritetsskyddslag (yrkande 4). Enligt
motionärerna   innebär   den    tekniska
utvecklingen   att  reglerna   för   den
personliga  integriteten bör  ses  över.
Ett   EU-direktiv   angående   dataskydd
kräver  en omfattande anpassning av  den
rättsliga  strukturen  på  området.   De
förestående förändringarna av  datalagen
och  integritetsskyddet motiverar enligt
motionärerna   en  vid   diskussion   om
grunderna    för   detta   skydd.    Den
personliga integriteten bör ses  som  en
del   av  en  individuell  rättighet   i
stället   för   som   en   produkt    av
parlamentariska beslut. Det  finns  goda
motiv   för   att   stifta   en   samlad
integritetsskyddslag,  som   bör   göras
oberoende  av den tekniska utvecklingen.
Forskningens  behov  av  data  bör   bli
föremål för en särskild analys.</pre>
<pre>
I  motion  T58 (fp) yrkandena 1 (delvis)
och 7 understryks behovet av en rättslig
översyn   av   IT-användningen,    bl.a.
skyddet  av  den  enskildes  integritet.
Enligt  motionärerna har den snabba  IT-
utvecklingen     lett      till      att
lagstiftningen          inte          är
verklighetsanpassad.  Det  anges  därför
vara  nödvändigt att av regeringens  tre
prioriterade mål sätta reformeringen  av
de  rättsregler som berörs av IT främst.
I    motionen    anförs    vidare    att
utvecklingen  av  elektroniska   nätverk
innebär   att  immateriella  rättigheter
lätt kan spridas utan medgivande. Enligt
motionärernas  mening bör utredas  vilka
möjligheter     som      finns      till
standardisering av elektronisk  märkning
på i dag upphovsrättsligt skyddade verk.</pre>
<pre>
Motionärerna framhåller vidare att  IT-
observatoriet bör ha som en  fundamental
uppgift  att  formulera utgångspunkterna
för    en   lagstiftning   som   i    en
medieoberoende anda på sikt kan  ersätta
ett  flertal av de grundläggande lagarna
om      yttrandefrihet,      integritet,
offentlighet,  egendomsrätt   m.m.   Den
svenska  datalagstiftningen  har   länge
varit i behov av en förändring, som  bör
inriktas       på      en       generell
integritetslagstiftning och inte på  att
skapa  en  ny  datalag. Det finns  också
behov   av  att  modernisera  synen   på
dokumentbegreppet   i  förvaltningslagen
med  hänsyn  till  den stigande  andelen
elektroniska handlingar i förvaltningen.</pre>
<pre>
I motion T56 (v) yrkande 8 framhålls att
det    är    bra   att   ett   rättsligt
observatorium inrättas. Enligt  motionen
bör    dock    observatoriet    ha    en
parlamentarisk  förankring   genom   att
riksdagsledamöter knyts till arbetet.</pre>
<pre></pre>
<pre>I     motion    T59    (mp)    behandlas
informationsteknikens    följder     för
integriteten   (yrkande    6).    Enligt
motionärerna bör offentliga myndigheters
register   med   personuppgifter    inte
kommersialiseras  och endast  spridas  i
den            omfattning            som
offentlighetsprincipen         tillåter.
Regeringen   bör  också   tillsätta   en
utredning    rörande   Säkerhetspolisens
(säpo)   ökade  kontrollmöjligheter   av
medborgarna  vilket  möjliggörs  av   ny
informationsteknik som  medger  att  man
med    hjälp   av   datorer   kan   söka
information        i       digitaliserat
spaningsmaterial. (yrkande 7).</pre>
<pre>
Vidare hemställs att riksdagen som  sin
mening ger regeringen till känna vad som
i   motionen  anförts  om  Europol   och
kommersialiseringen av  person-uppgifter
från    myndigheternas   register   till
utlandet (yrkande 8). Ett förslag om att
i    det    europeiska   polissamarbetet
registrera  personer efter   ras   eller
livsstil måste avvisas, eftersom det  är
tvivelaktigt  från  etisk  synpunkt  och
strider      mot      förbudet       mot
åsiktsregistrering. Sverige  bör  vidare
enligt  motionen verka inom EU  för  att
inga    personuppgifter   sprids   eller
registreras   i   strid    mot    svensk
lagstiftning.     Personuppgifter     ur
offentliga  myndigheters  register   bör
heller  inte få säljas till något  annat
land.</pre>
<pre>
I motion T52 (kds) påtalas behovet av en
bred lagöversyn (yrkande 2). Regeringens
förslag   kritiseras  för  avsaknad   av
konkreta  tidsplaner. Vidare  kritiseras
förslagen  för  att de  lyfter  fram  de
rättsområden  där resultat bedöms  snart
kunna förväntas medan andra, minst  lika
viktiga   områden,  därmed  kommer   att
styras   av  föråldrade  lagar.   Enligt
motionärerna finns det en risk  för  att
många kommer att utsättas för obehag och
få  sin integritet kränkt under den  tid
då      rättsordningen      inte      är
verklighetsanpassad.   I    väntan    på
internationella         överenskommelser
föreslås att vissa luckor i den  svenska
lagstiftningen       tätas,        t.ex.
kriminalisering av innehav och spridning
av barnpornografi.</pre>
<pre>
I     motionen     efterlyses     också
medieneutralitet    i     lagstiftningen
(yrkande  3). Med detta avses att  t.ex.
integritetsskyddet skall  gälla  oavsett
om  det  rör  tryckta medier, etermedier
eller   datamedier.  Lagar  bör   enligt
motionen   vara  så  medieneutrala   som
möjligt.</pre>
<pre>Vidare  begärs  att riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen anförts om personlig integritet
(yrkande  4). Enligt motionärerna  måste
fastslås att den personliga integriteten
är   absolut   och  att  sekretessbelagd
information skall skyddas effektivt. Det
behövs   också  säkra  system  för   att
hantera  åtkomsten till  sekretessbelagd
information inom den offentliga sektorn.</pre>
<pre>I översynen av lagstiftningen bör också
ingå  att behandla frågan hur privat  e-
post till tjänstemän inom den offentliga
förvaltningen kan förbli privat (yrkande
19).</pre>
<pre></pre>
<pre>3.2.3 Trafikutskottets ställningstagande</pre>
<pre></pre>
<pre>
Trafikutskottet behandlar  inledningsvis
regeringens    redovisning    och     de
motionsyrkanden som tar upp olika frågor
om  en rättslig översyn med anledning av
IT-utvecklingen.</pre>
<pre>
Konstitutionsutskottet  ställer  sig  i
sitt   yttrande   bakom   propositionens
handlingsprogram för rättsordningen  vad
avser   inrättandet  av  ett   rättsligt
observatorium  och  regeringens  förslag
till  prioritering av olika rättsområden
inkl. tidsplanen för detta arbete.</pre>
<pre>
Konstitutionsutskottet   anför    vidare
följande:</pre>
<pre></pre>
<pre>Vad  gäller  integritetsskyddet  framgår
det   av   propositionen  att  datalagen
enligt regeringens intentioner inom  tre
år  skall  ersättas av en ny persondata-
och integritetslagstiftning, till vilken
registerlagarna   skall   anpassas   och
samtidigt moderniseras. Till detta  vill
utskottet, med hänvisning till  vad  som
anförs i motion T51 (m) yrkandena 3  och
4  samt motion T52 (kds) yrkandena 3 och
4  anföra att integritetsskyddet  i  det
pågående  översynsarbetet  bör  utformas
mot   bakgrund  av  en  mer   konsekvent
princip,  av vilken tydligt framgår  att
den   enskilde   förfogar   över   bl.a.
uppgifter  om sig själv och sin  person.
Likaså  bör integritetsskyddet framdeles
ges  en  generell  och  teknik-oberoende
utformning.</pre>
<pre>
Med   detta  torde  önskemålen   i   de
motioner som yrkar på en bred översyn av
lagstiftning  med  betydelse   för   IT-
frågorna  (motionerna T51 (m) yrkande  2
och  T58  (fp)  yrkande 1)  och  de  som
särskilt   yrkar  på   en   översyn   av
integritetslagstiftningen med anknytning
till IT (motionerna T51 (m) yrkandena  3
och  4 T52 (kds) yrkandena 3 och 4,  T58
(fp) yrkande 7 och T59 (mp) yrkandena  6
(delvis) och 8 vara tillgodosedda varför
de bör avstyrkas.</pre>
<pre>Vad  gäller motion T52 (kds) yrkande  2
enligt  vilken  svensk  lagstiftning,  i
avvaktan        på       internationella
överenskommelser,  bör   ändras,   t.ex.
kriminalisering av innehav och spridning
av  barnpornografi,  hänvisar  utskottet
till    dels   vilande   förslag    till
grundlagsändring       m.m.        (bet.
1993/94:KU28),  dels till  den  pågående
Barnpornografiutredningen  (Ju  1994:14,
dir.  1994:117) som avses avslutas  inom
kort.   Även  delar  av  IT-utredningens
betänkande  (SOU  1996:40)  vad   gäller
t.ex.   ansvarsförhållanden  beträffande
handhavande    av   s.k.    elektroniska
anslagstavlor har anknytning till  dessa
frågor.  Motionen bör mot denna bakgrund
avstyrkas.</pre>
<pre>
Justitieutskottet har  i  sitt  yttrande
behandlat motion T51 (m) yrkande  2  vad
gäller  straffrättsliga  frågor.  Enligt
detta  utskott  pågår ett  arbetet  inom
regeringskansliet med att anpassa straff-
och processrättsliga regler till de krav
som       den       informationstekniska
utvecklingen        reser.        Enligt
justitieutskottets uppfattning är därför
inte  någon åtgärd från riksdagens  sida
nödvändig med anledning av det  aktuella
motionsönskemålet.</pre>
<pre></pre>
<pre>Lagutskottet   har   i   sitt   yttrande
behandlat motionerna T51 (m) yrkande  2,
T52 (kds) yrkande 2 och T58 (fp) yrkande
1  (delvis).  Av lagutskottets  yttrande
framgår följande:</pre>
<pre></pre>
<pre>Lagutskottet   kan   -   såvitt   gäller
utskottets beredningsområde  -  inte  se
att   det  föreligger  något  omedelbart
behov   av  att  prioritera  ytterligare
rättsområden. Om det i samband  med  den
kartläggning    som    det     rättsliga
observatoriet skall utföra visar sig att
det  finns  ett behov av att  ge  förtur
också  till andra än de upphovsrättsliga
frågorna    på   civilrättens    område,
förutsätter    utskottet     att     IT-
kommissionen   kommer  att  uppmärksamma
regeringen härpå. Utskottet förordar för
sin   del  att  motion  T52  yrkande   2
avstyrks.</pre>
<pre>
Lagutskottet    har     ingen     annan
uppfattning än motionärerna  om  behovet
av   att  anpassa  den  upphovsrättsliga
lagstiftningen  till  de  nya  krav  som
aktualiseras  genom IT.  I  sammanhanget
måste     emellertid     beaktas     att
lagstiftningen  sedan  länge  bygger  på
internationella konventioner och att IT-
utvecklingen i en allt högre grad kräver
att      de     nödvändiga     rättsliga
anpassningarna   får   största   möjliga
internationella acceptans. Detta betyder
att    tyngdpunkten   i    de    svenska
aktiviteterna på området i  första  hand
måste   fokuseras  på  det  arbete   som
bedrivs  på det internationella  planet.
Så är också fallet.</pre>
<pre>Mot bakgrund av att enskilda länder har
ytterst begränsade möjligheter att  anta
nationella     lösningar     på      det
upphovsrättsliga    området    är    det
nödvändigt att Sverige aktivt  deltar  i
det  internationella arbetet och där med
kraft  driver de frågor som är angelägna
från  svenska utgångspunkter.  Utskottet
utgår   från   att  regeringen   i   det
sammanhanget strävar efter att  ta  till
vara Sveriges intressen i de frågor  som
motionärerna  tar upp.  Utskottet  utgår
också    från    att    regeringen     i
förhandlingarna  verkar   för   att   de
nödvändiga               internationella
harmoniseringarna skall komma till stånd
snarast möjligt.</pre>
<pre>Några  formella tillkännagivanden eller
andra åtgärder från riksdagens sida  kan
enligt  utskottets mening för närvarande
inte  anses  påkallade. Utskottet  anser
att   motionerna  T51  och  T58   i   nu
behandlade delar bör avstyrkas.</pre>
<pre>
Trafikutskottet     konstaterar      att
utvecklingen på IT-området har initierat
ett  omfattande  översynsarbete  på  det
rättsliga   området.  Som   framgår   av
konstitutions-,      justitie-       och
lagutskottets  yttranden  bereds   såväl
nationellt   som   internationellt   för
närvarande      en       rad       olika
lagstiftningsfrågor. Enligt  regeringens
handlingsplan  kommer  anpassningen  och
utvecklingen   av   rättsordningen   att
påskyndas.</pre>
<pre>
Trafikutskottet har inga erinringar mot
regeringens  redovisning och  delar  för
sin      del     konstitutionsutskottets
uppfattning  att syftet med de  motioner
som  bl.a.  yrkar på en bred översyn  av
lagstiftningen    torde    komma     att
tillgodoses.  De påkallar  ingen  åtgärd
från   riksdagens  sida   och   avstyrks
följaktligen. Det gäller motionerna  T51
(m)  yrkandena 2-4, T52 (kds), yrkandena
3-4,  T58  (fp) yrkande 1  (delvis)  och
yrkande  7  samt  T59  (mp)  yrkande  6.
Trafikutskottet       delar       vidare
konstitutionsutskottets              och
lagutskottets uppfattning att motion T52
(kds)   yrkande  2  bör   avstyrkas   av
riksdagen.  Med hänsyn till den pågående
beredningen      av      IT-utredningens
betänkande Elektronisk dokumenthantering
(SOU 1996:40) avstyrks vidare motion T52
(kds)  yrkande 19 om privat e-post  till
offentlig förvaltning.</pre>
<pre>
Trafikutskottet  övergår  därefter  till
motion  T56 (v) yrkande 8 och  förslaget
om   att det rättsliga observatoriet bör
ges en parlamentarisk förankring.</pre>
<pre></pre>
<pre>Lagutskottet betonar i sitt yttrande att
det   i lagstiftningsarbete i många fall
är viktigt att parlamentariker och olika
intressegrupper    i    allmänhet    får
tillfälle att medverka på ett så  tidigt
stadium som möjligt. I förevarande  fall
är  det  emellertid inte fråga om  något
traditionellt       lagstiftningsarbete.
Observatoriet  är,  såvitt  lagutskottet
kan  bedöma, snarast avsett att vara ett
kontaktorgan som bl.a. skall utföra  ett
expertbetonat                  juridiskt
kartläggningsarbete. Mot denna  bakgrund
anser  lagutskottet att det  inte  finns
skäl   att  förorda  att  det  rättsliga
observatoriet skall ha en parlamentarisk
sammansättning. I de fall observatoriets
kartläggningsarbete  påvisar  behov   av
lagstiftningsåtgärder utgår lagutskottet
från     att    regeringen    tillkallar
kommittéer    och   utredare    i    den
utsträckning som är erforderligt  och  i
samband     därmed     överväger      om
parlamentariker    bör    knytas    till
utredningsarbetet.</pre>
<pre>
Konstitutionsutskottet   framhåller   i
sitt  yttrande att hela regeringens  IT-
verksamhet,    inkl.    det    rättsliga
observatoriet, bör ges en parlamentarisk
anknytning i någon form.</pre>
<pre>
Trafikutskottet   delar    lagutskottets
uppfattning     att    det     rättsliga
observatoriet  inte  synes   få   sådana
funktioner    att    en   parlamentarisk
förankring  kan  anses fullt  nödvändig.
Spridningen av informationstekniken  och
utvecklingen  mot ett informations-  och
kunskapssamhälle har nått en sådan  nivå
att grundläggande strukturer i samhället
påverkas  vilket är av central  politisk
betydelse. Trafikutskottet anser  därför
att  regeringen  i en skrivelse  årligen
bör  återkomma  till  riksdagen  med  en
samlad redovisning av utvecklingen på IT-
området  såsom trafikutskottet  förordar
under  avsnitt 2.3. Därmed ges det också
förutsättningar    för    parlamentarisk
förankring  och bedömning av regeringens
IT-arbete,   som  konstitutionsutskottet
förespråkar i sitt yttrande.  Detta  bör
riksdagen  som sin mening ge  regeringen
till  känna.  Med  det anförda  påkallar
motion  T56  (v) yrkande  8  inte  någon
åtgärd  från  riksdagens sida.  Yrkandet
avstyrks därför av utskottet.</pre>
<pre></pre>
<pre>Beträffande motion T59 (mp) yrkandena  7
och  8  om säkerhetspolisen och  Europol
anger  justitieutskottet i sitt yttrande
att   olika  frågeställningar  som   rör
registrering och ADB-behandling av bl.a.
säpos register är föremål för utredning.
En utgångspunkt för utredningsarbetet är
att   skapa   enkla  och  lättbegripliga
regler   som  är  anpassade   till   den
tekniska utvecklingen. Det skall  därvid
särskilt uppmärksammas att den enskildes
personliga    integritet     får     ett
erforderligt skydd. Vidare skall  hänsyn
tas    till   Sveriges   internationella
åtaganden.  I uppdraget ingår  även  att
överväga  säpos register. Arbetet  skall
redovisas  senast  den  31  mars   1997.
Justitieutskottet anser att  det  saknas
anledning  för  riksdagen att  föregripa
detta  utredningsarbete varför  motions-
yrkandet (yrkande 7) bör avslås.</pre>
<pre>
Av  justitieutskottets yttrande framgår
vidare  att   de  uppgifter  som   skall
förekomma  i  de aktuella registren  hos
Europol   härrör   från   resp.    lands
nationella polisregister där uppgifterna
har förts in i full överensstämmelse med
den  nationella lagstiftningen.  Sverige
bestämmer  således  på  nationell   nivå
vilka  uppgifter  som  skall  införas  i
registren.   Vidare  anges   att   olika
frågeställningar som rör registrering  i
polisregister för närvarande är  föremål
för  utredning. Justitieutskottet  anser
att  det  saknas anledning för riksdagen
att  föregripa  detta  utredningsarbete,
varför  även  motionen i denna  del  bör
avslås (yrkande 8).</pre>
<pre>Konstitutionsutskottet   har   i   sitt
yttrande tagit upp motionärernas  kritik
mot  ett  förslag om att inom ramen  för
det      europeiska      polissamarbetet
registrera  personer efter  bl.a.   ras 
eller  livsstil.  Konstitutionsutskottet
framhåller därvid att det har för avsikt
att  följa  frågans fortsatta  hantering
inom  EU.  Motionsyrkande  (yrkande   8)
torde   därför  komma  att   tillgodoses
varför det avstyrks.</pre>
<pre>
Trafikutskottet gör för  sin  del  ingen
annan bedömning än justitieutskottet och
konstitutionsutskottet   och   avstyrker
motion T59 (mp) yrkandena 7 och 8.</pre>
<pre></pre>
<pre>3.3 Utbildningen</pre>
<pre></pre>
<pre>3.3.1 Regeringens redovisning</pre>
<pre></pre>
<pre>Regeringen  anger att utbildningsområdet
är   av   stor  betydelse  för  Sveriges
möjligheter  att utveckla  informations-
och   kunskapssamhället.  Det  livslånga
lärandet  kan  stödjas av  en  bred  och
utvecklad   användning   av   IT    inom
utbildningen.  Insatser  krävs  på  alla
nivåer   i  utbildningsväsendet  således
även   inom  vuxenutbildningen   och   i
folkbildningen. Målet är  att  kunskaper
om  IT  och dess användning förs  in  på
alla  nivåer i utbildningsväsendet  inom
tre år.</pre>
<pre>
Av  propositionen framgår att  det  bör
ske  en  ökad samverkan mellan de  olika
aktörerna     inom    vuxenutbildningen.
Arbetsmarknadens parter bör samverka för
att uppnå en samsyn om IT:s konsekvenser
och  dess möjligheter i arbetslivet  och
på  arbetsplatserna.  En  utveckling  av
skolan  till ett kunskaps-centrum  anges
vara  ett bra sätt att bredda tillgången
till  teknik  och  öka  kunskapen.  Även
datorteken spelar här en viktig roll. Av
de     statliga    anslagsmedlen    till
Folkbildningsrådet      resp.       till
Folkrörelserådets   verksamhets   skall,
under  en treårsperiod, särskilda  medel
avse utbildningsinsatser på IT-området.</pre>
<pre>Regeringen     ämnar    ge     Kungliga
biblioteket  i uppdrag att utveckla  ett
IT-baserat  nationellt  bibliotekssystem
och      överväga      ett      särskilt
utvecklingsstöd   för  datorisering   av
folkbiblioteken.</pre>
<pre>Regeringen anmäler i propositionen  att
Högskoleverket skall få i uppdrag att  i
samråd  med Forskningsrådsnämnden  m.fl.
utarbeta    ett   förslag    till    ett
forskningsinformationssystem         med
Internet  som informationsbärare.  Målet
är   att   nå   ett  väl   utbyggt   och
överblickbart system över hela landet år
1998.     Regeringen    framhåller     i
propositionen   att   skolorna   behöver
vägledning  och  stöd för  att  utveckla
formerna    för    IT-användningen     i
undervisningen. Varje kommun bör  därför
utforma   en   IT-strategi  för   skolan
utifrån  kommunens egna  förutsättningar
när    det   gäller   bl.a.   pedagogisk
utveckling,    behov   av    utrustning,
ekonomiska   resurser   och   kompetens.
Skolans IT-strategi bör utgöra en del av
kommunens  övergripande IT-strategi  och
bör ingå i dess skolplan.</pre>
<pre>I     propositionen    framhålls    att
regeringen  avser att  uppdra  åt  varje
universitet  och högskola  att  redovisa
ett  handlingsprogram för användning  av
IT   inom   utbildning  och   forskning.
Regeringen  kommer vidare  att  överväga
ytterligare  insatser  på  15   miljoner
kronor  för  att främja den  pedagogiska
användningen  av  IT  inom   den   högre
utbildningen.</pre>
<pre>I  propositionen anförs att  regeringen
avser att ge Skolverket i uppdrag att  i
samråd  med  berörda branscher  utveckla
nya  yrkesinriktade kurser på IT-området
inom  gymnasieskolan och komvux. Det  är
också  enligt  regeringen naturligt  att
yrkesinriktade  utbildningar  inom   IT-
området  kan  ingå i försöksverksamheten
med      kvalificerad     eftergymnasial
yrkesutbildning.</pre>
<pre>Regeringen  framhåller i  propositionen
att  Swedish University Computer Network
(SUNET) är en nationell tillgång som bör
kunna utnyttjas av ännu fler, t.ex. inom
hela biblioteksväsendet. Länsbiblioteken
och  inte minst folkbiblioteken bör  ges
förutsättningar att spela  en  roll  som
informationscentraler och förmedlare  av
IT-kunskaper.   Det   är   därför    ett
nationellt intresse att även  läns-  och
folkbiblioteken   får   tillgång    till
Internet,  t.ex. genom  SUNET.  För  att
SUNET skall kunna utvecklas och spela en
fortsatt viktig roll för IT-utvecklingen
skall styrningen och finansieringen  ses
över  liksom riktlinjerna för anslutning
av  nya användare. Enligt regeringen bör
självfallet en utveckling av  SUNET  ske
så  att  dess ursprungliga syfte  -  att
betjäna universitet och högskolor - även
fortsättningsvis tillgodoses.</pre>
<pre>Ett  mål för lärarutbildningarna  skall
vara  att  fr.o.m. år 1998 bör  samtliga
som    erhåller   examen   avsedd    för
läraryrket  ha  kunskaper  om  och  egna
erfarenheter  av hur IT kan  användas  i
undervisningen.  Regeringen  har  vidare
för  avsikt  att ställa ca  15  miljoner
kronor      till     förfogande      för
utbildningsinsatser för lärarutbildare.</pre>
<pre>Vidare  framhålls  i propositionen  att
regeringen   avser   att    uppdra    åt
Skolverket   och   Högskoleverket    att
utveckla   ett   informationssystem   på
utbildningsområdet.   Uppdraget    skall
genomföras i samråd med Centrala studie-
stödsnämnden,    Arbetsmarknadsstyrelsen
och  EU:s  programkontor för  utbildning
och  kompetens. Regeringen kommer vidare
att skapa ett nätverksbaserat nationellt
resurscentrum   för   att   främja   och
stimulera   framväxten  av   IT-baserade
läromedel eller s.k. läromedia.</pre>
<pre></pre>
<pre>3.3.2 Motionsförslag</pre>
<pre></pre>
<pre>
Skolverkets uppgifter när det gäller att
på nationell nivå främja IT-användningen
i skolan behandlas i två motioner.</pre>
<pre>
Enligt  motion T51 (m) yrkande  5  är
Skolverkets arbete med Skoldatanätet den
i   dag   absolut  viktigaste   statliga
insatsen   som  görs  för   att   sprida
kunskaper  om  hur  IT  kan  användas  i
skolan. Förutom informationstjänsten  på
Internet   omfattar   utvecklingsarbetet
förmedling  av erfarenheter i  fråga  om
Internet som pedagogiskt hjälpmedel inom
skolväsendet. Motionärerna anser att det
är  angeläget att Skolverket  förstärker
och  utvidgar sitt framgångsrika  arbete
med   Skoldatanätet.   Projektet   måste
tillåtas    ge   bidrag    till    övrig
utvecklingsverksamhet  inom  verket  och
tillförsäkras resurser under  minst  fem
år till.</pre>
<pre>I  motion T58 (fp) yrkande 2 (delvis)
framhålls  att Skoldatanätet  ännu  inte
finns  i hela landet. För att inte tappa
tempo   i  skolans  IT-utveckling   vill
motionärerna  därför  att  skolor  skall
kunna    ansluta   sig    till    SUNET.
Skolverkets   uppgifter    bör    enligt
motionen koncentreras på att stödja  IT-
användningen som pedagogiskt  hjälpmedel
för lärare.</pre>
<pre>
Synpunkter  på  vissa  elevgruppers  IT-
användning framförs i två motioner.</pre>
<pre>
Enligt  motion  T56 (v) yrkande  4  bör
riksdagen  hos  regeringen  begära   att
Skolverket får i uppdrag att  komma  med
förslag    om   hur   grundskolor    där
betygsgenomsnittet  är  lågt  skall   få
ökade  möjligheter att tillgodogöra  sig
IT.  Skolverket bör även utreda  pojkars
och  flickors IT-användning i syfte  att
öka jämställdheten.</pre>
<pre>I motion T59 (mp) yrkande 5 anförs att
särskilt  stöd bör ges åt  de  elever  i
grundskolan  som inte har tillgång  till
eller använder IT i sin hemmiljö. Vidare
bör   det  klarläggas  om  skolorna  har
ekonomiska möjligheter att leva upp till
regeringens  handlingsprogram  för   IT-
frågor  eller om det kommer att  ske  på
bekostnad av t.ex. specialundervisningen
för  elever med svårigheter.</pre>
<pre>
Enligt  motion T52 (kds) yrkande  7  bör
visionen  vara att varje individ  i  all
slags undervisning skall kunna utvecklas
till  sin  fulla individuella  potential
genom     interaktion    med     lärare,
studiekolleger och tekniska  hjälpmedel.
Ett  konkret mål bör vara att  alla  16-
åriga  elever år 2010 skall ha kunskaper
och   färdigheter  som  minst  motsvarar
godkänt  studieresultat efter  slutförda
gymnasiestudier.</pre>
<pre></pre>
<pre>Ett  riksdagsuttalande begärs  i  motion
T52  (kds)  yrkande 6 om att  fristående
skolor bör erbjudas lika möjligheter som
de   kommunala  skolorna  att  delta   i
genomförandet   av   IT-strategier   för
skolan. Medel som satsas på IT i  skolan
måste  ingå i den bas utifrån vilken  de
fristående  skolornas  anslag  beräknas,
anser motionärerna.</pre>
<pre></pre>
<pre>Invändningar  mot  förslaget  om   extra
medel   för   utbildningsinsatser    för
lärarutbildare riktas i motion  T51  (m)
yrkande   7.  Motionärerna   anser   att
lärarhögskolorna skall  använda  moderna
verktyg i undervisningen utan att staten
betalar extra för detta.</pre>
<pre></pre>
<pre>I  motion  T51 (m) yrkande 6 ifrågasätts
skapandet av ett statligt resurs-centrum
för  IT-baserade läromedel. Motionärerna
hävdar att ett sådant centrum kan  hämma
den  utveckling  på området  som  i  dag
bedrivs     inom    näringslivet     och
universitetsvärlden. Likaså ställer  sig
motionärerna tveksamma till utvecklandet
av     ett     informationssystem     på
utbildningsområdet. De anför  bl.a.  att
arbetet med Skoldatanätet redan avkastat
information       för      skolväsendet.
Motionärerna   framför  i   sammanhanget
också  invändningar  mot  att  ett   IT-
körkort införs.</pre>
<pre></pre>
<pre>Regionala resurser bör enligt motion T54
(s)  tas till vara vid bildandet av  det
nationella   resurscentrumet   för   IT-
baserade     läromedel.     Motionärerna
framhåller att i Blekinge län finns både
kompetens och erfarenhet när det  gäller
utveckling av sådana läromedel.</pre>
<pre></pre>
<pre>Enligt  motion T57 (c) yrkande  8  finns
det betydande vinster att göra genom ett
mer     flexibelt     utnyttjande     av
datorutrustningen i skolorna  och  genom
samordning  mellan datortek  och  skola.
Vid   inrättande  av  datortek  bör  det
därför   alltid   sökas  lösningar   som
möjliggör att en större grupp än de  som
direkt berörs av datorteken får tillgång
till dessa. Dock betonas i motionen  att
skolans  behov  av modern datautrustning
inte enbart kan lösas på detta sätt.</pre>
<pre></pre>
<pre>Det bör enligt motion T57 (c) yrkande  9
vara  en självklarhet att yrkesinriktade
utbildningar inom IT-området skall  ingå
i  försöksverksamheten med  kvalificerad
eftergymnasial  yrkesutbildning.   Detta
bör   riksdagen   som  sin   mening   ge
regeringen till känna.</pre>
<pre></pre>
<pre>Frågan om de lågutbildades situation när
det      gäller     användningen      av
informationsteknik tas upp i motion  T56
(v) yrkande 5. Motionärerna pekar på att
lågutbildade  ofta  är  de  första   som
avskedas när den nya tekniken medför att
jobb  försvinner.  De  lågutbildade  har
också ofta svårt att tillgodogöra sig de
positiva  effekterna av  en  mer  allmän
användning   av   IT  i  samhället,   en
situation  som de delar med  dyslektiker
och  synskadade. Regeringen bör särskilt
se  över dessa gruppers möjligheter  att
använda den nya tekniken.</pre>
<pre></pre>
<pre>Enligt  motion T52 (kds) yrkande 10  bör
staten    lyfta    fram    exempel    på
användningen av IT för att påskynda  och
underlätta   integreringen   av   IT   i
samhället. På Skolverket t.ex. bör ligga
ett ansvar för att sprida information om
lyckade IT-satsningar i skolor.</pre>
<pre></pre>
<pre>Ett tillkännagivande av riksdagen begärs
i  motion  T57  (c) yrkande  11  om  att
regeringen  bör ta initiativ  till  ökad
forskning  om pedagogik och metodik  för
datorbaserad undervisning.</pre>
<pre></pre>
<pre>I tre motioner behandlas SUNET.</pre>
<pre>
Avslag på regeringens förslag om en  ny
roll  för SUNET yrkas i motion  T51  (m)
yrkande   8.  Motionärerna   menar   att
SUNET:s     roll     är     att     vara
Internetleverantör  åt   högskolevärlden
och   att   därutöver  verka   som   ett
nationellt kunskaps- och kompetenscenter
av  yppersta  slag.  Biblioteken  gynnas
bäst       av       de      kommersiella
Internettjänsternas framväxt och av  ett
nära samarbete med kommuner och skolor.</pre>
<pre>Också  i  motion  T52 (kds)  yrkande  9
framförs        invändningar         mot
regeringsförslaget. SUNET kommer  enligt
motionen    att    behöva    uppgraderas
betydligt under de närmaste åren för att
motsvara universitetens och högskolornas
behov. Att i ett sådant läge öppna SUNET
för  kommunala biblioteks  trafik  anser
motionärerna vore olyckligt.</pre>
<pre>Motsatta synpunkter anförs i motion T57
(c)  yrkande  10.  Enligt  motionen  bör
användningen   av  SUNET   breddas   och
regeringen  aktivt  sträva   efter   att
ansluta  alla  skolor till  SUNET.   Ett
likartat yrkande framställs i motion T58
(fp) yrkande 2 i denna del.</pre>
<pre>
Flera   motioner  tar  upp   frågor   om
distansutbildningen  och  angelägenheten
av en utbyggnad av denna.</pre>
<pre>
Enligt motion T51 (m) yrkande 9 bör  en
betydande  del  av det företagsstöd  som
utbetalas    till    Norrlands    inland
omvandlas till en bred satsning  på  IT-
baserad  distansutbildning, riktad  till
samma  område. En sådan satsning  skulle
kunna tjäna som pilotprojekt för en  mer
allmän   utveckling   av   teknik    och
pedagogik     för    distansutnyttjande.
Motionärerna vill att regeringen snarast
återkommer   till  riksdagen   med   ett
konkret  förslag. Förslaget bör ta  till
vara     den    utvecklingskraft     som
programvaruföretagen besitter och förena
denna       med      det      offentliga
utbildningsväsendets           uppenbara
utvecklingsbehov.</pre>
<pre>Regeringen  bör enligt motion  T57  (c)
yrkande 12 återkomma till riksdagen  med
förslag  om  hur  högskolans  utbud   av
distansutbildning      skall       kunna
förbättras. Motionärerna framhåller  att
antingen   bör  högskolorna  kompenseras
extra för distansutbildning eller så bör
staten  ålägga högskolorna att viss  del
av  utbildningsuppdragen skall  ske  som
distansutbildning.</pre>
<pre>Genom    lärosalar    för    bredbandig
kommunikation  med  högskolor   och   en
alltmer      nätbaserad     undervisning
möjliggörs  enligt  motion   T52   (kds)
yrkande    8    en   kraftigt    utbyggd
distansutbildning.</pre>
<pre>
I  motion  T56 (v) yrkande  10  förordas
utvecklandet   av   ett  folkuniversitet
enligt Open University-modellen, dvs. en
universitetsutbildning  på  distans  med
lokal  förankring och kommunikation  via
moderna medier.</pre>
<pre></pre>
<pre>
3.3.3 Trafikutskottets ställningstagande</pre>
<pre></pre>
<pre>
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande
till      trafikutskottet      behandlat
regeringens     handlingsprogram      på
utbildningsområdet     samt      berörda
motionsyrkanden.  Av  yttrandet  framgår
att      utbildningsutskottet      delar
regeringens  uppfattning  om  strategier
för användningen av IT i skolan.</pre>
<pre></pre>
<pre>Beträffande  Skolverkets  uppgifter  med
Skoldatanätet,    som    behandlas     i
motionerna T51 (m) och T58 (fp)  erinrar
utbildningsutskottet om  att  Skolverket
sedan   augusti  1992  har   regeringens
uppdrag att ansvara för utvecklingen och
genomförandet    av    den    nationella
datapolitiken på skolområdet. Skolverket
har  därefter,  i  april  1994,  fått  i
uppdrag  att  utveckla  och  driva   ett
svenskt  skoldatanät  med  Internet  som
teknisk   plattform.  Skoldatanätet   är
alltså   inte  något  fristående   eller
fysiskt  nätverk utan en integrerad  del
av  informationssystemet Internet. Genom
att ansluta sig till Internet får skolan
tillgång  till de tjänster som  finns  i
nätverket.  Utbildningsutskottet   anför
vidare i sitt yttrande följande:</pre>
<pre></pre>
<pre>Enligt   vad  utskottet  inhämtat   från
Skolverket   berör   verket   i   mycket
begränsad omfattning frågor om  hur  och
när  skolhuvudmän och skolor bör ansluta
sig  till  Internet. Ansvaret för  dessa
frågor  ligger  odelat  på  skolan   och
skolhuvudmannen.  Generellt  gäller  att
kommunerna  eller skolorna självständigt
och    utifrån   sina   egna   mål   och
förutsättningar skall välja nivå och typ
av     Internet-tjänst.     Valet     av
uppkopplingsform,  leverantör  etc.  bör
göras utifrån en samlad bedömning av den
enskilde skolhuvudmannens eller  skolans
behov  av  IT  i  form av  tjänster  via
Internet        och       Skoldatanätets
informationsutbud.  I  sammanhanget  bör
det  påpekas att telemarknaden i Sverige
numera  är  avreglerad och  att  det  på
marknaden finns ett flertal kommersiella
internetleverantörer.  Skoldatanätet  är
ett öppet informationssystem som kan nås
i  alla  delar  av landet, oberoende  av
anslutningsleverantör                och
användningsverktyg.</pre>
<pre>
Skolverkets  arbete  med  Skoldatanätet
fokuseras  på  dels informationsinsatser
av   övergripande  art  om  teknik   och
användning av Internet, dels utvecklande
av  grundfunktioner såsom  adresskatalog
över  skolor,  elektroniska konferenser,
informationssökning  och  spridning   av
beskrivande exempel på datoranvändning i
skolan.      Vidare      pågår       ett
utvecklingsprojekt tillsammans  med  ett
fyrtiotal   skolor,  s.k.   pilotskolor,
kring   användning   av   Internet   och
specifikation    av     innehållet     i
Skoldatanätet.</pre>
<pre>Av  utskottets redovisning ovan framgår
att  Skolverket i dag har uppgiften  att
sprida information om användningen av IT
i  skolan.  Skolverket  skall  även  med
hjälp av uppföljning och utvärdering  ta
fram  och  värdera resultat och effekter
av  användning  av IT  i  skolan.  Dessa
kunskaper  skall på olika sätt bearbetas
och  föras  ut  i skolväsendet  för  att
stödja   och  utveckla  skolhuvudmännens
arbete med IT i skolan.</pre>
<pre>Utskottet           har            från
Utbildningsdepartementet   erfarit   att
regeringen kommer att ge Skolverket  ett
samlat   uppdrag   med  utgångspunkt   i
riksdagens beslut med anledning  av  den
nu  aktuella IT-propositionen. Uppdraget
kommer  bl.a.  att omfatta  en  fortsatt
utveckling  av  Skoldatanätet   och   av
användningen  av  IT i skolväsendet  som
pedagogiskt hjälpmedel.</pre>
<pre>
Utbildningsutskottet föreslår mot  denna
bakgrund  att trafikutskottet  avstyrker
motionerna  T51 (m) yrkande  5  och  T58
(fp) yrkande 2 i denna del.</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet  anser  i   likhet   med
utbildningsutskottet   att    de    båda
motionsyrkandena  inte  påkallar   någon
åtgärd  från riksdagens sida  varför  de
avstyrks.</pre>
<pre></pre>
<pre>Beträffande motionerna T56 (v) yrkande 4
och  T59  (mp) yrkande 5, som  behandlar
vissa elevgruppers IT-användning och T52
(kds) yrkande 7 om en utbildningsvision,
fäster   utbildningsutskottet   i   sitt
yttrande    uppmärksamhet     på     att
propositionen  tydligt markerat  skolans
särskilda  ansvar för  att  motverka  en
samhällsutveckling som leder till att en
del  av befolkningen blir invigd  i  och
resten  står  utanför informations-  och
kunskapssamhället.  Utbildningsutskottet
anför vidare följande:</pre>
<pre></pre>
<pre>Utskottet   ställer   sig   bakom    vad
regeringen  uttalat om att i  skollagens
krav   på  likvärdig  utbildning  ligger
också  en  kompensatorisk  uppgift   för
skolan,  nämligen  att  ge  alla  elever
kunskaper  oavsett bakgrund,  kön  eller
bostadsort. Detta är inte minst  viktigt
när  det  gäller elevernas rätt  att  få
kunskaper  om och förtrogenhet  med  att
använda  IT som en förberedelse för  ett
kommande  arbetsliv. Utskottet anser,  i
likhet med regeringen, att IT-strategier
för skolan som utformas av kommunerna  i
samspel  med  skolorna  därvid  kan   ge
vägledning och stöd.</pre>
<pre>
Inom Skolverket pågår sedan hösten 1995
en    större   utvärdering   beträffande
effekterna  av  användningen  av  IT   i
skolundervisningen     på      elevernas
inlärning     och    motivation     samt
lärarrollen.   Bland   annat   undersöks
vilken betydelse IT-användningen har för
elever  med behov av särskilt stöd.  Som
utskottet    tidigare    nämnt     avser
regeringen att följa upp intentionerna i
propositionen  med  ytterligare  uppdrag
till  Skolverket. Utskottet  förutsätter
att  sådana  frågor som  att  överbrygga
kunskapsklyftor   mellan   elever    och
skillnader  i pojkars och flickors  sätt
att   närma  sig  tekniken  kommer   att
uppmärksammas.</pre>
<pre>
Utbildningsutskottet föreslår mot  denna
bakgrund   att  motionerna   T52   (kds)
yrkande  7, T56 (v) yrkande  4  och  T59
(mp) yrkande 5 avstyrks.</pre>
<pre>
Beträffande     IT-användningen     vid
fristående   skolor,  som  behandlas   i
motion  T52  (kds) yrkande  6,  hänvisar
utbildningsutskottet  till  att   enligt
skollagen     åvilar    det    elevernas
hemkommuner   att  tilldela   fristående
skolor   bidrag  för  deras  verksamhet.
Utbildningsutskottet föreslår mot  denna
bakgrund      att      det      aktuella
motionsyrkandet avstyrks.</pre>
<pre>
Trafikutskottet                    delar
utbildningsutskottets   bedömning    och
avstyrker  följaktligen  motionerna  T52
(kds) yrkandena 6 och 7, T56 (v) yrkande
4 och T59 (mp) yrkande 5.</pre>
<pre></pre>
<pre>Beträffande     lärarutbildning      och
fortbildning   av   lärare    framhåller
utbildningsutskottet vikten av  att  IT-
användningen         utvecklas         i
lärarutbildningen.  Utbildningsutskottet
anser det därför motiverat att särskilda
medel   ställs   till   förfogande   för
utbildning    av   lärarutbildare    och
avstyrker motion T51 (m) yrkande 7.</pre>
<pre></pre>
<pre>Utbildningsutskottet anser i likhet  med
regeringen  att  det  är  angeläget  att
stödja    kompetensuppbyggnaden    kring
produktion   av  IT-baserade   läromedel
genom   ett  nätverksbaserat  nationellt
resurscentrum  med  uppgift  bl.a.   att
erbjuda   rådgivning  och   medverka   i
utveckling  av  innehåll och  miljöer  i
näten.  Utskottet har inte heller  något
att     erinra     mot     att     olika
informationskällor på utbildningsområdet
skall   kunna  kopplas  samman   i   ett
informationssystem.    I    frågan    om
examination  för  ett  s.k.   IT-körkort
noterar utbildningsutskottet att arbetet
med  detta  drivs  av  Dataföreningen  i
Sverige.  Utbildningsutskottet  förordar
mot  denna bakgrund att motion  T51  (m)
yrkande 6 avstyrks.</pre>
<pre></pre>
<pre>För  motion  T54 (s) som  behandlar  IT-
baserade   läromedel  för   skolan   och
utbildningssystem  på utbildningsområdet
konstaterar utbildningsutskottet att det
i  propositionen  nämnda resurscentrumet
för  IT-baserade läromedel inte  innebär
en   ny   fysisk  etablering   utan   en
sammankoppling  av  olika  nätverk.  Med
hänvisning härtill avstyrks motionen.</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet    gör    ingen    annan
bedömning  än  utbildningsutskottet  och
avstyrker motion T51 (m) yrkandena 6 och
7 och motion T54 (s).</pre>
<pre></pre>
<pre>När  det gäller frågan om datortek,  som
behandlas  i motion T57 (c)  yrkande  8,
redovisar    utbildningsutskottet     en
positiv   syn   på  en   utveckling   av
samarbetet mellan skolor, bibliotek  och
datortek     i    syfte    att     skapa
kunskapscentra.  Det  får  dock   enligt
utbildningsutskottet     ankomma      på
kommunerna   att   bedöma    i    vilken
omfattning datorteken kan utnyttjas. Med
det           anförda          avstyrker
utbildningsutskottet     bifall     till
motionsyrkandet.</pre>
<pre></pre>
<pre>Utbildningsutskottet  anser  vidare  att
det  inte föreligger några motsättningar
mellan motion T57 (c) yrkande 9 och  vad
som  förordas  i  propositionen  om  nya
yrkesinriktade  kurser   på   IT-området
varför detta yrkandet avstyrks.</pre>
<pre></pre>
<pre>Av     utbildningsutskottets    yttrande
framgår   vidare  att  man   har   samma
uppfattning  om lågutbildades  situation
som  redovisas i motion T56 (v)  yrkande
5.    Utbildningsutskottet   anser   att
motionsyrkandet inte bör föranleda något
riksdagsuttalande  med  hänvisning  till
vad     som    anges    i    regeringens
handlingsprogram      och       föreslår
följaktligen att det avstyrks.</pre>
<pre></pre>
<pre>Utbildningsutskottet konstaterar att det
ingår    i   Skolverkets   uppdrag    på
dataområdet att sprida information om IT-
satsningar och ge beskrivande exempel på
datoranvändning        i         skolan.
Motionsyrkandet T52 (kds) yrkande 10  om
att  lyfta  fram exempel på användningen
av  IT  bör därför inte föranleda  någon
riksdagens åtgärd, varför det avstyrks.</pre>
<pre></pre>
<pre>Beträffande    högre   utbildning    och
forskning  tar  utbildningsutskottet   i
sitt  yttrande  fasta på vad  regeringen
anfört  i propositionen om att särskilda
forskningsresurser skall  avsättas  inom
pedagogikämnet   med    inriktning    på
användning   av   IT  i  undervisningen.
Motionsyrkandet  T57  (c)   yrkande   11
avstyrks med hänvisning härtill.</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet  har  samma  uppfattning
som  utbildningsutskottet och  avstyrker
motionerna T52 (kds) yrkande 10, T56 (v)
yrkande  5 samt T57 (c) yrkandena  8,  9
och 11.</pre>
<pre></pre>
<pre>Motionerna T51 (m), T52 (kds),  T57  (c)
och     T58     (fp)    behandlar     en
vidareutveckling   av   SUNET   (Swedish
University      Computer       Network).
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande
redogjort  för SUNET:s organisation  och
verksamhet.   Av   utbildningsutskottets
yttrande framgår följande:</pre>
<pre></pre>
<pre>SUNET har ett eget fysiskt nät som utgår
från   Kungl.  Tekniska  högskolan  till
olika  universitet  och  högskolor.  Det
håller  hög  kapacitet  och  mycket  god
kvalitet.  Enligt vad utskottet  erfarit
från Högskoleverket och SUNET:s styrelse
skulle  en  uppkoppling via  SUNET  till
Internet    från   ett    stort    antal
folkbibliotek   och   skolor    begränsa
SUNET:s handlingsfrihet i vad gäller att
utveckla den tekniska strukturen.  SUNET
drivs  med minimala personella resurser,
och det gör att SUNET inte heller kan ge
adekvat stöd till alla nya användare som
ofta  har  begränsad  IT-kompetens.  Det
hävdas från verket och styrelsen att  de
erbjudanden  som  i dag  finns  från  de
kommersiella   Internetoperatörerna    i
många fall kan ge dessa nya användare en
väl fungerande Internetanslutning.</pre>
<pre>
Utbildningsutskottet anser för sin  del
att  expansionen av IT-användningen  vid
universitet  och högskolor  liksom  inom
biblioteks-  och skolväsendet  motiverar
att  en  översyn görs av  såväl  SUNET:s
styrning     och    finansiering     som
anslutningen av nya användare. Utskottet
vill dock betona att det är av betydande
vikt  att  universiteten och högskolorna
får fortsatt tillgång till hög kapacitet
och            kompetens            inom
datakommunikationsområdet.</pre>
<pre>
Med hänvisning till det anförda föreslår
utbildningsutskottet  att  de   aktuella
motionerna avstyrks av trafikutskottet.</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet    gör    ingen    annan
bedömning  än  utbildningsutskottet  och
avstyrker motionerna T51 (m) yrkande  8,
T52 (kds) yrkande 9, T57 (c) yrkande  10
och  motion T58 (fp) yrkande 2  i  denna
del.</pre>
<pre></pre>
<pre>Beträffande  distansutbildning   erinrar
utbildningsutskottet om  att  regeringen
genom  beslut  i maj 1995 tillkallat  en
utredning     om    distansmetoder     i
utbildningen,          den          s.k.
Distansutbildningskommittén.      Enligt
direktiven för kommittén (dir.  1995:69)
har   denna  till  uppgift  att  föreslå
åtgärder som kan främja användningen  av
distansmetoder        inom        främst
vuxenutbildningen     och     högskolan.
Kommitténs  huvuduppgift är att  föreslå
en   strategi  som  långsiktigt  främjar
utvecklingen   i  hela  landet   av   de
möjligheter  till distansutbildning  som
IT  erbjuder.  En annan uppgift  är  att
bereda och till regeringen lämna förslag
till     beslut    om    bidrag     till
distansutbildningsprojekt.</pre>
<pre>
Utbildningsutskottet     anser      att
resultaten  av  kommitténs  arbete   med
utvecklingen  av  distansutbildning  bör
avvaktas,  varför  motionerna  T51   (m)
yrkande  9, T52 (kds) yrkande 8 och  T57
(c) yrkande 12 avstyrks.</pre>
<pre>
I  likhet med utbildningsutskottet anser
trafikutskottet  att  de  aktuella   mo-
tionsyrkandena bör avslås av riksdagen.</pre>
<pre></pre>
<pre>Utbildningsutskottet påminner  slutligen
i   sitt   yttrande   när   det   gäller
utvecklingen   av   ett  folkuniversitet
enligt   Open  University-modellen   att
regeringen  i 1995 års budgetproposition
(prop. 1994/95:100, bil. 9) framhöll att
möjligheterna  borde  prövas  att  skapa
förutsättningar för  ett  öppet  svenskt
folkuniversitet     med    ett     brett
utbildningsutbud    som    når     många
människor.  Därvid borde  erfarenheterna
från   det   brittiska  Open  University
studeras.  Detta uttalande har återgetts
i             direktiven            till
Distansutbildningskommittén.
Utbildningsutskottet  utgår   från   att
kommittén   kommer  att  pröva   frågan,
varför   motion  T56  (v)   yrkande   10
avstyrks.</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet                    delar
utbildningsutskottets  uppfattning   och
avstyrker mo-  tionsyrkandet.</pre>
<pre></pre>
<pre>3.4 Samhällets informationsförsörjning</pre>
<pre></pre>
<pre>3.4.1 Regeringens redovisning</pre>
<pre></pre>
<pre>Regeringen framhåller inledningsvis  att
om   IT   skall  kunna  bli  en  verklig
drivkraft  för  tillväxt  och   välstånd
måste  höga  krav ställas på  samhällets
informationsförsörjning. På detta område
har   staten  viktiga  och  delvis   nya
uppgifter. Målet anges vara att  utforma
en   ny   infrastruktur   som  ger   hög
tillgänglighet  till basinformation  och
som  är  tillväxtbefrämjande. Regeringen
redovisar   mot   denna   bakgrund   ett
handlingsprogram      som       omfattar
kommunikationsfrågor,         samhällets
grunddatabaser,     sårbarhets-      och
säkerhetsfrågor   samt    internationell
samverkan.</pre>
<pre></pre>
<pre>När   det   gäller  kommunikationsfrågor
anges  att informationsstrukturen  skall
utvecklas  till väl fungerande  allmänna
plattformar  för att stödja  produktion,
konsumtion,    rekreation    m.m.    och
utveckling av nya tjänster. Målet är att
skapa   flexibilitet   och   frihet    i
tillämpningarna.   Vidare   framgår   av
redovisningen    att    telelagen    för
närvarande ses över i syfte att  anpassa
lagstiftningen  till EU:s  regelverk  på
teleområdet  samt  till IT-utvecklingen.
Post-   och  telestyrelsens   roll   och
uppgifter  ses  även över  med  särskild
inriktning  på myndighetens  tillämpning
av telelagen.</pre>
<pre>
Enligt  propositionen kommer  särskilda
åtgärder  att vidtas för att säkerställa
säkerheten   och  stabiliteten   i   den
svenska  delen  av Internet.  Regeringen
avser vidare initiera en behovsanalys av
erforderlig kompetens för nätbyggnad och
drift  av  nättjänster. Av  redogörelsen
framgår även att regeringen har tillsatt
en    utredning   för   att    analysera
förutsättningarna för och lämna  förslag
till en nationell teleadresskatalog.</pre>
<pre>
Beträffande   samhällets  grunddatabaser
framhålls att tillgängligheten till  och
kvaliteten  i  offentliga grunddatabaser
skall  förbättras. Enligt  propositionen
har     inhämtningen,     förvaltningen,
förmedlingen    och   användningen    av
information  i hög grad byggts  upp  och
utformats  för  en speciell  verksamhets
eller    samhällssektors   behov.    IT-
utvecklingen  medför enligt  regeringens
mening   att   ökad   vikt   läggs   vid
kommunikation och informationsöverföring
mellan    verksamheter   och   sektorer.
Tidigare   åtskilda   informationssystem
växer därmed successivt samman till  ett
mer enhetligt och samverkande nätverk.</pre>
<pre>
En  informationsförsörjning som  svarar
mot  de  nya  möjligheterna  och  kraven
måste enligt propositionen stödjas av en
väl  utvecklad  infrastruktur.  Tekniken
måste   också   kompletteras   med    en
omfattande  immateriell  överbyggnad   i
form  av  bl.a.  olika  spelregler   som
underlättar         informationsutbytet.
Sverige  anges  ha unika förutsättningar
inom    geografisk   informationsteknik.
Dessa  fördelar bör enligt propositionen
tas  till  vara  inom samhällsplanering,
forskning, utbildning och näringspolitik
för   att  stödja  utvecklingen  av  nya
tillämpningar    och    tjänster     med
anknytning till geografiska data.</pre>
<pre>Staten  har  enligt redogörelsen  bl.a.
ansvaret    för   att   det    utvecklas
grundläggande    principer    för    hur
offentlig       information        skall
tillhandahållas  till   medborgare   och
näringsliv.  Viktiga frågor som  behöver
övervägas är ansvar och ägarformer, pris-
och   avtalsfrågor,  ansvarsfördelningen
mellan det offentliga och marknaden  när
det   gäller   informationsförsörjningen
samt  ansvarsfördelningen  mellan  olika
aktörer inom den offentliga sektorn.</pre>
<pre>När   det   gäller  samhällsinformation
anges  att  Samhällsguiden  kommer   att
uppdateras och utvecklas i samarbete med
riksdagsförvaltningen.      I      detta
sammanhang  är  det enligt propositionen
naturligt     att    också     undersöka
möjligheterna    att    utveckla     ett
nätverksbaserat        data-         och
informationssystem  för   spridning   av
samhällsinformation    till     företag,
organisationer och till allmänheten, där
Samhällsguiden som databas kan utgöra en
viktig tillgång.</pre>
<pre>Utgångspunkten  är att  systemet  skall
omfatta  övergripande  information  från
riksdag    och    regering,    statliga,
kommunala     och    landstingskommunala
myndigheter      och      verk      samt
internationella relationer och kontakter
särskilt   med   anknytning   till   EU.
Möjligheten att använda Internet för att
koppla  samman  och  sprida  information
från   bl.a.   riksdag   och   regering,
myndigheter    och   EU    bör    enligt
propositionen   prövas.   Detta   arbete
beräknas vara avslutat under 1996.</pre>
<pre>Enligt    regeringens    mening     bör
offentliga      rättsdatabaser       med
grundläggande information om den svenska
lagstiftningsprocessen    och    svenska
rättskällor på sikt tillhandahållas utan
särskilda avgifter. Åtminstone bör dessa
databaser   kunna   omfattas    av    de
riktlinjer    för    prissättning     av
informationstjänster   som    regeringen
angivit      för     andra      centrala
grunddatabaser.</pre>
<pre>
Regeringen  betonar att sårbarhets-  och
säkerhetsaspekterna måste tas  på  stort
allvar  inom IT-området. Risken för  att
obehöriga utnyttjar svagheter  i  teknik
och  system måste beaktas. Sådana syften
kan  enligt regeringen vara av politisk,
militär eller ekonomisk art och innebära
att  information otillbörligt utnyttjas,
förvanskas        eller        förstörs.
Informationskrigföringen  kan  på   sikt
sudda ut gränserna mellan fred, kris och
krig och innebära att enskilda personer,
grupper  eller  stater  kan  uppnå  sina
syften utan att tillgripa konventionella
hot-  och  påtryckningsmedel. Regeringen
framhåller  att  flera  myndigheter  och
institutioner  arbetar   med   och   har
kunskap   om  utvecklingen  vad   gäller
säkerhet   och   sårbarhet   i   moderna
informationssystem. Det  finns  dock  en
risk  för att kunskapen inte kan  hållas
samman  och  nyttiggöras inom  hela  den
offentliga  sektorn. Mot den  bakgrunden
anmäls   att   regeringen   avser    att
tillsätta  en arbetsgrupp med  uppdraget
att följa utvecklingen av hot och risker
inom  IT-området såväl inom  den  civila
som   inom   den   militära   delen   av
samhället.</pre>
<pre></pre>
<pre>Beträffande   internationell   samverkan
framhåller  regeringen  att  det   ökade
informationsutbytet inom ramen  för  EU-
medlemskapet   innebär  att   gemensamma
lösningar  måste utvecklas på  europeisk
nivå.  Det  ligger dessutom  i  Sveriges
intresse    att    de    internationella
kommunikationerna                    och
informationsutbytet     världen     över
underlättas. Regeringen anser mot  denna
bakgrund att Sverige bör delta aktivt  i
informationssäkerhetsarbetet inom EU för
att  främja  en  utveckling  som  är   i
harmoni med omvärlden.</pre>
<pre></pre>
<pre>
3.4.2 Motionsförslag</pre>
<pre></pre>
<pre>
Kommunikationsfrågor</pre>
<pre></pre>
<pre>Telia  AB och villkoren på telemarknaden
behandlas i två motioner.</pre>
<pre>
I  motion  T51 (m) yrkande 12  föreslås
att      Telias     accessnät,      dvs.
anslutningarna    till   slutanvändarna,
avskiljs i en särskild juridisk form för
att  främja  en sund konkurrenssituation
på  telemarknaden.  Enligt  motionärerna
borde  denna del ha avskilts från  Telia
AB redan i samband med bolagiseringen.</pre>
<pre>I  motion  T52 (kds) yrkande 12   anges
att  Telia AB spelar ett högt  spel  med
sin strategi att försvåra det rationella
samutnyttjandet   av    telenätet    som
telelagen      föreskriver.       Enligt
motionärerna  kan värdet av  Telias  nät
komma   att   sjunka  i  framtiden   när
alternativ      infrastruktur      finns
tillgänglig. Bland annat av  detta  skäl
förordas   att   staten   påbörjar    en
utförsäljning av aktier  i  Telia  AB  i
samband med att en nödvändig ökning görs
av det egna kapitalet i företaget.</pre>
<pre>
Två  motioner innehåller yrkanden om att
göra  tillgången på och kostnaderna  för
IT mer likvärdiga i landet.</pre>
<pre>
I motion T57 (c)  yrkande 5 konstateras
att  Sverige har en relativt väl utbyggd
teknisk infrastruktur. Den är dock  inte
tillgänglig  på  lika  villkor  i   hela
landet.  Enligt motionärernas mening  är
det  en  självklar politisk uppgift  att
den grundläggande teletjänsten skall  ha
en  kvalitet som möjliggör kommunikation
med  ISDN-kapacitet  eller  motsvarande.
Denna  möjlighet skall göras tillgänglig
för   alla   på   lika   villkor,   dvs.
anslutningsavgiften skall vara  densamma
över  hela landet. Det är därvid viktigt
att   alla  på  telemarknaden  verksamma
aktörer    solidariskt    svarar     för
finansieringen.</pre>
<pre>I  motion T56 (v) yrkande 3 erinras  om
att  staten historiskt sett har haft  en
avgörande   roll  för  uppbyggnaden   av
landets  infrastruktur. Så är dock  inte
längre  fallet. Konkurrensen  mellan  de
tre operatörerna inom mobiltelefonin har
exempelvis lett till att stora delar  av
Sverige  i  dag  inte kan använda  denna
teknik.   Motsvarande   utveckling   kan
förväntas uppstå för ny teknik genom att
de  små orterna saknar påfarter till den
elektroniska   motorvägen.  Motionärerna
anser mot denna bakgrund att regeringens
politik  gör inte Sverige rundare,  utan
fläckigt   genom  att  stora  delar   av
Sverige   lämnas  utanför  den  tekniska
utvecklingen.  Enligt  motionärerna  bör
staten ha ansvaret för att etablera  den
nya   tekniken   i  hela  Sverige.   Ett
skyndsamt  utredningsarbete  bör  därför
genomföras  i syfte att visa hur  staten
kan  ta  ansvar  för  en  utbyggnad  som
kommer hela landet till del.</pre>
<pre></pre>
<pre>Samhällets grunddatabaser</pre>
<pre></pre>
<pre>
I  flera  motioner behandlas  frågan  om
medborgarnas tillgång till grundläggande
samhällsinformation i  elektronisk  form
bestående  av lagstiftning, förslag  och
beslut   inom   regering  och   riksdag,
myndighetsinformation etc.</pre>
<pre></pre>
<pre>Enligt  motion  T55 (s)  yrkande  1  bör
medborgarna     ha     tillgång     till
grundläggande samhällsinformation i form
av  lagar, förordningar och föreskrifter
från  riksdag, regering och  myndigheter
samt   förslag  och  beslut  i  riksdag,
landsting och kommuner.</pre>
<pre></pre>
<pre>I  motion T58 (fp) yrkande 4 anförs  att
kommunerna  bör bygga ut medborgarkontor
för att underlätta att medborgarna genom
IT  skall  kunna vidga sitt kunnande  om
samhällets organisation, om de kommunala
besluten  och  om vilka rättigheter  och
skyldigheter som gäller. Alla medborgare
bör  enkelt kunna nå Rixlex, Information
Rosenbad samt myndigheters och kommuners
databaser.</pre>
<pre></pre>
<pre>Frågan  om  avgiftsbelagd  resp.   fritt
tillgänglig          samhällsinformation
behandlas  i flera motioner, och  nästan
genomgående hävdas att den grundläggande
samhällsinformationen     skall     vara
avgiftsfri.</pre>
<pre></pre>
<pre>Enligt   motion  T51  (m)   yrkande   10
(delvis)  bör målet vara att regeringens
och  riksdagens tillkommande  offentliga
handlingar  senast vid  utgången  av  år
1998 skall kunna nås på elektronisk väg.
Under   en  femårig  försöksperiod   bör
Rixlexsystemet   vara  avgiftsfritt.   I
första  hand skall åtkomsten  av  Rixlex
ske   via   Internet.  För  den   övriga
statsförvaltningen   bör    målet    med
handlingars      tillgänglighet       på
elektronisk   väg  vara   uppfyllt   vid
utgången  av  år 2000. Äldre  offentliga
handlingar skall på sikt också de  göras
åtkomliga  på elektronisk väg.  Samtliga
offentliga  förvaltningar och beslutande
församlingar bör vara möjliga att nå via
elektronisk post senast vid utgången  av
år 1998.</pre>
<pre></pre>
<pre>Enligt motion T55 (s) yrkande 1 bör  den
grundläggande samhällsinformationen vara
kostnadsfri. I samma motion, yrkande  2,
anförs att informationen i Sverige om EU
inte bör kommersialiseras.</pre>
<pre></pre>
<pre>I  motion  T56  (v) yrkande  6  föreslås
bl.a. att riksdagen hos regeringen begär
en   utredning   om  prissättningen   på
information från myndigheter.</pre>
<pre></pre>
<pre>I motion T57 (c) yrkande 3 framhålls att
de  digitala  nätverken gör det  möjligt
för  människor  att  mycket  lättare  få
tillgång  till  information  snabbt  och
utan höga kostnader. IT kan skapa en  ny
digital                    allemansrätt.
Offentlighetsprincipen    kommer     att
användas  på  ett  helt  annat  sätt  än
tidigare.    Om    informationen    görs
tillgänglig  för alla ökas  medborgarnas
möjlighet  till inflytande.  I  motionen
hemställs     också    att     riksdagen
kostnadsfritt   tillhandahåller   Rixlex
(yrkande  13).  Svenska myndigheter  och
förvaltningar   bör   enligt    motionen
använda  offentlighetsprincipen för  att
skapa  en digital allemansrätt  med  fri
tillgång  till information från  EU  och
regeringskansliet.</pre>
<pre></pre>
<pre>Enligt motion T58 (fp) yrkande 4 bör det
utredas      var     gränsen      mellan
samhällsfinansierad  och   avgiftsbelagd
information skall gå.</pre>
<pre></pre>
<pre>I  motion  T52 (kds) yrkande  11  lämnas
förslag  bl.a.  om att  alla  befintliga
databaser,  dit fastighetsregistret  bör
räknas,    omedelbart    skall     göras
tillgängliga  på Internet.  Motionärerna
föreslår   också   att   all   offentlig
information  i  elektronisk  form  skall
vara  kostnadsfri samt  att  kriterierna
för   sekretess   bör   modifieras   och
preciseras i den mån det skulle upplevas
som   kränkande   för   den   personliga
integriteten   att  informationen   blir
tillgänglig.</pre>
<pre>
I  samma motion hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad  i motionen anförts om statens  roll
(yrkande  5).  Staten bör  se  till  att
olika    statliga    förvaltningar    är
tillgängliga  elektroniskt.  I  motionen
begärs  vidare  att  riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen     anförts    om    samhällets
informationsförsörjning  och  en  modern
innebörd    av    offentlighetsprincipen
(yrkande  11).  Enligt motionärerna  bör
alla   offentliga  publikationer   göras
tillgängliga  i  publika databaser  utan
kostnad    inom    24    timmar    efter
offentliggörande. Aktuella  elektroniska
diarier  bör också vara tillgängliga  på
samma sätt. Vidare föreslås att alla nya
offentliga  handlingar i stat,  kommuner
och    landsting   skall    kunna    nås
elektroniskt  senast  den  31   december
1997, och att alla historiska handlingar
skall kunnas nås elektroniskt senast den
31  december 1999. Dessutom  bör  enligt
motionärerna  alla befintliga  databaser
göras    omedelbart   tillgängliga    på
Internet. All offentlig information  bör
vara   kostnadsfri.   Kriterierna    för
sekretess bör modifieras och preciseras.
I  motionen  begärs också att  riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad  i  motionen anförts om datoriserade
parlamentariker  (yrkande  16).   Enligt
motionärerna    bör   den   elektroniska
informationen   bli   huvudmediet    och
papperskopiorna det som hanteras i andra
hand, vilket innebär att en ny form  bör
utvecklas för riksdagens dokument.</pre>
<pre></pre>
<pre>Internationell samverkan</pre>
<pre></pre>
<pre>
I  motion  T56 (v) yrkande 2 konstateras
att   det   råder  en  ytterligt   ojämn
tillgång   till   informationsteknik   i
världen. Mot denna bakgrund föreslås att
en      internationell      IT-konferens
arrangeras  i Förenta nationernas  regi.
Konferensens  syfte bör vara  att  lägga
upp  riktlinjer för hur IT  inte  enbart
skall  bli  en teknik för de redan  rika
länderna.</pre>
<pre></pre>
<pre>
3.4.3 Trafikutskottets ställningstagande</pre>
<pre></pre>
<pre>
Kommunikationsfrågor</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet   konstaterar   att   en
utgångspunkt       för       regeringens
handlingsprogram                    inom
kommunikationsområdet   är    riksdagens
beslut  om  IT-frågor hösten 1995  (bet.
1995/96:TU1).  Trafikutskottet  framhöll
därvid    att   regeringen    har    det
övergripande  ansvaret för  att  Sverige
har ett fungerande kommunikationssystem.
I  detta ansvar ingår uppgiften  att  se
till  att  kommunikationsnäten utnyttjas
på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt
och  att alla medborgare kan få tillgång
till tjänster på likvärdiga villkor.</pre>
<pre>
Trafikutskottet   delar    mot    denna
bakgrund   regeringens   uppfattning   i
propositionen att kommunikationssystemen
skall   utvecklas  till  väl  fungerande
allmänna  plattformar  för  att   stödja
produktion, konsumtion, rekreation  m.m.
och  utveckling  av nya tjänster.  Målet
bör  vara  att  skapa  flexibilitet  och
frihet  i tillämpningen. Trafikutskottet
instämmer vidare i att staten har ansvar
för att utforma en infrastruktur som ger
hög    tillgänglighet   och    som    är
tillväxtbefrämjande.</pre>
<pre>
Beträffande  de två motionsyrkanden  som
behandlar  Telia  AB  och  villkoren  på
telemarknaden    vill    trafikutskottet
inledningsvis  framhålla vikten  av  att
teknikutbyggnaden sker enligt  principen
att  alla skall nå alla, dvs. att  olika
nät kan knytas samman och att gammal och
ny  teknik  kan  förenas. En  fungerande
samtrafik är enligt utskottets mening en
förutsättning   för  att   det   svenska
telesystemet   skall   kunna   utnyttjas
effektivt så att abonnenter i olika  nät
kan  nå  varandra. Alla tillståndshavare
är  också enligt telelagen skyldiga  att
öppna  sina nät för samtrafik med  andra
tillståndshavare.</pre>
<pre>
Av  propositionens redovisning  framgår
att  ett  omfattande  uppföljnings-  och
beredningsarbete  för  närvarande  pågår
inom  området.  Regeringen  ämnar  lägga
fram en proposition till riksdagen under
hösten  1996  som  behandlar  telelagen.
Därvid   avses  även  behandlas   Telias
framtida   verksamhet   och   företagets
kapitalbehov     samt     Post-      och
telestyrelsens roll. I sammanhanget  kan
vidare  nämnas att Riksdagens  revisorer
tidigare     i    vår    har    granskat
uppföljningen   av    de    post-    och
telepolitiska    målen   (1995/96:RR10).
Expertgruppen  för studier  i  offentlig
ekonomi  (ESO) har dessutom i  maj  1996
tagit  fram  en  rapport  som  behandlar
olika  konkurrensfrågor på telemarknaden
och  däribland särskilt samtrafikvillkor
(Nästa   steg  inom  Telepolitiken,   Ds
1996:29).</pre>
<pre>Trafikutskottet  anser  det  nödvändigt
att telemarknaden fungerar väl så att de
mål som angetts av statsmakterna uppnås.
För   detta   krävs   bl.a.   en   aktiv
konkurrensvårdande   politik   samt   en
kontinuerlig  uppföljning  av   hur   de
telepolitiska   målen   uppnås.   Enligt
utskottets   uppfattning   bör    därför
resultatet  av pågående beredningsarbete
avvaktas  innan  ställningstagande   tas
till  de  aktuella frågorna om Telia  AB
och    villkoren    på    telemarknaden.
Trafikutskottet     avstyrker     därmed
motionerna  T51 (m) yrkande 12  och  T52
(kds) yrkande 12.</pre>
<pre>
Trafikutskottet delar den  grundsyn  som
framförs i motionerna T56 (v) yrkande  3
och    T57    (c)    yrkande    5     om
informationsteknikens   betydelse    för
regional  balans. Utskottet bedömer  att
det finns en betydande tillväxtpotential
för    ny    företagsamhet    och     ny
sysselsättning inom bl.a.  de  delar  av
tjänstesektorn   som   har   stort   IT-
utnyttjande.   Även  inom   traditionell
tillverkningsindustri kan  IT  förbättra
möjligheterna att skapa sysselsättning i
glesbygdsområden.  Utvecklingen  på  IT-
området    utgör   därmed   en    viktig
förutsättning    för    den    regionala
utvecklingen.</pre>
<pre>
Enligt trafikutskottets uppfattning  är
det  därför nödvändigt att se  till  att
landets alla delar har tillgång till  en
god  teleservice. Genom de investeringar
som  Telia och andra operatörer genomför
förbättras  fortlöpande den elektroniska
infrastrukturen.  Utskottet  konstaterar
vidare  att  anslutningsavgifterna  till
ISDN-nätet,  som  väsentligt  förbättrar
kapaciteten för datakommunikation,  blir
allt lägre i takt med moderniseringen av
telesystemet.  Detta  betyder   att   en
successiv     utjämning     sker      av
anslutningsavgifterna. Som  framhålls  i
propositionen   bör   emellertid    inte
statsmakterna    ta    ställning    till
utbyggnaden         av         specifika
överföringstekniker  såsom  t.ex.  ISDN.
Däremot  är  det angeläget att  överväga
hur  behovet  av  rikstäckande  tjänster
skall   tillgodoses  i   den   fortsatta
tekniska  utveckling som  kan  förutses.
För   detta   krävs   bl.a.   en   aktiv
konkurrensvårdande   politik   samt   en
kontinuerlig  uppföljning  av   hur   de
telepolitiska  målen  uppnås   och   att
utvecklingen  mot ett  rundare  Sverige 
kan fortsätta. Det är därför viktigt att
det  finns klara och rättvisa spelregler
på marknaden.</pre>
<pre>Trafikutskottet anser att  Sverige  har
mycket goda förutsättningar att inta  en
internationell   tätposition   när   det
gäller  utveckling  och  användning   av
informationsteknik som också kommer hela
landet   till  del.  Enligt   utskottets
mening   är  det  angeläget  att   denna
position  befästs  och  förstärks.   Som
tidigare angetts avser regeringen  lämna
en   proposition   om   förändringar   i
telelagen  till riksdagen  under  hösten
1996.  Utskottet anser,  med  hänvisning
till     pågående    utrednings-     och
beredningsarbete och till vad som nu har
anförts,       att      de      aktuella
motionsyrkandena till väsentlig del blir
tillgodosedda.   Något  initiativ   från
riksdagens    sida   är   därför    inte
erforderligt. Motionerna T56 (v) yrkande
3  och T57 (c) yrkande 5 avstyrks därför
av utskottet i denna del.</pre>
<pre></pre>
<pre>Samhällets grunddatabaser</pre>
<pre></pre>
<pre>
Regeringens     handlingsprogram     för
samhällets  grunddatabaser  och  berörda
motionsförslag   har    behandlats    av
konstitutionsutskottet. Bostadsutskottet
har  vidare  behandlat  användningen  av
geografiska    informationssystem    och
fastighetsdatasystemets tillgänglighet.</pre>
<pre></pre>
<pre>Konstitutionsutskottet instämmer i  sitt
yttrande    i   vad   som   anförts    i
propositionen   om  Samhällsguiden   som
databas och om möjligheterna att använda
Internet  för  spridning av  information
från     bl.a.    riksdag,     regering,
myndigheter           och            EU.
Konstitutionsutskottet   delar    vidare
regeringens  uppfattning att  offentliga
rättsdatabaser     och     grundläggande
information   om  lagstiftningsprocessen
och  rättskällor i Sverige på  sikt  bör
tillhandahållas  utan  särskild  avgift.
Mot       denna      bakgrund      anser
konstitutionsutskottet att önskemålen  i
motionerna  T55 (s) yrkande 1,  T57  (c)
yrkande  13  och  T58  (fp)  yrkande   4
(delvis) är tillgodosedda, varför de bör
avslås av riksdagen.</pre>
<pre>
Vad  gäller  motion T55 (s)  yrkande  2
enligt vilken informationen i Sverige om
EU inte bör kommersialiseras, motion T56
(v)   yrkande  6  om  en  utredning   om
prissättning   på  myndighetsinformation
samt motion T58 (fp) yrkande 4 (delvis),
enligt     vilken     gränsen     mellan
samhällsfinansierad  och   avgiftsbelagd
samhällsinformation     bör     utredas,
hänvisar konstitutionsutskottet till den
pågående  beredningen  av  RRV-rapporten
Principer     för    prissättning     av
informationstjänster   (RRV    1995:64).
Konstitutionsutskottet   föreslår    mot
denna    bakgrund    att    de    nämnda
motionsyrkandena avslås.</pre>
<pre>När  det  gäller  de motionsförlag  som
särskilt  behandlar  prissättningen   på
riksdagens   databas  Rixlex    hänvisar
konstitutionsutskottet till de under  år
1995  genomförda  avgiftsförändringarna,
vilka  innebär  att  folkbibliotek   och
medborgarkontor  har fri  tillgång  till
Rixlex.  Utskottet hänvisar vidare  till
att  Riksdagens  förvaltningskontor  för
närvarande  planerar att  helt  ta  bort
avgifterna  på  Rixlex samt  att  i  ett
senare  skede gå ut med delar av  Rixlex
på  Internet, varigenom innehållet  blir
fritt        tillgängligt.        Enligt
konstitutionsutskottets    mening    bör
prissättningen bli föremål för fortsatta
överväganden  inom förvaltningskontoret,
varvid samordning bör ske med bl.a.  det
arbete  med  enhetlig  prissättning   på
informationstjänster  som  äger  rum   i
regeringskansliet.   Motion   T51    (m)
yrkande 10 (delvis) bör därför avslås av
riksdagen.</pre>
<pre>I  motion  T58 (fp) yrkande 4  (delvis)
begärs   att   kommunerna   bygger    ut
medborgarkontor   för   att   underlätta
medborgarnas    kunskapsinhämtning    av
samhällsinformation                 m.m.
Konstitutionsutskottet     erinrar     i
sammanhanget    om     att     det     i
regeringskansliet  finns   en   särskild
samordningsgrupp   för   utveckling   av
medborgarkontor,  som torde  arbeta  med
hithörande  frågor.  Motionen   avstyrks
därför i denna del.</pre>
<pre>Beträffande motionerna T51 (m)  yrkande
10  (delvis) och T52 (kds) yrkande 11 om
att specificerade tidsgränser bör sättas
upp  för  när  offentliga handlingar  av
skilda    slag    skall    kunna     nås
elektroniskt,                 framhåller
konstitutionsutskottet  att  detta  krav
innebär  ett mycket långtgående åtagande
från            det            allmänna.
Konstitutionsutskottet     anser     att
myndigheterna bör få rimligt rådrum  med
att   fastlägga   en  policy   för   att
mobilisera  resurser  och  utveckla  sin
kompetens  och rutiner för  tjänster  på
det aktuella området. Mot denna bakgrund
föreslås att motionerna avslås.</pre>
<pre>Konstitutionsutskottet  har  vidare   i
sitt  yttrande behandlat den  offentliga
förvaltningens     IT-användning     och
redovisat   pågående   utrednings-   och
beredningsarbete.    Av     redogörelsen
framgår  att de frågor som behandlats  i
motionerna är föremål för beredning. Mot
denna  bakgrund  bedöms  motionerna  T52
(kds)  yrkande 16 och T57 (c) yrkande  3
vara tillgodosedda och att de därför kan
avslås av riksdagen.</pre>
<pre>
Bostadsutskottet   framhåller   i   sitt
yttrande  att det ligger en mycket  stor
potential i en snabb utbyggnad och  ökad
användning     av     de     geografiska
databaserna.  Genom  den  av  regeringen
föreslagna  prioriteringen av samhällets
informationsförsörjning    bör     denna
potential kunna komma att tas till vara.
Bostadsutskottet  har  vidare  behandlat
motion T52 (kds) yrkande 11 om att  alla
befintliga        databaser,         dit
fastighetsregistret     bör      räknas,
omedelbart  skall göras tillgängliga  på
Internet.  Bostadsutskottet   som  anser
att  de frågeställningar som tas  upp  i
motionerna är viktiga redovisar pågående
utrednings- och beredningsarbete.</pre>
<pre>
Bostadsutskottet  anser  att  det  inte
finns  tillräckliga skäl  för  riksdagen
att  nu föra fram de frågor motionärerna
tar  upp.  Det kan beträffande frågornas
specifika         inriktning          på
fastighetsdatasystemet  dessutom  finnas
anledning  att  avvakta  resultatet   av
Fastighetsdatautredningen          (dir.
1995:120)      som      sysslar      med
fastighetsdatasystemets
författningsreglering.  Med   hänvisning
till       det      sagda      avstyrker
bostadsutskottet   motion   T52    (kds)
yrkande 11 i motsvarande del.</pre>
<pre>
Trafikutskottet konstaterar  att  modern
informationsteknik ger ökade möjligheter
till fördjupad insyn och till ett aktivt
deltagande i den demokratiska processen.
Riksdagen   har  därvid  ett  självklart
intresse av att samhällsinformation görs
tillgänglig  för  alla.  Trafikutskottet
delar            konstitutionsutskottets
uppfattning  att  syftet  med  flertalet
motionsyrkanden    torde    komma    att
tillgodoses.   Det   gäller   exempelvis
motionsförslagen om att  skapa  en  bred
tillgång   till  information   för   att
därigenom  underlätta möjligheterna  för
medborgarna      att       delta       i
samhällsutvecklingen, öka  kunskapsnivån
och  stärka  demokratin. Som framgår  av
konstitutionsutskottets         yttrande
planerar  riksdagens  förvaltningskontor
att  ta  bort avgifterna på  Rixlex  och
lägga  ut  delar av Rixlex på  Internet.
Trafikutskottet   anser   att   det   är
angeläget att de redovisade planerna kan
genomföras.</pre>
<pre>
I  sammanhanget kan vidare  nämnas  att
riksdagen  planerar  att  före  sommaren
1996 lägga fast en informationspolicy  i
vilken  utnyttjandet av modern IT-teknik
ingår.   Enligt   dessa   planer   skall
riksdagens        informationsverksamhet
omfatta grundläggande basinformation  om
riksdagen,     information     om     de
demokratiska             beslutsvägarna,
partipolitiskt  neutral  information  om
ärenden  och  beslut samt basinformation
om  EU.  Vidare  planerar riksdagen  att
etablera  en  hemsida  på  Internet  med
början  hösten 1996 som skall innehålla,
förutom    delar   av    Rixlex,    även
information    om    bl.a.    riksdagens
organisation,    ärendehantering     och
budgetprocess samt länkar från riksdagen
till   regeringskansliet  och  politiska
partier.   Syftet  är  bl.a.  att   alla
medborgare  oavsett var de befinner  sig
skall   ha  möjlighet  att  ta  del   av
material från och om riksdagen.</pre>
<pre>Trafikutskottet ställer sig  mot  denna
bakgrund  bakom  konstitutionsutskottets
och  bostadsutskottets  uppfattning  och
avstyrker    samtliga   nu    behandlade
motioner,   dvs.  motionerna   T51   (m)
yrkande 10, T52 (kds) yrkandena  11  och
16,  T55 (s), T56 (v) yrkande 6, T57 (c)
yrkandena 3 och 13 samt T58 (fp) yrkande
4.   Av  det  anförda  följer  dock  att
flertalet motionsyrkanden till väsentlig
del blir tillgodosedda.</pre>
<pre></pre>
<pre>Säkerhet och sårbarhet</pre>
<pre></pre>
<pre>
Försvarsutskottet             framhåller
inledningsvis  i sitt yttrande  att  ett
uttalat  samlat  ansvar för  sårbarhets-
och säkerhetsaspekterna på departements-
eller myndighetsnivå har saknats. Vidare
anges  att det numera finns en lång  rad
föreningar,    grupper,   företag    och
forskare  som  arbetar med  IT-säkerhet.
Ett  betydande  antal  myndigheter  inom
staten  har viktiga uppgifter  och  stor
kompetens inom IT-säkerhetsområdet - var
och en dock inom sitt speciella ansvars-
område.  Ingen myndighet har  emellertid
av  regeringen  getts  ett  sammanhållet
ansvar  för helheten och för att  ha  en
samlad     överblick    inom    området.
Försvarsutskottet hänvisar  vidare  till
tidigare  riksdagsbehandling   där   det
konstaterats  att det saknas  en  samlad
bild över sårbarheten/säkerheten i  ADB-
verksamheten   och att  rollfördelningen
mellan  olika centrala myndigheter  inte
är   helt   klarlagd.  Försvarsutskottet
anför mot denna bakgrund följande:</pre>
<pre></pre>
<pre>Utskottet anser för sin del att  den  av
regeringen aviserade arbetsgruppen   för
att  följa hot- och sårbarhetsaspekterna
är  otillräcklig med hänsyn till de krav
som   numera  bör  ställas,   dels   mot
bakgrund av vad riksdagen uttalat  under
1987/88  års riksmöte, dels mot bakgrund
av   den   vidgade  hotbilden  och   den
betydelse  som  samhällets infrastruktur
har  både i fred, kriser och i  krig  -,
särskilt          lednings-          och
informationssystemen.   Regeringen   har
anledning  att  inför  propositionen  om
1996 års försvarsbeslut på nytt överväga
frågorna     om    informationsteknikens
särskilda  betydelse för  totalförsvaret
och  hur en hög säkerhet för denna skall
ordnas  redan  i  fred.  Utskottet   har
vidare  inhämtat  att  regeringen  under
hösten   1996   avser   att   genom   en
proposition  lämna riksdagen  förslag  i
anledning  av Hot- och  riskutredningens
förslag.   Med   hänsyn   till    ämnets
särskilda  betydelse förordar  utskottet
emellertid  att riksdagen ger regeringen
i   uppdrag  att  organisera   ett   mer
samlande och samordnande ansvar för  IT-
säkerhetsfrågorna än för  närvarande.  I
det  sammanhanget  bör  behovet  av  att
koordinera  Sveriges  medverkan  i   det
internationella      IT-säkerhetsarbetet
beaktas.  Utskottet  anser  vidare   att
regeringen bör återkomma till  riksdagen
med   en  utvecklad  strategi   på   IT-
säkerhetsområdet,     där     regeringen
preciserar statens ansvar och anger  hur
säkerhetsarbetet    inordnas    i    det
nationella  handlingsprogrammet  för  IT
samt     hur    säkerhetsarbetet     bör
organiseras. Vad utskottet nu har anfört
bör   riksdagen   som  sin   mening   ge
regeringen till känna.</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet delar försvarsutskottets
uppfattning att informationstekniken har
genomgripande  effekter  på   samhällets
säkerhet    och    sårbarhet.     Enligt
trafikutskottets uppfattning bör  därför
riksdagen  som sin mening ge  regeringen
till  känna vad försvarsutskottet i sitt
yttrande anfört om organisationen av ett
mer  samlande och samordnande ansvar för
IT-säkerhetsfrågorna    och    om    att
regeringen bör återkomma till  riksdagen
med en utvecklad strategi på området.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Internationell samverkan</pre>
<pre></pre>
<pre>
Utrikesutskottet   framhåller   i   sitt
yttrande   att  det  ligger  i  Sveriges
intresse    att    de    internationella
kommunikationerna                    och
informationsutbytet     världen     över
underlättas.       Utvecklingen       på
telekommunikationsområdet och IT-området
i   övrigt  måste  ske  i  harmoni   med
omvärlden  och ett omfattande  samarbete
inom  bl.a.  EU  är  därför  nödvändigt.
Utrikesutskottet påpekar även  den  roll
som modern informationsteknik spelat för
utvecklingen mot demokrati i vår omvärld
och anför följande:</pre>
<pre></pre>
<pre>Teknikutvecklingen,  främst  vad   avser
datakommunikation                    och
satellittelevision,     har     verksamt
bidragit   till   att  tidigare   slutna
samhällen öppnats också på andra håll  i
världen  och  den har därmed  förbättrat
förutsättningarna för  en  utveckling  i
riktning  mot  demokrati.  De  beskrivna
förhållandena  gör  det  angeläget   för
Sverige,  med vårt traditionellt  starka
engagemang  till stöd för  de  mänskliga
rättigheterna,     att      i      olika
internationella   fora    söka    främja
utvecklingen   av   kommunikation    och
informationsutbyte baserad på ny teknik.</pre>
<pre></pre>
<pre>Utrikesutskottet framhåller vidare att i
en  ökad internationell konkurrens  blir
effektiv informationshantering  av  allt
större  betydelse för ekonomisk tillväxt
och  för  den  allmänna utvecklingen  av
levnadsstandarden.  Mot  denna  bakgrund
anser  utskottet det naturligt  att  IT-
frågorna  beaktas  inom  ramen  för  det
utvecklingsbistånd Sverige lämnar.</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet                  delar
utrikesutskottets uppfattning och  anser
att  Sverige  har ett starkt  nationellt
intresse   av   att  de  internationella
kommunikationssystemen utvecklas för att
underlätta utbytet av idéer,  varor  och
tjänster.  Med  hänsyn till  IT-arbetets
betydelse för tillväxt och utveckling är
det  vidare  naturligt  att  IT-frågorna
uppmärksammas     när     det     gäller
utformningen     av     det      svenska
utvecklingsbiståndet.     Med      denna
utgångspunkt får också förutsättas,  som
framhålls  i motion T56 (v)  yrkande  2,
att   den   ojämna  tillgången   på   IT
uppmärksammas.  Det  är   därvid   också
angeläget    att   Sverige    i    olika
internationella  fora  verkar  för   att
allmänt    främja    utvecklingen     av
kommunikation   och   informationsutbyte
baserad  på  ny teknik. Med det  anförda
anser utskottet att motion T56 (v)  inte
påkallar  någon  åtgärd från  riksdagens
sida varför den avstyrks i denna del.</pre>
<pre></pre>
<pre>3.5 Näringspolitiken</pre>
<pre></pre>
<pre>3.5.1 Regeringens redovisning</pre>
<pre></pre>
<pre>I propositionen framhålls att om Sverige
skall   kunna  försvara  en  framskjuten
position    som    en    kunskapsbaserad
industrination  måste  IT-innehållet   i
svenska  produkter och tjänster öka  och
IT  introduceras snabbt i alla typer  av
företag.  Näringspolitiken skall  därför
medverka  till  att främja näringslivets
och   särskilt  de  små  och  medelstora
företagens användning av IT samt  främja
utvecklingen  av en svensk  programvaru-
och     informationsindustri.     Enligt
propositionen         är          vidare
teknikutvecklingen    och     marknadens
aktörer  de  främsta  drivkrafterna  för
näringslivets  och programvaruindustrins
utveckling.   Statens  uppgifter   avser
framför  allt utbildning, forskning  och
utveckling  samt offentlig  upphandling.
Regeringen   anger   att   privat    och
offentlig  sektor  mot  denna   bakgrund
måste  samverka  för  att  utveckla  nya
användningsområden och tillämpningar  av
IT.  Sverige  bör  ligga  i  framkant  i
utvecklingen  av elektronisk  handel.  I
propositionen   betonas    vidare    att
pågående  internationella  förhandlingar
på det handelspolitiska området har stor
betydelse  för den svenska IT-industrins
utveckling.</pre>
<pre></pre>
<pre>
3.5.2 Motionsförslag</pre>
<pre></pre>
<pre>
Med  informationsteknikens hjälp  kommer
helt  nya uppgifter att kunna fullgöras,
framhålls  i  motion T51 (m)  yrkande  1
(delvis).       Tvärtemot        vanliga
föreställningar om informationsteknikens
effekter   på  möjligheterna  till   att
generera      sysselsättning       visar
erfarenheten,  menar  motionärerna,  att
nya    arbetstillfällen    skapas    när
användningen   av   den   nya   tekniken
expanderar.  Enbart i  Förenta  staterna
har hundratusentals nya arbetstillfällen
tillkommit  som en direkt följd  av  det
informationstekniska genombrottet.</pre>
<pre></pre>
<pre>I  motion T57 (c) yrkandena 4 och 7 sägs
att även om Sverige hävdar sig väl i det
internationella  sammanhanget  på  vissa
delar  av IT-området finns det anledning
att understryka vikten av att det skapas
förbättrade villkor generellt  sett  för
den  svenska  företagsamheten.  Sveriges
möjligheter  att  hävda   sig   på   nya
tillväxtområden   behöver    förbättras,
menar  motionärerna och pekar  bl.a.  på
förändrade       skattevillkor       och
avskrivningsregler som delar i en  sådan
politik.</pre>
<pre></pre>
<pre>Regeringen   redovisar  i  propositionen
alltför få förslag om vad den vill  göra
för  att  allmänt främja  IT  i  svenska
företag,  anförs det i motion  T58  (fp)
yrkande 3. Utvecklingen på IT-området är
av  avgörande betydelse för förmågan att
skapa  nya  arbetstillfällen. Det  finns
många     nystartade    företag     inom
programvaru-                         och
kommunikationsindustrin. Det är särskilt
viktigt, understryker motionärerna,  att
förändra  avskrivningsmöjligheterna  för
strategiska    IT-investeringar    eller
värderingen    av   det   intellektuella
kapitalet  i  de  nya företagen.  Vidare
sägs  att  för många små och  medelstora
företag är en utvecklad förmåga  att  ta
till   vara  möjligheterna  med  IT   en
nödvändighet. Deras förmåga att  hantera
den   nya   tekniken  kommer  att   vara
avgörande för deras förutsättningar  att
växa  i  framtiden.  Motionärerna  pekar
bl.a. på att utvecklingen av globala och
lokala  marknadsplatser på  de  digitala
näten ännu bara har påbörjats.</pre>
<pre></pre>
<pre>I motion T52 (kds) yrkande 13 hävdas att
Sverige  saknar små högteknologiföretag.
IT  och verksamheter som förutsätter  IT
skapar  tusentals nya arbeten i  Sverige
varje  månad,  påpekas det  i  motionen.
Denna  ökning  utgör  en  betydande  och
sannolikt   dominerande   del   av   den
industriella sysselsättningstillväxten i
landet.      Samtidigt      understryker
motionärerna att staten inte  har  någon
speciell  näringspolitik för IT-området.
Grunden  måste vara en allmänt sund  och
företagsvänlig  näringspolitik.   Staten
skall endast lägga fast spelreglerna för
aktörerna inom området. Det är dock  mer
än   nödvändigt  att  snabbt  i  Sverige
utveckla  ett brett småföretagande  inom
IT-området.</pre>
<pre></pre>
<pre>För  programvaruföretagen gäller att  de
fasta    kostnaderna   är   dominerande,
påpekas det i motion T59 (mp) yrkande 2.
Motionärerna förutser att en  effekt  av
detta      förhållande     blir      att
programvaruföretagen  söker   hitta   en
nisch  där de mer eller mindre kan skapa
sig   en   monopolställning   eller   en
oligopolställning.              Eftersom
programkomponenter   kan    återanvändas
gynnas  stora företag. Microsoft  anförs
som  ett exempel på ett företag som tack
vare sådana marknadsförutsättningar  har
växt   till   ett  gigantiskt   företag.
Sverige   är  ett  land  med   betydande
programvarutillverkning.   Motionärernas
uppfattning är därför att regeringen bör
ges  i uppdrag att utreda problemen  med
strukturer  på programvarumarknaden  som
skapar monopol och oligopol.</pre>
<pre></pre>
<pre>
3.5.3 Trafikutskottets ställningstagande</pre>
<pre></pre>
<pre>
Näringsutskottet anför i  sitt  yttrande
att  man  delar regeringens  uppfattning
att   ett   antal  strategiska  faktorer
verkar  på  ett  gynnsamt  sätt  för  en
fortsatt  tillväxt  av  IT-industrin   i
Sverige.  Näringsutskottet anför  vidare
följande:</pre>
<pre></pre>
<pre>Nya  arbetstillfällen kommer  att  kunna
skapas i Sverige både i IT-branschen som
sådan  och i näringslivet till följd  av
en   bred   tillämpning  av  IT-baserade
produktionsprocesser.  I  så  måtto  kan
inte  utskottet se att det som anförs  i
motion  1995/96:T51  (m)  i  denna   del
väsentligt   avviker  från   regeringens
synsätt.</pre>
<pre>
Den  offentliga  sektorn  tilldelas  en
strategisk  roll  som  katalysator   för
utveckling    av    programvara    genom
offentliga  och  öppna upphandlingar  av
väldefinierade programprodukter  utifrån
användarbehov.      Den       offentliga
förvaltningen   skall    också    främja
utvecklingen    av   programvaru-    och
informationsindustrin genom att lägga ut
mer   av   sin   programvarutillverkning
utanför     den    egna    verksamheten.
Näringsutskottet vill understryka att om
denna   strategi  skall   lyckas   måste
uppmärksamhet  riktas mot statsmakternas
styrning  av de ADB-tunga verksamheterna
inom  den  offentliga  sektorn  för  att
förstärka  incitamenten  att  lägga   ut
utvecklingsinsatser till t.ex.  små  och
medelstora företag. Utskottet vill också
peka  på betydelsen av en konkurrens  på
lika villkor både vad gäller upphandling
och  prissättning, så att en spridd  och
effektiv   programvaruindustri    enligt
regeringens intentioner kan byggas upp i
landet.  Näringsutskottet  ser  det  som
angeläget  att  en noggrann  uppföljning
sker   i  dessa  hänseenden  både   från
regeringens      och       från       de
konkurrensvårdande myndigheternas sida.</pre>
<pre>I  motion 1995/96:T58 (fp) påpekas, som
nämnts,  vikten  av  en  förändring   av
avskrivningsreglerna för strategiska IT-
investeringar eller värderingen  av  det
intellektuella  kapitalet   i   de   nya
företagen.   Som   framgått    av    den
föregående  redogörelsen har  regeringen
för  avsikt  att uppdra till  NUTEK  och
ALMI  att utreda den sistnämnda  frågan.
Vad gäller yrkandet i motion 1995/96:T59
(mp)  angående risken för oligopol-  och
monopolbildningar    i    den    svenska
programvaruindustrin anser utskottet att
detta     bör    övervakas     av     de
konkurrensvårdande myndigheterna  enligt
vad utskottet nyss anfört.</pre>
<pre>De   krav  som  framförs  i  motionerna
1995/96:T57 (c) och 1995/96:T52 (kds) på
förbättrade  ramvillkor för företagandet
i  allmänhet  och en sund företagsvänlig
näringspolitik  finner  utskottet   inte
lämpligt  att  behandla  just  i   detta
sammanhang.  I  denna del hänvisas  till
utskottets  yttrande  hösten  1995  till
finansutskottet    (1995/96:NU3y)    med
anledning av proposition 1995/96:
25  om  en  politik för arbete, trygghet
och utveckling.</pre>
<pre>Med      det      anförda     avstyrker
näringsutskottet motionerna  1995/96:T51
(m),  1995/96:T57 (c), 1995/96:T58 (fp),
1995/96:T59 (mp) och 1995/96:T52 (kds) i
berörda delar.</pre>
<pre>
Trafikutskottet    har    ingen    annan
uppfattning   än  näringsutskottet   och
avstyrker  sålunda  motionerna  T51  (m)
yrkande  1  (delvis), T52 (kds)  yrkande
13,  T57 (c) yrkandena 4 och 7, T58 (fp)
yrkande 3 och T59 (mp) yrkande 2.</pre>
<pre></pre>
<pre>3.6 Kulturpolitiken</pre>
<pre></pre>
<pre>3.6.1 Regeringens redovisning</pre>
<pre></pre>
<pre>Regeringen anger i propositionen att med
IT  förändras förutsättningarna för  att
förverkliga de kulturpolitiska målen. En
samlad strategi för användning av IT vid
myndigheter   och   institutioner   inom
kulturområdet  skall  därför   utformas.
Vidare  informeras om att  en  utredning
pågår  som  syftar till  att  skapa  ett
svenskt kulturnät. IT anges också  öppna
helt  nya  perspektiv för museernas  och
arkivens   möjligheter.   Museerna   och
arkivmyndigheterna  bör  därför   enligt
regeringen  ta aktiv del i  utvecklingen
av   multimedier,  digitaliseringssystem
och  telekommunikation. Av propositionen
framgår vidare att regeringen avser  att
utforma   riktlinjer   som   underlättar
beslut  om snabbt införande av  digitala
TV-sändningar i marknätet,  om  åtgärder
för  att  stärka  och förtydliga  public
service-verksamheten och om insatser för
att  säkra framtida svensk TV-produktion
med kultur och kvalitet.</pre>
<pre></pre>
<pre>
3.6.2 Motionsförslag</pre>
<pre></pre>
<pre>
Svenska språket och IT tas upp i  motion
T56  (v)  yrkande 9. Motionärerna  anser
att  det behövs en handlingsplan för det
svenska språket i informationssamhället.
På  samma  sätt  som det är  en  statlig
angelägenhet att värna svensk  film  och
svensk     litteratur,     bör      även
datorprodukter på svenska eller för  det
svenska språket uppmärksammas.</pre>
<pre></pre>
<pre>I    två   motioner   tas   frågor    om
folkbildningen  och  bildningsförbundens
roll upp.</pre>
<pre>
I  motion  T56 (v) yrkande 13 framhålls
att  -  om  IT-teknikens inriktning  mot
ökad      delaktighet     och     reella
yttrandemöjlighter skall bli  verklighet
-måste  folkbildningen  med  sin   breda
verksamhet spela en aktiv och  förnyande
roll.</pre>
<pre>Enligt  motion T57 (c) yrkande 6  borde
regeringens  ambition att åstadkomma  en
bred  folkbildningsverksamhet på  dator-
och     IT-områdena    varit     större.
Motionärerna anser det inte tillräckligt
att   endast   föreslå  att   vissa   av
Folkbildningsrådets medel skall avsättas
för ändamålet. Större insatser i form av
bl.a. samordning och prioritering kommer
att behövas på dessa områden.</pre>
<pre>
Motionärerna   bakom  motion   T56   (v)
yrkande  11  vill starkare än regeringen
betona  bibliotekens  roll.  Biblioteken
skulle    kunna   arbeta    med    olika
pilotprojekt,         t.ex.          med
kulturinstitutioner och på barnkulturens
område.</pre>
<pre></pre>
<pre>Enligt  motion T52 (kds) yrkande 14  bör
den   statligt   ägda   och   förvaltade
kulturskatten  betraktas  som  offentlig
handling  och  därmed göras  tillgänglig
för  allmänheten utan kostnad, i de fall
det     inte    skulle    strida     mot
upphovsrättsliga regler och avtal.</pre>
<pre></pre>
<pre>Statens kulturråd bör enligt motion  T56
(v) yrkande 12 ges ett samlat ansvar för
IT-satsningen inom kulturområdet och för
fortlöpande    information    om     IT-
utvecklingen.   Särskilda   medel    bör
tillföras kulturrådet för ändamålet.</pre>
<pre></pre>
<pre>I  motion  T59 (mp) yrkande 3  framhålls
att   det   bör  understrykas   att   ny
teknologi  bör  komma museer  och  andra
kulturinstitutioner  till  del  i  sådan
omfattning  att  regeringens  ambitioner
kan  tillgodoses. Motionärerna anser att
det  har  saknats  en helhetssyn  då  IT
introducerades   inom    den    statliga
kulturvården.</pre>
<pre>
I  samma  motion (yrkande 4)  hemställs
vidare  att  riksdagen  som  sin  mening
skall  ge regeringen till känna vad  som
anförts  i  motionen om public  service-
företagen   och  den  nya  tekniken.   I
motionen   anförs  att  de   besparingar
beträffande public service-företagen som
riksdagen   beslutade  om   våren   1995
beräknas   kunna  medföra  ett  positivt
resultat  om  400  miljoner  kronor   på
rundradio-kontot. Dessa  medel  borde  i
enlighet  med en överenskommelse  mellan
Socialdemokraterna  och  Miljöpartiet  i
maj 1995 användas till att hjälpa public
service-företagen att utnyttja  den  nya
digitala sändningstekniken.</pre>
<pre>
Frågan om ett införande av digitala  TV-
sändningar i marknätet behandlas  i  två
motioner.</pre>
<pre>
I  motion  T51 (m) yrkande 13  föreslås
att riksdagen avslår regeringens förslag
om  en utbyggnad av ett digitalt marknät
för  television till förmån för digitala
sändningar  med  utnyttjande  av   andra
distributionskanaler. I motionen  anförs
bl.a.  att det finns starka principiella
skäl   som   talar   mot   den   lösning
regeringen förordar. Bara det faktum att
staten  ger sig själv makten  att  styra
vver   distributionsmöjligheter  som   i
praktiken    är   tekniskt   obegränsade
strider     enligt     motionen      mot
grundläggande       principer        för
informationsspridning                och
opinionsbildning.    Kommunikationsnäten
bör   enligt   motionen   utvecklas   på
marknadens  villkor. Regeringens  planer
på  ett  eget  marknät för den  digitala
televisionen undanröjer möjligheten  för
Sveriges  Radio och Sveriges  Television
att  främja en IT-utveckling  utöver  de
egna företagens direkta intressen.</pre>
<pre>I  motion  T52 (kds) yrkande 15  anförs
att    den   av   regeringen   aviserade
utbyggnaden  av ett marknät för  digital
TV  inte  bör  komma till  stånd,  bl.a.
därför  att tekniken enligt motionen  är
föråldrad   och   dyr  samt   inte   ger
garantier     för     tillfredsställande
bildkvalitet.</pre>
<pre></pre>
<pre>3.6.3 Trafikutskottets ställningstagande</pre>
<pre></pre>
<pre>
Regeringens    handlingsprogram     inom
kulturområdet    har    behandlats    av
kulturutskottet   och   -   vad   gäller
digitaliseringen av radio och TV -  även
av konstitutionsutskottet.</pre>
<pre></pre>
<pre>Beträffande motion T56 (v) yrkande 9  om
svenska    språket    och     IT     har
kulturutskottet  inget  att  erinra  mot
regeringens förslag att ett av målen för
den  nationella IT-strategin skall  vara
att  bevara  och  utveckla  det  svenska
språket  och  kulturen  i  en  allt  mer
gränslös värld. Mot denna bakgrund anser
kulturutskottet  att  motionen   i   här
aktuell  del  inte bör  föranleda  någon
riksdagens åtgärd.</pre>
<pre>
När    det    gäller   vuxenutbildning,
arbetsmarknadsutbildning             och
folkbildning  delar  kulturutskottet   i
sitt  yttrande  regeringens  uppfattning
att folkbildning om IT och om frågor som
rör  informations- och kunskapssamhället
bör  prioriteras under de närmaste  åren
och att särskilda medel bör avsättas för
ändamålet. Kvinnors behov och  intressen
bör därvid ägnas särskild uppmärksamhet.
Kulturutskottet   anser    vidare    att
kommande förslag om medelsberäkning  för
insatser  inom  folkbildningen  på   IT-
området   inte   bör   föregripas.   Mot
bakgrund    av    det   anförda    anser
kulturutskottet att motionerna  T56  (v)
yrkande  13  och T57 (c) yrkande  6  bör
avstyrkas. Syftet med motionerna  bedöms
dock    bli    till    väsentlig     del
tillgodosett.</pre>
<pre>
Beträffande motion T56 (v) yrkande 11 om
bibliotekens  roll  i  kunskapssamhället
framhåller   kulturutskottet   att   det
svenska biblioteksväsendet har varit  en
föregångare  internationellt   när   det
gäller  att utnyttja ny teknik  för  att
förnya            och           utveckla
biblioteksverksamheten.   I    yttrandet
erinras   om  att  enligt  propositionen
krävs     insatser    som    underlättar
tillgången till information och som  ger
breda grupper av människor möjlighet att
använda   IT.  I  detta  arbete   kommer
folkbiblioteken  att  spela  en   viktig
roll.   Kulturutskottet  betonar  vidare
vikten   av   att  skolbiblioteken   och
folkbiblioteken samarbetar  för  att  ge
elever,  lärare och andra kommuninvånare
tillgång     till    dessa     tjänster.
Kulturutskottet  anser  att  regeringens
arbete  med  bibliotekens  roll  i   IT-
utvecklingen  och  förberedandet  av  en
bibliotekslag inte bör föregripas varför
motionsyrkandet inte bör föranleda någon
åtgärd av riksdagen.</pre>
<pre>
I    kulturutskottets  yttrande  lämnas
vidare en redogörelse för det arbete som
pågår med att utforma en samlad strategi
för      kulturinstitutionernas      IT-
användning.   Av  redogörelsen   framgår
bl.a.  att  användarvänligheten  har  en
central  plats  i  den IT-strategi   som
regeringen förbereder. Motion T52  (kds)
i  här  aktuell del föreslås  mot  denna
bakgrund inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.</pre>
<pre>Av  kulturutskottets  yttrande  framgår
även  att frågan om kulturrådets  ansvar
för   IT-satsningarna  på  kulturområdet
bereds  i  regeringskansliet. Mot  denna
bakgrund   framhålls  att  inte   heller
motion  T56 (v) yrkande 12 bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.</pre>
<pre>Med  hänvisning till pågående  insatser
anser   kulturutskottet  att  det  också
saknas anledning för riksdagen att vidta
några  åtgärder med anledning av  motion
T59  (mp)  yrkande 3 om hur ny teknologi
skall    komma    museer    och    andra
kulturinstitutioner till del.</pre>
<pre>
Trafikutskottet  delar  kulturutskottets
uppfattning  och avstyrker  följaktligen
motionerna   T52 (kds) yrkande  14,  T56
(v)  yrkandena  9  och  11-13,  T57  (c)
yrkande  6  och  T59  (mp)  yrkande   3.
Utskottet  bedömer att syftet med  flera
motionsyrkanden    torde    komma    att
tillgodoses.     Det    gäller     bl.a.
motionsförlagen          om          hur
bildningsförbunden skall bidra  till  en
nationell  utbildningsinsats  inom   IT-
området.</pre>
<pre></pre>
<pre>Digitalisering  av  TV  och  radio   har
behandlats av konstitutionsutskottet och
kulturutskottet.</pre>
<pre>
Kulturutskottet erinrar i sitt yttrande
om  det betänkande, Från massmedia  till
multimedia  (SOU 1996:25),  som  nyligen
lades  fram  av en särskild utredare.  I
betänkandet  föreslås att  digitala  TV-
sändningar i marknät skall byggas  ut  i
Sverige. Utredningen remissbehandlas för
närvarande.    Vidare   redovisas    att
regeringen  har  beslutat  tillsätta  en
arbetsgrupp  som  skall  belysa  en  rad
frågor  om bl.a. det digitala marknätets
utbyggnad. I sammanhanget nämns även att
frågor  om digitalisering av radio-  och
TV-sändningar  kommer  att  behandlas  i
kulturutskottets              betänkande
1995/96:KrU12   En  radio   och   TV   i
allmänhetens tjänst 1997-2001. Mot bl.a.
denna bakgrund anser kulturutskottet att
det  saknas anledning för riksdagen  att
nu   göra  något  uttalande  i  den  här
behandlade    frågan    och    avstyrker
motionerna  T51 (m) och T52 (kds)  i  nu
behandlad    del.   Då   det   fortsatta
utrednings- och beredningsarbetet -  som
också  innefattar finansieringsfrågan  -
inte   heller   bör   föregripas   anser
kulturutskottet att det saknas anledning
för  riksdagen att vidta några  åtgärder
med anledning av motion T59 (mp) yrkande
4.</pre>
<pre>Konstitutionsutskottet erinrar  i  sitt
yttrande   om  att  propositionen   inte
innehåller  något  formellt  förslag  om
utbyggnad av ett marknät för digital  TV
utan      endast      redovisar      ett
utredningsförslag  som  är  föremål  för
remissbehandling.   Det   finns   därför
enligt   konstitutionsutskottet    ingen
anledning  att  nu  uttala  sig  i   det
ifrågavarande  ärendet.  Med  hänvisning
till  detta föreslås att motionerna  T51
(m) yrkande 13 och T52 (kds) yrkande  15
avstyrks.</pre>
<pre>
Trafikutskottet   ansluter   sig    till
konstitutionsutskottets              och
kulturutskottets  uppfattning  att   det
saknas  anledning för riksdagen  att  nu
göra något uttalande om digitaliseringen
av   TV   och   radio.   Trafikutskottet
avstyrker  därför  motionerna  T51   (m)
yrkande  13  och T52 (kds)  yrkande  15.
Trafikutskottet anser också i likhet med
kulturutskottet  att  motion  T59   (mp)
yrkande 4 bör avslås av riksdagen.</pre>
<pre></pre>
<pre>3.7 Den offentliga förvaltningens IT-
användning</pre>
<pre></pre>
<pre>3.7.1 Regeringens redovisning</pre>
<pre></pre>
<pre>Regeringen    anger   i    propositionen
övergripande  mål  för  den   offentliga
förvaltningens   IT-användning.   Vidare
redovisas ett åtgärdsprogram i syfte att
åstadkomma  en  förnyelse  av  offentlig
förvaltning   med   stöd   av   IT.   Av
målbeskrivningen framgår bl.a. följande.</pre>
<pre>
Offentlig  förvaltning  bör  vara   ett
föredöme    som    IT-användare.     Den
offentliga förvaltningen skall  utnyttja
IT  för att effektivisera verksamheterna
och  ge  god  service till  företag  och
medborgare.        Den        offentliga
förvaltningens IT-användning  bör  bidra
till  en  öppen  och  säker  elektronisk
infrastruktur       för       samhällets
informations-  och  kunskapsförsörjning.
IT  skall  användas  till  att  utveckla
kontakterna  med  och  samspelet  mellan
allmänhet,    företag   och    offentlig
förvaltning. IT:s möjligheter att främja
allmänhetens insyn i förvaltningen skall
tillvaratas. Alla offentliga  organ  bör
kunna  ta  emot och besvara  elektronisk
post  och  ha  möjligheter  att  söka  i
informationsdatabaser,         varigenom
elektronisk ärendehantering främjas.  De
informationsresurser  som  finns  i  den
offentliga förvaltningen skall utnyttjas
bättre.    Enhetliga    principer    för
prissättning  av  offentlig  information
skall  utformas.  Elektronisk  offentlig
upphandling  skall införas  i  hela  den
offentliga  förvaltningen.  Elektroniska
kommunikationsmöjligheter med organ i EU
skall   vidare   göra   det   europeiska
förvaltningssamarbetet effektivare.</pre>
<pre></pre>
<pre>3.7.2 Motionsförslag</pre>
<pre></pre>
<pre>
I  motion T50 (m) framhålls att statliga
verk och myndigheter bör stimuleras till
ökad  användning  av  telefonmöten   och
videokonferenser   i   sin   verksamhet.
Enligt   motionären  kallas  ofta   till
centrala   möten   av   slentrian    och
tradition     när    telefonmöte     och
videokonferens hade varit till  fyllest.
Det  gäller enligt motionären att  skapa
rutin  och  erfarenhet av ett annorlunda
arbetssätt  som  i stor  omfattning  kan
spara resekostnader och arbetstid.</pre>
<pre></pre>
<pre>I  motion  T51 (m) yrkande 11  framhålls
att   inom   EU   har  den   IT-baserade
offentliga  upphandlingen kommit  mycket
långt.  I EU-kommissionens databas,  TED
(Tenders  Electronic  Daily),  återfinns
alla  offentliga upphandlingar  som  har
ett  värde över 1,6 miljoner kronor. Det
inkommer  ca  400 nya upphandlingar  per
dag. Den årliga omsättningen uppgår till
5  500  miljarder  kronor.  Den  svenska
andelen  är  280 miljarder  kronor.  För
svensk  del skulle det vara möjligt  att
inrätta en informationstjänst som täcker
samtliga  offentliga  upphandlingar  som
görs  av  stat, kommuner och  landsting,
dvs. även de som har ett lägre värde  än
1,6    miljoner   kronor.    En    sådan
informationstjänst     skulle      gynna
konkurrensen,  användningen  av  IT  och
leda  till  betydande  effektiviseringar
inom     den     offentliga     sektorn.
Motionärerna anser att ett initiativ för
att   pröva  upprättandet  av  en  sådan
databas snarast bör tas.</pre>
<pre></pre>
<pre>I  motion T52 (kds) yrkande 5 anförs att
den  offentliga  sektorn  bör  göra  all
upphandling  elektronisk. Därmed  sparas
pengar, nya flexibla arbeten kan  skapas
och    mindre    företag   ges    bättre
möjligheter  att komma in på  marknaden.
Motionärerna   understryker   att    all
upphandling måste ske på sådant sätt att
även  små  företag har goda  möjligheter
att  ta  del av förfrågningar och  lägga
anbud.</pre>
<pre>
Vidare  anförs i motionen (yrkande  17)
att  papperslös ärendehantering bör  bli
normen inom förvaltningen. Myndigheterna
lever  emellertid i dag i ett  regellöst
tillstånd,  vilket på  ett  oacceptabelt
sätt   hotar   både   offentlighet   och
rättssäkerhet. Temporära riktlinjer  bör
därför  införas i avvaktan på permanenta
regler          för          elektronisk
dokumenthantering.</pre>
<pre>I  samma  motion (yrkande 18) framhålls
att myndigheter bör agera som lärare och
handledare i stället för att bara  lämna
ut  uppgifter.  Därmed kan myndigheterna
stimulera  intresset  för  en  ökad  IT-
användning i samhället.</pre>
<pre></pre>
<pre>3.7.3 Trafikutskottets ställningstagande</pre>
<pre></pre>
<pre>
Trafikutskottet    delar     regeringens
uppfattning    att    den     offentliga
förvaltningen bör vara ett föredöme  som
IT-användare. Det statsfinansiella läget
och målet för den offentliga sektorn att
förbättra  servicen  till  företag   och
medborgare är viktiga drivkrafter för en
ökad IT-användning.</pre>
<pre></pre>
<pre>Motionsyrkandena om statlig  upphandling
har behandlats av finansutskottet som  i
sitt  yttrande redogjort för regelverket
på   upphandlingsområdet.  Av  yttrandet
framgår  att förslaget till en  utvidgad
databas ställer krav på ändring av lagen
om   offentlig  upphandling  (LOU).  Som
finansutskottet  ser   det   finns   det
emellertid  inte några skäl  att  ställa
omfattande            krav            på
upphandlingsförfarandet för projekt  som
understiger      EU:s      tröskelvärde.
Möjligheten   att  genomföra   förenklad
eller   direkt  upphandling  bör  enligt
utskottet  även  fortsättningsvis  gälla
för   sådana   projekt.  Finansutskottet
delar    mot    denna   bakgrund    inte
motionärernas uppfattning  att  samtliga
upphandlingar skall ingå i  den  databas
som  enligt propositionen bör  upprättas
av NUTEK.</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet konstaterar  att  enligt
propositionen     skall      elektronisk
offentlig upphandling införas i hela den
offentliga sektorn. Målet är att 95 % av
upphandlingsvolymen för frekventa  varor
och    tjänster    och    50    %     av
upphandlingsvolymen för övriga generella
varor   och   tjänster  upphandlas   och
beställs  elektroniskt  inom   tre   år.
Utskottet  delar regeringens uppfattning
att genom utveckling av s.k. elektronisk
handel  och elektroniska marknadsplatser
kan    väsentliga   effektivitets-   och
produktivitetsvinster göras. Regeringens
handlingsprogram  på detta  insatsområde
har därför stor betydelse.</pre>
<pre>
Som  finansutskottet klargjort  i  sitt
yttrande föreligger det dock inte  några
skäl  att  ställa  omfattande  krav   på
upphandlingsförfarandet    genom     att
inrätta  en  särskild informationstjänst
för   projekt   som   understiger   EU:s
tröskelvärden. Trafikutskottet avstyrker
därför  motionerna T51 (m)  yrkande   11
och T52 (kds) yrkande 5.</pre>
<pre>
Beträffande övriga motionsförslag om den
offentliga  förvaltningens IT-användning
har    konstitutionsutskottet   i   sitt
yttrande  behandlat motion T50  (m)  som
anser  att statliga verk och myndigheter
bör  stimuleras till ökad användning  av
telefonmöten och videokonferenser i  sin
verksamhet.       Konstitutionsutskottet
avstyrker  yrkandet med hänvisning  till
att  det  bör vara statliga myndigheters
ensak att bestämma om formerna för  sina
sammanträden.</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet  anser,  i  likhet   med
konstitutionsutskottet, att  i  statliga
myndigheters  resultatansvar  ingår  att
självständigt bestämma om  formerna  för
sina    sammanträden.    Trafikutskottet
instämmer    samtidigt   i   motionärens
uppfattning att genom att ta  i  anspråk
modern     informationsteknik     skapas
möjligheter    att   uppnå    väsentliga
besparingar.     Geografiskt     spridda
myndigheter   kan   exempelvis   lättare
hållas  samman  med  IT.  Kontakter  med
andra   offentliga  organ  eller   olika
intressenter kan likaså underlättas  och
effektiviseras    genom    att    modern
informationsteknik utnyttjas.</pre>
<pre>
Enligt   vad  trafikutskottet   erfarit
arbetar  Telia  AB,  teleoperatörer  och
olika offentliga organ med att främja en
ökad användning av modern IT i syfte att
ersätta resor med exempelvis videomöten.
I  sammanhanget  kan  nämnas  att  såväl
riksdagen      som     regeringskansliet
utnyttjar videomötesteknik för att bl.a.
främja  en effektivare kontaktverksamhet
och    för   att   spara   reskostnader.
Utskottet  förutsätter  att  myndigheter
som  ett led i att effektivisera  i  sin
verksamhet aktivt söker utnyttja  modern
informationsteknik.  Med   det   anförda
torde  önskemålet i motion T50  (m)  bli
tillgodosett. Det påkallar därför  ingen
åtgärd från riksdagens sida och avstyrks
följaktligen.</pre>
<pre>
Beträffande motion T52 (kds) yrkande  17
som anser att papperslös ärendehantering
bör  bli normen inom förvaltningen,  har
konstitutionsutskottet i  sitt  yttrande
hänvisat  till  IT-utredningens  nyligen
avlämnade     betänkande     Elektronisk
dokumenthantering     (SOU     1996:40).
Konstitutionsutskottet  har  mot   denna
bakgrund  bedömt att yrkandet bör  komma
att  tillgodoses.  Det  påkallar  därför
ingen   åtgärd  från  riksdagens   sida.
Trafikutskottet                    delar
konstitutionsutskottets uppfattning  och
avstyrker det aktuella motionsyrkandet.</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet   delar den  uppfattning
som  kommer  till uttryck i  motion  T52
(kds)  yrkande  18 att  myndigheter  bör
agera   som  lärare  och  handledare   i
stället för att bara lämna ut uppgifter.
Utvecklingen på IT-området innebär också
att  myndigheter och företag inte endast
presenterar obearbetade uppgifter utan i
ökad utsträckning, i syfte att uppnå  en
ökad   kundanpassning  och  servicenivå,
söker ta fram informationssystem som gör
det  möjligt för intressenter att  själv
välja     specialanpassade    uppgifter.
Trafikutskottet anser att motionen i  nu
behandlad del inte påkallar något åtgärd
från   riksdagen  sida   och   avstyrker
följaktligen yrkandet.</pre>
<pre></pre>
<pre>3.8 Hälso- och sjukvård</pre>
<pre></pre>
<pre>3.8.1 Regeringens redovisning</pre>
<pre></pre>
<pre>Regeringen  anför  i  propositionen  att
förutsättningarna för  att  utforma  ett
särskilt  IT-program för att stödja  det
pågående        förändrings-         och
förnyelsearbetet   inom    hälso-    och
sjukvården   skall  prövas.   Programmet
skall      vara      ett      led      i
kompetensutvecklingen  av   hälso-   och
sjukvårdens       personal.       Enligt
propositionen  ger IT stora  möjligheter
att      stärka     förändrings-     och
förnyelsearbetet   inom    hälso-    och
sjukvården.  Spri,  som  är  hälso-  och
sjukvårdens   utvecklingsinstitut,   bör
enligt   propositionen   utveckla    och
samordna  insatserna samt lämna  förslag
till finansiering.</pre>
<pre>
För   programmets  genomförande   krävs
enligt propositionen en resursram på  ca
100    miljoner    kronor    under    en
treårsperiod. Regeringen framhåller  att
programmet kommer att genomföras  endast
om  det  blir möjligt att få fram  medel
genom en omprioritering av de medel  som
anslås för övriga IT-satsningar eller om
en   finansiering  kan  ske  med   medel
utanför statsbudgeten. Regeringen  avser
att  uppdra till Spri att lämna  förslag
till finansiering genom medel från olika
utvecklingsprojekt   inom   hälso-   och
sjukvården, forskningsfinansierade organ
m.m.  samt  från  EU. På  sikt  bör  IT-
satsningarna inom hälso- och  sjukvården
kunna      finansieras     genom      de
produktivitetsvinster  som  satsningarna
förutsätts ge.</pre>
<pre></pre>
<pre>3.8.2 Motionsförslag</pre>
<pre></pre>
<pre>
I  motion T52 (kds) yrkande 20 betecknas
det som självklart att IT skall användas
inom hälso- och sjukvården för att spara
pengar som kan användas till bättre vård
och  omsorg  och för att ge utrymme  för
personlig  utveckling bland  personalen.
IT-satsningarna inom detta område  skall
därför   enligt  motionen  bekostas   av
respektive huvudman eftersom  de  i  ett
längre  perspektiv sparar pengar. Staten
kan  stödja forskning och utveckling  av
IT. Enligt motionärerna behövs dock inte
statliga  medel  för att utbilda  hälso-
och  sjukvårdspersonalen i  användningen
av  IT. Det åligger arbetsgivaren att se
till  att  personalen kontinuerligt  får
vidareutbildning, allra helst vad gäller
ny utrustning och arbetsmetodik.</pre>
<pre></pre>
<pre>
3.8.3 Trafikutskottets ställningstagande</pre>
<pre></pre>
<pre>
Socialutskottet  har  i  sitt   yttrande
framhållit att man instämmer med vad som
anförs i propositionen och i motion  T52
(kds)  om  betydelsen  av  att  utnyttja
informationstekniken för att stödja  det
pågående        förändrings-         och
förnyelsearbetet   inom    hälso-    och
sjukvården.  Användningen  av   IT   kan
förbättra  kvaliteten och effektiviteten
inom hälso- och sjukvården. På sikt  bör
IT-satsningarna kunna finansieras  genom
de       produktivitetsvinster       som
satsningarna       förutsätts        ge.
Socialutskottet har mot  denna  bakgrund
ingen  erinran  mot det  IT-program  som
anges  i  propositionen inom hälso-  och
sjukvården  varför yrkande 20  i  motion
T52 (kds) bör avstyrkas.</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet  delar  socialutskottets
uppfattning  och  avstyrker  motion  T52
(kds) i nu behandlad del.</pre>
<pre></pre>
<pre>3.9 Miljöpolitiken</pre>
<pre></pre>
<pre>3.9.1 Regeringens redovisning</pre>
<pre></pre>
<pre>Regeringen   framhåller  att   den   nya
miljöpolitiken         bygger         på
decentralisering och sektorsansvar, dvs.
att  omsorgen om miljön skall  genomsyra
hela   samhället.   Ansvaret   för   att
genomföra de miljöpolitiska målen  skall
föras   ut   och   integreras    i    de
verksamheter  och  samhällssektorer  där
miljöproblemen uppstår. I  propositionen
klargörs    att   en   väl    fungerande
informationsförsörjning och avancerad IT
är  en av grundförutsättningarna för att
genomföra denna politik.</pre>
<pre></pre>
<pre>
3.9.2 Motionsförslag</pre>
<pre></pre>
<pre>
I  motion  T56  (v) yrkande  17  påtalas
svårigheten för konsumenterna att  välja
miljömedvetet som en följd av det  stora
informationsflöde    som    finns     på
marknaden. Motionärerna föreslår  därför
att  Naturvårdsverket ges i uppdrag  att
kvalitetsdeklarera  miljödata   och   ge
förslag  om hur miljöinformation  snabbt
skall   kunna  nå  ut  till   marknadens
aktörer.</pre>
<pre></pre>
<pre>
3.9.3 Trafikutskottets ställningstagande</pre>
<pre></pre>
<pre>
Trafikutskottet    delar     regeringens
uppfattning  att IT är ett viktigt  stöd
för    miljöarbetet.    För    att    nå
miljöpolitikens  mål om  en  långsiktigt
hållbar  utveckling krävs att  alla  tar
ett  ökat ansvar för miljön. Ett  sådant
ansvar     förutsätter    ett    växande
miljöengagemang    och    välinformerade
konsumenter.  Den  fråga  som  väckts  i
motionen  om  kvalitetsdeklaration   och
spridning av miljödata är därför av stor
betydelse.</pre>
<pre>
Av propositionen framgår att regeringen
kommer att ge Naturvårdsverket i uppdrag
att   i  samverkan  med  Kommunförbundet
utarbeta ett förslag till utformning  av
en kvalitetsdeklaration av miljödata och
miljödatabaser.  Syftet  med  en   sådan
kvalitetsdeklaration      är      enligt
regeringen att säkerställa att  data  är
insamlade,  bearbetade och  presenterade
enligt   fastställda  rutiner  för   att
undvika   att   undermålig   information
sprids    och    används    eller    att
informationen förvanskas  eller  används
på ett missvisande sätt.</pre>
<pre>Mot   bakgrund  av  det  anförda  anser
trafikutskottet att önskemålen i  motion
T56  (v)  yrkande  17 är  tillgodosedda.
Någon  åtgärd  från riksdagens  sida  är
inte   erforderlig.  Yrkandet   avstyrks
därför.</pre>
<pre>
3.10 Transportområdet</pre>
<pre></pre>
<pre>3.10.1 Regeringens redovisning</pre>
<pre></pre>
<pre>Enligt regeringen kan en ökad användning
av   IT   i  transportsektorn  på   sikt
påtagligt     komma    att    underlätta
genomförandet av de trafikpolitiska  mål
som  riksdagen lagt fast, bidra till  en
effektivare        användning         av
infrastrukturen        och        övriga
transportresurser samt  höja  kvaliteten
på de tjänster som erbjuds trafikanterna
och  näringslivet. Sverige anges ha goda
förutsättningar    att    behålla     en
framskjuten  position  när  det   gäller
utvecklingen    och   användningen    av
transportinformatik.</pre>
<pre>
Regeringen  framhåller  vidare  att  en
nationell    digital   vägdatabas    bör
upprättas.  Databasen bör betraktas  som
en av samhällets grunddatabaser och vara
etablerad   senast  år  1999.  Vägverket
skall  vara  huvudman. Vägverket  kommer
att  få  i  uppdrag att i samverkan  med
Lantmäteriverket,                Svenska
Kommunförbundet   och  företrädare   för
skogsnäringen påbörja uppbyggnaden av en
nationell  digital vägdatabas. Databasen
skall   finansieras   inom   ramen   för
Vägverkets ordinarie anslag.</pre>
<pre>Regeringen bedömer att vägtrafikledning
kommer   att   bli  en  allt   viktigare
funktion       i      det       framtida
vägtrafiksystemet och  bilda  basen  för
många  IT-tillämpningar. För att  främja
utvecklingen av IT inom vägtrafikområdet
anges     att     organisationen      av
vägtrafikledningen bör  ges  en  fastare
form   och   att  samverkansformer   och
ansvarsförhållanden mellan olika berörda
myndigheter   och   organisationer   bör
preciseras.</pre>
<pre></pre>
<pre>3.10.2 Motionsförslag</pre>
<pre></pre>
<pre>
I  motion  T56 (v) yrkande 14 anges  att
forskningen  har  visat  att  det  finns
möjligheter  att minska belastningen  på
vägnätet framför allt i rusningstid  med
hjälp  av  IT.  Om  endast  10-20  %  av
trafikanterna    i    rusningstid    ges
möjlighet och väljer att arbeta hemma en
till två dagar  i veckan med hjälp av IT
så   försvinner   trängselproblemen    i
vägnätet. Regeringen bör därför radikalt
påskynda  arbetet med forskningen  kring
sambandet mellan IT och resandet. Enligt
motionärerna  bör riksdagen  uttala  att
inga   beslut  skall  tas  om   statliga
investeringar  i  nya  vägar  innan   en
seriös   analys  har  gjorts   av   IT:s
inverkan på behovet av nya vägar.</pre>
<pre>
Motionärerna behandlar vidare frågan om
en nationell digital vägdatabas (yrkande
15). Enligt motionen är det viktigt  att
databasen inte inskränks till  att  bara
behandla   vägar  utan  att  den   också
inrymmer    information   om    järnväg,
sjöfart,    flyg,    andra    kollektiva
färdmedel, cykelbanor etc. Det  bör  med
andra  ord vara en kommunikationsdatabas
-  inte minst för att underlätta för  de
allt  mer  miljömedvetna  företagen  och
konsumenterna.  Enligt  motionärerna  är
det  mot  denna  bakgrund  tveksamt   om
Vägverket  bör vara huvudman  för  denna
verksamhet.    Statens   institut    för
kommunikationsanalys (SIKA) bedöms  vara
ett        lämpligare        alternativ.
Huvudmannaskapsfrågan bör därför  enligt
motionen beredas vidare.</pre>
<pre></pre>
<pre>3.10.3 Trafikutskottets
ställningstagande</pre>
<pre></pre>
<pre>
Trafikutskottet   ansluter   sig    till
regeringens  uppfattning  att  en   ökad
användning  av IT i transportsektorn  på
sikt  påtagligt kan komma att underlätta
genomförandet av trafikpolitiken,  bidra
till   en   effektivare  användning   av
infrastrukturen        och        övriga
transportresurser samt  höja  kvaliteten
på de tjänster som erbjuds trafikanterna
och  näringslivet. Samtidigt gäller  att
den  nya tekniken kan medföra risker och
komplikationer   exempelvis   för    den
personliga integriteten. Mot bakgrund av
den  betydelse  som informationstekniken
har     för     transportområdet     ser
trafikutskottet därför  positivt  på  de
forsknings- och utvecklingsinsatser  som
pågår  inom  området transportinformatik
och      den      uppmärksamhet      som
transportfrågan  ägnas   i   regeringens
handlingsprogram för IT-användningen.</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet  anser  i   likhet   med
motion  T56 (v) att sambandet mellan  IT
och  transportbehovet i samhället är  av
stort  intresse.  Enligt  vad  utskottet
erfarit   pågår  såväl  nationellt   som
internationellt               omfattande
forskningsinsatser i  syfte  att  belysa
effekterna  av IT-utvecklingen  och  hur
resmönstren  kommer  att  påverkas   och
förändras.  Enligt en nyligen  genomförd
litteraturgenomgång                   av
telekommunikationernas   betydelse   för
resandet  visar  de  undersökningar  som
hittills  gjorts att IT ger ett  minskat
resande.  Totalt sett ökar dock resandet
och      transporterna     varje      år
(Telekommunikationers  implikationer  på
resandet,   KFB).   En   slutsats   från
genomgången  är  vidare att  forskningen
mer   kommer   att   inrikta   sig    på
frågeställningar om på vilket sätt  vårt
resmönster  kommer  att  ändras  i   det
framtida  samhället i  stället  för  att
undersöka  om  vi kommer  att  resa  mer
eller mindre i framtiden.</pre>
<pre>
Utskottet vill vidare hänvisa till  den
pågående parlamentariska utredningen som
har  i uppdrag att utarbeta en nationell
plan  för  kommunikationerna  i  Sverige
(Kommunikationskommittén,  K   1995:01).
Kommittén  skall  enligt  sina  direktiv
analysera         effekterna          av
informationsteknikens   utveckling   och
behoven  av  rörlighet och ställa  dessa
effekter i relation till behoven  av  en
utbyggnad   av  trafikens  infrastruktur
(dir.    1994:140).   Kommittén    skall
redovisa sitt slutbetänkande senast  den
1 mars 1997 (dir. 1996:35).</pre>
<pre>Trafikutskottet  kan därmed  konstatera
att  frågan om sambandet mellan  IT  och
transportbehovet  är väl  uppmärksammad.
Med  det  anförda  torde  önskemålen   i
motion T56 (v) yrkande 14 till väsentlig
del   bli   tillgodosett.  Den  påkallar
därför ingen åtgärd från riksdagens sida
och avstyrks följaktligen.</pre>
<pre>
Trafikutskottet  vill  erinra   om   att
frågan   om  att  vidga  den  nationella
digitala    vägdatabasen     till     en
kommunikationsdatabas,  som  tas  upp  i
motion  T56 (v) yrkande 15, nyligen  har
behandlats    av    Delegationen     för
Transporttelematik  (K1994:08).   Enligt
delegationens    delbetänkande    Bättre
trafik  med väginformatik (SOU  1966:17)
bör uppbyggnaden av en nationell digital
vägdatabas   prioriteras.   Delegationen
anger  dock  samtidigt  att  bl.a.   den
starkare    kopplingen   mellan    olika
trafikslag talar för att den långsiktiga
inriktningen  bör vara att tillskapa  en
nationell digital transportbas. Även för
planering    av    investerings-     och
underhållsinsatser     finns      enligt
delegationen behov av tillgång till data
för   olika  trafikslag.  I  utredningen
påtalas  vidare möjligheten  att  koppla
samman    olika   trafikslagsorienterade
datasystem. Enligt delegationen bör  mot
denna bakgrund en fördjupad analys göras
för  att ge underlag till ett beslut  om
en   nationell  transportdatabas   skall
byggs upp. Delegationens förslag är  för
närvarande föremål för remissbehandling.</pre>
<pre>
Utskottet  vill vidare  erinra  om  att
riksdagen    nyligen    har    behandlat
Vägverkets     sektorsansvar      (prop.
1995/96:131,  bet.  TU18,  rskr.   231).
Beslutet innebär att Vägverket  har  ett
samlat       ansvar      för       bl.a.
vägtransportsystemets     miljöpåverkan,
trafiksäkerhet,          tillgänglighet,
framkomlighet och effektivitet samt  för
frågor  som  rör väginformatik,  fordon,
kollektivtrafik,    handikappanpassning,
yrkestrafik  och tillämpad  forsknings-,
utvecklings-                         och
demonstrationsverksamhet            inom
vägtransportsystemet.</pre>
<pre>Trafikutskottet har mot denna  bakgrund
inga  erinringar  mot att  en  nationell
digital    vägdatabas   etableras    med
Vägverket  som huvudman. Som framgår  av
propositionen   bedöms   tillgång   till
digitala  väg-  och trafikdata  ha  stor
betydelse  för en lång rad  verksamheter
såsom                  vägtrafikledning,
transportledning, lokalisering av fordon
och  gods, ruttplanering, navigering och
vägvisning.  Utskottet  förutsätter  att
frågan  om att vidga databasen till  att
vara   en  allmän  kommunikationsdatabas
kommer  att beredas närmare. Motion  T56
(v)   yrkande  15  påkallar  mot   denna
bakgrund  ingen  åtgärd från  riksdagens
sida och avstyrks följaktligen.</pre>
<pre>
3.11 Byggsektorn</pre>
<pre></pre>
<pre>I  motionen T56 (v) yrkande 16  föreslås
att  Boverket  skall ges i  uppdrag  att
utreda  frågor  om  IT:s  betydelse  för
byggsektorn. Yrkandet motiveras med  att
det   saknas   en  överblick   av   IT:s
möjligheter   och   begränsningar   inom
byggsektorn. Motionärerna pekar bl.a. på
möjligheterna      att       dokumentera
byggbeståndet      och     rationalisera
byggandet samt att en dokumentation  kan
underlätta        återvinning        och
miljöanpassning.</pre>
<pre>
Bostadsutskottet anför i sitt  yttrande
att  det  är viktigt att IT kommer  till
användning inom byggområdet av bl.a.  de
skäl  motionärerna anför.  Av  yttrandet
framgår att frågan om IT:s betydelse har
uppmärksammats av Boverket  bl.a.  genom
inrättandet  av en särskild  tjänst  med
ansvar för sådana teknikfrågor. På olika
håll och i olika former används IT redan
i  dag  inom bo- och byggsektorn. Enligt
bostadsutskottet  pågår  en  snabb   och
dynamisk  utveckling på  området  varför
uppbyggnaden av informationsstrukturerna
måste   tillåtas  ske  stegvis   och   i
huvudsak i decentraliserade former.  Det
är    därför    anför   bostadsutskottet
tveksamt om ett större samlat grepp  ger
ett   sådant  underlag  för  beslut   om
framtida   satsningar  som  motionärerna
eftersträvar.           Bostadsutskottet
förutsätter   att   frågorna   om    IT-
användningen  inom bo-  och  byggsektorn
kontinuerligt       får        nödvändig
uppmärksamhet förutom av regeringen  och
Boverket  också  av de övriga  aktörerna
inom   denna   sektor.  Bostadsutskottet
föreslår   mot   denna   bakgrund    att
motionsyrkandet avstyrks.</pre>
<pre>
Trafikutskottet  delar bostadsutskottets
uppfattning och avstyrker motion T56 (v)
yrkande 16.</pre>
<pre></pre>
<pre>3.12 Konsumentupplysning</pre>
<pre></pre>
<pre>I  motion  T58 (fp) yrkande 5  framhålls
vikten av att allt fler medborgare genom
konsumentupplysning görs medvetna om  de
möjligheter   som  IT  erbjuder.   Sådan
upplysning kan omfatta råd om  villkoren
för  verksamheten på näten samt praktisk
rådgivning  om produkter som underlättar
nätets  användning. Vidare  bör,  enligt
motionärernas   mening,   kunskaper   om
lågprisdatorer      spridas      aktivt.
Motionärerna anser att det  i  fråga  om
konsumentupplysning om IT finns  viktiga
uppgifter för Konsumentverket och  andra
organisationer i konsumenternas tjänst.</pre>
<pre></pre>
<pre>Lagutskottet framhåller i sitt  yttrande
att   IT   har  en  stor  potential   på
konsumentområdet.   Lagutskottet   anför
vidare följande:</pre>
<pre></pre>
<pre>En   viktig  uppgift  för  den  framtida
konsumentpolitiken är att på olika  sätt
ge  stöd  så  att dessa möjligheter  kan
vidareutvecklas.  Utskottet  ser  därför
med  tillfredsställelse att  det  i  IT-
kommissionens  uppdrag ingår  att  lämna
förslag  till hur användarnas  intressen
kan  tas  till  vara inom ramen  för  en
strävan   att  åstadkomma  en  så   bred
användning  av tekniken som  möjligt.  I
propositionen anför regeringen också att
folkbildning om IT och om frågor som rör
informations- och kunskapsanvändning bör
prioriteras under de närmaste åren.</pre>
<pre>
I  sammanhanget  vill utskottet  vidare
erinra  om  att  det i  EU-kommissionens
konsumentpolitiska  prioriteringar   för
åren  1996-1999  påpekas  att  särskilda
insatser behöver göras för att uppmuntra
konsumentorganisationerna  att  förändra
sina   arbetsformer  och  därmed   kunna
tillgodogöra sig fördelarna med den  nya
informationstekniken.    Ett    av    de
prioriterade         områdena          i
handlingsprogrammet är åtgärder för  att
möjliggöra  för  konsumenterna  att  dra
nytta      av     informationssamhället.
Intensifierade  åtgärder som  innefattar
utbildning   och   upplärning   så   att
konsumenterna  till  fullo  skall  kunna
utnyttja          informationssamhällets
möjligheter   föreslås.    Enligt    vad
regeringen     anfört    i    skrivelsen
1995/96:181 Konsumentpolitiken  i  EU  -
mål   och  inriktning  för  det  svenska
arbetet kommer Sverige aktivt att stödja
och delta i detta arbete.</pre>
<pre>Mot   bakgrund  av  vad   som   sålunda
redovisats  kan  utskottet  inte   finna
annat  än att konsumentfrågorna  är  väl
uppmärksammade  i  det pågående  arbetet
både  på  nationell  och  internationell
nivå.    Utskottet    förutsätter    att
Konsumentverket                      och
konsumentorganisationerna    fortlöpande
följer  frågorna och vidtar de  åtgärder
som  det fortsatta arbetet kan föranleda
för  att tillgodose konsumenternas  krav
på   information   i  IT-frågor.   Något
särskilt  tillkännagivande  därom   från
riksdagens   sida  till  regeringen   är
enligt  utskottets mening inte påkallat.
Utskottet  anser således att motion  T58
också i denna del bör avstyrkas.</pre>
<pre>
Trafikutskottet   delar    lagutskottets
uppfattning  och  avstyrker  motion  T58
(fp) yrkande 5.</pre>
<pre></pre>
<pre>3.13 Jämställdhetsfrågor</pre>
<pre></pre>
<pre>Jämställdhetsfrågor uppmärksammas i  två
motioner.</pre>
<pre>
I  motion T53 (s) anförs att det  krävs
särskilda   insatser  för   att   främja
kvinnors företagande och för att få fler
kvinnor   att   använda   datorer.    De
särskilda  företagarlånen  till  kvinnor
som   erbjuds  av  ALMI  har  haft  stor
betydelse  för kvinnors företagande  och
möjligheter   att  starta  företag.   På
liknande  sätt  bör  särskilda  insatser
göras för kvinnor inom IT-området, menar
motionärerna.   Därför  borde   kvinnors
företagande  och  möjligheter   särskilt
betonas  i  det  uppdrag som  regeringen
avser   att  lämna  till  NUTEK.  Vidare
framhålls att en jämn könssammansättning
bör  finnas i olika IT-fora och att stöd
bör ges till kvinnliga nätverk.</pre>
<pre>I  motion  T58 (fp) yrkande 6 framhålls
att IT skulle kunna vara jämställdhetens
murbräcka.  Hittills har  dock  tekniken
mest   fungerat   med  motsatt   verkan.
Kvinnor   måste  därför  vara  med   och
utveckla normer för teknikens utformning
och  pedagogik. Motionärerna  efterlyser
mot  denna  bakgrund  åtgärder  för  att
främja  jämlikhet  och jämställdhet  med
hjälp av IT.</pre>
<pre>
Näringsutskottet  understryker  i   sitt
yttrande    vikten   av   att   kvinnors
möjligheter  inom  IT-området   beaktas.
Näringsutskottet anför vidare följande:</pre>
<pre></pre>
<pre>Frågan  är uppmärksammad i propositionen
i vilken påpekas mäns och kvinnors olika
synsätt  när  det gäller  IT.  Utskottet
delar    regeringens    bedömning    att
sannolikheten är stor för  att  kvinnors
erfarenhet  och  kompetens  kommer   att
kunna utnyttjas bättre inom ramen för de
nätverksbaserade   organisationer    som
växer  fram  med stöd av  IT.  Utskottet
utgår   från  att  frågan  om   kvinnors
möjligheter inom IT-området  kommer  att
ges    en    ökad    uppmärksamhet     i
fortsättningen. Med det sagda  avstyrker
näringsutskottet motion 1995/96:T53 (s).</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet  delar näringsutskottets
uppfattning  och  avstyrker  motion  T53
(s).   Trafikutskottet  avstyrker  också
motion T58 (fp) yrkande 6 med hänvisning
till  vad  näringsutskottet  anfört   om
jämställdhetsfrågor.</pre>
<pre></pre>
<pre>3.14 Kortare arbetsdag</pre>
<pre></pre>
<pre>I motion T 56 (v) yrkande 7 föreslås att
IT-utvecklingen   kombineras   med    en
samtidig    förändring    av    arbetets
organisation   genom   lagstiftning   om
kortare normalarbetsdag.</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet anser inte att det finns
anledning för utskottet att uttala sig i
den  aktuella  frågan  med  hänsyn  till
pågående         utrednings-         och
beredningsarbete. Motion T56 (v) yrkande
7 avstyrks följaktligen.</pre>
<pre></pre>
<pre>3.15 Konsekvenser för trygghetssystemen</pre>
<pre></pre>
<pre>I  motion  T52 (kds) yrkande 21 föreslås
att    en    utredning   tillsätts    om
konsekvenserna för trygghetssystemen med
anledning   av   utvecklingen   på   det
informationstekniska området. Som  motiv
hänvisas till att IT förändrar grunderna
för    trygghetssystemen   och   statens
möjligheter  att  i  framtiden   få   in
intäkter med dagens uppbördssystem.</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet kan konstatera att i IT-
kommissionens direktiv ingår att allmänt
belysa  vilka  följder  utnyttjandet  av
informationsteknik     kan     få      i
samhällslivet   i   vid   mening   (dir.
1995:01).</pre>
<pre>
Med    hänvisning   härtill   avstyrker
trafikutskottet motion T52 (kds) yrkande
21.</pre>
<pre>
3.16 Övriga insatsområden m.m.</pre>
<pre></pre>
<pre>3.16.1 Regeringens redovisning</pre>
<pre></pre>
<pre>Inom området funktionshindrade och äldre
skall        enligt        propositionen
förutsättningarna   prövas    för    att
genomföra  ett IT-program med inriktning
på  att  främja funktionshindrades  samt
äldre  personers användning av IT.  Rätt
använd    kan   IT   skapa   helt    nya
förutsättningar  att  uppnå  målen   för
handikappolitiken,     nämligen     full
delaktighet        och        jämlikhet.
Förutsättningarna för att genomföra  ett
IT-program med inriktning på att  främja
funktionshindrades samt äldre  personers
användning    av   IT   skall    prövas.
Regeringen aviserar i propositionen  ett
uppdrag  åt  Handikappinstitutet  att  i
nära   samverkan   med  övriga   aktörer
utarbeta ett förslag till IT-program.  I
uppdraget   skall   ingå   att   föreslå
handlingslinjer   och   åtgärder,    att
kostnadsberäkna förslagen samt att lämna
förslag  om finansiering. Detta  program
kommer   endast   att   genomföras    om
regeringen  kan få fram medel  genom  en
omprioritering  av de medel  som  anslås
för      övriga     IT-satsningar      i
propositionen  eller att  finansieringen
kan ske genom externa medel.</pre>
<pre>
Av  propositionen  framgår  vidare  att
regeringen   senare  under  våren   1996
kommer att lägga förslag om radio och TV
i   allmänhetens  tjänst  1997-2001.  En
utgångspunkt är härvid att det  ingår  i
public  service-uppdraget  att  ta   ett
stort  ansvar för att funktionshindrades
intressen tillgodoses. För att  ta  till
vara  den stora potential som IT innebär
för  funktionshindrade och äldre bör ett
samlat  grepp  tas över  området  i  ett
särskilt   IT-program,   sägs   det    i
propositionen. Vidare framhålls att  det
är  väsentligt att alla de  aktörer  som
verkar   inom   området   involveras   i
programmet.</pre>
<pre>
Beträffande  energiområdet   anges   att
omregleringen av elmarknaden inte skulle
ha  varit  möjlig utan de senaste  årens
utveckling  inom  IT-området.  Den   har
bl.a.   skapat  effektiva  och   billiga
lösningar för insamling, överföring  och
bearbetning  av  mätvärden.   Regeringen
anger  att utvecklingen på detta  område
nu   bör   drivas  framåt   ytterligare.
Utbyggnaden  av  ett  optofibernät   för
informationsöverföring  i  det   svenska
s.k. storkraftnätet ger även möjligheter
till   överföring  av  information  till
externa  intressenter.  Teknikutveckling
för    att   överföra   information    i
kraftledningar  samt  för  styrning  och
reglering av energianvändningen i  bl.a.
anläggningar  och processer  inom  olika
samhällssektorer pågår. Om de  lösningar
som  utvecklas bedöms som effektiva  och
konkurrenskraftiga bör staten verka  för
att    underlätta    utvecklingen    och
införandet.     I    handlingsprogrammet
framhålls   vidare  att  utveckling   av
system  och programvara på energiområdet
skapar exportförutsättningar.</pre>
<pre></pre>
<pre>När det gäller statistikförsörjningen på
IT-området    anger    regeringen    att
statistiken behöver utvecklas och  göras
mer  ändamålsenlig i  syfte  att  belysa
utvecklingen   på   IT-området.   Vidare
framhålls  att  ett samlat  program  för
statistik på IT-området skall utformas.</pre>
<pre></pre>
<pre>Beträffande    ekonomiska   konsekvenser
anges   att   utgångspunkten   är    att
insatserna skall finansieras  genom  att
befintliga   medel  omfördelas.   Enligt
regeringen  åvilar det varje departement
att    svara   för   finansiering    och
genomförande av sina resp. åtgärder samt
för återrapportering av genomfört arbete
till  riksdagen.  Med  hänsyn  till  den
snabba utvecklingen på IT-området  anges
att  programmet bör ses som  ett  första
samlat  åtgärdsprogram, som  fortlöpande
kommer    att   behöva   anpassas    och
vidareutvecklas.</pre>
<pre></pre>
<pre>
3.16.2 Trafikutskottets
ställningstagande</pre>
<pre></pre>
<pre>
Inga  motioner har väckts med  anledning
av   regeringens  redovisning.   Trafik-
utskottet  har  ingen  erinran  mot  vad
regeringen anfört i dessa frågor.</pre>
<a name="bhemst"></a><h2>Hemställan</h2><pre>Utskottet hemställer</pre>
<pre>
1.  beträffande  målen  för   en
nationell       IT-strategi       och
prioriterade statliga uppgifter</pre>
<pre>att    riksdagen   med   avslag    på
motionerna  1995/96:T51 yrkande  1  i
denna  del,  1995/96:T52  yrkande  1,
1995/96:T56  yrkande  1,  1995/96:T57
yrkandena   1   och  2,   1995/96:T58
yrkande  1  i denna del och  1995/96:
T59 yrkande 1,</pre>
<pre>dels  antar regeringens förslag  till
mål för en nationell IT-strategi,</pre>
<pre>dels  godkänner  regeringens  förslag
till  prioriterade statliga uppgifter
när   det   gäller  att  främja   IT-
utvecklingen,</pre>
<pre>res. 1 (m, c, fp)</pre>
<pre>res. 2 (v, mp)</pre>
<pre>2.      beträffande     rättslig
översyn</pre>
<pre>att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:T51  yrkandena 2-4,  1995/96:
T52 yrkandena 2-4 och 19, 1995/96:T58
yrkande  1 i denna del och yrkande  7
samt 1995/96:T59 yrkande 6,</pre>
<pre>res. 3 (m)</pre>
<pre>res. 4 (mp)</pre>
<pre>3.   beträffande  parlamentarisk
förankring</pre>
<pre>att  riksdagen med avslag  på  motion
1995/96:T56 yrkande 8 som sin  mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet  anfört om en samlad  årlig
redovisning  av utvecklingen  på  IT-
området,</pre>
<pre>4.  beträffande säkerhetspolisen
och Europol</pre>
<pre>att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:T59 yrkandena 7 och 8,</pre>
<pre>res. 5 (mp)</pre>
<pre>5.  beträffande  strategier  för
användningen av IT i skolan</pre>
<pre>att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:T51  yrkande 5  och  1995/96:
T58 yrkande 2 i denna del,</pre>
<pre>res. 6 (m)</pre>
<pre>6.       beträffande       vissa
elevgruppers IT-användning</pre>
<pre>att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:T52  yrkandena   6   och   7,
1995/96:T56 yrkande 4 och 1995/96:T59
yrkande 5,</pre>
<pre>res. 7 (mp)</pre>
<pre>7.  beträffande  lärarutbildning
m.m.</pre>
<pre>att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:T51  yrkandena 6  och  7  och
1995/96:T54,</pre>
<pre>res. 8 (m)</pre>
<pre>8. beträffande datortek m.m.</pre>
<pre>att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:T52  yrkande  10,  1995/96:
T56   yrkande   5   och   1995/96:T57
yrkandena 8, 9 och 11,</pre>
<pre>9. beträffande SUNET</pre>
<pre>att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:T51  yrkande  8,  1995/96:T52
yrkande 9, 1995/96:T57 yrkande 10 och
1995/96:T58  yrkande 2 i  denna  del,</pre>
<pre>
res. 9 (m)</pre>
<pre>res. 10 (c, fp)</pre>
<pre>10.                    beträffande
distansutbildning</pre>
<pre>att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:T51  yrkande  9,  1995/96:T52
yrkande 8 och 1995/96:T57 yrkande 12,</pre>
<pre>res. 11 (m)</pre>
<pre>res. 12 (c)</pre>
<pre>11. beträffande Open University-
modellen</pre>
<pre>att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:T56 yrkande 10,</pre>
<pre>res. 13 (m, c, fp, v)</pre>
<pre>
12.  beträffande  Telia  AB  och
villkoren på telemarknaden</pre>
<pre>att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:T51  yrkande 12 och  1995/96:
T52 yrkande 12,</pre>
<pre>res. 14 (m)</pre>
<pre>13.     beträffande     regional
balans</pre>
<pre>att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:T56  yrkande 3  och  1995/96:
T57 yrkande 5,</pre>
<pre>res. 15 (c, v, mp)</pre>
<pre>14.    beträffande    samhällets
grunddatabaser</pre>
<pre>att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:T51 yrkande 10, 1995/96:  T52
yrkandena  11  och  16,  1995/96:T55,
1995/96:T56  yrkande  6,  1995/96:T57
yrkandena  3  och 13 och  1995/96:T58
yrkande 4,</pre>
<pre>15.  beträffande  säkerhet   och
sårbarhet</pre>
<pre>att  riksdagen   som sin  mening  ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört    om    ett   samlande    och
samordnande   ansvar  för   IT-säker-
hetsfrågorna samt om en  strategi  på
området,</pre>
<pre>16.  beträffande  internationell
samverkan</pre>
<pre>att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:T56 yrkande 2,</pre>
<pre>17.                    beträffande
näringspolitiken</pre>
<pre>att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:T51  yrkande 1 i  denna  del,
1995/96:T52  yrkande 13,  1995/96:T57
yrkandena  4  och  7,  1995/96:   T58
yrkande 3 och 1995/96:T59 yrkande 2,</pre>
<pre>res. 16 (m, c, fp)</pre>
<pre>res. 17 (mp)</pre>
<pre>18. beträffande kulturområdet</pre>
<pre>att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:T52 yrkande 14, 1995/96:  T56
yrkandena  9  och 11-13,  1995/96:T57
yrkande 6 och 1995/96:T59 yrkande 3,</pre>
<pre>res. 18 (v)</pre>
<pre>res. 19 (mp)</pre>
<pre>19.  beträffande  digitalisering
av TV och radio m.m.</pre>
<pre>att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:T51 yrkande 13, 1995/96:  T52
yrkande  15 och  1995/96:T59  yrkande
4,</pre>
<pre>res. 20 (m)</pre>
<pre>res. 21 (mp)</pre>
<pre>20.      beträffande     statlig
upphandling</pre>
<pre>att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:T51  yrkande 11 och  1995/96:
T52 yrkande 5,</pre>
<pre>res. 22 (m, fp)</pre>
<pre>21.  beträffande den  offentliga
förvaltningens IT-användning</pre>
<pre>att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:T50 och 1995/96:T52 yrkandena
17 och 18,</pre>
<pre>22.   beträffande   hälso-   och
sjukvård</pre>
<pre>att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:T52 yrkande 20,</pre>
<pre>23. beträffande miljöpolitiken</pre>
<pre>att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:T56 yrkande 17,</pre>
<pre>24.                    beträffande
transportområdet</pre>
<pre>att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:T56 yrkandena 14 och 15,</pre>
<pre>25. beträffande byggsektorn</pre>
<pre>att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:T56 yrkande 16,</pre>
<pre>26.                    beträffande
konsumentupplysning</pre>
<pre>att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:T58 yrkande 5,</pre>
<pre>27.                    beträffande
jämställdhetsfrågor</pre>
<pre>att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:T53  och 1995/96:T58  yrkande
6,</pre>
<pre>28.      beträffande     kortare
arbetsdag</pre>
<pre>att    riksdagen     avslår    motion
1995/96:T56 yrkande 7,</pre>
<pre>29. beträffande konsekvenser för
trygghetssystemen</pre>
<pre>att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:T52 yrkande 21.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Stockholm den 23 maj 1996</pre>
<pre></pre>
<pre>På trafikutskottets vägnar</pre>
<pre></pre>
<pre>Monica Öhman</pre>
<pre></pre>
<pre>I  beslutet  har deltagit: Monica  Öhman
(s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg
(s),  Jarl  Lander (s), Tom Heyman  (m),
Krister  Örnfjäder  (s),  Karin  Starrin
(c),   Hans   Stenberg   (s),   Birgitta
Wistrand  (m), Monica Green  (s),  Karl-
Erik Persson (v), Lena Sandlin (s), Lars
Björkman (m), Elisa Abascal Reyes  (mp),
Christina   Axelsson  (s),   Claes-Göran
Brandin (s) och Torsten Gavelin (fp).</pre>
<a name="bres"></a><h2>Reservationer</h2><pre>1.   Målen  för en nationell IT-strategi
och   prioriterade  statliga   uppgifter
(mom. 1)</pre>
<pre>Per  Westerberg  (m),  Tom  Heyman  (m),
Karin  Starrin  (c),  Birgitta  Wistrand
(m),   Lars  Björkman  (m)  och  Torsten
Gavelin (fp) anser</pre>
<pre>
dels  att den del av utskottets yttrande
som  på s. 14 börjar med  I likhet   och
på s. 16 slutar med  statliga uppgifter 
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
Trafikutskottet anser, såsom  framhålls
i  motion  T51 (m), att den nya tekniken
måste  ses  i ett bredare perspektiv  än
vad  regeringen  gör. Nya  levnads-  och
arbetsvillkor utvecklas som  kommer  att
påverka  samhället  på  ett  mycket  mer
långtgående  sätt än  vad  som  anges  i
propositionen.  Tillsammans  med   andra
förändringar     kommer     den      nya
informationstekniken  att  påverka   det
svenska   samhällets   ekonomiska    och
sociala struktur och ställa krav på  ett
förändrat   politiskt   ledarskap.   IT-
strategin    måste   därför    ta    sin
utgångspunkt   i   vetskapen    om    de
fundamentala   förändringar    som    IT
aktualiserar   och   fogas   in   i   en
moderniseringsstrategi  för   hela   det
svenska samhället.</pre>
<pre>Trafikutskottet   anser    mot    denna
bakgrund - i enlighet med vad som  också
sägs  i motionerna T57 (c) och T52 (kds)
-   att   de   mål   som  formuleras   i
propositionen  för  den  nationella  IT-
politiken  är oklara. För att  effektivt
kunna   utnyttja  den   kraft   som   IT
representerar   krävs   mycket   tydliga
målformuleringar och en konkret strategi
för  det  som skall uppnås med hjälp  av
den   nya  tekniken.  Rätt  använd   kan
informationstekniken leda till att  hela
vårt  land  utvecklas och därmed  stödja
decentralisering  och en  ökad  regional
balans.</pre>
<pre>Trafikutskottet   delar   vidare    den
uppfattning  som framförs i  motion  T58
(fp)   att   utgångspunkten   för    IT-
användningen   bör  vara  den   enskilde
individens perspektiv. Det innebär bl.a.
att  information om IT måste utformas  i
syfte  att undanröja mentala hinder  och
skapa möjlighet för bred förståelse  för
tekniken.  Ett centralt mål i  strategin
måste   vidare  vara  att   den   snabba
utvecklingen på IT-området får genomslag
i    näringslivet.   Enligt   utskottets
uppfattning  är  det väsentligt  att  ta
till    vara    de    möjligheter    som
informationstekniken   kan   skapa   för
svenska  företag  att utveckla  tjänster
som  både kan konsumeras inom landet och
exporteras.</pre>
<pre>Trafikutskottet  anser  att  regeringen
mot  bakgrund av det anförda snarast bör
återkomma  till riksdagen  med  ett  mer
framtidsinriktat förslag till  nationell
IT-strategi.</pre>
<pre>Vad  utskottet nu anfört - och som till
väsentlig  del  tillgodoser  syftet  med
motionerna T51 (m), T52 (kds),  T57  (c)
och  T58 (fp) i nu behandlad del  -  bör
riksdagen  som sin mening ge  regeringen
till  känna.  I avvaktan på  regeringens
redovisning  av  en  ny  nationell   IT-
strategi avstyrks motionerna T56 (v) och
T59 (mp), såvitt nu är i fråga.</pre>
<pre>
dels  att utskottets hemställan under  1
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
1.  beträffande  målen  för   en
nationell       IT-strategi       och
prioriterade statliga uppgifter</pre>
<pre>att   riksdagen  med   anledning   av
proposition      1995/96:125      och
motionerna  1995/96:T51 yrkande  1  i
denna  del,  1995/96:T52  yrkande  1,
1995/96:T57  yrkandena 1  och  2  och
1995/96:T58  yrkande 1  i  denna  del
samt   med   avslag   på   motionerna
1995/96:T56 yrkande 1 och 1995/96:T59
yrkande   1   som  sin   mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,</pre>
<pre>
2. Målen för en nationell IT-strategi
och prioriterade statliga uppgifter
(mom. 1)</pre>
<pre></pre>
<pre>Karl-Erik Persson (v) och Elisa  Abascal
Reyes (mp) anser</pre>
<pre></pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
som  på s. 14 börjar med  I likhet   och
på s. 16 slutar med  statliga uppgifter 
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
Trafikutskottet    anser    att     den
nationella  IT-strategin bör främja  och
påskynda  utvecklingen av ett ekologiskt
uthålligt  samhälle.  Enligt  utskottets
mening  finns  med en ökad IT-användning
stora     möjligheter     att     minska
förbrukningen   av   naturresurser   och
energi.  Detta  betyder att  miljöhänsyn
bör  genomsyra IT-strategin och ingå som
ett  delmål  för  den  övergripande  IT-
politiken.  Trafik-utskottet  anser  mot
denna  bakgrund  att den nationella  IT-
strategin    bör    kompletteras     med
miljömålet,  i  enlighet  med  vad   som
framhålls  i  motion T59 (mp),  och  att
regeringen bör återkomma till  riksdagen
med   förslag  om  hur  ett   ekologiskt
långsiktigt hållbart tänkande kan  komma
till   uttryck   i  den  fortsatta   IT-
utvecklingen.</pre>
<pre>Strategin  bör  vidare  kompletteras  i
ytterligare avseenden. Det gäller  bl.a.
att  beakta risken att IT kan  skapa  än
större  klyftor mellan rika och  fattiga
länder  och  att IT kan  öka,  men  även
minska   klyftorna  mellan  regioner   i
Sverige.  Strategin  bör  även  behandla
frågan  om  att IT kan påverka klyftorna
mellan    hög-   och   lågutbildade    i
samhället.</pre>
<pre>Vad  trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär  att motionerna T56 (v) och  T59
(mp) tillstyrks i nu behandlad del - bör
riksdagen  som sin mening ge  regeringen
till  känna.  I avvaktan på  regeringens
redovisning  av  en  ny  nationell   IT-
strategi  avstyrks motionerna  T51  (m),
T52  (kds), T57 (c) och T58 (fp), såvitt
nu är i fråga.</pre>
<pre>
dels  att utskottets hemställan under  1
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
1.  beträffande  målen  för   en
nationell       IT-strategi       och
prioriterade statliga uppgifter</pre>
<pre>
att riksdagen med bifall till motionerna
1995/96:T56 yrkande 1 och 1995/96:T59
yrkande 1, med anledning av proposition
1995/96:125  samt med avslag på
motionerna  1995/96:T51 yrkande 1 i
denna del, 1995/96:T52 yrkande 1,
1995/96:T57 yrkandena 1 och 2 och
1995/96:T58 yrkande 1 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,</pre>
<pre></pre>
<pre>3. Rättslig översyn (mom. 2)</pre>
<pre></pre>
<pre>Per  Westerberg,  Tom  Heyman,  Birgitta
Wistrand  och  Lars  Björkman  (alla  m)
anser</pre>
<pre></pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 20 börjar med  Trafikutskottet
har     och    slutar   med    offentlig
förvaltning  bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
Trafikutskottet  konstaterar  att   den
pågående översynen av rättsordningen  är
angelägen   men  anser att  arbetet  bör
bedrivas mer kraftfullt och målmedvetet.
Utgångspunkten     bör     vara      att
lagstiftningen    utformas    så     att
användningen   av  IT  inte   onödigtvis
hindras eller kompliceras. Allmänna krav
på  rättssäkerhet, IT-säkerhet och skydd
av   den   enskildes  integritet   måste
uppfyllas.   Genom  ett  väl   förankrat
rättsligt  regelverk, samt spelregler  i
övrigt,  kan ett allmänt förtroende  och
en dynamisk utveckling för IT skapas och
kompetensen höjas. Väsentliga  delar  av
det  lagstiftningsarbete som  måste  ges
högsta  prioritet handlar därmed snarare
om  att riva hinder för att fullt ut dra
nytta   av   de   nya  möjligheter   som
informationstekniken öppnar, än att söka
finna nya detaljregler som snabbt kommer
att visa sig oanvändbara.</pre>
<pre>Beträffande  integritetsskyddet   anser
trafikutskottet att det är angeläget att
Sverige  också  fortsättningsvis  aktivt
deltar i det internationella arbetet och
där  med  kraft  driver  frågor  som  är
angelägna  från  svenska utgångspunkter.
Enligt utskottets mening är det särskilt
viktigt  att  det synsätt på upphovsrätt
och  IT  som förs fram i motion T51  (m)
därvid  görs gällande från svensk  sida.
Som  framhålls  i  motionen  bör  det  i
framtiden  i huvudsak vara upphovsmännen
själva  som får se till och ansvara  för
att  de  verk  de framställer  inte  kan
missbrukas        genom       exempelvis
mångfaldigande  och olovligt  spridande.
En   sådan   huvudprincip  ger  nämligen
upphovsmännen ett utökat incitament  att
utveckla  från  tekniska  utgångspunkter
upphovsrättsligt säkra  system.  Behovet
av lagstiftning på ifrågavarande område,
som  på  grund  av  IT-teknikens  snabba
utveckling   ständigt  behöver   ändras,
skulle därmed reduceras betydligt. Också
i  övrigt anser trafikutskottet att  man
från  svensk  sida  internationellt  bör
arbeta  i  syfte  att så  långt  det  är
möjligt   undvika  ny   och   omfattande
lagstiftning.   Utgångspunkten   bör   i
stället  vara  att  de  möjligheter  som
finns   att  reglera  rättsförhållandena
mellan   upphovsmännen  och   användarna
genom civilrättsliga avtal i första hand
tas  till  vara. Härigenom uppnås  bl.a.
den   fördelen   att  rättsförhållandena
successivt  kan anpassas  till  den  nya
tekniken   på   IT-området    och    att
lagstiftning  kan undvaras. Inriktningen
för    arbetet    med   den    enskildes
integritetsskyddslag bör därmed vara att
stifta  en  samlad integritetsskyddslag.
Lagen   bör  göras  oberoende   av   den
tekniska  utvecklingen och betrakta  den
personliga integriteten som en del av en
individuell rättighet i stället för  som
en produkt av parlamentariska beslut.</pre>
<pre>Vad  trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär att motion T51 (m) yrkandena 2-4
tillstyrks  -  bör  riksdagen  som   sin
mening   ge   regeringen   till   känna.
Utskottets ställningstagande innebär att
önskemålen   i  motionerna   T52   (kds)
yrkandena  2-4 och  T58 (fp)  yrkande  1
(delvis)  och  yrkande 7 till  väsentlig
del  blir tillgodosedda. Trafikutskottet
avstyrker motion T59 (mp) yrkande 6. Med
hänsyn till den pågående beredningen  av
IT-utredningens  betänkande  Elektronisk
dokumenthantering (SOU 1996:40) avstyrks
vidare  motion T52 (kds) yrkande  19  om
privat     e-post     till     offentlig
förvaltning.</pre>
<pre>
dels  att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
2. beträffande rättslig översyn</pre>
<pre>att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:T51   yrkandena   2-4,    med
anledning  av motionerna  1995/96:T52
yrkandena 2-4, 1995/96:T58 yrkande  1
i  denna  del och yrkande 7 samt  med
avslag   på   motionerna  1995/96:T52
yrkande 19 och 1995/96:T59 yrkande  6
som  sin  mening ger regeringen  till
känna vad utskottet anfört,</pre>
<pre>
4. Rättslig översyn (mom. 2)</pre>
<pre></pre>
<pre>Elisa Abascal Reyes  (mp) anser</pre>
<pre></pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
som   på   s.  20  börjar  med   Trafik-
utskottet har  och slutar med  offentlig
förvaltning  bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
Trafikutskottet    anser     att     en
utgångspunkt  för detta beredningsarbete
skall  vara  att offentliga myndigheters
register   med   personuppgifter    inte
kommersialiseras och att de endast skall
kunna  spridas  i  den  omfattning   som
offentlighetsprincipen         tillåter.
Utskottet tillstyrker därmed motion  T59
(mp)  yrkande 6. Riksdagen bör  som  sin
mening ge regeringen till känna vad  som
anförts.</pre>
<pre>Övriga   motioner  bör  inte  föranleda
någon   åtgärd  från  riksdagens   sida,
varför  de  avstyrks av  utskottet.  Det
gäller T51 (m) yrkandena 2-4, T52  (kds)
yrkandena  2-4,  T58 (fp)  yrkande  1  i
denna  del  och  yrkande 7.  Beträffande
motion T52 (kds) yrkande 19 kan hänvisas
till  den  pågående beredningen  av  IT-
utredningens   betänkande    Elektronisk
dokumenthantering (SOU 1996:40),  varför
även detta yrkande avstyrks.</pre>
<pre>
dels  att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
2. beträffande rättslig översyn</pre>
<pre>att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:T59 yrkande 6 och med  avslag
på  motionerna 1995/96:T51  yrkandena
2-4,  1995/96:T52 yrkandena  2-4  och
19, 1995/96:T58 yrkande 1 i denna del
och  yrkande  7  som sin  mening  ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,</pre>
<pre>
5. Säkerhetspolisen och Europol (mom. 4)</pre>
<pre></pre>
<pre>Elisa Abascal Reyes (mp) anser</pre>
<pre></pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
som   på   s.  22  börjar  med   Trafik-
utskottet gör  och slutar med  T59  (mp)
yrkandena  7  och  8  bort  ha  följande
lydelse:</pre>
<pre>
Trafikutskottet     konstaterar     att
användningen  av  IT  ger   säpo   stora
möjligheter  att  öka  sin  kontroll  av
medborgarna bl.a. genom att eftersökning
av  uppgifter  i digitaliserat  material
m.m. underlättar en sådan kontroll.  Det
är       olyckligt       att       säpos
kontrollmöjligheter på detta  sätt  ökas
utan  att  det  fattats något  beslut  i
demokratisk ordning om att så skall ske.
Regeringen bör därför ges i uppdrag  att
utreda  vilken  betydelse  IT  har   för
säpo:s   spaningsmetoder  och  i  vilken
omfattning   kontrollen  av  medborgarna
vkar som en följd av IT-utvecklingen.</pre>
<pre>Enligt  trafikutskottets mening  kommer
vidare    införandet   av    den    fria
rörligheten  för personer  inom  EU  att
leda    till   ökade   krav   på   bl.a.
registrering  i  olika dataregister  för
att      uppväga      frånvaron       av
gränskontroller.    Det    bör    härvid
uppmärksammas att det i många  EU-länder
inte finns samma integritetsskydd som  i
Sverige.  Enligt utskottets  uppfattning
finns  det anledning att starkt begränsa
de  uppgifter  som kan bli  föremål  för
registrering.  Sverige, som  alltid  har
varit  ett  föregångsland i  kampen  för
medborgerliga   fri-  och   rättigheter,
måste  aktivt motverka registerföring  i
t.ex.      Europols     register      av
integritetskränkande uppgifter.</pre>
<pre>Trafikutskottet   tillstyrker    därmed
motion  T59  (mp)  yrkandena  7  och  8.
Riksdagen   bör   som  sin   mening   ge
regeringen  till  känna  vad   utskottet
anfört.</pre>
<pre>
dels  att utskottets hemställan under  4
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
4.  beträffande säkerhetspolisen och
Europol</pre>
<pre>att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:T59 yrkandena 7 och 8 som sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,</pre>
<pre>
6. Strategier för användningen av IT i
skolan (mom. 5)</pre>
<pre></pre>
<pre>Per  Westerberg,  Tom  Heyman,  Birgitta
Wistrand  och  Lars  Björkman  (alla  m)
anser</pre>
<pre></pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
som   på   s.  27  börjar  med   Trafik-
utskottet  anser   och  slutar  med   de
avstyrks  bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
Trafikutskottet anser det angeläget att
det  aviserade uppdraget till Skolverket
även  innefattar  att verket  förstärker
och    utvidgar    sitt    arbete    med
Skoldatanätet.      Projektet      måste
tillförsäkras resurser under  minst  fem
år  till. Enligt utskottets mening måste
också  användningen av IT  på  ett  helt
annat  sätt än i dag komma in i de olika
utvecklingsprojekt    som     Skolverket
bedriver.</pre>
<pre>Vad  trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär  att  motion T51 (m)  yrkande  5
tillstyrks  -  bör  riksdagen  som   sin
mening   ge   regeringen   till   känna.
Utskottets   ställningstagande   innebär
vidare  att  motion T58 (fp) yrkande  2,
såvitt nu är i fråga, avstyrks.</pre>
<pre>
dels  att utskottets hemställan under  5
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
5.    beträffande   strategier   för
användningen av IT i skolan</pre>
<pre>att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:T51 yrkande 5 och med  avslag
på  motion  1995/96:T58 yrkande  2  i
denna   del   som  sin   mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,</pre>
<pre>
7. Vissa elevgruppers IT-användning
(mom. 6)</pre>
<pre></pre>
<pre>Elisa Abascal Reyes (mp) anser</pre>
<pre></pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 28 börjar med  Trafikutskottet
delar   och slutar med  T59 (mp) yrkande
5  bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
Trafikutskottet anser, som framhålls  i
motion   T59   (mp)   yrkande   5,   att
regeringens program för att införa IT  i
grundskolans    olika   etapper    måste
preciseras.      Utgångspunkten      för
handlingsprogrammet bör vara att  främja
en  rättvis IT-användning. Särskilt stöd
bör   därför   ges  åt   de   elever   i
grundskolan  som inte har tillgång  till
eller använder IT i sin hemmiljö. Syftet
bör  därmed inte bara vara att förbättra
Sveriges  konkurrenssituation och  skapa
en  IT-elit  utan syftet bör också  vara
att   satsa  på  en  bred  och   folklig
användning av den nya tekniken. På detta
sätt kan IT användas för att på sikt öka
människors livskvalitet. Vidare bör  det
klarläggas  om  skolorna har  ekonomiska
möjligheter    att   leva    upp    till
regeringens  handlingsprogram  för   IT-
frågor  eller om det kommer att  ske  på
bekostnad av t.ex. specialundervisningen
för elever med svårigheter.</pre>
<pre>Vad  trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär  att motion T59 (mp)  yrkande  5
tillstyrks  -  bör  riksdagen  som   sin
mening ge regeringen till känna. Trafik-
utskottet      delar      i       övrigt
utbildningsutskottets       uppfattning.
Motionerna T52 (kds) yrkandena 6  och  7
och   T56   (v)   yrkande   4   avstyrks
följaktligen.</pre>
<pre>
dels  att utskottets hemställan under  6
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
6. beträffande vissa elevgruppers IT-
användning</pre>
<pre>att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:T59 yrkande 5 och med  avslag
på motionerna 1995/96:T52 yrkandena 6
och 7 samt 1995/96: T56 yrkande 4 som
sin  mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,</pre>
<pre>
8. Lärarutbildning m.m. (mom. 7)</pre>
<pre></pre>
<pre>Per  Westerberg,  Tom  Heyman,  Birgitta
Wistrand  och  Lars  Björkman  (alla  m)
anser</pre>
<pre></pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
som   på   s.  28  börjar  med   Trafik-
utskottet  gör  och slutar  med   motion
T54 (s)  bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
Trafikutskottet  delar uppfattningen  i
motion  T51  (m)  att   lärarhögskolorna
själva  bör fatta beslut om att  använda
modern       informationsteknik        i
undervisningen av blivande lärare. Några
extra medel för utbildningsinsatser  för
lärarutbildare  bör  därmed  inte  utgå.
Trafikutskottet  anser,  i  likhet   med
motionärerna,    att    ett     statligt
resurscentrum för IT-baserade  läromedel
kan  hämma den utveckling på området som
i  dag  bedrivs såväl inom  näringslivet
som inom universitetsvärlden.</pre>
<pre>Trafikutskottet anser sig  inte  heller
kunna godkänna regeringens planer på ett
sammanhållet    informationssystem    på
utbildningsområdet.   Det   bör   enligt
utskottets   mening   ligga    i    alla
intressenters egenintresse att göra  sin
information  allmänt  tillgänglig.   Vad
gäller   Skolverket  har   arbetet   med
Skoldatanätet redan avkastat information
för skolväsendet.</pre>
<pre>Trafikutskottet ställer sig vidare helt
avvisande till tanken på ett IT-körkort.
Körkorten  kan  lätt  upplevas  som   en
påtvingad  aktivitet som inte  på  något
sätt  underlättar  IT-användningen  utan
snarare  får till effekt att IT-tekniken
även  i  framtiden betraktas  som  något
svårt.</pre>
<pre>Vad  trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär  att motion T51 (m) yrkandena  6
och 7 tillstyrks - bör riksdagen som sin
mening   ge   regeringen   till   känna.
Utskottets   ställningstagande   innebär
vidare att motion T54 (s) avstyrks.</pre>
<pre>
dels  att utskottets hemställan under  7
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
7. beträffande lärarutbildning m.m.</pre>
<pre>att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:T51 yrkandena 6 och 7 och med
avslag på motion 1995/96:T54 som  sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,</pre>
<pre>
9. SUNET (mom. 9)</pre>
<pre></pre>
<pre>Per  Westerberg,  Tom  Heyman,  Birgitta
Wistrand  och  Lars  Björkman  (alla  m)
anser</pre>
<pre></pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
som   på   s.  29  börjar  med   Trafik-
utskottet  gör   och slutar  med   denna
del  bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
Trafikutskottet  delar den  uppfattning
om   SUNET:s   roll   som   framförs   i
motionerna T51 (m) och T52 (kds).  SUNET
bör  främst  vara Internetleverantör  åt
högskolevärlden och därutöver verka  som
ett     nationellt     kunskaps-     och
kompetenscenter  av yppersta  slag.  Det
vore  enligt utskottets mening olyckligt
att   i   ett  läge  då  IT-användningen
expanderar vid universitet och högskolor
tillåta    att    ett    stort     antal
folkbibliotek och skolor får ansluta sig
till  SUNET. Detta kommer att  kräva  så
mycket   resurser   -   personellt   och
utrustningsmässigt -  att  universiteten
och  högskolorna  riskerar  att  drabbas
hårt    av    dålig    service,    dålig
tillgänglighet och kapacitetsbrister.</pre>
<pre>Vad  trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär att motionerna T51 (m) yrkande 8
och T52 (kds) yrkande 9 tillstyrks - bör
riksdagen  som sin mening ge  regeringen
till känna. Utskottets ställningstagande
innebär  vidare att motionerna  T57  (c)
yrkande  10  och  T58  (fp)  yrkande  2,
såvitt nu är i fråga, avstyrks.</pre>
<pre>
dels  att utskottets hemställan under  9
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
9. beträffande SUNET</pre>
<pre>att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna  1995/96:T51 yrkande 8
och  1995/96:T52 yrkande  9  och  med
avslag   på   motionerna  1995/96:T57
yrkande 10 och 1995/96:T58 yrkande  2
i   denna  del  som  sin  mening  ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,</pre>
<pre>
10. SUNET (mom. 9)</pre>
<pre></pre>
<pre>Karin  Starrin  (c) och Torsten  Gavelin
(fp) anser</pre>
<pre></pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
som   på   s.  29  börjar  med   Trafik-
utskottet  gör   och slutar  med   denna
del  bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
Trafikutskottet  ser det  som  positivt
att regeringen i propositionen anger att
SUNET  bör kunna utnyttjas av ännu fler,
t.ex.   inom   hela  biblioteksväsendet.
Enligt  utskottets mening bör regeringen
även  aktivt  verka för att alla  skolor
skall kunna kopplas upp på SUNET. Därmed
kan     på    sikt    underlaget     för
finansieringen av SUNET breddas.</pre>
<pre>Vad  trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär  att motionerna T57 (c)  yrkande
10  och T58 (fp) yrkande 2 i denna  del,
tillstyrks  -  bör  riksdagen  som   sin
mening   ge   regeringen   till   känna.
Utskottets   ställningstagande   innebär
vidare att motionerna T51 (m) yrkande  8
och T52 (kds) yrkande 9 avstyrks.</pre>
<pre>
dels  att utskottets hemställan under  9
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
9. beträffande SUNET</pre>
<pre>att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna   1995/96:T57  yrkande  10
och 1995/96:T58 yrkande 2 i denna del
och    med   avslag   på   motionerna
1995/96:T51   yrkande    8    och
1995/96:T52 yrkande 9 som sin  mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,</pre>
<pre>
11. Distansutbildning (mom. 10)</pre>
<pre></pre>
<pre>Per  Westerberg,  Tom  Heyman,  Birgitta
Wistrand  och  Lars  Björkman  (alla  m)
anser</pre>
<pre></pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
som  på s. 30 börjar med  I likhet   och
slutar   med   av  riksdagen   bort   ha
följande lydelse:</pre>
<pre>
Trafikutskottet ställer sig för sin del
bakom förslaget i motion T51 (m) yrkande
9 att en betydande del av företagsstödet
till Norrlands inland bör omvandlas till
en    bred    satsning   på   IT-baserad
distansutbildning.    Regeringen     bör
snarast återkomma till riksdagen med ett
konkret  förslag som tar till  vara  den
utvecklingskraft                     som
programvaruföretagen har. Förslaget  bör
också   beakta   utvecklingsbehovet   på
området      inom     det     offentliga
utbildningsväsendet.</pre>
<pre>Vad  trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär  att  motion T51 (m)  yrkande  9
tillstyrks  -  bör  riksdagen  som   sin
mening  ge  regeringen  till  känna.   I
avvaktan   på   regeringens  redovisning
avstyrks motionerna T52 (kds) yrkande  8
och T57 (c) yrkande 12.</pre>
<pre>
dels att utskottets hemställan under  10
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
10. beträffande distansutbildning</pre>
<pre>att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:T51 yrkande 9 och med  avslag
på  motionerna 1995/96:T52 yrkande  8
och  1995/96:T57 yrkande 12  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,</pre>
<pre></pre>
<pre>
12. Distansutbildning (mom. 10)</pre>
<pre></pre>
<pre>Karin Starrin (c) anser</pre>
<pre></pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
som  på s. 30 börjar med  I likhet   och
slutar   med   av  riksdagen   bort   ha
följande lydelse:</pre>
<pre>
Trafikutskottet konstaterar att det nya
resurstilldelningssystemet för högskolan
har inneburit att distansutbildningen på
flera  håll minskat i omfattning.  Detta
hänger  samman med att distansutbildning
generellt  sett  är dyrare  än  reguljär
utbildning  och att genomströmningen  är
lägre.  Utskottet anser  att  regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag
om     hur    högskolans    utbud     av
distansutbildning      skall       kunna
förbättras,  i  första  hand  genom  att
högskolorna kompenseras extra för  sådan
utbildning.</pre>
<pre>Vad  trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär  att motion T57 (c)  yrkande  12
tillstyrks  -  bör  riksdagen  som   sin
mening  ge  regeringen  till  känna.   I
avvaktan på regeringens redovisning  bör
motionerna  T51 (m) yrkande  9  och  T52
(kds) yrkande 8 avstyrkas.</pre>
<pre>
dels att utskottets hemställan under  10
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
10. beträffande distansutbildning</pre>
<pre>att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:T57 yrkande 12 och med avslag
på  motionerna 1995/96:T51 yrkande  9
och  1995/96:T52 yrkande  8  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,</pre>
<pre>
13. Open University-modellen (mom. 11)</pre>
<pre></pre>
<pre>Per  Westerberg  (m),  Tom  Heyman  (m),
Karin  Starrin  (c),  Birgitta  Wistrand
(m),   Karl-Erik   Persson   (v),   Lars
Björkman  (m)  och Torsten Gavelin  (fp)
anser</pre>
<pre></pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
som   på   s.  30  börjar  med   Trafik-
utskottet   delar    och   slutar    med
 avstyrker  motionsyrkandet    bort   ha
följande lydelse:</pre>
<pre>
Trafikutskottet        anser        att
motionsyrkandet om att skapa  ett  öppet
svenskt folkuniversitet efter modell  av
det  brittiska  Open University  är  ett
konkret förslag som bör kunna realiseras
utan  att  kommitténs förslag  inväntas.
Ett sådant folkuniversitet kan tjäna som
en   brygga  mellan  folkbildningen  och
högskolan.</pre>
<pre>Vad  trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär  att motion T56 (v)  yrkande  10
tillstyrks  -  bör  riksdagen  som   sin
mening ge regeringen till känna.</pre>
<pre>
dels att utskottets hemställan under  11
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
11.   beträffande  Open  University-
modellen</pre>
<pre>
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:T56 yrkande 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,</pre>
<pre></pre>
<pre>14. Telia AB och villkoren på
telemarknaden (mom. 12)</pre>
<pre></pre>
<pre>Per  Westerberg,  Tom  Heyman,  Birgitta
Wistrand  och  Lars  Björkman  (alla  m)
anser</pre>
<pre></pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
som    på   s.   35   börjar   med    Av
propositionens   och  slutar  med    T52
(kds)   yrkande  12   bort  ha  följande
lydelse:</pre>
<pre>
Trafikutskottet anser att reglerna  för
samtrafik  i det svenska telenätet  inte
främjar  uppkomsten av en väl fungerande
marknadssituation.  Orsaken  är   Telias
dominerande ställning som bl.a. gör  att
bolaget   kan   bestämma   priserna   på
väsentliga   delar  i  telesystemet.   I
sammanhanget    kan    hänvisas     till
Expertgruppen  för studier  i  offentlig
ekonomi (ESO) som nyligen tagit fram  en
rapport     som     behandlar      olika
konkurrensfrågor  på  telemarknaden  och
däribland     särskilt     frågan     om
samtrafikvillkor   (Nästa   steg    inom
Telepolitiken, Ds 1996:29). Av rapporten
framgår  att regelverket för samtrafiken
inte  fungerar. En slutsats i  rapporten
är   därför  att  krav  bör  införas   i
telelagen  på  separat  organisation  av
accessnätet  och  att  de  villkor   som
bolaget tillämpar skall vara skäliga och
icke-diskriminerande.</pre>
<pre>Trafikutskottet anser, i likhet med vad
som  anförs i motion T51 (m) yrkande 12,
att      Telias     accessnät,      dvs.
anslutningarna till slutanvändarna,  bör
särskiljas  för  att  främja   en   sund
konkurrenssituation  på   telemarknaden.
Det   bör  ankomma  på  regeringen   att
snarast  återkomma  till  riksdagen  med
förslag till organisationsförändring.</pre>
<pre>Trafikutskottet   anser   vidare,   som
framhålls i motion T52 (kds) yrkande 12,
att  staten bör påbörja en utförsäljning
av  aktier i Telia AB i samband med  att
en  nödvändig ökning görs  av  det  egna
kapitalet i företaget.</pre>
<pre>Vad  trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär  att motionerna T51 (m)  yrkande
12 och T52 (kds) yrkande 12 tillstyrks -
bör   riksdagen   som  sin   mening   ge
regeringen till känna.</pre>
<pre>
dels att utskottets hemställan under  12
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
12.   beträffande   Telia   AB   och
villkoren på telemarknaden</pre>
<pre>att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna 1995/96:T51 yrkande 12 och
1995/96:T52 yrkande 12 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,</pre>
<pre>
15. Regional balans (mom. 13)</pre>
<pre></pre>
<pre>Karin Starrin (c), Karl-Erik Persson (v)
och Elisa Abascal Reyes (mp) anser</pre>
<pre></pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
som  på s. 35 börjar med  Enligt trafik-
utskottets   och på s.  36  slutar   med
 denna del   bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
Trafikutskottet anser, som framhålls  i
motionerna T56 (v) yrkande 3 och T57 (c)
yrkande  5, att Sverige har en  relativt
väl  utbyggd teknisk infrastruktur.  Den
är dock inte tillgänglig på lika villkor
i  hela landet. Anslutningsavgiften till
ISDN-nätet  varierar  i  dag   kraftigt.
Enligt trafikutskottets mening är det en
självklar  politisk  uppgift   att   den
grundläggande teletjänsten skall  ha  en
kvalitet som möjliggör kommunikation med
ISDN-kapacitet eller motsvarande.  Denna
möjlighet  skall  göras tillgänglig  för
alla     på    lika    villkor,     dvs.
anslutningsavgiften  bör  vara  densamma
över  hela landet Det är därvid  viktigt
att   alla  på  telemarknaden  verksamma
aktörer    solidariskt    svarar     för
finansieringen.  Trafikutskottet   anser
därför   att   regeringen  snarast   för
riksdagen  bör redovisa hur  ett  system
med   enhetstaxa   för  ISDN-nätet   kan
genomföras.</pre>
<pre>Trafikutskottet  vill framhålla  risken
för  att  motsvarande skillnader  mellan
glesbygd och tätort kan uppstå även  för
annan  ny  informationsteknik genom  att
stora  delar  av  Sverige  riskerar  att
lämnas   utanför  den  senaste  tekniska
utvecklingen. Enligt utskottet  bör  det
därför   klarläggas   att   staten   har
ansvaret  för  att  etablera   den   nya
tekniken  i hela Sverige. Ett  skyndsamt
utredningsarbete  bör   genomföras   som
visar  hur staten kan ta ansvar  för  en
utbyggnad  av IT som kommer hela  landet
till del.</pre>
<pre>Vad  trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär att motionerna T56 (v) yrkande 3
och  T57 (c) yrkande 5 tillstyrks -  bör
riksdagen  som sin mening ge  regeringen
till känna.</pre>
<pre>
dels att utskottets hemställan under  13
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
13. beträffande regional balans</pre>
<pre>att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna 1995/96:T56 yrkande 3  och
1995/96:T57 yrkande 5 som sin  mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,</pre>
<pre>
16. Näringspolitiken (mom. 17)</pre>
<pre></pre>
<pre>Per  Westerberg  (m),  Tom  Heyman  (m),
Karin  Starrin  (c),  Birgitta  Wistrand
(m),   Lars  Björkman  (m)  och  Torsten
Gavelin (fp) anser</pre>
<pre></pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
som   på   s.  42  börjar  med   Trafik-
utskottet har  och slutar med  T59  (mp)
yrkande 2  bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
Trafikutskottet vill, i likhet med  vad
som anförs i motion T57 (c), understryka
vikten  av  att  det skapas  förbättrade
villkor  generellt sett för den  svenska
företagsamheten. Grunden måste  vara  en
allmänt       sund,       företagsvänlig
näringspolitik.  Utskottets  uppfattning
är,  vilket också ligger i linje med vad
som  sägs i motion T52 (kds), att staten
endast skall lägga fast spelreglerna för
aktörerna   inom   området.    Det    är
nödvändigt  att  det  i  Sverige  skapas
förutsättningar    för     ett     brett
småföretagande   inom   IT-området.   IT
skapar  tusentals nya arbeten i  Sverige
varje månad. Som framhålls i motion  T51
(m)     har     i    Förenta    staterna
hundratusentals   nya   arbetstillfällen
tillkommit enbart som en direkt följd av
det  informationstekniska  genombrottet.
IT svarar för en betydande och sannolikt
dominerande   del   av   den   nuvarande
industriella sysselsättningstillväxten i
vårt  land.  Sveriges  möjligheter   att
hävda  sig på nya tillväxtområden  måste
mot denna bakgrund förbättras. Det finns
-  som påpekas i motion T58 (fp) - många
nystartade och potentiella företag  inom
programvaru-                         och
kommunikationsindustrin. Det  är  därför
särskilt  viktigt, menar utskottet,  att
förändra     värderingen     av      det
intellektuella  kapitalet   i   de   nya
företagen.</pre>
<pre>Vad  trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär  att  motionerna  T51  (m),  T52
(kds), T57 (c) och T58 (fp) tillstyrks i
berörda  delar - bör riksdagen  som  sin
mening   ge   regeringen   till   känna.
Utskottets   ställningstagande   innebär
vidare  att  motion T59 (mp)  yrkande  2
avstyrks.</pre>
<pre>
dels att utskottets hemställan under  17
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
17. beträffande näringspolitiken</pre>
<pre>att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna  1995/96:T51 yrkande  1  i
denna  del,  1995/96:T52 yrkande  13,
1995/96:T57 yrkandena 4  och  7  samt
1995/96:T58 yrkande 3 och med  avslag
på  motion 1995/96:T59 yrkande 2  som
sin  mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,</pre>
<pre>
17. Näringspolitiken (mom. 17)</pre>
<pre></pre>
<pre>Elisa Abascal Reyes (mp) anser</pre>
<pre></pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
som   på   s.  42  börjar  med   Trafik-
utskottet har  och slutar med  T59  (mp)
yrkande 2  bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
Trafikutskottet vill, i likhet med  vad
som  sägs  i  motion T59 (mp),  peka  på
risken      för      uppkomsten       av
marknadsdominans  i  form  av   oligopol
eller    monopol    till    följd     av
programvaruföretagens  positionering   i
egna   nischer   där  ingen   konkurrens
tillåts        uppkomma.        Eftersom
programkomponenter   kan    återanvändas
gynnas  stora  företag. Sverige  är  ett
land            med            betydande
programvarutillverkning.  Riksdagen  bör
mot  denna  bakgrund  ge  regeringen   i
uppdrag   att   utreda   problemen   med
strukturer  på programvarumarknaden  som
skapar   monopol  eller  oligopol.   Vad
gäller      övriga     nu     behandlade
motionsförslag   delar   trafikutskottet
näringsutskottets uppfattning.</pre>
<pre>Vad trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär  att motion T59 (mp) yrkande   2
tillstyrks  -  bör  riksdagen  som   sin
mening   ge   regeringen   till   känna.
Utskottets   ställningstagande   innebär
vidare  att motion T51 (m) yrkande  1  i
denna del, T52 (kds) yrkande 13, T57 (c)
yrkandena 4 och 7 och T58 (fp) yrkande 3
avstyrks.</pre>
<pre>
dels att utskottets hemställan under  17
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
17. beträffande näringspolitiken</pre>
<pre>att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:T59 yrkande 2 och med  avslag
på motionerna 1995/96:T51 yrkande 1 i
denna  del, 1995/96: T52 yrkande  13,
1995/96:T57 yrkandena 4  och  7  samt
1995/96:T58 yrkande 3 som sin  mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,</pre>
<pre>
18. Kulturområdet (mom. 18)</pre>
<pre></pre>
<pre>Karl-Erik Persson (v) anser</pre>
<pre></pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
som   på   s.  45  börjar  med   Trafik-
utskottet delar  och slutar med  inom IT-
området  bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
Trafikutskottet   vill    inledningsvis
betona  svenska  språkets  betydelse   i
arbetet  med  att  omvandla  information
till  kunskap. I propositionen  föreslås
visserligen  att  ett av  målen  för  en
nationell IT-strategi skall vara att det
svenska  språket bevaras  och  utvecklas
men  förslag  till  åtgärder  saknas.  I
likhet  med  vad som gäller  för  svensk
film  och  svensk  litteratur  bör  även
datorprodukter  för det svenska  språket
uppmärksammas från statsmakternas  sida.
Som  anförs i motion T56 (v) yrkande  9,
finns det behov av en handlingsplan  för
det       svenska       språket        i
informationssamhället.</pre>
<pre>Trafikutskottet   anser   vidare,   som
framhålls  i motion T56 (v) yrkande  13,
att   folkbildningen   med   sin   breda
verksamhet  måste spela en  stor,  aktiv
och  förnyande roll i framtiden  om  IT-
teknikens    inriktning     mot     ökad
delaktighet          och          reella
yttrandemöjligheter      skall       bli
verklighet.  Det  är  enligt   utskottet
angeläget       att       det        vid
anslagsfördelningen tas hänsyn  till  de
ökade kostnader som en IT-satsning  inom
folkbildningsområdet kan medföra.</pre>
<pre>Utskottet   vill  starkt   betona   att
folkbiblioteken har en samlande funktion
i  kommunerna då det gäller  information
och  kunskapsspridning.  Som  anförs   i
motion   T56  (v)  yrkande  11,   skulle
biblioteken även kunna arbeta med  olika
pilotprojekt,   t.ex.  tillsammans   med
kulturinstitutioner och på barnkulturens
område.   Biblioteken  har   en   viktig
uppgift  för  framtiden  också  när  det
gäller   medborgarnas  möjligheter   att
använda  sig  av  de nya  nätverken  och
hämta    information    ur    databaser.
Utskottet   vill   understryka   statens
ansvar  för  att kommunernas  ekonomiska
situation    inte   leder    till    att
folkbibliotekens    informations-    och
kunskapsspridande   verksamhet    hotas.
Därför är det angeläget att erforderliga
medel  för  detta  ändamål  ställs  till
folkbibliotekens förfogande.</pre>
<pre>Genom  IT ökar allmänhetens möjligheter
att   få   tillgång  till  den   svenska
kulturskatten.  I  likhet  med  vad  som
framhålls i motion T52 (kds) yrkande 14,
anser  utskottet att den  statligt  ägda
och förvaltade kulturskatten - i den mån
det    inte   kan   anses   strida   mot
upphovsrättsliga regler och avtal - i IT-
sammanhang   bör  anses  som   offentlig
handling   och  därigenom  kostnadsfritt
hållas  tillgänglig för medborgarna.  På
så sätt kan t.ex. stora delar av radio-,
film-  och  TV-arkiven bli  tillgängliga
även    om    detta    skulle    medföra
intäktsbortfall   för  Sveriges   Radio-
koncernen.</pre>
<pre>Trafikutskottet   anser   att   Statens
kulturråd,  som framhålls i  motion  T56
(v)  yrkande  12,  bör  ges  ett  samlat
ansvar     för    IT-satsningen     inom
kulturområdet.    Rådet    bör    stödja
utveckling och samordning av databaser i
ett           särskilt          nätverk,
multimedieproduktioner,   ett   kreativt
centrum   samt   försöksverksamhet   med
informationsinsatser  vid   biblioteken.
Även     ansvaret    för     fortlöpande
information   om   IT-utvecklingen    på
kulturområdet bör ligga på  Kulturrådet.
För insatser på IT-området bör särskilda
medel tillföras rådet.</pre>
<pre>Vad  trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär  att motionerna T56 (v) och  T52
(kds), i nu behandlad del, tillstyrks  -
bör   riksdagen   som  sin   mening   ge
regeringen  till känna. Mot bakgrund  av
vad  utskottet  i  övrigt  anfört  under
detta avsnitt bör motionerna T57 (c) och
T59  (mp),  i  här aktuella delar,  inte
föranleda  någon åtgärd från  riksdagens
sida.  Syftet med motion T57  (c)  torde
dock   i   väsentlig   del   komma   att
tillgodoses.</pre>
<pre>
dels att utskottets hemställan under  18
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
18. beträffande kulturområdet</pre>
<pre>att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna 1995/96:T52 yrkande 14 och
1995/96:T56  yrkandena  9  och  11-13
samt   med   avslag   på   motionerna
1995/96:T57 yrkande 6 och 1995/96:T59
yrkande   3   som  sin   mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,</pre>
<pre>
19. Kulturområdet (mom. 18)</pre>
<pre></pre>
<pre>Elisa Abascal Reyes (mp) anser</pre>
<pre></pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
som   på   s.  45  börjar  med   Trafik-
utskottet delar  och slutar med  inom IT-
området  bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
Trafikutskottet  delar den  uppfattning
som redovisas i motion T59 (mp), att det
saknades  en  helhetssyn när  regeringen
introducerade  IT  inom   den   statliga
kulturvården.   Mot   bakgrund   av   de
erfarenheter som hittills har vunnits av
det  s.k.  SESAM-projektet, till  vilket
tillräckliga  medel inte  ställdes  till
förfogande,     vill     trafikutskottet
understryka  vikten av att ny  teknologi
och  ekonomiska resurser  kommer  museer
och andra kulturinstitutioner till del i
sådan   omfattning  att  institutionerna
även  i  realiteten kan  leva  upp  till
regeringens    ambitioner.   Beträffande
övriga   nu   behandlade  motionsförslag
delar  trafikutskottet  kulturutskottets
uppfattning.</pre>
<pre>Vad  trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär  att motion T59 (mp)  yrkande  3
tillstyrks  -  bör  riksdagen  som   sin
mening  ge regeringen till känna. Övriga
nu behandlade motionsyrkanden avstyrks.</pre>
<pre>
dels att utskottets hemställan under  18
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
18. beträffande kulturområdet</pre>
<pre>att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:T59 yrkande 3 och med  avslag
på motionerna 1995/96:T52 yrkande 14,
1995/96:T56 yrkandena 9 och 11-13 och
1995/96:T57 yrkande 6 som sin  mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,</pre>
<pre>
20. Digitalisering av TV och radio m.m.
(mom. 19)</pre>
<pre></pre>
<pre>Per  Westerberg,  Tom  Heyman,  Birgitta
Wistrand  och  Lars  Björkman  (alla  m)
anser</pre>
<pre></pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
som   på   s.  45  börjar  med   Trafik-
utskottet ansluter  och slutar  med   av
riksdagen  bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
Enligt  trafikutskottets  mening  talar
flera     principiella     skäl      mot
prioriteringen  av ett utbyggt  digitalt
marknät. Det faktum att staten härigenom
ger  sig själv makten att styra  över  i
praktiken                    obegränsade
distributionsmöjligheter anser utskottet
strida  mot grundläggande principer  för
informationsspridning                och
opinionsbildning.    Public     service-
uppdraget    kan   aldrig    vara    mer
långtgående  än ansvaret för programmens
innehåll.  Etablerandet av ett  digitalt
marknät  skulle  dessutom  försena   den
ytterligare utbyggnad av nätet som  vårt
land  är  i  behov av,  inte  minst  för
utvecklande    av   kombinationstjänster
mellan          mer         traditionell
informationsteknik   och   broadcasting.
Samtidigt  som  kraven på interaktivitet
ökar,  integreras systemen för IT-teknik
och   radio/TV,   tekniskt   såväl   som
innehållsmässigt.  Varken   televisionen
eller datoranvändningen kommer att kunna
utvecklas på ett ändamålsenligt sätt  om
teknikens  möjligheter till  integration
och    utvecklad   flervägskommunikation
försvåras. Som anförs i motion  T51  (m)
bör  kommunikationsnäten  utvecklas   på
marknadens    villkor.    Därmed    blir
användningen  avgörande för  hur  och  i
vilken takt näten byggs ut.</pre>
<pre>I   vårt  land  -  liksom  i  flertalet
jämförbara länder - åvilar huvudansvaret
för  utbildningen det offentliga.  Genom
det offentligas roll som kund blir också
en     målmedveten     utveckling     av
informationstekniska
undervisningsmetoder    en     betydande
stimulans  för  en snabb  och  angelägen
utbyggnad  av nätverket. På  samma  sätt
kan  den  i  praktiken  statliga  public
service-televisionen och public service-
radion  genom sitt agerande på marknaden
främja  en IT-utveckling som går  utöver
de  egna  företagens direkta  intressen.
Regeringens   planer  på  ett   särskilt
marknät  för  den digitala  televisionen
undanröjer    enligt    trafikutskottets
mening  möjligheten för  Sveriges  Radio
och  Sveriges  Television att  spela  en
sådan konstruktiv roll.</pre>
<pre>Sammanfattningsvis    motsätter     sig
trafikutskottet   av   flera   skäl   en
utbyggnad  av ett digitalt marknät.  Det
är      från     yttrandefrihetssynpunkt
oacceptabelt.   Det   är    dyrbart    i
jämförelse  med tillgängliga  alternativ
och  motverkar intresset av att utveckla
de   svenska   näten   till   kraftfulla
strukturer         för        integrerad
informationsförsörjning.</pre>
<pre>Vad  trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär  att motionerna T51 (m)  yrkande
13 och T52 (kds) yrkande 15 tillstyrks -
bör   riksdagen   som  sin   mening   ge
regeringen    till   känna.   Utskottets
ställningstagande  innebär  vidare   att
motion T59 (mp) yrkande 4 avstyrks.</pre>
<pre>
dels att utskottets hemställan under  19
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
19. beträffande digitalisering av TV
och radio m.m.</pre>
<pre>att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna 1995/96:T51 yrkande 13 och
1995/96:T52  yrkande  15   samt   med
avslag  på motion 1995/96:T59 yrkande
4  som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,</pre>
<pre>
21. Digitalisering av TV och radio m.m.
(mom. 19)</pre>
<pre></pre>
<pre>Elisa Abascal Reyes (mp) anser</pre>
<pre></pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
som   på   s.  45  börjar  med   Trafik-
utskottet ansluter  och slutar  med   av
riksdagen  bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
Trafikutskottet anser, i  enlighet  med
vad som anförs i motion T59 (mp) yrkande
4, att de besparingar beträffande public
service-företagen     som      riksdagen
beslutade   om  våren  1995,   och   som
beräknas   kunna  medföra  ett  positivt
resultat  om  400  miljoner  kronor   på
rundradiokontot,  snarast  bör   tas   i
anspråk.  Härigenom kan  Sveriges  Radio
och  Sveriges  Television  utveckla  den
digitala    tekniken   oavsett    vilket
sändningssystem  regeringen  kommer  att
förorda.   I  synnerhet  inom   Sveriges
Radio,  som  drabbats särskilt  hårt  av
regeringens besparingskrav,  är  det  av
vikt att dessa medel används för teknik-
utveckling   så   att  kostnaderna   för
digitaliseringen      inte       drabbar
programverksamheten.</pre>
<pre>Vad  trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär  att motion T59 (mp)  yrkande  4
tillstyrks  -  bör  riksdagen  som   sin
mening   ge   regeringen   till   känna.
Utskottets   ställningstagande   innebär
vidare att motionerna T51 (m) yrkande 13
och T52 (kds) yrkande 15 avstyrks.</pre>
<pre>
dels att utskottets hemställan under  19
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
19. beträffande digitalisering av TV
och radio m.m.</pre>
<pre>att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:T59 yrkande 4 och med  avslag
på  motionerna 1995/96:T51 yrkande 13
och  1995/96:T52 yrkande 15  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,</pre>
<pre>
22. Statlig upphandling (mom. 20)</pre>
<pre></pre>
<pre>Per  Westerberg  (m),  Tom  Heyman  (m),
Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman (m)
och Torsten Gavelin (fp) anser</pre>
<pre></pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
som   på   s.   47   börjar   med    Som
finansutskottet   och  slutar  med   T52
(kds)   yrkande  5   bort  ha   följande
lydelse:</pre>
<pre>
Trafikutskottet  anser att  möjligheten
att  genomföra förenklad upphandling och
direktupphandling för projekt under EG:s
tröskelvärden bör kvarstå.  För  projekt
under  tröskelvärdena där det  finns  en
väl  etablerad leverantörsmarknad kommer
upphandlingen att ske genom  annonsering
och inte genom skrivelse. Därigenom blir
upphandlingen affärsmässig och effektiv.</pre>
<pre>Även      om     någon     obligatorisk
anmälningsskyldighet   inte   föreligger
enligt  lagen  om offentlig  upphandling
för projekt under EG:s tröskelvärden  är
det  av  stor  vikt,  som  framhålls   i
motionerna,  att  dessa  kommer  ut   på
upphandlingsmarknaden. NUTEK bör  därför
finna vägar - t.ex. genom någon form  av
löpande  information  till  upphandlande
enheter - för att projekt som annonseras
skall  komma med i den databas som skall
ge      information     om      aktuella
upphandlingar.</pre>
<pre>Vad  trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär  att motionerna T51 (m)  yrkande
11 och T52 (kds) yrkande 5 tillstyrks  -
bör   riksdagen   som  sin   mening   ge
regeringen till känna.</pre>
<pre>
dels att utskottets hemställan under  20
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
20. beträffande statlig upphandling</pre>
<pre>att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna 1995/96:T51 yrkande 11 och
1995/96:T52 yrkande 5 som sin  mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,</pre>
<pre>Särskilt yttrande</pre>
<pre>
Open University-modellen (mom. 11)</pre>
<pre></pre>
<pre>Elisa Abascal Reyes (mp) anför:</pre>
<pre></pre>
<pre>Jag       bedömer       att       modern
informationsteknik kommer att få en allt
större    betydelse    för    framtidens
utbildning. Genom kurser som  bygger  på
nya  metoder  för  kommunikation  mellan
studerande  och handledare  finns  stora
möjligheter     att     såväl     främja
utbildningen  i  samhället  som   stärka
bryggan    mellan    folkbildning    och
högskola. Förslaget att skapa ett  öppet
svenskt folkuniversitet är därför mycket
intressant.  En fortsatt  bedömning  bör
dock ske av vilken organisationsform som
är  den mest lämpade. Jag är därför inte
nu  beredd att förorda att den brittiska
modellen för Open University genomförs.</pre>
<pre>
Yttranden från andra utskott</pre>
<pre>
Konstitutionsutskottets yttrande
1995/96:KU7y</pre>
<pre></pre>
<pre>Åtgärder för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik</pre>
<pre></pre>
<pre>Till trafikutskottet</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet har den 19 mars beslutat
att     bereda    konstitutionsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition
1995/96:125 Åtgärder för att bredda  och
utveckla         användningen         av
informationsteknik.  Tio  motioner   har
väckts med anledning av propositionen.</pre>
<pre>
Utskottet behandlar endast de delar  av
propositionen  som avser  rättsordningen
(avsnitt   5.1),   samhällsinformationen
(del av avsnitt 5.3.4), digitaliseringen
av  TV  och radio (del av avsnitt 5.4.2)
samt  den offentliga förvaltningens  IT-
användning (delar av avsnitt 5.4.3).</pre>
<pre>
Utskottet</pre>
<pre></pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre></pre>
<pre>I   propositionen  redovisar  regeringen
förslag  till  mål för  en  övergripande
nationell  informationsteknisk  strategi
(IT-strategi),   som   avses   peka   ut
Sveriges fortsatta väg in i informations-
och kunskapssamhället. Regeringen lämnar
förslag   till   prioriterade   statliga
uppgifter   vad   avser  rättsordningen,
utbildningen       och        samhällets
informationsförsörjning  samt  redovisar
ett  handlingsprogram för att bredda och
utveckla         användningen         av
informationsteknik. Propositionen  anges
vara en del i regeringens arbete med att
främja   tillväxt   och  sysselsättning.
Regeringen  säger  sig  därutöver  vilja
värna   grundläggande  samhällsmål   som
demokrati     och     rättvisa     genom
målsättningen att alla medborgare  skall
kunna dra nytta av informationsteknikens
möjligheter.</pre>
<pre>
Propositionen      innehåller      inga
lagförslag.</pre>
<pre></pre>
<pre>Motionerna</pre>
<pre></pre>
<pre>
Tio motioner har väckts med anledning av
propositionen.  Endast de  motioner  och
motionsyrkanden   som    behandlas    av
utskottet redovisas.</pre>
<pre>
I  motion 1995/96:T50 begär Tom  Heyman
(m)  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen till känna att statliga  verk
och  myndigheter  stimuleras  till  ökad
användning    av    telefonmöten     och
videokonferenser   i   sin   verksamhet.
Enligt   motionären  kallas  ofta   till
centrala   möten   av   slentrian    och
tradition     när    telefonmöte     och
videokonferens hade varit till  fyllest.
Det  gäller enligt motionären att  skapa
rutin  och  erfarenhet av ett annorlunda
arbetssätt  som  i stor  omfattning  kan
spara resekostnader och arbetstid.</pre>
<pre>I  motion 1995/96:T51 begär Carl  Bildt
m.fl.  (m) bl.a. att riksdagen  som  sin
mening  ger  till känna vad  i  motionen
anförts om principerna för anpassning av
lagstiftningen  till  de  krav  som  den
informationstekniska utvecklingen  reser
(yrkande 2). De frågor som här avses  är
bl.a.   den   pågående   översynen    av
datalagstiftningen samt  en  översyn  av
förvaltningslagen,
tryckfrihetsförordningen             och
yttrandefrihetsgrundlagen.          Även
upphovsrätten   och   andra   delar   av
civilrätten samt regler om innehållet  i
informationsflödet vad gäller  förråande
skildringar kan behöva ses över.</pre>
<pre>I    motionen   hemställs   också   att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om  en
ny   inriktning  av  arbetet   med   den
enskildes  integritetsskydd (yrkande  3)
och  att riksdagen hos regeringen  begär
förslag       till       en       samlad
integritetsskyddslag i enlighet med  vad
som  anförts  i  motionen  (yrkande  4).
Enligt  motionärerna  ger  den  tekniska
utvecklingen anledning till att se  över
reglerna      för     den     personliga
integriteten.  Ett EU-direktiv  angående
dataskydd     kräver    en    omfattande
anpassning  av den rättsliga  strukturen
på      området.      De     förestående
förändringarna    av    datalagen    och
integritetsskyddet   motiverar    enligt
motionärerna   en  vid   diskussion   om
grunderna  för  integritetsskyddet.  Den
personliga   integriteten   bör   enligt
motionärerna  ses  som  en  del  av   en
individuell rättighet i stället för  som
en  produkt  av parlamentariska  beslut.
Det finns enligt motionärerna goda motiv
för     att     inrätta    en     samlad
integritetsskyddslag,  som   bör   göras
oberoende  av den tekniska utvecklingen.
Forskningens  behov  av  data  bör   bli
föremål för en särskild analys.</pre>
<pre>I  motionen begärs också att  riksdagen
beslutar  om  principer  för  offentliga
handlingars  tillgänglighet  i  enlighet
med  vad  som anförs i motionen (yrkande
10).  Enligt motionärerna bör målet vara
att     regeringens    och    riksdagens
tillkommande    offentliga    handlingar
senast  vid  utgången av år  1998  skall
kunna  nås på elektronisk väg. Under  en
femårig försöksperiod bör Rixlexsystemet
vara  avgiftsfritt. I första hand  skall
åtkomsten  av  Rixlex ske via  Internet.
För  den  övriga statsförvaltningen  bör
målet med handlingars tillgänglighet  på
elektronisk   väg  vara   uppfyllt   vid
utgången  av  år 2000. Äldre  offentliga
handlingar skall på sikt också de  göras
åtkomliga  på elektronisk väg.  Samtliga
offentliga  förvaltningar och beslutande
församlingar bör vara möjliga att nå via
elektronisk post senast vid utgången  av
år 1998.</pre>
<pre>I    motionen   hemställs   också   att
riksdagen avslår regeringens förslag  om
en utbyggnad av ett digitalt marknätverk
för  television till förmån för digitala
sändningar  med  utnyttjande  av   andra
distributionskanaler i enlighet med  vad
som  anförts  i  motionen (yrkande  13).
Enligt motionen bör förslaget avvisas av
flera  skäl,  bl.a. därför  att  det  är
principiellt      oacceptabelt      från
yttrandefrihetssynpunkt i  den  meningen
att  staten  ger  sig själv  makten  att
styra över distributionsmöjligheter  som
i praktiken är tekniskt obegränsade.</pre>
<pre>I  motion  1995/96:T52  av  Mats  Odell
m.fl.  (kds) begärs bl.a. att  riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad  i  motionen anförts om  en  bredare
lagöversyn    (yrkande    2).     Enligt
motionärerna finns det en risk  för  att
många kommer att utsättas för obehag och
få  sin integritet kränkt under den  tid
då  en rättsordning anpassad till dagens
verklighet   saknas.   I    väntan    på
internationella   överenskommelser   bör
vissa     luckor    i    den     svenska
lagstiftningen       tätas,        t.ex.
kriminalisering av innehav och spridning
av  barnpornografi.  I  motionen  begärs
också  att riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts     om    medieneutralitet     i
lagstiftningen (yrkande  3).  Med  detta
avses    enligt   motionen   att   t.ex.
integritetsskyddet skall  gälla  oavsett
om  det  rör  tryckta medier, etermedier
eller   datamedier.  Lagar  bör   enligt
motionen   vara  så  medieneutrala   som
möjligt. Vidare begärs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i    motionen   anförts   om   personlig
integritet    (yrkande    4).     Enligt
motionärerna  måste  fastslås  att   den
personliga  integriteten är absolut  och
att   den   skall   skyddas   effektivt.
Sekretessbelagd information  skall  vara
säker   mot   obehörig   tillgång   till
information.  Det  behövs  också   säkra
system  för  att hantera åtkomsten  till
sekretessbelagd   information   om   den
offentliga sektorn.</pre>
<pre>I    motionen   hemställs   också   att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till  känna  vad i motionen  anförts  om
statens roll (yrkande 5). Staten bör  se
till att olika statliga förvaltningar är
tillgängliga  elektroniskt.  Vidare  bör
staten   göra  alla  sina  upphandlingar
elektroniskt  på ett sätt  som  gör  det
möjligt även för små företag att ta  del
av  förfrågningar  och  lägga  anbud.  I
motionen begärs vidare att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i   motionen   anförts   om   samhällets
informationsförsörjning  och  en  modern
innebörd    av    offentlighetsprincipen
(yrkande  11).  Enligt motionärerna  bör
alla   offentliga  publikationer,  såsom
riksdagstryck,            propositioner,
författningar och statliga  utredningar,
göras  tillgängliga i publika  databaser
utan   kostnad  inom  24  timmar   efter
offentliggörande. Aktuella  elektroniska
diarier  bör också vara tillgängliga  på
samma sätt. Vidare föreslås att alla nya
offentliga  handlingar i stat,  kommuner
och    landsting   skall    kunna    nås
elektroniskt  senast  den  31   december
1997,  och  alla  historiska  handlingar
skall kunnas nås elektroniskt senast den
31  december 1999. Dessutom  bör  enligt
motionärerna  alla befintliga  databaser
göras    omedelbart   tillgängliga    på
Internet. All offentlig information  bör
enligt  motionärerna  vara  kostnadsfri.
Kriterierna för sekretess bör modifieras
och preciseras.</pre>
<pre>I  motionen begärs också att  riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad  i  motionen anförts om  digital  TV
(yrkande  15).  Enligt motionen  är  det
mindre  klokt  att  som  regeringen  har
aviserat  satsa  på en föråldrad  teknik
som  dessutom är dyr och inte garanterar
en  tillfredsställande  bildkvalitet.  I
motionen begärs också att riksdagen  som
sin mening ger regeringen till känna vad
i   motionen   anförts  om  datoriserade
parlamentariker   (yrkande    16)    och
papperslös ärendehantering (yrkande 17).
Enligt motionärerna bör den elektroniska
informationen   bli   huvudmediet    och
papperskopiorna det som hanteras i andra
hand, vilket innebär att en ny form  bör
utvecklas  för  riksdagens  dokument.  I
förvaltningen       bör       papperslös
ärendehantering   bli   normen,   vilket
enligt        motionärerna       stärker
offentlighetsprincipen och  bidrar  till
ökad effektivitet.</pre>
<pre>I   motion   1995/96:T55  begär   Inger
Lundberg m.fl. (s) att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som
i   motionen   anförts  om  medborgarnas
tillgång    till   grunddatabaser    med
grundläggande        samhällsinformation
(yrkande  1).  Medborgarna  bör   enligt
motionärerna     ha    tillgång     till
grundläggande samhällsinformation i form
av  lagar, förordningar och föreskrifter
från  riksdag, regering och  myndigheter
samt   förslag  och  beslut  i  riksdag,
landsting  och kommuner. Dessa uppgifter
bör  vara kostnadsfria. Vidare begärs  i
motionen  att riksdagen som  sin  mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen inom EU  skall
verka  för  att  medborgarnas  behov  av
information  om  EU  inte  begränsas  av
privata  intressenters  vilja  att  göra
pengar  på information av betydelse  för
demokratin i Europa (yrkande 2).  Enligt
motionärerna  är  det  oacceptabelt  att
svenska    väljares    tillgång     till
samhällsinformation  görs  beroende   av
EU:s  eventuella ambitioner att  tillåta
privata    intressenter   att   begränsa
allmänhetens  tillgång till  information
som   har   betydelse  för   demokratin.
Sverige    måste   enligt   motionärerna
markera  sin rätt att oavsett  EU-beslut
ge     allmänheten    bästa     tänkbara
möjligheter      att       delta       i
samhällsdebatten.</pre>
<pre>I  motion  1995/96:T56 hemställer  Stig
Sandström  m.fl. (v) bl.a. att riksdagen
hos  regeringen  begär  en  utredning  i
enlighet  med vad som anförts i motionen
om   prissättning  på  information  från
myndigheter    (yrkande    6).    Enligt
motionärerna  bör  utvecklingen  mot  en
ökad   prissättning  från  de  politiska
instanserna inte fortsätta. En utredning
bör  se  över  hur man kan  lösgöra  mer
information utan kostnad över  nätet.  I
motionen anförs vidare att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i    motionen   anförts   om   rättsligt
observatorium   (yrkande   8).    Enligt
motionärerna är förslaget om att inrätta
ett  rättsligt observatorium  bra.  Dock
bör  det ha en parlamentarisk förankring
med ledamöter från riksdagen.</pre>
<pre>I   motion  1995/96:T57  begär  Kerstin
Warnerbring   m.fl.   (c)   bl.a.    att
riksdagen   som   sin  mening   bör   ge
regeringen till känna vad som i motionen
anförts  om  demokrati  och  delaktighet
(yrkande 3). Enligt motionärerna gör  de
digitala   nätverken  det  möjligt   för
människor att mycket lättare få tillgång
till  information snabbt och  utan  höga
kostnader.  IT kan skapa en ny,  digital
allemansrätt.     Offentlighetsprincipen
kommer  att  användas på ett helt  annat
sätt  än tidigare. Om informationen görs
tillgänglig  för alla ökas  medborgarnas
möjlighet  till inflytande.  I  motionen
hemställs     också    att     riksdagen
kostnadsfritt   tillhandahåller   Rixlex
(yrkande  13).  Svenska myndigheter  och
förvaltningar   bör   enligt    motionen
använda  offentlighetsprincipen för  att
skapa  en digital allemansrätt  med  fri
tillgång  till information från  EU  och
regeringskansliet.</pre>
<pre>I  motion 1995/96:T58 begär Eva Flyborg
m.fl.  (fp) bl.a. att riksdagen som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen anförts angående behovet av  en
rättslig  översyn  av IT-användningen  i
berörda  lagar  (yrkande  1),  däribland
skyddet   av  den  enskildes  integritet
(yrkande 7). Enligt motionärerna har den
snabba  IT-utvecklingen  lett  till  att
lagstiftningen  inte har  förmått  följa
med   i  detta  tempo.  Därför  är   det
nödvändigt   att   av  regeringens   tre
prioriterade mål sätta reformeringen  av
rättsreglerna som berörs av  IT  främst.
Beträffande   förslaget   om   ett   IT-
observatorium  bör  enligt  motionärerna
betonas  att en fundamental uppgift  för
observatoriet  bör  vara  att  formulera
utgångspunkterna för en lagstiftning som
i  en  medieoberoende anda på  sikt  kan
ersätta  ett flertal av de grundläggande
lagarna  om  yttrandefrihet, integritet,
offentlighet,  egendomsrätt   m.m.   Den
svenska  datalagstiftningen  har  enligt
motionärerna länge varit i behov  av  en
förändring,  som  bör  inriktas  på   en
generell   integritetslagstiftning   och
inte  att skapa en ny datalag. Det finns
enligt  motionärerna också ett behov  av
att      modernisera      synen       på
handlingsbegreppet  i  förvaltningslagen
med  hänsyn  till  den stigande  andelen
elektroniska handlingar i förvaltningen.</pre>
<pre>I  motionen begärs vidare att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad  som  i  motionen  anförts  angående
förmedlingen av samhällsinformation  vid
medborgarkontor  och  till  allmänhetens
persondatorer (yrkande 4).  Motionärerna
förordar att kommunerna engagerar sig  i
en  aktiv  utbyggnad av  medborgarkontor
bl.a. för att underlätta för medborgarna
att genom IT kunna utvidga sitt kunnande
om   samhällets  organisation,   om   de
kommunala   besluten   och   om    vilka
medborgerliga      rättigheter       och
skyldigheter     som     gäller.     Det
beslutsfattande som byggs in  i  IT  bör
omfatta demokratiska fönster genom vilka
medborgarna  kan  ha insyn.  I  motionen
förordas också att samhällsinformationen
organiseras   så  att  alla   medborgare
enkelt   kan  nå  väsentliga  delar   av
samhällets  grunddatabaser, innefattande
Rixlex,   Information   Rosenbad    samt
myndigheters  och  kommuners  databaser.
Det   bör  utredas  var  gränsen  mellan
samhällsfinansierad  och   avgiftsbelagd
samhällsinformation skall gå.</pre>
<pre>I   motion   1995/96:T59  begär   Elisa
Abascal  Reyes  m.fl.  (mp)  bl.a.   att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om
IT  och  integritetsfrågor (yrkande  6).
Enligt   motionärerna   bör   offentliga
myndigheters        register         med
personuppgifter   inte  kommersialiseras
och  endast spridas i den omfattning som
offentlighetsprincipen         tillåter.
Regeringen   bör  också   tillsätta   en
utredning om vad IT innebär för polisens
spaningsmetoder och i vilken  omfattning
kontrollen  av medborgarna ökar.  Vidare
hemställs  att riksdagen som sin  mening
ger  regeringen  till känna  vad  som  i
motionen   anförts   om   Europol    och
kommersialiseringen  av  personuppgifter
från    myndigheternas   register   till
utlandet (yrkande 8). Ett förslag om att
i    det    europeiska   polissamarbetet
registrera  personer efter   ras   eller
livsstil  bör  avvisas eftersom  det  är
tvivelaktigt  från  etisk  synpunkt  och
strider      mot      förbudet       mot
åsiktsregistrering. Sverige bör inom  EU
verka   för   att  inga  personuppgifter
sprids eller registreras som strider mot
svensk lagstiftning. Personuppgifter  ur
offentliga  myndigheters  register   bör
inte få säljas till något annat land.</pre>
<pre></pre>
<pre>Rättsordningen</pre>
<pre></pre>
<pre>
Propositionen</pre>
<pre></pre>
<pre>Enligt  propositionen föreligger en  rad
rättsliga   hinder  för   en   rationell
användning  av  IT,  och  det  nuvarande
regelverket  ger  inte  heller  i   alla
avseenden  de klara signaler  som  krävs
för  att undvika olika typer av missbruk
och   oönskade  följder   av   den   nya
tekniken.   En  generell  svårighet   är
teknikutvecklingens snabba  förlopp  som
medför     att     även     tempot     i
rättsutvecklingen  måste   drivas   upp.
Regeringen  har  redan  tagit  initiativ
till   översyn   av   lagstiftning   med
anledning av utvecklingen på IT-området,
t.ex.                        beträffande
persondatalagstiftningen och regelverket
för  den offentliga förvaltningen. Målet
för det handlingsprogram på det aktuella
området   som  regeringen   föreslår   i
propositionen   är  att  de   nödvändiga
författningsändringarna             inom
prioriterade     rättsområden      skall
genomföras  på  tre år  samt  att  finna
effektiva  former  för  en  kontinuerlig
rättslig uppföljning på IT-området.</pre>
<pre>
I   propositionen  föreslås   att   ett
rättsligt  observatorium med  inriktning
på   IT-frågorna  inrättas.  Det   skall
knytas  till  regeringens  IT-kommission
och    organiseras    i    nätverksform.
Observatoriet skall bl.a. göra en samlad
kartläggning  av  alla rättsliga  frågor
som  aktualiseras av utvecklingen på IT-
området.   Observatoriet  skall   därvid
följa    pågående   lagstiftningsarbete,
fästa  uppmärksamhet på  akuta  problem,
hålla  kontakt med den privata  och  den
offentliga   sektorn  samt   följa   den
rättsliga utvecklingen internationellt.</pre>
<pre>Fem    rättsområden    prioriteras    i
propositionen:         integritetsskydd,
regelverk         för        elektronisk
dokumenthantering      i       offentlig
förvaltning,  upphovsrätt, reglering  av
distansarbete  och telelagen.  Målet  är
att  inom  tre år genomföra erforderliga
författningsändringar     inom     dessa
prioriterade områden.</pre>
<pre>Bland    dessa   rättsområden    finner
utskottet    anledning   att    behandla
integritetsskyddet  och   reglerna   för
elektroniska   dokument   i    offentlig
förvaltning.   Pågående  eller   nyligen
avslutat utredningsarbete med anknytning
till    dessa   rättsområden   är    IT-
utredningen  (Ju 1994:05),  som  nyligen
avlämnat  sitt betänkande, Kommittén  om
nya medier och grundlagarna (Ju 1994:13)
som   skall  avsluta  sitt  arbete   vid
utgången av 1996, Datalagskommittén  (Ju
1995:08) vars arbete skall vara avslutat
våren   1997   samt  den   kontinuerliga
översynen av sekretesslagstiftningen som
pågår inom Justitiedepartementet.</pre>
<pre>Enligt  propositionen har  den  svenska
datalagen,  som  härrör från  1970-talet
och en annan teknikkultur, länge varit i
behov   av   en   totalrevision.   Detta
tillsammans      med      EU:s      s.k.
dataskyddsdirektiv från oktober 1995 gör
en  allmän översyn av datalagstiftningen
liksom       den       översyn        av
offentlighetslagstiftningen som ingår  i
Datalagskommitténs    uppdrag     mycket
angelägen.   Datalagen   skall    enligt
regeringens  intentioner  inom  tre   år
ersättas   av  en  ny  persondata-   och
integritetslagstiftning.  I   anslutning
till detta bör enligt regeringen även en
modernisering    och    anpassning    av
registerlagarna till en  ny  persondata-
och integritetslagstiftning påbörjas.</pre>
<pre>Det saknas för närvarande en fungerande
rättslig  reglering  av  hanteringen  av
elektroniska  dokument,  som  blir  allt
vanligare  i såväl offentlig som  privat
verksamhet.  Enligt det nyligen  avgivna
betänkandet  (SOU  1996:40)   från   IT-
utredningen   skall   elektronisk   post
klassas  som inkommen när den  nått  den
elektroniska   adressen    och    därmed
omfattas av offentlighetsprincipen.  IT-
utredningen  föreslår också att  begrepp
som   elektronisk   handling,   digitalt
dokument,  digital signatur och  digital
stämpel skall definieras och föras in  i
förvaltningslagen.           Betänkandet
innehåller  även förslag till  reglering
av   elektroniska   förmedlingstjänster,
hemsidor  på  Internet och  elektroniska
diskussionsgrupper.   Enligt   förslaget
till  lagreglering på detta område måste
den som har en tjänst som förmedlare  av
elektroniska    meddelanden    informera
användarna  om  vem som  tillhandahåller
tjänsten. Denna skyldighet skall  enligt
utredningen    vara   straffsanktionerad
liksom  skyldigheten att hindra fortsatt
spridning  av  ett  meddelande  i  vissa
fall.    Den   som   medvetet   tillåter
spridning av t.ex. barnpornografi  eller
rasistiska  yttringar skall kunna  dömas
till fängelse upp till två år för detta.
Den  som förmedlar en informationstjänst
skall  också  ha en osanktionerad  plikt
att  hålla  uppsikt  över  verksamheten.
Enligt     regeringens     planer      i
propositionen  skall  det  inom  tre  år
finnas  en  generell rättslig  reglering
för   elektroniska  dokument   inklusive
elektroniska       signaturer       inom
förvaltningen.</pre>
<pre></pre>
<pre>Motionerna</pre>
<pre></pre>
<pre>
I  flera  motioner (T51 yrkande  2,  T52
yrkande  2  och T58 yrkande 1) behandlas
frågan   om  en  bred  översyn  av   den
lagstiftning som har betydelse  för  IT-
frågorna,        omfattande        t.ex.
datalagstiftningen,    förvaltningslagen
samt          tryckfrihets-          och
yttrandefrihetsgrundlagarna.  I   motion
T51   yrkande   2   anförs   bl.a.   att
lagstiftningen bör anpassas till de krav
den   informationstekniska  utvecklingen
reser.  I  motion T52 yrkande 2 föreslås
att  viss svensk lagstiftning bör ändras
i    väntan   på   att   internationella
överenskommelser  kommer   till   stånd,
t.ex.  kriminalisering  av  innehav  och
spridning  av barnpornografi.  I  motion
T58  yrkande 1 framhålls behovet  av  en
rättslig översyn av IT-användningen.</pre>
<pre>
I  flera motioner (T51 yrkandena 3  och
4, T52 yrkandena 3 och 4, T58 yrkande 7,
T59  yrkandena 6 och 8) behandlas  olika
aspekter av integritetsskyddet i samband
med  IT. I motion T51 yrkandena 3 och  4
hemställs  att riksdagen hos  regeringen
begär   ett   förslag  till  en   samlad
integritetsskyddslag   som   bör   göras
oberoende  av den tekniska utvecklingen.
I  motion T52 yrkande 3 pläderas för att
integritetslagstiftningen  bör  vara  så
medieneutral som möjligt. I  motion  T52
yrkande  4  betonas att  den  personliga
integriteten  bör skyddas effektivt  och
att  det  behövs  säkra system  för  att
hantera   åtkomsten  av  sekretessbelagd
information inom den offentliga sektorn.
Behovet     av     en     översyn     av
integritetslagstiftningen      framhålls
också  i  motion T58 yrkande  7.  Enligt
motion  T59  yrkande 6 bör uppgifter  ur
myndigheternas  personregister   spridas
endast  i  begränsad  omfattning  och  i
enlighet med sekretesslagstiftningen och
inte på kommersiell grund, vare sig inom
eller  utanför landet. Vidare bör enligt
motionen    regeringen   tillsätta    en
utredning om vad IT innebär för polisens
spaningsmetoder och i vilken  omfattning
kontrollen  av medborgarna ökar.  Enligt
yrkande 8 i samma motion bör ett förslag
om  att i det europeiska polissamarbetet
registrera  personer  efter   ras    och
livsstil avvisas, eftersom det är etiskt
tvivelaktigt  och strider  mot  förbudet
att  registrera åsikter. Enligt motionen
bör  Sverige inom ramen för EU verka för
att  inga  personuppgifter sprids  eller
registreras  som  strider   mot   svensk
lagstiftning.</pre>
<pre>I  motion  T56  yrkande  8  kommenteras
förslaget om inrättande av ett rättsligt
observatorium.   Enligt   motionen   bör
observatoriet   ha   en   parlamentarisk
förankring.</pre>
<pre></pre>
<pre>Tidigare behandling</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>Utskottet har behandlat frågor om
rättsordningen avseende elektroniska
dokument m.m. senast våren 1995
(1994/95:KU41) och därvid bl.a.
framhållit vikten av att de redovisade
problemen uppmärksammas och löses så
snart som möjligt, vilket enligt
utskottets mening borde kunna ske inom
ramen för det pågående utvecklings- och
utredningsarbetet. Utskottet förutsatte
att regeringen därvidlag spelade en
aktiv och pådrivande roll och att den
bl.a. avdelade nödvändiga resurser till
IT-kommissionen för frågornas fortsatta
beredning.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>Utskottets bedömning</pre>
<pre></pre>
<pre>
Utskottet     ställer     sig      bakom
propositionens       förslag        till
handlingsprogram för rättsordningen  vad
avser   inrättande  av   ett   rättsligt
observatorium   och   de    prioriterade
rättsområdena  inklusive tidsplanen  för
detta arbete.</pre>
<pre>
Som framgått i det föregående pågår ett
omfattande      utredningsarbete       i
regeringskansliet med inriktning på  att
ta   fram   underlag  för  en  rationell
användning av IT. Bland rättsområden som
enligt   propositionen  är  prioriterade
återfinns  integritetsskydd  och  regler
för    elektronisk    dokumenthantering,
områden som enligt utskottets mening  är
särskilt angelägna.</pre>
<pre>Vad  gäller integritetsskyddet  framgår
det   av   propositionen  att  datalagen
enligt regeringens intentioner inom  tre
år  skall  ersättas av en ny persondata-
och integritetslagstiftning, till vilken
registerlagarna   skall   anpassas   och
samtidigt moderniseras. Till detta  vill
utskottet, med hänvisning till  vad  som
anförs  i motion T51 yrkandena 3  och  4
samt  motion  T52  yrkandena  3  och  4,
anföra  att  integritetsskyddet  i   det
pågående  översynsarbetet  bör  utformas
mot   bakgrund  av  en  mer   konsekvent
princip,  av vilken tydligt framgår  att
den   enskilde   förfogar   över   bl.a.
uppgifter  om sig själv och sin  person.
Likaså  bör integritetsskyddet framdeles
ges   en  generell  och  teknikoberoende
utformning.   Beträffande   motion   T59
yrkande 8, i vilken motionärerna  riktar
kritik mot ett förslag om att inom ramen
för   det   europeiska   polissamarbetet
registrera  personer efter  bl.a.   ras 
eller  livsstil, vill utskottet  meddela
sin  avsikt att följa frågans  fortsatta
hantering inom EU.</pre>
<pre>Med   detta  torde  önskemålen   i   de
motioner som yrkar på en bred översyn av
lagstiftning  med  betydelse   för   IT-
frågorna (motionerna T51 yrkande  2  och
T58 yrkande 1) och de som särskilt yrkar
på         en         översyn         av
integritetslagstiftningen med anknytning
till IT (motionerna T51 yrkandena 3  och
4, T52 yrkandena 3 och 4, T58 yrkande  7
och  T59  yrkande 6 delvis och  8)  vara
tillgodosedda varför de bör avstyrkas.</pre>
<pre>Vad  gäller motion T52 yrkande 2 enligt
vilken  svensk lagstiftning, i  avvaktan
på internationella överenskommelser, bör
ändras, t.ex. kriminalisering av innehav
och    spridning    av   barnpornografi,
hänvisar  utskottet  till  dels  vilande
förslag till grundlagsändring m.m. (bet.
1993/94:KU28),   dels    den    pågående
Barnpornografiutredningen  (Ju  1994:14,
dir.  1994:117) som avses avslutas  inom
kort.   Även  delar  av  IT-utredningens
betänkande  (SOU  1996:40)  vad   gäller
t.ex.   ansvarsförhållanden  beträffande
handhavande    av   s.k.    elektroniska
anslagstavlor har anknytning till  dessa
frågor.  Motionen bör mot denna bakgrund
avstyrkas.</pre>
<pre>Beträffande   motion  T59   yrkande   6
(delvis),  enligt vilken regeringen  bör
tillsätta   en   utredning    om    IT:s
konsekvenser        för         polisens
spaningsmetoder  etc.,  anser  utskottet
att    frågan   bör   väckas   i   annat
sammanhang, varför motionen i denna  del
bör avstyrkas.</pre>
<pre>I motion T56 yrkande 8 föreslås att det
i   propositionen  föreslagna  rättsliga
observatoriet   ges  en   parlamentarisk
förankring. Av propositionen framgår att
regeringen  har  för  avsikt  att  knyta
observatoriet    till   IT-kommissionen.
Enligt utskottets mening bör regeringens
hela    IT-verksamhet   inklusive    det
rättsliga observatoriet, i enlighet  med
motionens     intentioner     ges     en
parlamentarisk anknytning i någon  form.
Med  detta  får  önskemålen  i  motionen
anses   tillgodosedda  varför  den   bör
avstyrkas.</pre>
<pre></pre>
<pre>Samhällsinformationsfrågor</pre>
<pre></pre>
<pre>
Propositionen</pre>
<pre></pre>
<pre>Enligt  propositionen har  inhämtningen,
förvaltningen,     förmedlingen      och
användningen av information i  hög  grad
byggts upp och utformats för en speciell
verksamhets eller samhällssektors behov.
IT-utvecklingen   medför    nu    enligt
regeringens mening att ökad  vikt  läggs
vid           kommunikation          och
informationsöverföring            mellan
verksamheter   och  sektorer   och   vid
interaktivitet.    Tidigare     åtskilda
informationssystem växer successivt till
ett   mer   enhetligt  och   samverkande
nätverk. En informationsförsörjning  som
svarar  mot  de  nya  möjligheterna  och
kraven    måste   enligt   propositionen
stödjas     av    en    väl    utvecklad
infrastruktur.  Tekniken   måste   också
kompletteras    med    en     omfattande
immateriell överbyggnad i form av  bl.a.
olika    spelregler   som    underlättar
informationsutbytet.</pre>
<pre>
Staten  har enligt propositionen  bl.a.
ansvaret    för   att   det    utvecklas
grundläggande    principer    för    hur
offentlig       information        skall
tillhandahållas  till   medborgare   och
näringsliv.  Viktiga frågor som  behöver
övervägas är ansvar och ägarformer, pris-
och   avtalsfrågor,  ansvarsfördelningen
mellan det offentliga och marknaden  när
det   gäller   informationsförsörjningen
samt  ansvarsfördelningen  mellan  olika
aktörer inom den offentliga sektorn.</pre>
<pre>Enligt regeringens handlingsprogram  är
målet för informationsförsörjningen  att
utforma en infrastruktur som ger en  hög
tillgänglighet  till basinformation  och
som är tillväxtfrämjande.</pre>
<pre>När       det      gäller      särskilt
samhällsinformationen    föreslås    att
Samhällsguiden uppdateras och  utvecklas
i samarbete med riksdagsförvaltningen. I
detta    sammanhang   är   det    enligt
propositionen   naturligt   att    också
undersöka möjligheterna att utveckla ett
nätverksbaserat        data-         och
informationssystem  för   spridning   av
samhällsinformation    till     företag,
organisationer och till allmänheten, där
Samhällsguiden som databas kan utgöra en
viktig tillgång.</pre>
<pre>Utgångspunkten  är att  systemet  skall
omfatta  övergripande  information  från
riksdag    och    regering,    statliga,
kommmunala    och    landstingskommunala
myndigheter      och      verk      samt
internationella relationer och kontakter
särskilt   med   anknytning   till   EU.
Möjligheten att använda Internet för att
koppla  samman  och  sprida  information
från   bl.a.   riksdag   och   regering,
myndigheter    och   EU    bör    enligt
propositionen   prövas.   Detta   arbete
beräknas vara avslutat under 1996.</pre>
<pre>Riksdagens  databas Rixlex,  som  bl.a.
innehåller   propositioner,    motioner,
frågor,     utskottsbetänkanden      och
protokoll  från  kammardebatterna   samt
delar  av  rättsdatasystemet, bl.a.  SFS
och  uppgifter  om kommittéerna,  är  på
försök   öppet  för  externa  användare.
Användarna  får erlägga en avgift  på  6
000  kr/år, med undantag för skolor  som
betalar    en    lägre    avgift     och
folkbiblioteken  som  får  ta   del   av
innehållet i databasen utan avgift.</pre>
<pre>Enligt    regeringens    mening     bör
offentliga      rättsdatabaser       med
grundläggande information om den svenska
lagstiftningsprocessen    och    svenska
rättskällor på sikt tillhandahållas utan
särskilda avgifter. Åtminstone bör dessa
databaser   kunna   omfattas    av    de
riktlinjer    för    prissättning     av
informationstjänster   som    regeringen
angivit      för     andra      centrala
grunddatabaser.   Det    gäller    t.ex.
register om fastigheter, byggnader  m.m.
och  olika  geografiska  databaser,  där
regeringen  anser att det  bör  utformas
enhetliga  principer för  prissättningen
på   informationstjänsterna.  Regeringen
har gett RRV i uppdrag att lämna förslag
till sådana principer. RRV:s rapport  är
föremål    för    remissbehandling.    I
rapporten   föreslås  att  en   enhetlig
princip  för  prissättning av  uttag  av
information ur databaser tillämpas  inom
den  offentliga  sektorn,  såvida  inget
annat     beslutas.    Den    föreslagna
prissättningsprincipen    innebär    att
avgifterna för uttagen skall beräknas så
att    samtliga   kostnader   för    att
framställa   och   distribuera   uttagen
täcks.  Denna  princip för  prissättning
kan tillämpas oberoende av vilken teknik
som    används    för   överföring    av
information,  vilken typ av  information
uttaget  avser eller vilken kundkategori
det är tal om.</pre>
<pre>När det gäller prissättningen på Rixlex
tjänster  hänvisar regeringen  till  den
diskussion  som pågår inom riksdagen  på
detta  område. I propositionen  hänvisas
också till ett arbete som pågår inom  EU
rörande  den  privata  sektorns  roll  i
detta sammanhang, som enligt regeringens
mening  kan  komma att få betydelse  för
Rixlex      och     andra     offentliga
rättsdatabasers  vidare  utveckling  och
användning.</pre>
<pre></pre>
<pre>Motionerna</pre>
<pre></pre>
<pre>
I  några  motioner behandlas  frågan  om
medborgarnas tillgång till grundläggande
samhällsinformation i  elektronisk  form
bestående  av lagstiftning, förslag  och
beslut   inom   regering  och   riksdag,
myndighetsinformation etc. (T55  yrkande
1,  T58  yrkande 4). Enligt  motion  T55
yrkande  1  bör medborgarna ha  tillgång
till grundläggande samhällsinformation i
form   av   lagar,   förordningar    och
föreskrifter från riksdag, regering  och
myndigheter  samt förslag och  beslut  i
riksdag,   landsting  och  kommuner.   I
motion   T58   yrkande  4   anförs   att
kommunerna  bör bygga ut medborgarkontor
för att underlätta att medborgarna genom
IT  skall  kunna vidga sitt kunnande  om
samhällets organisation, om de kommunala
besluten  och  om vilka rättigheter  och
skyldigheter som gäller. Alla medborgare
bör  enkelt kunna nå Rixlex, Information
Rosenbad samt myndigheters och kommuners
databaser.  I  några  fall  betonas  att
information  om  EU  bör  ingå  i  denna
samhällsinformation.</pre>
<pre>
Frågan   om   avgiftsbelagd  respektive
fritt   tillgänglig  samhällsinformation
behandlas i flera motioner (T51  yrkande
10  delvis, T55 yrkandena 1 och  2,  T56
yrkande  6, T57 yrkande 13, T58  yrkande
4) och nästan genomgående hävdas att den
grundläggande      samhällsinformationen
skall  vara  avgiftsfri.  I  motion  T51
yrkande  10  (delvis) anförs att  Rixlex
under en femårig försöksperiod bör  vara
avgiftsfri. Enligt motion T55 yrkande  1
bör           den          grundläggande
samhällsinformationen vara  kostnadsfri.
I  samma  motion, yrkande 2, anförs  att
informationen i Sverige om EU  inte  bör
kommersialiseras. I motion T56 yrkande 6
föreslås   bl.a.   att   riksdagen   hos
regeringen   begär  en   utredning    om
prissättning    på   information    från
myndigheter.  I  motion T57  yrkande  13
anförs att myndigheter och förvaltningar
bör  ge  medborgarna fri  tillgång  till
information      från       EU       och
regeringskansliet  samt   från   Rixlex.
Enligt  motion  T58 yrkande  4  bör  det
utredas      var     gränsen      mellan
samhällsfinansierad  och   avgiftsbelagd
information skall gå.</pre>
<pre></pre>
<pre>Tidigare behandling m.m.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Utskottet har senast behandlat frågor om
samhällsinformation  våren  1995   (bet.
1994/95:KU41)  och  därvid   beträffande
prissättning    på    Rixlex    tjänster
principiellt förordat en differentiering
av   priset   utgående  från  riksdagens
kapacitet   att  hantera   de   aktuella
datamängderna    och    kvaliteten     i
kontakterna  med  användarna,  eventuell
differentiering av priset  med  avseende
på   vilka   användarna  är   (enskilda,
företag,  skolor etc.) samt  kostnaderna
för  kommunikationen. Riksdagen står för
kommunikationskostnaderna   som   uppgår
till          betydande          belopp.
Förvaltningskontoret  har   senare   med
verkan från den 1 juli 1995 beslutat att
folkbibliotek och medborgarkontor  skall
ha    fri    tillgång    till    Rixlex.
Förvaltningskontoret    planerar     för
närvarande  att helt ta bort  avgifterna
för  Rixlex samt att i ett senare  skede
gå  ut  med delar av innehållet i Rixlex
på Internet, vilket innebär fri tillgång
till innehållet.</pre>
<pre>
Beträffande       utvecklingen       av
medborgarkontor  hänvisade  utskottet  i
det    nämnda   betänkandet   till   den
samordningsgrupp för medborgarkontor som
arbetar  i  regeringskansliet med  dessa
frågor.</pre>
<pre></pre>
<pre>Utskottets bedömning</pre>
<pre></pre>
<pre>
Utskottet   instämmer  i  propositionens
förslag          under          rubriken
Samhällsinformation      vad       avser
Samhällsguiden    som    databas     och
möjligheter  att  använda  Internet  för
spridning  av  information  från   bl.a.
riksdagen,  regeringen, myndigheter  och
EU.</pre>
<pre>
Utskottet delar regeringens uppfattning
att    offentliga   rättsdatabaser   och
grundläggande       information       om
lagstiftningsprocessen och rättskällor i
Sverige på sikt bör tillhandahållas utan
särskild   avgift.  De  bör  mot   denna
bakgrund   inte   omfattas   av    någon
prissättning  i  likhet  med   de   s.k.
centrala   databaserna,  såsom  centrala
register  över  personer,  företag   och
fastigheter/byggnader. Regeringen  anser
att  det  bör finnas enhetliga principer
för          prissättningen           av
informationstjänster med anknytning till
dessa databaser.</pre>
<pre>Mot   bakgrund  av  vad  utskottet  här
anfört  bör önskemålen i motionerna  T55
yrkande  1,  T57  yrkande  13  och   T58
yrkande  4  (delvis) vara tillgodosedda,
varför de bör avstyrkas.</pre>
<pre>Vad gäller motion T55 yrkande 2, enligt
vilken  informationen i  Sverige  om  EU
inte  bör  kommersialiseras, motion  T56
yrkande    6   om   en   utredning    om
prissättning   på  myndighetsinformation
samt   motion  T58  yrkande  4  (delvis)
enligt     vilken     gränsen     mellan
samhällsfinansierad  och   avgiftsbelagd
samhällsinformation bör utredas hänvisar
utskottet  till den pågående beredningen
av     RRV-rapporten    Principer    för
prissättning   av   informationstjänster
(RRV 1995:64), vars förslag i sammandrag
redovisats  ovan.  De nämnda  motionerna
bör enligt utskottets mening avstyrkas.</pre>
<pre>När   det   gäller  prissättningen   på
riksdagens  databas Rixlex,  beträffande
vilken  i motion T51 yrkande 10 (delvis)
föreslås  att  Rixlex under  en  femårig
försöksverksamhet bör  vara  avgiftsfri,
hänvisar utskottet till vad som  anförts
ovan   om   de   under  1995  genomförda
avgiftsförändringarna, vilka innebär att
folkbibliotek  och  medborgarkontor  har
fri   tillgång  till  Rixlex,   och   de
redovisade         planerna         inom
förvaltningskontoret  på  att  lägga  ut
delar  av  Rixlex på Internet, varigenom
innehållet   blir  fritt   tillgängligt.
Enligt     utskottets     mening     bör
prissättningen bli föremål för fortsatta
överväganden  inom förvaltningskontoret,
varvid samordning bör ske med bl.a.  det
arbete  med  enhetlig  prissättning   på
informationstjänster  som  äger  rum   i
regeringskansliet.     Motionen      bör
avstyrkas i denna del.</pre>
<pre>I  motion T58 yrkande 4 (delvis) begärs
att    kommunerna    bör    bygga     ut
medborgarkontor   för   att   underlätta
medborgarnas    kunskapsinhämtning    av
samhällsinformation m.m. Utskottet  vill
i  detta sammanhang erinra om att det  i
regeringskansliet  finns   en   särskild
samordningsgrupp   för   utveckling   av
medborgarkontor,  som torde  arbeta  med
hithörande  frågor.  Motionen   avstyrks
även i denna del.</pre>
<pre></pre>
<pre>Övriga frågor</pre>
<pre></pre>
<pre>
Digitalisering av TV och radio</pre>
<pre></pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre></pre>
<pre>Radio-  och TV-sändningar, både  de  som
kommer   från  markbundna  sändare   och
satelliter,  sker  i  dag   till   allra
största   delen   med   analog   teknik.
Digitala    ljudradiosändningar     från
markbundna   sändare   inleddes    1995.
Satellitsändningar  med  digital  teknik
förekommer  också.  I  betänkandet  Från
massmedia till multimedia (SOU  1996:25)
föreslås  att  digitala TV-sändningar  i
marknät   skall  byggas  ut  i  Sverige.
Förslaget      remissbehandlas       för
närvarande. Enligt propositionen kan ett
snabbt införande av digital marksänd TV-
teknik    öka    yttrandefriheten    och
mångfalden  samt  motverka  privat   och
offentlig             maktkoncentration.
Socialdemokraterna,  Centerpartiet   och
Folkpartiet har enats om riktlinjer  som
underlättar  beslut om snabbt  införande
av  digitala TV-sändningar i  marknätet,
om   åtgärder   för   att   stärka   och
förtydliga  public  service-verksamheten
och  om  insatser för att säkra framtida
svensk  TV-produktion  med  kultur   och
kvalitet.  Enligt  propositionen  måste,
innan   beslut  kan  fattas  om  digital
uppbyggnad av marknätet, frågor besvaras
om  i vilken takt det digitala marknätet
kan   byggas  ut,  hur  snabbt  det  kan
utvecklas etc.</pre>
<pre></pre>
<pre>Motionerna</pre>
<pre></pre>
<pre>I  motion  T51  yrkande 15 föreslås  att
riksdagen avslår regeringens förslag  om
en utbyggnad av ett digitalt marknät för
television  till  förmån  för   digitala
sändningar  med  utnyttjande  av   andra
distributionskanaler i enlighet med  vad
som   anförts  i  motionen.  I  motionen
anförs   bl.a.  att  det  finns   starka
principiella  skäl som  talar  emot  den
lösning  regeringen förordar.  Bara  det
faktum  att staten ger sig själv  makten
att  styra över distributionsmöjligheter
som  i praktiken är tekniskt obegränsade
strider     enligt     motionen      mot
grundläggande       principer        för
informationsspridning                och
opinionsbildning.    Kommunikationsnäten
bör   enligt   motionen   utvecklas   på
marknadens  villkor. Regeringens  planer
på  ett  eget  marknät för den  digitala
televisionen undanröjer möjligheten  för
Sveriges  Radio och Sveriges  Television
att  främja en IT-utveckling  utöver  de
egna företagens direkta intressen.</pre>
<pre>
I  motion T52 yrkande 15 anförs att den
av  regeringen aviserade utbyggnaden  av
ett  marknät  för digital  TV  inte  bör
komma  till  stånd,  bl.a.  därför   att
tekniken  enligt motionen  är  föråldrad
och  dyr  samt  inte ger  garantier  för
tillfredsställande  bildkvalitet.</pre>
<pre>
Utskottets bedömning</pre>
<pre></pre>
<pre>Utskottet  erinrar om att  propositionen
inte  innehåller något formellt  förslag
om  utbyggnad av ett marknät för digital
TV    utan    endast    redovisar    ett
utredningsförslag  som  är  föremål  för
remissbehandling. Det finns därför ingen
anledning  för utskottet att  nu  uttala
sig  i  det  ifrågavarande ärendet.  Med
hänvisning till detta bör motionerna T51
yrkande 13 och T52 yrkande 15 avstyrkas.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Den offentliga förvaltningens IT-
användning</pre>
<pre></pre>
<pre>
Propositionen</pre>
<pre></pre>
<pre>Regeringen    anger   i    propositionen
(avsnitt  5.4.3) ett antal  övergripande
mål för den offentliga förvaltningens IT-
användning. Av målbeskrivningen  framgår
bl.a.  följande.  Offentlig  förvaltning
bör  vara ett föredöme som IT-användare.
Den   offentliga   förvaltningen   skall
utnyttja   IT   för  att   effektivisera
verksamheterna  och ge  en  god  service
till   företag   och   medborgare.   Den
offentliga  förvaltningens IT-användning
bör   bidra  till  en  öppen  och  säker
elektronisk infrastruktur för samhällets
informations-  och  kunskapsförsörjning.
IT  skall  användas  till  att  utveckla
kontakterna    och   samspelet    mellan
allmänhet,    företag   och    offentlig
förvaltning, och kontakterna skall göras
enklare  och mer öppna. IT:s möjligheter
att   främja   allmänhetens   insyn    i
förvaltningen  skall  tillvaratas.  Alla
offentliga organ bör kunna ta  emot  och
besvara   elektronisk   post   och    ha
möjligheter       att       söka       i
informationsdatabaser,         varigenom
elektronisk ärendehantering främjas.  De
informationsresurser  som  finns  i  den
offentliga förvaltningen skall utnyttjas
bättre.    Enhetliga    principer    för
prissättning  av  offentlig  information
skall       utformas.       Elektroniska
kommunikationsmöjligheter med organ i EU
skall      göra      det      europeiska
förvaltningssamarbetet effektivare.</pre>
<pre>
Rättsliga  frågor  i  samband  med  IT-
användningen     i    den     offentliga
förvaltningen  har delvis  behandlats  i
det  föregående. Utöver detta kan nämnas
att  det enligt regeringen inom  tre  år
skall   finnas   en  generell   rättslig
reglering         för        elektronisk
dokumenthantering  inom   förvaltningen.
Samtliga     regelverk     som      styr
förvaltningens IT-användning  skall  ses
över  i syfte att förbättra samordningen
och  öka tydligheten. Ökad samverkan bör
komma  till  stånd mellan de myndigheter
som  svarar för rådgivning och  tillsyn,
bl.a. Datainspektionen, Riksarkivet  och
Statskontoret.</pre>
<pre>Det    övergripande   målet   för   den
offentliga                förvaltningens
tillhandahållande                     av
informationstjänster bör vara att  uppnå
en    effektiv   användning    av    den
information   som  finns  i   offentliga
databaser.  Finansierings- och  prissätt
ningsprinciper  får inte motverka  målet
att  uppnå  en  effektiv  användning  av
befintlig   information   i   offentliga
databaser.          En          effektiv
informationsöverföring   mellan    olika
aktörer    underlättas   av    enhetliga
riktlinjer      för      prissättningen.
Riktlinjerna för prissättning skall vara
generellt tillämpbara för den offentliga
förvaltningen.</pre>
<pre>Enligt        propositionen         bör
överenskommelser träffas  om  gemensamma
IT-plattformar, t.ex. gemensamma val  av
standarder,    inom    den    offentliga
förvaltningen   i  syfte   att   erbjuda
medborgare   och   företag   enkla   och
likartade rutiner. Ett arbete med  denna
inriktning  äger  rum  inom   det   s.k.
Toppledarforum.</pre>
<pre>Beträffande  nya  elektroniska   medier
anförs   i   propositionen   att    alla
offentliga myndigheter skall  kunna  nås
med  elektronisk post före  utgången  av
1996.  Rutiner  för hur  inkommande  och
utgående   elektroniska  brev   hanteras
måste   finnas   vid  varje   myndighet.
Myndigheterna  skall också  ha  en  lätt
åtkomlig  elektronisk  adress   och   en
regelbunden  bevakning  av  myndighetens
elektroniska brevlåda. Elektronisk  post
bör  så  snart  som möjligt kompletteras
med  användning  av digitala  signaturer
och      samordnade     rutiner      för
nyckelhantering.</pre>
<pre>Offentlig   information   skall   göras
tillgänglig   också   elektroniskt   för
medborgare  och  företag.  Myndigheterna
bör pröva möjligheterna att utveckla nya
förvaltningstjänster via bl.a.  telefon,
fax  och s.k. elektroniska anslagstavlor
som   komplement   till   konventionella
former  för  informationsspridning.   De
rättsliga förutsättningarna för en sådan
utveckling behöver klargöras.</pre>
<pre>Informationsutbytet              mellan
förvaltningarna i EU:s medlemsländer och
gemenskapens institutioner måste  enligt
propositionen  effektiviseras.   Sverige
skall  delta  aktivt  i  det  gemensamma
arbetet  med att utforma och införa  all
europeiska        datanätverk        för
informationsutbyte mellan förvaltningar,
det   s.k.   IDA-programmet   inom   EU.
Statskontoret  arbetar  på   regeringens
uppdrag  med  att samordna den  statliga
förvaltningens medverkan i programmet.</pre>
<pre>
Motionerna</pre>
<pre></pre>
<pre>I  tre  motioner (T51 yrkande 10 delvis,
T52  yrkandena 5 och 11 och T57  yrkande
3)   behandlas   offentlighetsprincipens
tillämpning    på    IT-frågorna     och
allmänhetens        tillgång        till
myndigheternas   elektroniskt    lagrade
information.  I  motion T51  yrkande  10
(delvis)   hemställs  att   tillkommande
offentliga  handlingar  inom  regeringen
och    riksdagen   skall    kunna    nås
elektroniskt senast vid utgången  av  år
1998. I motion T52 yrkande 5 anförs  att
staten  bör  se till att olika  statliga
förvaltningar      är       tillgängliga
elektroniskt.  I  samma motion,  yrkande
11, krävs att alla offentliga handlingar
som     riksdagstryck,    propositioner,
författningar  och statliga  utredningar
kostnadsfritt skall göras tillgängliga i
publika  databaser inom 24 timmar  efter
deras  offentliggörande  och  att   alla
elektroniska    diarier    skall    vara
tillgängliga  på samma  sätt.  Alla  nya
offentliga  handlingar i stat,  kommuner
och    landsting   skall    kunna    nås
elektroniskt  senast  den  31   december
1997.  Alla historiska handlingar  skall
kunna  nås  elektroniskt senast  den  31
december 1999. Alla befintliga databaser
bör enligt motionärerna omedelbart göras
tillgängliga på Internet. I  motion  T57
yrkande     3    anförs    bl.a.     att
offentlighetsprincipen inom ramen för IT
kommer att användas på ett annat sätt än
tidigare      med     betydelse      för
medborgarinflytandet.</pre>
<pre>
I motion T50 föreslås att statliga verk
och  myndigheter stimuleras till  att  i
ökad  utsträckning använda  telefonmöten
och videokonferenser i sin verksamhet  i
stället  för att slentrianmässigt  kalla
till centrala möten.</pre>
<pre>I    motion   T52   anförs   att    den
elektroniska   informationen   bör   bli
huvudmediet   och   papperskopior    det
sekundära     mediet    i     riksdagens
ärendehantering, vilket medför behov  av
att utveckla en ny redaktionell form för
riksdagens  dokument  (yrkande  16).   I
motionen  anförs vidare  att  papperslös
ärendehantering  bör  bli  normen   inom
förvaltningen.    Myndigheterna    lever
emellertid   i   dag  i  ett   regellöst
tillstånd,  vilket på  ett  oacceptabelt
sätt   hotar   både   offentlighet   och
rättssäkerhet. Temporära riktlinjer  bör
därför  införas i avvaktan på permanenta
regler för elektronisk dokumenthantering
(yrkande 17).</pre>
<pre>
Tidigare behandling m.m.</pre>
<pre></pre>
<pre>Utskottet har senast behandlat frågor om
tillgången  till allmänna handlingar  på
elektronisk  väg m.m. våren  1995  (bet.
1994/95:KU41).  Utskottet   konstaterade
bl.a.  att krav på att alla nya statliga
och  kommunala handlingar  skall  finnas
tillgängliga  elektroniskt   utgör   ett
mycket  långtgående  åtagande  från  det
allmänna.</pre>
<pre>
När  det gäller speciellt informationen
om  EU finns sedan den 1 januari 1996 en
särskild           enhet            inom
riksdagsförvaltningen som svarar för EU-
information till allmänheten.</pre>
<pre>
Utskottets bedömning</pre>
<pre></pre>
<pre>Utskottet  instämmer i  de  övergripande
mål för den offentliga förvaltningens IT-
användning som föreslås i propositionen.
Utskottet     vill    särskilt     fästa
uppmärksamheten  på förslaget  att  alla
offentliga organ bör kunna ta  emot  och
besvara  elektronisk post före  utgången
av  1996  och ha möjlighet  att  söka  i
informationsdatabaser,         varigenom
elektronisk   ärendehantering   främjas.
Även  förslaget om enhetlig prissättning
av   offentlig   information   förtjänar
uppmärksammas.  Utskottet   fäster   här
uppmärksamheten på det pågående  arbetet
i          regeringskansliet         med
Riksrevisionsverkets  rapport  Principer
för prissättning av informationstjänster
(RRV     1995:64).    I    propositionen
deklareras    även    att    elektronisk
dokumenthantering  skall  ha   reglerats
rättsligt   inom  tre  år.  Här   finner
utskottet   anledning  erinra   om   IT-
utredningens      nyligen      avlämnade
betänkande   (SOU  1996:40)  Elektronisk
dokumenthantering.  Mot  denna  bakgrund
bör  motionerna T52 yrkandena 5, 16  och
17 samt T57 yrkande 3 vara tillgodosedda
varför de bör avstyrkas.</pre>
<pre></pre>
<pre>I  motionerna  T51 yrkande  10  och  T52
yrkande   11  begärs  att  specificerade
tidsgränser sätts upp för när offentliga
handlingar  av skilda slag  skall  kunna
nås elektroniskt. Utskottet har tidigare
beträffande   likartade  förslag   (bet.
1994/95:KU41) uttalat att kraven innebär
ett mycket långtgående åtagande från det
allmänna. Utskottet, som vidhåller denna
uppfattning,     anser     också     att
myndigheterna bör få rimligt rådrum  med
att  fastlägga policy för att mobilisera
resurser och utveckla sin kompetens  och
rutiner  för  tjänster på  det  aktuella
området.   Motionerna  bör   mot   denna
bakgrund avstyrkas. På liknande  grunder
bör  även motion T50 avstyrkas. Det  bör
vara  statliga  myndigheters  ensak  att
bestämma    om   formerna    för    sina
sammanträden.</pre>
<pre></pre>
<pre>Stockholm den 18 april 1996</pre>
<pre>
På konstitutionsutskottets vägnar</pre>
<pre>Birgit Friggebo</pre>
<pre>I   beslutet   har   deltagit:   Birgit
Friggebo  (fp), Kurt Ove Johansson  (s),
Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m),
Ingvar  Johnsson  (s),  Widar  Andersson
(s),   Tone   Tingsgård  (s),   Birgitta
Hambraeus  (c),  Jerry  Martinger   (m),
Barbro  Hietala  Nordlund  (s),  Kenneth
Kvist  (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger
René  (m),  Peter Eriksson  (mp),  Håkan
Holmberg (fp), Nils-Göran Holmqvist  (s)
och Nils Fredrik Aurelius (m).</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
Finansutskottets yttrande
1995/96:FiU6y</pre>
<pre></pre>
<pre>Åtgärder för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik</pre>
<pre></pre>
<pre>Till trafikutskottet</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet  har den  19  mars  1996
beslutat      bereda     finansutskottet
tillfälle  att senast den 23 april  1996
yttra  sig  över proposition 1995/96:125
Åtgärder  för  att bredda  och  utveckla
användningen   av  informationsteknologi
jämte  motioner  i de  delar  som  berör
utskottets beredningsområde.</pre>
<pre></pre>
<pre>Avgränsning av yttrandet</pre>
<pre></pre>
<pre>Det   område   som  i  detta  sammanhang
anknyter  till  finansutskottets  område
rör  frågor  om  offentlig  upphandling.
Dessa frågor behandlas i propositionen i
avsnitten  5.4.1  Näringspolitiken   (s.
56-57  och  s.  60-61)  och  5.4.3   Den
offentliga  förvaltningens IT-användning
(s. 70).</pre>
<pre>
De    motionsyrkanden   som   behandlar
offentlig upphandling återfinns i motion
1995/96:T51  yrkande 11  av  Carl  Bildt
m.fl.   (m)  och  motion  1995/96:   T52
yrkande 5 av Mats Odell m.fl. (kds).</pre>
<pre>I  motion  1995/96:T58 av  Eva  Flyborg
m.fl.  (fp)  nämns att EDI  (elektronisk
handel) inom en snar framtid kommer  att
vara en förutsättning för även de mindre
företagen   att   göra  affärer.   Något
särskilt   yrkande  som  rör   offentlig
upphandling  och IT har emellertid  inte
väckts i motionen.</pre>
<pre>
Propositionen</pre>
<pre></pre>
<pre>I   propositionen  framhålls   att   den
offentliga  sektorns  upphandlings-  och
inköpsprocesser   kan   förenklas    och
rationaliseras genom elektronisk  handel
(med elektronisk handel avses bl.a.  att
man     vid    upphandlingar    använder
elektronikens  hjälpmedel  baserade   på
datorkommunikation).    Kostnaderna    i
samband  med  inköp och upphandling  kan
sänkas    väsentligt    samtidigt    som
kontrollen underlättas. Stat, kommun och
landsting finansierar och genomför  inom
ramen  för  Toppledarforums  arbete  ett
projekt  som  syftar  till  att   införa
elektroniskt  baserade  rutiner  i   den
offentliga  sektorns  upphandlings-  och
inköpsverksamhet. Målet är att 95  %  av
upphandlingsvolymen för frekventa  varor
och    tjänster    och    50    %     av
upphandlingsvolymen för övriga generella
varor   och   tjänster  upphandlas   och
beställs elektroniskt inom tre år. En av
huvuduppgifterna för projektet är att få
till stånd ett ramavtal för programvaror
och tjänster för elektronisk handel.  En
annan   viktig  uppgift   är   att   öka
kunskaperna   om   och   intresset   för
elektronisk         handel         genom
informationsinsatser riktade  till  både
offentliga organ och leverantörsföretag.
För  att ge vägledning om hur man  inför
elektroniska   handelsprocesser   kommer
särskilda   handböcker  att   utarbetas.
Praktiska  försök att införa elektronisk
handel   kommer   att   stimuleras   och
stödjas.</pre>
<pre>
Den  offentliga upphandlingen  inom  EU
uppgår   till  totalt  mer  än   5   400
miljarder   kronor   per   år.   Svenska
företag,   särskilt   de   mindre    och
medelstora  företagen, har i likhet  med
motsvarande  företag i  andra  EU-länder
svårigheter att få information  angående
offentliga    upphandlingar    i    EU:s
medlemsländer. Regeringen  avser  därför
att uppdra åt NUTEK att finna former för
en   effektivare   informationsspridning
till  svenska  företag  när  det  gäller
offentliga upphandlingar inom EU.</pre>
<pre>
I propositionen anförs att huvuddelen av
programutvecklingen inom industrin  ännu
bedrivs  internt  utan konkurrens.  Även
administrativa system inom  näringslivet
och   i   den  offentliga  förvaltningen
utvecklas och förvaltas till stor del  i
egen  regi. Jämfört med annan produktion
är  graden av industrialisering låg inom
programvarutillverkningen.             I
propositionen understryks vikten av  att
offentlig    förvaltning     i     högre
utsträckning   än  i   dag   bör   agera
katalysator     för    utveckling     av
programvara genom offentliga  och  öppna
upphandlingar      av     väldefinierade
programprodukter utifrån  användarbehov.
Offentlig   förvaltning  och  näringsliv
förutsätts  kunna lägga ut  mer  av  sin
programvarutillverkning utanför den egna
verksamheten.  Möjligheten  att  använda
s.k. teknikupphandling på IT-området  är
föremål   för   en  särskild   utredning
(Utredningen om former och  områden  för
offentlig teknikupphandling, N 1955:06).
Utredningen  skall redovisa sitt  arbete
under våren 1996.</pre>
<pre></pre>
<pre>Motionerna</pre>
<pre></pre>
<pre>I  motion  T51 av Carl Bildt  m.fl.  (m)
hemställs i yrkande 11 att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i  motionen  anförts om en  databas  för
offentlig upphandling.</pre>
<pre>
I  motionstexten framhålls att inom  EU
har     den    IT-baserade    offentliga
upphandlingen kommit mycket långt. I EU-
kommissionens  databas,   TED   (Tenders
Electronic   Daily),   återfinns    alla
offentliga upphandlingar till ett  värde
över  1,6  miljoner kronor. Det inkommer
ca  400  nya upphandlingar per dag.  Den
årliga  omsättningen uppgår till  5  500
miljarder kronor. Den svenska andelen är
280  miljarder  kronor. För  svensk  del
skulle  det vara möjligt att inrätta  en
informationstjänst   som    täcker    in
samtliga  offentliga  upphandlingar  som
görs  av  stat, kommuner och  landsting,
dvs. även de till ett lägre värde än 1,6
miljoner      kronor.      En      sådan
informationstjänst     skulle      gynna
konkurrensen,  användningen  av  IT  och
leda  till  betydande  effektiviseringar
inom     den     offentliga     sektorn.
Motionärerna anser att ett initiativ för
att   pröva  upprättandet  av  en  sådan
databas snarast bör tas.</pre>
<pre>
I  motion T52 av Mats Odell m.fl.  (kds)
återfinns ett allmänt formulerat yrkande
5  där  det hemställs att riksdagen  som
sin mening ger regeringen till känna vad
i  motionen anförts om statens  roll.  I
motionen  finns ett särskilt avsnitt  om
upphandling  där  det  anförs  att   den
offentliga   sektorn  måste   göra   all
upphandling  elektronisk. Därmed  sparas
pengar, nya flexibla arbeten kan  skapas
och    mindre    företag   ges    bättre
möjligheter  att komma in på  marknaden.
Motionärerna   understryker   att    all
upphandling måste ske på sådant sätt att
även  små  företag har goda  möjligheter
att  ta  del av förfrågningar och  lägga
anbud.</pre>
<pre></pre>
<pre>Utskottet</pre>
<pre></pre>
<pre>Utskottet  har ingen erinran mot  den  i
propositionen föreslagna IT-användningen
inom  det  område  som  berör  offentlig
upphandling.</pre>
<pre></pre>
<pre>I   motion  T51  (m)  föreslås  att  den
databas som skall upprättas för aktuella
upphandlingsprojekt  också  bör  omfatta
sådana projekt vars storlek ligger under
de    enligt    EG-direktiven    angivna
tröskelvärdena. I motion T52 (kds) finns
ett yrkande med liknande innebörd.</pre>
<pre></pre>
<pre>Utskottet  vill med anledning  av  dessa
motionsyrkanden anföra följande.</pre>
<pre>
Den    svenska   lagen   om   offentlig
upphandling  (LOU)  omfattar   krav   på
upphandlingen  även för  sådana  projekt
som      understiger      EG-direktivens
tröskelvärden.  För  att   undvika   ett
alltför      omfattande     byråkratiskt
förfarande är det enligt LOU  för  dessa
enligt     EG:s    definition     mindre
upphandlingsprojekt tillåtet att använda
förenklad upphandling och för projekt av
mycket          ringa         omfattning
direktupphandling.</pre>
<pre>Förenklad   upphandling   innebär    en
upphandling  där  alla leverantörer  har
rätt  att delta, deltagande leverantörer
skall  lämna  skriftligt anbud  och  den
upphandlande  enheten får förhandla  med
en   eller  flera  anbudsgivare.  Direkt
upphandling innebär en upphandling  utan
infordrande av skriftligt anbud.</pre>
<pre>
Varken  vid förenklad upphandling  eller
vid  direktupphandling ställs några krav
på  annonsering. Infordring av anbud kan
ske  genom skrivelse. Detta innebär  att
upphandlingsprojekt under EG-direktivens
tröskelvärde    inte    kräver     någon
obligatorisk registrering.  Det  förslag
till en utvidgad databas som föreslås  i
motion  T51 (m) ställer krav på  ändring
av LOU. Som utskottet ser det föreligger
det  emellertid inte några skäl till att
ställa      omfattande      krav      på
upphandlingsförfarandet    för    sådana
projekt.   Möjligheten   att   genomföra
förenklad  eller direkt upphandling  bör
även  fortsättningsvis gälla för  sådana
projekt.   Vad  utskottet   här   anfört
innebär   att   utskottet   inte   delar
motionärernas uppfattning  att  samtliga
upphandlingar  -  dvs.   även   de   som
understiger  EG:s tröskelvärde  -  skall
ingå    i   den   databas   som   enligt
propositionen bör upprättas av NUTEK.</pre>
<pre></pre>
<pre>Stockholm den 18 april 1996</pre>
<pre></pre>
<pre>På finansutskottets vägnar</pre>
<pre></pre>
<pre>Jan Bergqvist</pre>
<pre></pre>
<pre>I  beslutet har deltagit: Jan  Bergqvist
(s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg
(s),  Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s),
Sonja  Rembo  (m), Arne Kjörnsberg  (s),
Sonia  Karlsson  (s),  Lennart  Hedquist
(m), Anne Wibble (fp), Susanne Eberstein
(s),   Johan   Lönnroth   (v),   Fredrik
Reinfeldt  (m), Roy Ottosson (mp),  Mats
Odell (kds), Kjell Nordström (s) och Per
Bill (m).</pre>
<pre></pre>
<pre>Avvikande mening</pre>
<pre></pre>
<pre>Sonja  Rembo (m), Lennart Hedquist  (m),
Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m),
Mats Odell (kds) och Per Bill (m) anför:</pre>
<pre></pre>
<pre>Som  vi  ser  det  bör  möjligheten  att
genomföra   förenklad  upphandling   och
direktupphandling för projekt under EG:s
tröskelvärden kvarstå. För projekt under
tröskelvärdena  där  det  finns  en  väl
etablerad   leverantörsmarknad    kommer
upphandlingen att ske genom  annonsering
och inte genom skrivelse. Därigenom blir
upphandlingen affärsmässig och effektiv.</pre>
<pre>
Även      om     någon     obligatorisk
anmälningsskyldighet   inte   föreligger
enligt   LOU  för  projekt  under   EG:s
tröskelvärden är det av stor  vikt,  som
framhålls i motionerna T51 (m)  och  T52
(kds),   att   dessa   kommer   ut    på
upphandlingsmarknaden. NUTEK bör  därför
finna vägar - t.ex. genom någon form  av
löpande  information  till  upphandlande
enheter - för att projekt som annonseras
skall  komma med i den databas som skall
ge      information     om      aktuella
upphandlingar.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
Justitieutskottets yttrande
1995/96:JuU8y</pre>
<pre></pre>
<pre>Informationsteknik</pre>
<pre></pre>
<pre>Till trafikutskottet</pre>
<pre></pre>
<pre>Inledning</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet  har den  19  mars  1996
beslutat    bereda   samtliga    utskott
tillfälle   att   avge   yttrande   över
proposition 1995/96:125 Åtgärder för att
bredda  och  utveckla  användningen   av
informationsteknik, jämte motioner, i de
delar    som    rör    resp.    utskotts
beredningsområde.</pre>
<pre>
Med   anledning  av  propositionen  har
väckts motionerna 1995/96:T50-T59.</pre>
<pre>Ärendet  föranleder  följande  yttrande
från justitieutskottet.</pre>
<pre>
Utskottet</pre>
<pre></pre>
<pre>Informationsteknik    (IT)    är     ett
samlingsbegrepp för olika  tekniker  som
används  för att skapa, lagra, bearbeta,
överföra  och presentera ljud, text  och
bild.  IT  gör  denna  hantering  möjlig
oberoende  av  mängden  information  och
geografiska  avstånd.  Sammansmältningen
av  tele-,  data- och medieområdena  har
lett   till  att  begreppet  IT   numera
omfattar  all datorbaserad hantering  av
information.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Propositionens huvudsakliga innehåll</pre>
<pre></pre>
<pre>
I   propositionen  redovisar  regeringen
förslag  till  mål för  en  övergripande
nationell  IT-strategi  som   pekar   ut
Sveriges fortsatta väg in i informations-
och kunskapssamhället. Regeringen lämnar
förslag   till   prioriterade   statliga
uppgifter - rättsordningen, utbildningen
och samhällets informationsförsörjning -
samt redovisar ett handlingsprogram  för
att bredda och utveckla användningen  av
informationsteknik. Propositionen är  en
del  i regeringens arbete med att främja
tillväxt  och sysselsättning. Regeringen
vill   därutöver   värna   grundläggande
samhällsmål  som demokrati och  rättvisa
genom  målsättningen att alla medborgare
skall     kunna     dra     nytta     av
informationsteknikens möjligheter.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Allmänt</pre>
<pre></pre>
<pre>
Utskottet  har  inga  invändningar   mot
regeringens allmänna inriktning  av  IT-
arbetet.  Utskottet  avgränsar   således
sitt  yttrande till att avse  de  frågor
inom  utskottets  beredningsområde   som
väckts motionsvägen.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Lagöversyn</pre>
<pre></pre>
<pre>
Motionen</pre>
<pre></pre>
<pre>I  motion  T5l (m) yrkas ett  riksdagens
tillkännagivande att det behövs en  mera
genomtänkt      handlingslinje      från
regeringens  sida i fråga om  anpassning
av    lagstiftningen   till   de    krav
informationstekniken medför. I  motionen
framhålls     bl.a.    att     nuvarande
kriminaliserade  handlingar   bör   vara
straffbara också när de begås med  hjälp
av modern teknik.</pre>
<pre>
Utskottet inskränker sitt yttrande till
den del av motionsyrkandet som avser  de
straffrättsliga frågorna.</pre>
<pre></pre>
<pre>Bakgrund</pre>
<pre></pre>
<pre>
Brottsbalken  (BrB) trädde  i  kraft  år
1965. I centrala delar bygger reglerna i
BrB på lagar av äldre datum. Sålunda har
t.ex.         bestämmelserna          om
förmögenhetsbrotten i huvudsak  behållit
den    utformning    de    fick    genom
lagstiftning år 1942.</pre>
<pre>
Det  är  med hänsyn till den tid  som
förflutit sedan tillkomsten av  reglerna
i BrB naturligt att samhällsutvecklingen
och  inte minst de senaste årens  snabba
utveckling    av    informationstekniken
inneburit   att   nya  brottstyper   och
brottsmetoder uppkommit som  inte  kunde
förutses      när      lagbestämmelserna
utarbetades.  I  stor  utsträckning  har
dock   de   befintliga   straffrättsliga
reglerna visat sig kunna användas även i
fråga  om  brottslighet  med  anknytning
till datorer och annan modern teknik.</pre>
<pre>Regeringen tillkallade i november  1989
en      särskild     utredare      (Data
straffrättsutredningen,  dir.   1989:54)
för  att överväga vilka förändringar  av
de  straffrättsliga och processrättsliga
reglerna  som var påkallade  med  hänsyn
till   utvecklingen   inom   data-   och
teletekniken.  Utredaren  överlämnade  i
december 1992 betänkandet (SOU 1992:110)
Information      och       den       nya
InformationsTeknologin  -  straff-   och
processrättsliga frågor m.m.</pre>
<pre>I   utredarens   förslag   ingår   dels
förändringar  i  BrB  vad  gäller  bl.a.
urkundsbrotten  och  brott   mot   andra
bevismedel  och  nya  straffbestämmelser
rörande     informationsintrång      och
skadegörande  angrepp  på   data,   dels
förslag  rörande  en  IT-anpassning   av
bestämmelserna  i  rättegångsbalken   om
bl.a.  begreppet skriftlig handling  och
skriftliga  bevis m.m.  Betänkandet  har
remissbehand-lats och  bereds  vidare  i
Justitiedepartementet.</pre>
<pre>En  IT-anpassning av BrB och  RB  ger
inte  endast upphov till straffrättsliga
och    processrättsliga   frågor.   Även
civilrättsliga regleringar  aktualiseras
i mycket stor omfattning. I sammanhanget
kan    nämnas   IT-utredningens    (dir.
1994:42)  nyligen  avlämnade  betänkande
(SOU         1996:40)        Elektronisk
dokumenthantering,  i  vilket   framförs
förslag  i  fråga  om  användningen   av
elektroniska  dokument.  Betänkandet  är
föremål för remissbehandling.</pre>
<pre></pre>
<pre>Utskottets ställningstagande</pre>
<pre></pre>
<pre>
Arbete  med  att  anpassa  straff-   och
processrättsliga regler till de krav som
den   informationstekniska  utvecklingen
reser   pågår   inom  regeringskansliet.
Enligt  utskottets uppfattning är  någon
riksdagsåtgärd   inte   nödvändig    med
anledning      av      det      aktuella
motionsönskemålet.</pre>
<pre></pre>
<pre>
IT hos Säkerhetspolisen</pre>
<pre></pre>
<pre>
Motionen</pre>
<pre></pre>
<pre>I  motion  T59 (mp) begärs en  utredning
rörande  Säkerhetspolisens (SÄPO)  ökade
kontrollmöjligheter av  medborgarna  som
en  följd  av ny informationsteknik  som
medger att man med hjälp av datorer  kan
söka    information   i    digitaliserat
spaningsmaterial.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Bakgrund</pre>
<pre></pre>
<pre>
Den   säkerhetsunderrättelsetjänst   som
SÄPO  bedriver  går ut på  att  inhämta,
bearbeta  och  vidarebefordra  uppgifter
rörande brott mot rikets säkerhet  eller
annan säkerhetshotande verksamhet.  SÄPO
inhämtar  underrättelser och information
på många sätt och från många olika slags
källor.</pre>
<pre>
Det material som SÄPO på olika sätt har
inhämtat  blir  föremål för  bearbetning
och analys. I bearbetningen kan - om  så
anses  nödvändigt  - ingå  att  föra  in
uppgifterna i SÄPO:s register  eller  se
till  att informationen lagras och finns
åtkomlig  på  annat sätt. Inhämtade  och
bearbetade    uppgifter    kan     också
sammanställas   med  redan   tillgänglig
information.</pre>
<pre>Redan  i  mitten av 1960-talet  började
ett   registersystem  baserat   på   ADB
utvecklas inom SÄPO, och med stöd av 2 §
personalkontrollkungörelsen   (1969:446)
samt ett särskilt regeringsbeslut den 26
juni 1980 finns ett särskilt ADB-baserat
spaningsregister  för  verksamheten  med
att  förebygga  och  uppdaga  brott  mot
rikets   säkerhet  (SÄPO-registret).   I
registret får antecknas sådana uppgifter
som    behövs    för    den    särskilda
polisverksamhet som SÄPO bedriver, bl.a.
uppgifter     från     spaning      inom
kontraspionage  och terroristbekämpning.
I registret får även antecknas uppgifter
om  misstänkt subversiv verksamhet, dvs.
försök  att undergräva och omstörta  det
rådande statsskicket.</pre>
<pre>Med  polisregister  avses  enligt  1  §
polisregisterlagen  (1965:94)   register
som  förs  hos Rikspolisstyrelsen  (RPS)
eller någon annan polismyndighet för att
tjäna till upplysning om brott för vilka
någon   har  misstänkts,  åtalats  eller
dömts   eller   om   någons   personliga
förhållanden          i          övrigt.
Polisregisterlagen   gäller   även   för
SÄPO:s register.</pre>
<pre>Närmare  föreskrifter om  polisregister
finns     i     polisregisterkungörelsen
(1969:38). Särskilda föreskrifter gäller
dock    för   SÄPO:s   register.   Dessa
bestämmelser           finns           i
personalkontrollkungörelsen.</pre>
<pre>Riksdagen    har    nyligen     antagit
riktlinjer  för uppbyggnaden  av  en  ny
struktur avseende de brottsregister m.m.
som   i   dag   förs  hos   RPS   (prop.
1994/95:144, JuU21, rskr. 378).</pre>
<pre>Regeringen  har  tillsatt  en  utredare
(Registerutredningen, dir. 1995:38)  med
uppgift    att   med   utgångspunkt    i
riktlinjerna  utarbeta förslag  till  en
rättslig  reglering av de nya registren.
I  uppdraget ingår också att överväga om
det    behövs    några    ändringar    i
polisregisterlagen.   Utredaren    skall
vidare  överväga och lämna förslag  till
andra  närliggande författningsändringar
som  kan  komma  att aktualiseras  under
arbetets gång.</pre>
<pre>En utgångspunkt för utredningsarbetet
bör  enligt  direktiven vara  att  skapa
enkla  och lättbegripliga regler som  är
anpassade     efter     den     tekniska
utvecklingen. Det skall därvid  särskilt
uppmärksammas    att    den    enskildes
personliga    integritet     får     ett
erforderligt skydd. Vidare anförs det  i
direktiven  att  hänsyn måste  tas  till
Sveriges    internationella   åtaganden,
bl.a. Europarådets konvention till skydd
för      enskilda     vid     automatisk
databehandling  av personuppgifter,  den
s.k.     dataskyddskonventionen      och
Europarådets rekommendation, No. R  (87)
15,  om  användningen av personuppgifter
inom polissektorn.</pre>
<pre>Uppdraget  omfattar  numera   enligt
tilläggsdirektiv (dir.  1996:22  )  även
SÄPO:s register. Arbetet skall redovisas
senast den 31 mars 1997.</pre>
<pre>Registerutredningen   avlämnade   under
sistlidna       mars      delbetänkandet
(SOU                            1996:35)
Kriminalunderrättelseregister   -   DNA-
register.  Betänkandet  är  föremål  för
remissbehandling.</pre>
<pre></pre>
<pre>Utskottets ställningstagande</pre>
<pre></pre>
<pre>
Olika    frågeställningar    som     rör
registrering och ADB-behandling av bl.a.
SÄPO:s    register   är   föremål    för
utredning.  Utskottet  anser   att   det
saknas   anledning  för  riksdagen   att
föregripa     detta    utredningsarbete.
Motionen   bör   inte  föranleda   någon
åtgärd.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Europols register</pre>
<pre></pre>
<pre>
Motionen</pre>
<pre></pre>
<pre>I    motion    T59   (mp)   yrkas    ett
tillkännagivande  att Sverige  inom  det
Europeiska   polissamarbetet   (Europol)
skall   verka  för  restriktivitet   vid
registrering i Europols register så  att
inga  uppgifter som strider  mot  svensk
lagstiftning skall få registreras  eller
spridas     och     att     det     även
fortsättningsvis    bör    gälla     att
personuppgifter      ur       offentliga
myndighetsregister inte skall få  säljas
till   något   annat   land.   Utskottet
begränsar sitt yttrande till den del  av
motionsyrkandet        som         avser
Europolsamarbetet.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>Bakgrund</pre>
<pre></pre>
<pre>Internationellt  polissamarbete  har  en
lång tradition, och Interpol, som är den
mest    kända    och    världsomfattande
polisorganisationen,  har  verkat  sedan
1923.</pre>
<pre>
Polissamarbete inom EG inleddes år 1976
genom det s.k. TREVI-samarbetet. Det var
ett mellanstatligt samarbete mellan EG:s
medlemsländer, och därutöver deltog  sju
 likasinnade  länder, däribland Sverige,
som  gavs  särskild information  om  det
arbete som bedrevs.</pre>
<pre>I     och    med    Maastrichtfördraget
reglerades polissamarbetet inom EG,  och
i  fördragets kapitel VI, artikel K (K.1
punkt  9) nämns polissamarbete  i  syfte
att  förebygga och bekämpa olika  former
av   grov  internationell  brottslighet.
Europol nämns uttryckligen som ett organ
inom  EU  för  utbyte  av  informationer
avseende de angivna områdena.</pre>
<pre>Europolkonventionen,  som   utgör   den
rättsliga   grunden  för  en   europeisk
polisbyrås     (Europol)     verksamhet,
undertecknades i juli 1995. Konventionen
skall  nu  ratificeras av de  nationella
parlamenten.  För svensk del  kommer  en
departementspromemoria   att   utarbetas
inom  Justitiedepartementet med  förslag
till ratificering och till lagändringar.</pre>
<pre>Europol   har   som   målsättning   att
förbättra  effektiviteten  hos  behöriga
myndigheter i medlemsstaterna och  deras
samarbete  när  det gäller förebyggandet
och   kampen   mot  terrorism,   olaglig
narkotikahandel  och  andra   allvarliga
former av internationell brottslighet.</pre>
<pre>Varje  medlemsstat  skall  upprätta  en
nationell  enhet  med  ansvar  för   att
utföra vissa arbetsuppgifter, bl.a.  att
förse Europol med den information och de
underrättelser som är nödvändiga för att
Europol   skall   kunna  fullgöra   sina
arbetsuppgifter.</pre>
<pre>Europol  skall således vara  ett  organ
för           informations-          och
underrättelseutbyte mellan  poliskårerna
i   medlemsländerna.   Tanken   är   att
medlemsländerna  genom   Europol   skall
kunna  få del av uppgifter som  finns  i
andra  länder och att Europol  dessutom,
bl.a.         genom         kvalificerad
analysverksamhet,  skall  kunna  förädla
denna information så att förundersökning
och lagföring kan ske på nationell nivå.
Europol   har   inte   några   operativa
befogenheter.</pre>
<pre>Hos   Europol  skall  föras  tre  slags
dataregister.  Ett  informationsregister
som   bl.a.   innehåller  uppgifter   om
personer   som  dömts  för   eller   som
misstänkts för att ha begått eller varit
delaktiga  i  sådana brott  som  Europol
skall  ägna  sig  åt. Vidare  skall  ett
analysregister  föras  där  Europol  för
analysändamål  kan  lagra   även   andra
uppgifter       än        de        från
informationsregistret. Uppgifterna skall
röra de brott som Europol skall ägna sig
åt  samt  därmed  sammanhängande  brott.
Vidare skall ett indexregister upprättas
över   de   uppgifter   som   lagras   i
analysregistret.</pre>
<pre>De  uppgifter som skall förekomma i  de
aktuella    registren    härrör     från
respektive        lands       nationella
polisregister där uppgiften har förts in
i  full  överensstämmelse med respektive
lands nationella lagstiftning.</pre>
<pre>Justitieministern har  den  16  januari
1996  i  riksdagen  som  svar  på  fråga
1995/96:166  om  Europolregister  anfört
att    Europolkonventionen   och    dess
tillämpningsföreskrifter  inte  urholkar
och förändrar det skydd som följer av de
konventioner  och  rekommendationer  som
Sverige  och  andra medlemsländer  sedan
länge  har  tillämpat i sina  nationella
rättsordningar    när     det     gäller
registerföring. Här åsyftas Europarådets
dataskyddskonvention  och   Europarådets
rekommendation   om   användningen    av
personuppgifter  inom  polissektorn  som
nämnts i det föregående.</pre>
<pre>Som   redovisats  ovan  har   riksdagen
nyligen    antagit    riktlinjer     för
uppbyggnaden av en ny struktur  avseende
de  brottsregister m.m. som i  dag  förs
hos RPS (prop. 1994/95:144, JuU21, rskr.
378). Riksdagen behandlade i ärendet  en
motion  med yrkande om ställningstagande
till  hur  de nya riktlinjerna förhåller
sig till uppbyggnaden av de register som
bl.a. skall föras hos Europol. Riksdagen
avstyrkte motionen under hänvisning till
att regeringen beslutat om en översyn av
den  rättsliga  regleringen  av  svenska
register.</pre>
<pre>Vidare  behandlade  riksdagen  tidigare
under  innevarande  vår  motionsönskemål
liknande  det nu aktuella i samband  med
sina       överväganden      beträffande
förberedelsearbetet      inför      EU:s
regeringskonferens 1996 (skr. 1995/96:
30, UU13, rskr. 199).</pre>
<pre>I sitt yttrande till utrikesutskottet i
ärendet     (1995/96:JuU3y)     erinrade
utskottet bl.a. om att de uppgifter  som
skall  förekomma i de aktuella registren
hos  Europol  härrör  från  resp.  lands
nationella  polisregister där  uppgiften
har förts in i full överensstämmelse med
den  nationella lagstiftningen.  Sverige
bestämmer  således  på  nationell   nivå
vilka  uppgifter  som  skall  införas  i
registren. Utskottet konstaterade vidare
att   olika  frågeställningar  som   rör
registrering i polisregister är  föremål
för  utredning. Utskottet ansåg att  det
saknades  anledning  för  riksdagen  att
föregripa  det  utredningsarbetet,   och
utskottet  avstyrkte  bifall   till   de
aktuella motionsyrkandena.</pre>
<pre>Utrikesutskottet  ansåg   i   sitt   av
riksdagen  antagna  betänkande   motions
önskemålen tillgodosedda genom vad bl.a.
justitieutskottet    anfört    i    sitt
yttrande.</pre>
<pre></pre>
<pre>Utskottets ställningstagande</pre>
<pre></pre>
<pre>
Utskottet  vidhåller sin ovan redovisade
uppfattning.  Motion T59 i nu  behandlad
del  bör  således  inte föranleda  någon
åtgärd.</pre>
<pre></pre>
<pre>Stockholm den 25 april 1996</pre>
<pre></pre>
<pre>På justitieutskottets vägnar</pre>
<pre></pre>
<pre>Gun Hellsvik</pre>
<pre></pre>
<pre>I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik
(m), Lars-Erik Lövdén (s), Birthe
Sörestedt (s), Sigrid Bolkéus (s), Märta
Johansson (s), Margareta Sandgren (s),
Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp),
Ann-Marie Fagerström (s), Alice Åström
(v), Pär Nuder (s), Maud Ekendahl (m),
Kia Andreasson (mp), Helena Frisk (s),
Jeppe Johnsson (m), Görel Thurdin (c)
och Michael Stjernström (kds).</pre>
<pre></pre>
<pre>Avvikande meningar</pre>
<pre></pre>
<pre>1.  Gun Hellsvik, Anders G Högmark, Maud
Ekendahl  och  Jeppe Johnsson  (alla  m)
anför:</pre>
<pre></pre>
<pre>Allmänt</pre>
<pre></pre>
<pre>Propositionens förslag på olika områden,
vilka enligt regeringen skall ses som en
IT-strategi,   är  enligt   vår   mening
alltför  håglösa  och otillräckliga.  En
satsning på utnyttjande av varje del  av
informationsteknikens  möjligheter   som
skulle  ha kunnat utvecklas till  en  av
vårt  lands  främsta  konkurrensfördelar
har   av  regeringen  inrangerats  bland
andra     dussinfrågor.    Propositionen
uppfyller enligt vår mening inte de krav
som  bör  ställas  på  en  offensiv  IT-
strategi    med    målet     att     öka
livskvaliteten    och     vårt     lands
internationella  konkurrenskraft.  Detta
bör   riksdagen   som  sin   mening   ge
regeringen till känna.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Lagöversyn</pre>
<pre></pre>
<pre>
Enligt  vår  uppfattning bör  brott  som
begås   med   hjälp  av   nya   tekniska
hjälpmedel     inte     särskiljas     i
straffrättsligt hänseende. Översynen och
IT-anpassning av straffrätten bör enligt
vår  uppfattning väsentligt mera uttalat
än vad som anges i regeringsförslaget gå
ut  på  att finna lösningar som  innebär
att   generella  straffbestämmelser  kan
tillämpas på de skilda brotten oberoende
av   om   den   straffbelagda  gärningen
begåtts med ny eller gammal teknik.</pre>
<pre>
Den  snabba  tekniska  utvecklingen,
vilken   möjliggör   brottslighet    med
användande  av modern datorkommunikation
och annan ny teknik, får emellertid inte
heller föranleda att censur eller  annan
offentlig   kontroll   av   elektroniskt
lagrad  information införs i onödan.  En
vägledande princip bör vara frihet under
ansvar när det gäller möjligheterna  att
utnyttja den nya tekniken.</pre>
<pre>
Vi  anser att riksdagen med anledning av
motion  T51  yrkande  2  bör  göra   ett
tillkännagivande   till   regeringen   i
enlighet med det ovan sagda.</pre>
<pre></pre>
<pre>2. Kia Andreasson (mp) anför:</pre>
<pre></pre>
<pre>IT hos Säkerhetspolisen</pre>
<pre></pre>
<pre>Användningen  av  IT ger  SÄPO  kraftigt
förbättrade tekniska möjligheter att öka
sin  kontroll av medborgarna bl.a. genom
att   eftersökning   av   uppgifter    i
digitaliserat material m.m.  innebär  en
betydande   effektivisering.   Det    är
olyckligt att SÄPO:s kontrollmöjligheter
på  detta sätt ökas utan att det fattats
något  beslut i demokratisk  ordning  om
att  så skall ske. Regeringen bör ges  i
uppdrag  att utreda vilken betydelse  IT
har  för  SÄPO:s spaningsmetoder  och  i
vilken    omfattning    kontrollen    av
medborgarna ökar på grund av denna.</pre>
<pre></pre>
<pre>Vi anser att riksdagen med anledning av
motion  T59  yrkande  7  bör  göra   ett
tillkännagivande   till   regeringen   i
enlighet med det ovan sagda.</pre>
<pre></pre>
<pre>3.  Alice  Åström (v) och Kia Andreasson
(mp) anför:</pre>
<pre></pre>
<pre>Europols register</pre>
<pre></pre>
<pre>Införandet  av den fria rörligheten  för
personer  inom EU kommer att  leda  till
krav på ett ökande antal kompensatoriska
åtgärder i form av bl.a. registrering  i
olika   dataregister  för  att   uppväga
frånvaron  av gränskontroller.  Det  bör
härvid uppmärksammas att det i många EU-
länder inte finns samma integritetsskydd
som  i  Sverige. Enligt vår  uppfattning
finns  det anledning att starkt begränsa
de  uppgifter  som kan bli  föremål  för
registrering.  Sverige, som  alltid  har
varit  ett  föregångsland i  kampen  för
medborgerliga   fri-  och   rättigheter,
måste  aktivt motverka registerföring  i
t.ex.      Europols     register      av
integritetskränkande uppgifter. Det  får
ankomma på regeringen att vidta åtgärder
härför.</pre>
<pre>
Vi anser att riksdagen med anledning av
motion  T59  yrkande  8  bör  göra   ett
tillkännagivande   till   regeringen   i
enlighet med det ovan sagda.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
Lagutskottets yttrande
1995/96:LU4y</pre>
<pre></pre>
<pre>Åtgärder för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik</pre>
<pre></pre>
<pre>Till trafikutskottet</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet  har den  19  mars  1996
beslutat  att  bereda  samtliga  utskott
tillfälle  att senast den 23 april  1996
avge yttrande över förslag i proposition
1995/96:125 Åtgärder för att bredda  och
utveckla         användningen         av
informationsteknik jämte motioner  i  de
delar   som   rör  respektive   utskotts
beredningsområde.</pre>
<pre>
I  propositionen föreslås att riksdagen
antar  regeringens förslag till mål  för
en  nationell IT-strategi (avsnitt  4.1)
samt  godkänner regeringens förslag till
prioriterade statliga uppgifter när  det
gäller    att   främja   IT-utvecklingen
(avsnitt  4.3). Prioriteringarna  gäller
rättsordningen,     utbildningen     och
samhällets      informationsförsörjning.
Lagutskottets beredningsområde berörs  i
avsnitt      5.1,     som      behandlar
rättsordningen.</pre>
<pre>Med   anledning  av  propositionen  har
väckts  sammanlagt tio motioner med  ett
80-tal   yrkanden.  Fem  motionsyrkanden
berör  helt  eller delvis  lagutskottets
beredningsområde.</pre>
<pre>
Lagutskottet, som beslutat avge yttrande
i ärendet, får anföra följande.</pre>
<pre>
I   propositionens  avsnitt  5.1  anför
regeringen    att    anpassningen    och
utvecklingen  av  rättsordningen   skall
påskyndas  i  syfte  att  undanröja   de
rättsliga   hindren  för  en   rationell
användning av IT. Målet är att genomföra
vissa                    högprioriterade
författningsändringar inom tre år. Målet
är  också att finna effektiva former för
en  kontinuerlig rättslig uppföljning av
den  snabba  utvecklingen på IT-området.
Mot    bakgrund   av   de   IT-rättsliga
frågornas        komplexitet         och
gränsöverskridande  karaktär  skall  ett
rättsligt     observatorium    inrättas.
Observatoriet skall tills vidare  knytas
till      regeringens     IT-kommission.
Observatoriet skall bl.a. göra en samlad
kartläggning  av  alla rättsliga  frågor
som  aktualiseras av utvecklingen på IT-
området.</pre>
<pre>Ett  spörsmål som gäller det  rättsliga
observatoriet  tas upp i motion  T56  av
Stig  Sandström m.fl. (v).  Motionärerna
anser  att riksdagsledamöter bör ingå  i
observatoriet.    I    motionen    yrkas
tillkännagivande härom (yrkande 8).</pre>
<pre>Enligt  utskottets  mening  är  det   i
lagstiftningsarbete i många fall viktigt
att     parlamentariker    och     olika
intressegrupper    i    allmänhet    får
tillfälle  att på ett så tidigt  stadium
som möjligt komma in i ett reformarbete.
Politiker och specialister bereds därmed
goda  förutsättningar för ett  fruktbart
samarbete.  I förevarande  fall  är  det
emellertid   inte   fråga    om    något
traditionellt       lagstiftningsarbete.
Observatoriet  är, såvitt utskottet  kan
bedöma,  snarast  avsett  att  vara  ett
kontaktorgan som bl.a. skall utföra  ett
expertbetonat                  juridiskt
kartläggningsarbete.    Arbetet    skall
bedrivas    i    nära   samverkan    med
regeringens IT-kommission,  som  är  ett
rådgivande   organ  till  regeringen   i
övergripande och strategiska  frågor  på
IT-området.  Inte  heller  kommissionen,
vars arbete skall pågå till utgången  av
år  1996,  har  i uppdrag att  framlägga
konkreta   lagförslag.   IT-kommissionen
skall  endast  belysa rättsliga  frågor,
bl.a.       upphovsrätt,      sekretess,
integritetsskydd  och datasäkerhet,  och
är inte parlamentariskt sammansatt (dir.
1995:1, skr. 1995/96:103 s. 9-10).</pre>
<pre>Mot  denna bakgrund anser utskottet att
det  inte finns skäl att förorda att det
rättsliga  observatoriet  skall  ha   en
parlamentarisk sammansättning. I de fall
observatoriets       kartläggningsarbete
påvisar  behov  av lagstiftningsåtgärder
utgår   utskottet  från  att  regeringen
tillkallar kommittéer och utredare i den
utsträckning som är erforderligt  och  i
samband     därmed     överväger      om
parlamentariker    bör    knytas    till
utredningsarbetet. Det  anförda  innebär
att   utskottet  anser  att  motion  T56
yrkande 8 bör avstyrkas.</pre>
<pre>I  propositionen anger  regeringen  fem
rättsområden  som skall prioriteras.  De
prioriterade     rättsområdena     avser
integritetsskyddet,   regelverket    för
elektronisk     dokumenthantering      i
offentlig    förvaltning,   upphovsrätt,
reglering    av    distansarbete     och
telelagen.  Målet är  att  inom  tre  år
genomföra                   erforderliga
författningsändringar     inom     dessa
prioriterade områden. Av de prioriterade
rättsområdena    tillhör   upphovsrätten
lagutskottets beredningsområde.</pre>
<pre>Mats  Odell m.fl. (kds) anser i  motion
T52 att det behövs en bredare lagöversyn
än   vad   regeringen   angett.   Enligt
motionärernas mening verkar  regeringens
prioritering vara gjord mest i syfte att
lyfta  fram  de  rättsområden  där   man
bedömer  att  resultat kan förväntas.  I
motionen yrkas tillkännagivande  om  att
en  bredare  lagöversyn bör  komma  till
stånd (yrkande 2).</pre>
<pre>Lagutskottet   kan  -   såvitt   gäller
utskottets beredningsområde  -  inte  se
att   det  föreligger  något  omedelbart
behov   av  att  prioritera  ytterligare
rättsområden. Om det i samband  med  den
kartläggning    som    det     rättsliga
observatoriet skall utföra visar sig att
det  finns  ett behov av att  ge  förtur
också  till andra än de upphovsrättsliga
frågorna    på   civilrättens    område,
förutsätter    utskottet     att     IT-
kommissionen   kommer  att  uppmärksamma
regeringen härpå. Utskottet förordar för
sin   del  att  motion  T52  yrkande   2
avstyrks.</pre>
<pre>Beträffande       det      prioriterade
rättsområde  som  berör  lagutskottet  -
upphovsrätten  - anförs i  propositionen
att  den s.k. mediasammansmältningen och
användningen   av   datorlagrade    verk
innebär nya krav på rättsskyddet och  på
rättighetsadministrationen.
Upphovsrättssystemet  och  skyddet   för
intellektuella äganderätter utsätts  för
betydande      påfrestningar       genom
digitaliseringen. Denna gör det  möjligt
att,  på  sätt  som inte  varit  möjliga
tidigare,  komprimera  verk  och   annan
information, komprimera informationen  i
multimediaform,  överföra  och   kopiera
information   med  stor  hastighet   och
slutligen     även    att     manipulera
informationen.  Den  nya  tekniken  kan,
anförs vidare, medföra att upphovsmännen
och  andra rättighetshavare i  hög  grad
förlorar kontrollen över användningen av
sina  verk  och prestationer.  Samtidigt
finns  det  risker att IT:s  långtgående
kontrollmöjligheter  utnyttjas  på   ett
sätt  som  äventyrar olika  intressen  i
informationsfrihet och som måste stämmas
av   mot  ensamrättsanspråken.  Den  nya
tekniken  har, enligt vad som  anförs  i
propositionen,        inverkan        på
verksbegreppet,   upphovsmannabegreppet,
tillämpningen    av    de     ekonomiska
rättigheterna, tillämpningen  av  rätten
att kontrollera offentliga framträdanden
samt   tillämplig  lag  i  samband   med
internationell       överföring       av
information.</pre>
<pre>Upphovsrättsliga frågor tas upp  i  två
motioner. I motion T58 anför Eva Flyborg
m.fl.    (fp)    att    den    nuvarande
lagstiftningen inte är anpassad till den
snabba  utvecklingen som  skett  på  IT-
området.  I  motionen anförs vidare  att
utvecklingen  av  elektroniska   nätverk
innebär   att  immateriella  rättigheter
lätt kan spridas utan medgivande. Enligt
motionärernas  mening bör utredas  vilka
möjligheter     som      finns      till
standardisering av elektronisk  märkning
på i dag upphovsrättsligt skyddade verk.
I motionen yrkas tillkännagivande om vad
i  motionen anförts angående behovet  av
rättslig  översyn över av IT-användingen
berörda lagar (yrkande 1).</pre>
<pre>I motion T51 anför Carl Bildt m.fl. (m)
att  förutsättningarna för upphovsrätten
radikalt förändrats genom de möjligheter
som  nu  finns  att med  digital  teknik
sprida  verk och framställa nya exemplar
med    enkla    metoder   till    nästan
obefintliga      kostnader.       Enligt
motionärernas mening är det viktigt  att
upphovsrätter skyddas samtidigt som  ett
effektivt  användande av  tekniken  inte
hämmas.  I  motionen  ställs  frågan  om
elektroniskt     baserad    information,
exempelvis  texter,  ljud  och   bilder,
skall   skyddas   på  samma   sätt   som
datorprogram. Motionärerna anser att det
till  stor  del  bör vara upphovsmännens
uppgift  att  se  till att  de  verk  de
framställer  inte  kan missbrukas  genom
mångfaldigande   och    spridande.    Om
upphovsmännen ges ett utökat ansvar ökar
incitamenten  för  att  utveckla   säkra
system,  exempelvis kopieringsskydd  och
elektroniska signaturer som  kan  styrka
behörigheter.   Sverige    bör    enligt
motionärernas  mening  kunna  spela   en
pådrivande roll inom framför allt EU för
att   få   till   stånd  internationella
anpassningar. Motsvarande bör gälla  för
de förändringar som kan behövas på andra
områden inom civilrätten. I huvudsak bör
dock     enligt     motionärerna     den
internationella  anpassningen  ske  inom
ramen   för   rådande  avtalsfrihet.   I
motionen yrkas tillkännagivande  om  vad
som  sålunda anförts om principerna  för
anpassningen av lagstiftningen  till  de
krav    som   den   informationstekniska
utvecklingen reser (yrkande 2).</pre>
<pre>Utskottet  har ingen annan  uppfattning
än   motionärerna  om  behovet  av   att
anpassa       den       upphovsrättsliga
lagstiftningen  till  de  nya  krav  som
aktualiseras  genom IT.  I  sammanhanget
måste     emellertid     beaktas     att
lagstiftningen  sedan  länge  bygger  på
internationella konventioner och att IT-
utvecklingen i en allt högre grad kräver
att      de     nödvändiga     rättsliga
anpassningarna   får   största   möjliga
internationella acceptans. Detta betyder
att    tyngdpunkten   i    de    svenska
aktiviteterna på området i  första  hand
måste   fokuseras  på  det  arbete   som
bedrivs  på det internationella  planet.
Så är också fallet. Inom FN-organet WIPO
(Världsorganisationen      för       den
intellektuella    äganderätten)    pågår
arbete     med    nya    internationella
konventioner om immateriella rättigheter
med     anledning     av     den     nya
informationstekniken.  Avsikten  är  att
frågorna   skall   behandlas   vid    en
diplomatkonferens,  om   möjligt   redan
under  december månad 1996. Arbete  sker
på   grundval  av  förslag  från  WIPO:s
medlemsländer. Sverige deltar  aktivt  i
det     förberedande    arbetet    inför
diplomatkonferensen genom deltagandet  i
industriländernas   samarbetsgrupp   för
immaterialrätt,         den         s.k.
Stockholmsgruppen.   Inom   EU    deltar
Sverige   i   rådets   arbetsgrupp    om
immaterialrätt,    där    arbetet    för
närvarande  är  inriktat  bl.a.  på  att
utarbeta  förslag som gemenskapen  avser
att   lägga   fram  vid   den   kommande
diplomatkonferensen.</pre>
<pre>När  det  gäller arbetet inom  EU  vill
utskottet   vidare   erinrar   om    att
kommissionen år 1995 framlade en grönbok
om     upphovsrätt    och     närstående
rättigheter i informationssamhället, KOM
(95)  382.  Boken  är  avsedd  som   ett
underlag  för diskussioner om  en  mängd
frågor  som  främst  hänger  samman  med
internationella digitala överföringar av
upphovsrättsligt  skyddat  material.   I
grönboken  konstateras att  utvecklingen
av informationssamhället förutsätter att
en  mängd nya varor och tjänster  skapas
och  att  dessa i full utsträckning  kan
dra   nytta   av  de  s.k.  elektroniska
motorvägarna. Skapandet av nya  tjänster
och    varor    bygger   på    betydande
investeringar.   Vidare   påpekas    att
ansträngningar    för     att     främja
investeringar endast är genomförbara  om
det  finns ett tillräckligt skydd i  den
digitala  miljön  för  upphovsrätt   och
närstående  rättigheter.  Det  framhålls
att   stora   skillnader  i  skyddsnivån
kommer    att   innebära   hinder    för
uppbyggandet av informationssamhället. I
grönboken   ställs   frågan   om   redan
genomförda       harmoniseringsåtgärder,
däribland  skyddet  för  databaser,   är
tillräckliga  eller om  mer  långtgående
harmoniseringar   av   den    nationella
lagstiftningen behövs. Därvid  framhålls
att    bristande    harmonisering     av
ensamrätten       till      utnyttjande,
reproduktion m.m. av skyddade  verk  och
tjänster    skulle    leda    till    en
uppsplittring    av   marknaderna.    Om
marknaderna  splittras  kan  det  hindra
skapandet  av  sådana nya  tjänster  som
endast kan bli lönsamma om de förs ut på
en större marknad än den nationella. Mot
den bakgrunden tas i grönboken upp vissa
både  övergripande  och  mera  specifika
frågor      om      mera     långtgående
harmoniseringsåtgärder. En  övergripande
fråga   gäller  huruvida  man  också   i
framtiden  bör hålla fast vid  principen
om     lagstiftningens     territoriella
begränsning, dvs. om skyddets omfattning
skall avgöras enligt reglerna i den stat
där skyddet i varje särskilt fall begärs
eller  om  man kan tänka sig   en  annan
ordning, t.ex. att lagstiftningen i  den
stat  där  tjänsten  har  sitt  ursprung
alltid  skall  vara styrande.  Bland  de
specifika   frågorna  som  tas   upp   i
grönboken  kan nämnas bl.a. rätten  till
mångfaldigande,     överföring      till
allmänheten,    rätten   till    digital
överföring  och  spridning  samt  rätten
till digital sändning.</pre>
<pre>Också  de frågeställningar som särskilt
aktualiseras i motionerna är  behandlade
i grönboken. Sålunda konstateras att det
genom  digital  teknik  är  möjligt  att
automatiskt   identifiera   ( tatuera ),
skydda  och  förvalta verk och  tjänster
förutsatt  att  det  byggs  upp   sådana
system.    För    att    undvika     att
informationssamhällets framväxt sker  på
rättighetshavarnas  bekostnad   framstår
sådana    system    med   internationell
räckvidd  som  nödvändiga.  I  grönboken
redovisas  vidare ett särskilt  projekt,
CITED-projektet      (Copyright       in
Transmitted  Electronic Documents),  som
finansieras  av kommissionen.  Projektet
grundar  sig  på  informationsindustrins
behov  i vid mening och syftar till  att
skydda    upphovsrätt   och   närstående
rättigheter  för alla verk och  tjänster
som  lagras och överförs i digital form.
Målet  är  att  det  skall  införas  ett
skyddssystem     för     att      stilla
rättighetshavarnas  farhågor   och  göra
det  enklare att ställa information till
förfogande  för  så många  som  möjligt.
Inom    projektet    eftersträvas    att
definiera  en  generell  modell  som  är
tillämplig  för olika sektorer  och  som
tar     alla     aktörer    och     hela
informationskedjan  med  i  beräkningen.
Modellen  definierar nödvändiga åtgärder
mot  privatkopiering och modellen prövas
i pilotprojekt.</pre>
<pre>Grönböcker   brukar  följas   av   s.k.
vitböcker  där  kommissionen  drar   upp
riktlinjer för den lagstiftning som  bör
åstadkommas.       I       kommissionens
arbetsprogram   för    år    1996    har
uppföljning  av grönboken om upphovsrätt
och     närstående     rättigheter     i
informationssamhället tagits upp som ett
särskilt projekt.</pre>
<pre>Mot bakgrund av att enskilda länder har
ytterst begränsade möjligheter att  anta
nationella     lösningar     på      det
upphovsrättsliga området  är  nödvändigt
att   Sverige   aktivt  deltar   i   det
internationella  arbetet  och  där   med
kraft  driver de frågor som är angelägna
från  svenska utgångspunkter.  Utskottet
utgår   från   att  regeringen   i   det
sammanhanget strävar efter att  ta  till
vara Sveriges intressen i de frågor  som
motionärerna  tar upp.  Utskottet  utgår
också    från    att    regeringen     i
förhandlingarna  verkar   för   att   de
nödvändiga               internationella
harmoniseringarna skall komma till stånd
snarast möjligt.</pre>
<pre>Några  formella tillkännagivanden eller
andra åtgärder från riksdagens sida  kan
enligt  utskottets mening för närvarande
inte  anses  påkallade. Utskottet  anser
att   motionerna  T51  och  T58   i   nu
behandlade delar bör avstyrkas.</pre>
<pre>I  motion  T58 anför Eva Flyborg  m.fl.
(fp)  att  allt  fler  medborgare  genom
konsumentupplysning bör  göras  medvetna
om de möjligheter som IT erbjuder. Sådan
upplysning kan omfatta råd om  villkoren
för  verksamheten på näten samt praktisk
rådgivning  om produkter som underlättar
nätets  användning. Vidare  bör,  enligt
motionärernas   mening,   kunskaper   om
lågprisdatorer      spridas      aktivt.
Motionärerna anser att det  i  fråga  om
konsumentupplysning om IT finns  viktiga
uppgifter för Konsumentverket och  andra
organisationer i konsumenternas  tjänst.
I  motionen yrkas att riksdagen som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen    anförts   om   behovet    av
konsumentupplysning (yrkande 5).</pre>
<pre>Enligt utskottets mening har IT en stor
potential på konsumentområdet. En viktig
uppgift       för      den      framtida
konsumentpolitiken är att på olika  sätt
ge  stöd  så  att dessa möjligheter  kan
vidareutvecklas.  Utskottet  ser  därför
med  tillfredsställelse att  det  i  IT-
kommissionens  uppdrag ingår  att  lämna
förslag  till hur användarnas  intressen
kan  tas  till  vara inom ramen  för  en
strävan   att  åstadkomma  en  så   bred
användning  av tekniken som  möjligt.  I
propositionen anför regeringen också att
folkbildning om IT och om frågor som rör
informations- och kunskapsanvändning bör
prioriteras under de närmaste åren.</pre>
<pre>I  sammanhanget  vill utskottet  vidare
erinra  om  att  det i  EU-kommissionens
konsumentpolitiska  prioriteringar   för
åren  1996-1999  påpekas  att  särskilda
insatser behöver göras för att uppmuntra
konsumentorganisationerna  att  förändra
sina   arbetsformer  och  därmed   kunna
tillgodogöra sig fördelarna med den  nya
informationstekniken.    Ett    av    de
prioriterade         områdena          i
handlingsprogrammet är åtgärder för  att
möjliggöra  för  konsumenterna  att  dra
nytta      av     informationssamhället.
Intensifierade  åtgärder som  innefattar
utbildning   och   upplärning   så   att
konsumenterna  till  fullo  skall  kunna
utnyttja          informationssamhällets
möjligheter   föreslås.    Enligt    vad
regeringen     anfört    i    skrivelsen
1995/96:181 Konsumentpolitiken  i  EU  -
mål   och  inriktning  för  det  svenska
arbetet kommer Sverige aktivt att stödja
och delta i detta arbete.</pre>
<pre>Mot   bakgrund  av  vad   som   sålunda
redovisats  kan  utskottet  inte   finna
annat  än att konsumentfrågorna  är  väl
uppmärksammade  i  det pågående  arbetet
både  på  nationell  och  internationell
nivå.    Utskottet    förutsätter    att
Konsumentverket                      och
konsumentorganisationerna    fortlöpande
följer  frågorna och vidtar de  åtgärder
som  det fortsatta arbetet kan föranleda
för  att tillgodose konsumenternas  krav
på   information   i  IT-frågor.   Något
särskilt  tillkännagivande  därom   från
riksdagens   sida  till  regeringen   är
enligt  utskottets mening inte påkallat.
Utskottet  anser således att motion  T58
också i denna del bör avstyrkas.</pre>
<pre></pre>
<pre>Stockholm den 23 april 1996</pre>
<pre>
På lagutskottets vägnar</pre>
<pre>
Agne Hansson</pre>
<pre></pre>
<pre>
I beslutet har deltagit: Agne Hansson
(c), Bengt Kronblad (s), Rolf Dahlberg
(m), Carin Lundberg (s), Rune Berglund
(s), Stig Rindborg (m), Karin Olsson
(s), Eva Arvidsson (s), Bengt Harding
Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja
Linderborg (v), Anders Ygeman (s), Tomas
Högström (m), Yvonne Ruwaida (mp),
Birgitta Carlsson (c), Eva Persson
Sellin (s) och Marietta de Pourbaix-
Lundin (m).</pre>
<pre></pre>
<pre>Avvikande mening</pre>
<pre></pre>
<pre>Rolf   Dahlberg,  Stig  Rindborg,  Tomas
Högström och Marietta de Pourbaix-Lundin
(alla m) anser att den del av utskottets
yttrande  som börjar med  Mot  bakgrund 
och  slutar med  bör avstyrkas  bort  ha
följande lydelse:</pre>
<pre></pre>
<pre>Utskottet anser att det är angeläget att
Sverige också fortsättningsvis aktivt
deltar i det internationella arbetet och
där med kraft driver frågor som är
angelägna från svenska utgångspunkter.
Enligt utskottets mening är det särskilt
viktigt att det synsätt på upphovsrätt
och IT som förs fram i motion T51 därvid
görs gällande från svensk sida. Som
framhålls i motionen bör det i framtiden
i huvudsak vara upphovsmännen själva som
får se till och ansvara för att de verk
de framställer inte kan missbrukas genom
exempelvis mångfaldigande och olovligt
spridande. En sådan huvudprincip ger
nämligen upphovsmännen ett utökat
incitament att utveckla från tekniska
utgångspunkter upphovsrättsligt säkra
system. Behovet av lagstiftning på
ifrågavarande område, som på grund av IT-
teknikens snabba utveckling ständigt
behöver ändras, skulle därmed reduceras
betydligt. Också i övrigt anser
utskottet att man från svensk sida
internationellt bör arbeta i syfte att
så långt det är möjligt undvika ny och
omfattande lagstiftning. Utgångspunkten
bör i stället vara att de möjligheter
som finns att reglera rättsförhållandena
mellan upphovsmännen och användarna
genom civilrättsliga avtal i första hand
tas till vara. Härigenom uppnås bl.a.
den fördelen att rättsförhållandena
successivt kan anpassas till den nya
tekniken på IT-området och att
lagstiftning kan undvaras.</pre>
<pre></pre>
<pre>Mot bakgrund av vad som sålunda anförts
anser utskottet att motion T51 yrkande 2
bör tillstyrkas. Däremot bör motion T58
yrkande 1 inte föranleda någon
riksdagens vidare åtgärd.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>Utrikesutskottets yttrande
1995/96:UU6y</pre>
<pre></pre>
<pre>Åtgärder för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik</pre>
<pre></pre>
<pre>Till trafikutskottet</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet har genom beslut den  19
mars 1996 berett samtliga övriga utskott
tillfälle att yttra sig över de  förslag
i  proposition 1995/96:125 Åtgärder  för
att bredda och utveckla användningen  av
informationsteknik jämte motioner  i  de
delar   som  berör  respektive  utskotts
beredningsområde.  Med  anledning  härav
beslöt  utrikesutskottet vid sammanträde
den   28   mars  att  yttra   sig   till
trafikutskottet.       Utrikesutskottets
yttrande  begränsas  till  den  del   av
propositionen     som     berör     dess
beredningsområde.</pre>
<pre></pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre></pre>
<pre>I   propositionen  redovisar  regeringen
förslag  till  mål för  en  övergripande
nationell  IT-strategi  som   pekar   ut
Sveriges fortsatta väg in i informations-
och kunskapssamhället. Regeringen lämnar
förlag    till   prioriterade   statliga
uppgifter - rättsordningen, utbildningen
och samhällets informationsförsörjning -
samt redovisar ett handlingsprogram  för
att bredda och utveckla användningen  av
informationsteknik.</pre>
<pre>
Propositionen  är en del i  regeringens
arbete  med  att  främja  tillväxt   och
sysselsättning.     Regeringen      vill
därutöver       värna      grundläggande
samhällsmål  som demokrati och  rättvisa
genom  målsättningen att alla medborgare
skall     kunna     dra     nytta     av
informationsteknikens möjligheter.</pre>
<pre>
IT  är  ett  samlingsbegrepp  för  olika
tekniker  som  används  för  att  skapa,
lagra, bearbeta, överföra och presentera
ljud,   text  och  bild.  IT  gör  denna
hantering  möjlig oberoende  av  mängden
information  och  geografiska   avstånd.
Sammansmältningen av  tele-,  data-  och
mediaområdet har lett till att begreppet
IT   numera  omfattar  all  datorbaserad
hantering av information.</pre>
<pre>
Informations- och kunskapssamhället  är
en vidareutveckling av industrisamhället
där information och kunskap blir en allt
viktigare    resurs   för   att    skapa
nationellt välstånd.</pre>
<pre>I  en  alltmer uppdriven internationell
konkurrens         blir         effektiv
informationshantering  och  förmåga  att
förädla    information   till    kunskap
avgörande för den ekonomiska tillväxten,
för  tillgången till arbeten och för den
allmänna         utvecklingen         av
levnadsstandarden.</pre>
<pre>IT  kan  göra  information och  kunskap
tillgänglig     för    individer     och
organisationer    på   ett    generellt,
kostnadseffektivt sätt.</pre>
<pre>
EU:s arbete och G7-ländernas initiativ</pre>
<pre></pre>
<pre>EU:s   arbete  på  IT-området  har   som
övergripande  mål att stödja  framväxten
av  informationssamhället.  Inriktningen
av  arbetet har konkretiserats i en  rad
dokument,  bl.a. i ett White Paper  från
hösten  1993  (Growth,  competitiveness,
employment.  The  challenges  and   ways
forward into the 21st century). År  1994
beslutade    EU-kommissionen    om    en
aktionsplan   som  berör  samtliga   EU-
institutioner. En kommissionärsgrupp och
en  särskild  organisation  (Information
Society  Project Office)  har  inrättats
för att samordna och följa upp arbetet.</pre>
<pre>
Arbetet  omfattar aktiviteter inom  tre
huvudområden:</pre>
<pre>-   det   legala  ramverket   inklusive
avregleringen                         av
telekommunikationsmarknaden,</pre>
<pre>-  gemensamma  nät,  grundtjänster  och
användningsområden samt</pre>
<pre>-  samhälleliga, sociala och kulturella
frågor.</pre>
<pre>
Motiven  för  EU:s  engagemang  på   IT-
området  anges  framför  allt  vara   av
näringspolitisk    och   handelspolitisk
karaktär.    Men   även   kulturfrågorna
tillmäts   en   stor  betydelse   liksom
möjligheterna att med hjälp av IT få den
inre  gemensamma marknaden att  fungera.
Omfattande  resurser  har  avsatts  till
forskning  och utveckling på IT-området.
Ett  av  de  större forskningsprogrammen
avser s.k. telematik och syftar till att
stödja  nya IT-tillämpningar  för  t.ex.
transporter,       biblioteksverksamhet,
forskarsamverkan, stöd till handikappade
och äldre samt hälso- och sjukvård.</pre>
<pre>
G7-länderna,  dvs. Frankrike,  Italien,
Japan,  Kanada, Storbritannien, Tyskland
och   USA,  har  i  samarbete  med   EU-
kommissionen inlett ett arbete kring IT-
frågorna      och      den       globala
informationsinfrastrukturen. G7-länderna
och EU-kommissionen beslutade i februari
1995  om  en  gemensam  policy  och   om
pilotprojekt inom bl.a. standardisering,
utbildning,     elektronisk      handel,
biblioteksverksamhet  samt  hälso-   och
sjukvård.</pre>
<pre>
Internationell samverkan</pre>
<pre></pre>
<pre>Det  ligger i Sveriges intresse  att  de
internationella  kommunikationerna   och
informationsutbytet     världen     över
underlättas.       Utvecklingen       på
telekommunikationsområdet och IT-området
i   övrigt  måste  ske  i  harmoni   med
omvärlden  och ett omfattande  samarbete
inom bl.a. EU är därför nödvändigt.</pre>
<pre></pre>
<pre>Enligt regeringens uppfattning har
Sverige ett starkt nationellt intresse
av att de internationella
kommunikationssystemen utvecklas för att
underlätta utbytet av idéer, varor och
tjänster. Den kanske viktigaste grunden
för denna hållning är vår förvissning om
de fördelar som ett öppet samhälle har
för fredens bevarande och för
utvecklingen av demokratin. Att
underlätta olika former av kommunikation
och informationsutbyte också över
gränserna blir en naturlig följd av
denna inställning. För Sverige, vårt
internationellt inriktade näringsliv och
något perifera läge i förhållande till
de stora marknaderna och knutpunkterna i
världen, är också goda internationella
kommunikationer ett centralt intresse.</pre>
<pre></pre>
<pre>Utskottets överväganden</pre>
<pre></pre>
<pre>Enligt  utskottets  mening  är  det  ett
starkt    svenskt   intresse   att    de
internationella  kommunikationerna   och
informationsutbytet         underlättas.
Utvecklingen                          på
telekommunikationsområdet och IT-området
i   övrigt  måste  ske  i  harmoni   med
omvärlden. Samtidigt kan Sverige,  genom
EU  och  på egen hand, i internationella
sammanhang   lämna   bidrag   för    att
underlätta utbytet av idéer,  varor  och
tjänster.</pre>
<pre>
Utskottet finner mot denna bakgrund det
angeläget att påpeka den roll som modern
informationsteknik      spelat       för
utvecklingen   mot   demokrati   i   vår
omvärld.  Det kan exempelvis nämnas  att
många  bedömare anser att  denna  teknik
var    av   avgörande   betydelse    för
utvecklingen    från    diktatur    till
demokrati    i   många   central-    och
östeuropeiska  stater. Som  illustration
av  teknikens betydelse kan också nämnas
att  den  process  som  ledde  till   de
baltiska   staternas   frigörelse   från
Sovjetunionen    i   vissa    sammanhang
betecknats som "faxarnas krig".</pre>
<pre>Teknikutvecklingen,  främst  vad  avser
datakommunikation                    och
satellittelevision,     har     verksamt
bidragit   till   att  tidigare   slutna
samhällen öppnats också på andra håll  i
världen  och  den har därmed  förbättrat
förutsättningarna för  en  utveckling  i
riktning  mot  demokrati.  De  beskrivna
förhållandena  gör  det  angeläget   för
Sverige,  med  vår traditionellt  starka
engagemang  till stöd för  de  mänskliga
rättigheterna,     att      i      olika
internationella   fora    söka    främja
utvecklingen   av   kommunikation    och
informationsutbyte baserad på ny teknik.</pre>
<pre>
I propositionen framhåller regeringen IT-
arbetets betydelse vad avser att  främja
tillväxt  och utvecklingen.  I  en  ökad
internationell konkurrens blir  effektiv
informationshantering  av  allt   större
betydelse för ekonomisk tillväxt och för
den     allmänna     utvecklingen     av
levnadsstandarden.  Mot  denna  bakgrund
anser  utskottet det naturligt  att  IT-
frågorna  beaktas  inom  ramen  för  det
utvecklingsbistånd Sverige lämnar.</pre>
<pre></pre>
<pre>Stockholm den 23 april 1996</pre>
<pre></pre>
<pre>På utrikesutskottets vägnar</pre>
<pre></pre>
<pre>Nils T Svensson</pre>
<pre></pre>
<pre>I beslutet har deltagit: Nils T Svensson
(s), Inger Koch (m), Yvonne Sandberg-
Fries (s), Berndt Ekholm (s), Bertil
Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp),
Urban Ahlin (s), Eva Zetterberg (v),
Carina Hägg (s), Lars Hjertén (m), Bodil
Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund
(kds), Agneta Brendt (s), Christina
Axelsson (s),  Håkan Juholt (s) och Anna
Corshammar-Bojerud (c).</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>Försvarsutskottets yttrande
1995/96:FöU4y</pre>
<pre></pre>
<pre>Åtgärder för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik</pre>
<pre></pre>
<pre>Till trafikutskottet</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet har berett
försvarsutskottet tillfälle att yttra
sig över regeringens proposition
1995/96:125 Åtgärder för att bredda och
utveckla användningen av
informationsteknik, jämte motioner,
såvitt gäller försvarsutskottets
beredningsområde.</pre>
<pre></pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre></pre>
<pre>I   propositionen  redovisar  regeringen
förslag  till  mål för  en  övergripande
nationell   IT-strategi   som    utpekar
Sveriges fortsatta väg in i informations-
och  kunskapssamhället.  Vidare  lämnnar
regeringen   förslag  till  prioriterade
statliga   uppgifter  -  rättsordningen,
utbildningen       och        samhällets
informationsförsörjning - samt redovisar
ett  handlingsprogram för att bredda och
utveckla         användningen         av
informationsteknik.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Regeringens förslag till beslut</pre>
<pre></pre>
<pre>
Regeringen föreslår riksdagen att  målen
för en nationell IT-strategi skall vara:</pre>
<pre>
-  att utnyttja IT:s möjligheter på ett
aktivt  sätt som bidrar till  att  skapa
tillväxt  och  sysselsättning  och   som
stärker Sveriges konkurrenskraft</pre>
<pre>-  att värna allas lika möjligheter  så
att  IT  kan  bli  ett  medel  för  ökad
kunskap, demokrati och rättvisa</pre>
<pre>-  att utnyttja såväl kvinnors som mäns
erfarenheter   och   kompetens   i   IT-
utvecklingen</pre>
<pre>-  att  utnyttja  IT för  att  utveckla
välfärdssamhället och  öka  medborgarnas
livskvalitet</pre>
<pre>- att använda IT för att stödja grupper
med särskilda behov</pre>
<pre>-  att  skapa  en  bred  tillgång  till
information  för  ökad  delaktighet  och
kunskapsutveckling</pre>
<pre>-  att  bevara och utveckla det svenska
språket   och  kulturen  i  en   alltmer
gränslös värld</pre>
<pre>-   att   använda  IT   för   att   öka
effektiviteten    och    kvaliteten    i
offentlig   verksamhet   och   förbättra
sevicen till medborgare och företag.</pre>
<pre>Regeringen   föreslår   riksdagen   att
staten  skall prioritera uppgifter  inom
tre   områden   i   syfte   att   främja
utvecklingen   av   informations-    och
kunskapssamhället i enlighet  med  målen
för   den  övergripande  nationella  IT-
strategin. Dessa uppgifter är:</pre>
<pre>- rättsordningen</pre>
<pre>- utbildningen</pre>
<pre>- samhällets informationsförsörjning</pre>
<pre></pre>
<pre>Regeringens överväganden</pre>
<pre></pre>
<pre>
Informationstekniken har inget egenvärde
i  sig.  Insatserna på IT-området  måste
därför  bli  en  del av en  sammanhållen
vision  om vilken samhällsutveckling  vi
önskar  och  underordnas de övergripande
mål som i demokratisk ordning läggs fast
för olika samhällsområden.</pre>
<pre>
För   att   skapa   en   samsyn   kring
insatserna  på  IT-området  behövs  dock
gemensamma  mål  för  användningen   och
utvecklingen  av  IT.  De  mål  för   en
nationell  strategi  som  regeringen  nu
föreslår  tar  sikte på  att  övergången
till informations- och kunskapssamhället
skall omfatta nationen i dess helhet.</pre>
<pre>Målen  utgår  från regeringens  strävan
att  använda IT som ett led i en politik
för tillväxt och sysselsättning samt att
värna andra grundläggande samhällsmål.</pre>
<pre>Eftersom     IT,     och     de     nya
verksamhetsformer  som  den  ger  upphov
till,  på ett helt avgörande sätt kommer
att   lägga   grunden   för   samhällets
fortsatta utveckling ekonomiskt, socialt
och kulturellt är IT-användningen enligt
regeringens  mening en angelägenhet  för
alla.</pre>
<pre>Staten,  kommunerna,  näringslivet  och
arbetsmarknadens parter måste  -  enligt
regeringens mening - alla bidra till att
IT  får  ett brett genomslag i  Sverige.
Staten   bör   därvid  i  internationell
samverkan  fastställa  spelreglerna  för
marknadens aktörer på IT-området.</pre>
<pre>Regeringen  föreslår att  staten  skall
prioritera uppgifter inom tre områden  i
syfte   att   främja   utvecklingen   av
informations- och kunskapssamhället.  De
prioriterade  statliga  uppgifterna  bör
enligt regeringen vara:</pre>
<pre>- rättsordningen</pre>
<pre>- utbildningen</pre>
<pre>- samhällets informationsförsörjning.</pre>
<pre>
Regeringen  anser  det  nödvändigt   att
definiera   och   konkretisera   statens
uppgifter. När det gäller just uppgiften
inom  samhällets informationsförsörjning
anser regeringen att staten bör medverka
till  utvecklingen av  en  grundläggande
informationsstruktur  som   svarar   mot
medborgarnas  och  näringslivets  behov.
Samhällets informationsförsörjning måste
bygga på en effektiv, tillförlitlig  och
allmänt                      tillgänglig
informationsinfrastruktur.</pre>
<pre>
Hittills        har       inhämtningen,
förvaltningen,     förmedlingen      och
användningen av information i  hög  grad
byggts upp och utformats för en speciell
verksamhets eller samhällssektors behov.</pre>
<pre>Tidigare   åtskilda  informationssystem
växer  successivt till ett mer enhetligt
och   samverkande   nätverk.   I   denna
utveckling     ligger     också      att
informationen   och  informationsystemen
alltmer  blir  en  gemensam  resurs  och
angelägenhet    för    alla     företag,
myndigheter och enskilda.</pre>
<pre>Informationsförsörjningen  -  och   den
infrastruktur   som   skall   bära   upp
informationsförsörjningen - tonar därmed
fram  som en nationell tillgång av  stor
strategisk   vikt  och   med   avgörande
betydelse  för  möjligheterna   att   nå
gemensamma samhällsmål.</pre>
<pre>
Säkerhets-   och   sårbarhetsaspekterna
inom    IT-området   måste   -    enligt
regeringens  mening  -  tas   på   stort
allvar.   Risken   för   att   obehöriga
utnyttjar svagheter i teknik och  system
för  att  uppnå  olovliga  syften  måste
beaktas.   Sådana  syften   kan   enligt
regeringen  vara  av  politisk,  militär
eller  ekonomisk  art  och  kan  ta  sig
uttryck  i  att  otillbörligt  utnyttja,
förvanska eller förstöra information.</pre>
<pre>Verksamhet   av   detta   slag,    inom
försvarsområdet                  benämnt
informtionskrigföring,   kan   på   sikt
sudda ut gränserna mellan fred, kris och
krig   och  kan  innebära  att  enskilda
personer, grupper eller stater kan uppnå
sina  syften  utan att behöva  tillgripa
konventionella         hot-          och
påtryckningsmedel. Utvecklingen inom IT-
området  kommer  således  sannolikt  att
medföra försvarspolitiska förnyelsekrav.</pre>
<pre>Regeringen   framhåller    att    flera
myndigheter  och  institutioner  arbetar
med  och har kunskap om utvecklingen vad
gäller  säkerhet och sårbarhet i moderna
informationssystem. Det  finns  dock  en
risk  för att kunskapen inte kan  hållas
samman  och  nyttiggöras inom  hela  den
offentliga  sektorn. Mot den  bakgrunden
avser   regeringen  att   tillsätta   en
arbetsgrupp  med  uppdraget  att   följa
utvecklingen av hot och risker inom  IT-
området  såväl inom den civila som  inom
den militära delen av samhället.</pre>
<pre>Vidare  framhåller regeringen  att  ett
ökat  informationsutbyte inom ramen  för
EU-medlemskapet innebär  att  gemensamma
lösningar  måste utvecklas på  europeisk
nivå. Sverige bör därför delta aktivt  i
informationssäkerhetsarbetet inom EU.</pre>
<pre>
Försvarsutskottet</pre>
<pre></pre>
<pre>Informationstekniken har genomgripande
effekter på samhällets säkerhet och
sårbarhet</pre>
<pre></pre>
<pre>Försvarsutskottet erinrar  inledningsvis
om   att   riksdagen  i  december   1995
beslutat  om  att  totalförsvaret  skall
utformas för att möta en vidgad hotbild.
Riksdagen      har     beslutat      att
totalförsvaret  inte  bara  skall   möta
traditionella  säkerhetspolitiska   hot,
utan  även ett bredare spektrum  av  hot
och  risker. Totalförsvaret skall -  vid
sidan  av andra uppgifter - också  bidra
till   att  stärka  samhällets   samlade
förmåga att förebygga och hantera  svåra
nationella påfrestningar i fred.</pre>
<pre>
Försvarsutskottet      framhöll       i
sammanhanget (bet. 1995/96:FöU1, s.  63)
att  det  är  samhällets  grundstrukturs
robusthet  och  flexibilitet   i   olika
avseenden som är avgörande för  förmågan
att  klara extrema påfrestningar i  fred
och vid ett väpnat angrepp. Genom främst
långsiktiga investeringar i  fred  byggs
grundstrukturens  förmåga  upp.  Tonvikt
skall läggas på att åstadkomma en robust
och  flexibel infrastruktur främst  inom
områdena                  elförsörjning,
telekommunikationer,  informationssystem
och  ledningssystem. Utskottet  betonade
särskilt   betydelsen  av   att   civila
lednings-   och  informationssystem   är
tillräckligt     ändamålsenliga      och
uthålliga.</pre>
<pre>De  IT-satsningar  som  regeringen  och
motionärerna  nu   föreslår  bör  enligt
utskottet bedömas mot den bakgrunden.</pre>
<pre>
Regeringen framhåller i den nu  aktuella
propositionen   att   sårbarhets-    och
säkerhetsaspekterna måste tas  på  stort
allvar  inom IT-området. Risken för  att
obehöriga utnyttjar svagheter  i  teknik
och  system måste beaktas. Sådana syften
kan  enligt regeringen vara av politisk,
militär eller ekonomisk art och  ta  sig
uttryck   att   otillbörligt   utnyttja,
förvanska  eller  förstöra  information.
Informationskrigföringen  kan  på   sikt
sudda ut gränserna mellan fred, kris och
krig och innebära att enskilda personer,
grupper  eller  stater  kan  uppnå  sina
syften utan att tillgripa konventionella
hot- och påtryckningsmedel.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Säkerhetsfrågorna av strategisk
betydelse</pre>
<pre></pre>
<pre>
Regeringen föreslår att riksdagen  antar
mål för en nationell IT-strategi.</pre>
<pre></pre>
<pre>Försvarsutskottet konstaterar att  inget
av  målen  - varken av regeringen  eller
motionärerna - behandlar behovet av  att
ta  hänsyn  till samhällets  sårbarhets-
eller  säkerhetsaspekter  eller  de  nya
beroendeförhållanden som  kan  skapas  i
samhället.  Enligt utskottets  bedömning
är   denna   fråga  dock  av   avgörande
betydelse     för    möjligheten     att
förverkliga de ambitioner som målen  med
IT-strategin   skall  tillgodose.   Alla
insatser      i      det      föreslagna
handlingsprogrammet     måste     enligt
utskottets  mening  förenas   med   högt
ställda säkerhetsmål, och att samhällets
sårbarhet  beaktas. Först därmed  skapas
förtroende  hos allmänhet,  företag  och
myndigheter  för  informationssamhällets
möjligheter. Detta bör enligt utskottets
mening - av riksdagen - föras in som ett
uttalat mål i den nationella strategin.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Säkerhetsarbetet måste ges hög prioritet</pre>
<pre></pre>
<pre>
Regeringen föreslår att riksdagen  skall
besluta  om  tre prioriterade  uppgifter
för staten.</pre>
<pre>
Eftersom    informationsinfrastrukturen
sannolikt  kommer att utgöra  en  av  de
viktigaste  grundstenarna  i  framtidens
samhälle  har  statsmakterna  ett  stort
ansvar   för  att  skapa  så   gynnsamma
förutsättningar  som möjligt  för  denna
utveckling.   I   detta  ligger   enligt
regeringen   bl.   a.  att   säkerställa
tillgången  till effektiva och  flexibla
data- och telekommunikationsnät.</pre>
<pre>
Försvarsutskottet  noterar  att   varken
regeringen  eller motionärerna  särskilt
framhåller   att   det   bör   vara   en
prioriterad uppgift för staten att värna
om  säkerhets- och sårbarhetsaspekterna.
Sverige  är  redan i dag  utomordentligt
beroende av väl fungerande informations-
och                kommunikationsteknik.
Säkerhetsfrågorna  är enligt  utskottets
mening  mångdimensionella.  De  inrymmer
såväl   legala,   kompetensmässiga   som
tekniska  och  andra typer av  insatser.
Frågan  berör  många olika aspekter,  t.
ex.        sekretess,        integritet,
databrottslighet, teknisk  driftsäkerhet
(infrastrukturens     robusthet      och
flexibilitet),                nationella
säkerhetsaspekter m.m.</pre>
<pre>
Grundläggande     för     allmänhetens,
företagens och förvaltningens förtroende
för  att  använda informationssystem  är
att informationen hanteras på ett säkert
sätt  och  inte förvanskas i system  och
kommunikationer  samt  att   kraven   på
sekretess  och  konfidentionalitet   kan
uppfyllas. Även om alla som använder  IT
har ett eget ansvar för sin säkerhet, så
bör staten - enligt utskottets mening  -
ha  ett  övergripande ansvar för  frågor
som  enskilda  knappast kan  påverka  på
egen hand.</pre>
<pre>Enligt utskottets bedömning finns ingen
annan  instans i samhället  som  har  de
resurser eller inflytande som staten har
i  detta  sammanhang. Utskottet förordar
sålunda  att  riksdagen bör  uttala  att
även  detta bör vara en central  uppgift
för  staten  när det gäller  att  främja
satsningar  inom  IT  och  kommer   till
uttryck på ett mer tydligt sätt  än  vad
som   redovisas   i  propositionen   och
motionerna.</pre>
<pre></pre>
<pre>Ansvaret för IT-säkerhetsfrågorna</pre>
<pre></pre>
<pre>
Regeringen   avser  att   tillsätta   en
arbetsgrupp   med  uppdrag   att   följa
utvecklingen av hot och risker inom  IT-
området.</pre>
<pre></pre>
<pre>Försvarsutskottet erinrar  inledningsvis
om att det funnits många utredningar och
arbetsgrupper inom området sedan  slutet
av        1970-talet,       t.       ex.
Sårbarhetskommittén              (SÅRK),
Sårbarhetsberedningen (SÅRB) och  senast
Samrådsgruppen  för samhällets  säkerhet
inom   dataområdet  (SAMS).  Dessa   har
sorterat  under försvars-, civil-  resp.
finansdepartementet. Något  uttalat  och
utpekat  samlat  ansvar för  sårbarhets-
och säkerhetsaspekterna på departements-
eller myndighetsnivå har saknats.</pre>
<pre>
Hot-  och  riskutredningen har  i  sitt
huvudbetänkande   (SOU   1995:19)    Ett
säkrare  samhälle även behandlat  frågor
som rör störningar i telekommunikationer
och  datasystem. Utredningen har  lämnat
regeringen förslag till åtgärder för att
förbättra säkerheten.</pre>
<pre>Numera  finns  en lång rad  föreningar,
grupper,   företag  och   forskare   som
arbetar  med IT-säkerhet. Ett  betydande
antal  myndigheter inom staten,  t.  ex.
Datainspektionen,    Finansinspektionen,
Försvarsmakten,      Rikspolisstyrelsen,
Statskontoret,  Post- och  telestyrelsen
och  Överstyrelsen för  civil  beredskap
har viktiga uppgifter och stor kompetens
inom  IT-säkerhetsområdet - var  och  en
dock  inom sitt speciella ansvarsområde.
Ingen   myndighet  har   emellertid   av
regeringen utpekats att ha ett  särskilt
uttalat sammanhållet ansvar för helheten
och  för att ha en samlad överblick inom
området.</pre>
<pre>Försvarsutskottet har under 1987/88 års
riksmöte vid två skilda tillfällen  (FöU
1987/88:1, s. 2-4 samt FöU 1987/88:2y s.
4-6)  behandlat  hithörande  frågor  och
därvid  konstaterat att  det  saknas  en
samlad  bild över sårbarheten/säkerheten
i      ADB-verksamheten      och     att
rollfördelningen mellan  olika  centrala
myndigheter  -  var  och  en  med   sitt
partiella   ansvar  -   inte   är   helt
klarlagd.  Vid  två tillfällen  uttalade
utskottet  vidare att det bör skapas  en
organisatorisk  grund  för  att  nå   en
kraftsamling, samordning och överblick i
sårbarhets-  och  säkerhetsarbetet  inom
 ADB-området .</pre>
<pre>
Utskottet anser för sin del att  den  av
regeringen aviserade arbetsgruppen   för
att  följa hot- och sårbarhetsaspekterna
är  otillräcklig med hänsyn till de krav
som   numera  bör  ställas,   dels   mot
bakgrund av vad riksdagen uttalat  under
1987/88  års riksmöte, dels mot bakgrund
av   den   vidgade  hotbilden  och   den
betydelse  som  samhällets infrastruktur
har  både i fred, kriser och i  krig  -,
särskilt          lednings-          och
informationssystemen.</pre>
<pre>
Regeringen  har  anledning  att   inför
propositionen om 1996 års försvarsbeslut
på    nytt    överväga    frågorna    om
informationsteknikens          särskilda
betydelse för totalförsvaret och hur  en
hög  säkerhet  för  denna  skall  ordnas
redan   i  fred.  Utskottet  har  vidare
inhämtat  att  regeringen  under  hösten
1996  avser  att  genom  en  proposition
lämna  riksdagen förslag i anledning  av
Hot- och  riskutredningens förslag.</pre>
<pre>Med   hänsyn   till  ämnets   särskilda
betydelse  förordar utskottet emellertid
att  riksdagen ger regeringen i  uppdrag
att  organisera  ett  mer  samlande  och
samordnande     ansvar      för      IT-
säkerhetsfrågorna än för  närvarande.  I
det  sammanhanget  bör  behovet  av  att
koordinera  Sveriges  medverkan  i   det
internationella      IT-säkerhetsarbetet
beaktas.  Utskottet  anser  vidare   att
regeringen bör återkomma till  riksdagen
med   en  utvecklad  strategi   på   IT-
säkerhetsområdet,     där     regeringen
preciserar statens ansvar och anger  hur
säkerhetsarbetet    inordnas    i    det
nationella  handlingsprogrammet  för  IT
samt     hur    säkerhetsarbetet     bör
organiseras.</pre>
<pre>
Vad   utskottet   nu  har   anfört   bör
riksdagen  som sin mening ge  regeringen
till känna.</pre>
<pre></pre>
<pre>Stockholm den 23 april 1996</pre>
<pre></pre>
<pre>På försvarsutskottets vägnar</pre>
<pre></pre>
<pre>Britt Bohlin</pre>
<pre></pre>
<pre>I  beslutet  har deltagit: Britt  Bohlin
(s),  Christer Skoog (s), Sven  Lundberg
(s),   Henrik  Landerholm   (m),   Karin
Wegestål (s), Anders Svärd (c),  Lennart
Rohdin  (fp), Birgitta Gidblom (s),  Jan
Jennehag  (v),  Håkan Juholt  (s),  Olle
Lindström (m), Annika Nordgren (mp), Åke
Carnerö (kds), Jörgen Persson (s),  Rolf
Gunnarsson (m) och Göthe Knutson (m).</pre>
<pre></pre>
<pre>Socialutskottets yttrande
1995/96:SoU4y</pre>
<pre></pre>
<pre>Åtgärder för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik</pre>
<pre></pre>
<pre>Till trafikutskottet</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet        har        berett
socialutskottet tillfälle att yttra  sig
över  proposition  1995/96:125  Åtgärder
för att bredda och utveckla användningen
av  informationsteknik  jämte  motioner,
såvitt propositionen och motionerna  rör
utskottets beredningsområde.</pre>
<pre>
Socialutskottet begränsar sitt yttrande
till   den  redovisning  som  lämnas   i
propositionen  av  ett  handlingsprogram
för  de kommande åren för att bredda och
utveckla         användningen         av
informationsteknik inom områdena  hälso-
och  sjukvården,  funktionshindrade  och
äldre   (avsnitt  5.4.4  och   5.4.5   i
propositionen)    samt    till    motion
1995/96:T52 (kds) yrkande 20.</pre>
<pre>
Propositionen</pre>
<pre></pre>
<pre>I   propositionen  redovisar  regeringen
förslag  till  mål för  en  övergripande
nationell         strategi          inom
informationstekniken, IT.  Målsättningen
är  att   övergången till  informations-
och   kunskapssamhället  skall   omfatta
nationen  i  dess helhet  och  att  alla
medborgare  skall  kunna  dra  nytta  av
informationsteknikens       möjligheter.
Propositionen   är  också   en   del   i
regeringens   arbete  med   att   främja
tillväxt       och       sysselsättning.
Kvalificerad och innovativ användning av
IT skall enligt propositionen stimuleras
för att främja kreativitet, tillväxt och
sysselsättning.</pre>
<pre></pre>
<pre>För    att   främja   utvecklingen    av
informations-    och   kunskapssamhället
föreslås  i  propositionen  att   staten
under  de kommande åren skall prioritera
uppgifter      inom      rättsordningen,
utbildningen       och        samhällets
informationsförsörjning. En kraftsamling
inom  dessa  tre områden  lägger  enligt
propositionen  en allmän grund  för  IT-
utvecklingen och bidrar till  att  uppnå
de mål som föreslås för den övergripande
nationella IT-strategin.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Handlingsprogram för att bredda och
utveckla användningen av IT</pre>
<pre></pre>
<pre>
Utöver  åtgärder  inom de  tre  statliga
insatsområdena    som    föreslås    bli
prioriterade  redovisas i  propositionen
ett  handlingsprogram för att bredda och
utveckla  användningen av  IT  inom  ett
antal        samhällssektorer        och
politikområden,  bl.a. inom  hälso-  och
sjukvården  samt  funktionshindrade  och
äldre. Varje departement skall svara för
finansiering  och genomförande  av  sina
respektive     åtgärder     samt     för
återrapportering  av  genomfört   arbete
till  riksdagen. Något ställningstagande
från      riksdagens      sida      över
handlingsprogrammen   begärs   inte    i
propositionen.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Hälso- och sjukvård</pre>
<pre></pre>
<pre>
I      propositionen      anges      att
förutsättningarna för  att  utforma  ett
särskilt  IT-program för att stödja  det
pågående        förändrings-         och
förnyelsearbetet   inom    hälso-    och
sjukvården   skall  prövas.   Programmet
skall    också   vara    ett    led    i
kompetensutvecklingen  av   hälso-   och
sjukvårdens   personal.    Hälso-    och
sjukvården är för närvarande inne i  ett
intensivt   skede  av   förändring   och
förnyelse.  Ett viktigt  inslag  är  att
stärka  patienternas ställning  och  öka
patienternas delaktighet i vården,  sägs
det  i propositionen. Framsteg inom  det
medicintekniska  området  motiverar   en
ändrad  inriktning  av  vården  och  nya
arbetssätt.  Krav ställs  på  förbättrad
kvalitet  och  bättre resursutnyttjande.
Ett   offensivt  folkhälsoarbete  kräver
samhällsplanering   för    att    minska
hälsorisker     och    ge    medborgarna
livsvillkor som befrämjar hälsan. Hälso-
och   sjukvården   skall  tillhandahålla
information om ohälsans utbredning, dess
orsaker,  hur den utvecklas  över  tiden
samt hur den är fördelad i befolkningen.
Enligt   propositionen  ger   IT   stora
möjligheter att stärka förändrings-  och
förnyelsearbetet   inom    hälso-    och
sjukvården.</pre>
<pre></pre>
<pre>Spri,  som  är  hälso-  och  sjukvårdens
utvecklingsinstitut   och   som   enligt
avtalet  med  staten har uppgifter  inom
bl.a.  områdena  informationsteknik  och
informationsförsörjning,   bör    enligt
propositionen  utveckla   och   samordna
insatserna   samt  lämna  förslag   till
finansiering.    Spri    bör     bedriva
verksamheten   i  nära   samarbete   med
centrala                    myndigheter,
sjukvårdshuvudmännen,    de     fackliga
organisationerna och de IT-resurser  som
i  övrigt  finns inom t.ex. näringslivet
och    forskningsorganisationerna.   För
programmets   genomförande   krävs    en
resursram  på  ca  100  miljoner  kronor
under     en    treårsperiod.     Enligt
propositionen   kommer  programmet   att
genomföras  endast om regeringen  finner
det  möjligt att få fram medel genom  en
omprioritering  av de medel  som  anslås
för övriga IT-satsningar i propositionen
eller  alternativt att finansiering  kan
ske  med  medel  utanför  statsbudgeten.
Regeringen  avser att uppdra  till  Spri
att   lämna  förslag  till  finansiering
genom       medel       från       olika
utvecklingsprojekt   inom   hälso-   och
sjukvården, forskningsfinansierade organ
m.m.  samt  från  EU. På  sikt  bör  IT-
satsningarna inom hälso- och  sjukvården
kunna      finansieras     genom      de
produktivitetsvinster  som  satsningarna
förutsätts ge.</pre>
<pre>
I  propositionen anges  att  programmet
bl.a.   skall  inriktas  på  att  stärka
patientens ställning genom att  utveckla
publika  självbetjäningsterminaler   och
system  som  vänder sig  till  speciella
patientgrupper,    att    öka    vårdens
kvalitet, att ge god tillgänglighet till
vård  i  hela landet med hjälp  av  s.k.
telemedicin,    att    möjliggöra    ett
effektivt  folkhälsoarbete  genom  bl.a.
kontinuerligt  förda och individbaserade
register över dem som insjuknar i  olika
sjukdomar,  att  förbättra  hälso-   och
sjukvårdens      produktivitet       och
effektivitet      genom      effektivare
informationsbehandling. Programmet skall
också  inriktas på att främja säkerheten
och den personliga integriteten. Den  av
Spri  påbörjade satsningen avseende  IT-
säkerhet och integritet inom hälso-  och
sjukvården skall fullföljas, sägs det  i
propositionen.</pre>
<pre>
I motion 1995/96:T52 av Mats Odell m.fl.
(kds) yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts  om hälso- och sjukvård (yrkande
20).  För  att  spara  pengar  som   kan
användas till bättre vård och omsorg och
för   att   ge  utrymme  för   personlig
utveckling   bland   personalen    anser
motionärerna det självklart att IT skall
användas inom hälso- och sjukvården. IT-
satsningarna  inom  detta  område  skall
bekostas av respektive huvudman eftersom
de   i   ett  längre  perspektiv  sparar
pengar. Staten kan stödja forskning  och
utveckling  av  IT. Enligt  motionärerna
behövs  heller inte statliga  medel  för
att       utbilda       hälso-       och
sjukvårdspersonalen  i  användningen  av
IT.  Det  åligger arbetsgivaren  att  se
till  att  personalen kontinuerligt  får
vidareutbildning, allra helst vad gäller
ny utrustning och arbetsmetodik.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Funktionshindrade och äldre</pre>
<pre></pre>
<pre>
Enligt    propositionen   skall    också
förutsättningarna   prövas    för    att
genomföra  ett IT-program med inriktning
på  att  främja funktionshindrades  samt
äldre  personers användning av IT.  Rätt
använd    kan   IT   skapa   helt    nya
förutsättningar för att uppnå målen  med
handikappolitiken: full delaktighet  och
jämlikhet.   För  personer   med   svåra
funktionshinder  har IT  inneburit  helt
nya  möjligheter  att  leva  aktivt  och
självständigt. För att ta till vara  den
stora  potential  som  IT  innebär   för
funktionshindrade  och  äldre  bör   ett
samlat  grepp  tas över  området  i  ett
särskilt   IT-program,   sägs   det    i
propositionen. Vidare sägs  att  det  är
väsentligt  att  alla  de  aktörer   som
verkar   inom   området   involveras   i
programmet. Regeringen avser att  uppdra
åt   Handikappinstitutet  att   i   nära
samverkan  med  övriga aktörer  utarbeta
ett    förslag   till   IT-program   med
inriktning   på  funktionshindrade   och
äldre  personer. I uppdraget skall  ingå
att    föreslå    handlingslinjer    och
åtgärder,  att kostnadsberäkna förslagen
samt  att lämna förslag om finansiering.
Detta  program kommer liksom  programmet
för  hälso-  och sjukvården  endast  att
genomföras  om regeringen  kan  få  fram
medel  genom  en  omprioritering  av  de
medel   som   anslås  för   övriga   IT-
satsningar  i  propositionen  eller  att
finansieringen  kan  ske  genom  externa
medel.</pre>
<pre>
I  propositionen  anges  närmare  vilka
områden  programmet skall  inriktas  på.
Bl.a.   nämns   skola  och   utbildning,
arbetslivet,    kultur,    fritid    och
boende.   IT  skapar  möjligheter   till
kulturaktiviteter  som  tidigare   varit
svåra  att utföra för funktionshindrade.
Som  exempel  nämns mediaverkstäder  för
funktionshindrade,  program   för   egen
skapande   konstnärlig   verksamhet   på
datorn,   möjlighet  att  via   Internet
kommunicera  med andra,  hämta  hem  och
läsa en bok. Tidningar för synskade  kan
inom  ramen för statens stöd till radio-
och  kassettidningar överföras digitalt.
Datorstöd  i  hemmet kan öka  äldre  och
funktionshindrade              personers
självständighet      och      oberoende.
Rehabilitering liksom vård och omsorg  i
hemmet kommer enligt propositionen också
att kunna underlättas med hjälp av IT.</pre>
<pre></pre>
<pre>Socialutskottets bedömning</pre>
<pre></pre>
<pre>
Utskottet    delar    inställningen    i
propositionen och i motion T52 (kds)  om
betydelsen      av     att      utnyttja
informationstekniken för att stödja  det
pågående        förändrings-         och
förnyelsearbetet   inom    hälso-    och
sjukvården.  Användningen  av   IT   kan
förbättra  kvaliteten och effektiviteten
inom hälso- och sjukvården. På sikt  bör
IT-satsningarna kunna finansieras  genom
de       produktivitetsvinster       som
satsningarna förutsätts ge.</pre>
<pre>
Enligt    utskottet   är    den    s.k.
telemedicinen ett utmärkt exempel på den
nytta   hälso-   och   sjukvården    kan
förväntas  ha  av  IT-utvecklingen.  Med
hjälp  av telemedicin kan tillgången  på
hälso-  och  sjukvård och  expertkunskap
spridas  geografiskt. Telemedicinen  bör
kunna            medföra            både
kvalitetsförbättringar               och
effektiviseringar   inom   hälso-    och
sjukvården.  För  att  fullt  ut   kunna
utnytja  telemedicinens möjligheter  kan
dock  organisatoriska  och  strukturella
förändringar  krävas.  Tillämpning   och
utvecklingsarbete sker  inom  ett  stort
antal  medicinska specialiteter  och  på
flera  håll i Norden, bl.a. i  Tromsö  i
Norge.   En  delegation  inom  utskottet
besökte  förra  året  regionsjukhuset  i
Tromsö  och informerades om arbetet  med
dessa   frågor.   Ett  forskningsprogram
finns  också inom EU. Endast  ett  fåtal
applikationer  av telemedicinen  används
dock   i   daglig   rutinsjukvård.   Ett
fortsatt         utrednings-         och
utvärderingsarbete krävs därför.</pre>
<pre>Utskottet  vill betona  vikten  av  att
integritetsfrågorna  noga  uppmärksammas
för   att  förtroendet  för  hälso-  och
sjukvården  skall  kunna  upprätthållas.
Spri    bör   därför   som    anges    i
propositionen  aktivt arbeta  med  dessa
frågor,   och  den  av  Spri   påbörjade
satsningen   avseende  IT-säkerhet   och
integritet  inom hälso-  och  sjukvården
fullföljas. De kontinuerligt  förda  och
individbaserade register  över  personer
som  insjuknar i olika sjukdomar,  t.ex.
Socialstyrelsens  cancerregister,  måste
få  en  utformning  som  garanterar  den
enskildes   rätt  till  integritet.   Ur
integritetssynpunkt och även  med  tanke
på  forskningen  bör möjligheten  prövas
att upprätta regionala register, som vid
behov kan användas nationellt. T.ex. kan
så  kallade  pekarregister användas  för
olika  sjukdomar. För att kunna  påverka
synen inom Europa på frågor om personlig
integritet inom hälso- och sjukvården är
det betydelsefullt att Sverige medverkar
i  det  europeiska  arbetet  inom  detta
område.</pre>
<pre>Utskottet har ingen erinran mot det IT-
program  som  anges i propositionen  för
att bredda och utveckla användningen  av
IT  inom  hälso- och sjukvården. Yrkande
20 i motion T52 bör avstyrkas.</pre>
<pre>Utskottet  har heller inget att  erinra
mot  det angivna handlingsprogrammet som
syftar       till      att        främja
funktionshindrades och  äldre  personers
användning  av  IT.  Detta   är   enligt
utskottets  mening  en  viktig   del   i
arbetet    för  att  uppnå   målen   för
handikappolitiken,  full delaktighet och
jämlikhet.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
Stockholm den 25 april 1996</pre>
<pre></pre>
<pre>På socialutskottets vägnar</pre>
<pre>
Sten Svensson</pre>
<pre>I  beslutet har deltagit: Sten Svensson
(m),  Bo  Holmberg (s), Ingrid Andersson
(s), Rinaldo Karlsson (s), Hans Karlsson
(s),   Liselotte  Wågö  (m),   Christina
Pettersson  (s),  Roland  Larsson   (c),
Marianne Jönsson (s), Leif Carlson  (m),
Conny  Öhman  (s),  Stig Sandström  (v),
Mariann  Ytterberg (s), Birgitta  Wichne
(m),    Thomas   Julin   (mp),   Kerstin
Heinemann (fp) och Tuve Skånberg (kds).</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
Kulturutskottets yttrande
1995/96:KrU7y</pre>
<pre></pre>
<pre>Åtgärder för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik</pre>
<pre></pre>
<pre>Till trafikutskottet</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet  har den  19  mars  1996
beslutat      bereda     kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition
1995/96:125 Åtgärder för att bredda  och
utveckla         användningen         av
informationsteknik jämte motioner,  allt
i  de  delar  som berör kulturutskottets
beredningsområde.</pre>
<pre>
Med   anledning  av  propositionen  har
väckts motionerna 1995/96:T50-T59.</pre>
<pre>Kulturutskottet  yttrar   sig   i   det
följande över propositionen i vad  avser
kapitel    4    Nationell   IT-strategi,
avsnitten 4.1 Målen för en nationell IT-
strategi  och 4.3 Prioriterade  statliga
uppgifter jämte motioner avseende  dessa
avsnitt.  Härutöver yttrar sig utskottet
över    motioner   som   ansluter   till
propositionens         kapitel         5
Handlingsprogram  för  att  bredda   och
utveckla  användningen av IT,  avsnitten
5.2.2                   Vuxenutbildning,
arbetsmarknadsutbildning             och
folkbildning, 5.2.5 Bibliotekens roll  i
kunskapssamhället       och        5.4.2
Kulturpolitiken.</pre>
<pre>
Utskottet</pre>
<pre></pre>
<pre>Målen för en nationell IT-strategi m.m.</pre>
<pre></pre>
<pre>I  propositionen (s. 13  f.)  framlägger
regeringen  förslag  till  mål  för   en
övergripande  nationell IT-strategi  som
anger  Sveriges  fortsatta  väg   in   i
informations-   och   kunskapssamhället.
Regeringen  lämnar  också  förslag  till
prioriterade     statliga     uppgifter.
Slutligen  redovisar regeringen  -  utan
att  några förslag till riksdagen lämnas
-  ett  handlingsprogram för att  bredda
och     utveckla     användningen     av
informationsteknik.</pre>
<pre>
Regeringens  förslag till  mål  innebär
bl.a.   att   en  nationell  IT-strategi
utformas  så  att IT för  så  många  som
möjligt  kan  bli  ett  medel  för  ökad
kunskap,  demokrati och rättvisa.  Detta
uppnås  bl.a.  genom  skapande  av  bred
tillgång   till  information  för   ökad
delaktighet  och kunskapsutveckling  och
genom  utvecklande och bevarande av  det
svenska språket och kulturen.</pre>
<pre>
I   syfte  att  främja  utvecklingen  av
informations-  och  kunskapssamhället  i
enlighet   med  de  övergripande   målen
föreslås (prop. s. 17) att staten  skall
prioritera   uppgifter   inom   områdena
rättsordningen,     utbildningen     och
samhällets informationsförsörjning.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>Svenska språket och IT</pre>
<pre></pre>
<pre>Svenska språket och IT tas upp i  motion
T56  (v)  yrkande 9. Motionärerna  anser
att  det behövs en handlingsplan för det
svenska språket i informationssamhället.
På  samma  sätt  som det är  en  statlig
angelägenhet att värna svensk  film  och
svensk     litteratur,     bör      även
datorprodukter på svenska eller för  det
svenska språket uppmärksammas.</pre>
<pre>
När  det gäller användningen av svenska
språket     i    datorsammanhang     kom
kulturutskottet hösten  1987  (bet.  KrU
1987/88:6) till den slutsatsen, att  det
är   motiverat  med  ett  fackspråk   på
datorområdet  lika  väl  som  på   andra
områden. Utskottet gjorde emellertid ett
uttalande om nödvändigheten av  konkreta
åtgärder  för  att  främja  det  svenska
språket  i syfte att bevara dess egenart
och  variationsrikedom i samband med den
allt  större datoranvändningen.Vid flera
tillfällen  därefter och  senast  hösten
1995  (bet. 1995/96:KrU7) har  utskottet
ånyo understrukit betydelsen av att  det
svenska  språket  vårdas  och  att  dess
ställning    stärks.    Som    utskottet
redovisat  föreslås i  den  nu  aktuella
propositionen bevarande och  utvecklande
av  det svenska språket som ett av målen
för   en   nationell  IT-strategi.   Den
svenska  kulturen, det  svenska  språket
och  vår  nationella identitet  blir  än
viktigare  att bevara och  utveckla  när
gränserna  mellan länder,  kulturer  och
språkområden   inte   längre   är   lika
tydliga,  anförs  det vidare.  Utskottet
har  inget  att  erinra mot  regeringens
förslag  om  målen för en nationell  IT-
strategi  i den del förslaget avser  det
svenska  språket. Mot  bakgrund  av  det
anförda  anser utskottet att motionen  i
här aktuell del inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.</pre>
<pre>
Vuxenutbildning,
arbetsmarknadsutbildning och
folkbildning</pre>
<pre></pre>
<pre>Regeringen framhåller (prop. s. 32)  att
behovet     av     en    allmänt     hög
utbildningsnivå i samhället är större än
någonsin.  Huvuddelen  av  den   i   dag
verksamma arbetskraften kommer även  att
vara  verksam  långt in i  nästa  sekel.
Kunskaper om IT måste därför komma  även
vuxna till del. Regeringen anser att det
bör   finnas   goda   möjligheter   till
samverkan mellan de olika aktörerna inom
vuxenutbildningen,     t.ex.     komvux,
studieförbund och folkhögskolor, i syfte
att  utnyttja befintliga resurser på ett
bättre sätt.</pre>
<pre>
Folkbildning  om IT och om  frågor  som
rör  informations- och kunskapssamhället
bör     enligt    regeringens     mening
prioriteras under de närmaste  åren.  Av
de     statliga    anslagsmedlen    till
Folkbildningsrådet avser regeringen  att
avsätta   särskilda   medel   under   en
treårsperiod  till folkbildning  på  IT-
området.  I två motioner tas  frågor  om
folkbildningen  och  bildningsförbundens
roll  upp.  I motion T56 (v) yrkande  13
framhålls    att   -   om   IT-teknikens
inriktning  mot  ökad  delaktighet   och
reella   yttrandemöjlighter  skall   bli
verklighet -folkbildningen med sin breda
verksamhet  behöver spela en  aktiv  och
förnyande roll i framtiden.</pre>
<pre>Enligt  motion T57 (c) yrkande 6  borde
regeringens  ambition att åstadkomma  en
bred  folkbildningsverksamhet på  dator-
och     IT-områdena     varit     högre.
Motionärerna anser det inte tillräckligt
att   endast   föreslå  att   vissa   av
Folkbildningsrådets medel skall avsättas
för ändamålet. Större insatser i form av
bl.a. samordning och prioritering kommer
att behövas på dessa områden.</pre>
<pre>Folkbildningen        är         enligt
kulturutskottet  ett viktigt  komplement
till  den  allmänna vuxenutbildningen  i
arbetet        med       att        höja
utbildningskompetensen i samhället.  Med
sina arbetsformer och sin tillgänglighet
kan  folkbildningen  därför  spela  stor
roll  och  göra betydelsefulla  insatser
när  det gäller vuxnas kunskaper om  IT.
Kulturutskottet    delar     regeringens
uppfattning att folkbildning om  IT  och
om  frågor  som  rör  informations-  och
kunskapssamhället bör prioriteras  under
de närmaste åren och att särskilda medel
bör avsättas för ändamålet. Som anförs i
propositionen  bör  kvinnors  behov  och
intressen  ägnas särskild uppmärksamhet.
Mot   bakgrund  av  det  anförda   anser
utskottet att motionerna T56 och  T57  i
nu   aktuella  delar  är  tillgodosedda.
Utskottet anser att kommande förslag  om
medelsberäkning   för   insatser    inom
folkbildningen  på IT-området  inte  bör
föregripas,  varför  motion  T57  i  här
aktuell del avstyrks.</pre>
<pre>
Bibliotekens roll i kunskapsamhället</pre>
<pre></pre>
<pre>I   propositionen  (s.  38-39)   uttalar
regeringen  sin avsikt att  ge  Kungliga
biblioteket  i uppdrag att utveckla  ett
IT-baserat  nationellt bibliotekssystem.
Vidare avser regeringen att överväga ett
särskilt       utvecklingsstöd       för
datorisering     av     folkbiblioteken.
Regeringen  erinrar om  det  arbete  som
pågår inom regeringskansliet i syfte att
skapa en samlad syn på bibliotekens roll
i    IT-utvecklingen    och    om    den
bibliotekslag som förbereds.</pre>
<pre>
Motionärerna  i  motion  T56  (v)  vill
starkare     än    regeringen     betona
bibliotekens    roll    (yrkande    11).
Biblioteken  skulle  kunna  arbeta   med
olika     pilotprojekt,    t.ex.     med
kulturinstitutioner och på barnkulturens
område.</pre>
<pre>Utskottet konstaterar, i likhet med vad
som  anförs  i  propositionen,  att  det
svenska biblioteksväsendet har varit  en
föregångare  internationellt   när   det
gäller  att utnyttja ny teknik  för  att
förnya            och           utveckla
biblioteksverksamheten.  IT:s  genomslag
och risken för att informationsklyftorna
ökar    kräver    enligt   propositionen
insatser som underlättar tillgången till
information  och  ger breda  grupper  av
människor  möjlighet att använda  IT.  I
detta arbete kommer folkbiblioteken  att
spela en viktig roll. Som en del av  ett
större nätverk kan folkbiblioteken hämta
information   på  ett  effektivt   sätt.
Utskottet vill i detta sammanhang betona
vikten   av   att  skolbiblioteken   och
folkbiblioteken samarbetar  för  att  ge
elever,  lärare och andra kommuninvånare
tillgång  till dessa tjänster. Utskottet
anser   att   regeringens   arbete   med
bibliotekens roll i IT-utvecklingen  och
förberedandet  av en bibliotekslag  inte
bör   föregripas.  Motionsyrkandet   bör
därför  inte föranleda någon  åtgärd  av
riksdagen (T56 yrkande 11).</pre>
<pre>
Kulturpolitiken</pre>
<pre></pre>
<pre>Kulturmiljövården, museerna och arkiven,
m.m.</pre>
<pre></pre>
<pre>Regeringen konstaterar (prop. s.  62-63)
att     förutsättningarna    för     att
förverkliga  de  kulturpolitiska   målen
förändras med IT. En samlad strategi för
användning  av  IT vid  myndigheter  och
institutioner  inom kulturområdet  skall
därför  utformas, och en  utredning  för
att skapa ett svenskt kulturnät pågår.</pre>
<pre>
Även   för   museernas   och   arkivens
möjligheter   öppnar   IT    helt    nya
perspektiv.         Museerna         och
arkivmyndigheterna  bör  därför   enligt
regeringen  ta aktiv del i  utvecklingen
av   multimedier,  digitaliseringssystem
och telekommunikation.</pre>
<pre>Enligt   motion  T52  (kds)   bör   den
statligt     ägda     och     förvaltade
kulturskatten  betraktas som  offentliga
handlingar  och därmed göras tillgänglig
för  allmänheten utan kostnad, i de fall
det     inte    skulle    strida     mot
upphovsrättsliga   regler   och    avtal
(yrkande 14).</pre>
<pre>Statens     kulturråd    bör     enligt
motionärerna i motion T56 (v) yrkande 12
ges  ett samlat ansvar för IT-satsningen
inom  kulturområdet och för  fortlöpande
information      om     IT-utvecklingen.
Särskilda     medel    bör     tillföras
kulturrådet för ändamålet.</pre>
<pre>I motion T59 (mp) yrkande 3 betonas att
det  för framtiden bör understrykas  att
en  ny teknologi kommer museer och andra
kulturinstitutioner  till  del   i   den
omfattningen   att   de    reellt    kan
tillgodose    regeringens    ambitioner.
Motionärerna anser att det  har  saknats
en  helhetssyn då IT introducerades inom
den statliga kulturvården.</pre>
<pre>Som  anförs  i propositionen  förändras
med   IT   förutsättningarna   för   att
förverkliga de kulturpolitiska målen. IT-
teknikens     utveckling     kan     för
kulturkonsumenten öka mångfalden  i  det
tillgängliga     kulturutbudet,      för
kulturproducenten medföra  att  kulturen
kan  förmedlas på nya vägar och att  nya
konstformer  växer fram. Museer,  arkiv,
bibliotek   och  de  kulturmiljövårdande
institutionerna har sedan länge  arbetat
med   att  inventera,  dokumentera   och
registrera     olika    yttringar     av
kulturarvet.    Sammantaget    är     en
förhållandevis     stor     andel     av
kulturarvsinstitutionernas      resurser
inriktade    på    detta     slag     av
kunskapsuppbyggnad. Avsikten  med  dessa
institutioners arbete med att bygga  upp
system för datorbaserad registrering har
varit  dels  att underlätta det  interna
arbetet,  dels att göra kulturarvet  mer
lättillgängligt för forskningen och  för
allmänheten.    I    sitt     betänkande
Kulturpolitikens     inriktning     (SOU
1995:84)  har Kulturutredningen  uttalat
att  nya nätverk och informationssy-stem
bör  säkras  för fritt tankeutbyte,  att
databaser    inom   kulturområdet    bör
utvecklas    som    gör    informationen
tillgänglig för allmänheten samt att ett
särskilt  IT-nät,   Kulturnät  Sverige ,
bör  skapas för att öka tillgängligheten
till    den   samlade   kunskapen    och
informationen                       inom
kulturinstitutionerna. Statens kulturråd
föreslås ges ett samlat ansvar  för  IT-
satsningarna      på      kulturområdet.
Kulturutredningens  förslag   bereds   i
Kulturdepartementet. Det  har  aviserats
att  en  proposition om  kulturpolitiken
skall  föreläggas riksdagen under hösten
1996.</pre>
<pre>För   kulturinstitutionernas    IT-
användning  krävs  en  samlad  strategi.
Utskottet  vill erinra om att regeringen
därför  har  uppdragit  åt  en  särskild
utredare att lämna förslag om uppbyggnad
av   ett   gemensamt   kulturnät   (dir.
1995:129). Uppdraget innebär  bl.a.  att
utredaren         skall        kartlägga
kulturinstitutionernas IT-användning och
planerade   projekt   samt    ange    de
grundläggande ekonomiska,  tekniska  och
rättsliga   förutsättningarna   för   en
samlad   strategi  inom   kulturområdet.
Frågan   om  användarvänligheten   skall
sättas  i  centrum.  Utredningen   skall
senast  den  24  maj 1996  redovisa  ett
delbetänkande   om   övergripande    IT-
strategi,       kartläggningen        av
institutionernas    IT-användning    och
planerade   projekt.   Uppdraget   skall
slutredovisas  senast  den  15  november
1996.</pre>
<pre>Av  utskottets redogörelse ovan framgår
att frågan om användarvänligheten har en
central  plats  i  den  IT-strategi  för
kulturinstitutionerna   som   regeringen
förbereder. Enligt utskottets mening bör
regeringens  beredning inte  föregripas.
Motion T52 i här aktuell del bör således
inte föranleda någon riksdagens åtgärd.</pre>
<pre>Även frågan om kulturrådets ansvar  för
IT-satsningarna på kulturområdet  bereds
i  regeringskansliet. Mot denna bakgrund
bör  inte  heller motion T56 yrkande  12
föranleda någon riksdagens åtgärd.</pre>
<pre>Med  hänvisning till det  ovan  anförda
anser utskottet att det saknas anledning
för  riksdagen att vidta några  åtgärder
med   anledning  av  motion  T59  i  här
aktuell del.</pre>
<pre></pre>
<pre>Digitaliseringen av TV och radio, m.m.</pre>
<pre></pre>
<pre>
I  propositionen  (s.  64-65)  redovisar
regeringen  sin avsikt att  utforma  och
förankra   riktlinjer  som   underlättar
beslut  om snabbt införande av  digitala
TV-sändningar i marknätet,  om  åtgärder
för  att  stärka  och förtydliga  public
service-verksamheten och om insatser för
att  säkra framtida svensk TV-produktion
med  kultur  och  kvalitet.  Regeringens
avsikt  är  att  samtliga  kostnader   i
samband   med   digitaliseringen   skall
finansieras  fullt ut och  inte  medföra
några kostnader för staten.</pre>
<pre>
I motion T51 (m) yrkande 13 anges flera
skäl  mot  utbyggnaden av  ett  digitalt
marknät för televisionen. Det faktum att
staten  ger sig själv makten  att  styra
över     i     praktiken     obegränsade
distributionsmöjligheter strider  enligt
motionärerna mot grundläggande principer
för       informationsspridning      och
opinionsbildning.           Motionärerna
framhåller  att public service-uppdraget
aldrig kan anses vara mer långtgående än
ansvaret   för   programmens   innehåll.
Kommunikationsnäten skall  utvecklas  på
marknadens villkor. Även motionärerna  i
motion   T52  (kds)  motsätter  sig   en
storskalig   satsning   på   markbaserad
digital TV (yrkande 15). Satsningar  bör
inte  göras  på föråldrad  teknik,  utan
fiberoptiken  bör inväntas. Abonnenterna
skall   inte  tvingas  betala  för   ett
markbaserat,  digitalt nät  som  de  har
ingen eller ringa nytta av.</pre>
<pre>Kulturutskottet    erinrar    om    det
betänkande,    Från    massmedia    till
multimedia  (SOU 1996:25),  som  nyligen
lades  fram  av en särskild utredare.  I
betänkandet  föreslås att  digitala  TV-
sändningar i marknät skall byggas  ut  i
Sverige. Utredningen remissbehandlas för
närvarande.</pre>
<pre>Regeringen beslutade i slutet av mars i
år  att  en arbetsgrupp skall tillsättas
som skall belysa frågor om i vilken takt
det  digitala marknätet kan  byggas  ut,
hur  snabbt  det analoga  marknätet  kan
avvecklas,   i   vilken  mån   särskilda
stimulanser  behövs för  att  underlätta
för   hushållen  att  ta  emot  digitala
sändningar   och   vilka   ändringar   i
lagstiftningen        som        behövs.
Arbetsgruppens uppdrag skall redovisas i
sådan  tid  att regeringen under  hösten
1996  kan lägga fram förslag i fråga  om
utbyggnad av digital marksänd TV. Vidare
gav  regeringen i uppdrag åt  Post-  och
telestyrelsen    att    koordinera    de
frekvenser  som kommer att  behövas  för
digital marksänd TV och åt Närings-  och
tek-nikutvecklingsverket   (NUTEK)   att
inkomma      med     information      om
avkodningsutrustning     för     digital
marksänd   TV.   Dessa   uppdrag   skall
redovisas  den  30  juni  resp.  den   1
augusti 1996.</pre>
<pre>I  sammanhanget  kan också  nämnas  att
frågor  om digitalisering av radio-  och
TV-sändningar  kommer  att  behandlas  i
kulturutskottets              betänkande
1995/96:KrU12   En  radio   och   TV   i
allmänhetens tjänst 1997-2001 (jfr prop.
1995/96:161 s. 80-81 och 86-87).</pre>
<pre>Mot      denna      bakgrund      anser
kulturutskottet att det saknas anledning
för   riksdagen   att  nu   göra   något
uttalande i den här behandlade frågan.</pre>
<pre>I   motion   T59  (mp)  hemställs   att
riksdagen  som  sin  mening   skall   ge
regeringen till känna vad som anförts  i
motionen om public service-företagen och
den nya tekniken (yrkande 4). I motionen
anförs  att  de besparingar  beträffande
public  service-företagen som  riksdagen
beslutade  om våren 1995 beräknas  kunna
medföra  ett  positivt resultat  om  400
miljoner   kronor  på  rundradio-kontot.
Dessa  medel  borde i  enlighet  med  en
överenskommelse                   mellan
Socialdemokraterna  och  Miljöpartiet  i
maj 1995 användas till att hjälpa public
service-företagen att utnyttja  den  nya
digitala sändningstekniken.</pre>
<pre>Utskottet    har   i   det   föregående
redovisat  att  regeringen  genom  olika
utredningar   förbereder   förslag    om
utbyggnad av digital marksänd TV.  Denna
utbyggnad  skall enligt den nu  aktuella
propositionen (s. 65) inte medföra några
kostnader  för staten, dvs.  finansieras
på  annat sätt än via statsbudgeten.  Då
det     fortsatta    utrednings-     och
beredningsarbetet - som också innefattar
finansieringsfrågan    -    inte     bör
föregripas anser kulturutskottet att det
saknas anledning för riksdagen att vidta
några åtgärder med anledning av motions-
yrkandet.</pre>
<pre>Kulturutskottet tillstyrker regeringens
förslag  om  mål  och  prioritering   av
insatser         inom         utskottets
beredningsområde  i de  delar  förslagen
inte  omfattas av utskottets yttrande  i
det föregående.</pre>
<pre>
Stockholm den 23 april 1996</pre>
<pre></pre>
<pre>På kulturutskottets vägnar</pre>
<pre></pre>
<pre>
Berit Oscarsson</pre>
<pre></pre>
<pre>
I beslutet har deltagit: Berit Oscarsson
(s),  Anders  Nilsson (s),  Leo  Persson
(s),   Björn   Kaaling   (s),   Marianne
Andersson  (c),  Monica  Widnemark  (s),
Lennart  Fridén  (m), Carl-Johan  Wilson
(fp),  Agneta Ringman (s),  Charlotta  L
Bjälkebring  (v), Jan Backman  (m),  Ewa
Larsson  (mp), Fanny Rizell (kds),  Lena
Klevenås  (s) Lars Lilja (s),  Margareta
Andersson (c) och Elizabeth Nyström (m).</pre>
<pre></pre>
<pre>Avvikande meningar</pre>
<pre></pre>
<pre>1. Svenska språket och IT</pre>
<pre></pre>
<pre>Charlotta  L Bjälkebring (v)  anser  att
den   del  av  utskottets  yttrande  som
börjar  med   När det   och  slutar  med
 riksdagens  åtgärd   bort  ha  följande
lydelse:</pre>
<pre>
Kulturutskottet   vill    inledningsvis
betona    svenska   språket   som    ett
betydelsefullt  verktyg när  det  gäller
att omvandla information till kunskap. I
propositionen    föreslås    visserligen
bevarande och utvecklande av det svenska
språket   som  ett  av  målen   för   en
nationell  IT-strategi men förslag  till
åtgärder  saknas. I likhet med  vad  som
gäller   för  svensk  film  och   svensk
litteratur  bör  även datorprodukter  på
svenska  eller  för det svenska  språket
uppmärksammas från statsmakternas  sida.
Som  anförs i motion T56 finns det behov
av  en  handlingsplan  för  det  svenska
språket     i     informationssamhället.
Trafikutskottet bör därför hemställa att
riksdagen   med  bifall  till  motionens
yrkande  9 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet här har anfört.</pre>
<pre>
2. Vuxenutbildning,
arbetsmarknadsutbildning och
folkbildning</pre>
<pre></pre>
<pre>Charlotta  L Bjälkebring (v)  anser  att
den   del  av  utskottets  yttrande  som
börjar   med   Folkbildningen  är    och
slutar   med   del  avstyrks   bort   ha
följande lydelse:</pre>
<pre>
Kulturutskottet        anser        att
folkbildningen med sin breda  verksamhet
måste spela en stor, aktiv och förnyande
roll   i   framtiden   om   IT-teknikens
inriktning  mot  ökad  delaktighet   och
reella  yttrandemöjligheter  skall   bli
verklighet.  Det  är  enligt   utskottet
angeläget       att       det        vid
anslagsfördelningen tas hänsyn  till  de
ökade kostnader som en IT-satstning inom
folkbildningsområdet    kan     medföra.
Trafikutskottet bör därför hemställa att
riksdagen  med  bifall till  motion  T56
yrkande 13 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet här har anfört.</pre>
<pre>Med  det anförda finner kulturutskottet
motion T57 yrkande 6 i väsentliga  delar
tillgodosedd. Motionsyrkandet bör därför
inte    föranleda   någon   åtgärd    av
riksdagen.</pre>
<pre>
3. Bibliotekens roll i kunskapssamhället</pre>
<pre></pre>
<pre>Charlotta  L Bjälkebring (v)  anser  att
den   del  av  utskottets  yttrande  som
börjar  med  Utskottet konstaterar   och
slutar   med   yrkande  11)    bort   ha
följande lydelse:</pre>
<pre>
Kulturutskottet vill starkt betona  att
folkbiblioteken har en samlande funktion
i  kommunerna då det gäller  information
och  kunskapsspridning.  Som  anförs   i
motion T56 skulle biblioteken även kunna
arbeta  med  olika  pilotprojekt,  t.ex.
tillsammans med kulturinstitutioner  och
på barnkulturens område. Biblioteken har
en  viktig  uppgift för framtiden  också
när  det gäller medborgarnas möjligheter
att  använda sig av de nya nätverken och
att   hämta  information  ur  databaser.
Kulturutskottet vill understryka statens
ansvar  för  att kommunernas  ekonomiska
situation      inte      medför      att
folkbibliotekens    informations-    och
kunskapsspridande   verksamhet    hotas.
Därför är det enligt utskottet angeläget
att erforderliga medel för detta ändamål
ställs till folkbibliotekens förfogande.
Trafikutskottet   bör   hemställa    att
riksdagen  med  bifall till  motion  T56
yrkande 11 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet här har anfört.</pre>
<pre>
4. Tillgängligheten till den svenska
kulturskatten</pre>
<pre></pre>
<pre>Charlotta  L Bjälkebring (v)  och  Fanny
Rizell  (kds)  anser  att  den  del   av
utskottets  yttrande som under  rubriken
Kulturmiljövården, museerna och  arkiven
m.m.  börjar  med   Av  utskottets   och
slutar  med  riksdagens åtgärd  bort  ha
följande lydelse:</pre>
<pre>
Genom  IT ökar allmänhetens möjligheter
att   få   tillgång  till  den   svenska
kulturskatten. I likhet med motionärerna
i  motion T52 anser kulturutskottet  att
den   statligt   ägda   och   förvaltade
kulturskatten - i den mån det  inte  kan
anses strida mot upphovsrättsliga regler
och  avtal  - i IT-sammanhang bör  anses
som  offentliga handlingar och därigenom
kostnadsfritt  hållas  tillgänglig   för
medborgarna. På så sätt kan t.ex.  stora
delar  av  radio-, film- och  TV-arkiven
bli  tillgängliga även om  detta  skulle
medföra   intäktsbortfall  för  Sveriges
Radio-koncernen.   Trafikutskottet   bör
hemställa att riksdagen med bifall  till
motionen  i  här  aktuell  del  som  sin
mening  ger  regeringen till  känna  vad
utskottet här har anfört.</pre>
<pre>
5. Kulturrådets ansvar för IT-frågor</pre>
<pre></pre>
<pre>Charlotta  L Bjälkebring (v)  anser  att
den del av utskottets yttrande som under
rubriken Kulturmiljövården, museerna och
arkiven  m.m.  börjar med  Även  frågan 
och  slutar med  riksdagens åtgärd  bort
ha följande lydelse:</pre>
<pre>
Kulturutskottet   anser   att   Statens
kulturråd bör ges ett samlat ansvar  för
IT-satsningen inom kulturområdet.  Rådet
bör stödja utveckling och samordning  av
databaser   i   ett  särskilt   nätverk,
multimedieproduktioner,   ett   kreativt
centrum   samt   försöksverksamhet   med
informationsinsatser  vid   biblioteken.
Även     ansvaret    för     fortlöpande
information   om   IT-utvecklingen    på
kulturområdet bör ligga på  Kulturrådet.
För insatser på IT-området bör särskilda
medel  tillföras  rådet. Trafikutskottet
bör  hemställa att riksdagen med  bifall
till  motion  T56  yrkande  12  som  sin
mening  ger  regeringen till  känna  vad
utskottet här har anfört.</pre>
<pre>Mot  bakgrund av vad utskottet i övrigt
anfört    under   detta   avsnitt    bör
motionerna  T52 och T59 i  här  aktuella
delar  inte  föranleda någon  åtgärd  av
riksdagen.</pre>
<pre>
6. Kulturinstitutionerna och IT</pre>
<pre></pre>
<pre>Ewa  Larsson (mp) anser att den  del  av
utskottets  yttrande som under  rubriken
Kulturmiljövården, museerna och  arkiven
m.m.  börjar  med   Med hänvisning   och
slutar   med   aktuell  del    bort   ha
följande lydelse:</pre>
<pre>
Enligt  kulturutskottets mening saknade
regeringen   en   helhetssyn   när    IT
introducerades   inom    den    statliga
kulturvården.   Mot   bakgrund   av   de
erfarenheter som hittills har vunnits av
det     s.k.    SESAM-projektet,     där
tillräckliga  medel inte  ställdes  till
förfogande,     vill     kulturutskottet
understryka  vikten av att ny  teknologi
och  ekonomiska resurser  kommer  museer
och andra kulturinstitutioner till del i
sådan   omfattning  att  institutionerna
även  i  realiteten kan  leva  upp  till
regeringens  ambitioner. Trafikutskottet
bör    hemställa   att   riksdagen   med
anledning  av motion T69 yrkande  3  som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.</pre>
<pre>
7. Digitaliseringen av TV och radio</pre>
<pre></pre>
<pre>Lennart   Fridén,   Jan   Backman    och
Elizabeth Nyström (alla m) anser att den
del  av  utskottets yttrande  som  under
rubriken  Digitaliseringen  av  TV   och
radio,  m.m. börjar med  Mot denna   och
slutar  med  behandlade frågan  bort  ha
följande lydelse:</pre>
<pre>
Enligt  kulturutskottets  mening  talar
flera     principiella     skäl      mot
prioriteringen  av ett utbyggt  marknät.
Det  faktum att staten härigenom ger sig
själv  makten att styra över i praktiken
obegränsade     distributionsmöjligheter
anser utskottet strida mot grundläggande
principer för informationsspridning  och
opinionsbildning.    Public     service-
uppdraget    kan   aldrig    vara    mer
långtgående  än ansvaret för programmens
innehåll.  Etablerandet av ett  digitalt
marknät  skulle  dessutom  försena   den
ytterligare utbyggnad av nätet som  vårt
land  är  i  behov av,  inte  minst  för
utvecklande    av   kombinationstjänster
mellan          mer         traditionell
informationsteknik   och   broadcasting.
Samtidigt  som  kraven på interaktivitet
ökar,  integreras systemen för IT-teknik
och   radio/TV,   tekniskt   såväl   som
innehållsmässigt.  Varken   televisionen
eller datoranvändningen kommer att kunna
utvecklas på ett ändamålsenligt sätt  om
teknikens  möjligheter till  integration
och    utvecklad   flervägskommunikation
försvåras. Som anförs i motion T51 skall
kommunikationsnäten     utvecklas     på
marknadens    villkor.    Därmed    blir
användningen  avgörande för  hur  och  i
vilken takt näten byggs ut.</pre>
<pre>I   vårt  land  -  liksom  i  flertalet
jämförbara länder - åvilar huvudansvaret
för  utbildningen det offentliga.  Genom
det offentligas roll som kund blir också
en     målmedveten     utveckling     av
informationstekniska
undervisningsmetoder    en     betydande
stimulans  för  en snabb  och  angelägen
utbyggnad  av nätverket. På  samma  sätt
kan  den  i  praktiken  statliga  public
service-televisionen och public service-
radion  genom sitt agerande på marknaden
främja  en IT-utveckling som går  utöver
de  egna  företagens direkta  intressen.
Regeringens   planer  på  ett   särskilt
marknät  för  den digitala  televisionen
undanröjer   enligt  utskottets   mening
möjligheten  för  Sveriges   Radio   och
Sveriges  Television att spela en  sådan
konstruktiv roll.</pre>
<pre>Sammanfattningsvis    motsätter     sig
utskottet av flera skäl en utbyggnad  av
ett   digitalt  marknät.  Det  är   från
yttrandefrihetssynpunkt     oacceptabelt
dyrbart  i  jämförelse med  tillgängliga
alternativ  och motverkar  intresset  av
att   utveckla  de  svenska  näten  till
kraftfulla   strukturer  för  integrerad
informationsförsörjning.   Det   anförda
innebär    att    trafikutskottet    bör
hemställa att riksdagen med bifall  till
motion T51 yrkande 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet  här
har anfört.</pre>
<pre>Mot  bakgrund av det anförda bör motion
T52  i   nu  aktuell del inte  föranleda
någon åtgärd av riksdagen.</pre>
<pre>
8. Digitaliseringen av TV och radio</pre>
<pre></pre>
<pre>Fanny Rizell (kds) anser att den del  av
utskottets  yttrande som under  rubriken
Digitaliseringen av TV och  radio,  m.m.
börjar  med   Mot denna  och slutar  med
 behandlade  frågan   bort  ha  följande
lydelse:</pre>
<pre>
Enligt kulturutskottet talar flera skäl
mot    en    storskalig   satsning    på
markbaserad digital TV. Det framstår som
föga  välbetänkt  med satsningar  på  en
redan föråldrad teknik i stället för att
invänta fiberoptiktekniken. Projektet är
dessutom kostsamt, och garantier  saknas
för  en tillfredsställande bildkvalitet.
I    propositionen   anförs   att    det
markbaserade  nätet  skall   finansieras
fullt ut och inte belasta statsbudgeten.
Härvid  vill utskottet betona vikten  av
att  de abonnenter som är anslutna  till
kabel-TV       eller      har       egna
satellitmottagare som är  avgiftsbelagda
inte  dessutom  tvingas betala  för  ett
digitalt  nät  som de  har  ingen  eller
endast  marginell nytta av. Det  anförda
innebär    att    trafikutskottet    bör
hemställa att riksdagen med bifall  till
motion T52 yrkande 15 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet  här
har  anfört. Mot bakgrund av det anförda
bör  motion T51 i  nu aktuell  del  inte
medföra någon åtgärd av riksdagen.</pre>
<pre>
9. Finansieringen av public service-
företagens användning av digital teknik</pre>
<pre></pre>
<pre>Ewa  Larsson (mp) anser att den  del  av
utskottets  yttrande som under  rubriken
Digitaliseringen av TV och  radio,  m.m.
börjar  med   Utskottet har  och  slutar
med    av   motionsyrkandet    bort   ha
följande lydelse:</pre>
<pre>
Kulturutskottet anser, i  enlighet  med
vad  som  anförs i motion  T59,  att  de
besparingar beträffande public  service-
företagen  som  riksdagen  beslutade  om
våren   1995,  och  som  beräknas  kunna
medföra  ett  positivt resultat  om  400
miljoner   kronor   på  rundradiokontot,
snarast bör tas i anspråk. Härigenom kan
Sveriges  Radio och Sveriges  Television
utveckla  den digitala tekniken  oavsett
vilket sändningssystem regeringen kommer
att  förorda. I synnerhet inom  Sveriges
Radio,  som  drabbats särskilt  hårt  av
regeringens besparingskrav,  är  det  av
vikt   att   dessa  medel  används   för
teknikutveckling så att kostnaderna  för
digitaliseringen      inte       drabbar
programverksamheten. Det anförda innebär
att  trafikutskottet bör  hemställa  att
riksdagen  med  bifall till  motion  T59
yrkande  4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet här har anfört.</pre>
<pre>
Särskilt yttrande</pre>
<pre></pre>
<pre>Charlotta L Bjälkebring (v) anför:</pre>
<pre>
Kulturutskottet  har  ansett  sig  inte
vilja        föregripa       regeringens
utredningsarbete  -  som  även  omfattar
finansieringsfrågan   -    vad    gäller
digitaliseringen av TV  och  radio.  Jag
har  ställt  mig bakom detta  uttalande.
Eftersom  det  enligt  min  mening   bör
ankomma  på statsmakterna att  garantera
hushållens   tillgång   till   den   nya
digitala tekniken, hade jag hellre  sett
att  utskottet redan i detta  sammanhang
framhållit    att    kostnaderna     för
digitaliseringen  bör  vara  en  statlig
angelägenhet.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
Utbildningsutskottets yttrande
1995/96:UbU5y</pre>
<pre></pre>
<pre>Åtgärder för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik</pre>
<pre></pre>
<pre>Till trafikutskottet</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet  har den  19  mars  1996
beslutat   bereda   utbildningsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition
1995/96:125 Åtgärder för att bredda  och
utveckla         användningen         av
informationsteknik jämte motioner  i  de
delar propositionen och motionerna berör
utbildningsutskottets beredningsområde.</pre>
<pre>
I      det      följande      behandlar
utbildningsutskottet regeringens förslag
till prioriterade statliga uppgifter när
det  gäller  att främja utvecklingen  av
informationsteknik  (IT),  såvitt  avser
utbildningen  (avsnitt  4.3  delvis  och
5.2.1-5.2.4  i  prop.)  samt  motionerna
1995/96:T51    (m)    yrkandena     5-9,
1995/96:T52   (kds)   yrkandena    6-10,
1995/96:T54    (s),   1995/96:T56    (v)
yrkandena  4, 5 och 10, 1995/96:T57  (c)
yrkandena 8-12, 1995/96:T58 (fp) yrkande
2 och 1995/96:T59 (mp) yrkande 5.</pre>
<pre>
Regeringen föreslår att staten under  de
närmaste  åren skall prioritera insatser
för  IT-utvecklingen inom tre områden  -
rättsordningen,     utbildningen     och
samhällets informationsförsörjning.  Ett
handlingsprogram redovisas med åt-gärder
i   syfte   att   bredda  och   utveckla
användningen av IT.</pre>
<pre>
Utbildninginsatser  med  inriktning  på
ett   livslångt  lärande  skapar  enligt
regeringen   förutsättningar   för   ett
informations-  och kunskapssamhälle  där
alla medborgare skall kunna dra nytta av
informationsteknikens möjligheter. Målet
är   att   kunskaper  om  IT  och   dess
användning skall föras in på alla nivåer
i utbildningsväsendet inom tre år.</pre>
<pre>
Strategier för användningen av
informationsteknik i skolan</pre>
<pre></pre>
<pre>Regeringen  framhåller  i  propositionen
att skolorna behöver vägledning och stöd
för   att  utveckla  formerna  för   IT-
användningen  i  undervisningen.   Varje
kommun bör därför utforma en IT-strategi
för   skolan   utifrån  kommunens   egna
förutsättningar  när  det  gäller  bl.a.
pedagogisk    utveckling,    behov    av
utrustning,   ekonomiska  resurser   och
kompetens.   Skolans   IT-strategi   bör
utgöra  en del av kommunens övergripande
IT-strategi   och  bör   ingå   i   dess
skolplan.</pre>
<pre>
Utbildningsutskottet delar  regeringens
uppfattning  om behovet av en  på  lokal
nivå förankrad strategi för utvecklingen
av  IT-användningen  i  skolan  och  har
inget  att  erinra  mot  den  föreslagna
åtgärden.</pre>
<pre>
Skolverkets uppgifter när det gäller att
på nationell nivå främja IT-användningen
i skolan lyfts fram i två motioner.</pre>
<pre>
Enligt motion 1995/96:T51 (m) yrkande
5     är    Skolverkets    arbete    med
Skoldatanätet   den   i   dag    absolut
viktigaste  statliga insatsen  som  görs
för  att sprida kunskaper om hur IT  kan
användas      i     skolan.      Förutom
informationstjänsten     på     Internet
omfattar  utvecklingsarbetet  förmedling
av  erfarenheter i fråga om Internet som
pedagogiskt       hjälpmedel        inom
skolväsendet. Motionärerna anser att det
dr  angeläget att Skolverket  förstärker
och  utvidgar sitt framgångsrika  arbete
med   Skoldatanätet.   Projektet   måste
tillåtas  ge  sitt  bidrag  till   övrig
utvecklingsverksamhet  inom  verket  och
tillförsäkras resurser under  minst  fem
år till.</pre>
<pre>I  motion 1995/96:T58 (fp) yrkande  2
hävdas att Skoldatanätet ännu inte finns
för  hela  landet. För  att  inte  tappa
tempo   i  skolans  IT-utveckling   vill
motionärerna  därför  att  skolor  skall
kunna  ansluta sig till SUNET -  Swedish
University Computer Network. Skolverkets
uppgifter bör koncentreras på att stödja
IT-användningen     som      pedagogiskt
hjälpmedel för lärare, anför de.</pre>
<pre>Utbildningsutskottet  erinrar  om   att
Skolverket   sedan  augusti   1992   har
regeringens  uppdrag  att  ansvara   för
utvecklingen  och genomförandet  av  den
nationella       datapolitiken       för
skolområdet. Användningen  av  datorn  i
skolan som ett redskap bland andra skall
stimuleras.  Skolverket har därefter,  i
april  1994, fått uppdraget att utveckla
och  driva  ett svenskt skoldatanät  med
Internet    som    teknisk    plattform.
Skoldatanätet  är  alltså   inte   något
fristående eller fysiskt nätverk utan en
integrerad  del  av informationssystemet
Internet.  Genom  att ansluta  sig  till
Internet  får  skolan tillgång  till  de
tjänster som finns i nätverket.</pre>
<pre>Enligt  vad  utskottet  inhämtat   från
Skolverket   berör   verket   i   mycket
begränsad omfattning frågor om  hur  och
när  skolhuvudmän och skolor bör ansluta
sig  till  Internet. Ansvaret för  dessa
frågor  ligger  odelat  på  skolan   och
skolhuvudmannen.  Generellt  gäller  att
kommunerna  eller skolorna självständigt
och    utifrån   sina   egna   mål   och
förutsättningar skall välja nivå och typ
av     Internet-tjänst.     Valet     av
uppkopplingsform,  leverantör  etc.  bör
göras utifrån en samlad bedömning av den
enskilde skolhuvudmannens eller  skolans
behov  av  IT  i  form av  tjänster  via
Internet        och       Skoldatanätets
informationsutbud.  I  sammanhanget  bör
det  påpekas att telemarknaden i Sverige
numera  är  avreglerad och  att  det  på
marknaden finns ett flertal kommersiella
internetleverantörer.  Skoldatanätet  är
ett öppet informationssystem som kan nås
i  alla  delar  av  alla,  oberoende  av
anslutningsleverantör                och
användningsverktyg.</pre>
<pre>Skolverkets  arbete  med  Skoldatanätet
fokuseras  på  dels informationsinsatser
av   övergripande  art  om  teknik   och
användning av Internet, dels utvecklande
av  grundfunktioner såsom  adresskatalog
över  skolor,  elektroniska konferenser,
informationssökning  och  spridning   av
beskrivande exempel på datoranvändning i
skolan.      Vidare      pågår       ett
utvecklingsprojekt tillsammans  med  ett
fyrtiotal   skolor,  s.k.   pilotskolor,
kring   användning   av   Internet   och
specifikation    av     innehållet     i
Skoldatanätet.</pre>
<pre>Av  utskottets redovisning ovan framgår
att  Skolverket i dag har uppgiften  att
sprida information om användningen av IT
i  skolan.  Skolverket  skall  även  med
hjälp av uppföljning och utvärdering  ta
fram  och  värdera resultat och effekter
av  användning  av IT  i  skolan.  Dessa
kunskaper  skall på olika sätt bearbetas
och  föras  ut  i skolväsendet  för  att
stödja   och  utveckla  skolhuvudmännens
arbete med IT i skolan.</pre>
<pre>Utskottet           har            från
Utbildningsdepartementet   erfarit   att
regeringen kommer att ge Skolverket  ett
samlat   uppdrag   med  utgångspunkt   i
riksdagens beslut med anledning  av  den
nu  aktuella IT-propositionen. Uppdraget
kommer  bl.a.  att omfatta  en  fortsatt
utveckling  av  Skoldatanätet   och   av
användningen  av  IT i skolväsendet  som
pedagogiskt hjälpmedel.</pre>
<pre>Till  frågan om uppkoppling  av  skolor
till  SUNET återkommer utskottet  i  ett
senare avsnitt i detta yttrande.</pre>
<pre>Utbildningsutskottet    föreslår    med
hänvisning   till   det   anförda    att
trafikutskottet   avstyrker   motionerna
1995/96:T51  yrkande 5  och  1995/96:T58
yrkan-de 2 i denna del.</pre>
<pre>
Synpunkter  på  vissa  elevgruppers  IT-
användning  läggs  i ett  par  motioner.
Enligt motion 1995/96:T56 (v) yrkande  4
bör  riksdagen hos regeringen begära att
Skolverket får i uppdrag att  komma  med
förslag   till   hur   grundskolor   där
betygsgenomsnittet  är  lågt  skall   få
ökade  möjligheter att tillgodogöra  sig
IT.  Skolverket bör även utreda  pojkars
och  flickors IT-användning i syfte  att
öka jämställdheten. I motion 1995/96:T59
(mp)  yrkande 5 anförs att särskilt stöd
bör  ges åt de elever i grundskolan  som
inte har tillgång till eller använder IT
i   sin   hemmiljö.   Vidare   bör   det
klarläggas  om  skolorna har  ekonomiska
möjligheter    att   leva    upp    till
regeringens  handlingsprogram  för   IT-
frågor  eller om det kommer att  ske  på
bekostnad av t.ex. specialundervisningen
för  elever med svårigheter.</pre>
<pre>
Enligt motion 1995/96:T52 (kds) yrkande
7  bör visionen vara att varje individ i
all   slags  undervisning  skall   kunna
utvecklas  till  sin fulla  individuella
potential genom interaktion med  lärare,
studiekolleger och tekniska  hjälpmedel.
Ett konkret mål bör vara att alla elever
som fyller 16 år 2010 skall ha kunskaper
och   färdigheter  som  minst  motsvarar
godkänt  studieresultat efter  slutförda
gymnasiestudier.</pre>
<pre>Utbildningsutskottet     vill     fästa
uppmärksamheten  på  att  regeringen   i
propositionen  tydligt markerat  skolans
särskilda  ansvar för  att  motverka  en
samhällsutveckling   med   en   del   av
befolkningen invigd i och resten utanför
informations-   och   kunskapssamhället.
Utskottet   ställer   sig   bakom    vad
regeringen  uttalat om att i  skollagens
krav   på  likvärdig  utbildning  ligger
också  en  kompensatorisk  uppgift   för
skolan,  nämligen  att  ge  alla  elever
kunskaper  oavsett bakgrund,  kön  eller
bostadsort. Detta är inte minst  viktigt
när  det  gäller elevernas rätt  att  få
kunskaper  om och förtrogenhet  med  att
använda  IT som en förberedelse för  ett
kommande  arbetsliv. Utskottet anser,  i
likhet med regeringen, att IT-strategier
för skolan som utformas av kommunerna  i
samspel  med  skolorna  därvid  kan   ge
vägledning och stöd.</pre>
<pre>Inom Skolverket pågår sedan hösten 1995
en    större   utvärdering   beträffande
effekterna  av  användningen  av  IT   i
skolundervisningen     på      elevernas
inlärning     och    motivation     samt
lärarrollen.   Bland   annat   undersöks
vilken betydelse IT-användningen har för
elever  med behov av särskilt stöd.  Som
utskottet    tidigare    nämnt     avser
regeringen att följa upp intentionerna i
propositionen  med  ytterligare  uppdrag
till  Skolverket. Utskottet  förutsätter
att  sådana  frågor som  att  överbrygga
kunskapsklyftor   mellan   elever    och
skillnader  i pojkars och flickors  sätt
att   närma  sig  tekniken  kommer   att
uppmärksammas.</pre>
<pre>Med       det       anförda       anser
utbildningsutskottet   att    motionerna
1995/96:T52   yrkande   7,   1995/96:T56
yrkande 4 och 1995/96:T59 yrkande 5  bör
avstyrkas.</pre>
<pre>
Ett  riksdagsuttalande begärs  i  motion
1995/96:T52  (kds)  yrkande  6  om   att
fristående  skolor  bör  erbjudas   lika
möjligheter  som  de kommunala  skolorna
att   delta  i  genomförandet   av   IT-
strategier för skolan. Medel som  satsas
för  IT  i skolan måste ingå i  den  bas
utifrån  vilken de fristående  skolornas
anslag beräknas, anser motionärerna.</pre>
<pre>
Utbildningsutskottet hänvisar till  att
det   enligt  bestämmelserna  i  9  kap.
skollagen  åvilar elevernas  hemkommuner
att  tilldela  fristående skolor  bidrag
för  deras  verksamhet.  Motionsyrkandet
bör avstyrkas av trafikutskottet.</pre>
<pre>
Lärarutbildning och fortbildning av
lärare</pre>
<pre></pre>
<pre>I propositionen anför regeringen att ett
särskilt   mål  för  lärarutbildningarna
såvitt   gäller  IT  skall  fastställas.
Målet  skall  vara att fr.o.m.  år  1998
skall   samtliga  som  erhåller   examen
avsedd för läraryrke ha kunskaper om och
egna erfarenheter av hur IT kan användas
i undervisningen. Ett uppdrag kommer att
lämnas till Högskoleverket att följa upp
genomförandet. Regeringen  meddelar  sin
avsikt  att ställa ca 15 miljoner kronor
till  förfogande för utbildningsinsatser
för lärarutbildare. Det anges vidare att
skolhuvudmännen  och  berörda  högskolor
bör  ta  initiativ till fortbildning  av
lärare  för  att öka intresset  för  och
kunskaperna   om  IT:s   möjligheter   i
undervisningen.</pre>
<pre>
Invändningar  mot  förslaget  om  extra
medel   för   utbildningsinsatser    för
lärarutbildare    riktas    i     motion
1995/96:T51  (m) yrkande 7. Motionärerna
anser att lärarhögskolorna skall använda
moderna  verktyg  i undervisningen  utan
att staten betalar extra för detta.</pre>
<pre>Utbildningsutskottet    har    tidigare
behandlat    motioner    om     IT     i
lärarutbildning   och  lärarfortbildning
(bet.    1994/95:UbU10    och    UbU18).
Utskottet har därvid understrukit vikten
av  en god IT-utbildning för lärare  och
hänvisat  till en pågående översyn  inom
Utbildningsdepartementet              av
lärarutbildningarna. Denna  översyn  har
nu    genomförts   (Lärarutbildning    i
förändring, Ds 1996:16). I propositionen
anges  att  i  den fortsatta beredningen
kommer bl.a. IT-frågorna att behandlas.</pre>
<pre>Enligt   utskottets   mening   är   det
angeläget att utveckla IT-användningen i
lärarutbildningen.   En    förutsättning
härför  är  att  samtliga högskolelärare
som   är  engagerade  i  lärarutbildning
själva har goda kunskaper om och förmåga
att  använda  datorer  och  nätverk  som
pedagogiska hjälpmedel. Utskottet  anser
det därför motiverat att särskilda medel
ställs till förfogande för utbildning av
lärarutbildare.     Utbildningsutskottet
avstyrker   således  motion  1995/96:T51
yrkande  7  och godkänner vad regeringen
anfört under detta avsnitt.</pre>
<pre>
IT-baserade läromedel för skolan och
informationssystem på utbildningsområdet</pre>
<pre></pre>
<pre>Regeringen  anmäler i propositionen  sin
avsikt  att  skapa  ett  nätverksbaserat
nationellt resurscentrum för att  främja
och  stimulera framväxten av IT-baserade
läromedel  eller  s.k.  läromedia.   Det
nationella  resurscentrumet bör  baseras
på   befintliga  organisationer,   t.ex.
universitet och högskolor och  kommunala
resurscentra.   Skolverket   med    sitt
uppdrag  att utveckla Skoldatanätet  bör
medverka i uppbyggnaden.</pre>
<pre>
Vidare  avser regeringen att uppdra  åt
Skolverket   och   Högskoleverket    att
utveckla   ett   informationssystem   på
utbildningsområdet.   Uppdraget    skall
genomföras   i   samråd   med   Centrala
studiestödsnämnden,
Arbetsmarknadsstyrelsen     och     EU:s
programkontor    för   utbildning    och
kompetens.</pre>
<pre>I  motion  1995/96:T51  (m)  yrkande  6
ifrågasätts  skapandet av  ett  statligt
resurscentrum för IT-baserade läromedel.
Motionärerna  hävdar  att   ett   sådant
centrum  kan  hämma  den  utveckling  på
området   som   i   dag   bedrivs   inom
näringslivet   och  universitetsvärlden.
Likaså    ställer    sig    motionärerna
tveksamma  till  utvecklandet   av   ett
informationssystem                    på
utbildningsområdet. De anför  bl.a.  att
arbetet med Skoldatanätet redan avkastat
information       för      skolväsendet.
Motionärerna   framför  i   sammanhanget
också   invändningar   mot   regeringens
förslag att ett IT-körkort införs. Detta
skulle  snarast få till effekt att  IT:s
aura av något svårt bibehålls, anför de.</pre>
<pre>Regionala  resurser bör  enligt  motion
1995/96:T54  (s)  tas  till   vara   vid
bildandet      av     det     nationella
resurscentrumet     för      IT-baserade
läromedel. Motionärerna framhåller att i
Blekinge  län  finns både kompetens  och
erfarenhet när det gäller utveckling  av
sådana läromedel.</pre>
<pre>Utbildningsutskottet  konstaterar   när
det   gäller  resurscentrumet  för   IT-
baserade läromedel att det inte är fråga
om  en  ny  fysisk  etablering  utan  om
sammankoppling  av olika nätverk,  t.ex.
vid   universitet  och   högskolor   och
kommunala   resurscentra.  I  sistnämnda
avseende kan även regionala resurser tas
till   vara.   Med  hänvisning   härtill
avstyrks motion 1995/96:T54.</pre>
<pre>Utskottet instämmer med regeringen  att
det     är    angeläget    att    stödja
kompetensuppbyggnaden  kring  produktion
av   IT-baserade  läromedel  genom   ett
nätverksbaserat nationellt resurscentrum
med uppgift bl.a. att erbjuda rådgivning
och  medverka i utveckling  av  innehåll
och miljöer i näten.</pre>
<pre>Utskottet  har  inte heller  något  att
erinra  mot att olika informationskällor
på    utbildningsområdet   skall   kunna
kopplas samman i ett informationssystem.</pre>
<pre>I frågan om examination för ett s.k. IT-
körkort  noterar utskottet  att  arbetet
med  detta  drivs  av  Dataföreningen  i
Sverige, vilket omnämns i propositionen.</pre>
<pre>Trafikutskottet bör med godkännande  av
vad  regeringen förordat avstyrka motion
1995/96:T51 yrkande 6.</pre>
<pre>
Vuxenutbildning m.m.</pre>
<pre></pre>
<pre>En   utveckling  av  skolan   till   ett
kunskapscentrum   mitt  i  byn ,   anger
regeringen, är ett bra sätt  att  bredda
tillgången till teknik och kunskap. Även
datorteken spelar här en viktig roll.</pre>
<pre>
Enligt motion 1995/96:T57 (c) yrkande 8
finns det betydande vinster att göra med
ett  mer  flexibelt utnyttjande  av  och
samordning  mellan datortek  och  skola.
Vid   inrättande  av  datortek  bör  det
därför   alltid   sökas  lösningar   som
möjliggör att en större grupp än de  som
direkt berörs av datorteken får tillgång
till dessa. Dock betonas i motionen  att
skolans  behov  av modern datautrustning
inte enbart kan lösas genom detta.</pre>
<pre>Utbildningsutskottet  erinrar  om   att
datortek  infördes fr.o.m.  den  1  juli
1995 för arbetslösa ungdomar i åldern 20
-  24  år som ett led i arbetet med  att
utveckla  Sverige till ett ledande  land
inom informationstekniken. Kommunerna är
huvudmän  för verksamheten.  Syftet  med
datortek  är  att  arbetssökande   skall
kunna  få möjlighet att lära sig använda
informationsteknik  som  ett  hjälpmedel
inom   olika   yrken  och  verksamheter.
Enligt      ett      förslag       under
Arbetsmarknadsdepartementets  huvudtitel
i   proposition  1995/96:150   Ekonomisk
vårproposition    med    förslag    till
riktlinjer för den ekonomiska politiken,
utgiftstak,    ändrade    anslag     för
budgetåret  1995/96, m.m. bör datorteken
öppnas  även för personer som har  fyllt
25 år.</pre>
<pre>Utskottets   ser   positivt    på    en
utveckling av samarbetet mellan  skolor,
bibliotek och datortek i syfte att skapa
kunskapscentra. Det får dock ankomma  på
kommunerna   att   bedöma    i    vilken
omfattning datorteken kan utnyttjas. Med
det  anförda avstyrker utskottet  bifall
till motionsyrkandet.</pre>
<pre>
I  propositionen anförs  att  regeringen
avser att ge Skolverket i uppdrag att  i
samråd  med  berörda branscher  utveckla
nya  yrkesinriktade kurser på IT-området
inom  gymnasieskolan och komvux. Det  är
också  enligt  regeringen naturligt  att
yrkesinriktade  utbildningar  inom   IT-
området  kan  ingå i försöksverksamheten
med      kvalificerad     eftergymnasial
yrkesutbildning.</pre>
<pre>
Det  bör enligt motion 1995/96:T57  (c)
yrkande  9  vara  en  självklarhet   att
yrkesinriktade  utbildningar  inom   IT-
området skall ingå i försöksverksamheten
med      kvalificerad     eftergymnasial
yrkesutbildning. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.</pre>
<pre>Utbildningsutskottet anser inte att det
föreligger  några  motsättningar  mellan
motionsyrkandet och vad som  förordas  i
propositionen.  Utskottet  föreslår  att
trafikutskottet   med   godkännande   av
regeringens  planerade åtgärd  avstyrker
motion 1995/96:T57 yrkande 9.</pre>
<pre></pre>
<pre>Frågan om de lågutbildades situation när
det      gäller     användningen      av
informationsteknik  tas  upp  i   motion
1995/96:T56  (v) yrkande 5. Motionärerna
pekar  på  att lågutbildade ofta  är  de
första som avskedas när den nya tekniken
slår  ut  jobb. De har också ofta  svårt
att   tillgodogöra   sig   de   positiva
effekterna  av en mer allmän  användning
av  IT i samhället, en situation som  de
delar  med  dyslektiker och  synskadade.
Regeringen  bör särskilt se  över  dessa
gruppers möjligheter till användande  av
den nya tekniken, anser motionärerna.</pre>
<pre>
Utbildningsutskottet     har      samma
uppfattning som motionärerna att det  är
viktigt  att  gruppen vuxna lågutbildade
ges   förutsättningar   att   lära   sig
informationsteknik.    Här    har    den
kommunala    vuxenutbildningen    liksom
studieförbund   och  folkhögskolor   ett
särskilt  ansvar  för  att  vuxna   inte
ställs    utanför   informations-    och
kunskapssamhället utan får kunskaper  om
IT. Regeringen avser också, som meddelas
i  propositionen, att avsätta  särskilda
medel   under   en   treårsperiod   till
folkbildning på IT-området.</pre>
<pre>När    det   gäller   dyslektiker   och
synskadade hänvisar utskottet  till  att
regeringen   avser   att    uppdra    åt
Handikappinstitutet  att  i  samråd  med
berörda  myndigheter och  organisationer
utarbeta ett förslag till IT-program med
inriktning   på  funktionshindrade   och
äldre personer (prop. s. 77 f.).</pre>
<pre>Utbildningsutskottet anser  inte  att
motionsyrkandet   bör  föranleda   något
riksdagsuttalande  utan   föreslår   att
trafikutskottet avstyrker detsamma.</pre>
<pre>
Enligt  motion 1995/96:T52 (kds) yrkande
10  bör  staten  lyfta fram  exempel  på
användningen av IT för att påskynda  och
underlätta   integreringen   av   IT   i
samhället. På Skolverket t.ex. bör ligga
ett ansvar för att sprida information om
lyckade IT-satsningar i skolor.</pre>
<pre>
Utbildningsutskottet  konstaterar   att
det  ingår  i  Skolverkets  uppdrag   på
dataområdet att sprida information om IT-
satsningar och ge beskrivande exempel på
datoranvändning   i    skolan,    vilket
utskottet    har   redovisat    i    det
föregående.  Därutöver  bör  nämnas  att
Ungdomens IT-råd nyligen har lämnat  ett
delbetänkande till regeringen  Möss  och
människor (SOU 1996:32) som lyfter  fram
34   exempel   på   bra  användning   av
informationsteknik (IT) bland  barn  och
ungdomar.   Motionsyrkandet   bör   inte
föranleda  någon riksdagens åtgärd  utan
avstyrkas.</pre>
<pre>
Högre utbildning och forskning</pre>
<pre></pre>
<pre>I  propositionen anmäls  att  regeringen
avser  att  uppdra åt varje  universitet
och    högskola    att   redovisa    ett
handlingsprogram  för användning  av  IT
inom     utbildning    och    forskning.
Regeringen  kommer vidare  att  överväga
ytterligare  insatser  om  15   miljoner
kronor  för  att främja den  pedagogiska
användningen  av  IT  inom   den   högre
utbildningen.</pre>
<pre>
Ett   tillkännagivande   av   riksdagen
begärs  i motion 1995/96:T57 (c) yrkande
11  om  att  regeringen bör ta initiativ
till  ökad  forskning om  pedagogik  och
metodik för datorbaserad undervisning.</pre>
<pre>Utbildningsutskottet tar fasta  på  vad
regeringen anfört i propositionen om att
särskilda   forskningsresurser    -    5
miljoner kronor av sammanlagt 15 - skall
avsättas    inom   pedagogikämnet    med
inriktning  på  användning   av   IT   i
undervisningen. Motionsyrkandet bör  med
hänvisning härtill avstyrkas.</pre>
<pre>Utskottet  har inte något  att  invända
mot    vad    regeringen    anfört    om
handlingsprogram     och     ytterligare
insatser  för att främja den pedagogiska
användningen av IT.</pre>
<pre>
Regeringen  anför  i  propositionen  att
Swedish   University  Computer   Network
(SUNET) är en nationell tillgång som bör
kunna utnyttjas av ännu fler, t.ex. inom
hela biblioteksväsendet. Länsbiblioteken
och  inte minst folkbiblioteken bör  ges
förutsättningar att spela  en  roll  som
informationscentraler och förmedlare  av
IT-kunskaper.   Det   är   därför    ett
nationellt intresse att även  läns-  och
folkbiblioteken   får   tillgång    till
Internet,  t.ex. genom  SUNET.  För  att
SUNET skall kunna utvecklas och spela en
fortsatt viktig roll för IT-utvecklingen
skall styrningen och finansieringen  ses
över  liksom riktlinjerna för anslutning
av  nya användare. Enligt regeringen bör
självfallet en utveckling av  SUNET  ske
så  att  dess ursprungliga syfte  -  att
betjäna universitet och högskolor - även
fortsättningsvis tillgodoses.</pre>
<pre>
Avslag på regeringens förslag om en  ny
roll    för   SUNET   yrkas   i   motion
1995/96:T51  (m) yrkande 8. Motionärerna
menar  att  SUNET:s  roll  är  att  vara
Internetleverantör  åt   högskolevärlden
och   att   därutöver  verka   som   ett
nationellt kunskaps- och kompetenscenter
av  yppersta  slag.  Biblioteken  gynnas
bäst       av       de      kommersiella
Internettjänsternas framväxt och av  ett
nära  samarbete med kommuner och skolor,
anser de.</pre>
<pre>Också   i   motion  1995/96:T52   (kds)
yrkande   9   görs   invändningar    mot
regeringsförslaget. SUNET kommer  enligt
motionen    att    behöva    uppgraderas
betydligt under de närmaste åren för att
fylla  universitetens  och  högskolornas
behov. Att i ett sådant läge öppna SUNET
för  kommunala biblioteks  trafik  anser
motionärerna vore olyckligt.</pre>
<pre>Motsatta  synpunkter  anförs  i  motion
1995/96:T57 (c) yrkande 10. Enligt denna
bör  användningen av SUNET  breddas  och
regeringen  aktivt  sträva   efter   att
ansluta  alla  skolor till  SUNET.   Ett
likartat yrkande, att skolor skall kunna
anslutas till SUNET, framställs i motion
1995/96:T58 (fp) yrkande 2 i denna del.</pre>
<pre>Utbildningsutskottet har  inhämtat  att
universitetsdatornätet SUNET byggts  upp
i  ett samarbete mellan universitet  och
högskolor  i  syfte att  ge  högskolorna
tillgång     till     nationell      och
internationell datakommunikation.  SUNET
skall   vid   varje   tidpunkt   erbjuda
universitet  och högskolor  de  tjänster
som   dessa   efterfrågar  inom   främst
datakommunikationsområdet.
Högskoleverket har sedan den 1 juli 1995
det  administrativa ansvaret för  SUNET.
Verket   har   i  samråd  med   Sveriges
universitets- och högskoleförbund utsett
en  styrelse för SUNET och delegerat  åt
denna  att  leda  verksamheten.  På  det
internationella planet samarbetar  SUNET
med    övriga    nordiska    länder    i
organisationen     NORDUnet.     SUNET:s
verksamhet   är   till   största   delen
anslagsfinansierad  via  den  nationella
högskolemyndigheten.      Organisationer
utanför högskolan och nya högskolor  som
ansluts får emellertid betala en avgift,
om   de  vill  använda  sig  av  SUNET:s
tjänster.</pre>
<pre>SUNET  har  ett  eget fysiskt  nät  som
utgår  från  Kungl.  Tekniska  högskolan
till  olika  universitet och  högskolor.
Det  håller hög kapacitet och mycket god
kvalitet.  Enligt vad utskottet  erfarit
från Högskoleverket och SUNET:s styrelse
skulle  en  uppkoppling via  SUNET  till
Internet    från   ett    stort    antal
folkbibliotek   och   skolor    begränsa
SUNET:s handlingsfrihet i vad gäller att
utveckla den tekniska strukturen.  SUNET
drivs  med minimala personella resurser,
och det gör att SUNET inte heller kan ge
adekvat stöd till alla nya användare som
ofta  har  begränsad  IT-kompetens.  Det
hävdas från verket och styrelsen att  de
erbjudanden  som  i dag  finns  från  de
kommersiella   Internetoperatörerna    i
många fall kan ge dessa nya användare en
väl fungerande Internetanslutning.</pre>
<pre>Utbildningsutskottet anser för sin  del
att  expansionen av IT-användningen  vid
universitet  och högskolor  liksom  inom
biblioteks-  och skolväsendet  motiverar
att  en  översyn görs av  såväl  SUNET:s
styrning     och    finansiering     som
anslutningen av nya användare. Utskottet
vill dock betona att det är av betydande
vikt  att  universiteten och högskolorna
får fortsatt tillgång till hög kapacitet
och            kompetens            inom
datakommunikationsområdet.</pre>
<pre>Med      det      anförda      föreslår
utbildningsutskottet   att    motionerna
1995/96:T51   yrkande   8,   1995/96:T52
yrkande  9, 1995/96:T57 yrkande  10  och
1995/96:
T58  yrkande  2 i denna del avstyrks  av
trafikutskottet.</pre>
<pre>
Regeringen  anmäler i propositionen  att
Högskoleverket skall få i uppdrag att  i
samråd  med Forskningsrådsnämnden  m.fl.
utarbeta    ett   förslag    till    ett
forskningsinformationssystem         med
Internet  som informationsbärare.  Målet
är   att   nå   ett  väl   utbyggt   och
överblickbart system över hela landet år
1998.</pre>
<pre>
Utskottet har inget att erinra häremot.</pre>
<pre>
Distansutbildning</pre>
<pre></pre>
<pre>Flera   motioner  tar  upp   frågor   om
distansutbildningen  och  angelägenheten
av en utbyggnad av denna.</pre>
<pre>
Enligt motion 1995/96:T51 (m) yrkande 9
bör en betydande del av det företagsstöd
som   utbetalas  till  Norrlands  inland
omvandlas till en bred satsning  på  IT-
baserad  distansutbildning, riktad  till
samma  område. En sådan satsning  skulle
kunna tjäna som pilotprojekt för en  mer
allmän   utveckling   av   teknik    och
pedagogik     för    distansutnyttjande.
Motionärerna vill att regeringen snarast
skall  återkomma till riksdagen med  ett
konkret  förslag. Förslaget bör ta  till
vara     den    utvecklingskraft     som
programvaruföretagen besitter och förena
denna       med      det      offentliga
utbildningsväsendets           uppenbara
utvecklingsbehov.</pre>
<pre>Regeringen     bör    enligt     motion
1995/96:T57  (c)  yrkande  12  återkomma
till   riksdagen  med  förslag  om   hur
högskolans  utbud  av  distansutbildning
skall   kunna  förbättras.  Motionärerna
framhåller  att  endera bör  högskolorna
kompenseras  extra för distansutbildning
eller bör staten ålägga högskolorna  att
viss  del av utbildningsuppdragen  skall
ske som distansutbildning.</pre>
<pre>Genom    lärosalar    för    bredbandig
kommunikation  med  högskolor   och   en
alltmer      nätbaserad     undervisning
möjliggörs   enligt  motion  1995/96:T52
(kds)  yrkande  8  en  kraftigt  utbyggd
distansutbildning.</pre>
<pre>Utbildningsutskottet  erinrar  om   att
regeringen  genom  beslut  i  maj   1995
tillkallat      en     utredning      om
distansmetoder i utbildningen, den  s.k.
Distansutbildningskommittén.      Enligt
direktiven för kommittén (dir.  1995:69)
har   denna  till  uppgift  att  föreslå
åtgärder som kan främja användningen  av
distansmetoder        inom        främst
vuxenutbildningen     och     högskolan.
Kommitténs  huvuduppgift är att  föreslå
en   strategi  som  långsiktigt  främjar
utvecklingen   i  hela  landet   av   de
möjligheter  till distansutbildning  som
IT  erbjuder.  En annan uppgift  är  att
bereda och till regeringen lämna förslag
till     beslut    om    bidrag     till
distansutbildningsprojekt.             I
sammanhanget     kan     nämnas      att
Distansutbildningskommittén i  skrivelse
i  april  1996 till regeringen  (Utbild-
ningsdepartementet)    föreslagit    att
bidrag  skall  utgå  om  sammanlagt   45
miljoner   kronor  till  ett   fyrtiotal
utvecklingsprojekt inom högskolan.  Lika
mycket  vill  kommittén  att  regeringen
skall        dela        ut         till
distansutbildningsprojekt           inom
företagsutbildning, vuxenutbildning  och
folkbildning.</pre>
<pre>Utskottet   anser  att  resultaten   av
kommitténs  arbete med  utvecklingen  av
distansutbildning bör  avvaktas,  varför
motionerna   1995/96:T51   yrkande    9,
1995/96:T52  yrkande 8  och  1995/96:T57
yrkande 12 bör avstyrkas.</pre>
<pre>
I  motion  1995/96:T56  (v)  yrkande  10
förespråkas  utvecklandet av  ett  folk-
universitet   enligt  Open   University-
modellen, dvs. en universitetsutbildning
på  distans  med  lokal  förankring  och
kommunikation via moderna medier.</pre>
<pre></pre>
<pre>Utbildningsutskottet vill påminna om att
regeringen  i 1995 års budgetproposition
(prop. 1994/95:100, bil. 9) framhöll att
möjligheterna  borde  prövas  att  skapa
förutsättningar för  ett  öppet  svenskt
folkuniversitet     med    ett     brett
utbildningsutbud    som    når     många
människor.  Därvid borde  erfarenheterna
från   det   brittiska  Open  University
studeras.  Detta uttalande har återgetts
i             direktiven            till
Distansutbildningskommittén.   Utskottet
utgår  från  att  kommittén  kommer  att
pröva  frågan. Också motion  1995/96:T56
yrkande 10 bör därmed avstyrkas.</pre>
<pre></pre>
<pre>Stockholm den 25 april 1996</pre>
<pre></pre>
<pre>På utbildningsutskottets vägnar</pre>
<pre></pre>
<pre>Jan Björkman</pre>
<pre></pre>
<pre>I beslutet har deltagit: Jan Björkman
(s), Beatrice Ask (m), Eva Johansson
(s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg
(s), Andreas Carlgren (c), Torgny
Danielsson (s), Ulf Melin (m), Margitta
Edgren (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-
Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne
Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-
Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger
Davidson (kds), Nalin Baksi (s) och Nils-
Erik Söderqvist (s).</pre>
<pre></pre>
<pre>Avvikande meningar</pre>
<pre></pre>
<pre>Strategier för användningen av
informationsteknik i skolan</pre>
<pre></pre>
<pre>1. Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin  (m)  och Hans Hjortzberg-Nordlund
(m)    anser    att    den    del     av
utbildningsutskottets    yttrande    som
börjar    med    Utskottet   har    från
Utbildningsdepartementet  och slutar med
 i denna del  bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
Utbildningsutskottet  har  erfarit  att
regeringen kommer att ge Skolverket  ett
förnyat  och  fortsatt uppdrag  bl.a.  i
fråga  om  utvecklingen av Skoldatanätet
och    av   användningen   av   IT   som
pedagogiskt   hjälpmedel    i    skolan.
Utskottet vill betona att uppdraget även
bör  innefatta att Skolverket förstärker
och    utvidgar    sitt    arbete    med
Skoldatanätet.      Projektet      måste
tillförsäkras resurser under  minst  fem
år  till. Användningen av IT måste också
på ett helt annat sätt än i dag komma in
i   de   olika  utvecklingsprojekt   som
Skolverket bedriver.</pre>
<pre>Med       det       anförda       anser
utbildningsutskottet att trafikutskottet
bör  föreslå  att riksdagen  med  bifall
till  motion 1995/96:T51 yrkande  5  och
med avslag på motion 1995/96:T58 yrkande
2   i  denna  del  som  sin  mening  ger
regeringen      till      känna      vad
utbildningsutskottet anfört.</pre>
<pre>
2.  Inger Davidson (kds) anser dels  att
den    del    av   utbildningsutskottets
yttrande   som  börjar  med    Med   det
anförda   och slutar med  bör avstyrkas 
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
Utbildningsutskottet  anser,  i  likhet
med  vad som anförs i motion 1995/96:T52
yrkande   7,   att  skolan  behöver   en
övergripande vision och ett konkret  mål
för  att kunna kraftsamla inför de stora
tekniska    förändringar     som     IT-
användningen innebär. Visionen bör  vara
att    varje   individ   i   all   slags
undervisning skall kunna utvecklas  till
sin  fulla individuella potential  genom
interaktion  med lärare,  studiekolleger
och tekniska hjälpmedel. Som konkret mål
bör  gälla att alla elever som  år  2010
fyller  16  år  skall ha  kunskaper  och
färdigheter som minst motsvarar  godkänt
studieresultat      efter      slutförda
gymnasiestudier. Detta bör riksdagen med
bifall  till  motionsyrkandet  som   sin
mening ge regeringen till känna.</pre>
<pre>
dels      att      den      del       av
utbildningsutskottets    yttrande    som
börjar     med      Utbildningsutskottet
hänvisar  till   och  slutar   med    av
trafikutskottet    bort   ha    följande
lydelse:</pre>
<pre>
Enligt utbildningsutskottets mening  är
det  viktigt att de fristående  skolorna
omfattas  av  den kommunala IT-strategin
för   skolan.   De  bör  erbjudas   lika
möjligheter  som  de kommunala  skolorna
att  delta  i genomförandet av planerna,
och medlen som satsas av kommunen för IT
bör  också komma de fristående  skolorna
till  del.  Trafikutskottet bör  föreslå
att  riksdagen  med bifall  till  motion
1995/96:T52 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen detta till känna.</pre>
<pre>
Lärarutbildning och fortbildning av
lärare</pre>
<pre></pre>
<pre>3. Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin  (m)  och Hans Hjortzberg-Nordlund
(m)    anser    att    den    del     av
utbildningsutskottets    yttrande    som
börjar   med   Enligt  utskottets    och
slutar  med   detta  avsnitt   bort   ha
följande lydelse:</pre>
<pre>
Utbildningsutskottet              delar
motionärernas   uppfattning   att    det
självklart åligger lärarhögskolorna  att
använda   modern  informationsteknik   i
undervisningen av blivande lärare. Några
extra medel för utbildningsinsatser  för
lärarutbildare  bör  därmed  inte  utgå.
Trafikutskottet  bör  föreslå  riksdagen
att   med bifall till motion 1995/96:T51
yrkande  7  som sin mening ge regeringen
till   känna   vad  utbildningsutskottet
anfört.</pre>
<pre>
IT-baserade läromedel för skolan och
informationssystem på utbildningsområdet</pre>
<pre></pre>
<pre>4. Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin  (m)  och Hans Hjortzberg-Nordlund
(m)    anser    att    den    del     av
utbildningsutskottets    yttrande    som
börjar  med   Utskottet  instämmer   och
slutar  med  yrkande 6  bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>
Utbildningsutskottet  anser,  i  likhet
med   motionärerna,  att  ett   statligt
resurs-centrum för IT-baserade läromedel
kan  hämma den utveckling på området som
i  dag  bedrivs såväl inom  näringslivet
som  inom  universitetsvärlden.  Området
bör   vara   helt  fritt  för   enskilda
initiativ.</pre>
<pre>Utskottet  anser sig inte heller  kunna
godkänna  regeringens  planer  för   ett
sammanhållet    informationssystem    på
utbildningsområdet.   Det   bör   enligt
utskottets   mening   ligga    i    alla
intressenters egenintresse att göra  sin
information  allmänt  tillgänglig.   Vad
gäller   Skolverket  har   arbetet   med
Skoldatanätet redan avkastat information
för skolväsendet.</pre>
<pre>Utskottet   ställer  sig  vidare   helt
avvisande till tanken på ett IT-körkort.
Körkorten  kan  lätt  upplevas  som   en
påtvingad  aktivitet som inte  på  något
sätt  underlättar  IT-användningen  utan
snarare får till effekt att IT-teknikens
aura av något svårt bibehålls.</pre>
<pre>Vad  utbildningsutskottet nu anfört bör
riksdagen   med   bifall   till   motion
1995/96:T51 yrkande 6 som sin mening  ge
regeringen till känna.</pre>
<pre>
Högre utbildning och forskning</pre>
<pre></pre>
<pre>5. Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund  (m)
och  Inger Davidson (kds) anser att  den
del  av  utbildningsutskottets  yttrande
som   börjar  med   Utbildningsutskottet
anser   för    och   slutar   med     av
trafikutskottet    bort   ha    följande
lydelse:</pre>
<pre>
Utbildningsutskottet     delar      den
uppfattning   om   SUNET:s   roll    som
framförts  i motionerna 1995/96:T51  och
1995/96:T52.  SUNET  bör   främst   vara
Internetleverantör  åt   högskolevärlden
och  därutöver verka som ett  nationellt
kunskaps-    och   kompetenscenter    av
yppersta    slag.   Det   vore    enligt
utskottets mening olyckligt  att  i  ett
läge  då IT-användningen expanderar  vid
universitet  och högskolor  tillåta  att
ett stort antal folkbibliotek och skolor
får ansluta sig till SUNET. Detta kommer
att   kräva   så   mycket   resurser   -
personellt och utrustningsmässigt -  att
universiteten  och högskolorna  riskerar
att drabbas hårt av dålig service, dålig
tillgänglighet och kapacitetsbrister.</pre>
<pre>Vad utbildningsutskottet här anfört bör
trafikutskottet  föreslå  riksdagen  att
med bifall till motionsyrkandena som sin
mening ge regeringen till känna.</pre>
<pre>
6.  Andreas  Carlgren (c)  och  Margitta
Edgren   (fp)  anser  att  den  del   av
utbildningsutskottets    yttrande    som
börjar  med  Utbildningsutskottet  anser
för  och slutar med  av trafikutskottet 
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
Utbildningsutskottet   ser   det    som
positivt  att regeringen i propositionen
anger  att SUNET bör kunna utnyttjas  av
ännu     fler,    t.ex.    inom     hela
biblioteksväsendet.  Enligt   utskottets
mening bör regeringen även aktivt  verka
för  att alla skolor skall kunna kopplas
upp   på  SUNET.  Därmed  kan  på   sikt
underlaget  för  finansiering  av  SUNET
breddas. Detta bör riksdagen med  bifall
till  motionerna 1995/96:T57 yrkande  10
och  1995/96:T58 yrkande 2 i  denna  del
som sin mening ge regeringen till känna.</pre>
<pre>
Distansutbildning</pre>
<pre></pre>
<pre>7. Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin  (m)  och Hans Hjortzberg-Nordlund
(m)    anser    att    den    del     av
utbildningsutskottets    yttrande    som
börjar  med   Utskottet anser  att   och
slutar  med   bör  avstyrkas   bort   ha
följande lydelse:</pre>
<pre>
Utbildningsutskottet ställer sig  bakom
förslaget i motion 1995/96:T51 yrkande 9
om    att    en   betydande    del    av
företagsstödet till Norrlands inland bör
omvandlas till en bred satsning  på  IT-
baserad   distansutbildning.  Regeringen
bör snarast återkomma till riksdagen med
ett  konkret förslag som tar  till  vara
den         utvecklingskraft         som
programvaruföretagen har. Förslaget  bör
också   beakta   utvecklingsbehovet   på
området      inom     det     offentliga
utbildningsväsendet. Trafikutskottet bör
tillstyrka  motionsyrkandet och  föreslå
riksdagen   att   som  sin   mening   ge
regeringen      till      känna      vad
utbildningsutskottet här anfört.</pre>
<pre>
8.  Andreas Carlgren (c) anser  att  den
del  av  utbildningsutskottets  yttrande
som börjar med  Utskottet anser att  och
slutar  med   bör  avstyrkas   bort   ha
följande lydelse:</pre>
<pre>
Utbildningsutskottet  konstaterar   att
det  nya resurstilldelningssystemet  för
högskolan     har     inneburit      att
distansutbildningen   på   flera    håll
minskat   i  omfattning.  Detta   hänger
samman    med    att   distansutbildning
generellt   sett  är  dyrare   och   att
genomströmningen   är   lägre   än   för
reguljär utbildning. Utskottet anser att
regeringen bör återkomma till  riksdagen
med  förslag om hur högskolans utbud  av
distansutbildning      skall       kunna
förbättras,  i  första  hand  genom  att
högskolorna   kompenseras   extra    för
distansutbildning. Detta  bör  riksdagen
med   bifall   till  motion  1995/96:T57
yrkande  12 som sin mening ge regeringen
till känna.</pre>
<pre>
9.  Inger Davidson (kds) anser  att  den
del  av  utbildningsutskottets  yttrande
som börjar med  Utskottet anser att  och
slutar  med   bör  avstyrkas   bort   ha
följande lydelse:</pre>
<pre>
Utbildningsutskottet              delar
uppfattningen   i   motion   1995/96:T52
yrkande   8  att  en  kraftigt   utbyggd
distansutbildning kan åstadkommas  genom
satsningar  på  lärosalar  med  tillgång
till  bredbandig  datakommunikation  med
högskolor.   Utskottet   föreslår    att
motionsyrkandet   tillstyrks   och   att
riksdagen gör ett tillkännagivande  till
regeringen  i enlighet med vad  som  här
anförts.</pre>
<pre>
10.  Beatrice Ask (m), Rune  Rydén  (m),
Andreas  Carlgren (c),  Ulf  Melin  (m),
Margitta    Edgren   (fp),   Britt-Marie
Danestig-Olofsson (v), Hans  Hjortzberg-
Nordlund  (m)  och Inger Davidson  (kds)
anser      att      den      del      av
utbildningsutskottets    yttrande    som
börjar  med   Utbildningsutskottet  vill
påminna    och   slutar   med     därmed
avstyrkas  bort ha följande lydelse:</pre>
<pre></pre>
<pre>Utbildningsutskottet anser att
motionsyrkandet om att skapa ett öppet
svenskt folkuniversitet efter modell av
det brittiska Open University är ett
konkret förslag som bör kunna realiseras
utan att kommitténs förslag inväntas.
Ett sådant folkuniversitet kan tjäna som
en brygga mellan folkbildningen och
högskolan. Vad utbildningsutskottet nu
anfört bör trafikutskottet föreslå
riksdagen att med bifall till motion
1995/96:T56 yrkande 10  som sin mening
ge regeringen till känna.</pre>
<pre></pre>
<pre>Särskilt yttrande</pre>
<pre></pre>
<pre>Distansutbildning</pre>
<pre></pre>
<pre>Margitta Edgren (fp) anför:</pre>
<pre></pre>
<pre>Folkpartiet      delar      majoritetens
uppfattning      att      arbetet      i
Distansutbildningskommittén bör avvaktas
innan   utskottet  tar  ställning   till
förslag  om distansutbildning.  Vi  vill
med  detta yttrande föra fram att  varje
högskola har ett ansvar för att utveckla
högre   utbildning  på  distans.   Detta
ansvar bärs på olika sätt och med  olika
grad  av entusiasm och kunnande av olika
högskolor.</pre>
<pre>
Det bedrivs mycket högre utbildning med
distansmetoder i Sverige. Vi har  alltså
flera  levande  distansmiljöer  att  dra
erfarenheter av. Ett exempel är  Statens
skolor för vuxna i Härnösand där man har
hela    sin    verksamhet    byggd    på
distansutbildningsmetodik för  vuxna  på
gymnasienivå.</pre>
<pre>Ett  annat exempel är att redan år 1987
fick  Universitetet  i  Umeå  öronmärkta
medel    för    distansutveckling    och
distansutbildning i norra regionen.  Ett
samverkanskonsortium  bildades  år  1993
mellan   Högskolan   i   Växjö,   Kungl.
Tekniska  högskolan  i  Stockholm   samt
universiteten  i Linköping  och  Umeå  i
syfte    att   samverka   i   planering,
utveckling    och    genomförande     av
distansutbildning  på  högskolenivå  med
nationell  räckvidd och i utbildning  av
lärare inom distansutbildningen.</pre>
<pre>Ytterligare  exempel är  samarbetet  om
distansutbildning  i landets  norra  län
där  Universitetet i Umeå,  Högskolan  i
Luleå  och  Mitthögskolan  samverkar   i
något    som    kan   kallas   Norrlands
distansuniversitet. Dessutom  har  Rådet
för   grundläggande   högskoleutbildning
(HGUR)   ett   nätverk  för   datorstödd
utbildning  som  har  intresse  för  och
kunnande om internationell och nationell
distansutbildning   som   en    gemensam
nämnare.</pre>
<pre>
Distansutbildning kräver naturligtvis
djupgående diskussioner inom
utbildningarna om distansundervisningens
villkor, möjligheter och svårigheter
liksom en förändrad organisation.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>Näringsutskottets yttrande
1995/96:NU8y</pre>
<pre></pre>
<pre>Åtgärder för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik</pre>
<pre></pre>
<pre>Till trafikutskottet</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet        har        berett
näringsutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1995/96:125 om åtgärder
för att bredda och utveckla användningen
av  informationsteknik  jämte  motioner,
såvitt propositionen och motionerna  rör
näringsutskottets beredningsområde.</pre>
<pre></pre>
<pre>Näringsutskottet</pre>
<pre></pre>
<pre>Inledning</pre>
<pre></pre>
<pre>I      propositionen      anges      att
huvudinriktningen  för  politiken  skall
vara   att  stimulera  användningen   av
informationsteknik (IT) på ett sätt  som
befrämjar   kreativitet,  tillväxt   och
sysselsättning. En nationell IT-strategi
formuleras  i  syfte att bl.a.  ange  en
övergripande ansvars- och rollfördelning
i den fortsatta IT-utvecklingen.</pre>
<pre>
Åtta  mål  redovisas för den nationella
IT-strategin.  Bland  annat  anförs  att
IT:s möjligheter skall utnyttjas på  ett
aktivt  sätt i syfte att skapa  tillväxt
och  sysselsättning och för  att  stärka
Sveriges    konkurrenskraft.     Statens
uppgifter    måste   enligt   regeringen
definieras  och  konkretiseras  när  det
gäller  sätten  på vilka IT-användningen
och  utvecklingen  av informations-  och
kunskapssamhället     skall     främjas.
Regeringen    utpekar    rättsordningen,
utbildningen       och        samhällets
informationsförsörjning     som      tre
prioriterade   områden    för    statens
insatser  under  de  kommande  åren.   I
propositionen       redovisas        ett
handlingsprogram  med åtgärder  för  att
bredda och utveckla IT-användningen inom
tolv  huvudområden,  däribland  närings-
och    energipolitiken.   Förslag   till
riksdagsbeslut framläggs vad gäller dels
målen för en nationell IT-strategi, dels
prioriterade statliga uppgifter i  fråga
om att främja IT-utvecklingen.</pre>
<pre>I  yttrandet behandlar näringsutskottet
motionsyrkanden  som  dels  direkt   tar
sikte   på   regeringens  förslag   till
riksdagen, dels gäller tillämpningen  av
den     nämnda     IT-strategin     inom
näringsutskottets beredningsområde.</pre>
<pre>
Nationell IT-strategi</pre>
<pre></pre>
<pre>Regeringen  framhåller  att  det  behövs
gemensamma  mål  för  användningen   och
utvecklingen  av  IT  i  syfte  att  det
skall skapas samsyn kring insatserna  på
området.  En kvalificerad och  innovativ
användning  av  IT skall stimuleras  för
att främja en utveckling av nya tjänster
och   ny   kompetens.  I   propositionen
påpekas  att den fysiska infrastrukturen
för  IT  är  väl utbyggd i  Sverige.  En
nationell  IT-strategi  bör  därför   se
annorlunda  ut  i  Sverige  jämfört  med
många  andra  länder. Enligt regeringens
uppfattning   gäller  det,   som   redan
redovisats,  att stimulera  användningen
av  den  nya  tekniken på ett  sätt  som
befrämjar   kreativitet,  tillväxt   och
sysselsättning. Statens  strategi  skall
därför  bygga  på ett främjande  av  ett
decentraliserat beslutsfattande  och  på
avreglering,  samverkan och  samordning.
Härutöver  skall  fastställas  politiska
mål,   ramar  och  riktlinjer  för   hur
samhällets       informations-       och
kommunikationssystem   skall    fungera.
Dessa   komponenter  skall   tjäna   som
utgångspunkter  för marknadens  aktörer,
skapa   valfrihet  för  användarna   och
möjliggöra  en marknadsmässig utveckling
av   näten.  Regeringen  anför  att  det
åvilar  varje departement att svara  för
finansiering  och genomförande  av  sina
respektive     åtgärder     samt     att
återrapportera  genomfört  arbete   till
riksdagen.</pre>
<pre>
Sveriges förhållningssätt till den  nya
tekniken   måste  ses  i   ett   bredare
perspektiv   än   vad   som    görs    i
propositionen,  sägs   det    i   motion
1995/96:T51   (m).  Nya   levnads-   och
arbetsvillkor  bryter  fram.  Ett   helt
samhällssystem måste utvecklas  för  att
kunna möta krav som är annorlunda än  de
som      gällde     i     det      gamla
industrisamhället,  menar  motionärerna.
Införandet       av       den        nya
informationstekniken kommer  tillsammans
med  andra förändringar att påverka  det
svenska   samhällets   ekonomiska    och
sociala  struktur. En  IT-strategi  värd
namnet måste ta utgångspunkt i vetskapen
om   de  fundamentala  förändringar  som
tekniken  aktualiserar,  heter   det   i
motionen.    Likväl   kommer    Sveriges
ekonomiska    stabilitet     att     för
överskådlig  tid  vara beroende  av  den
industri som för närvarande tjänar  vårt
land.    Enligt   motionärerna    kommer
emellertid den nya tekniken att innebära
att  utrymme  skapas för  ett  betydande
nyföretagande, inte minst i de  tjänste-
och   kunskapsorienterade   delarna   av
ekonomin. Alla företag, även sådana  som
inte  är IT-företag, kommer att påverkas
av teknikskiftet, påpekas det.</pre>
<pre>I   motion  1995/96:T57  (c)  sägs  att
regeringens förslag till nationella  mål
för  IT-utvecklingen måste  förtydligas.
Motionärerna   anser   att   regeringens
riktlinjer är för övergripande  och  att
kraven på hur strategin skall fullföljas
är  för  få.  Det  är  inte  nog,  menar
motionärerna, att statens uppgift  skall
vara  att stimulera användningen av  den
nya   tekniken   i  syfte   att   främja
kreativitet,        tillväxt         och
sysselsättning.  Riksdagen  borde  fatta
beslut  om  en sammanhållen  IT-strategi
som   leder   till  tillväxt,   regional
balans, decentralisering och demokratisk
utveckling.</pre>
<pre>Ett centralt mål för IT-politiken skall
vara  att  den  snabba  utvecklingen  på
området  får  genomslag i  näringslivet,
anförs  det  i motion 1995/96:T58  (fp).
Motionärerna   anser   att    om    inte
utvecklingen på IT-området även omfattar
företagen kommer landet snart  att  vara
permanent  på efterkälken  med  en  ökad
arbetslöshet som följd.</pre>
<pre>Statens  roll och val av medel för  att
nå  målen i regeringens IT-strategi  tas
upp  i  motion  1995/96:T52  (kds).  Där
riktas   kritik  mot  att  förslagen   i
propositionen  om  den  nationella   IT-
strategin  är innehållslösa.  I  stället
behövs  en IT-strategi med konkreta  mål
och   därtill  kopplade  åtgärdsprogram,
understryker motionärerna. De menar  att
det   gäller   att  ta  till   vara   de
möjligheter   som   informationstekniken
skapar  för svenska företag att utveckla
tjänster  som  både kan konsumeras  inom
landet och exporteras.</pre>
<pre>Näringsutskottet betraktar  regeringens
förslag  till  en nationell IT-strategi,
och  det redovisade handlingsprogrammet,
som  principiellt  och  övergripande   i
syfte  att  formulera statens  roll  vad
gäller    integrationen    av    IT    i
samhällsutvecklingen. Detta kan ses  som
en del i det överordnade arbetet med att
stärka tillväxten och sysselsättningen i
landet.  Det  knyts stora  förhoppningar
till IT:s möjligheter att skapa tillväxt
och   sysselsättning  som   kan   stärka
Sveriges  konkurrenskraft. IT är  enligt
näringsutskottets     uppfattning     en
strategisk  hörnsten  i  den  nödvändiga
förnyelsen av Sverige.</pre>
<pre>Utskottet  finner  det  värdefullt  att
regeringen   söker   definiera   statens
uppgifter för att främja IT:s roll  inom
de  vitt skilda områden som behandlas  i
propositionen.  I denna konstateras  att
statens   övergripande   roll   är   att
formulera  politiskt  fastställda   mål,
ramar  och riktlinjer för hur samhällets
informations- och kommunikationssystem i
stort  skall fungera, vilka skall  bilda
utgångspunkt för marknadens aktörer.  De
fastställda  riktlinjerna skall  förenas
med valfrihet för användarna och med  en
marknadsmässig   utveckling   av    nät,
tillämpningar       och        tjänster.
Näringsutskottet kan se  fördelarna  med
att  göra en sådan distinktion  när  det
gäller  statens roll i förhållande  till
dels  företagsamheten  inom  IT-sektorn,
dels användarna av IT inom offentlig och
privat sektor. Sätten att formulera mål,
att utöva statens styrning och att följa
upp   resultaten  av  IT-politiken  inom
dessa    båda   områden   skiljer    sig
väsentligt åt. Samtidigt finns  det  ett
samspel  dem emellan till vilken  hänsyn
måste  tas  när de politiska  målen  och
ramarna     för    olika    verksamheter
formuleras. Sålunda kommer det att  vara
av   stor   betydelse  för  den  svenska
programvaruindustrin  vilka   strategier
ADB-tunga     offentliga    verksamheter
kommer  att  välja framöver  vad  gäller
t.ex.   mjukvaruutvecklingen.  Utskottet
kommer  längre  fram  i  yttrandet   att
beröra denna frågeställning.</pre>
<pre>IT   är   ett   instrument  att   bryta
sektoriseringen       mellan       olika
politikområden    och     skapa     nya,
intressanta samverkansformer såväl  inom
som  mellan skilda samhällsområden.  Mot
denna  bakgrund och med hänsyn till  vad
som  sägs i propositionen om behovet  av
sektorsövergripande  samverkan   ställer
sig  utskottet tveksamt till om  det  är
ändamålsenligt  att  varje  departement,
såsom  föreslås i propositionen, enskilt
skall  återrapportera utvecklingen  inom
respektive område till riksdagen.  Detta
skulle  strida mot ambitionen att  bryta
ner     de     sektoriella    gränserna.
Näringsutskottet ser i denna  del  behov
av en mer samlad och sektorsövergripande
redovisning från regeringens  sida  till
riksdagen.</pre>
<pre>Nya  arbets- och levnadsvillkor  kommer
att  utvecklas till följd av en  alltmer
spridd  tillämpning av IT i  landet.  På
denna  punkt motsäger inte propositionen
vad som anförs i motion 1995/96:T51 (m).
Däremot   finner  utskottet   det   vara
överdrivet  att, som påstås i  motionen,
ett  nytt samhällssystem måste utvecklas
för  att  möta  de krav som IT-samhället
kommer   att   ställa.  Likaså   avvisar
utskottet  den  kritik som  kommer  till
uttryck i motion 1995/96:T57 (c) om  att
de  nationella målen för IT-utvecklingen
måste   förtydligas.  Uppläggningen   är
sådan    att   de   verksamhetsansvariga
fortlöpande      skall      konkretisera
målsättningarna,       anpassa       och
vidareutveckla   dem    i    takt    med
utvecklingen.   Utskottet   vill   också
påpeka att de mål som förespråkas i  den
sistnämnda     motionen     -      bl.a.
decentralisering och regional  balans  -
överensstämmer  med  vad  som  anförs  i
propositionen,  nämligen  att  IT  skall
understödja den redan inledda  processen
mot    decentralisering   av   offentlig
verksamhet och att IT kan bli  ett  stöd
för  småskalighet  och lokalt  förankrad
utveckling.  Av samma skäl tillbakavisar
utskottet de invändningar som riktas mot
propositionen i motion 1995/96:T52 (kds)
om  att förslagen om den nationella  IT-
strategin skulle vara innehållslösa. Den
konkretisering     som      motionärerna
efterlyser   kommer  enligt   utskottets
uppfattning   fortlöpande  att   arbetas
fram.  Detta är en del av strategin  att
anpassa  åtgärdsprogrammen i förhållande
till    den   fortgående   utvecklingen.
Utskottet kan ej heller finna att  någon
avgörande  motsättning finns mellan  det
som  sägs i motion 1995/96:T58  (fp)  om
vikten   av   att   statens   IT-politik
prioriterar  näringslivet  och  det  som
sägs   i  propositionen  om  regeringens
principiella  syn  på  sambandet  mellan
Sveriges   förmåga  att   försvara   sin
position    som    en    kunskapsbaserad
industrination   och   IT-innehållet   i
svenska produkter och tjänster.</pre>
<pre>Med       det      sagda      avstyrker
näringsutskottet  de  nämnda  motionerna
såvitt här är i fråga.</pre>
<pre>
Näringspolitiken och IT</pre>
<pre></pre>
<pre>I  propositionen redovisas, som tidigare
nämnts,  ett  handlingsprogram  för   de
kommande  åren  med  åtgärder  för   att
bredda   och  utveckla  IT-användningen.
Handlingsprogrammet    omfattar     tolv
huvudområden. Näringsutskottet begränsar
sig i denna del till att avge synpunkter
med  anledning  av väckta motioner  inom
den   del  av  handlingsprogrammet   som
gäller näringspolitiken.</pre>
<pre>
I  propositionen sägs att insatser inom
näringspolitiken       som       främjar
näringslivets och särskilt  de  små  och
medelstora företagens användning  av  IT
skall prioriteras. Även åtgärder för att
stimulera  utvecklingen  av  en   svensk
programvaru-  och  informationsindustri,
bl.a.   i   syfte  att  frambringa   nya
exportprodukter,    står     högt     på
dagordningen.      Insatserna      avser
utbildning,  forsk-ning  och  utveckling
samt offentlig upphandling.</pre>
<pre>Den     svenska    programvaruindustrin
sysselsätter för närvarande ca  150  000
personer.  Omsättningen  beräknas  uppgå
till  närmare  100 miljarder  kronor.  I
propositionen konstateras att Sverige  i
ett   internationellt   perspektiv    är
relativt    svagt    inom    industriell
programvaruteknik, trots att det svenska
näringslivets konkurrenskraft är  starkt
beroende av kompetens på området.</pre>
<pre>I  propositionen  behandlas  ett  antal
åtgärder  för att stärka expansionen  av
denna industrigren. Bland annat sägs att
offentlig    förvaltning    bör    agera
katalysator     för    utveckling     av
programvara genom offentliga  och  öppna
upphandlingar  och  att  den  offentliga
förvaltningen   och   näringslivet   bör
främja utvecklingen av programvaru-  och
informationsindustrin genom att lägga ut
mer   av   sin   programvarutillverkning
utanför  den  egna  verksamheten.  Detta
skall  leda  till  ökad  konkurrens   på
programvaruområdet och  framväxt  av  en
industristruktur bestående  av  en  stor
mängd   mindre  programvaruföretag   som
levererar färdiga programprodukter  till
industriföretagen    och    till     den
offentliga förvaltningen.</pre>
<pre>Härutöver aviseras i propositionen  att
förutsättningarna för inrättande av  ett
EU-institut     eller    ett     svenskt
forskningscentrum för utveckling  av  IT
skall   prövas.  Vidare  skall  Sveriges
Exportråd  under år 1996 utse ett  antal
svenska   programvaruföretag   för    en
gemensam       exportsatsning.       Att
programvaruföretagens främsta tillgångar
inte  är  materiella,  utan  består   av
kunskap  och idéer, ställer till problem
vid   bl.a.   bankernas  kreditprövning,
konstaterar regeringen och meddelar  att
frågan skall utredas. Regeringen har för
avsikt   att  uppdra  åt  Närings-   och
teknikutvecklingsverket  (NUTEK)  att  i
samarbete med ALMI Företagspartner AB se
över      kapitalförsörjningen      till
programvaruföretag   och    andra    nya
kunskapsintensiva  IT-baserade  företag.
Uppgiften  är  att  belysa  i  vad   mån
kreditgivare    kan   behöva    utveckla
ytterligare kreditvärderingsvillkor  för
att     bättre     svara     upp     mot
kunskapsföretagens   behov.   Regeringen
avser därutöver att ge NUTEK ytterligare
ett uppdrag att i samverkan med ALMI och
Svenska     Kommunförbundet     utveckla
informationen  om  goda IT-tillämpningar
för  småföretagen. Syftet med  detta  är
att     underlätta     den     fortsatta
utvecklingen av lokala IT-strategier.</pre>
<pre>Med  informationsteknikens hjälp kommer
helt  nya uppgifter att kunna fullgöras,
heter  det  i  motion  1995/96:T51  (m).
Tvärtemot  vanliga  föreställningar   om
informationsteknikens    effekter     på
möjligheterna    till    att    generera
sysselsättning visar erfarenheten, menar
motionärerna,  att nya  arbetstillfällen
skapas  när  användningen  av  den   nya
tekniken  expanderar. Enbart  i  Förenta
staterna    har   hundratusentals    nya
arbetstillfällen   tillkommit   som   en
direkt följd av det informationstekniska
genombrottet, påpekas det.</pre>
<pre>I  motion 1995/96:T57 (c) sägs att även
om   Sverige  hävdar  sig  väl   i   det
internationella  sammanhanget  på  vissa
delar  av IT-området finns det anledning
att understryka vikten av att det skapas
förbättrade  ramvillkor  generellt  sett
för    den    svenska   företagsamheten.
Sveriges  möjligheter att hävda  sig  på
nya  tillväxtområden behöver förbättras,
menar  motionärerna och pekar  bl.a.  på
förändrade       skattevillkor       och
avskrivningsregler som delar i en  sådan
politik.</pre>
<pre>Regeringen  redovisar  i  propositionen
alltför få förslag på vad den vill  göra
för  att  allmänt främja  IT  i  svenska
företag, anförs det i motion 1995/96:T58
(fp).  Utvecklingen på IT-området är  av
avgörande  betydelse  för  förmågan  att
skapa  nya  arbetstillfällen. Det  finns
många nystartade och potentiella företag
inom          programvaru-           och
kommunikationsindustrin. Det är särskilt
viktigt, understryker motionärerna,  att
förändra  avskrivningsmöjligheterna  för
strategiska    IT-investeringar    eller
värderingen    av   det   intellektuella
kapitalet  i  de  nya företagen.  Vidare
sägs  att  för många små och  medelstora
företag är en utvecklad förmåga  att  ta
till   vara  möjligheterna  med  IT   en
nödvändighet. Deras förmåga att  hantera
den   nya   tekniken  kommer  att   vara
avgörande för deras förutsättningar  att
växa  i  framtiden.  Motionärerna  pekar
bl.a. på att utvecklingen av globala och
lokala  marknadsplatser på  de  digitala
näten ännu bara har påbörjats.</pre>
<pre>I  motion 1995/96:T52 (kds) hävdas  att
Sverige  saknar små högteknologiföretag.
IT  och verksamheter som förutsätter  IT
skapar  tusentals nya arbeten i  Sverige
varje  månad,  påpekas det  i  motionen.
Detta  utgör en betydande och  sannolikt
dominerande   del  av  den  industriella
sysselsättningstillväxten i  landet  för
närvarande.    Samtidigt    understryker
motionärerna att staten inte  har  någon
speciell  näringspolitik för IT-området.
Grunden  måste vara en allmänt sund  och
företagsvänlig  näringspolitik.   Staten
skall endast lägga fast spelreglerna för
aktörerna     inom    området,     anser
motionärerna.  Det  är   dock   mer   än
nödvändigt att snabbt i Sverige utveckla
ett   brett  småföretagande   inom   IT-
området, sägs det.</pre>
<pre>För programvaruföretagen gäller att  de
fasta    kostnaderna   är   dominerande,
påpekas  det i motion 1995/96:T59  (mp).
Motionärerna förutser att en  effekt  av
detta      förhållande     blir      att
programvaruföretagen  söker   hitta   en
nisch  där de mer eller mindre kan skapa
sig   en   monopolställning   eller   en
oligopolställning.              Eftersom
programkomponenter   kan    återanvändas
gynnas stora företag, anför motionärerna
och  anger Microsoft som ett exempel  på
ett   företag   som  tack  vare   sådana
marknadsförutsättningar  har  växt  till
ett  gigantiskt företag. Sverige är  ett
land            med            betydande
programvarutillverkning.   Motionärernas
uppfattning är därför att regeringen bör
ges  i uppdrag att utreda problemen  med
strukturer  på programvarumarknaden  som
skapar monopol och oligopol.</pre>
<pre>Näringsutskottet   delar    regeringens
bedömning   att  ett  antal  strategiska
faktorer verkar på ett gynnsamt sätt för
en  fortsatt tillväxt av IT-industrin  i
Sverige.    Utskottet   välkomnar    den
prioritering  som görs  i  propositionen
att  näringslivets och särskilt  de  små
och medelstora företagens användning  av
IT  skall främjas. Utskottet ställer sig
också bakom riktlinjerna i propositionen
för    utvecklingen   av    en    svensk
programvaru-   och  informationsindustri
med  inriktning mot exportmarknaden. Nya
arbetstillfällen kommer att kunna skapas
i  Sverige både i IT-branschen som sådan
och i näringslivet till följd av en bred
tillämpning        av        IT-baserade
produktionsprocesser.  I  så  måtto  kan
inte  utskottet se att det som anförs  i
motion  1995/96:T51  (m)  i  denna   del
väsentligt   avviker  från   regeringens
synsätt.</pre>
<pre>Den  offentliga  sektorn  tilldelas  en
strategisk  roll  som  katalysator   för
utveckling    av    programvara    genom
offentliga  och  öppna upphandlingar  av
väldefinierade programprodukter  utifrån
användarbehov.      Den       offentliga
förvaltningen   skall    också    främja
utvecklingen    av   programvaru-    och
informationsindustrin genom att lägga ut
mer   av   sin   programvarutillverkning
utanför     den    egna    verksamheten.
Näringsutskottet vill understryka att om
denna   strategi  skall   lyckas   måste
uppmärksamhet  riktas mot statsmakternas
styrning  av de ADB-tunga verksamheterna
inom  den  offentliga  sektorn  för  att
förstärka  incitamenten  att  lägga   ut
utvecklingsinsatser till t.ex.  små  och
medelstora företag. Utskottet vill också
peka  på betydelsen av en konkurrens  på
lika villkor både vad gäller upphandling
och  prissättning, så att en spridd  och
effektiv   programvaruindustri    enligt
regeringens intentioner kan byggas upp i
landet.  Näringsutskottet  ser  det  som
angeläget  att  en noggrann  uppföljning
sker   i  dessa  hänseenden  både   från
regeringens      och       från       de
konkurrensvårdande myndigheternas sida.</pre>
<pre>I  motion 1995/96:T58 (fp) påpekas, som
nämts,   vikten  av  en  förändring   av
avskrivningsreglerna för strategiska IT-
investeringar eller värderingen  av  det
intellektuella  kapitalet   i   de   nya
företagen.   Som   framgått    av    den
föregående  redogörelsen har  regeringen
för  avsikt  att uppdra till  NUTEK  och
ALMI  att utreda den sistnämnda  frågan.
Vad gäller yrkandet i motion 1995/96:T59
(mp)  angående risken för oligopol-  och
monopolbildningar    i    den    svenska
programvaruindustrin anser utskottet att
detta     bör    övervakas     av     de
konkurrensvårdande myndigheterna  enligt
vad utskottet nyss anfört.</pre>
<pre>De   krav  som  framförs  i  motionerna
1995/96:T57 (c) och 1995/96:T52 (kds) på
förbättrade  ramvillkor för företagandet
i  allmänhet  och en sund företagsvänlig
näringspolitik  finner  utskottet   inte
lämpligt  att  behandla  just  i   detta
sammanhang.  I  denna del hänvisas  till
utskottets  yttrande  hösten  1995  till
finansutskottet    (1995/96:NU3y)    med
anledning av proposition 1995/96:
25  om  en  politik för arbete, trygghet
och utveckling.</pre>
<pre>Härutöver vill utskottet erinra om  vad
som    anfördes   våren   1995   i   det
näringspolitiska             betänkandet
1994/95:NU18 (s. 71) om arbetet med  att
digitalisera olika typer av  information
av   relevans   för  småföretag,   bl.a.
avseende den tekniska informationen  hos
Patent-     och     registreringsverket.
Utskottet  vill  påpeka  vikten  av  att
detta arbete påskyndas och slutförs.</pre>
<pre>Med      det      anförda     avstyrker
näringsutskottet motionerna  1995/96:T51
(m),  1995/96:T57 (c), 1995/96:T58 (fp),
1995/96:T59 (mp) och 1995/96:T52 (kds) i
berörda delar.</pre>
<pre>
Kvinnors IT-användning</pre>
<pre></pre>
<pre>I  motion 1995/96:T53 (s) anförs att det
krävs  särskilda insatser för att främja
kvinnors företagande och för att få fler
kvinnor som datoranvändare. De särskilda
företagarlånen till kvinnor som  erbjuds
av  ALMI  har  haft stor  betydelse  för
kvinnors företagande och möjligheter att
starta  företag.  På liknande  sätt  bör
särskilda  insatser göras  för  kvinnors
möjligheter   inom   IT-området,   menar
motionärerna.   Därför  borde   kvinnors
företagande  och  möjligheter   särskilt
betonas  i  det  uppdrag som  regeringen
avser lämna till NUTEK.</pre>
<pre>
Näringsutskottet    vill    understryka
vikten av att kvinnors möjligheter  inom
IT-området    beaktas.     Frågan     är
uppmärksammad i propositionen  i  vilken
påpekas  mäns och kvinnors olika synsätt
när   det  gäller  IT.  Utskottet  delar
regeringens  bedömning att sannolikheten
är  stor för att kvinnors erfarenhet och
kompetens  kommer  att  kunna  utnyttjas
bättre     inom     ramen     för     de
nätverksbaserade   organisationer    som
växer  fram  med stöd av  IT.  Utskottet
utgår   från  att  frågan  om   kvinnors
möjligheter inom IT-området  kommer  att
ges    en    ökad    uppmärksamhet     i
fortsättningen.</pre>
<pre>
Med det sagda avstyrker näringsutskottet
motion 1995/96:T53 (s).</pre>
<pre></pre>
<pre>Stockholm den  24 april 1996</pre>
<pre></pre>
<pre>På näringsutskottets vägnar</pre>
<pre></pre>
<pre>Birgitta Johansson</pre>
<pre></pre>
<pre>I beslutet har deltagit: Birgitta
Johansson (s), Karin Falkmer (m),
Reynoldh Furustrand (s), Sylvia Lindgren
(s), Barbro Andersson (s), Chris Heister
(m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer
(v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m),
Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds),
Nils-Göran Holmqvist (s), Laila Bäck
(s), Sten Tolgfors (m), Kerstin
Warnerbring (c) och Eva Flyborg (fp).</pre>
<pre></pre>
<pre>Avvikande meningar</pre>
<pre></pre>
<pre>1. Nationell IT-strategi</pre>
<pre></pre>
<pre>Karin  Falkmer (m), Chris  Heister  (m),
Ola  Karlsson (m), Göran Hägglund (kds),
Sten  Tolgfors (m), Kerstin  Warnerbring
(c)  och Eva Flyborg (fp) anser att  den
del   av   yttrandet  -  under  rubriken
Nationell  IT-strategi - som börjar  med
 Näringsutskottet betraktar  och  slutar
med  i fråga  bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
Näringsutskottet instämmer  i  det  som
anförs  i motion 1995/96:T51 (m) om  att
den nya tekniken måste ses i ett bredare
perspektiv   än   vad   som    görs    i
propositionen.    Nya    levnads-    och
arbetsvillkor utvecklas som  kommer  att
påverka  samhället  på  ett  mycket  mer
långtgående  sätt än  vad  som  anges  i
propositionen.  Tillsammans  med   andra
förändringar     kommer     den      nya
informationstekniken  att  påverka   det
svenska   samhällets   ekonomiska    och
sociala  struktur.  Mot  denna  bakgrund
framstår - i enlighet med vad som  också
sägs  i  motionerna 1995/96:T57 (c)  och
1995/96:T52   (kds)   -   de   mål   som
formuleras   för   den  nationella   IT-
politiken  som oklara. För att effektivt
kunna   utnyttja  den   kraft   som   IT
representerar   krävs   mycket   tydliga
målformuleringar och en konkret strategi
för  det  som skall uppnås med hjälp  av
den nya tekniken. Näringsutskottet delar
vidare  den  uppfattning som  förs  till
torgs  i motion 1995/96:T58 (fp) om  att
det  måste  vara  ett  centralt  mål   i
strategin att den snabba utvecklingen på
IT-området får genomslag i näringslivet.
Enligt näringsutskottets uppfattning  är
det  väsentligt  att  ta  till  vara  de
möjligheter   som   informationstekniken
skapar  för svenska företag att utveckla
tjänster  som  både kan konsumeras  inom
landet och exporteras.</pre>
<pre>IT  är  -  -  -  (= utskottet)  -  -  -
till riksdagen.</pre>
<pre>Med   hänvisning   till   det   anförda
tillstyrker näringsutskottet  motionerna
1995/96:T51   (m),   1995/96:T57    (c),
1995/96:T58  (fp) och 1995/96:T52  (kds)
såvitt här är i fråga.</pre>
<pre>
2. Näringspolitiken och IT</pre>
<pre></pre>
<pre>Karin  Falkmer (m), Chris  Heister  (m),
Ola  Karlsson (m), Göran Hägglund (kds),
Sten  Tolgfors (m), Kerstin  Warnerbring
(c)  och Eva Flyborg (fp) anser att  den
del   av   yttrandet  -  under  rubriken
Näringspolitiken och IT - som börjar med
 Näringsutskottet delar  och slutar  med
 berörda   delar    bort   ha   följande
lydelse:</pre>
<pre>
Näringsutskottet vill -  i  likhet  med
vad  som anförs i motion 1995/96:T57 (c)
-  understryka vikten av att det  skapas
förbättrade  ramvillkor  generellt  sett
för den svenska företagsamheten. Grunden
måste     vara    en    allmänt    sund,
företagsvänlig           näringspolitik.
Utskottets uppfattning är, vilket  också
ligger i linje med vad som sägs i motion
1995/96:T52  (kds),  att  staten  endast
skall   lägga   fast  spelreglerna   för
aktörerna   inom   området.    Det    är
nödvändigt  att  det  i  Sverige  skapas
förutsättningar    för     ett     brett
småföretagande   inom   IT-området.   IT
skapar  tusentals nya arbeten i  Sverige
varje  månad.  Som  framhålls  i  motion
1995/96:T51  (m) har i Förenta  staterna
hundratusentals   nya   arbetstillfällen
tillkommit enbart som en direkt följd av
det  informationstekniska  genombrottet.
IT svarar för en betydande och sannolikt
dominerande   del   av   den   nuvarande
industriella sysselsättningstillväxten i
vårt  land.  Sveriges  möjligheter   att
hävda  sig på nya tillväxtområden  måste
mot denna bakgrund förbättras. Det finns
-  som påpekas i motion 1995/96:T58 (fp)
-   många   nystartade  och  potentiella
företag     inom    programvaru-     och
kommunikationsindustrin. Det  är  därför
särskilt  viktigt, menar utskottet,  att
förändra     värderingen     av      det
intellektuella  kapitalet   i   de   nya
företagen.</pre>
<pre>Härutöver vill - - -  (= utskottet) - -
-  och slutförs.</pre>
<pre>Med   hänvisning   till   det   anförda
tillstyrker näringsutskottet  motionerna
1995/96:T51   (m),   1995/96:T57    (c),
1995/96:T58 (fp) och 1995/96:T52 (kds) i
berörda delar.</pre>
<pre>
3. Näringspolitiken och IT</pre>
<pre></pre>
<pre>Eva  Goës  (mp)  anser att  den  del  av
yttrandet  - under rubriken Näringspoli-
tiken   och   IT   -  som   börjar   med
 Näringsutskottet delar  och slutar  med
 berörda   delar    bort   ha   följande
lydelse:</pre>
<pre>
Näringsutskottet vill i likhet med  vad
som  sägs i motion 1995/96:T59 (mp) peka
på     risken    för    uppkomsten    av
marknadsdominans  i  form  av   oligopol
eller    monopol    till    följd     av
programvaruföretagens  positionering   i
egna   nischer   där  ingen   konkurrens
tillåts        uppkomma.        Eftersom
programkomponenter   kan    återanvändas
gynnas  stora  företag. Sverige  är  ett
land            med            betydande
programvarutillverkning.  Riksdagen  bör
mot  denna  bakgrund  ge  regeringen   i
uppdrag   att   utreda   problemen   med
strukturer  på programvarumarknaden  som
skapar monopol eller oligopol.</pre>
<pre>Med     det     anförda     tillstyrker
näringsutskottet den aktuella motionen i
berörd del.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
Bostadsutskottets yttrande
1995/96:BoU6y</pre>
<pre></pre>
<pre>Informationsteknik</pre>
<pre></pre>
<pre>Till trafikutskottet</pre>
<pre></pre>
<pre>Trafikutskottet har genom beslut den  19
mars 1996 berett samtliga övriga utskott
tillfälle  att  avge  yttrande  över  de
förslag  i  proposition  1995/96:125  om
åtgärder  för  att bredda  och  utveckla
användningen av informationsteknik jämte
motioner  som  väckts med  anledning  av
propositionen.</pre>
<pre>
Regeringens   förslag  till   riksdagen
omfattar  endast målen för en  nationell
IT-strategi    (avsnitt     4.1)     och
prioriterade statliga uppgifter när  det
gäller    att   främja   IT-utvecklingen
(avsnitt  4.3).  Ett av  förslagen  till
prioriterade  områden  avser  samhällets
informationsförsörjning. Utskottet  vill
uppmärksamma  att det ligger  en  mycket
stor potential i en snabb utbyggnad  och
ökad   användning  av   de   geografiska
databaserna.  Genom  den  av  regeringen
föreslagna  prioriteringen av samhällets
informationsförsörjning    bör     denna
potential kunna komma att tas till vara.</pre>
<pre>Det  avsnitt  i  regeringsförslaget   i
övrigt      som      närmast       berör
bostadsutskottets ansvarsområde omfattar
en  del av det handlingsprogram för  att
bredda och utveckla användningen  av  IT
som  behandlas i propositionen. De delar
av  detta  program som får anses  direkt
relevant för de frågor som utskottet har
att bereda rör delar av avsnitt 5.3.4  i
propositionen     -   Utvecklingen    av
samhällets grunddatabaser (prop. 45-50).
Handlingsprogrammet  är  en  redovisning
från   regeringen  till   riksdagen.   I
propositionen      förs      beträffande
programmet inte fram något förslag  till
riksdagen.</pre>
<pre>Utskottet  har  inte  funnit  anledning
till  erinran eller uttalande  i  vad  i
programmet  behandlas  frågor  som   rör
bostadsutskottets beredningsområde.</pre>
<pre>I  två motioner aktualiseras frågor som
mera     direkt     berör     utskottets
beredningsområde.  Det   gäller   motion
1995/96:T52   (kds)   yrkande   11   och
1995/96:T56 (v) yrkande 16.</pre>
<pre>I   v-motionen  föreslås  att  Boverket
skall ges i uppdrag att utreda frågor om
IT:s betydelse för byggsektorn. Yrkandet
motiveras   med   att  det   saknas   en
överblick   av   IT:s  möjligheter   och
begränsningar     inom      byggsektorn.
Motionärerna     pekar     bl.a.      på
möjligheterna      att       dokumentera
byggbeståndet      och     rationalisera
byggandet samt att en dokumentation  kan
underlätta        återvinning        och
miljöanpassning.</pre>
<pre>Enligt utskottets mening är det viktigt
att   IT  kommer  till  användning  inom
byggområdet    av    bl.a.    de    skäl
motionärerna  anför.  Frågan   om   IT:s
betydelse har uppmärksammats av Boverket
bl.a.  genom inrättandet av en  särskild
tjänst    med    ansvar    för    sådana
teknikfrågor. På olika håll och i  olika
former  används IT redan i dag inom  bo-
och  byggsektorn. Det gäller  t.ex.  IT-
baserade    marknader    för    begagnat
byggmaterial och kommuner  som  har  IT-
dokumenterat sina byggbestånd  ur  bl.a.
tillgänglighetssynpunkt.    Utvecklingen
inom   området  är  mycket   snabb   och
dynamisk.        Uppbyggnaden         av
informationsstrukturerna  måste   därför
tillåtas  ske stegvis och i  huvudsak  i
decenraliserade former.  Det  är  därför
enligt utskottets mening tveksamt om ett
större   samlat  grepp  ger  ett  sådant
underlag    för   beslut   om   framtida
satsningar        som       motionärerna
eftersträvar.  Det kan  förutsättas  att
frågorna om IT-användningen inom bo- och
byggsektorn kontinuerligt får  nödvändig
uppmärksamhet förutom av regeringen  och
Boverket  också  av de övriga  aktörerna
inom  denna  sektor.  Utskottet,  som  i
sakfrågan    inte   har   någon    annan
uppfattning  än  motionärerna  när   det
gäller  IT:s  betydelse för byggsektorn,
avstyrker  av anförda skäl v-motionen  i
nu behandlad del.</pre>
<pre>I  motion 1995/96:T52 (kds) yrkande  11
lämnas   förslag  bl.a.  om   att   alla
befintliga        databaser,         dit
fastighetsregistret  bör  räknas,  skall
omedelbart    göras   tillgängliga    på
Internet. Motionärernas förslag omfattar
också  att  all offentlig information  i
elektronisk  form skall vara kostnadsfri
samt  att kriterierna för sekretess  bör
modifieras och preciseras i den mån  det
skulle  upplevas som kränkande  för  den
personliga       integriteten        att
informationen blir tillgänglig.</pre>
<pre>Utskottet anser att de frågeställningar
motionärerna   tar   upp   är   viktiga.
Tillgängligheten till information hänger
intimt samman med hur finansieringen  av
databaserna  ordnas och i  förlängningen
med   frågan  om  kostnaderna  för   den
enskilde  att använda sig av baserna.  I
propositionen  redovisar regeringen  att
ett samhällsekonomiskt riktigt nyttjande
av  den  information som den  offentliga
förvaltningen  förfogar  över  inte  får
begränsas   eller   hindras    av    att
kostnaderna   för   att   utnyttja    de
offentliga  registren  blir  för   höga.
Vidare  sägs  att  investeringarna   och
driften    av    grunddatabaserna    bör
finansieras   av   det  offentliga   när
registren i huvudsak motiveras av  deras
administrativa               användning.
Riksrevisionsverket  har  i  en  rapport
till   regeringen  lämnat  förslag  till
prissättningsprinciper.        Rapporten
bereds.   Det  finns  emellertid   andra
principiella frågor som behöver  få  sin
belysning.   Regeringen   redovisar    i
propositionen  några  sådana,  bl.a.  om
finansiering  av investering  och  drift
när   registrens   uppbyggnad   inte   i
huvudsak   motiveras  av   administrativ
användning,   möjligheter   att   direkt
betala för tillgång till databaser  över
nätet    och   vilka   kvalitets-    och
säkerhetskrav  som  skall   ställas   på
register   med   en   bred   användning.
Regeringen   kommer   inom   kort    att
tillsätta  en  utredning avseende  vissa
frågor  vad gäller de centrala  person-,
företags-    och    fastighetsregistren.
Enligt   regeringen   bör   utredningens
resultat   även   ge   vägledning    för
ställningstaganden    avseende     andra
centrala databaser.</pre>
<pre>Bostadsutskottet anser mot bakgrund  av
vad  som  ovan redovisats att  det  inte
finns  tillräckliga skäl  för  riksdagen
att  nu föra fram de frågor motionärerna
tar  upp.  Det kan beträffande frågornas
specifika         inriktning          på
fastighetsdatasystemet  dessutom  finnas
anledning  att  avvakta  resultatet   av
Fastighetsdatautredningen          (dir.
1995:120)      som      sysslar      med
fastighetsdatasystemets
författningsreglering.  Med   hänvisning
till  det sagda avstyrker utskottet kds-
motionen  T52  yrkande 11 i  motsvarande
del.</pre>
<pre>
Stockholm den 18 april 1996</pre>
<pre></pre>
<pre>På bostadsutskottets vägnar</pre>
<pre>
Knut Billing</pre>
<pre></pre>
<pre>I beslutet har deltagit: Knut Billing
(m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson
(s), Sten Andersson (m), Marianne
Carlström (s), Rigmor Ahlstedt (c), Lars
Stjernkvist (s), Stig Grauers (m),
Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe
Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga
Berggren (m), Per Lager (mp), Juan
Fonseca (s) och Michael Stjernström
(kds).</pre>
<a name="bbil"></a><h2></h2>
<a name="binh"></a><h2>Innehållsförteckning</h2><pre>Sammanfattning 1
Propositionens förslag till
riksdagsbeslut 2
Yttranden från andra utskott 2
Motionerna 3
Utskottet 7
1 Inledning 7
1.1 Vad är IT? 7
1.2 Ärendets beredning 7
2 Nationell IT-strategi 9
2.1 Regeringens förslag och
redovisning 9
2.2 Motionsförslag 11
2.3 Trafikutskottets
ställningstagande 13
3 Handlingsprogram för
informationsteknikens användning 16
3.1 Inledning 16
3.2 Rättsordningen 16
3.2.1 Regeringens redovisning 16
3.2.2 Motionsförslag 17
3.2.3 Trafikutskottets
ställningstagande 19
3.3 Utbildningen 22
3.3.1 Regeringens redovisning 22
3.3.2 Motionsförslag 23
3.3.3 Trafikutskottets
ställningstagande 26
3.4 Samhällets
informationsförsörjning 30
3.4.1 Regeringens redovisning 30
3.4.2 Motionsförslag 32
3.4.3 Trafikutskottets
ställningstagande 34
Kommunikationsfrågor 34
Samhällets grunddatabaser 36
Säkerhet och sårbarhet 38
Internationell samverkan 39
3.5 Näringspolitiken 40
3.5.1 Regeringens redovisning 40
3.5.2 Motionsförslag 40
3.5.3 Trafikutskottets
ställningstagande 41
3.6 Kulturpolitiken 42
3.6.1 Regeringens redovisning 42
3.6.2 Motionsförslag 42
3.6.3 Trafikutskottets
ställningstagande 44
3.7 Den offentliga förvaltningens
IT-användning 46
3.7.1 Regeringens redovisning 46
3.7.2 Motionsförslag 46
3.7.3 Trafikutskottets
ställningstagande 47
3.8 Hälso- och sjukvård 48
3.8.1 Regeringens redovisning 48
3.8.2 Motionsförslag 49
3.8.3 Trafikutskottets
ställningstagande 49
3.9 Miljöpolitiken 49
3.9.1 Regeringens redovisning 49
3.9.2 Motionsförslag 50
3.9.3 Trafikutskottets
ställningstagande 50
3.10 Transportområdet 50
3.10.1 Regeringens redovisning 50
3.10.2 Motionsförslag 51
3.10.3 Trafikutskottets
ställningstagande 51
3.11 Byggsektorn 53
3.12 Konsumentupplysning 53
3.13 Jämställdhetsfrågor 54
3.14 Kortare arbetsdag 55
3.15 Konsekvenser för
trygghetssystemen 55
3.16 Övriga insatsområden m.m. 55
3.16.1 Regeringens redovisning 55
3.16.2 Trafikutskottets
ställningstagande 56
Hemställan 57
Reservationer 60
Särskilt yttrande 76
Bilaga
Yttranden från andra utskott 77
Konstitutionsutskottets yttrande
1995/96:KU7y 77
Finansutskottets yttrande
1995/96:FiU6y 93
Justitieutskottets yttrande
1995/96:JuU8y 97
Lagutskottets yttrande 1995/96:LU4y 105
Utrikesutskottets yttrande
1995/96:UU6y 112
Försvarsutskottets yttrande
1995/96:FöU4y 115
Socialutskottets yttrande
1995/96:SoU4y 121
Kulturutskottets yttrande
1995/96:KrU7y 126
Utbildningsutskottets yttrande
1995/96:UbU5y 137
Näringsutskottets yttrande
1995/96:NU8y 151
Bostadsutskottets yttrande 1995/96:BoU6y
160
Gotab, Stockholm 1996</pre>


<LINK href="/debatt/dokument.css" type="text/css" rel="stylesheet">

<label id="statussida"></label><br>
<label id="div_debug" class="liten"></label>