Skatteutskottets betänkande
1995/96:SKU23

Tullens befogenheter vid den inre gränsen

Innehåll

1995/96
SkU23

Sammanfattning

I detta betänkande tillstyrker utskottet
de  förslag  om  tullens kontrollbefogen
heter  som  regeringen har lagt  fram  i
proposition    1995/96:166.    Förslaget
innebär att tullens kontrollbefogenheter
vid  inre  gräns regleras i en  särskild
lag   som   ersätter  den   provisoriska
regleringen i övergångsbestämmelserna  i
1994 års tullag. För tullens kontroll av
postförsändelser införs regler i den nya
lagen  och i tullagen. Tullen  ges  även
möjlighet  att för kontrollen  vid  inre
och  yttre  gräns  använda  tillgängliga
bokningsuppgifter   från   transportföre
tagen.  Utskottet avstyrker de  motioner
som   har   väckts  med   anledning   av
propositionen.


Vid  betänkandet fogas sex reservationer
(m, mp, kds).


Propositionen
Regeringen         (Finansdepartementet)
föreslår  i proposition 1995/96:166  att
riksdagen   antar  de  i   propositionen
framlagda förslagen till


1.  lag om Tullverkets befogenheter vid
Sveriges  gräns mot ett annat land  inom
Europeiska unionen,


2.    lag   om   ändring   i   tullagen
(1994:1550),


3.  lag  om ändring i lagen (1994:1565)
om   beskattning  av  privatinförsel  av
alkoholdrycker och tobaksvaror från land
som är medlem i Europeiska unionen,


4.   lag   om   ändring   i   postlagen
(1993:1684),


5.  lag  om ändring i lagen (1994:1551)
om frihet från skatt vid import, m.m.


I propositionen läggs fram förslag till
en  lag om Tullverkets befogenheter  vid
införsel  eller utförsel  över  Sveriges
gräns  mot  ett  annat EU-land.  Tullens
kontrollbefogenheter    regleras     för
närvarande   i   tullagen   (1994:1550),
såvitt  avser  trafik med  tredje  land,
dvs. land som inte är medlem i EU, och i
övergångsbestämmelserna  till   tullagen
när  det  är fråga om EU-intern  trafik.
Den  föreslagna lagen, som endast  skall
gälla  i förhållande till trafik  mellan
Sverige   och  annat  EU-land,  reglerar
tullens   befogenheter  i  samband   med
kontrollen  av vissa särskilt uppräknade
varor.


Lagen  innehåller bl.a. vissa  åtgärder
för    att   bekämpa   i   första   hand
narkotikabrottsligheten.         Sålunda
föreslås     att    tullen     i     den
brottsbekämpande verksamheten  skall  få
tillgång   till   bokningsuppgifter   om
passagerare          m.m.           från
transportföretagen. Vidare ges tullen en
lagstadgad  möjlighet att undersöka  och
öppna  brev  och  andra postförsändelser
samt att lägga s.k. postspärr.


Den föreslagna lagen och därav följande
ändringar i andra författningar föreslås
träda i kraft den 1 juli 1996.


Lagförslagen har följande lydelse.


Motionerna
1995/96:Sk36 av Gun Hellsvik  m.fl.  (m)
vari yrkas


1.  att  riksdagen  avslår  regeringens
förslag i enlighet med vad som anförts i
motionen,


2.  att  riksdagen begär att regeringen
återkommer  med förslag till reformering
av       tullens      och       polisens
myndighetsstruktur i  enlighet  med  vad
som anförts i motionen,


3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att i avvaktan  på  förslag
enligt  yrkande  2 de nuvarande  proviso
riska          bestämmelserna          i
övergångsbestämmelserna  till   tullagen
alltjämt kan gälla,


4.  att  riksdagen beslutar att påbörja
en  försöksverksamhet med en  integrerad
tull- och polisverksamhet i enlighet med
vad som anförts i motionen,


5.   att   riksdagen,  om   regeringens
förslag  bifalls,  som  sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om kontroll av postförsändelse,


6.   att   riksdagen,  om   regeringens
förslag  bifalls,  som  sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om införande av postspärr,


7.    att   riksdagen   beslutar    att
komplettera       den       provisoriska
lagstiftningen  genom  att  ge  enskilda
möjlighet  att lämna samtycke  till  att
tullen  får  tillgång till  uppgifter  i
transportföretagens register i  enlighet
med vad som anförts i motionen,


8.    att   riksdagen   beslutar    att
komplettera       den       provisoriska
lagstiftningen  avseende  villkoren  för
hantering    av   personuppgifter    och
skadestånd  i  enlighet  med   vad   som
anförts i motionen.


1995/96:Sk37 av Thomas Julin  och  Ronny
Korsberg (mp) vari yrkas


1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att  3 § i  den  föreslagna
lagen       även      skall      omfatta
utrotningshotade djur, radioaktiva ämnen
och   strålkällor,  farligt  avfall  och
mineraloljor,


2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om förändring av 4 §  lagen  om
Tullverkets  befogenhet  så  att   anmäl
ningsskyldighet föreligger för  samtliga
varor som är upptagna i 3 §,


3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om att när införsel  sker,  där
det  saknas bemannad tullplats, förhands
anmälan skall ske till Tullverket,


4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om en sådan ändring av  5  §  i
förslag  till  lag om  ändring  i  lagen
(1994:1565)     om    beskattning     av
privatinförsel  av  alkoholdrycker   och
tobaksvaror  från land som är  medlem  i
EU,  att importörens möjlighet att lämna
anmälan tre dagar efter införseln utgår,


5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lagförslaget i 12 §
ändras, så att frivillig rättelse av
oriktig uppgift inte medför befrielse
från särskild avgift.




Yttranden från andra utskott




Konstitutionsutskottet               och
justitieutskottet  har  yttrat   sig   i
ärendet.  Yttrandena  (1995/96:KU9y  och
1995/96:JuU5y)  fogas som  bilagor  till
detta betänkande.


Utskottet
Tullens befogenheter vid inre gräns




Det  svenska medlemskapet i  EU  innebär
att   vi   är   skyldiga  att   tillämpa
bestämmelserna  i  EG-fördraget  om  fri
rörlighet för varor och personer m.m.  I
princip   innebär   detta   att   sådana
kontroller som enbart grundas på att  en
vara  passerar en gräns inte  längre  är
tillåtna.   Förbudet   är   dock    inte
undantagslöst. Enligt artikel 36  i  EG-
fördraget    kan   nämligen   kontroller
behållas under vissa förutsättningar. En
kontroll  måste  ha  sin  grund  i   ett
godtagbart    samhällsintresse,    bl.a.
hänsynen  till  allmän  ordning,  allmän
säkerhet   och  intresset   att   skydda
människors  och  djurs  liv  och  hälsa.
Detta  samhällsintresse skall inte kunna
tillgodoses på ett annat, neutralt sätt.
Kontrollen     skall     också      vara
proportionell  i  förhållande  till  det
hinder   den   innebär  för   den   fria
rörligheten.  Med detta  avses  att  det
hinder som kontrollen utgör inte får  gå
utöver    det   syfte   som    motiverar
kontrollen, eller i övrigt ha en onödigt
störande   inverkan  på   utbytet   över
gränsen.  Dessutom  gäller  att  om  det
skyddsvärda   ändamålet   blivit   fullt
tillgodosett  genom  gemenskapsrättsliga
regler  finns  det  inte  längre   någon
möjlighet  att nationellt föreskriva  om
kontroller.


Det är till dess tillräckligt effektiva
kompensatoriska  åtgärder  har   införts
nödvändigt  att  även  vid  inre   gräns
upprätthålla en kontroll när det  gäller
narkotika  och ett fåtal andra varuslag.
Av  tidsskäl  var det inte  möjligt  att
genomföra  en självständig reglering  om
kontrollen vid inre gräns i samband  med
de  ändringar  i  tullagstiftningen  som
beslutades inför EU-medlemskapet. Som en
provisorisk    lösning    infördes    en
reglering i övergångsbestämmelserna till
tullagen  (1994:1550)  som  gav   tullen
befogenheter  att även  vid  inre  gräns
kontrollera  illegal införsel  av  bl.a.
narkotika  och vapen (prop.  1994/95:34,
SkU8).           Övergångsbestämmelserna
kompletterades  under  våren  1995   med
vissa  ytterligare  kontrollbefogenheter
(prop. 1994/95:173, SkU39).


I    propositionen   föreslås   att   de
provisoriska bestämmelserna  om  tullens
kontroll vid inre gräns skall föras över
till  en  särskild  lag  om  Tullverkets
befogenheter vid Sveriges gräns mot  ett
annat   land  inom  Europeiska  unionen.
Lagförslaget    skall   omfatta    samma
varuslag   som  övergångsbestämmelserna,
dvs. narkotika, vapen, injektionssprutor
och  kanyler, dopningsmedel, ammunition,
springstiletter    och    andra     s.k.
gatustridsvapen,  vissa   kulturföremål,
hundar och katter samt spritdrycker, vin
och      starköl.     Tullmyndigheternas
befogenhet        att        kontrollera
djurtransporter   vid    misstanke    om
smittsam  sjukdom  och  att  kontrollera
införsel   av  nötkreatur,  svin,   får,
getter,  fjäderfän,  fisk  och  reptiler
förs också över till den nya lagen.  Det
samma   gäller  Tullverkets   rätt   att
omhänderta  varor som inte  får  införas
och transportföretagens skyldigheter att
utan  kostnad  för staten tillhandahålla
vissa     lokaler    m.m.    på    vissa
ankomstplatser      och      beträffande
skyldigheten  för den kontrollerade  att
svara för lossning och uppackning m.m.


På         samma        sätt        som
övergångsbestämmelserna  till  1994  års
tullag  bygger  den  nya  lagen  på   en
anmälningsskyldighet                till
tullmyndigheten  för  de  varu-slag  som
omfattas  av  lagen. För att kontrollera
att   anmälningsskyldigheten  fullgjorts
skall  Tullverket också i fortsättningen
använda selektiva icke misstankebaserade
kontroller, dvs. kontroller där  urvalet
sker    med    anledning    av    gjorda
iakttagelser,   underrättelser,    tips,
riskprofiler  och liknande.  Kontrol-ler
som  enbart  har sin grund i  att  någon
passerar    en    gräns,    slumpmässiga
kontroller,  är  inte  tillåtna  vid  en
gräns mot annat EU-land. Ett förbud  mot
sådana    kontroller    skrivs    enligt
förslaget in i den nya lagen.


Kontroll  genom  ett  selektivt   urval
skall  ske  i  omedelbart  samband   med
inresa   och  i  omedelbar   närhet   av
gränspassage.    Föreligger    det    en
misstanke, dvs. det finns anledning  att
anta  att  en  person  för  med  sig  en
förbjuden      vara      för      vilken
anmälningsskyldigheten inte  fullgjorts,
ger  lagen tullen rätt att ingripa  inom
ett  något större område. Ett ingripande
skall  då kunna göras i trakterna  invid
Sveriges  landgräns mot  ett  annat  EU-
land, eller kuster, eller i närheten  av
eller  inom flygplats eller annat område
som har direkt trafikförbindelse med ett
annat EU-land.


Enligt  lagförslaget kan den  som  inte
stannar   på  tulltjänstemans  uppmaning
eller  som vägrar att lämna de uppgifter
och  visa  de handlingar som behövs  för
kontrollen dömas till böter. I fråga  om
straff    för   varusmuggling,   beslag,
husrannsakan  och kroppsvisitation  etc.
skall   varusmugglingslagen  gälla   som
tidigare.


Skyldigheten                     enligt
övergångsbestämmelserna för resande från
annat  EU-land att anmäla  alkohol-  och
tobaksvaror  över vissa kvantiteter  tas
enligt förslaget inte in i den nya lagen
utan  regleras  i lagen  (1994:1565)  om
beskattning    av   privatinförsel    av
alkoholdrycker och tobaksvaror från land
som  är medlem i Europeiska unionen. Den
som  reser  in via en bemannad tullplats
skall  enligt  de  nya  reglerna  anmäla
direkt  till  Tullverket vid  införseln.
Sker  införseln  på  annan  plats  skall
anmälan  ändå lämnas till Tullverket  om
sådan   möjlighet   tillhandahålls    av
verket.  I  annat fall skall anmälan  om
införseln          lämnas           till
beskattningsmyndigheten senast tre dagar
efter  införseln. Den som lämnat oriktig
uppgift   om   alkohol-   eller   tobaks
införseln   eller   som   inte    anmält
införseln riskerar att betala böter  och
påföras   en   avgift   om   50   %   av
skattebeloppet.      Straff       enligt
varusmugglingslagen skall inte förekomma
eftersom  införseln som  sådan  inte  är
otillåten  och anmälningsskyldigheten  i
vissa situationer inte kan fullgöras vid
själva   gränspassagen  utan   först   i
efterhand.


I  den  nya  lagen förpliktas  polisen,
Kustbevakningen  och   Posten   AB   att
medverka          i          Tullverkets
kontrollverksamhet också vid inre gräns.


De   i   övergångsbestämmelserna   till
tullagen  införda reglerna  om  omhänder
tagande  av  varor  i  vissa  fall,   om
transportföretagens    skyldighet    att
ställa  lokaler  och  anordningar   till
Tullverkets  förfogande  samt   om   den
kontrollerades  skyldighet  att  biträda
Tullverket  vid  kontrollen  m.m.  skall
enligt förslaget föras över till den nya
lagen.


Enligt motion Sk36 av Gun Hellsvik m.fl.
(m)  bör  riksdagen inte nu ta ställning
för   en   ny  lagstiftning  om  tullens
befogenheter vid inre gräns. I  motionen
yrkas  att propositionen avslås (yrkande
1)  och  att riksdagen skall begära  ett
förslag från regeringen som innebär  att
tullkriminal    och    tullens     bevak
ningspersonal    slås     samman     med
polisorganisationen på platser  där  den
inre   gränskontrollen  kommer  i  fråga
(yrkande  2).  Formellt  skulle   enligt
motionen tullens verksamhet vid den inre
gränsen  upphöra med en  sådan  ordning,
men  endast  för  att  ersättas  av   en
utbyggd  brottsbekämpning  under  polis-
och åklagaransvar. I avvaktan på att ett
sådant  förslag  kan  läggas  fram  vill
motionärerna        att        nuvarande
övergångsbestämmelser i  tullagen  skall
kvarstå  (yrkande  3).  Enligt  motionen
skall  riksdagen besluta att  inleda  en
försöksverksamhet med  integrerad  tull-
och polisverksamhet (yrkande 4).




Justitieutskottet  (1995/96:5y)  ställer
sig  bakom förslaget att behålla  möjlig
heterna  för  Tullverket  att   även   i
fortsättningen få använda s.k. selektiva
kontroller     utan     brottsmisstanke.
Justitieutskottet är mot den  bakgrunden
inte berett att tillmötesgå motionärerna
och   ändra   myndighetsstrukturen   för
tullen   och   polisen   i   syfte   att
kontrollverksamheten   vid   den    inre
gränsen  skall ske utifrån en  misstanke
om       brott.      Däremot       anser
justitieutskottet  att  det  kan  finnas
goda  skäl  att  följa  utvecklingen  av
tullens  och polisens samarbete när  det
gäller  den brottsutredande verksamheten
vid gränserna.




I  motiveringen till motion Sk36  anförs
bl.a.  att  en  brottsbekämpning  som  i
praktiken     innebär    att     tullens
kontrollbefogenheter   av    varor    är
oförändrade       riskerar       förutom
effektivitetsförluster   att   komma   i
konflikt    med   principen    om    fri
varurörlighet.   Skatteutskottet    vill
betona  att  det förslag som  regeringen
lagt  fram  i  propositionen självfallet
beaktar EG-rättens bestämmelser  om  fri
rörlighet. För att tydligt markera detta
skall   den   nya  lagen  innehålla   en
bestämmelse    om    att    slumpmässiga
kontroller,  dvs. sådana kontroller  som
har som enda grund att en vara förs över
en gräns, inte får utföras.


När  det gäller det motionärerna anfört
om effektiviteten i kontrollverksamheten
vill utskottet framhålla att tullen  för
mindre än ett år sedan har genomfört  en
omfattande omorganisation med en kraftig
personalminskning till följd av Sveriges
medlemskap  i  EU.  Att  i  detta   läge
behålla  en högst provisorisk  reglering
av      tullens      befogenheter      i
övergångsbestämmelser  till   1994   års
tullag och att sätta i gång ett arbete i
enlighet   med   motionärernas   förslag
skulle  skapa osäkerhet inom de  berörda
myndigheterna. Detta skulle i sig  kunna
medföra  en minskad effektivitet  i  den
brottsbekämpande    verksamheten.    Det
skulle  också kunna medföra en osäkerhet
hos    allmänheten   om   statsmakternas
avsikter  när  det gäller att  förhindra
att  narkotika och andra illegala  varor
sprids  i  landet. I fråga om effekterna
för       kontrollverksamheten       och
tullverksamheten     i     övrigt     av
organisationsförändringarna         vill
utskottet  framhålla att det beslut  som
riksdagen fattade i samband med  tullens
anslag   för  1995/96  innebär  att   en
utvärdering  skall  ske  (1995/96:SkU23,
rskr. 82).


Det  bör i sammanhanget noteras att den
enda  renodlade inre gräns som  finns  i
Sverige är landgränsen mot Finland.  Vid
våra kuster och vid våra flygplatser  är
gränsens  karaktär av yttre  eller  inre
gräns  beroende varifrån och under vilka
förutsättningar en gränspasserande  vara
kommer.  Tullens  verksamhet  vid  dessa
platser avser både inre och yttre gräns.
Detta innebär att Tullverket måste  vara
närvarande   vid   dessa   gränser   för
kontroll av tredjelandstrafik. Att under
dessa    förutsättningar    dela     upp
verksamheten    mellan     två     olika
myndigheter  leder inte självklart  till
en ökad effektivitet.


För      effektiviteten      i      den
brottsbekämpande   verksamheten,    inte
minst        när       det        gäller
narkotikabekämpningen,      är       det
sammanfattningsvis utskottets  bedömning
att  det är viktigt att Tullverkets  nya
organisation nu får möjlighet att arbeta
med   de  befogenheter  som  regeringens
lagförslag innebär.


Beträffande samverkan mellan polis  och
tull   kan  konstateras  att  det  finns
exempel på såväl samlokaliserade enheter
som   fungerande   samarbetsavtal.   EU-
gränskontrollutredningen  (Ju   1994:01)
hade  bl.a.  till uppgift att  klarlägga
hur  samarbetet  mellan tull  och  polis
borde    organiseras    för    att    på
effektivaste  sätt  utnyttja  de   bägge
myndigheternas   resurser.   Utredningen
fann  att den nuvarande fördelningen  av
arbetsuppgifter mellan tull och polis är
lämplig  och att det främst är en  fråga
för       Generaltullstyrelsen       och
Rikspolisstyrelsen  att  finna  lämpliga
former  att  vidareutveckla  samarbetet.
Regeringen har redovisat samma bedömning
i propositionen.


Utskottet delar denna uppfattning.  Som
justitieutskottet  har  nämnt   i   sitt
yttrande, har såväl skatteutskottet  som
justitieutskottet vid  flera  tillfällen
understrukit   vikten  av   ett   utökat
myndighetssamarbete (se 1994/95:JuU14 s.
26  och  1994/95:SkU23  s.  16).  Enligt
skatteutskottet har ett stärkt samarbete
mellan tullen och polisen blivit än  mer
angeläget   med  hänsyn  till   de   ned
dragningar  som skett inom  tullen  till
följd    av    medlemskapet    i     EU.
Skatteutskottet delar justitieutskottets
i    yttrandet    till   skatteutskottet
framförda uppfattning att det kan finnas
goda  skäl  att  följa  utvecklingen  av
tullens  och polisens samarbete när  det
gäller  den brottsutredande verksamheten
vid gränserna.


Det   utskottet  anfört   innebär   att
utskottet   tillstyrker   att    tullens
befogenheter  vid  inre  gräns  får   en
permanent  reglering i en särskild  lag.
Följaktligen avstyrker utskottet  motion
Sk36 yrkandena 1-4.


I  motion Sk37 av Thomas Julin och Ronny
Korsberg  (mp) föreslås att riksdagen  i
ett   tillkännagivande  till  regeringen
skall  begära  vissa  förändringar   vad
gäller anmälningsskyldigheten för  vissa
varor vid inre gräns. Motionärerna yrkar
att   det   skall  gälla   en   generell
anmälningsskyldighet för  alla  varuslag
som  omfattas av den särskilda lagen  om
tullens kontrollbefogenheter (yrkande 2)
och  att  förhandsanmälan skall  ske  om
införseln   sker  på  annan   plats   än
bemannad tullplats (yrkande 3).


Beträffande    den   i    propositionen
föreslagna ändringen i lagstiftningen om
införsel av alkohol och tobak från annat
EU-land   skall   det  enligt   motionen
föreligga  en skyldighet att anmäla  vid
gränsen   eller   genom  förhandsanmälan
(yrkande 4). När det gäller förslaget om
att  särskild avgift skall tas ut av den
som   lämnat   oriktiga  uppgifter   vid
anmälan yrkas att frivillig rättelse  av
oriktig   uppgift  inte  skall   medföra
befrielse från avgiften (yrkande 5).


För     vissa    varuslag    föreligger
anmälningsskyldighet när införsel  eller
utförsel    sker    utan    erforderligt
tillstånd  eller med stöd  av  tillstånd
som  föranletts av vilseledande uppgift.
För    vissa    andra    varor,    såsom
krigsmateriel och strategiska produkter,
skjutvapen  och  ammunition  samt   viss
införsel   av   djur  och  djurprodukter
gäller en generell anmälningsskyldighet.
Denna  ordning  behålls i princip  genom
det   förslag  som  har  lagts  fram   i
propositionen.


Lagrådet    har   i   ärendet    anfört
erinringar  mot  konstruktionen  med  en
anmälningsskyldighet   men   har    inte
avstyrkt  förslaget med hänsyn till  att
gällande   rätt   har  detta   innehåll.
Lagrådet   har   förordat   att   frågan
övervägs på nytt i ett annat sammanhang.
Det är alltså nödvändigt att ytterligare
överväga            frågor            om
anmälningsskyldigheten. Utskottet  anser
det därför inte vara meningsfullt att  i
förevarande  ärende  ta  upp  frågor  om
förändringar     i      reglerna      om
anmälningsskyldighet.


När    det    gäller    trafiken    med
fritidsbåtar  från ett annat  land  inom
gemenskapen vill utskottet framhålla att
det  följer  av  EG:s regler  att  sådan
trafik      skall     behandlas      som
tredjelandstrafik när den  har  passerat
internationellt       vatten       eller
internationell  farled.  Den  föreslagna
regeln  om anmälan inom tre dagar enligt
de nya bestämmelserna om privat införsel
av  alkohol och tobak från annat EU-land
får  därför  inte  någon  betydelse  för
sådan    fritidsbåtstrafik.    Utskottet
förutsätter  att  regeringen  vidtar  de
åtgärder  som behövs för att på lämpligt
sätt  informera om de regler som  gäller
för trafiken med fritidsbåtar.


Utskottet avstyrker med hänvisning till
det    anförda   de   yrkanden   rörande
anmälningsskyldighet som finns i  motion
Sk37 yrkandena 2-4.


Beträffande  yrkande 5 i  samma  motion
vill  utskottet  framhålla  att  avgifts
reglerna har utformats efter förebild  i
de regler som gäller vid taxering, bl.a.
regeln att avgift inte skall tas ut  vid
frivillig rättelse. Utskottet anser  att
motsvarande regel skall gälla  även  för
den   nu  aktuella  avgiften.  Utskottet
avstyrker även detta motionsyrkande.


Motion  Sk37 innehåller även ett yrkande
om   att   den  nya  lagen  om   tullens
befogenheter skall kompletteras  så  att
den   omfattar  utrotningshotade   djur,
radioaktiva  ämnen, farligt  avfall  och
mineraloljor (yrkande 1).


Beträffande utrotningshotade  djur  och
växter  redovisas i propositionen  bl.a.
att  nya  EG-regler som syftar till  att
effektivisera      tillämpningen      av
konventionen  om  internationell  handel
med   vissa  utrotningshotade  djur  och
växter  (CITES) träder  i  kraft  den  1
januari  1997.  Det  framgår  också  att
Naturvårdsverket på regeringens  uppdrag
har  utrett och lämnat förslag till  den
reglering  av  befattning med  djur  och
växter  samt av handel, förevisning  och
preparering  av  djur  och  växter   som
behövs för att skydda vilt levande djur-
och   växtarter.  Naturvårdsverket   har
föreslagit bl.a. att tulltjänstemän  och
tjänstemän vid Kustbevakningen skall  få
vissa  polisiära befogenheter vad gäller
brott mot EG:s regler eller föreskrifter
som   meddelats   med  stöd   av   lagen
(1994:1818) om åtgärder beträffande djur
och  växter som tillhör skyddade  arter.
Inom  Miljödepartementet  utarbetas  för
närvarande en departementspromemoria som
skall handla om nödvändig anpassning  av
den nyssnämnda lagen till EG:s nya CITES-
förordning.  Vidare skall i  promemorian
behandlas  de  förslag till lagstiftning
på    området    som    redovisats    av
Naturvårdsverket.  Regeringen  anför   i
propositionen att den i nuläget inte kan
uttala  sig  om det framtida behovet  av
att  särskilt kontrollera de transporter
av  vilda djur och växter som sker  över
gräns  mot  annat EU-land. Om det  visar
sig  att  behov finns av en förstärkning
av  kontrollen  i detta  avseende  avser
regeringen  att återkomma även  i  denna
fråga.


Övervakning     och     kontroll     av
gränsöverskridande    transporter     av
radioaktivt         material          är
tillfredsställande  reglerat  i   rådets
förordning nr 1493/93 (Euratom) av den 8
juni  1993  om transport av  radioaktiva
ämnen  mellan medlemsstater samt  rådets
direktiv 92/3/Euratom om övervakning och
kontroll av transporter av avfall mellan
medlemsstater   samt   till   och   från
gemenskapen.  Det nämnda  rådsdirektivet
har  införts som svensk rätt dels  genom
ändring  i  strålskyddslagen  (1988:220)
och   lagen   (1994:3)  om   kärnteknisk
verksamhet,    dels    genom     Statens
strålskyddsinstituts  föreskrifter  (SSI
FS  nr  1995:4) om kontroll vid in-  och
utförsel  av  radioaktivt avfall.  Detta
ger enligt propositionen tillsammans med
bestämmelsen  i 3 § 1 i  den  nya  lagen
sådana   möjligheter   att   kontrollera
gränsöverskridande    transporter     av
radioaktivt    material    att     någon
ytterligare reglering inte behövs.


Det   framgår   av  propositionen   att
Naturvårdsverket  har  fått  regeringens
uppdrag  att  kartlägga omfattningen  av
illegala transporter av farligt  avfall.
Skulle   utredningen   visa   att    det
förekommer      omfattande      illegala
transporter av farligt avfall, eller att
det   i   övrigt  finns  behov  att   ge
Tullverket  ökade befogenheter  vid  den
inre   gränsen   avser  regeringen   att
återkomma i denna fråga.


Vad gäller mineraloljor är det i första
hand      en      angelägenhet       för
skattemyndigheterna   att    kontrollera
denna  handel. Hithörande frågor  utreds
inom  Skatteflyktskommittén (Fi 1994:04)
som    fått    tilläggsdirektiv    (dir.
1995:165)  om  att  lämna  förslag  till
förbättring av punktskattekontrollen.  I
avvaktan    på    Skatteflyktskommitténs
förslag     har    regeringen     (prop.
1995/96:197)  föreslagit en  provisorisk
lagstiftning i syfte att råda bot på  en
del   av  de  kontrollproblem  som   har
uppkommit.   Utskottet  behandlar   sist
nämnda    proposition    i    betänkande
1995/96:SkU30.


Utskottet har inte något att erinra mot
de  bedömningar  som  har  redovisats  i
propositionen       såvitt        gäller
utrotningshotade    djur,    radioaktiva
ämnen,  farligt avfall och mineraloljor.
Utskottet  finner alltså inte  skäl  för
ett   tillkännagivande  till  regeringen
rörande   dessa  frågor  och   avstyrker
därför  motion Sk37 yrkande 1.


Kontroll av postförsändelser




För  kontroll  av att deklarations-  och
uppgiftsskyldigheten enligt  tullagstift
ningen     fullgjorts    riktigt     och
fullständigt får tullmyndigheten  enligt
57  § tullagen undersöka bl.a. lådor och
andra  utrymmen.  Bestämmelsen  som  har
överförts   till   tullagen   från   den
upphävda 1987 års tullag omfattar enligt
uttalanden i förarbetena till lagen även
paket,   brev   och  andra  försändelser
(prop.   1986/87:166  s.   93   f.).   I
propositionen föreslås lagändringar  som
innebär att Tullverkets befogenheter att
undersöka  och  öppna  brev  och   andra
postförsändelser     regleras      genom
särskilda  bestämmelser i den nya  lagen
om tullens kontrollbefogenheter vid inre
gräns   och  i  tullagen  såvitt  gäller
trafik med tredje land.


Vidare  föreslås att de nämnda  lagarna
kompletteras  med en regel om  postspärr
för  att  posten skall kunna tillfälligt
ta  hand om enstaka försändelser till en
känd adressat på adresspostanstalten.  I
postlagen  föreslås en  bestämmelse  som
bryter  den  sekretess  som  hindrar  en
posttjänsteman  att lämna  ut  uppgifter
till  tullmyndigheten. En  förutsättning
härför  skall vara att det är  fråga  om
kontroll som rör misstanke om brott.


I  motion Sk36 av Gun Hellsvik m.fl. (m)
yrkas   att   beslut  om   öppnande   av
postförsändelse skall fattas av  domstol
och   inte   i  administrativ   ordning.
Motionärerna hänvisar till  reglerna  om
beslag  i rättegångsbalken (yrkande  5).
De  yrkar  också  att bestämmelserna  om
postspärr  inordnas i  rättegångsbalkens
system (yrkande 6).




Skyddet  mot undersökning av brev  eller
annan förtrolig försändelse är en av  de
grundläggande  fri- och rättigheter  som
enligt  regeringsformen  kan  inskränkas
endast för att tillgodose ändamål som är
godtagbara i ett demokratiskt  samhälle.
Begränsningen får aldrig gå  utöver  vad
som  är  nödvändigt med hänsyn till  det
ändamål  som  föranlett  den,  och  inte
heller  sträcka  sig så  långt  att  den
utgör    ett    hot   mot    den    fria
åsiktsbildningen.  Begränsning  kan  ske
t.ex.  med  hänsyn  till  beivrandet  av
brott  (2  kap.  6 och 12  §§  regerings
formen).


Europakonventionen  om  skydd  för   de
mänskliga    rättigheterna    och     de
grundläggande   friheterna    innehåller
bestämmelser om skydd för korrespondens.
Undantag    är   möjligt   bl.a.    till
förebyggande  av  oordning  eller  brott
(artikel 8). Ett sådant intrång måste ha
stöd  i  lag  och ett legitimt  syfte  i
enlighet   med   vad   som    anges    i
konventionen  samt  att  stoppandet  får
anses nödvändigt för att tillgodose  det
syftet. Myndigheternas intresse  av  att
stoppa   eller  granska  en  försändelse
måste  vägas mot den enskildes  intresse
av att ha sin korrespondens skyddad.


I Europakonventionen finns också regler
om  rätt  till domstolsprövning  och  om
rättssäkerhet (artikel 6). Rätten att få
tillträde till domstol är inte  absolut.
En inskränkning i ett legitimt syfte kan
ske  om  det  finns en rimlig  proportio
nalitet mellan medel och syfte.


Öppning  och undersökning av  brev  och
andra   försändelser  motiveras   enligt
propositionen i särskilt hög grad av det
starka  samhällsintresset  att  begränsa
narkotikabrottsligheten. En undersökning
efter   ett   selektivt  urval   av   en
postförsändelse, i form av  genomlysning
eller    genom    användande    av    en
narkotikahund,   har   i   propositionen
bedömts   inte  medföra  ett  så   stort
ingrepp  i den enskildes integritet  att
det  skulle  strida mot de grundläggande
rättigheterna.


Ett öppnande skall kunna ske endast  om
det   finns   viss  misstanke   om   att
försändelsen innehåller en vara som  kan
tas  i  beslag  enligt bestämmelserna  i
varusmugglingslagen.     Skyddet      av
brevhemligheten motiverar enligt proposi
tionen  en begränsningsparagraf där  det
föreskrivs att en undersökning inte  får
vara  mer  ingående än  som  behövs  med
hänsyn   till   ändamålet   med    under
sökningen.   En   skyldighet   av   föra
protokoll   över  undersökningen   skall
gälla.      En     sådan     bestämmelse
överensstämmer med vad som gäller enligt
rättegångsbalkens  regler om beslag, där
det  är  fråga om lika ingripande regler
för den enskilde.


Enligt   propositionen  har  regeringen
övervägt om frågan om en myndighets rätt
att   undersöka  och  öppna   förtroliga
försändelser  borde helt regleras  genom
rättegångsbalkens  beslagsregler.  Dessa
regler ställer emellertid ett högre krav
på brottsmisstanke än vad som gäller vid
ett  administrativt  förfarande,  vilket
enligt   propositionen   skulle    kunna
försvåra           kampen            mot
narkotikabrottsligheten.


Förfarande  med postspärr kan  vara  av
stort   värde  i  narkotikabekämpningen.
Tullen   kan  genom  tips  eller  gjorda
beslag  få  en  mer eller  mindre  stark
indikation   på   att  t.ex.   narkotika
förekommer eller kommer att förekomma  i
ett visst flöde av försändelser. Vid ett
utväxlingspostkontor  går  det  knappast
att  fånga upp samtliga försändelser som
härrör från en viss avsändare eller  som
är  adresserade till en viss  mottagare.
Det är däremot tämligen enkelt att fånga
upp  en sådan försändelse när den kommer
till mottagarens lokala postkontor genom
att  lägga en s.k. postspärr. Precis som
när  det gäller öppnande av brev kan ett
förfarande  med  postspärr  naturligtvis
upplevas    som    integritetskränkande.
Förfarandet   får  enligt  propositionen
emellertid  anses försvarbart  av  samma
skäl  som  gäller  för undersökning  och
öppnande   av   brev.  Ett   beslut   om
kvarhållande  skall meddelas  att  gälla
endast  under  en viss angiven,  kortare
tidsrymd.   Även  beträffande  postspärr
skall  proportionalitetsprincipen gälla,
dvs. beslutet måste anses nödvändigt för
att  syftet  med  åtgärden  skall  kunna
uppnås.


Konstitutionsutskottet framhåller i sitt
yttrande att förslagen i propositionen i
varierande  grad innebär ingrepp  i  den
enskildes integritet och att det  är  av
största  vikt att förutsättningarna  för
dessa   ingrepp   och   förfarandet   är
noggrant      reglerade      i      lag.
Beslutsfattandet  måste  fattas  på  ett
sådant    sätt    att   det    motsvarar
rättssäkerhetens krav och  är  förenligt
med  de  konventioner  som  Sverige  har
undertecknat.   Regleringen   måste   ge
möjlighet att kontrollera de ingripanden
som sker. De ingripanden som föreslås  i
propositionen  får göras endast  om  det
finns ett godtagbart samhällsintresse av
dem. De skäl som regeringen har anfört i
detta hänseende får enligt konstitutions
utskottets mening godtas.


Justitieutskottet   erinrar   i    sitt
yttrande  om  att kampen  mot  narkotika
brottsligheten  är en av  de  viktigaste
kriminalpolitiska uppgifterna, och målet
är att skapa ett narkotikafritt samhälle
där  annat bruk av narkotika än det  som
är medicinskt motiverat inte förekommer.
Regeringens  kriminalpolitik  är  enligt
justitieutskottet   särskilt    inriktad
bl.a.    på    kampen   mot    narkotika
brottsligheten (prop. 1994/95:100 bil. 3
s.  6-8,  JuU17 s. 5 f.),  och  i  linje
härmed  är  insatser mot narkotika  högt
prioriterade inom bl.a. polis och tull.


Justitieutskottet     tillstyrker     i
yttrandet     att    tullen     behåller
befogenheterna  att besluta  om  öppning
och  undersökning  av  postförsändelser.
Genom    de    föreslagna    lagstadgade
begränsningarna i kontrollbefogenheterna
anser  justitieutskottet  att  förslaget
tillgodoser  kraven på skyddet  av  brev
hemligheten.  När  det gäller  postspärr
godtar   justitieutskottet   regeringens
förslag med hänvisning till vad Lagrådet
har anfört. Lagrådet har konstaterat att
en  tulltjänsteman redan enligt gällande
rätt  anses ha befogenhet att  undersöka
postförsändelser  och  att   uttryckliga
regler   föreslås   om   detta.   Enligt
Lagrådet  kan den föreslagna möjligheten
att  förordna  om  kvarhållande  av   en
postförsändelse ses som ett  utflöde  av
denna  befogenhet och med hänsyn härtill
vill  Lagrådet  inte  motsätta  sig  den
föreslagna ordningen.


Skatteutskottet    instämmer    i    vad
konstitutionsutskottet               och
justitieutskottet      har       anfört.
Skatteutskottet vill tillägga att den  i
propositionen  föreslagna  preciseringen
av  förutsättningarna för kontrollen  av
postförsändelser bidrar till att  stärka
rättssäkerheten    när    det     gäller
förfaranden som för närvarande tillämpas
utan    stöd    av   mer   specificerade
bestämmelser.   Utskottet   godtar    de
avvägningar   som  har   gjorts   mellan
kontrollintresset och intresset  av  att
skydda  brevhemligheten med hänsyn  till
de  krav som uppställs i regeringsformen
och    Europakonventionen.   Även    EG-
rättsligt är regleringen försvarbar  med
hänsyn  till  det angelägna  syftet.  En
kontroll  av  postförsändelser   i   den
begränsade  omfattning som  lagförslaget
innebär  måste  dessutom anses  som  ett
litet  hinder i den fria rörligheten  av
varor.


Med   hänvisning   till   det   anförda
tillstyrker  utskottet  propositionen  i
denna  del  och  avstyrker  motion  Sk36
yrkandena 5 och 6.


Tillgång till uppgifter ur
transportföretagens register




I  propositionen föreslås att tullen ges
möjlighet  att  i  den  brottsbekämpande
verksamheten         inhämta          de
bokningsuppgifter  om  passagerare   och
laster   som    transportföretagen   har
tillgängliga. Detta skall ge tullen  ett
arbetsinstrument  som kan  användas  för
att  med mindre störning i trafiken  och
med  ökad träffsäkerhet rikta kontroller
mot  varusändningar och personer som kan
misstänkas  för brottslighet som  faller
under  tullens  ansvarsområde.  De   nya
reglerna föreslås bli införda dels i den
nya  lagen  om tullens befogenheter  vid
inre gräns, dels i tullagen.




I  motion Sk36 yrkandena 7 och 8 av  Gun
Hellsvik   m.fl.   (m)   hemställs   att
riksdagen   skall   besluta   att    ett
transportföretag  i   samband   med   en
bokning  skall vara skyldigt att upplysa
resenärerna  om att uppgifter  om  honom
eller henne kan komma att lämnas ut  och
att  villkoren för Tullverkets hantering
av  uppgifterna och att överträdelse  av
dessa   villkor  föranleder   skadestånd
skall framgå av lagtexten.




Som tidigare har redovisats i föregående
avsnitt  har  konstitutionsutskottet   i
sitt  yttrande framhållit bl.a. att  det
är av största vikt att förutsättningarna
för   de   ingrepp   i  den   personliga
integriteten     som     föreslås      i
propositionen   och  förfarandet   kring
dessa  ingrepp är noggrant  reglerade  i
lag.


Skatteutskottet  vill först  nämna  att
granskning  av  uppgifter  i  de  kommer
siella datoriserade bokningssystemen för
internationell  trafik redan  används  i
andra europeiska länder, inklusive  våra
nordiska grannländer. Med tillgång  till
information  i  dessa  register  är  det
möjligt   att   göra  en   riskbedömning
avseende ankommande last och passagerare
innan ett transportmedel ankommer.


Syftet med metoden är att ge ett bättre
underlag för de fysiska kontrollerna och
minska  riskerna för att  resande  eller
varusändningar  i  onödan  utsätts   för
integritetskränkande   kontrollåtgärder.
En     systematisk    kartläggning    av
resandeströmmarna  eller  ett  generellt
insamlande   av  uppgifter  skall   inte
tillåtas.


Uppgiftsskyldigheten  omfattar   enligt
det   framlagda  lagförslaget   aktuella
uppgifter  om  ankommande  och  avgående
transporter  som företaget har  tillgång
till.  Uppgiftsskyldigheten i  fråga  om
passagerare avser namn, resrutt,  bagage
och   medpassagerare  samt  sättet   för
betalning  och bokning. En grundläggande
förutsättning  för  att  tullmyndigheten
skall  ha  rätt  att  begära  in  sådana
uppgifter  är att uppgifterna kan  antas
ha     betydelse     för     Tullverkets
brottsbekämpande    verksamhet.    Detta
begränsar    integritetsintrånget    och
följer   de   internationella  åtaganden
Sverige  gjort avseende behandlingen  av
person-uppgifter till skydd för enskilda
personer.  Endast  ett  begränsat  antal
tulltjänstemän    med   brottsbekämpande
arbetsuppgifter och nödvändig utbildning
skall   ha  befogenhet  att  begära   in
uppgifter  och  ha direkt tillgång  till
bokningsregister.     Tullens     övriga
verksamhetsområden lämnas alltså utanför
tillämpningsområdet.                 Den
brottsbekämpande verksamheten  kan  dock
avse även annat än narkotika. Tullen har
t.ex.  en viktig roll och uppgift i  att
bekämpa allvarlig ekonomisk brottslighet
med  internationell anknytning  avseende
EU:s  finansiella system. Bedrägerier  i
organiserad  form  och  i   stor   skala
förekommer gentemot EU:s medel  både  på
inkomstsidan i samband med import och på
utgiftssidan     i      samband      med
bidragsberättigad export.  Bedrägerierna
orsakar    EU   årliga   förluster    på
åtskilliga miljarder kronor. Sverige och
övriga medlemsstater har skyldighet  att
vidta  alla åtgärder som står till  buds
för  att  skydda gemenskapens medel  och
tillse att skyddsnivån blir likvärdig  i
hela  gemenskapen. Tullen har en  viktig
roll  när det gäller att upptäcka  sådan
brottslighet.


Uppgifterna skall kunna lämnas  på  det
sätt  som  för situationen är  det  mest
lämpliga, även på dataterminal.  Det  är
inte  avsett  att uppgifter  om  resande
skall    registreras,    lagras    eller
bearbetas  av tullen på ett sådant  sätt
att nya personregister med uppgifter  om
resande  skapas.  Uppgifter  som  saknar
betydelse  för  vidare  åtgärder   skall
omedelbart  förstöras. För att  terminal
användning inte skall leda till  onödigt
integritetsintrång  får  sådan   sökning
endast ske i sådan omfattning och  under
den  tidsrymd som behövs för att  tullen
skall  kunna  ta ställning till  om  det
finns  grund  för fortsatta  åtgärder  i
form av spaning eller kontroll.


Skatteutskottet     konstaterar     att
regeringen  vid  utformningen  av   sitt
förslag    noga    har    beaktat     de
integritetsaspekter som gör sig gällande
och  att  reglerna inte  heller  onödigt
kommer  att  belasta  företagen  arbets-
eller   kostnadsmässigt.  De   praktiska
formerna  för  uppgiftslämnandet   skall
utarbetas        genom        frivilliga
vverenskommelser   mellan   tullen   och
företagen.


När   det   gäller   de   förslag    om
kompletteringar  som har  lagts  fram  i
motion  Sk36  innebär det  förslag  till
lagstiftning  som  har  lagts   fram   i
propositionen   att   de   grundläggande
reglerna  slås  fast i lag.  Ytterligare
föreskrifter, t.ex. preciseringar i form
av  mera instruktionsbetonade regler för
hur       tullen      skall      hantera
uppgiftsinhämtandet,     bör      enligt
utskottets  mening  kunna  lämnas  genom
tillämpningsföreskrifter.   Enligt   vad
utskottet   erfarit  pågår  ett   sådant
arbete i regeringskansliet.


I   fråga   om   skadestånd   finns   i
skadeståndslagen  regler  om  rätt  till
ersättning som orsakats genom fel  eller
försummelse i tjänsten, och i  datalagen
(1973:289)  finns skadeståndsregler  som
avser   felaktig  hantering  av   person
register.  Utskottet finner  inte  något
behov av särskilda skadeståndsregler för
denna verksamhet.


Vad gäller förslaget i samma motion  om
en    upplysningsplikt   för   transport
företagen anser utskottet att det i  och
för  sig kan vara önskvärt med en  sådan
ordning.  Eftersom det  inte  är  endast
svenska   företag  och  resebyråer   som
säljer  transporttjänster till och  från
Sverige kan det emellertid bli svårt att
se   till   att   alla  transportföretag
fullföljer  sin  informationsplikt   mot
alla   sina   kunder.  Utskottet   anser
följaktligen   att   propositionen   bör
godtas även på denna punkt.


I  motion  Sk36 efterlyser motionärerna
också  en analys av sekretesskyddet  för
uppgifter  som tullen får del av  enligt
den  nya  lagstiftningen. Utskottet  får
med anledning härav anföra följande.


Enligt   5   kap.  1  §  sekretesslagen
(1980:100)    gäller    sekretess    för
uppgifter bl.a. i Tullverkets verksamhet
med  att förebygga, uppdaga, utreda  och
beivra  brott,  om  förutsedda  åtgärder
motverkas   om  uppgiften  röjs.   Denna
sekretess   gäller   till   förmån   för
myndighetens     verksamhet.      Enligt
sekretesslagen 9 kap. 17 § gäller vidare
sekretess   i   sådan   brottsbekämpande
verksamhet om enskilds personliga  eller
ekonomiska  förhållanden,  om  det   kan
antas  att den enskilde eller närstående
skulle lida skada om uppgiften röjs.


Uppgifter     som     inhämtas     från
transportföretagen omfattas  således  av
samma  sekretesskydd som andra uppgifter
inom    åklagarmyndigheters,   polisens,
tullens       och       Kustbevakningens
brottsbekämpande   verksamhet.    Utöver
detta skydd för uppgifterna föreskrivs i
lagtexten   att   uppgifter   som   inte
aktualiserar   något  ingripande   eller
brottsutredning     omedelbart     skall
förstöras.  Det innebär att den  absolut
största delen av uppgifterna kommer  att
förstöras kort efter det att de inkommit
till  tullen. Under denna korta tid  som
uppgifterna hanteras av tullen gäller de
ovan     beskrivna    sekretessreglerna.
Utskottet  anser att det inte finns  ett
behov  av att införa särskilda sekretess
regler  i  det  framlagda  lagförslaget.
Utskottet   utgår   från   att   det   i
regeringskansliet också sker en prövning
av   om   den  nya  lagstiftningen   bör
föranleda           ändring            i
sekretessförordningen.


Sammanfattningsvis          tillstyrker
utskottet  propositionen  i   fråga   om
kontroll      av     transportföretagens
register. Utskottet avstyrker de förslag
om  kompletterande regler som lagts fram
genom motion Sk36 yrkandena 7 och 8.


Övriga frågor




Beträffande propositionen i  övrigt  har
utskottet  inte  funnit  anledning  till
erinran.      Utskottet      tillstyrker
propositionen  även i  övriga  delar.  I
fråga om lagförslagen bör det dock göras
en  teknisk  ändring i 9 § förslag  till
lag  om  ändring i lagen (1994:1565)  om
beskattning  av privatinförsel  av  alko
holdrycker och tobaksvaror från land som
är  medlem  i Europeiska unionen.  Denna
lag innehåller bestämmelser om böter vid
underlåtenhet att anmäla sådan  införsel
som  avses  i lagen. Enligt  den  nämnda
paragrafen  utesluts  tillämpningen   av
varusmugglingslagen  i  dessa  fall.  De
bestämmelser  i varusmugglingslagen  som
reglerar  förfarandet vid  inledande  av
förundersökning (13 §) och  befogenheter
för   Tullverket  att  föra  talan   för
verkets räkning i fråga om böter  enligt
införsellagen   (24  §  första   stycket
första  meningen)  bör  emellertid  inte
uteslutas  från tillämpningen. Utskottet
förordar  den justering i lagtexten  som
framgår  av  utskottets hemställan.  Med
den  ändringen tillstyrker utskottet  de
vid propositionen fogade lagförslagen.


Hemställan
Utskottet hemställer


1.  beträffande ny  lagstiftning
om   tullens  befogenheter  vid  inre
gräns


att  riksdagen  bifaller  proposition
1995/96:166  i denna del  och  avslår
motion 1995/96:Sk36 yrkandena 1-4,


res. 1 (m) - delvis


2.       beträffande      generell
anmälningsskyldighet m.m.


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Sk37 yrkandena 2-5,


res. 2 (mp)


res. 3 (kds)


3.   beträffande  utrotningshotade
djur,   radioaktiva  ämnen,   farligt
avfall och mineraloljor


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Sk37 yrkande 1,


res. 4 (mp)


4.    beträffande   kontroll    av
postförsändelser


att  riksdagen bifaller  proposition
1995/96:166  i denna del  och  avslår
motion 1995/96:Sk36 yrkandena  5  och
6,


res.  5  (m)   -
delvis


5.   beträffande   kontroll   av
transportföretagens
bokningsregister


att  riksdagen  bifaller  proposition
1995/96:166  i denna del  och  avslår
motion 1995/96:Sk36 yrkandena  7  och
8,


res.  6  (m)   -
delvis


6.  beträffande  propositionen   i
övrigt


att  riksdagen  bifaller  proposition
1995/96:166 i denna del,


7. beträffande lagförslagen


att   riksdagen  med   anledning   av
proposition 1995/96:166 i  denna  del
och  till följd av vad utskottet ovan
anfört  och  hemställt antar  de  vid
propositionen fogade förslagen till


1.  lag  om  Tullverkets befogenheter
vid Sveriges gräns mot ett annat land
inom Europeiska unionen,


2.   lag   om   ändring  i   tullagen
(1994:1550),


3. lag om ändring i lagen (1994:1565)
om  beskattning av privatinförsel  av
alkoholdrycker  och tobaksvaror  från
land   som  är  medlem  i  Europeiska
unionen,  dock att 9 §  får  följande
som   utskottets  förslag  betecknade
lydelse:


Regeringens förslag  Utskottets förslag


9  §
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
lämnar uppgift som befinns oriktig eller
underlåter   att  anmäla   skattepliktig
införsel  enligt  denna  lag  döms  till
böter.  I  ringa fall skall  inte  dömas
till ansvar.
Lagen   (1960:418)   Lagen   (1960:418)
om    straff    för  om    straff    för
varusmuggling   och  varusmuggling, utom
skattebrottslagen    såvitt avser  13  §
(1971:69)     skall  och   24  §  första
inte  tillämpas  på  stycket      första
införsel som  avses  meningen,       och
i denna lag.         skattebrottslagen
(1971:69)     skall
inte  tillämpas  på
införsel som  avses
i denna lag.


4.   lag   om   ändring  i  postlagen
(1993:1684),


5. lag om ändring i lagen (1994:1551)
om frihet från skatt vid import, m.m.


res.  1  (m)   -
delvis


res.  5  (m)   -
delvis


res. 6 (m) - delvis




Utskottet hemställer vidare att  ärendet
företas  till avgörande efter endast  en
bordläggning.




Stockholm den 30 maj 1996




På skatteutskottets vägnar




Lars Hedfors




I  beslutet  har deltagit: Lars  Hedfors
(s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),
Karl-Gösta  Svenson (m), Lisbeth  Staaf-
Igelström (s), Rolf Kenneryd (c),  Björn
Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m),  Isa
Halvarsson  (fp), Ulla Rudin  (s),  Jan-
Olof  Franzén (m), Ronny Korsberg  (mp),
Holger Gustafsson (kds), Lars U Granberg
(s),   Carl   Erik  Hedlund   (m),   Per
Rosengren (v) och Barbro Andersson (s).


Reservationer
1. Ny lagstiftning om tullens
befogenheter vid inre gräns (mom.1 och
mom. 7 i motsvarande del)




Karl-Gösta  Svenson, Carl Fredrik  Graf,
Jan-Olof  Franzén och Carl Erik  Hedlund
(alla m) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  21  börjar med    I  motive
ringen    och  på  s.  22   slutar   med
 yrkandena   1-4    bort   ha   följande
lydelse:


Som  framhålls  i motion  Sk36  är  det
mycket  tveksamt  om  den  sedan   länge
rådande   myndighetsstrukturen    mellan
polis  och  tull  verkligen  kommer  att
tillgodose  de ökade kraven  på  framför
allt    en    effektiv   narkotikabrotts
bekämpning  i  anslutning till  de  inre
gränsområdena.    Det    finns    enligt
utskottets  mening starka skäl  för  att
pröva en organisatorisk förändring.


I en reformerad organisation i enlighet
med      motionsförslaget     integreras
tullkriminalen        och        tullens
bevakningspersonal                   med
polisorganisationen på  de  platser  där
inre  gränskontroller  kommer  i  fråga.
Tullens  verksamhet vid den inre gränsen
ersätts  av  en utbyggd brottsbekämpning
under   polis-  och  åklagaransvar   med
inriktning på narkotika och andra  varor
som    omfattas   av   artikel   36    i
Romfördraget.  Den föreslagna  ordningen
förenar  kravet  på  fri  rörlighet  för
varor   med   kravet  på   en   effektiv
brottsbekämpning vid den  inre  gränsen.
Ingripandena kommer att göras  av  polis
med     utgångspunkt    i     sedvanliga
straffprocessuella   metoder.   Eftersom
svensk  polis inte får ingripa annat  än
med  stöd  av brottsmisstanke  blir  all
kontroll misstankebaserad. Avsteget från
regeringens förslag är i praktiken  inte
så  stort  som det kan verka  vad  avser
synen  på kontrollmetoderna. Om  polisen
vid  sin kontroll tillämpar de beprövade
tullmetoderna     (utom     slumpmässiga
stickprovskon-troller) med s.k. selektiv
kontroll  i  dess olika varianter  utgör
dessa  enligt utskottets uppfattning  en
på  misstanke  baserad kontroll  och  är
därför  tillåten.  Detta  går  väl   att
förena  med  EG-rätten,  som  inte   ger
utrymme för något annat synsätt när  det
gäller fri rörlighet för varor.


En  reform enligt förslaget i  motionen
kräver  en  annan lagteknisk lösning  än
den regeringen föreslagit. Riksdagen bör
begära  av  regeringen att  den  snarast
skall   återkomma   med   förslag   till
bestämmelser som tillgodoser de krav som
har  ställts i motionen. De provisoriska
reglerna om tullens kontrollbefogenheter
vid inre gräns i övergångsbestämmelserna
till  1994  års  tullag  bör  kvarstå  i
avvaktan  på att regeringen lägger  fram
ett  nytt  förslag. En försöksverksamhet
med regionala tull- och polismyndigheter
bör   genast   påbörjas  i   syfte   att
undanröja  oklarheter på  lednings-  och
styrningsnivå  som  kan   gå   ut   över
effektiviteten   i   brottsbekämpningen.
Erfarenheterna         av          denna
försöksverksamhet bör ligga  till  grund
för  den närmare utformningen av  en  ny
organisation.


Det   anförda  innebär  att   utskottet
tillstyrker  motion  1995/96:Sk36  yrkan
dena 1-4 och avslår det förslag till  ny
lagstiftning   om  tullens  kontrollbefo
genheter  vid inre gräns som  regeringen
har lagt fram i proposition 1995/96:166.


dels  att utskottets hemställan under  1
och 7 i motsvarande del bort ha följande
lydelse:


1.  beträffande  ny lagstiftning  om
tullens befogenheter vid inre gräns


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk36  yrkande  1-4  och   med
avslag  på proposition 1995/96:166  i
denna  del begär att regeringen skall
återkomma  till  riksdagen  med   ett
förslag     till    en     reformerad
myndighetsstruktur  mellan  tull  och
polis i enlighet med motionen och som
sin  mening ger regeringen till känna
vad som i motionen har anförts om  en
försöksverksamhet med integrerad tull-
och   polisverksamhet  och   om   att
tullens  övergångsbestämmelser  tills
vidare skall kvarstå,


7.  beträffande lagförslagen i fråga
om   tullens  befogenheter  vid  inre
gräns


att riksdagen avslår de i proposition
1995/96:166 framlagda förslagen till


dels  lag om Tullverkets befogenheter
vid Sveriges gräns mot ett annat land
inom Europeiska unionen,


dels   lag   om  ändring  i  tullagen
(1994:1550) såvitt avser 9  a  §  och
upphävande av punkterna 4, 6 och 7  i
övergångsbestämmelserna  till  lagen,
dock  att  den  del av  punkt  4  som
börjar med  varor som  och slutar med
 samma  gäller  skall utgå  ur  lagen
och att samma punkt tillförs ett nytt
sista  stycke  av  följande  lydelse:
 Vad som sagts i andra stycket gäller
i  tillämpliga delar även  varor  för
vilka anmälningsskyldigheten regleras
i lagen (1994:1565) om beskattning av
privatinförsel av alkoholdrycker  och
tobaksvaror från land som är medlem i
Europeiska unionen .


2. Generell anmälningsskyldighet m.m.
(mom. 2)




Ronny Korsberg (mp) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på s. 22 börjar med  Lagrådet  har 
och     på    s.    23    slutar      om
anmälningsskyldighet  bort utgå och  att
den del av utskottets yttrande på s.  23
som börjar med  Utskottet avstyrker  och
slutar  med  detta motionsyrkande   bort
ha följande lydelse:


De  varor  som omfattas av tullkontroll
vid  inre  gräns  är  så  speciella  att
anmälningsskyldighet borde föreligga för
samtliga  varor vid gränspassagen,  både
när  varorna  införs från annat  EU-land
eller utförs till annat EU-land. Den som
för  in  sådana varor på annan plats  än
bemannad  tullplats borde  också  alltid
vara     skyldig     att     göra     en
förhandsanmälan.  Förutsättningarna  för
ett  sådant system bör skyndsamt utredas
och arbetas in i den nya lagstiftningen.
Dessa ändringar bör också tas in i lagen
(1994:1565)     om    beskattning     av
privatinförsel  av  alkoholdrycker   och
tobaksvaror  från land som är  medlem  i
EU.   Beträffande  sistnämnda  lag   bör
särskild  avgift tas ut även om  en  fri
villig  rättelse  av oriktiga  uppgiften
har skett.


Det   anförda  innebär  att   utskottet
tillstyrker motion Sk37 yrkandena 2-5.


dels  att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:


2.        beträffande       generell
anmälningsskyldighet m.m.


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk37 yrkandena  2-5  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad
som  i motionen anförts om utvidgning
av   anmälningsskyldigheten  och   om
särskild avgift.


3. Generell anmälningsskyldighet m.m.
(mom. 2)




Holger Gustafsson (kds) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
på  s.  23  som  börjar  med   Utskottet
avstyrker   och  slutar  med   yrkandena
2-4  bort ha följande lydelse:


När   det   gäller  privatinförsel   av
alkoholdrycker och tobaksvaror från land
som  är  medlem i EU innebär regeringens
förslag  att  det införs  en  regel  som
lämnar  ett  utrymme för att  anmäla  en
införsel till skattemyndigheten inom tre
dagar om tullen inte har kunnat ta  emot
anmälan.  Det  måste starkt ifrågasättas
om  det  skall finnas en sådan möjlighet
att  anmäla i efterhand. Regeringen  bör
skyndsamt  utreda förutsättningarna  för
att  ta  bort  denna undantagsregel  och
återkomma till riksdagen med ett förslag
till   en   alternativ   reglering    av
anmälningsskyldigheten i de fall  tullen
inte kan ta emot anmälan. Detta bör  med
anledning av motion Sk37 yrkande  4  ges
regeringen till känna.


dels  att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:


2.        beträffande       generell
anmälningsskyldighet m.m.


att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Sk37 yrkande 4 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet  anfört om de nya  reglerna
om   privatinförsel  av  alkohol  och
tobak  från annat EU-land samt avslår
motion 1995/96:Sk37 yrkande 2, 3  och
5.


4. Utrotningshotade djur, radioaktiva
ämnen, farligt avfall och mineraloljor
(mom. 3)




Ronny Korsberg (mp) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
på  s. 24 som börjar med  Utskottet har 
och  slutar  med   yrkande  1   bort  ha
följande lydelse:


Tullverkets  kontrollbefogenheter   vid
inre  gräns bör utvidgas i fråga om  in-
och  utförsel av utrotningshotade  djur,
radioaktiva  ämnen och strålkällor  samt
farligt  avfall  och  mineraloljor.  Det
framgår av propositionen att visst utred
ningsarbete   pågår.   Regeringen    bör
påskynda beredningen och återkomma  till
riksdagen  med förslag till lagändringar
som innebär en förstärkt tullkontroll av
dessa varugrupper. Utskottet tillstyrker
följaktligen motion Sk37 yrkande 1.


dels  att utskottets hemställan under  3
bort ha följande lydelse:


3.    beträffande   utrotningshotade
djur,   radioaktiva  ämnen,   farligt
avfall och mineraloljor


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk36 yrkande 1 som sin mening
ger  regeringen till känna vad som  i
motionen    har   anförts    om    en
komplettering av lagstiftningen.


5. Kontroll av postförsändelser (mom. 4
och mom. 7 i motsvarande del)




Karl-Gösta  Svenson, Carl Fredrik  Graf,
Jan-Olof  Franzén och Carl Erik  Hedlund
(alla m) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 26 börjar med  Skatteutskottet
instämmer   och  på  s.  27  slutar  med
 yrkandena  5  och 6  bort  ha  följande
lydelse:


Ett beslut om att öppna post bör fattas
av  domstol  och  inte  i  administrativ
ordning.  Rättegångsbalkens  regler   om
beslag,  där redan rätten till domstols-
prövning  finns,  bör  gälla  även   för
Tullverket  i fråga om befogenheten  att
undersöka  och öppna brev. Detsamma  bör
gälla beslut om postspärr.


Riksdagen bör begära av regeringen  att
den genast återkommer till riksdagen med
ett  lagförslag som har den här  angivna
innebörden. Detta innebär att  utskottet
tillstyrker     motion      1995/96:Sk36
yrkandena 5 och 6.


dels  att utskottets hemställan under  4
och 7 i motsvarande del bort ha följande
lydelse:


4.     beträffande    kontroll    av
postförsändelser


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk36 yrkandena 5  och  6  och
med    anledning    av    proposition
1995/96:166  i  denna  del  som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
som   i   motionen  har  anförts   om
kontroll   av  postförsändelser   och
postspärr,


7.  beträffande lagförslagen i fråga
om kontroll av postförsändelser


att riksdagen avslår de i proposition
1995/96:166 framlagda förslagen till


dels   lag   om  ändring  i  tullagen
(1994:1559) såvitt avser  57  a-57  d
§§,


dels   lag  om  ändring  i  postlagen
(1993:1684).


6. Kontroll av transportföretagens
bokningsregister (mom. 5 och mom. 7 i
motsvarande del)


Karl-Gösta  Svenson, Carl Fredrik  Graf,
Jan-Olof  Franzén och Carl Erik  Hedlund
(alla m) anser


dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 28 börjar med  Skatteutskottet
konstaterar   och på s.  29  slutar  med
 yrkandena  7  och 8  bort  ha  följande
lydelse:


Enligt   utskottets  mening   bör   det
framlagda   förslaget  om  kontroll   av
transportföretagens     bokningsregister
kompletteras på några punkter. En viktig
förändring är att resenärerna redan  vid
en bokning skall få en upplysning om att
uppgifter  om  bokningen kan  komma  att
lämnas ut på grund av lag. Härmed uppnås
syftet  att den enskilde får en  formell
möjlighet  att  själv bedöma  graden  av
integritetsintrång. Det bör härvid  vara
en  strävan att en upplysningsskyldighet
skall  kunna omfatta alla de transporter
som    tullen    har    möjlighet    att
kontrollera.


Vissa  frågor  som  gäller  Tullverkets
hantering av de uppgifter som hämtas  in
behandlas inte i lagtexten utan endast i
kommentarer  till  den  nya   lagtexten.
Detta  är otillfredsställande. Villkoren
för  begränsningarna bör av hänsyn  till
integritets-  och rättssäkerhetsaspekten
även   framgå  av  lagtexten  i   större
utsträckning än vad som har  föreslagits
i  propositionen. Det bör i lagen  också
klart  framgå vad som gäller beträffande
sekretess   och   att  överträdelse   av
bestämmelserna  om  olaglig   inhämtning
eller   behandling  av  uppgifterna   är
skadeståndsgrundande. Det bör ankomma på
regeringen  att genast arbeta  fram  ett
nytt  lagförslag  som  kompletterats  på
detta sätt.


Utskottet  tillstyrker  med  hänvisning
till  det anförda yrkandena 7  och  8  i
motion Sk36.


dels  att utskottets hemställan under  5
och 7 i motsvarande del bort ha följande
lydelse:


5.     beträffande    kontroll    av
transportföretagens bokningsregister


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk36 yrkandena 7  och  8  och
med    anledning    av    proposition
1995/96:166  i  denna  del  som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
som   i   motionen  har  anförts   om
kompletteringar   i   de   föreslagna
reglerna,


7.  beträffande lagförslagen i fråga
om  kontroll  av  transportföretagens
bokningsregister


att    riksdagen   avslår    det    i
proposition   1995/96:166   framlagda
förslaget  till  lag  om  ändring   i
tullagen (1994:1559) såvitt avser 66,
67 a, 67 b, 99 a och 107 §§.




Konstitutionsutskottets yttrande


1995/96:KU9y


Tullens befogenheter vid den inre
gränsen


Till skatteutskottet


Skatteutskottet har genom beslut den  23
april    1996    berett    konstitutions
utskottet,     justitieutskottet     och
försvarsutskottet  tillfälle  att  yttra
sig över proposition 1995/96:166 Tullens
befogenheter vid den inre gränsen  jämte
motioner.




Utskottet




Förslagen




I   propositionen  föreslås  en  lag  om
Tullverkets  befogenheter  vid  införsel
eller  utförsel över Sveriges gräns  mot
ett  annat  EU-land. Samtidigt  föreslås
vissa    ändringar   i   andra    lagar,
huvudsakligen     till     följd      av
bestämmelserna  i  den  föreslagna   nya
lagen.


Lagen  innehåller bl.a. vissa  åtgärder
för  att  bekämpa i första hand  narkoti
kabrottsligheten. Sålunda  föreslås  att
tullen   i  den  brottsbekämpande   verk
samheten   skall   få   tillgång    till
bokningsuppgifter  om  passagerare  m.m.
från transportföretagen. Vidare föreslås
tullen  få  en lagstadgad möjlighet  att
undersöka  och  öppna  brev  och   andra
postförsändelser  samt  att  lägga  s.k.
postspärr.  Åtgärderna  föreslås   gälla
både trafik mellan Sverige och annat EU-
land  och  trafik  mellan  Sverige   och
tredje land.


Förslagen har granskats av Lagrådet.


I  en  av  de  motioner som  väckts  med
anledning av propositionen, motion  Sk36
av   Gun   Hellsvik  m.fl.  (m),   anser
motionärerna   att   propositionen   bör
avslås   och  regeringen  uppmanas   att
återkomma  med ett förslag där  de  nuva
rande  myndighetsstrukturerna  förändras
och     tullkriminalen    och    tullens
bevakningspersonal    integreras     med
polisorganisationen. I avvaktan på detta
förslag   anser  de  att  de   nuvarande
övergångsbestämmelserna  bör  gälla.  De
gällande   bestämmelserna   bör   enligt
motionärerna kompletteras dels genom att
enskilda   ges   möjlighet   att   lämna
samtycke  till att tullen  får  tillgång
till   uppgifter  i  transportföretagens
register genom att resenärer vid bokning
upplyses  om att uppgifter  om  dem  kan
komma  att  lämnas ut,  dels  genom  att
villkoren  för Tullverkets hantering  av
personuppgifter  kompletteras.  I  andra
hand  yrkar motionärerna att rätten  att
öppna  post ändå bör beslutas av domstol
och inte i administrativ ordning och att
rätten  att  besluta  om  postspärr  bör
inordnas i rättegångsbalkens system.




Bakgrund




Lagstiftning vid Sveriges EU-inträde




Vid  Sveriges  inträde  i  EU  blev   de
gemenskapsförordningar   som    reglerar
handeln  gentemot  tredje  land   direkt
gällande rätt här i landet. De bestämmel
ser  i  tullagstiftningen som  reglerade
förhållanden som även regleras  i  gemen
skapsförordningarna upphävdes. Samtidigt
infördes   en   ny   lagstiftning    som
komplement till gemenskapsförordningarna
eller  för  att genomföra  gällande  EG-
direktiv på tullområdet. Vidare infördes
-  i avvaktan på en permanent lösning  -
vissa     övergångsbestämmelser      med
hänvisning till äldre lag.


Det  svenska medlemskapet i EU  innebär
bl.a.  att  vi är skyldiga att  tillämpa
bestämmelserna  i  EG-fördraget  om  fri
rörlighet för varor och personer m.m.  I
princip   innebär   detta   att   sådana
kontroller som enbart grundas på att  en
vara  passerar en gräns inte  längre  är
tillåtna.   Förbudet   är   dock    inte
undantagslöst. Enligt artikel 36  i  EG-
fördraget    kan   nämligen   kontroller
behållas  under  vissa  förutsättningar.
Sålunda  krävs  att kontrollen  har  sin
grund i ett godtagbart samhällsintresse,
där  bl.a. hänsynen till allmän ordning,
allmän säkerhet och intresset att skydda
människors  och  djurs  liv  och   hälsa
nämns,  och  att  detta samhällsintresse
inte  kan tillgodoses på annat, neutralt
sätt.  En  andra  förutsättning  är  att
kontrollen     är    proportionell     i
förhållande till det hinder den  innebär
för  den  fria  rörligheten.  Med  detta
avses  att  det  hinder  som  kontrollen
utgör  inte får gå utöver det syfte  som
motiverar kontrollen, eller i övrigt  ha
en  onödigt störande inverkan på utbytet
över gränsen. Dessutom gäller att om det
skyddsvärda   ändamålet   blivit   fullt
tillgodosett  genom  gemenskapsrättsliga
regler  finns  det  inte  längre   någon
möjlighet  att nationellt föreskriva  om
kontroller.




Bestämmelser om fri- och rättigheter
m.m.




Regeringsformen




Enligt   2   kap.  6  §  regeringsformen
åtnjuter  varje  medborgare  skydd   mot
bl.a.  undersökning av brev eller  annan
förtrolig försändelse. För begränsningar
av de fri- och rättigheter som anges i 2
kap.   regeringsformen  krävs   lagstöd.
Enligt  12  §  andra  stycket  i   samma
kapitel får begränsning göras endast för
att tillgodose ändamål som är godtagbara
i  ett  demokratiskt  samhälle.  Begräns
ningen  får aldrig gå utöver vad som  är
nödvändigt  med hänsyn till det  ändamål
som   föranlett  den,  och  inte  heller
sträcka  sig så långt att den utgör  ett
hot mot den fria åsiktsbildningen.




Europakonventionen om skydd för de
mänskliga rättigheterna och
grundläggande friheterna




Enligt artikel 8 i konventionen har  var
och  en  rätt till skydd för  bl.a.  sin
korrespondens.  Rättigheten   får   dock
underkastas   inskränkningar.   Inskränk
ningar  måste göras genom lag  och  avse
vad  som i ett demokratiskt samhälle  är
nödvändigt med hänsyn till landets yttre
säkerhet,   den   allmänna   säkerheten,
landets       ekonomiska       välstånd,
förebyggande  av oordning  eller  brott,
hälsovården,  skyddandet av  sedligheten
eller   av  andra  personers  fri-   och
rättigheter.


Artikel  6  i  konventionen  innehåller
regler om rätt till domstolsprövning och
om  rättssäkerhet. Var och en  har,  när
det  gäller att pröva hans eller  hennes
civila   rättigheter  och   skyldigheter
eller  anklagelse mot honom  för  brott,
rätt  till  en  opartisk  och  offentlig
rättegång. I propositionen framhålls att
Europadomstolen  i ett mål  uttalat  att
rätten till tillträde till domstol  inte
är  absolut  utan  att inskränkningar  i
denna    rätt    kan    föreligga.    En
inskränkning måste dock ha ett  legitimt
syfte,  och det måste finnas  en  rimlig
proportionalitet mellan medel och syfte.


Kontrollåtgärder och kompensatoriska
åtgärder




Kontroll av postförsändelser




Tullen    anses   för   närvarande    ha
befogenhet att undersöka och öppna  brev
och andra postförsändelser. Enligt 57  §
tullagen (1994:1550) får tullmyndigheten
för  kontroll  av att deklarations-  och
uppgiftsskyldighet har fullgjorts  under
söka bl.a. lådor och andra utrymmen  där
varor   kan   förvaras.  Rätten   enligt
bestämmelsen i 57 § har ansetts  omfatta
även  paket, brev och andra försändelser
(prop.  1986/87:166 s. 93 f.).  Lagrådet
ansåg   dock   vid  sin  granskning   av
bestämmelsen  i den gamla  tullagen  att
det var fråga om kontrollbefogenheter av
så  långtgående art att de borde ges ett
klarare stöd i tullagen.


Någon  lagreglering av möjligheten  att
hålla   kvar   enstaka  postförsändelser
finns inte i tullagstiftningen och fanns
inte heller före Sveriges inträde i  EU.
Sådant   kvarhållande   har   emellertid
enligt  propositionen tillämpats  länge,
och  det  tillämpas fortfarande när  det
gäller försändelser från tredje land men
inte såvitt avser EU-intern post.


Egendom  som  kan antas vara  förverkad
enligt lagen (1960:418) om varusmuggling
får  tas  i  beslag  enligt  samma  lag.
Förverkande  kan ske om egendomen  varit
föremål  för varusmuggling eller  försök
därtill.


Bestämmelser om beslag i brottmål finns
i 27 kap. rättegångsbalken.


Regeringen   föreslår  att   Tullverkets
befogenheter  att  undersöka  och  öppna
brev  och  andra postförsändelser  skall
ges      ett     klarare     stöd      i
tullagstiftningen.


Enligt  förslaget (8 § resp.  57  a  §)
skall  en  tulltjänsteman  få  undersöka
postförsändelser, såsom paket, brev  och
liknande    försändelser     för     att
kontrollera  att  anmälningsskyldigheten
enligt  lagen har fullgjorts.  En  sådan
försändelse  skall  få  öppnas,  om  det
finns  anledning anta att den innehåller
en  sådan vara som omfattas av lagen och
att   varan  kan  tas  i  beslag  enligt
varusmugglingslagen  samt   försändelsen
finns   hos  tullmyndigheten  eller   på
utväxlingspostkontoret.


Beslut  om  att  öppna brev  och  andra
sådana   försändelser  som   kan   antas
innehålla  förtroliga meddelanden  skall
få  fattas  endast  av  tullmyndighetens
chef  eller efter dennes förordnande  av
någon annan tjänsteman vid myndigheten.


En försändelse som öppnas skall inte få
undersökas närmare än vad som behövs med
hänsyn      till      ändamålet      med
undersökningen.


Vidare   skall  föras  protokoll   över
undersökningen.  Av  protokollet   skall
framgå ändamålet med undersökningen  och
vad som har kommit fram vid denna. Om en
försändelse har öppnats skall adressaten
och,  om  det  är  möjligt,   avsändaren
underrättas så snart som möjligt.


Under  vissa  särskilda  förutsättningar
skall ett beslut om s.k. postspärr kunna
meddelas.   Detta   innebär    att    en
postförsändelse  som  väntas  till  viss
postanstalt och som kommer från utlandet
skall  kunna  hållas kvar av  postbeford
ringsföretaget  när försändelsen  kommer
in  till postanstalten. En förutsättning
för  att  ett beslut om postspärr  skall
kunna  fattas är att det finns anledning
anta    att    försändelsen   innehåller
narkotika  som  kan tas i beslag  enligt
varusmugglingslagen, och därutöver krävs
att  ett sådant beslut är nödvändigt för
att det avsedda resultatet skall uppnås.


Beslut  om postspärr skall få  meddelas
av chefen för en tullmyndighet. Beslutet
får  verkställas  omedelbart  men  skall
snarast  prövas av Generaltullstyrelsen.
Ett beslut skall meddelas att gälla viss
angiven, kortare tidsrymd.


En  ny bestämmelse föreslås i postlagen,
som  bryter  sekretessen när det  gäller
möjligheten  för  en posttjänsteman  att
lämna  ut uppgifter till tullmyndigheten
vid   kontroll  som  rör  misstanke   om
narkotikabrott.




Regeringen     diskuterar     i     sina
överväganden  förslaget om  brytande  av
postförsändelser   i  förhållande   till
regeringsformens bestämmelser  om  grund
läggande  fri- och rättigheter och  till
Europakonventionens   bestämmelser    om
skydd för de mänskliga rättigheterna och
de grundläggande friheterna.


Regeringen  anser  det  nödvändigt  att
tullen  även i fortsättningen kan  utöva
viss  kontroll över varor som  befordras
med     post.     I    rättegångsbalkens
bestämmelser om beslag ställs det  högre
krav  på  brottsmisstanke  än  vad   som
gäller     vid     ett    administrativt
förfarande. Det är naturligtvis av  vikt
att  en  inskränkning i rättigheter  som
skyddas      av      grundlagen      och
internationella  konventioner  blir   så
begränsad  som möjligt. Som framgått  är
det  därvid av betydelse att syftet  med
inskränkningen kan anses  legitimt,  och
att det finns en rimlig proportionalitet
mellan  det medel som används och syftet
med  åtgärden.  En  undersökning  av  en
postförsändelse  i form av  genomlysning
eller    genom    användande    av    en
narkotikahund kan enligt regeringen inte
anses medföra ett så stort ingrepp i den
enskildes  integritet  att  det   skulle
strida      mot     de     grundläggande
rättigheterna.    Däremot     är     det
naturligtvis    extra    känsligt     ur
integritetssynpunkt att öppna  en  sådan
försändelse. För att göra detta  ingrepp
så   begränsat   som  möjligt   föreslår
regeringen att ett öppnande skall  kunna
ske  endast om det finns viss  misstanke
om  ( anledning anta ) att  försändelsen
innehåller en vara som kan tas i  beslag
enligt         bestämmelserna          i
varusmugglingslagen.  Det  torde  därvid
vara tillräckligt att kontrollen resulte
rar  i  att  en narkotikahund  markerar,
eller i att genomlysningen indikerar att
det  är fråga om ett otillåtet införande
av  en  vara  för  att den  nämnda  miss
tankegraden  skall  anses  ha  uppnåtts.
Däremot  kan ett öppnande inte motiveras
av     exempelvis     erfarenhetsmässigt
traditionella  riskflöden  (försändelser
från  vissa  länder eller  orter)  eller
försändelser  med  visst  utseende   och
form.


Begränsningarna    innebär    att    en
undersökning inte får vara mer  ingående
än  som behövs med hänsyn till ändamålet
med   undersökningen  (proportionalitets
principen).


I  fråga  om  förslaget till  postspärr
anför   regeringen  att  det   inte   är
tillfredsställande att ett  så  för  den
enskilde    ingripande   institut    kan
tillämpas utan uttryckligt lagstöd.




Tillgång till uppgifter ur
transportföretagens register




Regeringen   föreslår  att  tullen   ges
befogenhet  att  i  den brottsbekämpande
verksamheten  inhämta  vissa   uppgifter
från    transportföretagen.    Förslaget
innebär    att   transportföretag    som
befordrar   varor,   passagerare   eller
fordon   till  eller  från  Sverige   på
begäran  av  en tullmyndighet  skyndsamt
skall   lämna   aktuella  uppgifter   om
ankommande och avgående transporter  som
företaget     har     tillgång     till.
Skyldigheten  skall  endast   gälla   de
uppgifter om passagerare som avser namn,
resrutt, bagage och medpassagerare  samt
sättet   för   betalning  och   bokning.
Tullmyndigheten   får   begära    sådana
uppgifter  endast  om  uppgifterna   kan
antas   ha   betydelse  för  Tullverkets
brottsbekämpande verksamhet.


Ett  transportföretag  skall  få  lämna
uppgifter genom att göra dem läsbara för
tullmyndigheten  genom  terminalåtkomst.
Tullmyndigheten  skall  få  ta  del   av
uppgifter genom terminalåtkomst endast i
den  omfattning och under  den  tid  som
behövs   för  att  kontrollera  aktuella
transporter. Myndigheten får inte  ändra
eller på annat sätt bearbeta eller lagra
uppgifter  som  hålls  tillgängliga   på
detta sätt.


Uppgifter  om  enskilda  personer   som
lämnats   på   annat   sätt   än   genom
terminalåtkomst,    skall     omedelbart
förstöras,   om  de  visar   sig   sakna
betydelse för utredning och lagföring av
brott.


Regeringen  anför  i  sina  överväganden
bl.a.  att ett internationellt  beprövat
och  effektivt hjälpmedel i  kampen  mot
internationell   brottslighet,   framför
allt  vad gäller narkotikasmuggling,  är
att  diskret och utan att det  stör  och
hindrar trafiken skaffa sig uppgifter om
vad  och vilka som passerar gränsen. Vid
granskningen  är det inte i första  hand
namn  på  passagerare som är  intressant
utan  uppgifter som avreseort,  resrutt,
betalningssätt,    bokningsrutin     och
bagage.  Metoden används för att  få  en
bättre     grund    och    urval     för
kontrollverksamheten  och  på  så   sätt
kunna rikta kontrollerna mot dem som kan
misstänkas för brottslighet.


Regeringen   påpekar   dock   att   den
brottsbekämpande verksamheten  kan  avse
även  annat än narkotika och att  tullen
har  en  viktig roll och uppgift  i  att
bekämpa allvarlig ekonomisk brottslighet
med  internationell anknytning  avseende
EU:s finansiella system.


I         fråga        om        sådana
integritetsinvändningar  som  kan  resas
mot   förslaget  medger  regeringen  att
uppgifterna  till  största   delen   rör
resenärer  som  inte kan misstänkas  för
brott  och att det därmed finns en  risk
för  otillbörligt intrång i de  resandes
personliga    integritet.    En    annan
invändning  är  att  det  är  fråga   om
tillgång     till    privata    företags
kunduppgifter,  och  detta  innebär  att
personregister används för andra ändamål
än det ändamål registret är avsett för.


De  förslag  som  tidigare  utredningar
lämnat   innebär  att  uppgifter  skulle
kunna inhämtas endast efter ett särskilt
beslut  som skall underställas åklagare,
domstol eller Generaltullstyrelsen,  och
att   uppgifter  skulle  kunna  inhämtas
endast  om  tullen  eftersöker  en  viss
person,    eller   alternativt    riktat
misstankar  mot ett visst transportmedel
och  behöver  veta vilka  som  medföljer
detta.  Uppgifterna skulle  dessutom  få
hämtas  in  endast  i  skriftlig   eller
muntlig  form,  alltså inte  genom  ADB.
Dessa   begränsningar  gör   sammantaget
enligt     regeringen     att      någon
effektivitetsvinst   inte    uppnås    i
bekämpandet   av   den   internationella
brottsligheten    av   följande    skäl.
Uppgifterna har oftast ett värde  endast
under   en  kort  tid  och  innan  någon
brottslighet kan knytas till någon  viss
person   eller  visst  brott.  Har   väl
misstankarna riktats mot en person eller
transport   har  de  oftast  blivit   så
konkreta och starka att det redan i  dag
finns       möjlighet      att       med
rättegångsbalkens   regler   om   beslag
inhämta dessa uppgifter. Det förslag som
regeringen  lägger fram innebär  en  ren
förspaningsmetod som är till nytta innan
misstankar  om något konkret  brott  kan
knytas   till  någon  person.  För   att
uppgifterna skall vara användbara  måste
de   således  vara  förhållandevis  lätt
åtkomliga          för           tullens
underrättelsetjänst,  så  att  den,  när
något  misstänkt framkommer,  omedelbart
skall  kunna  vidarebefordra information
till tullens operativa verksamhet så att
ingripande   kan  ske  när   transporten
anländer eller innan den avgår.


Metoden  att  utifrån bokningsuppgifter
bilda  sig  en uppfattning om det  finns
anledning  att  misstänka  brottslighet,
kräver   enligt  propositionen  särskild
träning  och  kunskap i vilka  uppgifter
som  är  intressanta och  hur  de  skall
tolkas.   Det  är  därför   endast   ett
begränsat   antal   tulltjänstemän   med
brottsbekämpande   arbetsuppgifter   och
nödvändig   utbildning,   som   bör   få
befogenhet att begära in uppgifter eller
ha     mer    direkt    tillgång    till
bokningsregister.


Utskottets bedömning




Konstitutionsutskottet ser inte som  sin
uppgift    att   bedöma   de    enskilda
åtgärderna  i förslaget. Utskottet  vill
dock   framhålla   att   de   föreslagna
åtgärder  som  redovisats  ovan  -   som
regeringen  också anfört i propositionen
-  i  varierande grad innebär ingrepp  i
den  enskildes integritet. Det är därför
av  största  vikt  att förutsättningarna
för  dessa  ingrepp och  förfarandet  är
noggrant  reglerade i lag. Beslut  måste
fattas  på  ett  sådant  sätt  att   det
motsvarar rättssäkerhetens krav  och  är
förenligt   med   de  konventioner   som
Sverige  har  undertecknat.  Regleringen
måste  ge  möjlighet att kontrollera  de
ingripanden som sker.




De  ingripanden som föreslås  får  göras
endast   om  det  finns  ett  godtagbart
samhällsintresse  av dem.  De  skäl  som
regeringen har anfört i detta  hänseende
får enligt utskottets mening godtas.






Stockholm den 15 maj 1996




På konstitutionsutskottets vägnar


Birgit Friggebo


I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo
(fp), Catarina Rönnung (s), Anders
Björck (m), Axel Andersson (s), Widar
Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone
Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c),
Barbro Hietala Nordlund (s), Pär-Axel
Sahlberg (s), Kenneth Kvist (v), Mats
Berglind (s), Inger René (m), Peter
Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Nils-
Göran Holmqvist (s) och Nils Fredrik
Aurelius (m).


Justitieutskottets yttrande


1995/96:JuU5y


Tullens befogenheter vid den inre
gränsen


Till skatteutskottet


Inledning




Skatteutskottet har den  23  april  1996
berett bl.a. justitieutskottet tillfälle
att    yttra    sig   över   proposition
1995/96:166 Tullens befogenheter vid den
inre  gränsen  jämte  de  motioner   som
väckts i ärendet.




Yttrandets omfattning




De frågor som aktualiseras i ärendet och
som   ligger   inom   justitieutskottets
beredningsområde berörs i första hand av
yrkandena  1-6 i motion 1995/96:Sk36  av
Gun  Hellsvik m.fl. (m). Yrkandena avser
reformering  av  tullens  och   polisens
myndighetsstruktur  och  beslut  om   en
försöksverksamhet på området, beslut  om
brevkontroll    samt     placering     i
rättegångsbalken av bestämmelsen om s.k.
postspärr.




Utskottet




Inledning




Det  svenska  medlemskapet i  Europeiska
unionen  (EU) innebär bl.a.  att  vi  är
skyldiga  att tillämpa bestämmelserna  i
EG-fördraget om fri rörlighet för varor.
I   princip  innebär  detta  att  sådana
kontroller som enbart grundas på att  en
vara  passerar en gräns inte  längre  är
tillåtna.   Förbudet   är   dock    inte
undantagslöst. Enligt artikel 36  i  EG-
fördraget    kan   nämligen   kontroller
behållas  under  vissa  förutsättningar.
Sålunda  krävs  att kontrollen  har  sin
grund i ett godtagbart samhällsintresse,
där  bl.a. hänsynen till allmän ordning,
allmän säkerhet och intresset att skydda
människors  och  djurs  liv  och   hälsa
nämns,  och  att  detta samhällsintresse
inte  kan tillgodoses på annat, neutralt
sätt. Om kontroller vid den inre gränsen
sker  med  stöd  av misstanke  om  brott
strider  de således inte mot  kravet  på
fri rörlighet.


En    andra   förutsättning   är    att
kontrollen     är    proportionell     i
förhållande till det hinder den  innebär
för  den  fria  rörligheten.  Med  detta
avses  att  det  hinder  som  kontrollen
utgör  inte får gå utöver det syfte  som
motiverar kontrollen, eller i övrigt  ha
en  onödigt störande inverkan på utbytet
över gränsen. Dessutom gäller att om det
skyddsvärda   ändamålet   blivit   fullt
tillgodosett  genom  gemenskapsrättsliga
regler  finns  det  inte  längre   någon
möjlighet  att nationellt föreskriva  om
kontroller.


Regeringen  beslutade  den  2  december
1993  att  tillkalla  en  kommitté   med
uppdrag   att  utreda  nya  former   för
narkotikabekämpning  m.m.  i   ett   EU-
perspektiv.   Utredningen,   som   antog
namnet      EU-gränskontrollutredningen,
skulle   bl.a.   enligt  sina   direktiv
överväga formerna för att inom ramen för
vad   som   är   tillåtet   enligt   det
internationella regelverket upprätthålla
en  kontroll  när det gäller  varor  som
förs över en gräns mot ett annat EU-land
i   strid   mot  ett  straffsanktionerat
förbud.    Enligt    direktiven    borde
kontrollen i första hand avse  narkotika
och vapen, och det borde vidare vara  en
uppgift  för  polisen  och  tullen   att
tillsammans    svara   för   kontrollen.
Utredningen överlämnade i december  1994
betänkandet  (SOU 1994:131) Skyddet  vid
den   inre  gränsen.  Betänkandet,   som
remissbehandlats,  ligger   bl.a.   till
grund för den nu aktuella propositionen.


Nuvarande tullagstiftning m.m.




Vid  Sveriges  inträde  i  EU  blev   de
gemenskapsförordningar   som    reglerar
handeln  gentemot  tredje  land   direkt
gällande   rätt   här   i   landet.   De
bestämmelser  i  tullagstiftningen   som
reglerade förhållanden som även regleras
i   gemenskapsförordningarna  upphävdes.
Samtidigt  infördes en  ny  lagstiftning
som            komplement           till
gemenskapsförordningarna eller  för  att
genomföra   gällande   EG-direktiv    på
tullområdet.  1987 års  tullag  ersattes
med  en ny tullag som trädde i kraft den
1  januari 1995 (prop. 1994/95:34, SkU8,
rskr.   96,  SFS  1994:1550).  Den   nya
tullagen gäller endast tredjelandstrafik
och   tillämpas  inte  i   handeln   med
gemenskapsvaror mellan Sverige och annan
medlemsstat.


Vidare  infördes  - i  avvaktan  på  en
permanent     lösning    -     övergångs
bestämmelser  till  den  nya   tullagen.
Genom  övergångsbestämmelserna  regleras
förhållandena  till  annat  EU-land.   I
dessa  ges  en tulltjänsteman befogenhet
att göra kontroller vid den inre gränsen
för   vissa   uppräknade  skyddsändamål.
Befogenheternas omfattning bestäms genom
en  hänvisning till den gamla  tullagens
bestämmelser  i  vissa  närmare  angivna
paragrafer.  Enligt 63  §  i  den  gamla
lagen   får   tullen   kontrollera   att
transportörer och resande uppfyllt  sina
anmälnings-   och   uppgiftsskyldigheter
rörande   medförda   varor   genom   att
undersöka   bl.a.  dels  transportmedel,
containrar, lådor och andra utrymmen där
varor  kan  förvaras vid införsel  eller
utförsel,   dels  hamnar,   flygplatser,
bangårdar  och godsterminaler där  varor
som  står  under  tullkontroll  förvaras
liksom   lokaler  inom  sådana  områden.
Några  krav på en viss grad av misstanke
ställs     inte     vare      sig      i
övergångsbestämmelserna  till  den   nya
tullagen  eller  i den  gamla  tullagen.
Både den gamla och nya lagen ger sålunda
utrymme     för     helt    slumpmässiga
kontroller.  I  propositionen   om   den
svenska  tullagstiftningen vid  ett  EU-
medlemskap (prop. 1994/95:34 s.  110  f)
sägs  emellertid att bestämmelserna inte
bör  tillämpas på så sätt  att  objekten
tas  ut slumpmässigt, vilket inte  anses
vara tillåtet mellan EU-länder, men  att
de   ger  stöd  för  en  sådan  selektiv
kontroll   som  inte  grundar   sig   på
brottsmisstanke. Vidare anförs  att  det
bör      vara     en     uppgift     för
Generaltullstyrelsen  att  se  till  att
kontrollen utövas på ett sätt  som  inte
står i strid med EG:s bestämmelser.


Reglerna    i   övergångsbestämmelserna
innebär  således  att tullen  efter  EU-
inträdet          behållit          sina
kontrollbefogenheter och att tullen  vid
inre   gräns  kan  ingripa  mot  illegal
införsel  av t.ex. narkotika och  vapen.
Kontrollbefogenheterna    avser    vissa
uppräknade varuslag för vilka  tillstånd
krävs för införsel och utförsel. Förutom
narkotika  och  vapen är  det  fråga  om
bl.a.  krigsmateriel,  injektionssprutor
och        kanyler,       dopningsmedel,
springstiletter    och    andra     s.k.
gatustridsvapen,  vissa   kulturföremål,
hundar  och  katter, alkohol och  tobak,
nötkreatur   och   vissa   andra   djur.
Kontrollerna får, som nämnts  ovan,  ske
utan   brottsmisstanke.  Uppkommer   vid
reguljär tullkontroll misstanke om brott
tillämpas  i  stället  bestämmelserna  i
lagen    (1960:418)   om   straff    för
varusmuggling.  Den lagen  innehåller  i
princip  också  alla  straffbestämmelser
angående smugglingsbrottsligheten.


Tullverket svarar i stor utsträckning
för   utredning  av  brott   inom   sitt
verksamhetsområde,            exempelvis
varusmuggling.   I  dessa   fall   sköts
brottsutredningen av tulltjänstemän inom
tullkriminalen, vilka har uppgifter  och
befogenheter som i stort sett  motsvarar
de    befogenheter   polisen   har   vid
brottsutredning.                 Tullens
brottsbekämpande verksamhet  regleras  i
varusmugglingslagen.  Därutöver   gäller
rättegångsbalkens       regler        om
förundersökning.


Polisens   brottsbeivrande   verksamhet
sker   såväl  inne  i  landet  som   vid
gränserna.  När  det  gäller   smuggling
sammanfaller   tullens   och    polisens
uppgifter.   Polisen  har   att   beivra
narkotikabrott  och smuggling  på  samma
sätt som annan brottslighet medan tullen
har  ett  särskilt ansvar  för  att  vid
gränserna  bekämpa  sådan  brottslighet.
Tullen har delvis andra befogenheter vid
gränserna än vad polisen allmänt har.  I
de   fall  polisen  biträder  tullen   i
kontrollåtgärder     har     polismannen
emellertid  samma  befogenheter  som  en
tulltjänsteman.


Samarbete   mellan   tull   och   polis
förekommer    på   alla   nivåer    inom
organisationerna både i konkreta ärenden
och i utvecklandet av nya arbetsmetoder.
Detta  samarbete sker på både  nationell
och internationell nivå.


Propositionen




Enligt  regeringen bör permanenta regler
om Tullverkets befogenheter vid införsel
eller  utförsel över Sveriges gräns  mot
ett   annat  EU-land  införas  och     i
propositionen läggs fram förslag till en
särskild   lag   som   reglerar   detta.
Därutöver  föreslås  ändringar  i  flera
lagar.


Den   nya   lagen  skall  ersätta   den
nuvarande         regleringen          i
övergångsbestämmelserna  och  bygger   i
stort   sett   på  bestämmelserna   där.
Tullpersonalen    får    således    utan
brottsmisstanke  även  i  fortsättningen
utföra  vissa kontroller, t.ex. selektiv
kontroll, beträffande samma varuslag som
för  närvarande. Slumpmässiga kontroller
är,  enligt en uttrycklig bestämmelse  i
den föreslagna lagen, inte tillåtna.


Rent tekniskt är lagen utformad så  att
det  föreligger anmälningsskyldighet för
införsel eller utförsel av vissa i lagen
uppräknade  varor. För  att  kontrollera
att   anmälningsplikten  iakttagits  får
tullpersonalen undersöka transportmedel,
containrar, lådor och andra utrymmen där
varor  kan  förvaras, handresgods  såsom
resväskor, portföljer och handväskor och
liknande  som medförs av en resande  vid
inresa från eller utresa till ett  annat
EU-land.


Lagen  innehåller också förslag  till
åtgärder  för att bekämpa i första  hand
narkotikabrottsligheten.   Tullen   får,
enligt  förslaget, i den brottsutredande
verksamheten        tillgång        till
bokningsuppgifter  om  passagerare  m.m.
från   transportföretagen.  Vidare   ges
tullen   en  lagstadgad  möjlighet   att
undersöka  och  öppna  brev  och   andra
postförsändelser  samt  att  lägga  s.k.
postspärr.


Lagen   (1960:418)   om   straff    för
varusmuggling  kommer tills  vidare  att
fortsätta  att reglera förhållanden  vid
såväl yttre som inre gräns.


Lagrådet    har   yttrat    sig    över
lagförslagen med undantag  för  ett  par
mindre lagändringar.


Avslag på propositionen




I  motion  Sk36  (yrkandena  1-4)  yrkas
avslag  på  propositionen.  Motionärerna
ställer sig tveksamma till om den  sedan
länge rådande mydighetsstrukturen mellan
polis  och  tull  verkligen  kommer  att
kunna  tillgodose  de  ökade  kraven  på
framför       allt      en      effektiv
narkotikabrottsbekämpning  i  anslutning
till  de  inre gränsområdena. I motionen
presenteras   ett   förslag   till    en
reformering     av     de      nuvarande
myndighetsstrukturerna på området som  i
stort  innebär  att  tullkriminalen  och
tullens   bevakningspersonal  integreras
med  polisorganisationen på  de  platser
vid  den inre gränsen där gränkontroller
kommer  i fråga. Formellt skulle tullens
verksamhet vid den inre gränsen  upphöra
med en sådan ordning, men endast för att
ersättas  av en utbyggd brottsbekämpning
under  polis- och åklagaransvar.  Vidare
föreslås   att   en   försöksverksamhet,
utformad     efter    de    presenterade
riktlinjerna,   inleds  inom   kort.   I
avvaktan  på  att regeringen  återkommer
med  förslag i den riktning motionärerna
förespråkat    begärs   att    nuvarande
övergångsbestämmelser   till    tullagen
alltjämt   skall  gälla  vid  den   inre
gränsen.


Bakgrunden till motionsyrkandena är att
motionärerna  anser  att  deras  förslag
löser  problemet med kraven på dels  fri
rörlighet      för      varor,      dels
brottsbekämpning   av    framför    allt
narkotika   vid   den   inre    gränsen.
Ingripanden  kan, anförs  det,  med  den
föreslagna  ordningen, ske på  ett  sätt
som  bättre  harmonierar med  sedvanliga
straffprocessuella  metoder,  och  grund
för  ingripanden vid eller innanför  den
inre  gränsen  behöver  då  inte  längre
baseras  på  tulltekniska  institut  som
anmälan och dylikt utan ytterst  på  det
underrättelsearbete       och        den
metodutveckling polis och  åklagare  har
att   svara  för.  Om  polisen  vid  sin
kontroll    tillämpar    de    beprövade
tullmetoderna med s.k. selektiv kontroll
i   dess  olika  varianter  utgör  dessa
enligt motionärernas uppfattning  en  på
misstanke baserad kontroll och är därför
tillåten.




Utskottets överväganden




EU-gränskontrollutredningen  har  funnit
att   artikel  36  i  EG-fördraget   ger
möjlighet till fortsatta kontroller  vid
den   inre   gränsen,  men   att   dessa
kontroller  bör utformas  annorlunda  än
dagens.  Sålunda  anser utredningen  att
sådana  kontroller,  med  undantag   för
kontroll  av  postförsändelser,   enbart
skall  få  förekomma  vid  misstanke  om
brott.   Utredningen   anser   att   den
misstankegrad  som därvid  skall  krävas
skall  vara den lägsta som förekommer  i
svensk rätt, dvs.  anledning anta .


Regeringen   delar   (prop.   s.    27)
utredningens  bedömning  att  kontroller
för  vissa särskilt skyddsvärda  ändamål
kan  och  bör  behållas när  det  gäller
vissa varugrupper. Regeringen anser dock
inte att det skall krävas misstanke  för
att  kontrollerna skall  kunna  utföras.
Regeringens  uppfattning  är   att   EG-
rättens  krav  kan  uppfyllas  även  med
tillämpning     av    s.k.     selektiva
kontroller,     vilka    innebär     att
kontrollobjektet tas ut med utgångspunkt
i  tullpersonalens allmänna erfarenheter
och   kunskaper  om  smuggling.   Enligt
regeringens  mening  medför  detta  dock
inte  att  det  blir någon förändring  i
förhållande  till  den kontrollnivå  som
för  närvarande tillämpas enligt  de  nu
gällande  övergångsbestämmelserna   till
tullagen. För att tydligt markera att EG-
rättens  bestämmelser om  fri  rörlighet
har  beaktats har regeringen  föreslagit
att  det  i  den  nya  lagen  införs  en
bestämmelse    om    att    slumpmässiga
kontroller,  dvs. sådana kontroller  som
har som enda grund att en vara förs över
en gräns, inte får utföras.


Utskottet  delar regeringens bedömning.
Utskottet  vill här särskilt understryka
att  de s.k. stickprovskontrollerna  för
länge   sedan  förlorat  sin  betydelse.
Enligt  vad  utskottet erfarit  har  den
svenska  tullen  nämligen  inte   använt
denna  typ  av  kontroll  på  många  år.
Skälet   till  detta  torde   vara   att
stickprovskontroller  inte  är  särskilt
effektiva.   Förbudet  mot  slumpmässiga
kontroller torde alltså främst, som nyss
framgått,  tjäna till att framhålla  att
också  den  nya regleringen följer  EU:s
regler.


Utskottets  nu gjorda ställningstagande
innebär att utskottet ställer sig  bakom
förslaget att behålla möjligheterna  för
Tullverket att även i fortsättningen  få
använda  s.k. selektiva kontroller  utan
brottsmisstanke.  Utskottet  är  således
mot   den  bakgrunden  inte  berett  att
tillmötesgå   motionärerna   och   ändra
myndighetsstrukturen  för   tullen   och
polisen i syfte att kontrollverksamheten
vid  den  inre gränsen skall ske utifrån
en  misstanke  om brott.  Däremot  anser
utskottet  att det kan finnas goda  skäl
att  följa  utvecklingen av tullens  och
polisens  samarbete när det  gäller  den
brottsutredande     verksamheten     vid
gränserna.


Denna   frågeställning  är   inte   ny.
Utskottet   har  vid  flera   tillfällen
behandlat  motioner  där  ett  utvecklat
samarbete   mellan   tull   och    polis
förespråkats.    Utskottet    har     då
understrukit   vikten  av   ett   utökat
samarbete (se 1994/95:JuU14 s.  26)  men
inte  ansett att frågan borde  föranleda
något riksdagsuttalande.


Även   skatteutskottet  har   behandlat
liknande   frågor.  Således   förordades
under  förra riksmötet i flera  motioner
dels att person- och varukontrollen  vid
inre  gräns  borde  samordnas  under  en
gemensam  myndighets  ansvar,  dels  att
Tullverket     skulle     inordnas     i
Riksskatteverket.


Skatteutskottet  avstyrkte  i  sitt  av
riksdagen  godkända  betänkande   bifall
till  motionerna (1994/95:SkU23  s.  16,
rskr.  82).  I  sin  motivering  anförde
utskottet  att  det  var  önskvärt   att
stärka  samarbetet  mellan  tullen   och
polisen. Behovet av ett sådant samarbete
var, anförde utskottet, till följd av de
då   föreslagna   neddragningarna   inom
tullen än mer angeläget. Utskottet ansåg
att dessa och andra samverkansformer som
är  lämpliga  för myndigheternas  arbete
och   hur  dessa  skulle  anpassas  till
utvecklingen inom EU först borde  prövas
i  det  beredningsarbete som  då  pågick
inom regeringen.


Regeringen  anför  i  den  nu  aktuella
propositionen  (s. 75 f) att  samarbetet
mellan  tull och polis fungerar väl  och
att   den   nuvarande  fördelningen   av
arbetsuppgifter mellan dessa myndigheter
är  lämplig.  Enligt regeringen  är  det
främst en fråga för Generaltullstyrelsen
och    Rikspolisstyrelsen   att    finna
lämpliga   former   att   vidareutveckla
samarbetet.


Mot  bakgrund  av vad som ovan  anförts
tillstyrker   utskottet   propositionen.
Utskottet  avstyrker bifall till  motion
Sk36 såvitt avser yrkandena om avslag på
propositionen,  en ny myndighetsstruktur
för polis och tull, en försöksverksamhet
med  den  inriktningen samt yrkandet  om
att  nu  gällande  övergångsbestämmelser
alltjämt   skall  gälla  vid  den   inre
gränsen.


Till enskildheter i regeringens förslag
återkommer utskottet i det följande.


Kontroll av postförsändelse




Propositionen




Tullverket  har  enligt  gällande   rätt
befogenheter  att  undersöka  och  öppna
brev  och  andra  postförsändelser.   En
regel som uttryckligen ger Tullverket en
sådan befogenhet föreslås införd i 8 § i
den   nya  lagen  när  det  gäller   EU-
trafiken.    Enligt   regeringsförslaget
skall,     för    kontroll    av     att
anmälningsskyldigheten fullgjorts enligt
lagen, en postförsändelse få undersökas.
Försändelsen får  öppnas endast  om  det
finns  anledning anta att den innehåller
någon  av de varor lagen gäller och  det
enligt  reglerna  i  varusmugglingslagen
går att ta varan i beslag. Beslag enligt
varusmugglingslagen får ske av varor som
kan  antas vara förverkade på  grund  av
brott.


Beslutet om öppnande med stöd av 8 § av
brev  och andra sådana försändelser  som
kan     antas    innehålla    förtroliga
meddelanden   får   fattas   endast   av
tullmyndighetens chef eller efter dennes
förordnande  av  någon annan  tjänsteman
vid  myndigheten (9 §).  En  försändelse
som  öppnas med stöd av 8 eller 9 §§ får
inte  undersökas  närmare  än  vad   som
behövs  med  hänsyn till  ändamålet  med
undersökningen.


Protokoll     skall     föras      över
undersökningen.  Av  protokollet   skall
framgå ändamålet med undersökningen  och
vad  som har kommit fram vid denna.  Har
en  försändelse öppnats skall adressaten
och,   om  det  är  möjligt,  avsändaren
underrättas  så  snart som  möjligt,  om
inte särskilda skäl talar emot det.


En  liknande ordning föreslås införd  i
57a-57c §§ tullagen.




Motionen




I  motion  Sk36  (yrkande 5)  yrkas  att
beslut  om  öppnande av  postförsändelse
skall  fattas  av  domstol  och  inte  i
administrativ   ordning.    Motionärerna
hänvisar  till  reglerna  om  beslag   i
rättegångsbalken.




Överväganden




Ett  beslag  innebär  typiskt  sett  att
någon  genom myndighetsbeslut  tvångsvis
och      tills      vidare     frånhänds
besittningsrätten till ett föremål.


De allmänna reglerna om beslag finns  i
27  kap.  rättegångsbalken  (RB).  Dessa
regler  innebär att föremål som skäligen
kan antas ha betydelse för utredning  om
brott  eller som har avhänts någon genom
brott  får tas i beslag. Detsamma gäller
föremål  som  kan komma  att  förverkas.
Beslag får endast beslutas om skälen för
åtgärden uppväger det intrång eller  men
i  övrigt som åtgärden innebär  för  den
misstänkte   eller   för   något   annat
motstående intresse.


Beslut    om    beslag    får    enligt
rättegångsbalken  fattas  av   den   som
griper eller anhåller en misstänkt eller
verkställer  vissa  tvångsmedel,   bl.a.
husrannsakan eller kroppsvisitation, och
därvid träffar på föremål som får tas  i
beslag.    Undersökningsledaren    eller
åklagaren får besluta om beslag också  i
andra fall. Domstol kan också besluta om
beslag  i  vissa fall. Om ett beslut  om
beslag  fattats utan rättens förordnande
kan  den som drabbats av beslaget begära
att rätten överprövar beslutet.


Särskilda  bestämmelser finns  när  det
gäller beslag av postförsändelser. Av 27
kap.  3  § RB framgår att brev, telegram
eller  annan försändelse, som finns  hos
ett  post- eller telebefordringsföretag,
får  tas  i  beslag endast  om  det  för
brottet är föreskrivet fängelse i ett år
eller  däröver  och  försändelsen   hade
kunnat  tas  i  beslag  hos  mottagaren.
Vidare får enligt regler i 27 kap. 12  §
bl.a.  post-  eller  telegrafförsändelse
som   tagits   i  beslag  inte   närmare
undersökas  eller  öppnas  av  annan  än
rätten,    undersökningsledaren    eller
åklagaren.


Före   1987   års   tullag   meddelades
förordnande      om      öppning      av
brevförsändelser undantagslöst med  stöd
av  beslagsbestämmelsen i 27 kap.  12  §
RB,  men numera har tullen möjlighet att
öppna brev och liknande försändelser med
stöd  av bestämmelser i tullagen.  Flera
remissinstanser förordar  i  princip  en
återgång till en sådan ordning.


Regeringen  anför  i propositionen  (s.
63) att den övervägt att låta reglerna i
rättegångsbalken om beslag gälla  rätten
att   undersöka  och  öppna   förtroliga
försändelser med hänsyn till det  starka
skydd    som   rätten   till   förtrolig
kommunikation åtnjuter.  Reglerna  i   2
kap.   6  §  regeringsformen  (RF)   ger
medborgarna   ett  skydd  gentemot   det
allmänna mot bl.a. undersökning av  brev
eller   annan   förtrolig   försändelse.
Enligt  2  kap. 12 § RF får detta  skydd
inskränkas  genom lag för att tillgodose
ändamål   som   är  godtagbara   i   ett
demokratiskt samhälle. Regeringen  pekar
också på artikel 6 i Europakonventionens
bestämmelser  om skydd för de  mänskliga
rättigheterna   och   de   grundläggande
friheterna.  Artikeln innehåller  regler
om  rätt  till domstolsprövning  och  om
rättssäkerhet.        Rätten        till
domstolsprövning är dock inte absolut.


Regeringen       konstaterar        att
rättegångsbalkens   regler   om   beslag
ställer högre krav på brottsmisstanke än
vad  som  gäller  vid ett administrativt
förfarande  och att detta  skulle  kunna
försvåra  den mycket viktiga kampen  mot
narkotikabrottsligheten.  Häremot  står,
anför   regeringen,   skyddet   av   den
enskildes  integritet  och  rätten  till
förtrolig kommunikation. Syftet med  den
föreslagna regleringen är att  så  långt
det   är  möjligt  begränsa  den  mycket
allvarliga      narkotikabrottsligheten.
Detta  syfte  är, enligt regeringen,  av
sådan vikt att ett eventuellt intrång  i
vissa   grundläggande  rättigheter   kan
anses försvarbart.


Utskottet vill inledningsvis erinra  om
att  kampen  mot narkotikabrottsligheten
setts    som   en   av   de   viktigaste
kriminalpolitiska uppgifterna och  målet
är att skapa ett narkotikafritt samhälle
där  annat bruk av narkotika än det  som
är medicinskt motiverat inte förekommer.
Regeringens kriminalpolitik är  särskilt
inriktad  bl.a. på kampen mot  narkotika
brottsligheten (prop. 1994/95:100 bil. 3
s. 6-8, JuU17 s. 5 f) och i linje härmed
dr    insatser   mot   narkotika    högt
prioriterade inom bl.a. polis och  tull.
Utskottet finner i likhet med regeringen
att det är nödvändigt att tullen även  i
fortsättningen kan utöva  viss  kontroll
över   varor  som  befordras  per  post.
Öppning  och  undersökning av  brev  och
andra  försändelser motiveras i särskilt
hög grad av det starka samhällsintresset
att   begränsa  narkotikabrottsligheten.
Som   framgår   av  propositionen   görs
årligen  ett stort antal narkotikabeslag
i  hanteringen av postförsändelser  från
utlandet. Utskottet tillstyrker  således
att  tullen behåller befogenheterna  att
besluta  om öppning och undersökning  av
postförsändelser.  Genom  de  föreslagna
lagstadgade      begränsningarna       i
kontrollbefogenheterna  anser  utskottet
att  förslaget  tillgodoser  kraven   på
skyddet av brevhemligheten.


Utskottet tillstyrker propositionen och
avstyrker bifall till motion Sk36  i  nu
berörd del.


Postspärr




Propositionen




I    propositionen   föreslås   att   en
bestämmelse  om postspärr införs  i  den
föreslagna  lagen (11 §).  Härmed  avses
att   posten   tillfälligt   omhändertar
enstaka   försändelser  till   en   känd
adressat  på  adresspostanstalten.   Det
föreslås att chefen för en tullmyndighet
skall  få fatta ett beslut om ett sådant
kvarhållande  av en postförsändelse.  En
förutsättning för postspärr är  att  det
finns      anledning      anta       att
postförsändelsen  innehåller   narkotika
som    kan    tas   i   beslag    enligt
varusmugglingslagen.   Ett   beslut   om
kvarhållande  får  meddelas  att   gälla
endast  för  en  viss  angiven,  kortare
tidsrymd. Vidare måste alltid  den  s.k.
proportionalitetsprincipen    tillämpas,
dvs. beslutet måste anses nödvändigt för
att  syftet  med  åtgärden  skall  kunna
uppnås.  Ett beslut om kvarhållande  får
verkställas omedelbart men skall snarast
prövas av Generaltullstyrelsen.


En motsvarande bestämmelse om postspärr
föreslås  införd i tullagen.




Motionen




I  motion  Sk36 (yrkande  6)  yrkas  att
bestämmelserna om postspärr  inordnas  i
rättegångsbalkens system.




Överväganden




Utskottet ser med stor oro på den  ökade
narkotikabrottsligheten     och      den
smuggling  som  sker i  brevförsändelser
måste,  som  regeringen  anför,  tas  på
största allvar. Den lagreglering om  ett
förfarande med postspärr som nu föreslås
är  ett medel i kampen mot denna form av
brottslighet.      Bakgrunden       till
regeringens förslag är att tullen  genom
tips  eller gjorda beslag kan få en  mer
eller  mindre  stark indikation  på  att
t.ex.  narkotika förekommer i ett  visst
flöde  av  försändelser. Det är tämligen
enkelt   att   fånga   upp   en    sådan
försändelse   när   den   kommer    till
mottagarens lokala postkontor genom  att
lägga   en   s.k.  postspärr.  Betydligt
svårare   kan  det  vara  att  vid   ett
utväxlingskontor     hitta      samtliga
försändelser  som härrör  från  en  viss
avsändare eller som är adresserade  till
en viss mottagare.


Lagrådet  konstaterar i ärendet  (prop.
s.  157)  att  beslut om att  en  väntad
försändelse    skall    kvarhållas    av
befordringsanstalt  kan  meddelas  också
enligt  27 kap. 9 § RB men att  beslutet
då   alltid  ankommer  på  domstol.  Med
hänsyn härtill ifrågasätter Lagrådet  om
inte även besluten om postspärr i den nu
föreslagna  lagen  och  tullagen   borde
meddelas  av  domstol  eller  åtminstone
underställas  domstol  i   stället   för
Generaltullstyrelsen.           Lagrådet
konstaterar att en tulltjänsteman  redan
enligt gällande rätt anses ha befogenhet
att  undersöka postförsändelser och  att
det     i    lagrådsremissen    föreslås
uttryckliga  regler  om  detta.   Enligt
Lagrådet  kan den föreslagna möjligheten
att  förordna  om  kvarhållande  av   en
postförsändelse ses som ett  utflöde  av
denna  befogenhet och med hänsyn härtill
vill  Lagrådet  inte  motsätta  sig  den
föreslagna ordningen.


Utskottet  delar Lagrådets  uppfattning
och  godtar  således regeringsförslaget.
Motion  Sk36 bör avstyrkas i  nu  berörd
del.


I  övrigt  har utskottet inte något  att
tillägga  med anledning av propositionen
eller motionsyrkandena.




Stockholm den 14 maj 1996




På justitieutskottets vägnar




Gun Hellsvik




I  beslutet  har deltagit: Gun  Hellsvik
(m),   Birthe   Sörestedt   (s),   Göran
Magnusson (s), Sigrid Bolkéus (s), Göthe
Knutson   (m),   Märta  Johansson   (s),
Ingbritt    Irhammar   (c),    Margareta
Sandgren (s), Anders G Högmark (m),  Siw
Persson (fp), Ann-Marie Fagerström  (s),
Alice  Åström  (v), Pär Nuder  (s),  Kia
Andreasson (mp), Rolf Åbjörnsson  (kds),
Helena Frisk (s) och Jeppe Johnsson (m).




Avvikande mening




Gun  Hellsvik, Göthe Knutson,  Anders  G
Högmark  och  Jeppe  Johnsson  (alla  m)
anför:




1. Avslag på propositionen




Från Moderata samlingspartiets sida  ser
vi  positivt på regeringens  försök  att
effektivisera         polis-         och
tullmyndigheternas      brottsbekämpande
verksamhet. Som vi framfört i vår motion
Sk36 är det dock hög tid att överväga om
den       sedan      länge       rådande
myndighetsstrukturen  mellan  polis  och
tull    verkligen   kommer   att   kunna
tillgodose  de ökade kraven  på  framför
allt             en             effektiv
narkotikabrottsbekämpning  i  anslutning
till  de  inre gränsområdena. Vi ställer
oss  mycket  tveksamma  till  detta.   I
stället  föreslår  vi en  organisatorisk
förändring   där   tullkriminalen    och
tullens   bevakningspersonal  integreras
med  polisorganisationen på  de  platser
där inre gränskontroller kommer i fråga.
Formellt  skulle tullens verksamhet  vid
den  inre  gränsen upphöra med en  sådan
ordning, men endast för att ersättas  av
en utbyggd brottsbekämpning under polis-
och  åklagaransvar. Verksamheten  skulle
inriktas  på  de varor som  omfattas  av
artikel 36 i Romfördraget.


Med  den ordning vi nu föreslagit löser
man  problemet med att förena kraven  på
fri     rörlighet    för    varor    med
brottsbekämpning  vid den  inre  gränsen
när  det  gäller framför allt narkotika.
Ingripandena skulle då ske av polis  med
utgångspunkt        i         sedvanliga
straffprocessuella   metoder.   Eftersom
svensk  polis inte får ingripa annat  än
med  stöd av brottsmisstanke skulle  all
kontroll bli misstankebaserad. Vi  anser
i  likhet  med  Gränskontrollutredningen
att EG-rätten inte ger utrymme för något
annat   synsätt  när  det   gäller   fri
rörlighet för varor.


En  reform efter de huvudlinjer  vi  nu
anfört  och  som vi närmare beskriver  i
vår   motion   Sk36  kräver   en   annan
lagteknisk  lösning  än  den  regeringen
föreslagit,  och vi anser att  riksdagen
bör  avslå propositionen och uppdra till
regeringen  att  genast  återkomma   med
förslag     till    bestämmelser     som
tillgodoser   den  av   oss   föreslagna
ordningen.  I  avvaktan  på  regeringens
förslag bör övergångsbestämmelserna till
tullagen  alltjämt gälla  i  förhållande
till  annat EU-land. När det gäller  den
föreslagna nya myndighetsstrukturen  för
polis   och   tull  anser  vi   att   en
försöksverksamhet  med  regionala  tull-
och    polismyndigheter    genast    bör
igångsättas   i   syfte  att   undanröja
oklarheter     på     lednings-      och
styrningsnivå.   Resultatet   av   denna
verksamhet bör ligga till grund för  den
närmare    utformningen   av    en    ny
organisation.


Vi  anser att riksdagen med bifall till
vår  motion  1995/96:Sk36 yrkandena  1-4
skall     dels      avslå    proposition
1995/96:166,  dels  som  sin  mening  ge
regeringen till känna vad vi nu anfört.




2. Kontroll av postförsändelse




Enligt  vår  uppfattning bör beslut  att
öppna post fattas av domstol och inte  i
administrativ ordning. Rättegångsbalkens
regler om beslag, där redan rätten  till
domstolsprövning finns, bör  gälla  även
för  Tullverket i frågan om befogenheten
att undersöka och öppna brev. Regeringen
bör  genast återkomma till riksdagen med
ett lagförslag som har den innebörden.


Vi  anser att riksdagen med bifall till
vår  motion 1995/96:Sk36 yrkande  5  som
sin  mening bör ge regeringen till känna
vad vi nu anfört.




3. Postspärr




Vi  anser att de föreslagna reglerna  om
postspärr      bör      inordnas       i
rättegångsbalkens   system    och    där
lämpligen placeras i 27 kap. som  gäller
beslag. Med rättegångsbalkens regler  om
beslag   som  förebild  bör  beslut   om
postspärr  alltid  fattas  av   domstol.
Lagrådet   ifrågasätter  om  inte   även
besluten om postspärr borde meddelas  av
domstol  eller  åtminstone  underställas
domstol. Regeringen bör genast återkomma
till  riksdagen  med ett lagförslag  som
har den innebörden.


Vi  anser att riksdagen med bifall till
vår  motion 1995/96:Sk36 yrkande  6  som
sin  mening bör ge regeringen till känna
vad vi nu anfört.




Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 18
Yttranden från andra utskott 19
Utskottet 19
Tullens befogenheter vid inre gräns19
Kontroll av postförsändelser 24
Tillgång till uppgifter ur
transportföretagens register 27
Övriga frågor 29
Hemställan 30
Reservationer 31
1. Ny lagstiftning om tullens
befogenheter vid inre gräns (m) 31
2. Generell anmälningsskyldighet
m.m. (mp) 33
3. Generell anmälningsskyldighet
m.m. (kds) 33
4. Utrotningshotade djur,
radioaktiva ämnen, farligt avfall
och mi-neraloljor (mp) 34
5. Kontroll av postförsändelser (m)34
6. Kontroll av transportföretagens
bokningsregister (m) 35
Bilagor
Konstitutionsutskottets yttrande
1995/96:KU9y 37
Justitieutskottets yttrande
1995/96:JuU5y 44
Gotab, Stockholm 1996