1995/96
NU8
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1995/96:62 om ändringar i
kapitaltäckningsreglerna m.m.,
dels proposition 1995/96:10 om års- och
koncernredovisning, såvitt avser lagförslag 14,
dels proposition 1995/96:74 om ökad
bankkonkurrens, såvitt avser lagförslag 22,
dels en motion som väckts med anledning av
proposition 1995/96:62.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om vissa
ändringar i den s.k. kapitaltäckningslagen.
Förändringarna innebär bl.a. att det för
kreditinstitut och värdepappersbolag införs
möjlighet att tillämpa egna riskvärderingsmodeller
- i stället för de nuvarande standardiserade
metoderna - för att fastställa kapitalkrav för
att täcka upp vissa marknadsrisker. Förslaget är
en övergångslösning i avvaktan på kommande
förändringar i EG:s kapitalkravsdirektiv. Andra
förslag avser ändringar av bestämmelser om
beräkning av kapitalbasen, undantag från
kapitaltäckningsreglerna för marknadsrisker och
från begränsningsreglerna om stora exponeringar,
m.m.
Vidare har utskottet inget att erinra mot
förslagen i propositionen angående vissa ändringar
i de s.k. flaggningsbestämmelserna i lagen om
handel med finansiella instrument.
En motion som väckts med anledning av
propositionen avstyrks.
Proposition 1995/96:62
I proposition 1995/96:62 föreslås att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för
kreditinstitut och värdepappersbolag,
2. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel
med finansiella instrument.
Lagförslagen, som granskats av Lagrådet, återges i
bilaga 1.
Proposition 1995/96:10
I proposition 1995/96:10 föreslås, såvitt här är i
fråga, att riksdagen antar regeringens förslag
till
14. lag om ändring i lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för
kreditinstitut och värdepappersbolag.
Lagförslaget, som återges på s. 118 i har
överlämnats till näringsutskottet av lagutskottet.
Huvuddelen av förslagen i denna proposition
behandlas av lagutskottet i betänkande
1995/96:LU4.
Proposition 1995/96:74
I proposition 1995/96:74 föreslås, såvitt här är i
fråga, att riksdagen antar regeringens förslag
till
22. lag om ändring i lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för
kreditinstitut och värdepappersbolag.
Lagförslaget återges på s. 82 i propositionen.
Huvuddelen av förslagen i denna proposition
behandlar näringsutskottet i betänkande
1995/96:NU9.
Motionen
Den motion som väckts med anledning av proposition
1995/96:62 är
1995/96:N8 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen
1. avslår proposition 1995/96:62 i den del den
medger kreditinstitut att använda andra metoder än
de som anges i lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar [för
kreditinstitut och värdepappersbolag], för att
dagligen beräkna kapitalkravet för positionsrisker
och valutakursrisker (avsnitt 4 i propositionen),
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en tydligare redovisning av
risker och merkostnader för tillsynen som är
förknippade med förslaget,
3. hos regeringen begär förslag till avgifter för
den löpande tillsynen hos Finansinspektionen i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
I december 1994 beslutade riksdagen (prop.
1994/95:50, bet. NU12) om en ny lag (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för
kreditinstitut och värdepappersbolag (den s.k.
kapitaltäckningslagen). Lagen är uppbyggd kring
fyra EG-direktiv angående finansiella tjänster som
på detta sätt införlivades med den svenska
lagstiftningen. Till den nya lagen överflyttades
de bestämmelser om kapitaltäckning för
kreditrisker som var utspridda på flera lagar.
Lagens införande etappindelades. De bestämmelser
som byggde på direktiven om stora exponeringar och
gruppbaserad tillsyn trädde i kraft den 1 januari
1995, medan reglerna om kapitaltäckning för
marknadsrisker införs den 1 januari 1996.
Bestämmelserna om kapitaltäckning för
marknadsrisker innebär en utvidgning av kraven på
kapitaltäckning, som tidigare omfattat endast
kreditrisker. Med marknadsrisker avses bl.a.
positionsrisker, valutakursrisker samt motparts-
och avvecklingsrisker. I lagen föreskrivs vilka
metoder som skall användas för att beräkna
kapitalkravet för sådana risker. Innebörden av de
nya bestämmelserna är bl.a. att kreditinstitut och
värdepappersbolag skall ha en kapitalbas som
täcker båda formerna av risker. Genom den nya
lagen blir reglerna om kapitaltäckning för såväl
kreditrisker som marknadsrisker enhetliga för
kreditinstitut och värdepapperbolag.
I proposition 1995/96:62 föreslås nu vissa
förändringar i lagen. Tyngdpunkten i regeringens
förslag gäller tillåtelse att använda andra
beräkningsmetoder för att fastställa kapitalkrav
för vissa marknadsrisker än de i lagen angivna.
Förslaget i denna del är föranlett av bl.a. ett
under våren 1995 remitterat förslag från den s.k.
Baselkommittén att tillåta kreditinstitut att
använda egna riskvärderingsmodeller vid
beräkningen av kapitaltäckningskravet. I övrigt är
förslagen till ändringar i lagen föranledda bl.a.
av att Finansinspektionen uppmärksammat regeringen
på att vissa bestämmelser till fullo inte
harmoniserar med tidigare nämnda EG-direktiv och
att vissa förtydliganden bör göras.
Baselkommittén för banktillsyn är ett
samarbetsorgan på bankområdet för centralbanker
och andra tillsynsmyndigheter från de s.k. G10-
länderna (Belgien, Frankrike, Förenta staterna,
Italien, Japan, Kanada, Luxemburg, Nederländerna,
Schweiz, Storbritannien, Sverige och Tyskland).
EG:s kapitalkravsdirektiv anvisar vissa
standardiserade metoder som instituten skall
använda sig av för att beräkna risken i de
finansiella positionerna. Dessa metoder bildar
också utgångspunkten för tillsynsmyndigheternas
kontroll. Standardiseringen innebär att nivåerna
på kapitalkravet och beräkningen är enhetliga för
instituten, vilket gör det lättare att bedöma och
jämföra kapitaltäckningen hos de finansiella
instituten.
I propositionen påpekas att de standardiserade
metoderna emellertid är behäftade med vissa
svagheter. Tillräcklig hänsyn tas t.ex. inte till
samvariationer mellan olika slag av instrument som
innebär att positionsriskerna under vissa
förutsättningar blir lägre för en väl
diversifierad portfölj, dvs. att aktie- och
ränterisker kan balansera varandra. I de
standardiserade beräkningsmetoderna ingår vidare
vissa faktorer som är förhållandevis statiska,
eftersom de inte kontinuerligt återspeglar
plötsliga prisförändringar på ränte-, aktie- och
valutamarknaderna. I propositionen sägs också att
metoderna inte ger några incitament för instituten
att utveckla mer sofistikerade modeller som bättre
avspeglar de faktiska marknadsriskerna i deras
positioner.
Medlemsländerna som är representerade i
Baselkommittén - varav åtta är medlemmar i EU - är
angelägna om att ha konsistenta regelverk, och
sannolikheten är stor för att
kapitalkravsdirektivet blir förändrat i enlighet
med kommitténs förslag. I propositionen
understryks också att en överenskommelse i
Baselkommittén alltid får stor genomslagskraft i
EU-arbetet. En anpassning av bestämmelserna i
kapitalkravsdirektivet till kommitténs förslag
till regler om tillämpning av egna modeller kan
dock inte genomföras redan till den 1 januari
1996, då direktivet skall vara införlivat med
medlemsländernas nationella lagstiftning. I EG:s
rådgivande bankkommitté har diskussioner därför
förts om att skapa en övergångslösning som skulle
göra det möjligt att använda egna modeller innan
direktivet har ändrats. EG-kommissionen har i
anslutning till denna diskussion i ett uttalande
förklarat att det bör lämnas till medlemsländernas
tillsynsmyndigheter att efter prövning tillåta
institut att använda egna modeller vid
riskvärderingen av intagna positioner. En
förutsättning är dock att ett instituts kapitalbas
alltid motsvarar eller överstiger kapitalkraven
beräknade efter den standardiserade metod som
utpekas i bilagor till kapitalkravsdirektivet.
Av konkurrensskäl är det viktigt, menar
regeringen, att också svenska kreditinstitut och
värdepappersbolag kan erbjudas möjligheten att
utveckla egna riskvärderingsmodeller. I
propositionen gör regeringen bedömningen att flera
av de övriga EU-länderna kommer att tillämpa den
föreslagna övergångslösningen. Mot denna bakgrund
föreslår regeringen att kapitaltäckningslagen -
som en övergångslösning - kompletteras med en
bestämmelse som tillåter svenska kreditinstitut
och värdepappersbolag att under angivna villkor
tillämpa egna riskvärderingsmodeller.
I motion 1995/96:N8 (mp) riktas invändningar mot
att regeringen inte redovisar de risker som är
förknippade med att låta kreditinstituten använda
egna metoder för att beräkna positions- och
valutakursrisker. Motionärerna menar att det i
propositionen borde ha visats på vilka möjligheter
Finansinspektionen har att värdera de
sofistikerade metoder som de aktuella instituten
kommer att använda sig av och att regeringen på
ett tydligare sätt borde ha analyserat riskerna
med att ändra bestämmelserna. Spåren från den
senaste bankkrisen förskräcker, heter det i
motionen. Propositionen bör därför avslås i denna
del i avvaktan på att de nya reglerna enligt
Baselkommittén införlivas i det aktuella EG-
direktivet, anför motionärerna.
Utskottet har svårt att se de risker med
förslaget som framförs i motionen. Snarare gäller
att de riskvärderingsmodeller som efter
Finansinspektionens prövning skall få användas av
kreditinstituten och värdepappersbolagen har vissa
fördelar ur riskhanteringssynpunkt jämfört med de
standardiserade metoderna. Modeller som instituten
ansöker om att få tillämpa skall uppfylla
särskilda kvantitativa och kvalitativa kriterier.
Inspektionen har vidsträckta befogenheter
härvidlag att inhämta information från de berörda
instituten för att utöva tillsyn och kontroll över
riskvärderingsmodellerna. Den teknik som tillämpas
i dessa modeller innebär att kapitalkravet för de
positionsrisker som ingår i institutens
handelslager beräknas i sin helhet, i stället för
att beräknas separat för varje enskilt slag av
instrument. När beräkningen sker gemensamt för
alla instrumenttyper ges utrymme för en utjämning
av riskerna. Handeln med finansiella instrument
blir därmed, förutom att den bygger på en
tydligare riskbild, också mer kostnadseffektiv.
Utskottet vill ansluta sig till den uppfattning
som regeringen framför i propositionen, om att de
grundläggande krav som ställs för att få Finans-
inspektionens medgivande i det särskilda fallet
skall finnas dokumenterade i form av föreskrifter.
En sådan skriftlig vägledning innebär dels en
garanti för att alla sökande behandlas lika, dels
att erfarenheter från tillsynsverksamheten
systematiskt kan följas upp mot inspektionens
föreskrifter och att vunna erfarenheter
fortlöpande tas till vara i de krav som ställs
gentemot de sökande. Inspektionen kommer också
inom ramen för det ordinarie EU-samarbetet att
kunna dra nytta av de erfarenheter som erhålls av
tillämpningen av övergångsreglerna.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen i
här berörda delar.
I motion 1995/96:N8 (mp) anförs vidare att
regeringen bör lämna förslag om hur
Finansinspektionens kostnader för uppföljning och
tillsyn skall kunna täckas genom avgifter från de
berörda instituten. Motionärerna menar att det
inte är godtagbart att staten drabbas av ökade
tillsynskostnader till följd av att instituten
tillåts använda egna beräkningsmodeller. De
påpekar också att dessa kostnader inte är
preciserade i propositionen. Därför bör inte bara
tillståndsprövningen utan också den löpande
tillsynen vara avgiftsfinansierad, anförs det i
motionen.
Finansinspektionen är helt avgiftsfinansierad,
varav tillsynsavgifterna svarar för den största
delen av intäkterna. Av kapitaltäckningslagen (7
kap. 14 §) framgår att institut som står under
Finansinspektionens tillsyn skall finansiera
inspektionens verksamhet med årliga avgifter
enligt de närmare föreskrifter som regeringen
meddelar. I den förordning (1994:2024) som
regeringen utfärdat med anledning av
kapitaltäckningslagen preciseras att avgifternas
storlek är bestämda av de avgiftsklasser som anges
i avgiftsförordningen (1992:191). En översyn pågår
av Finansinspektionens avgifter, vilken beräknas
vara avslutad våren 1996.
I propositionen nämns att Finansinspektionen
skall genomgå fördjupad prövning inför
budgetperioden 1997-1999. På grundval av denna
utvärdering skall regeringen ta ställning till
ambitionsnivå och resursbehov för den finansiella
tillsynen. Utskottet har erfarit att principerna
för finansieringen av inspektionens verksamhet
skall ligga fast. Detta betyder att kostnaden för
en högre ambitionsnivå i tillsynsarbetet kommer
att bäras av de finansiella institut och
värdepappersbolag som står under
Finansinspektionens tillsyn.
Mot bakgrund av den lämnade redovisningen gör
utskottet den bedömningen att staten inte kommer
att drabbas av några ökade kostnader till följd av
det merarbete som prövning och tillsyn av nya
riskvärderingsmodeller för med sig. Med det
anförda avstyrks också det nu aktuella yrkandet i
motionen.
I propositionen föreslås även vissa ändringar i
kapitaltäckningslagens bestämmelser om beräkning
av kapitalbasen, undantag från
kapitaltäckningsreglerna för marknadsrisker och
från begränsningsreglerna om stora exponeringar,
finansiella företagsgrupper samt övervaknings- och
kontrollsystem. Samtliga ändringar i
kapitaltäckningslagen föreslås träda i kraft den
1 januari 1996.
Ändringar i kapitaltäckningslagen från nämnda
datum - huvudsakligen som en konsekvens av andra
förslag - har också föreslagits i proposition
1995/96:10 om års- och koncernredovisning och i
proposition 1995/96:74 om ökad bankkonkurrens. Det
förstnämnda förslaget har överlämnats till
näringsutskottet av lagutskottet, som nyligen i
betänkande 1995/96:LU4 har tillstyrkt regeringens
förslag till ändringar i
redovisningslagstiftningen i nämnda proposition.
Huvuddelen av förslagen i proposition 1995/96:74
har näringsutskottet tidigare denna dag tillstyrkt
i betänkande 1995/96:
NU9. De olika förslagen till ändringar i
kapitaltäckningslagen behandlas av
samordningsskäl i föreliggande betänkande.
Utskottet tillstyrker de olika förslagen till
ändringar i kapitaltäckningslagen och framlägger
ett samordnat förslag i bilaga 2.
Regeringen föreslår vidare i proposition 1995/96:62 vissa
ändringar i bestämmelserna om offentliggörande av
aktieinnehav (de s.k. flaggningsbestämmelserna) i
lagen (1991:980) om handel med finansiella
instrument. Bland annat skall ett företag som
ingår i en företagsgrupp inte längre behöva anmäla
ett förvärv eller en överlåtelse av aktier om
moderföretaget gör anmälan. Ändringarna innebär
att anpassningen till EG:s regler görs tydligare.
Även här föreslås förändringarna träda i kraft den
1 januari 1996.
Utskottet har inget att erinra mot de föreslagna
förändringarna i nämnda lag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande
riskvärderingsmodeller
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:62
moment 1 i denna del och med avslag på motion
1995/96:N8 yrkandena 1 och 2 antar av
utskottet i bilaga 2 framlagt förslag till lag
om ändring i lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för
kreditinstitut och värdepappersbolag såvitt
avser 4 kap. 9 §,
2. beträffande tillsynsavgifter
att riksdagen avslår motion 1995/96:N8 yrkande 3,
3. beträffande övriga ändringar i
kapitaltäckningslagen
att riksdagen med bifall till proposition
1995/96:74 moment 22 och med anledning av
proposition 1995/96:10 moment 14 och
proposition 1995/96:62 moment 1 i denna del
antar av utskottet i bilaga 2 framlagt förslag
till lag om ändring i lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för
kreditinstitut och värdepappersbolag i den mån
det inte omfattas av utskottets hemställan i
det föregående,
4. beträffande ändringar i
flaggningsbestämmelserna
att riksdagen antar det i proposition 1995/96:62 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen
(1991:980) om handel med finansiella
instrument.
Stockholm den 5 december 1995
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s),
Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m),
Reynoldh Furustrand (s), Mikael Odenberg (m), Bo
Bernhardsson (s), Sylvia Lindgren (s), Chris
Heister (m), Barbro Andersson (s), Lennart Beijer
(v), Marie Granlund (s), Eva Goës (mp), Göran
Hägglund (kds), Dag Ericson (s), Laila Bäck (s),
Sten Tolgfors (m) och Kerstin Warnerbring (c).
Regeringens lagförslag
1. Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för
kreditinstitut och värdepappersbolag
2. Förslag till lag om ändring i lagen
(1991:980) om handel med finansiella
instrument
företaget ti
Av utskottet framlagt förslag till
Lag om ändring i lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för
kreditinstitut och värdepappersbolag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:2004)
om kapitaltäckning och stora exponeringar för
kreditinstitut och värdepappersbolag
dels att i 1 kap. 1 § ordet "föreningsbank" skall
bytas ut mot ordet "medlemsbank",
dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 4, 6 och 7 §§, 3 kap.
1 §, 5 kap. 4 §, 6 kap. 5, 7 och 8 §§ samt 7 kap.
8 och 10 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya
paragrafer, 1 kap. 3 § och 4 kap. 9 §, samt
närmast före 4 kap. 9 § en ny rubrik av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
2 §
-----------------------------------------------------
Vänster Ett institut, ett
Spalt På >> holdingföretag med
Höger Spalt På >>Om ett finansiell verksamhet
institut, ett eller ett holdingföretag
holdingföretag med med blandad verksamhet är
finansiell verksamhet moderföretag och en annan
eller ett holdingföretag juridisk person är
med blandad verksamhet dotterföretag, om
äger så många aktier institutet eller holding-
eller andelar i en svensk företaget
eller utländsk juridisk 1. innehar mer än hälften
person att det har mer än av rösterna för samtliga
hälften av rösterna för aktier eller andelar i
samtliga aktier eller den juridiska personen,
andelar, är institutet 2. äger aktier eller
eller holdingföretaget andelar i den juridiska
moderföretag och den personen och på grund av
andra juridiska personen avtal med andra delägare
dotterföretag. Om ett i denna förfogar över mer
dotterföretag eller flera än hälften av rösterna
dotterföretag tillsammans för samtliga aktier eller
eller ett moderföretag andelar,
och ett eller flera 3. äger aktier eller
dotterföretag tillsammans andelar i den juridiska
äger så många aktier personen och har rätt att
eller andelar i en juri- utse eller avsätta mer än
disk person som nyss hälften av ledamöterna i
sagts, är även sistnämnda dess styrelse eller mot-
juridiska person dotter- svarande ledningsorgan,
företag till eller
moderföretaget. 4. äger aktier eller
Har ett institut, ett andelar i den juridiska
holdingföretag med personen och har rätt att
finansiell verksamhet ensamt utöva ett
eller ett holdingföretag bestämmande inflytande
med blandad verksamhet i över denna på grund av
annat fall på grund av avtal med den juridiska
aktie- eller andel- personen eller på grund
sinnehav eller avtal av föreskrift i dess
ensamt ett bestämmande bolagsordning,
inflytande över en bolagsavtal eller därmed
juridisk person och en jämförbara stadgar.
betydande andel i resul- Vidare är en juridisk
tatet av dess verksamhet, person dotterföretag till
är institutet eller moderföretaget, om ett
holdingföretaget annat dotterföretag till
moderföretag och den moderföretaget eller
juridiska personen moderföretaget
dotterföretag. tillsammans med ett eller
flera andra dotterföretag
eller flera andra
dotterföretag tillsammans
1. innehar mer än hälften
av rösterna för samtliga
aktier eller andelar i
den juridiska personen,
2. äger aktier eller
andelar i den juridiska
personen och på grund av
avtal med andra delägare
i denna förfogar över mer
än hälften av rösterna
för samtliga aktier eller
andelar, eller
3. äger aktier eller
andelar i den juridiska
personen och har rätt att
utse eller avsätta mer än
hälften av ledamöterna i
dess styrelse eller
motsvarande
ledningsorgan.
Om ett dotterföretag äger
aktier eller andelar i en
juridisk person och på
grund av avtal med den
juridiska personen eller
på grund av föreskrift i
dess bolagsordning,
bolagsavtal eller därmed
jämförliga stadgar har
rätt att ensamt utöva ett
bestämmande inflytande
över den juridiska per-
sonen, är även denna
dotterföretag till moder-
företaget.
-----------------------------------------------------
Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.
Med koncernföretag avses i denna lag företag inom
samma koncern.
3 §
---------------------------------------------------
Vänster I de fall som avses i 2
Spalt På >> § första stycket 1-3 och
Höger Spalt På >> andra stycket samt 1 §
10 skall sådana
rättigheter som
tillkommer någon som
handlar i eget namn men
för en annan fysisk
eller juridisk persons
räkning anses tillkomma
den personen.
Vid bestämmandet av
antalet röster i ett
dotterföretag eller
ägarintresse beaktas
inte de aktier eller
andelar i dotter-
företaget som innehas av
företaget självt eller
av dess dotterföretag.
Detsamma gäller aktier
eller andelar som
innehas av den som hand-
lar i eget namn men för
dotterföretagets eller
ägarintressets eller
dess dotterföretags
räkning.
---------------------------------------------------
Vänster Spalt Av >> Höger Spalt
Av >>
företaget ti
2 kap.
4 §
-----------------------------------------------------
Ett institut får, efter Ett institut får, efter
medgivande av medgivande av
Finansinspektionen, för Finansinspektionen, för
sådana marknadsrisker som sådana marknadsrisker som
avses i 4 kap. 2-7 §§ och avses i 4 kap. 2-7 §§
för valutakursrisker beräkna kapitalkravet
enligt 4 kap. 8 § som enligt 2 §, om summan av
hänför sig till det marknadsvärdet av
handelslager som avses i positionerna i handels-
4 kap. 1 § beräkna lagret och fordringar
kapitalkravet enligt 2 §, hänförliga till dessa
om summan av mark-
nadsvärdet av
positionerna i han-
delslagret och oreglerade
fordringar hänförliga
till dessa
-----------------------------------------------------
1. normalt inte överstiger 5 % av summan av
institutets totala balansomslutning och totala
åtaganden utanför balansräkningen,
2. normalt inte överstiger ett belopp som
motsvarar 15 miljoner ecu, samt
3. inte vid något tillfälle överstiger 6 % av
institutets totala balansomslutning och totala
åtaganden utanför balansräkningen och inte heller
överstiger ett belopp som motsvarar 20 miljoner
ecu.
6 §
----------------------------------------------------
Kapitalbasen utgörs av Kapitalbasen utgörs av
summan av primärt och summan av primärt och
supplementärt kapital supplementärt kapital
efter avräkning enligt 7 efter avräkning enligt 7
§. Det primära kapitalet § och 5 kap. 4 § tredje
skall utgöra minst stycket 2. Det primära
hälften av kapitalbasen. kapitalet skall utgöra
minst hälften av
kapitalbasen.
----------------------------------------------------
Med primärt kapital avses:
Med primärt kapital avses:
----------------------------------------------------
A. I bankaktiebolag, A. I bankaktiebolag,
kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsbolag och
värdepappersbolag eget värdepappersbolag eget
kapital med undantag för kapital med undantag för
kumulativa kumulativa
preferensaktier, i preferensaktier, i
sparbanker reservfonder, sparbanker reservfonder,
i föreningsbanker eget i medlemsbanker eget
kapital med undantag för kapital med undantag för
förlagsinsatser samt i förlagsinsatser samt i
Svenska Svenska
skeppshypotekskassan skeppshypotekskassan
kassans reservfond. Från kassans reservfond. Från
eget kapital skall eget kapital skall
undantas undantas
uppskrivningsfonder. uppskrivningsfonder.
----------------------------------------------------
B. I banker, kreditmarknadsbolag och
värdepappersbolag kapitalandelen av
skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond.
C. I banker och kreditmarknadsbolag kapitalandelen
av det belopp som svarar mot bankens eller
bolagets reserver till följd av avskrivning på
egendom som upplåtits till nyttjande.
Med supplementärt kapital avses värdet av
förlagsandelslån, förlagslån och andra
skuldförbindelser med en ursprunglig löptid på
minst fem år och med rätt till betalning först
efter institutets övriga borgenärer, dock samman-
lagt högst till ett belopp som motsvarar hälften
av det primära kapitalet. Förlagsandelslån,
förlagslån och andra skuldförbindelser vilkas
återstående löptid understiger fem år får tas upp
till ett belopp som motsvarar högst 20 % av det
nominella värdet för varje helt år som återstår
till förfallodagen.
Som primärt eller supplementärt kapital får
dessutom, efter medgivande av Finansinspektionen,
räknas andra kapitaltillskott och reserver än som
sägs i andra och tredje styckena.
7 §
-----------------------------------------------------
Från det egna kapitalet
skall institutet räkna av
förluster uppkomna under
Från det primära löpande räkenskapsår.
kapitalet skall Från det primära
institutet räkna av kapitalet skall
övervärden vid förvärv av institutet räkna av
rörelse (inkråmsgood- övervärden vid förvärv av
will), som redovisas i rörelse (inkråmsgood-
institutet. will), som redovisas i
Från summan av det institutet.
primära och det Från summan av det
supplementära kapitalet primära och det
enligt 6 § andra-fjärde supplementära kapitalet
styckena skall institutet enligt 6 § andra-fjärde
räkna av det bokförda styckena skall institutet
värdet av vad som har räkna av det bokförda
skjutits till som värdet av vad som har
aktiekapital eller i skjutits till som
annan form i ett företag aktiekapital eller i
som driver försäkrings- annan form (tillskott) i
verksamhet eller något ett företag som driver
slag av finansiell försäkringsverksamhet
verksamhet som kräver eller något slag av
tillstånd. Någon finansiell verksamhet som
avräkning skall dock inte kräver tillstånd, om
göras om tillskottet upp- 1. institutets ägarandel
går till högst 5 % av överstiger 5 % av
företagets eget kapital företagets kapital, eller
eller motsvarande och det 2. i det fall ägarandelen
sammanlagda bokförda är mindre än enligt 1,
värdet av sådana tillskottet eller summan
tillskott inte överstiger av tillskotten överstiger
10 % av institutets eget 5 % av det egna kapitalet
kapital eller egna eller de egna fonderna i
fonder. Avräkning skall företaget eller det
inte heller göras för sammanlagda bokförda
tillskott som belöper på värdet av sådana till-
företag som omfattas av skott överstiger 10 % av
gruppbaserad redovisning summan av institutets
enligt 6 kap. genom primära och supplementära
fullständig konsolidering kapital.
eller genom en klyvnings- Avräkning skall inte
metod. göras för tillskott som
belöper på företag som
omfattas av gruppbaserad
redovisning enligt 6 kap.
genom fullständig
konsolidering eller genom
en klyvningsmetod.
-----------------------------------------------------
företaget ti
3 kap.
1 §
Kapitalkravet för kreditrisker enligt 2 kap. 2 §
bestäms i förhållande till ett instituts tillgångar
och åtaganden som inte ingår i handelslagret. Till-
gångar och åtaganden delas in i följande grupper:
A 1. Inneliggande kassa, checkar och
postremissväxlar.
2. Placeringar och fordringar för vilka svenska
staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig
samfällighet svarar.
3. Placeringar och fordringar för vilka en utländsk
stat eller centralbank svarar, om placeringen eller
fordran gäller i den utländska statens valuta och är
refinansierad i samma valuta.
4. Övriga placeringar och fordringar för vilka svarar
Europeiska gemenskaperna eller någon av de utländska
stater eller centralbanker som regeringen
föreskriver.
5. Placeringar och fordringar för vilka svarar en
sådan utländsk kommun eller därmed jämförlig
samfällighet, med befogenhet att kräva in offentlig
uppbörd, som regeringen föreskriver.
6. Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och
andra åtaganden, för vilka säkerheten utgörs av
sådana placeringar eller fordringar som anges i 1-5.
B 1. Placeringar och fordringar för vilka Allmänna
pensionsfonden, Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank,
ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med
tillstånd enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5
lagen (1991:981) om värdepappersrörelse svarar.
2. Placeringar och fordringar för vilka svarar en
kommun eller därmed jämförlig samfällighet i någon av
de utländska stater som regeringen föreskriver.
3. Placeringar och fordringar med en återstående
löptid av högst ett år för vilka ett utländskt
kreditinstitut svarar.
4. Placeringar och fordringar för vilka svarar ett
utländskt kreditinstitut i någon av de utländska
stater som regeringen föreskriver.
5. Placeringar och fordringar för vilka svarar någon
av de internationella utvecklingsbanker som
regeringen föreskriver.
6. Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och
andra åtaganden, för vilka säkerheten utgörs av
sådana placeringar eller fordringar som anges i 1-5.
C. Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och
andra åtaganden, för vilka säkerheten utgörs av
panträtt i bostadsfastighet eller tomträtt till sådan
fastighet inom det uppskattade värde som institutet
bestämt efter särskild värdering.
D. Övriga placeringar, fordringar,
garantiförbindelser och andra åtaganden.
-----------------------------------------------------
Vid bestämmandet av V*i*d*
kapitalkravet undantas *b*e*s*t*ä*m*m*a*n*d*e*t*
**************************************************************************-
*a*v* *k*a*p*i*t*a*l*-
ð *s*å*d*a*n*a* *k*r*a*v*e*t*
*t*i*l*l*s*k*o*t*t* *u*n*d*a*n*t*a*s*
*s*o*m* *e*n**l*i*g*t* *-ð *s*å*d*a*n*a*
*2* *k*a*p*.* *7* *§* *ö*v*e*r*v*ä*r*d*e*n*
*f*ö*r*s*t*a* *o*c*h* *o*c*h*
*a*n*d*r*a* *t*i*l*l*s*k*o*t*t*
*m*e*n*i*n*g*a*r*n*a* *s*o*m* *e*n*l*i*g*t*
*s*k*a*l*l* *r*ä*- *2* *k*a*p*.* *7* *§*
*k*n*a*s* *a*v* *f*r*å*n* *a*n*d*r*a* *r*e**s*-
*k*a*p*i*t*a*l*b*a*s*e*n*,**p*e*k*t*i*v*e*
*-ð *s*å*d*a*n*a* *t*r*e*d*j*e*
*t*i*l*l*s*k*o*t*t* *s*t*y*c*k*e*t*
*s*o*m* *a*v*s*e*s* *i* *s*k*a*l*l* *r*ä*-
*2* *k*n*a*s* *a*v* *f*r*å*n*
*k**a*p*.* *7* *§* *k*a*p*i*-
*s*i*s*t*a* *t*a*l*b*a*s*e*n*,*
*m*e*n*i*n*g*e*n*,* *-ð *s*å*d*a*n*a*
*-ð *s*å*d*a*n*a* *t*i*l*l*s*k*o*t*t*
*i*c*k*e* *l*i*k*v*i*d*a* *s*o*m* *a*v*s*e*s* *i*
*t*i*l*l**g*å*n*g*a*r* *2* *
*s*o*m* *r*ä*k*n*a*t*s* *k**a*p*.* *7* *§*
*a*v* *f*r*å*n* *f*j*ä*r*d*e*
*k*a*p*i*t*a*l*b*a*s*e*n* *s*t*y*c*k*e*t*,*
*e*n*l*i*g*t* *2* *-ð *s*å*d*a*n*a*
*k*a*p*.* *8* *§*,* *i*c*k*e* *l*i*k*v*i*d*a*
*-ð *f*o*r*d*r*i*n*g*a*r* *t*i*l*l*g*å*n*g*a*r*
*m*o*t* *f*ö*r*e*t*a*g* *s*o*m* *r*ä*k*n*a*t*s*
*s*o*m* *i*n*g*å*r* *i* *a*v* *f*r*å*n*
*s*a*m*m*a* *k*a*p*i*t*a*l*b*a*s*e*n*
*f*i*n*a*n*s*i*e*l*l*a* *e*n*l*i*g*t* *2*
*f*ö*r*e*t*a*g*s*g*r*u*p*p**k*a*p*.* *8* *§*,*
*s*o*m* *-ð *s*å*d*a*n*a*
*i*n*s*t*i*t*u*t*e*t* *p*o*s*t*e*r* *s*o*m*
*o*c*h* *s*o*m* *i*n*t*e* *s*k*a*l*l*
*o*m*f*a*t*t*a*s* *a*v* *r*ä*k**n*a*s* *i*n*
*b*e*s*t*ä*m*- *v*i*d*
*m*e*l*s*e*r*n*a* *i* *6* *b*e*s*t*ä*m*m*a*n*d*e*t*
*k*a*p*.* *o*m* *a*v* *e*t*t*
*f*u*l*l**s*t*ä*n*d*i*g* *i*n*s*t*i*t*u*t*s*
*k*o*n*s*o*l*i*d*e*r*i*n*g**e*x*p*o*n*e*r*i*n*g*a*r*
*e*l*l*e*r* *e*n*l*i*g*t* *5*
*k*o*n*s*o*l*i*- *k*a*p*.* *4* *§*
*d*e*r*i*n*g* *g*e*n*o*m* *t*r*e*d*j*e*
*k*l*y*v*- *s*t*y*c*k*e*t* *2*
*n*i*n*g*s*m*e*t*o*d*,* *o*c*h* *s*o*m* *r*ä*k*-
*-ð *f*o*r*d*r*i*n*g*a*r* *n*a*t*s* *a*v* *f*r*å*n*
*s*o*m* *h*a*r*
*k*a*p*i*t*a*l*b*a*s*e*n*,*
*g*a*r*a*n**t*e*r*a*t*s* *
*a*v* *e*t*t* *-ð *f*o*r*d*r*i*n*g*a*r*
*f*ö*r*e*t*a*g* *s*o*m* *m*o*t* *f*ö*r*e*t*a*g*
*i*n*g*å*r* *i* *s*o*m* *i*n*g*å*r* *i*
*s*a*m*m*a* *s*a*m*m*a*
*f*i*n*a*n*s*i*e*l*l*a* *f*i*n*a*n*s*i*e*l*l*a*
*f*ö*r*e*t*a*g*s*g*r*u*p*p**f*ö*r*e*t*a*g*s*-
*s*o*m* *i*n**s*t*i*- *g*r*u*p*p* *s*o*m*
*t*u*t*e*t* *o*c*h* *i*n*s*t*i*t*u*t*e*t*
*s*o*m* *o*m*f*a*t*t*a*s* *o*c*h* *s*o*m*
*a*v* *b*e**s*t*ä*m*- *o*m*f*a*t*t*a*s* *a*v*
*m*e*l*s*e*r*n*a* *i* *6*
*b*e*s*t*ä*m*m*e*l*s*e*r*n*a*
*k*a*p*.* *o*m* *i* *6* *k*a*p*.* *o*m*
*f*u*l*l**s*t*ä*n**d*i*g* *f*u*l*l**s*t*ä*n*d*i*g*
*k*o*n*s*o*l*i*d*e*r*i*n*g*
*k*o*n*s*o*l*i*d*e*r*i*n*g*
*e*l*l*e*r* *e*l*l*e*r*
*k*o*n*s*o*l*i*d*e*- *k*o*n*s*o*l*i*-
*r*i*n*g* *g*e*n*o*m* *d*e*r*i*n*g* *g*e*n*o*m*
*k*l*y*v*-
*k*l*y*v*n*i*n*g*s*m*e*t*o*d*,*
*n*i*n*g*s*m*e*t*o*d*.** *-ð *f*o*r*d*r*i*n*g*a*r*
*s*o*m* *h*a*r*
*g*a*r*a*n*t*e*r*a*t*s*
*a*v* *e*t*t*
*f*ö*r*e*t*a*g* *s*o*m*
*i*n*g*å*r* *i*
*s*a*m*m*a*
*f*i*n*a*n*s*i*e*l*l*a*
*f*ö*r*e*t*a*g*s*g*r*u*p*p*
*s*o*m* *i*n**s*t*i*-
*t*u*t*e*t* *o*c*h*
*s*o*m* *o*m*f*a*t*t*a*s*
*a*v* *b*e**s*t*ä*m*-
*m*e*l*s*e*r*n*a* *i* *6*
*k*a*p*.* *o*m*
*f*u*l*l*s*t*ä*n**d*i*g*
*k*o*n*s*o*l*i*d*e*r*i*n*g*
*e*l*l*e*r*
*k*o*n*s*o*l*i*d*e*-
*r*i*n*g* *g*e*n*o*m*
*k*l*y*v*n*i*n*g*s*m*e*t*o*d*.***
-----------------------------------------------------
V*i*d* *b*e*s*t*ä*m*m*a*n*d*e*t* *a*v*
*k*a*p*i*t*a*l*k*r*a*v*e*t* *s*k*a*l*l*
*t*i*l*l*g*å*n*g*a*r*n*a* *o*c*h*
*å*t*a*g*a*n*d*e*n*a* *t*a*s* *u*p*p* *t*i*l*l*
*s*a*m*m*a*n*l*a*g*t*
*-ð *0* *%* *a*v* *s*u*m*m*a*n* *a*v* *d*e*
*p*o*s*t*e*r* *s*o*m* *a*n*g*e*s* *i* *f*ö*r*s*t*a*
*s*t*y*c*k*e*t* *A*,*
*-ð *2*0* *%* *a*v* *s*u*m*m*a*n* *a*v* *d*e*
*p*o*s*t*e*r* *s*o*m* *a*n*g*e*s* *i* *f*ö*r*s*t*a*
*s*t*y*c*k*e*t* *B*,*
*-ð *5*0* *%* *a*v* *s*u*m*m*a*n* *a*v* *d*e*
*p*o*s*t*e*r* *s*o*m* *a*n*g*e*s* *i* *f*ö*r*s*t*a*
*s*t*y*c*k*e*t* *C*,* *s*a*m*t*
*-ð *1*0*0* *%* *a*v* *s*u*m*m*a*n* *a*v* *d*e*
*p*o*s*t*e*r* *s*o*m* *a*n*g*e*s* *i* *f*ö*r*s*t*a*
*s*t*y*c*k*e*t* *D*.*
*4* *k*a*p*.*
*
-----------------------------------------------------
A*n*n*a*n*
**
*b*e*r*ä*k*n*i*n*g*s*m*e*t*o*d*
*
*9* *§*
*E*t*t* *i*n*s*t*i*t*u*t*
*f*å*r*,* *e*f*t*e*r*
*m*e*d*g*i*v*a*n*d*e*
*a*v*
*F*i*n*a*n*s*i*n*s*p*e*k*t*i*o*n*e*n*,*
*v*i*d*
*b*e*r*ä*k*n*i*n*g* *a*v*
*k*a*p*i*talkravet för
sådana marknadsrisker som
avses i 2-4 och 8 §§,
använda annan metod än
som anges där, om denna
metod uppfyller de
särskilda krav som rege-
ringen föreskriver.
-----------------------------------------------------
5 kap.
4 §
Vid bestämmandet av ett instituts exponering enligt 1
och 3 §§ skall inte räknas in de poster som avses i 3
kap. 1 § första stycket A 2-6.
Vid valutatransaktioner omfattas inte exponeringar
som uppkommer i samband med normal avveckling av en
transaktion under två dygn efter betalning. Vid köp
eller försäljning av finansiella instrument omfattas
inte exponeringar som uppkommer i samband med normal
avveckling av en transaktion under fem vardagar efter
den tidpunkt då antingen betalning har skett eller de
finansiella instrumenten har levererats.
-----------------------------------------------------
Regeringen får föreskriva Regeringen får föreskriva
att även andra poster än att även andra poster än
dem som anges i första dem som anges i första
stycket inte skall räknas stycket inte skall räknas
in vid bestämmandet av in vid bestämmandet av
ett instituts ett instituts
exponeringar enligt detta exponeringar enligt detta
kapitel, om kreditrisken kapitel, om
är låg. 1. kreditrisken är låg,
eller
2. posterna räknats av
från institutets
kapitalbas.
-----------------------------------------------------
6 kap.
5 §
För tillämpning av 3 och 4 §§ skall för en finansiell
företagsgrupp upprättas gruppbaserad redovisning.
-----------------------------------------------------
Vänster Gruppbaserad redovisning
Spalt På >> skall upprättas med
Höger Spalt På tillämpning av de regler
>>Gruppbaserad som gäller för
redovisning skall upp- upprättandet av
rättas med tillämpning av koncernbalansräkning och
de regler som gäller för koncernresultaträkning
upprättandet av enligt 7 kap. lagen
koncernbalansräkning och (1995:000) om årsredo-
koncernresultaträkning visning i kreditinstitut
enligt 4 kap. 11 § och värdepappersbolag.
bankrörelselagen Vad nu sagts gäller inte
(1987:617), om en bank om annat följer av denna
ingår i företagsgruppen, lag eller föreskrifter
och enligt 11 kap. 11 § som har meddelats med
aktiebolagslagen stöd av denna lag.
(1975:1385) i övriga
fall. Vad nu sagts gäller
inte om annat följer av
denna lag eller
föreskrifter som har
meddelats med stöd av
denna lag.
-----------------------------------------------------
7 §
-----------------------------------------------------
Vänster Ett företag som det finns
Spalt På >> ägarintresse i enligt 1 §
Höger Spalt På >>Ett första stycket 2 skall
företag som det finns konsolideras med
ägarintresse i enligt 1 § tillämpning av
första stycket 2 skall klyvningsmetoden enligt
konsolideras enligt en 7 kap. 29 §
metod med utgångspunkt i årsredovisningslagen
den andel som institutet (1995:000).
eller holdingföretaget
med finansiell verksamhet
äger i det företag i
vilket ägarintresset
finns (klyvningsmetod).
-----------------------------------------------------
8 §
-----------------------------------------------------
Vänster När det finns
Spalt På >> ägarintresse i ett
Höger Spalt På >>I de anknutet företag enligt 1
fall som avses i 2 § får § andra stycket och i de
Finansinspektionen medge fall som avses i 2 § får
antingen att Finansinspektionen medge
konsolidering sker på det antingen att konsolide-
sätt som anges i 7 § ring sker på det sätt som
eller att redovisningen anges i 7 § eller med
sker till det bokförda tillämpning av kapital-
värdet med hänsyn till andelsmetoden enligt 7
innehavs- och resul- kap. 24-28 §§ årsredo-
tatandelen i det företag visningslagen (1995:000).
som det finns
ägarintresse i eller
kapitalbindningar till
(kapitalandelsmetod).
-----------------------------------------------------
företaget ti
7 kap.
8 §
-----------------------------------------------------
Finansinspektionen får Finansinspektionen får
medge att ett medge att ett
dotterföretag eller ett dotterföretag eller ett
företag som det finns företag som det finns
ägarintresse i enligt 6 ägarintresse i enligt 6
kap. 1 § första stycket 2 kap. 1 § och 2 § första
undantas vid beräkning stycket 1 undantas vid
enligt 6 kap. 3-5 §§ och beräkning enligt 6 kap.
utelämnas från sådan 3-5 §§ och utelämnas från
tillsynsredovisning som sådan tillsynsredovisning
skall upprättas enligt 5 som skall upprättas
§ om enligt 5 § om
-----------------------------------------------------
1. företaget är beläget i ett land utanför EES där det
finns rättsliga hinder för överföring av nödvändig
information,
2. företaget är av mindre betydelse med hänsyn till
syftet med tillsynen, eller
3. en sammanställning av företagets finansiella
ställning skulle vara olämplig eller vilseledande med
hänsyn till syftet med tillsynen.
Om ett dotterföretag som är institut är undantaget från
beräkning eller utelämnat från tillsynsredovisningen
enligt första stycket 2 eller 3