Lagutskottets betänkande
1995/96:LU04

Års- och koncernredovisning


Innehåll

1995/96
LU4

Sammanfattning

I   betänkandet   behandlar   utskottet
regeringens proposition 1995/96:10 Års-
och   koncernredovisning   jämte   fyra
motioner  som  väckts med anledning  av
propositionen  och fyra  motioner  från
den allmänna motionstiden 1995.
I propositionen lägger regeringen fram
förslag      till      ändringar      i
redovisningslagstiftningen          för
aktiebolag,     vissa     handelsbolag,
kreditinstitut,  värdepappersbolag  och
försäkringsföretag.  Flertalet  förslag
är  betingade av regler i EG:s  fjärde,
sjunde   eller   elfte  bolagsrättsliga
direktiv       eller       av        de
redovisningsdirektiv som finns på bank-
och försäkringsområdet.
Regeringen  föreslår  en   ny   allmän
årsredovisningslag    som    innehåller
bestämmelser     om     årsredovisning,
koncernredovisning och delårsrapporter.
Det  föreslås vidare att det införs två
särskilda   årsredovisningslagar    för
försäkringsföretag      resp.       för
kreditinstitut och värdepappersbolag.
Den  nya lagstiftningen föreslås träda
i    kraft   den   1   januari    1996.
Kreditinstitut,  värdepappersbolag  och
försäkringsföretag     skall     enligt
förslaget     tillämpa      de      nya
bestämmelserna   från   och   med   det
räkenskapsår som inleds den  1  januari
1996 eller senare under år 1996. Övriga
företag   som  omfattas  av   den   nya
lagstiftningen  skall  börja   tillämpa
bestämmelserna ett år senare.
I  motionerna tas upp frågor om  bl.a.
den  internationella  samordningen   av
redovisningsreglerna, redovisning av de
miljömässiga  aspekterna på  företagens
verksamhet och redovisning av det  s.k.
humankapitalet. Motionerna berör vidare
tillståndsprövningen  när  det   gäller
möjligheten        att         upprätta
resultaträkning   i   förkortad   form,
principen    för    redovisningen    av
pensioner  och  liknande förmåner  till
styrelse  och  verkställande  direktör,
övergångsbestämmelsernas   effekt    på
avsättningar till uppskrivningsfond och
möjligheten för fler juridiska personer
att tillämpa de föreslagna reglerna.
Civilekonomernas          riksförbund,
Civilekonomerna,  har  inför  utskottet
lagt fram sin syn på redovisningen  och
de   mjuka investeringarna . I  ärendet
har  också  inkommit en  skivelse  från
Kooperativa institutet.
Näringsutskottet,      till       vars
beredningsområde lagstiftningen rörande
kreditinstitut,  värdepappersbolag  och
försäkringsföretag  hör,  har   beretts
tillfälle   att   avge  yttrande   över
propositionen jämte de med anledning av
propositionen    väckta     motionerna.
Näringsutskottet har emellertid avstått
från att yttra sig i ärendet.
Utskottet  tillstyrker  propositionens
förslag   och  avstyrker  bifall   till
samtliga motioner.
Till   betänkandet  har   fogats   fem
reservationer   av   vilka   fyra   har
avgivits  av  Moderata samlingspartiets
ledamöter.         De         avstyrker
tillståndskravet   för    rätten    att
upprätta  resultaträkning  i  förenklad
form,   det   föreslagna   sättet   för
redovisningen  av pensionsförmåner  och
övergångsreglerna   när   det    gäller
användningen av medel som avsatts  till
uppskrivningsfond. Vidare förordas i en
reservation att företag som startar sin
verksamhet  under  1996  skall  ges  en
möjlighet att tillämpa de nya  reglerna
redan  på det första räkenskapsåret.  I
en   reservation   (v)   förordas   ett
tillkännagivande         om         att
Redovisningskommittén bör ges i uppdrag
att  i  det fortsatta arbetet  överväga
hur   en   redovisning  av   företagens
jämställdhetsarbete     skall     kunna
integreras i årsredovisningen.

Propositionen

I   propositionen  1995/96:10  föreslår
regeringen  (Justitiedepartementet)   -
efter   hörande  av  Lagrådet   -   att
riksdagen   antar  de  i  propositionen
framlagda förslagen till
1. årsredovisningslag,
2.  lag  om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385),
3.  lag  om  ändring i bokföringslagen
(1976:125),
4.  lag om ändring i lagen (1980:1103)
om årsredovisning m.m. i vissa företag,
5.  lag  om ändring i lagen (1992:160)
om utländska filialer m.m.,
6.    lag    om    årsredovisning    i
kreditinstitut och värdepappersbolag,
7.  lag  om ändring i bankrörelselagen
(1987:617),
8.      lag      om     ändring      i
bankaktiebolagslagen (1987:618),
9.  lag  om  ändring i  sparbankslagen
(1987:619),
10.      lag     om     ändring      i
föreningsbankslagen (1987:620),
11.  lag om ändring i lagen (1991:981)
om värdepappersrörelse,
12. lag om ändring i lagen (1992:1610)
om kreditmarknadsbolag,
13.  lag om ändring i lagen (1994:759)
om Sveriges allmänna hypoteksbank,
14. lag om ändring i lagen (1994:2004)
om     kapitaltäckning    och     stora
exponeringar  för  kreditinstitut   och
värdepappersbolag,
15.    lag    om   årsredovisning    i
försäkringsföretag,
16.      lag     om     ändring      i
försäkringsrörelselagen (1982:713),
17.  lag om ändring i lagen (1950:272)
om       rätt       för       utländska
försäkringsföretag      att       driva
försäkringsrörelse i Sverige,
18. lag om ändring i lagen (1989:1079)
om  livförsäkringar med anknytning till
värdepappersfonder.
Lagförslagen   7,  10   och   14   har
överlämnats  till näringsutskottet  för
behandling, varvid lagförslag 14 kommer
att behandlas i samband med proposition
1995/96:62         Ändringar          i
kapitaltäckningsreglerna   m.m.   (bet.
1995/96:NU8) medan lagförslag 7 och  10
behandlas  i  samband  med  proposition
1995/96:74  Ökad  bankkonkurrens  (bet.
1995/96:NU9).
Övriga   lagförslag  har  intagits   i
bilaga 1 till betänkandet.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av
proposition 1995/96:10

1995/96:L1 av Johan Lönnroth m.fl.  (v)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger   regeringen  till  känna   vad   i
motionen anförts om betydelsen  av  att
integrera  företagens miljöräkenskaper,
jämställdhetsarbete                 och
kompetensutvecklingsprogram           i
årsredovisningen.

1995/96:L2 av Bengt Harding Olson  (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger   regeringen  till  känna   vad   i
motionen anförts om bred internationell
samordning på redovisningsområdet.

1995/96:L3 av Rolf Dahlberg  m.fl.  (m)
vari yrkas

1.  att  riksdagen  avslår  regeringens
förslag  att  införa tillståndsprövning
vid  resultaträkning i  förkortad  form
och  i  stället  utformar  lagtexten  i
enlighet   med   vad  som   anförts   i
motionen,

2.  att  riksdagen  avslår  regeringens
förslag  avseende  tilläggsupplysningar
om  pensionsförpliktelser och i stället
utformar lagtexten i enlighet  med  vad
som anförts i motionen,

3.    att   riksdagen   beslutar    att
övergångsbestämmelserna skall  träda  i
kraft  den  1 januari 1997 för  att  ge
samtliga  bolag  samma möjligheter  att
förbereda    sig    inför    det    nya
regelverket,

4.  att riksdagen beslutar att i  lagen
införa  en möjlighet för fler juridiska
personer   att   tillämpa    det    nya
regelverket,

5.  att riksdagen beslutar att i  lagen
införa  en  möjlighet  för  bolag   som
påbörjar sitt första verksamhetsår fram
till  den  1  januari 1997,  att  välja
mellan att tillämpa det gamla eller det
nya regelverket.

1995/96:L4 av Yvonne Ruwaida (mp)  vari
yrkas    att   riksdagen   begär    att
regeringen    återkallar    proposition
1995/96:10 och återkommer då  kommittén
har lagt sitt slutbetänkande.

Motioner väckta under den allmänna
motionstiden 1994/95

1994/95:L201  av Nils  T  Svensson  (s)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär       förslag      om      utökad
redovisningsskyldighet               om
företagsledningars
anställningsförmåner.

1994/95:L203 av Lars Björkman och  Stig
Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen
som  sin  mening  ger  regeringen  till
känna   vad   i  motionen  anförts   om
utredning  av reglerna för  avskrivning
av    inventarier,   redovisning    och
beskattning.

1994/95:L204  av  Göran  Magnusson  (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger   regeringen  till  känna   vad   i
motionen   anförts  om  redovisning   i
verksamhetsberättelserna  av  chefernas
totala anställningsvillkor.

1994/95:L207  av  Bengt  Harding  Olson
(fp)  vari yrkas att riksdagen som  sin
mening ger regeringen till känna vad  i
motionen  anförts  om humankapitalet  i
företagens räkenskapsredovisning.

Utskottet

Allmän bakgrund

Den    centrala    författningen     på
redovisningsområdet är  bokföringslagen
(1976:125).  Den skall tillämpas  av  i
stort  sett alla näringsidkare  oavsett
verksamhetens    form    eller     art.
Bokföringslagen  innehåller  regler  om
löpande   bokföring,   upprättande   av
årsbokslut     och    arkivering     av
räkenskapsmaterial. Den har  karaktären
av ramlag, dvs. bestämmelserna fylls ut
genom  kompletterande  föreskrifter   i
andra  lagar och, på vissa områden,  av
myndighetsföreskrifter.  Lagens  regler
kompletteras också av sådan praxis  som
innefattas     i     begreppet      god
redovisningssed.        Bokföringslagen
innehåller    inga   bestämmelser    om
årsredovisning                    eller
koncernredovisning,     dvs.      sådan
redovisning  som  skall  offentliggöras
genom   ingivande  till   Patent-   och
registreringsverket  eller  -  när  det
gäller  banker  och försäkringsbolag  -
till                Finansinspektionen.
Bokföringslagens    bestämmelser     om
årsbokslut skall emellertid  med  vissa
undantag   tillämpas  när  års-   eller
koncernredovisning   upprättas.   Detta
gäller  bl.a. värderingen av tillgångar
och  skulder  och balansräkningens  och
resultaträkningens   uppställning   och
innehåll.
Redovisningsbestämmelser           som
kompletterar  och  i viss  utsträckning
ersätter  bokföringslagens bestämmelser
finns    i    bl.a.    aktiebolagslagen
(1975:1385),   lagen   (1980:1103)   om
årsredovisning  m.m.  i  vissa  företag
(1980   års   redovisningslag),   lagen
(1986:667)  om  ekonomiska  föreningar,
försäkringsrörelselagen (1982:713)  och
bankrörelselagen (1987:617).
Aktiebolagslagens      regler       om
redovisning  finns  i  11  kap.   Dessa
innebär   att  alla  aktiebolag   skall
upprätta   årsredovisning    och    att
moderbolag i en koncern skall  upprätta
koncernredovisning. Vidare finns regler
om    delårsrapport.   Årsredovisningen
skall  omfatta  en resultaträkning,  en
balansräkning,                       en
förvaltningsberättelse och i vissa fall
en                 finansieringsanalys.
Resultaträkningen  och  balansräkningen
skall upprättas enligt bokföringslagens
bestämmelser  och  med  iakttagande  av
vissa  kompletterande  bestämmelser   i
aktiebolagslagen.     Resultaträkningen
skall redovisa intäkter och kostnader i
rörelsen under räkenskapsåret och lämna
redovisning   om   hur  räkenskapsårets
resultat har uppkommit. Balansräkningen
skall     visa    rörelsens    samtliga
tillgångar   och  skulder   samt   eget
kapital   i  rörelsen  på  balansdagen.
Resultat- och balansräkningarna kan och
skall  i  vissa  fall kompletteras  med
tilläggsupplysningar. Dessa kan  lämnas
i         form         av        noter.
Förvaltningsberättelsen skall innehålla
upplysningar om sådana förhållanden som
är  viktiga för bedömningen av bolagets
verksamhetsresultat och  ställning  och
som  inte  har redovisats  i  resultat-
eller  balansräkningen. Den skall också
ge  information om sådana händelser  av
väsentlig betydelse för bolaget som har
inträffat  under  räkenskapsåret  eller
efter  dess  slut.  Finansieringsanalys
skall upprättas av aktiebolag som är av
sådan   storlek   att   de   måste   ha
auktoriserad  revisor. Den  skall  visa
företagets       finansiering       och
kapitalinvesteringar              under
räkenskapsåret.
Aktiebolagslagens      regler       om
koncernredovisning  syftar   till   att
utreda    koncernens    resultat    och
ställning.  Koncernredovisningen  skall
upprättas  av moderbolaget i  koncernen
och  bestå av en koncernresultaträkning
och    en    koncernbalansräkning.    I
resultaträkningen skall  internvinster,
dvs.  vinster  som  har  uppstått   när
koncernföretag    har    handlat    med
varandra, räknas bort. Därigenom kommer
koncernredovisningen att klarlägga  vad
som      utgör     den     realiserade,
utdelningsbara  vinsten respektive  den
ansamlade  förlusten  i  koncernen  som
helhet  och  vad  som utgör  koncernens
samlade egna kapital.
1980  års redovisningslag avser främst
näringsverksamheter   som   bedrivs   i
handelsbolag    eller    av    enskilda
näringsidkare.   Den   omfattar    inte
verksamhet  som bedrivs  i  aktiebolag,
ekonomiska föreningar eller stiftelser.
Enligt   lagen   skall   den   som   är
bokföringsskyldig              upprätta
årsredovisning  om  antalet   anställda
under  räkenskapsåret i medeltal  varit
minst tio, om företaget är moderkoncern
och antalet anställda i koncernen under
räkenskapsåret i medeltal  varit  minst
tio  eller  om tillgångarnas nettovärde
enligt   balansräkningen  för  de   två
senaste  räkenskapsåren har  överstigit
motsvarande  1  000 basbelopp  för  den
sista      månaden     i     respektive
räkenskapsår.  Årsredovisningen   skall
bestå  av  en  resultaträkning  och  en
balansräkning  och  i  vissa  fall   en
förvaltningsberättelse      och      en
finansieringsanalys.  Ett  moderföretag
skall   avge   koncernredovisning    om
antalet   anställda   i   koncernen   i
medeltal har varit fler än tio.
Bankrörelselagen innehåller i  4  kap.
bestämmelser   om   skyldigheten    för
bankaktiebolag,     sparbanker      och
föreningsbanker      att       upprätta
ersredovisning   med   resultat-    och
balansräkningar                    samt
förvaltningsberättelse.            Till
förvaltningsberättelsen skall fogas  en
kapitaltäckningsanalys.        Kapitlet
innehåller    även   bestämmelser    om
koncernredovisningen i banker.
Försäkringsrörelselagen  innehåller  i
11       kap.      bestämmelser      om
årsredovisningen                      i
försäkringsaktiebolag  och   ömsesidiga
försäkringsbolag. Enligt bestämmelserna
skall   i  resultaträkningen  ingå   en
resultatanalys   med   information   om
intäkter  och  kostnader  särskilt  för
varje  verksamhetsgren  inom  rörelsen.
Kapitlet  innehåller även  bestämmelser
om företagens koncernredovisning.
Vid sidan av lagstiftningen förekommer
på  redovisningsområdet  en  omfattande
kompletterande normgivning, vilken sker
dels  genom statliga myndigheter,  dels
genom andra organ.
Bokföringsnämnden har till uppgift att
främja     utvecklingen     av      god
redovisningssed i företagens  bokföring
och  offentliga redovisning. En  viktig
uppgift för nämnden är att konkretisera
innebörden     av     begreppet     god
redovisningssed och påverka bedömningen
av  hur  frågor  om god redovisningssed
skall   bedömas  i  olika  situationer.
Någon normgivningsmakt i formell mening
har inte nämnden. Dess rekommendationer
och  uttalanden  har enbart  status  av
allmänna råd.
Stiftelsen  för  utvecklande  av   god
redovisningssed,   som    bildats    på
initiativ     av     Bokföringsnämnden,
Föreningen Auktoriserade Revisorer  FAR
och  Sveriges Industriförbund, har  att
verka    för   utvecklandet   av    god
redovisningssed i s.k. publika företag.
Med   publika  företag  avses  i  detta
sammanhang  större företag som  sprider
information   till  ett   stort   antal
intressenter. Stiftelsen  verkar  genom
Redovisningsrådet.  Avsikten   är   att
rådets   rekommendationer   så    långt
möjligt     skall     anpassas     till
internationell praxis,  i  första  hand
rekommendationer   från   International
Accounting  Standards Committe  (IASC),
som är en internationell sammanslutning
av    revisorsorganisationer.    Rådets
rekommendationer, som får sin  slutliga
form   först  sedan  ett  utkast   till
rekommendation   offentliggjorts    och
remissbehandlats,   har   fått    stort
genomslag   i  praxis.  I  likhet   med
Bokföringsnämndens rekommendationer  är
inte   heller  rådets  rekommendationer
bindande.
Finansinspektionen  har  till  uppgift
att   utöva  tillsyn  över  finansiella
marknader,   kreditinstitut   och   det
enskilda           försäkringsväsendet.
Inspektionen fungerar som normgivare på
redovisningsområdet för de  finansiella
företagen.    Finansinspektionen    kan
utfärda  allmänna  råd  men  har  också
möjlighet    att    utfärda    bindande
föreskrifter. Regeringen  har  nämligen
med   stöd   av  bankrörelselagen   och
försäkringsrörelselagen      bemyndigat
Finansinspektionen     att      meddela
föreskrifter   om  löpande   bokföring,
årsbokslut och årsredovisning i  banker
och      försäkringsföretag.     Sådana
föreskrifter har utfärdats  i  en  icke
obetydlig omfattning.
EG har på bolagsrättens område utfärdat
tre      direktiv     som     behandlar
redovisningsfrågor. Dess syfte är att i
medlemsstaterna   skapa    en    minsta
gemensam   skyddsnivå   för   delägare,
borgenärer  och  andra  som  träder   i
förbindelse med ett företag.
Det  äldsta  av  dessa  direktiv,  det
fjärde bolagsrättsliga direktivet, från
år  1978,  (rådets direktiv av  den  25
juli   1978  om  årsbokslut   i   vissa
bolagsformer,  78/660/EEG),   behandlar
skyldigheten  att  upprätta  årsbokslut
och  förvaltningsberättelse i bolag med
begränsat   delägaransvar.   Direktivet
syftar   bl.a.   till   att   uppställa
likvärdiga minimikrav på den ekonomiska
information  som företagen  skall  låta
allmänheten ta del av. Det övergripande
kravet i direktivet är att årsbokslutet
skall   ge  en  rättvisande   bild   av
bolagets ställning och resultat.
Det  sjunde bolagsrättsliga direktivet
från  1983  (rådets sjunde direktiv  av
den   13   juni  1983  om  sammanställd
redovisning,   83/349/EEG)    behandlar
skyldigheten    att     upprätta     en
sammanställd   redovisning    och    en
sammanställd    förvaltningsberättelse,
dvs. i stort sett vad som enligt svensk
rätt   utgör   en   koncernredovisning.
Syftet  med direktivet är att uppställa
krav   på   likvärdig  information   om
koncerner  så att intressenter  lättare
kan  bedöma  dels koncernens  ställning
och resultat, dels de ekonomiska banden
mellan koncernbolagen.
Även    det    elfte   bolagsrättsliga
direktivet (rådets direktiv av  den  21
december 1989 om krav på offentlighet i
filialer   som   har   öppnats   i   en
medlemsstat  av vissa bolagsformer  som
lyder  under lagstiftningen i en  annan
stat,       89/666/EG)       innehåller
bestämmelser om redovisning. Direktivet
ställer  krav  på att bolag  som  lyder
under en medlemsstats lagstiftning  och
öppnar  filial  i en annan  medlemsstat
skall    offentliggöra   bl.a.    vissa
räkenskapshandlingar   i   den    andra
staten.  Syftet  med detta  är  att  ge
tredje  man samma skydd oavsett om  ett
bolag  väljer  att etablera  sig  i  en
medlemsstat   genom  ett  dotterföretag
eller genom en filial.
År   1986   antogs  ett  direktiv   om
redovisning  för bl.a.  banker  (rådets
direktiv  av  den  8 december  1986  om
årsbokslut och sammanställd redovisning
för   banker   och  andra   finansiella
institut,                  86/635/EEG),
bankredovisningsdirektivet.         Ett
motsvarande        direktiv         för
försäkringsbolagens  del  antogs   1991
(rådets  direktiv av  den  19  december
1991  om  årsbokslut  och  sammanställd
redovisning    för    försäkringsbolag,
91/674/EEG),
försäkringsredovisningsdirektivet. Även
dessa   direktiv   avser   att   skydda
företagens intressenter och syftar till
att      göra     informationen     mer
lättillgänglig   och   mer   jämförbar.
Direktiven bygger på det fjärde och det
sjunde direktivet och innehåller endast
sådana  avvikelser från dessa  som  har
bedömts  vara motiverade av de  särdrag
som utmärker företagens verksamheter.
Det  s.k. bankfilialdirektivet (rådets
direktiv  av  den 13 februari  1989  om
skyldigheter  angående offentliggörande
av  årsredovisningshandlingar för i  en
medlemsstat  inrättade  filialer   till
kreditinstitut och finansiella institut
med huvudkontor i en annan medlemsstat,
89/117/EEG) innehåller bestämmelser för
kreditinstitut och finansiella institut
motsvarande dem som finns i  det  elfte
direktivet.
Föreskrifterna  i  direktiven  är   av
skilda   slag.   I  vissa   delar   ges
medlemsstaterna  handlingsutrymme   att
tillåta,   föreskriva  eller   förbjuda
vissa    förfaranden.    I    betydande
utsträckning  är direktiven  emellertid
tvingande,    vilket    innebär     att
medlemsstaterna är skyldiga att  tillse
att   den   nationella   rättsordningen
anpassas  till de normer som direktiven
ställer upp.
Den          nuvarande         svenska
redovisningslagstiftningen uppfyller på
åtskilliga   punkter  inte  direktivens
krav.  Omfattande författningsändringar
är därför nödvändiga.
I propositionen lägger regeringen fram
förslag      till      ändringar      i
redovisningslagstiftningen          för
aktiebolag,     vissa     handelsbolag,
kreditinstitut,  värdepappersbolag  och
försäkringsföretag.  Förslagen  grundar
sig      på      Redovisningskommitténs
delbetänkande  (SOU 1994:17)  Års-  och
koncernredovisning  enligt  EG-direktiv
som   överlämnades  i  februari   1994.
Betänkandet har remissbehandlats.
Utskottet  kommer  nedan  -  efter  en
redovisning      av      propositionens
huvudsakliga  innehåll  -   att   under
skilda  rubriker  ta upp  de  frågor  i
propositionen   som  har  aktualiserats
genom  motionerna eller som eljest  har
tilldragit        sig        utskottets
uppmärksamhet.
Propositionens huvudsakliga innehåll

I  propositionen lägger regeringen fram
förslag  till  ändringar i redovisnings
lagstiftningen  för  aktiebolag,  vissa
handelsbolag,           kreditinstitut,
värdepappersbolag                   och
försäkringsföretag.  Flertalet  förslag
är  betingade av regler i EG:s  fjärde,
sjunde   eller   elfte  bolagsrättsliga
direktiv       eller       av        de
redovisningsdirektiv som finns på bank-
och försäkringsområdet.
Regeringen  föreslår  en   ny   allmän
ersredovisningslag    som    innehåller
bestämmelser     om     årsredovisning,
koncernredovisning och delårsrapporter.
Det  föreslås vidare att det införs två
särskilda   årsredovisningslagar    för
försäkringsföretag      resp.       för
kreditinstitut och värdepappersbolag.
De            föreslagna           nya
årsredovisningslagarna       innehåller
bestämmelser om hur årsredovisning  och
koncernredovisning skall  upprättas.  I
de     föreslagna     lagarna     finns
bestämmelser  om  hur  tillgångar   och
skulder    skall   värderas.    Lagarna
reglerar    också   vilka   ytterligare
upplysningar   som   skall   lämnas   i
årsredovisningen                    och
koncernredovisningen och ger riktlinjer
för  hur en förvaltningsberättelse  och
en   finansieringsanalys   skall   vara
utformade. Vidare regleras upprättandet
av      delårsrapporter.      Slutligen
innehåller        den        föreslagna
lagstiftningen     bestämmelser      om
offentliggörande                     av
redovisningshandlingar              och
revisionsberättelser.    Propositionens
förslag innebär bl.a. följande nyheter:
-  Utöver  kravet på att redovisningen
skall  ske  enligt god  redovisningssed
införs  ett  krav på att årsredovisning
och  koncernredovisning  skall  ge   en
rättvisande    bild    av    företagets
ställning och resultat.
-          Vissa         grundläggande
redovisningsprinciper  lagfästs,  bl.a.
den s.k. försiktighetsprincipen.
-    En   ny   uppställningsform   för
balansräkningen     och     två     nya
uppställningsformer                 för
resultaträkningen införs.
-  Förändringar  sker i  reglerna  för
värdering av tillgångar.
-  En  ny koncerndefinition, som skall
tillämpas  såväl på redovisningsrättens
som på bolagsrättens område, införs.
- En bestämmelse införs om att bolagen
skall redovisa förekomsten av avtal  om
avgångsvederlag     eller      liknande
förmåner.
- Intresseföretagsbegreppet definieras
i lag.
-   Metoderna  för  konsolidering   av
dotterföretag    och    intresseföretag
lagregleras.
För  kreditinstitut, värdepappersbolag
och    försäkringsföretag    innehåller
propositionen vissa särbestämmelser som
föranleds  av  dessa  företags  särart.
Detta  gäller  uppställningsformen  för
balansräkningen  och  resultaträkningen
samt vissa särskilda värderingsregler.
Den  nya lagstiftningen föreslås träda
i    kraft   den   1   januari    1996.
Kreditinstitut,  värdepappersbolag  och
försäkringsföretag     skall     enligt
förslaget     tillämpa      de      nya
bestämmelserna   från   och   med   det
räkenskapsår som inleds den  1  januari
1996 eller senare under år 1996. Övriga
företag   som  omfattas  av   den   nya
lagstiftningen  skall  börja   tillämpa
bestämmelserna ett år senare.
Behovet av ny lagstiftning m.m.

Regeringen  föreslår att bestämmelserna
om   års-  och  koncernredovisning  för
aktiebolag och vissa handelsbolag skall
samlas  i  en  ny  årsredovisnings-lag.
Motsvarande      bestämmelser       för
kreditinstitut,  värdepappersbolag  och
försäkringsföretag tas  in  i  två  nya
lagar,  en  lag  om  årsredovisning   i
kreditinstitut   och  värdepappersbolag
och   en   lag   om  årsredovisning   i
försäkringsföretag. De  bestämmelser  i
dessa  lagar  som  överensstämmer   med
bestämmelserna i den allmänna lagen ges
formen  av hänvisningar till den lagen.
Bestämmelserna     om     års-      och
koncernredovisning i  aktiebolagslagen,
bankrörelselagen                    och
försäkringsrörelselagen upphävs. Vidare
begränsas tillämpningsområdet för  1980
års årsredovisningslag.
I  propositionen anför regeringen  att
det,  som  flera  remissinstanser   har
varit inne på, i och för sig hade varit
önskvärt  att behandla samtliga  frågor
om redovisning i ett sammanhang. Enligt
regeringen  medför emellertid  Sveriges
åtagande  enligt avtalet om  anslutning
till    EU   att   anpassningen    till
direktiven måste göras utan ytterligare
dröjsmål.  Med  hänsyn härtill  och  då
kommitténs översyn av övriga  delar  av
redovisningslagstiftningen ännu inte är
avslutad måste lagstiftningen  i  detta
skede  begränsas till  de  områden  som
direkt   berörs  av  direktiven,   dvs.
reglerna       om       års-        och
koncernredovisning. Reglerna  om  bl.a.
den  löpande bokföringen berörs således
inte av detta lagstiftningsärende.
I  motion  L4  av Yvonne Ruwaida  (mp)
yrkas      att     riksdagen     avslår
propositionen och begärs att regeringen
återkommer  med ett nytt förslag  sedan
Redovisningskommittén har slutfört sitt
uppdrag.  Motionären anser att  det  är
olyckligt att regeringen har  valt  att
inte  vänta  med att anta EG-direktiven
tills  kommittén  är  färdig  med   sin
översyn. Hon vänder sig vidare mot  att
förslaget   innebär  en  bokstavstrogen
tolkning av direktiven, vilka bygger på
en     delvis    föråldrad    syn    på
redovisningsfrågor.
Utskottet   kan  konstatera   att   de
ändringar  i redovisningslagstiftningen
som  nu  föreslås i huvudsak  begränsar
sig till reglerna om årsredovisning och
koncernredovisning.
Redovisningskommitténs huvuduppgift  är
att  överväga  vilka  lagändringar  och
andra åtgärder som är påkallade för att
anpassa den svenska lagstiftningen till
utvecklingen   på  redovisningsområdet.
Däri  ingår  även frågor om  företagens
löpande bokföring. I kommitténs uppdrag
ingår vidare bl.a. att behandla en  rad
övergripande         frågor          på
redovisningsområdet,      bl.a.      om
lagstiftningens               struktur,
kompletterande     normgivning      och
sambandet   mellan   redovisning    och
beskattning.  Kommitténs   arbete   kan
beräknas  vara slutfört tidigast  under
slutet av år 1996.
Utskottet  delar regeringens bedömning
att  Sveriges  åtaganden  gentemot   EU
kräver  att  den svenska lagstiftningen
anpassas    till    direktiven     utan
ytterligare  dröjsmål.  Därtill  kommer
att   det   för  företagen   inom   det
finansiella   tjänsteområdet   är    av
särskild vikt att de krav som EG-rätten
ställer  uppfylls. På detta område  har
nämligen  den  inre marknaden  inom  EU
genomförts.  Denna  marknad  bygger  på
principerna  om  en enda  auktorisation
och  hemlandstillsyn.  Ett  finansiellt
företag  kan  alltså med  stöd  av  ett
tillstånd   i  hemlandet  bedriva   sin
verksamhet    i    hela    Gemenskapen.
Principerna  för genomförandet  av  den
inre    finansiella    tjänstemarknaden
förutsätter   att   varje   medlemsland
godtar  övriga länders regler  för  att
driva    finansiell   verksamhet    och
offentlig  tillsyn av sådan verksamhet.
Ett   särskilt  direktiv  anger   vissa
minimiregler för verksamhet som bedrivs
i  finansiella företag. Detta  omfattar
bl.a.  regler  om  redovisningen.  Till
följd  av det sagda avstyrker utskottet
bifall till motion L4.
I motion L2 av Bengt Harding Olson (fp)
anförs   att  den  nu  föreslagna   EU-
anpassningen bör ses bara som ett  steg
på   vägen  att  nå  en  internationell
samordning    på   redovisningsområdet.
Motionären  pekar på att det  på  många
håll   pågår  samordningsarbete,  bl.a.
inom FN och OECD, samt att det särskilt
inom International Accounting Standards
Committe (IASC) bedrivs ett synnerligen
intensivt       standardiseringsarbete.
Enligt  motionären föreligger det  risk
för  konflikt  mellan EU:s  och  IASC:s
regler.    Detta    vore    synnerligen
olyckligt  och måste undvikas.  Sverige
bör  bidra  till att hitta en godtagbar
lösning  genom  att inom EU  kraftfullt
verka   för   en   bred  internationell
samordning. Under hänvisning  till  det
anförda     begär    motionären     ett
tillkännagivande om behovet av en  bred
internationell      samordning       på
redovisningsområdet.
Utskottet  kan  konstatera  att  IASC,
vars      medlemmar      utgörs      av
redovisningsorganisationer   från    83
länder,  bedriver ett mycket omfattande
arbete  med inriktningen att  uppnå  en
världsomfattande   harmonisering    och
acceptans      av      reglerna      på
redovisningsområdet.    EU-kommissionen
har deltagit i IASC:s arbete i egenskap
av  observatör  och har  nyligen  tagit
initiativ  till en vidareutveckling  av
redovisningsreglerna   inom   EU    och
etableringen  av en närmare  anpassning
till  IASC:s  regelsystem.  Frågan  har
anmälts i ministerrådet den 23 november
1995.  Ett informellt arbete har  redan
påbörjats och i en första fas undersöks
vilka  skillnader som  finns.  I  nästa
skede  avser Kommissionen att gå in  på
konkreta  frågor.  Arbetet  kommer  att
bedrivas i en eller flera expertgrupper
som   skall   verka  under   den   s.k.
Kontaktkommittén,   som    består    av
representanter för medlemsstaterna  och
kommissionen. Den har till uppgift  att
ge  Kommissionen  råd samt  förslag  om
tillägg   till   eller   ändringar    i
direktiven.  Kommittén har  också  till
uppgift  att  genom regelbundna  samråd
underlätta  en enhetlig tillämpning  av
direktiven.  Det utvecklingsarbete  som
nu  planeras  kommer  att  inriktas  på
koncernredovisningen       och       på
redovisningen   i   övrigt   i   större
företag.
Utskottet delar den syn som förs  fram
i   motionen   om  behovet   av   breda
internationella   lösningar   när   det
gäller reglerna på redovisningsområdet.
Den         vidareutveckling         av
redovisningsreglerna   inom   EU    som
kommissionen  nu  har  tagit  initiativ
till  synes ligga helt i linje med  vad
motionären efterlyser. Något  initiativ
från  riksdagens sida  är  därför  inte
erforderligt.  Utskottet avstyrker  med
det sagda bifall till motion L2.
Lagstiftningens omfattning

Enligt  propositionen  skall  den   nya
allmänna  årsredovisningslagstiftningen
tillämpas  bara  i den  omfattning  som
föreskrivs i det fjärde direktivet dvs.
-   förutom  för  publika  och  privata
aktiebolag  och  jämförbara  bolag  som
inte  lyder  under  någon  medlemsstats
lagstiftning - på handelsbolag där alla
obegränsat   ansvariga   delägare    är
aktiebolag.    Vidare    skall    vissa
handelsbolag  i  vilka  delägarna  inte
enbart   är   aktiebolag   utan   också
handelsbolag  omfattas. Förutsättningen
för  detta  är att samtliga  obegränsat
ansvariga   delägare   i   det   senare
handelsbolaget är aktiebolag eller  med
aktiebolag jämförbara bolag.
För   att  undvika  vissa  olägenheter
föreslås    dock    att     den     nya
lagstiftningen i två avseenden ges  ett
något vidare tillämpningsområde än  vad
direktivet anger. Ett handelsbolag  som
en   gång  har  omfattats  av  den  nya
lagstiftningen skall få tillämpa  denna
även om det vid en senare tidpunkt inte
längre   uppfyller   förutsättningarna.
Vidare  skall av praktiska skäl de  nya
reglerna  gälla  för alla  handelsbolag
som ingår i en koncern där moderbolaget
omfattas  av den nya lagstiftningen.  I
propositionen  anges  att  det  i   det
förevarande  lagstiftningsärendet  inte
har  funnits  utrymme för  överväganden
huruvida  den nya lagstiftningen  skall
kunna  tillämpas  även  i  andra  fall.
Frågan       om      ändringar       av
redovisningsreglerna   för   ekonomiska
föreningar,    stiftelser,     enskilda
näringsidkare  och övriga  handelsbolag
bör därför enligt regeringen anstå till
senare.
I motion L3 av Rolf Dahlberg m.fl. (m)
anförs  att  det  även  för  ekonomiska
föreningar och andra juridiska personer
bör  erbjudas en möjlighet att  använda
sig    av   den   nya   lagstiftningen.
Motionärerna begär därför att riksdagen
beslutar   om  att  införa   en   sådan
bestämmelse     i    den     föreslagna
lagstiftningen (yrkande 4).
Enligt      utskottets     uppfattning
förefaller   det   som   om    den    i
propositionen  föreslagna avgränsningen
kan   vara  mindre  lämplig   i   vissa
sammanhang. Exempelvis uppstår  problem
vid      redovisningen      av      ett
koncernförhållande  med  en   ekonomisk
förening   i  toppen  och  där   de   i
koncernen ingående bolagen omfattas  av
den   nya  lagstiftningen.  Enligt  vad
utskottet    har   inhämtat    övervägs
emellertid  inom  Justitiedepartementet
förslag  om  att ge även de  ekonomiska
föreningarna  i vart fall en  möjlighet
att tillämpa den nya lagstiftningen. En
promemoria  härom kommer sannolikt  att
remitteras   i   sådan   tid   att   en
lagändring kan komma att gälla från och
med 1997. Resultatet av de överväganden
som  enligt det sagda redan  pågår  bör
enligt   utskottets  uppfattning   inte
föregripas. Utskottet avstyrker  därför
bifall till motion L3 yrkande 4.
Allmänna bestämmelser om
årsredovisningen

Regeringen föreslår att alla bolag  som
omfattas       av        den        nya
årsredovisningslagen skall upprätta  en
årsredovisning. Denna  skall  bestå  av
balansräkning,  resultaträkning,  noter
och förvaltningsberättelse. Beträffande
bolag   som  är  skyldiga  att  ha   en
auktoriserad  revisor  skall  även   en
finansieringsanalys       ingå        i
årsredovisningen. Enligt gällande  rätt
ingår     förvaltningsberättelsen     i
årsredovisningen.    I    det    fjärde
direktivet  behandlas  årsbokslut   och
förvaltningsberättelse som två separata
handlingar.      Enligt     regeringens
bedömning kan det inte anses strida mot
direktivet  att  även i  fortsättningen
låta förvaltningsberättelsen utgöra  en
del av årsredovisningen. Eftersom denna
ordning har praktiska fördelar föreslår
regeringen  att förvaltningsberättelsen
även   enligt  den  nya  lagstiftningen
skall   ingå   i  årsredovisningen.   I
propositionen  pekas på att  detta  har
praktiska   fördelar,   eftersom   även
förvaltningsberättelsen   skall    vara
föremål     för     revisorsgranskning,
behandling    på    bolagsstämma    och
offentliggörande  på  samma  sätt   som
årsredovisningen  i övrigt.  Direktivet
ställer inte några krav på upprättandet
av   finansieringsanalys,  men   enligt
regeringens   uppfattning   bör    även
finansieringsanalysen  i   förekommande
fall utgöra en del av årsredovisningen.
Sammanfattningsvis är  det  regeringens
uppfattning   att  årsredovisningen   i
framtiden  bör  ha samma  beståndsdelar
som   i  dag,  även  om  informationens
fördelning i vissa avseenden kommer att
bli en annan.
Utskottet  delar regeringens bedömning
i nu behandlad del.
Redovisningen i mindre bolag

I propositionen föreslås att i huvudsak
samma  regler bör gälla för större  och
mindre  företag. På ett flertal punkter
medger  det  fjärde  direktivet   vissa
undantag   för  mindre  och  medelstora
företag.  Det gäller bl.a.  möjligheten
att upprätta balansräkning och noter  i
förenklad form och upprättandet  av  en
något   sammandragen   resultaträkning.
Även   vissa  andra  förenklingar   för
mindre och medelstora företag medges.
Enligt  regeringen  skulle  ett   mera
allmänt   utnyttjande  av   direktivets
undantagsbestämmelser    innebära    en
försämring          av           svensk
redovisningsstandard, vilket  inte  bör
komma i fråga. Regeringen har dock valt
att   i   viss  utsträckning   utnyttja
möjligheten  att  tillåta  mindre   och
medelstora  företag att  upprätta  s.k.
resultaträkning i förkortad  form  samt
möjligheten att undanta mindre  företag
från        vissa        krav        på
tilläggsupplysningar.
Utskottet  delar  den  bedömning   som
regeringen gör i propositionen.
God redovisningssed och rättvisande
bild m.m.

Enligt  propositionens  förslag   skall
årsredovisningen   upprättas   på   ett
överskådligt  sätt och i  enlighet  med
god  redovisningssed.  Balansräkningen,
resultaträkningen  och  noterna   skall
tillsammans ge en rättvisande  bild  av
bolagets ställning och resultat. Om det
behövs  för  att  en  rättvisande  bild
skall  ges,  skall tilläggsupplysningar
lämnas.   Om   avvikelser   görs   från
allmänna råd eller rekommendationer  av
normgivande organ, skall detta anmärkas
i  en  not.  Skälen för sådan avvikelse
skall särskilt anges.
En       bärande      princip       på
redovisningsområdet är enligt  gällande
rätt   att  bokföring  och  redovisning
skall   ske   i   enlighet   med    god
redovisningssed.  Detta   kommer   till
särskilt  uttryck i 2 § bokföringslagen
som           föreskriver           att
bokföringsskyldigheten skall  fullgöras
på  ett sätt som överensstämmer med god
redovisningssed.     Begreppet      god
redovisningssed förekommer  inte  i  de
bolagsrättsliga direktiven.  I  stället
innehåller det fjärde direktivet  vissa
allmänna krav på redovisningen.  Enligt
direktivet  skall årsbokslut  upprättas
på  ett  överskådligt sätt.  Direktivet
innehåller   också   föreskrifter    om
rättvisande  bild.  Innebörden  av  det
senare  begreppet är dock inte angivet.
Om   en  redovisning  i  enlighet   med
direktivets  föreskrifter inte  ger  en
rättvisande         bild          måste
tilläggsupplysningar lämnas. Enligt  en
särskild   bestämmelse   skall   vidare
direktivets  föreskrifter  frångås,  om
tillämpningen  av dem  undantagsvis  är
oförenlig  med  kravet  på  rättvisande
bild.
Direktivets       föreskrift        om
överskådlighet,  som är  tvingande  för
medlemsstaterna, tar  endast  sikte  på
balansräkningen, resultaträkningen  och
noterna. Eftersom ett mera allmänt krav
på  överskådlighet enligt regeringen är
ägnat  att  främja tillgängligheten  av
redovisningen  föreslås i propositionen
en     regel     av    innebörd     att
årsredovisningen skall upprättas på ett
överskådligt   sätt.   Regeln    kommer
således      att      omfatta      alla
årsredovisningens      delar,      även
förvaltningsberättelsen             och
finansieringsanalysen.
Direktivet  kräver att  det  i  svensk
rätt   införs   bestämmelser   om   att
redovisningen  skall ge en  rättvisande
bild   av   bolagets   ställning    och
resultat.   Innebörden   av   begreppet
rättvisande  bild är delvis  oklar  men
enligt  regeringen bör det förstås  som
ett    i    förhållande   till   övriga
föreskrifter  i  direktivet  överordnat
krav på sådan ekonomisk information att
läsaren  kan få en så riktig  bild  som
möjligt    av    bolagets    ekonomiska
situation.  Begreppet torde  inte  vara
avsett  att - såsom är fallet med   god
redovisningssed   - återspegla  rådande
praxis och rekommendationer.
Enligt  regeringen torde de skillnader
som  föreligger  mellan begreppen  inte
alltid ha någon praktisk betydelse. Det
kan nämligen antas att årsredovisningen
som  regel ger en rättvisande bild  när
den   innehåller  den  information  som
läsaren  kan förvänta sig mot  bakgrund
av   sådana   vedertagna   normer   som
återspeglas i god redovisningssed. Dock
torde skillnaderna enligt propositionen
vara  så  betydelsefulla att  det  inte
utan vidare går att utmönstra kravet på
iakttagande  av  god redovisningssed  i
och  med att kravet på rättvisande bild
införs. Behovet av en rättslig standard
som  god  redovisningssed,  grundad  på
förekommande         praxis         och
rekommendationer,     torde      enligt
regeringens bedömning inte  helt  kunna
ersättas av kravet på rättvisande bild,
eftersom  det kravet har sin tyngdpunkt
i  redovisningen i det enskilda fallet.
Till  följd  härav och av  den  rådande
osäkerheten om innebörden av  begreppet
rättvisande   bild   anser   regeringen
övervägande skäl tala för att begreppet
god  redovisningssed i vart fall  tills
vidare    bör   ingå    i    den    nya
lagstiftningen. Propositionens  förslag
innebär  således  att  det  i  den  nya
lagstiftningen tas in såväl ett krav på
att  god  redovisningssed skall iakttas
som ett krav på att redovisningen skall
ge  en  rättvisande  bild  av  bolagets
ställning och resultat. När det  gäller
sättet  för att bestämma innebörden  av
begreppet god redovisningssed  föreslås
ingen  ändring i förhållande  till  vad
som gäller för närvarande.
Enligt    utskottets    mening     har
regeringen  gjort en riktig  bedömning.
Med hänsyn främst till den oklarhet som
råder  om  den  närmare  innebörden  av
begreppet  rättvisande  bild  vore  det
enligt utskottets mening olämpligt  att
nu  avföra den i redovisningssammanhang
grundläggande    principen    om    god
redovisningssed.   Som   framhålls    i
propositionen måste givetvis den praxis
och   de   rekommendationer   som   ger
begreppet   dess  innehåll  fortlöpande
anpassas till de synsätt som kan  komma
att utvecklas inom ramen för EG-rätten.
Balans- och resultaträkningarna

Bokföringslagens       regler        om
balansräkningens           uppställning
föreskriver   ett   uppställningsschema
enligt  kontoformen men  tillåter  även
annan  uppställningsform  som  ger   en
likvärdig   överblick  över   rörelsens
ställning.  Detta  betyder   att   även
rapportformen  accepteras.  Kontoformen
är  emellertid den etablerade i  svensk
redovisningspraxis  och   rapportformen
används  i  praktiken inte. Det  fjärde
direktivet       föreskriver        att
balansräkningen ställs upp enligt något
av två angivna scheman. Det ena innebär
uppställning  i  kontoform.  Det  andra
innebär   uppställning  i  rapportform.
Medlemsstaterna  får enligt  direktivet
välja  mellan att tillåta båda formerna
eller enbart den ena formen. Regeringen
anser att det praktiska behovet av  att
kunna  ställa  upp  balansräkningen   i
rapportform   är   mycket   liten.    I
propositionen  anförs  att  kontoformen
även i övriga Europa - med undantag för
Storbritannien  och Irland  -  är   den
klart  dominerande. Flertalet  av  EU:s
medlemsstater  tillåter  också   endast
kontoformen.  Regeringen  föreslår  att
den  nya  lagstiftningen bör föreskriva
att    balansräkningen   alltid   skall
upprättas   i   kontoform.  Direktivets
föreskrifter     om    balansräkningens
närmare   utformning  är   i   huvudsak
tvingande. Regeringens förslag till den
närmare utformningen av balansräkningen
framgår av bilaga 2 till förslaget till
ny årsredovisningslag.
Enligt   det  fjärde  direktivet   får
medlemsstaterna  tillåta  vissa  mindre
bolag  att  upprätta  balansräkning   i
förkortad form. Regeringen har valt att
inte utnyttja den möjligheten. Som skäl
för  det  ställningstagandet  anförs  i
propositionen  bl.a. att  en  förenklad
balansräkning  ofta har ett  väsentligt
lägre    informationsvärde    än     en
fullständig balansräkning samt  att  en
möjlighet  att  upprätta  en  förkortad
balansräkning skulle innebära  en  risk
för        att        den       svenska
redovisningsstandarden sänks.
När  det gäller resultaträkningen  kan
denna,  liksom balansräkningen,  enligt
gällande  rätt ställas upp  antingen  i
kontoform   eller  i   rapportform.   I
praktiken   är   rapportformen   numera
huvudregel.   Kontoformen   används   i
praktiken  inte. Det fjärde  direktivet
medger  fyra  olika uppställningsformer
för resultaträkningen, dels rapportform
med     kostnadsslagsindelning,    dels
rapportform   med   funktionsindelning,
dels    kontoform   med   kostnadsslags
indelning   och   dels  kontoform   med
funktionsindelning. Medlemsstaterna får
välja  att tillåta två eller  flera  av
formerna eller att föreskriva endast en
uppställningsform.
Regeringen        föreslår         att
resultaträkning  skall  ställas  upp  i
rapportform,        antingen        med
kostnadsslagsindelning    eller     med
funktionsindelning.   Uppställning    i
kontoform  skall  inte  vara  tillåten.
Direktivets         schema          för
resultaträkningen   är    i    huvudsak
tvingande.  Den svenska lagstiftningens
föreskrifter  om  utformningen  av  och
innehållet i en funktionsindelad  resp.
en kostnadsslagsindelad resultaträkning
måste  därför i allt väsentligt ansluta
till   föreskrifterna   i   direktivet.
Regeringens  förslag till  den  närmare
utformningen framgår av bilaga  3  till
förslaget till ny årsredovisningslag.
Regeringen    föreslår   att,    under
förutsättning att det är  motiverat  av
konkurrensskäl och regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer  ger
tillstånd till det, bolag som  använder
en funktionsindelad resultaträkning får
slå      samman     bl.a.      posterna
Nettoomsättning och Kostnad  för  sålda
varor till en gemensam post. Bolag  som
använder     en    kostnadsslagsindelad
resultaträkning  får under  motsvarande
förutsättningar   slå   samman    bl.a.
posterna Nettoomsättning och Förändring
av  varulager  till en  gemensam  post.
Möjligheterna  att  på  detta  upprätta
resultaträkning i förkortad form  skall
dock inte stå öppna för bolag som är så
stora att de är skyldiga att ha auktori
serad revisor.
Direktivet  ger ett betydande  utrymme
att   tillåta  mindre  och   medelstora
företag att upprätta resultaträkning  i
förkortad form. Denna möjlighet är inte
uttryckligen  begränsad   till   sådana
situationer     då    en    fullständig
redovisning skulle vara till skada  för
företaget.  Likväl  torde  syftet   med
bestämmelsen,  enligt vad  som  sägs  i
propositionen,  vara   att   ge   bolag
möjlighet  att inte redovisa  uppgifter
vars  offentliggörande skulle leda till
konkurrensnackdelar för bolaget.
En  resultaträkning i rapportform  med
funktionsindelning innebär att  bolagen
tvingas  redovisa  förhållandet  mellan
nettoomsättningen  och  kostnaden   för
sålda  varor.  En  resultaträkning  med
kostnadsslagsindelning  ger  upplysning
om          förhållandet         mellan
nettoomsättningen och bruttoresultatet.
Dessa uppgifter kan vara känsliga  från
konkurrenssynpunkt,   eftersom   de   i
viktiga    delar   avslöjar    bolagets
prissättningspolitik                och
vinstmarginaler.      Särskilt      för
nystartade  företag eller  företag  med
endast  en  eller  ett fåtal  produkter
skulle  en öppen redovisning  om  dessa
förhållanden   kunna   få    allvarliga
följder. Enligt regeringen talar därför
övervägande skäl för att lagstiftningen
skall ge ett begränsat utrymme för  att
uppgifter   av  detta  slag  utelämnas.
Uppgifterna bör dock inte få  utelämnas
i  annat  fall än om det är befogat  av
konkurrensskäl.       De        närmare
förutsättningarna för  när  uppgifterna
kan  utelämnas  bör  enligt  regeringen
bestämmas  i praxis. Enligt  regeringen
bör   möjligheten   att   upprätta   en
förkortad     resultaträkning     göras
beroende  av  tillståndsprövning.   Som
villkor    uppställs   därför    enligt
propositionens  förslag att  regeringen
eller   den  myndighet  som  regeringen
bestämmer   skall   ha   lämnat    sitt
medgivande.
I motion L3 av Rolf Dahlberg m.fl. (m)
yrkas  att kravet på tillståndsprövning
för  de  företag som skall få  upprätta
resultaträkning i förkortad form avslås
(yrkande  1).  Motionärerna  framhåller
att     tillståndsprövningen    innebär
nackdelar   både  från  kostnads-   och
effektivitetssynpunkt men också en ökad
pappersexercis  för småföretagarna.  De
pekar på att Redovisningskommittén inte
förde     fram    något     krav     på
tillståndsprövning   utan   i   stället
föreslog att företaget i en not  skulle
upplysa   om  vilka  överväganden   som
ligger     bakom    bedömningen     att
bestämmelsen är tillämplig.  Detta  var
också    regeringens   förslag   enligt
lagrådsremissen. Motionärerna motsätter
sig  regeringens  ståndpunkt,  som   är
olycklig bl.a. med hänsyn till  landets
svåra arbetsmarknadspolitiska läge.
Utskottet  kan dela uppfattningen  att
den   föreslagna   tillståndsprövningen
innebär  nackdelar från  kostnads-  och
effektivitetssynpunkt. Huvudskälet  för
förslaget synes dock vara farhågor  för
att   flertalet  företag   kommer   att
utelämna   uppgifter  om  omsättningen,
vilket skulle leda till en ofullständig
information  och negativa effekter  för
konkurrensen.  Enligt  en  uppgift  som
lämnas    i   propositionen   har    en
motsvarande   bestämmelse    i    dansk
lagstiftning lett till att nära 60 % av
de  danska  företagen avstår  från  att
redovisa  uppgift om omsättningen.  Med
hänsyn  till  de skäl som  sålunda  kan
åberopas   för   en  tillståndsprövning
finner  utskottet att en sådan ordning,
trots  de  nackdelar  den  innebär,  är
befogad   för   att   upprättandet   av
resultaträkning i förenklad form  skall
användas   endast  i  den   restriktiva
omfattning   som   avsetts.   Utskottet
avstyrker  med  det sagda  bifall  till
motion L3 yrkande 1.
I motion L1 anför Johan Lönnroth m.fl.
(v)  att  det är en brist i regeringens
förslag  till  årsredovisningslag   att
frågorna  om  företagens  jämställdhets
arbete  och  kompetensutvecklingsarbete
utelämnas.   Motionärerna   anser   att
redovisningen  borde  kompletteras  med
uppgifter          om          bolagens
jämställdhetsprogram,  dvs.   vad   som
gjorts      för      att      förstärka
kvinnorepresentationen i styrelser  och
på       ledande      tjänster,      om
löneutvecklingen  osv.  Dessutom  borde
företagens strategier för att  utveckla
arbetskraftens kompetens -  och  därmed
bolagets långsiktiga överlevnadsförmåga
-  också  ingå  i  årsredovisningen.  I
motionen  anförs vidare att det  är  en
brist   att   företagen  inte   tvingas
redovisa     sina    miljöskulder     i
balansräkningen.   Om    denna    skuld
beräknades och redovisades inom  linjen
i    balansräkningen    skulle    såväl
konsumenter som potentiella investerare
ha  betydligt  större  möjligheter  att
bedöma  företagens  framtidsutsikter  i
samhällsekonomisk            betydelse.
Marknadsekonomin    skulle    därigenom
fungera   bättre.  Motionärerna   begär
tillkännagivande om betydelsen  av  att
integrera  företagens miljöräkenskaper,
jämställdhetsarbete                 och
kompetensutvecklingsprogram           i
redovisningen.
I  motion L207 tar Bengt Harding Olson
(fp)  upp  frågor  om humankapitalet  i
företagens    redovisning.   Motionären
framhåller  att människan är företagets
viktigaste  tillgång  men   att   detta
förhållande inte avspeglas i företagens
nuvarande värderingspraxis. I  motionen
anförs    bl.a.    följande.     Hårda 
investeringar,   såsom   verktyg    och
inventarier,  anses  ha  ett  bestående
värde   medan    mjuka   investeringar,
exempelvis        kostnaden         för
kompetensutveckling,   däremot    anses
sakna   varaktigt   värde.   De   hårda
investeringarna  tas upp  i  företagens
balansräkningar,  men  inte  de  mjuka.
Mjuka   investeringar  är  sådana   som
påverkar produktiviteten under  mer  än
ett  bokföringsår och  som  med  dagens
praxis  inte  värdemässigt  tas  upp  i
balansräkningen.  Exempel   på   sådana
investeringar    är   utbildning    och
kompetensutveckling,
informationslösningar  när  det  gäller
fakturerings-,       ekonomi-       och
produktionsplaneringssystem       etc.,
dokumentation  och arbetsrutiner  såsom
kvalitets-   och  säkerhetssystem   och
personalhandböcker.  En  undervärdering
av    humankapitalet   får   allvarliga
konsekvenser  i  flera  avseenden.  Ett
hårt  ekonomiskt synsätt  motverkar  en
planmässig  och  långsiktig   vård   av
människan/humankapitalet    och     den
direkta  kostnadsföringen av  de  mjuka
investeringarna      får       negativa
resultatmässiga    konsekvenser.    Den
nuvarande  utformningen av balans-  och
resultaträkningen utgör i själva verket
en   bromskloss  för  utvecklingen   av
svensk      ekonomi.     Den      mjuka
värdetillväxten   fungerar    som    en
resultatdämpande faktor.  Dessutom  går
samhället   miste   om  skatteintäkter.
Motionären  yrkar  tillkännagivande  om
vad   som   i   motionen   anförs    om
humankapitalet       i       företagens
redovisning.
När     det     först    gäller     de
jämställdhetsfrågor  som  tas   upp   i
motion L1 vill utskottet erinra om sitt
ställningstagande   våren   1994,   när
utskottet    senast   behandlade    ett
snarlikt    motionsyrkande.   Utskottet
framhöll      att      syftet       med
aktiebolagslagens regler om upprättande
och  offentliggörande av årsredovisning
i   första   hand   är   att   bolagets
intressenter av skilda slag skall kunna
få upplysningar som är av betydelse för
bedömningen  av  företagets  ekonomiska
förhållanden                        och
utvecklingsmöjligheter. I den  mån  det
finns behov av en lagstadgad skyldighet
för   aktiebolag  att   redovisa   sina
jämställdhetssträvanden   bör    sådana
bestämmelser,   enligt  vad   utskottet
framhöll, i vart fall inte föras  in  i
aktiebolagslagen. Utskottet, som i  dag
inte   har   någon  annan  uppfattning,
avstyrker bifall till motion  L1  i  nu
behandlad del.
I propositionen konstaterar regeringen
att  frågan  om miljöredovisning  under
den  senaste  tiden har  fått  en  ökad
aktualitet,   och   det   kan    enligt
regeringen  hävdas att  någon  form  av
miljöredovisning    borde    ingå     i
förvaltningsberättelsen.     Regeringen
avser därför att inom kort återkomma  i
denna fråga.
Utskottet     har     erfarit      att
Justitiedepartementet  avser   att   ge
Redovisningskommittén               ett
tilläggsdirektiv,     enligt     vilket
kommittén   skall  få  i  uppdrag   att
vverväga hur de miljömässiga aspekterna
på  bolagens verksamhet bör  redovisas.
Eftersom Redovisningskommittén  sålunda
kommer  att utreda frågan bör riksdagen
enligt  utskottets mening  inte  nu  ta
något   initiativ  med   anledning   av
motionen.  Utskottet avstyrker  således
bifall till motion L1 även i denna del.
Frågan   om  redovisningsmetoder   som
bättre tar hänsyn till investeringar  i
det s.k. humankapitalet behandlades  av
utskottet   våren   1993    (se    bet.
1992/93:L31).   Utskottet   kunde    då
konstatera  att  en  arbetsgrupp   inom
Arbetsmarknadsdepartementet        hade
utarbetat     ett     förslag      till
personalekonomiska redovisningar,  (DsA
1991:43)  Personalekonomisk redovisning
- Förslag till lagstiftning. Enligt det
synsätt   som  präglar  rapporten   har
personalens            utbildningsnivå,
yrkesskicklighet  och  närvaro   liksom
arbetsmiljöförhållandena betydelse  för
produktivitet och verksamhetsresultat i
en  organisation. För att ledningen  på
olika  nivåer  i  en  verksamhet  skall
kunna  göra  riktiga personalekonomiska
bedömningar          krävs          att
informationsbehoven             internt
tillgodoses.   Den   personalekonomiska
redovisningen    skall     också     ge
information  till t.ex. aktieägare  och
borgenärer,  leverantörer   och   andra
huvudmän  samt till vissa  myndigheter.
Enligt promemorieförslaget skall regler
om personalekonomisk redovisning tas in
i   de  befintliga  författningar   som
reglerar  den ekonomiska redovisningen.
En  sådan lösning anses ligga  i  linje
med den man valt inom EU. Rapporten har
remissbehandlats,  varefter  regeringen
har       överlämnat      den      till
Redovisningskommittén för överväganden.
Utskottet,  som  anser  att   det   är
angeläget  att frågorna om  värderingen
och    redovisningen   av    företagens
personanknutna  resurser  blir  närmare
belysta, ser med tillfredsställelse att
dessa  frågor  kommer att övervägas  av
Redovisningskommittén i dess  fortsatta
arbete.   Kommitténs  ställningstagande
bör  inte  föregripas.  Motionerna  bör
därför  inte föranleda något  initiativ
från    riksdagens   sida.    Utskottet
avstyrker således bifall till motion L1
i denna del och till motion L207.
Värdering av tillgångar

Regeringen         föreslår         att
anläggningstillgångar, dvs.  tillgångar
som är avsedda att stadigvarande brukas
och innehas i rörelsen, skall delas  in
i    immateriella,    materiella    och
finansiella anläggningstillgångar.
Som   immateriell  anläggningstillgång
får  tas  upp  goodwill,  utgifter  för
forsknings- och utvecklingsarbeten  och
liknande  arbeten  samt  utgifter   för
koncessioner,     patent,     licenser,
varumärken,  hyresrätter  och  liknande
rättigheter,  om  de är  av  väsentligt
värde för rörelsen under kommande år.
När   det   gäller   värderingen    av
tillgångarna    innebär     regeringens
förslag    att    anläggningstillgångar
normalt    skall    tas    upp     till
anskaffningsvärdet. Om  tillgången  har
tillverkats  inom  företaget,  skall  i
anskaffningsvärdet  räknas   in   såväl
direkta tillverkningskostnader  som  en
skälig      andel     av      indirekta
tillverkningskostnader.               I
anskaffningsvärdet skall i sådant  fall
även  kunna räknas in ränta på  kapital
som   har  lånats  för  att  finansiera
tillverkningen   av    tillgången.    I
anskaffningsvärdet skall i  vissa  fall
även   få   räknas  in   utgifter   för
värdehöjande förbättring.
När   det   gäller  avskrivningar   av
anläggningstillgångar          föreslår
regeringen     följande.     Om      en
anläggningstillgång    har    begränsad
ekonomisk livslängd, skall den  skrivas
av  systematiskt över denna  livslängd.
För  goodwill  och  andra  immateriella
anläggningstillgångar     skall     den
ekonomiska  livslängden  beräknas  till
högst  fem  år,  såvida  det  inte  med
rimlig   grad  av  säkerhet   går   att
fastställa en längre livslängd. Om  ett
bolag      tillämpar     en      längre
avskrivningstid,  skall   detta   jämte
skälen   för  det  anges  i   en   not.
Avskrivningsbelopp  skall  redovisas  i
resultaträkningen.
När   det   gäller   nedskrivning   av
anläggningstillgångar           innebär
regeringens     förslag     att      en
anläggningstillgång som på  balansdagen
har  ett  lägre värde än det värde  som
följer    av    en    tillämpning    av
årsredovisningslagens   övriga   regler
skall  skrivas  ned  till  detta  lägre
värde,  om  värdeminskningen kan  antas
vara     bestående.    En    finansiell
anläggningstillgång  får  skrivas   ned
till  det  lägre värde som den  har  på
balansdagen, även om det inte kan antas
att  värdenedgången  är  bestående.  Om
skälen  för nedskrivningen inte  längre
föreligger, skall gjorda nedskrivningar
återföras  (reverseras). Nedskrivnings-
och  reverseringsbelopp skall redovisas
i resultaträkningen.
Regeringen     föreslår    beträffande
uppskrivning  av  anläggningstillgångar
att   en   materiell  eller  finansiell
anläggningstillgång   som    har    ett
tillförlitligt   och  bestående   värde
väsentligen överstigande bokfört  värde
skall  få skrivas upp till detta värde.
En förutsättning för uppskrivning skall
dock   vara  att  uppskrivningsbeloppet
används  för  ökning av  aktiekapitalet
eller    för   avsättning    till    en
uppskrivningsfond.    Det    uppskrivna
beloppet och det belopp som har avsatts
till  uppskrivningsfond  eller  använts
för ökning av aktiekapitalet skall inte
intäkts-  eller  kostnadsföras.   Några
bestämmelser  som  ger  möjlighet   att
kvitta uppskrivning mot nedskrivning av
andra anläggningstillgångar tas inte in
i      den      nya     lagstiftningen.
Uppskrivningsfonden skall när som helst
kunna  tas  i  anspråk  för  ökning  av
aktiekapitalet  och  för  täckande   av
förlust  som inte kan täckas  av  fritt
eget   kapital.  Vid  avskrivning   och
nedskrivning    av   tillgången    samt
avyttring   och   utrangering,    skall
uppskrivningsfonden minskas.
Enligt   regeringens   förslag   skall
enligt  huvudprincipen för  värderingen
av   omsättningstillgångar,  dvs.  alla
andra           tillgångar           än
anläggningstillgångar, dessa tillgångar
värderas enligt den s.k. lägsta värdets
princip.  Denna innebär att  tillgången
skall  tas  upp  till  det  lägsta   av
anskaffningsvärdet  och  det   verkliga
värdet          på         balansdagen.
Anskaffningsvärdet skall  bestämmas  på
samma   sätt   som  skall   gälla   för
anskaffningsvärdet                   av
anläggningstillgångar.   Det   verkliga
värdet     skall     bestämmas     till
nettoförsäljningsvärdet eller,  om  det
finns          särskilda          skäl,
återanskaffningsvärdet   eller    annat
värde förenligt med god redovisningssed
och   kravet   på   rättvisande   bild.
Undervärdering av omsättningstillgångar
tillåts  inte.  Till  följd  därav  tas
några bestämmelser om lagerreserv  inte
in i den nya lagstiftningen.
När   det   gäller   värderingen    av
varulager  innebär regeringens  förslag
att anskaffningsvärdet för varulager av
likartade   tillgångar   får   beräknas
enligt   den   s.k.  först-in-först-ut-
metoden  (FIFO-metoden), med  hjälp  av
vägda  genomsnittspriser  eller  enligt
annan jämförbar metod. Den s.k. sist-in-
först-ut-metoden   (LIFO-metoden)   och
liknande   metoder  får  däremot   inte
tillämpas.  Om det bokförda  värdet  av
varulagret   väsentligt  avviker   från
marknadsvärdet, skall skillnadsbeloppet
anges  i  en  not.  En  särskild  regel
införs  om  att vissa tillgångar,  vars
kvantitet,   värde  och  sammansättning
inte   varierar  väsentligt  och   vars
sammantagna  värde  är  av  underordnad
betydelse, får tas upp till en  bestämd
mängd och ett fast värde.
Utskottet   har  ingen   erinran   mot
propositionens   förslag   i   den   nu
redovisade delen.
Avtal om avgångsvederlag

I  svensk rätt finns inte något krav på
att  löner och andra ersättningar  till
ledande     befattningshavare     skall
specificeras     i    balans-     eller
resultaträkningen.  Om  ett  avtal   om
avgångsvederlag och liknande förmån  är
att   anse  som  en  förpliktelse   för
bolaget  -  vilket vanligen torde  vara
fallet   -  skall  det  tas   upp   som
ansvarsförbindelse     eller     skuld.
Lagstiftningen  kräver emellertid  inte
att   balans-  eller  resultaträkningen
innehåller uppgifter om vem eller vilka
detta skuldbelopp avser.
Enligt  11  kap.  9 § aktiebolagslagen
skall  i förvaltningsberättelsen  anges
det     sammanlagda     beloppet     av
räkenskapsårets löner och  ersättningar
dels  till  styrelsen och verkställande
direktören, dels till övriga anställda.
Tantiem och därmed jämställd ersättning
till    styrelsen   och   verkställande
direktör  skall  anges särskilt.  Någon
uppgift  om vad som belöper på var  och
en  av  de  enskilda befattningshavarna
behöver  dock  inte lämnas.  Enligt  11
kap.  8 § första stycket fjärde punkten
aktiebolagslagen  skall,  om  lån   har
givits  eller  säkerhet  lämnats   till
bolaget närstående personer med stöd av
tillstånd    enligt   aktiebolagslagen,
uppgift  lämnas  i  balansräkningen  om
lånets   storlek,  arten   av   ställda
säkerheter och beloppet av de  lån  för
vilka  säkerhet ställts. Uppgift  skall
även  lämnas om vilken anknytning  till
bolaget den har till vilken lån  lämnas
eller för vilken säkerhet ställts.
Motionsyrkanden  med krav  på  skärpta
regler   avseende   redovisningen    av
bolagens   ledande   befattningshavares
förmåner    och   krav   på    särskild
redovisning   av  avgångsvederlag   har
tidigare   behandlats   av   utskottet,
senast    i    maj   1994   (se    bet.
1993/94:LU32).  Utskottet  utgick  från
att  spörsmålet om företags redovisning
av avtal om avgångsvederlag m.m. skulle
komma att behandlas av regeringen  inom
ramen      för      beredningen      av
Redovisningskommitténs förslag.
Det  fjärde direktivet föreskriver att
noterna   skall   ange   storleken   av
räkenskapsårets    ersättningar    till
ledamöterna i förvaltnings-,  lednings-
och  tillsynsorganen på grund av  deras
arbetsuppgifter  samt   varje   avtalad
eller    på    annat   sätt   uppkommen
förpliktelse  som avser pensioner  till
tidigare   ledamöter  i  dessa   organ.
Summan  för varje kategori skall anges.
Därutöver  skall noterna ange storleken
av  de  förskott och krediter  som  har
beviljats  ledamöterna i förvaltnings-,
lednings-   och   tillsynsorganen   med
uppgifter  om räntesatser, huvudsakliga
villkor   och   eventuellt  återbetalda
belopp,   liksom  åtaganden   som   har
ingåtts för ledamöternas räkning i form
av garantier av något slag. Uppgifterna
skall   avse  summan  för  varje  sådan
kategori av befattningshavare.
I  propositionen erinras  om  att  det
under senare år har ifrågasatts om inte
krav  borde  ställas på  att  företagen
lämnar en mer detaljerad information om
ledande              befattningshavares
anställningsförmåner  och  förekommande
avtal     om    avgångsvederlag     och
motsvarande. Intresset sägs  främst  ha
gällt  de  noterade  aktiebolagen,  men
enligt  regeringen kan det  finnas  ett
intresse     av    att     avtal     om
avgångsvederlag och andra förmåner  ges
en  viss öppen redovisning även i bolag
som     inte    är    marknadsnoterade.
Förekomsten   av   sådana   avtal   kan
nämligen   innebära   vissa   särskilda
risker  för bolagen, inte minst  om  de
avtalade vederlagen är stora och gäller
endast en eller ett fåtal personer.  En
öppen redovisning har enligt regeringen
betydelse   också  för   det   allmänna
förtroendet  för  bolagens  verksamhet.
Regeringen framhåller dock att det  mot
dessa krav på en öppnare redovisning av
olika                befattningshavares
anställningsvillkor  står  integritets-
och     sekretesshänsyn,    och    även
konkurrensskäl.
I    propositionen    hänvisas    till
rekommendationen  Information  angående
ledande   befattningshavares  förmåner,
som  utfärdades  1993 av  Näringslivets
Börskommitté.  Genom  rekommendationen,
som  anses  ha fått ett gott mottagande
bland    börsföretagen,   har    dessas
skyldighet  att  lämna  information  om
ledande befattningshavares löner, andra
ersättningar     och    avgångsvederlag
utvidgats  betydligt. Det finns  enligt
propositionen för närvarande inget  som
tyder  på att graden av den föreskrivna
informationsskyldigheten  skulle   vara
otillräcklig  eller  att   de   berörda
företagen  inte kommer  att  rätta  sig
efter rekommendationen.
Eftersom  det  i  enlighet   med   det
tidigare  sagda finns ett  intresse  av
att    även   bolag   som    inte    är
inregistrerade   på    börsen    lämnar
upplysningar om förekommande  avtal  om
avgångsvederlag  och liknande  förmåner
föreslår regeringen att bolagen  enligt
den   nya  lagstiftningen  skall   vara
skyldiga  att i årsredovisningen  lämna
uppgift  om vad som har utgått i  löner
och   andra  ersättningar  till   vissa
befattningshavare  i  bolaget.   Enligt
förslaget   skall  uppgiftsskyldigheten
omfatta  lön och annan ersättning  till
dels       styrelseledamöter        och
verkställande  direktör  i  aktiebolag,
dels    sådana   befattningshavare    i
handelsbolag  som  intar  en  ställning
motsvarande    styrelseledamot    eller
verkställande direktör. Uppgiftsskyldig
heten  skall  avse även sådan  lön  och
ersättning   som   har   lämnats   till
tidigare  verkställande direktör  eller
styrelseledamot.
Regeringen    föreslår    vidare    en
komplettering   av   gällande    regler
beträffande redovisningen  av  lån  och
ansvarsförbindelser.  Enligt  förslaget
skall  den  nya  lagstiftningen  ställa
krav     på     dels     uppgift     om
ansvarsförbindelser  som  har   ingåtts
till     förmån    för    verkställande
direktören   eller   en    ledamot    i
styrelsen,   dels   vissa   ytterligare
uppgifter  om  lämnade lån,  säkerheter
och    ansvarsförbindelser.   Slutligen
föreslås   krav   på  redovisning   för
beloppen av förpliktelser och kostnader
som   avser   pensioner  och   liknande
förmåner  till  styrelseledamöter   och
verkställande  direktör,  liksom   till
tidigare     styrelseledamöter      och
verkställande      direktör      (eller
motsvarande).
Bolagens        redovisning         av
avgångsvederlag  m.m.  tas  upp  i  två
motioner   från   1995   års   allmänna
motionstid. I L201 av Nils  T  Svensson
(s)  anförs att det mot bakgrund av  de
senaste    årens    utveckling    finns
utomordentligt starka skäl  att  införa
en   redovisningsskyldighet   av   s.k.
fallskärmsavtal i bolagens redovisning.
En     offentlig     redovisning     av
ersättningarna måste enligt  motionären
avse    hela   företagsledningen    och
styrelsen,   och   redovisningen    bör
omfatta såväl räkenskapsårets löner och
ersättningar  som  större  avsättningar
för   sjukförsäkrings-,  pensions-  och
andra   sociala  avgifter.   Motionären
yrkar   att  riksdagen  hos  regeringen
begär     förslag    om    en    utökad
redovisningsskyldighet      beträffande
företagsledningarnas
anställningsförmåner i enlighet med det
sagda.
I  motion L204 av Göran Magnusson  (s)
anförs att frågan om lagstiftning  åter
bör  aktualiseras  i syfte  att  införa
bindande   regler  för  alla   företags
redovisning    av   chefernas    totala
anställningsvillkor.  Motionären  begär
ett tillkännagivande av denna innebörd.
Enligt  utskottets  mening  finns  det
goda skäl för regeringens bedömning  om
behovet       av      en       utvidgad
upplysningsskyldighet beträffande avtal
om  avgångsvederlag m.m. Det är  i  och
för  sig mycket tillfredsställande  att
börsbolagen   på  frivillighetens   väg
synes  ha anpassat sig till den öppnare
redovisning  som rekommendationen  från
Näringslivets Börskommitté föreskriver.
Som  regeringen betonar  är  emellertid
nya     regler     om     en     vidgad
upplysningsplikt  av  störst  betydelse
när det gäller de icke marknadsnoterade
bolagen.  En  mer öppen  redovisning  i
dessa  bolag är angelägen,  inte  minst
när det gäller förtroendet för bolagens
verksamhet.      Enligt       utskottet
tillfredsställer regeringens lagförslag
i   detta  avseende  de  krav  som  bör
ställas  på  en  öppen  redovisning  av
förmåner mot bakgrund av de integritets-
,  sekretess- och konkurrenshänsyn  som
gör sig gällande i sammanhanget. Syftet
med   motionerna  L201  och  L204   får
därigenom anses vara tillgodosett.
Till  följd av det anförda tillstyrker
utskottet  regeringens  förslag  i   nu
behandlad del och avstyrker bifall till
motionerna L201 och L204.
När det gäller kravet på uppgifter  om
pensioner  och  liknande förmåner  till
nuvarande         och          tidigare
styrelseledamöter   och   verkställande
direktör  innebär  regeringens  förslag
att  redovisningen skall avse,  förutom
det  sammanlagda kapitaliserade  värdet
av  föreliggande pensionsförpliktelser,
de  sammanlagda kostnader som uppkommit
under räkenskapsåret. Upplysningskravet
berör   således   både  resultat-   och
balansräkningarna.
Redovisningskommittén   föreslog    att
dessa  uppgifter  enbart  skulle   avse
kostnader  och förpliktelser  till  den
del   de  överstiger  de  förmåner  som
skulle    ha   gällt   enligt    allmän
pensionsplan.  Detsamma   föreslogs   i
lagrådsremissen.    Som    skäl     för
propositionens  förslag  i  denna   del
anförs  att  kommitténs  förslag   till
begränsning  i redovisningsskyldigheten
skulle  leda  till betydande  praktiska
problem vid redovisningen.
I motion L3 av Rolf Dahlberg m.fl. (m)
vänder   sig   motionärerna   mot   att
regeringen frångått kommitténs  förslag
när  det gäller frågan om vilka  belopp
uppgiftsskyldigheten  skall  avse.   De
erinrar om att kommittén, till följd av
den    förordade    utformningen     av
bestämmelsen, ifrågasatt behovet av  en
särredovisning i de fall  då  t.ex.  en
verkställande   direktör   har    samma
pensionsförmåner som andra anställda på
samma   lönenivå.   För   att   undvika
laborerandet     med     två      olika
sifferuppgifter, vilket blir följden av
regeringens   förslag,    bör    enligt
motionärerna       uppgiftsskyldigheten
utformas   i  enlighet  med  kommitténs
förslag (yrkande 2). Uppgifterna skulle
därigenom   på   ett   tydligare   sätt
åskådliggöra den faktiska kostnaden för
ett företags pensionsförpliktelser.
Utskottet    kan    konstatera     att
skiljaktigheterna     i      kommitténs
respektive regeringens förslag i den nu
behandlade  delen ger uttryck  för  två
olika  synsätt och att det snarast  kan
anses  vara en lämplighetsfråga  vilket
av de båda alternativen som bör väljas.
Enligt    utskottets    mening    talar
övervägande   skäl  för  propositionens
förslag,  eftersom  kommitténs  förslag
innebär   en    nettoredovisning    som
avviker  från  det  gängse  sättet  att
redovisa  kostnader. Detta  kan  enligt
utskottets     mening     leda     till
missförstånd. Till följd av  det  sagda
avstyrker utskottet bifall till  motion
L3 yrkande 2.
Tilläggsupplysningar

Enligt    fjärde    direktivet    skall
tillämpade    värderingsmetoder     och
använda  beräkningsmetoder för av-  och
nedskrivningar anges i not.  Direktivet
ställer  vidare  bl.a.  vissa  krav  på
särskilda        upplysningar        om
anläggningstillgångar               och
uppskrivningar.   Upplysningar    måste
också  lämnas  om i vilken utsträckning
beräkningen   av   årsresultatet    har
påverkats        av       skattemässiga
överväganden.
När      det      gäller      allmänna
tilläggsupplysningar   om   värderingen
innebär      propositionens     förslag
följande.
I    årsredovisningen   skall   lämnas
upplysningar    om   principerna    för
värderingen av tillgångar, avsättningar
och  skulder.  I  fråga om  tillgångar,
avsättningar  och  skulder  i  utländsk
valuta  skall  det anges  enligt  vilka
principer beloppen har räknats om  till
svenska  kronor.  Uppgift  skall   även
lämnas om grunderna för avskrivning  av
anläggningstillgångarnas olika  poster.
Vidare skall upplysningar lämnas  bl.a.
om             anläggningstillgångarnas
anskaffningsvärde,       om       årets
avskrivningar,    nedskrivningar    och
uppskrivningar,     om     ackumulerade
avskrivningar,    nedskrivningar    och
uppskrivningar,  om  korrigeringar   av
tidigare       års       avskrivningar,
nedskrivningar  och uppskrivningar  och
om   de  tillgångar  som  bolaget   har
anskaffat   eller  avhänt   sig   under
räkenskapsåret.      Vidare       skall
upplysningar         lämnas          om
uppskrivningsfondens storlek  och  dess
förändringar  under räkenskapsåret.  Om
en  tillgång är föremål för avskrivning
eller   nedskrivning   uteslutande   av
skatteskäl, skall det lämnas upplysning
om  detta  tillsammans med  uppgift  om
avskrivningens   eller  nedskrivningens
storlek.
Tilläggsupplysningarna skall, om  inte
annat  föreskrivs, tas  in  i  noterna.
Hänvisningar till noterna  skall  göras
vid  de poster i balansräkningen  eller
resultaträkningen      till       vilka
upplysningarna       hänför        sig.
Tilläggsupplysningarna kan även  lämnas
i balans- eller resultaträkningen under
förutsättning  att detta  inte  står  i
strid med kravet på överskådlighet.
Medlemsstaterna får enligt  direktivet
medge  undantag  när det  gäller  vissa
mindre  företags skyldighet  att  lämna
tilläggsupplysningar.     Flera      av
undantagen  gäller sådana  upplysningar
som  enligt gällande rätt måste  lämnas
av   samtliga  aktiebolag.   I   sådana
avseenden  finns det enligt  regeringen
inte    någon   anledning   att   medge
undantag.  Enligt  regeringens  förslag
skall   mindre   bolag  undantas   från
skyldigheten    att    lämna     sådana
tilläggsupplysningar som inte erfordras
enligt gällande rätt. Förslaget innebär
att  lättnadsregeln omfattar bolag  med
högst   tio   anställda  och   med   en
balansomslutning om högst  24  miljoner
kronor.
Utskottet  kan  konstatera   att   den
föreslagna  lättnadsregeln  kommer  att
omfatta en majoritet av bolagen. Det är
enligt         utskottets        mening
tillfredsställande  att   möjligheterna
till  lättnader  för de mindre  bolagen
tas  till  vara i den utsträckning  det
kan   ske   utan   avkall   på   svensk
redovisningsstandard.   Utskottet   kan
vidare  konstatera att regeringen  inte
har   varit   beredd  att  nu   föreslå
ytterligare undantag från de  särskilda
upplysningskraven  men  anser  att  det
finns  anledning  att  återkomma   till
frågan sedan Redovisningskommittén  har
avlämnat sitt slutbetänkande.
Koncern- och intresseföretag

En  koncern består av en grupp  om  två
eller  flera företag, varav  ett  utgör
moderbolag och de övriga dotterföretag.
Det   typiska  för  koncernen  är   att
moderbolaget   har   ett    bestämmande
inflytande över dotterföretagen, oftast
genom att moderbolaget förfogar över en
betydande  andel av rösterna  i  dessa.
Eftersom det inte är möjligt att få  en
klar  bild av koncernens ställning  och
resultat enbart genom att ta del av  de
olika                 koncernföretagens
årsredovisningar ställer lagstiftningen
upp     krav     på     en     särskild
koncernredovisning.   Definitionen   av
koncernbegreppet har betydelse  framför
allt   för  redovisningsreglerna.   Ett
moderbolag     måste    upprätta     en
koncernbalansräkning     som      skall
innehålla bl.a. en balansräkning och en
resultaträkning      avseende      hela
koncernen.  Att  ett  aktiebolag  utgör
moderbolag i en koncern innebär att  en
särskild  begränsning gäller om  rätten
till  vinstutdelning. Ett sådant  bolag
får  nämligen inte dela ut mer  än  vad
som   är   utdelningsbar  vinst  enligt
koncernbalansräkningen.
Koncernförhållandet    medför     också
begränsningar      i     dotterföretags
möjligheter att förvärva eller som pant
ta   emot  aktier  i  moderbolaget  och
koncernreglerna     påverkar      bl.a.
tillämpningsområdet   för   det    s.k.
låneförbudet.
EG-rätten innehåller inte någon allmän
bolagsrättslig  koncerndefinition.  Det
sjunde direktivet anger dock ett  antal
situationer då ett företag  skall  vara
skyldigt   att   upprätta    en    s.k.
sammanställd   redovisning   och    ett
sammanställt     årsbokslut.      Dessa
bestämmelser kan därför sägas  innebära
en indirekt formulerad definition.
De regler om koncernredovisning som  i
dag     finns     i    aktiebolagslagen
överensstämmer     inte     med     det
koncernbegrepp  som direktivets  regler
bygger  på. En anpassning måste  därför
ske.  En sådan anpassning kräver i  och
för   sig   inte   att   den   allmänna
associationsrättsliga
koncerndefinitionen ändras.  I  Sverige
råder emellertid i dag överensstämmelse
mellan  det koncernbegrepp som  används
för  redovisningsändamål  och  det  som
används   inom   associationsrätten   i
övrigt. Enligt regeringens mening talar
både  rättssystematiska  och  praktiska
skäl  för  att  denna  överensstämmelse
behålls,  och i propositionen  föreslås
därför  att  ett nytt koncernbegrepp  i
enlighet  med  EG:s  redovisningsregler
skall    gälla   både   i    den    nya
redovisningslagstiftningen och  på  den
allmänna aktiebolagsrättens område.
Enligt   förslaget  skall  en  koncern
anses  föreligga  dels  när  ett  bolag
innehar mer än hälften av rösterna  för
samtliga  aktier  eller  andelar  i  en
annan  juridisk person,  dels  när  ett
bolag  äger aktier eller andelar  i  en
annan  juridisk person och på grund  av
avtal   med  andra  delägare  i   denna
förfogar   över  mer  än   hälften   av
rösterna  för  samtliga  aktier   eller
andelar, dels när ett bolag äger aktier
eller   andelar  i  en  annan  juridisk
person  och  har  rätt att  utse  eller
avsätta mer än hälften av ledamöterna i
dess    styrelse   eller    motsvarande
ledningsorgan, dels ock när  ett  bolag
äger  aktier eller andelar i  en  annan
juridisk person och har rätt att  utöva
ett  bestämmande inflytande över  denna
på  grund  av  avtal med den  juridiska
personen eller på grund av föreskrift i
dess  bolagsordning, bolagsavtal  eller
därmed  jämförbara  stadgar.  I   dessa
situationer  skall  bolaget  anses  som
moderbolag  och  den  andra   juridiska
personen som dotterföretag.
Utskottet,   som   delar   regeringens
uppfattning     att     det     svenska
koncernbegreppet även i  fortsättningen
bör  vara enhetligt, har ingen  erinran
mot  den  utformning av  begreppet  som
föreslås.
I  propositionen föreslås  vidare  att
det  i den svenska lagstiftningen skall
införas      ett     nytt      begrepp,
 intresseföretag . Med  intresseföretag
avses  i  det  sjunde  direktivet   ett
företag,  över  vars driftsmässiga  och
finansiella styrning ett annat  företag
utövar    ett   betydande   inflytande.
Begreppet   intresseföretag    har    i
direktiven  sin största  betydelse  för
koncernredovisningen.  Om  det  företag
som  utövar  ett  betydande  inflytande
över  ett annat företag också  har  ett
ägarintresse  i  detta  företag,  skall
innehavet  redovisas under en  särskild
rubrik i koncernredovisningen.
Enligt   den  föreslagna  definitionen
skall    ett   intresseföretag    anses
föreligga  bl.a.  om  ett  bolag   äger
aktier eller andelar i en svensk  eller
utländsk  juridisk person som  inte  är
dotterföretag  till  bolaget   och   om
bolaget  samtidigt utövar ett betydande
inflytande över den juridiska personens
driftsmässiga och finansiella  styrning
samt   ägandet  utgör  ett  led  i   en
varaktig förbindelse mellan bolaget och
den juridiska personen.
Utskottet   har  ingen   erinran   mot
propositionens förslag i denna del.
Sambandet mellan redovisning och
beskattning

I motion L203 av Lars Björkman och Stig
Bertilsson (m) tas upp en fråga som har
samband    med    kopplingen     mellan
redovisning       och      beskattning.
Motionärerna begär ett tillkännagivande
om  behovet av en utredning om reglerna
för    avskrivning   av    inventarier,
redovisning och beskattning.  De  pekar
på att nuvarande skatteregler skapar en
konfliktsituation  i  förhållande  till
redovisningsreglerna. En konsekvens  av
försiktighetsprincipen             inom
redovisningsområdet är  att  tillgångar
inte  får  tas upp till högre värde  än
det verkliga. I skattehänseende däremot
skall  inventarier  betraktas  som   en
helhet,  och  några extra avskrivningar
av  sådana tillgångar som på  grund  av
den  snabba  tekniska  utvecklingen  på
kort  tid  har blivit mer eller  mindre
värdelösa    tillåts    inte.    Enligt
motionärerna   är  det  angeläget   att
reglerna  anpassas  till  verkligheten.
Redovisningskommittén bör därför  genom
tilläggsdirektiv få i  uppdrag  att  se
över   sambandet  mellan   avskrivning,
redovisning och beskattning.
Redovisningskommittén  överlämnade   i
maj  1995  delbetänkandet (SOU 1995:43)
Sambandet  redovisning  -  beskattning.
Kommitténs  förslag  går  ut   på   att
sambandet  bör minskas. Bl.a.  föreslås
att  systemet med bokslutsdispositioner
och    obeskattade    reserver    skall
avskaffas   och   vidare   att   sådana
avskrivningar och avsättningar som görs
uteslutande  av skatteskäl  inte  skall
redovisas      i      balans-       och
resultaträkningarna.  Betänkandet   har
remissbehandlats.     I     proposition
1995/96:104 Skatteregler med  anledning
av nya årsredovisningslagar, m.m. anför
regeringen - Finansdepartementet -  att
remissutfallet  på  kommitténs  förslag
varit övervägande negativt även om  ett
antal remissinstanser är positiva  till
att      bokslutsdispositioner      och
obeskattade  reserver  avskaffas.   Mot
bakgrund  av  remisskritiken   är   det
enligt   regeringen   nödvändigt    med
ytterligare     överväganden      innan
ställning  kan tas till vad som  skulle
vara  en  lämplig  ordning.  Regeringen
lägger   därför  inte  nu  fram   något
förslag  i  fråga  om sambandet  mellan
redovisning och beskattning för företag
i allmänhet. Förslaget begränsas därför
till de nya regler på skatteområdet som
är  en  nödvändig konsekvens av de  nya
årsredovisningslagarna              för
kreditinstitut   och  värdepappersbolag
samt  försäkringsföretag,  vilka  avses
träda  i kraft den 1 januari 1996.  Det
innebär  att  den  nuvarande  ordningen
behålls.
I    förevarande   proposition   anför
regeringen att det finns flera argument
som   talar   för  att  det   nuvarande
sambandet  inte  bör behållas,  i  vart
fall  inte i sin nuvarande form. Frågan
om  sambandet bör förändras bör  enligt
regeringen  anstå  till  dess  att  det
beredningsarbete  som  för   närvarande
pågår   inom  Finansdepartementet   med
anledning   av   Redovisningskommitténs
delbetänkande har avslutats.
Utskottet kan konstatera att den fråga
motionärerna  tar upp omfattas  av  det
beredningsarbete  som  för   närvarande
pågår   inom  Finansdepartementet   med
anledning   av   Redovisningskommitténs
senaste      delbetänkande.       Något
tillkännagivande från  riksdagens  sida
av det slag som motionärerna efterlyser
är   därför  inte  påkallat.  Utskottet
avstyrker bifall till motion L203.
Försäkringsföretag, kreditinstitut och
värdepappersbolag

Redovisningen  för  kreditinstitut  och
värdepappersbolag        och        för
försäkringsföretag     skall     enligt
propositionens förslag regleras  i  två
särskilda    lagar,    en    lag     om
årsredovisning  i  kreditinstitut   och
värdepappersbolag   och   en   lag   om
årsredovisning i försäkringsföretag. De
regler som i dessa lagar överensstämmer
med  reglerna i den allmänna lagen  ges
formen av hänvisningar till denna.  Den
särskilda  lagstiftningen  omfattar   i
övrigt  bl.a. en anpassning till  bank-
och  försäkringsdirektiven.  Bank-  och
försäkrings-lagstiftningen   hör   till
näringsutskottets     beredningsområde.
Näringsutskottet  har  därför   beretts
tillfälle    att   yttra    sig    över
propositionen  jämte  de  motioner  som
väckts  med anledning av propositionen.
Näringsutskottet har emellertid avstått
från att avge sådant yttrande. Vid  det
ställningstagandet                måste
näringsutskottet   ha   vägt   in   den
omständigheten  att  lagutskottet  inte
kan   förväntas   ta   ställning   till
huruvida  den föreslagna lagstiftningen
på  ett lämpligt sätt är anpassad  till
den   verksamhet   som   bedrivs   inom
kreditinstitut,  värdepappersbolag  och
försäkringsföretag. Lagutskottet  utgår
därför   från   att   näringsutskottets
beslut  innebär  att  det  inte   finns
anledning    till   invändningar    mot
lagstiftningen i dessa avseenden.

Ikraftträdande och
övergångsbestämmelser

Den      nya     lagstiftningen      om
årsredovisning föreslås träda  i  kraft
den        1        januari       1996.
Övergångsbestämmelserna  har  utformats
så  att de finansiella företagen  skall
tillämpa de nya reglerna om upprättande
av  årsredovisning,  koncernredovisning
och   delårsrapport  redan   från   det
räkenskapsår  som  inleds  under  1996,
medan  övriga  företag  skall  tillämpa
motsvarande regler först från  och  med
det räkenskapsår som inleds under 1997.
Rolf Dahlberg m.fl. (m) anser i motion
L3 att det bör införas en möjlighet för
bolag    som   startar   sitt    första
verksamhetsår fram till den  1  januari
1997  att  välja mellan de nya  och  de
gamla  reglerna för detta räkenskapsår.
De föreslagna övergångsreglerna innebär
nämligen  att  de  nödgas  tillämpa  de
nuvarande  reglerna  under  det  första
räkenskapsåret   och   därefter   måste
anpassa  sig  till de nya. Motionärerna
begär med anledning härav att riksdagen
skall besluta om införandet av en sådan
valmöjlighet  som förordas  i  motionen
(yrkande 5).
Utskottet har förståelse för  att  det
kan  framstå som en onödig komplikation
att nystartade företag under det första
verksamhetsåret  tvingas  anpassa   sig
till  det regelsystem som därefter inte
längre   kommer   att   gälla.   Enligt
utskottets mening skulle emellertid  en
övergångsregel     i     linje      med
motionärernas  förslag  föra  med   sig
oönskade  effekter av annat  slag.  För
det  -  i  förhållande till helheten  -
fåtal  företag som frågan gäller skulle
det  inte  finnas någon  kompletterande
normgivning  med avseende  på  det  nya
regelsystemet  att falla  tillbaka  på.
Utvecklingen   av   denna   kommer   av
naturliga  skäl i gång först sedan  den
nya  lagstiftningen  börjat  gälla  för
alla företag. Därtill kommer att kravet
på jämförbarhet kan bli åsidosatt, dvs.
den  lämnade informationen  enligt  det
nya   regelsystemet  skulle  inte  utan
vidare  kunna jämföras med  motsvarande
information  från  andra  företag   som
redovisar  enligt  de äldre,  nuvarande
reglerna.  Med hänsyn till det  anförda
kan  utskottet  inte ställa  sig  bakom
motionärernas    önskemål.    Utskottet
avstyrker därför bifall till motion  L3
yrkande 5.
Enligt        punkt        6         i
övergångsbestämmelserna   får    endast
belopp   som   har  avsatts   till   en
uppskrivningsfond      före      lagens
ikraftträdande användas för  nödvändiga
nedskrivningar                       av
anläggningstillgångar.  Om  detta  görs
skall  upplysning  lämnas  i  en   not.
Belopp     som    satts     av     till
uppskrivningsfond    motsvarar    dolda
reserver  i  anläggningstillgångar  som
inte kan tas fram på annat sätt.
Övergångsregeln i punkt 6  tas  upp  i
motion L3 av Rolf Dahlberg m.fl. (m). I
motionen  erinras om att  kvittning  av
uppskrivningsfonden i  vissa  fall  kan
vara nödvändig för att upprätthålla  en
god resultatnivå, och i handelsbolag är
detta  den  enda möjligheten att  kunna
skriva    upp    anläggningstillgångar.
Uppskrivning  av  anläggningstillgångar
och  avsättning  till uppskrivningsfond
kan   endast  göras  vid  årsbokslutet.
Motionärerna  anser att övergångsregeln
är   orättvis  eftersom  vissa   bolag,
beroende på bokslutsdatum, inte  kommer
att  kunna  anpassa sig efter  den.  De
bolag  som  har  bokslutsdatum  den  30
april  skall nämligen redan ha sänt  in
årsredovisning   till    Patent-    och
registreringsverket när riksdagen under
december     månad    1995    behandlar
förevarande proposition. Även bolag med
bokslutsdatum den 30 juni kommer att få
svårt  att kunna förbereda sig eftersom
deras  årsredovisningar skall behandlas
av  bolagsstämma under december  månad.
Därmed  är det således endast de  bolag
som  har  bokslutsdatum den 31  augusti
och  den  31 december som kan förbereda
sig.      Detta     är     fel     från
konkurrenssynpunkt. Samtliga bolag  bör
ges  samma möjlighet att förbereda  sig
inför det nya regelverket. Mot bakgrund
av  det  anförda begärs i motionen  att
riksdagen skall besluta att punkt  6  i
övergångsbestämmelserna skall  träda  i
kraft först den 1 januari 1997 (yrkande
3).
Utskottet  kan konstatera att  de  nya
reglerna  om  uppskrivning innebär  att
det  inte längre är möjligt att använda
uppskrivningsfonden för att kvitta  mot
nedskrivningar.  Enligt   propositionen
bör  den nya ordningen emellertid  inte
tillämpas  på  belopp som  har  avsatts
till  en uppskrivningsfond före  lagens
ikraftträdande.   Övergångsregeln    är
utformad i syfte att undvika detta. Den
ståndpunkt som motionärerna däremot ger
uttryck  för  synes vara att  företagen
bör  beredas möjlighet att före den nya
lagstiftningens ikraftträdande  avsätta
medel  till uppskrivningsfond  för  att
under   det  nya  regelsystemet   kunna
kvitta  dem  mot nedskrivningar.  Detta
har     uppenbarligen    inte     varit
regeringens  avsikt. Enligt  utskottets
mening    bör    övergångsbestämmelsens
funktion endast vara att undvika att de
bolag   drabbas  oskäligt   som   under
gällande  förutsättningar  har   avsatt
medel  till uppskrivningsfond  för  att
senare    kunna    kvitta    dem    mot
nedskrivningar.
Att  en  del bolag trots allt, på  det
sätt  som beskrivs i motionen,  kan  ha
bättre förutsättningar än andra  att  i
vidare  mån än vad som avsetts utnyttja
övergångsregeln,  är  såvitt  utskottet
kan   bedöma  en  oönskad  effekt   som
emellertid  är  svår  att  undvika  vid
övergången  från  ett regelsystem  till
ett annat.
Utskottet  kan inte ställa  sig  bakom
det  krav som förs fram i motionen utan
avstyrker bifall till motion L3 yrkande
3.   Vidare  tillstyrker  utskottet  de
föreslagna     ikraftträdande-      och
övergångsbestämmelserna.
Övrigt

Mot  de delar av propositionen som inte
särskilt   har  berörts  har  utskottet
ingen erinran.

Utskottet har emellertid noterat vissa
smärre felaktigheter i regeringens
lagförslag, och utskottet lägger därför
i bl.a. bilaga 2 till betänkandet fram
förslag till några ändringar.
Ändringarna rör förslaget till
årsredovisningslag och förslaget till
lag om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag.

Hemställan

Utskottet hemställer
1.    beträffande   avslag    på
propositionen
att     riksdagen    avslår     motion
1995/96:L4,
2.   beträffande  internationell
samordning
att     riksdagen    avslår     motion
1995/96:L2,
3.                     beträffande
årsredovisningslagens
tillämpningsområde
att     riksdagen    avslår     motion
1995/96:L3 yrkande 4,
4.                     beträffande
tillståndsprövning               för
resultaträkning i förkortad form
att  riksdagen  med avslag  på  motion
1995/96:L3     yrkande     1     antar
regeringens        förslag        till
årsredovisningslag,  såvitt  avser   3
kap. 7 §,
res. 1 (m)
5.                     beträffande
jämställdhetsredovisning
att     riksdagen    avslår     motion
1995/96:L1 i denna del,
res. 2 (v)
6.                     beträffande
miljöredovisning
att     riksdagen    avslår     motion
1995/96:L1 i denna del,
7. beträffande humankapitalet
att     riksdagen    avslår     motion
1995/96:L1  i  denna del  samt  motion
1995/96:L207,
8.  beträffande  redovisning  av
avgångsvederlag m.m.
att    riksdagen   avslår   motionerna
1994/95:L201 och 1994/95:204,
9.   beträffande  uppgifter   om
pensionsförmåner
att  riksdagen  med avslag  på  motion
1995/96:L3     yrkande     2     antar
regeringens        förslag        till
årsredovisningslag,  såvitt  avser   5
kap. 20 §,
res. 3 (m)
10.    beträffande    nystartade
företag
att  riksdagen  med avslag  på  motion
1995/96:L3     yrkande     5     antar
regeringens        förslag        till
årsredovisningslag,    såvitt    avser
punkt 3 i övergångsbestämmelserna,
res. 4 (m)
11.                    beträffande
uppskrivningsfond
att  riksdagen  med avslag  på  motion
1995/96:L3     yrkande     3     antar
regeringens        förslag        till
årsredovisningslag,    såvitt    avser
punkt 6 i övergångsbestämmelserna,
res. 5 (m)
12.                    beträffande
årsredovisningslagen i övrigt
att    riksdagen   antar   regeringens
förslag till årsredovisningslag i  den
mån  förslaget  inte omfattas  av  vad
utskottet  hemställt  ovan,  med  dels
den  ändringen att 5 kap. 18 §  och  7
kap.  29  §  erhåller i bilaga  2  som
Utskottets      förslag     betecknade
lydelse, dels den ändringen att  punkt
13  i  bilaga  4 Uppställningsform  II
för  resultaträkning (rapportform  med
funktionsindelning) erhåller  följande
lydelse:
Räntekostnader     och      liknande
kostnader  (med  särskild  uppgift  om
kostnader avseende koncernföretag).,
13.  beträffande förslaget  till
lag      om      årsredovisning      i
kreditinstitut                     och
värdepappersbolag
att    riksdagen   antar   regeringens
förslag  till lag om årsredovisning  i
kreditinstitut  och  värdepappersbolag
med  den  ändringen att  1  kap.  3  §
erhåller  i  bilaga 2  som  Utskottets
förslag betecknade lydelse,
14.      beträffande      övriga
lagförslag
att    riksdagen   antar   regeringens
förslag till
dels     lag     om    ändring     i
aktiebolagslagen (1975:1385),
dels     lag     om    ändring     i
bokföringslagen (1976:125),
dels   lag   om  ändring   i   lagen
(1980:1103) om årsredovisning  m.m.  i
vissa företag,
dels   lag   om  ändring   i   lagen
(1992:160)   om   utländska   filialer
m.m.,
dels     lag     om    ändring     i
bankaktiebolagslagen (1987:618),
dels lag om ändring i sparbankslagen
(1987:619),
dels   lag   om  ändring   i   lagen
(1991:981) om värdepappersrörelse,
dels   lag   om  ändring   i   lagen
(1992:1610) om kreditmarknadsbolag,
dels   lag   om  ändring   i   lagen
(1994:759)   om   Sveriges    allmänna
hypoteksbank,
dels   lag   om   årsredovisning   i
försäkringsföretag,
dels     lag     om    ändring     i
försäkringsrörelselagen (1982:713),
dels   lag   om  ändring   i   lagen
(1950:272)   om  rätt  för   utländska
försäkringsföretag      att      driva
försäkringsrörelse i Sverige,
dels   lag   om  ändring   i   lagen
(1989:1079)  om  livförsäkringar   med
anknytning till värdepappersfonder.
15. beträffande sambandet mellan
avskrivning,      redovisning      och
beskattning
att     riksdagen     avslår     motion
1994/95:L203.
Stockholm den 30 november 1995
På lagutskottets vägnar
Agne Hansson

I  beslutet har deltagit: Agne  Hansson
(c),  Anita Persson (s), Bengt Kronblad
(s),  Rolf Dahlberg (m), Carin Lundberg
(s),  Rune Berglund (s), Stig  Rindborg
(m),    Eva   Arvidsson   (s),    Tanja
Linderborg  (v),  Sven-Erik   Österberg
(s),  Göran  R  Hedberg  (m),  Birgitta
Carlsson  (c), Eva Persson  Sellin  (s)
och Marietta de Pourbaix-Lundin (m).

Reservationer

1. Tillståndsprövning för
resultaträkning i förkortad form (mom.
4)

Rolf  Dahlberg, Stig Rindborg, Göran  R
Hedberg och Marietta de Pourbaix-Lundin
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 15 börjar med  Utskottet kan 
och  slutar  med   yrkande 1   bort  ha
följande lydelse:
Utskottet      delar     motionärernas
uppfattning    att    den    föreslagna
tillståndsprövningen innebär  nackdelar
från           kostnads-            och
effektivitetssynpunkt.      Förfarandet
kommer   också  att  leda  till   ökade
kostnader  för staten, genom den  ökade
myndighetsutövning      som      krävs.
Farhågorna  om  att  företagen  i  stor
utsträckning skulle välja att  utelämna
uppgifter om omsättningen - vilka synes
vara   det   främsta   argumentet   för
tillståndskravet  -   framstår   enligt
utskottets  mening som  överdrivna.  En
utformning      av     reglerna      om
resultaträkning i förkortad form enligt
Redovisningskommitténs förslag  innebär
att  den som utnyttjar möjligheten  att
upprätta     en     sådan     förenklad
resultaträkning   skall   redovisa   de
överväganden    som    ligger     bakom
bedömningen    att   bestämmelsen    är
tillämplig.  En  sådan  ordning   torde
enligt  utskottets  mening  vara   till
fyllest för att bestämmelsen inte skall
utnyttjas i vidare mån än som  avsetts,
dvs.    när    det   är   befogat    av
konkurrensskäl.
Till  följd  av  det anförda  förordar
utskottet  med  bifall till  motion  L3
yrkande  1 att riksdagen avslår  kravet
på  tillståndsprövning för  rätten  att
upprätta  resultaträkning  i  förkortad
form.
dels att utskottets hemställan under  4
bort ha följande lydelse:
4.  beträffande tillståndsprövning
för   resultaträkning  i   förkortad
form
att   riksdagen  med   bifall   till
motion  1995/96:L3 yrkande  1  antar
regeringens       förslag       till
årsredovisningslag, såvitt  avser  3
kap.  7  §,  med  den ändringen  att
paragrafen erhåller i bilaga  3  som
Reservanternas  förslag   betecknade
lydelse.
2. Jämställdhetsredovisning (mom. 5)

Tanja Linderborg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som  på s. 16 börjar med  När det   och
slutar  med   behandlad  del   bort  ha
följande lydelse:
Enligt   utskottets  mening   är   det
angeläget  att företagens jämställdhets
arbete i skilda sammanhang lyfts  fram.
Ett   alternativ  som   förtjänar   att
övervägas  är  att det ställs  krav  på
företagen  att  de  i  årsredovisningen
skall      lämna      uppgifter      om
jämställdhetsarbetet. Om  företagen  på
det  sättet  vore  skyldiga  att  öppet
redovisa   vad  som  gjorts   för   att
förstärka   kvinnorepresentationen    i
styrelser   och   på  ledande   poster,
lönefördelningen  m.m.,  skulle   dessa
frågor  sannolikt  drivas  på  ett  mer
målmedvetet  sätt. Till  följd  av  det
anförda     finner    utskottet     att
Redovisningskommittén i sitt  fortsatta
arbete  bör överväga hur en redovisning
av      jämställdhetsaspekterna      på
företagens    arbete   lämpligen    bör
integreras   i  årsredovisningen.   Vad
utskottet  anfört  bör  riksdagen   med
bifall  till motion L1 i denna del  som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under  5
bort ha följande lydelse:
5.                     beträffande
jämställdhetsredovisning
att   riksdagen  med   bifall   till
motion  1995/96:L1 i denna  del  som
sin   mening  ger  regeringen   till
känna vad utskottet anfört.
3. Uppgifter om pensionsförmåner (mom.
9)

Rolf  Dahlberg, Stig Rindborg, Göran  R
Hedberg och Marietta de Pourbaix-Lundin
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 22 börjar med  Utskottet kan 
och  slutar  med  yrkande  2   bort  ha
följande lydelse:
Utskottet      delar     motionärernas
uppfattning. Redovisningskommitténs och
lagrådsremissens förslag åskådliggör på
ett   tydligare   sätt   den   faktiska
kostnaden         för        företagens
pensionsförpliktelser  och  det   finns
enligt utskottets mening inget skäl för
att  kräva särredovisning i de fall där
t.ex.  verkställande direktör har samma
pensionsförmåner som andra anställda på
samma  lönenivå.  Till  följd  av   det
anförda  förordar utskottet med  bifall
till motion L3 yrkande 2 att 5 kap.  20
§  i  förslaget till årsredovisningslag
utformas      i      enlighet       med
lagrådsremissens förslag.
dels att utskottets hemställan under  9
bort ha följande lydelse:
9.    beträffande   uppgifter   om
pensionsförmåner
att   riksdagen  med   bifall   till
motion  1995/96:L3 yrkande  2  antar
regeringens       förslag       till
årsredovisningslag, såvitt  avser  5
kap.  20  §,  med den ändringen  att
paragrafen erhåller i bilaga  3  som
Reservanternas  förslag   betecknade
lydelse.
4. Nystartade företag (mom. 10)

Rolf  Dahlberg, Stig Rindborg, Göran  R
Hedberg och Marietta de Pourbaix-Lundin
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 26 börjar med  Utskottet har 
och  slutar  med  yrkande  5   bort  ha
följande lydelse:
Enligt  utskottets mening innebär  det
en  onödig  komplikation för nystartade
företag   att  de  under  sitt   första
verksamhetsår skall tvingas anpassa sig
till ett regelsystem som därefter skall
upphöra  att  gälla.  Det  bör   därför
införas  en möjlighet för dessa företag
att  välja att tillämpa de nya reglerna
redan  på  det  första  räkenskapsåret.
Utskottet  förordar därför  med  bifall
till   motion   L3   yrkande   5    att
övergångsbestämmelserna   utformas    i
enlighet                        härmed.
dels  att  utskottets hemställan  under
10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande nystartade företag
att   riksdagen  med   bifall   till
motion  1995/96:L3 yrkande  5  antar
regeringens       förslag       till
årsredovisningslag,   såvitt   avser
punkt  3  i övergångsbestämmelserna,
med   den   ändringen  att   punkten
erhåller    i    bilaga    3     som
Reservanternas  förslag   betecknade
lydelse.
5. Uppskrivningsfond (mom. 11)

Rolf  Dahlberg, Stig Rindborg, Göran  R
Hedberg och Marietta de Pourbaix-Lundin
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 27 börjar med  Utskottet kan 
och              slutar             med
 övergångsbestämmelserna     bort    ha
följande lydelse:
Utskottet   kan  konstatera   att   de
föreslagna   reglerna  om  uppskrivning
innebär att det inte längre skall  vara
möjligt  att använda avsättningar  till
uppskrivningsfond  för  kvittning   mot
nedskrivningar.    Som     motionärerna
framhåller     är    den     föreslagna
övergångsregeln   med    avseende    på
möjligheterna   att   utnyttja   gjorda
avsättningar olyckligt utformad. Det är
enligt    utskottets    mening     inte
acceptabelt att alla bolag  som  berörs
av  de  nya  reglerna  inte  ges  samma
förutsättningar  att anpassa  sig  till
dem.      En     senareläggning      av
ikraftträdandet   av    punkt    6    i
övergångsbestämmelserna i enlighet  med
vad  som  förordas  i  motionen  skulle
rätta till missförhållandet. Till följd
härav     förordar    utskottet     att
övergångsregeln med bifall till  motion
L3   yrkande  3  utformas  i   enlighet
härmed.
dels att utskottets hemställan under 11
bort ha följande lydelse:
11. beträffande uppskrivningsfond
att   riksdagen  med   bifall   till
motion  1995/96:L3 yrkande  3  antar
regeringens       förslag       till
årsredovisningslag,   såvitt   avser
punkt  6  i övergångsbestämmelserna,
med   den   ändringen  att   punkten
erhåller    i    bilaga    3     som
Reservanternas  förslag   betecknade
lydelse.
Propositionens lagförslag

1 Förslag till årsredovisningslag




2   Förslag  till  lag  om  ändring  i
aktiebolagslagen            (1975:1385)
3   Förslag  till  lag  om  ändring   i
bokföringslagen              (1976:125)
4  Förslag till lag om ändring i  lagen
(1980:1103)   om         årsredovisning
m.m. i vissa företag
Härigenom föreskrivs ifråga  om  lagen
(1980:1103)  om årsredovisning  m.m.  i
vissa företag
5 Förslag till lag om ändring i lagen
(1992:160) om utländska filialer m.m.
6 Förslag till lag om årsredovisning i
kreditinstitut och
värdepappersbolag
8 Förslag till lag om ändring i
bankaktiebolagslagen (1987:618)
9 Förslag till lag om ändring i
sparbankslagen (1987:619)
11 Förslag till lag om ändring i lagen
(1991:981) om
värdepappersrörelse
12 Förslag till lag om ändring i lagen
(1992:1610) om
kreditmarknadsbolag
13 Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:759) om Sveriges allmänna
hypoteksbank
15 Förslag till lag om årsredovisning i
försäkringsföretag
16 Förslag till lag om ändring i
försäkringsrörelselagen (1982:713)
17 Förslag till lag om ändring i lagen
(1950:272) om rätt för utländska
försäkringsföretag att driva
försäkringsrörelse i Sverige
18 Förslag till lag om ändring i lagen
(1989:1079) om livförsäkringar med
anknytning till värdepappersfonder
Av utskottet föreslagna ändringar i
regeringens förslag till
årsredovisningslag

Regeringens        Utskottets
förslag            förslag
5 kap.
18 §
Av                 Av
räkenskapsårets    räkenskapsårets
personalkostnader  personalkostnader
skall     följande skall      följande
belopp       anges belopp        anges
särskilt:          särskilt:
1.    löner   och  1.    löner    och
ersättningar, och  andra
ersättningar, och
2.        sociala
kostnader,     med  2.         sociala
särskild   uppgift kostnader,      med
om                 särskild    uppgift
pensionskostnader. om
pensionskostnader.
7 kap.
29 §
Om   ett   bolag   omfattas   av   en
koncernredovisning och tillsammans med
ett  eller  flera  företag,  som  inte
omfattas    av   koncernredovisningen,
leder  ett annat företag som  inte  är
dotterföretag, får bolagets  ägarandel
i  det  sistnämnda företaget redovisas
enligt andra stycket.
I                  I
koncernbalansräkni koncernbalansräkni
ngen  får tas  upp ngen  får  tas  upp
en  så  stor andel en  så  stor  andel
av      företagets av       företagets
tillgångar     och tillgångar,
skulder        som avsättningar    och
belöper   sig   på skulder         som
bolagets           belöper   sig    på
ägarandel.       I bolagets
koncernresultaträk ägarandel.        I
ningen får tas upp koncernresultaträk
en  så  stor andel ningen får tas  upp
av      företagets en  så  stor  andel
intäkter       och av       företagets
kostnader      som intäkter        och
belöper   sig   på kostnader       som
bolagets           belöper   sig    på
ägarandel.     Vid bolagets
redovisning enligt ägarandel.      Vid
detta stycke skall redovisning  enligt
9-12, 14 och 18-21 detta  stycke skall
§§ tillämpas.      9-12,  14 och 18-21
§§ tillämpas.
Ett   bolag   som   tillämpar   denna
paragraf  skall  i en not  upplysa  om
skälen  för  detta. Uppgift  enligt  5
kap.  17  §  skall anges särskilt  för
varje  företag för vilket  ägarandelar
redovisas  med  tillämpning  av  denna
paragraf.


Av utskottet föreslagen ändring i
regeringens förslag till lag om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag

Regeringens        Utskottets
förslag            förslag
1 kap.
3 §
Med  bank avses vid tillämpningen  av
denna lag bankaktiebolag, sparbank och
föreningsbank.
Med                Med
hypoteksinstitut   hypoteksinstitut
avses      Svenska avses  Konungariket
stadshypotekskassa Sveriges
n,        Sveriges stadshypoteks
allmänna           kassa,     Sveriges
hypoteksbank   och allmänna
Svenska            hypoteksbank    och
skeppshypotekskass Svenska
an.                skeppshypotekskass
an.
Av reservanterna föreslagna ändringar i
regeringens förslag till
årsredovisningslag

Regeringens        Reservanternas
förslag            förslag
3 kap.
7 §
Om     det     är  Om      det     är
motiverat       av motiverat        av
konkurrensskäl och konkurrensskäl  får
regeringen   eller posterna   1-6    i
den  myndighet som bilaga            3
regeringen         respektive
bestämmer   medger posterna 1-3 och  6
det,  får posterna i   bilaga  4  slås
1-6  i  bilaga   3 samman   till    en
respektive         post        benämnd
posterna 1-3 och 6 bruttovinst   eller
i  bilaga  4  slås bruttoförlust.
samman   till   en Detta  gäller  dock
post       benämnd inte om bolaget  är
bruttovinst  eller ett   sådant  bolag
bruttoförlust.     som   avses  i   10
Detta gäller  dock kap.   3  §   andra
inte om bolaget är stycket
ett  sådant  bolag aktiebolagslagen
som  avses  i   10 (1975:1385)   eller
kap.   3  §  andra 4  kap.  3 § första
stycket            stycket       lagen
aktiebolagslagen   (1980:1103)      om
(1975:1385)  eller årsredovisning
4  kap. 3 § första m.m.     i    vissa
stycket      lagen företag.
(1980:1103)     om
årsredovisning
m.m.    i    vissa
företag.
Ett  bolag  som slår samman  posterna
enligt  första stycket skall i en  not
upplysa om skälen för detta.
5 kap.
20 §
Uppgift     skall  Uppgift      skall
lämnas   om    det lämnas    om    det
sammanlagda        sammanlagda
beloppet        av beloppet         av
kostnader      och kostnader       och
förpliktelser  som förpliktelser   som
avser    pensioner avser     pensioner
eller     liknande eller      liknande
förmåner      till förmåner       till
styrelseledamöter, styrelseledamöter,
verkställande      verkställande
direktören   eller direktören    eller
motsvarande        motsvarande
befattningshavare. befattningshavare
till    den     del
beloppen
överstiger vad  som
skulle   ha   gällt
för        förmåner
enligt       allmän
pensionsplan.

3.  I  bolag som avses i 1 kap.  1  §
andra  stycket  lagen  (1995:000)   om
årsredovisning  i  kreditinstitut  och
värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra
stycket     lagen    (1995:000)     om
årsredovisning   i  försäkringsföretag
skall  bestämmelserna i  2-6  kap.,  9
kap.  1 §, 2 § första stycket,  3  och
4 §§ samt 10 kap. 1 § tillämpas första
gången i fråga om det räkenskapsår som
inleds  närmast efter den 31  december
1995.
I   övriga  bolag  I   övriga   bolag
skall  de  angivna skall   de  angivna
bestämmelserna     bestämmelserna
samt               samt
bestämmelserna i 7 bestämmelserna i  7
kap.     tillämpas kap.      tillämpas
första  gången   i första   gången   i
fråga    om    det fråga    om     det
räkenskapsår   som räkenskapsår    som
inleds  efter  den inleds  efter   den
31 december 1996.  31  december  1996.
De              nya
bestämmelserna  får
dock,  i bolag  som
startar         sin
verksamhet    under
1996,     tillämpas
även  i  fråga   om
det          första
räkenskapsåret.
6. Belopp som har  6.  Belopp som har
avsatts       till avsatts        till
uppskrivningsfond  uppskrivningsfond
före        lagens senast    den    31
ikraftträdande får december  1996  får
användas även  för användas  även  för
nödvändiga         nödvändiga
nedskrivningar  på nedskrivningar   på
anläggningstillgån anläggningstillgån
gar. Om detta görs gar.  Om detta görs
skall   upplysning skall    upplysning
om detta lämnas  i om  detta lämnas  i
en not.            en not.



Innehållsförteckning
Sammanfattning                        1
Propositionen                         2
Motionerna                            3
Motioner   väckta  med  anledning   av
proposition 1995/96:10              3

Motioner  väckta  under  den  allmänna
motionstiden 1994/95                3
Utskottet                             4
Allmän bakgrund                     4

Propositionens huvudsakliga innehåll7

Behovet av ny lagstiftning m.m.     8

Lagstiftningens omfattning         10

Allmänna        bestämmelser        om
årsredovisningen                   11

Redovisningen i mindre bolag       12

God  redovisningssed  och  rättvisande
bild m.m.                          12

Balans- och resultaträkningarna    13

Värdering av tillgångar            17

Avtal om avgångsvederlag           19

Tilläggsupplysningar               22

Koncern- och intresseföretag       23

Sambandet   mellan   redovisning   och
beskattning                        24

Försäkringsföretag,     kreditinstitut
och värdepappersbolag              25

Ikraftträdande                     och
övergångsbestämmelser              26

Övrigt                             27

Hemställan                         28
Reservationer                        30
1.        Tillståndsprövning       för
resultaträkning i förkortad form (m)30

2. Jämställdhetsredovisning (v)    30

3. Uppgifter om pensionsförmåner (m)31

4. Nystartade företag (m)          31

5. Uppskrivningsfond (m)           32
Bilaga 1 Propositionens lagförslag   33
Bilaga 2 Av utskottet föreslagna
ändringar i regeringens förslag till
årsredovisningslag och lag om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag                   184
Bilaga  3  Av reservanterna föreslagna
ändringar  i  regeringens förslag  till
årsredovisningslag 186